Sök i Ratio Lex

Angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande

1907-03-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:143, Angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 143.

1

N:o 143.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående förhöjning

af fonden för fiskerinäringens befrämjande;

gifven Stockholms slott den 27 mars 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för

denna dag vill Kungl. Magt bärmed föreslå Riksdagen att

dels bemyndiga riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren

f9?8.-1912 P.å rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens

befrämjande, i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp

som .finnes^ erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande

annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel ej mindre

bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose

ett årligt lånebehof af 750,000 kronor;

dels besluta, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden

för riksgäldskontoret förorsakas;

dels och besluta, att för lån, som efter ingången af år 1908, från

fonden beviljas, räntan skall utgå efter 3.6 procent, samt att i öfrig!

nuvarande villkor för lån från fonden fortfarande skola gälla.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kung], nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Ang. fonden

för -fiskerinäringens

befrämjande.

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å

Stockholms slott den 27 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Koos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Alfred Petersson

anförde härefter:

Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t vid 1891 års riksdag gjord

framställning beviljade Riksdagen på extra stat för år 1892 ett anslag

af 100,000 kronor till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande,

från hvilken fond, i man af tillgång och pa vissa af Riksdagen

angifna villkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd för anskaffande

af fiskebåtar och fiskredskap eller för anläggande af smärre

inrättningar för tillgodogörande och förädling af fiskets produkter. Där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 143.

jämte medgaf Riksdagen, att inflytande räntor å de från fonden utlämnade

lån finge ingå till fonden, för att tillsammans med donnas

öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål. För

höjning af fonden har Riksdagen därefter upprepade gånger beviljat

anslag, nämligen år 1899 100,000 kronor, år 1900 100,000 kronor, år

1902 500,000 kronor och år 1905 äfvenledes 500,000 kronor. Sistnämnda

bägge anslag anvisades att utgå med, det förra 100,000 kronor

förskottsvis under år 1902, 100,000 kronor år 1903, 100,000 kronor år

1904 och 200,000 kronor år 1905 samt det senare 250,000 kronor för

hvardera af åren 1906 och 1907. Med inräknande af det för år 1907

anvisade anslagsbeloppet utgjorde fondens behållning vid innevarande

års början 1,363,465 kronor 65 öre.

Rörande fondens användning och villkoren för erhållande af lån

ur densamma gäller för närvarande kungörelsen den 12 januari 1904.

Enligt densamma skall hushållningssällskap eller landsting ingifva framställning

om lån, för Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i samma län och för öfriga län till landtbruksstyrelsen.

Inom de belopp, hvaröfver enligt särskilda, af Kungl. Maj:t gifna bestämmelser

Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande och landtbruksstyrelsen

äga att förfoga, bevilja ''dessa myndigheter vederbörande hushållningssällskap

eller landsting lån från fonden, hvilka lån därefter

utbetalas till dem från statskontoret mot deras förskrifningar. Lånen

skola återbetalas inom högst tio år, med lika kapitalbelopp hvarje år

jämte upplupen ränta. Sedan ett års räntefrihet åtnjutits, förräntas

skulden efter 3 procent å oguldet kapitalbelopp. Hushållningssällskap

eller landsting utlånar i sin tur medlen till enskilda låntagare i summor

af högst 10,000 kronor. Dessa enskilda låntagare skola åtnjuta samma

räntefrihet, som nyss nämnts, och ej heller må högre ränta än efter 3

procent utkräfvas af dem.

Inom Göteborgs och Bohus län omhänderhafves låneförmedlingen

af landstingets förvaltningsutskott, hvaremot inom öfriga län hushållningssällskapen

varit låneförmedlare.

Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut årligen fastställt fondens

fördelning. Under de senare åren har denna bestämts sålunda, att

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län fått för

detta län disponera 80 procent och landtbruksstyrelsen för öfriga län

20 procent af fonden, inberäknade de belopp, för hvilka låntagare inom

de särskilda kretsarna redan svarade.

Nu har landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 29 novem- landtbruksber

1906 gjort framställning om ytterligare höjning af ifrågavarande styrelsen den

J ° ° 39 november

1906.

s. 4 Kontrollera mot PDF

I

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

fond. Därvid har styrelsen öfverlämnat en från Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i Göteborgs och Bohus län till styrelsen inkommen skrifvelse,

hvaruti meddelats, att enligt verkställda undersökningar det syntes

kunna beräknas, att för tillgodoseende af behofvet inom länet utaf lån

från berörda fond erfordrades för åren 1907 och 1908 minst 1,200,000

kronor, däraf hälften borde vara disponibel under innevarande år. Då

till täckande af detta behof borde främst användas den andel af den

nuvarande fonden, som vore disponibel och kunde tilldelas länet, skulle

den ökning af fonden, som erfordrades för länet, utgöras af skillnaden

mellan sagda andel och det angifna lånebehofvet.

Landtbruksstyrelsen bar beräknat summan af den nuvarande fondens

samtliga disponibla medel för år 1907 till 481,436 kronor 87 öre,

däraf statsanslag 250,000 kronor, inflytande amorteringar 219,436 kronor

87 öre samt inflytande räntor omkring 12,000 kronor. Då 80 procent

af nämnda totalsumma utgjorde ungefär 385,000 kronor, erfordrades

minst 200,000 kronor ytterligare för att kunna tillfredsställa lånebehofvet

för år 1907 inom Göteborgs och Bobus län. Denna beräkning syntes

landtbruksstyrelsen icke vara för hög med hänsyn, bland annat, därtill

att vid ansökningstidens utgång för 1906 års lån inom detta län varit

ingifna 256 ansökningar om lån till sammanlagdt belopp af icke mindre

än 877,300 kronor.

Beträffande lånebehofvet inom öfriga delar af riket för år 1907

har landtbruksstyrelsen ansett detta icke kunna beräknas till mindre

belopp, än som vid tiden för aflåtandet af styrelsens skrifvelse redan

tagits i anspråk för år 1906 eller 135,820 kronor. Då 20 procent af

förberörda af styrelsen beräknade disponibla totalsumma för år 1907

utgjorde omkring 96,000 kronor, skulle alltså för dessa delar af riket

ett belopp af ytterligare omkring 40,000 kronor behöfva tillföras fonden.

Tillhopa skulle alltså för båda kretsarna utöfver tillgängliga medel för

år 1907 erfordras ett belopp af omkring 250,000 kronor.

I fråga om behofvet för år 1908 har landtbruksstyrelsen anfört,

att, om detta behof beräknades till 600,000 kronor för Göteborgs och

Bohus län samt till 150,000 kronor för öfriga län och om för fyllande

af detta behof beräknades annuiteter från förstnämnda län till belopp

af 200,000 kronor samt från öfriga län till 40,000 kronor, skulle för

sistnämnda år för förstärkning af fonden erfordras i rundt tal 500,000

kronor.

Landtbruksstyrelsen har vidare fäst uppmärksamheten därpå, att

under öfverläggningen vid 1905 års riksdag angående frågan om förhöjning

af denna fond uttalades, att en möjligen blifvande ytterligare

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

förhöjning af fonden ej borde upptagas såsom utgift i riksstaten, utan

att medlen borde anskaffas medelst upplåning genom riksgäldskontoret.

På grund af hvad sålunda anförts har landtbruksstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om beredande,

på sätt Kungl. Maj:t funne lämpligt, af medel till höjande af

ifrågavarande fond för år 1907 med 250,000 kronor och för år 1908

med 500,000 kronor.

Statskontoret har, till följd af nådig remiss, den 14 nästlidne statskontoret.

februari yttrat sig med anledning af landtbruksstyrelsens berörda framställning

och därvid upplyst, att vid 1906 års slut förefanns å ifrågavarande

fond en kontant behållning af 175,721 kronor 34 öre, med

hvilket belopp alltså den af landtbruksstyrelsen beräknade medelstillgången

under år 1907 borde ökas. Beträffande sättet för anskaffande

af de för fondens förhöjande nu erforderliga fyllnadsbeloppen har statskontoret

förklarat sig visserligen anse, att det varit önskvärdt, om det

kunnat ske på enahanda sätt, som hittills användts för beredande af

tillgångar å denna fond, men med afseende å det nu ifrågasatta beloppets

storlek syntes måhända hinder möta för dess uppförande å 1908

års riksstat. Statskontoret har därför hemställt, att proposition måtte

till Riksdagen aflåtas om anvisande af 600,000 kronor till fondens förhöjning,

att utgå med 100,000 kronor under år 1907 och med 500,000

kronor under år 1908, hvilka medel syntes böra, om och i den mån

tillgång därtill icke kunde beredas å riksstaten för år 1908, anvisas till

utgående från riksgäldskontoret.

Kungl. Majrts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län,

hvars yttrande därefter infordrades med anledning af hvad statskontoret

anfört, har i underdånigt utlåtande den 9 innevarande mars förklarat

sig icke hafva något att däremot erinra.

Angående användningen under de senaste åren af ifrågavarande Fondens

lånefond anhåller jag att med ledning af de årliga berättelserna där- “nTe^sen9- öfver från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus ™ åren™''*

län samt landtbruksstyrelsen få meddela följande uppgifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Beviljade lån inom Göteborgs och Bohus län.

År

För

a n s k b

f f a

n d e af

Summa

fiskefartyg

motorer i fiske- fartyg

fartyg jämte red- skap eller motor

redskap

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

1904

69

210,700

33

63,000

2

7,500

6

18,000

no

299,200

1905

55

174,300

33

66,500

15

30,000

8

16,000

in

286,800

1906

25

96,000

103

123,600

—

—

—

—

128

219,600[

Beviljade lån inom öfriga delar af riket.

1904

1905

190.6

antal

belopp

antal

belopp

antal

belopp

Till Uppsala läns hushållnings-

sällskap

—

—

3

10,000

5

8,675

„ Södermanlands läns „

—

—

—

—

2

1,600

,, Östergötlands „ „

—

—

1

1,500

—

—

„ Kalmar läns södra .,

—

—

—

—

3

12,800

„ Blekinge läns „

1

1,000

4

4,300

17

14,150

,, Kristianstads ,, „

3

5,400

1

1,500

2

2,600

,, Malmöhus ,, ,,

11

22,800

3

14,500

12

46,700

,, Hallands ,, „

11

14,500

2

3,000

6

10,700

„ Gäfleborgs „ „

_

4

5,200

12

8,700

,, Yästernorrlands „ „

—

—

7

7,000

2

4,300

Summa

26

43,700

25

47,000

61

110,225

Af de för år 1906 till andra delar af riket än Göteborgs och

Bohus län beviljade 61 lånen om tillhopa 110,225 kronor afsågo 7 lån

anskaffande af motorfisk ekvassar, 1 lån byggande af fiskekutter, 16 lån

inköp af motorer till fiskebåtar, 7 lån inköp af fiskebåtar, 14 lån inköp

af motorfiskebåtar, 4 lån inköp af båtar och fiskredskap, 1 lån inköp af

motor och redskap, 7 lån inköp af fiskredskap och 4 lån anläggande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

af smärre inrättningar för förädling af strömmingfiskets produkter eller

anskaffande af därför behöfliga maskiner.

Att lånesumman för Göteborgs och Bohus län under år IDOG icke

var högre än 219,600 kronor och alltså mindre än de föregående åren

samt endast omkring dubbelt större än lånesumman till andra delar af riket

synes hafva sin grund i tillfälliga förhållanden, måhända föranledda af

någon missuppfattning. Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda

län i början af år 1906 erhållit uppgift från statskontoret, att till nya

lån då fanns för länet disponibelt ett belopp af något öfver 205,000

kronor, beviljades det i tabellen upptagna lånebelopp af 219,600 kronor.

Skillnaden utfylldes genom medel, som kvarstått outtagna från föregående

förmedlingar. Sedermera beviljades emellertid icke flera lån

under året inom detta län, oaktadt för länet faktiskt småningom blef

disponibel äfven den på länet belöpande andel af inflytande inbetalningar

å förut utlämnade lån. Detta förhållande torde hafva varit

hufvudsakliga anledningen till, att fonden vid slutet af år 1906 hade

att uppvisa en oanvänd kontant behållning å mer än 175,000 kronor.

Att orsaken till att blott 219,600 kronor utlånades icke var den, att

lånebehofvet härmed skulle vara fylldt, är uppenbart redan däraf, att,

såsom ofvan nämnts, icke mindre än 256 låneansökningar då förelågo,

afseende ett sammanlagdt belopp af 877,300 kronor, och uttalas äfven

uttryckligen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som säger, att »i

saknad af medel» en ej obetydlig del af de inkomna låneansökningarna

icke kunnat bifallas af landstingets förvaltningsutskott.

Af förenämnda uppgifter framgår, att lånebehofvet inom andra Departements.

delar af riket än den egentliga västkusten för hvarje år blifvit allt yttrande.

större. Det är en särdeles glädjande företeelse, att fiskerinäringen

äfven i dessa trakter af landet är stadd i uppsving. Att hoppas är

äfven, att denna utveckling skall fortgå, hvartill i sin mån torde komma

att bidraga de undersökningar och försök, som kunna komma att anställas

medelst det fartyg för fiskeriadministrationens behof, till hvars

byggande Riksdagen enligt Kungl. Maj:ts förslag innevarande år beslutat

att bevilja medel.

Att äfven för Göteborgs och Bohus län lånebehofvet är mycket

stort och stadt i stigande, framgår af hvad jag förut meddelat. Genom

uppsökande af nya, ibland långt aflägsna fiskeplatser, samt genom

fullkomnande af redskap och fiskemetoder, genom insättande af motorer

i fiskebåtarna m. m. sträfvar västkustens fiskarbefolkning att söka afvinna

sin näring ett alltmera fördelaktigt resultat, och det synes mig

gifvet, att dessa deras bemödanden böra, så vidt sig göra låter, understödjas

och uppmuntras.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Jag finner det alltså vara ådagalagdt, att fonden för fiskerinäringens

befrämjande är i behof af väsentligt ökade medel för att

kunna tillgodose de växande krafven på lån från densamma. Det torde

äfven vara klart, att detta behof kommer att föreligga äfven för tiden

efter 1908 års utgång, därvid dock är att märka, att till följd af den

jämförelsevis korta återbetalningstiden, behofvet af nya tillskott synes

böra så småningom komma att aftaga.

Att under dylika förhållanden bereda de ökade medel, som kunna

erfordras, genom anslag synes mig emellertid möta svårigheter. Såsom

redan vid behandlingen år 1905 i Riksdagen af frågan om fondens

höjning ifrågasattes, torde det förfaringssätt nu böra tillämpas, att medel

upplånas för ändamålet genom riksgäld skontoret. Häremot torde icke

heller någon betänklighet kunna förefinnas, då ju medlen utlånas till

produktivt ändamål och draga ränta.

Det skulle emellertid genom användande af lånemedel uppstå åtskilliga

olägenheter, ifall räntan å de lån, som utlämnas från fonden,

bibehölles vid den nuvarande låga räntefoten af 3 procent. Enligt

hvad jag inhämtat, kan nämligen riksgäldskontoret under den närmaste

framtiden icke beräknas kunna upplåna penningar till billigare ränta

än omkring 4 procent. Om, såsom naturligt torde vara, riksgäldskontoret

bör af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som för

riksgäldskontoret förorsakas genom öfverlämnande af medel till fonden,

skulle, därest fondens utlåningsränta bibehölles vid 3 procent och ett års

räntefrihet fortfarande beviljades, det kunna befaras, att ett icke obetydligt

belopp af fondens öfriga kapitaltillgångar måste årligen tillgripas för att

utjämna ränteskillnaden. Ett sådant förhållande synes mig icke lämpligt,

och något annat sätt att undvika detsamma torde icke kunna användas, än

en mindre höjning af fondens utlåningsränta. Med iakttagande däraf,

att ränta å fondens nuvarande, genom anslagsmedel bildade kapitalbelopp

oafkortad tillfaller fonden och således kan användas till utjämnande af

mindre ränteförluster å den af upplånade medel bildade delen af densamma,

hafva verkställda beräkningar gifvit vid handen, att, om fondens

utlåningsränta höjes till 3,6 procent, ränteinkomsten bör vara tillräcklig

att gälda den ränta, som skall betalas till riksgäldskontoret, äfven med

bibehållande af hittills medgifna räntefrihet. En sådan räntehöjning

torde för dessa i allmänhet ganska små lån på jämförelsevis kort tid

icke vara af särdeles stor betydelse, och i alla fall komma dessa lån

att blifva väsentligt billigare, än om motsvarande medel skulle af låntagarna

anskaffas på annat sätt. Det torde för öfrigt vara fullt riktigt,

att staten väl ställer sin kredit till förfogande för idkarna af fiskeri
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 143.

näringen, men icke sätter räntan så låg, att staten eller den särskildt

inrättade fonden måsto göra någon nämnvärd förlust på lånerörelsen.

Jag tillåter mig äfven erinra, att räntan å lån från egnahemslånefonden

och odlingslånefonden utgår efter samma räntefot, som jag nu

föreslår, eller 3,6 procent.

Det kunde visserligen ifrågasättas att låta nämnda ränteförhöjning

gälla endast för lån från de medel, som tillhandahållits genom riksgäldskontor!

Men dels skulle räntan då nödvändigtvis få sättas högre,

antagligen till 4 procent, dels skulle det säkerligen i praktiken visa sig

synnerligen olämpligt att hafva olika räntefot för lån, som utlämnades

till samma ändamål. Det olämpliga häri skulle icke heller aflägsnas,

ifall man beslöte sig för att bilda två särskilda fonder. Jag finner mig

därför böra tillstyrka, att räntan å alla nya lån från fonden höjes till

3.6 procent.

Vid öfvervägande af de denna fond berörande förhållanden har

jag emellertid trott mig finna, att det nuvarande systemet, enligt hvilket

fonden har ett visst bestämdt kapital, som då och då behöft och äfven

nu behöfver ökas, icke längre bör bibehållas. Erfarenheten har nämligen

visat, att en viss ojämnhet i tillfredsställandet af årsbehofvet med ifrågavarande

system icke kunnat undvikas. Dessutom nödvändiggör en sådan

anordning nästan årliga framställningar till Riksdagen. En anordning

liknande den, som gäller för odlingslånefonden, skulle däremot enligt

min mening innebära väsentliga fördelar. Riksdagen skulle då bemyndiga

riksgäldskontor att för en viss tidsperiod årligen tillhandahålla

statskontoret upplånade medel till så stort belopp, att dessa jämte

de till fonden inflytande annuiteter, sedan af desamma ränta tillgodoförts

riksgäldskontoret för af detsamma till fonden öfverlämnade medel, uppginge

till en viss summa, hvilken alltså för hvarje år funnes disponibel

till utlåning. Rörande denna summas användning inom skilda delar af

riket synes det alltjämt böra öfverlämnas åt Kungl. Maj:t att förordna

efter sig företeende årsbehof. Vid beräknandet af storleken af denna

årliga totalsumma synas de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

Göteborgs och Bohus län samt landtbruksstyrelsen uppgifna lånebehofven

för åren 1907 och 1908 kunna tjäna till ledning. Dessa behof hafva

uppgifvits för innevarande år till omkring 735,000 kronor och för nästkommande

år till 750,000 kronor. Med hänsyn till att lånebehofven visat

tendens till fortgående stegring, synes det årliga maximibeloppet för

disponibla lånemedel icke böra sättas lägre än till sistnämnda belopp,

och torde detta belopp lämpligen kunna bestämmas att gälla för en

femårsperiod.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

Det har, såsom ofvan framhållits, ifrågasatts förhöjning af fonden

redan för innevarande år, hvilken höjning landtbruksstyrelsen beräknat

till 250,000 kronor. Då emellertid enligt statskontorets upplysning ett

belopp af omkring 175,000 kronor finnes tillgängligt, hvilket icke tagits

i betraktande vid nämnda beräkning, torde det icke vara oundgängligen

nödvändigt att redan detta ar tillföra fonden ökade medel. En sådan

åtgärd skulle också, då ökningen måste ske genom lånemedel, medföra

olägenheter i afseende å öfvergången till den högre räntefoten. Jag

finner mig därför böra tillstyrka, att de nya föreskrifter bed ä(Tände

fonden, som jag förut angifvit, måtte gälla från och med år 1908.

I afseende å öfriga nu gällande och icke härofvan berörda bestämmelser

angående lån från denna fond har jag inga ändringar att

föreslå.

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att

dels bemyndiga riksgäldskontor^ att för hvart och ett af aren

1908—1912 till fonden för fiskerinäringens befrämjande, i mån af behof,

på rekvisition af Kungl. Maj:t öfverlämna medel till så stort belopp,

som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande

annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel ej mindre

bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose

ett årligt lånebehof af 750,000 kronor;

dels besluta, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till

fonden för riksgäldskontoret förorsakas;

dels och besluta, att för lån, som efter ingången af år 1908 från

fonden beviljas, räntan skall utgå efter 3.6 procent, samt att i öfrigt

nuvarande villkor för lån från fonden fortfarande skola gälla.

Statsrådet Swartz anförde:

Den ifrågasatta väsentliga ökningen af lånefonden för fiskerinäringens

befrämjande är ämnad att äga rum förmedelst tillhandahållande

från riksgäldskontorets sida af för statens räkning upplånade

medel. Enligt min mening är det principiellt riktigt, att staten vid

utlåning af dylika medel betingar sig en räntegodtgörelse, som ej

understiger beloppet af den ränta, staten själf har att a medlen erlägga.

Denna regel bör därför komma till uttryck öfverallt, där ej på grund

af tidigare beslut från statsmakternas sida, i hvilket någon rubbning i

öfrigt ej ifrågasättes, ett annat förfarande är fastslaget. Att,. såsom

föredraganden afser, använda ränteinkomsten af fondens genom tidigare

anslag af skattemedel bildade del till att täcka den ränteförlust, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.

kan beräknas uppkomma på fondens af lånemedel bildade del, synes

mig icke tilltalande. Jag anser alltså, att vid det förhållande, att

staten, enligt hvad riksgäld skontoret upplyst, under den närmaste

framtiden näppeligen torde kunna upplåna medel mot lägre ränta än

4 procent om året, den årliga räntan å de lån, kvilka komma att från

ifrågavarande fond utlämnas, bör bestämmas till 4 procent i stället för

till 3,6 procent. I öfrigt instämmer jag med föredragande departementschefen.

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;

och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

med bifall härtill förordna, att proposition

i ämnet af den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll

utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Nils Lange.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:129 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungi. Maj ds proposition angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande. a1 i texten
  2. Rskr. 1907:130 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande. s. 15 i texten
  3. SU 1907:90 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande jämte två i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten