Angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande
1907-03-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1907:143, Angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande
Dokumentets text
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 143.
1
N:o 143.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen angående förhöjning
af fonden för fiskerinäringens befrämjande;
gifven Stockholms slott den 27 mars 1907.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet för
denna dag vill Kungl. Magt bärmed föreslå Riksdagen att
dels bemyndiga riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren
f9?8.-1912 P.å rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens
befrämjande, i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp
som .finnes^ erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande
annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel ej mindre
bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose
ett årligt lånebehof af 750,000 kronor;
dels besluta, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden
för riksgäldskontoret förorsakas;
dels och besluta, att för lån, som efter ingången af år 1908, från
fonden beviljas, räntan skall utgå efter 3.6 procent, samt att i öfrig!
nuvarande villkor för lån från fonden fortfarande skola gälla.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas, och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kung], nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
Ang. fonden
för -fiskerinäringens
befrämjande.
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å
Stockholms slott den 27 mars 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Tingsten,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Koos,
JUHLIN,
SWARTZ.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Alfred Petersson
anförde härefter:
Med anledning af en utaf Kungl. Maj:t vid 1891 års riksdag gjord
framställning beviljade Riksdagen på extra stat för år 1892 ett anslag
af 100,000 kronor till inrättande af en fond för fiskerinäringens befrämjande,
från hvilken fond, i man af tillgång och pa vissa af Riksdagen
angifna villkor, lån finge tilldelas landsting eller hushållningssällskap,
som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd för anskaffande
af fiskebåtar och fiskredskap eller för anläggande af smärre
inrättningar för tillgodogörande och förädling af fiskets produkter. Där
-
3
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 143.
jämte medgaf Riksdagen, att inflytande räntor å de från fonden utlämnade
lån finge ingå till fonden, för att tillsammans med donnas
öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål. För
höjning af fonden har Riksdagen därefter upprepade gånger beviljat
anslag, nämligen år 1899 100,000 kronor, år 1900 100,000 kronor, år
1902 500,000 kronor och år 1905 äfvenledes 500,000 kronor. Sistnämnda
bägge anslag anvisades att utgå med, det förra 100,000 kronor
förskottsvis under år 1902, 100,000 kronor år 1903, 100,000 kronor år
1904 och 200,000 kronor år 1905 samt det senare 250,000 kronor för
hvardera af åren 1906 och 1907. Med inräknande af det för år 1907
anvisade anslagsbeloppet utgjorde fondens behållning vid innevarande
års början 1,363,465 kronor 65 öre.
Rörande fondens användning och villkoren för erhållande af lån
ur densamma gäller för närvarande kungörelsen den 12 januari 1904.
Enligt densamma skall hushållningssällskap eller landsting ingifva framställning
om lån, för Göteborgs och Bohus län till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i samma län och för öfriga län till landtbruksstyrelsen.
Inom de belopp, hvaröfver enligt särskilda, af Kungl. Maj:t gifna bestämmelser
Kungl. Maj:ts bemälde befallningshafvande och landtbruksstyrelsen
äga att förfoga, bevilja ''dessa myndigheter vederbörande hushållningssällskap
eller landsting lån från fonden, hvilka lån därefter
utbetalas till dem från statskontoret mot deras förskrifningar. Lånen
skola återbetalas inom högst tio år, med lika kapitalbelopp hvarje år
jämte upplupen ränta. Sedan ett års räntefrihet åtnjutits, förräntas
skulden efter 3 procent å oguldet kapitalbelopp. Hushållningssällskap
eller landsting utlånar i sin tur medlen till enskilda låntagare i summor
af högst 10,000 kronor. Dessa enskilda låntagare skola åtnjuta samma
räntefrihet, som nyss nämnts, och ej heller må högre ränta än efter 3
procent utkräfvas af dem.
Inom Göteborgs och Bohus län omhänderhafves låneförmedlingen
af landstingets förvaltningsutskott, hvaremot inom öfriga län hushållningssällskapen
varit låneförmedlare.
