Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgift^ i

1906-04-18 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1906:126, Angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgift^ i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

1

N:o 126.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående vissa

ändringar i gällande förordning angående stämpelafgift^

i gifven Stockholms slott den 18 april 1906.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att besluta, dels att 8, 9, 27 och 54 §§ i nådiga förordningen

angående stämpelafgiften skola erhålla den ändrade lydelse, härvid

fogade förslag utvisar, dels ock att de i 8 och 54 §§ af förslaget

införda bestämmelser angående aktie- och lottbrefs förseende med stämpel,

då sådan handling af vederbörande bolag utfärdas, och ansvar för underlåtenhet

att i sådant fall belägga densamma med föreskrifven stämpel

skola träda i kraft den 1 juli 1906, men öfriga i förslaget innefattade

nya eller förändrade bestämmelser den 1 januari 1907.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF.

Elof Biesért.

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

Förslag

till

ändrad lydelse af 8, 9, 27 och 54 §§ i nådiga förordningen angående

stamp elafgiften den 2 juni 1899.

8 §•

Följande enskilda handlingar skola förses med stämpel på sätt

här nedan stadgas.

A) Bouppteckning, Fideikommissbref om fast egendom, Gåfvobref,

Morgongåfvobref, Testamente och Äktenskapsförord:

Fideikommissbref om fast egendom skall, då det för lagfart företes,

förses dels med stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde, dels och med ytterligare stämpel enligt de grunder, som

äro stadgade för beräkning af stämpel å andel i död mans bo, för

samma värde efter afdrag ej mindre för den i egendomen intecknade

gäld, som vid siste fideikommissariens död kan vara obetald, samt för

hvad den nye fideikommissarien enligt fideikommissbrefvet kan vara

skyldig till annan utgifva, än äfven för det enligt 17 § beräknade

kapitalvärdet af nyttjanderätt till eller afkomst af egendomen i dess

helhet eller någon del däraf, därest sådan rätt visas tillkomma annan

än den nye fideikommissarien.

Sökes på grund af fideikommissbref lagfart senare än efter lagbort

ske, skall utöfver den stämpel, som nu är sagd, å fideikommissbrefvet

läggas stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Se för öfrigt 10, 13, 17, 18 och 19 §§.

Gåfva af fast egendom: afhandling därom skall, då den för lagfart

företes, förses med stämpel till nedannämnda belopp:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 80

öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Sökes på grund af afhandling, hvarom här är fråga, lagfart senare

än efter lag bort ske, skall afhandlingen förses med stämpel till dubbla

beloppet af hvad nyss för hvarje fall är stadgadt.

Se för öfrigt 10, 13 och 19 §§.

Gåfva af läs egendom: afhandling därom skall vid utgifvandet

förses med stämpel till nedannämnda belopp:

då egendomen gifvits till skyldeman i rätt nedstigande led: 60

öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde; samt

i annat fall: 1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde.

Bortgifves genom afhandlingen aktie eller lott i solidariskt bankbolag,

och skall, enligt hvad nedan stadgas, aktie- eller lottbrefvet på

grund af öfverlåtelsen beläggas med stämpel, må vid beräknande af

den stämpel, hvarmed afhandlingen skall förses, afdragas beloppet af

den för aktie- eller lottbrefvet föreskrifna stämpel.

Morgongåfvobref — — —

Testamente om fast egendom skall, då det för lagfart företes, utöfver

den stämpel, som, enligt hvad ofvan stadgas, kan erfordras, förses

med särskild stämpel af 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens

värde, eller, ifall lagfarten sökes senare än efter lag bort ske,

af 1 krona 20 öre för hvarje fulla 100 kronor af nämnda värde.

Se för öfrigt 10, 13, 16, 17 och 19 §§.

Äktenskapsförord — —------------

B) Öfriga stämpelpliktiga enskilda handlingar:

Afkomst eller annan förmån af fast egendom: — — — — — —

Aktiebref, som af inländskt aktiebolag utfärdas för ökning af det

vid bolagets bildande tecknade aktiekapitalet, skall, innan brefvet

af bolaget utgifves, förses med stämpel af 10 öre för hvarje fulla 10

kronor af det belopp, hvarå den i brefvet afsedda aktie lyder, eller, om

brefvet utfärdats å två eller flera aktier, af det belopp, hvarå aktierna

sammanlagdt lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition No 126.

erläggas betalning med högre belopp än det, hvarå aktien lyder,

stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet. " För

stämpelbeläggningens behöriga fullgörande svare ledamöterna i bolagets

styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen enligt bolagets

beslut uppdragits åt eu eller flera af dem, dessa ledamöter.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva aktie i inländskt aktiebolag,

skall aktiebrefvet vid öfverlåtelsen förses med stämpel af 5 öre

för hvarje fulla 20 kronor af aktiens värde. Detta värde skall anses

utgöra det efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af den

utdelning, som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår, beträffande

hvilka beslut rörande frågan om utdelning å aktier, medförande

enahanda rätt som den ifrågavarande, af bolaget fattats,

eller, ifall beslut i sådant hänseende föreligga allenast i fråga om två

räkenskapsår, för dessa år; skolande vid beräkningen af medelvärdet

tagas i betraktande jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket enligt bolagets

beslut ingen utdelning skall äga rum. Har beslut i fråga om utdelning

fattats endast beträffande ett räkenskapsår, skall det efter enahanda

grund kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,

läggas till grund för stämpelns beräkning.

Finnes aktiebrefvet vid öfverlåtelsen i utlandet, skall stämpelbeläggning

på grund af öfverlåtelsen ske, då aktiebrefvet för nye ägarens

räkning hit till riket inkommer.

Har för det eller de räkenskapsår, till hvilka, enligt hvad ofvan

för hvarje fall är stadgadt, hänsyn vid stämpelns beräkning skall tagas,

ingen utdelning å aktier med enahanda rätt som den ifrågavarande

beslutits, eller har beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår

fattats, vare aktiebrefvet från stämpel fritt.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva aktie i utländskt aktiebolag,

skall aktiebrefvet, om det här i riket finnes, vid öfverlåtelsen

förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 20 kronor af aktiens

nominella värde.

Anvisning — — •—■ — —--— —--— - — — —

Köp af fast egendom: afhandling därom eller af offentlig myndighet

utfärdad köpehandling skall, då den för lagfart företes, förses med

stämpel af 80 öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde;

dock att köpeafhandling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag,

som icke drifver bankrörelse, bör beläggas med stämpel af 1 krona 60

öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 126.

Sökes på grund af köpeafliandling lagfart senare än efter lag bort

ske, skall afhandlingen förses med stämpel till dubbla beloppet af hvad

nyss för hvarje fall är stadgadt.

Där köpeafhandling, utan tillägg till eller förändring i stadgade

villkor, öfverlåtes inom den för lagfart föreskrifna tid, räknadt från

första fånget, och inom samma tid för lagfart företes, äger stämpelbeläggning

rum allenast för sista fånget.

Fångeshandling, på grund hvaraf sökes lagfart å järnväg, är

från stämpel fri.

Köp af lösören, hvilka i säljarens vård kvarblifva:--— — —

Lifränta--— — — — — — — — — — — — — — —

Lottbref, som af inländskt solidariskt bankbolag för ökning af grundfonden

eller genom tillskott af kommanditlottägare bildad särskild

fond utfärdas, skall, innan brefvet af bolaget utgifves, förses med

stämpel af 10 öre för hvarje fulla 10 kronor af det belopp, hvarå

den i brefvet afsedda lott lyder eller, om brefvet utfärdats å två eller

flera lotter, af det belopp, hvarå lotterna sammanlagdt lyda; dock att,

ifall enligt bolagets beslut för lott skall erläggas betalning med högre

belopp än det, hvarå lotten lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande

till det högre beloppet. För stämpelbeläggningens behöriga fullgörande

svare ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen öfver stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flere af dem,

dessa ledamöter.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva lott i inländskt solidariskt

bankbolag, skall lottbrefvet förses med stämpel af 5 öre för hvarje

fulla 20 kronor af lottens värde. Detta värde skall anses utgöra det

efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af den utdelning,

som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår, beträffande

hvilka beslut rörande frågan om utdelning å lotter, medförande enahanda

rätt som den ifrågavarande, af bolaget fattats, eller, ifall beslut i

sådant hänseende föreligga allenast i fråga om två räkenskapsår, för

dessa år; skolande vid beräkningen af medelvärdet tagas i betraktande

jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket enligt bolagets beslut ingen

utdelning skall äga rum. Har beslut i fråga om utdelning fattats

endast beträffande ett räkenskapsår, skall det efter enahanda grund

kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,

läggas till grund för stämpelns beräkning.

Finnes lottbrefvet vid öfverlåtelsen i utlandet, skall stämpelbeläggning

på grund af öfverlåtelsen ske, då lottbrefvet för nye ägarens

räkning hit till riket inkommer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 126.

Har för det eller de räkenskapsår, till hvilka, enligt livad ofvan

för hvarje fall är stadgadt, hänsyn vid stämpelns beräkning skall tagas,

ingen utdelning å lotter med enahanda rätt som den ifrågavarande

beslutits, eller har beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår

fattats, vare lottbrefvet från stämpel fritt.

Öfverlåtes genom köp, byte eller gåfva lott i utländskt solidariskt

bankbolag, skall lottbrefvet, om det här i riket finnes, vid öfverlåtelsen

förses med stämpel af 5 öre för hvarje fulla 20 kronor af lottens nominella

värde.

Skattelösen af kronojord: bref eller resolution därå skall, då handlingen

för lagfart företes, förses med stämpel af 5 kronor; dock att

dylik handling, på grund hvaraf lagfart sökes för aktiebolag, som icke

drifver bankrörelse, bör förses med stämpel af 10 kronor.

Sökes på grund af handling, hvarom här är fråga, lagfart senare

än efter lag bort ske, skall handlingen förses med stämpel till dubbla

beloppet af hvad ofvan för hvarje fall är stadgadt.

Skog saf verkning----— — ■—• — — — —--— — —

9 §•

Till köpe- och bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, bestå

kontrahenterna hälften hvardera till stämpeln, om ej annorlunda därom

slutadt är; dock vare nye ägaren pliktig att ensam vidkännas den förhöjning

i stämpeln, som kan inträda i följd däraf att lagfart sökes

senare än efter lag bort ske.

Då lagfart sökes å fång, som skett i enlighet med gällande författningar

om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof eller

om afledning af vatten, skall stämpeln af lagfartssökanden ensam gäldas.

Stämpelafgift, som för bouppteckning utgått ur död mans bo,

skall arfvingar och testamentstagare emellan så gäldas, att en hvar

af dem består så mycket af samma afgift, som enligt de för beräkning

af sagda stämpelafgift stadgade grunder å hans andel i boet

belöper.

27 §.

Stämplar skola vara att tillgå af följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar å 50 öre samt 1, 1,2 5, 1,50, 2 och 3 kronor, samt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar a 5, 10, 15, 20, 25, 30,

40, 50, 60 och 75 öre samt 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 20, 25,

50, 75, 100, 200 och 500 kronor.

54 §.

1. Den, som utgifver växel, anvisning, invisning, handling, som

innefattar uppdrag om inkassering af penningar och emot hvars företeende

eller aflämnande betalning fordras, kvittens, som, för inkassering

af penningar genom annan person än fordringsägaren, från en ort till

en annan försändes, eller bevis om insättning å depositionsräkning hos

bank eller bankir eller å kapitalräkning utan att därvid förse handlingen

med stadgad stämpel, så ock den, som öfverlåter eller till godkännande

eller betalning företer å utrikes ort utfärdad växel, anvisning, invisning,

sådan handling, innefattande uppdrag om inkassering, eller sådant

kvittens, som ofvan säges, utan att handlingen är med föreskrifven

stämpel försedd, skall bota tio gånger den felande stämpelns belopp;

dock vare minsta bot fem kronor.

2. Åsidosätter någon hvad i 8 § finnes föreskrifvet om stämpelbeläggning

af aktie- eller lottbref, då det af aktiebolag eller solidariskt

bankbolag utfärdas, böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

3. Den, som för egen eller annans räkning öfverlåter aktie eller

lott i solidariskt bankbolag utan att vid öfverlåtelsen förse aktie- eller

lottbrefvet med föreskrifven stämpel, så ock den, som på grund af

öfverlåtelse mottager sådan handling, hvilken icke blifvit med föreskrifven

stämpel försedd, utan att belägga handlingen med felande stämpel,

böte tio gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot

fem kronor.

4. Inkommer på grund af öfverlåtelse af aktie eller lott i solidariskt

bankbolag aktie- eller lottbrefvet för nye ägarens räkning hit

till riket, och underlåter han att inom en månad efter mottagandet förse

brefvet med stadgad stämpel, böte som i 3 mom. är sagdt.

5. Den obligationsutgifvare, som utlämnar obligation utan att

därvid förse handlingen med stadgad stämpel, så ock den, som belånar,

försäljer eller på hvad sätt det vara må öfverlåter i utlandet utgifven

obligation, utan att handlingen är försedd med föreskrifven stämpel

eller sådan påteckning af magistrat, som här ofvan under rubriken

obligation i 8 § omförmäles, skall bota tjugu gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

6. Den obligationsutgifvare, som här i riket utlämnar obligation,

som är dagtecknad före den 1 Januari 1895, samt underlåter att förse

obligationen med den i 20 § föreskrifna anteckning, skall bota tjugu

gånger den å bandlingen belöpande stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

7. Utgifvare af gåfvobref om lös egendom eller af köpe- eller

bytesbref om fartyg skall för underlåtenhet att vid utgifvandet förse dylik

handling med stadgad stämpel bota två gånger den felande stämpelns

belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

8. Agent för utländsk försäkringsgifvare, som utlämnar kvittens

å premie, utan att detta är behörigen med stämpel försedt, böte för

hvarje gång sådant sker två gånger den felande stämpelns belopp; dock

vare minsta bot tjugufem kronor.

9. Underlåter testamentstagare, som erhållit vederbörande arfvinges

godkännande af testamente, till livilket testamentstagaren veterligen

hänsyn icke tagits vid stämpelbeläggning af bouppteckningen efter

testamentsgifvaren och hvilket icke heller blifvit för bevakning vid domstol

företedt, att, då tid för testamentsbevakning ute är och en månad förflutit

sedan godkännande erhållits, förse testamentet med föreskrifven

stämpel, böte två gånger den felande stämpelns belopp; dock vare minsta

bot tjugufem kronor.

10. Där handling, i afseende å hvars stämpelbeläggning ansvar

i 1, 5, 7 eller 8 mom. stadgas, icke blifvit af den, hvilken stämpelbeläggningen

ålegat, försedd med behörig stämpel, vare äfven den,

hvilken såsom bevis om förvärfvad rättighet, mottager handlingen eller

densamma för annans räkning försäljer, belånar eller till godkännande

eller betalning företer utan att belägga den med felande stämpel, underkastad

det för felaktig eller försummad stämpelbeläggning af handlingen

stadgade ansvar.

11. Den, som uppgifver död mans bo, men därvid uppsåtligen

döljer undan tillgång af det värde eller lämnar annan falsk uppgift af

sådan beskaffenhet, att bouppteckningen af den anledning blifvit belagd

med stämpel till lägre belopp, än eljest vederbort, böte två gånger den

felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor; och må

den domstol, där bouppteckning skall ingifvas, på yrkande, vid underrätt

af allmän åklagare och vid hofrätt af advokatfiskal, vid vite tillhålla den,

som uppgifva död mans bo, att med ed fästa uppgiftens riktighet.

12. I de fall, hvarom sägs i denna §, följe ock skyldighet att

ersätta kronans förlust.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 126.

9

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 18 april 1906.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Biesért,

friherre Marks von Wurtemberg,

Schotte.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Biesért anförde i underdånighet

:

Vid underdånig föredragning den 13 sistlidne januari af de till

statsregleringen för år 1907 hörande frågor hemställde jag, att till

täckande af de för samma år beräknade statsutgifterna en ökad stämpelbeskattning

skulle anlitas; och föreslog jag i sådant hänseende dels

höjning af stämpelafgiften vid lagfart å köp eller byte af fast egendom

dels ock införande af stämpelafgift för aktier och banklotter, då

sådana af vederbörande bolag utsläppas eller från en till annan öfverlåtas.

Jag anhåller nu att få framlägga det förslag till ändringar i

gällande stämpelförordning, som däraf påkallas.

Bih. till Riksd. Prot. 1906. 1 Samt. 1 Åfd. 64 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 126.

I fråga om beloppet af de ifrågavarande stämpelafgifterna föreslog

jag vid ärendets föredragning den 13 januari med hänsyn till

storleken af då beräknade statsutgifter, dels att den allmänna lagfartsstämpeln,

hvilken nu utgör 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af

fastighetens värde, skulle höjas, för fastighet å landet till 80 öre och

för _ fastighet i stad till 1 krona, samt att de ifrågasatta stämpelafgifterna

för aktier och banklotter skulle bestämmas till eu procent

af värdet å aktie eller banklott vid emission af nya sådana — dock att

stämpelfrihet skulle medgifvas för aktier eller banklotter, som utsläppas

vid bildande af nya bolag — och en half procent af värdet, beräknadt

i visst förhållande till de senaste årens utdelning, vid öfverlåtelse.

Sedan dess hafva emellertid vid pröfningen af de utaf Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen framställda anslagskraf af Riksdagen gjorts

indragningar och besparingar, uppgående sammanlagdt till ganska afsevärda

belopp. Äfven med tagen hänsyn därtill, att den höjning af

punschskatten, som af Kungl. Maj:t föreslagits, icke af Riksdagen bitallits,

torde därför, enligt hvad af mig anställda beräkningar gifva vid

handen, till fyllande af statsutgifterna för nästkommande år — dem

gifvetvis oberäknade, som äro afsedda att täckas genom lånemedel —

ökad eller ny beskattning icke behöfva anlitas i fullt den utsträckning,

som af mig vid den förberedande behandlingen af statsregleringen

ställdes i utsikt.

Med anledning af nu berörda förhållanden har jag funnit mig

föranlåten att vidtaga sådan jämkning i de af mig förut i omförmälda

hänseenden framställda förslag, att stämpelafgiften vid ansökning om

lagfart å köp eller byte af fast egendom i regel skulle sättas till 80

öre för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde, såväl då ansökningen

gäller fastighet i stad som då densamma afser fastighet å landet,

samt att stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktie eller banklott skulle utgå

med endast en fjärdedels procent af aktiens eller lottens värde. I hvad

mån detta skulle föranleda till minskning i de förut beräknade inkomsterna

af de ifrågavarande afgifterna, därom anhåller jag att strax få

närmare yttra mig.

Under förutsättning att den allmänna lagfartsstämpeln höjes på

sätt jag nyss föreslagit, torde för bibehållande af den nuvarande

proportionen mellan den allmänna lagfartsstämpeln och den stämpelafgift,

som skall utgöras, då lagfart på grund af köpe- eller bytesaf

handling sökes för aktiebolag, som icke drifver bankrörelse, sistnämnda

afgift, hvilken nu utgår med 1 krona 20 öre för hvarje fulla 100 kronor

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 126.

af fastighetens värde, höra i motsvarande mån höjas, eller således till

1 krona 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af samma värde.

Därest en höjning till nämnda belopp af den allmänna lågtartsstämpeln

vid köp eller byte af fast egendom vidtages, lärer vidare af

skäl, som jag redan vid den tidigare behandlingen af hithörande frågor

framhållit, en motsvarande höjning jämväl af stämpelafgiften vid lagfart

å gåfva af fast egendom, som gifvits till skyldeman i rätt nedstigande

led — hvilken afgift enligt nuvarande bestämmelser utgår med 60 öre

för hvarje fulla 100 kronor af egendomens värde — böra äga rum.

I enlighet härmed skulle således äfven sistnämnda afgift höjas till

80 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde.

Däremot erfordras icke någon förhöjning i den nu stadgade

stämpelafgiften vid lagfart å gåfva af fast egendom, som gifvits till

annan än skyldeman i rätt nedstigande led. Sistberörda afgift utgår

nämligen redan nu med 1 krona 60 öre för 100 kronor, eller således

med samma belopp som det högsta, hvithet enligt det af mig nu framställda

förslaget skulle ifrågakomma vid lagfart å köp eller byte.

Af inom finansdepartementet tillgängliga uppgifter angående beloppet

af de stämplar, som användts för stämpelbeläggning vid lagfart

af köpe- och bytesafhandlingar angående fast egendom samt gåfvobref

angående sådan egendom, gifven till skyldeman i rätt nedstigande led,

framgår, att under femårsperioden 1900—1904 dessa stämplar uppgått

till följande belopp:

år 1900: å köpeafhandlingar.......... kr. 1,853,818: 4 0

„ bytesafhandlingar ......... ,, 44,548: 2 0

,, gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led).................................__________11,511: 40 kr. 1,909,878: —

år 1901: å köpeafhandlingar........... kr. 1,811,110:65

„ bytesafhandlingar ........ „ 46,516: so

„ gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)................................_y,______12,668: — „ 1,870,295:4 5

år 1902: å köpeafhandlingar........... kr. 2,089,064:8 0

,, bytesafhandlingar......... „ 58,928: 2 0

,, gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)................................______7,290:— }} 2,155,283: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 126.

år 1903: å köpeafhandlingar............ kr. 2,636,579: 7 0

„ bytesafhandlingar......... „ 99,143:4 0

„ gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)............................... „ 11,610: — „ 2,747,333: i o

år 1904: å köpeafliandlingar............ kr. 2,524,276: 15

,, bytesafhandlingar......... ,, 79,482: —

„ gåfvobref (till skyldeman

i rätt nedstigande

led)................................ „____________8,084: 2o „ 2,611,842:35

eller således i medeltal för dessa fem år 2,258,926 kronor 38 öre.

En tredjedel af detta belopp utgör 752,975 kronor 46 öre. Den

nu föreslagna böjningen i ifrågavarande stämpelutgifter — hvilken

höjning motsvarar en tredjedel af de nuvarande afgifternas belopp

— torde därför kunna antagas komma att medföra en ökning i statsinkomst

af minst 753,000 kronor.

Enligt den till innevarande års Riksdag aflåtna nådiga propositionen

angående statsverkets tillstånd och behof beräknades, under där

angifna förutsättningar, de föreslagna höjningarna i lagfartsstämpeln

tillföra statsverket en ökad inkomst af 1,100,000 kronor. Genom den

nu gjorda modifikationen i förslaget skulle således den i ifrågavarande

hänseende beräknade ökningen i statsinkomst minskas med 347,000 kronor.

I samband med frågan om lagfartsstämpelns höjande i nu omförmälda

fall tillåter jag mig att upptaga äfven en annan fråga, hvilken

med den förra, åtminstone delvis, äger sammanhang.

Såsom allmänt kändt torde vara, inträffar ofta, att den lagstadgade

skyldigheten att inom viss tid söka lagfart eftersättes och att ansökning

om lagfart göres först långt efter den i lag föreskrifna tiden.

Häremot finnes för närvarande intet annat direkt korrektiv, än att rätten

kan, på yrkande af allmänna åklagaren eller af den, hvars rätt är af lagfartsansökningen

beroende, genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra

sitt åliggande. Detta korrektiv har emellertid, enligt hvad erfarenheten

gifver vid handen, visatj sig icke vara tillräckligt verksamt. Då det

tydligen ur flera synpunkter är af vikt, att lagens stadgande i ifrågavarande

hänseende efterlefves, synas kompletterande bestämmelser i

sådant syfte erforderliga. Detta torde utan rubbning i gällande förordning

om lagfart i ganska väsentlig mån kunna vinnas genom att i det

fall, att fångeshandlingen för lagfart företes först efter föreskrifven tid,

höja beloppet af den stämpel, hvarmed handlingen eljest vid ansökning

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

om lagfart skall förses; och vill jag, efter samråd med chefen för

justitiedepartementet, i sådant afseende föreslå, att, under nämnda förutsättning,

ifrågavarande stämpelafgift bestämmes till dubbla beloppet

af hvad eljest skulle utgå.

Enligt gällande bestämmelser ifrågakommer särskild lagfartsstämpel

icke vid ansökan om lagfart på grund af giftorätt, arf eller skifte af

bolags samfällda gods. Ett stadgande i förevarande syfte skulle alltså

icke erhålla tillämpning å alla de fall, då lagfart sökes efter utgången

af den föreskrifna tiden. Denna omständighet synes dock icke innefatta

något afgörande hinder mot den föreslagna förändringen.

De handlingar, hvilka stadgandet sålunda skulle träffa, äro fideikommissbref,

gåfvobref och testamenten om fast egendom, samt köpeoch

bytesafhandlingar om sådan egendom äfvensom bref eller resolutioner

om skattelösen af kronojord. Att den för nu ifrågavarande fall

föreslagna höjningen af stämpelafgiften vid lagfart icke afser den stämpelafgift,

som vid ansökan om lagfart på grund af fideikommissbref eller

testamente utgör en motsvarighet till arfsskatten och utgår efter enahanda

grunder, som gälla för beräkning af stämpel å andel i död mans

bo, utan endast den särskilda lagfartsstämpeln, hvilken nu är bestämd

till 60 öre för hvarje fulla 100 kronor af fastighetens värde, framgår

af hvad jag förut yttrat.

I det föreliggande förslaget till ändringar i stämpelförordningen

hafva intagits bestämmelser äfven i nu angifna syfte.

Därest dessa bestämmelser i förordningen införas, torde detta böra

föranleda jämkning i ett i stämpelförordningen nu förekommande stadgande.

19 § af förordningen är nämligen föreskrifvet, att till köpeoch

bytesbref, på grund hvaraf lagfart sökes, kontrahenterna skola, om

ej annorlunda aftalats, bestå hälften hvardera till stämpeln. Enär det

emellertid icke kan anses med billighet öfverensstämmande, att en

tidigare ägare får vidkännas högre stämpelbeskattning på grund af

den nye ägarens försummelse, torde till nämnda stadgande böra göras

ett tillägg af innehåll, att nye ägaren ensam skall bestå den förhöjning

i stämpeln, som kan inträda i följd däraf, att lagfart sökes senare än

efter lag bort ske.

Hvad angår den föreslagna stämpelafgiften vid emission af aktier

eller banklotter, synes denna afgift, såvidt angår aktier, böra utgå, så

snart dessa tillhöra en emission, vidtagen för ökning af det vid bolagets

bildande tecknade aktiekapital och, i fråga om lotter i solidariska

bankbolag, icke blott vid emission af nya hufvudlotter för ökning af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 126.

grundfonden, sådan denna ursprungligen bestämts, utan äfven vid emission

af nya kommanditlotter för ökning af den förut bestämda kommanditfonden.

Nyssnämnda stämpelafgift synes lämpligast böra beräknas i förhållande

till det belopp, hvarå aktien eller banklotten lyder, såvida ej

enligt bolagets beslut för densamma skall erläggas betalning med högre

belopp, i hvilket fall stämpeln bör beräknas efter det högre beloppet.

Då aktie kan lyda å så lågt belopp som tio kronor, bör stämpeln

lämpligen sättas till tio öre för hvarje fulla tio kronor af det belopp,

hvarå stämpeln skall beräknas.

Uppbörden af stämpelafgiften synes enklast kunna ske genom

aktie- eller lottbrefvets beläggande med stämpel. I kontrollens intresse

synes ansvarigheten för, att föreskrifterna om stämpelbeläggningen

varda behörigen iakttagna, böra åligga samtliga ledamöter i vederbörande

bolags styrelse, såvida ej styrelsen uttryckligen öfverlämnat

tillsynen öfver nämnda föreskrifters fullgörande åt en eller flera af

styrelsens ledamöter, i hvilket fall ansvarigheten bör åligga desse.

Då i förslaget beträffande aktiebref stadgas, att sådan handlingskall

förses med stämpel, då den af aktiebolag för ökning af aktiekapitalet

utfärdas, åsyftas därmed äfven aktiebref, som utfärdas af

bankaktiebolag, något som jag anser mig böra anmärka därför, att i

lagen om bankaktiebolag sådant bolags aktiekapital benämnes grundfond.

Vidkommande stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier eller banklotter,

skulle denna, enligt det uppgjorda förslaget, utgå vid öfverlåtelse,

som äger rum mellan lefvande, eller, närmare bestämdt, vid öfverlåtelse

genom köp, byte eller gåfva, men däremot icke vid öfverlåtelse genom

testamente, i hvilket fall öfverlåtelsen redan nu är föremål för beskattning

enligt de grunder, som gälla i fråga om stämpelafgift för

andel i död mans bo.

På sätt jag får anledning att längre fram närmare beröra, skulle

enligt förslaget äfven vid öfverlåtelse af aktier och banklotter afgiften

uttagas genom aktie- eller lottbrefvets förseende med stämpel.

I detta sammanhang vill jag i förbigående nämna, att, enär enligt

gällande stämpelförordning afhandling om gåfva af lös egendom skall

vid utgifvandet förses med stämpel — utgörande, då egendomen gifvits

till skyldeman i rätt nedstigande led, 60 öre för hvarje fulla 100 kronor

af egendomens värde och i annat fall, 1 krona 60 öre för hvarje fulla

100 kronor af samma värde — till undvikande af dubbelbeskattning i

det fall att aktie eller banklott bortgifves genom skriftlig afhandling

i förordningen inrymts ett stadgande af innehåll, att, ifall genom

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 126.

sådan afhandling- bortgifves aktie eller banklott under sådana förhållanden,

att aktie- eller lottbrefvet på grund af öfverlåtelsen skall förses

med stämpel, vid beräknandet af den stämpel, hvarmed afhandlingen

skall förses, afdrag må göras med beloppet af den för aktie- eller lottbrefvet

föreskrift^ stämpel.

Stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier och banklotter synes böra

komma till användning icke blott vid öfverlåtelse af aktier och banklotter,

utfärdade af svenska bolag, utan äfven vid öfverlåtelse af dylika papper,

utfärdade af utländska bolag. I fråga om inländska aktier och banklotter

synes afgiften böra utgå icke allenast i det fall, att aktie- eller lottbrefvet

vid öfverlåtelsen finnes inom landet, utan äfven i fall handlingen på grund

af öfverlåtelse hit till riket inkommer, i hvilket sistnämnda fall stämpelbeläggningen

tydligtvis måste åläggas mottagaren, d. v. s. den nye

ägaren. Att indraga äfven sistnämnda fall under beskattningen synes

nödvändigt för att förekomma, att bestämmelserna om stämpelafgift vid

öfverlåtelse!’ af ifrågavarande papper skulle kringgås på det sätt att

dylika transaktioner anförtroddes åt utländska mellanhänder.

Hvad angår utländska aktier och banklotter torde däremot afgiften

endast böra ifrågakomma i det fall, att aktie- eller lottbrefvet vid öfverlåtelsen

finnes inom landet.

Som närnndt,, afsåg det af mig tidigare framlagda förslaget, att

den nu ifrågavarande stämpelafgiften skulle beräknas i visst förhållande

till de senaste årens utdelning å den öfverlåtna aktien eller banklotten.

Att i detta fall lägga det nominella värdet till grund för stämpelns

beräkning syntes mig nämligen — åtminstone såvidt angår inländska

papper — icke böra ifrågakomma, då ju en akties eller banklotts värde

i innehafvarens hand ofta representerar ett helt annat värde än det

nominella. Med afseende härå och då en för hela riket gällande officiell

notering af papper af ifrågavarande slag icke hos oss förekommer,

ansåg jag den lämpligaste utvägen vara, att stämpeln sattes i visst förhållande

till utdelningen å aktien eller banklotten. Enär emellertid

utdelningen kan under olika år högst betydligt växla, har det synts mig

lämpligt att till grund för beräkningen lägga medelvärdet af den utdelning,

som för de vid öfverlåtelsen senast förflutna räkenskapsåren må

hafva beslutits i fråga om aktier eller lotter, medförande samma rätt

i bolaget som den aktie eller lott, öfverlåtelsen gäller, därvid således

endast sådana räkenskapsår skulle komma i betraktande, beträffande

hvilka bolaget fattat beslut i fråga om utdelning å ifrågavarande aktier

eller lotter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

Med hänsyn till önskvärdheten häraf, att rörelsen icke i förevarande

afseende må betungas med mera besvärande band än nödigt, torde

antalet af de år, till hvilka hänsyn sålunda bör tagas, under alla förhållanden

böra begränsas till tre. Därest beslut, hvarom nyss nämnts,

endast i fråga om två räkenskapsår af bolaget fattats, måste man

gifvetvis nöja sig med att lägga dessa års utdelning till grund för

beräkningen af medelvärdet. Föreligger åter sådant beslut endast i fråga

om ett räkenskapsår, synes det bäst öfverensstämma med det föreslagna

beräkningssättet i andra fall att låta värdet af detta års utdelning tjäna

till utgångspunkt för beräkningen.

I enlighet med nu angifna grunder har i det föreliggande förslaget

för beräkningen af stämpeln vid öfverlåtelse af sådana handlingar,

hvarom här är fråga, föreskrifvits, att aktiens eller lottens värde skall

anses utgöra det efter fem för hundrade kapitaliserade medelvärdet af

den utdelning, som må hafva bestämts för de tre senaste räkenskapsår,

beträffande hvilka beslut rörande frågan om utdelning å aktier eller

lotter, medförande enahanda rätt som den ifrågavarande aktien eller

lotten, af bolaget fattats, eller, ifall beslut i sådant hänseende föreligger

allenast i fråga om två räkenskapsår, för dessa år, samt att, där beslut

i frågan fattats endast beträffande ett räkenskapsår, det efter enahanda

grund kapitaliserade värdet af samma års utdelning, där sådan beslutits,

skall läggas till grund för beräkningen. För tydlighetens skull har i

fråga om sättet för beräkningen af förenämnda medelvärde tillagts, att

därvid skall tagas i betraktande jämväl sådant räkenskapsår, för hvilket

enligt bolagets beslut ingen utdelning skall äga rum.

Såsom eu följd af nu omförmälda bestämmelser har vidare stadgats,

att, ifall för det eller de räkenskapsår, till hvilka hänsyn vid stämpelns

beräkning sålunda skall tagas, ingen utdelning å bolagets aktier eller

lotter med samma rätt som den ifrågavarande aktien eller lotten beslutits,

eller ifall beslut i ämnet ännu icke för något räkenskapsår fattats,

stämpelfrihet vid öfverlåtelsen skall äga rum.

Nu omförmälda bestämmelser lämpa sig emellertid endast för beräkningen

af värdet å aktier och banklotter, som utfärdats af inländska

bolag. Med afseende å aktier och lotter i utländska bolag skulle det

nämligen helt visst ofta möta alltför stora svårigheter för den enskilde

att förskaffa sig tillförlitlig kännedom om de beslut, som af vederbörande

bolag fattats beträffande utdelningen å bolagets aktier eller lotter. Tilläfventyrs

skulle ock en generell regel om en dylik värdeberäkning

beträffande utländska papper icke alltid passa in på förhållandena i utlandet.

I fråga om utländska aktier och banklotter synes därför den

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 126.

lämpligaste utvägen vara att meddela en bestämmelse, enligt hvilken

värdet å dessa i ifrågavarande hänseende skall beräknas efter det

nominella värdet.

Bestämmes stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier och banklotter

till en fjärdedels procent, torde ett njtt slag af beläggningsstämplar,

utöfver dem, som enligt gällande stämpelförordning redan

finnas, blifva behöflig!, nämligen beläggningsstämplar å 5 öre. Visserligen

skulle detta, om stämpeln sattes till 10 öre för hvarje fulla 40

kronor, kunna undvikas, men då en sådan beräkningsgrund, med hänsyn

därtill att ifrågavarande papper merändels lyda å jämna hundratal,

synes mindre tjänlig, torde nyssnämnda utväg, hvarigenom stämpeln

skulle kunna bestämmas till 5 öre för hvarje fulla 20 kronor, få anses

lämpligare. Äfven i sådant fall blifva visserligen aktier och lotter å

smärre belopp vid öfverlåtelse fria från stämpel, men då stämpelfriheten

endast skulle tillgodokomma aktier och lotter å belopp understigande

20 kronor, och sådana endast kunna förekomma i bolag med jämförelsevis

obetydligt kapital, synes ett dylikt undantag från den allmänna regeln

om stämpelskyldighet vid öfverlåtelse af dylika papper icke böra föranleda

någon betänklighet.

Hvad angår uppbörden af stämpelafgiften vid öfverlåtelse af ifrågavarande

värdepapper torde, äfven i fråga om denna afgift, det enklaste

sättet vara att uttaga afgiften genom aktie- eller lottbrefvets förseende

med stämpel. På sätt jag redan förut omförmält, afser ock förslaget,

att uppbörden äfven i detta fall skulle sålunda örclnas.

Gifvet är emellertid, att svårighet möter att i tillämpningen göra

föreskrifterna om stämpelbeläggning af hithörande handlingar i nu ifrågavarande

fall fullt effektiva. Det skulle därför kunna ifrågasättas, huruvida

icke i sådant syfte bestämmelser borde meddelas, hvarigenom, med anknytning

till föreskrifterna om dylik öfverlåtelses registrering hos vederbörande

bolag, ansvarigheten för aktie- eller lottbrefvets behöriga

stämpling kunde läggas å bolaget eller dess styrelse, en åtgärd, hvilken

gifvetvis skulle kunna förknippas med anordningar, ägnade att i väsentlig

mån underlätta kontrollen öfver stämpelafgiftens utgörande. Detta

skulle emellertid nödvändiggöra genomgripande ändringar i den civila

lagstiftningen, hvilka, åtminstone för närvarande, icke synas böra för nu

förevarande ändamål ifrågakomma. I saknad af dylika bestämmelser torde

man, i likhet med hvad i fråga om stämpelbeläggning af vissa andra

med de nu ifrågavarande jämförliga handlingar är föreskrifvet, böra för

underlåtenhet att förse dessa med föreskrifven stämpel stadga ansvar,

Bih. till Riksd. Prof. 1906. 1 Sami. 1 Afd. 64 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

livilket emellertid, om det skall blifva tillräckligt verksamt, bör göras

tämligen strängt.

Om man, i öfverensstämmelse med hvad som redan gäller beträffande

stämpelbeläggning af vissa andra stämpelpliktiga enskilda handlingar,

lägger ansvaret för den behöriga stämpelbeläggningen vid öfverlåtelse

icke blott å den, som öfverlåter — respektive mottager —

handlingen, utan äfven å enhvar, hvilken för annans räkning öfverlåter

densamma, vinnes därigenom en ökad garanti för de ifrågavarande

bestämmelsernas behöriga efterlefnad.

De med anledning af de nya bestämmelserna om stämpelbeläggning

af aktier och banklotter påkallade ansvarsbestämmelser hafva införts

i stämpelförordningens 54 §.

Till förekommande däraf, att bolag, hvilka hafva för afsikt att

under den närmaste tiden emittera nya aktier eller lotter skulle, i syfte

att undvika den föreslagna emissionsstämpeln, tidigare än eljest vidtaga

en sådan åtgärd, hvarigenom tilläfventyrs den inkomst, staten för nästa

år skulle af nämnda stämpelafgift kunna påräkna, komme att betydligt

reduceras, synes det vara af vikt, att de föreslagna bestämmelserna i

denna del få erhålla laga kraft så snart som möjligt. Jag har därför

tänkt mig, att i förslaget skulle stadgas, att nyssberörda bestämmelser

skulle lända till efterrättelse redan från och med den 1 nästkommande

juli. Ofriga föreslagna nya eller förändrade bestämmelser torde däremot

icke böra träda i kraft förrän med nästa års ingång.

Enligt hvad jag vid föredragning den 18 sistlidne januari af de

till statsregleringen hörande frågor anförde, skulle enligt anställda beräkningar

den då ifrågasatta stämpelbeskattningen af aktier och lottbref

tillföra staten en inkomst af sammanlagdt 1,200,000 kronor.

Till närmare belysning häraf anhåller jag få meddela, att enligt

af patent- och registreringsverket meddelade uppgifter under femårsperioden

1901—1905 hos ämbetsverket registrerats anmälningar om

verkställd ökning af aktiebolags aktiekapital, däri ej inberäknadt bankaktiebolagen,

till följande belopp, nämligen:

år 1901 ..

1902

1903

1904 .......

1905 .......

kronor 66,797,413

48,791,472

36,811,566

47,667,415

49,457,962

eller i medeltal, i jämna krontal räknadt, 49,905,165 kronor.

Enligt till finansdepartementets bankbyrå ingångna rapporter har

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

668,676

5,076,370

39,493,578

42,214,728

49,676,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

under samma period bankaktiebolagen och de solidariska bankerna genom

emission af nya aktier eller lotter ökat sina fonder med följande belopp:

år 1901 ......................................... kronor

„ 1902 ......................................... „

„ 1903 .......................................... „

„ 1904 .......................................... „

„ 1905.......................................... „

eller i medeltal, i jämna krontal räknadt, 27,425,870 kronor.

Sammanläggas förenämnda båda medeltalssiffror, erhålles en summa

af 77,331,035 kronor, däraf 1 % — motsvarande den föreslagna emissionsstämpelns

belopp — utgör 773,310 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att omförmälda hos patent- och

registreringsverket gjorda anmälningar om verkställd ökning af vederbörande

aktiebolags aktiekapital endast afser ökningen af själfva aktiekapitalet

men däremot — i motsats till förenämnda till bankbyrån ingångna

rapporter — icke inbegriper hvad för emitterade nya aktier

därutöfver må hafva till bolagen erlagts, och tillförts andra bolagets

fonder. I verkligheten torde därför de till förstnämnda grupp sammanförda

aktiebolagens nya aktieemissioner under ifrågavarande femårsperiod

till beloppet hafva icke obetydligt öfverstigit förenämnda till

registrering anmälda ökningar i deras aktiekapital.

Med afseende härå skulle man, med nyssberörda medeltalsberäkning

till utgångspunkt, möjligen vara benägen att antaga, att den inkomst, som

af emissionsstämpeln under nästa år kan beräknas komma staten till

godo, skulle komma att uppgå till än större belopp än det sist angifna.

I anseende till den ovanligt starka emission, som för ökning af

bankernas fonder under senaste tiden ägt rum, synes dock försiktigheten

bjuda att för nästkommande år räkna med en något lägre medeltalssiffra

än nyss angifvits. Jag har därför ansett mig för ifrågavarande år

icke böra beräkna den föreslagna stämpelafgiften; vid utgifvande af nya

aktier och banklotter till högre belopp än 600,000 kronor.

Beträffande den föreslagna stämpelafgiften vid öfverlåtelse af dylika

värdepapper finnes naturligen icke någon statistik, som kan lämna tillförlitlig

ledning för beräkningen af den statsinkomst, som däraf kan påräknas.

Under förutsättning att, såsom enligt det af mig ursprungligen

framställda förslaget varit afsedt, nämnda stämpelafgift bestämts att utgå

med en half procent af det öfverlåtna värdet, torde emellertid statens

inkomst af samma stämpelafgift för nästkommande år kunnat beräknas

till samma belopp som emissionsstämpeln, eller 600,000 kronor, hvilket

jag ock, under berörda förutsättning, ansett mig kunna antaga. Man

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 126.

synes nämligen utan tvekan kunna utgå ifrån, att öfverlåtelse!’ af värdepapper

af ifrågavarande slag årligen förekomma i minst dubbelt så

stor utsträckning som den, hvari emission af dylika papper äger rum.

Därest, på sätt jag nu förordat, stämpelafgiften vid öfverlåtelse af aktier

och banklotter sättes till allenast en fjärdedels procent af det öfverlåtna

värdet, torde man därför, med tillämpning af enahanda beräkningsgrund,

kunna antaga, att ifrågavarande afgift för nästkommande år kommer

att inbringa staten eu inkomst af minst 300,000 kronor.

Om öfverlåtelsestämpeln bestämmes till endast en fjärdedels procent,

skulle detta, såsom af det anförda framgår, således kunna antagas föranleda

en minskning i de i statsverkspropositionen ifrågasatta stämpelafgifterna

å aktier och banklotter med 300,000 kronor.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett i

enlighet med de af honom uttalade åsikter affattadt förslag till ändrad

lydelse af 8, 9, 27 och 54 §§ i nådiga förordningen angående stämpelafgiften

den 2 juni 1899, hemställde departementschefen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå Riksdagen att dels antaga berörda förslag dels ock

besluta, att de i 8 och 54 §§ af förslaget införda bestämmelser angående

aktie- och lottbrefs förseende med stämpel, då sådan handling af vederbörande

bolag utfärdas, och ansvar för underlåtenhet att i sådant fall

belägga densamma med föreskrifven stämpel, skulle träda i kraft den 1

juli 1906, men öfriga i förslaget innefattade nya eller förändrade bestämmelser

den 1 januari 1907.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall; och skulle nådig proposition

till Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagan

litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo:

Hjalmar Rettig.

STOCKHOLM, ISÅAC MÅRCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1906.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1906:16 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpel af^''giften, dels ock i ämnet väckta m s. 1 i texten
  2. Rskr. 1906:170 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelafgiften, dels ock i ämnet s. 1 i texten