Angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån
1909-02-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1909:42, Angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 42.
67
N:o 42.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående utsträckt
rätt att utlämna egnahemslån; gifven Stockholms
slott den 12 felruari 1909.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
besluta:
l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade
egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för
utlämnande af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare
kunna erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare af
tomträtt;
2:o) att den omständigheten, att ifråga om jordbrukslägenhet
kronan för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första
inteckningen, ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga
byggnaders uppförande utlämnas mot i anseende till förmånsrätten
närmast efterföljande inteckning; samt
3:o) att ifråga om lån, som under l:o) och 2:o) omförmälas, skola,
jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet
gällande villkor och bestämmelser, i den mån de ej strida mot hvad
här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser lända
till efterrättelse, nämligen:
a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften
och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom
under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst fem sjättedelar af
68
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.
värdet utaf de innehafvaren tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro
afsedda att uppföras å lägenheten; och
b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet
för egnahemslån i samma utsträckning som inteckningar i fast egendom;
dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande af upplåtelsetiden
återstår så mycket, att denna återstod med minst tjugu
år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets
amorteringsdel, dels ock att tomträttsaftalet är så affattadt, att tomträtten
icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra.
Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 42.
69
Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
februari 1909.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Lindman,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,
Alfred Petersson,
Hederstierna,
Hammarskjöld,
Eoos,
Swartz,
grefve Hamjlton,
grefve Ehrensvärd,
Malm.
Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde härefter:
Uti närmast föregående ärende har jag föreslagit Eders Kung].
Maj:t, bland annat, att man vid upplåtelser af bostadslägenheter
från kronans domäner jämväl borde göra försök att använda det nya
tomträttsinstitutet. Hvad jag i nämnda ärende föreslog vann Eders Kungl.
Maj:ts gillande; och beslöt Eders Kungl. Maj:t, att i öfverensstämmelse
därmed förslag skulle i nådig proposition angående vissa åtgärder i
syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva
egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar föreläggas Riksdagen
till antagande.
Såsom jag redan i angifna sammanhang framhöll, förutsätter emellertid
berörda förslag, att möjlighet beredes dem, som erhållit tomträtter
åt sig upplåtna, att under lämpliga förutsättningar kunna erhålla lån
från egnahemslånefonden.
70
Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 42.
I sammanhang därmed synes mig äfven böra upptagas frågan
om ej inteckningar i tomträtt i allmänhet böra få godtagas såsom säkerhet
för egnahemslån. För min del ser jag ej något hinder därför och
anser mig böra förorda en sådan anordning. Jag anser mig emellertid
böra framhålla, att densamma uppenbarligen kommer att sakna sin
största betydelse, så länge egnahemslån ej få utlämnas å till stad
hörande område, hvarför stadsplan faststälits. Det blir således tillsvidare
särskildt inom och omkring en del köpingar och municipalsamhällen,
som dylika lån kunna tänkas komma till användning i större
utsträckning.
Vidare framhöll jag vid föredragningen af nämnda ärende, att
vissa ändringar i gällande villkor och bestämmelser för den af staten
utöfvade egnahemslånerörelsen syntes mig önskliga i den riktning, att i
fråga om jordbrukslägenheter den omständigheten, att staten för sin
köpeskillingsfordran innehade första inteckningen, icke komme att utgöra
hinder för, att egnahemslån till nödiga byggnaders uppförande lämnades
köparen.
Jag anhåller att i förevarande sammanhang få upptaga äfven
denna fråga.
Enligt gällande bestämmelser för statens egnahemslånerörelse får
låneförmedlare med vissa undantag och modifikationer, om hvilka nu
icke är fråga, icke för egnahemslån betinga sig annan säkerhet än
första inteckning i lägenheten. Detta innebär, såsom jag redan i berörda
sammanhang antydde, bland annat, att en lägenhetsköpare,
som önskar erhålla egnahemslån, icke kan begagna sig af ett medgifvande
af säljaren, att låta köpeskillingen eller en de! däraf innestå
mot inteckning i lägenheten, utan måste genast antingen genom
anlitande af egnahemslånet eller af egna medel betala köpeskillingen
till fullo. Såvidt det gäller lägenheter, som inköpas från enskilda, torde
ock en sådan anordning vara välbetänkt. Därigenom vinnes nämligen
eu viss garanti för, att köparen ordnar sina kreditförhållanden på ett
lämpligt sätt, på samma gång som låneförmedlarens kraf på säkerhet i
viss mån tillgodoses. Då det åter gäller inköp från kronan af lägenheter,
som säljas till egnahemssakens främjande och för hvilka på grund häraf
kronan medger särskildt gynnsamma betalningsvillkor, ställer sig däremot
saken något annorlunda, i synnerhet om, såsom vid antagande af
förenämnda proposition skulle blifva fallet, de betalningsvillkor, kronan
uppställer, skulle blifva i viss mån ännu fördelaktigare än de för betalning
af egnahemslån gällande. Genom en ändring i gällande villkor
och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse i den riktning jag
förut antydt skulle, under förutsättning tillika att vid inköp af egna
-
71
Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 42.
hemslägenheter från kronan de i förenämnda proposition föreslagna
grunderna vunne tillämpning, bortsedt från den minskning, som därigenom
skulle äga rum i krafven på egnahemslånefonden, för lägenhetsköpare
icke oväsentliga fördelar vinnas. Sålunda skulle, äfven i de
fall, då de af kronan uppställda villkoren för köpeskillings gäldande
ungefär komme att sammanfalla med villkoren för återbetalning af
egnahemslån, köparen befrias från besväret att skaffa penningar till
den inbetalning af köpeskillingen, som måste föregå erhållandet af köpebref.
Äfven sedan genom 1908 års Riksdags beslut möjlighet öppnats
att för dylikt ändamål erhålla förskott hos vederbörande egnahemslåneförmedlare,
torde berörda befrielse blifva till förmån för köparen, ej
minst därigenom att han sluppe att för ändamålet anlita andra personers
hjälpsamhet, något som eljest i de flesta fall icke lärer kunna undvikas.
För de fall, då de af staten uppställda villkoren för köpeskillings erläggande
ställa sig väsentligt gynnsammare än de för betalning af egnahemslån
gällande, blir fördelen för köparen ännu påtagligare, och såsom
jag vid föredragning af frågan om förändring i förstnämnda villkor framhöll,
skulle detta särskilt blifva händelsen vid inköp af ouppodlade lägenheter,
då köparen mer än eljest torde vara i behof af allt det understöd,
som kan beredas honom. Fn underlåtenhet att företaga den ifrågasatta
förändringen i egnahemslånevillkoren skulle i dessa fall tvinga köparen
att afstå från endera af förmånen af dessa gynnsammare betalningsvillkor
eller fördelen af .att kunna erhålla egnahemslån till uppförande af nödiga
byggnader. Någon minskning af säkerheten för låneförmedlarna af
beskaffenhet att verka afskräckande för dem synes mig ej heller böra
uppstå af en förändring af egnahemslånevillkoren i angifna riktning.
Jag anser mig alltså böra hemställa om ändring i gällande villkor
och bestämmelser för egnahemslånerörelsen jämväl i nu angifna hänseende.
Hvad därefter angår de villkor, under hvilka egnahemslån böra
få utlämnas åt tomträttsinnehafvare och köpare från kronan af jordbrukslägenheter,
är det klart, att vissa särskilda bestämmelser i detta hänseende
erfordras.
Sålunda torde det först och främst vara gifvet, att lån endast
bör få beviljas till viss del af byggnadernas värde.
Vidare torde det vara själffallet, att ifråga om lån åt tomträttsinnehafvare
denna del icke bör vara större, än som är regel ifråga om
bostadslån i allmänhet, eller 3A af värdet.
Lån till köpare af jordbrokslägenheter för byggnaders uppförande
åter torde böra få beviljas till belopp motsvarande intill B/« af byggnadernas
värde.
72
Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 42.
En följd af hvad sålunda föreslagits torde vara, att minima för
lånen jämväl måste rättas efter byggnadernas värde och icke efter lägenheternas
i deras helhet.
De absoluta maximigränserna för lägenheternas värden, jorden
däri inberäknad, torde emellertid böra vara desamma, som de i allmänhet
gällande, och således i detta hänseende de allmänna bestämmelserna
för egnahemslån blifva gällande äfven beträffande nu ifrågavarande
slags lån.
För att tomträttsinteckningar skola kunna godkännas såsom säkerhet
för egnahemslån i samma utsträckning som andra inteckningar,
synas ett par säkerhetsföreskrifter blifva af nöden. Sålunda torde böra
gälla, att vid tiden för egnahemslånets beviljande skall återstå så mycket
af upplåtelsetiden, att denna återstod med minst 20 år öfverskjuter den
tid, som åtgår för amortering af egnahemslånets amorteriugsdel. Detta
för att ej långifvarens säkerhet skall blifva otillräcklig. Det är ju
nämligen gifvet, att tomträtten allt mer förlorar i saluvärde ju närmare
det lider mot upplåtelsetidens slut. Vidare torde böra fordras, att tornträttsaftalet
är så afifattadt, att tomträtten icke under upplåtelsetiden kan
under några förhållanden förverkas eller eljest upphöra. Att härutöfver
uppställa några särskilda fordringar till låneförmedlarens skyddande
torde däremot ej vara erforderligt. Särskilt har jag icke ansett mig
böra föreslå uppställandet af något kraf på, att jordägaren skall hafva
förbundit sig att vid upplåtelsetidens slut lösa å det upplåtna området
befintliga åbyggnader, dels emedan jag icke ansett mig böra föreslå
såsom regel, att kronan vid sina upplåtelser skulle ikläda sig en dylik
skyldighet, samt dels af det skäl att vid den jämförelsevis långa upplåtelsetid,
som enligt det föregående skulle fordras, någon fara icke
synts mig föreligga för att egnahemslånen icke före dess utgång skulle
vara inbetalda.
Under åberopande af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att
Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen besluta:
l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade
egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för utlämnande
af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare kunna
erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare af tomträtt;
2:o) att den omständigheten, att ifråga om jordbrukslägenhet
kronan för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första
inteckningen, ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga
byggnaders uppförande utlämnas mot i anseende till förmånsrätten
närmast efterföljande inteckning; samt
73
Kungl. Maj:ti Nåd. Proposition N:o 42.
3:o) att ifråga om lån, som under l:o) och 2:o) omförmälas, skola,
jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet
gällande villkor och bestämmelser, i den mån de ej strida mot hvad
här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser lända
till efterrättelse, nämligen:
a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften
och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom
under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst fem sjättedelar af
värdet utaf de innehafvaren tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro
afsedda att uppföras å lägenheten; och
b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet
för egnahemslån i samma utsträckning som inteckningar i fast
egendom; dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande
af upplåtelsetiden återstår så mycket, att denna återstod med minst
tjugu år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets
amorteringsdel, dels ock att tomträttsaftalet är sa affattadt, att
tomträtten icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra.
Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig
proposition af den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
A. Stael von Holstein.
liilt. tiU Rik sd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 28 Häft.
10
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1909:172 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån samt i ämnet väckta motioner. s. 15 i texten
- SU 1909:147 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.ls proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån, samt tre i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
- AK 5TU 1909:5 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 5 s. 7 i texten