Sök i Ratio Lex

Angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 3 A) i förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 rn. in

1911-04-06 · 67 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 63 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:218, Angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 3 A) i förordningen med tulltaxa den 4 juli 1910 rn. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

1

N:o 218.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående ändrad

lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna

samt § 13 mom. 3 A) i förordningen med tulltaxa den

4 juli 1910 rn. in.; gifven Stockholms slott den 21 april

1911.

Under åberopande af bifogade utdrag af statsrådsprotokollet öfver

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att besluta, att

dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser

om livad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)

i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910

skola, det förra stadgandet, från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och

det senare, från och med den 1 december 1911, erhålla följande ändrade

lydelse:

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats

af vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den

tull, som af honom blifvit erlagd för en motsvarande kvantitet direkt

från utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas

för någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

lista klassen .............................

2:dra » ..............................

3:dje > ..............................

Bihang till Biksd. prof. 1911.

rågmjöl

.................. 0 till och med 60 procent,

...... öfver 60 > » » 66 2/3 » ,

.................. 0 » » > 6623 d ;

1 Sami. 1. Afl. 153 Höft. (N:o 218.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition No 318.

hvetemjöl

.......... 0 till och med 45 procent,

öfver 45 > » >70 > ,

öfver 70» » » 75 » ,

.......... 0 » » » 75 » ;

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje

års höst, till ’ efterrättelse under ett år, räknadt från och med den

15 november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgång

hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant

skett, fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda

två af Kungl. Maj:t och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande

vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta

hela utbytet från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

60

kilogram rågmjöl af lista utbytesklassen

93 7s kilogram

råg,

67;

U >

> » 2:dra

>

6 7s »

» >

66 7

3 >

» » 3:dje

>

100 >

» >

45

>

hvetemjöl » lista

»

66 V4 » hvete,

25

>

> > 2:dra

>

28 U *

» >

5

»

» » 3:dje

»

5 »

» »

75

>

> » 4:de

100 »

» ;

eller

alltså

100

kilogram rågmjöl af lista utbytesklassen ...

155,55 kilogram

råg,

100

»

> » 2:dra

>

100 »

» »

100

>

» » 3:dje

>

150 »

» .

100

»

hvetemjöl » lista

147,22 kilogram hvete,

100

»

» » 2:dra

>

115 »

> >

100

>

» » 3:dje

»

100 »

» ,

100

»

> » 4:de

»

133,8 3 »

»

c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens

angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af

den förmalna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från

hvilken, därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver inoch

utförseln jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den

hufvudtullkammare, under hvilken tullplatsen lyder;

lista klassen

2:dra »

3:dje »

4:de »

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass

på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej

mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom

kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom,

att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt,

än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på

nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken

mjölet uttagits;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är

underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den

utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande

till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen

bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,

meddela attest, i hvilken varans utrönta nettovikt jämväl bör angifvas;

dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp

men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution

enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan

hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats

under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

h) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna paragraf

finnes stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är

medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och eu,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning

till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd,

genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra

hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af

tullkammarens afräkningsdiaidum och dels kvitterade tullräkningar å

de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna

spannmålskvantiteter;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 218.

dels ock under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b)

respektive § 13 inom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet,

från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare, från och med

den 1 december 1911, upptagas i stället för där förekommande hänvisning

till »3 A) b)» en hänvisning till »3 A) d)».

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

(Jarl Stvarts.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

5

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 april 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman.

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve IIamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde härefter:

1 § 9 mom. 3 A) tidltaxeunderrättelserna är föreskrifvet, att åt

kikare af kvarnrörelse medgifves vid utförsel af linsiktadt mjöl af hvete,

råg eller korn under vissa villkor restitution af den tull, som af honom

erlagts för en motsvarande kvantitet från utlandet införd omalen spannmål

af samma slag.

Enahanda bestämmelse finnes intagen i § 13 mom. 3 A) uti nådiga

förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910, hvilken

förordning är afsedd att träda i kraft den 1 december 1911.

Sedan, på sätt närmare omförmäles i statsrådsprotokollet öfver

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

finansärenden den 20 januari 1911, hvilket i denna del enligt nådigt

förordnande är offentliggjord t, fråga uppkommit om revision af de i

berörda författningsrum inrymda bestämmelser, uppdrog Kungl. Maj:t

nämnda dag åt en kommission att utreda, huruvida och på hvad sätt

bestämmelserna i § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna respektive § 13

mom. 3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande varor

den 4 juli 1910 kunde fullständigas därhän, att desamma tydligt betecknade,

antingen hvad med finsiktadt mjöl afsåges, eller huru styrkas

skulle, att till utförsel angifvet mjöl vore finsiktadt,

att utreda, huruvida utöfver nu gällande bestämmelser och de nya

föreskrifter, till hvilkas utfärdande nyssberörda utredning borde föranleda,

ytterligare kontrollbestämmelser till iakttagande af kronans rätt i förevarande

afseende vore erforderliga,

att, länder förutsättning att förenämnda utredningar gåfve vid handen,

att på grundvalen af nu gällande stadganden kunde åvägabringas

nya föreskrifter, som, på samma gång de innebure full trygghet för

kronans rätt, icke omöjliggjorde eller väsentligen hämmade utförseln af

mjöl, framlägga förslag till sådana bestämmelser, äfvensom

att, därest ifrågavarande utredningar skulle gifva ett resultat, som

i det ena eller andra afsecndet vore motsatt det i föregående punkt

förutsatta, verkställa utredning, huruvida nu gällande lagstiftning i

ämnet, till vinnande af det i samma punkt angifna dubbla syftet, lämpligen

borde helt ersättas af nya bestämmelser och i sådant fall afgifva

förslag till dylika bestämmelser samt, för den händelse ifrågavarande

syfte på sålunda angifvet sätt icke sjmtes kunna ernås, afgifva det

yttrande och förslag, hvartill omständigheterna kunde föranleda.

Till ordförande i denna kommission utsåg Kungl. Maj:t ledamoten af

Riksdagens Första kammare, hofjägmästaren friherre Nils Axel Arvid Trolle

samt till ledamöter byråcheferna i generaltullstyrelsen Per Johan Emanuel

Ritus och John Gotthard Ewerlöf, professorerna vid tekniska högskolan,

filosofie doktorn Johan Peter Klason och Gustaf Adolf Sellergren, öfveringeniören

och ledamoten i kontrollstyrelsen, filosofie doktorn Åke Gerhard

Ekstrand, landtbruksakademiens sekreterare, professorn, filosofie

doktorn Herman Julius Brorson Juhlin Dannfelt, ledamoten af Riksdagens

Andra kammare, verkställande direktören i Kalmar ångkvarnsaktiebblag

John Jeansson, ledamoten af Riksdagen Andra kammare

Svante Herman Kvarnzelius, ledamoten af Riksdagens Andra kammare

Jöns Peter Jespersson och verkställande direktören i Trelleborgs ångkvarns

aktiebolag, vice häradshöfdingen Frans Didrik Malmros.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd■ Proposition N:o 218. 7

Till fullgörande af sitt uppdrag har kommissionen den 6 april

1911 afgifvit betänkande och förslag till ändrad lydelse af ifrågavarande

författningsrum, hvilket betänkande och förslag torde jämte bilagor,

bland annat, skiljaktig mening i vissa delar af kommissionens ledamöter

Kvarnzelins och Sellergren, få bifogas detta protokoll.

Sedan föredragande departementschefen därefter redogjort för innehållet

i berörda handlingar, anförde departementschefen vidare.

Öfver det af mig nu omförmälda betänkande och förslag har

generaltnllstvrelsen afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och därvid

förklarat sig icke hafva något att erinra mot det af kommissionen framlagda

författningsförslaget. Därjämte har styrelsen särskildt uttalat sig

i anledning af en utaf de vid kommissionens betänkande fogade skiljaktiga

meningarna. Hvad styrelsen därutinnan anfört, skall jag tillåta

mig att längre fram vidare beröra.

I skrifvelse den 8 maj 1888 bär Riksdagen, med framhållande

däraf, att utförsel af linsiktadt mjöl redan därförut ägt rum, vidare anfört,

att det måste anses ligga ej blott i kvarnindustriens utan ock i

det svenska jordbrukets intresse, att detta förhållande måtte fortfara.

För frambringande af prima linsiktadt mjöl motsvarande det, som af

utländska kvarnar åstadkommes, ansåge man sig behöfva blanda säd

från olika länder. Införseln af spannmål vore därför nödvändig, äfven

om vårt behof däraf skulle kunna tillgodoses inom landet. Det vore

då af vikt, att den säd, som blifvit hit införd, åter kunde utföras, så

att den ej komme att tvärstanna inom landet och här nedtrycka spannmålsprisen.

Med erinran härom framhöll jag i yttrande till statsrådsprotokollet

den 20 januari 1911 i detta ämne, att det ville af detta Riksdagens

uttalande synas, som om det utgjort ett liufvudsyfte med restitutionsbestämmelserna

att i det svenska jordbrukets intresse finna en afledare

till utlandet af säd, till kvantiteten motsvarande den, som hit måste införas

för frambringande genom blandning med svensk säd af prima

linsiktadt mjöl.

Om det, fortsatte jag i berörda yttrande, enligt hvad jag sålunda

framhållit, torde vara klart, hvad man hufvudsakligen ville vinna med

Riksdagens beslut, syntes å andra sidan tvekan kunna råda om, huru

det afsedda målet, enligt Riksdagens mening, i särskilda fall skulle

ernås, eller med andra ord rörande förutsättningarna för erhållande af

restitution och föremålet för restitutionen.

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Beträffande syftet med bestämmelserna i nu ifrågavarande afseende

hade särskilda, utaf tekniska högskolan och landtbruksakademiens förvaltningskommitté

utsedda delegerade i ett af mig till berörda statsrådsprotokoll

den 20 januari 1911 återgifvet yttrande med hänvisning till

ett i förenämnda riksdagsskrivelse gjordt uttalande därom, att restitution

ej vore afsedd att gifvas för s. k. sekunda- och eftermjöl samt kli, och

då utbytesprocenten hos ett restitutionsberättigadt rågmjöl fastställts till

66 "Va, gjort gällande den uppfattningen, att med finsiktadt rågmjöl i

detta sammanhang vore afsedt ett sådant prima, d. v. s. först och som en

kvalitet uttaget mjöl, hvars utvinningsprocent uppginge till högst 66 73.

Riksdagens år 1910 samlade revisorer, som jämväl haft sin uppmärksamhet

riktad på förevarande angelägenhet, synas hafva tolkat berörda

författningsrum sålunda, att rågmjöl för att berättiga till restitution

skulle vara framställdt i eu första förmalning intill 66 % procent

Titan frånskiljande af någon del af det bättre mjölet.

A andra sidan har af generaltullstyrelsen i ett af mig i berörda

yttrande till statsrådsprotokollet åberopadt underdånigt utlåtande betonats,

att bestämmelsen i ämnet, sådan den slutgiltigt formulerades af Riksdagen

och fastställdes i författningen, icke gåfve anledning att ställa

annan fordran på rågmjöl, för hvilket restitution kunde erhållas, än att

det skulle vara finsiktadt.

Åt en liknande uppfattning har också justitiekanslersämbetet i infordrad

t underdånigt utlåtande i anledning af Riksdagens revisorers berörda

anmärkning gifvit uttryck.

I mitt förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet den 20 januari

1911 framhöll jag, hurusom det vore föremål för olika meningar och i

och för sig ej heller syntes fullt klart, huru ifrågavarande bestämmelser

vore att tolka.

Att ett förtydligande af desamma under alla omständigheter är af

behofvet påkalladt, gifver också den af kommissionen förebragta utredningen

uppenbart vid handen.

Hvad som i främsta rummet vållat svårigheter vid bestämmelsernas

tillämpning synes vara den omständigheten, att den i författningsrummet

förekommande beteckningen »finsiktadt mjöl» hvarken är i lagstiftningen

definierad och ej heller i den tekniska terminologien användes

för att utmärka någon viss- kvalitet af mjöl.

Visserligen har på grund af det i författningen bestämda utbytesförhållandet

mellan spannmålen och mjölet den uppfattningen gjort sig

gällande, att med finsiktadt mjöl vore i författningen afsedt ett först

och som en kvalitet uttaget mjöl, hvars utvinningsprocent uppginge till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

högst 66 -V3 för råg och högst 75 för hvete. I sådan, riktning går tydligen

förenämnda af tekniska högskolan och landtbruksakademiens förvaltningskommitté

utsedda delegerades såväl som Riksdagens revisorers mening.

En sådan tolkning har emellertid vid författningens tillämpning icke i

något fall ansetts kunna komma i fråga. Bestämmelsens formulering

synes ej heller föranleda därtill. Jag håller nämligen före, att kommissionen

har rätt i sin uttalade uppfattning, att ifrågavarande utbytesförhållande

i författningen icke är uttryckt såsom en fordran på det

exporterade mjölets verkliga kvalitet utan endast såsom en grund för

uträknande af restitutionsbeloppet.

Enligt hvad kommissionen upplyst, afser beteckningen fmsiktadt

mjöl i fackterminologien allenast i allmänhet ett mjöl af jämförelsevis högkvalitet.

Men när inom fackkretsar begreppet »fmsiktadt mjöl» icke kan

skarpare begränsas, och ett bestämmande af hvad därmed afses alltså

torde blifva mer eller mindre godtyckligt, synes tanken på att i författningen

införa en definition af detsamma eller eljest föreskrift, huru

det skall bestämmas, vara utesluten. Under sådana förhållanden lärer

man emellertid för vinnande af nödig klarhet i bestämmelsen i denna

de! knappast hafva annan utväg än att, på sätt också af kommissionen

blifvit föreslaget, icke vidare begagna denna beteckning i bestämmelsen

i fråga.

Af den föreliggande utredningen framgår vidare, att den nu angifna

oklarheten i bestämmelsen, som närmast beror på en ofullständighet

i dess formulering, har sin praktiska olägenhet däruti, att äfven

med en fullt oangriplig tolkning af stadgandet restitution under särskilda

omständigheter synes kunna erhållas till högre belopp, än hvad

för motsvarande kvantitet spannmål erlagts i tull.

Det är gifvet, att en revision af bestämmelsen vid sådant förhållande

är oundgänglig. Härvid gäller i främsta rummet att tillse, att

stadgandet erhåller en sådan affattning, att såvidt möjligt nämnda olägenhet

undvikes. Men å andra sidan lära ej heller så restriktiva bestämmelser

böra komma i fråga, att det ursprungliga syftet med förevarande

restitutionsinstitut varder förfeladt. Om kronans rätt icke skulle kunna

tryggas utan sådana restriktiva föreskrifter, bör institutet hellre helt afskaffas.

Under normala förhållanden skulle väl detta ej betyda så mycket

för vare sig jordbruket eller kvarnindustrien. Det totala restitutionsbeloppet

för utförda partier förädlad spannmål per år är nämligen, enligt

hvad den af kommissionen verkställda utredningen gifver vid handen,

jämförelsevis lågt. I medeltal har det alltså under åren 1908—1910

icke uppgått till mera än omkring 100,000 kronor.

Bihang till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

Såsom kommissionen framhållit, är emellertid restitutionsinstitutets

bibehållande af särskild vikt dels under sådana år, då på grund af

riklig skörd det allmänna importbehofvet nedgått och hufvudsakligen

omfattar de till uppblandning med vår inhemska spannmål för framställning

af prima mjöl erforderliga utländska sädesslagen, dels ock

under sådana år, då behofvet att för nämnda ändamål importera utländsk

spannmål stegrats på grund af den inhemska skördens dåliga

beskaffenhet. Om icke i båda dessa fall mjölprodukterna skulle kunna

exporteras, anför kommissionen vidare, komme detta att försvåra afsättningen

af den inhemska spannmålen och ytterligare sänka de i sådana

tider redan tryckta spannmålsprisen.

Med hänsyn till sådana år torde det därför vara af vikt att tillse,

huruvida ej ett fullständigt upphäfvande af ifrågavarande restitutionsbestämmelse

kan undvikas.

Den af kommissionen verkställda utredningen synes ock gifva

vid handen, att ett sådant upphäfvande icke är af behofvet påkalladt.

Kommissionens förslag till ändrad lydelse af berörda författningsrum,

hvithet förslag i hufvudsak öfverensstämmer med nu gällande

tyska bestämmelser i ämnet och enligt hvilket det restitutionsberättigade

mjölet skulle uppdelas i flere kvaliteter, bestämda efter den utbytesprocent,

inom hvilken en hvar är uttagen, innefattar nämligen, enligt

min uppfattning, en fullt antaglig lösning af den föreliggande frågan.

Syftet med restitutionsrätten, sådant det kom till synes i 1888 års Riksdags

omförmälda skrifvelse, torde alltså på den af kommissionen anvisade

vägen kunna nås, utan att kronans rätt äfventyras. Jag har

därför ansett mig kunna lägga berörda förslag till grund för den hemställan

i ämnet, som jag strax skall tillåta mig göra.

Hvad kommissionen anfört till stöd för sitt förslag finner jag mig

ock i hufvudsak kunna godtaga, och torde jag få hänvisa till kommissionens

såsom bilaga till detta protokoll fogade betänkande.

Några detaljer i kommissionens förslag skall jag emellertid be att

nu särskildt få beröra.

Förslaget utgår från att för råg- och hvetemjöl skulle fastställas

särskilda utbytesklasser, tre för råg- och fyra för hvetemjöl. Med afseende

å det sakförhållandet, att mjöl uttaget inom de olika utbytesklasserna

är af olika kvalitet, skulle vid beräkningen af restitutionsbeloppet

samma kvantitet mjöl inom de olika utbytesklasserna motsvara

olika kvantitet spannmål. Utbytesklasserna skulle, angifna med de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

procenttal, inom hvilka utförselvaran uttagits, enligt förslaget vara

följande, nämligen för

lista klassen

2:dra „

3:dje „

rågmjöl

0 till och med 60

öfver 60 „ „ „ 66 2/3

0 „ ,, „ 66 7*

procent,

11 1

11 ?

hvetemjöl

lista klassen .................................................. 0 till och med 45 procent,

2:dra „ öfver 45 „ ,, ,, <0 „ ,

3:clje „ ii 70 „ 11 ii ^5 ,, ,

4ide ii ..................................... ii 0 ,, ,, 55 ^5 5,

Beträffande rågmjöl betecknar förslaget den afvikelsen från de

eljest såsom mönster använda tyska bestämmelserna, att högsta ufbytesprocenten

är föreslagen till 6 6 73 emot 65 i de senare. Kommissionens

motivering för bibehållande af 66 "/* d. v. s. den i nu gällande svenska

bestämmelser fastställda högsta utbytesprocenten synes mig afgörande.

Kommissionens förslag har ock i denna del afgifvits utan meningsskiljaktighet.

Hvad beträffar de föreslagna utbytesklasserna för hvetemjöl, synes

kommissionen hafva tagit hänsyn därtill, att desamma komme att motsvara

närmast de mjöltyper, som en svensk kvarn, hvilken arbetar för

export, måste framställa. Denna grund för fastställande af utbytesklasserna

torde också förklara åtminstone en af afvikelserna från den

tyska förebilden, nämligen uteslutandet från förslaget af den tyska fjärde

klassen, mjöl uttaget från 0 till och med 70 procent.

