Med förslag Ull förordning om beskattning af socker
45 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 44 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1905:76, Med förslag Ull förordning om beskattning af socker
Dokumentets text
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
1
N:o 76.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, med förslag Ull
förordning om beskattning af socker; gifven Kristiania
slott den 6 mars 1905.
Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för
denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om beskattning af socker.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all
kung!, nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Ernst Meyer.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afl. 36 Raft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
Förslag
till
Förordning om beskattning af socker.
Kap. I. Om skattens beräkning och erläggande.
1 §■
1. För allt socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,,
skall, på satt i denna förordning'' närmare bestämmes, vid sockrets
utlämnande till fritt bruk erläggas skatt med tretton öre för hvarje
kilogram. För socker, som till riket införes, skall därjämte erläggas
tull enligt tulltaxan. *
2. Till socker räknas ej honung, stärkelsesocker (glykos) och
maltsocker (maltos) samt ej heller sirap eller melass, i hvilka den genom
direkt polarisation utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent af
torrsubstansens vikt.
3. För socker, som enligt de föreskrifter, Kungl. Maj:t vill meddela,
gjorts till förtäring af människor obrukbart (denaturerats), erlägges
ej skatt.
2 §.
Intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit införes,
utlämnas till fritt bruk, skall detsamma stå under statens kontroll.
Denna kontroll utöfvas dels af tullverket öfver infördt socker, tills det
öfverföres till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller utlämnas
till fritt bruk, dels ock, på sätt i denna förordning och särskild af
Kungl. Maj:t fastställd ordningsstadga närmare bestämmes, vid fabriker,
i hvilka socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
3 §''
På Kimgl. Maj:ts pröfning skall bero, om och under hvilka villkor
och kontroller samt mot hvilken afgift allmänt nederlag för obeskattadt
socker utan sammanhang med sockertillverkning må medgifvas.
4 §•
Från fabrik, som står under kontroll, eller från allmänt sockernederlag
må socker, utan erläggande af sockerskatt, från riket utföras,
om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll och de villkor,
som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods.
Om och under Indika villkor frihet från sockerskatt må äga rum
för socker, som användes för tillverkning af andra varor, Indika ur
riket utföras, därom förordnar Kungl. Maj:t.
5 §.
1. Innan socker från fabrik eller allmänt sockernederlag utlämnas
till fritt bruk, skall den därå belöpande skatt inbetalas till landtränteriet
i det län, där fabriken eller nederlaget finnes, eller, hvad fabrik eller
sockernederlag i Stockholm angår, till öfverståthållareämbetet; dock
att, därest tillverkaren eller nederlagsinnehafvaren ställer säkerhet, som
af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkännes, han må för en tid af
två månader åtnjuta anstånd med erläggande af skatt.
2. Försummar tillverkare eller nederlagsinnehafvare att inbetala
förfallen skatt, skall all ogulden skatt genast utmätas, och hafve den
försumlige förlorat rätten att under det tillverkningsår åtnjuta anstånd
med skatts erläggande.
3. Då socker från tullverket utlämnas till fritt bruk, skall sockerskatt
samtidigt med tullen till tullverket erläggas. Om betalningsanstånd,
ställande af säkerhet samt påföljd för fördröjd eller uteblifven
betalning gälle hvad i tullstadgan beträffande tullafgifter stadgas.
6 §.
Har socker, som utlämnats till fritt bruk, innan köparen mottagit
det, blifvit så skadadt, att tillverkaren önskar omarbeta detsamma, må
under den kontroll, chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
föreskrifver, sockret för omarbetning åter införas i den fabrik,
hvarifrån det utförts, och socker till lika mängd och af samma slag
utan erläggande af ytterligare skatt från densamma utlämnas till fritt
bruk. Sockrets mängd och slag bestämmas af den vid fabriken anställde
förste kontrollören eller, i tvistigt fall, på tillverkarens bekostnad genom
sakkunnige, som chefen för nämnda byrå tillkallar.
4
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 76.
Kap. IL Om tillverkare och livad honom åligger.
7 §•
1. Med tillverkare förstås i denna författning den person, hvilken
såsom ägare, innehafvare, verkställande direktör eller disponent eller i
annan egenskap har högsta inseendet öfver sockerfabriks skötsel och
för hvilken därför tillståndsbref för tillverknings utöfvande skall utfärdas.
2. Ej må tillståndsbref utfärdas för den, som blifvit dömd till
ansvar för brott, som omförmäles i 3-1 eller 35 § i denna förordning.
8 §•
Tillverkningsår räknas från och med den 1 september till och
med den 31 augusti.
9 §•
Fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af socker, skall
vara så byggd och inrättad, att enligt de närmare föreskrifter, som i
denna förordning eller i ordningsstadgan meddelas, en betryggande
bevakning af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet
kan äga rum.
10 §.
1. Vid råsockerfabrik skall fabriksbyggnaden ligga fritt, utan
samband med andra byggnader, och må icke, med undantag för kontorslokal,
innehålla andra lägenheter än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen.
De lägenheter, i hvilka råsockrets centrifugering och
uppvägning försiggå, skola bilda en särskild afdelning af byggnaden
fsockerhusetj, så att de, om så erfordras, må kunna afstängas från öfriga
delar af densamma.
2. Mellan sockerhuset och den öfriga delen af fabriken må endast
finnas en genomgång. Vid denna genomgång skall för de vid fabriken
anställde kontrollörer finnas vaktrum med åt genomgången vettande
fönster. Om magasin för sockers uppläggande gränsar till sockerhuset,
må genomgång finnas äfven till magasinet.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
3. Fönstren på centrifugrummets ytterväggar skola vara försedda
med järngaller samt fönstren till öfriga lägenheter i sockerhuset äfvensom
gluggarna till under detsamma belägna källare med järngaller eller
nät af järntråd på sätt i ordningsstadgan föreskrifves.
11 §•
1. Vid fabrik för framställning af raffineradt socker skall antingen
fabriksbyggnaden ligga fritt, utan samband med andra byggnader, samt
hafva samtliga utåt vettande fönster försedda med järngaller eller nät af
järntråd, eller ock skall fabriksområdet vara fullständigt omgifvet af ett
minst två meter högt stängsel, där ej på grund af särskilda förhållanden
Kungl. Maj:t finner mindre fullständig anordning kunna medgifvas. Till
stängslet må räknas brandmur så ock till fabriken hörande byggnad, som
till fabriksområdets utsida ej har annan öppning än sådan ingång, som
är bevakad eller ställd under kronans lås, eller fönster, försedda med
järngaller eller nät af järntråd.
Stängsel skall så anbringas, att detsamma ej ligger på mindre än
fem meters afstånd från byggnad, som ligger inom och ej utgör del
af stängslet.
2. För trafiken till och från fabriken må i stängslet kring densamma
i regel ej hållas öppna mer än två ingångar om dagen och en
om natten. Alla andra ingångar skola vara stängda med kronans läs,
och få de vid behof öppnas allenast i kontroll tjänstemans närvaro.
3. Vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall
finnas vaktstuga eller vaktrum för de till ingångens bevakning anställde
kontrollörer. Från vaktrummet skall finnas fönster, vettande åt ingången
till fabriken.
12 §.
1. 1 hvarje sockerfabrik skall finnas ett för kontrollpersonalen
afsedt, expeditionsrum med minst tjugu kvadratmeters golfyta.
2. Det åligger tillverkaren att förse expeditionsrummet och de
i 10 och 11 §§ omnämnda vaktrummen med erforderliga möbler samt
bekosta deras belysning och uppvärmning.
3. Vederbörande öfverkontrollör och förste kontrollör eller dennes
ställföreträdare äge tillträde till fabrikens laboratorium för utförandet af
behöfliga undersökningar.
6
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.
13 §.
De i 9, 10, 11 och 12 §§ meddelade föreskrifter afse ej sådan
sockerfabrik (saftstation), där arbetet inskränker sig därtill, att saften
afvinnes betor och i rörledning föres till annan sockerfabrik för vidare
bearbetning.
14 §.
1. Tillverkare äger att äfven utom fabriksområdet men i fabrikens
närhet upplägga obeskattadt socker i magasin, som uteslutande användes
till förvarande af sådant socker. Sådant magasin räknas till fabriken
och skall stå under kronans läs.
2. Tillverkare äger att, när han så önskar, få tillträde till magasin,
där han har obeskattadt socker upplagdt, men skall därvid kontrolltjänsteman
vara närvarande.
15 §.
1. Innan arbete för tillverkning eller raffinering af socker första
gången må i fabrik taga sin början, skall tillverkare låta i två exemplar
upprätta och till öfverkontrollören öfverlämna dels eu enligt de närmare
föreskrifter, som i ordningsstadgan meddelas, affattad beskrifning å
fabriken med tillhörande område, dels ock planritning öfver fabriksområdet
och samtliga fabrikslokalerna med tydligt angifvande af det ändamål, hvartill
hvarje lokal är afsedd. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras
vid fabriken och det andra insändes af öfverkontrollören till kontrolloch
justeringsbyrån.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom fabrik chefen
för kontroll- och justeringsbyrån anser ritningen öfver densamma icke
vidare vara tillfyllestgörande, åligger det tillverkaren att anskaffa ny
ritning och beskrifning, äfvenledes i två exemplar.
16 §.
Byggnader, lägenheter, anordningar, fasta apparater och fasta
kärl, som icke blifvit upptagna i den i 15 § omnämnda beskrifning
eller som där upptagits men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning
7
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 76.
eller raffinering af socker användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören
skriftligen godkända.
17 §.
1. Då fabrik skall sättas i gång eller vid början af ett tillverkningsår
fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren att minst
tio dagar förr, än rörelsen må börja, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva skriftlig driftsamnälan med uppgift om
a) dagen, då han ämnar börja rörelsen,
b) huruvida arbetet skall fortgå dag och natt eller endast om dagen,
c) antalet ingångar, som i allmänhet skola hållas öppna,
d) huruvida socker skall förvaras utom fabriksområdet, samt
e) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontroiltj änstemännen,
hvarjämte, därest fabriken ej står under kontroll, då anmälan
göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande öfverkontrollör,
att anordningarna vid fabriken icke strida mot denna förordnings eller
ordningsstadgans föreskrifter.
2. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts
befallningshafvande tillståndsbref.
3. Vill tillverkare, sedan driftsanmälan skett, ändra lämnad uppgift,
vare _ han pliktig därom ofördröjligen göra skriftlig anmälan hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
4. Driftsanmälan äfvensom anmälan enligt 3 mom. skall ingifvas
i två exemplar, af hvilka Kungl. Maj:ts befallningshafvande behåller det
ena och ofördröjligen öfverlämnar det andra till vederbörande öfverkontrollör.
18 §.
Då arbetet vid fabrik afslutats, skall tillverkaren ofördröjligen
därom göra anmälan hos förste kontrollören; och åligger det denne
att lämna tillverkaren bevis om gjord anmälan äfvensom att, så fort ske
kan, därom underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande, kontroll- och
justeringsbyrån samt öfverkontrollören.
Vill tillverkaren, sedan anmälan om arbetets afsilande blifvit
gjord, under tillverkningsåret åter upptaga rörelsen i fabriken, göre ny
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
anmälan på sätt i 17 § är stadgadt. Finnes ej hinder för rörelsens
utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande nytt, tillståndsbref.
19 §.
Till kontroll- och justeringsbyrån skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande
första helgfria dag i hvarje vecka insända uppgift å de tillståndsbref,
som under föregående vecka utfärdats, och å de anmälningar,
som under samma tid må hafva gjorts enligt 17 § 3 mom.
20 §.
Om i annan fabrik än sådan, som omförmäles i 13 §, arbete för
sockertillverkningen ej företages inom fem helgfria dygn efter den i
driftsanmälan uppgillra tiden, åligger det tillverkaren att för hela den
tid, hvarunder arbete icke ägt rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
inbetala det förste kontrollör och öfriga kontrollörer vid fabriken
tillkommande arfvode, vid äfventyr, om betalning ej sker, att Kungl.
Maj ds befallningshafvande låter hos honom utmäta detsamma.
Har under den del af året, arbete i fabriken enligt anmälan fortgått,
icke vid fabriken tillverkats i medeltal femtusen kilogram socker
för hvarje helgfritt dygn, åligger det tillverkaren att till Kungl. Majds
befallningshafvande inbetala hela det förste kontrollör och öfriga kontrollörer
vid fabriken tillkommande arfvode, vid äfventyr, som i
föregående inom. är sagd!.
21 §.
Tillverkare åligger att öfver tillverkningens gång föra sådan bok,
att därur med lätthet kan inhämtas, huru stor ytvidd varit använd för
odling af de betor, som inom fabriken afverkats, huru,stor mängd
råämnen vid tillverkningen användts, betornas sockerhalt, huru mycket
af särskilda fabrikater i fabriken vunnits, samt huru mycket socker,
sirap eller melass bortförts från fabriken, äfvensom i öfrigt sådana upplysningar
erhållas, som för upprättande af en tillförlitlig statistik öfver
sockerindustrien erfordras; och vare tillverkare skyldig att i afseende å
bokens anordning och förande ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som chefen för kontroll- och justeringsbyrån meddelar. Nämnda bok
skall, när helst så påfordras, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör
och den förste kontrollör, under hvilkas inseende fabriken är ställd.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
9
22 §.
Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordning''sstadgan innehåller
om hans åligganden samt de föreskrifter, chefen för kontrolloch
justeringsbyrån, eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med
denna förordning eller ordningsstadgan meddelar.
23 §.
\ ill någon, utan sammanhang med sockertillverkning, tillverka
sirap eller melass, hvarom i 1 § 2 mom. förmäles, göre för hvarje
tillverkningsår, minst tio dagar förrän arbetet i fabriken börjar, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande anmälan därom, med angifvande af
det ställe, där tillverkningen skall bedrifvas, och det ombud, som i
yrkesutöfvarens frånvaro skall företräda honom inför den, som skall
utöfva kontrollen vid fabriken. Finnes ej hinder för rörelsens utöfvande,
meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbref. När tillverkningen
upphört, göre yrkesutöfvaren ock anmälan hos Kungl. Maj:ts
befallningshafvande. Om inkommen anmälan underrätte Kungl. Maj:ts
befallningshafvande skyndsamt kontroll- och justeringsbyrån och vederbörande
öfverkontrollör.
Finnes inom fabrik, hvarom i denna § är fråga, anordning för
framställning af kristalliseradt socker, skall densamma sättas under
kronans lås eller försegling.
Yrkesutöfvare i sådan fabrik vare ock skyldig att föra bok, i
tillämpliga delar så inrättad som i 21 § sägs. Nämnda bok skall, när
helst det påfordras, hållas tillgänglig för den öfverkontrollör, under
hvars inseende fabriken är ställd, äfvensom för den, hvilken eljest äger
anställa undersökning i fabriken.
Hvad i öfrigt i denna förordning är stadgadt om tillverkare och
fabrik, äger icke tillämpning å yrkesutöfvare och fabrik, hvarom i denna
§ förmäles.
Såsom ersättning för kontrollkostnaden skall yrkesutöfvaren för
hvarje månad till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala tio kronor
för hvarje helgfritt dygn, hvarunder arbetet enligt anmälan kunnat
under månaden pågå. Betalas ej afgiften inom utgången af den påföljande
månaden, varde densamma utmätt.
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 36 Häft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
Kap. HL Om kontrollen.
24 §.
Öfverinseenclet öfver kontrollen vid sockerbeskattningen utöfvas
af chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå.
25 §.
1. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan,
utöfvas kontrollen af öfverkontrollörer, förste kontrollörer,
kontrollörer och tillsyningsman.
2. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t, som bestämmer
dem tillkommande ersättning.
3. Förste kontrollörer förordnas af chefen för finansdepartementet.
4. Kontrollörer utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
5. Dagarfvode utgår af statsmedel under tjänstetiden till förste
kontrollör med tolf och till annan kontrollör med sex kronor; och erhåller
förste kontrollör dessutom, om resa förekommer, ersättning efter
fjärde klassen i gällande resereglemente för hvarje gång han inträder i
tjänstgöring eller från en till annan fabrik förflyttas.
6. År fabrik belägen utom stad eller köping, vare tillverkaren
pliktig att på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande åt en hvar
af den vid fabriken anställda kontrollpersonal utan ersättning upplåta
ett eldadt, städadt samt med nödiga möbler och sängkläder försedt
boningsrum, beläget i fabrikens närhet. Oafsedt fabrikens belägenhet
vare tillverkare ock skyldig att, på anmodan af Kungl. Maj:ts befallningshafvande,
åt en hvar af kontrollpersonalen, som sådant önskar, anskaffa
lämplig kost mot ersättning af två kronor om dagen. Sistnämnda
ersättningsbelopp afdrages från det vederbörande tillkommande arfvode
och tillhandahålles tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
7. Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts i
magasin under kronans lås, skola förste kontrollör och kontrollörer
återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt en af Kungl. Maj:ts
befallningshafvande utsedd tillsyningsman, hvilken i arfvode af stats
-
11
''Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
medel erhåller tio kronor för hvarje dag hans verksamhet vid magasinet
påkallats. Påkallas tillsyningsmannens åtgärd under tillverkningsåret
mer än trettiofem särskilda dagar, skall ersättningen för de Överskjutande
dagarna gäldas af tillverkaren.
26 §•
För uppvägning af socker vare tillverkare skyldig att anskaffa
och underhålla våg äfvensom nödiga vikter.
Allt arbetsbiträde, som erfordras för vägningen, lämnas af tillverkaren.
27 §•
Allt socker, som i fabrik införes, där tillverkas eller raffineras
eller därifrån utföres, skall till vikten bestämmas på sätt ordningsstadgan
föreskrifver.
28 §.
1. När socker skall uttagas från fabrik, göre tillverkaren hos
förste kontrollören eller tillsyningsmannen skriftlig anmälan därom, med
angifvande af sockrets slag och vikten af hvarje kolli äfvensom huruvida
sockret skall utlämnas till fritt bruk eller försändas till annan fabrik,
allmänt sockernederlag eller tullkammare.
2. Utlämnas socker till fritt bruk, skall, sedan vikten däraf blifvit
bestämd samt skatt erlagd eller säkerhet därför ställd, förste kontrollören
eller tillsyningsmannen utfärda vågsedel i två exemplar, af hvilka det
ena öfverlämnas till tillverkaren och det andra, försedt med kvitto af
tillverkaren eller hans ombud, bilägges kontrollhandlingarna.
3. Föres socker till annan fabrik, allmänt sockernederlag eller tullkammare,
skall, sedan‘vikten däraf blifvit bestämd, försändelsen i öfrigt
ske under de villkor och bestämmelser, som meddelas i ordningsstadgan.
29 §.
1. Innan sirap eller melass utlämnas från fabrik, bestämmes dess
sockerhalt på sätt i 1 § 2 mom. är sagdt. År denna sjuttio procent
eller däröfver af torrsubstansens vikt, förfares med varan på sätt om
socker är stadgadt; är sockerhalten mindre än sjuttio procent af torrsubstansens
vikt, äger tillverkaren att fritt förfoga öfver varan.
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
2. Är tillverkaren ej nöjd med undersökning-, som enligt 1 mom.
blifvit i fabriken verkställd å sirap eller melass, tages däraf prof, som,
försedt med förste kontrollörens och tillverkarens sigill, insändes till
kontroll- och justeringsbyrån för verkställande af ny undersökning,
hvars resultat blir afgörande.
30 §.
Där så nödigt aktas, må inventering och uppvägning af allt i
fabrik eller magasin befintligt socker äga rum. När fabrik eller magasin
står under tillsyn af tillsyningsman, äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande
men eljest chefen för kontroll- och justeringsbyrån förordna om
inventering;.
O
31 S.
Kontrolltjänsteman skall, när helst lian det fordrar, för undersökning
äga tillträde till alla inom fabriken befintliga lägenheter, till
boningsrum dock endast mellan klockan nio förmiddagen och klockan
nio eftermiddagen, äfvensom hafva rätt att anställa undersökning å
personer, som lämna, eller varor, som bortföras från fabriken.
32 §.
Ofverkontrollör äge när som helst tillträde till sådan fabrik, som
i 23 § omförmäles, och att där taga prof af tillverkningen för dess
undersökande. Till boningsrum äge lian dock ej tillträde mellan klockan
nio eftermiddagen och klockan nio förmiddagen.
9 9 C
Od Q.
0 #
Allmän åklagare äger anställa undersökning för upptäckande af
förbrytelser mot denna förordning.
Sådan undersökning bör göras i två vittnens närvaro, och bör
förrättningsmannen för att tillgodonjuta det skydd, som honom därvid
tillkommer, vid ] förrättningen på sig synbart bära påbjudet tjänstetecken
eller, innan förrättningen företages, uppvisa fullmakt eller förordnande.
Bor f förrättningsmannen inom orten eller är där allmänt känd,
vare han frikall ad från skyldigheten att sålunda styrka sin behörighet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
13
Kap. IV. Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
34 §.
l)en, som utan tillståndsbref tillverkar eller raffinerar socker, bete
från och med etthundra till och med tvåtusen kronor eller straffes med
fängelse från och med en till och med sex månader samt gälde den i
1 § stadgade skatt, hvilken i sådant fall beräknas efter den tillverkning,
som med ledning af redskapens beskaffenhet, den tid densamma må hafva
varit i bruk, och hvad i öfrigt i målet förekommit kan antagas hafva
ägt rum.
Tillverkar någon utan tillståndsbref sirap eller melass, straffes
med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
35 §.
Den, som i syfte att undandraga statsverket skatt
från fabrik, där tillverkning eller raffinering af socker på grand
af tillståndsbref bedrifves, eller från lägenhet, där obeskattadt socker
förvaras under kronans läs, eller under transport af obeskattadt socker
undansnillar sådant,
eller i fabrik för tillverkning eller raffinering af socker eller i allmänt
sockernederlag eller under transport af obeskattadt socker olofligen bryter
försegling eller öppnar eller borttager lås, som kontroll tjänsteman eller
tullförvaltning åsatt,
eller i fabrik eller nederlag, hvarom ofvan sagts, vidtager åtgärd,
hvarigenom vid uppvägning af socker mindre än sockrets rätta vikt af
vågen angifves,
eller eljest där svikligen förfar,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med ett år.
O
Den sakfällde erlägge ock den skatt, han undandragit statsverket.
36 §.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af arbetare eller annan vid sockerfabriken
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
anställd person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången.
Begagnar tillverkaren ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
Hvad i denna § är stadgadt om tillverkare äge motsvarande
tillämpning å innehafvare af allmänt sockernederlag.
37 §.
1. Underlåter tillverkare att, i enlighet med därom gillra föreskrifter,
föra den bok, som omförmäles i 21 §, eller vägrar han öfverkontrollör
eller förste kontrollör tillgång till samma bok eller vederbörande
kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa undersökning
om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad,
där undersökning må ske, eller till ritning och beskrifning öfver fabriken,
straffes med böter från och med etthundra till och med ettusen
kronor.
2. Underlåter yrkesutöfvare, hvarom i 23 § sägs, att i enlighet
med därom gifna föreskrifter föra bok, som omförmäles i 21 §, eller
vägrar han öfverkontrollör eller den, hvilken eljest äger anställa undersökning
i fabriken, tillgång till nämnda bok eller tillträde till rum eller
byggnad, där undersökning må ske, vare underkastad enahanda ansvar,
som i 1 mom. är stadgadt.
38 §.
Uraktlåter tillverkare eller nederlagsinnehafvare att ställa sig till
efterrättelse något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga
rörande sockerbeskattningen föreskrifves eller de föreskrifter i
fråga om tillverkares åliggande, chefen för kontroll- och justeringsbyrån,
vederbörande kontrolltjänsteman eller tillsyningsman i enlighet med denna
förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes, där ej särskildt
ansvar är bestämdt, med böter från och med fem till och med etthundra
kronor; och äge Kungl. Maj:ts befallningshafvande att vid lämpligt vite
ålägga den tredskande att sin skyldighet genast eller inom utsatt tid
fullgöra eller ock att låta, tillsvidare afbryta tillverkningen.
39 §.
Tillverkare, nederlagsinnehafvare eller sådan yrkesutöfvare, som i
23 § omförmäles, hvilken åt kontroll tjänsteman, som öfver hans fabrik
15
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder,
bote från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman,
som gåfvan mottager, vare underkastad lika ansvar och
miste därjämte befattningen.
40 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning med kontrollen vid sockerbeskattningen,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller
affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej af omständigheterna,
att han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom
å tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och
med femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada
eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden
till egen eller annans fördel, då må till fängelse från och med en månad
till och med två år dömas.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgöranden
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
41 §.
Anställes undersökning, hvarom i 33 § förmäles, mellan klockan
nio om aftonen och klockan fem om morgonen å ställe, dit kontrollpersonalen
då ej äger fritt tillträde, men upptäckes ej förbrytelse, böte
förrättningsmannen från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.
42 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
43 §.
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvänd! ingsstraff.
44 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla med eu tredjedel
kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angif
-
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
vare, tage lian hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock
ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,
makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos
hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
45 §.
Förbrytelse mot denna förordning må endast åtalas af allmän
åklagare.
Finner den, som med kontrollen har befattning, öfverträdelse
begången, som bör föranleda åtal, anmäle lian det för allmän åklagare.
Kap. Y. Öfvergångsstadganden.
46 §.
Denna förordning skall träda i kraft den 1 september 1906, då
kungl. förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen den
19 maj 1893 med däld gjorda ändringar upphör att gälla; dock att de
i denna förordning meddelade föreskrifter om anmälan och om förordnande
af kontrolltjänstemän för det tillverkningsår, som börjar den 1 september
1906, därförut skola lända till efterrättelse.
47 §.
Beträffande de fabriker, inom Indika arbete bedrifvits under tillverkningsåret
1904—1905 och som skola vara i gång underjtillverkningsåret
1906—1907, skall dock särskild! till efterrättelse lända:
a) De i 10 och 11 §§ omförmälda galler och järntrådsnät samt de
i 11 § omförmälda vaktstugor skola första gången bekostas af staten.
Detsamma gälle om de i 11 § omförmälda stängsel, såvida de utgöras
af träplank, men om tillverkaren önskar uppföra stängslet af annat
material, erhåller han af statsmedel såsom bidrag därtill ett belopp,
motsvarande kostnaden för ett stängsel af träplank.
b) Därest afsevärda svårigheter möta att inskränka antalet af
fabrikens ingångar till två eller att i öfrigt vidtaga föreskrifna anordningar
vid fabrik, vill Kungl. Maj:t på framställning af tillverkaren
och efter vederbörandes hörande för fabidken meddela de förändrade
bestämmelser, som af omständigheterna kunna påkallas.
17
Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 76.
c) Senast den 1 oktober 1905 skall tillverkare till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande ingifva ritningar till de stängsel och vaktstugor samt
beskrifning å de galler och nät, som vid fabriken erfordras, jämte
kostnadsförslag samt förklaring, till hvilket pris han är villig utföra
arbetet. Till ledning vid förslagens bedömande skall han därjämte
ingifva den i 15 § omförmälda beskrifning öfver fabriken med tillhörande
planritning, försedd med öfverkontrollörens intyg om verkställd besiktning.
Efter infordrande af yttrande från öfverkontrollör och en i byggnadsfrågor
och ortens pris förfaren person har Kung], Maj:ts befallningshafvande
att med eget utlåtande insända handlingarna till Kungl.
Maj:t, som beslutar i ämnet. Vill tillverkaren ej utföra arbetet till det
pris, Kungl. Maj:t bestämmer, skall arbetets utförande utbjudas på
entreprenad.
48 §.
Vid- tillverkare, att socker, som före den 1 september 1906
tillverkats eller förtullats, efter nämnda dag skall kvarligga inom
fabrikens område, göre före den 1 augusti 1906 anmälan därom hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som öfversänder densamma till kontroll-
och justeringsbyrån, hvarefter chefen för nämnda byrå föranstaltar,
att förste kontrollör och kontrollörer inkallas att, mot arfvode enligt
25 §, utöfva bevakning vid fabriken, sätta sockret under kronans läs
och i vissa fall, på sätt här nedan sägs, bestämma detsamma till vikt
och rendement. Härvid iakttages följande:
a) Socker, som är eller före utgången af augusti månad blir färdigt
till förbrukning, sättes den 31 augusti under kronans lås och må af
tillverkaren uttagas utan erläggande af den skatt, som i denna förordning
stadgas.
b) Råsocker sättes den 31 augusti under kronans lås. Under
september månad äger tillverkaren att i mån af behof däraf för raffinering
vid egen fabrik eller försändning till annan fabrik uttaga större
eller mindre partier, som till vikt och rendement bestämmas, på sätt i
mom. e och g sägs. Det råsocker, som den 1 oktober finnes kvar,
skall omedelbart på enahanda sätt till vikt och rendement bestämmas.
c) Den 29, 30 och 31 augusti får smältning af socker ej äga
rum inom raffinaderi. Det socker, som ännu den 31 augusti är under
arbete, bestämmes till vikt och rendement enligt mom. e, f och g
Bih. till Rilcsd. Prof. 1905. 1 Samt. 1 Afd. 36 Höft. 3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
d) Efter hand som det i mom. b och c omförmälda socker till
vikt och rendement bestämmes, skall tillverkaren i vederbörande räkenskap
föras till godo den utrönta mängden af rendementssocker med därå
belöpande skatt enligt 1 § eller ock må, där tillverkaren det begär, detsamma
tillgodoföras tillverkare vid annan fabrik.
e) Vid den i mom. b och c omförmälda inventering uppväges sockret,
dock att, där sockret är paclcadt i kolli med lika vikt, räkning af antalet
kolli och profvägning af två på hundradet må vara tillfyllest, därest
ej anledning finnes till antagande, att sockrets vikt ej uppgår till den
uppgifna.
f) Vid inventering af sådana sockerprodukter, som förvaras å
fasta reservoirer och kärl, utrönes vikten genom mätning och bestämmande
af specifika vikten.
g) Vid inventering uttages ur hvarje likartad! parti prof, därvid i
intet fall ett prof må representera mer än femtiotusen kilogram. De
uttagna profven underkastas kemisk undersökning, hvarvid sockerhalten
bestämmes genom polarisation samt askhalten utrönes genom profvets
blankning med svafvelsyra, hvarefter rendementet bestämmes genom att
från polarisationen afdraga fem gånger askhalten. Härefter uträknas
för hvarje parti den vikt rendementssocker, det innehåller. För verkställande
af den kemiska undersökningen äger förste kontrollören att på
statens bekostnad anlita biträde af sakkunnige.
Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.
19
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen Begenten i statsrådet å
Kristiania slott den 6 mars 1905.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Gyldenstolpe,
Statsråden: Rahstedt,
Berger och
Meyer.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Meyer anförde i underdånighet
:
Sedan 1902 års Riksdag i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhållit, det
täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, hvilka fördelar och olägenheter, i jämförelse
med nu gällande skatteform, införandet af produktbeskattning å
socker — vare sig fabrikat- eller konsumtionsskatt — skulle kunna
medföra, samt för Riksdagen framlägga resultatet af denna undersökning
till vidare behandling och vidtagande af de åtgärder, som kunde vara
nödiga och nyttiga, har Kungl. Maj:t den 31 oktober 1902 uppdragit
åt eu kommitté att utreda, ej mindre hvilka fördelar och olägenheter,
i jämförelse med nu gällande skatteform, införandet af produktbeskattning
å socker — vare sig fabrikat eller konsumtionsskatt —
kunde komma att medföra, än äfven — under förutsättning att den nuvarande
skatteformen bibehölles — hvilka förändringar af bestämmelserna
om beräkning af hvitbetssockertillverkningsskatten, som borde vidtagas
för att bringa den till grund för nämnda skatt stadgade beräkningen
af sockerutbytet till närmare öfverensstämmelse med det utbyte,
som i verkligheten erhölles, eller hvilka eljest kunde finnas behöfliga,
samt att afgifva de förslag, hvartill utredningen kunde föranleda.
20
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.
Nämnda kommitté afgaf den 17 maj 1904 underdånigt betänkande
i ämnet. Betänkandet innehöll dels förslag till förordning om beskattning
af hvitbetssockertillverkningen efter vikten af de för tillverkningen
använda ^betorna samt deras genom direkt polarisation utrönta sockerhalt,
dels utkast till förordning om beskattning af socker enligt konsumtionsskattesystemet.
Af kommitténs sju medlemmar hade lyra tillstyrkt
det förra och tre det senare beskattningssystemet.
Enligt den nu gällande förordningen om beskattning af hvitbetssockertillverkningen
i riket utgår, som bekant, skatten för det inom
landet tillverkade sockret efter de för tillverkningen använda hvitbetornas
vikt på det sätt, att en viss vikt råa (ej torkade) hvitbetor
antages lämna ett visst utbyte i råsocker. Detta beräkningssätt hvilar
således på ett — så länge den stadgade utbytesberäkningen gäller —
en gång för alla fastslaget antagande i fråga om betornas sockerhalt.
Då emellertid sockerhalten i betorna är underkastad högst betydliga
växlingar, icke blott från det ena året till det andra utan äfven under
samma år inom olika odlingsområden, medför detta beskattningssystem
den olägenheten, att skatten kan komma att drabba sockerindustrien
tämligen ojämnt. Betornas alltjämt fortgående förädling, i förening med
en alltmer utvecklad teknik inom sockerindustrien, leder ock därtill,
att sockerutbytet ofta i verkligheten varder större än det antagna,
hvaraf åter följer, att statens behållning af skatten i mån däraf varder
mindre, än som vederborde. Sistberörda olägenhet har man visserligen
sökt afhjälpa genom tid efter annan företagna höjningar i det beräknade
sockerutbytet. Men då de särskilda fabrikerna bedrifva sin tillverkning
under tämligen olika villkor, i det att somliga hämta sitt råmaterial
från trakter, där betor med hög sockerhalt frambringas, medan
andra . äro hänvisade till förarbetande af ett material, som lämnar ett
betydligt lägre sockerutbyte, kan skattesatsen billigtvis ej sättas högre,
än som står i förhållande till de för sin tillverkning sämst situerade
fabrikerna, hvilka eljest skulle få betala högre skatt, än som motsvarar
deras verkliga sockerutbyte. Häraf blifver emellertid lätteligen en följd,
att de bättre situerade fabrikerna på statens bekostnad skörda en oskälig
vinst, ett förhållande, som gifvetvis ur statsfinansiell synpunkt måste
betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.
På grund af berörda olägenheter, hvilka, med bibehållande af
det nuvarande systemet oförändradt, icke kunna undvikas, ligger det
nära för handen att tänka på en öfvergång till en beskattningsform,
som, på samma gång densamma kan leda till större jämnhet och rättvisa
i beskattningen, äfven kan lämna staten en jämnare och pålit
-
21
Kunffl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.
ligare inkomst, än med det nu tillämpade systemet står att vinna.
Därvid synes det med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke dessa
syftemål enklast och säkrast skulle vinnas genom en öfvergång till
produktbeskattning i form af fabrikat- eller af konsumtionsskatt.
Hvad fabrikatskatten angår, hafva kommitterade påvisat, att vid
sidan af vissa fördelar, framför allt möjligheten dels att, såsom hittills,
låta raffinaderierna vara fria från kontroll dels att exportera obeskattadt
inom landet tillverkadt råsocker, denna skatteform äfven lider af högst
betänkliga olägenheter. Den mest framträdande af dessa sammanhänger
därmed, att skatteobjektet, råsockret, är af mycket ol ika ''beröka
fFenhct. Detta måste nämligen därför, likasom brännvinet vid våra
brännerier, i och för beskattningen reduceras till en och samma normalkvalitet.
Denna reduktion försiggår i fråga om brännvinet lätt och
säkert med tillhjälp af termoalkoholmetern. För att afgöra, huru mycket
rent socker,f som innehålles i hvarje parti råsocker, skulle däremot fordras
en fullständig sackarimetrisk analys, hvilket förutsätter anställande af
ett stort antal kemiskt bildade kontrollörer vid sockerfabrikerna. Enligt
hvad kommitterade påpekat, skulle ock införandet af fabrikatskatt lätt
leda till premiering af raffinationsindustrien. Då enligt kommitterades
mening dessa jämte andra olägenheter mer än uppvägde systemets
fördelar, hafva kommitterade icke ansett sig böra förorda fabrikatskattens
införande hos oss, en uppfattning, som jag i allo delar.
Hvad åter konsumtionsbeskattningen beträffar, torde det icke kunna
förnekas, att detta system i möjligaste mån uppfyller alla fordringar
på ett rättvist och i tillämpningen säkert beskattningssystem.
Att kommitténs flertal ej ansett sig böra förorda konsumtionsskattens
införande hos oss, har och, på sätt af dess betänkande framgår,
hufvudsakligen berott af följande skäl. Vid detta system måste,
framhålla kommitterade, både råsockerfabriker och raffinaderier till
förekommande af skatteförsnillning ställas under en noggrann kontroll,
som ej kunde aflöpa utan afsevärda kostnader, hvartill komme, att,
därest denna kontroll skulle göras fullt effektiv, staten ej kunde undgå
att beträffande flera äldre fabriker vidkännas kostnaden för anbringande
af nödiga inhägnader och andra dylika anordningar vid fabrikerna.
Kommitterade hafva vidare anmärkt, att den bevakning och kontroll,
som sålunda af konsumtionsbeskattningen nödvändiggjordes, skulle medföra
åtskillig olägenhet för tillverkarne, som därigenom hindrades från
att anordna fabriksdriften på det för dem bekvämaste och mestjändamålsenliga
sätt. Sannolikt skulle äfven, ifall en konsumtionsbeskattning
å socker blefve införd, ett mindre intensivt utnyttjande af råmaterialet
22
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 76.
vid soekertillverkningen visa sig ekonomiskt fördelaktigt, och det kunde,
anse kommitterade, ifrågasättas, om icke, därest ett sådant system antoges,
de dyrbara anläggningar för melassursockring, som vid de flesta
af våra råsockerfabriker blifvit gjorda, skulle komma ur bruk.
Enligt den mening, hvartill kommitterades flertal anslutit sig,
skulle man genom en jämförelsevis obetydlig förändring af den nu
gällande materialskatten kunna vinna i det närmaste samma fördelar
som genom en konsumtionsskatt. Denna förändring skulle enligt kommitterades
förslag bestå däri, att hvitbetorna beskattades icke blott
efter sin vikt utan äfven efter sin genom direkt polarisation utrönta
sockerbalt. Alldenstund vid ett sådant system den genom betorna
i fabriken verkligen införda sockermängden koinme att beskattas, skulle
därigenom full rättvisa komma att skipas mellan fabrikerna. Dessa
finge nämligen med en sålunda ordnad beskattning betala skatt i förhållande
till det förarbetade råmaterialets värde. Äfven finge fabrikerna
genom systemet en sporre att alltjämt söka utveckla fabrikationens
teknik för att verkligen tillvarataga så mycket som möjligt af det
redan beskattade sockret i de förarbetade hvitbetorna. De i melassursockrings-
eller så kallade sackaratfabrikerna nedlagda kapitalen koinme
därför fortfarande att lända industrien till fromma.
1 särskild! yttrande hafva emellertid tre af kommitténs ledamöter
uttalat eu afvikande mening och föreslagit, att man vid ändring af
sockertillverkningens beskattning bör omedelbart öfvergå till en konsumtionsbeskattning;
och då jag, hufvudsakligen på de af reservanterna
anförda grunder, delar nämnda uppfattning, tillåter jag mig att
i detta sammanhang erinra om de viktigaste af de skäl, de till stöd
för sin mening anfört. Reservanterna framhålla, att vid en konsumtionsbeskattning
afgiften för allt socker, som uttages till inhemsk förbrukning,
blir lika, ehvad betorna äro bättre eller sämre eller lämna
större eller mindre utbyte. Någon undersökning af sockret erfordrades
således icke. Den enda undersökning, som kräfdes, vore den, som
måste utföras å sådan i sammanhang med sockerfabrikationen framställd
vara — sirap eller melass — hvilken ej skulle beskattas såsom
socker; men denna undersökning vore tämligen enkel. Några premier
förekomme icke i någon form, och beskattningen hvarken inverkade
på betornas odlingssätt eller förledde till mera invecklade eller kostsamma
fabriksinrättningar eller arbetssätt än sådana, som betingades
af förhållandenas egen natur och skulle användas, äfven om ingen skatt
på sockret funnes. Under konsumtionsbeskattning vore det vidare lätt
att ordna utförseln af socker äfvensom denaturering med ty åtföljande
23
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 76.
skattefrihet för socker, som vore afseclt att användas till tekniskt bruk
eller till utfodring af kreatur. Det läge i sakens natur, att skatten ej behöfde
erläggas, förr än sockret uttoges till förbrukning, hvilket jämväl
för statskassan medförde en jämnare inkomst än andra former för sockrets
beskattning. Systemet läte ock väl förena sig med en inhemsk tillverkning
af skattefri sirap under en föga betungande eller dyrbar kontroll.
För öfrigt måste man, enligt reservanternas mening, vara betänkt
på att förr eller senare öfvergå till systemet med konsumtionsbeskattning,
hvilket redan införts i de länder, som anslutit sig till Brysselkonventionen
utan att, såsom Sverige gjort, förbehålla sig en undantagsställning;
och ju längre man dröjde med införandet af nämnda
beskattningssätt, desto större svårigheter och kostnader syntes blifva
förenade med öfvergången därtill.
Det har anmärkts, att konsumtionsskatten skulle blifva dyrbar
för staten och lägga alltför mycket band på tillverkarne.
1 likhet med en af reservanterna är jag emellertid för min del
öfvertygad, att en fullt betryggande kontroll, åtminstone hvad råsockerfabrikerna
beträffar, bör kunna vinnas på ett vida enklare och billigare
sätt, än det kommittén i sitt ofvanberörda utkast till förordning om beskattning
af socker medelst konsumtionsskatt föreslagit. Om konsumtionsskatten
likväl skulle komma att betinga eu högre kontrollkostnad än
skatten efter betornas vikt och sockerhalt, torde dock skillnaden mer än
ersättas af den högre statsinkomst, konsumtionsskatten kan antagas komma
att lämna. Hvad beträffar de anmärkta inskränkningarna i fabrikationens
frihet, bestående i uppförande af stängsel kring fabrikerna för undvikande
af skatteförsniIlning eller andra anordningar i liknande syfte,
så är det visserligen sant, att man, om konsumtionsbeskattning införes,
svårligen kan helt och hållet undvara dylika kontrollåtgärder, men,
utom det att dessa, ifall de begränsas på sätt jag ofvan antydt, svårligen
torde kunna anses i allmänhet blifva för fabrikanterna i afsevärd
mån betungande, torde det, såsom förenämnde tre reservanter inom
kommittén jämväl framhållit, med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke
de olägenheter, berörda kontrollåtgärder må komma att medföra för
tillverkarne, uppvägas däraf, att ett system med konsumtionsbeskattning
medför full rättvisa i beskattningen och i långt mindre grad är underkastadt
rubbningar än andra former för sockerbeskattningen, äfvensom
däraf att med ifrågavarande system låter förena sig lämnande af anstånd
med skattens erläggande, till dess varan uttages till förbrukning, hvarigenom
tillfälle beredes raffinaderierna att arbeta med en betydligt
billigare råvara än eljest.
24
Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 76.
Det af kommitténs majoritet förordade, på sockerlialten i betorna
grundade beskattningssätt borde visserligen bättre än det nuvarande
komma att träffa det verkliga sockerutbytet, men då systemet hittills
ingenstädes blifvit pröfvadt, saknas nödig erfarenhet om dess tillförlitlighet.
Äfven om man antager, att sockerlialten i själfva betorna kan
med tillförlitlighet bestämmas, hvilket i viss mån synes vinna stöd af
de på kommitténs begäran anordnade kontrollförsöken vid Kjeflinge
och Svedala, skulle dock enligt kommitténs förslag förhållandet mellan
sockret i betan och det socker, för hvilket skatt skulle erläggas, bero
af flera antaganden. Enligt hvad erfarenheten gifver vid handen, kan
man nämligen aldrig afvinna betorna allt däri befintligt socker. En
del däraf kvarstannar i betsnitseln eller bortföres med kalken och sköljvattnet.
Denna del utgjorde vid de nämnda försöken i Kjeflinge 0,6 2,
i Svedala 0,8 3 procent af betvikten. En annan del åter kvarstannar
i melassen, huru mycket är emellertid mera ovisst och beroende af
fabrikationssättet, allt eftersom ursockring äger rum eller ej. Häraf
synes framgå, att de två procent socker, som enligt kommittémajoritetens
förslag skulle vara skattefria, skulle kunna vid olika fabriker i olika grad
tillgodogöras, hvilket således för vissa fabriker kunde medföra en premie.
Dessutom kan såsom en inkonsekvens hos systemet anmärkas, att å
ena sidan den polarimetriskt utrönta sockerlialten hos betorna utgöres
af kemiskt rent socker och således är att betrakta såsom raffinad, men
att skatten likväl fortfarande skulle utgå i form af en råsockerskatt,
beräknad i förhållande till tullen å råsocker af viss kvalitet. Häraf
blir ock en följd, att man, med det föreslagna systemet, i själfva verket
svårligen kan rätt träffa den sockermängd, som man vill beskatta,
Det har också vid en jämförelse mellan betornas polarimetriskt bestämda
sockerhalt och det verkligen utvunna råsockret visat sig, att under
de senare åren det utvunna råsockret vid ett flertal fabriker varit afsevärdt
större än sockerhalten, minskad med två procent. Man kan visserligen
invända, att de af fabrikerna nu utförda sockerbestämningarna
ej göra anspråk på större noggrannhet, men äfven kontrollförsöken
vid Kjeflinge och Svedala utvisa ett liknande resultat, såsom framgår
af följande ur kommitténs betänkande hämtade siffror. (Jfr. sid. 105
och 203 i betänkandet).
vid Kjeflinge vid Svedala
De vid försöken pröfvade betpar
tiernas
sockerhalt utgjorde........................ 4,809,684 kg. 5,675,051,2 kg.
Afdragas härifrån två procent af
betornas vikt ............................................... 593,736 „_736,700 __,,
skulle skatt erläggas för........................... 4,215,948 kg. 4,938,351,2 kg.
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.
Sockerutbytet utgjorde, réduceradt
till första produkt, ....................................... 4,620,200 kg. 5,234,600 kg.
Obeskattadt blefve således ............ 404,252 „ 296,248,8 ,,
eller i procent af betvikten ..................... 1,36 procent 0,8 0 procent.
Härtill kommer ytterligare det socker, som kunnat utvinnas ur
sista fyllmassan och melassen.
Såsom man häraf finner, är den sockerkvantitet, som med användning
af det föreslagna systemet skulle komma att undgå all beskattning,
ganska afsevärd. Därjämte skulle en tämligen stor ojämnhet i beskattningen
de olika fabrikerna emellan kunna förekomma. Det ifrågavarande
beskattningssättet är därför ej så tillförlitligt, som man vid
första påseendet vore benägen att tro.
Slutligen kan det ifrågasättas, om melassursockringen, hvilken
under hvarje materialskattesystem utvecklas till allt större fulländning,
verkligen innebär någon nationalekonomisk vinst. För denna ursockring,
hvarigenom ur melass något socker af sämre kvalitet erhålles,
knifvas så stora kostnader (för kol, kalk, arbete in. m.), att tillverkningen
ej skulle löna sig, om icke beskattningssättet vore sådant, att
skatten blifver lika stor, vare sig detta socker framställes eller ej, och
att således denna produkt varder så att säga skattefri. Helt säkert
skulle denna sockerkvantitet, till större fördel för det svenska jordbruket,
kunna erhållas genom en något ökad hvitbetsodling, under det
att melassen i stället användes till kreatursfoder, hvartill den genom
sin sockerhalt väl lämpar sig.
I detta sammanhang tillåter jag mig ock erinra därom, att Svenska
betodlareföreningen genom utsedde kommitterade, i samband med eu
hos sockerbeskattningskommittén gjord framställning rörande införande
af en af staten kontrollerad betvägning, tillika med afseende å de olika
beskattningssystemen betonat, att betodlarne för sin del ej kunnat
undgå att finna det rättvisa i införandet af produktbeskattning.
Af de myndigheter, som yttrat sig om sockerbeskattningskommitténs
förslag, förorda öfverståthållareämbetet äfvensom Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Kalmar, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län,
under åberopande af i hufvudsak enahanda skäl, som ofvan härför anförts,
införande af konsumtionsbeskattning, hvaremot Kungl. Maj:ts
befallningshafvande i Hallands och Skaraborgs län tillstyrka beskattning
efter betornas vikt och sockerhalt enligt kommitterades förslag samt
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Östergötlands, Gottlands, Blekinge
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 36 Höft. 4
26
Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 76.
och Kristianstads län samma skattesystem, ehuru med den af eu reservant
inom kommittén föreslagna progressiva »afverkningsskatten».
En af kommitténs medlemmar, herr Westrup, har nämligen i särskild!
vid kommitténs betänkande fogadt yttrande framhållit, att de äldre råsockerfabrikerna
under de år, det legala utbytet var relativt lågt, hunnit konsolidera
sin ställning och komma till välstånd, så att de kunde ytterligare beskattas,
hvaremot de efter år 1894 anlagda fabrikerna, därest eu skatteförhöjning
ifrågakomme, skulle få stora finansiella svårigheter att bekämpa, ja
kanske till och med nödgas nedlägga sin verksamhet. Enligt hans meningskulle
därför alla berättigade intressen bäst tillgodoses genom eu progressiv
extra beskattning i form af afverknings- eller tillverkningsskatt,
vare sig att skatten bestämdes att utgå efter betornas vikt och sockerhalt
eller såsom konsumtionsskatt.
Med afseende å detta förslag tillåter jag mig erinra, att inom
sådana industrier, där man verkligen kan tala om stora och små fabriker,
t. ex. maltdryckstillverkningen, det visserligen synes föreligga goda
skäl för att lagstiftningen genom progressiva skattesatser i någon mån
söker utjämna skillnaden i produktionskostnader dem emellan. Men i
fråga om de svenska hvitbetssockerfabrikerna har man knappast anledning
att i förevarande afseende skilja mellan stora och små fabriker,
enär allesammans måste anses såsom, åtminstone efter våra förhållanden,
särdeles stora industriella etablissement, då de, utom två äldre och väl
situerade fabriker, hvar för sig kraft en million kronor eller däröfver i
anläggningskostnad; och, hvad särskildt de s. k. yngre fabrikerna beträffar,
hafva de flesta bland dem åtnjutit den i kung!, förordningen den 19
maj 1893 medgifna lägre utbytesberäkningen för fabriker, som anlades
på mer än trettio kilometers afstånd från annan i gång varande fabrik.
Flertalet af de yngre fabrikerna hafva därför ock i början af sin verksamhet
åtnjutit en så afsevärd skattelindring, att ytterligare lagstiftningsåtgärder
i sådant syfte enligt min mening icke böra ifrågakomma.
Vid öfvervägande af de skäl och grunder, som från olika håll
anförts angående företrädet af det ena eller andra systemet för beskattning
af socker, har jag, på sätt jag redan förut antydt, kommit till den
bestämda uppfattning, att en öfvergång till en konsumtionsbeskattning
enligt i hufvudsak de grunder, som af ofvan förstnämnde tre reservanter
inom kommittén förordats, innefattar den bästa lösningen af förevarande
spörsmål.
Hvad skattesatsen vid en konsumtionsbeskattning beträffar, hafva
kommitterade tänkt sig, att densamma borde sättas till 13 öre för kilogram,
en siffra, som i det närmaste motsvarar den nu gällande, till 113''4
27
Kungl. Majds Nåd. Proposition No 76.
öre för kilogram beräknade tillverkningsskatten på råsocker. Kommitterade
hafva emellertid därvid uttalat en viss tvekan, huruvida icke
denna skattesats möjligen skulle komma att drabba industrien väl hardt.
Vid pröfningen af denna fråga torde man emellertid icke böra förbise,
att, då det gäller en konsumtionsskatt, skattefoten i och för sig är för
industrien tämligen likgiltig. Med afseende härå och då en skattesats
af 13 öre för kilogram, såsom jag nyss nämnt, i det närmaste
motsvarar den redan nu fastställda skattesatsen på råsocker men icke
dess mindre, på grund af konsumtionsskattens förmåga att på ett enkelt
och säkert sätt träffa det verkligen vunna sockerutbytet, skulle vara
ägnad att i afsevärd mån höja statens behållning af sockerskatten, har
jag ansett mig böra föreslå nämnda skattesats, eller 13 öre för kilogram.
Huruvida med denna skattesats en förändring af nu gällande tullsats
å råsocker erfordras, torde tarfva någon belysning.
Härvid är till en början att beakta, att tullskyddet för råsocker,
tack vare den omständigheten att det legala utbytet alltid understigit
det verkliga, faktiskt varit ej obetydligt större än skillnaden mellan
tullen och tillverkningsskatten.
Om man, med tagen hänsyn till det verkliga utbytet, anställer en
beräkning beträffande de fem senaste kampanjerna, för hvilka fullständiga
ntbytestal äro kända, finner man sålunda, att tillverkningsskatten
och tullskyddet, ehuru nominellt utvisande andra siffror, ställt sig på
följande sätt.
Utbyte, redu-
Tillverkningsskatten, be-
Tullskyddet,
sådant det
ceradt till
räknad i förhållande till
kan sägas hatva i
verk-
lista produkt.
det verkliga utbytet.
ligheten gestaltat
sig.
1903
—04
14,15 %
9,90 öre pr
kg.
13,5 4 öre
P1''
kg.
1902-
—03
14,2 1 %
9,9 2 ,, ,,
11
13,5 8 ,,
11
ii
1901-
—02
13,0 9 %
9,87 ,, ,,
11
13,68 „
11
ii
1900-
—01
12,94 %
9 5
,, ,,
11
13,9 7 „
11
ii
1899-
—1900
12,80 %
9,6 3 ,, ,,
n
13,87 ,,
11
11
Håller man sig till denna beräkning allena, skulle således tullskyddet
för råsocker, ehuru detsamma under de senare åren skenbarligen
utgjort endast ll8/! öre, i verkligheten under samma tid aldrig
hafva understigit 13 Vs öre.
Vid beräkningen af det skydd, sockertillverkningen faktiskt
under nämnda tidsperioder åtnjutit, bör man emellertid taga ännu en
sak i betraktande, nämligen att de utförselpremier, som i många länder
existerat, naturligtvis haft till mål att sa långt som möjligt neutralisera
tullen i de sockerimporterande länderna. Hen tyska utförselpremien på
28
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 76.
råsocker, som för oss sannolikt käft största betydelsen, var före år 1903
2 Vs pfennige, motsvarande 2 V4 öre per kilogram råsocker, hvilket, försåvidt
importen af socker utgjordes af i Tyskland tillverkad vara, var
liktydigt med att det svenska tullskyddet för råsocker minskades med
större delen af detta belopp. Genom Brysselkonventionen, hvilken äfven
Sverige biträdt, hafva utförselpremierna visserligen afskaffats och deras
nyssberörda inflytande på tullskyddet i Sverige därmed bortfallit, Men till
hösten 1903, då konventionen trädde i kraft, kunde på grund af de i
utlandet gällande exportpremier de svenska sockerfabrikerna ej utnyttja
hela det tullskydd af 13V2 öre, som, enligt hvad af det förestående
framgår, utgjorde skillnaden mellan tullen och tillverkningsskatten,
beräknad i förhållande till det verkliga utbytet, utan detta skydd minskades
i följd af premierna med kanske 2 öre d. v. s. till 11 Va öre. Dä
emellertid vår sockerindustri äfven med detta skydd obestridligen måste
anses hafva redt sig synnerligen väl och de tid efter annan företagna
höjningarna af den legala utbytesberäkningen vid tillverkningen alltid
torde hafva afsett att begränsa skyddet till den ofvannämnda, nominellt
gällande tullsatsen å råsockerskatten, 11 s/4 öre för kilogram, synes mig
ingen anledning nu föreligga att höja detta skydd. Tvärtom torde,
äfven under förutsättning af en konsumtionsskatt af 13 öre, den nuvarande
tullsatsen å råsocker, beräknad efter afdrag af konsumtionsskatten
till förenämnda belopp, IV U öre för kilogram, kunna anses fullt
tillgodose alla industriens och jordbrukets berättigade anspråk.
Mot en råsockertull af 11 % öre svarar, vid ett antaget raffinadrendement
af nittio procent, i det allra närmaste eu raffinadtull på 13 öre.
Denna tull bör dock ökas med en viss summa, representerande det
sedan gammalt åt raffinationsindustrien beviljade särskilda skyddet.
Detta kan enligt kommitténs utredning för närvarande beräknas till
7 öre’ men var vid den tid, då de nuvarande tullsatserna bestämdes,
blottad, 8 öre för kilogram raffinad.
| Visserligen hafva kommitterade, på den grund att det högre skyddet,
7 öre, länge |varit ett bestående faktum och att raffinaderierna fortfarande
syntes vara i behof häraf, ej föreslagit någon ändring beträffande
skyddets storlek, men åtskilliga skäl synas dock tala för dess sänkning.
Dels voro] nämligen i Tyskland före Brysselkonventionens tillkomst
utförselpremierna för raffinad (3 å 3,5 5 pfennige) afsevärdt högre
än utförselpremien för råsocker i och för sig bort föranleda, så att det
extra raffinadskyddet i Sverige kan sägas med deras bortfallande hafva
stigit med minst V2 öre, dels torde — och detta är det viktigaste —
raffinationsindustrien hafva kommit i åtnjutande af ett ej oväsentligen
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
ökadt skydd i följd af förbättringar i fabrikstekniken och äfven i råsockrets
beskaffenhet. Därjämte är att märka, att, sedan konsumtionsbeskattningen
hunnit genomföras, raffinaderierna komma att arbeta med
eu skattefri råvara, hvilket naturligen kommer att medföra minskning
i dessa fabrikers behof åt förlagskapital. Oberoende af sistberörda omständighet
torde det emellertid icke kunna förnekas, att tullskyddet för
raffinationsindustrien redan nu är obehöfligt stort. Ehuru, på sätt jagsenare
får anledning att närmare omförmäla, konsumtionsbeskattningen
icke lämpligen torde kunna träda i tillämpning förrän nästkommande
års höst, anser jag mig dock böra förorda, att en sänkning af tullen å
raffineradt socker (och därmed likställdt slag af råsocker) vidtages redan
dessförinnan. Då det emellertid knappast kan anses lämpligt att utan
alldeles speciella skäl, som i förevarande fall icke föreligga, under
löpande finansår nedsätta en gällande tullsats, torde dock den nämnda
förändringen i tullsatsen å raffineradt och därmed likställdt slag af
socker icke böra träda i tillämpning förr än den 1 januari nästkommande
år.
Gifvet är, att eu dylik sänkning i tullen bör åtföljas af en motsvarande
jämkning i den restitution, som enligt tulltaxeunderrättelserna
är medgifven vid utförsel af raffineradt socker, tillverkadt af importeradt
råsocker.
Med afseende å hvad nu blifvit anfördt anser jag det särskilda
skyddet för raffinationsindustrien kunna nedsättas till 4 öre för kilogram
eller till ett något lägre belopp än det, som vid de nuvarande
tullsatsernas åsättande varit afsedt.
I enlighet härmed skulle från och med den 1 nästkommande
januari tullen å raffineradt socker — äfvensom å oraffineradt, till färgen
icke mörkare än n:o 18 af den i världshandeln gällande holländska
standard, hvilket enligt tulltaxan är likställdt med raffineradt — nedsättas
till SO öre samt restitutionen vid utförsel af raffineradt socker,
i de fall då sådan är medgifven, utgå med endast 26 öre för kilogram.
I sammanhang med konsumtionsbeskattningens införande åter skulle
tullen å nämnda slag af socker, hvilket, under förutsättning af konsumtionsbeskattning
äfven där det införes från utlandet, skulle draga
en konsumtionsskatt af 13 öre för kilogram, sättas till 17 öre för
kilogram och restitutionen utgå med 13 öre för enahanda viktmängd.
I 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna är restitution af tullmedlen
under enahanda villkor som vid export af raffineradt socker medgifven
jämväl vid införsel af karameller och andra konfityrer. Då tullen å
raffineradt socker sänkes från 33 till 30 öre för kilogram, lärer emeller
-
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
tid detta böra medföra eu därefter afpassad minskning i restitutionen
för konfityrer, eller från 30 till 27 öre för kilogram. Vid införandet
af konsumtionsbeskattning å socker synes åter tnllrestitution för sistnämnda
varor icke vidare böra utgå i den form, som bestämmes i 1
mom. af 9 § tulltaxeunderrättelserna, utan, där den ifrågakommer, hellre
böra ske under den kontroll, som förutsattes i 5 mom. af samma §.
Bestämmelsen i 9 § 1 mom. tulltaxeunderrättelserna torde därför, i hvad
detta stadgande afser sistberörda slag af varor, böra upphöra att gälla
samtidigt därmed att det nya skattesystemet träder i tillämpning.
Att ofvan omförmälda förändringar i fråga om tullsatserna å socker
icke böra verka till rubbning i de på grund af Brysselkonventionen
särskild! åsätta tilläggsafgifter till tullsatserna å socker tillverkadt i
vissa länder, som icke biträdt konventionen, faller af sig själft. Gifvet
är emellertid, att tilläggsafgifterna böra beräknas i förhållande till de
nya tullsatserna.
Såsom redan af det sagda lärer framgå, innebär en konsumtionsskatt
af 13 öre med tv åtföljande råsockertull af 11 3/4 öre och raffinadtull
af 17 öre för råsockerindustrien i det allra närmaste samma skatt
liksom ock samma tullskydd, som förefanns före Brysselkonventionens
tillkomst, samt för raffinaderierna ungefär samma tullskydd som vid införandet
af nu gällande tullsatser. Sannolikt kommer emellertid i följd
af tullens sänkning priset å raffineradt socker att, till fördel för den
konsumerande allmänheten, i någon mån sjunka.
Att en beskattning af socker, fotad på de grunder, jag sålunda
angifvit, skalle komma att för statsverket medföra en, icke blott jämnare,
utan äfven afsevärdt större inkomst än medelst det nuvarande
systemet för sockerbeskattningen erhålles, torde vara otvifvelaktigt.
Till belysning häraf tillåter jag mig att meddela några uppgifter rörande
dels, å ena sidan, det belopp, hvartill den debiterade hvitbetssockertillverkningsafgiften
jämte tullen för importeradt socker (däri ej
medräknadt tullen å sirup) under de senare åren uppgått, dels, å andra
sidan, en inom finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå upprättad,
på af vederbörande sockerfabrikanter lämnade uppgifter rörande
den myckenhet råsocker, som under ifrågavarande år inom landet förbrukats,
grundad beräkning af den inkomst, som skulle hafva tillförts
statsverket, ifall under samma år ett beskattningssystem enligt de af
mig nu föreslagna grunder varit gällande, allt i runda tal.
Kungl. Maj:ts JS;åd. Proposition N:o 76. 31
Tillverkningsskatt och tull hafva uppgått till:
År
|
Debiterad skatt
Tdiläfgifter
'' i
Summa
_
Kronor
Kronor
Kronor
1896.................................
7,726,400
1,210,500
1
8,936,900
1897.................................
11,008,900
230,700
11,239,600 ,
1898.................................
6,317,700
189,700
6,507,400
1899.................................
7,483,900
2,992,900
10,476,800 1
1900..............................
9,946,600
2,000,600
11,947,200
1901................................
12,605,600
172,100
12,777,700 j
1902...............................
7,776,000
202,700
7,978,700 |
1908.................................
10,485,200
469,100
10,954,300
1904.................................
7,919,900
1,742,700
9,662,600 |
Ofvannämnda beräkning utvisar däremot följande siffror:
År
Förbrukning af
råsocker:
Ton
Däremot svarande
konsumtionsskatt:
Kronor
Tull (halfva rå- sockertullen):
Kronor
Summa stats- inkomst:
Kronor
1896
72,164
8,500,000
605,000
9,100,000
1897
91,312
10,700,000
115,000
10,800,000
1898
86,046
10,100,000
94,000
10,200,000
1899
90.853
10,600,000
1,496,000
12,100,000
1900
97,506
11,400,000
1,000,000
12,400,000
1901
100,999
11,800,000
86,000
11,900,000
1902
106,004
12,400,000
101,000
12,500,000
1903
107,681
12,600,000
234,000
12,800,000
1904
110,824
13,000,000
871,000
13,900,000
Såsom man häraf finner är skillnaden betydlig. För år 1904
uppgår den, i rundt tal räknadt, till icke mindre än 4,200,000 kronor.
Hvad angår kontrollen öfver sockertillverkningen, hafva kommitterade
i sitt ofvan omförmäld a utkast till förordning om beskattning af
socker medelst konsumtionsskatt, såvidt angår den härför erforderliga
kontrollpersonalen, i hufvudsak följt de i nu gällande förordning om
hvitbetssockertillverkningen i sådant afseende meddelade bestämmelser.
32
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
Då nämnda personal är i allo likställd med den i och för maltdryckstillverkningen
anställda personal och det följaktligen synes lämpligt, att
beträffande båda dessa slag af tillverkning i berörda afseende gälla
likartade bestämmelser, bär jag låtit inom finansdepartementet verkställa
den omarbetning af kommitténs förslag, som häraf funnits föranledd.
Därjämte hafva, på sätt jag redan förut antydt, de af kommittén
i kontrollhänseende föreslagna föreskrifterna rörande särskilda
anordningar i fråga om sockerfabriks byggnadssätt in. in., speciellt
hvad angår råsockerfabrikerna, väsentligen förenklats. Gifvet är, att
den förändrade beskattningsmetoden äfven måste föranleda ändringar i
den nuvarande ordningsstadgan för sockerfabrikerna. Dessa ändringar
äro af den omfattning, att, under förutsättning af bifall till det förslag
till förordning om beskattning af socker, som jag nu ämnar framlägga,
en helt och hållet ny ordningsstadga bör utfärdas.
Då jag nu går att lämna eu redogörelse för de särskilda bestämmelserna
i förslaget till förordning om beskattning af socker, torde
lag i de delar, däri förslaget öfverensstämmer med kommitterades utkast,
kunna inskränka mig till att åberopa det viktigaste af livad kommitterade
i sitt betänkande därutinnan anfört.
Hufvudgrundsatsen för eu ren konsumtionsbeskattning är, att allt
socker, som utlämnas till fritt bruk, skall, oansedt dess större eller
mindre renhet, beläggas med samma skatt. I öfverensstämmelse härmed
föreslås i 1 § 1 inom., att för allt socker, som inom riket tillverkas
eller dit införes, skall vid sockrets utlämnande till fritt bruk
erläggas skatt med visst belopp, eller 13 öre, för hvarje kilogram. Då
den inhemska industrien emellertid är i behof af ett effektivt tullskydd,
är i nämnda inom. tillika föreslaget, att för socker, som till riket införes,
skall jämte skatten erläggas tull enligt tulltaxan. Hvilka tullsatser
jag härvid ämnar föreslå, framgår af det föregående. Förslag
till de ändringar i tulltaxan, som häraf blifva en följd, anhåller jag att
få särskildt framlägga.
Det för genomförandet af en konsumtionsbeskattning nödvändiga
stadgandet om bevakning af obeskattadt socker meddelas i 2 §, däri
föreskrifves, att, intill dess socker, som inom riket tillverkas eller dit
införes, utlämnas till fritt bruk, detsamma skall stå under statens kontroll.
Då det emellertid icke kan ifrågakomma att med sockerskatt belägga
alla sockerhaltiga ämnen, har, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad flerstädes i utlandet är gällande, i 1 § 2 mom. intagits bestämmelse,
att till socker ej skall räknas honung, stärkelsesocker (glykos)
och maltsocker (maltos) samt ej heller sirap eller melass, i hvilka den
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
genom direkt polarisation utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent
af torrsubstansens vikt.
Att uppdraga gränsen mellan skattepliktig och skattefri sirap och
melass innebär ju i och för sig vissa svårigheter, men då afsikten med
en dylik gräns närmast måste vara att, jämte det affallsprodukterna vid
sockertillverkningen undantagas från beskattningen, möjliggöra, att
den vanliga så kallade matsirapen icke genom beskattning fördyras,
torde gränsen för skattefriheten kunna sättas så som skett. Då den
i sockerfabrikerna vunna melassen i regeln innehåller en sockerhalt
under den föreslagna gränsen, har man också vunnit, att kontrollen
öfver melassen i sådana fabriker kan blifva synnerligen enkel, enär
kontrollpersonalen redan genom att följa tillverkningens gång erhåller
kännedom om melassens beskaffenhet.
Genom konsumtionsbeskattning å socker vinnes, som ofvan nämnts,
den fördelen, att sockerskatten icke behöfver erläggas till vederbörande
uppbördsmyndighet förr än i samband med sockrets utlämnande till
fritt bruk och att sådant utlämnande af socker kan få ske icke blott
från den fabrik, där sockret tillverkats, eller, om sockret införts, från
tullverket, utan jämväl från särskilda för förvaring af obeskattadt socker
inrättade sockernederlag. I 3 § af förslaget stadgas, att det skall bero
på Kung]. Maj ds pröfning, om och under h vilka villkor och kontroller
samt mot hvilken afgift dylikt allmänt sockernederlag må medgifvas.
De närmare bestämmelserna härom skulle införas i ordningsstadgan;
och är det afsedt, att där skulle föreskrifvas, att tillsyn öfver allmänt
sockernederlag skulle utöfvas af särskild, af Kungl. Maj ds befallningshafvande
förordnad tillsyningsman, hvilken skulle aflönas af staten,
med skyldighet dock för nederlagsinnehafvaren att gälda den härför
uppkommande kostnad.
i 5 § 1 och 3 mom. föreskrifves, att vid utlämnande af socker
till fritt bruk den därå belöpande skatt skall inbetalas, då socker utlämnas
från fabrik eller sockernederlag, till landtränteri i det län,
där fabriken eller nederlaget är beläget, eller, hvad fabrik eller sockernederlag
i Stockholm angår, till öfverståthållareämbetet, samt, då socker
från tullverket utlämnas till fritt brak, till tullverket. 1 sistnämnda
fall skall skatten erläggas samtidigt med tullafgiften. De närmare
föreskrifter, som erfordras i fråga om uppbörden och redovisningen af
konsumtionsskatten, där denna uppbäres genom tullverket, lära lämpligen
icke böra i nu föreliggande förordning upptagas utan meddelas i särskild
författning.
Bill. till Rikad. Prof, 1905. 1 Sami. 1 Åfd, 36 Höft.
O
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
Betalning af sockerskatten behöfver dock icke alltid ske i samband
med sockrets utlämnande till fritt bruk. Om nämligen tillverkare eller
nederlagsinnehafvare ställer säkerhet, som af Kungl. Majrts befallningshafvande
godkännes, må han liksom vid förtullning för någon kortare
tid åtnjuta anstånd med erläggande af skatt. Likaledes synes den, som
direkt från tullverket uttager infördt socker till fritt bruk, böra undfå
anstånd med betalningen af skatten under enahanda villkor, som i tullstadgan
finnas föreskrifna i fråga om anstånd med tullafgiften. Genom
dessa bestämmelser undviker man, såsom förut framhållits, den med öfriga
skattesystem förbundna olägenheten, att sockerindustrien måste längre
eller kortare tid före sockrets utlämnande till den konsumerande allmänheten
förskjuta skattebeloppet.
I 4 § meddelas stadgande om villkoren för export af socker. Då i
nämnda paragraf föreskrifvits, att från fabrik, som står under kontroll, eller
från allmänt sockernederlag socker må från riket utföras utan erläggande
af sockerskatt, om utförseln sker genom tullkammare under den kontroll
och de villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel af nederlagsgods,
har därmed åsyftats en anordning, hvarigenom all restitution af
konsumtionsskatt vid export af socker skulle kunna undvikas. Den olägenhet,
som vidlåder råämnes- eller betsaftbeskattningen därigenom att export
ej kan ske, med mindre skatterestitution medgifves, och att restitutionen
vanligen medför någon premie för exportören, är sålunda undanröjd.
För att bereda möjlighet till befrielse från erläggande af konsumtionsskatt
för socker, som användes för tillverkning af andra varor,
hvilka ur riket utföras, har i sistnämnda § jämväl införts en bestämmelse
i sådant syfte. Då emellertid en dylik skattebefrielse förutsätter,
att tillverkningen i fråga sättes under särskild kontroll, och bestämmelserna
härom icke torde böra erhålla sin plats i nu förevarande förordning,
har jag ansett lämpligast, att meddelandet af de föreskrifter,
som härutinnan må finnas erforderliga, öfverlämnas åt Kungl. Maj:t.
Enligt 1 § 3 mom. skulle s. k. denatureradt socker vara fritt från
skatt. Denatureringen, som kan ske för olika ändamål, såsom för att
använda sockret till kreatursföda eller vid tvåltillverkning, sker i förra
fallet genom sockrets sammanblandning med mjöl af foderkakor och i
senare fallet genom tillsättande af något alkaliskt ämne. Användning''
af obeskattadt socker för något af antydda ändamål kan vid en konsumtionsbeskattning
äga rum, medan vid det hos oss gällande betskattesystemet
någon fullt rättvis grund för den erlagda skattens restituerande
lika litet kan utfinnas vid denaturering som vid export af socker.
35
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
Skulle denatureradt socker begagnas för framställning af socker till människoföda,
blir naturligen sådant socker beskattadt.
En fråga, hvars lösning ställts i samband med en blifvande förändring''
i sockerbeskattningen, är den om sirupstillverkningen. Denna
fråga har, som nämnts, i förslaget blifvit löst på det sätt, att visst slag
af sirap lämnas fri från skatt. Villkoret, enligt förslaget, för att sådan
vara skall få utlämnas till fritt bruk utan skatts erläggande är, att den
i sirapen polarimetriskt utrönta sockerhalten är mindre än sjuttio procent
af torrsubstansens vikt. Den sirap, som sålunda göres skattefri, är visserligen
icke af bästa beskaffenhet. Det uppställda önskemålet i fråga
om sirapens skattefrihet torde emellertid, såsom jag förut anmärkt,
hufvudsakligen hafva varit, att den sirap, som ingår i de mindre bemedlades
konsumtion, skall göras så billig som möjligt. Ehuru tillverkning
af skattefri sirap antagligen endast kan komma att äga ram
i sockerfabrikerna, där sirupen framställes såsom biprodukt vid sidan af
sockret, hafva i 23 § af förslaget lämnats vissa föreskrifter, som för den
yrkesutöfvare, hvilken, utan sammanhang med sockertillverkning, vill
tillverka sirap eller melass, innefatta lättnader i de villkor, som gälla
för sockertillvei’kare. De bestämmelser, som måste lämnas rörande
sockerfabrikers allmänna anordning och bevakning under en konsumtionsbeskattning,
behöfva nämligen icke göras tillämpliga i fråga om sirupsfabriker,
som ej hafva någon skatt att erlägga. Den kontroll, som
erfordras i dylika fabriker och som kan inskränkas till att prof af tillverkningen
på obestämda mellantider tagas i fabriken för undersökning,
huruvida den tillverkade varan uppfyller villkoren för att ej räknas såsom
socker, sjmes kunna i regel utöfvas af vederbörande öfverkontrollör.
En bestämmelse i sådant syfte har införts i 32 § af förslaget. Af sistnämnda
bestämmelse framgår, att kontrollen i sirupsfabrikerna i regeln
ansetts kunna inskränkas därtill, att vederbörande öfverkontrollör tid
efter annan besöker de inom hans distrikt belägna sirap sfabriker för
att tillse, att i dessa fabriker ej drifves annan rörelse än den anmälda.
Kontrollen öfver sockerskattens utgörande utöfvas enligt 2 § dels
af tullverket öfver infördt socker, tills det öfverföres till sockerfabrik
eller allmänt sockernederlag eller utlämnas till fritt bruk, dels ock vid de
fabriker, i Indika socker tillverkas eller raffineras, och i allmänna sockernederlag.
Då den kontroll, som kan ankomma på tullverket, naturligen
måste öfverensstämma med den tillsyn, som utöfvas öfver oförtulladt
gods, hafva några föreskrifter därom icke behöft upptagas i förslaget.
Af de däri intagna utförliga bestämmelserna om sockerkontrollen vid
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
fabriker ocli sockernederlag'' äfvensom vid sockers transport torde det
vara tillräckligt att omnämna följande.
Hvad först angår frågan i hvad omfattning fabriker, som afse
tillverkning af socker, för tillämpningen af en konsumtionsskatt skola
stå under kontroll, är att märka, att s. k. saftstationer, där arbetet inskränker
sig därtill, att saften afvinnes betor och i rörledning föres till
annan sockerfabrik för bearbetning, icke synas behöfva vara försedda med
några särskilda anordningar för kontrollens utöfvande eller under fabriksdriften
stå under ständig tillsyn af särskild kontrollpersonal. Den kontroll,
saftstationerna böra vara underkastade, kan därför inskränkas därtill,
att vederbörande öfverkontrollör tid efter annan besöker de inom hans
distrikt belägna saftstationer för att tillse, att i dessa fabriker ej drifves
annan rörelse än den anmälda, eu bestämmelse, som lämpligen synes
kunna erhålla sin plats i ordningsstadgan. Möjligheten att vid sistnämnda
fabriker framställa socker är för öfrigt så godt som utesluten
därigenom, att därstädes icke finnas några apparater för inkokning eller
centrifugering af socker.
Hvarje annan fabrik, som afser tillverkning eller raffinering af
socker — sålunda både råsockerbruk och raffinaderier — skall, jämlikt
9 § i förslaget, vara så byggd och inrättad, att enligt de närmare föreskrifter,
som i förordningen och ordningsstadgan meddelas, en betryggande
bevakning af densamma till skydd mot skatteförsnillning utan svårighet
kan äga ruin.
I afseende härå hyser jag emellertid, såsom jag redan omnämnt, eu
från kommitterades i viss mån afvikande åsikt. Kommitterade, eller i hvarje
tall flertalet af dem, hafva nämligen förutsatt, att komsumtionsbeskattningen
skulle fordra, att hvarje fabrik skulle vara fullständigt omgifven
af ett minst två meter högt stängsel. Samtidigt hafva de emellertid
antydt, att vid råsockerbruken kontrollen hufvudsakligen bör förläggas
till de delar af fabrikerna, där råsockret uttages ur centrifugerna, samt
till fabrikernas lager. Utgår man härifrån, synas så vidtgående åtgärder
som de nyssberörda af kommittén föreslagna knappast vara erforderliga,
särskildt med hänsyn därtill att i nu gällande ordningsstadga för hvitbetssockerfabrikerna
i riket är föreskrifvet, att vid fabrik, som anlägges
sedan ordningsstadgan trädt i kraft, fabriksbyggnaden skall ligga fritt,
utan samband med andra byggnader, och ej innehålla andra lägenheter
än dem, som äro behöfliga för sockertillverkningen, samt att de lägenheter,
i Indika råsockrets kristallisering och centrifugering försiggå, skola
bilda en särskild afdelning af byggnaden, så att de, om så erfordras, må
kunna afstånga^ från öfriga delar af densamma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
87
Kung),. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
De flesta nu befintliga råsockerfabriker äro visserligen byggda år
1893 eller dessförinnan, men med ett eller annat enstaka undantag äro
de alla så anordnade, att de lokaler, där råsockrets eentrifugering äger
rum, kunna afstängas från de öfriga delarna af fabriken. Vid sådant
förhållande synes det vara fullt tillräckligt att koncentrera tillsynen öfver
råsockerbruket till den del af fabriken, där sockret centrifugeras, d. v. s.
till det så kallade sockerhuset. Om dettas åt utsidan vettande fönster
förses med galler eller järntrådsnät, blifva kontrollörernas göromål
inskränkta till att dels öfvervaka sockrets uppvägning och inläggning
å magasin, så vida det ej omedelbart bortföres från fabriken, dels ock
tillse, att intet socker olofligen utföres från sockerhuset till den öfriga
delen af fabriken.
Vid raffinaderierna åter, hvilka anlagts utan tanke på en blifvande
kontroll och väl äfven tillbyggts i mån af rörelsens utvidgning, äro i
allmänhet apparaterna för sockrets kristallisering icke sammanförda på
ett ställe inom fabriken. Det går därför ej gärna för sig att beträffande
dessa stanna vid de föreskrifter, som, enligt hvad jag nyss nämnt, synas
vara tillräckliga i fråga om råsockerbruken, utan torde beträffande raffinaderierna
blifva nödvändigt att såsom regel stadga, att sådan fabriks område
skall, därest fabriken ej bär en fri belägenhet, utan samband med öfriga
byggnader, vara fullständigt inliägnadt med lämpligt stängsel, dock med
rätt för Kung]. Maj:t att efter pröfning af förhållandena i särskilda fall
härifrån medgifva undantag. År raffinaderiet byggdt på sätt, jag nyss
antydt, synes det däremot vara tillfyllestgörande, ifall fabriksbyggnadens
fönster förses med galler eller järntrådsnät samt dess ytterdörrar antingen
hållas stängda eller ställas under ständig bevakning. Bestämmelserna
härom återfinnas i förslagets 11 §.
Därest det vid fabrik — vare sig råsockerbruk eller raffinaderi —
som vid den tilltänkta nya författningens ikraftträdande redan är i
gång, skulle möta nfsevärda svårigheter att tillämpa de i förevarande
afseende i allmänhet föreslagna bestämmelserna, synes emellertid billigheten
fordra, att möjlighet beredes till medgifvande af jämkningar häri;
och har i sådant syfte eu bestämmelse i dylik riktning intagits bland
de i förslagets femte kapitel förekommande öfvergångsstadganden.
I fråga om vederbörligen inhägnad fabrik är föreslaget, bland
annat, att för trafiken till och från fabriken i stängslet kring densamma
i regel ej må hållas öppna flera ingångar än två under dagen och en
om natten, att alla andra ingångar skola vara stängda med kronans
lås, utom då de vid behof öppnas i kontroll tjänstemans närvaro, samt
38
Kung!.. Majds Nåd. Proposition N:o 76.
att vid hvarje ingång, som icke i allmänhet hålles stängd, skall för de
till ingångens bevakning anställde kontrollörer finnas vaktstuga eller
vaktrum med fönster, vettande åt fabrikens ingång.
Enligt förslaget går kontrollen öfver sockerskattens utgörande,
hvad sockerfabrikerna beträffar, ut därpå, att allt socker, som i fabrik
införes, där tillverkas eller raffineras eller därifrån utföres, skall till
vikten bestämmas i viss föreskrifven ordning, äfvensom att sirap eller
melass skall undersökas i afseende på sockerhalten. Sirap eller melass,
hvars polarimetriskt bestämda sockerhalt är sjuttio procent eller däröfver
af torrsubstansens. vikt, räknas såsom socker; annan sirap eller melass
är däremot skattefri och ställes utan vidare till tillverkarens fria förfogande.
Bestämmelserna härom, Indika återfinnas i 27 och 29 §§ af
förslaget, kompletteras af vissa föreskrifter i ordningsstadgan, hvilka
afse att, utan att eftergifva fordringarna å en betryggande kontroll,
så anordna vägningarna af socker och undersökningarna å melass, att
dessa åtgärder icke skulle kräfva en alltför stor kontrollpersonal. I
ordningsstadgan skulle sålunda föreskrifvas, att den för taraberäkning
erforderliga bestämning af vikten af säckar och pappersomslag endast
fastställes genom profvägning, som tid efter annan äger rum; att, då socker
förvaras i säck, hvarje säck skall innehålla antingen femtio eller etthundra
kilogram; att den en gång utrönta netto vikten af socker i lådor
och fat skall antecknas å hvarje kolli, som äfven förses med märke och
nummer; att kontrollpersonalens befattning med sockrets uppvägning efter
vederbörande öfverkontrollörs pröfning må inskränkas till att antalet kolli
räknas och ett mindre antal däraf profväges; att uppvägdt socker, som
ej utföres från fabriken, skall uppläggas under kronans lås; att, då sådant
socker därefter utlämnas, detsamma ej behöfver omvägas; samt att, då
socker införes i fabrik, i allmänhet erfordras, att endast två för hundradet
af antalet kolli omvägas, där ej särskild anledning föreligger till antagande,
att sockrets vikt ej motsvarar den uppgifna; äfvensom att föreskrifven
undersökning af sockerhalten hos sirap och melass ej behöfver äga rum,
då vederbörande kontrolltjänsteman på grund af sin erfarenhet om tillverkningen
i fabriken äger kännedom om varans beskaffenhet.
Liksom vid brännvins- och maltdryckstillverkningen synes öfverinseendet
öfver kontrollen vid sockertillverkningen böra utöfvas af chefen
för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå. Tillsynen öfver
flen vid fabrikerna anställda kontrollpersonalen kan lämpligen anförtros
de öfverkontrollörer, som tjänstgöra vid kontrollen öfver förstnämnda
båda tillverkningar. För den omedelbara tillsynen vid fabrikerna torde
39
Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 76.
vid hvarje fabrik böra anställas en förste kontrollör och till hans biträde
nödigt antal kontrollörer. Förste kontrollören skall enligt bestämmelser,
som äro afsedda att erhålla sin plats i ordningsstadgan, hafva till
åliggande, bland annat, att ansvara för den behöfliga bokföringen, verkställa
skattepåföringen och öfvervaka sockrets utlämnande från fabriken
eller uppläggande på magasin under kronans läs, såsom närmaste förman
för kontrollörerna mellan dem fördela vakttjänstgöringen och öfriga
kontrollarbeten inom fabriken samt verkställa förekommande undersökningar
af sirap och melass. Han måste alltså besitta såväl ett visst
mått af allmänbildning som eu särskildt ådagalagd teknisk färdighet.
Då de sökandes kompetens i dessa afseenden bäst torde kunna bedömas
inom finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå, anser jag, att
förste kontrollörerna böra förordnas af chefen för nämnda departement.
Det antal kontrollörer, som kan behöfvas vid hvarje fabrik,
ställer sig säkerligen ganska olika vid råsockerfabriker och vid raffinaderier
och torde nog äfven komma att växla vid särskilda fabriker inom
hvardera gruppen. I råsockerfabriken skulle deras arbete hufvudsakligen
blifva dels att hålla vakt vid genomgången mellan sockerhuset och den
öfriga fabriken, dels att biträda förste kontrollören vid tillsynen öfver
sockrets uppvägning m. m. Skulle bevakning af nämnda genomgång
fordras oafbrutet under hela dygnet och sockrets vågning fortgå både
dag och natt, torde antalet kontrollörer icke kunna sättas under sex,
men sannolikt kan vid åtskilliga fabriker ett mindre antal vara tillräckligt.
I Tyskland är, enligt hvad uppgifvits, antalet kontrollörer
vid råsockerfabrikerna i allmänhet fyra. Vid raffinaderierna måste kontrollörernas
antal sättas högre, men i likhet med kommitterade har jagberäknat
det behöfliga antalet till högst tio vid hvarje raffinaderi. I
enlighet härmed har jag tänkt mig, att i ordningsstadgan skulle bestämmas,
att vid råsockerfabrik må inkallas högst sex och vid raffinaderi
högst tio kontrollörer, där ej i särskildt fall tillstånd till inkallandet af
ett större antal meddelas af chefen för finansdepartementet. För att
vinna anställning såsom kontrollör synas inga andra kompetensfordringar
böra uppställas än nödiga insikter i gällande författningar och föreskrifter
angående sockerbeskattningen och tillsynen öfver denna. Däremot
är det uppenbarligen af synnerlig vikt att till dessa befattningar
erhålla fullt redbara och pålitliga personer; och synes det därför vara
lämpligast, att kontrollörerna, såsom hittills, efter förslag af vederbörande
öfverkontrollör förordnas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Kontrollörernas
placering vid de särskilda fabrikerna, deras inkallande till
40
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
och återkallande ur tjänstgöring synes däremot, i likhet med hvad förhållandet
är vid bryggerierna, böra uppdragas åt öfverkontrollörerna.
Sedan sockertillverkningen för kampanjen upphört och allt vid
fabriken kvarvarande socker upplagts på magasin under kronans lås,
torde hvarken förste kontrollör eller öfriga kontrollörer behöfva längre
kvarstanna vid fabriken, utan synes tillsynen öfver densamma då kunna
ordnas på ett enklare sätt, genom anställande — likasom vid bränn vinsnederlagen
— af en tillsyningsman. Enär denne endast skulle hafva
till uppgift att tillse, att den på magasinet eller nederlaget upplagda
varan ej olofiigen därifrån uttages, bör han förordnas af den myndighet,
som har tillsyn öfver att skatten riktigt inflyter, nämligen Kungl. Maj:ts
befallningshafvande; och synes för meddelande af dylikt förordnande
något förslag af öfverkontrollören ej vara behöfligt.
När socker skall uttagas från fabrik, vare sig till fritt bruk eller
eljest, skall tillverkaren jämlikt 28 § i förslaget därom göra skriftlig
anmälan hos förste kontrollören, med angifvande af sockrets slagoch
vikten af hvarje kolli. Uttages socker för att utlämnas till fritt
bruk, skall enligt samma §, sedan vikten af sockret blifvit bestämd samt
skatt erlagd eller säkerhet därför ställd, förste kontrollören utfärda
vågsedel i två exemplar, af hvilka det ena öfverlämnas till tillverkaren
och det andra, försedt med kvitto af tillverkaren eller hans ombud,
bilägges kontrollhandlingarna. Med dessa handlingar afses närmast en
skatteafräkningslängd, som, på sätt i ordningsstadgan närmare bör föreskrifvas,
skall föras vid hvarje fabrik. I denna längd bör antecknas,
i eu kolumn det belopp, för hvilket tillverkaren ställer säkerhet i syfte
att uttaga socker utan att kontant erlägga skatt, samt de afbetalningar,
som, enligt af tillverkaren företedda skattekvittenser, tid efter annan
göras å skatten, i eu annan kolumn den vikt socker, som enligt fabriksoeh
magasinsjournalerna utlämnas till fritt bruk, med därå belöpande
skatt, samt i eu tredje kolumn det saldo, tillverkaren har till godo.
Därest dylika bestämmelser meddelas, synes därigenom vara förebyggdt,
att större mängd socker må kunna utlämnas än den, hvarför säkerhet
blifvit ställd, med mindre att tillverkaren gör motsvarande afbetalningå
skatten. Kungl. Maj:ts befallningshafvande har med ledning af utdragur
skatteafräkningslängden att tillse, att skatten för uttaget socker, för
hvilket säkerhet blifvit ställd, erlägges inom stadgad tid.
Bland kontrollföreskrifterna återstår att erinra om stadgandet i
30 § af förslaget att, där så nödigt aktas, inventering och uppvägningaf
allt i fabrik eller magasin befintligt socker må äga rum. Då en
sådan inventering måste vålla uppehåll i fabriksdriften och i och för
41
Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 76.
sig måste vaxa. en. omständlig åtgärd, är tydligt, att densamma icke
kan eller bör tillgripas annat än då grundad misstanke förefinnes, att
i fabriken skatteförsnillning äger rum.
Vid sidan af bestämmelserna om den direkta kontroll, som genom
statens personal skall utöfvas i alla anläggningar, där socker, sirap eller
melass tillverkas, förekommer ock i förslagets 21 § stadgande om skyldighet
för tillverkare i sockerfabrik och yrkesutöfvare i sirupsfabrik att i enlighet
ined de närmare föreskrifter, som där meddelas, föra bok öfver sin
tillverkning och att hålla denna bok tillgänglig för de kontrollerande
myndigheterna, genom hvilket stadgande en sekundär kontroll af ej
ringa betydelse vinnes.
I ordningsstadgan skulle intagas bestämmelser om allmänna nederlag''
för obeskattadt socker och om transport af obeskattadt socker. Bestämmelserna
i sistnämnda afseende torde i hufvudsak böra fotas på enahanda
grunder, som enligt tullstadgan gälla i fråga om transport af oförtulladt
gods till eller från tullnederlag. Ändamålet med bestämmelserna är att
bereda möjlighet till en försändning af obeskattadt socker mellan tullkammare,
fabriker eller allmänna sockernederlag, vare sig afsikten är
sockrets bearbetande eller dess uppläggande i afbidan på dess utlämnande
till fritt bruk. För att emellertid i hvarje fall garantera staten skatten
för. socker, som sålunda försändes, torde i ordningsstadgan böra föreskrifvas,
att afsändare skall för allt socker, som under transport mellan
inrikes orter förkommer, ofördröjligen betala vederbörlig skatt. Kan
afsändaren lagligen styrka, att godset genom skeppsbrott, uppbringning
eller annan olycka gått förloradt, synes han dock böra återfå därå
belöpande skatt, som af honom erlagts.
■Ansvarsbestämmelserna äro i förslaget affattade i nära öfverensstämmelse
med den nu gällande förordningens, dock med de ändringar
och tillägg, som betingas af den förändrade metoden för sockerbeskattmngen.
I 34 § 1 inom. stadgas straff för den, som utan tillståndsbref
tillverkar eller raffinerar socker. Denna bestämmelse afser äfven det
fall, att någon, som på grund af tillståndsbref enligt 23 § bedrifver
skattefri sirupstillverkning, tillverkar sådan sirap eller melass, som enligt
förordningen är att betrakta som socker. Då tillverkning utan tillstånd
af skattefri sirap eller melass uppenbarligen är en vida lindrigare förbrytelse
än tillverkning utan loi af socker (eller därmed likställd vara),
har ansvaret för den förra förbrytelsen ansetts kunna sättas afsevärdt
lägre än för den senare.
o5 §, som närmast motsvarar 21 § i den nuvarande förordningen,
Bih. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami 1 Afd. 36 Höft. 6
42
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
afser undansnillning'' af obeskattadt socker samt olofligt brytande åt
kronans lås eller försegling eller annan åtgärd, som sker i syfte att
undandraga staten skatt; och är ansvaret detsamma, som är stadgadt i
nämnda § af nu gällande förordning för där omförmälda förbrytelser.
Kommitterade hafva föreslagit bibehållandet af den i 23 § af den
nuvarande förordningen meddelade bestämmelse i hufvudsak oförändrad.
Jämlikt denna bestämmelse ansvarar tillverkaren för förbrytelse, begången
af arbetare eller annan vid fabriken anställd person, såsom vore förbrytelsen
begången af honom själf, sa framt ej omständigheterna göra
sannolikt, att den skett utan hans vetskap och vilja. Enligt min åsikt
bör emellertid tillverkaren vara ansvarig för dylik förbrytelse, endast
såvida den blifvit begången med hans vetskap; och har därför §:n
därutinnan omredigerats till likhet med motsvarande § i förordningen
om tillverkning och beskattning af maltdrycker.
Aflöningen åt kontrollpersonalen torde, åtminstone tillsvidare, kunna
sättas till samma belopp, som kommitterade föreslagit, nämligen åt förste
kontrollör 12 och åt annan kontrollör 6 kronor om dagen under tjänstgöringstiden
samt åt tillsyningsman vid magasin eller allmänt nederlag
10 kronor för hvarje dag, han behöfver infinna sig för inläggning eller
uttagning af socker eller eljest tillkallas af nederlagsinnehafvaren (25 §).
Därjämte föreslås, att det skulle åligga tillverkare att, efter anmodan åt
Kungl. Maj:ts befallningshafvande, åt en hvar af kontrollpersonalen, som
sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot ersättning af 2 kronor om
dagen, hvilket belopp skulle af Kungl. Maj:ts befallningshafvande afdragas
från kontrolltjänstemannens dagarfvode och tillhandahållas tillverkaren.
Vid fabrik, belägen utom stad eller köping, synes tillverkaren
lämpligen äfven böra åläggas att utan särskild ersättning tillhandahålla
en hvar af nämnda personal ett eldadt, städadt samt med nödiga möbler
och sängkläder försedt boningsrum. Arfvodet är nämligen ej högre
tilltaget, än att, om kontrolltjänstemännen äfven i sistnämnda falksjälfva
skulle vidkännas kostnad för bostad, det är att befara, att svårighet
skulle möta att å landsbygden erhålla tillräckligt antal för ifrågavarande
uppdrag lämpliga personer.
För närvarande uppbära kontrollörerna vid hvitbetssockerfabrikerna
äfvenledes ett dagarfvode af 6 kronor, men äro därjämte berättigade
att kostnadsfritt erhålla bostad samt, om de så önska, kost till ett pris
af 1 krona om dagen.
Kommitterade hafva föreslagit, att, i öfverensstämmelse med hvad
nu är fallet, reseersättning skulle utgå till förste kontrollör och öfriga
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76. 43
kontrollörer med 10 kronor för hvarje gång, lian inträder i tjänstgöring
eller förflyttas lian en till annan fabrik. En dylik ersättning synes,
såvidt angår kontrollörerna, vara obehöflig, enär antagligen kontrollörsbefattning
endast kommer att sökas af personer boende i närheten af
den fabrik, där de skulle komma att tjänstgöra, eller åtminstone inom
samma län, där fabriken ligger. Däremot är nämnda ersättning i hvad
rörer förste kontrollör alldeles för låg, ty det blir säkerligen i många
fall omöjligt att till dessa befattningar erhålla personer, som bo i fabrikens
närhet. Ersättning synes därför till honom böra utgå efter resereglementet,
och torde densamma lämpligen böra beräknas efter fjärde
klassen i reglementet.
Hvad den årliga kostnaden för statsverket för kontrollen vid
sockerfabrikerna angår, har kommittén beräknat densamma till i rundt
tal 300,000 kronor. Därest, på sätt jag ofvan antydt, kontrollörernas
antal vid en del råsockerfabriker kan sättas lägre än kommittén antagit,
kan dock kostnaden i mån däraf nedbringas.
Kostnaden för uppförandet vid nu befintliga sockerfabriker af de
stängsel omkring fabriksområdena samt de vaktstugor och öfriga för
kontrollen föreskrifna anordningar, som, enligt hvad jag ofvan nämnt,
till följd af konsumtionsskatts införande blifva erforderliga, torde statsverket
höra vidkännas. Jag anser dock, att statens skyldighet i fråga
om fabriksområdenas inhägnande ej bör utsträckas längre än till bekostande
af stängsel af billigaste^ användbara slag, eller stängsel af träplank, med
rättighet naturligtvis för tillverkaren att på egen bekostnad uppföra
stängslet af dyrbarare material, hvarvid han skulle såsom bidrag af
statsmedel erhålla den beräknade kostnaden för ett stängsel af träplank.
Kommitterade hafva beräknat kostnaderna härför vid samtliga då befintliga
17 ^sockerbruk och 6 raffinaderier till sammanlagdt 513,000 kronor.
Enligt nu föreliggande förslag skulle de råsockerbruk, vid hvilka raffineradt
socker icke fram ställes, ej behöfva omgifvas med stängsel; och torde därför
kostnaderna kunna beräknas till ett afsevärdt mindre belopp, eller i
mildt tal till högst 300,000 kronor. Angående sättet för nu ifrågavarande
anordningars utförande finnas bestämmelser intagna bland
öfvergångsstadgandena i förslagets 47 §.
Att därmed icke är afsedt, att staten ikläder sig underhållskostnaderna
af ifrågavarande anordningar, sedan desamma anbragts, torde falla
af sig själft.
Da de förändrade anordningar, som genom konsumtionsskatts
införande blifva erforderliga, ej lära hinna att genomföras under den
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
korta lid, som kan komma att förflyta från en blifvande ny förordnings
utfärdande, intill dess årets betkampanj tager sin början, torde förordningens
trädande i kraft icke böra bestämmas till en tidigare tidpunkt
än den 1 september 190G. Huru vid själfva öfvergången skall förfaras,
på det att i fabrikerna befintligt socker, som redan drabbats af betskatt,
må undandragas den nya konsmntionsskatten, föreskrifves i förslagets
48 §. De befintliga lagren måste tydligen undergå inventering och till
sin beskaffenhet undersökas medelst kemisk analys i och för beräkning
af det utbyte i raffinad, som dåra! kan erhållas. Sockret inlägges därefter
i magasin under kronans lås, och i kontrollpersonalens räkenskaper
tillgodoföres tillverkaren den på det beräknade utbytet belöpande, konst:!
nation sskatten. Såväl de kemiska undersökningarna som inventeringen
blifva visserligen förenade med åtskilligt besvär och äfven en del extra
kostnad. Dessa svårigheter, hvilka vid öfvergång till ett förändradt
beskattningssystem icke gärna kunna undvikas, äro emellertid af tillfällig
art och torde för öfrig!, blifva jämförelsevis mindre framträdande
därigenom, att de i fabrikerna inneliggande lagren vid den tid af året,
då förordningen skulle träda i kraft, pläga vara jämförelsevis obetydliga.
Af skäl, som jag anhåller senare få särskild! närmare utveckla,
anser jag emellertid, att, i afvaktan på den blifvande nya lagstiftningens
ikraftträdande, den nu stadgade utby tesberäkningen vid beskattningen
af hvitbetssockertillverkningen bör redan från och med den 1 september
innevarande år något höjas. Dock ant) aller jag'' att redan här fa föl utskicka,
att denna höjning enligt min mening lämpligen bör stanna vid
en procent, så att etthundra kilogram råa (ej torkade) hvitbeta* antagas
lämna ett utbyte af tretton, i stället för nu tolf, kilogram socker.
Då den nya förordningen om beskattning ad socker skulle träda
i tillämpning med början af september manad 1906, blir emellertid eftei
all sannolikhet häraf'' en följd, att största delen af den inkomst, som,
ifall nu gällande beskattningssystem bibehölles, under samma år vore
af skatten å sockertillverkningen att påräkna, först senare kommer att
inflyta i statskassan. Alldenstund det socker, som kommer att tillverkas
af 1906 års betskörd, icke är afsedt att blifva föremal för beskattning,
förr än då det såsom fullfärdig vara utlämnas till fritt bruk eller, i den
män anstånd med skattens erläggande beviljats, än senare, måste man
nämligen antaga, att skatten för detta socker, åtminstone till allra största
delen, icke kommer att inbetalas förr än efter 1906 års utgång. Detta
innebär så tillvida en olägenhet, som det inkomstbelopp, hvilket i det
för Riksdagen framlagda förslaget till riksstat för år 1906 upptagits
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 76.
under skattetiteln hvitbetssockertillverkningsafgift, icke under året kan
annat än till en del påräknas. Eu dylik olägenhet kan emellertid, ifall
man beslutar sig för en öfvergång till ett system med konsumtionsbeskattning,
svårligen undvikas. Hvilken tidpunkt man än väljer för
det nya systemets ikraftträdande, vållar nämligen alltid olikheten i denna
beskattningsmetod och den nu hos oss gällande en framflyttning af
tiden för skatteinbetalningen. Då den omständigheten, att skatten något
senare inflyter, icke innebär någon verklig förlust i statsinkomst, lärer
man dock af berörda anledning icke böra rygga tillbaka för systemets
införande. För täckande af den brist, som i följd däraf kommer att
uppstå i statsregleringen för nästkommande år, blifver emellertid nödvändigt
att utfinna någon utväg; och anhåller jag att framdeles få
framlägga förslag angående sättet för beredande af medel ej mindre
härtill än äfven för bestridande af ofvan omförmälda till i rundt tal
800,000 kronor beräknade, af öfvergången till det nya beskattningssystemet
föranledda utgifter.
I öfrigt ber jag att i detta sammanhang få tillägga, att, alldenstund
det förslag till ny författning i förevarande ämne, hvilket jag
nu går att framlägga, vid den beräkning af statsverkets inkomster
under nästa år, hvarför redogörelse lämnats i det vid innevarande års
stat sv erksproposition fogade statsrådsprotokollet öfver finansärenden af
den 14 nästlidne januari, ännu endast förelåg i ofullbordadt skick, jagansåg
mig sakna anledning att då föreslå, att ofvannämnda skattetitel
skulle vid uppgörande af statsregleringen för samma år beräknas till
annat belopp än det, hvarmed detsamma upptagits i riksstaten för innevarande
år.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i
öfverensstämmelse med hvad han sålunda anfört upprättadt förslag till
förordning om beskattning af socker, hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga
samma förslag.
Hvad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen Regenten bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.
Ex protocollo:
Erik Öländer.
Bill. till Riksd. Prof. 1905. 1 Sami. 1 Afd. 36 Käft.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1905:178 Skrifvelse till Konungen, angående beskattningen af socker. s. 1 i texten
- BevU 1905:33 Memorial, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande punkten om af bevillningsutskottets betänkande n:o 21 angående beskattningen af socker. s. 7 i texten
- BevU 1905:21 Betänkande, angående beskattningen af socker. s. 1 i texten