Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

214 sidor, varav 190 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 190 av 214 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:47, Med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

1

M:o 47.

Kungl. Majds nådiga proposition till Riksdagen med förslag

till ny förordning angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst; gifven Stockholms slott den 15

februari 1907.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga närlagda förslag till ny förordning angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst jämte instruktion för taxeringsmyndigheterna.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Carl Sivartz.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami 1 Afd. 34 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Förslag

till

Förordning angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst.

Nuvarande lydelse:

Bevillning af

1 §•

För all inom riket belägen fast

egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som

i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med

kronor samt

b) för all annan fastighet och

frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af uppskattningsvärdet.

Föreslagen lydelse:

fast egendom.

1 §•

För all inom riket belägen fast

egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som

i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens för löpande året

fastställda taxeringsvärde.

sex öre för hvarje fulla etthundra

b) för all annan fastighet och

frälseränta med fem öre för hvarje

fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet.

2 §. 2 §.

Bevillning för fast egendom er- Bevillning för fast egendom erlägges

af ägaren, utom i följande lägges af den, som för löpande aret

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse.

fall, då bevillningen utgöres af inne- författningsenligt mantal sskrifvits eller

hafvåren, nämligen: lort mantalsskrifvas såsom ägare eller

innehafvare af fastigheten. Bevillningen

erlägges af ägaren utom i följande

fall, då bevillningen utgöres

af innehafvaren, nämligen:

a) för jordegendom, som besittes med stadgad åborätt eller är af

allmän myndighet eller af stiftelse till begagnande mot lifstidsstädja upplåten,

för i stad befintlig så kallad ofri tomt, hvarifrån innehafvaren ej

må skiljas, så länge han erlägger tomtören eller utan att vederbörlig

lösen gifves, samt för skogsområde, som blifvit upplåtet till bergsbandteringens

understöd, till sågverk eller kanalbolag eller ock innehafves af

stad eller annan menighet;

b) för jordegendom eller annan fastighet, som antingen är till boställe

eller eljest på lön anslagen, så vida ägaren enligt 4 § a) eller b) är

från fastighetsbevillning fri och hela fastigheten är åt endast en person

upplåten;

c) för lägenhet, som är till besittning på viss tid eller på lifstid från

annan egendom afsöndrad.

3 §•

1 mom. Fast egendom skall uppskattas till sitt verkliga värde. Detta

värde bestämmes med ledning af de om hvarje särskild egendoms storlek,

beskaffenhet och afkastning inhämtade upplysningar samt erhållna uppgifter

om areal och olika ägoslag samt arrende- eller hyresafgifter, köpeafhandlingar

och värderingar för egendomens belåning eller försäkrande

mot brandskada.

2 mom. Frälseräntas kapitalvärde uppskattas till tjugu gånger det

belopp, hvartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått,

så framt icke räntan, i enlighet med 14 § kungl. kungörelsen den 11

maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hvilket fall detta senare bör

läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att

frälseräntas kapitalvärde alltid sättes i fulla hundratal kronor, så att möjligen

öfverskjutande belopp icke beräknas.

3 mom. Det värde, hvartill fast egendom blifvit uppskattad, skall

utan förnyad uppskattning bibehållas oförändradt under fem år, därest

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Moj-.ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

icke under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

sådana inträffade förhållanden, som i 2 § af den för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktionen närmare omförmälas, påkalla förändrad

värdering.

4 mom. Uppskattning af värdet å sådan fast egendom, som omförmäles

i 4 § c), äger icke rum.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk och

barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter

och byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras

eget område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;

allt dock endast så framt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke lämna ägaren någon inkomst; börande

i motsatt fall fastighetsbevillning utgöras för så stor del af fastighetens

taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för själfva

kanal- och vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för anläggningens

begagnande erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader;

och

d) ägare eller innehafvare af d) ägare eller innehafvare af

lägenhet med tillhörande åbyggnad, lägenhet med tillhörande åbyggnad,

då lägenhetens hufvudsakliga värde då lägenhetens hufvudsakliga värde

utgöres af åbyggnaden och ej öfver- utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens stiger 500 kronor, därest lägenhetens

innehafvare ej eljest erlägger bevill- innehafvare ej eljest erlägger bevillning

af fast egendom eller inkomst ning af fast egendom eller hans in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Xungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

•Nuvarande lydelse:

eller hans inkomster, däri inbegripet

det hyresvärde, åbyggnaden kan äga,

ej öfverstiga 500 kronor; skolande

hvad i denna punkt stadgas äga

tillämpning jämväl i det fall, att

någon äger byggnad å mark, som

af annan äges eller innehafves.

Föreslagen lydelse:

komster, däri inbegripet det hyresvärde,

åbyggnaden kan äga, ej öfverstiga

500 kronor; skolande hvad i

denna punkt stadgas äga tillämpning

jämväl i det fall, att någon äger

byggnad å mark, som af annan äges

eller innehafves.

5 §•

Vid uppskattning af fast egendom skola särskilda värden, slutande

å fulla hundratal kronor, utsättas:

a) å jordbruksfastighet:

för hvarje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består af två eller flera brukningsdelar eller afsöndring af jord därifrån

ägt rum, för hvarje sådan brukningsdel eller jordafsöndring; samt

för skogsområde, som omförmäles i 2 § a);

b) å annan fastighet:

för tomt i stad, köping och därmed jämförlig ort;

för åbyggnad å sådan tomt;

för lägenhet med tillhörande åbyggnad, då lägenhetens hufvudsakliga

värde utgöres af åbyggnaden;

för byggnad, belägen på jordbruksfastighet, men icke afsedd för det

därå drifna jordbruk eller dit hörande näring;

för fiske, som är i jordebok särskilt upptaget; samt

för frälseränta.

6 §.

Fast egendom taxeras inom den ort, där egendomen är belägen.

Bevillning för inkomst af kapital och arbete.

7 §•

För all behållen inkomst, vare 1 mom. För inkomst, vare sig

sig af kapital eller arbete, skall, med af kapital eller af arbete, hvilken i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

de undantag, som i ] 1 § omförmälas,

bevillning erläggas med en för hundra

af inkomstbeloppet.

Föreslagen lydelse:

nedan angifven ordning taxeras, skall,

med de undantag, som i 11 § omförmälas,

bevillning erläggas med en

half för hundra af inkomstbeloppet.

2 mom. Skattskyldig taxeras för

den inkomst, han åtnjutit under det

nästföregående året.

8 §•

1 mom. Till inkomst af kapital räknas:

a) ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller

hos penniDgförvaltande verk eller enskilde insatta penningar; samt

b) krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutes af

patronus ecclesise.

2 mom. Till inkomst af arbete räknas:

a) inkomst af rörelse eller yrke, såsom:

l:o) af bergsbruk, kalk- och stenbrott jämte därtill hörande verk,

inrättningar och näringar; kvarnar och sågverk; fabriker, mekaniska verkstäder,

brännvinsbrännerier och andra för varors tillverkning eller förädling

anlagda inrättningar; mejerihandtering, potatismjölfabriker och andra

binäringar till jordbruket, i den mån de icke afse tillgodogörande af eget

jordbruks produkter; penningrörelse, handelsrörelse, skeppsrederi, sjöfart,

handtverk eller annan näring;

2:o) af till allmän trafik upplåten kanal, järnväg eller annan farled

samt flottled; och

3:o) hvad som förvärfvas genom utöfning af vetenskap, konst eller

handaslöjd;

b) inkomst och förmån af tjänst eller särskilt uppdrag, såsom: aflöning,

arfvode, traktamente, sportler, bostad, därest icke fastighetsbevillning

därför af löntagaren utgöres, och annan med allmän eller enskild

tjänst förenad förmån; så ock den behållna inkomst, som, enligt gällande

föreskrifter, kan vid lediga ecklesiastika sysslor tillfalla de under konsistoriernas

vård eller annan allmän förvaltning ställda kassor;

•c) pension, årligt understöd (gratifikation), lifränta eller undantagsfÖrmån;
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

d) all annan i denna § ej särskilt omförmäld inkomst, som icke är

genom fastighetsbevillning beskattad.

9 §• 9 §.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning

äro:

a) svensk medborgare, som är

i riket bosatt: för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig här eller från

utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke

är i riket bosatt: för den inkomst,

han härifrån åtnjuter;

c) utländing, som är i riket bosatt

eller bär uppehållit sig såsom

resande vare sig fortfarande under

ett år eller under större delen af tre

på hvarandra följande år, eller som

här idkar näring, eller härifrån uppbär

lön eller pension: för den inkomst,

som af honom här förvärfvas eller

härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd,

här användes.

Hvad här ofvan — — — —

dock att för inkomst, som åtnjutes

af vanliga handelsbolag —--

— — inkomst.

Skyldige att utgöra inkomstbevillning

äro:

a) svensk medborgare, som är i

riket mantals skr ifven: för all den

inkomst, han åtnjutit, vare sig här

eller från utrikes ort;

b) svensk medborgare, som icke

är i riket mantalsskrifven: för den

inkomst, han härifrån åtnjutit;

c) utländing, som är i riket bosatt,

äfvensom sådan utländing, hvilkens

vistelse här utan andra än tillfälliga

afbrott fortfarit under det nästföregående

året eller under större delen

af de tre närmast före taxeringsåret

förflutna åren: för den inkomst, som

af honom här förvärfvats eller härifrån

åtnjutits eller ock, utifrån införd,

här användts;

d) annan utländing: för inkomst

af näring, som han här bedrifvit,

samt för lön eller pension, som han

härifrån uppburit.

Hvad här ofvan säges om enskild

person galle ock i tillämpliga

delar om menigheter, samfund, stiftelser,

verk och inrättningar samt

andra juridiska personer, i den mån

de icke äro i denna förordning från

inkomstbevillning frikallade, äfvensom

om oskiftadt stärbhus och bolag,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts

Nuvarande lydelse:

10 §•

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Inkomst af kapital och

arbete taxeras för det löpande året.

2 mom.

a) Inkomst af kapital och annan

inkomst af arbete än lön eller

pension upptages med det belopp,

hvartill inkomsten under nästföregående

året uppgått, med iakttagande

likväl dels att inkomsten första året

den åtnjutes, äfvensom då den icke

åtnjutits för hela föregående året, skall

upptagas med det belopp, hvartill

densamma, enligt de upplysningar

taxeringsmännen kunnat förskaffa sig,

skäligen må anses för det löpande

året uppgå, dels ock att, då inkomsten

under det löpande året upphör,

densamma upptages med det belopp,

som, med det nästföregående årets

inkomst till beräkningsgrund, motsvarar

den tidrymd af det löpande

året, för hvilken inkomsten åtnjutes.

b) Med allmän eller enskild

åd. Proposition N:o 47.

Föreslagen lydelse:

därunder jämväl inbegripna sådana,

som enligt särskild författning äro

skyldiga afstå sin vinst; dock att

för inkomst, som åtnjutits af vanliga

handelsbolag, kommanditbolag, enkla

bolag och rederier, som ej äro aktiebolag,

bevillning utgöres af delägarne,

en hvar efter hans andel af bolagets

inkomst.

10 §.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

tjänstebefattning förenad lön så ock

pension upptages med det belopp,

hvartill densamma för det löpande

året blifvit i stat eller annorledes bestämd;

börande däremot med tjänstebefattning

förenade tjänstgöringspenningar,

dagaflöning, sportelersättning

och obestämda eller extra inkomster

beräknas på sätt under a) är föreskrifvet.

c) Vikariatsarfvode, arfvode för

uppdrag af öfvergående beskaffenhet

och all dylik tillfällig inkomst, som

härflutit af annan den skattskyldiges

verksamhet än hans redan till beskattning

taxerade tjänst, rörelse eller

yrke och som tillfallit honom så

sent under ett år, att densamma icke

kunnat af det årets taxerings- eller

pröfningsnärand beräknas, taxeras

till bevillning det näst därpå följande

året.

d) Lön och annan inkomst, som

utgår i spannmål eller persedlar, upptages

med det kontanta belopp, den

efter senast för orten fastställdt markegångspris

utgör.

3 mom. Vid beräkning af in- 1 mom. Vid beräkning af skattkomst

utaf kapital och arbete må skyldigs inkomst nästföregående år

afdrag icke ske: må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde b) för arrende- eller hyresvärde

—— —- — som enligt 4 § är fri å sådan, kanal, järnväg och annan

från bevillning; farled samt flottled tillhörande mark

och byggnad, som enligt 4 § varit

fri från bevillning;

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 34 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

c) för ränta å den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke ned

lagda kapital;

d) för hvad som användes till

fast--— — — skuld.

d) för hvad som användts till

fast egendoms förbättring, tillökning

af inventarier eller kapitalafbetalning

å skuld.

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst

utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

2: o) vid beräkning af inkomst

utaf arbete:

a) för det genom fastighetsbe
-

4 mom. Däremot må afdrag ske:

vid beräkning af inkomst utaf

kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

vid beräkning af inkomst utaf

arbete:

a) för det genom — — —

--som af ägaren begagnas till vinning beskattade, hyresvärdet mot
—

— — — — sägs; svarande belopp af fem för hundra

af taxeringsvärdet å fastighet, som

af ägaren begagnats till utöfvande

af sådan verksamhet, hvarom i 8 §

2 mom. o) l:o) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom:

arrende- eller hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning,

föda och öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden

och arbetare samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som är o före- d) för kostnader, som varit förenade

med utöfning af vetenskap, nade med utöfning af vetenskap,

konst eller handaslöjd; konst eller handaslöjd;

e) för hvad — — — — — e) för hvad som anvisats till be
än

där arfvodes- eller traktamente- stridande af de med erhållna tjänster

tagare är bosatt; ''eller uppdrag förenade särskilda kost
nader,

såsom resekostnadsersättning,

å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar

samt fourageringsersättning,

anslag till skrifmaterialier, kontorshyra

och andra expenser, dagaflöning

eller traktamente för förrättning

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:18 Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

å armat ställe än tjänstemans eller i

förrättningen deltagande persons vanliga

boningsort, arfvode, dagaflöning

eller traktamente för kommendering

utom station, fältaflöning under krigstid

samt arfvode eller traktamente

för riksdag eller revision å annan

ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren

varit bosatt;

/) för följande----- /) för följande med ämbete och

såsom sådan, åligger utgöra — — tjänst förenade utgifter, nämligen:

—;---ersättning icke är särskildt den afgift tjänsteman, såsom sådan,

anvisad. ålegat utgöra till pensions-, änke
och

pupill- eller annan understödskassa,

aflöning eller annan ersättning

till vikarie eller tjänstebiträde,

prästernas i jordeboken upptagna utlagor,

i den mån de icke äro eftergifna,

ränta och amorteringsbidrag

till öfverbyggnadsamorteringsfonden ''

för prästgårdarna i Skåne, samt kostnader

för sådana särskildt anbefallda

tjänsteresor, för hvilka ersättning

icke varit särskildt anvisad.

11 §•

Undantag från de i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af 1 mom. Bevillning för inkomst

kapital eller arbete äger icke rum: af kapital eller arbete äger icke rum,

när den skattskyldiges sammanräk- när den skattskyldiges sammanräknade

årsinkomster, däri inbegripna nade årsinkomster, däri inbegripna

äfven hustruns, understiga 500 kronor, äfven hustruns, understigit 500 kronor.

Uppgå dessa inkomster icke till Hafva dessa inkomster icke upp1,

200 kronor, äro 450 kronor, uppgå gått till 1,200 kronor, äro 450 krode

till 1,200 kronor, men icke till nor, hafva de uppgått till 1,200

1,800 kronor, äro 300 kronor af kronor, men icke till 1,800 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

inom annan kommun än den, där den

skattskyldig är mantalsskrifven,

samt ej heller af bolag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

inkomsten af kapital och arbete fria äro 300 kronor af inkomsten af kafrån

bevillning. pital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort, där

kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med förhållandet

inom riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, där särdeles ömmande

omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse

och dylikt) förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig den

äger rum på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter

eller båda dessa skäl, icke må för någon skattskyldig öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring i Befrielse från eller lindring i

bevilluingen, hvarom här stadgas, får bevillningen, hvarom här stadgas, får

dock icke åtnjutas af enskild skatt- dock icke åtnjutas af enskild, skattskyldig

för inkomst, som beskattas skyldig för inkomst, som beskattas

inom annan kommun än den, där den

skattskyldige är mantalsskrifven,

eller, om taxeringen af ser under nästföregående

år afliden persons inkomst,

där lian då varit mantalsskrifven, samt

ej heller af bolag.

För inkomst, som afliden person

i lif stiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning,

därest behållningen i boet ej

öfverstigit 5,000 kronor samt den

aflidne efterlämnat änka, • oförsörjda

barn eller andra siärbhusdelägare, som

varit beroende af honom för sin försörjning.

För bevillning, som påföres för

inkomst, hvilken afliden person i lifstiden

åtnjutit, soaré stärbhuset icke

med mera än tillgångarna i boet. Är

boet skiftadt, soaré bodelägare icke

för mera än hvad af bevillningen å

hans lott belöper och i intet fall

med mera än hans lott i boet utgör.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

In

O

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

a) staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §

2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, landsting, hushållningssällskap,

städer och andra menigheter: för så- städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflyter af dan inkomst, som icke härflutit af

rörelse eller yrke; rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer

och bypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana ränteoch

kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för

inkomst af kapital;

d) främmande makters härvarande

beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:
om

de icke åro svenska medborgare:

för all annan inkomst än den,

som utgöres af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller

erhålles genom här idkad rörelse;

om de åro svenska medborgare:

för den inkomst, de åtnjuta af sin

tjänst hos den främmande makten;

e) utländing, som här vistas för

att idka studier; samt

/) lappallmogen: för inkomst af

renskötsel. . .....

d) olönad svensk konsul: för

annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makters härvarande

beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:
om

de icke äro svenska medborgare:

för all annan inkomst än den,

som utgjorts af från Sverige uppburen

allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare:

för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utländing, som här vistas för

att idka studier; samt

g) lappallmogen: för inkomst af

renskötsel.......... . -

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

12 §.

Föreslagen lydelse:

Beskattningsort.

Skattskyldig taxeras för inkomst af kapital och arbete:

a) patronus ecclesioe: för inkomst a) patronus ecclesise: för inkomst

af tionde eller ersättning därför: där af tionde eller ersättning därför: där

inkomsten utgår;

b) bank-, järnvägs- och kanalbolag:

där bolagets rörelse drif ees,

vare sig genom hufvud-, ofdelningseller

kommissonskontor eller vid större

och mindre stationer;

c) annat bolag: å den eller de

orter, där bolagets rörelse eller någon

hufvudsaklig gren däraf på mera

själfständigt sätt eller i afsevärd omfattning

drifves; men i fall sådana

bestämda orter icke förefinnas: där

bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt

annan yrkes- och näringsidkare: för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den

eller de orter, där rörelse eller yrke

inkomsten utgått;

b) den, som drifver bankrörelse:

för inkomst däraf: där rörelsen genom

hufvud-, afdelnings- eller kommissionskontor

utöfvats;

den, som idkar järnvägsdrift: för

inkomst däraf : där kontor och stationer

varit belägna;

den, som idkar kanaldrift: för inkomst

däraf: där kontor funnits samt

å hvarje ort, som af kanalanläggningen

berörts;

den, som med hjälp af ledning

tillhandahåller vatten eller elektrisk

energi: för inkomst däraf: där vattenverk

eller kraftstation varit förlagda,

där kontor funnits samt där

vatten eller elektrisk energi förbrukats;

c) bolag: för inkomst af annan

rörelse än sådan, hvarom i b) stadgas:

å den eller de orter, där bolagets

rörelse eller någon hufvudsaklig

gren däraf på mera själfständigt sätt

eller i afsevärd omfattning drifvits;

men i fall sådana bestämda orter icke

föi-efunnits, äfvensom för inkomst af

kapital: där bolaget har sin styrelse;

d) handlande, fabriksägare samt

annan yrkes- och näringsidkare: för

inkomst af rörelsen eller yrket: å den

eller de orter, där rörelse eller yrke

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

eller någon hufvudsaklig gren däraf

på mera själfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkas; dock skola

handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse

de därstädes idka, äfvensom

de skattskyldige, hvilkas rörelse

eller yrke utöfvas på flera orter,

men endast kortare tid på hvarje ort,

taxeras inom den församling, där de

äro mantalsskrifna;

Föreslagen lydelse:

eller någon hufvudsaklig gren däraf

på mera själfständigt sätt eller i afsevärd

omfattning idkats; dock skola

handlande i de städer, hvilka innefatta

flera församlingar, för den handelsrörelse

de därstädes idkat, äfvensom

de skattskyldige, hvilkas rörelse

eller yrke utöfvats på flera orter,

men endast kortare tid på hvarje ort,

taxeras inom den församling, där de

äro mantalsskrifna;

e) ägare af fartyg, hvaruti flera hafva del: för inkomst af fartyget:

där hufvud- eller korrespondentredaren är mantalsskrifven; eller om sådan

ej finnes: där fartyget har sin hemort;

f) de under konsistoriernas vård eller annan offentlig förvaltning

ställda kassor: för den i 8 § 2 mom. b) omförmälda inkomst vid lediga

ecklesiastika sysslor: i den ort, där densamma eljest bort beskattas;

g) utrikes boende, här i riket icke mantalsskrifven löntagare: för

lön från svenska statsverket: i Stockholms stad och S:t Nikolai församling;

samt

h) utrikes boende pensionstagare: h) utrikes boende pensionstagare:

för pension från svenska statsverket för pension från svenska statsverket

eller allmän inrättning: där pensionen

utbetalas.

För annan inkomst än den här

ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: där han är mantalsskrifven

; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: där han inom

riket hufvudsakligen vistas.

eller allmän inrättning: där pensionen

utbetalats.

För annan inkomst än den här

ofvan i denna § omförmälda taxeras

skattskyldig: där han är mantalsskrifven

; eller om han icke är inom

riket mantalsskrifven: där han inom

riket hufvudsakligen vistas; eller då

sådan ort ej finnes: där inkomsten

hufvudsakligen åtnjutits.

Afliden persons inkomst af sådan

beskaffenhet, som i nästföregående stycke

afses, taxeras: där den aflidne senast

varit mantalsskrifven; eller om han

icke varit inom riket mantalsskrifven:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

där han inom riket hufvudsakligen

vistats; eller då sådan ort ej finnes:

där inkomsten hufvudsakligen åtnjutits.

Om taxeringsmyndigheter och om uppgifter till ledning vid taxering.

13 §. 13 §.

Taxering eller uppskattning af Taxering eller uppskattning af

hvarje fast egendoms värde och hvarje hvarje fast egendoms värde och hvarje

skattskyldigs årliga inkomst verk- skattskyldigs årliga inkomst verkställes

af bevillningsberedningar samt ställes af taxeringsnämnder och pröfi

taxer ing snämnder och pr öfning snämn- ningsnåmnder, hvilkas sammansätter,

hvilkas sammansättning och ålig- ning och åligganden här nedan beganden

här nedan bestämmas. stämmas.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

o) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens

datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i

så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier

eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid därå, efter

det enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anställd

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

o) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter

eller vederbörande brandstodskommitté:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och

byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskildt för

hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot

brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jämte b) af statsdepartement jämte

hvarje ämbetsmyndighet eller ämbets- hvarje ämbetsmyndighet eller äm
-

verk, vare sig statens, stads eller

menighets, äfvensom af styrelse för

allmän inrättning eller stiftelse, där

ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt

eller annan äger utbekomma aflöning

eller pension:

uppgift angående hvar och en

person för det löpande året tillkommande

fast lön eller pension, äfvensom

under nästföregående år uppburna

särskilda belopp af tjänstgöringspenningar,

dagaflöning, traktamente, arfvode,

uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar,

portions-, inkvarterings-

eller beklädnadsersättning,

provision eller gratifikation och andra

löneförmåner, hvarjämte, då med

tjänstebefattning följer fri kost, boställe,

bostad eller löningsjord eller

inkomst af sportler, expeditionslösen,

bötes- eller beslagsandelar eller andra

obestämda eller extra inkomster, sådant

bör i uppgiften särskildt antecknas

;

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500

kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för nästBih.

till Piksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 34 Höft. 3

betsverk, vare sig statens, stads eller

menighets, äfvensom af styrelse för

allmän inrättning eller stiftelse, där

ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt

eller annan ägt utbekomma aflöning

eller pension:

uppgift angående de a/hvar och en

person under nästföregående år uppburna

särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar,

dagaflöning, traktamente,

arfvode, uppmuntrings-, mileller

felräkningspenningar, portions-,

inkvarterings- eller beklädnadsersättning,

provision eller gratifikation

och andra löneförmåner äfvensom

pension, hvarjämte, då med tjänstebefattning

följt fri kost, boställe, bostad

eller löningsjord eller inkomst

af sportler, expeditionslösen, böteseller

beslagsandelar eller andra obestämda

eller extra inkomster, sådant

bör i uppgiften särskildt antecknas;

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

föregående år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda

återförsäkringspremier;

e) af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af en kvar annan, som

under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse eller yrke till

belopp af minst 5,000 kronor:

enahanda uppgift, hvarom i b) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2:o) b) och e) stadgas, må icke något slag af

de vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven om enligt

denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen medgifvet;

dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200

kronor, må från sådan uppgift uteslutas, då för den, som åtnjutit dylik

pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

15 §.

Verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt

eller står under offentlig kontroll,

skall till ledning vid taxeringen af sin

inkomst hvarje år aflämna bestyrkt

utdrag af verkets eller bolagets senast

af slutade räkenskaper, utvisande beloppet

af hela den under räkenskapsåret

uppkomna vinst, ränta å eget

kapital inräknad; skolande vid detta

utdrag fogas bestyrkt afskrift eller

tryckt exemplar af verkets eller bolagets

revisionsberättelse för senaste

räkenskapsår.

15 §.

Verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller

blifvit såsom aktiebolag registreradt

eller står under offentlig kontroll,

skall till ledning vid taxeringen af dess

inkomst hvarje år aflämna skriftlig

uppgift, utvisande beloppet af dess inkomst

nästföregående år af kapital och

arbete. Vid uppgiften skall fogas bestyrkt

afskrift af in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlustkonto

för senaste räkenskapsår, hvarmed,

då räkenskapsår icke sammanfaller

med kalenderår, förstås det räkenskapsår,

som gått till ända närmast

före den 1 mars det år, taxeringen

sker. Bestyrkt afskrift eller tryckt

exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse

för samma räkenskapsår

bör ock till ledning för taxeringen,

så fort ske kan, aflämnas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

16 §.

1 mom. Skattskyldig, som enligt de i denna förordning meddelade

bestämmelser icke är pliktig att afgifva uppgift till taxeringen, vare dock

skyldig att efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, lämna uppgift å det

belopp, hvartill hans inkomst af kapital eller arbete det nästföregående

kret uppgått.

2 mom. En hvar skattskyldig är det i öfrigt obetaget att meddela

upplysningar, som kunna tjäna till ledning vid hans taxering.

17 §.

Uppgifter beträffande inkomst af

rörelse eller yrke, som drifves på två

eller flera orter, skola särskild! angifva,

huru, enligt den skattskyldiges

åsikt, det beskattningsbara inkomstbeloppet

bör fördelas på en hvar af

de orter, där enligt 12 § inkomsten

bör beskattas, och skall, i fråga om

inkomst af bankrörelse skattskyldig,

som drifver sådan rörelse, vid uppgifterna

foga utdrag af de särskilda

kontorens månadsrapporter, upptagande

balansen å in- och utlåningsräkningarna

vid hvarje månads slut.

§•

Uppgifter beträffande inkomst af

rörelse eller yrke, som drifvits på två

eller flera orter, skola särskildt angifva,

huru, enligt den skattskyldiges

åsikt, det beskattningsbara inkomstbeloppet

bör fördelas på en hvar af

de orter, där enligt 12 § inkomsten

bör beskattas, och skall dels i fråga om

inkomst af bankrörelse skattskyldig,

som drifvit sådan rörelse, vid uppgifterna

foga utdrag af de särskilda

kontorens månadsrapporter, upptagande

balansen å in- och utlåningsräkningarna

vid hvarje månads slut,

dels den, som idkat järnvägsdrift, uppgifva

hvarje stations trafikvärde i

öfverensstämmelse med hvad 3 § instruktionen

för taxeringsmyndigheterna

innehåller, dels ock beträffande inkomst

af företag, som afser att med hjälp

af ledning tillhandahålla vatten eller

elektrisk energi, den skattskyldige uppgifva

den kommun, där vatten eller

elektrisk energi förbrukats, eller, om

föi''brukning ägt rum inom olika kommuner,

bruttoinkomsten däraf inom

hvarje särskild kommun.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

18 §.

Skyldighet — — - förvaltning.

19 §.

För annan än enskild person

åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning eller

ombud.

20 §.

Skattskyldig — — — — —

ved erbörande bevillning sberednings

ordförande.

21 §.

De i 14, 15, 16 och 17 § omförmälda

uppgifter skola upprättas

särskilt för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriell församling

i stad samt före den 1 april aflämnas,

antingen direkt till ordföranden i

vederbörande bevillning sberedning eller

ock i Stockholm till öfverståthållare
-

Föreslagen lydelse:

18 §.

Skyldighet att afgifva uppgift,

hvarom i denna förordning sägs,

åligge för omyndig eller sådan frånvarande,

för hvilken god man af

domstol förordnats, förmyndaren eller

gode mannen för hvad han har under

sin förvaltning samt för oskijtadt

stärbhus den, som i boet sitter, ehvad

han är delägare eller syssloman.

19 §.

För annan än enskild person

och oskiftadt stärbhus åligge uppgiftsskyldigheten

vederbörande styrelse,

förvaltning eller ombud.

20 §.

Skattskyldig, som önskar upplysning

rörande beskaffenheten af

honom åliggande uppgiftsskyldighet

och sättet för dess fullgörande, äge

att för sådant ändamål hänvända sig

till vederbörande taxeringsnämnds

ordförande.

21 §.

De i 14, 15 och 17 §§ omförmälda

uppgifter skola upprättas särskilt

för hvarje kommun på landet

och hvarje territoriell församling i

stad samt före den 1 mars aflämnas,

antingen direkt till ordföranden i

vederbörande taxeringsnämnd eller

ock i Stockholm till öfverståthållare
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

ämbetet och i öfriga orter till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i det län,

magistraten i den stad eller kronofogden

i det fögderi, där taxeringen

anses skola äga rum eller den skattskyldige

är bosatt. Sådana uppgifter

må kunna i betaldt bref med allmänna

posten insändas.

Med aflämnande af uppgift från

verk eller bolag till ledning för dess

egen taxering må dock njutas anstånd

till utgången af april månad; och

därest hinder möter att, innan bevillningsberedningens

sammanträde afslutats,

aflämna sådan uppgift, må

densamma, efter därom hos beredningens

ordförande gjord skriftlig anmälan,

i stället till kronans ombud

hos taxeringsnämnden aflämnas så

fort ske kan och i hvarje händelse

före den 1 juni.

22 §.

1 mom. Därest------

må bevillningsberedningens ordförande

eller kronans ombud hos taxeringsnämnd

eller hos pröfningsnämnd

— — — — — ofullständig.

Föreslagen lydelse:

ämbetet och i öfriga orter till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i det län,

magistraten i den stad eller kronofogden

i det fögderi, där taxeringen

anses skola äga rum eller den skattskyldige

är bosatt.

Möter för verk eller bolag hinder

att före den 1 mars aflämna uppgift

till ledning för dess egen taxering, och

göres skriftlig anmälan därom före

samma dag hos ordföranden i taxeringsnämnden,

må anstånd med uppgiftens

afgifvande åtnjutas, dock att

i sådan händelse uppgiften skall

så fort ske kan och i hvarje fall före

den 1 maj aflämnas till ordföranden.

Uppgifterna må ock kunna på

uppgiftspliktigs eget äfventyr i betaldt

bref med allmänna posten insändas.

22 §.

1 mom. Därest uppgift, som i

15 eller 17 § omförmäles, icke inom

föreskrifven tid afgifvits eller ock

afgifven sådan uppgift befinnes i

visst afseende ofullständig, må taxeringsnämndens

ordförande eller kronans

ombud hos pröfningsnämnd, i

händelse sådant finnes för taxeringen

erforderligt, om förhållandet

göra anmälan, i Stockholm hos öfverståthållareämbetet,

i öfriga städer hos

magistraten samt å landet till länsmannen

i orten, hvilka myndigheter

det därefter åligger att ofördröjligen

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

2 mom. Upplysning, som i 16 §

1 mom. sägs, äge såväl bevillningsberedningens

ordförande som kronans

ombud hos taxeringsnämnd eller hos

pröfningsnämnd att införda i enahanda

ordning, som finnes i 1 mom.

af denna § föreskrifven.

23 §.

1 mom.- Yarder uppgift, som i

14 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflämnad, äge bevillningsberedningens

ordförande eller

kronans ombud hos taxeringsnämnd

eller hos pröfningsnämnd att densamma

infordra.

Föreslagen lydelse:

mot bevis tillställa den försumlige

anmaning att inom åtta dagar efter

anmaningens mottagande afgifva fullständig

uppgift vid äfventyr, som i

24 § sägs. Sådan anmaning skall,

där infordrandet föranledts af ofullständighet

i aflämnad uppgift, jämväl

innehålla underrättelse, i hvilket

afseende uppgiften befunnits ofullständig.

2 mom. Uppgift, som i 16 §

1 mom. sägs, äge såväl taxeringsnämndens

ordförande som kronans

ombud hos pröfningsnämnd att infordra

i enahanda ordning, som finnes

i 1 mom. af denna § föreskrifven.

Den, som enligt lag är skyldig

föra handelsböcker, så ock delägare

i vanligt handelsbolag eller i kommanditbolag

må dock, därest dylik

uppgift från honom af taxeringsnämndens

ordförande infordras å sådan

tid, att enligt stadgandet i nästföregående

moment uppgiften bär afgifms

före den 1 maj, efter anmälan åtnjuta

anstånd med uppgiftens aflämnande

till april månads utgång.

23 §.

1 mom. Varder uppgift, som i

14 § omförmäles, icke inom föreskrifven

tid aflämnad, äge taxeringsnämndens

ordförande eller kronans

ombud hos pröfningsnämnd att densamma

infordra.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

2 mom. Är den uppgiftspliktige icke offentlig myndighet eller tjänsteman,

må infordrandet jämväl kunna äga rum genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

hvilken äger därvid förelägga lämpligt vite.

3 mom. För — — — — — 3 mom. För taxeringen eljest

hvarförutom bevillning sberedningens erforderlig officiell uppgift skall, då

ordförande äfvensom kronans ombud

hos taxeringsnämnd eller hos pröfningsnämnd

må-----ledning.

begäran därom framställes, af vederbörande

ämbetsverk lämnas; hvarförutom

taxeringsnämndens ordförande

äfvensom kronans ombud hos pröfningsnämnd

må äga att taga del af

sådana hos domare eller domstol förvarade

handlingar, som i beskattningsafseende

kunna tjäna till ledning.

4 mom. Efter anmaning, som i 22 § 2 mom. sägs, vare ock andra

verk eller bolag samt enskilda arbetsgivare än de i 14 § 2:o e) nämnda

pliktige att aflämna sådan uppgift angående lön- och arfvodestagares samt

öfrige arbetares löneförmåner, som i sistnämnda författningsrum omförmäles.

24 §.

Underlåter någon att inom stadgad

tid afgifva enligt 15 § eller 17 §

föreskrifven uppgift eller att inkomma

med sådan särskilt infordrad uppgift

eller upplysning, som i 22 § omförmäles,

hafve förlorat rätten att

fullfölja talan i fråga om beloppet

af den inkomst, som uppgiften eller

upplysningen skolat afse.

Underlåter någon att inom stadgad

tid afgifva enligt 15 § eller 17 §

föreskrifven uppgift eller att inkomma

med sådan särskilt infordrad uppgift,

som i 22 § omförmäles, hafve

förlorat rätten att fullfölja talan i

fråga om beloppet af den inkomst,

som uppgiften skolat afse.

Hörsammar ej i 15 § omförmäldt

verk eller bolag, som fått emottaga

revisionsberättelse för senaste räkenskapsår,

anmaning enligt 22 § att

till ledning för taxeringen aflämna

sådan berättelse, vare förlustigt rätten

att fullfölja klagan öfver taxeringen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

Hörsammar den, som på grund

af förordningens föreskrift eller enligt

22 § 2 mom. erhållen anmaning

varit pliktig aflämna uppgift eller

upplysning, men underlåtit afgifva

sådan eller aflämnat ofullständig uppgift

eller upplysning, icke honom

tillställd anmaning att afgifva fullständig

uppgift eller upplysning, böte

ett belopp, svarande mot tio procent

af den bevillning, som inom beredning

sdistriktet varder den skattskyldige

påförd för den inkomst, som uppgiften

eller upplysningen skolat afse.

Gitter den uppgiftsskyldige visa

äge bär stadgad påföljd icke rum.

Genom aflämnande af sådan uppgift

till ledning för egen taxering,

som i förordningen om inkomstskatt

omförmäles, anses dock i denna för
-

Föreslagen lydelse:

Hörsammar icke den, som på

grund af förordningens föreskrift

eller enligt 22 § 2 mom. erhållen

anmaning varit pliktig aflämna uppgift,

men underlåtit afgifva sådan

eller aflämnat ofullständig uppgift,

honom tillställd anmaning att afgifva

fullständig uppgift, böte ett

belopp, svarande mot tio procent af

den bevillning, som inom taxeringsdistriktet

varder den skattskyldige

påförd för den inkomst, som uppgiften

skolat afse.

giltig ursäkt för underlåtenheten,

Genom aflämnande af sådan uppgift

till ledning för egen taxering,

som i förordningen om inkomstskatt

omförmäles, anses dock i denna förordning

stadgad skyldighet att afgifva

dylik uppgift äfven vara full
-

ordning stadgad skyldighet att afgifva

dylik uppgift äfven vara fullgjord,

utom hvad angår uppgift af

sådan uppgiftspliktig skattskyldig, som

drifver rörelse eller yrke å mera än

en ort.

25

gjord i fråga om den ort, där uppgift

enligt inkomstskatteförordningen

aflämnats.

§•

Vid underlåtenhet att behörigen fullgöra hvad i 14 § och 23 § 4 mom.

stadgas vare den försumlige, därest han är offentlig tjänsteman, underkastad

ansvar såsom för annat tjänstefel, men böte eljest tjugufem kronor.

26 §. 26 §.

Utan-----taxeringen, Utan hinder af uteblifven upp
äter

bevillning sberedning en att föreslå gift och med rätt att pröfva, i hvad

samt taxerings- och pröfningsnämn- mån afgifven uppgift är af beskaffen
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Proposition N:o 47.

Föreslagen lydelse:

het att höra läggas till grund för

taxeringen, äga taxerings- och pröfningsnämnderna

att bestämma och

fastställa skattskyldigs taxering.

27 §.

1 mom. Granskning af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering

lämnade uppgifter skall verkställas

endast af vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde

i hvarje särskildt fall af den

ledamot taxeringsmyndigheten utser,

äfvensom hos pröfningsnämnd kronans

ombud. I granskning hos taxeringsnämnd

skall därjämte den af

Kungl. Maj.ts befallningshafvande förordnade

ledamoten deltaga.

För innehållet af sålunda granskad uppgift må icke inom taxeringsmyndighet

lämnas vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras.

Dylik uppgift må ej, utan att Dylik uppgift må ej, utan att

den skattskyldige skriftligen med- den skattskyldige skriftligen medgifvit

uppgiftens offentliggörande, gifvit uppgiftens offentliggörande,

vara tillgänglig för andra än de vara tillgänglig för andra än de perpersoner,

hvilka, enligt hvad nyss är soner, hvilka, enligt hvad nyss är

sagdt, skola granska uppgiftens inne- sagdt, skola granska uppgiftens innehåll,

kronoombud hos taxeringsnämnd håll, samt de ämbets- och tjänstemän,

och pröfningsnämnd samt de ämbets- hvilka i och för sin befattning däraf

och tjänstemän, hvilka i och för sin erhålla del, och må ej heller utan

befattning däraf erhålla del, och må den skattskyldiges skriftligen afej

heller utan den skattskyldiges gifna samtycke i taxeringsnämnds

skriftligen afgifna samtycke i taxe- eller pröfningsnämnds protokoll inringsnämnds

eller pröfningsnämnds tagas i vidare mån, än som må oundprotokoll

intagas; skolande efter taxe- gänglingen erfordras på grund af föreringsårets

utgång omförmälda upp- skriften i 2 mom.; skolande, utomifall,

gifter i försegladt konvolut öfver- där besvär fullföljas, omförmälda upplämnas

till vederbörande kronofogde gifter efter taxeringsårets utgång hos

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sarnl. 1 Afd. 34 Höft. 4

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

derna att bestämma och fastställa

skattskyldigs taxering.

27 §.

Granskning af de skattskyldiges

till ledning för egen taxering lämnade

uppgifter skall verkställas endast af

vederbörande taxeringsmyndighets

ordförande med biträde i hvarje särskildt

fall af den ledamot, taxeringsmyndigheten

utser. I granskning

hos taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

skall jämväl kronoombud deltaga.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

eller magistrat, hos hvilken de skola

behörigen förvaras, intill dess fem

år förflutit, hvarefter de förstöras.

Föreslagen lydelse:

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

försegladt konvolut behörigen förvaras,

intill dess fem år förflutit,

hvarefter de förstöras.

2 mom. Följes icke af skattskyldig

lämnad uppgift vid hans taxering,

skola skälen därför tydligen angifvas

genom anteckning af taxeringsnämnden

å den skriftliga uppgiften och af

pr öfning snämnden i dess protokoll,

och skall tillika underrättelse i hvad

mån afvikelse skett och om skälen

därför i rekommenderadt bref med allmänna

posten den skattskyldige kostnadsfritt,

så fort ske kan, tillsändas.

Taxeringsmyndigheternas sammansättning och befogenhet.

1: o) Bevillning sberedning ärna.

28 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet

utgöra ett beredning sdistrikt. I

Stockholm äger öfverståthållareämbetet

att bestämma antalet af de bevillning

sberedning ar, som där skola till
-

it) Taxeringsnämnderna.

28 §.*

De på taxering beroende fastighetsvärden

och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål,

på sätt nedan stadgas, utsedda taxeringsnämnd.

29 §.

Hvarje kommun skall i allmänhet

utgöra ett taxering sdistrikt. I Stockholm

äger öfverståthållareämbetet att

bestämma antalet af de taxeringsnämnder,

som där skola tillsättas,

Jämför 40 § nu v. lyd.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

sättas, samt det distrikt, hvarje bevillning

sberedning skall omfatta. För

annan stad, hvarest flera bevillningsberedningar

erfordras, äger Kungl.

Maj:ts befallningshafvande att, efter

magistratens hörande, bestämma beredningarnas

antal och beredningsdistrikten.

På landet måKungl. Maj :ts

befallningshafvande fördela större

kommuner i två eller flera beredningsdistrikt

äfvensom förena två

eller flera mindre kommuner till ett

beredning sdistrikt.

Till ordförande och föredragande

i bevillning sberedning skall Kungl.

Maj:ts befallningshafvande förordna

lämplig, helst inom beredning sdistriktet

bosatt person. Sådant förordnande

meddelas för tiden intill det år, då

nästa allmänna fastighetstaxering äger

rum, Kungl. Maj:ts befallningshafvande

dock obetaget att, därest anledning

därtill förekommer, återkalla

detsamma.

29 §.

Bevillning sberedning utgöres af,

jämte ordföranden, visst antal för

hvarje år, på sätt här nedan stadgas,

utsedde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter,

till antal af tre, högst fem, väljas af

stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige

icke finnas, af allmän råd
-

Föreslagen lydelse:

samt det distrikt, hvarje taxeringsnämnd

skall omfatta. För annan

stad, hvarest flera taxeringsnämnder

erfordras, äger Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att, efter magistratens

hörande, bestämma taxeringsnämndernas

antal och taxering sdistrikten.

På landet må Kungl. Maj:ts befallningshafvande

fördela större kommuner

i två eller flera taxeringsdistrikt

äfvensom förena två eller

flere mindre kommuner till ett taxering

sdistrikt.

30 §.

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas

af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Sådant förordnande meddelas

för tiden intill det år, då nästa

allmänna fastighetstaxering äger rum,

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

dock obetaget att, därest anledning

därtill förekommer, återkalla detsamma.

Taxeringsnämnd utgöres af,

jämte ordföranden, en af Kungl. Maj.ts

befallningshafvande för hvarje år förordnad

ledamot samt visst antal för

hvarje år, på sätt här nedan stadgas,

valde ledamöter.

I stad skola dessa ledamöter,

till antal af tre, högst fem, väljas

af stadsfullmäktige eller, där stadsfullmäktige

icke finnas, af allmän

rådstuga bland sådana inom taxering

sdistriktet boende personer, hvilka

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

stuga bland sådana inom beredningsdistriktet

boende personer, hvilka

under senast förflutna år därstädes

erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.

På landet skola ledamöter i

bevillning sberedning, till antal af två,

högst sex, väljas på kommunalstämma

bland de i orten bosatta personer,

hvilka under sist förflutna år erlagt

fastighets- eller inkomstbevillning

inom distriktet. Äro flera kommuner

förenade till ett beredningsdistrikt,

skola för hvarje kommun väljas högst

tre ledamöter i beredningen, med iakttagande

likväl att antalet ledamöter

i beredningen icke må i något fall

öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna

i bevillning sberedningen utses,

skall äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften

af de ordinarie ledamöternas antal,

samt ordningen suppleanterna emellan

bestämmas. För öfrigt bör vid

val af både ordinarie ledamöter och

suppleanter tillses, att, så vidt möjligt

är, såväl fastighetsägare som

näringsidkare och löntagare komma

att i beredningen äga säte och stämma.

30 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän

kungörelse underrättar Kungl.

Maj:ts befallningshafvande i början

Proposition N:o 47.

Föreslagen lydelse:

under senast förflutna år därstädes

erlagt fastighets- eller inkomstbevillning.

På landet skola ledamöter i taxeringsnämnd,

till antal af två, högst

sex, väljas på kommunalstämma

bland de i orten bosatta personer,

hvilka under sist förflutna år erlagt

fastighets- eller inkomstbevillning

inom distriktet. Äro flera kommuner

förenade till ett taxering sdistrikt,

skola för hvarje kommun väljas högst

tre ledamöter i taxeringsnämnden,

med iakttagande likväl att antalet

valda ledamöter i taxeringsnämnden

icke må i något fall öfverstiga sex.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna

i taxeringsnämnden väljas,

skall äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften af de

valda ledamöternas antal, samt ordningen

suppleanterna emellan bestämmas.

För öfrigt bör vid val af både

ordinarie ledamöter och suppleanter

tillses, att, så vidt möjligt är, såväl

fastighetsägare som näringsidkare och

löntagare komma att i taxeringsnämnden

äga säte och stämma.

31 §.

1 mom. Genom utfärdad allmän

kungörelse underrättar Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i början af hvart

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

jKung!. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

af hvart och ett år de skattskyldige

om de personer, hvilka komma att

inom hvarje ort såsom ordförande

leda bevillning sberedning ens arheten

för samma år, samt om de särskilda

beredning sdistrikt, däruti länet blifvit

indeladt, hvarjämte Kungl. Maj:ts

befallningshafvande meddelar föreskrift

om det antal beredning sledamöter,

som inom hvarje beredningsdistrikt

skall väljas, samt om hvad

i öfrigt vid dessa val bör iakttagas.

TJti denna kungörelse erinras vederbörande

om skyldigheten att aflämna

de uppgifter, som i afseende på den

förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt om påföljden

för uraktlåtenhet därutinnan, hvarjämte

underrättelse meddelas om tid

och ställe för uppgifternas aflämnande

äfvensom därom, att skattskyldig,

som önskar upplysning rörande

beskaffenheten af honom åliggande

uppgiftsskyldighet och sättet

för dess fullgörande, äger att för

sådant ändamål hänvända sig till

vederbörande bevillning sberednings ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och

suppleanter i bevillningsberedningen

skola förrättas före den 15 februari;

börande genast efter valförrättningens

slut den, som därvid fort ordet, om

valet underrätta ej mindre de valde

än ordföranden i beredningen.

Proposition N:o 47.

Föreslagen lydelse:

och ett år de ekattskyldige om de

personer, hvilka komma att inom

hvarje ort såsom ordförande leda och

hvilka af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förordnats att såsom ledamöter

deltaga i taxeringsnämndens

arbeten för samma år, samt om de

särskilda taxering sdistrikt, däruti länet

blifvit indeladt, hvarjämte Kungl.

Maj:ts befallningshafvande meddelar

föreskrift om det antal ledamöter af

taxeringsnämnden, som inom hvarje

taxering sdistrikt skall väljas, samt

om hvad i öfrigt vid dessa val bör

iakttagas. Uti denna kungörelse erinras

vederbörande om skyldigheten

att aflämna de uppgifter, som i afseende

på den förestående bevillningstaxeringen

skola meddelas, samt

om påföljden för uraktlåtenhet därutinnan,

hvarjämte underrättelse meddelas

om tid och ställe för uppgifternas

aflämnande äfvensom därom,

att skattskyldig, som önskar upplysning

rörande beskaffenheten af honom

åliggande uppgiftsskyldighet och

sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål hänvända sig till

vederbörande taxeringsnämnds ordförande.

2 mom. Val af ledamöter och

suppleanter i taxeringsnämnden skola

förrättas före den 15 februari; börande

genast efter valförrättningens

slut den, som därvid fört ordet, om

valet underrätta ej mindre de valde

än ordföranden i taxeringsnämnden.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj.-ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

31 §.

På det bevillning sberedning ens

ledamöter må äga tillfälle att inhämta

nödig kännedom om sina åligganden,

bör erforderligt antal exemplar af

denna förordning med därtill hörande

instruktion och formulär genom Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg

öfverlämnas i stad till magistraten

och på landet till ordföranden i

kommunalstämman för att genast efter

valet tillhandahållas en hvar af beredningens

valde ledamöter. Sådant

Proposition No 47.

Föreslagen lydelse-.

32 §.

Magistratsperson*, kronofogde, häradsskrifvare

eller länsman må ej

utan laga förfall kunna afsäga sig

erhållet förordnande att vara ordförande

eller ledamot i taxeringsnämnden.

Hvarje annan person vare skyldig

att, såvida han är inom taxering

sdistriktet bosatt samt icke de

fem nästföregående åren deltagit i

taxering sarbetet inom distriktet eller

är af laga förfall hindrad, emottaga

uppdrag att vara ordförande eller

ledamot i taxeringsnämnden.

Inträffar ** för ledamot förfall

för inställelse vid utsatt sammanträde,

bör sådant ofördröjligen anmälas

för ordföranden, så att före sammanträdet

suppleant hinner tillkallas.

33 §.

På det taxeringsnämndens ledamöter

må äga tillfälle att inhämta

nödig kännedom om sina åligganden,

bör erforderligt antal exemplar

af denna förordning med

därtill hörande instruktion och formulär

genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg öfverlämnas i

stad till magistraten och på landet

till ordföranden i kommunalstämman

för att genast efter valet tillhandahållas

en hvar af taxeringsnämndens

* Jämför 37 § nuy. lyd.

** Jämför 44 § nuv. lyd.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

exemplar skall jämväl nyutsedd ordförande

i bevillning sberedning tillställas.

I Stockholm tillhandakålles nämnda

författning vederbörande ordförande

och ledamöter i beredningarna

omedelbart af öfverståthållareämbetet.

Föreslagen lydelse:

valde ledamöter och suppleanter.

Sådant exemplar skall jämväl tillställas

nyutsedd ordförande i taxeringsnämnden

och af Kungl. Maj.ts

befallning shafvande för ordnad ledamot.

I Stockholm tillhandahålla nämnda

författning vederbörande ordförande,

ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnderna

omedelbart af öfverståthållareämbetet.

32 §.

34 §.

Bevillning sberednings ordförande 1 mom. Taxeringsnämnds ordföåligger

särskildt: rande, hvilken är föredragande hos

nämnden, åligger särskildt:

a) att samla, ordna, numrera och granska de för taxeringen aflämnade

uppgifter och anmälningar, vidtaga föreskrifna åtgärder för uteblifna

eller eljest erforderliga uppgifters införskaffande, därvid bör tillses, att

genom infordrande af sådana upplysningar, som i 16 § 1 mom. omförmälas,

ledning vinnes för taxering af jämväl sådana skattskyldige, hvilka

icke äro pliktige att utan särskild anmaning aflämna uppgifter, samt i

öfrigt söka att inhämta upplysningar till ledning för en noggrann och

tillförlitlig taxering äfvensom att, då anledning till tillämpning af 25 §

förekommer, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

för den åtgärd, som för sådant ändamål må på sagda myndighet ankomma;

b) att bestämma tid och ställe b) att bestämma tid och ställe

för beredningens sammanträde samt för taxeringsnämndens sammanträde

därom ofördröjligen ej allenast under- samt därom ofördröjligen ej allenast

rätta ledamöterna i beredningen, utan underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden,

utan äfven på lämpligt sätt

och i god tid meddela de skattskyldige

inom taxering sdistriktet underrättelse;

börande sammanträdena utsättas

så tidigt, att samtliga taxeringsnämnderna

i hvarje län senast den

äfven på lämpligt sätt och i god tid

meddela de skattskyldige inom beredning

sdistriktet underrättelse; börande

beredning ssammanträdena, hvilka på

landet alltid skola hållas inom distriktet,

utsättas så tidigt, att samtliga

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

beredningarna senast den 31 maj må

hafva afslutat sina arbeten;

c) att vid beredningens sammanträden

föra ordet, tillhandahålla och

meddela ledamöterna alla i och för

taxeringen erhållna uppgifter och upplysniDgar,

med den inskränkning,

hvartill stadgandena i 27 § föranleda,

i taxeringslängden på behöriga ställen

anteckna uppgifternas nummer, uppgiga

salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden

å fastigheter äfvensom,

därest skattskyldig gjort sig skyldig

till försumlighet, hvarom i 24 § förmäles,

därom göra anteckning i längden;

skolande därjämte särskild förteckning

å sådana försumlige taxeringsnämnden

meddelas; samt

d) att, då inkommen uppgift å

aflöning eller pension eller annan

Föreslagen lydelse:

15 maj och i Stockholm senast den

15 juni må hafva afslutat sina arbeten,

hvarjemte iakttages, att sammanträdena

hållas inom staden eller

distriktet, dock att för landet utsedd

taxeringsnämnd äfven må sammanträda

i närbelägen stad;

c) att vid taxeringsnämndens

sammanträden föra ordet, tillhandahålla

och meddela ledamöterna alla i

och för taxeringen erhållna uppgifter

och upplysningar, med den inskränkning,

hvartill stadgandena i 27 §

föranleda, i taxeringslängden på behöriga

ställen anteckna uppgifternas

nummer, uppgifna salu-, hypoteksoch

brandförsäkringsvärden å fastigheter

äfvensom, därest skattskyldig

gjort sig skyldig till försumlighet,

hvarom i 24 § förmäles, därom göra

anteckning i längden; skolande därjämte

särskild förteckning å sådana

försumlige meddelas kronans ombud

hos pr öfning snämnden;

d) att vid taxeringen efter sorgfällig

beredning göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för

en behörig taxering finner sig äga anledning;
e)

att angående de ärenden, där sådant

erfordras, föra protokoll; börande

protokollet justeras inför nämnden

och justeringen bestyrkas genom å

protokollet tecknadt intyg af två ledamöter;
f)

att, då inkommen uppgift å

aflöning eller pension eller annan

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

dylik inkomst afser person, som ej

är inom distriktet mantalsskriVen,

till vederbörande afsända uppgiften

eller transsumt af densamma och i

senare fallet därom verkställa anteckning

å uppgiften.

33 §.

Till bevillningsberedningens ordförande

skall å landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjänsteman

senast den 20 april, vid bot af tre

kronor för hvarje Överskjutande dag,

hafva aflämnat på mantalslängden

grundade, enligt fastställda formulär

uppställda längder, upptagande samtliga

inom beredningens distrikt belägna

fastigheter, å hvilka jämlikt

5 § särskilda taxeringsvärden skola

sättas, äfvensom fastigheternas ägare

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami.

Proposition No 47.

Föreslagen lydelse:

dylik inkomst afser person, som ej

är inom distriktet mantalsskrifven,

till vederbörande afsända uppgiften

eller transsumt af densamma och i

senare fallet därom verkställa anteckning

å uppgiften;

g) att i rekommenderadt bref med

allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända skattskyldig, hvilkens uppgift

icke blifvit vid hans taxering följd,

underrättelse att och i hvad mån afvikelse

skett och om skälen därför;

samt

h) att, då sådant påfordras, afgifva

förklaring öfver skattskyldigs

besvär angående taxering.

2 mom. Ben af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade ledamoten

i taxeringsnämnden åligger

särskildt att, i den mån sådant påkallas,

biträda ordföranden * det

förberedande taxering sarbetet.

35 §.

Till taxeringsnämndens ordförande

skall å landet häradsskrifvaren

och i stad, utom Stockholm, vederbörande

tjänsteman senast den 15 mars,

vid bot af tre kronor för hvarje Överskjutande

dag, hafva aflämnat på mantalslängden

grundade, enligt fastställda

formulär uppställda längder,

upptagande samtliga inom taxeringsdistriktet

belägna fastigheter, å hvilka

jämlikt 5 § särskilda taxeringsvärden

skola sättas, äfvensom fastighe1

Afd. 34 Häft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

eller i fall, som i 2 § sägs, deras

innehafvare. Dessutom böra vid samma

tillfälle till beredningens ordförande

aflämnas tillräckligt antal tryckta

blanketter till taxeringslängden öfver

inkomstbevillaingen, uti hvilken enligt

fastställdt formulär uppgjorda

längd beredningen införer alla de

personer, som beredningen anser skyldige

att dylik bevillning inom

distriktet erlägga. I stad böra beredningarna

till dessa längders upprättande

och kompletterande åtnjuta

nödigt biträde af vederbörande uppbörds-

eller annan därtill utsedd

tjänsteman.

Senast den 20 mars skola till

beredningens ordförande aflämnas,

på landet af kommunalstämmas ordförande

och i stad, utom Stockholm,

genom magistratens försorg,

såväl de i 53 § 3 mom. omforma]

da afskrifter af nästföregående

års taering släng der som äfven de i

51 och 63 §§ omförmälda utdrag af

protokollen hos det årets vederbörande

taxeringsnämnd och pr öfning snämnd.

I öfverensstämmelse med den

för taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tilllämpning

af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det beredningen

att föreslå och uti förberörda

längder införa det fastighetsvärde

och det inkomstbelopp, för hvilket

bevillning skall inom beredningsdistriktet

påföras hvarje skattskyldig,

Föreslagen lydelse:

ternas ägare eller i fall, som i 2 §

sägs, deras innehafvare. Dessutom

böra vid samma tillfälle till taxeringsnämndens

ordförande aflämnas

tillräckligt antal tryckta blanketter

till taxeringslängden öfver inkomstbevillningen,

uti hvilken enligt fastställdt

formulär uppgjorda längd

taxeringsnämnden införer alla de

personer, som nämnden anser skyldige

att dylik bevillning inom distriktet

erlägga. I stad böra taxeringsnämnderna

till dessa längders upprättande

och kompletterande åtnjuta nödigt

biträde af vederbörande uppbördseller

annan därtill utsedd tjänsteman.

Före januari månads utgång skola

till taxeringsnämndens ordförande

aflämnas, på landet af kommunalstämmas

ordförande och i stad, utom Stockholm,

genom magistratens försorg,

de i 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom.

omförmälda afskrifter af taxeringslängder

och pröfningsnämndens särskilda

längder för nästföregående år.

I öfverensstämmelse med den för

taxeringsmyndigheterna utfärdade

särskilda instruktion och under tillämpning

af de i denna förordning

stadgade grunder åligger det taxeringsnämnden

att bestämma och uti

taxering släng derna införa det fastighetsvärde

och det inkomstbelopp, för

hvilket bevillning skall inom taxering

sdistriktet påföras hvarje skatt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o i7.

Nuvarande lydelse:

med iakttagande därvid att uppskattad

inkomst af rörelse, yrke eller eljest,

allt efter som inkomsten deltager i

vägunderhåll eller ej, införes i vederbörlig

kolumn, på sätt bilagda formulär

n:r 5 utvisar; och bör beredningen

därvid följa den inom samma

ort senast upprättade mantalslängd,

hvilken för sådant ändamål skall,

sedan densamma blifvit i föreskrifven

tid och ordning granskad, jämte alla

därtill hörande uppgifter och handlingar

senast den 20 april tillställas

ordföranden i ortens bevillningsberedning.

Föreslagen lydelse:

skyldig, med iakttagande därvid, att

uppskattad inkomst af rörelse, yrke

eller eljest upptages på sätt bilagda

formulär n:r 5 utvisar; och bör

taxeringsnämnden därvid följa den

inom samma ort senast upprättade

mantalslängd, hvilken för sådant ändamål

skall, sedan densamma blifvit i

föreskrifven tid och ordning granskad,

jämte alla därtill hörande uppgifter

och handlingar senast den 15 mars

tillställas ordföranden i ortens taxeringsnämnd.

Taxeringslängderna underskrifvas

af taxeringsnämndens ordförande och

ledamöter.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastighetsvärden och inkomstbelopp i längderna särskildt

angifvas och sammanföras. Om af fastighet endast en del faller inom

municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas, huru

stor del af fastighetens hela värde belöper å sagda del af fastigheten.

34 §.

Beslut må icke kunnas fattas

af bevillning sberedning, som omfattar

blott en kommun eller en del däraf,

därest icke ordföranden och minst

två ledamöter äro närvarande, ej heller

af beredning, omfattande två eller

flera kommuner, med mindre, utom

ordföranden, en ledamot från hvarje

kommun är tillstädes; börande i allt

fall, då ordinarie ledamot i beredningen

är frånvarande, vederbörande

suppleant ofördröjligen tillkallas.

36 §.

Beslut må icke kunna fattas af

taxeringsnämnd, som omfattar blott

en kommun eller en del däraf, därest

icke ordföranden och minst två valda

ledamöter äro närvarande, ej heller af

taxeringsnämnd, omfattande två eller

flera kommuner, med mindre, utom

ordföranden, en vald ledamot från

hvarje kommun är tillstädes; börande i

allt fall, då ordinarie ledamot i taxeringsnämnden

är frånvarande, vederbörande

suppleant ofördröj ligen tillkallas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

Därest vid föreslående af fastighetsvärde

eller inkomstberäkning skiljaktighet

i meningarna inom beredningen

uppstår, skola beloppm upptagas

i öfverensstämmelse med den

mening, som de flesta ledamöterna

yttrat, eller, om rösterna utfalla lika,

med den, som ordföranden biträdt;

och åligger det ordföranden att i de

fall, då hans mening icke gjort sig

gällande, uti taxeringslängdens anteckningskolumn

särskildt upptaga

den taxering, han ansett böra föreslås;

varande det jämväl hvar och

en af de öfriga ftemfm^sledamöterna

obetaget att få sin särskilda mening

för taxeringsnämnden anmäld, så vida

densamma, skriftligen affattad, till

beredningens ordförande aflämnas.

Föreslagen lydelse:

Taxeringsnämnds * vid utlyst sammanträde

närvarande ledamöter äga att,

om det för taxer ingsförrättningens

fortgång erfordras och utsedd suppleant

för tillfället icke finnes att tillgå,

inkalla annan till ledamot valbar person

att i förrättningen deltaga.

Uppstå * * skiljaktiga meningar

bland taxeringsnämndens ledamöter

och måste omröstning för frågans afgörande

anställas, skall denna vara

öppen .och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterna biträdt,

eller, om rösterna utfalla lika,

den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tilllämpas,

galle den mening, ordföranden

biträder. Det åligger ordföranden

att i de fall, då hans mening icke

gjort sig gällande, uti taxeringslängdens

anteckningskolumn särskildt

upptaga den taxering, han ansett böra

bestämmas-, varande det jämväl hvar

och en af de öfriga ledamöterna obetaget

att få sin särskilda mening

till protokollet antecknad, så vida densamma,

skriftligen affattad, till taxeringsnämndens

ordförande aflämnas.

35 §.

Bevillningsberedningens förslag,

behörigen summerade, tillika med

mantalslängden jämte de till hvardera

hörande uppgifter och öfriga

handlingar skola senast den 6 juni

Jämför 44 § nuv. lyd. * * Jämför 49 § nuT. lyd.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

af beredningens ordförande aflämnas,

i Stockholm till öfverståthållareämbetet

och i öfriga städer till magistraten;

börande, utom hvad Stockholms

stad angår, vid berörda handlingar

jämväl fogas de enligt 33 §

beredningens ordförande tillhandakomna

afskrifter af föregående årets

taxeringslängder och protokollsutdrag

*. Sagda myndigheter skola

senast fjorton dagar före taxeringsnämndens

sammanträde kungöra, att

ifrågavarande förslag blifvituppgjordt

och aflämnadt samt att kännedom om

detsammas innehåll kan på angifvet

ställe inhämtas; åliggande det i Stockholm

öfverståthållareämbetet och i

öfriga städer magistraten att till taxeringsnämnden

öfverlämna beredningens

förslag och mantalslängden jämte

alla öfriga enligt denna § till dem

aflämnade handlingar.

På landet skola beredningens

förslag, behörigen summerade, senast

den 6 juni af beredningens ordförande

öfverlämnas till kommunalstämmans

ordförande, som det åligger ofördröjligen

efter mottagandet kungöra, att

ifrågavarande förslag blifvit uppgjorda

och aflämnade samt att kännedom

om deras innehåll kan på angifvet

ställe inhämtas. Förslagen

skola sedermera af honom till vederbörande

kronofogde öfversändas så tidigt,

att desamma kunna komma denne

till hända tio dagar före taxerings
*

Jämför 39 § 1 mom. föresl. lyd.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

nämndens sammanträde. Mantalslängden

med tillhörande uppgifter

samt taxeringsuppgifterna och öfriga

beredningens ordförande tillhandakomna

handlingar skola af honom

efter förrättningens slut tillställas

vederbörande kronofogde, hvilken det

åligger till taxeringsnämnden medföra

såväl samtliga dessa handlingar

som ock beredningens förslag.

36 §.

Skattskyldig, som är missnöjd

med beredningens förslag, äger att

hos taxeringsnämnden uppgifva de

skäl och styrka de förhållanden, på

grund hvaraf han anser detta förslag

böra ändras eller ogillas.

37 §.*

Magistratsperson, kronofogde

eller länsman må ej utan laga förfall

kunna afsäga sig erhållet förordnande

att vara ordförande i bevillningsberedningen.

Hvarje annan inom beredningsdistriktet

bosatt person vare skyldig

att, såvida han icke de fem nästföregående

åren deltagit i distriktets

bevillningsberedning eller är af laga

förfall hindrad, emottaga uppdrag att

vara ordförande eller ledamot i be
-

Jämför 32 § föresl. lyd.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

redningen. Utom distriktet bosatt

person är icke utan sitt eget medgifvande

skyldig att sådan befattning

sig åtaga.

38 §. *

Där ordföranden i bevillningsberedningen,

utan att af laga förfall

vara hindrad, icke vidtager erforderliga

åtgärder för beredningens sammanträde

eller underlåter att inom

föreskrifven tid aflämna beredningens

förslag och öfriga handlingar, vare

han förfallen till böter af femtio kronor.

Infinner han sig icke å den af

honom för beredningens sammanträde

utsatta ort och tid, böte tjugufem

kronor. Ledamot af beredningen eller

tillkallad suppleant, som utan laga

förfall från sammanträdet uteblifver,

böte tio kronor.

39 §.

Ordförande i bevillningsberedning

skall jämväl inställa sig hos

taxeringsnämnden för samma ort samt

äger, äfven om han är vald till ledamot

af nämnden, åtnjuta traktamentsersättning

under tiden för sin närvaro

vid nämnden med sex kronor

om dagen och kostnadsersättning för

sin resa till och från nämndens sammanträdesort,

då resan sker med

skjuts, efter tre kronor för milen,

* Jämför 40 § 1 mom. föresl. lyd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

men, då resan sker på ångfartyg

eller järnväg, med ett belopp, motsvarande

i förra fallet afgiften för

enkel hyttplats eller, då hytt ej förekommer,

en salongsplats och i senare

fallet afgiften för plats i första klassens

vagn eller, där sådan ej finnes, i

andra klassens.

2:o) Taxeringsnämnderna.

40 §.

De på taxering beroende fastighetsvärden

och inkomstbelopp bestämmas

af den för sådant ändamål utaf

de skattskyldige, på sätt nedan stadgas,

utsedda taxeringsnämnd *. Taxeringsdistrikts

område bestämmes af

Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Det utgöres i allmänhet af hvarje

särskild stad samt på landet af två,

tre eller fyra beredningsdistrikt, men,

där Kungl. Maj :ts befallningshafvande

pröfvar sådant nödigt, må sistnämnda

antal ökas eller minskas äfvensom

större stad fördelas i flere taxeringsdistrikt.

Hvart och ett taxeringsdistrikt

har sin taxeringsnämnd, hvilken

bör hålla sina sammanträden inom

staden eller distriktet; dock må för

landet utsedd taxeringsnämnd äfven

sammanträda i närbelägen stad.

41 §.

Efter därtill af städernas magistrater

samt kronofogdarne och härads
-

Jämför 28 § föresl. lyd.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

skrifvarne för det löpande året uppgjorda

förslag, som före april månads

utgång skola till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länet insändas,

bestämmer Kungl. Maj:ts befallningshafvande

viss tid, efter den 20 juni,

samt ställe för taxeringsnämndernas

sammanträden. Därvid bör tillses, att

på landet vederbörande kronofogde och

häradsskrifvare må kunna öfvervara

hvarje taxeringsnämnds sammankomst

samt att de bemälda nämnder åliggande

taxeringsförrättningar senast

den 20 juli kunna vara afslutade.

42 §.

Så fort sig göra låter utfärdar

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

allmän kungörelse angående anställande

af val till ledamöter i taxeringsnämnderna

samt tid och ställe för

nämndernas sammanträden. Denna

kungörelse bör jämväl innehålla bestämda

föreskrifter om hvad vederbörande

tjänstemän samt de skattskyldige

hafva att med hänsyn till

dessa nämnder iakttaga, äfvensom

angående samma nämnders och deras

ledamöters åligganden. Senast inom

fjorton dagar efter den, då denna

kungörelse blifvit på vanligt sätt i

församlingen offentliggjord, utlyses å

landet kommunalstämma för anställande

af omförmälda val. I stad

förrättas valen inför magistraten af

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami, 1 Afd, 34 Eäft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

stadens vid allmän rådstuga eller vid

val af stadsfullmäktige röstberättigade

invånare efter den vid allmänna rådstugan

eller val af stadsfullmäktige

gällande röstgrund; och skall, då stad

är delad i flere taxeringsdistrikt,

hvarje distrikt för sig utse sina ledamöter

i taxeringsnämnden.

43 §.

På landet bör antalet af hvarje

taxeringsnämnds ledamöter vara nio,

då taxeringsdistriktet icke utgöres

af mera än en kommun. Omfattar

åter taxeringsdistriktet två kommuner,

skall taxeringsDämnden bestå af

tio ledamöter, bland hvilka fem utses

af hvardera kommunen; och om tre

eller flere kommuner tillhöra samma

taxeringsdistrikt, bör hvarje kommun

utse i förra fallet fyra och i senare

tre ledamöter i detta distrikts taxeringsnämnd.

I stad skall likaledes taxeringsnämnd

bestå af nio ledamöter, då

taxeringsdistriktet omfattar blott ett

beredningsdistrikt. Inbegripas åter

två beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt,

skola ledamöterna i

taxeringsnämnden vara tio, däraf

fem utses från hvartdera beredningsdistriktet;

och då taxeringsdistriktet

omfattar tre eller flera beredningsdistrikt,

utses från hvarje beredningsdistrikt

i förra fallet fyra och

opaginerad Kontrollera mot PDF

4o

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

i det senare tre ledamöter i taxeringsnämnden.

Vid samma tillfälle, som ledamöterna

i taxeringsnämnden väljas,

bör äfven förrättas val af suppleanter,

motsvarande minst hälften af de

ordinarie ledamöternas antal, samt

ordningen suppleanterna emellan bestämmas.

44 §.

För att vara valbar till ledamot

i taxeringsnämnd erfordras att inom

taxeringsdistriktet hafva under nästföregående

år utgjort fastighets- eller

inkomstbevillning; börande åtminstone

en af dem, som utses till ledamöter

i taxeringsnämnden, hafva deltagit

i årets bevillningsberedning.

Vid valet skall först denne ledamot

och sedan öfrige ledamöter i taxeringsnämnden

utses. För öfrigt bör

vid ifrågavarande val tillses, att, såvidt

möjligt är, såväl fastighetsägare

som näringsidkare och löntagare komma

att i nämnden äga säte och

stämma.

Efter valets förrättande bör den,

som därvid fört ordet, om detsammas

utgång skyndsamt underrätta, i Stockholm

öfverståthållareämbetet och på

landet kronofogden, samt därvid tilllika

meddela hvilka bland de valde

i årets bevillningsberedningar deltagit;

skolande i stad magistraten

och på landet kronofogden underrätta

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.is Nåd. Fr oposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

de valde ledamöterna och suppleanterna

om det dem gifna uppdrag,

hvarvid tillika till en hvar af de

valde, som icke i beredningen deltagit,

skall öfverlämnas ett exemplar

af denna förordning.

Den, som valts till ledamot i

taxeringsnämnden, är, så vida han

icke af laga förfall därifrån hindras,

skyldig att detta uppdrag fullgöra.

Inträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas

för magistraten eller kronofogden,

så att före nämndens sammanträde

suppleant hinner inkallas.

Ledamot i taxeringsnämnd eller tillkallad

suppleant, som utan anmäldt

laga förfall uteblifver från nämndens

sammanträde, böte fem kronor. Taxeringsnämnds

vid utlyst sammanträde

närvarande ledamöter äga att, om det

för taxeringsförrättningens fortgång

erfordras och utsedd suppleant för

tillfället icke finnes att tillgå, inkalla

annan till ledamot valbar person att

i förrättningen deltaga.

TaxeriDgsnämnd får icke träda

i verksamhet eller fortsätta sina göromål,

så vida icke de närvarande vederbörligen

valde eller tillkallade

ledamöterna utgöra minst två tredjedelar

af det antal, hvaraf nämnden

bör bestå.

45 §. 37 §.

Landshöfdingen i länet är berättigad

att i taxeringsnämnds öfverläggningar,

men icke i besluten del
-

Landshöfdingen i länet är berättigad

att i taxeringsnämnds öfverläggningar

men icke i besluten deltaga.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Mag ds Nåd. Propositioti No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

taga. Då landshöfdingen är närvarande,

före han ordet; ägande eljest

nämnden att inom sig med slutna

sedlar välja ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till

lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

46 §.

1 mom. Under taxeringsnämnds

sammanvaro bör alltid kronoombud

vara tillstädes för att efter sorgfällig

granskning af bevillningsberedningens

förslag göra de anmärkningar

och framställningar, hvartill han för

iakttagande af kronans rätt finner

sig äga anledning. Detta ombud,

bvilket det dessutom åligger noga

tillse, att anteckningarna i taxeringslängden

varda verkställda i öfverensstämmelse

med nämndens beslut, förordnas

i stad af Kongl. Maj:ts befallningshafvande

; och bör företrädesvis

därtill utses den person eller någon

af de personer, som enligt Kungl.

Maj:ts befallningshafvandes förordnande

deltagit i samma års bevillningsberedning.

På landet är kronofogden

i orten kronoombud bos taxeringsnämnden.

2 mom. Protokollet bos taxeringsnämnden

föres i Stockholm af

person, som därtill af öfverståthållareämbetet

förordnats, och i öfriga städer

af en utaf magistraten utsedd

person, så vida icke denna proto
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

kollsföring åligger någon viss, där

anställd tjänsteman. På landet skall

sagda protokoll föras af kronofogden.

Af nämndens beslut föranledda anteckningar

i taxeringslängden skola

under sammanträdet verkställas på

landet af häradsskrifvaren och i stad

antingen af den person, magistraten

förordnat att i sådant afseende vid

bevillningstaxeringen biträda, eller af

den tjänsteman, hvars åliggande dessa

anteckningars verkställande tillhör;

och äro samtlige desse tjänstemän

äfvensom vederbörande bevillningsberednings

ordförande pliktige att

nämnden med upplysningar tillhandagå.

3 mom. * Skulle taxeringsnämnden

i ett eller annat hänseende icke

iakttaga denna förordnings föreskrifter

eller icke verkställa taxeringen i

öfverensstämmelse med upplysta och

bestyrkta förhållanden, åligger det

kronoombudet, häradsskrifvaren och

ordföranden i vederbörande bevillningsberedning

att sådant genast anmärka.

Dylik anmärkning äfvensom

nämndens i anledning däraf

meddelade yttrande skola i protokollet

intagas.

47 §.

Har kronofogde, häradsskrifvare

eller annan person, som det åligger

Jämför 40 § 2 mom. föresl. lyd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagm lydelse:

att enligt 46 § 1 och 2 mom. vara

tillstädes och tjänstgöra vid taxeringsnämnds

sammankomst, därifrån utan

laga förfall uteblifvit efter den för

nämndens sammanträde utsatta tid

eller har hans dessförinnan inträffade

förfall icke blifvit vederbörligen anmäldt,

böte han tjugufem kronor.

Därest ordföranden i bevillningsberedningen

utan laga förfall från nämndens

sammanträde uteblifvit, böte tio

kronor.

Kan*, till följd af en eller annan

anledning, taxeringsförrättningen icke

företagas eller fortgå, bör anmälan

därom af nämnden göras hos Ivungl.

Maj:ts befallningshafvande, som då

vidtager den åtgärd, förhållandet finnes

påkalla.

48 §.

Skulle taxeringsnämnden vid

granskningen af bevillningsberedningens

förslag finna erforderligt, att

från ämbetsverk och myndigheter,

styrelser och förvaltningar eller enskilde

ytterligare uppgifter och upplysningar

inhämtas, skall sådant ske

genom kronans ombud hos nämnden.

Därest uppgift eller upplysning,

som, vare sig opåmint eller efter anmaning

af kronans ombud hos taxeringsnämnd,

skolat afgifvas till ledning

vid taxeringen, icke meddelats,

Jämför 40 § 3 mom. föresl. lyd.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

åligger det sagda ombud att därom

göra anmälan hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som om förhållandet

meddelar kronans ombud hos

pröfningsnämnden underrättelse samt

vidtager den ytterligare åtgärd, hvartill

anledning kan förefinnas.

49 §. *

Uppstå skiljaktiga meningar

bland taxeringsnämndens ledamöter

och måste omröstning för frågans

afgörande anställas, skall denna vara

öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterna

biträdt, eller, om rösterna utfalla

lika, den, som länder till den

skattskyldiges förmån. Kan denna

grund ej tillämpas, galle den mening,

ordföranden biträder.

50 §.

Taxeringsnämnds sammankomster

hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför

nämnden företräda för att meddela

upplysningar rörande taxeringen, i

hvad den honom angår.

51 §.

Så vidt utan hinder för taxeringsforrättningens

fortgång sig göra

låter, bör begärd upplysning om den

af taxeringsnämnden skattskyldig på
-

Föreslagen lydelse:

38 §.

Taxeringsnämnds sammankomster

hållas inom slutna dörrar; dock

är skattskyldig berättigad att inför

nämnden företräda för att meddela

upplysningar rörande taxeringen, i

hvad den honom angår.

Så vidt utan hinder för taxeringsförrättningens

fortgång sig göra låter,

bör begärd upplysning om den af

taxeringsnämnden skattskyldig påförda

taxeringen honom på stället

meddelas.

Jämför 36 § föresl. lyd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N.o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

förda taxering honom på stället meddelas.

Dessutom och på det hvar och

en skattskyldig må komma i tillfälle

att erhålla kännedom om de hos

taxeringsnämnden skedda ändringar

i bevillningsberedningens förslag, åligger

det den, som fört nämndens protokoll,

att, senast fjorton dagar efter

det taxeringsförrättningarna inom

fögderi eller stad blifvit afslutade,

aflämna, i Stockholm till öfverståthållareämbetet,

i öfriga städer till

magistraten och på landet till kommunalstämmans

ordförande, för hvarje

kommun på landet och hvarje beredningsdistrikt

i stad utskrida utdrag

af sagda protokoll, utvisande

alla af nämnden beslutade förändringar

uti och tillägg till beredningens

förslag. Dessa protokollsutdrag

skola under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid, som icke må

understiga fjorton dagar, på lämpligt

och därvid äfven tillkännagifvet ställe

hållas de skattskyldige till hända.

52 §.

Justeringen af det hos taxeringsnämnden

förda protokoll skall verkställas

inför nämnden eller senast

åtta dagar efter nämndens sammanträde

inför ordföranden jämte minst

två af nämnden utsedde ledamöter.

Justeringen bestyrkes genom å protokollet

tecknadt intyg af nämndens

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft.

.-ty

M

, I

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds Nåd.

Nuvarande lydelse:

ordförande och två ledamöter. Så

snart de i 51 § omförmälda protokollsutdrag

äro utskrida, bör protokollet

aflämnas till den tjänsteman,

som det tillhört att anteckningarna

i taxeringsår!gden verkställa. Denna

längd underskrifves af både nyssbemälde

tjänsteman och kronoombudet,

hvarjämte riktigheten af däruti

skedda, på taxeringsnämndens beslut

grundade anteckningar äfven vitsordas

af ordföranden och två ledamöter

i samma nämnd.

53 §.

Proposition No 47.

Föreslagen lydelse:

39 §.

1 mom. Senast fem dagar efter

det taxeringsnämndens förrättningar

afslutats, skall taxeringsnämndens

ordförande, på landet till häradsskrifvaren

och i stad till vederbörande

tjänsteman öfverlämna de upprättade

taxering släng derna jämte mantalslängden

med till densamma hörande uppgifter

och öfriga handlingar äfvensom

taxeringsnämndens protokoll; hörande,

utom hvad Stockholms stad angår,

därvid jämväl fogas de enligt 35 §

taxeringsnämndens ordförande tillhan

dakomna af skrifter af taxering slängder

och pröfning snämndens särskilda

längder för föregående året.*

Inom samma tid skall taxeringsnämndens

ordförande till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande insända de

skrijtliga uppgifter och upplysningar,

Jämför 35 § nuv. lyd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

1 inom. Sedan taxeringsnämndernas

förrättningar inom stad eller

fögderi afslutats, skall i stad vederbörande

tjänsteman och på landet

häradsskrifvaren ofördröjligen uträkna

samt i taxeringslängden införa

de bevillningsafgifter, som på grund

af taxeringsnämndernas beslut skola

påföras.

2 mom. Senast den 15 augusti

skola taxering sprotokoll och längder

med sammandrag jämte tillhörande

handlingar äfvensom afskrifterna af

föregående årets taxeringslängder till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i

länet insändas, på landet omedelbart

af vederbörande häradsskrifvare och

i stad genom magistratens försorg;

varande i annat fall den tjänsteman,

hvars försumlighet föranledt inträffadt

dröjsmål, förfallen till böter af tre

kronor för hvarje dag, hvarmed ofvan

bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjänsteman,

som det tillhör att anteckningarna i

taxeringslängden verkställa, inom

Föreslagen lydelse:

som aflämnats till ledning vid taxeringen.

2 mom. Efter emottagande af

taxering släng derna åligger det på landet

häradsskrifvaren och i stad vederbörande

tjänsteman ej mindre att

ofördröjligen uträkna och i taxeringslängden

införa de bevillningsafgifter,

som på grund af taxeringsnämndernas

beslut skola påföras, samt summera

längderna, än äfven att genom

granskning af taxering släng derna

efterforska möjligen förelupen missskrifning

eller annan o-riktig anteckning

och till kronans ombud hos pröfningsnämnden

skriftligen framställa

de anmärkningar, hvartill granskningen

gifvit anledning.

3 mom. Före den 20 juni skola

taxering släng derna med sammandrag

och mantalsläng derna jämte tillhörande

handlingar äfvensom afskrifterna af

taxeringslängder och pr öfning snämndens

särskilda längder för föregående

året till Kungl. Maj:ts befallningshaf''-,

vande i länet insändas, på landet omedelbart

af vederbörande häradsskrifvare

och i stad genom magistratens

försorg; varande i annat fall den

tjänsteman, hvars försumlighet föranledt

inträffadt dröjsmål, förfallen till

böter af tre kronor för hvarje dag,

hvarmed ofvan bestämda tid öfverskrides.

I Stockholm bör den tjänsteman,

som det tillhör att anteckningarna i

taxeringslängden verkställa, senast

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

samma tid och vid enahanda äfventyr

till öfverståt hållareämbetet inlämna

taxering sprotokoll och längder

med tillhörande handlingar.

3 mom. Afskrift af taxeringslängderna,

i hvad de angå hvarje

särskild kommun på landet, skall

jämväl senast den 15 augusti af häradsskrifvaren

tillställas vederbörande

kommunalstämmas ordförande för att

genom hans försorg i den ordning,

som i 51 § föreskrifves, hållas de

skattskyldige tillhanda; börande afskriften

sedermera af ordföranden

förvaras för att, på sätt i 33 § stadgas,

öfverlämnas till ordföranden i

påföljande årets bevillning sberedning.

I stad, utom Stockholm, skall

genom magistratens försorg afskrift

af taxeringslängderna för hvarje särskilt

beredning sdistrikt i samma

ordning hållas de skattskyldige tillhanda

samt påföljande år öfverlämnas

till vederbörande ordförande i det

årets bevillning sberedning ar.

Föreslagen lydelse:

den 15 augusti och vid enahanda

äfventyr till öfverståthållareämbetet

inlämna taxering släng der med tillhörande

handlingar.

4 mom. Afskrift af taxeringslängderna,

i hvad do angå hvarje

särskild kommun på landet, skall

jämväl före den 20 juni af häradsskrifvaren

tillställas vederbörande

kommunalstämmas ordförande, hvilken

det åligger att under viss bestämd och

vederbörligen kungjord tid, som icke

må understiga fjorton dagar, på lämpligt

och därvid äfven tillkännagifvet

ställe hålla afskriften de skattskyldige

tillhanda; börande afskriften sedermera

af ordföranden förvaras för att,

på sätt i 35 § stadgas, öfverlämnas

till ordföranden i påföljande årets

taxeringsnämnd.

I stad, utom Stockholm, skall genom

magistratens försorg afskrift af

taxeringslängderna för hvarje särskilt

taxer in g sdistrikt i samma

ordning hållas de skattskyldige tillhanda

samt påföljande år öfverlämnas

till vederbörande ordförande i

det årets taxeringsnämnder.

40 §.

1 mom. * Där ordföranden i taxeringsnämnden,

utan att af laga

förfall vara hindrad, icke vidtager

erforderliga åtgärder för taxeringsnämndens

sammanträde eller under
-

Jämför 38 § nuv. lyd.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

låter att inom föreskrifven tid affinna

taxeringsnämndens längder

och öfriga handlingar, vare han förfallen

till böter af femtio kronor.

Infinner han sig icke å den af honom

för taxeringsnämndens sammanträde

utsatta ort och tid, böte tjugofem

kronor. Ledamot af taxeringsnämnden

eller tillkallad suppleant,

som utan laga förfall från sammanträdet

uteblifver, böte tio kronor.

2 mom. * Anser ordföranden, att

taxeringsnämnden i ett eller annat

hänseende icke iakttager denna förordnings

föreskrifter eller icke verkställer

taxeringen i öfverensstämmelse

med upplysta och bestyrkta förhållanden,

åligger det honom att sådant

genast anmärka. Dylik anmärkning

äfvensom nämndens i anledning däraf

meddelade yttrande skola i protokollet

intagas.

3 mom. ** Kan till följd af en

eller annan anledning taxeringsförrättningen

icke företagas eller fortgå,

bör anmälan därom af taxeringsnämndens

ordförande göras hos

Kungl. Majrts befallningshafvande,

som då vidtager den åtgärd, förhållandet

anses påkalla.

54 §.

Innan taxeringsnämnden upp

Innan taxeringsnämnden upp- Innan taxeringsnämnden upplöses,

skall nämnden bland sina med- löses, skall nämnden bland sina med
-

* Jämför 46 § 3 mom. nuv. lyd.

** Jämför 47 § nu v. lyd.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

lemmar föreslå i Stockholm fyra, men

i öfriga städer och på landet tre personer

till ledamöter i samma års

pröfningsnämnd, hvarvid bör tillses,

att, såvidt möjligt är, bland de föreslagna

finnas såväl fastighetsägare

som näringsidkare och löntagare.

Om de personer, som sålunda

hlifvit af taxeringsnämnden föreslagna

att enligt stadgandet i 57 § utses till

ledamöter i pröfningsnämnden, skall i

Stockholm taxeringsnämnds ordförande,

i öfriga städer magistraten och på

landet kronofogden ofördröjligen meddela

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

underrättelse.

55 §.

1 mom. Skattskyldig, som icke

åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer,

så ock vederbörande kommun eller

vägstyrelse, som är missnöjd med

taxeringsnämnds beslut, må däri söka

ändring hos pröfningsnämnden genom

besvär, hvilka, skriftligen affattade,

skola senast innan klockan tolf

å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller,

om fjortonde dagen är helgdag, å nästföljande

dag till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifvas; dock att

besvär mot beslut af taxeringsnämnd

i Stockholms stad må ingifvas senast

klockan tolf å åttonde dagen f öre pröfningsnämndens

sammanträde, eller,

Fr oposition No 47.

Föreslagen lydelse:

lemmar föreslå två personer till ledamöter

i samma års pröfningsnämnd,

hvarvid bör tillses, att, såvidt möjligt

är, en är fastighetsägare och

den andre näringsidkare eller löntagare

; skolande förslaget i nämndens

protokoll intagas och bestyrkt utdrag af

protokollet i denna del af nämndens

ordförande ofördröjligen till Kungl.

Maj:ts befallningshafvande insändas.

42 §.

1 mom. Skattskyldig, som icke

åtnöjes med vederbörande taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer,

så ock vederbörande kommun eller

vägstyrelse, som är missnöjd med

taxeringsnämnds beslut, må däri

söka ändring hos pröfningsnämnden

genom besvär, hvilka, skriftligen affattade,

skola senast före klockan tolf

på dagen i hvarje lån den 15 juli

och i Stockholm den 31 augusti eller,

om då är helgdag, nästföljande dag

till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ingifvas; börande de skattskyldige

genom den i 45 § om förmälda

kungörelsen härom erinras.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

om åttonde dagen är helgdag, ä nästföljande

dag; börande de skattskyldige

genom den i 58 § omförmälda

kungörelse härom erinras.

2 mom. Enahanda

municipalsamhälle i fråga

värde belöper

leta område.

3 ro) Pröfning snämnderna.

56 §.

För att granska taxeringarna

samt pröfva och afgöra anförda besvär

eller annars framställda anmärkningar

i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut

skall en pröfningsnämnd årligen

under senare hälften af september

månad sammanträda för hvart och

ett län i länets residensstad och för

Stockholms stad i Stockholm; ägande

denna nämnd att, efter tagen erforderlig

kännedom om hvad taxeringslängder

samt protokoll äfvensom aflämnade

uppgifter innehålla och

noggrann pröfning af alla nämnden

underställda frågor och förhållanden,

meddela sådana rättelser och ändringar

i eller göra sådana tillägg till

den verkställda taxeringen, hvilka

finnas af rättvisa och billighet samt

en författningsenlig och jämlik beskattning

påkallade.

57 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af

tjugu, högst trettio ledamöter, hvilka

Föreslagen lydelse:

2: o) Pr öfning snämnderna.

43 §.

För att granska taxeringarna

samt pröfva och afgöra anförda besvär

eller annars framställda anmärkningar

i anledning af taxeringsnämndernas

vidtagna åtgärder och beslut

skall en pröfningsnämnd årligen

sammanträda för hvart och ett län

i länets residensstad och för Stockholms

stad i Stockholm; ägande

denna nämnd att, efter tagen erforderlig

kännedom om hvad taxeringslängder

samt protokoll äfvensom aflämnade

uppgifter innehålla och

noggrann pröfning af alla nämnden

underställda frågor och förhållanden,

meddela sådana rättelser och ändringar

i eller göra sådana tillägg till

den verkställda taxeringen, hvilka

finnas af rättvisa och billighet samt

en författningsenlig och jämlik beskattning

påkallade.

44 §.

Pröfningsnämnd skall bestå af

tio, högst femton ledamöter, hvilka

besvärsrätt,

om huru stor del af en fastighets hela taxeringså

den del af fastigheten, som faller inom municipalsamhäl
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äger utse bland de af taxeringsnämnderna

därtill föreslagna personer.

Bland ledamöterna i pröfningsnämnden

skall minst hälften och i Stockholms

stad minst en fjärdedel vara

ägare af fast egendom; och böra

nämndens ledamöter så utses, att

nämnden, såvidt förhållandena medgifva,

kommer att utgöras af ett efter

beskattningens belopp och mängden

af de skattskyldige skäligen lämpadt

antal dels näringsidkare och dels löntagare,

samt att inom nämnden icke

saknas tillförlitlig kännedom om länets

särskilda delar, dessas ekonomiska

tillstånd och hufvudsakliga

näringar.

Den, som till ledamot i pröfningsnämnd

blifvit utsedd, men utan

vederbörligen anmäldt laga förfall

vid nämndens sammankomst sig icke

infinner, skall bota tio kronor.

58 §.

Uti därom utfärdad kungörelse

uppgifver Kungl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i

pröfningsnämnden blifvit utsedde,

samt underrättar länets invånare om

Proposition No 47.

Föreslagen lydelse:

Kungl. Maj.ts befallningshafvande

äger utse bland de af taxeringsnämnderna

därtill föreslagna personerna.

Bland ledamöterna i pröfningsnämnden

skall minst hälften

och i Stockholms stad minst en fjärdedel

vara ägare af fast egendom;

och böra nämndens ledamöter så

utses, att nämnden, så vidt förhållandena

medgifva, kommer att utgöras

af ett efter beskattningens

belopp och mängden af de skattskyldige

skäligen lämpadt antal dels

näringsidkare och dels löntagare,

samt att inom nämnden icke saknas

tillförlitlig kännedom om länets särskilda

delar, dessas ekonomiska tillstånd

och hufvudsakliga näringar.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

utser i enahanda ordning jämväl suppleanter

till antal motsvarande minst

hälften af antalet ordinarie ledamöter

i nämnden.

Den, som blifvit till ledamot i pröfningsnämnd

utsedd eller i stället för

ordinarie ledamot inkallad, men utan

vederbörligen anmäldt laga förfall vid

nämndens sammankomst sig icke infinner,

skall bota femtio kronor.

45 §.

Uti därom utfärdad kungörelse

uppgifver Kungl. Maj:t befallningshafvande

dem, som till ledamöter

och suppleanter i pröfningsnämnden

blifvit utsedde, samt underrättar lä
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

tid och ställe för nämndens sammanträde;

och åligger det Kungl. Maj:ts

befallningshafvande att i god tid

låta ett exemplar af denna kungörelse

en hvar af nämndens ledamöter tillställas,

hvarjemte genom sagda myndighets

försorg förteckning öfver de

inkomna besvärsskrifterna med kortfattad

redogörelse för de i besvären

gjorda yrkanden bör, så fort ske kan,

till ledamöterna öfversändas; dock

att sådan förteckning icke erfordras

för ledamöterna i Stockholms stads

pröfningsnämnd.

Föreslagen lydelse:

nets invånare om tid och ställe för

nämndens sammanträde; slcolande tiden

bestämmas sålunda, att nämndens

arbeten må vara afslutade i hvarje

län senast den 10 augusti och i Stockholm

senast den 31 oktober/ och åligger

det Kungl. Maj:ts befallningshafvande

att i god tid låta ett exemplar

af denna kungörelse en hvar af

nämndens ledamöter och suppleanter

tillställas, hvarjämte genom Kungl.

Majrts befallningshafvandes försorg

förteckning öfver de inkomna besvärsskrifterna

med kortfattad redogörelse

för de i besvären gjorda

yrkandena bör, så fort ske kan, till

ledamöterna och suppleanterna öfversändas;

dock att sådan förteckning

icke erfordras för Stockholms stads

pröfningsnämnd.

59 §• 46 §.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. Är landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, äge nämnden att själf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd däraf omröstning anställas,

skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken

flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den,

som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas’

galle den mening, som biträdes af ordföranden.

Bill. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Ajd. 34 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

60 §. 47 §.

Såsom kronans ombud och för upplysningars meddelande bör landskamreraren

samt för Stockholm kamreraren vid öfverståthållareämbetets

afdelning för uppbördsärenden öfvervara pröfningsnämndens sammankomster

med skyldighet att efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar och

framställningar, hvartill han för iakttagande åt kronans rätt och i öfrigt

för en behörig taxering finner sig äga anledning.

För granskning af afgifna taxeringsuppgifter,

taxer ing släng derna och

hos pr öfning snämnden anförda besvär

må, om och i den mån Kungl. Maj:ts

befallningshafvande pröfvar sådant

nödigt, landskamrerare erhålla ledighet

från öfriga med tjänsten förenade

göromål under tiden efter det taxering

shandling ärna från häradsskrifvaren

eller magistraten, enligt stadgandet

i 39 §, till Kungl. Maj:ts

befallningshafvande inkommit och till

dess pröfningsnämndens sammanträde

afslutats.

61 §.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äger, där så anses erforderligt,

kalla bevillning sberednings ordförande

äfvensom kronans ombud hos taxeringsnämnd

och häradsskrifvare att,

för upplysningars meddelande, före

och under pröfningsnämndens sammankomst

infinna sig å den ort, där

nämnden sammanträder.

48 §.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande

äger, där så anses erforderligt, kalla

taxeringsnämnds ordförande att, för

upplysningars meddelande, före och

under pröfningsnämndens sammankomst

infinna sig å den ort, där

nämnden sammanträder.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

Föreslagen lydelse:

62 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens

aammankomater förea och de af

nämndena bealut föranledda anteckningar

i taxeringslängderna samt i

den uti 63 § om förmälda särskilda

längd verkställas af den eller de personer,

som Kungl. Maj :ts befallningshafvande

därtill förordnat. Sådant

förordnande får icke meddelas åt

någon, som i annan egenskap skall

hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

J usteringen af det hos pröfningsnämnden

förda protokoll skall verkställas

inför nämnden eller senast

fjorton dagar efter nämndens sista

sammanträde inför ordföranden jämte

minst två af nämnden därtill utsedde

ledamöter, hvilka skola inställa sig

på ordförandens kallelse. Justeringen

bestyrkes genom ett af nämndens

ordförande och två ledamöter å protokollet

tecknadt intyg.

63 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens

beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, där jämväl, i händelse

skattskyldig underlåtit att afgifva

honom enligt 22 § af kronans ombud

hos nämnden affordrad uppgift eller

upplysning, anteckning om sådan försumlighet

bör ske. Fastighets- och

49 §.

Protokollet vid pröfningsnämndens

sammankomster föres och de af

nämndens beslut föranledda anteckningar

i taxeringslängderna samt i

den uti 50 § omförmälda särskilda

längd verkställas af den eller de personer,

som Kungl. Maj:ts befallningshafvande

därtill förordnat. Sådant

förordnande får icke meddelas åt

någon, som i annan egenskap skall

hos pröfningsnämnden vara tillstädes.

Justeringen af det hos pröfningsnämnden

förda protokollet skall verkställas

inför nämnden eller senast

fjorton dagar efter nämndens sista

sammanträde inför ordföranden jämte

kronans ombud och minst två af nämnden

därtill utsedde ledamöter, hvilka

skola inställa sig på ordförandens

kallelse. Justeringen bestyrkes genom

ett af nämndens ordförande och

två ledamöter å protokollet tecknadt

intyg.

50 §.

1 mom. Alla pröfningsnämndens

beslut skola upptagas i nämndens

protokoll, där jämväl, i händelse skattskyldig

underlåtit att afgifva honom

enligt 22 § af kronans ombud hos

nämnden affordrad uppgift eller upplysning,

anteckning om sådan försumlighet

bör ske. Fastighets- och

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

inkomsttaxering, som till följd af

pröfningsnämndens beslut tillkommit

eller blifvit fastställd annorlunda än

taxeringsnämnden bestämt, skall upptagas

i särskild längd, däruti de

protokollsparagrafer, som innehålla

dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet

åligger att med sin underskrift

å såväl taxeringslängderna som

nyssnämnda särskilda längd vitscfrda

däruti, enligt pröfningsnämndens beslut,

införda förändringar eller gjorda

tillägg. Den*, som fört pröfningsnämndens

protokoll, åligger att i

Stockholm till öfverståthållareämbetet

och i länen till vederbörande magistrater

eller kommunalstämmors ordförande

före oktober månads utgång,

vid bot af fem kronor för hvarje dag,

hvarmed den sålunda bestämda tiden

öfverskrides, aflämna för hvarje beredningsdistrikt

i stad och hvarje

kommun på landet utskrida utdrag

af nämnda protokoll, utvisande alla

af pröfningsnämnden beslutade förändringar

uti och tillägg till de af

taxeringsnämnderna vidtagna taxeringsåtgärder.

Dessa protokollsutdrag,

hvilka jämväl skola innehålla underrättelse

om hvad den, som med pröfningsnämndens

beslut icke åtnöjes,

har att iakttaga, skola hållas de skattskyldige

till hända under viss tid af

minst fjorton dagar, hvarom kungörelse

bör på vanligt sätt ofördröj
-

Föreslagen lydelse:

inkomsttaxering, som till följd af

pröfningsnämndens beslut tillkommit

eller blifvit fastställd annorlunda än

taxeringsnämnden bestämt, skall

upptagas i särskild längd, däruti de

protokollsparagrafer, som innehålla

dylika beslut, böra angifvas. Kronoombudet

åligger att med sin underskrift

å såväl taxeringslängderna som

nyssnämnda särskilda längd vitsorda

däruti, enligt pröfningsnämndens beslut,

införda förändringar eller gjorda

tillägg.

Jämför 50 § 3 mom. föresl. lyd.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse:

ligen utfärdas; börande, utom hvad

Stockholm angår, i denna kungörelse

upptagas namn och hemvist för de

skattskyldige, i afseende å hvilkas

taxering pröfningsnämnden vidtagit

ändring. På sätt i 33 § stadgas,

skola nyssnämnda protokollsutdrag

påföljande år öfverlämnas till vederbörande

ordförande i det årets bevillningsberedningar.

1 * Stockholm skall utdrag af

pröfningsnämndens protokoll, \ hvad

det innehåller beslut om ny taxering

eller förhöjning i den af taxeringsnämnden

verkställda taxering, senast

den 15 december vederbörande skattskyldig

tillställas.

2 mom. Inom tre veckor efter

pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms stad

angår, taxeringslängder jämte tillhörande

handlingar, taxeringsnämndernas

protokoll samt de hos pröfningsnämnden

förda längder öfversändas

till vederbörande häradsskrifvare eller

magistrat för debiteringens verkställande.

De i 53 § 3 mom. omförmälda

afskrifter af föregående årets taxeringslängder

skola hos Kungl. Maj:ts

Föreslagen lydelse :

2 mom. Inom tre veckor efter

pröfningsnämndens sista sammanträde

skola, utom hvad Stockholms

stad angår, taxeringslängder jämte

tillhörande handlingar, med undantag

af uppgifter och upplysningar,

som af skattskyldig aflåmnats till ledning

för hans egen taxering, taxeringsnämndernas

protokoll samt de

hos pröfningsnämnden förda längderna

genom Kungl. Maj:ts hefällningshafvandes

försorg öfversändas till vederbörande

häradsskrifvare eller magistrat

för debiteringens verkställande.

De i 39 § 3 mom. oraförmälda

afskrifterna af taxeringslängder och

pröfningsnämndens särskilda längder

* Jämför 60 § 4 mom. föresl. lyd.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Krngl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

befallningshafvande kvarstanna för för föregående året skola hos Kungl.

att där förvaras. Maj :ts befallningshafvande kvarstanna

för att där förvaras.

3 mom. * Senast den 8 september

skall häradsskrifvaren, vid bot af

tre kronor för hvarje dag, hvarmed

den sålunda bestämda tiden öfverskrides,

tillställa vederbörande kommunalstämmors

ordförande afskrift

af de hos pröfningsnämnden förda

längderna, i hvad de angå hvarje

särskild kommun på landet. Dessa

afskrifter skola hållas de skattskyldige

till hända under viss tid af

minst fjorton dagar, hvarom kungörelse

bör på vanligt sätt ofördröjligen

utfärdas; börande i denna kungörelse

upptagas namn och hemvist

för de skattskyldiga, i afseende å

hvilkas taxering pröfningsnämnden

vidtagit ändring.

I stad, utom Stockholm, skall

genom magistratens försorg afskrift

af pröfningsnämndens längder, såvidt

staden rörer, i samma ordning hållas

de skattskyldiga till hända.

På sätt i 35 § stadgas, skola

afskrifterna påföljande år öfverlämnas

till vederbörande ordförande i det

årets taxeringsnämnder.

4 mom. * I Stockholm skall utdrag

af pröfningsnämndens protokoll,

i hvad det innehåller beslut om ny

taxering eller förhöjning i den af

taxeringsnämnden verkställda taxe
-

Jämför 63 § 1 mom. nuv. lyd.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47. 63

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

ringen, senast den 10 november vederbörande

skattskyldig tillställas.

64 §.

A pröfningsnämndens sammanträdesort

icke bosatta ledamöter i

denna nämnd samt de kronans ombud

hos taxeringsnämnd, häradsskrifvare

och bevillning sberedning sordfärande,

som på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

kallelse från annan ort för

upplysningars meddelande före eller

under pröfningsnämndens sammankomst

sig infunnit, äro berättigade

att åtnjuta traktamentsersättning med

sex kronor om dagen samt resekostnadsersättning-----deltaga.

51 §.

A pröfningsnämndens sammanträdesort

icke bosatta ledamöter i denna

nämnd samt de taxering snämndsordförande,

som på Kungl. Maj:ts

befallningshafvandes kallelse från

annan ort för upplysningars meddelande

före eller under pröfningsnämndens

sammankomst sig infunnit,

äro berättigade att åtnjuta traktamentsersättning

med femton kronor

om dagen samt resekostnadsersättning,

då resan sker med skjuts,

efter tre kronor för milen, men, då

resan sker på ångfartyg eller järnväg,

med ett belopp, motsvarande i

förra fallet afgiften för enkel hyttplats

eller, då hytt ej förekommer,

en salongsplats och i senare fallet

afgiften för plats i första klassens

vagn eller, där sådan ej finnes, i

andra klassens.

Enahanda ersättning tillkommer

äfven ledamot af pröfningsnämnden,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse

af ordföranden inställer sig för

att i protokollsjusteringen deltaga.

65 §. 52 §.

I Stockholms stad skola de åligganden, som Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshafvande inom öfriga delar af riket med hänsikt till

pröfningsnämnden fått sig uppdragna, tillhöra öfverståthållareämbetet; kommande

äfven, hvad Stockholm beträffar och såvidt härom meddelade före
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

skrifter äro där tillämpliga, alla andra Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

i afseende på taxeringarna och därmed sammanhängande frågor, tillhörande

bestyr att åligga öfverståthållareämbetet, som alltså har att af vederbörande

tjänstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med

flera handlingar, som i landsorten skola till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflämnas.

Vid Stockholms stads pröfningsnämnds sammankomst må, då öfverståthållaren

icke är tillstädes, underståthållaren i hans ställe vara ordförande.

66 §.

1 mom. Har skattskyldig icke

hos pröfningsnämnd öfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom

rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxering af pröfningsnämnden

lämnad oförändrad eller

nedsatt, må skattskyldig icke emot

pröfningsnämnds beslut föra vidare

talan än angående höjning af sålunda

nedsatt taxering till det af

taxeringsnämnden åsätta belopp.

Eljest må — — — — —

fråga, hvarom i 55 § 3 mom. sägs,

— — — — — som ock de till

bevillning sberedningen och, bemälda

nämnder i frågan ingifna handlingar

— — — — — påkalla.

53 §.

1 mom. Har skattskyldig icke hos

pröfningsnämnden öfverklagat taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom

rörer, och varder den hos taxeringsnämnden

åsätta taxeringen af pröfningsnämnden

lämnad oförändrad eller

nedsatt, må skattskyldig icke, utom

i fall, som nedan säges, emot pröfningsnämnds

beslut föra vidare talan

än angående höjning af sålunda nedsatt

taxering till det af taxeringsnämnden

åsätta beloppet.

Eljest må besvär öfver pröfningsnämnds

beslut anföras af skattskyldig,

som icke till följd af stadgandet i

24 § förlorat rätt till talan, äfvensom

af kronans ombud, af vederbörande

kommun eller vägstyrelse eller

rörande fråga, hvarom i 42 § 2 mom.

sägs, af municipalsamhälle; och skola

besvären, ställda till kammarrätten,

ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

före klockan tolf å

sista helgfria dag i december månad

det år taxeringen ägt rum, vid påföljd

att besvären eljest icke varda

s. 65 Kontrollera mot PDF

KungL Maj.is Nåd. Proposition N:o 47. 65

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

till pröfning upptagna. Sedan öfver

inkomna besvär förklaring från vederbörande

infordrats och tillsedt blifvit,

att vid besvärshandlingarna varda

fogade så väl utdrag af taxeringslängd

och .beskattningsnämndernas

protokoll, i hvad de den öfverklagade

taxeringsfrågan angå, som ock de till

bemälda nämnder i frågan ingifna

handlingar, insänder Kungl. Maj.ts

befallningshafvande till kammarrätten

samtliga handlingarna med de upplysningar

och erinringar, som besvären

anses påkalla.

Skattskyldig, hvilkens uppgift angående

hans inkomst icke blifvit af

taxeringsnämnden följd och till hvilken

underrättelse därom icke blifvit

under i uppgiften angifven adress

i den ordning, som i 27 § 2 mom.

föreskrifves, afsänd, i Stockholm före

den 1 augusti och annorstädes före

den 15 juni, äge ock, därest han ej

enligt 24 § förlorat sin talan, att,

utan hinder däraf att han icke hos

pr öfning snämnden öfverklagat taxeringen,

i här ofvan stadgad tid och

ordning anföra besvär hos kammarrätten

angående sin inkomsttaxering, i

hvad denna bestämts till annat belopp

eller efter annan fördelningsgrund

än den skattskyldige uppgifva.

2 mom. Så snart ofvan stadgade besvärstid gått till ända, öfversänder

Kungl. Maj:ts befallningshafvande till kammarrätten förteckning å

anförda besvär.

Bill. till Iiiksd. Prof. 1 Sami. 1 Afä. 34 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.is Nåd.

Nuvarande lydelse:

67 §.

Har skattskyldig blifvit för samma

inkomst taxerad å mer än en ort

eller har någon taxerats för inkomst

å ort, där han icke enligt bestämmelserna

-i 12 § varit skattskyldig

för något slag af inkomst och ej

heller mantalsskrifven, äge han att

öfver sålunda vidtagen obehörig taxering

hos kammarrätten anföra besvär,

hvilka inom natt och år, efter det

att bevillning på grund af den obehöriga

taxeringen honom affordrats,

skola ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i det län, där taxeringen

ägt rum, hvarefter med ärendet

förfares i enahanda ordning, som

i 66 § 1 mom. stadgas.

4:o) Allmänna föreskrifter.

68 §.

1 inom. Ordförande i och ledamot

af bevillning sberedning samt ledamot

af taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

må endast den vara, som

råder öfver sig och sitt gods samt

är i besittning af medborgerligt förtroende.

2 mom. Sådan ordförande och

af sitt uppdrag enahanda skydd och

försäkra riksdagsman.

Proposition No 47.

Föreslagen lydelse:

54 §.

Har skattskyldig blifvit för samma

inkomst taxerad å mer än en ort

eller har någon taxerats för inkomst

å ort, där han icke enligt bestämmelserna

i 12 § varit skattskyldig

för något slag af inkomst och ej

heller mantalsskrifven, äge han att

häröfver hos kammarrätten anföra

besvär, hvilka, vid påföljd att besvären

eljest icke varda till pröfning upptagna,

skola inom natt och år, efter det att

bevillning honom affordrats, ingifvas

till Kungl. Maj :ts befallningshafvande

i län, inom hvithet taxering skett, hvarefter

med ärendet förfares i enahanda

ordning, som i 53 § 1 mom. stadgas.

Hvad sålunda är föreskrifvet galle

jämväl för det fall, att någon obehörigen

upptagits såsom skattskyldig

för fast egendom.

3:o) Allmänna föreskrifter.

55 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot

af taxeringsnämnd samt ledamot

af pröfningsnämnd må endast

den vara, som råder öfver sig och

sitt gods samt är i besittning af

medborgerligt förtroende.

ledamot åtnjuter i och för utöfningen

säkerhet, som rikets grundlagar till
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

69 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot

af bevillningsberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämnd skall —

— — — — samt på heder och

samvete föreslå, bestämma och fastställa

taxeringen, så att densamma

varder i möjligaste måtto jämlik och

rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot

af bevillningsberedning, taxeringsnämud

och pröfningsnämnd samt

kronans ombud hos dylik nämnd och

biträdande tjänsteman får icke, utom

vid beredningens och vederbörande

nämnds sammanträde, yppa innehållet

af skattskyldigs meddelade

uppgift eller upplysning; och må de

under öfverläggningarna inom sagda

beredning eller nämnder lämnade upplysningar

— —---godtgöra.

Proposition N:o 47.

Föreslagen lydelse:

56 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot

af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet

af sitt uppdrag ställa sig till ovillkorlig

efterrättelse de föreskrifter,

denna förordning och den till ledning

för taxeringsmyndigheterna utfärdade

instruktionen innehålla, samt,

efter sorgfällig granskning och samvetsgrann

pröfning af meddelade uppgifter

och för öfrigt upplysta eller

kända förhållanden, efter bästa förstånd

samt på heder och samvete

bestämma och fastställa taxeringen,

så att densamma varder i möjligaste

måtto jämlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot

af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos

pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnämnd

biträdande tjänsteman får

icke, utom vid vederbörande nämnds

sammanträde, yppa innehållet af

skattskyldigs meddelade uppgift eller

upplysning; och må de under öfverläggningarna

inom nämnderna lämnade

upplysningar och yttrade åsikter

rörande enskildes ekonomiska

ställning icke på något sätt utspridas.

Den häremot bryter vare, därest

han på grund af tjänstebefattning

erhållit kännedom om det yppade

förhållandet, underkastad ansvar såsom

för tjänstefel och straffes eljest.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

3 mom. Ordförande i och ledamot

af bevillning sberedning, taxeringsnämnd

och pröfningsnämd skall afträda

— — — — — aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och

3 mom. skola vid hvarje bevillningsberednings,

taxeringsnämnds och pröfningsnämnds

första sammanträden

uppläsas.

70 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena

i bevillning sberedning ärna,

till arfvoden åt kronans ombud vid

taxeringsnämnd i stad och för protokollsföringen

hos sådan nämnd samt

för protokollsföringen och andra anteckningar

under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad för tryckning

eller utskrift af förteckningar

öfver de till pröfmDgsnämnden inkomna

besvärsskrifter äfvensom till

vedergällning för det i samband med

taxeringsförrättningarna för öfrigt

lämnade biträde af städernas tjänstemän

eller andra personer, som icke

Föreslagen lydelse:

med böter från och med tjugufem

till och med femhundra kronor.

Har genom sådant yppande af

hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande därjämte

skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot

af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda såväl då

fråga förekommer om hans egen,

hans föräldrars, barns eller syskons

taxering som ock då fråga är om

taxering af bolag, hvars styrelse han

tillhör, eller af skattskyldig, af hvilkan

han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och

3 mom. skola vid hvarje taxeringsnämnds

och pröfningsnämnds första

sammanträden uppläsas.

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena

och de af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande förordnade ledamöterna

i taxeringsnämnderna, till

arfvoden för protokollsföringen och

andra anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad

för tryckning eller utskrift af

förteckningar öfver de till pröfningsnämnden

inkomna besvärsskrifter äfvensom

till vedergällning för det i

samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade biträde af städernas

tj änstemän eller andra personer,

som icke äga att vid samma förrätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47. G9

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

äga att vid samma förrättningar be- ningar beräkna rese- och traktaräkna

rese- och traktamentsersättning, mentsersättning, må hvarje pröfningsmå

hvarje pröfningsnämnd, med un- nämnd, med undantag af Stockdantag

af Stockholms stads, för hvil- holms stads, för hvilken nedanståken

nedanstående särskilda stadgande ende särskilda stadgande gäller, angäller,

använda och fördela högst ett vända och fördela högst ett belopp,

belopp, motsvarande tre procent af motsvarande fyra procent af de förde

forsta 100,000 kronor, hvartill sta 50,000 kronor, hvartill länets

länets hela bevillningssumma efter hela bevillningssumma efter denna

denna förordning för året uppgår, förordning för året uppgår, tre profet

procent af därpå följande 50,000 cent af därpå följande 100,000 krokronor

och en procent af allt hvad be- nor, två procent af därefter följande

villningssumman öfverstiger 150,000 100,000 kronor och en procent af

kronor; dock får, om än denna be- allt hvad bevillningssumman öfvervillningssumma

sedermera skulle visa stiger 250,000 kronor; dock får,

sig öfverstiga dess af pröfningsnämn- om än denna bevillningssumma

den beräknade belopp, hvarken någon sedermera skulle visa sig öfverstiga

ytterligare, kostnadsersättning eller dess af pröfningsnämnden beräknade

vedergällning än den då beviljade belopp, hvarken någon ytterligare

för samma år utdelas eller ett sådant kostnadsersättning eller vedergällning

öfverskott tagas i beräkning vid be- än den då beviljade för samma år

stämmande af enahanda ersättning utdelas eller ett sådant öfverskott

och vedergällning under ett följande tagas i beräkning vid bestämmande

år, börande vid de särskilda ersätt- af enahanda ersättning och vederningarnas

bestämmande afseende fäs- gällning under ett följande år; bötas

på. för uppdragets utförande er- rande vid de särskilda ersättningarforderlig

skicklighet, tid och arbete, nas bestämmande afseende fästas på

Landsstatstjänsteman, som i och för för uppdragets utförande erforderlig

tjänsten är skyldig att närvara vid skicklighet, tid och arbete. Landstaxeringsförrättning,

äger icke att statstjänsteman, som i och för tjändärför

åtnjuta arfvode af bevillningen. sten är skyldig att närvara vid taxe
ringsförrättning,

äger icke att därför

åtnjuta arfvode af bevillningen.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter

det beviljade beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och

med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

3 mom. Till bestridande af kostnaderna

för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena

i bevillning sberedning ärna, till

arfvode åt kronans ombud och för

protokoll sfär ing en samt andra anteckningar

under taxeringsnämndernas

och pröfningsnämndernas sammankomster

äfvensom till vedergällning

för det i samband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade

biträde af personel-, som icke äga

att vid samma förrättningar beräkna

traktamentsersättning, må af Stockholms

stads pröfningsnämnd användas

och disponeras ett belopp, som svarar

emot högst eu och en half procent

af samma stads efter denna

förordning utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jämväl för

bemälda pröfningsnämnd det i 1

mom. af denna § gjorda förbehåll

för det fall, att bevillningssumman

skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det af

pröfningsnämnden sålunda beviljade

belopp och detsammas fördelning

skall underrättelse genom utdrag af

nämndens protokoll meddelas statskontoret,

hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre

arket för den afskrift af taxeringslängderna,

hvilken det enligt 53 § 3

mom. åligger häradsskrifvaren att

Proposition N:o 47.

Föreslagen lydelse:

3 mom. Till bestridande af kostnaderna

för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena

och de af öfver ståthallareämbetet

förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,

till arfvode åt kronans ombud,

till arfvode för anteckningar

under taxeringsnämndernas och pröfningsnämndens

sammankomster samt

för protokollsföringen hos pröfningsnämnden

äfvensom till vedergällning

för det i saraband med taxeringsförrättningarna

för öfrigt lämnade

biträde af personer, som icke äga

att vid samma förrättningar beräkna

traktamentsersättning, må af

Stockholms stads pröfningsnämnd

användas och disponeras ett belopp,

som svarar emot högst två och en half

procent af samma stads efter denna förordning

utgående hela bevillningssumma

för året; gällande jämväl för

bemälda pröfningsnämnd det i 1

mom. af denna § gjorda förbehåll

för det fall, att bevillningssumman

skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det

af pröfningsnämnden sålunda beviljade

beloppet och detsammas fördelning

skall underrättelse genom utdrag

af nämndens protokoll meddelas

statskontoret, hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre

arket för de af skrifter af taxeringslängderna,

som det enligt 39 § 4

mom. och 50 § 3 mom. åligger härads
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Föreslagen lydelse:

skrifvaren att till kommunalstämmas

ordförande aflemna, samt den i 51

§ bestämda rese- och traktan! entskostnadsersättning

enligt därå ingifna,

vederbörligen granskade räkningar

äfvensom godtgörelse till den, hvilken,

i anledning af landskamrerare jämlikt

47 § beviljad ledighet från vissa

tjänstegöromål, förordnas att samma

göromål förrätta, motsvarande landskamrerares

tjänstgöring spenning ar,

böra, utan sammanblandning med de

i föregående tre moment omförmälda

taxeringskostnader och arfvoden med

flera utgifter, utbetalas för länen af

vederbörande landtränteri och för

hufvudstaden af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter rekvisition utlämna erforderligt antal exemplar af denna

förordning äfvensom blanketter till taxeringslängder, jämte sammandrag,

samt till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad

ombesörjer öfverståthållareämbetet tryckning och tillhandahållande af blanketter

till taxeringslängder.

Nuvarande lydelse:

till kommunalstämmas ordförande affinna,

samt den i 39 och 64 §§ bestämda

rese- och traktamentskostnadsersättning

bär efter granskning af

därå ingifna räkningar, utan sammanblandning

med de i föregående

tre moment omförmälda taxeringskostnader

och arfvoden med flera utgifter,

utbetalas för länen af vederbörande

landtränteri och för hufvudstaden

af statskontoret.

71 §.

a

1 mom. Åtal för förseelse, som

i 69 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres

vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande

af de i denna författning

meddelade föreskrifter eller af annan

orsak eljest fråga uppstår om tilllämpning

af däruti stadgadt böte3- ansvar, skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i

bevillning sberedning, taxeringsnämnd

,58 §''

1 mom. Åtal för förseelse, som

i 56 § 2 mom. omförmäles, anhängiggöres

vid allmän domstol.

Då till följd af uraktlåtet fullgörande

af de i denna författning

meddelade föreskrifter eller af annan

orsak eljest fråga uppstår om tilllämpning

af däruti stadgadt bötesansvar,

skall af vederbörande kronoombud,

ordförande eller ledamot i

taxeringsnämnd eller pröfningsnämnd

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kung!,. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

eller pröfningsnämnd eller annan behörig

person anmälan därom göras

bos Kungl. Maj ^befallningshafvande,

som, efter pröfning af härvid förekommande

förhållanden, förordnar

om uttagandet af de böter, hvartill

en eller annan finnes hafva gjort sig

förfallen, samt vidtager de åtgärder,

som anmäld försummelse eller uteblifven

verkställighet af hvad i denna

förordning stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 69 § 2 mom.

omförmäles, må ej af allmän åkla
-

gare

åtalas, där ej

målsägande den
-

samma till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes

åt Kungl. Majrts befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund

af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fälld till böter, äger att, med iakttagande

af hvad i allmänhet är stadgadt

angående böters nedsättning och dylika

utslags Överklagande, öfver .det meddelade

beslutet anföra besvär hos kammarrätten,

hvilka besvär böra vara

dit inkomna innan klockan tolf å

trettionde dagen efter erhållen del

af samma beslut.

3 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas gäldande, skola de förvandlas efter allmän

strafflag.

Föreslagen lydelse:

eller annan behörig person anmälan

därom göras hos Kungl. Maj :ts befallningshafvande,

som, efter pröfning

af härvid förekommande förhållanden,

förordnar om uttagandet

af de böter, hvartill en eller annan

finnes hafva gjort sig förfallen, samt

vidtager de åtgärder, som anmäld

försummelse eller uteblifven verkställighet

af hvad i denna förordning

stadgas för öfrigt kan påkalla.

Förseelse, som i 56 § 2 mom.

omförmäles, må ej af allmän åklagare

åtalas, där ej målsägande densamma

till åtal angifvit.

2 mom. Den, som icke nöjes åt

Kungl. Maj ds befallningshafvandes

beslut, hvarigenom han, på grund

af ofvan åberopade stadganden, blifvit

fälld till böter, äger att, med iakttagande

af hvad i allmänhet är stadgadt

angående dylika utslags Överklagande,

öfver det meddelade beslutet

anföra besvär hos kammarrätten,

hvilka besvär böra vara dit

inkomna innan klockan tolf å trettionde

dagen efter erhållen del af

samma beslut.

72 §. 59 §.

Af bevillning sberedning, faxe- Af taxeringsnämnd eller pröfringsnämnd

eller pröfningsnämnd be- ningsnämnd behandlad taxeringsfråga

handlad taxeringsfråga må icke, till må icke, till följd af gjord anmärk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7:]

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

följd af gjord anmärkning eller an- ning eller anförda besvär eller af

förda besvär eller af annan anled- annan anledning, återförvisas till

ning, återförvisas till samma bered- samma nämnds förnyade behandnings

eller nämnds förnyade behand- ling. Ej heller må någon förklaling.

Ej heller må någon förkla- ringsskyldighet bemälda nämnder

ringsskyldighet bemälda beredning åläggas.

eller nämnder åläggas.

73 §• 60 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den

af vederbörande tjänsteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom

till rättelse däraf, att oriktig person upptagits såsom skattskyldig för fast

egendom, men däremot icke i afseende å verkställd taxering, i annan mån

än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;

ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning föreskrifva

erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller ej skett

till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderliga rättelser i taxering å ort, som vederbör;

dock att skattskyldigs hela taxering i sådant fall icke må höjas utöfver

hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta yrkande

om sådan höjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten befrias från

bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af

densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne.

74 §• 61 §.

Den, som icke åtnöjes med kammarrättens utslag i taxeringsmål,

äger .att däri hos Konungen söka ändring genom besvär, hvilka före klockan

tolf å sextionde dagen efter erhållen del af utslaget skola till finansdepartementet

ingifvas tillika med bevis om dagen, då klaganden af utslaget erhöll

del; skolande borgen för kostnad och skada icke erfordras.

78 §• 62 §.

1 mom. Besvär, om hvilka i denna förordning förmäles, må jämte

tillhörande handlingar kunna, under iakttagande af stadgad tid och ord
Bih.

till BiJcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Haft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

ning, på klagandens eget äfventyr i betaldt bref med allmänna posten insändas

till den myndighet, till hvilken besvären skola enligt förordningen

ingifvas.

2 mom. Den, som vill öfver taxeringsnämnds eller pröfningsnämnds

beslut anföra besvär, är berättigad att, då han i sådant afseende

anmäler sig hos vederbörande myndighet eller tjänsteman, kostnadsfritt

erhålla för dylikt besluts Överklagande erforderligt utdrag af taxeringslängden

samt af nämndens protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra

protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af vederbörande nämnders

beslut böra utfärdas.

76 §. 63 §.

I de städer, där magistrat ej finnes, skola alla bestyr och åligganden,

nämnda myndighet enligt denna förordning fått sig uppdragna, tillhöra

stadsstyrelsen.

Debitering, uppbörd, afkortning och redovisning.

77 §. 64 §.

Sedan pröfningsnämndernas förrättningar afslutats, skola de bevillningsafgifter,

som enligt föreskrifterna i denna förordning böra utgå för

de af taxerings- och pröfningsnämnderna bestämda fastighetsvärden och

inkomstbelopp, i författningsenlig ordning debiteras samt utan hinder af

anförda besvär öfver taxering eller debitering uppbäras.

78 §. 65 §.

Har skattskyldigs taxering i anledning af anförda besvär öfver pröfningsnämnds

beslut blifvit upphäfd eller nedsatt, eller har eljest frihet

från eller lindring i bevillning blifvit skattskyldig medgifven, äger den

skattskyldige att hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande i det län, hvarest

taxeringen skett, på anmälan kostnadsfritt återfå den bevillning, som af

honom erlagts utöfver hvad som rätteligen skolat utgå.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47. 75

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

79 §• 66 §.

Den enligt uppbördsboken hvarje skattskyldig påförda bevillning

skall upptagas å hans för samma år utfärdade debetsedel, hvilken bör

upptaga:

a) taxeringsvärdet å hvarje den skattskyldiges inom samma socken

på landet eller uppbördsdistrikt i stad belägna fasta egendom samt beloppet

af den däraf utgående bevillning 5

b) den skattskyldiges uppskattade inkomst af kapital eller arbete,

enligt 11 § medgifvet afdrag samt påförd bevillningsafgift.

Dessutom bör debetsedeln innehålla underrättelse om hvad skattskyldig,

som vill öfverklaga honom påförd bevillningsafgift, har att i sådant

hänseende iakttaga.

80 §■ 67 §.

Uppbörden af bevillningen verkställes vid de allmänna kronouppbördsstämmorna

under enahanda kontroll och ansvarighet i afseende å de influtna

medlen, som för andra årligen utgående kronoutskylders erläggande

och emottagande äro stadgade, i följd hvaraf gällande uppbördsförfattningar

skola tillämpas jämväl på bevillningsuppbörden och därmed förenade

bestyr.

81 §.

Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning

förrättats, afstått sin egendom

till borgenärer eller efter den

1 maj det år, för hvilket bevillning

senast honom påförts, med döden

afgått, bör, utan afvaktan af konkursmassans

eller stärbhusets utredning,

den för honom belöpande och vederbörligen

bevakade bevillningen gäldas

utaf hans afträdda eller efterlämnade

tillgångar.

82 §• 68 §.

Utom den afkortning af påförd Afkortning af bevillning för inbevillning

för inkomst af kapital eller komst af kapital eller arbete sker på

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

arbete, hvilken föranledes af bristande grund af bristande tillgång i den

tillgång till dess gäldande, får afkort- ordning, som i uppbördsreglementet

ning äga rum endast af bevillning för stadgas.

lön, pension eller dylik inkomst, som Den för fast egendom utgående

genom dödsfall, afsked eller annan or- bevillningen får icke afkortas.

sak under årets lopp upphört, i hvilket

fall sådan bevillning blott erlägges

för den tid, hvarunder löneinkomsten

eller andra med tjänstebefattning förenade

fördelar af den skattskyldige

eller hans rättsinnehafvare åtnjutits.

Sker afkortning och nedgår den inkomst,

som varit föremål för bevillning,

härigenom till sådant belopp,

att frihet från eller lindring i bevillningen

enligt 11 § 1 mom. bort åtnjutas,

må dylik frihet eller lindring

vid afkortningen medgifvas.

Den för fast egendom utgående

bevillning får icke afkortas.

Angående sättet för afkortning

stadgas i uppbördsreglementet.

83 §. 69 §•

Vid bevillningens redovisande skall hvad gällande instruktioner och

författningar stadga rörande redogörelser och räkenskaper för andra till

statskontoret ingående årliga skattebidrag tjäna till efterrättelse.

84 §. 70 §.

1 mom. Sammandrag af taxe- 1 mom. Sammandrag af taxeringslängderna,

upptagande jämväl ringslängderna, upptagande jämväl

den påförda bevillningen och upp- den påförda bevillningen och upprättadt

i öfverensstämmelse med här- rättadt i öfverensstämmelse med härvid

fogadt formulär, skall årligen vid fogadt formulär, skall årligen

för Stockholms stad inom årets slut för Stockholms stad före den 15 nooch

för annan stad samt för fögderi vember och för annan stad samt för

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maji.s Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse:

före den 15 december insändas till

Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa

sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden

blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af därvarande

uppbördsverk och inom länen af

landskontoren uppgöras särskilda

sammandrag öfver hvart och ett läns

hela bevillning, hvilka sistnämnda

sammandrag, därtill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg vederbörande

tjänstemän tillhandahållas,

skola af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

till nämnda verk insändas

före slutet af januari månad påföljande

år.

Föreslagen lydelse:

fögderi före den 1 oktober insändas

till Kungl Maj:ts befallningshafvande.

2 mom. På grund af dessa

sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden

blifvit förklarade eller rättade, böra

inom Stockholms stad af därvarande

uppbördsverk och inom länen af

landskontoren uppgöras särskilda

sammandrag öfver hvart och ett läns

hela bevillning, hvilka sistnämnda

sammandrag, därtill tryckta blanketter

genom statskontorets försorg vederbörande

tjänstemän tillhandahållas,

skola af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

till nämnda verk insändas

före den 1 december.

3 mom. Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit

därstädes granskas och med enahanda sammandrag för de nästföregångna

åren jämföras, bör ett generalsammandrag för hela riket inom

statskontoret upprättas samt genom detta verks försorg från trycket utgifvas

och med allmänna tidningarna utdelas.

85 §. 71 §.

För den händelse att restantierna å bevillningen inom någon ort

skulle, utan att ett sådant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå

till ett anmärkningsvärdt högt belopp, åligger det statskontoret att låta

vidtaga den eller de åtgärder, som finnas vara af omständigheterna påkallade

och för restantiernas skyndsamma indrifvande erfordras.

Denna förordning skall tillämpas

från och med den 1 januari

1908 till slutet af det år, under hvars

lopp ny bevillning af fast egendom

samt af inkomst varder af Riksdagen

fastställd.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Mapis Nåd. "Proposition N:o 47.

Instruktion för taxeringsmyndigheterna.

Nuvarande lydelse;

Föreslagen lydelse:

Uppskattning af fast egendoms värde.

1 §• 1 §■

Värdet af fast egendom föreslås Värdet af fast egendom bestämoch

bestämmes med ledning af: mes med ledning af:

l:o) jordbruksegendom tillhörande areal i åker, äng, skogs- eller betesmark

jämte särskilda förmåner, såsom vattenfall, torfmosse, lastageplats,

fiske, som ej är i jordebok särskildt upptaget, m. m. äfvensom utsäde och

kreatursbesättning vid egendomen; börande härvid jämväl behörigt afseende

föstas vid egendomens läge, de särskilda ägoslagens och skogens beskaffenhet

samt beloppet af de grundskatter och öfriga allmänna utskylder, med

undantag af bevillningen, hvarmed egendomen är belastad; skolande, då

frälseränta förenats med äganderätten till den jord, hvaraf sådan ränta

dittills utgått, vid bestämmandet af fastighetens värde detsamma ökas

med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde beräknadt efter 5

procent;

2:o) egendomens vid verkställd värdering för erhållande af lån från

hypoteksinrältning antagna värde, så vida sådan värdering skett under nästföregångna

fem år och det egendomen därvid åsätta värdet sedermera

icke blifvit i väsentlig mån förändradt;

3:o) den för sådan, under loppet af nästföregångna fem år, försåld

egendom senast betingade köpeskilling, så vida icke därunder inbegripits

godtgörelse för inventarier eller växande gröda, eller köpet afslutats mel
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-is Nåd. Proposition No 47. 79

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

lan nära anhöriga, eller vid försäljningen förbehåll gjorts om så kallade

undantagsförmåner, eller därvid förekommit andra särskilda omständigheter,

som skäligen anses hafva inverkat på köpeskillingens bestämmande

utöfver eller under egendomens verkliga värde; börande vid bestämmande

af detta värde afseende icke fästas å beskaffenheten af sådana byggnader,

som på egendomens afkastning icke hafva något egentligt inflytande, likasom

värdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlag vid

jordbruksfastighet icke heller må vid fastighetsvärdets bestämmande tagas

i beräkning;

4:o) årliga liyres- eller arrendesumman för uthyrd eller bortarrenderad

egendom, så vida icke särskilda förmåner eller åligganden blifvit därunder

inbegripna, såsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde från

annan egendom och skogsfång utöfver husbehof m. m., eller skyldighet

att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten å

den arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda, eller

så vida icke, efter hvad vid jämförelse mellan denna och närbelägna

egendomar af lika storlek och beskaffenhet sig visar, hyres- eller arrendebeloppet

blifvit bestämdt med afseende å slakt- eller andra kända förhållanden

mellan ägaren och hyresmannen eller arrendatorn;

5:o) brandförsäkring svärdet å de i stad och på dess område eller i

köping och därmed jämförlig ort befintliga egendomars åbyggnad samt å

bruks-, kvarn- och fabriksbyggnader på landet äfvensom å andra där uppförda

hus och byggnader, hvilka icke begagnas för jordbruket och dess

binäringar tillhörande rörelse, samt å sådan åbyggnad på särskilda lustetällen

och därmed jämförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga

värde, så vida icke brandförsäkringsvärdet skulle understiga det belopp,

som på grund af andra omständigheter kan anses motsvara de brandförsäkrade

husens och byggnadernas verkliga värde;

6:o) läget och arealen af hvar och en i stad, köping eller därmed

jämförlig ort belägen egendom med därtill hörande särskilda förmåner.

Då taxering af fast egendom ej kan verkställas enligt här ofvan

upptagna grunder, bör egendomens värde upptagas till det belopp, som

motsvarar uppskattningsvärdet å andra i närheten belägna jämförliga

egendomar, på hvilka dessa grunder kunnat tillämpas; åliggande det

vederbörande taxeringsman att vid taxeringen tillämpa den eller dem af

här ofvan angifna taxeringsgrunder, som anses bäst leda till egendomens

uppskattning till dess verkliga värde.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Då fast egendom, som under sistförflutna fem år blifvit såld eller

undergått ofvan omförmälda värdering, uppskattas högre eller lägre än

den senast betingade köpeskillingen eller den godkända värderingssumman,

så ock då förändring göres i det senast fastställda taxeringsvärdet, böra

de särskilda skäl, hvilka därtill föranledt, i taxeringskandlingarna eller

nämndens protokoll antecknas. Abyggnader å stadsegendom samt öfriga i

femte punkten här ofvan uppräknade hus och byggnader få ej, utan på

enahanda sätt tillkännagifven särskild anledning, upptagas till lägre värde

än det, för hvilket samma byggnader äro hos allmän brandförsäkringsinrättning

emot brandskada försäkrade, ej heller till lägre värde än det,

som motsvarar den behållna hyresafkastningen, kapitaliserad efter fem

procent.

I de fall, då uti fast egendoms uppskattningsvärde ingå både jordbruksfastighet

och sådana byggnader eller inrättningar, hvilka icke begagnas

för jordbruket och dess binäringar tillhörande rörelse, skall hela

det uppskattade fastighetsvärdet fördelas, så att särskildt utsättes värdet

af själfva jordbruksfastigheten med de egendomen tillhörande, för jordbruket

och dess ändamål afsedda bostads- och andra byggnader, samt

särskildt värdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hvilka bevillning

anses böra utgöras.

2 §■

2 §•

Allmän uppskattning af fast egendom

enligt de i bevillningsförordniDgen

och denna instruktion föreskrifna

grunder skall verkställas år

1898 och sedermera hvart femte år,

från nämnda år räknadt.

Allmän uppskattning af fast egendom

enligt de i bevillningsförordningen

och denna instruktion föreskrifna

grunder skall verkställas år

1908 och sedermera hvart femte år,

från nämnda år räknadt.

Har under tiden mellan två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar

brandförsäkringsvärdet å byggnader i stad och på dess

område eller å öfriga i 1 § 5 mom. af denna instruktion uppräknade

hus och byggnader blifvit ökadt eller minskadt, eller fast egendoms värde

antingen genom ny- eller tillbyggnader, nya fabriksanläggningar eller

andra inrättningar blifvit i betydligare mån förhöjdt eller genom inträffad

eldsvåda, vattenflöde eller af annan dylik anledning märkligen förminskats

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: _ Föreslagen lydelse:

i förhållande till dess uppskattade värde, då bör detta värde jämkas efter

de förändringar, egendomen undergått.

Det taxeringsvärde, som blifvit fast egendom åsatt under tiden mellan

två på hvarandra följande allmänna fastighetstaxeringar, bör vid först

därefter inträffande sådan taxering å ny o pröfvas.

Uppgår fast egendoms värde icke till 100 kronor, skall detsamma

införas endast i den för anteckningar afsedda kolumn i taxeringslängden.

Likaså skall endast i nämnda kolumn införas värdet å sådan lägenhet

eller byggnad, för hvilka, jämlikt 4 § d) bevillningsförordningen, fastighetsbevillning

icke erlägges.

Uppskattning af inkomst af bergsbruk

och därtill hörande näringar

samt kvarnar och fabriker m. fl.

verk och inrättningar.

3 §.

Vid beräkningen af den behållna

årliga inkomsten utaf bruk och fabrik

samt annan därtill hänförlig inrättning

jämföres värdet af där under

senast förflutna året tillverkade eller

förädlade varor med värdet af härvid

använda råämnen, jämte öfriga med

dessa varors tillverkning eller förädling

förenade kostnader; börande

taxeringsmännen om dessa värden

och kostnader förskaffa sig tillförlitliga

och fullständiga underrättelser.

4 §■

Yid beräkning af den behållna

inkomsten af mjöl- och såg- samt

Bill. till Biksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Åfd, 34 Käft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

andra kvarnar afses ej allenast kvarnarnas

storlek och stenparens, ramarnas

och sågbladens samt stamparnas

och valkarnas antal, utan hufvudsakligen

mäld- och skogs- samt vattentillgången

jämte tulltäktens belopp

och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel

m. m., som läget och kommunikationsmedlen

bereda.

Uppskattning af inkomst genom

skeppsrederi, sjöfart, handel, bankrörelse

och handtverk samt annan

jordbruket icke tillhörande näring.

5 §.

Med ledning af de i afseende

på fartyg föreskrifna uppgifter angående

läste- eller tontal, byggnadsmaterial

och anbringad ångmaskins

drifkraft m. m. uppskattas fartygsägarens

inkomst eller fraktförtjänst

efter fartygets storlek och beskaffenhet

samt de, så vidt kändt är, under

näst föregångna år verkställda resors

äfvensom besörjda varu- och persontransporters

förmånlighet.

6 §.

Skeppare, ångfartygsbefalhafvare,

styrmän, maskinister samt matroser

och andra sjömän taxeras till

bevillning för sina inkomster genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

arfvoden, kaplake och så kallade

hyror in. m., äfvensom för värdet

af fri kost och andra förmåner efter

enahanda beräkningsgrunder, som

äro stadgade för den vid industriella

foretag eller i enskild tjänst anställda

personals inkomstbevillning.

7 §•

Den inkomst, handlande, handtverkare

eller annan näringsidkare

äger af sin rörelse, uppskattas, med

fast afseende å härvid förekommande

allmänna eller tillfälliga förhållanden,

efter rörelsens beskaffenhet och det

belopp, hvartill den årliga varuomsättningen

eller tillverkningen uppgår,

antalet af de vid rörelsen biträdande

eller använda personer, dessas

befattningar och lönevillkor, afsättnings-

och arbetstillfällen, handelsbodars

och verkstäders läge jämte

öfriga omständigheter, som anses inverka

.på förmånligheten af idkad

handel eller annan näring. Skulle

taxeringsmännen sakna närmare

kännedom rörande verkliga beskaffenheten

af den rörelse, om hvars

beskattning fråga är, och aflämnade

uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande

upplysning därom, höra de,

på sätt dem lämpligast synes, förskaffa

sig de underrättelser, som erfordras

för rörelsens rättvisa beskattning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

8 §•

Med afseende å hvad i 12 § b)

af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst

stadgas angående ort, där inkomst af

bankrörelse skall beskattas, iakttages,

att, då rörelsen drifves vid flera kontor,

alla omkostnader och förluster

under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,

att vid beskattning afdrag

därför äger rum, påföras rörelsen i

dess helhet, hvarefter beräkningen

af den del af beskattningsbara inkomsten,

som belöper å hvarje särskild!

kontor, sker på följande sätt.

De belopp, som enligt kontorets

månadsrapporter vid hvarje månads

slut balanserats å kontorets in- och

utlåningsräkningar, sammanläggas och

summan delas med månadernas antal,

hvarefter den sålunda erhållna

kvoten anses utvisa medelbeloppet

af kontorets in- och utlåning för året.

Efter det förhållande, hvari denna inoch

utlåning stål* till den på enahanda

sätt bestämda, sammanlagda

in- och utlåningssumman för alla

kontoren, uträknas den del af beskattningsbara

inkomsten, som bör taxeras

i den ort, där kontoret är beläget.

Utelöpande postremissväxlar

och egna banksedlar inräknas icke

i in- och utlåningsrörelsen.

Uppskattning af inkomst.

3 §•

Med afseende å hvad i 12 § b)

af förordningen angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst

stadgas angående ort, där inkomst af

bankrörelse skall beskattas, iakttages,

att, då rörelsen drifvits vid flera kontor,

alla omkostnader och förluster

under räkenskapsåret af sådan beskaffenhet,

att vid beskattning afdrag

därför äger rum, påföras rörelsen i

dess helhet, hvarefter beräkningen

af den del af beskattningsbara inkomsten,

som belöper å hvarje särskild!

kontor, sker på följande sätt.

De belopp, som enligt kontorets

månadsrapporter vid hvarje månads

slut balanserats å kontorets in- och

utlåningsräkningar, sammanläggas och

summan delas med månadernas antal,

hvarefter den sålunda erhållna

kvoten anses utvisa medelbeloppet

af kontorets in- och utlåning för året.

Efter det förhållande, hvari denna inoch

utlåning står till den på enahanda

sätt bestämda, sammanlagda

in- och utlåningssumman för alla

kontoren, uträknas den del af beskattningsbara

inkomsten, som bör taxeras

i den ort, där kontoret är beläget.

Utelöpande postremissväxlar

och egna banksedlar inräknas icke

i in- och utlåningsrörelsen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Vidkommande järnvägsbolags inkomst

af järnvägsdrift iakttages

först, att därunder ej inräknas bolagets

inkomst af sådan rörelse, som

icke direkt sammanhör med själfva

järnvägsdriften, t. ex. rederirörelse,

ej heller sådan inkomst, hvilken är

genom fastighetsbevillning beskattad,

såsom arrenden, hyror och dylikt.

Inkomsten af järnvägsdriften fördelas

till beskattning på följande sätt.

Tio procent af inkomsten taxeras

i den eller de orter, där järnvägen

nästföregående år haft kontor, och

fördelas detta belopp, där orterna äro

flera, dem emellan efter den grund,

taxeringsmännen finna skälig. Återstoden

fördelas mellan järnvägens

stationer efter deras trafikvärde. En

stations trafikvärde skall beräknas

lika med halfva summan af järnvägens

bruttoinkomst af stationens

afsända och anlända godstrafik (ilgods,

styckegods och vagnslastgods),

ökad med järnvägens bruttoinkomst

af vid stationen försålda personbiljetter.

Gods, som i samtrafik eller

i transitotrafik inkommit från främmande

bana, räknas såsom afsändt

från öfvergångsstationen; likaså räknas

till annan bana utgående gods såsom

anländt till öfvergångsstationen.

Såsom järnvägens station räknas härvid

äfven af densamma använd, annan

järnväg tillhörig station. Den del af

järnvägens beskattningsbara inkomst

af järnvägsdriften, som enligt denna

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

beräkning belöper på en station, taxeras

i den kommun, där stationen är

belägen. Tillhör stationsområdet flera

kommuner, fördelas den beskattningsbara

inkomsten af stationen till taxering

mellan dessa kommuner efter

hvad som pröfvas skäligt.

Har järnvägsbolag för egen räkning

trafikerat främmande bana, skall

för taxeringen resultatet af rörelsen

å hvardera banan för sig fastställas.

För detta ändamål beräknas först bolagets

behållna inkomst af rörelsen i

sin helhet, med tillägg af skatter

och öfriga utgiftsposter, för hvilka

afdrag författningsenligt icke äger

rum, men dock utan afdrag vare

sig för ränta å gäld eller för ersättning,

som bolaget i någon form

haft att utbetala för nyttjande af

den främmande järnvägen. Det på

detta sätt bestämda totala driftöfvershottet

fördelas därefter mellan de

trafikerade banorna efter det sammanlagda

trafikvärdet af hvardera

banans stationer; stationernas trafikvärden

beräknas därvid, såsom om

banorna utgjorde en enda järnväg,

dock att för station, som tillhört

båda banorna, stationens uträknade

trafikvärde uppdelas i två trafikvärden,

allt efter som stationens

trafik hänfört sig till den ena eller

den andra banan. Från den del af

driftöfverskottet, som enligt denna

beräkningsgrund kommer på den främmande

järnvägen, afdrages den ersätt
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

ning, bolaget haft att utbetala för nyttjandet

af den främmande järnvägen,

jämte ränta, som kan anses belasta

driften å densamma; återstoden,

som utgör det trafikerande bolagets

beskattningsbara inkomst af den främmande

banan, skall, sedan tio procent

tillgodoräknats den eller de orter,

där bolaget haft kontor, fördelas till

beskattning mellan den främmande

banans stationer i förhållande till

deras förut bestämda trafikvärde. Från

den del af driftöfverskottet, som faller

på bolagets egen järnväg, göres afdrag

för ränta å gäld, som belastar denna

järnväg, hvarefter återstoden, sedan

jämväl däraf tio procent tillgodoförts

den eller de orter, där bolaget haft

kontor, fördelas till beskattning mellan

samma järnvägs stationer efter

deras trafikvärde. Den beskattningsbara

inkomst, ägaren af den främmande

järnvägen har af densamma,

skall likaledes, sedan tio procent af

inkomsten tillgodoräknats den ort,

där ägaren haft kontor för järnvägen,

fördelas mellan stationerna å denna

järnväg efter deras trafikvärden.

På liknande sätt förfares, om

järnvägsbolaget trafikerat flera främmande

banor.

I fråga om kanalbolag iakttages,

att af den beskattningsbara inkomsten

af kanaldriften, hvari icke inberäknas

inkomst af fastighet, för hvilken

bolaget erlagt fastighetsbevillning,

ej heller inkomst af rörelse, som

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse;

icke direkt sammanhör med kanalrörelsen,

såsom t. ex. rederirörelse,

tjugo procent tillräknas den eller de

kommuner, där bolaget nästföregående

år haft kontor, börande detta

belopp, där kommunerna äro flera,

fördelas till beskattning dem emellan

efter den grund, taxeringsmännen

finna skälig. Återstoden fördelas till

beskattning mellan de kommuner,

som af kanalanläggningen berörts, i

förhållande till vissa för dessa kommuner

bestämda fördelning stal. Dessa

fördelningstal, som efter kanalbolagets

hörande fastställas af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande att lända till efterrättelse,

till dess annorlunda förordnas,

erhållas genom att till kilometertalet

af kanalens längd inom hvarje

kommun lägga antalet slussar inom

kommunen. Kanallängden, hvartill

endast hänföras sträckor, som först

genom kanalföretaget gjorts segelbara,

räknas i kilometer och tiondedelar

däraf, hvarvid bråkdel, som ej

uppgår till full tiondedel, bortfaller.

Utgör kanalanläggning på någon

sträcka gräns mellan två kommuner,

uppdelas fördelningstalet för denna

sträcka lika på hvardera kommunen.

Yid taxering af företag, som

afser att med hjälp af ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi,

skall hälften af den beskattningsbara

inkomsten upptagas i den kommun,

där vattnet eller den elektriska energin

förbrukats, eller, då förbrukningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

8!»

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

ägt rum inom olika kommuner, fördelas

dem emellan i förhållande till

bruttoinkomsten däraf inom hvarje

särskild kommun. Den andra hälften

taxeras i den kommun, där vattenverk

eller kraftstation samt kontor

varit förlagda, och fördelas, om vattenverk

eller kraftstation samt kontor

legat å olika orter, till beskattning

emellan dessa orter efter den grund,

som taxeringsmännen finna skälig.

9 §• 4 §.

Utländing, som efter därtill enligt särskild författning förvärfvad rätt

reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder ut till

försäljning eller försäljer af honom medförda eller eljest i riket befintliga

varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 7—12 §§ af bevillningsförordnmgen

bestämda grunder; skolande hvad sålunda är vordet stadgadt

äga tillämpning äfven i det fall, att utländing medför utländska varor,

som förut blifvit under en eller annan form rekvirerade.

10 §. 5 §.

Hvar och en skattskyldig bör för sin inkomst genom handel, handtverk

eller annan näring taxeras till bevillning efter inkomstens verkliga

belopp, antingen den näring, hvarigenom inkomsten erhålles, idkas för den

skattskyldiges egen räkning eller af honom bedrifves såsom kommissionär

eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och då den vid bevillningstaxeringen

för ett eller annat yrke påförda beskattning icke medför eljest

saknad rättighet för den skattskyldige till utöfvandet af detta yrke, så

äro taxeringsmännen icke pliktige att undersöka och pröfva behörigheten

till detsammas idkande.

Bih. till Bilad. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Käft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Uppskattning af inkomst utaf allmän

eller enskild tjänst eller särskildt

uppdrag.

11 §. 6 §.

I allmänhet bör vid bevillningstaxeringen hvarje löntagares inkomst,

så vidt den utgöres af bestämd lön eller visst antingen i penningar eller

spannmål och andra naturap er sedlar utsatt belopp, upptagas på grund af

därå erhållen officiell eller behörigen styrkt uppgift, hvarvid spannmåls

jämte andra in natura utgående varors och persedlars värde beräknas efter

ortens senast fastställda markegångspris och sådana persedlar, som icke

åsättas de värden, som persedlarne

finnas i markegångstaxan uppförda,

inom orten anses äga.

Med allmän eller enskild tjänstebefattning

förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i

årlig hyra inom samma ort vanligen

erlägges för en bostad af enahanda

antal lika beskaffade rum och lägenheter.

Där tillfälle till sådan jämförelse

saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda

förmåns värde efter annan,

enligt taxeringsmännens åsikt tilllämplig

beräkningsgrund. I de fall,

då ämbets- och tjänsteman, såsom

boställshafvare, bör erlägga fastighetsbevillning

för bostället, skall han icke

taxeras till inkomstbevillning för sin

förmån af fri bostad på samma ställe.

12 §.

De med ämbeten och tjänster

eller andra befattningar förenade obestämda

och till beloppet växlande inkomster

taxeras enligt kända eller

Med allmän eller enskild tjänstebefattning

förenad förmån af fri bostad

beräknas till det belopp, som i

årlig hyra inom samma ort vanligen

erlagts för en bostad af enahanda

antal lika beskaffade rum och lägenheter.

Där tillfälle till sådan jämförelse

saknas eller särskilda förhållanden

förekomma, bestämmes nyssnämnda

förmåns värde efter annan, enligt

taxeringsmännens åsikt tillämplig beräkningsgrund.

I de fall, då ämbetsoch

tjänsteman, såsom boställshafvare,

erlagt fastighetsbevillning för bostället,

skall han icke taxeras till inkomstbevillning

för sin förmån af

fri bostad på samma ställe.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse

uppgifva förhållanden och med fäst afseende

å sådana tillfälliga omständigheter,

som under senaste tiden inverkat

på dessa inkomsters belopp; börande

därjämte såsom ledning för uppskattningen

af dylika extra inkomster eller

så kallade sportler, vid tillämpliga

fall, följas den beräkningsgrund, som

iakttagits vid bestämmandet af årlig

ersättning åt innehafvare af likartad

tjänst, då sådan därmed förut förenad

inkomst upphört.

13 §.

I afseende på skattskyldigs taxering

för inkomst såsom fullmäktig

eller ombud för andra personer tillämpas,

där sådant sig göra låter, hvad

rörande taxering af löntagares till beloppet

obestämda inkomster är stadgadt.

Uppskattning af inkomst genom

räntebärande kapital samt andra

här ofvan icke omförmälda tillgångar.

14 §.

Sedan all annan inkomst, för

hvilken bevillning skall utgöras, är

beräknad, bör inkomsten af fruktbärande

kapital bestämmas till hvad taxeringsmännen,

på grund af egen kännedom

samt alla meddelade eller eljest

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

tillgängliga upplysningar, anse denna

inkomst verkligen utgöra. Saknas

annan tillförlitlig beräkningsgrund,

då skall jämförelse anställas emellan,

å ena sidan, den skattskyldiges alla

sammanlagda kända årsinkomster af

fast egendom, rörelse, yrke, tjänst,

pension, lott i bolag och annan, särskild

bevillning underkastad inkomstkälla

samt, å andra sidan, den skattskyldiges

alla sannolika lefnadskostnader.

Skillnaden eller det belopp,

hvarmed lefnadskostnaderna kunna

finnas öfverskjuta nämnda sannolika

årsinkomster, anses då utgöra den

skattskyldiges inkomst af kapital.

Yid beräkning af skattskyldiges

okända lefnadskostnader i stad, köping

eller därmed jämförlig ort må

desamma i allmänhet icke anses vara

lägre än i nedanstående förhållande

till beloppet af den årliga hyra, den

skattskyldige erlägger för de af honom

och hans egen familj begagnade rum

och lägenheter, eller sålunda att, när

denna hyra stiger öfver 300 till och

med 500 kronor, lefnadskostnaderna

och således äfven den skattskyldiges

årsinkomster anses uppgå till minst

tre gånger hyrans belopp; när hyran

är högre än 500 till och med 1,000

kronor, lefnadskostnaderna anses vara

fyra gånger hyrans belopp; när hyran

är högre än 1,000 till och med 1,500

kronor, lefnadskostnaderna anses vara

fem gånger hyrans belopp, samt, när

hyran är högre än 1,500 kronor, lefnadskostnaderna

anses uppgå till minst

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

sex gånger hyresbeloppet; ankommande

det på taxeringsmyndigheterna

att bestämma, i hvad mån hyresbelopp,

som icke uppgår till mer än

300 kronor, må läggas till grund för

inkomstberäkning.

I afseende å dem, som bebo

egna hus, uppskattas hyresvärdet för

de rum och lägenheter, hvilka de för

sig och familj begagna, genom jämförelse

med andra lika beskaffade lägenheter.

I öfrigt böra taxeringsmännen

härvid taga i betraktande, huruvida

talrik familj, ämbetsåligganden eller

annat förhållande nödsakat till begagnande

af flera och dyrare rum än

vanligt, och om af sådan anledning

kan vara skäligt att göra nedsättning

i den efter nyssnämnda grunder beräknade

inkomst, eller om underhåll

af hästar och åkdon, talrik betjäning

m. m., som, då sådant icke för den

skattskyldiges yrke erfordras, utmärker

ett yppigare lefnadssätt, lämnar

anledning till beräkning af högre

inkomst.

Förluster, af hvilka kapitalet

drabbats under året näst före det,

hvarför bevillning påföres, afräknas

från ägarens kapitalförmögenhet, och

erlägges bevillning för den afkastning,

återstående kapitalbeloppet anses

lämna.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Allmänna föreskrifter.

15 §• 7 §.

Huruvida skattskyldigs tillfälliga årsförlust (t. ex. genom kreaturssjukdom,

skeppsbrott, varulagers förstöring och dylikt) bör betraktas såsom

minskning i årets inkomst eller såsom kapitalförlust, pröfve taxeringsmyndigheterna

efter rörelsens och förlustens storlek och beskaffenhet.

16 §.

Enär aktiebolag eller enskildt

bankbolag skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det

i bolaget nedlagda kapitalet och för

den vinst, som rörelsen därutöfver

lämnar, så böra de enskilda delägarne

icke taxeras för inkomst från samma

bolag.

17 §.

Där bevillning sberedning föreslår

eller taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den i 11 §

1 mom. af bevillningsforordningen

stadgade bestämmelse om ökning af

det belopp, för hvilket bevillning

icke äger rum, eller som får från

uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt

afdragas, skall af beredningen i

taxering släng den och af taxering seller

pröfningsnämnd i dess protokoll

noggrann redogörelse meddelas, då

ökningen är för viss ort allmän på

grund af hög bostadskostnad om de

i orten rådande förhållanden här
-

8 §•

Enär aktiebolag eller enskildt

bankbolag skall erlägga bevillning

både för ränteinkomsten af hela det

i bolaget nedlagda kapitalet och för

den vinst, som rörelsen därutöfver

lämnat, så böra de enskilda delägarne

icke taxeras för inkomst från samma

bolag.

9 §•

Där taxerings- eller pröfningsnämnd

beslutar tillämpning af den

i 11 § 1 mom. af bevillningsförordningen

stadgade bestämmelsen om

ökning af det belopp, för hvilket

bevillning icke äger rum, eller som

får från uppskattad inkomst såsom

bevillningsfritt afdragas, skall af

taxeringsnämnden i taxering släng den

och af pröfningsnämnd i dess protokoll

noggrann redogörelse meddelas,

då ökningen är för viss ort allmän

på grund af hög bostadskostnad, om

de i orten rådande förhållanden härutinnan

och, då ökningen grundar

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47. 95

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

utinnan och, då ökningen grundar sig på ömmande omständigheter, för

sig på ömmande omständigheter, för dessas beskaffenhet i hvarje särdessas

beskaffenhet i hvarje sär- skildt fall.

skildt fall.

18 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.

i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning

för inkomst af kapital eller

arbete, skall den behållna afkomsten

såväl af skattskyldig tillhörande fast

egendom som ock af sådan särskildt

beskattad rörelse, som drifves i bolag

eller idkas å annan ort än den, där

den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid bestämmandet

af hans sammanräknade årsinkomster,

hvarvid i fråga om fast egendom

iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet

beräknas till 6 procent och

inkomst af annan fastighet till 5

procent af taxeringsvärdet. Om sålunda

skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort

hafva t. ex. 450

kronors inkomst af kapital eller arbete

samt tillika äger stadsfastighet,

taxerad till 2,000 kronor, och hvilken

alltså bör upptagas till 100

kronors afkomst, så att hans sammanräknade

årsinkomst uppgår till 550

kronor, får enligt föreskriften i andra

stycket af det ifrågavarande momentet,

jämfördt med hvad ofvan sagts,

sådan skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet

för ett belopp af 450

kronor och kommer sålunda i det

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom.

i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning

för inkomst af kapital eller

arbete, skall den behållna afkomsten

nästföregående år såväl af skattskyldig

då tillhörande fast egendom som ock

af sådan särskildt beskattad rörelse,

som drifvits i bolag eller idkats å

annan ort än den, där den skattskyldige

är mantalsskrifven, tagas i

beräkning vid bestämmandet af hans

sammanräknade årsinkomster, hvarvid

i fråga om fast egendom iakttages,

att inkomst af jordbruksfastighet

beräknas till 6 procent och inkomst

af annan fastighet till 5 procent

af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig

finnes i sin mantalsskrifningsort

hafva haft t. ex. 450 kronors

inkomst af kapital eller arbete samt

tillika ägt stadsfastighet, taxerad till

2,000 kronor, och hvilken alltså bör

upptagas till 100 kronors afkomst,

så att hans sammanräknade årsinkomst

uppgått till 550 kronor, får

enligt föreskriften i andra stycket

af det ifrågavarande momentet, jämfördt

med hvad ofvan sagts, sådan

skattskyldig tillgodonjuta bevillningsfrihet

för ett belopp af 450 kronor

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd.

Nuvarande lydelse:

förutsatta fallet icke att erlägga någon

bevillning för inkomst, hvaremot

den skattskyldige, som, jämte

450 kronors inkomst af kapital, tilllika

åtnjutit exempelvis 2,000 kronors

inkomst af aktier, skolat erlägga

full bevillning för de 450 kronorna.

Hav den skattskyldige 1,100 kronors

inkomst af kapital eller arbete, 400

kronors inkomst af aktier samt därjämte

äger jordbruksfastighet till ett

taxeringsvärde af 5,000 kronor med

300 kronors däraf beräknad afkomst

och således i sammanräknade årsinkomster

åtnjuter tillhopa 1,800

kronor, kommer bevillning att, utan

medgifvande af något afdrag, honom

påföras för hans först berörda inkomst

af 1,100 kronor o. s. v.

Proposition No 47.

Föreslagen lydelse:

och kommer således i det förutsatta

fallet icke att erlägga någon bevillning

för inkomst, hvaremot den skattskyldige,

som, jämte 450 kronors

inkomst af kapital, tillika åtnjutit

exempelvis 2,000 kronors inkomst

af aktier, skall erlägga full bevillning

för de 450 kronorna. Har

den skattskyldige haft 1,100 kronors

inkomst af kapital eller arbete, 400

kronors inkomst af aktier samt därjämte

ägt jordbruksfastighet till ett

taxeringsvärde af 5,000 kronor med

300 kronors däraf beräknad afkomst

och således i sammanräknade årsinkomster

åtnjutit tillhopa 1,800

kronor, kommer bevillning att, utan

medgifvande af något afdrag, honom

påföras för hans först berörda inkomst

af 1,100 kronor o. s. v.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 47.

97

Formulär No 1.

T axeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. socken, N. N. härad och N. N. län

för år 19

i

1

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

Den skattskyldige.

I Nummer å uppgift

eller annan bilaga.

Egendomen.

O

►1

P-

co

er

o

t*r

02

S

£

3

3

CO

►-1

Mantal.

Officiella uppgifter

om

Af taxeringsnämnden

uppskattadt värde

senaste köpe-

skilling.

hypoteksvärde.

gällande brand- försäkrings-

värde.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Brukspatron J. B. Bergström

1

Råbelöf frälse säteri......

1

2

50,000

50,000

_

60,000

—

—

—

D:o mjölkvarn, 3 par

stenar .....................

—

—

—

—

16,000

—

—

18,000

—

Svanå skatte ...............

1

1

6,000

6,000

—

6,000

—

—

—

D:o stångjärnsbruk ...

—

—

—

40,000

—

—

50,000

—

Frälseränta af J mantal Ny-

forss, enligt sistlidet års

markegång 130 kr. 25 öre

—

—

—

—

—

—

56,000

2,600

70,600

Hemmansägaren Nils Lars-

2

Röksta skatte...............

1

s

20,000

18,000

—

19,000

—

—

—

D:o frälse...............

3

1

t

6,000

—

7,000

—

—

—

D:o oljeslageri.........

—

—

—

6,000

—

—

4,000

—

D:o såg med 2 ramar

—

—

—

—

—

—

—

8,000

—

D:o brännvinsbränneri-

byggnader ......

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

D:o tegelbruk .........

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

Nyängen utjord............

6

—

—

—

—

1,000

27,000

—

15,000

Hemmansägaren Sven Pers-

_

Röksta skatte...............

2

3

18,000

18,000

—

—

19,00C

—

—

Kronolänsmannen A. Blom-

berg...........................

3

Sanda boställe ............

1

1

—

—

—

—

10,00C

—

—

Venamo härad ...............

Skogsbergs allmänningsdel

—

—

—

—

10,000

'' —

Hofstena socken ............

—

Folkskolebyggnad.........

—

—

—

6,000

—

—

1,000

L. N. Cronvall...............

—

Abystenkärlsfabriks bygg-

nader.......................

—

—

—

500

—

—

—

500

Summa

4f|

!

| 122,000

|87,100

Förrättningsstället N. N. den ... maj 19...

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Af Kungl. Maj:ts befallningshafyande

förordnad ledamot.

N. N. N. N.

Anmärkningar.

l:o. Den skattskyldiges namn och titel samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrifvaren

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de

tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 47. 99

Uträknad bevillning

§■£

GOD

►Ö

r-t

för jordbruks-

fastighet å 6 öre

for 100 kronor.

het å 6 öre för

100 kronor.

[för annan fastig-

Summa.

H.

*o a

P 05

►-* cd

gr.o

< p«

erg

%%

? §

öfningsnämndens

protokoll.

Taxeringsnämndens anteckningar.

56,000

16

Ordföranden ansåg värdet böra bestämmas till 66,000 kronor.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

•

—

—

—

—

—

—

—

33

60

36

30

68

90

—

_

_

/Med afseende å hemmanets beskaffenhet och vid jämförelse med Röksta

—

—

—

—

—

—

—

_

1 n:r 2 ansågs köpeskillingen för hög.

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

16

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

16

20

7

50

23

70

—

—

11

40

—

—

11

40

—

—

6

—

—

—

6

—

—

17

6

—

—

50

6

—

—

fHär är endast upptagen den del af fastigheten, som är uthyrd. Årliga

_

_

_

25

_

25

_

_

1 hyresbeloppet 60 kronor.

73

20

43

65

116

75

|

införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taieringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47.

3 OJ

Formulär No 2.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. stad af N. N. län

för år 19

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 47.

Den skattskyldige.

Nummer å uppgift eller

annan bilaga.

Egendomens beskaffen- het samt stadsj ordens

rymd.

Kvarter.

(Hus- eller gårdsnummer.l

Officiella

uppgifter om

Af taxeringsnämnden

uppskattadt värde

senaste köpe-

skilling.

hypoteksvärde.

gällande brand- försäkringsvärde.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Grosshandlaren J. Lönn ...

50

Huset vid Salttorget...

Lejonet

7

1

_

40,000

_

_

45,000

_

Us.ooo

Tomten.....................

—

1

—

—

—

—

1,000

—

Magasinet vid hamnen.

Sjöbodarne

6

—

—

—

—

—

4,000

—

Stadsjord, 3 hektar......

—

—

—

''-

3,000

—

—

—

Marielund, landeri ......

—

—

—

—

4,000

—

—

—

D:o lustbyggnader

—

—

—

—

—

7,000

3,000

63,000

Staden ........................

52

Tullhusbyggnaden vid

Tullgatan ...............

Sjöbodarne

9

—

—

65,000

—

—

27,500

—

Tomten.....................

—

—

—

—

—

—

2,500

30,000

Fabriksbolaget Billing & C:i

53

Huset vid Drottninggatan

Hästen

11

1

_

25,000

—

35,000

>30,000

Tomten.....................

—

1

—

—

—

—

1,000

—

Fabriksbyggnad vid Tull-

gatan.....................

Sjöbodarne

11

1

—

60,000

—

—

60,000

—

>50,000

Tomten.....................

—

1

—

—

—

—

10,000

—

Beteshage å utmarken..

—

—

—

—

—

600

—

106,000

Snickaren P. Eklöf.........

_

Tomten vid Tullportsgat.

Vägvisaren

8

—

—

—

—

—

—

—

Summa

7,60o|

189,000

N. N. den ... maj 19...

Taxeringsnämnde

N. N.

Ordförande.

N. N.

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

förordnad ledamot.

N. N.

N. N.

N. N.

Anmärkningar.

l:o Den skattskyldiges namn och titel, egendomens beskaffenhet samt husets eller gårdens nummer jämte kvarterets

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de

tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47. 1015

Uträknad bevillning

to* >■

a *-*»

CL-

*-S "O

GC/5

för jordbruks-

fastighet ä 6 öre

för 100 kronor.

iför annan fastig-

1 het å ö öre för

100 kronor.

Summa.

eu o*

« 3*

"o 3*

£ ^

3 ce

^ B

< P«

P« B

N g

P- B

<X> Pa

? s

öfningsnämndens

protokoll.

Taxeringsnämndens anteckningar.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

4

20

26

50

30

70

—

—

/Här är endast upptagen den del af fastigheten, som är uthyrd. Årliga

_

_

15

_

15

30,000

26

1 hyresbeloppet 1,500 kronor.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

36

53

—

53

36

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Tomtens värde kan ej skattas lfögre än till 75 kronor.

4

56

94

50

99

06

namn skola vara af vederbörande tjänsteman införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 47.

10

Formulär N.r 3.

Af N. N. läns pröfningsnämnd beslutade ändringar i taxeringen af

fast egendom,

för hvilken bevillning erlägges,

i N. N. fögderi

för år 19

Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1‘Afd. 34 Häft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Den skattskyldige.

Egendomen.

0

3

g

P

B

Af taxeringsnämnden

uppskattadt värde

Uträknad bevillning

3

CD

N

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

N. N.

Brukspatron J. E. Bergström

socken.

Råbelöf frälse säteri............

1

2

50,000

30

Hemmansägaren Nils Larsson

Röksta såg........................

—

—

—

8,000

4

—

Summa

60,000

8,000

30

4

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså

—

_

5,000

—

3

—

> » »

> minskning > >

—

—

-

1,000

—

—

60

Summa

55,000

7,000

33

s

50

N. N. den ........................ 19...

N. N.

Riktigheten af

Anmärkning.

Sedan längden blifyit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanlagda

sätt formuläret n:r 7 närmare visar.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

107

(Af pröfningsnämnden

uppskattadt värde

000

p-

00 c«

T3 ST"

>-* K*

I Uträknad bevillning

------ ,

Anteckningar.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

O t»

t*r 0

O PSl

FB

ES

å

jordbruks-

fastighet.

1

a

: annan

| fastighet.

56,000

-

16

33

Annot. i taxeringslängden sid.......

—

7,000

16

—

—

3

60

D:o i d:o sid.......

55,000

7,000

33

—

3

50

— |

- j

—

—

—

— ,

|

|

.

“i

:

-

-1

i

ofvanstående längd vitsordas åt

N. N.

Kronoombud.

beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning, på

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

109

Formulär N:o 4.

Taxeringslängd

öfver sådan staten samt kommuner och menigheter, allmänna undervisningsverk

och barmhärtighetsinrättningar m. fl. tillhörig fast egendom,

för hvilken bevillning enligt 4 § bevillningsförordningen

icke erlägges,

i N. N. socken, N. JT. härad och N. 1ST. län

för år 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Ägare.

Innehafvare.

Egendomen.

Nummer.

Mantal.

Af ta

upps

å fastig

hörig

Jord-

bruks-

fastighet.

teringsnän

kattadt v

iet, till- staten.

Annan

fastighet.

inden

»de

å fastig- het, till- hörig

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

Vellnora kungsgård.........

i

3

60,000

1

D:o qvarn, 4 par stenar

—

—

—

20,000

—

Ultuna landtbruksinstitut..

Ultuna kungsgård .........

i

6

200,000

—

—

_

_

_

_

30,000

Folkskolebyggnad .........

—

—

—

—

4,000

Sockenstuga..................

—

—

—

—

6,000

_

_

_

_

6,000

Tingshus .....................

10,000

N. N. regementes of-

Byggnad å mötesplatsen

ficersk&r...............

Slättmon ..................

—

—

—

—

8,000

260,000

20,000

63,000

Förrättningsstället N. N. den ... maj 19....

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Af Kungl. Maj:s befallningshafvande

förordnad ledamot.

N. N. N. N.

Summa af taxeringsnämnden åsätta värden ....................

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså

> > > > minskning > >

Anmärkningar.

l:o Ägaren (och innehafvare^ samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrif2:o

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanning,

på sätt formuläret n:o 7 närmare visar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungt. May.ts Nåd. Proposition No 47.

in

Af pröfningsnämnden

ändrade värden.

GÖO

å fastighet, till- hörig staten.

å fastig- het, till- hörig

kommu- ner, me- nigheter

in. fl

■n e*

1 5*

Jord- bruks- ] fastighet.

!-

Annan

fastighet.

SL o

r- p>

3

3

Cu

ct>

3

ca

i 66,000

—

—

10

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12,000

n

—

—

—

—

1

1

Taxeringsnämndens anteckningar.

Hela värdet utgör 5,000 kronor. För 1,000 kronor erlägges bevillning.

260,000

20,000

63,000

—

—

2,000

6,000

—

—

N. N. den .................. 19...

N. N.

Att de af pröfningsnämnden beslutade ändringar äro riktigt införda, vitsordas af

'' N. N.

Kronoombud.

«

varen införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande afiämnas.

lagda beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte därå uträknad bevill
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma]-As Nåd. Proposition No 47.

113

Formulär N:r 5.

Taxeringslängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och

län

för år 19

Bill. till BiJcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Käft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

| Nummer å uppgift eller annan

bilaga.

Den skattskyldiges

Nummer å hus, hemman eller

lägenhet.

Taxering enligt berillningsförordningen.

namn och titel eller yrke.

bostad.

Af taxeringsnämnden

Uträknad bevillning.

Af pröfningsnämnden beslutade

ändringar i de beskattningsbara

inkomstbeloppen.

uppskattad inkomst

medgifvet afdrag enligt 11 §

bevillningsförordningen.

antagen beskattningsbar

inkomst.

af kapital.

af tjänst eller pension.

af rörelse, yrke eller

eljest.

Summa.

1

Brukspatronen J. B. Bergström

Råbelöf.....................

1

1,000

—

10,000

11,000

—

11,000

56

—

|

12,600j

—

—

600

—

600

450

150

—

75

—1

Råbelöfs kvarn............

_

_

700

300

1,000

450

550

2

75

—

I 3

Hemmansägaren Nils Larsson

Röksta.....................

1

—

—

1,700

1,700

—

1,700

8

50

—

2

-T

Zn

O

o

—

—

7,500

—

7,600

37

50

9,000

1

_

1,300

400

1,700

—

1,700

8

50

L. N. Cronvall...................

För Åby stenkärlsfabrik

—

—

1,000

1,000

—

1,000

5

—

Hofslena...................

—

—

—

700

700

600

100

—

50

—

Grosshandlaren C. J. Lönn...

Sundbyberg ...............

25

1,000

—

6,000

7,000

—

7,000

36

—

[

6

Lasarettsläkaren 0. Sandberg

Rimbo.......................

—

—

4,000

—

4,000

—

4,000

20

—

Sömmerskan Klara Jansson....

> .......................

—

—

—

500

600

450

60

—

25

0

i 7

Arrendatorn A. Karlsson.......

Vellnora kungsgård......

—

—

—

1,200

1,200

j. 300

975

4

88

786

—

—

—

400

400

325

1

62

314

_

1,000

600

—

1,600

—

1,600

8

—

—

_

—

600

1,500

2,100

—

2,100

10

60

—

10

Kommissionären N. Edlind...

Österby.....................

—

; 600

500

500

1,500

300

1,200

6

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

12

Hemmansägaren Sven Persson

Röksta skatte............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

13

F. inspektören 0. Lindström

Olsbacka ..................

—

1 -

—

—

—

—

Summa

—

ll.oooj 8,300

24,200

43,600

2,650

40,95oj 204

75

1 -1

Förrättningsstället N. N...................... maj 19...

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordna! ledamot.

N. N. N. N.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de ändlig

uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet. .

2 o Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan pa annat satt

3:0: Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är uppmed

afseende å debitering af vägskatt och kommunalutskylder såväl inkomst- som bevillningsbeloppen särskild! upp4-o

Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.

6-o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

11;'')

Taxering enligt inkomstskatteförordningen.

§ i pröfningsnämndens protokoll.

Taxeringsnämndens anteckningar.

Af taxeringsnämnden

Uträknad inkomstskatt.

Af pröfnings- nämnden beslu- tad ändring

taxerad inkoms

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

af fastighet (beräknad).

i dess helhet.

i uppskattad inkomst.

i beräknadt belopp,

efter hvilket skatt

utgår.

j 6,890

17,100

27,200

136

—

18,600

31,000

20

i _

1,000

200

1

_

| 2,370

4,000

4,000

20

—

_

_

_

—

28,600

60,000

300

—

31,100

68,300

23

600

2,100

1,600

7

50

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

Mantalsskrifven i N. N. kommun och således ej berättigad till afdrag.

—

—

—

—

Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

—

7,300

7,900

39

50

—

_

_

—

3,000

2,600

13

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

36

1,600

800

4

—

1,100

300

60

Inkomst af kronoarrende.

—

2,600

2,000

10

_

z

—

1,800

1,000

6

—

_

_

_

—

1,600

700

3

50

_

_

_

—

1,400

600

3

—

1,300

600

62 1

1,140

1,100

1,100

5

50

_

_

700

1,100

700

3

50

—

—

- 1

11,700

74,100

110,30oj551

so!

1

_

—

I

dnngar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje skattskyldig innehåller tillföråstadkommas,

underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.

S^på^tt detta fomulTw. °Ct ** r0rehe ellel'' yrke eHer tjänst’ >,e,,sion eller kaPital> b«ra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

11

\

Formulär N:o 6.

Af

läns

pröfningsnämnd

beslutade ändringar i taxeringen

till

inkomstbevillning och inkomstskatt

för år 19.....

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

s

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Den skattskyldiges

tzj

urnmer å hus

läge

namn och titel eller

bostad.

P ''*

gV

S-s

yrke.

• B

B

p

p

©

©

(g k

p J4?

Taxering enligt bevillnings
-

Af taxeringsnämnden

uppskattad inkomst

pr

p

►ö

pr

GG

P

3

3

er ©

o P
3/5
=-
g

©

E3* Ct‘

er; p

CD (-»j

§

s!§

TO To

fl> <rt
a

^

B O"

pr s

S pr

a ^

CD

B

TO

c»

er*

B

Cl

Er

pr

3

B

E

Ef

3‘

Af

uppskat
-

E

N. N. socken.

Brukspatronen J. E.|

Bergström............I Bäbelöf .

F. grosshandlaren E.

Berg .............

Sömmerskan Klara

Jansson ..........

Arrendatorn A. Karlsson.

....................

Änkefru E. Jakobson

Alby ..

Rimbo

1,000|

7,5001

Vellnora kungsgård

Ekeby ..........

Summa

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöj

ning utgör alltså ..............................

minskning utgör alltså ........................

och förhöjning utöfver minskningen.........

Säger

8,600

2,000

10,000

500

1,200

400

11,000

7,500

600

1,200

400

460

300

11,000

7,600

60

976

325

65

37

12,100

300

20,600

2,300

10,600i

12,400

760

450

19,860

2,760

99

13

22,900 300

N. N. den

22,600

113

1,600

9,000

25

76

10,600

N. N.

Riktigheten af ofvan
-

Anmärkning.

Sedan längden blifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängderna införas sammanlagda bekomstskatt,

på sätt formuläret N:o 7 närmare visar.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47.

119

förordningen.

Taxering enligt inkomstskatteförord- ningen.

coo

pröfningsnämnde

n

Af

taxerings-

nämnden

Af

pröfnings-

nämnden

*0

Ce

tad inkomst

medgifvet afdrag enligt 11 §

bevillningsförordningen.

P

0

C

i

C

s

C

S

g

5*

crq

af rörelse, yrke eller

eljest.

ro

P

B

B

P

tagen beskattningsbar

inkomst.

nät

t*r

0

p

p-

er

et»

-*1^

0‘

0

crq

taxerad inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

W

0

P

P-

>—*•

0

P?

O

B

co

00

to4

P

ct-

taxerad inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

to

0

P

P

H-

0

to

O

B

CD

£

IX

S

0

toi

B

0

p-

er»

0

CD

"ö

*1

o

l-t-

o

to4

Anteckn

ingår.

11,000

12,500

_

12,500

62

50

17,100

27,200

136

18,600

31,000

156

20

Annot. i

taxeringsl. sid.......

—

9,000

—

9,000

45

—

28,500

60,000

300

—

31,100

68,300

341

60

23

D:o

i

d:o

sid.......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35

D:o

i

d:o

sid.......

1,000

400

1,000

400

| 300

786

314

3

1

93

57

1,600

800

4

—

1,100

300

1

60

60

D:o

i

d:o

sid.......

—

—

—

—

—

1,400

600

3

—

1,300

500

2

60

62

D:o

i

d:o

sid.......

12,400

22,900

300

22,600

113

48,600

88,600

443

—

52,100

100,100

600

60

■

3,500

11,500

67

50

—

—

—

—

52,100|l00,100

500

60

—

—

—

—

stående längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

loppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förhöjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning och in
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47.

121

Formulär N:r 7.

Sammandrag

af

taxeringslängdeifta i N. N. fögderi (stad) af N. N. län

för år 19

1(5

Pih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 47.

Enligt b e vill
-

Taxerings distriktets nummer

Härad.

(Stad.)

Socken.

(Taxerings-

distrikt.)

af taxeringsnämnden uppskattade värden

å fast egendom

för hvilken bevillning

erlägges.

för hvilken bevillning icke erlägges,

Summa

värde å

all fast

egendom.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Summa.

såsom

tillhörig staten.

såsom

tillhörig

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

Summa.

Jord- bruks- fastig- het.

Annan

fastig-

het.

Summa.

l:a

N. N.......

N. N.......

1,000,000

600,000

1,600,000

600,000

100,000

600,000

90,000

690,000

2,290,000

N. N.......

320,000

410,000

730,000

200,000

10,000

210,000

25,000

235,000

965,000

2:a

N. N.......

N. N.......

450,000

300,000

750,000

125,000

—

125,000

16,000

140,000

890,000

N. N,.......

730,000

650,000

1,380,000

10,000

15,000

25,000

30,000

55,000

1,436,000

Summa

2,500,000

1,960,000

4,460,000

835,000

125,000

960,000

160,000

1,120,000

5,580,000

#

Från ofvanstående summa

2,500,000

1,960,000

4,460,000

835,000

125,000

960,000

160,000

1,120,000

5,580,000

Afgår:

Af pröfningsnämnden be- slutad minskning.........

1,000

1,000

5,000

_

5.000

—

5,000

6,000

Säger

2,500,000

1,959,000

4,459,000

830,000

125,000

955,000

160,000

1,115,000

5,674,000

Tillkommer:

Af pröfningsnämnden be- slutad förhöjning.........

5,000

5,000

_

_

2,000

2,000

7,000

Summa

2,605,000

1,969,000

4,464,000

830,000

125,000

956,000

162,000

1,117,000

6,581,000

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47. 123

n i n g s

f ö

ror

d n i

n g e

n

Enligtinkomstskatte- |

förordningen.

af taxeringsnämnden uppskattad inkomst

uträknad bevillning

Af taxerings- nämnden.

Uträknad inkomstskatt.

af ka- pital.

af

tjänst

eller

pen-

sion.

af rö- relse,

yrke

eller

eljest.

Summa.

Medgifvet

afdrag en- ligt 11 §

bevill- nings- förordnin- gen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

för jord- bruks- fastighet.

för annan

fastighet.

för in- komst af

kapital

och

arbete.

Summa

taxerad inkomst.

beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

7,200

11,600

18,900

37,700

1,350

36,360

600

—

300

—

181

76

1,081

75

62,600

98,900

494

60

3,000

3,400

14,000

20,400

1,100

19,300

192

—

205

—

96

60

493

60

35,000

42,000

210

—

2,000

6,400

9,000

16,400

1,200

16,200

270

-

150

—

76

—

496

—

22,400

23,600

117

50

8,000

4,600

12,000

24,600

1.700

22,800

438

—

326

—

114

—

877

—

41,900

68,800

294

_

20,200

24,900

63,900

99,000

6,360

93,660

1,500

980

468

26

2,948

25

161,800

223,200

1,116

—

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

20,200

24,900

63,900

99,000

6,350

93,650

1,500

980

—

468

26

2,948

26

161,800

223,200

1,116

—

_

_

700

460

60

60

1,200

1,900

9

60

20,200

24,900

53,200

99,000

4,900

93,650

1,600

979

60

468

26

2,947

76

160,600

221,300

1,106

60

2,000

1,300

1,760

3

8

76

11

75

4,800

5,600

28

22,200

24,900

53,200

100,300

4,900

95,400

1,603

—

979

50

477

—

2,959

60

166,400

226,900

1,134

60

N. N. den

N. N.

Häradsskrifvare.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Formulär N:r 8

Sammandrag dels öfver kevillningen af fast egendom samt af inkomst äfvensom

dels ock öfver inkomstskatten

N. N. fögderi.

N.N. d:o .

Bevillning af fast egendom.

Bevillning af

TJppskattadt värde

Uträknad bevillning

Uppskattad inkomst

å jord- bruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Summa.

för jord- bruks- fastighet.

för

annan

fastighet.

Summa.

af

kapital.

af tjänst

eller

pension.

af rörelse,

yrke eller

eljest.

Summa.

*

I

N. N. stad.....

N.N. d:o .....

Summa.

1

1

| 1

j

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungi. M aj ds Nåd. Proposition N:o 47.

125

öfyer taxeringsvärdet å sådan fast egendom, för hvilken bevillning icke erlägges,

i —........................... län för år 19

inkomst.

Summa

bevill- ning af

fast

egendom

samt af

inkomst.

Uppskattadt värde å fast egendom, för hvilken

bevillning icke erlägges.

Inkomstskatt.

[Medgifvet

[afdrag en- ligt 11 §

bevill- ningsför- ordnin- gen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

Uträk- nad be- villning.

såsom tillhörig staten.

Jord- j

bruks- 1 I Summa,

fastighet. jfastlohet |

I J

såsom

tillhörig

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

Summa.

Taxerad

inkomst.

Beräk- nadt be- lopp,

efter

hvilket

skatt

utgår.

Uträknad

inkomst-

skatt.

i

1 :

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

127

Utdra;) af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 15 februari 1907.

härvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Tingsten,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

PtOOS,

JUHLIN,

SWARTZ.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet

:

Såsom jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 12 nästlidne

januari angående beräkningen af statsverkets inkomster för år 1908

redan haft tillfälle meddela, hafva inom finansdepartementet utarbetats förslag

till ändringar i bevillnings- och inkomstskatteförordningarnas bestämmelser

i fråga om beskattningsåret och taxeringsmyndigheterna äfvensom

till ändrade föreskrifter rörande tiden för uppbörd af kronoutskylder

med mera.

Då jag nu anhåller att få anmäla de upprättade förslagen till ändringar

i bevillnings- och inkomstskatteförordningarna, ber jag att till en

s. 128 Kontrollera mot PDF

Verkställda

förarbeten.

128 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

början få redogöra för de härutinnan verkställda förarbetena, och nödgas

jag därvid, för att i ett sammanhang gifva en fullständigare framställning

i ämnet, till någon del upprepa hvad jag i mitt förenämnda yttrande

anfört.

Genom nådigt beslut den 27 maj 1904 bemyndigade Kungl. Maj:t

chefen för finansdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för att

enligt de närmare föreskrifter, departementschefen ägde meddela, inom departementet

biträda med utarbetande af förslag till de förändrade bestämmelser

i gällande bevillningsförordning och förordning om inkomstskatt,

som kunde af förhållandena påkallas. De personer, hvilka af chefen för

finansdepartementet på grund af detta nådiga bemyndigande tillkallades,

inkommo den 6 december 1904 dels med förslag till förordning om skatt

af inkomst och förmögenhet samt om inkomstskatt å aktiebolag och andra

juridiska personer, dels ock med förslag till ändrad lydelse af vissa paragrafer

i bevillningsförordningen med flera författningar.

Af de afgifna förslagen innebar det förstnämnda en i det närmaste

fullständig omgestaltning af inkomstskatten, i det denna utbildats till en

ren och allmän inkomstskatt.

Genom att med afseende på beskattningssättet likställa inkomst af

fast egendom resp. jordbruksnäring med annan inkomst bröt sålunda förslaget

med den dualism, hvaraf vår direkta skattelagstiftning alltjämt är

präglad, och afsåg att däri införa ett fullt enhetligt inkomstbegrepp. Inkomsten

af fast egendom resp. jordbruksnäring skulle nämligen enligt förslaget

icke längre beskattas under formen af skatt på en till vissa procent

af fastighets taxeringsvärde i förväg beräknad afkastning, utan beskattningen

skulle grundas på en uppskattning af ägarens resp. brukarens verkliga

inkomst af fastigheten resp. jordbruket med dess binäringar. I anslutning

vidare till den uppfattning, enligt hvilken vederbörlig hänsyn till

olika inkomstkällors inbördes olika skattekraft icke kan tagas, utan att

man går utanför inkomstbeskattningens ram, ställde förslaget vid sidan af

den sålunda genomförda allmänna inkomstskatten en skatt på förmögenhet

efter mönstret af utländska modärna skattelagar, afsedd att motsvara det

kraf på en starkare beskattning af den så kallade fonderade inkomsten, som

Eiksdagen framställt i sin skrifvelse den 14 maj 1902 angående en inkomstskatt

för år 1903. I syfte att så vidt möjligt afpassa inkomstskatten

efter skatteförmågan var i förslaget principen af skatteprogression bibehållen,

om och i en något modifierad form, medan å andra sidan förslaget

sökte tillgodose behofvet af en bättre afvägd skattedegression, i hvilket af
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.t Nåd. Proposition No 47.

seende särskild t förtjänar nämnas den rätt till afdrag, som förslaget tillerkände

familjeförsörjare för underhållet af familjen tillhörande minderåriga

barn. Vidare sökte förslaget att åt bestämmelserna angående den subjektiva

skatteplikten gifva eu tydligare affattning och innehöll därjämte bestämmelser

i syfte att närmare angifva omfattningen af det nya inkomstbegrepp,

som lagts till grund för förslaget. Beskattningen af aktiebolag och andra

så kallade juridiska personer, hvilken för närvarande sker efter enahanda

grunder som beskattningen af enskilda skattskyldigas inkomst, i den

mån samma grunder öfver hufvud äro tillämpliga å den förra kategorien,

hade iklädts formen af en särskild inkomstskatt, ordnad fristående från den

egentliga, allenast för fysiska personer afsedda inkomstskatten och utan progression

i förhållande till inkomstens storlek men för aktiebolag och enskilda

bankbolag med progression i förhållande till utdelningsprocentens

storlek. Om jag slutligen nämner, att bestämmelserna rörande deklarationsförfarandet

i väsentliga stycken omarbetats särskildt i syfte att ordna

uppgiftsskyldigheten för fastighetsägare och jordbrukare, så att densamma

icke blefve för betungande, men å andra sidan, behörigen fullgjord, komme

att lämna till resultat ett tillfyllesgörande material för uppskattningen,

tror jag mig hafva i allmänhet antydt grunddragen af de sakkunniges förslag

till skatt å inkomst och förmögenhet.

Vidkommande förslaget till ändrad lydelse af vissa delar af bevillningsförordningen

var detta förslag hufvudsakligen att anse såsom ett följdförslag,

afseende sådana ändringar i och tillägg till förordningens bestämmelser,

. som synts erforderliga för att på områden, där så kunde ske,

åvägabringa motsvarighet mellan de båda skatteförordningarnas bestämmelser.

De öfriga förslagen, som afsågo mindre detaljändringar i uppbördsreglementena,

mantalsskrifningsförordningen och förordningen angående kyrkoböckers

förande, torde icke i detta sammanhang erfordra vidare omnämnande.

På grund af nådig remiss afgaf kammarrätten den 31 december 1904

underdånigt utlåtande öfver samtliga omförmälda förslag. Med anledning

af kammarrättens därvid framställda erinringar beträffande såväl vissa af

hufvudgrunderna som åtskilliga detaljer, underkastades därefter själfva hufvudförslaget

förnyad ompröfning och utredning.

Under detta reformarbete, hvars allmänna syftning äfven jag omfattar,

har det emellertid blifvit allt mera uppenbart, att en tillfredställande ordning

af landets direkta skatteväsen öfver hufvud icke kan vinnas annorledes

än efter genomförandet af helt nya bestämmelser i fråga om beskattningsåret

Bih. till Iiiksd. Prof. 1907. 1 Samt. 1 Afd. 34 Höft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

jämte en omorganisation af taxeringsmyndigheterna. De invecklade och

svårtillämpliga bestämmelser om beskattningsår, som för närvarande gälla,

vålla en högst betänklig oreda i beskattningsförhållandena. Detta tillstånd

har förvärrats, sedan inkomstskatteförordningen tillkommit. Ohållbarheten af

den nuvarande ordningen har nämligen framträdt i en skarpare dager genom

införandet af en deklarationsplikt, som på grund af sakens natur

måste afse det föregående året, medan taxeringen i regel afser det löpande

året. Detta förhållande, som medför, att deklarationen ofta kommer att

sakna betydelse för taxeringen, har också stått hindrande i vägen för anordnande

af ett enklare och således för den uppgiftspliktige lättare fullgjordt

deklarationsförfarande än det nuvarande, a. andra sidan är det

otvifvelaktigt, att den nuvarande, allt sedan år 1861 kvarstående anordningen

af taxeringsmyndigheterna, hvilken inrättats för en uppskattning, som från

början i öfvervägande grad grundades å rent yttre kännetecken, icke lämpar

sig för ett skattesystem, som i allt större utsträckning bygges på den

principen, att den skattskyldige själf i första hand taxerar sin inkomst.

Om alltså de båda nu antydda reformerna redan i och för sig äro

synnerligen önskvärda, så framstå de också som oeftergifliga betingelser för

den genomgående omgestaltning af skattelagstiftningen, som, enligt hvad jag

nyss nämnt, är inledd. Särskildt bör en omorganisation af taxeringsmyndigheterna

föregå inkomstskattens ombildning till en ren och allmän inkomstskatt

med taxering af inkomst af jordbruk. Denna senare reform skulle

också nära sammanhänga med införandet af en förmögenhetsskatt, som i

sin ordning skulle ställa nya kraf på taxeringsmyndigheterna. En genomgående

omarbetning af skattelagstiftningen med hänsyn till de år, som de

olika bestämmelserna afse, är äfven en nödvändig förutsättning för den

förenkling af hela deklarationsförfarandet med allt hvad därmed sammanhänger,

som af flera skäl är önskvärd.

Jämväl inom Riksdagen har uppmärksamheten blifvit fäst å behofvet

af båda de nu berörda reformerna såsom både i och för sig behöfliga

och tillika naturliga förutsättningar för ett fortsatt framgångsrikt

reformarbete.

Sålunda erinrades redan i Riksdagens förut nämnda skrifvelse den

14 maj 1902, hurusom det i afsevärd mån olikartade taxeringsförfarande,

som i och med införande af inkomstskatt jämte deklarationsplikt komme

till stånd, syntes nödvändiggöra en omorganisation af taxeringsmyndigheterna.

Båda frågorna kommo därefter, den sistnämnda dock ej i hela sin

vidd, under behandling vid 1905 års lagtima Riksdag i anledning af två

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

inom Riksdagen väckta motioner, hvilka dock, af vederbörande utskott afstyrkta,

icke föranledde någon vidare åtgärd från Riksdagens sida. Utskottets

hemställanden föregingos emellertid af en motivering, däri befogenheten

af ändringar i föreslagen riktning erkändes, och grundades afstyrkandet

hufvudsakligen därå, att frågan om förändring i de af motionärerna

berörda hänseenden med visshet antoges skola blifva föremål för ompröfning

vid den genomgripande revision af gällande skattelagstiftning, som

utskottet funne vara i väsentliga delar erforderlig.

Sedan vid förarbetena inom finansdepartementet för en sådan revision

uppmärksamhet äfven ägnats dessa frågor, utarbetades därstädes en framställning

i ämnet, innefattande en redogörelse för de allmänna synpunkter,

som för frågornas bedömande ansetts vara af betydelse, äfvensom för de

förutsättningar, under hvilka deras lösning syntes kunna genomföras. I

hufvudsak ifrågaställdes däri, att nästföregående årets inkomst undantagslöst

skulle utgöra föremål för taxering, att de båda taxeringsinstanser, som

bevillningsberedning och taxeringsnämnd för närvarande utgöra, ombildades

till en instans, samtidigt därmed att åtgärder vidtoges i syfte att tillföra

den sålunda nybildade taxeringsinstansen erforderlig sakkunskap och därigenom

bereda ökad garanti för taxeringsresultatens riktighet, samt att ej

mindre debiteringen än äfven uppbörden skulle, hvad angår såväl statssom

kommunalskatt, försiggå samma år taxeringen sker.

På anmodan af dåvarande chefen för finansdepartementet genom remiss

den 27 september 1905 inkommo härefter Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande

med vederbörande magistraters och uppbördsförvaltningars

yttranden samt egna utlåtanden öfver innehållet i berörda framställning,

särskildt hvad anginge de åtgärder, som för de sålunda ifrågasatta förändringarnas

genomförande i stad och på landet kunde anses nödiga.

Vid anmälan häraf den 22 juni 1906 beslöt Kungl. Maj:t, att den

ifrågasatta anordningen skulle '' underkastas en noggrann pröfning utöfver

den redan utförda, i syfte att utröna dess praktiska genomförbarhet och

dess användbarhet såsom grundval för nya förordningar i hithörande delar.

Enligt mig meddeladt nådigt bemyndigande tillkallade jag därefter ytterligare

tre sakkunnige för att inom finansdepartementet verkställa granskning

och eventuell omarbetning af de ifrågaställda nya bestämmelserna.

I detta sammanhang anser jag mig böra närmare redogöra för de Beskattningsbrister

i nu gällande lagstiftning angående beskattningsåret, hvilka synas ärmig

påkalla den ändring, jag omnämnt.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 47.

Enligt såväl bevillningsförordningen som inkomstskatteförordningen

afser taxeringen för närvarande i regel att fastställa (Nt löpande årets inkomst.

Uppenbarligen ligger häri en brist redan så till vida, som det löpande

årets inkomst icke kan vara till det exakta beloppet känd, förrän året

gått till ända. Skattelagstiftningen har också nödgats taga hänsyn härtill.

Lön eller pension skall visserligen upptagas med det belopp, hvartill densamma

blifvit för det löpande året bestämd i stat eller annorledes. Men

icke ens denna grundsats har kunnat helt genomföras, utan afkortning af

påförd skatt har måst medgifvas för det fall, att lönen eller pensionen

upphört under det löpande året. För öfrig inkomst af arbete samt för

inkomst af kapital gäller däremot såsom hufvudregel, att den skall beräknas

till det belopp, hvartill samma inkomst under nästföregående året uppgått,

d. v. s. att inkomstkällan skall anses under löpande året lämna lika stor

utkastning som under nästföregående året. Har den skattskyldige emellertid

icke haft inkomst af samma inkomstkälla under nästföregående året eller

har han haft inkomst däraf endast under en del af det nästföregående

året, kan regeln icke tillämpas. För detta fall är därför föreskrifvet, att

taxeringen skall upptagas med det belopp, hvartill inkomsten enligt de

upplysningar, taxeringsmännen kunnat förskaffa sig, skäligen må anses

uppgå för det löpande året. Taxeringen blir således beroende af en mera

godtycklig uppskattning af den ifrågavarande inkomstkällans möjliga afkastning,

och det är naturligtvis endast i sällsynta undantagsfall som en

sådan uppskattning kan träffa det riktiga beloppet. Om inkomst, som

skattskyldig åtnjutit hela nästföregående året, under det löpande året men

före dess utgång upphör, kan kufvudregeln icke heller tillämpas. I sådant

fall skall inkomsten upptagas med det belopp, som med det nästföregående

årets inkomst till beräkningsgrund, motsvarar den tidrymd af det löpande

året, för hvilken inkomsten åtnjutes. Denna bestämmelse kan väl göras

gällande, då inkomstkällan upphör så tidigt under året, att den skattskyldige

hinner hos pröfningsnämnden påkalla bestämmelsens tillämpande.

Men i alla de fall, då sådant icke kan ske, är föreskriften faktiskt satt

ur giltighet. Den är icke heller förenad med något stadgande om afkortning.

Om en persons rörelse upphör t. ex. under oktober månad, får

han- i regel på grund af denna föreskrift, sammanställd med gällande

processuella regler, ändock erlägga skatt för ett helt års inkomst.

Taxeringen blir följaktligen i detta fall oriktig.

Det finnes emellertid en grupp af inkomster, hvars taxering icke är

ordnad genom de af mig omnämnda bestämmelserna. Det är sådana in
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 47.

komster af arbete, som icke härflyta af någon varaktig inkomstkälla, såsom

tillfälliga arfvoden, tillfälliga spekulationsvinster och dylikt. Att för en uppskattning

af dylik inkomst under löpande året lägga till grund nästföregående

års förhållanden är tydligen till följd af sakens natur uteslutet.

Har inkomsten tillfallit den skattskyldige så tidigt under året, att den kan

af det årets taxeringsmyndigheter beräknas, sker därför taxeringen på

grund af uppskattning af löpande årets inkomst. Om åter inkomsten tillfallit

den skattskyldige efter pröfningsnämndens sammanträde, skulle den

blifva obeskattad. För att undvika detta har gällande skattelagstiftning

tillgripit en nödfallsutväg. Den föreskrifter nämligen, att inkomster af

ifrågavarande slag i detta fall skola eftertaxeras, d. v. s. inkomst från föregående

år skall sammanslås med inkomsten under det löpande året.

Genom alla dessa bestämmelser blir den inkomst, som skall utgöra

föremål för taxeringen, ett ytterst heterogent begrepp.

Principen att inkomst taxeras för det löpande året har således vid

genomförandet i vår skattelagstiftning försetts med en mängd kompletterande

bestämmelser, som i många fall upphäfva själfva principen. Det sätt,

hvarpå grundsatsen är genomförd, kan också sägas visa, huru ohållbar den

är. Det är i hufvudsak egentligen endast i teorin, som det löpande årets

inkomst beskattas. I praktiken måste inkomsterna uppdelas i fyra olika

slag, hvilka hvar för sig behandlas på ett särskildt sätt, nämligen

l:o) en grupp af inkomster, som taxeras till det belopp, hvartill de

bestämts för det löpande året,

2:o) en grupp af inkomster, som taxeras efter en uppskattning af

hvad de kunna antagas utgöra under det löpande året,

3:o) en grupp af inkomster, som taxeras till det belopp, som samma

inkomstkälla gifvit nästföregående år, och

4:o) en grupp af inkomster, som taxeras för nästföregående år.

De invändningar, jag gjort mot den nuvarande skattelagstiftningens

bestämmelser i detta hänseende, hafva ingalunda betydelse endast ur

teoretisk synpunkt. Bristen på klarhet i själfva utgångspunkten leder

nödvändigtvis till osäkerhet och orättvisor vid den praktiska tillämpningen.

Särskildt påfallande framträda stundom svårigheterna vid behandlingen af

den tredje gruppen af inkomster, de som skola taxeras till det belopp,

samma inkomstkälla gifvit nästföregående år. Svårigheten består här i att

afgöra, om en inkomstkälla är identisk med en, som den skattskyldige

haft under nästföregående år. Den nuvarande lagstiftningen lämnar ingen

vägledning i denna fråga. Praxis har emellertid varit ganska sträng vid

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

bedömandet af uppkomna frågor om en inkomstkälla under löpande året

varit densamma som nästföregående år. Så snart någon afsevärd förändring

inträdt i de lokala förhållandena, har det sålunda ofta ansetts uppkomma

en ny inkomstkälla. Om t. ex. en person här i kufvudstaden

flyttat sin handelsrörelse från en församling till en annan, har det gjorts

gällande, att en ny inkomstkälla uppstått, hvaraf följden blifvit, att han

skolat för sin inkomst taxeras, ej till det belopp, rörelsen nästföregående

år lämnat, utan till det belopp, den kunde antagas afkasta under det

löpande året. Den, som har någon erfarenhet af tillämpningen af de nuvarande

skatteförordningarnes föreskrifter om beskattningsåret, känner väl

till, huru ofta klagandetalan bragts på fall, därför att den klagande misstagit

sig om hvilket års förhållanden lagligen skolat vara bestämmande för

taxeringen.

Från den skattskyldiges synpunkt måste på taxeringen ställas det

kr af vet, att densamma icke öfver stiger hans verkliga inkomst. Med de

nuvarande taxeringsbestämmelserna kan detta kraf i många fall icke uppfyllas.

I alla de fall, då taxeringen beror på ett antagande om det

löpande årets inkomst, är det endast slumpvis taxeringen kan träffa det

verkliga beloppet, och många gånger blir därför otvifvelaktigt taxeringen för

hög. Och taxeringsförfarandet kan i allt fall icke erhålla den smidighet, att

det kan anpassa sig efter alla de växlande förhållanden, i hvilka den skattskyldige

med afseende å sin inkomst under året kan komma. Sålunda kunna,

såsom jag redan antydt, på taxeringsmyndigheternas åtgärder icke inverka

sådana förändringar i den skattskyldiges verksamhet, som inträffa under

de sista månaderna af året. Man kan visserligen därvid invända, att

botemedel häremot finnes i möjligheten att reservationsvis klaga hos pröfningsnämnden

för att såmedels i fall af behof hålla öppen hesvärsrätten till de

högre instanserna. Emellertid ligger det i öppen dag, att en sådan utväg,

hvilken den skattskyldige för öfrigt oftast icke på förhand kan veta sig

behöfva tillgripa, endast undantagsvis kan komma till användning, och i allt

fall bör i detta hänseende icke förglömmas, att den för höga taxeringen dock

medför ökade kostnader för den skattskyldige både genom de i regel

oundvikliga utgifterna för själfva taxeringsprocessen och därigenom att han

under den längre eller kortare tid, som hinner förflyta innan målet afgöres,

måste afvara det utbetalade för höga skattebeloppet.

Å andra sidan bör från statens synpunkt taxeringen motsvara det

anspråket, att all inkomst verkligen blir beskattad. Äfven härutinnan

brister det nuvarande systemet i många afseenden. Först kommer därvid

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

i betraktande, att genom uppskattningen af det löpande årets sannolika

inkomst taxeringen naturligtvis i flera fall blir för lag. Men vidare måste

det ofta inträffa, att inkomst första året den åtnjutes icke alls taxeras.

Äfven om det kan antagas, att inkomsten af verksamhet, som tager sin

början före taxeringsnämndernas sammanträden, i regel blir taxerad, är

det dock uppenbart, att verksamhet, som börjar därefter men före pröfningsnämndens

sammanträde, ofta icke varder beskattad på grund af att pröfningsnämnden

icke erhåller kännedom därom. Och beträffande sådan verksamhet,

som tager sin början efter pröfningsnämndens sammanträde, är det säkerligen

å andra sidan regel, att den icke blir föremål för taxering. Förutsättningen

för att taxering af sistnämnda slags inkomst skulle kunna ske, vore, att

kronans ombud eller vederbörande kommun eller vägstyrelse genom anförda

besvär framställde yrkande därom, men sådant kan uppenbarligen endast

undantagsvis komma i fråga. Och då det icke är inkomst af tillfällig

beskaffenhet, kan ej heller eftertaxering äga rum nästföljande år.

De anmärkta bristerna kunna afhjälpas endast därigenom, att till

grund för taxeringen lägges inkomsten för ett enda fullt bestämdt år.

Och skall föremålet för taxeringen vara gifvet i verkligheten, kan detta

uppenbarligen icke vara något annat än det nästföregående årets inkomst.

Genom att beskattningen bestämmes efter nästföregående årets inkomst,

vinner man, att taxeringen alltid kommer att afse en inkomst, som

redan förvärfvats och om hvars storlek således faktiska upplysningar

kunna vinnas. Taxeringen blir i intet fall beroende af ett mer eller

mindre sannolikt antagande om hvilken inkomst den skattskyldige kan

komma att åtnjuta under året.

Olägenheten af att vid taxeringen sammanblanda inkomster från två

olika år framträder särskildt skarpt vid inkomstskattetaxeringen. En sådan

sammanblandning kan enligt nuvarande lagstiftning äga rum på två olika

sätt. För det första förekommer, såsom jag nämnt, en verklig eftertaxering,

en taxering för nästföregående år. Om den skattskyldige därjämte

har inkomst, som bör taxeras för det löpande året, uppkommer således

under ett och samma år taxering af inkomst för två år. Vidare kan det

hända, att en person ett år blir taxerad dels för en inkomst af den natur,

att den bör beräknas efter det belopp, som en inkomstkälla lämnat nästföregående

år, och dels för sådan inkomst, som bör upptagas med det

belopp, hvartill den under löpande året uppgår. Han kan då blifva

taxerad för en inkomst, som är väsentligen högre än den, han under

löpande året åtnjuter. Detta betyder mindre vid bevillningen, som erlägges

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

en gång för hvarje inkomstdel med en proportionell procentsats. Men

vid inkomstskatten betyder ett sammanslående af olika års inkomster till

taxering på en gång också en höjd skattesats, lör att undvika den

orättvisa, som ligger häri, är det vid en progressiv skatteskala särdeles

angeläget, att taxeringen fastställer den inkomst, den skattskyldige verkligen

har under ett bestämdt år. Detta mål kan uppenbarligen vinnas endast på

det sätt, att det nästföregående året genomgående lägges till grund för

taxeringen.

Denna fordran har, såsom jag redan antydt, blifvit långt mera angelägen

än förut genom den i sammanhang med inkomstskatten införda själ/- dektarationsplikten. Då den skattskyldige ålägges att själf uppgifva sin

inkomst till taxering, är det gifvet, att det måste vara inkomsten för

ett redan afslutadt år, som skall uppgifvas. Den skattskyldige har alltså

för närvarande att uppgifva sin inkomst under nästföregående år till ledning

för taxeringen af hans inkomst under det löpande året. Detta är eu

i ögonen fallande oegentlighet. För den stora allmänheten måste detta

förhållande framstå såsom särdeles främmande och obegripligt. Den, som

på heder och samvete afgifver deklaration om sin inkomst, väntar naturligtvis,

att hans deklaration skall följas vid taxeringen. Faktiskt kan han

emellertid blifva taxerad för en helt annan inkomst, utan att taxeringsmyndigheterna

på något sätt dragit hans uppgifter i tvifvelsmål. Denna

omständighet är tydligen icke ägnad att stärka allmänhetens känsla för

deklarationens betydelse. Det måste likaledes förefalla den uppgiftspliktige

föga motiveradt, att han skall behöfva deklarera inkomst, som han åtnjutit

nästföregående år, äfven i det fall, att inkomstkällan upphört eller

inkomsten utgöres af lön eller pension, så att deklarationen i verkligheten

saknar hvarje betydelse för taxeringen.

Då jag sålunda starkt betonar olägenheterna af den nuvarande lagstiftningen

med afseende på beskattningsåret, bör jag samtidigt framhålla,

att på grund af de taxeringsföreskrifter, för hvilka jag redogjort, den nu

gällande ordningen i stort sedt kan i ett afseende, nämligen i fråga om

sådana af en fortgående verksamhet härflytande inkomster, som verkligen

taxeras till det belopp, de utgjort nästföregående år, sägas innebära hvad

som med den ifrågasatta reformen åsyftas. Inkomsten taxeras visserligen

för det löpande året, men då den upptages med nästföregående års belopp,

blir detta för en regelbundet fortgående verksamhet i hufvudsak en taxering

af nästföregående års inkomst. Eeformen får därför materiellt inverkan

väsentligen på sådana inkomster, som skola taxeras till det belopp, de ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

\ \

folkskola.

Stadens

Tyybiu?;

mark.

Stadens\

mark''

artULem

etahlrsse

meniet

JiTLsktlcLes

mark

''lejd

pal) eib

tU Ihres

taLsläg^

JanTramä
-

tLonsbod,

JjTLs~kild.es

Skala,

1: 4000

Mete!

H J-LM-fr

SituationsplaiL

öfver

hd. h asp Hals ilig enhetern a tl.t 67

samt 68 och 69

vid,

Visby.

l ololil,li«*u .Still» l il \l»rsl StnrUI»

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

göra under löpande året, det vill säga lön eller pension, inkomst af verksamhet

som tager sin början under löpande året, tillfälliga inkomster och dylikt.

Bedan härutinnan måste reformen anses vara af stor vikt. Men härutöfver

må jag erinra om den genomgripande betydelse, den har därigenom, att

den utgör förutsättning för och öppnar möjlighet till den angelägna omgestaltningen

i ett mycket viktigt hänseende af skattelagstiftningens materiella

bestämmelser. Under den nuvarande ordningen är det nämligen icke

möjligt att för inkomstskattetaxeringen träffa den verkliga inkomst, som

uppkommer af fast egendom och särskildt af jordbruk, och lagstiftningen

har därför också måst nöja sig med en för alla fall fastslagen beräkningsgrund

för denna inkomst, något som i hög grad aflägsnar den antagna

skatteformen från den rena inkomstskatten. Endast om man taxerar nästföregående

årets inkomst, kan man undanröja detta bestämda hinder för

en tillfredsställande uppskattning af den verkliga inkomst, fast egendom

lämnar, och för läggandet af beskattningen på den eller dem, som inkomsten

verkligen tillfaller. Eeformen kommer därjämte att till gagn för såväl det

allmänna som den enskilde införa reda och enkelhet i taxeringsförfarandet.

Och den gör det möjligt att gifva skattelagstiftningen i allmänhet en enklare

och lättfattligare form. Om detta vid hvarje lagstiftning måste anses

vara en viktig sak, så blir det tydligtvis dubbelt angeläget på ett område,

där staten kräfver enskildes direkta medverkan såväl under form af deklaration

som i och för själfva taxeringsarbetet.

Då det tillförene några gånger varit ifrågasatt att i vår skattelagstiftning

införa den grundsatsen, att taxeringen skulle gälla det nästföregående

årets inkomst, har däremot invändts hufvudsakligen, att det skulle

förflyta alltför lång tid emellan det inkomsten åtnjutits och skatten därför

betalades. Det skulle medföra svårighet för den skattskyldige att gälda

skatten, hvilket i synnerhet blefve fallet då inkomst upphört, a andra

sidan blefve följden häraf, att skatten komme att lämna staten mindre

afkastning än som beräknats. Jag medger, att beaktansvärda skäl kunna

anföras till stöd för det påståendet, att skattebetalningen särskildt i vissa fall

skulle blifva väl betungande, nämligen då inkomsten upphört genom dödsfall

och betalningsskyldighet således skulle komma att åligga stärbhusdelägare

för inkomst, som den aflidne i lifstiden åtnjutit. Enligt min mening höra

därför också särskilda åtgärder vidtagas för att i dylika fall lindra stärbhusdelägarnes

betalning af skatt för den dödes inkomst, och jag skall

senare redogöra för huru jag tänkt mig, att denna angelägenhet bör

ordnas.

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Käft.

18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Taxerings
myndig
Merna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

I öfrigt kan den öfverklagade olägenheten i någon mån förekommas

därigenom, att tiden för uppbörden af utskylderna flyttas tillbaka

och således närmare tiden, då inkomsten åtnjutits. I sådant hänseende

är det min afsikt att föreslå, att kronouppbörden, som nu äger rum under

januari, februari, mars eller undantagsvis i april året efter det taxeringen

skett, skall hållas redan i november eller december under det år

taxeringen verkställts.

För att en sådan ändring i uppbördstiden må kunna genomföras, erfordras

emellertid nödvändigtvis, att taxeringsarbetet hvarje år varder afslutadt

tidigare än nu är fallet. Detta kan emellertid lätteligen ske genom

minskande af taxeringsinstansernas antal från tre till två. Jag är härmed

inne på den af mig förut berörda frågan om en omorganisation af taxeringsmyndigheterna.

Den organisation af taxeringsmyndigheterna, som genom 1861 års

bevillningslagstiftning kom till stånd och ännu består, kan sägas vara i

hufvudsak kännetecknad däraf, att de ur de skattskyldiges egen krets valda

taxeringsmännen skola på grund af sin allmänna kännedom taxera den

skattskyldiges inkomst till hvad den i medeltal och efter ett mera yttre

bedömande af den inkomstkälla, hvarom i hvarje särskild! fall är fråga,

kan anses utgöra. Det är med hänsyn härtill och då naturligtvis en dylik

uppskattning kan blifva desto bättre och mera allsidigt gjord, ju flera med

den skattskyldiges allmänna förhållanden förtrogna personer däri taga del,

som man skapat denna rad af taxeringsinstanser, som utgöres af bevillningsberedningen,

taxeringsnämnden och pröfningsnämnden.

Sedan i vårt taxeringssystem numera införts ett tämligen vidsträckt

deklarationst vång, h vilket enligt min åsikt nu bör ytterligare utsträckas,

har taxeringen tydligen erhållit och erhåller alltmera en annan karaktär.

Med genomförandet af den föreslagna reformen angående beskattningsåret

kan skatteplikten få en mera bestämd och klar formulering. Det blir alltså för

den deklarationsskyldige betydligt lättare att afgifva en riktig deklaration.

Han behöfver bland annat icke vidare i fråga om inträffade förändrade förhållanden

under löpande året meddela de uppgifter, som nu under rubriken

»frivilliga upplysningar» ofta blifva mera omfattande än själfva deklarationen.

Under sådana förhållanden komma taxeringsmyndigheterna att börja sitt

arbete med ett långt mera tillförlitligt material än för närvarande. Det behöfves

i regel icke vidare någon uppskattning i förut vanlig mening, utan

allenast ett kontrollerande och möjligen fullständigande af de skattskyldiges

uppgifter, så att dessa blifva fullt korrekta och sålunda angifva den be
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skattningsbara inkomstens verkliga belopp. Det Ur hufvudsakligen för en

dylik kontroll, man vid en genomförd obligatorisk själfdeklaration har att

sörja, och det är företrädesvis med hänsyn härtill, som taxeringsapparaten

bör inrättas. Och själfva denna kontroll underlättas i väsentlig mån, om

taxeringen undantagslöst gäller inkomsten för ett redan afslutadt år, samt

af den större klarhet i taxeringsbestämmelserna, som till följd häraf kan

vinnas.

Något hinder synes mig därför icke böra möta för den reduktion af

taxeringsinstansernas antal, som äfven är nödvändig för påskyndandet af

taxeringsarbetet och införandet af en tidigare uppbörd. Enligt min mening

böra således de båda lokala taxeringsmyndigheterna, bevillningsberedningen

och taxeringsnämnden, sammanslås till en. Denna, som lämpligen torde

kunna kallas taxeringsnämnd, bör organiseras i hufvudsaklig öfverensstämmelse

med den nuvarande bevillningsberedningen och med ungefärligen motsvarande

taxeringsområde. Det viktiga och för taxeringsresultatet i stort sedt

afgörande arbete, som åligger och fortfarande skulle åligga ordföranden i

den första taxeringsinstansen, lägger ovillkorligen hinder i vägen för att

göra verksamhetsområdet för denna instans väsentligen större än de nuvarande

beredningsdistrikten. En sådan anordning påkallas äfven af nödvändigheten

att ledamöterna äga en tämligen noggrann kännedom om personer och förhållanden

inom distriktet.

Den hufvudsakligaste invändning, som framställts mot minskning af

taxeringsinstansernas antal och som särskilt framförts af kommunalskattekommittén,

har varit, att den skulle vara äfventyrlig för fastighetstaxeringen.

Då emellertid den nya taxeringsnämndens distrikt skulle

ungefär sammanfalla med beredningsdistriktet, skall man utan tvifvel hos

densamma finna all önskvärd lokalkännedom beträffande taxering af fast

egendom. Och å andra sidan synes det genom pröfningsnämndens granskning

af de primära taxeringsmyndigheternas beslut vara tillräckligt sörj dt för

fastighetstaxeringens jämnhet. Icke heller hänsynen till denna i regel

endast hvart femte år återkommande taxering lärer därför böra ställa sig

hindrande emot reformen.

Hvad beträffar den ifrågasatta organisationen af den primära taxeringsmyndigheten,

får jag i öfrigt framhålla, att hos denna myndighet icke

skulle komma att finnas representant med särskildt uppdrag att bevaka

kronans intressen. Någon annan därtill lämplig tjänsteman än kronofogden,

hvilken enligt nu gällande bevillningsförordning är kronoombud hos taxeringsnämnderna

på landet, skulle icke i allmänhet vara att tillgå i lands
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

kommunerna. Men det är uppenbart, att kronofogden med alla sina öfriga

omfattande tjänsteåligganden icke kan hinna att deltaga i taxeringsarbetet

hos fögderiets alla taxeringsnämnder, sådana dessa enligt hvad jag anfört

skulle organiseras. Särskildt kronoombud hos dessa nämnder synes också

kunna undvaras. Under nuvarande förhållanden kan ordföranden i bevillningsberedningen

i stort sedt anses hafva samma skyldigheter som kronoombudet

hos den nuvarande taxeringsnämnden. Ordförandena i bevillningsberedningarna

hafva också hittills utan några afsevärda anmärkningar bevakat

kronans intressen, och det synes därför under den nya organisationen

kunna utan vidare anförtros åt dem att å det allmännas vägnar öfvervaka,

att taxeringen verkställes i behörig ordning. I allt fall skulle tillfälle

fortfarande finnas att anlita kronofogde såsom ordförande i en eller flera

af taxeringsnämnderna inom fögderiet. Om det egentliga uppbördsarbetet,

såsom jag föreslår, förlägges till sådan tid på året, att detsamma och därmed

följande bestyr mindre än hittills taga kronofogdarnas tid i anspråk

under de månader, taxeringen pågår, lära dessa tjänstemän i långt större

utsträckning än för närvarande kunna ägna sig åt taxeringsarbetet i den

första instansen.

Den af mig nu berörda omständigheten synes emellertid påkalla vidtagande

af någon åtgärd för att förstärka sakkunnig elementet hos den primära

taxeringsmyndigheten. Om Kungl. Maj:ts befallningshafvande berättigades

att utan afseende å vederbörandes boningsort utse, utom ordförande, äfven

en ledamot i taxeringsnämnden, skulle icke blott nämnden erhålla en förstärkning,

som genom själfständighet och opartiskhet säkerligen skulle främja

behörig taxering, utan äfven ordföranden kunna få ett värdefullt och i

större taxeringsdistrikt eller vid tillfälliga förfall ofta oumbärligt biträde i

det förberedande taxeringsarbetet.

Denne ledamot bör uppenbarligen erhålla skälig godtgörelse för

uppdraget. Likaledes bör ordföranden i taxeringsnämnden tillförsäkras

en ersättning, som motsvarar omfattningen och betydelsen af det honom

anförtrodda arbetet. Endast under sådan förutsättning kan man påräkna

att erhålla för uppdraget skickade personer. Och det bör starkt betonas,

att hela taxeringsresultatet dock ytterst heror på att ordförandena i den

första taxeringsinstansen med sakkunskap, intresse och omsorg ägna sig åt

utförandet af sitt viktiga uppdrag. För beredandet af sådan godtgörelse

bör den så kallade bevillnings- och inkomstskatteprocenten höjas. Jag tror

mig emellertid kunna med visshet förutsäga, att den ökade utgift, som

sålunda må uppkomma, skall på grund af stegradt initiativ till en effektiv

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 47. 141

taxering medföra en långt mera ökad afkastning af de ifrågavarande

skatterna.

Taxeringsnämndens taxeringar skulle sedermera likasom enligt den

nuvarande ordningen granskas af pröfningsnämnden, hvilken äfven skulle

afgöra anförda besvär. Hos denna myndighet bör mindre kräfvas personalkännedom

än sakkunskap. I anledning häraf och för påskyndande af

nämndens arbete bör ledamöternas antal väsentligt inskränkas. I nära anslutning

till hvad kommunalskattekommittén föreslagit, lärer sålunda antalet

ledamöter i pröfningsnämnden lämpligen kunna bestämmas till tio, högst

femton.

Jag anhåller att härefter få beröra en annan högst nödig reform på De direkta

den direkta statsbeskattningens område, som lämpligen kan genomföras i

sammanhang med och på grund af förändrade bestämmelser om beskattningsår

och uppbördstid. Härmed syftar jag på det redan i mitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 12 januari innevarande år omförmälta förhållandet,

att hvarje års Riksdag nu bestämmer inkomstskatten för ett annat år än

bevillningen och att inkomstskatten icke inflyter i kronans kassa under det

år, i hvars riksstat den är upptagen, utan först under det nästföljande året.

Riksdagen åtager sig nu bevillning för det löpande året. Taxeringen

för denna bevillning äger rum under löpande året och bevillningen är, på

grund af den förändring, som genomfördes af 1900 och 1901 årens Riksdagar,

upptagen i riksstaten för det nästföljande året, under hvars lopp

den äfven erlägges. Inkomstskatten åtager sig däremot Riksdagen för det

nästföljande året. Skatten är upptagen i nästföljande års riksstat, taxeringen

verkställes under detta år, och skatten inflyter först under året

därefter, det andra sedan Riksdagens beslut om skattens upptagande fattats.

Bevillningsförordningen och inkomstskatteförordningen för ett visst år

äro således beslutade af olika Riksdagar. Den bevillningsförordning, som

gällde t. ex. år 1906, var beslutad samma år, under det att den då

tillämpade inkomstskatteförordningen antagits redan af Riksdagen 1905.

Inkomstskatteförordningen är emellertid i många hänseenden beroende af

bevillningsförordningen. Skulle det löpande årets Riksdag önska göra en

ändring i bevillningsförordningen för det löpande året, möter i regel hinder

därför, af det skäl att lydelsen i inkomstskatteförordningen för samma år

bestämts redan af nästföregående års Riksdag. En möjlighet att ordna saken

skulle ju ligga däri, att löpande årets Riksdag ändrade den nästföregående

år fastställda inkomstskatteförordningen, men uppenbarligen bör sådant ej

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

gärna ifrågakomma. Om emellertid bevillningsförordningen ändrades af

löpande årets Eiksdag, skulle följden kunna blifva, att de båda förordningarna

för året finge olika lydelse i jämlöpande stycken. Detta skulle

naturligtvis verka förvirrande och göra tillämpningen af förordningarna

osäker. Om ändringen i bevillningsförordningen afsåge en punkt, till

hvilken inkomstskatteförordningen endast hänvisade, så blefve härigenom

den redan fastställda inkomstskatteförordningen materiellt ändrad. Det

kunde rent af inträffa, att inkomstskatteförordningen i något afseende icke

alls kunde tillämpas, i det fall att de förutsättningar i bevillningsförordningen,

på hvilka den bygger, ändrats. Eiksdagens frihet att besluta om

bevillningsförordningen för det löpande året är följaktligen på detta sätt

klafbunden af föregående Eiksdags beslut om inkomstskatteförordningen.

Men äfven i ett annat hänseende är det med den nuvarande ordningen

för Eiksdagen omöjligt att vidtaga ändringar i bevillningsförordningen.

Den omständigheten, att Eiksdagen fastställer bevillningsförordningen

för det löpande året, medför nämligen den olägenheten, att förändringar

i densamma måste träda i kraft, medan taxeringen pågår. Berör

förändringen den del af taxeringsförrättningen, som redan fullbordats, kan

den naturligtvis icke genomföras. Eiksdagen har i sådant fall förlorat

makten att bestämma lydelsen af årets bevillningsförordning. För att en

ändring skall komma till stånd, kan då den utvägen användas, att, sedan

ändringen beslutats, densamma icke kungöres, förrän den förrättning, för

hvilken den skulle äga tillämpning, är afslutad för året, och på detta sätt

ernår man, att nästföljande års taxering i denna del kommer att ske efter

den grund, som Eiksdagen det löpande året bestämt. Faktiskt innebär

detta, att Eiksdagen fastställer bevillningsförordningen för det nästföljande

året. Denna metod, att uppskjuta kungörandet af en utaf Eiksdagen antagen

förändring i bevillningsförordningen till dess den icke längre kan

tillämpas för det löpande året, synes under nuvarande förhållanden vara

den enda möjligheten att åstadkomma en ändring i bevillningsförordningen,

för så vidt den berör den tidigare delen af taxeringsförrättningen eller sådana

delar, af hvilka den nästföregående år fastställda inkomstskatteförordningen

är beroende. Att ett sådant sakernas tillstånd icke väl öfverensstämmer

med grundlagens anda, torde vara uppenbart.

Det måste således vara ett önskemål, att inkomstskatten likasom bevillningen

beviljas för ett och samma år, så att lydelsen af bevillningsoch

inkomstskatteförordningarna för detta år bestämmes af samma Eiksdag,

samt att tillämpningen icke behöfver inträda, förrän förordningarna af

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Riksdagen laststiillts och därefter hunnit i vederbörlig ordning kungöras.

Detta mål vinnes genom den af mig ifrågasatta anordningen angående beskattningsåret

synnerligen enkelt. Riksdagen åtager sig bevillning och

inkomstskatt åt det löpande årets inkomst, men taxeringen för båda skatterna

uppskjutes till nästföljande år. Skatteförordningarna tillämpas icke

förrän med året efter det, under hvilket de blifvit af Riksdagen fastställda.

Förändringar i desamma kunna ske samtidigt för båda förordningarna och

i god tid, innan dessa förändringar behöfva tillämpas. Om vidare båda

skatterna upptagas i riksstaten för det nästföljande året, ernås, med genomförande

af den af mig förut omnämnda ändrade uppbördstiden, den fördelen,

att icke blott såsom nu bevillningen utan äfven inkomstskatten komma att

inflyta i kronans kassa under det år, i hvars riksstat de äro upptagna.

Med den anordning, jag föreslagit, skulle också helt och hållet försvinna

en viss konstitutionell oegentlighet, som är förknippad med den

nuvarande ordningen för bevillningsförordningens promulgerande. Från och

med genomförandet åren 1900—1901 af den förändrade metoden för

bevillningens upptagande i riksstaten har bevillningsförordningen fastställts

att lända till efterrättelse, till dess annorlunda af Riksdagen förordnas. Enligt

det förevarande förslaget skulle hela tillämpningen af bevillningsförordningen

falla under nästföljande år, då taxering samt debitering och uppbörd skulle

äga rum. Om således någon Riksdag ville fastställa nya bestämmelser

angående den bevillning, Riksdagen åtager sig, så skulle dessa bestämmelser

icke träda i kraft förrän med ingången af nästföljande år. Den gamla

bevillningsförordningen kunde alltså fortfara att gälla till slutet af året,

och det funnes intet hinder mot att bevillningsförordningen i enlighet med

grundlagens bud kunde utfärdas att lända till efterrättelse »intill slutet af det

år, under hvars lopp den nya bevillningen af Riksdagen fastställd blifver.»

Sedan jag härmed i dess hufvuddrag tecknat den reform, jag åsyftar, Sakkunniges

återgår jag till redogörelsen för de åtgärder, som vidtagits för utarbetande ut>erlningaf

författningsbestämmelser i ämnet.

På grund af Kungl. Maj:ts bemyndigande i beslut den 22 juni 1906

anmodade jag fem uppbördsman i skilda ställningar, nämligen en landskamrerare,

en kronofogde, två häradsskrifvare och en kronokassör i stad,

från olika delar af landet, att under ledning af de sakkunnige, som jag

enligt samma beslut tillkallat, taga i öfvervägande, hvilka ändringar som

med minsta möjliga rubbning i nu gällande anordning skulle för reformens

genomförande behöfva vidtagas med afseende å tid och ordning för mantals
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skrifning, taxering, debitering och uppbörd. Dessa uppbördstjänstemän afgåfvo

därefter ett yttrande, som jag anhåller att få såsom bilaga foga vid

dagens protokoll.

Det förslag, som detta yttrande innehåller, finner jag vara ändamålsenligt

och kunna, såsom dessa praktiskt erfarna uppbördstjänstemän vitsordat,

utan svårighet bringas till verkställighet. Mantalsskrifning skulle således

förrättas i hittills vanlig ordning. Allenast med afseende på tiden för

mantalslängdernas öfverlämnande och sättet för deras tillhandahållande för

granskning behöfde några smärre rubbningar ske. Taxeringsuppgifternas

aflämnande skulle tillbakaflyttas en månad eller till den 1 mars, och anstånd

därmed skulle medgifvas endast sådana uppgiftspliktige, för hvilka det

skäligen kunde anses föreligga någon svårighet att till nämnda dag medhinna

uppgiftens afgifvande, nämligen sådana som äro skyldiga att föra

handelsböcker, allt i syfte att taxeringsarbetet i den första instansen skulle

vara afslutadt senast den 15 maj. Därefter skulle pröfningsnämndens

sammanträde hafva ägt rum före den 10 augusti, hvaruppå debiteringen

skulle vidtaga och uppbörden verkställas under tiden från och med den

1 november till och med den 15 december. I yttrandet behandlas därjämte

andra i samband härmed stående ämnen, på hvilka jag icke nu torde

behöfva inlåta mig. Då yttrandet icke afsåg städerna Stockholm och Göteborg,

lämnades vederbörande tjänstemän därstädes tillfälle att uttala sig

angående den uppgjorda arbetsordningen, hvilken därvid i tillämpliga delar

lämnades utan erinran.

Jag uppdrog därefter åt de af mig tillkallade sakkunnige att enligt

de af mig nu angifna allmänna grunderna och den föreslagna arbetsordningen

utarbeta förslag till författningsbestämmelser i ämnet. Tillika anmodade

jag dem att i några fristående detaljer inom skattelagstiftningen,

i hvilka behof af ändring af Riksdagen påpekats eller eljes gjort sig gällande

och till hvilka jag senare skall återkomma, föreslå de förändrade

bestämmelser, som kunde erfordras.

De sakkunnige ingåfvo den 21 november 1906 till finansdepartementet

sitt förslag, hvilket innehöll förslag till bevillningsförordning och till inkomstskatteförordning

äfvensom till vissa ändringar i väglagen, förordningarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad, skjutsstadgan, mantalsskrifningsförordningen

och uppbördsreglementet jämte några andra smärre författningar.

Tillika innefattade förslaget en plan angående öfvergången till det nya

beskattningssy stemet.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd, Proposition N:o 47. 145

Hvad själfva skatteförfattningarna beträffar, skulle den ifrågasatta reformen

medföra ändring af ett flertal paragrafer i de nuvarande bevillningsocb.

inkomstskatteförordningarna. Vidare skulle, vidkommande särskilt

bevillningsförordningen, i följd af reformen eller af annan anledning en del

paragrafer behöfva borttagas, så att en omnumrering af paragraferna i allt

fall blefv e erforderlig. Med afseende härpå och ehuru reformen lämnar de

materiella bestämmelserna väsentligen orubbade samt det ej heller åsyftats

att i detta sammanhang införa allenast redaktionella ändringar, äfven om

sådana eljes kunde anses påkallade, har åt förslaget gifvits formen af helt

och hållet nya förordningar om bevillning och om inkomstskatt.

Öfver bland annat de föreslagna förordningarna om bevillning och om

inkomstskatt har kammarrätten den 17 december 1906 afgifvit infordradt

underdånigt utlåtande.

Beträffande själfva hufvudfrågan, att taxeringen skulle afse nästföre- Kammargående

års inkomst, har kammarrätten, som vid föregående tillfällen, d^SaitvZgsförslag

därom förelegat, utan större meningsskiljaktighet med stor bestämd- årethet

afstyrkt införandet af denna grundsats i vår skattelagstiftning, nu låtit

sina betänkligheter därutinnan falla och alltså förordat det framlagda förslaget.

Kammarrätten vitsordar således, att de nu gällande reglerna angå’

ende beskattningsåret, såsom erfarenheten nogsamt bekräftat, medföra ganska

störa svårigheter vid tillämpningen, att samma regler stundom föranleda

till att skattskyldig blir taxerad för inkomst från två år på en gång,

Stundom till att inkomst varder alldeles obeskattad, samt att den bristande

öfverensstämmelsen mellan den tid, som afses med taxeringen, och den tid,

som själfdeklarationen åsyftar, gjort olägenheterna af gällande föreskrifter

än större och vållat ett tämligen allmänt missnöje med de nuvarande förhållandena

å detta område.

_ Två ledamöter i kammarrätten hafva dock varit skiljaktiga och vidhållit

den meningen, att taxeringen bör omfatta det löpande årets inkomst.

Till stöd härför hafva de hufvudsakligen hänfört sig därtill, att vid öfvergången

till det nya systemet dubbelbeskattning icke kunde undvikas, i det

att ett och samma års inkomst blefve föremål för två års taxeringar. Om

de föreslagna öfvergångsbestämmelserna har jag redan den 12 nästlidne januari

yttrat mig och vill i detta sammanhang endast erinra, att nämnda bestämmelser

torde hafva af den ena reservanten missförståtts, i ty att de icke,

såsom han synes hafva föreställt sig, föranleda till en skattetunga, ökad

med en och en half årsskatt, utan allenast till ett hälft års extra statsbeBih.

till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami, 1 Afd. 34 Raft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skattning. I öfrigt kafva båda reservanterna framhållit den svårighet, som

skulle uppstå att betala skatten, sedan inkomsten upphört och själfva inkomstkällan

icke längre finnes kvar. Jag påpekar häremot, att äfven enligt

nuvarande föreskrifter såväl stats- som kommunalskatt måste betalas en icke

oansenlig tid efter det nämnda förhållanden inträdt, samt att den öfverklagade

olägenheten i detta afseende bör i någon mån afhjälpas genom den

föreslagna tillbakaflyttningen af uppbörden. I allt fall står det för mig

klart, att hänsynen till en dylik olägenhet, som väl dock får antagas hvarje

år träffa endast ett fåtal skattskyldige, och till den förminskade afkastning,

skatten till följd af ökad afkortning på grund af bristande tillgång till dess

gäldande kan komma att lämna, icke bör få förhindra en reform, för hvilken

eljes så öfvervägande skäl tala.

Båda reservanterna hafva därjämte framställt ett förslag i frågan,

hvilket jag anser mig höra med några ord bemöta. De anse nämligen, att

de af mig åsyftade fördelarne skulle vinnas på det sätt, att taxeringen likasom

nu förklarades afse det löpande årets inkomst men undantagslöst upptoges

med det belopp, hvartill inkomsten nästföregående år uppgått. Härigenom

skulle ernås, att taxering sista gången ägde rum under det år, då inkomsten

upphörde. Det är dock uppenbart, att en dylik metod, hvilken emellertid

ej är oförsökt utomlands, är behäftad med betänkliga brister. För det

första lämnar den ingen regel för beskattningen af inkomst första året,

sådan åtnjutes. Antingen måste därför förslaget kompletteras med föreskrift

i detta hänseende, hvilken otvifvelaktigt skulle komma att lida af

det nuvarande systemets fel, eller ock varder den skattskyldige skattefri

för första året. Men vidare måste metoden medföra, att det sista arets

inkomst antingen icke alls eller endast till en del körnare att med afseende

å beloppet inverka på taxeringen. Om inkomsten upphörde vid

ett årsskifte, skulle den skattskyldige för det sista året, då inkomsten åtnjutes,

taxeras till det belopp, inkomsten utgjort nästföregående år, och till

det sista årets inkomstbelopp toges icke hänsyn vid någon taxering. Därest

inkomsten upphörde under årets lopp, t. ex. efter fem månader, skulle väl

principen konsekvent genomförd innebära, att den skattskyldige för det sista

året taxerades för fem månaders inkomst, beräknad till fem tolftedelar af

nästföregående års inkomst. I detta fall skulle sju tolftedelar af nästföregående

års inkomst och inkomsten under det sista årets första fem månader

icke i fråga om beloppet blifva föremål för taxering. Dessa nu angifna

resultat skulle i olika fall ställa sig fördelaktiga eller ofördelaktiga för den

skattskyldige. Jag framhåller häremot, att den af mig föreslagna metoden

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47. 147

föranleder till att all inkomst varder taxerad till det verkliga beloppet,

ingenting mera och ingenting mindre.

Såväl kammarrättens majoritet som reservanterna hafva upptagit eu fråga, Taxering af

som äfven jag nyss förklarat mig anse vara förtjänt af särskild uppmärksamhet,’

nämligen frågan om taxering af afliden persons inkomst. Grunden för inkomstbeskattningen,

enligt hvilken staten för sina ändamål utkräfver bidrag

i förhållande till hvars och ens inkomst, måste anses innebära, att af den

inkomst, en medlem af staten förvärfvar, en vederbörlig andel bör tillkomma

staien. Häremot kan icke anses strida den omständigheten, att med hänsyn

till de egna nödvändiga behofvens företrädesrätt skatt icke eller endast delvis

pålägges inkomst till mindre belopp. Den, som ville iakttaga en omtänksam

hushållning, borde utan tvifvel efter hand afsätta af sin inkomst den

del, som komme att utgå till det allmänna, och för egna behof förfoga

endast öfver återstoden. Det kan således sägas, att den, som förvärfvar

inkomst, därigenom ådrager sig en skatteskuld till det allmänna, och i

samma mån som stärbhus är pliktigt att betala annan den aflidnes gäld,

bör det såsom regel betala hans ifrågavarande skuld. Om därför det systemet

införes, att nästföregående års inkomst taxeras, bör uppenbarligen

taxeringen omfatta äfven inkomst, som nästföregående år åtnjutits af en

då eller sedermera före taxeringsförrättningen afliden person. Detta har

också en statsfinansiell betydelse, sorti icke bör underskattas. En annan

sak är emellertid, om billighetsskäl tala för att staten icke gör sin skattefordran

gällande i full utsträckning. De sakkunniges förslag innehåller af

sådan anledning, att stärbhus skall endast med tillgångarna i boet svara

för skatt, som påföres för den aflidnes inkomst. Ett dylikt stadgande,

som innebär allenast, att urarfvagörelse icke behöfver ske för skattens skull’

har dock, sammanställdt med det förhållandet, att utskylder utgå med förmånsrätt,

naturligtvis icke någon större praktisk betydelse. ° Det torde

också vara nödvändigt att gå längre. Äfven i fall tillgångarna i boet

öfverstiga skulderna, kunna förhållandena ofta vara sådana, att erläggandet

af utskylderna skulle synnerligen hårdt drabba stärbhusdelägarna, såsom

exempelvis om dessa äro änka, oförsörjda barn eller andra personer, om

hvilkas underhåll den aflidne varit pliktig att draga eller eljes dragit försorg.

För sådana fall synes en möjlighet böra finnas att bereda eftergift

eller lindring i skattebetalningen.

Med afseende härå hafva tre af kammarrättens ledamöter ifrågasatt,

att inkomst, som nästföregående år tillfallit en samma år afliden person’

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 47.

i regel icke skulle göras till föremål för taxering. Men om inkomsten

härflutit af kapital eller af rörelse, som stärbhuset fortsatt, borde taxering

af denna inkomst ske, dock icke så att inkomsten taxerades såsom den

aflidnes inkomst, utan så att den inräknades i den inkomst, stärbhuset såsom

sådant åtnjutit. Till detta förslag kan jag dock icke ansluta mig.

Enligt min mening skulle det å ena sidan föranleda till befrielse från skatt

i många fall, då en sådan icke vore af omständigheterna påkallad. Sålunda

finnes icke något skäl att befria ett välbergadt stärblius eller ett stärbhus,

som består af aflägsna släktingar, från skyldighet att erlägga skatt för inkomst,

som den aflidne haft af annan inkomstkälla än kapital eller rörelse.

Vidare kan naturligtvis ställningen i boet vara sådan, att, äfven om den

rörelse, som den aflidne idkat, tilläfventyrs upphör omedelbart efter dödsfallet,

stärbhuset mycket väl äger förmåga att gälda skatt för den aflidnes

inkomst af rörelsen. Å den andra sidan skulle förslaget i vissa fall medföra

en till och med skärpt skattskyldighet för stärbhus, som fortsatt den

aflidnes rörelse. I regel fortsättes väl sådan rörelse åtminstone någon tid

efter dödsfallet, och om sådant skedde, skulle stärbhuset, äfven om rörelsen

för stärbhuset ginge med förlust och ställningen måste uppgifvas, ådraga

sig ansvarighet för skatten för den aflidnes inkomst af rörelsen. Därjämte

skulle bestämmelsen kunna föranleda till försök att genom formella anordningar

gifva rörelse, som fortsättes, sken af att vara en ny rörelse, i syfte

att undkomma skattskyldighet för den aflidnes inkomst. Slutligen bör anmärkas,

att enligt förslaget bestämmelsens tillämpning skulle vara beroende

af den tillfälliga omständigheten, om dödsfallet inträffat före eller efter årsskiftet.

Stärbhuset efter en person, som aflidit den 31 december, skulle

befrias från skatt, under det att för stärbhuset efter en den 1 januari

afliden person icke skulle finnas någon möjlighet att vinna sådan befrielse.

Enligt min åsikt åter böra äfven förhållandena under taxeringsåret inverka

på frågans bedömande. Den sammanblandning, som skulle äga rum af den

aflidnes inkomst och stärbhusets inkomst, synes icke heller vara att tillråda,

utan böra dessa inkomster vid taxeringen särskiljas. De ifrågavarande

ledamöterna i kammarrätten hafva såsom stöd för sin mening äfven anfört,

att staten i allt fall lägger en särskild skatt på afliden persons k var låtenskap.

Häremot behöfver endast erinras, att dessa skatter icke hafva något med

hvarandra att göra. Bevillningen och inkomstskatten höra anses såsom den

aflidnes gäld, hvilken afräknas från boets behållning. Arfsskatten åter

drabbar den, som kvarlåtenskapen tillfaller, och beräknas på behållningen

i boet. :

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kung!. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 47.

Tre andra ledamöter hafva åter framställt ett förslag, som synes mig

anvisa den väg, hvilken bör följas. De hafva föreslagit, att taxeringsmyndigheterna,

livilka äfven för närvarande äga att vid bestämmandet af

det bevillningsfria afdraget utöfva en diskretionär pröfning, skola erhålla rätt

att, när ömmande omständigheter föreligga, inom vissa gränser bestämma,

i hvad mån befrielse från taxering må stärbhus medgifvas. Visserligen kan

det icke förnekas, att en sådan rätt har sina betänkligheter, i det att densamma

ju möjligen kan missbrukas och i allt fall föranleda till ojämnhet

i beskattningen. Men då en dylik anordning synes högeligen önskvärd

och man utan tvifvel kan tänka högt om taxeringsmyndigheternas opartiskhet

och goda : vilja, biträder jag detta förslag. Skattefriheten synes mig

böra göras beroende af den behållning, som enligt upprättad bouppteckning

finnes i boet, sålunda att befrielse från skatt för den aflidnes inkomst må

kunna medgifvas, då behållningen i boet ej öfverstiger 5,000 kronor och

den afiidne efterlämnat änka, oförsörjda barn eller andra stärbhusdelägare,

som varit beroende af honom för sin försörjning. Såsom jag förut antydt,

anser jag, att sådan skattefrihet må beviljas äfven i det fall, att dödsfallet

skett under taxeringsåret. Jag har på grund af hvad jag sålunda anfört

låtit omarbeta förslaget i det syfte, jag nu angifvit.

För hvad kammarrätten i öfrigt anfört får jag tillfälle att efter hand

redogöra, då jag nu öfvergår till att, i den mån sådant kan anses erforderligt,

i korthet beröra de särskilda punkter, i hvilka ämnet sönderfaller.

Om taxeringen skall afse nästföregående års inkomst, uppkommer frågan, Beskattningshvilket

års mantalslängder skola följas vid taxeringen, eller med andra ord,

i hvilken kommun — den skattskyldiges mantalsskrifningsort för nästföregående

år eller hans mantalsskrifningsort för löpande året — sådan inkomst,

som skall beskattas i mantalsskrifningsorten, bör blifva föremål för taxering.

Enligt min mening måste af praktiska skäl frågan besvaras sålunda, att

beskattningsorten skall vara det löpande årets mantalsskrifningsort. Eljes

skulle den, som flyttat under nästföregående år från en kommun till en

annan, icke blifva taxerad i sin boningsort. Han skulle vidare afgifva

deklaration icke i den kommun, där han är bosatt, utan i en annan kanske

långt aflägsen ort. Vid sådant förhållande skulle all förhandling emellan

taxeringsmyndigheterna i beskattningsorten och honom angående deklarationen

och hvad därmed sammanhänger försvåras eller omöjliggöras. Utskylderna

skulle i sådant fall erläggas å en annan ort än där han vistades, hvilket

skulle å. ena sidan medföra besvär eller kostnader för den skattskyldige

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

och å andra sidan otvifvelaktigt leda till att skatterestantierna högst betydligt

ökades. Och då kommunal skattskyldighet utkräfves och kommunal rösträtt

i regel inträder året efter taxeringen, skulle han ännu andra året

efter afflyttningen erlägga kommunalutskylder till den förra kommunen,

likasom hans kommunala rösträtt därstädes skulle framskjutas till inemot

två år efter det han lämnat kommunen. Slutligen skulle, därest mantalspenningar

såsom hittills debiteras för det löpande året, och till ändring

därutinnan föreligger ingen anledning, mantalslängderna för två år komma

att ligga till grund för debiteringen, hvarigenom debiterings- och uppbördsarbetet

skulle väsentligen förökas. Det synes mig uppenbart, att alla dessa

skäl afgjordt tala för att taxeringen bör ske i det löpande årets mantalsskrifningsort.

Däremot måste gifvetvis beskattningsorten för sådan inkomst af rörelse

eller yrke, som till bevillning taxeras i den ort, där rörelsen eller yrket

idkas, hänföra sig till nästföregående års förhållanden. Om en person år

1907 idkat rörelse i Uppsala men år 1908 har sin verksamhet förlagd

till Stockholm, skall naturligtvis 1907 års inkomst af rörelsen i Uppsala

vid taxeringen år 1908 upptagas därstädes och icke i Stockholm. I sådant

fall blir intresset för den kommun, där rörelsen utöfvats, att erhålla skattebidrag

af den där förvärfvade inkomsten afgörande för frågan.

FvfÅningen*" ^ ^ föregående har jag yttrat mig allenast om taxering af inkomst.

’ Det är med afseende på denna taxering, som missnöjet med nu rådande för
hållanden

framträdt. Emellertid uppställer sig nu det spörsmålet, om en

ändring af beskattningsåret vid inkomsttaxeringen bör föra med sig äfven

en ändring af beskattningsåret i fråga om fastighetstaxeringen, så att skattskyldig

skall taxeras för den fastighet, han haft nästföregående år, och

icke för den fastighet, han äger under löpande året. Härvid är det dock

klart, att spörsmålet gäller allenast bevillningstaxeringen och icke inkomstskattetaxeringen.

Vid sistnämnda taxering, däri för närvarande en beräknad

afkastning af fast egendom upptages såsom inkomst, är det fråga om att

sammanräkna den skattskyldiges hela inkomst af alla inkomstkällor under

ett år, och det kan således icke ifrågasättas annat än att, då taxeringen i

öfrigt skall afse nästföregående års inkomst, samma grundsats skall tillämpas

äfven i fråga om den beräknade inkomsten af fastighet, så att taxeringen

till inkomstskatt omfattar beräknad afkomst af fast egendom, som den

skattskyldige ägt eller innehaft under nästföregående år.

Beträffande åter fastighetsbevillningen, synas mig hufvudsakligen prak
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

tiska skäl öfvervägande tala för att någon rubbning icke göres i de bestående

förhållandena och att således, äfven sedan reformen genomförts i

fråga om inkomsttaxeringen, fastigketsbevillning erlägges för löpande året,

d. v. s. för hvarje fastighet af den, som för löpande året mantalsskrifvits

såsom ägare eller med ägare likställd innehafvare af fastigheten. De grunder,

som, enligt hvad jag förut anfört, påkalla, att inkomsttaxeringen afser

nästföregående års inkomst, gälla ej heller i och för sig angående fastighetstaxeringen.

Om det också på visst sätt kan synas, som om det vore

mest följdriktigt, om båda taxeringarne skedde för samma år, så kan det

å andra sidan icke heller förnekas, att fastighetsbevillningen utgör eu beskattning

af så egenartad beskaffenhet, att den i mycket måste följa sina

egna regler.

Om fastighetsbevillningen skulle erläggas för nästföregående år, skulle

detta innebära bland annat, att den utginge enligt ett nästföregående år

bestämdt taxeringsvärde. Hvarje år skulle således taxeringsvärde åsättas

den fasta egendomen i riket utan något under det året föreliggande praktiskt

syfte; taxeringen skulle ske i och för den bevillning, som nästföljande

år skulle utgå. Man finge följaktligen årligen laborera med två särskilda

fastighetstaxeringslängder: den ena, som upprättats nästföregående år, skulle

ligga till grund för löpande årets debitering och uppbörd, den andra upprättades

under året för att nästföljande år tjäna samma ändamål. Bevillningsbeloppet,

hvilket bland annat af redovisningsskäl bör upptagas i taxe:

ringslängden, skulle under löpande året införas i nästföregående års längd.

Därest, såsom jag tror mig hafva nyss ådagalagt vara nödvändigt, vid inkomsttaxeringen

skulle följas löpande årets mantalslängder, men fastighetsbevillningen

skulle erläggas för nästföregående år och således debiteras

enligt nästföregående års mantalslängder, skulle för ett och samma års

debitering och uppbörd två olika års mantalslängder ligga till grund. Att

härigenom debiterings- och uppbördsarbetet, till hvilket kortast möjliga tid

måste anslås, skulle öfver höfvan försvåras, ligger i öppen dag.

Slutligen får jag för denna frågas bedömande framhålla en synpunkt,

som principiellt synes hafva en mycket stor betydelse, äfven om densamma

icke rent praktiskt kan tillerkännas så stor vikt. Därest fastighetsbevillningen

skulle erläggas på grund af nästföregående års taxeringsvärde,

komme det oftast att inträffa, att taxeringsvärdet blefve bestämdt i första

taxeringsinstansen, innan ännu Riksdagen beslutat, att någon bevillning

på grund däraf skulle utgöras. Om jag tänker mig reformen genomförd

år 1908, måste i många fall det årets taxeringsnämnder, hvilkas

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kung!. Nåd. Proposition No 47.

arbeten böra vara afskräde senast den 15 maj, hafva bestämt de taxeringsvärden,

efter hvilka bevillning år 1909 skulle erläggas, innan ännu 1908 års

Riksdag åtagit sig bevillning att utgå år 1909. Ty Riksdagens beslut om

bevillningen fattas på grund af sakens natur i slutet af Riksdagen, och

det händer ju numera icke ofta, att detta beslut är fattadt och kungjordt

redan den 15 maj. Man må icke invända, att samma förhållande äger

rum redan under den nuvarande ordningen. Bevillningsberedningen får

väl nu föreslå taxering, innan Riksdagen åtagit sig någon bevillning, men

det är först taxeringsnämnden, som bestämmer taxeringen, och denna sammanträder

enligt nu gällande stadganden icke tidigare än den 21 juni, alltså

efter det Riksdagens beslut om bevillningen hunnit fattas och kungöras:

Denna sak synes mig således böra ordnas på det sätt, att inkomsttaxeringen

afser nästföregående års inkomst .men fastighetsbevillningen erlägges

af löpande årets ägare eller innehafvare af fast egendom. Sålunda

skulle, så vidt nu är i fråga, 1907 års Riksdag åtaga sig inkomstbevillning

och inkomstskatt att betalas år 1908 enligt taxering år 1908 af 1907

års inkomst samt fastighetsbevilluing att. erläggas år 1908 af 1908 års

ägare eller innehafvare af fast egendom på grund af 1908 års fastighetstaxering.

I sitt utlåtande i ämnet har kammarrätten också utan förbehåll anslutit

sig till denna mening. Kammarrätten har därvid åberopat hufvudsakligen

de af mig nu angifna skälen, kvarjämte kammarrätten till stöd

för sin uppfattning, såsom mig synes, fullt riktigt anfört, att den, som

förvärfvat fast egendom, därmed har att omedelbart inträda i de rättigheter

inom stat och kommun, som fastighets innehafvande betinga, och

häraf bör följa, att äfven bevillningsplikten inträder fortast möjligt.

Den uppställda regeln kan emellertid medföra, att eu skattskyldig får

under ett och samma år erlägga bevillning två gånger för afkastnrngen af

sitt kapital- Om han år 1908 haft kapitalet utlånadt mot ränta och år

1909 har det plaeeradt i fastighet, får han år 1909 utgöra bevillning både

för 1908 års ränteinkomst och för den fastighet han äger år 1909. Med

afseende på inkomstskatten inträffar däremot icke liknande resultat, då

denna i allo skulle utgå på grund af nästföregående års förhållanden, Hvad

bevillningen beträffar, bör man ihågkomma, att någon dubbeltaxering dock

icke uppkommer, så att samma års inkomst blefve två gånger beskattad.

Saken är allenast den, att inkomster från två olika år kunna komma att

beskattas under ett och samma år. Då bevillningen är en. proportionell

skatt, ökas således icke härigenom skattebördan, den endast sammantränges

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}-. Maj-Ja Nåd. Proposition N:o 47. 158

pa en kortare tid. Och det är att märka, att det är endast i det sannolikt

ej så ofta förekommande fall, att omplaceringen af kapitalet sker vid

ett årsskifte, som två hela års intäkter på detta sätt upptagas till beskattning

under ett år. Det låter sig visserligen icke förnekas, att eu sålunda

hopad beskattning i vissa fall kan blifva oläglig för den skattskyldige,

men det är min öfvertygelse, att olägenheten, som i regel kan drabba

endast ägare af kapital och således skattskyldige i eu ekonomiskt gynnsam

ställning, dock icke skall visa sig vara af den art, att fördenskull ett annat

system för fastighetsbeskattningen bör väljas. Ej heller synes detta böra

föranledas af det motsatta fallet, nämligen att den, som vid ett års slut

säljer sin fastighet och därigenom erhåller kapital, hvarå han nästföljande

år uppbär ränta, sistnämnda år icke kommer att taxeras till bevillning

vare sig för fastigheten eller för ränteinkomst af det kapital, som genom

försäljningen frigjorts.

I sammanhang härmed anhåller jag att få beröra en fråga, som af

de sakkunniga upptagits och af hvilkens lösning sedan länge ett starkt

behof gjort sig gällande. Den för hvarje år för en fastighet påförda

fastighetsbevillningen är till sin natur odelbar. Om fastigheten under året

byter ägare, påföres icke fastighetsbevillningen hvarje ägare i förhållande

till den del af året han ägt fastigheten, utan för hvarje år endast eu

person. Men hvilken af flera ägare under ett år bevillningen bör påföras,

är icke i lagstiftningen bestämdt. De olika ägarne emellan ordnas väl

denna sak oftast genom aftal vid öfvergången af äganderätten. Detta gör

emellertid icke ett reglerande genom lagstiftningen obehöfligt. Ett sådant

kräfves bland annat för åstadkommande af reda och konsekvens vid taxeringen.

I praxis har emellertid frågan besvarats på olika sätt. Enligt

en mening skulle den böra upptagas såsom skattskyldig, som ägt fastigheten

största delen af året. Denna tolkning skulle således göra taxeringen

beroende af en omständighet, om hvilken den första taxeringsinstansen

icke kan äga någon kännedom. En annan mening, som åtminstone de senare

åren mera allmänt omfattats är, att den bör taxeras för fastigheten, som

äger den vid årets början. Jag ansluter mig till denna, äfven af de sakkunnige

biträdda uppfattning, hvilken innebär, att den, som bör mantalsskrifvas

för fastigheten, skall upptagas såsom den skattskyldige. Om sålunda

en person före årets ingång inköpt en jordbruksfastighet för att

tillträda densamma den 14 mars, bör han mantalsskrifvas för fastigheten

och på denna grund äfven taxeras därför. Hvad som i detta afseende

gäller om ägare, bör naturligtvis gälla äfven om innehafvare, som är lagBih.

till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Af cl. 34 Höft. 20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

ligen pliktig erlägga fastighetsbevillning. Äfven kammarrätten har omfattat

den sistnämnda meningen och gjort allenast en formell erinran, i

enlighet med hvilken de sakkunniges förslag blifvit förtydligadt.

Såsom jag redan nämnt, upptager det framlagda förslaget äfven åtskilliga

ändringar i gällande skattelagstiftning, hvilka beröra mera fristående

delar af densamma. Till större delen kunna äfven dessa anses vara

af mera formell natur. Ett ändringsförslag, afseende fördelningen af inkomst

af järnvägs- och kanaldrift samt elektriska kraftledningar och vattenledningar,

är närmast föranledt af särskilda ”Riksdagens skrivelser i ämnet.

Beskattnings- ] underdånig skrifvelse den IT maj 1904 anhöll nämligen Eiksdagen,

Vomst af att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Eiksdagen framlägga förslag

af järnvägs- till införande i gällande bevillningsförordning af närmare bestämmelser rö°drift°>elek-

rande beskattningsort för inkomst af kanal- och järnvägsdrift. Denna betrisk

Mmn^gkattniugsfråga syntes Eiksdagen vara af den vikt, att den kräfde en nog°1edningn

grann och omfattande utredning, hvarvid särskildt borde beredas vederbörande

kanal- och järnvägsförvaltningar tillfälle att yttra sig i ärendet. Med

anledning häraf har Kungl. Maj:t genom nådig remiss den 31 december

1904 anbefallt öfverståthållarämbetet och Kungl. Maj:ts samtliga befallningshafvande

i länen att, efter det vederbörande kanal- och järnvägsförvaltningar

beredts tillfälle att yttra sig, afgifva utlåtande öfver Eiksdagens

ifrågavarande skrifvelse. Sedan dessa yttranden och utlåtanden inkommit,

har äfven denna fråga öfverlämnats till de särskildt tillkallade sakkunnige,

hvilka därefter i sitt förslag till ny bevillningsförordning infört bestämmelser

i ämnet. Med anledning af de erinringar, som inom kammarrätten framställts

vid förslagets granskning, har detsamma därefter varit föremål för

ytterligare bearbetning, och anhåller jag att få till närmare motivering af

det nu föreliggande slutliga förslaget anföra följande.

Hvad först beträffar frågan om beskattning af järnväg, kan icke

den uppfattningen i verkligheten göras gällande, att en järnväg erhåller

sin inkomst till viss bestämd del från hvar och en af sina stationer, och

att uppgiften för taxeringen således endast skulle vara att med tillräcklig

noggrannhet fastställa inkomsten från hvarje station. Ett järnvägsföretag

är till sin natur eu enhetlig affär; om denna affär såsom helhet gifver ett

öfverskott, har järnvägsbolaget en viss beskattningsbar inkomst. Hänsynen

till den kommunala beskattningen nödvändiggör emellertid en uppdelning

af bolagets samlade nettoinkomst. Denna uppdelning göres uteslutande af

opaginerad Kontrollera mot PDF

15ö

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

skattetekniska skälden har ingen reell motsvarighet i järnvägens ekonomi

och måste alltså utföras efter lämplighetshänsyn.

Enligt mitt förmenande bör vid en sådan fördelning af ett järnvägsbolags

beskattningsbara inkomst hufvudsaklig vikt läggas därå, att fördelningsgrunden

blir så enkel som möjligt, och att de olika kommuner, där

bolaget drifver rörelse, få tillgodoräkna sig en andel i den beskattningsbara

inkomsten något så när i proportion till omfattningen af den rörelse,

bolaget drifver inom hvarje kommun. Dessa fordringar kunna bäst tillgodoses,

om man fördelar järnvägsbolagets beskattningsbara inkomst på de

olika stationerna i förhållande till rörelsens omfattning vid dessa stationer.

Svårigheten är då endast att finna ett lämpligt mått på rörelsen vid stationerna.

Hitintills har man härvid plägat taga hänsyn endast till stationens

trafik, beräknad på det ena eller andra sättet. Detta mått är visserligen

icke alltid fullt riktigt; ty det finnes många stationer, som hafva en

ganska ringa egen trafik, men likväl äro mycket stora och hafva en talrik

personal. Sådana finnas exempelvis bland stationer, som utgöra knutpunkter

för flera banor och därför hafva en betydande vagnväxling att ombesörja,

stationer, där lokomotivstallar äro förlagda, samt rangeringsstationer.

Man kunde alltså ifrågasätta, att vid fördelningen hänsyn skulle tagas icke

blott till stationens trafik utan också till stationens storlek, sådan den

framträder i personalens antal eller i stationens årliga utgifter. Emellertid

föra de enskilda järnvägarne i vårt land i regel ingen statistik, hvarur

data för en sådan uppdelning kunde hämtas. Man är därför hänvisad till

att i de särskilda stationernas trafik finna en måttstock för fördelningen

af nettoinkomsten.

Då uppgiften emellertid endast kan vara att för hvarje station bestämma

ett fördelningstal, som i det stora hela är ett tillförlitligt uttryck

för stationens betydenhet, bör man vid beräkningen af ett sådant fördélningstal

endast taga hänsyn till de båda stora trafikgrupperna, godstrafik

(ilgods, styckegods och vagnslastgods) och persontrafik. Jag har därför

ansett, att för hvarje station bör beräknas ett fördelningstal, benämndt

»trafikvärde», lika med halfva summan af järnvägens inkomst af stationens

anlända och afsända godstrafik, ökad med järnvägens inkomst af vid stationen

försålda personbiljetter.

Hvad sålunda först beträffar godstrafiken, har det visat sig nödvändigt

att taga hänsyn jämväl till den anlända godstrafiken. Den från en

station afsända godstrafiken kan nämligen icke anses på ett tillfredsställande

sätt karaktärisera stationens betydenhet, då förhållandet mellan an
-

s. 156 Kontrollera mot PDF

156 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

länd och afsänd godstrafik ofta ställer sig mycket olika på de olika stationerna.

Detta är särskildt fallet för banor, som hafva en öfvervägande

trafik i den ena riktningen. Den ena stationen på en sådan bana har

måhända en mycket stor afsänd godstrafik, men en ringa anländ godstrafik;

för den andra stationen är förhållandet omvändt. Båda stationerna äro

kanske lika betydande. Men deras relativa betydenhet framstår i en riktig

dager, först om man till grund för beräkningen af stationens trafikvärde

lägger ett medeltal af stationens afsända och anlända godstrafik. Endast

med eu sådan beräkningsgrund erhåller man öfverhufvud en tillfredsställande

måttstock för godstrafikens omfattning vid hvarje station.

Det är emellertid uppenbart, att eu stations betydenhet ur godstrafikens

synpunkt icke mätes af stationens uppbörd af godstrafik. Ty det

beror på yttre, tillfälliga omständigheter, om frakten erlägges vid afgångsstationen

eller vid ankomststationen. Man måste af detta skäl räkna med

medeltalet af järnvågens inkomst af stationens anlända och afsända godstrafik.

Eu sådan beräkningsgrund användes också redan af ett flertal enskilda

järnvägar.

Det återstår att bestämma, efter hvilka grunder godssamtrafik och

godstransitotrafik skola tillräknas de särskilda stationerna. Vidhåller man,

att fördelningstalets uppgift endast är att karaktärisera stationens betydenhet,

så är det uppenbart, att ingen del af dessa trafikgrupper rimligen

kan tillräknas en mellanliggande station, som endast passeras af den ifrågavarande

trafiken. En sådan station behöfver ju i regel icke göras större,

därför att den genomgående trafiken växer. Däremot måste, såsom redan

är antydt, öfvergångsstationer till andra banor ofta vara stora stationer

med talrik personal, utan att detta förhållande tillbörligen framträder i

sådan stations egna trafik. Här erbjuder sig sålunda ett lämpligt tillfälle

att taga hänsyn jämväl till denna omständighet vid bestämmande af sådan

stations trafikvärde.

Detta sker enklast därigenom, att godstrafik, som inkommer från

främmande bana, räknas såsom afsänd från öfvergångsstationen och godstrafik,

som afgår till främmande bana, räknas såsom anländ till öfvergångsstationen.

Öfvergångsstationen får ju på detta sätt sitt medeltal af afsänd

och anländ godstrafik betydligt ökadt och erhåller därmed, såsom rimligt

är, ett större trafikvärde. Ett sådant beräkningssätt är för närvarande i

bruk på flera enskilda järnvägar för fördelning af sam- och transitotrafik.

Hvad åter beträffar persontrafiken, är det först och främst tydligt,

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

att den icke kan uppvisa samma ojämnhet i fråga om proportionen mellan

afvand och anländ trafik, som godstrafiken gör. Det är därför ohehöfligt

att särskildt beräkna afsänd och anländ persontrafik. Eu beräkning af

den anlända persontrafiken kan för öfrigt icke med säkerhet utföras, bland

annat därför att, om en och samma biljett gäller till flera olika stationer,

såsom särskildt vid lokal- och zontariffer ofta kan blifva fallet, man icke

vet, hur långt biljetten begagnas.

Den säkraste och samtidigt från järnvägsstatistisk synpunkt enklaste grunden

föi. en uppskattning af en stations betydelse för persontrafiken är därför

utan tvifvel järnvägens inkomst af vid stationen försålda personbiljetter.

En stations betydelse för trafiken i dess helhet torde enligt det nu

sagda bäst karaktäriseras genom ett »trafikvärde», som är lika med medeltalet

af järnvägens inkomst af stationens anlända och afsända godstrafik,

ökadt med järnvägens inkomst af vid stationen försålda personbiljetter.

För järnvägsbolags taxering i de olika kommunerna bör, med en inskränkning

som jag strax skall nämna, bolagets hela beskattningsbara inkomst

af järnvägsdriften fördelas på järnvägens olika stationer i förhållande till

deras sålunda beräknade trafikvärden. Genom det föreslagna taxeringssättet

blir alltså bolagets inkomst fullständigt taxerad. Det är för detta ändamål

ingalunda nödvändigt, att alla poster i järnvägens bruttoinkomst användas

till beräkning åt fördelningstalen. Flera af dessa poster äro för

öfrigt af den natur, att man svårligen kan finna en rationell grund för

deras uppdelning på de skilda stationerna. Detta gäller t. ex. om inkomsten

af posttrafik. En sådan inkomst skulle man kanske önska fördelad

efter stationernas förut bestämda trafikvärden. Men en sådan kalkyl

skulle uppenbarligen endast tjäna till att öka trafik värdenas absoluta storlek,

medan ju deras relativa storlek, och därmed den slutliga fördelningen

af den beskattningsbara inkomsten, blefve oförändrad. En dylik uppdelning

af öfriga poster i bruttoinkomsten efter de redan bestämda trafikvärdena

skulle alltså vara ändamålslös.

. En uppdelning af järnvägsbolags beskattningsbara inkomst på de olika

stationerna efter nu angifna grunder synes mig äga betydande fördelar,

bland hvilka jag vill framhålla, att fördelningsgrunden blir lagfäst och fullt

klar, att beräkningen förutsätter ett minimum af statistiskt material, samt

att själfva uträkningen blir den enklast möjliga. Därmed vinner man, att

järnvägsbolagen icke besväras med någon onödig arbetsbörda, men också

att fördelningens riktighet lätt kan kontrolleras, och att sålunda tvister

angående taxeringen så vidt möjligt förhindras. Denna fördelningsmetod

s. 158 Kontrollera mot PDF

158 Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 47.

har också den fördelen, att, enligt hvad den i ämnet föreliggande utredningen

gifver vid handen, genom densamma minsta möjliga förändring töjde

komma att göras i nu brukliga sätt för fördelningen; för de icke få järnvägar,

hvilkas fördelningsmetoder redan nu i hufvudsak ansluta sig till den

här föreslagna, torde förändringen blifva mycket ringa.

Genom den nu angifna fördelningsmetoden bestämmes den beskattningsbara

inkomsten vid hvarje station. I det fall att stationsområde tillhör

flera kommuner, kräfves alltså en kompletterande bestämmelse om hui

stationens inkomst skall fördelas till beskattning dessa kommuner emellan.

De sakkunnige hade föreslagit, att fördelningen skulle ske i lika delar. Kammarrätten

åter har ansett lämpligare, att fördelningen öfverlämnades åt taxeringsmännens

fria skön, och har jag för min del anslutit mig till denna

senare uppfattning.

Vid fördelning af ett järnvägsbolags beskattningsbara inkomst till

taxering inom olika kommuner synes det emellertid lämpligt, att någon

del tillräknas hufvudkontoret och sålunda taxeras å den ort, därifrån

rörelsen hufvudsakligen ledes. Detta har också flerstädes varit brukligt. Svårigheten

är endast att träffa ett riktigt mått för ifrågavarande andel. Kungl.

Maj;ts befallningshafvande i Kalmar län har ansett, att den borde bestämmas

till åtminstone en femtedel af hela den beskattningsbara inkomsten. Eu

sådan beräkningsgrund skulle emellertid för en järnväg med ett mycket

stort antal stationer leda till, att den ort, där hufvudkontoret är beläget,

blefve oproportionerligt gynnad i förhållande till orter med äfven ganska

.störa stationer.

Den andel, som bör tillräknas hufvudkontoret, har enligt det af

ite sakkunnige utarbetade förslaget satts betydligt lägre, nämligen till

fem procent af hela den beskattningsbara inkomsten. I denna punkt har

kajamarrätten anmärkt, att om järnvägsbolag har flera förvaltningskontor

än hufvudkontoret, en del af inkomsten af driften borde tillräknas hvarje

kommun, där sådant kontor finnes. Kammarrätten hav vidare ansett, att

den andel, som bör belöpa å hufvud- och andra kontor gemensamt, bör

beräknas till tio procent och fördelas kontoren emellan efter taxeringsmännens

skön. Jag har ansett mig böra ansluta mig till hvad kammarrätten

sålunda föreslagit.

Af den beskattningsbara inkomsten af järnvägsdriften böra alltså först

sammanlagdt tio procent tillräknas den eller de orter, där järnvägen har

kontor. Återstoden af den beskattningsbara inkomsten af järnvägsdriften

fördelas till taxering mellan de kommuner, där stationerna äro belägna, i

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47. 159

förhållande till hvarje stations enligt de gifna reglerna beräknade trafik

värde.

De numera rätt talrika fall, då järnvägsbolag jämte egen järnväg trafikerar

äfven främmande bana, föranleda i beskattningshänseende rätt betydande

svårigheter. Grunden till dessa särskilda svårigheter ligger däri,

att rörelsen drifves under så olika betingelser på den egna och på den

främmande banan. 1 normala fall innesluter det trafikerande bolagets inkomst

af den egna banan ränta å anläggningskapitalet, medan dess behållna

inkomst af den främmande banan ej innesluter sådan ränta. Under sådana

förhållanden kan man tydligen icke fördela bolagets hela beskattningsbara

inkomst på båda banornas stationer efter enahanda beräkningsgrund. Genom

en dylik likformighet skulle nämligen det trafikerande bolagets ränta å den

egna banans anläggningskapital blifva fördelad jämväl mellan den främmande

banans stationer, hvilket uppenbarligen vore ett fel. Detta fel

framstår i en ännu skarpare dager, om man tager i betraktande, att den

inkomst, ägaren af den främmande banan har af densamma, en inkomst,

som i normala fall just motsvarar ränta å denna banas anläggningskapital,

måste fördelas till beskattning uteslutande mellan denna banas stationer.

Jämväl hvad angår ränta å lånt driftskapital, synes riktigt, att hänsyn

tages därtill, huruvida gälden belastar eller kan anses belasta den ena eller

andra banan.

Jag anser sålunda, att då järnvägsbolag jämte egen bana trafikerar

äfven främmande bana, det ekonomiska resultatet af järnvägsdriften bör

beräknas särskildt för hvardera banan. Detta kan ske endast därigenom,

att sedan drijtsöfverskottet, hvarmed jag i det följande förstår vinsten af

trafiken efter afdrag för sådana drifts- och underhållskostnader, som vid

taxering författningsenligt få afdragas, dock ej för räntor eller för ersättning

för nyttjande af den främmande banan, beräknats för driften i dess

helhet, detta öfverskott uppdelas på de olika banorna, hvarefter det öfverskott,

som sålunda kommer på hvarje särskild bana, belastas med vederbörande

räntor och arrende. Därmed är vid beräkningen af den beskattningsbara

inkomsten från hvardera banan vederbörlig hänsyn tagen till de

olika ekonomiska villkor, under hvilka bolaget trafikerar de särskilda banorna.

Hvad angår ägaren af den främmande banan, skall han taxeras för

den ersättning, han erhåller för upplåtelsen af banan, efter afdrag för ränta

å i banan nedlagdt kapital. Inalles kommer alltså med det föreslagna

beräkningssättet skatt för inkomst att erläggas i samma omfattning för båda

banorna. Skattebeloppen komma också att stå i ett riktigt förhållande

s. 160 Kontrollera mot PDF

160 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

till det verkliga ekonomiska resultatet för de olika järnvägarna. Därmed

synes högsta möjliga rättvisa skipad mellan de till skatt berättigade kommunerna.

Det återstår alltså endast den hufvudsakligen tekniska uppgiften att

fastställa grunden för en fördelning af det totala driftsöfver skottet på de

båda banorna. En uppdelning af bruttoinkomsten möter inga svårigheter.

Äfven driftskostnaderna kunna nog fördelas på de skilda banorna. Men

för en sådan fördelning finnas inga fasta grunder, och det skulle blifva

alltför vidlyftigt och kompliceradt att i en författning angifva sådana. Det

har under sådana förhållanden synts lämpligare att direkt fördela det totala

driftsöfverskottet mellan banorna och att för denna fördelning begagna sig

af de grunder, som, enligt hvad jag förut anfört, skulle gälla för fördelningen

af en järnvägs beskattningsbara inkomst mellan dess stationer. Det

totala driftsöfverskottet skulle alltså fördelas mellan de trafikerade banornas

samtliga stationer efter deras trafikvärden, beräknade så, som om banorna

utgjorde en enda järnväg. Af denna fördelning framgår, hur stort driftsöfverskottet

är på hvardera banan.

Taxeringen af en järnvägsdrift, sådan som den nu ifrågavarande, krafvelalltså

följande beräkningar. Först har man att beräkna det trafikerande

bolagets inkomst af trafiken i dess helhet efter afdrag af sådana driftsoch

underhållskostnader, som författningsenligt få afdragas, men utan afdrag

af räntor å lånt kapital eller af ersättning, som bolaget i en eller annan

form kan hafva att utbetala för nyttjandet af den främmande banan. Detta

driftsöfverskott bör fördelas mellan banorna i förhållande till deras stationers

trafikvärden, beräknade så, som om banorna utgjorde en enda järnväg.

Fördelningen sker enklast därigenom att för hvarje särskild bana dess stationers

trafikvärden sammanläggas till ett »bantrafikvärdes, hvarefter driftsöfverskottet

fördelas mellan banorna i förhållande till dessa bantrafikvärden.

Härvid bör iakttagas, att trafikvärdet för station, som tillhör båda banorna,

uppdelas i två trafikvärden, ett för hvardera banan; dessa trafikvärden

beräknas med ledning af det sätt, hvarpå stationens gods- och persontrafik

fördelar sig på de båda banorna.

Sedan man sålunda funnit det driftsöfverskott, som skall anses hafva

uppkommit på hvardera banan, har man att därifrån afdraga ränta å gäld,

allt efter som den belastar den ena eller andra banan, samt, beträffande

den främmande banan, ersättning för nyttjandet af densamma.

Kammarrätten har anmärkt, att såsom villkor för afdrag för ränta vid

taxering af inkomst, som uppstått genom att järnvägsbolag trafikerat en främmande

bana, torde böra närmare angifvas, att skulden skall vara ådragen

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

just för trafiken a den främmande banan, såsom för anskaffande af rullande

materiel, hvilken eljest varit obehöflig, eller dylikt. Om man emellertid

erinrar sig, att det trafikerande bolaget under alla omständigheter har rätt

till afdrag för räntan å hela skulden, så torde man finna, att ett sådant

stadgande endast skulle kunna verka till eu förskjutning i fördelningen af

bolagets beskattningsbara inkomst till förmån för den främmande banan.

Då intet skäl härför finnes, har jag ansett lämpligare att, såsom de sakkunnige

föreslagit, vid beräkning af den beskattningsbara inkomsten af den

främmande banan afdrag medgifves för den ränta, »som kan anses belasta

driften a densamma». Denna formulering inrymmer möjlighet för taxeringsmännen

att efter bästa skön fördela bolagets skuld mellan de båda banorna.

Genom de sålunda gjorda beräkningarna är det trafikerande bolagets

beskattningsbara inkomst af hvardera banan bestämd. Denna beskattningsbara

inkomst bör, sedan tio procent af densamma tillgodoräknats de orter,

där bolaget har kontor, sedan fördelas till beskattning mellan vederbörande

banas samtliga stationer i förhållande till deras förut beräknade trafikvärden.

Härjämte bör tydligen ägaren af den främmande banan taxeras för

sin beskattningsbara inkomst af denna bana. Denna inkomst fördelas i vanlig

ordning till beskattning mellan vederbörande kontor och banans stationer.

Trafikerar järnvägsbolag utom egen järnväg flera främmande banor,

kan den nu angifna beräkningen genomföras på liknande sätt. Detta fall

vållar alltså inga särskilda svårigheter, och torde det sålunda vara tillräckligt,

att en enkel hänvisning gifves till de fullständiga reglerna för det

enklare fallet.

En beräkning enligt nu angifna grunder af det trafikerande bolagets beskattningsbara

inkomst för de olika banorna kan naturligtvis understundom

gifva det resultat, att förlust visar sig hafva uppstått på eu eller flera banor,

medan vinst uppstått på de öfriga. I sådant fall får förlusten icke vid bevillningstaxeringen

afdragas från vinsten. Det trafikerande bolaget blir emellertid

till följd däraf högre beskattadt, än det skulle blifvit, om hela dess järnvägsdrift

betraktats såsom en enhetlig rörelse. Häri ligger en afvikelse från

hvad nu torde vara brukligt, men denna afvikelse betingas af nödvändigheten

att vid taxeringen fästa sig vid resultatet af järnvägsdriften för hvarje

särskild bana för sig. För öfrigt torde den skärpning i beskattningen af

järnvägsbolag, som understundom kan komma att föranledas af de nu föreslagna

bestämmelserna, icke äga någon större praktisk betydelse, helst det

får antagas, att järnvägsbolag endast undantagsvis och för någon kortare

tid trafikerar främmande bana med förlust.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft. 21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kanaldrift.

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 47.

Jag öfvergår nu till frågan om kanalbolags taxering a olika orter.

Gällande bestämmelser hafva mestadels tolkats så, att kanalbolagen taxerats

å de orter, där de haft sina uppbördskontor. Bolagets beskattningsbara

inkomst har i enlighet härmed fördelats mellan dessa orter i förhållande

till den vid hvarje kontor influtna uppbörden. Detta beräkningssätt har

sin styrka i sin enkelhet. Kanalbolaget kan utan Svårighet uppgifva de

för fördelningen erforderliga data. Men i öfrigt är det synnerligen otillfredsställande.

Först och främst har mot denna fördelningsmetod med rätta anmärkts,

att då alla afgifter, som enligt reglemente och taxa böra erläggas för fart

genom kanalens olika distrikt, betalas på en gång vid första uppbördsstationen,

de olika uppbördsstationernas inkomster icke på något sätt utgöra

ett mått på omfattningen af den rörelse, som drifves i kanalens olika

distrikt. Det har därför yrkats, att fördelningen borde göras efter storleken

af den uppbörd, som enligt kanalens reglemente och taxa belöper å

hvarje kanalstation. Af den i ämnet gjorda utredningen framgår emellertid,

att en sådan fördelningsgrund icke kan tillämpas, enär kanalbolagens

räkenskaper icke utvisa, huru stor del åt uppbörden rätteligen är att hänföra

till de olika stationerna. Icke heller skulle genom en dylik fördelningsmetod

alla olägenheter blifva helt undanröjda.

Redan den principen, att hela den beskattningsbara inkomsten fördelas

till beskattning mellan de kommuner, där kanalens uppbördskontor äro

belägna, är i grunden ohållbar. Ty ett uppbördskontor vid en kanal har

ingalunda samma betydelse som t. ex. en järnvägsstation har för en järnväg.

Ett kanalbolag förlägger sina uppbördskontor, där det ur bekvämlighets-

och kontrollsynpunkt befinnes lämpligt; och man kan icke såsom

regel säga, att rörelsen på dessa platser bedrifves i någon större omfattning

eller med någon större intensitet än å andra delar af kanalen. Uppbördskontorens

förläggning är sålunda icke något för den egentliga kanaldriften

karaktäristiskt eller väsentligt kännemärke. Uppbördskontor en äro i regeln

också mycket få. Så t. ex. hade Göta kanal enligt årsberättelsen för år

1904 endast 8 uppbördsstationer, medan reglementet upptager icke mindre

än 43 ordinarie lastnings- och lossningsplatser och kanalen för afgifternas

beräkning är indelad i 16 distrikt. En dylik koncentration af uppbörden

till några få platser är naturligtvis förmånlig för kanalens administration,

men den kan på intet vis betraktas såsom ett uttryck för den verkliga

fördelningen af rörelsen och inkomsterna på kanalens olika delar.

Det kan under sådana förhållanden icke vara riktigt, att kommu
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

163

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 47.

nornas beskattningsrätt göres kolt ock hållet beroende af h vilka platser

kanalförvaltningen väljer såsom uppbörds,ställen. Med en sådan metod är

det nämligen fara värdt, att endast ett fåtal af de kommuner, genom hvilka

kanalen går, får rätt till beskattning af kanalinkomsten, medan billigt är,

att sådan rätt tillerkännes alla dessa kommuner. Ett kanalföretags uppgift

är nämligen att tillhandahålla en väg, och bör således kanalrörelsen anses

drifvas å hvarje ort, genom hvilken kanalen går fram.

Om denna princip godkännes, återstår endast frågan, huru kanalbolagets

beskattningsbara inkomst skall till beskattning fördelas mellan de

kommuner, som af kanalen beröras. Enklast skulle naturligtvis vara att

såsom fördelningsgrund välja kanalens längd inom hvarje särskild kommun.

.Dock synes eu viss hänsyn böra tagas till kanalens dyrbaraste delar, slussarna,

därigenom att man räknar hvarje sluss lika med eu viss längd vanlig

kanalsträcka. I enlighet härmed räknas i det föreliggande förslaget hvarje

sluss lika med eu kilometer kanalsträcka. Till grund för fördelningen af

kanalbolags beskattningsbara inkomst skall nämligen enligt förslaget för

hvarje kommun bestämmas ett fördelningstal, som är lika med kilometertalet

af kanalens längd inom kommunen, ökadt med antalet slussar inom kommunen.

Denna metod har den afsevärda fördelen, att fördelningsgrunden kan

fastslås för så lång tid, som kanalanläggningen förblifver i väsentligen

oförändradt skick. Uppenbarligen vinnes också med förslaget en synnerligen

likformig fördelning af beskattningsrätten mellan de kommuner, för

hvilka eu sådan rätt kan ifrågasättas; och näppeligen torde någon befogad

invändning mot rättvisan i denna fördelning kunna göras. Ej heller torde

en fördelning, som hvilar på så enkla och fasta grunder, komma att gifva

anledning till några tvister.

För genomförandet af den nya ordningen erfordras, att fördelningstalen

blifva fastställda i god tid före den 1 mars det år, förändringen

träder i kraft. Detta är tydligen en rent administrativ uppgift, som icke

har något med taxeringen att göra och som därför lämpligen bör öfverlämnas

åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande. Dessa myndigheter skulle

alltså hafva att fastställa fördelningstalen, sedan vederbörande kanalbolag

aflämnat nödiga uppgifter angående kanalens längd och antalet slussar inom

hvarje kommun. De en gång fastställda fördelningstalen skulle sedan allt

framgent lända till efterrättelse, intill dess förändring af kanalen kan föranleda

fastställandet af nya fördelningstal.

Äfven beträffande kanalbolag ansågo de sakkunnige skäligt att tillräkna

den kommun, där hufvudkontoret är beläget, någon andel i beskatt
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

ningsrätten. Kammarrätten tiar härvid anmärkt, att öfverhufvud hvarje ort,

där kanalbolag bär kontor, borde vara berättigad till beskattning af viss del

af inkomsten. Jag bär, liksom i frågan om beskattning af järnvägar, anslutit

mig till denna uppfattning. Men då sålunda kanalbolag skulle komma att

beskattas för inkomst äfven vid uppbördskontoren, bar jag ansett, att det

totalbelopp, som skulle tillräkna^ kontoren tillsammans, i fråga om kanalen

icke kunde sättas lägre än tjugo procent af den beskattningsbara inkomsten.

Detta belopp bör delas mellan hufvudkontoret och kanalens andra kontor,

efter som taxer ingsin armén finna skäligt. Därigenom blir det möjligt att

vid uppbördskontoren beskatta så stor del af inkomsten, som med hänsyn

till där utför dt kontorsarbete kan vara rimligt. Återstoden fördelas till

beskattning mellan de kommuner, som af kanalen beröras, i förhållande till

deras af Kungl. Maj:ts befallningshafvande enligt i det föregående angifna

grunder fastställda fördelningstal.

Med hänsyn till taxeringen af såväl järnvägs- som kanalbolag torde

några förtydligande bestämmelser behöfvas angående begränsningen af den

inkomst, som bör vara föremål för den i det föregående angifna fördelningen.

Till sådan inkomst bör tydligen icke hänföras inkomst af rörelse,

som drifves själfständigt utan att enligt sakens natur äga samband med

järnvägs- eller kanaldriften, ej heller inkomst af fastighet, för hvilken

bolaget erlägger fastighetsbevillning. Om t. ex. ett järnvägsbolag drifver

rederirörelse eller äger fastighet, som icke är att hänföra till sådan fastighet,

som omförmäles i bevillningsförordningens 4 § c), bör alltså inkomst häraf

fråndragas bolagets nettoinkomst enligt bokslutet, innan man verkställer

den uppdelning af inkomsten på olika kommuner efter fördelningstal, hvarom

i det föregående är taladt.

Elektrisk led- j skrifvelse af den 23 maj 1906 anhöll Riksdagen, det Kungl. Maj:t

vattenled- täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till införande i

ning. gällande bevillningsförordning af närmare bestämmelser rörande beskattningsort

för inkomst af elektriska ledningar och därmed sammanhängande

beskattningsföremål, som beröra flera kommuner.

Efter det tillfälle att yttra sig öfver denna framställning lämnats

vederbörande, som kunde vara af frågan intresserade, inkommo från fyra

aktiebolag, hvilka syssla med elektrisk kraftöfverföring, särskilda yttranden

i ämnet. De åsikter, som däri uttalades om huru inkomst af ifrågavarande

slag borde fördelas emellan de olika beskattningsorterna, voro emellertid af

mycket skiftande innehåll.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

KungI. Maj;tg Nåd. Proposition N;o 47.

Vid behandling af detta ärende har det visat sig, att samma beskattningsgrunder,

som borde tillämpas på företag, soin afser att med hjälp af

ledning tillhandahålla elektrisk energi, också i alla delar borde gälla för

beskattning af vattenledningsverk. Som beskattningen af denna senare

klass af företag föranledt åtskilliga tvister de intresserade kommunerna

emellan, bär jag ansett, att regler för den interkommunala fördelningen

borde gifvas, som omfattade båda de nu nämnda klasserna af företag.

Med afseende å det materiella innehållet i dessa regler hafva de sakkunnige

ansett den omständigheten, att vatten eller elektrisk energi tillhandahålles

genom ledningar, böra föranleda, att företaget taxerades för

rörelse, där vatten eller elektrisk energi förbrukades. Naturligtvis bör sådant

företag taxeras jämväl i de kommuner, där rörelse efter allmänna

grunder bör anses bedrifven, d. v. s. där vattenverk eller elektrisk

kraftstation ligga eller företaget har kontor. De sakkunnige hafva därför

föreslagit, att företagets beskattningsbara inkomst rimligen bör till lika

delar taxeras efter den ena och den andra af nu nämnda hufvudgrunder.

Hälften af den beskattningsbara inkomsten borde således taxeras i förbrukningsorten

eller, där förbrukning äger rum inom flera olika kommuner,

fördelas till beskattning dem emellan i förhållande till bruttoinkomsten

däraf inom hvarje särskild kommun. Häremot har kammarrätten erinrat,

att beskattning icke borde ske inom kommun, där förbrukningen till äfventyrs

vore mycket obetydlig. Kammarrätten önskar på denna grund, att

fördelning skall ske mellan kommuner, där förbrukning i af sevärd omfattning

skett. Ett sådant stadgande skulle uppenbarligen motiveras därmed

att en taxering af smärre inkomstbelopp skulle förorsaka såväl taxeringsmyndigheterna

som den skattskyldige alltför stort besvär i förhållande till

de fördelar, som därigenom kunde uppnås. I förevarande fall ligger dock

saken annorlunda. Det är väsentligen enklare att göra fördelningen, om

grunderna för fördelningen äro fullt bestämda. Det måste vara mycket

svårt för den skattskyldige att vid sin deklaration först frånskilja de kommuner,

där förbrukningen icke haft »afsevärd omfattning». Yisar det sig

sedan, att taxeringsmyndigheterna hafva en annan uppfattning om hvad

som skall anses såsom »afsevärd» förbrukning, måste hela fördelningen med

de måhända rätt vidlyftiga beräkningar, som denna föranleder, göras om.

Ur enkelhetens synpunkt har jag alltså ansett mig böra fasthålla därvid,

att beskattning skall ske inom hvarje kommun, där förbrukning ägt rum.

Beträffande fördelningen af den andra hälften af den beskattningsbara

inkomsten torde bestämda regler icke kunna fastslås, utan bör en sådan

s. 166 Kontrollera mot PDF

Beskattnings

ort i allmän

het vid

hecillningstaxeringen.

166 Kungl. Maj;in Nåd. Proposition N;o 47.

fördelning för hvarje särskildt fall kunna verkställas efter de allmänna

grunder, som tillämpas vid taxering af annan rörelse, som drifves å flera

orter.

Beträffande affattningen af 12 § bevillningsförordningen, hvilket lagrum

innehåller stadgandena om beskattningsort vid bevillningstaxeringen,

har kammarrätten med afseende å mom. b), som atser beskattningsort för

inkomst af bankrörelse samt järnvägs- och kanaldrift och enligt sin nuvarande

lydelse gäller för sådan inkomst endast, då den åtnjutes af bolag,

anmärkt, att föreskriften borde aftättas sålunda, att den afsåge ifrågavarande

rörelse äfven då den idkas af förening eller enskild. Tillika har

kammarrätten föreslagit, att uttrycklig bestämmelse, som nu saknas, borde

meddelas, hvarest bolag, som jämte järnvägsdrift eller annan verksamhet,

som omförmäles i mom. b), idkar annan rörelse, bör taxeras för inkomst

däraf, likasom hvarest bolag bör beskattas för inkomst af kapital. Jag

anser dessa erinringar befogade och har därför låtit omarbeta förslaget i

öfverensstämmelse med hvad kammarrätten därom hemställt.

Sedan i 12 § bevillningsförordningen under särskilda littera angifvits

de speciella bestämmelser angående beskattningsort, som ansetts erforderliga,

meddelas i paragrafens sista stycke enligt dess nuvarande lydelse generella

föreskrifter i ämnet. Dessa föreskrifter, hvilka på grund häraf förklaras

afse all annan bevillningspliktig inkomst än den, i afseende å orten för

hvars beskattande specialbestämmelser äro gifna, stadga såsom allmän

beskattningsort inkomsttagarens mantalsskrifning sort eller, om han icke är

inom riket mantalsskrifven, den ort, där han inom riket hufvudsakligen

vistas. Sistnämnda ort utgör således i afseende å inkomst, hvarom här

kan blifva fråga, beskattningsort först och främst för skattskyldige, som

icke biff vit, men bort blifva mantalsskrilna här i riket, — i praxis har

dock i flera fall sådan skattskyldig taxerats å den ort, där han bort mantalsskrifvas

— vidare för sådana utländska medborgare, livilka äro skatt*

skyldiga för inkomst, som, utifrån införd, här användes, samt slutligen för

främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande personer

jämte deras betjäning, som icke äro svenska medborgare och ej heller

underkastade mantalsskrifning härstädes.

Däremot saknas bestämmelse om beskattningsort för svensk undersåte,

som bosatt sig å utrikes ort och af sådan anledning icke blifvit eller bort

blifva här mantalsskrifven, men hvilken härifrån åtnjuter inkomst åt

kapital eller under form af enskild pension — författningen angifver

s. 167 Kontrollera mot PDF

167

Kung]. Maj;fn Nåd. Proposition N:o 47.

nämligen beskattningsort ondast i fall pension utgår från svenska statsverket

eller allmän inrättning och således är af allmän natur — lifränta

och dylikt.

Den lucka i lagstiftningen, hvarå jag nu fäst uppmärksamheten,

synes lämpligen böra suppleras genom ett tillägg, och då den inkomst,

hvarom här är fråga, är af beskaffenhet att enligt gällande regler böra

för hvarje skattskyldig äfven vid bevillningstaxeringen sammanföras till

beskattning å en ort, har i förslaget upptagits eu bestämmelse, enligt

hvilken inkomst i de förutsatta fallen skall taxeras å ort, hvarifrån inkomsten

hufvudsakligen åtnjutes.

Slutligen har i paragrafen med anslutning till de sakkunniges förslag

och med iakttagande af eu vid kammarrättens granskning framställd

erinran införts föreskrift om beskattningsort för afliden persons inkomst i

de fall, då frågan därom icke kan anses vara genom förut befintliga

stadganden reglerad.

Gällande kufvudbestämmelser om hvem skatteplikt bär i riket för»ubjekinkomst

af kapital och arbete åligger samt angående omfattningen af denna JkyWgliäm.

skatteplikt ur synpunkten af den skattskyldiges förhållanden i statsborgerligt

eller domieilafseende hafva i inkomstskatteförordningen och

bevillningsförordningen en olika affattning. Hvad sålunda till en början

angår svensk medborgares skatteplikt, är enligt bevillningsförordningen

afgörande för dennas omfattning, huruvida han är i riket bosatt eller icke,

medan enligt inkomstskatteförordningen skattepliktens större eller mindre

utsträckning för den svenske medborgaren beror däraf, huruvida han är

här i riket mantalsskrifven eller icke. För inkomstskattens vidkommande

äger härutöfver sistnämnda omständighet betydelse jämväl i andra afseenden,

nämligen hvad angår rätten till afdrag för skuldränta och förlust samt

den effektiva skatteplikten, sådan denna framgår af skatteskalan.

Medan nu enligt bevillningsförordningen svensk medborgare, som är i

riket bosatt, är skyldig att utgöra inkomstbevillning för all den inkomst,

han åtnjuter, vare sig här eller från utrikes ort, föreligger i enahanda

utsträckning skyldighet att erlägga inkomstskatt för här i riket mantalsskrifven

svensk medborgare. Å andra sidan är svensk medborgare, som

icke är i riket bosatt resp. mantalsskrifven, skattskyldig allenast i fråga

om sådan inkomst, som han härifrån åtnjuter.

ISTu förhåller sig väl så, att begreppen mantalsskrifven och bosatt i

regel täcka hvarandra, ity att enhvar, som är här i riket bosatt, äfven

s. 168 Kontrollera mot PDF

168 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47.

utlänning med undantag af den, som åtnjuter exterritorialitet, skall här

mantalsskrifvas. Men mantalsskrifningsbegreppet är så till vida vidsträcktare,

som äfven här faktiskt icke bosatta personer äro underkastade

mantalsskrifningsplikt. Mantalsskrifvas här skall nämligen en hvar svensk

undersåte, som icke öfvergifvit riket och bosatt sig å utrikes ort.

Det synes mig uppenbart, att de båda förordningarnas bestämmelser i

förevarande afseende böra bringas till öfverensstämmelse med hvarandra,

och därvid bör enligt min mening företräde gifvas åt inkomstskatteförordningens

föreskrift, hvilken hänför skatteplikten och dess omfattning

till mantalsskrifning. Såsom dåvarande chefen för finansdepartementet i

sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 11 januari 1902 vid anmälan af

förslaget till inkomstskatteförordning yttrade, lärer skäl icke finnas, hvarför

en i Sverige mantalsskrifven svensk medborgare, som några år af hälsoskäl

eller för idkande af studier vistas utomlands, skall i beskattningshänseende

behandlas olika mot andra svenska medborgare. I ännu högre grad gäller

detta om sådana personer, hvilka hafva aflönad anställning i rikets tjänst

å utrikes ort, helst dessa personer i det främmande landet åtnjuta

exterritorialitet. I anslutning härtill har i 9 § mom. a) och b) bevillningsförordningen

ordet bosatt utbytts mot ordet mantalsskrifven.

I fråga om en viss klass i utlandet bosatta men här mantalsskrifna

svenska medborgare äger emellertid ett särskildt förhållande rum, som torde

påkalla eu undantagslagstiftning, nämligen i fråga om innehafvare af

olönade konsulära befattningar i utlandet, hvilka, äfven om de i öfrig!

icke äga någon förbindelse med hemlandet, dock på grund af sin anställning

i rikets tjänst äro underkastade mantalsskrifningsplikt härstädes.

Verkan häraf blir med nu gällande lagstiftning en vidgad skattskyldighet

enligt inkomstskatteförordningen, ity att denna skattskyldighet, som därjämte

utkräfves under den progressiva beskattningens former, omfattar jämväl

all den inkomst, de förvärfva i eller åtnjuta från utlandet. Och genomfördes

utan vidare den af mig nyss föreslagna ändringen i 9 § bevillningsförordningen,

skulle samma verkan inträda med afseende på bevillningen.

Jag finner detta innefatta eu af förhållandena icke påkallad hårdhet

i beskattningen, som ingalunda är af mig åsyftad med berörda ändring

och som det vidkommande inkomstskatten synes mig angeläget att snarast

möjligt få undanröjd. Men det innebär icke endast eu obillighet emot

dem, utan tillika ur mera allmän synpunkt en olägenhet, hvars betydelse

icke får underskattas. Af skäl, som ligga i öppen dag, är det nämligen

särskildt för tillvaratagandet af statens kommersiella intressen gagneligt,

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 47.

om ifrågavarande beställningar kunna i största möjliga utsträckning anförtros

åt svenska köpmän med vidsträckta och lifliga affärsförbindelser inom konsulatets

verksamhetsområde samt därjämte i god ekonomisk ställning, men

lika naturligt är, att den stränga skatteplikten till hemlandet måste verka

afskräckande och alstra obenägenhet för uppdraget. Då detta uppdrag i

ekonomiskt afseende icke innebär eller för framtiden kommer att innebära

någon lockelse — utom kontorskostnadsersättning, som är från skatteplikt

frikallad, hafva de olönade konsulerna allenast att påräkna sportler enligt

expeditionstaxan, hvilken inkomst efter konsulatafgifternas bortfallande belöper

sig till eu obetydlighet — kan i själfva verket den svenske köpman,

som mottager detsamma, anses göra hemlandet eu tjänst, och det synes mig

ej vara med statens värdighet förenligt att i gengäld härför pålägga honom

en ökad skattetunga. Jämförelsen med andra i utlandet bosatta köpmän

af svensk nationalitet, hvilka hafva »öfvergifvit» riket och följaktligen,

såsom här ej mantalsskrifna, skatta allenast för härifrån åtnjuten inkomst,

bidrager också att göra de olönade konsulernas ställning i förevarande afseende

odiös.

Efter hvad jag erfarit, hafva väl hittills endast de personliga på mantalsskrifningen

beroende afgifterna påförts sådana olönade konsuler, som

härifrån icke åtnjuta inkomst — ett förhållande, som torde få tillskrifvas

den omständigheten, att ifrågavarande tjänsteinnehafvare icke afgifvit eller

anmanats afgifva själfdeklaration, hvadan kännedom saknats angående deras

inkomstförhållanden -— men tydligt är, att härutinnan när som helst en

ändring kan påkallas, därest någon åtgärd icke vidtages till förebyggande däraf.

Jag anser mig här böra omnämna, hurusom en framställning, i syfte

att få den anmärkta obilligheten i gällande lagstiftning om inkomstskatt

undanröjd, förelegat till finansdepartementets handläggning. I ämbetsskrifvelse

till hans excellens herr ministern för utrikes ärendena den 11 juni

1903 har nämligen de dåvarande förenade rikenas generalkonsul i Barcelona

Malte Améen, under åberopande af en skriftväxling i ämnet mellan honom

och innehafvaren af olönade vice konsulatet i Alicante och Valencia, framhållit

obilligheten i den nu bestående ordningen och den fara, densamma

innebure med hänsyn till de olönade konsulatbefattningarnas framtida besättande.

Sedan denna framställning öfverlämnats till finansdepartementet

för den vidare handläggning, hvartill densamma kunde befinnas gifva anledning,

. infordrades genom nådig remiss den 11 juli nyssnämnda år utlåtande

i ärendet från kammarrätten, som förklarade framställningen ej föranleda

annat yttrande från dess sida, än att vederbörande borde hänvisas

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Raft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

att, för den händelse de blefve här i riket mantalsskrifva eller här taxerades

till inkomstskatt eller dömdes till ansvar för underlåtenhet att afgifva själfdeklaration,

söka ändring i laga ordning.

Vid den därefter följande beredningen inom finansdepartementet har

det till en början varit ifrågasatt, att svensk undersåte, som vore i rikets

tjänst å utländsk ort anställd men ej åtnjöte lön af svenska staten, skulle

vara från mantalsskrifning befriad. Häraf hade blifvit en omedelbar följd

bland annat, att hans skattskyldighet här i riket kommit att afse allenast

härifrån åtnjuten inkomst.

Riktigare synes mig dock vara, att reformen i fråga begränsas till en

ändring i själfva skattelagen. Att man för att vinna själfva hufvudsyftet

skulle välja ett medel, som i sina verkningar når längre — befrielse från

mantalsskrifningsskyldighet medför nämligen äfven förmåner åt annan art,

såsom frihet från erläggande af mantalspenningar och sjukvårdsafgift samt

från de personliga afgifterna till prästerskapet — synes mig icke påkalladt.

I hvarje fall skulle vid eu ändring i afseende å mantalsskrifningspliktens

omfattning svårligen låta sig göra att likställa alla innehafvare åt

olönade konsulatbefattningar, då det ju alltid kan inträffa, att en del åt

dem såsom ägare af fast egendom eller delägare i inhemska företag alltjämt

hafva så starka förbindelser med hemlandet, att en ändring i deras

ställning i mantalsskrifningsafseende icke bör ifrågasättas. Men däraf

skulle å andra sidan blifva en följd, att den, som åtnjöte någon inkomst

från hemlandet af nyss antydd art samt på grund häraf ansåges fortfarande

böra här föras i mantal, jämväl blefve bibehållen vid skyldigheten

att här skatta äfven för sin inkomst i utlandet, hvilket jag finner obilligt.

I detta afseende hafva de sakkunnige föreslagit, att en bestämmelse

måtte införas i båda skatteförordningarna därom, att olönad svensk konsul

eller vice konsul skulle vara befriad från skattskyldighet för annan inkomst

än den han härifrån åtnjutit. Härvid har kammarrätten anmärkt, att stadgandet

borde förtydligas sålunda, att han befriades från skatt för annan

inkomst än den han på grund af tjänst eller eljes härifrån åtnjutit. Med

de inskjutna orden har kammarrätten uppenbarligen åsyftat, att konsul borde

skatta för inkomst, som han beredde sig genom expeditionslösen och dylikt,

och att sådan inkomst icke kunde anses såsom härifrån åtnjuten. Om det

också kunde anses principiellt riktigt, att konsul beskattades för dylik inkomst,

synas mig dock öfvervägande skäl tala för att sådan beskattning

icke varder honom ålagd. Enligt hvad för mig blifvit upplyst, lärer inkomst,

hvarom nu är fråga, uppgå till så obetydligt belopp, att beskatt
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

ningen däraf ur statsfinansiell synpunkt icke kar någon soin helst betydelse.

Å andra sidan skulle det, om inkomsten förklarades beskattningsbar,

kunna bända, att olönad konsul, hvilken icke afgifvit och ej varit

skyldig afgifva själfdeklaration, blefve taxerad för inkomst af ifrågavarande

slag, utan att inkomsten uppgått till beskattningsbart belopp, eller, om inkomsten

någon gång utgjort beskattningsbart belopp, taxerad till för högt

belopp, och i sådant fall blefve det i regel, på grund af hans bristande

kännedom om taxeringen och det långa afståndet från hans boningsort,

för honom omöjligt att inom laga tid öfverklaga taxeringen, utan ban

nödgades erlägga den påförda skatten. Det synes mig vara angeläget förekomma,

att sådant inträffar, särskildt som ifrågavarande konsuler, såsom

jag förut framhållit, genom att åtaga sig uppdraget måste anses göra hemlandet

en tjänst och då icke lämpligen böra utsättas för dylikt obehag.

Med hänsyn till den i senaste konsulatförordningen begagnade terminologien,

enligt hvilken med uttrycket konsul betecknas förevarande slags

tjänstemän af alla grader, således äfven generalkonsul och vice konsul,

torde äfven i beskattningsförordningarne böra användas endast uttrycket

konsul såsom afseende alla graderna.

Därför biträder jag på det sätt de sakkunniges förslag, att jag hemställer,

det i skatteförordningarnas bestämmelser om den subjektiva skattskyldigheten

måtte intagas föreskrift om att olönad svensk konsul skall

vara frikallad från bevillning och inkomstskatt för annan inkomst än den

han härifrån åtnjutit.

På grund af ämnenas nära sammanhang ber jag att få bär upptaga Diplomaters

frågan om befrielse för svenska diplomater i utlandet och aflönade konsuler

från skatt för någon del af de till dem under aflöningstitel utgående (Nyhet.

anslag.

I den af 1906 års Riksdag fastställda aflöningsstaten för Sveriges

diplomatiska och konsulära tjänstemän är aflöningen till de å utländsk ort

anställda tjänstemännen uppdelad i särskilda rubriker, nämligen lön, hyresbidrag

och ortstillägg. I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 30 april

1906 angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje hufvudtitel

för år 1907 anförde hans excellens herr ministern för utrikes ärendena,

att, utom en del af hyresbidraget, enligt hans mening äfven någon del af

ortstillägget borde vara skattefri, ehuru tiden icke medgåfve framläggande

för 1906 års Riksdag af förslag i detta hänseende. Denna mening kan

jag dock ej biträda. Till stöd därför har åberopats den omständigheten,

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

att ortstillägget närmast vore att anse såsom representationspenningar.

Häremot må emellertid erinras, att, såsom den kommitté, hvilken afgifvit

förslag till den nya aflöningsstaten, också framhållit, äfven åtskilliga ämbetsmän

i hemlandet få vidkännas representationskostnader, utan att det

ifrågasatts, att de därför skulle åtnjuta skattefrihet för någon del af sin

aflöning, och jag kan icke finna något skäl, hvarför diplomaterna och konsulerna

skulle i beskattningsafseende behandlas på annat sätt. Yid bedömandet

af denna fråga synes mig också behörig hänsyn böra tagas till det

förhållandet, att diplomater och konsuler äro befriade från kommunal skattskyldighet

för sina löneinkomster, hvilket ju innebär en afsevärd lindring

i deras skattebörda.

Däremot delar jag den uppfattningen, att en del af hyresbidraget bör

undantagas från beskattning. Detta omfattar nämligen för ett flertal af

ifrågavarande tjänstemän, enligt hvad som i staten uttryckligen angifves,

äfven anslag till kanslilokal. Det vore uppenbarligen obilligt, om vederbörande

skulle vara skyldiga betala skatt för anslaget i denna del. Då

båda skatteförordningarna redan nu medgifva, att vid taxering afdrages

hvad som anvisats till bestridande af kontorshyra, kan emellertid äfven de

diplomatiska och konsulära tjänstemännens rätt till befrielse från skatt för

anslaget till kanslilokal anses vara erkänd. Yid tillämpningen möter dock

svårighet därutinnan, att anslaget icke är till beloppet bestämdt utan,

såsom jag nämnt, ingår i en aflöningspost, som i öfrigt otvifvelaktigt är

att hänföra till beskattningsbar inkomst. Det har därför under utredningen

inom finansdepartementet varit ifrågasatt att genom specialbestämmelser

reglera denna fråga. Emellertid finner man, att förutnämnda kommitté

hemställt, att af hyresbidraget måtte, såvidt beskattningen angår, anslaget

till kanslilokal anses utgöra för ministrar eu sjättedel samt för chargés

d’affaires, generalkonsuler och konsuler en tredjedel, och då emot en sådan

uppdelning någon erinran icke synes vara att göra, lärer densamma böra

följas vid taxeringen. På grund häraf och då tillämpningen i detta afseende

tillkommer taxeringsmyndigheterna för en enda ort, nämligen S:t

Nikolai församling i Stockholm, hvarigenom konsekvens vid taxeringen är att

förvänta, torde något särskildt stadgande i detta ämne icke vara erforderligt.

Utlänningars Hvad härefter angår utländsk medborgares skatteplikt här i riket,

skatteplikt. me(i(ielas hufvudbestämmelserna därom i 9 § bevillningsförordningen och

12 § förordningen om inkomstskatt, och bestämmes dess omfattning af båda

förordningarna på ett fullkomligt likartad! sätt, med undantag däraf, att

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

den senare förordningen upptager såsom föremål för skattskyldighet jämväl

utdelning a aktier i inländska aktiebolag och å lotter i enskilda bankbolag.

Genom dessa bestämmelser förklaras nu utländsk undersåte, som är i

riket bosatt eller här uppehållit sig såsom resande vare sig fortfarande

under ett år eller under större delen af tre på hvarandra följande år eller

som här idkar näring eller härifrån uppbär lön eller pension, vara här

skattepliktig för den inkomst af kapital och arbete, som här förvärfvas

eller härifrån åtnjutes eller ock, utifrån införd, bär användes.

Af denna sammanställning följer bland annat, att utländsk undersåte,

som här icke är bosatt eller uppehållit sig såsom resande under den angifna

tidrymden, men hvilken här idkar näring eller härifrån uppbär lön

eller pension, skall anses pliktig att här utgöra inkomstbevillning och inkomstskatt

äfven för utifrån införd inkomst, som af honom under ett tillfälligt

uppehåll här i riket användes. En så vidsträckt skatteplikt, om

den nu ens är afsedd, synes alltför obillig för att kunna godkännas, på samma

gång föreskriftens värde praktiskt sedt måste skattas mycket lågt. Så väl

för lön- och pensionstagaren som för den, hvilken här drifver näring, tillgodoses

otvifvelaktigt i förevarande fall statens anspråk på skatt i tillräcklig

grad, därest hans skatteplikt begränsas till inkomst, som af honom här

förvärfvas eller härifrån åtnjutes.

I fråga vidare om den skattskyldighet, som för närvarande åligger

utländsk medborgare, hvilken bär uppehåller sig såsom resande, var sådan

utlänning ännu enligt 1876 års bevillningsförordning frikallad från skatteplikt

till svenska staten. Den nuvarande föreskriften tillkom i enlighet

med skattereglermgskommitténs förslag och motiverades af bevillningsutskottet

vid 1883 års Riksdag med hänvisningen till åtskilliga utländska

staters lagstiftning i motsvarande ämne. Äfven om det i och för sig ingalunda

kan anses obilligt, att en så pass långvarig vistelse, som gällande

lagstiftning förutsätter, grundlägger skattskyldighet i ett eller annat hänseende

i förhållande till det land, där vistelsen ägt rum, tillåter jag mig

dock anmärka, att bestämmelserna med sin nuvarande affattning vid en

tolkning efter ordalydelsen föra längre än rimligt är. Så skulle exempelvis

en utlänning, som för längre tid tillbaka uppehållit sig här fortfarande

under ett år eller under större delen af tre på hvarandra följande år, vara

underkastad skatteplikt för en inkomst, som han långt senare här förvärfrar

eller härifrån åtnjuter eller för hvad han under ett senare tillfälligt

besök här använder åt utifrån införd inkomst. Jag antager visserligen,

åttioen sådan tolkning knappast skulle kunna göra sig gällande, men

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 47.

jag kan i allt fall icke finna det riktigt, att en dylik bestämmelse kvarstår,

oafsedt att det måste förefalla högeligen tvifvelaktigt, huru skattskyldigheten

i dessa fall med vårt taxerings- och uppbördssätt skall kunna göras

effektiv. Förutsättningen för stadgandets tillämplighet bör således gifvetvis

vara, hvad väl äfven åsyftats, att den för skattskyldigheten grundläggande

vistelsen utan nämnvärdt afbrott efterföljes af ett fortsatt uppehåll

samt att skattskyldigheten begränsas till sådan inkomst, som därunder

här förvärfvats eller härifrån åtnjutits eller af den skattskyldige införts

utifrån för att här förbrukas. Att emellertid äfven med en sådan begränsning

bestämmelsernas värde, praktiskt taget, väsentligen kommer att bero

af vederbörande taxeringsnämndsordförandes och kronoombuds påpasslighet

att låta tillställa sådan skattskyldig anmaning att deklarera, behöfver icke

påpekas. Stadgandena i fråga hafva emellertid omarbetats i de syften, jag

anfört.

Deklarations- Enligt gällande inkomstskatteförordning åligger skyldighet att afgifva

Plikt självdeklaration dels vissa verk och bolag, dels annan skattskyldig, som

nästföregående år varit taxerad till bevillning eller inkomstskatt för minst

2.000 kronors inkomst eller nästföregående år åtnjutit minst 2,000 kronors

inkomst af beskaffenhet att böra taxeras till inkomstskatt, dels ock den,

som nästföregående år varit taxerad för eller åtnjutit inkomst till lägre

belopp än 2,000 kronor, såframt han taxerats för eller åtnjutit minst

1.000 kronors inkomst af fast egendom, ränta eller utdelning å aktier.

Det är gifvet, att taxeringsarbetet underlättas efter hand som deklara
tionstvånget

utsträckes, så att taxeringsmyndigheterna för sina åtgärder

erhålla underlag af allt flera skattskyldiges uppgifter angående deras inkomstförhållanden.

Yäl få beskattningsmyndigheterna redan nu upplysningar

angående ett stort antal mindre inkomsttagare, nämligen de, som äro

anställda i annans tjänst, genom de uppgifter, arbetsgivare äro skyldiga

aflämna. Men utom det att dessa uppgifter icke innehålla besked om annan

inkomst än sådan, som härflyter af tjänst, således icke om inkomst af fast

egendom, rörelse eller kapital, så hafva taxeringsmyndigheterna icke i aflämnade

uppgifter någon ledning vid taxeringen af de stora grupper skattskyldiga,

som icke hafva anställning i annans tjänst och hvilkas inkomst

af rörelse eller yrke taxerats till eller utgjort lägre belopp än 2,000 kronor.

Å andra sidan innebär det för ifrågavarande skattskyldige själfva en beaktansvärd

fördel att afgifva själfdeklaration, både på det sätt att de därigenom

få anledning att framställa yrkande om afdrag för dem tilläfventyrs

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

åliggande skuldränta, och sålunda att de komma i åtnjutande af den processuella

förmån, som ligger däri, att afgilVen själfdeklaration bör presumeras

vara riktig. Från båda synpunkterna sedt främjas således genom utsträckt

deklarationstvång eu behörig taxering.

Vid den obligatoriska själfdeklarationons införande i vår skattelagstiftning

var det också förutsatt, att skyldigheten därtill skulle utsträckas

efter hand som kännedomen om detta institut hunnit tränga igenom. Sedan

själfdeklarationsprincipen nu tillämpats under några år, torde också tiden vara

inne att under densamma införa flera skattskyldiga. Med hänsyn till vårt

tolks allmänna bildningsnivå lärer hinder däremot ej möta ur den synpunkten,

att själfva ifyllandet af deklarationsformuläret skulle innebära för

stora svårigheter. Fn utsträckning bör nu så mycket hellre ifrågasättas,

som deklarationen, efter genomförande af den föreslagna bestämmelsen att

taxeringen skall afse nästföregående års inkomst, alltid kommer att omedelbart

tjäna till ledning för taxeringen, hvilket icke nu är förhållandet, samt

genom en utsträckt deklarationsplikt den föreslagna omläggningen af taxeringsmyndigheterna

skulle underlättas.

De sakkunnige hafva därför föreslagit, att deklarationsplikt skulle

åligga en hvar enskild, som nästföregående år varit till inkomstskatt taxerad,

hvilket således skulle i regel fästa deklarationsskyldigheten vid minst 1,000

kronors taxerad inkomst. Om man på detta sätt nedflyttade gränsen, skulle

den nuvarande föreskriften, enligt hvilken deklarationstvång äfven hänföres

till viss taxering enligt bevillningsförordningen, kunna utan olägenhet upphöra.

Med borttagandet af den nu befintliga bestämmelse, genom hvilken

skyldigheten att deklarera gjorts beroende jämväl af åtnjuten inkomst, åsyftades,

att deklarationsplikten skulle komma att grundas å ett rent faktiskt

sakförhållande, nämligen huruvida vederbörande nästföregående år varit

taxerad eller icke, hvilket tvifvelsutan vore en stor fördel. För den samvetsgranne

deklaranten kan nämligen den nuvarande anordningen, hvilken

subsidiärt förutsätter ett slags förtaxering af honom själf, mången gång

medföra svårigheter och obehag. Så obestämdt som det inkomstbegrepp är,

hvarmed vår direkta skattelagstiftning ännu laborerar, är det förvisso ofta

icke någon lätt sak för deklaranten att veta, om hvad han förvärfvat t. ex.

genom fastighetsförsäljning bör räknas med, då det för honom gäller att

för sig själf afgöra, huruvida han är deklarationsskyldig eller icke. Svårigheter

kunna beredas jämväl af frågan om hvad han i hvarje särskild!

fall må äga att vid beräkningen afdraga.

\ id granskning af de sakkunniges förslag har kammarrätten väl lämnat

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Tidgad besvärsrätt.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

utan anmärkning bestämmelsen om utsträckning af deklarationstvånget i

fråga om beloppet, ehuru kammarrätten erinrar, att därigenom antalet afgifna

deklarationer kommer att högst väsentligt ökas, men däremot har

kammarrätten förordat bibehållandet af den anordningen, att deklarationsplikten

göres beroende jämväl af åtnjuten inkomst. Kammarrätten anför,

att eljes den, som ett år åtnjutit och fortfarande åtnjöte 1,000 kronors

inkomst eller däröfver men icke taxerats därför, skulle genom den honom

medgifna friheten från själfdeklaration kunna under en mer eller mindre

lång tid allt framgent undgå beskattning. Särskildt för taxering året efter

det, då skattskyldig börjat komma i åtnjutande af inkomst, vore det af

vikt att bibehålla den nu gällande principen. Ehuru, såsom jag redan

antydt, goda skäl enligt min mening tala för den af de sakkunnige intagna

ståndpunkten och ehuru jag förutsätter, att den af dem uteslutna bestämmelsen

skulle suppleras genom det ökade anmaningsförfarande, som bör förväntas

från taxeringsnämndernas ordförande, har jag dock med hänsyn till

de af kammarrätten framställda invändningarna funnit mig böra hemställa,

att med den i detta afseende föreslagna ändringen må få anstå, tills erfarenhet

vunnits om huru den nya taxeringsapparaten kommer att verka. Jag

har därför låtit omarbeta förevarande stadgande i enlighet med hvad kammarrätten

därom föreslagit.

Deklarationsförfarandet beröres i ytterligare flera hänseenden af det

föreliggande förslaget. I ett stycke sammanhänga ifrågasatta ändringar

med en föreslagen utvidgning af besvärsrätten i taxeringsmål, hvarom Kiksdagen

gjort framställning.

I den skrifvelse af den 19 maj 1905, hvarmed Kiksdagen för Ivungl.

Maj:t anmälde sitt beslut angående en inkomstskatt för år 1906, erinrade

Kiksdagen, hurusom gällande förordning om inkomstskatt i 34 § 3 mom.

föreskrefve, att, därest af skattskyldig lämnad taxeringsuppgift icke följdes

vid hans taxering, skälen härför borde tydligen angifvas af bevillningsberedning

genom anteckning å den skriftliga uppgiften och af annan taxeringsmyndighet

i dess protokoll, äfvensom att underrättelse därom skulle

med allmänna posten den skattskyldige kostnadsfritt, så fort ske kunde,

tillsändas. Enligt hvad inom Riksdagens bevillningsutskott meddelats, hade

emellertid inträflat, att vederbörande myndigheter underlåtit att tillsända

skattskyldig dylik underrättelse. Följden häraf hade blifvit den, att den

skattskyldige, först sedan han emottaga sin debetsedel och tiden för anhängiggörande

af talan mot vederbörande taxeringsmyndighets beslut gått till

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Nåd. Proposition No 47. 177

ända, erhållit kännedom därom, att den till ledning vid taxeringen lämnade

uppgiften icke följts vid taxeringen. Någon rättelse i den beslutade taxermgsåtgärden

kunde under sådana förhållanden icke stå att vinna, hvarigenom

en tilläfventyrs orättvis beskattning icke heller kunde undanröjas.

Det ville emellertid synas, som om i de fall, där en dylik försummelse

visats vara för handen, skattskyldig borde medgifvas rätt att, oaktadt den

eljes stadgade besvärstiden tilländalupit, ändock föra talan mot den ifrågavarande

taxeringsåtgärden.

I enlighet med bevillningsutskottets hemställan anhöll därför Kiksdagen,

att Kungl. Maj.t ville i sammanhang med utarbetande af förslag

till förändrade bestämmelser rörande inkomstskatten taga under öfvervägande,

i hvad mån stadgandet i 34 § 3 mom. inkomstskatteförord 11 ingen, att, då

af skattskyldig lämnad uppgift icke följes vid hans taxering, underrättelse

därom skall med allmänna posten den skattskyldige kostnadsfritt tillsändas,

kunde fullständigas därhän, att skattskyldigs rätt att föra talan mot beskattnmgsmyndighets

beslut utsträcktes i det fall, att sådan underrättelse

icke kommit skattskyldig tillhanda.

Den sålunda ifrågasatta utsträckningen — hvilken rätteligen äfven

ör medgifvas i det uti Riksdagens skrifvelse icke omnämnda fallet, att

underrättelse kommit skattskyldig till banda, men först efter utgången af

stadgad fatalietid för anförande af besvär hos pröfningsnämnden eller i

hvarje fall så sent, att han icke haft skäligt rådrum för besvärs afgifvande

n..^imer äfven vara af billighet påkallad. Såsom jag redan förut

anfört, bör i ett beskattningssystem med obligatorisk själfdeklaration den

skattskyldige i regel kunna förvänta, att af honom lämnad uppgift följes

vid taxeringen, och då därtill kommer, att skattelagstiftningen inrymmer

föreskrift, att afvikelse från deklarationen skall genom taxeringsmyndighetens

försorg delgifvas den skattskyldige, bör det icke skäligen läggas

honom till last, om han i saknad af sådan underrättelse tryggar sig vid

att taxeringen bestämts i enlighet med hvad han uppgift, och om han

således icke vidtager särskilda åtgärder för att erhålla kännedom om taxermgsresultatet

i syfte att i fall af behof anföra besvär inom därför utsatt

tid. Med afseende å den nuvarande ordningen må emellertid framhållas

hurusom anledningen därtill, att deklaration icke följes, mycket ofta just

ligger däri att deklaration och taxering afse olika år, så att en deklaration,

om än aldrig så riktig, mången gång icke kan följas vid taxeringen. Kommer

den af mig föreslagna reformen i fråga om beskattningsår till utförande

undanröjes denna anledning.

Bih. till RiJcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft.

23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47.

Den ifrågavarande extra besvärsrätten synes mig lämpligen böra anordnas

sålunda, att i de förutsatta fallen besvär öfver taxeringsnämnds

beslut må, utan hinder däraf att klagan icke förts bos pröfningsnämnden,

anföras direkt bos kammarrätten inom den ordinarie fatalietiden, det vill

säga före klockan tolf den sista belgfria dagen i december månad. Till

en sådan anordning gifver den med reformen angående beskattningsåret

sammanhängande ändrade uppbördstiden af sig själf uppslag. I fråga om

afvikelse, som gjorts af pröfningsnämnden, behöfver nämligen efter förändringens

genomförande icke någon extra besvärsrätt medgifvas. Da uppbörden

skall äga rum i november eller senast den 15 december samt debetsedlar

skola hållas de skattskyldige till banda minst tio dagar före uppbördsstämman,

erhålla sålunda de skattskyldige genom debetsedeln i tillräckligt god

tid före den nämnda fatalietidens utgång kännedom om den åsätta taxeringen

och den afvikelse från lämnad deklaration, som taxeringen kan innebära.

Det gäller följaktligen endast att tillförsäkra de skattskyldige extra besvärsrätt,

i det fall att taxeringsnämnden afvikit från deklarationen. Denna

rätt’ bör emellertid vara beroende af att taxeringsnämndens ordförande icke

behörigen fullgjort sin underrättelseplikt, hvarom full bevisning måste

förutsättas.

I sådant afseende hafva de sakkunnige föreslagit, å ena sidan att

underrättelsen skulle afsändas i rekommenderadt bref med allmänna posten,

för att sålunda det måtte lätt kunna styrkas, att afsändandet skett, samt

nöjaktig garanti vinnas om att underrättelsen komme vederbörande till

hända, och å den andra sidan att den extra besvärsrätten skulle äga rum

i det fall, att den skattskyldige icke erhållit underrättelsen minst en half

månad före utgången af besvärstiden till pröfningsnämnden, hvarom i fall

af tvist utredning skulle kunna erhållas genom medverkan af de postala

myndigheterna. Häremot har kammarrätten anmärkt, att den särskilda

besvärsrätten icke borde göras beroende af att den skattskyldige ej erhållit

underrättelsen. Kammarrätten anför i fråga härom, att bevisningen om

den uteblifna framkomsten i många fall skulle möta stora svårigheter.

Särskildt gällde detta, då underrättelse tillsändts stärbhus, bolag eller annan

juridisk person. Vidare kunde fråga uppstå, om i det fall, där skattskyldig

icke själf utkvitterat försändelsen från postverket, vederbörande kronoombud

skulle styrka, att behörig person gjort det å den skattskyldiges vägnar,

eller om detta utan vidare skulle presumeras och således besvärsrätten vara

afskuren, så snart någon för den skattskyldige mottagit försändelsen och

denne senare icke kunde styrka, att försändelsen ej kommit honom till

s. 179 Kontrollera mot PDF

179

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

banda. Med afseende härå föreslår kammarrätten, att såsom villkor för

rätt till besvärs anförande direkt hos kammarrätten måtte kräfvas allenast,

att underrättelse om afvikelse från skattskyldigs själfdeklaration icke blifvit

under i deklarationen uppgifven adress afsänd i rekommenderadt bref

minst en månad före utgången af besvärstiden till pröfningsnämnden.

I ett vid kammarrättens utlåtande fogadt skiljaktigt yttrande, om hvilket

tre af ämbetsverkets ledamöter förenat sig, framställes till denna frågas

lösning ett annat förslag, som jag ber att få med några ord omnämna. Jhäri

ifrågasättes, att en hvar, som lämnat uppgift om sin inkomst, utan att densamma

följts, och som icke enligt 24 § bevillningsförordningen förlorat

sin talan — d. v. s. inkommit med uppgiften för sent —, skulle äga att

anföra besvär direkt hos kammarrätten. Besvärsrätten skulle således icke

bindas vid försummad eller uteblifven underrättelse. Och vid sådant förhållande

kunde hela underrättelseförfarandet bortfalla. Det synes mig icke

kunna förnekas, att härigenom lämnats ett fyndigt och genom sin enkelhet

synnerligen tilltalande uppslag. Det skulle utesluta alla tvister, om delgifning

af afvikelse skett i behörig ordning. Och det skulle, säkerligen

till fromma för taxeringsarbetet i öfrigt, i icke ringa grad förminska taxeringsnämndsordförandenas

arbete. Emellertid finner man vid närmare granskning,

att metoden också har sina stora betänkligheter. Såsom i ett annat

särskildt yttrande af en ledamot i kammarrätten framhållits, skulle nämligen

en dylik anordning otvifvelaktigt leda därhän, att till skada för de

skattskyldige och ökning af de högre instansernas redan nu synnerligen

tunga arbetsbörda en mängd mål faktiskt skulle gå förbi pröfningsnämnden,

hvilken annars genom rätten att begagna sina ledamöters personkännedom

och med sina enklare former för arbetet kunnat lättare än de högre

instanserna förhjälpa de skattskyldige till sin rätt. Men därjämte skulle

anordningen innebära en olägenhet, som enligt min mening bör tillerkännas

en större betydelse än hänsynen till ökningen i ämbetsmyndigheternas arbetsbörda.

Den, som afgifvit deklaration, bör hafva rätt att, om taxeringen

icke bestämmes enligt hans uppgift, erhålla underrättelse icke blott om

afvikelsen utan äfven om shälen därför. Han bör erhålla sådan underrättelse

såväl med afseende därpå, att hans uppgift lämnats på heder och

samvete, som för att han må veta, huru han skall anlägga sin besvärstalan,

om han vill öfverklaga taxeringen. Och det är vidare icke likgiltigt

för honom, om han får ändring redan hos pröfningsnämnden eller om

det sker i högre instans, ty i senare fallet nödgas han vid den vanliga uppbördstiden

utbetala skatten för den tilläfventyrs för höga taxeringen och

s. 180 Kontrollera mot PDF

Själfdeklaration

enligt bevillningsförordning

en.

180 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

under en längre eller kortare tid ligga ute med penningar, som lian kanske

har svårt att undvara och som han därjämte, om han i högre instans får

taxeringen rättad, icke kan återfå utan besvär och ofta icke utan kostnader.

Då jag på grund häraf icke kan förorda sistnämnda anordning, har

jag vid öfvervägande af de sakkunniges och kammarrättens förslag i denna

fråga funnit mig böra ansluta mig till det senare. Det torde nämligen

vara påtagligt, att bevisningen om att den skattskyldige behörigen erhållit

underrättelse om afvikelse från deklarationen i talrika fall skulle erbjuda

stora svårigheter. Och det synes också vara för ändamålet tillräckligt, att

delgivning af sådan afvikelse anses verkställd redan därigenom att underrättelse

blifvit under i deklarationen uppgifven adress af sänd i rekommenderadt bref.

Med den fulländning, postförbindelserna numera äga, skulle härigenom vinnas

nöjaktig garanti för en praktiskt sedt effektiv delgifning. Af den skattskyldige

bör det fordras, att han anordnar sina postala förhållanden så, att bref,

som afsändas till honom i den ordning, jag förutsatt, verkligen komma

honom till hända äfven under tillfällig bortovaro. Därjämte skulle bevisningen

om delgifningens verkställande i detta fall ej erbjuda någon svårighet,

då den vore fullgjord genom företeende af det kvitto, som från postverket

utlämnats vid hrefvets afsändande. Om, såsom kammarrätten föreslagit,

tiden bestämmes till en månad före utgången af besvärstiden till pröfningsnämnden,

hinner säkerligen i alla orter inom landet den skattskyldige både

att erhålla brefvet och att därefter affatta och inkomma med eventuella besvär.

Uppenbarligen skall den skattskyldige, äfven om underrättelsen afsändts

senare eller om underrättelse icke alls afsändts men han ändock fått kännedom

om afvikelsen, i många fåll det oaktadt i sitt eget intresse icke underlåta

att hos pröfningsnämnden påkalla granskning af taxeringen, liksom

pröfningsnämnden hör vara befogad att till pröfning upptaga för sent inkomna

besvär af sådan skattskyldig, som på grund af försummad delgifning

af afvikelse äger föra talan direkt hos kammarrätten. Särskildt för

skattskyldige i Stockholm hör detta få betydelse, därför att debetsedlar här

utlämnas till de skattskyldige redan på grund af taxeringsnämndens uppskattning

och taxeringsresultatet således i allt fall kommer till de skattskyldiges

kännedom före pröfningsnämndens sammanträde.

På grund af beskattningsförordningarnas formella uppställning måste

ändringar i fråga om taxeringsprocessen inläggas i bevillningsförordningen.

Inkomstskatteförordningen innehåller nämligen i detta ämne endast en an
-

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

visning i 3 G § om att hvad bevillniugsförordningen stadgar angående besvär

öfver taxeringsmyndighets beslut rörande taxering i tillämpliga delar

gäller jämväl vid taxering enligt inkomstskatteförordningen. Den ifrågasatta

föreskriften om vidgad besvärsrätt måste således införas i bevillningstörordningen,

och vid sådant förhållande kommer denna besvärsrätt att afse

icke blott inkomstskattetaxeringen, såsom Riksdagens skrifvelse förutsätter,

utan också, hvilket uppenbarligen äfven eljes är önskligt, bevillningstaxeringen,

så vidt denna afviker från deklaration, som afgifvits på grund af

bevillningsförordningens stadganden. Man finner emellertid, att dessa stadganden

i sin nuvarande lydelse icke äro sådana, att eu vidgad besvärsrätt

i åsyftade fall kan vid dem bindas.

Enligt bevillningsförordningen åligger det verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller

står under offentlig kontroll, att till ledning vid taxeringen af dess inkomst

aflämna bestyrkt utdrag af verkets eller bolagets senast afslutade räkenskaper,

utvisande beloppet af hela den under räkenskapsåret uppkomna

vinsten, ränta å eget kapital inräknad, och skall vid detta utdrag fogas

bestyrkt afskrift eller tryckt exemplar af verkets eller bolagets revisionsberättelse

för senaste räkenskapsåret. Om verket eller bolaget idkar rörelse

på två eller flera orter, skall därjämte uppgifvas, huru enligt den skattskyldiges

åsikt det beskattningsbara inkomstbeloppet bör fördelas på en

hvar af de orter, där inkomsten bör beskattas. Idkar verket eller bolaget

sådan rörelse, angående hvilken den vid bevillningsförordningen fogade instruktionen

innehåller specialbestämmelser i fråga om inkomstens fördelning

emellan flera beskattningsorter, skall verket eller bolaget också tillhandahålla

det material, enligt hvilket fördelningen skall verkställas. Sålunda

är det redan nu föreskrifvet, att bankbolag skall aflämna utdrag af de särskilda

kontorens månadsrapporter, upptagande balansen å in- och utlåningsräkningarna

vid hvarje månads slut. Enligt det föreliggande förslaget

skulle, såsom jag redan utvecklat, särskilda bestämmelser meddelas angående

fördelning mellan flera beskattningsorter af inkomst, som härflyter af järnvägsdrift

eller af företag, som afser att med hjälp af ledning tillhandahålla

vatten eller elektrisk energi, för hvilket ändamål förslaget äfven upptager

föreskrift, att verk eller bolag, som drifver sådan rörelse, skall ingifva

upplysning om de förhållanden, hvilka skola vara bestämmande för fördelningen.

I öfrigt är någon obligatorisk själfdeklaration icke i bevillningsförordningen

genomförd. Andra skattskyldiga än verk eller bolag äro icke

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

pliktiga att utan anmaning aflänma uppgift till ledning för sin egen bevillningstaxering.

Däremot äro dessa andra skattskyldiga pliktiga att efter

anmaning lämna dylik uppgift, och uppgiftens innehåll är för detta fall

bestämd på samma sätt som för motsvarande uppgift enligt inkom stskatteförordningen,

nämligen sålunda att uppgiften skall innehålla besked om det

belopp, hvartill vederbörandes inkomst af kapital eller arbete det nästföreågende

året uppgått.

Om man nu inför rätt för den, med hvilken ej i vederbörlig ordning

delgifning skett om afvikelse vid taxeringen från lämnad uppgift, att å

extra ordinär väg öfverklaga taxeringen, måste därför förutsättas, att den

lämnade uppgiften varit sådan, att den kunnat omedelbart följas. Detta

får också anses vara förhållandet med den uppgift, som, efter hvad jag

nyss sagt, skall atlämnas efter anmaning. Denna uppgift bör nämligen

afse icke den behållning, som t. ex. vinst- och förlustkonto utvisar, utan

den beskattningsbara inkomsten, d. v. s. behållningen med behöriga tillägg

eller afdrag. Ått så är förhållandet, synes mig ligga i öppen dag, då

innehållet i denna uppgift beskrifves på samma sätt som innehållet i motsvarande

uppgift enligt inkomstskatteförordningen och sistnämnda uppgift

otvifvelaktigt skall angifva den beskattningsbara inkomsten. Då båda förordningarna

begagna samma uttryck, måste deras ifrågavarande bestämmelser

uppenbarligen också tolkas på samma sätt.

Annat är däremot förhållandet med den obligatoriska själfdeklaration,

som bevillningsförordningen föreskrifver, d. v. s. den, som skall afgifvas af

vissa verk och bolag. Denna deklaration, som endast skall omfatta utdrag

af vinst- och förlustkonto, åtföljdt af revisionsberättelse, behöfver nämligen

icke och kan i regel ej heller angifva den beskattningsbara inkomsten.

Det är endast i undantagsfall, som den behållna inkomsten enligt vinstock

förlustkonto stämmer med den beskattningsbara inkomsten. För den

sistnämndas beräknande innehåller bevillningsförordningen föreskrifter om

vissa tillägg, som skola göras, och afdrag, som äro medgifna, och efter

iakttagandet däraf uppkommer ett resultat, som oftast i hög grad afviker

från den behållning, bokslutet utvisar. Särskilt bör framhållas, hurusom

förordningens föreskrift om att vid taxering afdrag ej må ske för erlagda

utskylder, kvilka dock naturligtvis i regel afföras i räkenskapen, i de flesta

tall föranleder till sådan afvikelse. Vidare må erinras om att liknande

afvikelse uppstår till följd af stadgandena, att å ena sidan endast ränta å

lånt rörelsekapital, men ej ränta å s. k. anläggningskapital får afräknas vid

bevillningstaxeringen för inkomst af rörelse, under det räkenskapen upp*-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47. 183

tager all ränta å gäld, samt å andra sidan vid beräkningen af dylik inkomst

afdrag får ske för det genom fastigketsbevillningen beskattade hyresvärdet

å fastighet, som af ägaren begagnas för rörelsen, medan afdrag

därför oftast icke sker vid räkenskapsföringen. Ytterligare omfattar för

en fastighetsägare en ordnad bokföring äfven inkomst af den fasta egendomen,

men vid inkomsttaxeringen för bevillning skall denna inkomst icke

upptagas. Slutligen verka reglerna angående afdrag för värdeförminskning

å fäst egendom och inventarier mycket ofta till åstadkommande af olikhet

mellan den bokförda behållningen och den beskattningsbara inkomsten.

Det är på grund häraf uppenbart, att utdraget af vinst- och förlustkonto,

hvilket väl kan tjäna till ledning vid taxeringen, dock icke är i

författningen afsedt att omedelbart följas vid taxeringen och att detta icke

heller kan af den skattskyldige förväntas. Men vid sådant förhållande

kan det icke vara lämpligt, att om sådan »uppgift» behörigen rättas och

kompletteras för taxeringsändamål, t. ex. genom tilläggande af utskylder,

underrättelse därom skulle lämnas den skattskyldige, och allra minst att,

om dylik underrättelse ej vederbörligen delgifvits, den skattskyldige skulle

få i extra ordinär väg öfverklaga taxeringen. Hvad vidare angår verk

eller bolag, som drifver rörelse å två eller flera orter, skall det å hvarje

ort aflämna utom räkenskapshandlingar, hvarom jag förut talat, äfven uppgift

om huru enligt dess åsikt det beskattningsbara inkomstbeloppet bör

emellan de särskilda orterna vid taxeringen fördelas. Ehuru författningen

här nämner »det beskattningsbara inkomstbeloppet», kan stadgandet icke

fattas så, som den skattskyldige skulle vara pliktig att i uppgiften angifva

detta belopp. Om man nämligen sammanställer detta stadgande, hvilket

återfinnes i 17 § bevillningsförordningen, med hufvudföreskriften i 15 §,

finner man, att hans skyldighet i fråga om deklaration af inkomstbeloppet

inskränker sig till aflämnande af räkenskapshandlingarne. Han behöfver

enligt 17 § endast angifva den fördelningsgrund, han anser lämplig, och

har fullgjort sin skyldighet genom att förklara, att en viss kvotdel, t. ex.

hälften eller en tredjedel, bör taxeras på den ena eller andra orten. Men

om nu taxeringsmyndigheten å någon ort valt en annan fördelningsgrund

och tillika allenast till följd däraf att t. ex. utskylder tillagts beräknat

totalinkomsten till ett annat belopp än bokslutet innehåller, vore det också

tydligen orimligt, om försummad delgifning af ett sådant beslut skulle medföra

extra besvärsrätt.

Lösningen af denna fråga är emellertid lätt att finna. Den ligger

däri, att äfven med afseende på den obligatoriska själfdeklaration, som en
-

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 47.

ligt bevillningsförordningen åligger verk och bolag, föreskrifves, att den

likasom deklarationen efter anmaning enligt bevillningsförordningen och

all deklaration enligt inkomstskatteförordningen skall innehålla en uppgift

om det belopp, hvartill inkomsten af kapital och arbete nästföregående år,

d. v. s. den beskattningsbara inkomsten, såvidt den skattskyldige kunnat

efter bevillningsförordningens bestämmelser beräkna den, uppgått och att i

sammanhang därmed de räkenskapshandlingar, som nu enligt sistnämnda

förordning utgöra själfva deklarationen, reduceras till sitt naturliga ändamål,

att vara bilagor till deklarationen. Härigenom får man en verklig

inkomstdeklaration, som kan läggas till grund för taxeringen, och ernås en

sådan anordning, som kan förbindas med underrättelseplikt i fall af afvikelse

och med extra besvärsrätt, om underrättelse ej behörigen afsändts.

I fråga om formen för denna deklaration kunde man tänka sig, att

deklarationen skulle afgifvas på liknande formulär som det med afseende

å inkomstskatten fastställda. Detta innebure visserligen en enkel lösning,

så till vida att den skattskyldige endast hade att göra så många afskrifter

af sin uppgift för inkomstskatten som erfordrades för deklarationen å de

orter, där rörelsen idkades. En dylik anordning skulle äfven kunna ifrågasättas,

därför att deklarationen då komme att afgifvas under den försäkran

på heder och samvete, som inkomstskatteförordningen fordrar. Jag anser

emellertid icke en sådan utväg vara lämplig. Deklarationen enligt inkomstskatteförordningen

upptager nämligen inkomstarter, som icke hafva någon

betydelse för inkomsttaxeringen på grund af bevillningsförordningen, såsom

inkomst af fast egendom samt inkomst genom utdelning å aktier och banklotter.

Det skulle ej vara påkalladt att ålägga den skattskyldige att å alla

orter uppgifva dylik inkomst, som lagligen skall beskattas endast å en ort,

hvarjämte sekretessen skulle därigenom äfventyras. Och hvad försäkran

på heder och samvete beträffar, underskattar jag visserligen ej den inverkan,

densamma kan utöfva på deklarationens innehåll, men jag är ej heller

böjd att göra för stor skillnad mellan en sådan försäkran och en af den

skattskyldige utan densamma undertecknad uppgift. En annan möjlighet

vore att vid bevillningsförordningen foga ett särskildt formulär, som skulle

upptaga endast sådan inkomst, som bör taxeras till bevillning och eventuellt

fördelas emellan flera orter. Häraf kunde dock uppstå betänkliga

olägenheter. Det kunde säkerligen ej undvikas, att skattskyldig förväxlade

de båda formulären och således för inkomstskattedeklarationen begagnade

det i sådant afseende ofullständiga formuläret för bevillningstaxeringen.

Att trycka och tillhandahålla två slags formulär skulle för öfrigt förorsaka

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 47. 185

eu del utgifter äfvensom besvär för vederbörande, som skulle ombesörja

deras distribution.

Det är tvifvelsutan för ändamålet onödigt att föreskrifva någon viss

form för den ifrågavarande deklarationen. Den skulle endast behöfva innehålla

den fordrade inkomstuppgiften, behörigen undertecknad, men eljes

kunna iklädas den form, som den skattskyldige funne lämplig. Hela den

ändring, som erfordrades, vore alltså, att i 15 § bevillningsförordningen

skulle insättas ett stadgande, att verk eller bolag, som där omförmäles,

skulle skriftligen uppgifva beloppet af sin inkomst nästföregående år af

kapital och arbete. Vidkommande rörelse, som idkas å mera än en ort,

behöfdes icke någon ändring i författningen, ty om den skattskyldiges förslag

till fördelning af inkomsten mellan de olika orterna angåfve endast

vissa kvotdelar, så innebure detta dock, sammanställdt med hvad uppgiften

innehölle om den beskattningsbara totalinkomsten, äfven en uppgift

om det belopp, som enligt den skattskyldiges mening skulle tillkomma

hvarje ort. Säkerligen skulle i allt fall många verk och bolag, likasom

nu ofta skett, finna det enklast att endast låta afskrifva sin inkomstskattedcklaration

och inlämna ett exemplar däraf å hvarje ort.

Då deklaration enligt inkomstskatteförordningen är mera omfattande

än deklaration enligt bevillningsförordningen och densamma därjämte genom

det fastställda formulärets uppställning skall innehålla sådana upplysningar,

att den omedelbart kan läggas till grund äfven för bevillningstaxeringen,

skulle det innebära ett alldeles onödigt besvär, om verk och bolag, som

äro deklarationsskyldiga enligt båda förordningarna, behöfde för de olika

taxeringarna å eu och samma ort aflämna dubbla uppgifter. Det är allenast

af sådana verk och bolag, Indika skola taxeras å mera än en ort,

som man måste kräfva särskild! fullgörande af den i hvardera förordningen

bestämda uppgiftsskyldigheten. Därför innehåller också bevillningsförordningen

i sin nuvarande lydelse en bestämmelse, att genom aflämnande af

sådan uppgift till ledning för egen taxering, som omförmäles i inkomstskatteförordningen,

anses i bevillningsförordningen stadgad skyldighet att

afgifva dylik uppgift äfven vara fullgjord, utom hvad angår uppgift af

sådan uppgiftspliktig skattskyldig, som drifver rörelse eller yrke å mera

än en ort. Härigenom erhåller man väl af sådan skattskyldig behöriga

uppgifter å hvarje ort, äfven i det fall att inkomstskattetaxeringen skall

ske i en kommun, där verket eller bolaget icke är skattskyldigt till inkomstbevillning.

Men af stadgandets affattning blir det, något som näppeligen

varit åsyftadt, en följd, att ett verk eller bolag, som idkar rörelse

Bill. till Piksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Raft. 24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 47.

endast å en ort och således skall där taxeras till inkomstbevillning, men

hvars styrelse har sitt säte å en annan ort, hvarest inkomstskattetaxeringen

följaktligen skall äga rum, icke hehöfver aflämna någon uppgift i den ort,

där rörelsen idkas. Det är visserligen föreskrifvet, att bevillningsberedningsordföranden

i inkomstskatteorten skall ombestyra uppgiftens delgifvande

i erforderliga delar med vederbörande i den ort, där bevillningstaxeringen

skall ske. Om ordföranden då skall afskrifva hela uppgiften i nämnda

delar, d. v. s. med inbegripande af räkenskapsutdrag och revisionsberättelse,

medför detta för honom ett rätt betungande arbete, och om han inskränker

sig till allenast en kortfattad upplysning, erhåller taxeringsmyndigheten i

bevillningsorten ett otillräckligt underlag för sin taxeringsåtgärd, i allt fall

ett mindre tillfredsställande än om verket eller bolaget vore ålagdt att

själf afgifva uppgift äfven å denna ort. Då det icke synes böra möta

någon betänklighet att för detta fall ålägga verk och bolag att aflämna

uppgift å båda orterna, har jag låtit affatta ifrågavarande stadgande i 24

§ bevillningsförordningen sålunda, att befrielse från deklaration enligt bevillningsförordningen

medgifves endast i fråga om den ort, där uppgift

enligt inkomstskatteförordningen aflämnats. Härigenom bör dock icke föreskriften

i 38 § inkomstskatteförordningen om att vederbörande i inkomstskatteorten

skall, då uppgift å inkomst utvisar, att skattskyldig bör taxeras

till bevillning å annan ort, ombestyra uppgiftens behöriga delgifvande,

bortfalla. Sådan delgifning är nämligen af vikt med afseende å andra

skattskyldige än verk och bolag, och den har betydelse äfven i fråga om

verk och bolag både i kontrollsyfte och för det fall att uppgift i bevillningsorten

till äfventyrs icke aflämnats.

I denna ordning ber jag att få upptaga en hemställan, som kammarrätten

gjort i fråga om aflämnandet af uppgifter af sådan uppgiftspliktig

skattskyldig, som drifver rörelse å två eller flera orter. Kammarrätten

ifrågasätter nämligen, om icke den lättnaden borde beredas dylik skattskyldig,

att han finge fullgöra sin uppgiftsplikt genom att deklarera å ett

ställe, hvarvid deklarationerna, i hvad de afsåge inkomst af rörelsen, skulle

afgifvas i så många med ortbeteckning försedda exemplar, som motsvarade

antalet orter, där rörelsen drifves, och sedermera af den mottagande myndigheten

öfversändas till vederbörande myndigheter i de andra kommunerna.

Genom föreskrift om ett enda ställe för uppgifters aflämnande skulle ock,

säger kammarrätten, lättare kontroll vinnas öfver uppgiftsskyldighetens behöriga

fullgörande.

De i detta ämne redan befintliga föreskrifterna synas mig emellertid

s. 187 Kontrollera mot PDF

187

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

varu tillfredsställande. Bcvillningsförordningen innehåller nämligen i sin

21 §, att ifrågavarande uppgifter, upprättade särskilt för hvarje kommun

på landet och hvarje territoriell församling i stad, få aflämnas i Stockholm

till öfverståthållarämbetet och i öfriga orter till Ivungl. Maj.ts befallningshafvande

i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,

där taxeringen anses skola äga rum eller den skattskyldige är bosatt. Härigenom

iir den lättnad, kammarrätten anser vara önskvärd, redan beredd,

så till vida att vederbörande stabsmyndighet är pliktig att af den uppgiftsskyldige

emottaga uppgifterna för samtliga orter och sedan ombesörja

deras distribution. Kammarrättens syfte måste fördenskull antagas vara,

att äfven ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där den skattskyldige

är bosatt, skulle åläggas att emottaga samtliga uppgifterna och

verkställa deras öfversändande till de andra kommunerna. Jag kan för

min del icke finna detta vara erforderligt eller ens lämpligt. Då den uppgiftspliktige

har tillfälle att vända sig till en statsmyndighet i orten för

att få distributionen utförd, synes tillräcklig hänsyn till hans bekvämlighet

redan vara tagen. Att ålägga taxeringsnämndens ordförande detta bestyr

skulle endast onödigtvis öka arbetet för denne i allt fall svagt honorerade

funktionär. Och om ett otillräckligt antal med ortbeteckning icke försedda

deklarationer till honom insändes, hvarigenom den uppgiftsskyldige förlorade

sin besvärsrätt i fråga om taxeringen å den eller de orter, till hvilka uppgift

af sådan anledning icke kunde öfversändas, skulle taxeringsnämndens

ordförande komma i den egendomliga belägenheten att nödgas afgöra, å

hvilken eller hvilka orter denna påföljd skulle inträda. I denna del har

jag fördenskull lämnat de sakkunniges förslag utan ändring.

Jämte det jag föreslår en sålunda utvecklad obligatorisk själfdeklaration Räkenskapsi

och för bevillningstaxeringen, som jag nyss nämnt, biträder jag de sak- handliniJarkunniges

förslag, att verk och bolag måtte åläggas förete afskrift af hela

vinst- och förlustkontot —- ej allenast det utdrag därur, utvisande slutresultatet,

som nu är föreskrifvet — äfvensom afskrift af in- och utgående balansräkning.

Att äga tillgång till vinst- och förlustkontot skulle sätta taxeringsmyndigheterna

i tillfälle att säkrare bedöma den skattskyldiges inkomstförhållanden.

Men det är dock icke tillfyllest, då ju kändt är, hurusom

afskrifningar, verkande till minskning af vinsten, ofta ske å vederbörande

specialkonton och således icke komma till synes i det afslutande vinst- och

förlustkontot. För bedömandet af de gjorda afskrifningarnas storlek

s. 188 Kontrollera mot PDF

Revisionsbe
rättelse.

188 Kimgl. Maj.is Nåd. Proposition No 47.

kan balansräkningen erbjuda ledning och tjänar härigenom till kontroll af

vinst- och förlustkontots riktighet.

Sakkunnigförslaget upptager, i öfverensstämmelse med hvad kammarrätten

i sitt yttrande den 31 december 1904 förordat, en föreskrift, hvarigenom

skyldighet för verk eller bolag att afkunna revisionsberättelse uttryckligen

göres beroende däraf att sådan berättelse verkligen afgifvits.

Äfven jag anser en sådan anordning vara synnerligen önskvärd, att skyldigheten

att förete revisionsberättelse icke längre ingår såsom ett nödvändigt

led i deklarationspliktens fullgörande, utan får en fristående karaktär. De

nuvarande bestämmelserna i detta ämne, sammanställda med föreskrifterna

om påföljd för underlåtenhet med afseende å deklarationspliktens fullgörande,

innebära, att därest revisionsberättelse ej fogas vid deklaration och laga

ursäkt härför ej visas, deklarationsplikten icke anses behörigen fullgjord.

Bolaget äfventyrar vid sådant förhållande, om yrkande därom framställes,

att förklaras förlustigt rätten att klaga öfver taxeringen, en påföljd, som

kan blifva kännbar nog. I fråga om hvad med laga ursäkt skall förstås

är praxis ej fullt enig, men hittills torde såsom sådan icke hafva godkänts

ensamt åberopandet af den omständigheten, att revisionsberättelsen ej

blifvit färdig. I det fall att dröjsmålet beror af underlåtenhet från bolagets

sida att i tillräckligt god tid aflämna räkenskaperna till revision, kan väl

häremot ej vara så mycket att erinra, men orimlig blir påföljden, när

skulden ligger hos revisorerna. Ofta kan det för öfrigt vara svårt att afgöra,

hvar felet rätteligen bör anses ligga, och taxeringsproceduren lämpar

sig mindre väl för afgöranden af dylik art. Då deklarationsföreskrifterna

i det hela ej kunnat fullständigt anpassas efter civillagstiftningen i dessa

ämnen — enligt denna får ju anstå med hållande af ordinarie bolagsstämma

åtta månader efter räkenskapsårets slut och med afgifvande af

revisionsberättelse, därför stadgats en minimitid af tre veckor, ända till

åtta dagar före stämman —- synes lämpligt att på områden, där sådant

utan olägenhet kan ske, lätta förfarandet för deklaranten, och jag vågar

hålla före, att ett dylikt tillfälle erbjuder sig just vid ordnandet af nu

ifrågavarande detalj i deklarationsförfarandet. Att äga tillgång till revisionsberättelsen

kan icke i samma grad, som gäller i fråga om bokslutet, anses

nödvändigt för taxeringen, helst åt samma berättelse mången gång gifves

en tämligen knapphändig affattning, men den är obestridligen i allmänhet

till nytta och bör därför alltjämt hållas taxeringsmyndigheterna till hända.

Den naturliga förutsättningen för att sådant skall kunna ske, nämligen

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Ku/ngl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

<let faktiska förhållandet att revisionsberättelse blifvit afgifven, beror emellertid

ytterst af andra personers åtgöranden, och jämväl denna omständighet

synes mig påkalla en väsentligen annan anordning af förevarande detalj

i deklarationsförfarandet än den, lagstiftningen ansett sig böra föreskrifva

i fråga om de egentliga räkenskapshandlingarna, för hvilkas företeende inom

föreskrifven tid bolaget ensamt bör svara. Yäl bör det alltså åligga den

kategori af skattskyldiga, hvarom här är fråga, att inkomma med revisionsberättelse,

när sådan afgifvits, men föreskriften härom bör äga karaktären

allenast af en vanlig ordningsföreskrift. Uteblifver revisionsberättelsen och

anses nödigt äga tillgång till densamma, må den af taxeringsmyndigheterna

i vanlig ordning infordras. Först i den händelse att bolag, som fått emottaga

revisionsberättelse, ej ställer sig anmaningen till efterrättelse och sålunda

visar tredska, bör enligt min mening påföljden af talans förlust inträda.

Deklaration skall i hvarje fall afse inkomsten nästföregående år af

kapital och arbete. För det icke ovanliga fall att någon för sin affär antagit

ett räkenskapsår, som icke sammanfaller med kalenderåret, saknas

emellertid bestämmelse, hvilket räkenskapsår skall anses vara det nästföregående

i förhållande till taxeringsåret; och har, efter hvad erfarenheten

ådagalagt, saknaden af föreskrift härutinnan vållat icke ringa villrådighet.

Men ej nog härmed. För att deklaranten skall anses hafva behörigen fullgjort

sin deklarationsplikt, erfordras ju enligt sakens natur, att deklarationen

afser rätt år, eljes äfventyrar han att förklaras förlustig rätten att

fullfölja talan emot taxeringen. Yrkanden i sådan riktning hafva äfven

framställts, där någon befunnits hafva deklarerat för ett räkenskapsår, som

fäller för långt tillbaka i tiden för att kunna godkännas såsom det rätta

året. Numera torde i praxis tämligen allmänt anses, att deklarationen

skall afse det räkenskapsår, som närmast föregått taxeringsförrättningarna

det år, taxeringen sker. Och då enligt nuvarande bestämmelser den ordinarie

deklarationstiden utlöper och taxeringsarbetet sättes i gång vid april månads

början, godkännes, såvidt nu är i fråga, allenast en deklaration, som afser

ett räkenskapsår, utlöpande under tiden emellan den 31 mars det ena året

och den 31 mars det nästföljande året, då taxering sker och deklaration

afgifves, så att exempelvis ett bolag, hvars räkenskapsår börjar den 1

mars, för 1907 års taxering rätteligen har att deklarera resultatet af verksamheten

under räkenskapsåret den 1 mars 1906—den 28 februari 1907,

medan omvändt ett bolag, som gör bokslut senare på året än den 31 mars

Räken
skapsår.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

t. ex. den 1 juni, har att deklarera för räkenskapsåret den 1 juni 1905—

den 31 maj 1906.

I fråga härom har kammarrätten hemställt, att en bestämd föreskrift

måtte införas i båda skatteförordningarna om hvilket räkenskapsår som

afses och i sådant afsende, i enlighet med nämnda praxis samt till följd

af den förändrade tid för deklarations aflämnande, som förslaget innehåller,

förordat det räkenskapsår, som närmast gått till ända före den

1 mars under taxeringsåret. En ledamot uttalade emellertid såsom sin

mening, att uttrycket nästföregående år borde i det förutsatta fallet förklaras

afse det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 januari

det år, taxeringen verkställes. Det är tydligt, att genom en anordning i

enlighet med denna senare uppfattning ett väsentligen ökadt tidsutrymme

skulle tillförsäkras deklaranten att ordentligen fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Men å andra sidan skulle den också föranleda, att till grund för taxeringen

komme att i vissa fall läggas förhållandena under en tid, som vore alltför

aflägsen från taxeringsåret. Ett bolag, som valt ett räkenskapsår, hvilket

utlöper mellan den 1 januari och den 28 februari, skulle t. ex. år 1907

deklarera för ett räkenskapsår, som tilländagått så långt tillbaka i tiden

som före den 1 mars 1906, hvilket icke synes lämpligt. Genom den

rätt, som fortfarande skulle bibehållas för den, som är skyldig föra handelsböcker,

att efter allenast en enkel anmälan få anstånd med deklarationen

under två månader, torde också vederbörande erhålla nödigt rådrum för

räkenskapens afslutande och deklarationens afgifvande. Härtill kommer, att

det icke torde ofta förekomma, att räkenskapsår ställes på den tid i början

af året, som nu åsyftas, hvadan icke heller någon rubbning i den redan

vedertagna tillämpningen synes vara af behofvet påkallad. För min del

gifver jag därför företräde åt den af kammarrättens pluralitet omfattade

meningen och har i enlighet härmed låtit i förslagen insätta bestämmelser

i sådant syfte.

Tid för af- Enligt nu gällande föreskrifter skall deklaration i regel vara afgifven

l<UM&raUor/''före den 1 april. Såsom jag redan haft tillfälle att nämna, innebära förslagen,

att den tid, som är anvisad för deklarations upprättande och aflämnande,

skall förkortas med en månad eller till den 1 mars. I fall uppbörden

skall kunna verkställas under samma år, som taxeringen sker,

måste taxeringsarbetet påbörjas tidigare än hvad nu är fallet. Att under

de första åren, då inkomstskatteförordningen tillämpades, de skattskyldige

beredts en så lång tid som tre månader för afgifvandet af deklarationer,

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj ds Nåd. Fr oposition No 47.

liar utan tvifvel varit fullt befogadt, men att, sedan uppgiftsskyldigheten

under liera år tillämpats och allmänheten vunnit erfarenhet å detta

område, bibehålla den från början så rikligt tillmätta tiden för deklarationsskyldighetens

fullgörande, synes icke vara behöfligt. Utan någon

olägenhet torde man således kunna inskränka tiden till utgången af

februari månad. Under sådana förhållanden skulle taxeringsarbetet kunna

taga sin början redan med mars månads ingång. Däraf blir en följd, att

de handlingar, som af vederbörande myndigheter skola aflämnas till ordföranden

i den första taxeringsinstansen, också måste komma honom tillhanda

tidigare än nu. Men för taxeringsarbetets jämna gång är det också af vikt,

att deklarationerna inkomma i god tid. På grund häraf och då erfarenheten

visat, att många skattskyldiga utan trängande skäl begagnat sig af

den rätt, som nu utan inskränkning är de skattskyldige medgifven, att

efter anmälan åtnjuta anstånd med aflämnande af deklaration, är det nödigt

att begränsa denna rätt åt sådana skattskyldiga, hvilka kunna anses hafva

någon större svårighet att inom årets två första månader uppgifva sin

beskattningsbara inkomst under nästföregående år. För sådant ändamål

innehålla förslagen, att anstånd icke må medgifvas andra skattskyldiga än

dem, som äro skyldiga att föra handelsböcker. Då emellertid för inkomst,

som åtnjutes af vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, icke bolaget själf

utan delägarne äro skattskyldiga, under det att plikten att föra handelsböcker

åligger bolaget, bör, såsom kammarrätten erinrat, anstånd också kunna erhållas

af skattskyldig, som är delägare i dylikt bolag, äfven om han ej själf är

skyldig att föra handelsböcker. Den begränsning af tiden för deklarations

afgifvande, som sålunda föreslagits, blir så mycket mera nödvändig, som

det är synnerligen angeläget, att den första taxeringsinstansen hinner

handlägga taxeringen af så många skattskyldiga som möjligt. Eljes skulle

pröfningsnämnden, hvilkens arbetsbörda efter omorganisationen af taxeringsmyndigheterna

i allt fall kommer att betydligt ökas, i många fall behöfva

taxera i första hand, något som på grund af sakens natur bör inskränkas

till det minsta möjliga.

I båda skatteförordningarna saknas för närvarande föreskrift om hvem

uppgiftsskyldighet för oskiftadt stärbhus åligger. Denna brist har i för- stårbhus.

slagen supplerats genom en från 11 kapitlet rättegångsbalken hämtad föreskrift,

enligt hvilken den, som i boet sitter, ehvad han är delägare eller syssloman,

har att fullgöra denna skyldighet. I sammanhang härmed har 19 §

bevillningsförordningen underkastats en jämkning i redaktionen.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Underrättels<^förfärandet.

Förvarande

eif deklaration.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

En sammanställning af föreskrifterna i 34 § 3 mom. och 38 § d)

inkomstskatteförordningen gifver vid handen, att ordförande i den första

taxeringsinstansen är pliktig att i underrättelsen till skattskyldig, hvilken»

uppgift icke blifvit följd, meddela äfven skälen till afvikelsen, ehuru detta

icke otvetydigt framgår af själfva hufvudstadgandet. Beträffande underrättelse

af enahanda slag, som skall från pröfningsnämnden meddelas, saknas

däremot uttrycklig föreskrift härutinnan. Det heter nämligen endast,

att skälen skola tydligen angifvas i protokollet, och har med anledning

häraf i praxis ansetts tillfylles att inskränka innehållet i underrättelsen till ett

naket meddelande därom att uppgiften icke blifvit följd. Denna ofullständighet

har i förslagen supplerats.

Yidare hafva på vederbörliga ställen i bevillningsförordningen inrymts

uttrycklig bestämmelse om skyldighet att, där deklaration icke följts, om

skälen härtill underrätta den skattskyldige. En dylik anordning har själfständig

betydelse med afseende å bevillningstaxeringen i fråga om verks

eller bolags taxering å annan ort än den, där styrelsen har sitt säte. Inkomstskatteförordningens

föreskrifter kunna icke utan vidare antagas gälla härutinnan,

enär skyldigheten för ordförande i den första taxeringsinstansen

att verkställa erforderligt meddelande uttryckligen säges vara. ett särskild!

enligt inkomstskatteförordningen honom åliggande bestyr. Med afseende

härå och på de skäl, jag andragit i fråga om den extra ordinära besvärsrätten,

är det nödvändigt att i bevillningsförordningen införa stadgande om

underrättelseplikt i här åsyftade fall.

Den vikt, som det enligt min mening ligger uppå att den skattskyldige

erhåller underrättelse om skälen för afvikelse från deklaration, utesluter

begagnandet af den utväg, som kammarrätten anvisat, eller att å

ort, såsom i Stockholm, där debetsedlar utfärdas redan efter det taxeringsnämndens

arbeten af slutats och före det pröfningsnämnden sammanträder,

underrättelse finge anses meddelad genom debetsedelns öfversändande. Å

debetsedeln skulle svårligen skälen kunna angifvas, hvartill kommer, att

taxeringsnämndens ordförande, hvilken underrättelseplikten i detta fall bör

åligga, icke har någon befattning med debetsedlarne.

Med stöd af bestämmelsen att ingifna deklarationer skola efter taxeringsårets

utgång i försegladt konvolut öfverlämnas till förvar hos vederbörande

kronofogde eller magistrat för att efter fem år förstöras, pläga,

efter hvad som blifvit upplyst, några Kungl. Maj:ts befallningshafvande

icke låta deklarationerna åtfölja handlingarna i mål, hvari besvär till kam
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

193

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

marrätten fullföljts. Då det emellertid i regel Ur af nöden att äga tillgång

till deklarationen vid besvärens pröfning, får densamma med anledning

häraf i ett icke ringa antal fall särskilt infordras. Häraf vållas tidsutdräkt,

och målens afgörande fördröjes. Till förekommande af dessa olägenheter

har i de nu utarbetade förslagen giltigheten af nämnda bestämmelse

uttryckligen begränsats till sådana fall, där besvär ej fullföljas.

Föreskriften att deklarationerna skola förvaras hos vederbörande kronofogde

eller magistrat har, hvad kronofogden beträffar, haft sin naturliga

förklaring däri, att han på grund af sin tjänst varit kronoombud hos taxeringsnämnden.

Om han nu icke vidare tages i anspråk för sådant ändamål,

torde jämväl hans befattning med deklarationernas förvarande böra

upphöra. Och då desamma endast i sällsynta undantagsfall äro erforderliga

vid taxering ett följande år, lära de, äfven hvad stad angår, utan olägenhet

kunna för framtiden förvaras hos Kung!. Maj:ts befallningshafvande, som

på rekvisition af vederbörande skulle äga att tillhandahålla från tidigare år

förvarade uppgifter.

I anslutning till hvad kammarrätten i sitt utlåtande den 31 decemberKlagan öfver

1904 förordat, upptager förslaget till bevillningsförordning föreskrift, hvar-o6eÄ^^te*“

igenom proceduren för den skattskyldige vid klagan däröfver att han obehörigen

taxerats för samma inkomst å mera än en ort underlättas sålunda

att, då taxering skett inom olika län, skattskyldig lämnas fritt att ingifva

sina besvär till hvilken af Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshafvande

han finner för sig bekvämast. Man kan nämligen icke begära af skattskyldig,

att han i hvarje fall skall med säkerhet kunna afgöra, hvar den

obehörig a taxeringen ägt rum, helst denna fråga stundom kan vara tämligen

vansklig att afgöra.

Af samma skäl bör äfven den medgifna klagofristen få räknas från

det bevillning på grund af någondera taxeringen honom affordrats. Det

har nämligen inträffat, att skattskyldig godvilligt likviderat den debetsedel,

som grundas på den obehöriga taxeringen i tro att denna vore den rätta

eller i saknad af vetskap om att han för samma inkomst taxerats jämväl

å annan ort, hvilken befinnes hafva varit rätta beskattningsorten. Det

kan alltför väl hända, att, innan debetsedeln på grund af denna senare taxering

presenteras honom till likvid, ett år gått till ända, räknadt från dagen för

den förra skattelikviden, och skattskyldig skulle således i detta fall hafva försuttit

klagotiden, därest man fasthölle, att tiden ovillkorligen skulle räknas

från det bevillning på grund af den obehöriga taxeringen affordrats honom.

Bill. till Riksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft. 25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

Den mildring i förfarandet, som med anledning häraf föreslagits, torde

för öfrigt, åtminstone hvad angår fatalietidens beräknande, öfverensstämma

med den praxis, som i senare tid följts.

Då det synts vara angeläget, att jämväl, där obehörig fastighetstaxering

ägt rum, rätt att klaga inom natt och år uttryckligen fastslås — eu

dylik rätt torde i praxis redan vara medgifven — har bestämmelse i sådant

syfte fått i förslaget inflyta. Ilar misskrifning eller annan sådan felaktighet

vid taxeringsförfarandet förelupit och föreligger således ej någon verklig

taxering, hör däremot i öfverensstämmelse med hvad för närvarande får

anses gälla rättelse när som helst kunna vinnas.

Akttiebolags Med afseende därpå att delägare i inländskt aktiebolag eller enskildt

och bankbo- bankbolag är pliktig erlägga inkomstskatt för utdelningen från bolaget,

för utöfning1 uedgifver inkomstskatteförordningen afdrag vid bolagets egen taxering för den

verkställda utdelningen. Härvid är till följd af den större grad af skatteförmåga,

som aktiebolags inkomst, då den öfverstiger ett visst förhållande

till det inbetalade aktie- eller lottkapitalet, måste anses äga, fogad den

inskränkningen, att afdraget för utdelning icke må öfverskjuta sex procent

af det inbetalade kapitalet, äfven om utdelningen uppgått till högre belopp.

Förordningen utsäger dock icke hvit ket års utdelning det är som får afdragas,

om det är den utdelning, som under löpande året verkställes för

nästföregående år, eller den, som bestämts nästföregående år för ett tidigare

år. I praxis löstes denna fråga i början af inkomstskatteförordningens tillämpning,

så vidt till min kännedom kommit, undantagslöst sålunda, att afdrag

medgafs för utdelningen för det nästföregående året. Emellertid har undersenaste

tid i några fall äfven gjort sig gällande den andra uppfattningen eller

att afdrag skall göras för den utdelning, som under nästföregående år

bestämts. I syfte att på detta område genomföra en konsekvent tillämpning

hafva de sakkunnige i sitt förslag till inkomstskatteförordning i dess 9 §

infört en föreskrift, enligt hvilken afdraget uttryckligen hänför sig till den

för nästföregående året bestämda utdelningen, d. v. s. den utdelning, som

under löpande året bestämmes att utgå för nästföregående året, och de

hafva därtill lagt den begränsningen, att afdrag skulle få ske endast för

utdelning, som göres af nästföregående års vinst, men icke för utdelningen,

i den mån därtill användas från tidigare år besparade vinstmedel.

Förslaget i sistnämnda del har kammarrätten afstyrkt. Kammarrätten

anser det obilligt att vägra bolaget afdrag för utdelning, som sker af dess

under längre tid tillbaka intjänta inkomster, särskildt vid det förhållandet

opaginerad Kontrollera mot PDF

V.)b

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

att dessa beskattats hos bolaget, när de förvärfvades. En dylik begränsning

skulle i (ifrigt i sin män drifva vederbörande bolag till att hellre genast

utdela iin bespara årsvinsten, hvilken påföljd ur liera synpunkter kunde

vara mindre fördelaktig. Denna kammarrättens mening finner jag mig

kunna biträda och har därför låtit ur förslaget utgå de ord, emot livilka

kammarrättens ifrågavarande erinran är riktad.

Men kammarrättens majoritet har tillika afstyrkt de sakkunniges förevarande

förslag i öfrigt och således hemställt, att det afdrag, som vid

bolagets taxering får ske för utdelning till delägarne, förklaras skola afse

den utdelning, som verkställts det nästföregående året. Till denna uppfattning

kan jag däremot icke ansluta mig. Såsom i en reservation vid

kammarrättens utlåtande framhålles, måste det nämligen ligga i sakens

natur, att den utdelning, hvilken vid tillämpning af ifrågavarande stadgande

får afdragas, skall afse samma års inkomst, som taxeringm gäller,

och icke ett annat års. Taxeringen och afdraget böra hänföra sig till ett

och samma års inkomst, då ju i regel utdelningen göres beroende af och

bestämmes på grund af resultatet af det års rörelse, för hvilket utdelningen

sker, medan utfallet af ett föregående års rörelse härvid saknar direkt

betydelse. Till stöd för den mening, som gjort sig gällande inom kammarrätten,

har ej heller kunnat anföras, att den är den logiskt riktiga, utan

kammarrätten har allenast åberopat, att praktiska skäl tala för den sålunda

förordade anordningen. Härmed åsyftar kammarrätten, att för många

bolag utdelningen för nästföregående år icke skulle vara vid tiden för

taxeringsnämndens sammanträde till beloppet bestämd, hvadan taxeringsnämnden

i flera fall skulle sakna kännedom om hvilket belopp som finge

afdragas. Detta torde visserligen vara riktigt, ehuruväl de allra flesta

bolag lära hafva hållit sina ordinarie bolagsstämmor hvarje år före den 15

maj (i Stockholm före den 15 juni). Emellertid måste det för beskattningens

ändamålsenliga ordnande kräfvas, att bolagen så vidt möjligt påskynda

räkenskapsafslutningen, revisionen och hållandet af bolagsstämma

så, att vederbörliga uppgifter kunna ingifvas till taxeringsmyndigheterna

inom därför förutsatt tid. Men om det i några fall skulle möta oöfverstigliga

hinder att hålla bolagsstämma före den tid, då taxeringsnämndens

arbete skall vara afslutadt, kan bolaget hos pröfningsnämnden påkalla

ifrågavarande afdrag, likasom, för den händelse beslut om utdelning icke

skulle kunna fattas förrän efter pröfningsnämndens sammanträde, bolaget

kan genom att reservationsvis anföra besvär hos pröfningsnämnden hålla

sin rätt öppen att hos kammarrätten framställa yrkande om afdrag för ut
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

A fdrag för

förlust.

196 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

delningen. Visserligen kan detta sägas medföra någon olägenhet för bolaget.

Under nuvarande förhållanden hafva dock icke några större praktiska

svårigheter vppat sig af denna anordning, och äfven om dessa skulle i

någon mån ökas, därigenom att taxeringen skall ske tidigare än för närvarande,

synes mig någon afgörande vikt icke böra tillmätas desamma,

helst det i de allra flesta fall torde stå i vederbörande bolags makt att

förekomma dem genom att, såsom jag nyss nämnde, påskynda bolagsstämmas

hållande. Ingen kan vara mera än jag böjd för att tillerkänna de praktiska

skälen den största betydelse, men jag kan dock icke, för att befrämja

hvad som förmenas vara mest praktiskt, tillstyrka en anordning, som, utom

det att den ej är principiellt riktig, i vissa fall kan medföra betänklig

orättvisa vid taxeringen just af de skattskyldige, hvilkas intresse den skulle

tjäna. Ty det ligger i öppen dag, att den metod, för hvilken kammarrätten

uttalat sig, kan, om resultatet af bolagets verksamhet växlar under

olika år, förminska eller rent af omintetgöra bolagets rätt till afdrag för

verkställd utdelning. Om t. ex. ett bolags rörelse år 1907 icke lämnar

behållen afkastning och utdelning till delägarne således ej äger rum år

1908, men rörelsen år 1908 går med vinst, så att utdelning sker år 1909,

skulle enligt kammarrättens mening bolaget icke vid 1909 års taxering af

1908 års inkomst få göra afdrag för någon utdelning, utan afdrag för den

år 1909 verkställda utdelningen skulle ske först vid eventuell taxering år

1910 af 1909 års inkomst. Men om rörelsen år 1909 går med förlust,

så att år 1910 någon taxering icke kan äga rum, så kommer bolaget ej

i åtnjutande af afdrag för berörda utdelning, ty då finnes ingen inkomst,

hvarifrån afdrag kan ske. Tänker man sig, att ett bolags rörelse hvart

annat år går utan vinst och hvart annat år lämnar vinst, hvaraf utdelning

verkställes, skulle bolaget öfver hufvud aldrig få tillgodonjuta afdrag för

utdelningen. I allmänhet taget medför denna metod, att hvarje gång ett

bolags rörelse under ett år icke lämnat beskattningsbar inkomst — och

sådant kan ju hända de flesta bolag — bolaget också går miste om rätten

att vid taxeringen åtnjuta afdrag för den utdelning, som nästföregående år

verkställts till delägarne. Sammanställer man åter, såsom det gjorts af de

sakkunnige, hvilkas förslag jag således biträder, afdragsrätten med den inkomst,

som taxeringen afser och hvaraf i regel utdelningen sker, erhåller

bolaget under alla förhållanden det afdrag, som lagstiftningen åsyftat.

Då bestämmelsen i 8 § 2 mom. andra stycket inkomstskatteförordningen

angående beräkning af sådan förlust å rörelse eller yrke, som får

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N;o 47.

vid inkomstskattetaxeringen afdragas under rubriken generella afdrag, enligt

hvad erfarenheten visat ofta blifvit missförstådd därutinnan, att i sådant

afdrag inberäknats äfven hyresvärdet å fast egendom, som begagnas

i rörelsen eller yrket, har det ansetts nödigt att tydligare inskärpa den

regel, nämnda stadgande innehåller, och har därför mom. 3:o i de särskilda

anvisningarna för ledning vid inkomstskattetaxeringen i sådant syfte

erhållit en mera utförd affattning än hvad nu är förhållandet.

I den vid bevillningsförordningen fogade instruktionen för taxerings-Ingf^ff^en

myndigheterna kvarstå ännu från äldre tider åtskilliga bestämmelser, hvilka ringsmyndigmed

afseende å den numera införda själfdeklarationen dels äro obehöfliga laterna.

dels icke böra tillämpas samt i allt fall genom de ändrade tidsförhållandena

måste anses hafva fått en skäligen naiv anstrykning. Det har också vid

föregående utredningar i syfte att omarbeta bevillningsförordningen ifrågasatts

att borttaga dessa bestämmelser. Ehuru det vid denna revision af

den direkta skattelagstiftningen, såsom jag ännu en gång ber att få framhålla,

i allmänhet icke åsyftats att vidtaga allenast formella förändringar,

äfven om de eljes kunde anses önskvärda, hafva dock i det nu upprättade

förslaget till bevillningsförordning de föråldrade stadgandena i instruktionen

funnits böra bortfalla. På denna grund hafva 3—7 och 12—14 §§

i den nuvarande instruktionen fått i förslaget utgå.

Utom i de hänseenden; jag redan berört, innehålla förslagen några

smärre ändringar eller förtydliganden i författningsbestämmelserna jämte

tillhörande taxeringslängder och deklarationsformulär, hvilka icke torde erfordra

närmare motivering. Det återstår mig endast att med några ord

omnämna en del föreslagna stadganden rörande taxering sförfarandet.

Då debiteringen i Stockholm är anordnad på annat sätt än i riket

(ifrigt, måste tiderna för taxerings- och pröfningsnämndernas arbeten därstädes

också bestämmas annorlunda, likasom på grund af taxeringsarbetets

större omfattning längre tid måste däråt tillmätas. Med afseende härå och

då debetsedlar i hufvudstaden utskrifvas och utlämnas före pröfningsnämndens

sammanträde, samt uppbörden alltså kan vidtaga kort efter detta

sammanträdes afslutande, innehålla sålunda förslagen, att i Stockholm taxeringsnämndernas

sammanträden skola vara afslutade senast den 15 juni och

att pröfningsnämnden, hvars sammanträde kan taga sin början i första

hälften af september, skall hafva fullgjort sitt arbete senast den 31 oktober.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 47.

Protokolls- Hos den nuvarande taxeringsnämnden skola alla dess beslut tagas till

^taxerings- protokollet, hvars förande fördenskull är ålagdt viss tjänsteman eller särnämnd.

skildt förordnad person. Hos den nya taxeringsnämnden skulle likasom

hos den nuvarande bevillningsberedningen någon särskild protokollsförande

icke kunna påräknas, och protokoll skulle ej heller i allmänhet erfordras.

Likasom hos bevillningsberedningen lärer nämligen anteckning, som i anledning

af taxeringsnämndens beslut bör ske till pröfningsnämndens eller

dess kronoombuds kännedom, kunna verkställas å deklarationen eller i taxeringslängden.

I den mån protokollsföring skall ske, måste densamma

åläggas taxeringsnämndens ordförande, men denne, hvilkens tid kommer att

upptagas af själfva taxeringsarbetet, bör icke lämpligen ytterligare betungas

mera än nödigt är. I det af mig förut åberopade, af tillkallade uppbördstjänstemän

afgifna yttrandet är också förutsatt, att protokoll skall föras

endast i fråga om bestämmandet enligt 19 och 23 §§ bränn vinsförsäljningsförordningen

af det litertal brännvin, hvarför försäljningsafgift i vissa

fall skall utgå, och rörande förslag till ledamöter i pröfningsnämnden.

Äfven enligt min åsikt bör protokollsföringen hos taxeringsnämnden inskränkas

till ett minimum. Utöfver de i nämnda yttrande angifna fallen

torde emellertid protokoll vara erforderligt i det uti 46 § 3 mom. bevillningsförordningen

enligt dess nuvarande lydelse omförmälda fallet, att taxeringsnämnd

anses i något afseende förfara oriktigt, hvarjämte skriftligen

aflämnad skiljaktig mening af någon taxeringsnämndens ledamot (34 §

nuvarande lydelsen) lämpligen torde böra intagas i protokollet. I sistnämnda

fall skulle atfattningen af protokollet icke förorsaka något nämnvärdt besvär.

Enligt min mening bör det i öfrigt icke förbjudas taxeringsnämnden

att, om den så skulle önska, i protokollet redogöra för skälen till ett

fattadt beslut. Särskilt kan man tänka sig, att beslut om att på grund

af ömmande omständigheter icke påföra bevillning eller inkomstskatt för

afliden persons inkomst eller om att afslå framställd begäran om dylik

befrielse skäligen bör i vissa fall protokollföras.

axenngs•- Vid pröfning hos kammarrätten eller Kungl. Maj:t af anförda besvär

förandes i taxeringsmål är det af synnerlig vikt att genom yttrande från en represkyldighet

att sentant för den lokala taxeringsmyndigheten erhålla upplysning om grunderna

idaringi{axe- för verkställd taxering, det sätt hvarpå inkomst beräknats o. d. Under

ringsmål. nuvarande förhållanden infordras också i regel förklaring i dylika mål från

kronans ombud hos taxeringsnämnden, hvarjämte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i några län, till fromma för utredningen, pläga anmoda vederbörande

bevillningsberednings ordförande att afgifva yttrande. Då nu en
-

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 47.

ligt förslaget kronoombud icke vidare skall vara närvarande lins taxeringsnämnden,

måste man tillse, att från någon annan funktionär meddelas de

upplysningar, som äro erforderliga för taxeringsbesvärs bedömande. Af

landskamreraren, hvilkens skyldighet att afgifva förklaring naturligtvis bör

kvarstå, kan det i regel icke begäras, att han skall vara i stånd att lämna

nödig utredning angående taxeringsnämndens åtgöranden. Det kan därför

icke undvikas, att i taxeringsnämndsordförandens åligganden måste ingå

skyldighet att, då sådant anses erforderligt, afgifva förklaring öfver skattskyldigs

besvär angående taxeringen, så vidt densamma varit föremål för behandling

hos taxeringsnämnden. Uppenbarligen kan hans arbete härigenom

å vissa orter komma att icke oväsentligt förökas, men härtill bör i stället

tagas skälig hänsyn vid bestämmandet af det till honom utgående arfvodet.

Redan under nuvarande förhållanden möta svårigheter för landskam- Viss ledighet

rerare att inom den begränsade tiden mellan taxeringsnämndernas och kamrerare.

pröfningsnämndens sammanträden hinna bereda alla de ärenden, som böra

underställas pröfningsnämndens granskning. För att under eu i vissa fäll

ännu mera begränsad tid medhinna dessa göromål, Indika med hänsyn till

primärmyndigheternas inskränkning till en måste blifva mera omfattande

än hittills, synes tillfälle böra beredas landskamreraren att ostörd af andra

göromål helt ägna sig åt taxeringsarbetet. Därför är föreslaget, att landskamrerare

må utan minskning i löneförmåner — i analogi med hvad som

gäller för länsbokhållare vid upprättande af landsboken — kunna erhålla

ledighet från öfriga med tjänsten förenade göromål under tiden från det

taxeringshandlingarna till honom öfverlämnats och till dess pröfningsnämndens

sammanträde afslutats, i den mån sådan ledighet af Kungl. Maj:ts

befallningshafvande pröfvas nödig för utförande af arbetet vid pröfningsnämnden.

Den ersättning, som bör tillkomma den, hvilken förordnas att

under tiden bestrida de göromål, från hvilka landskamreraren erhållit ledighet,

torde böra, till beloppet motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,

utgå från det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till kostnader för allmänna bevillningens uttaxering.

Af de utgifter, som skola bestridas med den s. k. bevillnings- och Bevillning»- inkomstskatteprocenten, skulle med den föreslagna omorganisationen af faxe- ^skatte?™*

ringsmyndigheterna bortfalla arfvodena till kronans ombud hos taxerings- centen.

nämnderna. Å andra sidan skulle ersättning utgå till de ledamöter i

samma nämnder, som Kungl. Maj:ts befallningshafvande föreslagits skola

utse. ilen framför allt böra arfvodena till ordförandena i den första taxeringsinstansen

ansenligt höjas, på det att af ordförandena måtte kunna

s. 200 Kontrollera mot PDF

200 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

kräfvas det intresserade och nitiska arbete, som är den oeftergifliga förutsättningen

för en effektiv taxering. Fördenskull innebära förslagen, att

bevillnings- och inkomstskatteproeenten skulle — utom hvad beträffar Stockholms

stad, där de nu gällande grunderna ansetts bereda möjlighet till en

nöjaktig godtgörelse — utgå efter i någon mån förändrade grunder,

så att för de minsta länen, hvilka med den nuvarande anordningen blifvit

jämförelsevis bäst tillgodosedda, skulle uppstå allenast en mindre förhöjning,

under det att i de medelstora och största länen procenten skulle

uppgå till väsentligen högre belopp. I sådant syfte skulle af inkomstskatten

utgå samma procent som af bevillningen samt den gräns, där en stegrad

procent skulle upphöra, framflyttas från 150,000 kronor till 250,000 kronor.

För det fall, att bevillning och inkomstskatt utgå med vanligt belopp, har

sålunda af de sakkunnige uppgjorts ett förslag, enligt hvilket bevillningsprocenten

skulle få utgöra högst tre procent af de första 50,000 kronor,

hvartill länets hela bevillningssumma uppgår, två procent af därpå följande

100,000 kronor, en och en half procent af därefter följande 100,000

kronor och en procent af allt hvad bevillningssumman öfverstiger 250,000

kronor, samt inkomstskatteproeenten bestämmas efter samma grunder.

Eesultatet utvisar, att, under det bevillnings- och inkomstskatteproeenten

år 1905 utgått med tillhopa omkring 212,000 kronor, densamma efter de

föreslagna grunderna, tillämpade på 1905 års taxeringssiffror, skulle höjas

med inemot hälften. Från och med år 1909 synas mig också dessa grunder

böra tillämpas med afseende å beräkningen af bevillnings- och inkomstskatteprocenten.

I fråga om år 1908 inträffar emellertid, om mitt förslag

till öfvergångsanordning vinner godkännande, ett särskildt förhållande, som

påkallar speciella bestämmelser i förevarande hänseende för detta år. Om,

såsom berörda förslag innebär, inkomstbevillningen och inkomstskatten på

grund af taxeringen år 1908 uttagas endast med hälften af det vanliga

beloppet, skulle enligt de ifrågasatta beräkningsgrunderna procenten komma

att högst afsevärdt understiga den för normala fall åsyftade summan och

således icke lämna tillgång till en tillfredsställande godtgörelse för taxeringsarbetet

nämnda år. Det är dock uppenbart, att detta arbete år 1908 icke

skulle förorsaka mindre utan tvärtom i följd af den allmänna fastighetstaxering,

som då skall verkställas, större besvär för de därmed sysselsatta än eljes i regel

kommer att blifva fallet, och att detsamma därför icke heller bör ersättas

med lägre arfvode. I följd häraf och med beaktande däraf att fastighetsbevillningen

emellertid skulle utgöras efter vanlig skattesats, har i de författningsförslag,

som jag nu anmäler, upptagits en annan beräkningsgrund,

s. 201 Kontrollera mot PDF

201

Kanyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 47.

enligt hvilken bevillning»- och inkomstskutteprocenten såväl i Stockholm

som i länen skulle komma att uppgå till sådant belopp, att en skälig

ersättning äfven år 1908 kan vederbörande beredas. Vid 1908 års Riksdag

bör därefter, såsom jag antydt, den förändringen vidtagas, att procentsatserna

nedbringas till de i de sakkunniges förslag upptagna. I detta

sammanhang må för öfrigt ytterligare framhållas, att höjningen förnämligast

är afsedd att komma den första taxeringsinstansen till godo och

allenast i ringare man att användas till godtgörelse för arbetet vid profningsnämnden,

livilket hittills synes hafva i relativt hög grad kommit i betraktande

vid de verkställda fördelningarna af bevillning»- och inkomstskatteprocenten.

Beträffande öfvergången till det föreslagna nya systemet med afseende °iZ&n''

på beskattningsår har jag uttalat mig redan till statsrådsprotokollet den

12 nästlidne januari, och ber jag nu att allenast få erinra därom, att mitt

yttrande på de skäl, jag då anförde, utmynnade däri, att 1907 års Riksdag

borde åtaga sig dels en bevillning af fast egendom samt af inkomst att

utgå enligt nu gällande regler på grund af taxering år 1907 med ledning

åt deklaration om 1906 års inkomst och betalas vid uppbördsstämma å hittills

vanlig tid eller i början af år 1908, dels en bevillning af fast egendom

och en half bevillning af inkomst att utgå enligt den föreslagna nya

bevillningsförordningen på grund af taxering år 1908, därvid för inkomstbevillning

skulle taxeras 1907 års inkomst, dels ock en half inkomstskatt

att utgå enligt den föreslagna nya förordningen i detta ämne på grund af taxeling

år 1908 af 1907 års inkomst, och skulle sistnämnda bevillning äfvensom

inkomstskatten uppbäras å tid, som framdeles kunde blifva därför bestämd.

Med afseende därå, att den inkomstbevillning och den inkomstskatt,

som skulle utgå på grund af 1908 års taxering, skulle erläggas med allenast

hälften af det vanliga beloppet, innehålla de uppgjorda författningsförslagen,

bevillningsförordningen i 7 § och inkomstskatteförordningen i

11 §, föreskrifter om att inkomstbevillning och inkomstskatt skola utgöras

med endast en half procent af taxerad inkomst resp. beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår. Dessa lagrum böra således af 1908 års Riksdag vid

beslut angående taxering år 1909 återföras till sin nuvarande lydelse, så

att inkomstbevillningen och inkomstskatten på grund af nämnda taxering

komma att utgöras med en hel procent.

I fråga om uppbördstiden har jag förut nämnt, att denna kan och Uppbördstid.

bör infalla under tiden från och med den 1 november till och med den

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft. 26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202 Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

15 december. Angående de ändringar i det allmänna uppbördsreglementet

och i uppbördsreglementet för Stockholm, Indika häraf påkallas och som

emellertid icke skola träda i kraft förrän under 1908 års lopp, torde

Kring! Maj:t, därest Riksdagen godkänner den ifrågasatta reformen med

afseende å beskattningsåret, Aid framdeles skeende anmälan fatta beslut.

I det yttrande, som statskontoret och kammarrätten gemensamt afgifvit

öfver de sakkunniges förslag till dylika ändringar, hafva ämbetsverken

väl lämnat förslaget, så vidt det angår uppbördstiden, utan erinran

men beträffande uppbörden för själfva öfvergångsåret framställt ett alternativt

förslag, som jag anser mig böra i detta sammanhang beröra.

Enligt de sakkunniges plan för öfvergången skulle den ändrade uppbördstiden

tillämpas redan under öfvergångsåret 1908, så att, efter det

kronoutskylder på grund af 1907 års taxering er lagts i hittills vanlig ordning

i början af år 1908, kronoutskylder på grund af 1908 års taxering

skulle betalas å den nya uppbördstiden eller i november—december 1908,

dock att därvid inkomstbevillning och inkomstskatt skulle utgå endast med

hälften af det vanliga beloppet. Sedermera skulle kronoutskylder pa grund

af 1909 års taxering erläggas i november—december 1909, hvarmed den

nya ordningen vore genomförd.

Ämbetsverken hafva i detta ämne anfört, att hållandet af två upphör

dsstämmor under år 1908 kunde förutses komma att förefalla de skattskyldige

i viss mån betungande. Särskildt kunde, vid det förhållandet att

vid den senare uppbördsstämman år 1908 skulle erläggas eu hel bevillning

af’ fast egendom men endast eu half bevillning af inkomst och eu half

inkomstskatt, en sådan uppfattning komma att göra sig gällande bland de

skattskyldige, som vore fastighetsägare. Förändringen innebure visserligen

i själfva verket endast, att den uppbördsstämma, som enligt nuvarande

ordning skulle hållas i januari—mars 1909, enligt den nya ordningen afhölles

i november—december 1908. För att lätta öfvergången hade emellertid

ämbetsverken tänkt sig möjligheten af att fördela de utskylder till

kronan, som enligt planen skulle erläggas å den senare uppbördsstämman

år 1908, t. ex. sålunda att å sistnämnda stämma skulle uppbäras tre

fjärdedelar af kronoutskvlderna och vid eu särskild uppbördsstämma å hittills

vanlig tid år 1909 återstående en fjärdedel af kronoutskylderna jämte

landstingsskatt, vägskatt och andra afgälder, hvilka debiteras, indrifvas och

redovisas i sammanhang med kronoutskylderna. Detta skulle visserligen

innebära en förökad kostnad för kontrollen vid stämmorna, hvilken ökade

kostnad kunde beräknas till omkring 40,000 kronor för hela riket, men

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. May.ts Nåd. Proposition No 47.

skulle i öfrigt icke medföra afsevUrda svårigheter. Någon annan förändring

i de uppbördsböeker, som i hvarje fall skulle upprättas för uppbördsstämman

hösten 1908, beböfde icke vidtagas än att en särskild kolumn däri

infördes för hvad som skulle erläggas vid höststämman 1908 och en kolumn

för hvad som förfölle till betalning vid vårstämman 1909. Däremot blefvo

det erforderligt, att särskilda debetsedlar utfärdades för en hvar af stämmorna.

Därigenom komme visserligen den enskildes debetscdelslösen att

ökas, likasom uppbördsförvaltningarnas arbete komme att stegras, men dessa

omständigheter syntes icke böra få lägga några afgörande hinder i vägen

för den ifrågasatta anordningen.

Det af ämbetsverken sålunda framställda förslaget synes mig visserligen

möta afsevärda betänkligheter. Att anordna en extra uppbördsstämma

innebär igångsättandet af en mycket vidlyftig apparat såväl för själfva uppbördens

verkställande som med afseende på alla erforderliga föregående och

efterföljande åtgärder, såsom särskild uppställning af uppbördsboken, utskrifvandet

af dubbla debetsedlar, kungörelser, dubbel redovisning och dubbel

restindrifning. Det medför besvär och ibland äfven kostnader både för dem,

som skola erlägga utskylderna, och i synnerhet för uppbördsmännen, Indika

sistnämnda ej kunna påräkna någon nämnvärd godtgörelse därför. Ty om

det också är riktigt, såsom ämbetsverken erinrat, att debetsedelslösen

komme att i vissa fall ökas, så är det å andra sidan äfven påtagligt, att

debetsedelslösen, till följd af gällande grunder för dess beräknande, i

flera fall skulle minskas, i det att lösen för två debetsedlar för många

skattskyldige och just dem, som få betala lösen efter de högre lösensatserna,

komme att understiga lösen för en debetsedel. Vidare kan den

andra uppbördsstämman inträffa å tid, då taxeringsarbetet år 1909 skall

taga sin början, och den kan därför i någon mån verka hinderligt för detta

arbete, vid h vilket kronofogdarna böra i främsta rummet anlitas. Slutligen

bör det också fasthållas, att utskyldsbeloppen för ett stort antal skattskyldige

blifva så små, att en delning däraf icke kan vara ändamålsenlig.

Detta gäller icke blott om sådana skattskyldiga, som endast hafva att erlägga

personliga afgifter och hvilka också skulle få uppdela sina utskylder

på två stämmor, utan äfven om dem, som äro taxerade för fastighet till

ringa taxeringsvärde eller för inkomst till lågt belopp. Den, som i sin

mantalsskrifningsort taxeras t. ex. för 500 kronors inkomst och således,

om han icke har att utgöra andra utskylder, allenast skall erlägga bevillning

med 25 öre, skulle få dela detta belopp så, att han på första

stämman erlade 19 öre och på den andra 6 öre jämte öfriga afgifter, som

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Mag ds Nåd. Proposition No 47.

uppbäras i sammanhang med kronoutskylderna. I sammanhang härmed

anser jag mig böra, gent emot hvad ämbetsverken anfört därom att den af

de sakkunnige föreslagna uppbördsmetoden skulle kunna förefalla särskild!

fastighetsägarna betungande, erinra, att dessa dock torde hafva den minsta

anledningen till missnöje, ty för dem i deras egenskap af fastighetsägare

medför reformen icke någon som helst beskattning utöfver den ordinära,

under det att inkomsttagarna i vissa fall blifva föremål för en extra beskattning.

Då jag emellertid är angelägen att söka undanröja hvarje hinder för

den enligt min mening så önskvärda reformen och således äfven vill i möjligaste

mån motverka alla verkliga eller förmenta anledningar till missnöje

med öfvergångsanordningen, är det, särskild! om Riksdagen skulle uttala sig

därför, min afsikt att tillråda Kungl. Maj:t att bestämma, det uppbörden

af kronoutskylderna på grund af 1908 års taxering och i samband därmed

debiterade utgifter skall verkställas å två uppbördsstämmor i den ordning,

ämbetsverken föreslagit. Dock synes det mig kunna ifrågasättas, att eu

delning icke må ske, därest hela utskyldssumman understiger ett visst

mindre belopp, exempelvis två kronor, samt att det må lämnas skattskyldig

öppet att å den första uppbördsstämman betala hela utskyldssumman.

I sitt utlåtande hafva ämbetsverken påpekat, att med afseende å de

bestämmelser, som innehållas i afslutade kontrakt angående arrende af

kronoegendomar, särskilda föreskrifter torde vara erforderliga för ordnande

af uppbörden af dylika arrendeafgifter, för den händelse tiden för de ordinarie

uppbördsstämmoma komme att ändras. Häröfver har domänstyrelsen

sedermera afgifvit yttrande. Vidare hafva statskontoret och kammarrätten

erinrat, att markegångssättningarna kunde böra ske tidigare än nu i och

för utbetalning vid uppbördsstämmoma af de ersättningar, som skola utgå

på grund af nådiga förordningen den 23 juli 1869 angående förändring

af grundräntor och kronotionde. I detta ärende har kammarkollegium

anbefallts att yttra sig, och torde båda dessa frågor framdeles få hänskjutas

till Kungl. Majrts pröfning.

Mantalsskrif- Såsom jag framhållit, innebär mitt förslag, bland annat, att taxeringsnmg''

arbetet hvarje år skall ej mindre sammanträngas på kortare tid än äfven

taga sin början tidigare under året än nu är fallet. För att vinna detta

syfte måste, såsom jag redan antydt, då jag nyss talade om tiden för deklarations

afkunnande, några ändringar vidtagas i gällande mantalsskrifningsförordnings

bestämmelser angående mantalslängdernas glanskning och öfver
-

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj:fn Nåd. Proposition N:o 47.

lämnande till taxeringsmyndigheterna. Det förslag, som upprättats till dylika

ändringar och hvilket endast berör rent administrativa delar af förordningen,

torde jag framdeles få inför Kungl. Maj.t anmäla, därest Eiksdagen godkänner

de ifrågasatta föreskrifterna rörande taxeringsförfarandet. Emellertid anser jag

mig böra redan nu meddela, i hvilka afseenden sådana ändringar ära af nöden.

Taxeringen inom hvarje kommun verkställes med ledning af kommunens

mantalslängd för året, och är i sådant afseende föreskrifvet, dels att

å landet häradsskrifvaren och i stad utom Stockholm vederbörande tjänsteman

skall till ordföranden i den första taxeringsinstansen aflämna på mantalslängden

grundade, enligt fastställda formulär uppställda längder, upptagande

samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter, å hvilka särskilda

taxeringsvärden enligt därom gällande bestämmelser skola sättas,

äfvensom fastigheternas ägare eller i fall, då innehafvare är pliktig erlägga

fastighetsbevillning, deras innehafvare, dels ock att den första taxeringsinstansen

skall Dd taxering af fast egendom och inkomst följa den inom

orten senast upprättade mantalslängden, hvilken för sådant ändamål skall,

sedan densamma blifvit i stadgad tid och ordning granskad, jämte alla

därtill hörande uppgifter och handlingar tillställas bemälde ordförande.

Det förberedande taxeringsarbetet påbörjas enligt den nuvarande ordningen

senast med april månads ingång, och i öfverensstämmelse därmed

är i gällande bevillningsförordning stadgadt, att förenämnda taxeringslängd

och mantalslängd skola aflämnas till ordföranden i bevillningsberedningen

senast den 20 april. Då enligt den föreslagna nya bevillningsförordningeu

taxeringsarbetet är afsedt att igångsättas senast med mars månads ingång,

inrymmer förslaget i sin 35 § en föreskrift, att längderna skola aflämnas

senast den 15 nuyys.

Emellertid innehåller gällande mantalsskrifningsforordning i 11 § i

likhet med bevillningsförordningen eu bestämmelse angående mantalslängdens

aflämnande till bevillningsberedningens ordförande senast den 20 april.

Denna bestämmelse bör således äfven ändras till likhet med det föreslagna

stadgandet i bevillningsförordningen, att aflämnandet skall ske senast den

15 mars, kvarjämte i denna paragraf bör iakttagas den förändring, som

föreslagits i benämningen å den första taxeringsinstansen, från bevillningsberedning

till taxeringsnämnd.

Ordningen för mantalslängdens granskning är enligt den af mig nyss

angifna paragrafen i mantalsskrifningsförordningen den, att mantalslängden

med tillhörande handlingar samt det vid mantalsskrifningen hållna protokollet

skola före den 25 mars af mantalsskrifningsförrättaren aflämnas till

s. 206 Kontrollera mot PDF

206 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 47.

vederbörande pastor, hvilken har att med församlingshoken jämföra mantalslängden

och å särskild förteckning, som sistnämnda längd bifogas, upptaga

de vid granskningen uppkommande anmärkningarna samt inom tolf

dagar efter emottagandet afkunna samtliga handlingarna å landet till kommunalstämmans

ordförande och i stad till magistraten. Kommunalstämmans

ordförande och magistraten skola därefter ofördröjligen kungöra, att mantalslängden

finnes å uppgifvet ställe inom distriktet för granskning tillgänglig.

Och det är kommunalstämmans ordförande och magistraten, som

det åligger att sedermera tillställa ordföranden i ortens bevillningsberedning

mantalslängden med bilagor, hvaremot de skola till mantalsskrifningsförrättaren

återställa protokollet.

Enligt hvad verkställd utredning gifver vid handen, kan mantalsskrifningsförrättarens

arbete, särskildt med afseende därå att han, som i

regel vid ifrågavarande tid varit upptagen af kronouppbörden, enligt förslaget

skulle befrias från bestyr därmed, påskyndas så, att han redan i början

af mars månad kan aflämna mantalslängden till pastor. Likaledes har det

befunnits, att den åt pastor för granskningen anslagna tiden kan inskränkas

till tio dagar. Om således längden skall komma taxeringsnämndens ordförande

till banda senast den 15 mars, bör det föreskrifvas, att mantalsskrifningsförrättaren

skall aflämna den till pastor före den 5 mars. Men

vid sådant förhållande blir icke någon tid öfrig för att genom kommunalstämmans

ordförande eller magistraten hålla längden tillgänglig för offentlig

granskning. Utan någon olägenhet torde också, såsom jämväl redan vid

behandlingen inom Riksdagen år 1894 af det då framlagda förslaget till

nu gällande mantalsskrifningsförordning blef i en vid bevillningsutskottets

betänkande i ämnet fogad reservation ifrågasatt, föreskriften därom kunna

bortfalla. Erfarenheten har nämligen visat, att det tillfälle, som sålunda

beredts vederbörande däraf intresserade att granska längden, i ytterst ringa

grad blifvit begagnadt. Emellertid synes det mig lämpligen böra i stället

föreskrifvas, att mantalslängden skall under den tid, densamma finnes hos

mantalsskrifningsförrättaren och pastor, hållas tillgänglig för den, som däraf

önskar taga del. Af den föreslagna ändringen måste vidare följa, att det

blir pastor, som skall ombesörja längdens och därtill hörande handlingars

öfverlämnande till taxeringsnämndens ordförande samt protokollets återställande

till mantalsskrifningsförrättaren.

Enligt den särskilda ordning, som i 16 § mantalsskrilningsförordningen

är stadgad i fråga om mantalsskrifningen i Västerbottens och Korrbottens

läns lappmarker, förrättas mantalsskrifningen af vederbörande länsman, och

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj in Nåd. Proposition N:o 47

207

aligger det denne att efter mantalsskrifningens slut och senast före februari

månads utgång afkunna mantalslängden med därtill hörande bilagor till den

tjänsteman, som har att upprätta taxeringslängd öfver fast egendom. På

det att sistnämnda längd må hinna uppgöras före taxeringsarbetets början,

sådant detta anordnats i den föreslagna nya bevillningsförordningen, måste

tiden för mantalslängdens afkunnande ändras till före januari månads utgång.

I detta ärende hafva landskamrerarne i de båda länen på anmodan

afgifvit yttrande och därvid förklarat, att hinder icke möter för en dylik

ändring.

I det uppgjorda förslaget till ändringar i uppbördsreglementet har föreslagits,

att häradsskrifvare skall befrias från skyldighet att tjänstgöra

såsom kontrollant vid uppbördsstämma, och det har därvid förutsatts, att

länsman skulle kunna förordnas till sådan kontrollant. Nu är i 7 § mantalsskrifningsförordningen

föreskrifvet, att vederbörande länsman skall tillstädesvara

vid mantalsskrifningen, och i 14 § stadgas, att länsman, som utan

anmäldt giltigt förhinder uteblifver från mantalsskrifning, gör sig förfallen

till böter. Då det i många fall torde komma att inträffa, att uppbördsstämma

infaller å tid, då mantalsskrifningsforrättning jämväl pågår, har

det ifrågasatts, att skyldigheten för länsman att närvara vid mantalsskrifning

borde upphäfvas eller åtminstone göras beroende däraf att hinder af

uppdrag att vara uppbördskontrollant icke förefinnes. Som emellertid sådant

uppdrag, därest det kommer att åt länsman anförtros, måste vara att hänföra

till giltigt förhinder, hvarom i 14 § mantalsskrifningsförordningen

förmäles, synes mig den ifrågaställda föreskriften icke vara af behofvet

påkallad.

De erforderliga ändringarne i mantalsskrifningsförordningen inskränka

sig därför till de bestämmelser i 11 och 16 §§, om Indika jag förut talat.

Till sist anhåller jag att få i korthet yttra mig angående reformens

inverkan på den beskattning, hvilken såväl primärkommunerna som de större skattningen.

kommunerna, såsom väghållningsdistrikt och landsting, äga pålägga.

De af kommunerna beslutade utskylder, som utgå i förhållande till

allmänna bevillningen, utdebiteras för närvarande på grund af de bevillningstaxeringar,

Indika ägt rum under samma år, som beslutet om utdebiteringen

fattats. På grundvalen af 1907 års bevillningstaxeringar skola alltså utgå

de utskylder, som beslutas af landstingen i september månad samt af väghållningsdistrikt

och primärkommuner under senare tid samma år.

Vid en sådan ombildning af statens skattelösen, att det nästföregående

opaginerad Kontrollera mot PDF

•208

Kung!-. Maj;t* Nåd. Proposition No 47.

årets inkomst blir föremålet för taxeringen, skulle det kunna synas, som

om konsekvensen fordrade, och det krafvet har också framställts, att kommunalutskylderna

debiterades först på grund af de taxeringar, som ägde rum

under året efter det kommunens stat biff vit af kommunalstämma eller stadsfullmäktige

fastställd. Af praktiska skäl lärer man emellertid icke kunna

godkänna en dylik reform på kommunalbeskattningens område. Följden

häraf måste blifva, att de skattskyldige skulle under samma års höst utgöra

såväl stats- som kommunalskatt, men en sådan anordning vore säkerligen

outförbar med hänsyn till de svårigheter, den skulle bereda de skattskyldige.

Därjämte framstår såsom ett alldeles afgörande hinder den omständigheten,

att i sådan händelse kommunalstämman och stadsfullmäktige, som

fastställde kommunens stat för nästföljande år, skulle sakna hvarje något

så när pålitlig kännedom om storleken af de skatteobjekt, på kvilka kommunens

utskylder skulle fördelas. Kännedomen härom är emellertid synnerligast

för de mindre skattekraftiga kommunerna af den största betydelse

vid statens uppgörande. På grund häraf torde en förändrad ordning med

afseende på den kommunala beskattningen icke kunna ifrågasättas, så länge

denna sammanhänger med taxering för statsbeskattningen.

Om också dessa skäl icke äga samma styrka i fråga om landstingsmedel

och vägskatt, skulle emellertid landstingens och väghållningsdistriktens

ekonomiska förhållanden högst väsentligt rubbas, om landstingsmedel

och vägskatt utdebiterades efter följande årets taxeringar och således uppbures

först vid sistnämnda års slut eller omkring tre fjärdedels år senare

än nu. I anledning häraf och då följdriktigheten dessutom synes bjuda,

att reglerna för debitering af de primära kommunernas och öfriga kommuners

utskylder äro, så vidt ske kan, likartade, torde det vara lämpligt

att icke i förevarande afseende göra några rubbningar i nu gällande bestämmelser,

helst uppbördsarbetet enligt förslaget skulle så anordnas, att

landstingsmedel och vägskatt allt fortfarande kunde upptagas i sammanhang

med de imder löpande året debiterade kronoutskylderna. Förslaget

medför för öfrigt för landstingen och väghållningsdistrikten den fördelen,

att landstingsmedlen och vägskatten blifva för vederbörande tillgängliga

flera månader tidigare än nu, enär uppbörden skulle äga rum i november

och december månader under löpande året i stället för under nästkommande

års första kvartal.

I fall således de nuvarande förhållandena på kommunalbeskattningens

område i det afseende, jag nu berört, lämnas oförändrade, gäller det att

undersöka, om kommunalbeskattningen påverkas af det så att säga blan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20! l

Kung!. Maj:tv Nåd. Proposition N:o 47.

dåde system i fråga om bevilliiiiigen, som reformförslaget innefattar, i det

att taxeringen till inkomstbevillning skall ske på grundval af nästföregående

årets inkomst och taxeringen till fa stigb et sb e vi 11 ni n g på grund af

löpande årets förhållanden. Då t. ex. år 1908 skall taxeras 1907 års

inkomst och därvid äfven sådan inkomst, som år 1907 åtnjutits af eu

samma år afliden person, kan man nämligen knappast anse, att åtminstone

från den skattskyldiges synpunkt den inkomstbevillning, som

utgår på grund af taxeringen år 1908, är bevillning för år 1908, medan

däremot fastighetsbevillningen på grund af 1908 års taxering uppenbarligen

är bevillning för år 1908. Man finner emellertid, att den kommunala

skattskyldigheten, sådan den är uttryckt i gällande kommunallagar, är oberoende

af hvilket år bevillningen för statens vidkommande afser. Skyldigheten

att erlägga kommunala bidrag hänför sig till bevillningen enligt

»senast fastställda» eller »näst förut upprättade» taxeringslängder. Den

bevillningstaxeringslängd, som år 1908 uppgöres på grund af taxering

af 1907 års inkomst och 1908 års fastighetsvärden, är således den »senast

fastställda» eller »näst förut upprättade», då det i slutet af år 1908

gäller att fastställa den kommunala utdebiteringen, hvaraf följer, att för

1907 års inkomst och på grund af 1908 års fastighetsvärden skola utgöras

de kommunalutskylder, som erläggas år 1909. I fråga om taxeringsorten

innehåller förslaget, såsom jag förut anfört, att denna i nämnda fall

skall med afseende å sådan inkomst, som bör taxeras i mantalsskrifningsorten,

vara 1908 års mantalsskrifningsort och med afseende å sådan inkomst

af rörelse eller yrke, som skall tagas till taxering, där rörelsen eller yrket

idkas, den ort, där rörelsen eller yrket idkats år 1907. För reglerande

af den kommunala skattskyldigheten kräfves allenast en ändrad affattning

af 57 § förordningen om kommunalstyrelse på landet, så att detta lagrum

bestämdt afpassas efter de nya taxeringsförhållandena.

I fråga om kommunalförordningarna äfvensom skjutsstadgan erfordras

därjämte ett särskildt stadgande, som reglerar den ifrågavarande skattebördans

fördelning och den kommunala rösträttens beräknande med hänsyn

till det förhållandet, att inkomstbevillningen på grund af 1908 års taxering

skall utgå med halfva beloppet, under det hel bevillning utgöres för fast

egendom. Då med den nedsättning i inkomstbevillningen, som af omständigheterna

påkallas, icke åsyftas att rubba grunderna för fördelningen af

kommunala och dylika utskylder de skattskyldiga emellan eller för beräkning

af kommunal rösträtt, måste ett öfvergångsstadgande meddelas i syfte

att 1908 års kommunalutskylder för inkomst skola debiteras och rösträtt

Bih. till Riksd, Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft. 27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210 Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 47.

beräknas som om inkomstbevillning blifvit fastställd att utgå med eu

procent.

Samma förhållande betingar jämväl ett stadgande i samma riktning

med afseende på de afgifter till prästerskapets aflöning, hvilka enligt vissa

lönekonventioner skola gäldas i proportion till bevillningen.

Att afgifva förslag om dessa bestämmelser samt om behöfliga ändringar

i väglagen, hvilka sistnämnda redan blifvit hos Kungl. Maj:t anmälda,

ankommer emellertid på cheferna för civil-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen.

Innan jag företager uppläsning af de upprättade förslagen till beskattningsförordningar,

bör jag framhålla, att reformen i fråga om beskattningsåret

medför för de inkomsttagare, som äro med vid öfvergången, eu

med ett år förlängd kommunal skattskyldighet. Detta beror därpå, att 1907

års inkomst taxeras två gånger, både år 1907 och år 1908. Däraf blir nämligen

följden, att kommunal skattskyldighet inträffar för 1907 års inkomst

dels på grund af samma års taxering och dels på grund af 1908 års

taxering. För den kommunalt skattskyldiga befolkningen i sin helhet medför

detta icke någon extra belastning, då till följd af kommunalskattens

karaktär att vara en repartitionsskatt icke på denna väg hvarje år uttages

mera än hvad som erfordras för fyllande af föreliggande behof. För de

flesta enskilda kommer det att dröja länge, innan den sålunda utsträckta

kommunala skattskyldigheten gör sig gällande, och vid sådant förhållande

skall den helt visst också visa sig mindre kännbar. Med afseende på vissa

juridiska personer, t. ex. ett bolag, som alltjämt fortsätter, kan det till

och med sägas, att den praktiskt taget aldrig framträder. Att förändringen

emellertid för en eller annan kan komma att innebära en ganska afsevärd

olägenhet, är visserligen sant. Dock är det min lifliga öfvertygelse,

att denna omständighet icke kan anses vara af den beskaffenhet, att densamma

bör hindra den reform, som eljes ur så många viktiga synpunkter är önskvärd.

Föredragande departementschefen uppläste härefter förslagen till förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst och till förordning

om inkomstskatt samt yttrade vidare:

Jag tillåter mig erinra, att jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

den 12 nästlidne januari föreslagit, att i riksstaten för år 1908 måtte såsom

inkomster uppföras:

dels inkomstskatt att utgå på grund af taxering under år 1908, med

6,750,000 kronor.

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N;o 47.

dels bevillning af fast egendom samt af inkomst att åtgå på grand

af taxering under innevarande år, med 10,500,000 kronor,

dels och bevillning af fast egendom samt af inkomst att utgå på

grund af taxering under år 1908, med 6,750,000 kronor.

Förstnämnda bevillning skulle utgå enligt nu gällande bevillningsförordning,

hvilken följaktligen borde lända till efterrättelse intill innevarande

års slut. För den senare bevillningen skulle ligga till grund det af

mig upplästa förslaget till ny bevillningsförordning.

På grund af hvad jag anfört hemställer jag i underdånighet, att

Kungl. Maj:t täcktes i särskilda nådiga propositioner föreslå Eiksdagen

dels att antaga det af mig nu anmälda förslaget till ny förordning

angående bevillning af fast egendom samt af inkomst jämte instruktion för

taxeringsmyndigheterna,

och dels att till upptagande i riksstaten för år 1908 åtaga sig en särskild

bevillning af 6,750,000 kronor under namn af inkomstskatt att på

grund af taxering år 1908 utgå enligt det af mig nyss upplästa förslaget

till förordning om inkomstskatt; börande denna inkomstskatt på enahanda

sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af vederbörande vid

de för betalning af kronoutskylder på grund af år 1908 verkställd taxering

infallande uppbördsstämmorna uppbäras samt i behörig ordning redovisas.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle anförde:

På sätt statsrådet och chefen för finansdepartementet i sitt till protokollet

nyss afgifna yttrande erinrat, hemställde diplomat- och konsulatkommittén,

att den skattefrihet, beskickningschefer, generalkonsuler och konsuler

borde åtnjuta för bestridande af kanslilokal, skulle för beskickningschefer

bestämmas till en sjättedel samt för generalkonsuler och konsuler till eu

tredjedel af hyresbidraget. Häremot fann kommittén väl billighetsskäl tala för

att jämväl den del af ortstillägget, som kunde anses motsvara representationsutgifter,

skulle vara skattefritt, men ansåg sig likväl förhindrad att kunna

tillstyrka något förslag i sådant syfte, — detta under påpekande att samma

billighetsskäl kunde med lika rätt göras gällande i fråga om åtskilliga högre

ämbetsmän i hemlandet, såsom statsrådsledamöter, landshöfdingar m. 11.

I det statsrådsanförande, som åtföljde framläggandet inför Eiksdagen

af den nya organisationen för diplomat- och konsulatväsendet, yttrade jag

vid omnämnande af kommitténs nu ifrågavarande förslag, bland annat, att

jag i hufvudsaklig öfverensstämmelse med kommittén funne förändrade

grunder böra vidtagas beträffande diplomatiska och konsulära tjänstemäns

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 17.

beskattning, så att, på sätt kommittén föreslagit, åtminstone en del af hyresbidraget

blefve skattefritt, samt att det äfven borde tagas under öfvervägande,

huruvida icke skattefrihet jämväl borde åtnjutas för en del af ortstillägget,

hvilket ju närmast vore att anse såsom representatiouspenningar.

Tiden medgaf emellertid icke framläggande för den då församlade Kiksdagen

af något förslag i detta hänseende.

Emellertid har statsrådet och chefen för finansdepartementet i det nu

för Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny förordning angående bevillning

af fast egendom samt af inkomst äfvensom till förordning om inkomstskatt

å ena sidan på anförda skäl ansett något särskildt tillägg beträffande hyresbidraget

icke vara erforderligt utan antagit, att i allt fall de af kommittén

föreslagna grunderna för hyresbidragets bestämmande skulle med tillämpning

af gällande stadganden i ämnet vinna efterföljd af vederbörande taxeringsmyndighet,

å andra sidan förklarat sig icke kunna biträda den af mig

uttalade uppfattning, att skattefrihet för viss del af ortstillägget borde

åtnjutas.

Den åsikt i frågan, som jag vid nyss berörda tillfälle antydde, har

jag icke funnit anledning att frångå. Jag anser det därför äfven vara min

skyldighet att nu inför Kungl. Maj:t något närmare redogöra för de grunder,

hvaruppå enligt min mening en med billighet och rättvisa öfverensstämmande

beskattning af ifrågavarande tjänstemäns löner lämpligen kan

byggas.

Som bekant utgå de löneförmåner, som uppbäras af utomlands anställde

diplomatiske och konsuläre tjänstemän, i allmänhet under tre olika lönetitlar:

lön i egentlig mening, hyresbidrag och ortstillägg. Medan lönen

alltid för tjänstemän af enahanda grad utgår med samma belopp, växla

däremot hyresbidraget och ortstillägget efter lefnadskostnaderna å den ort,

där tjänstemannen är anställd. Beträffande hyresbidraget ingår i detta

jämväl ersättning för hållande af kansli. I fråga om ortstillägget åter är

att märka, att häri inbegripas såväl tjänstgöringspenningar som äfven ersättning

för de högre lefnadskostnader, som betingas antingen af förhållandena

å anställningsorten eller ock af tjänstemannens representativa ställning.

Med det nu anförda sammanhänger äfven, att ifrågavarande tjänstemän

i allmänhet åtnjuta vida högre löneförmåner än tjänstemän i motsvarande

grad i hemlandet. Allbekant är, att ministrarnas löner uppgå till belopp,

hvartill någon motsvarighet icke för öfrigt finnes inom vår tjänstemannakår.

(Sålunda exempelvis ministern i London 60,000 kronor, ministern i S:t Petersburg

57,000 kronor, ministern i Berlin 48,000 kronor etc.). Men ena
-

s. 213 Kontrollera mot PDF

213

Kungl. Majl s Nåd. Proposition N:o 17.

banda, ehuru mindre i (igenhållande, ilr förhållandet med tjänstemännen i

lägre grader. Legationsråden i London, Paris och S:t Petersburg uppbära

i lön 13,200 kronor samt legationsrådet i Berlin 10,800 kronor. Lönen

för motsvarande tjänstemän i Sverige (kansliråd) är endast 6,400 kronor.

Samma är äfven förhållandet med tjänstemännen inom konsulskåren.

Bet förefaller mig uppenbart obilligt att underkasta ifrågavarande

tjänstemän skattskyldighet för samtliga af dem uppburna löneförmåner.

Deras statstjänst tvingar dem att vara bosatta å orter med dyrare lefnadsvillkor

än hemlandets eller att hafva deras lefnadsordning inrättad på dyrare

vis än eljes i allmänhet är fallet. Uppbärandet af de höga löneförmånerna

är således endast i ringa mån att anse såsom en tjänstemannen

personligen tillkommande fördel. Och obilligheten af en dylik skattskyldighet

blir tydligen större, i den mån en progressiv beskattning tillämpas,

hvilken kännbarare drabbar högre lefnadsinkomster.

Emot hvad jag ofvan anfört synes mig icke rimligen kunna invändas,

att jämväl åtskilliga andra statstjänstemän, såsom särskildt inom järnvägstur

valtningen är fallet, åtnjuta visst särskildt lönetillägg, på grund däraf

att deras tjänstgöring är förlagd till ort, där dyrare lefnadskostnader råda.

Dylika tillfälliga lönetillägg, som endast beröra eu del af den tjänstemannakår,

hvarom fråga är, och som för öfrigt äfven i förhållande till öfriga löneförmåner

utgöra eu obetydlighet, kunna svårligen jämföras med ett lönesystem,

hvilket i sin helhet hvilar på ett konsekvent genomförande af den

grundsatsen, att löneförmånerna skola växla efter lefnads- och representationskostnaderna

å tjänstgöringsorten, och som därför för innehafvaren af

likställda tjänstebefattningar också medför eu sådan olikhet i löneförmåner,

att den ene kan åtnjuta ända till gånger högre lön än den andre

(ministern i London har 60,000 kronor i lön, hvaremot ministern i Bryssel

har endast 24,000 kronor).

Jag finner mig slutligen böra betona, att då jag sistförflutna år ansåg

mig kunna i hufvudsak förorda kommitténs förslag till lönestat för ifrågavarande

tjänstemän, oaktadt för åtskilliga af dem lönerna syntes mig, så

vidt tillgängligt materiel för frågans bedömande utvisade, synnerligen knappt

tillmätta, detta skedde under förutsättning att skattefrihet för viss del af

hyresbidraget och ortstillägget skulle komma tjänstemännen till godo.

Om således enligt mitt förmenande billigheten ovillkorligen krafvelsärskilda

undantagsbestämmelser beträffande i utlandet anställda diplomatiska

och konsulära tjänstemäns skattskyldighet, kan jag väl förstå, om me
-

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Kuttgl. Majds Nåd. Proposition N:o 47.

ningarna äro delade om lämpligaste sättet för densammas begränsande.

Åtskilliga svårigheter möta härutinnan.

Till en början kunde det möjligen ifrågasättas, huruvida det icke

borde öfverlåtas åt vederbörande taxeringsmyndighet att med ledning af

de uppgifter, som kunde erhållas från utrikesdepartementet, bestämma det

afdrag, som skäligen borde tillkomma tjänstemannen. Därvid borde tagas

i beräkning dels kostnaden för hållande af kanslilokal, hvilken kostnad

redan på grund af nu gällande bestämmelser bör medföra skattefrihet, dels

ock de högre lefnadskostnader, som kunde följa vare sig af tjänstemannens

representativa ställning eller af prisförhållandena å anställningsorten.

Det synes mig dock kunna befaras, att, på samma gång en dylik

anordning skulle medföra eu betydande skriftväxling, säkerheten för att

densamma skulle leda till ett rättvist resultat vore ganska ringa. De uppgifter,

hvarpå taxeringsmyndigheten skulle stödja sitt beslut, måste, för att

kunna tillerkännas något värde, inhämtas från tjänstemännen själfva. Men

utan tvifvel skulle det vara förenadt med betydande svårigheter att underkasta

dessa, säkerligen efter subjektiva grunder lämnade och från vidt

skilda håll inkommande uppgifter eu verklig kontroll.

För åstadkommande af enkelhet och reda synes det mig därför, äfven

om mindre oegentligheter i enstaka fall skulle uppstå, ändamålsenligare att

bestämma afdraget till eu viss på förhand bestämd del af hyresbidraget

och ortstillägget. Hvad hyresbidraget angår, bör därvid till en början tagas

i beräkning kostnaden för hållande af kanslilokal. Diplomat- och

konsulatkommittén har, på sätt jag ofvan vidrört, föreslagit, att ministrar

borde med hänsyn härtill åtnjuta skattefrihet för en sjättedel af hyresbidraget

samt generalkonsuler och konsuler till en tredjedel af hyresbidraget.

Emellertid synes mig jämväl hvad ministrarne angår skattefriheten böra

bestämmas till en tredjedel af hyresbidraget. För ämbetets skull måste

nämligen dessa hyra större bostadsvåningar än som motsvarar deras eget

personliga, behof. Med hänsyn härtill är äfven det dem tillkommande

hyresbidraget bestämdt. Med beaktande af de förändringar, som den af

Kungl. Maj:t föreslagna och af Riksdagen antagna organisationen företer

till skillnad från kommittéförslaget, synas mig således ministrar, ministerresidenter,

generalkonsuler, konsuler äfvensom de vicekonsuler, som förestå

eget vicekonsulat och således själfva hålla kanslilokaler, böra åtnjuta skattefrihet

för eu tredjedel af hyresbidraget.

Hvad öfriga tjänstemän angår, finner jag mig icke för dem böra ifrågasätta

någon skattefrihet för hyresbidraget, äfven om skäl därtill kan an
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj.In Nåd. Proposition No 47.

ses föreligga i den omständigheten, att bostadshyror gemenligen i utlandet

äro högre än i Sverige.

I fråga om ortstillägget kan jag icke dela kommitténs ofvan återgifna

betänklighet emot att viss del af detsamma skulle vara skattefritt.

Just den omständighet, att ifrågavarande tjänstemäns löner äro uppdelade

i särskilda lönetitlar, af kvilka ortstillägget hufvudsakligen är afsedt

att utgöra ersättning för de högre lefnadskostnaderna å tjänstgöringsorten

eller för de med tjänsten förenade representationskostnader, gör det

lättare att fastställa den skattefria delen häraf än när lönen, såsom fallet

är med de af kommittén i detta sammanhang omnämnde tjänstemän, utgår

i en enda summa. Endast så till vida föreligger en viss svårighet som i

ortstillägget äfven ingå tjänstgöringspenningar. Statskontoret, hvilket i

dess öfver kommitténs betänkande afgifna underdåniga utlåtande hemställde,

att ortstillägget måtte uppdelas i ortstillägg och tjänstgöringspenningar,

föreslog, att de senare måtte fastställas till en tredjedel af ortstillägget. I nådiga

kungörelsen angående villkoren och förbehållen för åtnjutande af de från

den 1 oktober 1906 fastställda nya löneförmåner för beskickningar och

konsulat är äfven stadgadt, att ministers ställföreträdare icke får uppbära mera

än en tredjedel af det till befattningen anslagna ortstillägg. Det synes således

åtminstone för nyssnämnda tjänstemän, som skulle tjänstgöringspenningarna

beräknats ingå med en tredjedel i ortstillägget; och torde denna beräkning äfven

ifråga om andra i utlandet anställda tjänstemän lämpligen kunna användas.

Med åberopande af hvad jag således anfört anser jag mig böra hemställa,

att diplomatiska och konsulära tjänstemän måtte för två tredjedelar af ortstilläget

åtnjuta skattefrihet.

Enligt de af mig nu föreslagna grunderna för beskattning skulle

exempelvis

leg.-rådet

» »

leg.-sekr.

gen.-kous.

konsuln

»

vicekons.

London, hvilken åtnjuter tillhopa

60,000 kr. i lön.

skatta för 30,000 kr.

Berlin » » »

48,000

» » »

»

» 25,200

»

Köpenhamn » » »

32,400

» » »

»

» 19,000

»

Bryssel och Haag » »

24,000

» » »

»

» 15,600

»

London (Paris & Petersburg) »

13,200

» » »

»

» 9,800

»

Berlin »

10,800

» » »

» 8,600

»

Köpenhamn (Kristiania) »

7,200

» » »

»

» 5,800

»

St. Petersburg (Kapstaden) »

18,000

» » »

» 11,600

»

Moskwa ?

15,000

» » »

»

» 9,800

»

Hamburg »

12,000

» » »

»

» 8,700

»

Glasgow * »

8,400

» » »

»

» 5,200

»

Köpenhamn »

4,800

» » »

»

» 4,000

o. s. v.

* Förestår eget vicekonsulat och håller således sjalf kanslilokal.

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 47.

Det synes mig, som om en närmare granskning af ofvanstående siffror

icke kan sägas gifva vid lianden, att genom de af mig föreslagna grunderna

för beskattningen af ifrågavarande tjänstemäns löneförmåner en i

förhållande till andra likställda tjänstemän obillig förmån skulle kunna

anses vara dem beredd.

I detta sammanhang tillåter jag mig påpeka, att i vårt grannland

Norge nu ifrågavarande tjänstemän åtnjuta skattefrihet för vida större

bråkdel af lönen än jag velat ifrågasätta. Sålunda skola ministrarna skatta

för allenast 8,000 kronor af dem tillagda löneförmåner.

Med anledning af det af statsrådet och chefen för finansdepartementet

gjorda uttalandet, att vid bedömande af denna fråga behörig hänsyn

syntes böra tagas till det förhållandet, att diplomater och konsuler äro befriade

från kommunal skattskyldighet, ber jag få framhålla, att den ifrågavarande

skattefriheten för diplomater och konsuler, hvilken icke har afseende

på deras inkomster af annan inkomstkälla än tjänsten, finnes medgifven

redan i nådiga förordningarna om kommunalstyrelse i Stockholm

den 23 maj 1862 och om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i

Stockholm den 20 november 1863, och att således principen om viss frihet

för å utländsk ort anställda tjänstemän från skatt till kommun och kyrka

sedan länge varit erkänd.

Mot hvad förslaget i öfrigt innehåller har jag intet att invända.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten biföll

hvad statsrådets flesta ledamöter sålunda hemställt, och

skulle nådiga propositioner till Eiksdagen aflåtas af den

lydelse, bilagorna litt. vid detta protokoll utvisa.

Ex protocollo:

A. W. Cygnceus.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 47.

217

Bilaga.

Under förutsättning, att taxering till bevillning och inkomstskatt, kommer

att afse nästföregående årets inkomst och icke, såsom för närvarande

är regel, löpande årets, att taxering, debitering och uppbörd verkställas

under ett och samma år, samt ait antalet taxeringsmyndigheter i orten

inskränkes till två, nämligen en taxeringsmyndighet i bygden, här nedan

benämnd beredningsnämnden, och en taxeringsmyndighet för länet, pröfningsnämnden,

hafva undertecknade utarbetat följande arbetsordning för mantalsskrifnings-,

taxerings-, debiterings- och uppbördsarbetet för riket i dess

helhet med undantag för Stockholm och Göteborg.

Mantalsskrifning urna för nästföljande år förrättas såsom nu årligen

x emellan den 15 november och årets slut.

Senast den 1 mars aflämnar mantalsskrifningsförrättaren mantalslängHen

till vederbörande pastor för granskning.

Inom den 10 mars öfversänder pastor längden till beredningsnämndens

ordförande.

Längden skall icke, såsom nu är föreskrifvet, öfversändas å landet till

kommunalstämmans ordförande och i stad till magistraten för att hållas

allmänheten tillgänglig för granskning. Däremot skall den hållas tillgänglig

för dylikt ändamål såväl hos mantalsskrifningsförrättaren som hos

pastor.

Taxeringarna verkställas, såsom redan angifvits, af två nämnder, beredningsnämnden

och pröfningsnämnden.

Beredningsnämnden bildas i hufvudsak efter mönster af bevillningsberedningen.

Konungens befallningshafvande förordnar ordförande och en

ledamot i nämnden. Ersättning bör utgå till ordföranden och den af

Konungens befallningshafvande förordnade ledamoten. Vid nämndens sammanträde

föres ej protokoll i annan mån än i fråga dels om bestämmandet,

på sätt i 19 och 23 §§ af kungl. förordningen den 9 juni 1905 stadgas,

af det litertal brännvin, hvarför skatt i vissa fall skall utgå, dels om uppgörande

af förslag till ledamöter i pröfningsnämnden.

Före den 1 februari öfversändas å landet från kommunalstämmans

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 34 Häft. 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 47.

ordförande och i stad från magistraten till beredningsnämndens ordförande

afskrifter af föregående årets taxeringslängder samt af taxeringsprotokoll.

Före februari månads utgång aflämnar å landet häradsskrifvaren och

i stad vederbörande tjänsteman till beredningsnämndens ordförande upplägg

till fastigbetstaxeringslängder och blanketter till taxeringslängder öfver inkomstbevillningen

och inkomstskatten.

Före den 1 mars aflämna uppgiftspliktige till vederbörande deklarationer

och öfriga föreskrifna uppgifter till ledning vid taxeringen, dock att

i fråga om sådan skattskyldig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker,

uppgiftspliktig skall äga att efter anmälan till den 1 maj åtnjuta

anstånd med aflämnande af deklaration.

Beredningsnämndens sammanträden skola vara afslutade senast den

15 maj.

Omedelbart efter nämndens sammanträde och senast 5 dagar efter

sammanträdets afslutande öfversänder nämndens ordförande dels ej mindre

mantals- och taxeringslängderna än äfven afskrifter af nästföregående årets

taxeringslängder, å landet till häradsskrifvaren och i stad till vederbörande

tjänsteman, hvilka det åligger att komplettera taxeringslängderna genom

att uträkna och införa bevillningen, det belopp hvarefter inkomstskatt skall

utgå, samt inkomstskattens belopp, äfvensom att summera längderna, dels

till Konungens befallningshafvande deklarationerna och öfriga till ledning

vid taxeringen lämnade uppgifter. Det åligger därjämte å landet häradsskrifvaren

och i stad vederbörande tjänsteman att granska taxeringslängderna

och till kronoombudet hos pröfningsnämnden före den 20 juni skriftligen

framställa de anmärkningar, hvartill granskningen gifvit anledning.

Före den 20 juni insänder å landet häradsskrifvaren och i stad magistraten

mantals- och taxeringslängderna äfvensom afskrifterna af nästföregående

års taxeringslängder till Konungens befallningshafvande. Afskrifter

af löpande årets taxeringslängder skola inom samma tid i den i

53 § 3 mom. bevillningsförordningen stadgade ordning hållas tillgängliga

för de skattskyldige.

Pröfningsnämnden består af lämpligt antal ledamöter, utsedda, efter

förslag af beredningsnämnderna, af Konungens befallningshafvande, och sammanträder

under landshöfdingens ordförandeskap så tidigt, att dess arbeten

kunna vara afslutade senast den 10 augusti.

Längderna öfver de af pröfningsnämnden beslutade ändringar i och

tillägg till de af taxeringsnämnden upprättade taxeringslängderna äfvensom

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 47.

sistnämnda längder, mantalslängderna och öfriga taxer ingshandlingar med

undantag af deklarationerna öfversändas inom tre veckor efter pröfningsnämndens

sista sammanträde, å landet till vederbörande häradsskrifvare

och i stad till magistrat för debiteringens verkställande.

Det åligger häradsskrifvaren att senast den 8 september emot ersättning

enligt den i 70 § 4 mom. bevillningsförordningen stadgade grund

till kommunalstämmans ordförande öfversända utdrag af pröfningsnämndens

längder.

Deklarationerna förvaras efter afslutandet af pröfningsnämndens arbeten

bos Konungens befallningshafvande intill dess fem år förflutit, hvarefter

de förstöras.

Den allmänna uppbörden förrättas under tiden den 1 november—den

15 december hvarje år.

Före den 15 september skall kronofogde i samråd med häradsskrifvare

samt magistrat inkomma med förslag angående tider och ställen för uppbördsstämmorna.

Kronodebetsedlarna tillhandahållas de skattskyldige i nu stadgad ordning

10 dagar före uppbördsstämman.

Uppbördsboken insändes sex dagar före uppbördsstämman till Konungens

befallningshafvande.

Kedogörelse öfver uppbörden afgifves i specialräkningen den 31 december.

Redovisning af medel, som icke influtit vid uppbördsstämmorna,

afgifves den 30 april. Den balansrelation, som numera upprättas den 31

augusti, erfordras sedermera icke.

Villkor för tillämpande af ofvan angifna arbetsordning äro,

att landskamreraren för taxeringsarbetet erhåller ledighet från öfriga

tjänstegöromål, under tiden från den 20 juni till afslutandet af pröfningsnämndens

arbeten, i den mån sådant för fullgörandet af arbetet vid nämnden

erfordras;

att häradsskrifvaren befrias från skyldighet att kontrollera uppbörden,

hvilket uppdrag kan anförtros åt länsman eller annan lämplig person efter

Konungens befallningshafvandes förordnande, därvid kontrollanten bör åtnjuta

ersättning för uppdraget, en ersättning, som synes böra utgå enligt

resereglementet efter samma grunder som för häradsskrifvare är eller blir

stadgadt;

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Ma.j;ts Nåd. Proposition N:o 47.

att kronofogde beredes ersättning för det ökade och på kort tid hopade

arbetet med uppbördsredovisningen under december månad; samt

att bestämmelsen därom att statsbidraget till vägunderhållet in natura

skall afräknas å kronouppbörden bortfaller och utbytes mot bestämmelse,

att bidraget må öfverlämnas till vägstyrelsen för att tillhandahållas väghållarne

antingen kontant eller på hittills merendels vanligt och lämpligt

befunnet sätt genom afräkning å kommunalutskylderna.

Enligt den upprättade arbetsordningen skulle länsman kunna tagas i

anspråk såsom kontrollant vid uppbördsstämmorna, hvilka i många fall torde

komma att infalla å tider, då mantalsskrifningsförrättningarna jämväl pågå.

Den nu stadgade skyldigheten för länsman att närvara vid dylik förrättning

bör alltså upphäfvas eller göras beroende därpå, att hinder af uppdrag

af ofvan angifven beskaffenhet icke möter.

För undvikande af missförstånd har i ofvanstående förslag den första

taxeringsmyndigheten erhållit benämningen bered tiingsnämnd, men vilja vi

uttala den meningen, att denna myndighet lämpligen bör benämnas taxeringsnämd.

Stockholm den 29 augusti 1906.

Otto V. Landén,

Alarik Balqvist,

A. B. Sundberg,

landskamrerare.

kronofogde.

häradsskrifvare.

Axel Rooth,

E. A. Cratz,

häradsskrifvare.

kronokassör.

Stockholm, tryckt hos P. Palmquists Aktiebolag, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BevU 1907:16 Memorial, med föranledande af kamrarnes skiljaktiga heshet i vissa delar af bevillningsutskottets betänkande n:o 13, i anledning af dels Kungl. Maj ds propositi s. 1 i texten
  2. BevU 1907:13 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts propositioner, näs 47 och 48, med förslag till ny förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst ä s. 21 i texten