I fråga om den kvantitet hvete, som hvetemjöl i första och andra

utbytesklasserna skall anses motsvara i och för beräkningen af restitutionen,

har en af kommissionens ledamöter uttalat från kommissionens

flertal afvikande mening. Under det att kommissionens förslag utgår

från att vid restitutionens beräknande motsvara

45 kilogram hvetemjöl af lista klassen 6 6 74 kilogram hvete och

25 „ „ 55 2:dra „ 28% ,5 11 1

ifrågasätter reservanten, att vid förevarande beräkning motsvarigheten

skulle blifva följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

45 kilogram hvetemjöl af lista klassen 65 7S kilogram hvete,

25 „ „ „ 2:dra „ 29 */* „ „ .

Häraf skulle enligt reservantens beräkning följa, att 100 kilogram

hvetemjöl, lista klassen, skulle motsvara 145,2 0 kilogram hvete samt 100

kilogram hvetemjöl, 2:dra klassen, skulle motsvara 118,6 7 kilogram

hvete, under det att enligt kommissionens förslag 100 kilogram af

förstnämnda slags mjöl skulle motsvara 147,2 2 kilogram hvete och 100

kilogram af det senare slaget skulle motsvara 115 kilogram hvete.

För ett parti af 100 kilogram hvetemjöl af första klassen skulle

alltså enligt kommissionens förslag restitutionen uppgå till omkring 7 Va

öre mera än enligt reservantens förslag, och för ett motsvarande parti

af andra klassens mjöl skulle enligt det förra restitutionen blifva omkring

13 Va öre lägre än enligt det senare.

Äfven om intet skulle vara att erinra mot de uppgifter, på livilka

reservanten grundar sina beräkningar — något som jag icke är i tillfälle

att bedöma — anser jag mig dock, då under anförda förhållanden

det synes vara af ringa betydelse, om man bestämmer sig för det ena

eller andra förslaget, icke hafva anledning frångå hvad kommissionens

flertal föreslagit. I

I fråga om kontrollen rörande utförselvarans beskaffenhet utgör

enligt kommissionens förslag jämförelse med mjölproftyper ett hufvudsakligt

moment. Dessa proftyper skulle fastställas årligen af en kommission,

bestående af tre personer, utsedda två af Kungl. Maj it och en

af kvarnägarnas sammanslutning. Två af kommissionens ledamöter hafva

uttalat den uppfattningen, att ifrågavarande kommission allenast skulle

afgifva förslag till proftyper, under det att själfva fastställandet af desamma

skulle åligga generaltullstyrelsen.

I anledning häraf har generaltullstyrelsen i sitt ofvanberörda underdåniga

utlåtande anfört följande:

»Hvad de två reservanterna anfört till stöd för den af dem uttalade

åsikten, att fastställandet af proftyper å mjöl, tillhörande de

särskilda utbytesklasserna, borde tillkomma generaltullstyrelsen, har af

styrelsen icke ansetts vara af beskaffenhet att böra föranleda bestämmelser

i det af reservanterna föreslagna syfte. Största tryggheten för

tillvaratagandet af statens intresse vid proftypernas fastställande skulle

naturligen vinnas genom deras förmalning under särskild kontroll. Då

emellertid kommissionen icke funnit de härmed förenade kostnaderna

stå i rimligt förhållande till den betydelse här ifrågavarande restitutions
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kwngl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

rätt i ekonomiskt hänseende kunde anses böra tillerkännas — hvilken

uppfattning synes styrelsen vara riktig — utan gifvit vissa andra allmänna

anvisningar för proftypernas fastställande af en särskild kommission,

torde den omständigheten, att två af kommissionens tre ledamöter

skulle utses af Ivungl. Maj:t, både med afseende å ansvarighetsställning

och kompetens innebära sådana förutsättningar för tillvaratagandet

af statens intresse, att någon ökad trygghet i detta afseende

icke kunde vinnas därigenom, att själfva beslutet om fastställandet, skulle

meddelas af generaltullstyrelsen.

Inom generaltullstyrelsen kan naturligen icke finnas representerad

så stor sakkunskap i och för proftypernas rätta bestämmande, som

måste förutsättas vara för handen hos de tre enligt förslaget särskildt

för berörda ändamål utvalda ledamöterna i profkommissionen. Därest

det skulle åligga styrelsen att fastställa proftyperna, synes därföre styrelsen

för att undgå den af den ena reservanten antydda eventualiteten

att finna sig bunden af det resultat, hvartill profkommissionen kommit,

böra infordra yttranden från andra sakkunniga, och i sådant fall skulle

lätt kunna inträffa, att andra åsikter framträdde, som än ytterligare

försvårade möjligheten att komma till ett resultat, som kunde förutsättas

vara det riktiga.

Vidare synes det kunna ifrågasättas, huruvida, därest fastställandet

af proftyperna skulle åligga styrelsen, anledning funnes att föreskrifva,

att de två ledamöterna i kommissionen skulle utses af Kungl. Maj:t.

Äfven om så skedde, vore den möjligheten icke utesluten, att styrelsen

vid sitt beslut skulle komma att, med förbigående af det förslag, som

framställts af de af Kungl. Maj:t tillsatta ledamöterna i kommissionen,

följa de yttranden, som afgifvits af sådana sakkunniga, hvilka styrelsen

själf anlitat, och häri kunde möjligen ligga en anledning till föreskrift,

att de två ledamöterna i profkommissionon skulle utses af

generaltullstyrelsen. En sådan åtgärd skulle emellertid enligt styrelsens

mening försämra garantierna att i profkommissionen erhålla ledamöter

af högsta kompetens, enär större förutsättning att för kommissionen

vinna personer med dylika kvalifikationer måste finnas, därest ledamöterna

utses af Kungl. Maj:t.»

Då jag finner hvad generaltullstyrelsen sålunda anfört vara synnerligen

beaktansvärdt, anser jag reservanternas förslag i denna punkt icke

böra läggas till grund för bestämmelser i ämnet, utan förordar jag den

af kommissionens flertal föreslagna anordningen.

De regler, som, utöfver hvad förevarande författningsrum inne
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

håller, erfordras för normerande af profkommissionens verksamhet, torde

lämpligen böra af Kungl. Maj:t bestämmas. Något sådant synes också

kommissionen hafva tänkt sig.

Lika med kommissionen anser jag också, att på Kungl. Maj:ts

pröfning bör ankomma, huru frågan om kostnaderna för proftypernas

fastställande skall ordnas.

Beträffande de för normerande af profkommissionens verksamhet

nödiga regler har kommissionen — utan att härutinnan framställa

något förslag ■— gjort ett uttalande, som redan i detta sammanhang

synes mig böra erhålla ett bemötande. Kommissionen har uttalat som

sin mening, att profkommissionens beslut rörande fastställande af proftyperna

bör vara enhälligt.

Förutom det att en sådan bestämmelse i angelägenheter af långt

viktigare natur på statslifvets olika områden ansetts obehöflig, kan mot

anordningen i fråga göras den enligt min mening afgörande invändningen,

att vid hvarje fall af skiljaktighet inom kommissionen restitutionsbestämmelserna

i fråga skulle upphöra att fungera.

Enligt kommissionens förslag skulle vidare till kontrollanordningarna

höra, att tillverkaren afgifver uppgift i viss ordning om den

utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits.

En af kommissionens ledamöter har uttalat som sin mening, att

denna uppgift skulle innefatta försäkran, att exportvaran uttagits från

början af den utbytesklass, till hvilken den hör, eller ock att den

till kvalitén icke understiger medelproportionen af hela utbytet inom

samma klass.

Hvad beträffar förslaget, att ifrågavarande försäkran skulle afse,

att exportvaran uttagits från början af den utbytesklass, till hvilken

den hör, skulle detsamma utan tvifvel i betydande grad hämma kvarnägarens

handlingsfrihet. Kommissionen har framhållit angelägenheten

däraf, att kvarnägaren erhåller en viss frihet att, efter de å utländska

marknaden växlande fordringarna på förmalningsprodukternas kvalitet,

inom de fastställda gränserna för utvinningen variera utbytesförhållandena,

blott han icke öfverskrider den i de särskilda fallen högsta tillåtna

utvinningsprocenten eller gör produkten underlägsen normalprofvet, och

kommissionen har ytterligare uttalat som sin mening, att, därest icke

kvarnägaren beredes en sådan relativ frihet, möjligheten till export

torde väsentligen försvåras. Kommissionens ledamot professor Klason,

som på uppdrag af kommissionen verkställt s. k. askhaltsundersökningar

rörande olika slag af råg, har förklarat sig därvid jämväl hafva

kommit till samma resultat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 218.

Dessa yttranden, h vilka hafva karaktär af allmänna principuttalanden,

synas mig tala emot den anordning, som i det här afsedda

speciella fallet blifvit af reservanten ifrågasatt. Jag tillåter mig härjämte

påpeka, att en sådan begränsning, som af reservanten ifrågasatts,

ansetts obehöflig i tysk lagstiftning.

Reservantens förslag åter, att ifrågavarande försäkran alternativt

skulle gå ut därpå, att exportvaran till kvalitet icke understege medelproportionen

af hela utbytet inom samma klass, är förenadt med den

olägenheten, att en sådan försäkran i många fall icke skulle kunna

gifvas af en samvetsgrann exportör, helt enkelt därför att det ofta

lärer vara omöjligt för honom att bedöma, om mjölet till kvaliteten

understiger medelproportionen af hela utbytet inom samma klass. En

sådan prestationsskvldighet för exportören kommer att försvåra hans

ställning, utan att "den enligt min uppfattning bereder större trygghet

för det allmänna. Från kontrollsynpunkt ligger det snarare en lära i

att af intygsgifvaren fordra mera, än som under normala förhållanden

kan presteras. Då därjämte ett intyg af sådan affattning, som kommissionens

flertal har föreslagit, synes i och för sig fullt tillgodose

statens intresse, finner jag ej heller anledning att i denna del frångå

dess förslag.

Af samma reservant i kommissionen har ifrågasatts, att i författningen

skulle ingå uttrycklig föreskrift därom, att exportvara, hvari

ingår blandning af olika sädesslag, icke är restitutionsberättigad, samt

att i exportangifningsinlagan äfven skall ingå försäkran om att varan

är oblandad. Lika med kommissionens flertal håller jag före, att det

ändamål, som reservanten afser att vinna, är tillgodosedt med den af

kommissionen föreslagna affattningen. Jag skulle emellertid icke hafva

haft något att erinra mot ett sådant tillägg till bestämmelserna, som

reservanten föreslagit, därest icke en uttrycklig föreskrift, att exportvara,

däri ingår blandning af olika sädesslag, icke är restitutionsberättigad,

tilläfventyrs kunde inge den oriktiga föreställningen, att blandning af

mjöl, uttaget inom medgifven utbytesprocent, med mjöl af samma slags

spannmål, hvilket utvunnits under högre utbytesförhållande än högsta

medgifna utbytesprocenten, skulle vara restitutionsberättigad.

Kommissionens förslag förutsätter slutligen, att i tulltaxeunderrättelserna

respektive tulltaxeförordningen förekommande restitutionsbestämmelser

rörande kornmjöl samt hvete- och korngryn varda upphäfda.

Kommissionens till stöd härför gjorda uttalande finner jag val motivera

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majts Nåd. Proposition N:o 218.

en sådan åtgärd. Jag har alltså jämväl härutinnan kunnat biträda

kommissionens förslag.

Då jag nu går att föreslå nödig ändring i de af mig hittills berörda

två författningsrum, kan jag — bortsedt från en mindre redaktionell

jämkning — i allt följa kommissionens förslag.

Detta föranleder emellertid därjämte, att den i § 9 mom. 4 b) i

tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 4 b) i tulltaxeförordningen förekommande

hänvisningen till 3 A) b) måste utbytas mot en hänvisningtill

samma punkt A) d).

På grund af hvad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte i nådig proposition föreslå Riksdagen att besluta, att

dels § 9 mom. 3 A) i de vid gällande tulltaxa fogade underrättelser

om hvad vid taxans tillämpning iakttagas bör samt § 13 mom. 3 A)

i förordningen med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 skola,

det förra stadgandet, från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och det

senare, från och med den 1 december 1911, erhålla följande förändrade

lydelse:

3. Förutom den tu Prostitution, hvarom här ofvan förmärs, medgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af

vid kvarnen framställd t mjöl af råg eller hvete restitution af den tull,

som af honom blifvit erlagd för eu motsvarande kvantitet direkt från

utlandet införd omalen spannmål af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för

någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

rågmjöl

lista klassen

0 till och med 60 procent,

<j.KX±a „

3:dje „

öfver Gf) 66 % n

hvetemjöl

lista klassen

2:dra ,,

0 till och med 45 procent,

3:dje

öfver 45 „ „ „ 70 „

öfver <0 ,, ,, ,, <5 ,,

i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje

års höst, till efterrättelse under ett år, räknadt från och med den 15

november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgånghunnit

tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett,

fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda två af

Kungl. Maj it och en af kvarnägarnas sammanslutning, med iakttagande

vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet

från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

60

kilogram rågmjöl

af lista

utbytesklassen

93 Va

kilogram

råg,

6 7s

11

„ 2:dra

6 7a

ii

11 1

66 73

It

11

„ 3: dj e

11

100

ii

11 1

45

11

hvetemjöl

„ lista

11

661/.

„ hvete,

25

11

11

„ 2:dra

11

28 %

11

11 1

5

11

11

„ 3:dje

V

5

11

11 1

75

>1

eller

11

alltså

„ 4:de

11

100

11

ii 5

ioo :

kilogram råg-mjöl af

lista utbytesklassen ...

155,5 5

kilogram

råg,

100

11

11 11

2:dra

11

100

11

V 1

100

11

11 '' 11

hvetemjöl „

3:dje

11

150

11

ii i

100

11

lista

11

147,2 2

11

ii i

100

11

11 11

2: dra

11

115

11

ii i

100

)1

11 11

3:dje

11

100

11

ii i

100

11

11 11

4:de

11

133,33

11

ii 5

c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens

angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln åt den omalna och utförseln al den förmalna

spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från hvilken,

därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln

jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkammare,

under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass

på en gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej

mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom

kvarnen anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom,

att den till utförsel angifna varan är exportörens egen förmalnings
jBihang

till Piksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

produkt, än äfven af hans likaledes på tro och heder afgifna och på

nyssnämnda sätt bestyrkta uppgift om den utbytesklass, inom hvilken

mjölet uttagits;

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skall vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är

underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den

utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande

till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen

bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp,

meddela attest, i hvilken varans utrönta netto vikt jämväl bör angifvas;

dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp

men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution

enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan

hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats

under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

li) att utförseln i öfrig! verificeras på sätt i denna paragraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för Indika tullrestitution är medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och en,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning

till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln, till

hvilket formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

k) att för utbekommande af här ifrågavarande restitution vederbörande

äga att hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd, genom

vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra hemställan;

börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af tullkammarens

afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å de

tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna spannmålskvantiteter;
dels

ock under förutsättning af bifall härtill i § 9 mom. 4 b)

respektive § 13 mom. 4 b) i samma författningar skall, i förra fallet,

från den dag Kungl. Maj:t bestämmer, och i det senare, från och med

den 1 december 1911, upptagas i stället för där förekommande hänvisning

till »3 A) b)» eu hänvisning till »3 A) d)».

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen

aflåtas af den lydelse, bilagan litt. — vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition N:o 218.

Bilaga.

Till Konungen.

Genom beslut den 20 sistlidne januari bär Eders Kungl. Maj:t

tillsatt en kommission, bestående af undertecknade ordförande och ledamöter,

med uppdrag:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

att utreda huruvida och på hvad sätt bestämmelserna i § 9 mom.

B A) tulltaxeunderrättelserna respektive § 13 mom. 3 A) i nådiga förordningen

med tulltaxa för inkommande varor den 4 juli 1910 må

kunna fullständigas därhän, att desamma tydligt beteckna antingen

hvad med finsiktadt mjöl afses eller huru styrkas skall, att till utförsel

angifvet mjöl är finsiktadt;

att utreda huruvida utöfver nu gällande bestämmelser och de nya

föreskrifter, till hvilkas utfärdande nyssberörda utredning må böra föranleda,

ytterligare kontrollbestämmelser till iakttagande af kronans

rätt i förevarande afseende äro erforderliga;

att under förutsättning att förenämnda utredningar gifva vid

handen, att på grundvalen af nu gällande stadgande!! kunna åvägabringas

nya föreskrifter, som, på samma gång de innebära full trygghet

för kronans rätt, icke omöjliggöra eller väsentligen hämma utförseln

af mjöl, framlägga förslag till sådana bestämmelser; äfvensom

att, därest ifrågavarande utredningar skulle gifva ett resultat,

som i det ena eller andra afseende! är motsatt det i föregående

punkt förutsatta, verkställa utredning, huruvida nu gällande lagstiftning

i ämnet, till vinnande af det i samma punkt angifna dubbla

syftet, lämpligen bör helt ersättas af nya bestämmelser och i sådant

fall afgifva förslag till dylika bestämmelser samt, för den händelse

ifrågavarande syfte på sålunda angifvet sätt icke synes kunna ernås,

afgifva det yttrande och förslag, hvartill omständigheterna må föranleda.

Till kommissionen hafva öfverlämnats dels utdrag af statsrådsprotokollet

för den 20 januari 1911, innefattande statsrådets och

chefens för finansdepartementet yttrande vid ärendets föredragning inför

Eders Kungl. Maj:t, dels ock samtliga öfriga till detta ärende hörande

handlingar.

Kommissionen, som i anledning af förenämnda uppdrag funnit sig

böra framlägga ett inom kommissionen utarbetad! förslag till ändrad

lydelse af § 9 mom. 3 A) i underrättelserna till gällande tulltaxa samt

af § 13 mom. 3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande

varor den 4 juli 1910, får angående uppdragets fullgörande i underdånighet

anföra följande.

Bestämmelserna om tullrestitution vid utförsel af förmalningsprodukter

af hvete, råg eller korn tillkommo på förslag af bevillningsutskottet

vid 1888 års Riksdag och voro föranledda af de vid nämnda

Riksdag beslutade spannmålstullarna.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

I fråga om syftet med bestämmelserna anfördes i Riksdagens

skrifvelse nr 5(i år 1888 följande, som öfverensstämde med bevillningsutskottets

yttrande i denna fråga (Betänkande nr 8 sid. 168).

''Enligt livad statistiska uppgifter gifva vid handen, har utförsel

af mjöl så godt som uteslutande ägt rum frän större handelskvarnar,

belägna i södra och västra delarna af vårt land. Denna utförsel består,

enligt hvad Riksdagen inhämtat, endast af finsiktadt mjöl. Det måste

anses ligga ej blott i kvarnindustriens utan ock i det svenska jordbrukets

intresse, att detta förhållande måtte fortfara. För frambringande

af prima finsiktadt mjöl motsvarande det, som af utländska

kvarnar åstadkommes, anser man sig behöfva blanda säd från olika

länder. Införsel af spannmål är därför nödvändig, äfven om vårt behof

häraf skulle kunna tillgodoses inom landet. Det är då af vikt, att

den säd, som blifvit hit införd, åter kan utföras, så att den ej kommer

att tvärstanna inom landet och här nedtrycka spannmålsprisen.»

