Sök i Ratio Lex

Med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt av de vid nämnda förordning fogade formulär

110 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 70 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1913:232, Med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt av de vid nämnda förordning fogade formulär

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

1

Nr 232.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den

28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering samt av de vid nämnda förordning fogade

formulär; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen för den

23 februari 1912 och denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen

att antaga närlagda förslag till förordning om ändrad lydelse av

vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering jämte förslag till formulär att fogas

vid nämnda förordning, att gälla från och med år 1914.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Theodor Adelswärd.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (AV 232.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kangl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Förslag

till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, II och 12 §§, 13 § 2 mom.,

14 och 16 §§, 18 § 2 mom., 21 §, 23 § I mom,, 31 § i mom. samt 32 § i

förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

3 §•

Deklaration skall avgivas på heder och samvete samt i enlighet

med härvid fogat formulär (formulär n:r 1 A eller 1 B) dels med avseende

å nästföregående år angiva:

den fasta egendom här i riket, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat,

med upplysning om taxeringsvärdet därå eller, om sådant värde icke varit

egendomen åsatt nästföregående år, dess eljes antagliga värde samma år;

skolande i sistnämnda fall den, som varit ägare till egendomen vid utgången

av nästföregående år och förty i avseende å taxering till förmögenhetsskatt,

haft uppgiftsplikt för densamma uppgiva egendomen med

det värde, vartill den upptagits för förmögenhetsberäkningen,

de särskilda tjänster eller tjänsteuppdrag, som tillfört honom inkomst,

de särskilda slag av rörelse eller yrke, han drivit, samt den eller

de orter, där driften ägt rum, ävensom

den inkomst, han åtnjutit av varje inkomstkälla, i avseende å vilken

skattskyldighet åligger honom,

dels och i fråga om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet,

beloppet av denna förmögenhet vid slutet av nästföregående år därest

förmögenheten uppgått till värde av minst 6,000 kronor.

Deklaration skall särskilt angiva de avdrag från den sammanräknade

inkomsten, som den uppgiftspliktige yrkar att få tillgodonjuta vid

taxeringen; och skall deklarationen i fråga om förlust, för vilken yrkas

avdrag från sammanräknad inkomst, utvisa, å vilken verksamhet förlusten

uppstått och huru densamma beräknats.

I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner,

skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten

därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda

kommunerna. Enahanda galle vid skattskyldighet inom flera territoriella

församlingar i stad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

3

För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag uppgives särskilt

bolagets kapital.

Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad angår

försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och prerniebelopp för

nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid utbetalade

återförsäkringspremier.

Då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, skall deklarationen

omfatta det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars

det löpande året.

4 §•

För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett

eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats

såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000 kronor,

äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde

i penningar lämna upplysningar om egendomens areal, avkastning m. m.

enligt anvisningarna i formulär nr 1 Ä.

O Ö

6 §•

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskyldig, som nästföregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen

omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Så fort ske kan, bör jämväl för verk eller bolag, som ovan nämnts,

avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelsen för

samma tid. Enahanda galle beträffande förvaltningsberättelse, som det

åligger aktiebolag att avgiva.

7 §•

Ägare eller innehavare av jordbruksfastighet vare, oavsett den uppgiftsskyldighet,

som eljes må åligga honom, efter anmaning pliktig att, då

allmän fastighetstaxering skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt

härvid fogat formulär (formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling, så

framt fastigheten av honom förvärvats genom köp under tiden från och

med det år, då allmän fastighetstaxering senast verkställdes, intill nästlidna års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

utgång, angående fastighetens enligt tillgängliga handlingar eller annorledes

kända areal i åker, äng, skogs- och betesmark, varje ägoslag för sig, angående

byggnadernas brandförsäkringsvärde, så ock angående årliga arrendet

för utarrenderad fastighet och inkomst genom uthyrning.

Likaledes vare ägare eller innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet

efter anmaning skyldig att, då allmän fastighetstaxering

skall äga rum, avlämna uppgift å blankett enligt formulär n:r 2 om erlagd

köpeskilling, som ovan sagts, markens eller tomtens areal, därå uppförda

byggnader och dessas brandförsäkringsvärde samt årliga hyressumman för

uthyrd egendom jämte hyresvärdet och storleken av outhyrda eller hyresfritt

upplåtna eller av ägaren eller innehavaren själv begagnade lägenheter.

Möter i fall, då uppgift infordrats av ordförande i taxeringsnämnd,

svårighet för avgivande av skriftlig uppgift, vare ägare eller innehavare

av fastighet medgivet att själv eller genom ombud muntligen inför ordföranden

lämna ifrågavarande meddelanden.

11 §•

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

l:o) de år, då allmän fastighetstaxering skall verkställas:

a) av stadsdomstol och domare på landet:

uppgift å beloppet av den vid senaste försäljning betingade köpeskillingen

för varje fast egendom, varå lagfart på grund av köp beviljats

under tiden från och med det år, då allmän fastighetstaxering senast

ägde rum, intill nästlidna års utgång; och bör i denna uppgift, vilken

skall angiva köpares och säljares namn samt köpeavhandlingens datum,

tillika anmärkas, om köpet avslutats mellan nära anhöriga, om och i så

fall till vilket belopp i köpeskillingen inbegripits gottgörelse för inventarier

eller inbärgad gröda, om förbehåll gjorts angående undantagsförmåner

samt om köpet skett å exekutiv eller konkursauktion;

b) av direktion för hypoteksinrättning:

uppgift å det värde, vartill en var i hypoteksinrättningen till belåning

anmäld fast egendom blivit uppskattad vid värdering, som blivit

för dylikt låns erhållande anställd och godkänd under tiden från och med

det år, då allmän fastighetstaxering senast ägde rum, intill slutet av nästlidna

år;

2:o) varje år:

a) av styrelse för inländsk brandförsäkringsanstalt eller av syssloman

för utländsk sådan anstalt:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

5

uppgift rörande försäkringsvärdet å de till annan fastighet än jordbruksfastighet

hänförliga byggnader, som under nästföregående år blivit

försäkrade emot brandskada eller vilkas försäkring under samma tid till

beloppet förändrats; börande denna uppgift meddelas särskilt för varje

fastighet samt, då uppgift skall avgivas angående viss byggnad, redogörelse

även lämnas för gällande försäkringar å andra på samma fastighet

uppförda byggnader;

b) av styrelse för inländsk livförsäkrings- eller livränteanstalt eller av

syssloman för utländsk sådan anstalt:

uppgift å en var, till vilken under nästföregående år livränta utbetalats,

och å livräntans belopp;

c) av statsdepartement och annan ämbetsmyndighet, vare sig statens,

stads eller menighets, ävensom av styrelse för allmän inrättning

eller stiftelse, där ämbets- eller tjänsteman, vaktbetjänt eller annan ägt

utbekomma avlöning eller pension:

uppgift angående de av en var under nästföregående år åtnjutna

avlöningsförmåner, av vad slag de vara må, ävensom pension; och bör, då

med tjänstebefattning följt fri kost, boställe, bostad eller löningsjord eller inkomst

av sportler, expeditionslösen, bötes- eller beslagsandelar eller andra

obestämda eller extra inkomster, sådant särskilt anmärkas i uppgiften;

d) av förmyndarkammare eller gode män för tillsyn å förmynderskap

uppgift angående sammanlagda beloppet av varje omyndigs i för
myndarräkning

redovisade inkomst nästföregående år, så vitt detsamma

uppgått till minst 500 kronor, och angående värdet av den omyndiges förmögenhet

vid utgången av samma år, så framt värdet då uppgått till minst

6,000 kronor;

é) av styrelse för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som under

nästföregående år lämnat utdelning till delägarna:

1) i fråga om solidariskt bankbolag och sådant aktiebolag, därifrån

utdelning å aktie på grund av lag eller bolagsordning icke får uppbäras

av annan än den, som i behörig ordning styrkt sin äganderätt till aktien:

uppgift å delägare, som uppburit eller ägt uppbära utdelningen,

samt å utdelningens belopp,

2) i fråga om övriga aktiebolag:

enahanda uppgift, som under 1) omförmäles, i den mån ägare av

aktie är känd för styrelsen;

/) av vanligt handelsbolag, kommanditbolag samt rederi för registreringspliktigt

fartyg:

dels uppgift enligt deklarationsformulär n:r 1 A angående bolagets

eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst

och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet;

dels ock, utom i det fall att samtliga delägare skola taxeras till

inkomst- och förmögenhetsskatt där bolagets eller rederiets inkomst skall

bevillningstaxeras, särskild uppgift beträffande samma inkomst, såvitt

bevillningstaxeringen rörer, med upplysning tillika om den andel av inkomsten,

som å varje delägare belöper;

börande vid uppgifterna för den tid, de avse, fogas bestyrkt avskrift

av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning

;

g) av styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts

oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig

kontroll, samt av annat bolag eller rederi, så ock av en var annan

arbetsgivare, som nästföregående år i sin rörelse eller yrke haft

minst fem personer stadigvarande anställda:

enahanda uppgift, varom i c) stadgas, angående lön- och arvodestagares

samt övriga arbetares avlöningsförmåner ävensom angående pensionstagares

förmåner.

Efter anmaning vare ock en var annan än de här ovan under g)

nämnda pliktig att avlämna uppgift angående lön- och arvodestagares samt

övriga arbetares avlöningsförmåner.

Beträffande pension, livränta eller gratifikation, som ej uppgår till

200 kronor, ;''mer uppgiftsskyldighet icke rum, då för den, som åtnjutit

dylik pension, livränta eller gratifikation, annan inkomst icke tillika skall

uppgivas.

I övrigt må icke vid avgivande av uppgift uteslutas någon avlöningsförmån.

Vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),

c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var person,

varom fråga är. Enahanda galle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld

uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där så

kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), /) och g) fullständigt

angiva personens namn och hemvist enligt mantalslängd ävensom, där

bostaden är en annan än hemvistet enligt mantalslängden, bostadsadressen,

samt uppgift enligt e) och g) tillika innehålla upplysning om födelseår

och för den, som ej är svensk undersåte, upplysning om hans nationalitet.

Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommun-

eller församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes

tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av

uppgifter avser.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

7

12 §.

