Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående tillverkning af brännvin

1907-03-08 · 64 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1907:79, Med förslag till förordning angående tillverkning af brännvin

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

1

N:o 79.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående tillverkning af brännvin; gifven

Stockholms slott den 8 mars 1907.

Under åberopande af bilagda i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att antaga härvid

fogadt förslag till förordning angående tillverkning af brännvin.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Förslag

till

Förordning angående tillverkning af brännvin.

I KAP.

Om rättighet till brännvins tillverkning och destiliering.

} §•

1. Brännvin må, med de här nedan i 2 och 3 mom. omförmälda

undantag, tillverkas ej mindre af enhvar välfräjdad person, hvilken äger

eller innehar i mantal satt eller särskildt skattlagd jord, än äfven af

den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Aflider bränn vinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning utöfvas

af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjänstemän,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson

i stad, ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,

i tjänst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, eller i

allmänhet ämbets- och tjänsteman, som till följd af sin befattning kan

komma att deltaga i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå,

må icke befatta sig med dylik tillverkning.

Detsamma galle ock om bolag, däri någon i detta mom. nämnd

person är delägare, äfvensom om den, hvilken blifvit dömd till ansvar

för brott, som omförmäles i 31 eller 33 §§ af denna förordning.

3. Å ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare brännvinstillverkning

förbjuden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 79.

3

2 §•

1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från

klockan tolf på dagen första helgfria dag i oktober månad till första

helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.

2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras),

må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning på

grund af 1 mom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga

rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.

3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle

finnas oundgängligen nödigt, Kungl. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,

obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda,

föreskrifva inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.

1. För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken

storlek och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som

för kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må

användas alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i

den uti 8 § stadgade ordning samt malen spannmål allenast under den

särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.

2. Efter ansökning äge Kungl. Maj:t medgifva, att under den

kontroll och de villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga,

tillverkning af brännvin må äga rum för vetenskapligt ändamål eller

försöksvis för tekniskt ändamål utan iakttagande af de i denna förordning

meddelade bestämmelser.

4 §•

1. Den, som vill idka brännvinstillverkning, skall minst tio

dagar före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen

anmäla sådant hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med uppgift å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 79.

stället för tillverkningens bedrifvande, dagen, då den skall taga sin början,

samt det antal liter brännvin, han beräknar i medeltal skall komma

att tillverkas för hvarje tillverkningsdygn, äfvensom därvid aflämna

bevis, att han är behörig att utöfva brännvinstillverkning. Af bolag

till ämnad brännvinstillverkning skall anmälas af den, som enligt gällande

lag äger för bolaget föra talan, och skall därvid lämnas uppgift om

samtliga delägare i bolaget.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för så stort skattebelopp, som

svarar mot den uppgifna medeltillverkningen under tio tillverkningsdygn.

3. Varder nyssnämnda säkerhet af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godkänd, och finnes eljest ej hinder möta för handteringens

utöfvande, meddele Kung]. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis.

4. Har under tio på hvarandra följande tillverkningsdygn i

medeltal för hvarje dygn tillverkats mer än en femtedel utöfver hvad

i anmälan uppgifvits, skall tillverkaren ofördröjligen ställa säkerhet för

det mot den ökade tillverkningen svarande skattebeloppet, vid äfventyr

att tillståndsbeviset eljest återkallas.

5. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria

dag.

5 §.

Vill den, som erhållit tillstånd till brännvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, skall anmälan

därom ske hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, dock skall han

i sådant fall vara pliktig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått

genom kontrollörs inkallande.

6 §•

1. Vill brännvinstillverkare före den allmänna tillverkningstidens

utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom göra skriftlig

anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre

dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begagnad

redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit väsentligen

skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för

tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i 4 § sägs.

7 §•

Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid, eller brännvinstillverkning

afbrytes utan sådan anmälan, som i 6 § 1 mom. omförmäles, eller utan

Kungl. Maj:ts därom meddelade föreskrift, och ej inom tre tillverkningsdygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger

det brännvinstillverkaren att för de tillverkningsdygn, under hvilka

tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande

kontrollkostnader.

8 §.

1. Vill tillverkare för brännvinstillverkning använda majs eller

utländsk potatis, göre, med företeende af bevis att föreskrifven särskild

afgift enligt 13 § 4 mom. blifvit till landtränteriet inbetald, därom

skriftlig anmälan hos kontrollören minst tre dagar, innan den första inmäskningen

däraf är afsedd att ske. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen därom

underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.

2. Om tillverkare, som anmält sig ämna vid brännvinstillverkning

använda majs eller utländsk potatis, vill upphöra med användningen

af dylika råämnen före den allmänna till verkningstidens utgång,

göre han därom anmälan på sätt i 6 § 1 mom. sägs; och skall, då

sådan anmälan sker, förfaras på sätt i samma mom. är föreskrifvet.

9 §•

1. Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till brännvinstillverkning berättigad, å bränneri ställe genom

särskild destillering rena brännvin, må sådant ske under tillsyn af kontrollör.

Destillering å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven;

dock att anmälan därom skall minst åtta dagar före den tid,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

destilleringen hvarje gång företages, göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller

på kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande

författningar stadgas.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

11 §■

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad den ordningsstadga

för brännvinsbrännerierna i riket, som af Kungl. Maj:t utfärdas, innehåller

om tillverkares åligganden äfvensom de föreskrifter, kontrolloch

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

II KAP.

Om brännvins beskattning och uppläggande på nederlag.

12 §.

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af

två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre

för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid

+ 15° å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång för minst 1,500 liter.

3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes

stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och

med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för

tillverkning af krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

för finkelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som denaturerats.

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet.

Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering af brännvin

med ett öre för hvarje liter af normal styrka; dock att sistnämnda

afgift icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det

tillverkade brännvinet denatureras.

13 §.

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid, tillverka ngsr ätten gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes

skall, i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för

hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öre för hvarje liter,

hvarmed det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning

af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa afgifter

skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på

anmälan efter olyckshändelse, hvarom i 6 § sägs, eller Kungl. Maj:ts

därom meddelade föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning,

huruvida eller i hvad mån befrielse från desamma må medgitvas, då

brännvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden

från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000

liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till

den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt

erläggas en afgift af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade litertalet

öfverstiger, i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000 liter.

3. De enligt 1 och 2 mom. utgående särskilda afgifter skall

tillverkaren inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande

inbetala till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid

bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande bränneriet utgöra pant för afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

af 5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis i landtränteriet,

dock hvarje gång för minst 10,000 liter; för mycket erlagd

afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

5. Hvad i denna § är stadgadt om tilläggsafgift vid brännvinstillverkning

gälle icke i fråga om bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

14 §.

1. Af obeskattadt brännvin skola minst åttiofem procent såsom

säkerhet för skatten vara liggande på nederlag vid bränneriet; och skall det

förty åligga tillverkaren att på en förut bestämd dag i hvarje vecka (afräkningsdag)

till kontrollören för inläggande på nederlaget aflämna erforderlig

myckenhet brännvin. Underlåter tillverkare detta, skall kontrollören

ofördröjligen anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som genast läte utmäta det felande skattebeloppet.

Därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande finner sådant erforderligt för

bevarande af statens rätt, må Kungl Maj:ts befallningshafvande tillika

återkalla tillståndsbeviset.

2. För obeskattadt brännvin, som ej, enligt hvad i 1 mom.

sägs, inlagts på nederlag vid bränneriet, skall skatt vara erlagd före

den 1 oktober, vid påföljd att Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest

låter ofördröjligen utmäta densamma.

3. Denatureradt brännvin må ej ligga såsom säkerhet för

ogulden skatt.

15 §.

Magasin eller rum för nederlag af brännvin skall finnas vid hvarje

bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet

uteslutande för brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

16 §.

Brännvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt brännvin kvarliggande å nederlag vid bränneriet.

17 §.

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning

eller olyckshändelse, i det å nederlag upplagda brännvinets litertal eller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

styrka, skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det brännvin,

hvarför skatt är ogulden; dock vill Kungl. Maj:t, där minskningen

utan ägarens vållande uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den

lindring i skatten, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt brännvin utgör pant för ogulden skatt;

och skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande

efter tillverkningsrättens upphörande städse vara mot eldskada försäkradt

till ett värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvarjämte

det åligger tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af tillsyningsman,

till denne aflämna försäkringshandlingarna jämte behörigt

bevis, att kronan äger rätt till så stor del af försäkringssumman, som

fordras för skattens gäldande. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad

sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten förverkad, och anmäle

kontrollör eller tillsyningsman genast förbållandet hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar om skattens

uttagande.

18 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om

och under hvilka villkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt brännvin utan sammanhang med brännvinstillverkning

bör medgifvas; och må, på sätt särskildt därom är eller

kan varda stadgadt, såväl från sådant nederlag (allmänt brännvinsnederlag)

som från brännerinederlag brännvin ur riket utföras, utan att

tillverkningsskatt därför erlägges.

III KAP.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

19 §.

1. Ofverinseendet öfver kontrollen öfver tillverkning af brännvin

utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierna i riket, utöfvas brännerikontrollen

af öfverkontrollörer, kontrollörer och till syningsmän.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

3. Of ver kontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.

4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt

för öfverkontrollörer och kontrollörer; skolande såväl öfverkontrollör

som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de bryggerier, som

äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

20 §.

1. Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels

arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden

ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250

kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma

lägre arfvode eller ersättning.

Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan varda

förordnad för öfverkontrollör.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten ersättning

i förhållande till det antal tjänstgöringsställen — brännerier eller

bryggerier — som finnas inom hans tjänstgöringsdistrikt.

Finnes inom distriktet endast ett bränneri, erhåller kontrollör dagarfvode

med 8 kronor, men finnas inom detsamma flera tjänstgöringsställen,

äger kontroll- och justeringsstyrelsen bestämma högre arfvode,

dock ej mera än 15 kronor om dagen.

I dagarfvode ingår ersättning för resor inom tjänstgöringsdistriktet,

hvaremot, om resa förekommer för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning

från ett till annat tjänstgöringsdistrikt, kontrollör erhåller

reseersättning med 15 kronor för hvarje gång.

3. Biträdande kontrollör erhåller af staten dagarfvode med 8

kronor jämte resekostnadsersättning efter femte klassen i gällande resereglemente,

dock att, därest hans tillkallande föranledes af annan än

den i 24 § 2 mom. omförmälda anledning, det skall åligga tillverkaren

att gälda kostnaderna.

21 §.

1. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig dels

att mot två kronor om dagen, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godtgöras genom afdrag å kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kontrollören

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 79.

lämplig kost samt ett möbleradt, eldaclt och städadt boningsrum å plats,

som af öfverkontrollören godkännes, dels ock att mot ersättning enligt

gällande skjutstaxa åt honom anskaffa skjuts till öfriga tjänstgöringsställen

inom distriktet.

2. Vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,

åligger det tillverkaren att godtgöra statsverket, hvad enligt de i 20 §

2 mom. angifna grunder utgått i arfvode eller ersättning till kontrollör

vid bränneriet.

22 §. •

1. Nederlag vid bränneri, där tillverkningsrätt upphört, skall

handhafvas af särskild, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande förordnad

tillsyningsman.

2. Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämmer tillsyningsman

tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren att, innan tillsyningsmannens

tjänstgöring upphör till följd af nederlagets utrymmande eller

af annan anledning, till honom utbetala arfvodet.

23 §.

Brännvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit

i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt

bränneri och nederlagsmagasin af honom besiktigade.

24 §.

1. Det tillverkade brännvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet uppställda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, åligger det

tillverkaren att därom genast underrätta kontrollören. Denne skall afläsa

kontrollapparaten, tömma sprithållaren samt sätta såväl sprithållaren

som sprithållarerummet under kronans lås, hvarefter han skall uppmäta

och profva det brännvin, som sedermera tillverkas. Därest kontrollör

till följd af sin öfriga kontrolltjänstgöring ej kan själf verkställa hvad

honom sålunda åligger, må han tillkalla annan pålitlig person att såsom

biträdande kontrollör tjänstgöra vid bränneriet. Öfverkontrollören, hvilken

kontrollören så fort ske kan skall underrätta om förhållandet, äger bestämma

ej mindre, huru med kontrollen vid bränneriet skall ordnas,

intill dess kontroll apparaten åter försatts i brukbart skick eller annan

sådan hunnit insättas i bränneriet, än äfven efter hvilken grund det

brännvin skall beräknas, som tillverkats från senaste aflysning af

apparaten, innan densamma kom i olag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

25 §.

Därest öfverkontrollör för bevarande af statens rätt finner skärpt

kontroll vid bränneri erforderlig, äge han att inkalla ytterligare en

kontrollör eller, då sådan ej finnes att tillgå, tillkalla annan lämplig

person att vid bränneriet tjänstgöra såsom biträdande kontrollör äfvensom

att föreskrifva, att sprithållare och sprithål] arerum skola sättas

under kronans lås; skolande öfverkontrollören om sådan åtgärd ofördröjligen

göra anmälan hos kontroll- och justeringsstyrelsen.

26 §.

1. Kontrollapparat anskaffas, äges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad låta afhämta

apparaten från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer,

samt att likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande kvarstannar kontrollapparaten

vid bränneriet under tillverkarens vård, såvida denne ej hos öfverkontroliören

anmäler sig vilja återlämna apparaten eller densamma af

öfverkontrollören återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på

egen bekostnad låta forsla apparaten till plats inom länet, hvilken

öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör tippkommen skada, som

kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

27 §.

1. Anmäler tillverkaren hos kontrollören missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra låter, öfverkontrollören

verkställa kontrollmätning. Om vid kontrollmätning, verkställd under

minst två tillverkningsdygn och å minst 1,000 liter sprit, apparatens

utslag visar sig öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet med en

procent eller därutöfver, då skall afdrag å skatten härför ske från den

afösning å apparaten, som närmast föregick anmälan om missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala, i

händelse apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det

omedelbara mätningsresultatet.

2. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning, mellan

brännvin stillverkare och kontrollör uppstår tvist om brännvinets alkoholhalt,

skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling

lämnas till öfverkontrollören, som efter verkställd profning med normaltermo-alkoholometer

bestämmer alkoholhalten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

13

28 §.

1. Erforderliga föreskrifter såväl för kontrollapparats afösning

som för mätnings- och profningsförrättningar äge kontroll- och justeringsstyrelsen

meddela. Vid all beräkning af alkoholmängden på grund af

profning med alkoholometer skola af kontroll- och justeringsstyrelsen

fastställda tabeller begagnas.

2. Kontroll- och justeringsstyrelsen äge ock fastställa formulär

för samtliga för kontrollen behöfliga journaler och andra handlingar.

29 §.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången

vid något under hans uppsikt ställdt bränneri eller nederlag, gifve

ofördröjligen sådant till känna för allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

30 §.

Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfver kontrollör vid tilllämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen

åtgärd, äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka

ändring.

IV KAP.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

31 §.

1. Den, som tillverkar brännvin utan därtill erhållet behörigt

tillstånd eller under tid, då på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut

brännvinstillverkning blifvit inställd, gälde den i 12 § stadgade tillverkningsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och

med 2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och

med sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, varde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå till fyra gånger pannans

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

rymd.. Kan redskapens storlek icke ntrönas, bestämmes skatten efter

500 liters tillverkning för dygn.

År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst

ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter

hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I bägge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn;

men har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

32 §.

Då lönbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga brännvin och de kärl, hvari

det förvaras, förbrutna.

33 §.

1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det brännvin, som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager lås, som öfverkontrollör eller

kontrollör i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet uppsatta

kontrollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och

med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till

och med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning

eller omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader till och med två år. Den, som

efter detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig

för det undansnillade brännvinet, samt hafva forbrutit redskapen, det i

bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid

beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter han kronans

las, som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med

100 till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och

med sex månader. Äro omständigheterna synnerligen försvårande,

dömes till straffarbete från och med två månader till och med ett år.

Ifall det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt;

kan det ej tillrättaskaffa^, gälde tillverkaren dess värde.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 79.

15

34 §.

Har tillverkare utan anmälan, som i 8 § 1 mom. sägs, vid

brännvinstillverkning användt majs eller utländsk potatis, erlägge han

för allt det brännvin, som vid bränneriet tillverkats under den tid, då

tillverkning där pågick på grund af det tillståndsbevis, som gällde,

när den olofliga användningen af nämnda råämnen ägde rum, en

särskild afgift af 5 öre för hvarje liter, dock minst 500 kronor.

35 §.

År tvist om beloppet af undansnilladt brännvin, äger domstol att

i frågan infordra yttrande från kontroll- och justeringsstyrelsen.

36 §.

Till redskap, som enligt 32 § eller 33 § 1 mom. är förbruten,

räknas hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller

bränning inrättad redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

37 §.

1. Öfverträder bränn vinstillverkare det förbud, som är gifvet i

2 § 3 mom., böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20

till och med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn

vid malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan

5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte brännvinstillverkare från och

med 5 till och med 50 kronor.

38 §.

1. Underlåter brännvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse

något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves

eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, kontroll-

och justeringsstyrelsen, öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet

med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där

ej särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med 20 till och

med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar brännvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kungl. Maj:t bestämda minsta

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 79.

utbyte af jäst i medeltal erliålles, eller underlåter att, på sätt i 9 §

1 mom. är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering

af brännvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

39 §.

Vägrar man den, som äger anställa undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, där,

enligt 49 §, undersökning får ske, böte från och med 100 till och med

1,000 kronor.

40 §.

1. Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning,

som med hans vetskap begås af hans hustru, barn, husfolk eller i hans

arbete antagen person, såsom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvare

dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän brännvinstillverkare icke är ägare däraf, dömas förbrutna, när

förbrytelse, som medför sådan påföljd, är begången.

41 §.

Brännvinstillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans

bränneri eller nederlag utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller

erbjuder, böte från och med 20 till och med 200 kronor. Kontrolltjänsteman,

som gåfva mottager, vare lika ansvar underkastad och

miste därjämte befattningen.

42 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att

han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å

tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med 50 till och med 1,000 kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:tx Nåd. Proposition N:o 79.

Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han oek skyldig den till fullo godtgöra.

43 §.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri

eller vid nederlag, eller den, hvilken har till tjänsteåligganden att åtala

förbrytelser mot denna förordning, själf beträdas med oloflig brännvinstillverkning

eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i 33 §, varde dömd till fängelse eller straffarbete från

och med sex månader till och med två år.

44 §.

Om undersökning, hvarom i 49 § sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse ej

upptäckes, böte förrättningsmannen från och med 5 till och med 50

kronor, där han ej haft giltig anledning till undersökningen.

45 §.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

46 §.

Då tillverkningsskatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

47 §.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet

af bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutna, tillfälle

med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes

särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del

tillkomme dock ej angifvare, då angifvelse skett af föräldrar mot barn,

Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 79.

barn mot föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman

mot den, hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot

fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i

tjänsten.

2. På Kungl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, huruvida i något

tall åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och hedrande

al förbrytelse mot denna förordning gjort sig förtjänt af någon

belöning utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter

samt redskap eller annat förbrutet gods.

V KAP.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

48 §.

1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer,

Indika särskildt förordnas att vaka öfver denna förordnings efterlefnad

åligger att åtala förbrytelser emot densamma.

2. I öfrigt äger enhvar rättighet att för sådana förbrytelser

anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller

tjänare mot husbondefolk, under den tid, de äro i tjänsten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i

1 mom., gifve han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

49 §.

1. De i 48 § 1 mom. omförmälda åklagare äga att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Undersökningen må anställas i bränneri, så ock i annat rum

eller byggnad, som kan begagnas för brännvinstillverkning eller förvaring

af brännvin.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

19

50 §.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

Öl §.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt där

gäller, må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten, där ej vid tillverkningen begagnats

redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kunnat lönligen uttagas, eller åverkan skett å

kontrollapparaten.

52 §.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, där ej

redskapen vid beslaget fråntages ägaren, i hvilket fall den skall sättas

i allmänt förvar.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 oktober 1908, vid

hvilken tid nådiga förordningen den 13 juli 1887 angående villkoren

för tillverkning af brännvin med däri sedermera vidtagna ändringar

upphör att vara gällande; dock att anmälan om tillämnad brännvinstillverkning

äfvensom tillsättningen af kontrollörer skall för det tillverkningsår,

som tager sin början den 1 oktober 1908, ske i enlighet

med denna förordning; skolande föreskrifterna angående särskild afgift

för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes,

samt angående användningen af malen spannmål träda i

kraft först från och med den dag, som, efter det Riksdagen besluta

upphäfvande af tull å majs, af Kungl. Maj:t. kungöres.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Protokoll öfver ett finansärende, hållet inför Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den

5 februari 1907.

Närvarande:

Statsråden: Hederstierna.

Dyrssen,

Roos,

SWARTZ.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Swartz anförde i underdånighet:
»Med

anledning af en vid 1906 års riksdag väckt motion om

aflåtande till Kungl. Maj:t af skrifvelse med begäran om revision af

gällande bestämmelser angående kontrollen vid brännvins-, socker- och

maltdryckstill verkningarna har Riksdagen i skrifvelse den 12 maj 1906

till en början erinrat, hurusom Riksdagen i skrifvelse den 19 maj 1905

angående beskattningen af socker gjort följande uttalande i fråga om

det nu rådande förhållandet, att aflöningen till den underordnade

kontrollpersonalen fastställes af Riksdagen, under det att däremot ersättningen

åt öfverkontrollörerna bestämmes af Kungl. Maj:t.

»Från principiell synpunkt synes olikheten mellan det för öfverkontrollörerna

tillämpade aflöningssättet och det, som gäller för den

öfriga kontrollpersonalen, icke kunna motiveras. Skäl i öfrigt torde

icke heller kunna anses föreligga, hvarför de grunder, efter hvilka öfverkontrollör

skall äga åtnjuta ersättning, icke skulle blifva föremål för

Riksdagens pröfning. Bestämmanderätten i detta afseende borde så

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kunyl. Muj:ts Säd. Proposition X:o 70.

mycket hellre tillhöra Riksdagen, som de till öfverkontrollörerna utgående

ersättningarna för år uppgå till afsevärda belopp.

På grund häraf och då det tillhör Riksdagen att besluta öfver

statsutgifter, förutsätter Riksdagen, som icke ansett sig för närvarande

böra vidtaga någon ändring i den kungl. propositionen, att Kungl.

Maj: t för Riksdagen framlägger dels förslag till sådan ändring af förevarande

förordning, att bestämmelserna rörande ersättning till öfverkontrollör

komma att intagas i förordningen, dels ock förslag till motsvarande

ändringar i förordningarna angående tillverkning af brännvin

samt tillverkning och beskattning af maltdrycker.»

I sin förstberörda skrifvelse den 12 maj 1906 har Riksdagen vidare

anfört, bland annat, att enligt gällande praxis öfverkontrollörerna kunde

betraktas såsom anställda för kontroll öfver tillverkningsafgifterna i

allmänhet, hvaremot särskilda lägre kontroll tjänstemän funnes för hvar

och en af brännvins-, socker- och maltdryckstillverkningarna. T maltdryckstillverkningsförordningen

vore emellertid förutsatt det fall, att

åt där omförmäld kontrollör kunde vara anförtrodd tillsynen vare sig

vid mer än ett skattepliktigt bryggeri eller ock vid brännvinsbränneri

och skattepliktigt bryggeri, liksom ock i brännvinstillverkningsförordningen

att kontrollör kunde utöfva tillsyn å två brännerier. Vid sålunda

förenad tjänstgöring ägde kontrollör att uppbära icke dubbelt

utan endast ett enligt vissa angifna grunder förhöjdt arfvode. En dylik

anordning af kontrollen vore, därest den blefve i vidsträcktare mån

tillämpad, naturligen ägnad att medföra besparing i statens kontrollkostnader.

Enligt hvad ^Riksdagen hade inhämtat, hade emellertid hittills

endast undantagsvis sådan förening af kontrollörstjänster ifrågakommit.

På hvad sätt större enhetlighet och besparing med afseende

å kontrollen öfver de särskild beskattning underkastade tillverkningarna

skulle kunna vinnas, kunde gifvetvis icke afgöras utan föregående undersökning,

med |beaktande därvid af lokala, kontrolltekniska och andra

på frågan inverkande förhållanden. Särskildt med hänsyn till de beydande

belopp, hvartill kostnaden för denna kontroll årligen uppginge,

yntes det Riksdagen vara af vikt, att närmare utredning härom blefve

verkställd.

Med den nuvarande organisationen af kontrollen öfver ifrågavarande

tillverkningar syntes bristande enhetlighet i vissa afseenden

•‘vara rådande inom vårt kontrollväsende. Orsaken härtill torde emelertid

, åtminstone i viss mån, vara att finna i det förhållande, att de

olika tillverkningsafgifterna tillkommit å skilda tider. Möjligt vore

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

ock, att först med den utveckling denna del af vårt indirekta beskattningssystem

nu hunnit, tidpunkten vore inne för en undersökning angående

förutsättningarna för kontrollens ordnande efter mera enhetliga

grunder. Huruvida genom en ändrad organisation af kontrollsystemet

kostnaderna för kontrollen kunde nedbringas, kunde ju icke på förhand

med säkerhet afgöras, men anledning saknades icke för antagandet,

att sådant utan minskande af kontrollens effektivitet skulle kunna

äga rum.

På grund af hvad sålunda anförts, har Riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag

till förändrade bestämmelser rörande kontrollen vid brännvins-, sockerock

maltdryckst illverkningarna i syfte att, med bibehållande af nödig

effektivitet, åstadkomma större enhetlighet i kontrollens organisation

och minskade kontrollkostnader.

Jämlikt Kungl. Maj:ts vid underdånig föredragning den 4 augusti

1900 af Riksdagens ifrågavarande skrifvelse gifna bemyndigande har

jag uppdragit åt chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå

att jämte annan sakkunnig person utarbeta förslag i ofvan

omförmälda syfte.

Sedan de af bemälde sakkunnige i ämnet afgifna förslag blifvit

inom departementet ytterligare öfversedda, får jag ånyo i underdånighet

anmäla ärendet inför Kungl. Maj:t.

Den nuvarande organisationen af den underordnade kontrollen är

i sina hufvuddrag följande:

Vid brännvinstillverkningen utgöras de lägre kontrolltjänstemännen

af kontrollörer och tillsyningsmän, af hvilka de förra utöfva kontroll

vid bränneri å de tider, då brännvinstillverkning enligt tillståndsbevis

där äger ram, samt de sistnämnda utöfva närmaste tillsyn öfver nederlag

vid brännerier, där tillverkningsrätt upphört, och vid allmänna

brännvinsnederlag. Kontrollörerna åtnjuta af staten arfvode under

tjänstgöringstiden med 10 kronor om dagen vid tillsyn å ett och 12

kronor om dagen vid tillsyn å två brännerier, samt dessutom reseersättning

och ersättning för skrifmaterialier in. m. Tillsyningsman vid

brännerinederlag skall aflönas åt tillverkaren, hvaremot tillsyningsman

vid allmänt brännvinsnederlag åtnjuter godtgörelse af staten med högst

3,000 kronor för år räknadt, utgående i form af arfvode efter 1,000

kronor för år räknadt samt dessutom 50 öre för hvarje helt tusental

liter brännvin af normalstyrka, som varit under året upplagdt på

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 79.

nederlaget. Den ersättning, statsverket utbetalar åt tillsyningsman vid

allmänna brännvinsnederlag, täckes dock af de nederlagsafgifter, som

innehafvare af dylikt nederlag bär att erlägga.

Enligt förordningen den 2 juni 1905 om beskattning af socker,

hvilken trädt i kraft den 1 september 190G, skall kontrollen vid sockertillverkningen

utöfvas af, förutom öfverkontrollörerna, förste kontrollörer,

kontrollörer och tillsyningsman. Vid hvarje fabrik skall finnas en förste

kontrollör samt erforderligt antal kontrollörer. Ersättning till dessa

utgår af statsmedel i form af dagarfvode under tjänstetiden till förste

kontrollör med 12 och till annan kontrollör med 6 kronor, dock att,

därest förste kontrollör varit inkallad till tjänstgöring mer än sex

månader om året, arfvodet för öfverskjutande tjänstetid utgör endast

8 kronor om dagen. För förste kontrollör tillkommer dessutom reseersättning.

Då arbete i sockerfabrik ej pågår och allt socker inlagts

i magasin därstädes under kronans lås, skola förste kontrollör och

kontrollörer återkallas och tillsynen vid magasinet öfverlämnas åt eu

tillsyningsman, som i arfvode för högst 85 dagar under tillverkningsåret

erhåller ersättning af statsmedel med 10 kronor för hvarje dag,

hans verksamhet vid magasinet påkallats. Ersättning för öfverskj utande

antal dagar skall gäldas af tillverkaren. Vid allmänt sockernederlag,

som blifvit med särskildt tillstånd inrättadt, utöfvas tillsyn jämväl af

särskild tillsyningsman, hvilken åtnjuter godtgörelse af staten med 10

kronor för hvarje dag, han varit i kontrolländamål tillstädes vid nederlaget.

Kontrollkostnaden vid allmänt sockernederlag skall emellertid af

nederlagsinnehafvaren återgäldas till statsverket.

Kontrollen öfver maltdryckstillverlcningen utöfvas vid skattepliktiga

bryggerier af kontrollörer och vid skattefria bryggerier af tillsyningsmän.

Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode

med 3 kronor för tillsyn å ett bryggeri och med 1 krona för hvarje

ytterligare bryggeri, öfver hvilket han har tillsyn. Kontrollör, som

samtidigt utöfvar tillsyn vid brännvinsbränneri och skattepliktigt bryggeri,

åtnjuter för tillsyn å hvarje sådant bryggeri blott 1 krona om dagen.

Tillsyningsmännen vid de skattefria bryggerierna åtnjuta jämväl ersättning

af statsmedel, hvilken ersättning ej må utan Kungl. Maj:ts medgifvande

bestämmas till högre belopp än 20 kronor i månaden för

hvarje bryggeri.

Med undantag endast för tillsyningsmännen vid de skattefria

bryggerierna, hvilka förordnas af chefen för finansdepartementets kontroll-

och justeringsbyrå, utses de nu omförmälda lägre kontroll^ änste
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

männen af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter vederbörande öfverkontrollörs

hörande. Beträffande hela kontrollpersonalen gäller, att

förordnandena afse högst ett tillverkningsår.

Af hvad som förekommit under frågans handläggning inom finansdepartementet

har framgått, att för vinnande af de i Riksdagens förevarande

skrifvelse af den 12 maj 190(i angifna önskemål åtskilliga

förändringar erfordras i kontrollens nuvarande organisation.

Såsom en af de viktigaste reformerna vid en omorganisation af

kontrollen öfver tillverkningsafgifterna har redan vid frågans behandling

inom Riksdagen angifvits, att nämnda kontroll bör i största möjliga

utsträckning handhafvas af samma kontrollpersonal och icke, såsom

för närvarande är förhållandet, af för kontrollen öfver hvarje olika

tillverkning särskildt utsedde kontrolltjänstemän. Genom den undersökning

som företagits för att utröna, i hvilken utsträckning ett dylikt

sammanförande af kontrollen lämpligen kan äga rum, har det visat

sig, att den vid kontrollen öfver sockertillverkningen anställda personalen

är så upptagen af sin tjänstgöring vid sockerfabrikerna, — åtta timmar

hvarje dygn och i åtskilliga fall ännu längre tid — att det åtminstone

för närvarande ej synes vara möjligt att kunna samtidigt använda

denna personal vid bränneri- eller bryggerikontrollen. Det torde ock

vara för tidigt att, innan det nya systemet för beskattning af socker

varit i verksamhet ens ett helt tillverkningsår, föreslå några mera

väsentliga förändringar i detsamma. Det upprättade förslaget till omorganisation

afser därför, hvad den lokala kontrollen angår, endast

brännvins- och maltdryckstillverkningarna, hvaremot i fråga om öfverkontrollörsinstitutionen

eu förändring ifrågasattes beträffande sockerkontrollen.

Enligt den nya organisationen skulle riket indelas i smärre distrikt

och för hvart och ett af dessa utses en kontrollör, hvilken skall utöfva

tillsyn öfver samtliga inom distriktet befintliga brännvinsbrännerier

samt skattepliktiga och skattefria bryggerier. Till följd af tillverkningsställenas

ojämna fördelning öfver landet komma dessa tjänstgöringsdistrikt

att blifva synnerligen olika, såväl i fråga om antal tjänstgöringsställen

som, inom distrikt där mer än ett tjänstgöringsställe finnes,

beträffande afstånden mellan tjänstgöringsställena. Enär tjänstgöringsställena

i åtskilliga fall äro så belägna, att dels för besparing dels för

kontrollens lumpliga anordnande kontrollörsdistrikt måste sammansättas

af tjänstgöringsställen belägna inom olika län, får indelningen i distrikt

ej bindas vid länsindelningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition N:o 71).

Den nyss berörda olikheten i tjänstgöringsdistriktens storlek och

den däraf följande olikheten i kontrollörernas arbete gorå det omöjligt att

fortfarande hafva kontrollörernas arfvoden i vederbörande tillverkningsförordningar

fastställda till fixa belopp. Mitt förslag till omorganisation

innefattar ock, att detta aflöningssätt utbytes mot en anordning, hvarigenom

kontrollörs ersättning ställes i direkt förhållande till det arbete,

kontrollen inom tjänstgöringsdistriktet kräfver. I sådant hänseende

föreslår jag, att ersättningen hädanefter må utgå i förhållande till det

antal tjänstgöringsställen — brännerier eller bryggerier — som finnas inom

hvarje tjänstgöringsdistrikt. Ersättningsbeloppet bör gifvetvis icke stiga

i direkt progression med antalet tjänstgöringsställen utan efter pröfning

af hvad i hvarje särskildt fall kan anses utgöra skälig ersättning, hvarvid

afseende äfven bör fästas vid afståndet mellan tjänstgöringsställena,

enär särskild ersättning för resor inom distriktet icke skulle förekomma.

Äfven ur besparingssynpunkt finner jag denna anordning hafva

bestämdt företräde framför den nuvarande med fixa arfvoden. På det

att anordningen må medföra det ur denna synpunkt afsedda resultatet,

äfvensom för ernående af likformighet i aflöningsförhållandena inom

landets olika delar, är det emellertid nödvändigt, att såväl distriktsindelningen

som bestämmandet af kontrollörernas arfvoden inom gränser,

som fastställas af Riksdagen, öfverlämnas åt en enda myndighet och då

naturligtvis åt den centrala kontrollmyndigheten, hvilken i detalj bestämmer

kontrollörernas åligganden och därigenom är mest kompetent

att bedöma, huru stort hvarje distrikt kan göras och huru omfattande

arbetet med kontrollen därinom blir.

Det hade kanhända varit mest i konsekvens med hvad jag nu

föreslagit i fråga om den centrala kontrollmyndighetens befattning med

kontrollörsdistrikten, att öfverflytta utseendet och förordnandet af kontrollörerna

från länsstyrelserna till nämnda centralmyndighet, men jag

har ej velat föreslå denna förändring, enär det med afseende på den

större personalkännedom, som länsstyrelserna besitta, torde vara mest

ändamålsenligt att fortfarande låta dem tillsätta kontrollörerna efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

Mot den nuvarande anordningen vid maltdrycks- och sockerkontrollen

att kontrollörerna utses af länsstyrelserna men inkallas till tjänstgöring

af öfverkontrollör, har af en Kungl. Maj:ts befallningshafvande

erinrats, att därigenom länsstyrelserna beröfvades hvarje möjlighet att

utöfva någon bestämmanderätt eller ens något reglerande inflytande på

valet af de personer, som verkligen komma i tjänstgöring såsom konBih.

till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 79.

trollörer. Jag anser emellertid denna anmärkning icke böra föranleda till

någon ändring af det anmärkta förhållandet. Då det ju är öfverkontrollören,

som bär ansvaret för kontrollen inom det distrikt, där lian tjänstgör,

bör lian ock hafva vederbörligt inflytande på valet af kontrollörer och äga

att placera dein på de tjänstgöringsställen, där han finner hvar och en bäst

passa. Länsstyrelsernas uppgift beträffande valet af kontrolltjänstemän är

däremot att tillse, det ej någon med hänsyn till det allmännas intresse

af pålitlig kontroll mindre lämplig person blir förordnad till kontrollör.

Äro därför de af en öfverkontrollör till kontrollörer föreslagna personer

sådana, att de kunna ur nämnda synpunkt godkännas, lär skäl saknas

för Kungl. Maj:ts befallningshafvande att afvika från öfverkontrollörens

förslag. Hvad beträffar frågan huruvida kontrollörerna böra inkallas

till tjänstgöring af Kungl. Maj:ts befallningshafvande eller af öfverkontrollörerna,

finner jag detta åliggande såsom varande eu af föreliggande

behof af kontrollörer föranledd expeditionsåtgärd, böra tillkomma

öfverkontrollörerna. De af Kungl. Maj:ts befallningshafvande utsedda

kontrollörer måste nämligen förutsättas alla vara för uppdraget kompetenta,

och det lärer vid sådant förhållande vara af underordnadt

intresse för Kungl. Majits befallningshafvande, i hvilken ordning kontrollörerna

blifva inkallade i tjänstgöring samt vid hvilka kontrollställen

de anställas.

Om sålunda kontrollörerna fortfarande höra utses af länsstyrelserna,

bör det däremot, därest enhetlighet i kontrollen skall kunna vinnas,

öfverlämnas åt den centrala kontrollmyndigheten att bestämma det antal

kontrollörer, som skall förordnas inom hvarje län. Det är nämligen å

ena sidan af vikt, att icke så få kontrollörer utses, att tillgång kommer

att saknas för det i författningarna föreskrifna ombytet af kontrollörer

eller för inkallande af biträdande kontrollörer vid behof, medan det å

andra sidan äfven måste tillses, att kontrollörernas antal icke blir större,

än att flertalet af dem kan hafva att påräkna en tämligen lång tjänstgöringstid.

Jag ämnar nämligen föreslå en viss nedsättning i de för

kontrollörerna nu bestämda arfvoden. Med stöd af den vid ett föregående

tillfälle, då kontrollörsarfvodet minskats, vunna erfarenhet

anser jag emellertid, att denna nedsättning icke är tillrådlig, såvida

den ej kompenseras genom en utsträckning af den tid, hvarunder en

kontrollör kan få tillfälle att årligen tjänstgöra. Sedan nämligen år

1871 arfvodet för kontrollörerna blifvit nedsatt, yppade sig svårighet

att erhålla tillräckligt antal lämpliga kontrolltjänstemän, i följd hvaraf

arfvodet år 1876 åter måste höjas. Enligt det föreliggande förslaget

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 7''.i. 27

kornme i många fall kontrollörernas hela arbetstid att tagas i anspråk,

hvilken omständighet gör det yttermera nödvändigt, att tillfälle beredes

dem till en icke alltför ringa inkomst af kontrollarbetet.

För närvarande får tjänstgöringstiden under samma tillverkningsår

icke öfverskrida för brännvinskontrollör fyra månader vid samma bränneri

och för bryggerikontrollör sex månader vid samma bryggeri. Enligt

det utarbetade förslaget till omorganisation skulle dessa tider utsträckas

därhän, att kontrollör skulle äga att tjänstgöra inom samma distrikt i

nio månader. Genom denna utsträckning vinnes ock den fördel, att inom

tjänstgöringsdistrikt, där brännerier finnas, kontrollörsombyte icke skulle

behöfva ifrågakomma under den allmänna tillverkningstiden (1 oktober—

1 maj).

Genom de af mig nu föreslagna reformerna, rikets indelning i kontrollörsdistrikt

och förening af flera, äfven olikartade, tjänstgöringsställen

under en kontrollör, skulle en betydande besparing i kostnaden för den

lokala kontrollen kunna göras, i det att, enligt en å finansdepartementets

kontroll- och justeringsbyrå verkställd beräkning, det belopp, som utgår

i arfvoden till kontrollörer vid brännerier och skattepliktiga bryggerier

samt till tillsyningsmän vid skattefria bryggerier, år 1905 uppgående

till något mera än 500,000 kronor, konnne att nedbringas med sammanlagdt

omkring 100,000 kronor, d. v. s. 20 procent af hela kostnaden.

Vidkommande öfverkontrollörerna föreslår jag ingen annan förändring,

än att, då numera vid hvarje sockerfabrik finnes anställd en

förste kontrollör såsom förman för den öfriga kontrollpersonalen, de

tjänsteåligganden vid nämnda fabriker, som hittills ålegat öfverkontrollörerna,

skola öfverlämnas åt bemälde förste kontrollörer under särskild

inspektion af en utaf den centrala kontrollmyndighetens tjänstemän. För

utöfvandet af denna inspektion erfordras visserligen anställandet af

ytterligare en tekniskt bildad tjänsteman hos nämnda myndighet, hvilken

tjänsteman dock skulle hafva äfven andra uppgifter. Genom vidtagandet

af ifrågavarande förändring kan emellertid eu öfverkontrollörsbefattning

indragas redan vid omorganisationens genomförande, hvarjemte möjlighet

förefinnes till indragning af ännu eu sådan befattning. Någon ökad

kostnad skulle genom den nu berörda reformen därför icke uppstå för

statsverket. Snarare torde därigenom en besparing kunna beredas.

Jag anhåller att härmed få öfvergå till en redogörelse för det

förslag till omorganisation af den centrala kontrollmyndigheten, hvilket

blifvit utarbetadt af förbemälde sakkunnige.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Uppkomsten af den nuvarande centrala myndigheten för kontrollen

öfver tillverkningsafgifterna daterar sig från år 1855. I den skrifvelse,

hvarmed Rikets ständer till Kungl. Maj: t öfver lämnade den vid 1853 — 54

årens riksdag antagna brännvinstillverkningsförordningen, anfördes, bland

annat, att, enär öfverkontrollörerna hade en så maktpåliggande och

ansvarsfull befattning, de borde äga eu föreningspunkt och öfverstyrelse

i något allmänt ämbetsverk, hvars bestämmande ständerna öfverläinnade

till Kungl. Maj:ts bepröfvande. Med anledning häraf beslöt Kungl. Magt

genom nådigt bref den 1 juni 1855 bildandet af en centralstyrelse för

kontrollen å brännvinsförfattningarnas tillämpning genom anställande

vid civildepartementet af en byråchef. Från och med år 1874 öfverflyttades

de till »byrån för kontrollen öfver brännvinsförfattningarnas

tillämpning» hörande ärenden till en inom finansdepartementet anordnad

»byrå för kontrollen å tillverkningsafgifter», hvilken byrås chef tillika

skulle utöfva öfverinseendet öfver hvitbetssockerbeskattningen. I enlighet

med därom af Kungl. Maj:t framställdt förslag har sedermera

1884 års Riksdag besluta, att med justeringsstyrelsens indragning de

densamma tillhörande göromål skulle från och med 1885 års ingång

öfvertagas af byrån för kontrollen å tillverkningsafgifter samt att under

finansdepartementets afdelning af Kungl. Maj:ts kansli finge upptagas,

med anslag å ordinarie stat, eu kontroll- och justeringsbyrå. Enligt

nu gällande författningar utöfvas öfverinseendet öfver brännvins- och

bryggerikontrollen samt öfver kontrollen vid sockertillverkningen af

chefen för nämnda kontroll- och justeringsbyrå. Denne byråchef är

sålunda för närvarande den centrala kontrollmyndigheten. Byråns tjänstepersonal

utgöres af en byråingenjör, en kanslisekreterare samt två

amanuenser, däraf en tekniskt bildad.

Ursprungligen hade den ifrågavarande centralstyrelsen endast ringa

befattning med själfva kontrollväsendet. Till följd af bränneriernas stora

antal under de första årtiondena efter husbehofsbränningens afskaffande,

det dåvarande kommunikationsväsendets beskaffenhet samt bristen på

en fastare organiserad öfverkontroll i orterna, måste öfverinseendet

öfver kontrollen anförtros åt länsstyrelserna. Centralstyrelsen för kontrollen

öfver brännvinsförfattningarnas tillämpning fick med anledning

häraf till snart sagdt hufvudsaklig uppgift att utarbeta statistik samt att

handlägga ärenden rörande försäljning af brännvin. Sedermera hafva

emellertid dels genom spritkontrollapparaters införande vid brännerierna

under åren 1883—84, dels särskildt genom utfärdandet af 1887 års

brännvinstillverkningsförordning allt flera detaljer af brännerikontrollen

öfverflyttat6 från länsstyrelserna till öfverkontrollörerna och därigenom

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

medelbart till centralstyrelsen d. v. s. förbemälcle byråchef, under hvilken

öfverkontrollörerna direkt lyda . Alltsedan år 1873 bär äfven öfverinseendet

öfver hvitbetssockerbeskattningen tillhört nämnde byråchef, hvarjämte från

och med år 1885 justeringsväsendet sorterar under kontroll- och justeringsbyrån.

Ytterligare hafva sedermera såsom föremål för byråns verksamhet

tillkommit öfverinseendet öfver denatureringen af brännvin och

öfver bryggerikontrollen i riket samt beredningen af alla till afgörande

hos Kungl. Maj:t förekommande ärenden rörande försäljning af vin och Öl

m. m. Denna alltjämt ökade arbetsbörda bär emellertid sedan år 1884,

då byrån såsom nämndt erhöll sin nuvarande organisation, icke föranledt

förstärkning af byråns ordinarie personal. Det ytterligare ökade arbete

för byrån, som blifvit en följd af det förändrade system för beskattning

af socker, som tillämpats från och med den 1 september 1906, gör

emellertid anställandet af ännu en tekniskt bildad tjänsteman vid byrån

önskligt, på det att öfverkontrollörernas befattning med sockerkontrollen,

såsom förut antydts, må kunna undvaras. Af den redogörelse, jag lämnat

ej mindre för den centrala kontrollmyndighetens nuvarande göromål än

äfven för den befogenhet, som därutöfver skulle tillkomma densamma

enligt det föreliggande förslaget, framgår, enligt min uppfattning, att

det är nödvändigt att bereda denna myndighet eu själfständig ställning.

Detta finner jag lämpligast kunna ske genom den nuvarande kontrolloch

justeringsbyråns ombildande till ett särskildt, fristående ämbetsverk,

bestående af en chef och visst antal ansvariga ledamöter.

Frågan att förändra den nuvarande centrala kontrollmyndigheten

till en särskild styrelse är icke ny utan har redan förut varit under

öfvervägande. Sålunda har till det statsrådsprotokoll, som åtföljde

Kungl. Maj:ts proposition till 1903 års Riksdag med förslag till förordning

angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, dåvarande

chefen för finansdepartementet anfört, att det, i sammanhang med vissa

af honom ifrågaställa förändringar beträffande kontrollen, borde tagas

under ompröfning, huruvida icke åt den öfverordnade kontrollmyndigheten

borde beredas en själfständigare ställning, än densamma nu innehar.

Det syntes emellertid departementschefen lämpligast att låta med denna

och öfriga organisationsfrågor anstå, tilldess de särskilda kommitterade,

hvilka vid denna tidpunkt hade åt sig uppdraget att utreda frågan

om ändrad sockerbeskattning, hunnit afgifva sitt betänkande.

Den centrala kontrollmyndighetens verksamhet är otvifvelaktigt,

beträffande såväl omfattning som betydelse, af den art, att densamma

lämpligast bör utöfvas af en utaf flera personer sammansatt styrelse.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Såsom ännu ett skäl härför bör. utöfver hvad jag förut anfört rörande

omfattningen af det chefen för kontroll- och justeringsbyrån och byråns

tjänstemän åliggande arbete, i detta sammanhang erinras därom, att

öfverinseendet öfver kontrollen i själfva verket innefattar förvaltningen

af det för kontroll å tillverkningsafgifter anvisade förslagsanslaget, i

1907 års riksstat upptaget till 1,100,000 kronor. Vidare bör härvid

komma till beaktande, att genom dels maltskattens införande dels ock

sockerbeskattningens förändrande till en konsumtionsskatt antalet af

chefen för kontroll- och justeringsbyrån underlydande tjänstebefattningar

stigit till mellan 1,500 och 1,600.

Också möttes redan vid 1887 års Riksdag ett då framställdt förslag

att i visst afseende utvidga den nuvarande centrala kontrollmyndighetens

befogenhet med den invändningen, att en byråchef i ett statsdepartement

ej hade tillräckligt själfständig ställning för en dylik utvidgning.

På grund af hvad jag nu haft äran anföra föreslår jag alltså,

att i ledet af de förändringar, hvartill den af mig nu ifrågaställda

omorganisationen af kontrollen öfver tillverkningsafgifterna föranleder,

måtte ingå jämväl ombildning af den nuvarande centrala kontrollmyndigheten

till ett själfständigt centralt ämbetsverk, som lämpligen

kunde benämnas kontroll- och justering sstyr elsen.

Denna nya styrelse skulle dels handhafva öfverinseendet öfver

kontrollen öfver tillverkningen och beskattningen af brännvin, maltdrycker

och socker samt öfvertaga öfriga i samband därmed stående

göromål, hvilka nu tillhöra kontroll- och justeringsbyrån, dels ock utgöra

styrelse för justeringsverket. Nämnda byrå och särskildt den där

anställde byråchefen har emellertid äfven till åliggande att biträda

chefen för finansdepartementet med handläggning af sådana ärenden

rörande tillverkning och beskattning af brännvin, maltdrycker och

socker äfvensom försäljning af brännvin, vin och Öl m. in., hvilka ankomma

på Kungl. Maj:ts pröfning och afgörande, ett åliggande som

naturligen skulle i och med byråns ombildning till ett själfständigt

ämbetsverk bortfalla, hvaremot styrelsens underdåniga yttrande kommer

att i alla dylika mål, där så finnes erforderligt, infordras.

Till frågan huru den nya styrelsen lämpligast bör organiseras, torde

jag senare få återkomma. Redan nu vill jag emellertid nämna, det jag

tänkt mig, att nämnda ämbetsverk, vid livilkets organisation landtbruksstyrelsen

i flera afseenden synes kunna tjäna till förebild, skulle bestå

af en chef jämte tre ansvariga ledamöter, däraf två tekniskt bildade

och en tillika sekreterare. Utöfver den nuvarande kontroll- och justeringsbyråns

personal skulle sålunda tillkomma ytterligare en tekniskt bildad

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: In Nåd. Proposition N:o 79. 31

tjänsteman. Detta sammanhänger med den af mig förut omnämnda ändring

af kontrollen vid sockerbeskattningen, i det att denne nye tjänsteman

skulle, på sätt förut angifvits, utöfva den inspektion öfver sockerfabrikerna,

som nu åligger öfverkontrollörerna. Därjämte skulle han

tjänstgöra såsom öfverkontrollör vid brännvins- och maltdryckskontrollen

i Stockholms stad och trakten närmast däromkring. Denna anordning,

att en tjänsteman vid den centrala kontrollmyndigheten skulle tjänstgöra

såsom öfverkontrollör torde medföra en väsentlig fördel, i det att

sagda myndighet därigenom kommer i en nära och personlig beröring

med den lokala kontrollen och blir i tillfälle att inhämta noggrannare

kännedom om densamma, än hvad nu kan ske endast genom tillfälligtvis

företagna inspektionsresor.

Utöfver de åligganden och befogenheter, hvilka enligt det af mig

nu framlagda förslaget till omorganisation skulle tillkomma den centrala

kontrollmyndigheten, torde därjämte vissa andra åligganden böra öfverllyttas

till den nya styrelsen.

Till följd af den ställning, chefen för kontroll- och justeringsbyrån

intager, har det i gällande författningar uppdragits åt chefen för finansdepartementet

att bestämma tjänstgöringsområden för öfverkontrollörer

och för justerare af mått och vikt, att konstituera justerare, att inkalla

öfverkontrollörer till tjänstgöring samt att i vissa fall bevilja öfverkontrollörer

och justerare tjänstledighet. När Kungl. Maj:t i proposition

till 1905 års Riksdag angående beskattning af socker föreslog, att

förste kontrollörer vid sockerfabrikerna skulle förordnas af nämnde

departementschef, uttalade däremot Riksdagen den uppfattning, att det

syntes icke stå i öfverensstämmelse med andan i vår författning att åt chefen

för ett statsdepartement öfverlämna tillsättandet af tjänstebefattningar.

Detta uttalande torde äga tillämpning äfven på departementschefens

nyss omnämnda befattning med öfverkontrollörer och justerare, hvilken

därför bör öfverflyttas till den nya centralstyrelsen.

I enlighet med de grunder till en omorganisation af kontrollen

öfver tillverkningsafgifterna, för hvilka jag nu redogjort, hafva utarbetats

förslag till nya förordningar angående tillverkning af brännvin, angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker samt om beskattning af socker.

I öfverensstämmelse med hvad som är förhållandet enligt nu gällande

lagstiftning i berörda ämnen, innehålla dessa författningsförslag alla de

grundläggande och i öfrigt de viktigare bestämmelserna, hvaremot de

mera detaljerade bestämmelserna äro afsedda att, likasom hittills, inflyta

i särskilda ordningsstadgar.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Ma j ds Nåd. Proposition N:o 79.

Jag anhåller att få underställa Kungl. Majt:s pröfning hvart

och ett af författningsförslagen för sig, därvid jag blir i tillfälle att

närmare redogöra för de skiljaktigheter, som förefinnas mellan dessa

förslag och de uti förevarande ämnen nu gällande författningar.

Förslag afseende upprättande af den nya kontroll- och justeringsstyrelsen

med hvad därmed står i samband kommer att af mig särskilt

föreläggas Kungl. Maj:t.»

Härefter föredrog departementschefen det nyss omförmälda förslaget

till förordning angående tillverkning af brännvin; och anförde

departementschefen därpå följande.

»Det nu upplästa författningsförslaget. hvithet torde såsom bilaga

få fogas vid detta protokoll, skiljer sig, utom hvad angår de bestämmelser,

som äga samband med det af mig nyss framlagda förslaget till

förändrad organisation af kontrollen, jämväl i andra delar från den nu

gällande brännvinstillverkningsförordningen.

Sålunda hafva till en början vidtagits vissa redaktionella förändringar,

åsyftande att bringa större öfverskådlighet åt förordningens

bestämmelser och äfven i vissa fall att förtydliga desamma. Dessa

formella ändringar torde emellertid icke vara af beskaffenhet att erfordra

vidare omnämnande. Jag öfvergår därför till att lämna en redogörelse

för de ändringar af mera saklig innebörd, som det ansetts lämpligt och

erforderligt att låta förordningen nu undergå.

Såsom jag förut erinrat, är det nu öfver tjugu år sedan spritkontrollapparater

kommo till användning vid brännvinskontrollen. Dessa

apparater hafva alltjämt visat sig vara synnerligen pålitliga, och med

anledning af det sålunda alltmera stadgade förtroendet till apparaternas

tillförlitlighet har jag ansett tidpunkten vara inne att i enlighet med

den af Riksdagen uttalade önskan föreslå vidtagandet af vissa förenklingar

i kontrollproceduren, i syfte att med bibehållen effektivitet kunna

inskränka kontrollörernas personliga deltagande i kontrollen.

Enligt nu gällande lagstiftning är kontrollen vid brännerierna

ordnad i hufvudsak på följande sätt. Det tillverkade brännvinet ledes

från rektifikationsapparatens imkylare genom slutna rör till kontrollapparaten,

som uppmäter detsamma och äfven angifver dess litertal

af normalstyrka (50 % alkoholhalt). Från kontrollapparaten rinner

brännvinet, alltjämt i slutet rör, till en sprithållare, som är uppställd

i ett särskildt rum, sprithållarerummet. Såväl sprithållare som nämnda

rum äro satta under kronans lås.

Vid hvarje bränneri — med endast ett par undantag, där två

brännerier äro belägna alldeles invid hvarandra — är anställd en kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tt Nåd. Proposition N:o 79.

trollör, hvilken skall bo antingen i bränneriets närhet eller hos tillverkaren.

Kontrollören skall minst två gånger om dagen alläsa kontrollapparaten.

Vidare skall lian, i allmänhet dagligen, uppmäta och

profva det brännvin, som finnes i sprithållaren — denna rymmer i de

flesta fall icke mycket mera än ett dygns tillverkning. Uppmätningen

sker antingen genom brännvinets tappande på krönta transportkärl

eller medelst målkärl om 20 eller 30 liters rymd. Efter uppmätningen

inlägges brännvinet på nederlaget vid bränneriet, såvida icke tillverkaren

redan betalat skatt för detsamma, i hvilket fäll han äger att fritt förfoga

öfver brännvinet.

Kontrollören skall vidare ombesörja förandet af föreskrifna journaler

och längder vid bränneriet, utlämna brännvin från nederlaget,

när tillverkaren så önskar och är därtill berättigad, afsända rapporter

till länsstyrelsen, kontroll- och justeringsbyrån och öfverkontrollören

den 1 och 15 i hvarje månad samt slutligen uppmäta och profva

mäsken och noggrant tillse, att gifna föreskrifter efterlefvas och intet

olofligt sker i bränneriet.

Det föreliggande författningsförslaget innebär följande förändringar

i det nu tillämpade kontrollförfarandet.

1. Den direkta uppmätningen af brännvinet ur sprithållaren har

ansetts icke vidare behöfva förekomma. Ändamålet med berörda uppmätning

bär varit endast att kontrollera apparaternas utslag. Enligt

förslaget skulle därför sprithållare och sprithållarerum i allmänhet icke

vara satta under kronans lås, utan tillverkaren skulle städse, jämte kontrolltjänstemännen,

hafva tillträde till dem och äga att själf omhändertaga

det tillverkade brännvinet.

2. Kontrollören skulle icke längre behöfva bo i bränneriets

omedelbara närhet, hvilket äfven i många fall skulle blifva omöjligt

för honom, då kontrollörerna ju icke vidare skulle anställas vid visst

bränneri utan inom visst distrikt med kanske flera tjänstgöringsställen.

Kontrollör skulle ej heller vidare behöfva besöka bränneriet dagligen

utan endast två gånger i veckan, den ena gången på en af vederbörande

öfverkontrollör förut bestämd dag, afräkningsdagen, och den andra

gången på oregelbundet återkommande tid.

På afräkningsdagen skall tillverkaren till kontrollören aflämna

dels de bevis, som berättiga honom att få skatt affärd i afräkningslängdeu,

det vill säga ränterikvittenser å inbetald skatt, bevis öfver

vid allmänt bränn vinsnederlag påförd skatt, denatureringsbevis samt

utförselbevis, dels ock, för inläggande på nederlag, så mycket brännvin,

att på nederlaget komma att såsom säkerhet för skatten ligga minst

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Åfd. 59 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 79.

85 procent af det vid bränneriet tillverkade, obeskattade brännvinet.

Kontrollören skall på afräkningsdagen afläsa kontrollapparaten och införa

afläsningen i tillverkningsjournalen, däri sedan myckenheten tillverkadt

brännvin beräknas. Därefter skall han verkställa skatteafräkning,

d. v. s. efter införande i afräkningslängden af nyss omförmälda

bevis, för hvilka skatt där må afföras, uträkna för huru stor myckenhet

brännvin skatt är ogulden.

Underlåter tillverkare att aflämna erforderlig myckenhet brännvin,

skall kontrollören ofördröjligen anmäla förhållandet hos länsstyrelsen,

som genast skall låta utmäta det felande skattebeloppet samt tillika,

därest det anses erforderligt för bevarande af statens rätt, såsom

exempelvis om den af tillverkaren ställda säkerheten befinnes icke vara

tillräcklig eller tillverkare upprepade gånger låter ifrågavarande underlåtenhet

komma sig till last, återkalla tillståndsbeviset.

Enär vid bränneri, där cisterner begagnas för brännvinets förvarande

på nederlag, det kan vålla svårighet för tillverkaren att.

innan brännvinet kan öfverföras på cistern, på lösa kärl förvara en hel

veckas tillverkning, skall kontrollör vara skyldig att, om tillverkare så

önskar, vid hvarje besök företaga inläggning af brännvin på nederlaget

och äfven att på tillverkarens kallelse, såvidt hans öfriga tjänstgöring

det medgifver, särskilt infinna sig vid bränneriet för inläggning på

eller uttagning från nederlaget.

Den i nu berörda hänseenden grundläggande bestämmelsen återfinnes

i förslagets 14 §. De mera detaljerade föreskrifter, som erfordras,

komma att sedermera inflyta i ordningsstadgan för brännerierna.

3. Såsom nyss anförts, skall tillverkaren endast en gång i veckan

till kontrollören aflämna det brännvin, som skall utgöra säkerhet för

ogulden skatt. Sålunda kommer tillverkaren att mellan hvarje skatteafräkning

under sex dygn fritt förfoga öfver det tillverkade brännvinet.

Därvid kan det understundom inträffa, att tillverkaren å afräkningsdagen

befinnes hafva afhändt sig hela veckans tillverkning. För att emellertid

i dylika och andra tänkbara fall alltid må finnas för täckande af

statens skattefordran lätt utmätningsbar tillgång har i 4 § föreslagits,

att, innan tillståndsbevis till brännvinstillverkning utfärdas, tillverkare

skall hafva ställt af länsstyrelsen godkänd säkerhet för så

stort skattebelopp, som svarar mot medeltillverkningen under tio

tillverkningsdygn. Den ställda säkerheten skall sedermera under tillverkningsperioden

alltid hållas vid sådan höjd, att den svarar mot det

på tio dygns medeltillverkning belöpande skattebeloppet. Häraf följer,

att vid ökning af tillverkningen säkerheten bör höjas. Emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

Kungl. blåjon Nåd. Proposition N:o 79.

bör endast eu mera konstant och mera afsevärdt ökad tillverkning medföra

skyldighet att höja den ställda säkerheten, och har därför blifvit

i 4 § 4 mom. föreslaget, att denna skyldighet skall inträda, därest under

tio på hvarandra följande tillverkningsdygn i medeltal för hvarje dygn

tillverkats mer än eu femtedel utöfver hvad i driftsanmälan uppgifvits.

Statens skatteintresse motiverar den föreslagna stränga påföljden för

uraktlåtenhet härutinnan, nämligen återkallande af tillståndsbeviset.

4. Såsom en ytterligare kontroll på tillverkaren skall enligt det

föreliggande förslagets 10 § denne vara skyldig att hålla sina handelsböcker

med tillhörande verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör.

Motsvarande skyldighet är i gällande förordning angående

tillverkning och beskattning af maltdrycker stadgad för där omförmäld

tillverkare.

5. Då kontrollören ej behöfver dagligen besöka bränneriet. blir

det honom omöjligt att vidare föra den föreskrift^ journalen öfver

inmäskningen. I öfverensstämmelse med hvad som gäller beträffande

bryggerierna, där tillverkaren för såväl krossnings- som bryggjournal,

skulle därför enligt förslaget inmäskningsjournalen vid brännerierna

föras af tillverkaren eller dennes med hänsyn till brännvinstillverkningen

särskildt befullmäktigade ombud.

6. Därest kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, kan det

inträffa, antingen att kontrollörens närvaro där erfordras på sådant sätt,

att han blir hindrad i sin öfriga kontrolltjänstgöring eller ock att han

till följd af nämnda tjänstgöring ej kan själf verkställa den provisoriska

kontroll med uppmätning af det tillverkade brännvinet m. m., som

måste träda i stället för kontrollapparaten. För kontrollens behöriga

utöfvande har därför i 24 § föreslagits befogenhet för kontrollören att

tillkalla annan pålitlig person att mot åtnjutande af ersättning af statsmedel

såsom biträdande kontrollör tjänstgöra vid bränneriet, dock

endast under den korta tid, som bör förflyta, till dess öfverkontrollören

hinner närmare förordna, huru kontrollen vid bränneriet skall ordnas.

Kontrollapparaterna bruka endast sällan råka i olag och vanligen

afhjälpes felet genast af öfverkontrollören, hvilken ofördröjligen skall

underrättas af kontrollören. Äfven om ny kontrollapparat skulle behöfva

rekvireras från kontroll- och justeringsstyrelsen, kunna i allmänhet

kontrollanordningarna åter vara reglerade efter några få dagar. Ersättningarna

åt biträdande kontrollörer kunna därför icke stiga till något

för statskassan afsevärdt belopp.

På det att kontrollör må genast erhålla underrättelse om upp
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

kommet fel å kontrollapparat, har i förslaget stadgats skyldighet för

tillverkaren att meddela sådan underrättelse.

7. För att undersöka, huru kontrollapparat fungerar, skall enligt

nu gällande bestämmelser öfverkontrollör anställa profmätning, hvarvid

sprithållaren fullständigt tömmes två dagar å rad. Dylika profmätningar

blifva jämväl fortfarande behöfliga, och för detta ändamål skulle öfverkontrollör

äga rätt att vid sådana tillfällen sätta sprithållare och sprithållarerum

under kronans lås.

Genom förenkling af kontrollen på sätt jag nu föreslagit blir det

möjligt att genomföra kontrollörs tjänstgöring inom distrikt med flera

kontrollställen.

Det kontrollsystem, som, efter vidtagande af förut berörda förändringar,

skulle komma till tillämpning, är enligt såväl de i frågan

hörda sakkunniges som min egen öfvertygelse ägnadt att på ett fullt

tillfredsställande sätt tillgodose statens anspråk på eu effektiv kontroll

öfver brännvinstillverkningen. Man måste ju dock vara beredd på, att

något förfarande från eu tillverkares sida kan komma att göra skärpt

kontroll erforderlig för bevarande af statens rätt. Detta sker lämpligast

därigenom, att en kontrollör anställes att tjänstgöra uteslutande vid

ifrågavarande bränneri samt att sprithållare och sprithållarerum sättas

under kronans lås. Sådan åtgärds vidtagande skulle ankomma på

kontroll- och justeringsstyrelsen, men, enär omedelbar åtgärd kan vara

af nöden, bör öfverkontrollör äga befogenhet att vid förefallande dylikt

behof provisoriskt vidtaga erforderliga åtgärder. Bestämmelse i förevarande

hänseende har införts i 25 §.

Ytterligare några af de i det föreliggande förslaget upptagna bestämmelser

anhåller jag att få särskilt omnämna, nämligen:

3 §■

I syfte att befrämja sträfvandena att på ekonomiskt fördelaktigt

sätt framställa brännvin för tekniskt behof af billiga råämnen, företrädesvis

torf, vidtog 1905 års Riksdag efter förslag af Kungl. Maj:t

vissa ändringar i gällande brännvinstillverkningsförordning.

Att i möjligaste mån öka den inhemska tillverkningen af sprit,

afsedd till bränsle och andra tekniska behof, anser jag vara af stor

nationell: betydelse. Särskildt de försök att tillgodogöra förut ej använda

råämnen, som pågå och kunna antagas komma att än vidare

utsträckas, synas vara förtjänta af beaktande från statens sida. I den

mån så kan ske med behörigt iakttagande af statens skatteintresse, anser

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79. 37

jag därför, att för dylika försök lättnader böra medgifvas i de restriktioner

beträffande villkoren för tillverkning af brännvin, hvilka gällande

lagstiftning innehålla.

Hvilka lättnader böra ifrågakomma, torde emellertid lämpligast

tagas i öfvervägande för hvarje särskildt fall efter sig företeende omständigheter.

I 3 § af det föreliggande förslaget har därför införts bestämmelse

därom, att Kungl. Magt efter ansökning må äga medgifva,

att under den kontroll och de villkor i öfrigt, som pröfvas erforderliga,

tillverkning af brännvin må äga rum för vetenskapligt ändamål eller

försöksvis för tekniskt ändamål, utan iakttagande af de för brännvinstillverkning

eljest gällande föreskrifter.

20 §.

För att tillmötesgå Riksdagens i dess förut berörda skrifvelse den

19 maj 1905 uttalade önskan hafva bestämmelserna om ersättning till

öfverkontrollör öfverflyttats från deras nuvarande plats i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierna till tillverkningsförordningen, därvid förbehållits

rätt för Kungl. Maj:t att i särskilda fall bestämma lägre

aflöningsbelopp än de i §:n förutsatta normalbeloppen.

Beträffande kontrollörernas ersättning bär jag förut omförmält

de förändrade grunder, hvilka jag ansett höra hädanefter tillämpas för

dessa tjänstemäns aflönande, äfvensom erinrat, att en viss nedsättning i

deras arfvode funnits lämplig. Dagarfvodet för kontrollör med tjänstgöring

inom distrikt, där endast ett bränneri finnes, skulle enligt det föreliggande

förslaget utgöra 8 kronor, emot nu 10 kronor för kontrollör,

som har tillsyn öfver ett bränneri. Inom distrikt, där mer än ett

tjänstgöringsställe finnes, skulle kontroll- och justeringsstyrelsen, med

beaktande af de af mig förut angifna synpunkter, äga att bestämma

högre dagarfvode för kontrollören, dock högst 15 kronor.

Någon ersättning utöfver dagarfvodet åt kontrollör för resor inom

tjänstgöringsdistriktet skulle icke förekomma. Däremot skulle kontrollör

i likhet med hvad nu äger rum erhålla reseersättning med 15 kronor,

om resa förekommer för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning

från ett till annat tjänstgöringsdistrikt.

Ersättningen åt biträdande kontrollör skulle utgöras af dagarfvode,

8 kronor, jämte reseersättning efter femte klassen i gällande resereglemente.

Endast då biträdande kontrollör inkallats till följd däraf att

kontrollapparat kommit i olag, d. v. s. det enda tänkta fallet för inkallande

af biträdande kontrollör Titan af tillverkaren gifven anledning,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 79.

bör kostnaden härför drabba statsverket. I öfriga fall, då biträdande

kontrollör anlitats, exempelvis vid förefintligt behof af skärpt kontroll

vid bränneri, skall det enligt förslaget åligga tillverkaren att gälda

kostnaden.

Den enligt nu gällande förordning till kontrollör utgående ersättning

för skrif- och förseglingsmaterialier samt postporto med 10 öre

för hvarje tjänstgöringsdag har vid den af mig nu föreslagna omreglering

af afiöningsförhållandena ansetts böra bortfalla.

21 §•

Den ersättning, som skall tillkomma tillverkare för tillhandahållande,

där så erfordras, åt kontrollör af kost samt möbleradt, eldadt

och städadt rum har i förslaget blifvit nedsatt från nu utgående tre

kronor till två kronor, till hvilket senare belopp ifrågavarande ersättning

är fastställd i förordningen angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker.

37 §.

År 1905 tillkom ett nytt moment i 2 §. Af förbiseende blef

icke samtidigt erforderlig förändring vidtagen beträffande en i 28 §

af nu gällande förordning förekommande hänvisning till förstnämnda

§. Detta förbiseende har nu blifvit rättadt i 37 § af förslaget, hvilken

§ motsvarar nyssnämnda 28 §.

40 §.

Denna § i förslaget innehåller i sitt 1 mom. bestämmelse, att

tillverkare skall ansvara för förbrytelse mot förordningen, som med

hans vetskap begås af hans hustru, barn, husfolk eller i hans arbete

antagen person, såsom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Samma grundsats för tillverkares ansvarighet har vunnit tilllämpning

i gällande förordningar angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker samt om beskattning af socker. Likaså är enligt

de år 1905 utfärdade förordningarna angående försäljning af brännvin,

vin och Öl samt tillagade, alkoholfria drycker m. m. ansvaret uti förevarande

hänseende för försäljare på enahanda sätt begränsadt.

I den nu gällande brännvinstillverkningsförordningen är däremot

stadgadt, att brännvinstillverkare svarar för förbrytelse, begången af hans

hustru, barn, tjänstefolk och i bränneriet anställda arbetare, därest icke om
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:tv Nåd. Proposition N:o 79.

ständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja.

Denna strängare ansvarsbestämmelse synes mig icke vidare böra bibehållas.

Till stöd för denna min uppfattning tillåter jag mig åberopa

hvad som yttrades i den föreliggande frågan vid föredragning inför Högsta

domstolen den 19 december 1902 af det kommittéförslag, som ligger

till grund för nu gällande förordning angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker.

Beträffande tillverkarens ifrågavarande ansvar innehöll 42 § i

berörda kommittéförslag en bestämmelse, lika med den för brännvinstillverkare

för närvarande gällande. I fråga om nämnda bestämmelse, erinrades

inom Högsta domstolen, att densamma stode i strid mot de allmänna

bevisreglerna i brottmål. Redan det att i vissa fall straffet för en förbrytelse

skulle träffa icke gärningsmannen utan annan, som antoges hafva

haft fördel af brottet, innefattade en allvarlig afvikelse från grunderna för

kriminallagstiftningen; men, om än en dylik afvik else i fråga om förbrytelser

af nu ifrågavarande art finge anses nödig’ torde den dock icke

kunna med fog sträckas längre, än att straffskyldigheten gjordes beroende

däraf, att den, som skulle straffas, haft kunskap om gärningsmannens

förehafvande, men underlåtit att afstyra detsamma. Att gå än vidare

och omkasta bevisskyldigheten, så att näringsidkaren presumerades

vara medveten om förbrytelsen och för att undgå ansvar måste förebringa

omständigheter, som gjorde sannolikt, att brottet skett utan

hans vetskap och vilja, syntes betänkligt och lämnade så liten säkerhet

mot ett materiellt orättvist domslut, att domstolarna i många fall måste

tveka att tillämpa ett dylikt lagbud, helst om frågan gällde urbota

straff af den stränghet, som här stadgades. Att liknande bestämmelse

inkommit i ett par gällande förordningar syntes ingalunda innefatta

giltigt skäl att fortgå i denna riktning, utan borde förebilden till ifrågavarande

bestämmelse sökas i de stadganden, som för liknande fall

gåfves i förordningarna angående försäljning af brännvin och angående

försäljning af vin och maltdrycker.

Den allmänna princip rörande vidden af den ansvarighet, som

enligt det anförda uttalandet i Högsta domstolen i här åsyftade fall

bör påhvila tillverkaren, har, såsom jag redan nämnt, accepterats i

1908 års maltskatteförordning och 1905 års sockerskatteförordning och

bör enligt mitt förmenande vinna tillämpning jämväl med afseende å

lagstiftningen angående brännvinstillverkningen.

42 §.

I öfverensstämmelse med hvad redan nu finnes stadgadt dels i

44 § förordningen angående tillverkning och beskattning af maltdrycker

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

dels ock i 40 § förordningen om beskattning af socker, bär i förslagets

42 § införts bestämmelse om förbud för den, som innehar eller innehaft

befattning såsom kontrolltjänsteman, att röja tillverkares yrkeshemlighet

eller affärsförhållanden, äfvensom meddelats bestämmelser

om ansvar, eventuellt skadeståndsskyldighet vid öfverträdelse af sådant

förbud.

47 §.

Enligt 37 § 1 mom. i nu gällande bränn vinstill verkningsförordning

skall, där särskild angifvare finnes, hälften af åklagaren i målet

tillkommande andel i böter och värdet af förbruten egendom tillfalla

angifvaren. Med bibehållande af denna bestämmelse har till 47 §

1 mom. i förslaget, hvilket mom. innehåller ifrågavarande stadgande,

gjorts det tillägg, att sådan del ej tillkommer angifvare, då angifvelse

skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon

mot hvarandra, annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter kost

och underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk

under den tid, de äro i tjänsten. Genom nämnda tillägg haT förevarande

stadgande bringats till öfverensstämmelse med motsvarande

bestämmelser i förordningarna angående tillverkning och beskattning

af maltdrycker samt om beskattning af socker.

48 §.

Enligt nu gällande brännvinstillverkningsförordning tillkommer

det, förutom lands- och stadsfiskaler, bland andra äfven stads- och

polisbetjänte att åtala förbrytelser emot förordningen. För att bringa

detta stadgande till öfverensstämmelse med motsvarande stadgande i

förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af brännvin hav

bestämmelsen om stads- och polisbetjänts befogenhet i förevarande

hänseende uteslutits ur förslaget.

De förarbeten, som erfordras för genomförandet af den utaf mig

föreslagna omorganisationen af kontrollen, särskild! distriktsindelningen

med hvad därtill hörer, kunna antagas komma att kräfva ganska

afsevärd tid. Äfven om, såsom jag förutsatt, den nya kontroll- och

justeringsstyrelsen träder i verksamhet den 1 januari 1908, bär omorganisationen

i öfrigt icke ansetts kunna i sin helhet medhinnas förrän

till det tillverkningsår, som börjar den 1 oktober 1908. Med anledning

häraf har jag föreslagit, att den förordning angående tillverkning

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Knngl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 79.

Af brännvin, till hvilken jag nu framlagt förslag, skall träda i kraft den

1 oktober 1908. Tillsättningen af kontrollörer för tillverkningsåret

1908—09 bör dock gifvetvis ske i enlighet med de bestämmelser,

som den nya förordningen härom innehåller.

Då det föreliggande författningsförslaget innefattar, bland annat,

vissa ändringar dels i de i nu gällande förordning i ämnet stadgade

ansvarsbestämmelser dels ock i däri meddelade föreskrifter rörande

hvilka personer, som äro pliktiga att åtala förbrytelser emot förordningen,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes genom utdrag af detta

protokoll inhämta högsta domstolens yttrande öfver de i förslaget sålunda

förekommande nya eller förändrade bestämmelser af kriminalrättslig

natur.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten

bifalla.

In fidem:

Algot Wahlin.

Bih. tiU Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Bilaga.

Förslag

till

Förordning angående tillverkning af brännvin.

I KAP.

Om rättighet till brännvins tillverkning och destillering.

1 §•

1. Brännvin må, med de här nedan i 2 och 3 mom. omförmälda

undantag, tillverkas ej mindre af enhvar välfräjdad person, hvilken

äger eller innehar i mantal satt eller särskild! skattlagd jord, än äfven

af den, som är behörig att idka fabriksrörelse. Aflider brännvinstillverkare

eller varder han försatt i konkurs, må redan anmäld tillverkning

utöfvas af döds- eller konkursboet.

2. Öfverståthållare, underståthållare, landshöfding, landssekreterare,

landskamrerare, kronofogde, länsman, lands- och stadsfiskal, polistjänstemän,

domare på landet, borgmästare eller annan magistratsperson

i stad, ecklesiastik ämbete- eller tjänsteman, kyrkobetjänt, folkskollärare,

i tjänst varande läkare, brännerikontrollör eller tillsyningsman, eller i

allmänhet ämbets- och tjänsteman, som till följd af sin befattning kan

komma att deltaga i beslut om brännvinstillverkning eller kontroll därå,

må icke befatta sig med dylik tillverkning.

Detsamma gälle ock om bolag, däri någon i detta mom. nämnd

person är delägare, äfvensom om den, hvilken blifvit dömd till ansvar

lör brott, som omförmälas i 31 eller 33 §§ af denna förordning.

3. Å ecklesiastika och andra boställen, så ock å annan kronans

jord, som ej med stadgad åborätt besittes, vare brännvinstillverkning

förbjuden.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 79.

43

2 §•

1. Brännvinstillverkning vare i allmänhet tillåten allenast från

klockan tolf på dagen första helgfria dag i oktober månad till första

helgfria dag i maj månad det därpå följande året vid samma timme.

2. I sammanhang med pressjästberedning äfvensom vid bränneri,

där allt det tillverkade brännvinet göres till förtäring obrukbart (denatureras),

må jämväl under den del af året, då brännvinstillverkning på

grund af 1 inom. i allmänhet icke är tillåten, brännvinstillverkning äga

rum under de särskilda villkor, Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga.

3. Brännvinstillverkning eller mäskberedning därtill vare ej medgifven

från klockan tio om aftonen näst före sön- eller helgdag till

klockan tio om aftonen å sådan dag; dock att, om för särskilda tillverkningsmetoders

begagnande undantag från denna bestämmelse skulle

finnas oundgängligen nödigt, Kung]. Maj:t vill på särskild underdånig

ansökning pröfva, huruvida sådant undantag må medgifvas.

4. Kungl. Maj:t vare, oberoende af hvad förut i denna § är stadgadt,

obetaget att, där högst viktiga omständigheter sådant föranleda,

föreskrifva inställande under viss tid af all brännvinstillverkning.

3 §•

1. För brännvinstillverkning må begagnas redskap af hvilken

storlek och beskaffenhet som helst med allenast de inskränkningar, som

för kontrollens handhafvande äro eller varda föreskrifna. Äfven må

användas alla slags råämnen, majs och utländsk potatis dock endast i

den uti 8 § stadgade ordning samt malen spannmål allenast under den

särskilda kontroll, som af Kungl. Maj:t föreskrifves.

2. Efter ansökning äge Kungl. Maj:t medgifva, att under den

kontroll och de villkor i öfrigt, som Kungl. Maj:t pröfvar erforderliga,

tillverkning af brännvin må äga rum för vetenskapligt ändamål eller

försöksvis för tekniskt ändamål utan iakttagande af de i denna förordning

meddelade bestämmelser.

4 §■

1. Den, som vill idka brännvinstillverkning, skall minst tio

dagar före den, då tillverkningen är afsedd att begynna, skriftligen

anmäla sådant hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med uppgift å

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 79.

stället för tillverkningens bedrifvande, dagen, då den skall taga sin

början, samt det antal liter brännvin, han beräknar i medeltal skall komma

att tillverkas för hvarje tillverkningsdygn, äfvensom därvid aflämna

bevis, att han är behörig att utöfva brännvinstillverkning. Af bolag

tillämnad brännvinstillverkning skall anmälas af den, som enligt gällande

lag äger för bolaget föra talan, och skall därvid lämnas uppgift om

samtliga delägare i bolaget.

2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.

Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för så stort skattebelopp, som

svarar mot den uppgifna medeltillverkningen under tio tillverkningsdygn.

3. Varder nyssnämnda säkerhet af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godkänd, och finnes eljest ej hinder möta för handteringens

utöfvande, meddele Kung]. Maj:ts befallningshafvande tillståndsbevis.

4. Har under tio på hvarandra följande tillverkningsdygn i

medeltal för hvarje dygn tillverkats mer än en femtedel utöfver hvad

i anmälan uppgifvits, skall tillverkaren ofördröjligen ställa säkerhet för

det mot den ökade tillverkningen svarande skattebeloppet, vid äfventyr

att tillståndsbeviset eljest återkallas.

5. Med tillverkningsdygn förstås i denna förordning tiden från

klockan tolf på dagen den ena till samma timme å nästföljande helgfria

dag.

5 §•

Vill den, som erhållit tillstånd till brännvinstillverkning, afstå från

tillverkningens utöfvande, utan att densamma tagit sin början, skall anmälan

därom ske hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande, dock skall han

i sådant fall vara pliktig godtgöra den kostnad, som möjligen uppstått

genom kontrollörs inkallande.

6 §•

1. Vill bränn vinstillverkare före den allmänna till verkningstidens

utgång afstå från tillverkningsrätten, skall han därom göra skriftlig

anmälan hos den kontrollör, som är anställd vid bränneriet, minst tre

dagar före utgången af det tillverkningsdygn, med hvilket han anmäler

sig vilja afsluta tillverkningen; dock att, om bränneri eller däri begagnad

redskap genom vådeld eller annan olyckshändelse blifvit vänsetligen

skadadt, tillverkningsrätten må upphöra omedelbart efter det tillverkaren

opaginerad Kontrollera mot PDF

-15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

gjort skriftlig anmälan därom. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören om tiden för

tillverkningsrättens upphörande.

2. I bränneri, där tillverkningen sålunda blifvit anmäld att upphöra,

må den ej efter den utsatta tiden äga rum utan förnyad anmälan,

som i 4 § sägs.

7 §•

Om anmäld brännvinstillverkning ej företages inom tre tillverkningsdygn

efter den i anmälan uppgifna tid, eller brännvinstillverkning

af bry tes utan sådan anmälan, som i 6 § 1 mom. omförmäles, eller utan

Kungl. Maj:ts därom meddelade föreskrift, och ej inom tre tillverkningsdygn,

det oräknadt, hvarunder afbrottet inträdde, ånyo företages, åligger

det brännvinstillverkaren att för de tillverkningsdygn, under hvilka

tillverkningen sålunda icke utöfvats, gälda på bränneriet belöpande

kontrollkostnader.

8 §•

1. Vill tillverkare för brännvinstillverkning använda majs eller

utländsk potatis, göre, med företeende af bevis att töreskrifven särskild

afgift enligt 13 § 4 mom. blifvit till landtränteriet inbetald,'' därom

skriftlig anmälan hos kontrollören minst tre dagar, innan den första inmäskningen

däraf är afsedd att ske. Kontrollören åligger att dels lämna

tillverkaren bevis om gjord anmälan, dels ock ofördröjligen därom

underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande och öfverkontrollören.

2. Om tillverkare, som anmält sig ämna vid brännvinstillverkning

använda majs eller utländsk potatis, vill upphöra med användningen

af dylika råämnen före den allmänna tillverkningstidens utgång,

göre han därom anmälan på sätt i 6 § 1 mom, sägs; och skall, då

sådan anmälan sker, förfaras på sätt i samma mom. är föreskrifvet.

9 §.

X, Vill någon under den tid, då han, enligt erhållet tillståndsbevis,

är till brännvinstillverkning berättigad, å bränneriställe genom

särskild destillering rena brännvin, ma sadant ske under tillsyn af kontrollör.

Destillering å bränneriställe under annan tid vare äfven medgifven;

dock att anmälan därom skall minst åtta dagar före den tid,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 79.

destilleringen hvarje gång företages, göras hos vederbörande öfverkontrollör.

2. I öfrigt må brännvins rening, vare sig genom destillering eller

på kall väg, verkställas såsom annan handtering, enligt hvad i gällande

författningar stadgas.

10 §.

Tillverkare vare skyldig hålla sina han delsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne

önskar däraf taga del.

H §•

Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad den ordningsstadga

för brännvinsbrännerierna i riket, som Kungl. Maj:t vill utfärda, innehåller

om tillverkares åligganden äfvensom de föreskrifter, kontrolloch

justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet

med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.

II KAP.

Om brännvins beskattning och uppläggande på nederlag.

12 §•

1. För brännvin, tillverkadt inom landet, skall efter afdrag af

två procent, som äro skattefria, tillverkaren påföras skatt med 65 öre

för hvarje liter af normalstyrka, hvarmed förstås brännvin, som vid

+ 15 å Celsii termometer innehåller 50 volymprocent alkohol.

2. Inbetalning af tillverkningsskatt verkställes i landtränteriet,

dock hvarje gång för minst 1,500 liter.

3. Vid utförsel af brännvin må, efter hvad särskildt finnes

stadgadt, åtnjutas restitution med 66,3 öre för hvarje liter renadt och

med 65 öre för hvarje liter icke renadt brännvin af normalstyrka.

4. Restitution af tillverkningsskatt må under de villkor och den

kontroll, Kungl. Maj:t vill föreskrifva, åtnjutas:

för brännvin, som vid staten tillhörigt krutbruk användes för

tillverkning al krut, afsedt för krigsbruk eller för öfningar i försvarsändamål;
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 79.

lör lin kelolja, afsedd till tekniskt ändamål; samt

för brännvin, som denaturerats.

För brännvin, som denaturerats vid bränneri, där tillverkningsrätt

gäller, må åtnjutas skattefrihet..

Afgift för undersökning af finkelolja i och för restitution af tillverkningsskatt

utgår med två öre och för denaturering af brännvin

med ett öre för hvarje liter af normalstyrka; dock att sistnämnda

afgift icke utgår för brännvin, tillverkadt vid bränneri, där allt det

tillverkade brännvinet denatureras.

13 §.

1. Har tillverkningen icke uppgått till 8,000 liter beskattningsbart

brännvin för hela den tid, tillverkningsrätten gällt, då skall förutom

stadgad skatt erläggas en afgift af 10 öre för hvarje liter, hvarmed

det tillverkade litertalet understiger nämnda belopp; och likaledes

skall, i händelse tillverkningen ej uppgått till 500 liter i medeltal för

hvarje tillverkningsdygn, utgå en afgift af 10 öre för hvarje liter,

hvarmed det tillverkade brännvinet understiger ett efter en medeltillverkning

af 500 liter beräknadt tillverkningsbelopp. Dessa utgifter

skola dock ej utgå, då tillverkningsrättens upphörande grundar sig på

anmälan efter olyckshändelse, hvarom i 6 § sägs, eller Kungl. Maj:ts

därom meddelade föreskrift; och ankomme på Kungl. Maj:ts pröfning,

huruvida eller i hvad mån befrielse från desamma må medgifvas, då

brännvinet erhålles såsom biprodukt vid annan tillverkning.

2. Har tillverkningen vid ett och samma bränneri under tiden

från den 1 oktober till den 1 därpå följande maj öfverstigit 600,000

liter beskattningsbart brännvin eller under tiden från den 1 maj till

den 1 oktober öfverstigit 435,000 liter, då skall förutom stadgad skatt

erläggas en afgift af 5 öre för hvarje liter, hvarmed det tillverkade litertalet

öfverstiger, i förra fallet 600,000 liter och i det senare 435,000 liter.

3. De enligt 1 och 2 mom. utgående särskilda afgifter skall

tillverkaren inom fjorton dagar efter tillverkningsrättens upphörande

inbetala till landtränteriet. Sker det ej, läte Kungl. Maj:ts befallningshafvande

ofördröjligen utmäta afgifterna; och skall emellertid det vid

bränneriet tillverkade och vid tillverkningstidens slut under offentlig

vård kvarvarande brännvinet utgöra pant för afgifterna.

4. För brännvin, tillverkadt vid bränneri under tid, då jämlikt

anmälan enligt 8 § 1 mom. majs eller utländsk potatis där användes

för brännvinstillverkning, skall tillverkaren påföras en särskild afgift

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungil. Maj:ts Nåd. Proposition No 79.

af 5 öre för hvarje liter. Denna afgift inbetalas förskottsvis i landtränteriet,

dock hvarje gång för minst 10,000 liter; för mycket erlagd

afgift restitueras efter tillverkningsrättens upphörande på därom af tillverkaren

gjord framställning.

5. Hvad i denna § är stadgadt om tilläggsafgift vid brännvinstillverkning

gälle icke i fråga om bränneri, där allt det tillverkade

brännvinet denatureras.

u §.

1. Af obeskattadt brännvin skola minst åttiofem procent såsom

säkerhet för skatten vara liggande på nederlag vid bränneriet; och skall det

förty åligga tillverkaren att på en förut bestämd dag i hvarje vecka (afräkningsdag)

till kontrollören för inläggande på nederlaget aflämna erforderlig

myckenhet brännvin. Underlåter tillverkare detta, skall kontrollören

ofördröjligen anmäla förhållandet hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande,

som genast läte utmäta det felande skattebeloppet.

Därest Kungl. Maj:ts befallningshafvande finner sådant erforderligt för

bevarande af statens rätt, må Kungl. Maj:ts befallningshafvande tillika

återkalla tillståndsbeviset.

2. För obeskattadt brännvin, som ej, enligt hvad i 1 mom.

sägs, inlagts på nederlag vid bränneriet, skall skatt vara erlagd före

den 1 oktober, vid påföljd att Kungl. Maj:ts befallningshafvande eljest

låter ofördröjligen utmäta densamma.

3. Denatureradt brännvin må ej ligga såsom säkerhet för

ogulden skatt.

15 §.

Magasin eller rum för nederlag af brännvin skall finnas vid hvarje

bränneri samt vara beläget i dess närhet och af tillverkaren upplåtet

uteslutande för brännvin, som skall utgöra säkerhet för ogulden skatt.

16 §.

Brännvinstillverkare må efter tillverkningens upphörande hafva

obeskattadt brännvin kvarliggande å nederlag vid bränneriet.

U §•

1. Inträffar minskning, vare sig genom läckning, afdunstning

eller olyckshändelse, i det å nederlag upplagda brännvinets litertal eller

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kunyl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 79.

styrka, skall ändock tillverkningsskatt erläggas för allt det brännvin,

hvarför skatt är ogulden; dock vill Kung!. Magt, där minskningen

utan ägarens vållande uppkommit genom olyckshändelse, medgifva den

lindring i skatten, hvartill omständigheterna kunna föranleda.

2. Å nederlag befintligt brännvin utgör pant för ogulden skatt;

och skall detsamma till ytterligare säkerhet för skattens utbekommande

efter tillverkningsrättens upphörande städse vara mot eldskada försäkradt

till ett värde ej understigande den oguldna skattens belopp; hvarjemte

det åligger tillverkaren att, då nederlaget öfvertages af tillsyningsman,

till denne aflämna försäkringshandlingarna jämte behörigt

bevis, att kronan äger rätt till så stor del af försäkringssumman, som

fordras för skattens gäldande. Underlåter tillverkare att fullgöra hvad

sålunda är föreskrifvet, vare nederlagsrätten förverkad, och anmäle

kontrollör eller tillsyningsman genast förhållandet hos Kungl. Maj:ts

befallningshafvande, som i så fall ofördröjligen förordnar om skattens

uttagande.

18 §.

På Kungl. Maj:ts särskilda pröfning i hvarje fall skall bero, om

och under hvilka villkor och kontroller samt mot hvilken nederlagsafgift

nederlag af inhemskt brännvin utan sammanhang med brännvinstillverkning

bör medgifvas; och må, på sätt särskildt därom är eller

kan varda stadgadt, såväl från sådant nederlag (allmänt brännvinsnederlag)

som från brännerinederlag brännvin ur riket utföras, utan att

tillverkningsskatt därför erlägges.

in kap.

Om tillsyn vid bränneri och nederlag.

19 §.

1. Ofverinseendet öfver kontrollen öfver tillverkning af brännvin

utöfvas af kontroll- och justeringsstyrelsen.

2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierna i riket, utöfvas brännerikontrollen

af öfverkontrollörer, kontrollörer och tillsyningsman.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

3. Ofverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.

4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt

för ofverkontrollörer och kontrollörer; skolande såväl öfverkontrollör

som kontrollör utöfva tillsyn äfven öfver de bryggerier, som

äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och

justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter

förslag af vederbörande öfverkontrollör.

20 §.

1. Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels

arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden

ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250

kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma

lägre arfvode eller ersättning.

Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan varda

förordnad för öfverkontrollör.

2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten ersättning

i förhållande till det antal tjänstgöringsställen — brännerier eller

bryggerier — som finnas inom hans tjänstgöringsdistrikt.

Finnes inom distriktet endast ett bränneri, erhåller kontrollör dagarfvode

med 8 kronor, men finnas inom detsamma flera tjänstgöringsställen,

äger kontroll- och justeringsstyrelsen bestämma högre arfvode,

dock ej mera än 15 kronor om dagen.

I dagarfvode ingår ersättning för resor inom tjänstgöringsdistriktet,

hvaremot, om resa förekommer för inträde i tjänstgöring eller vid förflyttning

från ett till annat tjänstgöringsdistrikt, kontrollör erhåller

reseersättning med 15 kronor för hvarje gång.

3. Biträdande kontrollör erhåller af staten dagarfvode med 8

kronor jämte resekostnadsersättning efter femte klassen i gällande resereglemente,

dock att, därest hans tillkallande föranledes af annan än

den i 24 § 2 mom. omförmälda anledning, det skall åligga tillverkaren

att gälda kostnaderna.

21 §.

1. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig dels

att mot två kronor om dagen, som af Kungl. Maj:ts befallningshafvande

godtgöras genom afdrag å kontrollörsarfvodet, tillhandahålla kontrollören

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 79.

lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt boningsrum å plats,

som af öfverkontrollören godkännes, dels ock att mot ersättning enligt gällande

skjutstaxa åt honom anskaffa skjuts till öfriga tjänstgöringsställen

inom distriktet.

2. Vid bränneri, där allt det tillverkade brännvinet denatureras,

åligger det tillverkaren att godtgöra statsverket, hvad enligt de i 20 §

2 mom. angifna grunder utgått i arfvode eller ersättning till kontrollör

vid bränneriet.

22 §.

1. Nederlag vid bränneri, där till verbum gsrätt upphört, skall

handhafvas af särskild, af Kungl. Majrts befallningshafvande förordnad

tillsyningsman.

2. Kungl. Maj:ts befallningshafvande bestämmer tillsyningsman

tillkommande arfvode; och åligger det tillverkaren att, innan tillsyningsmannens

tjänstgöring upphör till följd af nederlagets utrymmande eller

af annan anledning, till honom utbetala arfvodet.

23 §.

Brännvinstillverkning må ej företagas, innan kontrollapparat blifvit

i bränneriet anbragt, tillståndsbeviset för kontrollören uppvisadt samt

bränneri och nederlagsmagasin af honom besiktigade.

24 §.

1. Det tillverkade brännvinet uppmätes och reduceras till normalstyrka

förmedelst den i bränneriet uppställda kontrollapparaten.

2. Om kontrollapparat vid bränneri kommit i olag, åligger det

tillverkaren att därom genast underrätta kontrollöi’en. Denne skall afläsa

kontrollapparaten, tömma sprithållaren samt sätta såväl sprithållaren

som sprithållarerummet under kronans lås, hvarefter han skall uppmäta

och profva det brännvin, som sedermera tillverkas. Därest kontrollör

till följd af sin öfriga kontrolltjänstgöring ej kan själ!'' verkställa hvad

honom sålunda åligger, må han tillkalla annan pålitlig person att såsom

biträdande kontrollör tjänstgöra vid bränneriet. Öfverkontrollören, hvilken

kontrollören så fort ske kan skall underrätta om förhållandet, äger bestämma

ej mindre, huru med kontrollen vid bränneriet skall ordnas,

intill dess kontrollapparaten åter försatts i brukbart skick eller annan

sådan hunnit insättas i bränneriet, än äfven efter hvilken grund det

brännvin skall beräknas, som tillverkats från senaste afösning af

apparaten, innan densamma kom i olag.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

25 §.

Därest öfverkontrollör för bevarande af statens rätt finner skärpt

kontroll vid bränneri erforderlig, äge han att inkalla ytterligare en

kontrollör eller, då sådan ej finnes att tillgå, tillkalla annan lämpligperson

att vid bränneriet tjänstgöra såsom biträdande kontrollör, äfvensom

att föreskrifva, att sprithållare och sprithållarerum skola sättas under

kronans lås; skolande öfverkontrollören om sådan åtgärd ofördröjligen

gorå anmälan hos kontroll- och justeringsstyrelsen.

26 §.

1. Kontrollapparat anskaffas, äges och underhålles af staten.

2. Tillverkaren är skyldig att på egen bekostnad låta afhämta

apparaten från plats inom länet, hvilken öfverkontrollören bestämmer,

samt att likaledes bestrida kostnaden för dess uppsättning.

3. Efter tillverkningens upphörande kvarstannar kontrollapparaten

vid bränneriet under tillverkarens vård, såvida denne ej hos öfverkontrollören

anmäler sig vilja återlämna apparaten eller densamma af

öfverkontrollören återfordras; och åligger i så fall tillverkare att på

egen bekostnad låta forsla apparaten till plats inom länet, hvilken

öfverkontrollören bestämmer.

4. All å apparaten eller dess tillbehör uppkommen skada, som

kunnat förekommas genom omsorgsfull vård, ersättes af tillverkaren.

27 §.

1. Anmäler tillverkare hos kontrollören missnöje med kontrollapparatens

mätning, skall, så fort sig göra låter, öfverkontrollören

verkställa kontrollmätning. Om vid kontrollmätning, verkställd under

minst två tillverkningsdygn och å minst 1,000 liter sprit, apparatens

utslag visar sig öfverstiga det omedelbara mätningsresultatet med en

procent eller därutöfver, då skall afdrag å skatten härför ske från den

afösning å apparaten, som närmast föregick anmälan om missnöje.

Kostnaden för sådan kontrollmätning skall tillverkaren betala, i

händelse apparatens utslag ej med minst en procent öfverstiger det

omedelbara mätningsresultatet.

2. Om vid profning, som ligger till grund för beskattning,

mellan brännvinstillverkare och kontrollör uppstår tvist om brännvinets

alkoholhalt, skall af detsamma tagas prof, hvilket under bådas försegling

lämnas till öfverkontrollören, som efter verkställd profning med

normaltermo-alkoholometer bestämmer alkoholhalten.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj.ts Nåd. Proposition No 79.

53

28 §.

1. Erforderliga föreskrifter såväl för kontrollapparats aflösning

som för mätnings- och profningsförrättningar äge kontroll- och justeringsstyrelsen

meddela. Vid all beräkning af alkoholmängden på grund af

profning med alkoholometer skola af kontroll- och justeringsstyrelsen

fastställda tabeller begagnas.

2. Kontroll- och justeringsstyrelsen äge ock fastställa formulär

för samtliga för kontrollen behöfliga journaler och andra handlingar.

29 §.

Finner kontrollör eller tillsyningsman olaglighet vara begången

vid något under hans uppsikt ställdt bränneri eller nederlag, gifve

ofördröjligen sådant till känna för allmän åklagare äfvensom för öfverkontrollören.

30 §.

Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tilllämpningen

af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen

åtgärd, äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka

ändring.

IV KAP.

Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.

31 §.

1. Den, som tillverkar brännvin utan därtill erhållet behörigt

tillstånd eller under tid, då på grund af Kungl. Maj:ts nådiga beslut

brännvinstillverkning blifvit inställd, gälde den i 12 § stadgade tillverkningsskatt

och böte för lönbränning från och med 100 till och

med 2,000 kronor eller straffes med fängelse från och med en till och

med sex månader.

2. Har lönbränning skett med enkel, omedelbarligen med eld

drifven redskap, värde skatten beräknad efter redskapens afverkningsförmåga,

som skall antagas under dygn uppgå iill fyra gånger pannans

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

rymd. Kan redskapens storlek icke utrönas, bestämmes skatten efter

500 liters tillverkning för dygn.

År tillverkningen utöfvad med mera sammansatt eller medelst

ånga drifven redskap, beräknas skatten för den myckenhet, som, efter

hvad utrönas kan, blifvit tillverkad, dock för minst 800 liter på dygnet.

I bägge dessa fall skall skatten utgå för minst trettio dygn;

men har tillverkningen blifvit utöfvad öfver 30 men ej 60 dygn, utgöres

skatt för 60 dygn, och öfver 60 men ej 90 dygn för 90 dygn o. s. v.

32 §.

Då lönbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade redskap,

det vid beslagstillfället å stället befintliga brännvin och de kärl, hvari

det förvaras, förbrutna.

33 §.

1. Den, som vid brännvinstillverkning från beskattning undansnillar

något af det brännvin,'' som tillverkas, begagnar tillverkningsredskap,

ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kan lönligen uttagas, eller olofligen bryter försegling

eller öppnar eller borttager lås, som öfverkontrollör eller

kontrollör i bränneri åsatt, eller gör åverkan å den i bränneriet uppsatta

kontrollapparaten, straffes med böter från och med 500 till och

med 5,000 kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till

och med ett år; dock må, där försnillning skett i större omfattning

eller omständigheterna eljest äro synnerligen försvårande, dömas till

straffarbete från och med två månader till och med två år. Den, som

efter detta lagrum dömes, skall ock utgifva den skatt, som belöper sig

för det undansnillade brännvinet, samt hafva förbrutit redskapen, det i

bränneriet med därtill hörande förvaringsrum och nederlagsmagasin vid

beslagstillfället befintliga brännvin och de kärl, i hvilka det förvaras.

2. Varder någon, som begagnar nederlagsrätt, beträdd med att

olofligen bortföra brännvin från nederlaget eller bryter han kronans

lås, som blifvit satt å nederlagsmagasin, dömes till böter från och med

100 till och med 2,000 kronor eller fängelse från och med en till och

med sex månader. Åro omständigheterna synnerligen försvårande,

dömes till straffarbete från och med två månader till och med ett år.

Ifall det olofligen bortförda brännvinet återfinnes, vare det förverkadt;

kan det ej tillrättaskaflfas, gälde tillverkaren dess värde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 79.

34 §.

Har tillverkare utan anmälan, som i 8 § 1 mom. sägs, vid

brännvinstillverkning användt majs eller utländsk potatis, erlägge lian

för allt det brännvin, som vid bränneriet tillverkats under den tid, dä

tillverkning där pågick på grund af det tillståndsbevis, som gällde,

när den olofliga användningen af nämnda råämnen ägde rum, en

särskild afgift af 5 öre för hvarje liter, dock minst 500 kronor.

35 §.

År tvist om beloppet af undansnilladt brännvin, äger domstol att

1 frågan infordra yttrande från kontroll- och justeringsstyrelsen.

36 §.

Till redskap, som enligt 32 § eller 33 § 1 mom. är förbruten,

räknas hvarje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning eller

bränning inrättad redskap, sprithållare, äfvensom ångmaskin med tillbehör.

37 §.

1. Öfverträder bränn vinstillverkare det förbud, som är gifvet i

2 § 3 mom., böte för hvarje gång, sådant sker, från och med 20 till

och med 200 kronor.

2. Verkställes annat till bränneri hörande arbete utom tillsyn

vid malt- eller jästberedning mellan klockan 8 på morgonen och klockan

5 om aftonen å sön- eller helgdag, böte brännvinstillverkare från och

med 5 till och med 50 kronor.

38 §.

1. Underlåter brännvinstillverkare att ställa sig till efterrättelse

något af hvad i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreekrifves

eller de föreskrifter i fråga om tillverkares åligganden, kontroll-

och justeringsstyrelsen, öfverkontrollör eller kontrollör i enlighet

med denna förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där

ej särskildt ansvar är bestämdt, med böter från och med 20 till och

med 200 kronor.

2. Den, som tillverkar brännvin i sammanhang med pressjästberedning,

utan att samtidigt det af Kungl. Maj:t bestämda minsta

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

utbyte af jäst i medeltal erhålles, eller underlåter att, på sätt i 9 §

1 mom. är föreskrifvet, hos öfverkontrollör göra anmälan om destillering

af brännvin, böte från och med 100 till och med 1,000 kronor.

39 §.

Vägrar man den, som äger anställa undersökning i afseende å förbrytelse

mot denna förordning, tillträde till rum eller byggnad, där,

enlig-t 49 S, undersökning får ske, böte från och med 100 till och med

1,000 kronor.

40 §.

1. Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning,

som med hans vetskap begås af hans hustru, barn, husfolk eller i hans

arbete antagen person, såsom vore förbrytelsen af honom själf begången.

Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utöfvande, ansvare

dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

2. Redskap, tillverkad vara och kärl, hvari den förvaras, skola,

fastän brännvinstillverkare icke är ägare däraf, dömas förbrutna, när

förbrytelse, som medför sådan påföljd, är begången.

41 §.

Brännvinstillverkare, som åt kontrolltjänsteman, hvilken öfver hans

bränneri utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte

från och med 20 till och med 200 kronor. Kontrolltjänsteman, som

gåfva mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte

befattningen.

42 §.

Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,

vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att

han om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å

tid, då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och

med femtio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden

till egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

tiar i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.

43 §.

Skulle någon, hvilken det åligger att hålla tillsyn vid bränneri

eller vid nederlag, eller den, hvilken bär till tjänsteåliggande att åtala

förbrytelser mot denna förordning, själf beträdas med oloflig brännvinstillverkning

eller att hafva främjat sådan förbrytelse eller förbrytelse,

som omförmäles i 33 §, varde dömd till fängelse eller straffarbete från

och med sex månader till och med två år.

44 §.

Om undersökning, hvarom i 49 § sägs, hos någon anställes emellan

klockan 9 om aftonen och klockan 5 om morgonen, men förbrytelse ej

upptäckes, böte förrättningsmannen från och med 5 till och med 50

kronor, där han ej haft giltig anledning till undersökningen.

45 §.

Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

46 §.

Då tillverkningsskatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande för vandlin gsstraff.

47 §.

1. Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet

af bränneriredskap och annan egendom, som anses förbrutna, tillfälle

med en tredjedel kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes

särskild angifvare, tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del

tillkomme dock ej angifvare, då angivelse skett af föräldrar mot barn,

Bih. till Rilcsd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 59 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

barn mot föräldrar, makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman

mot den, hos hvilken han njuter kost och underhåll, fosterbarn mot

fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i

tjänsten.

2. På Kungl. Maj:ts nådiga pröfning må bero, huruvida i något

fall åklagare eller annan för ådagalagdt nit vid efterspanande och beifrande

af förbrytelse mot denna förordning gjort sig förtjänt af någon

belöning utöfver honom möjligen tillkommande andel i ådömda böter

samt redskap eller annat förbrutet gods.

y kap.

Föreskrifter i afseende å förordningens verkställighet.

48 §.

1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer, hvilka

särskildt förordnas att vaka öfver denna förordnings efterlefnad, åligger

att åtala förbrytelser emot densamma.

2. I öfrigt äger enhvar rättighet att för sådana förbrytelser

anställa åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot

hvarandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos hvilken han njuter

kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller

tjänare mot husbondfolk, under den tid de äro i tjänsten.

3. Då åtal anställes af annan person än den, som är nämnd i

1 mom., gifve han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att

denne må kunna öfvervara målets utförande.

49 §.

1. De i 48 § 1 mom. omförmälda åklagare äga att anställa

undersökning om förbrytelse mot denna förordning äfvensom att verkställa

beslag.

2. Den, som förrättar undersökningen, bör för att tillgodonjuta

det skydd, honom därvid lagligen tillkommer, vid förrättningen på sig

synbart bära påbjudet tjänstetecken eller, innan förrättningen företages,

uppvisa fullmakt eller förordnande. I orten boende eller känd kronobetjänt

vare likväl frikallad från skyldigheten att sålunda styrka sin

behörighet.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 79.

3. Undersökningen må anställas i bränneri, så ock i annat rum

eller byggnad, som kan begagnas för brännvinstillverkning eller förvaring

af brännvin.

50 §.

Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad i

beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon

af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

Öl §.

Sker beslag å bränneri under den tid, då tillverkningsrätt där

gäller, må ej panna utbrytas eller någon del af tillverkningsredskapen

borttagas eller tillverkningens fortsättande hindras, innan första domstol

i målet dömt redskapen förbruten, där ej vid tillverkningen begagnats

redskap, ledningsrör eller sprithållare med dold öppning eller afledning,

hvarigenom brännvin kunnat lönligen uttagas, eller åverkan skett å

kontrollapparaten.

52 §.

Redskap, som tages i beslag, skall, till förekommande af dess utbyte

mot annan, af beslagaren utmärkas med särskild stämpel, där ej

redskapen vid beslaget fråntages ägaren, i hvilket fall den skall sättas

i allmänt förvar.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 oktober 1908, vid

hvilken tid nådiga förordningen den 13 juli 1887 angående villkoren

för tillverkning af brännvin med däri sedermera vidtagna ändringar

upphör att vara gällande; dock att tillsättningen af kontrollörer skall

för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 oktober 1908, ske

i enlighet med denna förordning; skolande föreskrifterna angående särskild

afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs

där användes, samt angående användningen af malen spannmål träda

i kraft först från och med den dag, som, efter det Riksdagen besluta

upphäfvande af tull å majs, af Kungl. Maj:t kungöres.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 79.

Utdrag af protokollet öfver ett lagärende, hållet uti Kungl. Ma jäs

högsta domstol torsdagen den 14 februari 1907.

Andra rummet.

Närvarande:

Justitieråden: Huss,

Carlson,

Thollander,

Cassel,

friherre Marks von Wurtemberg,

Petrén,

Sundberg.

Amanuensen i finansdepartementet Fredrik Lambert-Meuller uppviste

dels utdrag af protokollet öfver ett finansärende, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 5 februari

1907, hvaraf framgick, att Kungl. Maj:t föreskrifvit, att högsta domstolens

yttrande skulle inhämtas öfver de uti uppgjordt förslag till förordning

angående tillverkning af brännvin förekommande nya eller förändrade

bestämmelser af kriminalrättslig natur, dels ock en af chefen

för justitiedepartementet den 8 februari 1907 aflåten skrifvelse, däruti

tillkännagifvits, att Kungl. Maj:t samma dag förordnat Lambert-Meuller

att, i egenskap af revisionssekreterare, i högsta domstolen föredraga

nämnda författningsförslag i hvad det afser omförmälda bestämmelser;

varande förslaget bilagdt detta protokoll.

Amanuensen Lambert-Meuller föredrog härefter förslaget i de

delar, hvilka blifvit till högsta domstolen remitterade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 79.

I fråga om 49 § 2 mom. yttrade justitierådet friherre Marks von

Wiirtemberg, med hvilken justitieråden Huss, Thollander och Petrén

instämde:

»Enligt stadgandena i detta mom. skulle för vissa under sökningsförrättare

— nämligen lands- och staclsfiskaler äfvensom personer, som

särskildt förordnats att vaka öfver förordningens efterlefnad — det

skydd, som skulle tillkomma dem såsom tjänstemän, vara beroende af

iakttagandet utaf föreskriften om bärande af tjänstetecken eller uppvisande

af fullmakt eller förordnande. Genom åsidosättande af nämnda

föreskrift skulle alltså en dylik undersökningsförrättare äfven gent

emot personer, som ägde full kännedom om hans tjänstemannaställning,

gå förlustig det särskilda skydd mot våld eller ärekränkning, som

ligger i strafflagens bestämmelser om straff för brott mot tjänsteman

i tjänsteutöfning. Ett sådant förhållande synes emellertid hvarken

lämpligt eller väl förenligt med strafflagen.

För öfrigt torde kunna ifrågasättas, huruvida icke hela momentet

kunde såsom öfverflödigt utgå.>

I öfrigt föranledde förslaget uti de delar, hvarom nu vore fråga,

icke någon anmärkning.

Ur protokollet:

Lennart Berglöf.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 mars 1907.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,

Statsråden: TlNGSTEN,

Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld ,

Roos,

Juhlin,

Swartz.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

Vid underdånig föredragning den 5 nästlidne februari af ett inom

finansdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående tillverkning

af brännvin förordnade Kungl. Maj:t, att, då nämnda författningsförslag

innefattade, bland annat, vissa ändringar dels i de i

nu gällande förordning i ämnet stadgade ansvarsbestämmelser dels ock

i däri meddelade föreskrifter rörande hvilka personer, som äro pliktiga

att åtala förbrytelser emot förordningen, högsta domstolens yttrande

skulle inhämtas öfver de i förslaget sålunda förekommande nya eller

förändrade bestämmelser af kriminalrättslig natur.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts Nätt. Proposition N:o 79,

Sedan högsta domstolens yttrande numera inkommit till finansdepartementet,

får jag ånyo i underdånighet anmäla ärendet inför

Kungl. Maj:t.

Efter det föredragande departementschefen härefter erinrat om de

ändringar i hittills gällande lagstiftning i ämnet, som med förslaget

åsyftades, anförde departementschefen vidare:

Vid den granskning förslaget i remitterade delar undergått i

högsta domstolen förekom däremot endast en anmärkning. Det erinrades

nämligen, att enligt stadgandena i förslagets 49 § 2 mom. skulle

för vissa undersökningsförrättare — lands- och stadsfiskaler äfvensom

personer, som särskild! förordnats att vaka öfver förordningens efterlefnad

— det skydd, som skulle tillkomma dem såsom tjänstemän,

vara beroende af iakttagandet utaf föreskriften om bärande af tjänstetecken

eller uppvisande af fullmakt eller förordnande. Genom åsidosättande

af nämnda föreskrift skulle alltså en dylik undersökningsförrättare

äfven gent emot personer, som ägde full kännedom om hans

tjänstemannaställning, gå förlustig det särskilda skydd mot våld eller

ärekränkning, som läge i strafflagens bestämmelser om straff för

brott mot tjänsteman i tjänsteutöfning. Ett sådan förhållande syntes

emellertid hvarken lämpligt eller väl förenligt med strafflagen. För

öfrigt torde kunna ifrågasättas, huruvida icke hela momentet kunde

såsom öfverflödigt utgå.

Sistnämnda inom högsta domstolen uttalade åsikt har jag funnit

mig höra biträda. Uti det ifrågavarande författningsförslaget, sådant

det nu föreligger, har därför berörda moment i 49 § borttagits.

Vid den öfverarbetning, som förslaget nu ytterligare undergått

inom finansdepartementet, hafva ännu några smärre förändringar vidtagits,

af hvilka endast ett i det vid förslaget fogade öfvergångsstadgande

gjordt tillägg torde erfordra särskild! omnämnande.

De i 4 § af förslaget förekommande bestämmelser angående hvad

som är att vid anmälan om tillämnad brännvinstillverkning iakttaga,

skilja sig i väsentliga afseenden från motsvarande bestämmelser i nu

gällande förordning. Med hänsyn härtill bör gifvetvis dylik anmälan,

afseende tiden från och med den 1 oktober 1908, då den nya förordningen

är afsedd att träda i kraft, ske i enlighet med de härutinnan

föreslagna nya bestämmelserna. Det af mig berörda tillägget hänför

sig till nämnda förhållande.

Sedan departementschefen härefter uppläst det förevarande författningsförslaget,

hemställde departementschefen i underdånighet, att

Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga

detsamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 79.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ex protocollo:

A. W. Cygnmis.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1907:220 Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning af brännvin. s. 1 i texten
  2. BevU 1907:17 Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning af brännvin. s. 1 i texten