Kungl. Maj:t har genom särskilda beslut årligen fastställt fondens
fördelning. Under de senare åren har denna bestämts sålunda, att
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län fått för
detta län disponera 80 procent och landtbruksstyrelsen för öfriga län
20 procent af fonden, inberäknade de belopp, för hvilka låntagare inom
de särskilda kretsarna redan svarade.
Nu har landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 29 novem- landtbruksber
1906 gjort framställning om ytterligare höjning af ifrågavarande styrelsen den
J ° ° 39 november
1906.
I
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
fond. Därvid har styrelsen öfverlämnat en från Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län till styrelsen inkommen skrifvelse,
hvaruti meddelats, att enligt verkställda undersökningar det syntes
kunna beräknas, att för tillgodoseende af behofvet inom länet utaf lån
från berörda fond erfordrades för åren 1907 och 1908 minst 1,200,000
kronor, däraf hälften borde vara disponibel under innevarande år. Då
till täckande af detta behof borde främst användas den andel af den
nuvarande fonden, som vore disponibel och kunde tilldelas länet, skulle
den ökning af fonden, som erfordrades för länet, utgöras af skillnaden
mellan sagda andel och det angifna lånebehofvet.
Landtbruksstyrelsen bar beräknat summan af den nuvarande fondens
samtliga disponibla medel för år 1907 till 481,436 kronor 87 öre,
däraf statsanslag 250,000 kronor, inflytande amorteringar 219,436 kronor
87 öre samt inflytande räntor omkring 12,000 kronor. Då 80 procent
af nämnda totalsumma utgjorde ungefär 385,000 kronor, erfordrades
minst 200,000 kronor ytterligare för att kunna tillfredsställa lånebehofvet
för år 1907 inom Göteborgs och Bobus län. Denna beräkning syntes
landtbruksstyrelsen icke vara för hög med hänsyn, bland annat, därtill
att vid ansökningstidens utgång för 1906 års lån inom detta län varit
ingifna 256 ansökningar om lån till sammanlagdt belopp af icke mindre
än 877,300 kronor.
Beträffande lånebehofvet inom öfriga delar af riket för år 1907
har landtbruksstyrelsen ansett detta icke kunna beräknas till mindre
belopp, än som vid tiden för aflåtandet af styrelsens skrifvelse redan
tagits i anspråk för år 1906 eller 135,820 kronor. Då 20 procent af
förberörda af styrelsen beräknade disponibla totalsumma för år 1907
utgjorde omkring 96,000 kronor, skulle alltså för dessa delar af riket
ett belopp af ytterligare omkring 40,000 kronor behöfva tillföras fonden.
Tillhopa skulle alltså för båda kretsarna utöfver tillgängliga medel för
år 1907 erfordras ett belopp af omkring 250,000 kronor.
I fråga om behofvet för år 1908 har landtbruksstyrelsen anfört,
att, om detta behof beräknades till 600,000 kronor för Göteborgs och
Bohus län samt till 150,000 kronor för öfriga län och om för fyllande
af detta behof beräknades annuiteter från förstnämnda län till belopp
af 200,000 kronor samt från öfriga län till 40,000 kronor, skulle för
sistnämnda år för förstärkning af fonden erfordras i rundt tal 500,000
kronor.
Landtbruksstyrelsen har vidare fäst uppmärksamheten därpå, att
under öfverläggningen vid 1905 års riksdag angående frågan om förhöjning
af denna fond uttalades, att en möjligen blifvande ytterligare
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
förhöjning af fonden ej borde upptagas såsom utgift i riksstaten, utan
att medlen borde anskaffas medelst upplåning genom riksgäldskontoret.
På grund af hvad sålunda anförts har landtbruksstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition om beredande,
på sätt Kungl. Maj:t funne lämpligt, af medel till höjande af
ifrågavarande fond för år 1907 med 250,000 kronor och för år 1908
med 500,000 kronor.
Statskontoret har, till följd af nådig remiss, den 14 nästlidne statskontoret.
februari yttrat sig med anledning af landtbruksstyrelsens berörda framställning
och därvid upplyst, att vid 1906 års slut förefanns å ifrågavarande
fond en kontant behållning af 175,721 kronor 34 öre, med
hvilket belopp alltså den af landtbruksstyrelsen beräknade medelstillgången
under år 1907 borde ökas. Beträffande sättet för anskaffande
af de för fondens förhöjande nu erforderliga fyllnadsbeloppen har statskontoret
förklarat sig visserligen anse, att det varit önskvärdt, om det
kunnat ske på enahanda sätt, som hittills användts för beredande af
tillgångar å denna fond, men med afseende å det nu ifrågasatta beloppets
storlek syntes måhända hinder möta för dess uppförande å 1908
års riksstat. Statskontoret har därför hemställt, att proposition måtte
till Riksdagen aflåtas om anvisande af 600,000 kronor till fondens förhöjning,
att utgå med 100,000 kronor under år 1907 och med 500,000
kronor under år 1908, hvilka medel syntes böra, om och i den mån
tillgång därtill icke kunde beredas å riksstaten för år 1908, anvisas till
utgående från riksgäldskontoret.
Kungl. Majrts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län,
hvars yttrande därefter infordrades med anledning af hvad statskontoret
anfört, har i underdånigt utlåtande den 9 innevarande mars förklarat
sig icke hafva något att däremot erinra.
Angående användningen under de senaste åren af ifrågavarande Fondens
lånefond anhåller jag att med ledning af de årliga berättelserna där- “nTe^sen9- öfver från Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Göteborgs och Bohus ™ åren™''*
län samt landtbruksstyrelsen få meddela följande uppgifter.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
Beviljade lån inom Göteborgs och Bohus län.
År
För
a n s k b
f f a
n d e af
Summa
fiskefartyg
motorer i fiske- fartyg
fartyg jämte red- skap eller motor
redskap
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
1904
69
210,700
33
63,000
2
7,500
6
18,000
no
299,200
1905
55
174,300
33
66,500
15
30,000
8
16,000
in
286,800
1906
25
96,000
103
123,600
—
—
—
—
128
219,600[
Beviljade lån inom öfriga delar af riket.
1904
1905
190.6
antal
belopp
antal
belopp
antal
belopp
Till Uppsala läns hushållnings-
sällskap
—
—
3
10,000
5
8,675
„ Södermanlands läns „
—
—
—
—
2
1,600
,, Östergötlands „ „
—
—
1
1,500
—
—
„ Kalmar läns södra .,
—
—
—
—
3
12,800
„ Blekinge läns „
1
1,000
4
4,300
17
14,150
,, Kristianstads ,, „
3
5,400
1
1,500
2
2,600
,, Malmöhus ,, ,,
11
22,800
3
14,500
12
46,700
,, Hallands ,, „
11
14,500
2
3,000
6
10,700
„ Gäfleborgs „ „
_
4
5,200
12
8,700
,, Yästernorrlands „ „
—
—
7
7,000
2
4,300
Summa
26
43,700
25
47,000
61
110,225
Af de för år 1906 till andra delar af riket än Göteborgs och
Bohus län beviljade 61 lånen om tillhopa 110,225 kronor afsågo 7 lån
anskaffande af motorfisk ekvassar, 1 lån byggande af fiskekutter, 16 lån
inköp af motorer till fiskebåtar, 7 lån inköp af fiskebåtar, 14 lån inköp
af motorfiskebåtar, 4 lån inköp af båtar och fiskredskap, 1 lån inköp af
motor och redskap, 7 lån inköp af fiskredskap och 4 lån anläggande
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
af smärre inrättningar för förädling af strömmingfiskets produkter eller
anskaffande af därför behöfliga maskiner.
Att lånesumman för Göteborgs och Bohus län under år IDOG icke
var högre än 219,600 kronor och alltså mindre än de föregående åren
samt endast omkring dubbelt större än lånesumman till andra delar af riket
synes hafva sin grund i tillfälliga förhållanden, måhända föranledda af
någon missuppfattning. Sedan Kungl. Maj:ts befallningshafvande i nämnda
län i början af år 1906 erhållit uppgift från statskontoret, att till nya
lån då fanns för länet disponibelt ett belopp af något öfver 205,000
kronor, beviljades det i tabellen upptagna lånebelopp af 219,600 kronor.
Skillnaden utfylldes genom medel, som kvarstått outtagna från föregående
förmedlingar. Sedermera beviljades emellertid icke flera lån
under året inom detta län, oaktadt för länet faktiskt småningom blef
disponibel äfven den på länet belöpande andel af inflytande inbetalningar
å förut utlämnade lån. Detta förhållande torde hafva varit
hufvudsakliga anledningen till, att fonden vid slutet af år 1906 hade
att uppvisa en oanvänd kontant behållning å mer än 175,000 kronor.
Att orsaken till att blott 219,600 kronor utlånades icke var den, att
lånebehofvet härmed skulle vara fylldt, är uppenbart redan däraf, att,
såsom ofvan nämnts, icke mindre än 256 låneansökningar då förelågo,
afseende ett sammanlagdt belopp af 877,300 kronor, och uttalas äfven
uttryckligen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som säger, att »i
saknad af medel» en ej obetydlig del af de inkomna låneansökningarna
icke kunnat bifallas af landstingets förvaltningsutskott.
Af förenämnda uppgifter framgår, att lånebehofvet inom andra Departements.
delar af riket än den egentliga västkusten för hvarje år blifvit allt yttrande.
större. Det är en särdeles glädjande företeelse, att fiskerinäringen
äfven i dessa trakter af landet är stadd i uppsving. Att hoppas är
äfven, att denna utveckling skall fortgå, hvartill i sin mån torde komma
att bidraga de undersökningar och försök, som kunna komma att anställas
medelst det fartyg för fiskeriadministrationens behof, till hvars
byggande Riksdagen enligt Kungl. Maj:ts förslag innevarande år beslutat
att bevilja medel.
Att äfven för Göteborgs och Bohus län lånebehofvet är mycket
stort och stadt i stigande, framgår af hvad jag förut meddelat. Genom
uppsökande af nya, ibland långt aflägsna fiskeplatser, samt genom
fullkomnande af redskap och fiskemetoder, genom insättande af motorer
i fiskebåtarna m. m. sträfvar västkustens fiskarbefolkning att söka afvinna
sin näring ett alltmera fördelaktigt resultat, och det synes mig
gifvet, att dessa deras bemödanden böra, så vidt sig göra låter, understödjas
och uppmuntras.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
Jag finner det alltså vara ådagalagdt, att fonden för fiskerinäringens
befrämjande är i behof af väsentligt ökade medel för att
kunna tillgodose de växande krafven på lån från densamma. Det torde
äfven vara klart, att detta behof kommer att föreligga äfven för tiden
efter 1908 års utgång, därvid dock är att märka, att till följd af den
jämförelsevis korta återbetalningstiden, behofvet af nya tillskott synes
böra så småningom komma att aftaga.
Att under dylika förhållanden bereda de ökade medel, som kunna
erfordras, genom anslag synes mig emellertid möta svårigheter. Såsom
redan vid behandlingen år 1905 i Riksdagen af frågan om fondens
höjning ifrågasattes, torde det förfaringssätt nu böra tillämpas, att medel
upplånas för ändamålet genom riksgäld skontoret. Häremot torde icke
heller någon betänklighet kunna förefinnas, då ju medlen utlånas till
produktivt ändamål och draga ränta.
Det skulle emellertid genom användande af lånemedel uppstå åtskilliga
olägenheter, ifall räntan å de lån, som utlämnas från fonden,
bibehölles vid den nuvarande låga räntefoten af 3 procent. Enligt
hvad jag inhämtat, kan nämligen riksgäldskontoret under den närmaste
framtiden icke beräknas kunna upplåna penningar till billigare ränta
än omkring 4 procent. Om, såsom naturligt torde vara, riksgäldskontoret
bör af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som för
riksgäldskontoret förorsakas genom öfverlämnande af medel till fonden,
skulle, därest fondens utlåningsränta bibehölles vid 3 procent och ett års
räntefrihet fortfarande beviljades, det kunna befaras, att ett icke obetydligt
belopp af fondens öfriga kapitaltillgångar måste årligen tillgripas för att
utjämna ränteskillnaden. Ett sådant förhållande synes mig icke lämpligt,
och något annat sätt att undvika detsamma torde icke kunna användas, än
en mindre höjning af fondens utlåningsränta. Med iakttagande däraf,
att ränta å fondens nuvarande, genom anslagsmedel bildade kapitalbelopp
oafkortad tillfaller fonden och således kan användas till utjämnande af
mindre ränteförluster å den af upplånade medel bildade delen af densamma,
hafva verkställda beräkningar gifvit vid handen, att, om fondens
utlåningsränta höjes till 3,6 procent, ränteinkomsten bör vara tillräcklig
att gälda den ränta, som skall betalas till riksgäldskontoret, äfven med
bibehållande af hittills medgifna räntefrihet. En sådan räntehöjning
torde för dessa i allmänhet ganska små lån på jämförelsevis kort tid
icke vara af särdeles stor betydelse, och i alla fall komma dessa lån
att blifva väsentligt billigare, än om motsvarande medel skulle af låntagarna
anskaffas på annat sätt. Det torde för öfrigt vara fullt riktigt,
att staten väl ställer sin kredit till förfogande för idkarna af fiskeri
-
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 143.
näringen, men icke sätter räntan så låg, att staten eller den särskildt
inrättade fonden måsto göra någon nämnvärd förlust på lånerörelsen.
Jag tillåter mig äfven erinra, att räntan å lån från egnahemslånefonden
och odlingslånefonden utgår efter samma räntefot, som jag nu
föreslår, eller 3,6 procent.
Det kunde visserligen ifrågasättas att låta nämnda ränteförhöjning
gälla endast för lån från de medel, som tillhandahållits genom riksgäldskontor!
Men dels skulle räntan då nödvändigtvis få sättas högre,
antagligen till 4 procent, dels skulle det säkerligen i praktiken visa sig
synnerligen olämpligt att hafva olika räntefot för lån, som utlämnades
till samma ändamål. Det olämpliga häri skulle icke heller aflägsnas,
ifall man beslöte sig för att bilda två särskilda fonder. Jag finner mig
därför böra tillstyrka, att räntan å alla nya lån från fonden höjes till
3.6 procent.
Vid öfvervägande af de denna fond berörande förhållanden har
jag emellertid trott mig finna, att det nuvarande systemet, enligt hvilket
fonden har ett visst bestämdt kapital, som då och då behöft och äfven
nu behöfver ökas, icke längre bör bibehållas. Erfarenheten har nämligen
visat, att en viss ojämnhet i tillfredsställandet af årsbehofvet med ifrågavarande
system icke kunnat undvikas. Dessutom nödvändiggör en sådan
anordning nästan årliga framställningar till Riksdagen. En anordning
liknande den, som gäller för odlingslånefonden, skulle däremot enligt
min mening innebära väsentliga fördelar. Riksdagen skulle då bemyndiga
riksgäldskontor att för en viss tidsperiod årligen tillhandahålla
statskontoret upplånade medel till så stort belopp, att dessa jämte
de till fonden inflytande annuiteter, sedan af desamma ränta tillgodoförts
riksgäldskontoret för af detsamma till fonden öfverlämnade medel, uppginge
till en viss summa, hvilken alltså för hvarje år funnes disponibel
till utlåning. Rörande denna summas användning inom skilda delar af
riket synes det alltjämt böra öfverlämnas åt Kungl. Maj:t att förordna
efter sig företeende årsbehof. Vid beräknandet af storleken af denna
årliga totalsumma synas de af Kungl. Maj:ts befallningshafvande i
Göteborgs och Bohus län samt landtbruksstyrelsen uppgifna lånebehofven
för åren 1907 och 1908 kunna tjäna till ledning. Dessa behof hafva
uppgifvits för innevarande år till omkring 735,000 kronor och för nästkommande
år till 750,000 kronor. Med hänsyn till att lånebehofven visat
tendens till fortgående stegring, synes det årliga maximibeloppet för
disponibla lånemedel icke böra sättas lägre än till sistnämnda belopp,
och torde detta belopp lämpligen kunna bestämmas att gälla för en
femårsperiod.
