Sök i Ratio Lex

Med förslag till bildande af en jordförmedlings fond

1907-04-09 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:149, Med förslag till bildande af en jordförmedlings fond

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149.

1

N:o 149.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

bildande af en jordförmedlings fond; gifven Stockholms

slott den 9 april 1907.

rr Under åberopande af bilagda, i statsrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att 1

l:o.

bemyndiga riksgäldskontor att under åren 1908—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande

åt en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller

a till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark

åt större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskildt

ampa sig att helt och hållet eller till väsentlig de! utstyckas till eo-nahemslagenheter

(jordför medlings fonden) ;

2:o.

medgifva, att Kungl. Maj:t må under nämnda år disponera fondens

samthga kapitaltillgångar till förlagslån åt aktiebolag och föreningar

hvilka hafva till uppgift att befrämja förvärfvandet af egna hem, under

förutsättning att namnda aktiebolag och föreningar af Kungl. Mai:t

hvarje särskildt fall i den ordning, Kungl. Makt finner

S''° \ förskrifva, finnas bereda tillräcklig trygghet för, att deras verkan!1Gt

bedrifves pa ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt, och under

villkor att deras bolagsordningar eller stadgar äro upprättade i öfverensstämmelse

med af Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder;

m. till Biksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 116 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 149.

3:o.

besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla följande allmänna

bestämmelser:

Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t

samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Vid ansökningen skola fogas:

a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att

sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande

statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst

pris och på angifna villkor inköpa området,

b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,

storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,

därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader

och befintliga anläggningar m. m.,

c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande, af uppgifterna

i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde

och lämplighet för styckning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända

de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.

Mom. 2. Statslån kan beviljas till högst Vb af områdets med

ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock

ej till mer än 7b af köpesumman.

Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utanordnas af statskontoret, sedan

låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för

förbindelsens behöriga fullgörande, som af statskontoret.kan godkännas.

Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet

utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sadant aftal af bindande beskaffenhet

kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

vid lånets sökande uppgifvits.

Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år

från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva

återfallit till fonden.

Mom. 5. Aktiebolag eller förening, som erhållit statslån, åligge

att skyndsamt gå i författning om det inköpta områdets styckning på

så lämpligt sätt som möjligt för vinnande af det med statslånets beviljande

afsedda ändamålet.

Finnes bolaget eller föreningen visa försumlighet härutinnan eller

varder eljest bolagets eller föreningens verksamhet icke liandhafd på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts A åd. Proposition N:o 149.

ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen, att statskontoret,

efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning, då ankommer

på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna, att statslånet

genast skall vara till återbetalning förfallet.

Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,

som i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill

utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret

lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret tillfullo

inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,

på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.

Mom. 6. A lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen

efter fyra för hundra för år räknadt.

Förfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af

januari månad påföljande år till statskontoret inbetalas.

Mom. 7. För hvarje kalenderår skall bolaget eller föreningen

inom nästföljande januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift

å de lotter af det inköpta området, som under året från detsamma

försålts, deras storlek och beskaffenhet samt de för desamma erhållna

köpeskillingar.

Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där ej sådant fall är förhanden,

som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande

af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets

värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte

ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter

öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet på

grund af. de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.

Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter

det bolaget eller föreningen erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte

å samma belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.

Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,

åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen

lämna statskontoret underrättelse. I detta fäll skall den utestående

delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads

utgång till statskontoret inbetalas.

Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den

ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre månader

efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshand
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149.

lingar, som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret

eljest äger påfordra lånets ofördröjliga inbetalning.

Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven rånte- eller

kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.

Mom. 9. A till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta

efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.

Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet

statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.

Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende

för kortare tid.

Mom. 11. Bolag eller förening, som erhållit statslån, är, så länge

någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad den kontroll

och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna för godt bestämma;

4:o.

medgifva, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare föreskrifter,

som i afseende å ifrågavarande lånerörelse må finnas erforderliga;

5:o.

besluta, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;

6:o.

medgifva, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor,

i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,

må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]ds Nåd. Proposition N:o 149.

5

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 9 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

JUHLIN.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Alfred Petersson

anförde:

.. , . Såson? jag vld anmälan den 4 innevarande april af frågan om vissa Ang. bildande

andringai i villkoren och bestämmelserna för statens egnahemslåne- af en i°rdrörelse

haft tillfälle nämna, har såsom ett af de viktigaste hindren för

egnahemsrörelsens utveckling ofta framhållits svårigheten att erhålla

ra--1! VjnCra iordområdeL och har det påyrkats, att staten måtte, för

athjatpande åt detta hinder, ingripa genom att på något sätt bidraga till,

att tor egnahemsbildnmgar passande jord måtte finnas att tillgå i större

utsträckning och om möjligt äfven till billigare pris än för närvarande.

I enlighet med hvad jag då yttrade, anser äfven jag det vara en mycket

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 149.

viktig förutsättning för egnahemsrörelsens utveckling, att åtgärder i

dylikt syfte vidtagas. De personer, livilka, såsom jag vid anmälan af

förberörda ärende meddelat, blifvit af mig jämlikt nådigt bemyndigande

tillkallade för att biträda inom jordbruksdepartementet vid utredningrörande

åtgärder till egnahemssakens befrämjande, hafva äfven haft uppmärksamheten

fäst på nu ifrågavarande förhållanden. De hafva förklarat

sig anse, att statsunderstöd till egnahemsförening eller för egnahemsändamål

bildadt aktiebolag borde få formen af förlagslån till beredande

af nödigt rörelsekapital, och att djdikt förlagslån borde af låntagaren

få användas, bland annat, till inköp och styckning af för egnahemskolonier

lämpliga egendomar. Vid utlämnandet åt förlagslån borde

enligt deras mening hänsyn tagas allenast till, att lånemedlen blefve

använda till beredande af egna hem åt sådana mindre bemedlade personer,

som vore behöriga att undfå egnahemslån, samt att staten finge

nödig säkerhet för sin fordran. Räntan å lånen föreslogs till 3,6 procent.

På det att det skulle blifva hufvudsakligen arbetare och med dem likställda

personer, som komme att draga fördel af understödet, ansågo

emellertid de tillkallade, att föreskrift borde meddelas därom, att värdet

af lägenhet, som med understöd af statsmedel anordnades till eget hem,

icke finge öfverstiga de uti villkoren för egnahemslån stadgade maximivärden

för jordbrukslägenheter och bostadslägenheter. De tillkallade

personerna föreslogo slutligen, att medel till dylika förlagslån skulle

tagas från egnahemslånefonden.

Den sålunda framställda tanken anser jag vara förtjänt af beaktande.

Det kan nämligen icke bestridas, att den, som önskat bilda

ett eget hem, hittills ofta mött stora svårigheter att finna lämpligt jordområde

därtill. Ett sådant område måste under nuvarande förhållanden

i allmänhet erhållas genom afsöndring eller ägostyckning från en något

större jordbruksfastighet, och det egna hemmets upprättande blir då

naturligtvis beroende af, huruvida jordägaren medgifver ett dylikt frånskiljande

af en del af sin jordareal. Dessutom är att märka, att priset

för dylika lägenheter ofta blir oskäligt högt. I allmänhet torde nämligen

jordpriset vid lägenhetsförsäljningar sättas icke lägre utan högre

än det pris, som skulle erhållits för samma areal vid försäljning af egendomen

i dess helhet. Sedan skall lägenheten bebyggas, hvilket drager

dryga kostnader. En följd häraf är, att, när lägenheten en gång är

färdig, har den kostat ägaren mer än kanske denne med bibehållande

af en god ekonomi kan bära. Vid bostadslägenheter äro måhända svårigheterna

att få jord icke fullt lika stora som vid jordbrukslägenheter,

enär de förra mestadels torde uppkomma så att säga kolonivis omkring

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149.

städerna, vid järnvägsstationer, industriorter m. m., och beträffande

dylika platser föreligger all sannolikhet för, att den privata företagsamheten

finner det fördelaktigt att inköpa, stycka och tillhandahålla jord.

Dock torde äfven för dylika lägenheters bildande jordfrågan flerstädes,

särskild! på den rena landsbygden, utgöra en stor svårighet, ej minst

till följd af de dyra pris, som fordras för de små lotterna. Ehuru jag

anser, att ett ingripande från statens sida i nu förevarande riktning i första

hand bör afse främjandet af uppkomsten af jordbrukslägenheter, vill jag

alltså ej tillråda en sådan inskränkning i bestämmelserna om dessa statslån,

att möjligheten att erhålla lån till underlättande af bostadslägenheters

bildande helt och hållet afskäres. Äfven om lämpligt jordstycke

till skäligt pris kunnat erhållas, äro emellertid de med jordfrågan förenade

svårigheterna långt ifrån öfvervunna. Jorden är nämligen i regel besvärad

af inteckningar, och för erhållande af egnahemslån fordras nu,

att dessa dödas i lägenheten, så att första inteckning i denna kan lämnas

såsom säkerhet för egnahemslånet. Visserligen har Kungl. Maj:t på

min hemställan föreslagit Riksdagen sådan ändring i villkoren för

egnahemslånerörelsen, att låneförmedlare skulle äga rätt att, äfven

innan lägenhet blifvit gravationsfri, utlämna förskott å beviljadt egnahemslån,

och befintliga inteckningar skulle alltså icke utgöra något

oöfverstigligt hinder för, att arbetet på det egna hemmet kunde börja.

Men inom viss tid måste dock lägenheten vara befriad från alla

sådana inteckningar, som icke kunna anses sakna praktisk betydelse

för dess värde. Dödandet af dessa inteckningar är ofta en långvarig

och omständlig procedur, hvilken för en i hithörande förhållanden antagligen

föga bevandrad egnahemsbyggare innebär mycket stora svårigheter.

Genom att staten lämnade förlagslån till inköp af lämpliga större jordområden,

som sedan kunde utstyckas i mindre lägenheter, skulle säkerligen

förberörda svårigheter till en stor del undanröjas och ett kraftigt

understöd beredas egnahemsrörelsen. Därigenom vore nämligen utväg

öppnad ej mindre att förvärfva lämplig jord för billigt pris, då sådan

händelsevis vox-e till salu, utan äfven att på ett jämförelsevis enkelt

sätt få inteckningsförhållandena ordnade. Jag kan också i detta sammanhang

erinra, att såväl i Norge som i Danmark staten lämnar lån

för samma ändamål.

"• Jag ansluter mig alltså till tanken att genom statslån underlätta

förvärfvandet af jordområden, lämpliga att utstyckas till egnahem

slägenheter. Emellertid torde vid ett försök i nu angifna riktning

åtskilliga omständigheter vara att beakta. Först och främst synes mig

sålunda vara önskvärdt, att den nuvarande egnahemslånefonden användes

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149.

för det viktiga, speciella ändamål, för hvilket den är afsedd, nämligen

att hjälpa den enskilda egnahemsbyggaren vid förvärfvandet och iordningsställandet

af det hem, han redan utsett åt sig, och detta särskildt, om

de af mig föreslagna åtgärder för befrämjande af egnahemslånerörelsens

utveckling blifva genomförda. Jag kan således icke förorda, att nämnda

fond anlitas äfven för nu ifrågavarande ändamål. Vidare synes det ej

allt för strängt böra fasthållas, att de statslån, om hvilka nu är fråga,

skola användas uteslutande för bildande af så små lägenheter, att egnahemslån

kunna å dem erhållas. En viss rörelsefrihet måste härvidlag

lämnas vederbörande låntagare, blott hufvudsyftemålet blir det angifna.

Det torde säkerligen icke vara vanligt, att man på tillräckligt fördelaktiga

villkor kan inköpa ett större område, som i sin helhet lämpar

sig att sönderstyckas till så små parceller. Däremot synes det mycket

antagligt, att för billigt pris åtskilliga områden skola stå att förvärfva

af den beskaffenhet, att, sedan lämpligt antal egnahemslägenheter frånstyckats,

återstoden bör kunna utan förlust afyttras i en eller flera större

lotter eller ännu hellre till sådana småbruk, som hafva i någon mån större

värde än de jordbrukslägenheter, hvilka kunna bildas med anlitande af

egnahemslån. Ofta torde efter styckningen en större hufvudlott blifva

kvar. Så kan särskildt inträffa, då en jordbruksegendom styckas, och

hufvudgårdens byggnader äro af den storlek och beskaffenhet, att de

å ena sidan för att ekonomiskt tillgodogöras fordra en viss jordbruksareal

och å andra sidan äro för goda att rifvas. Äfven ur andra synpunkter

torde det vara mindre lämpligt att föreskrifva, att hela det

inköpta området ovillkorligen skall styckas i sådana lägenheter, som äro

berättigade till egnahemslån. Så torde t. ex. sammanförandet af en mängd

små egnahemslägenheter i större kolonier kunna blifva en fara för egnahem

sbyggarna själfva. Egnahemsbyggaren, äfven den landtbrukande, kan

i allmänhet icke, särskildt under den första tiden, undvara den hjälp, som

ligger i möjligheten att erhålla arbete hos andra. Han får ju med nu

gällande bestämmelser för egnahemslån antagas hafva offrat hvad han haft

inbesparadt på förvärfvandet af det egna hemmet, och det är af synnerlig

vikt för hans förmåga att hålla sig kvar, att han ej behöfver låna till

sitt dagliga uppehälle. Större egnahemskolonier medföra emellertid för

de flesta af kolonisterna, att afståndet till den eller de platser, där sådant

arbete kan erhållas, blir längre än som är lämpligt. Sker däremot

styckningen så, att större och mindre komplexer blandas om hvarandra,

torde förhållandet i förevarande hänseende blifva ett annat.

Af hvad jag förut anfört framgår, att enligt min åsikt de medel,

som må kunna anvisas för ifrågavarande ändamål, böra ställas fristående

Ad l:o.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149. 9

irån egnahemslånefonden och bilda en särskild fond, hvilken jag tänkt

mig lämpligen skalle kunna kallas jordförmedlingsfonden. Hvad angår

den föreslagna fondens belopp har jag ansett eu viss försiktighet

betingas såväl af hela sakens egenskap af försök som af faran att,’ om

beloppet sättes för högt, framkalla en osund spekulation. Jag har således

ansett den årliga lånesumman böra beräknas i ill omkring 1,000,000

kronor. Då den tid, för hvilken egnahemslånefonden blifvit beviljad,

utgår med år 1909, bär det synts mig lämpligt, att äfven till nu ifrågavarande

fond medel till en början anvisas endast för tiden 1908—1909.

Såsom låntagare ur fonden anser jag böra antagas aktiebolag Ad 2:0•

och föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja förvärfvandet

af egnahem, och torde för dessa låntagare böra uppställas ungefär

samma villkor som de, hvilka fordras för att aktiebolag och föreningar

skola antagas såsom förmedlare af egnahemslån. Jag anser

alltså, att det bör fordras, såväl att de af Kungl. Maj:t, vid pröfning i

hvarje särskildt fall, finnas bereda tillräcklig trygghet för, att verksamheten

af dem bedrifves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt sätt,

som ock att deras bolagsordningar och stadgar skola vara upprättade

i öfvei ensstämmelse med af Kungl. Maj:t särskildt föreskrifna grunder.

Det har äfven ifrågasatts, att statslån för ifrågavarande ändamål

skulle kunna lämnas hushållningssällskap, landsting och kommuner.

Jag har emellertid ansett mig, åtminstone till en början, icke böra

upptaga denna, tanke. De företag, hvarom här är fråga, medföra ju

a Itid en viss risk. och kräfva en vidlyftig affärsförvaltning, som ej rätt

väl torde lämpa sig att handhafvas af nämnda institutioners eller kommunernas

kanske stundom för själfva saken personligen ointresserade

förtroendemän.

Statslånen höra, såsom jag ofvan angifvit, afses för inköp af

jordområden, hvilka äro lämpliga att till väsentlig del styckas till

egnahemslägenheter. I öfverensstämmelse med hvad jag anfört

ifråga om egnahemslånen anser jag, att dessa inköp böra kunna få

afse såväl . jord. å den. egentliga landsbygden som mark, tillhörande

stad, men icke. intagen i stadsplanen. Garantier för att lånemedlen icke

nfå användas till anläggande af s. k. villastäder eller liknande bildningar,

hufvudsakligen afsedda för de burgnare klasserna, synas mig ligga såväl

i nyss angifna bestämmelser, att det inköpta området skall till väsentlig

del styckas till egnahemslägenheter, som i den kontroll, som

torde böra utöfvas öfver medlens behöriga användning. Såsom jag

Bih. till Eiksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afä'' 116 Höft. 2 °

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ad 3: o.

Mom. 1.

10 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149.

redan förut framhållit, anser jag emellertid ifrågavarande lånerörelse

hufvudsakligen böra afse bildandet af jordbrukslägenheter..

Öfverhufvudtaget synes särskild vikt böra läggas vid, att köpeskillingen

kan anses jämförelsevis billig, så att de blifvande lotterna kunna

upplåtas till pris, som göra det möjligt för köparna att utan allt för

stora besvärligheter hålla sig kvar på de inköpta lotterna. Uppenbarligen

bör det område, till hvars inköpande statslån önskas, ej vara allt för

litet. Det kan nämligen starkt sättas i fråga, huruvida staten har något

intresse af att stycka t. ex. mindre hemmansdelar, där redan förut en

familj kanske endast med möda kan vinna sin bärgning. I hvarje fall

sker den utstyckning, hvarom här är fråga, bättre från större brukningskomplexer.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett inom jordbruksdepartementet

upprättadt förslag till villkor och bestämmelser för ifrågavarande

lånerörelse, anförde han vidare:

Statslånen böra naturligtvis beviljas af Kungl. Maj:t. Emellertid

har jag ansett ansökningarna om lån böra ingilvas till Kungl. Majtts

befallningshafvande, som skulle hafva att, där så erfordrades, sörja för

handlingarnas kompletterande, och därefter insända desamma jämte eget

utlåtande till Kungl. Maj:t. Genom en sådan anordning har jag sökt

sörja för, att pröfningen af låneansökningarna måtte kunna försiggå så

skyndsamt som möjligt, något som ofta kan vara af stort intresse vid

affärsföretag sådana som de ifrågavarande och särskild^ då fråga är om

inköp af exekutivt försålda fastigheter.

För bedömande af lämpligheten att i ett särskildt fall bevilja

statslån måste Kungl. Maj:t äga tillgång till uppgifter i åtskilliga

hänseenden rörande det ändamål, hvartill lånet atses. Därför måste

först och främst fordras, att sökanden uppger ett visst jordområde,

hvars inköp skall genom lånet befrämjas, och styrker, att han antingen

redan inköpt detsamma eller inropat det på exekutiv auktion eller också

har det »på hand». Köpeskilling och öfriga köpevillkor böra också uppgifvas

och styrkas. Därjämte erfordras uppenbarligen, att eu så passnoggrann

beskrifning på området lämnas, att grund kan finnas för

bedömande, huruvida och i hvilken utsträckning området lämpar sig

för anläggande af egnahem, samt huruvida det betingade inköpspriset

kan anses skäligt. Äfven bör vid låneansökningen fogas, intyg och

bevis, som lämna ledning vid det för hela saken så ytterligt viktiga

bedömandet af det ifrågavarande områdets värde och lämplighet. Att mera

ingående inlåta sig på ett bestämmande af hvilka intyg och bevis om

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj As Nåd. Proposition N:o 149.

värdet, som böra företes, bär synts mindre lämpligt, då man härvidlag

i synnerligt hög grad synes böra rätta sig efter omständigheterna. År

fastigheten ilråga särskild! taxerad, kan ju taxeringsvärdet tjäna till

ledning. År det fråga om ett inköp vid försäljning i exekutiv

ordning, bör saluvärderingen kunna i hufvudsak vara tillräcklig o. s. v.

Ännu olämpligare vore att söka gifva detaljerade föreskrifter om huru

områdets tjänlighet för styckning skall styrkas. Det blir uppenbarligen

Kungl. Maj:ts befallningshafvandes försorg att se till, att tillräckliga

upplysningar i förevarande hänseenden komma att föreligga.

Statslånets belopp i förhållande till värdet af det område, som

skall, inköpas, anser jag icke böra alltför knappt tillmätas. Låntagaren

får ju, utom inköpssumman, antagligen vidkännas ibland ganska afsevärda

utgifter för lagfart, ordnande af inteckningsförhållanden, områdets

uppmätning, kartläggning och styckning m. m. samt kanske äfven för

anläggande af vägar, upptagande af aflopp och dylikt. Dessutom är

att märka, att låntagaren behöfver förlagskapital för områdets skötsel

under den tid, som erfordras för styckningens verkställande. Jag anser

därför, att lånet må kunna beviljas intill 4/5 af områdets värde. Härvid

måste uppenbarligen förutnämnda utredning i första hand läggas till

grund. Skulle emellertid denna föranleda värdets bestämmande till

högre, belopp än inköpssumman, bör dock naturligtvis ej mer än Vs af

den sistnämnda lämnas såsom statslån.

Beviljadt statslån bör till låntagaren utanordnas af statskontoret

mot skuldförbindelse och sådan säkerhet, som kan af statskontoret godkännas.

Därjämte bör, om ej giltig fångeshandling kunnat företes vid

pröfningen inför Kungl. Maj:t, sådan företes i statskontoret till bevis,

att områdets inköp verkligen kommit till stånd och att därvid aftalade

villkor i hufvudsak öfverensstämma med hvad vid lånets sökande uppgifvits.

Beträffande beskaffenheten af den säkerhet, som skall lämnas för

statslånet, har det öfverlämnats åt statskontoret att pröfva densamma.

Uppenbarligen bör härvid största möjliga tillmötesgående visas låntagarna,

därvid emellertid å andra sidan är att märka, att vid fråga om

lån af ifrågavarande beskaffenhet redan vikten att söka hindra äfventyrliga

företag bör föranleda en viss försiktighet. Viktigt är i hvarje

fall, att anlitandet af borgensansvarighet så vidt möjligt begränsas, om

fonden öfverhufvud skall komma till någon större användning.

För att icke beviljadt statslånebelopp skall alltför länge innestå

oafvändt, har bestämmelse inryckts därom, att hvad som icke däraf

lyfts inom ett år från den dag, då det beviljades, skall anses hafva

återfallit till fonden.

Mom. 2.

Mom. 3.

Mom. 4.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Mom. 5 och 7

Mom. 6.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149-

En viktig sak vid denna lånerörelse är naturligtvis det sätt, hvarpå

styckningen sker. önskvärdt hade visserligen varit, om man kunnat

föreskrifva, att under alla förhållanden minst en bestämd kvotdel af

det inköpta områdets areal skulle användas till egnahemslägenheter. Men

då de områden, som kunna komma att salubjudas, måste blifva till sin

beskaffenhet mycket växlande, och det icke alltid torde låta sig göra

att blott förvärfva den eller de delar däraf, som förnämligast ägna sig

till dylika lägenheter, torde det icke vara möjligt att uppställa någon

allmängiltig regel i sagda hänseende. Man torde få låta sig nöja med,

att området i så stor utsträckning, som lämpligen kan ske, styckas på

ett sätt, som motsvarar ändamålet med statslånet. Äfven i öfrigt är

det uppenbarligen af synnerlig vikt, att bolagets eller föreningens

verksamhet handhafves på ett sätt, som inger förtroende. Skulle i nu

berörda afseenden något brista, bör det uppenbarligen kunna påfordras,

att lånet inbetalas.

För lånets åtnjutande har jag ansett böra stadgas en tid af fem

år. Genom att tiden sättes så kort, tvingas vederbörande att söka så

fort som möjligt förverkliga det med företaget afsedda ändamålet.

A andra sidan kan det ju emellertid hända, att ett allt för strängt

framdrifvande af styckningen skulle kunna vålla förluster. För att i

detta hänseende lämna utväg att taga tillbörlig hänsyn till föreliggande

omständigheter har det föreslagits, att Kungl. Maj:t skulle

kunna medgifva anstånd med lånets återbetalning utöfver nämnda tid.

I den mån emellertid försäljningen af lotter fortgår, böra uppenbarligen

äfven mot de försålda lotterna svarande andelar af statslånet

återbetalas. Bestämmelser härom meddelas i förslaget, under mom. 7.

Den ränta, som skall erläggas å ifrågavarande statslån, har jag

funnit böra beräknas efter 4 procent. Visserligen hafva ofvan omförmälda

tillkallade personer ifrågasatt en räntefot af endast 3,6

procent, men detta sammanhänger därmed, att de förutsatte, att medlen

skulle tagas ur egnahemslånefonden. Då numera staten icke själf kan

upplåna medel efter sistnämnda, låga räntefot, och jag icke finner anledning

föreligga, att nu ifrågavarande lånerörelse bör på grund af

några särskilda omständigheter anordnas sålunda, att staten måste göra

förlust på densamma genom ränteskillnad, samt låntagarna i hvarje fall

skulle erbjudas en kraftig hjälp genom att få lån intill 80 procent af

fastighetsvärdet, anser jag räntan både böra och utan olägenhet kunna

sättas något högre än i fråga om egnahemslånen. Fullmäktige i riksgäldskontoret,

hvilkas yttrande i denna del inhämtats, hafva ock föreslagit

en räntefot af 4 procent.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 149. 13

Vidare synes höra stadgas skyldighet för låntagaren att på anmodan Mom. 8 och o.

prestera ny säkerhet, därest den lämnade icke vidare befinnes nöjaktig-,

samt äfventyr för försummad inbetalning-.

Att lägenhet endast må med full äganderätt försäljas från området, Mom. io.

så länge någon del af undfånget förlagslån är ogulden, synes böra uttryckligen

stadgas. För att emellertid låntagaren må kunna på det

sätb han kan finna fördelaktigt, tillsvidare använda sådana delar af

området, hvilka icke genast lämpligen kunna försäljas, bör det dock

medgifvas honom rätt att, intill dess sådan försäljning kan hinna ske,

upplåta lägenhets område på arrende för kortare tid.

Såsom en allmän regel bör äfven föreskrifvas, att bolag eller Mom. u.

förening, som erhållit statslån, skall vara underkastad den kontroll och

de öfriga föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan finna godt bestämma.

I likhet med hvad som gäller beträffande egnahemslånerörelsen Ad 4.0-6.0.

torde . bemyndigande böra äskas för Kungl. Maj:t att meddela de

ytterligare föreskrifter, som i afseende å lånerörelsen må finnas erforderliga.

Slutligen torde böra bestämmas om den räntegodtgörelse, som

skall tillkomma riksgäldskontoret, och därom att under åren 1908—1909

inflytande räntor och kapitalafbetalningar skola tillfalla fonden.

Statskontoret, hvars yttrande i ämnet infordats, har förklarat sig statskontoret.

icke hafva något att erinra mot innehållet, af ett till ämbetsverket öfverlämnadt,

inom departementet utarbetadt utkast till proposition i ämnet

i öfverensstämmelse med de af mig nu angifna grunder.

• På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. DepartementsMaj

:t måtte föreslå .Riksdagen att chefens hem
ställan.

l:o.

bemyndiga riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla

statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande

af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller

å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark

af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskilt

lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till e^nahemsl

ngen heter (j ordför medling sfonden) ;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 149.

2:o.

medgifva, att Kungl. Maj:t må under nämnda år disponera

fondens samtliga kapitaltillgångar till förlagslån åt aktiebolag och

föreningar, hvilka hafva till uppgift att befrämja förvärfvandet af

egna hem, under förutsättning att nämnda aktiebolag och föreningar

af Kungl. Maj:t vid pröfning i hvarje särskild! fall i den ordning,

Kungl. Maj:t finner godt föreskrifva, finnas bereda tillräcklig trygghet

för, att deras verksamhet bedrifves på ett oegennyttigt och ändamålsenligt

sätt, och under villkor att deras bolagsordningar eller stadgar

äro upprättade i öfverensstämmelse med af Kungl. Maj:t särskild! föreskrifna

grunder;

3:o.

besluta, att för ifrågavarande lånerörelse skola gälla följande

allmänna bestämmelser:

Mom. 1. Ansökning om statslån skall ställas till Kungl. Maj:t

samt ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Vid ansökningen skola fogas:

a) i hufvudskrift eller bestyrkt afskrift handling, utvisande, att

sökanden inköpt eller å auktion inropat det jordområde, till hvars förvärfvande

statslånet afses, eller att sökanden har anbud att få till visst

pris och på angifna villkor inköpa området,

b) beskrifning öfver området, innehållande uppgift å dess belägenhet,

storlek, naturbeskaffenhet, kommunikationsförhållanden, taxeringsvärde,

därest sådant finnes åsatt, de å området uppförda byggnader

och befintliga anläggningar m. m.,

c) de intyg och bevis, som erfordras för styrkande af uppgifterna

i beskrifningen äfvensom i öfrigt för bedömande af fastighetens värde

och lämplighet för styckning.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande åligger att ofördröjligen insända

de ingifna handlingarna jämte eget utlåtande till Kungl. Maj:t.

Mom. 2. Statslån ''kan beviljas till högst 4/5 af områdets med

ledning af de i mom. 1 omförmälda handlingar beräknade värde, dock

ej till mer än 4/5 af köpesumman.

Mom. 3. Beviljadt lånebelopp utan ordnas af statskontoret, sedan

låntagaren dit aflämnat skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens

behöriga fullgörande, som af statskontoret kan godkännas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition N:o 149. 15

Var ej vid lånets beviljande giltigt köpeaftal träffadt, må ej lånet

utlämnas, förrän sökanden styrkt, att sådant aftal af bindande beskaffenhet

kommit till stånd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad

vid lånets sökande uppgifvits.

Mom. 4. Hvad som af beviljadt statslån icke blifvit inom ett år

från den dag, då det beviljats, i statskontoret lyft, skall anses hafva

återfallit till fonden.

Mom. 5. Aktiebolag eller förening, som erhållit statslån, åligge

att skjmdsamt gå i författning om det inköpta områdets styckning på

så . lämpligt sätt som möjligt för vinnande af det med statslånets beviljande

afsedda ändamålet.

Finnes bolaget eller föreningen visa försumlighet härutinnan eller

varder eljest bolagets eller föreningens verksamhet icke handhafd på

ett förtroendeingifvande sätt, och är ej sådant fall för handen, att statskontoret,

efter ty nedan sägs, äger påfordra lånets inbetalning, då ankommer

på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna förordna, att statslånet

genast skall vara till återbetalning förfallet.

Varder ej rätten till statslånet förverkad, då må med de inskränkningar,

soin i mom. 7 här nedan omförmälas, statslånet åtnjutas intill

utgången af femte kalenderåret efter det, då detsamma blifvit i statskontoret

lyft, vid hvilken tid lånet skall vara till statskontoret tillfullo

inbetaldt, där ej Kungl. Maj:t med hänsyn till särskilda förhållanden,

på ansökan, finner skäl medgifva ytterligare utsträckning af lånetiden.

Mom. 6. Å lyft lånebelopp skall erläggas ränta från lyftningsdagen

efter fyra för hundra för år räknadt.

hörfallen ränta skall för hvarje kalenderår inom utgången af

januari månad påföljande år till statskontoret inbetalas.

Mom. 7. För hvarje kalenderår skall bolaget eller föreningen

inom nästföljande januari månads utgång till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifva redogörelse för sin verksamhet, innefattande uppgift

å de lotter af det inköpta området, som under året från detsamma

försålts, deras storlek och beskaffenhet samt de för desamma erhållna

köpeskillingar.

Med ledning af nämnda handling samt de upplysningar, Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i öfrigt kan finna lämpligt införskaffa, skall

Kungl. . Majrts befallningshafvande, där ej sådant fall är förhanden,

som i sista stycket af detta mom. afses, afgifva förslag till bestämmande

af det belopp af statslånet, som vid jämförelse med hela områdets

värde skall anses belöpa å de försålda lotterna. Nämnda förslag jämte

ofvannämnda redogörelse skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande därefter

öfverlämna till Kungl. Maj:t, som bestämmer huru stor del af lånet på

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 149.

grund af de skedda försäljningarna skall till statskontoret inbetalas.

Sålunda till inbetalning bestämdt belopp skall inom en månad, efter

det bolaget eller föreningen erhållit del af Kungl. Maj:ts beslut, jämte

å samma belopp upplupen ränta till statskontoret inlevereras.

Har under året det inköpta området blifvit i dess helhet försåldt,

åligge det Kungl. Maj:ts befallningshafvande att därom ofördröjligen

lämna statskontoret underrättelse. I detta fall skall den utestående

delen af statslånet jämte ränta inom nästpåföljande januari månads

utgång till statskontoret inbetalas.

Mom. 8. Därest statskontoret under lånetiden skulle finna den

ställda säkerheten icke längre nöjaktig, skall låntagaren inom tre månader

efter därom erhållet föreläggande aflämna nya säkerhetshandlingar,

som af statskontoret godkännas, vid äfventyr att statskontoret

eljest äger påfordra lånets ofördröj liga inbetalning.

Samma rätt tillkommer statskontoret, där föreskrifven ränte- eller

kapitalafbetalning icke erlägges inom fjorton dagar efter förfallodagen.

Mom. 9. A till betalning förfallet kapitalbelopp erlägges ränta

efter sex för hundra från förfallodagen, till dess likvid sker.

Mom. 10. Af inköpt område må, så länge någon del af erhållet

statslån är ogulden, upplåtelse af lotter ske endast under äganderätt.

Dock må, intill dess försäljning kan ske, område upplåtas på arrende

för kortare tid.

Mom. 11. Bolag eller förening, som erhållit statslån, är, så länge

någon del af detta ännu återstår ogulden, underkastad den kontroll

och de öfriga föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna för godt bestämma;

4:o.

medgifva, att Kungl. Maj:t må äga meddela de ytterligare föreskrifter,

som i afseende å ifrågavarande lånerörelse må finnas erforderliga;
5:o.

besluta, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse

för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande

till fonden för riksgäldskontoret förorsakas;

6:o.

medgifva, att till fonden inflytande kapital betalningar och räntor,

i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift,

må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Katigt. Alaj.ts Nåd. Proposition N:o 149.

Till denna departementschefens af statsrådets

öfriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet skulle med

den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll utvisar,

till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

J. Säl ander.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 116 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.

«

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:226 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedling sf ond jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  2. SU 1907:176 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till bildande af en jordförmedlingsfond jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten