Sök i Ratio Lex

Angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot eller andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen där användas, samt angående särskild skatt å maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen, använda vill tillverkning eif stärkelse

1911-02-17 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1911:90, Angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då maniokarot eller andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen där användas, samt angående särskild skatt å maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen, använda vill tillverkning eif stärkelse

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.

i

N:q 90.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående särskild

afgift för brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då maniokarot eller andra väsentligen lika stärkelserika,

utländska ämnen där användas, samt angående

särskild skatt å maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, utländska ämnen, använda vill tillverkning

eif stärkelse: gifven Stockholms slott den 17 februari

1911.

Under åberopande af härvid fogade utdrag af statsrådsprotokollet

öfver finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härmed

föreslå Riksdagen

att besluta, att från och med den dag, som af Kungl. Maj:t bestämmes,

dels de i B, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående tillverkning

af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående

användning af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för

brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes,

skola gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

utländska ämnen samt brännvin, som tillverkas vid. bränneri under

tid, då maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning å

Bihang till Biksd. prat. 1911. 1 Sami. 1 Afl. 53 Käft. (Ko 90.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj ris Nåd. Proposition N:o 90.

maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen,

använda vid sådan tillverkning.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Majds Nåd. Proposition N:o 90.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans

Mafi.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

februari 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern LlNDMAN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Taube,

Statsråden: Petersson,

Hederstierna.

SWARTZ,

grefve IIamilton.

Malm.

Nyländer,

yon Sydow,

von Krusenstierna.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Svart/, anförde därefter:

I det förslag till tulltaxa, som af Eders Kungl. Maj:t förelädes

1910 års Riksdag, var under rubrik nr 127 tullen å »manioka-, tapioka-,

kassava-, eller arrowrot, äfven pulveriserad eller på annat sätt sönderdelad»

upptagen till 10 öre för 1 kilogram.

Förslaget i denna del blef emellertid icke bifallet af Riksdagen,

som i stället beslöt, att nämnda artiklar skulle vara tullfria.

1 sammanhang härmed anhöll Riksdagen, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t snarast möjligt låta verkställa närmare utredning angående lämpligaste

sättet för beredande af erforderligt skydd åt den inhemska

potatisodlingen mot konkurrensen från användningen af maniokaroten

och andra likartade tullfria utländska vegetabilier samt, såvidt hinder

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.

därför icke mötte, förelägga 1911 års Riksdag de förslag, hvartill utredningen

kunde föranleda.

I anledning af denna Riksdagens skrifvelse liar kontrollstyrelsen

den 12 september 1910 afgifvit infordradt underdånigt utlåtande.

Med afseende på maniokarotens och liknande ämnens användning

i brännerierna framhåller härvid kontrollstyrelsen till eu början, att

enligt till kontrollstyrelsen inkomna uppgifter afverkats under år 1909

vid 2 brännerier inalles 210,590 kilogram och under våren 1910 likaledes

vid 2 brännerier inalles 452,800 kilogram maniokarot. Priset

därå vid brännerierna hade växlat från 11 till 14 kronor per deciton.

Vid brännvinsbränning af manioka torde, fortsätter kontrollstyrelsen,

maltåtgången vara ungefär densamma som vid bränning af

majs och säd eller omkring 20 kilogram malt till 100 kilogram manioka;

100 kilogram manioka hölle omkring 80 kilogram stärkelse och ansåges

vid brännerierna gifva omkring 80 liter brännvin af normalstyrka;

20 kilogram malt gåfve omkring 15 liter af normalstyrka. Det ur

100 kilogram manioka med därtill behöflig! malt beräknade utbytet

utgjorde således 95 liter af normalstyrka eller 93,i liter beskattningsbart

brännvin.

Under tillverkningsåret 1908—1909 hade priset på kom i medeltal

varit 14,80 per deciton och priset för malt torde kunna uppskattas

till minst lika mycket. Med ett pris af 11 kronor per deciton manioka,

hvilket torde vara det lägsta, som nu kunde beräknas, blefve materialpriset

för 95 liter maniokabrännvin 11,00 + pk x 14,80 = 13 kronor

96 öre eller 14,69 öre per liter af normalstyrka. Per liter beskattningsbart

brännvin blefve materialpriset efter samma beräkningsgrund

i det allra närmaste 15 öre. Under 1908—1909 hade materialpriset

å alla slag af brännvin i medeltal för hela riket utgjort 16,3 öre per

liter af normalstyrka och hade under 10-årsperioden 1899—1909 växlat

mellan lägst 15 och högst 20,9 öre.

Vid bestämning af den tilläggsskatt, som borde drabba maniokabrännvin,

torde äfven hänsyn böra tagas till det förhållande, att maniokadrank

vore sämre än majsdrank, hvilket, ehuru maniokan gåfve

något mera brännvin än majs, i viss mån gåfve båda materialen samma

värde för brännvinsbränning.

Priset på majs hade under våren 1910 växlat mellan 7,5 0 och

10,70 kronor per deciton och hade således varit lägre än på manioka.

Under sådana förhållanden, och då majsen från och med den 1 december

1911 vore tullfri men majsbrännvin belagdt med en tilläggsskatt af 5

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 90.

öre per liter, syntes samma tilläggsskatt böra drabba maniokabrännvin

under förutsättning af tullfrihet för manioka. Af förestående uträkning

rörande materialpriset för maniokabrännvin syntes framgå, att en sådan

tilläggsskatt mer än väl utjämnade prisskillnaden mellan maniokan och

våra inhemska råmaterial. Från de svenska brännerierna förelåge ingen

erfarenhet om andra med maniokan likartade ämnen såsom tapioka,

kassava, arrowrot m. fl., men till sin sammansättning och stärkelsehalt

vore dessa så lika med maniokan, att hvad ofvan sagts om denna äfven

torde gälla om dessa andra ämnen.

På grund af den höga stärkelsehalten vore manioka och dylika

ämnen synnerligen lämpliga för stärkelseberedning och kunde äfven

på den vägen blifva farliga konkurrenter till potatis och andra inhemska

stärkelsematerial. Ehuru, så vidt kändt vore, någon sådan

användning ej inom landet ifrågakommit, torde man dock, på grund

af hvad ofvan sagts om maniokabrännvin, kunna jämställa dem med

majs äfven i fråga om användning till stärkelseberedning.

På grund af sålunda anförda skäl föresloge styrelsen i underdånighet,

att vid maniokans och liknande ämnens användning till brännvinsbränning

allt det brännvin, som tillverkades i bränneri under den tid,

då dessa ämnen där afverkades, måtte beläggas med en tilläggsafgift

af 5 öre per liter, samt

att vid samma ämnens användning till beredning af stärkelse de

måtte påföras samma särskilda skatt, som enligt kungl. förordningen

den 6 mars 1908 skulle erläggas för majs eller 5 öre per kilogram.

För den händelse att maniokan och liknande ämnen på grund af

sin höga stärkelsehalt skulle komma att direkt utan fabriksmässig

beredning användas som stärkelse, funnes enligt styrelsens förmenande

ej annat medel att skydda stärkelsetillverkningen af inhemska råmaterial

än en passande tullsats, hvarom det dock ej torde tillkomma styrelsen

att yttra sig.

Då det i och för bedömandet af frågan, till hvilket belopp eventuell

tilläggsafgift å maniokabrännvin må böra bestämmas, synts mig

önskligt att äga tillgång till en på prisen på malt, majs, manioka och

potatis under åtminstone de tre sista åren grundad beräkning af materialpriset

per liter på brännvin, har jag införskaffat utredning i sådant

afseende från öfveringenjören och ledamoten i kontrollstyrelsen A. G.

Ekstrand, som i promemoria den 8 november 1910 meddelat följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kung!. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.

1. Majsbrännvin.

a.) Marknadspris. Af sakkunnig affärsman hade inhämtats att

börspriset för 100 kg. majs, oförtullad i svensk hamn, varit:

1908 i medeltal ........................................... kronor 11: i o

1909 i ,. „ 11; 54

1910 första halfåret i medeltal............... ,. 10: 31

dagens pris ................................................... „ 8: 9 0

b) Maltpriset hade hämtats ur uppgifterna från de skattefria

bryggerierna, där maltet torde vara billigast. Dessa uppgifter gåfve

vid handen, att priset varit per 100 kg. torkad malt

Tillverkningsår

Högst

Lägst

Ungefärligt

medeltal.

Kronor

Kronor

Kronor

1907/08................

........... 35: —

IS: —

23: —

1908/09.................

........... 36: —

14: 5 0

24:_

1909/10................

............ 35: —

18: —

23: —

e) Utbyte af brännvin ur 100 kg. majs =70 liter af normalstyrka.

» » » i, 20 ., malt = 15 .. .. , „

e) » •; „ 100 ,. majs+ 20 kg. malt = 85 liter af

normalstyrka = 83,3 liter beskattningsbart.

f) Materialpriset för majsbrännvin. Vid brännerierna användes

emellanåt sjöskadad majs, hvars pris vid brännerierna uppgåfves till

7 kronor 50 öre, inklusive tull, eller t. o. m. därunder, men då utbytet

af dylik majs troligen vore afsevärdt mindre än af god vara, hade man

utgått från nu gällande majspris, 8 kronor 90 öre per deciton, hvartill

komme tull 1 krona 50 öre eller inalles 10 kronor 40 öre. För malt

både tagits det ungefärliga medelpriset 23 kronor per deciton = 4 kronor

60 öre för 20 kg.

85 liter af normalstyrka = 83,3 liter beskattningsbart kostade således

15 kronor, d. v. s. 17, ö öre per liter af normalstyrka = 18 öre per

liter beskattningsbart.

° i

2. Maniokabrännvin.

a) Priset å 100 kg. manioka hade vid brännerierna hittills i allmänhet

varit 11 kr., för några mindre poster högre, ända till 14 kr.

b) Maltpriset beräknades till samma belopp som förut.

c) Utbyte af brännvin ur 100 kg. manioka=80 liter af normalstyrka.

d) „ „ ,, 20 „ malt =15

e) ’j ''1 100 „

af normalstyrka = 93,1 liter beskattningsbart.

manioka + 20 kg. malt = 95 liter

opaginerad Kontrollera mot PDF

.1

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.

f) Materialpriset för maniokabrännvin blefve med ofvan angifna

pris för manioka och malt 15 kronor 60 öre för 95 liter af normalstyrka

= 93,1 liter beskattningsbart eller 16,4 öre per liter af normalstyrka

och 16,7 öre per liter beskattningsbart.

B. Potatisbrännvin.

a) I brännerierna angåfves potatisen alltid i hektoliter, och

medelpriset för sådan hade nppgifvits

för 1907/08 till 3 kronor 15 öre j

» 1908/09 » 2 » 35 » !■ medeltal för de 3 åren 2 kronor 56 öre.

» 1909/10 > 2 » 20 » j

b) Maltåtgången till 1 hektoliter potatis torde i allmänhet vara

2,5 kilogram, beräknadt som torkadt malt. Med förut angifna pris

på maltet kostade dessa 2,5 kilogram 57 öre.

c) Utbytet af brännvin ur 1 hektoliter potatis torde kunna beräknas

till 14 liter af normalstyrka såsom ett medeltal.

d) Utbytet af brännvin ur 2,5 kilogram malt =1,8 liter af normalstyrka.

e) Utbytet brännvin ur 1 hektoliter potatis 4-2,5 kilogram malt

— 15,8 liter af normalstyrka = 15,5 liter beskattningsbart.

f) Materialpriset för potatisbrännvin blefve med ledning häraf 3 kronor

13 öre för 15,8 liter af norm alstyrka = 15,5 liter beskattningsbart eller

19,8 öre per liter af normalstyrka = 20,2 öre per liter beskattningsbart.

Vidare har kontrollstyrelsen med en till chefen för finansdepartementet

ställd skrifvelse den 11 november 1910 inkommit med

infordradt förslag till bestämmelser i ämnet, innefattande förslag till

dels ändrad lydelse af 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående

tillverkning af brännvin den 11 oktober 1907,

dels ändrad lydelse af 12 § i ordningsstadgan för brännvinsbrännerierna

i riket den 3 april 1908.

dels ock ändrad lydelse af 1; 7 och 17 §§ i förordningen angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse

den 6 mars 1908.

I detta sammanhang tillåter jag mig slutligen anmäla en till

Eders Kungl. Maj:t ställd skrift i ämnet den 6 december 1910 af

Sveriges bränneriidkareförening. I denna skrift förmäles, bland annat,

att äfven till de för tillfället gällande mycket höga plus å maniokarot

och, tillfölje god skörd af potatis, därå gällande låga pris, dock brännvin

af maniokarot kunde framställas till betydligt lägre pris än hvad

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kung!,. Maj.is Nåd. Proposition N:o 90.

potatisbrännvin kostade att framställa, och hade importen af maniokarot

redan hösten 1910 varit betydlig och komme helt säkert att ytterligare

ökas till stort men för landets potatisodlare, som under samma

år torde blifva hänvisade till export af den del af potatisskörden, som

ej inom landet, delvis tillfölje nämnda import af maniokarot, kunde

finna användning. Med åberopande häraf och annat har föreningen

anhållit, det Eders Kungl. Maj:t ville föreslå Riksdagen, att allt

brännvin, tillverkadt af utländska produkter med undantag af omalen

spannmål (ej majs), måtte beläggas med så stor tilläggsskatt, att landets

egna produkter i främsta rummet vunne användning vid tillverkning

af brännvin, och påpekade föreningen i detta sammanhang, att den

gällande tilläggsskatten af 5 öre per liter 50 % brännvin, tillverkadt

af majs, icke uppfyllde därmed afsedda ändamål, sedan tullen å majs

upphörde att gälla.

Gällande bestämmelser om tilläggsafgift å brännvin, tillverkadt

vid bränneri under tid, då majs där användes för brännvinstillverkning,

äfvensom om särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse,

äro afsedda att bereda, bland annat, den inhemska potatisodlingen

ölcadt skydd. Enahanda var syftet med det förenämnda, i nådig

proposition till 1910 års Riksdag framställda förslaget om viss

tull å maniokarot och liknande ämnen. Då detta förslag af Riksdagen

afslogs, var det icke, därför att det berättigade i detta syfte icke vann

erkännande, utan allenast emedan ändamålet af särskilda skäl ansågs

böra vinnas på annat sätt än genom tull.

Frågans läge torde under anförda förhållanden kunna betecknas

sålunda, att lagstiftningen ansetts böra, i syfte att skydda den inhemska

potatisodlingen, såvidt möjligt, förhindra, att utländska råämnen komma

till användning vid brännvins- och stärkelsetillverkningen i landet,

åtminstone icke annat än såsom reserv till inhemska råämnen. De

ämnen, som härvid komma i betraktande, äro närmast majs, maniokarot

och de med sistnämnda ämne i fråga om stärkelsehalt ungefär

likställda tapioka-, kassava- och arrowrot.

De synpunkter, som med afseende å skyddet för potatisodlingen

sålunda gjort sig gällande vid hithörande frågors tidigare behandling,

lära, såsom också den nu förebragta utredningen i ämnet torde gifva

vid handen, icke framstå såsom mindre betydelsefulla efter den erfarenhet,

som härutinnan under sista året förvärfvats.

Man lärer under sådana förhållanden hufvudsakligen hafva att

pröfva, i hvilken ordning det ifrågavarande skyddet bör åvägabringas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 90.

Kontrollstyrelsen har utgått från, att detta skulle kunna ske

genom att låta bestämmelserna om majs komma att gälla jämväl manioka

och liknande ämnen, och jag har i princip icke något att erinra mot

en sådan lösning af frågan. En särskild tilläggsafgift för brännvin, tillverkadt

vid bränneri under tid, då manioka eller andra i ungefär lika

grad stärkelserika, utländska ämnen där användas för brännvinstillverkning,

bör alltså enligt min mening påföras tillverkaren, liksom

särskild skatt bör åsättas manioka och öfriga ifrågavarande ämnen,

då de användas vid tillverkning af stärkelse.

Emot det af kontrollstyrelsen föreslagna beloppet för ifrågavarande

tilläggsafgift och skatt har jag heller icke någon erinran

att göra.

Hvad beträffar kontrollstyrelsens förslag, att för vinnande af det

med Riksdagens skrifvelse åsyftade ändamålet vissa ändringar skulle

göras i brännvinstillverkningsförordningen och förordningen angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, lärer emot

detsamma i och för sig icke vara något att invända. Det synes emellertid,

som om målet på ett än enklare sätt skulle nås genom en bestämmelse

därom, att gällande föreskrifter angående användning af majs för

brännvinstillverkning, angående särskild afgift för brännvin, som tillverkas

vid bränneri under tid, då majs där användes, samt angående

särskild skatt å majs, använd vid tillverkning af stärkelse, skola äga

tillämpning jämväl på maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika,

utländska ämnen.

För att den sålunda af mig ifrågasatta bestämmelsen icke skall

för en tid framåt mer eller mindre förfela sin verkan, är det erforderligt,

att den träder i kraft snarast möjligt. Dagen för ikraftträdandet

torde det böra öfverlåtas åt Eders Kungl. Maj:t att bestämma.

Därest Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen skulle besluta i enlighet

med hvad jag sålunda ifrågasatt, påkallas däraf viss ändring i ordningsstadgan

för brännvinsbrännerierna i riket, och torde det tillåtas

mig att därom framdeles framlägga förslag.

På grund af hvad jag anfört hemställer jag i underdånighet, att

Eders Kungl. Maj:t måtte genom nådig proposition föreslå Riksdagen

att besluta, att från och med den dag, som af Kungl. Maj:t

bestämmes,

dels de i 3, 8, 13 och 33 §§ i förordningen angående tillverkning

af brännvin den 11 oktober 1907 meddelade föreskrifter angående användning

af majs för brännvinstillverkning samt särskild afgift för

brännvin, som tillverkas vid bränneri under tid, då majs där användes,

Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 1 Sami. 1 Afd. 53 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 90.

skola gälla jämväl maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika.

utländska ämnen samt brännvin, som tillverkas vid bränneri under

tid, då maniokarot eller andra ämnen af omförmälda slag där användas,

dels ock förordningen angående särskild skatt å majs, använd

vid tillverkning af stärkelse, den 6 mars 1908 skall äga tillämpning å

maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, utländska ämnen,

använda vid sådan tillverkning.

Hvad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse

bilagan litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Emil Sundberg.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1911.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1911:201 Riksdagens skrifvelse Nr 201 s. 1 i texten
  2. BevU 1911:36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 36 s. 1 i texten