Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910

141 sidor, varav 134 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 134 av 141 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1912:2, Med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli 1910

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

1

N:o 2.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af

162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse samt lag

om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den

4 juli 1910: gifven Stockholms slott den 30 december

1911.

Under åberopande af bilagda, i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt 87 § regeringsformen, föreslå

Rikdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om understödsföreningar;

2) lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse;

samt

3) lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4

juli 1910.

Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till Riksd. prat. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Käft. (No 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Förslag

till

Lag om understödsföreningar.

1 kap. Inledande bestämmelser.

1 §•

Understödsförening skall, därest den består af minst femtio medlemmar,

registreras i enlighet med hvad i denna lag sägs. Registreringmå

äfven sökas af förening med mindre antal medlemmar, dock ej

under fem.

Med understödsförening förstås i denna lag sådan förening för

inbördes bistånd, som afser att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse

och utan att meddela sjukhjälp

bereda medlem pension efter afgång från tjänst eller uppnående

af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande af

kostnaderna för hans begrafning eller såsom understöd åt hans familj;

meddela pension åt afliden medlems änka eller barn;

bereda medlem understöd vid bestående förlust eller nedsättning

af arbetsförmågan (invaliditet) eller vid arbetslöshet;

eller idka annan till personförsäkring hänförlig verksamhet.

Understödsförening, som afser att bereda pension, kallas i denna

lag pensionskassa.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs Nåd. Proposition N:o 2.

3

2 §•

Registrerad understödsförening äge ej, med mindre tillsynsmyndigheten

lämnat tillstånd därtill, utöfva verksamhet, hvilken är främmande

för det ändamål, som afses med föreningens understöd sverksamhet.

Registrerad understödsförening, hvars stadgar icke blifvit godkända

på sätt i 86 § sägs, må ej för en medlem utfästa eller utbetala

understöd, utgående i kapital en gång för alla, (kapitalunderstöd) till

högre belopp än tvåhundra kronor. Förening med godkända stadgar

må ej för en medlem utfästa eller utbetala sådant understöd till högre

belopp än tvåtusen kronor.

3 §.

För registrerad understödsförenings förbindelser häfta allenast

föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

4 §•

Innan understödsförening blifvit registrerad, kan den ej förvärfva

rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol eller

annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar af

föreningen eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad,

svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande

förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

2 kap. Om registrerade understödsföreningar.

Om understödsförenings bildande.

5 §•

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hafva

i enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

6 §■

Ansökning om understödsförenings registrering skall göras af

dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej''''skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af föreningens stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt

protokoll eller annan handling, hvaraf framgår att styrelse blifvit utsedd;

3) uppgift om medlemmarnas antal.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten

styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter. Uppgiften om medlemmarnas antal skall

vara bestyrkt genom styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter.

^ §■

Understödsförenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;

5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande

däraf med angifvande i fråga om kapital understöd af det

högsta belopp, hvartill sådant understöd må uppgå, äfvensom tid och

villkor för åtnjutande af understöden;

6) beloppen af de fasta afgifter (premier, dödsfallsafgifter, förvaltningsafgifter

eller liknande), som skola erläggas till föreningen, eller

grunderna för beräknande däraf;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, den

ordning, hvari beslut därom skall fattas, och de grunder, efter hvilka

beslutad uttaxering skall verkställas;

8) påföljden af försummelse att till föreningen erlägga fast afgift

eller uttaxerad t belopp;

9) därest föreningen skall afsätta fond, grunderna för fondbildningen;
10)

huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshaudlingar förvaras;

11) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess

beslutförhet;

12) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall årligen

hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;

14) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast skola

vara vidtagna.

8 §•

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».

1 firman må ej ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, och ej ordet »bank» intagas på sådant sätt, att däraf

kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag eller af

en bank. Ej heller må firman innehålla såväl ordet »ömsesidig» som

ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

imderstödsförenings firma.

Om medlemsför teckning.

9 §.

Öfver understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, upptagande deras fullständiga namn och födelseår

samt tiden för inträdet i föreningen. För pensionskassa skall förteckningen

jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras fullständiga

namn och födelseår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Om medlems afgång ur understödsförening.

10 §.

Medlem af understödsförening äge att efter egenhändigt underskrifven

uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund

af viss anställning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna

föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara

bevittnad, så ock att medlem under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen

skall kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur förening af annan grund än stadgarna

angifva.

Den, som allenast för egen pensionering är medlem af pensionskassa,

skall, därest icke annorlunda föreskrifves i stadgarna, anses hafva

utträdt, då pensionsfallet för honom inträffat.

11 §.

Har medlem utträdt ur understödsförening, därur uteslutits eller

aflidit, äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes

foreskrifvet, rätt att utfå dels afgift, hvilken enligt stadgarna skall

erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, dels, därest

händelse, som enligt stadgarna skall föranleda erläggandet af viss afgift

(dödsfallsafgift eller liknande), inträffat före afgången, sådan afgift, dels

ock hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som

fattats före utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.

Då medlem afgått ur förening, äge han eller hans rättsinnehafvare

icke, med mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå

någon del af föreningens tillgångar.

Om räkenskapers förande och reserverande af medel.

12 §.

1 afseende å förandet af understödsförenings räkenskaper må särskilda

föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte

dem, som föreningen jämlikt förordningen angående handelsböcker och

handelsräkningar den 4 maj 1855 har att iakttaga. Råkenskapsafslutning

skall ske för kalenderår.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N.v 2.

7

13 §.

Hafva, enligt gjordt bokslut, influtna medel icke åtgått till utbetalning

af understöd och andra löpande utgifter eller till afsättning

af föreskrifven fond, skall öfverskottet, såvida icke annorlunda bestämmes

i stadgarna, afsättas för att framdeles tagas i anspråk, därest och

i den mån inkomsterna ej förslå till sådan utbetalning och fondafsättning.

Om styrelse och firmateckning.

14 §.

För understödsförening skall finnas en styrelse, bestående af minst

tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

föreningens angelägenheter.

15 §.

Styrelsen väljes å föreningssaminanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot däraf skall på annat

sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

16 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej

gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

17 §•

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för

hvilken häri blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af

ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock, där föreningens

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till dess den tid, för

hvilken den afgångne blifvit vald, gått till ända, såframt styrelsen är

beslutför med kvarstående ledamöter.

18 §.

i

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

19 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 18 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga

att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelad

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller föreningens stadgar.

20 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma

må, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

21 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

deltaga i ärendets behandling; men vare i förhållande till tredje man,

som är i god tro, föreningen i hvarje fall bunden af åtgärd, som åt

beslutfört antal vidtages.

22 §.''

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

23 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde

tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma,

skall tillämpas hvad som enligt 18 och 19 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

24 §.

Vid meddelande af rätt till* firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flera gemensamt.

25 §.

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Mai:In Nåd. Proposition N:o 2.

26 §.''

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den, som äger

företräda föreningen, ej föryttra föreningens fasta egendom.

27 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

28 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna föreningens

firma, att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning

jämväl då annat meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, utlyse styrelsen föreningssammanträde

för val af ombud att i den tvist föra föreningens talan.

Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.

29 §.

Minst eu månad före det föreningssammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af

styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters ansvarighet gent emot tredje man

stadgas i 90 §.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

11

31 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot age motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot en hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

. Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än

två år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd,

ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens alla tillgångar samt granska alla dess böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sigill

efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Revisorerna skola för hvarje år å det i 37 § första stycket nämnda

föreningssammanträdet afgifva en af dem underskrifven berättelse öfver

granskningen och därvid foga styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande af extra

föreningssammanträde stadgas i 38 §.

34 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig

till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

35 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola handläggas

å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens sida, så

ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje

man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förval

tningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Å föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej företagas till afgörande, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna särskildt meddelade på sätt och å

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gällt, som om

ärendena vant''upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på

hvarandra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet

ej ske, innan det första hållits.

öfver beslut, som å föreningssam man träde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast

fyra veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för

föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 35, 44 och 45 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut, gälle, där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan

medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Före den 1 juni hvarje år skall hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid hvilket revisorernas berättelse framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid, berättelsen omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till

afgörande vid nytt sammanträde.

38 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa

extra föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola

revisorerna ofördröjligen gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom.

Efterkommer styrelsen ej inom en vecka revisorernas påfordran, äge de

själfva utlysa föreningssammanträde. Aro ej samtliga revisorer ense

om sammanträdets utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena

sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra sammanträde

ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af

samtliga röstberättigade eller det mindre antal, som må vara bestämdt i

stadgarna.

Då förslag om öfverlåtelse af förenings rörelse eller någon del

däraf på ett för ändamålet bildadt ömsesidigt försäkringsbolag genom

beslut å föreningssammanträde slutligen antagits samt enligt lagen om

försäkringsrörelse särskildt sammanträde skall hållas för val af styrelse

och revisorer för bolaget, åligger det föreningens styrelse att utlysa

nämnda sammanträde i den ordning, som skall gälla om kallelse till

ordinarie bolagsstämma.

39 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 38 § tredje stycket är sagdt,

eller, i det fall, hvarom i 38 § fjärde stycket förmäles, efter däri

nämnda beslut, utlyst sammanträde att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten

att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt,

anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen

ej inom en vecka sådan anmodan, må tillsynsmyndigheten själf

utlysa sammanträdet.

40 §.

1 understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

personer. Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde

ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin

rösträtt å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

41 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas

berättelse omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

42 §.

Talan mot revisorer enligt 34 § må ej anställas, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit

begången.

43 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen

för den tid, berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles

i 34 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

Om ändring af understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då

särskilda bestämmelser gälla angående giltighet af förening sbeslut.

44 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar vare ej giltigt

med mindre samtliga röstberättigade förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst

två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet att erlägga bidrag till föreningen

eller rätt till understöd eller till öfverskott, hvarom i 13 §

förmäles, eller till andel i föreningens tillgångar vid afgång ur föreningen

eller i behållna tillgångar vid föreningens upplösning och

skall afse äfven dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar eller

eljest understödsberättigade, så ock där i stadgarna skall upptagas någon

förut icke angifven grund för upphörande af föreningens verksamhet,

erfordras för beslutets giltighet, utöfver hvad i första stycket sägs,

jämväl att beslutet varder gilladt af tillsynsmyndigheten. Vid dess

pröfning skall nämnda myndighet särskildt tillse, att icke genom detsamma

vissa medlemmar eller andra understödsberättigade otillbörligt

gynnas på öfriga medlemmars eller understödsberättigades bekostnad.

Skall sådan ändring af stadgarna, att däri upptages någon förut

icke angifven grund för medlems uteslutande ur föreningen, afse jämväl

dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar af föreningen,

vare beslutet ej giltigt med mindre samtliga medlemmarna lämnat sitt

samtycke därtill.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles,

något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det

till efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning af rätt till understöd, äge

ej tillämpning i fråga om rätt till pension, med afseende å hvilken

pensionsfallet inträffat innan beslutet om ändringen fattades eller, där

beslutet för att blifva giltigt måst fattas å flera sammanträden, innan

beslutet fattades å det sista sammanträdet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

17

45 §.

För giltighet af beslut om understödsförenings trädande i likvidation

i andra fall, än i 49 och 68 §§ sägs, gälle de i 44 § första, andra

och fjärde styckena stadgade villkor.

Lag samma vare angående beslut om öfverlåtelse al understödsförenings

rörelse eller viss del dåra! på sätt i 61 och 68 §§ förmäles.

Måste beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmäles, för atr,

blifva giltigt fattas å flera sammanträden, skall hvad i 60, 61, 65 eller

68 § sägs angående tiden för beslutets fattande afse tiden för dess

fattande å det sista sammanträdet.

46 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar skall af styrelsens

ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i

verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i

två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet

Beslut, hvarom i 44 § andra stycket eller 45 § första stycket

förmäles, må icke för gillande underställas tillsynsmyndigheten annorledes

än genom beslutets anmälande för registrering.

Beslut, hvarom i 45 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen

anmälas hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall

göras, där beslutet afser öfverlåtelse som i 61 § sägs, af likvidatorerna,

och där beslutet afser öfverlåtelse som i 68 § sägs, af styrelsens ordförande.

Vid densamma skall fogas af notarius publicus eller med

likvidatorernas eller styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af såväl protokoll, som förts i ärendet, som

ock å föreningssammanträde i ärendet framlagda handlingar.

Om klander af understödsförenings beslut.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

understödsförenings beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest

strider mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom

stämning å föreningen inom tre månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami■ 1 Afd. 2 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 28 §

andra stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad,

om det där omförmälda föreningssammanträdet blifvit inom ofvan i

denna paragraf stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängig] orts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas för

registrering.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings beslut upphäfts

eller ändrats, galle jämväl för de medlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

48 §.

Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock enhvar annan, "hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren gorå ansökning, att föreningen må förklaras skyldig att träda

i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna

tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga

föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare

rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller

flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

49 §.

Understödsförening skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet nedgått under fem eller det högre antal,

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hvartill medlemmarna enligt stadgarna minst skola uppgå, och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

50 §.

Har understödsförening beslutat att träda i likvidation, eller

skall eljest af anledning, som i 49 eller 68 § sägs, likvidation verkställas,

varde å föreningssammanträde en eller flera likvidatorer valda

att verkställa likvidationen. I stadgarna må bestämmas, att en eller

flera likvidatorer skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssamm

anträde valda deltaga i likvidationen.

Då understödsförening kommit i likvidation, skall, utom i det fall

att likvidation inträdt enligt 68 §, tillsynsmyndigheten förordna en

god man, som har dels att såsom likvidator med den eller de öfriga

likvidatorerna deltaga i likvidationen och dels att, där så ske kan,

åvägabringa förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse på understödsförening

eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas

för rörelsens öfvertagande. Finner tillsynsmyndigheten på grund af

likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek eller af annan

orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen, och är det

uppenbart, att skälig öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kan komma

till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man

eller, om förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande

eller återkallande af dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras.

Gode mannen äger att af likvidationsboet uppbära arfvode till

belopp, som bestämmes af tillsynsmyndigheten.

51 §.

Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande

inträffat, som jämlikt bestämmmelsen i 49 § vid 1) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

52 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 49 eller

68 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller

tillsynsmyndigheten och efter föreningens hörande, att föreningen skall

träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid,

ej understigande en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr

att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

53 §.

Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt

hvad i 48 § är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 2.

Vid anmälan af sådant beslut om förenings trädande i likvidation,

som i 45 § första stycket sägs, skall fogas af notarius publicus eller

med likvidatorernas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet; och skall eljest, då anmälan

afser att likvidator eller suppleant utsetts, vid densamma fogas styrkt

afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans riktighet.

50 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande al ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid,

redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om rätt

att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 41 och 43 §§ finnes

stadgadt motsvarande tillämpning.

57 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskild!, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 82 §,

må°ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit ■ laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder, utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda föreningen

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

lag- är stadgadt; dock att livad i 19 § är stadgadt ej skall äga tillämpning

a likvidatorer, sorn förordnats enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten

förordnad god man, som skall med sådana likvidatorer deltaga

i likvidation.

God man äger att utlysa extra föreningssammanträde för behandling

af fråga rörande likvidationen samt att, utan hinder af beslut om

delning af likvidationsboets förvaltning, deltaga i förvaltningens alla delar.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening i likvidation,

bör undertecknas med föreningens firma med tillägg af orden

»i likvidation». Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall

firman tecknas af denne i förening med den eller dem, som eljest äro

berättigade att teckna firman. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt härdan

är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

60 8.

O

Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem

eller lämnas förskott å framtida understöd; och skall hvad stadgarna

må innehålla om rätt att vid medlems afgång ur föreningen utfå någon

del af föreningens tillgångar ej under nämnda tid äga tillämpning beträffande.

medlem, som afgått efter det beslutet att föreningen skulle

träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol.

Under likvidationstiden skola ej heller de fasta afgifter och uttaxerade

belopp utkräfvas eller de understöd utgifvas, som förfallit till

betalning efter det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol. Pensionsbelopp,

som förfallit till betalning efter nämnda tidpunkt, må dock utbetalas,

därest pensionsfallet inträffat före samma tidpunkt och utbetalningen

kan ske utan förnärmande af den rätt, som tillkommer borgenär, medlem

eller annan understödsberättigad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

23

61 §.

Vid understödsförenings likvidation må sådan öfverlåtelse af föreningens

rörelse, som omförmäles i 50 §, eller fördelning af föreningens

tillgångar icke äga rum, förrän den i årsstämningen utsatta inställelsedag

är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, däri inbegripet understöd,

som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle

träda i likvidation fattades af föreningen eller meddelades af domstol,

äfvensom ogulden andel i föreningens tillgångar, hvilken enligt stadgarna

tillkommer före sistnämnda tidpunkt afgången medlem eller hans rättsinnehafvare.

År någon de! af gälden tvistig eller icke förfallen och

kan förty eller af annan orsak betalning ej ske, skola till samma gälds

betalning erforderliga medel innehållas.

Därest förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse kan åvägabringas,

skall gode mannen utlysa föreningssammanträde för behandling

af detsamma. Å det eller de sammanträden, hvarå förslaget behandlas,

skall gode mannen framlägga: där öfverlåtelsen skall ske på en befintlig

understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag eller

ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet anbud

å rörelsens öfvertagande; där öfverlåtelsen skall ske på en understödsförening,

som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för

öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller, där öfverlåtelsen skall

ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall bildas för detta ändamål,

förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till bolagsordning och

bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet. Med afseende

å öfverlåtelse af pensionskassas rörelse skall, såvida icke annorlunda

finnes bestämdt i stadgarna, iakttagas, att rätt till pension, därest

pensionsfallet inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

fattades af föreningen eller meddelades af domstol, skall äga

företräde framför öfriga rättigheter till framtida understöd. Efter det

beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt, af tillsynsmyndigheten samt, där

öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som bildats för detta ändamål, berörda förening eller bolagregistrerats,

skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen sker,

anses hafva inträdt uti den i likvidation varande föreningens rättigheter

och skyldigheter, och skola sistnämnda förenings återstående tillgångar

och handlingar öfverlämnas till den andra föreningen eller bolaget.

Kan förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse ej åvägabringas

eller kommer af annan anledning öfverlåtelse icke till stånd,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skola de bestämmelser, stadgarna må innehålla angående förfarandet

med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, gå i verkställighet.

Sakna stadgarna erforderliga bestämmelser i detta hänseende,

skola de behållna tillgångarna fördelas mellan medlemmarna

äfvensom öfriga understödsberättigade enligt grunder, som godkänts af

tillsynsmyndigheten; dock att vid pensionskassas likvidation skola före

nämnda fördelning åt innehafvarna af pensioner, för hvilka pensionsfallet

inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades

af föreningen eller meddelades af domstol, anskaffas motsvarande lifräntor.

Dessa skola med användande, så långt erfordras, af de behållna

tillgångarna inköpas hos svenskt försäkringsbolag. Måste lifräntorna

minskas, skall detta ske i förhållande till pensionernas belopp.

62 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

63 §.

Atnöjes medlem eller annan understödsberättigad ej med likvidatorernas

redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin talan

hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades å

föreningssammanträde. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

64 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisningför

sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom göra anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

65 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början sysslomän enligt 48 § eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2-

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, skall, intill dess konkursen afslutats eller, där konkursen lämnat

öfverskott, beslut enligt b 6 § fattats om verksamhetens fortsättande eller

föreningens trädande i likvidation, hvad i 60 § stadgas om förening,

som är i likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande

däraf, att hvad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen

eller meddelades af domstol, i stället skall afse tiden för den offentliga

stämningens utfärdande samt att bestämmelsen rörande utbetalning i

visst fall af pensionsbelopp icke må tillämpas före konkursens afslutande.

66 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen göra anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation. Träder föreningen då i likvidation, skall vid tillämpning

af 60 och 61 §§ iakttagas, att hvad där sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation fattades af föreningen,

i stället skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.

67 §.

Hafva vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats

eller öfverlämnats till någon, som enligt stadgarna är berättigad att

öfvertaga dem, utan att betalning för gälden erlagts eller innehållits,

eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning,

vare i händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser

den, som uppburit något på borgenärs bekostnad, skyldig att återbära

hvad han sålunda bekommit. Befinnes utbetalning af pensionsbelopp,

Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hvilken skett på grund af därom enligt 60 eller 65 § särskilt gällande

bestämmelse, vara borgenär, medlem eller annan understödsberättigad

till förfång, skall ock återbäring äga rum.

Om frivillig öfverlåtelse af understödsförenings rörelse.

68 §.

Väckes i annat fall, än hvarom i 61 § förmäles, förslag att

understödsförenings rörelse eller viss del däraf skall öfverlåtas på

understödsförening eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som

skall bildas för detta ändamål, skall å föreningssammanträde, som har

att besluta angående förslaget, framläggas: där öfverlåtelsen skall ske

på en befintlig understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag

eller ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag

afgifvet anbud å öfvertagande af den ifrågavarande rörelsen; där öfverlåtelsen

skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta

ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen;

eller, där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen

samt till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna

för bolagets verksamhet.

Vid dylik öfverlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna, rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat innan beslutet

om öfverlåtelsen fattades, äga företräde framför öfriga rättigheter till

framtida understöd.

Då beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten

samt, där öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt

försäkringsbolag, som bildats för detta ändamål, berörda förening

eller bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen

sker, anses hafva in träd t i den öfverlåtande föreningens rättigheter

och skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade

på grund af den öfverlåtna rörelsen. Afser öfverlåtelsen föreningens

hela rörelse, skall föreningen träda i likvidation.

Varder, efter det beslut om öfverlåtelse, hvarom i denna paragraf

förmäles, blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten, föreningen försatt i konkurs,

skall, vid tillämpning af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är

stadgadt angående rätt till talan om återgång af aftal, aftalet om öfverlåtelsen

anses ingånget den dag, då gillandet skedde.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Preposition N:o 2.

27

Om registrering och om tillsyn å understödsföreningar.

69 §.

I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å understödsföreningar

handhafves af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

70 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras imderstödsföreningsregister

för inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas

för registrering eller hvilkas intagande i registret eljest är eller varder

föreskrifvet.

71 §■

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Aflämnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt af vittnen.

Då understödsförenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrig! en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

72 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas understödsförenings

stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke hafva

tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med

föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning

eller vara till sin affattning i något viktigare hänseende otydliga eller

vilseledande, skall registrering vägras. Lag samma vare, därest tillsyns
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

myndigheten finner beslut, som i 44 § andra stycket eller 45 § första

stycket sägs, icke böra gillas.

73 §.

Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om

registreringen och återställas till sökanden.

74 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden återställas,

försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

75 §.

En samling af hvad i registret införes med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 65 §, skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket och förses med register för

hvarje år.

I den man nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskild!

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition No 2.

29

76 §.

Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister

tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda

föreningen att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom

ålägga föreningen det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd

inskrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

77 §.

Har genom laga kraft iigande dom blifvit förklaradt, att en i

understödsföreningsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att

beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,

hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera

parten anteckning därom göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

78 §.

Mot den, som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

7!) §.

Företer den, som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder understödsförening, bevis, hvaraf framgår,

att han den dag, beviset utfärdades, enligt understödsföreningsregistret

var behörig att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år,

åligger det myndigheten att ur den i 75 § omförmälda tryckta samling

inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten

ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling, i den mån den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunyl. Alaj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kommit myndigheten tillhanda, utvisar skall för myndigheten äga vitsord,

där ej annat förhållande visas vara för handen.

80 §.

Det åligger understödsförenings styrelse att för hvarje räkenskapsår

inom två månader från det revisorernas berättelse framlades å

föreningssammanträde till tillsynsmyndigheten ingifva:

1) styrkt afskrift af styrelsens och revisorernas berättelser samt

af protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning af

nämnda berättelser fattade beslut;

2) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess

verksamhet under året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens

medel samt att granska föreningens räkenskaper och öfriga handlingar

än äfven att lämna dem tillträde till föreningssammanträde.

81 §.

För understödsförening, hvars stadgar icke blifvit godkända på

sätt i 86 § sägs, skall styrelsen hvart femte år låta upprätta och, i

samband med ingifvandet af de i 80 § omförmälda handlingarna, till

tillsynsmyndigheten ingifva försäkringsteknisk utredning af föreningens

ställning vid föregående års slut.

Nämnda utredning skall enligt af tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas af person, hvilken innehar behörighet att utöfva befattning

såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag eller af tillsynsmyndigheten

föijdarats behörig att upprätta utredningen. Förening äger att

anlita tillsynsmyndigheten för utredningens upprättande och skall i

sådant fall ersätta kostnaden härför med belopp, som bestämmes af

nämnda myndighet.

Därest försäkringsteknisk utredning, som af förening ingifvits, utvisar

brist, må tillsynsmyndigheten, om den så finner erforderligt, ålägga

löreningen att, så länge bristen fortfar, upprätta och ingifva sådan utredning

oftare än hvart femte år, dock högst årligen.

Från upprättande af försäkringsteknisk utredning äger tillsynsmyndigheten

befria förening, då dess rörelse är af mindre omfattning

eller eljest skälig anledning till sådan befrielse föreligger.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung}. Mnj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

31

82 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka understödsförenings

verksamhet samt tillhandagå föreningen med råd och upplysningar

i ändamål att föreningens rörelse må drifvas på ett med hänsyn till

dess art och omfattning lämpligt sätt.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna lag eller föreningens

stadgar förekommer, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen

att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder, som pröfvas erforderliga

för rättelses vinnande.

Framgår af försäkringsteknisk utredning, som enligt 81 § afgifvits

för pensionskassa, att föreningen uppenbarligen är oförmögen att fullgöra

sina utfästelser, må tillsynsmyndigheten, där den finner fortsättande

af föreningens verksamhet efter oförändrade grunder vara ägnadt

att medföra allvarliga missförhållanden, meddela föreningen anvisning

att inom viss tid hafva vidtagit erforderliga ändringar med afseende å

grunderna för verksamheten.

Befmnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva

rörelse, hvilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall

tillsynsmyndigheten anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga

ändringar med afseende å rörelsens art eller ock inom viss tid hafva

öfverlåtit rörelsen på ett försäkringsbolag.

Har anvisning enligt denna paragraf meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren

göra ansökning om åläggande för föreningen att träda i likvidation.

Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen

och förordnande af sysslomän samt angående underrättelse om sådant

förordnande för registrering gälla hvad i 48 § är föreskrifvet.. Styrker

ej föreningen å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen

efterkommits, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

83 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig

underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas

till någon, hvilken äger företräda föreningen. Innefattar beslutet

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung/,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

åläggande, hvarom i 81 § förmäles, eller anvisning enligt 82 eller 86 §,

eller har genom beslutet af förening gjord ansökning afslagits eller

gillande af beslut, hvarom förmäles i 45 § andra stycket, eller registrering

af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet

skälen därför angifvas.

År understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende

angående föreningen gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd

med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär

öfver beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt

säte å ort inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands

län, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen, och där styrelsen

har sitt säte å ort inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde

dagen från beslutets dag.

84 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmjmdighetens organisation samt

om understödsförening8registrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet

i öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den

i 75 § omförmälda samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

85 §.

1 enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

en nämnd, bestående af medlemmar af understödsföreningar eller ledamöter

af deras styrelser, hvilken nämnd äger att sammanträda inför

tillsynsmyndigheten för samråd med denna myndighet i gemensamma

angelägenheter.

Bestämmelser, som endast afse understödsföreningar med godkända stadgar.

86 §.

1 understödsförenings stadgar må intagas bestämmelse därom, att

stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten.

Vid pröfning af ansökning om registrering af understödsförening,

i hvars stadgar sådan bestämmelse tinnes intagen, skall tillsynsmyndig
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

lieten tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser om

premier, fondafsättning, medelförvaltning och användning af uppkommande

öfverskott samt jämväl i öfrigt äro betryggande för medlemmarna

och öfriga understödsberättigade. Finnes anledning till anmärkning,

skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall i registret och

beviset om registreringen anmärkas, att stadgarna blifvit godkända.

Beträffande registrering af stadgeändring, hvarigenom föreskrifvits

att stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten, samt registrering

af ändring i godkända stadgar, skola bestämmelserna i nästföregående

stycke äga motsvarande tillämpning.

Understödsförening med godkända stadgar skall hvarje år afgifva

försäkringsteknisk utredning på sätt i 81 § första och andra styckena

sägs; dock att tillsynsmyndigheten må medgifva viss förening, därest

dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger,

att afgifva sådan utredning mindre ofta, likväl minst hvart femte

år. I utredningen skall såsom skuld upptagas en fond (premiereserven),

motsvarande sammanlagda värdet af alla löpande utfästelser af understöd.

Visar det sig, att föreningens tillgångar icke äro tillräckliga för

täckande af föreningens gäld och redovisning af premiereserven, eller

befinnas stadgarna icke längre vara betryggande, skall tillsynsmyndigheten

anvisa föreningen att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder,

som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Angående sådan anvisning

gälle hvad i 82 § sista stycket stadgas om anvisning, som

meddelats enligt nämnda paragraf.

87 §.

Därest understödsförening med godkända stadgar meddelar lifförsäkring,

skall premiereserven för lifförsäkring ar minst uppgå till skillnaden

mellan kapitalvärdet af föreningens förbindelser på grund af

löpande försäkringar och kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna

må hafva att ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af föreningens

förbindelse på grund af försäkring må afräknas belopp, som

föreningen i enlighet med bestämmelse i stadgarna förskjutit mot säkerhet

i försäkringsbrefvet inom dettas återköpsvärde. Har försäkring återförsäkrats

hos svenskt försäkringsbolag, vare föreningen fritagen från

förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till

premiereserv.

Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 • Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Varda, sedan föreningen börjat sin verksamhet, grunderna för beräkning

af dess premiereserv för iifförsäkringar ändrade, och föranleder

ändringen skyldighet ätt för äldre försäkringar i den försäkringstekniska

utredningen upptaga premiereserv till högre belopp än efter förut gällande

grunder, må tillsynsmyndigheten med afseende å fullgörandet åt denna

skyldighet medgifva föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej

öfverstigande femton år, premiereserven för sådana försäkringar må

upptagas till lägre belopp än efter de nya grunderna; dock att skillnaden

årligen skall minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten

fastställd plan.

Tillgångar, motsvarande premiereserven för Iifförsäkringar, skola

redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i Sveriges allmänna hypoteksbanks eller Konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken, bankbolag eller

sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit Konungens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, för hvilka föreningen äger säkerhet genom

inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,

så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser

med säkerhet af inteckning inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;

dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning

i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något

med vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag

inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar

utfärdade obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några af de vid 1)—5) nämnda; eller

7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens

medgifvande, intill två tredjedelar af taxeringsvärdet;

skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad vid 5:

stadgas.

88 §.

Sådan understödsförening, som afses i 87 §, skall jämväl bilda

säkerhetsfond på sätt här nedan sägs.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition No 2.

Intill ■ dess säkerhetsfonden uppgår till ett belopp, motsvarande

en tjugondei af premiereserven för lifförsäkringar, skall till säkerhetsfond

afsättas den behållning, som enligt den försäkringstekniska utredningen

finnes hafva uppstått å rörelsen i dess helhet. Då säkerhetsfonden

uppgår till ofvan sagda belopp, vare afsättning till fonden ej

erforderlig; nedgår fonden under samma belopp, skall afsättning därtill

ånyo vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt medgifvande

af tillsynsmyndigheten äga rum, där sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst.

År föreningen befriad från skyldigheten att hvarje år afgifva försäkringsteknisk

utredning, varde uppkommet öfverskott, intill dess sådan

utredning afgifves, afsatt på sätt i 13 § sägs.

Särskilda bestämmelser.

89 §.

Rätt till kapitalunderstöd, i hvad det icke öfverstiger tvåhundra

kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.

Hurusom pension enligt förordnande af Konungen kan vara undantagen

från utmätning, därom är stadgadt i utsökningslagen.

90 §.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en.

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga för

skadan, en för alla och alla för en.

91 §•

Understödsförening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där

styrelsen enligt stadgarna har sitt säte.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

92 §.

Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem

eller annan understödsberättigad skola hänskjutas till afgörande af en

eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer

skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets tillämpning hvad

om stämning i 28 § finnes stadgadt.

3 kap. Straffbestämmelser.

93 §.

Därest understödsförening, hvilken är skyldig att söka registrering,

drifver verksamhet utan att vara registrerad, straffes den, som deltager

i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom, med böter från och

med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är

sagd, samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan

förseelse.

94 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator i registrerad understödsförening,

där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å föreningssammanträde

eller jämlikt bestämmelserna i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad understödsförening, där han använder

någon föreningens tillgång för ändamål, som, efter hvad han

inser, är ett annat än det, för hvilket samma tillgång är afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening, där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges å föreningssammanträde, mot

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i

handling, som af honom granskats;

5) där försäkringsteknisk utredning, som jämlikt 81 eller 86 §

ingifves till tillsynsmyndigheten, är oriktig, den som mot bättre vetande

upprättat utredningen eller med vetskap om dess oriktighet ingifvit densamma.

Ej må straff, som i denna paragraf är stadgadt, ådömas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare sträft''.

95 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 25 §, 33 § törsta stycket,

35 § sista stycket, 46 § första eller tredje stycket, 66 § första stycket,

SO §, 81 § första stycket eller 86 § fjärde stycket, eller underlåter förening,

som erhållit föreläggande enligt 81 § tredje stycket, att ställa

sig föreläggandet till efterrättelse,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

55 §, 56 § andra stycket eller 64 § åligger.

Förseelse mot 33 § första stycket, 35 § sista stycket eller 56 §

andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen som hvarje medlem däraf.

96 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan för

registrering beträffande registrerad understödsförening eller att underställa

tillsynsmyndigheten beslut, som i 45 § andra stycket sägs, eller

att till tillsynsmyndigheten ingifva någon af de i 80 §, 81 § första och

tredje styckena samt 86 § fjärde stycket omförmälda handlingarna skall

åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt

stadgarna har sitt säte.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

4 kap. Om undantag från lagens tillämpUglietsoniråde.

98 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

1) å anstalt, för hvars utfästelser af understöd staten eller kommun

är ansvarig, eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda

personer, hvilken af Konungen förklarats undantagen från lagens tillämpning

;

2) å fackförening, fackförbund eller annan liknande förening för

vårdande af yrkesangelägenheter af anledning att densamma meddelar

understöd vid arbetslöshet.

Anstalt eller pensionskassa, hvarom ofvan vid 1) förmäles, vare

dock pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter

i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.

99 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

Understödsförening, som då äger bestånd, vare dock ej skyldig

att söka registrering förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.

Med afseende å dylik förening skola bestämmelserna i 4 § ej äga tillämpning

under nämnda tre år, och skall hvad i 4 § första stycket

stadgas icke utgöra hinder för föreningen att i fråga om rättigheter och

skyldigheter, som uppkommit före utgången af sagda tid, jämväl därefter

söka, kära eller svara.

I öfrigt gälle beträffande understödsförening, som äger bestånd

vid tiden för lagens trädande i kraft, följande undantag från lagens

bestämmelser:

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

1) Hvad i 2 § andra stycket är stadgadt utgör ej hinder att

med högre belopp, än där sägs, utbetala kapitalunderstöd, som blifvit

utfäst före föreningens registrering. Därest föreningen vid tiden för

lagens trädande i kraft bereder och undqr minst två år därförut beredt

kapitalunderstöd till högre belopp än tvåhundra kronor för en medlem,

må föreningen jämväl efter registreringen, oaktadt stadgarna icke blifvit

godkända, utfästa och utbetala sådant understöd till samma belopp, dock

ej högre än ettusen kronor. Bildas understödsförening för öfvertagande

af sjukkassas rörelse i livad den afser meddelande af begrafningshjälp,

må, där tillsynsmyndigheten finner skäligt så medgifva, i fråga om

tillämpning af de ofvan i detta stycke meddelade bestämmelserna sjukkassan

och understödsföreningen räknas såsom en och samma förening.

2) Innehålla föreningens stadgar bestämmelse därom, att för giltighet

af beslut om stadgeändring fordras fastställelse af Konungen eller

viss myndighet, skall efter föreningens registrering sagda bestämmelse

icke äga tillämpning beträffande sådan stadgeändring, hvarom i 44 §

andra stycket förmäles.

3) År föreningen enligt 81 § första stycket skyldig att afgifva

försäkringsteknisk utredning, äger tillsynsmyndigheten att utsätta lämpligtid,

jämväl innan fem år förflutit efter föreningens registrering, då

sådan utredning första gången skall afgifvas.

4) Därest för sådan förening, som i 87 § afses, yppar sig svårighet

att för äldre liflorsäkringar vid tiden för registreringen afsätta premiereserv

till belopp, som i nämnda paragraf föreskrifves, må tillsynsmyndigheten

med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva föreningen

sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande tjugufem

år, premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp,

under villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en af tillsynsmyndigheten

fastställd plan.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse åt* 162 och 163 §§ i lagen om

försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, att 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse

skola erhålla följande ändrade lydelse:

162 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för öfvertagande

af understödsförenings rörelse eller viss del däraf på sätt i lagen om understödsföreningar

sägs, skall hvad som stadgas här ofvan i 2 § angående

stiftare, i 66 § under 13) och angående bestämmelser om sådant

sammanträde, som i 74 § sägs, i 71—75 §§ samt i 76 § under 3) ej

äga tillämpning.

Genom beslut å understödsförenings sammanträde, hvarigenom förslag

om öfverlåtelse af rörelsen eller någon del däraf på sådant bolag

slutligen antagits, skall bolaget anses bildadt och det framlagda förslaget

till bolagsordning och bestämmelser angående grunderna för bolagets

verksamhet anses antaget; och skola val af styrelse och revisorer verkställas

å nämnda föreningssammanträde eller, därest andra än de vid

föreningssammanträdet röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskild!

sammanträde, som skall utlysas på sätt i lagen om understödsföreningar

är stadgadt.

Sedan föreningens beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten,

skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å

bolagsordningen och de öfriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registrering.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast

afser att meddela försäkring af egendom inom ett län, skall af denna

lags förestående bestämmelser, förutom de i sista momentet af denna

§ angifna lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla hvad i 1, 3, 63,

64, 66, 68, 69, 71, 74, 75, 77 — 79, 81—91, 94—120, 122, 131, 132,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

134—138 och 158—161 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående

bolagets verksamhet och ställning, hvarom i 134 § under 2) förmäles,

skall införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den städs tidning,

där Konungens befallningshafvande har sitt säte, eller, om flera tidningar

där utgifvas, i tidning, där allmänna påbud för staden vanligen

meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är

sagdt, skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

befallningshafvandcs stadfästelse. Konungens befallningshafvande

pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag

och författning i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser

dåra t öfver må erfordras.

Å beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas

Konungens befallrdngshafvandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angifva området

för bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma

myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu

bestående firmor.

Sedan bolaget bildats och styrelse blifvit utsedd, skall ansökningom

bolagets registrering af styrelsen göras. Sådan ansökning skall

innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn

äfvensom om deras hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas

af styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som

äro berättigade att teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse, i två

styrkta afskrifter;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och

att styrelse blifvit utsedd;

3) samtliga teckningslistor i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 160 § stadgade

äfventyr, ofördröjligen anmälas för registrering. Vid ansökninghärom

skall styrelsen foga två styrkta afskrifter af Konungens befallningshafvandcs

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras register för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola beträffande

ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är fråga, anmälas eller hvilkas

intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshafvande i

registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

Bihang till Biksd. Prat. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

6) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för

bolaget upptaga lån;

7) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarne eller röstberättigade, som ej äro delägare.

Det ena exemplaret af Konungens befällningshafvandes beslut om

stadfästelse skall, försedt med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna

i hufvudskrift, till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras

ändring i bolagsordningen, skall ena afskriften af Konungens

befallningshafvandes beslut om stadfästelse å ändringen till sökanden

återställas, försedd med bevis om registreringen. Sker ändring i firman,

skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid

rådstufvurätten i den stad, där Konungens befallningshafvande har

flitt sate

Hvad i 147 § 2 mom., 148 och 149 §§, 153 § 1 och 3 mom.

samt 154, 156 och 157 §§ är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om registrering och register, hvarom nu är sagdt; dock

att de kungörelser, som i 153 § 1 mom. och 156 § omförmälas, skola

införas, i stället för i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att

hvad i 157 § är sagdt om verkan af kungörande i allmänna tidningarna

i stället skall gälla kungörande i ortstidningen.

163 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrift skall ej äga tillämpning

å:

a) anstalt, som inrättats af staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref

eller andra värdehandlingar;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

c) rånte- och kapitalförsäkringsanstalt;

d) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring af egendom å landsbygden,

hvars verksamhetsområde är mindre än ett härad;

e) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, hvarom ofvan under b), c) och d) förmäles, vare dock

pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter

i enlighet med de föreskifter, Konungen meddelar.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Förslag

till

Lag om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Härigenom förordnas, att 3, 87, 105 och 106 §§ i lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910 skola erhålla följande ändrade lydelse:

3 §•

För registrerad sjukkassas förbindelser häfta allenast kassans tillgångar,

förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

87 §.

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister

tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda

firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan

att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga

sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att eu i sjukkasseregister verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol. ,

105 §.

Innan sjukkassa blifvit registrerad enligt denna lag, kan den ej

förvärfva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, ej heller inför domstol

eller annan myndighet söka, kära eller svara.

Handla ledamöter af kassans styrelse eller medlemmar af kassan

eller andra å kassans vägnar, innan den blifvit registrerad, svare de,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

§ 106.

Oregistrerad sjukkassa må, där medlemsantalet uppgår till minst

femtio, ej utfästa eller utbetala högre begrafningshjälp än tvåhundra

kronor.

Öfverträdes detta förbud, straffes den, som i åtgärden eller beslut

därom deltagit, med böter från och med fem till och med ettusen

kronor.

Fortsattes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är sagd,

samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats och

delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan förseelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1913.

Utan hinder af hvad i 105 § första stycket stadgas må rättighet,

som uppkommit innan denna lag träd! i kraft, jämväl därefter göras

gällande mot sjukkassa, och skall det i 106 § gifna förbud ej äga tillämpning

i fråga om utbetalning af begrafningshjälp, som blifvit utfäst

före lagens trädande i kraft.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 juni 1911.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve TaUBE,

Statsråden: PETERSSON,

Hederstierna,

SWARTZ,

grefve HAMILTON,

Malm,

Lindström,

Nyländer.

Chefen för civildepartementet statsrådet grefve Hamilton yttrade:

»Sedan Eders Kungl. Maj:t den 27 augusti 1909 bemyndigat mig

att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom civildepartementet biträda

vid uppgörande af förslag till lag om understödsföreningar, uppdrog

jag åt landssekreteraren Per Axel Victor Schotte, öfver direktören och

chefen för försäkringsinspektionen Paul Johan Gerhard Laurin, registratorn

Carl Axel Rydin och dåvarande fiskalen, numera hofrättsrådet

Karl Edvard Tiselius att i sådant afseende biträda inom departementet.

Dessa sakkunniga afgåfvo den 10 december 1910 betänkande med

förslag till lag om understödsföreningar och till en däraf betingad lag

om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse.))

Efter att hafva redogjort för det hufvudsakliga innehållet af berörda

förslag, anförde departementschefen vidare:

»Genom remiss har tillfälle beredts öfverståthållareämbetet och

Kung!. Maj:ts befallningshafvande i rikets samtliga län äfvensom veder
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

börande understödsföreningar att afgifva yttrande öfver dessa lagförslag.

De hafva vidare behandlats å en i Stockholm den 6 och den 7 sistlidne

mars hållen konferens för Sveriges understödsföreningar, hvilken

i en till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift, med tillkännagifvande att

konferensen ansåge i högsta grad nödvändigt, att en lagstiftning i ämnet

snarast möjligt komme till stånd, tillika i underdånighet anhållit om

vissa ändringar i förslaget till lag om understödsföreningar. Öfver lagförslagen

jämte inkomna yttranden har försäkringsinspektionen afgifvit

infordradt underdånigt utlåtande.

Vid den granskning, jag därpå låtit lagförslagen undergå inom

civildepartementet, har den föreslagna lagen om understödsföreningar

icke oväsentligt omarbetats i hvad angår bestämmelserna rörande begränsningen

af och tillsynen å understödsföreningarnas verksamhet, detta

särskildt med anledning af de önskningar, som uttalats af omförmälda

konferens.

Konferensens uttalande hade hufvudsakligen följande innebörd:

Det vore ej lämpligt, att framdeles uppkommande understödsföreningar,

som icke hade ur försäkringsteknisk synpunkt tillfredsställande afgiftsberäkning,

finge meddela så högt kapitalunderstöd som ett tusen kronor,

utan borde för dem i sådant hänseende stadgas ett maximibelopp af

högst femhundra kronor. Däremot borde föreningar, som arbetade enligt

tekniskt tillfredsställande grunder och härutinnan vore underkastad*!

kontroll, få meddela kapitalunderstöd till högre belopp än ett tusen

kronor; därest med afseende å dessa föreningar någon maximigräns ansåges

erforderlig, borde den i hvarje fall ej sättas lägre än tvåtusen

kronor. Hvad beträffade den i 82 § tredje stycket meddelade bestämmelsen,

enligt hvilken tillsynsmyndigheten ägde att i viss mån utöfva

teknisk kontroll å hvarje »hjälpkassa», som hade mera än ett tusen medlemmar,

så vore en dylik af medlemsantalet beroende gräns olämplig,

då dels det i regel vore omöjligt för eu förening, som bildats och

börjat sin verksamhet enligt ohållbara grunder, att, när föreningen uppnått

ett visst medlemsantal, inrätta sig efter säkrare grunder, och dels

en sådan begränsning skulle uppmuntra till delning af de större föreningarna

och bildande af små, enligt ohållbara grunder arbetande föreningar.

Lagen borde närmare angifva de fordringar, som skulle ställas

å de under försäkringsteknisk kontroll stående föreningarna. Medlemsbref,

utfärdade af dylik förening, borde kunna öfverlåtas och återköpas,

äfven om en följd däraf blefve, att utmätningsfriheten helt eller delvis

ginge förlorad. Hvad anginge öfvergångsbestämmelserna, så borde det

i 99 § vid 1) i sakkunniges förslag angifna undantaget afse understöd,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

som blifvit utvist före föreningens registrering. Det borde vidare medgifvas

redan befintlig förening, som icke omlade sin verksamhet enligt

försäkringstekniska grunder, att framgent åt ny till träd ande medlemmar

utfästa kapitalunderstöd till samma belopp, som den hittills utfäst, dock

ej högre än ett tusen kronor. För att förhindra, det tekniskt ofullkomliga

föreningar, som redan finnas, höjde sina understödsbelopp eller

nya sådana föreningar bildades i ändamål att kringgå den blifvande

lagens restriktioner, borde nämnda medgifvande endast afse förening,

som vid tiden för lagens trädande i kraft varit i verksamhet under två

år och därunder ej höjt kapitalunderstödens belopp; dock med rätt för

tillsynsmyndigheten att tillåta sjukkassa, som på grund af den nya

sjukkasselagens bestämmelser nödgades dela sin verksamhet i en sjukkasseafdelning

och en understödsafdelning, att med afseende å den sistnämnda

tillgodonjuta medgifvandet ifråga. Slutligen borde i lagen utsägas,

att förening, som önskade omlägga sin verksamhet och ställa

sig under försäkringsteknisk kontroll, kunde af tillsynsmyndigheten erhålla

medgifvande att under viss tid, ej öfverstigande tjugufem år, upptaga

premiereserven för äldre utfästelser till lägre belopp än eljest vore

tillåtet, under villkor att skillnaden årligen minskades i enlighet med

en af tillsynsmyndigheten fastställd plan.

Försäkringsinpektionen har i sitt utlåtande, med framhållande af

de företräden sakkunniges ursprungliga förslag i vissa hänseenden ägde,

dock förklarat sig kunna tillstyrka en omläggning af detsamma enligt

de af konferensen uttalade önskningarna, under villkor att maximibeloppet

för kapitalunderstöd i fråga om framdeles uppkommande föreningar

utan godkända stadgar icke sattes högre än tvåhundra kronor.

Med denna modifikation har jag ockå ansett konferensens ofvan

angifva önskningar böra villfaras. En sänkning af maximibeloppet för

kapitalunderstöd från framdeles uppkommande föreningar utan godkända

stadgar till tvåhundra kronor — samma belopp, som enligt den nya

sjukkasselagen utgör maximum för begrafningshjälp från registrerad

sjukkassa — synes väl befogad, då ju, bland annat, konferensens uttalande

gifver vid handen, att insikten om det så kallade uttaxeringssystemets

brister samt nödvändigheten af rationell afgiftsberäkning och

fondbildning numera vunnit stor utbredning bland de samhällslager,

för hvilka ifrågavarande föreningsverksamhet särskildt är lämpad. Därigenom

minskas de vådor, som borttagandet med afseende å »kjälpkassa»

af den tillsynsmyndigheten enligt 82 § tredje stycket tillkommande

befogenheten onekligen kan medföra. I öfrigt lärer tillsynsmyndighetens

rådgifvande verksamhet och den publicitet, som ålagts alla registrerade

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition N;o 2.

understödsföreningar, erbjuda tillräckligt skydd mot dessa vådor. Hvad

beträffar maximum för kapitalunderstöd från föreningar med godkända

stadgar, synes icke kunna ifrågakomma att sätta detta högre än det

af konferensen eventuellt föreslagna beloppet tvåtusen kronor. Äfven

en höjning till detta belopp är ägnad att ingifva betänkligheter. Ty

visserligen måste å förening med godkända stadgar ställas i hufvudsak

samma försäkringstekniska kraf, som enligt lagen om försäkringsrörelse

gälla för försäkringsbolag, i följd hvaraf dessa föreningar kunna väntas

blifva tillbörligt solida. Men vid sådant förhållande kunde det ock från

systematisk synpunkt anses lämpligare, att åtminstone sådana föreningar,

som meddela kapitalunderstöd till mera afsevärda belopp, såsom ömsesidiga

försäkringsbolag hänfördes under lagen om försäkringsrörelse

och i nämnda lag för dem gjordes de modifikationei'', som möjligen

kunde finnas erforderliga. Mot en sådan anordning har emellertid konferensen

på det bestämdaste uttalat sig och därvid kunnat åberopa ett

af särskilda kommitterade år 1905 afgifvet förslag till lag om understödsföreningar,

enligt hvilket de föreningar, som vore underkastade

försäkringsteknisk uppsikt, skulle äga att meddela kapitalunderstöd till

hur högt belopp som helst. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande

betänkligheter, såsom antydts, hufvudsakligen äro af formell art, har

jag ansett desamma icke böra förhindra ett medgifvande för understödsföreningar

med godkända stadgar att meddela kapitalunderstöd å till

och med tvåtusen kronor. Af öfriga ofvan omförmälda utaf konferensen

begärda ändringar torde medgifvandet för redan befintliga understödsföreningar,

som icke vinna godkännande af stadgarna, att jämväl till

blifvande medlemmar utfästa högre kapitalunderstöd än tvåhundra kronor,

dock högst ett tusen kronor, icke vara utan all våda i betraktande

däraf att ifrågavarande föreningar, huru stora de än må vara, på grund

af ofvanberörda ändring i 82 § tredje stycket äga full frihet med afseende

på grunderna för sin verksamhet. De olägenheter, som kunna

följa af sistberörda medgifvande, måste dock i stort sedt blifva af öfvergående

natur, enär med den publicitet, som lagen ålägger alla understödsföreningar,

de »hjälpkassor», hvilka ej förmå omlägga sin verksamhet

enligt så betryggande grunder att de kunna vinna godkännande,

icke lära i längden kunna bestå i konkurrensen med de godkända föreningarna.

Vidare skulle det onekligen innebära en hårdhet mot dessa

»hjälpkassor», hvilka hittills ostördt fått utveckla sig, om de förbjödes

att till nya medlemmar utfästa högre kapitalunderstöd än tvåhundra

kronor; ett dylikt förbud skulle nämligen utan tvifvel tvinga många af

Bihang till Piksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majds Nåd■ Proposition N:o 2.

dem till omedelbar upplösning. Jag har därför äfven å denna punkt

ansett konferensens hemställan böra bifallas.

Däremot synes mig en af konferensen jämväl framställd begäran,

att i lagen måtte meddelas definition å det i 1 § förekommande begreppet

»affärsmässig försäkringsrörelse», icke förtjäna bifall. I fråga

om skälen härför tillåter jag mig hänvisa till de vid sakkunniges förslag

fogade motiven. Här må endast påpekas, hurusom ifrågavarande begrepp

icke heller definierats i den nästlidet år utfärdade sjukkasselagen. Hvad

särskildt beträffar eu af konferensen gjord antydan därom, att en dylik

definition borde gifva vid handen att understödsverksamhet, idkad af en

förening, i hvilken inträde endast är medgifvet medlemmarna af eu

annan, ekonomisk eller ideell, förening, icke finge betraktas såsom affärsmässig

försäkringsrörelse, så är det uppenbart, att en definition med

nämnda innehåll skulle möjliggöra ett kringgående af lagen om försäkringsrörelse

på så sätt, att en till sin verkliga natur fullt affärsmässig försäkringsrörelse

drefves i anslutning till en ekonomisk eller ideell föreningsverksamhet,

som vore af ringa eller ingen betydelse i jämförelse med

försäkringsrörelsen och hade till sin egentliga uppgift att maskera denna.

Såsom en direkt följd af det ofvan anförda framstå de ändringar,

som vidtagits i 2 § andra stycket (motsvarande 3 § i sakkunniges förslag)

och 82 § tredje stycket sävidt angår »hjälpkassa», äfvensom införandet

af de nya bestämmelserna i 99 § 1) och 3), hvadan någon vidare motivering

härutinnan icke erfordras.

Borttagandet af andra stycket i 72 § är, såvidt »hjälpkassorna»

angår, en konsekvens af ändringen i 82 § tredje stycket. Hvad beträffar

pensionskassorna, har ifrågavarande stadgande ansetts böra utgå af anledning

att detsamma med den innebörd, det enligt sakkunniges motivering

äger, icke torde få någon afsevärd praktisk betydelse, men, såsom

erfarenheten redan gifvit vid handen, kan föranleda den missuppfattningen,

att lagen afsåge att införa ett verkligt koncessionssystem äfven

för andra understödsföreningar än de i 86 § omförmälda.

I 81 § har på hemställan af försäkringsinspektionen vidtagits den

ändringen, att »hjälpkassorna» likställts med pensionskassorna i fråga

om skyldigheten att afgifva försäkringsteknisk balansräkning. Tillräckliga

skäl synes nämligen icke vara anförda för att i lagen stadga någon

principiell åtskillnad härutinnan. Dock ligger i sakens natur, att de

rena »uttaxeringsföreningarna» — likasom sådana pensionskassor, hvilka

begränsat pensionerna så, att deras sammanlagda belopp ej kan öfverstiga

beloppet af de disponibla räntorna å föreningens kapital — i regel

skola blifva af tillsynsmyndigheten befriade från berörda skyldighet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Deri omformulering af den kvarstående bestämmelsen i 82 § tredje

stycket, som ägt rum på försäkringsinspektionens hemställan, afser

särskildt att gifva tydligare uttryck åt den i sakkunniges motivering

starkt betonade skyldigheten för tillsynsmyndigheten att vid utöfningen

af sin i nämnda lagrum stadgade befogenhet gent emot de icke koncessionerade

föreningarna iakttaga stor hänsyn och försiktighet.

I 86 § har, likaledes på hemställan af försäkringsinspektionen,

såsom en allmän regel uttalats, att understödsförening med godkända

stadgar hvarje år skall afgifva försäkringsteknisk balansräkning, men

tillika stadgats befogenhet för tillsynsmyndigheten att medgifva viss

förening att afgifva sådan balansräkning mindre ofta, likväl minst hvart

femte år. Dylikt medgifvande torde väl blifva vanligast i fråga om

pensionskassorna, för Indika å ena sidan upprättandet af försäkringsteknisk

balansräkning i särskild grad är förena dt med besvär och kostnad

samt å andra sidan växlingar med afseende å dödligheten icke så snabbt

inverka på den ekonomiska ställningen.

Då jämlikt konferensens önskan i 87 och 88 §§ närmare angifvits

de fordringar i fråga om fondbildning, som skola ställas å sådana föreningar

med godkända stadgar hvilka meddela lifförsäkring, har icke

foreskrifvits bildandet af någon fond, motsvarande den i lagen om försäkringsrörelse

påbjudna ersättningsreserven; detta af anledning att

förevarande lag, såsom af 61 § framgår, tilldelar förfallna understödsfordringar

likasom vanliga tredje-mansfordringar bättre rätt än de icke

förfallna understödsfordringarna. Någon bestämmelse, motsvarande sista

stycket af 120 § i lagen om försäkringsrörelse, har ej heller införts i

förevarande lag, då en sådan bestämmelse icke är tillämplig i det fall,

att förening beräknar premierna icke individuellt, utan genomsnittligt,

en premieberäkning som gifvetvis stundom bör tillstädjas äfven föreningar

med godkända stadgar, särskildt pensionskassor. Bestämmelserna

rörande bildandet af premiereserv öfverensstämma i hufvudsak

med motsvarande stadganden i lagen om försäkringsrörelse. Vid föreskriften

om förenings befriande från skyldigheten att göra afsättning

till premiereserv för belopp, som återförsäkrats hos svenskt försäkringsbolag,

har emellertid ej ansetts nödigt stadga undantag för det fall,

som afses i 164 § 2 mom. lagen om försäkringsrörelse, enär Eders

Kungl. Maj:t icke lärer komma att meddela vederbörande bolag sådan

befrielse, som i sistnämnda lagrum sägs, därest icke föreningen afsätter

premiereserv för det återförsäkrade beloppet. Reglerna om premiereservens

redovisning hafva affattats i saklig öfverensstämmelse med det år 1905

afgifna förslaget till lag om understödsföreningar och afvika, af skäl

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

som motiven till nämnda förslag utvisa, något från motsvarande bestämmelser

i lagen om försäkringsrörelse. Hvad angår säkerhetsfond, så

har, med hänsyn därtill att understödsföreningarna sällan lära komma

att lämna någon större vinst, i 88 § stadgats, att, intill dess säkerhetsfonden

uppnått viss storlek, hela vinsten — ej, såsom enligt lagen om

försäkringsrörelse, minst hälften af vinsten — skall afsättas till nämnda

fond, detta i öfverensstämmelse med det år 1905 afgifna förslaget.

Vid affattandet af bestämmelserna i 88 § har vidare hänsyn måst tagas

till det förhållandet, att en understödsförening med godkända stadgar

kan vara befriad från skyldigheten att afgifva försäkringsteknisk balansräkning

hvarje år; i sådant fall bör gifvetvis icke någon vinst få

disponeras de år, då dylik balansräkning ej afgifves.

Vid den på konferensens begäran verkställda omarbetningen af

89 § (motsvarande 87 § i sakkunniges lorslag) har oöfverlåtbarheten

med tv åtföljande utmätningsfrihet i fråga om kapitalunderstöd begränsats

till belopp, ej öfverstigande tvåhundra kronor. Formuleringen af denna

begränsning utmärker, att kapitalunderstöd å högre belopp skall delvis —

med afseende å tvåhundra kronor — vara undantaget vid öfverlåtelse

och utmätning. Däremot har icke, såsom enligt sakkunniges förslag,

föreskrifvits, att vid beräkning af det oöfverlåtbara beloppet flera för

samma person utfästa kapitalunderstöd skola sammanräknas. Fn dylik

sammanräkning, som i praktiken ofta måste vara förenad med afsevärda

svårigheter, torde nämligen, sedan det oöfverlåtbara beloppet sänkts till

tvåhundra kronor, icke kunna anses nödvändig för skyddande af borgenärernas

rätt. 1 följd af berörda sänkning har vidare den del af ifrågavarande

paragraf i sakkunniges förslag, som afser pension, synts mindre

lämplig och ersatts med eu hänvisning till den befogenhet, som enligt

67 § utsökningslagen tillkommer Konungen. Beträffande rätt till annat

understöd än kapitalunderstöd och pension hafva bestämmelser om

oöfverlåtbarhet och utmätningsfrihet icke synts påkallade af något

praktiskt behof. — Med den skedda genomgripande inskränkningen af

understöds oöfverlåtbarhet sammanhänger borttagandet af förbudet mot

lämnande af förskott å framtida understöd, hvilken ändring i sin ordning

föranledt ett tillägg i 60 § första stycket.

Vid 98 § 2) har jag funnit nödigt foga ett tillägg för att utskära

möjligheten däraf, att en förening, hvilken meddelar begrafningshjälp

till högre belopp och i fråga om sin hufvudsakliga karaktär ingalunda

är att anse såsom en sjukkassa, genom att bereda sjukhjälp, låt vara

än så obetydlig, undandrager sig den för understödsföreningar stadgade

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

registreringsskyldigheten med ty åtföljande bötesansvar i fall af försummad

registrering.

I enlighet med konferensens hemställan har det i 99 § 1) enligt

sakkunniges förslag stadgade undantaget beträffande understöd, som

blifvit utfäst före lagens trädande i kraft, ändrats så, att det afser

understöd, som utfästs före förenings registrering. Det torde nämligen

böra tillåtas förening att intill sistnämnda tidpunkt fortsätta sin verksamhet

enligt de gamla grunderna. Bortfallandet af bestämmelserna i

99 § 2) och 4) af sakkunniges förslag är endast en följd af de ändringar,

som vidtagits i 72 och 82 §§.

Då efter samtliga ofvan omförmälda ändringar lagen ej innehåller

någon särskild bestämmelse för »hjälpkassor», har definitionen å detta

begrepp uteslutits ur 1 §.

Hvad angår de rent föreningsrättsliga bestämmelserna, ansluter sig

sakkunniges förslag i hufvudsak till den nästlidet år utfärdade lagen

om sjukkassor, hvilken i dessa delar är grundad på det förslag till lag

om föreningar, som genom nådig proposition förelädes 1910 års riksdag,

men afslogs af denna. De förslag till lag om ideella föreningar och

lag om ekonomiska föreningar, som af Eders Kungl. Maj:t förelagts

innevarande års riksdag, utvisa i förhållande till berörda förslag till lag

om föreningar åtskilliga afvikelser, åsyftande större enkelhet, särskildt

beträffande reglerna om firmateckning. Sedan förslaget till lag om

ekonomiska föreningar numera efter vissa ändringar antagits af Riksdagen,

kunde det ifrågasättas, huruvida icke lagen om understödsföreningar

borde närmare ansluta sig till denna lag om ekonomiska föreningar.

Då emellertid, såsom sakkunnige framhållit, understödsföreningarna

äro närmast besläktade med sjukkassorna och i stor utsträckning

samma personer torde vara medlemmar eller styrelseledamöter i såväl en

sjukkassa som en understödsförening, synes mig i fråga om de föreningsrättsliga

bestämmelserna öfverensstämmelse mellan lagen om sjukkassor

och lagen om understödsföreningar otvifvelaktigt vara mest erforderlig.

Och hvad angår möjligheten att i berörda hänseende bringa jämväl

sjukkasselagen till öfverensstämmelse med lagen om ekonomiska föreningar,

torde eu dylik omarbetning af en blott ett år gammal lag så

mycket mindre böra ifrågakomma, som den förenkling, hvilken därigenom

kunde vinnas, särskildt beträffande reglerna om firmateckning, icke skulle

blifva af större praktisk betydelse vid det förhållande att sjukkassor och

understödsföreningar — till skillnad från ekonomiska föreningar — endast

i mera sällsynta och oviktiga fall lära ikläda sig förbindelser till andra

än sina egna medlemmar. Sakkunniges förslag har därför i fråga om

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.is Nåd■ Proposition N:o 2.

de föreningsrättsliga bestämmelserna lämnats väsentligen oförändradt.

På några punkter hafva emellertid ändringar vidtagits.

Så har i 7 § införts en bestämmelse därom, att stadgarna skola

angifva påföljden af försummelse att till föreningen erlägga afgift eller

uttaxeradt belopp. Den naturliga påföljden är ju, att den försumlige

anses hafva utgått ur föreningen, men då modifikationer, särskildt i

form af respittid, pläga förekomma, synes behöflig!, att stadgarna meddela

föreskrift i ämnet.

I 10 § har, liksom i motsvarande bestämmelse uti lagen om ekonomiska

föreningar, införts medgifvande för förening att i stadgarna föreskrifva,

att namnunderskriften å uppsägning skall vara bevittnad.

Då tillräckliga skäl icke synts föreligga till att medgifva understödsförening

att hålla ordinarie sammanträde allenast hvart annat år,

bär bestämmelsen därom uteslutits ur 35 §. Det har vidare befunnits

lämpligt såväl att i lagen införa ett uttryckligt stadgande därom,

att ordinarie föreningssammanträde skall hållas årligen, som ock att

bestämma viss tid, den 1 juni, före hvilken sådant sammanträde skall

halva hållits; detta senare bland annat i ändamål att bearbetningen hos

tillsynsmyndigheten af de handlingar, som enligt 80 § skola ingifvas

till nämnda myndighet, måtte kunna påbörjas någorlunda snart efter

utgången af det år, handlingarna afse. Ifrågavarande bestämmelser

hafva sammanförts med stadgandena i 39 § af sakkunniges förslag till

eu paragraf under nummer 37. Till följd af nu nämnda ändringar

hafva jämväl 7 § mom. 13 (mom. 12 enligt sakkunniges förslag) samt

29, 33 och 80 §§ måst omredigeras. — De bestämmelser, som införts

i 35 § och utgöra dess fjärde och femte stycken, hafva synts lika behöfliga

i förevarande lag som i lagen om ekonomiska föreningar, därifrån

de äro hämtade. Försäkringsinspektionen liar i sitt utlåtande beträffande

35 § anmärkt, att förevarande lag borde, i öfverensstämmelse

med lagen om försäkringsrörelse och lagen om aktiebolag, äfven innehålla

en bestämmelse därom, att föreningsmedlem äger rätt att efter

yrkande, framställdt minst tio dagar före ordinarie sammanträde, få

ärende hänskjutet till pröfning å sammanträdet. Då emellertid jämväl

i saknad af uttrycklig lagbestämmelse medlem, som före utfärdandet af

kallelse till föreningssammanträde hos styrelsen anmäler ärende till behandling

å sammanträdet, lärer äga rätt att få detta ärende upptaget

i kallelsen, samt beträffande understödsförening icke synes nödigt att

stadga någon viss tid före sammanträde, inom hvilken sådan anmälan

skall hafva skett, har införandet af en dylik bestämmelse, hvarigenom

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 55

förevarande lag- skulle komma att i denna del skilja sig från lagen om

sjukkassor och lagen om ekonomiska föreningar, ej ansetts lämpligt.

Bland de föreningsbeslut, som enligt 44 § andra stycket erfordra

tillsynsmyndighetens gillande, har upptagits beslut om införande i stadgarna

af någon ny grund för upphörande af föreningens verksamhet;

detta i ändamål att förhindra ett kringgående af bestämmelsen i 45 §

första stycket medelst stadgeändring.

De ändringar, som för öfrigt vidtagits i det af sakkunnige afgifna

förslaget till lag om understödsföreningar, äro uteslutande formella eller

eljest af sådan beskaffenhet, att någon särskild motivering beträffande

dem ej erfordras.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen

om försäkringsrörelse har lämnats oförändradt.

I sammanhang med utfärdandet af lagen om understödsföreningar

torde böra göras sådan ändring i lydelsen af 87 § i lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910, att det skydd, nämnda lagrum afser att gifva,

jämväl kommer understödsförenings registrerade firma till godo.»

Därefter hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t behagade

för det ändamål, 87 § regeringsformen omförmäler, inhämta lagrådets

utlåtande öfver de inom departementet utarbetade, såsom bilagor till

detta protokoll fogade förslagen till

lag om understödsföreningar:

lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse;

och

lag om ändrad lydelse af 87 § i lagen om sjukkassor den 4 juli 1910.

Statsrådet Petersson anförde:

»Det förslag till lag om sjukkassor, som framlades för 1910 års

riksdag, var i de delar, där öfverensstämmelse med lagstiftningen angående

andra rättsligen reglerade sammanslutningar var önskvärd, affattadt

efter det vid samma riksdag jämväl framlagda förslaget till lag

om aktiebolag. Liknande öfverensstämmelse förefanns ock i det Riksdagen

likaledes förelagda förslaget till lag om föreningar. Men under

det de två förstnämnda förslagen af Riksdagen med vissa ändringar

antogos och i sådant skick nu äro gällande lagar, vann däremot förslaget

till lag om föreningar icke Riksdagens godkännande. Bland de anmärkningar,

som därvid gjordes mot sistnämnda förslag, var äfven den, att

det borde omarbetas i syfte af större klarhet och enkelhet.

I de förslag till lagar om ideella och ekonomiska föreningar, som

framlades för 1911 års Riksdag, var detta kraf tillgodosedt, och hade

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

därvid särskildt bestämmelserna om styrelse och firmateckning omarbetats

och afsevärdt förenklats. En närmare redogörelse för dessa

ändringar och förenklingar — hvilka innefatta lika många afvikelser

från motsvarande bestämmelser i lagarna om aktiebolag och om sjukkassor

— återfinnes i mitt yttrande till statsrådsprotokollet för den

25 november 1910, då jag inför Eders Kungl. Maj:t anmälde förslaget

till lag om ideella föreningar, och får jag hänvisa till detsamma. Förslaget

till lag om ekonomiska föreningar blef, med vissa smärre ändringar,

i sålunda omarbetadt skick antaget af årets Riksdag.

Otvifvelaktigt är det önskvärdt, att, då olika slag af föreningar

anses kräfva särskilda lagar, dessa lagar dock varda med hvarandra

öfverensstämmande i de delar, där ej sakliga förhållanden föranleda till

annat. Särskildt synes mig detta gälla i fråga om sådana bestämmelser,

som angå förenings företrädande utåt och därmed sammanhängande

ämnen.

Emellertid föreligga nu, till följd af de förhållanden som jag ofvan

berört, två typer af föreningsrättsliga bestämmelser, den ena i lagen

om sjukkassor, den andra i lagen om ekonomiska föreningar. Den

senare är, såsom jag ofvan antydt, enklare och lättare att komma till

rätta med för dem, som lagen närmast angår, den är ock den af Riksdagen

senast pröfvade och godkända. Jag anser därför öfvervägande

skäl tala för att nu ifrågavarande förslag till lag om understödsföreningar

varder i afseende på de rent föreningsrättsliga bestämmelserna

affattadt i öfverensstämmelse med lagen om ekonomiska föreningar.

Det otvifvelaktigt mycket behjärtansvärda syftet af kongruens

mellan en blifvande lag om understödsföreningar och lagen om sjukkassor

anser jag böra tillgodoses genom en lätt verkställd revision af

sistnämnda lag. Härigenom skulle vinnas, att enhet och öfverensstämmelse

kom me att råda i hela den lagstiftning, som berör föreningsväsendet,

i stället för att — om den af de sakkunnige föreslagna affattningen

följes — den nu däri rådande, af tillfälliga omständigheter

föranledda, dualismen varder ytterligare fastslagen.»

Statsrådets öfriga ledamöter biträdde departementschefens hemställan.

Till denna hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

i nåder lämna bifall.

CD

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj te Nåd. Proposition N.-o 2.

57

i

Förslag

till

Lag om understödsföreningar.

1 kap. Inledande bestämmelser.

1 §•

Understödsförening skall, därest den består af minst femtio medlemmar,

registreras i enlighet med hvad i denna lag sägs. Registrering

må äfven sökas af förening med mindre antal medlemmar, dock ej

under fem. .

Med understödsförening förstås i denna lag sådan förening för

inbördes bistånd, som afser att utan affärsmässigt drifvande af försäkringsrörelse
bereda

medlem pension efter afgång från tjänst eller uppnående

af viss ålder;

vid medlems död utbetala ett kapitalbelopp till bestridande af

kostnaderna för hans begrafning eller såsom understöd åt hans

familj;

bereda pension åt afliden medlems änka eller barn;

till medlem utbetala underhåll eller reshjälp vid fall af ofrivillig

arbetslöshet;

eller meddela annat liknande understöd.

Understödsförening, som afser att bereda pension, kallas i denna

lag pensionskassa.

Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 ljuft.

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

5S

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2 §•

Registrerad understödsförening äge ej, med mindre tillsynsmyndigheten

lämnat tillstånd därtill, utöfva verksamhet, hvilken är främmande

för det ändamål, som afses med föreningens understödsverksamhet.

Registrerad understödsförening, hvars stadgar icke blifvit godkända

på sätt i 86 § sägs, må ej för en medlem utfästa eller utbetala

understöd, utgående i kapital en gång för alla, (kapitalunderstöd) till

högre belopp än tvåhundra kronor. Förening med godkända stadgar

m4 ej för en medlem utfästa eller utbetala sådant understöd till högre

belopp än tvåtusen kronor.

3 §.

Registrerad understödsförening äger förvärfva rättigheter och

ikläda sig skyldigheter samt inför domstol och annan myndighet söka,

kära och svara.

För registrerad understödsförenings förbindelse!’ häfta allenast

föreningens tillgångar, förfallna men ej guldna afgifter inräknade.

4 §•

Understödsförening, hvilken ej blifvit registrerad, kan ej förvärfva

fast egendom, ej heller inför domstol eller annan myndighet göra

fordran eller annan rättighet gällande.

Handla ledamöter af oregistrerad förenings styrelse eller medlemmar

af föreningen eller andra å föreningens vägnar, svare de, som

i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelse!

såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en.

2 kap. Om registrerade understödsföreningar.

Om understödsförenings bildande.

5 §•

Understödsförening skall för att kunna vinna registrering hafva

i enlighet med denna lag antagit stadgar och utsett styrelse.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Matris Nåd. Proposition N:o 2.

59

6 §•

Ansökning om understödsförenings registrering skall sröras af

dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgifvas:

dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts,

deras fullständiga namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller

gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och

hemvist.

Vid ansökningen skola fogas:

1) två exemplar af föreningens stadgar;

2) afskrift af protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar,

utvisande att stadgarna blifvit antagna, äfvensom af dylikt

protokoll eller annan handling, hvaraf framgår att styrelse blifvit

utsedd;

3j uppgift om medlemmarnas antal.

De vid 1) och 2) angifna handlingar skola vara till riktigheten

styrkta af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter. Uppgiften om medlemmarnas antal skall

vara bestyrkt genom styrelseledamöternas egenhändiga., bevittnade

namnunderskrifter.

Understödsförenings stadgar skola angifva:

1) föreningens firma;

2) föremålet för föreningens verksamhet;

3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte;

4) de villkor, som skola gälla för inträde i föreningen;

5) understödens beskaffenhet och storlek eller grunderna för beräknande

dåraf med angifvande i fråga om kapitalunderstöd af det

högsta belopp, hvartill sådant understöd må uppgå, äfvensom tid och

villkor för åtnjutande af understöden;

6) beloppen af de afgifter (fasta premier, dödsfallsafgifter, förvaltningsafgifter

eller liknande), som skola erläggas till föreningen, eller

grunderna för beräknande däraf;

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

7) därest uttaxering å medlemmarna skall kunna äga rum, den

ordning, hvari beslut därom skall fattas, och de grunder, efter hvilka

beslutad uttaxering skall verkställas;

8) påföljden af försummelse att till föreningen erlägga afgift eller

uttaxeradt belopp;

9) därest föreningen skall afsätta fond, grunderna för fondbildningen;

.....

10) huru medel, som icke äro erforderliga för löpande utgifter,

skola göras fruktbärande och säkerhetshandlingar förvaras;

11) huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet;
12)

huru revision af styrelsens förvaltning skall ske;

13) därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde skall

årligen hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas hållande;

14) det sätt, hvarpå kallelse till föreningssammanträde skall ske

och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, äfvensom

den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgärder senast

skola vara vidtagna.

8 §■

Understödsförenings firma skall innehålla ordet »understödsförening».

I firman må ordet »bolag» eller eljest något, som betecknar ett

bolagsförhållande, ej intagas pa sadant sätt, att däraf kan föranledas

det misstag, att firman innehafves af ett bolag. Ej heller må firman

innehålla såväl ordet »ömsesidig» som ordet »försäkring».

Firman skall tydligt skilja sig från annan registrerad, ännu bestående

understödsförenings firma.

Om medlemsfanteckning.

9 §•

Öfver understödsförenings medlemmar skall genom styrelsens försorg

hållas förteckning, upptagande medlems fullständiga namn och

födelseår samt tiden för hans inträde i föreningen. För pensionskassa

skall förteckningen jämväl omfatta pensionstagarna samt upptaga deras

fullständiga namn och födelseår.

s. 61 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Preposition N:o 2.

61

Om medlems afgång ur understödsförening.

10 §.

Medlem af understödsförening äge att efter egenhändigt underskrifven

uppsägning utträda ur föreningen, därest han icke på grund

af viss anställning är skyldig att tillhöra densamma; dock må i stadgarna

föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara

bevittnad, så ock att medlem under viss tid, högst ett år, efter uppsägningen

skall kvarstå i föreningen.

Ej må medlem uteslutas ur förening af annan grund än stadgarna

angifva.

Medlem af pensionskassa skall, därest icke annorlunda föreskrifves

i stadgarna, anses hafva utträdt, då pensionsfallet för honom inträffat.

11 §•

Har medlem utträdt ur understödsförening, därur uteslutits eller

aflidit, äge föreningen ändock, såframt ej i stadgarna är annorledes

föreskrifvet, rätt att utfå dels afgift, hvilken enligt stadgarna skall

erläggas för den tidsperiod, hvarunder afgången ägt rum, dels, därest

händelse, som enligt stadgarna skall föranleda erläggandet af viss afgift

(dödsfallsafgift eller liknande), inträffat före afgången, sådan afgift, dels

ock hvad å den afgångne belöper enligt beslut om uttaxering, som

fattats före utträdet, beslutet om uteslutningen eller dödsfallet.

Då medlem utträdt eller uteslutits ur förening, äge han icke, med

mindre annorlunda är bestämdt i stadgarna, rätt att utfå någon del

af föreningens tillgångar.

Om räkenskapers förande och reserverande af medel.

12 §.

I afseende å förandet af understödsförenings räkenskaper må särskilda

föreskrifter meddelas af tillsynsmyndigheten att gälla jämte dem,

som föreningen jämlikt förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar

den 4 maj 1855 har att iakttaga. Räkenskapsafslutning

skall ske för kalenderår.

Om skyldighet att afgifva försäkringsteknisk balansräkning stadga*

i 81 och 86 §§.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung1. Mqj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

13 §.

Hafva, enligt gjordt bokslut, influtna medel icke åtgått till utbetalning

af understöd och andra löpande utgifter eller till afsättning

af fond, skall öfverskottet, såvida icke annorlunda bestämmes i stadgarna,

afsättas för att framdeles tagas i anspråk, därest och i den

mån inkomsterna ej förslå till sådan utbetalning och fondafsättning.

Om styrelse och firmateckning.

14 §.

För understödsförening skall finnas en styrelse, bestående af minst

tre ledamöter.

Styrelsen äge, i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt, förvalta

föreningens angelägenheter.

15 §.

Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot däraf skall på annat

sätt utses.

Styrelseledamot skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

16 §.

Ledamot af styrelsen må ej utses för längre tid än fem år.

Ändå att den tid, för hvilken styrelseledamot blifvit utsedd, ej

gått till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut af den, som

utsett honom.

17 §.

Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för

hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger

det öfriga styrelseledamöter att ofördröjligen föranstalta om val af

ny ledamot. Utan hinder af hvad nu stadgats må dock. där för
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

eningens stadgar sådant medgifva, med valet kunna anstå till dess

den tid, för hvilken den afgångne blifvit vald, gått till ända, såframt

styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter.

18 §.

Styrelsen, så ock den eller de särskilda styrelseledamöter, som

bemyndigats teckna föreningens firma, äge att själfva eller genom ombud

ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar

än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen.

Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller

viss styrelseledamot, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna

lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller

bort äga kännedom om inskränkningen, bestämmelse, innefattande

sådan inskränkning, må ej registreras.

19 §.

I förhållande till föreningen vare styrelsen och de styrelseledamöter,

som, efter ty i 18 § är sagdt, äga företräda föreningen, pliktiga

att i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse

de särskilda föreskrifter, som i stadgarna eller af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas.

Styrelsen eller styrelseledamot må dock ej efterkomma föreningssammanträdes

föreskrift, där den finnes strida mot denna lag eller

föreningens stadgar.

20 §.

Bemyndigande för styrelseledamot att teckna föreningens firma

må, där ej annat blifvit bestämdt i stadgarna eller af föreningssammanträde,

meddelas af styrelsen.

Ej må sådant bemyndigande meddelas af föreningssammanträde,

med mindre stadgarna innehålla bestämmelse i sådant afseende.

21 §.

År enligt stadgarna styrelsen beslutför, utan att samtliga ledamöter

äro tillstädes, må likväl ärende, som ankommer på styrelsen, ej

företagas, utan att, såvidt ske kunnat, samtliga erhållit tillfälle att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

deltaga i ärendets behandling; men vare i förhållande till tredje man,

som är i god tro, föreningen i hvarje fall bunden af åtgärd, som af

beslutfört antal vidtages.

22 §.

Såsom styrelsens beslut gälle, där ej annorlunda är bestämdt i

stadgarna, den mening, om hvilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behandling af fråga rörande

aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling

af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han

i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens.

Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning

beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång

eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

23 §.

I stadgarna må bestämmas, att styrelsen äger bemyndiga annan

än styrelseledamot att teckna föreningens firma; och äge jämväl föreningssammanträde

tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande.

I fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna föreningens firma,

skall tillämpas hvad som enligt 18 och 19 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

24 §.

Vid meddelande af rätt till firmateckning må kunna föreskrifvas,

att denna rätt får utöfvas endast af flera gemensamt.

25 §•

Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten

att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen

göra anmälan för registrering. Vid anmälan om ändring i

styrelsens sammansättning skall fogas styrkt afskrift af protokoll eller

annan handling, som bestyrker ändringen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

26 §.

Utan föreningssammanträdes bemyndigande må den. som äger

företräda föreningen, ej föryttra föreningens fasta egendom.

27 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening, bör undertecknas

med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och

framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar,

vare de, som underskrift handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

28 §.

Angående befogenhet för styrelseledamot, så ock för den, som

eljest, ensam eller gemensamt med annan, berättigats teckna föreningens

firma, att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken;

och skall hvad i sådant afseende gäller äga tillämpning

jämväl då annat meddelande skall delgifvas föreningen.

Vill styrelsen kära till föreningen, utlyse styrelsen föreningssammanträde

för val af ombud att i den tvist föra föreningens talan.

Stämning skall anses delgifven, då den blifvit föredragen å sammanträdet.

29 §.

Minst en månad före det föreningssammanträde, hvarom förmäles

i 37 §, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter

underskrifven förvaltningsberättelse.

30 §.

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens

stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda

föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en.

Angående styrelseledamöters ansvarighet gent emot tredje man

stadgas i 90 §.

Bihang till Bifcsd. prot. 1912. 1 Sand. 1 Afd. 2 Höft.

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

31 §.

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande

tillämpning å suppleant i styrelsen.

Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet,

att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats,

utan verkan mot eu hvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom.

Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant

äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras.

Om revision.

32 §.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

af minst två revisorer.

Revisorerna väljas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

kunna bestämmas, att revisorer skola på annat sätt utses.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots

tjänst.

Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej

utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än

två år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd,

ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett

honom.

Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han

blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen

att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

33 §.

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera

föreningens alla tillgångar samt granska alla dess böcker, räkenskaper

och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning angående

förvaltningen ej af styrelsen förvägras.

Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas

och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest

strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Revisorerna skola för hvarje år å det i 37 § nämnda föreningssammanträdet

afgifva en af dem underskrifven berättelse öfver granskningen

och därvid foga styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra utlysande af extra

föreningssammanträde stadgas i 38 §.

34 §.

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges

å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig

uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af

sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig

till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en

för alla och alla för en.

Om föreningssammanträde.

35 §.

Föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter utöfvas å föreningssammanträde; dock må i stadgarna

bestämmas, att vissa ärenden, som ej enligt denna lag skola handläggas

å föreningssammanträde, må i annan ordning afgöras.

Ej må någon själf eller genom ombud eller såsom ombud för

annan deltaga i behandling af fråga rörande aftal mellan honom och

föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal

mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt

intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda stadgats

äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens sida, så

ock beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje

man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förval

tningsåtgärd, för hvilken han är ansvarig, eller i val af revisor.

Ä föreningssammanträde må ärende, som ej i kallelsen till sammanträdet

blifvit angifvet, ej företagas till afgörande, där det ej enligt

stadgarna skall förekomma å sammanträdet eller omedelbart föranledes

af ärende, som där skall afgöras.

Hafva de ärenden, som skola företagas till behandling å föreningssammanträde,

blifvit medlemmarna särskildt meddelade på sätt och å

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

tid före sammanträde, som i stadgarna angifvas, vare så gillt, som om

ärendena varit upptagna å kallelsen till sammanträdet.

Där för giltighet af beslut erfordras, att det fattas å två på

hvarandra följande föreningssammanträden, må kallelse till andra sammanträdet

ej ske, innan det första hållits.

Öfver beslut, som å föreningssammanträde eller annorledes af

föreningen fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll. Senast

fyra veckor från beslutets dag skall protokollet vara tillgängligt för

föreningsmedlemmarna.

36 §.

Jämte hvad i 35, 44 och 45 §§ är stadgadt om utöfvande af rösträtt

och fattande af beslut, gälle, där ej annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna:

att hvarje medlem äger deltaga i handhafvandet af föreningens

angelägenheter;

att hvarje medlem äger en röst;

att medlem är berättigad att öfverlåta sin rösträtt å annan

medlem;

att ingen må på grund af fullmakt utöfva rösträtt för mer än

en medlem;

att såsom föreningens beslut gäller den mening, för hvilken de

flesta rösterna afgifvas; och

att, vid lika röstetal, val afgöres genom lottning, men i andra

frågor den mening gäller, som biträdes af ordföranden.

37 §.

Före den 1 juni hvarje år skall hållas ordinarie föreningssammanträde,

vid hvilket revisorernas berättelse framlägges.

Å detta sammanträde skall frågan om beviljande af ansvarsfrihet

åt styrelsen för den tid, berättelsen omfattar, företagas till afgörande.

Frågan om ansvarsfrihets beviljande må kunna uppskjutas till

afgörande vid nytt sammanträde.

38 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla föreningens medlemmar

till extra föreningssammanträde.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen

med angifvande af skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa

extra föreningssammanträde att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske. Har sådan påfordran skett, skola

revisorerna ofördröjligen gifva tillsynsmyndigheten underrättelse därom.

Efterkommer styrelsen ej inom eu vecka revisorernas påfordran, äge de

själfva utlysa föreningssammanträde. Äro ej samtliga revisorer ense

om sammanträdets utlysande, gälle den mening, hvarom de flesta förena

sig, eller, vid lika röstetal, deras mening, som anse extra sammanträde

ej böra hållas.

Extra föreningssammanträde skall ock af styrelsen utlysas, då det

för uppgifvet ändamål skriftligen påfordras af minst en tiondel af

föreningens samtliga medlemmar eller det mindre antal, som må vara

bestämdt i stadgarna.

Då förslag om öfverlåtelse af förenings rörelse eller någon gren

däraf på ett för ändamålet bildadt ömsesidigt försäkringsbolag genom

beslut å föreningssammanträde slutligen antagits samt enligt 162 § i

lagen om försäkringsrörelse särskildt sammanträde skall hållas för val

af styrelse och revisorer för bolaget, åligger det föreningens styrelse

att utlysa nämnda sammanträde i den ordning, som skall gälla om

kallelse till ordinarie bolagsstämma,

39 §.

Underlåter styrelsen att i föreskrifven ordning kalla föreningens

medlemmar till ordinarie föreningssammanträde, eller har styrelsen ej

senast två veckor efter påfordran, hvarom i 38 § tredje stycket är sagdt,

eller, i det fall, hvarom i 38 § fjärde stycket förmärs, efter däri

nämnda beslut, utlyst sammanträde att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske, har tillsynsmyndigheten

att på anmälan af föreningsmedlem ofördröjligen utlysa sammanträde.

Tillsynsmyndigheten äge ock, när helst den finner det nödigt,

anmoda styrelsen att utlysa föreningssammanträde. Efterkommer styrelsen

ej inom en vecka sådan anmqdan, må tillsynsmyndigheten själf

utlysa sammanträdet.

40 §.

I understödsförenings stadgar må bestämmas, att föreningssammanträdes

befogenhet skall helt eller delvis utöfvas af därtill utsedda

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

personer. Sammanträde, som af dessa personer hålles, vare såsom föreningssammanträde

ansedt; dock att dylik person ej äger öfverlåta sin

rösträtt å sammanträde på annan.

Om talan mot styrelse eller revisorer.

41 §.

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid, revisorernas

berättelse omfattar, ej anställd inom ett år från det berättelsen framlades

å föreningssammanträde, vare så ansedt, som om ansvarsfrihet

blifvit styrelsen beviljad.

Utan hinder däraf, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å

förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig

handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen

afsett äfven den handling.

42 §.

Talan mot revisorer enligt 34 § må ej anställas, sedan två år

förflutit från det revisorernas berättelse framlades å sammanträde,

utan så är, att talan grundas därpå, att brottslig handling blifvit

begången.

43

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, som börjar

inom två år från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde,

äge konkursboet att anställa klander å förvaltningen

för den tid, berättelsen afser, ändå att ansvarsfrihet blifvit styrelsen

beviljad, äfvensom att mot revisorerna anställa sådan talan, som omförmäles

i 34 §.

Talan, som ofvan i denna paragraf sägs, skall anhängiggöras

inom en månad från inställelsedagen eller, där tiden för talans anställande

af föreningen då ännu ej gått till ända, inom utgången af den

tid. Försummas det, vare rätt till talan förlorad.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

71

Om ändring af understödsförenings stadgar och vissa andra fall, då

särskilda bestämmelser gälla angående giltighet af föreningsheslut.

44 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar vare ej giltigt

med mindre samtliga medlemmarna förenat sig därom eller beslutet

fattats å två på hvarandra följande föreningssammanträden, däraf minst

ett ordinarie, och å det sammanträde, som sist hålles, biträdts af minst

två tredjedelar af de röstande.

Där stadgeändringen angår skyldighet att erlägga bidrag till föreningen

eller rätt till understöd eller till öfverskott, hvarom i 13 §

förmärs, eller till andel i föreningens tillgångar vid afgång ur föreningen

eller i behållna tillgångar vid föreningens upplösning och

skall afse äfven dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar

eller eljest understödsberättigade, så ock där i stadgarna skall upptagas

någon förut icke angifven grund för upphörande af föreningens

verksamhet, erfordras för beslutets giltighet, utöfver hvad i första

stycket sägs, jämväl att beslutet varder gilladt af tillsynsmyndigheten.

Vid dess pröfning skall nämnda myndighet särskild^ tillse, att icke

genom detsamma vissa medlemmar eller andra understödsberättigade

otillbörligt gynnas på öfriga medlemmars eller understödsberättigades

bekostnad.

Skall sådan ändring af stadgarna, att däri upptages någon förut

icke angifven grund för medlems uteslutande ur föreningen, afse jämväl

dem, som vid frågans afgörande voro medlemmar af föreningen,

vare beslutet ej giltigt med mindre samtliga medlemmarna förenat sig

därom.

År för giltighet af beslut, hvarom ofvan i denna paragraf förmärs,

något ytterligare villkor bestämdt i stadgarna, lände ock det

till efterrättelse.

Stadgeändring, som afser inskränkning af rätt till understöd, äge

"ej tillämpning i fråga om rätt till pension, med afseende å hvilken

pensionsfallet inträffat innan beslutet om ändringen blef slutligen gällande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

45 §.

För giltighet af beslut om understödsförenings trädande i likvidation

i andra fall, än i 49 och 68 §§ sägs, galle de i 44 § första, andra

och fjärde styckena stadgade villkor.

Lag samma vare angående beslut om öfverlåtelse af understödsförenings

rörelse eller viss gren däraf på sätt i 61 och 68 §§ förmäles.

46 §.

Beslut om ändring af understödsförenings stadgar skall af styrelsens

ordförande ofördröjligen anmälas för registrering och må ej gå i

verkställighet, innan registrering skett. Vid anmälan skall fogas, i

två exemplar, af notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt afskrift af protokoll, som

förts i ärendet.

Beslut, hvarom i 44 § andra stycket eller 45 § första stycket

förmäles, skall anses underställdt tillsynsmyndigheten för gillande i och

med beslutets anmälande för registrering.

Beslut, hvarom i 45 § andra stycket förmäles, skall ofördröjligen

anmälas hos tillsynsmyndigheten för gillande. Berörda anmälan skall

göras, där beslutet afser öfverlåtelse som i 61 § sägs, af likvidatorerna,

och där beslutet afser öfverlåtelse som i 68 § sägs, af styrelsens ordförande.

Vid densamma skall fogas af notarms publicus eller med

likvidatorernas eller styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

styrkt afskrift af såväl protokoll, som förts i ärendet, som

ock å föreningssammanträde i ärendet framlagda handlingar.

Om klander af understödsförenings beslut.

47 §.

Menar styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem, att

understödsförenings beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest''

strider mot denna lag eller föreningens stadgar, äge därå tala genom

stämning å föreningen inom tre månader från beslutets dag. Försummas

det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Vill styrelsen anhängiggöra klandertalan, vare lag som i 28 §

andra stycket sägs; dock skall styrelsens rätt till talan anses bevarad,

om det där omförmälda föreningssammanträde blifvit inom ofvan i

denna paragraf stadgad tid utlyst att hållas så snart det med iakttagande

af föreskrifven kallelsetid kan ske.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill

förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att

klandrade beslutet ej må verkställas. Om förordnandet skall, där

klandrade beslutet är af beskaffenhet att det bör registreras, underrättelse

ofördröjligen genom rättens eller domarens försorg afsändas

för registrering.

Domstols utslag, hvarigenom understödsförenings beslut upphäfts

eller ändrats, gälle jämväl för de medlemmar, som ej instämt klandertalan.

Om likvidation och upplösning.

48 §.

Saknar understödsförening till registret anmäld, behörig styrelse,

vare föreningsmedlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning, att föreningen må förklaras skyldig att träda

i likvidation. Kungörelse om ansökningen med uppgift om tiden, när

densamma kommer att pröfvas af rätten, skall af rätten eller domaren

utfärdas och minst tre månader före nämnda tid införas i allmänna

tidningarna, så ock i tidning inom orten. Rätten eller domaren äge

ock, där så äskas, förordna en eller flera sysslomän att emellertid taga

föreningens egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

Styrkes på utsatta tiden, att anmärkta förhållandet fortfar, förklare

rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller

flera likvidatorer att verkställa densamma.

Om förordnande af syssloman skall underrättelse ofördröjligen

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

49 §.

Understödsförening skall ock träda i likvidation,

1) då medlemsantalet nedgått under fem eller det högre antal,

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hvartill medlemmarna enligt stadgarna minst skola uppgå, och tillräckligt

antal medlemmar ej inträdt inom tre månader;

2) då förhållande inträffat, på grund hvaraf enligt bestämmelse

i stadgarna föreningen skall upphöra med sin verksamhet.

50 §.

Har understödsförening beslutat att träda i likvidation, eller

skall eljest af anledning, som i 49 eller 68 § sägs, likvidation verkställas,

varde å föreningssammanträde en eller flera likvidatorer valda

att verkställa likvidationen. I stadgarna må bestämmas, att en eller

flera likvidatorer skola på annat sätt utses att jämte de å föreningssammanträde

valda deltaga i likvidationen.

Då understödsförening kommit i likvidation, skall tillsynsmyndigheten

förordna en god man, som har dels att såsom likvidator med

den eller de öfriga likvidatorerna deltaga i likvidationen och dels, utom

i det fall att likvidation inträdt enligt 68 §, att, där så ske kan,

åvägabringa förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse på understödsförening

eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som skall bildas

för rörelsens öfvertagande. Finner tillsynsmyndigheten på grund af

likvidationsboets enkla beskaffenhet och ringa storlek eller af annan

orsak ej erforderligt, att god man deltager i likvidationen, och är det

uppenbart, att skälig öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kan komma

till stånd, må tillsynsmyndigheten underlåta att förordna god man

eller, om förordnande redan meddelats, återkalla detsamma. Meddelande

eller återkallande af dylikt förordnande skall ofördröjligen registreras.

Gode mannen äger att af likvidationsboet uppbära arfvode till

belopp, som bestämmes af tillsynsmyndigheten.

51 §.

Utser understödsförening ej likvidatorer, ehuru sådant förhållande

inträffat, som jämlikt bestämmelsen i 49 § vid 1) påkallar likvidation,

svare de, som med vetskap om förhållandet deltaga i beslut om fortsättande

af föreningens verksamhet eller handla å dess vägnar, för uppkommande

förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

52 §.

Har sådant förhållande inträffat, som jämlikt bestämmelse i 49 eller

68 § påkallar likvidation, och varder ej inom en månad därefter till

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 2.

registret, enligt hvad nedan sägs, anmäldt, att föreningen trädt i likvidation,

förklare rätten, på ansökan af medlem eller styrelseledamot eller

tillsynsmyndigheten och efter föreningens hörande, att föreningen skall

träda i likvidation; och förelägge rätten föreningen att inom viss tid,

ej understigande en månad, utse en eller flera likvidatorer, vid äfventyr

att förordnande i sådant hänseende eljest meddelas af rätten.

53 §.

Finnes understödsförening, som enligt anmälan till registret trädt

i likvidation, sedermera sakna till registret anmälda, behöriga likvidatorer,

vare medlem eller borgenär, så ock enhvar annan, hvars rätt

kan vara beroende däraf, att någon finnes, som äger företräda föreningen,

äfvensom tillsynsmyndigheten berättigad att hos rätten eller

domaren göra ansökning om utseende af likvidatorer; och skall i öfrigt

hvad i 48 § är stadgadt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

54 §.

Likvidator skall vara här i riket bosatt svensk medborgare.

Uppdraget att vara likvidator anses gälla intill dess likvidationen

blifvit afslutad, men må när som helst återkallas af den, som meddelat

uppdraget.

Afgår likvidator, innan han fullgjort sitt uppdrag, och finnes ej

suppleant, åligger det öfriga likvidatorer att ofördröjligen föranstalta

om utseende af ny likvidator.

55 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

föreningen trädt i likvidation. Därvid skola uppgifvas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn äfvensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall

utöfvas allenast af likvidatorerna gemensamt, hvilken eller hvilka, hvar

för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn och hemvist.

Afgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall ock därom

anmälan för registrering ofördröjligen göras af likvidatorerna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

Vid anmälan af sådant beslut om förenings trädande i likvidation,

som i 45 § första stycket sägs, skall fogas af notarius publicus eller

med likvidatorernas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

afskrift af protokoll, som förts i ärendet; och skall jämväl eljest, då anmälan

afser att likvidator eller suppleant utsetts, vid densamma fogas

styrkt afskrift af protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet.

56 §.

Då likvidatorer utsetts, göre styrelsen ofördröjligen redo för sin

förvaltning under den tid, för hvilken densamma ej förut blifvit granskad.

Styrelsens redovisning skall af likvidatorerna ofördröjligen öfverlämnas

till revisorerna, som hafva att granska densamma och däröfver

inom fyra veckor afgifva skriftlig berättelse. Redovisningen jämte

revisorernas berättelse framlägges af likvidatorerna, så snart ske kan,

å föreningssammanträde; och skall å det sammanträde till behandling

företagas frågan om beviljande af ansvarsfrihet åt styrelsen för den

tid, redovisningen omfattar. Om behandling af denna fråga samt om

rätt att tala å styrelsens förvaltning äge hvad i 37, 41 och 43 §§

finnes stadgadt motsvarande tillämpning.

57 §.

Likvidatorerna åligger att ofördröjligen söka årsstämning å föreningens

okända borgenärer samt att förteckna dess tillgångar och

skulder.

58 §.

Likvidatorerna äge ej utan särskildt, af föreningen erhållet bemyndigande

afyttra dess fasta egendom annorledes än genom försäljning

å offentlig auktion. Hafva likvidatorerna förordnats enligt 82 §,

må ej heller lös egendom utan föreningens särskilda bemyndigande af

dem försäljas på annat sätt än nu är sagdt; och må, innan beslutet

om förordnandet vunnit laga kraft, likvidatorerna ej utan föreningens

samtycke vidtaga några likvidationsåtgärder, utan allenast taga föreningens

egendom under vård och bevaka dess angelägenheter.

I öfrigt skall om likvidatorers befogenhet att företräda förening

och om deras rättigheter, så ock om deras skyldigheter gälla i tilllämpliga

delar hvad angående styrelse eller styrelseledamot i denna

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2. 77

lag är stadgadt; dock att livad i 19 § är stadgadt ej skall äga

tillämpning å likvidatorer, som förordnats enligt 82 §, eller å af tillsynsmyndigheten

förordnad god man, som skall med sådana likvidatorer

deltaga i likvidation. God man äger att utlysa extra föreningssammanträde

för behandling af fråga rörande likvidationen samt att, utan

hinder af beslut om delning af likvidationsboets förvaltning, deltaga i

förvaltningens alla delar.

59 §.

Skriftlig handling, som utfärdas för understödsförening i likvidation,

bör undertecknas med föreningens firma med tillägg af orden

»i likvidation». Har tillsynsmyndigheten förordnat god man, skall

firman tecknas af denne i förening med den eller dem, som eljest äro

berättigade att teckna firman. Vid firmateckning skola de, som teckna

firman, äfven underskrifva sina namn.

Har under handlingen ej föreningens firma tecknats på sätt härofvan

är sagdt och framgår ej af handlingens innehåll såväl att den

utfärdats å föreningens vägnar som ock att föreningen är i likvidation,

vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara

för föreningen bindande eller ej, ansvariga för hvad genom handlingen

må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.

60 §.

Medan föreningen är i likvidation, må icke antagas ny medlem

eller lämnas förskott å framtida understöd; och skall hvad stadgarna

må innehålla om rätt för medlem att vid afgång ur föreningen utfå

någon del af föreningens tillgångar ej äga tillämpning beträffande

medlem, som afgått efter det beslutet att föreningen skulle träda i

likvidation blef slutligen gällande.

Under likvidationstiden skola ej heller de afgifter och uttaxerade

belopp utkräfvas eller de understöd utgifvas, som förfallit till betalning

efter det beslutet att föreningen skulle träda i likvidation blef slutligen

gällande. Pensionsbelopp, som förfallit till betalning efter nämnda tidpunkt,

må dock utbetalas, därest pensionsfallet inträffat före samma

tidpunkt och utbetalningen kan ske utan förnärmande af den rätt, som

tillkommer borgenär, medlem eller annan understödsberättigad.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

61 §.

Vid understödsförenings likvidation må sådan öfverlåtelse af föreningens

rörelse, som omförmäles i 50 §, eller fördelning af föreningens

tillgångar icke äga rum, förrän den i årsstämningen utsatta inställelsedag

är förbi och all veterlig gäld blifvit betald, däri inbegripet understöd,

som förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle

tråda i likvidation blef slutligen gällande. Är någon del af gälden

tvistig eller icke förfallen och kan förty eller af annan orsak betalning

ej ske, skola till samma gälds betalning erforderliga medel innehållas.

Sedan detta skett, skall, därest förslag till öfverlåtelse af föreningens

rörelse kunnat åvägabringas, gode mannen ofördröjligen utlysa

föreningssammanträde för behandling af detsamma. Å det eller de

sammanträden, hvarå förslaget behandlas, skall gode mannen framlägga:

där öfverlåtelsen skall ske på en befintlig understödsförening, ett befintligt

ömsesidigt försäkringsbolag eller ett försäkringsaktiebolag, af

nämnda förening eller bolag afgifvet anbud å rörelsens öfvertagande;

där öfverlåtelsen skall ske på en understödsförening, som skall bildas

för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar

för föreningen; eller, där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt

försäkringsbolag, som skall bildas för detta ändamål, förslag till villkor

för öfverlåtelsen samt till bolagsordning och enligt 67 § i lagen om

försäkringsrörelse erforderliga bestämmelser angående grunderna för

bolagets verksamhet. Med afseende å öfverlåtelse af pensionskassas rörelse

skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt i stadgarna, iakttagas,

att rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat innan beslutet att

föreningen skulle träda i likvidation blef slutligen gällande, skall äga

företräde framför öfriga rättigheter till framtida understöd. Efter det

beslut om ölverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten samt, där

öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt försäkringsbolag,

som bildats för detta ändamål, berörda förening eller

bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen

sker, anses hafva inträdt uti den i likvidation varande föreningens

rättigheter och skyldigheter, och sistnämnda förenings återstående

tillgångar och handlingar skola öfverlämnas till den andra föreningen

eller bolaget.

Har förslag till öfverlåtelse af föreningens rörelse ej kunnat åvägabringas

eller kommer af annan anledning öfverlåtelse icke till stånd,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skola de bestämmelser, stadgarna må innehålla angående förfarandet

med föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning, gå i verkställighet.

Sakna stadgarna erforderliga bestämmelser i detta hänseende,

skola de behållna tillgångarna fördelas mellan medlemmarna

äfvensom öfriga understödsberättigade enligt grunder, som godkänts af

tillsynsmyndigheten; dock att vid pensionskassas likvidation skola före

nämnda fördelning åt innehafvarna af pensioner, för hvilka pensionsfallet

inträffat innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation blef

slutligen gällande, anskaffas motsvarande lifräntor. Dessa skola med

användande, så långt erfordras, af de behållna tillgångarna inköpas

hos svenskt försäkringsbolag. Måste lifräntorna minskas, skall detta

ske i förhållande till pensionernas belopp.

62 §.

Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skola de, så snart ske

kan, å föreningssammanträde framlägga redovisning för sin förvaltning.

63 §.

Atnöjes medlem eller annan understödsberättigad ej med likvidatorernas

redovisning, skall han genom stämning anhängiggöra sin talan

hos domstol inom ett år från den dag, då redovisningen framlades å

föreningssammanträde. Försummas det, hafve han förlorat sin talan.

64 §.

Då likvidatorerna å föreningssammanträde framlagt redovisning

för sin förvaltning, anses föreningen upplöst; och skola likvidatorerna

ofördröjligen därom gorå anmälan för registrering.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt afskrift af protokoll, som förts

i ärendet, äfvensom bevis om dagen för årsstämningens utfärdande.

65 §.

Afträdes understödsförenings egendom till konkurs, skall underrättelse

om den offentliga stämningen samtidigt med kungörelsen därom

genom rättens eller domarens försorg afsändas för registrering.

Under konkursen företrädes föreningen såsom konkursgäldenär af

styrelsen eller, där vid konkursens början syssloman enligt 48 § eller

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

likvidatorer varit utsedda, af dessa. Under konkursens fortgång må

dock i behörig ordning kunna utses styrelse i stället för syssloman,

som förordnats enligt nämnda paragraf, äfvensom utses nya styrelseledamöter

eller nya likvidatorer.

Var ej föreningen jämlikt slutligen gällande beslut i likvidation,

då dess egendom afträddes till konkurs, skall, intill dess konkursen

afslutats eller, där konkursen lämnat öfverskott, beslut enligt 66 § om

verksamhetens fortsättande eller föreningens trädande i likvidation

blifvit slutligen gällande, hvad i 60 § stadgas om förening, som är i

likvidation, äga tillämpning å föreningen; dock med iakttagande däraf,

att hvad i sistnämnda paragraf sägs angående den tid, då beslutet att

föreningen skulle träda i likvidation blef slutligen gällande, i stället

skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.

66 §.

Finnes efter konkursens afslutande ej öfverskott, anses föreningen

upplöst, då konkursen afslutats. Det åligger den, som under konkursen

sist företrädt föreningen såsom konkursgäldenär, att om föreningens

sålunda skedda upplösning ofördröjligen gorå anmälan till registret.

Var föreningen ej i likvidation, då dess egendom afträddes till

konkurs, och finnes efter konkursens afslutande öfverskott, skall å

föreningssammanträde, hvilket bör ofördröjligen utlysas af styrelsen,

beslutas, huruvida föreningen skall fortsätta sin verksamhet eller träda

i likvidation. Träder föreningen då i likvidation, skall vid tillämpning

af 60 och 61 §§ iakttagas, att hvad där sägs angående den tid, då

beslutet att föreningen skulle träda i likvidation blef slutligen gällande,

i stället skall afse tiden för den offentliga stämningens utfärdande.

67 §.

Hafva vid understödsförenings likvidation tillgångarna fördelats

eller öfverlämnats till någon, som enligt stadgarna är berättigad att

öfvertaga dem, utan att betalning för gälden erlagts eller innehållits,

eller befinnas innehållna medel ej lämna tillgång till gälds betalning,

vare i händelse af föreningens oförmåga att fullgöra sina förbindelser

den, som uppburit något på borgenärs bekostnad, skyldig att återbära

hvad han sålunda bekommit. Befinnes utbetalning af understöd,

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Å1aj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

hvilken skett emot bestämmelse i 00 eller 65 §, vara borgenär, medlem

eller annan understödsberättigad till förfång, skall ock återbäring

äga rum.

Om frivillig öfverlåtelse af understödsförenings rörelse.

68 §.

Yäckes i annat fall, än hvarom i 61 § förmäles, förslag att

understödsförenings rörelse eller viss gren däraf skall öfverlåtas på

understödsförening eller försäkringsbolag, som förut finnes eller som

skall bildas för detta ändamål, skall å föreningssammanträde, som har

att besluta angående förslaget, framläggas: där öfverlåtelsen skall ske på

en befintlig understödsförening, ett befintligt ömsesidigt försäkringsbolag

eller ett försäkringsaktiebolag, af nämnda förening eller bolag afgifvet

anbud å öfvertagande af den ifrågavarande rörelsen; där öfverlåtelsen

skall ske på en understödsförening, som skall bildas för detta ändamål,

förslag till villkor för öfverlåtelsen och till stadgar för föreningen; eller,

där öfverlåtelsen skall ske på ett ömsesidigt försäkringsbolag, som skall

bildas för detta ändamål, förslag till villkor för öfverlåtelsen samt till

bolagsordning och enligt 67 § i lagen om försäkringsrörelse erforderliga

bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet.

Vid dylik öfverlåtelse skall, såvida icke annorlunda finnes bestämdt

i stadgarna, rätt till pension, därest pensionsfallet inträffat innan beslutet

om öfverlåtelsen blef slutligen gällande, äga företräde framför

öfriga rättigheter till framtida understöd.

Då beslut om öfverlåtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten

samt, där öfverlåtelsen sker på en understödsförening eller ett ömsesidigt

försäkringsbolag, som bildats för detta ändamål, berörda förening eller

bolag registrerats, skall den förening eller det bolag, hvarpå öfverlåtelsen

sker, anses hafva inträdt i den öfverlåtande föreningens rättigheter och

skyldigheter mot medlemmarna och andra understödsberättigade på

grund af den öfverlåtna rörelsen. Afser öfverlåtelsen föreningens hela

rörelse, skall föreningen träda i likvidation.

Varder, efter det beslut om öfverlåtelse, hvarom i denna paragraf

förmäles, blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten, föreningen försatt ikonkurs.

skall, vid tillämpning af hvad i 36 § 3 mom. konkurslagen är stadgadt

angående rätt till talan om återgång af aftal, aftalet om öfverlåtelsen

anses ingånget den dag, då gillandet skedde.

Bihang till Ritcsd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Om registrering och om tillsyn å understödsföreningar.

69 §.

I denna lag föreskrifven registrering och tillsyn å understödsföreningar

handhafves af en för hela riket gemensam tillsynsmyndighet.

70 §.

Hos tillsynsmyndigheten skall föras understödsföreningsregister för

inskrifning af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola anmälas för

registrering eller hvilkas intagande i registret eljest varder föreskrifvet.

71 §•

Anmälan till registret skall göras skriftligen. Afiämnas anmälan

genom ombud eller insändes den med posten, skall underskriften vara

styrkt af vittnen.

Då understödsförenings registrering sökes, skall hvarje styrelseledamot

och suppleant, så ock i öfrigt en hvar, som, ensam eller gemensamt

med annan, är berättigad att teckna föreningens firma, på samma

gång egenhändigt inskrifva sin namnteckning i registret eller i särskildt

bihang till detta, såframt ej namnteckningen förefinnes å anmälningsskriften

och blifvit af vittnen styrkt. På enahanda sätt skall förfaras,

då anmälan sedermera sker därom, att styrelseledamot eller suppleant

blifvit utsedd eller att eljest någon, ensam eller gemensamt med annan,

blifvit berättigad att teckna firman.

72 §.

Hafva icke vid anmälan för registrering iakttagits de föreskrifter,

som finnas för hvarje särskildt fall meddelade, eller pröfvas understödsförenings

stadgar eller beslut, som anmäles för registrering, icke hafva

tillkommit i föreskrifven ordning eller ej stå i öfverensstämmelse med

föreskrifterna i denna lag eller eljest strida mot lag eller författning

eller vara till sin affattning i något viktigare hänseende otydliga eller

vilseledande, skall registrering vägras. Lag samma vare, därest tillsyns
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

myndigheten vid pröfning af sådant beslut, som i 44 § andra stycket

eller 45 § första stycket sägs, finner beslutet icke böra gillas.

73 §.

Beviljas understödsförenings registrering, läte tillsynsmyndigheten

i registret införa:

1) dagen för stadgarnas antagande;

2) föreningens firma;

3) föremålet för föreningens verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) hvarje styrelseledamots och suppleants samt, där eljest någon,

ensam eller gemensamt med annan, är berättigad att teckna föreningens

firma, dennes fullständiga namn och hemvist;

6) där befogenhet att teckna firman ej skall utöfvas allenast af

styrelsen, hvilken eller hvilka, hvar för sig eller gemensamt, sådan

befogenhet tillkommer.

Det ena exemplaret af stadgarna skall förses med bevis om

registreringen och återställas till sökanden.

74 §.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den ändring, där registrering beviljas, anmärkas i registret.

Registreras ändring i förenings stadgar, skall ena exemplaret af

det protokoll, som innehåller beslutet om ändringen, till sökanden

återställas, försedt med bevis om registreringen.

Sker ändring i förenings firma, skall ny fullständig inskrifning i

registret göras.

75 §.

En samling af hvad i registret införes med undantag af underrättelse

om konkurs, hvarom förmäles i 65 §, skall genom det allmännas

försorg efter hand befordras till trycket och förses med register för

hvarje år.

I den mån nämnda samling tryckes, skall den öfversändas till

hvarje domstol och öfverexekutor.

Anmälningsskrifter med därvid fogade handlingar skola, särskildt

för hvarje förening, förvaras såsom bilagor till registret.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 2.

76 §.

Företer understödsförenings registrerade firma likhet med en i

föreningsregister, sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkra]

gsregister tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren

af sistnämnda firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda

föreningen att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom

ålägga föreningen det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i understödsföreningsregistret verkställd

inskrifning länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

77 §.

Har genom laga kraft ägande dom blifvit förklarad^ att en i

understödsföreningsregistret gjord inskrifning ej bort ske, eller att

beslut, som registrerats, är ogiltigt, eller att eljest visst förhållande,

hvarom inskrifning skett, ej föreligger, skall på begäran af någondera

parten anteckning därom göras i registret.

Varder, sedan i registret gjorts anteckning om förenings konkurs,

af öfverrätt förklaradt, att offentlig stämning ej bort utfärdas, skall

anteckningen på därom gjord ansökning afföras ur registret.

78 §.

Mot den. som inhämtat kännedom om hvad registret beträffande

visst förhållande innehåller å den tid, hvarom fråga är, kan ändring i

samma förhållande icke med laga verkan åberopas, med mindre han

visas hafva ägt vetskap om ändringen.

79 §.

Företer den. som inför domstol, Konungens befallningshafvande

eller öfverexekutor företräder understödsförening, bevis, hvaraf framgår,

att han den dag, beviset utfärdades, enligt understödsföreningsregistret

var behörig att företräda föreningen, och är det bevis ej äldre än ett år,

åligger det myndigheten att ur den i 75 § omförmälda tryckta samling

inhämta upplysning, huruvida förändring beträffande behörigheten

ägt rum. Hvad i sådant afseende nyssnämnda samling, i den mån den

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

kommit myndigheten tillhanda, utvisar skall för myndigheten äga vitsord,

där ej annat förhållande visas vara för handen.

80 §.

Det åligger understödsförenings styrelse att för hvarje räkenskapsår

inom två månader från det revisorernas berättelse framlades

å föreningssammanträde till tillsynsmyndigheten ingifva:

l:o) styikt afskrift af styrelsens och revisorernas berättelser samt

af protokoll, upptagande de å föreningssammanträde i anledning af

nämnda berättelser fattade beslut;

2:o) en i enlighet med fastställdt formulär upprättad och af styrelsen

underskrifven statistisk redogörelse rörande föreningen och dess

verksamhet under året.

Finner tillsynsmyndigheten nödigt att infordra ytterligare upplysningar,

skola sådana ofördröjligen lämnas af styrelsen.

Styrelsen vare pliktig ej mindre att när som helst bereda tillsynsmyndigheten

eller dess ombud tillfälle att inventera föreningens

medel samt att granska föreningens räkenskaper och öfriga handlingar

än äfven att lämna dem tillträde till föreningssammanträde.

81 §.

Hvart femte år skall understödsförenings styrelse, i samband med ingifvandet

af de i 80 § omförmälda handlingarna, till tillsynsmyndigheten

ingifva balansräkning, upptagande såsom skuld värdet af föreningens

förbindelse på grund af gällande utfästelser af understöd enligt

försäkringsteknisk beräkning.

Balansräkningen skall enligt af tillsynsmyndigheten fastställda

grunder upprättas af person, hvilken innehar behörighet att utöfva befattning

såsom aktuarie vid lifförsäkringsbolag eller annars af tillsynsmyndigheten

förklarats behörig att upprätta nämnda räkning. Förening

äger att anlita tillsynsmyndigheten för balansräkningens upprättande

och skall i sådant fall ersätta kostnaden härför med belopp,

som bestämmes af nämnda myndighet.

Därest balansräkning, som af förening ingifvits, utvisar brist, må

tillsynsmyndigheten, om den så finner erforderligt, ålägga föreningen

att, så länge bristen fortfar, ingifva sådan räkning jämväl oftare än

hvart femte år, dock högst årligen.

Från ingifvande af balansräkning äger tillsynsmyndigheten befria

förening, då dess rörelse är af mindre omfattning eller eljest skälig

anledning till sådan befrielse föreligger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8G

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition No 2.

82 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att öfvervaka understödsförenings

verksamhet samt tillhandagå föreningen med råd och upplysningar

i ändamål att föreningens rörelse må drifvas på ett med hänsyn till

dess art och omfattning lämpligt sätt.

Finner tillsynsmyndigheten, att afvikelse från denna, lag eller föreningens

stadgar förekommer, skall tillsynsmyndigheten anvisa föreningen

att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder, som pröfvas erforderliga

för rättelses vinnande.

Framgår af balansräkning, som enligt 81 § afgifvits för pensionskassa,

att föreningen uppenbarligen är oförmögen att fullgöra sina utfästelser,

må tillsynsmyndigheten, där den finner fortsättande af föreningens

verksamhet efter oförändrade grunder vara ägnadt att medföra

allvarliga missförhållanden, meddela föreningen anvisning att inom viss.

skälig tid hafva vidtagit erforderliga ändringar med afseende å grunderna

för verksamheten.

Befinnes förening, som blifvit registrerad enligt denna lag, drifva

rörelse, hvilken är att anse såsom affärsmässig försäkringsrörelse, skall

tillsynsmyndigheten anvisa föreningen att antingen vidtaga erforderliga

ändringar med afseende å rörelsens art eller ock inom viss, skälig tid

hafva öfverlåtit rörelsen på ett försäkringsbolag.

Har anvisning enligt denna paragraf meddelats af tillsynsmyndigheten

och finnes föreningen icke tillbörligen ställa sig anvisningen

till efterrättelse, äger tillsynsmyndigheten hos rätten eller domaren

gorå ansökning om åläggande för föreningen att träda i likvidation.

Har sådan ansökning gjorts, skall rörande kungörelse om ansökningen

och förordnande af syssloman samt angående underrättelse om sådant

förordnande för registrering gälla hvad i 48 § är föreskrifvet. Styrker

ej föreningen å den utsatta tiden, att meddelad anvisning behörigen

efterkommits, förklare rätten, att föreningen skall träda i likvidation,

och förordne en eller flera likvidatorer att verkställa densamma.

83 §.

Om tillsynsmyndighetens beslut i ärende, som icke afser registrering,

så ock om beslut, hvarigenom registrering vägrats, skall skriftlig

underrättelse ofördröjligen öfverlämnas eller med allmänna posten försändas

till någon, hvilken äger företräda föreningen. Innefattar beslutet

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

åläggande, hvarom i 81 § förmäles, eller anvisning enligt 82 eller 86 §,

eller har genom beslutet af förening gjord ansökning afslagits eller

gillande af beslut, hvarom förmäles i 45 § andra stycket, eller registrering

af anmäldt förhållande vägrats, skola i underrättelsen om beslutet

skälen därför angifvas.

Är understödsförening eller annan, som enligt denna lag i ärende

angående föreningen gjort framställning hos tillsynsmyndigheten, missnöjd

med tillsynsmyndighetens beslut, må, vid talans förlust, besvär

öfver beslutet hos Konungen anföras, där föreningens styrelse har sitt

säte å ort inom Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands

län, före klockan tolf å fyrtiofemte dagen och, där styrelsen

har sitt säte å ort inom annan del af riket, före klockan tolf å trettionde

dagen frän beslutets dag.

84 §.

Närmare föreskrifter om tillsynsmyndighetens organisation samt

om understödsföreningsregistrets förande och tillsynsmyndighetens verksamhet

i öfrigt äfvensom angående tid och sätt för utgifvande af den

i 75 § omförmäld a samling och dess öfversändande till vissa myndigheter

meddelas af Konungen.

85 §.

I enlighet med bestämmelser, som Konungen meddelar, skall utses

en nämnd, bestående af medlemmar af understödsföreningar eller ledamöter

af deras styrelser, hvilken nämnd äger att sammanträda inför

tillsynsmyndigheten för samråd med denna myndighet i gemensamma

angelägenheter.

Bestämmelser, som endast afse understödsföreningar med godkända stadgar.

86 §.

I understödsförenings stadgar må intagas bestämmelse därom, att

stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten.

Vid pröfning af ansökning om registrering af understödsförening,

i hvars stadgar sådan bestämmelse finnes intagen, skall tillsynsmyndig
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

heten särskildt tillse, att stadgarna innehålla tillfredsställande bestämmelser

om fasta premier, fondafsättning, medelförvaltning och användning

af uppkommande vinst samt jämväl i öfrigt äro betryggande för

medlemmarna och öfriga understödsberättigade. Finnes anledning till

anmärkning, skall registrering vägras. Beviljas registrering, skall i

registret och beviset om registreringen anmärkas, att stadgarna blifvit

godkända.

Beträffande registrering af stadgeändring, hvarigenom föreskrifvits

att stadgarna skola vara godkända af tillsynsmyndigheten, samt registrering

af ändring i godkända stadgar, skola bestämmelserna i nästföregående

stycke äga motsvarande tillämpning.

Understödsförening med godkända stadgar skall hvarje år afgifva

försäkringsteknisk balansräkning på sätt i 81 § sägs; dock att tillsynsmyndigheten

må medgifva viss förening, därest dess rörelse är af

mindre omfattning eller eljest skälig anledning föreligger, att afgifva

sådan balansräkning mindre ofta, likväl minst hvart femte år.

Visar det sig, att föreningens tillgångar icke äro tillräckliga för

täckande af föreningens gäld och redovisning af föreskrifven fond, eller

befinnas stadgarna icke längre vara betryggande, skall tillsynsmyndigheten

anvisa föreningen att inom viss tid hafva vidtagit de åtgärder,

som pröfvas erforderliga för rättelses vinnande. Angående sådan anvisning

galle hvad i 82 § sista stycket stadgas om anvisning, som meddelats

enligt nämnda paragraf.

87 §.

Därest understödsförening med godkända stadgar meddelar lifförsäkring,

skall i den försäkringstekniska balansräkningen såsom skuld

upptagas en fond (premiereserven), motsvarande sammanlagda värdet af

alla löpande lifförsäkringar.

Premiereserven skall minst uppgå till skillnaden mellan kapitalvärdet

af föreningens förbindelser på grund af löpande försäkringar

och kapitalvärdet af de nettopremier, försäkringstagarna må hafva att

ytterligare erlägga. Från kapitalvärdet af föreningens förbindelse på

grund af försäkring må afräknas belopp, som föreningen i enlighet

med bestämmelse i stadgarna må hafva förskjutit mot säkerhet i försäkringsbrefvet

inom dettas återköpsvärde. Har försäkring återförsäkrats

hos svenskt försäkringsbolag, vare föreningen fritagen från

förpliktelsen att för det återförsäkrade beloppet göra afsättning till

premiereserv.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Varda, sedan förening börjat sin verksamhet, grunderna för beräkning

af dess premiereserv ändrade, och föranleder ändringen skyldighet

att för äldre försäkringar i balansräkningen upptaga premiereserv

till högre belopp än efter förut gällande grunder, må tillsynsmyndigheten

med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva föreningen

sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande femton år,

premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp

än efter de nya grunderna; dock att skillnaden årligen skall minskas i

enlighet med en af tillsynsmyndigheten fastställd plan.

Tillgångar, motsvarande premiereserven, skola redovisas:

1) i obligationer, som utfärdats eller garanterats af staten;

2) i Sveriges allmänna hypotcksbanks eller Konungariket Sveriges

stadshypotekskassas obligationer;

3) i fordringsbevis, utfärdade af riksbanken, bankbolag eller

sparbank;

4) i obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanterade

af svensk kommun, som till lånets upptagande eller garanterande

erhållit. Konungens tillstånd;

5) i skuldförbindelser, för hvilka föreningen äger säkerhet genom

inteckning i fast egendom inom hälften af senast fastställda taxeringsvärde,

så ock, med tillsynsmyndighetens medgifvande, i skuldförbindelser

med säkerhet af inteckning inom två tredjedelar af taxeringsvärdet;

dock att i hvarje fall åbyggnad å egendom skall, för att inteckning

i egendomen må godkännas, vara brandförsäkrad i något med

vederbörligen fastställd bolagsordning försedt brandförsäkringsbolag

inom riket;

6) i sådana af enskilda järnvägar eller industriella inrättningar utfärdade

obligationer, utländska statsobligationer och andra värdehandlingar,

som till sin art och till den säkerhet de erbjuda kunna anses

jämförliga med några af de vid 1)—5) nämnda; eller

7) i föreningen tillhörig fastighet intill hälften eller, med tillsynsmyndighetens

medgifvande, intill två tredjedeler af taxeringsvärdet;

skolande i fråga om brandförsäkring af åbyggnad gälla hvad vid 5)

stadgas.

88 §.

Sådan understödsförening, som afses i 87 §, skall jämväl bilda

säkerhetsfond på sätt här nedan sägs:

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition No 2.

Intill dess säkerhetsfonden nppgår till ett belopp, motsvarande

en tjugondei af premiereserven, skall till säkerhetsfond afsätta^ den

behållning, som enligt den försäkringstekniska balansräkningen finnes

hafva uppstått å rörelsen i dess helhet. Då säkerhetsfonden uppgår

till ofvan sagda belopp, vare afsättning till fonden ej erforderlig;

nedgår fonden under samma belopp, skall afsättning därtill ånyo

vidtaga.

Nedsättning af säkerhetsfond må icke utan särskildt medgifvande

af tillsynsmyndigheten äga ram, där sådant ej erfordras för betäckande

af förlust, som icke kunnat ersättas genom uppkommen årsvinst.

Är föreningen befriad från skyldigheten att hvarje år afgifva försäkringsteknisk

balansräkning, varde uppkommet öfverskott, intill dess

sådan balansräkning afgifves, afsatt på sätt i 13 § sägs.

Särskilda bestämmelser.

89 §.

Rätt till kapitalunderstöd, i hvad det icke öfverstiger tvåhundra

kronor, kan ej öfverlåtas och må förty ej tagas i mät för gäld.

Hurusom pension enligt förordnande af Konungen kan vara undantagen

från utmätning, därom är stadgadt i utsökningslagen.

90 5?.

Föreningsmedlemmar, som genom att öfverträda denna lag eller

föreningens stadgar tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en

för alla och alla för en. ''

Öfverträda styrelseledamöter, likvidatorer eller medlemmar denna

lag eller föreningens stadgar och tillskyndas tredje man därigenom

skada, vare de, som låtit sådant komma sig till last, ansvariga iför

skadan, en för alla och alla för en.

91 §■

Understödsförening vare uti de mål, för hvilka ej annorlunda

genom lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort,r där

styrelsen enligt stadgarna har sitt säte.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

91

92 §.

Innehålla understödsförenings stadgar förbehåll, att tvister mellan

föreningen och styrelsen eller ledamot däraf eller föreningsmedlem

eller annan understödsberättigad skola hänskjutas till afgörande af en

eller flera skiljemän, äge det förbehåll samma verkan, som tillkommer

skiljeaftal; och galle om påkallande af förbehållets tillämpning hvad

om stämning i 28 § finnes stadgadt.

3 kap. Straffbestämmelser.

93 §.

Därest understödsförening, hvilken är skyldig att söka registrering,

drifver verksamhet utan att vara registrerad, straffes den, som deltager

i åtgärd å föreningens vägnar eller i beslut därom, med böter från

och med fem till och med ettusen kronor.

Fortsättes under tid, då åtal pågår för förseelse som nu är

sagd, samma förseelse, skall, för hvarje gång stämning därför utfärdats

och delgifvits, dömas till de böter, som äro stadgade för sådan

förseelse.

94 §.

Med böter från och med tjugufem till och med ettusen kronor

straffes

1) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan för registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

2) styrelseledamot eller likvidator i registrerad understödsförening,

där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å föreningseammanträde

eller jämlikt bestämmelserna i 80 § ingifves till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig

uppgift;

3) styrelseledamot i registrerad understödsförening, där han använder

någon föreningens tillgång för ändamål, som, efter hvad han

inser, är ett annat än det, för hvilket samma tillgång är afsedd;

4) revisor i registrerad understödsförening, där han i berättelse

eller annan handling, som framlägges å föreningssammanträde, mot

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

bättre vetande lämnar oriktig uppgift rörande föreningens angelägenheter

eller uppsåtligen underlåter att göra anmärkning mot dylik

uppgift i handling, som af honom granskats;

5) där balansräkning, som jämlikt 81 eller 86 § ingifves till

tillsynsmyndigheten, är oriktig, den som mot bättre vetande upprättat

eller ingifvit räkningen.

Ej må straff, som i denna paragraf är stadgadt, ådömas, där förseelsen

enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

95 §.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 25 §, 33 § första stycket,

35 § sista stycket, 46 § första eller tredje stycket, 66 § första stycket

eller 80 §, eller skyldighet att ingifva balansräkning, hvarom i 81 och

86 §§ förmäles,

straffes den försumlige med böter från och med fem till och med

trehundra kronor.

Samma lag vare om likvidator, som ej fullgör hvad honom enligt

55 §, 56 § andra stycket eller 64 § åligger.

Förseelse mot 33 § första stycket, 35 § sista stycket eller 56 §

andra stycket må åtalas allenast af målsägande; och skall härvid såsom

målsägande anses såväl föreningen som hvarje medlem däraf.

96 §■

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna

strafflagen.

97 §.

Försummelse att enligt bestämmelse i denna lag göra anmälan

för registrering beträffande registrerad understödsförening eller att

underställa tillsynsmyndigheten beslut, som i 45 § andra stycket sägs,

eller att till tillsynsmyndigheten ingifva någon af de i 80 § omförmälda

handlingarna eller balansräkning, som i 81 eller 86 § sägs. skall

åtalas vid allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt

stadgarna har sitt säte.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

93

4 kap. Om undantag från lagens tillämplighetsområde.

98 §.

Hvad i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

1) å statens eller kommuns pensionering af tjänsteinnehafvare

eller å anstalt, för hvars utfästelser af understöd staten eller kommun

är ansvarig, eller å sådan pensionskassa för i offentlig tjänst anställda

personer, hvilken af Konungen förklarats undantagen från lagens tilllämpning;
2)

å sjukkassa, hvartill dock icke må hänföras förening, som

utan att vara registrerad meddelar högre begrafningshjälp än tvåhundra

kronor;

3) å sådan verksamhet för meddelande af understöd vid arbetslöshet,

som bedrifves af fackförening, fackförbund eller annan liknande

förening för vårdande af yrkesangelägenheter;

4) å rånte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Anstalt eller pensionskassa, hvarom ofvan vid 1) förmäles, vare

dock pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna

uppgifter i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.

99 §•

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 191 . .

Understödsförening, som då äger bestånd, vare dock ej skyldig

att söka registrering förr än tre år förflutit från lagens trädande i kraft.

Med afseende å dylik förening skola bestämmelserna i 4 § ej äga tilllämpning

under nämnda tre år, men efter deras förlopp må icke

rättighet, äfven om den uppkommit dessförinnan, af oregistrerad förening

göras gällande hos domstol eller annan myndighet.

I öfrigt gälle beträffande understödsförening, som äger bestånd

vid tiden för lagens trädande i kraft, följande undantag från lagens

bestämmelser:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

%

1) Hvad i 2 § andra stycket är stadgadt utgör ej hinder att

med högre belopp, än där sägs, utbetala kapitalunderstöd, som blifvit

utfäst före föreningens registrering. Därest föreningen vid tiden för

lagens trådande i kraft bereder och under minst två år därförut beredt

kapitalunderstöd till högre belopp än tvåhundra kronor för en

medlem, må föreningen jämväl efter registreringen, oaktadt stadgarna

icke blifvit godkända, utfästa och utbetala sådant understöd till samma

belopp, dock ej högre än ettusen kronor. Bildas understödsförening

för öfvertagande af sjukkassas rörelse i hvad den afser meddelande af

begrafningshjälp, må, där tillsynsmyndigheten finner skäligt så medgifva,

i fråga om tillämpning af de ofvan i detta stycke meddelade bestämmelserna

sjukkassan och understödsföreningen räknas såsom en och

samma förening.

2) Är föreningen skyldig att afgifva balansräkning enligt 81 §,

äger tillsynsmyndigheten att utsätta lämplig tid, jämväl innan fem år

förflutit efter föreningens registrering, då balansräkning första gången

skall afgifvas.

3) Därest för sådan förening, som i 87 § afses, yppar sig svårighet

att för äldre försäkringar vid tiden för registreringen afsätta premiereserv

till belopp, som i nämnda paragraf föreskrifves, må tillsynsmyndigheten

med afseende å fullgörandet af denna skyldighet medgifva

föreningen sådant anstånd, att under viss tid, ej öfverstigande tjugufem

år, premiereserven för sådana försäkringar må upptagas till lägre belopp,

under villkor att skillnaden årligen minskas i enlighet med en

af tillsynsmyndigheten fastställd plan.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 2.

95

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 102 och 163 §§ i lagen om

försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, att 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse

skola erhålla följande ändrade lydelse:

162 §.

Beträffande ömsesidigt försäkringsbolag, som bildas för öfvertagande

af understödsförenings rörelse eller viss gren däraf på sätt i 61 och 68

§§ i lagen om understödsföreningar sägs, skall hvad som stadgas här

ofvan i 2 § angående stiftare, i 66 § under 13) och angående bestämmelser

om sådant sammanträde, som i 74 § sägs, i 71—75 §§ samt i

76 § under 3) ej äga tillämpning.

Genom beslut å understödsförenings sammanträde, hvarigenom

förslag om öfverlåtelse af rörelsen eller någon gren däraf på sådant

bolag slutligen antagits, skall jämväl det framlagda förslaget till bolagsordning

och bestämmelser angående grunderna för bolagets verksamhet

anses antaget; och skola val af styrelse och revisorer verkställas å

nämnda före ningssamman träde eller, därest andra än de vid föreningssammanträdet

röstberättigade äga att deltaga i valen, å särskild! sammanträde,

som skall utlysas jämlikt 38 § i lagen om understödsföreningar.

Sedan föreningens beslut om öfver!åtelsen blifvit gilladt af tillsynsmyndigheten,

skall bolagets styrelse söka Konungens stadfästelse å

bolagsordningen och de öfriga grunderna för bolagets verksamhet.

Då stadfästelse erhållits, skall ansökning göras om bolagets registrering.

1 fråga om ömsesidigt försäkringsbolag, hvars verksamhet endast

af ser att meddela försäkring af egendom inom ett län, skall af denna

lags förestående bestämmelser, förutom de i sista momentet af denna

§ angifna lagrum, i tillämpliga delar allenast gälla hvad i 1, 3, 63,

64, 66, 68, 69, 71, 74, 75, 77—79, 81 — 91, 94—120, 122, 131, 132,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

134—138 och 158—161 §§ stadgas, dock att sådan uppgift angående

bolagets verksamhet och ställning, hvarom i 134 § under 2) förmäles,

skall införas, i stället för i allmänna tidningarna, i den stads tidning,

där Konungens befallningshafvande har sitt säte, eller, om flera tidningar

där utgifvas, i tidning, där allmänna påbud för staden vanligen

meddelas.

De, som vilja stifta ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är

sagdt, skola upprätta fullständig bolagsordning samt därå söka Konungens

befallningshafvandes stadfästelse. Konungens befallningshafvande

pröfvar bolagsordningens öfverensstämmelse med denna lag samt lag

och författning i öfrigt, så ock om och i hvad mån särskilda bestämmelser

därutöfver må erfordras.

A beslut om ändring i stadfäst bolagsordning skall ock sökas

Konungens befallningshafvandes stadfästelse.

Firman skall innehålla ordet »försäkring» och angifva området

för bolagets verksamhet samt tydligt skilja sig från andra, hos samma

myndighet förut enligt bestämmelserna i denna paragraf införda, ännu

bestående firmor.

Sedan bolaget bildats och styrelse blifvit utsedd, skall ansökning

om bolagets registrering af styrelsen göras. Sådan ansökning skall

innehålla ej mindre uppgift å styrelseledamöternas fullständiga namn

äfvensom om deras hemvist, än ock, där bolagets firma ej skall tecknas

af styrelsens alla ledamöter gemensamt, uppgift å den eller dem, som

äro berättigade att teckna firman, samt vara åtföljd af:

1) Konungens befallningshafvandes beslut om stadfästelse, i två

styrkta afskrift^;

2) protokoll, utvisande att beslut fattats om bolagets bildande och

att styrelse blifvit utsedd;

3) samtliga teckningslistor i hufvudskrift och styrkt afskrift.

Stadfäst ändring i bolagsordningen skall, vid det i 160 § stadgade

äfventyr, ofördröjligen anmälas för registrering. Vid ansökning

härom skall styrelsen foga två styrkta afskrifter af Konungens befallningshafvandes

beslut om den å ändringen meddelade stadfästelse.

Hos Konungens befallningshafvande skall föras register för inskrifning

af de uppgifter, hvilka enligt denna lag skola beträffande

ömsesidigt försäkringsbolag, hvarom nu är fråga, anmälas eller hvilkas

intagande i registret eljest är eller varder föreskrifvet.

Beviljas bolags registrering, läte Konungens befallningshafvande i

registret införa:

1) dagen för beslutet om bolagets bildande;

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj.it Nåd. Proposition N:o 2.

2) bolagets firma;

3) föremålet för bolagets verksamhet;

4) den ort, där styrelsen har sitt säte;

5) huru för bolagets förbindelser skall ansvaras;

6) huruvida och i hvilken utsträckning styrelsen må äga för

bolaget upptaga lån;

7) styrelseledamöternas fullständiga namn och hemvist;

8) hvilken eller hvilka bland styrelseledamöterna äro berättigade

att teckna firman;

9) huru kallelse till bolagsstämma skall ske och andra meddelanden

kungöras delägarne eller röstberättigade, som ej äro delägare.

Det ena exemplaret af Konungens befallningshafvandes beslut om

stadfästelse skall, försedt med bevis om registreringen, jämte teckningslistorna

i hufvudskrift, till sökanden återställas.

Anmäles ändring i förhållande, hvarom inskrifning i registret

skett, skall den, där registrering beviljas, i registret anmärkas. Registreras

ändring i bolagsordningen, skall ena afskriften af Konungens

befallningshafvandes beslut om stadfästelse å ändringen till sökanden

återställas, försedd med bevis om registreringen. Sker ändring i

firman, skall ny, fullständig inskrifning i registret göras.

Menar någon, att en i registret verkställd inskrifning länder

honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande föras vid

rådstufvurätten i den stad, där Konungens befallningshafvande har

sitt säte.

Hvad i 147 § 2 mom., 148 och 149 §§, 153 § 1 och 3 mom.

samt 154, 156 och 157 §§ är stadgadt skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om registrering och register, hvarom nu är sagdt; dock

att de kungörelser, som i 153 § 1 mom. och 156 § omförmälas, skola

införas, i stället för i allmänna tidningarna, i ortstidningen, samt att

hvad i 157 § är sagdt om verkan af kungörande i allmänna tidningarna

i stället skall gälla kungörande i ortstidningen.

163 §.

Hvad ofvan i denna lag är föreskrifvet skall ej äga tillämpning

å:

a) anstalt, som inrättats af staten;

b) anstalt, som allenast meddelar försäkring mot förlust å skuldebref

eller andra värdehandlingar;

Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft.

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

c) rånte- och kapitalförsäkringsanstalt;

d) ömsesidigt försäkringsbolag för försäkring af egendom å landsbygden,

hvars verksamhetsområde är mindre än ett härad;

e) sjukkassa eller understödsförening.

Anstalt, hvarom ofvan under b), c) och d) förmäles, vare dock

pliktig att angående sin verksamhet göra anmälan och lämna uppgifter

i enlighet med de föreskrifter, Konungen meddelar.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 191 . .

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

99

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse af 87 § i lagen om sjukkassor

den 4 juli 1910.

Härigenom förordnas, att 87 § i lagen om sjukkassor den 4 juli

1910 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Företer sjukkassas registrerade firma likhet med en i föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister

tidigare införd firma, och lider därigenom innehafvaren af sistnämnda

firma förfång, äge domstol på talan af denne förbjuda sjukkassan

att efter viss tid använda förstnämnda firma äfvensom ålägga

sjukkassan det skadestånd, som pröfvas skäligt.

Menar någon eljest, att en i sjukkasseregister verkställd inskrifning

länder honom till förfång, må talan om registreringens upphäfvande

samt om skadestånd föras vid domstol.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 191 . .

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

Utdrag af protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd torsdagen

den 2 november 1911.

Närvarande:

Justitieråden Sundberg,

Borgström,

Skarstedt,

Regeringsrådet Ernberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag af protokollet öfver civilärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 22 juni

1911, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle inhämtas

öfver förslag, som inom civildepartementet utarbetats, till lag

om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i

lagen om försäkringsrörelse samt lag om ändrad lydelse af 87 § i lagen

om sjukkassor den 4 juli 1910.

Förslagen, hvilka finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits af hofrättsrådet Karl Edvard Tiselius; och blefvo desamma

nu företagna till slutlig behandling.

De föredragna förslagen gåfvo anledning till de anmärkningar,

som innefattas i nedanintagna yttranden.

Förslaget till lag om understödsföreningar.

1 §■

Justitierådet Skarstedt och regeringsrådet Ernberg:

I lagen om sjukkassor den 4 juli 1910 afses icke uteslutande

sådana försäkringsföreningar, som till föremål för sin verksamhet hafva

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

allenast sjukförsäkring. Till sjukkassor enligt nämnda lag skola hänföras

jämväl sådana icke affärsmässigt bedrifna försäkringsföreningar,

som afse att bereda, jämte sjukhjälp, begrafningshjälp. En sjukkassa i

lagens mening föreligger alltså, äfven om med sjukförsäkringsverksamheten

är förenad lifförsäkring i form af begrafningshjälps utfästande.

Huru omfattande den sålunda bedrifna lifförsäkringsverksamheten är,

saknar i och för sig betydelse; det är allenast stadgadt, att föreningen

icke får enligt berörda lag vinna registrering, därest föreningen afser

att bereda högre begrafningshjälp än 200 kronor. Skulle föreningen föredraga

att vara oregistrerad, möter således intet hinder för föreningen

att vid sidan af sjukförsäkring meddela begrafningshjälp i obegränsad

omfattning, blott icke föreningens verksamhet antager karaktären af

affärsmässigt bedrifven försäkringsrörelse. Att tilläfventyrs meddelandet

af begrafningshjälp i själfva verket är det hufvudsakliga och meddelandet

af sjukhjälp ett mera underordnadt ändamål för föreningens

verksamhet, ändrar icke förhållandet.

En icke affärsmässig försäkringsförening, hvars ändamål är att

bereda allenast begrafningslijälp, är däremot för närvarande oreglerad

af lag; men meningen är nu, att denna brist skall af hjälpas genom den

föreslagna lagen om understödsföreningar. Huru viktigt det med hänsyn

till föreningsmedlemmarnas tryggande ansetts vara att icke låta en dylik

förening utfästa begrafningshjälp till hvilket belopp som helst, framgår

af förslagets bestämmelser: att registrerad förening icke får meddela

högre begrafningshjälp än 200 kronor, såvida den icke har stadgar, som

blifvit af tillsynsmyndigheten godkända på sätt stadgas i 86 § af förslaget;

att hvarje förening, som består af minst SO medlemmar, är skyldig

att söka registrering; och att, därest förening, som har nämnda skyldighet,

drifver verksamhet utan att vara registrerad, den som deltager i åtgärd

å föreningens vägnar eller i beslut därom skall vara underkastad kriminellt

ansvar''. Det är sålunda allenast de från den allmänna kontrollens

synpunkt mindre viktiga begrafningskassorna, hvilkas medlemsantal understiger

50, som enligt lagförslaget må kunna bestämma begrafningshjälpen

till högre belopp än 200 kronor.

Då man — helt visst med rätta — vid anordnandet af sjukkasselagstiftningen

fäst så stor vikt vid 200-kronorsbeloppet såsom den gräns,

utöfver hvilken registrerad sjukkassa icke får gå vid meddelandet af

begrafningshjälp, samt bestämmandet af denna gräns har berott på att

man ansett sig böra såvidt möjligt hålla sjukförsäkring och lifförsäkring

i sär, synes häraf följa såsom det principiellt riktiga, att man nu,

då man vill få till stånd en särskild lagstiftning med hufvudsyfte att

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

reglera deri icke affärsmässiga lifförsäkringsverksamlieten, från sjukkassebegreppet

helt och hållet urskiljer sådan kombinerad sjukförsäkrings- och

lifförsäkringsverksamhet, som går ut på meddelandet af, utom sjukhjälp,

begrafningshjälp till högre belopp än 200 kronor. Från denna synpunkt

torde ock lagförslaget få anses utgå. Under det att sakkunniges förslag,

enligt hvilket (1 §) i föremålet för där afsedd understödsförenings verksamhet

skulle kunna i allmänhet ingå jämväl sjukförsäkring, i 4 kap. från

den föreslagna lagens tillämplighetsområde utan vidare undantog »sjukkassa»,

har däremot i det remitterade förslaget, hvars i 1 § upptagna bestämmelser

äro grundade på samma uppfattning af begreppet understödsförening

som sakkunniges förslag, den föreslagna lagen förklarats icke

skola äga tillämpning å »sjukkassa, hvartill dock icke må hänföras förening,

som utan att vara registrerad meddelar högre begrafningshjälp än

200 kronor». Den sålunda vidtagna ändringen har, såsom af föredragande

departementschefens yttrande framgår, tillkommit med hänsyn därtill

att utan nämnda ändring en förening, som har minst 50 medlemmar

och vill meddela begrafningshjälp till högre belopp än 200 kronor och

därjämte sjukhjälp, om än så obetydlig, skulle kunna få existera och

verka såsom oregistrerad sjukkassa, ehuru den i själfva verket vore en

begrafningskassa och följaktligen icke utan att skaffa sig godkända

stadgar kunde vinna registrering enligt den föreslagna lagen.

Det torde dock få anses oegentligt att sålunda genom en bestämmelse

i den föreslagna lagen och utan ens någon antydan i sjukkasselagen

införa en begränsning i den senares tillämplighetsområde. I öfverensstämmelse

med hvad här ofvan uttalats förordas, att i stället i 1 § af

sjukkasselagen insättes att där afsedd begrafningshjälp icke får öfverstiga

200 kronor samt att såsom följd häraf ur 2 § i samma lag uteslutes

förbudet för registrerad sjukkassa att meddela högre begrafningshjälp

än 200 kronor. Häraf betingas naturligtvis viss ändring i det remitterade

förslaget, men sådan torde icke vara behöflig i vidare mån än

att antingen stadgandet i 98 § 2) omredigeras, så att detsamma kommer

att afse sådana föreningar för inbördes understöd, å hvilka, enligt

hvad nu föreslagits, bestämmelserna i sjukkasselagen skulle äga tillämpning,

eller ock nämnda stadgande helt och hållet utgår och i stället

redan i 1 § af förslaget införes, att från där afsedda föreningar äro

uteslutna föreningar, som n}rss sagts. Efter vidtagande af dylik ändringskulle

under begreppet understödsförening komma att hänföras hvarje

sjuk- och begrafningskassa, som afser att utan affärsmässigt drifvande

af försäkringsrörelse meddela, förutom sjukhjälp, jämväl begrafningshjälp

till högre belopp än 200 kronor. Uppgår icke antalet af kassans

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

medlemmar till 50, kommer enligt förslaget kassan, därest den förblifver

oregistrerad, att obehindradt få drifva sin verksamhet. Består

åter kassan af 50 medlemmar eller därutöfver, är den enligt förslaget

skyldig att söka registrering. Sådan kan den emellertid på grund af

stadgandet i 2 § andra stycket icke vinna, såvida den icke skaffar sig

godkända stadgar. Skulle den icke desto mindre utöfva sin verksamhet,

träder ansvarsbestämmelsen i 93 § första stycket i tillämpning.

Genom den nu förordade anordningen vinnes ''således att inga

mera afsevärda begrafningskassor, Indika åsyfta att bereda högre begrafningshjälp

än 200 kronor komma att tolereras, med mindre de genom

att låta sina stadgar godkännas på sätt i 86 § sägs, omgärdas med

den trygghet för medlemmarna, som sådant godkännande innebär från

försäkringsteknisk synpunkt.

Genomförandet af nämnda anordning förutsätter visserligen att

öfvergångsbestämmelserna i sjukkasselagen måste i viss mån omarbetas.

Men detta torde i allt fall vara att föredraga framför att fortfarande

under sjukkasselagen bibehålla nu ifrågavarande föreningar och tillika

— hvilket väl med ett sådant tillvägagångssätt blefve nödigt — förbjuda

dem att utöfva sin verksamhet.

Justitieråden Sundberg och Borgström:

Enligt 1 § i lagen om sjukkassor hänföres till sjukkassa sådan

förening för inbördes understöd, som afser att utan affärsmässigt

drifvande af försäkringsrörelse bereda antingen enbart sjukhjälp eller

ock såväl sjukhjälp som begrafningshjälp. Det remitterade lagförslaget

åter innehåller i 98 § det stadgande, att till sjukkassa icke må hänföras

förening, som utan att vara registrerad meddelar högre begrafningshjälp

än 200 kronor. Att sålunda genom en bestämmelse i den

föreslagna lagen och utan någon antydan i sjukkasselagen införa en

begränsning i den senares tillämplighetsområde torde, såsom redan

inom lagrådet anmärkts, få anses mindre lyckligt. Det med föreslagna

stadgandet åsyftade ändamålet att förhindra, det en förening med afsevärdt

medlemsantal, hvilken meddelar begrafningshjälp till högre belopp

än 200 kronor, skulle kunna få genom att tillika lämna sjukhjälp existera

och verka såsom oregistrerad sjukkassa, synes enklast och lämpligast

kunna vinnas genom att lämna sjukkasselagens definition på sjukkassa

orubbad men i samma lag införa uttryckligt förbud — i förening med

straff för öfverträdelse däraf, i fall så anses lämpligt — för oregistrerad

sjukkassa med minst 50 medlemmar att lämna högre begrafningshjälp

än 200 kronor. Genom en sådan anordning komme alla begrafnings
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 2.

kassor, som meddela sjukhjälp, att fortfarande anses såsom sjukkassor;

och det skulle utan svårighet låta sig göra att omredigera den definition,

som i förevarande § ges åt begreppet understödsförening, sålunda, att

redan däraf framginge att sjukkassa ej folie under förslagets bestämmelser,

vare sig man vill medgifva understödsförening rätt att i samband med

annan i 1 § omförmäld verksamhet än meddelandet af begrafningshjälp

idka sjukförsäkring eller, såsom synes lämpligt, sjukförsäkringen skall

alldeles uteslutas från understödsförenings verksamhetsområde.

Lagrådet:

Äfven i annat afseende än redan inom lagrådet anmärkts torde

definitionen af begreppet understödsförening tarfva någon jämkning.

Ändamålet för en förening, sådan som i förslaget afses, är i

allmänhet att bereda pension eller begrafningshjälp eller eljest meddela

lifförsäkring. Därom erinra ock de tre första af de exempel, som i

definitionen införts. En understödsförenings verksamhet behöfver emellertid

icke vara begränsad till lifförsäkringens område; och för att utmärka

detta har i definitionen såsom ytterligare exempel upptagits,

att föreningen afser att till medlem utbetala underhåll eller reshjälp

vid fall af ofrivillig arbetslöshet. Detta exempel synes dock vara mindre

lämpligt, då med hänsyn till det undantag från den föreslagna lagens

tillämplighetsområde, hvarom förmäles i 98 § 3), det icke är sannolikt,

att någon understödsförening med dylikt ändamål finnes, å hvilken lagen

skulle komma att äga tillämpning. Däremot synes böra såsom ett mera

praktiskt exempel upptagas den verksamhet, som består i att genom

understöd hindra följderna af varaktig oförmåga till arbete (invaliditet),

hvilken verksamhet kan vara af beskaffenhet att icke vara hänförlig till

lifförsäkringsverksamhet.

I allt fall synes, alldenstund det icke är afsedt, att en understödsförenings

verksamhet skall kunna sträcka sig utom personförsäkringens

område, åt definitionen böra gifvas större klarhet och tydlighet genom

att afslutningsorden »meddela annat liknande understöd» utbytas mot

något uttryck, som innebär, att verksamheten skall vara att hänföra till

personförsäkring.

Skulle nyss anförda exempel rörande understöd vid arbetslöshet

anses böra i definitionen bibehållas, må mot affattningen af detsamma

anmärkas, att däraf föranledes den antagligen ej afsedda tolkning af

definitionen att förening, hvilken meddelar understöd vid annan än ofrivillig

arbetslöshet, icke skulle kuuna anses såsom en understödsförening.

Ordet »ofrivillig» torde fördenskull böra utgå.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

105

3 och 4 §§.

Lagrådet:

Då de kraf, som må göra sig gällande beträffande ideella föreningar,

med hänsyn till det läge, hvari frågan om lagstiftning för

dessa föreningar numera befinner sig, icke torde böra få verka förryckande

på den öfriga lagstiftningen inom föreningsväsendets område,

synes anledning saknas att i fråga om understödsföreningars rättskapacitet

afvika från den i föreningsrättsligt hänseende ytterst betydelsefulla

regeln att offentlig registrering är villkor för att en förening må

äga någon som helst rättskapacitet. Vikten af denna regel har med

skärpa framhållits såväl af högsta domstolen år 1907 vid granskning

af förslag till lag om registrerade föreningar för annan än ekonomisk

verksamhet som inom lagrådet år 1909 vid granskning af förslag till

lag om föreningar; och samma regel har vunnit godkännande i alla våra

föreningsrättsliga lagar utom lagen om sjukkassor samt senast under

innevarande år fastslagits i den nya lagen om ekonomiska föreningar.

Det hemställes därför, att 3 § första stycket och 4 § omarbetas

till öfverensstämmelse med de i sist angifna lag förekommande bestämmelser

i ämnet, detta dock under förutsättning att, samtidigt med att

förslaget förelägges Riksdagen till antagande, tillika framlägges proposition

om motsvarande ändring i sjukkasselagen.

Justitierådet Sandberg:

Därest hvad lagrådet sålunda hemställt vinner bifall, synes mig

däraf böra föranledas vissa, hufvudsakligen formella ändringar af förslaget

i öfrigt. I afseende härå må anmärkas beträffande

1 §: Då man icke rättsligen erkänner andra understödsföreningar

än dem, som vunnit registrering, får första punkten i första stycket

icke någon själfständig innebörd, utan utgör allenast en förklaring af

hvad som i 93 § skall menas med understödsförening, hvilken är skyldig

att söka registrering. Samma punkt torde fördenskull böra utgå och 93 §

böra på erforderligt sätt omredigeras, så framt det öfver hufvud är

lämpligt att bibehålla det däri stadgade straff, hvilket kan vara tvifvel

underkastad! —Innehållet i andra punkten af första stycket bör lämpligen,

i öfverensstämmelse med hvad som skett i lagen om ekonomiska föreningar,

samarbetas med innehållet i 5 §. — En omredigering af andra stycket

till formell öfverensstämmelse med 1 § i sistnämnda lag synes jämväl

vara önsklig.

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 2 Häft.

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

2 §: Ordet »registrerad» bör utgå ur båda styckena. Härigenom

kommer paragrafen jämväl att erhålla en så till vida riktigare affattning

än förslaget, som under paragrafens bestämmelser utan våld på

ordalydelsen kan inrymmas en äfven enligt förslaget afsedd rätt för

tillsynsmyndigheten att vägra sökt registrering af förening, hvars stadgar

innehålla bestämmelser, stridande mot hvad i paragrafen sägs.

3 §: Ordet »registrerad» bör utgå ur andra stycket.

Rubriken till 2 kap: Denna bör utgå, i sammanhang hvarmed hela

kapitelindelningen torde böra bortfalla.

93 §: Denna bör omarbetas såväl på grund al hvad nyss antydts

som äfven med hänsyn därtill att, då lagen icke kommer att gifva någon

som helst rättskapacitet åt andra understödsföreningar än dem, som

vunnit registrering, det icke kan finnas någon verksamhet bedrifven af

en oregistrerad understödsförening och ej heller någon kan handla å en

sådan förenings vägnar.

94 §: Orden »i registrerad understödsförening» böra uteslutas ur

2), 3) och 4).

En materiell ändring af icke obetydlig räckvidd måste ske i

99 § andra stycket. Frågan härom torde emellertid böra behandlas först

under samma §.

Hvad jag nu anmärkt äger ock gifvetvis motsvarande tillämpning

å sjukkasselagen.

Justitierådet Skarstedt:

Andra stycket af 3 § innehåller den viktiga bestämmelsen att för

registrerad understödsförenings förbindelser icke skall häfta annat än

föreningens tillgångar, häri inbegripet oguldna medlemsafgifter, som

vid den tidpunkt, då viss förbindelse göres gällande, redan förfallit till

betalning; skulle stadgarna innehålla något häremot stridande, möter

alltså hinder mot föreningens registrering. Hvad detta — till synes så

enkla — stadgande egentligen innebär, framgår emellertid först vid en

närmare granskning af förslaget i dess helhet. Vid en dylik granskning

skall man nämligen finna, att stadgandet ingalunda är så att förstå,

att under alla förhållanden och i fråga om hvarje föreningens förbindelse,

af hvad beskaffenhet den än må vara, föreningens ansvarighet

skall vara begränsad på sätt uti ifrågavarande lagrum bestämmes. Man

har att noga skilja: först och främst mellan föreningens förbindelser till

medlemmarna på grund af försäkringsaftalen och dess förbindelser till

utomstående tredje man, och vidare mellan förhållandet under det föreningens

verksamhet fortgår normalt och det fall att föreningen skulle träda

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

i likvidation eller försättas i konkurs. Under det föreningen i full utsträckning

utöfvar sin verksamhet, skall utomstående tredje man för

sin fordran icke äga att hålla sig till föreningen i vidare mån än som

framgår af nu förevarande stadgande; han är således utesluten från att

få utmätning af föreningens rätt till framdeles förfallande medlemsafgifter.

Att icke heller föreningsmedlem äger att för utbekommande

af förfallet understöd få föreningens rätt till djdika afgifter utmätt, är

otvifvelaktigt. Men härtill inskränker sig också i det förutsatta fallet

räckvidden af förevarande stadgande, såvidt angår anspråk på förfallet

understöd. Huru vidsträckt föreningsmedlems rätt i öfrigt är uti ifrågavarande

afseende, beror allenast af stadgarna. Dessa få nämligen, såsom

framgår af 7 § i förslaget, innehålla bestämmelser om skyldighet för

föreningsmedlemmarna att underkasta sig uttaxering till täckande af

hvad som erfordras till gäldande af understöd; och enligt förslaget

möter icke hinder att i stadgarna inrymma uttaxeriugsplikt i obegränsad

omfattning. Då sålunda understödstagare i förening, hvars stadgar

innehålla bestämmelser om uttaxering, äger att påfordra beslut om

nödig sådan, synes det mig missvisande att, såsom i förevarande lagrum

skett, uttala den allmängiltiga grundsats att personlig ansvarighet icke

får förekomma i registrerade understödsföreningar. Att man skulle vara

berättigad att utan vidare låta nämnda uttaxeringsplikt falla alldeles

utanför begreppet personlig ansvarighet synes så mycket mindre möjligt,

som lagen om försäkringsrörelse är byggd på en motsatt uppfattning;

då i denna lag (101 §) talas om uttaxering såsom den form, hvari personlig

ansvarighet för ömsesidigt försäkringsbolags förbindelser skall

göras gällande, hänför den sig uttryckligen äfven till bolagets förbindelser

på grund af försäkringsaftalen. Skulle man åter till stöd för ett

godkännande af ofvannämnda i förslaget uttalade allmänna grundsats

vilja göra gällande, att föreningens utfästelser till sina medlemmar till

följd af sin föreningsrättsliga karaktär icke böra betraktas såsom förbindelser

i egentlig mening, må endast erinras, att man dock ansett

sig oförhindrad att i förslaget använda ordet förbindelse såsom uttryck

jämväl för de föreningsrättsliga utfästelserna (se 81 §).

Skulle registrerad understödsförening träda i likvidation eller försättas

i konkurs, är däremot enligt förslaget förhållandet ett annat. Dä

kommer nämligen, såsom framgår af 60, 65 och 66 §§ i förslaget,

äfven i fråga om föreningsmedlemmar det i förevarande lagrum upptagna

stadgandet att gälla orubbadt.

På grund af det nu anförda synes åt nämnda stadgande böra på

lämpligt sätt gifvas sådan begränsning, att det kommer att utsäga just

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

livad som åsyftas och intet annat. På sin framskjutna plats i förslaget

är stadgandet mod den nuvarande affattningen i hög grad ägnadt att

grumla uppfattningen af förslagets innebörd i förevarande ämne. Det

bär visserligen ansetts icke möta hinder att i lagen om sjukkassor upptaga

eu med förevarande stadgande öfverensstämmande regel, oaktadt

hvad här ofvan erinrats synes äga tillämplighet jämväl i fråga om sjukkassorna;

men äfven om man nu icke vill i detta hänseende underkasta

sjukkasselagen revision, torde dock häraf icke kunna hämtas något

skäl att icke bringa den ifrågaställda lagen i öfverensstämmelse med

lagen om försäkringsrörelse, en öfverensstämmelse, önskvärd särskild!

därför att gränsen mellan den verksamhet, som utöfvas af nu afsedda

föreningar, och den rörelse, som idkas af de ömsesidiga försäkringsbolagen,

ofta kommer att blifva sväfvande.

Justitierådet Borgström och regeringsrådet Ernberg hemställde, att

affattningen af andra stycket i 3 § måtte undergå någon jämkning i syfte,

som af justitierådet Skarstedt angifvits.

7 §•

Lagrådet:

I fråga om de penningbidrag, som föreningsmedlemmarna skola

hafva att erlägga till föreningen, skiljer förslaget i förevarande § uttryckligen

mellan »afgift» och »uttaxeradt belopp»; och hänlöras till

»afgifter» fasta premier, dödsfallsafgifter, förvaltningsafgifter och liknande

bidrag. Då emellertid äfven uttaxerade bidrag obestridligen

äro afgifter och skilja sig från andra sådana allenast härutinnan, att

de till sitt belopp ej äro på förhand bestämda eller beräkneliga utan

bero på särskild! beslut af föreningen, synes det riktigare att, på sätt

iakttagits i lagen om sjukkassor, jämväl i förevarande lagförslag skilja

mellan, å ena sidan, »fasta afgifter» och, å andra sidan, »uttaxerade belopp».

I enlighet härmed torde i punkt 6) af ifrågavarande § framför

ordet »afgifter» böra insättas »fasta» — i sammanhang hvarmed uttrycket

»fästa premier» bör utbytas mot det därmed alldeles liktydiga »premier» —

och punkt 8), därest denna skall bibehållas, böra undergå erforderlig

jämkning. Härigenom undgår man att vidtaga en eljest nödig ändring

uti det i 3 § andra stycket upptagna stadgandet, hvilket uppenbarligen

afser icke blott de under punkt 6) af förevarande § omförmälda afgifter

utan äfven belopp, som bero af uttaxering. Däremot påkallas jämkning

i 60 § andra stycket och 86 § andra stycket.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2-

Såsom redan antydts, kan det ifrågasättas, huruvida skäl finnes

att i förslaget bibehålla" hvad där upptagits under punkt 8) i förevarande

§. Bibehålies detta, torde däraf följa, att förening nödvändigt måste,

vid äfventyr att eljest registrering vägras, i stadgarna intaga någon

bestämmelse angående påföljd för föreningsmedlem af underlåtenhet attfullgöra

sin bidragsplikt. Det kan dock tänkas, att föreningen icke vill

med dylik underlåtenhet förbinda någon rätt för sig utöfver den föreningen

tillkommande befogenheten att i vanlig ordning utsöka beloppet

i fråga; och att föreningen skulle vara tvungen att angående denna

befogenhet upptaga särskild bestämmelse i sina stadgar, är meningslöst.

Ifrågavarande stadgande lärer därför såsom missledande icke böra i förslaget

kvarstå. Det är visserligen, å andra sidan, klart, att, därest

föreningen skall äga rätt att i den angifna händelsen låta särskild påföljd

inträda — hvarmed väl förslaget närmast åsyftar den försumlige

medlemmens uteslutande ur föreningen — stadgarna måste innehålla

bestämmelse härom; men hvarje anledning torde saknas att låta detta

komma till uttryck i förevarande §. Nu ifrågavarande stadgande lärer

följaktligen icke heller böra ersättas med något annat.

8 §•

Justitieråden Borgström och Skarstedt samt regeringsrådet Ernberg:

Stadgandet i 2 § första stycket af lagen om bankrörelse den

22 juni 1911 innefattar ovillkorligt förbud för understödsförening att i

sin firma använda ordet bank. Följaktligen skulle, därest tjänstemännen

vid någon bankinrättning inom sig bilda en pensionskassa eller annan

understödsförening, det vara dem förmenadt att genom att i föreningens

firma upptaga bankinrättningens namn angifva, att rätt till medlemskap i

föreningen tillkomme endast bankinrättningens tjänstemän, något som emellertid

uppenbarligen kan tänkas vara af betydelse för föreningen. Ett så vidtgående

förbud som det ofvan angifna torde ej vara betingadt af de förhållanden,

som föranledt upptagandet i banklagen af nämnda stadgande,

utan synes beträffande understödsföreningar någon modifikation af stadgandet

utan olägenhet kunna äga rum. I sådant afseende torde lämpligen

kunna föreskrifvas — i öfverensstämmelse med hvad som i förevarande

§ stadgats i fråga om förbud mot användande i understödsförenings

firma af ordet bolag •— att ordet- bank ej må i understödsförenings

firma intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det

misstag, att firman innehafves af bank.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

10 §.

Lagrådet:

Då pensionskassa, hvarmed enligt 1 § förstås hvarje understödsförening,

som afser att bereda pension, enligt förslaget är oförhindrad

att utöfva äfven annan i samma § åsyftad understödsverksamhet, innebär

det i tredje stycket af förevarande § intagna stadgandet i så måtto en

oegentlighet, att, därest kassan har till uppgift att bereda, utom pensioner,

jämväl annat understöd, t. ex. begrafningshjälp, och pensionstagare

äfven i sådant hänseende är försäkrad i kassan, han likväl skall

anses hafva vid pensionsfallets inträffande utträdt ur kassan. Berörda

oegentlighet torde böra afhjälpas genom ett förtydligande tillägg.

11 §•

Justitierådet Sundberg:

I 10 § af förslaget förekommer den afvikelse från motsvarande

bestämmelser i sjukkasselagen, att genom föreskrift i en förenings stadgar

medlem, hvilken vill utträda ur föreningen, skall kunna tvingas att

under viss tid, högst ett år, efter uppsägning kvarstå i densamma, med

skyldighet för honom, enligt förevarande §, att utgifva, bland annat,

hvad å honom belöper enligt beslut om uttaxering, som fattats före utträdet,

d. v. s. före utgången af nämnda uppsägningstid. Vidare har

i förslaget icke upptagits stadgandet i andra punkten af 13 § sjukkasselagen

om rätt för medlem att, därest det belopp, som må medelst uttaxering

utkräfvas af medlem, ej är i stadgarne begränsadt, undgå verkan

af ett beslut om uttaxering genom ofördröjlig anmälan om utträde.

Det synes, som skulle här den grundtanke, hvarpå hela förslaget

hvilar, nämligen omsorgen om att betrygga en förenings soliditet, hafva

framdrifvit stadganden, som icke kunna anses förenliga med den enskilda

medlemmens rätt.

Med förslagets ståndpunkt skulle inom en förening, hvars stadgar

medgifva uttaxering men icke begränsa det belopp, som må sålunda

utkräfvas, kunna inträffa att, sedan en medlem anmält sitt utträde ur

föreningen, en majoritet inom denna före uppsägningstidens utgång,

och just i afsikt att grundligt beskatta den afgående medlemmen, fattar

beslut om en alldeles oskälig uttaxering. Att den afgående skall sakna

hvarje möjlighet att undandraga sig verkan af ett dylikt beslut, som

han icke vid sin anmälan om utträde ur föreningen rimligen kunnat tänka

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj.ts Nätt. Proposition N:o 2.

sig, kan icke vara tilltalande för rättskänslan. Äfven en uttaxering, som

icke i och för sig är till beloppet orimlig, kan för den afgående medlemmen

te sig upprörande i det fall att, såsom enligt förslaget synes vara

tillåtet, uttaxeringsbeslutet sträcker sin verkan framåt i tiden sålunda, att

genom detsamma bestämmes utkräfvande af vissa belopp periodvis under

en lång tid efter det utträdet ägt rum.

Goda skäl synas fördenskull tala för att i förevarande afseende

åtminstone i så måtto tillgodose den enskilda medlemmens intresse, att

i förevarande § införes en bestämmelse af innebörd att, därest stadgarna

icke innehålla begrän sning af det belopp, som må medelst uttaxering utkräfvas,

medlem, som anmält sitt utträde ur föreningen, icke är underkastad

verkan af beslut om uttaxering, som sedermera fattas. En dylik

bestämmelse komme för föreningens del icke att medföra annan olägenhet

än nödvändigheten, för att kunna trygga föreningen mot insolvens

genom medlemmars utträde, att i stadgarna begränsa beloppet af uttaxering;

och om denna nödvändighet må kunna anses såsom en verklig

olägenhet, är densamma dock försvinnande liten vid jämförelse med

den möjlighet till obilligt tvång gent emot enskilda medlemmar, som

förslagets stadganden inrymma.

I hvad fall som helst torde böra stadgas rätt för medlem, som

anmält sitt utträde ur föreningen, att, därest sedermera under uppsägningstiden

beslut om uttaxering fattas, återtaga sin anmälan och kvarstå

i föreningen. Möjlighet skulle därigenom beredas honom att i sin mån

göra sig till godo de å honom uttaxerade beloppen; och lockelsen för

de öfriga föreningsmedlemmarna till ett obilligt uttaxeringsbeslut skulle

vara försvunnen.

Regeringsrådet Ernberg:

Den i denna § meddelade bestämmelsen om skyldighet för afgången

föreningsmedlem att, oafsedt afgången, gälda hvad å honom

belöper enligt dessförinnan fattadt. beslut om uttaxering synes stundom

kunna leda till obillighet. Så, i händelse beslutet afser uttaxering för

längre tid framåt under ett flertal perioder. Ett dylikt beslut är icke

otänkbart för det fall att föreningens soliditet befunnits underminerad

och en önskan inom föreningen förefinnes att genom fondbildning eller

eljest för framtiden stärka densamma. Men det förefaller då obilligt att

en afgången medlem, som icke får njuta frukterna af en sådan åtgärd,

icke dess mindre skall vidkännas uppoffringar härför. Till förebyggande

af ett sådant resultat synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke afgången

medlems skyldighet att vara underkastad före afgången beslutad

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

uttaxering borde för nyss förutsatta fall på visst sätt begränsas, t. ex.

så att nämnda skyldighet icke utsträckes utöfver den uttaxeringsperiod,

därunder afgången äger rum, eller, om uttaxeringsperiod erna begynna

efter afgången, den första af dessa.

Justitieråden Sundberg, Borgström och Skarstedt:

I första stycket af förevarande § meddelas bestämmelser för tre

olika fall af medlems afgång ur föreningen, nämligen utträde, uteslutning

och dödsfall. Däremot hänför sig andra stycket af paragrafen allenast till

utträde och uteslutning. Det vill emellertid synas, som om grund saknas

för en dylik åtskillnad. Anses det nödigt, att lagen uttalar sig dispositivt

angående en frivilligt utträdande eller en utesluten medlems anspråk på

andel i föreningens tillgångar, är det svårt att inse, hvarför den icke också

bör klargöra, huru det, i brist på bestämmelse i stadgarna, ställer sig i fråga

om rätt för afliden medlems rättsinnehafvare att taga del i de tillgångar,

till hvilka den aflidne måhända under många år bidragit. Frågan är af

praktiskt intresse för det fall att medlem, som tillförsäkrats rätt att vid

viss ålder utbekomma kapitalunderstöd eller åtnjuta pension, afiider före

uppnåendet af nämnda ålder. Och då för rättsinnehafvarna härutinnan

tydligtvis icke bör gälla annat än hvad i andra stycket af förevarande

§ stadgas beträffande utträdande eller utesluten medlem, hemställes, att,

därest samma stycke anses böra bibehållas, den däri uttalade grundsatsen

utsträckes till att gälla äfven vid medlems dödsfall. Iakttages denna hemställan,

lärer jämväl första stycket af 60 § böra erhålla eu något ändrad

affattning.

13 §.

Lagrådet:

Då det afsättande af öfverskottsmedel, hvarom i förevarande § lämnas

föreskrift, kan ske under den form, att en särskild, allenast för det

där angifna ändamål afsedd fond bildas — dispositionsfond eller annan

dylik fond — synes på lämpligt sätt böra i paragrafen utmärkas, att

den fond afsättning, som i paragrafen förutsättes skola ske innan nu

ifrågavarande afsättande af öfverskottsmedel må äga rum, afser sådan

fond, som föreningen antingen enligt stadgarna eller ock på grund af

bestämmelse i själfva lagen har skyldighet att upprätta.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition N:o 2.

113

19 §.

Regeringsrådet Er fiber g:

Från den i denna § stadgade skyldighet för styrelse och styrelseledamöter

att i sin förvaltning af förenings angelägenheter ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningssammanträde

eller, såvidt rörer styrelseledamot, af styrelsen meddelas, har gjorts

undantag för det fall att föreningssammanträdes föreskrift finnes strida

mot nu förevarande lag eller föreningens stadgar, för hvilket fall förbud

att efterkomma föreskriften meddelats. Då motsvarande förbud saknas

för den händelse att styrelsens föreskrifter finnas innebära dylik stridighet,

lärer däraf följa, att styrelseledamot äfven i sådan händelse skall

vara pliktig följa desamma. A andra sidan stadgar förslaget skadeståndsskyldighet

för styrelseledamot, som genom öfverträdelse af ifrågavarande

lag eller stadgarna tillskyndar föreningen eller tredje man skada.

Detta synes innebära en motsägelse. Häremot kan möjligen invändas,

att med hänsyn till berörda i förslaget stadgade lydnadsplikt skadeståndsskyldighet

icke gärna kan ifrågakomma, ifall den lag- eller stadgevidriga

åtgärden i fråga allenast innefattat verkställighet af en utaf

styrelsen meddelad föreskrift. Men om än en sådan tolkning må anses

berättigad för den händelse att verkställigheten ägt rum först efter

afgifven reservation från den verkställande styrelseledamotens sida, kan

densamma icke gärna utsträckas att gälla äfven för det fall att sådan

icke afgifvits. Affatras lagen i förevarande hänseende i öfverensstämmelse

med förslaget, synes emellertid det antagande icke uteslutet, att skadeståndsplikt

icke under några förhållanden kan utkräfvas af den, som

allenast verkställt ett styrelsebeslut, hvilket han i allt fall är lagligen

skyldig att följa, och att en afgifven protest därför saknar betydelse

äfven i fråga om skadeståndsplikten. Ett sådant resultat kan svårligen

anses tillfredsställande. Äfven frånsedt nu berörda omständighet, synes

det vara att gå längre än nödvändigt att i förevarande hänseende

ålägga styrelseledamot ovillkorlig Hdnadsplikt. Om än en sådan bestämmelse

må anses förklarlig med hänsyn till önskvärdheten däraf att

en styrelseledamot icke må kunna på grund af öfverdrifna betänkligheter

med afseende å föreslagna förvalta ngsåtgärd ers lag- eller stadgeenlighet

bereda styrelsen onödiga svårigheter i fullgörandet af dess

uppdrag, är det å andra sidan uppenbarligen icke mindre angeläget

att förhindra att otillåtna åtgärder komma till stånd; och skulle det visa

sig, att eu styrelseledamot utan fog ställer sig hindrande i vägen för styrelBihang

till Iliksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

sens verksamhet, lärer det i regel icke saknas utväg att snabbt nog fä

honom aflägsnad ur styrelsen. Lagen om ekonomiska föreningar (22

§) intager ock i förevarande hänseende en annan ståndpunkt än förslaget.

Jämte det enligt berörda lagrum styrelsen ålägges ställa sig till

efterrättelse de föreskrifter i fråga om föreningens förvaltning, som af

föreningssammanträde meddelas, där de ej finnas strida mot lagen eller

föreningens stadgar, innehåller nämligen samma lagrum enahanda föreskrift

beträffande firmatecknare, vare sig denne tillhör styrelsen eller icke,

såväl i förhållande till föreningssammanträde som till styrelsen.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att det i andra

stycket af förevarande lagrum meddelade förbud måtte utsträckas att

gälla äfven styrelseledamot i förhållande till styrelsen.

Justitierådet Skarstedt ansåg att, för vinnande af en enligt justi tierådets

förmenande önskvärd öfverensstämmelse med det i 22 § af lagen

om ekonomiska föreningar upptagna stadgandet, andra stycket af förevarande

lagrum borde fullständigas sålunda, att där afsedd styrelseledamot

förklaras icke äga att efterkomma en honom af styrelsen meddelad,

mot den föreslagna lagen eller föreningens stadgar stridande föreskrift,

26 §.

Justitierådet Sundberg och regeringsrådet Ernberg:

Då förbudet att föryttra fast egendom bör, om det skall blifva

effektivt, medföra förbud mot sådan egendoms intecknande för gäld,

hem ställes, att till förevarande § måtte göras ett tillägg i angifvet hänseende,

i öfverensstämmelse med hvad som förekommer i 24 § af lagen

om ekonomiska föreningar.

33 §.

Regeringsrådet Ernberg:

I öfverensstämmelse med hvad som stadgats i nya lagen om

aktiebolag och lagen om ekonomiska föreningar synes i denna § böra

inrymmas föreskrift, att tillfälle skall lämnas styrelsen att taga del af

revisionsberättelsen, innan densamma framlägges å föreningssammanträde.

38, 39 och 44 §§.

Lagrådet:

I 35 § af förslaget meddelas den bestämmelse att, i den mån icke

beträffande vissa ärenden annan ordning är föreskrifven i stadgarna,

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

föreningsmedlems rätt att deltaga i handhafvandet af töreningens angelägenheter

utöfvas å föreningssammanträde. Härmed är dock icke sagdt,

annat eller mera än att, frånsedt nyssberörda ärenden, föreningssammanträde

är den enda form, under hvilken föreningsmedlemmarna såsom

sådana skola kunna utöfva inflytande på förvaltningen af föreningens

angelägenheter. I stadgarna kan naturligtvis, såsom ock i 36 § förutsattes,

vara föreskrifvet, att beträffande alla till föreningssammanträde

hörande ärenden eller ock beträffande dylika ärenden af visst slag särskilda

kvalifikationer erfordras för föreningsmedlemmars rätt att deltaga

i föreningssammanträde, t. ex. att föreningsmedlem under viss tid tillhört

föreningen. Vidare beror det af stadgarna huruvida och i hvad

mån föreningsmedlemmarna skola äga att omedelbart utöfva ifrågavarande

rätt. I stadgarna får nämligen, såsom i 40 § sägs, intagas bestämmelse

därom att föreningssammanträdes befogenhet skall helt eller delvis utöfvas

af därtill utsedda personer. Har på detta sätt föreningsmedlemmarnas

beslutanderätt öfverlåtits åt vissa delegerade, får sammanträde, som af

dessa hålles, alldeles samma karaktär som ett föreningssammanträde i

vanlig mening. Med afseende därå att på åtskilliga ställen i denna och

följande afdelningar af förslaget helt allmänt talas om »föreningsmedlem»

eller »medlem» har man att för hvarje sådant fall afgöra, huruvida där

afses enhvar föreningsmedlem eller på grund af något af ofvan angifna

förhållanden den ifrågavarande bestämmelsen hänför sig allenast till vissa

af föreningens medlemmar. 1 allmänhet torde väl utan vidare rätta

meningen framgå; så t. ex. synes beträffande 47, 48, 52, 53 och 63 §§

det icke kunna vara föremål för någon tvekan att där åsyftas enhvar

föreningsmedlem. Häremot lärer med hänsyn till nämnda förhållanden det

icke vara möjligt att bibehålla oförändradt tredje stycket i 38 §, hvilket,

med den affattning det erhållit, i strid med hvad som får anses åsyftadt

skulle föranleda, att i det där angifna antalet föreningsmedlemmar

måste inräknas äfven sådana, som enligt stadgarna icke skulle få deltaga

i det påfordrade föreningssammanträdet; utan torde orden »föreningens

samtliga medlemmar» böra utbytas mot »samtliga röstberättigade». Härigenom

vinnes i förevarande hänseende öfverensstämmelse med hvad i

81 § af lagen om försäkringsrörelse är stadgadt beträffande ömsesidiga

försäkringsbolag. Hvad åter angår 39 §, lärer i det fall att sammanträde

skall, jämlikt 162 § i sagda lag enligt nu föreslagen lydelse, hållas

för val af styrelse och revisorer, den anmälan af föreningsmedlem, som

i första stycket omförmäles, kunna göras af enhvar af föreningsmedlemmarna,

hvaremot i öfrigt den i samma stycke omförmälda anmälningsrätten

på grund af sammanhanget i stycket icke kan anses tillkomma

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

annan än röstberättigad; något förtydligande torde följaktligen icke nödvändigt

böra bär ifrågakomma.

I första stycket af 44 § angifves såsom ett alternativ i fråga

om villkoren för giltighet af där afsedt beslut, att föreningens samtliga

medlemmar förenat sig om detsamma; och enligt tredje stycket erfordras

beträdande stadgeändring, som där omförmäles, under alla förhållanden

ett dylikt enhälligt beslut. Därest föreningsmedlemmarnas rätt att deltaga

i förvaltningen af föreningens angelägenheter skall utöfvas uti den

i 35 § såsom den normala förutsatta ordningen, d. v. s. å föreningssammanträde,

är möjligheten att åstadkomma ett dylikt af alla föreningsmedlemmarna

omfattadt beslut tydligtvis utesluten i de fall, då

jämlikt föreningens stadgar vissa föreningsmedlemmar på en eller annan

grund sakna rösträtt rörande den angelägenhet, hvarom fråga är, eller

afgörandet af frågan om stadgeändringen är öfverlämnadt åt delegerade,

som afses i 40 § af förslaget. På grund häraf och då, beträffande första

stycket af 44 §, skäl saknas att såsom villkor för beslutets giltighet

under några förhållanden fordra mera än att det omfattats af samtliga

röstberättigade, torde berörda stycke böra undergå häraf föranledd

ändring. Hvad åter angår tredje stycket, synes där afsedd stadgeändring

vara af så ingripande betydelse för dem, som vid frågans afgörande

redan äro medlemmar af föreningen, att man icke lärer

kunna stanna vid en bestämmelse att beslutet skall äga giltighet så

snart samtliga röstberättigade förenat sig om detsamma, utan torde såsom

förutsättning därför böra föreskrifvas, att, såsom väl ock får ant

tagas vara förslagets verkliga innebörd, föreningens samtliga medlemmar

lämnat sitt samtycke till det fattade beslutet.

J ustitierådet Sundberg och regeringsrådet Ernberg:

Stadgandet i sista stycket af 44 § innebär, att så snart pensionsfallet

inträffat innan beslutet om där åsyftad stadgeändring blef slutligen

gällande, pensionen skall oberoende af beslutet utgå oförändrad. Häraf

blir emellertid en följd, att föreningsmedlem kan genom att klandra

föreningens beslut om dylik ändring undanskjuta beslutets tillämplighet

och sålunda bereda sig pension till oförändradt belopp, äfven om beslutet

sedan befinnes fullt lagligt. Detta synes icke vara tillfredsställande.

Riktigare torde vara att låta själfva beslutets fattande eller, om

sådant fall föreligger att beslut på flere föreningssammanträden är erforderligt,

dess fattande å det sista sammanträdet vara afgörande. Blifver

beslutet sedermera icke af tillsynsmyndigheten gilladt eller varder det

efter anställdt klander upphäfdt, förfaller all verkan af detsamma och

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

den under tiden innehållna pensionen skall utbetalas. På grund af hvad

sålunda anförts hemställes om ändring af förevarande stycke i nu angifven

riktning.

Bifall härtill bör föranleda motsvarande ändringar i 60, 61, 65,

66 och 68 §§ af förslaget.

50 §.

Lagrådet:

Enligt denna § skall god man af tillsynsmyndigheten förordnas

äfven för det fall att likvidation enligt 68 § i förslaget inträdt af anledning

att understödsförening frivilligt öfverlåtit hela sin rörelse. I sådan

händelse bortfaller naturligtvis, såsom ock i förslaget iakttagits, gode

mannens uppgift att söka åvägabringa förslag till öfverlåtelse, och för

honom återstår allenast att såsom likvidator jämte öfriga likvidatorer

deltaga i likvidationen. Med hänsyn till förutsättningen för likvidationens

inträdande lär emellertid likvidatorernas verksamhet i allmänhet komma

att omfatta allenast vidtagande af de formella åtgärderna för föreningens

upplösning. Skulle någon gång förhållandet blifva ett annat, torde i

allt fall likvidationsboet vara af den enkla beskaffenhet, att biträde af god

man ej är erforderligt. På grund af det anförda hemställes om införande

af uttrycklig bestämmelse att god man icke skall af tillsynsmyndigheten

förordnas i det fall att likvidation inträdt enligt 68 §.

58 §.

Lagrådet:

Bestämmelserna i sista punkten synas böra utbrytas till ett särskildt

stycke till förekommande af det missförstånd att hvad där stadgas skulle

afse endast sådan god man, som omförmäles i nästföregående punkt.

61 §.

Regeringsrådet Ernberg:

Har föreningsmedlem i föreningens stadgar tillerkänts rätt att vid

afgång ur föreningen utbekomma andel i föreningens tillgångar, uppstår

frågan, i hvilken ordning afgången medlem må kunna göra denna sin

rätt gällande. Sker afgången efter inträdd likvidation eller konkurs,

är, enligt hvad som framgår af 60 och 65 §§, förslagets ståndpunkt därutinnan

klar, att nämnda rätt icke kan göras gällande i likvidationen

eller konkursen. Huruvida i sådant fall detta skall kunna ske efter

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition No 2.

afelutad likvidation eller konkurs är däremot ej fullt tydligt, men är

det med hänsyn till lydelsen af 60 § första stycket antagligen i förslaget

åsyftadt, att så ej får ske. Afgår åter medlem före likvidationen

eller konkursen (offentliga stämningens utfärdande), meddelar förslaget

i förevarande hänseenden ingen uttrycklig bestämmelse. Då i 61 § sägs,

att vid likvidation — och uppenbarligen bör detsamma gälla vid konkurs

— i föreningens gäld skall anses inbegripet understöd, som förfallit

till betalning innan beslutet om likvidation blef slutligen gällande,

men föreskrift saknas i fråga om dessförinnan afgången medlems rätt

till andel i tillgångarna, synes det dock ligga närmast till hands att

draga den slutsatsen, att, enligt förslagets mening, sådan rätt icke är att

likställa med de fordringar, som kunna i likvidationen eller konkursen

göras gällande, utan allenast kan, i händelse öfverskott uppstår, ur detta

utbekominas. Hvilken ståndpunkt, som härutinnan må anses vara den

principiellt riktiga, är vanskligt nog att afgöra. Gifvet är emellertid, att

rätten till eventuell andel i tillgångarna till sin natur är en annan än

vanliga tredjemansfordringar gentemot föreningen, äfven om dessa äro

satta i beroende af visst framtida villkor, och detta förhållande kan,

materiellt sedt, knappast anses helt utplånadt därigenom att de gjorda

förutsättningarna för rättighetens uttagande inträffa. Väl är det sant,

att ett liknande betraktelsesätt kan göras gällande äfven i fråga om rätt

till understöd. Men att förslaget i detta hänseende, på sätt ofvan antydts,

intager eu annan ståndpunkt, torde, såsom ock framgar af sakkunniges

motivering, bero icke så mycket af rent principiella skäl som

fastmera af billighetshänsyn, hvilka knappast kunna med samma fog

åberopas med afseende å afgången medlems rätt till andel i tillgångarna.

Det synes emellertid kunna ifrågasättas, huruvida icke i afseende å rätt

af sistnämnda art skillnad borde göras mellan det fall att afgången

skett jämförelsevis lång tid före likvidationens eller konkursens inträde

och det fall att afgången ägt rum närmare denna. I förra fallet torde

det nämligen i regel te sig tämligen hardt för den afgångne att nödgas

vika för borgenärerna, då måhända likvidationen eller konkursen tillkommit

på grund af förhållanden, som till väsentlig del inträffat efter

afgången; i senare fallet kan däremot som regel eller åtminstone ofta

nog ett motsatt förhållande antagas föreligga. Däremot synes icke

såsom emellertid följer af förslagets bestämmelser — den omständigheten,

huruvida den afgångne vid likvidationens eller konkursens inträffande

redan uppburit sin andel, böra vara afgörande, utan fasthellre, därest

afgången ägt rum viss bestämd tid före likvidationen eller konkursen,

återbäringsskyldighet ifrågakomma, rätten till andel i eventuellt öfver
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 2.

skott dock oförkränkt. Analogi till en åtskillnad af nu antydd beskaffenhet

förefinnes, frånsedt gifvetvis skiljaktigheter i öfrigt, i fråga om insats

i ekonomisk förening. En dylik lösning kan icke heller sägas komma

i strid med förslagets ofvan angifna ståndpunkt för det fall att medlem

afgår efter inträffad likvidation eller konkurs.

Jämväl beträffande frågan om sättet för realiserande af afgången

medlems rätt till andel i föreningens tillgångar vid öfverlåtelse enligt 50

eller 68 § saknas i förslaget tydliga bestämmelser, en ofullständighet,

som bör afhjälpas.

I hvarje fall synes önskvärd!, att förslaget i förevarande delar

tydligare än som skett gifver tillkänna, huru rätt af nu ifrågavarandebeskaffenhet

må kunna i ofvan förutsatta händelse göras gällande.

Justitieråden Borgström och Skarstedt:

Såsom i 11 § andra stycket förutsattes, kan det inträffa, att understödsförenings

stadgar innehålla bestämmelser om rätt för medlem att

vid afgång ur föreningen erhålla på ett eller annat sätt bestämd del af

föreningens tillgångar; och dessa bestämmelser äro enligt 60 och 65

§§ i förslaget afsedda att äga giltighet äfven vid likvidation eller

konkurs, såvida afgången inträffat före det beslutet om likvidation blef

slutligen gällande eller offentlig stämning i konkursen utfärdades. Emellertid

lär enligt förslagets ståndpunkt sålunda afgången medlem icke

kunna under likvidationen eller konkursen göra nämnda, rätt gällande,

såvidt sådant skulle inverka på borgenärers betalningsrätt. Enligt föreskrift

i första stycket af förevarande § skall nämligen vid understödsförenings

likvidation under gälden inbegripas allenast understöd, som

förfallit till betalning innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation

blef slutligen gällande, och det lär få antagas, att denna föreskrift

är afsedd att vinna motsvarande tillämpning, då konkurs inträffar.

Häraf torde man vara berättigad draga den slutsatsen att afgången föreningsmedlems

rätt till del i tillgångarna icke skall inräknas i gälden

och följaktligen utgå endast i den händelse öfverskott uppstår efter

gäldens betalande.

Denna förslagets ståndpunkt låter sig väl principiellt försvaras,

men däremot synes förslagnt i fråga om afgången medlems rätt uti ett

annat hänseende mindre tillfredsställande. Därest sådan öfverlåtelse af

understödsförenings rörelse, som omförmäles i 50 §, kommer till stånd,

torde öfvertagandet af rörelsen knappast kunna anses innefatta ett öfvertagande

af föreningens förpliktelser gent emot afgångna medh-mmar,

och genom det i förevarande § föreskrifna öfverlämnandet af den

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

öfverlåtande föreningens tillgångar blir denna ju urståndsatt att själf

gälda afgången medlem hans tillgodohafvande. Följaktligen skulle afgången

medlem, hvilken icke före likvidation eller konkurs uppburit

honom tillkommande del af föreningens tillgångar, i händelse öfverlåtelse

komme till stånd blifva beröfvad all möjlighet att utfå ein rätt, något

som icke torde kunna anses öfverensstämmande med rättvisa och billighet.

Motsvarande förhållanden kunna inträffa vid öfverlåtande enligt 68 § af

understödsförenings rörelse; och då afgången föreningsmedlem icke på

grund af den honom tillkommande rätt till del af föreningens tillgångar

torde vara att anse såsom föreningens borgenär, saknar han i händelse

•af föreningens konkurs möjlighet att väcka talan om återgång af öfverlåtelseaftalet.

På grund af det anförda hemställes om upptagande i förslaget af

bestämmelser, som uti ifrågavarande hänseenden behörigen tillgodose afgången

föreningsmedlems rätt gent emot föreningen vid Öfverlåtelse af

dess rörelse. Sådant lärer lämpligen kunna ske på det sätt, att i det

förslag till öfverlåtelse, som skall ligga till grund för denna, intagas

erforderliga bestämmelser härutinnan; och torde, därest denna utväg

anlitas, genom någon jämkning i affattningen af 44 § andra stycket

böra klargöras, att tillsynsmyndigheten vid siu pröfning af öfverlåtelsebeslutet

har att tillvarataga jämväl afgången medlems rätt i berörda

hänseenden.

Justiticrådet Sundberg hemställde om sådan ändring af första stycket

i förevarande §, att afgången medlems till betalning förfallna men ej

lyftade del af föreningens tillgångar komme att likställas med förfallet

understöd.

Lagrådet:

I redaktionellt hänseende anmärkes, att den i början af andra

stycket intagna hänvisning till innehållet i första stycket är språkligt

oriklig och bör utbytas mot något uttryck, som korrekt angifver hvad

med densamma afsetts.

65 och 67 §§.

Lagrådet:

Den i tredje stycket intagna hänvisning till 60 § torde, böra

undergå någon jämkning med hänsyn därtill att medgifvandet i sista

punkten af 60 § till utbetalning af pensionsbelopp visserligen bör blitva

tillämpligt vid det i 65 § förutsatta fall, att vid konkursens afslutande

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

K*mgl. Maj.ia Nåd. Proposition No 2.

öfverskott uppstått, men icke mot konkurslagens bestämmelser kan

vinna motsvarande tillämpning medan föreningen är under konkurs.

Beträffande den i sista punkten af 67 § gjorda hänvisningen till

60 och 65 §§ är innebörden däraf ej rätt klar. Ordalydelsen synes

närmast gifva vid handen, att därmed afses icke blott det fäll att utbetalning

af pensionsbelopp ägt rum i enlighet med hvad i 60 och

65 §§ undantagsvis medgifvits utan äfven den händelse att i strid mot

förbud i samma §§ lämnats förskott å framtida understöd eller utgifvits

förfallet understöd. Därest emellertid utbetalning skett i strid mot

sagda förbud, synes den böra återgå utan att dessförinnan anställes

undersökning huruvida utbetalningen finnes lända annan till förfång;

och att meddela uttryckligt lagstadgande härom torde knappast vara

erforderligt. På grund af det anförda hemställes om sådan omarbetning

af ifrågavarande stadgande, att det kommer att gälla endast utbetalning

af pensionsbelopp, som skett i öfverensstämmelse med det i 60

respektive 65 § lämnade medgifvande men sedermera befinnes vara till

förfång för borgenär, medlem eller annan understödsberättigad.

68 §.

Lagrådet:

Då i förevarande § talas om öfverlåtelse af viss gren utaf understödsförenings

rörelse, afses därmed icke blott att förening, som meddelar personförsäkring

af olika slag, öfverlåter rörelsen allenast såvidt angår någotdera

slaget, utan äfven, och måhända i främsta rummet, att förening öfverlåter

endast en viss, lokalt eller på annat sätt bestämd del af en och

samma rörelsegren, t. ex. att pensionskassa, som har medlemmar öfver hela

landet, öfverlåter rörelsen såvidt angår medlemmar i viss del af landet.

En mera korrekt beteckning synes kunna vinnas genom att ordet

»gren» utbytes mot ordet »del».

I sammanhang härmed torde enahanda ändring böra ske i 38 §

sista stycket och 45 § andra stycket.

70 §.

Lagrådet:

I förslaget äro föreskrifter meddelade om skyldighet för rätten eller

domaren att för registrering lämna tillsynsmyndigheten underrättelse om

vissa förhållanden; och för visst särskildt fäll skall det enligt förslaget

Bihang till Eiksd. prof. 1912. 1 Samt. 1 Afd. 2 Raft. 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

åligga tillsynsmyndigheten att utan föranledande af någon därom gjord

framställning vidtaga registreringsåtgärd. Med hänsyn härtill torde åt

ifrågavarande § böra genom inskjutande mellan orden »eljest» och

»varder» af orden »är eller» gifvas en med motsvarande lagrum i andra

författningar på föreningsväsendets område öfverensstämmande affattning.

76 §.

Justitierådet Sundberg:

Till förebyggande för framtiden af den olägenhet, att antagandet

af ny lagstiftning på föreningsväsendets område eller rörande närliggande

ämnen måste påkalla ändring af ifrågavarande §, synes lämpligt

att åt densamma gifva en mera allmänt affattad lydelse än förslaget

innehåller; och hemställes i sådant afseende, att orden »föreningsregister,

sjukkasseregister, understödsföreningsregistret eller försäkringsregister»

måtte utbytas mot orden »understödsföreningsregistret eller annat offentligt

register».

80 §.

Justitieråden Borgström och Skarstedt:

Enligt sakkunniges motiv afses med här meddelade föreskrifter

att gifva publicitet åt understödsföreningarnas verksamhet. För att vinna

detta mål synes emellertid erforderligt icke blott att nödigt material

aflämna8 till tillsyns myndigheten utan ock att åtminstone någon del af

det samlade materialet allmänneligen bekantgöres. I sådant hänseende

stadgas i 134 § af lagen om försäkringsrörelse, att där föreskrifven

uppgift om försäkringsbolags verksamhet skall genom bolagets försorg

införas i allmänna tidningarna; och hemställes att motsvarande

bestämmelse varder upptagen i det föreliggande lagförslaget. Därest

man anser sig icke kunna ålägga understödsföreningar i allmänhet de

utgifter, en dylik förpliktelse medför, synes den ifrågasatta bestämmelsen

i allt fall vara på sin plats beträffande understödsföreningar med godkända

stadgar.

81 §.

Lagrådet:

Såsom förslaget angifver, skola föreningar af den i förslaget afsedda

art icke vara fritagna från skyldighet att föra handelsböcker i

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 2.

enlighet med förordningen den 4 maj 1855 angående handelsböcker

och handelsräkningar. Däraf följer, att det åligger dylik förening att

för hvarje år inom viss tid uppgöra balansräkning, utvisande, jämte

tillgångarna vid rörelseårets utgång, de gäldbelopp, för hvilka föreningen

då på en eller annan grund häftade. I fråga om balansräkningens närmare

beskaffenhet lämnar 1855 års förordning ingen säker ledning, huruvida

det må vara till fylles, att såsom gäld upptagas allenast de förbindelser,

i hvilka föreningen häftar till tredje man, eller om — i öfverensstämmelse

med hvad som genom 120 § i lagen om försäkringsrörelse

tydligt uttalats beträffande dem, å hvilka samma lag äger tillämpning

— bokföringen skall vara så ordnad, att i balansräkningen kommer

att bland gälden inflyta jämväl värdet af föreningens utfästelser af

understöd, detta värde beräknadt efter försäkringstekniska grunder.

Det föreliggande förslaget intager icke en klar och otvetydig

ställning till denna fråga. Af bestämmelsen i 61 § därom att bland

förenings gäld skall inbegripas understöd, som förfallit till betalning

innan beslutet att föreningen skulle träda i likvidation blef slutligen

gällande, synes framgå såsom förslagets allmänna ståndpunkt, att det

icke är erforderligt, att förening i sin balansräkning bland skulderna

upptager rätt till icke förfallet understöd och att föreningen således icke

behöfver låta sin bokföring omfatta någon som helst försäkringsteknisk

beräkning rörande värdet af utfästelser om understöd. Stadgandena i

81 och 86 §§ åter innehålla — frånsedt bestämmelsen i 81 § sista stycket —

att åtminstone hvart femte år balansräkningen skall vara så beskaffad,

att nämnda värde däri upptages bland skulderna; och då det naturligtvis,

med hänsyn till nödvändigheten af inbördes sammanhang mellan

räkenskaperna år efter år, icke kan gå för sig, att balansräkningen vissa

år upprättas efter andra grunder än eljest, lära dessa stadganden icke

låta sig förena med hvad som ofvan angifvits såsom förslagets allmänna

ståndpunkt.

Vid den omarbetning af de antydda bestämmelserna i förslaget,

som till undanröjande af nämnda motsägelse lärer vara erforderlig, synes

lämpligen en väsentlig åtskillnad böra göras mellan bokföringsskyldighet

för förening med godkända stadgar och den skyldighet i sådant afseende,

som åligger annan förening.

Då nämligen, såsom i sakkunniges motiv framhålles, föreningsmedlems

rätt till icke förfallet understöd ej är en vanlig fordringsrätt

utan har en ganska utpräglad föreningsrättslig karaktär, samt det med

hänsyn till borgenärernas företrädesrätt till betalning ur föreningens

tillgångar ej kan vara af särskild vikt för borgenärerna att erhålla känne
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

dom om värdet af föreningens utfästelser gent emot dess medlemmar,

synes det beträffande föreningar, som drifva verksamhet utan att hafva

godkända stadgar, kunna försvaras att lämna förslagets nyss antydda,

i 61 § angifna allmänna ståndpunkt orubbad. I öfverensstämmelse därmed

bör ur 81 § uteslutas hvarje tal om balansräknings beskaffenhet

och i stället meddelas föreskrifter, åsyftande att föreningens ställning

må tid efter annan blifva underkastad försäkringsteknisk utredning.

Beträffande åter föreningar med godkända stadgar är förhållandet

ett annat. Ben tillit, hvilken en förening förvärfvar genom att erhålla

officiellt godkännande af sina stadgar, gör att man måste ställa höga

anspråk å den trygghet och säkerhet i fråga om understöds utbekommande,

som medlemskapet i dylik förening medför; och dessa anspråk

synas knappast kunna tillgodoses med mindre än att i föreningens räkenskaper

såsom skuld upptages värdet af dess utfästelser till medlemmarna,

detta värde tillförlitligen uträknadt. Och då, såsom nyss erinrats, bokföringen

måste år efter år vara upprättad efter enahanda grunder, följer

däraf, att balansräkningen kommer att hvarje år upptaga nämnda värde.

Detta bör emellertid icke utgöra hinder för att, där så finnes skäligt

med hänsyn till de ofta betydande kostnaderna för verkställande af

försäkringsteknisk beräkning af försäkringsstocken, för viss förening medgifva

inskränkning i skyldigheten att hvarje år låta verkställa sådan beräkning.

Man skulle nämligen för de år, i fråga om hvilka befrielse

från denna skyldighet äger rum, kunna låta försäkringsstockens uträknade

värde oförändradt kvarstå i bokföringen, intill dess ny försäkringsteknisk

uträkning kommit till stånd. Eller ock kunde under nämnda

år försäkringsstockens värde approximativt upptagas efter af tillsynsmyndigheten

anvisade eller eljest uppgjorda beräkningsgrunder.

En särskild ställning intaga i förslaget sådana föreningar med

godkända stadgar, hvilka meddela lifförsäkring. Då nämligen enligt

förslagets 87 § sammanlagda värdet af alla löpande lifförsäkringar skall

i den försäkringstekniska balansräkningen särskildt upptagas såsom en

fond med benämning premiereserv, är därigenom för ifrågavarande

föreningar lämnad en ovillkorlig föreskrift att låta bokföra försäkringsstockens

värde, hvadan vidare bestämmelse i sådant hänseende för samma

föreningar icke är af nöden såvidt de drifva allenast lifförsäkringsrörelse.

Dock torde i förslaget böra införas stadgande därom att premiereserven

skall, i den mån tillsynsmyndigheten ej medgifver undantag, beräknas

af sakkunnig person.

På grund af hvad sålunda anförts hemställes, att bestämmelserna

i 81, 86 och 87 §§ af förslaget måtte undergå omarbetning i antydd

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majd* Nåd. Proposition N:o 2. 125

riktning, därvid 86 § fjärde stycket synes böra samarbetas med 87 §

första stycket.

Bifall till hvad sålunda hemställts torde medföra:

att andra stycket i 12 § bör utgå;

att innehållet i 80 § l:o) bör bringas till närmare öfverensstämmelse

med 134 § 1) i lagen om försäkringsrörelse;

att tredje stycket i 82 § bör undergå någon omredigering;

att fjärde stycket i 88 § bör utgå samt paragrafen i öfrigt bör

underkastas någon jämkning i affattningen;

att 94 § 5) bör omredigeras, hvarvid jämväl torde böra mera

korrekt än i stadgandet skett uttryckas hvad detsamma innebär därom

att den, som ingifvit en honom veterligen oriktig räkning, är underkastad

straff; samt

att 95, 97 och 99 §§ böra undergå någon jämkning i affattningen.

82 §.

Lagrådet:

Enligt föreskrift i andra stycket af denna § skall tillsynsmyndighet

anvisa förening att inom viss tid hafva vidtagit erforderliga åtgärder,

under det att anvisning enligt tredje och fjärde styckena skall innefatta

föreläggande att inom viss, skälig tid hafva fullgjort hvad där föreskrifves.

Anledningen till skiljaktigheten i uttryckssätt torde ligga däri,

att man ansett att i sistnämnda två fall bör åt förening lämnas något mera

utsträckt tid att ställa sig anvisningen till efterrättelse än som funnits

erforderlig i förstnämnda fall. Då emellertid vid meddelandet af hvarje

anvisning åt förening bör lämnas skälig tid att efterkomma densamma,

synes ett korrektare uttryck böra gifvas åt hvad som åsyftats.

83 §.

Regeringsrådet Ernberg:

Enligt förslaget åligger det tillsynsmyndigheten att vid pröfning

af ansökan om registrering af förening, i hvars stadgar intagits bestämmelse

därom att stadgarna skola vara godkända af myndigheten, tillse,

icke blott huruvida beslutet tillkommit i föreskrifven ordning samt står

i öfverensstämmelse med lag och författning utan ock huruvida stadgarna

äro med hänsyn till arten af föreningens verksamhet betryggande

äfvensom i öfrigt tillfredsställande. En dylik pröfning skall enligt för
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

slaget ock äga ram vid begärd registrering af ändring i stadgar, som

förut vunnit tillsynsmyndighetens godkännande, äfvensom af stadgeändring,

hvarigenom föreskrift om dylikt godkännande i stadgarna intagits.

I alla dessa fall skall således en materiell pröfning af stadgarnas

innehåll äga ram i sammanhang med pröfningen af frågan om

registreringen, som ej får beviljas med mindre tillsynsmyndigheten finner

sig kunna godkänna stadgarna. Jämväl i vissa andra fall fordras enligt

förslaget för registrering af stadgeändring, att beslutet därom varder

af tillsynsmyndigheten gilladt. Så då stadgeändring angår skyldighet

att erlägga bidrag till förening eller rätt att därifrån erhålla understöd

med flera i 44 § angifna fall. Detsamma gäller enligt 45 § i vissa fall

beträffande beslut om förenings trädande i likvidation. Och åligger det

följaktligen tillsynsmyndigheten äfven i nu nämnda fall att, innan registrering

får ske, ingå i pröfning icke blott af beslutets formella laglighet

utan äfven af dess materiella innebörd. I ofvanberörda, i 44 och 45 §§

åsyftade fall är det visserligen icke uttryckligen föreskrifvet, att dylik

pröfning skall ske i sammanhang med pröfning af frågan om registreringen,

men är det i förslaget uppenbarligen förutsatt, att så i regel

kommer att ske.

Vägras i något af nu omförmälda fall registrering och föres häröfver

klagan — att i registreringsärende klagan öfver tillsynsmyndighetens

beslut endast i händelse af vägrad registrering kan äga rum

framgår indirekt af förslagets bestämmelser — skola enligt lagen om

regeringsrätten den 26 maj 1909 besvären upptagas och afgöras af denna.

Vid tillkomsten af nämnda lag torde emellertid icke hafva varit afsedt,

att ärenden af nyss angifven beskaffenhet skulle dragas under denna

domstols pröfning. De mål om anteckning i register, som i lagen omtalas,

voro nämligen, då lagen stiftades, på grund af då gällande lagstiftning

i hithörande ämnen uteslutande sådana, där pröfningen af

registreringsansökningen innefattade allenast en pröfning af det för

registrering anmälda beslutets eller förhållandets författningsenlighet, eller

således en pröfning af rent formell natur, men däremot icke af det

ifrågavarande beslutets eller förhållandets ändamålsenlighet i materiellt

hänseende. Af förarbetena till samma lag framgår ock, att pröfningen

af mål angående sättet för utöfvandet af visst slags näring eller verksamhet

ansågs — såsom utgörande en sida af Konungens ekonomiska lagstiftningsmakt

eller, i den mån hithörande befogenheter tillkomma underordnad

myndighet, ett utflöde af samma lagstiftningsmakt — icke böra

undandragas regeringen utan fortfarande böra tillhöra Konungen i

statsrådet; och att mål af nu ifrågavarande beskaffenhet, för såvidt

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

desamma skola ur försäkringsteknisk synpunkt bedömas och sålunda i

själfva verket innefatta ett eventuellt koncessionerande af rörelsens utöfvande,

till sin art äro att hänföra till nyss angifna kategori, är tydligt.

En afvikelse från de förutsättningar, hvarifrån man sålunda vid tillkomsten

af lagen om regeringsrätten i nu förevarande hänseende utgått, har

emellertid skett i den nya lagen om sjukkassor, enligt hvilken i vissa

fall för erhållande af registrering af stadgar eller stadgeändring fordras,

att tillsynsmyndigheten öfver sjukkassorna finner bestämmelserna i fråga

betryggande eller för bevarande af kassans förmåga att fullgöra sina

förbindelser nödiga.

Frånsedt nu berörda bestämmelser i sjukkasselagen, synes det med

hänsyn till nu ifrågavarande ärendens natur lämpligast, att desamma,

såvidt angår den materiella pröfningen, afgöras af Konungen i statsrådet.

Detta framgår bäst vid en jämförelse med gällande lagstiftning angående

försäkringsbolag i motsvarande delar. För en sådau anordning talar

ock, att klagan öfver tillsynsmyndighetens beslut, hvarigenom till vinnande

af större trygghet för en förenings medlemmar eller understödstagare

åt föreningen meddelas anvisning för vidtagande af ändring i

grunderna för dess verksamhet, enligt förslaget skall pröfvas i sist angifna

ordning, eftersom ju dylikt beslut meddelas utan samband med pröfning

af ansökan om registrering; och att draga klagomål af denna

beskaffenhet under regeringsrättens pröfning har icke blifvit ifrågasatt.

Anser man, på sätt nämnts, den materiella pröfningen af hithörande

frågor böra i sista hand tillkomma Konungen i statsrådet, kunna för

genomförande häraf olika utvägar tänkas. Ett sätt vore att utvidga bestämmelserna

i 3 § i lagen om regeringsrätten att omfatta äfven nu ifrågavarande

mål. I detta lagrum föreskrifves nämligen beträffande vissa

slag af mål af beskaffenhet att på grund af sin blandade natur böra

pröfvas till viss del af regeringsrätten och till annan del af Konungen

i statsrådet, att regeringsrätten skall med eget utlåtande öfverlämna

målet till afgörande af Konungen i statsrådet. Genom en dylik anordning

vinnes dels att frågor, som rätteligen böra förbehållas regeringens

afgörande, icke undandragas densamma, dels ock att frågor, som eljest

tillhöra regeringsrättens bedömande, äfven i de åsyftade fallen blifva af

denna behandlade, hvarigenom enhetligheten i rättstillämpningen främjas.

Det förfarande, som sålunda för vissa fall föreskrifvits, torde emellertid

icke böra i vidsträcktare män än sådant befinnes oundgängligen nödvändigt

utsträckas att gälla jämväl i andra fall. Därigenom föranledes

nämligen lätt en tyngande omständlighet i målens behandling i högsta

instans, som uppenbarligen blir desto mera hinderlig ju mera omfattande

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

eller invecklade desamma på grund af sin art i allmäuhet kunna antagas

vara; och att detta ofta nog kan komma att inträffa i nu ifrågavarande

fall, är tydligt. Med hänsyn härtill torde det för vinnande af ofvan

angifna syfte vara ändamålsenligare att välja en annan väg; och synes

i sådant afseende det lämpligaste vara att i den nu föreslagna lagen

införa en föreskrift därom att, därest tillsynsmyndigheten vid pröfning

af beslut, hvarom här är fråga, d. v. s. beslut, för hvars giltighet fordras

dess godkännande eller gillande och som är af beskaffenhet att böra

registreras, finner sig icke kunna godkänna eller gilla beslutet, tillsynsmyndigheten

skall, utan att ingå i pröfning af sjkifva registreringsfrågan,

förklara, att godkännande eller gillande ej kan meddelas. En

dylik föreskrift, hvilken naturligtvis innebär, att myndigheten i nämnda

sammanhang skall pröfva jämväl huruvida beslutet lagligen tillkommit,

utgör intet hinder för att, i händelse tillsynsmyndighetens beslut varder,

efter förd klagan, af Kungl. Maj:t — här Konungen i statsrådet —

undanröjdt och ärendet återförvisadt för förnyad behandling, tillsynsmyndigheten

då meddelar beslut i ärendets hela vidd. Enligt den sålunda

föreslagna anordningen skulle äreudet till den del, detsamma till sin

natur rätteligen tillhör Konungen i statsrådet, äfven komma att i sådan

ordning pröfvas och af göras och endast frågan om själfva registreringen,

ifall klagan däröfver föres, dragas under regeringsrätten. Att i följd

häraf Konungen i statsrådet skulle i nu åsyftade fall komma att ingå i

bedömande äfven af frågan om beslutets lagliga tillkomst'' innebär icke

någon afvikelse från hvad som gäller i andra ärenden, i hvilka efter

besvär eller underställning beslut af underordnad myndighet underkastas

pröfning i sådan ordning; och äfven i vissa registreringsärenden, som

i öfrigt tillhöra regeringsrättens afgörande, förekommer redan nu ett

i sak härutinnan fullt analogt förfarande. Så skall exempelvis enligt

lagen om försäkringsrörelse å beslut, hvarigenom ordning för försäkringsbolag

antages eller ändring däri vidtages — frånsedt vissa undantag,

som i detta sammanhang sakna betydelse — sökas Konungens (i

statsrådet) stadfästelse, därvid gifvetvis äfven beslutets formella laglighet

pröfvas i enahanda sammanhang. Först sedan sådan stadfästelse

erhållits skall registrering sökas hos registreringsmyndigheten (patentoch

registreringsverket), som därvid endast har att pröfva, huruvida

de föreskrifter, som beträffande anmälan för registrering finnas i lagen

för hvarje fall meddelade, iakttagits; och fullföljes klagan öfver registreringsmyndighetens

beslut hos regeringsrätten. Ett motsvarande förfarande

äger rum vid handläggning af stadfästelse eller ändring i bolags
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungt. Majds Nåd. Proposition N.v 2.

ordning för järnvägsaktiebolag äfvensom för vissa aktiebolag, som drifva

lånerörelse, enligt den härom gällande särskilda lagstiftning.

På grund af hvad sålunda anförts hemställer jag, att bestämmelser

i nyss antydd riktning i förslaget införas; och torde vid bifall härtill

sista punkten af 72 § i förslaget böra därur utgå.

Därest denna hemställan vinner beaktande, synas oek, till vinnande

af nödig öfverensstämmelse i förevarande hänseende mellan nu ifrågasatta

lag, å ena, samt lagen om sjukkassor, å andra sidan, däremot

svarande bestämmelser böra i sistnämnda lag införas.

.Justitieråden Sundberg, Borgström och Skarstedt:

Med den affattning, 86 § i förslaget erhållit, lärer af densamma

med erforderlig tydlighet framgå, att ansökan om godkännande af

understödsförenings stadgar eller af stadgeändring, som i nämnda lagrum

afses, skall göras i form af ansökan om registrering, i följd hvaraf

det beslut, som föranledes af tillsynsmyndighetens pröfning af stadgarna

eller stadgeändringen, alltid kommer att framträda såsom ett beslut i

ärende, som afser registrering.

Annat synes förhållandet vara beträffande sådan af förening med

icke godkända stadgar beslutad stadgeändring, hvarom förmäles i 44 §

andra stycket, äfvensom sådant beslut om förenings trädande i likvidation,

som åsyftas i 45 § första stycket. 1 fråga om dessa föreningsbeslut,

Indika för sin giltighet fordra tillsynsmyndighetens godkännande,

kan förslaget icke anses lägga hinder i vägen för föreningen att utan

sammanhang med registreringsarisökan göra framställning hos tillsynsmyndigheten

om beslutets gillande. Väl innehåller 46 § andra stycket

den bestämmelsen att beslutet skall i och med dess anmälande för registrering

anses underställdt tillsynsmyndigheten för gillande; men då

satsen icke gäller omvändt, synes i det fall att ansökan om beslutets

gillande ej innefattar jämväl registreringsanmälan tillsynsmyndigheten

icke på grund häraf kunna undandraga sig att meddela beslut i anledning

af ansökningen. Går myndighetens sålunda meddelade beslut

föreningen emot, skola däröfver anförda besvär enligt gällande bestämmelser

pröfvas af Konungen i statsrådet. Därest åter framställningen om

gillande skett i form af eller i sammanhang med ansökan om registrering,

och förty tillsynsmyndighetens beslut, om det går föreningen emot,

kommer att utmynna i ett beslut om vägrad registrering, skola besvär

öfver beslutet pröfvas af regeringsrätten. Då emellertid den fråga

besvären röra i realiteten är en och densamma i båda fallen, synes det

vara nödigt att förebygga eu dylik allenast på en tillfällig omständighet

Bihang till Jiiksd. prof. 1912. 1 Sand. 1 Afd. 2 Höft. 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

beroende olikhet i fråga om högsta instansen. Detta torde lämpligast

kunna ske på det sätt, att i stället för det i 46 § andra stycket upptagna

stadgandet införes bestämmelse att beslut, som där afses, icke

må för gillande underställas tillsynsmyndigheten annorledes än genom

beslutets anmälande för registrering.

Regeringsrådet Ernberg:

Då det icke torde vara förslagets mening, att understödsförenings

rätt till klagan öfver beslut, som af tillsynsmyndigheten meddelats,

skall vara inskränkt till sådana fall, då beslutet gifvits med anledning

af föreningens därom gjorda framställning, men bestämmelserna i andra

stycket af denna § lätt kunna föranleda missuppfattning härutinnan,

hemställes om sådan jämkning i redaktionen, som till förebyggande af

en dylik tolkning erfordras.

86 och 87 §§.

Lagrådet hänvisade till hvad angående dessa paragrafer anförts

vid 81 § i förslaget.

Regeringsrådet Ernberg:

Uttrycket lifförsäkring i 87 § torde hafva användts i syfte att

beteckna icke blott lifförsäkring i mera inskränkt bemärkelse utan äfven

lifränte- och kapitalförsäkring. Då emellertid detta icke med tydlighet

framgår, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke ett uttryckligt

stadgande härom borde i lagen införas. Särskildt förefaller detta behöfligt

vid jämförelse med lagen om försäkringsrörelse, som i sin 2 §

meddelar uttrycklig bestämmelse i angifvet hänseende.

98 §.

Lagrådet:

Statens eller kommuns pensionering af tjänsteinnehafvare kan icke

gärna tänkas hänförlig under 1 § i förslaget i annat fall än att densamma

sker på sådant sätt, att en särskild anstalt bildas, i hvilken de

blifvande pensionstagarna ingå såsom delägare och för hvars utfästelser

af understöd staten eller kommunen är i större eller mindre mån ansvarig.

Med hänsyn härtill hemställes, att de i 1) intagna orden »å

opaginerad Kontrollera mot PDF

1S1

Kunyl. Aluj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

statens eller kommuns pensionering af tjänsteinnehafvare eller» måtte

såsom öfverflödiga uteslutas.

Därest, med bifall till hvad vid 1 § anförts, redan i samma § angifves,

huruvida eller i hvad mån förening, som meddelar sjukhjälp,

omfattas af förslaget, föranledes däraf, att bestämmelsen i 2) utgår ur

förevarande §.

Åt stadgandet i 3) har gifvits sådan affattning, som skulle den

föreslagna lagen kunna äga tillämpning å allenast en del af eu förenings

verksamhet. Då detta naturligtvis icke är förhållandet, utan innebörden

af stadgandet får antagas vara den, att förening, som där sägs,

icke skall blifva underkastad lagen på den grund att den meddelar

understöd vid arbetslöshet, men att, därest föreningen utöfvar annan i

1 § afsedd försäkringsverksamhet, lagen blir tillämplig å föreningen i

dess hela verksamhet, synes eu omredigering af stadgandet böra äga

rum till närmare öfverensstämmelse med hvad sakkunnige i förevarande

hänseende föreslagit.

Justitieråden Sundberg och Borgström:

Då i 163 § c) af lagen om försäkringsrörelse undantagits ränteoch

kapitalförsäkringsanstalter, af hvad beskaffenhet och omfattning de

än må vara, torde undantaget i e) af samma § icke kunna innefatta

några sådana anstalter. Förevarande förslag afser nu, enligt hvad i

motiven utsäges och äfven framgår af den ifrågasatta ändringen

af sagda §, allenast föreningar, som omförmälas i nämnda mom. e).

Och då 1 § i förslaget icke torde, med den affattning som däråt gifvits

eller inom lagrådet ifrågasatts, hafva vidsträcktare omfattning än sålunda

med förslaget afsetts, synes det oegentligt att, såsom i 4) af förevarande

§ skett, äfven från den nu föreslagna lagen undantaga dylika anstalter,

hvarför detta undantag bör ur paragrafen utgå.

99 §.

Justitieråden Sundberg och Skarstedt samt regeringsrådet Ernberg:

Den ståndpunkt, förslaget intager i fråga om oregistrerad förenings

rättskapacitet efter utlöpandet af den i förevarande § medgifva respittiden,

tre år, för föreningens registrering, låter väl förena sig med innebörden

af 3 § första stycket och 4 § i förslaget. Men därest lagrådets

vid dessa lagrum gjorda hemställan bifalles, synes man näppeligen böra,

med hänsyn till de antagligen ytterst sällsynta fall att föreningar, hvilka

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Majds Nåd,. Proposition N:o 2.

ingått rättshandlingar, som sträcka sin verkan utöfver nämnda tre år,

icke skulle kunna eller vilja vinna registrering, tillskapa juridiska personer

med ofullständig rättskapacitet; utan man torde böra hålla fast

vid att förening, så länge åt densamma tillerkännes rätt att i något

afseende uppträda såsom själfständig person, också i andra afseenden

skall äga rättskapacitet. Den af lagrådet föreslagna bestämmelsen i

fråga om rättskapacitet synes alltså icke böra erhålla tillämpning å

oregistrerad understödsförening, som äger bestånd vid lagens ikraftträdande,

i hvad angår rättigheter och skyldigheter, hvilka uppkommit

före respittidens utgång; och hemställes fördenskull, att omförmälda

stycke måtte omarbetas i nu angifven riktning.

Justitierådet Borgström:

Vid bifall till hvad lagrådet hemställt beträffande 3 § första

stycket och 4 § erfordras ändring i andra stycket af förevarande §, så vidt

angår oregistrerad förenings rättskapacitet efter utlöpandet af den medgift

respittideu för föreningens registrering. 1 sådant hänseende anser

jag det höra tydligen utsägas att med afseende ä rättsförhållande, som

uppkommit, innan lagen träder i kraft, förening utan hinder af att den

ej registrerats äger inför domstol eller annan myndighet söka, kära

eller svara. I fråga om rättsförhållanden, som uppkommit under respittiden,

synes det mig närmast öfverensstämma med grunden för lagrådets

ofvanberörda hemställan att efter respittidens utgång förening

icke, med mindre deri vunnit registrering, tillerkännes någon som helst

rättskapacitet. Emellertid lärer skyldig hänsyn till tredje mans berättigade

intressen kräfva meddelandet af bestämmelser, som bereda tredje

man möjlighet att jämväl efter respittidens utgång göra sin rätt gällande

mot föreningen, äfven om den ej vunnit registrering.

Lagrådet:

Enligt hvad lagrådet inhämtat, finnes i fastställda reglementen

eller stadgar för eu del understödsföreningar af den i förslaget afsedda

art föreskrifvet, att för giltigheten af ändring i reglemente eller stadgar

erfordras stadfästelse af Kungl. Maj:t eller, där annan myndighet fastställt

reglementet eller stadgarna, af denna myndighet. Att eu dylik bestämmelse

såvidt angår ämne, hvarom förmäles i 44 § andra stycket, icke

lärer komma att införas i stadgar för förening, som bildas efter den

föreslagna lagens trädande i kraft, torde med hänsyn till den blifvande

tillsynsmyndighetens åligganden vara uppenbart. Men det vill synas, som

om bland öfvergångsbestämmelserna i förslaget borde upptagas en sär
-

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

skild föreskrift i syfte att förebygga det oegentliga förhållande att en

äldre förenings beslut om stadgeändring rörande ämne, som nyss sagts,

skulle komma att för gillande underställas äfven annan myndighet än

tillsynsmyndigheten. Denna föreskrift torde lämpligen böra hafva till

innebörd, att hinder mot föreningens registrering icke skall möta däraf

att dylikt beslut ej blifvit jämlikt reglementet eller stadgarna af viss

myndighet stadfäst samt att villkor om sådan stadfästelse skall beträffande

ämne, hvarom nu är fråga, upphöra att gälla i och med det att föreningen

blifvit registrerad.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§

i lagen om försäkringsrörelse*

«

162 §.

Lagrådet:

Med hänvisning till hvad som yttrats vid 68 § af förslaget till

lag om understödsföreningar hemställes att ordet »gren» måtte på de

två ställen, där det förekommer i förevarande §, utbytas mot ordet »del».

Det vill synas, som om i andra stycket borde för fullständighetens

skull uttalas, att ifrågavarande bolag skall anses bildadt genom

här omförmälda beslut. Detta torde också bäst instämma med den i

151 § af förevarande lag upptagna föreskriften att i försäkringsregistret

skall införas uppgift om dagen för ömsesidigt försäkringsbolags bildande.

163 §.

Justitierådet Skarstedt och regeringsrådet Ernberg:

Enär hvarken i lagen om sjukkassor eller i den föreslagna lagen

om understödsföreningar afses föreningar, som utöfva rörelse på affärsmässigt

sätt, torde det i mom. e) upptagna undantaget böra utbytas

mot »förening, som afses i lagen om sjukkassor eller lagen om understödsföreningar»

eller annat motsvarande uttryck.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 2.

Förslaget till lag om ändrad lydelse af 87 § i lagen om

sjukkassor den 4 juli 1910.

Justitierådet Sandberg:

Med hänvisning till hvad jag yttrat vid 76 § af förslaget till lag

om understödsföreningar hemställer jag, att i första stycket af nu''

ifrågavarande § orden »föreningsregister, sjukkasseregister, understödsföreningsregistret

eller försäkringsregister» måtte utbytas mot orden

»sjukkasseregistret eller annat offentligt register».

Denna ändring skulle medföra jämväl den fördel, att i paragrafen

komme att såsom sjukkasseregister betecknas allenast sådant register,

som är upprättadt i enlighet med lagen af den 4 juli 1910. Så är icke

förhållandet med paragrafens nuvarande affattning, i ty att visserligen

ordet sjukkasseregister, där det förekommer i paragrafens andra stycke,

får antagas hafva den angifna inskränktare betydelsen, men däremot

med sjukkasseregister, som omnämnes i första stycket, måste afses

jämväl sådant register, som upprättats på grund af lagen den 30

oktober 1891.

För vinnande af otvetydighet i nu angifvet hänseende synes i

sammanhang med den ändring, hvarom jag nyss hemställt, ordet »sjukkasseregister»

i andra stycket böra utbytas mot ordet »sjukkasseregistret».

Ur protokollet

Erik Öländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

185

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Ham Maji

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december

1911.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvärd,

Statsråden: Schotte,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för civildepartementet statsrådet Schotte anmälde lagrådets

den 2 november 1911 afgifna utlåtande öfver de inom departementet

utarbetade förslagen till

lag om understödsföreningar;

lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse;

och

lag om ändrad lydelse af 87 § i lagen om sjukkassor den 4

juli 1910.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

Efter att hafva redogjort för innehållet af berörda utlåtande, yttrade

departementschefen:

»Såsom af det anförda framgår, har lagrådet icke hatt något att

anmärka mot de hufvudprinciper, hvarpå förslaget till lag om understödsföreningar

är grundad!, med undantag likväl beträffande frågan om

oregistrerad förenings rättskapacitet. Angående denna fråga delar jagtill

fullo den af lagrådet uttalade uppfattningen, och hafva förty de åt

lagrådet i berörda hänseende påyrkade ändringarna blifvit genomförda

vid den öfverarbetning, förslaget efter lagrådets granskning blifvit underkastadt

inom civildepartementet. De anmärkningar rörande särskilda

punkter i lagförslaget, Indika framställts af lagrådet eller en pluralitet

af dess ledamöter, hafva också efterkommits, där ej annat framgår åt

hvad i det följande erinras.

Hvad till en början angår gränsen mellan den föreslagna lagens

och den nya sjukkasselagens tillämplighetsområden, bör otvifvelaktigt

det syfte, som man i det till lagrådet remitterade förslaget velat vinna

genom det i 98 § 2) vid ordet sjukkassa fogade tillägget, hellre tillgodoses

genom en ändring i sjukkasselagen. Med afseende på sättet

härför finner jag i likhet med två af lagrådets ledamöter lämpligast, att

i sjukkasselagen införes ett uttryckligt förbud för oregistrerad sjukkassa

med minst femtio medlemmar att utfästa eller utbetala högre begrafningshjälp

än tvåhundra kronor, och synes konsekvensen fordra, att vid förbudet

fogas eu straffbestämmelse, motsvarande stadgandet i 93 § af den

föreslagna lagen om understödsföreningar. Denna utväg torde vara att

föredraga framför den andra inom lagrådet föreslagna, åtminstone i det fall

att, såsom jämväl förordats åt nämnda två ledamöter, 1 § i den föreslagna

lagen om understödsföreningar ändras på så sätt, att meddelande af sjukhjälp

alldeles uteslutes från understödsföreningarnas verksamhetsområde,

öfvervägande praktiska skäl synas mig tala för sistberörda ändring, hvarigenom

hela den sjukförsäkringsverksamhet, som ej faller under lagen om

försäkringsrörelse, kommer att hänföras under en och samma lag och

under samma tillsynsmyndighet. Eu följd dåra! blir, att icke någon

förening åt nu ifrågavarande art kan hafva till ändamål att beieda

jämte sjukhjälp annat understöd än begrafningshjelp, t. ex. pension, da

ju en dylik verksamhet, på grund af den föreslagna nya lydelsen åt

163 § i lagen om försäkringsrörelse, skulle strida mot 1 § i sistnämnda

lag. Sådan föreningsverksamhet förekommer emellertid icke i någon

afsevärd utsträckning, och förening, som tilläfventyrs nu idkar sådan

verksamhet, torde utan olägenhet kunna uppdela sig i en understöds
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2. 137

förening och en sjukkassa, hvarvid den sistnämnda kan blifva berättigad

till statsunderstöd.

Beträffande lagrådets anmärkning mot de i 1 § af den föreslagna

lagen upptagna exempel får jag — under erinran att det för närvarande

lärer finnas en förening med ändamål att lämna understöd vid arbetslöshet

— påpeka, att frågan om arbetslöshetsförsäkring numera enligt

Eders Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1911 är föremål för utredning.

Då det icke är osannolikt, att denna utredning kan leda till

åtgärder från det allmännas sida, hvilka befordra uppkomsten af understödsföreningar

för meddelande af arbetslöshetsunderstöd, har meddelandet

af dylikt understöd icke ansetts böra uteslutas från exemplen å

understödsförenings verksamhet.

Rörande affättningen af 3 § andra stycket har inom lagrådet

anmärkts, att understödsförenings stadgar enligt 7 § finge innehålla

bestämmelser om skyldighet för föreningsmedlemmarna att underkasta

sig uttaxering till täckande af hvad som erfordras till gäldande af understöd,

samt att, då sålunda understödstagare i förening, hvars stadgar

innehålla bestämmelser om uttaxering, ägde att påfordra beslut om

nödig sådan, det syntes missvisande att, såsom i förevarande lagrum

skett, uttala den allmängiltiga grundsats att personlig ansvarighet icke

finge förekomma i registrerade understödsföreningar. Häremot må erinras,

att den uttaxering, som jämlikt 7 § 7) kan vara påbjuden i stadgarna,

icke behöfver afse allenast anskaffande af medel för utbetalning af understöd,

utan att den jämväl kan hafva till ändamål att täcka brist, beroende

på vanliga tredjemansfordringar. Det torde emellertid ligga i

sakens natur, att inom en understödsförening uttaxering skall hafva till

sin egentliga uppgift att möjliggöra gäldandet af utfästa understöd, och

den, som har rätt till förfallet understöd, kan måhända därför, om stadgarna

påbjuda uttaxering, hellre än andra borgenärer sägas vara berättigad

att påfordra sådan. Men om föreningen, trots påfordran, icke

besluter uttaxering, lärer den understödsberättigade lika så litet som

någon annan borgenär kunna på rättslig väg framtvinga en dylik åtgärd.

Möjligheten att få föreningen försatt i likvidation eller konkurs kan väl

stundom vara ett verksamt tvångsmedel till att förmå föreningen att

besluta uttaxering, men såvida föreningen icke böjer sig därför, utan

likvidation eller konkurs verkligen inträder, kan, såsom inom lagrådet

påpekats, någon uttaxering icke äga rum. Stadgebestämmelser om uttaxering

kunna således — äfven om do enligt sin ordalydelse icke blott

medgifva, utan för visst fall påbjuda uttaxering — i privaträttsligt hänseende

grunda allenast en rätt för föreningen gent emot de särskilda

Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Höft. 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kttngl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 2.

medlemmarna, men icke någon exigibel rätt för vare sig understödstagare

eller andra borgenärer gent emot föreningen eller dess medlemmar.

Vid sådant förhållande torde alfattningen af ifrågavarande

stycke icke kunna anses oriktig. Då densamma därjämte öfverensstämmer

icke blott med alfattningen af motsvarande stadgande i den nya lagen

om sjukkassor, utan äfven med den terminologi, som användts i den

innevarande år utfärdade lagen om ekonomiska föreningar (3 §, 7 § 5)

och 70 §), synes den omständigheten, att lagen om försäkringsrörelse.i

berörda hänseende intager en något afvikande ståndpunkt, ej höra tillmätas

afgörande betydelse. På grund af det nu anförda finner jag den

gjorda anmärkningen icke böra föranleda ändring i alfattningen al 3 §

andra stycket.

Bestämmelsen i 7 § 8) skulle visserligen, såsom lagrådet anmärkt,

kunna vålla onödig omgång i det fall, att en understödsförening icke

skulle vilja vid medlems underlåtenhet att fullgöra sin bidragsplikt fästa

någon rätt för sig utöfver den föreningen tillkommande befogenheten

att i vanlig ordning utsöka beloppet i fråga. Men då detta 1 all ytterst

sällan, om ens någonsin, lärer komma att inträffa samt ifrågavarande

bestämmelse eljest torde vara af icke ringa praktisk nytta såsom en

erinran vid stadgars affattande, synes nämnda bestämmelse icke böra

utgå ur förslaget.

Stadgandet i 19 § andra stycket torde, på sätt inom lagrådet

anmärkts, böra fullständigas sålunda, att där afsedd styrelseledamot förklaras

icke äga att efterkomma eu honom af styrelsen meddelad, mot

den föreslagna lagen eller föreningens stadgar stridande föreskrift.

Hvad två af lagrådets ledamöter anfört vid sista stycket af 44 §

synes förtjäna beaktande. De af dem föreslagna ändringarna i omförmälda

stycke äfvensom i 60, 61, 65, 66 och 68 §§ hafva därför vid

förslagets öfverarbetning blifvit verkställda, hvarvid tillika af redaktionella

skäl gjorts ett tillägg till 45 §.

Af de yttranden, hvilka inom lagrådet afgifvits vid 61 §, framgår,

att lagförslaget icke lämnar erforderlig ledning för afgörande af frågan,

hvilken inverkan understödsförenings likvidation eller konkurs utöfvar

på den rätt att utfå någon del af föreningens tillgångar, som enligt

stadgarna kan vid medlems afgång tillkomma honom eller hans rättsinnehafvare.

Rörande sättet för afhjälpande af denna brist halva inom

lagrådet olika meningar gjort sig gällande. Jag finner öfvervägande

skäl tala för att i berörda hänseende likställa ifrågavarande rättighet

med rätt att utfå understöd, därvid med afseende å förstnämnda rättighet

tiden för medlemmens afgång skall erhålla samma betydelse, som

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 2.

förfallotiden har i fråga om rätten till understöd. För sådant ändamål

måste dels, med hänsyn till det fall att afgången skett före likvidationens

början, ändring göras i 61 § första stycket, dels ock, med hänsyn till

det fall att afgången skett senare, någon jämkning äga rum i affattningen

af 60 § första stycket.

Såsom lagrådet anmärkt vid 81 §, erfordras förtydligande med

afseende å frågan, huruvida den bokföring enligt förordningen den 4

maj 1855, som åligger understödsförening, skall vara så ordnad, att i

balansräkningen kommer att bland gälden inflyta jämväl värdet af föreningens

ut fästelser af understöd, detta värde beräknad t efter försäkringstekniska

grunder. Men därvid finner jag, till skillnad från lagrådet,

att jämväl beträffande föreningar med godkända stadgar nämnda fråga

bör besvaras nekande och således den försäkringstekniska beräkning, som

förslaget påbjuder, göras fristående i förhållande till bokföringen enligt

1855 års förordning. De skäl, som af lagrådet anförts till försvar för

en sådan anordning i fråga om föreningar, hvilkas stadgar ej äro godkända,

synas nämligen äga giltighet äfven i fråga om föreningar med

godkända stadgar. Därigenom att den försäkringstekniska beräkningens

resultat införes i balansräkningen — och på annat sätt ingår sådan

beräkning icke i försäkringsbolagens räkenskaper — torde i själ!va verket

icke vinnas någon afsevärdt högre grad af trygghet än om beräkningen

i form af en fristående »försäkringsteknisk utredning af föreningens

ställning)) ingifves till tillsynsmyndigheten. Däremot lärer, därest i

balansräkningen skall såsom skuld upptagas det försäkringstekniskt beräknade

värdet af föreningens utfästelser af understöd, svårighet kunna

uppstå i de fall, då förening är befriad från skyldigheten att hvarje år

verkställa försäkringsteknisk beräkning. Lagrådet har antydt, att man

för de år, i fråga om hvilka sådan befrielse äger rum, kunde antingen

låta det vid senaste försäkringstekniska beräkning funna värdet af försäkringsstocken

oförändradt kvarstå i bokföringen eller ock upptaga

försäkrmgsstockens värde approximativt efter af tillsynsmyndigheten

anvisade eller eljest uppgjorda beräkningsgrunder. Uppenbart är emellertid,

att en sådan inexakt uppgift rörande försäkringsstocken ej lämpligen

kan läggas till grund för vare sig en anvisning enligt 86 § sista stycket

eller beräkning af säkerhetsfond enligt 88 §. Balansräkningen skulle få

helt olika betydelse de år, då försäkringsteknisk beräkning ägt rum,

och de år, då sådan ej skett, ett förhållande som synes mindre tillfredsställande.

I det öfverarbetade förslaget har därför den anordning, som

af lagrådet föreslagits beträffande föreningar, hvilkas stadgar icke

blifvit godkända, genomförts äfven i fråga om föreningar med godkända

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 2.

stadgar. Såsom en följd häraf hafva de ändringar, lagrådet föreslagit

beträffande 80 § l:o) samt 88 § fjärde stycket, icke blifvit verkställda.

I anledning af lagrådets anmärkning vid 82 § synes ordet »skälig»

i tredje och Ijärde styckena af nämnda paragraf utan vidare kunna

utgå. Tillsynsmyndigheten torde nämligen äfven utan särskild antydan

i lagen komma att medgifva förening det jämförelsevis dryga rådrum,

som i de uti berörda stvcken afsedda fall kan anses skäligt.

Bland öfvergångsbestämmelserna synes i anledning af lagrådets

anmärkning böra upptagas en föreskrift af innebörd att, därest en äldre

förenings stadgar innehålla bestämmelse därom, att för giltighet af beslut

om stadgeändring fordras fastställelse af Konungen eller viss myndighet,

sagda bestämmelse icke skall efter föreningens registrering äga tillämpning

beträffande sådan stadgeändring, hvilken enligt 44 § andra stycket

kräfver tillsynsmyndighetens gillande.

I förslaget till lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen

om försäkringsrörelse torde de af lagrådet med afseende å 162 § föreslagna

ändringarna böra vidtagas.

Hvad slutligen angår förslaget till lag om ändrad lydelse af 87 §

i lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, får jag nu erinra, att i sjukkasselagen

erfordras vissa ytterligare ändringar såsom en följd af

de utaf mig förordade ändringarna i förslaget till lag om understödsföreningar.

Så har jag redan förut i fråga om gränsen mellan sistnämnda

lags och sjukkasselagens tillämplighetsområden påpekat, att i sjukkasselagen

bör införas förbud för oregistrerad sjukkassa med minst femtio

medlemmar att utfästa eller utbetala högre begrafningshjälp än tvåhundra

kronor äfvensom stadgas straff för öfverträdelse af förbudet. Därvid

torde lämpligen öfriga bestämmelser om oregistrerade sjukkassor kunna

sammanslås till en paragraf med nummer 105 samt berörda förbud och

straffbestämmelse meddelas i en följande paragraf med nummer 106.

I sammanhang med förut omförmälda ändring af bestämmelserna

rörande oregistrerade understödsföreningar höra gifvetvis, såsom lagrådet

framhållit, motsvarande bestämmelser i sjukkasselagen blifva på liknande

sätt omarbetade. Detta gäller 3 § samt de stadganden, som nu äro

upptagna i 105 och 106 §§.

Kapitlet om oregistrerade sjukkassor blir väl efter genomförande

af berörda ändringar icke fullt tillfredsställande i systematiskt afseende.

Men då denna brist icke torde medföra någon olägenhet vid lagens

tillämpning samt densamma näppeligen kan afhjälpas utan ändring —

visserligen blott beträffande paragrafnumren — i flertalet af lagens para
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd■ Proposition N:o 2. 141

grafer, synes den af mig föreslagna mindre omfattande omarbetningen

vara att förorda.

Med afseende å ofvan omförmälda ändringar i sjukkasselagen erfordras

särskilda öfvergångsbestämmelser.»

Departementschefen uppläste härefter förslag till

lag om understödsföreningar;

lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försäkringsrörelse;
lag

om ändring i vissa delar af lagen om sjukkassor den 4 juli

1910;

samt hemställde, att desamma måtte, jämlikt 87 § regeringsformen,

genom nådig proposition föreläggas Riksdagen till antagande.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till Riksdagen aflåtas nådig proposition af

den lydelse bilagan vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gustaf Alve.

Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 2 Bäft.

19

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1912:130 Skrifvelse till Konungen i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i s. 1 i texten
  2. LU 1912:50 Memorial, i anledning af dels återremiss af vissa delar utaf lagutskottets utlåtande nr 34 i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om unde s. 1 i texten
  3. LU 1912:34 Utlåtande i anledning af dels Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om understödsföreningar, lag om ändrad lydelse af 162 och 163 §§ i lagen om försä s. 1 i texten