De föreskrifter, som år 1888 fastslogos af Riksdagen eller på

Riksdagens begäran utfärdades af Eders Kungl. Maj:t, gälla ännu i

hufvudsak oförändrade, då de åren 1889 ocli 1907 vidtagna ändringarna

endast röra oväsentliga delar och för nu föreliggande fråga i princip

icke äga någon betydelse. Ku gällande bestämmelser i detta ämne

hafva i allt väsentligt oförändrade öfverflyttats till § 13 mom. 3 A) i

den nya tulltaxeförordningen af den 4 juli 1910, hvilken emellertid

möjliggör en förlängning af ett år af den eljest bestämda tiden för

mjölets utförsel från Sverige, därest detsamma nämligen upplägges å

det i mom. 7 af samma § omförmälda restitutionsupplag.

Beträffande beskaffenheten af de produkter, livilka skulle berättiga

till restitution, förekom i 1888 års författning, likasom nu ock

i den nya tulltaxeförordningen, endast den bestämmelsen, att mjöl

skulle vara finsiktadt. Härjämte innehöll författningsrummet då, likasom

hvad nu är förhållandet, bestämmelse, att vid restitutionens medgifvande

skulle iakttagas, att 100 kg. hvete ansåges lämna 75 kg. mjöl,

100 kg. råg eller korn 66Vs kg. mjöl och 100 kg. hvete eller korn

667.1 kg. gryn. Riksdagens ofvannämnda skrifvelse, nr 56, innehåller

emellertid ett uttalande rörande beskaffenheten af restitutionsberättigadt

mjöl, hvilket icke erhållit något som helst uttryck i författningen.

Angående frågan, huruvida restitution skulle beviljas för s. k. sammanmalet

mjöl yttrades nämligen, att det skulle blifva vanskligt att afgöra,

»när ett mjöl verkligen är sammanmalen vara eller utgör en blandning

af andra kvarnprodukter (s. k. sekunda- och eftermjöl samt kli),

för hvilka restitution ej är afsedd att gifvas».

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 218.

Af de till kommissionen öfverlämnade handlingar framgår, att

behofvet af den kommissionen förelagda utredningen kommit att främst;!,

sedan under senare delen af år 1910 svårigheter yppats att erhålla

nytt standardprof å finsiktadt rågmjöl för att tillhandahållas vederbörande

tullförvaltningar till ledning vid tillämpningen af ofvannämnda

föreskrift i tulltaxeunderrättelserna, i hvad densamma gällde finsikta,dt

rågmjöl. Hvad handlingarna härom innehålla samt kommissionen i

öfrigt inhämtat, är i hufvudsak följande.

Under de första åren bestämmelserna i § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna

tillämpades, ansåg man sig, innan tullrestitution beviljades,

för hvarje gång höra infordra skriftligt intyg af sakkunnigperson

(kvarntekniker) därom, att mjölet vore finsiktadt, men då detta

förfaringssätt förorsakade en afsevärd tidsspillan för vederbörande exportörer

och äfven i öfrigt medförde andra olägenheter, ingick generaltullstyrelsen

den 19 april 1902 till Eders Kungl. Maj:t med underdånig

framställning om vidtagande af åtgärder i syfte att styrelsen skulle

erhålla ett standardprof för lägsta kvalitet finsiktadt rågmjöl, som finge

emot tullrestitution utföras. Med anledning af denna styrelsens skrifvelse,

som var åtföljd af flere af styrelsen anskaffade mjölprof med bifogade

intyg att desamma passerat siktduk nr 9, anbefallde Eders Kungl.

Maj:t tekniska högskolan att afgifva yttrande. Sedan högskolans styrelse

till Eders Kungl. Magt inkommit med ett af professorn vid högskolan,

undertecknad Sellergren, i ärendet afgifvet yttrande, i hvilket

han, med framhållande af olämpligheten att fastslå ett mjöls kvalitet

endast efter siktduksnumret, dock under för handen varande förhållanden

ansåg sig kunna såsom standardtyp för lägsta kvalitet finsiktadt

rågmjöl förorda ett af nämnda prof, hvilket enligt intyg af två kvarnteknici

af dem ansåges utgöra mjöl af sådan kvalitet, blef detta yttrande

den 26 september samma år af statsrådet och chefen för finansdepartementet

på nådigste befallning öfverlämnadt till generaltullstyrelsen

jämte däri omförmälda mjölprof. Med skrifvelse den 9

oktober 1902 blefvo berörda yttrande i afskrift äfvensom mjölprof

af styrelsen öfversända till de tullförvaltningar, vid hvilka export af

rågmjöl under restitutionsanspråk kunde förväntas äga rum. Då

sedermera i början af år 1904 behof af nytt standardprof gjorde sig

gällande, ansåg sig styrelsen oförhindrad att på eget föranstaltande

låta anskaffa sådant, och på anmodan af styrelsen afgaf samma sakkunnige,

som tekniska högskolan i anledning af Eders Kungl. Maj:ts

befallning anlitat, utlåtande i ämnet, hvarefter styrelsen lät till vederbörande

tullförvaltningar expediera ett af undertecknad Sellergren

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

gilladt standardprof. År 1907 upprepade styrelsen detta förfarande

och afsände till vederbörande tullförvaltningar ett nytt, af undertecknad

Sellergren då godkändt standardprof, för att tjäna vederbörande till

ledning för bedömande af frågan, huruvida rågmjöl, som under restitutionsanspråk

utfördes, uppfyllde det i tulltaxeunderrättelserna föreskrifna

villkor, att mjölet skulle vara finsiktadt. Då under år 1910 från

åtskilliga tullkamrar inkommit rekvisitioner af normalprof å finsiktadt

rågmjöl samt 1907 års prof icke fanns kvar i tillräckliga kvantiteter

blefvo under sistlidne september månad af generaltullstyrelsen åtgärder

vidtagna för anskaffande af nytt standardprof. Dessa ledde emellertid

icke till önskadt resultat, enär det anskaffade profvet var underlägset

det förutvarande samt undertecknad Sellergren ej längre ville ensam

påtaga sig ansvaret för fastställandet af prof. På grund häraf hade

styrelsen i underdånig skrifvelse den 29 sistlidne november hos Eders

Kungl. Maj:t gjort framställning om åtgärder för fastställande af

erforderligt standardprof på lägsta kvalitet finsiktadt rågmjöl, som

mot tullrestitution finge utföras, i sammanhang hvarmed styrelsen uttalade

den uppfattning, att för framtiden dylikt standardprof borde i

slutet af hvarje år fastställas att gälla under nästföljande kalenderår.

I anledning häraf har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den

2 december 1910 dels anbefallt tekniska högskolan och landtbruksakademiens

förvaltningskommitté att afgifva gemensamt underdånigt

utlåtande i det af generaltullstyrelsen angifna syftet, dels ock, då på

grund af hvad i ärendet förekommit tvekan syntes kunna råda, huruvida

enbart fastställande af standardprof — äfven om detta förnyades

för hvarje år — vore tillfyllest för att betrygga uppnåendet af syftet

med Riksdagens beslut af år 1888 angående restitution af tull vid

export af finsiktadt mjöl af råg, sådant detta syfte framginge af bevillningsutskottets

betänkande nr 8 vid sagda års Riksdag, anbefallt

generaltullstyrelsen att taga i öfvervägande, huruvida ej nya eller

ändrade föreskrifter vare sig i tulltaxeunderrättelserna, respektive förordningen

med tulltaxa för inkommande varor, eller i öfrigt kunde

befinnas nödiga för sagda syftes ernående, samt att snarast möjligt

inkomma till Eders Kungl. Maj:t med det yttrande och förslag, hvartill

omständigheterna kunde föranleda.

Till åtlydnad af sålunda mottagen befallning hafva tekniska högskolan

och landtbruksakademiens förvaltningskommitté med skrifvelse

den 18 december 1910 såsom underdånigt utlåtande öfverlämnat ett

af undertecknade Klason, Sellergren, Juhlin Dannfelt och Ekstrand

såsom särskildt utsedda delegerade afgifvet betänkande, däri uttalats,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

bland annat, att såsom lämpligt standardprof å lägsta kvalitet fin sik - tadt rågmjöl, som mot tullrestitution finge utföras, kunde anses det

prima eller först uttagna mjöl, som vid förmalningen erhållits med en

utvinningsprocent från 0 till ocli med 66 ‘“/s och som passerat sikt nr

9, samt att af särskildt angifna skäl dylikt standardprofs åstadkommande

syntes böra uppdragas åt en för ändamålet särskild tillsatt

kommission af sakkunnige.

Sedermera har till åtlydnad af den i berörda nådiga bref den 2

december 1910 meddelade befallning generaltullstyrelsen den 17 januari

1911 afgifvit särskildt underdånigt utlåtande, däri styrelsen på anförda

grunder förmält sig hafva kommit till den åsikten, att en omarbetning

af bestämmelserna i § 9 mom. B A) tulltaxeunderrättelserna i dess helhet

— och i sammanhang därmed af § 13 mom. 3 A) tulltaxeförordningen —

vore af behofvet påkallad, och att de nya bestämmelserna möjligen

borde enligt förebilden från Tyskland grundas på principen af olika

restitutionsbelopp för olika utbytesklasser.

I detta sammanhang torde böra erinras, att Riksdagens senast

församlade revisorer framställt anmärkning emot beskaffenheten af det

■år 1907 till tullmyndigheterna utsända standardprofvet å finsiktadt

rågmjöl. I sin den 30 november 1910 afgifna berättelse förklarade

sig nämligen revisorerna vilja fästa Riksdagens synnerliga uppmärksamhet,

bland annat, därå att af den undersökning, revisorerna låtit

anställa i fråga om tillämpningen af § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna,

i hvad detta författningsrum afsåge rätt till restitution af

tull för omalen råg vid utförsel af finsiktadt rågmjöl, syntes tydligt

framgå, att så länge nyssnämnda prof utgjorde en viktig grund för

bedömande, huruvida restitutioner borde utbetalas, en kvarnägare kunde

på statens bekostnad bereda sig betydande vinst, hvilket uppenbarligen

strede mot lagstiftningens syfte. Huru en kvarnägare kunde tänkas

emot detta syfte beredas eu vinst, angåfvo revisorerna genom följande

uttalande: »Beskaffenheten af det fastställda normalprofvet synes sålunda

möjliggöra, att en kvarnägare utmaler rågen till 60 å 65 procent

och behåller produkten för den inländska marknaden, att han därefter

uttager några procent blandning af mjöl och eftermjöl och anmäler

denna kliblandade produkt till restitution såsom finsiktadt rågmjöl,

för hvilket han sålunda af svenska tullverket lyfter restitution med

ett belopp af fem kronor 55 öre per 100 kg. vid detta mjöls exporterande

till utlandet.» Häraf synes framgå, att enligt revisorernas

åsikt ett rågmjöl för att berättiga till restitution skall vara framställdt

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

i eu '' första förmalning intill viss procent utan frånskiljande af någon

de! af döt bättre mjölet, och än tydligare uttala revisorerna denna sin

åsikt rörande lagstiftningens syfte i det yttrande rörande ett normalmjöls

beskaffenhet, som förekommer i slutet af följande revisorernas

anförande: »Tullverket har att kontrollera, att det finsiktade mjölet,

för hvilket enligt dessa bestämmelser kvarnägare vid export äger åtnjuta

restitution, är af fullgod beskaffenhet, och fastställer generaltullstyrelsen

för sådant ändamål ett normalmjöl, hvilket gifvetvis bör

vara af normal spannmål, förmålet intill ofvan angifha procent» (d. v. S:

66 Va).

Gent emot denna revisorernas uppfattning har i infordrade yttranden

öfver anmärkningen anförts

dels af generaltullstyrelsen, att styrelsen ansett och fortfarande ansåge,

att för åtnjutande af restitution af erlagd tull för spannmål vid

export af mjöl, hvarom i tulltaxeunderrättelserna stadgas, endast och

allenast varans egenskap af fxnsiktad eller icke vore bestämmande för,

huruvida dylik restitution finge beviljas, samt att hvad författningen

innehölle därom, att 100 kilogram omalen spannmål ansåges lämna en

viss procent mjöl, uteslutande afsåge beräkningsgrunden för restitutionen;

äfvensom att mjölprofven — såsom här ofvan relaterats — städse blifvit

fastställda af sakkunnig person;

dels och af justitiekanslersämbetet, att för erhållande af restitution

af erlagda tullafgifter vid export af rågmjöl författningarna icke

uppställde annat villkor i fråga om mjölets beskaffenhet, än att det

skulle vara finsiktadt.

Hvilken verkan de nuvarande bestämmelserna haft i praktiken,

utvisar den undersökning kommissionen låtit verkställa rörande beloppen

af beviljad tullrestitution vid utförsel af förmalningsprodukter

af spannmål. Resultatet af denna undersökning, hvilken omfattar hela

den tid, ifrågavarande restitutionsbestämmelser varit gällande, eller

från och med den 1 juli 1888 till och med år 1910, är sammanfattadt

i en vid kommissionens betänkande såsom bilaga fogad uppgift.

(Bilagan A.) Af denna framgår, att ingen restitution förekommit för

kornmjöl eller för hvetegryn; att restitution för korngryn icke förekommit

sedan år 1888, då ett parti sådana gryn exporterats; att till

år 1899 exporten af hvetemjöl hvarje år, i regel högst betydligt, öfverstigit

exporten af rågmjöl men att tiden från och med nämnda år

utan undantag visar ett motsatt förhållande, att sammanlagda restitutionsbeloppet

för hvetemjöl och rågmjöl frän år 1901, som utvisar

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Majds Nåd. Proposition No 213.

högsta restitutionssiffran för hela tidsperioden 416,028 kronor 1 öre,

med vissa undantag dock i stort sedt varit i sjunkande och för hvartdera

af åren 1908 och 1910 icke uppgått till 100,000 kronor.

För att lämna tillfälle till jämförelser har kommissionen ansett

sig böra likaledes härvid såsom bilaga foga en från generaltullstyrelsen

erhållen tablå, utvisande dels importen under nämnda tidsperiod, ai

hvete och råg, malen och omalen. med särskild uppgift angående mjöliinporten

från Tyskland dels och exporten under samma tid af omalen

hvete och råg. (Bilagan B.)

Den verkställda utredningen gifver vid handen, att restitutionsförmånen

icke blifvit använd i någon stor utan snaiare i helt ringa

omfattning. Så utgjorde till exempel den export från Sverige af rågmjöl,

som under åren 1908, 1909 och 1910 föranledt tullrestitution,

tillhopa 5,218,234 kg., under det att samma tre år importen till Sverige

af nämnda vara, enbart från Tyskland uppgick tillhopa till 38,251,30o

kg., däraf på sistlidet år ensamt belöpte 17,669,623 kg.

Vid eu jämförande granskning af import och export rinner man

vidare, att det af 1888 års Riksdag uttalade önskemålet med afseende å

återutförsel af till Sverige införd säd i så ringa grad motsvarats af

verkliga förhållandet, att till exempel för sistförfluten tre åren importen

af hvete och råg, malen och omalen, öfverstigit exporten med

följande kvantiteter

Detta oaktadt synes kommissionen, att restitutionsrätten bör

bibehållas. Ofvannämnda af 1888 års Riksdag uttalade skäl för dessa

.bestämmelsers införande bär nämligen fortfarande giltighet och är af

särskild vikt dels under sådana år, då på grund af riklig skörd det

allmänna importbehofvet nedgått och hufvudsakligen omfattar de till

uppblandning med vår inhemska spannmål för framställning af prima

mjöl erforderliga utländska sädesslagen, dels ock under sådana år, då

behofvet att för nämnda ändamål importera utländsk spannmål steg
i)

Vid'' beloppens uträknande hafva de i Bil. A. upptagna respektive mjölkväntiteterna

ökats med den export, :som från gränstrakterna mot Norge förekommit till

190S

kg.

hvete...........

hvetemjöl1)

råg .............

rågmjöl1) ..

206,748.609

10.596.984

54^379.574

1.949.242

192.353,546 184,596,255

6,198,485 7,760,659

82,875,853 71,288,556

10,107,567 16,293,682

detta land.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

rats^på grund af den inhemska skördens dåliga beskaffenhet. Om icke

i båda dessa fall mjölprodukterna skulle kunna exporteras, komme

detta att försvåra afsättningen af den inhemska spannmålen och ytterligare

sänka de i sådana tider redan tryckta spannmålsprisen.

Med denna utgångspunkt har kommissionen vidare att taga under

öfvervägande, huru den brist, som på sätt ofvan angifves förefinnes i

författningsbestämmelserna, bast skulle kunna undanrödjas och afhjälpas.

Generaltullstyrelsen har, såsom ofvan anförts, uttalat den åsikten, att vid

en omarbetning af ifrågavarande restitutionsbestämmelser desamma

möjligen borde . enligt förebilden från Tyskland grundas på principen

af olika restitutionsbelopp för olika utbytesklasser.

Då i Tyskland kvarnindustrien nått en mycket hög utveckling

och exporten därifrån af förmalningsprodukter är synnerligen betydande,

''har kommissionen ansett sig böra, innan kommissionen vidare ingår

på sitt uppdrag, här redogöra för hufvuddragen af den i nämnda land

gällande lagstiftningen om de förmåner, som åtnjutas vid utförsel af

förmalningsprodukter af spannmål, hvarjämte lämnas några kortfattade

uppgifter angående lagstiftningen i detta ämne i ett par andra länder.

I Tyskland finnas hithörande bestämmelser meddelade i Zolltarifgesetz

af den 25 december 1902, hvilken trädt i kraft den 1 mars

1906, samt i Linfuhrscheinordnung af den 17 februari sistnämnda år

med däruti enligt kungörelse af den 30 juli 1909 vidtagen förändring.

Ifrågavarande författningar innehålla i hithörande delar hufvudsakligen

följande.

Vid utförsel från Tyska riket af råg, hvete, spelthvete, korn,

hafre, bohvete och trindsäd meddelas — under förutsättning att den

utförda mängden af hvarje särskildt slag uppgår till minst 500 kg.

netto på begäran bevis, s. k. »Einfuhrscheine», lydande på visst

tullbelopp, motsvarande hvad som skolat i tull erläggas vid införsel af

en varukvantitet, lika med den utförda, enligt den fördragsenligt gällande

tullsatsen för denna vara. Sadant införselbevis berättigar innehafvare!!

att vid hvilken tullplats som helst inom tullområdet inom sex månader

från dagen för utställandet i stället för kontant betalning använda beviset

i afräkning vid erläggande af tullafgift för spannmål af ofvannämnda

slag och trindsäd eller för obrändt kaffe eller petroleum. I

fråga om de två sistnämnda varuslagen gäller beviset äfven tullbelopp,

för hvilkas erläggande kredit åtnjutits; beträffande åter tull för spannmål

och trindsäd ifragakommer icke detta, enär enligt den allmänna

bestämmelsen i § 12 Zolltarifgesetz kredit för tull å dessa varor icke

må åtnjutas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

Enahanda rätt till införselbevis tillkommer innehafvare af kvarnar

och mälterier vid utförsel af produkter, som af dem själfva blifvit

framställda af nämnda slag af spannmål eller af trindsäd ur den fria

samfärdseln inom landet. Innehafvare af kvarn eller mälteri, som vill

begagna sig af denna rätt, måste förskaffa sig ett för kalenderåret

gällande tillståndsbevis och förbinda sig att å hvilken tid som helst

lämna tullverkets vederbörande tjänstemän tillfälle att granska affärens

böcker, hvilka skola meddela upplysning om rendementsförhållandet med''

afseende å utförselvaran. Tillståndsbeviset skall angifva den maximikvantitet,

som under året må mot införselbevis utföras, och bestämmes

denna kvantitet med hänsyn till driftens omfattning vid kvarnen. Det

för erhållande af införselbevis fastställda viktminimum af 500 kg. afser

i fråga om kvarn- och m älteripr o dukter den kvantitet spannmål eller

trindsäd, som enligt viss beräkningsgrund motsvarar de utförda produkterna.

I fråga om mjöl af råg och hvete finnas fastställda vissa

klasser, inom hvilka. utbytesprocenten är en gång för alla bestämd,

likaså är utbytesprocenten för malt af korn eller hvete fastställd till

visst bestämdt belopp. I fråga om mjöl af hafre, korn, majs, bohvete

eller trindsäd, malt af råg eller hafre samt åskilliga andra fabrikater

af spannmål eller trindsäd, däribland sammanmalet mjöl af råg eller

hvete (Schrot), fastställes däremot utbytesprocenten för hvarje särskild

fabrik af vederbörande myndighet eller, därest på inneliafvarens begäran

fabriken blifvit ställd under fortvarande kontroll från tullverket,

efter det vid förmalningen utrönta verkliga utbytet. Utbytesprocenten

för sammanmalet mjöl må dock icke bestämmas lägre än 96 procent,

De för råg- och livetemjöl fastställda utbytesklasserna äro följande,

(Einfulirscheinordnung § 4.) Procenttalen angifva produktens förhållande

till den förmalna spannmålsmängden.

A. Rågmjöl.

.......... 0 till och med 60 procent

öfver 60 » » »65 »

.......... 0 » » » 65 »

B. Hvetemjöl.

1 klassen .......................................................... 0 till och med 30 procent.

2 » .................................................. öfver 30 » » »70 »

1 klassen

2 »

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl.

Maj:ts Nåd. Proposition

N:o

218.

3

klassen ...........

..................... öfver

70

till

och med

75

procent

:4

» ■

0

»

» »

70

>:•

5.

• '' »

0

»

» ■»

75

Vid

beräkningen motsvara

60

kg. rågmjöl

af 1 utbytesklassen .........

...... 95

kg.

råg

5

»

» 2

» .........

5

»

»

65

'' »

■ ».''

» 3

». .........

....... 100

»

>>

30

: » hvetemjöl

»i

» .........

....... 45

»

hvete *)

40

. >>

»

» 2

» ’ .........

....... 47

»

>>

5 ''

»,

»

» 3

» . .

....... 5

»

» .

70

• f

»

. » 4

»• .........

....... 95

»

»

75 !

• •»

»

» 5

» ........

....... 100

»

»

Vid

export

motsvar

a således 100 kg.

råg

mjöl

af 1 klassen.. ..

.. 158.33

kg.

råg

»

» 2

» ....

. 100

»

»

;>

» 3

» .....

. 153.85

»

»

hvetemjöl

» i

» .....

. 150

»

hvete *)

»

» 2

» .....

. 117.50

»

»

»

» 3

» .....

. 100

»

»

»

» 4

» .....

. 135.71

»

»

»

» 5

» .....

133.3 3

»

»

Införselbevis utfärdas icke för råg- eller hvetemjöl, som utvunnits

under högre utbytesförhållande än 65 resp. 75 procent, ej heller för

blandningar af sådant mjöl med finare mjöl (såsom förut anförts gäller

detta dock icke sammanmalet mjöl) ej heller för blandningar af förmalningsprodukter,

framställda af olika sädesslag.

Exportangifningsinlagan skall angifva bland annat, inom hvilken

utbytesklass mjölet har utvunnits^ samt innehålla försäkran, att mjölet

blifvit fraxnställdt af spannmål eller trindsäd ur den fria samfärdseln

inom landet.

Vidare är att märka, att i fråga om rätt till erhållande af införselbevis

varans uppläggande å s. k. offentligt upplag eller å privat

upplag under kronans lås är likställdt med varans utförsel. (Bestämmelse

:ij I Einfuhrscheinordnung bestämdes ursprungligen, att vid beräkning af införselbevisen

för hvetemjöl af lista klassen 30 kg. mjöl skulle motsvara 48 kg. hvete och

100 kg. mjöl 160 kg. hvete, men ofvan intagna förändringar i detta afseende påbjödos

genom en rikskanslerns kungörelse den 30 juli 1909.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj.is

af liknande innebörd finnes meddelad i svenska tulltaxeförordningen

den 4 juli 1910, § 13 mom. 7 angående >restitutionsupplag».)

Särskilda föreskrifter finnas meddelade rörande den undersökning,

som af vederbörande tullmyndighet skall verkställas beträffande rågoch

hvetemjöl, hvilket med anspråk på införselbevis anmälts till utförsel.

Denna undersökning grundas i första hand på en jämförelse med officiellt

fastställda, till myndigheterna utdelade proftyper å mjöl motsvarande

de olika utbytesklasserna.

Enligt hvad kommissionen särskild! inhämtat framställas proftyperna,

nya för hvarje år, å tyska mjölnarförbundets försöksanstalt

vid Kung!, landtbrukshögskolan i Berlin. Till deras förmalning användes

spannmål dels från olika delar af Tyska riket dels ock från utlandet

i en för hvarje år bestämd, hufvudsakligen på skördeförhållandena

beroende inbördes proportion, som, sedan yttranden inhämtats från

kvarnar i rikets olika delar, fastställes under medverkan af, bland andra,

representanter för landtbruket och kvarnindustrien. Såsom grundsats

för typernas framställande har uppgifvits gälla, bland annat, att proftyperna

skola vara genomsnittstyper och att således till deras framställande

icke må utväljas hvarken elitkvaliteter eller särskild! dåliga

kvaliteter.

Proftyperna gälla med vissa modifikationer endast det kalenderår,

för hvilket desamma blifvit fastställda, och de mjölpartier, Indika under

samma år expedieras. Undersökningen verkställes, om jämförelsen i

torrt tillstånd icke är tillfyllest, efter mjölets fuktande med vatten

(pekarisering), då skillnad i färg tydligare framträder. Om en jämförelse

med typerna gifver anledning till allvarliga tvifvelsmål angående

anmälningens riktighet, kunna tullmyndigheterna, därest exportören

icke åtnöjes med mjölets hänförande till en lägre utbytesklass, om sådan

finnes, påkalla ett utrönande af askhalten. Detta måste alltid ske, om

exportören påyrkar detsamma. För sådant ändamål skall ofördröjligen

ett prof af mjölet på minst 100 gram jämte meddelande om den anmälda

utbytesklassen öfversändas till tyska mjölnarförbundets nyss omförmälda

försöksanstalt i och för utrönande af askhalten och afgifvande

af utlåtande öfver varan. Har icke heller genom verkställdt prof på

askhalten anmälningens riktighet blifvit styrkt, eller har utan föregående

pröfning af askhalten ansökan om varans hänförande till den

anmälda klassen blifvit afslagen på grund af jämförelse med proftypen,

skall det tillåtas anmälaren att med stöd af sina böcker bevisa, att

varan blifvit framställd inom den uppgifna klassen.

Kostnaderna för undersökning rörande askhalt, som icke utfaller

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

till exportörens förmån, skola gäldas af denne, därest icke heller genom

lians böcker bevisas, att varan blifvit framställd inom den uppgifna

klassen.

Bekräftande uppkomsten ock utvecklingen af det tyska systemet

med »Einfuhrscheine» känvisas till tulltaxekommitténs betänkande den

3 maj 1909, del I sidorna 285—289.

Den franska lagstiftningen om tullfriket för spannmål, använd

till framställning af mjöl för export, är grundad på systemet med

»admission temporaire», d. v. s. tullfri disposition inom landet under

viss tid af eljest tullpliktiga varor, afsedda att i förädladt skick återutföras.

Nu gällande föreskrifter finnas intagna i »Observations préliminaires»

till franska tulltaxan och äro bestämda genom lag den 4

februari 1902.

Spannmålen får emot deposition af belöpande tullafgift af kvarnägare

disponeras under två månader, inom hvilken tid mjölet skall

utföras. Afräkningen å depositionsbevisen vid utförsel af mjöl grundas

på vissa utbytestal, bestämda för de särskilda mjölsorterna efter deras

utvinningsprocent (50, 60, 70 eller 80 procent). Mjölet skall öfverensstämma

med fastställda officiella typer.

De norska bestämmelserna rörande restitution af erlagd tull för

spannmål vid utförsel af förmalningsprodukter innehållas i finans- och

tulldepartementets cirkulär den 15 februari 1888 och äro grundade på

samma principer som gällande svenska bestämmelser, med hvilka de

ei‘bjuda stor likhet; dock är restitution medgifven äfven vid utförsel

åt sammanmalet mjöl. Beträffande restitutionens beräknande gäller,

att af sammanmalet mjöl samma kvantum mjöl och spannmål svara

emot hvarandra, hvaremot af siktadt hvetemjöl räknas 75 kg. och af

annat siktadt mjöl samt af gryn 66 2!3 kg. på 100 kg. spannmål. Införseln

åt den mot förmalningsprodukterna svarande spannmålen skall

hafva ägt rum inom de sistförflutna fyra kvartalen.

Den ofullständighet i de nu gällande restitutionsbestämmelserna,

som föranledt behofvet af deras omarbetande, ligger däri, att de icke

tydligt utmärka, hvad med finsiktadt mjöl afses eller huru styrkas

skall, att till utförsel angifvet mjöl är finsiktadt.

För närvarande är i och för restitutionens beräknande bestämdt,

att 100 kg. hvete anses lämna 75 kg. finsiktadt mjöl och 100 kg. råg

eller korn 66 ~/s kg. finsiktadt mjöl. Visserligen är detta utbytesförhållande

i författningen icke uttryckt såsom en fordran på det exporterade

mjölets verkliga kvalitet utan endast såsom en grund för ut
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

räknande af restitutionsbeloppet, men bestämmelsen är ju tydligen stödd

på undersökningar om det verkliga utbytet vid framställande af finsiktadt

mjöl. Detta framgår äfven af Riksdagens skrifvelse nr 56 år

1888, hvarest angående denna fråga yttrades följande:

»I Tyskland, hvarifrån vår kvarnindustri har att utstå den skarpaste

konkurrensen, har man ock medgifvit restitution, dock endast

vid utförsel af finsiktadt mjöl. I nämnda land är bestämdt, att vid

utförsel af 65 kg. rågsikt erhålles åter tullen för införda 100 kg. råg

och för samma kvantitet hvete vid utförsel af 75 kg. hvetesikt. När

en kvarn ställer sig under offentlig kontroll, så att full garanti vinnes

öfver utbytet, erhålles dock restitution efter det erhållna resultatet,

äfven om detta skulle vara lägre. I allmänhet är vår spannmål tjockskaligare

än den utländska och lämnar följaktligen ett något mindre

utbyte af fint mjöl. Häraf skulle kunna dragas den slutsats, att en

lägre utbytesprocent än den i Tyskland gällande borde hos oss bestämmas.

Riksdagen har emellertid ej ansett sig böra gifva en dylik föreskrift,

innan man kunnat, på erfarenhet från olika håll, bilda sig en

föreställning om, hvilka siffror äro de rätta. Riksdagen har fastmer

beslutit en höjning af utbytesprocenten för rågsikt från i Tyskland

gällande 65 procent till i Norge bestämda 66 73 procent, hvilken utbytessiffra

äfven föreskrifvits vid förmalning af gryn för vinnande af

öfverensstämmelse med bestämmelserna i Norge, till hvilket land största

delen af vår mjölexport går. Utbytet vid hveteförmalning är däremot

i Norge fastställdt till samma belopp som i Tyskland, eller till 75

procent.»

I det af Eders Kungl. Maj:t från tekniska högskolan och landtbruksakademiens

förvaltningskommitté infordrade yttrande i fråga om

fastställande af standardprof å finsiktadt rågmjöl har redan framhållits,

att, därest de nu gällande restitutionsbestämmelserna för rågmjöl skulle

i enlighet med den uppfattning, som 1910 uttalats af Riksdagens revisorer,

tolkas så, att sådant mjöl icke skulle vara restitutionsberättigadt

i andra fall, än då det såsom en kvalitet fullt uttagits från 0 till högst

66 73 procent, detta kunde antagas komma att förhindra vidare utförsel

af rågmjöl från Sverige. Enligt kommissionens åsikt torde detta antagande

vara fullt riktigt, enär eu sådan kvalitet, enligt hvad inom

kommissionen blifvit upplyst, icke röner någon efterfrågan i de länder,

till hvilka export skulle ifrågakomma. En tolkning af nu gällande

bestämmelser på detta sätt måste således åstadkomma den verkan, att

det af Riksdagen uttalade syftet med 1888 års bestämmelser blefve

förfeladt. Med afseende härå bör naturligen icke heller i eventuella

Bihang till Iliksd. prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 153 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

nya bestämmelser restitutionsrätten inskränkas genom en föreskrift om

sådan fordran på lägsta kvalitet, utan torde restitutionsberättigadt

mjöl böra, efter exemplet från Tyskland, uppdelas i flera kvaliteter,

i möjligaste män bestämda i öfverensstämmelse med de typer, som å

den utländska marknaden röna efterfrågan. Detta förfaringssätt torde

böra tillämpas icke blott med afseende å rågmjöl utan äfven å livetemjöl.

Genom en sådan uppdelning vinnes äfven den fördelen, att de

särskilda mjölkvaliteterna kunna tilläggas större eller mindre värde

för restitutionens beräknande allt efter deras olika grad af finhet och

att således ett sämre mjöl icke kommer att berättiga till restitution

efter samma beräkningsgrund som ett bättre.

Vid det förhållande att kommissionen sålunda ansett, att restitutionsberättigadt

mjöl bör uppdelas i olika klasser, synes den för

sådant mjöl nu använda beteckningen »finsiktadt mjöl» icke vidare

böra begagnas. Denna beteckning, som åstadkommit ovisshet i gällande

bestämmelsers tillämpning, därigenom att den icke nu användes

i den tekniska tenninologien för betecknande af viss kvalitet utan blott

i allmänhet afser ett mjöl af jämförelsevis hög kvalitet, skulle icke

kunna begagnas utan en definition af hvad därmed i författningen

borde förstås, men, då i allt fall gränserna mellan de olika mjölklasserna

måste särskildt angifvas, synes icke någon beräknad fördel med

beteckningens bibehållande gifva anledning till uppkonstruerande af eu

dylik definition.

De år 1888 i Tyskland gällande gränserna för uttagande af rågmjöl

och livetemjöl, som vid export skulle föranleda tullfrihet för

spannmål, gälla fortfarande, ehuru såsom af förut lämnade redogörelse

framgår, mjölet uppdelats i särskilda klasser efter dess kvalitet. Lägsta

kvalitet restitutionsberättigadt rågmjöl skall vara uttaget från öfver

60 till och med 65 procent och lägsta kvalitet sådant hvetemjöl från

öfver 70 till och med 75 procent.

Det har blifvit ifrågasatt, att gränserna för lägsta klass restitutionsberättigadt

rågmjöl skulle bestämmas till desamma som i Tyskland.

I fråga härom torde till en början böra erinras, att, då man 1888 icke

ansåg sig förhindrad att bestämma gränsen för förmalningen af dylikt

mjöl till 66 % procent, synes så mycket mindre skäl föreligga att nu

sänka denna siffra, som dels förmalningstekniken sedan år 1888 varit

stadd i ständig utveckling och förbättrade metoder alltjämt framkommit

för utvinnande af mjölet så fullständigt som möjligt och i renaste

form, och dels den till förmalning använda rågen nu i allmänhet är

af bättre kvalitet än då. Den erfarenhet, som 1888 års Riksdag an
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218. 35

sett böra läggas till grund för de rätta siffrorna i berörda hänseende,

har just, enligt hvad representanterna för kvarnindustrien upplyst,

gifvit vid handen, att en utvinningsprocent för rågmjöl af 66 ~ls procent

kan anses för den normala vid användning af medelgod råg samt att

vid förmalning af god råg man kommer ända till 68 procent.

En undersökning af förutsättningarna för ifrågavarande tullrestitution

synes äfven teoretiskt tala emot en förändring i antydda riktning.

Då en lägsta gräns — till exempel 66 2/3 procent — fastställes för

restitutionsberättigadt mjöl, afses härmed, att de produkter, som därefter

kunna uttagas ur den förmalna sädeskvantiteten, icke till någon

del skola drabbas af den erlagda tullen. Af 100 kg. spannmål erhålles

66 2/3 kg. mjöl och vid utförseln af denna kvantitet vare sig såsom

en eller flera kvaliteter restitueras de för 100 kg. spannmål i tull

erlagda 3 kronor 70 öre. Om gränsen för restitutionsberättigadt mjöl

sättes lägre, till exempel vid 65 procent, innebär detta, att för de af

100 kg. spannmål utmalna 65 kg. mjöl samma tullbelopp, 3 kr. 70 öre,

restitueras och att kvarnägaren har den vinsten, att de 1 2/:) kg.

mjöl, som kunna uttagas efter exporterade 65 kg., kunna inom Sverige

säljas utan bördan af någon tull. A andra sidan skulle naturligen, om

gränsen sattes till så högt procenttal, att därinom icke kunde fullt

utvinnas ett verkligt marknadsgiltigt mjöl, detta innebära en förlust för

kvarnägaren, då han icke finge restitution för hela den spannmålskvantitet,

som i verkligheten åtgått för mjölets framställande.

Häraf torde framgå, att gränssiffran för mjölets utmålning bör

bestämmas så, att den kommer närmast möjligt men icke öfverskrider

den gräns, inom hvilken under normala förhållanden en af konsumtionen

såsom verkligt mjöl betecknad vara kan erhållas.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt har kommissionen funnit

högsta procenttal för förmalning af restitutionsberättigadt rågmjöl böra

såsom hittills bestämmas till 66 2/3 procent.

Hvad hvetemjöl beträffar synes ingen anledning hafva förekommit

att såsom högsta utbytesprocent föreslå annan siffra än den för utbytets

beräkning nu gällande, eller 75 procent, hvilken är densamma,

som i berörda hänseende gäller i Tyskland.

Den naturliga grunden för fastställande af olika utbytesklasser

af mjöl i och för restitutionsbeloppets beräknande är gifvetvis den indelning

af mjölet i olika kvaliteter, som efter fordringarna på den

utländska marknaden måste följas af de exporterande kvarnarna.

Beträffande rågmjöl har kommissionen inhämtat, att med hänsyn

till denna princip hos oss liksom i Tyskland en indelning i tre klasser

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 218.

kunde anses lämplig, en högsta och en lägsta klass och en mellanklass,

representerande det mjöl, som i eu förmalning uttagits från 0

till högsta medgifna utvinningsprocent för rågmjöl. Högsta klassen

har ansetts böra omfatta procenttalen 0 till och med 60 och lägsta

klassen procenttalen öfver 60 till och med 66 %. Det inom sistnämnda

klass fullt utvunna mjölets vikt bör få vid restitutionens beräknande

motsvara samma vikt af omalen spannmål.

Det har visserligen, med hänvisning till gränssiffrorna för den motsvarande

tyska klassen — öfver 60 till och med 65 procent — blifvit

ifrågasatt, huruvida det kunde vara riktigt att för den föreslagna

klassen beräkna samma afräkningsvärde — lika vikt mjöl som spannmål

— som för nämnda tyska, oaktadt i förslaget i förhållande till den

tyska klassen slutsiffran blifvit flyttad framåt utan att begynnelsesiffran

fått motsvarande flyttning bakåt. Men häremot torde få framhållas

ej mindre förmalningsteknikens förut omförmälda utveckling än

äfven sträfvandena att erhålla mjölrik spannmål, hvilka båda omständigheter

kraftigt bidragit till vinnande af hög procenthalt mjöl.

Sedan kommissionen sålunda beträffande gränserna för lägsta

klass restitutionsberättigadt rågmjöl kommit till ofvan angifna resultat,

hvilket vinner stöd jämväl af hvad under rubriken »Beräkning

af restitutionen» anförts i den såsom Bilagan C vid betänkandet fogade

redogörelse för af undertecknad Klason verkställda askkal tbestämningar

å rågmjöl, innebär kommissionens förslag till utbytesklasser för rågmjöl

i öfrigt ingen annan afvikelse från den i Tyskland gjorda klassuppdelningen

än den, som beträffande tredje klassen betingas af förslaget

om högsta utbytesprocentens bestämmande till 66 I 2/3 i stället

för i Tyskland gällande 65. Visserligen torde, såsom förut anförts,

åtminstone under de nu på den utländska marknaden rådande förhållandena,

någon nämnvärd export af till tredje klassen hänförligt mjöl

icke vara att förvänta, men för fullständighetens skull och för användning

i möjligen förekommande fall synes denna klass jämväl böra

medtagas i systemet.

Klasserna skulle sålunda för rågmjöl blifva följande:

1 klassen..................... 0 till och med 60 procent

2 » ........... öfver 60 » » » 66 % »

3 » ...................... 0 » » » 66";; »

I fråga om hvetemjölet är att observera, att i den tyska lag
stiftningen,

såsom i redogörelsen för densamma redan blifvit anmärkt,

år 1909 den förändringen vidtagits, att det till första utbytesklassen

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

hänförliga livetemjölets motsvarighetsförhållande till hvete blifvit sänkt,

så att 30 kg. hvetemjöl inom denna klass motsvara 45 kg. hvete i

stället för, såsom förut varit bestämdt, 48 kg. hvete. Denna förändring

synes hafva varit en följd af den bekanta s. k. Schweiziska mjölkonflikten,

hvilken uppstått med anledning af det från schweizisk sida

framställda påståendet, att utförseln af hvetemjöl från Tyskland befordrades

genom exportpremier. Den beslutade nedsättningen tyder äfven

på att de tyska kvarnarna verkligen ansetts kunna med tillämpning

af den tidigare bestämmelsen bereda sig större ersättning än som borde

utgå. Kommissionen har anledning antaga, att detta berott på ett

förhållande, som från representanternas för kvarnindustrien sida blifvit

framhållet, nämligen att de senare årens utveckling af kvarntekniken

genom införande af förbättrade maskinanordningar föranledt, att ett

extra prima hvetemjöl kan uttagas betydligt längre än till och med

30 procent. Detta kan hafva medfört, att ett mjöl, ehuru det uttagits

öfver denna gräns för första utbytesklassen, dock blifvit så ljust till

färgen, att vid jämförelse med typprofvet för denna klass ingen anmärkning

kunnat framställas emot dess hänförande till densamma, och

att således detta mjöl, som rätteligen skolat enligt andra klassen

representera en tullafgift af 6 mark 46 pfennig per 100 kg., blifvit

beräknadt till det för första klassen fastställda tull värdet 8 mark 80

pfennig per 100 kg. Att så äfven i verkligheten kan hafva ägt rum

synes icke oförenligt med formen för de tyska bestämmelserna, indika

icke föreskrifva, att tillverkarens uppgift om tillämplig utbytesklass

skall afgifvas under högtidlig eller bindande form. (till exempel under

edlig förpliktelse, på tro och heder, eller dylikt).

De jämkningar i den ursprungliga tyska klassuppdelningen, som

böra föranledas af ofvanberörda tekniska förändringar i och för affattningen

af bestämmelserna om restitutionens beräknande, synas emellertid

kommissionen böra, i olikhet mot hvad i Tyskland ägt rum, ske

genom förläggande af gränsen för uttagande af ett extra prima hvetemjöl

till öfverensstämmelse med den tekniska möjligheten att utvinna

sådant mjöl. Härigenom vinnes äfven, att man icke behöfver frångå

den enligt kommissionens mening riktiga grundsatsen, att utbytesklasserna

måste äga det inbördes sammanhang, att sista klassen, innefattande

utbytet i en enda kvalitet från 0 till och med det högsta

medgifna procenttalet, för hvete föreslaget till 75, skall fullt täcka de

föregående jämväl hvad angår motsvarighetsförhållandet mellan mjöl

och spannmål.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt har kommissionen

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 218.

funnit sig höra föreslå den första utbytesklassens bestämmande till

0 45 i stället för i Tyskland bestämda 0 — 30, hvarjämte kommissionen

ansett sig böra föreslå uteslutande af den tyska fjärde klassen 0—70.

Klasserna skulle sålunda för hvetemjöl blifva följande:

1 klassen ........................... 0 till och med 45 procent

2 » .............. öfver 45 » » »70 »

3 » ............... » 70 » » » 75 »

4 » .......................... 0 ;> » » 75 »

Hvad härefter angår bestämmandet af beräkningsgrunden, huru

stor kvantitet omalen spannmål som skulle vid restitutionens uträknande

motsvara viss kvantitet mjöl af de olika klasserna, torde först

och främst såsom grundläggande princip böra fastslås, att vid utförsel

af hela det mjölparti, som intill högsta gränsen för utvinning i en eller

flera kvaliteter blifvit uttaget ur ett parti spannmål skall restitueras

hela den tull, som belöper på detta spannmålsparti, eller med andra

ord sagdt, att vid export af 6 6 73 kg. rågmjöl, som inom maximigränsen

för förmalningen uttagits ur 100 kg. råg, eller af 75 kg. hvetemjöl,

som på enahanda sätt uttagits ur 100 kg. hvete, hela den på 100 kg.

spannmål, råg eller hvete belöpande tull, 3 kronor 70 öre, skall restitueras.

Vidare har kommissionen ansett, att i fråga om restitutionens

beräknande för lägsta klass restitutionsberättigadt mjöl samma viktkvantum

mjöl och spannmål skola svara emot hvarandra icke blott

såsom förut anförts beträffande rågmjöl utan äfven i fråga om hvetemjöl.

Hvad då rågmjöl beträffar blifver bestämmandet af beräkningsgrunden

för första klassen endast en räkneoperation med dessa två

förutsättningar såsom utgångspunkt.

Vid beräkningen skulle således motsvarigheten mellan rågmjöl

och råg blifva följande:

60 kg. rågmjöl af 1 utbytesklassen motsvara 93V3 kg. råg.

6 !s » » » 2 » » 673 » »

667;, . » » :> 3 » » 100 » »

I följd häraf motsvara vid export 100 kg. rågmjöl

af 1 klassen ............................................ 155,55 kg. råg,

» 2 » ............................................ 100 » »

;> 3 ;> ........................................... 150 » »

Med nuvarande tullsats, 3 kronor 70 öre för 100 kg. råg, blifva

således restitutionsbeloppen i penningar för exporterade 100 kg.

rågmjöl

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

af 1 klassen.

5 kronor 76 öre.

3 » 70 »

»

» 3 » ........................................... 5 » 55 »

I fråga om livetemjöl åter blifver bestämmandet af beräkningsgrunden

icke fullt så enkel. För tredje och fjärde klasserna är denna

genom förut angifna förutsättningar fixerad, men det gäller finna rätta

gränsen mellan första och andra klassen. Kommissionen har emellertid

efter de upplysningar angående värdet af de särskilda mjölkvaliteterna,

som meddelats af representanterna för kvarnindustrien, funnit

sig böra såsom utgångspunkt härför antaga, att af hvetemjöl, hänförligt

till andra utbytesklassen, 100 kg. motsvarar 115 kg. hvete.

Med tillämpning af de angifna förutsättningarna skulle sålunda

vid beräkningen motsvarigheten mellan hvetemjöl och hvete blifva följande:

45 kg. hvetemjöl af 1 utbytesklassen motsvara 66Vi kg. hvete.

25 » » »2 » » 283 i » »

75 > » » 4 >. » 100

I följd häraf motsvara vid export 100 kg. hvetemjöl

147,2 2 kg. hvete.

115 » »

100 » »

133,33 » >

af 1 klassen

» 2 »

»3 >

» 4 >

Med nuvarande tullsats, 3 kronor 70 öre för 100 kg. hvete,

blifver således restitutionsbeloppet i penningar för exporterade 100 kg.

h vetemjöl

af 1 klassen .......................................... 5 kronor 45 öre.

» 2 » 4 » 26 »

» 3 » 3 > 70 »

» 4 » 4 > 93 »

Det förut omförmälda inbördes sammanhanget mellan utbytesklasserna

framgår af följande sammanställning.

60 kg. rågmjöl af 1 klassen — 93VS kg. råg.

6% » > »2 » — 62/ 3 » »

662/

= 100

45 kg. hvetemjöl af 1 klassen

25» » »2 »

66Vi kg. hvete.

''/i

5

283/i »

75 »

= 100 »

»

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Enär den af kommissionen föreslagna affattningen af restitutionsbestämmelserna

synes tillräckligt tydligt angifva, att restitution icke

medgifves vid utförsel af förmalningsprodukt, som utvunnits under

högre utbytesförhållande än 66V3 resp. 75 procent, eller för blandningar

af sådan produkt med finare dylik eller för blandningar af

förmalningsprodukter, framställda af olika sädesslag, har kommissionen

ansett obehöfligt att intaga uttrycklig föreskrift härom.

Det af kommissionen följda systemet att uppdela det restitutionsberättigade

råg- och hvetemjölet i särskilda klasser med olika värde i

och för restitutionens beräkning allt efter mjölets kvalitet torde vara

det som på rättvisa grunder bäst befrämjar möjligheten af export. Om

således kommissionens förslag från synpunkten af exportörens intresse

kan anses tillgodose dennes rimliga anspråk, gäller undersöka, huruvida

de för tillämpningen af detta förslag erforderliga särskilda kontrollbestämmelserna

till iakttagande af kronans rätt kunna gifvas sådan

form, att de icke omöjliggöra eller väsentligen hämma ifrågavarande

produkters utförsel. Härvid afses icke de i § 9 mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna

nu förekommande allmänna villkoren för restitutionens

medgifvande. Beträffande dessa i princip har kommissionen icke något

ändringsyrkande, ehuru naturligen de förändrade grunderna för definierande

och klassificering af restitutionsberättigade produkter kunna

föranleda vissa jämkningar i alfattningen af dessa villkor. Frågan

4 gäller däremot garantierna, att inga andra varor än de i förslaget afsedda

komma att berättiga till restitution, äfvensom att restitutionen

icke kommer att utgå efter högre beräkningsgrund än den, som gäller

för den exporterade varan.

Af den förut lämnade redogörelsen för bestämmelserna i Tyskland

finner man, att därstädes kontrollen, att ett till export anmäldt mjöl

i och för beräkningen af det värde, som i införselbeviset skall upptagas,

verkligen hänföres till den emot mjölets faktiska beskaffenhet

svarande utbytesklassen, är grundad på undersökning från tullverkets

sida enligt vissa gifna föreskrifter, därest icke kvarnen är ställd under

ständig kontroll af tullverket, i hvilket fall det verkliga utbytesförhållandet

redan vid förmalningen utrönes af tullverkets kontrollerande

representanter. Den undersökning af mjölet, som i annat fall skall

äga rum, sker i första hand genom dess jämförande med den af de

officiellt fastställda proftyperna, som representerar den utbytesklass,

inom hvilken mjölet i angifningsinlagan uppgifves vara utvunnet. Om

vid denna jämförelse mjölet befinnes öfverensstämma med eller vara

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

bättre än proftypen, skall mjölet utan vidare undersökning i införselbeviset

beräknas efter den anmälda klassen, hvaremot, om mjölet synes

vara sämre än proftypen, det icke må hänföras till denna klass. Den

för vissa fall i andra hand påbjudna undersökningsmetod, som grundas

på utrönande af mjölets askhalt, kan således sägas vara ett hufvudsakligen

i exportörens intresse honom medgifvet bevismedel för styrkande

af hans uppgift rörande tillämplig utbytesklass, och detta torde

i än högre grad gälla den honom såsom sista utväg i detta hänseende

till buds stående möjligheten att åberopa sin bokföring.

Exportörens uppgift i angifningsinlagan, inom hvilken utbytesklass

mjölet utvunnits, afgifves i Tyskland icke i sådan form, att den

motsvarar det högre anspråk på tillförlitlighet, som måste tilläggas till

exempel en försäkran på tro och heder, men oriktig uppgift kan föranleda

böter. I fråga om böters ådömande skall hänsyn tagas därtill,

om exportören är i god tro eller icke samt om felet endast beror på

slarf eller försumlighet.

Beträffande de nu gällande svenska bestämmelserna i § 9 mom.

3 A) tulltaxeunderrättelserna samt deras tillämpning hänvisas till hvad

förut blifvit anfördt. Enligt dessa bestämmelser ligger bevisningen om

den till utförsel anmälda varans beskaffenhet och kontrollen i fråga

härom dels i tillverkarens-exportörens under edlig förpliktelse afgifna

och af två vittnen till riktigheten bestyrkta försäkran »om varans art

och beskaffenhet i öfrigt» dels ock i vederbörande tullmyndighets efter

varans undersökning därom utfärdade attest. Såsom förut omförmälts

hafva tullförvaltningarna till ledning vid sådan undersökning hvad

rågmjöl beträffar sedan oktober månad 1902 från generaltullstyrelsen

erhållit standardprof å finsiktadt rågmjöl, som af sakkunnig person

förklarats utgöra lägsta kvalitet sådant mjöl, som mot tullrestitution

finge utföras.

I fråga om kontrollerna rörande utförselvarans beskaffenhet

skiljer sig sålunda det i Sverige nu tillämpade förfarandet i följande

hänseenden från hvad som gäller i Tyskland, nämligen att i Sverige

tillverkarens försäkran om beskaffenheten skall afgifvas under högtidlig

form (»under edlig förpliktelse») samt till riktigheten bestyrkas af tva

vittnen, att jämförelse med proftyper i Sverige endast förekommer hvad

angår rågmjöl, samt att bevisning genom utrönande af askhalt eller

företeende af kvarnens bokföring icke tillämpas i Sverige.

Vid en öfvergång till det af kommissionen föreslagna systemet

med uppdelning af restitutionsberättigadt råg- och hvetemjöl i särskilda

klasser torde det vara nödvändigt, att officiellt fastställda proftyper af

Bihang till Rilcsd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. B

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

mjöl, utvunnet inom de gränser, som bestämma de särskilda klasserna,

tillhandahållas tullförvaltningarna till ledning vid deras kontrollerande

undersökning af mjöl, som under restitutionsanspråk angifves till export.

Dessa proftyper torde böra på enahanda sätt och med enahanda verkan

som i Tyskland läggas till grund för mjölets undersökning, hvilken

verkställes genom dess jämförande med normalprofvet i torrt eller, om

så erfordras, i fuktadt tillstånd. Närmare föreskrifter om tillvägagångssättet

vid undersökningen torde böra meddelas af generaltullstyrelsen.

Svårare är frågan, huru proftyperna skola fastställas. Såsom af

den förut lämnade redogörelsen framgår, tillämpas i Tyskland ett

ganska kompliceradt förfarande för bestämmande af beskaffenheten hos

den spannmål, som skall användas till framställande af normalprof.

Sedan detta skett, verkställes förmalningen under kontroll å en »försöksanstalt»

vid Kungl. landtbrukshögskolan i Berlin.

''Att i Tyskland så betydande arbete och så stora kostnader kunna

nedläggas på framställandet af normalprofven, har sin naturliga förklaringsgrund

däri, att exporten af mjöl från skilda delar af landet

sker i så betydande omfattning, att det är af högsta vikt, att normalprofven,

som skola gälla öfver hela riket, äro rätt afvägda såsom genomsnittsprof.

I en år 1909 utfärdad berättelse från nämnda försöksanstalt

angående framställandet af dessa normalprof yttras härom, bland

annat, att man måste noggrant taga hänsyn till skörden i in- och utlandet

i fråga om såväl kvantitet som kvalitet, till de antagliga utsikterna

för spannmålsmarknadens blifvande läge och till den inländska

spannmålsmarknadens exportförhållanden, i synnerhet som dessa ställa

sig ytterst olika i olika trakter inom riket.

Den obetydliga omfattning, i hvilken export af mjöl med anspråk

på tullrestitution hittills ägt rum från Sverige (se bilagan A), gifver

icke kommissionen anledning förmoda, att denna export framdeles skall

antaga några större proportioner. Under de tjugutre år, ifrågavarande

restitutionsbestämmelser tillämpats, hafva de restituerade beloppen för

samtliga restitutionsberättigade förmalningsprodukter i medeltal icke

uppgått till 138,000 kronor om året och under de sistförfluten tre

åren har Sveriges hela export af rågmjöl till utlandet icke uppgått

till en sjättedel af Tysklands export under samma år endast till

Sverige.

Med afseende härå har kommissionen ansett, att man bör söka

se till, att icke kostnaderna för kontrollen komma att antaga proportioner,

som ej stå i rimligt förhållande till den betydelse, ifrågavarande

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

restitutionsrätt i ekonomiskt hänseende kan anses böra tillerkännas, och

detta gäller särskildt normalprofvens fastställande. Visserligen torde

härvid i stort sedt böra följas enahanda principer som i Tyskland,

men hos oss synes tillvägagångssättet både kunna och böra göras

mycket enklare än i detta land.

Kommissionen har sålunda ansett, att normalprofvens fastställande,

hvad angår såväl i dem ingående spannmål — svensk och utländsk

af olika typer i viss proportion — som ock deras beskaffenhet i öfrigt

bör kunna anförtros åt en kommission af tre personer, utsedda två af

Eders Kungl. Maj:t och en af svenska kvarnindustriidkareföreningen eller

annan sammanslutning af kvarnägare, hvilken kan hafva bildats i

dennas ställe. Själfva förmalningen af profven komme att blifva förenad

med stora svårigheter och kostnader, om den skulle särskildt verkställas

å en vanlig kvarn under kontroll och förhållanden i öfrigt, som vore

fullt betryggande för ernående af riktiga resultat. Förmalning å en

miniatyr- eller s. k. försökskvarn kan icke anses enbart tillfyllest för

detta ändamål men skulle enligt kommissionens förmenande kunna ingå

såsom ett led bland de åtgärder för normalprofvens bestämmande, som

synas kunna hos oss ersätta sådan särskild förmalning af normalprofven,

som förekommer i Tyskland.

För fastställandet af proftyperna har kommissionen tänkt sig, att

ofvannämnda profkommission skulle kunna hvarje höst å lämplig tid,

sedan förmalning af årets skörd tagit sin början, från de större kvarnarna i

Sverige anhålla om insändande af prof å mjöl, som inom de särskilda

utbytesklasserna från lägsta till högsta gräns för utvinning fullt uttagits

af till exportmjöls framställande lämplig sädesblandning. Vid de

insända profven skulle fogas af vederbörande kvarnägare utfärdad, på

tro och heder afgifven försäkran ej mindre att profven på nämnda

sätt uttagits inom respektive klasser än äfven angående de olika sädestyper

— inhemska och utländska — som inginge i profven samt proportionerna

dem emellan. En noggrann jämförelse — med användande

af pekarisering och askhaltbestämning — dels mellan de från olika

kvarnar inkomna profven inbördes dels mellan dessa och prof, som

under kontroll framställts vid försökskvarn, äfvensom årets tyska mjölprof

synes kunna gifva tillräcklig ledning för proftypernas fastställande.

Kommissionen, som emellertid anser, att den föreslagna profkommissionen

härvid icke bör vara bunden af några bestämda föreskrifter

utan hafva full frihet att handla efter omständigheterna, har med det

anförda endast exempelvis velat antyda sina åsikter rörande lämpliga

tillvägagångssättet vid proftypernas bestämmande; dock torde härvid

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

alltid böra tillses, att enahanda sädesblandning blifvit använd för framställande

af de särskilda proftyperna för samma sädesslag. Härjämte

har kommissionen med afseende å profvens fastställande velat uttala

såsom sin mening, att profkommissionens beslut i denna fråga bör

vara enhälligt.

Giltighetstiden för proftyperna torde böra beräknas skola motsvara

den tid, under hvilken man kan förutsätta, att export förekommer af

sådant mjöl, som blifvit förmålet af spannmål från skörden för det år,

af hvars produkter proftyperna blifvit framställda. Med hänsyn härtill

har kommissionen ansett, att tidpunkten, från hvilken proftypernas

giltighet skall beräknas, bör bestämmas till den 15 november, enär

desamma synas kunna vara fastställda och utdelade under början af

nämnda månad. Därest af någon särskild anledning proftyperna vid

nämnda tidpunkt undantagsvis icke hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar,

böra naturligtvis intill dess sådant skett föregående års

typer fortfarande lända till efterrättelse.

På Eders Kungl. Maj:ts pröfning synes böra ankomma, huru frågan

om kostnaderna för proftypernas fastställande skall ordnas. Kommissionen

anser sig i detta ämne icke böra göra något annat uttalande,

än att dessa kostnader gifvetvis böra drabba statsverket, samt att kommissionen

anser kunna ifrågasättas, huruvida icke det till ledamöterna

i profkommissionen utgående dagtraktamente bör, såsom i vissa motsvarande

fall ägt rum, bestämmas till belopp, något öfverstigande dem,

hvilka skulle utgå vid tillämpning af gällande resereglemente.

Hvad härefter beträffar tillverkarens försäkran i angifningsinlagan

angående varans beskaffenhet torde böra erinras, att denna försäkran

jämte därå tecknadt vittnesintyg innefattar all den bevisning i berörda

hänseende, som är föreskrifven i nu gällande författningsrum. Tullförvaltningens

undersökning afser endast kontrollen, att såvidt utrönas kan

varan är sådan, som berättigar till restitution, d. v. s. hvad mjöl beträffar,

utgör finsiktad vara. För närvarande ligger således den egentliga garantien,

att varan verkligen är restitutionsberättigad, i denna försäkran.

Ett antagande af kommissionens förslag om fastställande af särskilda

proftyper af genomsnittskvalitet, hvilka skola läggas till grund

för mjölets hänförande till olika klasser med högre eller lägre restitutionsvärde,

synes böra medföra den förändring, att, då ett normalprof

representerar årets typ å mjöl, som inom utbytesklassens gränser helt

utvunnits, och således kan något variera för olika år, normalprofvens

faktiska beskaffenhet skall göras till det i främsta rummet grundläggande

vid bestämmande af restitutionsvärdet af till export angifvet mjöl.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Då sålunda med andra ord sagdt jämförelsen med normalprofvet

enligt kommissionens mening skulle vara det afgörande, huruvida ett

råg- eller hvetemjöl kan hänföras till någon af de fastställda utbytesklasserna,

torde detta böra medföra en viss frihet för kvarnägaren att,

efter de å utländska marknaden växlande fordringarna på förmalningsprodukternas

kvalitet, inom de fastställda gränserna för utvinningen

variera utbytesförhållandena, blott han icke öfverskrider den i de särskilda

fallen högsta tillåtna utvinningsprocenten eller gör produkten

underlägsen normalprofvet. Därest icke kvarnägaren bereddes en sådan

relativ frihet, torde möjligheten af export väsentligen försvåras. I sin

redogörelse för verkställda askhaltbestämningar (Bilaga C) har undertecknad

Klason kommit till samma resultat. Från dessa synpunkter bör

man således enligt kommissionens mening uppfatta innebörden af tillverkarens

försäkran, att varan uttagits inom viss uppgifven utbytesklass

af råg- eller hvetemjöl. Denna försäkran bör emellertid vara en ovillkorlig

förutsättning för den vidare pröfningen af rätten till restitution.

Föreskriften därom, att två vittnen skola till riktigheten bestyrka

tillverkarens försäkran, synes enligt kommissionens mening böra kompletteras

med tillägget, att dessa båda vittnen skola vara inom kvarnen

anställda.

Hvad slutligen angår själfva formen för ifrågavarande försäkran,

har inom kommissionen af åtskilliga ledamöter yrkats, att denna måtte

förändras så, att bestyrkandet icke skulle ske »under edlig förpliktelse»

utan på något sätt, som mera öfverensstämde med de i den nyare lagstiftningen

begagnade formerna för högtidlig försäkran. Så användes

till exempel till bestyrkande af själfdeklarationsuppgifterna för beskattningen

formen »på heder och samvete» och på allra närmaste håll har

man ett annat exempel, då just i den nya tulltaxeförordningen af år

1910 — hvars § 13 kommissionen har att i vissa delar revidera — i

dess nytillkomna § 4 på tre ställen användes bekräftelseformen »på

tro och heder». Med afseende härå har kommissionen, ehuru formen

»under edlig förpliktelse» förekommer, förutom i § 13 mom. 3 A), jämväl

på åtskilliga andra ställen i samma tulltaxeförordning, funnit sig böra

i sitt förslag använda bekräftelseformen »på tro och heder».

I fråga om möjligheten att såsom medel till kontroll rörande

beskaffenheten af mjöl, som under anspråk på restitution anmäles till

export, använda metoden att undersöka mjölets askhalt har från de

sakkunniges sida framhållits, att bland fackmännen den åsikten rådde,

att, om man också, då det gällde att i tvifvelaktiga fall fastställa en

gräns emellan mjöl och kli, måste tillgripa eu askhaltbestämning såsom

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

en nödfallsåtgärd, samma metod lätt kunde missbrukas, då frågan gällde

att objektivt skilja olika kvaliteter mjöl från hvarandra, enär på ett

mjöls askhalt inverkade flera olika, mer eller mindre tillfälliga faktorer,

som ej alla stode i direkt samband med den på utvinningsprocenten

grundade kvaliteten.

På anmodan af kommissionen har emellertid undertecknad Klason

verkställt askhaltbestämning å olika rågsorter, som under kontroll

blifvit förmalna å Saltsjökvarns försökskvarn, hvilken liksom dess cereallaboratorium

benäget blifvit kostnadsfritt ställd till förfogande för

ändamålet. Beträffande resultaten af de gjorda undersökningarna får

kommissionen hänvisa till den häröfver affattade särskilda redogörelse,

hvilken såsom Bilaga C är bifogad kommissionens betänkande.

Däraf synes framgå, att såsom kontrollmedel är askhaltens variation

i mjöl af svensk råg ännu alltför litet känd för att, särskildt för

mjöl uttaget inom andra utbytesklassen, kunna med tillbörlig säkerhet

fastställa en medelaskhalt, hvartill kommer att fastställandet af

en normalaskhalt skulle kunna underlätta möjligheten att vid export

inblanda mjöl af andra klassen i mjöl af första klassen äfvensom kli i

andra och tredje klassernas mjöl. Omvändt vore det tänkbart, att

askhalten hos mjöl, förmålet på stenkvarn, stegrades så högt, att ett

mjöl, som riktigt uttagits inom sin klass, skulle på grund af den höga

askhalten komma i en lägre klass. Däremot vore askhaltens bestämmande

vid framställandet af proftyperna af stor betydelse såsom kontroll,

att dessa representera ett godt medelvärde hvar och en för sin klass.

Då hvad nu blifvit sagdt om rågmjöl till större eller mindre del

torde gälla äfven om hvetemjöl, har kommissionen funnit, att askhaltbestämning

icke bör i författningen angifvas vare sig såsom kontrollmedel

från statsverkets sida vid varans undersökning eller såsom bevismedel

från tillverkarens sida beträffande mjölets uttagande inom

viss utbytesklass.

Icke heller synas förhållandena hos oss betinga att, såsom fallet

är i Tyskland, tillverkaren berättigas för sådan bevisning åberopa sin

bokföring.

Såsom förut omförmälts har den af kommissionen verkställda utredningen

gifvit vid handen, att alltsedan tillkomsten af nu ifrågavarande

restitutionsbestämmelser export af kornmjöl eller hvetegryn

under restitutionsanspråk icke vid något tillfälle förekommit och att

restitution för exporterade korngryn icke blifvit beviljad sedan år

1888, då ett obetydligt parti sådana gryn exporterats, och häraf kunde

dragas den slutsatsen, att bestämmelserna om restitution för dessa pro
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

dukter borde såsom obehöflig^ alldeles upphäfvas. Då det emellertid

icke kunde auses uteslutet, att export af dylika produkter i en framtid

skulle kunna ifrågakomma, fann kommissionen de anförda omständigheterna

icke böra enbart för sig föranleda dessa bestämmelsers upphäfvande.

Närmast var då att undersöka, huruvida de beträffande dessa

produkter i gällande bestämmelser följda grunderna för restitutionens

beräknande fortfarande kunde anses så motsvara anspråken på öfverensstämmelse

med verkliga utbytesförhållandena, att någon förändring

härutinnan icke vore erforderlig.

Hvad då först beträffar gryn är att märka, att, enligt hvad kommissionen

inhämtat, vid framställande såväl af hvetegryn som af korngryn

jämte grynen erhålles mjöl. För bestämmande af viss utbytesprocent

vid grynens framställande i och för beräkning af restitutionsbeloppet

erfordras naturligen kunskap om proportionen mellan de utvunna

kvantiteterna af gryn och af mjöl och hvad hvetemjölet beträffar

jämväl därom, till hvilken utbytesklass mjölet vore att hänföra.

I dessa afseenden kräfves sålunda en särskild undersökning, hvilken

hvad sistnämnda fråga angår synes innebära åtskilliga svårigheter.

Beträffande därefter särskildt förmalningsprodukterna af korn hafva

de uppgifter rörande utvinningen, som inhämtats, å ena sidan, från facklitteraturen

och, å andra sidan, från olika kvarnar, hvilka verkställt

förmalning af kornmjöl och korngryn, befunnits sinsemellan så olika,

att på dessa icke kunnat stödjas någon bestämd uppfattning om, hvad i

detta hänseende skulle kunna anses såsom riktigt eller om det öfver

hufvud taget vore möjligt att fastställa några allmänt giltiga medeltal.

Då såsom nu blifvit antydt åtskilliga svårigheter befunnits uppstå

för fastställande af utbytesprocenten för hvetegryn samt kornmjöl och

korngryn, har kommissionen med afseende å det först anmärkta förhållandet,

att export af dessa varor med ett enda undantag icke förekommit

under den förflutna tidrymden af tjugotre år, ansett sig icke

böra nu nedlägga något ytterligare arbete på lösande af de antydda

svårigheterna utan funnit sig böra ur sitt förslag utesluta samtliga

dessa produkter. En ytterligare bidragande omständighet till detta beslut

har, hvad beträffar förmalningsprodukter af korn, varit den, att,

enligt hvad upplyst blifvit, något behof att för framställande af sådana

produkter använda utländskt korn icke förefinnes.

Med afseende å kommissionens förslag till ändrad lydelse dels af

§ 9 mom. 3 A) i underrättelserna till gällande tulltaxa dels ock af §

13 mom. 3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande

varor den 4 juli 1910 må dessutom ytterligare anföras,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

att i författningen ansetts böra gifvas uttryck däråt, att, om utförelsvaran

befunnits vara underlägsen proftypen för mjöl af den utbytesklass,

inom hvilken varan i angifningsinlagan uppgifvits vara uttagen,

men däremot blifvit attesterad såsom känförlig till annan utbytesklass,

exportören kan beviljas restitution enligt sådan klass, äfven

om han anfört besvär öfver tullförvaltningens beslut att vägra attestering

i enlighet med hans uppgift i inlagan; samt

att, då ofvannämnda författningsrum enligt nuvarande lydelse

icke innehålla särskilda straffbestämmelser eller hänvisningar till sådana

i annan mån, än att § 9 mom. 6 tulltaxeunderrättelserna resp. § 13

mom. 8 tulltaxeförordningen innehålla en för samtliga öfriga moment

i de resp. paragraferna gemensam bestämmelse, att den, som för erhållande

af tullrestitution lämnat oriktig uppgift, kan af generaltullstyrelsen

förvägras rätt att vidare erhålla sådan restitution, samt bedrägligt

förfarande, som föranledt tullrestitution, torde vara straffbart

enligt allmänna strafflagen äfven utan särskild hänvisning därom, kommissionen

icke funnit anledning i sitt förslag intaga särskilda straffbestämmelser.

Slutligen anser kommissionen sig böra fästa uppmärksamheten

därå, att kommissionens förslag utarbetats på grundvalen af § 13 mom.

3 A) tulltaxeförordningen enligt dess nuvarande lydelse. Med anledning

häraf innehåller kommissionens ändringsförslag i förhållande till

§ 9'' mom. 3 A) tulltaxeunderrättelserna, sådant detta författningsrum

tyder enligt nådiga kungörelsen den 14 juni 1907, äfven den förändring

däri, som tulltaxeförordningen medfört, nämligen borttagande ur

undermomentet g) af föreskriften, att ansökning om utbekommande af

restitution skulle vara åtföljd af »vederbörligt bevis, att sökanden själf

idkar kvarnrörelse».

Undertecknade Kvarnzelius och Sellergren få i underdånighet

åberopa vid detta betänkande fogade, af oss afgifna reservationer.

Stockholm den 6 april 1911.

Underdånigst

NILS TROLLE.

Å. G. EKSTRAND. JOHN EWERLÖF. JOH. JEANSSON.

J. P. JESPERSON. H. JUHLIN DANNFELT. PETER KLASON.

S. H. KVARNZELIUS. F. MALMROS. EM. RUUS. GUSTAF SELLERGREN.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

49

Förslag

till

ändrad lydelse dels af § 9 mom. 3 A) i underrättelserna om livad vid

tulltaxans tillämpning iakttagas bör, sådant detta författningsrum lyder

enligt nådiga kungörelsen den It juni 1907, dels ock af § 13 mom.

3 A) i nådiga förordningen med tulltaxa för inkommande varor

den 4 juli 1910.

3. Förutom den tullrestitution, hvarom här ofvan förmäles, medgifves

ock

A) åt idkare af kvarnrörelse vid utförsel sjöledes från tullplats af

vid kvarnen framställdt mjöl af råg eller hvete restitution af den tull,

som af honom blifvit erlagd för en enligt nedan angifna grunder bestämd,

motsvarande kvantitet direkte från utlandet införd omalen spannmål

af samma slag, under villkor:

a) att utförselvaran uttagits inom de procenttal, som angifvas för

någon af här nedan upptagna utbytesklasser af dylika förmalningsprodukter,

nämligen:

rågmjöl

lista

klassen ................

................................... 0 till och med 60 procent,

2: dra

» ................

..................... öfver 60 » » » 66 2/3 » ,

3:dje

» ................

................................... 0 » » » 66 2/s '')> ;

hvetemjöl

lista

klassen ..............

....................................... 0 till och med 45 procent,

2:dra

» ...............

........................... öfver 45 » » » 70 » ,

3:dje

» ...............

........................... » 70 » » »75 » ,

4:de

» ...............

.......................... » 0 » » » 75 » ;

Bihang till Biksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj di Nåd. Proposition N:o 218.

skolande proftyper å samtliga dessa slag af förmalningsprodukter hvarje

års höst, till efterrättelse under ett år, räknad t från och med den 15

november, eller, därest icke nya proftyper inom denna tids utgång

hunnit tillställas vederbörande tullförvaltningar, intill dess sådant skett,

fastställas af en kommission bestående af tre personer, utsedda två af

Kungl. Maj:t och en af kvarnägarnes sammanslutning, med iakttagande

vid proftypernas fastställande, att hvarje typ skall omfatta hela utbytet

från och med lägsta till och med högsta utvinningsprocent;

b) att vid restitutionens beräknande motsvara:

60

kilogram

rågmjöl

af

l:sta utbytesklassen

93 V,

kilogram

råg,

6 2/s

))

»

)>

2:dra »

6%

»

» ,

66 2/3

3>

»

3:dje »

100

» ,

45

f>

hvetemjöl

»

lista »

66 V4

»

hvete,

25

»

»

»

2:dra »

28 7i

»

5

))

»

3:dje »

5

y>

» ,

75

))

»

4:de »

100

»

» ;

eller alltså

100

kilogram

rågmjöl

af

lista utbytesklassen

... 155.55

kilogram

råg,

100

»

»

2:dra

»

... 100

»

» 7

100

»

»

»

3:dje

»

... 150

»

» 7

100

»

hvetemj Öl

»

lista

»

... 147.22

»

hvete,

100

»

»

»

2: dra

»

... 115

»

» 7

100

»

»

»

3: d j e

»

... 100

»

» 7

100

»

4:de

»

.. 133.33

»

» ;

c) att afsikten att af den införda spannmålen förmala mjöl för

export emot åtnjutande af restitution redan i sammanhang med spannmålens

angifning till förtullning af vederbörande idkare af kvarnrörelse

anmäles; skolande införseln af den omalna och utförseln af den förin

alna spannmålen äga rum vid en och samma tullplats, från hvilken,

därest den icke är stapelstad, angifningsinlagorna öfver in- och utförseln

jämte här nedan omförmälda intyg skola insändas till den hufvudtullkammare,

under hvilken tullplatsen lyder;

d) att minst 2,000 kilogram mjöl af en och samma utbytesklass

på eu gång utföras; skolande exportangifningsinlagan vara åtföljd ej

mindre af tillverkarens på tro och heder afgifna och af två inom kvarnen

anställda personer till riktigheten bestyrkta försäkran därom, att den till

utförsel angifna varan är exportörens egen förmalningsprodukt, än äfven

af hans likaledes på tro och heder afgifna och på nyssnämnda sätt bestyrkta

uppgift om den utbytesklass, inom hvilken mjölet uttagits;

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 218.

e) att den omalna spannmål, för hvilken restitution af tullmedlen

beviljas, skal! vara inom de näst före utförseln förflutna sex månaderna

till riket införd;

f) att det till utförsel angifna mjölet till beskaffenheten icke är

underlägset den vid utförseltillfället gällande proftyp å mjöl af den

utbytesklass, inom hvilken utförselvaran uppgifvits hafva uttagits; skolande

till bevisning härom tullförvaltningen å den tullplats, hvarifrån

utförseln sker, efter det utförselvaran i den ordning generaltullstyrelsen

bestämmer blifvit undersökt och jämförd med motsvarande proftyp, meddela

attest, i hvilken varans utrönta netto vikt jämväl bör angifvas;

dock att beträffande mjöl, som befunnits vara underlägset denna proftyp

men däremot attesterats vara hänförligt till annan utbytesklass, restitution

enligt bestämmelserna för sådan klass må kunna medgifvas utan

hinder af anförda besvär öfver mjölets attestering;

g) att tullförvaltningen skall, sedan säckarna plomberats och bevakats

under transporten till och inlastningen i fartyget, härom meddela

attest, hvilken såsom verifikation jämte angifningsinlaga och öfriga

intyg bifogas hufvudtullkammarens utgående tulljournal;

h) att utförseln i öfrigt verificeras på sätt i denna parapraf finnes

stadgadt beträffande öfriga varor, för hvilka tullrestitution är medgifven;

i) att det åligger vederbörande tullkammare att för hvar och eu,

som, på sätt här ofvan sägs, till införsel angifvit spannmål för förmalning

till export, föra ett afräkningsdiarium för in- och utförseln,

till hvithet formulär af generaltullstyrelsen fastställes; samt

kl att för utbekommande af bär ifrågavarande restitution vederbörande

äga att för hvarje månad uti till generaltullstyrelsen ställd,

genom vederbörande tullkammare dit insänd ansökning därom göra

hemställan; börande dylik ansökning vara åtföljd af dels utdrag af

tullkammarens afräkningsdiarium och dels kvitterade tullräkningar å

de tullafgifter, som belöpa för i afräkningsdiariet upptagna omalna

spannmålskvantiteter.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

Uppgift Bilaga A.

å under åren 1888—1910 beviljad tullrestitution för utförda partier förädlad

spannmål äfvensom å däremot svarande kvantiteter omalen och malen spannmål.

År

Hvete

Håg

Tull

per 100 kg.

spannmål

Bestitueradt

belopp

om al et

kg.

finsiktadt

mjöl

kg.

omalen

kg-

finsiktadt

mjöl

kg-

kronor

öre

kronor

öre

1888 .........

575,401

431,552

348,460.5

232,307

2

50

*) 23,096

58

1889 .........

2,607,809

1,955,869

987,948

658,631

2

50

89,894

08

1890 .........

3,967,786

2,975,830

660,665

440,441

2

50

115,710

88

1891.........

2,063,407

1,547,548

94,686

63,120

2

50

53,952

09

f dels 2

50

|

1892 ........

2,012,469.6 7 2

1,509,350.254

84,911

56,604

j „ 1

25

[ 49,945

83

1893 .........

412,469

309,351

105,162

70,108

1

25

6,470

37

1894.........

198,526

148,894

61,222

40,814

1

25

3,246

84

( dels 1

25

j

1895 .........

74,304

55,728

9,831

6,554

1 Q

15

2,763

)

07

1896 .........

824,560

618,418

54,076

36,047

1 „ 3

3

7 0

70

32,509

56

1897 .........

2,082,341

1,561,759

355,997

237,327

3

70

90,218

52

1898.........

2,927,036

2,195,277

3,126,493

2,084,326

3

70

223,980

59

1899.........

598,127

448,595

4,932,804

3,288,534

3

70

204,644

44

1900.........

254,270

190,703

7,861,125.5

5,240,750

3

70

300,269

64

1901..........

118,097

88,573

11,125,904

7,417,272

3

70

416,028

01

1902 .........

273,583

205,188

7,501,883

5,001,221

3

70

287,690

35

1903 .........

25,401.383

19,051

6,325,660.1

4,217,106.0

3

70

234,989

29

1904 .........

88,424

66,319

4,982,780

3,321,851

3

.70

187,634

52

1905 .........

89,331.08

66,999

3,294,180

2,196,120

3

70

125,189

94

1906 .........

18,239.090

13,680

4,318,003.833

2,878,334

3

70

160,441

02

1907 .........

11,087.096

8,316

6,733,963.5

4,452,607

3

70

249,566

91

1908 .........

35,607.095

26,706

2,074,195.5

1,382,797

3

70

78,062

73

1909 .........

111,199.668

83,400

3,096,723

2,064,482

3

70

118,693

14

1910.........

37,703.098

28,278

2,656,432.5

1,770,955

3

70

99,682

93

*) Dessutom har för utförd förädlad spannmål under år 1888 beviljats tullrestitution till

ett belopp af kronor 204: 86 för ett parti komgryn om 5,463 kg. motsvarande 8,194.5 kg. omalen

spannmål. Under åren 1889—1910 har däremot intet annat slag af förädlad spannmål än hveteoch

rågmjöl utförts mot restitution enligt § 9 tulltaxeunderrättelserna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

53

utvisande i kilogram Sveriges import och export af nedanstående varuslag under

åren 1888—1910.

I m p

ort

E x p

ort

Råg,

omalen

Hvete,

omalen

Rågmjöl

H vetemjöl

Råg,

omalen

Hvete, |

omalen j

Från

Tyskland |

1

Total- import |

Från

Tyskland j

Total-

import

1888

730,408,642

48,367,617

9,912,193

76,909,363

4,933,796 !

27,008,173

260,674

19,580 ,

1889

132,054,136

54,241,921

73,901,017

76,393,441

5,293,399 !

20,466,181

122,758

30,875

1890

117,537,277

57,284,137

8,418,837

72,944,479

3,058,971

75,409,137

96,053

16,733 ;

1891

87,631,791

74,177,278

7,790,660

70,157,816

3,980,121

75,569,220

149,689

20,475

189a

75,814,891

778,187,313

70,759,931

77,747,549

8,858,881

27,822,478

95,780

39,457

1893

80,310,425

727,357,354

76,633,014

77,507,031

76,979,500

37,949,209

321,096

35,245 |

1894

735,432,102

754,259,363

23,427,307

24,015,543

20,840,155

37,008,664

87,285

23,650 |

1895

727,708,617

707,538,265

6,592,276

7,483,127

5.286,653

9,175,908

49,945

2,975 |

1896

07,163,246

720,012,151

7,810,862

9,557,493

3,986,281

9,911,822

44,708

47,625 I

1 1897

44,871,748

770,833,035

6,037,249

6,588,682

2,832,723

5,258,138

46,210

14,710 |

1898

92,565,139

732,339,500

2,292,620

2,550,021

2,920,431

5,593,554

45,261

18,576

1899

744,226,792

750,744,231

5,969,516

6,320,567

9,156,057

74,200,000

55,534

30,269

1900

732,249,350

757,907,512

5,855,580

6,181,605

5,681,990

8,668,422

27,172

3/,177 1

1901

47,719,911

772,035,690

7,479,640

7,771,245

4,648,002

7,692,622

27,423

78,422

1902

758,249,867

204,406,613

! 2,202,907

2,537,613

5,759,631

8,745,980

22,565

35,750

1903

732,919,480

i 224,207,158

j 2,954,400

3,531,103

6,034,346

8,312,030

45,833

45,652

1904

| 742,602,999

! 279,971,352

j 6,058,351

6,637,633

4,073,660

7,188,084

14,284

50,770

1905

1 93,101,256

I 797,454,851

3,855,256

4,272,307

7,152,147

5,142,091

27,174

35,288

1906

| 48,692,046

273,341,978

182,709

381,085

7,734,907

| 7,463,413

28,723

54,053

1907

39,597,424

753,955,671

247,665

407,085

4,234,644

| 77.150,442

83,558

87,745

1908

i 54,447,660

i 200,834,952

4,101,874

4,300,124

4,688,526

j 70,680,689

68,086

86,343

1909

i 82,912,632

792,437,595

77,479,806

77,813,151

2,379,767

6,280,768

36,779

84,049

1910

77,324,053

| 784,739,584

1 77,669,623

78,280,545

2,117,163

7,888,494

35,497

| 143,329

Importen omfattar direkta förtullningar och förtullningar från nederlag; i exporten ingår ej

export från nederlag.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

Bilaga C.

Till Kungl. Mjölkommissionen.

Härmed får jag vördsamt afgifva redogörelse dels för bestämningen

af askhalten å de profmalningar af 5 olika slag af råg, som jag på

kommissionens anmodan verkställt, dels för beräkningar rörande möjligheten

af att använda askhalten såsom kontroll för restitutionens beräknade

vid export af rågmjöl.

I. Rågens förmalning.

Af den rensade spannmålen, som bibringats en fuktighet af möjligast

nära 16 procent, afvägdes i hvarje särskild! fall 400. o gram.

Målningen utfördes i en mindre valsstol, där allt mjölet lätt kunde

tillvaratagas utan förluster.

Efter 10—12 malningar kunde af alla pr of ver na, utsiktas genom

duk nr 9 mjölet 0—60 procent. Efter 1—3 därpå följande malningar

kunde mellanprodukten, mjölet 60—66 “U procent, äfven utsiktas genom

duk nr 9. Återstoden, frånräknadt afdamningsförlusten, utgör då rågeftermjölet

eller kliet.

Den sammansiktade spannmålen fick malas 16—20 gånger för att

kunna genomgå siktduk nr 44.

Målningen åt spannmålen och de olika mjöluttagen äro noggrant

kontrollerade af städse närvarande ingenjör B. Segerfelt och teknologen

B. Klason. Analyserna äro af dem utförda å Cereal-laboratoriet vid

Saltsjökvarn på sätt här närmare angifves.

2. Analysernas utförande.

Beträffande analysernas utförande må anmärkas, att fuktighetshalten

bestämts i cirka 1 gram af profvet, som upphettats vid en temperatur

af 100—105° under två timmar, hvarefter vägts hvarje fjärdedels

timme, tills lägsta värdet blifvit uppnådt.

Askhalten är bestämd i cirka 1 gram af profvet genom upphettning

i porslinsdegel i muffelngn med särskild luftväxling i muffeln.

Upphettningen har skett under 6—8 timmar, hvarvid temperaturen långsamt

stegrats till svag rödglödgning på muffelns underplatta, utan att

dock degeln synts röd vid dager. Endast på så sätt kan man nå en

fullständig förbränning, utan att askan smälter, och utan att något af

densamma förflyktigas. Askhalten är städse beräknad på fuktfri substans.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Tabell öfver ask- och fuktighetshalt i de olika mjölslagen, erhållna vid förmalning

af i tabellen angifva 5 prof af råg.

Spannmålsslag

Hekto-

liter-

vikt

Kli

Af-

dam-

ning

Råvaran

l:a klass mjöl

0—60 %

2:a klass mjöl

60-66 7:, %

Eftermjöl

eller kli

Sammalet

mjöl

#

Fuktig-

het

Aska

Fuktig-

het

Aska

Fuktig-

het

Aska

Fuktig-

het

Aska

Fuktig-

het

Aska

| Svensk råg, medelkvalitet från j

Saltsjökvarn. 1

72.0

%

28.7

%

4.6

%

16.30

1.99

%

14.6 5

0.78

%

13.06

1.74

%

12.93

%

4.03

%

15.05

%

1.93

1 Svensk råg, Upplands råg, prof j

från Generaltullstyrelsen. f

67.5

27.7

5.6

14.8 8

2.27

14.li

0.95

12.30

2.36

11.99

4.90

12.83

2.26

j Svensk råg, »Vasa barnbarn»,

utsäde 1907 från Finland, plom- berad som vasaråg med Finska

hushållningssällskapets stäm- pel, odlad 3 år hos Per Olsson,

Sörbo, Ornäs i Kopparbergs län.

71.4

27.3

G.o

15.15

•

1.90

14.8 7

0.76

12.80

1.87

12.62

4.89

13.3 5

1.85

I

1 Tysk råg, prof från Saltsjökvarn.

75.1

28.1

5.2

15.51

1.89

14.91

0.81

13.00

1.71

13.03

4.13

14.10

1.88

1 Rusk råd, prof från Saltsjökvarn.

70.7

26.7

6.6

15.00

1.96

13.9 1

0.84

12.14

2.13

12.15

4.8 5

12.75

1.92

1 Medium af analyserna ............

71.5

j 27.7

1 5.6

| 15.34

2.oo

14.3 9

0.8 3

12.66

1.962

12.38

4.36

13.63

1.964

OT

CTT

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 218.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

4. Beräkning af restitutionen.

Enligt medelanalyserna vid förmalning af angifna 5 st. prof af

råg med en medelsammansättning af 84,6 6 procent torrsubstans + 15,3 4

procent vatten, erhölls:

Mjöl nv 1.

Mjöl nr 2.

Kli

0—60 proc. 60—66,7 b proc.

torrsubstans 51,3 7 proc. 5,82 proc.

vatten ........ 8,6 3 » 0,8 8 :»

S:a 60,0 o proc. S:a 6,7 0 proc.

27,7 proc.

24,2 8 proc.

3,4 2 ))

S:a 27,7 0 proc.

Afdamning

beräknad.

5,6 0 proc.

3,19 proc.

2,41 »

S:a5,6 0 proc.

Det har sålunda vid förmalningen afdunstat 2,41 procent vatten

af rågens vikt, hvarigenom afdamningen stigit till 5,6 0 procent. Vid

förmalning i stor skala är vattenafdunstningen ej fullt så stor, cirka

0,6 procent af rågens vikt mindre eller 1,81 procent, hvarigenom afdamningen

reduceras till 5 procent. Fördelas anförda bortgångna 0,6

procent vatten likformigt på mjöl nr 1, mjöl nr 2 och kli, så har vid

förmalningen erhållits:

Mjöl nr 1. Mjöl nr 2. Kli. Afdamning.

substans 51,37 proc. + 5,82 proc. + 24,2 8 proc. + 3,19 proc. = 84,6 6 proc.

vatten 9,01 )> + 0,92 )> + 3,60 » + 1,81 » = 15,34 »

S:a 60,38 proc. + 6,74 proc. + 27,88 proc. + 5,o o proc. = 100, o o proc.

Fuktighetshalten i mjöl nr 1 skulle sålunda varit 14,9 2 procent i

stället för funna 14,3 9 procent, i mjöl nr 2 13,6 5 procent i stället för

funna 12,6 6 procent, och i kliet 13 procent i stället för funna 12,3 3

procent.

Medeltyperna äro sålunda så mycket mörkare än de skulle vara,

som om vid förmalning i stor skala det uttagits 60,3 8 procent mjöl

såsom nr 1 i stället för jämt 60 procent och 60,3 8—67,i procent

mjöl nr 2 i stället för 60—66,7 procent. Någon iakttagbar ändring i

typernas färg torde dock därmed knappast åstadkommits.

I och för restitutionens beräknande antages, att rågen består af

följande delar:

9 För enkelhetens skull har i det följande räknats med 66,7 i stället för 66 3/a

procent.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 218.

afdamning.................... 5.0 procent

kli.................................... 28,3 »

mjöl nr 1 .................... 60,o »

mjöl nr 2 .................... 6,7 »

100,o procent råg.

Då vid import såväl afdamning som kli ej draga tull, måste man

anse, att den tidt som erlagts för 100 kg. råg erlagts för 66,7 kg.

mjöl däri, och att följaktligen vid export af 66,7 kg. mjöl restitutionen

skall beräknas till samma storlek som för 100 kg. råg.

Sammalet mjöl består af:

mjöl nr 1...................... 60,o procent.

mjöl nr 2..................... 6,7 »

kli .................................. 28,3 *___________

95,0 procent af rågens vikt.

Följaktligen bör vid export af sammalet mjöl 95 kg. däraf draga

samma restitution som 100 kg. råg.

Asklialten utgör i torrsubstansen af mjöl nr 1 — 0,8 3 procent, i

mjöl nr 2 = 1,9 6 procent, i kli = 4,3 6 procent, och i afdamning 12,5 6

procent. Den fördelas på följande sätt:

Torrsubstans i mjöl nr 1 .............. 51,37 procent, aska 0,426 procent

)> i » » 2 ............... 5,82 » )> 0,114 ))

7) i kli ............................. 24,28 ” » 1,059 ))

» i afdamning .............. 3,19 >> » 0,4 o i _»

Torrsubstans i råg.............................. 84,6 6 » » 2,0 o o »

Asklialten i sammalet mjöl beräknas sålunda:

Torrsubstans i mjöl nr 1.............................. 51,37 kg., aska 0,426 kg.

)) i » )) 2............................... 5,8 2 )) » 0,114 )>

. )> i kli ......................................... 24,2 8 » » 1,0 5 9 »

Torrsubstans i sammalet mjöl ............... 81,4 7 kg. aska 1,5 9 9 kg.

Torrsubstansen i 100 kg. sammalet mjöl innehåller alltså aska

1,963 kg., bvilket öfverensstämmer med den funna asklialten 1,964 procent.

Nu är i mjöl nr 2 den funna askbalten 1,9 6 2 procent. Man finner

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 153 Höft. 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

däraf, att medelasklialten i mjöl nr 2 öfverensstämmer mera med medelaskhalten

i sammalet mjöl än med askhalten i råg. Då emellertid differensen

mellan askhalten i mjöl nr 2 och askhalten i råg är endast 0,0 4

procent, och dessutom medeltalet för askhalten i mjöl nr 2 i de fem profven

växlar emellan 1,71 procent och 2,3 6 procent och följaktligen ej är tillförlitlig

på så lågt värde som 0,0 4 procent, så torde det vara icke blott

enklast utan äfven riktigast, att vid export, i likhet med förhållandet i

Tyskland, beräkna 100 kg. mjöl nr,2 lika med 100 kg. råg och icke,,

såsom medelasklialten närmast tyder på, 100 kg. mjöl nr 2 — 100 kg.,

sammalet mjöl. Såsom antydt innehåller mjölprofvet nr 2 dessutom

något högre medelaskhalt än normalt. Detta framgår ock däraf, att i

Upplandsrågen uppenbarligen ej fanns så mycket mjöl som 06,7 procent,

utan kli har där kommit tillsamman med mjöl nr 2, som förhöjt dess

askhalt. Den normala askhalten hos mjöl nr 2 torde ligga vid 1,7 6.

Askhalten i helmjöl, 0—66,7 procent, beräknas på följande sätt:

Torrsubstans i mjöl nr 1.................................. 51,3 7 kg., aska 0,4 2 6 kg.

» i » » 2 ................................. 5,8 2 » i'' 0,114'' »

Torrsubstans i helmjöl..................................... 57,19 » » 0,540 kgv

Torrsubstans i 100 kg. helmjöl innehåller alltså ............ aska 0,9 4 4 kg.

Nu skall, såsom förut anfördt, 66,7 kg. mjöl, erhållet af 100 kg.

råg, vid export beräknas = 100 kg. råg. Då nu häraf 6,7 kg. mjöl

nr 2 beräknas — 6,7 kg. råg, finner man beräkningen för 60 kg. mjöl

nr 1 som följer:

60 kg. mjöl nr 1 = 93,3 kg. råg

6,7 » » )) 2 — 6,7 » »

66,7 kg. helmjöl 100 kg. råg.

Följaktligen skall vid export:

100 kg. sammalet mjöl

100 i) mjöl nr 1

100 » » » 2

100 )) helmjöl 0—66,7 proc.

sättas lika med 105,3 kg.

» » » 155,5 »

» » » 100,o »

» it » 149,9 »

rag

)) 9

»

9\

)) )

1) Yicl gränsen 661 2/3 i stället för 66,7 = 155,55 kg. råg.

) ,, >/ n :y « -■ 150 „ „

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218 5S

I Tyskland uttages mjölet endast till 65 procent, hvarvid 100 kg.

mjöl nr 1 beräknas lika med 158,3 kg. råg och 100 kg. helmjöl 0—

65 procent lika med 153,8 kg. råg. Då emellertid hittills hos oss 66 73

procent ansetts utgöra den rätta gränsen emellan mjöl och kli, och dessutom

anförda profmalningar snarare synas gifva rätt åt den svenska än

den tyska uppfattningen, så torde 66,7; resp. 66,7 procent fortfarande

böra anses såsom riktig gräns.

En hithörande fråga är huruvida det må vara tillåtet att i och

för export endast uttaga en fraktion af de olika klassernas mjöl, blott

ej den fastslagna gränsen öfverskrides och mjölet ej understiger typen.

Detta torde enligt mitt förmenande få anses vara exportörs fulla rätt,

alldenstund därigenom grunderna för restitutionsberäkningen ej blifva

öfverträdda. Väl kunna olika fraktioner af mjöl från samma klass ha

olika handelsvärde. Detta vidkommer dock ej staten som endast har att

tillse, att ej mer än restitutionsvärdet återges, och detta förblifver detsamma

för alla möjliga fraktioner inom samma klass. Går däremot exportör

öfver den fastslagna gränsen för ett mjöl, äfven om mjölet därigenom ej

kommer att blifva sämre än den för samma klass fastslagna typen, kan

han vid export förskaffa sig en större restitution än den erlagda tullen

och följaktligen göra sig skyldig till en straffvärd handling. Man torde

sålunda ej kunna undvara en försäkran i högtidlig form. att så ej

skett. Denna försäkran bör sålunda endast innebära, att mjölet verkligen

blifvit uttaget inom de fastslagna gränserna med frihet för exportör

att i öfrig!, lämpa sig efter marknadens läge.

Att mjölet blifvit uppdeladt i klasser har ock samma syfte nämligen

att från kommersiell synpunkt underlätta exporten, utan att därigenom

grunden för beräkningen af statens rätt till restitution ändras.

5. Askhaltens användande som kontrollmedel.

Askhalten utgjorde i de malda profven:

Mjöl nr 1 minimum 0,7 6 maximum 0,9 5 medium 0,8 3 procent

)> )> 2 » 1,71 >'' 2,36 » 1,96

Med den stora variation som finnes i askhalten synes denna a priori

vara mindre skarp såsom kontrollmetod än s. k. pekarisering men har

fördel framför denna att vara mera objektiv.

Däremot torde angifna medelashhaUer ha stor betydelse såsom kontrollmetod

vid typernas åstadkommande. Medelaskhalten i de analy
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 218.

serade 5 profven af råg utgjorde 2,o procent, hvilken askhalt allmänt

anses som en god medelaskhalt. Däraf torde ock de öfriga funna medelaskhalterna

få anses såsom antagligen goda medelaskhalter, dock med

reservation för mjöl nr 2. Typprofverna torde därför böra väljas sålunda,

att deras askhalter ligga möjligast nära de af analyserna beräknade

med elaskhalterna. Ett dylikt förfarande synes nämligen innebära

en garanti för, att typerna äro gjorda af medelprof råg.

Att förordningsenligt stadga huru mycket askhalten i typerna får

afvika från bär angifna medelaskhalter torde däremot icke vara lämpligt,

då tillräckliga data härför ännu saknas. I de här analyserade

profverna ligger för mjöl nr 1 minimiaskhalten 8 procent under och

maximiaskhalten 14 procent öfver medelaskhalten, för mjöl nr 2 minimiaskhalten

13 procent under och maximiaskhalten 20 procent öfver medelaskhalten;

för helmjöl 0—66,7 minimiaskhalten 9 procent under och

maximiaskhalten 10 procent öfver medelaskhalten. 1 Tyskland synes vara

stadgadt att i tvifvelaktiga fall skall askbestämning göras som ej får

vika mer än 10—15 procent uppåt från typernas. Riktigheten häraf

besannas för mjöl nr 1, och för helmjöl 0—66,7 procent men däremot

ej för mjöl nr 2, såvida ej för mjöl nr 2 sättes såsom medelaskhalt

den för svensk råg, medelkvalitet, funna 1,7 4 procent.

Med hänsyn till den ännu ofullständiga kännedom om askhaltens

variation, särskilt i svenskt mjöl, hvarom föga eller intet förut är kändt,

torde endast böra stadgas, att vid typernas framställande kommissionen

skall taga nödig hänsyn till askhalten, hvilken skall i hvarje typ jämte

fuktighetshalten bestämmas på här förut angifvet sätt. Redogörelsen

härför torde böra åtfölja de typer som skola fastställas. I besvärsmål

torde däremot tillsvidare askhalten ej böra tillerkännas högre grad af bevisning

än pekarisering, detta också af den anledning, att ett författningsenligt

fastställande af maximalaskhalten öfver typernas tydligen skulle

underlätta möjligheten att inblanda kli i andra klassens mjöl och andra

klassens mjöl i första klassens, om man därtill väljer mjölsorter af låg

askhalt. Slutligen må ock anföras att man ej känner, i hvad män askhalten

ökas i mjöl förmaldt på stenkvarnar.

Beträffande mjöl nr 2 vore det visserligen önskvärd! att såsom

en kontroll, att ej en del kli medtoges, en maximiaskhalt bestämdes,

men då för närvarande, såsom förut är anfördt, erfarenheten om, hvar

denna rätteligen skulle sättas, ej torde vara tillräckligt stor, och på i

öfrig! angifna grunder, synes tills vidare det ej heller vara tillrådligt

att vid tullbehandling af mjöl nr 2 föreskrifva en maximiaskhalt

öfver typens.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

61

6. Möjligheten af restitution för sammalet mjöl.

Restitution af tull för sammalet mjöl torde ej vara möjlig med

mindre tillverkningen sättes i permanent kontroll af tullverket, kör

sammalet mjöl kan pekarisering ej användas. Denna är naturligtvis

känsligare, ju ljusare mjölet är, sålunda känsligast töi'' mjöl nr 1, därefter

för helmjöl 0—66,7, sist för mjöl 60—66,7. För sammalet mjöl,

som är något mörkare än nr 2, torde känsligheten vara otillräcklig.

Färgen torde sålunda ej kunna användas att vid export utgöra

garanti för att ej det sammalda mjölet blifvit uppblandadt med kli,

eller att ej detsamma utgöres af en blandning af mjöl nr 1 och kli.

Såsom kontrollmedel mot oärlighet återstår sålunda endast askhalten.

Vi skola först se huru saken ställer sig beträffande en blandning

af mjöl nr 1 och kli.

Askhalten utgjorde för sammalet mjöl minimum 1,85 procent,

maximum 2,2 6, medium 1,9 6 4 procent.

Minimitalet ligger således 5,8 procent under medeltalet, och maximitalet

11,5 procent öfver detsamma. Man kan emellertid blanda mjöl

nr 1 med kli till den för sammalet mjöl beräknade askhalten. Kliet

torde, sedan mjölet anländt till bestämmelseorten, kunna åter skiljas

från mjölet. .

Man kan nu beräkna de relativa mängderna af mjöl nr 1 och kli,

för att askhalten skall blifva den för sammalet mjöl karakteristiska:

68 kg. vattenfritt mjöl nr 1 med 0,8 3 proc. aska

32 » )) kli » 4,3 6 » »

100 kg. vatten fri blandning

aska 0,5 6 4

» 1,3 9 5

aska 1,9 5 9 kg.

68 kg. vattenfritt mjöl — 79 kg. mjöl med 14 proc. vatten

32 » » Mi =3 37 )» kli » » » »

100 kg. vattenfri blandning : 11,6 kg. mjöl med 14 proc. vatten.

Exporteras nu 79 kg. mjöl nr 1 allena, gäller det — 122,8 kg.

råg; exporteras det i förening med 32 kg. kli såsom sammalet mjöl,

O aller det = 122,1 kg. råg. Sålunda kan det ej löna sig att blanda

mjöl nr 1 och kli till sammalet mjöl, då både mjölet nr 1 och det

sammalda mjölet ha normala askhalter.

Återstår att se huruvida mjöl nr 1 af minimiaskhalt kan blandas

med kli till sammalet mjöl af maximiaskhalt.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 21S.

Antages denna tillåtna maximihalt var 2,5 procent som faktiskt

lär förekomma:

50,0 kg. vattenfritt mjöl nr 1 å 0,7o proc. aska — 0,36 kg. aska.

49,2 » » kli » 4,3 6 » » =2,14 » »

100 kg. vattenkitt biandmjöl = 2,50 kg. aska.

50,8 kg. vattenkitt mjöl nr 1 59 kg. mjöl med 14 proc. vatten.

49,2 " » kli 57 » kli >> » » »

100 kg. vattenkitt blanda; jöl = 116 kg. biandmjöl med 14 proc. vatten.

Vid export af 59 kg. mjöl nr 1 enbart - 91,7 kg. råg.

» » j> 116 kg. blandmjöl 122,1 kg. råg.

Per 100 kg. exporteradt dylikt mjöl skulle sålunda erhållas en

restitutionsvinst af 90 öre.

Begränsas maximiaskhalten i sammalet rågmjöl till 2,2 procent

eller cirka 10 procent öfver den normala, blifva förhållandena följande:

59 kg. vattenkitt mjöl nr 1 å 0,7 o aska — aska 0,413 kg.

41 » » kli )) )) )) 4,36 » — » 1,7 88 »

100 kg. vattenkitt blandmjöl — aska 2,2 01 »

59 kg. vattenkitt mjöl nr 1 = 68,6 kg. med 14 procent vatten.

41 » » kli » » = 47,7 » » » » »

100 kg. vattenkitt blandmjöl = 116,3 kg. med 14 procent vatten.

Vid export af 59 kg. mjöl nr 1 enbart = 106,7 kg. råg.

» » » 116,3 » blandmjöl = 122,5 » »

Vid export af 100 kg. dylikt blandmjöl skulle följaktligen erhållas

en restitutionsvinst af 50 öre.

Glöres begränsningen till en askhalt af 2,15 procent, blir räkningen

följande:

60,4 kg. vattenkitt mjöl nr 1 å 0,7o proc. aska — aska 0,42 3 kg.

39,6 » » kli )) 4,3 6 proc. » = » 1,7 2 7 »

100,o kg. vattenkitt blandmjöl = aska 2,150 kg.

60,4 kg. vattenkitt mjöl nr 1 = 70,9 kg. mjöl med 14 proc. vatten.

39,6 » » kii = 47,1 >'' kli » 14 )) »

100 kg. vattenkitt blandmjöl = 118,0 kg. blandmjöl med 14 proc. vatten.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:''.i Nåd. Proposition N:o 218.

Vid export af 100 kg. dylikt biandmjöl skulle erhållas eu restitutionsvinst

af 11 öre.

Vid en maximiaskhalt af 2,1 procent aska i sammalet mjöl blir

restitutionsvinsten pr 100 kg. biandmjöl 2,5 öre.

Det torde sålunda kunna antagas att, ifall askhalten hos sammalet

mjöl begränsas till 2,io procent, omöjliggör detta, att en blandning

af mjöl" nr 1 och kli kan exporteras såsom sammalet mjöl med någon

ekonomisk fördel.

Möjligheten att inblanda kli i sammalet mjöl erbjuder däremot långt

större svårigheter för beviljandet af restitution för sammalet mjöl.

4 kg. sammalet mjöl med minimum 1,8 5 proc. aska = aska 1,5 54

6 i kli '' » 4,3 6__»___y =__» 0,6 9 7 6.

100 kg. blandning = aska 2,2 6.

Sålunda kan 100 kg. sammalet mjöl blandas med 20 kg. kli, hvarigenom

en restitutionsvinst af 78 öre skulle uppstå. Särskildt itall kliet

genom siktning uppdelas i en finare och en gröfre del, och den förra

användes, skulle detta falsarium svårligen kunna upptäckas. Detta har

naturligtvis ej heller undgått Riksdagen, och torde ha varit förnämsta

anledningen till att restitution ej beviljats å sammalet mjöl. Sakens

omöjlighet framgår så mycket mer däraf som, enligt de herrar medlemmars

i kommissionen utsago som äro kvarnintressenter, det skulle

företrädesvis vara sammalet mjöl af vasaråg, som det i vissa fall skulle

kunna vara önskvärdt att kunna exportera till Finland. Anförda analys

af ett autentiskt prof af sådan råg visar emellertid, att densamma, i

motsats mot den allmänna uppfattningen, åtminstone kan vara af ungefär

medelkvalitet på svensk råg, hvad askhalten beträffar.

Man må emellertid ej fördölja för sig, att då gränsen sättes så

högt som 66,7 procent, så är mjölet nr 2 föga eller intet skildt från sammalet

mjöl, hvad askhalten beträffar, hvarför det skulle kunna tänkas,

att sammalet mjöl exporteras såsom mjöl nr 2. Dels synes emellertid

den ringa vinst som därmed vore förbunden ej kunna vara lockande

till lagöfverträdelse, särdeles om den angifna försäkran är i mera högtidlig

form afgifven, dels torde själfva utseendet af mjöl nr 2 och sammalet

mjöl vara så olika, att en förvexling af tullmyndigheterna ej gärna

kan ske.

Stockholm den 14 mars 1911.

Peter Klason.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 218.

Reservation:

Kommissionens förslag- till bestämmelser för fastställande af proftyper

har jag- icke kunnat biträda, enär jag anser, att de icke innebära

tillräcklig trygghet för tillvaratagande af statens intressen. Typprofskommissionen,

bland hvars tre ledmöter eu skall utses af kvarnägarnes

sammanslutning, kommer icke att intaga den ansvarighetsställning gent

emot staten, som enligt min uppfattning är erforderlig för att det

slutliga fastställandet af proftyper skall kunna anförtros åt densamma.

Visserligen har kommissionen i motiveringen som sin mening uttalat,

att typprofskommissionen skall vara enig i sina beslut, hvarigenom ju

skulle förebyggas den eventualiteten, att de två af Kungl. Maj:t utsedda

ledamöterna kunde komma att stå emot hvarandra och kvarnägarnes

representant blifva den utslagsgifvande, men därom linnes intet angifvet

i själfva författningsförslaget.

Men äfven om sådan enighet uppnås, kan det tänkas fall där

tveksamhet förekommit hos någon af typprofskommissionens ledamöter

rörande riktigheten af fastställdt prof. Enligt den affattning, som författningsförslaget

erhållit, skulle generaltullstyrelsen i sådant fall likväl

icke ha annat att göra än att till tullkamrarne utsända sådant prof.

Detta kan jag icke finna vara välbetänkt. Genom att låta den ifrågasatta

typprofskommissionens uppgift inskränkas till afgifvande af förslag

på proftyper, samt sedan öfverlämna åt generaltullstyrelsen att slutligt

godkänna och fastställa desamma, synes det mig att större trygghet

skulle vinnas för tillvaratagande af statens intresse, och har jag inom

kommissionen gjort yrkande i sådant syfte.

Kommissionens förslag att exportören i exportangifningsinlagan

endast skall angifva, att den anmälda exportvaran uttagits inom viss

utbytesldass, kan jag icke biträda.

Den garanti mot missbruk, som ligger i kontrollföreskrifterna,

blir därigenom ytterligt förminskad. Typprofvets missvisning i ringaste

mån kan möjliggöra obehörigt högt restitutionsbelopp, minsta slarf vid

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

jämförelse mellan exportvaran och typprofvet likaså. Då därjämte en uppdelning

i flera utbytesklasser medgifvits, har det synts mig, att några

medgifvande!! därutöfver icke höra ifrågakomma. Ett eftergifvande på

krafvet att exportvaran skall utgöra hela utbytet inom respektive utbytesklasser

inbjuder till en sträfvan att komma gränsen för en rest!

tutionsberättigad vara så nära som möjligt, hvarvid taran för att

denna gräns öfverskrides högst betydligt ökas.

Typprofven torde väl i allmänhet komma att framställas så att de

snarare ligga under än öfver gränsen för en medelgod exportvara inom

de olika utbytesklasserna.

Vid förmalning af spannmål af god kvalité kommer sålunda enligt

kommissionens förslag att beredas möjlighet för en kvarnägare att

frånskilja någon del af den första, till kvalité bästa, utbytesprocenten

inom respektive klasser, utan att exportvaran blir underlägsen typprofvet,

och hvarigenom sålunda otillbörligt högt restitutionsbelopp kommer att

utbetalas. Därför måste, enligt min mening, för tillvaratagande af statens

intresse det kontrollmedel, som ligger i typprofvet, kompletteras

med exportörens på heder och tro afgifna försäkran, att exportvaran

uttagits från början af den utbytesklass, till hvilken den hör, eller ock

att den till kvalitén icke understiger medelproportionen af hela utbytet

inom samma klass.

I fråga om kommissionens beräkningar rörande förhållandet mellan

de olika utbytesklasserna af hvetemjöl och därpå grundade olika restitutionsbelopp

hyser jag tvekan, huruvida desamma stå i god öfverensstämmelse

med det värde, som mjölet inom respektive utbytesklasser i

verkligheten representerar. Enligt hvad jag inhämtat från sakkunnigt

håll, betingar i allmänhet ett hvetemjöl från 0 till 45 % c:a kronor

1: 5 0 mera än mjöl från 0 till 70 %, under det att ett mjöl från 45

till 70 % betalas med c:a kronor 2: — mindre än mjöl från 0 till 70 %

allt pr 100 kg.

Från samma sakkunniga håll har vidare uppgifvits, att ett mjöl

från 30 till 45 % i kvalité är fullt jämförligt med mjöl uttaget mellan

0 och 70 %, snarare något bättre. Dock torde afvikelsen vara så obetydlig,

att den kan lämnas utan afseende vid restitutionsbeloppens beräkning.

•

Utgående härifrån samt med ledning af de tyska nu gällande

bestämmelserna skulle alltså vid beräkningen motsvarigheten mellan

hvetemjöl och hvete blifva ungefär följande:

Bihang till Riksd. prof. 1911. 1 Sami, 1 Åfd. 153 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

45 kg. hvetemjöl af 1 utbytesklassen motsvara 65 i/3 kg. hvete

25 » " • 2 )> i) 29 2/’ » »

5 )> » » 3 )> » 5 )> »

75 )> )> ;» 4 » )> 100 " y>

I följd häraf skulle motsvara vid export:

100 kg. livetemjöl 1 klassen 145,2 0 kg. hvete

100 » )- 2 > 118,6 7 >1

100 » » 3 )> 100 »

100 » )) 4 >> 133 )>

Med hänsyn till det förhållandet att det i handeln förekommande

rågsiktsmjölet i regel är uppblandadt med hvetemjöl, och ehuru det i

den affattning, som gifvits åt författningsförslaget, måste anses ligga,

att dylik blandning af olika sädesslag icke är medgifven rörande i förslaget

afsedd exportvara, så torde det dock till förekommande af hvarje

misstolkning böra i författningen ingå uttrycklig föreskrift därom, att

exportvara hvari ingår blandning åt olika sädesslag icke är restitutionsberättigad,

samt att i exportangifningsinlagan äfven skall ingå försäkran

om att varan är oblandad.

Stockholm den 6 april 1911.

S. II. Kvarmelius.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 218.

67

Reservation:

Undertecknad får härmed gent emot kommissionens beslut i fråga

om den föreslagna profkommissionens uppdrag uttala den åsikten, att

detta bör bestå endast uti proftypernas framställande, hvaremot det

officiella fastställandet af desamma torde böra tillkomma generaltullstyrelsen.

Grunderna för denna min åsikt synas mig hufvudsakligen

ligga dels uti nämnda kommissions sammansättning, hvarigenom meningsskiljaktigheter

kunna leda till svårigheter och tidsutdräkt, dels det ansvar,

som fastställandet medför och hvilket rätteligen borde läggas på en

högre myndighet, och dels slutligen i den omständigheten, att man i

detta hänseende ej svnes hafva vunnit någon tillfredsställande erfarenhet

i Tyskland, hvarest profkommissionen, som för öfrig! därstädes är

olika sammansatt mot hvad här är föreslaget, såväl framställer som

fas tst aller typ er n a.

Gustaf Sellergren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:202 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1911:182 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kungi. Majds proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 A) i tulltaxemderrättelserna samt § 13 mom. 3 A), i föro s. 1 i texten
  3. BevU 1911:30 Betänkande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts ■proposition angående ändrad lydelse af § 9 mom. 3 Ä) i tulltaxeunderrättelserna samt § 13 mom. 3 Ä) i förordninge s. 1 i texten