Deklarationsblanketter samt blanketter till de uppgifter, som i 7 §

omförmälas, skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i taxeringsnämnd

samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer

hos magistraten och å landet hos ordförande i kommunalnämnd.

13 §.

2 mom. De i 11 § föreskrivna uppgifterna avlämnas antingen

direkt till den taxeringsnämnds ordförande, som i varje särskilt fall

vederbör, eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i övriga

orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den

stad eller kronofogden i det fögderi, där den taxering skall ske, för vilken

uppgiften i fråga är avsedd att tjäna till ledning.

14 §.

Deklaration på grund av 2 § 1 mom. skall vara avlämnad före den

I mars.

Möter för uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker

eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,

som ej är aktiebolag, hinder att avlämna deklaration före den 1 mars, och

göres före samma dag skriftlig anmälan därom hos ordföranden i taxeringsnämnden,

må anstånd med deklarationens avgivande åtnjutas, och

skall i sådan händelse deklarationen avlämnas till ordföranden så fort ske

kan och i varje fall före den 15 april.

Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes

vara avlämnad före den 1 mars; dock må vanligt handelsbolag, kommanditbolag

och enligt 11 § uppgiftspliktigt rederi under villkor och i den ordning

ovan stadgas åtnjuta anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt

II § 2:o) f) skall avgivas.

Deklaration och annan uppgift eller upplysning, som på grund av

anmaning skall avgivas, avlämnas inom den tid, som i anmaningen förelägges;

dock . att den, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker eller

är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej

är aktiebolag, må efter anmälan åtnjuta anstånd med uppgiftens avlämnande

till den 15 april, därest den i anmaningen förelagda tid för avlämnandet

därförinnan går till ända.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

16 §.

Har uppgiftspliktig nästföregående år själv eller i bolag drivit rörelse

eller yrke, som skall taxeras till bevillning inom annat distrikt än där

han har att avgiva deklaration, åligger honom att å ort, som i varje

fall vederbör, avlämna särskild uppgift till ledning för beräkningen av

den därstädes beskattningsbara inkomsten av rörelsen eller yrket. Denna

uppgift skall i varje särskilt fall vara så uppställd, som deklaration sformuläret

anvisar i fråga om uppgift till ledning vid taxering för inkomst

av rörelse eller yrke.

I fråga om skyldighet att förete räkenskapshandlingar, förvaltningsberättelse

och revisionsberättelse galle vad i 6 § är stadgat beträffande

deklaration.

Efter anmaning vare ock en var annan, som idkat rörelse eller

yrke å ort, där han icke är skyldig erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt,

pliktig att för bevillningstaxeringen avlämna uppgift, som ovan

sägs, för varje dylik ort,

1 2 § 1 inom. a) omförmält verk eller bolag, som inom två eller flera

kommuner drivit rörelse av nedan angiven beskaffenhet, skall för varje sådan

kommun meddela upplysningar i följande hänseenden. Verk eller bolag,

som drivit bankrörelse, skall vid uppgifterna foga utdrag av de särskilda

kontorens månadsrapporter, upptagande balansen på in- och utlåningsräkningarna

vid varje månads slut. Verk eller bolag, som idkat järnvägsdrift,

skall uppgiva varje stations trafikvärde i överensstämmelse med

vad därom är med avseende å bevillningstaxeringen särskilt stadgat.

Vidare skall verk eller bolag, som drivit företag, vilket avser att med

hjälp av ledning tillhandahålla vatten eller elektrisk energi, uppgiva den

eiler de kommuner, där vatten eller elektrisk energi förbrukats, och bruttoinkomsten

därav inom varje särskild kommun. Enahanda galle vid skattskyldighet

inom flera territoriella församlingar i stad.

Uppgift enligt denna paragraf avlämnas antingen direkt till vederbörande

taxeringsnämnds ordförande eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet

och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i

det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där taxeringen

i fråga skall ske; skolande vad i 14 och 15 §§ är stadgat om

tid för fullgörande av uppgiftsskyldighet samt om anmaning i tillämpliga

delar gälla även beträffande uppgift enligt denna paragraf.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

18 §.

2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 2 § 1 mom. a) omförmält

verk eller bolag underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna

räkenskapshandlingar eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse,

så ock där dylikt verk eller bolag, som fått emottaga revisionsberättelse

för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att till ledning

för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av sådan

berättelse.

21 §.

Utan hinder av att uppgift uteblivit och med rätt att pröva, i vad

mån avgiven uppgift är av beskaffenhet att höra läggas till grund för

taxeringen, äge taxerings- och prövningsnämnderna att bestämma och fastställa

taxering.

Vad särskilt angår de skattskyldiges uppskattning av naturaförmåner,

bör denna, där den befinnes avvika från ortens pris, till enlighet

med dessa rättas.

23 §.

1 mom. Granskning av de skattskyldigas deklarationer må verkställas

endast av följande personer, nämligen vederbörande beskattningsnämnds

ordförande med biträde i varje särskilt fall av den ledamot, beskattningsnämnden

utser, den av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnade

ledamoten i taxeringsnämnd samt kronans ombud hos prövningsnämnd.

För innehållet i deklaration må icke inom beskattningsnämnd lämnas

vidare redogörelse än som för taxeringen oundgängligen erfordras, och

må deklaration ej heller utan den skattskyldiges skriftligen avgivna samtycke

i beskattningsnämnds protokoll intagas i vidare mån, än som på

grund av föreskriften i 2 mom. påkallas.

Deklaration skall tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, vilka i

och för sin befattning böra erhålla del därav, och skall, där besvär fullföljas,

jämväl biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med

kommun sådant anses icke vara för målets utredning; behövligt. Handlingarna

skola vid förekommande delgivningar alltid inneslutas i förseglat

konvolut, vilket skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet

skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande. I övrigt

må deklaration icke vara för någon tillgänglig, utan att den uppgiftsskyldige

skriftligen medgivit deklarationens offentliggörande; dock att deklarationer

må, på sätt Konungen förordnar, för statistisk bearbetning ut
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 Käft. (Nr 232.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

lämnas till den ämbetsmyndighet, åt vilken Konungen uppdrager utförandet

av sådan bearbetning.

Efter taxeringsårets utgång skola deklarationerna med de undantag,

vartill stadgandena i nästföregående stycke föranleda, hos Kungl. Maj:ts

befallningshavande behörigen förvaras, intill dess fem år förflutit, dock

med rätt för vederbörande taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan

få tillgång till deklaration för nästföregående år, av vilken han för taxeringen

har behov. Efter utgången av de fem åren skola deklarationerna

förstöras.

31 §.

1 mom. Taxeringsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden

och har särskilt följande åligganden:

a) att tillhandahålla blanketter, som i 12 § omförmälas, samt på

begäran meddela skattskyldig erforderliga upplysningar rörande beskaffenheten

av den honom åliggande uppgiftsskyldigheten och sättet för dess

fullgörande ävensom att å blankett införa enligt 5, 7 och 8 § muntligen

meddelade upplysningar;

b) att samla, ordna, numrera och granska för taxeringen avlämnade

deklarationer och andra uppgifter och anmälningar, vidtaga åtgärder för

föreskrivna deklarationers och andra uppgifters införskaffande samt, då så

erfordras, tillse, att genom infordrande av upplysningar ledning vinnes för

taxering av jämväl sådana skattskyldiga, vilka icke äro pliktiga att utan

särskild anmaning avlämna uppgifter, och i övrigt söka inhämta upplysningar

till ledning för en noggrann och tillförlitlig'' taxering, ävensom att,

då anledning till tillämpning av 19 § förekommer, därom göra anmälan

hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för den åtgärd, som må på nämnda

myndighet ankomma;

c) att i vederbörlig längd på behöriga ställen anteckna uppgifternas

nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden å

fastigheter, ävensom, därest skattskyldig gjort sig skyldig till försummelse,

varom i 18 § förmäles, därom göra anteckning; och åligger det därjämte

ordföranden att meddela kronans ombud hos prövningsnämnden särskild

förteckning å sådana försumliga;

cl) att om utsatt tid och ställe för taxeringsnämndens sammanträde

ofördröjligen ej allenast underrätta ledamöterna i taxeringsnämnden, utan

även på lämpligt sätt och i god tid meddela de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet

underrättelse;

e) att föra ordet vid taxeringsnämndens sammankomster samt därvid

tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för taxeringen er
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. ''proposition Nr 232.

11

hållna deklarationer, andra uppgifter och upplysningar, med den inskränkning,

vartill stadgandena i 23 § föranleda;

/) att vid taxeringen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, vartill han för en behörig taxering finner sig

äga anledning;

g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras; börande

protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet

tecknat intyg av två ledamöter;

h) att då inkommen uppgift om inkomst avser skattskyldig, som ej

skall taxeras inom distriktet, avsända uppgiften till vederbörande taxeringsnämnds

ordförande, ävensom att då deklaration eller annan uppgift

för skattskyldig, som skall för inkomst taxeras inom distriktet, utvisar,

att skattskyldig drivit rörelse eller yrke utom distriktet, lämna vederbörande

taxeringsnämnds ordförande meddelande om förhållandet;

i) att å deklaration eller annan till ledning för egen taxering avlämnad

uppgift, som icke blivit följd vid taxeringen, anteckna skälen

därför samt i rekommenderat brev med allmänna posten, så fort ske kan,

tillsända den skattskyldige underrättelse att och i vad mån avikelse skett

samt om skälen därför;

Ic) att noga tillse, att de skattskyldigas till ledning för egen taxering

avlämnade uppgifter och upplysningar, evad de avse pågående eller

redan verkställd taxering icke varda för obehöriga tillgängliga, för vilket

ändamål sådana uppgifter och upplysningar, då de icke för taxeringen

erfordras, böra förvaras under säkert lås, ävensom att, då han avgått från

befattningen, till sin efterträdare avlämna samtliga i enlighet med stadgandet

i 23 § 4 mom. hos honom förvarade handlingar;

l) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om

mottagande av deklaration, annan uppgift eller upplysning; samt

to) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

taxering.

32 §.

Det åligger taxeringsnämnden att införa:

i fastighetslängderna de taxeringsvärden, vilka blivit av nämnden

åsätta vederbörande fastigheter, och

i inkomstlängden de skattskyldigas namn samt dels, i avseende å

inkomstbevillningen, uppskattad inkomst, beloppet av medgivet bevillningsfritt

avdrag och den beskattningsbara inkomsten, dels ock, i fråga om inkomst-

och förmögenhetsskatten, taxerat belopp, antalet barn, därför nedsättning

äger rum, sammanlagda beloppet av medgiven nedsättning, skatte
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.

procent i förekommande fall och det belopp, efter vilket skatt utgår; och

bör taxeringsnämnden därvid följa den inom samma ort senast upprättade

mantalslängden.

Där vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl förmögenhet

legat till grund för taxeringen, skall taxeringsnämnden å skattskyldigs

deklaration angiva särskilt den inkomst och särskilt den förmögenhetsdel,

som ingår i det taxerade beloppet.

Har skattskyldig icke avlämnat deklaration, skall i inkomstlängdens

anteckningskolumn göras anteckning dels om den till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerade inkomstens beskaffenhet, där denna ej framgår

av inkomstlängden i övrigt, dels om den förmögenhetsdel, som må ingå i

taxerat belopp.

Finner taxeringsnämnd skäligt att vid taxeringen medgiva avdrag

på grund av höga levnadskostnader å orten, skall sådant beslut, jämte det

detsamma införes i protokollet, antecknas å titelbladet till inkomstlängden.

Där taxeringsnämnd beslutar lindring eller skattefrihet för skattskyldig,

vilkens skatteförmåga på grund av särskilda förhållanden är

väsentligen nedsatt, skola skälen därför i varje särskilt fall angivas i

inkomstlängdens anteckningskolumn.

Beslut, som taxeringsnämnd jämlikt förordningen angående försäljning

av brännvin meddelar i fråga om beräkning av det litertal brännvin,

för vilket försäljningsavgift skall erläggas, intages i taxeringsnämndens

protokoll.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta samhälle

förekommande fastigheter ävensom de skattskyldiga, som där taxeras

till inkomstbevillning eller inkomst- och förmögenhetsskatt, i längderna

särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller

inom municipalsamhällets område, skall i anteekningskolumnen anmärkas,

huru stor del av hela fastighetens hela värde belöper å denna del av fastigheten,

likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke eu del härflutit

från municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.

I stad böra taxeringsnämnderna till längdernas upprättande och

kompletterande åtnjuta nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller

annan av magistraten och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd

tjänsteman.

Taxeringslängderna underskrivas av taxeringsnämndens ordförande

och ledamöter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

13

Detta blad avskiljes vid blankettens ifyllande

och medföljer ej deklarationen vid avlämnandet.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för eu var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i

riket, samt angiva inkomsten nästföregående kalenderår eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det

räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom förmögenheten vid utgången av näst

föregående kalenderår eller, i ovan omförmälda fall, räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning verk eller bolag, som är försett med Kungl. Alajits oktroj

eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll; ävensom annan skattskyldig, som nästföregående

år varit taxerad till iakomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors

inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet

till värde av minst 6,000 kronor.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet,

som rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration

angående denna.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg, skall till ledning vid delägares

taxering lämna uppgift, innehållande upplysningar enligt deklarationsformuläret om bolagets och rederiets fasta egendom,

inkomst och förmögenhet ävensom om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och

om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, ävensom här omförmäld uppgift skall vara avlämnad före den 1

mars. Endast den, som enligt lag''är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag

eller rederi, som ej är aktiebolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till den 15 april. Härför fordras emellertid,

att anmälan att hinder mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken

deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige

påföljd av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller

förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig

icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst

med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt

brev med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet

och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,

där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga rum.

Verk och bolag samt annan uppgiftspliktig, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall vid deklaration och

uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt, där sådan föres, vinst- och förlusträkning för

senaste räkenskapsåret. Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess

fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1. För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter,

brukats såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, md jordbrukare,

i stället för uppgifterna under A I), d sid. 7 lämna upplysningar i de hänseenden, som där angivas.

2. Bostadsförmån för tjänsteinnehavare uppgives under A I a), om den åtnjutes å jordegendom, vilken är honom såsom

boställe eller eljes på lön anslagen, annars under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

3. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, Bom uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig

uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.)

4. Använder någon produkter från sitt jordbruk eller skogsbruk eller produkter eller beståndsdelar av sin egendom i

egen förädlingsrörelse, som ej är att hänföra till jordbrukets binäringar, kommer värdet av dessa produkter eller beståndsdelar

i betraktande vid inkomstberäkningen för förädlingsrörelsen och uppgives således icke under A.

5. Inkomst av sådan jordbrukets binäring, som huvudsakligen avser förädling av annat jordbruks produkter eller annan

egendoms produkter eller beståndsdelar, uppgives under C II.

6. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), hyresvärdet av

egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus, ränta å eget i egendomen eller rörelsen nedlagt kapital, kapitalavbetalning

av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad, om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar,

samt värdeminskning å byggnader eller skog, ej heller ur avkastningen eller eljes från gården direkt

bestridda underhålls- och andra driftsutgifter. Avdrag för ränta å lånt rörelsekapital, som hänför sig till inkomst

under A, göres under allmänna avdrag. Vid beräkning av inkomst under G få utgifterna för tillökning eller förbättring

av inventarier ej avdragas.

7. Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt nr avkastningen eller eljes från gården såsom t. ex. stat i naturaprodukter

eller hyresfri bostad till gårdens folk, får ej avdragas. Till arbetspersonal räknas hemmavarande barn

endast i det fall, att barnet Bärskilt taxeras för avlöning vid gården.

8. För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas upplysning, huru stor del av året barnet kan anses hava

biträtt. Detta avdrag får ej ske, för såvitt icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit

till sitt värde för varje barn, därom bär är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under A I). Avdraget får

för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn.

D. För inköp av döda inventarier får ej avdragas mera än som återstår vid frånräknande av vad som kan hava influtit

vid försäljning av utrangerade dylika inventarier. Kostnad för nyuppsättning får icke avdragas.

10. Härunder böra uppgivas och i lämplig omfattning specificeras övriga omkostnader för egendomen, för vilka avdrag är

medgivet t. ex. underhåll av andra anläggningar än byggnader samt av inventarier, belysning i driftsbyggnader,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. {Nr 232.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

utbetalda frakter, skogsaccis m. m. ävensom de avgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som

skattskyldig för annan fastighet än jordbruksfastighet måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.

11. Ger inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör

kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.

12. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

_ Räcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan,

vad för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga

och således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.

13. Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen åliggande

försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives icke.

14. Har någon under året drivit flera affärer, skall han i blanketten utföra inkomstberäkningen för den affär, som kan

anses vara huvudaffär, medan inkomstberäkningen för den eller de övriga affärerna utföres i bilaga till deklarationen.

Överskott å affär, som redovisas i bilaga, utföres därefter å anvisad plats i blanketten, medan underskott i vanlig

ordning utföres med noll (se 11).

15. Hava i bokslut, som ligger till grund för deklarationen, avförts utskylder, debiterad hyra i eget hus eller annan

räkenskapspost, för vilken avdrag ej är medgivet såsom för driftkostnad, skall densamma vid inkomstberäkningen

under C II tilläggas bruttoinkomsten.

16. Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar med väsentligen olika varaktighet,

redogöres härför å sid 8 eller i särskild bilaga.

17. Till ledning för bevillningstaxeringen redogöres i deklarationsblanketten allenast för resultatet av sådan affär, som

jämväl skall taxeras till bevillning å ort, där deklarationen skall avgivas, eller i denna jämte andra orter.

Har någon drivit flera sådana affärer, utföres i blanketten inkomstberäkningen för den affär, som är att anse

såsom huvudaffär, varemot beräkningen för den eller de övriga enligt formulärets anvisningar sker i bilaga till

deklarationen.

För affär, som drivits å annan ort, än där deklarationen skall avgivas, lämnas inkomstberäkningen för taxering

till bevillning i särskild uppgift till ort, där affären i fråga är underkastad sådan taxering.

Vid skattskyldighet inom flera territoriella församlingar i stad sker fördelning såsom beträffande kommun är

stadgat (se 13 § bevillningsförordningen.)

18. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än

fem år. Yisar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från

annan inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.

19. För den, som är delägare i flera bolag eller rederier, gäller med avseende å uppgiftsskyldigheten i tillämpliga delar

vad som sägs i 14 och 17 punkterna här ovan angående uppgifter om inkomst av flera affärer. Om redovisning av

underskott: se 11.

20. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag, endast för så vitt avdraget hänföi sig till inkomst, för vilken

skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövats.

21. Utskylder, undantag sförmåner och understöd, som utgått i natura ur egendomens avkastning eller eljes från gården

och vilkas värde således icke inräknats i den inkomst, som redovisats under A I), få ej avdragas.

22. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

23. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av

lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av

givarens familj äger avdrag icke rum.

24. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten

beräknats.

25. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,

bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

26. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till skatteförordningen l:o) III.

27. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs

och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt

ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner

och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande tjänsteförhältande; rätt

till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid, där värdet

av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav en annan för

närvarande åtnjuter avkastningen.

28. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt eller brukat densamma endast en del av nästföregående

år, och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten vant

i hans ägo eller av honom brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den

uppgivas med dess eljes antagliga värde samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen

för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med

ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare, innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom,

han sålunda innehaft.

29. Om arrenderad jordbruksfastighet är kronocgendom, skall detta förhållande särskilt anmärkas.

30. I saknad av exakt kännedom om de förhållanden, som skola uppgivas under punkterna I, V och VI, må ungefärlig

uppgift lämnas.

31. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, och skola bägge upptagas till belopp, som angivits

i ingående balansräkningen, där de ej under året undergått förändring. I sådant fall bör upplysning lämnas,

efter vilka grunder medelstorleken av kapitalet beräknats.

Skulle det ä blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana

meddelas i särskild bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

15

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som

förekomma i detta formulär, hänföra sig till vid fastade

blad, innehållande >Anvisningar för deklarationsblankettens

ifyllande>.

Formulär n:r 1 A.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för taxering år 19....... av:

Fullständiga för- och tillnamn:__________________________________________________________________________________________________

Yrke (eller titel och anställning):__________________________________________________________________________________________________________....

vilken, född år 1........., är för innevarende år mantalsskriven i:

Län:----------------------------------------------------------------------------- Stad: ______________________________________________________ Rote:

Socken, köping:.............................................................. Församling (i stad):...........................................

By, gård, hemman och n:r .............................................. Kvarter: _____________________________________________________ n:r

med adressnummer: ______________________

Uppgifterna avse kalenderåret 19..... (räkenskapsåret från den ...................... 19.... till den

A. Inkomst av fast egendom.

I. Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris (se 1):

Anser taxeringsnämnden skattskyldiga uppskattning kär nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden d

plats, som vederbör, utföra det belopp, som 1 ställot för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.

a) förmån av hyresfri bostad (se 2) för mig och min familj (se 3) ......... ram med kök jämte

övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och

trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod för hästar

och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen användas till personligt bruk)......

c) saluvärdet av sådana egendomens produkter, ävensom i natura åtnjutna arrenden eller an
nan

avgäld, vilka använts i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (t. ex.

spannmål, potatis, rotfrukter, produkter från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle

foder till hästar, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.)

vilt och fisk från egendomen o. s. v., av mig uppskattat till...............

d) saluvärdet av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar, som använts för nybyggnad,

därunder inbegripen till- och ombyggnad, för tillverkning av möbler eller husgeråd för eget

behov eller för grnndförbättring genom nyodling, torrläggning o. d., av mig uppskattat till

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst i naturaförmåner i det fall, att jordbrukare begagnat

sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna upplysningar om vissa faktiska

förhållanden rörande egendomen:...........................

II. Inkomst i penningar (se I och B):

a) arrenden, hyror....................................

b) inkomst genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets, ladugårdens och trädgårdens produkter,

produkter av fjäderfä- och biskötsel, alster av hemslöjd, kreatur, vilt och fisk från egendomen

m. in. ävensom genom mejerihantering och annan jordbrukets binäring, som uteslutande

eller huvudsakligen avser förädling av egendomens produkter eller beståndsdelar

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. in. . . .

d) inkomst av skogsbruk:

1) köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter (ved, tjära, träkol m. m.)......

2) köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt....................

samt 3) vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst å

fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom vinst av yrkesmässig handel med

fastigheter (C II) eller såsom realisationsvinst (C III a): köpeskillingen till så stor del,

som kali anses hava belöpt å själva skogen......................

e) köpeskilling vid försäljning av sten, torv, grus, lera och andra egendomens beståndsdelar även
som

köpeskilling eller avgift för rätt, som upplåtits åt någon att i visst avseende tillgodogöra

sig eller nyttja fast egendom eller del därav (t. ex. sten-, torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt,

fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga ledningar över egendomen, rätt att

begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.).......................

f) frälseränta och annan avgäld..............................

Summa bruttoinkomst

19......)■

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

öre.

..................

......

|

......

......... ........

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd bruttoinkomst

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

1. Avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts

för egendomens brukande och skötsel (förvaltare, rättare, statfolk, drängar,

skogvaktare, lejt folk, vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.) (se 7) . . . .

kr.

2. För

hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egen
-

domens brukande och skötsel och ej särskilt taxeras för inkomsten härav (se 8)

3. Utgifterna för inlöp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d., ävensom av

levande och döda inventarier (se 9)...................

4. Utgifterna för reparation av byggnader.................

5. Avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och drifts
inventarier,

utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och

kreatursbesättning...........................

6. Arrenden eller andra i penningar utgående avgälder...........

7. Övriga omkostnader (se 10).........................................-......-......-.......—-

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

Återstående inkomst (se 11)

III. Inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus ecclesige

IT. Behållen inkomst av fast egendom i utlandet.......................

Inkomst under A

B. Inkomst av kapital.

I. Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat

penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................

II. Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag........

III. Utdelning å aktier i utländska bolag...........................

Öre.

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad .

Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.

Summa

Inkomst under B

I.

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:

a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska

pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 2 och 12):

i egenskap av......................................................................-.....-.................................-

II.

b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen.........

c) pension, livränta, undantagsförmån..........................

d) periodiskt understöd (se 13)...............................

Inkomst under 0 I

Inkomst av rörelse eller yrke (de s. k. fria yrkena härunder inbegripna).

Undertecknad har inom nedannämnda kommun... drivit:

______________________________i_________________________________kommun____________________________________ län

(rörelsens eller yrkets namn)

Inkomsten av _______________________________________ uppgives sålunda (se 14):

(rörelsens eller yrkets namn)

a) saluvärdet enligt ortens pris av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort

mig i hushållet eller eljes för egen eller min familjs räkning...............

b) bruttoinkomst i övrigt (se 15) .

Summa bruttoinkomst under C II

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

17

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 6):

Överförd bruttoinkomst under C II

1.

2.

3.

Ränta å lånt rörelsekapital.......................

Värdeminskning å driftsinventarier (se 16)...............

Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna utgjorde

........................kr................

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde: |V^ ......

Avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å

andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar än fast egendom och driftsinventarier

(gruva, rätt till stenbrott, ensamrätt t. ex. patent o. d.) (se 16)

Övriga driftkostnader.........................

kr.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

(rörelsens eller yrkets namn)

har enligt bilaga n:r

Inkomst (se 11)

lämnat inkomst (se 11) till belopp av . . .

Öre.

Inkomst under C II

Taxeringsvärdet för mig tillhörig, i...............rörelsen (se 17) använd annan

fastighet utgjorde .................. kr. 5 / härå utgör.............kr................

I nämnda rörelse (se 17) har jag använt produkter och beståndsdelar från

egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde på rot, råämnesvärde) av . . » ---------------

Summa kr.

Efter avdrag för detta belopp från här ovan utförd inkomst för ifrågavarande rörelse

kr. _______________ har min bevillningspliktiga inkomst av samma rörelse utgjort . . .

att bevillningstaxeras:

kr.

i denna

kommun .

kr.

III.

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 18).....

b) inkomst av tillfälliga uppdrag såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att

förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)

eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II), royalty o. d., lotterivinst

och övrig inkomst av tillfällig art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas . . . .

Inkomst under C III

D. Inkomst, som undertecknad förvärrat såsom delägare i enkelt bolag, vanligt

handelsbolag, kommanditbolag eller rederi, som ej är aktiebolag.

Under året har jag varit delägare för ........................ i...................................................

(andelens storlek) (bolagets eller rederiets namn)

_____________________________________ hela inkomst (se 19) utgjorde:

(bolagets eller rederiets namn)

av fast egendom här i riket..........................kr................

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag . . » ...............

i övrigt....................................» ........,......

Summa kr...............

därav på min andel belöper (se 11).............................

Enligt bilaga n:r .... beräknad inkomst (se 11) såsom delägare i..........................................

(bolagets eller rederiets namn)

Inkomst under I)

Till ledning för bevillning staxering av min inkomst från .................................................—

(bolagets eller rederiets namn)

meddelas, att dess hela bevillningspliktiga inkomst inom denna kommun utgjorde . . ............... kr.

Härav belöper på min andel (se 19) . .

____ kr.

Sa mm anf attn ing.

Inkomst under Å . .

» > B . .

» » Cl.

» » C II

» » C III

> » I) . .

Sammanräknad inkomst

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. {Nr 232.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag: (se 20).

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande utgifter och lidna förluster:

1. För utskylder med undantag av kronoutskylder (se 21)..........kr. ...............

2. För ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital

(se 22).............................» ...............

3. För undantagsförmåner (se 21) till.......................................................... » ...............

4. För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,

pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på

åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av

skuld (se 21 och 23), utgivet till .......................................................... »

(mottagarens namn)

5. För förlust, som särskild inkomstkälla, oavsett sådan värdeminskning, som

här nedan sägs, i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra till kapitalförlust

(se 24): förlust å________________________________________________________________________ »

6. För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min

hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring

ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.

(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................»

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

För att avdragen skola medgivas, skall nöjaktig utredning om deras befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkniugen avdrag medgives

för under året liden värdeminskning:

1. genom slitning av mig tillhöriga ''byggnader med ett sammanlagt

värde (se 25) av............... kr....................med kr................

2. genom avverkning eller försäljning av skog (minskning i skogs ingångsvärde)

(se 26) med............................ . ■ > ---------------

Summa avdrag

Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)

E. Förmögenhet.

Min förmögenhet (se 27) vid årets utgång översteg icke:

a) såsom delägare i de under JD uppgivna bolag (rederi).........kr. ---------------

b) i övrigt...............................» ---------------

Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg icke » ---------------

Summa kr________________

och utgör 1/60 härav.....................................

(Ifylles ej i uppgift av bolag eller rederi.)

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Inkomsten kar

icke överstigit

Kronor.

Öre.

Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg

15 år, utgjorde _______ (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma skatt
skyldig

för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter och Bär skilda bilagor uppgiver jag för bevillningstaxeringen inom denna

kommun följande inkomst:

1. Av kapital: krono- och kyrkotionde (enligt A III).............kr...................

ränteinkomst (enligt BI) . .................. » ------------------

utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III)....... » ----- kr.

Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B)......kr. ------------------

ränta å gäld (enligt Allmänna avdrag 2)........... » __________________ __________________ »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ------------------ kr.

2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)....................................... s

3. Av rörelse, yrke eller eljes:

a) av kronoarrende inom denna kommun: fastighetens taxeringsvärde ---------------kr., 6 % därav . ------------------ kr.

b) av fast egendom i utlandet (enligt A IV)........................................... »

c) beviliningspliktig inkomst av rörelse eller yrke inom denna kommun (enligt inramad uppgift

under C II eller bilaga till C II)............................................... »

d) inkomst enligt C III.................................................... *

e) andel i bolags eller rederis bevillningspliktiga inkomst (enligt inramad uppgift under D eller

bilaga till D)..................................... • ------------------- *

Sammanlagd beviliningspliktig inkomst inom denna kommun (1, 2 och 3) ........ kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition ''Nr 232.

19

Uppgift angående fast egendom.

Undertecknad har att för nästföregående år uppgiva nedannämnda fastigheter (se 28):

Namn, nummer, mantal, kvarter och nummer, eller annan beteckning. Socken, stad. Taxeringsvärde.

l:o) jordbruksfastighet (se 29):

ägt, brukat--------------------------------------------------------------------------- i ---------------------------------------- ----------------------

ägt, brukat ______________________________________________________---------------------- i ---------------------------------------—......-................

ägt, brukat ...... ........... ................,...........----------------------- i .........................................................- —

2:o) annan fastighet:

____________________________________________________________________ i ......................................-........................... »

___________ i »

lägenheten ......... i *

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:

____________ i »

frälseränta av........................................................................ i ------------------------ ------------------------------------------ *

Särskild uppgift beträffa ml o jordbruksfastighet, för vilken inkomst i naturaförmåner icke

uppgivits under A I här ovan (se so.)

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ..............., äng ..............., skogs- och betesmark ................

II. Till min familj hörande personer, som helt eller delvis voro för sin utkomst beroende af egendomens avkastning,

utgjorde, mig inberäknad, ......... personer.

III. Min lostacl bestod av _________ rum och kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde .................. kr.

IV. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ........ hästar (därav ------- unghästar och ....... föl), ------- kor, ------- andra

nötkreatur, _________ får, ......... getter, ......... svin, ........ höns och annat fjäderfä, --------- bisamhällen.

V. Utsäde och skörd i vikt, hektoliter eller annat mått, som för orten är brukligt:

Yete............

Råg............

Korn............

Havre...........

Blandsäd ..........

Ärter bönor och vicker

Utsäde.

Skörd.

Sockerbetor.........

Andra rotfrukter.......

Hö.............

Halm............

Andra växtslag:

Skörd.

-------------------

-.....................

........................

Potatis...........

VI. Av gårdens produkter har i det egna hushållet förbrukats:

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital (se 31) eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde

kr., och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ............... procent av kapitalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Särskilda upplysningar.

(Angående

deklarationen.)

värdeminskning å byggnader och minskning i skogs ingångsvärde eller för fullständigande i övrigt av

Att jag under Aret icke åtnjutit annan inkomst eller käft förmögenhet till liögro belopp, än bär ovan

uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

......................................................... den ....................................... 19.........

Namn: ...................................................................... Gift kvinna skall dessutom här anteckna:

Yrke eller titel: ...................................................... ... Mannens namn:............................................................

Nationalitet:................................................................. » yrke eller titel: ..............................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress: ................................................................... » nationalitet:.............................................. ...

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift, som till ledning vid delägarnas taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:

med frångående av J °

I. Till bevillning för inkomst inom denna kommun:

av kapital.......................................

av arbetsanställning, tjänst eller pension........................

av rörelse, yrke eller eljes, inberäkna! inkomst från bolag eller rederi..........

II. Till inkomst- och förmögenhetsskatt.............................

kr.

Skäl för avvikelse från deklarationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

De hänvisningar till nummer (1, 2, S o. s. v.), som Formulär HT 1 B.

förekomma i detta formulär, hänföra sig till de a sill. 4

upptagna >Anvisningar för deklarationsblanket- »Mindre formuläret» att användas av sådana

tens ifyllande>. husägare, räntetagare, löntagare och arbetare,

som icke hava att uppgiva inkomst av jordbruksfastighet

här i riket eller av rörelse eller

yrke eller i enkelt bolag, vanligt handelsbolag,

kommanditbolag eller rederi.

Deklaration om iäskomst och förmögenhet för taxering är 19........ av;

Fullständiga för- och tillnamn:..........................................................................

Yrke (eller titel och anställning):.......................................................................

vilken, född år 1__________, är för innevarande år mantalsskriven i:

Län: .............................................................................. Stad:.....................

Socken, köping: ................................................................ Församling (i stad):

By, gård, hemman och n:r ................................................ Kvarter:................

med adressnrr......

Bote:

n:r

Uppgifterna avse kalenderåret 19.

II.

A. Inkomst av fast egendom.

Inkomst i naturaförmåner enligt ortens pris:

Anser taxoringsnämnden skattskyldigs uppskattning bär nedan av naturaförmåner för låg, skall nämnden å

plats, som vederbör, utföra det belopp, som i stället för det av skattskyldig angivna ansetts skäligt.

a) förmån av hyresfri bostad (se 1) för mig och min familj (se 2) ......... rum med kök jämte

övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter, av mig uppskattad till.....

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet och

trevnad (t. ex. sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod), ävensom

övriga naturaförmåner, vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för min och min familjs

räkning, m. m., av mig uppskattade till.........................

Inkomst i penningar:

a) hyror.........................................

b) övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av trädgårdsprodukter..............

Inkomsten bar

Icke överstigit

Kronor.

Öre.

Avdrag yrkas för följande driftkostnader (se 3):

1. Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 4).......kr.

S. Utgifterna för reparation av byggnader................j>

3. Avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som

jag måst i min egenskap av fastighetsägare vidkännas, samt övriga omkostnader

..............................»

Stimma

in.

il

in.

Återstående inkomst (se 5)

Behållen inkomst av fast egendom i utlandet......................

Inkomst under Å

B. Inkomst av kapital.

Ränteinkomst (ränta å utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank, annat

penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..................

Utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.......

Utdelning å aktier i utländska bolag...........................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad..................

Av detta avdrag belöpa ............... kr. på inkomst under I och III.

Inko lust under B

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

Inkomst av arbetsanställning, tjänst eller pension:

a) av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter avdrag för obligatoriska

pensionsavgifter och utgifterna för tjänsten, anställningen och uppdraget (se 6):

i egenskap av ..............................................................................................................

b) av tillfällig arbetsanställning efter avdrag av utgifterna för anställningen........

c) pension, livränta, undantagsförmån...........................

d) periodiskt understöd (se 7)..............................

Inkomst under C I

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 115 käft. (Nr 232.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

III.

(C II här utesluten, enär den, som haft inkomst av rörelse eller yrke, icke får använda detta formulär.)

Inkomst av icke yrkesmässig verksamhet och tillfälliga inkomster:

a) realisationsvinst, efter avdrag för förlust under samma år å likartad affär (se 8).....

b) inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att

förrätta auktion, allt för såvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)

eller yrkesmässig verksamhet (C II), royalty o. d., lotterivinst och övrig inkomst av tillfällig

art, som ej skall annorstädes i blanketten uppgivas...................

Inkomst under C III

Sammanfattning.

Inkomst under A . .

* » B . .

, » C I .

» » C III

Sammanräknad inkomst

1.

2.

3.

4.

Allmänna avdrag (se 9).

För utslcylder med undantag av kronoutskylder..............

För ränta å gäld (se 10)........................

För periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat,

pension, livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på

åtagande eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av

skuld (se 11), utgivet till .....................................................................

(mottagarens namn)

För förlust under A, oafsett sådan värdeminskning, som här nedan sägs,

såvitt förlusten ej är att hänföra till kapitalförlust (se 12)........

För försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalts för min och min

hustrus livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring

ävensom för pupillförsäkring, minskade med under året uppburen vinstandel.

(Avdraget får icke överstiga 200 kronor)................

Inkomsten kar

icke överstigit

Kronor.

Ore. I

kr.

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

För att avdraget må medgivas, skall nöjaktig utredning om dess befogenhet lämnas.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 3 hemställes, att vid inkomstberäkningen avdrag medgives

för under året liden värdeminskning genom slitning av mig tillhöriga byggnader med ett

sammanlagt värde (se 13) av............... kr.......................med kr.

Summa avdrag

Summa återstående inkomst (underskott utföres med noll)

D. Förmögenhet.

Min förmögenhet (se 14) vid årets utgång översteg icke ..........kr...................

Hemmavarande omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet översteg

icke............................,......* ..................

Summa kr...................

och utgör 1/60 härav

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

Antalet av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år understeg

15 år, utgjorde ....... (Den lindring i skatteplikt, som under form av nedsättning i taxerat belopp må tillkomma

skattskyldig för barn, bestämmes av taxeringsmyndigheten. Något avdrag härför får således icke göras i deklarationen.)

I enlighet med ovanstående uppgifter uppgiver jag för bevillningstaxeringen följande inkomst:

1. Av kapital: ränteinkomst (enligt BI).................kr...................

utdelning å aktier i utländska bolag (enligt B III) . . . . . » .................. .................. kr.

Avgå: förvaltningskostnad (enligt inramad uppgift under B) . . . kr. ------------------

ränta å gäld (enligt Allmänna afdrag 2)......... . » ------------------ ------------------ »

Återstående inkomst under 1 (underskott utföres med noll) ------------------ kr.

2. Av arbetsanställning, tjänst eller pension (enligt Cl)................................... »

3. Av fast egendom i utlandet (enligt A III) . ............................—......... *

4. I övrigt (enligt C III)............................... • ------------------ *

Sammanlagd bevillningspliktig inkomst .................. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

23

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Undertecknad bär under nästföregående år ägt nedannämnda fastigheter (se 15):

Kvarter och nummer eller annan beteckning. Stad, socken. Taxeringsvärde.

lägenheten.

1

i

i

kr.

»

Särskilda upplysningar.

(Angående värdeminskning å byggnader eller för fullständigande i övrigt av deklarationen.)

Att jag under året icke åtnjutit annan inkomst eller haft förmögenhet till högre belopp, än här ovan

uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

.......... .................. ........................ den .................................... 19.........

Namn: ........................................................................ Grift kvinna skall dessutom här anteckna.

Yrke eller titel: .......................................................... Mannens namn:..........................................................

Nationalitet:________________________________________________________________ » yrke eller titel:.............................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress:.................................................................. » nationalitet:.................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har * enlighet med deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:

med irangaende av jo

I. Till bevillning för inkomst:

av kapital.....................................

av arbetsanställning, tjänst eller pension......................

av rörelse, yrke eller eljes.............................

IT.. Till inkomst- och förmögenhetsskatt...........................

kr.

Skål för avvikelse från deklarationen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 232.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Deklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, för vilken han är underkastad beskattning här i

riket, samt angiva inkomsten nästföregående år, ävensom förmögenheten vid utgången av näst föregående år.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till

inkomst- och förmögenhetsskatt eller ock samma år antingen åtnjutit minst 800 kronors inkomst av beskaffenhet att böra

taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst 6,000 kronor.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig att avgiva deklaration.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som

rättsligen varit undantagen från mannens förvaltning, skall hustrun själv eller god man för henne avgiva deklaration

angående denna.

