Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förhud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

1911-01-27 · 240 sidor, varav 231 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 231 av 240 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:35, Med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående förhud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

1

N:o 35-

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar

samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj

1906 angående förhud i vissa fall för bolag och förening

att förvärfva fast egendom; gifven Stockholms slott den

27 januari 1911.

Under åberopande af bilägga, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

Riksdagen att antaga härvid fogade förslag- till

1) lag om ideella föreningar;

2) lag om ekonomiska föreningar;

3) lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom.

Kungl. Magt förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Albert Petersson.

Bih. till liilcsd. Prat. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. (N:o 35.)

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

Förslag
till
Lag
om

ideella föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af yrkesangelägenlieter eller eljest har annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom

ideell förening.

2 §■

Ideell förening må icke idka handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, eller för främjande

af medlemmarnas ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §■

Registrerad ideell förening äger förvärfva rättigheter och ikläda

sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära

och svara.

För föreningens förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna

men ej guldna afgifter inräknade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

4 §.

3

Ideell förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast

egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma

tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som

i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ideell förening skall för att kunna vinna registrering bestå af

minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller

andra samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

6 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse

och innehålla

försäkran, att medlemmarnas antal är minst fem,

uppgift å styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen

utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

samt, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, uppgift å den eller dem inom eller utom styrelsen,

som, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

två af styrelsens ordförande till riktigheten styrkta exemplar af

föreningens stadgar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

samt på enahanda sätt till riktigheten styrkt afskrift af protokoll

vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande, att stadgarna

blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll eller annan handling,

hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens benämning (firma);

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) där afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller på särskildt

beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, hvad i fråga

om dem skall gälla;

5) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

6) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

7) huru ofta ordinarie föreningssammanträde skall hållas eller

huru tiden för dess hållande skall af medlemmarna bestämmas;

8) det sätt, hvarpå kallelse skall ske till extra föreningssammanträde

äfvensom till ordinarie sammanträde, där ej för dess hållande

viss dag är utsatt i stadgarna, så ock den tid före sammanträde, då

föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

8 §•

Ideell förenings firma skall utmärka, att föreningen utgör eu

sammanslutning af flere medlemmar (»förening», »förbund», »sällskap»,

»klubb», »gille» eller dylikt), och må ej innehålla orden »ekonomisk

förening», ej heller något, som har afseende å personlig ansvarighet för

medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas

det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

o

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §•

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och

ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande. År i

stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Medlem äge att efter anmälan hos föreningen när som helst utträda

ur densamma; dock må, där enligt stadgarna de afgifter, som

må ifrågakomma, äro till beloppet begränsade, i stadgarna föreskrifvas

viss tid, högst sex månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde

skall kvarstå i föreningen. I stadgarna må jämväl föreskrifvas, att

anmälan om utträde skall ske skriftligen, så ock att namnunderskriften

skall vara bevittnad.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen annorledes än stadgarna

angifva.

11 §•

Har medlem utträdt eller uteslutits, vare han ändock, såframt ej

stadgarna i sådant afseende innehålla lindrigare bestämmelser, pliktig

att erlägga därförinnan beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd

afgift för löpande året. Skall afgift gäldas mer än en gång under

året, äge föreningen ej rätt till mer än det belopp, som efter afgången

först förfaller.

År ej i stadgarna beloppet af de afgifter, som må ifrågakomma,

begränsadt och fattas beslut om ny eller förhöjd afgifts utkräfvande,

vare medlem, som ej biträdt beslutet och som anmäler sig till utträde

inom fyra veckor från det beslutet blef honom kunnigt, ej pliktig att

erlägga den beslutade afgiften.

Afliden medlem, galle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan

stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller hans rättsinnehafvare icke,

med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon

del af''föreningens behållna tillgångar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om användande af förenings tillgångar.

12 §.

Ideell förenings tillgångar må ej användas för ändamål, som

uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande; föreningssammanträde

dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt

ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

15 §.

För ideell förening skall finnas en styrelse, bestående af en eller

flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan

vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning

i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till

efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom göra

anmälan för registrering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

7

14 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

15 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,

så ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör

firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

16 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle såsom

styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,

men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid

sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, så vidt ske kan,

samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpningbeträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

17 §■

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger

företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring

af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med inteckning

för gäld belasta dylik egendom.

18 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Samma lag vare, där i handlingen föreningen betecknats såsom vore

den ekonomisk förening.

19 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Till styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra

föreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

20 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 64 §.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

9

21 §.

Hvad i denna lag linnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning'' å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger u löfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

22 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje

år eller för annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af

en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller på annat

i stadgarna angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må

ej utgå före nästa ordinarie sammanträde. Revisor må, ändå att den

tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

23 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Bih. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, delgifves föreningens medlemmar genom framläggande

å föreningssammanträde eller, där frågan om ansvarsfrihet åt styrelsen

enligt stadgarna skall afgöras genom allmän omröstning, på annat sätt,

som i stadgarna angifves.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande åt

extra föreningssammanträde stadgas i 28 §.

24 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde eller annorledes delgifves medlemmarna,

mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit

att gorå anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem

granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet,

vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för

all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för eu.

Om föreningssammanträde.

25 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i liandhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde. Dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att ärende, som eljest skolat å föreningssammanträde

handläggas, må afgöras genom allmän omröstning bland medlemmarna

eller, där föreningen består af andra föreningar, bland medlemmarna

i dessa; och gälle i ty fall om sådan omröstning i tillämpliga

delar hvad i denna lag stadgas om föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan, deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

11

26 §.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet eller, där enligt stadgarna sådan kallelse ej

erfordras, medlemmarna meddeladt efter ty om kallelse till extra

sammanträde är föreskrifvet, ej till afgörande företagas, såframt det

ej enligt stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart

föranledes af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej

afser ändring af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande

eller föreningens trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas,

såframt minst två tredjedelar af de närvarande äro därom ense.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna särskild! meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som

om ärendena varit upptagna i kallelsen till sammanträdet.

Hvad i 1 mom. är stadgadt afser icke sådant sammanträde,

som i 31 § omförmäles, ej heller sammanträde i förening, hvars röstberättigade

medlemmar uteslutande utgöras af föreningar eller andra

samfälligheter.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Protokollet

skall hållas föreningsmedlem tillgängligt senast en vecka efter

därom framställd begäran; dock att skyldighet att tillhandahålla protokollet

ej inträder tidigare än fyra veckor från föreningsbeslutets dag.

Skall enligt stadgarna protokollet vara att tillgå tidigare än nu sagts,

lände det till efterrättelse.

27 §.

Jämte hvad i 25, 26 och 34 §§ är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes

bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvande! af föreningens

a ngelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

att vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

I stadgarna må bestämmas, att frånvarande medlem må i visst

ärende utöfva sin rösträtt å sammanträde genom röstsedels insändande

till styrelsen.

28 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det större eller mindre antal, som

må vara bestämdt i stadgarna.

29 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast

två veckor efter påfordran, hvarom i 28 § 3 mom. är sagdt, utlyst

sammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på

anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

30 §.

Å föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kutigl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

13

31 §.

I ideell förenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedde personer.

Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde

ansedt.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

32 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen delgafs

föreningens medlemmar på sätt, som i 23 § 3 mom. sägs, vare så ansedt,

som om ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Mot revisorer må, sedan två år förflutit från det revisorernas

berättelse delgafs föreningens medlemmar på sätt, som i 23 § 3 mom.

sägs, talan enligt 24 § ej anställas, utan så är, att talan grundas

därpå, att brottslig handling blifvit begången.

33 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse delgafs föreningens medlemmar på

sätt, som i 23 § 3 mom sägs, äge konkursboet att anställa klander å

förvaltningen för den tid berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit

styrelsen beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan,

som omförmäles i 24 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj ds K åd. Proposition N:o 35.

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet för fattande af förening sbeslut erfordras.

34 §.

Beslut afseende ändring af ideell förenings stadgar i fråga om

rätt för afgående medlem att utfå del af föreningens tillgångar eller

om medlemmarnas rätt till behållna tillgångar vid föreningens upplösning,

vare ej giltigt, med mindre beslutet biträdts af samtliga röstande.

För giltighet af beslut om annan ändring af stadgarna eller af

beslut om föreningens trädande i likvidation af annan anledning än i

39 § 1 mom. under 1) eller 2) sägs erfordras, att beslutet biträdts af

minst två tredjedelar af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

35 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering

skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af ordföranden styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att förpliktelse för medlemmarna

att erlägga afgifter till föreningen införes eller ökas, må ej

tillämpas mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som anmäler

sig till utträde ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet bl ef''

honom kunnigt.

Om klander af förening sbeslut.

36 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,

vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 19 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

37 §.

Finnes ideell förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart

osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern eller

Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara

föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i

sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

38 §.

Saknar ideell förening till registret anmäld, behörig styrelse, vare

föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan

vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen

må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af

rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader

före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 55.

märkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda

i likvidation, och förordne eu eller flere likvidatorer att verkställa

densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

39 §.

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

I dessa fall äfvensom då föreningen beslutit att träda i likvidation,

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,

där ej till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut en

eller flere särskilda likvidatorer utses.

40 §.

Träder föreningen ej i likvidation, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 39 § 1 mom. under 1) påkallar

likvidation, svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut

om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla å dess

vägnar, för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en,

såsom för egen skuld.

41 §■

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret trädt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 38 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

42 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

43 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation, och därvid meddela uppgift å dem, som

äga verkställa likvidationen och teckna föreningens firma.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

44 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

1 den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

45 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 37 §,

må ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lagar

stadgadt; dock att hvad i 15 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 37 §.

Bih. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd- Proposition No 35.

46 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 18 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i

likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma

pröfvas vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom

handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld.

Hvad i 18 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl

i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar

utfärdas.

47 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller

af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning

erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss

sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den.

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

48 §.

Föreningens behållna tillgångar skola användas till ett med föreningens

syfte förenligt ändamål, som å föreningssammanträde bestämmes.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Har i stadgarna angifvits visst ändamål, hvartill behållna tillgångar

skola användas, lände det till efterrättelse.

49 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola

likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

50 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafre lian förlorat sin talan.

51 §.

Afträdes ideell förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 38 § eller

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Om registrering.

52 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften vara

af vittnen styrkt.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

53 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta iagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte skall

flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och Konungens

befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens

firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör hinder för föreningens

upptagande i detta läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver anföra

besvär hos Konungen.

54 §.

Beviljas ideell förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka. hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet

tillkommer;

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Mapis Nåd. Proposition N:o 35.

7) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske,

äfvensom den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder

senast skola vara vidtagna, så ock, där viss dag för hållande af ordinarie

sammanträde är i stadgarna bestämd, uppgift om den dagen.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

55 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning

i registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

56 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

57 §.

Företer ideell förenings registrerade firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att eu i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.

58 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad^ att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

59 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

Straffbestämmelser.

60 §.

Med böter från och med tjugofem till och med fem hundra kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde eller annorledes delgifves

medlemmarna, rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig

uppgift;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde eller annorledes delgifves medlemmarna,

mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare starff.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

23

61 §.

Åsidosattes föreskrift, som i 23 § 1 mom. eller 26 § 4 mom. är

meddelad,

straffes den försumlige med böter från ocii med fem till och med

ett liundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 43 § eller 49 §

2 mom. åligger.

Förseelse mot 23 § 1 mom. eller 26 § 4 mom. må åtalas allenast

af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däri.

62 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas falla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

63 §.

Har förening blifvit enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerad

såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder

för föreningen att, såframt härför erforderlig ändring af stadgarna

vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom

ideell förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i

verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i

registret för ekonomiska föreningar.

Angående rätt för ideell förening att vinna registrering såsom

ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föreningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35,

64 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och. alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla och alla för en.

65 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lagstadgas,

lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

66 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

67 §.

Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tiilämpiighetsområde.

68 §.

Därest ideell förening, som äger bestånd, då denna lag träder i

kraft, och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna

i denna lag vinna förmåga att såsom registrerad ideell före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ning förvärfva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol

och annan myndighet söka. kära och svara, göre därom ansökning

hos Konungen.

69 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade

församlingar, som äga rätt till offentlig religionsöfning;

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets

universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,

innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskild t stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912; dock skall

med afseende å ideell förening, som då äger bestånd, det i 2 § meddelade

förbudet mot idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed

följer skyldighet att föra handelsböcker, äfvensom hvad 4 § innehåller

därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad

förening hos domstol eller annan myndighet göras gällande, ej äga

tillämpning förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft. Efter

nämnda tre års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit dessförinnan,

vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan

förening, såframt den ej blifvit registrerad.

I fråga om förening, som nyss nämnts, vare den omständighet,

att protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande!

att stadgarna blifvit antagna, icke kan företes, eller att i stadgarna

saknas bestämmelse rörande ämne, hvarom förmäles i 7 § under 3)

eller 8), ej hinder för föreningens registrering; dock galle i fråga om

sådan förening,

1) i fall omförmälda protokoll saknas, att de vid ansökningen om

föreningens registrering fogade exemplaren af stadgarna skola vara

försedda med anteckning om dagen för deras antagande, där denna

kan uppgifvas;

Bill. till Piksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Bäft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

2) om stadgarna ej angifva orten för styrelsens säte, att styrelsen

skall i ansökningen om föreningens registrering uppgifva sådan ort,

och att i ty fall så skall anses, som om den sålunda uppgifna orten

för styrelsens säte vore angifven i stadgarna;

3) i den mån bestämmelser i stadgarna saknas om det sätt, hvarpå

kallelse till föreningssammanträde skall ske, och den tid före sammanträde,

då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna, att

kallelse till föreningssammanträde skall ske genom kungörelse i tidning

inom den ort, där styrelsen har sitt säte, minst en vecka före sammanträdet.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna

i 14 och 15 lända till efterrättelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

27

F ö r s 1 a g

till

Lagom

ekonomiska föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom

idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet

att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas

ekonomiska intressen.

2 §■

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen

alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet.

3 §•

Registrerad ekonomisk förening äger förvärfva rättigheter och

ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka.

kära och svara.

För föreningens förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna

men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade; dock stånde medlemmarna

öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs, åtaga sig till

visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser.

4 §•

Ekonomisk förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva

fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma

tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängig
gj°rts-

. . 1

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som i

åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå

af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

29

6 §•

Ansökning'' om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom styrelsen,

hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom, där ej hvad i 65 § 1 mom. är stadgadt äger tillämpning,

en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande,

att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll

eller annan handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sittsäte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen

med högre belopp än enkel insats;

5) där andra utgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller

på särskild! beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas

till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet

begränsad, till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning

af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 35.

8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar

;

9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara

vidtagna.

8 §•

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,

där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig

ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),

och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig

ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning

af dessa ord (»m. b. p. a.» eller dylikt).

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det

misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

Om med lemsförteckning.

9 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla, förutom hvarje medlems

fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med

hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.

Styrelsen åligger att hålla medlemsförteckningen tillgänglig för

en hvar, som vill taga kännedom om densamma.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

31

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

10 §.

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,

och ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande.’

År i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt

undertecknad ansökning.

11 §•

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,

utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att namnunderskriften

å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att uppsägning

ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen.

Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.

12 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som

kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

Om uteslutning af medlem i visst särskildt fall stadgas i 65 § 2 mom.

13 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna.

14 §.

Afgång in iöreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad eller efter den i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 35.

stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen

nppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som

föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit ur föreningen utesluten, vare genast förlustig

rättigheten att deltaga i öfverläggningar och beslut om föreningens

angelägenheter.

Då medlem åtgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej

mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån

föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda,

räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande åt reservfond

eller förnärmande af öfriga, medlemmars lika rätt, än ock, i samma

ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af

beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning

af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning

af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,

skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 59 och

60 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems

rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 44 § 2 mom.

stadgas, till efterrättelse.

O /

16 §•

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett

år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens

borgenärers rätt rör. att återbära hvad han utfått af sin insats.

11 §•

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat

medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller

vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning

som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt

att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall

återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången

medlem.

O O

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

33

Om vinstutdelning.

18 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

19 §.

Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för

ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;

föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en

eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan

vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning

i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till

efterrättelse.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Bih. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 21 Höft.

h

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där

bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,

ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i

samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara bär i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom. .

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skalL

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

21 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag

stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort

äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande så,dan

inskränkning, må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter,

sä ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör

firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna

lag eller föreningens stadgar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

35

23 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och galle

såsom styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena

sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske

kan, samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger

företräda föreningen, föryttra dess fasta egendom, med mindre föryttring

af fast egendom, enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet, ej heller må han utan sådant bemyndigande med

inteckning för gäld belasta dylik egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör

undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare

de, som underskrifvit hanlingen, ehvad densamma pröfvas vara för

föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må

hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma

lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan

personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,

att personlig ansvarighet förekommer.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

26 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens medlemmar

till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

27 §.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i

stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse

skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens

ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

28 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 88 §.

29 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

37

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller

på annat i stadgarna angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två

år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

31 §•

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande

granskning af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller

i granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å

föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits

eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande

göra framställning om utseende af revisor. Underlåter

styrelsen det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 30 § 2 mom. och 3 mom. 2 punkten är stadgadt galle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.

32 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj-ts Nåd. Proposition No 35.

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 37 §.

33 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig

till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

34 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

39

35 §.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej afser ändring*

af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande eller föreningens

trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas, såframt

samtliga närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde

blifvit medlemmarna särskildt meddelade på sätt och å

tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gällt, som om

ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas ä två på

hvarandra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet

ej ske, innan det första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträ''de eller annorledes af föreningen

fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast

två veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för

föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 34, 35, 42 och 43 §§ är stadgadt om utöfvande af

rösträtt och fattande af föreningsbeslut gälle, där ej annorlunda finnes

bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,

som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

38 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 37 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid

kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af

föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

39 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

40 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 33 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

41 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och■ visst annat fall, då särskild

röstpluralitet å föreningssammanträde erfordras.

42 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet

att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående

medlems rätt, hvarom i 15 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen

skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i

föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om sådan

ändring af stadgarna, att medlems rätt till årsvinst eller till föreningens

behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet, med mindre

beslutet fattats i enlighet med hvad nu är sagdt.

Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts, såvidt genom beslutet

personlig ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skärpes

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft. 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o So.

eller medlemmarnas förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas.

af minst tre fjärdedelar af de röstande, men eljest af minst två tredjedelar

af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

43 §.

Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i

48 § sägs vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat

sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för

giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna,

lände ock det till efterrättelse.

44 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser införes eller skärpes eller medlemmarnas

förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas

mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som uppsäger sig till

utträde ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades; och

äge i ty fall medlemmen, oansedt hvad stadgarna innehålla, att å tid,

som i 14 § sägs, utträda ur föreningen och därvid tillgodonjuta den

rätt, som enligt 15 § 1 mom. tillkommer afgående medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller

lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet

att i föreningen göra insats eller inskränkning eller upphäfvande af den

personliga ansvarighet för föreningens förbindelser de enligt stadgarna

åtagit sig, må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det

beslutet registrerades.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

43

Om klander af förening sbeslut.

45 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 26 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

46 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller

uppenbart osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern

eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan

utföra, förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne

rätten i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa

likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle dock ej i det fall, att föreningens

verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

47 §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att

föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse

om ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att

pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre

månader före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning

inom orten. Rätten eller domaren ;ige ock, där så äskas, förordna

en eller flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom

under vård och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden,

att anmärkta förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall

träda i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa

densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

48 §.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelsé

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

49 §.

Har föreningen beslutit att träda i likvidation, eller skall eljest

af anledning, som i 48 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreningssammanträde

en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda

deltaga i likvidationen.

50 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 48 § under 1) påkallar likvidation, svare

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Öl §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 48 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt-, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;

och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en

månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

52 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 47 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

53 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

54 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

55 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver1

ämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 39, 40 och 41 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

56 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

57 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 46 §, må

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35. 47

föroidnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lanär

stadgadt, dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpnino’

å likvidatorer, som för ordnats enligt 46 §.

58 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om undersknfvande

_ af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att

den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad 1 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i

afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig

ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

59 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af

annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälda betalning erforderliga

medel^ innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

n annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna . medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

60 §.

Skola föreningens behållna tillgångar skiftas mellan medlemmarna,

iige de, som vid föreningens trädande i likvidation voro medlemmar i

föreningen, återbekomma en hvar sin insats eller, om tillgångarna ej

därtill förslå, hvad på insatsen belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas

efter hufvudtalet, där ej annan grund finnes bestämd i stadgarna.

61 §•

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola

likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,

äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

62 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummes det, hafve han förlorat sin talan.

63 §.

Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 47 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

64 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under kon
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kursen sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Yar föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med

''personligen ansvariga medlemmar.

65 §.

År i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga

sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,

skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda

med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

Har ekonomisk förening utan personlig ansvarighet beslutat sådan

ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet för föreningens förbindelser

införes, och vägrar medlem, som bidragit till beslutet eller

ej begagnat den honom enligt 44 § 2 mom. tillkommande rätt att

uppsäga sig till utträde, att teckna sitt namn under de ändrade

stadgarna, stånde föreningen öppet att utesluta honom ur föreningen.

66 §.

k] ma i stadgarna meddelas bestämmelse, som utgör hinder för

medlem att när som helst uppsäga sig till utträde.

67 §.

Ansökning om inträde i föreningen skall vara försedd med sökandens

egenhändiga, bevittnade namnunderskrift och innehålla uttryckligt

förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den

personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna,

68 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anteckning i medlemsförteckningen.

Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsförteckBih.

till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ningen förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång

därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling,

som styrker afgången.

Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången ofördröjligen

kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning inom

orten, där enligt 78 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt kungöres.

Underlåter styrelsen att kungöra medlems afgång, efter ty ofvan

stadgas, äge Konungens befallningshafvande, på ansökan af den afgående

medlemmen eller hans rättsinnehafvare och efter styrelsens hörande,

att om sådant kungörande förordna.

69 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen

vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser,, som

uppkomma efter det hans afgång enligt 68 § kungjorts, med mindre

af omständigheterna framgår, att den, med hvilken afhandlats, hvarken

haft eller bort hafva kunskap om afgången; ej heller svare afgången

medlem för förbindelser, som före kungörandet men efter afgången uppkommit,

där den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

70 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid

konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder

samt allenast i den ordning, som i 71 och 72 §§ sags.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det

afgången, efter ty i 68 § stadgas, kungjordes.

71 §.

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista

utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för

borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas förslag

till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet

räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt

med högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens för
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 35.

51

sorg hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af ntdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.

Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

72 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomannen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för

kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade

beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af

sysslomannen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som

brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos

öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola

de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna

gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande

är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom

öfver klandret fallit.

Om registrering.

73 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

74 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen ock vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen ock dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

ock suppleant, så ock i öfrigt en kvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

75 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte

skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och

Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,

att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Yägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

76 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det

belopp, intill hvithet medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

77 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

78 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom förmäles i 63 §, skall genom Konungens befallningshafvandes

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i

den stads tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt säte,

eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskild!

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

79 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 78 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling

och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

80 §.

Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i

handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

81 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad!, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,

som i 78 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

82 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och

kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att han hvarken haft

eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

83 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att

han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda

föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 78 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat

förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

84 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelsen i

18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) styrelseledamot, som underlåter iakttaga föreskrift, som är

meddelad i 68 § 1 eller 2 mom.;

5) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats;

6) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans

uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

85 §.

Asidosättes föreskrift, som i 9 §, 20 § sista momentet, 32 § 1

inom., 35 § sista momentet, 44 § 1 inom., 64 § 1 mom. eller 68 §

3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 54 §, 55 § 2

inom. eller 61 § 2 inom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 inom., 35 § sista momentet eller 55 § 2 inom.

må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

86 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

57

Särskilda bestämmelser.

87 §.

Förening, som enligt lagen om ideella föreningar kan registreras

såsom ideell förening, må, med bibehållande af sitt ändamål, registreras

såsom ekonomisk förening, såframt föreningens stadgar i öfrigt innehålla

sådana bestämmelser, som enligt denna lag erfordras för att

vinna registering.

Har förening registrerats såsom ideell förening, utgöre den omständigheten

ej hinder för föreningen att, såframt erforderlig ändring

af stadgarna vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering

såsom ekonomisk förening.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering

såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

88 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla och alla för en.

Har förening, som drifven handelsrörelse, för densamma antagit

föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet

i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare

jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den

sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där

föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas

utan hinder däraf, att föreningen frikallat föreståndaren från skadeståndsskyldighet.

89 §.

Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

Bill. till Biksd. Brok 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

90 8.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

91 §.

Innehålla ekonomisk förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

92 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) de föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning

i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar

äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1912; dock skall

med afseende å ekonomisk förening, som ej afses i 1 § af lagen den 28

juni 1895 och som äger bestånd, då denna lag träder i kraft, hvad

4 § innehåller därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad

förening inför domstol eller annan myndighet göras gällande,

ej äga tillämpning förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.

Efter nämnda tre års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit

dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan

förening, såframt den ej blifvit registrerad.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit

stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen

registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blifvit

i enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga

om likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall

nya lagen, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å

föreningar, som äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser

registrerad förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse

gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21

och 22 .§§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna föreningens firma, att företräda

föreningen, ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och

kungjorts, icke därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Förslag

till

Lagom

ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att

förvärfva fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Med bolag afses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som

drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening afses i denna lag förening, hvilken icke drifver

rörelse, som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 35.

61

Utdrag af protokollet öfver justiedepartementsärenden, Mild inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

lördagen den 18 juni 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde

Riksdagens skrifvelse den 8 juni 1910, däruti tillkännagifvits,

bland annat, att i afseende å det af Kungl. Maj:t genom proposition den

4 mars 1910 för Riksdagen framlagda förslag till lag om föreningar

kamrarna stannat i olika beslut, i följd hvaraf denna fråga, jämlikt 63 §

riksdagsordningen, för denna riksdag förfallit.

Departementschefen yttrade därefter:

»Af förhandlingarna i Riksdagen framgår, att Första kammaren i

hufvudsak antagit ifrågavarande lagförslag, men att Andra kammaren

utan att ingå i detaljbehandling af förslaget icke kunnat godkänna detsamma,

men bifallit en vid lagutskottets betänkande fogad, af ledamöter

i utskottet från Andra kammaren afgifven reservation, däri hemställts,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande

och framläggande för Riksdagen af lagstiftning särskilt för ekonomiska

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35-

föreningar och särskildt för ideella föreningar med iakttagande af de

synpunkter, som i motiveringen till reservationen angifvits. I denna

motivering uttalas hufvudsakligen, att förslaget, i hvad det afsåge föreningar

för ekonomisk verksamhet, på ett enligt reservanternas mening

lyckligt sätt löst de lagstiftningsspörsmål, för hvilka Riksdagen uttalat

sitt intresse genom skrifvelser den 29 april 1902 och den 12 maj 1905;

att däremot förslaget, i hvad det afsåge ideella föreningar, tagit alltför

liten hänsyn till dessa föreningars nuvarande utveckling och skulle för

dem nödvändiggöra att i afsevärd omfattning omlägga sitt inre lif; att

förslaget vidare syntes, särskildt beträffande de ideella föreningarna

men äfven i viss mån med afseende å de ekonomiska, genom sin vidlyftighet

erbjuda afsevärda svårigheter för föreningarna, hvilkas ledamöter

och styrande personer i allmänhet icke vore lagkunniga, att rätt

iakttaga och tillämpa de gifna föreskrifterna; att denna vidlyftighet till

stor del sammanhängde med sammanförandet af stadgandena rörande båda

arterna af föreningar i en enda lag, hvarigenom antalet lagparagrafer,

hvilka man i hvarje särskildt fall hade att taga reda på, blefve betydligt

större än med särskilda lagar för de nämnda arterna af föreningar; att

emellertid en lagstiftning syntes erforderlig, som utåt på ett tillfredsställande

sätt tryggade och reglerade de ideella föreningarnas rättsställning

och rättskapacitet; samt att förslaget, äfven i hvad det anginge

de ekonomiska föreningarna, borde omarbetas i syfte af större klarhet

och enkelhet.

Hvad sålunda inom Riksdagen i ärendet förekommit synes mig

mana till ett oförtöfvadt återupptagande af arbetet på föreningslagstiftningens

område.

Hvad därvid angår denna lagstiftnings yttre form är jag visserligen

fortfarande af den omfattning att ur lagteknisk synpunkt ett

sammanförande af hithörande lagstadganden i en författning vore ur

synpxmkten af reda, klarhet och öfverskådlighet önskvärd!; men då från

håll, som står föreningslifvet nära, uttalats lifliga önskningar om särskilda

lagar för ekonomiska och för ideella föreningar och ansetts, att dessa

lagar därigenom skulle blifva mera lätthandterliga för de samhällsmedlemmar,

som däraf närmast beröres, samt några egentliga olägenheter

af en dylik uppdelning ej synas mig vara att befara, finner jag tillräcklig

anledning ej föreligga att motsätta mig en sådan anordning.

Jag har alltså låtit inom justitiedepartementet uppgöra förnyade förslag

till dels lag om ekonomiska föreningar och dels lag om ideella föreningar

(Bilagor A och B).

I afseende å det reala innehållet i dessa förslag har jag i ärendets

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

nuvarande läge ej haft anledning att göra några väsentliga ändringar

i det af Kungl. Maj:t för Riksdagen framlagda förslaget. Några mindre

afvikelser, om hvilka man i lagutskottet synes hafva varit ense, hafva

emellertid upptagits, liksom jag äfven i ett afseende, beträffande de

ideella föreningarna, vidtagit en ändring af mera saklig innebörd. Ur

detta förslag har nämligen uteslutits stadgandet om kungörande af hvad

som blifvit infördt i registret rörande ideella föreningar. Härigenom

hafva bestämmelserna om dessa föreningar kunnat i någon mån förenklas

och därjämte vunnits, att samma föreningar blifva helt befriade

från kostnader för registreringen och andra anmälningar till registret.

En särskild anledning till denna ändring föreligger jämväl däri, att

förslaget därigenom kommer att i denna del öfverensstämma med den

af Riksdagen nu antagna lagen om sjukkassor.

För att vinna tillförlitligt underlag för bedömande af hvilka jämkningar

i öfrigt kunna böra i förslagen vidtagas, innan de ånyo framläggas

för Riksdagen, synes mig önskvärdt och lämpligt att bereda de

inom landet nu bestående föreningar, som önska däraf begagna sig,

tillfälle att uttala sig öfver de båda föreliggande förslagen och därvid

framkomma med de anmärkningar och önskemål, hvartill de kunna

finna anledning föreligga.

Jag tillåter mig alltså hemställa, att öfverståthållareämbetet och

Kungl. Maj:ts befallningshafvande i hvarje län måtte anbefallas att öfver

hvardera af de nu föreliggande förslagen senast den 15 nästa september

afgifva underdånigt utlåtande, sedan dessförinnan tillfälle skyndsammast

blifvit beredt föreningar af den beskaffenhet, som i förslaget afses, att

yttra sig öfver detsamma, och att därjämte, i den mån ske kan, meddela

om antalet dylika föreningar inom myndighetens område samt

deras medlemsantal och hufvudsakliga ändamål, äfvensom från föreningar,

hvilkas stadgar finnas i tryck tillgängliga, infordra exemplar af samma

stadgar för att utlåtandet biläggas.»

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35-

Förslag
till
Lag
om

ideella föreningar.

I kap. Om registrerade föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af yrkesangelägenheter eller eljest tiar annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom

ideell förening.

2 §•

Ideell förening må icke idka handel eller annan verksamhet

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, eller för främjande

af medlemmarnas ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §■

Registrerad förening äger förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära och

svara.

För registrerad förenings förbindelser häfta allenast föreningens

tillgångar, förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

65

Om förenings bildande.

4 §■

Förening skall för att kunna vinna registrering såsom ideell

förening bestå af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna

lag hafva antagit stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

5 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom eu med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade

namnunderskrifter försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår

till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande, att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

6 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

Bill. till Eilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

3) clen ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de regelbundna afgifterna till föreningen, där sådana skola

förekomma;

5) huruvida uttaxering å medlemmarna skall vara medgifven;

6) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

7) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

8) tiden för räkenskapsafslutning;

9) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

10) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrifna kallelseatgärder senast skola vara

vidtagna;

11) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

7 §•

Ideell förenings firma skall innehålla ordet »förening» och må

ej innehålla ordet »ekonomisk», ej heller något, som har afseende å personlig

ansvarighet för medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I förenings firma må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar

ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf kan

föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

Om förteckning öfver föreningsmedlemmarna.

8 §•

Öfver idell förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

67

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §.

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och

ankomme på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande. Är

i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Medlem äge att efter egenhändigt underskrifven anmälan när

som helst utträda ur föreningen; dock må, där stadgarna icke innehålla

sådana bestämmelser, att afgifter kunna beslutas utan begränsning

till visst belopp, i stadgarna föreskrifvas viss tid, högst sex

månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde skall kvarstå

i föreningen.

11 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som

kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

12 §.

Har medlem utträdt eller uteslutits, vare han ändock, såframt

ej i stadgarna är annorledes föreskrifvet, pliktig att erlägga därförinnan

beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd afgift för löpande året.

Skall afgift gäldas mer än en gång under året, äge föreningen ej rätt

till mer än det belopp, som efter afgången först förfaller.

Är ej i stadgarna beloppet af de afgifter, som må ifrågakomma,

begränsad! och fattas beslut om afgifts utkräfvande, vare medlem, som

ej biträdt beslutet och som ofördröjligen anmäler sig till utträde, ej pliktig

att erlägga den beslutade afgiften.

Aflider medlem, gälle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan

stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

Vid medlems afgång äge lian eller lians rättsinnehafvare icke,

med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon

del af föreningens behållna tillgångar.

Om användande af förenings tillgångar.

13 §.

Öfver ideell förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar må föreningen

ej förfoga för ändamål, som uppenbarligen är för föreningens

verksamhet främmande; föreningssammanträde dock obetaget att till

allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som

i förhållande till föreningens ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och finnateckning.

14 §.

För ideell förening skall finnas eu styrelse, bestående af eu eller

flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af ny

ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där föreningens

stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till dess den tid, för

hvilken den afgångne blifvit vald, gått till ända, såframt styrelsen är

beslutför med kvarstående ledamöter.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

69

15 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelsedamöter, som bemyndigats

teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

16 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 15 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga

att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma föreningssammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller

föreningens stadgar.

17 §•

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma

må, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

18 §.

Är enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 35.

19 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

20 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde

tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma,

skall tillämpas hvad som enligt 15 och 16 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

21 §•

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere gemensamt.

22 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 35.

71

23 §.

Den, som äger företräda föreningen, må ej ikläda föreningen förpliktelser

eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än

sådant enligt 13 § är för föreningssammanträde medgifvet. Hvad sålunda

ar stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger

företräda föreningen, ej föryttra föreningens fasta egendom, med mindre

sådan föryttring enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet.

24 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Samma lag vare, där i handlingen föreningen betecknats såsom vore

den ekonomisk förening.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna föreningens

firma, att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl,

då annat meddelande skall delgifvas föreningen.

Till styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra

iöreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

26 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af

styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 78 §.

28 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan Åverkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

29 §•

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisorer må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

föreningssammanträde. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han

blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af

den, som utsett honom.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o Bo.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

30 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande granskning

af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller i

granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningssammanträde.

Har förslaget å föreningssammanträde antagits

eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande

göra framställning om utseende af revisor. Underlåter styrelsen

det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 29 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt

galle ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande;

och vare sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt

arfvode.

31 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola å föreningssammanträde framlägga en af dem

underskrifven berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 35 §.

32 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppBih.

till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Käft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

gift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för en.

Om förening ssammanträde.

33 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola

handläggas å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af

revisor.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll. Senast två veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

34 §.

Jämte hvad i 33, 41 och 42 §§ är stadgadt om utöfvande af föreningsmedlems

rösträtt och fattande af föreningsbeslut galle, där ej

annorlunda finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

att hvarje medlem äger eu röst;

att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

35

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

36 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 35 § mom. 3 är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan

af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

87 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 35.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

38 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammantr äde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

39 §.

Talan mot revisorer enligt 32 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

40 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid

berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad,

äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles

i 32 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

77

Om ändring af förenings stadgar och vissa andra fall, då särskild

röst pluralitet å föreningssammanträde erfordras.

41 §.

Beslut afseende ändring af ideell förenings stadgar i fråga om afgående

medlems rätt att utfå någon del af föreningens tillgångar, såvidt

denna ändring skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande

voro medlemmar i föreningen, så ock beslut om sådan ändring af stadgarna

att medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess

upplösning inskränkes, vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande

föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie, och å det

sammanträde, som sist hålles, biträdts af samtliga röstande.

Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar

af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

42 §.

I fråga om giltighet af beslut om förenings trädande i likvidation

i andra fall än i 47 § sägs vare lag, som i 41 § 2 och 3 mom.

förmäles.

43 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej'' gå i verkställighet.

innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar,

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35-

af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenliändiga, bevittnade

namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som förts i

ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att medlemmarnas förpliktelse

att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas mot

medlem, som icke bidragit till beslutet och anmäler sig till utträde ur

föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades.

Om klander af föreningsbeslut.

44 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlen, att

föreningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,

vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 25 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet inom ofvan i denna paragraf stadgad

tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut uppliäfts eller ändrats,

gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

45 §.

Finnes ideell förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart

osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekansler!! eller Ko
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

nungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara

föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i sådant

fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

46 §.

Saknar ideell förening'' till registret anmäld, behörig styrelse, vare

föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt kan

vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen

må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af

rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader

före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållanden fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda

i likvidation, och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa

densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

47 §.

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

48 §.

Har i enlighet med 42 § beslutats, att föreningen skall träda i

likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 47 § sägs, likvidation

verkställas, varde å föreningssammanträde en eller flere likvidatorer

valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna ma kunna bestämmas, att eu eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda

deltaga i likvidationen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

jKatigt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

49 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 47 § under 1) påkallar likvidation, svare

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

50 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt betämmelse i 47 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;

och förelägga rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en

månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

51 §.

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret trädt i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock eu hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 46 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

52 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening rnedgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

81

53 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet cell hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller kvilka,

hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

värde uppgift lämnad jämväl å lians fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

54 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit

granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlärnnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och häröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om

rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 38 och 40 §§

finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

55 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

U

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande ock

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

56 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 45 §, må

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 16 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 45 §.

57 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 24 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i

likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma

pröfvas vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom

handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld.

Hvad i 24 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl

i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar

utfärdas.

58 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller

af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning

erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som

nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

59 §.

Sedan likvidatorerua fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

60 §.

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

61 §.

Då likvidatorerua å föreningssammanträde framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

62 §.

Afträdes ideell förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsända^ för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 46 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

63 §.

Finnes efter konkursens afsilande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om ‘föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till

registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation.

Om registrering.

64 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registren eljest är eller

varder föreskrifvet.

65 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften våra

af vittnen styrkt.

Då ideell förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan är berättigad att teckna föreningens firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskilt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskild!

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

66 §.

Har den anmälande '' icke iakttagit de föreskrifter, som finnas

för hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras.. Samma

lag vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens

säte skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles

och Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan

meddelar, att föreningens firma jämlikt stadgandet i 7 § 3 mom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

_ Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

67 §.

Har registrering af ideell förening vägrats på den grund, att det i

stadgarna angifna föremålet för föreningens verksamhet är lagstridigt

eller uppenbart osedligt,, äge sökanden, där han är missnöjd med beslutet,

att å landet senast vid det lagtima ting, som infaller näst efter

sextio dagar från beslutets dag, och i stad inom sextio dagar från

samma dag genom ansökning hos rätten i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna skall hafva sitt säte, påkalla pröfning, huruvida

hinder, som nu är sagd!, möter mot föreningens registrering. Sådan

ansökning skall af rätten eller domaren delgifvas Konungens befallnings^

hafvande, som förordnar ombud att i målet föra det allmännas talan,

hinner rätten hinder, som ofvan sägs, ej möta mot föreningens registrering

skall, sedan beslutet härom vunnit laga kraft. Konungens befallningshafvande,

om i öfrig! hinder ej möter, på anmälan af föreningens

styrelse bevilja registrering.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Är sökanden missnöjd med annat Konungens befallningstafvandes

beslut, hvarigenom registrering vägrats, äge sökanden att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär lios Konungen.

68 §.

Beviljas ideell förenings registrering, late Konungens befallningshafvande

i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

G) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

69 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

vederbörande register göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd Proposition N:o 35. 87

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

70 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

71 §•

Företer förenings registrerade firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång,

åge domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid

använda förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd,

som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

72 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

år ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret.

Varder, sedan i vederbörande register gjorts anteckning om förenings

konkurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort

utfärdas, skall anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur

registret.

73 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande utvisar, kan ändring i samma förhållande icke med

laga. verkan åberopas, med mindre han visas hafva ägt vetskap om

ändringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

Straffbestämmelser.

74 §.

Med böter från och med tjugofem till och med ett tusen kronor

straffes _ ...

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig

uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats; _

4) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därat

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Åsidosättes föreskrift, som i 22 §, Bl § 1 inom., 33 § 4 mom.,

43 § 1 mom. eller 63 § 1 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 53 §, 54 §

2 inom. eller 61 § åligger.

Förseelse mot 31 § 1 inom., 33 § 4 mom. eller 54 § 2 inom. må

åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses

såväl föreningen som hvarje medlem däri.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

76 §•

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

77 §.

Har förening enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerats

såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder för

föreningen att,. såframt härför erforderlig ändring af stadgarna vidtages,

i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom ideell

förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i verkställighet

förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i registret

för ekonomiska föreningar.

Angående rätt för ideell förening att i stället vinna registrerinosåsom

ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föi°

enmgar.

78 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfveiti äda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla och alla för en.

79 §.

Förening- vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

80 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag gorå anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Bih. till Päksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

81 §•

Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem

skola hänskjutas till afgörande af eu eller flere skiljemän, age det

förbehåll samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande

af förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag

finnes stadgadt.

2 kap. Om oregistrerade föreningar
-

82 §.

Förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast

egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande.

83 §.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som

i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

3 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

84 §.

Därest förening, som äger bestånd, då denna lag träder i kraft,

och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna

i denna lag vinna förmåga att såsom ideell förening förvärfva rättigheter

och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet

söka, kära och svara, göre därom ansökning hos Konungen.

85 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade

församlingar, som äga rätt till offentlig religionsöfning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets

universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,

innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskild! stadgadt.

86 §.

Denna lag skall träda i kraft den — — — — — —--—

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, bedömas

efter äldre lag; dock att rättigheter, som nu sagts, ej må vid

domstol eller annan myndighet göras gällande af förening, som ej blifvit

registrerad.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som enligt äldre lag

berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 15 och

16 §§ lända till efterrättelse.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kling!.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Försl a g

till

L a g''

om ekonomiska föreningar.

I kap. Om registrerade föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom

idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet

att föra liandelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas

ekonomiska intressen.

2 §•

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra liandelsböcker, må allenast mot

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, som

hufvudsakligen afsätter alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet.

3 §■

Registrerad förening äger förvärfva rättigheter och ikläda sig

skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära

och svara.

För registrerad förenings förbindelser häfta allenast föreningens

tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade;

dock stånde medlemmarna öppet att därjämte, på sätt i denna

lag sägs, åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser.

Om förenings bildande.

4 §.

Förening skall för att kunna vinna registrering såsom ekonomisk

förening bestå af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna

lag hafva antagit stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att förenings medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter, vara hinder mot föreningens registrering.

5 §.

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom, där ej hvad i 70 § är stadgadt äger tillämpning, en

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande, att stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

6 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

8) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i

föreningen med högre belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas

till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet begränsad,

till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning

af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

8) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet

;

9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

95

7 §•

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt.

där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig

ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),

och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig

ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning

af dessa ord (»m. b. p. a.» eller dylikt).

I förenings firma må ordet »bolag» eller eljest något, som

betecknar ett bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf

kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Ny firma skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskildt stadgadt.

Om förteckning öfver föreningsmedlemmarna.

8 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning.

Styrelsen åligger att hålla förteckningen tillgänglig för eu hvar,

som vill taga kännedom om densamma.

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §.

Ekonomisk förening må, där ej annorlunda är i stadgarna föreskrifvet,

när som helst antaga nya medlemmar. Ej må någon antagas

till medlem annorledes än efter egenhändigt undertecknad ansökning.

På styrelsen ankomme, där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna,

att pröfva ansökan om inträde i föreningen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

10 §.

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,

utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att uppsägning

ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i

föreningen.

11 §•

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

för brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund,

som kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

12 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare ej berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna.

13 §.

Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för

räkenskapsafslutning, som infaller näst efter en månad eller efter den

i stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen

uppsagt sig till utträde, uteslutits eller afiidit, eller annan omständighet,

som föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter ty i 11 § sägs, ur föreningen utesluten,

vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och

beslut om föreningens angelägenheter.

14 §.

Då medlem afgått. äge han eller hans rättsinne!!afvare utfå ej

mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån

föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda

räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond

eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma

ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af

beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:t.s Nåd. Proposition N:o 35.

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning

af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning

af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,

skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 63 och

64 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems

rätt, hvarom nu är sagdt, lände den till efterrättelse.

15 §.

Åfträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom

ett år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens

borgenärers rätt rörer, att återbära hvad han utfått af sin

insats.

16 §.

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat

medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller

vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning

som medlem; och galle, där uppsägning sker, om hans rätt

att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall

återbära insatsen hvad i 14 och 15 §§ finnes stadgadt angående afgången

medlem.

Om vinstutdelning.

17 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afä. 21 Käft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

18 §.

Öfver föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må föreningssammanträde

ej förfoga för ''ändamålj< som irppefibarligen är för föreningens

verksamhet främmande;; föreningssammanträde; dock; öbetaget att

till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål -använda ''tillgångsom

i1 förhållande till föreningens ställning är af ringa betydenhet.

, '' . ’ i j ‘ ; ; • | j . • . • i , i .. , • i. ».* . t 1 i i l'' i .

Om styrelse och firmateckning.

19 §•

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en

eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att en eller flere ledamöter af styrelsen skola på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där

bolag eller annan samfällighet är medlem i föreningen, ledamot af den

samfällighets styrelse eller, om sådan styrelse ej finnes, delägare i

samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse, s... ■>.- ’ -

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för-viss förening medgifver undantag,

s. : Styrelseledamot må ej utses för längre tid än tvä år. Styrelse
ledamot

ma, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom. '' ‘!

Afgår å föreningssammanträde vald styrelseledamot, innan den

tid, för hvilken han blifvit: vald, gått ■■ till ända, och finnes ej suppleant,

åligger det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val

af ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock; där föreningens

stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till nästa

ordinarie föreningssammanträde, såframt styrelsen är beslutför med kvarstående

ledamöter.

20 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i deh mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

Sådan inskränkning, må ej registreras.

21 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 20 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga

att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma föreningssammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller

föreningens stadgar.

22 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma

fria, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

23 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

deltaga i ärendets behandling.

24 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

25 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde

tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma,

skall tillämpas hvad som enligt 20 och 21 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

28 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flere gemensamt.

27 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

28 §.

Den, som äger företräda föreningen, må ej ikläda föreningen förpliktelser

eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare mån än

sådant enligt 18 § är för föreningssammanträde medgifvet. Hvad sålunda

är stadgadt må dock ej åberopas mot tredje man, med mindre han

insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger

företräda föreningen, ej föryttra föreningens fasta egendom, med mindre

sådan föryttring enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

101

29 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör

undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de,. som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Samma lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening''

utan personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som

utmärker, att personlig ansvarighet förekommer.

30 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som eljest,

ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna föreningens

firma, att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl,

då annat meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

31 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af

styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

32 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 95 §.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

33 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot ägé lfiötsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

34 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att eu eller flere revisorer skola på annat sätt utses

att jämte de å föreningssammanträde valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor utses, må ej utgå före nästa ordinarie

föreningssammanträde och ej omfatta längre tid än två år. Revisor

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skilja,s från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Älgar å föreningssammanträde vald revisor, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

35 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende''

af en revisor att med, öfriga revisorer deltaga i deim åliggande granskning

af styrelsens, förvaltning och föreningens räkenskaper eller i

granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å föreningssammanträde.

Har förslaget å föreningssammanträde antagits

eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens

befallningshafvande göra framställning om utseende af revisor. Under
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 103

låter styrelsen det. stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik

framställning.

Hvad i 34 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt galle

ock om revisor, som ntses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode. ■

i;.. ■■ . i r . i., ■ : , . i ,

38 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola å föreningssammanträde framlägga en af dem

underskrifven berättelse öfver granskningen och därvid foga styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 40 §.

37 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges''

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling; som af dem granskats, eller vid fullgörandet äf sitt uppdragvisat

vårdslöshet, vare de, spm låtit sådant komma sig till last, föreningen

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för eu. ;;

Om föreningssammanträde.

38 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll. Senast två veckor efter sammanträdet

skall protokollet vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

39 §.

Jämte hvad i 38, 46 och 47 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut å föreningssammanträde gälle, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan

medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

40 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af före
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

skrifven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Äro _ ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

41 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 40 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven''kallelsetid

kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af

föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

42 §.

A det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

43 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Bill. till Rit:sd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 21 Höft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Majis Nåd. Proposition N:o 35.

44 §.

Talan mot revisorer enligt 37 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från clet revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

45 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 37 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och vissa andra fall, då särskild

röstpluralitet å föreningssammanträde erfordras.

46 §.

Beslut, hvarigenom personlig ansvarighet för ekonomisk förenings

förbindelser införes eller skärpes, vare ej giltigt, med mindre samtliga

medlemmarna förenat sig därom.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet

att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående

medlems rätt, hvarom i 14 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen

skall afse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i

föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde,

som sist hålles, biträdts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om

sådan ändring af stadgarna, att medlems rätt till årsvinst eller till föreningens

behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet,

med mindre beslutet fattats i enlighet med hvad nu är sagdt.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Runyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Beslut om annan ändring af stadgarna vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar

af de röstande.

Är för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

I fråga om giltighet af beslut om föreningens trädande i likvidation

i andra fall än i 52 § sägs vare lag, som i 46 § 3 och 4 inom.

förmäles.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att medlemmarnas förpliktelse

att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas

mot medlem, som icke bidragit till beslutet och uppsäger sig till utträde

ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades eller,

där enligt stadgarna medlem vid utgången af sagda tid ännu icke

äger uppsäga sig till utträde, vidtager sådan åtgärd, så snart han är

därtill berättigad.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller

lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet

att i föreningen göra insats eller inskränkning i den personliga ansvarighet

för föreningens förbindelser de enligt stadgarna åtagit sig,

må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet

registrerades.

47 §.

48

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om klander af beslut å föreningssammanträde.

49 §.

Menar styrelsen eller ledamot cläraf eller föreningsmedlem, att

beslut, som fattats å föreningssammanträde, icke tillkommit i behörigordning

eller eljest strider mot denna lag eller föreningens stadgar,

äge därå tala genom stämning å föreningen inom två månader från

beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet

förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 30 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet inom ofvan i denna paragraf stadgad

tid blifvit utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom beslut å föreningssammanträde upphäfts

eller ändrats, galle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej

instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

50 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart

osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern

eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra,

förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten

i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle ej i det fall, att föreningens

verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

109

Öl §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen må

förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af rätten,

skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader före

nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsända^ för registrering.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

53 §.

Har i enlighet med 47 § beslutats, att föreningen skall träda i

likvidation, eller skall eljest af anledning, som i 52 § sägs, likvidation

verkställas, varde å föreningssammanträde en eller flere likvidatorer

valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att en eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda

deltaga i likvidationen.

54

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 52 § under 1) påkallar likvidation, svare

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

55 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 52 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;

och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande en

månad, utse eu eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

56 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 51 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

57 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

58 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvarför

sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

O

59 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfver1

ämnas till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandlingföretagas

frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om

rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 42, 43 och 45

§§ finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

60 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer- samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

61 S.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 50 §, må

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 21 § är stadgadt ej skall äga tillämpning å

likvidatorer, som förordnats enligt 50 §.

62 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 29 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att den

utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad i 29 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i

afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig

ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

63 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit- betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

Är någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af

annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erfordei - liga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse

af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den. som något

uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

113

64 §.

Där föreningens behållna tillgångar enligt stadgarnas bestämmelse

kunna fördelas bland dem, som vid föreningens trädande i likvidation

voro medlemmar af föreningen, äge medlemmarna återbekomma en

hvar sin insats eller, om tillgångarna ej därtill förslå, hvad på insatsen

belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas efter hufvudtalet, där

ej annan grund finnes bestämd i stadgarna, eller öfverskottet enligt

stadgarna skall användas för annat ändamål.

65 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

66 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

han genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

67 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisningför

sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

68 §.

Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 51 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Hih, till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft.

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

69 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till

registret.

Yar föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till konkurs,

och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å föreningssammanträde,

hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen, beslutas,

huruvida, föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i

likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med

personligen ansvariga medlemmar.

70 §.

Är i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga

sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,

skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda

med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

71 §•

Ansökning om inträde i föreningen eller uppsägning till afgång

därur skall göras i två exemplar; skolande inträdesansökning innehålla

uttryckligt förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager

sig den personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.

Ej må i stadgarna meddelas sådan föreskrift, hvarom i 10 §

förmäles.

72 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anmälan för registrering.

Vid anmälan om inträde eller om afgång på grund af uppsägning

skola fogas bägge exemplaren af den om inträdet eller afgången

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 35.

gjorda framställning; det ena exemplaret skall, försedt med bevis om

registreringen, återställas till styrelsen. Vid anmälan om inträde skall

ock fogas styrkt afskrift af protokoll rörande beslut, hvarigenom

inträdesansökning bifallits.

Är afgången föranledd af medlems död eller af lians uteslutande

ur föreningen, efter ty i 11 § sägs, skall anmälan vara åtföljd, i förra

fallet, af vederbörlig dödsattest och, i det senare, af styrkt afskrift af

protokoll rörande det beslut, som fattats angående medlemmens uteslutande.

Skedde afgången på grund af annat förhållande, skall vid

anmälan fogas handling, hvarigenom förhållandet styrkes.

Anmälan, hvarom nu är sagdt, må kunna göras af inträdande

eller afgående medlem eller hans rättsinnehafvare.

73 §.

Inom utgången af januari månad hvarje år skall styrelsen till

registreringsmyndigheten ingifva med styrelseledamöternas egenhändiga

namnunderskrifter styrkt, i bokstafsföljd ordnad förteckning å dem,

som vid årets början voro medlemmar af föreningen.

74 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen

vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för föreningens därefter uppkommande

förbindelser, där den. med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

75 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid

konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder

samt allenast i den ordning, som i 76 och 77 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det

anmälan om afgången, efter verkställd registrering, kungjordes i ortstidningen.

76 §.

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista

utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för

borgenärerna uppstår, af konkursförvaltningen jämväl framläggas för
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

slag till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet

räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med

högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens försorg

hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag finnes stadgad i konkurslagen.

Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

77 §.

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för

kungörande af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade

beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af

sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträdd till konkurs, må, i förra fallet, hvad som

brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos

öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola

de vid första uttaxeringsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

Är ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna

gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande

är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom

öfver klandret fallit.

Om registrering.

78 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för

registrering anmälas, eller hvilkas intagande i registren eljest är eller

varder föreskrifvet.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

117

79 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så cck i öfrigt eu hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma gång

egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

80 §.

År ej, då anmälan efter 72 § 4 mom. göres, anmälda förhållandet

så styrkt, som för hvarje fall finnes föreskrifvet, meddele Konungens

befallningshafvande styrelsens ledamöter föreläggande, vid vite, att

afgifva förklaring, så ock, när omständigheterna därtill föranleda, att

insända de handlingar, som för ärendets pröfning må vara erforderliga.

Har eljest den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas

för hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte

skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och

Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,

att föreningens firma jämlikt stadgandet i 7 § 3 mom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Yägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse

om beslutet med skälen därför.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

81 §.

Har registrering af ekonomisk förening vägrats på den grund, att

det i stadgarna angifna föremålet för föreningens verksamhet är Ostridigt

eller uppenbart osedligt, äge sökanden, där han är missnöjd med

beslutet, att å landet senast vid det lagtima ting, som infaller näst efter

sextio dagar från beslutets dag, och i stad inom sextio dagar från

samma dag genom ansökning hos rätten i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna skall hafva sitt säte, påkalla pröfning, huruvida

hinder, som nu är sagdt, möter mot föreningens registrering. Sådan

ansökning skall af rätten eller domaren delgifvas Konungens befallningshafvande,

som förordnar ombud att i målet föra det allmännas talan.

Finner rätten hinder, som ofvan sägs, ej möta mot föreningens registrering,

skall, sedan beslutet härom vunnit laga kraft, Konungens befallningshafvande,

om i öfrigt hinder ej möter, på anmälan af föreningens

styrelse bevilja registrering.

Är sökanden missnöjd med annat Konungens befallningshafvandes

beslut, hvarigenom registrering vägrats, äge sökanden att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

82 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å

det belopp, intill hvithet medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet,

äfvensom förteckning å medlemmarna.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

83 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett. annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

84 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om

konkurs, hvarom förmäles i 68 §, skall genom Konungens befallningshafvandes

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna

som ock i den stads tidning, där Konungens befallningshafvande

har sitt säte, eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af

dessa, där allmänna påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år.

I den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar äfvensom ingifna

medlemsförteckningar skola, särskilt för hvarje förening, förvaras

såsom bilagor till registret.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

85 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 84 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen ock för dess kungörande samt tid

ock ”sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling

ock dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

86 §.

Företer förenings registrerade firma likket med en i kandelsregister,

föreningsregister eller aktiekolagsregistret tidigare införd firma, ock

lider därigenom innekafvaren af sistnämnda firma förfång, äge domstol

på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

konom till förfång, må talan om registreringens upplifvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

87 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,

som i 84 § sägs.

Yarder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

88 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret

och kungjordt i ortstidningen, skall anse3 hafva kommit till tredje

mans kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att kan hvarken

käft eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

121

89 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att

han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda

föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 84 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad i sådant

afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat förhållande

visas vara för handen.

90 §.

Öfverensstämmer ej förteckning, hvarom förmäles i 73 §, med

inkomna anmälningar om inträde i ekonomisk förening eller afgång

därur, förelägge Konungens befallningshafvande styrelsens ledamöter vid

vite att afgifva förklaring och insända de handlingar, som för åstadkommande

af rättelse kunna vara erforderliga.

Stråffbestämmelser.

91 §.

Med böter från och med tjugofem till och med ett tusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna i

17 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig

uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats;

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Katigt Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

5) revisor, som, därest lian insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans

uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

92 §.

Åsidosattes föreskrift, som i 8 §, 27 §, 36 § 1 mom., 38 § 4 mom.,

48 § 1 inom., 69 § 1 inom., 72 § 1 mom. eller 73 § är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 58 §, 59 § 2

mom. eller 67 § åligger.

Förseelse mot 36 § 1 inom., 38 § 4 mom. eller 59 § 2 mom.

må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

93 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böters eller vitens fulla gäldande, skall förvandling

ske enligt allmänna strafflagen.

Särskilda bestämmelser.

94 §.

Förening, som enligt lagen om ideella föreningar må registreras

såsom ideell förening, stånde öppet att i stället varda i enlighet med

denna lag registrerad såsom ekonomisk förening.

Har förening registrerats såsom ideell förening, utgöre den omständigheten

ej hinder för föreningen att, såframt härför erforderlig

ändring af stadgarna vidtages, i stället i enlighet med denna lag

vinna registrering såsom ekonomisk förening.

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering

såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

95 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar ock tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla ock alla för en.

Har förening i strid med stadgandet i 2 § försålt annorledes än

mot kontant betalning, vare den, som förestått rörelsen, ansvarig för

all skada, som uppkommer af den sålunda skedda försäljningen. Talan

om sådant skadestånd må, där föreningens egendom afträdts till

konkurs, af konkursboet anställas utan kinder däraf, att föreningen

frikallat den, som förestått rörelsen, från skadeståndsskyldigket.

96 §.

Förening vare uti de mål, för kvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna kar sitt säte.

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna kar sitt säte.

98 §.

Innekålla ekonomisk förenings stadgar förbekåll, att tvister mellan

föreningen ock styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

känskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbekåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; ock gälle om påkallande

af förbekållets tillämpning kvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

2 kap. Om oregistrerade föreningar.

99 §.

Förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast

egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande.

100 §.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som i

åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

3 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

101 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkringsföreningar;

3) föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning

i fast egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar

äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

102 §.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

125

103 §.

Denna lag skall träda i kraft den--------—

Rättigheter och skyldigheter, som uppkommit dessförinnan, bedömas

efter äldre lag; dock att rättigheter, som nu sagts, ej må vid

domstol eller annan myndighet göras gällande af förening, som ej

blifvit registrerad.

Har förening, som afses i 1 § af lagen om registrerade föreningar

för ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895, antagit stadgar och utsett

styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen registreras enligt

bestämmelserna i sagda lag. Har förening blifvit i enlighet med sistnämnda

lags bestämmelser upplöst, skola i fråga om likvidationen gälla

bestämmelserna i samma lag, men i öfrigt skall denna lag äga tilllämpning

jämväl å föreningar, som i denna lags 1 § afses och äga

bestånd, då lagen träder i kraft.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant som enligt äldre lag

berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 20 och 21 §§

lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten för

den, som äger teckna föreningens firma, att företräda föreningen, ändå

att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kungjorts, icke

därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 25 november 1910.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve HAMILTON,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von '' Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anförde:

»Den 18 sistlidne juni beslöt Eders Kungl. Maj:t på min hemställan

att anbefalla öfverståthållareämbetet och Eders Kungl. Maj:ts

befallningshafvande i hvarje län att öfver hvartdera af särskilda inom

justitiedepartementet utarbetade, då anmälda förslag till lag om ideella

föreningar och till lag om ekonomiska föreningar afgifva underdånigt

utlåtande, sedan dessförinnan tillfälle skyndsammast blifvit beredt föreningar

af den beskaffenhet, som i förslaget afses, att yttra sig öfver

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

detsamma, och att därjämte, i den mån ske kunde, meddela uppgift om

antalet dylika föreningar inom myndighetens område samt deras medlemsantal

och hufvudsakliga ändamål, äfvensom från föreningar, hvilkas

stadgar funnes i tryck tillgängliga, infordra exemplar af samma stadgar

för att utlåtandet biläggas.

Dessa utlåtanden hafva nu inkommit, åtföljda af yttranden från

föreningar och andra intresserade äfvensom af tryckta stadgar för ett

stort antal föreningar; och tillåter jag mig nu att för Eders Kungl.

Maj:t anmäla dessa utlåtanden med därvid fogade handlingar.

Jag torde därvid lämpligen böra först upptaga till behandling

frågan om lagstiftning för

ideella föreningar.

De inkomna yttrandena med därvid fogade exemplar af olika ideella

föreningars stadgar lämna ett ganska godt material för bedömande af

dessa föreningars skiftande ändamål och de olika normer, efter hvilka

de ansett sin verksamhet böra inrättas. I fråga om föreningslifvets

omfattning och utbredning är äfven samma material upplysande, ehuruväl

antagligt synes vara, att åtskilliga föreningar och antalet medlemmar

i dem icke återfinnas i de inkomna uppgifterna. Dessa uppgifter utvisa

ett antal föreningar af 9,702 med 1,130,654 medlemmar. Grupperade

efter ändamålet för deras verksamhet finnas föreningar, hvarom uppgifterna

lämna upplysning, med religiöst syfte till ett antal af 2,245

med 182,828 medlemmar; för främjande af nykterhet till ett antal af

3,236 med 252,379 medlemmar; för välgörenhet till ett antal af 303

med 60,121 medlemmar; med politiskt syfte till ett antal af 641 med

109,228 medlemmar; fabriks- och han dt verks föreningar till ett antal af

379 med 53,681 medlemmar; fackföreningar till ett antal af 531 med

57,023 medlemmar; föreningar för idrott och skytteverksamliet till ett

antal af 1,431 med 117,312 medlemmar o. s. v. Flere af de sålunda

angifna siffrorna äro emellertid utan tvifvel för låga. De inkomna uppgifterna

äro föremål för bearbetning, som ännu icke slutförts, och torde

jag framdeles få för Eders Kungl. Magt anmäla det resultat, som däraf

kan framgå. Så mycket kan emellertid redan nu sägas, att de om ideella

föreningar föreslagna lagbestämmelser, hvilka jag nu har att för Eders

Kungl. Maj:t anmäla, jämförda med gällande stadgar för ett stort antal

af de viktigaste föreningarna, ingalunda kunna — såsom från vissa

håll befarats — anses lägga något obehörigt tvång på föreningslifvet

eller hindra föreningarnas rörelsefrihet inom rättmätiga gränser.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

De ideella föreningar, som begagnat sig af det dem lämnade tillfälle

att inkomma med erinringar rörande den tilltänkta lagstiftningen,

äro i förhållande till hela antalet bestående sådana föreningar blott ett

, fåtal. I allt äro yttranden inkomna från 199 ideella föreningar — men då

yttranden afgifvits af de stora hufvudorganisationerna och centralföreningarna,

och bakom dem alltså torde få anses stå ett stort antal föreningsmedlemmar,

lärer hvad som anförts böra tillmätas ganska stor betydelse.

I ett afsevärdt antal af de afgifna yttrandena uttalas den mening,

att lagstiftning för de ideella föreningarna öfver hufvud taget icke skulle

vara behöflig. Särskildt kraftigt framföres denna uppfattning af 57

fackföreningar, anslutna till den socialdemokratiska organisationen. Men

äfven åtskilliga andra föreningar såsom exempelvis 9 med religiöst syfte

och 11 nykterhetsföreningar intaga samma afböjande ståndpunkt.

Denna syn på tingen framfördes redan vid sistlidet års riksdag i

en motion inom Andra kammaren af herrar Blomberg m. fl. och har

således redan varit under debatt i Riksdagen. Där vann den då icke någon

större tillslutning. Såsom jag förut till statsrådsprotokollet af den 18 sistlidne

juni anfört, torde i stället af ärendets behandling i Riksdagen framgå,

att Riksdagen varit med Eders Kungl. Maj:t ense om angelägenheten af att

lagstiftning äfven för de ideella föreningarna snarast möjligt kommer

till stånd. Men då behofvet af dylik lagstiftning dock alltjämt ifrågasättes,

torde det icke vara ur vägen att här med några ord beröra de

skäl, som synas mig vara i detta hänseende afgörande.

Såsom utgångspunkt för deras uppfattning, som hålla före, att

lagstiftning å ifrågavarande område är obehöflig, kan angifvas ett

uttalande till högsta domstolens protokoll för den 28 november 1907

vid granskning af ett till högsta domstolen remitteradt förslag till lag

om registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet. En af

högsta domstolens ledamöter anförde då (K. Prop. n:r 83, 1910, sid. 69),

att likasom man under tiden närmast före tillkomsten af 1895 års lag

om registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet — utan tvifvel

med fullt fog — ansett sig berättigad att, såframt en ideell förening

antagit stadgar af en viss fullständighet, tillerkänna föreningen rättspersonlighet,

det vill säga förmåga att förvärfva rättigheter och ikläda

sig förpliktelser äfvensom kära och svara inför domstol, så måste en

sådan förening äfven sedermera under nyss angifna förutsättning betraktas

såsom ett rättssubjekt. Den tvekan härom, som stundom yppats,

syntes nämnda ledamot alldeles ogrundad och, såvidt han hade sig

bekant, förelåge ej heller något domslut, där möjligheten af en ideell

förenings rättspersonlighet blifvit förnekad af den högsta lagskipande

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

myndigheten. Detta uttalande biträddes af högsta domstolens öfriga i

lagförslagets granskning deltagande ledamöter.

Då nu — menar man — de ideella föreningarnas rättskapacitet

måste anses fastslagen genom berörda auktoritativa uttalande, och praxis

äfven visat sig villig att följa den sålunda gifna anvisningen, samt hvad

af normer, som de ideella föreningarna behöfva för sin verksamhet, kunna

gifvas i deras stadgar, så föreligger för de ideella föreningarna ej vidare

något behof af lagstiftning.

Häremot är emellertid till en början att erinra, att det — såsom

inom lagrådet uttalats (K. Prop. n:r 83’ 1910, sid. 157) — otvifvelaktigt

är ett samhällsintresse, att sådana föreningar, som skola i större omfattning

träda i rättsförhållanden till utomstående, inrättas och verka i

enlighet med vissa af lagstiftningen uppställda hufvudprinciper. Sådant

tryggas genom registreringen, som ju afser icke blott att åstadkomma

en tillförlitlig öiversikt öfver de fullmyndiga föreningarna utan äfven

en garanti för att deras stadgar innehålla vissa såsom väsentliga ansedda

bestämmelser. Principen är genomförd ifråga om andra sammanslutningar

— bolag, ekonomiska föreningar, sjukkassor m. fl. — och det

lärer ej kunna angifvas något skäl, hvarför de ideella föreningarna, om

de vilja uppträda som bärare af rättigheter och skyldigheter och inlåta

sig i rättshandel med utomstående, skulle i dessa hänseenden gifvas en

särställning.

Ur synpunkten af dessa föreningars eget intresse synes det jämväl

vara önskvärdt, att en utväg anvisas, hvarigenom de kunna vinna en

obestridlig och lätt kontrollerbar rättskapacitet. Ty det är att märka,

att högsta domstolens ofvan berörda uttalande icke innefattar, att en

ideell förening ovillkorligt och under alla förhållanden är att anse som

rättssubjekt. . Därför erfordras ju, att föreningen antagit stadgar af en

viss fullständighet. Vill den träda i förbindelse med utomstående, måste

den äfven hafva en behörig styrelse. Huruvida dessa förutsättningar

föreligga, måste nu blifva föremål för pröfning i hvarje särskildt fall,

och det synes mig otvifvelaktigt, att tredje man, med hvilken föreningen

kan vilja inlåta sig i rättshandel, ofta måste ställa sig tveksam inför

krafvet på att han själf skall verkställa sådan pröfning med risk att

stå rättslös mot föreningen, om han därvid begår ett misstag. Särskildt

beträffande fastighetsväsendet kan stadga och säkerhet icke vinnas, med

mindre som oeftergifligt kraf uppställes, att den, som förvärfvar, afyttrar

eller med inteckning belastar fastighet, äger oomtvistlig rättskapacitet.

Att dock äfven vid annan rättshandel en osäkerhet i nämnda hänseende

kan innebära kännbar olägenhet, torde framgå af ett uttalande af en

Bill. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Käft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Konungens befallningshafvande, däri bland annat meddelas, att bankerna

i orten i allmänhet icke såsom låntagare godtaga föreningar, hvilka

ej blifvit registrerade, utan att medlemmarna i vederbörande föreningsstyrelse

få ikläda sig personlig ansvarighet för lånen. Det är helt

visst så, som vid sistlidne Riksdag under debatten i Andra kammaren

uttalades af en talare, hvilken motsatte sig det då framlagda förslaget

men likvisst fann lagstiftning på ifrågavarande område behöflig, att det

ingalunda är detsamma, att föreningarna, såsom nu är förhållandet, få

lefva på en rättspraxis, om hvilken man icke vet, huruvida den kan

stå sig, som att hafva eu i lag tillförsäkrad rättskapacitet.

Behof af lagstiftning om ideella föreningar föreligger emellertid

äfven ur annan synpunkt. Vid den lagstiftning, som under senare år

genomförts beträffande olika slag af associationer, har ett klart uttaladt

syfte varit att skydda den enskilde delägaren mot obehöriga Övergrepp,

att säkerställa minoriteten mot majoritet sförtryck. I fråga om de

ideella föreningarna finnes för närvarande härutinnan intet lagfäst;

deras stadgar skola alltså vara bestämmande. Äfven om i åtskilliga af

dessa intagits en del bestämmelser, som åsyfta att trygga minoritetens

rätt, finnas dock andra, Indika icke lägga hinder i vägen för en tillfällig

majoritet att utan vidare omlägga föreningens syfte och verksamhet eller

att använda föreningens tillgångar till ändamål, som äro för dess syfte

helt främmande, eller att ändra den enskilde föreningsmedlemmens rättigheter

och skyldigheter gent emot föreningen eller att på annat lika ingripande

sätt omkasta stadgarna. Det skulle till och med kunna inträffa,

att den med dylika omstörtningar missnöjde föreningsmedlemmen funne

sig vara genom en stadgebestämmelse betagen rätten att utträda ur

föreningen. Med allt erkännande af det önskvärda i att största möjliga

rörelsefrihet lämnas de ideella föreningarna ifråga om deras inre förhållanden,

måste dock sägas, att det gifves vissa gränser, utöfver hvilka

majoritetens bestämmanderätt äfven inom dessa föreningar icke kan

sträckas, utan att andra berättigade intressen trädas för nära, och dessa

gränser kunna endast genom lag uppdragas.

Det inom justitiedepartementet utarbetade förslaget till lag om

ideella föreningar, öfver hvithet myndigheter och intresserade lämnats

tillfälle att yttra sig, utgör, som jag förut antydt, en utbrytning ur det

vid sistlidne Riksdag framlagda förslaget till lag om föreningar af de

delar, som angå de ideella föreningarna. Emot detsamma har i åtskilliga

yttranden anmärkts, att det vore alltför omständligt, detaljeradt och

svårt att komma till rätta med för dem, hvilka i främsta rummet hade

att inrätta sig efter detsamma. Det har ansetts alltför tyngande och

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

obekvämt för föreningslifvet. Det skulle — för att citera Stockholms

arbetarekommuns yttrande — intvinga det skiftande ideella föreningslifvet

i en och samma orörliga tvångströja; hindra och trakassera föreningsverksamheten

samt införa omgång, kostnader och en afskräckande

tungroddhet i föreningslifvet; det vore för den samhälleliga utvecklingen

i grunden skadligt.

Jag anser mig kunna beteckna dessa och liknande uttalanden

såsom icke befogade. Jag inser emellertid fullväl, att på eu lag af

förevarande art böra ställas stora anspråk på enkelhet och lättfattlighet,

och att den såväl formellt som reellt icke bör på föreningarna och deras

ledare ställa andra kraf än som oundgängligen erfordras för att tillgodose

de andra berättigade intressen, om hvilka jag förut lämnat en

antydan.

Ur denna synpunkt har jag underkastat det remitterade förslaget

en genomgående ytterligare revision och därvid trott mig kunna däri

vidtaga ändringar och förenklingar, hvilka torde i viktiga punkter tillmötesgå

framkomna önskemål. Dock har jag icke bort lämna ur sikte,

att den 4 juli detta år utfärdats lag om sjukkassor, hvilken i åtskilliga

stycken behandlar ämnen, som äfven böra upptagas i förevarande lagförslag.

Uppenbarligen måste det vara af vikt, att i dessa stycken de

båda lagarna icke förete sådana skiljaktigheter, att däraf föranledes den

missuppfattning, att sakliga olikheter föreligga, där öfverensstämmelse är

afsedd. Om jag det oaktadt i några fall (§§ 14 (13), 16 (15) m. fl.)*) ansett

mig böra frångå den redan utfärdade lagens uppställning och uttryckssätt,

har sådant skett i syfte att vinna större lättfattlighet och på sådant

sätt, att något missförstånd af förutnämnda art icke lärer kunna däraf

föranledas.

Såsom viktigare ändringar i det remitterade förslaget torde till

en början kunna angifvas, att de formella betingelserna för registrering

(5 (6) §) ytterligare lindrats, så att för registrering numera kräfves allenast

eu ansökan af styrelsen, innehållande vissa af densamma lätt lämnade

uppgifter, samt såsom bilagor två exemplar af föreningens stadgar, till

riktigheten best}U''kta af styrelsens ordförande, och på liknande sätt

styrkt afskrift af protokoll vid förenings sammanträde, utvisande att

stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll eller annan

handling, hvaraf framgår, att styrelse blifvit utsedd. Att nu bestående

äldre föreningar, hvilka tilläfventyrs icke kunna förete protokoll öfver

l) De först angifna paragrafnumren hänvisa till det remitterade förslaget; de inom

parentes upptagna till det reviderade, vid detta protokoll fogade förslaget.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

föreningens bildande och stadgarnas antagande, icke skola däraf hindras

att söka registrering, därför är sörjdt i de vid lagförslaget fogade öfvergångsbestämmelserna.

Såsom jag förut anmärkt, kommer enligt förslaget

registreringen icke att draga annan kostnad än postporto för det bref, hvarmed

ansökningshandlingarna insändas till Konungens befallningshafvande.

Stadgandet om ideell förenings firma 7 (8) § har omlagts så, att

hinder icke möter för föreningen att i sin firma bibehålla eller upptaga

sådan beteckning, som hittills ofta användts för att utmärka sammanslutning

af ifrågavarande art såsom förbund, sällskap, klubb, gille m. fl.

dylika. Stadgandet, sådant det nu föreligger, afser allenast att förekomma

sådan firmabeteckning, som kan föranleda det missförstånd, att

firman innehafves af en sammanslutning, för hvilken gäller annan lagstiftning.

Föreskriften om skyldighet att hålla förteckning öfver föreningens

medlemmar har utgått. Där sådan förteckning för föreningen själf är

af någon betydelse, lärer den i allt fall blifva förd; där så ej är förhållandet,

torde kanske öfvervägande skäl tala för att föreningens styrelse

ej genom lagbud betungas med ett dylikt åliggande. Likaså har i fråga

om medlems uteslutande ur ideell förening grunder för en dylik åtgärd

ansetts utan olägenhet kunna hänvisas uteslutande till stadgarna.

Vid revisionen af stadgan dena om styrelse och firmateckning har

jag ur synpunkten af lättfattlighet ansett mig kunna våga i lagtexten

införa ett nytt ord »firmatecknare» såsom utmärkande den eller de personer

inom eller utom styrelsen, som erhållit

föreningens firma.

Enligt lagen om sjukkassor är bestämmelse om styrelsens beslutförhet

ett obligatoriskt moment i stadgarna samt styrelsens rätt

att förordna annan än styrelseledamot till firmatecknare och att uppskjuta

val af ny styrelseledamot i afgången ledamots ställe, där styrelsen

utan denne är beslutför, gjord beroende af därom i stadgarna

intaget eller, hvad angår firmatecknare, eventuellt af sjukkassesammanträde

lämnadt medgifvande. I fråga om föreningarna har jag trott en

motsatt princip vara lämplig och önskvärd, hvadan alltså en supplerande

regel om styrelsens beslutförhet upptagits i förslagets 19 § (16 §) samt styrelsens

rätt att förordna firmatecknare inom eller utom styrelsen och att

1 förut angifna fall uppskjuta val af ny styrelseledamot angifvits såsom

regel att gälla, så snart ej i stadgarna eller, hvad angår firmatecknare,

eventuellt af föreningssammanträde blifvit annorlunda förordnadt (13 §

2 och 6 mom. i det reviderade förslaget).

Den anmälan till registrering, som ej kan eftergifvas, då ändring

bemyndigande att teckna

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

sker i styrelsens sammansättning eller rätten att teckna föreningens

firma, tiar jag ansett kunna göras allenast genom en skrifvelse från

styrelsens ordförande, innehållande upplysning om den skedda ändringen.

Ur det reviderade förslaget har uteslutits den i 26 § af det

remitterade förslaget meddelade föreskriften, att styrelsen skall till revisorerna

aflämna en förvaltningsberättelse. Det har nämligen framhållits,

att uti ideella föreningar eu sådan berättelse ofta ej förekommer utan

ersättes med eu af revisorerna i deras berättelse lämnad kortfattad öfversikt

af det gångna verksamhetsåret. Något tungt vägande skäl för att

bryta med en sådan praxis lärer icke förefinnas; och det torde därför

kunna åt de ideella föreningarna öfverlämnas att efter godtfinnande

ordna denna sak.

Den i förslaget upptagna rätt för en minoritet af föreningsmedlemmar

att hos Konungens befallningshafvande påkalla utseende af eu

särskild revisor har i enlighet med från flere håll uttryckt önskan ludet

reviderade förslaget uteslutits. Denna rätt torde nämligen för de

ideella föreningarna icke vara af samma betydelse som för åtskilliga

andra sammanslutningar, för hvilka den blifvit lagfäst.

Emot den i det remitterade förslaget under kapitlet om föreningssammanträde

(33 (25) §) upptagna bestämmelse, att ärende, som ej upptagits

i kallelsen till sammanträdet, ej finge där till afgörande företagas, med

mindre det enligt stadgarna skulle förekomma å sammanträdet eller omedelbart

föranleddes af annat ärende, som skulle där afgöras, har från olika

håll gjorts anmärkning. Bestämmelsen anses tyngande och hinderlig för

föreningslifvet. Grunden till densamma har naturligtvis varit omsorgen

om föreningsmedlemmarnas rätt. Lagen bör sörja för att ej en tillfällig

majoritet å ett föreningssammanträde skall kunna missbruka sin

maktställning till åtgärder, som kunna vara ödesdigra för föreningen

eller dess medlemmar, och hvilka de frånvarande medlemmarna saknat

anledning antaga skola å sammanträdet förekomma. Åtskilliga föreningars

stadgar innehålla skyddande bestämmelser i ifrågavarande hänseende,

och det synes mig icke kunna tillrådas att helt och hållet afstå

från att jämväl i lag upptaga sådana. För de ideella föreningarna torde

dock lindrigare bestämmelser härutinnan kunna meddelas än för andra

associationer, där medlemmarnas ekonomiska intresse är större. Jag föreställer

mig, att inom de ideella föreningarna nödig trygghet skall förefinnas,

äfven om rätten att å sammanträde till behandling upptaga ärende,

som ej varit i kallelsen angifvet, utsträekes jämväl till det fall, att två

tredjedelar af de å sammanträdet närvarande föreningsmedlemmarna därom

enas, dock att undantag därvid göres för frågor om ändring i stadgarna,

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

om ny eller förhöjd afgifts påläggande och om föreningens trädande

i likvidation. Den i det remitterade förslaget upptagna bestämmelsen,

att protokoll öfver föreningssammanträde skall inom viss tid därefter

vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna, har mött mycket motstånd,

och då den ifråga om de ideella föreningarna ej torde kunna anses

oundgängligen nödig, har den blifvit ur det reviderade förslaget utesluten.

Från vissa större centrala föreningar, som i sig innefatta en

mängd mindre lokalföreningar, har framhållits behofvet af att afgörande

af föreningsärende kan anordnas på annat sätt än genom föreningssammanträde.

Genom den lydelse, som gifvits åt första stycket af 25 §,

och genom det tillägg, som gjorts till 26 § i det reviderade förslaget,

har det framställda önskemålet så långt ske kunnat tillmötesgåtts.

Bestämmelserna om villkoren för giltigheten af beslut om ändring af

ideell förenings stadgar hafva äfven varit föremål för anmärkningar från

olika håll. Krafvet på beslut å två olika föreningssammanträden angifves

skola medföra synnerlig olägenhet för vissa sammanslutningar, som hafva

sammanträden allenast med långa mellantider (landsorganisationen exempelvis

har kongress blott hvart tredje är) och som ej utan oskäliga kostnader

kunna anordna extra sammanträde. Stockholms arbetarkommun framhåller,

att stadgeändringar förekomma vida oftare inom de ideella föreningarna

än inom de ekonomiska, och att lätta former för dem därför äro behöfliga.

Af sistberörda uttalande framgår visserligen, enligt min mening, nödvändigheten

af att just på denna punkt minoritetens rätt effektivt skyddas,

men lättnader, som ur hänsyn till förhandenvarande faktiska förhållanden

otvifvelaktigt äro önskvärda, synas dock kunna och böra beredas. Jag

håller före, att skälig hänsyn till minoritetens rätt skall vara tagen, om

för ändring af ideell förenings stadgar föreskrifves dels enhällighet af

de i omröstningen deltagande, då frågan gäller afgående medlems rätt

att vid utträde ur föreningen utfå del af föreningens tillgångar eller

medlemmars rätt till föreningens behållna tillgångar vid föreningens upplösning,

såvidt ändringen skall afse jämväl dem, som då äro medlemmar

i föreningen, dels en majoritet af två tredjedelar af de afgifna rösterna,

då frågan gäller annan ändring af stadgarna. Bestämmelse liknande den

sist angifna finnes för närvarande i ett betydande antal föreningsstadgar.

Innehålla stadgarna ytterligare garantier i nu ifrågavarande hänseende, böra

de naturligtvis gälla, och erinras i detta sammanhang att, enligt hvad

jag förut uttalat, ärende, som angår ändring i stadgarna, icke får upptagas

å sammanträde, med mindre det blifvit i kallelsen till sammanträdet

angifvet. I föreskriften om registrering af beslutad stadgeändring

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

har samma förenkling och lättnad införts, som förut angifvits ifråga om

föreningens första registrering.

Stadgandena om förenings likvidation och upplösning hafva, äfven

de, i någon mån förenklats. Dock är fortfarande denna del af förslaget

jämförelsevis utförlig. Jag håller emellertid före, att lagen, om den skall

fylla sitt ändamål, bör i denna del lämna ganska fullständiga bestämmelser.

De skola nämligen reglera förhållanden, om hvilka sällan något

förekommer i stadgarna, och hafva till ändamål att trygga tredje man i

i den rätt, som han kan hafva förvärfvat genom att inlåta sig i rättshandel

med föreningen. De äro äfven härutinnan af olika betydelse

järn (orda med öfriga delar af förslaget, att föreningarnas styrande medlemmar

icke behöfva taga kännedom om dem i annat än det ytterst sällsynta

fäll, att föreningen skall träda i likvidation, och skulle detta fall

inträffa, torde fullständigheten finnas vara en förtjänst hos lagen, icke

en olägenhet. Bland de stadganden, som jag ansett kunna utgå ur

denna del af lagförslaget, vill jag här särskildt framhålla det, att ideell

förening, som råkat i konkurs, skall anses upplöst, om efter konkursens

afstötande ej finnes öfverskott. Skulle under en dylik eventualitet

föreningen vilja fortbestå, torde knappast tillräcklig anledning föreligga

att förvägra sådant.

I kapitlet om registrering hafva vidtagits ändringar, som innebära

lättnader och förenklingar motsvarande de i föregående delar af förslaget

vidtagna. Därvid har jag ock ansett den bestämmelse kunna uteslutas,

som till särskild handläggning vid domstol hänvisar fråga om

vägrad registrering på den grund, att det i stadgarna angifna föremålet

för föreningens verksamhet anses lagstridigt eller uppenbart osedligt.

Sedan nämligen numera regeringsrätten inrättats såsom högsta instans

i administrativa besvärsmål, torde någon betänklighet knappast möta mot

att låta frågan om vägrad registrering i ofvan angifna fall — liksom

i andra registrerings frågor — afgöras genom besvär öfver Konungens

befallningshafvandes beslut.

Slutligen har i kapitlet .om straffbestämmelser straffmaxima nedsatts

och vissa uteslutningar vidtagits, så att numera straffpåföljd icke

finnes stadgad för andra fall än där mot sådan icke torde kunna

göras någon befogad gensaga.

Med de förändringar i det remitterade förslaget, för hvilka jag

sålunda i hufvudsak redogjort, och de öfriga jämkningar, som i sammanhang

därmed vidtagits, torde de kraf, som uppställas för att ideell förening

skall tillerkännas full rättskapacitet, vara i såväl reellt som formellt

hänseende nedbragta till ett minimum.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Emellertid finnes otvifvelaktigt ett ej ringa antal ideella föreningar,

som i allt fall torde komma att anse lagens bestämmelser för sig obekväma.

Jag tänker därvid på en del . .små lokala sammanslutningar med

inskränkt verksamhetsfält såsom vissa mindre välgörenhetsföreningar

(jultomtar, syföreningar o. d.), läsecirklar, musikföreningar, sällskapliga

klubbar med flera. Men dessa sammanslutningar lära i regel ej

inlåta sig på sådan rätlshandel med tredje man, att de äro i behof af

den rättskapacitet, som registreringen utmärker. Deras ekonomiska

angelägenheter torde utan vidare omgång besörjas af styrelsen eller

någon ledamot på eget personligt ansvar. De kunna alltså. underlåta

att registrera sig — intet tvång därtill föreligger — och likväl ostördt

fortsätta sin verksamhet såsom hittills. Och skulle undantagsvis en

sådan förening behöfva full rättskapacitet — exempelvis för fastighetsförvärf

—, då är den ock bärare af så afsevärda intressen, att fordran

på dess registrering ingalunda kan anses obillig.

1 förslagets uppstiillning har vidtagits en ändring i syfte att en af

förslagets hufvudprinciper — skillnaden mellan registrerade och oregistrerade

föreningar — genast för dem, som äro underkastade lagens föreskrifter,

må framstå såsom fullt klar. I det remitterade förslaget uppdelas

bestämmelserna om registrerade och oregistrerade föreningar i två

kapitel, det ena om registrerade föreningar omfattande åttioen paragrafer

och det andra om oregistrerade föreningar omfattande allenast två

paragrafer. Denna uppdelning har föranledt-, att man trott sig skola

under kapitlet oregistrerade föreningar erhålla uttömmande bestämmelser

om dylika föreningars yttre och inre förhållanden, ehuruväl syftemålet

med de i detta kapitel gifna bestämmelser icke går vidare än att angifva

den inskränkta rättskapacitet, som tillkommer en oregistrerad förening,

och den ansvarighet, som åligger dem, hvilka handla å sådan förenings

vägnar. Jag har därför ansett mig böra öfverflytta bestämmelserna om

oregisterade föreningar (82 och 83 §§) till förslagets första afdelning:

inledande bestämmelser och där sammanföra dem till en paragraf (4 §).

Man har mot innehållet i dessa bestämmelser anmärkt,. att. då

oregistrerad förening frånkänts rätt att göra fordran eller annan rättighet

gällande vid domstol eller annan myndighet, rättighet ej heller

borde kunna göras gällande mot sådan förening; »rättigheter och skyldigheter

borde uppväga hvarandra». , ,

Jag har emellertid så mycket mindre anledning att frångå den

princip, hvarpå förslaget i denna del hvilar, som högsta domstolen i ett

under föregående år afgjordt rättsfall ålagt en association, som icke torde

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 35.

falla under någon af de kategorier, hvilka enligt nu gällande lag äga rättskapacitet,

att ingå i svaromål på ett mot densamma anhängig] ordt

krafmål, enär associationen ägde en från delägarnas tillgångar afskild

förmögenhet. (Nytt juridiskt arkiv, 1909, sid. 651.) Den grundsats, som

i detta rättsfall kommit till uttryck, synes mig — åtminstone praktiskt

sedt — sammanfalla med den uti ifrågavarande bestämmelser uttalade.

Endast när föreningen äger en särskild förmögenhet, får dess skyldighet

att svara någon praktisk betydelse.

I ett afseende har iag emellertid ansett de mot förevarande bestämmelser

gjorda anmärkningar böra föranleda ändring i dessa. Det har

framhållits såsom obilligt, att oregistrerad förening, om den besvärades med

obehörig rättegång och tillerkändes ersättning för rättegångskostnaden,

icke skulle äga att hos exekutiv myndighet utsöka denna ersättning.

Jag finner denna anmärkning befogad och har därför från hufvudregeln,

att oregistrerad förening ej må göra rättighet hos myndighet gällande,

undantagit det fall, då föreningen vill utsöka densamma tillerkänd

ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att stadgandet i 82 § (4

§ 1 mom.) icke utgör hinder för föreningen att kvittningsvis göra motlordran

gällande eller att fullfölja talan i högre instans.

Mot bestämmelsen i 2 §, att ideell förening ej må idka handel

eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker,

har anmärkts, att den vore till olägenhet för vissa välgörenhetsföreningar,

som i bod försålde slöjdalster, tillverkade af fattiga, eller som

idkade annan sådan verksamhet. Dessutom hafva åtskilliga föreningar

hemställt, att undantag från bestämmelsen måtte göras för bokförlagsverksamhet,

som af förening idkades.

Att låta en ideell förening idka handel eller drifva annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, synes mig dock icke

böra ifrågakomma. Man får ej glömma, att en ideell förening saknar

hvarje legalt kreditunderlag. Det finnes för sådan förening ingen bestämmelse

om ett insatskapital, ingen bestämmelse, som reglerar vinstutdelning

m. m.

I andra stycket af 4 (5) § har för fullständighetens skull bland

de juridiska personer, som kunna vara medlemmar i förening utan att

föreningens registrering däraf hindras, upptagits jämväl stiftelse.

1 anledning af gjorda anmärkningar framhålles, att förening kan

vara medlem i annan förening, äfven om den själ!'' ej är registrerad, —

Bih. till Riksd, Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Käft. '' " 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

visserligen med den inskränkning i rättigheter, som följer däraf, att föreningen

såsom oregistrerad ej kan inför myndighet göra rättighet gällande

— och att, då i lagförslaget på andra ställen talas om föreningsmedlem,

härmed också gifvetvis åsyftas sådana medlemmar, som i nyssnämnda

paragraf omförmälas.

Föreskriften i § 6 under 6) af det remitterade förslaget, att i

stadgarna skall angifvas huru styrelsen skall sammansättas, har gifvit

anledning till missförstånd och torde utan olägenhet kunna utbytas mot

en föreskrift, att stadgarna skola angifva antalet af styrelsens ledamöter

och tiden för deras befattningar. Huru de skola utses framgår

af 14 (13) §.

Då det lärer förekomma, att i stadgarna för ideell förening uppgifves

viss bestämd dag, då ordinarie sammanträde skall hållas, har i

6 (7) § vidtagits sådan ändring, att i nämnda fall sättet för kallelse

till ordinarie sammanträde ej behöfver angifvas.

I anledning af anmärkning därom, att det understundom mötte

svårighet att bestämma orten för styrelsens säte, enär styrelsens sammansättning

växlade och dess medlemmar ofta vore bosatta på skilda orter,

torde höra framhållas, att bestämmande af den ort, där styrelsen skall

hafva sitt säte, icke står i något som helst beroende af hvar ledamöterna

äro bosatta, Ehuru styrelsens säte naturligen bör vara där föreningens

verksamhet hufvudsakligen bedrifves och där någon styrelseledamot är att

träffa, kan dock föreningen fritt välja hvilken ort som helst såsom säte

för styrelsen. Angifvande i stadgarna af sådan ort är endast ett sätt

att lösa frågan, hvar föreningen skall hafva sitt forum. Jfr 79 (62) §.

Bestämmelsen under 8) i 6 § af det remitterade förslaget, innehållande

föreskrift att i stadgarna alltid skall angifvas tiden för räkenskapsafslutningen,

har uteslutits och ersatts med ett stadgande i 29 (22) §,

att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje

år eller för annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af

revisorer. Att före hvarje sådan granskning räkenskapsafslutning måste

äga rum, torde vara själfklart.

Det torde böra framhållas, att den i 10 § föreskrifna anmälan om

utträde kan göras hos hvilken ledamot af styrelsen eller firmatecknare

som helst. Jfr 25 (19) §.

Andra punkten i första stycket af 12 § i det remitterade förslaget,

har jag ansett böra uteslutas. I regel har, såsom af en förening an
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35-

märkts, föreskriften, att afgift skall gäldas flera gånger om året, tillkommit

i syfte att bereda medlemmarna lättnad i fråga om afgiftens

erläggande ocli bör därför ej lända föreningen till nackdel. Det i andra

stycket gifna skyddet för medlemmarna mot missbruk vid afgifts utkräfvande

torde vara till fyllest.

I de fall, då enligt föreningens stadgar beloppet af de afgifter,

som må ifrågakomma, ej är begränsadt, lärer ofta förekomma, att år

från år beslut fattas om samma årsafgifts utkräfvande. I ty fall bör

medlem, som ej biträdt beslutet, icke kunna undandraga sig att gälda

afgiften genom att anmäla sig till utträde. Andra stycket af förevarande

paragraf bar därför jämkats därhän, att rätten att på angifvet sätt undandraga

sig afgifts erläggande tillkommer medlem endast i fall beslut

fattats om ny eller förhöjd afgifts utkräfvande.

Det har mot ifrågavarande stadgande i det remitterade förslaget

anmärkts, att den tid, inom hvilken medlem har att anmäla sig till

utträde, om han vill undgå att betala ny eller förhöjd afgift, borde

räknas från det beslutet blef honom kunnigt och icke från det beslutet

fattats. Anmärkningen synes mig befogad, och har därför stadgats, att

medlem under de i stadgandet angifna förutsättningar äger rätt att anmäla

sig till utträde fyra veckor efter det beslutet blef honom kunnigt.

Stadgandet i 13 (12) § har jämkats så, att det kommer att gälla

förfogande öfver föreningens tillgångar icke blott å föreningssammanträde

utan ock från styrelsens eller firmatecknares sida. Härigenom vinnes

den fördel, att första stycket i 23 § af det remitterade förslaget kunnat

uteslutas.

Mot bestämmelserna i denna paragraf har från flera håll gjorts anmärkningar,

som i hufvudsak gå ut därpå, att förening bör äga rätt

att utan inskränkning förfoga öfver sina tillgångar. Detta anser jag

icke vara riktigt. Då en förening är en sammanslutning för vinnande

af ett visst syfte, bör ett handlande i strid däremot icke få äga rum,

förr än syftet blifvit i laga ordning ändradt. Uteslutes ifrågavarande

bestämmelse, blifva de lagens föreskrifter, som till skydd för minoriteten

stadga garantier ifråga om stadgeändring rörande föremålet för föreningsverksamheten,

utan verkan.

Det i 14 (13) § andra stycket meddelade stadgandet, att styrelsen

äger förvalta föreningens angelägenheter, har förmenats skola lägga

hinder i vägen för att förvaltningen anförtros åt en styrelseledamot eller

åt en delegation af styrelsen. För att förekomma denna missuppfattning

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

har jag trött det böra redan bär uttalas, att styrelsen, där ej annat blifvit

bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde, äger bemyndiga

annan inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma. I det remitterade

förslaget meddelas föreskrifter härom i 17 och 20 §§, hvilka alltså

kunnat utgå. Bestämmelsen i 22 § af det remitterade förslaget torde i följd

af denna förändrade anordning af sagda bestämmelser lämpligen böra

öfverflyttas till 14 (13) § såsom ett sista moment.

Beträffande den ändrade alfattningen af sjätte stycket af sistnämnda

paragraf har jag förut uttalat mig.

Bestämmelsen i det remitterade förslagets 21 §, att vid meddelande

af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas, att denna rätt får utöfvas

endast af flera gemensamt, har jag ansett lämpligen böra i en

något förändrad affattning öfverflyttas till 14 § i det reviderade förslaget.

Den i det omarbetade förslaget förändrade affattningen af 16

(15) § har sin grund i en önskan, att densamma må erhålla en enklare

form. Borttagandet ur paragrafen af orden: »i förhållande till föreningen»

innebär icke någon saklig ändring. En sådan föreligger emellertid

därutinnan, att firmatecknare är fritagen från att efterkomma styrelsens

föreskrifter, där de befinnes strida mot denna lag eller föreningens

stadgar. Gentemot firmatecknaren kommer därigenom styrelsen att

i förevarande afseende intaga samma ställning som föreningssammanträdet.

Till 19 (16) §, som, såsom jag förut framhållit, i sin ändrade affattning

innehåller eu supplerande bestämmelse om styrelsens beslutförhet,

har jag ansett mig böra göra ett tillägg af den innebörd, att, äfven om

styrelsen är beslutför utan att alla ledamöter äro tillstädes, till styrelsesammanträde

dock skola, såvidt ske kan, samtliga ledamöter kallas.

Härigenom blir stadgandet i det remitterade förslagets 18 § öfverflödigt,

hvilket stadgande gifvit anledning till olika tolkningar.

I anledning af gjorda anmärkningar har i 23 (17) § icke blott försäljning

af föreningens fasta egendom utan äfven dess intecknande för

gäld gjorts beroende af samtycke af föreningssammanträde.

I anledning af gjorda framställningar, som visserligen afsett

ekonomiska föreningar men torde äga sin fulla tillämplighet jämväl

beträffande ideella föreningar, har i 31 (23) § tredje stycket uttryckligen

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

stadgats, att revisorerna, innan de å föreningssammanträde framlägga

revisionsberättelsen, skola lämna styrelsen tillfälle att taga del af densamma.

Då det af en i ärendet körd myndighet ansetts, att bestämmelsen i

43 (33) §, att underlåten registrering hindrade verkställighet af beslutad

stadgeändring, vore olämplig, tillåter jag mig att här hänvisa till hvad

lagrådet därom yttrat (se K. Prop. n:r 83, 1910, sid. 171 och n:r 54,

1910, sid. 113). Den i andra stycket af nyssnämnda paragraf vidtagna

ändringen sammanhänger med den jämkning, som gjorts i andra stycket

af 12 (11) §. J

Såsom af en jämförelse mellan 47—50 §§ i det remitterade förslaget

och 37 och 38 >;''§ i det omarbetade förslaget framgår, har jag trott mig

kunna ur afdelningen om likvidation och upplösning utesluta bestämmelserna

om rätt för föreningsmedlem att, då föreningen skall träda i

likvidation i följd af medlemsantalets nedgående under fem eller i följd

däraf, att föreningen enligt bestämmelse i stadgarna skall upphöra med

sin verksamhet, hos domstolen begära föreläggande för föreningen att

träda i likvidation. Om, såsom i det omarbetade förslaget är ifrågasatt,

styrelsens ledamöter skola, när något af nu nämnda fall inträffat, i egenskap

af likvidatorer verkställa föreningens likvidation, synes det äfventyr,

för hvilket de enligt 49 (38) §, 56 (43) § 2 inom., jämfördt med 27 (20) §,

samt 78 (61) § 2 mom. utsätta sig, därest de ej gå i författning om föreningens

likvidation, vara ett tillräckligt kraftigt tvångsmedel för att

framtvinga likvidationen. Såsom en följd däraf, att styrelsens ledamöter

i regel skola såsom likvidatorer verkställa föreningens likvidation, har

54 § af det remitterade förslaget uteslutits.

Bestämmelserna i 65 § af det remitterade förslaget om skyldighet

för styrelseledamot och firmatecbnare att antingen å ansökningshandlingarna

eller i registret egenhändigt teckna sina namn har ur det reviderade

förslaget uteslutits (49 § 1 och 3 mom.). Enligt hvad upplyst

blifvit har motsvarande bestämmelse i gällande föreningslag visat sig

sakna större praktisk betydelse, och en dylik bestämmelse torde därför

kunna undvaras beträffande ideella föreningar.

Såsom en följd af de ändrade bestämmelserna i 6 (7) § har i

68 (51) § stadgandet om skyldighet att i registret intaga tiden för

räkenskapsafslutning uteslutits samt bestämmelsen under 8) (7) erhållit

en förändrad affattning.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Några af de hörda myndigheterna samt ett flertal skytteföreningar

hafva i anledning af bestämmelserna i 85 (66) § hemställt, att skytteföreningar

måtte undantagas från lagens tillämplighetsområde.

Eders Kungl. Maj:t har tidigare lämnat en dylik framställning

utan afseende. Och det synes mig nu, sedan lagens fordringar såväl

med afseende på innehållet af ideell förenings stadgar som ock beträffande

hvad som skall till registret anmälas blifvit nedbragta till det minsta

möjliga, ännu mindre skäl förefinnas att bifalla den gjorda hemställan.

I öfvergångsbestämmelserna har på därom gjorda framställningar

med afseende å föreningar, som äga bestånd, då lagen träder i kraft,

meddelats bestämmelse af innehåll, att under två år efter lagens

trädande i kraft den stadgade påföljden för underlåten registrering, att

rättighet icke kan hos myndighet göras gällande, icke skall å dem äga

tillämpning. Det har nämligen framhållits, att åtskilliga föreningar

behöfva minst två år för att kunna ändra sina stadgar i öfverensstämmelse

med lagens föreskrifter. Enahanda öfvergångstid har ansetts jämväl

böra gälla i afseende å det i 2 § meddelade förbudet för oregistrerad

förening att idka handel eller annan rörelse, hvarmed följer skyldighet

att föra handelsböcker.

Jag torde nu få öfvergå till den ifrågasatta lagstiftningen för

ekonomiska föreningar.

Antalet ekonomiska föreningar, däri inbegripet äfven oregistrerade

sådana i den mån uppgifter härom lämnats, samt deras hufvudsakliga

beskaffenhet och fördelning på de olika länen framgå af vidstående

tabell. Fullständiga uppgifter om medlemsantalet ha icke kunnat

erhållas.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

143

Ekonomiska föreningar.

Länen

Konsumtions-

föreningar

Produktions-

föreningar

Bostadsföreningar

(Egnahems-

föreningar)

Kredit-

föreningar

Andra

föreningar

Summa

Däraf föreningar med

begränsad personlig

ansvarighet

1.

Stockholms stad.........

28

31

128

15

3

205

3

2.

Stockholms län...........

55

14

40

_

27

136

7

3.

Uppsala län.................

20

20

28

1

20

89

11

4-

Södermanlands län......

39

146

54

—

36

275

69

5.

Östergötlands län ......

77

45

53

1

28

204

62

6.

Jönköpings län...........

34

29

27

—

6

96

12

7.

Kronobergs län............

61

17

25

—

31

134

13

8.

Kalmar län ..................

58

37

31

1 4

1 40

49

9.

Gottlands län..............

48

35

2

90

9

10.

Blekinge län...............

15

67

4

29

11 5

1 3

11.

Kristianstads län.........

69

204

21

_

53

347

88

12.

Malmöhus län...............

54

296

88

—

48

486

116

13.

Hallands län ...............

35

90

34

—

11

170

20 !

14.

Göteborgs o. Bohus län

61

28

296

11

43

439

20 !

15.

Alfsborgs län..............

57

73

24

91

245

71

16.

Skaraborgs län............

31

140

23

1 9

91 5

17.

Värmlands län .....

Öl

103

50

q

91 q

1 09

18.

Örebro län....................

33

30

5

1

20

89

i.\J u

46

19.

Västmanlands län ......

36

60

28

1

30

155

43

20.

Kopparbergs län.........

86

79

109

—

31

305

7

21.

Gäfleborgs län ...........

53

41

57

—

11

162

5

22.

Västernorr]ands län ...

62

96

76

1

93

328

3

23.

Jämtlands län...........

17

103

10

1

98

229

1

24.

Västerbottens län ....

17

75

28

_

14

134

1

25.

Norrbottens län .........

30

62

3

—

38

133

18

Summa 1,127 11,921

1,244 J

32

808

5,132

892

Anm. I kolumnen »Andra föreningar» äro upptagna jämväl föreningar, som hafva till ändamål

uteslutande att bereda lokaler åt andra föreningar.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Af de föreningar — i allt 301 stycken —, som afgifvit yttrande

öfver det remitterade förslaget, hafva ett fåtal — 8 stycken — afstyrkt

detsamma och ansett nu gällande lag om föreningar för ekonomisk verksamhet

vara tillfredsställande. Att emellertid efter utfärdandet af ny

lag om aktiebolag en omarbetning äfven af gällande föreningslag bör

äga rum synes mig själffallet. Sistnämnda lag har nämligen utarbetats

efter mönstret af den gamla aktiebolagslagen, som kommer att upphöra

att gälla den 1 januari 1912. Skulle 1895 års föreningslag efter denna

tid fortfarande äga gällande kraft, komme de båda lagarna om ekonomiska

föreningar och om aktiebolag att sakna den öfverensstämmelse

med hvarandra, som på så närliggande rättsområden måste anses önskvärd.

Vid den omarbetning gällande föreningslag således bör undergå

har jag ansett mig böra gå tillmötes åtskilliga kraf på sakliga ändringar

i sagda lag, hvilka i de inkomna yttrandena blifvit framställda och

synas påkallade af föreningsväsendets utveckling på det ekonomiska

området. Vid redogörelse för dessa ändringar följas de särskilda paragraferna

i det remitterade förslaget, och angifves inom parentes motsvarande

paragrafnummer i det omarbetade förslaget, därest detta är ett

annat. I samband med denna redogörelse har jag ansett mig böra bemöta

vissa anmärkningar, som framställts mot några paragrafer och som

understundom bero på missförstånd rörande den föreslagna bestämmelsens

innebörd.

1 §•

Ett stort antal föreningar och några af de hörda myndigheterna

hafva hemställt, att bland de ändamål, som karakterisera de ekonomiska

föreningarna, måtte angifvas jämväl det att bereda lokaler åt andra

föreningar. Tvekan hade hittills rådt, huruvida eu förening af sistnämnda

art vore att hänföra till förening för ekonomisk verksamhet.^

Det ifrågasatta tillägget till förevarande paragraf är emellertid från

förslagets ståndpunkt öfverflödigt. Har den angifna verksamheten icke

till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att

idka annan ekonomisk verksamhet, än som förut i paragrafen upptagits,

och föreningen således icke är en ekonomisk förening i förslagets mening

utan en ideell förening, må den dock, om den så önskar, enligt 94

(86 §) registreras såsom ekonomisk förening. Det vore för öfrigt knappast

lämpligt att bland de uppräknade exemplen, som angifva, de fyra stora

hufvudgrupperna af ekonomiska föreningar — konsumtions-, produk
-

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tions-, bostads- och kreditföreningar — jämväl upptaga en art af så

speciell natur, som föreningar med ändamål att bereda lokaler åt andra

föreningar. Jag har därför ansett, att den gjorda hemställan ej bör

föranleda ändring af förslaget.

Mot stadgandena i denna paragraf hafva anmärkningar framställts

i två olika riktningar. A ena sidan har framhållits, att bestämmelserna

äro för snafva. Rätten att sälja till icke medlemmar på kredit borde

utsträckas till förening, som hade till ändamål att i parti försälja varor

till andra föreningar. En och annan förening har äfven ansett, att

inskränkning i rätten till kreditförsäljning öfver hufvud taget icke vore

nödig. A andra sidan hafva ett par af de hörda myndigheterna såsom

sin mening framhållit, att konsumtionsförening ej borde i vidsträcktare

mån, än lagutskottet vid 1910 års Riksdag förordat, få idka handel,

d. v. s. allenast med egna medlemmar.

De sålunda framställda anmärkningarna synas mig icke böra föranleda

afvikelse från den förmedlande ståndpunkt förslaget i förevarande

afseende intager; och åberopar jag till stöd härför, hvad jag till statsrådsprotokollet

den 27 maj 1909 yttrat rörande konsumtionsförenings

rätt att idka handel (Kungl. Prop. n:r 83, 1910, sid. 97—100). Här

vill jag endast framhålla följande.

Såvidt genom utrikesdepartementets försorg införskaffade upplysningar

gifva vid handen, förekomma i utlandet — med frånseende

af Tyskland — inga inskränkningar i konsumtionsförenings rätt att

idka handel med icke-medlemmar. I Tyskland infördes förbud mot

idkande af handel med andra än medlemmar år 1889. Förbudet afsåg

emellertid endast försäljning i den »regelmässiga affärsrörelsen». Man fick

alltså sälja exempelvis en icke kurant del af ett lager till någon annan

affärsrörelse. Förbudet motiverades uteslutande med hänvisning till den

skada, som full frihet för konsumtionsförening att sälja till utomstående

skulle tillfoga den mindre detaljhandeln. Att en dylik frihet skulle stå

i strid med föreningsbegreppet framhölls ingenstädes. Man kunde

emellertid ej länge upprätthålla ifrågavarande förbud i hela sin stränghet.

År 1896 gjordes nämligen undantag från förbudet för landtmannaföreningar,

som förmedla inköp af varor, afsedda för landtbrukets behof.

Att från det i förevarande paragraf meddelade förbudet mot kreditförsäljning

till icke medlemmar, undantaga partiförsäljning till andra

föreningar, synes mig icke tillrådligt, och det af samma skäl — faran

Bill, till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

för den allmänna krediten —, som jag i det nyss åberopade yttrandet

anfört till stöd för ifrågavarande förbud. Förbudet har tillkommit af

hänsyn till den kreditgifvande föreningens borgenärer, och dessa varda

icke bättre tillgodosedda, om föreningen på kredit afyttrar varor i parti

till andra föreningar, än om den i minut utborgar sådana till enskilda,

snarare tvärtom.

Stadgandet i paragrafens andra punkt har jag i anledning af

framställd erinran, att det ej vore väl afpassadt för det fall, att en

förening vore både konsumtions- och produktionsförening, ansett böra

jämkas därhän, att bestämmelsen i första punkten ej äger tillämpning

ifråga om förening, hvars försäljning till andra än medlemmar i

föreningen omfattar hufvudsakligen alster af medlemmarnas eller föreningens

tillverkning. Därigenom betages en förening, som säljer dylika

alster, icke rätten att sälja dessa på kredit därför, att föreningen anskaffar

lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna i en omfattning,

som tilläfventyrs öfverstiger dess verksamhet såsom försäljare

af medlemmarnas eller föreningens produkter.

3 (9) §•

För den här föreskrift^ förteckningen öfver föreningsmedlemmarna

har jag ansett kunna i lagtexten införas benämningen medlemsbok, hvarigenom

en förenkling vinnes i de paragrafer i det följande, som, då

fråga är om föreningar med begränsad personlig ansvarighet, meddela

särskilda bestämmelser rörande samma förteckning.

På hemställan af åtskilliga föreningar har i paragrafen införts den

bestämmelsen, att medlemsboken skall innehålla, utom medlemmarnas

fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med hvilka

hvarje medlem deltager i föreningen. Att uppgift härom lämnas kan

hafva en viss betydelse för bedömandet af föreningens soliditet.

10 (11) §.

De stora centralföreningarna bland landtbrukarna i ett flertal län

hafva hemställt, att det måtte medgifvas ekonomisk förening rätt att i

stadgarna föreskrifva, det uppsägning till utträde ur föreningen ej får

ske förr än viss tid, högst fem år, efter inträdet. Gällande lags bestämmelse,

att förening äger kvarhålla en medlem i högst två år, hade

beredt de större andelsföreningarna stora svårigheter och utsatt deras

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Nåd. Proposition N:o 35.

medlemmar för stora risker; framförallt gällde detta sådana föreningar,

som måst för sin verksamhet uppföra större byggnader eller som kunnat

endast för längre tid mot hög lön anställa duglig affärsledare. I Danmark,

där ingen föreningslag normerat föreningarnas organisation, hade

också nästan alla de större andelsföreningarna, som bildats under de

senaste årtiondena, insett betydelsen af stabilitet i medlemsantalet under

de första åren och därför bundit sina medlemmar under fem år, och

hade däraf ingen olägenhet försports.

Rätten att när som helst utträda ur eu förening är att anse som

en af grundprinciperna för all föreningslagstiftning. Hvarje inskränkning

i denna princip måste göras med stor varsamhet. Nu gällande

lag innehåller den bestämmelse, att förening äger genom föreskrift i

stadgarna kvarhålla sina medlemmar i högst två år, och har häraf icke

visat sig följa någon olägenhet. I en vid sistlidne Riksdag framlagd

motion föreslogs, att nämnda tid måtte höjas till fem år. Lagutskottet

ansåg sig icke höra tillstyrka eu dylik utsträckning. Den nu i sådant

hänseende stadgade tid syntes utskottet vara i regel tillräcklig, och att

medlemmarna i en förening skulle kunna än längre bindas vid föreningen,

skidle understundom kunna innebära en mot dem obehörig stränghet.

Det af ofvanberörda centralföreningar framförda önskemål synes mig

dock i hög grad behjärtansvärdt, och det torde svårligen kunna nekas,

att i många fall för dem föreligger ett verkligt behof af den tidsutsträckning,

som de begära. Jag kan ej heller finna, att något bestämdt

hinder däremot kan anses föreligga, så länge föreningsmedlemmen alltjämt

bibehålies vid rätten att utträda, om hans ansvarighet för föreningens

förbindelser skärpes genom ökning af förpliktelsen att göra insats

eller erlägga annan afgift till föreningen (48 (48) §). Att utan

vidare utsträcka den tid, under hvilken en förening äger genom bestämmelse

i stadgarna vid sig binda sina medlemmar till fem år, synes

mig dock icke vara tillrådligt. Såsom en Konungens befallningshafvande

framhållit, kan en sådan rätt vara behöflig för ett fåtal större föreningar,

men synes ej lämplig i fråga om det stora flertalet. Jag har därför

trott mig i denna punkt böra föreslå, att åt Konungen öfverlämnas att

i särskilda fall medgifva förening rätt att i sina stadgar förlänga den

tid, under hvilken medlem icke må uppsäga sig till utträde ur föreningen,

intill högst fem år.

Från åtskilliga håll har gjorts framställning, att lagen måtte förtydligas

därhän, att om en medlem gjort flera insatser, han — utan

att behöfva afgå ur föreningen — skall vara berättigad att under

samma villkor, som gäller om afgång, återtaga en eller flera insatser.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kung!. Majis Nåd. Proposition N:o 35.

Ett sådant förtydligande torde dock vara öfverflödigt. I likhet med lagutskottet

vid sistlidne års Riksdag (Lag U. Uti. n:r 50, sid 49) anser jag

det ligga i sakens natur, att om medlems rätt att återtaga en insats

i tillämpliga delar gäller detsamma som om helt utträde ur föreningen.

12 (13) §.

Det har framhållits såsom en oegentlighet att i en ekonomisk förening,

där de ekonomiska intressena måste anses vara hufvudsaken, det

icke utan särskildt medgifvande i stadgarna skulle vara tillåtet för afliden

medlems make eller arfvinge att i den aflidnes ställe inträda såsom

medlem i föreningen. Särskildt olämplig vore en sådan bestämmelse för

bostadsföreningar.

Den sålunda uttalade anmärkningen synes mig befogad; och bär jag

därför ansett, att i förevarande paragraf bör uttalas, att afliden medlems

make eller arfvinge är berättigad att i den aflidnes ställe inträda

i föreningen, där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna. En sådan affattning

af paragrafen föranleder en redaktionell jämkning af följande

paragraf.

Då emellertid härigenom upptages en bestämmelse, som är motsatt

den i nu gällande föreningslags 10 § gifna, torde i öfvergångsbestämmelserna

böra stadgas, att ifrågavarande paragraf ej skall gälla för förening,

å hvilken 1895 års föreningslag är tillämplig, och som äger bestånd,

då den nya lagen träder i kraft. Den föreslagna förändringen af paragrafen

kan i afseende å gamla föreningar innebära ett ingrepp i föreningsmedlemmarnas

intressen, hvars betydelse kan vara afsevärd och i hvarje

fall icke kan fullt öfverskådas.

17 (18) §.

Enligt denna paragraf må utdelning af vinst ej göras i vidsträcktare

mån än att föreningens tillgångar öfverskjuta skulderna med minst

det belopp, som motsvarar guldna eller till betalning förfallna insatser,

jämte reservfond. Ett antal konsumtionsföreningar hafva hemställt om

den ändring i paragrafen, att såsom vinst finge utdelas allenast det

belopp, hvarmed tillgångarna öfversköte skulderna, guldna eller till

betalning förfallna insatser, reservfond och andra fonder. Om nämligen

vinstutdelning vidtoges i större omfattning, kunde lätt tredje mans rätt

trädas för nära, enär denne vid bedömande af en förenings soliditet medräknade

icke blott reservfonden utan äfven andra föreningens fonder.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Ett stadgande af den innebörd, som sålunda föreslagits, skulle

emellertid leda därtill, att alla fonderade medel finge karaktären af reservfond

och således finge användas endast till täckande af förlust, som uppkommit

å rörelsen. Afsättning af medel för visst speciellt ändamål

såsom exempelvis för reglering af årsvinsten eller dylikt skulle därigenom

förhindras. Detta lärer icke vara lämpligt, lika litet som det

torde vara af anmärkarna afsedt.

19 (20) §.

På framställning af ett antal föreningar har i denna paragrafs

tredje stycke vidtagits den ändring, att styrelsen må i sin helhet utses

på annat sätt än genom val å föreningssammanträde. Därjämte har i

anledning af framställd anmärkning paragrafens fjärde stycke jämkats

därhän, att, därest bolag eller annan samfällighet är medlem i förening,

delägare i samfälligheten alltid må kunna utses till styrelseledamot i

föreningar och icke endast i det fall, att styrelse för samfälligheten

icke finnes.

Beträffande öfriga ändringar i denna paragraf hänvisas till hvad

jag anfört vid motsvarande paragraf i förslaget till lag om ideella

föreningar.

31 (27) §.

Enligt denna paragraf af det remitterade förslaget skulle styrelsens

förvaltningsberättelse aflämnas till revisorerna minst en månad före det

föreningssammanträde, där dechargefrågan förekommer till behandling.

Mot denna bestämmelse har anmärkts, att tiden af en månad vore alltför

lång. I anledning häraf har i paragrafen gjorts den ändring, att

förvaltningsberättelsen skall vara aflämnad till revisorerna minst en

månad före omförmälda sammanträde eller den kortare tid därförut,

som må vara bestämd i stadgarna.

38 (34) §.

Beträffande den ändring, som vidtagits i tredje stycket af denna

paragraf, hänvisas till hvad som anförts vid motsvarande bestämmelse

i förslaget till lag om ideella föreningar. Då fråga är om ekonomisk

förening, å hvars sammanträden ärenden af synnerlig ekonomisk vikt

för de enskilda medlemmarna kunna förekomma, har jag emellertid

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ansett, att man bör fordra enhällighet å stämman för att ärende, som

ej angifvits å kallelsen, skall där kunna till afgörande företagas.

46 (41) §.

Enligt bestämmelsen i första stycket i förevarande paragraf af

det remitterade förslaget skulle beslut, hvarigenom personlig ansvarighet

för ekonomisk förenings förbindelser införes eller skarpes, ej vara giltigt,

med mindre samtliga medlemmarna förenat sig därom; och är denna

bestämmelse i sak öfverensstämmande med gällande föreningslags 17 §

1 mom.

I fråga om detta stadgande hafva ett stort antal landtmannaföreningar

i hufvudsak anfört följande.

Stadgandet gjorde det praktiskt taget omöjligt för de stora andelsföreningarna

med deras tusental af medlemmar att öka medlemmarnas

ansvarighet, om sådant för utvidgning af föreningens verksamhet eller

af annan anledning skulle finnas önskvärd!; det behöfdes ju endast, att

en enda medlem satte sig däremot. Den enda utväg, som nu i dylika

fall stode till buds, vore att först upplösa föreningen och därefter bilda

en ny förening med större ansvarighet. Denna utväg kunde dock med

hänsyn till den därmed förenade risk och omständlighet endast användas

i yttersta nödfall. Måhända skulle i en snar framtid ett synnerligen

stort behof uppkomma för föreningar att kunna skärpa sin ansvarighet.

Såsom bekant hade förslag framkommit att äfven i vårt land efter

mönster från utlandet anlägga s. k. spannm ålslagerhus. En nödvändig

förutsättning för att dessa lagerhus skulle kunna komma till stånd, vore,

att tillräckligt starka landtmannaorganisationer öfvertoge deras drift.

En andelsförening kunde dock näppeligen bestå på endast spannmålsförsäljning,

utan måste därjämte drifva inköp af fodermedel eller andra

landtmannaförnödenheter. Denna senare affärsverksamhet hade emellertid

upptagits af de nästan i alla län bildade centralföreningarna. Enda

möjligheten att realisera den för landet betydelsefulla spannmålslagerhusfrågan

skulle därför vara, att centralföreningarna öfvertoge driften af

lagerhusen, men då dessa föreningar vore organiserade hufvudsakligen

med tanke på fodermedelsinköp, hade de icke härför erforderligt kapital.

De kunde ej heller skaffa sig detsamma, så länge de icke kunde öka

medlemmarnas ansvarighet, hvilket, såsom förut anmärkts, med nuvarande

lagbestämmelse i förevarande afseende vore praktiskt outförbar!. Skärpning

af medlemmarnas ansvarighet borde därför kunna beslutas på

föreningssammanträde med kvalificerad majoritet. I Tyskland kunde

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

skärpning af medlemmarnas ansvarighet beslutas med två tredjedelars

majoritet, men då sådan majoritet uti gällande lag erfordrades för annan

stadgeändring samt för beslut om skärpning af ansvarigheten borde

fordras en allmännare anslutning från föreningsmedlemmarnas sida, torde

för giltighet af beslut om ansvarighetens skärpande böra erfordras, att

beslutet fattats å två föreningssamm anträd en, däraf minst ett ordinarie,

och å det, som sist hållits, biträdts af minst tre fjärdedelar af de röstande.

De medlemmar, som ej ville finna sig i ett dylikt beslut, borde ej kunna

åläggas att åtaga sig den ökade ansvarigheten, om de inom viss tid efter

beslutets fattande anmälde sig till utträde ur föreningen, så snart detta

enligt stadgarna kunde äga rum. Vid utträdet borde medlemmen erhålla

sin andel uti föreningens behållna tillgångar enligt bokslutet för det år,

vid hvars slut utträdet ägde rum.

Den sålunda gjorda framställningen och de synpunkter, som framhållits

till stöd för densamma, synas mig värda allt beaktande; och

anser jag mig — med anmärkning, att enligt gällande tysk rätt för

höjning af ansvarsbeloppet erfordras eu majoritet af tre fjärdedelar af de

röstande — böra förorda, att framställningen i hufvudsak bifalles. Det

torde ock vara så mycket mera skäligt, som enligt förslaget beslut om

sådan ändring af stadgarna, att medlemmarnas förpliktelse att erlägga

afgifter till föreningen ökas, skulle kunna genomföras med kvalificerad

majoritet, dock med rätt för medlem, som icke bidragit till beslutet att

uppsäga sig till utträde ur föreningen. Det synes vara ringa skillnad

mellan det fall, då medlems personliga ansvarighet skarpes, och det fall,

då hans förpliktelse att erlägga afgifter ökas. Snarare är det så, att ett

beslut, hvarigenom medlem ålägges att t. ex. i extra afgift för ett år

erlägga 50 kronor utöfver den årliga afgiften af 10 kronor, är mer betungande

för medlemmen än ett beslut, hvarigenom medlemmens ansvarighets

belopp ökas från 10 kronor till 60 kronor.

I fråga om ett dylikt besluts inverkan på de medlemmars ställning,

som icke vilja underkasta sig detsamma, är till en början att märka, att

förening med personlig ansvarighet för sina medlemmar icke må i

stadgarna meddela föreskrift, hvarigenom medlemmarna bindas att under

viss tid kvarstå i föreningen. Någon ändring härutinnan torde ej heller

böra ifrågasättas. Om alltså en förening u. p. a., som har en dylik

tidsbestämmelse i sina stadgar, vill öfvergå till en förening m. b. p. a.,

så måste stadgarna ändras äfven i hvad de angå medlemmarnas skyldighet

att kvarstå i föreningen. Sker nu detta, lärer det icke vara lämpligt

— om det än vore möjligt —- att ifråga om de med beslutet missnöjda

medlemmarna så ordna, att de fortfarande skola under någon viss

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tid kvarstå som medlemmar u. p. a. i en förening m. b. p. a. Det

varder alltså nödigt stadga, att de äga anmäla sig till utträde ur föreningen,

och att detta utträde, oafsedt hvad stadgarna må kunna innehålla,

skall äga rum å den tid, som i 13 (14) § sägs. En medlem, som

på detta sätt, kan finna sig nödsakad lämna en förening, med hvilken

lian, om ansvarighetsförhållandet icke ändrats, kanske funnit sig väl ^

tillfreds, bör emellertid vid sitt utträde icke vara underkastad sådan

inskränkning i rätten till andel i föreningens tillgång, som tilläfventyrs

kan finnas i stadgarna föreskrifven, och som får anses afse en uteslutande

af medlem själf föranledd afgång, utan bör honom under alla förhållanden

tillkomma den rätt, som i 14 (15) § 1 mom. sägs. Det nu sagda gäller

äfven för det fäll, att i en förening medlemmarnas förpliktelse att göra

insats eller erlägga annan afgift till föreningen ökas, och böra därför

liknande bestämmelser därom meddelas. I öfverensstämmelse med hvad

jag nu uttalat, hafva 41 § och 43 § 2 mom. i det reviderade förslaget

biff vit affattade.

70—72 (64—67) §§.

Mot de särskilda bestämmelser, som afse föreningar med personligen

ansvariga medlemmar, och som öfverensstämma med gällande lags

motsvarande bestämmelser, har anmärkts, att registreringen af sådana

föreningar vore synnerligen tidsödande och besvärlig samt en börda för

såväl föreningarna som registreringsmyndigheterna; och har tillika föreslagits,

att bestämmelserna om medlemmarnas registrering, hvilka med

denna anmärkning tydligen åsyftats, skulle ersättas med vissa närmare

angifna föreskrifter om medlemsboken.

Syftet med ifrågavarande registrering är uppenbarligen, att det, då

föreningen råkar i konkurs, skall, såvidt möjligt, stå utom tvist, hvilka

som äro medlemmar i föreningen. Om emellertid styrelsen vid straffansvar

ålägges icke blott att hålla en tillförlitlig medlemsbok, 8 (9) §,

utan ock att vid densamma foga alla ansökningar om inträde i föreningen

och om afgång därur eller, där afgången ej föranledts åt

ansökan därom, annan handling, som styrker afgången, samt det dessutom

föreskrifves, att ansökning om inträde skall vara försedd med

sökandens egenhändiga, bevittnade namnunderskrift, torde tillräckliga

garantier föreligga för att, i händelse af konkurs, tillförlitlig uppgift

skall erhållas å dem, som äro medlemmar i föreningen. Jag har alltså

trott mig kunna ur förslaget utesluta alla bestämmelser om skyldighet

att registrera medlemmarna (72 §, 73 §, 80 § 1 mom. och 90 §); och

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

hafva däraf föranledts ändringar i 71 (66) § 1 mom., 82 (75) § 2 mom.

samt 84 (77) § 4 mom. I stället har i 72 (67) § stadgats, att styrelsen

ofördröjligen skall göra anteckning i medlemsboken om medlems inträde

i föreningen eller afgång därur, och att genom styrelsens försorg skola

såsom bilagor till medlemsboken förvaras ansökningar om inträde i

föreningen och om afgång därur eller, där afgång ej föranledts af ansökan

därom, annan handling, som styrker afgången. Om man emellertid

bereder föreningarna denna afsevärda lättnad i registreringsskyldigheten,

lärer det icke kanna undgås att på något sätt trygga efterlefnaden af

de i stället gifna föreskrifterna; och synes annat medel härvidlag icke

vara att tillgå än att belägga underlåtenhet att ställa sig samma föreskrifter

till efterrättelse med bötesansvar. Sådant har därför stadgats

i 92 (84) §§. Därjämte har i 71 § 1 mom. (66 §) föreskrifvits, att ansökan

om inträde i föreningen skall vara bevittnad.

Beträffande den tidpunkt, från hvilken afgången medlems ansvarighet

för föreningens uppkommande förbindelser bör upphöra, har jag

ansett densamma kunna så bestämmas, att den inträder, så snart kungörelse

om afgången varit införd såväl i allmänna tidningarna som ock i den

ortstidning, där kungörelse om anmälningar till föreningsregistret införes.

Dock bör gifvetvis, om den, som träffar aftal med föreningen, har

vetskap om medlemmens afgång, denne senare icke ansvara för de genom

aftalet uppkommande förbindelser. I anslutning till hvad jag sålunda

anfört har stadganden meddelats i 74 (68) § 2 mom. Dessutom har i

72 (67) § föreskrifvits, att medlems afgång ofördröjligen skall på sätt

ofvan sagts genom styrelsens försorg kungöras, och att, om styrelsen

underlåter detta, Konungens befallningshafvande äger om sådant kungörande

förordna på ansökan af medlemmen eller hans rättsinnehafvare

och efter styrelsens hörande.

94 (86) §.

Då, enligt hvad inkomna yttranden gifva vid handen, bestämmelsen

i denna paragraf gifvit anledning till missförstånd, bär densamma

undergått jämkning, så att däraf tydligt må framgå, att förening,

hvars syfte är af ideell art, må utan att ändra detta syfte registreras

såsom ekonomisk förening, såframt föreningens stadgar i öfrig! innehålla

sådana bestämmelser, som erfordras för att vinna registrering såsom

ekonomisk förening.

Bill. till Riksd. Prat. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

20

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Ändamålet med stadgandet i andra stycket är att möjliggöra. en

registrerad ideell förenings öfvergång till registrerad ekonomisk förening

utan föregående upplösning af den förra.

I en och annan lag eller författning (såsom lagen om handelsregister,

firma och prokura den 13 juli 1887, 8 §) förekommer bestämmelse,

som afser registrerad förening för ekonomisk verksamhet,

hvarmed åsyftas registrerad förening, hvarå gällande föreningslag är

tillämplig. I stället för att ändra dessa författningar — en ändring,

som skulle bestå allenast däri, att orden: »förening för ekonomisk verksamhet))

utbyttes mot: »ekonomisk förening», — har i öfvergångsbestämmelserna

meddelats stadgande af innehåll, att, där i lag eller författning

meddelats bestämmelse, som afser registrerad förening för ekonomisk

verksamhet, sagda bestämmelse skall gälla registrerad förening,

som i förslaget afses.

Slutligen vill jag beträffande de gjorda ändringarna i 4 (5) § 2

mom., 6 (7) § under'' 8), 20—28 (21—24) §§, 36 (32) §, 80 och 81 §§

(74 §), 99 och 100 §§ (4 §) samt andra stycket af öfvergångsbestämmelserna

hänvisa till hvad som anförts vid motsvarande bestämmelser

i förslaget till lag om ideella föreningar.»

Departementschefen anförde därefter, att han fortfarande (jfr K.

Prop. n:r 83, 1910, sid. 48 och 106) ansåge det behöfligt att i samband

med ett lagförslag, som omfattar ideella föreningar, till sådana föreningar

utsträcka gällande förbud för bolag och föreningar att utom i särskilt

angifna fall förvärfva fast egendom å landet inom vissa delar af vårt

land, och att han förty ånyo anmälde det inom justitiedepartementet

utarbetade förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

den 4 maj 1906.

Departementschefen hemställde härefter i underdånighet, att Kungl.

Maj:t behagade för det ändamål, § 87 regeringsformen omförmäler, inhämta

lagrådets utlåtande öfver ifrågavarande inom justitiedepartementet

utarbetade och såsom bilagor till detta protokoll fogade förslag till

s. 155 Kontrollera mot PDF

155

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

lag om ideella föreningar;

lag om ekonomiska föreningar samt

lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förhud i vissa fall

för bolag och förening att förvärfva fast egendom den å maj 1906.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen i

nåder lämna bifall.

Ur protokollet

jErik Öländer.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Förslag

till

Lag

om ideella föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening, som fullföljer ett religiöst, välgörande, politiskt, socialt,

vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller afser vårdande

af yrkesangelägenheter eller eljest har annat ändamål än att genom

ekonomisk verksamhet främja medlemmarnas ekonomiska intressen, må

kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom

ideell förening.

2 §•

Ideell förening må icke idka handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet | att föra handelsböcker, eller för främjande

af medlemmarnas ekonomiska intressen eljest idka ekonomisk verksamhet.

3 §.

Registrerad ideell förening äger förvärfva rättigheter och ikläda

sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka, kära

och svara.

För föreningens förbindelser häfta allenast dess tillgångar, förfallna

men ej guldna afgifter inräknade.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

4 §•

Ideell förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva fast

egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma

tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som

i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en,

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ideell förening skall för att kunna vinna registrering bestå af

minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller

andra samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

6 §■

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse

och innehålla

försäkran, att medlemmarnas antal äro minst fem,

uppgift å styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen

utsetts, deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

samt, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall utöfvas

allenast af styrelsen, uppgift å den eller dem inom eller utom styrelsen,

som, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

två af styrelsens ordförande till riktigheten styrkta exemplar af

föreningens stadgar

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

samt på enahanda sätt till riktigheten styrkt afskrift af protokoll

vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande, att stadgarna

blifvit antagna, äfvensom af dylikt protokoll eller annan handling, hvaraf

framgår, att styrelse blifvit utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de regelbundna afgifterna till föreningen, där sådana skola

förekomma, äfvensom, där uttaxering å medlemmarna skall vara medgifven,

grunderna därför samt begränsning för uttaxeringen, om sådan

skall iakttagas;

5) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;

6) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

7) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

8) det sätt, hvarpå kallelse skall ske till extra föreningssammanträde

äfvensom till ordinarie sammanträde, där ej för dess hållande viss

dag är utsatt i stadgarna;

9) huru i händelse af föreningens upplösning med behållna tillgångar

skall förfaras.

8 §•

Ideell förenings firma skall utmärka, att föreningen utgör eu

sammanslutning af flere medlemmar (»förening», »förbund», »sällskap»,

»klubb», »gille» eller dylikt) och må ej innehålla orden »ekonomisk förening»,

ej heller något som har afseende å personlig ansvarighet för

medlemmarna eller frihet från sådan ansvarighet.

I firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det

misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskilt stadgadt.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 35.

159

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

9 §•

Ideell förening må när som helst antaga nya medlemmar, och

ankomme på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande. År i

stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

10 §.

Medlem äge att efter anmälan hos föreningen när som helst utträda ur

densamma; dock må, där enligt stadgarna de afgifter, som må ifrågakomma,

äro till beloppet begränsade, i stadgarna föreskrifvas viss tid,

högst sex månader, hvarunder medlem efter anmälan om utträde skall

kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur föreningen på annan grund än stadgarna

angifva.

11 §•

Har medlem utträdt eller uteslutits, vare han ändock, såframt ej

stadgarna i sådant afseende innehålla lindrigare bestämmelser, pliktig

att erlägga därförinnan beslutad eller i stadgarna till beloppet bestämd

afgift för löpande året.

År ej i stadgarna beloppet af de afgifter, som må ifrågakomma,

begränsad t och fattas beslut om ny eller förhöjd afgifts utkräfvande, vare

medlem, som ej biträdt beslutet och som anmäler sig till utträde inom

fyra veckor från det beslutet blef honom kunnigt, ej pliktig att erlägga

den beslutade afgiften.

Aflider medlem, gälle om föreningens rätt till afgifter hvad ofvan

stadgats i afseende å medlem, som utträdt eller uteslutits.

Vid medlems afgång äge han eller hans rättsinnehafvare icke,

med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon

del af föreningens behållna tillgångar.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om användande af förenings tillgångar.

12 §.

Ideell förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas

för ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;

föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller

därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

13 §.

För ideell förening skall finnas en styrelse, bestående af en eller

flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den må, där ej annat blifvit bestämdt

i stadgarna eller af föreningssammanträde, bemyndiga annan vare sig

inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

'' Där ej i stadgarna blifvit annorlunda bestämdt, må styrelseledamot,

ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända,

skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall

förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom göra

anmälan för registrering.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

161

14 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombad

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas,

utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom

om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning,

må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

15 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som

i stadgarna eller af föreningssammanträde eller, såvidt rör firmatecknare,

åt styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna lag eller föreningens

stadgar.

16 §.

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då minst halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle såsom

styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,

men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid

sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, så vidt ske kan,

samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

Bill. till Biksd. Prot. 1911. 1 Sand, 1 Åfd. 21 Höft,

21

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kung!.. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

17 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger

företräda föreningen, afyttra föreningens fasta egendom, med mindre

föryttring af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med

inteckning för gäld belasta dylik egendom.

18 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ideell förening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej åt dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Samma lag vare, där i handlingen föreningen betecknats såsom vore

den ekonomisk förening.

19 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens

medlemmar till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra

föreningens talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

20 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller förening;ens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 61 §.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:U Nåd. Proposition N:o 35.

163

21 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan

verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

22 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola för hvarje

år eller för annan tid, som må vara bestämd i stadgarna, granskas af en

eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller på annat i stadgarna

angifvet sätt.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde. Revisor må, ändå att den tid,

för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget

genom beslut af den, som utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

23 §.

Styrelser! skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del

af densamma, framlägges å föreningssammanträde.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 27 §.

24 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt ujDpdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för en.

Om föreningssammanträde.

25 §.

Föreningsmedlems rätt att delt aga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola

handläggas å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet

för förvaltningsåtgärd, för hvilken lian är ansvarig, eller i val af

revisor.

A föreningssammanträde må ärende, som ej blifvit i kallelsen till

sammanträdet angifvet eller, där enligt stadgarna sådan kallelse ej erfordras,

medlemmarna meddeladt på sätt om kallelse till extra sammanträde

är föreskrifvet, ej till afgörande företages, såframt det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej afser ändring

af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande eller föreningens

trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas, såframt

minst två tredjedelar af de närvarande äro därom ense.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll.

26 §.

Jämte hvad i 25 och 32 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af föreningsbeslut galle, där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvande! af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem icke är berättigad att öfverlåta sin rösträtt på annan;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

I stadgarna må bestämmas, att frånvarande medlem må i visst

ärende utöfva sin rösträtt å sammanträde genom röstsedels insändande

till styrelsen.

27 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande! af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra föreningssammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

sådan påfordran, äge revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Aro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, gälle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras

mening, som anse extra sammanträde ej böra hållas.

28 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, har magistrat eller kronofogde

i orten att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Samma lag vare, där enligt stadgarna visst antal medlemmar äga

att hos styrelsen påfordra utlysande af extra sammanträde och styrelsen

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

ej inom två veckor efter sådan påfordran utlyst sammanträde att hållas

så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid kan ske.

29 §.

Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

30 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 24 § må ej anställas, sedan två år förflutit

från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

31 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 24 §.

Talan, hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

167

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild

röstpluralitet för fattande af förenings beslut erfordras.

32 §.

Innehålla ideell förenings stadgar bestämmelse om rätt för afgående

medlem att utfå del af föreningens tillgångar eller om medlemmarnas

rätt till behållna tillgångar vid föreningens upplösning, vare beslut om

ändring af sådan bestämmelse, såvidt ändringen skall afse jämväl dem,

som vid frågans afgörande voro medlemmar i föreningen, ej giltigt, med

mindre beslutet å föreningssammanträde biträdts af samtliga röstande.

För giltighet af beslut om annan ändring af stadgarna eller af

beslut om föreningens trädande i likvidation af annan anledning än i

37 § 1 mom. under 1) eller 2) sägs, erfordras, att beslutet å föreningssammanträde

biträdts af minst tva tredjedelar af de röstande.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

33 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan registrering

skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af ordföranden styrkt

afskrift åt protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att förpliktelse för medlemmarna

att erlägga afgifter till föreningen införes eller ökas, må ej

tillämpas mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som anmäler

sig till utträde nr föreningen inom fyra veckor från det beslutet blef

honom kunnigt.

Om klander af föreningsleslut.

34 §.

_ Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

föieningsbeslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider

mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom stämning

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

å föreningen inom två månader från beslutets dag. Försummas det,

vare rätt till klandertalan öfver beslutet förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 19 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där klandrade

beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom föreningsbeslut upphäfts eller ändrats,

gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

35 §.

Finnes ideell förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart

osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern eller

Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra, förklara

föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten i

sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

36 §.

Saknar ideell förening till registret anmäld, behörig styrelse, vare

föreningsmedlem eller borgenär, så ock eu hvar annan, hvars rätt kan

vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att föreningen

må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om ansökningen

med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas af

rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader

före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere sysslomän att emellertid taga föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Om förordnande af syssloman skal] underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

37 §.

Ideell förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse i

stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

I dessa fall äfvensom då föreningen beslutit att träda i likvidation

skall likvidation verkställas af styrelsens ledamöter såsom likvidatorer,

där ej till följd af stadgarnas bestämmelse eller föreningens beslut en

eller flera särskilda likvidatorer utses.

38 §.

Träder föreningen ej i likvidation, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 37 § 1 mom. under 1) påkallar

likvidation, svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut

om fortsättande af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar,

för uppkommande förbindelser, en för alla och alla för eu, såsom för

egen skuld.

39 §.

Finnes ideell förening, som enligt anmälan till registret träd t i

likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 36 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

40 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 22

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition N:o 35.

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

41 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation, och därvid meddela uppgift å dem, som

äga verkställa likvidationen och teckna föreningens firma.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

42 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

43 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 35 §,

må ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lag

är stadgadt; dock att hvad i 15 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 35 §.

44 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

I öfrigt skall hvad i 18 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs, och framgår ej af handlingens innehåll såväl,

att den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i

likvidation, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma

pröfvas vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom

handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för

egen skuld.

Hvad i 18 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl

i afseende å handling, som under föreningens likvidation å dess vägnar

utfärdas.

45 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller

af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning

erforderliga medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss

sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i

händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den,

som något uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

46 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; och skola

likvidatorerna ofördröjligen därom göra anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

47 §.

o #

Atnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

lian genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

48 §.

Afträdes ideell förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom genom

rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 36 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Om registrering.

49 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller

varder föreskrifvet.

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften vara

af vittnen styrkt.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskilt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

50 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskildt fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

s. 173 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 173

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte skall

flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och Konungens

befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar, att föreningens

firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör hinder för föreningens

upptagande i detta läns föreningsregister.

. _ Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröj

ligen hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans förlust,

innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

51 §.

Beviljas ideell förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där . befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet

tillkommer;

7) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske,

äfvensom, där viss dag för hållande af ordinarie sammanträde är i

stadgarna bestämd, uppgift om den dagen.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

52 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att affora föreningen ur registret och, för föreningens registrering

i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

53 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande meddelas af Konungen.

54 §.

Företer ideell förenings registrerade firma likhet med en i handelsregister,

föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd firma,

och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denne förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

55 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklaradt, att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

ej föreligger, skall på begäran af någondera parten anteckning därom

göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings

konkurs, af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas,

skall anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur

registret.

56 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

175

Straffbestämmelser.

57 §.

Med böter från och med tjugofem till och med fem hundra kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

revisor^ där han i berättelse eller annan handling, som framMgges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig

uppgift rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagan bör beläggas med strängare straff.

58 §.

Asidosättes föreskrift, som i 23 § 1 mom. eller 25 § 4 mom. är

meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

ett hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 41 § eller 46 §

2 mom. åligger.

Förseelse mot 23 § 1 mom. eller 25 § 4 mom. må åtalas allenast

af målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl föreningen

som hvarje medlem däri.

59 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Särskilda bestämmelser.

60 §.

Har förening enligt lagen om ekonomiska föreningar registrerats

såsom ekonomisk förening, utgöre den omständigheten ej hinder för

föreningen att, såframt härför erforderlig ändring af stadgarna vidtages,

i stället i enlighet med denna lag vinna registrering såsom ideell

förening; dock att beslutet om ändring af stadgarna ej må gå i verkställighet

förr än ett år förflutit från det beslutet antecknades i registret

för ekonomiska föreningar.

Angående rätt för ideell förening att i stället vinna registrering

såsom ekonomisk förening är stadgadt i lagen om ekonomiska föreningar.

61 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, eu för alla och alla för en.

62 §.

Förening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lag

stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarna har sitt säte.

63 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

177

64 §.

_ Innehålla ideell förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och galle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

65 §.

Därest ideell förening, som äger bestånd, då denna lag träder i

kraft, och håller sina stadgar hemliga, vill utan iakttagande af föreskrifterna

i denna lag vinna förmåga att såsom registrerad ideell förening förvärfva

rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan

myndighet söka, kära och svara, göre därom ansökning hos Konungen.

66 §.

Hvad i denna lag är loreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare bildade församlingar,

som äga rätt till offentlig religionsöfning;

2) nationsföreningar eller med dem likställda föreningar vid rikets

universitet eller högskolor eller sammanslutningar af sådana föreningar;

3) föreningar, hvilkas stadgar blifvit af Konungen stadfästade,

innan denna lag träder i kraft.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Denna lag skall träda i kraft den-----; dock skall med

afseende å ideell förening, som då äger bestånd, det i 2 § meddelade

förbudet mot idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer

skyldighet att föra handelsböcker, såvidt samma förbud afser oregistrerad

förening, äfvensom hvad 4 § innehåller därom, att fordran eller annan

rättighet ej må af oregistrerad förening hos domstol eller annan mynBih.

till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft 23

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

dighet göras gällande, ej äga tillämpning förr än två år förflutit från

lagens trädande i kraft. Efter nämnda två års förlopp må ej heller

rättighet, som uppkommit dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet

göras gällande af sådan förening, såframt den ej blifvit registrerad.

I fråga om förening, som nyss nämnts, vare den omständighet, att

protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande, att

stadgarna blifvit antagna, icke kan företes, ej hinder för föreningens

registrering. I ty fall skola de vid ansökningen om föreningens registrering

fogade exemplaren af stadgarna vara försedda med anteckning om

dagen för deras antagande, där denna kan uppgifvas.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna

i 14 och 15 §§ lända till efterrättelse.

f

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

179

F ö r s 1 a g

till

Lag:

om ekonomiska föreningar.

Inledande bestämmelser.

1 §•

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

intressen genom att

anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna eller

afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller

bereda bostäder åt medlemmarna eller

anskaffa lån åt medlemmarna eller

idka annan ekonomisk verksamhet

må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad

såsom ekonomisk förening.

Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom

idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet

att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas

ekonomiska intressen.

ä §•

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet,

hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot

kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad

sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försäljning till andra än medlemmar i föreningen omfattar hufvudsakligen

alster af medlemmarnas eller föreningens verksamhet.

3 §•

Registrerad ekonomisk förening äger förvärfva rättigheter och

ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka,

kära och svara.

-För föreningens förbindelser häfta allenast dess tillgångar, förfallna

men ej gnidna insatser och andra afgifter inräknade; dock stånde medlemmarna

öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs, åtaga sig till

visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser.

4 §■

Ekonomisk förening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva

fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra fordran

eller annan rättighet gällande; dock äge föreningen utsöka densamma

tillerkänd ersättning för kostnader i mål, som mot föreningen anhängiggjorts.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

i föreningen eller andra å föreningens vägnar, svara de, som i

åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

Om registrerade föreningar.

Om förenings bildande.

5 §•

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå

af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit

stadgar och utsett styrelse.

Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande

eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra

samfälligheter eller stiftelser, vara hinder mot föreningens registrering.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 35.

181

6 §•

Ansökning om föreningens registrering skall göras af dess styrelse.

I sådan ansökning skola nppgifvas

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka inom eller utom

styrelsen, hvar för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Vid ansökningen skola fogas

1) två af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar af föreningens

stadgar äfvensom, där ej hvad i 64 § är stadgadt äger tillämpning, en

med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem;

2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt

afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande, att. stadgarna blifvit antagna och styrelse utsedd.

7 §•

Föreningens stadgar skola angifva

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen,

huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i

föreningen med högre belopp än enkel insats;

5) där andra afgifter till föreningen skola förekomma, afgifternas

belopp eller det högsta belojtp, hvartill de må bestämmas;

6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess

tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser;

7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas

till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet begränsad,

till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning

af årsvinst ej skall behöfva äga rum;

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition N;o 35.

8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar;
9)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare

samt tiden därför;

11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas;

12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra

meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom den tid

före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna.

3 §•

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet »förening» samt,

där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden »utan personlig

ansvarighet» eller förkortning af dessa ord (»u. p. a.» eller dylikt),

och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig

ansvarighet, orden »med begränsad personlig ansvarighet» eller förkortning

af dessa ord (»m. b. p. a.» eller dylikt).

I firman må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, ej intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas

det misstag, att firman innehafves af ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet

förut i laga ordning registrerade, ännu bestående föreningsfirmor.

Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank

är särskilt stadgadt.

Om medlemsbok.

9 §•

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens

försorg hållas förteckning (medlemsbok). Denna skall innehålla, förutom

hvarje medlems fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser,

med hvilka hvarje medlem deltager i föreningen.

Styrelsen åligger att hålla medlemsboken tillgänglig för en hvar,

som vill taga kännedom om densamma.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

183

Om föreningsmedlems intagande och afgång.

10 §.

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar,

och ankomme på styrelsen att pröfva frågor om medlems antagande.

År i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse.

Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt

undertecknad ansökning.

11 §•

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning,

utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att uppsägning

ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen.

Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.

12 §.

Medlem må, där han genom laga kraft ägande dom förklarats

förlustig medborgerligt förtroende eller blifvit ställd under framtiden

lör brott, som kan medföra sådan påföljd, så ock eljest på grund, som

kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen.

13 §.

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den

aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna.

14 §•

Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning,

som infaller näst efter en månad eller efter den i

stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

uppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som

föranledt afgången, inträffat.

Medlem, som blifvit, efter ty i 12 § sägs, ur föreningen utesluten,

vare genast förlustig rättigheten att deltaga i öfverläggningar och

beslut om föreningens angelägenheter.

15 §.

Då medlem afgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utfå ej

mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån

föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda

räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond

eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma

ordning som öfriga medlemmarna, hvad på den afgångne belöper af

beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex

månader från det medlem afgått, eller varder inom samma tid konkursansökning

af föreningen till rätten eller domaren ingifven eller i anledning

af borgenärs ansökning om konkurs offentlig stämning utfärdad,

skall den afgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 58 och

59 §§ om skifte af förenings tillgångar gifna föreskrifter.

Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems

rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall, hvarom i 43 § 2 mom.

stadgas, till efterrättelse.

16 §.

Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom ett

år från det medlem afgick, vare den afgångne pliktig, såvidt föreningens

borgenärers rätt rörer, att återbära hvad han utfått af sin insats.

17 §•

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat

medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller

vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning

som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt

att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall

återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången

medlem.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

185

Om vinstutdelning.

18 §.

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare

män, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen

granskade räkenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp,

som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalts eller äro till

betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning,

skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit

i beslutet, en för alla och alla för eu, för den brist, som vid återbäringen

kan uppkomma.

19 §.

Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för

ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande;

föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed

jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens

ställning är af ringa betydenhet.

Om styrelse och firmateckning.

20 §.

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en

eller flere ledamöter.

Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta

föreningens angelägenheter. Den må, där ej annat blifvit, bestämdt

i stadgarna eller af föreningssammantiäde, bemyndiga annan

vare sig inom eller iitom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare).

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på

annat sätt utses.

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Höft.

24

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Kung},. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där

bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen,

ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i

samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse.

Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

där ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Styrelseledamot må ej utses för längre tid än två år. Styrelseledamot"

må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått

till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken

han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det

öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående

ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall förefinn as,

att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering.

21 §.

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom

ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens

vägnar än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen

eller firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i

denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt

eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen

blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas

allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §.

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens

angelägenheter ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som

i stadgarna eller af föreningssammanträde eller, såvidt rör firmatecknare,

af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna lag eller föreningens

stadgar.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition N:o 35.

187

23 §.

Bär ej ''annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför,

då minst halfva antalet ledmöter äro närvarande, och galle såsom

styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig,

men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid

sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske kan,

samtliga ledamöter kallas.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande

gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må ej den, som äger

företräda föreningen, föryttra föreningens fasta egendom, med mindre

föryttring af fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för föreningens

verksamhet; ej heller må han utan sådant bemyndigande med

inteckning för gäld belasta dylik egendom.

25 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonomisk förening, bör

undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som

teckna firman, äfven underskrifva sina namn.

klar handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår

ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare de,

som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för föreningen

bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må

hafva slutits, eu för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma

lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan

personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker,

att personlig ansvarighet förekommer.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts NådProposition N:o 35*

26 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att

för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och

skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat

meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen föreningens medlemmar

till sammanträde för val af ombud att i den tvist föra föreningens

talan. Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen

å sammanträdet.

27 §.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i

stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse

skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter

underskrifven förvaltningsberättelse.

28 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, eu för alla och alla för eu.

Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje

man stadgas i 87 §.

29 §.

Hvad i denna lag linnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Kungl.

189

Om revision.

30 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af en eller flere revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att en eller flere revisorer skola på annat sätt ntses

att jämte de å föreningssammanträde valda deltaga i granskningen.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två

år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej

gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

31 §.

Hos Konungens befallningshafvande i länet må påkallas utseende

af en revisor att med öfriga revisorer deltaga i dem åliggande

granskning af styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper eller

i granskning af vissa räkenskaper. Förslag härom skall väckas å

föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits

eller ock biträdts af minst en femtedel af samtliga föreningsmedlemmarna,

åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshafvande

göra framställning om utseende af revisor. Underlåter

styrelsen det, stånde hvarje föreningsmedlem fritt att göra dylik framställning.

Hvad i 30 § 3 mom. och 4 mom. 2 punkten är stadgadt gälle

ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare

sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

32 §.

Styrelsen skall bereda revisor'' tillfälle att när som helst inventera

föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla

böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd

upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

Revisorerna skola öfver granskningen afgifva eu af dem underskrifven

berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga

del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens

förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påkalla sammankallande af

extra föreningssammanträde stadgas i 36 §.

33 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdragvisat

vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen

ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och

alla för en.

Om föreningssammanträde.

34 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i hand Inövandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda

s. 191 Kontrollera mot PDF

191

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens

sida, så ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller

tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

A föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej till afgörande företagas, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras; dock att ärende, som ej afser ändring

af stadgarna eller ny eller förhöjd afgifts utkräfvande eller föreningens

trädande i likvidation, jämväl må till afgörande företagas, såframt samtliga

närvarande därtill gifva sitt samtycke.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde fattas, skall genom

styrelsens försorg föras protokoll. Senast två veckor efter sammanträdet

skall protokollet, vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

35 §.

Jämte hvad i 34, 41 och 42 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut å föreningssammanträde gälle, där ej annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger eu röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan

medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än en

medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet.

36 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra

föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Käng]. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

sådan påfordran, äga revisorerna själfva utlysa föreningssammanträde.

Åro ej samtliga revisorer ense om sammanträdes utlysande, galle den

mening, hvarom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal deras mening,

som anse extra sammanträde ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna,

37 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, hvarom i 36 § 3 mom. är sagdt, utlyst sammanträde

att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven kallelsetid

kan ske, har magistrat eller kronofogde i orten att på anmälan af

föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

38 §.

Å det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse framlägges,

skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid berättelsen omfattar företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må uppskjutas till afgörande

vid nytt sammanträde.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

39 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas

berättelse omfattar ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslighandling,

kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

Talan mot revisorer enligt 33 § må ej anställas, sedan två år för
-

s. 193 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o. 35. 193

flutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit begången.

40 §.

, Afträdes föreningens egendom till konkurs, som börjar inom två

.11 flan det levisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

<ige konkuisboet att anställa klander å förvaltningen för den tid berättelsen

afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen beviljad, äfvensom

att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles i 33 §.

Talang hvarom ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

Om ändring af förenings stadgar och visst annat fall, då särskild

r^pluralitet å föreningssammanträde erfordras.

41 §.

Beslut afseende ändring af stadgarna i fråga om medlems rättighet

att utträda ur föreningen eller sådan ändring af stadgarna, att afgående

medlems rätt, hvarom i 15 § är sagdt, inskränkes, vare, där ändringen

skall alse jämväl dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar i

föreningen, ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom eller beslutet lattats a två på hvarandra följande föreningssamman

tiäden, däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles,^ bitiädts af samtliga röstande. Ej heller äge beslut om sådan

ändring åt siadgama, att medlems rätt till årsvinst eller till föreningens

behållna tillgångar vid dess upplösning inskränkes, giltighet, med mindre

beslutet fattats i enlighet med hvad nu är sao-dt.

Beslut om annan ändring åt stadgarna vare ej giltigt, med mindre

samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie,

och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts, såvidt genom beslutet

personlig ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skärpes

eller medlemmarnas förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas,

af minst tre fjärdedelar af de röstande, men eljest af minst två tredjedelar

af de röstande.

Bill. till Biksd. Prot. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

25

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan är sagdt, något ytterligare

villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det till efterrättelse.

Har i stadgarna intagits bestämmelse, enligt hvilken annan bestämmelse

ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgifvande,

må ej heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgifvande

ändras.

42 §.

Beslut om föreningens trädande i likvidation i andra fall än i

47 § sägs, vare ej giltigt, med mindre samtliga medlemmarna förenat

sig därom eller beslutet fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden,

däraf minst ett ordinarie, och å det sammanträde, som

sist hålles, biträdts af minst två tredjedelar af de röstande. År för

giltighet af beslutet något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna, lände

ock det till efterrättelse.

48 §.

Beslut om ändring af stadgarna skall af styrelsens ordförande

ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet,

innan registrering skett. Vid anmälan fogas, i två exemplar, af notarius

publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet.

Beslut om sådan ändring af stadgarna, att personlig ansvarighet

för föreningens förbindelser införes eller skärpes eller medlemmarnas

förpliktelse att erlägga afgifter till föreningen ökas, må ej tillämpas

mot medlem, som icke bidragit till beslutet och som uppsäger sig till utträde

ur föreningen inom fyra veckor från det beslutet fattades; och

äge i ty fall medlemmen, oafsedt hvad stadgarna därom innehålla, _ att

å tid, som i 14 § sägs, utträda ur föreningen och därvid tillgodonjuta

den rätt, som enligt 15 § 1 mom. tillkommer afgående medlem.

Beslut, som innefattar nedsättning af insatsernas belopp eller

lindring af den medlemmarna enligt stadgarna åliggande skyldighet

att i föreningen göra insats eller inskränkning i den personliga ansvarighet

för föreningens förbindelser de enligt stadgarna åtagit sig,

må ej gå i verkställighet förr än ett år förflutit från det beslutet

registrerades.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kmitjl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

195

Om klander af beslut å föreningssammanträde.

44 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

beslut, som fattats å föreningssammanträde, icke tillkommit i behörigordning

eller eljest strider mot denna lag eller föreningens stadgar,

äge därå tala genom stämning å föreningen inom två månader från

beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan öfver beslutet

förlorad.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag, som i 26 §

2 mom. sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad, om

det där omförmälda sammanträdet blifvit inom ofvan i denna paragraf

stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande af föreskrifven

kallelsetid kan ske.

blår klandertalan anhängig]orts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet, att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom beslut å föreningssammanträde upphäfts

eller ändrats, gälle jämväl för de föreningsmedlemmar, som ej

instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

45 §.

Finnes ekonomisk förenings verksamhet vara lagstridig eller uppenbart

osedlig, äge rätten, på ansökning af ombud, som justitiekanslern

eller Konungens befallningshafvande förordnar att sådan talan utföra,

förklara föreningen skyldig att träda i likvidation; och förordne rätten

i sådant fall en eller flere likvidatorer att verkställa likvidationen.

Hvad sålunda är föreskrifvet gälle dock ej i det fall, att föreningens

verksamhet finnes strida mot bestämmelserna i 2 §.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

46 §.

Saknar ekonomisk förening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock en hvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning, att

föreningen må förklaras skyldig att träda i likvidation. Kungörelse om

ansökningen med uppgift om tiden, när densamma kommer att pröfvas

af rätten, skall af rätten eller domaren utfärdas och minst tre månader

före nämnda tid införas i allmänna tidningarna, så ock i tidning inom

orten. Rätten eller domaren äge ock, där så äskas, förordna en eller

flere syssloman att emellertid taga föreningens egendom under vård

och bevaka dess angelägenheter. Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta

förhållandet fortfar, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flere likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

47 §.

Ekonomisk förening skall ock träda i likvidation,

1) då antalet föreningsmedlemmar nedgått under fem och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

48 §.

Har föreningen beslutit att träda i likvidation, eller skall eljest af

anledning, som i 47 § sägs, likvidation verkställas, varde å föreningssammanträde

en eller flere likvidatorer valda att verkställa likvidationen.

I stadgarna må kunna bestämmas, att eu eller flere likvidatorer

skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde valda

deltaga i likvidationen.

49 §.

Utser föreningen ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande inträffat,

som jämlikt bestämmelsen i 47 § under 1) påkallar likvidation, svare

s. 197 Kontrollera mot PDF

197

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen sladd.

50 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 47 §

påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till registret,

enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af föreningsmedlem eller styrelseledamot

och efter föreningens hörande, att föreningen skall träda i likvidation;

och förelägge rätten föreningen att inom viss tid, ej understigande eu

månad, utse en eller flere likvidatorer vid äfventyr, att förordnande i

sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

51 §.

Finnes ekonomisk förening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så och en hvar annan,

hvars rätt kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda

föreningen, berättigad att hos rätten eller domaren göra ansökning

om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt hvad i 46 § är

stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

52 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där

ej Konungen för viss förening medgifver undantag.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår å föreningssammanträde vald likvidator, innan han fullgjort

sitt uppdrag, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga likvidatorer

att ofördröjligen föranstalta om val af ny likvidator.

53 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och. hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

54 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 38, 39 och 40 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

55 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

I den mån sådant erfordras för likvidationens verkställande och

så snart det utan uppenbar skada kan ske, skall föreningens egendom

förvandlas i penningar.

56 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild^ af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 45 §, må

ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af dem

försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet om

s. 199 Kontrollera mot PDF

199

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens samtycke

vidtaga några likvidationsåtgärder utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna lagär

stadgadt; dock att hvad i 22 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

å likvidatorer, som förordnats enligt 45 §.

57 §.

Under likvidation skall föreningens firma tecknas med tillägg af

orden »i likvidation».

I öfrigt skall hvad i 25 § finnes föreskrifvet i fråga om underskrifvande

af handling, som å föreningens vägnar utfärdas, äga motsvarande

tillämpning under föreningens likvidation.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt, som

ofvan i 1 mom. sägs,, och framgår ej af handlingens innehåll såväl, att

den utfärdats å föreningens vägnar, som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas

vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

Hvad i 25 § 2 mom. 2 punkten är stadgadt skall gälla jämväl i

afseende å handling, som, efter det ekonomisk förening utan personlig

ansvarighet trädt i likvidation, å dess vägnar utfärdas.

58 §.

Sedan den i årsstämningen utsatta inställelsedag är förbi och all

veterlig gäld blifvit betald, skola föreningens tillgångar skiftas mellan

medlemmarna eller öfverlämnas till den, som på grund af stadgarna

eller medlemmarnas beslut må vara berättigad att öfvertaga tillgångarna.

År någon del af gälden tvistig eller ej förfallen och kan förty eller af

annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga

medel innehållas och med återstoden så förfaras, som nyss sagts.

Ej må annorledes än nu är sagdt skifte äga rum eller föreningens

tillgångar öfverlämnas till den därtill berättigade. Sker det eller befinnas

innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning, vare i händelse

af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser den, som något

uppburit, skyldig att återbära hvad han bekommit.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

69 §.

Där föreningens behållna tillgångar enligt stadgarnas bestämmelse

kunna fördelas bland dem, som vid föreningens trädande i likvidation

voro medlemmar af föreningen, äge medlemmarna återbekomma en

hvar sin insats eller, om tillgångarna ej därtill förslå, hvad på insatsen

belöper. Uppstår öfverskott, skall det fördelas efter hufvudtalet, där

ej annan grund finnes bestämd i stadgarna, eller öfverskottet enligt

stadgarna skall användas för annat ändamål.

60 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart

ske kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

Då redovisningen framlagts, anses föreningen upplöst; pell skola

likvidatorerna ofördröjligen därom gorå anmälan för registrering. Vid

anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts i ärendet,

äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

61 §.

Åtnöjes föreningsmedlem ej med likvidatorernas redovisning, skall

lian genom stämning anhängiggöra sin talan hos domstol inom ett år

från den dag, då redovisningen framlades å föreningssammanträde.

Försummas det, hafre lian förlorat sin talan.

62 §.

Afträdes ekonomisk förenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär

af styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 46 §

eller likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång

må dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för sysslomän,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

201

63 §.

Finnes efter konkursens afsilande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger dem, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till

registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till konkurs,

och finnes efter konkursens afsilande öfverskott, skall å föreningssammanträde,

hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen, beslutas,

huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda i

likvidation.

Bestämmelser afseende allenast ekonomiska föreningar med

personligen ansvariga medlemmar.

64 §.

År i ekonomisk förenings stadgar bestämdt, att medlemmarna åtaga

sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser,

skola stadgarna, då de för registrering ingifvas, vara försedda

med samtliga medlemmarnas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

65 §.

Ej må i stadgarna meddelas sådan föreskrift, hvarom i 11 §

förmäles.

66 §.

Ansökning om inträde i föreningen skall vara försedd med sökandens

egenhändiga, bevittnade namnunderskrift och innehålla uttryckligt

förklarande, att sökanden för föreningens förbindelser åtager sig den

personliga ansvarighet, som är bestämd i stadgarna.

67 §.

Om medlems inträde i föreningen eller afgång därur skall styrelsen

ofördröjligen göra anteckning i medlemsboken.

Bih. till Riksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

26

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Genom styrelsens försorg skola såsom bilagor till medlemsboken

förvaras ansökningar om inträde i föreningen och om afgång därur eller,

där afgång ej föranledts af ansökan därom, annan handling, som styrker

afgången.

Har medlem afgått, skall genom styrelsens försorg afgången

ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i den tidning

inom orten, där enligt 77 § hvad i föreningsregistret blifvit infördt

kungöres.

Underlåter styrelsen att kungöra medlems afgång, efter ty ofvan

stadgas, äge Konungens befallningshafvande, på ansökan af den afgående

medlemmen eller hans rättsinnehafvare och efter styrelsens hörande,

att om sådant kungörande förordna.

68 §.

Inträdande medlem svare för alla förbindelser, hvari föreningen

vid tiden för inträdet häftar.

Afgår medlem, svare han ej för de föreningens förbindelser,

som uppkomma efter det hans afgång enligt 67 § kungjorts, ej heller

för förbindelser, som dessförinnan men efter afgången uppkommit, där

den, med hvilken afhandlats, ägde vetskap om afgången.

69 §.

Medlems ansvarighet må göras gällande endast i den mån vid

konkurs föreningens tillgångar ej förslå till gäldande af dess skulder

samt allenast i den ordning, som i 70 och 71 §§ sägs.

Afgången medlem vare från sin ansvarighet fri, där ej föreningens

tillgångar afträdas till konkurs, som börjar inom ett år från det

afgången, efter ty I 67 § stadgas, kungjordes.

70 §.

Å det sammanträde i föreningens konkurs, då förslag till sista

utdelningen af föreningens tillgångar framlägges, skall, där brist för

borgenärerna uppstår, af konkurs förvaltningen jämväl framläggas förslag

till uttaxering å föreningsmedlemmarna, så långt deras ansvarighet

räcker, af det för bristens täckande erforderliga belopp, ökadt med

högst en fjärdedel.

Öfver detta förslag, som skall genom konkursförvaltningens för
-

s. 203 Kontrollera mot PDF

203

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

sorg hållas tillgängligt, må klandertalan föras i samma ordning, som

angående klander af utdelningsförslag linnes stadgad i konkurslagen.

Sådan talan må anställas jämväl af föreningsmedlem.

71 §•

Sedan förslaget till uttaxering vunnit laga kraft eller blifvit af

första domstolen i konkurssaken pröfvadt, åligger det sysslomännen i

konkursen att ofördröjligen i den ordning, som finnes stadgad för

kungörandet af meddelanden åt föreningens medlemmar, infordra uttaxerade

beloppen.

Infordradt belopp, som ej erlägges å utsatt tid, skall utsökas af

sysslomännen; och vare vid utsökningen förslaget till uttaxering lika

gällande som domstols laga kraft ägande dom.

Finnes vid utmätning föreningsmedlem sakna genast utmätningsbar

tillgång till utsökta beloppets fulla gäldande, eller varder föreningsmedlems

egendom afträde! till konkurs, må, i förra fallet, hvad som

brister, och, i senare fallet, hvad å medlemmen belöper uttagas hos

öfriga medlemmar, så långt deras ansvarighet räcker. I ty fall skola

de vid första uttaxera)gsförslaget stadgade grunder lända till efterrättelse.

År ej förslaget till uttaxering af alla borgenärerna och föreningsmedlemmarna

gilladt, må utdelning ej ske, innan tid för klanders anställande

är försutten. Har förslaget öfverklagats, må ej belopp, som

klandret afser, annorledes än mot borgen utdelas, förrän slutlig dom

öfver klandret fallit.

Om registrering.

72 §.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras föreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola för registrering

anmälas, eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

73 §.

Anmälan till registret skall göras skriftligen och vara åtföljd af

stadgade afgifter för registreringen och dess kungörande. Aflämnas

anmälan genom ombud, eller insändes den med posten, skall underskriften

vara af vittnen styrkt.

Då ekonomisk förenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskild!

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd, eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

74 §.

Har den anmälande icke iakttagit de föreskrifter, som finnas för

hvarje särskild! fall stadgade, eller pröfvas föreningens stadgar eller

beslut, som anmäles för registrering, icke hafva tillkommit i föreskrifven

ordning, eller ej stå i öfverensstämmelse med föreskrifterna i denna

lag, eller åsyfta lagstridig eller uppenbart osedlig verksamhet eller eljest

strida mot lag eller författning, skall registrering vägras. Samma lag

vare, där beslut om sådan ändring af stadgarna, att styrelsens säte

skall flyttas från ett län till ett annat, för registrering anmäles och

Konungens befallningshafvande i det senare länet på förfrågan meddelar,

att föreningens firma jämlikt stadgandet i 8 § 3 mom. utgör

hinder för föreningens upptagande i detta läns föreningsregister.

Vägras registrering, skall Konungens befallningshafvande ofördröjligen

hålla sökanden till hända eller, om han uppgifvit postadress,

till honom med allmänna posten öfversända skriftlig underrättelse om

beslutet med skälen därför.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att, vid talans

förlust, innan klockan tolf å sextionde dagen från beslutets dag däröfver

anföra besvär hos Konungen.

75 §.

Beviljas ekonomisk förenings registrering, läte Konungens befallningshafvande

i registret införa

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 35.

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) tiden för räkenskapsafslutning;

6) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist:

7) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller Indika, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer;

8) det sätt, hvarpå kallelse till förenings sammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

Dessutom skall, om föreningens medlemmar åtagit sig personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser, i registret införas uppgift å det

belopp, intill hvilket medlemmarna åtagit sig sådan ansvarighet.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om registreringen

och återställas till sökanden.

76 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret skett,

skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring af förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring af förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

Beslutar förening, att styrelsens säte skall flyttas från ett län till

ett annat, har Konungens befallningshafvande, sedan beslutet härom

registrerats, att afföra föreningen ur registret och, för föreningens

registrering i det senare länet, till Konungens befallningshafvande därstädes

öfversända utdrag af registret med dithörande bilagor.

77 §.

Hvad i registret införes med undantag af underrättelse om konkurs,

hvarom förmäles i 62 §, skall genom Konungens befallningshafvandes

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna tidningarna som ock i

den stads tidning, där Konungens befallningshafvande har sitt säte,

eller, om flera tidningar där utgifvas, i den af dessa, där allmänna

påbud för staden vanligen meddelas.

En samling för hela riket af hvad sålunda i allmänna tidningarna

kungjorts, skall genom det allmännas försorg efter hand befordras till

trycket och förses med register för hvarje år.

1 den mån nyssnämnda samling tryckes skall den öfversändas till

hvarje domstol, Konungens befallningshafvande och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

78 §.

Närmare föreskrifter om registrets förande, de i 77 § stadgade

kungörelser, afgifterna för registreringen och för dess kungörande samt

tid och sätt för utgifvande af den i nämnda paragraf omförmälda samling

och dess öfversändande till vissa myndigheter meddelas af Konungen.

79 §.

Företer ekonomisk förenings registrerade firma likhet med en i

handelsregister, föreningsregister eller aktiebolagsregistret tidigare införd

firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda firma förfång, äge

domstol på talan af denna förbjuda föreningen att efter viss tid använda

förstnämnda firma äfvensom ålägga föreningen det skadestånd, som

pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande samt om

skadestånd föras vid domstol.

80 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad^ att en i

registret gjord inskrifning ej bort ske, eller att beslut, som registrerats,

är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande, hvarom inskrifning skett,

s. 207 Kontrollera mot PDF

207

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ej föreligger, skall på begäran al någondera parten anteckning därom

göras i registret. Underrättelse om sådan anteckning skall så kungöras,

som i 77 § sägs.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklarad^ att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

81 §.

Det, som i enlighet med denna lag blifvit infördt i registret och

kungjordt i ortstidningen, skall anses hafva kommit till tredje mans

kännedom, där ej af omständigheterna framgår, att lian hvarken haft

eller bort hafva kunskap därom.

Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som blifvit

eller bort blifva antecknadt i registret, icke med laga verkan åberopas

mot annan än den, som visas hafva ägt vetskap därom.

82 §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder ekonomisk förening, bevis utvisande, att

han den dag, beviset utfärdades, enligt registret var behörig att företräda

föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år, åligger det myndigheten

att ur den i 77 § omförmälda tryckta samling inhämta upplysning,

huruvida förändring beträffande behörigheten ägt rum. Hvad

i sådant afseende nyssnämnda samling i den mån den kommit myndigheten

tillhanda utvisar, skall för myndigheten äga vitsord, där ej annat

förhållande visas vara för handen.

Straffbestämmelser.

83 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ett tusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator, där lian mot bättre vetande i

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

handling, som framlägges å föreningssammanträde, rörande föreningens

angelägenheter meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, som uppsåtligen i strid med bestämmelserna i

18 § 1 punkten låter verkställa utbetalning af föreningens tillgångar;

4) revisor, där han i berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift

rörande föreningens angelägenheter eller uppsåtligen underlåter

att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af honom

granskats;

5) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada däraf

kunnat följa, yppar något af hvad vid granskningen af styrelsens förvaltning

eller föreningens räkenskaper kommer till hans kännedom,

utan att det med nödvändighet erfordras för fullgörande af hans

uppdrag.

Ej må straff, som ofvan är stadgadt, tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

84 §.

Åsidosättes föreskrift, som i 9 §, 20 § sista momentet, 32 § 1

inom., 34 § sista momentet, 43 § 1 mom., 63 § 1 mom. eller 67

§ 1, 2 eller 3 mom. är meddelad,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

fem hundra kronor.

Samma lag vare

om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt 53 §, 54 § 2

mom. eller 60 § 2 mom. åligger.

Förseelse mot 32 § 1 inom., 34 § sista momentet eller 54 § 2 mom.

må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom målsägande

anses såväl föreningen som hvarje medlem däri.

85 §.

Böter som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

209

Särskilda bestämmelser.

86 §.

Förening, som enligt lagen om ideella föreningar kan registreras

såsom ideell förening, må, med bibehållande af sitt ändamål, registreras

såsom ekonomisk förening, såframt föreningens stadgar i öfrigt innehålla

sådana bestämmelser, som enligt denna lag erfordras för att

vinna registrering.

Har förening registrerats såsom ideell förening, utgöre den omständigheten

ej hinder för föreningen att, såframt erforderlig ändring

af stadgarna vidtages, i stället i enlighet med denna lag vinna registrering

såsom ekonomisk förening.

Angående rätt för ekonomisk förening att i stället vinna registrering

såsom ideell förening är stadgadt i lagen om ideella föreningar.

87 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller föreningsmedlemmar

denna lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvarige för

skadan, en för alla och alla för en.

Har förening, som drifver handelsrörelse, för densamma antagit

föreståndare, och varda från den handelsrörelse varor i strid med stadgandet

i 2 § utborgade till andra än medlemmar i föreningen, vare

jämväl föreståndaren ansvarig för all skada, som uppkommer af den

sålunda skedda försäljningen. Talan om sådant skadestånd må, där

föreningens egendom afträdts till konkurs, af konkursboet anställas utan

hinder däraf, att föreningen frikallat den, som förestått rörelsen, från

skadeståndsskyldighet.

88 §.

Föreningen vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda genom lagstadgas,

lydande under allmän underrätt i den ort, där styrelsen enligt

stadgarne har sitt säte.

Bill. till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft.

27

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

89 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering: skall åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens

styrelse enligt stadgarna liar sitt säte.

90 §.

Innehålla ekonomisk förenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem skola

hänskjutas till afgörande af en eller flere skiljemän, äge det förbehåll

samma verkan, som tillkommer skiljeaftal; och gälle om påkallande af

förbehållets tillämpning hvad om stämning i denna lag finnes stadgadt.

Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

91 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning å

1) sparbanker;

2) sjukkassor, understödsföreningar eller andra försäkrings föreningar;

3) föreningar för anskaffande af lån mot säkerhet af inteckning i

fäst egendom, å hvilka gällande bestämmelser om hypoteksföreningar

äga tillämpning.

Ej heller göres genom denna lag ändring i hvad om föreningar

för visst ändamål eljest är i lag eller författning särskildt stadgadt.

Genom denna lag upphäfves lagen om registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet den 28 juni 1895.

Denna lag skall träda i kraft den — — — —; dock skall med

afseende å ekonomisk förening, som ej afses i 1 § af lagen den 28

juni 1895 och som äger bestånd, då denna lag träder i kraft, hvad

4 § innehåller därom, att fordran eller annan rättighet ej må af oregistrerad

förening inför domstol eller annan myndighet göras gällande,

ej äga tillämpning förr än två år förflutit från lagens trädande i kraft.

Efter nämnda två års förlopp må ej heller rättighet, som uppkommit

dessförinnan, vid domstol eller annan myndighet göras gällande af sådan

förening, såframt den ej blifvit registrerad.

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

Har förening, som afses i 1 § af lagen den 28 juni 1895, antagit

stadgar och utsett styrelse, innan denna lag trädt i kraft, må föreningen

registreras enligt bestämmelserna i sagda äldre lag. Har förening blilvit i

enlighet med samma äldre lags bestämmelser upplöst, skola i fråga om

likvidationen gälla bestämmelserna i den lagen, men i öfrigt skall

denna lag, dock med undantag af 13 §, äga tillämpning jämväl å föreningar,

som i denna lags 1 § afses och äga bestånd, då lagen träder i kraft.

Där i lag eller författning meddelats bestämmelse, som afser registrerad

förening för ekonomisk verksamhet, skall sagda bestämmelse

gälla registrerad förening, som i denna lag afses.

I fråga om styrelseledamot eller suppleant, som före lagens trädande

i kraft berättigats teckna föreningens firma, skola bestämmelserna i 21

och 22 §§ lända till efterrättelse; och skall förty inskränkning i befogenheten

för den, som äger teckna föreningens firma, att företräda föreningen,

ändå att inskränkningen enligt äldre lag registrerats och kungjorts, icke

därigenom anses hafva kommit till tredje mans kännedom.

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse af 8 § 1 lagen angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

den 4 maj 190(1.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 mai 1906

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Med bolag afses i denna lag icke enkelt bolag eller bolag, som

drifver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse.

Med förening afses i denna lag förening, hvilken icke drifver

rörelse, som nu sagts.

Denna lag träder i kraft genast efter utfärdandet.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

213

Protokoll, hullet i Kungl. Maj:ts lagråd, fredagen den 20

januari 1911.

Närvarande:

Justitieråden Quensel,

Friherre Marks von Wurtemberg,

Petrén,

Regeringsrådet Wall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

25 november 1910, både Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler, inhämtas

öfver de inom justitiedepartementet utarbetade förslag till lag om

ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad

lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa fall för bolag och förening

att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits af tillförordnade byråchefen för lagärenden Einar Bergelmer;

och blefvo desamma nu företagna till slutlig behandling.

Förslaget till lag om ideella föreningar.

Följande yttranden afgåfvos:

Förslaget i dess helhet.

Lagrådet:

Såsom framgår af hvad chefen för justitiedepartementet anfört,

då förevarande lagstiftningsärende senast förekom till behandling i

s. 214 Kontrollera mot PDF

214 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

statsrådet, hafva i anledning af Kungl. Maj:ts under nästförflutna år

meddelade förordnande utlåtanden i ämnet afgifvits af öfverståthållarämbetet

och länsstyrelserna, och i sammanhang därmed hafva, likaledes

i följd af nämnda förordnande, inkommit yttranden från föreningar

och andra intresserade äfvensom tryckta stadgar för ett mycket stort

antal föreningar. Det sålunda föreliggande materialet och framför allt

de inkomna stadgarna utvisa, hvilka skiftande och i många fall egendomliga

former de ideella föreningarna antagit och funnit för sina

växlande syften lämpliga. I den belysning af ämnet, som detta material

erbjuder, måste det erkännas hafva utgjort en svaghet hos tidigare

lagförslag på förevarande område, att de icke varit grundade på ett

material af nämnda art och omfattning. 1 alla händelser måste det,

när ett sådant material blifvit införskalfadt, anses lämpligt, att det i

full utsträckning beaktas vid utarbetandet af ett nytt lagförslag.

Hvad angår det nu föreliggande materialet har detta visserligen

inom justitiedepartementet varit föremål för en sammanfattande bearbetning,

men denna, hvilken lärer vara ett nödvändigt hjälpmedel för

materialets öfverskådande, har icke varit afslutad vid lagförslagets upprättande;

och af sådan anledning synes materialet därvid icke hafva kunnat

tillgodogöras i den omfattning, som varit önskvärd. I den män bearbetningen

fortskridit, har lagrådet erhållit redogörelse för dess resultat, och

vid granskningen af förslaget har lagrådet sökt taga tillbörlig hänsyn till

de upplysningar, som sålunda vunnits. Men tydligt är, att lagrådet ej

kunnat inlåta sig på en genomgående granskning af själfva materialet.

3 och 4 §§.

Justitierådet friherre Marks von Wiirtemberg:

Vid granskningen af det förslag till lag om föreningar, som lag

till grund "för Kungl. Maj:ts nästlidna år till riksdagen aflåtna proposition

i ämnet, uttalade jag den uppfattning, att lagstiftningen i fråga

om såväl ideella som ekonomiska föreningar borde — allenast med en

viss angifven inskränkning i fråga om redan bestående föreningar —

byggas på den i nu gällande lag om föreningar för ekonomisk verksamhet

antagna grundsatsen, att registrering utgör villkor för förenings

s. k. rättskapacitet, dess förmåga att förvärfva rättigheter eller ikläda

sig skyldigheter samt inför domstol eller annan myndighet söka, kära

eller svara. Denna uppfattning vidhåller jag fortfarande, och jag tillåter

mig att hänvisa till hvad jag i afseende härå yttrat till lagrådets vid

nämnda proposition fogade protokoll. Jag anser alltså de nu före
-

s. 215 Kontrollera mot PDF

215

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

slagna stadgande^ i första stycket af 3 § och första stycket af 4 §

böra utbytas mot en regel af innehåll, att ideell förening ej innan den

registrerats kan förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej

heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara.

7 §.

Lagrådet:

Förevarande paragraf angifver de ämnen, rörande hvilka stadgarna,

så framt registrering skall kunna ifrågakomma, måste innehålla bestämmelser.

Att de frågor, som i paragrafen afses, varda vid en förenings

bildande tagna under öfvervägande och i stadgarna reglerade är

onekligen ägnadt att förebygga missbruk och osäkerhet och ur sådan synpunkt

af stor vikt. För föreningar, som efter lagens ikraftträdande komma

till stånd och åsyfta att vinna registrering, torde det ej heller kunna

möta någon egentlig svårighet att uti ifrågavarande hänseende inrätta

sig i enlighet med paragrafens föreskrifter. I viss mån annorlunda

ställer sig däremot saken för redan bestående föreningar. Många af

dessa — och däribland åtskilliga af de mera betydande — hafva i sina

stadgar förbigått ett eller annat af de ämnen, om hvilka här är fråga.

Sålunda lärer det förekomma, att bestämmelser saknas om den ort,

där föreningens styrelse skall hafva sitt säte, om sättet för kallelse

till föreningssammanträde och om förfarandet med föreningens tillgångar

vid upplösning. Fn förening, hvars stadgar lida af ofullständighet

i ett eller flera af nämnda hänseenden, måste för att vinna

registrering afhjälpa denna ofullständighet. Ändring af stadgarna kan

emellertid ofta nog, särskildt för en förening af större omfattning,

vara förknippad med stor omgång och tidsutdråkt, och fall kunna

tänkas, där med hänsyn härtill en förening, som behöfde registreras,

kunde råka i svårigheter. Önskvärdt vore därför, om det i afseende å

redan befintliga föreningar läte sig göra att eftergifva vissa af bestämmelserna

i denna paragraf och på annan väg uppnå hvad man med

dessa bestämmelser velat vinna. En utväg härtill vore att i fråga om

redan bestående föreningar låta registrering komma till stånd utan

hinder däraf, att bestämmelse af ifrågavarande art saknades, men vid

registreringen knyta den verkan, att det af stadgarna ej berörda förhållandet

ansåges regleradt på ett visst i lagen angifvet sätt. Sålunda

skulle, när stadgarna för en vid lagens ikraftträdande bestående förening

saknade bestämmelse om viss ort, där styrelsen skulle hafva sitt

säte, styrelsen kunna genom bestämmelse i lagen berättigas att upp
-

s. 216 Kontrollera mot PDF

216 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

gifva sådan ort, med påföljd att den sålunda lämnade uppgiften likställdes

med bestämmelse i stadgarna. 1 afseende å sättet för kallelse

till sammanträde skulle, där bestämmelser ej förekomme i stadgarna,

kunna gälla, att kallelse skulle kungöras i tidning i den ort, där

styrelsen hade sitt säte. För det fall, att stadgarna saknade bestämmelse

om förfarandet med föreningens behållna tillgångar vid dess

upplösning, torde kunna i lagen föreskrifvas, att tillgångarna skola

användas till ett med föreningens syfte förenligt ändamål, som å föreningssammanträde

bestämmes. En dylik anordning torde ligga inom

de möjligheter, bland hvilka en förening har att välja vid iakttagande

af föreskriften under 9) i 7 §, och är i likhet med denna föreskrift

ägnad att förebygga tillgångarnes användande till något, som står i

strid med föreningsändamålet, framför allt deras egenmäktiga fördelande

mellan medlemmarne, i fall då föreningens syfte varit af rent ideell art.

Genom öfvergångsbestämmelser i nu antydd riktning torde det

utan egentlig olägenhet låta sig göra att för många redan befintliga

föreningar öppna möjlighet att utan stadgeändring vinna registrering,

där sådan möjlighet enligt förslaget skulle vara utesluten; och

fördelen af att lagen sålunda ej onödigtvis påkallar stadgeändringar

torde vara påtaglig, äfven om af hänsyn till andra i förslaget upptagna

bestämmelser, hvilka ej lämpligen kunna rubbas, en del föreningar

måste för registrerings vinnande vidtaga ändringar af en eller annan art.

Beträffande föreningar, som bildas efter lagens ikraftträdande,

torde lagen böra såsom villkor för registrering kräfva, att stadgarna

innehålla föreskrifter jämväl rörande ett ämne, som ej är i paragrafen

omnämndt. Det förslag till lag om föreningar, som framlades för

1910 års riksdag, innehöll beträffande ideella föreningar, att stadgarna

skulle angifva den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder

senast skulle vara vidtagna. En motsvarande bestämmelse saknas i nu

föreliggande förslag men synes desto mera erforderlig, som afgörandet

af så viktiga ärenden som stadgeändringar i den väsentliga mån underlättats,

att därför erfordras beslut allenast å ett enda sammanträde.

I förevarande paragraf torde alltså en bestämmelse af nyssnämnda

innehåll böra inflyta, i sammanhang hvarmed någon jämkning synes

böra vidtagas i 25 och Öl §§. Äldre föreningar torde utan hinder

däraf, att sådan stadgebestämmelse saknas, böra erhålla registrering,

och synes för sådant fall lämpligen kunna i lagen stadgas, att föreskrifna

kallelseåtgärder skola vara vidtagna sist en vecka före sammanträdet.

I fråga om bidrag till föreningen skiljes under 4) i denna paragraf

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 35.

mellan regelbundna afgifter och uttaxering, och föreskrifves, att de

regelbundna afgifterna skola angifvas i.stadgarna. Denna föreskrift

skulle lätt kunna uppfattas så, att hinder mötte för registrering af

förening, hvars stadgar, såsom ofta inträffar, innehölle bestämmelse om

uttagande af en periodisk afgift men ej angåfve densammas belopp

utan läte detta bero på beslut, som fattades för en viss tid framåt.

Giltigt skäl torde ej föreligga att utesluta en dylik anordning. Något

sådant är måhända ej heller med stadgandet afsedt, men det synes

önskvärdt, att affattningen ändras så, att möjligheten af nämnda tolkning

förebygges. I betraktande häraf och med hänsyn till den mångfald

af anordningar, som efter hvad erfarenheten visar förekommer i

afseende å afgifters bestämmande, torde i paragrafen böra föreskrifvas

allenast, att, där afgifter skola utgå — vare sig regelbundna eller på

särskildt beslut om uttaxering beroende — stadgarna skola innehålla

hvad därom bör gälla.

Vidare föranleder 7 § den erinran, att krafvet på intagande i

stadgarna af föreskrift, huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas,

torde utan olägenhet kunna eftergifvas för det fall, att, såsom stundom

förekommer, stadgarna innehålla, att vid ordinarie sammanträde skall

bestämmas, när nästa ordinarie sammanträde skall äga rum.

Slutligen synes böra hemställas att, då föreskriften om angifvande

i föreningens stadgar af firma för föreningen tilläfventyrs kunde föranleda

den missuppfattning, att med firma förstodes något annat än

den vanligen i stadgarnas öfverskrift angifna benämningen å föreningen,

någon redaktionell jämkning vidtages i hvad paragrafen innehåller

under 1).

10 §.

Lagrådet:

Möjlighet synes böra beredas förening att i stadgarna föreskrifva

skriftlig form för anmälan om utträde ur föreningen, med eller utan

fordran på underskriftens bevittnande. Häraf påkallas någon ändring

i paragrafens första stycke.

Enligt senare stycket må medlem ej uteslutas på annan grund än

stadgarna angifva. Denna föreskrift synes lägga hinder i vägen för

att, såsom nu ej sällan förekommer, i stadgarna intaga bestämmelse

om rätt för förening att utan åberopande af viss grund utesluta medlem.

Med hänsyn till de ideella föreningarnes natur torde emellertid öfverBih.

till Riksd. Prof. 1911. 1 Samt. 1 Afd. 21 Håft. 28

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

vägande skal tala för att möjliggöra en dylik stadgebestämmelse, hvarigenom

utväg kan beredas majoriteten i en förening att från sig skilja

en medlem, med hvilken den af någon, måhända på förhand ej beräknelig,

anledning finner sig ej kunna samverka. Den föreslagna bestämmelsen

synes alltså böra ändras därhän, att, såsom vissa tidigare förslag

innehöllo, uteslutning ej må äga rum annorledes än stadgarna angifva.

11 §•

Lagrådet:

Enligt paragrafens första stycke skall medlem, som utträdt eller

uteslutits, likväl, så framt ej stadgarna innehålla lindrigare bestämmelser,

vara pliktig att erlägga därförinnan beslutad eller i stadgarna

till beloppet bestämd afgift för löpande året. Denna bestämmelse är,

enligt hvad chefen för justitiedepartementet uttalat och ordalagen jämväl

utmärka, afsedd att tillämpas, icke allenast när afgift utgår en

enda gång hvarje år, utan äfven när, såsom ofta förekommer, afgifter

upptagas för kortare tid (kvartal, månad eller vecka). Härutinnan

afviker det nu föreliggande förslaget från det för 1910 års riksdag

framlagda, livilket innebar, att i sistberörda fall föreningen ej skulle

äga rätt att utkräfva mer än det belopp, som efter det afgången ägt

rum först förfölle. Anledning till en dylik afvikelse synes ej föreligga.

När enligt stadgarna afgiften utgår med ett odeladt belopp för helt

år, låter det sig näppeligen göra att på annat sätt än i förslaget skett

reglera afgången medlems afgiftsplikt. Att helt och hållet befria honom

frän afgift för det år, under hvilket afgången ägt rum, vore tydligen

olämpligt, särskildt i sådana fall, då medlemskapet medfört förmåner

af ett eller annat slag; och att uträkna, huru stor del af årsafgiften

kunde belöpa på tiden före utträdet, samt låta den afgående betala

allenast denna del lärer svårligen kunna ifrågakomma. Annorlunda

ställer sig förhållandet, när afgifterna äro i stadgarna bestämda att

utgå för kortare tid än ett år. Det är svårt att inse, hvarför en afgående

medlem skulle förpliktas att betala en afgift, som helt och

hållet afser tid, hvarunder han ej tillhört föreningen. I departementschefens

yttrande synes framskymta den uppfattning, att afgifterna äfven

i sistnämnda fall borde betraktas såsom årsafgifter, fastän de till medlemmarnes

bekvämlighet fördelats på flera terminer. Ett dylikt betraktelsesätt

torde dock, bortsedt från sällsynta undantagsfall, sakna

fog. Det lärer väl ej gärna ifrågasättas, att den som under loppet af

ett kalenderår, måhända kort före årets slut, inträder i en förening,

s. 219 Kontrollera mot PDF

219

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

där afgifter uttagas månads- eller veckovis, skulle förpliktas att betala

afgift, som belöper å förflutna månader eller veckor; och lika främmande

för en naturlig uppfattning synes vara, att afgifter, som icke till någon

del upplupit vid ledamots afgång, skola kunna afkräfvas honom.

13-21 §§.

Lagrådet:

Denna afdelning af förslaget, som innefattar bestämmelser om

styrelse och firmateckning, företer såväl i fråga om stadgandenas uppställning

och formulering som äfven beträffande deras sakliga innebörd

åtskilliga afvikelser från motsvarande afdelning i det för 1910 års riksdag

framlagda förslaget, hvilket härutinnan nära öfverensstämde med

de af samma riksdag antagna lagarna om aktiebolag och om sjukkassor.

Det är emellertid uppenbart, att de stadganden, som reglera

dessa ämnen rörande de olika arterna af juridiska personer, icke böra

i sak skilja sig från hvarandra i vidare mån, än som betingas af förhållandenas

natur; och än påtagligare torde vara, att det är af största

vikt, att dessa stadganden, i den mån samma sakliga innebörd är

åsyftad, också erhålla enahanda affattning i de olika lagarna.

Saklig ändring har vidtagits bland annat därutinnan att, medan

enligt det för 1910 års riksdag framlagda förslaget stadgarna skulle

angifva grunderna för styrelsens beslutförhet, bestämmelsen härom nu

uteslutits och i stället införts en föreskrift, att, där ej annorlunda är

bestämdt i stadgarna, styrelsen är beslutför, då minst halfva antalet

ledamöter äro närvarande. Något giltigt skäl, hvarför man icke skulle

fordra af dem, som bilda en förening, att de i stadgarna angifva grunderna

för styrelsens beslutförhet, torde icke kunna anföras; och synes

därför i 7 §, som upptager hvad stadgarna skola innehålla, böra införas

föreskrift i ifrågavarande hänseende. Beträffande redan befintliga

föreningar torde emellertid denna föreskrift icke böra vinna tillämpning.

Åtskilliga af dem sakna nämligen i sina stadgar bestämmelse

om grunderna för styrelsens beslutförhet, och då genomförandet af en

stadgeändring kan vara förenadt med svårighet, synes det vara lämpligt

att genom en öfvergångsbestämmelse medgifva, att redan bestående

förening må vinna registrering utan hinder däraf, att stadgarna icke

innehålla föreskrift i angifna hänseendet. För dylikt fall fordras tydligen

en regel om beslutförheten, och synes denna kunna affattas så,

att styrelsen förklaras beslutför, då mer än hälften af ledamöterna äro

Härvarande. Att, såsom i förslaget skett, bestämma det antal, som i

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

saknad af föreskrift fordras för beslutförhet, så lågt, att två hvar för

sig beslutföra afdelningar af styrelsen kunna bildas, synes knappast

vara lämpligt.

Enligt det nu remitterade förslaget skall, i motsats till hvad i

det för riksdagen framlagda var stadgadt, styrelsen äga att förordna

jämväl utom styrelsen stående till firmatecknare, utan att stadgarna

lämna medgifvande därtill eller föreningssam man träde sådant tillåtit.

Om denna förändring genomföres, skulle föreningslagstiftningen i detta

ämne komma att skilja sig från aktiebolags- och sjukkasselagstiftningen.

Tillräcklig anledning till eu sådan olikhet torde emellertid knappast

föreligga.

I nya aktiebolagslagen föreskrifves, att bolagsstämma ej må bemyndiga

styrelseledamot att teckna firma, med mindre bolagsordningen

innehåller stadgande i sådant afseende. Vidare är det enligt nämnda

lag icke under några förhållanden tillåtet för bolagsstämma att förordna

någon utom styrelsen till firmatecknare. Dessa bestämmelser infördes

i aktiebolagslagen på hemställan af lagrådet, hvilket såsom skäl

för sin hemställan anförde, att, i händelse bolagsstämma skulle kunna

utan stöd i bolagsordningen meddela styrelseledamot rätt till firmateckning,

sådant i själfva verket skulle innebära tillskapande af en

annan styrelse än den i bolagsordningen afsedda, samt att det icke

kunde vara lämpligt att medgifva bolagsstämma rätt att utan styrelsens

medverkan utse till firmatecknare någon utanför styrelsen, då

denna, såsom i främsta rummet ansvarig för bolagsverksamhetens ledning,

städse borde hafva till åliggande att öfvervaka firmatecknare och

eventuellt återkalla hans uppdrag. I nu angifna hänseenden öfverensstämmer

den nya sjukkasselagen med aktiebolagslagen; och så var äfven

förhållandet med det för 1910 års riksdag framlagda förslaget till föreningslag.

Vid den nu företagna sakliga omarbetningen och den i sammanhang

därmed förändrade uppställningen af förevarande afdelning i förslaget

hafva emellertid bestämmelser i dessa ämnen uteslutits. Huruvida

härmed åsyftas att vidtaga någon saklig ändring framgår ej af

föredragande departementschefens yttrande. Blefve förslaget i nu befintligt

skick upphöjdt till lag, skulle emellertid helt visst saknaden af

dessa bestämmelser vid jämförelse med aktiebolags- och sjukkasselagarna

föranleda den tolkning, att föreningssammanträde hade oinskränkt rätt

att förordna firmatecknare inom eller utom styrelsen. Då de skäl, som

tala emot att en sådan rätt tillerkännes bolagsstämma eller sjukkassesannnanträde,

väsentligen gälla äfven beträffande föreningssarumanträde,

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

måste det afstyrka^, att föreningslagstiftningen i detta hänseende affatta

s så, att den skiljer sig från aktiebolags- och sjukkasselagstiftningen.

Bestämmelserna om hvad styrelse och firmatecknare i sin förvaltning

hafva att ställa sig till efterrättelse i förhållande till föreningen,

hvilka bestämmelser återfinnas i 15 § af förslaget, hafva äfven undergått

omarbetning och skilja sig enligt den nu föreslagna lydelsen från

motsvarande föreskrifter i aktiebolags- och sjukkasselagarna. Något

skäl, hvarför i detta ämne andra föreskrifter böra gälla för föreningar

än för aktiebolag och sjukkassor, torde emellertid icke kunna anföras.

I det för 1910 års riksdag framlagda förslaget var under 21 §

intaget förbud för föreningssammanträde att utom i vissa angifna fall

förfoga öfver förenings vinstmedel eller öfriga tillgångar för ändamål,

som uppenbarligen vore främmande för föreningens verksamhet. Därjämte

fanns i afdelningen om styrelse och firmateckning under 34 §

föreskrifvet, att den, som ägde företräda förening, ej finge ikläda föreningen

förpliktelser eller eljest förfoga öfver dess tillgångar i vidare

man, än sådant enligt 21 § vore för föreningssammanträde medgifvet.

Till föreskriften i 34 § var fogad en bestämmelse af innehåll, att hvad

sålunda blifvit stadgadt ej finge åberopas mot tredje man, med mindre

han insett eller bort inse, att stadgandet ägt tillämpning. Vid den nu

företagna omarbetningen hafva alla bestämmelser i nu angifna hänseende

uteslutits ur förevarande afdelning och i stället 12 § i förslaget,

som motsvarar 21 § enligt propositionen, erhållit sådan affattning, att

det däri intagna förbudet gäller icke blott föreningssammanträde utan

äfven styrelse och firmatecknare. Häraf har emellertid blifvit följden,

att den ofvanangifna i propositionens 34 § till skydd för godtroende

tredje man intagna bestämmelsen uteslutits. Visserligen skulle hvad

nämnda bestämmelse innehöll möjligen kunna anses följa af allmänna

rättsgrundsatser; men då samma bestämmelse influtit i aktiebolagslagen,

vore det tydligen olämpligt och ägnadt att föranleda misstolkning, om

den komme att saknas i föreningslagstiftningen.

I fråga om styrelsens behörighet att förfoga öfver fast egendom

innehåller den nya aktiebolagslagen ingen inskränkning, under det att

enligt sjukkasselagen styrelse väl äger inteckna men icke utan sjukkassesammanträdes

bemyndigande har rätt att föryttra sjukkassans

fastighet. . Enligt det föreliggande förslaget skulle det åter vara styrelse

förbjudet att utan föreningssammanträdes bemyndigande vare sig

föryttra eller med -inteckning för gäld belasta föreningens fasta egen
-

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Kungl. Maj:ts KM. Proposition N:o 35.

dom. Att sålunda låta en särskild regel uti ifrågavarande hänseende

gälla för hvarje art af juridiska personer synes föga lämpligt och skulle

tilläfventyrs kunna föranleda misstag, bland annat vid behandling af

lagfarts- och inteckningsärenden. Något behof af ett förbud för styrelsen

att inteckna föreningens fasta egendom synes näppeligen föreligga.

I allt fall står det ju styrelsen öppet att utan begränsning belasta

föreningen med gäld, för hvilken dess fastigheter ansvara lika väl

som dess öfriga egendom. Anses någon inskränkning i styrelsens rätt

att förfoga öfver fast egendom erforderlig, torde den därför endast böra

afse föryttring af sådan egendom.

Det för 1910 års riksdag framlagda förslaget upptog under

29 § en bestämmelse af innehåll att, där styrelsen enligt stadgarna är

beslutför utan att samtliga ledamöter äro tillstädes, ärende, som ankommer

på styrelsen likväl ej må företagas, utan att, såvidt ske kunnat,

samtliga erhållit tillfälle att deltaga i ärendets behandling. Enahanda

bestämmelse återfinnes i aktiebolags- och sjukkasselagarna. I det föreliggande

förslaget har denna bestämmelse uteslutits, och i stället i första

stycket af 16 §, där reglerna för styrelsens beslutförhet angifvas, tillagts

en föreskrift, att till styrelsesammanträde skola, såvidt ske kan, samtliga

ledamöter kallas. Såsom skäl till den vidtagna förändringen har

föredragande departementschefen angifvit, att den i det tidigare förslaget

upptagna bestämmelsen gifvit anledning till olika tolkningar.

Meningen med denna bestämmelse är, att styrelsebeslut icke kan lagenligt

komma till stånd, utan att, såvidt ske kan, samtliga ledamöter

erhållit underrättelse om styrelsesammanträdet. Något annat lärer ej

heller vara åsyftadt att utsäga med det nu föreslagna stadgandet. Att

en bestämmelse i föreningslagen af samma affattning som den nämnda,

i aktiebolags- och sjukkasselagarna intagna skulle komma att tolkas

på annat sätt än ofvan angifvits torde näppeligen vara att befara. Däremot

skulle möjligen den omständigheten, att i föreningslagstiftningen

åt bestämmelsen gifvits en annan affattning, kunna leda till den misstolkning

af aktiebolags- och sjukkasselagarna, att med uttrycket »erhållit

tillfälle att deltaga i ärendets behandling» åsyftas något annat

än att hafva erhållit underrättelse om sammanträdet. Den föreslagna

nya affattningen synes dessutom vara mindre tillfredsställande därutinnan,

att af densamma icke fullt tydligt framgår, att iakttagande af

föreskriften, att samtliga ledamöterna, såvidt ske kan, skola kallas till

sammanträdet, utgör ett villkor för ärendes företagande vid sammanträdet.

På grund af det anförda hemställes, att stadgandena i förevarande

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35. 223

afdelning af förslaget till uppställning och affattning bringas till öfverensstämmelse

med motsvarande afdelningar i aktiebolags- och sjukkasselagarna,

i den män annat ej föranledes af sakliga olikheter, och att

dylika olikheter icke genomföras i sådana fall, då de enligt hvad nu

blifvit framhållet synas ej vara påkallade af det praktiska behofvet.

25 §.

Lagrådet:

I första stycket af denna paragraf uttalas den regeln, att föreningsmedlems

rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens angelägenheter

utöfvas å föreningssammanträde; och göres från denna regel det

undantag, att i stadgarna må kunna bestämmas, att vissa ärenden, som

ej enligt lagen skola handläggas å föreningssammanträde, må afgöras

i annan ordning.

Att fall finnas, då den angifna regeln icke gärna kan tillämpas,

är uppenbart. Består en förening af ett mycket stort antal medlemmar,

spridda å skilda orter, är det tydligen högst otillfredsställande att låta

föreningens beslutanderätt utöfvas af allmänt sammanträde med dess

medlemmar. Också har i en stor mängd nu bestående föreningar

genomförts den anordning, att föreningens angelägenheter i sista hand

afgöras, icke af allmänt föreningssammanträde utan af en församling

af ombud, utsedda af medlemmarna. För många föreningar gäller, att

vissa föreningsangelägenheter afgöras genom allmän omröstning bland

föreningens medlemmar eller bland medlemmarna i underorganisationer,

hvaraf föreningen består. Dessa af förhållandenas natur framtvungna

anordningar, böra tydligen icke genom lagstiftningen omöjliggöras.

Hvad som åsyftas med den ofvan anmärkta undantagsbestämmelsen

är ej fullt klart, men densamma synes medgifva sådana anordningar

som de nämnda, dock endast beträffande ärenden af den beskaffenhet,

att de ej enligt lagen skola handläggas å föreningssammanträde.

Med en bestämmelse af detta innehåll är emellertid föga vunnet, ty

det är uppenbart, att lagen, om den skall motsvara det praktiska

behofvet, måste möjliggöra, att hela den befogenhet, som eljest skulle

tillkomma allmänt föreningssammanträde, må utöfvas af utsedda ombud.

Huruvida åter föreningsanlägenheter af hvad slag som helst höra få afgöras

genom allmän omröstning bland medlemmarna är visserligen ej lika

tydligt, men äfven i detta hänseende torde tillräcklig anledning saknas

att lägga något band på föreningarnas frihet.

Lämpligast synes vara, att det ifrågavarande undantagsstadgandet

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

uteslutes och i stället införes en föreskrift om rätt för förening att i

stadgarna bestämma; dels att föreningssammanträdes befogenhet skall

helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda personer, och dels att föreningsangelägenheter,

som eljest skulle behandlas af föreningssammanträde,

skola afgöras genom allmän omröstning. I öfverensstämmelse

med hvad som skett i sjukkasselagen (5B §) torde böra stadgas, att

sammanträde, som hålles af de utsedda personerna, skall anses såsom

föreningssammanträde. I fråga om allmän omröstning synes det icke

vara nödigt att meddela annan föreskrift, än att därom skall i tillämpliga

delar gälla hvad om föreningssammanträde är stadgadt. Tolkningen

af en sådan bestämmelse torde icke komma att möta några

svårigheter af praktisk betydelse.

I tredje stycket af förevarande paragraf meddelas bestämmelser

till skydd mot öfverrumpling å föreningssammanträde; och stadgas i

sådant afseende bland annat att, då kallelse till sammanträde erfordras,

vissa angifna ärenden af viktigare beskaffenhet ej få å sammanträdet

företagas till afgörande utan att de varit angifna å kallelsen. Stadgarna

för en del bestående föreningar innehålla emellertid föreskrifter,

enligt hvilka underrättelse om de ärenden, som skola förekomma å

sammanträde, icke sker i kallelsen utan meddelas särskild! inom

kortare tid före sammanträdet än den för kallelsens utfärdande bestämda.

Någon betänklighet synes detta icke böra möta, och bestämmelserna i

fråga torde därför höra omredigeras så, att de icke lägga hinder i

vägen för en dylik anordning.

Därest, på sätt ofvan blifvit hemställdt, sammanträde af utsedda

personer likställes med föreningssammanträde, skulle däraf blifva följden,

att de uti tredje stycket upptagna bestämmelserna blefve tillämpliga

jämväl å sammanträde af förstnämnda art. Något behof häraf

torde emellertid icke föreligga, då i regel de utsedda personerna lära

vara ganska mangrant tillstädes vid dylikt sammanträde. Ett stadgande,

som utesluter tillämpningen af ifrågakomma bestämmelser å sammanträde

af utsedda personer, synes därför vara att tillstyrka. Möjligen

bör detta undantagsstadgande jämväl afse sammanträde med förening,

hvars röstberättigade medlemmar uteslutande utgöras af föreningar

eller andra samfälligheter.

Det för sistlidet års riksdag framlagda förslaget innehöll den

bestämmelse, att protokoll vid föreningssammanträde skulle senast två

veckor efter sammanträdet vara tillgängligt för föreningsmedlemmarna.

I det nu föreliggande förslaget saknas motsvarande föreskrift. Anledningen

härtill torde vara att söka i en önskan att ej göra protokolls
-

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Rungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 35.

föringen onödigt betungande genom att föreskrifva viss kortare tid,

inom hvilken protokollet skulle vara uppsatt. Med afseende särskildt

på hvad i 34 § stadgas om tid för klandertalan öfver föreningsbeslut,

och då för sådan talans anhängiggörande lärer vara erforderligt att

hafva tillgång till protokoll öfver beslut, hvaremot talan föres, synes

det dock vara nödigt, att någon bestämmelse meddelas om tid, inom

hvilken protokollet skall vara tillgängligt för föreningsmedlem, som

därom framställer begäran. Åt en sådan bestämmelse skulle möjligen

kunna gifvas det innehåll, att protokollet skall hållas för föreningsmedlem,

som sådant begär, tillgängligt senast en vecka efter det begäran

därom framställts, dock att skyldighet att tillhandahålla protokollet

icke inträder tidigare än fyra veckor efter sammanträdet. Emellertid

torde i lagen böra uttalas, att därest stadgarna i sådant afseende innehålla

strängare bestämmelser, dessa skola lända till efterrättelse.

28 §.

Lagrådet:

I det förslag till lag om föreningar, som år 1909 granskades af

lagrådet, innehöll tredje stycket af 39 § beträffande ekonomiska föreningar,

att extra sammanträde skulle af styrelsen utlysas, då det för

uppgifvet ändamål skriftligen påfordrades af minst eu tiondedel af

samtliga föreningsmedlemmarna eller det mindre antal, som kunde vara

bestämdt i stadgarna. I den afdelning af förslaget, som handlade om

ideella föreningar, saknades en dylik föreskrift, men enligt 79 § 10)

skulle föreningens stadgar angifva, huruvida och under hvilka villkor

medlemmar kunde påyrka extra sammanträde. Beträffande denna fråga

anmärkte lagrådet, att hinder ej syntes möta att låta samma bestämmelse

gälla för ideell förening som för ekonomisk, och hemställde lagrådet i

följd däraf, att hvad som i 79 § under 10) funnes stadgadt skulle utgå

och i stället tredje stycket af 39 § göras tillämpligt jämväl å ideell

förening. Denna hemställan blef vid affattande af proposition i ämnet

iakttagen.

I nu föreliggande förslag till lag om ideella föreningar förekommer

icke något stadgande, motsvarande omförmälta tredje stycke af

39 §. Anledningen härtill torde varit, att enligt det senaste förslaget

icke, såsom enligt det äldre, styrelsen fått sig ålagdt att hålla förteckning

öfver föreningens medlemmar. Detta förhållande torde dock icke

innebära något oöfverstigligt hinder för konstaterande af huruvida ett

antal medlemmar, som påkalla extra sammanträde, utgöra stadgad

Bill. till B-iksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 21 Höft. 29

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

minoritet, då i det öfvervägande antalet fall hela medlemsnumerären

torde kunna utrönas. Däremot torde den numera vunna utredningen

om innehållet af redan befintliga ideella föreningars stadgar utgöra

anledning att ej bibehålla en ovillkorlig bestämmelse, att minst en

tiondedel af medlemmarna skola äga påkalla extra sammanträde, utan

i stället stadga, att extra sammanträde må påkallas af en tiondedel af

medlemmarna eller det större eller mindre antal, som i stadgarna

angifves.

32 §.

Lagrådet:

Paragrafens första stycke utmärker icke med erforderlig tydlighet,

huruvida krafvet på enhällighet afser endast det fall, att fråga är om

minskning i medlemmarnas rätt, eller omfattar äfven den händelse,

att ökning i denna rätt ifrågasattes. Ett förtydligande i detta afseende

synes alltså vara erforderligt. Skulle ett sådant förtydligande

gå i sistnämnda riktning, är i fråga om ökning af medlemmarnas rätt

att erinra, att enhällighet mellan de röstande bör erfordras, äfven om

stadgarna icke förut innehålla någon bestämmelse i ifrågavarande hänseende,

äfvensom att orden »såvidt ändringen skall afse jämväl dem,

som vid frågans afgörande voro medlemmar i föreningen» böra uteslutas.

35 §.

Lagrådet:

Under hänvisning till lagrådets yttrande vid 49 § i det till lagrådets

granskning under år 1909 öfverlämnade förslag till lag om föreningar

hemställes, att stadgandet i förevarande paragraf måtte begränsas till

de fall, att förenings verksamhet finnes vara brottslig eller uppenbart

osedlig.

50 §.

Lagrådet:

Bestämmelsen, att klagan öfver vägrad registrering skall föras

hos Konungen, afviker i viss mån från det för 1910 års riksdag framlagda

förslaget. Enligt detta skulle nämligen, när anledningen till

registrerings vägrande varit, att det i stadgarna angifna föremålet för

föreningens verksamhet pröfvades vara lagstridigt eller uppenbart osed
-

s. 227 Kontrollera mot PDF

227

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ligt, den med beslutet missnöjde icke vara hänvisad till att i vanlig

ordning anföra besvär utan i stället äga att inom viss tid draga frågan

inför allmän domstol, hvarvid ett särskildt ombud skulle af konungens

befallningshafvande förordnas att å det allmännas vägnar föra talan i

målet. De bestämmelser sistnämnda förslag i berörda hänseende innehöll

synas förtjäna att åter upptagas. Frågan om registreringsvägran

af grund, som nyss angifvits. kan vara af den grannlaga beskaffenhet

och tillika af den principiella innebörd, att en sådan mera summarisk

behandling, som lämpar sig för andra registreringsärenden. här näppeligen

är på sin plats. I viss mån oegentligt förefaller äfven att, såsom

enligt nu föreliggande förslag blefve fallet, spörsmålet, huruvida eu

verksamhet vore lagstridig eller uppenbart osedlig, skulle pröfvas i

administrativ ordning, när verksamheten vore omnämnd i föreningens

stadgar, men af domstol, när den utan att vara nämnd i stadgarna

drifvits af föreningen och föranledt yrkande om dess upplösning.

Det nu remitterade förslaget synes alltså böra i omförmälda hänseende

bringas till öfverensstämmelse med det tidigare; dock torde

bestämmelserna om registreringsfrågas hänskjutande till domstol böra

affattas så, att de äga tillämpning icke allenast, såsom det äldre förslaget

efter ordalagen innebar, när registrering af förening vägrats,

utan äfven när registrering af stadgeändringsbeslut afslagits af anledning,

hvarom här är fråga.

öfvergångsbestämmelserna.

Lagrådet:

I 2 § meddelas förbud för ideell förening att idka handel eller

annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker.

I öfvergångsbestämmelserna stadgas, att detta förbud, såvidt det afser

oregistrerad förening, ej äger tillämpning, förr än två år förflutit från

lagens trädande i kraft. Häraf följer, att under berörda öfvergångstid

den oregistrerade ideella föreningen i sagda afseende intar en friare

ställning än den registrerade. Då en sådan anordning, såsom egnad

att uppmuntra föreningarna att uppskjuta registreringen, icke synes

välbetänkt, hemställes, att det ifrågasatta temporära undantaget från

förbudet måtte utsträckas jämväl till registrerade föreningar.

Ifrågasättas kan, huruvida icke, med afseende å det långa uppehåll,

som för åtskilliga föreningar äger rum mellan ordinarie sammanträden,

och den tidsutdrägt, som för registrering tilläfventyrs erforder
-

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o .Söligt

stadgeändringar i följd däraf kräfva; den föreslagna öfvergångstiden

borde utsträckas från två till tre år.

Justitierådet friherre Maries von Wurtemberg:

För den händelse att 3 och 4 §§ skulle komma att ändras på

sätt jag hemställt, erfordras vissa ändringar i de föreslagna öfvergångsbestämmelserna.

Särskildt må framhållas, att bland dessa bestämmelser

då torde böra upptagas ett stadgande, som tydligt utmärker, att i afseende

å rättsförhållande, som uppkommit innan lagen träder i kraft,

förening, utan hinder af att den ej registrerats, egen söka, kära eller

svara.

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar.

Följande yttranden afgåfvos:

3 och 4 §§.

Justitierådet friherre Marhs von Wurtemberg:

Under hänvisning till hvad jag inom lagrådet yttrat beträffande

4 § i det under år 1909 till lagrådet remitterade förslaget till lag om

föreningar hemställer jag, att i stället för hvad nu förevarande paragrafer

innehålla om ekonomisk förenings rättskapacitet måtte stadgas,

att ekonomisk förening, innan den blifvit registrerad, ej kan förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter ej heller inför domstol söka,

kära eller svara.

6 §.

Lagrådet:

I likhet med 6 § af förslaget till lag om ideella föreningar innebär

förevarande paragraf, att, när ansökan göres om förenings registrering,

styrelse skall visas vara utsedd; men medan enligt förstnämnda

paragraf detta förhållande kan styrkas genom ingifvande i styrkt afskrift

af protokoll rörande inom föreningen hållet styrelseval eller

annan handling, förutsättes i den nu förevarande paragrafen, att afskrift

af annan handling än protokoll öfver styrelseval ej kan uti

ifrågavarande hänseende godkännas. Då det emellertid i fråga om

ekonomiska föreningar såväl som ideella är medgifvet att i stadgarna

intaga bestämmelse om styrelseledamöters tillsättande i annan ordning

s. 229 Kontrollera mot PDF

229

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

än på föreningssammanträde, synes hvad lagförslaget om ideella föreningar

uti ifrågavarande hänseende innehåller äga företräde och föreliggande

paragraf böra bringas till öfverensstämmelse därmed.

9 §■

Lagrådet:

Dä ordet medlemsbok allmänneligen användes såsom benämning

å sådan bok, som i en mängd föreningar utlämnas till medlemmarna

såsom bevis om deras medlemskap i föreningen, synes det icke lämpligt

att begagna detta ord för betecknande af den i förevarande paragraf

påbjudna förteckningen öfver föreningsmedlemmarna.

11 §•

Lagrådet:

Det torde böra lämnas förening öppet att i stadgarna intaga

föreskrift om att underskrift å uppsägning skall vara bevittnad.

13 §.

Lagrådet:

I 16 § af det för 1910 års riksdag framlagda förslaget till lag

om föreningar föreskrefs, likasom i 10 § af nu gällande lag om registrerade

föreningar för ekonomisk verksamhet, att afliden medlems

make eller arfvinge ej vore berättigad att i den aflidnes ställe inträda

såsom medlem i förening, där ej annorlunda funnes bestämdt i stadgarna.

Det nu föreliggande förslaget meddelar i 13 § ett stadgande

af alldeles motsatt innebörd, nämligen att afliden medlems make eller

arfvinge skall vara berättigad att, där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna, i den aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen.

Det gällande stadgandet i ämnet motiverades i bolagskommitténs år

1890 afgifna betänkande med den stora betydelse, som personliga

kvalifikationer och det personliga förtroendet äga i förhållandet mellan

föreningsmedlemmarna. I chefens för justitiedepartementet anförande

till statsrådsprotokollet den 25 sistlidne november åberopas såsom skäl

för den nu ifrågasatta ändringen, att i en ekonomisk förening de

ekonomiska intressena måste anses vara hufvudsaken och att bestämmelsen

i 1895 års lag vore särskild! olämplig för bostadsföreningar.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Kungl■ Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

Såviclt af de inkomna yttrandena i ämnet kunnat inhämtas, har från

en enda förening, en bostadsförening, anmärkning framställts mot den

gällande bestämmelsen. Det synes därför tvifvelaktigt, huruvida den

föreslagna ändringen verkligen är påkallad af något allmännare kändt

behof. De flesta bostadsföreningar torde hafva genom särskild föreskrift

i stadgarna förebyggt de olägenheter, som för sådana föreningar

kunde följa af bestämmelsens tillämpning. Den föreslagna ändringens

lämplighet torde ej kunna fullt bedömas utan en undersökning, huruvida

ett betydligare antal föreningar i sina stadgar infört föreskrift

i öfverensstämmelse med den nu föreslagna.

20-29 §§.

Lagrådet:

Rörande denna afdelning af förslaget åberopas hvad som blifvit

anmärkt vid motsvarande afdelning i förslaget till lag om ideella föreningar,

utom hvad angår behofvet af en öfvergångsbestämmelse i fråga

om föreskriften, att stadgarna skola angifva grunderna för styrelsens

beslutförhet. Tilläggas må, att hvad som anförts angående olämpligheten

af att på förevarande område onödigtvis afvika från motsvarande

bestämmelser i lagarna om aktiebolag och om sjukkassor i synnerligt

hög grad gäller om ekonomiska föreningar. Den omarbetning af gällande

lagstiftning rörande dessa föreningar, hvarom nu är fråga, har i

sj kifva verket haft till hufvudsakligt syfte att uppnå önskvärd öfverensstämmelse

med den nya aktiebolagslagstiftningen.

BO §.

Lagrådet:

Under det att 20 § innehåller, att, där stadgarna sådant medgifva,

styrelsen i sin helhet må utses annorledes än å föreningssammanträde,

gäller enligt 30 § beträffande revisorer, att åtminstone vissa

af dem ovillkorligen skola väljas å föreningssammanträde. Anledning

synes ej förefinnas att sålunda i fråga om val af revisorer afvika från

den bestämmelse, hvilken gäller för utseende af styrelseledamöter.

Lagrådet: ^ ^

Vid 25 § i förslaget till lag om ideella föreningar har erinrats

om önskvärdheten däraf, att lagen icke lägger hinder i vägen för eu

s. 231 Kontrollera mot PDF

231

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition N:o 35.

sådan anordning, att underrättelse om de ärenden, som skola förekomma

å sammanträde, meddelas annorledes än i kallelsen. Hvad sålunda erinrats

synes tillämpligt jämväl beträffande ekonomiska föreningar.

41 §.

Lagrådet:

I andra stycket af denna paragraf meddelas föreskrifter om villkoren

för sådan ändring af ekonomisk förenings stadgar, att personlig

ansvarighet för föreningens förbindelser införes eller skarpes. För

giltigheten af beslut härom fordras, att beslutet fattats å två på hvarandra

följande föreningssammanträden, däraf minst ett ordinarie, och

å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst tre fjärdedelar

af de röstande. Denna bestämmelse, enligt hvilken sålunda icke fordras,

att samtliga föreningsmedlemmar biträdt beslutet, synes, såvidt rörer

personlig ansvarighets införande, icke stå väl tillsammans med föreskriften

i 64 §, att stadgarna för förening med personligen ansvariga

medlemmar skola, då de för registrering ingifvas, vara försedda med

samtliga medlemmarnas underskrifter, eu föreskrift, som med hänsyn

till vikten af att kunna konstatera medlemskap och därmed följande

ansvarighet för föreningens förbindelser ej lärer kunna eftergifvas.

I 80 § af den nya aktiebolagslagen har införts den bestämmelse,

att där för giltighet af beslut erfordras, att det fattats å två på hvarandra

följande bolagsstämmor, kallelse till den andra stämman ej må

ske, innan den första hållits. Härmed är afsedt att förekomma det

missbruk, att de båda stämmorna utlysas att äga rum med alltför

köld mellantid eller, såsom ej sällan skett, till och med samma dag.

En motsvarande föreskrift torde vara behöflig i lagen om ekonomiska

föreningar.

45 §.

Lagrådet:

Hvad som erinrats vid 35 § i förslaget till lag om ideella föreningar

äger tillämpning å förevarande paragraf.

68 §.

Lagrådet:

Enligt denna paragraf gäller såsom undantagslös regel, att afgången

medlem är fri från ansvar för de föreningens förbindelser, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

m

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

uppkommit efter det hans afgång blifvit kungjord uti de i 67 § angifna

tidningar. Förhållandena kunna emellertid vara sådana, att detta

stadgande blir obilligt mot den, med hvilken föreningen afhandlåt.

Uti 81 § har från den där uttalade regeln, att hvad som blifvit infördt

i registret och kungjordt i ortstidningen skall anses hafva kommit till

tredje mans kännedom, gjorts undantag för det fall, att af omständigheterna,

framgår, att han hvarken haft eller bort hafva kunskap därom.

De skäl, som påkallat detta undantag, synas i lika mån tala för att

motsvarande undantag göres från nu ifrågavarande stadgande.

74 §.

Lagrådet:

Lagrådets erinran vid 50 § i förslaget till lag om ideella föreningar

äger giltighet äfven i fråga om förevarande paragraf.

84 §.

Lagrådet:

Med hänsyn till vikten af att kunna konstatera medlemskap i

ekonomisk förening med personlig ansvarighet torde åsidosättande af

föreskrift i 67 § 1 eller 2 mom. höra hänföras under den strängare

straffbestämmelsen i 83 §.

Öfvergångsbestämmelserna.

Justitierådet friherre Marks von Wurtemberg:

Skulle min hemställan vid 3 och 4 §§ vinna godkännande, erfordras

vissa ändringar i öfvergångsbestämmelserna.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva

fast egendom den 4 maj 1906.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet

Erik Öländer.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

233

Utdrag af protokollet öfver justitiedepartementsårenden, håUet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 27 januari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna,

Swartz,

grefve Hamilton,

Malm,

Lindström,

Nyländer,

von Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Petersson anmälde

lagrådets den 20 januari 1911 afgifna utlåtanden öfver de inom justitiedepartementen

utarbetade förslagen till

lag om ideella föreningar,

lag om ekonomiska föreningar och

lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den 4 maj 1906.

Sedan föredragande departementschefen redogjort för innehållet

i lagrådets utlåtanden samt meddelat, att lagrådet lämnats tillfälle

att taga del af dels en till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

ställd, till chefen för justitiedepartementet öfverlämnad

skrifvelse den 6 december 1910 från de inom jordbruksdepartementet

Bill, till Biksd. Prof. 1911. 1 Sami. 1 Åfd. 21 Höft. 30

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

tillkallade sakkunniga för ordnandet genom föreningar af kreditförhållandena

vid det mindre jordbruket och dels en till Konungen ställd

skrifvelse den 16 januari 1911 från kooperativa förbundets verkställande

utskott, i hvilka skrivelser hemställts om vissa ändringar i

förslaget till lag om ekonomiska föreningar, yttrade föredraganden

vidare:

»Den af mig i statsrådet den 25 sistlidna november omförmälda

bearbetning af de inkomna uppgifterna och stadgarna rörande ideella

föreningar har slutförts, och torde densamma, som numera är tryckt,

böra i vanlig ordning åtfölja den proposition till Riksdagen med förslag

till lagar om ideella och ekonomiska föreningar, om hvars framläggande

jag nu kommer att göra hemställan.

Lagrådets anmärkningar mot vissa bestämmelser i nyssnämnda

båda lagförslag föranleda mig till följande erinringar.

Förslaget till lag om ideella rörenängar.

Vid affattande af bestämmelserna i 7 §, hvilka angifva hvad eu

nybildad förenings stadgar med nödvändighet skola innehålla för att

föreningen skall kunna vinna registrering, synes man mig böra följa

den principen, att dessa bestämmelser höra vara så få och så litet

betungande som möjligt, och att beträffande förhållanden, som i fråga

om en förening med rättskapacitet måste vara reglerade men kunna vara

reglerade på olika sätt. i lagen böra i så stor utsträckning som möjligt

meddelas dispositiva bestämmelser eller m. a. o. bestämmelser, som

skola gälla, därest ej annat är föreskrifvet i stadgarna. Från denna utgångspunkt

har i det till lagrådet remitterade förslaget ur 7 § uteslutits,

bland annat, föreskriften, att stadgarna skola innehålla bestämmelse om

styrelsens beslutförhet, och i stället härom meddelats en dispositiv regel

i afdelningen om styrelse och firmateckning. Hvad lagrådet häremot

vid 13—21 §§ erinrat synes mig icke böra föranleda ändring af förevarande

7 §. Lagrådet har ansett, att förslagets ifrågavarande dispositiva

bestämmelse — med en obetydlig saklig ändring, mot hvilken

jag icke har något att erinra — bör kunna vinna tillämplighet å redan

existerande föreningar. Häraf borde väl följa, att den i ännu högre

grad kan gälla för nybildade föreningar, för hvilka det ju är en synnerligen

enkel åtgärd att, om de så önska, intaga afvikande bestämmelser

i sina stadgar.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 35.

Från nyssnämnda utgångspunkt synes mig ock hvad lagrådet anmärkt

beträffande bestämmelsen i 7 § under 9) och dess tillämplighet

å redan bestående föreningar böra föranleda därtill, att denna bestämmelse

uteslutes ur 7 § och ersättes af en dispositiv regel i afdelningen

om likvidation och upplösning af det innehåll, att föreningens behållna

tillgångar skola användas till ett med föreningens syfte förenligt ändamål,

. som å föreningssammanträde bestämmes, och att, om i stadgarna

angifvits visst ändamål, hvartill behållna tillgångar skola användas,

det länder till efterrättelse. Jag har så mycket större anledning att

vidtaga denna ändring i förslaget, som den s. k. föreningskommittén,

hvilken affattat bestämmelsen under 9), i sina motiv åt densamma

gifvit en annan innebörd än lagrådet ansett kunna gifvas åt densamma,

(se kungl. grop. n:r 83, 1910, sid. 176.)

De sålunda föreslagna ändringarna och de härför gifna skälen

peka otvifvelaktigt hän på jämväl en uteslutning ur 7 § af bestämmelsen

om sättet för kallelse till föreningssammanträde och denna bestämmelses

ersättande af en dispositiv regel. Lagrådet har nämligen

ansett, att en sådan regel kan införas för redan bestående föreningar.

Emellertid torde i fråga om just sättet för kallelse till sammanträde

förhållandena vara i så hög grad olika inom olika föreningar, att det

näppeligen låter sig göra att formulera en regel i förevarande afseende,

som icke för ett stort antal föreningar skulle framstå såsom olämplig.

Jag anser därför ifrågavarande bestämmelse i 7 § böra bibehållas och, såsom

lagrådet hemställt, utvidgas att omfatta jämväl tiden för kallelsens

utfärdande. Beträffande redan bestående föreningar synes det mig

tveksamt, huruvida den af lagrådet föreslagna dispositiva regeln bör

vinna tillämpning; det kan af skäl, som nyss anförts, med fog ifrågasättas,

om icke äfven bestående föreningar borde vara underkastade

ifrågavarande bestämmelse i 7 §. Med hänsyn emellertid till önskvärdheten

af att registrering af redan bestående föreningar i görligaste

måtto underlättas torde dessa betänkligheter böra vika och alltså en

bestämmelse af det innehåll lagrådet föreslagit införas bland öfvergångsbestämmelserna.

Med anledning af hvad lagrådet anmärkt vid 13—21 §§ vill jagerinra,

att de i afdelningen om styrelse och iirmateckning vidtagna

ändringarna åsyftat — något som ock torde hafva framgått af mitt

yttrande till statsrådsprotokollet för den 25 sistlidne november — att

tillmötesgå en inom Riksdagen uttalad önskan om förenkling af dessa

stadganden icke blott i form utan ock i sak. Och vid en närmare

''granskning af motsvarande bestämmelser i det för 1910 års Riksdag

opaginerad Kontrollera mot PDF

286

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

framlagda förslaget, hvilka bestämmelser öfverensstämma med stadgandena

om styrelse och firmateckning i den nya aktiebolagslagen,

har jag ansett nämnda önskan böra och kunna tillmötesgås. Att —

för att taga ett exempel — på föreningslagstiftningens område öfverflytta

de skäligen invecklade bestämmelser, som gälla om utseende af

firmatecknare för ett aktiebolag — styrelsen må utse styrelseledamot

till firmatecknare, där ej annat blifvit bestämdt i bolagsordningen eller

af bolagsstämman; bolagsstämma må icke utse styrelseledamot till

firmatecknare, där ej bolagsordningen innehåller stadgande i sådant

afseende; styrelsen må utse person utom styrelsen till firmatecknare,

där bolagsordningen så bestämmer eller bolagsstämman det medgifver;

bolagsstämman må däremot icke under något förhållande utse person

utom styrelsen till firmatecknare; — allt bestämmelser, som i aktiebolagslagen

kunna försvara sin plats på grund af de särskilda förhållanden,

som äro för handen på det rättsområde sagda lag afser att

reglera, synes mig icke lämpligt eller behöfligt, utan har jag trott dessa

bestämmelser kunna med afseende å föreningar ersättas med den enkla

regeln, att styrelsen — och ensamt styrelsen — äger bemyndiga person

utom eller inom styrelsen att teckna föreningens firma, gifvetvis dock

med rätt för föreningen att i stadgarna eller å föreningssammanträde

inskränka denna styrelsens befogenhet (13 § 2 mom.).

Om styrelsen eller annan, som äger företräda föreningen, i strid

med stadgandet i 12 § användt någon föreningens tillgång för ett

ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande,

lärer det — såsom lagrådet ock antydt — framgå af allmänna rättsgrundsatser,

att den, som erhållit sagda tillgång, ej kan förpliktas att

till föreningen återställa densamma, utan så är, att han insett eller

bort inse, att den, som handlat å föreningens vägnar, på grund af nyssnämnda

lagstadgande öfverskridit sin befogenhet. Den erinran om

denna godtroende tredje mans rättsställning, som fanns intagen i 34 §

af det till 1910 års Riksdag framlagda förslaget till lag om föreningar

och återfinnes i motsvarande paragraf i den nya aktiebolagslagen,

synes mig — i samband med den skedda uteslutningen af hela 34 §

och dess hufvudbestämmelses ersättande med en omformulering af en

annan paragraf (ifrågavarande förslags 12 §) — kunna utgå ur förslaget

utan fara för misstolkning.

Gentemot hvad lagrådet anfört mot det föreslagna förbudet för

styrelsen och firmatecknare att utan föreningssammanträdes bemyndigande

med inteckning för gäld belasta föreningens fasta egendom vill jag

erinra, att det visserligen enligt lag står styrelsen och firmatecknare öppet

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

att utan begränsning belasta föreningen med gäld, men att en förening

näppeligen lär erhålla kredit åtminstone i större omfattning utan att

därför ställes säkerhet, och att personlig borgen af styrelsens ledamöter

härvid knappast torde vara att påräkna. Förbudet kommer därför att

verka såsom ett band på styrelsen med hänsyn till föreningens belastande

med gäld, — något som i föreningar, där ju i regel ett öfvervakande

af styrelsens åtgärder ej sker så strängt som i aktiebolagen, måste

anses välbehöfligt.

Med anledning af hvad jag sålunda och till statsrådsprotokollet

den 25 sistlidne november anfört beträffande bestämmelserna i 13—21 §§

af det remitterade förslaget anser jag lagrådets anmärkningar vid

dessa paragrafer icke böra föranleda någon annan ändring i sak än

den förut antydda beträffande bestämmelsen om styrelsens beslutförhet;

och torde bestämmelsen i 13 § 2 mom. böra undergå en redaktionell

jämkning i syfte att tydligare framhålla dess ofvan angifna innebörd..

Vid 25 § i förslaget har lagrådet hemställt bl. a. om sådan

ändring af förslaget, att hvarje ärende må kunna afgöras icke blott å

föreningssammanträde utan ock, där så i stadgarna bestämmes, å sammanträde

med ombud, utsedde af medlemmarna, eller genom allmän,

omröstning bland medlemmarna. Mot denna hemställan synes icke vara

något att erinra. Ett bifall till densamma, såvidt den afser ärendes

afgörande genom allmän omröstning, torde böra föranleda jämkning

af stadgandena i 23 § 3 mom. äfvensom i 30 § 1 och 3 mom. samt

31 § 1 mom. (32 § 1 och 3 mom. samt 33 § 1 mom. i det omarbetade

förslaget) af den innebörd, att, då frågan om ansvarsfrihet åt styrelsen

skall afgöras genom allmän omröstning, revisionsberättelsen skall delgifvas

medlemmarna på sätt, som i stadgarna angifves, och att, där så

skett, tiden för talans anställande mot styrelse och revisorer skall

räknas från det revisionsberättelsen på sådant sätt delgifvits medlemmarna.

Vidare torde uttryckligen böra i lagen framhållas, att,

under allmän omröstning inbegripes jämväl det fall, att omröstning,

där förening består af andra föreningar, skall ske bland medlemmarna

i dessa.

I anledning af hvad lagrådet hemställt vid 35 § (37 § i det omarbetade

förslaget) får jag hänvisa till hvad jag till statsrådsprotokollet

den 4 mars 1910 anfört i anledning af lagrådets yttrande vid

49 § i det år 1909 till lagrådet remitterade förslaget till lag om

föreningar. (Kungl. prop. n:r 83, 1910, sid. 191.)

Gentemot hvad lagrådet vid 50 § (53 § i det omarbetade förslaget)

anmärkt tillåter jag mig framhålla, att, därest det i bolagsord
-

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

ningen för ett aktiebolag angifna ändamålet för dess verksamhet är

lagstridigt, det otvifvelaktigt enligt 122 § i nya aktiebolagslagen liksom

enligt motsvarande paragraf i 1895 års aktiebolagslag åligger

registreringsmyndigheten att vägra bolagets registrering; och klagan

öfver sådant beslut skall föras hos regeringsrätten. Att, då det i stadgarna

för en förening angifna föremålet för dess verksamhet förmenas

vara | lagstridigt, för pröfning af denna fråga anordna en helt annan

procedur — pröfning inför underrätt samt klagan hos hofrätt och

högsta domstolen — torde ej böra äga rum, såvidt ej härför kunna

anföras synnerliga skäl. Sådana synas mig ej vara förebragta. Återstår

det fall, då det angifna föremålet för eu förenings verksamhet

förmenas vara uppenbart osedligt. Att åt registreringsmyndigheten

och i sista hand åt regeringsrätten anförtro pröfningen af frågan,

huruvida i sådant fall registrering må beviljas eller icke, synes mig ej

kunna väcka betänklighet, helst registrering må vägras endast i det

fall, att ändamålet uppenbart är osedligt. Förhållandet synes mig

däremot vara ett annat, då eu i verksamhet varande förening, mot

hvars i stadgarna angifna ändamål skäl till anmärkning vid registreringen

icke förekommit, förmenas utöfva lagstridig eller uppenbart

osedlig verksamhet och förty påstående framställes om att dess

verksamhet skall afbrytas och föreningen försättas i likvidation. För

ifrigt lärer väl i senare fallet frågan i regel komma att gälla, huruvida

föreningen verkligen utöfvat den påstådda verksamheten eller icke,

— något som uppenbarligen måste hänvisas till domstol.

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar.

Väl har det icke kunnat påvisas, att i någon ekonomisk förenings

stadgar den bok, som till medlemmar utlämnas såsom bevis på deras

medlemskap i föreningen, kallas annat än motbok eller kontrabok,

men, då i ideella föreningars stadgar sådan bok ofta kallas medlemsbok,

torde i anledning af lagrådets anmärkning vid 9 § den där omförmälda

förteckning öfver medlemmarna böra betecknas med ordet

»medlemsförteckning».

I anledning af hvad lagrådet vid 13 § anmärkt meddelas, att

vid en verkställd undersökning af inkomna stadgar för föreningar i ett

par af de största länen befunnits, att stadgarna i stor utsträckning,

öfver hälften, innehålla bestämmelse om att afliden medlems make eller

arfvinge är berättigad att i den aflidnes ställe inträda i föreningen.

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kun tji. Maj ds K åd. Proposition N:o 35.

Anmärkningsvärdt är ock, att i flere bostadsföreningar denna viktiga

bestämmelse saknas. Det synes mig påtagligt, att saknaden i förenings

stadgar af en bestämmelse rörande den rätt, som i förevarande afseende

må tillkomma afliden medlems maka ocb arfvingar, kan med nu gällande

lagstiftning hafva till följd afsevärd ekonomisk förlust för den aflidnes

stärbhus, medan saknaden af dylik bestämmelse i stadgarna, därest förslagets

13 § upphöjes till lag, icke lärer kunna för föreningen medföra

några nämnvärda olägenheter. Vid nu angifna förhållanden torde lagrådets

ifrågavarande anmärkning icke böra föranleda ändring i förslaget.

Vid 41 § (42 § i det omarbetade förslaget) har lagrådet anmärkt,

att bestämmelsen i denna paragraf därom, att sådan ändring af förenings

stadgar, att personlig ansvarighet införes, kan genomföras utan

att samtliga föreningsmedlemmar biträdt beslutet, icke stode väl tillsammans

med föreskriften i 64 § (65 §), att stadgarna för förening

med personligen ansvariga medlemmar skola, då de för registrering

ingifvas, vara försedda med samtliga medlemmarnas underskrifter. Den

svårighet, som för föreningen kan uppkomma därigenom, att med beslutet

missnöjda medlemmar för att hindra beslutets registrering och

därmed dess verkställighet vägra att teckna sina namn under stadgarna,

kan inträffa, äfven om man för beslutets giltighet fordrar, att samtliga

medlemmarna biträdt detsamma; efter beslutets fattande kunna ju en

eller flere medlemmar ändra mening och vägra att teckna sina namn

under stadgarna. Äfven om domstol på talan af föreningen torde kunna

vid vite tillhålla de tredskande — vare sig dessa biträdt beslutet eller

detsamma genom försummad uppsägning till utträde är för dem bindande

(se 44 § 3 mom. i det omarbetade förslaget) — att teckna sina

namn under stadgarna, synes dock en bättre och snabbare utväg att

undvika nu berörda olägenheter böra beredas föreningen; och har jag

trott detta kunna ske på så sätt, att i lagen införes bestämmelse af

innehåll, att, därest den, som biträdt beslutet om stadgeändringen eller

ej begagnat sig af den honom enligt 43 § 2 mom. (44 § 2 inom.)

tillkommande rätt att inom viss tid uppsäga sig till utträde, vägrat

att teckna sitt namn under de ändrade stadgarna, föreningen skall äga

rätt att utesluta honom ur föreningen. Ett dylikt tillägg har därför

fogats till 65 § (64 §).

Vid förevarande lagförslag har lagrådet hänvisat till åtskilliga

anmärkningar, som framställts emot förslaget till lag om ideella föreningar;

och tillåter jag mig att i fråga om dessa anmärkningar åberopa

hvad jag förut anfört vid sistnämnda lagförslag.

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 35.

I den mån lagrådets anmärkningar nu ej blifvit af mig bemötta,

bar jag ej något att erinra mot desamma, utan torde de böra föranleda

de ändringar i förslagen, som därmed åsyftas.»

Föredraganden uppläste härefter förslag till

lag om ideella föreningar,

lag om ekonomiska föreningar,

lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom

samt hemställde, att desamma måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af

den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

Hjalmar Nyman.

STOCKHOLM, ISÄAC MÅRCIJS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin (3)

  1. Dan Hanqvist, Levande charader eller hela havet stormar? Om organisationsnummer och förvaltningsmyndigheternas dispenspraxis, FT 2011 nr 3 s. 451, på s. 453 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Dan Hanqvist, Förfogar föreningsledningen över föreningsmedlemskapet?, SvJT 2008 s. 466, på s. 468 · Fritt tillgänglig
  3. Om s. k. partiellt utträde ur ekonomisk förening, SvJT 1960 s. 546, på s. 547 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:228 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändr s. 1 i texten
  2. LU 1911:53 Memorial, i anledning af dels återremiss af vissa delar af lagutskottets utlåtande nr 46, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideel s. 1 i texten
  3. LU 1911:46 Utlåtande, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ideella föreningar, lag om ekonomiska föreningar samt lag om ändrad lydelse af s. 1 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar.

  1. FT 2011 s. 451 Dan Hanqvist, Levande charader eller hela havet stormar? Om organisationsnummer och förvaltningsmyndigheternas dispenspraxis s. 453 i texten
  2. SvJT 2008 s. 466 Dan Hanqvist, Förfogar föreningsledningen över föreningsmedlemskapet? s. 468 i texten
  3. SvJT 1960 s. 546 Om s. k. partiellt utträde ur ekonomisk förening s. 547 i texten