Med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker
1907-03-08 · 37 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1907:80, Med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
1
N:o 80.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker;
gifven Stockholms slott den 8 mars 1907.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
antaga härvid fogadt förslag till förordning angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
GUSTAF.
Carl Sicartz.
Bih. till Biksd. Prot. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 60 Höft.
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
Förslag
till
Förordning angående tillverkning och beskattning af
maltdrycker.
I KAP.
Om skattens beräkning, erläggande och återbärande samt allmänna
bestämmelser.
1 §•
1. Den, som vill idka tillverkning af maltdrycker till afsalu,
skall, utöfver hvad författningarna i allmänhet föreskrifva såsom villkor
för rätt att utöfva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande
sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.
2. Hembrygd af maltdrycker för eget behof, men ej till afsalu,
må, utan hinder af föreskrifterna i denna förordning, företagas af enhvar,
som icke idkar värdshusrörelse eller handel med maltdrycker eller
tillverkning af sådana drycker till afsalu.
3. Denna förordning äger icke tillämpning å sådan tillverkning
af maltinfusioner och maltextrakt, som äger rum å apotek för medicinskt
ändamål. För eljest bedrifven dylik tillverkning må Kungl. Maj:t medgifva
de undantag från kontrollföreskrifterna i denna förordning, som
i särskildt fall pröfvas nödiga.
2 i
1.
För malt, som i bryggeri användes vid tillverkning af maltdryck,
skall med det i nästa mom. medgifna undantag erläggas skatt
med tolf öre för hvarje kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten
för de första under tiilverkningsåret afverkade femtiotusen kilogrammen
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
malt utgår med fyra öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen
med sju öre för kilogram och för de nästa femtiotusen kilogrammen
med tio öre för kilogram.
2. Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, endast svagdricka tillverkas.
3 §•
1. I denna förordning förstås med
svagdricka hvarje maltdryck, som ej innehåller mer än två och
en fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört,
hvilkens extrakthalt icke öfverstiger sex procent;
skattefritt bryggeri hvarje bryggeri, där, på grund af tillståndsbevis,
endast svagdricka må tillverkas;
skattepliktigt bryggeri hvarje annat bryggeri, där, på grund af
tillståndsbevis, maltdrycker må tillverkas, samt
tillverkare den person, hvilken såsom ägare, innehafvare, verkställande
direktör, disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet
öfver bryggeriets skötsel.
2. Tiliverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och
med den 30 september.
4 §••
1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning af maltdrycker
användas endast torkadt, rostadt eller brändt kornmalt, humle, jäst och
vatten, samt, under de villkor Kungl. Maj:t föreskrifver, sockerkulör.
Kungl. Maj:t äger att för visst bryggeri medgifva, att under föreskrifna
villkor socker eller dextros må i lagerkällaren användas såsom
tillsats till porter.
2. Maltet skall krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så
förbunden med en själfregistrerande, justerad våg, att maltets krossning
ej kan äga rum, utan att detsamma först genomgått vågen.
3. Det skattepliktiga maltets vikt beräknas efter vågens anvisning,
men märkes å vågen fel, skall kontrollör uppväga maltet å annan
justerad våg; ägande öfverkontrollör bestämma efter hvilken grund
maltafverkningen skall beräknas från den tidpunkt, då kontrollören sist
afläste vågen, innan felet märktes.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
5 §•
Skatt skall erläggas för minst etthundrafemtio kilogram malt i
medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken maltkrossning
på grund af tillståndsbevis må äga rum.
6 §.
1. Tillverkare skall med det undantag, som i 4 mom. sägs, till
vederbörande landtränteri eller, hvad Stockholms stad angår, till öfverståthållareämbetet
senast å åttonde dagen i hvarje månad förskottsvis
inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 13 § föreskrifna
anmälan kommer att under månaden krossas.
2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt
än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att
inom åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för det Överskjutande
beloppet; men har under någon kalendermånad krossats
malt till lägre vikt än den, för hvilken skatt förskottsvis erlagts, må
öfverskottet af skatt tillgodoräknas tillverkaren vid inbetalning af skatt
för påföljande månad.
3. Visar sig, då det i 13 § omnämnda tillståndsbevis upphör att
gälla, att tillverkare inbetalt skatt för mera malt än som krossats,
äger han återbekomma skillnaden.
4. Tillverkare, som i anmälan förklarar sig önska erhålla anstånd
med skattens erläggande och för densamma ställer sådan säkerhet, som
i 13 § 2 mom. sägs, skall inom två månader efter utgången af hvarje
kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet; och
skall vid betalningen för det sista kvartalet, under hvilket maltkrossning
enligt samma tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas hvad som kan
brista i den uti nästföregående § stadgade minsta skatt.
5. Betalas ej skatten inom föreskrifven tid, skall Kungl. Maj:ts
befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt
till maltkrossning, och låta utmäta skatten.
6. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med
den dag, då beslut om återkallandet delgifves tillverkaren eller hans
ombud.
7 §•
Om uppvägdt malt eller däraf beredd produkt, innan den lämnat
iagerfaten, så väsentligen skadats, att maltet eller produkten ej kan
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
för afsedt ändamål användas, må eftergift af skatten äga rum. Till
Kungl. Maj:t ställd ansökan härom, åtföljd af handlingar, innefattande
erforderlig utredning rörande förhållandet, ingifves till Kungl. Maj:ts
befallningshafvande, som, efter öfverkontrollörens hörande, till Kungl.
Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.
8 §•
Om maltdryck från skattepliktigt bryggeri utföres ur riket, åtnjutes
under de villkor, hvilka af Kungl. Maj:t särskildt stadgas, för
den vikt malt, som tillverkaren kan styrka hafva åtgått för den utförda
maltdryckens tillverkning, restitution af skatt, beräknad efter den
skattesats, som vid tiden för utförseln tillämpas vid bryggeriet.
9 §•
1. öfverinseendet öfver bryggerikontrollen i riket utöfvas af
kontroll- och justeringsstyrelsen.
2. Enligt de närmare föreskrifter, som innehållas i den ordningsstadga
för bryggerierna i riket, hvilken utfärdas af Kungl. Maj:t,
utöfvas bryggerikontrollen af öfverkontrollörer, kontrollörer och tillsyningsman.
3. Öfverkontrollörer förordnas af Kungl. Maj:t.
4. Kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt
för öfverkontrollörer och kontrollörer, skolande såväl öfverkontrollör
som kontrollör utöfva, tillsyn äfven öfver de brännvinsbrännerier,
som äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.
5. Kontrollörer till det antal, som bestämmes af kontroll- och
justeringsstyrelsen, utses af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter
förslag af vederbörande öfverkontrollör.
6. Tillsyningsman att utöfva tillsyn å skattefritt bryggeri förordnas,
där så pröfvas nödigt, af kontroll- och justeringsstyrelsen.
7. Kontroll- och justeringsstyrelsen må förordna kontrollör att
biträda öfverkontrollör vid dennes expeditionsgöromål.
10 §.
Tillverkare vare skyldig hålla sina handelsböcker med tillhörande
verifikationer tillgängliga för vederbörande öfverkontrollör, då denne
önskar däraf taga del.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 80.
11 §■
Tillverkare ställe sig till efterrättelse hvad ordningsstadgan för
bryggerierna innehåller om tillverkares åliggande samt de föreskrifter,
kontroll- och justeringsstyrelsen eller vederbörande kontrolltjänsteman
i enlighet med denna förordning eller nämnda ordningsstadga meddelar.
12 §.
Därest tillverkare ej åtnöjes med af öfverkontrollör vid tillämpningen
af denna förordning meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd,
äge han att hos kontroll- och justeringsstyrelsen däri söka ändring.
II KAP.
Om tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.
13 §.
1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid börjaln
af ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tilverkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift
om:
a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress.
b) den tidrymd, ej öfverstigande helt tillverkningsår, för hvilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för hvarje helgfritt dygn under den tid, för hvilken anmälan göres,
samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;
hvarjämte, därest bryggeriet ej står under tillsyn af kontrollör,
då anmälan göres, vid densamma skall fogas intyg af vederbörande
öfverkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot
denna förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter.
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO
2. Samtidigt med denna anmälan skall tillverkaren hos Kungl.
Maj:ts befallningshafvande aflämna ränterikvittens å inbetald skatt för
en månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos
Kungl. Maj:ts befallningshafvande ställa säkerhet för det högsta belopp,
hvartill skatten efter den uppgifna medelafverkningen för sex månader
kan komma att uppgå, dock alltid för minst niohundra kronor.
3. Ingifves behörig ränterikvittens eller varder säkerheten, där
sådan ställes, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd, och finnes
eljest ej hinder för rörelsens utöfvande, meddele Kungl. Maj:ts befallningshafvande
tillståndsbevis för maltkrossnings företagande och tillverkning
af maltdrycker utaf det malt, som på grund af tillståndsbeviset
krossas.
4. Har under någon kalendermånad vikten af det krossade maltet
i medeltal för hvarje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel
utöfver hvad i anmälan uppgifvits, skall tillverkare, som åtnjuter anstånd
med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis varit gällande
för mer än hälften af ifrågavarande månad, inom fjorton dagar
efter månadens slut ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den
tillökade medelafverkningen för sex månader, vid äfventyr att tillståndsbeviset,
i hvad det innefattar rätt till maltkrossning, återkallas.
5. När anmälan af ser kortare tid än sex månader, varde säkerheten
därefter jämkad; dock skall säkerhet ställas för minst etthundrafemtio
kronor.
6. Förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren dessförinnan
ställt ny, af Kungl. Maj:ts befallningshafvande godkänd säkerhet,
skall tillståndsbeviset, i hvad det innefattar rätt till maltkrossning,
återkallas.
14 §.
Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen
skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare af annan
anledning afsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset är utsatt,
skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollören, i senare fallet
minst tre dagar före den, å hvilken sista maltkrossningen är afsedd att
äga rum; och åligger det kontrollören att härom lämna tillverkaren
bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och öfverkontrollören. När sådan anmälan skett, må maltkrossning ej
utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma
skolat afslutas.
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition No 80-
15 §.
1. Om maltkrossning ej företages inom tre dygn efter det, då
enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller varit inställd
antingen under mer än tre dygn omedelbart före den tid, när tillståndsbeviset
upphör att gälla, eller eljest, utan sådan anmälan, som i 14 §
omförmäles, under tio eller flera på hvarandra följande dygn, åligger
det tillverkaren att för hela den tid, maltkrossning sålunda icke ägt
rum, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande inbetala det på bryggeriet
belöpande kontrollörsarfvodet, hvilket Kungl. Majrts befallningshafvande
eljest låter hos honom utmäta.
2. Vid beräkning af tiden för de i 1 mom. omförmälda uppehåll
i maltkrossning iakttages, att, såsom maltkrossning icke må anses krossning
af endast brändt malt och ej heller, när krossning af det för en
brygd erforderliga maltet verkställes under två eller flere dagar, mer
än den krossning, som företages å den sista af dessa dagar.
III KAP.
Om kontrollen vid skattepliktigt bryggeri.
16 §.
1. Tillverkare skall, innan anmälan för skattepliktigt bryggeri
första gången göres, låta i två exemplar upprätta och till öfverkontrollören
öfverlämna fullständig planritning och beskrifning öfver bryggeriet
och samtliga därtill hörande lägenheter med tydligt angifvande af
hvars och ens ändamål. Ett exemplar af ritning och beskrifning förvaras
vid bryggeriet och det andra insändes af öfverkontrollören till
kontroll- och justeringsstyrelsen.
2. När i anseende till vidtagna förändringar inom bryggeri kontroll-
och justeringsstyrelsen anser ritningen öfver detsamma icke vidare
användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och beskrifning,
äfvenledes i två exemplar.
17 §.
1. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke
blifvit upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning eller som där
9
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
upptagits, men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning af maltdrycker
användas utan att hafva blifvit af öfverkontrollören skriftligen
godkända.
2. Ej må maltkross eller själfregistrerande våg ändras eller ny
sådan redskap i bryggeri insättas, innan öfverkontrollören skriftligen
gifvit sitt samtycke till åtgärden.
18 §.
1. Tillverkare är skjddig att på egen bekostnad anskaffa och i
behörigt skick underhålla i 4 § omförmälda maltkross och själfregistrerande
våg.
2. Kan den med vågen förbundna maltkrossen af någon anledning
ej användas, skall kontrollören närvara vid maltets krossning.
3. Utom förenämnda maltkross må icke i bryggeri eller tillhörande
lägenheter finnas någon till krossning af malt användbar redskap,
med mindre den ställes under kronans läs eller försegling.
19 §.
Omältad spannmål må icke inom skattepliktigt bryggeri finnas
annorstädes än i de förvaringsrum, hvilka i beskrifningen öfver bryggeriet
uppgifvas såsom för sådan spannmål afsedda.
20 §.
Okrossadt malt må icke finnas inom de lägenheter, där mäskkar
och vörtpanna äro uppställda.
Ej må på en gång krossas större mängd torkadt malt, än som
erfordras till näst påföljande brygd; rostadt och brändt malt må däremot
krossas till större mängd under villkor, att hvad däraf ej begagnas
vid näst påföljande brygd förvaras under kronans läs.
Krossadt malt må ej införas i skattepliktigt bryggeri och ej
heller därifrån utföras.
I skattepliktigt bryggeri må med det i 4 § 1 mom. omförmälda
undantag icke finnas stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kan
vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt; dock må vid
bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrifves, det för denna
tillverkning behöfliga socker förvaras i bryggeriet under de villkor, som
Kungi. Maj:t föreskrifver.
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 60 Höft.
2
10
jKungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
Hvad i denna § sägs om bryggeri galle ock om samtliga de
lägenheter, som å den i 16 § föreskrifna planritning och beskrifning
upptagits såsom hörande till bryggeriet.
21 §.
I skattepliktigt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med
användande af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter
tillhandahålla, i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en
bryggjournal, hvilken i bryggeriet städse skall vara för kontrolltjänsteman
tillgänglig.
22 §.
Justerad våg med justerade vikter, annan redskap och det arbetsbiträde,
som fordras för direkt uppvägning af malt och uppmätning af
kärl med flera kontrollåtgärder, äfvensom malt för justering af den
själfregistrerande vågen ställe tillverkare utan ersättning till kontrolltjänstemans
förfogande.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för
bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör
godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf
eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller proppen.
På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.
24 §.
Kontrolltjänsteman skall, när helst han det fordrar, äga tillträde
till de lägenheter i skattepliktigt bryggeri, där maltkross, mäskkar,
vörtpanna och kylredskap äro uppställda. Därjämte skola bryggeriets
öfriga lägenheter, som äro upptagna i den uti 16 § omnämnda beskrifning,
vara för kontrolltjänsteman tillgängliga mellan klockan sex
förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock å annan tid, när
arbete inom bryggeriet pågår.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 80.
11
25 §.
1. Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller dels
arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock under tjänstgöringstiden
ersättning för rese- och expeditionskostnader med 250
kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget att i särskilda fall bestämma
lägre arfvode eller ersättning.
Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan varda
förordnad för öfverkontrollör.
2. Kontrollör erhåller under tjänstgöringstiden af staten dagarfvode,
som af kontroll- och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må
detta arfvode ej utgå med högre belopp än tre kronor för tillsyn å ett
skattepliktigt bryggeri och med högst en krona för hvarje ytterligare
biyggeri, öfver hvilket han har tillsyn.
3. Om ersättning åt kontrollör, som samtidigt utöfvar tillsyn
öfver brännvinsbränneri och bryggeri, stadgas i förordningen angående
tillverkning af brännvin.
4. Därest å landsbygden på grund af lokala förhållanden sådant
erfordras, vare tillverkare på öfverkontrollörens tillsägelse skyldig att tillhandahålla
kontrollören lämplig kost samt ett möbleradt, eldadt och städadt
boningsrum å plats, som af öfverkontrollören godkännes, ägande tillverkaren
att af staten erhålla ersättning härför med två kronor om
dagen.
5. Kontrollör, som blifvit förordnad att biträda öfverkontrollör
vid dennes expeditionsgöromål, erhåller af statsmedel ersättning med
högst två kronor om dagen. *
6. Då kontrollör för fyra eller flera på hvarandra följande brygder
måste enligt de i denna förordning meddelade föreskrifter uppväga
maltet eller närvara vid dess krossning, ersätte tillverkaren honom därför
med två kronor för hvarje brygd utöfver de tre första.
IV KAP.
Om tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri.
26 §.
1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början af
ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
att minst tio dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till Kungl.
Maj:ts befallningshafvande ingifva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,
b) den tidrymd af tillverkningsåret, under hvilken tillverkningen
skall bedrifvas, samt
c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom
inför kontrolltjänsteman,
hvarefter Kungl. Maj:ts befallningshafvande, där hinder ej möter,
meddelar tillståndsbevis för tillverkningens utöfvande.
2. Tillståndsbevis, hvarom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för
tillverkning i bryggeri, där förut under tillverkningsåret bedrifvits
skattepliktig tillverkning af maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit
tillstånd till försäljning af vin eller Öl.
27 §.
I skattefritt bryggeri eller därtill hörande lägenheter må ej införas
eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.
28 §.
1. Vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri må vörten,
då jästen tillsättes, icke äga högre extrakthalt än sex procent.
2. I skattefritt bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej
användas sackarin eller liknande sötämne och må dylikt ej finnas i
bryggeriet eller därtill hörande lägenheter.
3. Vört må icke beredas för annat ändamål än tillverkning af
svagdricka i bryggeriet.
29 §.
I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande
af blanketter, som kontroll- och justeringsstyrelsen låter tillhandahålla,
i enlighet med samma styrelses föreskrifter föras en bryggjournal,
som städse skall vara för kontroll tjänsteman tillgänglig.
30 §.
Redskap och biträde, som erfordras för uppmätning af vört, svagdricka
och kärl samt för undersökning af vörtens extrakthalt, ställe
tillverkaren utan ersättning till kontrolltjänstemans förfogande.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
13
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej af köpare
afhämtas i öppna kärl, endast ntlämnaB på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet »svagdricka». I stället för
bryggeriets namn må dock användas en af vederbörande öfverkontrollör
godkänd, såsom ursprungsbeteckning lämplig förkortning däraf
eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke.
Beträffande buteljer må denna stämpling ske å korken eller
proppen.
32 §.
1. Före den femtonde dagen i månaden efter utgången af hvarje
kvartal skall tillverkaren till Kungl. Maj:ts befallningshafvande aflämna
ett af vederbörande kontrolltjänsteman bestyrkt utdrag af bryggjournalen,
upptagande vikten af det malt, som under kvartalet afverkats, och samtidigt
härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet
inbetala ett belopp, motsvarande trettio öre för hvarje helgfritt dygn
af den tid, hvarunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet
varit gällande. Uppgår maltafverkningen under omförmälda tid i medeltal
till mera än sextio kilogram malt för hvarje helgfritt dygn, skall
tillverkaren dessutom erlägga ett hälft öre för hvarje kilogram af den
maltmängd, hvarmed afverkningen öfverstiger en efter sextio kilogram
om dygnet beräknad afverkning.
2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda afgifter i behörig tid,
skall Kungl. Maj:ts befallningshafvande återkalla tillståndsbeviset och
låta utmäta afgifterna.
33 §.
Kontrolltjänsteman skall äga tillträde till skattefritt bryggeri
mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock
å annan tid, när arbete där pågår.
34 §.
Vill tillverkare afsluta tillverkningen före utgången af den tid,
för hvilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen anmäla sådant
för tillsyningsmannen med uppgift om dagen, då tillverkningen kommer
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
att afslutas; och åligger det tillsyningsmannen att härom lämna tillverkaren
bevis samt ofördröjligen underrätta Kungl. Maj:ts befallningshafvande
och öfverkontrollören. Finnes ej tillsyningsman anställd vid
bryggeriet, skall tillverkaren göra anmälan hos öfverkontrollören, som
därom underrättar Kungl. Majrts befallningshafvande.
När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis
äga rum efter den tid, då enligt anmälan densamma skolat afslutas.
35 §.
Tillsyningsman vid skattefritt bryggeri, som ej samtidigt tjänstgör
såsom kontrollör, erhåller af statsmedel den ersättning, som af kontroll-
och justeringsstyrelsen bestämmes; dock må denna ersättning ej
utan Kungl. Maj:ts tillstånd utgå med högre belopp än tjugu kronor i
månaden för hvarje bryggeri.
V KAP.
Om ansvar för öfverträdelse af förordningens föreskrifter.
36 §.
1. Den, som utan vare sig behörighet efter 1 § 2 eller 3 mom.
eller erhållet tillstånd tillverkar maltdryck, skall, där tillverkningen skett
i allenast ringa omfattning, straffas med böter från och med tio till
och med tvåhundra kronor.
2. Den, som bedrifver i 1 mom. omnämnd olaglig tillverkning
yrkesmässigt eller eljest i större omfattning än i nämnda mom. afses,
straffes med böter från och med etthundra till och med tvåtusen kronor
eller med fängelse från och med en till och med sex månader samt
gälde skatt för det afverkade maltet, dock för minst fyratusen femhundra
kilogram. Därest omständigheterna gifva vid handen, att mera
malt än fyratusen femhundra kilogram afverkats, skall i saknad af
erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek
antagas, att för hvarje dygn af den tid, hvarunder den olagliga afverkningen
pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade maltets
mängd i okrossadt tillstånd uppgått till hälften af mäskkarsrymden
samt att en hektoliter okrossadt malt väger femtiotvå kilogram/
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
15
37 §.
Skulle den, som på grund af medgifvande i 1 § 2 mom. för eget
behof tillverkat maltdryck, sälja något af hvad han sålunda tillverkat,
skall han, där han icke härigenom gjort sig förfallen till ansvar enligt
gällande bestämmelser rörande försäljning af maltdrycker, bota från
och med fem till och med tvåhundra kronor.
38 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket
skatt
använder ej medgifna råämnen eller malt, som icke blifvit i föreskrifven
ordning vägdt,
eller gör åverkan å själfregistrerande våg,
eller använder själfregistrerande våg, sedan skada å densamma
veterligen uppkommit,
eller olofligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,
som kontrolltjänsteman åsatt,
eller eljest svikligen förfar,
straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen
kronor eller dömes till fängelse från och med en månad till och med
ett år; dock må, där omständigheterna äro synnerligen försvårande,
dömas till straffarbete från och med två månader till och med två år.
Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.
39 §.
Den, som i skattepliktigt bryggeri
utan tillstånd ändrar godkänd eller insätter ny maltkross eller våg,
eller begagnar ändrad eller nyinsatt maltkross eller våg, som
ännu icke godkänts,
eller öfverträder föreskrift i 18 § 3 mom., 19 § eller 20 §,
eller underlåter att ordentligt föra den bryggjournal, som föreskrifves
i 21 §,
eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till bryggjournalen
eller till ritning eller beskrifning öfver bryggeriet,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 23 §,
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
straffes, därest han icke är förfallen till ansvar enligt 38 §, med
böter från och med femtio till och med ettusen kronor.
Öfverträdes föreskrift i 18 § 3 inom., skall krossningsredskapen,
och öfverträdes 19 eller 20 §, skall olagligen upplagdt gods dömas
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
Den, som i skattefritt bryggeri
tillsätter jäst till vört af högre extrakthalt än sex procent,
eller efter jästens tillsättande bereder vörten högre extrakthalt
än sex procent,
eller på annat sätt bereder maltdryck, som ej må i bryggeriet
tillverkas,
straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen
kronor eller fängelse från och med en månad till och med ett år.
Den sakfällde gälde ock, på sätt i 36 § sägs, den skatt, han
undandragit statsverket.
Den, som i skattefritt bryggeri
öfverträder förbud i 27 § eller 28 § 2 eller 3 mom.,
eller underlåter att ordentligt föra bryggjournal,
eller vägrar kontroll tjänsteman tillgång till bryggjournalen eller
att taga prof af vört eller maltdryck i bryggeriet,
eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, hvilken äger anställa
undersökning om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum
eller byggnad, där undersökning må ske,
eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 31 §,
straffes med böter från och med tjugufem till och med femhundra
förbrutet, äfven om tillverkaren ej är ägare däraf.
42 §.
Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något af hvad
i denna förordning eller gällande ordningsstadga föreskrifves eller de
40 §.
41 §.
kronor.
Öfverträdes 28 § 2 mom., skall olagligen upplagdt gods dömas
17
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
föreskrifter i fråga om tillverkares åliggande, kontroll- och justeringsstyrelsen
eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna
förordning eller ordningsstadgan meddelar, straffes han, där ej särskildt
ansvar är bestämdt, med böter från och med tjugu till och med tvåhundra
kronor.
43 §.
Tillverkare ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap mot
denna förordning begås af hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom vore förbrytelsen af honom själf begången. Begagnar
tillverkare ombud vid rörelsens utöfvande, ansvare ombudet
jämte tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.
44 §.
Tillverkare, som åt kontroll tjänsteman, hvilken öfver hans bryggeri
utöfvar tillsyn, såsom gåfva något gifver eller erbjuder, böte från och
med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontrolltjänsteman, som
gåfvan mottager, vare lika ansvar underkastad och miste därjämte befattningen.
45 §.
Den, som innehar eller innehaft befattning såsom kontrolltjänsteman,
vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej af omständigheterna, att han
om den hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,
då han dylik befattning ej innehaft, straffes med böter från och med
femtio till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada eller
begagnar han sig af berörda yrkeshemlighet eller affärsförhållanden till
egen eller annans fördel, då må till fängelse dömas.
Har i nu omförmälda hänseenden genom kontrolltjänstemans åtgörande
skada uppkommit, vare han ock skyldig den till fullo godtgöra.
46 §.
Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse
mot denna förordning.
Bih. till Biksd. Frat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 60 Höft.
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 80.
Skulle undersökning- anställas mellan klockan sju eftermiddagen
och klockan sex förmiddagen, men förbrytelse ej upptäckas, böte förrättnings
mannen från och med fem till och med femtio kronor, där
han ej haft giltig anledning till undersökningen.
47 §.
Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller
olagligen upplagdt gods jämlikt denna förordning äro att anse såsom
förbrutna, därå verkställa beslag.
Beslag skall göras i två vittnens närvaro. Innehafvare af hvad
i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på stället eller någon
af hans husfolk skall tillsägas om beslaget.
48 §.
Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.
Finner kontrolltjänsteman öfverträdelse begången, som bör föranleda
till åtal, anmäle han det för allmän åklagare.
49 §.
böter, som enligt denna förordning ådömas, skola, om tillgång
till deras fulla gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
50 §.
Då skatt jämte böter blifvit ådömd enligt denna förordning, må,
där tillgång saknas till skatten eller någon del däraf, böterna ej kunna
med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande
förvandlingsstraff.
51 §.
Böter, som enligt denna förordning ådömas, äfvensom värdet af
redskap och gods, som ansetts förbrutna, tillfälle med en tredjedel
kronan och med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angifvare,
tage han hälften af åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej
angifvare, då angifvelsen skett af föräldrar mot barn, barn mot föräldrar,
makar eller syskon mot hvarandra, annan skyldeman mot den,
hos hvilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn mot fosterföräldrar
eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl.
1»
VI KAP.
Öfvergångsstadganden.
Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolf månader före
utfärdandet af förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker, en eller flera af ofvan stadgade kontrollföreskrifter
icke kunna tillämpas, skall på kontroll- och justeringsstyrelsens
särskilda pröfning bero, huruvida det oaktadt tillverkning af maltdryck
vid sådant bryggeri får äga rum, samt hvilka kontrollåtgärder
för sådant fall skola på tillverkarens bekostnad vidtagas.
53 §.
1. För skattepliktigt bryggeri, som varit i gång under kalenderåret
1906 och vid hvilket under tillverkningsåret 1906 — 1907 maltafverkningen
ej uppgår till etthundrafemtio kilogram i medeltal för
hvarje helgfritt dygn af den tid, under hvilken tillståndsbevis vid
bryggeriet varit gällande, må för tiden intill den 1 oktober 1912
det i 5 § föreskrifna minsta beloppet malt nedsättas till femtio kilogram.
Skidle skattepliktig tillverkning i bryggeriet ligga nere under
helt tillverkningsår eller maltafverkningen under något, tillverkningsår
i medeltal uppgå till etthundrafemtio kilogram för hvarje helgfritt dygn
af den tid, under hvilken maltkrossning där varit tillåten, vare hvad
sålunda stadgats ej vidare å bryggeriet tillämpligt.
2. När enligt 1 mom. skatt må erläggas för mindre belopp malt
än det i 5 § bestämda, skall ock den i 13 § 2 och 5 mom. föreskrifna
säkerhet därefter jämkas.
54 §.
önskar tillverkare, som under tiden från och med den 1 oktober
1906 till och med den 28 februari 1907 bedrifvit tillverkning af maltdrycker
i skattepliktigt bryggeri och därvid ej afverkat mera än etthundra
kilogram malt i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid,
20
Kunyi. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
hvarunder maltkrossning i bryggeriet varit tillåten, upphöra med tillverkningen,
äge Kungl. Maj:t bevilja honom ersättning af statsmedel
intill tvåtusen kronor för den utgift, han haft för anskaffande och uppsättande
i bryggeriet af själfregistrerande våg, för inköp af maltkross,
såvida denna inköpts med anledning af maltbeskattningens införande,
samt för öfriga af beskattningens införande orsakade ändringar i bryggeriet.
Till Kungl. Maj:t ställd ansökan om ersättnings erhållande
skall före utgången af år 1907 ingifvas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i det län, där bryggeriet är beläget; skolande sökanden
vid ansökningen foga de bevis, hvarmed han anser sig kunna styrka beloppet
af ifrågavarande kostnader.
Skulle skattepliktig tillverkning, sedan ersättning, hvarom i denne
§ sägs, blifvit beviljad, komma att åter bedrifvas vid bryggeriet, äga
detta ej att komma i åtnjutande af den i 53 § medgifna förmån.
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1907, vid hvilken
tid nådiga förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker med däri sedermera vidtagna ändringar upphör
att vara gällande; dock att anmälan om tillämnad maltdryckstillverkning
för det tillverkningsår, som tager sin början den 1 oktober
1907, skall ske i enlighet med denna förordning, att arfvode till kontrollörer
under tillverkningsåret 1907—1908 skall utgå i enlighet med
bestämmelserna i förordningen af den 17 juni 1903 samt att intill utgången
af år 1907 chefen för finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå
äger fullgöra hvad enligt denna förordning åligger kontrolloch
justeringsstyrelsen.
Kung i. Maj: ta Nåd. Proposition N:o BO.
21
Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 8 mars 1907.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Teolle,
Statsråden: TlNGSTEN,
Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Dyrssen,
Hammarskjöld,
Roos,
Juhlin,
SWARTZ,
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:
I skrifvelse den 12 maj 1906 har Riksdagen anhållit, bland annat,
om utarbetande och framläggande för Riksdagen af förslag till de
förändrade bestämmelser i förordningen den 17 juni 1903 angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker, som kunde betingas af
en förhöjning af nu gällande lägsta maltskattesats. I motiveringen
för denna anhållan anför Riksdagen, att det inflytande skattebeloppet
vid ett stort antal skattepliktiga bryggerier vore så ringa, att statsverkets
kostnad för utöfvande af kontroll vid desamma icke blefve
betäckt, hvilket förhållande innebure en oegentlighet, som borde med
22 Kung! Nåd. Proportion N:o SO.
det, snaraste rättas och torde detta lämpligen kunna ske på det
sätt. att den lägsta skattesatsen höjdes. Det gåfves emellertid ett
annat viktigt skäl för vidtagande af denna reform, nämligen att
ifrågavarande låga skattesats visat sig i sin mån medverka till att
neutralisera den sj älfbestämmanderätt i fråga om ordnandet af ölförsäljning,
som kommunerna numera ägde, enär denna skattesats underlättade
uppsättande af nya bryggerier, från hvilka försäljning till afhämtning
af skattepliktiga maltdrycker kunde äga rum. Riksdagen
anför vidare siffror, utvisande att antalet småbryggerier, som drefve
skattepliktig tillverkning af maltdrycker, under de sista tillverkningsåren
ganska afsevärdt ökats och att dessa bryggerier nästan undantagslöst
tillhörde första skatteklassen. Uppkomsten af småbryggerier borde
därför genom lämpliga bestämmelser inskränkas och äfven för vinnande
af detta syfte vore den lägsta skattesatsens höjande en lämplig åtgärd.
Riksdagen framhåller vidare, att, då den höjning af den lägsta
skattesatsen, för hvilken Riksdagen sålunda i princip uttalat sig, i viss
mån komme att rubba den i gällande lagstiftning åsyftade likställigheten
mellan skattepliktiga och skattefria bryggerier, vid frågans afgörande
jämväl borde tagas i öfvervägande, huruvida icke till motverkande af
sådan rubbning någon åtgärd borde vidtagas. Vidare blefve det nödvändigt
öfverväga, huruvida icke hänsyn till de af skatteförhöjningen
möjligen uppstående menliga återverkningarna på den mindre bryggeriindustrien
kräfde, att öfvergången till den högre skattesatsen för redan
bestående småbryggerier förmedlades genom vissa öfvergångsbestämmelser.
Enligt 2 § i gällande förordning om tillverkning och beskattning
af maltdrycker skall för malt, som i skattepliktigt bryggeri användes
för tillverkning af maltdryck, erläggas skatt med 12 öre för hvarje
kilogram, dock att för hvarje bryggeri skatten för de första under
tillverkningsåret afverkade 30,000 kilogrammen malt utgår med 2 öre,
för de nästa 30,000 kilogrammen med 5 öre, för de nästa 40,000 kilogrammen
med 7 öre, för de nästa 50,000 kilogrammen med 9 öre och
för de nästa 50,000 kilogrammen med 11 öre för hvarje kilogram.
Dessutom bestämmes i 5 §, att skatt skall erläggas för minst 70 kilogram
malt i medeltal för hvarje helgfritt dygn af den tid, under
hvilken maltkrossning på grund af tillståndsbevis må äga rum.
Arfvode till kontrollör vid skattepliktigt bryggeri är i 25 § i
samma förordning bestämdt till 3 kronor om dagen för tillsyn å ett
bryggeri och en krona för hvarje ytterligare bryggeri, öfver hvilket
kontrollören har tillsyn.
23
Kunyl. Maj:ti Nd>i. Proposition N:o SO
Af dessa bestämmelser följer, att där, såsom i de Hosta fall är
förhållandet, kontrollören har tillsyn endast öfver ett bryggeri, hans
arfvode för hvarje vecka uppgår till 21 kronor och att således skatt
bör inflyta med minst 3 kronor 50 öre för hvarje helgfritt dygn, om
skatten skall räcka till att betacka kontrollörskostnaden. Vid bryggeri,
där skatten för allt det afverkade maltet utgår med 2 öre för kilogram,
bör således i medeltal afverkas 175 kilogram om dagen. Såsom Riksdagen
i sin skrifvelse anmärkt, är det emellertid ett rätt afsevärdt antal bryggerier,
som ej uppnått nämnda medelafverkning, i följd hvaraf det af
dessa bryggerier erlagda skattebeloppet understigit det arfvode, staten
haft att utbetala åt kontrollören vid hvarje bryggeri. Antalet
sådana bryggerier har under de tre tillverkningsår, under hvilka förordningen
hittills varit gällande,varit resp. 60, 70 och 88, under det
att hela antalet skattepliktiga bryggerier varit, resp. 223, 228 och 239.
Ökningen i antalet skattepliktiga småbryggerier, hvilkas skattebidrag
ej räcka till att betala kontrollkostnaden, har uppstått dels genom
tillkomst af nya bryggerier, i de flesta fall svagdricksbryggerier, som
öfvergått till skattepliktiga för att kunna brygga julöl, svensköl och
dylikt, dels därigenom att en del bryggerier nödgats minska sin tillverkning.
Totalsumman af de belopp, som måst af statsmedel tillskjutas
för täckande af ifrågavarande kontrollkostnader, uppgick för tillverkningsåren
1903—04, 1904—05 och 1905—06 till resp. 17,000, 21,000
och 32.000 kronor i runda tal.
Höjningen af den från de minsta bryggerierna utgående skatten
kan ske på olika sätt men bör enligt min åsikt verkställas med en
viss försiktighet. Genom enbär höjning af det i 5 § föreskrift^ minimum,
för hvilket skatt skall erläggas, komme skatteförhöjningen att uteslutande
drabba de mindre bryggerierna, hvilket ej vore rättvist.
Bibehålies åter detta minimum oförändradt, skulle man för att ernå
önskadt resultat nödgas vidtaga eu afsevärd höjning af den lägsta
skattesatsen. Medelst en samtidig höjning af nämnda minimum och
den lägsta skattesatsen kan man däremot vinna det dubbla mål, som
eftersträfvas, nämligen att försvåra uppkomsten af nya småbryggerier
samt att tillförsäkra statsverket en viss inkomst utöfver kontrollörskostnaden
från hvarje skattepliktigt bryggeri. Jag anser mig på
dessa grunder böra föreslå, att det minsta belopp malt, hvarför skatt
i medeltal per dygn skall erläggas, bestämmes till 150 kilogram samt
att skatten för de första 50,000 kilogram malt, som under tillverkningsåret
afverkas vid hvarje bryggeri, bestämmes till 4 öre för kilogram.
Äfven på detta sätt genomförd komme denna skatteförhöjning likväl
24
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
att få karaktär af en skatteförhöjning hufvudsakligen för de mindre
bryggerierna. Ur synpunkten af en för samtliga bryggerier rättvis
beskattning fordras därför, att hela den degressiva skatteskalan omlägges,
hvilken omläggning jag föreslår genomförd sålunda, att nedsättning
i skatten medgifves endast för de vid hvarje bryggeri under tillverkningsåret
först afverkade 150,000 kilogrammen malt — i stället för
200,000 kilogram enligt nu gällande bestämmelser — samt att skattesatserna
bestämmas för de första 50,000 kilogrammen, såsom jag
nyss nämnt, till 4 öre för kilogram och för de två därpå följande 50,000- talen kilogram malt till resp. 7 och 10 öre för kilogram. För allt
därutöfver afverkadt malt skulle skatt utgöras efter den normala skattesatsen,
12 öre för kilogram.
Enligt dessa bestämmelser skulle vid hvarje skattepliktigt bryggeri
erläggas skatt med minst 6 kronor om dagen, hvilket belopp lämnar staten
en behållning af 2 kronor 50 öre för hvarje helgfri dag utöfver det vanliga
kontrollörsarfvodet. Denna beskattning synes äfven vara tillräckligt
afsevärd för att hindra uppkomsten af nya småbryggerier. Skulle
detta visa sig icke vara förhållandet, torde framdeles en ny förhöjning
kunna vidtagas.
Den föreslagna förhöjningen af de lägsta skattesatserna skulle verka
följande ökning i det nu utgående skattebeloppet för år räknadt, nämligen
för bryggerier med mindre än 30,000 kilogram årsafverkning och
eu medelafverkning af 150 kilogram om dygnet en fördubbling af
skatten; för bryggerier med 30,000—50,000 kilogram årsafverkning
omkring 500 kronor; för bryggerier med 60,000—100,000 kilogram
årsafverkning 600 kronor samt för bryggerier, hvilkas årsafverkning
ligger mellan 100,000 och 200,000 kilogram med belopp mellan 700
och 1,600 kronor. För alla bryggerier med större årsafverkning än
200,000 kilogram malt blefve ökningen i den årliga skatteafgiften konstant
1,600 kronor. Genom att beräkna, med hvilket belopp skatten
drabbar en viss kvantitet af den tillverkade varan, t. ex. en så kallad
halfbutelj lageröl, får man ock ett medel att bedöma skatteskalans
Verkningar. Om man då utgår från det vanliga antagandet, att till en
hektoliter lageröl åtgå 25 kilogram malt eller med andra ord att af
ett kilogram malt erhålles 12 halfbuteljer lageröl, finner man, att för
bryggerier med intill 50,000 kilogram årsafverkning skatten endast
blir ett tredjedels öre för en halfbutelj; vid ungefär 110,000 kilogram
årsafverkning blir den ett hälft öre, vid 250,000 kilogram årsafverkning
tre fjärdedels öre och vid 1,000,000kilogram årsafverkning 0,94
öre; därefter stiger skatten helt sakta, men skulle aldrig nå upp till fullt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o SO. 21
ett öre för eu halfbutelj. Besinnar man härvid, att vid maltskattens införande
ölpriserna i allmänhet höjdes med ett öre för halfbutelj samt att
priset naturligtvis alltjämt kommer att bero pa den skatt, som drabbar de
största bryggerierna, torde man kunna medgifva, att de mindre bryggerierna,
äfven efter införande af den nu föreslagna skatteskalan,
skulle komma i åtnjutande af eu synnerligen afsevärd skattelindring.
Den beräkning, hvarpå nu gjorda jämförelse grundar sig, förutsätter,
att äfven de minsta bryggerierna under den tid, de äro i verksamhet,
verkligen afverka 150 kilogram malt i medeltal för hvarje helgfritt
dygn. Emellertid visa tillgängliga statistiska siffror för tillverkningsåret
1905—1906, att 89 bryggerier hade en medelafverkning, som
var lägre än 150 kilogram, samt att 20 af dessa ej nådde till 70 kilogram
medelafverkning och 9 ej ens till 50 kilogram medelafverkning. Billigheten
fordrar därför, att. på sätt i Riksdagens förevarande skrifvelse
jämväl framhållits, dessa mindre tillverkare, som redan ordnat sig
för skattepliktig tillverkning, erhålla någon öfvergångstid, under
hvilken de kunna hinna öka sin afsättning och därmed äfven sin tillverkning.
Eftergifterna under öfvergångstiden böra ej sträcka sig
längre, än att staten från hvarje bryggeri erhåller ett skattebelopp,
som åtminstone motsvarar kontrollörskostnaden vid bryggeriet, och
då denna näppeligen torde kunna nedbringas till lägre belopp än
2 kronor om dagen, bör således den minsta maltafverkningen i medeltal
för dag ej sättas lägre än 50 kilogram. Öfvergångstiden torde, i likhet
med hvad som skedde vid maltskattens införande, lämpligen kunna
äfven nu begränsas till fem år.
Under framhållande af de inskränkningar uti de skattepliktiga
bryggeriernas rättigheter, som gjorts dels genom förordningen den 17
juni 1903 angående tillverkning och beskattning af maltdrycker, särskildt
genom den svagdricksbryggerierna medgifna friheten från skatt,
dels genom förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af vin
och Öl, genom hvilken förordning möjligheten för bryggerierna att afsätta
sin tillverkning blifvit i hög grad begränsad, samt med åberopande af
det förhållandet att staten i flera fall erkänt sin förpliktelse att. då
den i ett allmänt intresse finner sig böi’a uppoffra enskild rätt, den
äfven har att i ersättningsväg hålla dem skadeslösa, som sålunda
blifvit lidande, har svenska bryggareföreningens styrelse i underdånig
skrifvelse den 5 mars 1906 anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t för Riksdagen
framlägga förslag om inlösen med statsmedel af de bryggerier,
hvilkas ägare inom viss stadgad tid därom gjorde anmälan.
Bih. till Piksd. Prat. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 60 Höft.
4
26
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
Visserligen kan jag icke dela nämnda styrelses åsikt, att de inskränkningar
i sin handlingsfrihet, bryggerierna genom de två anförda förordningarna
blifvit underkastade, äro af den omfattande art, att de
böra föranleda en inlösen genom statsverket af alla de bryggerier,
hvilkas ägare kunde anse sig nödsakade att nedlägga sin rörelse, men
jag medgifver, att i vissa fall anspråk på ersättning för en del kostnader
icke lära kunna helt och hållet afvisas. Man kan nämligen antaga,
att, därest redan år 1903 den lägsta skattesatsen bestämts till 4
öre för kilogram, åtskilliga af nu befintliga små bryggerier skulle hafva
nedlagt sin tillverkning af skattepliktiga maltdrycker. Ägarne af dylika
bryggerier synas mig därför ej sakna skäl för yrkande på någon ersättning
för de kostnader, de fått vidkännas för bryggeriernas försättande i författningsenligt
skick. De mest betydande af dessa kostnader hafva förorsakats
af anskaffande och anbringande af själfregistrerande våg med tillbehör
samt i vissa fall genom inköp af maltkross. Priset för den minsta själfregistrerande
vågen med tillbehör uppgår till 720 å 840 kronor samt
för en liten maltkross till 230 kronor, hvartill komma utgifterna för
dessa redskaps uppsättande i bryggeriet och i många fall för åtskilliga
ändringar därstädes, omedelbart föranledda af vågens uppsättande.
Då dessa kostnader omöjligen kunna nu exakt beräknas, bör det
eventuella ersättningsbeloppet begränsas till exempelvis högst 2,000kronor
för hvarje bryggeri, hvarjämte rättigheten att erhålla ersättning bör
inskränkas till de för närvarande i verksamhet varande mindre bryggerierna,
d. v. s. sådana, där maltafverkningen under den del af innevarande
tillverkningsår, då bryggeriet på grund af meddeladt tillstånd
varit i verksamhet, ej uppgått till mera än 100 kilogram i medeltal
för dygnet. Med angifna begränsning skulle ungefär 50 bryggerier
vara berättigade till ersättning, och äfven om alla dessa komme att
begära och erhålla dylik med högsta beloppet, kunde statsverkets utgifter
för ändamålet ej uppgå till mer än omkring 100.000 kronor
för en gång, under det att med antagande af oförändrad konsumtion
den ökade statsinkomsten genom den af mig föreslagna skatteförhöjningen
kan beräknas till omkring 175,000 kronor om året.
Någon inlösen af dessa bryggeriers redskap i allmänhet anser
jag mig icke hafva skäl att föreslå, enär det ju alltid står tillverkarne
öppet att efter upphörandet med skattepliktig tillverkning använda
sina bryggerier till skattefri tillverkning. Å andra sidan anser jag det
ej heller lämpligt för statsverket att öfvertaga de vågar och krossar,
för hvilka ersättning komme att lämnas tillverkarne, emedan kostnaderna
för deras öfvertagande och realiserande sannolikt blefve så
stora, att statsverket gjorde förlust därpå. För de automatiska vågarna
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o *0. 27
torde nämligen användning inom landet icke kunna vinnas i nämnvärd
utsträckning, sedan alla bryggerier redan försett sig med sådana.
I sammanhang med nu t föreslagna ändringar i 2 och 5 §§ och
häraf föranledda öfvergångsbestämmelser i 53 och 54 §§ synes
mig vara skäl att vidtaga några andra ändringar i förordningen, hvilka
erfarenheten under den tid, förordningen hittills tillämpats, visat vara
behöfliga och af hvilka en del påyrkats af chefen för finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå redan i ett år 1904 afgifvet memorial.
Då därjämte åtskilliga ändringar föranledas af Riksdagens i förut
omförmälda skrifvelse framställda begäran om en i viss mån förenklad
kontroll, i hvilken fråga jag redan i annat sammanhang yttrat mig, har
jag ansett lämpligast, att förslag till helt och hållet ny förordning angående
tillverkning och beskattning af maltdrycker utarbetades.
Sedan departementschefen uppläst nämnda förslag, anförde departementschefen
vidare:
Uti 1 § 3 mom. i nu gällande förordning angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker stadgas, att förordningen icke äger
tillämpning å sådan tillverkning af maltinfusioner och maltextrakt,
som äger rum antingen å apotek för medicinskt ändamål eller eljest
under de villkor och den kontroll. Kungl. Maj:t för särskilda fall föreskrifver.
Såsom af de förberedande arbetena, för förordningen framgår,
afses med detta stadgande att bereda ifrågavarande tillverkning
skattefrihet. I det författningsförslag, som år 1881 afgafs af särskildt
utsedde kommitterade, föreslogs nämligen utan motivering, att skattefri
tillverkning af maltextrakt finge ske på apoteken, hvarefter 1891
års maltdryckskommitté, till hvars kunskap kommit, att inom riket
funnes en fabrik, där tillverkning af maltextrakt idkades, föreslog
skattefrihet äfven för denna tillverkning, och slutligen upptogs samma
förslag i det år 1902 afgifna kommittéförslaget.
Vid den tid då nämnda förslag afgåfvos och äfven när nu gällande
förordning utfärdades, användes det å apoteken och vid ett par fabriker
inom riket tillverkade äfvensom det från utlandet importerade maltextraktet-
hufvudsakligen om ej uteslutande till medicinskt ändamål, men
sedan dess hafva förhållandena väsentligen förändrats. Sedan maltdryckstillverkningen
underkastats beskattning, och bryggerierna, äfven
de skattefria, till följd däraf ställts under kontroll, hafva åtskilliga
läskedrycksfabriker börjat att med begagnande af maltextrakt tillverka
ett slags drycker, som säljas under olika namn, en del tydligen angifvande,
att drycken är tillverkad af maltextrakt. Dessa drycker måste,
oafsedt det namn tillverkaren åsätter dem. anses såsom maltdrycker;:
28
Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 80.
en del af dem faller under definitionen å svagdricka, under det att andra
torde hafva sådan maltstyrka, att de höra anses .såsom beskattningsbara
maltdrycker. Vid sådant förhållande kan det ej vara lämpligt att
medgifva skattefrihet för det malt, som användes vid maltextraktfabriker,
och därför har ifrågavarande moment omredigerats sålunda, att
dylik skattefrihet endast skulle tillkomma den maltextrakttillverkning,
som bedrifves å apotek för medicinskt ändamål. Beträffande maltextraktfabriker
bör dock Kungl. Maj:t hafva rättighet att medgifva de undantag
från förordningens kontrollföreskrifter, som i särskilda fall
kunna vara behöfiiga.
Skillnaden mellan skattefritt och skattepliktigt bryggeri består
enligt de i förordningens 3 § intagna definitioner däruti, att vid
skattefritt bryggeri under tillverkningsåret endast svagdricka får tillverkas,
under det att vid skattepliktigt bryggeri maltdrycker af alla
slag få framställas. I enlighet härmed skulle således icke vid ett
bryggeri under samma tillverkningsår kunna under olika tider bedrifvas
dels skattepliktig dels skattefri tillverkning. Emellertid hafva några
länsstyrelser tillämpat eu friare tolkning af ifrågavarande bestämmelse,
i det att de utfärdat tillståndsbevis för skattepliktig tillverkning i bryggeri,
där under föregående del af samma tillverkningsår skattefri
tillverkning bedrifvits. Dä från kontrollsynpunkt intet är att anmärka
mot dylik öfvergång från skattefri till skattepliktig tillverkning,
anser jag, att den omnämnda definitionen på skattefritt bryggeri i 3 §
bör ändras sålunda, att orden »under tillverkningsåret» uteslutas.
Samma ändring bör ock vidtagas i 2 § 2 mom. Däremot kan
det ej medgifvas ett bryggeri att under tillverkningsåret öfvergå
från skattepliktig till skattefri tillverkning, enär det med den lindriga
tillsynen öfver de skattefria bryggerierna skulle blifva svårt att tillse,
att icke skattepliktig tillverkning fortfarande i smyg bedrefves vid
bryggeriet, och föreslår jag därför, att vid 26 §, som handlar om tillståndsbevis
för tillverkning i skattefritt bryggeri, införes ett tillägg af
innehåll, att dylikt bevis ej må utfärdas för tillverkning i bryggeri, där
förut under tillverkningsåret skattepliktig tillverkning bedrifvits.
T 4 § vidtog Riksdagen år 1905 på förslag af enskild motionär
eu ändring, hvarigenom användningen af sockerkulör blef medgifven
äfven i skattepliktiga bryggerier. Det synes emellertid vara lämpligt
att vidtaga ännu en ändring i denna §. Där angifves nämligen bland
de råämnen, som må vid tillverkningen användas, i främsta rummet
malt, men gifves icke någon närmare förklaring hvad med malt skall
förstås. Ej heller den kommitté, hvilken» förslag ligger till grund för
opaginerad Kontrollera mot PDF
129
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.
förordningen, har yttrat sig därom, men denna kommitté har tydligen
i likhet med föregående kommittéer utgått från den förutsättningen,
att åtminstone vid de skattepliktiga bryggerierna endast kornmalt skulle
användas. Samtliga af kommittéerna verkställda utbytesberäkningar äro
grundade på detta antagande. Detsamma framgår af åtskilliga yttranden
i betänkande^. Sålunda anför 1891 års kommitté såsom skäl att
beräkna skatten efter maltets vikt: »Detta beräkningssätt underlättar
således äfven användning af mindre viktig och värderik spannmål,
hvilket är af betydelse för kornodlingen inom vissa delar af landet, dä
däremot en skatt, beräknad efter maltets mål, skulle föranleda tillverkaren
att använda de mest fullviktiga utländska kornsorter». Inom bryggeriindustrien
torde det allmänt anses såsom en förfalskning af varan att
vid tillverkning af underjäst Öl använda annat malt än kornmalt. I
åtskilliga utländska maltskattelagar — Badens, Bayerns och Wurtembergs
— är ock uttryckligt förbud däremot intaget, och från de skattepliktiga
bryggarnes sida här i landet bär bestämd önskan uttalats, att
malt i förordningen måtte definieras såsom kornmalt.
Det vore dock icke lämpligt att utan vidare föreskrifva, att i
förordningen med malt alltid skall förstås kornmalt, enär i sådant fall
äfven de skattefria bryggerierna blefve uttryckligen förbjudna att använda
malt af annan spannmål, oaktadt det åtminstone i vissa delar af landet
varit brukligt att äfven begagna rågmalt i dessa bryggerier. Det synes vara
tillräckligt, att ordet malt i 4 § 1 mom. ändras till kornmalt. hvarigenom
bestämmelsen kommer att uteslutande gälla de skattepliktiga bryggerierna.
Tillverkaren är enligt 6 § skyldig att, såvida han ej ställer säkerhet
för skatten, före hvarje månads början till vederbörande landtränteri
inbetala skatt för det belopp malt, som enligt hans före tillverkningens
början gjorda anmälan kommer att krossas under näst påföljande månad.
Då det ofta inträffar, att under en månad mindre vikt malt krossas, än
hvad i nämnda anmälan beräknats, kommer således tillverkaren att få
ett tillgodohafvande af för mycket inbetald skatt, hvilket öfverskott han
borde få tillgodoräkna sig vid inbetalande af skatt för nästa månad,
men häremot möter en svårighet däri, att det föreskrifna utdraget ur
bryggjournalen, utvisande en månads utverkning, ej inkommer från kontrollören
till länsstyrelsen förr än i början af följande månad. Detta skulle
enklast afhjälpas genom en bestämmelse, att skatten skall inbetalas i början
af hvarje månad i förskott för månaden, lämpligast inom samma tid, som
är bestämd för den i 6 § 2 mom. omnämnda efterbetalningen af skatt,
således senast å åttonde dagen. Genom eu dylik ändring vinnes dels
minskadt arbete för landtränterierna vid månadens slut, dels ock att skatt
30
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 80.
för januari månad ej behöfde upptagas redan under december månad föregående
år. Risken för statsverket att genom denna anordning gå förlustig
skatt för tillverkningen under första veckan i månaden är synnerligen
liten, då ju Kungl. Maj:ts befallningshafvande är skyldig att, om skatten
ej betalas inom föreskrifven tid, återkalla tillståndsbeviset och låta utmäta
skatten.
Beträffande organisationen af kontrollen öfver brännvins- och
maltdryckstillverkningarna skulle, enligt hvad jag redan i annat sammanhang
anfört, i den man det låter sig gorå, samma personal användas
för kontrollen öfver båda dessa tillverkningar. I det nu förevarande
författningsförslagets 9 och 25 §§, som handla den förra
om bryggerikontrollen och den senare om kontrollpersonalens arfvoden,
hafva med anledning däraf intagits liknande bestämmelser som i 19 och
20 §§ i det af mig redan förut Kungl. Maj:ts pröfning underställda
förslaget till förordning angående tillverkning af brännvin. Därigenom
att i 25 § kontrollörsarfvodet föreslagits skola utgå med högst tre kronor
om dagen har möjlighet beredts att nedbringa kostnaderna för kontrollen
öfver de skattepliktiga bryggerierna.
12 § i nu gällande förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker innehåller föreskrift för Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att aflämna vissa uppgifter, hvilken föreskrift icke synes böra hafva sin
plats i själfva förordningen utan lämpligare kunna meddelas genom en
cirkulärskrifvelse. Ifrågavarande bestämmelse har därför icke medtagits
i det föreliggande författningsförslaget.
Däremot har i förslagets 12 § intagits bestämmelse, huru tillverkare
har att gå till väga för sökande af ändring i någon af öfverkontrollör
meddelad föreskrift eller vidtagen åtgärd.
Beträffande 13 § föreslås förutom ett par ändringar i 2 och 5 mom.,
hvilka sammanhänga med de föreslagna nya skattesatserna, äfven ett
tillägg i 1 mom., nämligen att tillverkaren vid anmälan skall uppgifva
bryggeriets namn, hvithet synes så mycket lämpligare, som det i 23 §
föreskrifves, att svagdrickskärlen skola vara stämplade med bryggeriets
namn. Samma tillägg föreslås vid 26 § rörande de skattefria bryggerierna.
Vid 1905 års Riksdag föreslog en motionär sådan ändring i 15 §.
att den tid, hvarunder maltkrossning vid bryggeri finge vara inställd
utan påföljd för tillverkaren, skulle utsträckas från fem till tio dygn,
hvilket förslag af Riksdagen godkändes, hvarefter Kungl. Maj:t utfärdat
kungörelse om ändringen. Af denna ändring har följden blifvit, att en
tillverkare, som ämnar nedlägga tillverkningen för någon tid, kan dröja
med anmälningen därom så länge, att kontrollören får kvargå i tjänst
och uppbära arfvode för tio dagar efter den. då maltkrossningen faktiskt
31
Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o SO.
upphörde. För att undvika denna oegentlighet, har 15 § omredigerats
sålunda, att tillverkares skyldighet att betala kontrollörsarfvodet skall
inträda, såvida maltkrossning ej företages inom tre dygn efter det, då
enligt tillståndsbevis densamma må taga sin början, eller varit inställd
under mer än tre dygn omedelbart före den tid. då tillståndsbeviset
upphör att gälla. Bet medgifna uppehållet bör vara detsamma vid
tillverkningens början och slut ocli synes lämpligen kunna bestämmas
till tre dygn, eftersom anmälan om tillverkningens afsilande skall ske
inom denna tid.
Erfarenheten har emellertid visat, att 15 § jämväl i annat hänseende
behöfver i viss mån förtydligas, enär försök gjorts att vid bestämmandet
af den tid, hvarunder uppehåll i maltkrossning må äga rum
utan den i §:n omförmälda påföljd för tillverkaren, få såsom krossning
räkna krossning af brändt malt eller af en helt obetydlig kvantitet
annat malt, i hvilket senare fall krossningen af det för en brygd afsedda
maltet företagits i flera repriser. För att förekomma dylika anordningar,
hvilka synas ej höra medgifvas, har ett tillägg föreslagits till 15 §.
På några ställen i förordningen användes det obestämda uttrycket
»bryggeri eller tillhörande lägenheter», tydligen till följd af svårigheten
att på tillfyllestgörande sätt definiera, hvilka lägenheter skola anses
tillhöra bryggeriet. Det är hufvudsakligen i ett afseende detta allmänt
hållna uttryck vållat olägenhet nämligen vid afgörande af frågan, huruvida
ett påträffadt parti maltdryck, som innehållit sackarin, förvarats i
en till bryggeriet hörande lägenhet eller icke; det har ock i några fall
visat sig, att domstolarna i denna fråga haft- annan åsikt än kontrollpersonalen.
För att åtminstone beträffande de skattepliktiga bryggerierna
vinna full tydlighet härutinnan, har i 20 § införts en hänvisning till
i 16 § föreskrift^ ritning och beskrifning, hvilka skola upptaga samtliga
till bryggeriet hörande lägenheter.
Uti Kungl. Maj:ts proposition till 1903 års Riksdag angående
beskattning af maltdrycker var 20 § 4 mom. så formuleradt, att i
skattepliktigt bryggeri eller tillhörande lägenheter ej skulle få finnas
stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kunde användas i stället
för malt. Riksdagen ansåg emellertid, att då åtskilliga bryggerier
tillverkade, utom maltdrycker, äfven läskedrycker, stadgandet, att i
bryggeri ej finge finnas, bland annat, socker, vore hinderligt för tillverkningen
af läskedrycker, hvartill socker måste användas, och med
anledning häraf beslöt Riksdagen, att ordet »socker» skulle borttagas
i uppräkningen af de ämnen, hvilka icke finge finnas i bryggeri eller
tillhörande lägenheter. Härvid torde emellertid hafva blifvit förbisedt,
32 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 80.
att denna formella ändring af stadgandets lydelse icke innebar någon
ändring i sak, emedan socker inrymmes i tillägget »annat, som kan
vid tillverkning af maltdryck användas i stället för malt». Med hänsyn
till motiverna för den af Riksdagen företagna ändringen infördes i o §
af ordningsstadgan för maltdrycksbryggerierna en bestämmelse, att vid
bryggeri, där tillverkning af läskedrycker bedrefves, det för denna tillverkning
behöfliga sockret under vissa villkor finge förvaras i bryggeriet.
Denna bestämmelse synes emellertid vara af den vikt, att den
bör hafva sin plats i själfva förordningen, och har därför ifrågavarande
mom. af 20 § omredigerats i sådant syfte.
I 23 och 31 §§ stadgas, att kärl, hvarpå svagdricka utlämnas
från bryggeri, skola vara stämplade med såväl bryggeriets namn
som ordet »svagdricka». Denna bestämmelse har medfört störa
praktiska olägenheter, emedan många bryggerier hafva särdeles långa
namn; särskildt är det nästan omöjligt att få en dylik stämpel tydlig,
när den anbringas på en kork. Det är därför ömkligt, att i stället för
bryggeriets namn finge användas en såsom ursprungsbeteckning lämplig
förkortning däraf eller ock bryggeriets inregistrerade varumärke. Förkortning
af namnet synes dock ej böra få användas, med mindre den
godkänts af vederbörande öfverkontrollör.
Det i 27 § 1 mom. af gällande förordning intagna förbudet för
den, som i skattefritt bryggeri utöfvar tillverkning, att där idka handel
med andra maltdrycker än svagdricka är numera öfverflödigt, sedan i
förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning af vin och Öl stadgats,
att tillstånd till dylik försäljning ej får meddelas den, som utöfvar
tillverkning i skattefritt bryggeri, dock med rättighet för honom att,
därest han tillika bedrifver tillverkning i skattepliktigt bryggeri, vid
detta sistnämnda försälja där tillverkade maltdrycker. Denna bestämmelse
i försäljningsförordningen bör dock kompletteras med en motsvarande
i tillverkningsförordningen, nämligen att tillståndsbevis för
tillverkning i skattefritt bryggeri ej får utfärdas för den, som har
tillstånd till försäljning af vin eller Öl. hvarom bestämmelse införts i
26 § 2 mom.
I propositionen till 1903 års Riksdag lydde 28 § 2 inom.: »I skattefritt
bryggeri må vid tillverkning af svagdricka ej användas sackarin, och
må sådant ej finnas i dylikt bryggeri». Bevillningsutskottet, som ansåg, att
ej heller för skattefria bryggerier användning af maltsurrogat borde
vara tillåten, dels af det skäl, att ett sådant medgifvande utan tvifvel
i många fall skulle medföra, att en sämre vara komme att tillverkas,
dels äfven därför, att alla tillverkare af svagdricka borde vara likställda
i hvad anginge själfva tillverkningen, vare sig svagdrickat tillverkades
33
Kungl. Aluj:ts Råd. Proposition N:o 80.
i skattefritt eller skattepliktigt bryggeri, föreslog förbud att i skattefritt
bryggeri förvara stärkelse, socker, sackarin eller annat, som kunde
vid tillverkning af svagdricka användas i stället för malt, med undantag
blott för sockerkulör. Riksdagen uteslöt emellertid äfven ur denna
§ ordet »socker», hvilket bär tolkats såsom ett medgifvande, ej endast
att socker finge finnas i bryggeriet för att användas vid läskedryckstillverkning,
utan äfven att socker finge användas vid tillverkning af
svagdricka. Angående bestämmelserna i denna § hafva framställningar
gjorts dels i en från några svagdricksbryggare i Jämtland i december
1904 till finansdepartementet inkommen underdånig skrift dels i en af
Sveriges svagdricksbryggareförening vid årsmöte den 19 och 20 januari
1905 fattad resolution, dels ock i två af nämnda förening och dess
styrelse den 26 januari och 20 mars 1906 till chefen för nämnda departement
aflåtna skrivelser, hvarjämte äfven styrelsen för svenska
bryggareföreningen i en skrifvelse den 30 januari 1906 behandlat samma
ämne. I de två förstnämnda skrivelserna uttalas bland annat önskan,
att vid tillverkning af svagdricka i skattefritt bryggeri sackarin måtte
få användas, åtminstone så länge dess användning till andra matoch
dryckesvaror ej är i lag förbjuden, men har svagdricksbryggareföreningen
i senare skrifvelse uttalat en annan åsikt rörande sackarinfrågan.
Från den vid frågans behandling i Riksdagen framhållna likställighetsprincipen
gjorde emellertid Riksdagen, såsom af det föregående
framgår, ett väsentligt undantag beträffande användningen af
socker, till följd hvaraf de skattepliktiga bryggerier, som bedrifva tillverkning
af svagdricka i någon större skala, onekligen kommit i en
ogynnsam ställning i förhållande till de skattefria. Svenska bryggareföreningens
styrelse hemställer ock i sin berörda skrifvelse, under åberopande
af nämnda likställighetsprincip, att det måtte förbjudas äfven
de skattefria bryggerierna att vid tillverkningen af svagdricka använda
socker. Med afseende på den skattelindring, som, enligt hvad jag
förut visa^ åtnjutes af de mindre och medelstora skattepliktiga bryggerierna,
finner jag det emellertid ej vara nödvändigt att neka de
skattefria bryggerierna den förmån, som kan ligga i användningen af
socker, oaktadt samma förmån af hänsyn till skatteförhållandena ej
kan medgifvas de skattepliktiga bryggerierna. Att medgifva användningen
af sackarin vid tillverkning af svagdricka kan däremot icke
komma i fråga, i synnerhet som i förordningen angående försäljning
af tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka intagits förbud mot
försäljning af sackarinhaltigt svagdricka. Användningen af andra maltid.
till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 60 Höft. 5
34
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 80.
surrogater än socker torde endast sällan förekomma i skattefria bryggerier,
åtminstone icke i sådan skala, att förbud däremot kan vara
beböfligt. Med anledning häraf bär jag föreslagit en sådan formulering
af 28 § 2 mom., att surrogatförbudet endast skulle komma att gälla
sackarin och liknande sötämnen.
Uti ordningsstadgan för maltdrycksbryggerierna har, i 37 § 1 mom.,
intagits en bestämmelse, att vört icke må i skattefritt bryggeri beredas
för annat ändamål än tillverkning af svagdricka i bryggeriet, hvarmed
i främsta rummet afsetts att förekomma, att vört från ett skattefritt
bryggeri öfverföres till ett skattepliktigt och sammanblandas med där
tillverkad starkare vört. Denna bestämmelse synes vara af sådan art,
att den bör förekomma i själfva tillverkningsförordningen, där den nu
föreslagits såsom ett tredje mom. i 28 §.
Svagdricksbryggareföreningen uttalar i sin förut omnämnda resolution,
att, då kontrollen öfver de skattefria bryggerierna, sådan den
nu vore ordnad, medförde en kännbar förlust för statsverket, den borde
ordnas på sådant sätt, att densamma öfverlämnades åt de vid de skattepliktiga
bryggerierna anställda kontrollörerna, där sådana funnes, och
på andra platser till ortens kronobetjäning. Påståendet om statsverkets
förlust på kontrollen öfver de skattefria bryggerierna är alldeles
riktigt. Under år 1904 uppgingo de skattefria bryggeriernas
bidrag till kontrollkostnaden till 64,218 kronor, under det att tillsyningsmännens
arfvoden belöpte sig till 196,318 kronor. Statsverkets
utgift för tillsynen öfver de skattefria bryggerierna uppgick alltså
till omkring 132,000 kronor. År 1905 ställde sig motsvarande siffror på
följande sätt: bryggeriernas bidrag 58,986 kronor, tillsyningsmännens arfvoden
181,434 kronor och statsverkets utgift något mera än 122,000kronor.
I propositionen till 1903 års Riksdag beräknades, att statsverkets
kostnad för tillsynen öfver de skattefria bryggerierna skulle komma att
uppgå till ungefär 50,000 kronor samt att bryggerierna själfva skulle bidraga
med ungefär samma belopp. Att emellertid kostnaderna så betydligt,
som nyss anförda siffror gifva vid handen, öfverstigit beräkningarna,
beror i främsta rummet därpå, att ifrågavarande bryggeriers
antal befanns vara ungefär dubbelt så stort, som man förut haft
anledning antaga. Men därtill bidrager ock en annan omständighet,
nämligen att en stor del af dessa bryggerier uttagit tillståndsbevis för
större delen af året, om ej hela året, men detta oaktadt afverka
ytterst obetydliga belopp malt; de göra små brygder med långa
mellantider, men under hela tiden måste tillsyningsman finnas förordnad.
För att nå det ursprungliga målet, nämligen att inskränka stats
-
35
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 80.
verkets kostnader för ifrågavarande kontroll till ungefär samma belopp
som tillverkarnes egna bidrag, torde det därför vara nödvändigt att
bestämma nya grunder för beräknandet af dessa bidrag. Nu gällande
bestämmelser härom återfinnas i förordningens 32 §, där det stadgas
i 1 mom., att tillverkaren skall erlägga en afgift af ett hälft öre för
hvarje kilogram afverkadt malt, samt i 2 mom., att, om under två på
hvarandra följande kalenderveckor eller längre tid brygd ej äger
rum, tillverkaren skall erlägga en afgift af 5 kronor för hvarje vecka,
hvarunder tillverkningen sålunda varit inställd. Det senare stadgandet
kringgås dock understundom på sådant sätt, att tillverkaren vid slutet
af andra veckan inmäskar en helt obetydlig kvantitet, några få kilogram,
malt, så att han kan anses hafva verkställt en brygd.
Arfvodena åt tillsyningsmännen utgå numera i allmänhet med
15 kronor i månaden. Vill man nu, att tillverkaren skall bidraga med
hälften häraf, är det enklast att bestämma hans bidrag till 30 öre för
hvarje helgfri dag under den tid, tillståndsbeviset gäller, ty då kommer
han att, under antagande af 25 helgfria dygn i månaden, erlägga 7 kronor
50 öre i månaden. Denna afgift bör dock ej bestämmas lika för alla
bryggerier, oafsedt deras storlek, utan såsom ett minimum, med skyldighet
för bryggerier, som i medeltal afverka mera än 60 kilogram
om dygnet, att för det öfverskjutande maltet erlägga ett hälft öre för
kilogram. Med en på detta sätt bestämd afgift kommer det att ligga
i tillverkarens intresse att ej anmäla sig till erhållande af tillståndsbevis
under andra tider af året, än då han har någorlunda betydande afsättning
för sin tillverkning, äfvensom att i god tid anmäla, när han
ämnar afsluta tillverkningen.
Bestämmelserna i 34 §, huru tillverkare i skattefritt bryggeri
skall anmäla tillverkningens afslutande, hafva visat sig i viss mån
olämpliga, enär det kan dröja rätt länge, innan på detta sätt samtliga
vederbörande få del af anmälan. Det synes vara enklare, att tillverkaren
får göra anmälan hos den vid bryggeriet anställde tillsyningsmannen
eller, om sådan ej finnes, hos öfverkontrollören. Tillvägagångssättet
skulle sålunda blifva detsamma som vid skattepliktiga
bryggerier.
För olaglig tillverkning af maltdrycker yrkesmässigt eller eljest
i större omfattning är enligt nu gällande förordnings 35 § 2 mom.,
hvilket motsvaras af 36 § 2 mom. i förslaget, straffet böter eller fängelse,
men dessutom skall den sakfällde gälda skatt för visst belopp malt,
minst 2,100 kilogram, hvilket belopp motsvarar 30 dagars afverkning
af den i 5 § omförmälda minsta vikt malt eller 70 kilogram. Om nu
36
Kungl. Maj:t Nåd. Proposition No 80.
denna sistnämnda vikt höjes till 150 kilogram, bör ock den i sagda
mom. förekommande maltvikten höjas i motsvarande grad till 4,500
kilogram.
I samma mom. förekom i propositionen till 1903 års Riksdag
ett tryckfel, i det att där talades om malt i krossadt tillstånd i stället
för okrossadt. Detta tryckfel, som ej iakttogs vid ärendets behandling
hos Riksdagen, har nu rättats.
54 § i förslaget innehåller närmare bestämmelser angående de villkor
och förutsättningar, hvarunder tillverkare vid skattepliktigt bryggeri
må erhålla af mig föreslagen ersättning, därest han önskar upphöra
med tillverkningen. Till förhindrande däraf att genom tillverknings
påbörjande, efter det ifrågavarande förslag blifvit allmänt kändt, eller
genom annat förfarande ersättning i oberättigade fall skulle komma
att utgifvas, har rättigheten att erhålla ersättning begränsats till sådan
tillverkare, som under tiden från och med den 1 oktober 1906 till och
med den 28 februari innevarande år eller under någon del af denna tid
bedrifvit tillverkning af maltdrycker i skattepliktigt bryggeri i den
mindre omfattning, hvarom här är fråga.
Bestämmelsen om de förändrade skattesatserna och flertalet öfriga
föreslagna ändringar böra, om de godkännas af Riksdagen, träda i kraft
redan vid början af tillverkningsåret 1907—08. Däremot är det lämpligt,
att de nya bestämmelserna om kontrollörers förordnande och distriktsindelningen
blifva gällande samtidigt med motsvarande bestämmelser
rörande brännvinskontrollen, hvilka, såsom jag förut föreslagit, skulle
första gången tillämpas vid utseendet af kontrollörer för tillverkningsåret
1908—1909. Detta vinnes genom ett stadgande, att förordningen
skall tillämpas från och med den 1 oktober 1907, ty vid den tidpunkten
äro kontrollörer redan utsedda för tillverkningsåret 1907—1908. Undantag
måste dock göras för bestämmelsen angående kontrollörernas arfvoden,
hvilka under tillverkningsåret 1907—1908 måste utgå enligt nu
gällande förordning, enär enligt förslaget till omorganisation af kontrollen
arfvodenas bestämmande på det närmaste sammanhänger med
distriktsindelningen. Likaså måste föreskrift meddelas, att chefen för
kontroll- och justeringsbyrån skall till den 1 januari 1908, då den föreslagna
kontroll- och justeringsstyrelsen skulle träda i verksamhet, utöfva
de funktioner, som enligt förslaget skulle tillkomma nämnda styrelse.
Äfvenså bör med hänsyn särskildt till de förändrade skattesatserna
anmälan om tillämnad maltdryckstillverkning, afseende tiden från och
med den 1 oktober 1907, ske i enlighet med de härutinnan föreslagna
nya bestämmelserna.
37
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 80.
Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att antaga
förenämnda af mig upplästa förslag till förordning angående tillverkning
och beskattning af maltdrycker.
Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll
utvisar.
Ex protocollo:
A. W. Cygnceus.
Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 60 Häft.
6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1907:221 Skrifvelse till Konungen med ny förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker. s. 1 i texten
- BevU 1907:18 Betänkande, i anledning af Kungl. Ma,jäs proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning af maltdrycker jämte en i ämnet väckt mot s. 1 i texten