Sök i Ratio Lex

Med förslag Ull förordning om beskattning af socker

45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1905:76, Med förslag Ull förordning om beskattning af socker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

1

N:o 76.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag Ull

förordning om beskattning af socker; gifven Kristiania

slott den 6 mars 1905.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för

denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om beskattning af socker.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all

kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Ernst Meyer.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afl. 36 Raft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Förslag

till

Förordning om beskattning af socker.

Kap. I. Om skattens beräkning och erläggande.

1 §■

1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,,

skall, på satt i denna förordning'' närmare bestämmes, vid sockrets

utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med tretton öre för hvarje

kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas

tull enligt tulltaxan. *

2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och

maltsocker (maltos) samt ej heller sirap eller melass, i hvilka den genom

direkt polarisation utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent af

torrsubstansens vikt.

3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,

gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges

ej skatt.

2 §.

Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,

utlämnas till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll.

Denna kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det

öfverföres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas

till fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af

Kungl. Maj:t fastställd ordningsstadga närmare bestämmes, vid fabriker,

i hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

3 §''

På Kimgl. Maj:ts pröfning skall bero, om och under hvilka villkor

och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt

socker utan sammanhang med sockertillverkning må medgifvas.

4 §•

Från fabrik, som står under kontroll, eller från allmänt sockernederlag

må socker, utan erläggande af sockerskatt, från riket utföras,

om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor,

som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods.

Om och under Indika villkor frihet från sockerskatt må äga rum

för socker, som användes för tillverkning af andra varor, Indika ur

riket utföras, därom förordnar Kungl. Maj:t.

5 §.

1. Innan socker från fabrik eller allmänt sockernederlag utlämnas

till fritt bruk, skall den därå belöpande skatt inbetalas till landtränteriet

i det län, där fabriken eller nederlaget finnes, eller, hvad fabrik eller

sockernederlag i Stockholm angår, till öfverståthållareämbetet; dock

att, därest tillverkaren eller nederlagsinnehafvaren ställer säkerhet, som

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, han må för en tid af

två månader åtnjuta anstånd med erläggande af skatt.

2. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehafvare att inbetala

förfallen skatt, skall all ogulden skatt genast utmätas, och hafve den

försumlige förlorat rätten att under det tillverkningsår åtnjuta anstånd

med skatts erläggande.

3. Då socker från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt

samtidigt med tullen till tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,

ställande af säkerhet samt påföljd för fördröjd eller uteblifven

betalning gälle hvad i tullstadgan beträffande tullafgifter stadgas.

6 §.

Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit

det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma, må

under den kontroll, chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

föreskrifver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik,

hvarifrån det utförts, och socker till lika mängd och af samma slag

utan erläggande af ytterligare skatt från densamma utlämnas till fritt

bruk. Sockrets mängd och slag bestämmas af den vid fabriken anställde

förste kontrollören eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom

sakkunnige, som chefen för nämnda byrå tillkallar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 76.

Kap. IL Om tillverkare och livad honom åligger.

7 §•

1. Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken

såsom ägare, innehafvare, verkställande direktör eller disponent eller i

annan egenskap har högsta inseendet öfver sockerfabriks skötsel och

för hvilken därför tillståndsbref för tillverknings utöfvande skall utfärdas.

2. Ej må tillståndsbref utfärdas för den, som blifvit dömd till

ansvar för brott, som omförmäles i 3-1 eller 35 § i denna förordning.

8 §•

Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och

med den 31 augusti.

9 §•

Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall

vara så byggd och inrättad, att enligt de närmare föreskrifter, som i

denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande

bevakning af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet

kan äga rum.

10 §.

1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan

samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,

innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.

De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och

uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden

fsockerhusetj, så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga

delar af densamma.

2. Mellan sockerhuset och den öfriga delen af fabriken må endast

finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken

anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande

fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,

må genomgång finnas äfven till magasinet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda

med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom

gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller

nät af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.

11 §•

1. Vid fabrik för framställning af raffineradt socker skall antingen

fabriksbyggnaden ligga fritt, utan samband med andra byggnader, samt

hafva samtliga utåt vettande fönster försedda med järngaller eller nät af

järntråd, eller ock skall fabriksområdet vara fullständigt omgifvet af ett

minst två meter högt stängsel, där ej på grund af särskilda förhållanden

Kungl. Maj:t finner mindre fullständig anordning kunna medgifvas. Till

stängslet må räknas brandmur så ock till fabriken hörande byggnad, som

till fabriksområdets utsida ej har annan öppning än sådan ingång, som

är bevakad eller ställd under kronans lås, eller fönster, försedda med

järngaller eller nät af järntråd.

Stängsel skall så anbringas, att detsamma ej ligger på mindre än

fem meters afstånd från byggnad, som ligger inom och ej utgör del

af stängslet.

2. För trafiken till och från fabriken må i stängslet kring densamma

i regel ej hållas öppna mer än två ingångar om dagen och en

om natten. Alla andra ingångar skola vara stängda med kronans läs,

och få de vid behof öppnas allenast i kontroll tjänstemans närvaro.

3. Vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall

finnas vaktstuga eller vaktrum för de till ingångens bevakning anställde

kontrollörer. Från vaktrummet skall finnas fönster, vettande åt ingången

till fabriken.

12 §.

1. 1 hvarje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen

afsedt, expeditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golfyta.

2. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet och de

i 10 och 11 §§ omnämnda vaktrummen med erforderliga möbler samt

bekosta deras belysning och uppvärmning.

3. Vederbörande öfverkontrollör och förste kontrollör eller dennes

ställföreträdare äge tillträde till fabrikens laboratorium för utförandet af

behöfliga undersökningar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.

13 §.

De i 9, 10, 11 och 12 §§ meddelade föreskrifter afse ej sådan

sockerfabrik (saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att saften

afvinnes betor och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare

bearbetning.

14 §.

1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens

närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes

till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken

och skall stå under kronans läs.

2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till magasin,

där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid kontrolltjänsteman

vara närvarande.

15 §.

1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första

gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar

upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna dels eu enligt de närmare

föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas, affattad beskrifning å

fabriken med tillhörande område, dels ock planritning öfver fabriksområdet

och samtliga fabrikslokalerna med tydligt angifvande af det ändamål, hvartill

hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras

vid fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontrolloch

justeringsbyrån.

2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik chefen

för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver densamma icke

vidare vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny

ritning och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.

16 §.

Byggnader, lägenheter, anordningar, fasta apparater och fasta

kärl, som icke blifvit upptagna i den i 15 § omnämnda beskrifning

eller som där upptagits men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 76.

eller raffinering af socker användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören

skriftligen godkända.

17 §.

1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår

fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att minst

tio dagar förr, än rörelsen må börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva skriftlig driftsamnälan med uppgift om

a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,

b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,

c) antalet ingångar, som i allmänhet skola hållas öppna,

d) huruvida socker skall förvaras utom fabriksområdet, samt

e) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontroiltj änstemännen,

hvarjämte, därest fabriken ej står under kontroll, då anmälan

göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande öfverkontrollör,

att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordnings eller

ordningsstadgans föreskrifter.

2. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts

befallningshafvande tillståndsbref.

3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad uppgift,

vare _ han pliktig därom ofördröjligen göra skriftlig anmälan hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

4. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 3 mom. skall ingifvas

i två exemplar, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande behåller det

ena och ofördröjligen öfverlämnar det andra till vederbörande öfverkontrollör.

18 §.

Då arbetet vid fabrik afslutats, skall tillverkaren ofördröjligen

därom göra anmälan hos förste kontrollören; och åligger det denne

att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan äfvensom att, så fort ske

kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande, kontroll- och

justeringsbyrån samt öfverkontrollören.

Vill tillverkaren, sedan anmälan om arbetets afsilande blifvit

gjord, under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre ny

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

anmälan på sätt i 17 § är stadgadt. Finnes ej hinder för rörelsens

utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande nytt, tillståndsbref.

19 §.

Till kontroll- och justeringsbyrån skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande

första helgfria dag i hvarje vecka insända uppgift å de tillståndsbref,

som under föregående vecka utfärdats, och å de anmälningar,

som under samma tid må hafva gjorts enligt 17 § 3 mom.

20 §.

Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 13 §, arbete för

sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i

driftsanmälan uppgillra tiden, åligger det tillverkaren att för hela den

tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken

tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.

Maj ds befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.

Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,

icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker

för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Majds

befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kontrollörer

vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i

föregående inom. är sagd!.

21 §.

Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,

att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor ytvidd varit använd för

odling af de betor, som inom fabriken afverkats, huru,stor mängd

råämnen vid tillverkningen användts, betornas sockerhalt, huru mycket

af särskilda fabrikater i fabriken vunnits, samt huru mycket socker,

sirap eller melass bortförts från fabriken, äfvensom i öfrigt sådana upplysningar

erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik öfver

sockerindustrien erfordras; och vare tillverkare skyldig att i afseende å

bokens anordning och förande ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,

som chefen för kontroll- och justeringsbyrån meddelar. Nämnda bok

skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör

och den förste kontrollör, under hvilkas inseende fabriken är ställd.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

9

22 §.

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordning''sstadgan innehåller

om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontrolloch

justeringsbyrån, eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med

denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.

23 §.

\ ill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka

sirap eller melass, hvarom i 1 § 2 mom. förmäles, göre för hvarje

tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälan därom, med angifvande af

det ställe, där tillverkningen skall bedrifvas, och det ombud, som i

yrkesutöfvarens frånvaro skall företräda honom inför den, som skall

utöfva kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,

meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbref. När tillverkningen

upphört, göre yrkesutöfvaren ock anmälan hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande. Om inkommen anmälan underrätte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande skyndsamt kontroll- och justeringsbyrån och vederbörande

öfverkontrollör.

Finnes inom fabrik, hvarom i denna § är fråga, anordning för

framställning af kristalliseradt socker, skall densamma sättas under

kronans lås eller försegling.

Yrkesutöfvare i sådan fabrik vare ock skyldig att föra bok, i

tillämpliga delar så inrättad som i 21 § sägs. Nämnda bok skall, när

helst det påfordras, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör, under

hvars inseende fabriken är ställd, äfvensom för den, hvilken eljest äger

anställa undersökning i fabriken.

Hvad i öfrigt i denna förordning är stadgadt om tillverkare och

fabrik, äger icke tillämpning å yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i denna

§ förmäles.

Såsom ersättning för kontrollkostnaden skall yrkesutöfvaren för

hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala tio kronor

för hvarje helgfritt dygn, hvarunder arbetet enligt anmälan kunnat

under månaden pågå. Betalas ej afgiften inom utgången af den påföljande

månaden, varde densamma utmätt.

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 36 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Kap. HL Om kontrollen.

24 §.

Öfverinseenclet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen utöfvas

af chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.

25 §.

1. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,

utöfvas kontrollen af öfverkontrollörer, förste kontrollörer,

kontrollörer och tillsyningsman.

2. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer

dem tillkommande ersättning.

3. Förste kontrollörer förordnas af chefen för finansdepartementet.

4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

5. Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste

kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor; och erhåller

förste kontrollör dessutom, om resa förekommer, ersättning efter

fjärde klassen i gällande resereglemente för hvarje gång han inträder i

tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.

6. År fabrik belägen utom stad eller köping, vare tillverkaren

pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande åt en hvar

af den vid fabriken anställda kontrollpersonal utan ersättning upplåta

ett eldadt, städadt samt med nödiga möbler och sängkläder försedt

boningsrum, beläget i fabrikens närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet

vare tillverkare ock skyldig att, på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

åt en hvar af kontrollpersonalen, som sådant önskar, anskaffa

lämplig kost mot ersättning af två kronor om dagen. Sistnämnda

ersättningsbelopp afdrages från det vederbörande tillkommande arfvode

och tillhandahålles tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

7. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts i

magasin under kronans lås, skola förste kontrollör och kontrollörer

återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande utsedd tillsyningsman, hvilken i arfvode af stats
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

''Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

medel erhåller tio kronor för hvarje dag hans verksamhet vid magasinet

påkallats. Påkallas tillsyningsmannens åtgärd under tillverkningsåret

mer än trettiofem särskilda dagar, skall ersättningen för de Överskjutande

dagarna gäldas af tillverkaren.

26 §•

För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa

och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.

Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.

27 §•

Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras

eller därifrån utföres, skall till vikten bestämmas på sätt ordningsstadgan

föreskrifver.

28 §.

1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos

förste kontrollören eller tillsyningsmannen skriftlig anmälan därom, med

angifvande af sockrets slag och vikten af hvarje kolli äfvensom huruvida

sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas till annan fabrik,

allmänt sockernederlag eller tullkammare.

2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall, sedan vikten däraf blifvit

bestämd samt skatt erlagd eller säkerhet därför ställd, förste kontrollören

eller tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det

ena öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af

tillverkaren eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.

3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare,

skall, sedan‘vikten däraf blifvit bestämd, försändelsen i öfrigt

ske under de villkor och bestämmelser, som meddelas i ordningsstadgan.

29 §.

1. Innan sirap eller melass utlämnas från fabrik, bestämmes dess

sockerhalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent

eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om

socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens

vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

2. Är tillverkaren ej nöjd med undersökning-, som enligt 1 mom.

blifvit i fabriken verkställd å sirap eller melass, tages däraf prof, som,

försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till

kontroll- och justeringsbyrån för verkställande af ny undersökning,

hvars resultat blir afgörande.

30 §.

Där så nödigt aktas, må inventering och uppvägning af allt i

fabrik eller magasin befintligt socker äga rum. När fabrik eller magasin

står under tillsyn af tillsyningsman, äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande

men eljest chefen för kontroll- och justeringsbyrån förordna om

inventering;.

O

31 S.

Kontrolltjänsteman skall, när helst lian det fordrar, för undersökning

äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till

boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan

nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning å

personer, som lämna, eller varor, som bortföras från fabriken.

32 §.

Ofverkontrollör äge när som helst tillträde till sådan fabrik, som

i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess

undersökande. Till boningsrum äge lian dock ej tillträde mellan klockan

nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.

9 9 C

Od Q.

0 #

Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af

förbrytelser mot denna förordning.

Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro, och bör

förrättningsmannen för att tillgodonjuta det skydd, som honom därvid

tillkommer, vid ] förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjänstetecken

eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt eller förordnande.

Bor f förrättningsmannen inom orten eller är där allmänt känd,

vare han frikall ad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

13

Kap. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

34 §.

l)en, som utan tillståndsbref tillverkar eller raffinerar socker, bete

från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med

fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde den i

1 § stadgade skatt, hvilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning,

som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid densamma må hafva

varit i bruk, och hvad i öfrigt i målet förekommit kan antagas hafva

ägt rum.

Tillverkar någon utan tillståndsbref sirap eller melass, straffes

med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

35 §.

Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt

från fabrik, där tillverkning eller raffinering af socker på grand

af tillståndsbref bedrifves, eller från lägenhet, där obeskattadt socker

förvaras under kronans läs, eller under transport af obeskattadt socker

undansnillar sådant,

eller i fabrik för tillverkning eller raffinering af socker eller i allmänt

sockernederlag eller under transport af obeskattadt socker olofligen bryter

försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontroll tjänsteman eller

tullförvaltning åsatt,

eller i fabrik eller nederlag, hvarom ofvan sagts, vidtager åtgärd,

hvarigenom vid uppvägning af socker mindre än sockrets rätta vikt af

vågen angifves,

eller eljest där svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år.

O

Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.

36 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot

denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet

jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande

tillämpning å innehafvare af allmänt sockernederlag.

37 §.

1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gillra föreskrifter,

föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han öfverkontrollör

eller förste kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande

kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,

där undersökning må ske, eller till ritning och beskrifning öfver fabriken,

straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen

kronor.

2. Underlåter yrkesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighet

med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller

vägrar han öfverkontrollör eller den, hvilken eljest äger anställa undersökning

i fabriken, tillgång till nämnda bok eller tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske, vare underkastad enahanda ansvar,

som i 1 mom. är stadgadt.

38 §.

Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till

efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga

rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i

fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och justeringsbyrån,

vederbörande kontrolltjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna

förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskildt

ansvar är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra

kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid lämpligt vite

ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid

fullgöra eller ock att låta, tillsvidare afbryta tillverkningen.

39 §.

Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i

23 § omförmäles, hvilken åt kontroll tjänsteman, som öfver hans fabrik

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,

bote från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och

miste därjämte befattningen.

40 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid sockerbeskattningen,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller

affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna,

att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom

å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad

till och med två år dömas.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

41 §.

Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan

nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen

då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte

förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där

han ej haft giltig anledning till undersökningen.

42 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång

till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

43 §.

Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,

där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna

med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvänd! ingsstraff.

44 §.

Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med eu tredjedel

kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angif
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

vare, tage lian hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock

ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,

makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos

hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar

eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

45 §.

Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän

åklagare.

Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse

begången, som bör föranleda åtal, anmäle lian det för allmän åklagare.

Kap. Y. Öfvergångsstadganden.

46 §.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 september 1906, då

kungl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen den

19 maj 1893 med däld gjorda ändringar upphör att gälla; dock att de

i denna förordning meddelade föreskrifter om anmälan och om förordnande

af kontrolltjänstemän för det tillverkningsår, som börjar den 1 september

1906, därförut skola lända till efterrättelse.

47 §.

Beträffande de fabriker, inom Indika arbete bedrifvits under tillverkningsåret

1904—1905 och som skola vara i gång underjtillverkningsåret

1906—1907, skall dock särskild! till efterrättelse lända:

a) De i 10 och 11 §§ omförmälda galler och järntrådsnät samt de

i 11 § omförmälda vaktstugor skola första gången bekostas af staten.

Detsamma gälle om de i 11 § omförmälda stängsel, såvida de utgöras

af träplank, men om tillverkaren önskar uppföra stängslet af annat

material, erhåller han af statsmedel såsom bidrag därtill ett belopp,

motsvarande kostnaden för ett stängsel af träplank.

b) Därest afsevärda svårigheter möta att inskränka antalet af

fabrikens ingångar till två eller att i öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar

vid fabrik, vill Kungl. Maj:t på framställning af tillverkaren

och efter vederbörandes hörande för fabidken meddela de förändrade

bestämmelser, som af omständigheterna kunna påkallas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 76.

c) Senast den 1 oktober 1905 skall tillverkare till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande ingifva ritningar till de stängsel och vaktstugor samt

beskrifning å de galler och nät, som vid fabriken erfordras, jämte

kostnadsförslag samt förklaring, till hvilket pris han är villig utföra

arbetet. Till ledning vid förslagens bedömande skall han därjämte

ingifva den i 15 § omförmälda beskrifning öfver fabriken med tillhörande

planritning, försedd med öfverkontrollörens intyg om verkställd besiktning.

Efter infordrande af yttrande från öfverkontrollör och en i byggnadsfrågor

och ortens pris förfaren person har Kung], Maj:ts befallningshafvande

att med eget utlåtande insända handlingarna till Kungl.

Maj:t, som beslutar i ämnet. Vill tillverkaren ej utföra arbetet till det

pris, Kungl. Maj:t bestämmer, skall arbetets utförande utbjudas på

entreprenad.

48 §.

Vid- tillverkare, att socker, som före den 1 september 1906

tillverkats eller förtullats, efter nämnda dag skall kvarligga inom

fabrikens område, göre före den 1 augusti 1906 anmälan därom hos

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som öfversänder densamma till kontroll-

och justeringsbyrån, hvarefter chefen för nämnda byrå föranstaltar,

att förste kontrollör och kontrollörer inkallas att, mot arfvode enligt

25 §, utöfva bevakning vid fabriken, sätta sockret under kronans läs

och i vissa fall, på sätt här nedan sägs, bestämma detsamma till vikt

och rendement. Härvid iakttages följande:

a) Socker, som är eller före utgången af augusti månad blir färdigt

till förbrukning, sättes den 31 augusti under kronans lås och må af

tillverkaren uttagas utan erläggande af den skatt, som i denna förordning

stadgas.

b) Råsocker sättes den 31 augusti under kronans lås. Under

september månad äger tillverkaren att i mån af behof däraf för raffinering

vid egen fabrik eller försändning till annan fabrik uttaga större

eller mindre partier, som till vikt och rendement bestämmas, på sätt i

mom. e och g sägs. Det råsocker, som den 1 oktober finnes kvar,

skall omedelbart på enahanda sätt till vikt och rendement bestämmas.

c) Den 29, 30 och 31 augusti får smältning af socker ej äga

rum inom raffinaderi. Det socker, som ännu den 31 augusti är under

arbete, bestämmes till vikt och rendement enligt mom. e, f och g

Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 36 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

d) Efter hand som det i mom. b och c omförmälda socker till

vikt och rendement bestämmes, skall tillverkaren i vederbörande räkenskap

föras till godo den utrönta mängden af rendementssocker med därå

belöpande skatt enligt 1 § eller ock må, där tillverkaren det begär, detsamma

tillgodoföras tillverkare vid annan fabrik.

e) Vid den i mom. b och c omförmälda inventering uppväges sockret,

dock att, där sockret är paclcadt i kolli med lika vikt, räkning af antalet

kolli och profvägning af två på hundradet må vara tillfyllest, därest

ej anledning finnes till antagande, att sockrets vikt ej uppgår till den

uppgifna.

f) Vid inventering af sådana sockerprodukter, som förvaras å

fasta reservoirer och kärl, utrönes vikten genom mätning och bestämmande

af specifika vikten.

g) Vid inventering uttages ur hvarje likartad! parti prof, därvid i

intet fall ett prof må representera mer än femtiotusen kilogram. De

uttagna profven underkastas kemisk undersökning, hvarvid sockerhalten

bestämmes genom polarisation samt askhalten utrönes genom profvets

blankning med svafvelsyra, hvarefter rendementet bestämmes genom att

från polarisationen afdraga fem gånger askhalten. Härefter uträknas

för hvarje parti den vikt rendementssocker, det innehåller. För verkställande

af den kemiska undersökningen äger förste kontrollören att på

statens bekostnad anlita biträde af sakkunnige.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.

19

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å

Kristiania slott den 6 mars 1905.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,

Statsråden: Rahstedt,

Berger och

Meyer.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde i underdånighet

:

Sedan 1902 års Riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit, det

täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka fördelar och olägenheter, i jämförelse

med nu gällande skatteform, införandet af produktbeskattning å

socker — vare sig fabrikat- eller konsumtionsskatt — skulle kunna

medföra, samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna undersökning

till vidare behandling och vidtagande af de åtgärder, som kunde vara

nödiga och nyttiga, har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1902 uppdragit

åt eu kommitté att utreda, ej mindre hvilka fördelar och olägenheter,

i jämförelse med nu gällande skatteform, införandet af produktbeskattning

å socker — vare sig fabrikat eller konsumtionsskatt —

kunde komma att medföra, än äfven — under förutsättning att den nuvarande

skatteformen bibehölles — hvilka förändringar af bestämmelserna

om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten, som borde vidtagas

för att bringa den till grund för nämnda skatt stadgade beräkningen

af sockerutbytet till närmare öfverensstämmelse med det utbyte,

som i verkligheten erhölles, eller hvilka eljest kunde finnas behöfliga,

samt att afgifva de förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.

Nämnda kommitté afgaf den 17 maj 1904 underdånigt betänkande

i ämnet. Betänkandet innehöll dels förslag till förordning om beskattning

af hvitbetssockertillverkningen efter vikten af de för tillverkningen

använda ^betorna samt deras genom direkt polarisation utrönta sockerhalt,

dels utkast till förordning om beskattning af socker enligt konsumtionsskattesystemet.

Af kommitténs sju medlemmar hade lyra tillstyrkt

det förra och tre det senare beskattningssystemet.

Enligt den nu gällande förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen

i riket utgår, som bekant, skatten för det inom

landet tillverkade sockret efter de för tillverkningen använda hvitbetornas

vikt på det sätt, att en viss vikt råa (ej torkade) hvitbetor

antages lämna ett visst utbyte i råsocker. Detta beräkningssätt hvilar

således på ett — så länge den stadgade utbytesberäkningen gäller —

en gång för alla fastslaget antagande i fråga om betornas sockerhalt.

Då emellertid sockerhalten i betorna är underkastad högst betydliga

växlingar, icke blott från det ena året till det andra utan äfven under

samma år inom olika odlingsområden, medför detta beskattningssystem

den olägenheten, att skatten kan komma att drabba sockerindustrien

tämligen ojämnt. Betornas alltjämt fortgående förädling, i förening med

en alltmer utvecklad teknik inom sockerindustrien, leder ock därtill,

att sockerutbytet ofta i verkligheten varder större än det antagna,

hvaraf åter följer, att statens behållning af skatten i mån däraf varder

mindre, än som vederborde. Sistberörda olägenhet har man visserligen

sökt afhjälpa genom tid efter annan företagna höjningar i det beräknade

sockerutbytet. Men då de särskilda fabrikerna bedrifva sin tillverkning

under tämligen olika villkor, i det att somliga hämta sitt råmaterial

från trakter, där betor med hög sockerhalt frambringas, medan

andra . äro hänvisade till förarbetande af ett material, som lämnar ett

betydligt lägre sockerutbyte, kan skattesatsen billigtvis ej sättas högre,

än som står i förhållande till de för sin tillverkning sämst situerade

fabrikerna, hvilka eljest skulle få betala högre skatt, än som motsvarar

deras verkliga sockerutbyte. Häraf blifver emellertid lätteligen en följd,

att de bättre situerade fabrikerna på statens bekostnad skörda en oskälig

vinst, ett förhållande, som gifvetvis ur statsfinansiell synpunkt måste

betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.

På grund af berörda olägenheter, hvilka, med bibehållande af

det nuvarande systemet oförändradt, icke kunna undvikas, ligger det

nära för handen att tänka på en öfvergång till en beskattningsform,

som, på samma gång densamma kan leda till större jämnhet och rättvisa

i beskattningen, äfven kan lämna staten en jämnare och pålit
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunffl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.

ligare inkomst, än med det nu tillämpade systemet står att vinna.

Därvid synes det med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa

syftemål enklast och säkrast skulle vinnas genom en öfvergång till

produktbeskattning i form af fabrikat- eller af konsumtionsskatt.

Hvad fabrikatskatten angår, hafva kommitterade påvisat, att vid

sidan af vissa fördelar, framför allt möjligheten dels att, såsom hittills,

låta raffinaderierna vara fria från kontroll dels att exportera obeskattadt

inom landet tillverkadt råsocker, denna skatteform äfven lider af högst

betänkliga olägenheter. Den mest framträdande af dessa sammanhänger

därmed, att skatteobjektet, råsockret, är af mycket ol ika ''beröka

fFenhct. Detta måste nämligen därför, likasom brännvinet vid våra

brännerier, i och för beskattningen reduceras till en och samma normalkvalitet.

Denna reduktion försiggår i fråga om brännvinet lätt och

säkert med tillhjälp af termoalkoholmetern. För att afgöra, huru mycket

rent socker,f som innehålles i hvarje parti råsocker, skulle däremot fordras

en fullständig sackarimetrisk analys, hvilket förutsätter anställande af

ett stort antal kemiskt bildade kontrollörer vid sockerfabrikerna. Enligt

hvad kommitterade påpekat, skulle ock införandet af fabrikatskatt lätt

leda till premiering af raffinationsindustrien. Då enligt kommitterades

mening dessa jämte andra olägenheter mer än uppvägde systemets

fördelar, hafva kommitterade icke ansett sig böra förorda fabrikatskattens

införande hos oss, en uppfattning, som jag i allo delar.

Hvad åter konsumtionsbeskattningen beträffar, torde det icke kunna

förnekas, att detta system i möjligaste mån uppfyller alla fordringar

på ett rättvist och i tillämpningen säkert beskattningssystem.

Att kommitténs flertal ej ansett sig böra förorda konsumtionsskattens

införande hos oss, har och, på sätt af dess betänkande framgår,

hufvudsakligen berott af följande skäl. Vid detta system måste,

framhålla kommitterade, både råsockerfabriker och raffinaderier till

förekommande af skatteförsnillning ställas under en noggrann kontroll,

som ej kunde aflöpa utan afsevärda kostnader, hvartill komme, att,

därest denna kontroll skulle göras fullt effektiv, staten ej kunde undgå

att beträffande flera äldre fabriker vidkännas kostnaden för anbringande

af nödiga inhägnader och andra dylika anordningar vid fabrikerna.

Kommitterade hafva vidare anmärkt, att den bevakning och kontroll,

som sålunda af konsumtionsbeskattningen nödvändiggjordes, skulle medföra

åtskillig olägenhet för tillverkarne, som därigenom hindrades från

att anordna fabriksdriften på det för dem bekvämaste och mestjändamålsenliga

sätt. Sannolikt skulle äfven, ifall en konsumtionsbeskattning

å socker blefve införd, ett mindre intensivt utnyttjande af råmaterialet

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 76.

vid soekertillverkningen visa sig ekonomiskt fördelaktigt, och det kunde,

anse kommitterade, ifrågasättas, om icke, därest ett sådant system antoges,

de dyrbara anläggningar för melassursockring, som vid de flesta

af våra råsockerfabriker blifvit gjorda, skulle komma ur bruk.

Enligt den mening, hvartill kommitterades flertal anslutit sig,

skulle man genom en jämförelsevis obetydlig förändring af den nu

gällande materialskatten kunna vinna i det närmaste samma fördelar

som genom en konsumtionsskatt. Denna förändring skulle enligt kommitterades

förslag bestå däri, att hvitbetorna beskattades icke blott

efter sin vikt utan äfven efter sin genom direkt polarisation utrönta

sockerbalt. Alldenstund vid ett sådant system den genom betorna

i fabriken verkligen införda sockermängden koinme att beskattas, skulle

därigenom full rättvisa komma att skipas mellan fabrikerna. Dessa

finge nämligen med en sålunda ordnad beskattning betala skatt i förhållande

till det förarbetade råmaterialets värde. Äfven finge fabrikerna

genom systemet en sporre att alltjämt söka utveckla fabrikationens

teknik för att verkligen tillvarataga så mycket som möjligt af det

redan beskattade sockret i de förarbetade hvitbetorna. De i melassursockrings-

eller så kallade sackaratfabrikerna nedlagda kapitalen koinme

därför fortfarande att lända industrien till fromma.

1 särskild! yttrande hafva emellertid tre af kommitténs ledamöter

uttalat eu afvikande mening och föreslagit, att man vid ändring af

sockertillverkningens beskattning bör omedelbart öfvergå till en konsumtionsbeskattning;

och då jag, hufvudsakligen på de af reservanterna

anförda grunder, delar nämnda uppfattning, tillåter jag mig att

i detta sammanhang erinra om de viktigaste af de skäl, de till stöd

för sin mening anfört. Reservanterna framhålla, att vid en konsumtionsbeskattning

afgiften för allt socker, som uttages till inhemsk förbrukning,

blir lika, ehvad betorna äro bättre eller sämre eller lämna

större eller mindre utbyte. Någon undersökning af sockret erfordrades

således icke. Den enda undersökning, som kräfdes, vore den, som

måste utföras å sådan i sammanhang med sockerfabrikationen framställd

vara — sirap eller melass — hvilken ej skulle beskattas såsom

socker; men denna undersökning vore tämligen enkel. Några premier

förekomme icke i någon form, och beskattningen hvarken inverkade

på betornas odlingssätt eller förledde till mera invecklade eller kostsamma

fabriksinrättningar eller arbetssätt än sådana, som betingades

af förhållandenas egen natur och skulle användas, äfven om ingen skatt

på sockret funnes. Under konsumtionsbeskattning vore det vidare lätt

att ordna utförseln af socker äfvensom denaturering med ty åtföljande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 76.

skattefrihet för socker, som vore afseclt att användas till tekniskt bruk

eller till utfodring af kreatur. Det läge i sakens natur, att skatten ej behöfde

erläggas, förr än sockret uttoges till förbrukning, hvilket jämväl

för statskassan medförde en jämnare inkomst än andra former för sockrets

beskattning. Systemet läte ock väl förena sig med en inhemsk tillverkning

af skattefri sirap under en föga betungande eller dyrbar kontroll.

För öfrigt måste man, enligt reservanternas mening, vara betänkt

på att förr eller senare öfvergå till systemet med konsumtionsbeskattning,

hvilket redan införts i de länder, som anslutit sig till Brysselkonventionen

utan att, såsom Sverige gjort, förbehålla sig en undantagsställning;

och ju längre man dröjde med införandet af nämnda

beskattningssätt, desto större svårigheter och kostnader syntes blifva

förenade med öfvergången därtill.

Det har anmärkts, att konsumtionsskatten skulle blifva dyrbar

för staten och lägga alltför mycket band på tillverkarne.

1 likhet med en af reservanterna är jag emellertid för min del

öfvertygad, att en fullt betryggande kontroll, åtminstone hvad råsockerfabrikerna

beträffar, bör kunna vinnas på ett vida enklare och billigare

sätt, än det kommittén i sitt ofvanberörda utkast till förordning om beskattning

af socker medelst konsumtionsskatt föreslagit. Om konsumtionsskatten

likväl skulle komma att betinga eu högre kontrollkostnad än

skatten efter betornas vikt och sockerhalt, torde dock skillnaden mer än

ersättas af den högre statsinkomst, konsumtionsskatten kan antagas komma

att lämna. Hvad beträffar de anmärkta inskränkningarna i fabrikationens

frihet, bestående i uppförande af stängsel kring fabrikerna för undvikande

af skatteförsniIlning eller andra anordningar i liknande syfte,

så är det visserligen sant, att man, om konsumtionsbeskattning införes,

svårligen kan helt och hållet undvara dylika kontrollåtgärder, men,

utom det att dessa, ifall de begränsas på sätt jag ofvan antydt, svårligen

torde kunna anses i allmänhet blifva för fabrikanterna i afsevärd

mån betungande, torde det, såsom förenämnde tre reservanter inom

kommittén jämväl framhållit, med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke

de olägenheter, berörda kontrollåtgärder må komma att medföra för

tillverkarne, uppvägas däraf, att ett system med konsumtionsbeskattning

medför full rättvisa i beskattningen och i långt mindre grad är underkastadt

rubbningar än andra former för sockerbeskattningen, äfvensom

däraf att med ifrågavarande system låter förena sig lämnande af anstånd

med skattens erläggande, till dess varan uttages till förbrukning, hvarigenom

tillfälle beredes raffinaderierna att arbeta med en betydligt

billigare råvara än eljest.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 76.

Det af kommitténs majoritet förordade, på sockerlialten i betorna

grundade beskattningssätt borde visserligen bättre än det nuvarande

komma att träffa det verkliga sockerutbytet, men då systemet hittills

ingenstädes blifvit pröfvadt, saknas nödig erfarenhet om dess tillförlitlighet.

Äfven om man antager, att sockerlialten i själfva betorna kan

med tillförlitlighet bestämmas, hvilket i viss mån synes vinna stöd af

de på kommitténs begäran anordnade kontrollförsöken vid Kjeflinge

och Svedala, skulle dock enligt kommitténs förslag förhållandet mellan

sockret i betan och det socker, för hvilket skatt skulle erläggas, bero

af flera antaganden. Enligt hvad erfarenheten gifver vid handen, kan

man nämligen aldrig afvinna betorna allt däri befintligt socker. En

del däraf kvarstannar i betsnitseln eller bortföres med kalken och sköljvattnet.

Denna del utgjorde vid de nämnda försöken i Kjeflinge 0,6 2,

i Svedala 0,8 3 procent af betvikten. En annan del åter kvarstannar

i melassen, huru mycket är emellertid mera ovisst och beroende af

fabrikationssättet, allt eftersom ursockring äger rum eller ej. Häraf

synes framgå, att de två procent socker, som enligt kommittémajoritetens

förslag skulle vara skattefria, skulle kunna vid olika fabriker i olika grad

tillgodogöras, hvilket således för vissa fabriker kunde medföra en premie.

Dessutom kan såsom en inkonsekvens hos systemet anmärkas, att å

ena sidan den polarimetriskt utrönta sockerlialten hos betorna utgöres

af kemiskt rent socker och således är att betrakta såsom raffinad, men

att skatten likväl fortfarande skulle utgå i form af en råsockerskatt,

beräknad i förhållande till tullen å råsocker af viss kvalitet. Häraf

blir ock en följd, att man, med det föreslagna systemet, i själfva verket

svårligen kan rätt träffa den sockermängd, som man vill beskatta,

Det har också vid en jämförelse mellan betornas polarimetriskt bestämda

sockerhalt och det verkligen utvunna råsockret visat sig, att under

de senare åren det utvunna råsockret vid ett flertal fabriker varit afsevärdt

större än sockerhalten, minskad med två procent. Man kan visserligen

invända, att de af fabrikerna nu utförda sockerbestämningarna

ej göra anspråk på större noggrannhet, men äfven kontrollförsöken

vid Kjeflinge och Svedala utvisa ett liknande resultat, såsom framgår

af följande ur kommitténs betänkande hämtade siffror. (Jfr. sid. 105

och 203 i betänkandet).

vid Kjeflinge vid Svedala

De vid försöken pröfvade betpar
tiernas

sockerhalt utgjorde........................ 4,809,684 kg. 5,675,051,2 kg.

Afdragas härifrån två procent af

betornas vikt ............................................... 593,736 „_736,700 __,,

skulle skatt erläggas för........................... 4,215,948 kg. 4,938,351,2 kg.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.

Sockerutbytet utgjorde, réduceradt

till första produkt, ....................................... 4,620,200 kg. 5,234,600 kg.

Obeskattadt blefve således ............ 404,252 „ 296,248,8 ,,

eller i procent af betvikten ..................... 1,36 procent 0,8 0 procent.

Härtill kommer ytterligare det socker, som kunnat utvinnas ur

sista fyllmassan och melassen.

Såsom man häraf finner, är den sockerkvantitet, som med användning

af det föreslagna systemet skulle komma att undgå all beskattning,

ganska afsevärd. Därjämte skulle en tämligen stor ojämnhet i beskattningen

de olika fabrikerna emellan kunna förekomma. Det ifrågavarande

beskattningssättet är därför ej så tillförlitligt, som man vid

första påseendet vore benägen att tro.

Slutligen kan det ifrågasättas, om melassursockringen, hvilken

under hvarje materialskattesystem utvecklas till allt större fulländning,

verkligen innebär någon nationalekonomisk vinst. För denna ursockring,

hvarigenom ur melass något socker af sämre kvalitet erhålles,

knifvas så stora kostnader (för kol, kalk, arbete in. m.), att tillverkningen

ej skulle löna sig, om icke beskattningssättet vore sådant, att

skatten blifver lika stor, vare sig detta socker framställes eller ej, och

att således denna produkt varder så att säga skattefri. Helt säkert

skulle denna sockerkvantitet, till större fördel för det svenska jordbruket,

kunna erhållas genom en något ökad hvitbetsodling, under det

att melassen i stället användes till kreatursfoder, hvartill den genom

sin sockerhalt väl lämpar sig.

I detta sammanhang tillåter jag mig ock erinra därom, att Svenska

betodlareföreningen genom utsedde kommitterade, i samband med eu

hos sockerbeskattningskommittén gjord framställning rörande införande

af en af staten kontrollerad betvägning, tillika med afseende å de olika

beskattningssystemen betonat, att betodlarne för sin del ej kunnat

undgå att finna det rättvisa i införandet af produktbeskattning.

Af de myndigheter, som yttrat sig om sockerbeskattningskommitténs

förslag, förorda öfverståthållareämbetet äfvensom Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Kalmar, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län,

under åberopande af i hufvudsak enahanda skäl, som ofvan härför anförts,

införande af konsumtionsbeskattning, hvaremot Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i Hallands och Skaraborgs län tillstyrka beskattning

efter betornas vikt och sockerhalt enligt kommitterades förslag samt

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Gottlands, Blekinge

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 76.

och Kristianstads län samma skattesystem, ehuru med den af eu reservant

inom kommittén föreslagna progressiva »afverkningsskatten».

En af kommitténs medlemmar, herr Westrup, har nämligen i särskild!

vid kommitténs betänkande fogadt yttrande framhållit, att de äldre råsockerfabrikerna

under de år, det legala utbytet var relativt lågt, hunnit konsolidera

sin ställning och komma till välstånd, så att de kunde ytterligare beskattas,

hvaremot de efter år 1894 anlagda fabrikerna, därest eu skatteförhöjning

ifrågakomme, skulle få stora finansiella svårigheter att bekämpa, ja

kanske till och med nödgas nedlägga sin verksamhet. Enligt hans meningskulle

därför alla berättigade intressen bäst tillgodoses genom eu progressiv

extra beskattning i form af afverknings- eller tillverkningsskatt,

vare sig att skatten bestämdes att utgå efter betornas vikt och sockerhalt

eller såsom konsumtionsskatt.

Med afseende å detta förslag tillåter jag mig erinra, att inom

sådana industrier, där man verkligen kan tala om stora och små fabriker,

t. ex. maltdryckstillverkningen, det visserligen synes föreligga goda

skäl för att lagstiftningen genom progressiva skattesatser i någon mån

söker utjämna skillnaden i produktionskostnader dem emellan. Men i

fråga om de svenska hvitbetssockerfabrikerna har man knappast anledning

att i förevarande afseende skilja mellan stora och små fabriker,

enär allesammans måste anses såsom, åtminstone efter våra förhållanden,

särdeles stora industriella etablissement, då de, utom två äldre och väl

situerade fabriker, hvar för sig kraft en million kronor eller däröfver i

anläggningskostnad; och, hvad särskildt de s. k. yngre fabrikerna beträffar,

hafva de flesta bland dem åtnjutit den i kung!, förordningen den 19

maj 1893 medgifna lägre utbytesberäkningen för fabriker, som anlades

på mer än trettio kilometers afstånd från annan i gång varande fabrik.

Flertalet af de yngre fabrikerna hafva därför ock i början af sin verksamhet

åtnjutit en så afsevärd skattelindring, att ytterligare lagstiftningsåtgärder

i sådant syfte enligt min mening icke böra ifrågakomma.

Vid öfvervägande af de skäl och grunder, som från olika håll

anförts angående företrädet af det ena eller andra systemet för beskattning

af socker, har jag, på sätt jag redan förut antydt, kommit till den

bestämda uppfattning, att en öfvergång till en konsumtionsbeskattning

enligt i hufvudsak de grunder, som af ofvan förstnämnde tre reservanter

inom kommittén förordats, innefattar den bästa lösningen af förevarande

spörsmål.

Hvad skattesatsen vid en konsumtionsbeskattning beträffar, hafva

kommitterade tänkt sig, att densamma borde sättas till 13 öre för kilogram,

en siffra, som i det närmaste motsvarar den nu gällande, till 113''4

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 76.

öre för kilogram beräknade tillverkningsskatten på råsocker. Kommitterade

hafva emellertid därvid uttalat en viss tvekan, huruvida icke

denna skattesats möjligen skulle komma att drabba industrien väl hardt.

Vid pröfningen af denna fråga torde man emellertid icke böra förbise,

att, då det gäller en konsumtionsskatt, skattefoten i och för sig är för

industrien tämligen likgiltig. Med afseende härå och då en skattesats

af 13 öre för kilogram, såsom jag nyss nämnt, i det närmaste

motsvarar den redan nu fastställda skattesatsen på råsocker men icke

dess mindre, på grund af konsumtionsskattens förmåga att på ett enkelt

och säkert sätt träffa det verkligen vunna sockerutbytet, skulle vara

ägnad att i afsevärd mån höja statens behållning af sockerskatten, har

jag ansett mig böra föreslå nämnda skattesats, eller 13 öre för kilogram.

Huruvida med denna skattesats en förändring af nu gällande tullsats

å råsocker erfordras, torde tarfva någon belysning.

Härvid är till en början att beakta, att tullskyddet för råsocker,

tack vare den omständigheten att det legala utbytet alltid understigit

det verkliga, faktiskt varit ej obetydligt större än skillnaden mellan

tullen och tillverkningsskatten.

Om man, med tagen hänsyn till det verkliga utbytet, anställer en

beräkning beträffande de fem senaste kampanjerna, för hvilka fullständiga

ntbytestal äro kända, finner man sålunda, att tillverkningsskatten

och tullskyddet, ehuru nominellt utvisande andra siffror, ställt sig på

följande sätt.

Utbyte, redu-

Tillverkningsskatten, be-

Tullskyddet,

sådant det

ceradt till

räknad i förhållande till

kan sägas hatva i

verk-

lista produkt.

det verkliga utbytet.

ligheten gestaltat

sig.

1903

—04

14,15 %

9,90 öre pr

kg.

13,5 4 öre

P1''

kg.

1902-

—03

14,2 1 %

9,9 2 ,, ,,

11

13,5 8 ,,

11

ii

1901-

—02

13,0 9 %

9,87 ,, ,,

11

13,68 „

11

ii

1900-

—01

12,94 %

9 5

,, ,,

11

13,9 7 „

11

ii

1899-

—1900

12,80 %

9,6 3 ,, ,,

n

13,87 ,,

11

11

Håller man sig till denna beräkning allena, skulle således tullskyddet

för råsocker, ehuru detsamma under de senare åren skenbarligen

utgjort endast ll8/! öre, i verkligheten under samma tid aldrig

hafva understigit 13 Vs öre.

Vid beräkningen af det skydd, sockertillverkningen faktiskt

under nämnda tidsperioder åtnjutit, bör man emellertid taga ännu en

sak i betraktande, nämligen att de utförselpremier, som i många länder

existerat, naturligtvis haft till mål att sa långt som möjligt neutralisera

tullen i de sockerimporterande länderna. Hen tyska utförselpremien på

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.

råsocker, som för oss sannolikt käft största betydelsen, var före år 1903

2 Vs pfennige, motsvarande 2 V4 öre per kilogram råsocker, hvilket, försåvidt

importen af socker utgjordes af i Tyskland tillverkad vara, var

liktydigt med att det svenska tullskyddet för råsocker minskades med

större delen af detta belopp. Genom Brysselkonventionen, hvilken äfven

Sverige biträdt, hafva utförselpremierna visserligen afskaffats och deras

nyssberörda inflytande på tullskyddet i Sverige därmed bortfallit, Men till

hösten 1903, då konventionen trädde i kraft, kunde på grund af de i

utlandet gällande exportpremier de svenska sockerfabrikerna ej utnyttja

hela det tullskydd af 13V2 öre, som, enligt hvad af det förestående

framgår, utgjorde skillnaden mellan tullen och tillverkningsskatten,

beräknad i förhållande till det verkliga utbytet, utan detta skydd minskades

i följd af premierna med kanske 2 öre d. v. s. till 11 Va öre. Dä

emellertid vår sockerindustri äfven med detta skydd obestridligen måste

anses hafva redt sig synnerligen väl och de tid efter annan företagna

höjningarna af den legala utbytesberäkningen vid tillverkningen alltid

torde hafva afsett att begränsa skyddet till den ofvannämnda, nominellt

gällande tullsatsen å råsockerskatten, 11 s/4 öre för kilogram, synes mig

ingen anledning nu föreligga att höja detta skydd. Tvärtom torde,

äfven under förutsättning af en konsumtionsskatt af 13 öre, den nuvarande

tullsatsen å råsocker, beräknad efter afdrag af konsumtionsskatten

till förenämnda belopp, IV U öre för kilogram, kunna anses fullt

tillgodose alla industriens och jordbrukets berättigade anspråk.

Mot en råsockertull af 11 % öre svarar, vid ett antaget raffinadrendement

af nittio procent, i det allra närmaste eu raffinadtull på 13 öre.

Denna tull bör dock ökas med en viss summa, representerande det

sedan gammalt åt raffinationsindustrien beviljade särskilda skyddet.

Detta kan enligt kommitténs utredning för närvarande beräknas till

7 öre’ men var vid den tid, då de nuvarande tullsatserna bestämdes,

blottad, 8 öre för kilogram raffinad.

| Visserligen hafva kommitterade, på den grund att det högre skyddet,

7 öre, länge |varit ett bestående faktum och att raffinaderierna fortfarande

syntes vara i behof häraf, ej föreslagit någon ändring beträffande

skyddets storlek, men åtskilliga skäl synas dock tala för dess sänkning.

Dels voro] nämligen i Tyskland före Brysselkonventionens tillkomst

utförselpremierna för raffinad (3 å 3,5 5 pfennige) afsevärdt högre

än utförselpremien för råsocker i och för sig bort föranleda, så att det

extra raffinadskyddet i Sverige kan sägas med deras bortfallande hafva

stigit med minst V2 öre, dels torde — och detta är det viktigaste —

raffinationsindustrien hafva kommit i åtnjutande af ett ej oväsentligen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

ökadt skydd i följd af förbättringar i fabrikstekniken och äfven i råsockrets

beskaffenhet. Därjämte är att märka, att, sedan konsumtionsbeskattningen

hunnit genomföras, raffinaderierna komma att arbeta med

eu skattefri råvara, hvilket naturligen kommer att medföra minskning

i dessa fabrikers behof åt förlagskapital. Oberoende af sistberörda omständighet

torde det emellertid icke kunna förnekas, att tullskyddet för

raffinationsindustrien redan nu är obehöfligt stort. Ehuru, på sätt jagsenare

får anledning att närmare omförmäla, konsumtionsbeskattningen

icke lämpligen torde kunna träda i tillämpning förrän nästkommande

års höst, anser jag mig dock böra förorda, att en sänkning af tullen å

raffineradt socker (och därmed likställdt slag af råsocker) vidtages redan

dessförinnan. Då det emellertid knappast kan anses lämpligt att utan

alldeles speciella skäl, som i förevarande fall icke föreligga, under

löpande finansår nedsätta en gällande tullsats, torde dock den nämnda

förändringen i tullsatsen å raffineradt och därmed likställdt slag af

socker icke böra träda i tillämpning förr än den 1 januari nästkommande

år.

Gifvet är, att eu dylik sänkning i tullen bör åtföljas af en motsvarande

jämkning i den restitution, som enligt tulltaxeunderrättelserna

är medgifven vid utförsel af raffineradt socker, tillverkadt af importeradt

råsocker.

Med afseende å hvad nu blifvit anfördt anser jag det särskilda

skyddet för raffinationsindustrien kunna nedsättas till 4 öre för kilogram

eller till ett något lägre belopp än det, som vid de nuvarande

tullsatsernas åsättande varit afsedt.

I enlighet härmed skulle från och med den 1 nästkommande

januari tullen å raffineradt socker — äfvensom å oraffineradt, till färgen

icke mörkare än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska

standard, hvilket enligt tulltaxan är likställdt med raffineradt — nedsättas

till SO öre samt restitutionen vid utförsel af raffineradt socker,

i de fall då sådan är medgifven, utgå med endast 26 öre för kilogram.

I sammanhang med konsumtionsbeskattningens införande åter skulle

tullen å nämnda slag af socker, hvilket, under förutsättning af konsumtionsbeskattning

äfven där det införes från utlandet, skulle draga

en konsumtionsskatt af 13 öre för kilogram, sättas till 17 öre för

kilogram och restitutionen utgå med 13 öre för enahanda viktmängd.

I 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna är restitution af tullmedlen

under enahanda villkor som vid export af raffineradt socker medgifven

jämväl vid införsel af karameller och andra konfityrer. Då tullen å

raffineradt socker sänkes från 33 till 30 öre för kilogram, lärer emeller
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

tid detta böra medföra eu därefter afpassad minskning i restitutionen

för konfityrer, eller från 30 till 27 öre för kilogram. Vid införandet

af konsumtionsbeskattning å socker synes åter tnllrestitution för sistnämnda

varor icke vidare böra utgå i den form, som bestämmes i 1

mom. af 9 § tulltaxeunderrättelserna, utan, där den ifrågakommer, hellre

böra ske under den kontroll, som förutsattes i 5 mom. af samma §.

Bestämmelsen i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna torde därför, i hvad

detta stadgande afser sistberörda slag af varor, böra upphöra att gälla

samtidigt därmed att det nya skattesystemet träder i tillämpning.

Att ofvan omförmälda förändringar i fråga om tullsatserna å socker

icke böra verka till rubbning i de på grund af Brysselkonventionen

särskild! åsätta tilläggsafgifter till tullsatserna å socker tillverkadt i

vissa länder, som icke biträdt konventionen, faller af sig själft. Gifvet

är emellertid, att tilläggsafgifterna böra beräknas i förhållande till de

nya tullsatserna.

Såsom redan af det sagda lärer framgå, innebär en konsumtionsskatt

af 13 öre med tv åtföljande råsockertull af 11 3/4 öre och raffinadtull

af 17 öre för råsockerindustrien i det allra närmaste samma skatt

liksom ock samma tullskydd, som förefanns före Brysselkonventionens

tillkomst, samt för raffinaderierna ungefär samma tullskydd som vid införandet

af nu gällande tullsatser. Sannolikt kommer emellertid i följd

af tullens sänkning priset å raffineradt socker att, till fördel för den

konsumerande allmänheten, i någon mån sjunka.

Att en beskattning af socker, fotad på de grunder, jag sålunda

angifvit, skalle komma att för statsverket medföra en, icke blott jämnare,

utan äfven afsevärdt större inkomst än medelst det nuvarande

systemet för sockerbeskattningen erhålles, torde vara otvifvelaktigt.

Till belysning häraf tillåter jag mig att meddela några uppgifter rörande

dels, å ena sidan, det belopp, hvartill den debiterade hvitbetssockertillverkningsafgiften

jämte tullen för importeradt socker (däri ej

medräknadt tullen å sirup) under de senare åren uppgått, dels, å andra

sidan, en inom finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå upprättad,

på af vederbörande sockerfabrikanter lämnade uppgifter rörande

den myckenhet råsocker, som under ifrågavarande år inom landet förbrukats,

grundad beräkning af den inkomst, som skulle hafva tillförts

statsverket, ifall under samma år ett beskattningssystem enligt de af

mig nu föreslagna grunder varit gällande, allt i runda tal.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts JS;åd. Proposition N:o 76. 31

Tillverkningsskatt och tull hafva uppgått till:

År

|

Debiterad skatt

Tdiläfgifter

'' i

Summa

_

Kronor

Kronor

Kronor

1896.................................

7,726,400

1,210,500

1

8,936,900

1897.................................

11,008,900

230,700

11,239,600 ,

1898.................................

6,317,700

189,700

6,507,400

1899.................................

7,483,900

2,992,900

10,476,800 1

1900..............................

9,946,600

2,000,600

11,947,200

1901................................

12,605,600

172,100

12,777,700 j

1902...............................

7,776,000

202,700

7,978,700 |

1908.................................

10,485,200

469,100

10,954,300

1904.................................

7,919,900

1,742,700

9,662,600 |

Ofvannämnda beräkning utvisar däremot följande siffror:

År

Förbrukning af

råsocker:

Ton

Däremot svarande

konsumtionsskatt:

Kronor

Tull (halfva rå- sockertullen):

Kronor

Summa stats- inkomst:

Kronor

1896

72,164

8,500,000

605,000

9,100,000

1897

91,312

10,700,000

115,000

10,800,000

1898

86,046

10,100,000

94,000

10,200,000

1899

90.853

10,600,000

1,496,000

12,100,000

1900

97,506

11,400,000

1,000,000

12,400,000

1901

100,999

11,800,000

86,000

11,900,000

1902

106,004

12,400,000

101,000

12,500,000

1903

107,681

12,600,000

234,000

12,800,000

1904

110,824

13,000,000

871,000

13,900,000

Såsom man häraf finner är skillnaden betydlig. För år 1904

uppgår den, i rundt tal räknadt, till icke mindre än 4,200,000 kronor.

Hvad angår kontrollen öfver sockertillverkningen, hafva kommitterade

i sitt ofvan omförmäld a utkast till förordning om beskattning af

socker medelst konsumtionsskatt, såvidt angår den härför erforderliga

kontrollpersonalen, i hufvudsak följt de i nu gällande förordning om

hvitbetssockertillverkningen i sådant afseende meddelade bestämmelser.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Då nämnda personal är i allo likställd med den i och för maltdryckstillverkningen

anställda personal och det följaktligen synes lämpligt, att

beträffande båda dessa slag af tillverkning i berörda afseende gälla

likartade bestämmelser, bär jag låtit inom finansdepartementet verkställa

den omarbetning af kommitténs förslag, som häraf funnits föranledd.

Därjämte hafva, på sätt jag redan förut antydt, de af kommittén

i kontrollhänseende föreslagna föreskrifterna rörande särskilda

anordningar i fråga om sockerfabriks byggnadssätt in. in., speciellt

hvad angår råsockerfabrikerna, väsentligen förenklats. Gifvet är, att

den förändrade beskattningsmetoden äfven måste föranleda ändringar i

den nuvarande ordningsstadgan för sockerfabrikerna. Dessa ändringar

äro af den omfattning, att, under förutsättning af bifall till det förslag

till förordning om beskattning af socker, som jag nu ämnar framlägga,

en helt och hållet ny ordningsstadga bör utfärdas.

Då jag nu går att lämna eu redogörelse för de särskilda bestämmelserna

i förslaget till förordning om beskattning af socker, torde

lag i de delar, däri förslaget öfverensstämmer med kommitterades utkast,

kunna inskränka mig till att åberopa det viktigaste af livad kommitterade

i sitt betänkande därutinnan anfört.

Hufvudgrundsatsen för eu ren konsumtionsbeskattning är, att allt

socker, som utlämnas till fritt bruk, skall, oansedt dess större eller

mindre renhet, beläggas med samma skatt. I öfverensstämmelse härmed

föreslås i 1 § 1 inom., att för allt socker, som inom riket tillverkas

eller dit införes, skall vid sockrets utlämnande till fritt bruk

erläggas skatt med visst belopp, eller 13 öre, för hvarje kilogram. Då

den inhemska industrien emellertid är i behof af ett effektivt tullskydd,

är i nämnda inom. tillika föreslaget, att för socker, som till riket införes,

skall jämte skatten erläggas tull enligt tulltaxan. Hvilka tullsatser

jag härvid ämnar föreslå, framgår af det föregående. Förslag

till de ändringar i tulltaxan, som häraf blifva en följd, anhåller jag att

få särskildt framlägga.

Det för genomförandet af en konsumtionsbeskattning nödvändiga

stadgandet om bevakning af obeskattadt socker meddelas i 2 §, däri

föreskrifves, att, intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit

införes, utlämnas till fritt bruk, detsamma skall stå under statens kontroll.

Då det emellertid icke kan ifrågakomma att med sockerskatt belägga

alla sockerhaltiga ämnen, har, i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med hvad flerstädes i utlandet är gällande, i 1 § 2 mom. intagits bestämmelse,

att till socker ej skall räknas honung, stärkelsesocker (glykos)

och maltsocker (maltos) samt ej heller sirap eller melass, i hvilka den

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

genom direkt polarisation utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent

af torrsubstansens vikt.

Att uppdraga gränsen mellan skattepliktig och skattefri sirap och

melass innebär ju i och för sig vissa svårigheter, men då afsikten med

en dylik gräns närmast måste vara att, jämte det affallsprodukterna vid

sockertillverkningen undantagas från beskattningen, möjliggöra, att

den vanliga så kallade matsirapen icke genom beskattning fördyras,

torde gränsen för skattefriheten kunna sättas så som skett. Då den

i sockerfabrikerna vunna melassen i regeln innehåller en sockerhalt

under den föreslagna gränsen, har man också vunnit, att kontrollen

öfver melassen i sådana fabriker kan blifva synnerligen enkel, enär

kontrollpersonalen redan genom att följa tillverkningens gång erhåller

kännedom om melassens beskaffenhet.

Genom konsumtionsbeskattning å socker vinnes, som ofvan nämnts,

den fördelen, att sockerskatten icke behöfver erläggas till vederbörande

uppbördsmyndighet förr än i samband med sockrets utlämnande till

fritt bruk och att sådant utlämnande af socker kan få ske icke blott

från den fabrik, där sockret tillverkats, eller, om sockret införts, från

tullverket, utan jämväl från särskilda för förvaring af obeskattadt socker

inrättade sockernederlag. I 3 § af förslaget stadgas, att det skall bero

på Kung]. Maj ds pröfning, om och under h vilka villkor och kontroller

samt mot hvilken afgift dylikt allmänt sockernederlag må medgifvas.

De närmare bestämmelserna härom skulle införas i ordningsstadgan;

och är det afsedt, att där skulle föreskrifvas, att tillsyn öfver allmänt

sockernederlag skulle utöfvas af särskild, af Kungl. Maj ds befallningshafvande

förordnad tillsyningsman, hvilken skulle aflönas af staten,

med skyldighet dock för nederlagsinnehafvaren att gälda den härför

uppkommande kostnad.

i 5 § 1 och 3 mom. föreskrifves, att vid utlämnande af socker

till fritt bruk den därå belöpande skatt skall inbetalas, då socker utlämnas

från fabrik eller sockernederlag, till landtränteri i det län,

där fabriken eller nederlaget är beläget, eller, hvad fabrik eller sockernederlag

i Stockholm angår, till öfverståthållareämbetet, samt, då socker

från tullverket utlämnas till fritt brak, till tullverket. 1 sistnämnda

fall skall skatten erläggas samtidigt med tullafgiften. De närmare

föreskrifter, som erfordras i fråga om uppbörden och redovisningen af

konsumtionsskatten, där denna uppbäres genom tullverket, lära lämpligen

icke böra i nu föreliggande förordning upptagas utan meddelas i särskild

författning.

Bill. till Rikad. Prof, 1905. 1 Sami. 1 Åfd, 36 Höft.

O

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Betalning af sockerskatten behöfver dock icke alltid ske i samband

med sockrets utlämnande till fritt bruk. Om nämligen tillverkare eller

nederlagsinnehafvare ställer säkerhet, som af Kungl. Majrts befallningshafvande

godkännes, må han liksom vid förtullning för någon kortare

tid åtnjuta anstånd med erläggande af skatt. Likaledes synes den, som

direkt från tullverket uttager infördt socker till fritt bruk, böra undfå

anstånd med betalningen af skatten under enahanda villkor, som i tullstadgan

finnas föreskrifna i fråga om anstånd med tullafgiften. Genom

dessa bestämmelser undviker man, såsom förut framhållits, den med öfriga

skattesystem förbundna olägenheten, att sockerindustrien måste längre

eller kortare tid före sockrets utlämnande till den konsumerande allmänheten

förskjuta skattebeloppet.

I 4 § meddelas stadgande om villkoren för export af socker. Då i

nämnda paragraf föreskrifvits, att från fabrik, som står under kontroll, eller

från allmänt sockernederlag socker må från riket utföras utan erläggande

af sockerskatt, om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll

och de villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods,

har därmed åsyftats en anordning, hvarigenom all restitution af

konsumtionsskatt vid export af socker skulle kunna undvikas. Den olägenhet,

som vidlåder råämnes- eller betsaftbeskattningen därigenom att export

ej kan ske, med mindre skatterestitution medgifves, och att restitutionen

vanligen medför någon premie för exportören, är sålunda undanröjd.

För att bereda möjlighet till befrielse från erläggande af konsumtionsskatt

för socker, som användes för tillverkning af andra varor,

hvilka ur riket utföras, har i sistnämnda § jämväl införts en bestämmelse

i sådant syfte. Då emellertid en dylik skattebefrielse förutsätter,

att tillverkningen i fråga sättes under särskild kontroll, och bestämmelserna

härom icke torde böra erhålla sin plats i nu förevarande förordning,

har jag ansett lämpligast, att meddelandet af de föreskrifter,

som härutinnan må finnas erforderliga, öfverlämnas åt Kungl. Maj:t.

Enligt 1 § 3 mom. skulle s. k. denatureradt socker vara fritt från

skatt. Denatureringen, som kan ske för olika ändamål, såsom för att

använda sockret till kreatursföda eller vid tvåltillverkning, sker i förra

fallet genom sockrets sammanblandning med mjöl af foderkakor och i

senare fallet genom tillsättande af något alkaliskt ämne. Användning''

af obeskattadt socker för något af antydda ändamål kan vid en konsumtionsbeskattning

äga rum, medan vid det hos oss gällande betskattesystemet

någon fullt rättvis grund för den erlagda skattens restituerande

lika litet kan utfinnas vid denaturering som vid export af socker.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

Skulle denatureradt socker begagnas för framställning af socker till människoföda,

blir naturligen sådant socker beskattadt.

En fråga, hvars lösning ställts i samband med en blifvande förändring''

i sockerbeskattningen, är den om sirupstillverkningen. Denna

fråga har, som nämnts, i förslaget blifvit löst på det sätt, att visst slag

af sirap lämnas fri från skatt. Villkoret, enligt förslaget, för att sådan

vara skall få utlämnas till fritt bruk utan skatts erläggande är, att den

i sirapen polarimetriskt utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent

af torrsubstansens vikt. Den sirap, som sålunda göres skattefri, är visserligen

icke af bästa beskaffenhet. Det uppställda önskemålet i fråga

om sirapens skattefrihet torde emellertid, såsom jag förut anmärkt,

hufvudsakligen hafva varit, att den sirap, som ingår i de mindre bemedlades

konsumtion, skall göras så billig som möjligt. Ehuru tillverkning

af skattefri sirap antagligen endast kan komma att äga ram

i sockerfabrikerna, där sirupen framställes såsom biprodukt vid sidan af

sockret, hafva i 23 § af förslaget lämnats vissa föreskrifter, som för den

yrkesutöfvare, hvilken, utan sammanhang med sockertillverkning, vill

tillverka sirap eller melass, innefatta lättnader i de villkor, som gälla

för sockertillvei’kare. De bestämmelser, som måste lämnas rörande

sockerfabrikers allmänna anordning och bevakning under en konsumtionsbeskattning,

behöfva nämligen icke göras tillämpliga i fråga om sirupsfabriker,

som ej hafva någon skatt att erlägga. Den kontroll, som

erfordras i dylika fabriker och som kan inskränkas till att prof af tillverkningen

på obestämda mellantider tagas i fabriken för undersökning,

huruvida den tillverkade varan uppfyller villkoren för att ej räknas såsom

socker, sjmes kunna i regel utöfvas af vederbörande öfverkontrollör.

En bestämmelse i sådant syfte har införts i 32 § af förslaget. Af sistnämnda

bestämmelse framgår, att kontrollen i sirupsfabrikerna i regeln

ansetts kunna inskränkas därtill, att vederbörande öfverkontrollör tid

efter annan besöker de inom hans distrikt belägna sirap sfabriker för

att tillse, att i dessa fabriker ej drifves annan rörelse än den anmälda.

Kontrollen öfver sockerskattens utgörande utöfvas enligt 2 § dels

af tullverket öfver infördt socker, tills det öfverföres till sockerfabrik

eller allmänt sockernederlag eller utlämnas till fritt bruk, dels ock vid de

fabriker, i Indika socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.

Då den kontroll, som kan ankomma på tullverket, naturligen

måste öfverensstämma med den tillsyn, som utöfvas öfver oförtulladt

gods, hafva några föreskrifter därom icke behöft upptagas i förslaget.

Af de däri intagna utförliga bestämmelserna om sockerkontrollen vid

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

fabriker ocli sockernederlag'' äfvensom vid sockers transport torde det

vara tillräckligt att omnämna följande.

Hvad först angår frågan i hvad omfattning fabriker, som afse

tillverkning af socker, för tillämpningen af en konsumtionsskatt skola

stå under kontroll, är att märka, att s. k. saftstationer, där arbetet inskränker

sig därtill, att saften afvinnes betor och i rörledning föres till

annan sockerfabrik för bearbetning, icke synas behöfva vara försedda med

några särskilda anordningar för kontrollens utöfvande eller under fabriksdriften

stå under ständig tillsyn af särskild kontrollpersonal. Den kontroll,

saftstationerna böra vara underkastade, kan därför inskränkas därtill,

att vederbörande öfverkontrollör tid efter annan besöker de inom hans

distrikt belägna saftstationer för att tillse, att i dessa fabriker ej drifves

annan rörelse än den anmälda, eu bestämmelse, som lämpligen synes

kunna erhålla sin plats i ordningsstadgan. Möjligheten att vid sistnämnda

fabriker framställa socker är för öfrigt så godt som utesluten

därigenom, att därstädes icke finnas några apparater för inkokning eller

centrifugering af socker.

Hvarje annan fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af

socker — sålunda både råsockerbruk och raffinaderier — skall, jämlikt

9 § i förslaget, vara så byggd och inrättad, att enligt de närmare föreskrifter,

som i förordningen och ordningsstadgan meddelas, en betryggande

bevakning af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet

kan äga ruin.

I afseende härå hyser jag emellertid, såsom jag redan omnämnt, eu

från kommitterades i viss mån afvikande åsikt. Kommitterade, eller i hvarje

tall flertalet af dem, hafva nämligen förutsatt, att komsumtionsbeskattningen

skulle fordra, att hvarje fabrik skulle vara fullständigt omgifven

af ett minst två meter högt stängsel. Samtidigt hafva de emellertid

antydt, att vid råsockerbruken kontrollen hufvudsakligen bör förläggas

till de delar af fabrikerna, där råsockret uttages ur centrifugerna, samt

till fabrikernas lager. Utgår man härifrån, synas så vidtgående åtgärder

som de nyssberörda af kommittén föreslagna knappast vara erforderliga,

särskildt med hänsyn därtill att i nu gällande ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna

i riket är föreskrifvet, att vid fabrik, som anlägges

sedan ordningsstadgan trädt i kraft, fabriksbyggnaden skall ligga fritt,

utan samband med andra byggnader, och ej innehålla andra lägenheter

än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen, samt att de lägenheter,

i Indika råsockrets kristallisering och centrifugering försiggå, skola

bilda en särskild afdelning af byggnaden, så att de, om så erfordras, må

kunna afstånga^ från öfriga delar af densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Kung),. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

De flesta nu befintliga råsockerfabriker äro visserligen byggda år

1893 eller dessförinnan, men med ett eller annat enstaka undantag äro

de alla så anordnade, att de lokaler, där råsockrets eentrifugering äger

rum, kunna afstängas från de öfriga delarna af fabriken. Vid sådant

förhållande synes det vara fullt tillräckligt att koncentrera tillsynen öfver

råsockerbruket till den del af fabriken, där sockret centrifugeras, d. v. s.

till det så kallade sockerhuset. Om dettas åt utsidan vettande fönster

förses med galler eller järntrådsnät, blifva kontrollörernas göromål

inskränkta till att dels öfvervaka sockrets uppvägning och inläggning

å magasin, så vida det ej omedelbart bortföres från fabriken, dels ock

tillse, att intet socker olofligen utföres från sockerhuset till den öfriga

delen af fabriken.

Vid raffinaderierna åter, hvilka anlagts utan tanke på en blifvande

kontroll och väl äfven tillbyggts i mån af rörelsens utvidgning, äro i

allmänhet apparaterna för sockrets kristallisering icke sammanförda på

ett ställe inom fabriken. Det går därför ej gärna för sig att beträffande

dessa stanna vid de föreskrifter, som, enligt hvad jag nyss nämnt, synas

vara tillräckliga i fråga om råsockerbruken, utan torde beträffande raffinaderierna

blifva nödvändigt att såsom regel stadga, att sådan fabriks område

skall, därest fabriken ej bär en fri belägenhet, utan samband med öfriga

byggnader, vara fullständigt inliägnadt med lämpligt stängsel, dock med

rätt för Kung]. Maj:t att efter pröfning af förhållandena i särskilda fall

härifrån medgifva undantag. År raffinaderiet byggdt på sätt, jag nyss

antydt, synes det däremot vara tillfyllestgörande, ifall fabriksbyggnadens

fönster förses med galler eller järntrådsnät samt dess ytterdörrar antingen

hållas stängda eller ställas under ständig bevakning. Bestämmelserna

härom återfinnas i förslagets 11 §.

Därest det vid fabrik — vare sig råsockerbruk eller raffinaderi —

som vid den tilltänkta nya författningens ikraftträdande redan är i

gång, skulle möta nfsevärda svårigheter att tillämpa de i förevarande

afseende i allmänhet föreslagna bestämmelserna, synes emellertid billigheten

fordra, att möjlighet beredes till medgifvande af jämkningar häri;

och har i sådant syfte eu bestämmelse i dylik riktning intagits bland

de i förslagets femte kapitel förekommande öfvergångsstadganden.

I fråga om vederbörligen inhägnad fabrik är föreslaget, bland

annat, att för trafiken till och från fabriken i stängslet kring densamma

i regel ej må hållas öppna flera ingångar än två under dagen och en

om natten, att alla andra ingångar skola vara stängda med kronans

lås, utom då de vid behof öppnas i kontroll tjänstemans närvaro, samt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 76.

att vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall för de

till ingångens bevakning anställde kontrollörer finnas vaktstuga eller

vaktrum med fönster, vettande åt fabrikens ingång.

Enligt förslaget går kontrollen öfver sockerskattens utgörande,

hvad sockerfabrikerna beträffar, ut därpå, att allt socker, som i fabrik

införes, där tillverkas eller raffineras eller därifrån utföres, skall till

vikten bestämmas i viss föreskrifven ordning, äfvensom att sirap eller

melass skall undersökas i afseende på sockerhalten. Sirap eller melass,

hvars polarimetriskt bestämda sockerhalt är sjuttio procent eller däröfver

af torrsubstansens. vikt, räknas såsom socker; annan sirap eller melass

är däremot skattefri och ställes utan vidare till tillverkarens fria förfogande.

Bestämmelserna härom, Indika återfinnas i 27 och 29 §§ af

förslaget, kompletteras af vissa föreskrifter i ordningsstadgan, hvilka

afse att, utan att eftergifva fordringarna å en betryggande kontroll,

så anordna vägningarna af socker och undersökningarna å melass, att

dessa åtgärder icke skulle kräfva en alltför stor kontrollpersonal. I

ordningsstadgan skulle sålunda föreskrifvas, att den för taraberäkning

erforderliga bestämning af vikten af säckar och pappersomslag endast

fastställes genom profvägning, som tid efter annan äger rum; att, då socker

förvaras i säck, hvarje säck skall innehålla antingen femtio eller etthundra

kilogram; att den en gång utrönta netto vikten af socker i lådor

och fat skall antecknas å hvarje kolli, som äfven förses med märke och

nummer; att kontrollpersonalens befattning med sockrets uppvägning efter

vederbörande öfverkontrollörs pröfning må inskränkas till att antalet kolli

räknas och ett mindre antal däraf profväges; att uppvägdt socker, som

ej utföres från fabriken, skall uppläggas under kronans lås; att, då sådant

socker därefter utlämnas, detsamma ej behöfver omvägas; samt att, då

socker införes i fabrik, i allmänhet erfordras, att endast två för hundradet

af antalet kolli omvägas, där ej särskild anledning föreligger till antagande,

att sockrets vikt ej motsvarar den uppgifna; äfvensom att föreskrifven

undersökning af sockerhalten hos sirap och melass ej behöfver äga rum,

då vederbörande kontrolltjänsteman på grund af sin erfarenhet om tillverkningen

i fabriken äger kännedom om varans beskaffenhet.

Liksom vid brännvins- och maltdryckstillverkningen synes öfverinseendet

öfver kontrollen vid sockertillverkningen böra utöfvas af chefen

för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå. Tillsynen öfver

flen vid fabrikerna anställda kontrollpersonalen kan lämpligen anförtros

de öfverkontrollörer, som tjänstgöra vid kontrollen öfver förstnämnda

båda tillverkningar. För den omedelbara tillsynen vid fabrikerna torde

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.

vid hvarje fabrik böra anställas en förste kontrollör och till hans biträde

nödigt antal kontrollörer. Förste kontrollören skall enligt bestämmelser,

som äro afsedda att erhålla sin plats i ordningsstadgan, hafva till

åliggande, bland annat, att ansvara för den behöfliga bokföringen, verkställa

skattepåföringen och öfvervaka sockrets utlämnande från fabriken

eller uppläggande på magasin under kronans läs, såsom närmaste förman

för kontrollörerna mellan dem fördela vakttjänstgöringen och öfriga

kontrollarbeten inom fabriken samt verkställa förekommande undersökningar

af sirap och melass. Han måste alltså besitta såväl ett visst

mått af allmänbildning som eu särskildt ådagalagd teknisk färdighet.

Då de sökandes kompetens i dessa afseenden bäst torde kunna bedömas

inom finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, anser jag, att

förste kontrollörerna böra förordnas af chefen för nämnda departement.

Det antal kontrollörer, som kan behöfvas vid hvarje fabrik,

ställer sig säkerligen ganska olika vid råsockerfabriker och vid raffinaderier

och torde nog äfven komma att växla vid särskilda fabriker inom

hvardera gruppen. I råsockerfabriken skulle deras arbete hufvudsakligen

blifva dels att hålla vakt vid genomgången mellan sockerhuset och den

öfriga fabriken, dels att biträda förste kontrollören vid tillsynen öfver

sockrets uppvägning m. m. Skulle bevakning af nämnda genomgång

fordras oafbrutet under hela dygnet och sockrets vågning fortgå både

dag och natt, torde antalet kontrollörer icke kunna sättas under sex,

men sannolikt kan vid åtskilliga fabriker ett mindre antal vara tillräckligt.

I Tyskland är, enligt hvad uppgifvits, antalet kontrollörer

vid råsockerfabrikerna i allmänhet fyra. Vid raffinaderierna måste kontrollörernas

antal sättas högre, men i likhet med kommitterade har jagberäknat

det behöfliga antalet till högst tio vid hvarje raffinaderi. I

enlighet härmed har jag tänkt mig, att i ordningsstadgan skulle bestämmas,

att vid råsockerfabrik må inkallas högst sex och vid raffinaderi

högst tio kontrollörer, där ej i särskildt fall tillstånd till inkallandet af

ett större antal meddelas af chefen för finansdepartementet. För att

vinna anställning såsom kontrollör synas inga andra kompetensfordringar

böra uppställas än nödiga insikter i gällande författningar och föreskrifter

angående sockerbeskattningen och tillsynen öfver denna. Däremot

är det uppenbarligen af synnerlig vikt att till dessa befattningar

erhålla fullt redbara och pålitliga personer; och synes det därför vara

lämpligast, att kontrollörerna, såsom hittills, efter förslag af vederbörande

öfverkontrollör förordnas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Kontrollörernas

placering vid de särskilda fabrikerna, deras inkallande till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

och återkallande ur tjänstgöring synes däremot, i likhet med hvad förhållandet

är vid bryggerierna, böra uppdragas åt öfverkontrollörerna.

Sedan sockertillverkningen för kampanjen upphört och allt vid

fabriken kvarvarande socker upplagts på magasin under kronans lås,

torde hvarken förste kontrollör eller öfriga kontrollörer behöfva längre

kvarstanna vid fabriken, utan synes tillsynen öfver densamma då kunna

ordnas på ett enklare sätt, genom anställande — likasom vid bränn vinsnederlagen

— af en tillsyningsman. Enär denne endast skulle hafva

till uppgift att tillse, att den på magasinet eller nederlaget upplagda

varan ej olofiigen därifrån uttages, bör han förordnas af den myndighet,

som har tillsyn öfver att skatten riktigt inflyter, nämligen Kungl. Maj:ts

befallningshafvande; och synes för meddelande af dylikt förordnande

något förslag af öfverkontrollören ej vara behöfligt.

När socker skall uttagas från fabrik, vare sig till fritt bruk eller

eljest, skall tillverkaren jämlikt 28 § i förslaget därom göra skriftlig

anmälan hos förste kontrollören, med angifvande af sockrets slagoch

vikten af hvarje kolli. Uttages socker för att utlämnas till fritt

bruk, skall enligt samma §, sedan vikten af sockret blifvit bestämd samt

skatt erlagd eller säkerhet därför ställd, förste kontrollören utfärda

vågsedel i två exemplar, af hvilka det ena öfverlämnas till tillverkaren

och det andra, försedt med kvitto af tillverkaren eller hans ombud,

bilägges kontrollhandlingarna. Med dessa handlingar afses närmast en

skatteafräkningslängd, som, på sätt i ordningsstadgan närmare bör föreskrifvas,

skall föras vid hvarje fabrik. I denna längd bör antecknas,

i eu kolumn det belopp, för hvilket tillverkaren ställer säkerhet i syfte

att uttaga socker utan att kontant erlägga skatt, samt de afbetalningar,

som, enligt af tillverkaren företedda skattekvittenser, tid efter annan

göras å skatten, i eu annan kolumn den vikt socker, som enligt fabriksoeh

magasinsjournalerna utlämnas till fritt bruk, med därå belöpande

skatt, samt i eu tredje kolumn det saldo, tillverkaren har till godo.

Därest dylika bestämmelser meddelas, synes därigenom vara förebyggdt,

att större mängd socker må kunna utlämnas än den, hvarför säkerhet

blifvit ställd, med mindre att tillverkaren gör motsvarande afbetalningå

skatten. Kungl. Maj:ts befallningshafvande har med ledning af utdragur

skatteafräkningslängden att tillse, att skatten för uttaget socker, för

hvilket säkerhet blifvit ställd, erlägges inom stadgad tid.

Bland kontrollföreskrifterna återstår att erinra om stadgandet i

30 § af förslaget att, där så nödigt aktas, inventering och uppvägningaf

allt i fabrik eller magasin befintligt socker må äga rum. Då en

sådan inventering måste vålla uppehåll i fabriksdriften och i och för

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 76.

sig måste vaxa. en. omständlig åtgärd, är tydligt, att densamma icke

kan eller bör tillgripas annat än då grundad misstanke förefinnes, att

i fabriken skatteförsnillning äger rum.

Vid sidan af bestämmelserna om den direkta kontroll, som genom

statens personal skall utöfvas i alla anläggningar, där socker, sirap eller

melass tillverkas, förekommer ock i förslagets 21 § stadgande om skyldighet

för tillverkare i sockerfabrik och yrkesutöfvare i sirupsfabrik att i enlighet

ined de närmare föreskrifter, som där meddelas, föra bok öfver sin

tillverkning och att hålla denna bok tillgänglig för de kontrollerande

myndigheterna, genom hvilket stadgande en sekundär kontroll af ej

ringa betydelse vinnes.

I ordningsstadgan skulle intagas bestämmelser om allmänna nederlag''

för obeskattadt socker och om transport af obeskattadt socker. Bestämmelserna

i sistnämnda afseende torde i hufvudsak böra fotas på enahanda

grunder, som enligt tullstadgan gälla i fråga om transport af oförtulladt

gods till eller från tullnederlag. Ändamålet med bestämmelserna är att

bereda möjlighet till en försändning af obeskattadt socker mellan tullkammare,

fabriker eller allmänna sockernederlag, vare sig afsikten är

sockrets bearbetande eller dess uppläggande i afbidan på dess utlämnande

till fritt bruk. För att emellertid i hvarje fall garantera staten skatten

för. socker, som sålunda försändes, torde i ordningsstadgan böra föreskrifvas,

att afsändare skall för allt socker, som under transport mellan

inrikes orter förkommer, ofördröjligen betala vederbörlig skatt. Kan

afsändaren lagligen styrka, att godset genom skeppsbrott, uppbringning

eller annan olycka gått förloradt, synes han dock böra återfå därå

belöpande skatt, som af honom erlagts.

■Ansvarsbestämmelserna äro i förslaget affattade i nära öfverensstämmelse

med den nu gällande förordningens, dock med de ändringar

och tillägg, som betingas af den förändrade metoden för sockerbeskattmngen.

I 34 § 1 inom. stadgas straff för den, som utan tillståndsbref

tillverkar eller raffinerar socker. Denna bestämmelse afser äfven det

fall, att någon, som på grund af tillståndsbref enligt 23 § bedrifver

skattefri sirupstillverkning, tillverkar sådan sirap eller melass, som enligt

förordningen är att betrakta som socker. Då tillverkning utan tillstånd

af skattefri sirap eller melass uppenbarligen är en vida lindrigare förbrytelse

än tillverkning utan loi af socker (eller därmed likställd vara),

har ansvaret för den förra förbrytelsen ansetts kunna sättas afsevärdt

lägre än för den senare.

o5 §, som närmast motsvarar 21 § i den nuvarande förordningen,

Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami 1 Afd. 36 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

afser undansnillning'' af obeskattadt socker samt olofligt brytande åt

kronans lås eller försegling eller annan åtgärd, som sker i syfte att

undandraga staten skatt; och är ansvaret detsamma, som är stadgadt i

nämnda § af nu gällande förordning för där omförmälda förbrytelser.

Kommitterade hafva föreslagit bibehållandet af den i 23 § af den

nuvarande förordningen meddelade bestämmelse i hufvudsak oförändrad.

Jämlikt denna bestämmelse ansvarar tillverkaren för förbrytelse, begången

af arbetare eller annan vid fabriken anställd person, såsom vore förbrytelsen

begången af honom själf, sa framt ej omständigheterna göra

sannolikt, att den skett utan hans vetskap och vilja. Enligt min åsikt

bör emellertid tillverkaren vara ansvarig för dylik förbrytelse, endast

såvida den blifvit begången med hans vetskap; och har därför §:n

därutinnan omredigerats till likhet med motsvarande § i förordningen

om tillverkning och beskattning af maltdrycker.

Aflöningen åt kontrollpersonalen torde, åtminstone tillsvidare, kunna

sättas till samma belopp, som kommitterade föreslagit, nämligen åt förste

kontrollör 12 och åt annan kontrollör 6 kronor om dagen under tjänstgöringstiden

samt åt tillsyningsman vid magasin eller allmänt nederlag

10 kronor för hvarje dag, han behöfver infinna sig för inläggning eller

uttagning af socker eller eljest tillkallas af nederlagsinnehafvaren (25 §).

Därjämte föreslås, att det skulle åligga tillverkare att, efter anmodan åt

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt en hvar af kontrollpersonalen, som

sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot ersättning af 2 kronor om

dagen, hvilket belopp skulle af Kungl. Maj:ts befallningshafvande afdragas

från kontrolltjänstemannens dagarfvode och tillhandahållas tillverkaren.

Vid fabrik, belägen utom stad eller köping, synes tillverkaren

lämpligen äfven böra åläggas att utan särskild ersättning tillhandahålla

en hvar af nämnda personal ett eldadt, städadt samt med nödiga möbler

och sängkläder försedt boningsrum. Arfvodet är nämligen ej högre

tilltaget, än att, om kontrolltjänstemännen äfven i sistnämnda falksjälfva

skulle vidkännas kostnad för bostad, det är att befara, att svårighet

skulle möta att å landsbygden erhålla tillräckligt antal för ifrågavarande

uppdrag lämpliga personer.

För närvarande uppbära kontrollörerna vid hvitbetssockerfabrikerna

äfvenledes ett dagarfvode af 6 kronor, men äro därjämte berättigade

att kostnadsfritt erhålla bostad samt, om de så önska, kost till ett pris

af 1 krona om dagen.

Kommitterade hafva föreslagit, att, i öfverensstämmelse med hvad

nu är fallet, reseersättning skulle utgå till förste kontrollör och öfriga

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76. 43

kontrollörer med 10 kronor för hvarje gång, lian inträder i tjänstgöring

eller förflyttas lian en till annan fabrik. En dylik ersättning synes,

såvidt angår kontrollörerna, vara obehöflig, enär antagligen kontrollörsbefattning

endast kommer att sökas af personer boende i närheten af

den fabrik, där de skulle komma att tjänstgöra, eller åtminstone inom

samma län, där fabriken ligger. Däremot är nämnda ersättning i hvad

rörer förste kontrollör alldeles för låg, ty det blir säkerligen i många

fall omöjligt att till dessa befattningar erhålla personer, som bo i fabrikens

närhet. Ersättning synes därför till honom böra utgå efter resereglementet,

och torde densamma lämpligen böra beräknas efter fjärde

klassen i reglementet.

Hvad den årliga kostnaden för statsverket för kontrollen vid

sockerfabrikerna angår, har kommittén beräknat densamma till i rundt

tal 300,000 kronor. Därest, på sätt jag ofvan antydt, kontrollörernas

antal vid en del råsockerfabriker kan sättas lägre än kommittén antagit,

kan dock kostnaden i mån däraf nedbringas.

Kostnaden för uppförandet vid nu befintliga sockerfabriker af de

stängsel omkring fabriksområdena samt de vaktstugor och öfriga för

kontrollen föreskrifna anordningar, som, enligt hvad jag ofvan nämnt,

till följd af konsumtionsskatts införande blifva erforderliga, torde statsverket

höra vidkännas. Jag anser dock, att statens skyldighet i fråga

om fabriksområdenas inhägnande ej bör utsträckas längre än till bekostande

af stängsel af billigaste^ användbara slag, eller stängsel af träplank, med

rättighet naturligtvis för tillverkaren att på egen bekostnad uppföra

stängslet af dyrbarare material, hvarvid han skulle såsom bidrag af

statsmedel erhålla den beräknade kostnaden för ett stängsel af träplank.

Kommitterade hafva beräknat kostnaderna härför vid samtliga då befintliga

17 ^sockerbruk och 6 raffinaderier till sammanlagdt 513,000 kronor.

Enligt nu föreliggande förslag skulle de råsockerbruk, vid hvilka raffineradt

socker icke fram ställes, ej behöfva omgifvas med stängsel; och torde därför

kostnaderna kunna beräknas till ett afsevärdt mindre belopp, eller i

mildt tal till högst 300,000 kronor. Angående sättet för nu ifrågavarande

anordningars utförande finnas bestämmelser intagna bland

öfvergångsstadgandena i förslagets 47 §.

Att därmed icke är afsedt, att staten ikläder sig underhållskostnaderna

af ifrågavarande anordningar, sedan desamma anbragts, torde falla

af sig själft.

Da de förändrade anordningar, som genom konsumtionsskatts

införande blifva erforderliga, ej lära hinna att genomföras under den

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

korta lid, som kan komma att förflyta från en blifvande ny förordnings

utfärdande, intill dess årets betkampanj tager sin början, torde förordningens

trädande i kraft icke böra bestämmas till en tidigare tidpunkt

än den 1 september 190G. Huru vid själfva öfvergången skall förfaras,

på det att i fabrikerna befintligt socker, som redan drabbats af betskatt,

må undandragas den nya konsmntionsskatten, föreskrifves i förslagets

48 §. De befintliga lagren måste tydligen undergå inventering och till

sin beskaffenhet undersökas medelst kemisk analys i och för beräkning

af det utbyte i raffinad, som dåra! kan erhållas. Sockret inlägges därefter

i magasin under kronans lås, och i kontrollpersonalens räkenskaper

tillgodoföres tillverkaren den på det beräknade utbytet belöpande, konst:!

nation sskatten. Såväl de kemiska undersökningarna som inventeringen

blifva visserligen förenade med åtskilligt besvär och äfven en del extra

kostnad. Dessa svårigheter, hvilka vid öfvergång till ett förändradt

beskattningssystem icke gärna kunna undvikas, äro emellertid af tillfällig

art och torde för öfrig!, blifva jämförelsevis mindre framträdande

därigenom, att de i fabrikerna inneliggande lagren vid den tid af året,

då förordningen skulle träda i kraft, pläga vara jämförelsevis obetydliga.

Af skäl, som jag anhåller senare få särskild! närmare utveckla,

anser jag emellertid, att, i afvaktan på den blifvande nya lagstiftningens

ikraftträdande, den nu stadgade utby tesberäkningen vid beskattningen

af hvitbetssockertillverkningen bör redan från och med den 1 september

innevarande år något höjas. Dock ant) aller jag'' att redan här fa föl utskicka,

att denna höjning enligt min mening lämpligen bör stanna vid

en procent, så att etthundra kilogram råa (ej torkade) hvitbeta* antagas

lämna ett utbyte af tretton, i stället för nu tolf, kilogram socker.

Då den nya förordningen om beskattning ad socker skulle träda

i tillämpning med början af september manad 1906, blir emellertid eftei

all sannolikhet häraf'' en följd, att största delen af den inkomst, som,

ifall nu gällande beskattningssystem bibehölles, under samma år vore

af skatten å sockertillverkningen att påräkna, först senare kommer att

inflyta i statskassan. Alldenstund det socker, som kommer att tillverkas

af 1906 års betskörd, icke är afsedt att blifva föremal för beskattning,

förr än då det såsom fullfärdig vara utlämnas till fritt bruk eller, i den

män anstånd med skattens erläggande beviljats, än senare, måste man

nämligen antaga, att skatten för detta socker, åtminstone till allra största

delen, icke kommer att inbetalas förr än efter 1906 års utgång. Detta

innebär så tillvida en olägenhet, som det inkomstbelopp, hvilket i det

för Riksdagen framlagda förslaget till riksstat för år 1906 upptagits

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.

under skattetiteln hvitbetssockertillverkningsafgift, icke under året kan

annat än till en del påräknas. Eu dylik olägenhet kan emellertid, ifall

man beslutar sig för en öfvergång till ett system med konsumtionsbeskattning,

svårligen undvikas. Hvilken tidpunkt man än väljer för

det nya systemets ikraftträdande, vållar nämligen alltid olikheten i denna

beskattningsmetod och den nu hos oss gällande en framflyttning af

tiden för skatteinbetalningen. Då den omständigheten, att skatten något

senare inflyter, icke innebär någon verklig förlust i statsinkomst, lärer

man dock af berörda anledning icke böra rygga tillbaka för systemets

införande. För täckande af den brist, som i följd däraf kommer att

uppstå i statsregleringen för nästkommande år, blifver emellertid nödvändigt

att utfinna någon utväg; och anhåller jag att framdeles få

framlägga förslag angående sättet för beredande af medel ej mindre

härtill än äfven för bestridande af ofvan omförmälda till i rundt tal

800,000 kronor beräknade, af öfvergången till det nya beskattningssystemet

föranledda utgifter.

I öfrigt ber jag att i detta sammanhang få tillägga, att, alldenstund

det förslag till ny författning i förevarande ämne, hvilket jag

nu går att framlägga, vid den beräkning af statsverkets inkomster

under nästa år, hvarför redogörelse lämnats i det vid innevarande års

stat sv erksproposition fogade statsrådsprotokollet öfver finansärenden af

den 14 nästlidne januari, ännu endast förelåg i ofullbordadt skick, jagansåg

mig sakna anledning att då föreslå, att ofvannämnda skattetitel

skulle vid uppgörande af statsregleringen för samma år beräknas till

annat belopp än det, hvarmed detsamma upptagits i riksstaten för innevarande

år.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

öfverensstämmelse med hvad han sålunda anfört upprättadt förslag till

förordning om beskattning af socker, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

samma förslag.

Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,

bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Erik Öländer.

Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 36 Käft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1905:178 Skrifvelse till Konungen, angående beskattningen af socker. s. 1 i texten
  2. BevU 1905:33 Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande punkten om af bevillningsutskottets betänkande n:o 21 angående beskattningen af socker. s. 7 i texten
  3. BevU 1905:21 Betänkande, angående beskattningen af socker. s. 1 i texten