Sök i Ratio Lex

Angående utläggande af vissa statsgrufvefält

1910-01-15 · 24 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 16 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:53, Angående utläggande af vissa statsgrufvefält

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

1

N:o 53.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående utläggande

af vissa statsgrufvefält; gifven Stockholms slott

den 11 februari 1910.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att, under förutsättning att af Kungl. Maj:t framlagda särskilda

förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§

grufvestadgan samt till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande

af mineralfyndighet å viss kronojord varda af Riksdagen

antagna, besluta,

att de områden, som omförmälas i ett af landshöfdingen K. J.

Bergström och professorn vid tekniska högskolan Gr. W. Petersson

afgifvet, vid förenämnda statsrådsprotokoll fogadt yttrande, med de

gränser, som angifvas i sagda yttrande och utmärkts å detsamma bilagda

kartor, må, i den mån marken därinom utgöres af annan kronojord än

sådan, som innehafves under ständig besittningsrätt eller är till boställe

anslagen, förklaras vara statsgrufvefält och alltså följande statsgrufvefält

utläggas, nämligen:

1. Kiiruna statsgrufvefält i Juckasjärvi socken;

2. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och Juckasjärvi

socknar;

3. Svappavaara statsgrufvefält;

4. Toppi statsgrufvefält;

5. Nakerivaara statsgrufvefält; de tre sistnämnda i Juckasjärvi

socken;

6. Gellivare statsgrufvefält;

Bill. till Eiksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 34 Höft.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

7. Salmivaara statsgrufvefält; de båda sistnämnda i Gellivare

socken; samt

8. Ruoutevare statsgrufvefält i Kvickjocks kapellförsamling.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Oskar Nyländer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

3

Utdrag af protokollet öfver jordbruksfonden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 februari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Departementschefen statsrådet Nyländer anförde följande.

Förut denna dag har Kungl. Maj:t på hemställan af statsrådet

och chefen för justitiedepartementet beslutat till Riksdagen aflåta nådig

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse af vissa §§ i grufvestadgan.

Vidare har Kungl. Maj:t likaledes denna dag på mitt förslagbeslutat

till Riksdagen aflåta nådig proposition, innefattande förslag

till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande af mineralfyndigbet

å viss kronojord.

Enligt dessa förslag skulle, samtidigt med att inmutningsrätten å

viss kronojord upphäfdes, enskilde berättigas att i viss ordning af kronan

förvärfva rätt att undersöka och tillgodogöra sig mineralfyndigheter å

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

dylik jord. Dock skulle särskilda inskränkningar göras i den rätt, som

i förevarande hänseende afsåges att tillkomma enskilde. Jag erinrar

här, hurusom statsrådet och chefen för justitiedepartementet redan vid

behandling inför Kungl. Maj:t den 4 december 1908 af förslag i

föreliggande ämne framhöll, att, enär kronan för det dåvarande vore

på grund af köp ägare af åtskilliga efter inmutning upptagna grufvor

på kronojord och vore i andra sådana intresserad, det icke kunde anses

vara förenligt med kronans intressen, att enskilde ägde å den till dessa

grufvor hörande jord och närmast däromkring befintlig mark skaffa sig

den rätt till grufdrift, som eljest skulle genom skärpning vinnas, och

att förslagen därför förutsatte, att områden, hvilka sålunda eller af

annan anledning funnes böra fredas från intrång, skulle i särskild

ordning förklaras för statsgrufvefält, och att å dylikt statsgrufvefält

skärpning ej finge äga rum.

I anslutning till dessa synpunkter anmodade på sin tid dåvarande

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet kommerskollegium att

från bergmästarna i riket infordra och med eget utlåtande afgifva utredning

och förslag beträffande de områden inom hvarje bergmästardistrikt,

som ansåges böra förklaras utgöra statsgrufvefält; och afgaf

kommerskollegium utlåtande den 8 april 1909 samt öfverlämnade därvid

yttranden från samtliga bergmästare.

Härefter uppdrog jag den 25 juni 1909 åt landshöfdingen K. J.

Bergström och professorn vid tekniska högskolan G. W. Petersson i

egenskap af sakkunnige att utarbeta och inkomma med förslag angående

de områden, som borde afsättas såsom statsgrufvefält, äfvensom angående

gränserna för dessa områden; och hafva nämnda sakkunnige till fullgörande

af sitt uppdrag aflämnat skriftligt yttrande i ämnet af den 15

januari 1910.))

Sedan föredraganden härefter redogjort för innehållet af berörda

skrivelser, af hvilka de sakkunniges yttrande med därvid fogade kartor

skulle såsom bilaga fogas till detta protokoll — dock hvad anginge de

i skalan 1: 20,000 upprättade kartorna för dels de för Kiiruna, Svappavaara

och Gellivare statsgrufvefält föreslagna områdena och dels för

de utmålslagda områdena å Ekströmsberg, Laukujärvi, Salmivaara och

Toppi samt vid Ruoutevara och Vallatj i en förminskad skala af 1: 40,000

—anförde föredraganden vidare:

))Det af de sakkunnige framställda förslaget anser jag mig böra

biträda; och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte i nådig

proposition föreslå Riksdagen att, under förutsättning att de af Kungl.

Maj:t framlagda särskilda förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3, 8y

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan samt till bestämmelser angående

undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord

varda af Riksdagen antagna, besluta,

att de områden, som omförmälas i det af förenämnda sakkunnige

afgifna yttrande, med de gränser, som angifvas i sagda yttrande och

utmärkts å detsamma bilagda kartor, må, i den mån marken därinom

utgöres af annan kronojord än sådan, som innehafves under ständig

besittningsrätt eller är till boställe anslagen, förklaras vara statsgrufvefält

och alltså följande statsgrufvefält utläggas, nämligen:

1. Kiiruna statsgrufvefält i Juckasjärvi socken;

2. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och Juckasjärvi

socknar;

3. Svappavaara statsgrufvefält;

4. Toppi statsgrufvefält;

5. Nakerivaara statsgrufvefält; de tre sistnämnda i Juckasjärvi

socken;

6. Gellivare statsgrufvefält;

7. Salmivaara statsgrufvefält; de båda sistnämnda i Gellivare

socken; samt

8. Ruoutevare statsgrufvefält i Kvickjocks kapellförsamling.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnade, att

proposition i ämnet af den lydelse, bilaga .... till detta

protokoll utvisar, skulle till Riksdagen aflåtas.

Ur protokollet:

Herman Schlytern.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Bilaga.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet.

Undertecknade, som den 25 sistlidne juni erhållit i uppdrag att

utarbeta och inkomma med förslag angående de områden, som böra

afsättas såsom statsgrufvefält, äfvensom angående gränserna för dessa

områden, få härmed vördsamt afgifva följande yttrande och förslag.

Af de till 1909 års riksdag framlagda förslagen till lag om ändrad

lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan och till bestämmelser angående

undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord

jämte öfriga framlagda förslag i hithörande ämnen torde framgå, att

Kungl. Maj:ts afsilct varit att den enskilda företagsamheten skulle uppmuntras

till att uppsöka och efter erhållet vederbörligt tillstånd låta

undersöka mineralfyndigheter på kronojord och sedermera bearbeta desamma

emot erläggande af en viss afgift till kronan. Dock har Kungl.

Maj:t ansett, att vissa inskränkningar borde göras i den rätt, som i detta

hänseende afsåges att tillkomma enskilde. Chefen för justitiedepartementet

anförde sålunda till statsrådsprotokollet den 4 december 1908

att, enär kronan för närvarande vore på grund af köp ägare af åtskilliga

efter inmutning upptagna grufvor på kronojord och vore i andra sådana

intresserad, det icke torde vara förenligt med kronans intressen, att

enskilde ägde å den till dessa grufvor hörande jord och närmast däromkring

befintlig mark skaffa sig den rätt till grufdrift, som eljest,

enligt det uti ifrågavarande statsrådsprotokoll omförmälda förslag, skulle

genom skärpning vinnas; och att detta förslag därför förutsatte, att

områden, hvilka sålunda eller af annan anledning funnes böra fredas

från intrång, skulle i särskild ordning förklaras för statsgrufvefält och

att å dylikt statsgrufvefält skärpning ej finge äga rum.

Detta uttalande om anledningen till förslaget om afsättande af

statsgrufvefält har för oss varit ledande vid uppgörandet af nedanstående

förslag.

De i ofvan anförda yttrande till statsrådsprotokollet åsyftade

grufvor, till hvilka kronan genom köp eller på annat sätt blifvit ägare

eller i hvilka kronan är delägare, kunna indelas i följande klasser.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

Klass 1. Grufutmål, till hvilka kronan genom 1907 års öfverenskommelse

med Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag1, aktiebolaget

Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller

ock genom aftal den 9 april 1908 med aktiebolaget Svappavaara malmfält

med däri den 26 juni 1908 gjorda ändringar och tillägg, förvärfvat

sig äganderätten, och hvilka äro belägna antingen

a) på odisponerad kronojord: Svappavaara (delvis), Haukivaara

med undantag af vissa i enskild ägo befintliga utmål, Nokutusvaara,

Syväjärvi och Salmivaara, eller

b) på mark, som varit i enskild ägo, men genom förutnämnda

aftal förvärfvats af kronan: Svappavaara (delvis) och Leveänieni, eller ock

c) på samfälld byamark: Svappavaara (delvis) och Tansari.

Klass 2. Grufutmål, belägna på odisponerad kronojord, hvilka

ägas af kronan på grund af för kronans räkning förrättad utmålsläggning:

magnesitförekomsterna å Tarrekaisse, Rakaspakte och Kaskaivo.

Klass 3. Grufutmål, hvilka ägas af ett bolag, i hvilket kronan

genom nyssnämnda 1907 års öfverenskommelse förvärfvat samtliga

aktierna, och hvilka äro belägna antingen

a) på odisponerad kronojord: Ekströmsberg, Laukujärvi, Järta,

Rakkurijoki, Tuollujärvi, Toppi och Raggisvaara, eller

b) på mark, som äges af kronan och enskilde gemensamt: Mertainen

och Painirova.

Klass 4. Grufutmål, hvilka ägas af ett bolag, i hvilket kronan

genom meromnämnda 1907 års öfverenskommelse är delägare, och

hvilka äro belägna antingen

a) på odisponerad kronojord: Kiirunavaara, Luossavaara, Malmberget

vid Gellivare (till hufvudsaklig del),

b) på enskild mark: några utmål å Malmberget vid Gellivare.

Till dessa klasser kunna fogas följande, i hvilka kronans intressen

på ett eller annat sätt äfvenledes mera direkt beröras.

Klass 5. Grufutmål, belägna på odisponerad kronojord, hvilka

helt och hållet ägas af enskilde och som tilldelats i enlighet med lagen

den 20 oktober 1899. Vid dessa har grufägaren sålunda antingen på

viss tid arrenderat kronans jordägareandel eller är skyldig att till kronan

betala en viss afgäld. Som exempel på sådana gruffält må anföras:

Tuolluvaara, Käyrivaara, Nautanen, Liikavaara (delvis), Sjangeli (delvis),

Ruoutevare, Vallatj, Näsberget i Jörns socken in. fl.

Klass 6. Grufutmål af samma slag med hänsyn till grufägare

och jordägare som i klass 5, men som tilldelats på grund af inmutningar,

gjorda innan den kungl. kungörelsen den 19 augusti 1889

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

utfärdats, och vid hvilka alltså grufägaren utan afgift förfogar öfver

kronans jordägareandel. Hit höra exempelvis: Koskullskulle vid Gellivare,

Haukivaara (delvis), Sjangeli (delvis).

Härtill komma ytterligare:

Klass 7. Malmfyndigheter på odisponerad kronojord, hvilka inmutats

för kronans räkning, men för hvilka inmutningarna sönats på

grund däraf, att förbudet mot inmutning af enskilde på odisponerad

kronojord ansågs utgöra tillräckligt skydd för kronans äganderätt till

desamma. Hit höra vissa fyndigheter på Liikavaara och vid Lahtivaara.

Klass 8. Malmfyndigheter på odisponerad kronojord, inmutade och

i vissa fall utmålslagda för enskildes räkning, men för hvilka inmutningarna,

resp. utmålen, sönats. Hit hör ett stort antal fyndigheter,

bland hvilka må nämnas de vid Nakenvaara, Tjabrak, Tjavelk, Leppäkoski,

Ylipääsnjaska, Niakak, Paittasluspavaara m. fl.

Af dessa olika klasser af fyndigheter äro tydligen de under 1, 2

och 3 anförda i första hand afsedda i det ifrågavarande yttrandet till

statsrådsprotokollet.

Såsom förut anmärkts, ligga dock en del af de- till dessa klasser

hörande utmålen å mark, som icke är kronojord eller kronan tillhörig.

Då å dylik mark inmutningsrätten fortfarande äger bestånd, kan statsgrufvefält

ej omfatta sådan mark. Af denna orsak kunna statsgrufvefält

icke utläggas å malmfälten vid Mertainen, Painirova och Tansari

samt å en del af utmålen vid Svappavaara och Gellivare.

Bland de öfriga till klasserna 1, 2 och 3 hörande fyndigheterna

anse vi, att såväl Järta och Raggisvaara som magnesitfyndigheterna

vid Tarrekaisse, Kaskaivo och Rakaspakte icke äro af den betydelse

att de böra förklaras för statsgrufvefält. Fyndigheten vid Järta, som

utgöres af en koppar-, zink- och blymalmsförekomst, är belägen i de

vilda fjälltrakterna sydväst om Kebnekaisse och torde redan på grund

af detta sitt läge hafva ringa förutsättningar att kunna gifva upphof

till en lönande grufdrift och detta så mycket mindre, som fyndigheten

af allt att döma torde vara ganska obetydlig. Raggisvaara-fyndigheten,

belägen norr om Kurravaara by, är en kopparmalmsförekomst, som vid

de af staten anordnade malmfältsundersökningarne år 1899 befanns

värdelös. Beträffande de å Tarrekaisse, Kaskaivo och Rakaspakte för

kronans räkning lagda utmålen, ingå de på Tarrekaisse belägna utmålen

i det område, å hvilket ett enskildt konsortium redan erhållit koncession.

Beträffande de inom statens utmål befintliga magnesitförekomsterna,

har af Sveriges Geologiska Undersökning meddelats oss, att de under

sistlidne sommar genom Undersökningen utförda besiktningarna gifvit

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

vid handen, att de därstädes hittills påvisade fyndigheterna, i betraktande

af deras relativt ringa storlek, deras förekomstsätt och belägenhet, icke

kunna anses vara brytvärd a.

Beträffande de staten tillhöriga fyndigheterna Toppi och Salmivaara,

hafva vi varit tveksamma, huruvida de borde afsöndras såsom

statsgrufvefält, alldenstund desamma, såvidt man för närvarande känner,

icke representera fyndigheter af större betydelse. Då de för dessa

järnmalmsfyndigheter lagda utmålen emellertid äro af kronan förvärfvade

genom ofvan under klass 1 och 3 angifna aftal, och då det förstnämnda

har en i kommunikationshänseende synnerligen gynnsam belägenhet i

den omedelbara närheten af riksgränsbanan och det sistnämnda, om

ock i detta hänseende mindre gynnsamt beläget, dock befinner sig inom

den s. k. Jukkasjärvi malmtrakt, hvarest flertalet af kronans öfriga

malmfält äro belägna, hafva vi ansett skäl föreligga att afsätta äfven

dessa fyndigheter såsom statsgrufvefält.

De till klass 4 hörande grufutmålen, i hvilka kronan i egenskap

af aktieägare har del, torde ock vara åsyftade i det anförda yttrandet

till statsrådsprotokollet. Äganderätten till dessa utmål skulle nämligen

kunna genom försummelse i fullgörande af grufägarens skyldigheter

enligt grufvestadgan gå förlorad; och skulle, sedan så skett, en hvar

kunna genom sökande af skärpningstillstånd förskaffa sig rätten att

tillgodogöra sig ifrågavarande fyndigheter. Detta kan ur kronans synpunkt

icke anses lämpligt och torde alltså denna eventualitet genom

ifrågavarande områdens intagande i statsgrufvefält böra undanröjas.

De nuvarande grufägarnes rätt att inom sina utmål idka grufdrift

lider därigenom icke ringaste inskränkning. Ett dylikt utläggande

af statsgrufvefält skulle emellertid kunna anses tillskynda grufägaren

olägenhet, dels därutinnan att, för den händelse han genom någon försummelse

kommer att söna något eller några utmål, han ej kan genom förvärfvande

af skärpningstillstånd i enlighet med de föreslagna bestämmelserna

angående grufdrift å viss kronojord förvärfva sig förnyad rätt till

grufdrift därstädes, och dels därigenom att han icke har tillfälle att på

anfördt sätt utvidga sina grufvor till marken invid utmålen, om tilläfventyrs

mineralfyndigheter där skulle finnas. Grufägaren är därför

i de nämnda fallen hänvisad till att träffa särskild öfverenskommelse

med kronan om de villkor, hvarunder han kan få idka grufdrift inom

nämnda områden. Men å andra sidan medför ett utläggande af statsgrufvefält

för den enskilde grufägaren den fördelen, att han blir skyddad

mot det intrång, som ligger däri, att personer söka skärpningstillstånd

Bill. till Iliksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 34 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 53.

å mark, liggande omkring utmålen, för att bereda grufägaren svårigheter

i hans grufdrift och därigenom af honom utpressa penningar.

Beträffande de till klasserna 5 och 6 hörande fyndigheterna, hvilka

helt och hållet ägas af enskilde, som äfvenledes vare sig utan afgift

eller mot erläggande af vissa genom arrendeaftal eller enligt andra

bestämmelser fastställd afgäld disponera kronans jordägareandel, synes

oss anledning för närvarande icke förefinnas att omkring dem afsätta

statsgrufvefält i andra fall, än då utmålen direkt stöta intill kronan

tillhöriga utmål och sålunda befinna sig inom områden, som redan af

denna orsak ansetts böra utgöra statsgrufvefält (exempelvis Koskulls

kulle vid Gellivare, Tuolluvaara och Haukivaara invid Tuollujärvi och

Luossavaara), eller ock då så stora malmtillgångar för närvarande äro

konstaterade inom fyndigheten, att desamma kunna tänkas att i en mer

eller mindre aflägsen framtid blifva föremål för brytning i och för malmexport

(exempelvis Ruoutevare). I sistnämnda fall är fyndighetens

reserverande för kronans räkning, för den händelse grufägaren förverkar

äganderätten till densamma, i öfverensstämmelse med de principer, som

tillämpats vid afgörandet af 1907 och 1908 års malmfältsfrågor, och

som funnit sitt uttryck i 23 § i »förslag till bestämmelser angående

undersökning och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord».

Grufägarens rättigheter komma här, lika litet som i ofvan under klass

4 anförda fall, att häraf lida intrång.

Angående de till klass 7 hörande fyndigheterna föreligga icke sådana

upplysningar rörande deras beskaffenhet och utsträckning, att vi kunna

afgifva något bestämdt yttrande om, huruvida de äro af den art, att

de kunna anses värda att reserveras för kronans räkning. Men då det

ej torde vara lämpligt, att kronan afstår från en fyndighet, som hon

en gång förvärfvat, innan visshet vunnits, att densamma icke äger ett

värde, som motiverar dess ägande af kronan, föreslå vi att, i enlighet

med den af kungl. kommerskollegium den 30 april 1909 gjorda underdåniga

hemställan, de förutvarande inmutningarna böra förnyas, innan

det nuvarande förbudet mot inmutning på kronojord af enskilde upphäfves,

och att undersökningar inom dessa inmutningsområden utföras

af kronan för att utröna, huruvida fyndigheterna i fråga böra bevaras

för kronans räkning såsom statsgrufvefält eller icke.

Hvad slutligen angår de till klass 8 hänförda fyndigheterna, anse

vi, att desamma i allmänhet endast så till vida böra göras till föremål

för de åtgörande från kronans sida, att, om de äro belägna i närheten

af större fyndigheter, som ingå i statsgrufvefält, gränserna för stats
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

grufvefältet, där ej hinder möter, göras så vida att dessa smärre fyndigheter

omslutas däraf.

Endast beträffande Nakerivaara malmfält hafva vi ansett, att ett

undantag bör göras. De vid detta fält hittills utförda undersökningsarbetena

hafva visserligen gifvit sådana resultat, att inmutningarna af

förre ägaren sonades. Men på grund af jordbetäckningens beskaffenhet

och delvis stora mäktighet synas dessa undersökningar icke hafva blifvit

gjorda i så stor omfattning att man kan anse frågan om fältets betydelse

slutgiltigt afgjord. Under sådana förhållanden torde det med

säkerhet kunna förutses, att, så snart enligt det föreliggande lagförslaget

rätt medgifvits åt enskilde att undersöka och bearbeta fyndigheter på

kronojord, detta malmfält på grund af sitt synnerligen gynnsamma läge

invid riksgränsbanan kommer att blifva föremål för vidare undersökningar

och eventuellt grufdrift.

Då malmfyndigheten emellertid sträcker sig öfver riksgränsbanan,

torde olägenheter för driften å denna bana kunna tänkas uppkomma,

om undersökningsarbeten eller grufdrift af enskilde här kommer till

stånd i enlighet med föreliggande »förslag till bestämmelser etc.» Dels

af denna grund och dels emedan en eventuell «malmtransport från detta

gruffält gifvetvis måste ordnas i samband med öfrig malmtransport på

denna bana, torde det vara af vikt att kronan äger bestämmanderätten

öfver denna fyndighet i högre grad, än som afses i nyssnämnda förslag,

och hafva vi fördenskull ansett oss böra föreslå att ett statsgrufvefält

här utlägges.

De i det föregående omnämnda gruffälten tillhöra samtliga det

norra bergmästardistriktet. Af de genom kommerskollegium af samtliga

bergmästarne i riket infordrade yttrandena i frågan synes framgå, att

inom öfriga bergmästardistrikt icke några fyndigheter äro kända, hvilka

afses i ofvan anförda yttrande till statsrådsprotokollet.

På grund af hvad ofvan anförts, få vi härmed vördsamt föreslå,

att följande statsgrufvefält utläggas:

I. Kimma statsgrufvefält i Jukkasjärvi socken.

II. Ekströmsbergs statsgrufvefält i Gellivare och Jukkasjärvi socknar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 53.

III. Svappavaara statsgrufvefält

IV. Toppi „

V. Nakerivaara „

VI. Gellivare „

VII. Salmivaara „

VIII. Ruoutevare „

samtliga i Norrbottens län.

i Jukkasjärvi socken,

i n ii

* .” n

i Gellivare socken.

\ . ii . n

i Kvikkjokks kapellförsamling;

Hvad beträffar gränserna för dessa statsgrufvefält, hafva vi ansett,

att de böra omsluta ej allenast nu befintliga utmål, utan äfven vissa

områden omkring dessa. Då flera fyndigheter äro belägna i närheten

af hvarandra, föreslå vi sålunda, att ett större, samtliga dessa fyndigheter

omfattande område afsättes som statsgrufvefält. Af nedanstående

redogörelse för de af oss såsom lämpliga ansedda gränserna för de

ofvan föreslagna statsgrufvefälten framgår, att vi sökt att, så vidt

möjligt, gifva områdena antingen naturliga gränser eller ock, där detta

icke låtit sig göra, gränser, som sammanfalla med ägogränser eller

eljest på landtmätare- eller andra kartor angifna linjer, och hafva vi

i öfrigt sökt att i möjligaste mån hänföra dem till på marken redan

befintliga rosen, till bergstoppar eller till andra såväl på kartor som i

landskapet tydligt markerade och lätt identifierbara höjder. På grund

häraf hafva vissa statsgrufvefält erhållit större areal än som i och för

sig varit erforderligt, en omständighet som dock icke torde medföra

någon olägenhet.

Vid enstaka, smärre fyndigheter hafva vi föreslagit mindre områden

till statsgrufvefält samt därvid hänfört dessas gränser till de å marken

utstakade utmål slinjerna och tillhörande utmålsrösen. Det område utanför

utmålen, som vi ansett böra i dylika fall jämte utmålen utgöra

statsgrufvefältet, begränsas af linjer, dragna på 1 km. afstånd vinkelrätt

från utmålskomplexens yttergränser.

Mot djupet böra, enligt vår åsikt, statsgrufvefältefis gränser räknas

lodräta liksom utmålsgränserna enligt nu gällande grufvestadga.

De ifrågavarande statsgrufvefälten föreslå vi alltså skola omfatta

områdena inom nedan angifna gränser, i den mån marken därinom är

kronan tillhörig. Dessa områden äro utmärkta på bilagda kartblad

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

(Bil. I och II) i skalan 1 : 200,000, hvarjämte de för Kiiruna, Svappavaara

och Gellivare statsgrufvefält föreslagna områdena äro angifna på bilagda

ägokartor (Bil. III, IV och V) i skalan 1 : 20,000 samt det för Ruoutevare

statsgrufvefält föreslagna området å bilagda karta (Bil. VI) i skalan

1 : 100,000; å sistnämnda kartor äro äfven inlagda de inom desamma

belägna utmålskomplexernas yttergränser. Äfvenledes bifogas kartskisser

(Bil. VII) i skalan 1 : 20,000, angifvande yttergränserna för de utmålslagda

områdena å Ekströmsberg, Laukujärvi, Salmivaara och Toppi

samt vid Ruoutevare och Vallatj.

I. Kiiruna statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartorna Bil. I och III):

Kiirunavaara, tillhörande ofvan anförda klass 4

Luossavaara

Haukivaara

Nokutusvaara

Syväjärvi

Tuollujärvi

Tuolluvaara

Rakkurijoki

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:

i norr: ägogränsen emellan Kurravaara b}7s mark och kronojord;

i öster: sistnämnda ägogräns samt vidare en linje, tänkt dragen

från det till denna ägogräns hörande hörnröset c:a 2 km. öster om

Tuolluvaara och det nordöstliga hörnröset på gränsen emellan kronojord

i norr och Paittasjärvi bys mark i söder;

i söder: ägogränsen emellan kronojord i norr och Paittasjärvi och

Kaalasjärvi byars mark i söder;

i väster: en på marken utstakad och på ägokartan utmärkt linje,

som utgör gränsen emellan den kronopark, inom hvilken ofvan anförda

malmfyndigheter äro belägna, och det såsom »Ofverloppsmark» på ägokartan

utmärkta området.

Inom de sålunda föreslagna yttergränserna falla tvänne icke utmålslagda

områden, tillhörande enskilde: nämligen

det Luossavaara-Iviirunavaara aktiebolag tillhörande området vid

sydöstra änden af Luossajärvi och

det af staten till stadsplan upplåtna området på Haukivaaras södra

och västra sluttningar.

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

ii

4

la och 6

la

la

3a

5

3a

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

II. Ekströmsbergs statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartan Bil. I):

Ekströmsberg, tillhörande ofvan anförda klass 3a.

Laukujärvi, ,, ,, „ ,, 3a.

Inom detsamma äro äfven de till klass 8 hörande, numera sönade

inmutningarna vid Niakak och Paittasluspavaara belägna.

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:

i nordväst: en linje, tänkt dragen emellan bergstopparne Atjavardo

(höjdsiffran 858) i sydväst och Niallåive (höjdsiffran 887) i nordost;

i nordost: en linje, tänkt dragen från sistnämnda bergstopp Niallåive

mot sydost, vinkelrät mot nyssnämnda nordvästra gränslinje;

i sydost: en linje, tänkt dragen genom toppröset på fjället Pidjastjåkko

(afvägningssiffran 1012.6), parallel med den nordvästra gränslinjen;

i sydväst: en linje, tänkt dragen från den ofvannämnda bergtoppen

Atjavardo mot sydost, vinkelrät mot förstnämnda nordvästra gränslinje.

Området utgöres helt och hållet af odisponerad kronojord, med

undantag däraf att ett litet hörn af Saivorovas hemmans mark når

inom den nordöstra gränslinjen.

III. Svappavaara statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartorna Bil. I och IV):

Svappavaara, tillhörande ofvan anförda klass 1 (a, b och c).

Leveäniemi „ ,, ,, ,, 1 b

Tansari „ „ „ „ 1 c

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:

i nordväst: gränslinjen emellan Svappavaara bys i enskild ägo

befintliga mark i norr och den kronan tillhöriga, till ägofigurerna Svappavaara

litt. ö och Öb hörande marken;

i nordöst och öster: ägogränsen mellan enskildes hemmans mark i

öster och den kronan tillhöriga ägofiguren Svappavaara litt. Öb; vidare

en linje, tänkt dragen från det sydligaste röset på sistnämnda ägogräns

i fortsättningen af nämnda ägogräns i rak linje mot sydost tills den

träffar ägogränsen emellan enskildes hemmans mark i öster och den

kronan tillhörande ägofiguren Svappaavara litt. R; vidare sistnämnda

ägofigurs östra gränslinje äfvensom den såsom kronomark på ägokartan

angifna ägofigurens östra gränslinje, samt slutligen gränslinjen emellan

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

den kronan tillhöriga ägofiguren Svappavaara litt. B: I och dels samfäld

byamark och dels enskildes hemmans mark;

i sydost: ägogränsen emellan de kronan tillhörande ägofigurerna

Svappavaara litt B: I och litt. Ö. mot norr och enskildes hemmans mark

mot söder;

i sydväst: ägogränsen emellan den kronan tillhöriga ägofiguren

Svappavaara litt. Ö i öster och enskildes hemmans mark i väster, dock

att denna gränslinje från det c:a 2 km. väster om Svappavaara malmberg

belägna hörnröset tänkes framdragen i oförändrad riktning mot nordväst

till den ofvannämnda nordvästra gränsen för statsgrufvefältet.

Inom de sålunda föreslagna yttergränserna äro tvänne områden

af »samfäld byamark» inneslutna, nämligen dels ett område vid Svappavaara

malmfält och dels ett område vid Tansari gruffält.

IV. Toppi statsgrufvefält,

beläget invid Riksgränsbanan, c:a 5 km. söder om Rensjöns järnvägsstation,

vid södra änden af sjön Njuotjamajärvi, omsluter utmålen vid

Toppi malmfält, tillhörande ofvan anförda klass 3 a (se kartan Bil. I).

För statsgrufvefältet föreslås ett område, hvars gränser äro belägna

på ett afstånd af 1,000 meter från utmålskomplexens yttergränser,

räknadt vinkelrätt från de å marken utmärkta utmålsgränserna. Det

omfattar uteslutande kronojord.

V. NaJcerivaara statsgrufvefält.

beläget vid södra stranden af Torneträsk vid Torneträsks järnvägsstation

(se kartan Bil. I), omsluter Nakerivaara till ofvan anförda klass 8 hörande

malmfyndighet. Som gränser för detsamma föreslås:

i väster: eu linje, tänkt dragen genom toppen af berget Vorevardo

(vid höjdsiffran 850) i riktning mot toppröset å det norr om

Torneträsk belägna fjället Ripainen (afvägningssiffran 939.4);

i norr: södra stranden af Torneträsk;

i öster: en linje, tänkt dragen från toppen af Nakerivaara (höjdsiffran

1022) mot norr, parabel med ofvan föreslagna västra gränslinje;

i söder: en linje, tänkt dragen vinkelrät mot föregående från den

nyss nämnda Nakerivaara-toppen mot väster.

Inom området tillhör marken uteslutande kronan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

VI. Gellivare statsgrufvefält

omsluter följande utmålslagda områden (se kartorna Bil. I och V):

Malmberget vid Gellivare, tillhörande ofvan anförda klass 4 (a och b)

Koskullskulle „ „ „ „ 6

För statsgrufvefältet föreslås följande gränser:

i norr: den ungefär i öster-väster gående gränslinjen emellan

odisponerad kronoöfverloppsmark i norr och kronomark, utarrenderad

till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, tänkt framdragen i rätlinig

riktning till Linaälfven;

i öster: Linaälfven;

i söder och väster: den brutna linje, som utgör gräns emellan

kronomarken i norr och öster och Kaptensgårdens, Fuoitaks och Robsahms

nybyggens samt Gellivare bys mark i söder och väster.

Inom statsgrufvefältets yttergränser falla de af staten till stadsplan

upplåtna områdena.

VII. Salmivaara statsgrufvefält,

beläget c:a 3 mil norr om Gellivare Malmberg, söder om och i närheten

af Kaitumälfven, omfattar Salmivaara till ofvan anförda klass 1 a

hörande utmål. För statsgrufvefältet föreslås ett område (se kartan

Bil. I), hvars gränser äro belägna på ett afstånd af 1,000 meter från

utmålskomplexens yttergränser, räknadt vinkelrätt från de å marken

utmärkta utmålsgränserna.

t

VIII. Ruoutivare statsgrufvefält

omsluter Ruoutivare och Vallatj utmålslagda järnmalmsfyndigheter, tillhörande

ofvan anförda klass 5, samt det område däromkring, inom

hvilket de genom Sveriges Geologiska Undersökning sommaren 1909

utförda utredningarne visat att de geologiska förhållandena äro likartade

med dem vid Ruoutivare (se kartorna Bil. II och VII).

Som gränser för detta statsgrufvefält föreslås:

i norr: en bruten linje, tänkt dragen emellan fjälltoppen Tjuolda

(höjdsiffran 1443) i väster och den med höjdsiffran 1299 på kartan ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kiingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 53.

märkta punkten på fjället Sähkok, samt vidare till den sydligaste toppen

af den c:a 2.5.km. ost-nordost om Tjårres och på västra sidan om

Standar]okk belägna bergshöjden;

i öster: en linje, tänkt dragen emellan sistnämnda bergstopp och

den med höjdsiffran 804 på kartan utmärkta toppen Snjärak, belägen

3.4 km. öster om Kvikkjokks kapell;

i söder och väster: en bruten linje, tänkt dragen från sistnämnda

bergstopp till toppen af Vallespiken (höjdsiffran 1388) och vidare till

den förstnämnda fjälltoppen Tjuolda.

Området omfattar till hufvudsaklig del kronojord; inom sydöstra

delen falla dock äfven delar af enskildes hemmans mark.

Stockholm den 15 januari 1910.

Karl J. Bergström. Walfr. Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1910.

1 Sami.

1 Afd. 34 Höft.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till K..I.Bereströms och WallV. Peterssons

it t Låtande om statsävufVefnll lo Jan 1910

*^£3P«GSC

Abrn/nci

navaarås

>*u>y. Kdtt() vti (mit.

‘\LOfcaWWt\LuhP

jKojitsiuiri

ken st i te

‘sumack

■sstuiri

kr av.

Véuisnar,

NA K ER I VA ÅR A ST ATS GR. FÄLT

Pitdl/apt>

npätgi

Pipkkiyär^

^PotsyY

''Vvä7/«fflW

lodrii

;

liketcruar»-^

\?>40

dr v v

svar vy

i, 3Pi STATSGR.FÄLT

Se^vaS

S

■iViröm

%g£?3.j

■tmfrwii

Wfnkyw»

fcfiiÄv )

Ki/fsn/fit
-

JCzir}''

"<.V»5v

VA-Å#\é,.

■hA-H''v ■

sos y

it ■ i f t'';- -itp

jshirAvi''^

Vr.frUpA

• •

vTbkkofc

■

■

Igpfco^

C v» ocv\Xw?»jcvy>?\,

. Oför tidt*.

■''::■■■H <i

fäialhikiolin (■

pdoy^

iåsJvTm

SUff^rA^P

''IhioTcop,

äP#f,Ä*-T

Y, ^Tqhk/j

Pi/mUtTi

AV

•■ '' -----

■La/iihfföfiVt

JiMtih

''t X/

•d • ;■

X.sss

OfnCnvojM JV J“S‘!-

''-ötififis auciri^ Qyy ^

A»i?A

A PiwX

XXX ? ''-■

WM&

■

yi* ---

siävjph

.7/a/?i

^apsaari

Äxvkmärvv.:

i/;oiriy

jSvujuäfeg

yTihpijf&tlfki

''XjilJcjirifab
-

MfåflhWrif

jAe\$ot

,P#Vkti

ii&tfJäglijie3

y|vädö5®

JKuös&stfjh&t

QVTuaVcv

af uoMiMipTtiu.

?05,3

o-:,"''''v ''A. •

YiffiwMr,

Jfvrh/ioj.

’: C- t] jv-cS^^Åv/^/w^sj

5? ‘ -

iliirfiisntbui > ■•-

■ -a ''• Yli- .-wVdVVcrnv

, 1-’^

X? • v-fRMSS*1

!ferftiJt 10}WC

/uiQriMi-divJf»

Pråonka

‘&kurj/&jikkii .

Äarägpl

\y ?sö;;it.

;.''«Av'' •

.'' .7 ''

»

V''S\SW\\,

iCqHiktytUlk

håtxxv

294

'' iMli:

^ifnpnjoiL

SnkkiMivuitni

^80

•''>>''.. .

r /• vpc '' Tab-ifiiiW

YiavW\%Vi?\v.

HaUiLirmom.

Iflifånkkä

''Ss, |i«

»VÄ.

<>jäT:klc

hl/nmom.i

Py^O^WTnH.

pciafy/.

AA«AAäiV>d\iA''

aiTiomA

h^iPS%P\

ipM

?vun!

LiiKarnilälii

K c

yiinVQVHnf}

«*,i©

KiinylPnWm

£8»r>

WVtÅjmwv. W>9

ftiiaMct vuonni

ifi&npmläqI

WMwk0

r,T!Ul

ap*}

Knni$vnbrnf?

VvcANv.«X

x\- ■;

''->h^ tf (påfat. r

^^V>‘Vvjj8lÄ|i

U/>rn*

HhmliolHlvTi&isGJtio:

■r. ■

VejrVsu^awjt

¥7 Ppptidjtliä r,Xv6,X ifsas

t :u;j%V.tvtvt\V(

RaUffpuimv''. fÄhäniapi]

pSwxo

^Poriskii

Hi*ir:tki>t>b

A.;i,A

förmon * fogge

JjaizL? érréoEUje

SäAcK

\cyjK^y

''fp*L-, ;/ PPfmpfM

^%it/kaiäviipw.

|P

KfiiryM’’

X --v B v^y*o^v

Är» Xlv 4p&wm

É
—;

(-|\?vpQ5C\yfty\0.

/iiiglfiitiiö

"''''Xu,

AivouVA''

^•vVXde;

röbija.f.A/ogrgy

■ ......

>V‘; v>^^H

ub$uMfc*

l *istiu norna,

tyujnffiäpfctt''

-s - • v y / < . ;;

■ '' X

0^n\''^iyj -

•ä ja trickb

Jiixtsvaopiajf''

.vJajv

'' - ''

.^iVäV

mpiikfr Tis]Xd

." •->-

s>^.. •••■"■■ Vj

ASpll S|

^."TRWäF!

ATVi^Ukce

torna

,^ii>&g£X

JhoIpsA

yiw

fyijf/t/zg

SJwtiiy

fipäjicij.:

irz/rT^^

ikahif-A

o-?.

;^;S

;%s% c^iwto-Aé^äyi

c rt -•*

|y ''''I^tsjÉk^uaa^W^^

»A. Cs

; t X te ,

s .^''7-;:''''v'' '' s; /.,;.v.

,“^?ÄirrWr7'' ''wlIlAffl

Y-5''/ * ^

8-: /TAr

\-vj\v\A''

i:t‘riq} l<‘ >‘

.: ■ [!-tv

^ busfiypiävti

#

/■''-■ y ^ tv ’v;'' .

sCssMfåfc

pXit^ssy

''H'' C «S, Y

^kcjtiruoini

,. ScuiT\V;\»

Wf&S&f)

ViU-y-f..;).

ÄÉfete

• ■ t

wÄ

wMm.w.

..•te

TvX>''v

j^t^iTTvÖÄfaj

b&tu?oie$ape.

KUöSttiSHfW

X>s>.s-Ä*

VV^V|i>\.vv.

■^ndckjv

« !

Krafs iQara

i''ctVfVjvOixcj\?

|% '',:''!

/.’. ( ..''w/Av

V

1

Vuöksipérph1

y. ^ ■-■.

^itioybyi:.

^ jfuölpi,

mmm
-

•C*£$S&(f''-& l(CtdäSL

cf^&ra

U \

\\ Tao/pui/iptfåm,

- . . .''X

u>U;(!’b:

MAqirkhbb,

ttHS/iqpé

.*•’, ''/.; r

ä'' ^''iilpaJi 7$:%

Ku ar lits ap o

YS d''X

•X
-

^ '' .

-•-. •--•

■Jg/oJaic

472,9

■Hornjuli

I§ffv$i7rtck!

'' \Vi’4s!

O^XvYt.

KttffnSi

J&Tikéjeg*

V<5ÄtM/V£/iÄif® teC

f ?. ,x

L V ;'' ''AUkkiiti/is,

mm

Hd

7? UUjll

’•/.■■■ ■■■<-''>

[e^ityvnrre.

&dux«x^

y/.-X xs//:.•-.-7

bil It

Y ./;vY

Ä«>\.o Y,

>V\wwW.ri S

o » 7--

s^xiv.VVxS...;., ..

; '' Y,

ujHfikkå:

VwéiV

'' ''”V'',

sAv.ov''^Xm;ki

''nor-rbsv

n.mhii;inkk;i

Kf

IMqfegge

<v >VV‘A
-

mh|

sr^-r

Lvo\ctX

.V\r''T\

r7/77/.s

Jftiorje

msmi

/Aj.;|i''.1"<h''

v.v; v
-

Sv''''

VP®»

\fgllonnpe

mm

*,&.

SUvov:

H^cvurv

fuucYY

^Y^VuVvAuyfi

r£I-l-H,,

8Uu>r
-

/,aA

liiU^

1: »00000

o i (>--''

Föreslaget område för statsqrufvdiUt

Kilometer

Piiiski^iaei^k
-

FJiiihi\<

Mkjm-,1.

tiUm-.Hniniii»

Generalstabens Litogråeiska Anstalt

opaginerad Kontrollera mot PDF

’

^>89ir

J Föreslaget område- för statsgrufvefålt

JMZM

Gen. Stab. Lit. Anst.Stockh

K-?*

..V.

k« :*

wmmmWsä

llÉällli

Hl Q''Sv-‘

5® i. ,v\?

Kl

.i<afcfei«wi

%5äf

SS1

KS»

1. ''200000

o t 3 >_*_ ''* '' f ?___? *___Kiloinetur
-

Bilaga till K J. Bergströms och^a»''- Peterssons

utlåt ande om st-atsgrufvefålt lo Jan. l.tlO.

I Mil

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till K.J.Bergströms och Walfr. Peterssons

utlåtande om s t ats é r u Pvc fält 15 Järn 1910.

in.

KURRA I/ A A R A

TU OHOJ ARV!

MALMFÄLT

TUOLLUVAARA

MALMFÄLT !

\,Är TUOLLUVAARA''

stad

VvsM^0- ''A.o.V.taiXv^ö

karta

äl ver del för

Kli RU NA

STATSGRUFVEFALT

föreslagna. områuLet

SKALA 1:40000

K A A [Ja S

ARV!

B V

A^jtasjarvi by

P/RTI VUOPIO

J_ BKLB.TS

S P A

område.

Grufutmal, till kr il ka Kronan är ägare

Gräl ut mai i hvit ka Kronan är delägare.

Grufidmäl, kväka ägas af enskilde

Kronojord inom statsgndvefaMet.

Yttergräns för statsgrufvefaliet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

na. m.

STUtSMS v

\J£nskClcLas

-trö&Hsfc

Sv appetit

Samf.

K RO HO''

^-sLA

Svt

mccrk,A

_ UV.

(Statens)

SVARPA VAARA /

MALMFÄLT

.utan/

MARK

3&rv\.

Scurif. byamccrku.

TöreslagenSTADSPLAN hatö.

tf Statens

SLAPPA VA A RA

/NÅGOR

Svappaxcuxra, IzttJfl.

(Statens)

LEVEANIEMI V

3<trvvv

Bilaga, till K J Bergströms cell "Walfr. Peterssons

utlåtande om. stats £ru.fVe fält 15 Jalu 1910. 1VT

7 ittJStl.

KARTA

öfver eu del af

SVAPPAVAARA BY

:med därinxjirL "belägna

TAN S/l Rf, SVAPPAVAARA och

LEVEÄNIEMI MALMFÄLT

inom.

NORRBOTTENS LÄN

SKALA 1 • AO 000

,9 SP° loppm

Kronojord inom statsgruiretnUet

Generalstabens Litografisk* Anstalt

Grnfiitmål, till hvUka Kronan är ägare.

Yttcrgräns För statsgrnTvefältcL

opaginerad Kontrollera mot PDF

0 D ISP0W E råd) kronoofverloppsmark

kV\\\\\

TctmåZs

KIIR U NAV A ÅR A

SSSSSSSSSNSS^

lllll

X..K.A?Bi zctmjäl.

STADSPLAN

WmMk

\ KRONO
-

MARK,

''BSAHM N- 1

STADSPLAN

WMk

ROBSAHt

\ NB1 y

''APTENSGARDEN N?T och PUOJJfAK N*1

KARTA

öfver

.IVARE MALMBERG

med angränsande mark

NORRBOTTENS LÄN

Skala .1:40 000

Gru/h/mul, i Indika Kronan är thUiu/arc

fieiii-rvilrtabena Litografisk* Anstalt

Grufiilmdlf hvilkn ät/as åt''enskilt!»

Bilaga, till KJ."Bergströms och AVäifr. Peterssons

utlåtande om stålsgrulirefält 15 Jan. 1910.

.L.a"

Kronojord inom- statsyralvefältet.

TUeraräns för statsfru fvefiiUrl,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga, till KJ."Beréströms och Walfr. "Peterssons

utlåtande om s tai.sgruiVefält 15 Jan . 1910.

FÖRSLAG

till områdeför

RUOUTEVARE STATSGRU FVEFÄLT

inom Kvitetq okta ^capell, Jotekmaktes sten,

NORRBOTTENS LÄN,

efter Kopiering från afvittrings-och Rikets

altm. kartverks kartor uppräitnä år wto.

SKALA P100000

Tjualda„

x,''\- \

Hn

im

m

■

H§ &

Tjaxroi

^ vV\ ''XvX\-OX\V\''>X; .VsX

llllllllllll

Jfr Mi

HB

till™

JSSSSK;

ValLe syll

mm

É*

tfa stad vo

■kjokks

Hii

||§||||||

Mjölksten.

1111

NJUNJES OMRÅDE

FÖRESLAGET '''' ^

OMRÅDE FÖR ANSÖKT

NY O YGGE

>Ye.vtLWy

Ylirrqriins för sUxisqrufvvfdUvt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga till KJ "Bergströms och "Walfr. Peterssons

utlåtande om statseruPrefält 15 Järn 1910.

W.

Karta öfver en del MALM FA LTJ belägn a inom

JUKKASJÄRVI och GELLIVARE SOCKNAR samt KV1KKJ0KKS KAPELLFÖRSAMLING

uti Norrbottens län.

Skalal: 40000.

■gul . , . , *<*>, , , .

EKSTROMSBERGS MALMFÄLT

INOM JUKKASJARVI SOCKEN

N.

II

LAUKUJÄRVI MALMFÄLT

%

INOM JUKKASJARVI SOCKEN

TOPP/ MALMFÄLT

INOM GELLIVARE SOCKEN

SALM IVAAR A MALMFÄLT

V

INOM KVIKKJOKKS KAPELLFÖRSAMLING

VALLATJ MALMFÄLT

AV f

/

''v

- K

'' > //

/

''''i''

RUOUTEVARE MALMFÄLT

r''* .

Yy//,''

Grutxdmril, till hvilka Kronan År Affart

Ondutmdl, hvilka Af/as af enskilde

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:153 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts propositioner nr 50—53 angående ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan med mera. s. 2 i texten
  2. LJoU 1910:2 Sammansatta Lag- och Jordbruksutskottets Memorial Nr 2 a2 i texten