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 111 Höft.
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
Det har, såsom ofvan framhållits, ifrågasatts förhöjning af fonden
redan för innevarande år, hvilken höjning landtbruksstyrelsen beräknat
till 250,000 kronor. Då emellertid enligt statskontorets upplysning ett
belopp af omkring 175,000 kronor finnes tillgängligt, hvilket icke tagits
i betraktande vid nämnda beräkning, torde det icke vara oundgängligen
nödvändigt att redan detta ar tillföra fonden ökade medel. En sådan
åtgärd skulle också, då ökningen måste ske genom lånemedel, medföra
olägenheter i afseende å öfvergången till den högre räntefoten. Jag
finner mig därför böra tillstyrka, att de nya föreskrifter bed ä(Tände
fonden, som jag förut angifvit, måtte gälla från och med år 1908.
I afseende å öfriga nu gällande och icke härofvan berörda bestämmelser
angående lån från denna fond har jag inga ändringar att
föreslå.
På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att
dels bemyndiga riksgäldskontor^ att för hvart och ett af aren
1908—1912 till fonden för fiskerinäringens befrämjande, i mån af behof,
på rekvisition af Kungl. Maj:t öfverlämna medel till så stort belopp,
som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande
annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel ej mindre
bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose
ett årligt lånebehof af 750,000 kronor;
dels besluta, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse
för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till
fonden för riksgäldskontoret förorsakas;
dels och besluta, att för lån, som efter ingången af år 1908 från
fonden beviljas, räntan skall utgå efter 3.6 procent, samt att i öfrigt
nuvarande villkor för lån från fonden fortfarande skola gälla.
Statsrådet Swartz anförde:
Den ifrågasatta väsentliga ökningen af lånefonden för fiskerinäringens
befrämjande är ämnad att äga rum förmedelst tillhandahållande
från riksgäldskontorets sida af för statens räkning upplånade
medel. Enligt min mening är det principiellt riktigt, att staten vid
utlåning af dylika medel betingar sig en räntegodtgörelse, som ej
understiger beloppet af den ränta, staten själf har att a medlen erlägga.
Denna regel bör därför komma till uttryck öfverallt, där ej på grund
af tidigare beslut från statsmakternas sida, i hvilket någon rubbning i
öfrigt ej ifrågasättes, ett annat förfarande är fastslaget. Att,. såsom
föredraganden afser, använda ränteinkomsten af fondens genom tidigare
anslag af skattemedel bildade del till att täcka den ränteförlust, som
11
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 143.
kan beräknas uppkomma på fondens af lånemedel bildade del, synes
mig icke tilltalande. Jag anser alltså, att vid det förhållande, att
staten, enligt hvad riksgäld skontoret upplyst, under den närmaste
framtiden näppeligen torde kunna upplåna medel mot lägre ränta än
4 procent om året, den årliga räntan å de lån, kvilka komma att från
ifrågavarande fond utlämnas, bör bestämmas till 4 procent i stället för
till 3,6 procent. I öfrigt instämmer jag med föredragande departementschefen.
Statsrådets öfriga ledamöter biträdde föredragandens hemställan;
och behagade Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
med bifall härtill förordna, att proposition
i ämnet af den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.
Ur protokollet:
Nils Lange.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1907:129 Skrifvelse till Konungen i anledning af Kungi. Maj ds proposition angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande. a1 i texten
- Rskr. 1907:130 Skrifvelse till fullmäktige i riksgäldskontor et angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande. s. 15 i texten
- SU 1907:90 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjning af fonden för fiskerinäringens befrämjande jämte två i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten