Sök i Ratio Lex

Om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907 m. m

1908-02-14 · 49 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 41 av 49 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1908:34, Om ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen angående bevillning af fast egendom samt af inkomst den 13 september 1907 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

1

Iso 34.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen om ändrad lydelse

af vissa §§ i förordningen angående bevillning af fast

egendom samt af inkomst den 13 september 1907 m. m.;

gifven Stockholms slott den 14 februari 1908.

Under åberopande af bilagda protokoll öfver finansärenden för denna dag

vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen att besluta, att 1, 4, 7, 10, 11, 14,

56, 57 och 60 §§ i förordningen angående bevillning af fast egendom samt

af inkomst den 13 september 1907, 10 § i den vid förordningen fogade

instruktionen för taxeringsmyndigheterna äfvensom de till förordningen

hörande formulären n:is 1—3 och 5—7 till taxeringslängder måtte erhålla

den ändrade lydelse, som af härvid fogade förslag utvisas.

De till ärendet hörande handlingarna skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj it förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Bih. till Riksd. Prot. 1908. 1 Sand. 1 Afl. 24 Käft. (N:o 34.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N;o 34.

Förslag.

Bevillningsförordningen.

i §•

För all inom riket belägen fast egendom, hvartill ock räknas frälseränta,

skall, med de undantag, som i 4 § upptagas, bevillning utgöras

efter fastighetens uppskattade värde.

Denna bevillning utgår:

a) för jordbruksfastighet med Sex öre för hvarje fulla etthundra kronor

samt

b) för all annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje fulla

etthundra kronor af taxeringsvärdet.

4 §•

Fastighetsbevillning erlägges icke af

a) staten;

b) akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk och

barmhärtighetsinrättningar: för dem tillhöriga allmänna platser, tomter och

byggnader;

kommuner och andra menigheter: för dem tillhöriga, inom deras eget

område belägna allmänna platser, tomter och byggnader;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34. 3

regementen och officerskårer: för deras vid mötesplatser till begagnande

under mötena uppförda byggnader;

nykterhetsföreningar: för dem tillhöriga byggnader, afsedda för deras

verksamhet; samt

enskilda personer eller samfund: för dem tillhöriga kyrkor och bönehus;

allt • dock endast såframt nu omförmälda allmänna platser, tomter,

byggnader, kyrkor och bönehus icke nästföregående år lämnat ägaren någon

inkomst; börande i motsatt fall fastighetsbevillning'' utgöras för så stor del

af fastighetens taxeringsvärde, som enligt den i instruktionen för taxeringsmyndigheterna

bestämda grund motsvarar inkomstbeloppet;

c) ägare af kanal, järnväg och annan farväg eller farled samt flottled:

för den mark, som af anläggningen upptages, äfvensom för själfva kanaloch

vägbyggnaden, hvarunder jämväl inbegripas de för anläggningens begagnande

erforderliga stationshus, verkstäder och andra byggnader; och

d) ägare eller innehafvare af lägenhet med tillhörande åbyggnad, då

lägenhetens hufvudsakliga värde utgöres af åbyggnaden och ej öfverstiger

500 kronor, därest lägenhetens innehafvare eller, om han är gift, den andra

maken ej eljest erlägger bevillning af fast egendom eller inkomst eller innehafvarens

eller makarnas inkomster, däri inbegripet det hyresvärde, åbyggnaden

kan äga, ej öfverstiga 500 kronor; skolande hvad i denna punkt

stadgas äga tillämpning jämväl i det fall, att någon äger byggnad å mark,

som af annan äges eller innehafves.

I fall, då, af anledning att ägare eller innehafvare af fastighet aflidit,

stärbhus jämlikt 2 § bör erlägga bevillning för fastigheten, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen i

boet ej öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oförsörjda

barn eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom för

sin försörjning.

7 §•

1 mom. För inkomst, vare sig af kapital eller af arbete, hvilken i

nedan angifven ordning taxeras, skall, med de undantag, som i 11 § omförmälas,

bevillning erläggas med en för hundra af inkomstbeloppet.

2 mom. Skattskyldig taxeras för den inkomst, han åtnjutit under

det nästföregående året.

Gift man taxeras för all makarnas inkomst, i den mån inkomsten

icke varit af beskaffenhet att hustrun enligt lag ägt att ensam däröfver

råda. För inkomst af dylik beskaffenhet taxeras hustrun.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:t$*Nåd. Proposition No 34.

10 §.

Grunder för inkomsternas beräknande.

1 mom. Vid1,beräkning] afl. skattskyldigs inkomst nästföregående år

må afdrag icke ske:

a) för den skattskyldiges och hans familjs utskylder och lefnadskostnader

samt därtill hänförliga utgifter;

b) för arrende- eller hyresvärde å sådan, kanal, järnväg och annan

farled samt flottled tillhörande mark och byggnad, som enligt 4 § är fri

från bevillning;

c) för ränta å '' den skattskyldiges eget, i hans rörelse eller yrke nedlagda

kapital;

d) för hvad som användts till fast egendoms förbättring, tillökning af

inventarier eller^ kapitalafbetalning"'' å skuld.

2 mom. Däremot må afdrag ske:

l:o) vid beräkning af inkomst utaf kapital:

för ränta å upplånadt kapital;

ägande, därest hustru är enligt 7 § 2 mom. särskildt skattskyldig,

den af makarna, som haft behållen inkomst af kapital, åtnjuta afdrag äfven

för den andre åliggande skuldränta, som icke kunnat täckas af dennes

egen inkomst af kapital;

2:o) vid beräkning af inkomst utaf arbete;

a) för det genom fastighetsbevillning beskattade, hyresvärdet motsvarande

belopp af fem för hundra af taxeringsvärdet å fastighet, som af ägaren

begagnats till utöfvande af sådan verksamhet, hvarom i 8 § 2 mom.

a) 1 ro) och 3:o) sägs;

b) för ränta å lånt rörelsekapital;

c) för omkostnader för bedrifvande af rörelse eller yrke, såsom: arrendeeller

hyresafgift, underhåll af fastighet och inventarier, aflöning, föda och

öfriga kostnader för de i och för rörelsen använda biträden och arbetare

samt andra därmed jämförliga utgifter;

d) för kostnader, som varit förenade med utöfning af vetenskap, konst

eller handaslöjd;

e) för hvad som anvisats till bestridande af de med erhållna tjänster

eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom resekostnadsersättning, å

stat uppförd häst- och båtlega," officerares lönetillägg för tjänstehästar samt

furageringsersättning, anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung1. Ma,j:ts Nåd. Proposition N:o 34.

expenser, dagaflöning eller traktamente för förrättning å annat ställe än

tjänstemans eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,

arfvode, dagaflöning eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning

under krigstid samt arfvode eller traktamente för riksdag eller

revision å annan ort, än där arfvodes- eller traktamentstagaren varit bosatt;

f) för följande med ämbete och tjänst förenade utgifter, nämligen:

den afgift tjänsteman, såsom sådan, ålegat utgöra till pensions-, änke- och

pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning till

vikarie eller tjänstebiträde, prästernas i jordeboken upptagna utlagor, i den

mån de icke äro eftergifna, ränta och amorteringsbidrag till öfver byggnadsamorteringsfonden

för prästgårdarna i Skåne, samt kostnader för sådana

särskildt anbefallda tjänsteresor, för hvilka ersättning icke varit särskildt

anvisad.

11 §•

Undantag från do i 7—10 §§ meddelade stadganden.

1 mom. Bevillning för inkomst af kapital eller arbete äger icke rum,

när den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras sammanräknade

årsinkomster understigit 500 kronor.

Hafva dessa inkomster icke uppgått till 1,200 kronor, äro 450 kronor,

hafva de uppgått till 1,200 kronor, men icke till 1,800 kronor, äro

300 kronor af inkomsten af kapital och arbete fria från bevillning.

Det belopp, för hvilket bevillning sålunda icke äger rum eller som

får från uppskattad inkomst såsom bevillningsfritt afdragas, må å ort, där

kostnaden för bostad är synnerligen hög i jämförelse med förhållandet inom

riket i allmänhet, äfvensom undantagsvis i de fall, där särdeles ömmande

omständigheter (talrik familj, långvarig sjuklighet, olyckshändelse och dylikt)

förekomma, ökas; dock så att denna ökning, vare sig den äger rum

på grund af hög bostadskostnad eller ömmande omständigheter eller båda

dessa skäl, icke må för någon skattskyldig eller, i fråga om äkta makar,

för dem gemensamt öfverstiga 200 kronor.

Befrielse från eller lindring i bevillningen, hvarom här stadgas, får

dock icke åtnjutas af enskild skattskyldig för inkomst, som beskattas inom

annan kommun än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven, eller, om

taxeringen afser under nästföregående år afliden persons inkomst, där han

då varit mantalsskrifven, samt ej heller af bolag.

Hafva enligt 7 § 2 mom. makar blifvit särskildt taxerade, skall be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

vinning, beräknad efter den samfällda inkomsten, påföras makarna efter

förhållandet emellan denna inkomst och hvarderas taxerade inkomst.

För inkomst, som afliden person i lifstiden åtnjutit, må taxeringsmyndighet

kunna medgifva befrielse från bevillning, därest behållningen i boet ej

öfverstigit 5,000 kronor samt den aflidne efterlämnat änka, oföi’sörjda barn

eller andra stärbhusdelägare, som varit beroende af honom för sin försörjning.

För bevillning, som påföres för inkomst, hvilken afliden person i lifstiden

åtnjutit, svare stärbhuset icke med mera än tillgångarna i boet. År

boet skiftadt, svare bodelägare icke för mera än hvad af bevillningen å

hans lott belöper och i intet fall med mera, än hans lott i boet utgör.

2 mom. Från utgörande af inkomstbevillning frikallas:

aj staten;

b) kyrkor, akademier och vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk,

stipendiefonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigvårdsinrättningar

jämte andra fromma stiftelser: för all annan inkomst än den i 8 §

2 mom. b) nämnda;

landsting, hushållningssällskap, städer och andra menigheter: för sådan

inkomst, som icke härflutit af rörelse eller yrke;

allmänna hypoteksbanken, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer

och hypoteksföreningar;

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare; samt

sparbanker, som afses i lagen af den 29 juli 1892, äfvensom sådana

rånte- och kapitalförsäkringsanstalter, som afse att bereda vinst endast

åt insättare;

c) medlem af konungaätten: för af staten anvisadt anslag samt för inkomst

af kapital;

dj olönad svensk konsul: för annan inkomst än den, han härifrån

åtnjutit;

e) främmande makters härvarande beskickningar och konsulat tillhörande

personer jämte deras betjäning:

om de icke är o svenska medborgare: för all annan inkomst än den,

gom utgjorts af från Sverige uppburen allmän eller enskild pension eller

erhållits genom här idkad rörelse;

om de äro svenska medborgare: för den inkomst, de åtnjutit af sin

tjänst hos den främmande makten;

f) utlänning, som här vistas för att idka studier; samt

gj lappallmogen: för inkomst af renskötsel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!,. May.ts Nåd. Proposition N:o 34.

14 §.

Till ledning vid taxeringen skola följande uppgifter meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) af stadsdomstol samt domare på landet:

uppgift å beloppet af den vid senaste försäljning betingade köpeskilling

för hvarje fast egendom, hvarå, efter det enahanda uppgift sist

meddelades, lagfart på grund af köp beviljats; börande i denna uppgift,

hvilken skall angifva köpares och säljares namn samt köpeafhandlingens

datum, anmärkas, när försäljningen skett af föräldrar till barn, om och i

så fall till hvilket belopp i köpeskillingen inbegripits godtgörelse för inventarier

eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts om s. k. undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) af direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, hvartill hvar och en i samma hypoteksinrättning

till belåning anmäld fast egendom blifvit uppskattad vid därå, efter det

enahanda uppgift senast meddelades, för dylikt låns erhållande anställd

och godkänd värdering;

2:o) hvarje år:

a) af styrelse öfver brandförsäkringsinrättning eller dess agenter eller

vederbörande brandstodskommitté:

uppgift rörande försäkringsvärdet å de i 5 § b) omförmälda hus och

byggnader; börande denna uppgift, hvilken skall meddelas särskild! för

hvarje fastighet, afse samtliga hit hörande byggnader, hvilka blifvit mot

brandskada försäkrade under den tid af samma år och det näst föregående,

för hvilken enahanda uppgift icke förut meddelats;

b) af statsdepartement jämte hvarje ämbetsmyndighet eller ämbetsverk,

vare sig statens, stads eller menighets, äfvensom af styrelse för allmän inrättning

eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt eller annan

ägt utbekomma aflöning eller pension:

uppgift angående de af hvar och eu person för nästföregående år uppburna

särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar, dagaflöning, traktamente,

arfvode, uppmuntrings-, mil- eller felräkningspenningar, portions-,

inkvarterings- eller beklädnadsersättning, provision eller gratifikation och

andra löneförmåner äfvensom pension, hvarjämte, då med tjänstebefattning

följt ''fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst af sportler,

expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra obestämda eller extra

inkomster, sådant bör i uppgiften särskild! antecknas;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 34.

c) af förmyndarekammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap:

uppgift angående sammanlagda beloppet af hvarje omyndigs inkomst

af kapital för nästföregående år, för så vidt den uppgått till minst 500

kronor;

d) af agent för utländskt försäkringsbolag:

uppgift angående antalet försäkringar och premiebeloppet för nästföregående

år inom agenturens område, äfvensom beloppet af utbetalda återförsäkringspremier;
e)

af styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt eller står under offentlig

kontroll, samt af annat bolag eller rederi, så ock af enhvar annan, som

under nästföregående år varit taxerad för inkomst af rörelse eller yrke till

belopp af minst 5,000 kronor:

enahanda uppgift, hvarom i V) stadgas, angående lön- och arfvodestagares

samt öfriga arbetares löneförmåner.

I uppgift, hvarom i 2: o) 6) och e) stadgas, må icke något slag af .de

vederbörande tillkommande aflöningsförmåner uteslutas, äfven . om enligt

denna förordning afdrag för någon del däraf må vara vid taxeringen medgifvet;

dock att pension eller gratifikation å belopp, understigande 200

kronor, må från sådan uppgift uteslutas, da för den, som åtnjutit dylik

pension eller gratifikation, annan inkomst ej uppgifves.

56 §.

1 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall vid fullgörandet af sitt uppdrag ställa, sig till ovillkorlig efterrättelse

de föreskrifter, denna förordning och den till ledning för taxeringsmyndigheterna

utfärdade instruktionen innehålla, samt, efter sorgfällig

granskning och samvetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt

upplysta eller kända förhållanden, efter bästa förstånd samt på heder och

samvete bestämma och fastställa taxeringen, så att densamma varder i

möjligaste måtto jämlik och rättvis.

2 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

samt kronans ombud hos pröfningsnämnd äfvensom beskattningsnämnd

biträdande tjänsteman får icke, utom vid vederbörande nämnds

sammanträde, yppa innehållet af skattskyldigs meddelade uppgift eller upplysning;

och må de under öfver läggningarna inom nämnderna lämnade upplysningar

och yttrade åsikter rörande enskildas ekonomiska ställning icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

på något sätt utspridas. Den häremot bryter vare, därest han på grund

af tjänstebefattning erhållit kännedom om det yppade förhållandet, underkastad

ansvar såsom för tjänstefel och straffes eljest med böter från och

med tjugufem till och med femhundra kronor.

Har genom sådant yppande af hvad hemligt hållas bort skada uppkommit,

vare den felande därjämte skyldig skadan till fullo godtgöra.

3 mom. Ordförande i och ledamot af taxeringsnämnd och pröfningsnämnd

skall afträda såväl då fråga förekommer om hans egen, hans hustrus,

föräldrars, barns eller syskons taxering som ock då fråga är om taxering

af bolag eller förening, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af

hvilken han uppbär aflöning.

4 mom. Ofvanstående 1, 2 och 3 mom. skola vid hvarje taxeringsnämnds

och pröfningsnämnds första sammanträden uppläsas.

57 §.

1 mom. Till ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna, till arfvoden

för protokollsföringen och andra anteckningar under pröfningsnämndens

sammankomster, till kostnad för tryckning eller utskrift af förteckningar

öfver de till pröfningsnämnden inkomna besvärsskrift äfvensom

till vedergällning för det i samband med taxeringsförrättningarna för öfrigt

lämnade biträde af städernas tjänstemän eller andra personer, som icke

äga att vid samma förrättningar beräkna rese- och traktamentsersättning,

må hvarje pröfningsnämnd, med undantag af Stockholms stads, för hvilken

nedanstående särskilda stadgande gäller, använda och fördela högst ett

belopp, motsvarande tre procent af de första 50,000 kronor, hvartill länets

hela bevillningssumma efter denna förordning för året uppgår, två procent

af därpå följande 100,000 kronor, en och en half procent af därefter följande

100,000 kronor och en procent af allt hvad bevillningssumman

öfverstiger 250,000 kronor; dock får, om än denna bevillningssumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga dess af pröfningsnämnden beräknade

belopp, hvarken någon ytterligare kostnadsersättning eller vedergällning än

den då beviljade för samma år utdelas eller ett sådant öfverskott tagas i

beräkning vid bestämmande af enahanda ersättning och vedergällning under

ett följande år; börande vid de särskilda ersättningarnas bestämmande afseende

fästas på för uppdragets utförande erforderlig skicklighet, tid och

arbete. Landsstatstjänsteman, som i och för tjänsten är skyldig att närvara

vid taxeringsförrättning, äger icke att därför åtnjuta arfvode af

bevilluiugen.

Bih. till Iiilcsd. Prat. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition N:o 34.

2 mom. Angående det för ofvan uppgifna ändamål af pröfningsnämnden

anvisade belopp och dess fördelning bör till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

aflåtas särskildt utdrag af nämndens protokoll, hvarefter det beviljade

beloppet i vanlig ordning utbetalas af länets landtränteri och med

bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redovisas.

3 mom. Till bestridande af kostnaderna för blanketter till taxeringslängder,

till ersättning åt ordförandena i taxeringsnämnderna, till arfvode

åt kronans ombud, till arfvode för anteckningar under taxeringsnämndernas

och pröfningsnämndens sammankomster samt för protokollsföringen hos

pröfningsnämnden äfvensom till vedergällning för det i samband med

taxeringsförrättningarna för öfrigt lämnade biträde af personer, som icke

äga att vid samma förrättningar beräkna traktamentsersättning, må af

Stockholms stads pröfningsnämnd användas och disponeras ett belopp, som

svarar emot högst en och en half procent af samma stads efter denna förordning

utgående hela bevillningssumma för året; gällande jämväl för bemälda

pröfningsnämnd det i 1 mom. af denna § gjorda förbehåll för det

fall, att bevillningssumman skulle komma att öfverstiga pröfningsnämndens

beräkning. Om det af pröfningsnämnden sålunda beviljade beloppet och

detsammas fördelning skall underrättelse genom utdrag af nämndens protokoll

meddelas statskontoret, hvarifrån beloppet utbetalas.

4 mom. Ersättning med 50 öre arket för de afskrifter af taxeringslängderna,

som det enligt 39 § 4 mom. och 50 § 3 mom. åligger häradsskrifvaren

att till kommunalstämmas ordförande aflämna, samt den i 51 §

bestämda rese- och traktamentskostnadsersättning enligt därå ingifna, vederbörligen

granskade räkningar äfvensom godtgörelse till den, hvilken, i

anledning af landskamrerare jämlikt 47 § beviljad ledighet från vissa

tjänstegöromål, förordnas att samma göromål förrätta, motsvarande landskamrerares

tjänstgöringspenningar, böra, utan sammanblandning med de i

föregående tre moment omförmälda taxeringskostnader och arfvoden med

flera utgifter, utbetalas för länen af vederbörande landtränteri och för

hufvudstaden af statskontoret.

5 mom. Statskontoret åligger att till Kungl. Maj:ts befallningshafvande

i länen efter rekvisition utlämna erforderligt antal exemplar af denna förordning

äfvensom blanketter till taxeringslängder, jämte sammandrag, samt

till pröfningsnämndernas längder, för att genom Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg vederbörande tillställas. För Stockholms stad ombesörjer

öfverståthållareämbetet tryckning och tillhandahållande af blanketter till

taxeringslängder.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

11

60 §.

1 mom. Inom kammarrättens revisionsafdelning må vid granskning

af kronoräkenskaperna anmärkning visserligen framställas beträffande den

af vederbörande tjänsteman för skattskyldig uträknade bevillning äfvensom

till rättelse däraf, att oriktig person npptagits såsom skattskyldig för fast

egendom, men däremot icke i afseende å verkställd taxering i annan mån

än för så vidt den afser skattskyldig medgifven lindring i bevillningen;

ägande kammarrätten i anledning af sålunda framställd anmärkning föreskrifva

erforderlig rättelse.

2 mom. Om kammarrätten vid pröfning af anförda besvär i taxeringsmål

finner, att taxering verkställts å orätt ort eller underlåtits eller

ej skett till riktigt belopp å rätt ort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

börande, vidtaga erforderliga rättelser i taxeringen å ort, som vederbör;

dock att skattskyldigs kela taxering i sådant fall icke må böjas utöfver

hvad taxeringsmyndigheterna bestämt, därest besvären icke innefatta yrkande

om sådan böjning. Jämväl må, om någon af kammarrätten befrias från

bevillning på den grund, att annan person bort uppföras till utgörande af

densamma, kammarrätten öfverflytta taxeringen å denne. Äro makar hvar

för sig taxerade, äger kammarrätten, där ändring göres i den enes taxering,

äfven att i den andres taxering vidtaga af ändringen påkallad rättelse i

fråga om frihet från eller lindring i bevillningen.

Instruktionen för taxeringsmyndigheterna.

10 §.

Vid tillämpning af 11 § 1 mom. i bevillningsförordningen, angående

befrielse från eller lindring i bevillning för inkomst af kapital eller arbete,

skall den skattskyldiges eller, i fråga om äkta makar, deras behållna

afkomst nästföregående år såväl af vederbörande då tillhörig fast egendom

som ock af sådan särskildt beskattad rörelse, som drifvits i bolag

eller idkats å annan ort än den, där den skattskyldige är mantalsskrifven,

tagas i beräkning vid bestämmandet af de sammanräknade årsinkomsterna,

hvarvid i fråga om fast egendom iakttages, att inkomst af jordbruksfastighet

beräknas till 6 procent och inkomst af annan fastighet till 5 procent

af taxeringsvärdet. Om sålunda skattskyldig finnes i sin mantalsskrifningsort

hafva haft t. ex. 450 kronors inkomst af kapital eller arbete samt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Fr oposition N:o 34.

tillika ägt stadsfastighet, taxerad till 2,000 kronor och hvilken alltså bör

upptagas till 100 kronors afkomst, så att hans sammanräknade årsinkomst

uppgått till 550 kronor, får enligt föreskriften i andra stycket af det ifrågavarande

momentet, jämfördt med hvad ofvan sagts, sådan skattskyldig tillgodonjuta

bevillningsfriket för ett belopp af 450 kronor och kommer således

i det förutsatta fallet icke att erlägga någon bevillning för inkomst,

hvaremot den skattskyldige, som jämte 450 kronors inkomst af kapital

tillika åtnjutit exempelvis 2,000 kronors inkomst af aktier, skall erlägga

full bevillning för de 450 kronorna. Har gift man haft 1,100 kronors

inkomst af kapital eller arbete och därjämte ägt jordbruksfastighet till ett

taxeringsvärde af 5,000 kronor med 300 kronors däraf beräknad afkomst,

samt har hans hustru tillika haft 400 kronors inkomst af aktier, däröfver

hon enligt lag ägt att ensam råda, i följd hvaraf makarna i sammanräknade

årsinkomster åtnjutit tillhopa 1,800 kronor, kommer bevillning att, utan

medgifvande af något afdrag, mannen påföras för hans först berörda inkomst

af 1,100 kronor. Har mannen haft 1,500 kronors inkomst af kapital

eller arbete och hustrun 400 kronors inkomst af tjänst, så att deras

sammanlagda inkomst utgjort 1,900 kronor, skall hvardera taxeras för hela

sin inkomst och därför erlägga bevillning utan afdrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:o 1.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i X. X. socken, X. X. härad och X. X. län

för år 19

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Den skattskyldige.

Nummer å uppgift eller

annan bilaga.

Egendomen.

O

''~i

CO

er1

o

BO

P

0

B

g

Ct>

Mantal.

Officiella uppgifter

om

Af taxeringsnämnden upp- skatta^ värde

senaste köpe-

skilling.

hypoteksvärde.

gällande brandför- säkringsvärde.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Brukspatron J. E. Berg-

1

Råbelöf frälse säteri.........

1

2

50,000

60,000

—

60,000

—

—

—

D:o mjölkvarn, 3 par

stenar........................

—

—

—

—

15,000

—

—

18,000

—

Svank skatte..................

1

1

6,000

6,000

—

6,000

—

—

—

D:o stångjämsbruk ......

—

—

—

40,000

—

—

50,000

—

Frälseränta af | mantal Ny-

forss, enligt sistlidet års

markegång 130 kr. 25 öre

—

—

—

~

—

—

66,000

2,600

70,600

Hemmansägaren Nils

2

1

20,000

18,000

—

19,000

—

—

—

D:o frälse ..................

3

1

£

6,000

—

7,000

—

—

—

D:o oljeslageri ............

—

—

—

5,000

—

—

4,000

—

D:o såg med 2 ramar...

—

—

—

—

—

—

—

8,000

—

D:o brännvinsbränneri-

byggnader .........

—

—

—

—

—

—

—

2,000

—

D:o tegelbruk ............

—

—

—

—

—

—

—

1,000

—

Nyängen utjord...............

6

—

—

—

—

1,000

27,000

—

15,000

Hemmansägaren Sven

_

Röksta skatte..................

2

3

18,000

18,000

—

—

19,000

—

—

Kronolänsmannen A.

3

Sanda boställe ...............

1

1

_

_

—

—

10,000

—

—

Venamo härad............

Skogsbergs allmänningsdel.

—

—

—

—

10,000

—

—

____

_

_

_

_

6,000

_

_

_

1,000

L. N. Cronvall............

—

Aby stenkärlsfabriks bygg-

nader ........................

—

—

—

—

500

—

—

—

500

''

Summa

4.3 |

1122,000

87,100

Förrättningsstället N. N. den ...... maj 19......

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Anmärkningar.

l:o. Den skattskyldiges namn och titel samt egendomens namn, nummer och mantal skola vara af häradsskrifvaren

2:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de

tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

15

Uträknad bevillning

jo:

GOO

-----------

läslighet a ö öre

för 100 kronor.

för jordbruks-

för annan fastig-

het å 5 öre för

100 kronor.

Summa.

P Ä

CD £3

►ö B''

P crq

►i co

fr. t*

<5

ps B

Pj £

cd Pj

p g

pröfningsnämndens

protokoll.

Taxeringsnämndens anteckningar.

65,000

15

Ordföranden ansåg värdet höra bestämmas till 55,000 kronor.

33

60

35

30

68

90

/Med afseende å hemmanets beskaffenhet och vid jämförelse med Eöksta

\ n:o 2 ansågs köpeskillingen för hög.

—

—

—

—

—

—

—

—

7,000

16

16

20

7

50

23

70

—

—

11

40

—

—

11

40

—

—

6

—

—

—

6

—

—

—

6

6

/Här är endast upptagen den del af fastigheten, som är uthyrd. Årliga

_

_

_

25

_

25

_

\ hyresbeloppet 50 kronor.

73

20

43

65

116

75

införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvaije fastighet innehåller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:o 2.

Taxeringslängd

öfver fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

i N. K stad af N. N. län

för år 19

Bill. till Piiksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 24 Käft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Den skattskyldige.

Nummer å uppgift eller

annan bilaga.

Egendomens beskaffenhet

samt stadsjordens rymd.

Kvarter.

1 Hus- eller gårdsnummer.

Officiella

gifter

upp-

om

Af taxeringsnämnden upp- skattadt värde

senaste köpe-

skilling.

hypoteksvärde.

gällande brandför- säkringsvärde.

å jordbruks- fastighet.

å annan

fastighet.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Parti-

summa.

Hufvud-

summa.

Grosshandlaren J.Lönn

60

Huset vid Salttorget.....

Lejonet

7

1

40,000

_

46,000

_

45,000

Tomten......................

—

1

—

—

—

—

1,000

—

Magasinet vid hamnen...

Sjöbodame

6

—

—

—

—

4,000

—

Stadsjord, 3 hektar.......

—

—

—

—

3,000

—

—

—

Marielund, landeri........

—

—

—

—

4,000

—

—

—

D:o , lustbyggnader

—

—

—

—

—

7,000

3,000

53,000

Staden....................

62

Tullhusbyggnaden vid

Tullgatan.................

Sjöbodame

9

—

—

66,000

—

—

27,600

—

Tomten......................

—

—

—

—

—

—

2,500

30,000

Fabriksbolaget Billing

& Cd..................

63

Huset vid Drottninggatan

Hästen

11

)

—

26,000

—

—

35,000

—

130,000

Tomten .....................

—

J

—

—

—

—

1,000

—

Fabriksbyggnad vid Tull-

gatan......................

Sjöbodame

11

I

—

60,000

—

—

60,000

—

>60,000

Tomten......................

—

1

—

—

—

—

10,000

—

Beteshage å utmarken...

—

_

—

—

—

600

—

106,000

Snickaren P. Eklöf ...

—

Tomten vidTullportsgatan

Vägvisaren

8

—

—

—

—

—

—

—

Summa

7,600|

189,000

N. N. den ...... maj 19...

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

N. N.

Anmärkningar.

l:o. Den skattskyldiges namn och titel, egendomens beskaffenhet samt husets eller gårdens nummer jämte kvar
2:o.

Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de

tillförlitlig uppgift å det verkliga taxeringsvärdet. *

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

19

I T

Uträknad bevillning g.. ^ <

läslighet a 6 öre

för 100 kronor.

för jordbruks-

het a 5 öre för

100 kronor.

för annan fastig-

Summa.

pröfningsnämnden

Irade partivärden.

pröfningsnämndens

protokoll.

Taxeringsnämndens anteckningar.

4

20

26

50

30

70

—

—

—

—

15

—

15

—

—

—

fHär är endast upptagen den del af fastigheten, som är uthyrd. Årliga

30,000

25

\ hyresbeloppet 1,600 kronor.

—

—

—

—

—

—

—

—

36

63

—

53

36

—

—

—

—

.—

—

—

—

Tomtens värde kan ej skattas högre än till 75 kronor.

4

56

94

50

99

06

terets namn skola vara af vederbörande tjänsteman införda, då längden till taxeringsnämndens ordförande aflämnas.

ändringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hvarje fastighet innehåller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:o 3.

Af N. N. läns pröfningsnämnd beslutade ändringar i taxeringen af

fast egendom, för hvilken bevillning erlägges,

IN. N. fögderi

för år 19

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

Den skattskyldige.

Egendomen.

Nummer.

Mantal.

Af taxeringsnämnden

uppskattadt värde

Uträknad bevillning

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

N. N.

socken.

j Brukspatron J. E. Bergström..

Råbelöf frälse säteri............

1

2

50,000

—

30

—■

—

—

! Hemmansägaren Nils Larsson..

Röksta såg.......................

—

—

—

8,000

—

—

4

—

Summa

50,000

8,000

30

—

4

—

Den af pröfningsnämnden beslutade förhöjning utgör alltså...

—

—

6,000

—

3

—

—

—

» » »

» minskning » » ...

—

—

1,000

—

—

—

50

Summa

65,000

7,000

33

—

3

50

N. N. den

19...

N. N.

Riktigheten af

Anmärkning.

Sedan längden hlifvit afslutad, skall uti fögderisammandraget af taxeringelängdema införas sammanlagda

formuläret n:o 7 närmare visar.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

23

Af pröfningsnämnden

uppskattadt värde

§ i pröfningsnämn-

dens protokoll.

Uträknad bevillning

Anteckningar.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

å

jordbruks-

fastighet.

å

annan

fastighet.

65,000

15

33

Annot. i taxeringslängden sid.......

—

7,000

16

—

—

3

60

D:o i d:o sid.......

66,000

7,000

—

33

—

3

60

ofvanstående längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förböjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning, på sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:o 5.

T axerin g slängd

öfver

inkomstbevillningen

och

inkomstskatten

inom

och

län

för år 19

Bih. till Bihsd. Prof. 1908. 1 Sami 1 Afä. 34 Raft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

| Nummer å uppgift eller annan bilaga.

Den skattskyldiges

I Nummer å hus, hemman eller lägenhet.

Taxering enligt bevillningsförordningen.

namn och titel eller yrke.

bostad.

Af taxeringsnämnden

Uträknad bevillning.

Af pröfningsnämnden beslutade

ändringar i de beskattningsbara

inkomstbeloppen.

taxerad inkomst

medgifvet afdrag enligt 11 §

bevillningsförordningen.

antagen beskattningsbar

inkomst.

af kapital.

af tjänst eller pension.

af rörelse, yrke eller eljest.

Summa.

1

Brukspatronen J. E. Bergström

Råbelöf.....................

i

1,000

_

10,000

11,000

—

11,000

no

—

12,500

_

—

600

—

600

460

150

1

50

—

2

Mjölnaren A. Fogelberg.........

Råbelöfs kvarn............

—

—

700

300

1,000

450

550

6

60

—

3

Hemmansägaren Nils Larsson...

Röksta .....................

i

—

—

1,700

1,700

—

1,700

17

—

—

4

F. grosshandlaren E. Berg......

Alby ........................

2

7,500

—

—

7,600

—

7,500

76

—

9,000

6

1

—

1,300

400

1,700

—

1,700

17

—

—

L. N. Cronvall.....................

För Aby stenkärlsfabrik

—

1,000

1,000

—

1,000

10

—

—

_

_

_

700

700

600

100

3

—

—

! o

25

1,000

_

6,000

7,000

W —

7,000

70

_

_.

7

''soo

_

800

A -

800

8

_

_

i 8

Lasarettsläkaren 0. Sandberg...

Rimbo .....................

—

4,000

—

4,000

4,000

40

—

—

Sömmerskan Klara Jansson ...

» .....................

—

—

—

600

500

450

50

—

50

0

i 9

Arrendator:! A. Karlsson ......

Vellnora kungsgård......

—

—

—

1,200

1,200

\ ann

( 975

9

75

786

;

_

_

_

400

400

1 325

3

25

314

10

_

1,000

600

1,600

_

1,600

16

_

11

_

600

1,500

2,100

_

2,100

21

_

_

\2

Kommissionären N. Edlind ...

Österby.....................

—

—

400

500

900

A 180

720

7

20

—

1 13

» .....................

_

500

10C

—

600

A 12C

48C

4

80

—

14

Ekeby.......................

_

_

_

—

_

_

lö

Hemmansägaren Sven Persson

Röksta skatte ............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16

F. inspektören 0. Lindström...

Olsbacka.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

111,800js,300 24,200

44,300

2,550 41,750 417

50

Förrättningsstallet N. N. deri ............... maj 19......

Taxeringsnämnden

N. N.

Ordförande.

N. N. N. N.

Anmärkningar.

l:o. Sedan pröfningsnämnden slutat sin förrättning, skola från denna nämnds längd i taxeringslängden införas de äntillförlitlig

uppgift å det beskattningsbara inkomstbeloppet.

2-''o. Då skattskyldig har inkomst af flera yrken, näringar eller tjänster, bör, där specifikation däraf ej kan på annat sätt

3:o. Om arrendator af sådan staten tillhörig jordbruksfastighet, för hvilken fastighetsbevillning icke erlägges, är upphöra

med afseende å debitering af vägskatt och kommunalutskylder såväl inkomst- som bevillningsbeloppen särskild!

4:o. Då uppgift affordrats skattskyldig, bör beviset därom taxeringslängden bifogas.

6:o. Såsom inkomst af pension upptagas äfven: årligt understöd, gratifikation, lifränta och undantagsförmån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

2‘

■i

Taxering enligt inkomstskatteförordningen.

Af taxeringsnämnden

Uträknad inkomstskatt.

Af pröfnings- nämnden beslu- tad ändring

i pröfningsnämndens protokoll.

taxerad inkomst

beräknadt belopp, efter hvilket

skatt utgår.

af fastighet (beräknad).

i dess helhet.

i taxerad inkomst.

i beräknadt belopp, efter

hvilket skatt utgår.

6,890

17,100

27,200

272

—

18,600

31,000

20

_

1,000

200

2

_

_

_

_

2,370

4,000

4,000

40

—

—

—

—

—

28,500

60,000

600

—

31,100

68,300

23

600

2,100

1,600

16

—

—

—

—

—

7,200

\ / 8,089

80

89

z

—

—

—

900

Al,oii

10

11

—

—

—

—

3,000

2,600

26

—

—

—

—

1,600

800

8

—

1,100

300

60

—

2,600

2,000

20

_

_

_

_

—

1,800

1,000

10

—

—

—

—

—

900

U 420

4

20

—

—

—

—

600

280

2

80

—

—

—

—

1,400

600

6

—

1,300

500

62

1,140

1,100

1,100

11

—

—

—

—

700

1,100

700

7

—

—

—

—

11,700

74,900

111,600

1,115

-|

- |

— | —

T axe ringsnämnden» anteckningar.

Mantalsskrifren i N. N. kommun oeh.således ej berättigad till afdrag.

Har 6 barn. Hustrun sjuklig.

Inkomst af kronoarrende.

dringar, som af pröfningsnämnden blifvit beslutade, så att taxeringslängden alltid för hyarje skattskyldig innehåller

åstadkommas, underrättelse därom i anteckningskolumnen införas.

skattad icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse eller yrke eller tjänst, pension eller kapital,

npptagas, på sätt detta formulär visar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:o 6.

Af

läns

pröfningsnämnd

beslutade ändringar i taxeringen

till

inkorastbevillning och inkomstskatt

för år 19

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition No 34.

|| Nummer å uppgift eller annan bilaga.

Den skattskyldiges

|| Nummer å hus, hemman eller lägenhet.

Taxering e

nligt

bevillningsför-

namn och titel eller

yrke.

bostad.

Af taxeringsnämnden

Uträknad bevillning.

Af pröfnings-

taxerad inkomst

medgifvet afdrag enligt 11 §

bevillningsförordningen.

antagen beskattningsbar

inkomst.

taxerad in-

af kapital.

af tjänst eller pension.

af rörelse, yrke eller eljest.

Summa.

af kapital.

af tjänst eller pension.

af rörelse, yrke eller eljest.

N. N. socken.

Brukspatronen J. E.

i

1,000

_

10,000

11,000

_

11,000

no

—

1,500

—

11,000

F. grosshandlaren E.

2

7,500

_

_

7,500

_

7,600

75

—

9,000

—

—

Sömmerskan Klara

_

_

_

600

600

460

60

—

50

—

—

—

Arrendatom A. Karls-

( 1 200

1 200

/ 975

9

76

1,000

son ..................

Vellnora kungsgård

—

\ 400

400

^300

\ 325

3

25

—

—

400

Änkefru Eva Jakobson

Ekeby..................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

8,600

—

12,100

20,600

750

19,850

198

60

10,500

—

12,400

Den af pröfningsnämnden beslutade för-

höjning utgör alltså ........................

—

2,000

—

300

—

—

—

—

—

—

—

—

minskning utgör alltså ........................

—

—

—

—

—

450

—

—

—

—

—-

—

och förhöjning utöfver minskningen.........

—

—

—

—

2,300

—

2,760

27

50

—

—

—

Säger

10,500

12,400

22,000

300

22,600

226

—

—

—

—

N. N. den ........................... 19...

N. N.

Kiktigheten af ofvanstående

Anmärkning.

Sedan längden blifrit afslntad, skall uti fögderisammandraget af taxeringslängdema införas sammanlagda

inkomstskatt, på sätt formuläret n:o 7 närmare visar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34. 31

ordningen.

Taxering enligt inkomstskatteförordningen

—--—

nämnden

Af taxeringsnämnden

Af pröfningsnämnden

•JJP

komet

3

cd

er* P>

0 era

P

B

C

rr

taxerad

inkomst

beräknadt belopp, efter hvilket

skatt utgår.

e+-

H

taxerad

inkomst

er*

CD

pt

pr

c)

et-

it

1

3“

5

Summa.

ifvet afdrag enligt 11 §

villningsförordningen.

tagen beskattningsbar

inkomst.

pt

w

B

p

p

er*

CD

B*

B''

q<*

af fastighet (beräknad.)

i dess helhet.

pr

B

P

P

b''

pr

0

B

CO

et-

ta

pr

p

e+-

et-

af fastighet (beräknad.) .

i dess helhet.

aadt bolopp, efter hvilket

skatt utgår.

pr

p

p

B*

pr

0

3

CO

«rt-

co

PT

P

el''

ert-

rj.

B

Ps

B

B

P

CD

B

CO

3

et-

O

pr

c

•

Anteckningar.

12,600

12,500

125

6,890

17,100

27,200

272

7,190

18,600

31,000

310

20

Annot. i taxering

sb sid.......

9,000

—

9,000

90

—

—

28,500

60,000

600

—

—

31,100

68,300

683

—

23

D:o

i

d:o

sid.......

0

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

35

D:o

i

d:o

sid.......

1,000

400

|.30Ö

/ 786

\ 314

7

3

86

14

>-

1,600

800

8

—

1,100

300

3

—

60

D:o

i

d:o

sid.......

—

—

—

—

—

—

1,400

600

6

—

—

1,300

500

6

—

62

D:o

i

<3:0

sid.......1

22,900

300

22,600

226

6,890

48,600

88,600

886

7,190

52,100

100,100

1,001

1

300

3,500

11,500

115

—

—

—

—

—

_

—

7,190

52,100

100,100

1,001

—

—

—

—

—

—

längd vitsordas af

N. N.

Kronoombud.

beloppet af den utaf pröfningsnämnden beslutade förböjning eller minskning jämte därå uträknad bevillning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär n:o 7.

taxeringslängd*! rn a

Sammandrag

af

i N. N. fögderi (stad) af K N. län

för år 19

liih. till 1likså. Prof- 1908. 1 Sami 1 Åfä. 24. Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

KungL Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Enligt b e v i 11-

§'' j

as

3.

7C

Härad.

(Stad.)

g

l:a

2:a

N. N.

N. Jf.

Socken.

(Taxerings-

distrikt.)

af taxeringsnämnden uppskattade värden å fast egendom,

j

för hvilken bevillning

erlägges.

för hvilken bevillning icke erlägges,

Summa I

värde å

all fast

egendom.

Summa.

såsom

tillhörig

staten.

såsom

tillhörig

kommu- ner, me- nigheter

m. fl.

Summa.

Jord-

bruks-

fastighet.

Annan

fastighet.

Jord-

bruks-

fastig-

het.

Annan

fastig-

het.

Summa.

N. N..........

1,000,000

600,000

1,600,000

600,000

100,000

600,000

90,000

690,000

2,290,000

N. N..........

320,000

410,000

730,000

200,000

10,000

210,000

26,000

236,000

965,000

N. N..........

400,000

300,000

750,000

126,000

—

126,000

16,000

140,000

890,000

N. N..........

730,000

660,000

1,380,000

10,000

15,000

26,000

30,000

65,000

1,435,000

Sömma

2,600,000

1,960,000

4,460,000

1 835,000

125,000

960,000

160,000|1,120,000!6,680,000

Från ofvanstående summa ......j

2,500,000

1,960,000

4,460,000

836,000

126,000

960,000

160,000

1,120,000

5,680,000

Afgår:

Af pröfhingsnämnden beslutad

minskning ........................

1,000

1,000

6,000

_

5,000

___

6,000

6,000

Säger

2,500,000

1,959,000

4,469,000

830,000

126,000

955,000

160,000

1,115,000

5,574,000

Tillkommer:

Af pröfhingsnämnden beslutad

förhöjning ........................

5,000

6,000

_

_

2,000

2,000

7,000

Summa

2,606,000

1,969,000

4,464,000

830,000

125,000

956,000

162,000

1,117,000

6,681,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.i-s Nåd. Proposition N:o 34.

00

n i n

g s i

ö r

o r d

n i n

g e n

Enligt inkomstskatte- |

förordningen

af taxeringsnämnden taxerad inkomst

uträknad bevillnin

g

af taxerings- nämnden

uträknad

inkomst- skatt. j

i

af kapi- tal.

af tjänst

eller

pension.

af rö- relse,

yrke

eller

eljest.

Summa.

Med- gifvet af- drag en- ligt 11 §

bevill- nings- förord- ningen.

Beskatt-

ningsbar

inkomst.

föi-

jord-

Öruks-

fastig-

het.

för

annan

fastig-

het.

för in- komst

af kapi- tal och

arbete.

Summa.

taxerad

inkomst.

beräk- nadt be- lopp, efter

hvilket

skatt

utgår.

7,200

11,600

18,900

37,700

1,350

86,350

600

—

300

—

363

BO

1,263

50

62,500

98,900

989

3,000

3,400

14,000

20,400

1,100

19,300

192

—

205

—

193

—

590

—

35,000

42,000

420

i

2,000

5,400

9,000

16,400

1,200

15,200

270

—

150

—

152

—

672

—

22,400

23,500

235

8,000

4,500

12,000

24,600

1,700

22,800

438

—

325

—

228

—

991

_

41,900

68,800

588

—

20,200

24,900

53,900

99,000

6,350

93,650

1,500

—

980

—

936

50

3,416

50

161,800

223,200

2,232

.

!

N. K. den

N. N.

Häradsskrifvare.

20,200

;

24,900

53,900

99,000

5,350

98,650

1,500

980

936

50

3,416

50

161,800

223,200

2,232

;

700

700

450

250

50

2

50

3

1,200

1,900

19

20,200

24,900

53,200

98,300

4,900

93,400

1,500

—

979

50

934

—

8,413

50

160,600

221,300

2,213

—

2,000

2,000

2,000

3

20

23

4,800

5,600

66

22,200

24,900

53,200

100,300

4,900

95,400

1,503

—j 979

50

954

—

3,436

50

165,400

I

226,900 2,269

_

N. N.

Häradsskrifvare.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition No 34.

37

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inf&r Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 februari 1908.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Koos,

SWARTZ,

. grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet

:

Såsom jag redan i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 13 näst- Skattesatser.

lidne januari i fråga om inkomstberäkningen haft tillfälle att erinra, innehålla

de den 13 september 1907 utfärdade nådiga förordningarna om bevillning

och om inkomstskatt bestämmelser, enligt hvilka bevillning och

inkomstskatt, som skola utgöras på grund af de innevarande år förrättade

taxeringarna, skola utgå, bevillning för jordbruksfastighet med tre öre för

hvarje fulla etthundra kronor af taxeringsvärdet, för annan fastighet och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 3é.

frälseränta med två och ett hälft öre för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet samt för inkomst med en half för hundra af det taxerade

inkomstbeloppet äfvensom inkomstskatt med femtio öre för hvarje hundratal

kronor af det belopp, efter kvilket sådan skatt beräknas.

Den härigenom införda nedsättningen för år 1908 till hälften af de

skattesatser, som tillförene plägat tillämpas, hänför sig till den omständigheten,

att under detta år öfvergången äger rum till det enligt nämnda

förordningar genomförda nya systemet med afseende på beskattningsåret,

hvarigenom till föremål för taxeringen gjorts den skattskyldiges fasta egendom

och inkomst under det nästföregående året, under det taxeringen hitintills

i regel afsett den fasta egendom, den skattskyldige ägt eller innehaft,

resp. den inkomst, han åtnjutit under det löpande året. Med afseende

därå, att 1907 års ägare af fast egendom sålunda varda för sina fastigheter

beskattade samt, åtminstone formellt sedt, 1907 års inkomst blifver

föremål för taxering två år eller både år 1907 och år 1908, ansågs billigheten

kräfva, att åt de skattskyldiga bereddes någon lindring i beskattningen,

och denna åvägabragtes genom föreskrift att, såsom jag nyss nämnde, bevillning

och inkomstskatt på grund af 1908 års taxering skola uttagas med

allenast hälften af de procentsatser, som eljes plägat tillämpas vid bevillningens

och inkomstskattens utdebitering.

Sedan under innevarande år det nya beskattningssystemet genomförts,

föreligger icke någon anledning att vidare medgifva ifrågavarande skattelindring,

utan skattesatserna böra, på sätt jag i mitt förenämnda yttrande

den 13 januari framhållit, med afseende på kommande års taxering återföras

till sina vanliga belopp.

De författningsändringar, som med anledning häraf böra äga rum, gå

följaktligen ut på införande af stadganden dels i 1 § bevillningsförordningen,

att bevillning skall utgå för jordbruksfastighet med sex öre samt för all

annan fastighet och frälseränta med fem öre för hvarje fulla etthundra

kronor af uppskattningsvärdet, dels i 7 § samma förordning, att inkomstbevillning

skall erläggas med en för hundra af inkomstbeloppet, och dels i

11 § inkomstskatteförordningen, att inkomstskatt skall utgå med eu krona

för hvarje hundratal kronor af det belopp, efter hvilket skatt beräknas.

Bevillnings- Med det genomförda nya beskattningssystemet sammanhänga äfven de

och inkomst- ändringar, som böra vidtagas i båda förordningarnas bestämmelser angående

skatteåroemt. ^ gom gkola utgå { ersättning till taxeringsnämndernas ordförande

och andra personer för besvär med taxeringsarbetet äfvensom till bestri
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 34.

(laude af vissa med detta arbete förenade kostnader, eller den så kallade

bevillnings- och inkomstskatteprocenten.

Bevillnings- och inkomstskatteprocenten utgår för Stockholms stad och

hvarje län med en på visst sätt bestämd andel af den för staden eller länet

debiterade sammanlagda bevillningen och inkomstskatten. De regler, som

nu gällande författningar innehålla angående beräkningen af bevillningsoch

inkomstskatteprocenten och hvilka återfinnas i 57 § bevillningsförordningen

och 41 § inkomstskatteförordningen, äro emellertid uppgjorda med

hänsyn till det förhållandet, att bevillning och inkomstskatt på grund af

1908 års taxering skola utgå allenast med hälften af de vanliga beloppen.

Då taxeringsarbetet under innevarande år icke kommer att förorsaka mindre

besvär för de därmed sysselsatta än eljes kan antagas blifva fallet, bör

nämligen detta arbete icke heller ersättas med mindre arfvode, oafsedt att

de skatter, som komma att inflyta på grund af taxeringen, uppgå till lägre

belopp^ än vanligt.

Återföras nu bevillningen och inkomstskatten från och med år 1909

till de vanliga skattesatserna, skulle bevillnings- och inkomstskatteprocenten,

om gällande regler för dess beräkning bibehölles, uppenbarligen komma att

utgå med oskäligt höga belopp. Dessa regler böra därför erhålla en annan

lydelse. I sådant afseende föreligger eu affattning af ifrågavarande stadganden

i det af de år 1906 af mig enligt nådigt bemyndigande tillkallade

sakkunniga upprättade förslaget till bevillnings- och inkomstskatteförordningar,

hvilket förslag låg till grund för de nu gällande förordningarna i

dessa ämnen.

Enligt 1897 års bevillningsförordning utgick bevillningsprocenten för

hvarje län med högst ett belopp, motsvarande tre procent af de första

100,000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma för året uppgick, två

procent af därpå följande 50,000 kronor och en procent af allt hvad bevillningssumman

öfversteg 150,000 kronor. Inkomstskatteprocenten åter

utgick enligt 1902 års förordning i ämnet efter en beräkningsgrund, motsvarande

en fjärdedel af hvad som stadgats med afseende på bevillningsprocenten.

För Stockholms stad ägde pröfningsnämnden disponera af bevillningen

ett belopp, som svarade emot högst en och en half procent af

stadens hela bevillningssumma för året, samt af inkomstskatten ett belopp,

beräknadt efter de för länens pröfningsnämnder i sådant hänseende gällande

grunderna.

Vid upprättandet af sitt förslag till stadganden angående bevillningsoch

inkomstskatteprocenten hade de sakkunniga i främsta rummet haft till

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kung}. Maj.is Nåd. Proposition N:o 34.

ögonmärke, att arfvodena till ordförandena i den första taxeringsinstansen

skulle ansenligt höjas. Genom den nya anordningen af taxeringsmyndigheterna,

enligt hvilken bevillningsberedningen och taxeringsnämnden sammanslagits

till en myndighet, skulle nämligen ordförandenas besvär med

taxeringsarbetet högst betydligt ökas. Och en förhöjning af deras arfvoden

syntes i allt fall höra ske, för att af ordförandena måtte kunna kräfvas

det intresserade och nitiska arbete, som vore den oeftergifliga förutsättningen

för en effektiv taxering. Därvid hade vidare åsyftats, att för de minsta

länen, hvilka med den förut gällande anordningen blifvit jämförelsevis bäst

tillgodosedda, skulle uppstå allenast en mindre förhöjning, under det att i

de medelstora och största länen procenten skulle uppgå till väsentligen högre

belopp. I sådant syfte skulle, hvad länen beträffade, af inkomstskatten

utgå samma belopp för hundra som af bevillningen samt den gräns, där

en stegrad procent skulle upphöra, framflyttas från 150,000 kronor till

250.000 kronor. För Stockholms stad, där inkomsttaxeringen under de

senare åren haft en stadig tendens att stiga hastigare än i länen, ansågos

dock de före år 1908 gällande grunderna bereda möjlighet till en nöjaktig

godtgörelse, i följd hvaraf för denna stad icke ifrågasattes någon förändring

i dessa grunder. Enligt de sakkunnigas förslag skulle således för

hvarje län bevillningsprocenten få utgöra högst tre procent af de första

50.000 kronor, hvartill länets hela bevillningssumma uppginge, två procent

af därpå följande 100,000 kronor, en och eu half procent af därefter följande

100.000 kronor och en procent af allt hvad bevillningssumman öfver stege

250.000 kronor samt inkomstskatteprocenten bestämmas efter samma grunder.

Enligt min mening bör detta de sakkunnigas förslag nu godkännas.

Jag har därvid icke förbisett, att vid dess uppgörande äfven afsetts ersättning

till de särskilda ledamöter, som enligt de sakkunnigas förslag Kungl.

Maj:ts befallningshafvande skulle äga att utse i taxeringsnämnderna men

hvilkas tillsättande 1907 års Riksdag af böjde. Härigenom kommer således

en af de utgiftsposter, för hvilka anslaget beräknats, visserligen att

bortfalla. Denna utgiftspost har dock förutsatts vara af mindre betydenhet,

och det är min öfvertygelse, att det beräknade anslaget i allt fall icke

kommer att visa sig vara för högt. De föreslagna beräkningsgrunderna

synas nämligen vara skäligen knappt tillmätta. Och å andra sidan är, att

döma af de klagomål, som försports från alla håll öfver de hittills utgående

ersättningarnas otillräcklighet, behofvet att kunna bereda ordförandena i

taxeringsnämnderna en högre godtgörelse för deras maktpåliggande arbete

synnerligen trängande. Skulle för öfrigt mot förmodan i något särskildt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

fall ett efter de föreslagna grunderna uträknadt belopp, som ju allenast

är ett maximum, visa sig blifva högre än som för ändamålet erfordras,

är det att förvänta, att vederbörande pröfningsnämnd icke däraf disponerar

mera än som finnes skäligt. I detta sammanhang anser jag mig

slutligen böra upprepa, hvad jag till statsrådsprotokollet den 15 februari

1907 angående de då framlagda förslagen till nya förordningar om bevillning

och inkomstskatt yttrade, att höjningen förnämligast är afsedd att

komma den första taxeringsinstansen till godo och allenast i ringare mån

att användas till godtgörelse för arbetet vid pröfningsnämnden, hvilket hittills

synes hafva i relativt hög grad kommit i betraktande vid de verkställda

fördelningarna af bevillnings- och inkomstskatteprocenten.

Härjämte har jag ansett mig böra upptaga en fristående fråga om ändring Gift kvinnas

i de båda skatteförordningarna, nämligen frågan om införande i dessa för- taxerin9- ordningar af bestämmelser i syfte att gift kvinna må kunna i vissa fall

för sig taxeras för inkomst.

De föreskrifter angående taxeringen af gift kvinnas inkomst, som innehållas

i de nuvarande bevillnings- och inkomstskatteförordningarna, hvilka

i detta afseende öfverensstämma med de närmast förut gällande, inskränka

sig till stadgandena i 11 § bevillningsförordningen och 10 § inkomstskatteförordningen

angående skatteplikt. Härigenom är det föreskrifvet, att

vid bestämmande af bevillningsfrihet eller lindring i bevillningen resp. frihet

från inkomstskatt eller beräkning af det belopp, efter hvilket inkomstskatt

skall utgå, i gift mans inkomst skall inbegripas äfven hans hustrus inkomst.

Vidare innehålla de anvisningar, som inleda det vid inkomstskatteförordningen

fogade deklarationsformuläret, en erinran, att i skattskyldigs uppgift

om inkomst skall innefattas äfven hustruns inkomst.

De förefintliga stadgandena hänföra sig sålunda allenast till skattepåföringen

och deklarationen. Beträffande själfva taxeringen är däremot

icke utsagdt, att mannen skall taxeras för hustruns inkomst och att hustrun

icke skall själf taxeras för sin inkomst. Om alltså lagstiftningen icke intager

någon klart uttryckt ståndpunkt i fråga om taxeringen af gift kvinnas

inkomst, är emellertid genom en fullt stadgad och alldeles otvetydig

praxis detta spörsmål löst på det sätt, att gift kvinna icke är deklarationspliktig

och icke för sin inkomst skattskyldig, samt att mannen skall taxeras

äfven för all hennes inkomst utan afseende på dess beskaffenhet och utan

hänsyn till om hustrun enligt lag äger att ensam råda däröfver eller icke.

I besvärsmål, som förts till högsta instansen, har det sålunda förklarats,

Bill. till Iliksd. Prof. 1908. 1 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

att äfven om makarna lefva stadigvarande skilda från hvarandra, mannen

dock skall taxeras för hustruns inkomst af arbete och hustrun själf icke

taxeras. Detta oaktadt har det nog i flera fall händt, att taxeringsnämnd

taxerat gift kvinna för sig för inkomst, som icke stått under mannens förvaltning,

och att sådana taxeringsåtgärder, därför att klagan emot dem icke

förts, blifvit bestående. Men om besvär däröfver anförts, har ändring städse

skett, så att taxeringen påförts mannen.

I stort sedt torde det kunna sägas, att denna anordning icke medfört

några betydande olägenheter. I flertalet äktenskap, i hvilka hustrun haft

själfständig förvaltningsrätt till egendom eller inkomst, har säkerligen skattelikviden

kunnat utan någon svårighet ordnas makarna emellan, utan att

beskattningsmyndigheterna behöft taga någon befattning med bestämmandet

af huru mycket af skatten som ålegat mannen och huru mycket som bort

drabba hustrun. Emellertid låter det sig ju icke förnekas, att då civillagen

i vissa fall strängt skiljer mellan mannens egendom och inkomst å ena

sidan och hustruns egendom och inkomst å den andra samt stadgar, att

för gäld, som häftar vid den ena makens egendom och inkomst, skall den

andra maken icke svara, äfven skattelagstiftningen skäligen bör taga hänsyn

härtill, så att icke genom beskattningsåtgärder motverkas eller rent af i

viss mån upphäfves hvad som sålunda civilrättsligt är gällande. Erågan har

därjämte framträdt i en bjärtare belysning, då det vid själfdeklarationens

införande i vårt beskattningsväsen ålagts mannen att uppgifva äfven hustruns

inkomst. I det fall, att inkomsten är från hans förvaltning undantagen,

kan detta åliggande verkligen understundom te sig obilligt, och det kan

äfven inträffa, att det på grund af bristande kännedom om inkomstens belopp

varder honom omöjligt att fullgöra detsamma. Hvad som emellertid

i synnerhet drifvit denna fråga fram på dagordningen, är kvinnornas stigande

intresse för allmänna ärendens behandling och i sammanhang därmed

den omständigheten, att taxering till bevillning i regel är förutsättning

för rösträtt i allmänna ärenden.

Frågan om gift kvinnas taxering för sin inkomst upptogs inom Kiksdagen

år 1904 af en enskild motionär, och anledningen därtill var just

det af mig sist berörda förhållandet, i det att motionären uttryckligen angaf

syftemålet med sin framställning hufvudsakligen vara att bereda kommunal

rösträtt åt gift kvinna, som hade egendom under egen förvaltning.

I en inom Andra Kammaren nämnda år väckt motion föreslogs nämligen,

l:o) att Kiksdagen måtte besluta sådan ändring i bevillningsförord
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

ningen, hvarigenom gift kvinna, som hade egendom under egen förvaltning,

måtte tillerkännas uttrycklig rätt att medels särskild debetsedel för sig

beskattas,

2: o) att ''Riksdagen måtte besluta sådan ändring i inkomstskatteförordningen,

att gift kvinna, som både egendom under egen förvaltning, blefve

skyldig att själf uppgifva densamma, samt

3: o) att Riksdagen måtte besluta sådana ändringar i bevillning^- och

inkomstskatteförordningarna, att gifta makars inkomster ej vidare skulle

sammanräknas i fråga om medgifvande af bevillningsfritt afdrag eller i fråga

om beräkning af inkomstskatt.

I sistnämnda del blef motionen af bevillningsutskottet enhälligt afstyrkt

och af Riksdagen utslagen. Till stöd för sitt afstyrkande anförde utskottet,

att meddelande af föreskrifter i det angifna syftet syntes, äfven om något

afseende icke fästes vid möjlig minskning af statsverkets inkomster, vara

mindre tillrådligt redan af det skälet, att det helt visst skulle väcka ovilja,

om familjer med samma årsinkomst finge utgöra olika skatt blott därför,

att hustrun i ena fallet ägde inkomst, däröfver bon både att ensam råda,

men i det andra fallet saknade sådan inkomst.

Äfven förslaget, att gift kvinna, som både egendom under egen förvaltning,

skulle blifva själf deldarationspliktig, afstyrktes af bevillningsutskottet.

I enlighet härmed afslogs förslaget också af Första Kammaren.

Andra Kammaren åter godkände ett yrkande om en skrifvelse till Kungl.

Maj:t i motionens riktning. På grund af de olika besluten både dock frågan

således förfallit.

Däremot föranledde motionen i sin första del en skrifvelse från Riksdagen

till Kungl. Maj:t. I denna skrifvelse, som är dagtecknad den 27

april 1904, hemställde Riksdagen, att Kungl. Maj it täcktes för Riksdagen

framlägga förslag till sådana bestämmelser, att gift kvinna med egendom,

däröfver bon enligt lag ägde att ensam råda, blefve med särskild debetsedel

för sig beskattad. Riksdagen anförde, att den funne det vara billigt och

rättvist, att gift kvinna för sådana intäkter, däröfver bon enligt lag ägde

att ensam råda, för sig taxerades, samt att således bevillning benne påfördes

och särskild debetsedel för benne utfärdades. I likhet med hvad i

motionen frainhölles, ansåge därför Riksdagen, att i bevillningsförordningen

borde lämnas uttrycklig föreskrift i berörda hänseende, helst bestämmelserna

om äkta makars skattskyldighet därigenom komme att bringas i öfverensstämmelse

med gällande lagstiftning angående deras inbördes egendomsförhållanden

och omfattningen af mannens målsmanskap. Riksdagen funne

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

sig emellertid icke böra afgifva något förslag till de bestämmelser, som

tarfvades för genomförande af den sålunda förordade ändringen i bevillningsförordningen.

Enligt Eiksdagens mening borde nämligen nya föreskrifter i

ämnet föregås af en utredning beträffande den inverkan, dessa kunde hafva

å såväl bevillningsförordningens stadganden i öfrigt som också uppbördsreglementet

och andra därmed sammanhörande författningar.

I det förslag till ny förordning om inkomstskatt och till vissa ändringar

i bevillningsförordningen, som år 1904 utarbetades inom finansdepartementet,

upptogs äfven frågan om gift kvinnas beskattning. I detta förslag gjordes

beskattningen fakultativ, så att gift kvinna, som hade inkomst, däröfver

hon enligt lag ägde att ensam råda, skulle för sig taxeras endast för så

vidt bon eller god man för henne genom aflämnande af särskild deklaration

gjorde framställning därom.

Hela detta förslag blef emellertid undanskjutet för arbetet på den

formella reform af beskattningslagstiftningen, som genomfördes vid 1907

års Kiksdag. Jag upptog därefter enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande frågan

om reformeringen af denna lagstiftnings materiella bestämmelser och tillkallade

i sådant syfte två sakkunniga personer, kammarrättsrådet II. Palmgren

samt ombudsmannen och fiskalen i domänstyrelsen C. Carleson, för

att inom finansdepartementet utarbeta författningsförslag i ämnet.

I afvaktan på det mera genomgripande förslag, som sålunda är att

förvänta, har jag emellertid ansett, att frågan om gift kvinnas beskattning

kan utbrytas för att särskildt för sig befordras till lösning, och detta så

mycket hellre som af förut nämnd orsak framställning om vissa ändringar

i bevillnings- och inkomstskatteförordningarna i allt fall måste göras till

innevarande Riksdag.

En ytterligare anledning till upptagande -af frågan om gift kvinnas

beskattning bär jag funnit föreligga i den omständigheten, att i det af

1907 års Riksdag antagna förslaget till ändringar i kommunalförordningarna,

hvilket under förutsättning af genomförandet af nya grunder för den politiska

rösträtten skall träda i tillämpning från och med den 1 januari 1910,

inrymts föreskrifter af innehåll, att gift kvinna, som är röstberättigad i

kommunala ärenden, skall, utan hinder af att hon står under mannens

målsmanskap, vara behörig att utöfva uppdrag såsom ordförande eller vice ordförande

i kommunalstämma, ledamot i kommunalnämnd, kommunalfullmäktig,

stadsfullmäktig eller ledamot i kyrkoråd eller skolråd. Då emellertid enligt

den antagna tillämpningen af nu gällande regler gift kvinna icke för sin

inkomst kan blifva röstberättigad i kommunala ärenden, på grund däraf

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!. Mag ds Nåd. Proposition No 34.

att hon icke kan själf taxeras till bevillning för inkomst, kunna de ifrågasatta

föreskrifterna i kommunalförordningarna uppenbarligen icke blifva

effektiva, utan att också bestämmelser meddelas, genom hvilka gift kvinna

förklaras skola själf taxeras till bevillning för sin inkomst.

Jag anmodade därför de tillkallade sakkunniga att uppgöra förslag till

de författningsändringar, som vore erforderliga för att gift kvinna skulle

blifva för sig beskattad till såväl bevillning som inkomstskatt för sin inkomst.

Deras förslag öfverlämnades därefter till kammarrätten, som den

17 nästlidne januari där öfver afgifvit underdånigt utlåtande. Med anledning

af de erinringar, som framställts af kammarrätten, har förslaget sedermera

underkastats ytterligare granskning, och får jag nu anmäla det sålunda

bearbetade förslaget. Jag anhåller därvid att få i korthet redogöra

för de grunder, efter livilka detsamma blifvit uppgjordt.

Hvad först angår den omfattning, i hvilken särskild inkomsttaxering

af gift kvinna må genomföras, har det icke ifrågasatts och kan det uppenbarligen

för närvarande ej ifrågasättas, att sådan taxering skall omfatta

annat än den inkomst, öfver hvilken hon enligt lag ägt att ensam råda.

Följaktligen bör mannen fortfarande taxeras för all makarnas inkomst i

öfrigt, äfven inkomst, som härflutit af hustrun enskildt tillhörig egendom,

till hvilken mannen dock har förvaltningsrätt. Den inkomst, för hvilken

hustrun skall taxeras, blir alltså inkomst af egendom, som hustrun på

grund af äktenskapsförord eller enligt gåfva eller testamente eller efter

vunnen boskillnad själf förvaltar, och vidare inkomst, som hon genom

eget arbete förvärfvat.

Beträffande den omfattning, i hvilken särskild taxering af gift kvinnas

inkomst skulle äga rum, innehöll, såsom jag nyss nämnde, det år 1904

inom finansdepartementet utarbetade förslaget den föreskriften, att taxeringen

skulle blifva endast fakultativ, så att gift kvinna skulle för inkomst

af ifrågavarande slag taxeras allenast i fall särskild deklaration om hennes

inkomst afgåfves. Tillika föreslogs den ytterligare begränsningen, att hon

icke skulle för sig taxeras i annat fall än att hennes enskilda inkomst

uppgått till minst 1,000 kronor med afseende på inkomstskatt och minst

500 kronor i fråga om bevillning. Om hennes enskilda inkomst utgjort

lägre belopp, skulle den ovillkorligen inbegripas i mannens taxering.

För min del kan jag icke godkänna denna ståndpunkt, utan steget

bör enligt min mening tagas fullt ut, så att taxeringen blir obligatorisk

och det alltså uttryckligen stadgas, att om hustrun haft inkomst, öfver

hvilken hon enligt lag ägt att ensam råda, mannen icke skall taxeras där
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

för utan taxeringen ovillkorligen påföras hustrun. Bestämmelser om beskattning

böra nämligen så vidt möjligt erhålla en generell innebörd och

icke lämna rum för de skattskyldigas godtycke. Valdes den sålunda föreslagna

metoden, skulle därjämte erfordras ett stadgande, att mannen under

alla förhållanden vore pliktig att uppgifva äfven hustruns enskilda inkomst,

enär han ju skulle vara skattskyldig för densamma i det fall, att hustrun

icke afgåfve någon deklaration. Men det är just ett sådant åläggande som

bör undvikas, då det icke skäligen må fordras af någon, att han skall

deklarera inkomst, om hvilken han icke med säkerhet kan hafva tillräcklig

kännedom. Slutligen torde också någon hänsyn vara att taga därtill, att

i många fall slitningar kunde tänkas uppkomma emellan makarna, om de

icke vore af samma mening i fråga om huruvida hustrun borde genom

egen deklaration begära särskild taxering och såmedels förskaffa sig kommunal

rösträtt och valbarhet.

Med afseende på deklarationsplikten innehåller det nu anmälda förslaget

icke någon bestämmelse. Detta innebär alltså, att mans och hustrus

uppgiftsskyldighet skall bedömas enligt förut gällande regler. Om hustru

göres för sig skattskyldig för siu inkomst, varder hon följaktligen pliktig

att afgifva deklaration, om hon nästföregående år varit taxerad till inkomstskatt

för minst 1,000 kronors inkomst eller ock samma år åtnjutit enskild

inkomst till enahanda belopp af beskaffenhet, att den bör taxeras till inkomstskatt.

Å andra sidan blir mannen deklarationspliktig endast med

afseende på inkomst, för hvilken han skall taxeras.

I sitt underdåniga utlåtande har kammarrätten i detta ämne anfört,

att »det är tydligt, att, därest förslaget godkännes, uppgiftsplikten i ett ej

ringa antal fall kommer att helt eller delvis upphöra till följd af inkomstens

fördelning vid taxering å två skattskyldiga. Att härigenom inkomst, i

synnerhet af kapital, ofta nog komme att blifva från beskattning undandragen,

lärer med skäl kunna befaras. Om än enligt kammarrättens åsikt

denna olägenhet ej bör tillmätas sådan betydelse, att den själfständighet

i förevarande afseende, som enligt förslaget skulle tillkomma hustrun, bör

uppgifvas, torde likväl tagas i öfvervägande, huruvida icke lämpligen kunde

stadgas, att, därest endast den ena af makarna vore deklarationsskyldig,

det skulle i förekommande fall åligga denne att uppgifva, att den andra

maken åtnjutit inkomst».

Såsom kammarrätten anmärkt, kommer uppgiftsskyldighet i en del fall,

där sådan enligt hittills gällande regler ägt rum, att bortfalla. Om således

mannen haft 1,000 kronors inkomst och hustrun 900 kronors inkomst,

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

har mannen hittills varit pliktig att deklarera 1,900 kronors inkomst. Enligt

de föreslagna stadgandena skulle i detta fall mannen behöfva uppgifva

allenast sin egen inkomst, under det att beträffande hustruns inkomst någon

obligatorisk deklaration icke skulle äga rum. Om hvardera makens inkomst

utgjort 900 kronor, skulle — jag frånser här det fall, att i följd af nästföregående

■ års taxering en vidgad uppgiftsplikt kan inträda — ingendera

makens inkomst vara underkastad deklaration, i stället för att hittills

mannen haft att deklarera båda makarnas inkomst eller således 1,800

kronoi. Skillnaden framträder måhända ännu starkare, om man tänker sig

det fallet, att mannen haft en betydande inkomst och hustrun därjämte

åtnjutit enskild inkomst till belopp understigande 1,000 kronor, hvilken

sistnämnda inkomst således blifver undandragen obligatorisk deklaration.

Det måste medgifvas, att en sådan anordning skulle innebära någon

olägenhet, om. med den uteblifna deklarationen också skulle ovillkorligen

följa, att den icke uppgifna inkomsten undandroges taxering. Men så bör

ingalunda blifva fallet. Oberoende af deklarationen skulle fortfarande gälla

föreskrifterna om beskattningsbart inkomstbelopp, och taxeringsmyndigheterna

skulle alltjämt till taxering upptaga äfven icke deklarerad beskattningsbar

inkomst, om hvilken de ägde kännedom. Med afseende härå bör

ihågkommas, att inkomst åt tjänst i regel uppgifves af arbetsgifvaren,

samt att inkomst af sådan verksamhet, som förutsätter anmälan, svårligen

kan undgå taxeringsmyndigheternas uppmärksamhet. Däremot skulle sannolikt

i åtskilliga fall, såsom kammarrätten också erinrat, inkomst af

kapital, hvilket slags inkomst städse har en viss benägenhet att dölja sig,

komma att blifva obeskattad. Statsfinansiellt torde dock denna omständighet

icke få någon afsevärd betydelse. Och man får slutligen icke

heller alldeles bortse därifrån, att önskan att erhålla kommunal rösträtt

säkerligen skulle i många fall frammana frivillig deklaration om inkomsten.

Under alla. förhållanden synes mig, på sätt jag redan antydt, den

föreslagna principen om hvardera makens särskilda skattskyldighet med

nödvändighet påkalla, att makarna äfven i deklarationsafseende ställas själfständiga.

Det bör efter denna princips genomförande icke vidare fordras

af någon, att han skall på heder och samvete uppgifva eu annans inkomst,

med hvilken han icke haft något att skaffa och om hvilken han därför

icke med visshet kan äga fullständig kännedom. Jag kan ej heller ansluta

mig till den af kammarrätten ifrågasatta utvägen, att om endast den ena

maken vore deklarationsskyldig, denne skulle vara pliktig att äfven lämna

uPPgift> huruvida den andra maken åtnjutit inkomst, i syfte uppenbarligen

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

att vederbörande taxeringsnämnds ordförande därigenom skulle föranledas

att från denne infordra deklaration. Det bör enligt min mening icke förekomma

att på sådant sätt göra den ena maken till angifvare af den andra.

Äfven om makarna sålunda böra i förekommande fall hvardera

för sig taxeras för inkomst, måste de enligt min mening dock med vårt

beskattningsväsendes nuvarande anordning betraktas såsom en enhet, så vidt

angår det beskattningsbara inkomstbeloppet. Detta innebär, att frihet

från bevillning bör i allmänhet äga rum endast om deras sammanräknade

inkomst understigit 500 kronor samt lindring i bevillningen medgifvas

allenast med afseende på summan af bådas inkomst. Likaledes bör degression

eller progression i fråga om inkomstskatten beräknas i förhållande till

makarnas sammanlagda inkomst. Det belopp, som efter den sammanlagda

inkomsten skall utgöras i bevillning eller inkomstskatt, bör därefter fördelas

på makarna och påföras hvardera af dem efter förhållandet mellan

hela inkomstsumman och hvarderas särskilda inkomst.

I detta afseende framställdes, såsom jag redan nämnt, ett alldeles motsatt

förslag i den motion, som förekom vid 1904 års Eiksdag, i det att däri

föreslogs, att gifta makars inkomster ej vidare skulle sammanräknas i fråga

om medgifvande af bevillningsfritt afdrag eller i fråga om beräkning af

inkomstskatt. Detta förslag blef dock af Riksdagen bestämdt afvisadt.

Det af bevillningsutskottet för afslag anförda skälet, att det skulle vara

ägnadt att väcka ovilja, att familjer med lika inkomst blefve helt olika

beskattade endast därför att i ena fallet hustrun icke hade men i andra

fallet hade enskild inkomst, synes mig vara synnerligen beaktansvärdt. Om

man tänker sig, att båda familjerna förfogade öfver 1,800 kronors inkomst

och att kommunalutskylderna uppginge till 6 kronor för bevillningskrona,

skulle för den familj, där mannen ensam finge skatta för hela inkomsten,

erläggas 18 kronor i bevillning, 10 kronor i inkomstskatt och 108 kronor

i kommunalutskylder eller tillhopa 136 kronor. I fall däremot i den andra

familjen 700 kronor af inkomsten vore af den beskaffenhet, att hustrun

enligt lag ägde ensam råda däröfver, och mannen således vore skattskyldig

endast för 1,100 kronors inkomst, komme, om makarna icke i fråga om

lindring i bevillning och beräkning af inkomstskatt betraktades såsom

en enhet, deras sammanlagda utskylder att uppgå till allenast 9 kronor

i bevillning, 3 kronor i inkomstskatt och 54 kronor i kommunalutskylder,

tillsammans 66 kronor eller följaktligen mindre än hälften af

hvad den förra familjen fått erlägga. I allmänhet taget måste dock dessa

båda familjer anses äga samma skatteförmåga och till följd däraf böra vid

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 34.

beskattning behandlas lika. Företrädesvis gäller detta, om hustruns inkomst

härflutit af kapital eller af sådan verksamhet, som icke i högre grad varit

hinderlig för hennes arbete i hemmet. Om åter hustruns inkomst uppkommit

af verksamhet, som, till följd däraf att den hindrat hennes arbete

i hemmet, föranledt kostnad för anställande af särskildt biträde för sådant

ändamål, kan förhållandet i viss mån vara ett annat. Frågan om medgifvande

af skattelindring på grund af dylik kostnad, hvilken fråga är af

ganska komplicerad natur, sammanhänger emellertid nära med den fråga

om afdrag för den skattskyldige åliggande försörjningsplikt, som tillhör

programmet för den igångsatta allmänna revisionen af skattelagstiftningen,

och kan uppenbarligen icke lämpligen lösas annorledes än i samband därmed.

Det har ifrågasatts, att grundsatsen, att skatt skall beräknas efter

makarnas sammanlagda inkomst, icke skulle tillämpas på det fall, att makarna

lefva stadigvarande skilda från hvarandra. Utom det att det kan vara förenadt

med svårighet att bedöma, om sådan skillnad äger rum, synes det mig

emellertid icke vara lämpligt att för ett förhållande af denna art göra

något undantag från skattelagstiftningens allmänna bestämmelser.

Ett genomförande af principen, att man och hustru i fråga om skattepåföringen

skola betraktas såsom en enhet, föranleder, såsom kammarrätten

erinrat, till några konsekvenser, som enligt min åsikt äro alldeles uppenbara,

äfven om uttryckliga bestämmelser därom icke meddelades. Sålunda

måste den föreskrift, enligt hvilken hevillningsfritt afdrag förklarats icke

få med mera än 200 kronor öfverstiga det vanliga beloppet, tydligtvis, då

fråga blir om hvar för sig taxerade äkta makar, gälla deras sammanlagda

taxering. Vidare måste stadgandet i 4 § d) bevillningsförordningen, hvilket

medgifver bevillningsfrihet i visst fall för smärre lägenheter, tillämpas sålunda,

att, då dylik lägenhet äges eller innehafves af gift person, vid afgörandet

af frågan om bevillningsfrihet hänsyn tages jämväl till den andra

makens fasta egendom eller inkomst. Slutligen bör bestämmelsen i 10 §

inkomstskatteförordningen, att inkomstskatt för inkomst af fast egendom

skall i visst fall utgå efter en skärpt beräkningsgrund, otvifvelaktigt

tillämpas på båda makarnas sammanlagda inkomst af ifrågavarande art.

Jag har emellertid i förslaget låtit i vederbörande författningsrum insätta

förtydligande föreskrifter i förevarande hänseenden.

Om skatteberäkningen ordnas så, att hvardera maken får utgöra skatt

med hänsyn tagen ej allenast till dess egen utan äfven till den andra

makens inkomst, synes mig följdriktigheten kräfva, att gift person äfven

får vid sin egen taxering åtnjuta afdrag för skuldränta eller förlust, som

Bill. till IliJcsd. Prof. 1908. 1 Sand. 1 ÅOl. 24 lläft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 34.

den andra maken varit berättigad afdraga vid sin taxering men till hvars

afräknande dennes egen inkomst icke förslagit. Om t. ex. hustrun har

en stadig inkomst men mannen en växlande, samt hustrun således för ett

år, då mannens inkomst uppgått till ett stort belopp, fått för sin egen

inkomst erlägga inkomstskatt efter en hög progression, fordrar billigheten,

att hon för ett annat år, om mannens rörelse då gått med förlust, får å

sin inkomst afräkna denna förlust. Detsamma bör förhållandet vara med

skuldränta. Om den ena maken har behållen inkomst, men den andras

inkomst icke räckt till betalande af ränta å gäld, bör uppenbarligen den

förre få vid sin taxering afräkna öfverskottet af den senares skuldränta.

Närmast har detta betydelse i fråga om den progressiva inkomstskatten,

men samma regel bör enligt min mening tillämpas äfven vid bevillningstaxeringen

för inkomst af kapital, så att den ena maken får från sin

kapitalinkomst afdraga den andra åliggande skuldränta, som icke kunnat

täckas af dennes egen inkomst af kapital.

Enligt gällande civilrättsliga bestämmelser äger gift man icke att söka

och svara för hustrun, i hvad angår egendom, som är från hans förvaltning

undantagen. Enahanda grundsats torde ock böra vinna tillämpning i

nu förevarande hänseende. Om den ena af makarna försummar att afgifva

själfdeklaration och därigenom förlorar rätten att öfverklaga taxeringen, eller

ock underlåter att föra talan emot vidtagen taxeringsåtgärd, kommer således

icke desto mindre den andra maken att äga rätt att öfverklaga taxeringen.

Gifvet är dock, att ändring på dylik klagan ej kan gå ut på

annat eller mera än beräkningen af den klagandes egen skatt.

Om i anledning af anförda besvär rättelse sker i endera makens

taxering och af sådan rättelse påkallas ändring äfven af den andra maken

påfördt skattebelopp, vare sig genom frihet från eller lindring i bevillning

eller inkomstskatt eller genom progression af inkomstskatten, bör gifvetvis

dylik ändring jämväl äga rum, äfven om yrkande härom icke blifvit af

vederbörande framställdt. Hvad pröfningsnämndens taxering angår, är detta

utan vidare tydligt på grund af denna nämnds allmänna befogenhet. För

undanröjande af all tvekan i fråga om de högre instansernas befogenhet

i detta hänseende hafva i 60 § bevillningsförordningen och 43 § inkomstskatteförordningen

införts föreskrifter, hvarigenom kammarrätten i hithörande

fall bemyndigas att vidtaga rättelse äfven i den andra makens

taxering. Och den befogenhet, som enligt dessa lagrum inrymts åt kammarrätten,

måste enligt sakens natur äfven tillkomma Eders Kungl. Maj:t

vid afgörandet af underdåniga besvär öfver kammarrättens beslut.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 34.

I sitt utlåtande har kammarrätten anfört, att det ej sällan torde möta

vanskligheter att afgöra, med hvilken egendom den skattskyldiga maken

skall ansvara för det honom påförda utskyldsbeloppet. Enligt det remitterade

förslaget skulle dessa förhållanden regleras genom allmänna lagens

tämligen invecklade stadganden på detta område. Ehuru en sådan anordning

väl knappast ur uppbörds synpunkt kunde anses tillfredsställande,

hölle kammarrätten likväl före, att fullgiltiga skäl saknades för en afvikelse

från de allmänna rättsreglerna härutinnan.

Lika med kammarrätten anser jag, att i skatteförordningarna icke bör

införas någon föreskrift om med hvilken egendom den skattskyldige skall

svara för betalning af utskylder. En sådan föreskrift har enligt min mening

sin rätta plats i civillagen. Säkerligen skola också med dennas förefintliga

stadganden dylika frågor, om de någon gång uppkomma, kunna

utan större svårighet lösas.

Slutligen anhåller jag att få med några ord omnämna en fråga, som

af kammarrätten berörts och af en dess ledamot i ett utlåtandet bifogadt

särskildt yttrande vidare utvecklats. Denne ledamot anförde, att det vore

påtagligt, att hufvudsyftet med de föreslagna förändringarna angående hustrus

taxering för inkomst, öfver hvilken hon enligt lag ägt att ensam råda,

vore att bereda gift kvinna med dylik inkomst delaktighet i kommunal

rösträtt. Detta syfte vunnes emellertid, om bevillningsförordningen underkastades

de i sådant afseende erforderliga jämkningarna, hvaremot inkomstskatteförordningen

icke behöfde för nämnda ändamål undergå någon förändring.

Därför afstyrkte denne ledamot förslaget, i hvad det afsåge ändrad

lydelse af sistnämnda förordning. De föreslagna förändringarna i inkomstskatteförordningen

förde nämligen med sig uppenbara olägenheter och svårigheter

i fråga om själfdeklarationen och taxeringen. I jämförelse härmed

syntes den omständigheten, att något olika regler i vissa undantagsfall

gällde vid äkta makars taxering till bevillning och till inkomstskatt, icke

böra tillmätas afgörande betydelse. Ur praktisk taxerings- och uppbördssynpunkt

måste det anses såsom ett oafvisligt önskemål att icke onödigtvis

göra taxeringsföreskrifterna invecklade och svårtillämpliga.

Sist anförda sats lärer vara alldeles själfklar. Men de föreslagna

bestämmelserna äro enligt min åsikt ej heller vare sig invecklade eller svårtillämpliga.

Beträffande särskildt själfdeklarationen föra dessa bestämmelser

icke med sig några som helst svårigheter, utan undanröja tvärtom befintliga

svårigheter, och de medföra ej heller annan olägenhet än att uppgiftsplikt,

som nu äger rum, i några fall komme att helt eller delvis upphöra.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

Hufvudskälet, hvarför den föreslagna anordningen äfven måste omfatta

inkomstskatten, är emellertid, att den förutsätter särskild deklaration af hustruns

inkomst och att deklarationsföreskrifterna äro inlagda i inkomstskatteförordningen.

Med reservantens ståndpunkt skulle mannen fortfarande deklarera

äfven hustruns inkomst af ifrågavarande art och erlägga inkomstskatt

jämväl för denna inkomst. Häremot påpekar jag ånyo, att det måste

vara ett syftemål att befria mannen från skyldighet att på heder och samvete

uppgifva en inkomst, som han ej förvaltat, och att anordna skattskyldigheten

så, att den öfverensstämmer med eljes gällande föreskrifter

om makarnas ansvarighet för gäld. Jag anser mig för öfrigt icke behöfva

vidare ingå på de olägenheter, som med den af reservanten ifrågasatta

metoden uppenbarligen skulle uppkomma i fall af bristande öfverensstämmelse

mellan hustruns bevillningstaxering och den i mannens inkomstskattetaxering

ingående beräkningen af hustruns inkomst.

I det föregående har jag icke vidrört frågan om bevillningstaxeringen

af hustrun enskild! tillhörig fast egendom, som är från mannens förvaltning

undantagen. Fastighetsbevillning skall enligt 2 § bevillningsförordningen

erläggas af den fasta egendomens ägare eller, i vissa fall, innehafvare.

Någon föreskrift om att mannen skall taxeras till bevillning för hustruns

fasta egendom finnes icke. I praxis, som dock ej torde i detta afseende

vara alldeles bestämd, lärer nog mannen i regel hafva upptagits såsom den

skattskyldige. Om emellertid i fråga om inkomsttaxeringen gift kvinna

förklaras skola för sig taxeras för inkomst, öfver hvilken hon enligt lag

ägt att ensam råda, kommer säkerligen samma grundsats att utan vidare

tillämpas beträffande fast egendom, som hon enligt lag haft under sin egen

förvaltning, i synnerhet då författningens ordalag icke lägga hinder i vägen

för en sådan tillämpning. Enligt min mening är därför icke någon ändring

af ifrågavarande stadgande nu af nöden.

Utom de ändringar, jag förut angifvit, erfordras, i sammanhang med

genomförandet af föreskrifter om gift kvinnas taxering eller af annan anledning,

i vissa paragrafer i båda förordningarna några smärre jämkningar,

af hvilka jag strax skall redogöra för en, som gäller 14 § bevillningsförordningen,

men hvilka det i öfrigt icke torde vara erforderligt att närmare

beröra. Vidare böra i det vid inkomstskatteförordningen fogade deklarationsformuläret

de därå befintliga anvisningarna erhålla en något ändrad affattning

i anledning af de föreslagna föreskrifterna om äkta makars taxering

samt till förtydligande af reglerna angående uppgiftsskyldighet för inkomst

af fast egendom. Tillika böra i de formulär till taxeringslängder, som äro

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 34.

fogade vid bevillningsförordningen, lämpligen införas exempel på gift kvinnas

taxering, hvar jämte den befintliga exemplifieringen bör i några formulär

jämkas i följd af de ändrade skattesatserna för bevillning och inkomstskatt.

Den af mig nyss antydda ändringen i 14 § bevillningsförordningen

afser att klargöra föreskrifterna om innehållet i de uppgifter, som af vederbörande

ämbetsverk eller enskilda arbetsgifvare skola afgifvas till ledning

vid lön- och arfvodestagares samt öfriga arbetares inkomsttaxering.

Ett af syftemålen med 1907 års reform i fråga om beskattningsåret

vid inkomsttaxeringen var att förekomma den sammanblandning af olika

års inkomst, som enligt förut gällande regler kunde uppstå vid taxeringen

för ett visst år, och att sålunda göra till föremål för taxeringen ett års

inkomst utan tillägg eller inskränkning. Med andra ord uttryckt betyder

detta, att beskattningens föremål skall vara den inkomst, som intjänats

under eller eljes belöper på det år, taxeringen afser. Om således, såsom

vanligt är, vissa bankräntor uträknas och utbetalas först efter årsskiftet,

äro de dock att anse såsom inkomst för nästföregående år samt böra fördenskull

deklareras och taxeras såsom nästföregående års inkomst. Enahanda

är förhållandet med vissa provisioner o. d., som kunna till sitt belopp

bestämmas först efter årsskiftet. I detta afseende torde praxis vara

fullt bestämd, i den mån sådana frågor kunnat under den förutvarande lagstiftningen

uppkomma.

Nu stadgas i 14 § bevillningsförordningen, att de uppgifter, som det

åligger vederbörande ämbetsverk eller arbetsgifvare att aflämna, skola innehålla

underrättelse angående de af lön- och arfvodestagare samt öfriga arbetare

under nästföregående år uppburna särskilda belopp af lön, tjänstgöringspenningar,

dagaflöning, traktamente, arfvode, uppmuntrings-, mileller

felräkningspenningar, portions-, inkvarterings- eller beklädnadsersättn^ng)

provision eller gratifikation och andra löneförmåner äfvensom pension

Det har visat sig, att denna föreskrift understundom blifvit uppfattad så,

som skulle i uppgiften intagas dylik inkomst, som väl under nästföregående

år uppburits men som belöpt på ett tidigare år, samt å andra sidan icke

intagas inkomst, som belöpt på nästföregående år men utbetalats först under

det löpande året. I sistnämnda afseende förekommer t. ex., att vissa

posttjänstemän åtnjuta provision, ersättning för räknings hållande eller dylika

tillfälliga inkomster, kvilka, så vidt de afse den sista delen af nästföregående

året, icke kunna uträknas och fördelas förrän i början af det

löpande året. Sådana löneförmåner äro uppenbarligen att anse såsom näst
-

TJppgift till

ledning vid

annans

taxering

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 34.

föregående års inkomst. Det är emellertid angeläget, att reglerna för taxeringen

af inkomst stå i fullständig öfverensstämmelse med stadgandena angående

de uppgifter, som skola aflämnas till ledning för taxeringen, och

detta gäller icke minst beträffande arbetsgifvares uppgifter, kvilka skola

tjäna till kontroll å afgifna själfdeklarationer eller omedelbart läggas till

grund för taxeringen, i fall själfdeklaration icke aflämnats. På det att

något missförstånd icke vidare må uppstå om författningens mening, bör

därför uttrycket »under nästföregående år uppburna» utbytas mot »för

nästföregående år uppburna». Detta skulle gifvetvis icke utesluta, att om

undantagsvis ifrågavarande slags inkomst icke skulle vara till siffran bestämd,

då uppgiften skall aflämnas före den 1 mars, arbetsgifvaren vore

skyddad genom upplysning, att dylik förmån tillkommit tjänstinnehafvaren

men att af angifven orsak beloppet icke ännu kunde uppgifvas. Häraf

blefve följden, att vederbörande taxeringsmyndighet finge sedermera från

den skattskyldige infordra upplysning om sådan inkomsts belopp.

Föredragande departementschefen uppläste härefter förslagen till ändrad

lydelse af vissa paragrafer i bevillnings- och inkomstskatteförordningarna

m. m. samt yttrade vidare:

Jag tillåter mig erinra, att jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet

den 13 nästlidne januari föreslagit, att i riksstaten för år 1909 måtte

såsom inkomster uppföras:

bevillning af fast egendom samt af inkomst med 11,000,000 kronor,

och inkomstskatt med 15,000,000 kronor.

På grund af hvad jag anfört, hemställer jag i underdånighet, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes i särskilda nådiga propositioner föreslå Riksdagen,

dels att antaga det af mig nu anmälda förslaget till ändrad lydelse

af vissa paragrafer i förordningen angående bevillning af fast egendom

samt af inkomst den 13 september 1907 m. m.,

och dels att till upptagande i riksstaten för år 1909 åtaga sig en

särskild bevillning af 15,000,000 kronor under namn af inkomstskatt, att

på enahanda sätt som bevillningen af fast egendom samt af inkomst af

vederbörande vid de för betalning af kronoutskylder infallande uppbördsstämmorna

uppbäras och i behörig ordning redovisas, samt besluta, att

nämnda inkomstskatt skall utgå i enlighet med gällande förordning om

inkomstskatt, dock att 5, 8, 10, 11, 40, 41 och 43 §§ i förordningen

jämte det vid förordningen fogade deklarationsformuläret skola erhålla den

förändrade lydelse, som i det af mig nyss upplästa förslaget angifves.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 34.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen.

Hans Maj:t Konungen biföll hvad statsrådet sålunda

hemställt; och skulle nådiga propositioner till

Riksdagen aflåtas af den lydelse, bilagorna litt. vid

detta protokoll utvisa.

Ur protokollet:

Axel Nyström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1908:120 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen dels ock angående en inkomstsk s. 1 i texten
  2. BevU 1908:22 Betänkande, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner dels om ändrad lydelse af vissa §§ i bevillningsförordningen dels ock angående en inkomstskatt att upptag s. 1 i texten