Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

1903-01-30 · 76 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 75 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1903:52, Med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

1

N:o 52.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker;

gifven Stockholms slott den 30 januari 1903.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kungl. Maj:t. härmed föreslå Riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af

maltdrycker.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Samt. 1 Afd. 35 Käft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

2

Förslag

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Kap. I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt

allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,

utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för

rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af en

hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning

af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum, antingen å apotek

för medicinskt ändamål, eller eljest under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t för särskildt fall föreskrifver.

2 §■

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt

med 20 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen

malt utgår med 16 öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen

med 18 öre för kilogram.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Ma):ts Nåd. Proposition N:o 52.

3 §.

1. I denna förordning förstås med

svagdricka, hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en

fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens

extrakthalt icke öfverstiger sex procent;

skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,

under tillverkningsåret endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri, hvarje annat bryggeri, där, på grund af

tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt

tillverkare, den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4 §•

1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker

användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och vatten.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan

justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund

maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist

afläste vågen, innan felet märktes.

5 §•

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal

för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på

grund af tillståndsbevis må äga rum.

6 §''

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet

före hvarje månads början förskottsvis inbetala skatt

för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan kommer

att under månaden krossas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger

han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som

i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje

kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och

skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som

kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Majrts

befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt

till maltkrossning, och låta utmäta skatten.

6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans

ombud.

7 §•

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan

för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Majrts

befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.

Majrt insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §.

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Majrt särskildt stadgas, för den vikt

malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den skattesats,

som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.

9§- .

1. Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af

chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga,

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas

bryggerikontrollen af öfverkontrollörer samt vid skattepliktiga bryggerier

af kontrollörer och vid skattefria af tillsyningsman.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas

nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda

öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två

kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör

vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl.

Maj:ts medgifvande må bestämmas till högre belopp än tjugu kronor

i månaden för hvarje bryggeri.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §■

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,

chefen för kontroll- och justeringbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga

meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis

skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och

justeringsbyrån insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående

vecka utfärdats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande

stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning

i skattefritt bryggeri utfärdats eller återkallats.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 52.

Kap. II. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

13 §•

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna

förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen sexhundra åttio

kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit

gällande för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton

dagar efter månadens sint ställa säkerhet för den skatt, som svarar

mot den tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att

tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst tvåhundraåttio

kronor.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

återkallas.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan

anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,

skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet

minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att

äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis

samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och

öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej utan

nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 §.

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då

enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes utan

sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages inom fem

dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger det tillverkaren

att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande kontrollörsarfvodet,

hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition N:o 52.

Kap. III. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören

öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och

samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och

ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid

bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

j u ster ingsby r ån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke

vidare användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

17 §.

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där

upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande väg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare är skyldig att på egen bekostnad anskaffa och i

behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med

mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

9

19 §.

Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas

annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet

uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller tillhörande

lägenheter och ej heller därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke

finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning

af maltdryck användas i stället för malt, där ej för visst bryggeri Kungl.

Maj:t medgifver, att under föreskrifna villkor socker må i lagerkällaren

användas såsom tillsats till porter.

21 §.

1 skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,

hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman

tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, å hvilka såväl bryggeriets

namn som ordet »svagdricka» äro inbrända; och må ingå andra maltdrycker

utlämnas på sålunda stämplade kärl.

Bih. till ttiksd. Prof. W03. 1 Sami. 1 Afd. 35 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när hälst lian det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,

vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets

öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,

vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen

och klockan sju eftermiddagen så ock å annan tid, när arbete

inom bryggeriet pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona

för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant

kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörens

hörande, antingen förhöja kontrollörs dagarfvode med högst två kronor

utöfver det i 1 mom. bestämda belopp för tillsyn å ett bryggeri eller

ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost

samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare

fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om

dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri

och skattepliktigt bryggeri, åtnjuta för tillsyn å hvarje sådant bryggeri

blott en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet

eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med

två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26 §.

Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett

tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att

minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung]. Majds Nåd. Proposition N:o 52.

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen

skall bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj :t,s befallningshafvande, där hinder ej möter,

meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

27 §.

1. Den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, må icke

idka handel med andra maltdrycker än svagdricka.

2. I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej

införas eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

28 §.

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.

2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej

användas sackarm, och må sådant ej finnas i dylikt bryggeri.

29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,

som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

SO §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka

och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe

tillverkaren utan ersättning till kontroll tjänstemans förfogande.

81 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, å Indika såväl bryggeriets

namn som ordet »svagdricka» äro inbrända.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

32 §.

1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillverkare

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande afkunna ett af vederbörande

kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande

vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt

därmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet

inbetala ett belopp, motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under

kvartalet afverkadt malt.

2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller

längre tid brygd ej äger rum vid bryggeri, erlägge tillverkaren en

särskild afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen

sålunda varit inställd. Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1

mom. föreskrifna.

3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörigtid,

skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset

och låta utmäta afgifterna.

33 §.

Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri mellan

klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen så ock å annan

tid, när arbete där pågår.

34 §.

Vill tillverkare utsluta tillverkningen före utgången af den tid,

för hvilken tillståndsbevis utfärdats, göre därom skriftligen anmälan hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med

uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter

tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.

Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

35 §.

1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom. eller

erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett i

allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till och

med två hundra kronor.

2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning

yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde

skatt för det afverkade maltet, dock för minst tvåtusen ett hundra kilogram.

Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än

två tusen ett hundra kilogram afverkats, skall i saknad af erforderlig

utredning om antalet brygder och imnäskningens storlek antagas, att

för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen pågått,

verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets mängd i

krossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en

hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram.

36 §.

Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget

behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,

skall han, där lian icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt

gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från

och med fem till och med tvåhundra kronor.

37 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blilvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande väg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med

ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,

dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

38 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller väg, som

ännu icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 37§, med

böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 inom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas förbrutet,

äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

39 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,

eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än

sex procent,

eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet

tillverkas,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.

Den saktande gälde ock på sätt i 35 § sägs den skatt, han undandragit

statsverket.

40 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,

eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,

eller vägrar kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen eller

att taga prof af vöi’t eller maltdryck i bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra

kronor.

Ofverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

41 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och

justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

42 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen

person, liksom vore förbrytelsen af honom själf hegången. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

43 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfva]’ tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

44 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att lian

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

om den hemlighet eller de aftarsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller aftarsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontroll tjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra,

45 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart

bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. År förrättningsmannen i orten boende

eller eljest känd, vare han likväl frikallad från skyldigheten att sålunda

styrka sin behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

46 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller

olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom

förbrutna, därå verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsäo-as om beslaget.

O o

47 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontroll tjänsteman öfverträdelse begång-en, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tv*''!* <

n\ .

i£% ;>;/ tv-»*» ^ »y^i o-V/, vyruv;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

V i

17

H''r. i i!« ; X Dac jI*. S j.n i., .iÄ :X1 f«--i *s

Böter, som enligt : dehna förordning ådömas, skbla, o ni* tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

u -, a v!

49 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

‘ ii L

d nju sbiiiai J.nniin *.s->.haur in sola* rA

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel kronan

och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han

hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då

angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller

syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han

njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare

mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. VI. Öfvergångsstadganden.

51 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning

bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

52 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

Bi it. till liiksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Iläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren

må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skattepliktig

tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår

eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till

sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken

maltkrossning där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet

tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att

för bryggeri, som är afsedt att under oktober månad 1903 vara i gång,

anmälan enligt 13 eller 26 § skall göras minst trettio dagar, förr än i

skattepliktigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri vörtkokning

må under nämnda månad taga sin början.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

19

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

november 1902.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer,

von Friesen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer föredrog i underdånighet

följande mål och ärenden:

Det af den utaf Kung]. Maj:t den 4 sistlidne april tillsatta maltdryckskommitté

afgifna underdåniga betänkande och förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Sedan föredragande departementschefen tillkännagifvit, att vissa

ändringar i kommittéförslaget ansetts erforderliga samt att med anledning

häraf inom finansdepartementet uppgjorts nytt förslag till författning

i ämnet, hemställde statsrådet, att Kungl. Maj:t täcktes genom

utdrag af detta protokoll inhämta högsta domstolens yttrande öfver de

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

bestämmelser, som futmefe upptagna i félrite kapitlet af sistnämnda

förslag.

Hvad statsrådet i förestående — — — mål och

ärenden hemställt och tillstyrkt behagade Hans Maj:t

Konungen gilla och bifalla.

Ex protocollo:

Sven Köhler.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.

Vo vr* n»> /y<?\ fW. > ^ - *u •

21

Förslag

> k- ( t

till

Förordning angående tillverkning och beskattning af

£ J. ( ,J .. V, i - .ft-v* i/U *. ; ''i • t*

maltdrycker.

.. • -•

Eap I. Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt

. allmänna bestämmelser. 1 ^ •

t »U .. ''>*■ i

1 §•

1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu, skall,

utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor för

rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning fiunas stadgade; dock att förordningen

icke äger tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner

och maltextrakt, som äger rum, antingen å apotek för medicinskt ändamål,

eller eljest under de villkor och den kontroll, Kungl. Maj:t vill för

särskildt fall föreskrifva.!''

2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,

må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas äf en

hvar, som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller

tillverkning af sådana drycker till afsalu,

2 §■

1. För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,

skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt

med 20 öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten

för de första under tillverkningsåret afverkade femtiotusen kilogx-ammen

malt utgår med 16 öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen

med 18 öre för kilogram.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där på grund af tillståndsbevis

under tillverkningsåret endast svagdricka tillverkas.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka, hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två volymprocent

alkohol och är inbryggd med en stamvört, hvilkens extrakthalt

icke öfverstiger fem procent;

skattefritt bryggeri, hvarje bryggeri, där under tillverkningsåret

endast svagdricka tillverkas och skattepliktigt bryggeri, hvarje annat

bryggeri;

tillverkare, den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande

direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

öfver bryggeriets skötsel.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

4§-

1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker

användas endast torkadt, rostadt eller brändt malt, humle, jäst och

vatten.

2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så

förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning

ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,

men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan

justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma, efter hvilken grund

maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist

afläste vågen, innan felet märktes.

5§.

Skatt skall erläggas för minst sjuttio kilogram malt i medeltal för

hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning på grund

af tillståndsbevis må äga rum.

6 §•

1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till

vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet

före hvarje månads början förskottsvis inbetala skatt

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna anmälan kommer

att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att

inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande

beloppet.

3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats, äger

han återbekomma skillnaden.

4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd

med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som

i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje

kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och

skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning

enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som

kan brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.

5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, anses tillståndsbeviset,

i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, hafva upphört

att gälla och utmätes skatten.

7 §> ,

Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat

lagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan

för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande

erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.

Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

8 §■

Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes

under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för den vikt

malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den vid utförseln

från bryggeriet därstädes gällande skattesatsen.

9 §■

1. öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af

chefen för kungl. finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga

Kungl. Maj:t vill utfärda för bryggerierna i riket, utöfvas

bryggerikontrollen åt öfverkontrollörer och, hvad angår de skattepliktiga

bryggerierna jämväl af kontrollörer.

3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.,; . . ; .

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Chefen för kontroll- och justeringsbyrån må, där så pröfvas

nödigt, på statens bekostnad förordna ej mindre kontrollör att biträda

öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål mot ersättning af två

kronor om dagen, än äfven tillsyningsman att biträda öfverkontrollör

vid tillsyn å skattefritt bryggeri mot ersättning, som ej utan Kungl.

Maj:ts medgifvande må bestämmas högre än tjugu kronor i månaden

för hvarje bryggeri.

10 §.

it: ■ ■■•(■ ■■ tf ;s‘ '' f ; ’ ''K

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §.

i*.; ■ i r . i ''f !. t f h:, '') f‘ 1'' * Ui <)>■;. [ >■

Tillverkare ställe sig till efterrättelse, hvad ordningsstadgan för

bryggerierna innehåller om tillverkares åligganden, samt de föreskrifter,

chefen för kontroll- och justeringsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga

meddelar.

12 §.

Uppgift om de enligt denna förordning utfärdade tillståndsbevis

skall af Kungl. Maj:ts befallningshafvande öfversändas till öfverkontrollör

sist dagen efter det beviset utfärdats; och skall Kung]. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dagen i hvarje vecka till kontroll- och justeringsbyrån

insända uppgift å de tillståndsbevis, som under föregående vecka

utfärdats.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande meddele härjämte vederbörande

stadsfiskal eller länsman underrättelse, att tillståndsbevis för tillverkning

i skattefritt bryggeri utfärdats eller upphör att gälla.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

25

Kap. n. Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

13 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

al ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger till verkaren

att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Kungl. Maj ris

befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas

för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres, samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör^

då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande

öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna

förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för

en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos

Kungl. Maj ris befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,

hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader

kan komma att uppgå, dock alltid för minst ettusen sexhundra åttio

kronor.

3. Ingifves behörig ränterikvittens, eller varder säkerheten, där

sådan ställes, af Kungl. Maj ris befallningshafvande godkänd och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Majris befallningshafvande

tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning

af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset

krossas.

4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet

i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit

gällande för mera än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton

Bih. till lliksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

dagar efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar

mot den tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att

tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, anses

hafva upphört att gälla.

5. När anmälan afser kortare tid än sex månader, varde säkerheten

därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst tvåhundra

åttio kronor.

6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan

ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,

anses tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,

hafva upphört att gälla.

14 §.

Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan

anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,

skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet

minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att

äga rum; och åligger kontrollören att härom lämna tillverkaren bevis

samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och

öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, ma maltkrossning ej utan

nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma

skolat afslutas.

15 ''§•

Om maltkrossning ej företages inom fem dygn efter det, då

enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller afbrytes

utan sådan anmälan, som i 14 § omförmäles, och icke ånyo företages

inom fem dygn, det oräknadt, hvarunder afbrottet skedde, åligger tillverkaren

att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt rum, till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet belöpande

kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest låter

hos honom utmäta.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

27

Kap. m. Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.

16 §.

1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri

första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören

öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet och

samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af hvars och

ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras vid

bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till kontroll- och

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver detsamma icke

vidare användbar, åligge tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,

äfvenledes i två exemplar.

17 §•

1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke

blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning, eller som där

upptagits men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker

användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen

godkända.

2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny

sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen

gifvit sitt samtycke till åtgärden.

18 §.

1. Tillverkare åligge att på egen bekostnad anskaffa och i behörigt

skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och sjelfregistrerande

våg.

2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning

ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.

3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande

lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap, med

mindre den ställes under kronans lås eller försegling.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 52.

19 §.

Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas

annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet

uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.

20 §.

Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar

och vörtpanna äro uppställda.

Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som

erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot

krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas

vid näst påföljande brygd förvaras under kronans lås.

Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri eller tillhörande

lägenheter och ej heller därifrån utföras.

I skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter må icke

finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan vid tillverkning

af maltdryck användas i stället för malt.

21 §.

I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,

hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman

tillgänglig.

22 §.

Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,

som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af

kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den

själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans

förfogande.

23 §.

Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med

såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka; och må inga andra maltdrycker

utlämnas på sålunda stämplade kärl.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

29

24 §.

Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde

till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,

vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets

öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,

vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex förmiddagen

och klockan sju eftermiddagen och å annan tid, när arbete

inom bryggeriet pågår.

25 §.

1. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och med en krona

för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn.

2. Där å landsbygden lokala eller andra förhållanden sådant

kräfva, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter öfverkontrollörs

hörande, antingen förhöja kontrollörens dagarfvode med högst två kronor

utöfver det i 1 mom. bestämda beloppet för tillsyn å ett bryggeri eller

ock ålägga tillverkaren att vid bryggeriet tillhandahålla kontrollör kost

samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum; ägande i senare

fallet tillverkaren att af staten erhålla ersättning med två kronor om

dagen.

3. Kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri

och skattepliktigt bryggeri, åtnjute för tillsyn å hvarje sådant bryggeri

blott en krona om dagen.

4. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder

måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga maltet

eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför med

två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.

Kap. IV. " Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.

26 §.

Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af ett

tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger tillverkaren att

minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.

a) tillverkarens postadress äfvensom det ställe, där bryggeriet är

beläget,

b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen

skall bedrifvas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,

meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.

27 §.

Ej må den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, idka

handel med eller i bryggeriet jämte därtill hörande lägenheter införa

eller förvara andra maltdrycker än svagdricka.

*

28 §. .

1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än fem procent.

2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej

användas sackarin, och må sådant ej finnas i dylikt bryggeri.

29 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

af blanketter, som kontroll- och justeringsbyrån låter tillhandahålla,

i enlighet med ordningsstadgans föreskrifter föras en bryggjournal,

som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

30 §.

Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka

och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe

tillverkaren utan ersättning till kontolltjänstemans förfogande.

31 §.

Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare

afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade

med såväl bryggeriets namn som ordet svagdricka.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

32 §.

1. Inom en månad efter utgången af hvarje kvartal skall tillverkare

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända ett af vederbörande

kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen, upptagande vikten

af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt därmed såsom

bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp,

motsvarande ett hälft öre för hvarje kilogram under kvartalet afverkadt

malt.

2. Om under två på hvarandra följande kalenderveckor eller

längre tid brygd ej äger rum vid bryggeri., erlägge tillverkaren en

särskild afgift af fem kronor för hvarje vecka, hvarunder tillverkningen

sålunda varit inställd. Denna afgift inbetalas samtidigt med den i 1

mom. föreskrifna.

3. Inbetalas icke de i 1 och 2 mom. nämnda afgifter i behörigtid,

läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande utmäta desamma och anses

det för tillverkaren meddelade tillståndsbevis omedelbart hafva upphört

att gälla.

33 §.

Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen och å

annan tid, när arbete där pågår.

34 §.

Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,

för hvilken tillståndsbevis ufärdats, göre därom skriftligen anmälan hos

Kungl. Majrts befallningshafvande och vederbörande öfverkontrollör med

uppgift om dagen, då tillverkningen kommer att afslutas; hvarefter

tillståndsbeviset anses hafva upphört att gälla nämnda dag.

Kap. V. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

35 §.

Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § eller erhållet tillstånd

tillverkar maltdryck, straffes med böter från och med etthundra till

och med tvåtusen kronor eller med fängelse från och med en till och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

med sex månader samt gälde skatt enligt bestämmelserna i 2 och 5 §§

med minst elfva kronor 20 öre för hvarje dygn, hvarunder den olagliga

tillverkningen utöfvats, men ej för kortare tid än trettio dygn, dock

att, därest omständigheterna gifva vid handen, att mera malt än sjuttio

kilogram i dygnet afverkats, skatten, med iakttagande af bestämmelsen

om dess utgörande för minst trettio dygn, beräknas efter maltafverkningen,

hvarvid, i saknad af erforderlig utredning om antalet brygder

och inmäskningen, antages, att för hvarje dygn verkställts en brygd

och att det därunder inmäskade maltets mängd i okrossadt tillstånd

uppgått till hälften af mäskkarsrymden samt att en hektoliter okrossadt

malt väger femtiotvå kilogram.

36 §.

Skulle den, som enligt 1 § 2 mom. må för eget behof tillverka

maltdryck, sälja något af hvad han därvid tillverkat, böte han från och

med fem till och med tvåhundra kronor; dock att, där omständigheterna

ådagalägga, att vid tillverkningen åsyftats varans försäljning,

den skyldige straffas efter 35 §.

37 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven

ordning vägdt,

eller gör åverkan å själfregistrerande väg,

eller använder själfregistrerande väg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller eljest söker svikligen undandraga statsverket skatt,

eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager läs,

som kontrolltjänsteman åsatt,

straffes, därest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,

med böter från och med femhundra till och med femtusen kronor eller

dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år; dock

må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete

från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

38 §.

Den, som under pågående lofgifven tillverkning af maltdrycker i

skattepliktigt bryggeri

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som ännu

icke godkänts,

eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 inom., 19 § eller 20 §,

eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves

i 21 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen

eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum

eller byggnad, där undersökning må ske,

straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 mom., skall krossningsredskapen,

och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.

39 §.

Den, som i skattefritt bryggeri

vägrar vederbörande kontrolltjänsteman att taga prof af vört eller

maltdryck i bryggeriet,

eller tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än fem procent,

eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt än

fem procent,

straffes, därest ej högre straff enligt allmän lag bör följa å brottet,

med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor eller

fängelse från och med en månad till och med ett år; dock må, där

omständigheterna äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete

från och med två månader till och med två år.

Den sakfällde gälde ock på sätt i 35 § sägs den skatt, han undandragit

statsverket.

40 §.

Skulle någon under pågående lofgifven tillverkning i skattefritt

bryggeri

öfverträda förbud i 27 § eller 28 § 2 mom.,

eller underlåta att ordentligt föra bryggjournal,

eller vägra kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 52.

undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske, eller tillgång till bryggjournalen,

straffes med böter från och med femtio till och med femhundra

kronor.

Öfverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas

förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare häraf.

41 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad

i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de

föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och

justermgsbyrån eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej

särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och

med tvåhundra kronor.

42 §.

För förbrytelse, hvarom handlas i 35—41 §§, af tillverkares

hustru, barn eller i hans arbete antagen person, ansvare tillverkaren,

såsom vore förbrytelsen af honom själf begången, därest icke omständigheterna

göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och

vilja. Begagnar tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare

dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

43 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri

utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och

med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.

44 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 52.

om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med

femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till

egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas, där ej efter allmän lag högre straff följer.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

45 §.

Allmän åklagare äfvensom polis- och kronobetjänt äger att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning.

Den, som förrättar undersökning, bör för att tillgodonjuta det

skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig synbart

bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. I orten boende eller känd kronoeller

polisbetjänt vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda

styrka sin behörighet.

Skulle undersökning anställas mellan klockan sju eftermiddagen

och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han

ej haft giltig anledning till undersökningen.

46 §.

Allmän åklagare äger att verkställa beslag.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad

i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

47 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelser mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.

48 §.

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse

mot denna förordning, ånyo begår sådan förbrytelse, skall, när han här
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

till lagligen varder förvunnen, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, fällas till det straff, som för sådan förbrytelse är stadgadt.

49 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

50 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

51 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af

redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfalla med en tredjedel kronan

och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare, tage han

hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angifvare, då

angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller

syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, bos hvilken han

njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare

mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

Kap. VI. Öfvergångsstadganden.

52 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på Kungl. Maj:ts särskilda pröfning

bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum samt hvilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.

37

53 §.

På Kung].. Maj:ts särskilda pröfning skall bero, huruvida och under

hvilka villkor. för bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före

denna förordnings utfärdande, skatt under de första fem tillverkningsåren

må erläggas för mindre vikt malt än i 5 § sägs. Skulle skattepliktig

tillverkning i bryggeriet ligga nere under helt tillverkningsår

eller maltafverkningen under något tillverkningsår i medeltal uppgå till

sjuttio kilogram för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken

maltkrossning där varit tillåten, vare denna § ej vidare å bryggeriet

tillämplig.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1903; dock att tillsättning

af öfverkontrollörer och kontrollörer skall för det tillverkningsår,

som sagde dag tager sin början, därförut ske i enlighet med denna förordning,

som jämväl före den 1 oktober 1903 må tillämpas beträffande

anmälningar och tillståndsbevis för rörelse, som under nämnda tillverkningsår

skall äga rum; skolande för bryggeri, som är äfsedt att under

oktober månad 1903 vara i gång, anmälan göras minst trettio dagar,

förr än i skattepliktigt bryggeri maltkrossning och i skattefritt bryggeri

vörtkokning må under nämnda månad taga sin början, samt, hvad angår

skattepliktigt bryggeri, vara åtföljd af sådant intyg, som omnämnes i

13 § 1 mom.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Utdrag af protokollet öfver lagärenden, hållet uti Kungl. Maj:ts

högsta domstol fredagen den 19 december 1902.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Skaiun,

Norberg,

Claéson,

Petersson,

Hellström,

Grefberg,

Quensel.

Tillförordnade byråchefen för lagärenden, konstituerade revisionssekreteraren

Petrén fortsatte och afslutade föredragningen af det i protokollet

för den 10 innevarande december omförmälda, till högsta domstolens

yttrande i vissa delar remitterade föi''slag till »förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker»; varande törslaget

bilagdt detta protokoll.

Högsta domstolen anförde:

»Då med ifrågavarande förslag afses att ställa under offentlig

kontroll en näring, som för närvarande i stor omfattning utan sådan

kontroll bedrifves, samt att, till främjande af statens skatteintresse,

med hårda straff belägga äfven sådana handlingar, som hittills varit

enligt både lag och moral tillåtna, torde det vara särskilt angeläget

att förslagets i 5 kap. innefattade straffbestämmelser — den enda del

af förslaget, som utgör föremål för högsta domstolens granskning —

erhålla sådan tydlighet och bestämdhet, att osäkerhet ej må uppkomma,

vare sig för näringsidkaren om de gränser, hvilkas öfverträdande

för honom medför ansvar, eller för åklagare och domare om

hvilka lagbud böra i hvarje förekommande fall åberopas och tillämpas.

Straffbestämmelserna torde därjämte naturligen böra inrättas efter allmänna,

i vår kriminallagstiftning antagna grunder och ej sättas hårdare

än hvad förbrytelsens beskaffenhet skäligen må betinga, därvid

särskildt hänsyn torde böra tagas därtill, att dessa straffbestämmelser afse

handlingar, af hvilka åtskilliga allthitintills icke såsom brottsliga ansetts.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

Efter granskning af förslagets 5 kap. finner högsta domstolen

detsamma icke tillräckligt motsvara de fordringar, som i ofvan berörda

hänseenden måste därpå ställas för att dess antagande till lag kan af

högsta domstolen tillstyrkas; och vill högsta domstolen i sådant afseende

lmfvudsakligen erinra:

att med den affattning, 35 § erhållit, det kan ifrågasättas, att

den, som drifver bryggerirörelse efter vederbörligt tillstånd enligt 13

eller 26 §, likväl är förfallen till ansvar och påföljd enligt förstnämnda

§, i händelse han i något afseende icke därjämte, såsom i 1 § sägs,

uppfyller hvad författningarne i allmänhet föreskrifva såsom villkor

för rätt att utöfva näring;

att den tidpunkt, då erhållet tillstånd skall enligt 6, 13 eller 32

§ anses hafva upphört att gälla, icke är bestämdt angifven och i vissa

fall kan blifva föremål för tvist, hvadan och då föreskrift saknas därom,

att Konungens befallningshafvande i berörda fall skall förklara tillståndsbeviset

förfallet och därom underrätta tillverkaren, det kan inträffa, att

denne blifver dömd till ansvar och påföljd för tillverkning, som han i

god tro fortsatt på grund af tillståndsbevis, som sedermera befinnes ogillt;

att de i 35 § angifna grunder för skattens beräkning äro oklara

och kunna leda till onödig och obillig stränghet;

att straff och påföljd enligt 35 § öfverhufvud taget synas obehöfligt

hårda, särskildt då fråga är allenast om hembrygd;

åt t försäljning af maltdrycker, som tillverkats genom hembrygd

för eget behof, i vissa fall kan komma att träffas jämväl af ansvar

enligt förordningen den 24 oktober 1885 angående försäljning af vin

och maltdrycker m. m., utan att den konkurrens mellan olika författningar,

som sålunda föreligger, synes hafva blifvit beaktad;

att då 37 och 38 §§ innehålla straffbestämmelser för obehörigt

förfarande vid tillverkning i skattepliktigt bryggeri samt 39 och 40

§§ meddela sådana, ehuru något lindrigai''e bestämmelser för obehörigt

förfarande vid skattefritt bryggeri, nödigt är noga skilja emellan de

bryggerier, som äro att hänföra till ena eller andra slaget, men att

såsom 3 §, hvilken innehåller definitioner i detta afseende, är affattad,

man föranledes till den tolkning, att ett ensamt för svagdricka afsedt

och endast såsom sådant tillåtet bryggeri bör, om blott någon gång

under tillverkningsåret brygd skett med en stamvört af mer än 5 %

extrakthalt, vara att betrakta såsom skattepliktigt bryggeri och förty

underkasta^ de i 37 och 38 §§ meddelade svårare straffbestämmelserna;

hvilket väl ej kan eller bör vara meningen;

att 37 § bör afse allenast det fall, att någon vidtager där angifna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

eller liknande åtgärder i afsikt att undandraga statsverket skatt, hvaremot

samma åtgärder, i händelse de företagas i annat syfte, böra hemfalla

under allmänna strafflagen eller annat lagrum, som kan vara därå

tillämpligt;

att bestämmelsen i 37, 39 och 44 §§ därom, att straffsatserna

skola komma till tillämpning allenast i händelse ej högre straff enligt

allmän lag bör följa å brottet, synes, med afseende å förslagets straffsatser,

obehöflig och för öfrigt mindre lämplig, då här ifrågavarande

förbrytelser icke böra bestraffas enligt än en än en annan lag;

att för tillämpning af 38 § bör under alla förhållanden förutsättas,

att där afsedda åtgärder vidtagas utan svikligt syfte;

att närmare bestämmelser kräfvas om beskaffenheten af den stämpling,

som skall verkställas å kärl, därå svagdricka utlämnas;

att straff enligt 39 § ej bör ifrågakomma, med mindre där

angifna åtgärder finnas vara vidtagna i afsikt att tillverka annan maltdryck

än tillståndsbeviset afser, men att äfven andra än de i § omförmälda,

i sådant syfte vidtagna åtgärder böra vara underkastade ansvar;

att förbrytelse, hvarom i 39 § är fråga, ej bör beläggas med så

hård t straff som straffarbete;

att den i första satsen af samma § angifna åtgärd att vägra

vederbörande kontrolltjänsteman taga prof af vört eller maltdryck i

bryggeriet är närmast jämförlig med sådana förseelser, som afses i

40 §, hälst i sistnämnda § upptages den åtminstone lika straffvärda

åtgärden att vägra dylik tjänsteman tillträde till bryggerilokalerna;

att ehuru 29 § ej gifver anledning därtill, att bryggjournalen skall

vara tillgänglig för annan än kontrolltjänsteman, 40 § likväl stadgar

ansvar för vägran att lämna undersökningsförrättare tillgång till samma

journal, under det att motsvarande ansvarsbestämmelse icke ansetts

nödig i 38 §;

att straffminimum i 40 och 41 §§ med hänsyn till arten af däri

omförmälda förseelser synas vara alltför högt tilltaget; dock att, då

ordningsstadgans föreskrifter ej äro bekanta, något uttalande om den i

41 § intagna straffsatsens lämplighet för öfverträdelse!- af nämnda stadga

ej kan göras;

att det synes betänkligt att åt annan polis- och kronobetjänt än

den, som jämväl äger åtalsrätt och rätt att verkställa beslag, inrymma

befogenhet att efter eget skön verkställa undersökning, som i 45 §

afses, och att dy hk undersökning bör försiggå i närvaro af vittnen;

att stadgandet angående rätt att verkställa beslag synes böra

fullständigas med angifvande af de fall, i hvilka beslag må ske;

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

och att föreskriften i 48 § är missledande, då fråga är om förbrytelser

af olika art, och synes öfverflödig, då fråga är om fortsättning

af samma förbrytelse, enär i sistnämnda fall strafflatituden lämnar tillfälle

att fästa behörigt afseende därå att förbrytelsen fortsatts».

Justitierådet Quensel ville därjämte för sin del påpeka, dels att

det innebure eu motsägelse att,* såsom i 36 § skett, omnämna en tillverkning

för eget behof, därvid åsyftats varans försäljning, dels ock

att för viss förseelse af kontrolltjänsteman stadgats, jämte böter, den

påföljd, att kontrolltjänstemannen skulle mista befattningen, men att

för annan svårare förbrytelse sistnämnda påföljd ej funnes utsatt.

Justitierådet Petersson ansåg sig böra beträffande 42 § i förslaget

erinra, att densamma stode i strid mot de allmänna bevisreglerna i

brottmål. Redan det att i vissa fall straffet för en förbrytelse skulle

träffa icke gerningsmannen utan annan, som antoges hafva haft fördel

af broftet, innefattade en allvarlig afvikelse från grunderna för kriminallagstiftningen;

men om än en dylik afvikelse i fråga om förbrytelser

af nu ifrågavarande art finge anses nödig, torde den dock icke kunna

med fog sträckas längre, än att straffskyldigheten gjordes beroende

däraf, att den, som skulle straffas, haft kunskap om gerningsmannens

förehafvande, men underlåtit att afstyra detsamma. Att gå än vidare

och omkasta bevisskyldigheten, så att näringsidkaren presumerades

vara medveten om förbrytelsen och för att undgå ansvar måste förebringa

omständigheter, som gjorde sannolikt, att brottet skett utan

hans vetskap och vilja, syntes betänkligt och lämnade så liten säkerhet

mot ett materiellt orättvist domslut, att domstolarne i många fall måste

tveka att tillämpa ett dylikt lagbud, helst om frågan gällde urbota

straff af den stränghet, som här stadgades. Att liknande bestämmelse

inkommit i ett par gällande förordningar syntes ingalunda innefatta

giltigt skäl att fortgå i denna riktning, utan borde förebilden till ifrågavarande

bestämmelse sökas i de stadganden, som för liknande fall

gåfves i förordningarne angående försäljning af brännvin och angående

försäljning af vin och maltdrycker.

Justitieråden Skärm, Norberg, Hellström och Quensel*instämde i

detta justitierådet Peterssons yttrande.

Ex protocollo:

Erik Öländer.

Bih. till Riksd. Prot. 1905. 1 Sa ml. 1 Afd. 35 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl M<ij:ts Nåd. Proposition N:o 52.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 30 januari 1903.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lagerheim,

Statsråden: Crusebjörn,

Odelberg,

Husberg,

Palander,

Westring,

Ramstedt,

Berger,

Meyer och

von Friesen.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde härefter:

Bland nya inkomstkällor, som måste anlitas för att tillföra statsverket

ökade inkomster, är äfven beskattning å tillverkningen af maltdrycker.

Frågan om införande af skatt på maltdrycker har också sedan

ganska lång tid tillbaka vant föremål för utredning. Sålunda uppdrog

Kungl. Maj:t den 11 februari 1881 åt den för öfverseende af

gällande bränn vinslagstiftning år 1877 tillsatta kommitté att utarbeta

förslag till beskattning af maltdrycker, hvilket förslag af kommittén

afgafs den 30 juni förstnämnda år. År 1891 uppdrog Kungl.

Maj:t åt en ny kommitté att, efter granskning af 1881 års kommittéförslag

och med hänsyn till därefter vunnen erfarenhet vid tillämpningep

af maltdrycksbeskatfningen i främmande länder, inkomma med för
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj;t$ Nåd. Proposition N:o 52.

slag i ämnet. Sedan kommittén den 11 december 1891 afgifvit kitt

betänkande samt finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå den

8 oktober 1892 afgifvit infordradt utlåtande i fråga om lämpligaste sättet

för bestämmandet af en gräns emellan svagdricka, å ena, samt starkare

maltdrycker, å andra sidan, förordnade Kungl. Magt, att 1891 års

kommitté, förstärkt med två ledamöter, skulle dels taga under förnyad

ompröfning den i kommitténs förenämndä den 11 december 1891 afgifna

betänkande omhandlade frågan om drickats undantagande från beskattning,

dels ock afgifva förslag till sådana ändringar uti och tillägg till

de af kommittén utarbetade författningsförslag, som kunde erfordras för

beredande af skattefrihet för dricka; och afgaf till följd af detta uppdrag

kommittén den 26 november 1892 nytt förslag till beskattning af maltdrycker.

Därjämte liar Svenska bryggareföreningen, med anledning af

ett inom finansdepartementet med ledning af 1892 års kommittébetänkande

utarbetadt nytt förslag, år 1894 med underdånig skrifvelse öfverlämnat

förslag till förordning om beskattning af maltdrycker med progressiva

skatteklasser.

Slutligen har Kungl. Magt den 4 april 1902 — sedan dåvarande

chefen för finansdepartementet, med erinran att den dittills

föreslagna beskattningen å tillverkningen af maltdrycker vore en råämnesbeskattning,

vidare anfört, att särskildt ur synpunkten af den betydelse,

skatten vid sidan af dess syfte att bereda staten inkomst ansetts kunna

äga för nykterhetens främjande, företräde förmenats böra tillkomma en

på den färdiga varan lagd skatt, att en sådan ölskatt införts i Danmark

genom en lag af den 1 april 1891, att om denna lags verkningar förvärfvats

en vid afgifvandet af föregående kommittébetänkanden icke förefintlig

erfarenhet samt att skattens tillämpning i Danmark uppgifvits

hafva utfallit på ett tillfredsställande sätt — uppdragit åt särskilda kommitterade

att taga frågan om lämpligaste sättet för anordnande af en

maltdrycksbeskatfning under förnyadt öfvervägande, med iakttagande

däraf att billiga, alkoholsvaga maltdrycker fritoges från beskattningen,

samt att afgifva det förslag till författning i ämnet, hvartill utredningen

kunde föranleda,

Denna kommitté afgaf den 15 oktober 1902 underdånigt betänkande

jämte förslag i ämnet, 1 kommitténs betänkande finnes intagen

en kortfattad redogörelse för de förut utarbetade förslagen till beskattning

af maltdrycker, hvarför jag nu ansett mig endast behöfva antyda dem.

1 det år 1891 afgifna kommittébetänkandet angående beskattning af

maltdrycker har frågan om själfva förfaringssättet vid tillverkning af

maltdrycker äfvensom de olika system, som blifvit tillämpade vid beskatt
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

ning af samma drycker, utförligt afhandlats, hvarför jag tillåter mig att

i denna del af ämnet hänvisa till hvad berörda kommittébetänkande

därom innehåller. Af samma kommittébetänkande äfvensom af det betänkande,

som afgifvits af 1902 års kommitté, synes tydligen framgå, att

vid valet af beskattningssystem man endast har att hålla sig till dem,

som afse antingen skatt på den fullt färdiga varan eller ock skatt på

det använda maltet. Förstnämnda skatteform, produktskatten, kan åter

anordnas på olika sätt. Sålunda kan man låta skatten utgå antingen

såsom i Amerika med samma belopp för volymsenheten, det är hektolitern,

af den färdiga drycken utan afseende på dennas olika beskaffenhet

eller värde eller också med belopp per hektoliter, stigande med dryckens

alkoholhalt, vare sig proportionellt med nämnda halt eller i än starkare

progression, hvilken form, maltdryckernas alkoholbeskattning, föreslagits i

Norge, men ännu icke någonstädes tillämpats. Vidare kan skatten anordnas

så, att vissa drycker med låg alkoholhalt fritagas från beskattning

och alla öfriga beskattas med samma belopp per hektoliter — denna

skatteform användes i Danmark — och slutligen kan man anordna skatten

på sistnämnda sätt, men med den modifikation, att de drycker, som

underkastas beskattning, delas i grupper med olika skattesatser per

hektoliter. På sistnämnda system är ett vid 1902 års kommitté betänkande

såsom bilaga fogadt utkast till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker grundad!.

Till en början torde det då få anses uppenbart, att det amerikanska

systemet, enligt hvilket alla maltdrycker beskattas lika utan afseende

å vare sig deras olika värde eller deras olika alkoholhalt, icke

kan komma till användning i Sverige. Beträffande öfriga produktskattesystem,

livilka utförligt granskats af de kommittéer, som haft att

syssla med frågan om maltdrycksbeskattningen, har det, som afser

maltdryckernas beskattning efter alkoholhalten, vunnit många anhängare

och förespråkare, särskilt inom speciellt nykterhetsvänliga kretsar.

Samtliga bemälda kommittéer hafva emellertid afstyrkt hvarje försök

att tillämpa detta system, och då de skäl härför, som af 1902 års

kommitté åberopats, synas mig tydligen ådagalägga, huru svårt att icke

säga omöjligt det skulle blifva att praktiskt tillämpa detsamma, anser

jag mig här böra anföra, hvad i detta ämne yttrats i kommitténs betänkande,

i synnerhet som kommitténs samtliga medlemmar i denna punkt

varit ense. Det heter där:

»Kommitterade hafva också enhälligt funnit sig förhindrade att

söka utarbeta något lagförslag, grundadt på en ren alkoholbeskattning

af maltdryckerna, och få kommitterade här meddela några af de skäl,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma:jts Nåd. Proposition N:o 52. 45

hvarför kommitterade funnit nämnda beskattningssätt icke kunna förordas.

Den likhet, det föreslagna förfaringssättet vid maltdryckernas

beskattning skulle äga med nu gällande sätt för spritbeskattningen,

är i grunden blott skenbar. Mellan sprit- och maltdryckstillverkningen

råder nämligen den väsentliga skillnad, att under det den vid brännerierna

frambragta spriten är en destillationsprodukt, som från det

ögonblick, den afskiljes från mäsken och sålunda blir en såsom sprit

användbar vara, kan genom själfva redskapen göras för tillverkaren

helt och hållet oåtkomlig, ända tills den blifvit uppmätt och profvad,

måste däremot maltdrycken under hela tillverkningsproceduren vara

fritt tillgänglig för bryggeripersonalen och således jämväl vara utsatt

för de möjliga åtgärder, genom Indika dess sammansättning i afseende

å extrakt- och alkohollialt må kunna undergå ändring. Lätt inses, i

hvilken grad kontrollen härigenom försvåras. Hur stor vikt man än

vill tillägga de fabriksböcker, tillverkaren ålägges föra, måste dock

bestämmandet af det tal, efter hvilket. skatten bör beräknas, ske under

kontroll. Skall beskattningen ske direkt efter alkoholhalten, varder detta

bestämmande af två slag. Äfven om extrakthalten ej medtages såsom

beskattningsgrund utan endast alkoholhalten, måste skattebestämningen

grunda sig på tvenne kontrollundersökningar, bestämmandet af myckenheten

och bestämmandet af alkoholhalten, och dessa två kontrollåtgärder

kunna icke ske vid samma period af ölets utveckling. Alkoholbildningen

fortgår nämligen alltjämt samtidigt med att ölet, innan det tappats,

undergår minskning till volymen. Alkoholhalten bör således bestämmas

vid själfva den slutliga aftappningen, men då svårighet möter att rätt

fastställa rymden af lagerfaten, som undergå förändring i sådant afseende,

måste uppmätningen företagas en eller annan månad tidigare vid öfverförandet

från jäskaren till lagerfaten. Med anledning häraf torde finnas

nödigt att medgifva en större eller mindre rabatt för den volymförminskning,

som kan äga rum i lagerkällaren alltefter olika lagringstid.

Kontrollörens befattning blir således mycket omfattande och besvärlig.

Härtill kommer, att de båda instrument, som i stort kunna användas

för alkoholhaltens bestämmande, nämligen ebullioskopet och

Tornöes spektrometer, fordra försiktighet och vana, så att eu viss teknisk

utbildning måste förutsättas hos kontrollören, hvilken således såväl

på denna grund som i följd af den tid, han behöfver använda inom

bryggeriet, måste aflönas ej för knappt och sannolikt icke skulle kunna

åtnöjas med mindre än 8 till 10 kronor om dagen. När nu därjämte

erfordras en eller två kontrollörer vid hvarje bryggeri och åtskilliga

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 52.

biträden med lägre aflöning, kommer kostnaden för denna kontroll att

uppgå till ett så afse värdi belopp, att. kommitterade, oaktadt sina sympatier

för den rena alkoholbeskattningen såsom ur skattesynpunkt. fullt

rättvis samt med afseende å nykterhetens främjande synnerligen fördelaktig,

ej vågat framlägga ett på denna princip grundadt förslag, då

syftet med maltdrycksbeskattningen måste vara att äfven genom eu

måttlig skatt bereda statskassan en nämnvärd inkomst.»

För den i Danmark tillämpade formen af produktbeskattning lämnas

i 1902 års kommittébetänkande en utförlig redogörelse, h varjämte

den i Danmark nu gällande Lov om eu 01skat m. m. intagits såsom

bilaga till betänkandet. Lagens lmfvudpunkter äro följande: Allt för

afsalu tillverkad! Öl, som, när det utlämnas från bryggeriet, håller 2V4

viktprocent (motsvarande 2Vs volymprocent) alkohol eller därutöfver, är

skattepliktigt. Tillverkning af Öl, som håller mera än 6 viktprocent

alkohol, är förbjuden och intet Öl får föras från bryggeriet, förr än det

kan anses vara fullt färdigt för konsumtion. Skattepliktigt och skattefritt

öl får samtidigt bryggas vid samma bryggeri. Så snart tillverkningen

börjar, skall tillverkaren i en honom af kontrollmyndigheten

tillhandahållen bok, den s. k. »driftsbogen», göra vissa föreskrifna anteckningar

angående hvarje brygd, bland annat beträffande antalet tunnor

tillverkadt Öl. 1 en annan bok, »salgsbogen», bär tillverkaren att

dagligen införa de kvantiteter Öl, vare sig skattepliktigt eller skattefritt,

som utlämnas från bryggeriet. Båda de nu nämnda böckerna,

skola å tider, som af kontrollmyndigheten bestämmas, insändas till densamma

och i öfrigt när som helst vara för kontrolltjänstemännen tillgängliga.

Skattens belopp bestämmes efter salgsbogens uppgifter och

inbetalas för hvarje månad inom den 10 dagen i därpåföljande månad.

Kontrollen, som består i granskning af tillverkarens nyssnämnda och

öfriga handelsböcker, samt undersökning af de tillverkade maltdryckerna

med afseende å deras alkoholhalt, utöfvas af några hos den centrala

kontrollmyndigheten anställde tjänstemän dels å nämnda myndighets

ämbetslokal dels ock vid besök på bryggerierna ett fåtal gånger om

året. I öfrigt söker lagen afskräcka från underslef genom stränga

straffbestämmelser.

Mot den danska ölskattelagen bär anmärkts hufvudsakligen, dels

att den låter alla skattepliktiga maltdrycker drabbas af samma skatt,

dels ock att kontrollen öfver såväl de skattefria dryckernas alkoholhalt

som riktigheten af tillverkarnes uppgifter om tillverkningsbeloppet är

väl svag. Efter sorgfällig ompröfning, huruvida det vore möjligt att

med den danska ölskattelagen till föredöme åstadkomma en för svenska

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

förhållanden lämpad ölskattelag, hafva 1902 års kommitterade utarbetat

förenämnda utkast till förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker, därvid kommitterade sökt undvika de anmärkningar, till

Indika den danska ölskattelagen, såsom förut nämnts, gifvit anledning.

Sedan bemälde kommitterade erinrat, att de inom landet befintliga

nykterhetsföreningarna och sällskapen med stor enhällighet uttalatjsig

för att såsom alkoholsvag maltdryck borde anses en sådan, hvars alkoholhalt

ej öfverstiger två volymprocent, samt att kommitterade med anledning

häraf vid utkastets utarbetande enat sig om att såsom högsta gräns

för de alkoholsvaga maltdryckerna i detsamma föreslå nyssnämnda procenttal,

anföra kommitterade, att alla maltdrycker, hvilkas alkoholhalt icke

kunde öfverstiga två volymprocent, således skulle, enligt utkastet, räknas

till de alkoholsvaga och blifva skattefria. Sådana alkoholsvaga drycker

vore emellertid af två, med afseende å sitt förhållande till den antagna

alkoholgränsen skillda slag, nämligen dels sådana, som vore bryggda af

en så maltsvag vört, att deras alkoholhalt, huru'' långt förjäsningen än

fortginge, aldrig kunde öfverstiga två volymprocent, till hvilken grupp

största delen af det i Sverige bryggda svagdrickat vore att hänföra,

dels ock sådana, som vore bryggda af starkare vört och livilka således,

om förjäsningen finge ostördt fortgå, kunde få högre alkoholhalt. För

att sistnämnda slags drycker skulle blifva skattefria, måste därför vid

deras tillverkning jäsningen på något sätt afbrytas. Den extrakthalt

hos vörten, som vid vanlig förjäsning gåfve högst två volymprocent

alkohol hos drycken, vore fem procent, hvilken således utgjorde gränsen

mellan de båda slagen af skattefria maltdrycker. Då kommitterade ej

närmare angifvit, på livilka olika sätt en tillverkare kunde afbryta jäsningen

af en extraktrikare maltdryck för att göra den skattefri, hade

detta berott, icke därpå att kommitterade, som visserligen förutsatt, att

bruket af s. k. antiseptiska medel ej skulle tillåtas, kände annan för

närvarande använd metod än s. k. pasteurisering, utan därpå att kommitterade

velat lämna öppet för maltdryckstillverkarne att, om några

Hittills okända metoder för jäsningens afbrytande skulle uppfinnas, begagna

sig däraf för ifrågavarande ändamål.

Beträffande den redan omnämnda anmärkningen mot den danska

ölskattelageu, att den låter alla skattepliktiga maltdrycker drabbas af

samma skatt, yttra kommitterade vidare: Detta innebure emellertid icke

i Danmark någon nämnvärd oegentlighet, emedan, med undantag för

den jämförelsevis obetydliga tillverkningen af porter, samtliga skattepliktiga

ölsorter i Danmark vore bryggda af ungefär lika stark vört.

1 Sverige skulle det däremot vara synnerligen olämpligt att belägga

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 52.

alla skattepliktiga maltdrycker med lika hög skatt, emedan i så fall de

billigare och mindre värdefulla drickssorterna, såsom iskällardricka o. d.,

skulle beskattas och följaktligen fördyras med samma belopp som de

dyrare och värdefullare ölsorterna och portern, samt detta förhållande

skulle bidraga till att minska förbrukningen af nämnda drickssorter.

Den lika beskattningen blefve sålunda i och för sig orättvis och skulle

icke främja nykterhetsarbetet. För att undvika dessa olägenheter med

det danska beskattningssystemet hade kommitterade i utkastet sökt indela

de skattepliktiga maltdryckerna i flera klasser, hvilket med iakttagande

af de nu förefintliga faktiska förhållandena ock kunnat ske. Vissa på

kommitténs föranstaltande verkställda analyser af maltdrycker utvisade

nämligen tre tydligen åtskillda grupper skattepliktiga maltdrycker:

1) de underjästa drickssorterna, buteljdrickorna, som inbryggdes på en

stamvört af mellan sju och nio procents extrakthalt, 2) ölsorterna, lager-,

pilsneröl in. fl., som inbrvggdes på eu stam vört af mellan tolf och fjorton

procents extrakthalt, samt 3) porter och några få sorter s. k. extra Öl, som

inbryggdes på en stamvört med mera än femton procents extrakthalt.

Kommitterade hade därför ansett sig hafva giltiga skäl att sätta gränserna

för de föreslagna tre skatteklasserna vid tio och femton procents extrakthalt

hos vörten.

Det torde höra uppmärksammas, att, såsom af det anförda framgår,

kommitterade vid bestämmandet i utkastet af gränsen mellan alkoholsvaga

och alkoholstarka maltdrycker öfvergifvit den rena alkoholgränsen

och i stället, sedan de först enat sig om den högsta alkoholhalt en

maltdryck finge hafva för att kunna anses såsom alkoholsvag, öfvergått

till en extraktgräns, så bestämd, att de drycker, som inbryggts af en

vört med högst 5 procents extrakthalt, skulle utan vidare anses såsom

alkoholsvaga, men de, som inbryggts af starkare vört, endast såframt

jäsningen, innan alkoholhalten öfverstigit 2 procent, genom så kallad

pastörisering afbrutits.

Att fullständigt redogöra för kommitterades berörda utkast torde

icke vara behöflig!. Såsom förut nämnts finnes det bilagdt kommitterades

betänkande. Däremot anser jag mig bär böra erinra om, huru

kommitterade tänkt sig kontrollen öfver bryggerierna enligt utkastet

böra anordnas. De anföra, att med det system för beskattning af

maltdrycker, som läge till grund för utkastets bestämmelser och som

i hög grad hvilade på ett fullt förtroende till bryggarens egna uppgifter,

syntes icke lämpligen vara förenligt, att staten för att kontrollera,

det skatt i behörig ordning utgjordes, anställde kontrollörer för att

fullständigt öfvervaka bryggerirörelsens alla olika delar, sfi att därvid

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

underslef icke kunde begås. Ej heller läte det tänka sig att vid

tillämpningen af ett sådant system genom kontrollör utöfva ständigtillsyn

öfver att inga maltdrycker i strid mot lagen utlämnades från

bryggeri. Eu kontroll, anordnad på något af dessa båda sätt, skulle

föranleda, att vid de flesta bryggerier måste anställas två eller flera

kontrollörer, och därigenom medföra så betydande kostnader, att de

inkomster, som staten af skatten kunde påräkna, i anmärkningsvärd

grad förminskades. Behandlingen af de utaf kommitterade omförmälda

förslag att i Norge införa en alkoholbeskattning visade också, att man

där funnit det betinga alltför stora afbränningar att införa en ständig

kontrolltillsyn öfver maltdryckers utlämnande från bryggerierna.

Den kontroll öfver uppfyllandet af lagens föreskrifter, som föreslagits

i utkastet, har därför af kommitterade funnits, i likhet med

livad som gäller i Danmark, böra grundas dels på tillverkarnes allmänna

bokföringsskyldighet, dels på en tihverkarne ålagd särskild bokföringsskyldighet,

dels på en såvidt möjligt verksam granskning af bokföringens

riktiga verkställande samt slutligen och företrädesvis på en

vid olika, för tillverkaren på förhand icke kända tillfällen företagen

undersökning af såväl under arbete befintlig vörts extrakthalt före jästens

tillsättande, som de färdiga maltdryckernas alkohol- och extrakthalt.

I skattepliktigt bryggeri skulle den tillverkaren åliggande särskilda

bokföringen utföras sålunda, att på tillverkarens ansvar och med användande

af fastställda blanketter, i enlighet med ordningsstadgans

föreskrifter, skulle dels föras bryggerijournal och försäljningsbok, dels

ock vid tillverkningsårets slut upprättas särskild årsredogörelse.

Sjkifva kontrollpersonalen skulle enligt utkastet utgöras dels af

kontrollörer, som skulle hafva hufvudsakliga tillsynen å lagens efterlefnad

och af flere skäl ansetts böra vara fast anställde tjänstemän

vid kontroll- och justeringsbyrån, dels ock, hvad särskildt de skattefria

bryggerierna anginge, af tillsyningsmän, som skulle hafva att hvar

och eu vid sitt bryggeri medelst areometer undersöka vörtens extrakthalt

samt att taga och till kontroll- och justeringsbyrån insända prof

af därstädes tillverkade, färdiga maltdrycker.

Kontrollörerna skulle under tjänstgöringen vid kontroll- och

justeringsbyrån biträda vid granskningen af de skattepliktiga bryggeriernas

journaler och årsredogörelser samt vid undersökning af insända prof å

maltdrycker. Deras inspektionsresor skulle anordnas så, att, sedan inkomna

årsredogörelser under hösten granskats, kontrollörerna i tva angränsande

distrikt i november och december månader tillsammans företoge resor

till alla skattepliktiga bryggerier inom distrikten och därvid ytterligare

Bih. till Riksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

granskade det gångna årets böcker och årsredogörelsen med tillhjälp af

bryggeriernas allmänna handelsböcker. Olika brygder och färdiga maltdrycker

skulle undersökas i afseende å extrakt- och alkoholhalt, om

sådant kunde ske på stället; i annat fall skulle prof tagas, som insändes

till kontroll- och justeringsbyråns laboratorium. I den män

tiden medgåfve, skulle äfven skattefria bryggerier besökas, därvid

bryggarn.es,

Äfven i sådana bryggerier skulle maltdryckerna undersökas eller prof

däraf uttagas för insändande till byrån, allt i enlighet med de bestämmelser,

som därom förekomme i utkastet. Till denna resa, därvid

kontrollörerna ansåges böra fara två och två, för vinnande af lättnad

vid böckers kollationering in. in., antogs komma att åtgå en tid

af minst 6 veckor. ''Under öfriga delen af tillverkningsåret syntes

kontrollörerna böra åläggas att företaga ytterligare tre rundresor hvar

och en inom sitt distrikt. Vid dessa tre senare resor, hvardera tagande

ungefär en månads tid i anspråk, skulle kontrollörerna hvarje gång

besöka alla skattepliktiga bryggerier inom distriktet och därstädes undersöka,

att bryggjournal och försäljningsbok fördes riktigt i öfverensstämmelse

med verkliga förhållandena inom bryggeriet och de allmänna

han delsböckerna. Af de skattefria bryggerierna skulle en del besökas

vid hvarje , resa, så att kontrollören komme att besöka hvarje sådant

bryggeri minst två gånger om året.. "Vid alla bryggerier, som besöktes,

skulle under alla resorna verkställas undersökning af maltdrycker eller

uttagas prof däraf, på sätt förut vore nämndt. Slutligen kunde äfven

på obestämda tider af året behöfva företagas tillfälliga resor, hvilkas

betydelse för kontrollen naturligen blefve synnerligen afsevärd.

Kommitterade hafva emellertid af åtskilliga skäl, hufvudsakligen

g i undade på skatteteknisk hänsyn, funnit sig förhindrade att framlägga

det omförmälda utkastet såsom sitt förslag.

^Med anledning däraf att det skattesystem, som läge till grund

för såväl den danska skattelagen som utkastet, karaktäriserades i främsta

rummet däraf, att själfva skatteberäkningen skulle grunda sig på tillverkarens

egna uppgifter, erinra kommitterade därom, att vid fråga

om införandet af själfdeklaration såsom norm för beräkning af inkomstskatt

däremot framställts åtskilliga, såsom det ville synas, ganska välgrundade

betänkligheter därom, att kontrollen öfver riktigheten af de

skattskyldiges uppgifter för taxeringen aldrig skulle kunna göras fullt

effektiv. Dessa betänkligheter blefve i flera afseenden mera påfallande,

om fråga uppkomme att införa omförmälda princip såsom grund för

beräkningen af en skatt sådan som den tilltänkta maltdrycksbeskatt
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52,

ningen. En olikhet läge nämligen redan däri, att, medan en inkomstskatt

utginge i några få procent af den inkomst, som skulle uppgifvas

till beskattning, maltdrycksbeskattningen — åtminstone enligt hvad i

utkastet förutsattes — skulle för den skattskyldige tillverkaren medföra

förpliktelse att erlägga en skatt, motsvarande ända till tjugufem procent

af varornas tillverkningsvärde. Då härtill komme, att i ett flertal

bryggerier tillverkningen hade nått en storartad omfattning, vore det

tydligt, att en bedräglig uppgift ifråga om inkomsttaxeringen aldrig

kunde för den enskilde medföra samma utsikt till ekonomisk fördel,

som ett af en maltdryckstillverkare begånget svek vid uppgifvande af

lians tillverknings storlek för honom. Det funnes dessutom ytterligare

anledningar, hvarför frestelsen för en tillverkare att lämna falska uppgifter

kunde visa sig öfverväldigande. Under tider af häftig och ihärdig

konkurrens inom en industri finge man nämligen icke förvåna sig, om

mer än en, särskildt bland de mindre näringsidkarne, lockades att stärka

eller rent af rädda sin ekonomiska ställning genom oriktiga uppgifter

till beskattningen. Det betänkliga i saken minskades icke däraf, att

hos allmänheten kunde spåras en betydande skillnad i uppfattningen

af det orätta i att bedraga en enskild man och att undanhålla staten

hvad densamma lagligen tillkomme.

Kommitterade erinra vidare, att i äldre tider, då accis här i landet

utgick på maltdryckstillverkningen, tillverkarnes uppgifter lades

till grund för skatteberäkningen, men att ständigt klagomål om underslef

uppstodo, äfvensom därom att i Finland, där deklarationssystemet under

åren 1865—1882 tillämpades vid maltdrycksbeskattningen, systemet

sistnämnda år måste öfvergifvas, enär allt för stora underslef begingos.

Beträffande de vitsord rörande systemets framgångsrika tillämpning

i Danmark, som vid flera tillfällen åberopats, förklara kommitterade,

att de icke känt sig däraf öfvertygade om systemets tillämplighet i

Sverige, och det särskildt därför, att kommitterade trott sig finna, att

i vårt land en allmän sträfvan gjorde sig gällande att i skattelagstiftningen

bygga, icke allenast på de personers moralitet, som skulle drabbas

af eu skatt, eller därpå att lagens kontrollföreskrifter skulle bidraga till

upptäckande af brott, utan fastmer därpå, att lagen vore sådan, att den

förebyggde brott. Att så vore förhållandet syntes framgå däraf, att hos

oss väl aldrig kunde ifrågasättas, att tull eller brännvinstillverkningseller

hvitbetssockertillverkniugsskatt skulle utgå endast med ledning af

vederbörande köpmäns eller tillverkares handelsböcker samt deras därå

grundade deklarationsuppgifter.

Komitterade anföra vidare, att af skäl, som redan förut fram
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

hållits, hade det ej varit tanke på att föreslå anställandet vid bryggerierna

af kontrollörer, som skulle ständigt öfvervaka hela tillverkningen och

försäljningen. Det hade nämligen afsetts, att — med undantag däraf

att särskilda tillsyningsmän skulle tillsättas vid alla skattefria bryggerier

och för vissa ändamål — kontrollen vid bryggerierna skulle utöfvas af

kontrollörer, som endast en eller annan gång skulle besöka desamma.

Antalet dylika besök utgjorde i Danmark i regel tre om året och skulle

besökens antal i Sverige, om kontrollörernas antal, såsom i utkastet

förutsatts, bestämdes till 16, ej kunna blifva synnerligen större. Genom

att, såsom jämväl ifrågasatts, anställa ett större antal kontrollörer kunde

besökens antal visserligen ökas hur mycket som helst, men kommitterades

flertal både ansett, att en dylik anordning icke skulle i någon väsentlig

mån stärka kontrollens effektivitet. Beträffande särskildt tillsynen därå,

att tillverkarne vid skattepliktiga bryggerier lämnade riktiga uppgifter

om sin tillverknings storlek, så skulle denna uteslutande grunda sig

på en granskning af tillverkarnes bokföring. Kännedomen om hvilka

svårigheter, som förelåge vid åstadkommande af en revision af en större

affärs böcker, och huru ofta den noggrannaste granskning kunde vilseledas,

hade föranledt kommitterade att antaga, att den i utkastet förutsatta

granskningen af tillverkarnes böcker aldrig kunde blifva fullt

effektiv. Det torde väl vara sant, att faran för falsk bokföring ställde

sig något olika vid olika bryggerier. Å ena sidan stode nämligen de

stora bryggerierna med sin stora personal för bokföring m. in., hvilken

i viss mån kunde utgöra binder för bedrägeriers utförande i stor skala.

Å den andra sidan funnes däremot en stor del mindre eller medelstora

bryggerier, där tillverkaren ensam eller med något enda biträde skötte

bokföringen. I dessa senare vore förfalskning af böckerna naturligen

lättare att verkställa. Att sådan förfalskning dock kunde ske äfven i

de stora affärerna, vore dock otvifvelaktigt, hvilket ju framginge af i

det enskilda affärslifvet ej sällan förekommande fall.

Efter att hafva anmärkt, att indelningen af de skattepliktiga

dryckerna i tre skatteklasser ytterligare försvårade kontrollörernas arbete

med granskning af böckerna, yttra kommitterade i fråga om kontrollen

därå, att den fastställda alkoholgränsen mellan skattepliktiga drycker

uppehälles, att de ansett äfven densamma vara otillfredsställande. Visserligen

både kommitterade till skärpande af denna kontroll i utkastet,

utöfver hvad danska lagen innebölle, intagit bestämmelsen, att särskilda

invid bryggerierna bosatta tillsyningsmän skulle tillsättas, som både att

i bryggerierna undersöka vörtens styrka och uttaga prof å färdiga maltdrycker.

Vid sådana skattefria bryggerier, som allenast tillverkade svag
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

dricka, innebure ju tillsyningsmannens undersökning af vörten en viss

garanti för att tillverkaren ej bryggde svagdrickat för starkt. Men

bryggdes vid dessa bryggerier utom svagdricka andra skattefria, maltstarkare

drycker, torde hvarken tillsyningsmännen eller kontrollörerna,

då de tillfälligtvis besökte bryggerierna, kunna kontrollera, att tillverkaren

underkastade dryckerna sådan särskild behandling, att de ej öfverskrede

alkoholgränsen. Slutligen hade kommitterade funnit uppenbart,

att kontrollen öfver alkoholgränsens iakttagande vid de skattepliktiga

bryggerierna saknade hvarje spår till effektivitet, om den skulle utföras

af kringresande kontrollörer. Om än kontrollörerna gjorde huru täta

besök vid bryggerierna som helst och därvid undersökte de skattefria

maltdryckerna, kunde ju tillverkaren alltid, så snart kontrollören lämnat

bryggeriet och innan maltdryckerna därifrån försålts, genom en tillsats

af skattepliktig maltdryck »förbättra)) sin skattefria vara, så att den

öfversteg alkoholgränsen.

Den i Sverige önskade och i utkastet föreslagna alkoholgränsen

skulle ock — mer än hvad fallet kunde vara i Danmark — i och för

sig stärka denna frestelse. Förhållandet vore nämligen det, att enligt

danska ölskattelagen alkoholgränsen satts så högt som vid 21U viktprocent,

motsvarande 2 Vs volymprocent, under det nykterhets vännerna

i Sverige höllo på en gräns af 2 volymprocent, motsvarande 1 6/i0 viktprocent.

Då det vore svårare för tillverkaren att tillverka en god vara

ju lägre gränsen sattes, skulle, om utkastet blefve lag, faran för gränsens

öfverstigande blifva större i Sverige än i Danmark.

Härtill komme ytterligare den skillnaden, att, då alkoholgränsens

uppdragande vid tillverkningen tänkts skola läggas till grund för eu

dylik gräns äfven vid handeln med maltdrycker, kontrollen öfver alkoholgränsens

upprätthållande i Sverige borde hafva det dubbla syftet att

hindra uppenbar skatteförsnillning och att gifva återförsäljare garanti

för hvilken vara som utlämnades från bryggerierna. I Danmark åter

behöfde alkoholgränsen uppehållas blott för förstnämnda ändamål, men

ej för det senare, enär försäljningen där vore fri från inskränkningar.

För att gifva stöd åt kontrollen hade kommitterade i utkastet, på

sätt äfven skett i den danska lagen, upptagit stränga straffbestämmelser

för bedrägeri eller svek i afseende å skattens utgörande. Emellertid

vore kommitterade öfvertygade därom, att det straffhot, som sålunda

förekomme, icke skulle kunna i tillräckligt hög grad afskräcka från

brott, när det icke vore förbundet med kontrollanordningar, som förhindrade

brotten. Att straffbestämmelserna i själfva verket skulle visa

sig mindre lätta att tillämpa i Sverige än i Danmark, framginge däraf

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

att, om kontrollen någon gång skulle bidraga till upptäckande af underslef,

utredningen därom och straffets åläggande i Sverige måste i öfverensstämmelse

med där gällande rättsuppfattning ske vid domstol och

med iakttagande af strängt juridiska former, under det att danska lagen

medgåfve den administrativa myndigheten att i vissa fall ålägga och

utan appell uttaga böter för brott mot lagen.

Till sist anmärka kommitterade, att utkastet, genom att såsom

skattefria upptaga sådana maltstarka drycker, hvilka undergått sådan

särskild behandling, att de ej kunde öfverskrida den uppställda alkoholgränsen,

i detta afseende ej öfverensstämde med det kommitterade lämnade

uppdraget att iakttaga, att billiga, alkoholsvaga drycker fritoges från

beskattningen. Då nämligen sådana drycker, om de började tillverkas

i Sverige, med all säkerhet komme att bryggas på en stamvört med

minst lika hög extrakthalt som de här nu brukliga underjästa drickssorterna,

eller omkring nio procent, vore det tydligt, att den för dessa

dlTckers framställande erforderliga stora maltåtgången måste göra dem

jämförelsevis dyra. De särskilda åtgärder, såsom pasteurisering eller

dylikt, som behöfde iakttagas vid dylika dryckers tillverkning, komme

ock alltid att ytterligare förhöja priset på samma drycker, hvilket ju

bestyrktes af erfarenheten i Danmark, där minuthandelspriset för en

halfbutelj s. k. kroneöl ställde sig så högt som 9 öre. Anledningen,

hvarför kommitterade i strid mot uppdraget utsträckt skattefriheten till

äfven dylika, långt ifrån billiga drycker, vore att söka däri, att kommitteiade

funnit, att med det system, som läge till grund för danska

lagen, väl läte förena sig att medgifva skattefrihet för alla alkoholsvaga

dryckei, utan att orättvisa inträdde gent emot något slag af tillverkare.

Enligt detta system stode det fritt ej blott för tillverkare i skattefria

kryggsrier utan ock för sådana i skattepliktiga bryggerier att idka

skattefri tillverkning af alla slags alkoholsvaga maltdrycker.

Kommitterade öfvergå därefter till en undersökning, huruvida en

produktbeskattning kunde i afseende å nykterhetens främjande hafva

något företräde framför en råämnesbeskattning och komma därvid till

det resultatet, att sa ej är förhållandet. Det hade nämligen från nyktcrhetsvännernas

sida uppgifvits, att endast en produktbeskattning skulle

kunna leda till framställandet af eu god, alkoholsvag maltdryck, under

det att en t aämnesbeskattning skulle föranleda tillverkarne att uppdrifva

förjäsningsgraden för att framställa en hållbar, alkoholstark och följaktligen

berusande maltdryck. Hvad sålunda yttrats gällde visserligen,

om man med produktbeskattning menade en sådan, anordnad såsom en

ren alkoholbeskattning, och det så, att skatten utginge i proportion till

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

maltdryckernas volym och alkoholhalt eller, ännu hellre, i stigande

proportion efter alkoholhalten. Med en så anordnad skatt vore det

tydligt, att det blefve öfverensstämmande med bryggarnes intresse att

göra maltdryckerna så alkoholsvaga, som tekniskt vore förenligt med

framställandet af eu god produkt. Då ifrågavarande påstående emellertid

icke kunde antagas afse endast en ren alkoholbeskattning, utan äfven

en produktbeskattning enligt danska systemet, återstode att undersöka,

om påståendet hölle streck vid fråga om en sådan beskattning. Toge

man därvid till utgångspunkt, att en gräns uppdroges mellan skattefria

och skattepliktiga drycker att tillämpas vid de båda systemen, måste

man visserligen medgifva, att produktbeskattningen i ett afseende kunde

hafva något företräde i frågan om nykterhetens främjande. Detta berodde

därpå, att vid tillämpning af råämnesbeskattningen någon skattefri

tillverkning af alkoholsvaga drycker knappast torde kunna anordnas

vid skattepliktiga bryggerier utan allenast vid de skattefria bryggerierna.

Äfven om de förra ägde rätt. att tillverka dylika drycker, måste de

likväl erlägga skatt för vid sådan tillverkning användt malt. Vid tillämpning

af en produktbeskattning förelåge däremot möjligheten att

medgifva skattefri tillverkning af de alkoholsvaga maltdryckerna äfven

vid de skattepliktiga bryggerierna. Då härigenom tillgången på dylika

drycker enligt det senare systemet otvifvelaktigt skulle blifva lättare

än enligt det förra, kunde produktbeskattningen möjligen få en viss

betydelse för nykterhetsarbetet.

Vid fråga om de skattepliktiga dryckerna däremot ställde sig saken

annorlunda och det ville synas, som om beträffande dessa drycker råämnesbeskattningen

skulle ur nykterhetssynpunkt äga företräde. Hvarje

tillverkare af maltdrycker måste nämligen finna med sitt ekonomiska

intresse förenligt att vid sin tillverkning använda så litet malt som möjligt.

Ju mindre malt som kunde användas vid tillverkningen, dess billigare

ställde sig nämligen produktionskostnaden. Då en råämnesskatt direkt

fördyrade maltet, måste skatten verka i samma riktning som bryggarnes

ekonomiska intresse och således leda till användande af mindre malt

vid tillverkningen. Som mindre maltmängd gåfve mindre stark vört

och alkoholhalten i den färdiga drycken vore beroende af vörtens styrka,

syntes en råämnesbeskattning direkt leda till framställande af alkoholsvagare

drycker.

En produktskatt åter, som antingen icke alls, som den danska

lagen, eller blott inom vissa gränser, såsom utkastet, toge hänsyn till

olika skattepliktiga maltdryckers värde, syntes däremet icke leda till

framställandet af extraktsvaga och därför alkoholfattiga drycker. Eu

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 52.

dylik skatt syntes tvärtom förr uppmuntra till bryggande utaf starkare

drycker, och det därför att, då skatten vore lika eller i det närmaste lika

för olika slags drycker, det visade sig lättare att uttaga den genom

skatten nödvändiggjorda prisförhöjningen af de dyrare varorna, i synnerhet

som konsumenterna i allmänhet torde föredraga de alkoholstarkare

dryckerna.

Ett bevis för riktigheten af dessa påståenden hade man i erfarenheten

från Tyskland och Danmark, i det att de beskattade maltdryckernas

alkoholhalt vore lägre i det förra landet, där råämnesskatt sedan länge

tillämpades, än i det senare, där skatten vore lagd på den färdiga varan.

Kommitterade ville emellertid medgifva, att det funnes en faktor, som

möjligen kunde hafva ett ännu större inflytande på sättet för de skattepliktiga

dryckernas tillverkning än skattesystemet, och detta vore allmänhetens

smak.

Två af kommitténs ledamöter hafva i en afgifven reservation förklarat,

att de icke kunde dela majoritetens åsikt om de två systemen

i afseende å deras betydelse för nykterhetens främjande och att de ej

heller kunde i allo biträda kommitterades uppfattning af det i »Utkastet»

framlagda systemet ur skatteteknisk synpunkt. De medgifva dock, att

det icke kunde förnekas, att de af kommitterade framställda farhågorna

för frestelser till underslef medelst falsk bokföring i ett särskildt fall

vore berättigade. Vid de stora bryggerierna med sin talrika personal

vore möjligheten därtill för ringa, vid de små bryggerierna vore risken

för stor gentemot vinsten; men för en del »mindre eller medelstora

bryggerier, där tillverkaren ensam eller med något enda biträde skötte

bokföringen», syntes frestelsen kunna blifva ganska stor, helst å mera

aflägsna orter, där tillverkaren mindre hade att befara ett plötsligt kontrollbesök.

På grund af denna svaghet i systemets kontroll med afseende

å en viss kategori af bryggare, ansågo bemälda ledamöter sig icke

kunna tillstyrka det i »Utkastet» framlagda förslaget till maltdrycksbeskattning,

för så vidt det nämligen skulle finnas möjligt att med en

i detta hänseende tryggare kontroll vinna samma fördelar med afseende

å nykterhetens främjande som i »Utkastet» erbjudes.

En tredje kommittéledamot har i en särskild reservation beträffande

det danska skattesystemet ytterligare anfört, att hans på personlig

erfarenhet af besök eller arbete i främmande länders bryggerier grundade

öfvertygelse vore, att hvarje system för beskattning af maltdryckstillverkningen,

som icke i sig innebure en praktisk och effektiv kontroll,

måste leda till talrika och omfattande lagöfverträdelser samt depravation

af de enskilda yrkesidkarne. Hvarken lagöfverträdelserna eller

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 52.

deras ofvan antydda påföljd både uteblifvit där, hvarest skattesystemet

icke själft medfört en verklig kontroll. Äfven en mycket talrik kontrollpersonal

hade därförutan stått maktlös.

I likhet med 1902 års kommitterade och af skäl, som af dem

anförts, finner jag, att hvarken det danska skattesystemet oförändradt

eller samma system med de förändringar, som föreslagits i det af

kommitterade utarbetade utkastet, lämpar sig såsom grundval för beskattning

af maltdrycker i Sverige. Återstår således endast att välja

bland de system, som lägga skatten på det vid maltdryckstillverkningen

använda råämnet, maltet. Af dessa system hafva samtliga

kommittéer, som hittills haft att behandla frågan om maltdrycksbeskattning,

förordat det, som sedan år 1882 varit användt i Finland. Det

utmärkande för detta system är att. skatten utgår i förhållande till

vikten af det för maltdryekstillverkning använda maltet, hvilket omedelbart

före inmäskningen inom bryggeriet uppväges med en själfregist,- rerande våg, hvarefter det krossas på en maltkross, så förbunden med

vågen, att intet malt kan krossas utan att först hafva genomgått våginrättningen.

Enligt detta skattesystem drabbar skatten de värderikare

maltdryckerna, till Indika mera malt åtgår, hårdare än de mindre

värderika. Men då maltdryckens alkoholhalt beror på vörtens extraktion

och jäsningens fortgång samt extrakthalten beror på myckenheten

af det vid tillverkningen använda maltet, träffar således skatten å maltet

i ganska väsentlig mån alkoholhalten. Detta bestyrkes af de analyser af

olika maltdrycker, som finnas sammanförda i kontroll- och justeringsbyråns

underdåniga utlåtande den 8 Oktober 1892 och i 1902 års kommittébetänkande.

Det åligger vidare enligt detta system tillverkarne att föra en

bryggjournal upptagande bland annat uppgifter om brygdernas antal,

det använda maltets vikt och den erhållna produktens volym. Kontrollen

utöfvas närmast af kontrollörer, hvilka skola afläsa den själfregistrerande

vågen, granska bryggjournalen samt tillse, att de för

krossen och vågen anbragta låsen och förseglingarna äro i ordning

samt att i allmänhet gifna föreskrifter iakttagas, däribland i främsta

rummet, att krossadt. malt eller ämnen, som kunna användas i stället

för malt, icke införas i bryggeriet.

På dessa grunder hvital- det af kommitterade utarbetade förslaget

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Innan jag öfvergår till en närmare redogörelse för detta förslag och

för de förändringar, jag funnit böra i detsamma vidtagas, torde det böra

Bill. till liik-sd. Prof. 1903. 1 Sund. 1 Afd. 35 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

utredas, huruvida alla maltdrycker böra beläggas med skatt eller om

vissa slag af dessa drycker böra därifrån fritagas, och i så fall, huru

långt skattefriheten bör utsträckas.

De två första kommittéerna hafva föreslagit skatt på alla till afsalu

tillverkade maltdrycker och enligt deras förslag skulle endast hembrygden

undantagas från beskattning. Den senare af dessa båda kommittéer

berörde visserligen i sitt den 11 December 1891 afgifna betänkande

frågan om svagdrickas undantagande från beskattning men fann förslaget

därom böra förfalla. Sedan Kungh Maj:t påföljande år uppdragit

åt samma kommitté att taga frågan under förnyad ompröfning,

utarbetade kommittén ett nytt förslag till förordning angående beskattning

af maltdrycker, enligt hvilket från tillverkningsskatt skulle befrias

äfven den, hvilken ej till afsalu tillverkade annan maltdryck än svagdricka,

hvarmed skulle förstås sådan maltdryck, hvars stamvört ej hade

högre extrakthalt än fem procent. Sistbemälde kommitterade, Indika

ansågo sig icke kunna förorda skattefrihet för svagdricka, anförde

åtskilliga olägenheter, som därmed voro förenade. I första rummet framhölls,

att, då skattefrihet endast kunde medgifvas personer, hvilka blott

tillverkade svagdricka, under det att de, hvilka tillverkade såväl svagdricka

som andra starkare maltdrycker, skulle få erlägga skatt äfven

för det malt, som användes till svagdricka, detta innebure eu orättvisa

mot de senare. En annan olägenhet vore den ökade lättheten till

skatteförsnillning genom sammanblandning af svagdricka med någon

starkare maltdryck. Det vore ock svårt att få pålitliga tillsyningsmän

vid svagdricksbryggerierna, emedan arfvodet till följd af nödvändigheten

att begränsa kontrollkostnaderna måste sättas ganska lågt. Den med

skattefrihet för svagdricka afsedda fördelen, att handeln med svagdricka

icke skulle behöfva förknippas med andra villkor än handeln med kokt

kaffe eller läskedrycker, syntes endast i ringa om ens någon mån kunna

vinnas, enär återförsäljaren, som ej själf kunde kontrollera varans

beskaffenhet, måste lita på bryggarens uppgift, hvilket kunde vara

betänkligt, isynnerhet om han köpte svagdricka från eu bryggare, som

använde beskattadt malt.

1 de utlåtanden, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande afgåfvos

öfver det år 1891 utarbetade kommittébetänkandet, hafva bemälda

myndigheter uttalat ganska skiljaktiga meningar angående frågan om

skattefrihet för svagdricka. I åtskilliga af berörda utlåtanden erinrades

därom, att svagdricka vore eu nödvändighetsvara för kroppsarbetaren,

hvarför ock Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Hallands, Göteborgs

och Bohus, Gefleborgs och Västerbottens län ansågo det önskligt,

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

att svagdricka undantoges från beskattning, under det att Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus och Norrbottens län alldeles

bestämdt tillstyrkte skattefrihet för svagdricka. Å andra sidan ansågo

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms, Södermanlands och

Jämtlands län, att äfven hembrygd borde beskattas. Äfven i länsstyrelsernas

utlåtande öfver det år 1892 afgifna betänkandet uttalades olika

meningar i ämnet. De flesta ansågo det önskvärdt, att svagdricka

kunde fritagas från beskattning, men några afstyrkte sådan åtgärd.

Den år 1902 .tillsätta kommittén bär icke haft anledning uttala sig i

frågan, enär i dess uppdrag ingick att tillse, att billiga, alkoholsvaga

maltdrycker undantoges från den ifrågasatta beskattningen.

Då jag nu finner mig böra föreslå, att vid införandet af beskattning

af maltdrycker svagdricka därifrån undantages, gör jag det hufvudsakligen

af följande skäl. Såsom åtskilliga af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

yttrat, är svagdricka en nödvändighetsvara för en stor del af den

mindre bemedlade befolkningen; svagdricka användes i många delar af

landet af en mängd hushåll i stället för mjölk samt af kroppsarbetare,

såväl jordbruks- som fabriksarbetare, under arbetet såsom törstsläckande

dryck, hvartill svagdricka i många fall lämpar sig bättre än vatten. En

dylik vara, som därtill har ett synnerligen lågt penningevärde, kan icke,

äfven om den är föremål för stor konsumtion, blifva ett lämpligt beskattningsobjekt.

Därtill kommer, att just svägdrickats egenskap att

vara eu nödvändighetsvara för en stor allmänhet gör det önskligt

att fritaga detsamma från de inskränkningar i afseende på försäljningen,

Indika öfriga starkare maltdrycker kunna behöfva underkastas. Eu

sådan åtskillnad mellan svagdricka och andra maltdrycker torde icke

kunna vid försäljningen genomföras med mindre, än att det uppstår

on del bryggerier, som ej tillverka andra maltdrycker än svagdricka.

1 fråga om hvad med svagdricka skall förstås, föreligga flera

förslag, alla öfverensstämmande med hvarandra däri, att de utgå från

den ursprungliga vörtens extraktstyrka. I 1892 års kommittébetänkande

föreslås 5 procent extraktst.yrka; i en reservation vid samma betänkande

7 procent; i det inom finansdepartementet sedermera utarbetade förslaget

6 procent och nu slutligen i 1902 års kommittébetänkande åter

5 procent. Jag har redan anfört, huru 1902 års kommitterade kommit

till denna siffra för att tillmötesgå nykterhetsvännernas önskan, att

såsom alkoholsvaga maltdrycker endast de skulle auses, hvilka icke

innehålla mera än två volymprocent alkohol. Emellertid har nu ett

antal nykterhetsvänner ur olika nykterhetsläger i eu till Kungl. Maj:t

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

ingifven underdånig skrift framhållit, att sistnämnde kommitterade såsom

skäl för sitt förslag endast haft att anföra vissa nykterhet ssällskaps

uppfattning i frågan. Det vore emellertid oomtvistligt, att gränsen

måste läggas så, att det blefve möjligt att tillverka ett godt dricka,

utan att tillverkaren riskerade att mot sin vilja blifva lagbrytare och

utsätta sig för svåra böter, kanske fängelsestraff. I Danmark hade

antagits 2V4 viktprocent och i Norge hade föreslagits 2V2 volymprocent.

Ur sanitär synpunkt vore det naturligtvis förmånligt att få

så litet sprit som möjligt i en måltids- och läskedryck. Men saken

hade äfven eu annan sida, drycken måste blifva smaklig och tilltalande

och detta vunnes genom jäsningen. Magstark vört hade jäst tillräckligt,

då inemot 2 volymprocent alkohol bildats. Det vore nödvändigt

att få äfven de goda extraktrika drickorna skattefria. De vore goda

och sunda och kunde knappast missbrukas till framkallande af rus eller

andra alkoholens giftverkningar. Petitionärernas tvekan hade således

gällt, huruvida det vore möjligt att enligt reservanternas i 1902 års

kommitté förslag erhålla det goda drickat skattefritt, därest den straffbara

gränsen sattes så lågt som 2 volymprocent. Svårigheterna vid

denna låga alkoholgräns antyddes redan i kommitténs betänkande.

För att utreda denna fråga hafva petitionärerna vändt sig till några

personer såväl inom som utom landet och från dem erhållit yttranden

i ämnet, hvilka yttranden återgifvas i den underdåniga skriften. Alla

de tillfrågade hafva förklarat, att gränsen bör sättas vid 27* volymprocent

alkohol eller högre, om det skall blifva möjligt att brygga

en god maltdryck. Petitionärerna anse, att det således vore fara

värdt, att därest den, såsom de uttrycka sig, straffbara gränsen mellan

öl och svagdricka fastställdes till 2 volymprocent alkohol, fabrikanterna

skulle se sig ur stånd att våga tillverka ett verkligt godt skattefritt

svagdricka, och hemställa därför, bland annat, att ifrågavarande gräns

måtte sättas vid 274 volymprocent alkohol.

Enär det således synes som om nykterhetsvännerna ej längre fastliölle

vid 2 volymprocent alkohol såsom gräns för de alkoholsvaga maltdiyckerna

och då 1902 års kommitterade framställt sitt förslag om

5 procent såsom den högsta medgifna extrakthalten hos det skattefria

svagdrickats stamvört uteslutande af hänsyn till nykterhetsvännernas

önskningar, finnes icke något skäl att nu vidhålla kommitterades nämnda

förslag, utan synes det lämpligare att fastställa stamvörtens högsta

extraktlialt till 6 procent.

Rörande denna fråga torde det tillåtas mig anföra följande:

Enligt de analyser åt öfverjäst svagdricka från skilda delar af landet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

som anföras i kontroll- och justeringsbyråns flera gånger om förmäld a

utlåtande af år 1892, bryggdes vid sagda tid svagdricka af vört, hvars

extrakthalt höll sig omkring 5 procent — medeltalet af de 52 analyserna

är 4,9 6 procent. Sedermera och i den mån användningen af sackarin

blifvit allmännare, har extrakthalten nedgått, så att, då den år 1895

ännu utgjorde 4,8 1 procent såsom medeltal af 53 analyser, steg den

år 1901 ej till högre än 3,8 0 procent såsom medeltal af 94 analyser.

Samtidigt bär eu förändring i utjäsningsgraden ägt ruin, i det att denna

år 1892 var 43 procent, år 1895 46 procent och år 1901 51 procent.

Om, såsom 1902 års kommitterade föreslagit, användning af sackarin

vid svagdricksbrygd förbjudes, kommer svagdrickat sannolikt åter att

bryggas af vört med omkring 5 procents extrakthalt, och då medför

bestämmelsen om 6 procent extrakthalt såsom gräns för de skattefria

dryckerna den fördelen, att bryggarne utan risk att öfverskrida denna

gräns kunna brygga drickat såsom de förr varit vana d. v. s. af vört

med omkring 5 procents extrakthalt. Om utjäsningen fortfarande kommer

att hållas vid samma höjd som under senaste tiden, eller omkring 50 procent,

erhålles af 6 procents vört ett dricka med omkring 1,9 volymprocent

alkohol, och om utjäsningen till och med drefves till 60

procent, skulle drickats alkohollialt ej stiga till mera än 2,2 5 volymprocent.

Inbrygges drickat af 5-procentig vört, blifva alkoholhalterna

respektive 1,6 och 1,9 volymprocent. Däremot kan man icke med fasthållande

af alkoholgränsen 2V4 volymprocent sätta gränsen högre än

till 6 procents extrakthalt. Det är nämligen att märka, att det svagdricka,

hvarom nu är fråga, alltid säljes på öppna kärl eller ankare,

men aldrig tappadt på buteljer, och att det således icke kan underkastas

pastörisering. Inbrygges ett dylikt dricka på en vört af 7 å 8 procent

utan att pasteuriseras, stiger alkoholhalten i de flesta fall öfver 274 procent.

1 enlighet med hvad nu anförts, anser jag, att med svagdricka

bör i förordningen förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än

274 volymprocent alkohol och är inbryggd med eu stamvört, hvilkens

extrakthalt icke öfverstiger 6 procent.

Det bär emellertid äfven uttalats önskningar, att skattefriheten

skulle utsträckas till alla maltdrycker, hvilkas alkohollialt icke öfverstege

den fastställda gränsen, således äfven till sådana, som vore

inbryggda af starkare vört, dock under villkor, att dessa drycker undergått

sådan behandling, att deras alkohollialt ej kunde stiga öfver

sagda alkoholgräns, eller med andra ord att de blifvit pasteuriserade, innan

alkoholhalten stigit öfver nämnda gräns.

Yrkande härom har också framställts af två ledamöter i 1902 års

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

kommitté, hvilka i en afgifven reservation, med åberopande af livad

Svenska nykterhetssällskapet i en af bemälda sällskap till Eders Knngl.

Maj:t ingifven, den 21 juni 1901 dagtecknad skrift yttrat om nödvändigheten

att i sammanhang med införandet af beskattning å de spritstarkare

maltdryckerna göra allt hvad som kunde göras för att förbättra

beskaffenheten af de alkoholsvaga maltdrycker, som fortfarande skulle

förblifva skattefria, framhållit, att detta vore en hufvudsak i hela den

närvarande tidens nykterhetssträfvande i vårt land med afseende å

maltdryckerna; eu beskattningsform, som underlättade tillverkningen

af en verkligt god, icke-berusande maltdryck, skulle utan tvifvel »vid

sidan af dess syfte att bereda staten inkomst äga en synnerligen stor

betydelse för nykterhetens främjande». Reservanterna anförde vidare,

att den af dem åsyftade maltstarka men alkoholsvaga dryck, som de

benämna ömsevis kronöl och svagdricka, behöfde vara skattefri, i

första hand för att allmänheten därigenom måtte vinna den nödiga

garantien, att eu under dylikt namn utbjuden dryck verkligen icke öfverskrede

alkoholgränsen; så länge kronölet likställdes med lagerdricka

in. fl. och således finge framställas endast vid skattepliktigt bryggeri,

förefunnes ingen annan garanti än bryggarens uppgift.

Äfven de förutnämnda petitionärerna hafva i den af dem afgifna

petitionen hemställt om skattefrihet för maltstarkare drycker, med

hvilka sådana åtgärder vidtagits, att deras alkoholhalt icke under några

förhållanden kunde komma att öfverskrida den fastställda alkoholgränsen.

Denna petition har gifvit ett antal läkare anledning att i ingifven skrift

såsom sin åsikt uttala, att ett godt, extraktrikt dricka med låg alkoholhalt

skulle vara af särskildt stor och allmän hygienisk betydelse och

att det därför syntes dem vara af vikt, att vid påläggande af maltskatt

allt dricka af låg alkoholhalt, äfven det mer extraktrika, fritoges

från beskattning.

Med anledning af berörda petition har svenska bryggareföreniugens

verkställande utskott inkommit med en skrift, hvarefter några

af petitionärerna, på uppdrag, ingifvit en promemoria i ämnet.

Bryggareföreningen framhåller, att det danska kroneölet, hvilket

förordats af två reservanter i 1902 års kommitté och af petitionärerna

tydligen åsyftades med deras tal om ett verkligt godt dricka, icke hade

någon betydelse i nykterhetshänseende, såsom ock framginge af ett

yttrande, som afgifvits af en utaf kroneölets ifrigaste förkämpar här

i landet, professorn E. Almquist, och som gånge därpå ut, att i

Danmark man å visst håll tänkt sig, att kroneölet skulle uttränga ölet,

men att detta visat sig vara en illusion och att spritbegäret, den olika

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

smaken och många andra orsaker verkat i en annan riktning. Kroneölet

vore ej heller att förlikna vid vårt svagdricka. Eu representant

för arbetarne hade vid eu offentlig diskussion framhållit, att det vore

fullkomligt meningslöst att medgifva skattefrihet åt annat än det egentliga

svagdrickat; kroneölet vore i högre grad än lagerölet en lyxdryck,

hvarför också skatt borde för detsamma betalas. Blefve ett

dylikt extraktrikt kroneöl en öfverallt tillgänglig folkdryck, skulle detta

med nödvändighet medföra en stegrad brännvinskonsumtion. Det läge

nämligen i sakens egen natur, att dylika svagt förjästa maltdrycker

och brännvin liksom sökte hvarandra, alldenstund de i verkligheten

klompletterade hvarandra. Ofverjästa maltdrycker med svag förjäsning

hade också varit mycket utbredda här i landet på den tid, då brännvinskonsumtionen

var så ofantlig.

Hvad bryggareföreningen sålunda sökt göra gällande i fråga om

de svagt förjästa maltdryckerna och brännvinet hafva i omförmälda

promemoria petitionärerna, som därvid lämnade åsido sådana personer,

som missbrukade spritdrycker och vore mer eller mindre hemfallna under

superiet, förklarat vara stridande mot all erfarenhet. Att svagt utjästa

drycker, eller såsom petitionärerna uttryckt sig dricka, med högre

extrakthalt skulle vara lyxdrycker, ville petitionärerna medgifva endast

under den förutsättningen, att det bayerska ölet också Unge anses vara

en lyxdrjmk. Slutligen erinra petitionärerna, att svagdricka öfver hela

Sverige förtärdes i stor mängd både i stad och på landet och utgjorde

en nödvändighetsartikel för vårt folk. Att åtskilliga familjer måst

upphöra med förtärandet af denna dryck hade förorsakats af dess under

senaste åren på många ställen dåliga beskaffenhet, hvilket särskilt

tillskrefves sackarinet. Under alla tider hade emellertid i vårt land

funnits godt, extraktrikt och spritsvagt svagdricka, och sådant funnes

ännu i dag att få i handeln. Petitionärerna vore öfvertygade, att förbud

mot sackarinets användande i dricka skulle i förening med skattefrihet

återföra det gamla goda förhållandet. Det vore ej kroneölet med dess

för danskar afsedda smak, som nykterhetsvännerna eftereträfvade för

Sverige. De önskade blott, att förhållandena här måtte få utveckla

sig så, att de erhölle rätt att utan maltbeskattning brygga alla de slag

af svagdricka, som passade för deras smak.

Då i det uppdrag, som lämnades 1902 års kommitté, uttryckligen

angafs, att de billiga, alkoholsvaga maltdryckerna skidle undantagas

från beskattning, har kommitténs flertal ansett sig icke kunna i sitt

förslag till förordning i ämnet tillstyrka skattefrihet för andra maltdrycker

än svagdricka. Kommittorade erinra, att, om maltstarka,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

pasteuriserade drycker skulle börja tillverkas i Sverige, de med all

säkerhet komme att bryggas på eu stamvört med minst lika hög extraktlialt

som de här nu brukliga underjäst a drickssorterna, eller omkring nio

procent, och vore det tydligt, att den för dessa dryckers framställande

erforderliga stora maltåtgången måste göra dem jämförelsevis dyra;

de särskilda åtgärder, såsom pasteurisering eller dylikt, som behöfde

iakttagas vid dylika dryckers tillverkning, komme ock alltid att ytterligare

förhöja priset på samma drycker, hvilket ju också bestyrktes af erfarenheten

i Danmark, där minuthandelspriset för en halfbutelj så kalladt

kroneöl ställde sig så högt som 9 öre. Kommitterade anföra vidare

såsom skäl mot skattefrihet för de maltstarkare dryckerna, att det

blefve synnerligen svårt att tillse, att dessa drycker vid tillverkningen

underkastades den föreskrifna pasteuriseringen, i synnerhet som efter

all sannolikhet ett stort antal, särskild! mindre bryggerier komme att

tillverka skattefria drycker af båda slagen.

De önskningar, som af nykterhetsvänner och läkare i omförmälda

petition uttalats angående skattefrihet för ett godt extraktrikt svagdricka,

synas mig blifva tillräckligt tillgodosedda, därest mitt förslagom

sex procents extrakthalt hos stamvörten vinner godkännande. Däremot

kan jag icke finna, att några giltiga skäl anförts för skattefrihetens

utsträckande till andra maltdrycker. Den nytta, de maltstarka,

pasteuriserade dryckerna skulle kunna göra i nykterhetens tjänst, synes

mig för öfrigt vara ganska tvifvelaktig, hvilket ju äfven erkänts från

nykterhetsvänligt håll. Finge dessa drycker någon allmännare spridning,

skulle de säkerligen endast komma att begagnas såsom måltidsdryck

af personer, som antingen nu alls icke förtära Öl eller redan äro vana

att endast med måtta begagna maltdrycker. Det torde väl ock få

antagas såsom tämligen säkert, att dessa maltstarka, alkoholsvaga

drycker icke komme att uttränga de alkoholstarkare ölsorterna

såsom läske- och njutningsdryek och likaså, att ingen, som nu

använder Öl till sådant öfvermått, att han därmed berusar sig,

komme att öfvergå till användningen af de pasteuriserade dryckerna.

Huru liten betydelse dessa drycker hafva för nykterhetssträfvandena,

framgår äfven af det förhållandet, att ett i början afl890-talet

gjordt försök att bär i landet tillverka pasteuriseradt dricka icke under

de senare åren vunnit någon nämnvärd efterföljd, oaktadt liknande

drycker sedan flera år tillbaka tillverkats i Danmark. Då till förmån

för ifrågavarande dryckers skattefrihet åberopas exemplet från sistnämnda

land, torde ock böra ihågkommas, att bryggandet af det s. k.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 52.

kroneölet där ej föranleddes af något initiativ från nykterhetsvännernas

sida utan af andra skäl.

Enligt min åsikt skulle således skattefrihet för de pasteuriserade

maltdryckerna, om ock förmånlig för dem som förtära dylika drycker,

icke medföra någon nämnvärd fördel för nykterhetssträfvandena men

val, såsom 1902 års kommitterade erinrat, i viss mån försvåra kontrollen.

Jag finner mig därför också sakna skäl att äfven för dessa drycker, som

i pris täfla med eller öfvergå lageröl och sannolikt komme att konsumeras

inom de burgnare klasserna, föreslå en skattefrihet, som rätteligen

endast bör tillkomma de billigaste, egentligen af den minst bemedlade

befolkningen konsumerade dryckerna.

1902 års kommitterade hafva i det af dem utarbetade förslaget

till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

föreslagit, att frihet från skatt må åtnjutas vid bryggeri, där under

tillverkningsåret endast tillverkas svagdricka. Detta förslag innebär en

delning af bryggerierna i två skarpt skilda grupper, nämligen dels

skattepliktiga bryggerier, vid hvilka skatt skall erläggas för allt malt,

vare sig det användes till Öl och liknande drycker eller till svagdricka,

dels skattefria bryggerier, där endast svagdricka får tillverkas. Beträffande

följderna af en dylik anordning anför en kommittéledamot i afgifven

reservation, att man därigenom ställde en mängd yrkesidkare

inför ett synnerligen brydsamt och, huru det än utfölle, för deras ekonomi

föga lyckosamt val. Det gällde för dem att öfvergifva antingen

den tillverkning af starkare, numera skattepliktiga, maltdrycker, som

de förut drifvit, eller afstå från en tidigare utöfvad fabrikation af svagare,

numera skattefria dylika. Kommitterades förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker stadgade visserligen,

att skattefritt blefve endast det bryggeri, där uteslutande maltdrycker

af uppgifven låg ursprunglig extrakthalt tillverkades, och

man skulle däraf möjligen kunna draga den slutsats, att antalet af

dem, som skulle komma i valet och kvalet, skulle inskränka sig till de

svagdricksbryggerier, hvilka tillförene såsom binäring och mera tillfälligt

sysslat med ölbrygd och för hvilka situationen därför skulle blifva relativt

lätt att behärska. Men konsekvenserna af den nya ordningen pekade

faktiskt åt ett helt annat håll. Det vore visserligen icke förbjudet för ett

skattepliktigt bryggeri att brygga svagdricka, men don omständigheten

att endast beskattadt malt därtill finge användas måste göra en sådan

Bill. till liiksd. Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition No 52.

tillverkning ur konkurrenssynpunkt så oförmånlig, att hvarje klok yrkesidkare

helt visst skulle skynda att upphöra därmed, för så vidt han icke

befunne sig i den lyckliga belägenheten att kunna genom nybyggnad

å annan tomt o. s. v. åt sig bevara rätten att för sin svagdrickstillverkning

få använda obeskattadt malt. Utom i de undantagsfall,

där affärens omfattning och kapitaltillgång tilläte dylika experiment,

ställdes faktiskt äfven tillverkare af starkare maltdrycker inför nödvändigheten

att antingen helt och hållet öfvergå till skattefri tillverkning,

hvilket dock måste förefalla de flesta af dem väl äfventyrligt, eller ock

afstå från en binäring, som, därför att den kunnat drifvas med samma

redskap och folk som hufvudnäringen, kunnat tillföra honom en betydlig,

kanske hufvudsaklig del af årsvinsten. Och antalet af de yrkesidkare,

för hvilka afståendet från den afsedda binäringen på grund af

deras affärers ringa omsättning spelade eu rent af vital roll, vore större

än man i allmänhet vore böjd att antaga.

Till stöd för detta påstående anför reservanten efter de af 1898—1900

års försäljningskommitté insamlade statistiska uppgifterna en förteckning

på ej mindre än 104 bryggerier, hvilka enligt hans förmenande genom

den nya ordningen skulle tvingas till för dem själfva ruinerande förändringar

eller inskränkningar i driften. I själfva verket vore enligt

reservantens åsikt de förut på kombinerad Öl- och svagdrickstillverkning

lefvande mindre bryggeriernas öde tämligen gifvet, om den föreslagna

anordningen komme till stånd. De vore i de flesta fall dömda att

antingen genast nedläggas eller ock efter en längre eller kortare tids

tynande tillvaro nödgas upphöra.

Bemälde reservant framställer därefter ett annat förslag gående

därpå ut, att skattefrihet skulle medgifvas endast åt de minsta bryggerierna,

som ej afverkade öfver 15,000 kilogram malt om året, oafsedt

huruvida där tillverkades endast svagdricka eller äfven andra maltdrycker,

samt att skatten vid öfriga bryggerier skulle utgå efter en ganska stark

progression. Eu dylik anordning vore, enligt reservantens mening, i

analogi med flera af bestämmelserna i våra öfriga skatteförordningar;

idén om beskattningens ställande i direkt proportion till skatteförmågan

hade nämligen länge nog haft burskap i bevillningsförordningarna genom

de skattefria afdragen. År 1897 hade funnits 206 bryggerier, hvilkas

utverkning icke öfverstigit 15,000 kilogram, och vore dessa tämligen

likformigt spridda öfver landet, synnerligen dess landsbygd. Då dessa

små bryggerier öfvervägande tillverkade svagdricka, så garanterade deras

relativt stora antal och deras läge i landsortskommunerna bibehållandet

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

af den bekväma åtkomsten af svagdricka utan att priset behöfde höjas

mera, än som kunde betingas af ett måttligt bidrag till kontrollkostnaderna.

Reservantens nyssnämnda åsikter delas äfven i allo af Svenska

bryggeriföreningen, som i en till Kungl. Maj:t ingifven underdånig

skrift varmt förordar hans förslag samt erinrar, att detsamma föga

afveke från den rena råämnesbeskattningen och samtidigt beredde större

handlingsfrihet åt såväl skattepliktiga som skattefria yrkesidkare utan

att därför utsätta dem för alltför stora frestelser till lagöfverträdelser.

Äfven om åtskilliga fördelar må anses vara förenade med nyssnämnda

förslag, finner jag mig dock icke kunna förorda detsamma, fika

litet som ett liknande i 1902 års kommittébetänkande omnämndt förslag om

skattefrihet endast för de minsta bryggerierna under villkor, att de endast

tillverka svagdricka. Vid båda förslagen möter nämligen svårigheten

att öfvervaka, att den bestämda gränsen för afverkningen icke öfverskrides.

Därtill kommer att, då anordningarna för ett mindre svagdricksbryggeri

äro synnerligen enkla och ganska billiga, bestämmelsen om

denna gräns lätt kan kringgås genom uppsättande af ytterligare ett

bryggeri, hvadan sålunda den föreslagna anordningen skulle omedelbart

uppmuntra till anläggande af små bryggerier, hvilket ej kan anses önskvärdt.

Med afseende härå och då, enligt kommitténs förslag, hinder icke

möter för en person att samtidigt i olika bryggerier idka dels skattepliktig

och dels skattefri tillverkning, ansluter jag mig till kommitterades åsikt, att

skattefrihet bör åtnjutas af alla bryggerier, som endast tillverka svagdricka.

Departementschefen anmälde härefter högsta domstolens genom

utdrag ur protokollet öfver finansärenden den 28 november 1902 inhämtade

yttrande öfver de bestämmelser, som funnos upptagna i femte

kapitlet af det vid samma protokoll fogade inom finansdepartementet

uppgjorda förslag till förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker.

Sedan departementschefen redogjort för innehållet af berörda utlåtande

samt därefter uppläst ett inom finansdepartementet utarbetadt,

detta protokoll under litt. — bilagdt nytt förslag till förordning i

ämnet, i hvilket förslag de af högsta domstolen gjorda erinringar

i hufvudsak iakttagits samt i öfrigt vidtagits några nödigbefunna ändringar,

anförde departementschefen vidare:

Det af mig nu upplästa förslaget öfverensstämmer i de flesta

punkter med det af 1902 års kommitterade utarbetade. 1 likhet med det

senare fritager det från skatt ej mindre hembrygd än äfven under vissa villkor

svagdricka, hvarmed dock förstås hvarje maltdryck, som ej innehåller

mera än två och en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

en stamvört med högst sex procents extrakthalt, hvarjämte tillverkningen

af maltextrakt och maltinfusioner för medicinskt behof ej beröres af förslaget,

dock att, när tillverkningen sker annorstädes än på apotek, den

endast må äga rum under den kontroll och de villkor, Kungl. Maj:t för

hvarje fall föreskrifver.

Bryggerierna indelas, enligt förslaget, i två klasser, dels skattefria,

vid hvilka endast svagdricka må tillverkas, dels skattepliktiga, vid hvilka

alla slag af maltdrycker må tillverkas, men där skatt skall erläggas för

allt användt malt. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter den

själfregistrerande vågens anvisning, hvaraf blir en nödvändig följd att

inga s. k. maltsurrogat må användas.

Beträffande skattesatsen hafva kommitterade föreslagit, att skatten

skulle erläggas med 18 öre för hvarje kilogram malt, dock att för hvarje

bryggeri skatten skulle utgå för de första under tillverkningsåret afverkade

50,000 kilogrammen malt med 14 och för de nästa 50,000 kilogrammen

med 16 öre för kilogram. De för de första 100,000 kilogrammen föreslagna

nedsatta skattesatserna afsåge att för den mindre industrien bereda en

välbehöflig hjälp i konkurrensen med de allra största bryggerierna.

Såsom skäl att till normal skattesats välja just 18 öre anföra kommitterade,

att vid påläggandet af en ny beskattning för det första en viss varsamhet

borde iakttagas för att icke öka den ovilja, med hvilken en

sådan sannolikt alltid komme att mötas. Vidare torde det vara af synnerlig

vikt att tillse, att skattesatsen bestämdes så, att den förhöjning

i försäljningspriset å den färdiga varan, som af beskattningen skäligen

kunde böra följa, vid försäljning af minsta brukliga kvantitet läte så

nära som möjligt uttrycka sig i hela ören. Slutligen syntes skatten

böra sättas så, att den för samma kvantitet icke uppginge till fullt

öretal, enär den skeende prisförhöjningen rättvisligen borde i någon

män komma tillverkaren till godo såsom ersättning för den minskade

omsättning, som genom skattens införande blefve en följd, samt för de

kostnader och olägenheter, den med skatten förenade kontrollen beredde

tillverkaren. Med beräkning att 25 kilogram malt lämnade en hektoliter

lageröl samt att denna kvantitet lämnade 280 så kallade half buteljer,

skulle skatten efter 18 öre för kilogram malt således utgöra för en

hektoliter Öl 4 kronor 50 öre och för en s. k. halfbutelj 1,61 öre.

Instämmande med kommitterade däri, att skatten bör afpassas så,

att den ej med fullt öretal drabbar en halfbutelj, finner jag dock den

föreslagna skattesatsen väl låg och anser densamma kunna höjas till 20 öre

för kilogram malt, då skatten på en halfbutelj lageröl skulle blifva 1,7 8

öre. För kommitterades förslag talar visserligen den omständigheten, att

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 52.

enligt detsamma skatten på en half butelj underjäst dricka (lagerdricka

o. d.) skulle blifva ungefär 1 öre, under det att den efter 20 öre för

kilogram malt skulle komma att uppgå till en å två tiondels öre högre

belopp. Då det emellertid är sannolikt, att priset på nämnda drickssorter

till följd af konkurrensen mellan bryggerierna och dessas eget

intresse att ej genom för stor prishöjning förminska sin omsättning

kommer att höjas med endast ett öre för half butelj en, torde ej heller

afseende! på det underjästa drickat behöfva utgöra hinder för skattens

bestämmande till 20 öre för kilogram. Häraf följer åter, att skatten

för de första 50,000 kilogrammen vid hvarje bryggeri bör blifva 16

och för de nästa 50,000 kilogrammen 18 öre för kilogram.

Då staten för hvarje skattepliktigt bryggeri får vidkännas kostnad i och

för utöfvandet af nödig kontroll, följer häraf, att staten måste fordra, att

den skatt, som af bryggeriet erlägges, först och främst till fullo betäcker

kontrollkostnaden och därjämte lämnar ett ej allt för obetydligt öfverskott.

Af denna anledning måste fastställas ett minimum af skatt, som under alla

förhållanden skall utgå, vare sig maltafverkningen uppgår till motsvarande

belopp eller icke. Med det lägsta skattebeloppet bestämdt till 16 öre

för kilogram malt synes 70 kilogram i medeltal för tillverkningsdygn

vara ett lämpligt minimum, enär då den minsta skatten för ett dygn

blir 11 kronor 20 öre. För ett bryggeri, som är i gång hela året,

skulle minimiafverkningen för helt arbetsår, räknadt till 300 tillverkningsdygn,

sålunda komma att uppgå till 21,000 kilogram malt och den

däremot svarande skatten således till 3,360 kronor. Fall kunna emellertid

inträffa, då några af de nuvarande små bryggerierna, hvilkas medelafverkning

ej uppgår till 70 kilogram i dygnet, ändock skulle vilja fortsätta

med skattepliktig tillverkning, och bör det då bero på Kungl.

Maj:ts pröfning i hvarje särskildt fall, huruvida tillstånd må medgifvas

bryggeriet att under de första åren erlägga skatt för mindre vikt malt

än 70 kilogram; bestämmelse härom har intagits i 52 §.

Angående sättet för skattens erläggande har tillverkaren att välja

mellan att betala skatten i förskott för en månads afverkning eller

att mot ställande af säkerhet, som af Kung]. Maj:ts befallningshafvande

godkännes, få anstånd därmed. I det senare fallet skall

skatten för allt det under ett kvartal uppvägda maltet på en gång erläggas

inom två månader efter kvartalets utgång. I fråga om sättet

för säkerhetens beräkning äfvensom om restitution af skatt för maltdrycker,

som skadats eller utförts ur landet, torde det vara tillräckligt

att hänvisa till kommitterades betänkande, enär de båda förslagen i

dessa punkter äro hvarandra lika med blott de modifikationer i den

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

omnämnda säkerhetens belopp, hvilka följa af skattesatsens förhöjning

med två öre.

Vid beräkning af den inkomst, skatten kan komma ätt inbringa

statsverket, utgår jag från samma på förhållandena under år 1897

grundade antaganden som kommitterade, nämligen att de skattepliktiga

bryggeriernas antal blir 174 med en sammanlagd maltförbrukning af

33.700.000 kg.; att vidare 39 bryggerier med tillsammans 1,200,000

kg. malt ej afverka hvartdera mera än högst 50,000 kg.; att 46 bryggerier

med tillsammans 3,100,000 kg. malt ej afverka hvartdera mera än högst

100.000 kg. samt att återstående 89 bryggerier med tillsammans

29.400.000 kg. malt afverka högre belopp. Skatteberäkningen ställer

sig då sålunda:

vid 39 bryggerier för 1,200,000 kg. å 16 öre .................. 192,000 kr.

»46 » » 46 X 50,000 kg. = 2,300,000 > > 16 » 368,000 kr.

» återstående 800,000 » » 18 » 144,000 i 512.000 »

»89 » » 89 X 50,000 » - - 4,450,000 » » 16 » 712,000 »

* 89 X 50,000 » = 4,450,000 » » 18 » 801,000 »

» återstående 20,500,000 » » 20 » 4,100,000 » 5,613,000 >

tillsammans kr. 6,317,000.

Som tillverkningen af maltdrycker, att döma af, bland annat, den

stegrade humleimporten, sedan år 1897 ökats rätt betydligt, bör, äfven

om man tager hänsyn till, att skatten i någon mån kommer att

minska tillverkningens storlek, med säkerhet kunna beräknas, att tillverkningen

vid skattens uttagande fortfarande är så stor, att den under

år 1904 inflytande skatten, hvilken motsvarar deu under tillverkningsåret

1 oktober 1903 — 1 oktober 1904 debiterade skatten, kommer att

uppgå till åtminstone 6,300,000 kronor.

Bland de särskilda föreskrifterna rörande kontrollen vid de skattepliktiga

bryggerierna torde särskildt böra omnämnas de, som äro införda

i 20 §. De där intagna förbuden att förvara okrossadt malt inom

de lägenheter, där mäskkar och vörtpanna äro uppställda, att krossa mera

torkadt malt än som erfordras till nästpåföljande brygd eller att i bryggeriet

införa eller därifrån utföra krossadt malt, afse alla att förekomma inmäskning

af malt, som ej undergått krossning på den med den själfregistrerande

vågen förenade krossen. Undantaget för krossning på

en gång af rostadt eller brändt. malt för flera brygder har föranledts

däraf, att dylikt malt, som hufvudsakligen användes för att gifva vissa

maltdrycker deras mörkare färg, ej behöfver tillsättas hvarje brygd

annat än i jämförelsevis små mängder, under det att den minsta vikt

malt, som kan passera den själfregistrerande vågen, vanligen är 50 kg.

I samma § 20 är ock förbjudet att i skattepliktigt bryggeri för
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 52.

vara stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan användas i stället

för malt, dock med rättighet för Kungl. Maj:t att i visst fall medgifva

användningen af socker. Detta medgifvande föreslogs af 1891

års kommitté, men sedan Svenska bryggareföreningen i sin underdåniga

skrifvelse år 1894 förklarat användningen af socker vid tillverkning af

maltdrycker böra alldeles förbjudas, uteslöt 1902 års kommitté det

ifrågavarande undantaget. Enär emellertid aktiebolaget D. Carnegie

& C:o i en till Kungl. Maj:t ingifven underdånig skrift af den 22

november 1902, jämte förmälan att vid porterbrygd tillsättning af socker

till portern för åstadkommande af efterjäsning understundom ägde rum,

anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta i en blifvande förordning i ämnet

intaga bestämmelse därom, att vid portertillverkning dylik tillsats finge

göras, har nu ifrågavarande bestämmelse formulerats i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med 1891 års kommittéförslag.

Föreskrifterna angående tillverkning af maltdrycker i skattefria

bryggerier äro naturligtvis betydligt enklare än i fråga om tillverkningen

i skattepliktiga bryggerier. Hufvudsakliga vikten ligger på

bestämmelsen, att vörten vid jästens tillsättande ej må äga högre

extrakthalt än sex procent och naturligtvis ej heller därefter genom

någon tillsats beredas högre extrakthalt. För att erhålla säker kontroll

häröfver föreslogo 1891 års kommitterade i sitt följande år afgifna betänkande,

att lämplig del af redskapen i bryggeriet skulle genom den

vid bryggeriet anställde tillsyningsmannens försorg sättas under kronans

lås; viss tid före hvarje brygd skulle tillverkaren göra anmälan om

tiden för densamma och om den tid, då vörten antoges vara färdig

till profning, hvarefter tillsyningsmannen skulle i behörig tid borttaga

kronans lås från redskapen, profva vörten och slutligen åter förse redskapen

med kronans lås. Tillverkaren skulle dessutom enligt fastställdt

formulär föra bryggjournal. Såsom ersättning för sitt besvär skulle

tillsyningsmannen erhålla 3 kronor för hvarje anmäld brygd och dessutom

3 kronor för hvarje kalendervecka, under hvilken brygd icke

anmälts; denna ersättning skulle betalas af tillverkaren men icke omedelbart

till tillsyningsmannen utan genom länsstyrelsen.

Den sålunda föreslagna kontrollen blefve visserligen ganska effektiv

men har å andra sidan den olägenheten, att den genom det besvär

och isynnerhet de kostnader den medför för tillverkaren säkerligen

skulle tvinga en stor del af de mindre svagdricksbryggerierna att upphöra

med sin tillverkning. Vill man verkligen åstadkomma en skattefri

svagdrickstillverkning, torde det blifva nödvändigt att anordna kontrollen

öfver dessa bryggerier på ett enklare och billigare sätt i likhet med

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

hvad 1902 års kommitterade föreslå. Enligt deras förslag skulle den

närmaste kontrollen utöfvas af tillsyningsman, som hade till åliggande att

vid tillfälliga besök profva vörten med afseende på extrakthalten, äfvensom

att taga prof af de färdiga dryckerna i och för undersökning af deras

alkoholhalt, hvarigenom kontroll kan vinnas, att tillverkame icke efter

jästens tillsättning beredt vörten högre extrakthalt än sex procent.

Äfven i skattefritt bryggeri bör bryggjournal föras, men de närmare

bestämmelserna rörande denna äfvensom om anmälan af brygder, profs

tagande och dylikt hafva sin rätta plats i en ordningsstadga för

bryggerierna.

Äfven en på nu nämndt sätt förenklad tillsyn öfver de skattefria

byggerierna medför naturligtvis en viss kostnad, och det synes

icke obilligt, att ifrågavarande bryggerier lämna åtminstone ett bidrag

till kostnadens betäckande. Detta bidrag har föreslagits skola utgå

med ett hälft öre för hvarje kilogram malt, som enligt den vid bryggeriet

förda bryggjournalen blifvit inmäskadt, och torde, enär afgiften

sålunda satts synnerligen låg, hvarken någon särskild kontroll öfver

bryggjournalens riktiga förande eller ställande af säkerhet för afgiften

erfordras. Sagda afgift skulle enligt kommitterades beräkning

inbringa ungefär 50,000 kronor om året.

Det finnes ingen anledning att förbjuda maltsurrogats användning

vid skattefria bryggerier, eftersom ju vid dessa bryggerier ingen skatt

skall debiteras, men detta oaktadt torde det vara lämpligt att förbjuda

användning af sackarin, enär tillsättning af ett sådant sötämne till en

maltdryck måste anses såsom en förfalskning af den senare.

Föreskriften i 27 §, att den, som utöfvar tillverkning i skattefritt

bryggeri, ej må idka handel med eller i bryggeriet införa eller förvara

andra maltdrycker än svagdricka, afser dels att förekomma blandningar

af skattepliktig och skattefri tillverkning dels ock att underlätta kontrollen

öfver tillverkningen inom bryggeriet.

Stadgandet i 23 och 31 §§ angående stämpling af de kärl, hvarpå

svagdricka utlämnas, har till ändamål att möjliggöra införandet i försäljningsförordningen

af olika villkor för försäljning af å ena sidan

svagdricka och å den andra öfriga maltdrycker.

Öfverinseendet öfver bryggerikontrollen bör naturligtvis öfverlämnas

åt samma myndighet, som har öfverinseendet öfver kontrollen öfver

brännvins- och hvitbetssockertillverkningen, nämligen chefen för finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå. Den lokala kontrollen bör

utöfvas af öfverkontrollörer och under dem af kontrollörer vid de skattepliktiga

och tillsyningsmän vid de skattefria bryggerierna.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 52. 73

Öfverkontrollörer vid brännvins- och hvitbetssockertillverkningen

förordnas för närvarande af Knngl. Maj: t för ett år i sänder mot

arfvode, som äfven bestämmes af Kungl. Maj:t, och kommitterade

hafva föreslagit liknande bestämmelser angående öfverkontrollörerna

vid malt dryckstill verkningen. Till befattningar, som på sådant vis tillsättas,

är det naturligtvis svårt att annat än undantagsvis erhålla verkligt

skickliga, tekniskt bildade personer, utan utses till öfverkontrollörer

mestadels pensionerade officerare, som förut tjänstgjort såsom brännvinskontrollörer.

Vid sockerkontrollen äro förhållandena något annorlunda.

Då det emellertid skulle vara till fördel såväl för kontrollen som för de

industrier, som äro kontroll underkastade, att bland kontrollpersonalen,

särskildt bland öfverkontrollörerna, funnes åtminstone ett flertal personer,

som genom såväl teoretiska studier som praktisk verksamhet förvärfvat

grundligare insikter om de industrier, de hade att kontrollera, kunde

skäl visserligen anses föreligga att nu, då ytterligare en industri skall

ställas under kontroll, och då de från ifrågavarande industrier till

statsverket inflytande skatterna komme att uppgå till mer än 40 millioner

kronor årligen, framlägga förslag om kontrollens ordnande på

sådant sätt, att ett antal öfverkontrollörer med teknisk utbildning blefve

anställda på stat med lön och rättighet till pension, i sammanhang hvarmed

ock borde tagas under ompröfning, huruvida icke åt den öfverordnade

kontrollmyndigheten borde beredas en själfständigare ställning,

än densamma nu iunehar. Att jag det oaktadt icke nu framlägger

något förslag i detta syfte, är beroende därpå, att Kungl. Maj:t åt

särskilda kommitterade gifvit i uppdrag att utreda frågan om ändrad

sockerbeskattning, hvarför det synes vara lämpligast att låta med dessa

organisationsfrågor anstå, till dess sagda kommitterade hunnit afgifva

sitt betänkande, samt att tills vidare öfverkontrollörer utses på samma

sätt som hittills.

Inom de län, där brännvinstillverkning förekommer, böra samma

öfverkontrollörer tjänstgöra vid bränneri- och bryggerikontrollen. Då

öfverkontrollörerna måste företaga täta resor inom sina distrikt, kan det

vid de tider på året, då expeditionsgöromålen äro mest omfattande, vara

behöfligt för dem att erhålla biträde vid sagda göromål, och skulle till

sådant biträde lämpligen kunna användas någon på den ort, där öfverkontrollören

är boende, tjänstgörande bryggerikontrollör, hvilken till

följd af sin öfriga tjänstgöring borde kunna åtnöja sig med en aflöning

af två kronor om dagen. Förordnande att tjänstgöra såsom

biträde hos öfverkontrollör bör utfärdas af den öfvorordnade kontrollBih.

till Riksd, Prof. 1903. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 52.

myndigheten, som i hvarje fall bäst bör kunna bedöma behofvet af

säd ant biträde.

Såsom arfvode åt kontrollör vid skattepliktigt bryggeri bär jag i likhet

med kommitterade föreslagit tre kronor för tillsyn å ett bryggeri och

en krona för hvarje ytterligare bryggeri, vid hvilket han har tillsyn,

hvilket förstnämnda arfvode, där å landsbygden särskilda förhållanden så

kräfva, kan höjas till fem kronor, hvarjämte tillverkaren i vissa fall kan

åläggas att mot ersättning tillhandahålla kontrollören kost och bostad.

Dessa förmåner kunna visserligen synas väl obetydliga i synnerhet vid

jämförelse med brännerikontrollörernas arfvode, som utgår med 10 kronor

om dagen, men af den redogörelse, jag redan lämnat för kontrollörernas

åligganden, framgår, att dessa icke kräfva kontrollörens dagliga besök

i bryggeriet än mindre hans ständiga närvaro därstädes, hvarigenom

hans tjänstgöring blir mycket lindrigare än en brännerikontrollörs.

Därtill kommer, såsom också kommitterade framhålla, att då ölbrygr

gerierna, äfven landsbygdens, alltid äro belägna å mera befolkade orter,

det icke torde möta någon svårighet att till kontrollör erhålla en person,

boende å den ort, där bryggeriet är beläget.

Kontrollen öfver de skattefria bryggerierna bör kunna utöfvas af

öfverkontrollörerna med tillhjälp i vissa bill af särskilda tillsyningsmän.

Många af dessa bryggerier äro nämligen så belägna, att öfverkontrollören

vid sina öfriga resor kan få tillfälle att rätt ofta besöka dem. Vid

öfriga bryggerier måste tillsyningsman tillsättas. Med afseende på beskaffenheten

af tillsyningsmannens göromål torde en ersättning af högst

tjugu kronor i månaden i de flesta fall vara tillräcklig, men understundom,

särskilt vid större bryggerier, där brygd förekommer dagligen,

kan större arfvode behöfva lämnas och har därför föreslagits, att så må

ske med Kungl. Maj:ts tillstånd i hvarje särskildt fall. Tillsyningsmännen

böra efter framställning af öfverkontrollör förordnas af den

öfverordnade kontrollmyndigheten, som äfven i detta fall bäst lär kunna

bedöma öfverkontrollörens behof af biträde.

Vid beräkning af huru stor totalkostnaden för bryggerikontrollen

enligt förslaget kan antagas blifva, hafva kommitterade utgått därifrån,

att det skulle komma att finnas 174 skattepliktiga och omkring 400

skattefria bryggerier, att, då vissa skattepliktiga bryggerier ej anmäla

sig för tillverkning hela året, de vid dessa bryggerier anställda kontrollörernas

arfvode efter 3 kronor om dagen i medeltal skulle kunna

beräknas till 1,000 kronor, att för bryggerikontrollen skulle behöfva

anställas 10 öfverkontrollörer, hvilka i arfvode samt rese- och trakta
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

mentsersättning borde uppbära 8,000 kronor hvardera, samt att medeltalet.

för de ersättningsbelopp, som skulle tillkomma tillsyningsmännen

vid de skattefria bryggerierna, kunde beräknas högst till 240 kronor

för hvarje.

Kontrollkostnaden skulle sålunda enligt kommitténs förslag komma

att uppgå till följande belopp:

Arfvode m. m. till 10 öfverkontrollörer å 8,000 kr. — 80,000 kr.

<n 174 kontrollörer å 1,000 „ — 174,000 „

„ 400 tillsyningsmän å 240 „ — 96,000 „

eller tillhopa 350,000 kr.

Om från sistnämnda summa afdrages det belopp, hvarmed de

skattefria bryggerierna skulle bidraga till kontrollkostnaden för dessa

bryggerier och hvilket belopp beräknats till 50,000 kronor, skulle således

statens utgifter för bryggerikontrollen komma att uppgå till omkring

300,000 kronor.

Vid denna beräkning är emellertid att anmärka, att ersättningen

till öfverkontrollörerna är föreslagen till samma belopp som till de nuvarande

öfverkontrollörerna vid brännvinstillverkningen, nämligan 3,000

kronor såsom arvode och 5,000 kronor såsom ersättning för rese- och

expeditionskostnader, men att densamma, om, såsom jag föreslagit, samma

öfverkontrollörer få tillsyn öfver såväl brännerier som bryggerier, torde

böra i någon mån ändras. Öfverkontrollörernas tjänstgöring blir nämligen

då mera utsträckt än hittills, därigenom att åtminstone ett flertal

bryggerier äro i verksamhet under sommaren, men å andra sidan komma

deras distrikt att erhålla mindre utsträckning och således kostnaden för

resorna inom distrikten att blifva billigare. Med anledning häraf synes

arfvodet böra höjas till 4,000 kronor och i stället ersättningen för reseoch

expeditionskostnader minskas, så att sammanlagda beloppet icke i

något fall komme att öfverskrida det nuvarande. Det föreslagna antalet

nya öfverkontrollörer, kan, om ock behöfligt under de första åren,

sedermera säkerligen minskas i den mån de äldsta af nuvarande öfverkontrollörer

afgå från sina befattningar.

Åberopande hvad jag nu anfört hemställer jag i underdånighet,

att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

förenämnda af mig upplästa förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning af maltdrycker.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 52.

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Bettig.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1903.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1903:156 Skrifvelse till Konungen, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. s. 1 i texten
  2. BevU 1903:54 Betänkande, angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. s. 1 i texten
  3. AK 2TU 1903:31 Andra Kammarens Tillfälliga UtsTcotis (N.-o 2) Utlåtande N:o 31 s. 4 i texten