Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895

1910-01-28 · 146 sidor, varav 136 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 136 av 146 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1910:54, Med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

1

N:o 54.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen

om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895;

gifven Stockholms slott den 28 januari 1910.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om aktiebolag och till

lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den

28 juni 1895.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Albert Petersson.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. Raft. 35.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Förslag

till

Lag

om aktiebolag.

Inledande bestämmelser.

1 §•

De, som vilja med ett af dem tillskjutet, i visst antal lotter

(aktier) fördeladt kapital idka verksamhet i bolag utan att personligen

ansvara för däraf uppkommande förbindelser, äga, på sätt i denna lag

sägs, bilda aktiebolag.

2 §•

Aktiekapitalet må ej sättas lägre än fem tusen kronor.

Där aktiekapitalet skall, utan ändring af bolagsordningen, kunna

bestämmas till lägre eller högre belopp, må lägsta beloppet (minimikapitalet)

ej utgöra mindre än tredjedelen af högsta beloppet (maximikapitalet).

3 §.

Aktierna skola lyda å lika belopp i svenskt mynt, ej understigande

femtio kronor; dock må aktie kunna lyda å mindre belopp,

lägst tio kronor, där aktiekapitalet ej öfverstiger tjugufem tusen kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Hvad för aktie skall inbetalas må ej bestämmas till lägre belopp

än det, hvarå aktien skall lyda.

Aktie vare mot bolaget odelbar.

Å aktierna skola utfärdas bref, hvilka ställas till viss man, där

ej Konungen för särskildt fall medgifver, att brefven må ställas till

innehafvaren.

Om aktiebolags bildande.

4 §•

Stiftare af aktiebolag skola vara här i riket bosatta och till

antalet minst fem.

5 §.

Stiftarna skola upprätta och egenhändigt underteckna en stiftelseurkund,

angifvande

1) föremålet för bolagets verksamhet;

2) aktiekapitalet eller, där aktiekapitalet skall kunna, utan ändring

af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet

och maximikapitalet;

3) det belopp, hvarå aktie skall lyda;

4) den ort inom riket, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte;

5) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

6) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

Såsom stiftare anses allenast de, som undertecknat stiftelseurkunden.

Stiftarnas namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

6 §•

Skall bolagets verksamhet efter viss tid upphöra,

eller skola aktiebrefven ställas till innehafvaren,

eller skall förbehåll träffas enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare

att vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

mot akties förvärfvande eller enligt 138 § om tvisters afgörande af

skiljemän,

eller skola, i den mån sådant må ske, grunderna för utöfvande af

rösträtt och för fattande af beslut å bolagsstämma afvika från hvad

därom finnes föreskrifvet i 79, 91 och 93 §§,

eller skall om användande af bolagets vinst eller af bolagets behållna

tillgångar vid dess upplösning gälla annat än i 55 § 2 mom. och

114 § är stadgadt,

varde bestämmelse härom intagen i stiftelseurkunden.

Där ej alla aktier skola medföra samma rätt, skall stiftelseurkunden

angifva det belopp, hvartill aktier med företrädesrätt må kunna utgifvas.

och det företräde de skola medföra, äfvensom, såframt aktiekapitalet

skall kunna, utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre

eller högre belopp, den rätt till teckning eller erhållande af nya

aktier, som vid aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskild!

slag af aktier.

7 §•

Ej må stiftare eller annan af bolaget erhålla godtgörelse för dess

bildande, utan så är, att bestämmelse härom fullständigt angifvits i

stiftelseurkunden.

I stiftelseurkunden skall ock fullständigt angifvas hvarje bestämmelse,

som må hafva träffats därom,

att stiftare eller annan skall äga att teckna aktie med rätt att

tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor,

att i annat fall egendom skall af bolaget öfvertagas,

eller att stiftare eller annan eljest skall af bolaget erhålla särskild

förmån eller rättighet. Sker det ej, vare sådan bestämmelse

utan verkan mot bolaget.

8

Stiftarna läte två gånger med minst en veckas mellantid kungöra

stiftelseurkunden i allmänna tidningarna äfvensom i tidning inom den

ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte.

Där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie

skall lyda, varde i kungörelsen intagen uppgift om det belopp, som

skall för aktie inbetalas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

5

9 §•

Stiftelseurkunden i två exemplar äfvensom ett exemplar af de

tidningar, i Indika kungörelse enligt 8 § varit införd, skola ingifvas,

om bolagets styrelse skall hafva sitt säte i Stockholm, till öfverståthållareämbetet

och i annat fall till Konungens befallningshafvande i

länet. Det ena exemplaret af stiftelseurkunden skall förvaras för att

hållas tillgängligt för en hvar, som önskar taga kännedom däraf; det

andra skall, försedt med påskrift om uppvisandet, återställas till stiftarna.

Har ej vid stiftelseurkundens upprättande iakttagits hvad förut i

denna lag är stadgadt eller finnes stiftelseurkunden eljest i dit hörande

ämne innehålla något, som strider mot denna lag, eller har den icke

kungjorts i enlighet med hvad i 8 § är stadgadt, må den ej mottagas.

Vägras mottagandet, skall bevis därom jämte skälen för beslutet på

begäran meddelas.

10 §.

Teckning af aktier skall ske å teckningslista, som egenhändigt

underskrifvits af stiftarna samt innefattar styrkt afskrift af stiftelseurkunden

jämte den i 9 § omförmälda påskrift. Stiftarnas namnunderskrifter

skola vara af vittnen styrkta.

Teckningslista skall angifva

1) den ordning, hvari aktietecknare bör fullgöra hvad honom

åligger på grund af teckningen;

2) den tid, ej öfverstigande ett år från stiftelseurkundens uppvisande,

inom hvilken konstituerande stämma skall hållas;

3) där för aktie skall inbetalas högre belopp än det, hvarå aktie

skall lyda, det belopp, som skall för aktie inbetalas;

4) där i stiftelseurkunden minimi- och maximikapital angifvits,

men allenast ett visst belopp, understigande maximikapitalet, skall få

tecknas, storleken af detta belopp.

Där annan än stiftare må teckna aktier, skall teckningslista,

hvarå sådan teckning må äga rum, dessutom innehålla uppgift å det

antal aktier, som en hvar af stiftarna tecknat, och å den grund, efter

hvilken i händelse af öfverteckning aktierna skola fördelas mellan

tecknarna.

Hvarje stiftare skall teckna minst en aktie.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

11 §•

Aktieteckning vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista, som

uppfyller föreskrifterna i 10 §.

Aktieteckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 7 §

sägs, bestämmelse om sådan teckning intagits i stiftelseurkunden.

Har ej före utgången af den tid, inom hvilken enligt teckningslistan

konstituerande stämma skall hållas, beslut å sådan stämma fattats

om bolagets bildande eller om uppskof därmed enligt hvad i 14 §

stadgas, vare aktieteckningen icke vidare bindande.

12 §.

Ej må sådan grund för aktietecknings ogiltighet, som i 11 § afses,

göras gällande, utan så är, att den hos registreringsmyndigheten anmälts

före bolagets registrering.

13 §.

Konstituerande stämma utlyses af stiftarna i den ordning, som

skall gälla om kallelse till ordinarie bolagsstämma.

Å konstituerande stämman framlägge stiftarna genast stiftelseurkunden,

försedd med den i 9 § omförmälda påskrift, och teckningslistorna

äfvensom, där i stiftelseurkunden intagits bestämmelse, som omförmäles

i 7 §, de skriftliga handlingar, som därom kunna vara upprättade,

jämte en af stiftarna underskrifven berättelse, angifvande de

omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande af bestämmelsens

betydelse för bolaget.

14 §.

Styrkes å stämman genom behöriga teckningslistor, att det belopp,

hvartill aktiekapitalet enligt stiftelseurkunden lägst må sättas, är fulltecknadt,

skall, sedan aktierna i händelse det tecknade beloppet öfverskjuter

hvad högst må tecknas, blifvit mellan tecknarna fördelade och

Överskjutande teckning förklarats förfallen, till afgörande företagas,

huruvida bolaget skall komma till stånd; dock att, där minst en fjärdedel

. af de närvarande eller ock aktietecknare med ett sammanlagdt

aktiebelopp af minst -en fjärdedel af det vid stämman företrädda aktiekapitalet

rösta därför, med frågans afgörande skall anstå till fortsatt

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

stämma å viss dag minst fyra och högst sex veckor därefter. A den

fortsatta stämman varde frågan utan vidare uppskof afgjord.

Besluta de närvarande enhälligt, att bolaget skall komma till

stånd, eller finnas vid omröstning de flesta röstande hafva förenat sig

därom och utgöra dessa minst en fjärdedel af hela antalet tecknare

med ett sammanlagdt aktiebelopp af mer än halfva det å stämman

företrädda aktiekapitalet och minst en fjärdedel af hela aktiekapitalet,

skall bolaget anses bildadt; i annat fall vare frågan om bolagets bildande

förfallen.

Aktietecknare, till hvars förmån i stiftelseurkunden intagits bestämmelse,

som i 7 § sägs, äge ej deltaga i omröstning, hvarom ofvan

förmäles; ej heller må sådan tecknare eller af honom tecknade eller

eljest förvärfvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning. Hvad

nu är stadgadt gälle dock ej, där i stiftelseurkunden dylik bestämmelse

intagits till förmån för samtlige aktietecknare.

15 §.

Har, efter ty i 14 § sägs, uppskof med frågan om bolagets bildande

beslutats, välje stämman genast, såframt påstående därom framställes

af minst en fjärdedel af de å stämman närvarande aktietecknare, som

enligt hvad af 14 § 3 mom. framgår äga deltaga i omröstning rörande

frågan om bolagets bildande, eller ock af aktietecknare med minst en

fjärdedel af samtlige förutnämnde aktietecknares vid stämman företrädda

aktiebelopp, ett utskott för närmare granskning af de förhållanden,

som för frågans afgörande kunna vara af betydelse.

Sådant utskott skall, där ej annorlunda beslutas, bestå af tre

ledamöter. Dessa väljas bland de aktietecknare, som enligt hvad af

14 § 3 mom. framgår äga deltaga i omröstning rörande frågan om

bolagets bildande. Vid omröstning om antalet ledamöter i utskottet

äfvensom vid val af ledamöterna äge allenast nyssnämnde aktietecknare

rösträtt.

Utskottet afgifva skriftligt utlåtande öfver sin granskning. Utlåtandet

bör minst fem dagar före den fortsatta stämman i tillräckligt

antal exemplar genom stiftarnas försorg hållas tillgängligt för aktietecknarna

å plats, som bestämts af dem, hvilka deltagit i valet af

utskottsledamöter.

Stiftare vare skyldig att på begäran lämna ledamot i utskottet

alla för fullgörande af utskottets uppdrag erforderliga upplysningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

16 §.

År aktiebolag bildadt, skall bolagsordning antagas samt val åt

styrelse och revisorer förrättas.

Sker det ej å konstituerande stämman, åligger det stiftarna att

senast en månad därefter i den ordning, som skall gälla om kallelse

till ordinarie bolagsstämma, för ändamålet utlysa särskild stämma att

hållas så snart ske kan. Uraktlåtes det, har magistrat eller kronofogde

i den ort, där bolagets styrelse skall hafva sitt säte, att på

ansökan af aktieägare ofördröjligen kalla aktieägarna till sådan stämma,

17 §.

Bolagsordning skall innehålla bestämmelser i samtliga de ämnen,

hvilka enligt 5 och 6 §§ skola upptagas i stiftelseurkunden, så ock

angifva bolagets firma, huru många revisorer skola utses, samt huruvida

mera än en ordinarie bolagsstämma skall årligen hållas, tiden för

sådan stämmas hållande, och hvilka ärenden skola å ordinarie stämma

eller, där flera hållas, å hvar och en af dem förekomma till behandling.

I de ämnen, som omförmälas i 5 och 6 §§, må afvikelse från

hvad stiftelseurkunden innehållit ej göras, med mindre samtlige aktieägare

förena sig därom. Ej heller må, utan samtlige aktieägares

medgifvande, bestämmelse rörande ämne, hvarom i 6 § sägs, beslutas,

där den ej varit intagen i stiftelseurkunden.

18 §.

Aktiebolags firma skall innehålla ordet »aktiebolag».

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, förut i laga ordning

registrerade, ännu bestående aktiebolagsfirmor.

19 §.

Vid konstituerande stämman, så ock vid sådan särskild stämma,

som i 16 § sägs, skall genom stiftarnas försorg föras protokoll; och

lände i öfrigt i tillämpliga delar till efterrättelse hvad i 78 § finnes

stadgadt om protokoll, val af ordförande och förteckning öfver de

närvarande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Hvad i 79 § är stadgadt om utöfvande af rösträtt och fattande

af beslut å bolagsstämma äge med de afvikelser, som föranledas af

bestämmelserna i 14 och 15 §§, motsvarande tillämpning å sådan

stämma, som ofvan sägs.

20 §.

Hvad om klander af bolagsstämmobeslut är stadgadt i 95 och 96 §§

galle i tillämpliga delar i fråga om talan å beslut, som fattats å konstituerande

stämman, så ock å sådan särskild stämma, som i 16 § sägs.

21 §.

Sedan bolagsordning antagits samt styrelse och revisorer blifvit

valda, så ock af det tecknade beloppet, efter afdrag ej mindre i anledning

af öfverteckning, där sådan ägt rum, än äfven för aktierätt, som

af aktietecknare må hafva enligt 30 § förverkats och ej af annan öfvertagits,

minst hälften blifvit inbetald i penningar eller annat i enlighet

med stiftelseurkundens bestämmelser, må bolaget enligt föreskrifterna

i denna lag registreras; dock får registrering ej ske, där det tecknade

beloppet efter ofvannämnda afdrag understiger det belopp, hvartill

aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må sättas.

22 §.

Innan bolaget registrerats, kan det ej förvärfva rättigheter eller

ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller annan myndighet

söka, kära eller svara; dock äge bolagets styrelse föra talan om utbekommande

af tecknadt aktiebelopp.

Handla styrelseledamöter, aktieägare eller andra å bolagets vägnar,

innan det blifvit registreradt, svare de, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin

gäld, en för alla och alla för en.

23 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels stiftarnas fullständiga namn och hemvist,

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist.

Bih. till liiksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 54.

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i

9 § sägs, jämte öfriga i 13 § 2 mom. angifna handlingar, samtliga i

hufvudskrift och styrkt afskrift;

2) af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, af det därvid

förda protokollet;

3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten

styrkta exemplar af bolagsordningen;

4) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

där sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare må hafva

enligt 30 § förverkats och ej af annan öfvertagits, äfvensom huru

mycket af det belopp, hvartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blifvit

inbetaldt, dels ock för hvarje aktie uppgift å ägarens namn, det belopp,

som inbetalts, och beskaffenheten af den godtgörelse, som lämnats;

5) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3 eller 57 § sägs, må vara

af Konungen meddeladt.

Har utskott, hvarom förmäles i 15 §, varit tillsatt, bifoge styrelsen

ock det af utskottet afgifna utlåtandet i hufvudskrift och styrkt

afskrift.

24 §.

Har hvad bolaget i annat än penningar enligt bestämmelse i

stiftelseurkunden öfvertagit blifvit uppskattadt till oskäligt högt värde

eller oskälig förmån enligt stiftelseurkunden blifvit tillerkänd stiftare

eller annan, vare stiftarna pliktige att ersätta bolaget skadan, en för

alla och alla för en. Framgår af omständigheterna, att stiftare hvarken

haft eller bort hafva vetskap om att uppskattning eller förmån, som

nyss sagts, varit oskälig, vare han från ersättningsskyldighet fri.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd-. Proposition N:o 54.

Uppgörelse mellan bolaget och stiftare rörande den senare i sådan

egenskap åliggande skadeståndsskyldighet är ej för bolaget bindande.

25 §.

Har, innan två år förflutit efter bolagets registrering, å bolagets

vägnar träffats något aftal om förvärf af fast eller lös egendom för

godtgörelse, som öfverstiger en femtedel af hela aktiekapitalet, skall

aftalet genom styrelsens försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

Om aktiebref och aktiebok.

26 §.

Aktiebref skola undertecknas af styrelsen samt angifva ordningsnummer

å den eller de aktier, hvarå brefven lyda, akties belopp och

dagen för utfärdandet. Styrelseledamots namnteckning må kunna återgifvas

genom tryck eller på annat dylikt sätt; dock skall hvarje aktiebref

vara egenhändigt undertecknadt af minst en styrelseledamot.

Har förbehåll träffats enligt 49 § om aktiekapitalets nedsättning

genom inlösen af aktier eller enligt 52 § om rätt för aktieägare att

vid akties öfvergång lösa aktien eller om förbud i vissa fall mot akties

förvärfvande, varde ock det förbehåll angifvet i aktiebrefvet.

27 §.

Ej må aktiebref utgifvas, innan registrering enligt 125 § skett

därom, att full betalning erlagts för aktier tillhopa motsvarande det

belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas,

ej heller innan full betalning blifvit erlagd för den eller de

aktier, hvarå brefvet lyder.

Utgifves, innan aktiebref utfärdats, bevis om rätt till delaktighet

i bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,

interimskvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.

28 §.

Skola aktiebrefven ställas till viss man, har styrelsen att ofördröjligen

upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg

samtliga aktier upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o oi.

samt hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen

antecknas; dock att, där lösningsrätt enligt 52 § 1 mom. tillkommer

förutvarande aktieägare, anteckning ej må ske förr än sig

visat, att lösningsrätten ej begagnas. I aktieboken skall ock anmärkas

dagen, då anteckning skett.

Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes

för att pröfva de frågor om nya aktieägares införande i aktieboken,

som då kunna yppas. Dock skall, där i bolagsordningen enligt

76 § 1 mom. rätten till deltagande i bolagsstämmas förhandlingar

gjorts beroende af att anmälan därom sker viss tid före stämman,

styrelsesammanträde för pröfning af frågor, som nyss sagts, hållas

omedelbart före anmälningstidens utgång.

Ej må styrelsen vägra att i aktieboken såsom ägare införa den,

som företer aktiebref, försedt med behörigen sammanhängande och till

honom fortgående följd af öfverlåtelser.

Med det undantag, hvarom i 52 § 4 mom. stadgas, vare den,

till hvilken aktie öfvergått, ej gentemot bolaget att anse såsom aktieägare,

innan han blifvit införd i aktieboken.

Styrelsen åligger att hålla aktieboken tillgänglig för en hvar, som

vill taga kännedom om densamma.

Om inbetalning, ökning och nedsättning af aktiekapitalet.

29 §.

Sist inom två år från bolagets bildande skall för aktie full betalning

erläggas.

Aktietecknare, som ej senast vid bolagets bildande för aktie erlägger

full betalning, vare skyldig aflämna särskild skriftlig förbindelse

å återstoden. Denna förbindelse må, ändå att aktierätten öfvergår till

annan, ej återställas förr, än aktiens belopp blifvit till fullo guldet.

Ej vare aktietecknare berättigad att kvitta sin skuld på grund

af aktieteckning mot fordran hos bolaget.

BO §.

Uraktlåter någon att i rätt tid fullgöra inbetalning å aktie, vare

han skyldig att gälda ränta efter sex för hundra om året från förfallodagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 54.

Verkställes ej inbetalning i rätt tid, eller försummar någon att

aflämna den i 29 § omförmälda förbindelse, äge styrelsen, där ej rättelse

sker inom en månad efter anmaning, förklara aktierätten förverkad.

Det åligger styrelsen, där betalning uteblifvit, att, så snart ske kan,

antingen vidtaga nyssnämnda åtgärd eller utsöka beloppet.^

Underrättelse om tiden för inbetalning, äfvensom anmaning, hvarom

ofvan är sagdt, må anses vara gifven, när den blifvit kungjord i den

ordning, som skall gälla för kungörande af kallelse till ordinarie bolagsstämma,

så ock, där aktietecknarens postadress uppgifvits för styrelsen,

till honom blifvit försänd i rekommenderadt bref.

Då aktierätt förverkats, kan hvad å aktien redan inbetalts ej

återfordras.

31 §•

År aktierätt förverkad, efter ty ofvan är sagdt, vare aktietecknaren,

där bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom

två år efter utgången af den för aktiernas inbetalning bestämda tid,

ändock skyldig att, såvidt borgenärers rätt därpå beror, fullgöra återstående

inbetalningen, i den mån den ej visas vara för öfveriagande af

aktierätten verkställd af annan.

32 §.

Varder, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts,

ytterligare inbetalning å aktier fullgjord, må styrelsen för registrering

göra anmälan om sålunda inbetaldt belopp. I anmälan, som skall vara

försedd med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skola uppgifvas de aktier, å hvilka inbetalning fullgjorts, samt

för hvarje sådan aktie ägarens namn, det belopp, som ytterligare inbetalts,

och beskaffenheten af den godtgörelse, som lämnats.

33 §.

Har ej inom sex månader efter utgången af den för aktiernas

inbetalning bestämda tid till registret anmälts, att full betalning behörigen

erlagts för aktier tillhopa motsvarande det belopp, hvartill aktiekapitalet

enligt bolagsordningen lägst må bestämmas, och inkommer

enligt 32 § anmälan, utvisande, att sådan betalning fullgjorts, ej heller

inom en månad efter det från registreringsmyndigheten till bolagets

styrelse aflåtits skrifvelse med anmaning att ofördröjligen inkomma

med dylik anmälan, skall bolaget träda i likvidation.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

34 §.

Har, efter det ansökning om bolagets registrering gjorts, aktietecknares

aktierätt förklarats förverkad, och varder den ej inom en

månad af annan öfvertagen, skall aktiekapitalet anses minskadt med

det belopp, som svarar emot den förverkade aktierätten; och göre

styrelsen ofördröjligen anmälan härom för registrering.

35 §.

Ökning af aktiekapitalet medelst ny aktieteckning må ej beslutas,

innan det belopp, hvartill aktiekapitalet vid beslutets fattande uppgår,

till fullo inbetalts och registrering därom skett. Ej heller må, där

beslut om sådan ökning förut fattats, ytterligare ökning beslutas,

innan på grund af förra beslutet tecknadt belopp med afdrag ej mindre

i anledning af öfverteckning, där sådan ägt rum, än ock för förverkad

och ej af annan öfvertagen aktierätt, blifvit till fullo inbetaldt och

detta förhållande registrerats.

Beslut om ökning, hvarom ofvan sägs, kan fattas endast af bolagsstämma.

°

36 §.

Beslutet om aktiekapitalets ökning skall angifva

1) det belopp, hvarmed aktiekapitalet må ökas;

. ^en företrädesrätt att teckna nya aktier, som må tillkomma

aktieägare;

3) den tid, ej understigande fyra veckor från den dag, då beslutet

enligt 41 § andra gången kungjorts i allmänna tidningarna, inom hvilken

aktieägare må begagna den honom tillkommande företrädesrätt till

teckning;

4) det belopp, som skall för aktie inbetalas;

^en grund, efter hvilken i händelse af öfverteckning aktierna

skola fördelas mellan tecknarna;

6) där ej de nya aktierna skola vara likställda med de förutvarande,

den olikhet, som mellan dem skall förefinnas.

37 §.

,.. -.. aktieägare eller annan äga teckna ny aktie med rätt att

dariör tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, varde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 54. 5

fullständiga bestämmelser därom meddelade i beslutet om aktiekapitalets

ökning.

Det åligger styrelsen, där fråga är om sådant villkor, som ofvan

sägs, att å bolagsstämman framlägga de skriftliga handlingar, som

därom kunna vara upprättade, äfvensom en af styrelsen underskrifven

berättelse, angifvande de omständigheter, som kunna vara af vikt vid

bedömande af villkorets betydelse för bolaget.

38 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning skall, ehvad

det innefattar ändring af bolagsordningen eller ej, genom styrelsens

försorg ofördröjligen anmälas för registrering.

Vid nämnda anmälan skola fogas dels, i två exemplar, af notarms

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, dels den

i 37 § omförmälda berättelse och öfriga där angifna handlingar i

hufvudskrift och bestyrkt afskrift.

39 §.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att, i den mån sadant kan ske, af de nya aktier, för

hvilka betalning skall erläggas i penningar, efter teckning erhålla det

antal, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

40 §.

Aktieägare, som vill begagna honom tillkommande företrädesrätt

till teckning af ny aktie, vare skyldig att vid teckningen förete det

eller de aktiebref, hvarå teckningsrätten grundas; och skall genom

styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

41 §.

Bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning, så ock den

senaste fastställda balansräkningen skall genom styrelsens försorg två

gånger med minst en veckas mellantid kungöras i allmänna tidningarna

äfvensom i tidning inom den ort, där styrelsen har sitt säte.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Kungörelsen skall ock angifva bolagsordningens bestämmelser ej

mindre om föremålet för bolagets verksamhet och om akties belopp,

än äfven i de ämnen, som omförmälas i 6 §.

Det åligger styrelsen att, där så ske kan, i rekommenderadt bref

om bolagsstämmans beslut ofördröjligen underrätta hvarje aktieägare.

42 §.

Teckning af de nya aktierna skall ske å teckningslista, som egenhändigt

underskrifvits af styrelsens ledamöter. Styrelseledamöternas

namnunderskrifter skola vara af vittnen styrkta.

Teckningslista skall innehålla bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning, . uppgift å de tidningsnummer, i hvilka beslutet

enligt 41 § varit infördt, äfvensom, där på grund af bestämmelse i

beslutet aktieägare eller annan skall äga teckna ny aktie med rätt

att därför tillskjuta annat än penningar eller eljest med villkor, redogörelse

för de omständigheter, som kunna vara af vikt vid bedömande

af villkorets betydelse för bolaget, samt bestyrkt afskrift af de handlingar,

som rörande villkoret kunna vara upprättade.

I teckningslista skall ock angifvas förutvarande aktiekapitalets

storlek äfvensom den ordning, i hvilken aktietecknare bör fullgöra

hvad honom på grund af teckningen åligger.

Ett exemplar af bolagsordningen skall bifogas hvarje teckningslista.

43 §.

Teckning af ny aktie vare ogiltig, där den ej göres å teckningslista,

som uppfyller föreskrifterna i 42 § 1, 2 och 3 mom.

Teckning med villkor vare ogiltig, där ej, efter ty i 37 § sägs,

bestämmelse om villkoret meddelats i beslutet om aktiekapitalets ökning.

Ej må sådan grund för ogiltighet af teckning af aktie, som ofvan i

denna paragraf afses, göras gällande, utan så är, att den anmälts hos

registreringsmyndigheten, innan registrering enligt 45 § skett i anledning

af anmälan, att aktien till fullo inbetalts.

44 §.

Sist ett år från det bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets

ökning fattades skall för ny aktie full betalning erläggas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majrts Nåd. Proposition N:o 54.

Bestämmelsen i 29 §, att aktietecknare ej är berättigad till

kvittning, gälle ock vid ny aktieteckning, där ej i beslutet om aktiekapitalets

ökning sådan rätt blifvit medgifven; och skall jämväl vid

sådan teckning äga motsvarande tillämpning hvad i 30 och 31 §§

finnes stadgadt om påföljd för uraktlåtenhet att verkställa inbetalning

å tecknad aktie, så ock om anmaning att fullgöra sådan inbetalning.

45 §.

Sist sex månader efter utgången af den för inbetalning af de nya

aktierna bestämda tid skall styrelsen för registrering anmäla, huru

många aktier till fullo inbetalts. Vid anmälan, som skall vara försedd

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter,

skola fogas

1) en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blifvit tecknadt, med afdrag ej mindre i anledning af öfverteckning,

där sådant ägt rum, än ock för aktierätt, som af aktietecknare förverkats

och ej af annan öfvertagits, dels ock för hvarje aktie, för hvilken

full betalning erlagts, uppgift å ägarens namn, det belopp, som inbetalts,

och beskaffenheten af den godtgörelse, som lämnats;

2) teckningslistorna i hufvudskrift och styrkt afskrift;

3) ett exemplar af de tidningar, i hvilka bolagsstämmans beslut

om ökningen enligt 41 § varit infördt.

Varda efter aflämnandet af ofvannämnda handlingar aktier ytterligare

till fullo inbetalda, må anmälan därom kunna göras för registrering.

Anmälan skall vara försedd med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter samt innehålla för hvarje aktie,

som anmäles vara till fullo inbetald, sådana uppgifter, som ofvan under

1) sägs.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering skett i anledning af

anmälan, som ofvan i denna paragraf sägs, anses ökadt med sammanlagda

beloppet af de aktier, som anmälts vara till fullo inbetalda.

46 §.

Utan hinder af hvad i 35—45 och 94 §§ finnes stadgadt må

styrelsen besluta aktiekapitalets ökning under förutsättning af bolagsstämmans

godkännande. I ty fall skola i afseende å bolagsstämmans

beslut, hvarigenom sådant godkännande meddelas, och å styrelsens

skyldighet att å stämman framlägga handlingar, som kunna vara af

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

vikt för frågans afgörande, bestämmelserna i 35 §, 37 § 2 mom. och

38 § äga motsvarande tillämpning, och skall hvad i 36 §, 37 § 1 mom.

och 39—45 §§ är föreskrifvet lämpas å styrelsens beslut om ökningen

och å verkställigheten däraf; dock galle, att för ny aktie full betalning

skall erläggas sist ett år från det bolagsstämman godkänt styrelsens

beslut; att innan sådant godkännande meddelats, den i 45 § 1 mom.

föreskrifna anmälan till registret ej må göras; och att förty, där den i

sistnämnda paragraf stadgade tid för anmälningsskyldighetens fullgörande

tilländagått, innan godkännandet meddelats, sagda anmälan skall göras

samtidigt med den i 38 § föreskrifna anmälan till registret af bolagsstämmans

beslut.

47 §.

Aktiekapitalet må kunna ökas jämväl medelst öfverföring till detsamma

af besparade vinstmedel, som ej afsatts till reservfond eller

förnyelsefond; och skola därvid bestämmelserna i 35 § äga motsvarande

tillämpning.

Bolagsstämmans beslut om ökningen skall angifva det belopp,

hvarmed aktiekapitalet skall ökas, äfvensom, där ej de nya aktierna

skola vara likställda med de förutvarande, den olikhet, som mellan dem

skall förefinnas.

Där alla förutvarande aktier äga lika rätt, vare hvarje aktieägare

berättigad att af de nya aktierna erhålla det antal, som svarar

mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet.

Beslutet om ökningen, så ock den senaste fastställda balansräkningen

skall genom styrelsens försorg kungöras på sätt i 41 § 1

mom. sägs.

Beslutet skall, ehvad det innefattar ändring af bolagsordningen eller

ej, genom styrelsens försorg anmälas för registrering. Vid anmälan

skola fogas dels, i två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas

egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift

af protokoll, som förts i ärendet, dels ett exemplar af de tidningar, i

hvilka beslutet, enligt hvad ofvan stadgats, varit infördt, dels ock ett

exemplar af den kungjorda balansräkningen jämte en af styrelseledamöterna

egenhändigt underskrifven försäkran, att balansräkningen,

dem veterligen, ej upprättats i strid med bestämmelserna i 56 §. Styrelseledamöternas

namnteckningar å denna försäkran skola vara af

vittnen styrkta.

Aktiekapitalet skall, så snart registrering af beslutet skett, anses

ökadt med det belopp, som enligt beslutet skall till aktiekapitalet

öfverföras.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Ej må bref å ny aktie utlämnas till aktieägare, innan registrering

af beslutet om ökningen skett eller innan aktieägaren företett det

eller de aktiebref, hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas; och skall

genom styrelsens försorg sådant aktiebref förses med påskrift, att bref

å ny aktie utlämnats.

48 §.

Sedan för aktie full betalning blifvit erlagd, vare aktieägaren

icke pliktig att ytterligare tillskjuta något.

49 §.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse om minimi- och maximikapital,

må aktiekapitalet, såframt förbehåll därom gjorts i stiftelseurkunden

eller vid bolagsordningens antagande, kunna genom inlösen

af vissa aktier enligt bestämda grunder nedsättas, dock ej under minimikapitalet.

Dylik nedsättning af aktiekapitalet må kunna ske jämväl genom

inlösen af aktier, som utgifvits vid aktiekapitalets ökning, såframt

förbehåll därom gjorts, efter ty ofvan sägs, eller i beslutet om ökningen.

Förbehåll, hvarom nu är sagdt, må ej bringas till verkställighet,

där det ej blifvit intaget i bolagsordningen och registreradt. Då nedsättning

verkställts, skall styrelsen ofördröjligen göra anmälan därom

för registrering.

Har aktie, enligt hvad ofvan sägs, blifvit inlöst, bör aktiebrefvet

genom styrelsens försorg förses med påskrift om inlösandet.

50 §.

Beslut om nedsättning af aktiekapitalet i annat fall än i 49 §

sägs kan fattas endast af bolagsstämma.

Beslut om sådan nedsättning må ej bringas till verkställighet utan

rättens tillstånd. Ansökning om rättens tillstånd skall vara åtföljd af

bevis, att beslutet blifvit registreradt, äfvensom af förteckning å bolagets

samtliga kända borgenärer. Rätten utfärde kallelse å okända

borgenärer att skriftligen angifva sina fordringar hos rätten; och gälle

om tiden för inställelsen och om kallelsens kungörande hvad om årsstämning

är stadgadt. Styrkes å dag, som af rätten utsättes, att de

borgenärer, hvilka äro upptagna å förteckningen eller gifvit sig an

hos rätten, blifvit till fullo förnöjda för sina uppgifna fordringar eller

medgifvit aktiekapitalets nedsättning, varde ansökningen bifallen. Beslutet

härom skall, i hufvudskrift eller styrkt afskrift, genom styrelsens

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

försorg insändas för registrering. Likaledes åligger det styrelsen, att,

sedan nedsättningen verkställts, därom göra anmälan för registrering.

Nedsättning af aktiekapitalet, hvarom nu är sagdt, vare, där

bolagets egendom afträdes till konkurs, som börjar inom ett år från

det rättens beslut efter verkställd registrering kungjordes i allmänna

tidningarna, utan verkan mot borgenär, som ej till nedsättningen

samtyckt eller vid fordringens tillkomst hade kännedom om rättens

beslut, hvarigenom nedsättning medgifvits.

Har till fullgörande af beslutet om nedsättningen aktie blifvit

inlöst eller dess belopp minskadt, bör aktiebrefvet genom styrelsens

försorg förses med påskrift därom.

51 §.

Egen aktie må aktiebolag ej mot vederlag förvärfva i annan ordning

än i 49 eller 50 § sägs, ej heller mottaga såsom pant.

Hvad nu är stadgadt utgör ej hinder för aktiebolag att å auktion

inropa för bolagets fordran utmätt aktie, dock med skyldighet att åter

afyttra den, så snart det kan ske utan förlust.

Om inskränkning i rätten att förfoga öfver aktie.

t

52 §.

Skola aktiebrefven ställas till viss man, må i bolagsordningen

kunna förbehållas, att, där aktie öfvergår till annan än aktieägare eller

till annan än ägare af visst slag af aktier, förutvarande aktieägare eller

ägare af visst slag af aktier skola vara berättigade att lösa aktien.

I ty fall skall bolagsordningen angifva den ordning, i hvilken lösningsrätten

må tillkomma aktieägarna inbördes, den tid, ej öfverstigande

nittio dagar, räknadt från anmälan hos styrelsen om aktiens öfvergång,

inom hvilken den, som vill begagna sig af lösningsrätten, skall därom

göra anmälan hos styrelsen, äfvensom den tid, ej öfverstigande trettio

dagar, räknadt från det lösens belopp blifvit bestämdt, inom hvilken

lösen skall erläggas.

Där aktiebrefven skola ställas till viss man, må i bolagsordningen

ock intagas förbehåll, hvarigenom rätten för aktiebolag eller annan

samfällighet eller för annan än här i riket bosatt svensk medborgare

att genom teckning eller öfverlåtelse förvärfva aktie inskränkes.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Där i fall, som i 1 mom. afses, lösen skall erläggas för aktie,

men öfverenskommelse ej kan träffas om lösens belopp, varde detta,

som skall motsvara aktiens verkliga värde, bestämdt af tre skiljemän,

utsedde enligt lagen om skiljemän. Är ej annorlunda stadgadt i bolagsordningen,

äge part, som ej åtnöjes med skiljemännens beslut, att draga

tvisten under rättens pröfning, såframt ban instämmer sin talan inom

nittio dagar från det skiljemännens beslut i bufvudskrift eller bestyrkt

afskrift delgafs honom.

Innan det visar sig, att lösningsrätten ej begagnas, vare den, till

hvilken aktie öfvergått, ej i förhållande till bolaget att anse såsom

aktieägare; dock äge han uppbära den vinstutdelning, som må vara

med aktierätten förknippad, och utöfva aktien, i händelse af aktiekapitalets

ökning, tillkommande företrädesrätt till teckning af ny aktie.

De af sådan teckning härflytande rättigheter och skyldigheter öfvergå

å den, som begagnar sig af'' lösningsrätten.

Ej må på annat sätt, än ofvan är sagdt, rättigheten att förfoga

öfver aktie inskränkas.

Om reservfond, vinstutdelning och balansräkning.

53 §.

Af aktiebolags årsvinst, efter afdrag för hvad som åtgår till betäckande

af möjligen förefintlig brist från föregående år, skola minst

tio procent afsättas till reservfond. Vid beräkning af det belopp, som

sålunda minst skall afsättas till reservfonden, må ej från årsvinsten

afdragas den andel däri, som kan hafva tillerkänts styrelseledamot eller

annan såsom arfvode (tantiem). Sedan fonden uppgått till ett belopp

motsvarande tio procent af inbetalda aktiekapitalet eller till det

högre belopp, som kan vara bestämdt i bolagsordningen, må vidare

afsättning af årsvinsten kunna upphöra; nedgår fonden under det

sålunda stadgade beloppet, skall afsättning därtill ånyo vidtaga.

Till reservfonden skall alltid läggas hvad vid aktieteckning må

hafva för aktierna erhållits utöfver det belopp, hvarå de lyda, så ock,

där aktierätt förverkats och aktiekapitalet i följd däraf minskats, hvad,

innan aktierätten förverkades, blifvit inbetaldt å aktien.

Nedsättning af reservfonden må beslutas allenast för betäckande

af förlust, som enligt fastställd balansräkning finnes hafva uppstått å

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

rörelsen i dess helhet, och som icke kan ersättas af andra befintliga,

till framtida förfogande afsätta medel.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd af aktiekapitalets

nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,

som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån

vinsten ej skall afsättas till reservfonden. Yarder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med

bestämmelse i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid

återbäringen kan uppkomma.

55 §.

Bolagsstämma må ej förfoga öfver bolagets vinstmedel eller öfriga

tillgångar för ändamål, som uppenbarligen är för bolagets verksamhet

främmande; stämman dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till bolagets

ställning är af ringa betydenhet.

Det tillkomme bolagsstämma att besluta, huruvida och i hvad

mån den vinst, som enligt 54 § 1 punkten kan utdelas, skall till det

ändamål användas.

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad

ofvan i 2 mom. stadgats, lände de till efterrättelse.

56 §.

Jämte hvad i förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

är stadgadt gälle i afseende å upprättande af aktiebolags

balansräkning:

1) Bolagets tillgångar må ej upptagas vare sig öfver sina verkliga

värden eller till högre belopp än som motsvara kostnaderna för deras

anskaffning eller tillverkning.

2) Andra tillgångar än sådana, som äro afsedda för stadigvarande

bruk för bolaget, må dock upptagas till högre belopp än som motsvara

kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning, såframt sär
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

skilda omständigheter kunna anses lämna fog härför och dessa i balansräkningen

fullständigt angifvas.

3) Osäkra fordringar skola upptagas endast till de belopp, hvarmed

de beräknas komma att inflyta, och värdelösa fordringar afskrifvas.

4) Tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk för bolaget, må

utan hinder af hvad under 1) stadgats upptagas till belopp, motsvarande

kostnaderna för tillgångarnas anskaffning eller tillverkning, ehuru

verkliga värdet är lägre än detta belopp. I ty fall skall dock därå

årligen afskrifvas det belopp, som motsvarar tillgångarnas af ålder,

eller nyttjande eller annan därmed jämförlig orsak uppkomna värdeminskning.

I stället för sådan afskrifning må motsvarande afsättning

kunna göras till en särskild förnyelsefond. Sådan fond må ej minskas

annorledes än genom en minskningen motsvarande afskrifning å ifrågavarande

tillgångar.

5) Tillgångar, som under 4) afses, må ej i vidare mån än som

betingas af därå nedlagda förbättringar upptagas till högre värde än

det, hvartill de varit uppförda i närmast föregående fastställda balansräkning.

6) De belopp, hvartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder

samt andra fonder uppgå, skola hvar för sig i balansräkningen uppföras

bland skulderna.

7) Kostnader för bolagets bildande, organisations- eller förvaltningskostnader

eller förvärfvad egen aktie må ej uppföras såsom tillgång.

Om styrelse och firmateckning.

57 §.

För aktiebolag skall finnas en styrelse, bestående af en eller flere

ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

bolagets angelägenheter.

Styrelsen väljes å bolagsstämma; dock må enligt bestämmelse,

som på grund af särskild lag eller författning eller efter Konungens

medgifvande intagits i bolagsordningen, en eller flere ledamöter af

styrelsen kunna på annat sätt utses.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk med
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

borgare, där ej för särskildt fall Konungen medgifver, att styrelsen må

till viss del, ej öfverstigande en tredjedel af hela antalet, bestå af

medborgare i annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än fem år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af bolagsstämman vald styrelseledamot, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där bolagsordningen

sådant medgifver, med valet kunna anstå till nästa ordinarie bolagsstämma,

såframt styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

58 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna bolagets firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å bolagets vägnar än

äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda bolaget. Inskränkning

i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan

inskränkning, må ej registreras.

59 §.

I förhållande till bolaget vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 58 § är sagdt, äga företräda bolaget, pliktiga att i sin

förvaltning af bolagets angelägenheter ställa sig till efterrättelse de

särskilda föreskrifter, som i bolagsordningen eller af bolagsstämman

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma bolagsstämmans

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller bolagsordningen.

60 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma må,

där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller af bolagsstämman,

meddelas af styrelsen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af bolagsstämman, med

mindre bolagsordningen innehåller stadgande i sådant afseende.

61 §.

År enligt bolagsordningen styrelsen beslutför, utan att samtliga

ledamöter äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen,

ej företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle

att deltaga i ärendets behandling; men vare i förhållande till

tredje man, som är i god tro, bolaget i hvarje fall bundet af åtgärd,

som af beslutfört antal vidtages.

62 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

bolagsordningen, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta

röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af

ordföranden vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan

äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan

mot styrelseledamoten eller tredje man.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas hvad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

64 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere i förening.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 54.

65 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna bolagets firma eller ändrar styrelseledamot eller eljest någon,

som, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna firman, sitt

hemvist eller ändras bolagets postadress, skall styrelsen därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

66 §.

Den, som äger företräda bolaget, må ej ikläda bolaget förpliktelser

eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än sådant

enligt 55 § 1 mom. är för bolagsstämman medgifvet. Hvad sålunda är

stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han insett

eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Utan bolagsstämmans bemyndigande må den, som äger företräda

bolaget, ej föryttra bolagets fasta egendom eller föryttra eller under

nyttjanderätt upplåta all bolagets egendom eller den väsentligaste delen

däraf, med mindre sådan föryttring eller upplåtelse enligt bolagsordningen

ingår i föremålet för bolagets verksamhet. Ej heller må han

utan bemyndigande, som nyss sagts, upptaga lån för bolagets räkning

mot tryckta eller graverade obligationer.

67 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för aktiebolag, bör undertecknas

med bolagets firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman,

äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med bolagets firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å bolagets vägnar, vare de, som

underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för bolaget

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits,

en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

68 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller i förening med annan, berättigats teckna bolagets

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

firma, att för bolaget mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då

annat meddelande skall delgifvas bolaget.

Vill styrelsen kära till bolaget, kalle styrelsen aktieägarna

till bolagsstämma för val af ombud att i den tvist föra bolagets

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å

stämman.

69 §.

Minst en månad före den bolagsstämma, hvarom förmäles i 82 §,

aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven

förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning samt

balansräkning för det förflutna räkenskapsåret. Genom styrelsens försorg

skola dessa handlingar jämte den berättelse, som enligt hvad nedan

sägs skall afgifvas af revisorerna, under minst en vecka närmast före

stämman hållas för aktieägarna tillgängliga i tillräckligt antal exemplar

äfvensom ofördröjligen öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande

af postadress anhåller därom.

I förvaltningsberättelsen skall lämnas redogörelse för de under

året verkställda afskrifningarna och grunderna därför.

70 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen

eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

bolaget skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 135 §.

71 §•

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 54.

Om revision.

72 §.

Styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skola granskas af

en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å bolagsstämma; dock må i bolagsordningen

kunna bestämmas, att en eller flere revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å bolagsstämman valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i bolagets eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

bolagsstämma och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå att

den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från

uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af bolagsstämman vald revisor, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande granskning

af styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper eller i granskning

af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å bolagsstämma.

Har förslaget å bolagsstämma antagits eller ock biträdts af aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af

hela aktiekapitalet, åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens

befallningshafvande göra framställning om utseende af revisor.

Underlåter styrelsen det, stånde hvarje aktieägare fritt att göra dylik

framställning.

Hvad i 72 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt gälle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af bolaget erhålla skäligt arfvode.

74 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska bolagets alla böcker,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

räkenskaper ock andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning

angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af bolaget meddelas och

ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida

mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Revisorerna skola för hvarje räkenskapsår öfver granskningen afgifva

en af dem underskrifven berättelse, som skall öfverlämnas till

styrelsen minst två veckor före den i 82 § nämnda bolagsstämman.

Inom samma tid skola revisorerna till styrelsen återställa förvaltningsberättelsen,

vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra bolagsstämma stadgas i 83 §.

75 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å bolagsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen

underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling,

som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, bolaget ansvariga

för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Om bolagsstämma.

76 §.

Aktieägares rätt att deltaga i handhafvande^ af bolagets angelägenheter

utöfvas å bolagsstämma. Där äge hvarje i aktieboken införd

aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna,

rösträtt i enlighet med hvad i 79 § sägs. Äro aktiebrefven ställda

till innehafvare^ tillkomme rösträtt i enlighet med hvad i nyssnämnda

paragraf sägs en hvar, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna

och därvid företer aktiebref eller eljest styrker sin äganderätt till aktie.

1 bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt

till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid,

högst tre dagar, före bolagsstämman. Meddelas dylikt stadgande, skall i

bolagsordningen jämväl intagas bestämmelser om kungörande af ort

och tid för hållande af sådant styrelsesammanträde, som i 28 § 2 mom.

2 punkten sägs.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Vill någon själf eller genom ombud utöfva rösträtt för aktie,

vare han, såframt å bolagsstämman minst fem aktieägare eller ock aktieägare

med sammanlagdt aktiebelopp af minst en tjugondedel af

det å stämman företrädda aktiekapitalet framställt yrkande därom,

pliktig att aflämna en af honom egenhändigt underskrifven försäkran,

att han icke under falskt sken af köp, gåfva eller annat aftal åtkommit

aktien, utan verkligen är ägare af densamma, och att han ej heller

för att kringgå i lag eller bolagsordningen meddelade bestämmelser

om rösträtt förvärfvat aktien med skyldighet att åter afyttra densamma.

Hvad nu är stadgadt äge ej tillämpning å den, till hvilken aktien öfvergått

genom arf, giftorätt eller testamente.

Skall försäkran afgifvas af förmyndare eller målsman eller eljest

af någon, som är satt att företräda ägaren, varde försäkran därefter

lämpad.

77 §.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan å bolagsstämma deltaga i behandling af fråga rörande aftal

mellan honom och bolaget. Ej heller må han deltaga i behandling af

fråga om aftal mellan bolaget och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Hvad

sålunda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från

bolagets sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Ledamot af styrelsen må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af

revisor.

78 §.

A bolagsstämma skall aktieboken af styrelsen hållas tillgänglig.

Där ej annat finnes stadgadt i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själf ordförande att leda förhandlingarna.

A stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en

förteckning öfver närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med

& det antal aktier, för hvilket en hvar af dem äger utöfva

rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman; dock

att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag,

ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Genom styrelsens försorg skall föras protokoll öfver förhandlingarna

å stämman. Protokollet, hvari nyssnämnda förteckning intages,

underskrifves af ordföranden och minst en å stämman utsedd

aktieägare eller ombud för aktieägare. Senast två veckor efter stämman

skall protokollet genom styrelsens försorg hållas tillgängligt för aktieägarna.

79 §.

Jämte hvad i öfrigt i denna lag är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af beslut å bolagsstämma gälle,

1) att rösträtt ej må utöfvas för aktie, å hvilken icke fullgjorts

förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken ej, där sådant skolat

ske, aflämnats i 29 § omförmäld förbindelse;

2) att hvarje aktie, för hvilken rösträtt må utöfvas, berättigar

till en röst;

3) att frånvarande aktieägares rösträtt må utöfvas genom ombud;

4) att ingen dock må för egna eller andras aktier utöfva rösträtt

för mer än en femtedel af det å stämman företrädda aktiekapitalet;

5) att såsom bolagets beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas;

6) att vid lika röstetal val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af de flesta röstande, eller, om

jämväl antalet röstande är lika, af stämmans ordförande.

I bolagsordningen må kunna intagas bestämmelser afvikande från

hvad ofvan under 2)—6) stadgas; dock att aktieägares rättighet att

utöfva rösträtt ej får inskränkas utöfver hvad under 1) är föreskrifvet,

och att aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt ej får

inskränkas i vidare mån än att föreskrift må kunna meddelas därom,

att till ombud må utses allenast aktieägare. Utan hinder af hvad

sålunda stadgats må i händelse af aktiekapitalets ökning kunna i beslutet

därom föreskrifvas, att för ny aktie icke må utöfvas rösträtt vid bestämmande

af vinstutdelning, hvartill den nya aktien icke medför rätt.

Hvad ofvan under 1) stadgats utgör ej hinder för aktieägare att,

under det han är förlustig sin rösträtt, med laga verkan deltaga i

beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga aktieägare förena sig

därom.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

80 8.

Bolagsstämma skall, såframt ej annat blifvit i bolagsordningen

eller af bolagsstämma bestämdt, sammanträda å den ort, där styrelsen

har sitt säte.

Styrelsen har att, på sätt bolagsordningen föreskrifver, kalla aktieägarna

till bolagsstämma. Föreskrifha kallelseåtgärder skola vara vidtagna

senast två veckor före ordinarie stämma och senast en vecka

före extra stämma. Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas

å två på hvarandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej

ske, innan den första hållits. Kallelse till andra stämman skall, såframt

för beslutets giltighet erfordras, att det å denna stämma biträdes af

samtlige röstande, jämväl, där så ske kan, försändas i rekommenderadt

bref till hvarje aktieägare.

81 §.

Under en vecka närmast före ordinarie bolagsstämma skall

förteckning öfver de ärenden, som därvid skola förekomma, genom

styrelsens försorg hållas tillgänglig för aktieägarna äfvensom ofördröjligen

öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af postadress

anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till

ändring af bolagsordningen, varde den föreslagna ändringen till sitt

hufvudsakliga innehåll angifven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman

företagas till afgörande, däx* det ej enligt lag eller bolagsordningen skall

förekomma å stämman eller omedelbart föranledes af ärende, som där

skall afgöras. Utan hinder af hvad sålunda stadgats må dock å stämman

kunna fattas beslut om utlysande af extra stämma för behandling af

visst ärende.

Aktieägare vare berättigad att få ärende hänskjutet till pröfning

å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom minst

tio dagar före stämman.

82 §.

Inom åtta månader efter utgången af hvarje räkenskapsår skall

hållas ordinarie bolagsstämma, å hvilken styrelsen har att framlägga

sin förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkningen samt balansräkningen

för det förflutna året tillika med revisorernas berättelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

83

83 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla aktieägarna till extra

bolagsstämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

bolagsstämma att bållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan

påfordran, äge revisorerna själfva utlysa bolagsstämma. Äro ej samtlige

revisorer ense om stämmas utlysande, galle den mening, hvarom

de fleste förena sig, eller vid lika röstetal deras mening, som anse

extra stämma ej böra hållas.

'' Extra bolagsstämma skall ock af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af aktieägare med ett sammanlagdt

aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet

eller den mindre del däraf, som kan vara bestämd i bolagsordningen.

Yid extra bolagsstämma må ej till afgörande företagas ärende,

som ej varit angifvet i kallelsen till stämman. År fråga om ändring

af bolagsordningen, skall den föreslagna ändringen till sitt hufvudsakliga

innehåll angifvas i kallelsen.

84 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla aktieägarna

till ordinarie bolagsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor

efter påfordran, hvarom i 83 § 3 mom. är sagdt, utlyst bolagsstämma

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan

ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af aktieägare

ofördröjligen utlysa bolagsstämma.

85 §.

Å den bolagsstämma, som i 82 § afses, skall balansräkningen med

de rättelser och tillägg, som må finnas erforderliga, fastställas äfvensom

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid förvaltningsberättelsen

omfattar företagas till afgörande.

Med balansräkningens fastställande eller med frågan om ansvarsfrihets

beviljande skall dock anstå till fortsatt stämma å viss dag minst

åtta och högst tio veckor därefter, i fall så påfordras af aktieägare med

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel af hela aktiekapitalet.

Utöfver nämnda tid vare ej uppskof medgifvet.

Styrelsen vare pliktig att å den i denna paragraf afsedda stämma,

i den mån sådant af aktieägare äskas och kan ske utan förfång för

bolaget, meddela till buds stående närmare upplysningar angående förhållanden,

som kunna inverka på bedömandet af värdet å bolagets

tillgångar och af dess ställning i öfrigt.

Sist en månad efter det balansräkningen blifvit fastställd skall

densamma jämte styrelsens förvaltningsberättelse samt vinst och förlusträkningen

genom styrelsens försorg afsändas till registreringsmyndigheten.

Om talan emot styrelse, stiftare eller revisorer.

86 §.

Ansvarsfrihet må ej anses vara styrelsen beviljad, såframt aktieägare

med ett sammanlagdt aktiebelopp, utgörande minst en tiondedel

af hela aktiekapitalet, röstat däremot.

Äro aktiebrefven ställda till viss man, må dock, där den eller

de, som röstat mot ansvarsfrihets beviljande, äro i minoriteten, i ofvannämnda

aktiebelopp ej inräknas aktie, som aktieägare bekommit annorledes

än genom arf, giftorätt eller testamente, utan så är, att han

sedan minst sex månader före den stämma, där förvaltningsberättelsen

framlades, varit i aktieboken införd såsom ägare af aktien.

Yarder talan å förvaltningen under den tid förvaltningsberättelsen

omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades å

bolagsstämma, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

87 §.

Har å bolagsstämma, där styrelsens förvaltningsberättelse framlagts,

eller å sådan fortsatt stämma, som i 85 § sägs, ansvarsfrihet ej

blifvit beviljad, äge aktieägare med aktiebelopp, hvarom stadgas i

86 § 1 och 2 mom., å bolagets vägnar föra talan å förvaltningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Samma lag vare i fråga om anställande af sådan talan å förvaltningen,

som enligt 86 § 4 mom. må anställas utan hinder däraf, att ansvarsfrihet

beviljats.

88 §.

Aktieägare, som enligt 87 § anställt talan å styrelsens förvaltning,

svare för rättegångskostnaderna, dock med rätt att af bolaget

erhålla ersättning i den mån kostnaderna täckas af hvad genom rättegången

kommit bolaget till godo.

89 §.

Har förslag om anställande af talan mot stiftare enligt 24 § eller

mot revisorer enligt 75 § ej antagits å bolagsstämma, vare i fråga om

aktieägares rätt att å bolagets vägnar föra sådan talan lag, som i 87

och 88 §§ sägs; dock vare rätten att föra talan mot stiftare ej beroende

däraf, att aktieägare viss tid varit i aktieboken införd såsom

ägare till sina aktier.

Talan må ej anställas mot stiftare, sedan två år förflutit efter

bolagets registrering, eller mot revisorer, sedan två år förflutit från

det revisorernas berättelse framlades å bolagsstämma, utan så är, att

talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

90 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det förvaltningsberättelsen framlades å bolagsstämma, äge konkursboet,

ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, anställa klander

å förvaltningen för det räkenskapsår berättelsen afser.

Inträffar konkurs inom två år från det bolaget registrerades,

stånde konkursboet öppet att mot stiftare anställa talan enligt 24 §.

Kommer bolaget i konkurs inom två år från det revisorernas berättelse

framlades å bolagsstämma, äge konkursboet mot dem anställa sådan

talan, som omförmäles i 75 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af bolaget då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Om ändring af bolagsordningen och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å bolagsstämma erfordras.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring af bolagsordningen, att

rättsförhållandet mellan redan utgifna aktier rubbas, eller att förbehåll,

som i 52 § 2 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt,

med mindre samtlige aktieägare förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet, om grunderna för utöfvande af rösträtt och för

fattande af beslut å bolagsstämma eller om användande af bolagets vinst

eller af bolagets behållna tillgångar vid dess upplösning, så ock beslut

om sådan ändring af bolagsordningen, att däri intages förbehåll, som

i 52 § 1 mom. eller 138 § sägs, eller att tiden för bolagets bestånd

förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande bolagsstämmor,

däraf minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles, biträdts

af samtlige röstande och dessa tillika företrädt minst tre fjärdedelar

af hela aktiekapitalet. Där aktier med olika rätt finnas, vare lag,

som nu är sagdt, i fråga om giltighet af beslut om sådan ändring af

bolagsordningen, att aktiekapitalet må ökas.

Beslut om annan ändring af bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtlige aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å

två på hvarandra följande bolagsstämmor, däraf minst en ordinarie,

och å den stämma, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar

af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom nu är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt hvilken annan

bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 2 mom. 2 punkten afses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 3 och 4 mom. om sådan ändring af bolagsordningen,

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser

om det belopp, hvartill nya aktier må utgifvas, om de rättigheter, som

i förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya,

samt om den rätt till teckning eller erhållande af nya aktier, som vid

aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskildt slag af aktier.

93 §.

Där aktier med olika rätt finnas, vare beslut om aktiekapitalets

nedsättning enligt 50 § ej giltigt, med mindre samtlige aktieägare

förenat sig därom.

I fråga om giltighet af beslut om nedsättning af aktiekapitalet

enligt 50 § i andra fall än ofvan i 1 mom. sägs, om bolagets trädande i

likvidation i andra fall än i 33 och 97 §§ sägs eller om föryttring

eller upplåtelse under nyttjanderätt af all bolagets egendom eller den

väsentligaste delen däraf eller om sådant bemyndigande åt styrelsen,

som innefattar befogenhet till dylik föryttring eller upplåtelse, vare lag,

som i 91 § 3 och 4 mom. sägs.

Beslut om föryttring eller upplåtelse eller bemyndigande, som ofvan

i 2 mom. sägs, vare, där aktieägare till protokollet anmält sin reservation

och därvid påkallat lösen för sina aktier, utan verkan, såframt ej

annan aktieägare inom nittio dagar efter den stämma, där beslutet

sist fattats, erlägger lösen eller därför hos Konungens befallningshafvande

ställer säkerhet, som af denna myndighet godkännes; och må förty,

innan så skett, beslutet ej gå i verkställighet.

I fråga om bestämmande af lösens belopp vare lag som i 52 §

3 mom. sägs.

94 §.

Beslut om ändring af bolagsordningen skall af styrelsen ofördröjligen

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet, äfvensom,

där fråga är om beslut afseende sådan ändring af bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, bevis att förbehållet

blifvit antecknadt å hvarje bref å aktie, som detsamma afser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Om klander af bolagsstämmobeslut.

95 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare, att beslut,

som fattats å bolagsstämma, icke tillkommit i behörig ordning eller

eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, äge därå tala

genom stämning å bolaget inom två månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen.

Försummas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Klandertalan, grundad därpå, att bolagsstämmas beslut strider mot

bestämmelserna i 55 §, må ej anställas af aktieägare, med mindre den

eller de, som föra talan, äga aktier till belopp af minst en tiondedel

af hela aktiekapitalet.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 68 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses besvarad, om

den där omförmälda stämman inom ofvan i denna paragraf stadgad

tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängig]orts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom bolagsstämmobeslut upphäfts eller

ändrats, gälle jämväl för de aktieägare, som ej instämt klandertalan.

96 §.

Har bolagsstämma bestämt arfvode åt styrelseledamot, revisor

eller tjänsteman i bolaget eller eljest åt någon för fullgörande af honom

meddeladt uppdrag, äge aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp

af minst en tiondedel af hela aktiekapitalet, där arfvodet förmenas

vara för högt bestämdt, att inom två månader från beslutets dag eller,

där bolaget då ej var registreradt, från dagen för registreringen hos

rätten eller domaren göra ansökning om pröfning af arfvodets storlek;

och äge rätten, där arfvodet uppenbarligen finnes vara bestämdt till

oskäligt belopp, att efter vederbörandes hörande göra jämkning däri.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

39

Om likvidation och upplösning.

97 §.

Förutom i det fall, hvarom förmäles i 33 §, skall aktiebolag träda

i likvidation,

1) då aktiekapitalet till två tredjedelar eller den mindre del, som

kan vara bestämd i bolagsordningen, gått förloradt och ej inom tre

månader, efter det bolagsstämman erhållit meddelande därom, bristen

blifvit fylld;

2) då antalet aktieägare nedgått under fem och tillräckligt antal

aktieägare ej inom tre månader inträdt;

B) då i bolagsordningen viss tid för bolagets verksamhet blifvit

fastställd och denna tid gått till ända;

4) då eljest förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i bolagsordningen bolaget skall upphöra med sin verksamhet.

98 §.

Visar sig vid uppgörande af bokslut eller eljest, att aktiekapitalet

till den del, som i 97 § under 1) sägs, gått förloradt, lämne styrelsen

ofördröjligen meddelande därom å bolagsstämma.

Det åligger styrelsen att, när helst anledning yppas till antagande,

att bolaget gjort förluster i den omfattning, hvarom ofvan förmäles,

ofördröjligen upprätta bokslut för utrönande af bolagets ställning.

Vid förlustens beräkning skola tillgångarna upptagas till sina

verkliga värden; dock att tillgångar, afsedda till stadigvarande bruk

för bolaget, må, äfven om verkliga värdet är lägre, upptagas till det

belopp, som motsvarar kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning

med afdrag af den värdeminskning, för hvilken enligt 56 § afskrifning

bort äga rum.

Underlåter styrelsen att fullgöra hvad ofvan i 1 mom. är föreskrifvet,

svare styrelseledamöterna för bolagets uppkommande förbindelser, en

för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

99 §.

Finnes aktiebolag sakna till registret anmäld, behörig styrelse, vare

aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara be
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

roende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad

att bos rätten eller domaren göra ansökning, att bolaget må förklaras

skyldigt att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen med

uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten, skall

af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före nämnda

tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten

eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller flere syssloman

att emellertid taga bolagets egendom under vård och bevaka dess

angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet

fortfar, förklare rätten, att bolaget skall träda i likvidation, och förorda

en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

100 §.

Har bolagsstämma i enlighet med 93 § 2 mom. beslutat, att bolaget

skall träda i likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 33 eller

97 § sägs, likvidation verkställas, välje bolagsstämman en eller flere

likvidatorer att verkställa likvidationen.

I bolagsordningen må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de af bolagsstämman valda

deltaga i likvidationen.

101 §.

Utser bolaget ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelse i 97 § under 1) eller 2) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af bolagets verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

102 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 97 §

under 1)—4) påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter

till registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att bolaget trädt i

likvidation, förklare rätten, på ansökan af aktieägare eller styrelseledamot

och efter bolagets hörande, att bolaget skall träda i likvidation;

och förelägge rätten bolaget att inom viss tid, ej understigande

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

en månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande

i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

Har registreringsmyndigheten, enligt hvad i 125 § 2 mom. sägs,

hos rätten tillkännagifvit, att aktiebolag jämlikt 33 § bort träda i

likvidation, men att anmälan till registret om utseende af likvidator

ej blifvit gjord, förordne rätten efter bolagets hörande en eller flere

likvidatorer att verkställa bolagets likvidation.

103 §.

Finnes aktiebolag, som enligt anmälan till registret trädt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare aktieägare eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan vara

beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda bolaget, berättigad

att hos rätten eller domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer;

och skall i öfrigt hvad i 99 § är stadgadt i tillämpliga delar

lända till efterrättelse.

104 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej för särskildt fall Konungen medgifver, att en eller flere< af likvidatorerna,

dock högst en tredjedel af hela antalet, må vara medborgare i

annat land eller å utrikes ort bosatta svenska medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår af bolagsstämman vald likvidator, innan han fullgjort sitt

uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att

ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

bolaget trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utöfvas

allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar för sig

eller i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening

med annan, berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må

vara af Konungen meddeladt.

106 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken ej förut förvaltningsberättelse

framlagts å bolagsstämma.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å bolagsstämma; och skall å den stämma till behandling företagas

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid redovisningen

omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt att

tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 85—88 och 90 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

107 §.

På ansökan af aktieägare med ett sammanlagdt aktiebelopp af

minst en tjugondedel af hela aktiekapitalet förordne rätten eller domaren

en god-man att öfva tillsyn öfver likvidatorernas förvaltning.

Likvidatorerna skola bereda gode mannen tillfälle att när som

helst inventera bolagets kassa och öfriga tillgångar samt granska

bolagets alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af

honom begärd upplysning angående förvaltningen ej af likvidatorerna

förvägras.

Gode mannen äge, när helst han finner omständigheterna det påfordra,

sammankalla aktieägarna till bolagsstämma samt vare berättigad

att å stämma, där han är närvarande, föra ordet.

På rätten ankomme att entlediga gode mannen och i hans ställe

förordna annan.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Gode mannen är berättigad att af bolaget erhålla skäligt arfvode.

När god man förordnats, skall underrättelse därom ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

108 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å bolagets

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och skulder.

Där af aktieägare med aktiebelopp, som i 107 § sägs, å den stämma,

å hvilken likvidatorer utses, tillkännagifves, att förordnande af god

man kommer att begäras, må, intill dess fjorton dagar förflutit från

stämman eller dessförinnan god man förordnats, bolagets egendom

icke föryttras i annan mån än att af dess lösa egendom må försäljas

hvad för fortsättande af bolagets rörelse eller för undvikande af skada

i följd af egendomens försämring eller förstöring oundgängligen erfordras.

Företes under likvidationens fortgång hos likvidatorerna bevis, att

aktieägare med aktiebelopp, som i 107 § sägs, hos rätten eller domaren

gjort ansökan om förordnande af god man, skall, intill dess fjorton

dagar förflutit från det beviset hos likvidatorerna företetts eller dessförinnan

god man förordnats, gälla enahanda inskränkning i rätten

att föryttra bolagets egendom, som ofvan i 2 mom. sägs.

Med den inskränkning, som följer af hvad förut i denna paragraf

är stadgadt, skall bolagets egendom, i den mån sådant erfordras för

likvidationens verkställande och så snart det kan ske utan uppenbar

skada, förvandlas i penningar.

Har god man förordnats, får bolagets egendom ej afyttras under

hand utan gode mannens samtycke, ej heller å auktion i annan ordning

eller på andra villkor än han bifallit. Gode mannen må ej utan

synnerliga skäl motsätta sig af likvidatorerna ifrågasatt försäljning.

109 §.

Likvidatorerna hafva att sist två månader efter hvarje räkenskapsårs

slut upprätta en redogörelse för sin förvaltning under året

samt hålla den tillgänglig för aktieägarna.

Har likvidationen ej afslutats inom två år, skola i nästa redogörelse

uppgifvas de hinder, som därför mött.

År god man förordnad, skall denne öfver redogörelsen afgifva

utlåtande, som bifogas densamma.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5 i

no §.

Med den inskränkning, som föranledes af hvad i 108 § är stadgadt,

skall om likvidatorers befogenhet att företräda aktiebolag och om

deras rättigheter i öfrigt, så ock om deras skyldigheter gälla i tillämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot är i denna lag stadgadt.

in §•

Under likvidation skall bolagets firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 67 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å bolagets vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under bolagets likvidation.

Har under handlingen ej bolagets firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för bolaget bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

112 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola bolagets tillgångar skiftas. Är någon

del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af annan

orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och återstoden skiftas.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum. Sker det eller

befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare

i händelse af bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som

vid skiftet något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

HB §•

Yisar likvidator uppenbarligen motvilja eller försummelse vid

fullgörande af sitt uppdrag, anmäle gode mannen förhållandet hos

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

rätten; och äge rätten, efter likvidatorns hörande, entlediga honom

och utse annan i hans ställe.

114 §.

Aktieägare vare berättigad att af bolagets behållna tillgångar

bekomma hvad å hans aktier i förhållande till hela aktiekapitalet

belöper. .

Innehåller bolagsordningen bestämmelser, som afvika från hvad

sålunda stadgats, lände de till efterrättelse.

115 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å bolagsstämma framlägga redovisning för sin förvaltning.

År god man förordnad, har han att granska redovisningen och

däröfver afgifva skriftligt utlåtande, för hvilket ändamål likvidatorerna

skola minst en månad före stämman till honom öfverlämna redovisningen.

Utlåtandet bifogas redovisningen, då denna framlägges å

stämman.

116 §.

Åtnöjes aktieägare ej med likvidatoremas redovisning, skall han

genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år från

den dag, då redovisningen framlades å bolagsstämma. Försummas det,

hafve han förlorat sin talan.

117 §.

Då likvidatorerna å bolagsstämma framlagt redovisning för sin

förvaltning, anses bolaget upplöst; och skola likvidatorerna ofördröjligen

därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

118 §.

Afträdes aktiebolags egendom till konkurs, skall underrättelse om

den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Under konkursen företrädes bolaget såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 99 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän.

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

119 §.

Finnes efter konkursens afslutande öfverskott för bolaget, skall

likvidation verkställas, och gälle i afsende därå bestämmelserna i 100,

101, 103—105 och 107—117 §§; dock att hvad i 108, 112 och 117 §§ är

stadgadt om årsstämning i ty fall ej äger tillämpning. Har ej inom

en månad efter konkursens afslutande till registret anmälts, att bolaget

trädt i likvidation, vare lag, som i 102 § 1 mom. sägs.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Det åligger dem, som under konkursen sist företrädt bolaget såsom

konkursgäldenär, att om bolagets sålunda skedda upplösning ofördröjligen

göra anmälan till registret.

Om registrering.

120 §.

Hos patent- och registreringsverket eller den myndighet i Stockholm,

som Konungen kan komma att bestämma, skall föras aktiebolagsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag

skola för registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest

är eller varder föreskrifvet.

121 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då aktiebolags registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller i förening

med annan, är berättigad att teckna bolagets firma, på samma gång

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskilt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälmngsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller i förening med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

122 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas bolagsordning eller beslut,

som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven ordning

eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna lag

eller eljest strida mot lag och författning, skall registrering vägras.

Yägras registrering, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifva postadress, till honom

med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om beslutet

med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

123 §.

Beviljas aktiebolags registrering, läte registreringsmyndigheten i

registret införa:

1) dagen för bolagsordningens antagande;

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) det belopp, hvartill, enligt den af styrelseledamöterna lämnade

uppgift, aktiekapitalet uppgår, så ock, där aktiekapitalet skall kunna,

utan ändring af bolagsordningen, bestämmas till lägre eller högre belopp,

minimikapitalet och maximikapitalet;

5) å hvilket belopp aktie skall lyda;

6) huru stor del af aktiekapitalet blifvit, enligt den af styrelseledamöterna

lämnade uppgift, inbetald, samt, där ej aktierna till fullo

inbetalts, inom hvilken tid återstående inbetalningen skall fullgöras;

7) den ort, där styrelsen har sitt säte;

8) bolagets postadress;

9) det sätt, hvarpå kallelse till bolagsstämma skall ske och andra

meddelanden bringas till aktieägarnas kännedom, äfvensom den tid före

stämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna,

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

10) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller i förening med annan, är berättigad att teckna bolagets

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

11) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller i förening, sådan befogenhet

tillkommer.

Innehåller bolagsordningen bestämmelse eller förbehåll, hvarom

förmäles i 6 §, varde anmärkning om den bestämmelse eller det förbehåll

gjord i registret.

Det ena exemplaret af bolagsordningen skall förses med bevis om

registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som

ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden.

124 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Sker registrering på grund af anmälan enligt 38, 47 eller 94 §,

skall ena exemplaret af det ingifna protokollet förses med bevis om

registreringen samt jämte hufvudskrifterna af öfriga handlingar, som

ingifvits jämväl i styrkt afskrift, återställas till sökanden. Sker ändring

i firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

125 §.

Har, enligt hvad till registret inom tid, som i 33 § sägs, blifvit

anmäldt, full betalning behörigen erlagts för aktier motsvarande det

belopp, hvartill aktiekapitalet enligt bolagsordningen lägst må bestämmas,

varde anteckning därom gjord i registret, såframt ej redan

antecknats, att hela aktiekapitalet till fullo inbetalts.

Har sådant fall inträffat, att bolaget jämlikt 33 § skall träda i

likvidation, varde anteckning därom gjord i registret. Anmäles ej inom

en månad, att likvidator blifvit utsedd, åligger det registreringsmyndigheten

att om förhållandet ofördröjligen göra anmälan hos rätten.

126 §.

Hvad i aktiebolagsregistret införes, med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 118 §, skall genom registreringsmyndighetens

försorg ofördröjligen kungöras i allmänna tidningarna.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Eu samling för hela riket af hvad sålunda kungjorts skall genom

det allmännas försorg efter hand befordras till trycket och förses med

register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje bolag, förvaras såsom bilagor till aktiebolagsregistet.

127 §.

Närmare föreskrifter om aktiebolagsregistrets förande, de i 126 §

stadgade kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande

samt tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf

omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

128 §.

Företer aktiebolags registrerade firma likhet med en i handelregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda bolaget att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga bolaget det skadestånd, som pröfvas

skäligt.

129 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

aktiebolagsregistret införd firma ej vidare må begagnas, eller att beslut,

som registrerats, förklarats ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,

hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera

parten anteckning därom göras i registret. Underrättelse om sådan

anteckning skall så kungöras, som i 126 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om aktiebolags konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökan afföras ur registret. Samma

lag vare i fråga om anteckning rörande beslutad nedsättning af

aktiekapitalet, efter ty i 50 § sägs, där ansökningen om nedsättning

genom laga kraft ägande beslut afslagits eller frågan om nedsättning

eljest förfallit.

130 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i aktiebolagsregistret

och kungjordt i allmänna tidningarna, skall anses hafva kommit

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

till tredje mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att

han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

131 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder aktiebolag, bevis utvisande, att han den

dag, beviset utfärdades, enligt aktiebolagsregistret var behörig att företräda

bolaget, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 126 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej

annat förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

132 §.

Med böter från och med femtio till och med tio tusen kronor

eller fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas

densamma eller eljest framlägges å konstituerade stämman, meddelar

oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med hvars begifvande utfärdas aktiebref, hvilket

utan Konungens lof är ställdt till innehafvaren, eller i hvilket aktie

angifves lyda å mindre belopp än i denna lag är medgifvet, eller i

hvilket mot föreskriften i 26 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej

angifvits;

4) styrelsedamot eller likvid åt or, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes

hålles tillgänglig för aktieägarna, rörande bolagets angelägenheter med
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

delar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktieboken

göra anteckning i strid med bestämmelserna i 28 § 1 och. 8

mom. eller underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie

varder jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

5) styrelseledamot, som underlåter att iakttaga föreskrift, som

meddelats i 40 § eller 47 § sista momentet;

6) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med

bestämmelsen i 54 § 1 punkten låter verkställa utbetalning till aktieägare

;

7) styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot

bättre vetande förfar i strid med bestämmelserna i 56 §;

8) revisor, ledamot i utskott, hvarom förmäles i 15 §, eller enligt

107 § förordnad god man, där han i berättelse eller utlåtande eller

annan handling, som framlägges å stämma eller annorledes hålles tillgänglig

för aktieägarna, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen underlåter att göra

anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom granskats;

9) revisor, som, utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande

af hans uppdrag, yppar något af hvad vid granskningen af

styrelsens förvaltning eller bolagets räkenskaper kommer till hans

kännedom;

10) en hvar, som falskeligen afgifver sådan försäkran, som omförmäles

i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

133 S.

O

Bryter någon mot hvad i 27 eller 51 § finnes stadgadt,

eller underlåter styrelseledamot i annat fall, än i 132 § under 4)

afses, att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 28 § 1, 2 och 3 mom.,

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, som i 25 §,

26 § 1 mom., 28 § sista momentet, 34 §, 38 §, 42 § 4 mom., 45 §

1 mom., 49 § 3 mom. 2 punkten, 50 § 2 mom. sista punkten, 65 §, 69 §,

74 § 1 mom., 78 § 1 eller 4 mom., 85 § 4 mom. eller 94 § är

meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 81 § 1

mom. stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och

öfversända den till aktieägare eller att, då aktieägare enligt 4 mom.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

1 nämnda paragraf påyrkat hänskjutande af visst ärende till profning

å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 118 § under aktiebolags konkurs

företrädt bolaget såsom konkursgäldenär, mot hvad i 119 § 2 mom.

2 punkten är stadgadt,

straffes med böter från och med fem till och med ett tusen kronor.

Samma lag vare

om revisor, hvilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats

1 74 § 3 mom. eller 106 § 2 mom. 1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 105 §, 106 §

2 mom., 107 § 2 mom., 109 § 1 eller 2 mom., 115 § 2 mom. eller

117 § åligger,

samt om god man, där han försummar fullgöra hvad i 109 § 3

mom. eller 115 § 2 mom. finnes stadgadt.

Förseelse mot 69 §, 74 § 1 eller 3 mom., 78 § 1 eller 4 mom.,

81 § 1 mom., 106 § 2 mom., 107 § 2 mom., 109 § eller 115 § 2

mom., så ock styrelseledamots försummelse att å den i 81 § omförmälda

förteckning upptaga ärende, hvars hänskjutande till bolagsstämma af

aktieägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas allenast

af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget

som hvarje aktieägare.

134 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

135 §.

Aktieägare, som genom att öfverträda denna lag eller bolagsordningen

tillskynda bolaget skada, svare för skadan, en för alla och

alla för en.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller aktieägare denna

lag eller bolagsordningen och tillskyndas tredje man därigenom skada,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för skadan, en

för alla och alla för en.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

53

136 §.

Aktiebolag vare uti de mål, för Indika ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

bolagsordningen har sitt säte.

137 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där bolagets

styrelse enligt bolagsordningen har sitt säte.

138 §.

Innehåller bolagsordningen förbehåll, att tvister mellan bolaget

och styrelsen eller ledamot däraf eller aktieägare skola hänskjutas till

afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll samma verkan,

som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af förbehållets

tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

139 §.

Om järnvägsaktiebolag och försäkringsaktiebolag, så ock om bankaktiebolag

och andra aktiebolag, som hafva till ändamål att drifva

lånerörelse, är särskildt stadgadt.

Genom denna lag göres ej ändring i hvad om bolag för verksamhet

af visst slag eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

140 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om aktiebolag den 28 juni 1895.

141 §.

Denna lag skall träda i kraft den--—

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, skola

bedömas efter äldre lag.

Aktiebolag, nom bildats, innan denna lag trädt i kraft, må registreras

enligt bestämmelserna i äldre lag, men i öfrigt skall med af
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

seende å sådant bolag denna lag lända till efterrättelse med nedan angifna

undantag:

1) 25 § äger ej tillämpning.

2) I stället för bestämmelserna i 26 § 2 mom., 27 §, 32 §, 33 §,

79 § 1 mom. under 4) och 125 § i den män de afvika från motsvarande

bestämmelser i äldre lag skola dessa senare bestämmelser äga

tillämpning.

3) Med afseende å bolag, hvars ordning innehåller bestämmelser

afvikande från hvad i 29, 30 eller 48 § stadgas, lände dessa bestämmelser

i bolagsordningen till efterrättelse.

4) Har beslut om aktiekapitalets ökning registrerats, innan denna

lag trädt i kraft, må ökningen verkställas och registreras enligt äldre

lags bestämmelser.

5) Äger bolag på grund af bestämmelse i bolagsordningen rätt att

inlösa egna aktier, lände den bestämmelse till efterrättelse utan hinder

af hvad i 51 § stadgas.

6) A bolag, i hvars ordning finnes särskildt stadgadt angående

sådant förbehåll, som omförmäles i 52 §, eller om annan inskränkning

i rätten att förfoga öfver aktie, skola bestämmelserna i sagda lagrum

ej äga tillämpning, utan gälle därutinnan hvad bolagsordningen innehåller.

7) Har bolag, då denna lag träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning upptagit tillgång till högre belopp än som motsvarar

kostnaderna för dess anskaffning eller tillverkning, utgör bestämmelsen

i 56 § under 1) ej hinder mot att fortfarande upptaga den tillgång

till samma belopp som förut.

8) Har bolag, då denna lag träder i kraft, i senaste pröfvade

balansräkning såsom tillgång upptagit egna aktier, utgör bestämmelsen

i 56 § under 7) ej hinder mot att dessa aktier fortfarande under

högst tre år upptagas såsom tillgång, dock under förutsättning, att de

upptagas skilda från öfriga tillgångar.

9) Bestämmelsen i 57 § 4 mom. utgör ej hinder mot att här i

riket bosatt norsk undersåte, hvilken, då lagen den 27 april 1906

angående ändrad lydelse af 40 § i lagen om aktiebolag den 28 juni

1895 trädde i kraft, var ledamot af aktiebolags styrelse, i sådan egenskap

kvarstår under den tid, för hvilken han blifvit vald.

10) Där bolag blifvit i enlighet med bestämmelse i äldre lag

upplöst, skola i afseende å likvidationen bestämmelserna i samma lag

lända till efterrättelse.

Skall enligt hvad ofvan stadgats i fråga om bolag, som bildats,

innan denna lag trädt i kraft, äldre lags bestämmelse gälla och är

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

i samma lag öfverträdelse af den bestämmelse belagd med straff, skall

beträffande sådant bolag jämväl dylik straffbestämmelse lända till efterrättelse.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna aktiebolags firma, skola bestämmelserna i 58 och

59 §§ lända till efterrättelse.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

Förslag

till

Lag

om vissa ändringar i lagen om

handelsbolag och enkla bolag

den 28 juni 1895.

Härigenom förordnas, att 15, 17, 25, 27—37, 52 och 53 §§

äfvensom öfverskriften till 25—37 §§ och öfverskriften till 52 och 53 §§

i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895 skola erhålla

följande ändrade lydelse:

15 §.

Bolagsman vare pliktig ersätta skada och förlust, som genom hans

försummelse eller vårdslöshet uppkommit.

Talan härom skall hos domstol anhängiggöras inom ett år från

det nästa räkenskapsafslutning blef för bolagsmännen tillgänglig, men,

där räkenskapsafslutning ej göres, innan bolaget träder i likvidation,

inom samma tid från det bolaget upplöstes. Försummas det, vare rätt

till talan förlorad.

Klander af räkenskapsafslutning skall, vid enahanda påföljd, anställas

inom ett år från det den blef för bolagsmännen tillgänglig.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

57

17 §.

Angående bolagsmans befogenhet att för bolaget mottaga stämning,

är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad i sådant afseende gäller

äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall bolaget delgifvas.

Om bolagets likvidation och upplösning.

25 §.

År handelsbolag ej slutet på bestämd tid, äge bolagsman när som

helst uppsäga bolaget, och skall i sådant fall bolaget träda i likvidation

sex månader därefter. Har om uppsägningstiden annat mellan

bolagsmännen aftalats, lände det till efterrättelse.

27 §.

Ehvad handelsbolag slutits på bestämd tid eller icke, äge bolagsman

påfordra, att bolaget genast träder i likvidation, om skäl därtill

är, såsom:

att han själf eller annan bolagsman genom fortvarande sjukdom

eller annat olycksfall blifvit satt ur stånd att fullgöra hvad honom

såsom bolagsman åligger;

att annan bolagsman tredskats att göra aftaladt tillskott eller,

utan öfrige bolagsmännens medgifvande, för enskild räkning förfogat

öfver sin andel i bolaget;

att annan bolagsmans andel’i bolaget blifvit i mät tagen och försåld;

att annan bolagsman i bolagets angelägenheter visat trolöshet

eller grof försummelse eller vårdslöshet;

att annan bolagsman genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd.

28 §.

Dör bolagsman, skall, där ej annat aftalats, bolaget genast träda

i likvidation.

Bih. till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 35 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 5j.

29 §.

Varder bolagsman i konkurstillstånd försatt, skall bolaget genast

träda i likvidation.

30 §.

Har det aftal träffats, att bolaget, där det eljest, efter ty ofvan är

sagdt, skolat träda i likvidation, må, med uteslutande af bolagsman

eller hans rättsinnebafvare, mellan öfrige bolagsmännen fortsättas, vare

aftalet ej giltigt, med mindre öfverenskommelse träffats om grunden för

afgången bolagsmans eller hans rättsinnekafvares utlösande. Ändå att

sådan öfverenskommelse träffats, vare aftalet, där bolagsmans egendom

afträdts till konkurs, ej för konkursboet bindande.

31 §.

Vidtager bolagsman förvaltningsåtgärd, efter det sådant förhållande

inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation, eller efter det bolaget

kommit i konkurstillstånd, men innan bolagsmannen erhållit kännedom

därom, vare bolagsmännen emellan så gillt, som om ofvannämnda förhållande

icke inträffat eller bolaget ej kommit i konkurstillstånd.

32 §.

I bolagets likvidation äge, där ej annat aftalats, samtlige bolagsmännen,

att, själfva eller genom ombud, deltaga. Åro flere delägare i

boet efter afliden bolagsman, äge å deras vägnar allenast en af dem eller

ett gemensamt ombud deltaga i likvidationen.

33 §.

Jämte hvad i 32 § sägs, skall vid likvidationen, där ej annat

öfverenskommits, rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter,

hvarom i 5, 7, 8, 10, 14 och 15 §§ förmäles, i tillämpliga delar

lända till efterrättelse hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskildt

varit aftaladt.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 54.

34 §.

Sedan sådant förhållande inträffat, att bolaget skolat träda i likvidation,

skola dess tillhörigheter, så snart titan uppenbar skada ske kan,

i penningar förvandlas.

Bolagsgods må ej, mot någon bolagsmans bestridande, afyttras

annorledes än genom försäljning å offentlig auktion.

35 §.

Ej må tillgångarna mellan bolagsmännen skiftas, innan all veterlig

gäld blifvit betald eller erforderliga medel därtill afsätta. Ur behållna

tillgångarna äge bolagsmännen återfå en hvar sin insats. Räcker behållningen

ej därtill, varde bristen räknad såsom förlust; uppstår öfverskott,

utgör det slutlig vinst.

36 §.

Åtnöjes bolagsman ej med bolagsskifte eller med åtgärd, som

under likvidationen vidtagits, skall han sin talan hos domstol anhängiggöra

inom ett år från det skiftet skedde. Försummas det, vare rätt

till talan förlorad.

Då skifte ägt rum, anses bolaget upplöst.

37 §.

Har handelsbolags egendom afträdts till konkurs, och finnes efter

konkursens afsilande öfverskott för bolaget, skall likvidation verkställas

i enlighet med bestämmelserna i 32, 33, 34, 35 och 36 §§.

Finnes ej öfverskott, anses bolaget upplöst, då konkursen afslutats.

Om bolagets likvidation och upplösning.

52 §.

I fråga om enkelt bolags likvidation och upplösning skall hvad i

25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 och 32 §§ ^finnes för handelsbolag stadgadt

äga motsvarande tillämpning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 51.

I öfrigt skall vid likvidationen, där ej annat öfverenskommits,

rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter, hvarom i

7, 10, 14, 15 och 48 §§ förmäles, i tillämpliga delar lända till efterrättelse

hvad i nämnda §§ finnes stadgadt eller särskildt varit aftaladt.

53 §.

Om sättet för likvidationens verkställande, så ock om klander af

bolagsskifte eller af åtgärd, som under likvidationen vidtagits, vare lag

som i 34, 35 och 36 §§ finnes i fråga om handelsbolag föreskrifvet;

dock gälle, där någon bolagsman är eller varder i konkurstillstånd försatt,

med afseende å hans andel i gemensam egendom hvad i konkurslagen

stadgas.

Denna lag skall träda i kraft den —--

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

61

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållä inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

torsdagen den 27 maj 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson amnälde i

underdånighet det af särskilda kommitterade — den så kallade aktiebolagskommittén

— den 5 februari 1908 afgifna underdåniga betänkande

med förslag, bland annat, till

lag om aktiebolag,

lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag

den 28 juni 1895,

lag om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet,

lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen om tioårig preskription

och om årsstämning den 4 mars 1862,

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 54.

lag angående förbud i vissa fall för aktiebolag att förvärfva fast

egendom eller idka grufdrift jämte ett till sistnämnda lagförslag hörande

alternativt förslag till lydelse af 6, 26, 28, 50, 89, 90, 91, 126 och

128 §§ äfvensom af öfverskriften till 50 § i förslaget till lag om aktiebolag.

Efter att i korthet hafva redogjort för det hufvudsakliga innehållet

i ofvannämnda lagförslag anförde departementschefen vidare:

»I förslagen till lag om aktiebolag, till lag om vissa ändringar i

lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895 samt till lag

angående förbud i vissa fall för aktiebolag att förvärfva fast egendom

eller idka grufdrift jämte det till sistnämnda lagförslag hörande alternativa

förslaget till lydelse af vissa paragrafer äfvensom af öfverskriften

till 50 § i förslaget till lag om aktiebolag har jag ej funnit anledning

att göra någon ändring, innan desamma öfverlämnas till lagrådet för

granskning.

Departementschefen hemställde härefter i underdånighet, att Kungl.

Maj:t behagade för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, inhämta

lagrådets utlåtande öfver

dels de af aktiebolagskommittén utarbetade, i dess betänkande

upptagna förslagen till

lag om aktiebolag;

lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den

28 juni 1895;

lag angående förbud i vissa fall för aktiebolag att förvärfva fast

egendom eller idka grufdrift jämte det till sistnämnda lagförslag hörande

alternativa förslaget till lydelse af 6, 26, 28, 50, 89, 90, 91, 126 och

128 §§ äfvensom af öfverskriften till 50 § i förslaget till lag om aktie
b°lag’

h d 1

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder lämna bifall.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

63

Utdrag af protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen den

31 december 1909.

Närvarande:

Justitieråden: Quensel,

friherre Marks von Wurtemberg,

Petrén,

Regeringsrådet Wall,

Bankdirektören Kjellberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

27 maj 1909, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas

öfver de af särskilda kommitterade den 5 februari 1908 afgifna förslag

till lag om aktiebolag och till lag angående förbud i vissa fall för

aktiebolag att förvärfva fast egendom eller idka grufdrift jämte det till

sistnämnda lagförslag börande alternativa förslaget till lydelse af 6, 26,

28, 50, 89, 90, 91, 126 och 128 §§ äfvensom af öfverskriften till 50 §

i förslaget till lag om aktiebolag; och både Kungl. Maj:t enligt beslut

den 5 juni och den 3 december 1909 förordnat direktören i Skandinaviska

kreditaktiebolaget Jonas C:son Kjellberg att vara ledamot af lagrådet

under dess behandling af ofvanberörda lagförslag.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, både inför lagrådet

föredragits af konstituerade revisionssekreteraren Einar Bergelmer; och

blefvo desamma nu företagna till slutlig behandling.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungi. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

Förslaget till lag om aktiebolag.

3 §•

Justitierådet Quensel, regeringsrådet Wall och bankdirektören

Kjellberg förenade sig om följande yttrande:

Enligt 1 § kan allt, som är att hänföra till kapital, tillskjutas

aktiebolaget. Häremot synes intet vara att invända. Men då begreppet

kapital hvarken genom uttrycket Dpenningar eller annan egendom d

torde blifva närmare bestämdt eller öfverhufvud kunna i lagtext på ett

fullt tillfredsställande sätt begränsas, hemställes, att första punkten i

andra stycket af 3 § måtte utgå.

Justitieråden friherre Marks von Wurtemberg och Petrén yttrade:

Det i paragrafens andra stycke förekommande stadgandet, att tillskott

för aktie skall göras i penningar eller annan egendom, torde i själfva

verket ej innebära annat, än hvad som redan är utsagdt i 1 §, eller att

för aktie skall tillskjutas kapital. I motiven uppgifves, att stadgandet i

förevarande paragraf tillkommit i syfte att utesluta möjligheten att för

aktie tillskjuta personliga tjänster. Att sådant ej bör ifrågakomma

är visserligen i det hela riktigt, men det skulle kunna tänkas att en till

bolaget gjord, bindande utfästelse om personlig tjänst är af sådant

ekonomiskt värde, att den bör kunna användas såsom tillskott för aktie,

och i sådan händelse torde stadgandet lika litet som bestämmelsen

i 1 § utgöra hinder för ett dylikt användande.

På grund af det anförda hemställes, att det ifrågakomna stadgandet

såsom öfverflödigt och, med hänsyn till hvad i motiven därom

anförts, möjligen vilseledande måtte utgå.

Lagrådet yttrade beträffande

4 §•

Stadgandet i denna paragraf skiljer sig från motsvarande stadgande

i gällande aktiebolagslag därutinnan, att enligt det förra stiftarne

skola vara svenska undersåtar. Dä något behof af en sådan bestämmelse

icke torde hafva gjort sig gällande och genom densamma möjligen

kunde föranledas den olägenheten, att juridiska personer icke

kunde godkännas som stiftare, synes kraf på svenskt medborgarskap ej

böra uppställas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 54.

Därest denna anmärkning vinner afseende, föranledes däraf den

ändring i förslagets 23 §, att i ansökning om bolagets registrering

stiftarnes nationalitet icke behöfver uppgifvas.

6 §•

I 38 och 45 §§ tillerkännes aktieägare företrädesrätt till erhållande

af nya aktier vid ökning af aktiekapitalet. Där aktier af olika slag

finnas, kan emellertid denna regel icke utan vidare tillämpas, då

sådant skulle kunna leda till rättsförlust för ägare af det ena eller andra

slaget af aktier. Detta skulle till exempel kunna inträffa, om ägare af

preferensaktier med rätt endast till viss utdelning kunde tilltvinga sig rätt

att jämsides med stamaktieägarne erhålla nya stamaktier. Äfven andra

liknande fall kunna tänkas.

Med afseende på de många olika sätt, hvarpå förhållandet mellan

skilda slag af aktier kan, i fråga om rätt till utdelning, rösträtt m. m.,

vara ordnadt, lärer det icke vara möjligt att i lag reglera förhållandet

dem emellan i nu förevarande hänseeende på ett för alla särskilda fall

tillfredsställande sätt. Lämpligast torde därför vara, att i 6 § intages

föreskrift, att, där aktiekapitalet må kunna utan ändring af bolagsordningen

bestämmas till högre eller lägre belopp och ej alla aktier

skola medföra samma rätt, i stiftelseurkunden skall bestämmas, huruvida

och i hvad mån företrädesrätt till erhållande af nya aktier vid

aktiekapitalets ökning må tillkomma hvarje särskild! slag af aktier.

9 §•

Vid pröfning af frågan, huruvida stiftelseurkund må mottagas,

synes det böra åligga Konungens befallningshafvande att tillse, icke

allenast hvad förslaget angifver, nämligen att urkunden är upprättad i

öfverensstämmelse med föreskrifterna i 4, 5 och 6 §§ samt att den är

vederbörligen kungjord, utan äfven att de bestämmelser, den innehåller,

icke innefatta något, som strider mot lagens föreskrifter. Så t. ex. torde

urkunden icke böra mottagas, om den angifver aktiekapitalet eller det

belopp, hvarå aktie skall lyda, lägre än lagen medgifver, eller i fråga

om den tid före bolagsstämma, då föreskrifna kallelseåtgärder senast

skola vara vidtagna, innehåller bestämmelser, som strida mot hvad i

77 § af förslaget stadgas i detta ämne. Med hänsyn härtill torde åt

stadgandet i första punkten af andra stycket i förevarande paragraf

böra gifvas en affattning, som utmärker, att Konungens befall ni ngsBih.

till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 54.

hafvande skall vägra att mottaga stiftelseurkunden, därest vid dess

upprättande ej iakttagits hvad förut i lagen är stadgadt, eller densamma

eljest finnes i dit hörande ämne innehålla något, som strider mot lagen,

äfvensom i det fall, att stiftelseurkunden icke kungjorts i enlighet med

hvad i 8 § är stadgadt.

10 §.

En del utlåtanden, som inkommit i anledning af förslaget, gifva

vid handen, att detsamma på vissa håll blifvit föremål för den missuppfattning,

att under det gällande lag medger aktiebolags bildande

antingen på det sätt, att stiftarne öfvertaga samtliga aktier (simultanbildning),

eller ock så, att andra personer inbjudas att teckna aktier

(successivbildning), förstnämnda sätt för bolags bildande skulle enligt

förslaget vara uteslutet.

Denna missuppfattning — antagligen föranledd däraf, att förslaget

i fråga om publicitet uppställer samma fordringar, ehvad bolaget bildas

på ena eller andra sättet, och därför saknat anledning att särskildt behandla

simultanbildningen — torde böra förekommas, exempelvis därigenom,

att åt näst sista stycket af 10 § gifves en lydelse af innehåll,

att om andra än stiftarne skola äga att teckna aktier, teckningslista,

därå sådan teckning må ske, dessutom skall innehålla uppgift å det

antal aktier, en hvar af stiftarne tecknat.

11 §•

Det synes nödigt, att tillämpningen af de i paragrafens första och

andra stycken intagna bestämmelserna om aktietecknings ogiltighet

varder i så måtto begränsad, att dessa bestämmelser ej kunna göras

gällande, i händelse bolaget blifvit registreradt. Att en tecknare, som,

måhända under en längre tid efter det bolaget börjat sin verksamhet,

uppträdt såsom aktieägare, skulle kunna med tillämpning af förevarande

paragraf utträda ur bolaget eller skiljas därifrån, måste ur rättssäkerhetens

synpunkt anses betänkligt. Med hänsyn till den skyldighet,

som åligger registreringsmyndigheten att tillse, det teckning ej ägt

rum i strid med föreskrifterna i 11 §, torde det väl sällan kunna inträffa,

att någon sådan ogiltighetsgrund, som här åsyftas, göres gällande,

sedan bolaget brådt i verksamhet. Helt och hållet uteslutet är detta

dock icke, och de betänkliga följder, något dylikt skulle inebära, torde

ej behöfva närmare utvecklas. Tydligt torde vara, att ett stadgande

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

i nu angifvet syfte icke inverkar på bedömande af frågan, huruvida

den, som tecknat med villkor, är pliktig att, om af förbiseende registrering

ägt rum, kvarstå i bolaget, ehuru villkoret ej uppfylles.

Tillräcklig anledning synes ej föreligga att, såsom paragrafens

tredje stycke innebär, förbjuda aktietecknings fortsättande sedan å konstituerande

stämman frågan om bolagets bildande eller om uppskof

därmed företagits till afgörande. Det torde ock möta svårighet att,

såsom synes vara af nöden om förbudet skall bibehållas, bereda möjlighet

för registreringsmyndigheten att bestämdt afgöra, huruvida teckningen

i sin helhet ägt rum före den i stadgandet angifna sluttid.

Stadgandet synes alltså böra uteslutas. Att, såsom i kommitténs motiv

framhålles, saknaden af uttrycklig bestämmelse angående slutpunkten

för aktieteckning skulle kunna föranleda tvifvelsmål rörande tillåtligheten

af teckning efter den konstituerande stämmans början, synes

näppeligen vara att befara, utan torde det få anses tydligt, att teckning

får äga rum, till dess beslut om bolagets bildande fattas.

Skall emellertid stadgandet i tredje stycket bibehållas, torde det

vara af nöden, att i afseende å dess tillämpning göres enahanda begränsning,

som nyss förordats i afseende å paragrafens öfriga bestämmelser,

så att aktietecknings giltighet ej heller på grund af tredje

stycket må kunna ifrågasättas, sedan bolaget blifvit registreradt.

12 §.

Stadgandet om upphörande af aktietecknings bindande verkan, i

händelse konstituerande stämma ej hållits inom den i teckningslistan

bestämda tid, lämnar rum för tvekan, huruvida under stadgandet skall

inbegripas jämväl det fall, att inom nämnda tid en konstituerande

stämma kommit till stånd, men frågan om bolagets bildande ej blifvit

å stämman afgjord utan uppskjutits till dag, som infaller efter den i

teckningslistan utsatta slutterminen. Då enligt förslagets terminologi

äfven det sammanträde, hvarvid frågan efter uppskof företages, är att

anse såsom konstituerande stämma, saknas ej fog för sådan tolkning

af stadgandet, att för bibehållande af aktieteckningens bindande verkan

är af nöden, att jämväl nämnda sammanträde, där det ifrågakommer,

skall hållas före utgången af omförmälda termin. En dylik tolkning

föranleder emellertid vissa oegentligheter, särskildt den, att en minoritet

genom att påfordra uppskof enligt 14 § stundom kan mot majoritetens

mening bringa frågan på fall; och då däremot, med hänsyn till den i

14 § föreslagna begränsning af tiden för uppskof med frågan om bolagets

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

bildande, någon olägenhet ej synes kunna uppstå däraf, att aktietecknarne

hållas bundna jämväl under denna uppskofstid, synes vid det

förtydligande af stadgandet, som är af nöden, böra åt detsamma gifva»

en affattning, som utmärker, att upphörandet af aktieteckningens bindande

verkan är beroende däraf, att före utgången af den tid, inom hvilken

enligt teckningslistan konstituerande stämma skall hållas, beslut ej blifvit

fattadt vare sig om bolagets bildande eller om uppskof med afgörande

af frågan därom.

Ifrågavarande stadgande torde därjämte böra af skäl, som anförts

beträffande nästföregående paragrafs föreskrifter, begränsas därhän, att

tillämpning icke kan ifrågakomma, därest bolaget blifvit registreradt.

14 §.

Paragrafens andra stycke synes böra undergå sådan ändring, att,

förutom däri uppställda villkor för fattande af beslut om bolagets bildande,

stadgas, att de, som rösta för, att bolaget skall komma till stånd, representera

mer än hälften af det å stämman företrädda aktiekapitalet.

Af förslaget framgår ej, att den minoritet, som kan påkalla uppskof

med stämman, tillika äger afgöra till hvilken dag inom en månad

stämmans fortsättande skall uppskjutas. Äfven om en sådan rätt skulle

tillerkännas dem, som röstat för uppskof, kan densamma lätt blifva

värdelös, i det att innehafvarne af aktiemajoriteten, om de icke åstunda

uppskof men beräkna, att tillräcklig minoritet för genomdrifvande af

ett uppskofsbeslut finnes, kunna beträffande frågan, huruvida uppskof

skall äga rum, förena sig med minoriteten men öfverrösta denna vid

bestämmande af uppskofvets längd och utmäta uppskofvet så knappt,

att det därmed af minoriteten åsyftade ändamål måste förfelas. Det

synes därför vara erforderligt, att föreskrift meddelas icke blott om

den tid, då fortsatt stämma senast skall hållas, utan äfven om viss

tidpunkt, före hvilken stämman icke må mot en på ifrågavarande sätt

bestämd minoritets bestridande äga rum. Enär särskild kallelse till

sådan fortsatt stämma icke nödvändigtvis bör erfordras, torde böra

föreskrifvas, att då beslut fattas, att med frågans afgörande skall anstå

till fortsatt stämma, tillika skall utsättas viss dag, å hvilken denna

skall hållas.

Om aktiebeloppet eller någon del däraf förfallit till betalning,

innan konstituerande stämman hålles, synes det vara med billighet och

rättvisa öfverensstämmande, att aktietecknare, som försummat att inbetala

det förfallna, utestänges från rösträtt för den aktie, som för
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

summelsen afser. En dylik inskränkning i rätten att rösta torde för

öfrigt böra afse hvarje stämma och gälla äfven i fråga om aktietecknare,

som försummat att aflämna sådan förbindelse, som i 29 § sägs. På

grund häraf hemställes, att å lämpligt ställe i förslaget införes bestämmelse,

att å stämma ej må utöfvas rösträtt för aktie, å hvilken icke

fullgjorts förfallen inbetalning eller i fråga om hvilken icke aflämnats

i 29 § omförmäld förbindelse, där sådant skolat ske. Denna bestämmelse

bör tydligen göras tvingande men får icke utgöra hinder för

aktietecknare att, under det han sålunda är förlustig sin rösträtt, med

laga verkan deltaga i beslut, för hvars giltighet erfordras, att samtliga

aktieägare förena sig därom.

15 §.

Genom de i 15 § intagna bestämmelserna om tillsättande af ett

utskott för närmare granskning af de förhållanden, som kunna vara af

betydelse för bolagets bildande, har afsetts att bereda aktietecknare,

som anse en närmare utredning af berörda förhållanden erforderlig eller

önskvärd, tillfälle att till den fortsatta stämman erhålla en sådan. De

föreslagna stadgandena synas dock icke ägnade att medföra säkerhet

för vinnande af detta syfte. Om innehafvarne af aktiemajoriteten finna

önskvärdt, att en utredning icke kommer till stånd, står det i deras

skön att deltaga i och genom sin röstmajoritet afgöra valet af ledamöter

i utskottet. Vid sådant förhållande kan valet af utskottsledamöter

utfalla så, att någon allvarlig granskning af de ifrågavarande omständigheterna

icke kommer till stånd, och att, såsom kommittén i motiven

antyder såsom möjligt, något utlåtande icke varder framlagdt för den fortsatta

stämman.

Betydelsen af stadgandena i 15 § kan sålunda ej uppskattas synnerligen

högt, och det torde därför kunna ifrågasättas, om de icke borde

ur förslaget uteslutas. Häremot torde så mycket mindre möta någon

betänklighet, som det ju står aktietecknare fritt att, sedan uppskof jämlikt

14 § blifvit bestämdt, begagna sig däraf för att hvar för sig eller

i samverkan med andra aktietecknare söka förskaffa sig erforderliga

upplysningar.

Skulle åter nämnda stadganden komma att inflyta i lagen, torde

de böra kompletteras med en bestämmelse, hvarigenom sista stycket af

14 § göres tillämpligt å omröstning, huruvida utskott skall tillsättas.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts Nåd Proposition N:o 54.

18 §.

Den i paragrafens senare stycke upptagna föreskriften, att ny firma

skall fullständigt skilja sig från andra, förut i laga ordning registrerade

ännu bestående firmor, sammanfaller fullständigt med 10 § i gällande

lag om aktiebolag. Sistnämnda lagbestämmelse afser, enligt hvad förloppet

vid dess tillkomst utvisar, endast att förebygga förväxling

mellan särskilda aktiebolagsfirmor och äger icke, såsom de vidsträckta

ordalagen kunna synas föranleda, någon betydelse i afseende å förhållandet

mellan en af aktiebolag antagen firmabeteckning samt handelsbolags

eller enskild näringsidkares i handelsregister införda firma. I

betraktande häraf och med hänsyn till hvad kommittén i sina motiv

anfört i fråga om det nu föreslagna lagbudet lärer det vara uppenbart,

att icke heller detta är afsedt att äga en vidsträcktare innebörd än den

nyssnämnda. Häraf följer emellertid icke nödvändigt, att enligt förslaget

ett aktiebolag vid antagande af firma skulle kunna lämna utan all hänsyn

det förhållandet, att en firmateckning, liknande den för bolaget

ifrågasatta, förekommer i handelsregister. Möjligheten af ett dylikt

tillvägagående beror af den mer eller mindre vidsträckta tolkning man

gifver åt 123 §, hvilken i öfverensstämmelse med 73 § i gällande aktiebolagslag

lämnar öppet för enhvar, som finner verskställd inskrifning lända

honom till förfång, att vid domstol föra talan om dess upphäfvande.

Skulle, såsom i afseende å det nu gällande lagrummet stundom häfdats,

till sådant förfång, som här afses, kunna hänföras den skada, som för

en handelsfirmas innehafvare kan uppstå genom förväxling med en

senare registrerad aktiebolagsfirma, läge däri tydligen ett ganska effektivt

skydd för hvarje i handelsregistret införd firma. Därest åter, såsom

äfven gjorts gällande, en bestämmelse, sådan som den ifrågavarande,

icke kan afse annan talan än den, som grundas på att registreringen

står i strid med någon viss, annorstädes i lagen gifven föreskrift, komme

firmas införande i handelsregister tydligen enligt förslaget lika litet

som enligt gällande lag att för firmans innehafvare medföra något rättsskydd

gent emot aktiebolag, som ville antaga en liknande firma.

På en ståndpunkt, sådan som den sist angifna, torde man emellertid

i hvarje fall näppeligen kunna stanna vid utarbetande af en ny

aktiebolagslagstiftning. De senare årens erfarenhet har tydligt visat, hvilka

missbruk vore att befara, om aktiebolag skulle äga välja sin firma utan

hänsyn till namnlikhet med firma, som förekommer i handelsregister.

På en eller annan väg måste möjligheten af dylika missbruk förebyggas

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj;ts Nåd proposition N:o 54.

genom oförtydbara lagbestämmelser. I sådant afseende ligger det närmast

till hands att, såsom i utlåtanden öfver förslaget blifvit ifrågasatt,

vidga där föreslagna 18 § därhän, att aktiebolagsfirma under alla förhållanden

skall tydligt skilja sig från firma, som införts i handelsregister

och väl äfven föreningsregister, något som skulle innebära, att

registrering skulle vägras firma, som ej uppfyllde detta lagens kraf.

En dylik lösning af frågan torde dock knappast vara att förorda. Bortsedt

från de svårigheter den skulle medföra ur registreringssynpunkt,

är det tydligt, att en så vidtgående föreskrift som den nyssnämnda

onödigtvis skulle lägga band på aktiebolags rätt att välja firma. Fall

kunna nämligen lätt tänkas, där möjligheten af en förväxling är utesluten,

änskönt namnlikheten är så godt som fullständig. Särskildt

gäller detta, när aktiebolagets verksamhet drifves å annan plats än den

andra firmans och äfven till arten skiljer sig från denna. Att i dylika

fall förhindra antagandet af en firmabeteckning, af hvars användande

ingen ens torde vilja påstå sig lida skada, synes opåkallad^

Lämpligare än att under alla förhållanden söka förhindra antagande

och registrerande af aktiebolagsfirma, som företer likhet med förut registrerad

firma af annat slag, torde vara att i sådana fall, där i följd af namnlikhet

skada uppkommit för den tidigare registrerade firmans innehafvare,

men endast i dylika fall, låta domstol på talan af den sistnämnda

förbjuda aktiebolaget att efter viss tid, som af domstolen bestämmes,

begagna den af aktiebolaget antagna firman äfvensom ålägga bolaget

det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Anses denna utväg böra ifrågakomma, tarf vas i 18 § ej någon

annan ändring, än att för undvikande af missförstånd bestämdt angifves,

att i paragrafens senare stycke är fråga allenast om förhållandet mellan

aktiebolagsfirmor. I 123 § torde åter, hvilken mening man än må

hysa om innebörden af den utaf kommittén föreslagna lydelsen, böra

införas uttryckliga föreskrifter om domstolens befogenheter i nyss angifna

hänseenden.

I vissa öfver förslaget afgifna utlåtanden har blifvit hemstäldt,

att i förslaget måtte införas förbud mot intagande i aktiebolagsfirma

af ord, som för annans räkning blifvit registreradt såsom varumärke.

Önskvärdheten af bestämmelser i denna riktning torde ligga i öppen

dag. Men tydligt är, att dessa bestämmelser icke lämpligen kunna

inskränkas till att gälla aktiebolagsfirmor utan böra afse jämväl andra

firmor, samt att förbud äfven bör meddelas mot antagande af ordmärke,

som företer förvillande likhet med förut registrerad firma. Med hänsyn

till frågans sålunda antydda, tämligen vidsträckta innebörd torde

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition No 54.

densamma, hellre än att upptagas på nuvarande sena stadium af aktiebolagslagstiftningens

revision, böra göras till föremål för fristående behandling.

22 §.

I det till lagrådet remitterade förslaget till lag om föreningar

förekommer en bestämmelse, som motsvarar den i andra stycket af förevarande

paragraf intagna, men tydligare utmärker, att, såsom i båda

fallen torde få anses åsyftadt, regeln om solidarisk personlig ansvarighet

äger tillämpning icke allenast å dem, som efter gängse språkbruk

kunna sägas hafva ingått förbindelse å oregistrerad sammanslutnings

vägnar, utan å alla dem, som handlat å sammanslutningens vägnar.

Nämnda affattning synes alltså vara att föredraga framför den i förevarande

paragraf valda, dock torde det böra uttalas, att regeln äger

tillämpning ej blott å dem, som i förhållande till tredje man framstå

såsom handlande, utan jämväl å dem, som deltagit i beslut om åtgärd,

hvaraf förbindelse uppkommit.

23 §.

Otvifvelaktigt är det, såsom ock i motiven till förslaget framhållits,

af största vikt, att uppgifterna till registret angående inbetalningar

af aktiekapitalet äro riktiga. Större sannolikhet härutinnan förefinnes

uppenbarligen, därest styrelsen har sig förelagdt att inkomma

med detaljerad uppgift om de faktiska förhållanden, som skola tjäna

till ledning vid bedömande af frågan, huruvida inbetalningarna blifvit

vederbörligen fullgjorda, än om sagda bedömande öfverlämnas åt styrelsen,

som endast har att afgifva en allmän försäkran i berörda hänseende.

De skäl, som det oaktadt af kommittén anförts till förmån för sistnämda

anordning, synas icke nog tungt vägande.

Det hemställes därför, att i stället för styrelseledamöternas i 23

§ 4) omförmälda försäkran måtte fordras en med styrelseledamöternas

bevittnade underskrift försedd handling, utvisande för hvarje aktie

ägarens namn, det belopp, som inbetalts, samt den egendom, hvari

betalningen fullgjorts.

I öfrigt föranleder paragrafen den erinran, att i ansökningen om

registrering torde, utöfver hvad som enligt förslaget skulle däri inflyta,

böra upptagas jämväl bolagets postadress.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

73

Härefter yttrade vid

24 §.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wiirtemberg, regeringsrådet

Wall samt bankdirektören Kjellberg:

Bestämmelserna i denna paragraf innebära, att stiftarnes åtgöranden

vid bolagets bildande under vissa omständigheter kunna för dem medföra

skadeståndsskyldighet i förhållande till bolaget. Stadganden i sådant

syfte låta sig näppeligen härleda ur allmänna rättsgrundsatser, af b vilka

allenast synes kunna följa ersättningsskyldighet i förhållande till aktietecknare

och aktieköpare. Men af praktiska skäl och särskildt med

hänsyn till de svårigheter, som möta aktieägares målsägandetalan, när

stiftarnes otillbörliga åtgöranden komma i dagen först efter det aktierna

gått igenom flera händer, synes ett lagbud, som i vissa fall gör bolaget

till målsägare, låta sig väl försvara. Ett dylikt lagbud måste emellertid

tydligen bestämdt angifva de fall, då skadeståndstalan tillkommer bolaget.

Ett stadgande, sådant som det i paragrafens senare stycke upptagna,

hvilket inskränker sig till att ålägga 6tiftarne ansvarighet för

skada, som de vid bildande af bolaget tillskyndat detsamma, lämnar icke

erforderlig ledning i fråga om hvad som med stadgandet afses.

I själfva verket torde tillräcklig anledning ej föreligga att medgifva

bolaget skadeståndstalan i andra fall, än då, såsom i paragrafens

förra stycke afses, egendom öfvertagits till öfverpris eller oskälig förmån

tillagts stiftare eller annan, samt stiftarne lämnat oriktig uppgift i

afseende å egendomen eller förmånen.

Det skulle kunna ifrågasättas att låta skadeståndsskyldighet inträda,

jämväl då stiftarne utan att lämna oriktiga uppgifter rörande fakta satt

alltför högt pris å egendom, som skolat öfvertagas, eller tillagt någon

oskälig förmån; och måhända har man vid förslagets affattande tänkt

sig, att ett dylikt förfarande, när det ägt rum mot bättre vetande eller

inneburit vårdslöshet, skulle inrymmas under det föreslagna senare

styckets skadeståndsbestämmelser. Att göra stiftarne skadeståndspliktige

i dylika fall förefaller dock mindre lämpligt. När stiftarne öppet och

utan vanställande af fakta för allmänheten framlagt villkoren för bolagets

bildande, hvilka måhända äro de enda, hvarunder bolaget öfver

hufvud skulle kunna komma till stånd, synes det böra ankomma på

dem, som vilja ingå i bolaget, att själfva förvissa sig om dessa villkors

mer eller mindre fördelaktiga beskaffenhet. Att låta stiftarne ansvara

Bih. till Rilcsd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 54.

för sina direkt eller indirekt uttalade omdömen i fråga om villkorens

förmånlighet torde vara obilligt, framför allt i sådana fall, där det ligger

i öppen dag, att stiftarnes egna intressen äro i fråga, såsom när det

gäller godtgörelse för bolagets bildande eller betalning för egendom,

som skall af stiftarne öfver låtas till bolaget.

Å andra sidan synes förslaget så till vida alltför litet vidtgående,

som det i sådana fall, där från stiftarnes sida föreligga oriktiga uppgifter

angående egendom eller förmån, uppställer såsom villkor för

skadeståndsplikt, att uppgifterna lämnats mot bättre vetande eller af

vårdslöshet. Den ställning, stiftarne intaga gentemot bolaget, synes

rimligen böra medföra, att de faktiska uppgifter de i sin stiftareegenskap,

d. v. s. i stiftelseurkunden eller annan handling, som framlägges

å konstituerande stämman, lämnat, anses innebära en från deras sida

gifven garanti i fråga om de uppgifna förhållandena.

Med hänsyn till hvad i det föregående blifvit anfördt hemställes,

att de föreslagna bestämmelserna i 24 § utbytas mot ett stadgande af

hufvudsakligt innehåll, att stiftarne äro, en för alla och alla för en,

bolaget ansvarige för riktigheten af de uppgifter, som förekomma i

nyssnämnda af dem utfärdade handlingar.

Till förebyggande af den särskildt vid simultanbildning lätt tänkbara

möjligheten af stadgandets eluderande genom en mellan bolaget

och stiftarne träffad uppgörelse rörande skauestånd är det måhända af

nöden, att i denna paragraf eller i annat sammanhang föreskrifva, att

sådan uppgörelse ej är för bolaget bindande.

Justitierådet Petrén:

Äfven jag anser, att stadgandet om stiftarnas skadeståndsplikt mot

bolaget bör omfatta de fall då, såsom i paragrafens första stycke afses,

egendom öfvertagits till öfverpris eller oskälig förmån tillagts stiftare

eller annan, samt stiftarna i sin stiftareegenskap lämnat oriktig uppgift

angående egendomen eller förmånen; och instämmer jag förty i hvad

öfriga ledamöter hemställt angående förevarande paragraf.

Likaledes är jag ense med öfriga ledamöter om behofvet af en

föreskrift därom, att uppgörelse mellan bolaget och stiftarne rörande

de senares skadeståndsskyldighet icke är för bolaget bindande.

Lagrådet yttrade beträffande

25 §.

Bestämmelserna i 25 § angifvas i kommitténs motiv såsom en

nödvändig konsekvens af de i förslaget intagna stadganden, som afse

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

förekommande däraf, att bolag vid bildandet öfvertager egendom för

en dess värde öfverstigande godtgörelse vare sig till följd af förbehåll

vid aktieteckning eller på grund af aftal, som ej står i samband med

någon aktieteckning. Det sålunda angifna syftet att hindra kringgående

af de i nämnda hänseende i 7 § meddelade stadgandena torde

emellertid icke kunna i någon afsevärd mån vinnas på det föreslagna

sättet. Största anledningen att befara ett kringgående af stadgandena i

7 § genom förvärf af egendom efter bolagets bildande torde föreligga

för det fall, att simultanbildning egt rum och stiftarne fortfarande innehafva

aktierna; och för sådan händelse äro tydligen de föreslagna bestämmelserna

utan all verkan. Därtill kommer, att dessa bestämmelser

synas ägnade att medföra en betydande fara för rättssäkerheten, i det

att de öppna möjlighet för att göra ett aftal om förvärf af vare sig

fast eller lös egendom ogiltigt, äfven efter det längre tid från aftalets

ingående förflutit. Särskildt betänklig förefaller i fråga om fast egendom

möjligheten, däraf, att lagfart beviljats å ett fång, som skett utan iakttagande

af de föreslagna bestämmelserna, och att med stöd däraf jämväl

inteckningar i fastigheten meddelats för bolagets skuld. Sådant fall

kan tänkas inträffa icke blott genom förbiseende från lagfartsdomstolens

sida, utan ock om särskilda aftal inom den angifna tiden från bolagets

registrering träffats rörande olika delar af en fastighet, hvilkas sammanlagda

pris öfverstiger en femtedel af aktiekapitalet, men hvilka hvar

för sig betingat ett pris, som icke uppgår till nämnda belopp. Om på

grund af sådana aftal lagfart sökes å skilda tider, lärer lagfartsdomstolen

icke kunna pröfva, i hvad mån föreskrifterna i 25 § blifvit uppfyllda.

Dessa föreskrifter synas sålunda böra ur förslaget utgå.

Ett skydd mot sådant obehörigt förfarande, som 25 § i förslaget

är afsedd att förebygga, torde, om också ej fullständigt, dock i någon

mån kunna vinnas genom en föreskrift, att hvarje beslut om aftal, som

i paragrafen åsyftas, skall, om det fattats innan två år förflutit efter

bolagets registrering och ehvad det fattats af bolagsstämman eller af

styrelsen eller annan bolagets representant, anmälas till registrering.

Äfven i ett annat afseende torde det emellertid vara nödigt att

söka genom lagbud hindra åtgärder, som kunna göra stadgandena i

7 § illusoriska, nämligen i fråga om godtgörelse för bolagets bildande.

Förslaget synes icke lägga hinder i vägen därför, att sådan godtgörelse

efter bolagets bildande tillerkännes stiftare eller annan, utan att bestämmelse

därom funnits införd i stiftelseurkunden. Något behof af att

sådant skulle kunna ske, lärer icke förefinnas, under det möjligheten

däraf tydligen kan föranleda missbruk. Dylikt tillvägagående synes

därför höra helt och hållet förbjudas.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

28 §.

Då förbehåll om tvisters afgörande af skiljemän icke torde för

ny ägare af aktie vara af mera väsentlig betydelse, hemställes, att föreskriften

om sådant förbehålls angifvande i aktiebref måtte utgå.

Vidare yttrade vid

28 §.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg, regeringsrådet Wall

och bankdirektören Kjellberg:

Förslaget innebär, att, utom i ett angifvet undantagsfall, aktieägare

ej, innan han blifvit upptagen i den af styrelsen förda aktieboken,

äger åtnjuta någon på aktier grundad rättighet. Skall dylik rättsverkan

knytas vid anteckningarne i aktieboken, måste så vidt möjligt sörjas för,

att den, som behörigen förvärfvat aktie, icke i följd af pliktförsummelse

från styrelsens sida går miste om sina rättigheter, särskildt rätten att

deltaga i bolagsstämmas förhandlingar. I sådant syfte hafva i förslagets

126 och 128 §§ upptagits bestämmelser om ansvar för styrelseledamot,

som underlåter ombesörja, att förändring i äganderätt till aktie

anteckna^ i aktieboken. Dessa bestämmelser synas dock ej vara tillfyllest.

I fall, där på grund af föreskrift i bolagsordningen införandet

i aktieboken redan tidigare utgjort villkor för talan å bolagsstämma,

lärer det hafva förekommit, att bolagsstyrelser, som velat från en förestående

stämma utestänga någon ny aktieägare, funnit en enkel utväg

härtill i underlåtenhet att före stämman hålla styrelsesammanträde. En

dylik underlåtenhet torde ej utan vidare komma att drabbas af de föreslagna

straffbestämmelserna, utan torde det vara af nöden att i förevarande

paragraf införa föreskrift om skyldighet för styrelsen att

omedelbart före bolagsstämma vara tillstädes för att pröfva de frågor

om nya aktieägares införande i aktieboken, som då kunna yppas. En

sådan föreskrift bör emellertid ej erhålla tillämpning i det fall att, såsom

i 73 § åsyftas, rätten till deltagande i bolagsstämmans förhandlingar

gjorts beroende af, att anmälan därom sker viss tid före stämman,

utan torde i stället böra stadgas att, i händelse dylik anmälningsskyldighet

föreskrifves i bolagsordningen, styrelsen skall vara pliktig att omedelbart

före utgången af anmälningstiden hålla sammanträde för pröfning

af inregistrerings frågor, hvarjämte för dylikt fall bolagsordningen bör

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

innehålla bestämmelser om kungörande af ort och tid för styrelsesammanträde,

som nyss nämnts.

Ur paragrafens andra stycke torde böra utgå hvad däri förekommer

om att styrelse, änskönt å aktiebref finnas formellt riktiga öfverlåtelser,

skulle kunna vägra inregistrering, när den anser uppenbart, att

verklig öfverlåtelse ej föreligger. Inrymmandet åt styrelsen af en dylik

pröfningsrätt skulle lätt kunna föranleda missbruk och minska effektiviteten

af de föreslagna straffbestämmelserna. För utestängande af personer,

till hvilka någon verklig öfverlåtelse uppenbarligen ej skett, böra

andra utvägar sökas, och bestämmelserna i andra stycket af förslagets

73 § torde i detta afseende ej vara overksamma.

Justitieråden Quensel och Petrén;

Enligt förslaget må den, som blifvit ägare af aktie, icke utöfva

någon därpå grundad rättighet, med mindre han blifvit införd i den

aktiebok, som skall genom styrelsens försorg föras. Denna anordning

är emellertid ägnad att i vissa fall medföra rättsförlust för aktieägaren,

då det nämligen kan inträffa, att styrelsen underkänner en öfverlåtelse,

som rätteligen bort godkännas. Förslaget synes ock gå för långt därutinnan,

att detsamma, äfven om aktiebrefvet företer sammanhängande till

nye aktieägaren fortgående följd af öfverlåtelser, tillerkänner styrelsen

rätt att vägra dennes införande i aktieboken, om enligt styrelsens åsikt

verklig öfverlåtelse ej föreligger. Erfarenheten har äfvenledes visat,

att anmälan, som bort göras hos styrelsen, stundom omöjliggjorts därigenom,

att styrelsen ej kunnat anträffas.

Förslaget kan därför härutinnan icke tillstyrkas, utan synes man höra

stanna vid gällande lags bestämmelser angående aktieboken, förenade

med förbud att i bolagsordningen binda någon rättsverkan vid införande

i aktieboken. I händelse af bifall härtill, föranledes däraf ändring i de

öfriga staaganden i förslaget, som hvila på förutsättningen af aktiebokens

vitsord.

Vill man åter i likhet med kommittén tillägga införandet i aktieboken

vissa rättsverkningar, torde i allt fall styrelsens pröfningsrätt böra

inskränkas till öfverlåtelsernas formella behörighet. Tillika torde förslagets

bestämmelser böra fullständigas med föreskrift om skyldighet

för styrelsen att behörigen kungöra ort och tid, då styrelsen är att

före hvarje bolagsstämma anträffa, och om rätt för ny aktieägare att,

där sådant kungörande ej skett eller styrelsen ej kan enligt kungörelsen

anträffas eller vägrar att godkänna öfverlåtelsen, anmäla sig hos öfverexekutor

för pröfning af öfverlåtelsens formella behörighet med den

verkan, att om öfverexekutor intygar aktiens uppvisande och öfver
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

låtelsens formella riktighet, den omständighet, att aktieägaren icke blifvit

i aktieboken införd, ej må utgöra hinder för honom att utöfva den

aktieägare tillkommande rätt.

Lagrådet:

Äfven i ett annat afseende än det hittills berörda ger 28 § i förslaget

anledning till anmärkning, nämligen så till vida att den innehåller,

att, innan ny aktieägare blifvit införd i aktieboken, han icke må

uppbära vinstutdelning. Då vinstutdelningen i aktiebolag allmänt torde

ske mot aflämnande af de till aktierna hörande kuponger, innebär förslaget,

att då vinstkupong företes, undersökning måste i hvarje fall äga

rum, huruvida innehafvaren af kupongen är eller företräder aktieägare,

som är berättigad att uppbära vinstutdelning. En dylik undersökning

torde emellertid ofta nog möta stora svårigheter, helst vinstutdelningen

för en mängd bolag ombesörjes af bankkontor i landets olika delar.

Och då ifrågavarande stadgande icke synes i afsevärd grad vara ägnadt

att, såsom af kommittén är åsyftadt, motverka användandet af s. k.

bulvaner, hemställes, att, i händelse förslagets bestämmelser om rättsverkans

förknippande med anteckning i aktieboken i hufvudsak bibehållas,

nämnda stadgande må uteslutas, hvilket torde medföra, att till

inlösen förfallna kuponger i alla de fall, där ej bolaget träffat uttryckliga

bestämmelser i motsatt riktning, kunna, såsom hittills allmänt lärer

varit fallet, anses såsom fordringsbevis, gällande i hvar mans hand.

Påföljden af, att den, till hvilken aktie öfvergått, ej införts i aktieboken,

torde, i händelse denna hemställan bifalles, böra angifvas vara, att han

ej gent emot bolaget är att anse såsom aktieägare.

Lagrådet yttrade beträffande

32 §.

Af skäl, som vid 23 § anförts, hemställes, att jämväl i stället för

den i förevarande paragraf omförmälda försäkran måtte fordras en handling

af sådan beskaffenhet, som vid 23 § förordats.

33 §.

Därest hvad vid 23 och 32 §§ blifvit anmärkt vinner afseende,

bör första stycket af förevarande paragraf utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

Bestämmelsen, i paragrafens andra stycke, att bolaget ovillkorligen

skall träda i likvidation, för den händelse icke inom den i paragrafen

stadgade tid anmälts, att minimikapitalet blifvit inbetaldt, synes kunna

leda till obillig stränghet. Det kan t. ex. inträffa, att minimikapitalet

blifvit behörigen inbetaldt och att underlåtenheten att i rätt tid göra

anmälan därom berott allenast på försummelse af bolagets styrelse.

Lämpligt synes därför vara, att stadgandet i detta stycke ändras därhän,

att bolagets skyldighet att gå i likvidation på grund däraf, att anmälan

om minimikapitalets inbetalning ej skett, skall inträda, först efter det

från registreringsmyndigheten till bolagets styrelse aflåtits erinran om,

att dylik anmälan ej gjorts, och viss tid därefter förflutit, utan att behörig

anmälan inkommit.

35 §.

Stadgandet i paragrafens andra stycke att, om i bolaget finnas

olika slag af aktier, beslut om ökning af aktiekapitalet skall för att

äga giltighet godkännas af hvarje klass aktieägare genom särskild omröstning,

synes innebära en onödig inskränkning i majoritetens rätt att

besluta rörande bolagets angelägenheter. Därest bolagsordningen alltifrån

bolagets tillkomst medgifvit en sådan ökning af aktiekapitalet,

som beslutet afser, hafva aktieägarne redan vid sitt inträde i bolaget

bort vara beredda på, att ökningen kunde komma att äga rum; och

giltig grund synes då saknas att berättiga en klass aktieägare att förhindra

ökningens genomförande. Har åter beslutet om ökningen af

aktiekapitalet möjliggjorts genom ändring i bolagsordningen, vare sig

denna skett tidigare än då beslutet om ökningen fattades eller samtidigt

därmed, bör skyddet mot kränkning af de särskilda aktieägarnes intresse

sökas i bestämmelserna om de villkor, under hvilka bolagsordningen

må ändras, men bestämmelser om dessa villkor torde icke böra upptagas

i detta sammanhang utan i den afdelning af förslaget, som rör

bolagsordningens ändrande. På grund häraf hemställes, att ifrågakomna

stadgande om särskild omröstning af hvarje klass aktieägare

måtte utgå ur paragrafen.

36 §.

Den minimitid, förslaget utsätter i afseende å utöfvande af aktieägares

företrädesrätt till teckning af ny aktie, synes alltför kort. Någon

förlängning torde, till förebyggande af rättsförluster, vara af nöden.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 54.

38 §.

Såsom redan vid 6 § blifvit erinradt, synes stadgandet i första

stycket af 38 § böra gälla endast för det fall, att blott ett slag af

aktier i bolaget finnes; och bör, om hvad vid 6 § blifvit hemställdt vinner

afseende, andra stycket af 38 § ur förslaget utgå.

Då inbjudning till teckning af nya aktier i ett bolag utfärdas,

plägar stundom föreskrifvas, att aktieägare, som vill begagna sig af

företrädesrätt till sådan teckning, skall förete det eller de aktiebref,

hvarpå nämnda företrädesrätt grundas; och förses de sålunda företedda

aktiebrefven med bevis, att teckningsrätten begagnats. Ett dylikt tillvägagående

är påkalladt däraf, att genom tillkomsten af de nya aktierna,

för hvilka vinnes andel i bolagets befintliga tillgångar, de äldre aktiernas

värde vanligen i större eller mindre mån förminskas, en omständighet,

som är af betydelse såväl för köpare af äldre aktier som ock för den, hvilken

innehar dylik aktie såsom pant. Starkast framträder detta i det fall,

som omförmäles i 45 §, då aktiekapitalets ökning sker genom öfverföring

till detsamma af besparade vinstmedel; men äfven vid andra fall

af aktiekapitalets ökning inträffar ofta ett liknande förhållande, som

blir af större betydelse i samma mån, som priset för de nya aktierna

understiger de äldre aktiernas verkliga värde.

Det ofvannämnda förfarandet iakttages dock icke allmänt, och om

aktieägare tillerkännes den i 38 och 45 §§ i förslaget stadgade rätt

till erhållande af nya aktier vid aktiekapitalets ökning, lärer ett sådant

villkor, som ofvan angifvits, icke kunna mot aktieägares bestridande

uppställas för begagnande af nämnda rätt, med mindre bestämmelse

därom införes i lagen.

Syftet med det antydda förfarandet — förebyggande af rättsförlust

för tredje man — synes i allt fall vara sådant, att det icke bör

öfverlämnas åt bolaget själft eller dess styrelse att afgöra, huruvida det

skall tillämpas eller ej, och hemställes därför, att till 38 § fogas ett

tillägg af innehåll, att aktieägare, som vill begagna sig af företrädesrätt

till teckning, skall vid teckningen förete det eller de aktiebref,

hvarå teckningsrätten grundas, och att de sålunda företedda aktiebrefven

skola genom styrelsens försorg förses med påskrift, att teckningsrätten

begagnats.

Om denna hemställan vinner afseende, bör vid 45 § göras ett tilllägg

af motsvarande innehåll.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N.o 54.

81

39 §.

Med hänsyn till den stora vikt, kännedom om beslutet beträffande

aktiekapitalets ökning har för en hvar af aktieägarne, och möjligheten,

att kungörelsen därom i tidningarna förbises, synes lämpligt, att styrelsen

jämväl ålägges att, där så ske kan, i rekommenderade bref om

beslutet underrätta aktieägarne.

42 §.

Af föreskrifterna i denna paragraf och de närmast föregående

framgår, att teckning af nya aktier ej kan ifrågakomma, förr än bolagsstämman

fattat beslut om aktiekapitalets ökning. Det skulle alltså

ej, såsom nu ofta förekommer, låta sig göra för en bolagsstyrelse att

utfärda teckningslistor, enligt hvilka teckningens giltighet gjordes beroende

af hvad en blifvande bolagsstämma kunde besluta.

Under vissa omständigheter kan det emellertid vara af stor betjrdelse

för ett bolag, att teckning kan komma till stånd utan det dröjsmål,

som erfordras, för att bolagsstämman skall kunna fatta beslut.

Särskildt gäller detta, i händelse beslutet förutsätter ändring i bolagsordningens

bestämmelser angående aktiekapitalets belopp, i hvilket fall

dröjsmålet mången gång kan blifva ganska afsevärdt och lända till stort

men för bolaget. Det låter exempelvis tänka sig, att möjlighet yppas

för bolaget att, efter nödig ökning af aktiekapitalet, på goda villkor

förvärfva en för bolaget värdefull egendom, men att denna möjlighet

går förlorad därigenom, att aktieteckning ej på länge kan äga rum.

Äfven torde böra ihågkommas, att det, om utfallet af en inbjudning

till teckning är ovisst, kan vara för bolaget fördelaktigt, att bindande

beslut ej behöfver fattas, förr än teckningen ägt rum.

Vid sådant förhållande och då någon olägenhet hittills ej synes

hafva uppstått af att låta styrelsen inbjuda till aktieteckning, innan definitivt

beslut om ökning kommit till stånd, synes anledning ej föreligga

att omöjliggöra ett dylikt förfarande, utan torde förslaget böra

omarbetas därhän, att möjlighet beredes styrelsen att, under förutsättning

af bolagsstämmans samtycke, besluta ökning af aktiekapitalet och

utfärda teckningslistor. De föreslagna bestämmelserna om aktieteckning

på grund af bolagsstämmas beslut böra naturligen ej härigenom förlora

sin tillämplighet utan måste kvarstå, jämte det föreskrifter meddelas i

afseende å aktieteckning i följd af styrelsebeslut. För vinnande af önskBih.

till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

värd enkelhet i lagen är det emellertid uppenbarligen af vikt, att dessa

föreskrifter så vidt möjligt öfverensstämma med dem, som gälla i afseende

å aktieteckning i följd af bolagsstämmobeslut. En dylik öfverensstämmelse

förutsätter dock, att sistnämnda föreskrifter underkastas vissa

jämkningar. Sålunda måste, hvad angår 36 §, till utgångspunkt för

den tid, inom hvilken aktieägare har att begagna honom förbehållen

rätt till teckning, tydligen tagas någon annan dag än den, då bolagsstämmans

beslut om teckning registreras. Härtill torde lämpligen kunna

väljas dagen för beslutets sista kungörande enligt 39 §. Den i 40 §

förekommande bestämmelsen, att beslut om aktiekapitalets ökning ej

må verkställas innan registrering skett, kan uppenbarligen ej tillämpas

å styrelsebeslut, men denna bestämmelse torde utan olägenhet kunna

helt och hållet bortfalla, och detsamma gäller den i 41 § intagna föreskriften,

att teckningslista skall innehålla afskrift af bevis om beslutets

registrering.

I afseende å teckning på grund af styrelsebeslut torde, för kontrollerande

af att teckningslista ej utfärdats, innan vederbörlig kungörelse

enligt 39 § ägt rum, erfordras stadgande, att hvarje teckningslista

skall innehålla uppgift om de tidningsnummer, hvari kungörelse

varit införd, hvarjämte, om tecknare ej skall ställas sämre vid ökande

af aktiekapital än vid bolags bildande, synes vara af nöden, att, för

den händelse enligt beslutet aktieägare eller annan skall äga teckna

ny aktie med rätt att därför tillskjuta annat än penningar eller eljest

med villkor, vid teckningslistan fogas styrkt afskrift af de handlingar,

som därom kunna vara upprättade.

I fråga om teckning på grund af bolagsstämmobeslut äro bestämmelser

i sistnämnda hänseenden visserligen icke af nöden ur ofvan antydda

synpunkter, men de torde af lätt insedda skäl vara till gagn

äfven vid dylik teckning och torde alltså lämpligen kunna inflyta i 41 §.

Efter vidtagande af dessa och andra tilläfventyrs erforderliga

mindre väsentliga ändringar i förslaget synas bestämmelserna angående

bolagsstämmas beslut om aktiekapitalets ökning samt angående teckningslista

och aktieteckning kunna erhålla tillämplighet jämväl å styrelses

beslut om dylik ökning.

Af skäl, som framgå af hvad vid 11 § blifvit anfördt, torde de

bestämmelser, förevarande paragraf innehåller i afseende å aktietecknings

ogiltighet, ej böra få göras gällande under obegränsad tid. En

lämplig slutpunkt för bestämmelsernas tillämplighet synes vara den tid,

då anmälan om akties fulla inbetalande registrerats.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

83

43 §.

Det lärer ofta inträffa, att ökning af aktiekapitalet medelst ny

aktieteckning vidtages i ändamål, att den, som hos bolaget äger en

större fordran, skall utbyta densamma mot aktier i bolaget; och särskild^;

för sådant fall är det uppenbarligen önskvärd^ att lagligt hinder ej

förefinnes för aktietecknare att mot sin skuld på grund af aktieteckning

kvitta sin fordran hos bolaget. Dylik kvittning lärer icke kunna

anses lända någon till förfång, om blott rätten till kvittning blifvit i

beslutet om aktiekapitalets ökning bringad till allmän kännedom.

Ett medgifvande under sådant villkor af kvittningsrätt vid ny

aktieteckning skulle visserligen förete en afvikelse från det enligt 29 §

vid bolags bildande undantagslöst gällande förbudet mot kvittning.

Men denna afvikelse motsvaras däraf, att vid bolagets bildande stiftelseurkunden

— däri kvittningsrätten, om den skulle medgifvas, borde omförmälas

— upprättas under sådant skede af bolagsbildningen, att bolaget

ännu ej kan hafva åsamkat sig någon skuld.

På grund af det anförda hemställes, att åt 43 § gifves en lydelse

af innehåll, att bestämmelsen i 29 §, att aktietecknare ej är berättigad

till kvittning, skall gälla äfven vid ny aktieteckning, där ej i beslutet

om aktiekapitalets ökning sådan rätt blifvit medgifven.

44 §.

Under erinran om de vid 23 och 32 §§ gjorda anmärkningar i

fråga om styrelseledamöternas försäkran, hemställes, att samma anmärkningar

måtte tillämpas jämväl å förevarande paragraf.

45 §.

Af skäl, som vid 38 § anförts, torde i 45 § böra införas föreskrift

därom, att bref å ny aktie icke må vid aktiekapitalets ökning på

det i denna paragraf omförmälda sätt utlämnas till aktieägare, innan

registrering af beslutet om ökningen skett och det eller de aktiebref,

hvarå rätten att erhålla ny aktie grundas, blifvit företedda och försedda

med påskrift, att bref å ny aktie utlämnats.

För den händelse att aktier af olika slag finnas, synes den vid

38 § gjorda anmärkning äga tillämpning jämväl för det i 45 § afsedda

fall; i följd hvaraf den med afseende å blifvande ny aktieteckning för
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

ordade anordning, att vid uppkomsten af olika slag af aktier deras

inbördes rätt för sagda händelse bestämmes, torde böra omfatta jämväl

det fall, att aktiekapitalet eventuellt kommer att ökas medelst öfverföring

af besparade vinstmedel.

48 §.

Enligt hvad af stadgandet i första stycket af denna paragraf jämfördt

med 90 § framgår, skulle, i händelse olika slag af aktier finnas,

giltigt beslut om nedsättning af aktiekapitalet under alla omständigheter

kunna fattas af dem, som innehade aktiemajoriteten inom samtliga de

olika klasserna, därest de tillika utgjorde två tredjedelar af aktieägarne

inom hvarje klass. Ett dylikt beslut kan emellertid innebära en allvarlig

rättskränkning. Man tänke sig till exempel det fall, att i ett

bolag finnas, förutom stamaktier, preferensaktier med rätt till allenast

viss ränta, och att beslut fattas om nedsättande af aktiekapitalet genom

hvarje akties nedskrifvande till hälften af det belopp, hvarå den förut

lydt. Härigenom skulle i själfva verket stamaktiernas värde ökas, under

det att preferensaktiernas minskades till hälften.

Det synes därför vara nödigt, att där olika slag af aktier finnas,

för giltigheten af beslut om aktiekapitalets nedsättande i annat fall, än

i 47 § sägs, fordra, att samtlige aktieägare förena sig om beslutet. Stadgande

i sådant syfte bör hafva sin plats i 90 § och medför uteslutande

af andra punkten i första stycket af 48 §.

50 §.

Om teckning af nya aktier med företrädesrätt för förutvarande

aktieägare skulle ifrågakomma å tid, då det ännu icke visat sig, huruvida

lösningsrätt till aktie, som ombytt ägare, begagnas, lärer erfordras

bestämmelse, huru med teckningsrätten skall förhållas, hvilken bestämmelse

synes böra innehålla, att nye aktieägaren må utöfva teckningsrätten,

men att, om aktien därefter löses, de af teckningen härflytande

rättigheter och skyldigheter skola tillika med aktien öfvergå till den

lösande.

Enligt förslaget må rättigheten att förfoga öfver aktie icke i

bolagsordningen inskränkas på annat sätt, än att förbehåll må för vissa

fall göras om lösningsrätt vid akties öfvergång till ny ägare. Det

torde dock vara nödigt, att lagen ej uppställer hinder för aktiebolag

att jämväl inskränka rätten att förfoga öfver aktie i den mån, sådant

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

erfordras till förekommande däraf, att utländska medborgare förskaffa

sig inflytande i svenskt aktiebolag. Äfven om ett förbehåll i sådant

afseende ej kan anses vara i allmänhet erforderligt, kunna dock fall

inträffa, då det blir i bolagets intresse nödigt. Såsom exempel kan

anföras, hurusom för ett bolag, som söker understöd af statsmedel, dettas

erhållande kan komma att göras beroende däraf, att förbehåll, hvarom

nu är sagdt, intages i bolagsordningen. Ett förbehåll, gällande

utländsk man, skulle kunna kringgås, därest det icke omfattar jämväl

aktiebolag eller annan samfällighet, däri det hufvudsakligaste inflytandet

kan utöfvas af utländske män.

På grund af det sålunda anförda hemställes, att i 50 § medgifves,

att i bolagsordning må kunna intagas bestämmelse, enligt hvilken möjligheten

att genom teckning eller öfverlåtelse förvärfva aktie för aktiebolag

eller annan samfällighet eller för utländsk man inskränkes. Skall

dylikt förbehåll vid bolagets bildande inflyta i bolagsordningen, bör

det upptagas bland de ämnen, hvilka enligt 6 § skola intagas i stiftelseurkunden;

förbehållet bör ock inordnas under dem, som enligt 26 §

skola angifvas i aktiebrefvet. Sådan ändring i bolagsordningen, att

förbehåll af ifrågavarande slag däri införes, erfordrar synnerlig varsamhet

till förekommande af rättskränkningar. Beslutet om ändringen bör

därför ej kunna åvägabringas i annan ordning, än i första stycket af

89 § sägs, och sålunda kräfva samtliga aktieägares samtycke. I ändamål

att för sådant fall bereda verkan åt föreskriften i 26 § om förbehållets

antecknande å aktiebrefvet bör i 91 § stadgas, att registrering af

beslutet om ändring i bolagsordningen skall vägras, såvida icke styrkes,

att alla aktiebrefven blifvit försedda med anteckning om förbehållet.

Den sålunda ifrågasatta bestämmelsen i 50 § skulle ock tarfva

beaktande vid affattningen af 28, 126 och 128 §§ äfvensom öfverskriften

till 50 §.

53 §.

Bestämmelserna i denna paragraf hafva, enligt hvad motiven utvisa,

till ändamål att hindra aktieägarnes majoritet från att innehålla

vinstutdelning allenast i syfte att trötta ut minoriteten och förmå den

att sälja sina aktier till underpris. Att majoriteten, i händelse dess

befogenhet att besluta utdelnings innehållande lämnas obegränsad,

stundom kan lockas till dylika missbruk, lärer bekräftas af erfarenheten,

och önskvärdt vore utan tvifvel, om någon tillfredsställande utväg att

härutinnan tillgodose minoritetens rätt kunde utfinnas. Detta synes

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

dock vara förenadt med stora, måhända olösliga svårigheter. Att, såsom

förslaget innebär, stadga, att hälften af vinsten skall utdelas, med

mindre en viss kvalificerad majoritet beslutit motsatsen, kan ej tillstyrkas.

Ett dylikt lagbud skulle visserligen försvåra missbruk af nyss antydda

art men på samma gång göra det möjligt för en tämligen obetydlig

minoritet att förhindra beslut om hela vinstens inbesparande i fall, där

med hänsyn till bolagets ekonomiska ställning ett djdikt beslut vore

önskvärdt. I ett land, där aktieföretag esomoftast äro till väsentlig del

baserade på upplånade medel, kan det ej vara lämpligt att införa en

bestämmelse, som lätt kan leda därhän, att berömvärda sträfvanden för

konsoliderande af ett bolags ställning motverkas. Det torde helt visst

kunna befaras, att, i händelse förslaget i denna del blefve genomfördt,

eu kortsynt eller penningebehöfvande krets af aktieägare i månget fall

skulle vara redo att mot majoritetens önskan genomdrifva en utdelning,

som vore stridande mot bolagets verkliga intresse.

Att föredraga framför den föreslagna bestämmelsen vore måhända

ett stadgande, som, med bibehållande af förslagets grundsats om

oinskränkt befogenhet för bolagets majoritet att från utdelning undantaga

ena hälften af årsvinsten, till samma majoritet hänsköte jämväl

frågan om andra hälftens utdelande eller besparande med den inskränkning,

att hvad som uppenbarligen ej erfordrades för bolagets säkerställande

icke finge innehållas. Det skulle då, i händelse af meningsskiljaktighet

angående hvad som kunde från utdelning undantagas,

i sista hand tillkomma domstol att pröfva denna fråga med iakttagande

af, att i hvarje tvifvelaktigt fall vinsten borde innehållas, och, till förekommande

af att dylik fråga utan allt skäl dragés till domstolen,

kunde tilläfventyrs stadgas, att talan i sådant afseende ej finge föras,

med mindre den eller de klagande representerade en viss kvotdel af

aktiekapitalet. Stadganden i denna riktning synas kunna i högre

grad än det föreslagna skydda aktieägare mot sådana missbruk, som

förslaget afser att förebygga, och drabbas ej af de erinringar, som i

det föregående riktats mot förslaget. Men dessa stadganden synas

dock såsom alltför obestämda och ägnade att framkalla rättegångar

näppeligen kunna förordas, utan torde det vara nödvändigt att bibehålla

gällande lags grundsats om majoritetens oinskränkta rätt att besluta

om årsvinsts utdelande eller inbesparande.

Däremot synes bolagsstämmans befogenhet att förfoga öfver vinstmedel

böra i så måtto begränsas, att dylika medel ej få användas på

sätt, som uppenbarligen är främmande för bolagets ändamål. Hvarje

aktieägare har enligt bolagsförhållandets natur andel i vinstmedlen och

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

lider tydligen förfång, om de utan hans begifvande tagas i anspråk för

något syfte, som obestridligen ligger utanför det vid bolagsordningens

antagande eller sedermera öfverenskomna bolagsändamålet. Hvad sålunda

anförts gäller för öfrigt icke allenast vinstmedel utan äger tydligen

tillämpning å bolagets tillgångar öfver hufvud. I lagen torde

alltså böra inflyta ett förbud för bolagsstämma att förfoga öfver bolagets

egendom på ett sätt, som uppenbarligen strider mot bolagets ändamål

eller är för detsamma främmande. Förebild till ett dylikt förbud erbjuder

12 § sjölagen, enligt hvilken ett å rederisammanträde fattadt

beslut i ämne, som faller utom rederiets ändamål, saknar giltighet, där

det ej biträdes af samtlige redarne. Till förekommande af chikanösa rättegångar

rörande mera obetydliga förfoganden torde emellertid rätten

att på grundvalen af nu förordade förbudsbestämmelse klandra ett bolagsstämmobeslut

böra, såsom förslaget för visst annat fall innebär, göras

beroende däraf, att den eller de klagande äga aktier till belopp af minst

en tiondedel af aktiekapitalet.

54 §.

Från regeln, att egendom ej må i balansräkningen upptagas

öfver dess verkliga värde, göres beträffande sådan egendom, som

är afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, det undantag, att

dylik egendom må upptagas till belopp, motsvarande kostnaderna för

dess anskaffning eller tillverkning, ehuru verkliga värdet är lägre. Denna

bestämmelse synes hafva goda skäl för sig. Det är nämligen uppenbart,

att en på konjunkturernas växling beroende ökning eller minskning af

försäljningsvärdet å egendom af ifrågavarande beskaffenhet saknar betydelse

för bedömandet af utfallet af bolagets verksamhet, och det skulle

kunna vara synnerligen hårdt för aktieägarne, om ett bolag, i händelse

dess fabrik och maskiner på grund af nedgående konjunkturer erhölle

ett minskadt försäljningsvärde, skulle vara pliktigt att genast nedskrifva

denna egendom med hela värdeminskningen och i följd däraf kanske

vara förhindradt att göra någon utdelning, ehuru rörelsen i själfva verket

gifvit god afkastning.

De skäl, som föranleda att egendom, afsedd för bolagets stadigvarande

bruk, må bokföras till anskaffningskostnaden, äfven om denna

är högre än det verkliga värdet, tala emellertid än kraftigare för, att

dylik egendom icke må under några omständigheter bokföras till högre

belopp än anskaffningskostnaden eller öfverhufvud uppskrifvas öfver det

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

värde, hvartill den senast bokförts. Det är lätt att inse, hvilka betänkliga

följder kunde uppstå af en sådan uppskrifning, med hvilken ett upptagande

öfver anskaffningskostnaden i realiteten är att likställa. Om

det öfverskott, som balansräkningen genom uppskrifningen kommit att

utvisa, användes till utdelning åt aktieägarne, är det i själfva verket ej

vinst utan en del af bolagets aktiekapital, som utdelas; och om sedermera

till följd af nedgående konjunkturer eller af annan orsak den uppskrifna

egendomen faller i värde, kan den gjorda utdelningen rent af

förorsaka, att bolaget blir insolvent. Vidare är, såsom erfarenheten gifver

vid handen, utdelning af på sådant sätt vunnet öfverskott i hög grad

ägnad att bos allmänheten, som ofta ej efterforskar, huru medel till

utdelningen beredts, väcka oriktiga föreställningar om företagets ekonomiska

bärkraft och därigenom möjliggöra aktiernas uppdrifvande till

ett pris, som öfverstiger deras verkliga värde.

I enlighet med det anförda bemställes om sådan ändring af paragrafen,

att det i första stycket lämnade medgifvandet att, där särskilda

omständigheter kunna anses lämna fog därför, i balansräkningen upptaga

tillgångar till högre belopp, än som motsvarar kostnaderna för deras

anskaffning eller tillverkning, icke kommer att gälla i fråga om egendom,

som är afsedd till stadigvarande bruk för bolaget, samt att beträffande

sådan egendom förbud meddelas mot att i vidare mån, än som

betingas af å egendomen nedlagda förbättringar, i balansräkningen upptaga

densamma till högre värde än det, hvartill den varit uppförd i

■ närmast föregående balansräkning. I sammanhang härmed torde böra

stadgas, att sådan förnyelsefond, som i paragrafen afses, ej må minskas

annorledes än genom en mot minskningen svarande afskrifning å

egendomen.

Om hvad nu blifvit hemställdt ej vinner afseende, torde det vara

oundgängligen nödigt att meddela ett stadgande om skyldighet för

styrelsen att under alla förhållanden, då uppskrifning af värde å egendom

ägt rum, lämna fullständig redogörelse för åtgärden och skälen

därtill.

Bestämmelsen i andra stycket af paragrafen om den afskrifning,

som årligen skall äga rum beträffande till stadigvarande bruk afsedd

egendom, som upptagits till anskaffningskostnaden, synes ej vara nog

omfattande. Fall kunna nämligen inträffa, då i fråga om sådan egendom

för bolaget uppkommer värdeminskning, som icke kan anses vara orsakad

af ålder eller slitning men dock är af beskaffenhet att ovillkorligen böra

afskrifvas. Så t. ex. bör, om bolaget drifver skogsafverkning på sådant

sätt, att öfverafverkning äger rum, afskrifning ske, motsvarande den

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

därigenom förorsakade värdeminskning, liksom i händelse bolaget idkar

malmbrytning i en grufva med begränsad malmtillgång, afskrifningen

bör ställas så, att grufvans värde afskrifves under den tid, malmen kan

beräknas komma att räcka. Har bolaget koncession att under viss tid

drifva en rörelse med skyldighet att vid koncessionstidens slut utan ersättning

afstå den för driften erforderliga egendom, bör tydligen värdet

af denna egendom vara afskrifvet vid koncessionstidens utgång. Med

hänsyn härtill hemställes, att det ifrågavarande stadgandet omredigeras

så, att orden »ålder eller slitning» utbytas mot ett uttryck af mera vidsträckt

innebörd, exempelvis »ålder eller nyttjande eller annan därmed

jämförlig orsak».

Hvad angår uppställningen af balansräkningens passivsida, hvarom

bestämmelser meddelas i paragrafens tredje stycke, torde därom böra

gälla, att aktiekapitalet, reservfonden och hvarje annan fond, som kan

vara af bolaget bildad, skola uppföras hvar för sig skilda från skulderna.

Då denna regel ej alltid efter följes, utan det stundom lärer inträffa, att

t. ex. särskilda fonder föras tillsammans eller hopföras med skulderna i

en post, samt tredje stycket enligt den affattning, detsamma i förslaget

erhållit, måhända icke skulle anses lägga hinder i vägen för ett sådant

förfarande, torde sagda stycke böra undergå erforderlig jämkning.

I förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar finnas

åtskilliga bestämmelser rörande balansräkning. Dessa bestämmelser, som

gälla jämväl för aktiebolag, äro af den beskaffenhet, att de icke blifva

ersatta genom de i förevarande paragraf föreslagna stadgandena, utan

böra, därest det remitterade förslaget upphöjes till lag, fortfarande äga

giltighet för aktiebolag. Till förekommande af all tvekan härutinnan

torde ett uttryckligt stadgande i sådant sjette böra inflyta i förevarande

paragraf.

55—62 §§.

I fråga om den ställning, som vid ledningen af ett aktiebolags

angelägenheter tillkommer styrelsen i förhållande till å ena sidan tredje

man och å andra sidan bolaget själf, framgår vid sammanställning af

stadgandena i 55, 56, 58, 59 och 60 §§, att i förhållande till tredje man

styrelsen äger befogenhet att handla å bolagets vägnar, äfvensom att

inskränkning i denna befogenhet, i den mån den ej följer af särskilda

bestämmelser i förslaget, är utan verkan mot tredje man, med mindre

han ägt kännedom om inskränkningen, samt att i förhållande till bolaget

styrelsen är pliktig att iakttaga de föreskrifter, som meddelas i bolagsBih.

till Riksd. Prof. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Höft. 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

ordningen eller af bolagsstämman, dock att den ej må efterkomma föreskrift,

som strider mot lag eller författning eller mot bolagsordningen.

Den uppställning, som i förslaget gifvits åt nu anförda rättssatser,

synes emellertid ej vara ägnad att låta dem framträda med erforderlig

tydlighet och öfverskådlighet, utan torde desamma hellre böra upptagas

i ungefärligen det sammanhang, hvari de nyss framställts.

I sak föranleda nämnda stadganden den erinran, att regeln om rätt

och plikt för styrelsen att åsidosätta bolagsstämmans föreskrift, när den

strider mot lag eller författning, är alltför vidtgående. En dylik regel skulle

förplikta styrelsen att undandraga sig verkställighet af bolagsstämmans

beslut i åtskilliga fall, där någon ansvarighet för beslutets laglighet icke

rimligen kan hvila å styrelsen. Att exempelvis styrelsen icke bör kunna

vare sig af tredje man eller bolaget göras ansvarig för verkställande åt

ett bolagsstämmobeslut, som innebär åsidosättande af bolagets lagstadgade

skyldigheter på grund af ett befraktnings- eller leveransaftal, lärer vara

tydligt, och detsamma synes öfver hufvud böra gälla beträffande bolagets

åtagna förpliktelser emot tredje man. I betraktande häraf och då det

utan lagstadgande är klart, att beslut, som afser en rent af brottslig

handling, ej må verkställas, synes från regeln om styrelsens plikt att

efterkomma bolagsstämmans beslut ej i lagen böra göras annat undantag

än beträffande beslut, som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

I afseende å den befogenhet, som tillkommer särskild styrelseledamot,

när han erhållit rätt att teckna bolagets firma, följer af 62 §, att dylik

ledamot äger samma befogenhet att gent emot tredje man förplikta

bolaget, som enligt förslaget tillkommer styrelsen. Hvad som vid utöfvande

af denna befogenhet bör tjäna till rättesnöre för styrelseledamoten

i förhållande till bolaget angifves däremot ej med nödig tydlighet. Väl

är det uppenbart, att den särskilde ledamoten härutinnan måste så tillvida

likställas med styrelsen i dess helhet, som äfven den förre bör,

när det gäller att företräda bolaget, ställa sig till efterrättelse lagen,

bolagsordningen och bolagsstämmans beslut. Men oklart är enligt förslaget,

huruvida han, i de fall, där dessa ej erbjuda någon ledning, har

att handla allenast efter eget omdöme och på eget ansvar, eller om han,

i den mån styrelsen lämnar honom föreskrifter, bör ställa sig dessa

till efterrättelse, eller om han tilläfventyrs har att helt och hållet afhålla

sig från att vidtaga andra åtgärder, än som grunda sig på styrelsens

beslut. Denna otydlighet synes böra af hjälpas på det sätt, att i lagen

bestämdt uttalas, hurusom den särskilde ledamoten, i den män han ej

tilläfventyrs genom själfva bolagsordningen erhållit en själfständig

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

ställning gent emot styrelsen, har att efterkomma dennas föreskrifter.

Härigenom lämnas styrelsen öppet att — med iakttagande af den skyldighet

att oaflåtligt följa och öfvervaka bolagets verksamhet, som enligt

lag åligger styrelsen — efter omständigheterna antingen förläna en med

firmateckningsrätt utrustad styrelseledamot mer eller mindre själfständig

men dock på styrelsens tillit beroende ställning eller ock gorå honom

till allenast ett organ för utförande af styrelsens beslut. En dylik frihet

för styrelsen torde öfverensstämma med det praktiska lifvets kraf, sådana

de hittills gjort sig gällande.

Godkännes det sålunda anförda, kommer den firmateckningsberättigade

styrelseledamotens ställning utåt och inåt att sammanfalla

med styrelsens, utom för så vidt i det inre förhållandet gäller, att sagda

ledamot har att åtlyda styrelsens föreskrifter. Under sådana förhållanden

torde stadgandena om dylik styrelseledamot lämpligen kunna redaktionellt

sammanföras med de bestämmelser, som, efter hvad förut blifvit hemställdt,

skulle reglera styrelsens ställning gent emot tredje man och

bolaget.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna bolagets firma kan

enligt 62 § meddelas dels af bolaget och dels, för så vidt ej annat

blifvit af bolaget bestämdt, af styrelsen. Att, såsom detta innebär,

bolagsstämman skulle kunna utan stöd i bolagsordningen meddela styrelseledamot

rätt till firmateckning, kan emellertid näppeligen vara riktigt,

då sådant i själfva verket skulle innebära tillskapande af en annan

styrelse än den i bolagsordningen afsedda. Härutinnan torde alltså

förslaget böra undergå förändring. Dessutom synas bestämmelserna

om, huru styrelseledamot må bemyndigas till firmateckning, lämpligen

kunna utbrytas ur det sammanhang, hvari de förekomma i förslaget,

och ställas i närmare samband med stadgandena om styrelsens och till

firmateckning berättigad styrelseledamots ställning gent emot bolaget

och tredje man.

Enligt 62 § skall, i motsats till hvad för närvarande gäller,

befogenhet att teckna bolagets firma kunna uppdragas äfven åt annan

än styrelseledamot. En bestämmelse i denna riktning påkallas utan

tvifvel af affärslifvets kraf, som mången gång torde göra det önskvärdt

för styrelsen att utom sin krets kunna utse en firmatecknare med mer

eller mindre vidtgående åligganden. Att, såsom förslaget afser, medgifva

bolaget rätt att utan styrelsens medverkan till firmatecknare utse

någon utanför styrelsen, torde emellertid ej vara lämpligt, då styrelsen,

såsom i främsta rummet ansvarig för bolagsverksamhetens ledning,

städse bör hafva till åliggande att öfvervaka firmatecknaren och even
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

tuellt återkalla hans uppdrag. Förslaget torde alltså böra ändras därhän,

att den befogenhet, som här afses, må tillkomma allenast styrelsen, men

torde dylik befogenhet ej böra ifrågakomma, med mindre den i bolagsordningen

eller af bolagsstämman blifvit styrelsen tillagd.

Hvad 61 § innehåller om möjlighet för beslutfört antal styrelseledamöter

att utöfva styrelsens rätt att företräda bolaget rörer, att

döma af motiven, endast rättsförhållandet till tredje man, som är i god

tro. Såvidt rörer ställningen gent emot bolaget, skulle 61 § alltså ej

afse någon inskränkning i den tidigare i förslaget uttalade grundsatsen,

att förvaltningen af bolagets angelägenheter tillkommer styrelsen i dess

helhet. Betänkligt vore ock utan tvifvel att låta regeln i 61 § erhålla

sådan tillämpning, att ett styrelsebeslut kunde fullt lagenligt komma

till stånd, så snart beslutfört antal ledamöter tillstädeskommit, oberoende

däraf att de öfrige ej erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling.

Hvarje styrelseledamot bör tydligen erhålla tillfälle att yttra och försvara

sin mening, och det lärer sällan kunna med visshet påstås, att de

frånvarande icke skulle med sina skäl öfvat inflytande på de öfriges beslut.

Till förebyggande af ett eljest lätt tänkbart missförstånd om lagens

mening i nu angifna hänseende torde det emellertid vara af vikt att i

lagen införa tydligt uttalande därom, att när bolagsordningen innehåller

bestämmelse om rätt att fatta beslut utan samtliga styrelseledamöters

närvaro, ärende, som ankommer på styrelsen, likväl ej må företagas, utan

att, såvidt ske kunnat, samtlige erhållit tillfälle att deltaga i ärendets

behandling, äfvensom därom, att regeln om bolagets företrädande genom

beslutfört antal styrelseledamöter tiger tillämpning endast gent emot

godtroende tredje man.

Den befogenhet, som skall tillkomma styrelsen eller annan bolagets

representant, bör vara i så måtto begränsad, att dylik representant ej

i något fall må för ändamål, som uppenbarligen är främmande för

bolaget, ikläda detta förpliktelser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar.

Att styrelsen måste äga en viss frihet i bedömande af hvad som faller

inom ändamålet för bolagets verksamhet eller därmed äger samband är

tydligt; men erfarenheten lärer hafva visat, att styrelse stundom icke

iakttagit denna gräns för sin befogenhet utan vidtagit förfoganden för

ändamål, som legat alldeles utanför bolagets i bolagsordningen bestämda

verksamhetsområde, så t. ex. att den å bolagets vägnar ingått borgen

eller annan förbindelse i fall, där något som helst samband mellan förbindelsen

och bolagets rörelse ej förefunnits. Såsom stridande mot

bolagsordningens anda och mening innebär en dylik åtgärd öfverskridande

af den ställning, som tillkommer styrelse eller firmatecknare.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Ett förbud mot åtgärder af detta slag skulle alltså strängt taget kunna

anses innefattadt redan i den i det föregående tillstyrkta bestämmelsen

om bolagsrepresentanters skyldighet att i sin verksamhet iakttaga, bland

annat, bolagsordningens föreskrifter; och på grund af stadgandet i förslagets

60 § skulle tilläfventyrs ett dylikt uppenbart öfverträdande af

bolagsordningen kunna gent emot tredje man, som är i ond tro, göras

gällande såsom grund för ogiltighet af den vidtagna åtgärden. Det

torde emellertid vara af nöden att oförtydbart i lagen angifva, att sådant

verkligen är åsyftadt, och lärer alltså i förslaget böra inflyta ett uttryckligt

förbud för styrelsen att förfoga öfver bolagets egendom på

ett sätt, som uppenbarligen strider mot bolagets ändamål eller är för

detsamma främmande; dock lärer tillika böra angifvas, att förbudet må

mot tredje man åberopas, allenast om han insett eller bort inse dess

tillämplighet.

Det i 59 § förekommande förbudet mot obligationslåns upptagande

utan bolagsstämmans samtycke synes böra afstyrkas. En dylik inskränkning

i styrelsens befogenhet förefaller mindre rationell, då för ett

bolag upptagande af ett obligationslån ej alltid är al större betydenhet

än en lånetransaktion af annat slag. Härtill kommer, att möjligheten

för ett obligationslåns upptagande på fördelaktiga villkor ofta nog kan

vara beroende af att frågan afgöres med största skyndsamhet; och

slutligen må påpekas, att frågan om obligationers giltighet icke kan

utan rubbning af förtroendet för dylika värdepapper göras beroende

af förhållanden, som allmänheten svårligen är i tillfälle att kontrollera.

Att, såsom i 59 § skett, fastslå såsom regel, att styrelsen ej må

utan bemyndigande af bolagsstämma bestämma löneförmåner åt tjänsteman

i bolaget, där denne tillika är styrelseledamot, kan möjligen medföra

olägenheter. Det synes också mindre behöfligt, då styrelsen är försina

åtgärder äfven i detta afseende ansvarig inför bolagsstämman och

det i allt fall står bolaget öppet att genom bestämmelse i bolagsordningen

eller genom särskild! beslut af bolagsstämman inskränka styrelsens

befogenhet härutinnan.

Enligt andra stycket af 57 § är det styrelseledamot förbjudet att

deltaga i behandling af fråga, hvari hans enskilda rätt är stridande mot

bolagets. En dylik bestämmelse torde likasom motsvarande stadgande

i gällande lag hafva afseende allenast å ärenden, som angå något rättsförhållande

mellan styrelseledamot och bolaget. På grund af ifrågavarande

bestämmelse lärer alltså styrelseledamot vara utesluten från

deltagande i beslut, som rörer aftal mellan honom själf och bolaget

eller rättegång eller annan talan dem emellan eller gåfva från bolagets

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

sida, hvaremot förbudet icke kan beröra ärenden, i hvilka styrelseledamot,

utan att ett rättsförhållande mellan honom och bolaget är i fråga, äger

något slags privat intresse. På ärenden af sistnämnda slag syftar däremot

den i 57 § jämväl förekommande bestämmelsen, att styrelseledamot

ej må deltaga i beslut om aftal mellan bolaget och tredje man, så framt

han däraf annorledes än såsom aktieägare kan vänta synnerlig nytta

eller skada. Sistnämnda bestämmelse — hvilken icke äger motsvarighet

i gällande lag — innebär tydligen, att styrelseledamot kan vara jäfvig

i fall, där icke hans rätt utan endast hans enskilda intresse är i fråga,

men begränsar dessa fall i så måtto, att jäf äger rum allenast där fråga

är om ingående af aftal å bolagets vägnar.

I sak synes något väsentligt ej vara att erinra mot den ståndpunkt,

förslaget sålunda intager. Tvärtom må såsom synnerligen önskvärdt

framhållas, att styrelseledamot, som äger ett starkt privat intresse

i fråga om ett mellanvarande mellan bolaget och tredje man, i allmänhet

varder, såsom förslaget afser, utesluten från möjlighet att deltaga i

frågans behandling. Regeln härom torde emellertid böra omfatta, förutom

ärenden angående aftal med tredje man, jämväl frågor om rättegång

eller annan talan eller om gåfva från bolagets sida. Därjämte

torde böra uppmärksammas, att fall kunna förekomma, där en styrelseledamot,

änskönt han annorledes än såsom aktieägare kan vänta synnerlig

nytta eller skada af ett rättsärende mellan bolaget och tredje man, dock

icke rimligen bör anses jäfvig att deltaga i frågans behandling, i ty

att hans intresse därvidlag med nödvändighet sammanfaller med bolagets.

Såsom exempel må anföras det fall, att en styrelseledamot äger en

betydande fordran hos bolaget och fråga uppstår att för bolagets räkning

afsluta en affär, hvars utgång kan väsentligen inverka på bolagets ställning.

Bestämmelsen torde alltså böra inskränkas till frågor, i hvilka

styrelseledamoten äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande

mot bolagets.

I afseende å uppställning och affattning synas reglerna i andra

stycket af 57 § gifva anledning till vissa erinringar. Sålunda förefaller

det mindre lämpligt att i lagen upptaga på samma gång regeln om

styrelseledamots jäfvighet, när hans enskilda rätt strider mot bolagets,

samt det i nämnda regel tydligen redan inbegripna förbudet att deltaga

i beslut om aftal mellan bolaget och ledamoten själf, och såsom oriktigt

måste det betecknas att, på sätt i förslaget skett, låta föreskriften om

obehörighet på grund af enskildt intresse i fråga rörande aftal med

tredje man framstå såsom i själfva verket redan innefattad i regeln om

jäfvighet i fall, där styrelseledamots enskilda rätt strider mot bolagets.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

De nu anmärkta oegentligheterna torde lämpligast kunna afhjälpas

sålunda, att i förslaget uttryckligen omnämnas alla de ärenden,

i hvilka, efter hvad här förut är angifvet, styrelseledamot skall anses

jäfvig på den grund, att hans enskilda rätt är stridande mot bolagets

_ d. v. s. frågor om aftal, gåfva samt rättegång och annan talan —

och det generella stadgandet om jäf på grund af stridighet i rätt uteslutcs
Slutligen

må i afseende å sista stycket af 55 § erinras, att däi

stadgad anmälningsskyldighet torde böra utsträckas att gälla jämväl

ändring af styrelseledamots och firmatecknares hemvist samt, under

förutsättning att i enlighet med anmärkning vid 23 § bolagets postadress

skall registreras, ändring af denna adress.

I fråga om 59 § anförde ytterligare:

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg och regeringsrådet Wall:

Enligt 59 § skulle styrelsen ej utan bolagsstämmans bemyndigande

äga föryttra eller under nyttjanderätt upplåta all bolagets egendom eller

den väsentligaste delen däraf. En dylik bestämmelse är med hänsyn

till sitt sväfvande innehåll ägnad att framkalla betänkligheter. Att

afgöra hvad som är att räkna för den väsentligaste delen af ett aktiebolags

egendom kan understundom vara vanskligt nog, särskildt om,

såsom tänkas kan, styrelsen för att undgå tillämpning af förbudet eller

af annan anledning skulle i olika omgångar atyttra eller upplåta mera

betydande andelar af bolagsegendomen. Vore härvid fråga allenast om

lös egendom, skulle antydda betänkligheter måhända ej äga afgörande

vikt. Ett afyttrande af den väsentligaste delen af ett aktiebolags tillgångar

torde emellertid i flertalet fall komma att inbegripa äfven fastighet;

och i afseende å dylik egendom kan det ej vara lämpligt att låta

öfverlåtelses giltighet bero af en så obestämd föreskrift som den ifrågavarande.

Då någon pröfning af föreskriftens tillämplighet näppeligen

kunde ifrågakomma i lagfartsärende, skulle det lätt kunna tänkas, att

lagfart å en i själfva verket obehörigen öfverlåten fastighet meddelades

förvärfvaren och tilläfventyrs äfven någon, som från honom härledde sin

rätt, äfvensom att på grund af dylik lagfart inteckningar meddelades

och komme i omlopp, innan bolaget gjorde gällande talan om fastighetens

återvinnande; och godtroende förvärfvare eller inteckningshafvare

kunde i dylikt fall komma att lida betänkliga rättsförluster, under det

att bolaget, som dock borde vara närmare att bära följderna af dess

förtroendemäns åtgärder, stode helt och hållet oberördt.

För öfrigt må mot det föreslagna stadgandet erinras, att aktiebolags

verksamhet ej sällan är af den beskaffenhet, att det enligt sakens

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

natur måste ankomma på styrelsen att utan uppdrag af bolagsstämman

afyttra egendom i sådan omfattning, hvarom här är fråga. Särskildt

lärer i handelsaktiebolag den väsentligaste delen af egendomen ofta

utgöras af varor, afsedda att efter styrelsens bepröfvande afyttras.

Framhållas må äfven, att ett förbud, sådant som det ifrågavarande,

är mindre nödigt om, såsom af lagrådet hemställts, i lagen varder

xittryckligen stadgadt, att stj^relsen ej äger förfoga öfver bolagets egendom

på ett sätt, som uppenbarligen är främmande för bolagets ändamål

eller däremot stridande.

I betraktande af det sålunda anförda synes hvad 59 § i förevarande

hänseende innehåller böra afst3Tkas. Däremot synes böra tagas

under öfvervägande, huruvida det icke bör förbjudas aktiebolags styråse

att utan bolagsstämmas bemyndigande afyttra fastighet. Ett dylikt

förbud — hvilket icke vore någon nyhet för svensk lagstiftning —

drabbas icke af nu framställda erinringar och torde i viss mån hindra

de maktmissbruk, mot hvilka det af kommittén föreslagna stadgandet

är riktadt, hvartill kommer, att ett förbud mot egenmäktig fastighetsförsäljning

måhända är af nöden såsom komplement till det tillstyrkta

förbudet mot förfoganden, som uppenbarligen falla utanför bolagets

ändamål, då möjligheten af att en i strid med sistnämnda förbud efterlåten

fastighet skulle kunna lagfaras och intecknas icke kan anses utesluten.

Skulle i lagen införas förbud mot fastighetsförsäljning utan bolagets

bemyndigande, lärer emellertid därifrån böra göras undantag för det fall,

att enligt bolagsordningen fastighetsförsäljning ingår i föremålet för

bolagets verksamhet.

Justitieråd et Quensel:

Med afseende å svårigheten att i hvarje fall bedöma, hvad som

utgör den väsentligaste delen af bolagets egendom, kan, såsom redan

inom lagrådet framhållits, inträffa, att, ehuru styrelsen obehörigen försålt

en bolagets fastighet, lagfart därå skett och inteckning sedermera

meddelats, men att bolaget därefter återvinner fastigheten. Till förekommande

häraf hemställes om ett under alla förhållanden gällande

förbud för styrelsen att utan bolagsstämmas bemyndigande sälja bolagets

fastighet, med mindre försäljningen uppenbarligen enligt bolagsordningen

ingår i föremålet för bolagets verksamhet.

Justitierådet Petrén och bankdirektören Kjellberg:

Hvad 59 § innehåller därom, att det skulle vara styrelsen förbjudet

att utan bolagsstämmans samtycke afyttra eller under nyttjanderätt

upplåta all bolagets egendom eller den väsentligaste delen däraf,

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

synes icke kunna tillstyrkas. Ett dylikt förbud skulle på grund af sin

obestämdhet vara ägnadt att valla rättsförluster och vore dessutom lätt

att kringgå. I öfrigt är förbudet för vidsträckt, då detsamma icke

rimligen bör kunna gälla för det fall, att den väsentliga delen af bolagets

tillgångar just är afsedd att föryttras. Behofvet af ett förbud, sådant

som det ifrågasatta, torde ock i väsentlig mån förringas, därest dels, i

enlighet med hvad lagrådet hemställt, uttryckligt förbud meddelas för

styrelsen att förfoga öfver bolagets egendom på ett sätt, som uppenbarligen

strider mot bolagets ändamål eller är för detsamma främmande,

dels ock förslagets bestämmelser om rätt för en minoritet af aktieägare

att klandra styrelsens förvaltning i hufvudsak vinna godkännande.

Lagrådet yttrade beträffande

63 §.

Af paragrafens stadganden kan lätt dragas den slutsatsen, att i

händelse en handling, som utfärdats för ett aktiebolag, ej blifvit underskrifven

med dess firma och ej heller genom sitt innehåll utmärker, att

den utfärdats å bolagets vägnar, bolaget ej under några förhållanden

kan anses bundet af handlingen. Omständigheterna kunna emellertid

vara sådana, att en handling rimligen måste anses bindande för ett

bolag, ehuru handlingen hvarken genom sin underskrift eller i öfrigt

utmärker, att den utfärdats å bolagets vägnar. Om t. ex. i en till

domstol ingifven rättegångs fullmakt, som undertecknats af ledamöterna

i ett bolags styrelse, bolaget icke på något sätt omnämnes, men af

andra samtidigt ingifna rättegångshandlingar är uppenbart, att fullmakten

tillkommit med hänsyn till ett mål, däri bolaget är part, eller om af

muntliga förhandlingar, som föregått upprättande af ett skriftligt kontrakt,

framgår, att ett aktiebolag, ehuru ej i kontraktet omnämndt, å

ömse sidor betraktats såsom kontrahent, vore det tydligen stötande, om

bolaget skulle anses frikalladt från ansvarighet för handlingens innehåll.

Till förebyggande af slutsatser i denna riktning torde någon jämkning

böra vidtagas i paragrafens andra stycke.

65 §.

Med hänsyn till den stora vikt, som ligger därpå, att aktieägarne

erhålla fullständig kunskap om, huru den vinst uppkommit, som balansräkningen

utvisar, synes det böra åligga styrelsen att vid förvaltningsBih.

till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

berättelsen foga, förutom balansräkningen, jämväl vinst- och förlusträkningen.

I händelse stadgande i sådant syfte meddelas, erfordras ej

föreskriften, att i förvaltningsberättelsen skall uttryckligen angifvas den

vinst eller förlust, som uppkommit af rörelsen under året. Då det för

att kunna rätt bedöma resultatet af bolagets verksamhet är erforderligt

att äga kännedom om, hvilka afskrifningar som skett, men nödig upplysning

i sådant hänseende ej alltid meddelas bolagsstämman, synes det

däremot böra stadgas, att i förvaltningsberättelsen skall lämnas fullständig

redogörelse för de under året verkställda afskrifningar och

grunderna därför.

Tillika erinras, att, därest hvad ofvan anmärkts angående vinstock

förlusträkningens fogande vid förvaltningsberättelsen vinner afseende,

däraf föranledes jämkning i 79 och 82 §§.

66 §.

Hvad i andra stycket af denna paragraf stadgas om arfvode åt

styrelseledamot synes böra äga tillämplighet äfven beträffande tjänsteman

hos bolaget, därest dennes aflöning bestämmes af bolagsstämman.

I de fall, då tjänstemans arfvode bestämmes af styrelsen, vare sig han

tillhör styrelsen eller ej, utgöra, såsom redan blifvit. erinradt vid 59 §,

stadgandena om styrelsens ansvar för sina åtgärder ett korrektiv mot

missbruk. Men det kan inträffa, att bestämmandet af tjänstemans aflöning

öfverlämnas åt bolagsstämman, vid hvilket förhållande majoriteten

kan, lika väl som vid bestämmande af arfvode åt styrelseledamot, skada

bolaget genom att för tjänsteman bestämma aflöningen till oskäligt

belopp, möjligen just för att gynna en eller annan aktieägare. Behofvet

af att sålunda utsträcka det ifrågavarande stadgandets giltighet framträder

särskildt tydligt i det fall, att styrelseledamot tillika är tjänsteman

och såsom tjänsteman åtnjuter aflöning, som bestämmes af bolagsstämman.

Det anförda torde äga giltighet också med afseende på arfvode

för revisors- och andra uppdrag, då bolagsstämman fastställer sådant

arfvode.

Följaktligen hemställes, att stadgandet i andra stycket af 66 §

omarbetas i nu angifna syfte, hvarjämte det sålunda utvidgade stadgandet

lämpligen synes böra förflyttas till en annan afdelning af lagen, exempelvis

den afdelning, som handlar om klander af bolagsstämmobeslut; och

torde första stycket i paragrafen såsom obehöflig! kunna helt och

hållet utgå.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

99

67 §.

Med stadgandet i denna paragraf lärer åsyftas att reglera styrelseledamöternas

civila ansvarsskyldighet gentemot såväl bolaget som tredje

man. Hvad angår ansvarigheten mot bolaget torde utan särskildt stadgande

därutinnan komma att gälla de allmänna reglerna angående

sysslomans ansvarighet mot hufvudman; och det skulle därför kunna

ifrågasättas, huruvida det är erforderligt att i lagen intaga någon bestämmelse

om styrelseledamöternas ansvarighet i detta hänseende. Då

förslaget emellertid innehåller föreskrifter om stiftares och revisorers

ansvarighet mot bolaget, skulle möjligen saknaden af motsvarande

föreskrift i fråga om styrelseledamöter kunna gifva anledning till missförstånd.

Därtill kommer att, såsom af 55 § i förslaget framgår,

styrelseledamöter kunna finnas, som äro utsedda af någon utom bolaget

stående, och att i fråga om dylika ledamöter tvekan skulle kunna uppstå,

huruvida de hafva samma ansvarighet mot bolaget som de af

bolagsstämman utsedde. Det torde därför vara lämpligt att lata lagen

innehålla en bestämmelse om styrelseledamöternas ansvarighet mot

bolaget; och synes beträffande omfattningen af denna ansvarighet intet

vara att erinra mot hvad i förevarande paragraf därutinnan stadgas.

Hvad åter angår styrelseledamöternas ansvarighet i förhållande

till aktieägare och annan tredje man lärer det icke böra ifrågakomma

att, såsom förslaget synes innebära, göra denna ansvarighet lika vidsträckt

som ansvarigheten mot bolaget. I detta hänseende torde man i

hufvudsak böra tillämpa de allmänna rättsgrundsatserna om hufvudmans

och sysslomans ansvarighet för den senares handlande, grundsatser,

som innebära, att i allmänhet hufvudmannen ensam och endast

undantagsvis sysslomannen har att ansvara; och i den mån nämnda

allmänna grundsatser skola gälla, böra tydligen stadganden i ämnet ej

inflyta i förevarande lag. I vissa fall, om hvilka förslaget innehåller

särskilda stadganden (se 22, 63 och 97 §§) äger en vidsträcktare

ansvarighet rum. Men därutöfver torde erfordras allenast en föreskrift

om skadeståndsplikt gent emot tredje man för styrelseledamöter, som

öfverträda aktiebolagslagen eller bolagsordningen. En dylik skadeståndsplikt

följer ej alltid af allmänna grundsatser, särskildt icke för det fall,

att styrelsen handlat enligt bolagsstämmans föreskrifter, men är tydligen

påkallad såväl af hänsyn till aktieägare i fråga om rättigheter, som

de enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen äga, som för tillgodoseende

af utomståendes intressen i fall, där de enligt aktiebolagslagen

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Majis Nåd. Proposition No 54.

eller bolagsordningen skola tillgodoses, exempelvis i sådant fall som det

vid 38 § omförmälda, att vid teckning af nya aktier en förutvarande

aktie innehafves såsom pant.

Beträffande styrelsens ansvarighet gentemot bolagets borgenärer

synes stundom en viss oklarhet hafva rådt. Om bolaget råkar i konkurs,

är det emellertid uppenbart, att konkursboet inträder i bolagets

rätt mot styrelseledamöterna, hvarförutom 88 § af förslaget innehåller föreskrift,

enligt hvilken konkursboet i visst afseende mot dem erhåller bättre

rätt, än som tillkommit bolaget. Hvad åter enskild borgenär angår, är

denne tydligen att hänföra till tredje man, och gäller om styrelseledamöternas

ansvarighet gent emot honom hvad ofvan blifvit sagdt angående

ansvarigheten mot tredje man. Någon särskild, bestämmelse om ansvarigheten

gentemot bolagets borgenärer, utöfver hvad 88 § därutinnan

innehåller, lärer således icke erfordras.

I enlighet med det anförda hemställes, att bestämmelsen i 67 §

inskränkes att gälla allenast i fråga om skada, som tillskyndats bolaget,

samt att i lagen införes ett stadgande af innehåll, att styrelseledamöter,

som genom att öfverträda lagen om aktiebolag eller bolagsordningen

förorsaka tredje man skada, skola en för alla och alla för en ansvara

för skadan. Sistnämnda stadgande kan möjligen lämpligast intagas i

den afdelning, som har till öfverskrift »särskilda bestämmelser»; och

synes, i händelse så sker, i 67 § böra införas en hänvisning till sagda

stadgande. De bestämmelser, som meddelas angående styrelseledamöters

ansvarighet, böra tydligen gälla äfven för likvidatorer.

69 §.

Erfarenheten torde visat, att de årligen ombytta revisorernas

uppdrag flerstädes så uppfattats, att detsamma afsett allenast det löpande

räkenskapsår, hvarunder de blifvit utsedde. Af en sådan uppfattningskulle

följa, att med afseende å den bolagsverksamhet, som infaller

under tiden mellan räkenskapsårets slut och den bolagsstämma, då nya

revisorer utses, ej funnes någon behörig att utöfva den befogenhet,

som enligt 69, 71 och 80 §§ tillkommer revisorerna utöfver deras uppdrag

att granska räkenskaperna för ett afslutadt räkenskapsår. Till

förekommande af en dylik uppfattning torde böra stadgas, att revisorerna

skola utses att utöfva sin befattning under viss tid, som ej må

utgå före nästa ordinarie bolagsstämma.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Vidare yttrade vid

70 §.

Justitieråden Quensel, friherre Maris von Wiirtemberg och Petrén

samt regeringsrådet Wall: _ . ..-in

Den föreslagna rätten för en minoritet af aktieägare att påkalla

utseende genom ofientlig myndighet af en revisor förutom de af majoriteten

tillsatta lärer i saknad af en kår af revisorer med tjanstemannaansvar

kunna för bolaget medföra allvarsamma vådor, därest icke garantier

uppställas till förhindrande, att en revisor, som sålunda på mmontetens

tillskyndan påtvingas bolaget, missbrukar den inblick, han vid

utförande af sitt uppdrag vinner i bolagets affärsnemligheter. Den

föreslagna anordningen synes därför icke kunna tillstyrkas, om icke

tillika föreskrifves, att revisor, vid den i 126 § stadgade strafipaiöljd,

ej må, med mindre det med nödvändighet fordras för fullgörande åt

hans uppdrag, yppa något af hvad vid granskningen af bolagets förvaltning

och räkenskaper kommit till hans kännedom, en föreskrift, som,

då åtskillnad i detta afseende ej lämpligen bör göras mellan de särskilda

slagen af revisorer, torde utsträckas att gälla dem alla.

I öfrigt kan vid paragrafen anmärkas, att det med densamma

afsedda syftemål kan på ett mindre uppseendeväckande sätt vinnas

genom ett stadgande, att, därest vid bolagsstämma väckt förslag att

påkalla utseende af sådan revisor, hvarom fråga är, biträdes af representanter

för minst det i förslaget angifna aktiebelopp, styielsen skall

inom viss tid hos den offentliga myndigheten göra framställning om

utseende af revisor, vid påföljd att, där så ej sker, det må stå en hvar

aktieägare fritt att göra dylik framställning.

Med afseende å den grannlaga beskaffenheten af den offentliga

myndighetens åliggande i förevarande hänseende torde utseende af revisor

böra öfverlämnas åt Konungens befallningshafvande i länet.

Som den tid, för hvilken revisorer af bolaget utses, ingalunda

regelmässigt sammanfaller med visst räkenskapsår, och den af offentlig

myndighet utsedde revisorn bör kunna äfven efter räkenskapsårets utgång

äga enahanda befogenhet som öfriga revisorer, synes lämpligt, att första

punkten i första stycket något omredigeras, därvid jämväl torde höra

lämnas Konungens befallningshafvande öppet att pröfva, huruvida revisor

skall utses för samma tid som öfriga revisorer eller för granskning

allenast af vissa räkenskaper.

Paragrafens andra stycke lärer såsom till sitt innehåll sjalft atlet

kunna helt och hållet utgå.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Bankdirektören Kjellberg: Enär enligt mitt förmenande förordnande

genom vare sig Konungens befallningshafvande eller annan myndighet

af den föreslagna revisorn icke, lika litet som en denne vid ansvarspåföljd

ålagd tystnadsplikt, torde undanrödja de för bolaget allvarsamma

vådor, som i brist på en kår af revisorer med tjänstemannaansvar skulle

uppkomma, därest förslagets bestämmelser rörande en af offentlig myndighet

utsedd revisor varda genomförda, anser jag samma bestämmelser

böra utgå.

Lagrådet yttrade beträffande:

72 §.

Då skadeståndsskyldighet synes böra åligga revisorerna i följd af

underlåtenhet att göra anmärkning mot oriktig uppgift, icke blott om

denna meddelats i förvaltningsberättelsen eller balansräkningen, utan

äfven därest den förekommer i annan handling, som af revisorerna

granskats, torde affattningen af 72 § böra ändras till närmare öfverensstämmelse

med de i 126 § 5) använda ordalag.

Förslaget innebär i fråga om skadeståndsplikt på grund af vårdslöshet,

att, äfven om revisorerna åsidosatt den uppmärksamhet, som

skäligen kan af dem fordras, skadeståndsskyldighet ej ifrågakommer,

med mindre vårdslösheten är att beteckna som grof. Såsom en af

kommitténs ledamöter påpekat, innefattar denna regel en afvikelse från

det kraf på omsorg i uppdragets utförande, som eljest ställes på syssloman.

Giltigt skäl för en sådan afvikelse torde icke föreligga; och det

synes mindre lämpligt, att lagen tolererar en viss grad af vårdslöshet

från revisorernas sida. Att gällande lag härutinnan intager samma

ståndpunkt som förslaget, kan måhända äga sin förklaring i en farhåga,

att vid uppkommen fråga, huruvida vårdslöshet ägt rum, alltför

stora anspråk skulle ställas på revisorernas uppmärksamhet. Otvifvelaktigt

lärer dock vid bedömande af, huruvida en revisor iakttagit skyldigomsorg,

komma att med tillbörligt afseende å hans ställning anläggas

en annan måttstock, än om frågan rörde exempelvis en styrelseledamot.

Det hemställes därför, att ordet »grof» framför »vårdslöshet» måtte

ur paragrafen uteslutas.

73 §.

Andra stycket i 73 § afser ej de fall, då aktiebrefven äro ställda

till innehafvaren, hvilket enligt kommitténs motiv beror därpå, att ifråga
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

varande bestämmelser icke skulle låta väl förena sig med den rörlighet,

som dessa aktier enligt den allmänna uppfattningen höra äga. Då

emellertid bestämmelsernas syfte är att förebygga, det föreskrifterna om

begränsning af aktieägares rösträtt kringgås genom skenbara öfverlåtelser

af aktier, och det medel, som af kommittén valts härför icke kan under

några förhållanden drabba de lojala öfverlåtelserna, är svårt att inse,

hvarför innehafvareaktier skola från bestämmelserna undantagas. _ Snarare

vill synas, som borde företrädesvis dessa aktier, hvilka just i följd

af sin större rörlighet bäst lämpa sig för skenöfverlåtelser, vara underkastade

det häremot uppställda korrektiv. Sådant skulle visserligen

medföra, ej mindre att den, som inställde sig för att rösta för en innehafvareaktie,

hvartill annan vore ägare, måste vara beredd att från

ägaren förete sådan skriftlig försäkran, som i paragrafen afses, än äfven

såsom följd häraf, att om föregående anmälan hos styrelsen erfordras

för rätt att deltaga i bolagsstämmas förhandlingar, redan vid berörda

anmälan måste såsom ägare till aktien uppgifvas den, som är i stånd

att afgifva omförmälda försäkran. Den inskränkning, som häri kau

anses ligga beträffande innehafvarens rätt att utan vidare legitimation

godtagas som ägare, kan dock icke möta större betänkligheter än

den olägenhet, som enligt förslaget drabbar uppgifven ägare af en till

honom i formellt afseende behörigen öfverlåten aktie, ställd till viss

man. På grund häraf tillstyrkes, att bestämmelserna om afgifvande af

försäkran måtte så affattas, att de icke inskränkas allenast till sådana

aktier, som äro ställda till viss man.

Med afseende å formen för berörda försäkran upptar förslaget, att densamma

må afgifvas muntligt eller skriftligt. Mot den muntliga formen

är dock att anmärka, att densamma för de fall, då ansvar för oriktig

försäkran ifrågakommer, kan lämna rum för ovisshet angående en för

ansvarsfrågans bedömande så viktig omständighet som fastställande af

de ordalag, hvari försäkringen afgifvits. Härutinnan kan nämligen åt

bolagsstämmoprotokollet ej lämnas ovillkorligt vitsord, och ojäfviga

vittnen torde merendels komma att saknas. Det synes därför vara att

förorda, att försäkran alltid skall afläggas i skriftlig form.

I redaktionellt afseende synes önskvärdt, att icke såsom undantag

angifves det. fall, som antagligen kommer att visa sig såsom det regelmässiga,

eller att uppgifven ägare af aktie förut å ordinarie bolagsstämma

såsom ägare fört talan för samma aktie.

I fråga om den rösträtt, som skall tillkomma nya aktier vid

aktiekapitalets ökning, lärer det ej sällan finnas lämpligt att i sammanhang

med beslutet om ökningen föreskrifva, att för ny aktie icke må

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

utöfvas rösträtt vid bestämmande af vinstutdelning, hvartill den nya

aktien ej medför rätt. För att möjliggöra intagande af förbehåll härom

i inbjudning till ny aktieteckning torde på lämpligt ställe i lagförslaget

böra införas, att beslut om sådan inskränkning i rösträtten för

ny aktie må fattas i sammanhang med beslut om aktiekapitalets ökning.

74 §.

Hvad som blifvit erinradt i afseende å andra stycket af 57 § äger

tillämpning äfven i fråga om denna paragraf.

Härefter yttrade vid

75 §.

Justitieråden Quensel och friherre Marks von Wurtemberg, regeringsrådet

Wall och bankdirektören Kjellberg:

Den i tredje stycket omförmälda förteckning öfver närvarande

aktieägare och det antal aktier, för hvilket en hvar af dem äger rösta,

torde få anses vara ämnad att tjäna till röstlängd vid stämman. Att

detta är förteckningens ändamål synes böra i lagen bestämdt uttalas,

hvarjämte, till förebyggande af missförstånd, synes böra angifvas, att

förteckningen skall godkännas af stämman.

I förslaget uttalas icke, huruvida, sedan förteckningen blifvit upprättad,

ändring däri bör vidtagas med anledning af, att någon upptagen

aktieägare aflägsnar sig eller någon förut ej upptagen tillstädeskommer;

men i saknad af bestämmelse härom torde man böra antaga, att dylik

ändring skall äga rum. Öfvervägande skäl synas emellertid tala för

att tillägga förteckningen giltighet under stämmans fortgång. Särskildt

om, på sätt den föreslagna 76 § innebär, såsom regel skall gälla, att

maximum för aktieägares rösträtt står i visst förhållande till det å

stämman företrädda aktiekapitalet, framträder olämpligheten af en anordning,

som innebär, att detta röstmaximum kan variera, allteftersom

deltagare i stämman komma och gå, något som tydligen lätt skulle

kunna medföra misstag och osäkerhet. I 75 § synes alltså böra inflyta

ett stadgande om, att, sedan förteckningen blifvit godkänd, ändringar

däri ej må äga rum; dock torde från derma regel böra göras undantag

för det fall, att stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande

söckendag.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

105

Lagrådet yttrade beträffande

77 §.

Sådan kallelse, hvarom i sista punkten förmärs, torde lämpligen

böra i rekommenderadt bref afsändas till aktieägare, icke blott om han

för styrelsen uppgifvit sin adress, utan äfven om styrelsen på annat

sätt känner eller utan större svårighet kan utröna densamma. En bestämmelse,

liknande den vid 39 § föreslagna, synes därför vara att

förorda.

78 §.

I likhet med hvad i 65 § stadgas om förvaltningsberättelsen,

synes det böra åläggas styrelsen dels att hålla förteckningen tillgänglig

i tillräckligt antal exemplar, dels ock att låta densamma ofördröjligen

öfversändas till aktieägare, som med uppgifvande af adress anhåller

därom.

79 §.

Det torde böra tagas i öfvervägande, huruvida icke den tid efter

räkenskapsårets utgång, inom hvilken den i förevarande paragraf omförmälda

bolagsstämma skall hållas, kan utan olägenhet i någon mån

förkortas.

Då intet hinder finnes, att i bolagsordningen, på sätt redan nu

för en del bolag äger rum, föreskrifves mera än en ordinarie bolagsstämma

om året, torde, till förekommande af det missförstånd, att för

sådant fall ingendera af de ordinarie bolagsstämmorna må hållas efter

den i lagen föreskrifna tid, paragrafen böra undergå någon omredigering.

81 §.

När ett aktiebolags styrelse gör sig skyldig till försummelse i

afseende å bolagsstämmas sammankallande, ankommer det enligt gällande

lag på magistraten eller kronofogden i orten att på aktieägares anmälan

utlysa bolagsstämma, och för det fall att förenings styrelse gör sig

skyldig till liknande försummelse, är det enligt såväl gällande lagstiftning

om ekonomiska föreningar som det till lagrådet remitterade förslaget

Bih. till Biksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

till lag om föreningar nämnda myndigheter, som hafva att utlysa föreningssammanträde.

Nu förevarande paragraf innebär däremot, att det

skulle vara till öfverexekutor, som aktieägare hade att vända sig för att

få stämma utlyst. Anledning att härutinnan frångå gällande lag eller

låta bestämmelserna för aktiebolag och föreningar sins emellan afvika

torde ej föreligga.

82 §.

Under åberopande af de vid 14 § gjorda anmärkningar, dels att,

i händelse uppsköt med stämma beslutes, må tillses, att detsamma icke

tillmätes så knappt, att därmed åsyftade ändamål förfelas, dels ock att

vid stämman bör utsättas viss dag för beslutad fortsatt stämma, erinras

att samma anmärkningar äga tillämplighet jämväl å det i andra stycket

af förevarande paragraf afsedda fall.

Uppenbart är, att de handlingar, som skola framläggas å den i

paragrafen afsedda bolagsstämman, ej alltid komma att innehålla upplysningar

rörande alla de förhallanden, som det är nödigt att känna för

att kunna bilda sig ett bestämdt omdöme om värdet af bolagets tillgångar

och dess verkliga ställning. Särskilt föranledes detta däraf,

att den för bolagets stadigvarande bruk afsedda egendomen ej behöfver

och stundom ej ens kan i balansräkningen upptagas till sitt verkliga

värde. Därest aktieägarne ej bekomma andra upplysningar, än som

inhämtas af de framlagda handlingarna, kan det därför lätt inträffa, att

de erhålla en oriktig uppfattning af bolagets ställning och därigenom

föranledas att sälja sina aktier till pris, understigande deras verkliga

värde. Erfarenheten gifver ock vid handen, att styrelseledamöter eller

andra personer, som haft tillfälle att taga närmare kännedom om bolagets

förhållanden, stundom ej försmått att begagna sig af aktieägares

bristande kunskap härutinnan för att förvärfva deras aktier till underpris.

Detta är så mycket betänkligare, som ej sällan den uppfattningen

lärer hafva gjort sig gällande, att styrelsen icke är skyldig att meddela

aktieägarne några upplysningar, utöfver hvad som innehålles i de för

stämman framlagda handlingarna. Det synes därför vara af synnerlig

vikt, att styrelsens skyldighet i sådant hänseende bestämdt fastslås i

lagen; och torde härutinnan böra stadgas, att styrelsen är pliktig att

vid den i förevarande paragraf afsedda bolagsstämma, i den mån sådant

af aktieägare äskas och kan ske utan förfång för bolaget, meddela till

buds stående närmare upplysningar angående förhållanden, som kunna

inverka på bedömandet af värdet af bolagets egendom och dess ställning

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 54. 107

i öfrigt. Stadgande i detta syfte synes böra hafva sin plats i förevarande

paragraf.

I fråga om paragrafens tredje stycke erinras, att den där stadgade

skyldigheten för styrelsen att till registreringsmyndigheten insända

balansräkningen lämpligen synes böra utsträckas att omfatta jämväl

förvaltningsberättelsen samt vinst- och förlusträkningen.

83-86 §§.

Förslaget förutsätter, att om talan å styrelsens förvaltning skall

föras å bolagets vägnar, detta representeras af endast en grupp af

aktieägare, vare sig denna utgöres af alla aktieägarne, en majoritet af dem

eller en viss minoritet. I hvilket af dessa fall som helst skola de

klandrande utse ett gemensamt ombud. Häraf kan följa, att om ett

klandervärdt förfarande af styrelsen ägt rum i samförstånd med aktieägarnes

majoritet, och denna med hänsyn därtill önskar skydda styrelsen

för efterräkningar, majoriteten kan omintetgöra deras rätt, som på allvar

vilja föra talan mot styrelsen, genom att förena sig med dem i fråga om

klandertalans anställande och sålunda tillvälla sig ett öfvervägande inflytande

såväl vid val af gemensamt ombud som ock på sättet för

rättegångens utförande.

Jämväl kan inträffa, att en grupp af aktieägare vill mot styrelsen

anställa talan i ett afseende, en annan grupp i ett annat. Den större

af dessa grupper skulle då på enahanda sätt, som ofvan är sagdt, kunna

undertrycka den mindre gruppens talan.

De sålunda antydda olägenheterna skulle visserligen undvikas, därest,

såsom varit ifrågasatt, de aktieägare, som ville klandra styrelsens förvaltning,

ägde vända sig till offentlig myndighet för utseende af en

god man, hvilken därefter hade att sjanständigt föra bolagets klandertalan.

En sådan anordning synes dock ej kunna förordas, då den skulle

å den offentliga myndigheten lägga den synnerligen vanskliga uppgiften

att i fråga om ombud träffa ett val, som tillgodosåge de i rättegången

verkligt intresserades kraf, och dessa blefve utestängda från allt inflytande

på gode mannens sätt att fullgöra sitt uppdrag.

För ernående af det behjärtansvärda syftet att skydda minoritetens

rätt i förevarande afseende lärer då knappast återstå annan utväg än

att tillägga hvarje grupp af aktieägare, som innehar de för den i 83 §

omnämnda minoritet utmärkande kännetecken, rätt att, sedan ansvarsfrihet

förvägrats, själfständigt för sig genom utsedt ombud å bolagets

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

vägnar föra den klandertalan, hvartill den anser sig äga fog. Med

sådan anordning skulle visserligen kunna tänkas inträffa, att flera grupper

af aktieägare kunde hvar för sig utföra klandertalan, till och med i ett

och samma afseende; men de härmed förknippade olägenheterna lära

dock, jämförda med de ofvan antydda, vara af underordnad betydelse.

En anordning sådan, som den nu förordade, torde böra medföra,

att förslag om anställande af klandertalan icke behöfver väckas å bolagsstämma,

hvilket dock icke utesluter, att å bolagsstämma beslut kan

af majoriteten fattas om sådan talans anställande.

Ehuru sålunda den talan, som kan blifva utan bolagsstämmas beslut

af en grupp af aktieägare eller af flere sådana grupper hvar för sig

utförd, får anses så till vida anställd å bolagets vägnar, att hvad i sak

vinnes bör tilldömas bolaget, följer däraf icke med nödvändighet, att

beträffande däraf föranledd rättegångskostnad bolaget skall betraktas

såsom styrelsens motpart. Att, om käromålet förloras, kostnaderna skulle,

där ej bolagsstämma beslutat rättegången, drabba bolaget, låter sig med

den förordade anordningen uppenbarligen icke förenas; och i öfverensstämmelse

härmed torde ej heller den ersättning för rättegångskostnaden,

styrelsen kan i dylikt fall förpliktas utgifva, höra tillerkännas bolaget.

Åt bestämmelsen angående rättegångskostnaden torde alltså böra

gifvas ett sådant innehåll, att de aktieägare, som utan uppdrag af

bolagsstämma anställt klandertalan, själfve hafva att förskjuta sina rättegångskostnader

och, där saken tappas, vidkännas såväl dessa som dem,

hvilka kunna varda motparten tilldömda, men att de må ur det belopp,

som genom rättegången kan hafva kommit bolaget till godo, utfå ersättning

för sina utgifter å rättegången, i den mån desamma icke varda

dem af vederparten godtgjorde.

88 §.

Hvad andra punkten i första stycket innehåller synes sakna betydelse

för annat fall, än att bolaget beviljat ansvarsfrihet för den

brottsliga handlingen, och tillika konkursens början infallit mera än

två år efter framläggandet af förvaltningsberättelsen. Ty om ansvarsfriheten

ej uttryckligen afsett ifrågavarande handling, skulle talan beträffande

densamma stå öppen för bolaget och följaktligen utan särskildt

stadgande äfven för konkursboet. Om åter bolaget meddelat ansvarsfrihet

för den brottsliga handlingen, följer redan af paragrafens första

punkt, att denna omständighet ej utesluter konkursboets rätt att anställa

klandertalan, därest konkursen börjat inom två år från framläg
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

gandet af förvaltningsberättelsen. Då giltigt skäl synes saknas för en

sådan utsträckning af konkursboets klanderrätt, som således skulle utgöra

andra punktens egentliga innebörd, hemställes, att samma punkt

måtte utgå.

Af ungefärligen enahanda skäl torde jämväl sista punkten i paragrafens

andra stycke böra uteslutas.

Iakttages hvad sålunda hemställts, skulle någon jämkning i tredje

stycket i anledning däraf erfordras.

89 §.

Hvad angår de ändringar i bolagsordningen, som afses i paragrafens

andra stycke, gäller, att en enda aktieägare kan omintetgöra

ändrings åstadkommande genom att å bolagsstämma motsätta sig ändringsförslaget.

Beträffande vissa af de frågor, å hvilka andra stycket

skulle äga tillämpning, torde det emellertid ej vara nödigt eller lämpligt

att i så hög grad försvåra ändrings genomförande. Sålunda synes i

fråga om sådan ändring, att aktiebref ställda till viss man skola ställas

till innehafvaren eller omvändt, vara tillfyllest, att de i paragrafens

tredje stycke upptagna lindrigare bestämmelserna vinna tillämpning,

och detsamma gäller beträffande införande i bolagsordningen af bestämmelser

om aktier med företrädesrätt, där sådana bestämmelser tidigare

ej förekommit. Hvad särskildt angår ändring af sistnämnda art, vore

det utan tvifvel betänkligt, om möjligheten för bolaget att genom utfärdande

af preferensaktier bereda sig en nödig kapitalökning — en

möjlighet, hvaraf bolagets fortsatta tillvaro mången gång kan vara beroende

— skulle kunna genom en enda aktieägares motstånd omintetgöras

i ett fall, där åtgärden tydligen i lika hög grad berör alla förutvarande

aktieägare och det därför icke kan antagas, att den utan starka skäl

skulle kunna tillvinna sig gillande af en kvalificerad majoritet, sådan

som den i tredje stycket förutsatta.

För det fall åter, att aktier med olika rätt redan finnas, och fråga

uppstår om bolagsordningens ändrande i syfte, att nya aktier af ett

eller annat slag må kunna utfärdas, torde det ej vara riktigt att, såsom

förslaget kan tolkas, låta regeln i paragrafens tredje stycke vinna tilllämpning.

Ett gynnande af vissa aktieägare till förfång för andra torde

nämligen lätt kunna blifva en följd af bolagsordningens ändrande uti

ifrågavarande riktning. Tydligen måste detta blifva fallet, om, såsom

38 och 45 §§ i förslaget innebära, rätt till sådana nya aktier, som i

följd af ändringen kunna komma att utsläppas, skall i lika mån till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

komma alla förutvarande aktieägare, vare sig deras aktier tillhöra det

ena eller andra slaget. Om exempelvis innehafvare af preferensaktier

med rätt till allenast viss, mot gängse ränta å aktiekapitalet svarande

utdelning tillika representera en viss del af stamaktiekapitalet, skulle

de mot öfriga stamaktieägares vilja kunna genomdrifva en sådan ändring

af bolagsordningen, att nya stamaktier finge utsläppas, och därefter

besluta att medelst öfverförande till aktiekapitalet af besparade vinstmedel

tillskapa nya stamaktier, i hvilka preferensaktiernas innehafvare

till förfång för en stor del af stam akti eägarne komme att taga del.

Visserligen skulle enligt 35 § för genomförande af ändringen i bolagsordningen

förutsättas, att densamma vid särskild omröstning inom

hvarje klass af aktieägare blifvit godkänd med den kvalificerade pluralitet,

som nämnes i tredje stycket af 89 §. Men det vore naturligtvis

ej uteslutet, att preferensaktieägarne innehade så stort antal stamaktier,

som erfordrades för uppnående af sagda pluralitet inom stamaktieägarnas

grupp. Att rättskränkningar af liknande art kunna inträda för innehafvarne

af vissa slag af preferensaktier, därest stamakt.ieägarne lyckas

genomdrifva utsläppande af nya stamaktier till fördelning mellan samtlige

förutvarande aktieägare, torde vid någon eftertanke inses. Och

detsamma gäller för det fall, att den ena eller andra klassen genomdrifver

utsläppande af nya preferensaktier.

Enligt hvad vid 6, 38 och 45 §§ blifvit hemställdt, skulle emellertid

regeln om nya aktiers fördelning mellan förutvarande aktieägare icke

äga tillämpning, där aktier med olika rätt förut funnes, utan aktieägares

rätt till de nya aktierna för sådant fall regleras redan i stiftelseurkunden,

något som naturligen måste såsom konsekvens medföra ett

lagstadgande, att i sammanhang med bolagsordningens ändrande därhän,

att mer än ett slag af aktier må finnas, skall bestämmas, hvilken rätt

vid ökning af aktiekapitalet skall åtfölja de särskilda slagen af aktier.

Men äfven med ett dylikt system kunna, såsom lätt inses, rättskränkningar

af nyss antydd art ifrågakomma, om bolagsordningens ändrande

kan genomdrifvas medelst majoritetsbeslut; och det torde alltså, till

förebyggande af dylika rättskränkningar, vara nödigt att, så snart aktier

af olika slag äro utgifna, lämna öppet för hvarje särskild aktieägare

att förhindra beslut om sådan ändring i bolagsordningen, att aktiekapitalet

må kunna ökas. Detta synes dock ej böra ske genom dylik

ändrings hänförande under den i första stycket af 89 § intagna regeln

om positivt samtycke från alla aktieägare såsom villkor för rubbning

af förhållandet mellan redan utgifna aktier, utan torde det vara lämpligare

att göra reglerna i andra stycket tillämpliga å förevarande fall

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

och sålunda låta det ankomma på aktieägare, som vill förhindra ändringen,

att infinna sig å bolagsstämma och motsätta sig ändringsförslaget.

Äfven om, såsom i det föregående utvecklats, en rubbning af förhållandet

mellan utgifna aktier ofta kan blifva en följd af bolagsordningens

ändrande i den riktning, hvarom bär är fråga, är det dock ingalunda

alltid gifvet, att denna rubbning äger någon reell betydelse. Ofta torde

vid utgifvande af de nya aktierna förhållandena vara sådana, att de

förutvarande aktieägarnes företrädesrätt icke innebär någon verklig

förmån, men att det däremot för bolaget är en stor fördel och måhända

ett lifsvillkor, att nytt kapital inflyter; och med hänsyn till dylika fall

kan det knappast vara lämpligt att i afseende å den ändring i bolagsordningen,

som skall möjliggöra kapitalökning, meddela bestämmelser,

som kunna föranleda, att en påtagligen nödig ändring går om intet

allenast därför, att en eller annan aktieägare icke står att anträffa, när

inhämtande af hans samtycke till ändringen ifrågakommer.

Att, därest här åsyftade tillägg till paragrafens andra stycke

göres, någon sådan klassomröstning, som afses i 35 §, icke behöfver

ifrågakomma vid beslutande af ändring i bolagsordningen, lärer vara

tydligt.

I redaktionellt afseende må vid 89 § erinras, att innebörden af

det i paragrafens första stycke upptagna stadgandet icke med erforderlig

tydlighet uttryckes genom stadgandets affattning utan synes skola klarare

framgå, om stadgandet angifves vara tillämpligt å beslut, som

innefattar sådan ändring i bolagsordningen, att rättsförhållandet mellan

redan utgifna aktier kommer att rubbas.

Såsom nyss erinrats, måste, därest i 6 § införes att stiftelseurkunden

i visst fall skall innehålla bestämmelser om den rätt till nya

aktier, som åtföljer olika slag af förutvarande aktier, ett motsvarande

stadgande meddelas för det fall, att genom ändring i bolagsordningen

särskilda aktieklasser tillskapas, eller, där sådana redan finnas, aktiekapitalet

ökas. Detta stadgande synes lämpligen kunna inflyta näst

efter 89 §.

Härefter yttrade vid

90 §.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg och regeringsrådet Wall:

För giltighet af aktieägarnes beslut om föryttrande af all bolagets

egendom eller den väsentligaste delen däraf eller om upplåtelse af nytt
-

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

janderätt därtill skulle enligt förslaget erfordras, att enahanda villkor,

som i tredje stycket af 89 § uppställts för ändringar i bolagsordningen

blifvit uppfyllda.

Bestämmelsen härom står i nära samband med det i 59 § intagna

förbudet för styrelsen att utan bolagsstämmans bemyndigande vidtaga

åtgärder af omförmälda beskaffenhet. Så framt styrelsen äger själfständig

befogenhet till dylika åtgärder, är nämligen ej mycket vunnet

genom uppställande af stränga villkor för giltighet af bolagsstämmobeslut

rörande åtgärd af sådan beskaffenhet, i ty att en majoritet, som

är intresserad af att åtgärd kommer till stånd, tydligen genom inverkan

på den af majoriteten beroende styrelsen kan utan hinder af omförmälda

villkor uppnå sina syften.

Berörda föreskrifter i 59 § torde emellertid af skäl, som i annat

sammanhang anförts, ej böra inflyta i lagen, och synes vid sådant förhållande

vara lämpligast, att ur 90 § uteslutes hvad däri förekommer

rörande bolagsstämmobeslut om egendoms afyttrande eller upplåtande

under nyttjanderätt äfvensom de därmed sammanhängande föreskrifterna

angående aktieägares rätt att i händelse af dylikt beslut njuta lösen

för aktie. Erinras bör, att i händelse, såsom vid 53 § förordats, i förslaget

införes förbud för bolagsstämma att förfoga öfver bolagets egendom

på ett sätt, som uppenbarligen strider mot bolagets ändamål eller

är för detsamma främmande, detta i väsentlig grad tjänar till att förebygga

sådana åtgärder, som man genom nu berörda bestämmelse velat

motverka.

Skulle, i strid med hvad som i afseende å 59 och 90 §§ blifvit

hemställdt, dessa paragrafers bestämmelser rörande egendoms föryttrande

eller upplåtande anses böra i hufvudsak bibehållas, lärer i 90 § böra

vidtagas sådan jemkning, att med beslut, som omedelbart åsyftar föryttring

eller upplåtelse af egendom, otvetydigt likställes beslut, hvarigenom

styrelse erhåller befogenhet att föryttra eller upplåta egendom

utan hinder af hvad enligt kommittéförslagets 59 § skulle gälla.

Justitierådet Petrén och bankdirektören Kjellberg:

I syfte att förhindra Övergrepp från majoritetens sida uppställes

i denna paragraf fordran på kvalificerad majoritet för giltighet af beslut

om föryttring af all bolagets egendom eller den väsentligaste delen

däraf eller om upplåtelse af nyttjanderätt därtill, hvarjemte medgifves

rätt för aktieägare, som reserverar sig mot sådant beslut, att påkalla

lösen för sina aktier. Hvad vid 59 § i fråga om där föreslaget förbud

för styrelsen att utan bolagsstämmans samtycke vidtaga föryttrings
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

eller upplåtelseåtgärd af nu angifna omfattning blifvit anfördt angående

förbudets obestämdhet gäller tydligen i lika mån om förevarande stadgande.

Att denna obestämdhet skulle komma att medföra allvarliga

olägenheter vid dess tillämpning ligger i öppen dag. Stadgandet synes

därför icke böra införas, utan att tvingande skäl därtill förefinnas. Vid

bedömandet häraf må beaktas, att det näppeligen lärer kunna ifrågasättas

att låta stadgandet vinna tillämpning, sedan bolaget trädt i likvidation,

och att i allt fall sådana bestämmelser torde kunna meddelas

om förvaltningen af bolagets angelägenheter under likvidationstiden, att

faran för Övergrepp från majoritetens sida under denna tid undanröjes.

Hvad som genom stadgandet skulle vinnas synes därför hufvudsakligen

vara att förhindra en majoritet, som ville på minoritetens bekostnad

gynna sina egna intressen, att för undvikande af den kontroll, som

äger rum under likvidationstiden, företaga realisering af bolagets tillgångar,

innan likvidation beslutas. Därest, såsom vid 53 § hemställts,

förbud meddelas mot förfogande öfver bolagets egendom på ett sätt,

som uppenbarligen strider mot bolagets ändamål eller är för detsamma

främmande, torde emellertid ett bolagsstämmobeslut, som åsyftar realisering

af tillgångarna utan att bolaget trädt i likvidation, kunna med

framgång öfverklagas. Därjämte må erinras, att de föreslagna jäfsbestämmelsema

i 74 §, enligt hvilka en aktieägare utestänges från deltagande

i beslut om ingående af aftal, icke allenast när aftalet skall

slutas med honom själf utan äfven i andra fall, då han annorledes än

såsom aktieägare i bolaget kan af aftalet vänta synnerlig nytta eller

skada, i sin mån äro ägnade att försvåra Övergrepp från majoritetens

sida af nu ifrågavarande art.

På grund af det anförda hemställes, att hvad första stycket af

förevarande paragraf innehåller angående beslut om föryttring eller

nyttjanderätts upplåtelse äfvensom andra och tredje styckena af paragrafen

måtte uteslutas.

Lagrådet yttrade beträffande

91 §.

I likhet med gällande lag saknar förslaget motsvarighet till den

i främmande lagstiftning vanliga bestämmelsen, att beslutad ändring i

bolagsordningen icke äger verkan, förr än den blifvit registrerad. En

dylik bestämmelse synes dock vara en gifven följd af den i lagstiftningen

antagna principen, att registrering och därmed följande pröfBih.

till Likså. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

ning af bolagsordningens lagenlighet utgöra villkor för bolagets erkännande

såsom rättssubjekt. Att ett registreradt bolag skulle kunna med

något slags laga verkan antaga regler, bvilka, om de influtit i den ursprungliga

bolagsordningen, skulle utgjort hinder för bolagets registrerande,

lärer ej kunna anses riktigt. Sant är, att om en ändring af

bolagsordningen till sitt innehåll strider mot lag, beslutet kan på aktieägares

eller styrelseledamots klagan upphäfvas af domstol, samt att,

äfven om beslutet skulle hafva vunnit laga kraft, styrelseledamot eller

aktieägare, som medverkar till dess tillämpning, kan ådraga sig skadeståndsskyldighet

och i vissa fall äfven ansvar. Men nämnda påföljder

innebära tydligen intet korrektiv i fall, där ändringens olaglighet icke

inses af dem, som däraf beröras, utan dessa tvärtom anse sig förpliktade

att ställa sig ändringen till efterrättelse, och hvad beträffar skadeståndsskyldigheten

kunna omständigheterna mången gång vara sådana,

att någon skada för viss person ej kan ifrågakomma genom den lagstridiga

ändringens tillämpande. Erinras må äfven, huru, i saknad af

regeln om registrering såsom villkor för ändringsbeslutets giltighet,

svårigheter lätt kunna uppkomma däraf, att sedan beslutet vunnit laga

kraft, den äldre ändrade bestämmelsen, äfven i de fall, där den nya

måste anses lagstridig och därför icke bör tillämpas, dock är att betrakta

såsom upphäfd genom beslutet.

Med hänsyn till det sålunda anförda hemställes, att i 91 § måtte

införas en föreskrift af här förut angifna innehåll.

92 §.

Bland omständigheter, som kunna åberopas såsom grund för klagan

öfver ett bolagsstämmobeslut, upptages i paragrafens första stycke,

att beslutet strider mot lag eller författning. Tolkad t efter orden skulle

ett stadgande af sådant innehåll medföra en synnerligen vidsträckt

klanderrätt. Det skulle göra det möjligt för aktieägare, styrelse eller

styrelseledamot att draga under domstols pröfning sådana frågor som

den, huruvida bolagsstämmas beslut innebure ett åsidosättande af bolagets

i lag reglerade kontraktförpliktelser gent emot tredje man. Det

skulle äfven kunna ifrågakomma, att till föremål för rättegång mellan

bolaget samt styrelse eller aktieägare, gjordes den frågan, huruvida en

af bolaget beslutad åtgärd kunde hänföras under ett straffbud. Olämpligheten

af dylika rättegångar, hvilka komma att afgöras utan vederbörande

sakägares eller åklagares hörande och tilläfventyrs vid annan

domstol än den, som hade att upptaga talan af dylik part, lärer ligga

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

i öpueu dag; och torde med hänsyn härtill rätten till klagan pa grund

af ^öfverträdelse af lag eller författning böra begränsas till det fall, att

beslutet strider mot aktiebolagslagen. , , ,,

Från den i paragrafens första stycke förekommande regeln, att

hvari e aktieägare skall hafva rätt att klandra ett lagstndigt bolagsstämmobeslut,

göres i andra stycket undantag för klandertalan, som

grundas därpå, att fastställd balansräkning står i strid med bestämmelserna

i 54 §• Dylik klandertalan skulle nämligen ej fa anstallas åt

aktieägare, med mindre den eller de klagande ägde aktier till belopp af

minst en tiondedel af hela aktiekapitalet. Giltigt skal till dylikt undantao-

torde emellertid desto mindre förefinnas, som det i viss män ligger

i det allmännas intresse, att lagens regler om balansräkning varda iakttagna.

Stadgandet i andra stycket torde alltså böra utgå.

I händelse af bifall till hvad som vid 53 § hemställts angående

klandertalan, som grundas på att bolagsegendom blifvit disponerad för

obehörigt ändamål, skulle däremot ett annat undantag från första stycket

i 92 § ifrågakomma, och detta torde då böra upptagas i förevarande

paragraf.

94 §.

Åffattningen af paragrafens tredje stycke synes, för den händelse

tillgångarnas verkliga värde understiger kostnaderna för deras anskaffning

eller tillverkning, lämna rum för skilda tolkningar beträffande

frågan, huruvida det i 54 paragrafens andra stycke gjorda medgifvande

äger tillämplighet eller ej.

Det förtydligande, som därför erfordras, torde böra gå i den riktning,

att vid förlustens beräkning tillgångarna skola upptagas till sina

verkliga värden, dock att egendom, afsedd till stadigvarande bruk för

bolaget, må, oberoende af verkliga värdet, upptagas till högre belopp,

som motsvarar kostnaderna för dess anskaffning eller tillverkning med

afdrag af den värdeminskning, för hvilken enligt 54 § afskrifning bort

äga rum.

95 §.

Den omständighet, att ett aktiebolag saknar styrelse, kan innebära

våda icke blott för aktieägare eller borgenär utan äfven för annan,

exempelvis rågranne, hvars rätt kan vara beroende af, att bolaget är i

sitt förhållande utåt behörigen företrädt. Äfven åt sådan person torde

böra inrymmas rätt att göra ansökning, att bolaget må förklaras skyldigt

att träda i likvidation.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl Majds Nåd. Proposition No 54.

99 §.

Under åberopande af den vid 95 § gjorda anmärkning, erinras

om dess tillämplighet jämväl å det i förevarande paragraf afsedda fall.

103—106 §§.

På sätt kommittén framhållit, är det vid likvidationen, som majoritetens

och minoritetens intressen lättast råka i konflikt och följaktligen

särskild anledning föreligger att befara maktmissbruk från majoritetens

sida. De i förevarande paragrafer intagna bestämmelser om

god man för öfvande af tillsyn öfver likvidatoremas förvaltning hafva

också tillkommit i hufvudsakligt syfte att bereda minoriteten skydd mot

dylika missbruk. Bestämmelserna, sådana de i förslaget affattats, synas

dock icke vara tillfyllestgörande.

Först och främst är det tydligen af vikt, att gode mannen kan

blifva förordnad utan dröjsmål; och torde därför första stycket i 103 §

böra ändras därhän, att förordnande för god man må kunna meddelas

jämväl af domaren.

Äfven om denna ändring sker, kommer dock alltid någon tid att

förflyta, innan förordnandet kan erhållas, och uppenbart är, att hela

godmansinstitutionen kan blifva utan värde för minoriteten, därest

under denna tid hvilka realisationsåtgärder som helst kunna vidtagas.

Om än minoriteten omedelbart efter den stämma, å hvilken likvidatorer

utsetts, hos rätten eller domaren begär förordnande af god man,

kan det ju inträffa, att, innan förordnandet hinner meddelas, bolagets

värdefullaste egendom blifvit försåld till underpris. Det synes

därför vara nödigt att anordna det så, att, i händelse erforderlig minoritet

å stämman tillkännagifver, att den ämnar begära förordnande af

god man, häraf föranledes, att, intill dess viss tid, exempelvis fjorton

dagar, förflutit från stämman, eller ock dessförinnan god man blifvit

förordnad, det icke är tillåtet att afhända bolaget egendom i annan

mån, än att af dess lösa egendom må försäljas, hvad för fortsättande

af bolagets rörelse eller för undvikande af skada i följd af egendomens

försämring eller förstöring oundgängligen erfordras. Vidare bör, därest

under likvidationens gång hos likvidatorerna visas, att behörig minoritet

hos rätten eller domaren gjort ansökan om förordnande af god man,

enahanda inskränkning i rätten att afhända bolaget egendom gälla,

intill dess ofvan sagda tid förflutit, från det anmälan skedde hos likvida
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54. 117

torerna eller dessförinnan god man förordnats. Stadganden i nu angifvet

syfte synas lämpligen kunna införas i 104 §.

Gode mannens befogenhet i fråga om realiserande åt bolagets

till fångar regleras i andra stycket af 106 § och inskränker sig därtill,

att& gode mannen i allmänhet kan förhindra, att tillgångarna föryttras

annorledes än genom försäljning å offentlig auktion, där ej å bolagsstämma

samtliga närvarande aktieägare förenat sig om annat försälj - ningssätt. Åt gode mannen är icke inrymd någon rätt att medverka

vid bestämmandet af sättet för auktionens kungörande, tiden eller

platsen för dess hållande eller auktionsvillkoren. Den befogenhet, som

sålunda skulle tillkomma gode mannen, torde vara allt för inskränkt.

Visserligen skall likvidationen handhafvas af likvidatorerna och ske på

deras ansvar, men det måste dock tillses, att gode mannen erhaller

sådan makt, att han verkligen kan fullgöra sin uppgift att skydda minoritetens

rätt. I stället för hvad ifrågavarande stycke af 106 § innehåller,

synes därför böra stadgas, att bolagets tillgångar ej må afyttras

under hand utan gode mannens samtycke eller å auktion i annan ordning

eller på andra villkor, än han bifallit. Till förebyggande af, att

detta stadgande tolkas så, som om ledningen af likvidationen skulle

ligga i gode mannens händer, torde böra tilläggas en bestämmelse af

innehåll, att gode mannen ej utan synnerliga skäl må motsätta sig af

likvidatorerna ifrågasatt försäljning.

Om de nu föreslagna ändringarna genomföras, torde det blifva

möjligt för gode mannen att förhindra, att bolagets tillgångar afyttras

under sådana villkor, att minoritetens rätt därigenom kränkes. För den

händelse åter att likvidatorerna skulle obehörigen draga ut på tiden

med tillgångarnas realiserande eller behållningens fördelande mellan

aktieägarne, anvisar förslaget icke någon utväg för minoriteten att vinna

rättelse. I regel torde väl äfven majoriteten finna med sin fördel förenligt,

att likvidationen utan onödigt dröjsmål bringas till slut, men fall

kunna inträffa, då majoriteten jämväl i detta hänseende har ett annat

intresse än minoriteten. Den lämpligaste utvägen att för sådan händelse

bereda minoriteten skydd synes vara införande af ett stadgande,

att gode mannen, därest likvidatorerna uppenbarligen visa motvilja eller

försummelse vid fullgörande af sitt uppdrag, skall anmäla förhållandet

hos rätten, samt att rätten, efter likvidatorernas hörande, äger att, där

anmälan finnes befogad, entlediga likvidatorerna och utse andra i deras

ställe. Ett stadgande af dylikt innehåll synes icke vara ägnadt att

väcka betänkligheter, då det icke torde gifva rätten anledning till ingripande

i andra fall, än da trängande skäl därtill föreligga.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Den i sista punkten af andra stycket i 104 § intagna bestämmelsen,

hvilken enligt ordalydelsen innehåller en inskränkning i den uti

första punkten af stycket uttalade regeln, att bolagets egendom skall

förvandlas i penningar, så snart utan uppenbar skada kan ske, synes

vara öfverflödig och kunna gifva anledning till den antagligen icke

åsyftade tolkningen, att ett bolag i likvidation må kunna fortsätta sin

verksamhet, utan att annat skäl därtill föreligger, än att därigenom ernås

ett något gynnsammare resultat än genom omedelbar afveckling. Däremot

synes den i första punkten angifva regeln böra på annat sätt modifieras.

Såsom i 109 § antydes, kan nämligen bolagsordningen innehålla

bestämmelser, enligt hvilka vid bolagets upplösning dess behållna tillgångar

skola tillfalla annan än aktieägarne, och tydligen kunna i dylikt

fall förhållandena vara sådana, att det skulle vara onödigt och högeligen

olämpligt att förvandla bolagets egendom i penningar i vidare mån, än

som erfordras för betalande af dess gäld. Skyldigheten att förvandla

egendomen i penningar torde därför böra gälla, allenast i den mån sådant

erfordras för likvidationens verkställande. På grund häraf hemställes,

att sista punkten af ifrågavarande stycke måtte utgå och första punkten

modifieras i antydd riktning.

I fråga om 105 § erinras, att stadgandet i paragrafens första

stycke angående likvidatorernas skyldighet att under likvidationens

gång afgifva redogörelse för sin förvaltning synes lämna rum för

tvekan, huruvida sådan redogörelse skall afgifvas för kalenderår eller

för räkenskapsår eller för hvarje tidrymd af ett år, som förflutit från

likvidationens början. Det synes alltså nödigt, att stadgandet i en eller

annan riktning förtydligas.

107 §.

Stadgandet i andra stycket lärer böra så förstås, att om handling,

som utfärdats för bolag under likvidation, icke undertecknats med bolagets

firma med tillägg af orden »i likvidation)), den i andra stycket

af 63 § omförmälda påföljd skall inträda, såvida icke af handlingens innehåll

framgår, såväl att den utfärdats å bolagets vägnar, som ock att bolaget

befinner sig under likvidation. Då detta emellertid icke med full tydlighet

framgår af ordalagen, torde någon redaktionsjämkning vara erforderlig.

108 §.

För en majoritet af aktieägare bereder väl förslaget utväg att

förhindra, att likvidatorerna obehörigen fördröja skifte af bolagets

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

behållna tillgångar. Men till skydd för minoriteten bland aktieägame,

för den händelse likvidatorerna skulle vilja i samförstånd med majoriteten

innehålla hvad af bolagets tillgångar ej erfordras till gäldens

betalning, torde böra stadgas, att sedan den i årsstämningen utsatta

inställelsedag är förbi och veterlig gäld blifvit betald, bolagets tillgångar

skola skiftas. Då emellertid kan inträffa, att någon del af gälden är

tvistig eller ej förfallen och att förty eller af annan orsak betalning

ej kan ske, men denna omständighet ej bör hindra utdelning af de

tillgångar, som ej erfordras för sagda gälds betalning, torde tillika

föreskrift vara erforderlig, att för sådant fall utdelning skall äga rum,

sedan för borgenärernas rätt blifvit sörjdt. Angående det sätt, hvarpå

borgenärerna skola för nämnda händelse tillgodoses, innehåller förslaget,

att erforderliga medel för obetald gäld skola afsättas. Detta uttryck

saknar dock erforderlig tydlighet, då detsamma inrymmer, såväl att

nödiga medel till gäldens ''betalande endast af likvidatorerna innehållas,

som ock att de nedsättas för borgenärens räkning på sätt, att bolaget

ej vidare kan öfver dem förfoga. En fordran på sådan nedsättning

synes dock alltför sträng, särskildt med hänsyn till de för frågan mest

betydande fall, då bolaget häftar för ett ännu ej förfallet obligationslån.

Då säkerhet i allmänhet blifvit för dylikt lån ställd redan vid lånets

erhållande, skulle en nedsättning af medel, motsvarande lånet, i de flesta

fall onödigtvis medföra en kännbar olägenhet för bolaget, som därmed

nödgades binda ytterligare ett lånet motsvarande kapital mot erhållande

därå af ränta, som säkerligen komme att understiga hvad eljest kunde

å beloppet betingas. Då å andra sidan full visshet angående den redan

ställda säkerhetens tillräcklighet ej torde kunna vinnas, lärer man ej

kunna medgifva skifte, med mindre medel innehållas till gäldens betalande.

Man synes därför böra stanna vid en föreskrift, att om, på sätt

ofvan nämnts, betalning af någon del af gälden ej kan ske, därför

erforderliga medel skola innehållas och återstoden skiftas.

Sedan i enlighet härmed de förutsättningar angifvits, under hvilka

tillgångarna skola skiftas, bör paragrafen gifvetvis i öfverensstämmelse

med förslaget innehålla, att skifte ej må annorledes, än sålunda är sagdt,

äga rum, och att, där så sker, aktieägare är i händelse af bolagets

oförmåga att fullgöra sina förbindelser skyldig att återbära hvad han

bekommit. Vid denna påföljd ensam lärer man dock ej kunna stanna.

Aktieägare, som deltagit i beslut om tillgångarnas skiftande i strid mot

de gifna föreskrifterna, äfvensom likvidatorer, som medverkat till dylik

åtgärd, torde ej böra undgå att en för alla och alla för en svara för

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

den gäld, som i följd af åtgärden ej kan af bolaget infrias; och ett

stadgande härom synes därför erforderligt. Äfven där aktieägare icke

ådragit sig sådant ansvar, kan det ej vara med rättvisa och billighet

förenligt, att han på borgenärs bekostnad behåller något af bolagets

tillgångar. Så skulle emellertid enligt förslaget blifva fallet för den

händelse, att före skiftet erforderliga medel väl blifvit afsätta för den

oguldna gälden men sedermera, exempelvis genom olyckshändelse, gått

förlorade för borgenären. Återbäringsskyldighet torde därför böra utsträckas

jämväl till det fall, att innehållna medel befinnas ej lämna

tillgång till gälds betalande.

Någon jämkning af paragrafen torde jämväl erfordras med hänsyn

till de särskilda fall, då annan än aktieägare är enligt bolagsordningen

berättigad till andel i bolagets behållna tillgångar.

114 §.

Bland de lagrum, som skola vara tillämpliga, då bolag efter afsilande

af konkurs skall träda i likvidation, torde äfven 97 § höra

upptagas. Däremot synes vid sådan likvidation någon årsstämning icke

vara erforderlig och i följd däraf böra från tillämpning undantagas

hvad uti de i första punkten uppräknade lagrum innehålles rörande

årsstämning.

118 §.

Under erinran om den vid 23 § gjorda hemställan om skyldighet

att vid registreringsansökning uppgifva bolagets postadress, tillstyrkes,

att bland det, som skall i registret inflyta, upptages äfven sagda adress.

123 §.

Såsom vid 18 § blifvit erinradt, torde i förevarande paragraf böra

inflyta vissa bestämmelser om domstols befogenhet att på talan af vederbörande

målsägande förbjuda aktiebolag att vidare använda antagen firma,

som genom förväxling vållar målsäganden skada, äfvensom ålägga bolaget

att utgifva skadestånd. Dessa bestämmelser komma i sådant fall att

ersätta det i förslaget upptagna stadgandet, i hvad detsamma rörer

inskrifning af firma; och då stadgandet näppeligen synes kunna vinna

någon tillämpning i afseende å andra inskrifningar, torde det böra helt

bortfalla.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Giltig anledning synes ej föreligga att i afseende å talan om

förbud mot firmas användande göra Stockholms rådstufvurätt till specialdomstol,

utan torde dylik talan böra handläggas af den underrätt, som

enligt allmänna processuella regler är att anse såsom behörig.

124 §.

Iakttagas de vid 18 och 123 §§ gjorda erinringar, föranledes däraf

någon jämkning i förevarande paragraf.

125 §.

Stadgandena i denna paragraf öfverensstämma fullständigt med

bestämmelser i nu gällande lag om aktiebolag, och liknande bestämmelser

återfinnas äfven i vissa andra lagar, såsom lagen om handelsregister,

firma och prokura samt lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet. Innebörden af alla dessa stadganden kan

i korthet sägas vara den, att sedan bolag, förening eller enskild handelsidkare

införts i sådant register, som för hvarje fall är föreskrifvet,

enhvar, som träder i något rättsförhållande till den registrerade, å ena

sidan är berättigad att utgå från, att de uppgifter, registret innehåller,

äro riktiga och fullständiga, men a andra sidan har att, vid äfventyr

af rättsförlust, hålla sig underrättad om, hvad registret å en viss tidpunkt

innehåller. Särskildt äga dessa stadganden betydelse, när det

o-äller fråga om någons behörighet att företräda den, som registrerats,

i hvilket afseende de i hufvudsak innebära, att, när till registret gjorts

anmälan om dylik behörighet, den registrerade utan vidare legitimation

kan och bör af tredje man godtagas såsom representant, men att, så

snart anmälan skett om uppdragets upphörande och denna anmälan

kungjorts i tidningarne, den entledigade, änskönt han tilläfventyrs företer

äldre legitimationshandling, saknar förmåga att rättsligen binda den

förutvarande hufvudmannen.

Registreringsanmälans förmåga att sålunda ersätta men i vissa

fall också annullera legitimationshandling sträcker sig emellertid icke

till alla områden, där legitimation kan ifrågakomma. När det gäller

att hos domstol eller annan myndighet föra talan för bolag, förening

eller enskild näringsidkare, som införts i register, äro här angifna regler

icke i allo tillämpliga. Väl måste äfven i dylikt fall registret anses

äga det vitsord, att såsom behörig representant godkännes den, som

enligt registret blifvit för längre eller kortare tid sedan anmäld såsom

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Käft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

representant och ej, såvidt registret utmärker, före den tid, hvarom fråga

är, förlorat denna behörighet, men någon förpliktelse för myndighet

att själf skaffa sig kännedom om registrets innehåll, i den mån det

för legitimationsfrågan är af betydelse, föreligger icke. Detta innebär

å ena sidan, att den, som till stöd för sin eller annans processuella

behörighet vill åberopa sig på registret, har att styrka hvad det innehåller,

å andra sidan, att en anmälan om upphörande af representantställning

icke omintetgör möjligheten för den förutvarande representanten

att medelst andra legitimationshandlingar än registerutdrag — exempelvis

protokoll rörande styrelseval — utöfva representantskap, sedan det

i verkligheten upphört.

Vid en revision af aktiebolagslagstiftningen, sådan som den nu

förevarande, synes det böra komma under noggrannt öfvervägande,

huruvida det är nödvändigt att förblifva på den ståndpunkt, gällande

lag, efter hvad nu blifvit utveckladt, intager i fråga om aktiebolagsregistrets

och därmed jämförliga registers betydelse för frågan om

processlegitimation, eller om icke tilläfventyrs denna betydelse kunde

väsentligen ökas. Uppenbarligen vore det önskvärdt, om registreringsväsendet

kunde ordnas så, att någon bevisning om registrets innehåll

ej behöfde ifrågakomma, utan myndigheter lika väl som enskilde hade

att, när så erfordrades, förskaffa sig kännedom om däri gjorda anteckningar.

Ett fullständigt genomförande af en dylik anordning lärer

emellertid icke vara möjligt. Att domstol eller annan myndighet skulle

i hvarje förekommande fall vända sig till registreringsmyndigheten för

erhållande af upplysning om registrets innehåll vid en viss tidpunkt,

kan naturligen icke ifrågakomma, och ej heller kan det blifva tal om,

att vid domstol, där ju legitimationsfrågor vanligen tarfva omedelbar

pröfning, någon undersökning af de i tidningarne införda registreringskungörelserna

skulle företagas. Det längsta, hvartill man i förevarande

hänseende skulle kunna komma, torde vara att medelst tillhandahållande

åt domstolarne och vissa andra myndigheter af de i lag föreskrift^

officiella samlingarne af anmälningar till registren göra dessas innehåll,

så vidt det hunnit inflyta i samlingarna, tillgängligt för dessa myndigheter

samt ålägga dem att i förekommande fall inhämta erforderliga

upplysningar ur samlingarne. Detta skulle innebära, att en till register

gjord anmälan om ändring i representationsrätten härvidlag icke — såsom

när det gäller aftal eller andra extrajudiciella rättsärenden — erhölle

verkan redan genom kungörande i tidningarne, utan först när den influtit

i nästföljande häfte af vederbörande samling och detta kommit

myndigheterna till hända. Men någon större praktisk olägenhet synes

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

ei vara att befara af denna begränsning, och i hvarje fall skulle naturligen

nu ifrågavarande anordning så till vida innebära ett framsteg i

förhållande till gällande rätt, som denna, pa satt redan framhållits,

icke erbjuder någon säker möjlighet att genom anmälan till register

förhindra utöfvande af ett redan återkalladt bemyndigande.

Möjligheten af lagstadganden i nu angifna syfte synes vara beroende

däraf, att åt myndigheter kunna tillhandahållas periodiskt utpina

sammandrag af gällande registeranmälningar rörande omständigheter,

som äro af betydelse för processlegitimation, så att den myndigheterna

åliggande undersökningen kan inskränkas till detta sammandrag med

åtföljande register äfvensom de häften af de fortlöpande samlingarne,

som utkommit efter publicerandet af dessa sammandrag, jämte register

till dessa häften. Huruvida sammandrag af nyss antydda beskaffenhet

— hvilka föröfrigt tydligen skulle blifva till stor nytta äfven för andra

än myndigheter — lämpligen kunna komma till stånd, är ett spörsmål,

som icke kan blifva föremål för närmare utredning från lagrådets sida;

men önskvärdt förefaller, att en utredning i detta afseende foretages,

helst i samband med förevarande lagstiftningsärenden men eljest längre

Skulle en reform, sådan som den nu ifrågasatta, befinnas outförbar,

torde det böra tagas i öfvervägande, huruvida icke på annan väg

något kan åtgöras för att åt registren bereda ökad betydelse med hänsyn

till legitimationsfrågor. Den bevisning om registrets innehåll, som

kan ifrågakomma, måste med sträng tillämpning af nu gällande bestämmelser

sträcka sig ända fram till den tidpunkt, då behörighet skall

utöfvas. Det blir under sådana förhållanden omöjligt för den, som

behörigheten tillkommer, att åberopa sig på registret, när han själf vill

uppträda inför domstolen; och en af honom utfärdad fullmakt kan. ej

med stöd af registret godkännas, med mindre från registreringsmyndigheten

kan anskaffas ett bevis af senare datum än fullmakten. Måhända

läte det emellertid tänka sig, att man, med fasthållande i hufvudsak af

krafvet på bevisning rörande registrets innehåll, dock i afseende å en

viss tid närmast före den, då legitimationsfrågan förekomme, — exempelvis

ett eller ett hälft år — afstode från dylik bevisning och ålade

domstolen att, i den mån med hänsyn härtill erfordrades, begagna sig

af de stadgade samlingarne. En dylik anordning skulle innefatta, att

ett intyg från registreringsmyndigheten vore under en bestämd tid

användbart till legitimation såväl för den, hvilken beviset gällde, som

för den, till hvilken han utfärdat fullmakt, vare sig före eller efter

bevisets datum.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Skulle icke keller bestämmelser i senast antydda syfte anses kunna

genomföras, torde det med hänsyn till den osäkerhet, som för närvarande

synes vara bland allmänbeten rådande i fråga om aktiebolagsregisters

betydelse för processlegitimation, vara önskvärdt, att lagen

förtydligas så, att af densamma otvetydigt framgår, att legitimation

kan grundas å registret, men att, så framt ej — såsom vid öfverdomstol

är tänkbart — det på grund af de officiella samlingarne är för

vederbörande processmyndighet kändt hvad registret innehåller vid den

afgörande tidpunkten — d. v. s. den tid då bolagsrepresentanten antingen

själf uppträdt eller för annan utfärdat fullmakt — bevisning

bör åvägabringas därom, att till registret gjorts anmälan om hans

behörighet, samt att denna ej, såvidt registret utmärker, före nämnda

tid upphört.

126 §.

Till de handlingar, för kvilkas innehåll ansvar kan komma att

drabba stiftare, torde böra hänföras icke allenast — såsom paragrafen

under 1) innebär — handlingar af beskaffenhet att enligt lagen skola

företes å konstituerande stämma utan äfven sådana af stiftarna utfärdade

handlingar, som utan föreskrift i lag af dem framläggas å

dylik stämma.

Därjämte synes under 1) böra vidtagas den redaktionella ändring,

att stiftelseurkunden, såsom varande den viktigaste af där åsyftade

handlingar, uttryckligen omnämnes.

Under 2) omförmäles falsk försäkran vid registreringsanmälan.

Därest, såsom i det föregående blifvit hemställdt, försäkringar icke

skola ifrågakomma i de fall, som afses i 23 § under 4) samt i

32 och 44 §§, synes förevarande straffbestämmelse icke kunna vinna

tillämpning i annat fall än det, att styrelseledamot vid afgifvande af

den i 45 § åsyftade försäkran om balansräknings riktighet handlar mot

bättre vetande. I och för sig synes intet vara att erinra mot, att dylik

förseelse bestraffas enligt 126 §, men det kan däremot ifrågasättas,

huruvida icke enahanda straff skäligen bör stadgas äfven för andra vid

registreringsanmälan lämnade falska uppgifter, hvilka enligt förslaget

skulle komma att beläggas med den i 127 § afsedda lindrigare ansvarspåföljd.

Finnes så böra ske, kunna alla slags falska uppgifter vid

anmälan till registrering lämpligen sammanfattas under en gemensam

bestämmelse, och hvad 126 § innehåller under 2) kommer då att utgå.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Därest styrelseledamot eller likvidator i skriftlig handling, som

framlägges å bolagsstämma eller annorledes hålles tillgänglig för aktieägare,

uppsåtligen meddelar oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter,

torde han höra fällas till ansvar enligt denna paragraf,

oberoende af huruvida handlingen, såsom under 3) åsyftas, hör till dem,

som enligt lagen skola på nyssnämnda sätt hållas tillgängliga eller

icke. Likaledes torde under 5) böra upptagas alla handlingar, som af

revisor eller enligt 103 § förordnad god man framläggas a Slamma

eller annorledes hållas för aktieägarne tillgängliga.

Hvad som under 4) i paragrafen förekommer om likvidator, som

i strid med 108 § första punkten later verkställa utbetalning till aktieägare,

synes kunna uteslutas, i händelse, såsom vid 108 § blifvit hemställdt,

likvidatorn göres ansvarig för gäld, som i följd af utbetalningen

icke kan utgå. Denna ansvarighet jämte den kriminella påföljd, som

Van komma att inträda i händelse af bolagets konkurs, torde utgöra

tillräckligt korrektiv mot sådant öfverträdande af omförmälda föreskrift,

som kan lända borgenärerna till förfång.

Styrelseledamot, som vid upprättande af balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid mot 54 §, torde böra hemfalla under ansvarsbestämmelserna

i förevarande paragraf.

Införas i 38 och 45 §§ af lagrådet förordade bestämmelser om

skyldighet för styrelsen att i där förutsatta fall förse aktiebref med

vissa anteckningar, synes i denna paragraf böra inflyta stadgande om

ansvar för åsidosättande af dylik skyldighet.

Enligt hvad paragrafens sista stycke innehåller, skola föregående

bestämmelser i paragrafen icke äga tillämpning, där straff å förseelse,

hvarom fråga är, finnes utsatt i allmänna strafflagen. Ett dylikt förbehåll

skulle medföra, att, där en i paragrafen nämnd förseelse vore

straffbar såsom bedrägeri eller trolöshet mot hufvudman, tillämpning

af här föreslagna straffbestämmelser ej kunde ifrågakomma. Detta förefaller

så till vida mindre lämpligt, som det utesluter möjligheten att

med sådant högre bötesstraff, som enligt förevarande paragraf kan

ådömas, belägga brott af nyss angifna beskaffenhet, för hvilka brott

dylikt straff under vissa omständigheter skulle kunna utgöra en synnerligen

lämplig påföljd. Bättre synes vara att, såsom under i viss mån

jämförliga förhållanden skett i 292 § sjölagen, från det speciella straffbudets

tillämpning undantaga allenast de fall, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med högre straff.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

127 §.

Förseelser af den i paragrafens första stycke omförmälda beskaffenhet

kunna tänkas ifrågakomma under sådana omständigheter, att

den i förevarande paragraf stadgade straffskala icke verkar tillräckligt

afhållande. Dessa förseelser torde därför böra hänföras under 126 §.

Med hänsyn härtill och under åberopande af hvad vid 126 § erinrats

om lämpligheten af att under sistnämnda paragraf hänföra jämväl de i

andra stycket af 127 § af sedda förseelser, hemställes, att denna paragraf

måtte helt och hållet utgå.

128 §.

Med straff enligt denna paragraf torde böra beläggas, utom de

förseelser som i densamma omförmälas, jämväl åtskilliga försummelser,

som enligt förslaget skulle vara straffria men för hvilka åsättande af

straff näppeligen kan undvikas, om nödig effektivitet skall kunna

beredas lagens bud. Dessa försummelser äro:

1) åsidosättande af de i första stycket af 26 § upptagna bestämmelser

rörande aktiebrefs undertecknande och innehåll,

2) underlåtenhet af styrelsen att i enlighet med 47 eller 48 §

för registrering anmäla nedsättning af aktiekapitalet, samt

3) underlåtenhet af likvidator att, såsom andra stycket af 105 §

innehåller, i förvaltningsredogörelse uppgifva hinder, som mött för

likvidations afslutande inom två år.

Till de skyldigheter, som jämlikt förslaget åligga aktiebolagsstyrelse,

skulle, enligt lagrådets vid särskilda paragrafer gjorda hemställan,

komma vissa andra, hvilkas åsidosättande synes böra straffas

enligt 128 §. Detta gäller

om underlåtenhet att till registrering anmäla sådant af styrelsen

eller bolaget fattadt beslut, som afses i 25 §,

om åsidosättande af den ifrågasatta föreskriften i 55 § rörande

anmälan af ändring i styrelseledamots eller firmatecknares hemvist eller

bolagets postadress,

om försummelse att, såsom enligt den vid 78 § gjorda hemställan

skulle stadgas, tillhandahålla där omförmälda förteckning i tillräckligt

antal exemplar och låta den öfversändas till aktieägare, som därom

anhåller,

opaginerad Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts. Nåd Proposition N:o 54.

samt om underlåtenhet att, såsom i 65 § skulle föresknfvas, i

förvaltningsberättelsen redogöra för verkställda afsknfnmgar och vid

dylik berättelse foga vinst- och förlusträkning. „ „ . ,

Med föreskriften i paragrafens sista stycke torde »syftas icke

allenast, att däri angifna förseelser skola vara undantagna från allmänt

åtal, utan ock att hvarje aktieägare, oberoende af huruvida han enligt

allmänna regler är att anse såsom målsägande, skall kunna fora talan.

Detta senare framgår emellertid ej tydligt af den föreslagna affattning

hvilken skulle kunna förstås så, att aktieagares ratt till talan

vore inskränkt till de fall, där förseelsen kunde anses begången omedelbart

mot honom själf, men å andra sidan äfven kan gifva anledning

till det missförstånd, att i fråga om alla i 126, 127 och 128 §§ omformälda

förseelser hvarje aktieägare vore behörig att fora talan. H.tt

förtydligande af stadgandet är alltså af nöden. .

'' Därjämte torde, i händelse af bifall till hvad förut blifvit vid

denna paragraf hemställdt, under stadgandet böra hänföras jämväl : 1) förseelse

mot andra stycket i 105 §; 2) försummelse i afseende å tillhandahållande

eller öfversändande af den i 78 § omförmälda förteckning samt

3) underlåtenhet att i förvaltningsberättelse redogöra för verkställda

afskrifningar samt vid berättelsen foga vinst- och förlusträkning.

134 §.

För vissa af de i paragrafen åsyftade aktiebolag är särskilt,

stadgadt i fristående lagar, upptagande jämväl bestämmelser, som äro

gemensamma för dessa bolag och aktiebolag i allmänhet. Men för

järnvägsaktiebolag och de i lagen den 27 maj 1898 afsedda aktiebolag,

som drifva lånerörelse, gäller enligt de för dem utfärdade speciallagar,

att, jämte ett fåtal för det ena eller andra slaget af bolag särskilt

meddelade föreskrifter, skola lända till efterrättelse de angående aktiebolag

enligt lag i allmänhet gällande stadganden. På dessa bolag blir

alltså visserligen den nya lagen, såvidt angår dess hufvudinnehåll, tilllämplig.

Huruvida åter jämväl den nya lagens öfvergångsbestämmelser

komma att gälla järnvägsaktiebolag och de aktiebolag, som afses i

lagen den 27 maj 1898, synes mera tvifvelaktigt, och torde den ovisshet,

förslaget i detta hänseende kan framkalla, böra på lämpligt sätt

undanrödjas.

Den i gällande lag förekommande bestämmelse, att genom lagen

ej göres ändring i hvad om bolag för verksamhet af visst slag eljest

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kung!. Maj:ts. Nåd. Proposition N:o 54.

är i lag eller författning särskilt stadgadt, har ej blifvit i förslaget

upptagen. En motsvarande bestämmelse synes dock ej kunna undvaras,

i hvilket afseende kan hänvisas till, att de i förordningen den 9 juni

1905 omförmälda bolag för detaljhandel med brännvin flerstädes förekomma

under aktiebolagets form.

136 §.

I fråga om bolag, som bildats före 1897, kan det inträffa, att

bolagsordningen innehåller förbehåll af sådan art, som i 50 § omförmäles,

utan att föreskrift meddelats, att förbehållet skall anmärkas å

aktiebrefven. Vid sådant förhållande kan tydligen den under 2) i förevarande

paragraf upptagna föreskriften icke bibehållas oförändrad, utan

bör i fråga om 26 § 2 mom. gälla det öfvergångsstadgande, att, i stället

för samma moment, motsvarande bestämmelser i äldre lag skola äga

tillämpning. Föreskriften under 2) synes därför böra utgå och 26 § 2

mom. införas bland de under nästföljande punkt uppräknade lagrum.

I sistnämnda punkt torde jämväl böra upptagas 27 § och möjligen

äfven 29 och 30 §§. Hvad 27 § angår, synes det vara uppenbart, att

bestämmelserna däri, i den mån de skilja sig från motsvarande bestämmelser

i gällande lag, icke kunna tillämpas å bolag, som bildats före

nya lagens ikraftträdande. I fråga om 29 och 30 §§ är att märka, att

det icke är uteslutet, att ordning för bolag, som bildats före 1897, kan

innehålla stadgande, enligt hvilket viss del af de tecknade aktiebeloppen

icke skall inbetalas inom bestämd tid utan först efter beslut därom

af bolaget. Därest bolag finnes, för hvilket dylikt stadgande fortfarande

gäller och hvilket ännu ej fattat beslut om hela aktiekapitalets inbetalande,

böra å sådant bolag bestämmelserna i 29 och 30 §§ om full

betalnings erläggande för aktie inom viss tid och skyldighet att erlägga

ränta å det icke inbetalda ej vinna tillämpning. Befinnes det nödigt

att undantaga dessa bestämmelser från tillämpning å äldre bolag, synes

intet hinder möta att utsträcka undantaget att afse 29 och 30 §§ i deras

helhet.

Skulle det förekomma, att i ordning för bolag, som bildats före

1897, innehålles stadgande om skyldighet för aktieägare att tillskjuta

något öfver aktiebeloppet, bör dylikt stadgande fortfarande gälla och

således för sådant ändamål erforderligt öfvergångsstadgande meddelas.

Föreskrifterna i 76 § af förslaget skilja sig, bortsedt från det

under 3) i samma paragraf upptagna nya stadgandet om viss begränsning

af rösträtten ä bolagsstämma, från motsvarande bestämmelser i gällande

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

lag allenast därutinnan, att förslaget innehåller förbud att inskränka

aktieägares rättighet att genom ombud utöfva rösträtt i vidare män,

än att i bolagsordningen må kunna meddelas föreskrift därom, att till

ombud må utses allenast aktieägare. Nämnda förbud synes vara af

beskaffenhet att böra gälla äfven för redan befintliga bolag, och torde

i följd däraf öfvergångsstadgandet beträffande 76 § böra inskränkas till

att innebära, att bestämmelsen under 3) i sagda paragraf icke skall äga

tillämpning å bolag, som bildats före lagens ikraftträdande.

Då det torde förekomma, att i ordningar för bolag, som bildats

före 1897, finnes särslcildt stadgadt om annan inskränkning i rätten att

förfoga öfver aktie än sådant förbehåll, som i 50 § omförmäles, och

jämväl dylikt stadgande fortfarande bör gälla, erfordras någon utvidgning

af den under 6) upptagna öfvergångsbestämmelsen..

Enligt föreskrift i 54 § må i bolags balansräkning förvärfvad

egen aktie icke upptagas såsom tillgång. Gällande lag innehåller ej

någon uttrycklig föreskrift i sådant hänseende, och det torde därför

förekomma, att äldre bolag, som varit oförhindrade att inlösa egna

aktier, hafva de inlösta aktierna uppförda som tillgång.. Förhållandena

kunna tydligen vara sådana, att det skulle vara obilligt att påfordra,

att ett dylikt bolag vid den nya lagens ikraftträdande omedelbart skall

ställa sig nämnda föreskrift till efterrättelse och afföra aktierna ur

räkenskaperna. Det synes därför erforderligt att införa en öfvergångsbestämmelse,

som medgifver bolag, hvilket vid tiden för lagens ikraftträdande

har förvärfvare egna aktier uppförda som tillgång, att under

viss tid, exempelvis tre år, fortfara därmed; och torde bestämmelsen

tillika böra innehålla föreskrift, att dylik tillgång skall i balansräkningen

upptagas skild från öfriga tillgångar. Stadgande i nu angifvet syfte

synes lämpligen böra intagas i sammanhang med bestämmelsen under

7) i förevarande paragraf.

Slutligen erinras, att ett stadgande synes erforderligt af innehåll,

att, där äldre lags föreskrifter fortfarande skola gälla, och öfverträdelse

af sådan föreskrift i äldre lag är belagd med straff, dylik straffbestämmelse

jämväl skall äga tillämpning.

Bih. till Riksd. Prot. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 35 Höft.

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

Förslaget till lag angående förbud i vissa fall för aktiebolag

att förvärfva fast egendom eller idka grufdrift.

Lagrådet yttrade:

I motiven till det föreliggande förslaget har kommittén angifvit

de betänkligheter, som framställa sig mot en lagstiftning af ifrågavarande

art. Sålunda framhålles, att användande af utländskt kapital

skulle försvåras eller rent af förhindras icke blott för bolag utan ock

för näringsidkare i allmänhet; att den ifrågasatta lagstiftningen möjligen

skulle föranleda för svenska undersåtar oförmånliga reciprocitetsåtgärder

och framkalla internationella förvecklingar, betänkligare än de

vådor, man med densamma ville undvika; samt att det mötte åtskilliga

svårigheter att anordna den ifrågasatta lagstiftningen och göra den

effektiv. Därjämte har kommittén fäst uppmärksamhet vid frågan,

huruvida bestämmelserna i ämnet skulle komma att stå i strid med

gällande handelstraktater, hvarom kommittén dock icke ansett sig böra

göra något uttalande.

Emellertid har kommittén, på grund af det kommittén lämnade

uppdrag, ansett sig skyldig att, trots angifna betänkligheter och svårigheter,

söka åstadkomma en lagstiftning i ämnet, för den händelse en

sådan lagstiftning skulle finnas af behofvet påkallad.

I fråga om behofvet af lagstiftning i ämnet har kommittén erinrat,

att farhågorna för utlänningars inflytande beträffande fastigheter och

grufvor här i riket närmast torde afsett förhållandena i Norrland och

de där arbetande sågverks- och grufbolagen, och att, sedan genom lagen

den 4 maj 1906 förbud i allmänhet stadgats för aktiebolag att utan

Konungens tillstånd förvärfva fast egendom i vissa delar af Dalarne

och Norrland, lagstiftning mot utlänningars förvärf af fast egendom

vore mindre behöflig, än förhållandet var före denna lags tillkomst.

Till hvad kommittén sålunda anfört kan läggas, att genom de mellan

staten och de stora norrländska grufbolagen numera träffade aftal och däraf

betingade åtgärder anledningen till den ifrågasatta lagstiftningen, såvidt

angår dessa bolags förhållanden, synes hafva bortfallit. Vidare kan framhållas,

att i det förslag till bestämmelser angående undersökning och tillgodogörande

af mineralfyndighet å viss kronojord (sådan som ej innehafves

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

under ständig besittningsrätt eller är till boställe, anslagen), hvilket fanns

bifogadt Kungl. Maj:ts proposition till 1909 års riksdag med förslag

till ändringar i grufvestadgan m. m., intagits en föreskrift, att grutdriftstillstånd,

hvarom i de föreslagna bestämmelserna stadgas, icke

må meddelas annan än i Sverige bosatt välfrejdad svensk undersate

eller ock behörigen registreradt svenskt aktiebolag, hvare bolagsordning

föreskrifver, att aktie icke må utan Konungens tillstånd tecknas

af eller öfverlåtas åt andra än i Sverige bosatta svenska man, äfvensom

att denna föreskrift skall i tryck återgifvas å samtliga aktiebrefven.

Därest en föreskrift i sådant syfte varder meddelad, torde äfven den komma

att verka till att göra den nu föreslagna lagstiftningen mindre behöflig.

Slutligen må erinras, att, om den af lagrådet vid 50 § i förslaget

till lag om aktiebolag gjorda hemställan vinner godkännande, möjlighet

beredes för hvarje aktiebolag att i sin bolagsordning intaga förbehåll

om inskränkning i rätten för aktiebolag eller annan samfällighet eller

för utländsk man att genom teckning eller öfverlåtelse förvärfva aktie.

Då sålunda den i det nu föreliggande förslaget innefattade lagstiftning

möter de af kommittén framhållna betänkligheter, hvilkas vikt

icke torde kunna underkännas, och behof vet af en sådan lagstiftning

o-enom åtskilliga numera inträdda förändrade förhållanden synes vara

väsentligen minskadt samt dessutom kunna ytterligare föri ingas dels

genom sistberörda, af lagrådet tillstyrkta anordning dels ock genom

bestämmelser angående tillstånd till grufdrift å viss kronojord af hufvudsakligen

sådant innehåll, som ofvan angifvits, finner sig lagrådet icke

kunna tillstyrka en lagstiftning af den innebörd, förslaget utvisar.

Skulle emellertid en dylik lagstiftning anses erforderlig och önskvärd,

kan vid förslaget erinras:

att 2 § bör undergå någon redaktionsj bråkning i ändamål, att

det i motiven angifna syftet med bestämmelserna i denna paragraf

måtte varda tydligare uttryckt; . .

att i 3 § uttrycket »eller dylikt» synes, i det sammanhang hvari

det förekommer, alltför obestämdt, hvilken olägenhet torde kunna undanröjas

genom en något fylligare exemplifiering i anslutning till uttryckssättet

i 2 § af lagen den 4 maj 1906;

att giltigt skäl ej torde förefinnas att från lagens tillämpningsområde

undantaga andra af de i 7 § nämnda bolag än försäkiings
aktiebolag

och bankaktiebolag; samt

att lagen ej synes kunna träda i kraft tidigare än en ny lag

om aktiebolag, innehållande en sådan bestämmelse, som af lagiadet

föreslagits vid 50 § i förslaget till lag om aktiebolag.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Det alternativa förslaget till lydelse af 6, 26, 28, 50, 89, 90,

91, 126 och 128 §§ äfvensom af öfverskriften till 50 § i

förslaget till lag om aktiebolag.

Lagrådet yttrade:

Detta förslag, som är af kommittén uppgjordt under förutsättning

af, att dess förslag till lag om förbud i vissa fall för aktiebolag

att förvärfva fast egendom eller idka grufdrift vinner godkännande,

föranleder icke annat yttrande än en hänvisning till hvad lagrådet

anfört dels i fråga om sistnämnda lagförslag och dels beträffande 50

§ i förslaget till lag om aktiebolag.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

133

Utdrag af protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen den

31 december 1909.

Närvarande:

Justitieråden Quensel,

friherre Marks von WOrtemberg,

Petrén,

Kegeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver

justi tiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet

den 27 maj 1909, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas

öfver ett af särskilda kommitterade den 5 februari 1908 afgifvet

förslag till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla

bolag den 28 juni 1895.

Förslaget, som finnes bilagdt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits af konstituerade revisionssekreteraren Einar Bergelmer; och

blef detsamma nu företaget till slutlig behandling.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Klingl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 28 januari 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

grefve Ehrensvärd,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde i

underdånighet

dels det af särskilda kommitterade — den så kallade aktiebolagskommittén

— den 5 februari 1908 afgifna underdåniga betänkande med

förslag, bland annat, till

lag om aktiebolag och

lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag

den 28 juni 1895,

dels ock de af lagrådet, efter nådig remiss, öfver nämnda lagförslag

den 31 december 1909 afgifna underdåniga utlåtanden.

Efter att hafva i korthet redogjort för det hufvudsakliga innehållet

i ofvannämnda lagförslag och lagrådets utlåtanden anförde departementschefen

vidare:

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

»Innan jag närmare inlåter mig på lagrådets utlåtande öfver förslaget

till lag om aktiebolag, torde jag böra omnämna, att jag lämnat

lagrådet tillfälle att taga del af

dels till Eders Kungl. Maj:t från Stockholms handelskammare,

styrelsens för Sveriges allmänna handelsförening förvaltningsutskott,

Gotlands handels- och sjö fartskammares arbetsutskott, Smålands och

Blekinge handelskammare, Skånes handels-, industri- och sjöfartskammare,

södra Ålfsborgs läns industri- och handelskammare samt

handelskammaren i Gäfle inkomna underdåniga skrivelser, innefattande

anmärkningar mot nyssnämnda lagförslag,

dels justitieombudsmannens skrifvelse!'' den 30 november 1908 och

den 22 mars 1909 angående ändrad lagstiftning rörande aktiebolags

firma äfvensom patent- och registreringsverkets häröfver den 19 och

den 22 april 1909 afgifna underdåniga utlåtanden,

dels justitieombudsmannens skrifvelse den 9 augusti 1909 angående

förändrad lagstiftning om aktieägares rösträtt å bolagsstämma och om

aktieboken.

Lagrådet har lämnat utan anmärkning de hufvudgrunder, hvarpå

aktiebolagskommittén byggt sitt förslag till lag om aktiebolag och

hvilka åsyfta att tillgodose de under senare tid allt mer framträdande

krafven på bättre kontroll vid aktiebolags bildande, bättre kontroll öfver

bolagets förvaltning och bättre skydd för minoriteten mot möjliga

Övergrepp från majoriteten. Lagrådet har emellertid med afseende å en

och annan i sådant syfte meddelad betänkelse ansett, att densamma

äfventyrar aktiebolagets sunda utveckling eller den allmänna rättssäkerheten,

hvarjämte lagrådet särskildt beträffande aktiebolags likvidation

funnit förslaget icke innefatta nog betryggande bestämmelser med hänsyn

till syftet att införa skydd mot majoritetsförtryck. Hvad lagrådet

eller dess flesta ledamöter i nu antydda hänseenden eller i fråga om

förslagets bestämmelser i öfrig! anmärkt synes mig i allmänhet böra

föranleda ändring af förslaget. Endast i några fall har jag trott mig

böra afvika från hvad lagrådet hemställt eller ifrågasatt; och torde det

nu tillåtas mig att få redogöra för dessa fall äfvensom för ett par

ändringar af saklig innebörd, som jag utan föranledande af någon lagrådets

anmärkning ansett böra i förslaget vidtagas. När vid denna

redogörelse en paragraf i kommitténs ifrågavarande förslag åberopas,

angifves inom parentes paragrafnumret å motsvarande bestämmelse i

den omarbetade texten, såframt det är ett annat.

Vid förslagets 11 och 12 §§ (11 § och 13 § 1 mom.) har lagrådet

hemställt, bland annat, att sådan grund för ogiltighet af aktieteckning,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kutufl. Maj.ts Nåd. Proposition No 54.

som i dessa paragrafer afses, ej bör kunna göras gällande, i händelse

bolaget registrerats. Principiellt torde detta vara riktigt. Men det synes

mig vid denna princips genomförande angeläget att söka förekomma,

att registreringsmyndigheten af ovetenhet eller förbiseende registrerar

ett bolag på grundvalen af teckningslistor, af hvilka en eller flera

äro ogiltiga på grund, som redan före registreringen på ett eller annat

sätt gjorts gällande. Det torde i sådant syfte lämpligen böra stadgas,

att ogiltighetsgrund af förevarande beskaffenhet icke må göras gällande,

utan så är, att densamma anmälts för registreringsmyndigheten före

bolagets registrering. Genom ett sådant stadgande vinnes ock den

fördelen, att all tvekan undanröjes beträffande frågan, på hvad sätt

aktietecknare skall före registreringen göra gällande dylik ogiltighetsgrund

för att bolagets registrering ej skall omintetgöra hans talan.

Hvad jag nu yttrat har afseende jämväl å hvad lagrådet hemställt vid

förslagets 42 § (43 §) beträffande tillämpligheten af sådan ogiltighetsgrund,

som där omförmäles.

Enligt förslagets 15 § äger å konstituerande stämman en viss minoritet

af aktietecknarna påfordra tillsättande af ett utskott för närmare

granskning af de förhållanden, som för afgörande af frågan om bolagets

bildande kunna vara af betydelse. Åt detta utskott har inrymts befogenhet

att från stiftarna infordra erforderliga upplysningar. Lagrådet

har emellertid ifrågasatt, att dessa bestämmelser borde ur förslaget utgå.

Såsom skäl härför har lagrådet anfört, att om innehafvarna af aktiemajoriteten

funne önskvärdt, att en utredning icke komme till stånd,

det stode i deras skön att deltaga i och genom sin röstmajoritet afgöra

valet af ledamöter i utskottet; att vid sådant förhållande valet af

utskottsledamöter kunde utfalla så, att någon allvarlig granskning af de

ifrågavarande omständigheterna icke komme till stånd, och att, såsom

aktiebolagskommittén i motiven antydt såsom möjligt, något utlåtande

icke blefve framlagdt å den fortsatta stämman, samt att mot uteslutande

af förevarande bestämmelser ur förslaget så mycket mindre torde möta

någon betänklighet, som det ju stode aktietecknare fritt att, sedan

uppskof jämlikt 14 § blifvit bestämdt, begagna sig däraf för att hvar

för sig eller i samverkan med andra aktietecknare söka förskaffa sig

erforderliga upplysningar. Jag torde emellertid få erinra, att vid val

af utskottsledamöter i regel rösträtt beröfvats alla aktietecknare, till

hvilkas förmån träffats bestämmelse, som i 7 § sägs, och hvilka tydligen

hafva det största intresset af bolagets bildande. Beträffande särskildt

införskaffande af sådana upplysningar, hvilka stå allenast stiftarna till

buds eller åtminstone utan afsevärda kostnader icke kunna meddelas aktie
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54

tecknarna af andra än stiftarna, lärer dessutom erfarenheten hafva gifvit

vid handen, att där lagen ej uttryckligen ålägger bolagets förtroendemän,

vare sig stiftare, styrelseledamöter eller andra, skyldighet att lämna

de upplysningar, som för eu frågas afgörande kunna vara åt vikt,

sådana upplysningar ofta vägras under hänvisning därtill, att ingen

laglig skyldighet i sådant afseende förefinnes. Jag har darior ansett

mig böra bibehålla förslagets 15 § efter aflöpande af den brist i

paragrafens bestämmelser, som lagrådet papekat.

Jag delar lagrådets uppfattning, att stiftarnas skadeståndsansvar

icke lämpligen bör regleras på sätt, som skett i förslagets 24 §. Däremot

torde det knappast vara tillfredsställande att, såsom lagrådet hemställt,

utbvta ifrågavarande stadgande mot eu bestämmelse af innehåll,

att stiftarna äro ansvarige för riktigheten af de uppgifter, som förekomma

i stiftelseurkunden eller i annan af stiftarna utfärdad handling, som framlägges

å konstituerande stämman. En sådan bestämmelse synes mig å

ena sidan vara för sträng mot stiftarna, i det den ålägger dem skadeståndsskvldighet

äfven i fall, då de äro utan all skuld till att uppgifterna

äro oriktiga. Äfven om de nedlagt den allra största omsorg på att

införskaffa riktiga uppgifter, skulle de, om dessa likväl befunnes oriktiga,

blifva ansvarsskyldiga. Å andra sidan torde bestämmelsen vara allt för

snäf, i ty att af densamma skulle följa, att stiftarna kunde freda sig

från ansvar blott genom att åberopa sig på andra personers intyg eller

yttranden. Om t. ex. stiftarna af ett aktiebolag, hvars ändamål

vore att öfvertaga och exploatera ett patent, vid stiftelseurkunden

fogade intyg om patentets förträfflighet och i stiftelseurkunden förklarade,

att, om dessa intyg vore riktiga, bolagets vinst skulle uppgå till minst

ett visst angifvet belopp, men det sedermera visade sig, att intygen varit

oriktiga och i följd häraf det på grund af dessa å patentet satta värdet

oskäligt högt, så skulle stiftarna vara fria från skadeståndsskyldighet,

äfven om de afvetat eller bort inse intygens oriktighet. Detta resultat

lärer icke kunna anses tillfredsställande. Visserligen har tillfälle lämnats

aktietecknarna och andra, som vilja inlåta sig i affärsförbindelse med

bolaget, att själfva granska intygen, men erfarenheten från England, där

en rättsregel, som den af lagrådet föreslagna i hufvudsak är gällande,

torde ej hafva ådagalagt, att förefintligheten af en dylik regel är tillfyllest

för att skydda aktietecknare eller bolagets borgenärer från afsevärda

förluster. Det torde därför i nära öfverensstämmelse med finsk

och tysk rätt böra stadgas, att stiftarnas skadeståndsskyldighet inträder,

då egendom, som enligt bestämmelse i stiftelseurkunden öfvertagits af

bolaget, blifvit uppskattad till oskäligt högt värde eller oskälig förmån

Bih. till Biksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Afd. 35 Häft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

enligt stiftelseurkunden beviljats stiftare eller annan, men att stiftare

är fri från ansvar, där af omständigheterna framgår, att han hvarken

haft eller bort hafva vetskap om att egendomen varit uppskattad till

oskäligt högt värde eller att förmånen varit oskälig. I detta sammanhang

torde böra erinras, att ett lagstadgande af angifna innehåll icke

på något sätt inskränker den skadeståndsskyldighet, som kan åligga

stiftarna på grund af brottsligt förfarande, och att förty, därest stiftarna

i stiftelseurkunden mot bättre vetande meddelat oriktig uppgift och följaktligen

gjort sig förfallna till ansvar enligt förslagets 126 § (132 §)

stiftarna äro plikliga att ersätta den skada de genom ett sådant förfärande

tillskyndat bolaget.

Till hvad lagrådet vid 50 § (52 §) hemställt har jag endast att

tillägga, att det skäligen bör tillåtas aktiebolag att från rätten att förvärfva

aktie i bolaget utestänga icke blott — såsom lagrådet föreslagit

— aktiebolag och annan samfällighet samt utländsk man, utan ock svensk

medborgare, som är bosatt utomlands. Ett lagbud i denna riktning

förutsattes ock i det förslag till bestämmelser angående undersökning

och tillgodogörande af mineralfyndighet å viss kronojord, hvilket kommer

att bifogas Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen med förslag till

ändring i grufvestadgan m. m. I det förra af dessa båda förslag är

nämligen intaget ett stadgande af innehåll, att så kalladt grufdrifttillstånd

icke må meddelas annan än, bland andra, behörigen registreradt aktiebolag,

hvars bolagsordning föreskrifver, att aktie icke må utan Konungens

tillstånd tecknas af eller öfverlåtas å andra än i Sverige bosatta

svenska män.

Vid 53 § (55 §) har lagrådet hemställt, bland annat, att förbud

måtte meddelas för bolagsstämma att förfoga öfver bolagets vinstmedel

eller öfriga tillgångar på ett sätt, som uppenbarligen strider mot

bolagets ändamål eller är för detsamma främmande. Det lärer icke

kunna förnekas, att den princip, som fått sitt uttryck i det af lagrådet

sålunda föreslagna förbud, är riktig. Det kan emellertid befaras, att om

förbudet utan någon begränsning i lagen införes, det skulle komma att

tolkas såsom ett hinder för aktiebolagen att — på sätt hittills till båtnad

för det allmänna i ganska stor omfattning skett — till allmännyttiga

eller därmed jämförliga ändamål, som falla utom ramen för bolagens

verksamhet, anslå medel, hvilka i förhållande till bolagens ekonomiska

ställning äro af ringa betydenhet. I lagen torde därför böra uttryckligen

uttalas, att förbudet ej innefattar hinder för ett sådant förfarande från

bolagens sida.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

Slot lagrådets anmärkningar rörande kommitténs bestämmelser i

54 6 (56 S) om aktiebolags balansräkning torde icke vara något att

erinra. Jag vill emellertid, då desamma föranledt missförstånd, här

framhålla, att den balansräkning, för hvars upprättande i förevarande

paragraf meddelas noggranna regler, är afsedd icke att ligga till grund

vid afgörande af frågan, huruvida ett bolag bör träda i likvidation eller

afträda sin egendom till konkurs [jfr bestämmelserna i 94 § (98 §)],

utan att angifva hvad som får såsom bolagets vinst utdelas. Dessutom

vill jag påpeka, att bestämmelserna om bokföringen af de till stadigvarande

bruk afsedda tillgångarna icke böra tolkas så restriktivt, att

det för ett bolag vore otillåtet att använda en värdeökning å en del af

dessa tillgångar till att utjämna en minskning i värde å andra sådana

tillgångar, gifvetvis under förutsättning, att därigenom icke summan af

de belopp, hvartill samtliga dessa tillgångar förut varit bokförda, höjes.

Ty genom en dylik restriktiv tolkning skulle bolagen komma att i olika

grad drabbas af förslagets bestämmelser i förvarande afseende, enär ett

bolag, som i balansräkningen detaljerade sina till stadigvarande bruk

afsedda tillgångar blefve mera bundet med afseende å värdesättningen

af dessa än ett bolag, som summariskt angåfve sina tillgångar af

ifrågavarande slag; det senare bolaget kunde ju på kontot för sagda

tillgångar utjämna eventuella värdeförändringar i detalj.

I förslagets 59 § (66 §) har meddelats förbud för styrelsen att utan

bolagsstämmans bemyndigande upptaga obligationslån; och har kommittén

motiverat denna bestämmelse därmed, att upptagande af obligationslån,

hvilka i allmänhet afsåge längre tid och jämförelsevis stora belopp, enligt

kommitténs uppfattning vore af den vikt för bolaget, att åtgärden ej borde

kunna vidtagas utan bolagsstämmans samtycke. Lagrådet har ansett

sig böra afstyrka denna legala inskränkning i styrelsens befogenhet och

såsom skäl anfört, att densamma förefölle mindre rationell, då för ett

bolag upptagande af ett obligationslån ej alltid vore af större betydenhet

än en lånetransaktion af annat slag; att möjligheten för ett obligationslåns

upptagande på fördelaktiga villkor ofta nog kunde vara beroende

af att frågan af gjordes med största skyndsamhet, och att frågan om

obligationers giltighet icke kunde utan rubbning af förtroendet för dylika

värdepapper göras beroende af förhållanden, som allmänheten svårligen

vore i tillfälle att kontrollera.

De af lagrådet sålunda anförda skälen synas mig emellertid icke

vara af beskaffenhet att böra föranleda ändring i kommitténs förslag i

förevarande hänseende. Att lånetransaktioner, likvärdiga med obligationslån,

finnas, hvilka ej kunna i lag närmare angifvas och bestämmas

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kuvgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

och därför undandraga sig den styrelsens befogenhet inskränkande bestämmelse,

hvarom nu är fråga, lärer ej böra föranleda därtill, att äfven

frågan om obligationslåns upptagande ställes oberoende af bolagsstämmans

afgörande, dit de synas naturligen höra. Krafvet på möjlighet att skyndsamt

förhandla i dessa ämnen lärer kunna väl tillgodoses genom bolagsstämmans

styrelsen i förväg lämnade bemyndigande, och faran af formellt

ogiltiga obligationers utgifvande synes mig praktiskt taget kunna lämnas

ur räkningen, då dessa lån väl alltid komma att förmedlas af bank eller

bankir, som ej lärer underlåta att försäkra sig om att föreskrifna villkor

äro iakttagna.

Enligt 90 § (93 §) skall för fattande af beslut å bolagsstämma

om föryttring af all bolagets egendom eller den väsentligaste delen

däraf eller om upplåtelse af nyttjanderätt därtill erfordras enahanda kvalificerade

pluralitet som för fattande af beslut om bolagets trädande i

likvidation. Detta stadgande motiveras af aktiebolagskommittén därmed,

att ett beslut rörande åtgärd af förenämnda beskaffenhet i allmänhet vore

att till sin innebörd likställa med ett beslut om upphörande af bolagets

verksamhet, och att, äfven om detta undantagsvis icke skulle vara

lallet, ifrågavarande beslut i anseende till sin genomgripande betydelse

för bolaget borde vara underkastadt samma regler som beslut om bolagets

trädande i likvidation. Såsom ersättning för den kontroll, som

anordnats under likvidation till skydd för minoritetens berättigade intressen,

har förslaget, i händelse beslut af angifna beskaffenhet fattas,

åt aktieägare, tillhörande minoriteten, inrymt rätt att få lösen för sina

aktier efter deras verkliga värde.

Såsom en ren konsekvens af ifrågavarande stadgande i 90 § (93

§) har förslaget i 59 § (66 §) upptagit ett förbud för styrelsen att utan

bolagsstämmans bemyndigande föryttra eller under nyttjanderätt upplåta

all bolagets egendom eller den väsentligaste delen däraf.

Dessa bestämmelser i 59 och 90 §§ (66 och 93 §§) hafva af lagrådets

fleste ledamöter afstyrkts hufvudsakligen af följande skäl. Det kunde

ofta vara vanskligt nog att afgöra hvad som vore att räkna för den väsentligaste

delen af bolagets egendom. I följd häraf kunde lätt inträffa att,

ehuru styrelsen obehörigen försålt bolagets fasta egendom, lagfart komme

att därå erhållas och inteckning på grund af sådan lagfart beviljas. Atervunnes

sedermera egendomen af bolaget, skulle godtroende förvärfvare eller

inteckningshafvare säkerligen mången gång komma att lida betänkliga

rättsförluster, under det att bolaget, som dock borde vara närmare att

bära följderna af dess förtroendemäns åtgärder, stode helt och hållet

oberördt. Då styrelsen således icke lämpligen borde förbjudas att utan

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 54.

bolagsstämmans bemyndigande föryttra eller under nyttjanderätt upplåta

all bolagets egendom eller den väsentligaste delen daraf, vore ej mycket

vunnet genom uppställande afstränga villkor för giltighet af bolagsstaramobeslut

rörande åtgärd af sådan beskaftenbet, i ty att en majoritet, som

vore intresserad af att dylik åtgärd komme till stånd, tydligen genom

inverkan på den af majoriteten beroende styrelsen kunde utan hinder åt

omförmälda villkor uppnå sina syften. Dessutom skulle, i händelse, såsom

vid 53 § (55 §) förordats, i förslaget infördes förbud för bolagsstämma att

förfoga öfver bolagets egendom på ett sätt, som uppenbarligen strede

mot bolagets ändamål eller vore för detsamma främmande, detta i

väsentlig grad tjäna till att förebygga sådana åtgärder, som man

genom bestämmelsen i 90 § (93 §) velat motverka.

Gentemot det af lagrådets flesta ledamöter^ sist angifna skäl torde

kunna med tog invändas, att ett beslut å bolagsstämma att försälja

all bolagets egendom t. ex. i uppgifvet syfte att flytta verksamheten

till annan ort icke annat ån i undantagsfall lärer med namgång kunna

öfverklagas såsom uppenbarligen stridande mot bolagets ändamål eller

för detsamma främmande; och, sedan bolagsstämmans beslut om dylik

försäljning vunnit laga kraft, torde det af lätt insedda skäl icke vara

svårt för aktieägarnas majoritet, om den i sjulfva verket vill nedlägga

bolagets verksamhet, att förhindra verkställigheten af bolagstämmans

beslut och slutligen tvinga minoriteten att samtycka till bolagets likvidation,

som den med tillämpning af de för giltigt beslut härom gifna bestämmelser

eljest varit stark nog att förhindra. Vid nu angifna förhållande och

då de betänkligheter, som inom lagrådet riktats mot ifrågavarande bestämmelser

i 59 och 90 §§ (66 och 93 §§), hufvudsakligen grunda sig på

farhågan att styrelsen skulle komma att obehörigen försälja fast egendom,

har jag ansett mig böra följa den af en af lagrådets ledamöter

gjorda hemställan att, med bibehållande af ifrågavarande bestämmelser

i hufvudsak oförändrade, införa ett förbud för styrelsen att utan bolagsstämmans

bemyndigande föryttra bolagets fasta egendom.

Beträffande den af lagrådet vid 59 § (66 §) gjorda hemställan,

att i förslaget måtte införas förbud för styrelsen att förfoga öfver bolagets

egendom på ett sätt, som uppenbarligen strider mot bolagets ändamål

eller är för detsamma främmande, torde äga motsvarande tillämpning

hvad jag förut yttrat i anledning al det vid 53 § (55 §) af lagrådet

ifrågasatta förbudet för bolagsstämman att på angifna sätt förfoga öfver

bolagets egendom.

I 73 § (76 §) meddelas bestämmelser afseende att förhindra,

att lagens eller bolagsordningens föreskrifter om rösträtt å bolagsstämma

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 54.

kringgås genom skenöfverlåtelser af aktier. Enligt dessa bestämmelser

kan den, som å bolagsstämma uppträder såsom ägare af aktie, i regel

affordras en till sitt innehåll i paragrafen angifven försäkran, gående

ut på att en skenöfverlåtelse icke föreligger. Falsk sådan försäkran

har i 126 § (132 §) belagts med straff (böter 50—10,000 kronor

eller fängelse). Mot det af kommittén sålunda föreslagna medlet mot

användande af »bulvaner» har lagrådet ej haft något att i hufvudsak

erinra. Lagrådets anmärkningar i denna del afse endast ett par detaljfrågor.

I en punkt, där lagrådet ej haft något att erinra, anser jag

mig emellertid ej böra ansluta mig till kommitténs förslag. Jag syftar

därpå, att enligt förslaget försäkran icke kan alfordras den, som en gång

förut å. ordinarie bolagsstämma fört talan för aktie, så vidt ej visas, att

förändring i äganderätten till aktien ägt rum. Således, om man försummar

att å ordinarie bolagsstämma affordra en person, som för

första gången uppträder såsom aktieägare, ifrågavarande försäkran

af den orsak, att man då saknat all anledning misstänka, att han var

en »bulvan», så måste man sedermera i regel Unna sig i att denne opåtalt

lår utöfva rösträtt, äfven om man skulle få aldrig så stark anledning

att misstänka, det skenöfverlåtelse föreligger. Det lärer nämligen

sällan låta sig göra att leda i fullt bevis, att den, som uppträder såsom

ägare af aktie, icke i verkligheten är det och förty icke är behörig att

utöfva rösträtt för aktien. Den nu omförmälda inskränkningen i rätten

att affordra ifrågavarande försäkran torde därför böra ur förslaget utgå.

Härigenom undanröjes ock en annan olägenhet, som synes vidlåda förslaget

i denna del, men som emellertid kunnat afhjälpas genom ett

öfvergångsstadgande, nämligen den, att när förslaget träder i kraft såsom

lag, en hvar, som då å ordinarie stämma redan fört talan för aktie, är

fri från skyldighet att med afseende å den aktien afgifva omförmälda försäkran,

ehuru tillfälle aldrig funnits, att affordra honom sådan försäkran.

Jag har intet att erinra mot lagrådets anmärkningar vid 89 §

(91 §) rörande de där meddelade bestämmelserna om villkoren för

giltigt beslut om ändring af bolagsordningen. Det torde emellertid

böra ifrågasättas, huruvida icke till dessa bestämmelser i ett visst afseende

bör göras ett tillägg utöfver hvad lagrådet hemställt. Det förekommer

nämligen understundom, att i bolagsordningen för ett aktiebolag

intagits en bestämmelse, att för ändring af viss annan bestämmelse

i bolagsordningen erfordras Konungens medgifvande. Till förebyggande

af all tvekan i tillämpningen har jag trott det böra i lagrummet

uttryckligen förklaras, att den bestämmelse i bolagsordningen,

hvilken såsom villkor för ändrande af annan bestämmelse uppställt, att

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Konungen lämnat medgifvande därtill, icke heller må ändras utan

Konungens medgifvande.

Vid 108 § (112 §) har lagrådet hemställt, att det borde i lagen

stadgas, att aktieägare, som under bolagets likvidation deltagit i beslut

om tillgångarnas skiftande i strid mot lagens föreskrifter, äfvensom

likvidatorer, som medverkat till dylik åtgärd, skulle, en för alla och

alla för en, svara för den gäld, som i följd af åtgärden ej kunde af

bolaget infrias. Därest emellertid, såsom af lagrådets hemställan vid

67 § (70 §) torde föranledas, en bestämmelse (135 § 2 mom.) meddelas,

som uttryckligen ålägger styrelseledamöter, likvidatorer och aktieägare

att solidariskt gälda den skada, som de genom att öfverträda aktiebolagslagen

eller bolagsordningen tillskynda tredje man, lärer det vid

108 § (112 §) föreslagna stadgandet ej vara behörigt.

Lagrådet har vid 125 § (130 §) hemställt om åtgärder för underlättande

af den legitimationsskyldighet, som åligger aktiebolags och

registrerad förenings representant, och har i sådant afseende ifrågasatt,

att domstolarna och vissa andra myndigheter skulle tillhandahållas de

i lag föreskrifna officiella samlingarna till registren, hvilkas innehåll

sålunda, såvidt det hunnit inflyta i samlingarna, skulle göras tillgängligt

för de ifrågavarande myndigheterna, och att dessa skulle åläggas att

i förekommande fall inhämta erforderliga upplysningar ur samlingarna.

Såsom lagrådet ock framhållit lärer en dylik, utan tvifvel synnerlig

praktisk anordnings genomförande vara beroende däraf, att åt myndigheterna

kunde tillhandahållas periodiskt utgifna sammandrag af gällande

registeranmälningar rörande omständigheter, som äro af betydelse för

processlegitimation, så att den myndigheterna åliggande undersökningen

kunde inskränkas till detta sammandrag med åtföljande register äfvensom

de häften af de fortlöpande samlingarna, som utkommit efter

publicerandet af dessa sammandrag, jämte register till dessa häften.

Med anledning af hvad lagrådet sålunda hemställt har jag hos

patent- och registreringsverket anhållit om upplysning, huruvida hinder

skulle möta för bemälda myndighet att i början af hvarje år från trycket

utgifva en förteckning öfver alla registrerade, ännu bestående aktiebolag

och föreningar med vissa för processlegitimation erforderliga

upplysningar; och har patent- och registreringsverket meddelat, att

något hinder härför icke syntes möta, och att kostnaderna för förteckningens

upprättande och tryckande samt för öfversändande af densamma

och de af pantent- och registreringsverket utgifna samlingar af

registeranmälningar till samtliga domstolar, Konungens befallnings
-

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 54.

hafvande och öfverexekutorer syntes kunna ungefärligen beräknas till

13,800 kronor för första året och till 12,100 kronor för följande år.

Då dessa rätt afsevärda kostnader näppeligen torde uppvägas af

de fördelar, som skulle vinnas genom den ifrågasatta förteckningens utgifvande

och tillhandahållande åt omförmälda myndigheter, synes mig

den af lagrådet i andra rummet anbefallda anordningen vara att föredraga,

enligt hvilken den, som vill hos domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräda ett aktiebolag eller förening, skulle äga

att såsom legitimation åberopa ett ej mer än tolf månader gammalt bevis

rörande registrets innehåll i berörda afseende, hvarefter det skulle åligga

myndigheten att ur den tryckta samlingen af registeranmälningar inhämta

upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum.

Äfven denna anordning förutsätter emellertid, att nyssnämnda samling,

i den mån den från trycket utgifves, genom patent- och registreringsverkets

försorg öfversändes till samtliga domstolar, Konungens befallningshafvande

och öfverexekutorer. De härigenom för patent- och

registreringsverket ökade utgifterna, hvilka ej torde blifva af någon

afsevärd betydenhet, torde böra bestridas med de medel, öfver hvilka

sistnämnda myndighet äger förfoga för sina öfriga utgifter.

Utöfver de ändringar, som föranledts af lagrådets anmärkningar

eller stå i öfverensstämmelse med hvad jag här förut anfört, har i förslaget

till lag om aktiebolag vidtagits åtskilliga andra jämkningar,

hufvudsakligen af redaktionell natur.

I förslaget till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag

och enkla bolag den 28 juni 1895, hvilket förslag af lagrådet lämnats

utan anmärkning, har jag endast vidtagit ett par redaktionella jämkningar».

Departementschefen uppläste härefter de omarbetade förslagen till

lag om aktiebolag och

lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bolag den

28 juni 1895

samt hemställde, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 54.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition

af den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Erik Öländer.

Bih. till Iliksd. Prof. 1910. 1 Sami.

1 Afd. 35 Höft.

19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättelser

i Kungl. Majds nådiga proposition n:o 54.

Å sid. 38 rad. 14 står: anses besvarad,

läs: anses bevarad,

49 *

14 nedifrån står: förklarats ogiltigt,

53 »

5

läs: är ogiltigt,

» står: den — ---

60 »

1

läs: den 1 januari 1912.

» står: den — — —

läs: den 1 januari 1912.

Bih. till Riksd. Prat. 1910. 1 Sami. 1 Åfd. 35 Höft.

Doktrin (3)

  1. Hanna Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten*, SvJT 2024 s. 167, på s. 181 · Fritt tillgänglig
  2. Ulf Nilsson, Anders Malmström, Verkställighet av ändring i bolagsordningen, SvJT 2000 s. 695, på s. 696 · Fritt tillgänglig
  3. Aktiebolagsrättens utveckling, SvJT 1989 s. 39, på s. 53 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

7 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1910:189 Skrifvelse till Konungen, i anledning af dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbol s. 1 i texten
  2. LU 1910:44 Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i lagen om handelsbolag och enkla bo s. 1 i texten

Doktrin (5)

5 kopplingar.

  1. JT 2024/25 s. 617 s. 617 i texten · dokumentnivå
  2. SvJT 2024 s. 167 Hanna Almlöf, Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten* s. 181 i texten
  3. JT 2002/03 s. 911 s. 913 i texten · dokumentnivå
  4. SvJT 2000 s. 695 Ulf Nilsson, Anders Malmström, Verkställighet av ändring i bolagsordningen s. 696 i texten
  5. SvJT 1989 s. 39 Aktiebolagsrättens utveckling s. 53 i texten