Sök i Ratio Lex

Angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar

1908-01-31 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:30, Angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition No 30.

7

N:o 30.

Kungl. Majtts nådiga proposition till Riksdagen angående afstående

eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar;

gifven Stockholms slott den 31 januari 1908.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

Riksdagen att för tiden intill utgången af år 1912

dels medgifva,

att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende enligt gällande

författning enskild man, menighet eller inrättning kan förpliktas afstå

eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att staten tillhörig mark

afstås eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, Titan Riksdagens hörande i

i hvarje särskildt fall, förordna om markens afstående eller upplåtande;

dels ock förklara:

l:o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller

ersättning skall med nedan angifna undantag utgå och till beloppet

bestämmas efter ty i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifvet;

2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas till framdragande

af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning

stadgas jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse

;

3:o) att, där Kungl. Maj:t meddelat kommun, enskild person eller

bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,

där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå, om för järnvägens

anläggning statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord,

som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

ersättning, att jord från de under bruk och. bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning

till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten, och att jord

från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan

ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den

återstående arrendetiden samt för skada och intrång, än äfven tillåta

vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af

mark till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken

afstås, det må ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna

därtill föranleda, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel;

samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och 12 §§

af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelning berörda fall.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl, Ma j ds Nåd. Proposition N:o 30.

9

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

31 januari 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle.

Statsråden: Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

It oos,

SWARTZ,

grefve Ehrensvärd.

Efter gemensam beredning med cheferna för landtförsvars-, civiloch

ecklesiastikdepartementen anförde chefen för jordbruksdepartementet

statsrådet Alfred Petersson:

Enligt nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords

eller lägenhets afstående för allmänt behof samt vissa andra författningai

äger Eders Kungl. Maj:t i de fall, som i respektive författningar

angifvas, beträffande enskild man, menighet eller inrättning tillhörig jord

eller lägenhet förordna, att för det i hvarje fall ifrågavarande ändamålet

mai k skall antingen mot lösen helt och hållet afstås eller mot ersättning

upplåtas till begagnande. b

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

Berörda författningar, med undantag af lagen den 31 augusti 1907

om stadsplan och tomtindelning, nämna däremot icke något om, huru i

dylika fall skall förfaras i fråga om staten tillhörig mark.

Emellertid har det för vissa särskilda fall funnits nödigt, att

Riksdagen medgifvit Kungl. Maj:t eu allmännare befogenhet att för

ändamål af ifrågavarande art upplåta mark från kronan tillhöriga

fastigheter.

Sålunda har hvarje lagtima riksdag allt sedan år 1872 medgifvit,

att Kungl. Maj:t ägde, där så pröfvades lämpligt, berättiga kommuner,

enskilda personer eller bolag, hvilka intill början af nästföljande lagtima

riksdag kunde undfå Kungl. Maj:ts tillstånd att inom riket anlägga

järnväg, att, ehvad de för sådant ändamål undlinge statsbidrag eller icke,

dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som stode under kronans

omedelbara disposition, upplätes utan någon ersättning; att jord från

de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar

upplätes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande

innehafvare för intrång i nyttjanderätt en; att jord från de

genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka

icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna

eller Vadstena krigsmanshusfond, upplätes utan annan ersättning än för

minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden

äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som vore till

boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt

eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning skulle lämnas

såväl för själfva marken som för skada och intrång; och skulle ersättningen

i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående

jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april

1866 stadgade;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunde vara

disponibla.

Vidare har allt sedan år 1903 hvarje års lagtima riksdag för

tiden till den 15 maj nästföljande år medgifvit, att där Kungl. Maj:t

pröfvade nödigt att, för någon orts förseende med belysning eller drifkraft

eller för dylikt ändamål eller för beredande af drifkraft åt sådan

industriell anläggning, som funnes vara af större betydelse för det allmänna,

kronan tillhörig jord eller lägenhet användes till framdragande

af elektrisk ledning, Kungl. Maj:t ägde förordna, att hvad för ända
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jurnal. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

målet erfordrades skulle upplåtas emot ersättning, som skulle bestämmas

i enlighet med hvad som stadgades i nådiga förordningen den

14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

samt lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om

elektriska anläggningar, och på de villkor i öfrig!,, som af Kund. Makt

fastställdes.

I andra än i det föregående nämnda fall får däremot kronojord icke

annorledes än i allmänhet är medgifvet föryttras, utan att Riksdagen

därtill för hvarje fall gifvit sitt samtycke.

Detta har till följd, att i regel Riksdagens medgifvande måste för

hvarje särskild! fall inhämtas, då fråga är om afstående af staten

tillhörig mark för allmänt ändamål.

Syftet med dylika upplåtelser är vanligen anskaffande af mark

för vissa kommunala eller kyrkliga ändamål såsom till tomter för skolhus,

sjukhus o. d., för begrafningplatser eller kyrkogårdar, skolhusplaner

o. s. v., för framdragande af vattenledningar m. m. Vidare

erfordras stundom kronomark för kanalanläggningar och dylika allmänna

företag. Ändamålet är således af beskaffenhet, att upplåtelse af marken

svårligen kan förvägras. I regel äro ock de erforderliga jordområdena

jämförelsevis små. Riksdagen har ej heller under en följd af år afslagit

någon af Kung]. Maj:t gjord framställning om dylik markupplåtelse,

och detta ehuru under tioårsperioden 1898—1907 inemot ett

hundratal sådana framställningar förelagts Riksdagen.

Då Eders Kungl. Maj:t äger pröfva, att enskilde tillhörig jord skall

mot ersättning afstås för dylika allmännyttiga ändamål, synes med

ännu större skäl en sådan befogenhet böra tillkomma Eders Kungl.

Maj:t, då det gäller kronans jord.

Vid förarbetena till och antagandet af såväl nådiga förordningen

den 14 april 1866 som den närmast därförut gällande nådiga förordningen

den 20 november 1845 om jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof var endast fråga om att meddela bestämmelser för de

fall, då enskild äganderätt borde vika för allmänna ändamål. Att

Kungl. Maj:t skulle erhålla ett generellt bemyndigande att inom vissa

gränser föryttra kronojord, torde måhända då för tiden hafva ansetts

strida mot . grunderna för § 77 Regeringsformen. Har Riksdagen en

gång intagit en dylik ståndpunkt, har Riksdagen emellertid numera

frångått densamma, då Riksdagen vid fyrfaldiga tillfällen ansett sig

oförhindrad att, låt vara i vissa fall med större eller mindre begränsning

till tiden, åt Kungl. Maj:t inrymma betydligt mera vidtgående rätt

att afhända kronan fast egendom än den hvarom nu är fråga.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No SO
Gifvetvis

innebär den nuvarande ordningen i lörevarande hänseende

åtskilliga olägenheter genom det dröjsmål med ifrågavarande ärendens

afgörande, som därigenom vållas och som mången gång för dem det

gäller kan vara ganska menligt och besvärligt.

Riksdagen är för öfrigt numera så öfverhopad af stora och viktiga

frågor, att hvarje tillökning i dess arbete, som ej är oundgängligen

nödig, synes böra undvikas.

Jag anser mig således böra inför Eders Kungl. Maj:t förorda en

framställning till Riksdagen om vidsträcktare befogenhet för Eders

Kungl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende. I fråga om själfva affattningen

af det förslag jag sålunda ämnar framlägga har jag ansett densamma

böra så nära som möjligt ansluta sig till den i förenämnda författningar

använda formulering och hvad som i öfrigt för närvarande

tillämpas.

Någon fara för, att genom ett medgifvande i sådan riktning

statens intressen skulle komma att på något sätt äfventyras, föreligger

uppenbarligen icke; och detta så mycket mindre som äfven enligt det

förslag, jag nu ämnar för Eders Kungl. Maj:t framlägga, något afhändande

af statsegendom utan lösen icke skulle få förekomma i större

utsträckning än hittills.

En begränsning till viss iid af giltigheten af det medgifvande

från Riksdagens sida, som jag ifrågasatt, torde böra göras. Riksdagens

medgifvande synes mig sålunda lämpligen kunna begäras för

perioder om fem kalenderår i sänder, och således första gången för

tiden intill utgången af år 1912.

Nyttjanderättshafvares rätt kommer uppenbarligen icke att omedelbart

omfattas af de upplåtelser, om hvilka nu är fråga, utan måste,

därest uppgörelse med dylik sakägare icke i godo kan träffas eller

han på grund af bestämmelse i arrendekontrakt kan förpliktas afstå

marken, expropriationsförfarande mot honom inledas, något som också

bör kunna ske jämlikt grunderna för förenämnda förordning den 14

april 1866.

Hvad jag nu ämnar föreslå är icke afsedt att föranleda rubbning

i den af 1907 års Riksdag antagna lagen om stadsplan och tomtindelning

något som emellertid till undvikande af missförstånd torde

böra tydligt uttalas.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nådig proposition föreslå

Riksdagen att för tiden intill utgången af år 1912

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:g 30. 13

dels medgifva, att, då för allmänt ändamål, för hvars tillgodoseende

enligt gällande författning enskild man, menighet eller inrättning

kan förpliktas afstå eller upplåta jord eller lägenhet, erfordras,

att staten tillhörig mark .afstås. eller upplåta, Kungl. Maj:t må äga

utan Riksdagens hörande i hvarje särskild! fall, förordna om markens

afstående eller upplåtande;

dels ock förordna:

l.o) att för mark, som sålunda afstås eller upplåtes, lösen eller

ersättning skall med nedan angifna undantag utgå och till beloppet

bestämmas efter ty i nådiga förordningen den 14 april 1866 angående

jords ellei lägenhets afstående för allmänt behof är föreskrifvet;

2:o) att i fråga om mark, som är afsedd att användas för framdragande

af elektrisk ledning, utom hvad i nyssnämnda förordning

stadgas, jämväl föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande

vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse

;

3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller

belägg tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,

där så pröfvas lämpligt och utan afseende därå om för järnvägens anläggning

statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgifva, att jord, som står

undei kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning

att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna

kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning

till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten, och att jord

från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stutelieina

eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning

än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående

arrendetiden äfvensom föiy skada och intrång, än äfven tillåta vederbörande

att kostnadsfritt för anläggningen begagna sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara

disponibla;

4:o) att jämväl i öfrigt, då fråga allenast är om upplåtelse af mark

till begagnande för ändamål, som förut nämnts, utan att marken afstås

det må ankomma på Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill

föranleda, medgifva undantag från den under l:o) angifna regel; samt

5:o) att hvad sålunda stadgats icke har afseende å de i 8 och

12 §§ af lagen den 31 augusti 1907 om stadsplan och tomtindelnine''

berörda fall.

Bill. till Riksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 20 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No SO.

Denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan blef af Hans Maj:t Konungen bifallen; och

skulle nådig proposition i ämnet af den lydelse, bilaga

... till detta protokoll utvisar, till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

G. G. Ihrfors.

STOCKHOLM,ISAAC MARCUS’ BOKTR.-AKTIEBOLAG, 1908.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1908:50 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoegendomar. s. 1 i texten
  2. SU 1908:51 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afstående eller upplåtelse i vissa fall af mark från kronoeqendomar samt en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten