Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande af nybyggeslägenheter å vissa delar af Ålträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog

1909-02-12 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1909:44, Angående upplåtande af nybyggeslägenheter å vissa delar af Ålträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog

Dokumentets text

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

41

N:o 44.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande

af nybyggeslägenheter å vissa delar af Ålträsks

och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog;

gifven Stockholms slott den 12 februari 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

besluta:

l:o) att det i nämnda protokoll omförmälda område å Alträsks

och Svanå kronoparker samt f. d. Selets stockfångstskog må, i den

mån det därtill befinnes lämpligt, indelas till nybyggeslägenheter enligt

plan, som af Kungl. Magt fastställes, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att i regel till hvarje lägenhet läggas minst tio hektar odlingsvärd

jord samt att hvarje lägenhets sammanlagda areal, impedimenter

oberäknade, ej- må öfverstiga tjugo hektar;

b) att den hufvudsakligaste skogsmarken afsättes till en för

gemensamt skogsfång och bete afsedd allmänning, hvarjämte i öfrig!

för nybyggarnas gemensamma begagnande undantages mark till nödiga

vägar samt lämpliga torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt;

c) att likaledes må undantagas det område af omkring 165 hektar,

som för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i

Aleån och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande

af äng genom vattenuppdämning under höst och vinter;

d) att, där så finnes önskligt, må tillsvidare afsättas jämväl område,

som lämpar sig för inrättande af ett till nybyggarnas undervisning

och ledning afsedt mönsterjordbruk äfvensom tomter, som anses i

framtiden kunna blifva behöfliga för skola, såg, kvarn, andelsmejeri

eller andra dylika för nybyggarna gagneliga inrättningar;

Bih. Ull lliksd. Prof. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 29 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

2:o) att närmaste tillsynen öfver nybyggesväsendet å området

uppdrages åt en särskild nämnd, bestående af tre ledamöter, som utses

af Kungl. Maj:t och för sitt uppdrag icke skola åtnjuta annan ersättning

än den reseersättning Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;

3:o) att de utlagda nybyggeslägenheterna må af nämnden upplåtas

till enskilda, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att till nybyggare må antagas allenast mindre bemedlad eller

obemedlad, som äger god frejd och gjort sig känd för arbetsamhet och

hederlig vandel samt äger förutsättning för drifvande af ett mindre

jordbruk;

b) att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast

egendom af den storlek, att därå kan födas en familj, och att ej heller

mer än en lägenhet må upplåtas åt samma person;

c) att lägenheten skall till nybyggaren upplåtas med äganderätt,

dock att nämnden under de första fjorton åren efter upplåtelsen, hvilken

tid är att anse såsom försökstid, skall äga rätt att, därest nybyggaren

bryter mot hvad här nedan under d) föreskrifves eller vägrar att utfärda

köpeskillingsförbindelse enligt hvad nedan sägs, fordra upplåtelsens

häfvande; skolande slutligt köpebref icke till nybyggaren utfärdas

förrän efter försökstidens utgång;

d) att nybyggaren skall vara skyldig att under försökstiden uppodla,

bebygga och, där så erfordras, inhägna lägenheten enligt de föreskrifter

nämnden vid upplåtelsen meddelar samt hålla utförda byggnader,

hägnader och odlingar i fullgodt stånd;

e) att nybyggaren skall vara berättigad att å kronans mark efter

utsyning af vederbörande skogstjänsteman utan ersättning erhålla nödigt

virke till fullgörande af den byggnads- och hägnadsskyldighet, som

under försökstiden honom åligger; dock att sådant virke ej lämnas till

botande af skada, som skett genom eld eller genom nybyggarens

vållande;

f) att nybyggaren under försökstiden skall åtnjuta frihet från utlagor

och onera för lägenheten;

g) att nybyggaren skall äga att af allmänna medel erhålla odlingshjälp

till belopp af sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,

då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då

manbyggnaden är färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en

hektar åker är bruten och försvarligt häfdad såsom åker;

h) att där upplåtelsen af ofvan nämnd anledning häfves och nybygget

återfaller till kronan, nybyggaren skall vara skyldig återbära

värdet af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp kronan

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 44.

lämnat, i den mån detta icke motsvaras af värdet af å lägenheten vid afträdandet

befintliga hus, hägnader och odlingar, skolande för detta

ändamål behöfliga uppskattningar i händelse af tvist verkställas af

skiljemän i den ordning, som föreskrifves beträffande den uppskattning,

hvilken omförmäles i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast

egendom den 14 juni 1907;

i) att under försökstiden nybygget må öfverlåtas till annan allenast

så framt denne af nämnden pröfvas uppfylla här förut angifna villkor

för att kunna antagas såsom nybyggare i första hand;

j) att nybyggaren skall vara skyldig att för lägenheten erlägga

en köpeskilling motsvarande dels det kapitalvärde, hvartill lägenheten

af nämnden uppskattas, då den till nybyggaren utlämnas, hvilket värde

för ouppodlad och obebyggd lägenhet dock ej må sättas högre än femtio

kronor för hektar af lägenhetens areal, impedimenter oberäknade, dels

den odlingslijälp, som till nybyggaren kommer att utgå; skolande beträffande

köpeskillingens erläggande gälla följande bestämmelser, nämligen

:

att nämnda köpeskilling skall uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel

och en stående del;

att å amorteringsdelen erlägges från och med femtonde året efter

upplåtelsen och intill dess densamma blifvit till fullo gulden en annuitet

af 6 för hundra, hvarvid såsom ränta räknas 3,6 för hundra å det

oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen;

att å stående delen erlägges från och med femtonde året efter

upplåtelsen och intill dess betalning sker ränta efter 3,6 för hundra;

att det skall stå nybyggaren fritt att när som helst inbetala köpeskillingen

i sin helhet jämte upplupna räntor samt att göra de afbetalningar,

han önskar, å stående delen;

att med undantag för de fall, om Indika här nedan vidare förmäles,

den stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän

amorteringsdelen till fullo guldits;

att likväl i hvarje fall den stående delen skall vara gulden inom

fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras;

att, därest lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas eller föreskrifna

rånte- och kapitalafbetalningar icke ordentligt fullgöras, hvad af

köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall, där sådant från statens

sida påfordras, genast vara till betalning förfallet;

att detsamma skall gälla, där lägenheten öfvergår till annan än

efterlefvande make eller bröstarfvinge eller efterlefvande make och bröstarfvinge,

livilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kung!. Maj:ts Nåd. Propositon No 44.

innehafvare!! pröfvas uppfylla här förut angifna villkor för att kunna

antagas såsom nybyggare i första hand; samt

att, där eljest uppsägning, efter ty förut är sagdt, ifrågakommer

från statens sida, ägaren skall åtnjuta sex månaders uppsägningstid;

k) att nybyggaren, då efter försökstidens utgång köpebref till

honom utfärdas, skall vara skyldig att i utbyte däremot, till nämnden

öfverlämna en med inteckningsmedgifvande försedd köpeskillingsförbindelse

affattad i öfverensstämmelse med hvad här förut föreskrifvits

l) att nämnden må bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,

som må föranledas däraf, att nybyggeslägenhet är vid upplåtelsen i

större eller mindre omfattning uppodlad eller bebyggd;

m) att det må tillkomma Kungl. Magt att meddela närmare

föreskrifter rörande dels grunderna för förvaltningen till nybyggarnas

gemensamma nytta af härofvan under l:o b) omförmälda allmänning

och samfälligheter, dels sättet för tillgodogörandet af ofvan under l:o c)

och d) anmärkta undantagna områden äfvensom vid nybyggesindelningen

öfverblifven mark samt lägenheter, hvilka ännu icke blifvit såsom nybyggen

upplåtna, därvid skall iakttagas, att inflytande medel skola

bilda en kassa att användas för bestridande af förvaltningskostnader eller

till ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga; samt

n) att Kungl. Maj:t likaledes må äga att ifråga om nämndens

verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 44.

45

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,

Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensyärd,

Malm.

Departementschefen, statsrådet Alfred Petersson anförde i underdånighet.

»Med anledning af en inom Riksdagen väckt motion anhöll Riksdagen

i skrifvelse den 29 maj 1901, att Kungl. Maj:t täcktes, till

befrämjande af öfre Norrlands kolonisation, låta å kronans där belägna,

ej särskildt disponerade mark verkställa undersökningar, om

och till hvilken omfattning lämpliga områden i närheten af viktigare

kommunikationsleder, industricentra eller platser, där större samhällen

uppstått, måtte kunna upplåtas till enskilda för odling och bebyggande,

Riksdagens

skrifvelse

1901.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förberedande

undersöknin
gar.

Det

föreslagna

koloniserings
områdets
afdikning.

'' 46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

samt i den mån undersökaingarne fortskrede, till Riksdagen om dylika

områdens disposition afgifva förslag. I sammanhang härmed anförde

Riksdagen i berörda skrifvelse, bland annat, att Riksdagen ansåge

det vara af synnerligen stor vikt, att åtgärder vidtoges till främjande

af öfre Norrlands kolonisation; att i sådant syfte tillfälle syntes böra

beredas enskilda att å statens vidsträckta marker i dessa trakter

förvärfva sig jord för bebyggande och odling; att härvid dock syntes

böra tillses, att sådana till upplåtelse åt enskilda afsedda marker

i sig innebure möjligheten af att kunna med fördel kultiveras; att

i detta afseende syntes böra tagas hänsyn till, att de vore så belägna,

att afsättning af jordbruksprodukter kunde förväntas; att de

sålunda borde uppsökas i närheten af viktigare kommunikationsleder,

industricentra eller trakter, där större samhällen redan uppstått; att ur

denna synpunkt undersökningar syntes i främsta rummet böra anställas,

och att först därefter, och sedan vissa bestämda platser befunnits för

ändamålet tjänliga, förslag om deras upplåtande till enskilda syntes

böra framställas för Riksdagen.

Vid underdånig föredragning den 14 januari 1905 af frågan om

reglerandet för år 1906 af utgifterna under riksstatens nionde nufvudtitel

har af dåvarande departementschefen lämnats en utförlig redogörelse

för de undersökningar, som företagits i anledning af Riksdagens

berörda skrifvelse. Jag torde nu endast behöfva erinra om följande.

Ifrågavarande undersökningar hafva ledt till det resultat att för upplåtande

till odling och bebyggande i första rummet ansetts böra komma

ifråga ett på ej fullt tre mils afstånd från Boden invid Brännbergs järnvägsstation

beläget område, innefattande västra delen af Alträsks kronopark

samt delar af Svanå kronopark och Selets f. d. stockfångstskog.

Öfver ifrågavarande område har karta blifvit upprättad af kommissionslandtmätaren

H. K. Brändström, och innefattar det kartlagda området,

oberäknadt impedimenter, en areal af omkring 1,868 hektar, hvaraf

omkring 1,437 hektar tillhör den egentliga kronoparken Alträsk med

Brännbergs eller Johannisfors områden. Af det kartlagda området

utgjordes vid kartans upprättande omkring 79 hektar af åker, äng och

odlingsmark, 677 hektar af mossar och myrar, 489 hektar af försumpad

skogsmark eller i orten s. k. slyland eller mossland samt 623 hektar

af fast skogsmark.

Sedan extra landtbruksingenjören Ernst Gustaf Berggren efter

vederbörligt förordnande upprättat plan för utdikning af de inom om
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 44.

rådet befintliga myrarna Slyhattmyr, Farbrorsmyr, Gubbmyr, Flarkmyr,

Stormyr och Slnmpmyr jämte mellanliggande och i öfrigt närbelägna

slyland, har Kungl. Maj:t i framställning till 1905 års Riksdag begärt

anslag för områdets utdikning i enlighet med nämnda plan.

I anledning häraf beviljade Riksdagen nämnda år till afdikning af

sänka marker, tillhörande västra delen af Alträsks kronopark jämte en

del af Svanå kronopark och af f. d. Selets stockfångstskog i Öfver

Luleå socken af Norrbottens län ett anslag af 77,000 kronor.

Landtbruksstyrelsen har därefter enligt nådigt bemyndigande låtit

efter af extra landtbruksingenjören Ernst Gustaf Berggren upprättad

plan under ledning af landtbruksingenjören i Norrbottens län Johannes

Emil Berggren påbörja ifrågavarande dikningsarbete, hvilket fortgått

åren 1905, 1906, 1907 och 1908.

Då det synts lämpligt, att förberedande åtgärder vidtoges för

det i planen upptagna områdets blifvande användning, har Kungl.

Maj:t den 19 april 1907 anbefallt ej mindre landtbruksstyrelsen att

låta verkställa förnyade undersökningar angående ifrågavarande områdes

lämplighet för kolonisation, än äfven domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen

att uppgöra förslag till plan för indelande af lämpliga

delar af området till kolonat och jordbrukslägenheter äfvensom förslag

till villkor och öfriga bestämmelser för upplåtelser af mark från

området.

Till följd af nämnda befallning har landtbruksstyrelsen uppdragit

åt landtbruksingenjören Johannes Emil Berggren, föreståndaren för

kemisk-växt-biologiska anstalten i Luleå Paul Hellström och kulturingenjören

hos svenska mosskulturföreningen Bertil Sahlin ej mindre

att med ledning af redan verkställda kemiska och mikroskopiska analyser

af jordprof från myrar inom ofvannämnda område samt de iakttagelser

och undersökningar, som i öfrigt blifvit utförda, meddela

yttrande, huruvida vissa delar af området redan nu kunde anses fullt

lämpliga att upplåta till odling och bebyggande och i sådant fall lämna

uppgift om dessa delars läge och ungefärliga areal, än äfven att, om

andra delar ej utan vidare undersökningar kunde med säkerhet anses för

sagda ändamål lämpliga, afgifva förslag till försöksodlingar eller andra

undersökningar, som kunde befinnas behöfliga för utredning af frågan.

I ett den 31 januari 1908 afgifvet utlåtande hafva bemälde Berggren,

Hellström och Sahlin yttrat följande:

»Samtidigt med den okulära undersökning, som under tvenne dagar

ägt rum å markerna på stället, hafva borrningar företagits och jord
-

Förnyad

undersökning

angående

områdets

lämplighet för

kolonisation.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

månens beskaffenhet jämförts såvidt möjligt med de analysattester, som

på sin tid afgifvits öfver upptagna jordprof från skilda myrar. Under

dessa iakttagelser har den åsikten framgått, att följande myrar, hvilka

ligga invid järnvägslinjen och genom en jämförelsevis kort vägbyggnad

skulle kunna sättas i förbindelse med järnvägsstationen Brännberg, redan

nu kunna anses fullt lämpliga att upplåta till odling och bebyggande,

nämligen:

Farbrorsmyren med eu areal af omkring............ 100 hektar,

Slyhattmyren » » » » » ............ 60 » ,

Gubbmyren » » » » » ............ 50 »

Dessa myrar äro i allmänhet jämna och släta och bestå i sitt

öfre lager af föga förmultnad starrtorf med inblandning af Sphagnuin,

Hypnum, Eqvisetum, Eriophorum, Ericineae m. m. samt ymnigt diatomaceer.

Å Farbrorsmyren förekommer nästan oförmultnad hvitmosstorf

i de myrbänkar, som vinkelrätt emot största lutningen sträcka sig öfver

myren. Dessa nästan ännu lefvande hvitmosslager måste undanskaffas

innan den egentliga odlingen företages och kunna ju lämpligen användas

till torfströ. Torfvens djup i dessa myrar varierar från 1 till

3 meter och torde i medeltal utgöra 1.2 å 1.5 meter. Den kemiska

analysen öfver de tagna jordprofven från dessa myrar utvisa med

undantag för Slyhattmyren stor brist på kalk, och torde detta vara

orsaken till att analysgifvarne ansett myrarna mindre odlingsvärda.

Undertecknade anse dock, att alltför mycket afseende icke bör fästas

vid denna kalkbrist, som i allmänhet är rådande hos de flesta myrar

inom öfre Norrland äfven hos dem, som efter uppodling och behörig

skötsel visat ett gynnsamt resultat.

Enligt den kemiska analysen förekomma icke skadliga ämnen i

sådan mängd, att de utgöra något som helst hinder för odlingen.

I närheten å Johannesbergs hemmans ägor såväl som i byar på

längre afstånd finnas myrmarker af liknande beskaffenhet, hvilka lämna

bevis för att dylika marker med fördel kunna odlas. Detta utesluter

dock icke nödvändigheten, att kalk såväl i förmultningsändamål som

för gödning tillika med öfriga mineralgödselmedel i lämplig form och

i lämpliga mängder tillföras.

Af dessa nu angifna skäl anse vi, att här ofvan nämnda områden,

nämligen Farbrorsmyren, Slyhattmyren och Gubbmyren, redan nu äro

fullt lämpliga att upplåta till odling och bebyggande.

Andra delar inom det afdikade området finnas, hvilka väl, hvad

jordmånen beträffar, kunna anses lämpliga till odling redan nu, men

enär de äro belägna på längre afstånd från väg och längre väganlägg
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

ningar erfordras än för de först nämnda myrarna, så torde med upplåtande

af dem tills vidare böra anstå. Detta gäller vissa delar af Stormyren

och Slumpmyren.

Utom rena myrmarker utgöras stora delar af området af med

marskog beväxta s. k. slymarker. Jordmånen i dessa synes visserligen

vara af i allmänhet god beskaffenhet och å flera ställen kanske bättre

än den rena myrmarken, men då kännedom saknas om åtskilliga faktorer,

hvilka väsentligt kunna inverka på det ekonomiska resultatet af

odlingen och således kunna vara af stor betydelse för kolonisationens

framgång, så böra försöksodlingar å mindre arealer verkställas i syfte

att utröna:

kostnaden för odling genom skilda metoder,

kostnaden för tegdikning,

lämpligaste sättet att efter föregången uppodling taga jorden

i bruk,

hvilka gödselmedel och växter de första åren böra användas och

helt säkert ännu flera frågor.

Jämväl torde försök böra verkställas för att utröna lämpligheten

af att redan vid första uppbrytningen täckdika myrmarkerna eller om

härmed bör anstå, till dess myrarna efter uppodling och vanlig tegdikning

hunnit sätta sig. Dessa sistnämnda täckdikningsförsök böra helst

verkställas å sådana områden, som redan nu anses lämpliga att upplåtas

till odling.

Inom det afdikade området finnas omkring 165 hektar, hvilka

för sin fullständiga torrläggning äro beroende af vattenståndet i Aleån

och i sjön Alträsk. Det är större delen af den s. k. Flarkmyren jämte

stränderna omkring vattendraget. Dessa senare äro, till följd af årliga

öfversvämningar under vårfloden, redan för närvarande rikt gräsbärande,

hvaremot marken något högre upp på sidorna samt den förenämnda

Flarkmyren icke lämna någon som helst afkastning i foder. Markytan

här är tufvig och oländig med en vegetation af hufvudsakligen mossor

och ericineae samt marbuskar af barr- och björkskog. Jordmånen utgöres

af oförmultnad mosstorf till 0.5—1.5 meters djup på sand och

grusbotten. För att dessa marker skola kunna tillgodogöras på vanligt

sätt genom uppodling till åker och lindor fordras, att vattenståndet i

Aleån och nedanför liggande vattendrag sänkes. Arbetsplan härtill

finnes jämväl uppgjord med ett kostnadsförslag, slutande på en summa

af 80,000 kronor, utom kostnaden för den fördjupning af dikena genom

Flarkmyren, som därefter kunde verkställas.

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ti Nåd. Proposition No 44.

Men det finnes jämväl ett annat sätt, medelst hvilket dessa marker

skulle kunna göras fruktbärande, ett sätt som ingalunda är opröfvadt i

öfre Norrland, det är uppdämning. Lutningen i Aleån å ifrågavarande

sträcka är mycket ringa, kringliggande stränder låga och. Flarkmyren

nästan plan. Allt detta gör, att en vattenuppdämning öfver markerna

är möjlig, därest en dammbyggnad uppföres nedanför i vattendraget

på lämpligt ställe. Ett sådant ställe anse vi finnas, där Aleån utmynnar

i sjön Alträsk. Genom en lämplig dammbyggnad i vattendraget och

en jordvall på sidorna inåt land, till dess tillräckligt hög mark träffas,

skulle vattenuppdämning kunna ske till erforderlig höjd, för att sätta

hela det här ifrågavarande området under vatten. Genom vattenuppdämning

under hösten och vattnets kvarlämnande på fältet öfver vintern,

då is bildas, vinnes den kultivering, att tufvor och ris nedpressas och

jämnas med marken, mossor och risväxter samt marskog dödas, hvarefter

genom höst efter höst fortgående uppdämning gräsvegetation så

småningom och icke alls efter någon lång tid plägar uppstå.

För afvattningen är tillräckligt sörj dt genom de i den under utförande

varande arbetsplanen upptagna dikena. Den naturliga grässkörd,

som härigenom erhölles, skulle helt säkert blifva till stor nytta för de

kolonister, som började sin verksamhet vid Alträsk, och kunde ju utlämnas

antingen på arrende under längre eller kortare tid eller ock

genom årliga auktioner närmast före slåttertiden.

Det torde emellertid böra nämnas, att omedelbart ofvanför Aleåns

utlopp i sjön Alträsk finnes ett kronojägareboställe Fagervik, beläget

på en kulle för att icke säga holme. Vid uppdämning i vattendraget

skulle denna blifva omfluten och några odlade mindre lindor å myren

komma under vatten. Om den i förhållande till den nytta, som vinnes,

jämförelsevis ringa skadan skulle anses utgöra hinder, så finnes möjlighet

att å ett ställe något högre upp i vattendraget åstadkomma eu

dammbyggnad, ehuru sidoarmarna i land torde blifva längre och den

areal, som kan påverkas, mindre.

De åtgärder, vi på grund af det ofvan sagda anse oss böra förorda

att vidtagas, innan den större delen af myrarna och sly markerna

inom det under afdikning varande området vid Alträsk upplåtas till

odling och bebyggande, äro således:

att eu areal af omkring 1 hektar på ett ställe eller fördelad på

2—3 skilda, men lätt tillgängliga ställen skogbunden, tufvig myrmark,

s. k. slymark, uppodlas och tegdikas samt lägges i kultur i syfte att

utröna: 1) odlingskostnaden per hektar (och de framtida verkningarna

däraf) dels vid stubbrytning och fårspadning till 20—BO centimeters

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

djup, dels vid stubbrytning och flåhackning till 10—15 centimeters

djup, 2) tegdikningskostnaden, 3) lämpligheten att efter uppbrytningen

låta jorden ligga i träde längre eller kortare tid eller 4) om redan

första året efter uppodlingen marken lämpligen bör tagas i bruk och

besås, 5) hvilka gödselmedel härvid äro de lämpligaste samt 6) hvilka

växter under de första åren böra ifrågakomma; samt

att utröna lämpligheten eller olämpligheten att samtidigt med

första uppodlingen af myrmark täckdika fältet.

Hvarjämte bör tagas i ompröfning det af oss här ofvan framställda

förslaget:

att medelst vattenuppdämning söka kultivera den del af området,

som till följd af Aleåns nuvarande vattenstånd ej kan fullständigt

torrläggas.»

Med afseende på ifrågavarande områdes lämplighet för kolonisation

hafva vidare domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen i underdånigt utlåtande

den 1 februari 1908 yttrat, att af de mossar, myrar och slyland,

som kunde fullständigt torrläggas utan att Alträsket och Aleån sänktes

återstode ett område af omkring 800 hektar, hvilket jämte af Berggren,

Hellström och Sahlin omförmälda 210 hektar med sannolikhet kunde

omdanas till åker. Det kartlagda området hade nämligen en areal af

1,868 hektar, däraf 79 hektar åker och odlingsmark, 677 hektar mossar

och myrar, 489 hektar försumpad skogsmark (slyland) samt 623 hektar

fast skogsmark, hvilken, liksom inom den omgifvande kronoparken i

öfrigt, enligt gjord uppskattning var af den beskaffenhet att i medeltal

omkring 35 hektar behöfdes för att förse ett kolonat eller en familj

med dess behof af vedbrand och husbehofsvirke, hvaremot fastmarken

endast till ringa del vore tjänlig till odling eller mulbete.

I anledning af förut omförmälta nådiga befallning hafva vidare

domänstyrelsen och landtbruksstyrelsen förordnat landtbruksingenjören

Johannes Emil Berggren att afgifva förberedande förslag till plan för

indelande af lämpliga delar af området till kolonat och jordbrukslägenheter

äfvensom förslag till villkor och öfriga bestämmelser för upplåtelse

af mark från området samt att å plankarta angifva de olika kolonatens

läge och omfattning.

Någon plan för områdets indelning har, enligt hvad ämbetsverken

meddelat, ännu icke inkommit.

Däremot har bemälde Berggren den 31 oktober 1907 afgifvit

förslag till de villkor, hvarunder ifrågavarande nybygges upplåtelser

lämpligen borde äga rum. Detta förslag är af följande lydelse:

Uppgörande

af plan för

områdets indelning

till

nybyggen.

Förslag till

upplåtelsevillkor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

a) Landtbruksingenjö.

ren Berggrens

förslag.

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 44.

§ 1. Att handhafva och afgöra frågor, som'' röra kolonisationen å

ifrågavarande område, bör finnas en bestyrelse af sex personer, af

h vilka länsstyrelsen, hushållningssällskapet och landstinget, alla i Norrbottens

län, utse två hvardera.

Bestyrelsen väljes för ett år i sänder.

§ 2. Till ledning för blifvande bebyggande och uppodling af

ifrågavarande område bör ett mönsterkolonat inrättas, å hvilket alla

arbeten verkställas på statens bekostnad.

Sedan mönsterkolonatet i sin helhet eller till större delen blifvit

uppodladt, bör odling å jämväl andra lämpliga kolonat påbörjas, och

kunna dessa kolonat jämväl utlämnas till kolonisten mot erläggande på

en gång eller genom amortering — kontant eller genom arbete — af

de kostnader, som i odlings- och byggnadsväg blifvit nedlagda å desamma.

Så länge mönsterkolonat finnes, bör därifrån kostnadsfritt lämnas

alla de råd och upplysningar, som kunna erfordras, för att kolonisten

på ekonomiskt fördelaktigaste sätt må kunna utnyttja sin lägenhet.

Mönsterkolonatet vare ock skyldigt, i den mån kolonatet däraf

har behof, att bereda kolonisterna framför andra arbetsförtjänst, och

bör, om kolonisten så önskar, afräkning härigenom kunna ske för skuld,

hvari han eventuellt häftar till kronan.

§ 3. Rätt att besitta kolonat tillkommer hvarje välfrejdad svensk

medborgare i den mån tillgång till af staten anvisade områden finnes,

och med de villkor, som här nedan föreskrifvas.

Personer, som arbetat minst ett år vid mönsterkolonatet och därunder

gjort sig kända såsom energiska, arbetsamma och dugliga hafva

företräde till erhållande af kolonat. Ansökan om erhållande af kolonat

ingifves till bestyrelsen, som äger bevilja eller afslå densamma.

Har sökande, som fått sig kolonat tilldeladt, icke inom ett år

därefter påbörjat odlings- och byggnadsarbeten, som tydligt ådagalägga

hans afsikt att bosätta sig å kolonatet, vare tillståndet förfallet,

och hafve bestyrelsen rätt till annan sökande upplåta kolonatet.

§ 4. Storleken af de kolonat, som utlämnas, skall i regel icke

öfverstiga 15 och ej understiga 10 hektar odlingsbar mark. Såsom

odlingsbar mark anses här all jord, som ej utgöres af hårdt stenbunden

lerjord eller hårdt stenbunden grusjord samt holsterland. Däremot må

såsom odlingsbar jord anses mohed eller sandjord, äfven om den kan

vara synnerligen lämplig för skogväxt.

§ 5. Kolonaten upplåtas genast med full nyttjanderätt.

§ 6. Kolonisten åtnjuter frihet från skatt till kronan under de

första tio åren.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

§ 7. Sedan erforderliga byggnader, hvarom särskildt skall bestämmas,

blifvit uppförda och minst hälften af den odlingsbara marken

blifvit uppodlad och kommit i god häfd, erhåller innehafvaren full

äganderätt till lägenheten mot en afgäld till kronan, som bestämmes

af den för arrendeuppskattning och saluvärdering af kronodomäner årligen

utsedda värderingsnämnden inom länet.

Denna afgäld eller löseskilling må icke öfverstiga en tiondedel

af i orten gällande värde af respektive ängs-, odlings- och skogsmark

med tillägg af de kostnader, som af statsmedel för odling och bebyggande

skäligen blifvit nedlagda å kolonatet.

Löseskillingen får, om kolonisten så önskar, amorteras under

loppet af 20 år mot en räntebetalning af fyra procent å det oguldna

kapitalet. Begär köpareu sådan amortering, tager kronan första inteckning

i lägenheten för hela den lägenheten åsätta köpeskillingen.

§ 8. Såsom bevis för af kronan lämnad äganderätt skall särskildt

köpe- eller lösebref utfärdas, som af häradsrätten i laga ordning fastställes.

§ 9. Vill kolonist till annan öfverlåta nyttjanderätten till lägenhet,

hvarå mer eller mindre arbete blifvit utfördt, skall anmälan därom

göras hos bestyrelsen, som äger att antingen godkänna öfverlåtelsen

eller ock till kronan återbörda lägenheten.

För att öfverlåtelsen skall kunna godkännas fordras, att den nye

innehafvaren ikläder sig samma villkor och skyldigheter, som vid lägenhetens

första upplåtande blifvit föreskrifna.

§ 10. Erforderligt virke till lägenhetens första bebyggande skall

åt kolonisten anvisas genom utstämpling å lämpligt ställe å närliggande

kronan tillhörig mark.

Däremot äger kolonisten icke rätt att taga ved till bränsle eller

i öfrigt husbehofsvirke å kronans mark utom det till honom upplåtna

området, annat än mot ersättning eller köp i vanlig ordning.

§ 11. Kolonist äger del i torftäkt till bränsle, som afsättes gemensamt

för ett flertal kolonat, och hvarom bestämmelse skall lämnas vid

ett kolonats första öfverlåtande.

§ 12. Finnes invid upplåtet kolonat område, som icke till odling

och bebyggande blifvit upplåtet, må innehafvare eller ägare till kolonatet

till mulbete använda hela eller en del af området allt efter bestyrelsens

bepröfvande, intill dess det till odling och bebyggande upplåtes,

mot årlig afgäld pr hektar eller pr djur, som bestämmes af samma

nämnd, som här ofvan angifvits.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition N:o 44.

Denna afgäld för mulbete bör icke öfverstiga en krona pr djur

eller hektar.

§ 13. Finnes inom kolonisationsområdet lägenhet, som icke fullständigt

blifvit torrlagd, men som genom invallning eller på annat sätt

förvandlats till gräsbärande mark, äger kolonist framför andra företräde

att mot särskild afgäld i form af arrende eller köp af foder njuta

fördel häraf.

§ 14. Innehafvaren eller ägaren af kolonat vare skyldig att på

egen bekostnad underhålla de diken och vägar, som genomlöpa eller

ligga vid gränsen af hans kolonat. Ligga diken och vägar i råskillnaden,

svare rågrannarne med hälften hvarje för underhållet. För kolonat, som

icke blifvit upplåtet, vare kronan ensam skyldig underhålla diken och

vägar uti erforderligt skick.

Till belysning af förslaget har Berggren vidare anfört bland

annat:

»Bland villkoren har jag ansett såsom ett af de viktigaste, att

lägenheterna upplåtas med full äganderätt efter vissa fullgjorda åtaganden.

För att icke någon afund emellan kolonisterna må kunna uppstå för

erhållna bättre eller sämre kolonat, anser jag dock för erhållande af

äganderätt, att en mindre löseskilling, lämpad efter kolonatens storlek

och beskaffenhet, bör betalas till kronan, hvilken köpeskilling dock må

sättas synnerligen låg och bestämmas af en särskild nämnd, t. ex. samma

nämnd, som för närvarande årligen utses att verkställa arrende- och

saluvärderingar af kronodomäner d. v. s. vederbörande kronofogde som

ordförande samt två ledamöter; den ene utsedd af hushållningssällskapet,

den andre af landstinget. Det bör vara den nye ägaren medgifvet,

om han så önskar, att i stället för att kontant erlägga den sålunda

bestämda löseskillingen få amortera densamma under loppet af ett visst

antal år och bär jag såsom lämpligt ansett 20 år, jämte en skälig ränta

t. ex. 4 procent å det oguldna kapitalet. Skall amortering äga rum,

bör inteckning tagas i lägenheten å hela den bestämda löseskillingen.

A den sålunda från kronan till den enskilde öfverlämnade äganderätten

bör lösebref af kronan utfärdas och af vederbörande häradsrätt fastställas.

Sedan äganderätt beviljats, bör kolonisten fritt kunna bestämma

öfver sin egendom, sälja eller ytterligare uppdela densamma, äfvensom

utvidga densamma genom öfvertagande af ytterligare kolonat, hvarvid

dock förut innehafvande kolonat bör vara fullständigt uppodladt. Äfvenledes

må innehafvaren äga rätt afyttra nyttj anderätten till öfvertagen

lägenhet mot det, att den tillträdande innehafvaren ikläder sig motsvarande

förbindelser, som den förre innehafvaren åtagit sig. Sker ej

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

detta, bör bestyrelse!! för kronans räkning äga återbörda lägenheten.

Att, sedan första uppbyggandet af erforderliga hus ägt rum, medgifva

kolonisten rätt att efter utsyning erhålla ytterligare husbehofsvirke och

bränsle utom området, anser jag icke nödvändigt. Det torde icke heller

vara lämpligt att för framtiden binda staten vid ett onus, som i längden

kan blifva ganska dyrbart. Ännu länge torde kolonisten mot en mycket

ringa afgift å angränsande kronomarker få hopskrapa det bränsle han

nödtorftigt beliöfver. Sedan bränntorfsfrågan kan anses löst, torde

jämväl i Norrbotten det erforderliga bränslet kunna hämtas ur torfmossarne,

och nödig gemensam torftäkt kan ock afsättas inom kolonisationsområdet.

I tal om kolonisationsfrågan har stundom framhållits

icke blott önskvärdheten utan äfven nödvändigheten af att kolonisten,

sedan erforderliga byggnader blifvit uppförda, tilldelades ett kontant

bidrag af statsmedel med t. ex. 500 kronor liksom åt skogstorpare nu

sker. Onekligen skulle detta blifva en värdefull hjälp för honom, men

jag anser, att staten genom så godt som fri upplåtelse af mark med

å denna verkställda dikningar och väganläggningar redan olfrat så

mycket, att kolonisten, om han äger arbetskraft och god vilja, bör

kunna reda sig själf med de tillfällen till arbetsförtjänst, som finnas i

närheten, och med stöd af de råd och upplysningar, han kan påräkna

vid mönsterkolonatet.

Många äro de här uppe, som med endast två goda armar slagit

sig ned i vilda skogen och brutit bygd, så att de efter 10—20 år ägt

gård och grund fullt jämförlig med en gammal god bondgård. Därtill

duga inga veklingar eller lättingar, men det finnes ännu inne i landet

här uppe segt och kraftigt folk med arbetsförmåga och arbetslust och

med kärlek till en egen torfva. Det är med kännedom härom jag vågar

hysa förhoppning, att kolonisation i Norrbotten, rätt grundlagd, så

småningom skall kunna blifva en verklighet.»

Med öfversändande af detta förslag hafva domänstyrelsen och

landtbruksstyrelsen i underdånig skrifvelse den 1 februari 1908 anfört,

att, då det syntes vara af vikt, att villkor och öfriga bestämmelser

för upplåtelse af mark från området så snart ske kunde blefve i

vederbörlig ordning meddelade, ämbetsverken redan nu och utan att

afvakta tidpunkten, då förslag till plan för indelande af lämpliga delar

af området till kolonat och jordbrukslägenheter kunde hinna afgifvas,

ansett sig böra underställa Eders Kungl. Majrts nådiga pröfning frågan

om villkoren och öfriga bestämmelser för upplåtelser af mark från

området; och hafva ämbetsverken vidare i ämnet anfört följande:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

b) Domänstyrelsens

och landtbrutsstyTelsens

förslag,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

I motsats till landtbruksingenjören Berggrens uppfattning ansåge

ämbetsverken, att upprättande af kolonat med en sådan oinskränkt

ägande- och dispositionsrätt, äfven om vissa åtaganden förut skulle af

kolonisten vara fullgjorda, komme att medföra den faran, att kolonaten

komme att så småningom uppgå i eller förenas till större besittningsområden

och således upphörde att såsom själfständiga lägenheter finnas,

hvarigenom åter hufvudändamålet med deras bildande, eller att de

skulle komma att utgöra egna hem och själfständiga småbruk för mindre

bemedlade, komme att förfelas. Det torde visserligen icke kunna bestridas,

att en sådan full äganderätt innebure något för känslan i hög

grad tilltalande, men då medgifvandet af eu sådan skulle äfventyra

lägenheternas. bibehållande såsom själfständiga småbruk, torde det icke

vara rådligt att utan inskränkning medgifva en dylik äganderätt. I

Danmark hade också i liknande fall inskränkning i äganderätten vidtagits

genom föreskrift, att lägenheten icke finge säljas eller eljest

öfverlåtas utan vederbörande myndighets godkännande af personen, till

hvilken öfverlåtelsen skedde, och under vissa förut bestämda villkor.

Detta innebure emellertid, att lägenheten icke finge tagas i mät eller

intecknas till förmån för enskild långifvare. För norrländska förhållanden

torde bäst lämpa sig, att lägenheterna kostnadsfritt upplätes med

ständig besittningsrätt eller så kallad stadgad åborätt i hufvudsaklig

öfverensstämmelse med därför gällande bestämmelser, hvarigenom förekommes

ofvannämnda olägenhet af småbrukens upphörande såsom själfständiga

egna hem, på samma gång innehafvare!! och hans rättsinnehafvare

tillförsäkrades en besittningsrätt, som möjliggjorde hans och

hans familjs bibehållande vid lägenheten, så länge han fullgjorde stadgade

skyldigheter eller icke blefve dömd för nesligt brott. Erfarenheten

hade visat, att å kronoparker i Västerbottens och Norrbottens

län upplåtna lägenheter, de så kallade skogstorpen, hvilka enligt nådiga

kungörelsen den 27 maj 1904 af domänstyrelsen på viss bestämd tid,

ej öfverstigande tjugu år, finge öfverlåtas till odling och bebyggande

åt personer, hvilka ägde god frejd och vore fullt arbetsföra samt i

öfrigt funnes lämpliga, numera vore mycket eftersökta, ehuru äganderätt

till dem aldrig kunde förvärfvas, och att till och med utan särskildt

medgifvande smärre områden å kronans mark i Norrland ej sällan bebyggts

och odlats utan att minsta säkerhet funnes för att dessa så kallade inkräktningar

finge behållas. Dessa antydda förhållanden visade, att möjlighet

funnes till erhållande af lämpliga personer till innehafvare och

brukare af lägenheter i Norrland, utan att upplåtelsen skedde med full

äganderätt. Äfven för kolonisterna själfva torde stadgad åborätt vara för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 44.

delaktigare än full äganderätt, enär staten endast åt sin åbo torde

kunna lämna det ekonomiska stöd i skogstillgång m. m., som åtminstone

tills vidare syntes vara beliöfligt. Beträffande villkoren för

upplåtelsen af mark i öfrigt borde den myndighet rörande kronohemman,

hvilken i vanliga fall utöfvades af domänstyrelsen eller

Eders Kungl. Maj:ts befallningshafvande, vidkommande ifrågavarande

kolonat, på sätt Berggren föreslagit, tills vidare handhafvas af en

lokal bestyrelse, hvilken borde bestå icke, såsom Berggren föreslagit,

utaf sex ledamöter utan af tre ledamöter, nämligen en af Eders

Kungl. Maj:t utsedd ordförande samt ytterligare två ledamöter, valda

för en tid af tre år, den ene af länets landsting och den andre af

länets hushållningssällskap. Bestyrelsens inseende öfver kolonaten borde

emellertid upphöra, sedan 15 år förflutit efter upplåtelsen, hvarefter

kolonatet i detta afseende skulle likställas med öfriga kronans lägenheter

af samma natur. Denna bestyrelse borde icke åtnjuta annan

ersättning för sitt sysslande än resekostnads- och traktamentsersättning

enligt tredje klassen i gällande resereglemente. Ansökning om erhållande

af kolonat skulle ingifvas till bestyrelse^ som efter pröfning af

sökandens personliga egenskaper, ekonomiska ställning m. m. ägde

bifalla eller afslå densamma. Därest kolonist, som fått lägenhet åt sig

upplåten, icke skulle inom ett år därefter påbörjat sådana byggnadseller

odlingsarbeten, som tydligt ådagalade hans afsikt att bosätta sig

å kolonatet, borde bestyrelsen äga rätt att till annan person öfverlåta

lägenheten. Vidare borde kolonist vara skyldig att inom tre år, efter

det han fått därför bestämdt byggnadsvirke åt sig utstämpladt, uppföra

behöfliga byggnader å kolonatet enligt särskilda bestämmelser. Om

kolonist eller hans stärbhusdelägare ville till annan öfverlåta nyttjanderätt

till lägenhet, hvarå mer eller mindre arbete blifvit utfördt, syntes

anmälan därom böra göras hos styrelsen, som skulle äga att antingen

godkänna öfverlåtelsen eller ock till kronan indraga lägenheten mot ersättning

åt kolonisten eller hans dödsbo för nedlagda kostnader eller arbete

enligt af mätismän gjord värdering. För att dylik öfverlåtelse skulle

kunna godkännas, borcle den nye innehafvaren ikläda sig samma skyldigheter

och vara underkastad samma villkor, som vid lägenhetens första

upplåtande blifvit föreskrifna. Skulle invid upplåtet kolonat finnas område,

som icke blifvit till odling och bebyggande ännu upplåtet, syntes

innehafvare af nämnda kolonat böra äga att till mulbete eller slåtter

använda hela eller en del af området efter bestyrelsens bepröfvande

och på af densamma stadgade villkor, intill dess området till odling och

bebyggande blefve upplåtet. Funnes inom kolonisationsområdet jord,

Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 29 Höft.. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

som för närvarande icke knnde fullständigt torrläggas, men som genom

invallning eller på annat sätt kunde förvandlas till eller förbättras såsom

gräsbärande mark, borde kolonisterna äga företräde framför andra att

mot särskild afgäld i form af arrende eller annan afgift njuta fördel

däraf, allt på sätt bestyrelsen funne skäligt och lämpligt bestämma.

Innehafvare af kolonatet borde vara skyldig att på egen bekostnad

eller genom eget arbete underhålla de hägnader, diken och vägar, som

folie inom hans kolonat, där ej för särskilda fall anuorlunda bestämdes.

Därest åter hägnader, diken eller vägar funnes i råskillnaden mellan

två kolonat, borde rågrannarna med hälften hvardera ansvara för underhållet.

För mark, som icke blifvit upplåten till odling och bebyggande,

borde kronan ensam vara skyldig underhålla diken och vägar. Därest

område afsattes för torftäkt till bränsle, borde kolonisterna kostnadsfritt

få begagna sig häraf enligt särskilda bestämmelser.

Enligt vederbörligen fastställd plan borde erforderligt virke till

lägenhetens första bebyggande till kolonisten anvisas genom ^stämpling

å lämpligt ställe å kronan tillhörig mark för att af kolonisten

utan ersättning afverkas samt för ändamålet begagnas. Virke till reparationer

och hägnader samt annat husbehofsvirke äfvensom vedbrand

skulle af kolonisten i mån af behof utan afgift erhållas vare sig inom

eller utom kolonatets område intill eu mängd af årligen 20 kubikmeter

virke, hvaraf barrträd på rot till minst den mängd, som erfordrades

för byggnad och stängsel vid kolonatet, samt dessutom mindre värdefullt

affallsvirke i mån af tillgång och behof. I öfrigt skulle kolonisten

icke äga rätt att å kronans mark taga virke eller bränsle annat än

mot ersättning eller köp i vanlig ordning. Därest kolonist blifvit

dömd för svårare brott eller gjort sig skyldig till skogsåverkan eller

ovarsamt handhafvande af eld eller företagit sig annat, som väsentligen

strede mot allmän ordning, eller underläte att ställa sig till efterrättelse

gifna föreskrifter, eller åsidosatte stadgad byggnads- eller odlingsskyldighet,

kunde lägenheten af bestyrelsen öfverlåtas till annan person,

därvid på bestyrelsens pröfning skulle bero, om eller i hvad mån ersättning

borde den afträdande tillerkännas för å kolonatet nedlagdt arbete,

hvilken ersättning han skulle få uppbära af tillträdaren. Kolonist, som

blifvit af bestyrelsen uppsagd till afflyttning, skulle från lägenheten

afflytta å näst efter uppsägningen infallande laga fardag, dock med rätt

för bestyrelsen att, när särskilda skäl därtill förelåge, medgifva skäligt

anstånd med afflyttningen. Blefve kolonist af skäl, som nyss sagts,

uppsagd till afflyttning, borde myndig son eller måg åtnjuta företrädesrätt

att öfvertaga kolonatet efter bestyrelsens närmare bepröfvande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:ö 44.

Beträffande öfriga bestämmelser rörande ifrågavarande nybyggesupplåtelser

hafva ämbetsverken, jämte det de uttalat sig till förmån för

ett mönsterkolonats anordnande, tillika anfört följande:

Ett hvart af kolonaten borde inrymma lämplig byggnadsplats

samt så stort område, som pröfvades erforderligt för att kolonisten

jämte familj däraf kunde erhålla sin hufvudsakliga utkomst, dock med

iakttagande, att den odlingsvärda marken inom kolonatet ej öfverstege

15 hektar och i regel ej understege 10 hektar, allt efter jordens beskaffenhet

och omständigheterna i öfrigt, så att kolonaten blefve såvidt

möjligt likvärdiga, samt att, där sådant kunde undvikas, den inom hvarje

kolonat fallande utmarken ej komme att öfverstiga 35 hektar. Kolonaten

borde såvidt möjligt beredas naturliga gränser, såsom afloppsdiken,

vägar och dylikt. Till hvarje kolonat borde på kronans bekostnad utläggas

och byggas väg. Tillsvidare borde högst hvartannat kolonat

upplåtas till odling och bebyggande, hvaremot de öfriga borde afsättas

till betesmark för att till kolonisterna utarrenderas, intilldess och i den

mån foderväxtodlingen å de till bebyggande upplåtna kolonaten blifvit

så uppdrifven, att för å kolonaten vinterfödda kreatur bete å ouppodlad

jord icke behöfde anlitas. Förslag till årligt arrende för dessa betesmarkers

begagnande borde med fästadt afseende å betets värde å olika

områden af sakkunnig person upprättas. På Eders Kungl. Majrts framtida

pröfning i hvarje särskildt fall skulle bero, huruvida och på hvilka

villkor fullt bebyggdt och uppodladt kolonat finge omföras till skattejord,

därvid ock skulle bestämmas, om och i hvad mån skogsmark och ståndskog

borde till kolonatet bibehållas. De å kolonatet uppförda byggnader

borde förblifva statens egendom, intill dess att kolonatet omfördes till

skatte, dock med rätt för kolonisten att, sedan han fullgjort sin byggnadsskyldighet

och byggnaderna blifvit af bestyrelsen godkända, af

statsmedel för desamma erhålla godtgörelse med 500 kronor att på bestyrelse^

rekvisition förskjutas af statskontoret. Kolonisten borde vara

skyldig svara för byggnadernas underhåll och att de blefve utan godtgörelse

af staten behörigen brandförsäkrade. Därest byggnad af ålder

eller af annan orsak behöfde ombyggas, skulle kolonisten vara skyldig

att på egen bekostnad låta verkställa ombyggnaden, dock med rätt för

kolonisten att för ändamålet enligt gällande bestämmelser af kronan

erhålla behöflig! virke å rot. Det borde åligga kolonisten att inom tre

år efter upplåtelsen uppodla minst 1V2 hektar af den odlingsbara marken,

och tilläte sig landtbruksstyrelsen fästa uppmärksamheten därpå,

att möjlighet torde komma att finnas för kolonisten att från den s. k.

norrländska nyodlingsfonden erhålla odlingslån. Kolonist borde till kro
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

nan årligen betala en afgäld eller ränta, motsvarande 2 procent af den

till kolonatet hörande markens värde enligt den värdering, som vid

upplåtelsen och sedan hvart 20 år borde verkställas af den nämnd, som

hade åt sig uppdraget att värdera kronans domäner i allmänhet, vid

hvilken värdering icke finge inräknas den areal, som befunnes odlad och

i god häfd. Om kolonist väl häfdade och brukade jorden, borde bestyrelsen

äga rätt att under en tid af högst 15 år efter upplåtelsen befria

honom från hvarje skatt eller afgäld till kronan för lägenheten. Därest

kolonatets jordbruk blifvit väl skött samt den inom dess område förekommande

ståndskogen väl vårdad och så sparad, att den efter uthållighetsbruk

medgåfve afverkning till afsalu utan åsidosättande af

lägenhetens eget behof af virke, borde det bero på Eders Kungl. Majrts

pröfning, om och i hvad mån kolonisten skulle tillåtas att efter anmälan

hos vederbörande jägmästare erhålla utsyning för den afverkning

till afsalu, som ansåges kunna äga rum och hvaraf kolonisten då finge

tillgodonjuta inkomsten.

På grund af hvad sålunda anförts hafva ämbetsverken hemställt,

att Eders Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta nådig proposition,

att Riksdagen måtte dels medgifva, att af Alträsks och Svanå kronoparker

samt f. d. Selets stockfångstskog, sedan plats blifvit afsatt för

ett mönsterkolonat, de delar, hvilka enligt hvad verkställda undersökningar

gifvit vid handen, lämpa sig att redan nu upplåtas för odling

och bebyggande, må indelas till kolonat enligt plan, som framdeles

blifver af Eders Kungl. Maj:t fastställd, dels ock godkänna de villkor

och öfriga bestämmelser för upplåtelser af mark från området, hvilka

af styrelserna i det föregående förordats.

Af den utredning, som sålunda förebragts, torde framgå, att tiden

nu är inne för fullföljande af den kolonisation, till hvilken den utförda

af dikningen utgjort första steget.

Såsom nybyggesområde har platsen utan tvifvel både väsentliga

fördelar och afsevärda olägenheter.

Till de förra vill jag räkna, att nybyggaren där har stödet dels

af goda kommunikationer, i det området är beläget i omedelbar närhet

till en station vid stambanan, dels af den utmärkta afsättningsort för

jordbruksprodukter Bodens snabbt uppväxande och tämligen närbelägna

samhälle kommer att erbjuda. En annan synnerligen beaktansvärd fördel

är att odlingsarbetet till afsevärd grad är förberedt genom de af staten

företagna afdikningsåtgärderna.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

En påtaglig olägenhet däremot är svårigheten för nybyggaren,

att under de forsta nybyggesåren kunna erhålla tillgång till den extra

arbetsförtjänst han oundgängligen behöfver för att kunna lifnära sig och

sin familj, i sådan närhet af nybygget, att han icke allt för mycket

behöfver försumma sitt eget odlingsarbete. De första nybyggarna lära

väl kunna erhålla åtskilligt arbete på den angränsande kronoparken,

men i samma mån som nybyggarstammen ökas, måste tillgången till

dylikt arbete tydligen blifva alltmera knapp. En annan olägenhet är

att området på grund af sitt jämförelsevis isolerade läge i förhållande

till andra boplatser och sin natur af torrlagd mosse tydligen icke, åtminstone

i början, ställer sig lika lockande för bosättning som trakter

med tätare befolkning och mera tilltalande terräng.

Att under dessa förhållanden utveckla platsen till ett lifskraft^

nykygpresamil_äUe är utan tvifvel ett långt ifrån lättlöst problem.

A ena sidan kräfves naturligen, att den medellöse nybyggaren,

särskildt under den tid lägenheten skall brytas upp och bebyggas, af

staten verksamt understödes. Eljest torde föga utsikt finnas för att

odlingsföretaget skall kunna bringas till fullbordan. Å andra sidan får

denna statens stödjande verksamhet icke för det allmänna medföra kostnader,

som stå i oskäligt förhållande till nyttan för staten af de nya

småbrukens tillkomst. Ett nybyggesväsende, som endast med konstlade

medel upprätthålles och icke äger någon inre sjelfständig bärkraft,

saknar tydligen allt berättigande.

Då jag nu går att framlägga de grundsatser jag föreställer mig i

nämnda afseenden böra vinna tillämpning, vill jag förutskicka den anmärkningen,

att det synes mig, som om de myndigheter, hvilka få ledningen

af nybyggesväsendet härstädes om hand, böra lämnas tämligen

fria händer. Företaget bör tillsvidare hufvudsakligen uppfattas som ett

experiment. Det gäller att genom försök afgöra, huruvida lämpliga

nybygges°raråden öfverhufvud kunna vinnas genom utdikningar å de

störa norrländska mossarne. För detta ändamål synes nybyggesväsendet

pa ifrågavarande område böra ställas under en mera intim, fortgående

och patriarkaliskt handlande ledning än hvad hittills ifråga om nybyggen

varit fallet och denna ledning i så stor omfattning som möjligt tillerkännas

rätt att handla efter omständigheterna.

Den första åtgärden man har att vidtaga med ifrågavarande område

är dess ändamålsenliga planläggning och indelning. Denna lärer

utan tvifvel böra fastställas af Kungl. Maj:t. Några hufvudgrunder

torde emellertid därvid på förhand kunna fastslås. I afseende till en

början å fragan, huru stor jord vidd lämpligast bör tilldelas de särskilda

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 44.

nybyggena, instämmer jag med ämbetsverken däruti, att i regel minst

tio hektar odlingsvärd jord torde erfordras för att ett lifskraftigt nybygge

skall kunna bringas till stånd. Att, såsom myndigheterna föreslagit,

bestämma någon viss gräns uppåt för den odlingsvärda mark, som bör

åt hvarje lägenhet anslås, finner jag mindre nödigt. Dock synes mig

totalarealen för hvarje lägenhet, frånräknadt skogsmarken, i regel icke

böra sättas högre än 20 hektar. Med dessa måttbestämmelser synes den

odlingsvärda icke skogbevuxna delen af området kunna räcka till omkring

50 nybyggen.

Af egentlig skogsmark synes inom området finnas allenast 623

hektar. Enligt ämbetsverkens uppskattning skulle hvarje nybygge till

husbehofsskog behöfva omkring 35 hektar. Skogen inom området skulle

alltså förslå till allenast omkring 18 nybyggen. Emellertid synas mig

skogsanslag af den storlek ämbetsverken föreslagit knappast vara behöfliga.

Om, såsom jag i det följande skall föreslå, nybyggaren från

den angränsande kronoparken kostnadsfritt erhåller virke till det första

uppförandet af lägenhetens åbyggnader och hägnader, är hans största

virkesbehof för en afsevära tid framåt tillgodosedt. Hvad det årliga

behofvet af bränsle angår, lärer å kronoparken finnas mycket aflallsvirke,

som nybyggaren kan få köpa synnerligen billigt och dessutom

synes området erbjuda god tillgång på bränntorf. Utan väsentlig olägenhet

synes mig alltså nybyggaren kunna nöjas med betydligt mindre

skogsanslag än det af ämbetsverken ifrågasatta. Så mycket mera torde

detta blifva förhållandet, om, såsom af flera skäl synes mig synnerligen

lämpligt, den hufvudsakliga skogsmarken afsättes till en för skogsfång och

bete afsedd allmänning. Att från hushållnings- och skogsvårdssynpunkt

en skogsmarks bibehållande såsom allmänning äger vissa företräden

framför dess utskiftande till delägarna har på den senare tiden blifvit

alltmera erkändt. Nämnda förhållande äger emellertid tydligen rum

endast under förutsättning, att allmänningen ställes under sakkunnig

vård. För att en sådan må komma till stånd lärer det böra uppdragas

åt Kungl. Maj:t att bestämma grunderna för allmänningens förvaltning.

I regel kommer det väl därvid att visa sig lämpligt, att gifva delägarna

lika rätt oberoende däraf, att nybyggena möjligen något variera i omfång.

Utom skogen synas äfven vissa andra områden böra afsättas till

gemensamt begagnande. Hit hör mark till nödiga vägar samt lämpliga

torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt. I den mån särskilda

bestämmelser kunna visa sig erforderliga för att fastställa den ordning,

i hvilka delägarna skola få begagna sig af nämnda förmåner, böra

dylika bestämmelser få af Kungl. Maj:t meddelas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Vid områdets planläggning lärer emellertid äfven vissa andra

undantag böra göras, visserligen icke direkt för nybyggarnas gemensamma

begagnande men ändå till nybyggarsamhällets framtida nytta.

Hit hör till en början det omkring 165 hektar omfattande område, som

för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i Aleån

och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande af äng

genom vattenuppdämning under vår och höst. Detta område, som i sitt

närvarande skick väl icke lämnar nämnvärd afkastning, är för stort för

att odeladt läggas till ett nybygge, och uppdelas det mellan flera, förringas

sannolikt möjligheten att få det på nämnda sätt förbättradt.

Likaledes kan det vara lämpligt att på förhand undantaga nödiga tomter

till exempelvis skola, såg, kvarn, andelsmejeri och dylikt. Särskildt

torde man härvid böra hafva sin uppmärksamhet fästad på önskvärdheten

af att på lämpligt sätt kunna tillgodose kooperativa företag.

Hvilka möjligheter platsen i detta afseende erbjuder, kan icke utrönas

förr. än vid en slutlig undersökning och planläggning af området.

Troligt är att å området befintlig vattenkraft kan med fördel i vissa

fall komma till användning. Huru de för dylika ändamål undantagna

områden sedan höra tillgodogöras, om de böra upplåtas mot eller utan

ersättning åt enskilda eller nybyggarna gemensamt lärer böra tillhöra

Kungl. Maj:ts afgörande. Att på förhand härvid fastslå vissa regler,

torde i anseende till den skiftande naturen af de användningssätt, som

kunna komma ifråga, hvarken vara möjligt eller lämpligt. Huruvida

staten bör i vidare man än genom upplåtelse af mark och vattenkraft

understödja dylika gemensamma företag är eu fråga, som icke nu

behöfver besvaras, utan kan öfverlämnas åt framtiden.

Upplåtes i något fall de undantagna områdena mot ersättning,

torde de influtna medlen böra bilda en kassa, som ställes till nybyggesledningens

förfogande att användas för bestridande af förvaltningskostnader

eller till ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga.

Äfven frågan om inrättande af ett mönsterjordbruk anser jag icke

böra förbigås. Ett mönsternybygge, som kan gifva ett lämpligt föredöme,

huru jordens uppodling och skötsel bör praktiskt utföras och

ordnas, där nya metoder kunna försökas och pröfvas och de enskilda

nybyggarna erhålla rad och väckelse, måste tydligen utgöra ett kraftigt

medel till nybyggesväsendets befrämjande. Att direkt anordna ett sådant

nybygge, torde väl emellertid icke böra företagas förr än man vunnit

någon erfarenhet angående den omfattning nybyggesverksamheten på

ifrågavarande område kan väntas taga. För närvarande synes endast

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

böra tillses, att vid områdets planläggning för ändamålet lämplig och

centralt belägen mark undantages från upplåtelse till enskilda.

För att ifrågavarande företag skall kunna utveckla sig i gynnsam

riktning och ett lifskraftigt nybyggarsamkälle småningom uppstå fordras

utan tvifvel, att, såsom ämbetsverken föreslagit och jag i det föregående

berört, detsamma sättes under ledning af en lokal bestyrelse och göres

till föremål för en mera patriarkalisk omvårdnad, eu mera omedelbar

tillsyn än våra förvaltande myndigheter för närvarande skulle vara i

stånd att ägna detsamma. Så är det t. ex. af synnerlig vikt att, innan

nybygge upplåtes till någon sökande, en noggrann pröfning af sökandens

personliga egenskaper äger rum. Saknar nybyggaren drift, arbetsamhet

och sparsamhet är odlingsföretaget från början så godt som hopplöst.

Vidare kräfves en organisationsvan ledning för att med begagnande af

platsens naturliga förutsättningar kunna taga initiativet till och sätta i

gång sådana företag till nybyggarnas gemensamma nytta, som jag i det

föregående omförmält. Det fordras ytterligare att med afseende på hvarje

särskildt nybygge uppgöres en efter de naturliga förhållandena i hvarje

särskild! fall afpassad odlings- och byggnadsplan, som nybyggaren sedermera

har att ställa sig till efterrättelse. I allmänna föreskrifter uppställda

schablonmässiga bestämmelser komme nämligen i många fall att verka

orättvist och göra den ene nybyggaren jämförelsevis mera betungad af

skyldigheter än den andre. Om, såsom jag i det följande kommer att

föreslå, något odlingsunderstöd lämnas nybyggaren, fordras det kontroll

öfver, att detta understöd verkligen kommer odlingsarbetet till godo och

icke, såsom i så många andra liknande fall ägt rum, bortslösas för improduktiva

ändamål. I alla dessa fall skulle en intresserad lokalstyrelse vara

af ovärderlig nytta likasom den, ifall den fattar sin uppgift rätt, skulle

kunna göra mycket för att uppmuntra och stödja nybyggaren i de tviflets

och håglöshetens stunder, som icke lära utebli, för att hiva och egga

honom i den hårda kamp, som han särskildt under den första tiden väl

i regel har att utkämpa.

Angående frågan, huru ifrågavarande styrelse eller nämnd, bör

vara sammansatt, har jag mot ämbetsverkens förslag härutinnan intet

annat att erinra, än att det knappast kan anses befogadt, att staten

afsäger sig rätt att besluta öfver nämndens sammansättning. Skall området,

såsom ofvan antydts, blifva ett slags kolonisatoriskt experimentalfält

i statens hand, bör ortsledningen tydligen stå i intimt förhållande

till statsförvaltningen i öfrigt. Att nämndens ledamöter i alla händelser

komma att väljas bland de därtill mest skickade inom orten lärer vara

uppenbart. I likhet med ämbetsverken föreställer jag mig, att det icke

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

skall möta någon svårighet att finna lämpliga och intresserade personer,

villiga att åtaga sig ifrågavarande uppdrag, äfven om icke annan ersättning

beredes dem än rese- och traktamentsersättning.

I afseende å de personliga egenskaper hos nybyggaren, som måste

uppställas såsom villkor för rätt att öfvertaga nybygge, torde det vara

lämpligt, att ett tydligt uttryck gifves åt den afsigt, som ligger till

grund för hela kolonisationsföretaget, nämligen att bereda utkomst för

mindre bemedlade jordbruksarbetare, att tillskapa ett antal mindre lägenheter,

användbara och använda till småbruk. Till ledning för nämnden,

som har att pröfva ansökningar i förevarande afseende, anser jag därför,

att man bör uppställa den grundsatsen, att nybygge endast får upplåtas

åt mindre bemedlad eller obemedlad, som äger god frejd och gjort

sig känd för arbetsamhet och hederlig vandel, samt äger förutsättningar

för drifvande af ett mindre jordbruk. Åf enahanda skäl torde det böra

utsägas, att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast egendom

af den storlek att därå kan födas en familj och att ej heller mer

än en lägenhet må upplåtas åt samma person. Genom bestämmelser i

dessa riktningar har man, så vidt sig gorå låter, sörjt för att nybyggena

åtminstone vid deras första upplåtande komma i de händer, för hvilka

de varit afsedda. Att på ett tillräckligt verksamt sätt hålla hand öfver,

att nybyggena äfven för framtiden bibehållas i småbrukarebesittning är

en vida svårare fråga. I hvad män åtgärder i sådan riktning böra vidtagas,

skall jag i det följande tillåta mig att undersöka.

Jag öfvergår nu till den svåra och omstridda frågan, med hvad

slags rätt ifrågavarande lägenheter höra upplåtas. Så långt torde meningarna

vara eniga, att den slutliga upplåtelsen bör föregås af en

försökstid, under hvilken odlarens rätt till lägenheten är beroende däraf,

att han fullgör den odlings- och byggnadsskyldighet, staten med afseende

på lägenheten föreskrifver. Men huruvida nybyggaren därefter

bör tillerkännas full äganderätt eller endast ärftlig besittningsrätt, s. k.

stadgad åborätt, eller möjligen endast långvarig arrenderätt, därom äro

åsikterna skiljaktiga.

Jag har förut i dag vid föredragning af upprättadt förslag till grunder

för åtgärder i syfte att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda

tillfälle att förvärfva egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar

redogjort för de skäl, hvarför jag anser, att åborättsinstitutet icke bör

komma till användning And de jordupplåtelser, hvarom i nämnda förslag

var fråga, och hvarför jag föreställt mig, att upplåtelse med full äganderätt

med afseende på dessa egnahemslägenheter vore att förorda.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1909. 1 Samt. 1 Afd. 29 Häft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

Å andra sidan bär jag likaledes förut denna dag, då jag föreläde

Eders Kungl. Maj:t upprättadt förslag i fråga om upplåtande af odlingslägenheter

å kronoparker ocli öfverloppsmarker i de sex nordligaste

länen, utvecklat, hurusom jag beträffande dessa lägenheter kommit

till det resultat att upplåtelserna borde ske endast på arrende under

sjuttiofem år.

Då jämväl nu ifrågavarande ny byggesområde är beläget i nordligaste

delarne af riket, kunde det ifrågasättas, om icke sistnämnda upplåtelseform

jämväl för dessa nybyggen skulle vara att anbefalla. Så

finner jag emellertid icke vara förhållandet. De lägenheter, som upplåtas

från kronoparker och öfverloppsmarker, inkräkta direkt på statens

skogsmark och en viss försiktighet synes nödig för att undvika de

ändamålslösa uppoffringar af kronans egendom, som skulle blifva följden,

därest kolonisationsverksamheten af en eller annan anledning sloge fel.

Det föreslagna kolonisationsområdet vid Alträsk åter är till sin

hufvudsakliga del i statens hand ett värdelöst område, som man kan

upplåta åt odlingen utan att skogsvårdsintresset därigenom lider något

egentligt intrång. Dessutom har på området genom den verkställda

afdikningen redan nedlagts afsevärda kostnader, Indika skulle vara till

stor del bortkastade, om icke området kunde göras fruktbärande genom

nybyggens anläggande. Här, där det sålunda gäller att särskildt locka

till snar och kraftig odlingsverksamhet, synes det mig vara på sin plats

att ny byggeslägenheterna upplåtas med full äganderätt.

Jag har därvid tänkt mig saken böra ordnas så, att nybyggaren

genast vid upplåtelsen får köpekontrakt å lägenheten, men att i enlighet

med förbehåll, som däri införes, köpebref till nybyggaren icke utfärdas

förr än efter en försökstid af fjorton år, under hvilken tid aftalet kan

häfvas, därest nybyggaren icke fullgör den odlings- och byggnadsskyldighet,

som åligger honom. Nybyggaren kan då icke förr än efter

försökstidens utgång erhålla lagfart å sin lägenhet.

Med den sålunda föreslagna anordningen skulle nybyggaren, om

icke annat föreskrefves, äga rätt att under försökstiden öfverlåta lägenheten

till annan. Detta torde emellertid icke obegränsadt böra tillåtas.

Staten synes böra förbehålla sig rätt att lägenheten under försökstiden

icke må öfverlåtas till annan än den, som af nämnden pröfvas uppfylla

villkoren för att kunna antagas såsom nybyggare i första hand. Dör

nybyggaren under försökstiden, kommer naturligen lägenheten att öfvergå

till stärbhuset. Att efter försökstiden fortfarande söka å statens vägnar

hålla hand öfver det sätt, hvarpå lägenheten öfverlåtes, synes mig

mindre nödigt. Godkännes det förslag till nybyggesindelning och

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

upplåtelsevillkor, för hvilket jag nu redogör, komma nämligen ifrågavarande

lägenheter efter sitt bebyggande svårligen att blifva begärliga

för andra än personliga småbrukare.

Vidkommande i öfrigt förhållandena under försökstiden bör, såsom

förut antydts, nybyggaren äga skyldighet att bebygga och uppodla

lägenheten, så att den därefter kan erbjuda honom en någorlunda tillfredsställande

bärgning. Huru stora förpliktelser i detta afseende skäligen

böra åläggas nybyggaren, lärer icke kunna med fördel afgöras genom

allmänna föreskrifter, utan torde man kunna uppdraga åt nämnden att,

med ledning af de bestämmelser Kungl. Maj:t kan finna lämpligt utfärda,

i det särskilda fallet bestämma, huru lägeuheten skall uppodlas, inhägnas

och bebyggas för att nybyggaren därtill må förvärra definitiv rätt.

Föreskrifter i sådant syfte torde böra införas i det köpekontrakt, som

nämnden utfärdar till den antagne nybyggaren, så att denne icke kan

råka i tvifvelsmål angående omfattningen af sina skyldigheter.

I denna byggnads- och odlingsskyldighet bör naturligen ingå

jämväl skyldighet att under försökstiden hålla föreskrift^ och utförda

byggnader, hägnader och odlingar vid makt. Finner nämnden det vara

lämpligt att uppdela de afsedda skyldigheterna så, att föreskrift lämnas

om hvad som skall vara utfördt under särskilda perioder af försökstiden,

bör det stå nämnden öppet att härom i köpekontraktet införa nödiga

bestämmelser.

Till fullgörande af byggnads- och hägnadsskyldigheten måste

nybyggaren hafva tillgång till nödigt virke. Detta husbehofsvirke bör

enligt min mening utsynas å den närliggande kronoparken, så att den

lilla skogstillgång, som finnes på den gemensamma skogmarken, tillsvidare

sparas. Skulle reparation eller ombyggnad behöfvas under försökstiden,

hvilket väl lärer vara ett undantagsfall, bör nybyggaren vara berättigad

att äfven därtill erhålla virke från kronoparken, dock endast under

förutsättning, att nybyggaren ej själf vållat skadan eller denna föroisakats

af eldsvåda. Mot skada af sistnämnda beskaffenhet bör nämligen

nybyggaren vara skyldig trygga sig genom att hålla byggnaderna brandförsäkrade.

Det kunde härvid ifragasättas, om icke staten borde skaffa

sig någon garanti för att byggnaderna verkligen hållas brandförsäkrade,

så att staten icke, i händelse nybyggaren försummat att brandförsäkra

och saknar tillgångar att uppföra nya byggnader, utan ersättning gåi

miste om det värde, som ligger i det virke staten för de uppbrunna

byggnaderna tillsläppt. Detta synes emellertid vara mindre nödigt, om

man låter lägenheten förverkas, därest byggnaderna ej hållas vid makt.

I så fall får staten väl i de flesta fall i det på lägenheten nedlagda

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

odlingsarbetet en ersättning icke understigande värdet af det tillsläppta

virket.

Det sagda gäller endast byggnads- och bägnadsvirke. Hvad angår

bränsle, torde man kunna hänvisa nybyggarna till den gemensamma

skogsmarken samt till det torfbränsle, hvarå området synes erbjuda god

tillgång. På kronans mark tinnes naturligen också i regel godt om

affallsvirke, som säljes synnerligen billigt.

Lika med ämbetsverken anser jag, att äfven något kontant understöd

bör lämnas nybyggaren. Under den tid, han är sysselsatt med

lägenhetens upparbetande, torde det nämligen för nybyggaren vara

synnerligen svårt att anskaffa kontanta medel. Detta understöd torde

i likhet med hvad som föreslagits beträffande de i det föregående omförmäla.

odlingslägenheter å kronoparker och öfverloppsmarker böra

sättas till sjuhundrafemtio kronor och utdelas successivt i tre poster.

Likaledes synes man böra medgifva nybyggaren det understöd,

att han under försökstiden för lägenheten får åtnjuta frihet från utlagor

och onera för lägenheten. Att göra denna skattefrihet, såsom ämbetsverken

föreslagit, beroende på pröfning i hvarje särskildt fall samt

sätta den i förbindelse med det sätt, hvarpå nybyggaren häfdar och

brukar jorden, synes mig mindre lämpligt, då ett sådant system i

tillämpningen lätt kan komma att uppfattas som godtycke, samt tämligen

öfverflödigt, då ju brister vid odlingsskyldighetens fullgörande föranleda

förverkande af själfva lägenheten.

Såsom förut nämnts bör underlåtenhet från nybyggarens sida i

afseende å de skyldigheter, som åligga honom under försökstiden, medföra

ratt för staten att håfva upplåtelseaftalet. När nybygget af sådan

anledning återfaller till kronan, kan det hända, att sammanlagda värdet

af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp, nybyggaren

från kronan bekommit, öfverstiger värdet af de hus och hägnader och

de odlingar, som vid afträdet funnos å lägenheten. Skillnaden bör

nyky&saren tydligen vara skyldig till kronan återbära. För de uppskattningar,

som därvid blifva nödiga, synes man kunna anlita den

metod, 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fäst egendom den 14

juni 1907 föreskrifver med afseende å den i nämnda lagrum omförmälda

värdering.

Vid. utgången af fjortonde året från upplåtelsen bör, under

förutsättning att aftalet ej af någon anledning häfves, nybyggaren

vara berättigad att erhålla slutligt köpebref å lägenheten. Härmed

kommer man in på frågan, hvilken köpeskilling skall för lägenheten af

staten begäras. De ekonomiska uppoffringar, kronan får vidkännas för

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

en nybyggesupplåtelse, bestå af tillsläppandet af marken, hvilken dock

i sitt ursprungliga skick har ringa eller intet värde, dikningskostnaden,

virket, odlingshjälpen och administrationskostnaden. Att af

köparen kräfva full betalning för dessa kostnader synes icke vara möjligt.

Lägenheterna blefve i så fall så dyrbara, att några spekulanter

svårligen skulle uppträda. Högre pris än det, som är i orten gällande

med afseende på lägenheter af lika godhet, kan naturligen under inga

förhållanden ifrågakomma. Man synes sålunda böra lämna nämnden i

uppdrag att uppskatta lägenhetens kapitalvärde. Till mera än femtio

kronor pr hektar, impedimenter oberäknade, synes i hvarje fall detta

icke böra beräknas för lägenhet, som är ouppodlad och obebyggd.

Till lägenhetens kapitalvärde bör läggas den odlingshjälp, som kommer

att till nybyggaren utgå. Det sålunda sammanlagda beloppet synes

böra af kronan tagas igen i form af köpeskilling. För en lägenhet af

största tillåtna omfattning (20 hektar) skulle priset efter dessa grunder

blifva högst 1,750 kronor.

Uppskattningen af köpeskillingen bör naturligen ske redan vid

upplåtelseaftalet, så att köpeskillingen kan införas i köpekontraktet.

Däremot, synes staten böra afstå från att fordra någon inbetalning å

köpeskillingen under försökstiden. Ej ens köpeskillingens förräntande

synes man under denna tid böra ålägga nybyggaren. Först med det

femtonde årets ingång skulle alltså några förpliktelser i afseende å köpeskillingens

gäldande åligga nybyggaren.

Med afseende å betalningsvillkoren anser jag af skäl, som jag anfört

vid redogörelsen för liknande anordningar i det af mig denna dag för

Eders Kungl. Maj:ts föredragna förslaget till grunder för åtgärder i syfte

att åt mindre bemedlade och obemedlade bereda tillfälle att förvärfva

egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar, att beträffande köpeskillingens

gäldande följande grunder böra tillämpas. Köpeskillingen

uppdelas i två lika delar, eu amorteringsdel och en stående de!. Å

amorteringsdelen erlägges från och med femtonde året efter upplåtelsen

en annuitet af 6 procent. Däraf räknas 3.6 procent å oguldna kapitalbeloppet

såsom ränta. Å stående delen erlägges från och med femtonde

året efter upplåtelsen ränta efter 3.6 procent. Denna del af köpeskillingen

skall vara i sin helhet gulden inom fem år från det sista inbetalningen

å amorteringsdelen bort fullgöras, men bör nybyggaren vara

berättigad att dessförinnan därå göra de afbetalningar han önskar.

Likaledes bör det stå nybyggaren fritt att, om han så vill, på en gång

gälda hela köpeskillingen såväl amorteringsdelen som den stående delen.

Från kronans sida bör uppsägning af innestående köpeskilling till

betalning tidigare än nu sagts kunna ske endast i ett par undantagsfall.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

Af dessa afser det ena den stående delen. Sedan amorteringsdelen till

fullo guldits, synes staten böra vara berättigad att uppsäga den stående

delen till betalning, då vid denna tidpunkt någon svårighet icke torde

finnas för köparen att med begagnande af fastigheten såsom säkerhet

på enskild väg upplåna det kapital, som erfordras för den återstående

köpeskillingens betalande.

Och vidare bör af lätt insedda skäl hela köpeskillingen kunna

uppsägas till betalning, om lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas

eller föreskrifna rånte- eller kapitalafbetalningar icke ordentligt

fullgöras eller lägenheten öfvergår till annan än efterlefvande make

eller bröstarfvinge eller efterlefvande make och bröstarfvinge, hvilka

behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye innehafvaren pröfvas

uppfylla villkoren för att kunna antagas såsom nybyggare i första hand.

Såsom villkor för erhållande af köpebref bör uppställas, att

köparen utfärdar en i enlighet med ofvanstående betalningsvillkor affattad

köpeskilling sförbindelse så affattad, att densamma utan vidare omgång

kan i fastigheten intecknas. Undandrager sig köparen att utfärda

dylik förbindelse, bör staten vara berättigad håfva aftalet.

De nu föreslagna upplåtelse villkoren äro afpassade för det fall,

att den lägenhet, som upplåtes, är fullständigt ouppodlad och obebyggd.

Särskildt med hänsyn därtill, att lägenhet genom aftalets häfvande

kan komma att återfalla till kronan, sedan odlings- och byggnadsarbete

därå i någon mån fullgjorts, kan det inträffa, att upplåtelse kan

komma att äga rum jämväl af lägenhet, som är mer eller mindre fullständigt

odlad och bebyggd. För detta undantagsfall synes man emellertid

icke behöfva uppställa några allmänna regler utan lärer det kunna

uppdragas åt nämnden att bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,

som kunna finnas skäliga.

Jag har nu redogjort för de hufvudsakliga grundsatser, hvarpå jag

ansett, att ifrågavarande kolonisation bör byggas. . Vid sidan om dessa

kräfvas dock en del detalj bestämmelser, särskildt ifråga om nämndens

verksamhet. Dessa bestämmelser torde lämpligen böra utfärdas af Kungl.

Maj:t. Till dessa bestämmelser vill jag jämväl hänföra föreskrifter om,

huru nybyggen, som ännu icke blifvit upplåtna, äfvensom vid nybj ggesindelningen

möjligen öfverblifven mark skall förvaltas. Att låta dessa

marker kostnadsfritt begagnas t. ex. till slåtter af de nybyggare, som

först slagit sig ned på området, är knappast tillrådligt. Dessa skulle

då lida ekonomiskt intrång af därefter tillkommande nybyggen och därför

möjligen motarbeta hela nybyggesrörelsen. En ledande grundsats

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44.

synes mig därför böra vara, att för åsyftade ägors brukande erlägges

en skälig afgift. På sätt, som föreslagits ifråga om de för allmännyttiga

ändamål undantagna tomter, torde de på nämnda sätt influtna

afgifter böra ingå till en kassa, som af nämnden får användas för bestridande

af förvaltningskostnader eller till ändamål, hvilka äro för

nybyggarna gemensamt gagneliga.

Bland de grunder för ordnandet af ifrågavarande nybyggesväsende,

som af ämbetsverken föreslagits, finnas åtskilliga, som afse bestämmelser

ifråga om vägar och hägnader. Såsom af det föregående framgår, finner

äfven jag det vara lämpligt, att nödig mark till vägar undantages och

ställes till nybyggarnas förfogande. Några bestämmelser i öfrigt om

vägar eller något ordnande af hägnadsskyldigheten anser jag däremot

icke böra ifrågakomma, då dessa förhållanden väl icke böra ordnas

afvikande från de allmänna bestämmelserna om väghållnings- och

hägnadsskyldighet.

Af ifrågavarande nybyggesområde utgör viss del i mantal satt

jord, som kronan inköpt till kronopark, under det att det öfriga

består af mark, som aldrig varit försedd med mantalsbeteckning. I

anledning häraf torde vissa frågor komma att uppstå, huru ifrågavarande

lägenheter skola i kameralt afseende redovisas. Att härom meddela

nödiga bestämmelser torde tillkomma Kungl. Maj:t i sammanhang med

fastställandet af nybyggesindelniugen och nämndens instruktion.

På grund af hvad jag sålunda anfört får jag i underdånighet

hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen

besluta:

l:o) att ifrågavarande område å Alträsks och Svanå kronopark^- samt f. d. Selets stockfångstskog må, i den mån det därtill befinnes

lämpligt, indelas till nybyggeslägenheter enligt plan, som af Kungl.

Maj:t fastställes, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att i regel till hvarje lägenhet läggas minst tio hektar odlingsvärd

jord samt att hvarje lägenhets sammanlagda areal, impedimenter

oberäknade, ej må öfverstiga tjugo hektar;

b) att den hufvudsakligaste skogsmarken afsättes till en för

gemensamt skogsfång och bete afsedd allmänning, hvarjämte i öfrigt

för nybyggarnas gemensamma begagnande undantages mark till nödiga

vägar samt lämpliga torf- och grustäkter, upplagsplatser och dylikt;

c) att likaledes må undantagas det område af omkring 165 hektar,

som för sin fullständiga torrläggning är beroende af vattenståndet i

Aleån och i sjön Alträsk och som uppgifvits lämpa sig för anordnande

af äng genom vattenuppdämning under höst och vinter;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 41.

d) att, där så finnes ensidigt, må tillsvidare afsättas jämväl område,

som lämpar sig för inrättande af ett till nybyggarnas undervisning

och ledning afsedt mönsterjordbruk äfvensom tomter, som anses i

framtiden kunna blifva behöfliga för skola, såg, kvarn, andelsmejeri

eller andra dylika för nybyggarna gagneliga inrättningar;

2:o) att närmaste tillsynen öfver nybyggesväsendet å området

uppdrages åt en särskild nämnd, bestående af tre ledamöter, som utses

af Kungl. Maj:t och för sitt uppdrag icke skola åtnjuta annan ersättning

än den reseersättning Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;

3:o) att de utlagda nybyggeslägenheterna må af nämnden upplåtas

till enskilda, därvid skall lända till efterrättelse:

a) att till nybjrggare må antagas allenast mindre bemedlad eller

obemedlad, som äger god frejd och gjort sig känd för arbetsamhet och

hederlig vandel samt äger förutsättning för drifvande af ett mindre

jordbruk;

b) att lägenhet ej må upplåtas till den, som redan äger fast

egendom af den storlek, att därå kan födas en familj, och att ej heller

mer än en lägenhet må upplåtas åt samma person;

c) att lägenheten skall till nybyggaren upplåtas med äganderätt,

dock att nämnden under de första fjorton åren efter upplåtelsen, hvilken

tid är att anse såsom försökstid, skall äga rätt att, därest nybyggaren

bryter mot hvad här nedan under d) föreskrifves eller vägrar att utfärda

köpeskillingsförbindelse enligt hvad nedan sägs, fordra upplåtelsens

häfvande; skolande slutligt köpebref icke till nybyggaren utfärdas

förrän efter försökstidens utgång;

d) att nybyggaren skall vara skyldig att under försökstiden uppodla,

bebygga och, där så erfordras, inhägna lägenheten enligt de föreskrifter

nämnden vid upplåtelsen meddelar samt hålla utförda byggnader,

hägnader och odlingar i fullgodt stånd;

e) att nybyggaren skall vara berättigad att å kronans mark efter

utsyning af vederbörande skogstj än steman utan ersättning erhålla nödigt

virke till fullgörande af den byggnads- och hägnadsskyldighet, som

under försökstiden honom åligger; dock att sådant virke ej lämnas till

botande af skada, som skett genom eld eller genom nybyggarens

vållande;

f) att nybyggaren under försökstiden skall åtnjuta frihet från utlagor

och onera för lägenheten;

g) att nybyggaren skall äga att af allmänna medel erhålla odlingshjälp

till belopp af sjuhundrafemtio kronor, hvaraf utbetalas tredjedelen,

då lägenhetens uthusbyggnad är färdig och godkänd, tredjedelen, då

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 44. 73

manbyggnaden år färdig och godkänd, och tredjedelen, då minst en

hektar åker är bruten och försvarligt häfdad såsom åker;

h) att där upplåtelsen af ofvan nämnd anledning häfves och nybygget

återfaller till kronan, nybyggaren skall vara skyldig återbära

värdet af det byggnads- och hägnadsvirke samt den odlingshjälp kronan

lämnat, i den man detta icke motsvaras af värdet af å lägenheten vid afträdandet

befintliga hus, hägnader och odlingar, skolande för detta

ändamål behöfliga uppskattningar i händelse af tvist verkställas af

skiljemän i den ordning, som föreskrifves beträffande den uppskattning,

hvilken omförmäles i 2 kap. 8 § i lagen om nyttjanderätt till fast egendom

den 14 juni 1907;

i) att under försökstiden nybygget må öfverlåtas till annan allenast

så framt denne af nämnden pröfvas uppfylla här förut angifna villkor

för att kunna antagas såsom nybyggare i första hand;

j) att nybyggaren skall vara skyldig att för lägenheten erlägga

en köpeskilling motsvarande dels det kapitalvärde, hvartill lägenheten

af nämnden uppskattas, då den till nybyggaren utlämnas, hvilket värde

för ouppodlad och obebyggd lägenhet dock ej må sättas högre än femtio

kronor för hektar af lägenhetens areal, impedimenter oberäknade, dels

den odlingshjälp, som till nybyggaren kommer att utgå; skolande beträffande

köpeskillingens erläggande gälla följande bestämmelser, nämligen:
att

nämnda köpeskilling skall uppdelas i två lika delar, en amorteringsdel

och en stående del;

o at* a amorteringsdelen erlägges från och med femtonde året efter

upplåtelsen och intill dess densamma blifvit till fullo gulden en annuitet

af 6 för hundra, hvarvid såsom ränta räknas 3,6 för hundra å det

oguldna kapitalbeloppet af amorteringsdelen;

att å stående delen erlägges från och med femtonde året efter

upplåtelsen och intill dess betalning sker ränta efter 3,6 för hundra;

att det skall stå nybyggaren fritt att när som helst inbetala köpeskillingen

i sin helhet jämte upplupna räntor samt att göra de afbetalningar,

han önskar, å stående delen;

att med undantag för de fall, om hvilka här nedan vidare förmäles,

den stående delen icke kan från statens sida uppsägas, förrän

amorteringsdelen till fullo guldits;

att likväl i hvarje fall den stående delen skall vara gulden inom

fem år från det sista inbetalningen å amortexdngsdelen bort fullgöras;

att, därest lägenheten till jord eller byggnader vanvårdas eller

föreskrifna ränte- och kapitalafbetalningar icke ordentligt fullgöras, hvad

Bih. till RiJcsd. Prof. 1909. 1 Samt. 1 Afd, 29 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 44.

af köpeskillingen återstår oguldet jämte ränta skall, där sadant från

statens sida påfordras, genast vara till betalning förfallet;

att detsamma skall gälla, där lägenheten öfvergår till annan än

efterlefvande make eller bröstarfvinge, eller efterlefvande make och

bröstarfvinge, hvilka behålla lägenheten oskiftad, så framt icke den nye

innehafvaren pröfvas uppfylla här förut angifna villkor för att kunna

antagas såsom nybyggare i första hand; samt

att, där eljest uppsägning, efter ty förut är sagdt, ifrågakommer

från statens sida, ägaren skall åtnjuta sex månaders uppsägningstid; _

k) att nybyggaren, då efter försöktidens utgång köpebref till

honom utfärdas, skall vara skyldig att i utbyte däremot, till nämnden

öfverlämna en med inteckningsmedgifvande försedd köpeskillingsförbindelse

affattad i öfverensstämmelse med hvad här förut föreskrifvits;

l) att nämnden må bestämma de jämkningar i upplåtelsevillkoren,

som må föranledas däraf, att nybyggeslägeuhet är vid upplåtelsen i

större eller mindre omfattning uppodlad eller bebyggd;

m) att det må tillkomma Kungl. Maj:t att meddela närmare

föreskrifter rörande dels grunderna för förvaltningen till nybyggarnas

gemensamma nytta af här ofvan under l o b) omförmälda allmänning

och samfälligheter, dels sättet för tillgodogörandet af ofvan under l:o c)

och d) anmärkta undantagna områden äfvensom vid nybyggesindrlningen

öfverblifven mark samt lägenheter, hvilka ännu icke blifvit såsom nybyggen

upplåtna, därvid skall iakttagas, att inflytande medel skola

bilda en kassa att användas för bestridande af förvaltningskostnader

eller till ändamål, som äro för nybyggarna gemensamt gagneliga; samt

n) att Kungl. Maj:t likaledes må äga att ifråga om nämndens

verksamhet meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga.

»

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Magt Konungen bifalla samt förordnade,

att proposition i ämnet skulle till Riksdagen

aflåtas, af den lydelse bil..... till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

A. Stael von Holstein.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS- BOKTK-AKTIEBOLAG, 1809.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1909:163 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af nylyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker sam s. 9 i texten
  2. SU 1909:127 Utlåtande, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande af nybyggeslägenheter å vissa delar af Alträsks och Svanå kronoparker samt f. d. Selets s. 1 i texten