Sök i Ratio Lex

Angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån

1909-02-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:42, Angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån

Dokumentets text

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition No 42.

67

N:o 42.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående utsträckt

rätt att utlämna egnahemslån; gifven Stockholms

slott den 12 felruari 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

besluta:

l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade

egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för

utlämnande af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare

kunna erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare af

tomträtt;

2:o) att den omständigheten, att ifråga om jordbrukslägenhet

kronan för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första

inteckningen, ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga

byggnaders uppförande utlämnas mot i anseende till förmånsrätten

närmast efterföljande inteckning; samt

3:o) att ifråga om lån, som under l:o) och 2:o) omförmälas, skola,

jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet

gällande villkor och bestämmelser, i den mån de ej strida mot hvad

här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser lända

till efterrättelse, nämligen:

a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften

och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom

under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst fem sjättedelar af

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 42.

värdet utaf de innehafvaren tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro

afsedda att uppföras å lägenheten; och

b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet

för egnahemslån i samma utsträckning som inteckningar i fast egendom;

dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande af upplåtelsetiden

återstår så mycket, att denna återstod med minst tjugu

år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets

amorteringsdel, dels ock att tomträttsaftalet är så affattadt, att tomträtten

icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 42.

69

Utdrag af protokollet öfver jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Eoos,

Swartz,

grefve Hamjlton,

grefve Ehrensvärd,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde härefter:

Uti närmast föregående ärende har jag föreslagit Eders Kung].

Maj:t, bland annat, att man vid upplåtelser af bostadslägenheter

från kronans domäner jämväl borde göra försök att använda det nya

tomträttsinstitutet. Hvad jag i nämnda ärende föreslog vann Eders Kungl.

Maj:ts gillande; och beslöt Eders Kungl. Maj:t, att i öfverensstämmelse

därmed förslag skulle i nådig proposition angående vissa åtgärder i

syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar föreläggas Riksdagen

till antagande.

Såsom jag redan i angifna sammanhang framhöll, förutsätter emellertid

berörda förslag, att möjlighet beredes dem, som erhållit tomträtter

åt sig upplåtna, att under lämpliga förutsättningar kunna erhålla lån

från egnahemslånefonden.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 42.

I sammanhang därmed synes mig äfven böra upptagas frågan

om ej inteckningar i tomträtt i allmänhet böra få godtagas såsom säkerhet

för egnahemslån. För min del ser jag ej något hinder därför och

anser mig böra förorda en sådan anordning. Jag anser mig emellertid

böra framhålla, att densamma uppenbarligen kommer att sakna sin

största betydelse, så länge egnahemslån ej få utlämnas å till stad

hörande område, hvarför stadsplan faststälits. Det blir således tillsvidare

särskildt inom och omkring en del köpingar och municipalsamhällen,

som dylika lån kunna tänkas komma till användning i större

utsträckning.

Vidare framhöll jag vid föredragningen af nämnda ärende, att

vissa ändringar i gällande villkor och bestämmelser för den af staten

utöfvade egnahemslånerörelsen syntes mig önskliga i den riktning, att i

fråga om jordbrukslägenheter den omständigheten, att staten för sin

köpeskillingsfordran innehade första inteckningen, icke komme att utgöra

hinder för, att egnahemslån till nödiga byggnaders uppförande lämnades

köparen.

Jag anhåller att i förevarande sammanhang få upptaga äfven

denna fråga.

Enligt gällande bestämmelser för statens egnahemslånerörelse får

låneförmedlare med vissa undantag och modifikationer, om hvilka nu

icke är fråga, icke för egnahemslån betinga sig annan säkerhet än

första inteckning i lägenheten. Detta innebär, såsom jag redan i berörda

sammanhang antydde, bland annat, att en lägenhetsköpare,

som önskar erhålla egnahemslån, icke kan begagna sig af ett medgifvande

af säljaren, att låta köpeskillingen eller en de! däraf innestå

mot inteckning i lägenheten, utan måste genast antingen genom

anlitande af egnahemslånet eller af egna medel betala köpeskillingen

till fullo. Såvidt det gäller lägenheter, som inköpas från enskilda, torde

ock en sådan anordning vara välbetänkt. Därigenom vinnes nämligen

eu viss garanti för, att köparen ordnar sina kreditförhållanden på ett

lämpligt sätt, på samma gång som låneförmedlarens kraf på säkerhet i

viss mån tillgodoses. Då det åter gäller inköp från kronan af lägenheter,

som säljas till egnahemssakens främjande och för hvilka på grund häraf

kronan medger särskildt gynnsamma betalningsvillkor, ställer sig däremot

saken något annorlunda, i synnerhet om, såsom vid antagande af

förenämnda proposition skulle blifva fallet, de betalningsvillkor, kronan

uppställer, skulle blifva i viss mån ännu fördelaktigare än de för betalning

af egnahemslån gällande. Genom en ändring i gällande villkor

och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse i den riktning jag

förut antydt skulle, under förutsättning tillika att vid inköp af egna
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 42.

hemslägenheter från kronan de i förenämnda proposition föreslagna

grunderna vunne tillämpning, bortsedt från den minskning, som därigenom

skulle äga rum i krafven på egnahemslånefonden, för lägenhetsköpare

icke oväsentliga fördelar vinnas. Sålunda skulle, äfven i de

fall, då de af kronan uppställda villkoren för köpeskillings gäldande

ungefär komme att sammanfalla med villkoren för återbetalning af

egnahemslån, köparen befrias från besväret att skaffa penningar till

den inbetalning af köpeskillingen, som måste föregå erhållandet af köpebref.

Äfven sedan genom 1908 års Riksdags beslut möjlighet öppnats

att för dylikt ändamål erhålla förskott hos vederbörande egnahemslåneförmedlare,

torde berörda befrielse blifva till förmån för köparen, ej

minst därigenom att han sluppe att för ändamålet anlita andra personers

hjälpsamhet, något som eljest i de flesta fall icke lärer kunna undvikas.

För de fall, då de af staten uppställda villkoren för köpeskillings erläggande

ställa sig väsentligt gynnsammare än de för betalning af egnahemslån

gällande, blir fördelen för köparen ännu påtagligare, och såsom

jag vid föredragning af frågan om förändring i förstnämnda villkor framhöll,

skulle detta särskilt blifva händelsen vid inköp af ouppodlade lägenheter,

då köparen mer än eljest torde vara i behof af allt det understöd,

som kan beredas honom. Fn underlåtenhet att företaga den ifrågasatta

förändringen i egnahemslånevillkoren skulle i dessa fall tvinga köparen

att afstå från endera af förmånen af dessa gynnsammare betalningsvillkor

eller fördelen af .att kunna erhålla egnahemslån till uppförande af nödiga

byggnader. Någon minskning af säkerheten för låneförmedlarna af

beskaffenhet att verka afskräckande för dem synes mig ej heller böra

uppstå af en förändring af egnahemslånevillkoren i angifna riktning.

Jag anser mig alltså böra hemställa om ändring i gällande villkor

och bestämmelser för egnahemslånerörelsen jämväl i nu angifna hänseende.

Hvad därefter angår de villkor, under hvilka egnahemslån böra

få utlämnas åt tomträttsinnehafvare och köpare från kronan af jordbrukslägenheter,

är det klart, att vissa särskilda bestämmelser i detta hänseende

erfordras.

Sålunda torde det först och främst vara gifvet, att lån endast

bör få beviljas till viss del af byggnadernas värde.

Vidare torde det vara själffallet, att ifråga om lån åt tomträttsinnehafvare

denna del icke bör vara större, än som är regel ifråga om

bostadslån i allmänhet, eller 3A af värdet.

Lån till köpare af jordbrokslägenheter för byggnaders uppförande

åter torde böra få beviljas till belopp motsvarande intill B/« af byggnadernas

värde.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 42.

En följd af hvad sålunda föreslagits torde vara, att minima för

lånen jämväl måste rättas efter byggnadernas värde och icke efter lägenheternas

i deras helhet.

De absoluta maximigränserna för lägenheternas värden, jorden

däri inberäknad, torde emellertid böra vara desamma, som de i allmänhet

gällande, och således i detta hänseende de allmänna bestämmelserna

för egnahemslån blifva gällande äfven beträffande nu ifrågavarande

slags lån.

För att tomträttsinteckningar skola kunna godkännas såsom säkerhet

för egnahemslån i samma utsträckning som andra inteckningar,

synas ett par säkerhetsföreskrifter blifva af nöden. Sålunda torde böra

gälla, att vid tiden för egnahemslånets beviljande skall återstå så mycket

af upplåtelsetiden, att denna återstod med minst 20 år öfverskjuter den

tid, som åtgår för amortering af egnahemslånets amorteriugsdel. Detta

för att ej långifvarens säkerhet skall blifva otillräcklig. Det är ju

nämligen gifvet, att tomträtten allt mer förlorar i saluvärde ju närmare

det lider mot upplåtelsetidens slut. Vidare torde böra fordras, att tornträttsaftalet

är så afifattadt, att tomträtten icke under upplåtelsetiden kan

under några förhållanden förverkas eller eljest upphöra. Att härutöfver

uppställa några särskilda fordringar till låneförmedlarens skyddande

torde däremot ej vara erforderligt. Särskilt har jag icke ansett mig

böra föreslå uppställandet af något kraf på, att jordägaren skall hafva

förbundit sig att vid upplåtelsetidens slut lösa å det upplåtna området

befintliga åbyggnader, dels emedan jag icke ansett mig böra föreslå

såsom regel, att kronan vid sina upplåtelser skulle ikläda sig en dylik

skyldighet, samt dels af det skäl att vid den jämförelsevis långa upplåtelsetid,

som enligt det föregående skulle fordras, någon fara icke

synts mig föreligga för att egnahemslånen icke före dess utgång skulle

vara inbetalda.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen besluta:

l:o) att statslån från de af Riksdagen för den af staten utöfvade

egnahemslånerörelsen anvisade medel må, under de i allmänhet för utlämnande

af dylika lån gällande förutsättningar, af låneförmedlare kunna

erhållas jämväl till utlämnande af egnahemslån åt innehafvare af tomträtt;

2:o) att den omständigheten, att ifråga om jordbrukslägenhet

kronan för fordran å ogulden köpeskilling för marken innehar första

inteckningen, ej skall utgöra hinder för att egnahemslån till nödiga

byggnaders uppförande utlämnas mot i anseende till förmånsrätten

närmast efterföljande inteckning; samt

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ti Nåd. Proposition N:o 42.

3:o) att ifråga om lån, som under l:o) och 2:o) omförmälas, skola,

jämte de för den af staten utöfvade egnahemslånerörelsen i allmänhet

gällande villkor och bestämmelser, i den mån de ej strida mot hvad

här nedan stadgas, följande särskilda villkor och bestämmelser lända

till efterrättelse, nämligen:

a) att lån till innehafvare af tomträtt skall utgå med minst hälften

och högst tre fjärdedelar samt lån till uppförande af byggnader, hvarom

under 2:o) förmäles, med minst hälften och högst fem sjättedelar af

värdet utaf de innehafvaren tillhöriga åbyggnader, som finnas eller äro

afsedda att uppföras å lägenheten; och

b) att inteckningar i tomträtt må kunna godtagas såsom säkerhet

för egnahemslån i samma utsträckning som inteckningar i fast

egendom; dock under villkor dels att vid tiden för hvarje låns beviljande

af upplåtelsetiden återstår så mycket, att denna återstod med minst

tjugu år öfverskjuter den tid, som åtgår till inbetalning af egnahemslånets

amorteringsdel, dels ock att tomträttsaftalet är sa affattadt, att

tomträtten icke under upplåtelsetiden kan förverkas eller eljest upphöra.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till Riksdagen aflåtas nådig

proposition af den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

A. Stael von Holstein.

liilt. tiU Rik sd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 28 Häft.

10

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:172 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån samt i ämnet väckta motioner. s. 15 i texten
  2. SU 1909:147 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj.ls proposition angående utsträckt rätt att utlämna egnahemslån, samt tre i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. AK 5TU 1909:5 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 5) Utlåtande N:o 5 s. 7 i texten