Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 54 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
1913-03-07 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1913:119, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 54 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 119.
1
iNr m.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 54 § i förordningen
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering:
given Stockholms slott den 7 mars 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 54 §
i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering ävensom besluta, att den förordning, som sålunda
må komma att antagas, skall träda i kraft å tid, som av Kung]. Maj:t
bestämmes.
Kung]. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Theodor Adelstvärd.
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 84 käft. (Nr 119.)
1
2
Kunyl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 119.
Förslag1
till
förordning om ändrad lydelse av 54 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.
54 §.
1 mom. Till beredande av ersättning åt ordförandena och de av
Kung}. Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,
'' arvoden för protokolls- och längdföringen hos prövningsnämnderna,
arvode åt kronans ombud hos Stockholms stads prövningsnämnd
ävensom gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna
i övrigt lämnade biträde av städernas tjänstemän må enligt
Kungl. Mapts förordnande för varje år utgå högst ett belopp, motsvarande
två procent av rikets hela inkomst- och förmögenhetsskattesumma
för året, sådan denna enligt taxeringsnämndernas beslut beräknats.
2 mom. Det åligger Kungl. Maj:ts befallningshavande att senast
den 1 juli varje år till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande angående
ej mindre länets eller, i fråga om Stockholm, stadens hela inkomst- och
förmögenhetsskattesumma enligt taxeringsnämndernas beslut än även den
ersättning, som för bestyr med taxeringsarbetet anses böra tillkomma
en var av de personer, inom länet eller Stockholms stad, vilka enligt
bestämmelserna i 1 inom. äro därtill berättigade; skolande därvid jämväl
angivas de grunder, som varit bestämmande vid ersättningarnas
beräknande.
Efter prövning av vad sålunda föreslagits, bestämmer Kungl. Maj:t,
huru mycket av tillgängliga medel skall ställas till varje prövningsnämnds
förfogande. Sålunda anvisat belopp äger prövningsnämnden
3
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 119.
efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande fördela emellan de
till ersättning berättigade.
Vid ersättningarnas fördelning bör fästas avseende på den för de
särskilda uppdragens utförande erforderliga skicklighet, tid och arbete.
3 mom. Till gäldande av förut icke omförmälda, av prövningsnänmds
arbeten föranledda utgifter, såsom ersättning för biträde åt
kronans ombud vid förberedande göromål, nödiga tryckningskostnader
samt gottgörelse för uppassning hos prövningsnämnden, äger varje
prövningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande använda
erforderligt belopp.
4 mom. Angående de av prövningsnämnden enligt 2 och 3 inom.
beviljade beloppen och dessas fördelning bör i länen till Kungl. Maj:ts
befallningshavande avlåtas särskilt utdrag av nämndens protokoll, varefter
beloppen i vanlig ordning utbetalas och med bifogande av protokollsutdraget
i kronoräkenskaperna redovisas. Om de av Stockholms
stads prövningsnämnd beviljade beloppen och fördelningen därav skall
underrättelse genom utdrag av nämndens protokoll meddelas statskontoret,
varifrån beloppen utbetalas.
5 mom. A taxeringsnämnds sammanträdesort icke bosatta, av
kommun valda ledamöter i denna nämnd äga, därest vederbörande kommunalstämma
eller, där kommunalfullmäktige finnas, dessa sådant besluta,
att av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under
såväl sammanträdes- som resedagar med högst fyra kronor om dagen
dels ock, då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa till och från sammanträdesorten
verkligen begagnats, resekostnadsersättning med högst
lega för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för II klass
å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
6 mom. A prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter
i denna nämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av
Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd,
som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit
sig i residensstaden före eller under prövningsnämndens sammanträde
för upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning
under såväl sammanträdes- som resedagar med tio kronor om dagen
samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av
gällande resereglemente.
Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,
som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig för
att deltaga i protokollsjusteringen.
7 mom. Häradsskrivare äga att för de avskrifter av taxerings
-
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.
längderna, som det enligt 36 § 4 inom. och 47 § 3 inom. åligger dem
att avlämna, undfå ersättning med femtio öre arket.
8 mom. Till den, vilken i anledning av landskamrerare jämlikt
44 § beviljad ledighet från vissa tjänstegöromål förordnas att samma
göromål förrätta, skall utgå gottgörelse motsvarande landskamrerares
tjänstgöringspenningar.
9 mom. De belopp, som utgå enligt 6, 7 och 8 mom., böra, utan
sammanblandning med de i 1—4 mom. omförmälda taxeringskostnaderna,
utbetalas av Kungl. Maj:ts befallningshavande efter granskning
av därå ingivna rekvisitioner.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 119.
5
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7
mars 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Straff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve LhrlnsvarD,
Statsråden: Petersson,
SCHOTTE,
Berg.
Bergström,
friherre ADELSWÄRD,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde
härefter: , ,
Taxeringsarbetet har efter införandet av nu gällande skattelagar
oerhört ökats i betydelse och omfattning. Det ställer numera allt större
krav på dem, som däri deltaga, i fråga såväl om deras kvalifikationer
och lämplighet för uppdraget som ock deras villighet och förmåga att otta
med försummande av egen verksamhet offra tid och krafter därat. Crdförandena
och de av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade ledamöterna
i taxeringsnämnderna, vilka hava att före nämndernas sammanträden
utföra ett betydande arbete, bliva genom statens försorg i
någon mån ersatta för arbete och tidsförlust, men Övriga ledamöter
erhålla ingen ersättning. Ledamotskapet är att anse såsom ett kommu
-
6 Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 119.
iialt förtroendeuppdrag och har såsom sådant hittills lämnats oavlönat.
Ej ens de av uppdraget direkt orsakade kostnader varda vederbörande
ersatta. Understundom kunna dylika kostnader uppgå till belopp, som
gorå det omöjligt eller åtminstone förenat med stora svårigheter för
eljest lämpliga personer att åtaga sig uppdraget såsom ledamöter av
taxeringsnämnd. Detta är förhållandet särskilt inom taxeringsdistrikt
med långa avstånd. Ledamot, som bor långt från sammanträdesorten,
bhr tydligtvis nödsakad göra utgifter för fortskaffningsmedel. Men icke
nog med det, han blir ofta tvungen att kvarbliva å sammanträdesorten
flera dagar eller till och med veckor och ådrager sig därigenom
kostnader, vilka kunna vara ganska kännbara.
belysande i detta avseende är ett av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i N onbotteus län den 31 december 1912 avgivet underdånigt
utlåtande rörande resultatet av den under nyssnämnda år verkställda
taxeringen inom länet, däri det rörande nu förevarande fråga yttras
följande. »Slutligen vill Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande framhålla,
att själva taxeringsarbetet även i år i de större distrikten varit
synnerligen ansträngande och tidsödande: så hava i de största distrikten
taxeringsnämndens sammanträden pågått ända till 20 å 30 dagar med
8 a 10 timmars arbete varje dag, och ordförandenas förberedande arbete
ökas i samma man som deklarationernas antal växer. Att under
dessa förhållanden fordra, att de kommunvalda ledamöterna skola fullgöra
sitt föga tacksamma arbete utan den ringaste ersättning, icke ens
för deras direkta utgifter för resor och dylikt, svnes vara att driva den
principen, att förtroendeuppdrag böra vara oavlönade, allt för långt.
Det föispörjes ock från flera håll svårigheter att kunna få personer
dugliga och villiga att åtaga sig uppdraget att vara ledamöter i taxenngsnämnderna.
»
I de till ytinnehållet stora distrikten upptaga i allmänhet själva
sammantiädena eu betydligt längre tid än i smådistrikten, ty i de senare,
där samtliga ledamöter äro närboende, kunna sammanträdena avbrytas
och ledamöterna resa hem, medan ordföranden verkställer eu del'' för
taxeringsnämnden tidsbesparande utredningsarbete. 1 de stora distrikten
åter, där med hänsyn till de långa avstånden nyssnämnda förfaringssätt
icke kan ifrågakomma, måste en stor del av utredningsarbetet, även
sadant som med fördel skulle kunna av ordföranden ensam ombesörjas,
förläggas* till sammanträdena. Givet är, att taxeringsarbetet under sådana
förhållanden skall kosta ledamöterna både''tid och penningar.
Ehuru således i de mindre distrikten taxeringsarbetet kan fullgöras
utan att ådraga de av kommunerna* valda ledamöterna direkta kost
-
7
Kung!. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 119.
nader av någon avsevärd betydenhet, måste det dock medgivas,^ att i
många taxeringsdistrikt förhållandena i berörda avseende äro sådana,
att möjlighet till ersättning för de med arbetet förenade utgifter måste
beredas nämnda taxeringsnämndsledamöter, såvida åt taxeringsnämnderna
skall kunna givas den bästa möjliga sammansättning. Eljes
måste nämligen befaras, att huvudsynpunkten vid val av taxeringsnämndsledamöter
blir deras förmåga att bära de med ledamotskapet
förenade kostnader och icke deras lämplighet och intresse för uppgiften.
Å andra sidan måste beaktas, att ersättningen icke tillmätes på
sådant sätt, att intresset för arbetsuppgiften nppväges av eller kan
förväxlas med intresset för betalningen. Uppdraget får, med andra
ord, icke bli eftersträvansvärt för betalningens skull, vadan betalningen
bör i möjligaste mån jämnt motsvara nödvändiga direkta kostnader.
Sålunda torde resekostnader böra ersättas allenast därest skjuts, järnväg
eller ångbåtslägenhet verkligen begagnats och då utgå för det använda
fortskaffningsmedlet högst med lega för skjuts efter en häst eller
för båtskjuts, betalning för II klass å järnväg eller för salongsplats a
ångbåt. Dagtraktamente borde icke sättas högre än 4 kronor, eller
samma traktamente som utgår enligt sjätte klassen i resereglemente!,
och utgå allenast till de av kommunen valda ledamöter, som icke äro
bosatta å taxeringsnämndens sammanträdesort.
Det torde icke böra ankomma på staten att betala ersättning till
kommunvalda ledamöter av taxeringsnämnd, utan, där sådan ersättning
anses av behovet påkallad, bör vederbörande kommun, som eljest icke bär
några som helst utgifter för taxeringsväsendet, vidkännas dessa kostnader.
Icke heller torde böra stadgas, att ersättning under alla förhållanden skall
utgå, utan må överlämnas åt kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessa att pröva, huruvida och till vilka belopp nämnda
taxeringsnämndsledamöter skola beredas ersättning, som dock icke iåi
sättas högre än efter ovan angivna beräkningsgrunder.
Å flera orter i riket hava kommunerna, då svårigheter mött att
utan ersättnings beredande erhålla lämpliga personer till taxeringsnämndsledamöter,
beslutat tillerkänna ledamöterna ersättning _ efter vissa grunder,
men dylika beslut hava, där de överklagats, blivit upphävda. Da
något stadgande icke finnes därom, att ledamotskap av taxeringsnämnd
medför rätt till ersättning eller att kommun äger utgiva sådan _ ersättning'',
kan nämligen med nu gällande lagstiftning en sådan utgift icke
anses hänförlig till sådana gemensamma ordnings- och hushållmngsangelägenheter,
om vilka kommun äger besluta. Vill man emellertid bereda
kolumn norna möjlighet att, där de finna sådant lämpligt, utgiva ersätt
-
8
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 119.
ning till de av dem valda taxeringsnämndsledamöterna, torde någon
ändring av gnällande kommunallagar icke erfordras. För att en sådan
utgift skall bliva hänförlig till en kommunal hushåilningsangelägenhet,
torde det vara tillräckligt att i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering inrymma en bestämmelse
därom, att av kommun vald taxeringsnämndsledamot äger att
efter kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige finnes, efter
dessas beprövande av kommunens medel åtnjuta ersättning efter vissa
närmare angivna grunder. Ett sådant stadgande kan lämpligast införas
såsom ett nytt moment mellan nuvarande 4:de och 5:te momenten
av 54 § i nämnda förordning.
Genom införandet av ett dylikt nytt moment i nämnda paragraf
blir en omformulering av 9 mom. i samma paragraf tillika erforderlig.
Tiden för det nya stadgandets ikraftträdande torde Kungl. Maj:t
bemyndigas bestämma.
Sedan departementschefen härefter uppläst inom finansdepartementet
uppgjort förslag till förordning om ändrad lydelse av 54 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte
i proposition föreslå Riksdagen antaga samma förslag ävensom besluta,
att den förordning som sålunda kunde komma att antagas, skulle träda
i kraft å tid, som av Kungl. Maj:t bestämdes.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;
och skulle proposition av den lydelse, bilagan litt . . .
vid detta protokoll utvisar, avlåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Schumacher.
STOCKHOLM, ISAAC MARGUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1913.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1913:139 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 54 § förordningen om taxeringsmyndigheter och s. 1 i texten
- KU 1913:30 Utlåtande, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående rätt för kommun att besluta ersättning till innehavare av kommunalt förtroende s. 4 i texten
- KU 1913:22 Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående rätt för kommun att anslå ersättning åt vald ledamot av taxeringsnämnd. s. 1 i texten
- BevU 1913:38 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 54 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandei s. 1 i texten