Den, som ej är svensk medborgare, skall uppgiva sin nationalitet.

Deklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga taxering, för

vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller

förmögenhet, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor. Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig

icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst

med fem gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev

med allmänna posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet och i

övriga orter till Kungl. Majtts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där

den skattskyldiga är mantalsskriven eller taxeringen eljes anses skola äga ruin.

Eu var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess

fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1. Bostadsförmån för tjänstinnehavare uppgives under C I a). Enahanda gäller i tillämpliga delar om övriga naturaförmåner.

2. Till skattskyldigs familj räknas även sådana tjänare, som uteslutande eller huvudsakligen äro anställda för personlig

uppassning (hushållerska, kokerska, hus- och kammarjungfru, köksa, betjänt, chaufför, kusk o. d.).

3. Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (t. ex. beräknad egen avlöning), ränta å eget i

egendomen nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld, utgifter för fast egendoms förbättring genom nybyggnad,

om- eller tillbyggnad eller grundförbättringar, samt värdeminskning å byggnader, ej heller ur avkastningen eller

eljes från gården direkt bestridda underhållsutgifter.

4-. Avlöning i naturaförmåner från fastigheten t. ex. hyresfri bostad för portvakt, trädgårdsmästare eller gårdskarl, får

ej avdragas.

5. Ger inkomstberäkningen underskott till resultat, utföres noll, och underskottet avdrages, försåvitt det ej utgör

kapitalförlust, såsom förlust under allmänna avdrag.

6. Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag förenad kostnad skall icke uppgivas.

_ Däcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats av staten eller annan, vad

för ändamålet ytterligare åtgått icke avdragas. För att få avdragas skola utgifterna självfallet vara verkliga och

således icke blott beräknade, t. ex. enligt resereglemente.

7. Yad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av givaren lagligen

åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande medlem av givarens familj uppburit såsom understöd uppgives

icke.

8. Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom

köp eller byte och varit i säljarens ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre än fem

år. Visar denna inkomstkälla i sin helhet underskott, utföres noll och underskottet får icke avräknas från annan

inkomst eller såsom förlust under allmänna avdrag.

9. Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äger åtnjuta annat allmänt avdrag endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken

skatt skall här erläggas, eller till verksamhet, som här utövas.

10. Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar ränta.

11. För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller uppfostran eller eljes på grund av

lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som utgivits såsom understöd till hemmavarande medlem av givarens

familj äger avdrag icke rum.

12. Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken fastighet förlusten uppstått och huru förlusten

I)6räkii9)ts

13. I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde,

bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

14. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna, såvitt överskottet uppgår till minst 6,000 kronor.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde. Såsom tillgångar skola icke upptagas: möbler, husgeråd och andra inre

lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och andra därmed

jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten

tillgängliga; kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett

förutvarande tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för

den berättigades livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor: rätt

till förmögenhet, varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

15. Uppgiften skall upptaga fast egendom, även om uppgiftsskyldig ägt densamma endast en del av nästföregående år,

och skall i sådant fall tillika lämnas upplysning, varav framgår, vilken del av året fastigheten varit i hans ägo.

Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den uppgivas med dess eljes antagliga värde

samma år, eventuellt det värde, vartill deklaranten upptagit egendomen för sin förmögenhetsberäkning. — Sådan

innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, boställshavare),

är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehaft.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana

meddelas i särskild bilaga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

25

socken.

stad. Formulär ]$[:r 2.

Undertecknad har under nästföregående år brukat följande fasta

egendom, nämligen:

Jordbruksfastighet

Egendomens

Areal i hektar

(såvitt den kan

uppgivas)

Ärligt arrende eller

hyra för utarrende-

rad egendom.

t» W

CD

OD

m ®

cd pr

Hts 1z!

o: P- 2 tJ

< ä

Taxeringsvärde3

Byggnaders

brandförsäkringsvärde

Anteckningar

Namn

Nummer

Mantal eller

annan beteck-

ning

åker

äng

skogs-

och betesmark

Kr.

annan fastighet

Egendomens

Markens areal

Årlig hyra för

uthyrd lägenhet

Hyresvärdet

å egna lägenheter 1

Köpeskilling

vid senaste förvärv 2

Taxeringsvärde 3

Byggnaders

brandförsäkrings-

värde

Anteckningar

Beskaffenhet

Kvarter

Nummer

1 inberäkna! hyresvärdet å outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter.

2 i anteckningskolumnen angives tiden för förvärvet, varjämte upplysning meddelas,

huruvida egendomen efter förvärvet varit föremål för om- eller nybyggnad eller annan dylik

förändring.

8 om taxeringsvärdet ej kan uppgivas, bör underrättelse därom meddelas i anteckningskolumnen.

N. N. den _____________________________

N. N.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 6

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

55

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 februari

1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaef,

Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Genom cirkulärskrivelse den 19 maj 1911 anbefalldes Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande i länen att inkomma med en efter vederbörande

ordförandes i taxeringsnämnderna hörande avgiven redogörelse för det

ungefärliga resultatet av nämnda års taxeringar, särskilt vad anginge

inkomst av fast egendom, sådant detta resultat tedde sig vid jämförelse

med nästföregående års resultat. Tillika skulle lämnas upplysning om de

erfarenheter av mera anmärkningsvärd beskaffenhet, till vilka de nya

skatteförordningarna vid tillämpning givit anledning, och borde dessutom

framhållas de önskemål med avseende å taxeringsarbetets underlättande

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

och främjandet av ett tillfredsställande taxeringsresultat, som betingades

av de vunna erfarenheterna.

Någon genomförd statistisk bearbetning av de med anledning härav

inkomna uppgifterna har ännu ej hunnit komma till stånd, men en inom

departementet gjord siffersammanställning ger vid handen en ökning i direkt

statsskatt år 1911 i jämförelse med de båda närmast föregående åren,

nämligen i förhållande till 1909 något över 3V2 million och i förhållande

till 1910 något över 1,800,000 kronor. Denna ökning är utan tvivel att

huvudsakligen tillskriva den nytillkomna förmögenhetsbeskattningen. För

icke mindre än 16 län redovisas emellertid en minskning i det samfällda

taxeringsresultatet, som för vissa län, t. ex. Blekinge, Hallands, Skaraborgs,

Västerbottens och Norrbottens län, uppgår till avsevärda belopp. Och att

denna minskning bör ha sin orsak företrädesvis i ett minskat skatteutbyte

från den fasta egendomen, därom råder i de avgivna yttrandena full samstämmighet.

Likaledes råder enighet därom att såsom väsentliga anledningar

till detta resultat äro därjämte att anse dels vissa av de materiella

bestämmelserna såsom att skattskyldigheten för inkomst inträder först vid

en inkomstsiffra av 800 kronor ävensom den vidsträckta avdragsrätten

vad angår såväl inkomstberäkning som skatteplikt och dels samt förnämligast

svårigheten för jordbrukarne att komma till rätta med sin uppgiftsplikt.

Efter att hava i korthet berört huvudsynpunkterna i de inkomna

yttrandena, anförde föredragande departementschefen vidare:

Att erinringarna beträffande det nya systemets verkningar och sätt

att fungera företrädesvis skulle komma att samlas kring taxeringen av

jordbruksnäringen och i allmänhet inkomsten av fast egendom var att förvänta.

På detta område var ju reformen alltigenom eij verklig nyhet och

det framstod från början klart, att lagtillämpningen här i långt högre

grad än annorstädes skulle komma i konflikt med invända föreställningssätt

om vad som rätteligen bör anses såsom inkomst eller icke. Härtill

kommer att, då de mindre jordbrukarna i allmänhet icke fört anteckningar

om inkomster och utgifter, det för dem var mycket svårt att lämna de

uppgifter till ledning vid sin taxering, som enligt deklarationsformuläret i dess

nuvarande uppställning av dem fordrades, en omständighet, som gjort att taxeringsmyndigheterna

haft ett mycket otillfredsställande underlag för taxeringen.

Detta förhållande oavsett, möta ju också alldeles särskilda svårigheter att rätt

beräkna inkomst av jordbruk, beroende därav att eu så stor del av denna inkomst

utgår in natura, likasom å andra sidan en avsevärd del av utgifterna

för driften bestrides direkt ur avkastningen.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

57

En helt annan sak, som emellertid lätt undanskymmer det rätta

förhållandet, är, att vid jordbruk med ordnad bokföring jordbrukare, som

redovisar hela skörden såsom inkomst, naturligtvis också äger att å utgiftssidan

“redovisa avlöningen in natura. Härigenom utjämnas endast resp. inkomst-

och utgiftsposter och något avdrag i skatteteknisk mening kommer

således icke till stånd. Eu annan omständighet, som också påkallar beaktande

vid inkomstberäkningen, men lätt missförstås, är, att produkter eller

beståndsdelar från egendomen, som användas till nybyggnad eller grundförbättringar,

ävenledes representera inkomst för jordbrukaren, likasom

förhållandet är enahanda med t. ex. bränsle eller annat, som tillgodogöres

för jordbrukarens eget behov, d. v. s. vad skattelagstiftningen hänför

under begreppet egna levnadskostnader.

Då jag finner de grunder för inkomstberäkningen beträffande fast

egendom riktiga, som skatteförordningen upptager och de till densamma

fogade anvisningarna avse att närmare utveckla, saknar jag anledning

att härutinnan föreslå någon ändring. Möjligt är, att med hänsyn till

förnyade och fördjupade erfarenheter på beskattningsområdet i fråga en

eller annan ändring jämväl av de materiella bestämmelserna kan komma

att visa sig önsklig. Icke heller finner jag oantagligt, att anvisningarna

till skatteförordningen med fördel skulle kunna i åtskilliga avseenden av

vikt ytterligare fullständigas och preciseras. Men att redan nu med den

dock jämförelsevis ringa erfarenhet, som står till buds, skrida till en

revision av själva författningsbestämmelserna i mer eller mindre konstitutiva

delar finner jag icke påkallat. Vad de i sådan syftning framkomna

uttalandena innehålla har jag förty ansett icke nu böra komma

under övervägande. Däremot måste jag finna angeläget, att i ett annat

avseende av långt större praktisk räckvidd snarast möjligt rådes bot på överklagade

missförhållanden. Jag syftar med detta på deklarationsformulären

och de delar av uppgiftsförfarandet, för vilka dessa äro av betydelse. Vid

utarbetandet av deklarationsformulär måste, särskilt med avseende å den

stora grupp skattskyldiga, som utgöres av mindre jordbrukare, hänsyn tagas

till det ostridiga förhållande, att dessa skattskyldiga, icke i någon nämnvärd

omfattning hava ordnad bokföring eller ens föra några anteckningar

om inkomster och utgifter, vilka sätta dem i stånd att uppgiva sin behållna

inkomst i en totalsumma. Däremot kan det förutsättas, att de hava

möjlighet att redogöra för sina inkomster och utgifter av olika slag, om

tillfälle beredes dem att lämna sådana detalj uppgifter. Det synes mig

önskvärt, att deklarationsformulären affattas så, att denna möjlighet står

dem öppen och att deras uppgiftsplikt i första hand begränsas till sådana

primäruppgifter. Vad vidare beträffar själva inkomstberäkningen, är

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 Käft. (Nr 232.) 7

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

denna, såsom jag redan antytt en nog så invecklad procedur, som förutsätter

dels kännedom om skattelagarnas bestämmelser i fråga, å ena

sidan, om vad som är att anse såsom inkomst, och å andra sidan om

de avdrag från inkomsten, som vid taxeringen äro tillåtna, dels en rätt

tillämpning av nämnda bestämmelser. Det kan uppenbarligen under sådana

förhållanden icke i obegränsad omfattning anförtros åt personer, vilka

icke besitta större kunskaper på beskattningsområdet än det stora flertalet

jordbrukare, och som sakna förmåga eller misstro sin förmåga att verkställa

en riktig bokföring av egna inkomster och utgifter, att själfständigt

och okontrollerat utföra inkomstberäkningen. Deklarationsformulären måste

således, synes det mig, hava sådan uppställning, att dessa mindre kunniga

skattskyldiga i dem finna alla de anvisningar, som de behöva för ett rätt

fullgörande av deklarationsplikten, och kunna på anvisade platser ifylla de

uppgifter av allehanda slag, som behöva sammanställas för att den beskattningsbara

inkomsten skall komma till synes. Om resultatet skall bliva

riktigt, måste schemat för sammanställningen meddelas i formuläret och

den uppgiftspliktiges befattning i möjligaste mån begränsas till ett blott

mekaniskt ifyllande av de siffror, vilka han finner riktiga med avseende

å varje för sig upptagen inkomst- eller utgiftsgrupp, samt till en sammanräkning

av de införda beloppen.

Av den redogörelse jag lämnat och nu går att närmare utföra torde hava

framgått, att hur meningarna än må hava skiftat i övriga frågor av större eller

mindre vikt, endast en mening råder därom, att de nu gällande deklarationsformulären

icke varit tillräckligt vägledande för en riktig beräkning av inkomsten.

Och detta i de båda riktningar, som här naturligen påkalla beaktande, nämligen

dels i fråga om vad som bör uppgivas såsom inkomst d. v. s. bruttointäkterna

och dels beträffande avdragsrätten, såvitt inkomstberäkningen angår.

Formuläret innehåller i det förra avseendet, att vid inkomstuppgiften skall

inberäknas värdet såväl av de i hushållet förbrukade produkterna av gårdens

avkastning som ock av den hyresfria bostaden med tillhörande förmåner.

Och är i kontrollsyfte tillika ålagt jordbrukaren att ifylla siffrorna

för dessa båda värden, sådana han beräknat dem.

Nu vitsordas allmänt, att uppskattningen av naturaförmåners värde

påtagligen i stor utsträckning blivit alltför låg, beroende därpå att formuläret

icke lämnar tillräckliga anvisningar om vad saken gäller. Gjorda

undersökningar hava givit vid handen, att i många fall en del produkter

utelämnats på grund av missförstånd eller också förbisetts. Det förra är

förhållandet t. ex. med slaktdjur från gården, som icke ansetts hänförliga

till »produkter av gårdens avkastning», likasom ock en del biprodukter,

vilkas samband med avkastningen framstår mera förmedlat t. ex. ull,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Klingl. MajUs nåd. proposition Nr 232.

59

hudar och skum o. d., det senare gäller beträffande särskilt trädgårdens

produkter i form av grönsaker, frukt o. d.

A andra sidan har avdragsrätten för driftkostnader missbrukats i

följd av bristande kännedom om innebörden i beskattningsavseende av begreppet

driftkostnader. Dubbelräkningar hava sålunda talrikt förekommit.

Ett avdrag, som särskilt tillämpats oriktigt, har varit avdraget för

hemmavarande barn över 15 år, som biträtt i jordbruket. Dels har nämligen

här icke beaktats, att fullt avdrag med nödvändighet också förutsätter,

att arbetsbiträdet lämnats hela året och att avdragets storlek, där så icke

varit förhållandet, måste avpassas efter arbetstidens längd. Dels har icke

heller iakttagits, att avdraget likaledes förutsätter, att vad av gårdens avkastning

tillgodogjorts för barn, varom här är fråga, också med skäligt

värde skall inberäknas i jordbrukarens inkomst. Eljest sker här avdrag i

dubbel måtto.

Anordningen att så stramt, som i deklarationsformuläret skett, hålla

isär inkomst av jordbruk och inkomst av skogsbruk har vållat mycken villrådighet.

I och för sig kan den ej heller anses fullt lycklig. Här är ju

nämligen icke fråga om en särskild näring — skogsprodukter avsedda för

industriellt skogsbruk skola enligt anvisningarna här lämnas ur räkningen

— utan om skogshandtering i förening med jordbruk. Såvitt jag kan

finna nödvändiggör gällande deklarationsformulär, utan egentlig anledning,

en uppdelning såväl av intäkter som av driftkostnader, vilken alldeles

onödigt invecklar inkomstberäkningen och uppgiftsförfarandet. Långt

naturligare synes vara att bland jordbrukarens naturainkomster inräkna

värdet av virkeseffekter, som han tillgodogör sig såsom bränsle i bostaden

eller såsom byggnadsvirke, medan till penninginkomster hänföras vad som

inflyter vid avyttring av virke under ena eller andra formen. Driftkostnaderna

äro ju desamma i alla de till antalet långt övervägande fall, där

för avverkningen användes eget folk. Men, som formuläret nu är anordnat,

förutsätter en följdriktig tillämpning en uppdelning av avdragen, den

samvetsgranne deklaranten till icke ringa besvär och alltid med risk att

avdragen av oförstånd ske två gånger.

Samma olägenhet vidlåder i viss mån jämväl anordningen av olika

inkomstkällor under huvudrubriken A I i det formulär, det så kallade

större, som jag här åsyftar.

Krav har nu framställts syftande till en förenkling av inkomstberäkningen,

likasom ock till en fullständigare vägledning för deklaranten. Men

härtill ansluter sig såsom ett naturligt komplement ett krav av icke mindre

vikt, nämligen att inkomstberäkningen också omedelbart lägges under

kontrollmöjlighet. En garanti för kontroll finnes givetvis även nu i skyl
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

digheten för taxeringsmyndigheterna, närmast taxeringsnämndsord föranden a

och i högre instans kronoombuden, atfiförvissa sig om inkomstberäkningens

riktighet genom att infordra upplysningar, göra förfrågningar o. s. v., men

av nödtvång medhinnes i sådant avseende långt mindre än förhållandena

rätteligen påkalla. Man har säkerligen här också att något räkna med en

viss obenägenhet att ingripa i andra än mera påtagliga fall av oriktig inkomstberäkning.

Oavsett det avbräck, som en för låg taxering vållar i

fiskaliskt avseende, behöver jag knappast erinra om, huru taxeringens

likformighet, äventyras under ett system, som faktiskt ställer i utsikt en

noggrannare taxering av somliga inkomster än av andra. Att de rena

arbetsinkomsterna såsom löner och arbetsförtjänster av stadigvarande natur,

vilka ju i stort sett föreligga färdiga till taxering, sådana som de åtnjutas,

i regel beskattas till riktiga belopp, är endast som sig bör, men

angeläget är också å andra sidan, att ingenting underlåtes för att jämväl

de fonderade inkomsterna, som i regel nå avsevärdare belopp, underkastas

tillbörlig beskattning.

Enligt min mening synes det, som skulle dessa, var för sig berättigade

krav kunna i nöjaktig grad ses till godo, därest man läte inkomstberäkningen

i dess huvuddrag inflyta i deklarationsblanketten. En inkomstberäkning

måste ju i varje fall ske, vilken när som helst kan infordras,

och för den lojale deklaranten måste det medföra en känsla av

trygghet att på en gång få deklarationsmaterialet i lämplig gruppering

lagt under bedömande, likasom det å andra sidan gör det möjligt för

taxeringsmyndigheterna att utan omgång verkställa sitt granskningsarbete.

Vid grupperingen är givetvis angeläget att låta denna så nära som

möjligt ansluta sig till lagens egna anvisningar sålunda att, vad nu angår

inkomstsidan, penninginkomster uppgivas för sig och naturainkomster för

sig. Härefter borde så avdragen utföras för förekommande driftkostnader,

likaledes i erforderlig utsträckning specificerade.

Detta är emellertid icke nog, utan böra härutöver vägledande anvisningar,

i varje särskilt fall på plats, som vederbör, lämnas till underlättande

av inkomstberäkningen. Att dessa anvisningar lämnas just där de

vid blankettens ifyllande behövas, och icke i klump, synes mig vara en bestämd

fördel. Eljest förbises de lätt. Deras innebörd måste ock framstå

klarare, när de sålunda lämnas i det rätta sammanhanget till fromma för

det upplysningsarbete, som särskilt på förevarande beskattningsområde

påkallas. Förbises får ej i detta sammanhang, att det är den störa allmänhetens

intressen, som i främsta rummet böra tillgodoses i de avseenden,

varom här är fråga. Och för dem, som tillhöra denna stora allmänhet,

är just deklarationsblanketten det dokument, varav de med allt fog för
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 232.

vänta flen vägledning, som skall kunna sätta dem i tillfälle att fullgöra sin

deklarationsplikt på ett nöjaktigt sätt.

Av vikt är emellertid även, såsom med styrka framhållits, att jordbrukaren

för detta ändamål icke i något fall må behöva anlita mera än en

blankett. Det nuvarande särskilda jordbruksformuläret (formulär n:r 2) avser

endast inkomst av jordbruk och är således den jordbrukare, som överhuvudtaget

har rätt att betjäna sig av nämnda formulär, hänvisad att för uppgift om

annan inkomst, om än aldrig så obetydlig, t. ex. en ränta eller ett arvode,

begagna ytterligare ett formulär — därtill det större — ett förhållande, som

allmänt betecknats såsom en olägenhet. Då jag delar denna uppfattning,

har jag självfallet haft att taga i övervägande, i vad mån det nuvarande

jordbruksformuläret må, utan rubbning av den särskilda deklarationsrätten

för vissa jordbrukare, kunna inarbetas i ett formulär, användbart för alla

jordbrukare. För riktningen av denna min strävan har jag fått all ensidig

ledning av detta särskilda formulär självt. Vid användandet av detta har jordbrukare

att lämna uppgift dels om kontanta inkomster, dels om vissa kontanta

utgifter och dels om vissa faktiska förhållanden, såsom areal i olika ägoslag,

kreatursbesättning, storleken av utsäde och skörd, arbetspersonalens och den

egna familjens storlek o. s. v. Lämnar man nu öppet för jordbrukare att åt

taxeringsnämnden överlåta uppskattningen av naturaförmåners värde samt

att på grundval av denna uppskattning och deklarantens uppgifter i övriga avseenden

fastställa jordbruksinkomsten, synes detta för deklarationsformulärets

vidkommande icke tarva särskilda anordningar i vidare mån än att

utrymme beredes för jordbrukaren att, i stället för uppgifterna om ifrågavarande

förmåners värde, i blanketten ifylla de uppgifter om faktiska

förhållanden, som äga betydelse för bedömandet och avse att i förening

med övriga uppgifter sätta taxeringsmännen i tillfälle att verkställa inkomstberäkningen.

Att deklaranten i nu avsedda fall bör äga valfrihet att uppgiva

eller icke uppgiva sina driftkostnader är utan vidare klart. Systemet

för nu ifrågavarande särskilda anordning förutsätter nämligen möjlighet

för taxeringsmännen att på grundval av det föreliggande uppgiftsmaterialet

bedöma jämväl betydelsen av denna viktiga faktor för inkomstberäkningen.

Jag har hittills uppehållit mig vid deklarationsförfarandet beträffande

inkomst av jordbruksfastighet. Även i fråga om inkomst av annan

fastighet än jordbruksfastighet eller således i stort sett inkomst genom

uthyrning har emellertid uttalats önskvärdheten av en anordning, motsvarande

den, som förordats för inkomster av det förra slaget. Otvivelaktigt

kräver ock följdriktigheten, att så sker. Men även praktiska hänsyn

tala härför. Även på detta beskattningsområde tarvas nämligen vägledning

för att ett tillfredsställande taxeringsresultat skall med någon större

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

grad av säkerhet kunna förväntas. Ty om ock i självfallet långt mindre

utsträckning än vid jordbruksfastighet möta även här anledningar till dubbelräkningar

liksom till missförstånd av vad som skall såsom inkomst uppgivas.

Jag kan i dessa hänseenden exempelvis nämna, hurusom allmänt förekommit

avdrag för hyresvärdet av portvaktslägenhet utan att motsvarande värde inräknats

såsom inkomst, likasom avdrag gjorts för värdet av eget arbete

under form av beräknad lön för fastighetens förvaltning. Ej heller har

tillbörlig åtskillnad gjorts mellan underhållsutgifter och utgifter för

nyanläggningar och förbättringar. Särskilt vad angår hyresvärdet av egna

s. k. sommarnöjen klagas slutligen över att detta upptagits för lågt, förnämligast

beroende därav att en del naturaförmåner lämnats ur räkningen

o. s. v.

Innan jag lämnar frågan om uppgiftsförfarandet beträffande fast

egendom, föranlåtes jag med några ord beröra ett annat spörsmål, varåt

i de inkomna yttrandena ägnats stor uppmärksamhet. Jag syftar härvid

på rätten till avdrag för värdeminskning av byggnader. Denna rätt har

enligt författningen uttryckligen gjorts beroende av en pröfning, huruvida i

det särskilda fallet, trots behörigt underhåll och aktsam vård, byggnads

värde verkligen kan antagas hava lidit minskning. Icke förty har den

uppfattningen visat sig allmänt rådande, att avdraget i fråga vore en

självklar sak och att det endast gällde att beräkna rätta beloppet. Härvid

torde i allmänhet vara förbisett, att även om rent teoretiskt någon värdeminskning

alltid kan förutsättas ske, andra omständigheter merendels verka

i utjämnande riktning såsom t. ex. ökat pris på arbetskraft och materialier

och att förty värdeminskningen, praktiskt sett, icke sällan både kan och bör

lämnas ur räkningen. Vidare har man här förbisett, att värdeminskningen

icke får hava föranletts av konjunkturförhållanden, försämrat läge eller

försämrade kommunikationer o. d., utan att den enbart skall hava sin

grund i slitning. Ej heller har den omständigheten tillräckligt beaktats,

att ett behörigt underhåll, som ju utan någon inskränkning berättigar till

avdrag, alltid i viss mån undanskjuter värdeminskningen.

Nu synes oförnekligt, att själva det sätt, varpå avdragsrätten i

fråga kommer till uttryck i formuläret, långt ifrån att motverka den missuppfattning,

som förklaras hava i så stor utsträckning gjort sig gällande,

snarare kan sägas skänka den sitt stöd. Också har allmänt påyrkats en

sådan förändrad anordning beträffande avdraget i fråga, att dess strängt

villkorliga karaktär tydligt framträder. Jämte det jag funnit angeläget

att tillmötesgå denna framställning, har det tillika synts mig lämpligt att

i fråga om det närbesläktade avdraget för minskning i skogs ingångs
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 232. 63

värde, vilket icke heller får utan vidare medgivas, vidtaga en liknande

anordning.

Vad angår inkomst av kapital är numera vid taxering såväl till

bevillning som till inkomst- och förmögenhetsskatt medgivet att avdraga

förvaltningskostnader. För den händelse inkomsten i fråga utgöres av såväl

ränta som utdelning från inländska aktiebolag, bör emellertid, vid det förhållande

att inkomst av räntor är underkastad skattskyldighet enligt båda

förordningarna, men utdelningen endast enligt den ena, avdraget fördelas på

de båda inkomstarterna. Nu lärer till förfång för den kommunala beskattningen

avdraget i allmänhet göras från ränteinkomsten, vilken namnes

först i blanketten. Fn anvisning, huru i det anmärkta fallet bör förfaras,

har till ledning vid deklarationens avgivande ansetts önsklig.

Även beträffande förfarandet vid uppgivandet av inkomst utav

tjänst och därmed jämförliga eller i författningen likställda inkomster har

från flera håll påyrkats införande av skyldighet att uppgiva bruttointäkterna

och de avdrag, som yrkas vid inkomstberäkningen. Att döma av

uttalandena härutinnan torde väl få antagas, att missbruk av avdragsrätten

även här förekommit, men då sådana oriktigheter i allmänhet utan större

svårighet kunna konstateras vid jämförelse med inkomna statuppgifter, synes

trängande behov för närvarande icke vara för handen att här frångå det

system, som hittills i det stora hela utan erinran tillämpats. Ett par anvisningar

i hänseenden av stor praktisk betydelse hava emellertid synts mig

desto hellre påkallade, som det visat sig, att bestämmelserna i det nu

åsyftade ämnet, som gäller behandlingen i taxeringsavseende av särskilt

anvisad kostnadsersättning, givit anledning till missförstånd.

Deklarationens uppgift att tjäna till ledning jämväl vid bevillningstaxeringen

nödvändiggör särskilda anordningar beträffande deklaration av

inkomst av rörelse eller yrke. Inkomstberäkningen är nämligen i vissa

delar en annan vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt än vid

bevillningstaxeringen. Men härutöver tillkommer den omständigheten,

att man i fråga om bevillningstaxeringen har att räkna med möjligheten

av taxering inom flera kommuner, och detta vare sig fråga är om en eller

flera affärer. Jämte ett påpekande därav att det nuvarande formuläret ur

dessa synpunkter icke fyller måttet möta i de inkomna yttrandena framställningar,

syftande till en mera fullständig och lättare kontrollerbar inkomstuppgift.

Man erinrar sålunda särskilt om benägenheten att förbise

den inkomst i natura, som en affärsidkare ofta i ej ringa utsträckning

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

bereder sig genom direkta uttag ur affären för bestridande av egna

levnadskostnader utan att affären för värdet härav gottskrives.

Även vitsordas med stor samstämmighet svårigheten att med den

bristfälliga lagstiftning, som råder beträffande räkenskapsföring, komma till

rätta med inkomstberäkningen och framhålles såsom det enda fullt verksamma

botemedlet häremot, att deklarationen angiver bruttoinkomsten utan alla

avskrivningar. För att få kännedom om de avskrivningar, som i stor utsträckning

göras å specialkonti, är, har man sålunda erinrat, för närvarande

av nöden att infordra en specifikation av sådana konto, något som visserligen

ej sällan sker, särskilt vid kronoombudens granskning, men självfallet

icke kan medhinnas i den omfattning, som önskligt vore.

Bland de direkta driftkostnaderna för en affär påkallar ränta å lånt

rörelsekapital och bland de indirekta värdeminskningarna å driftsinventarier

och övrigt driftskapital särskild uppmärksamhet, den förra av den

anledning att för bevillningstaxeringens vidkommande avdrag för ränteutgifter

i rörelse icke är i vidare mån medgivet, och de senare, enär kontroll

till förebyggande av för låga inkomstberäkningar här särskilt är av

behov påkallad. Det, nuvarande formulärets avfattning i denna del särskilt

vad angår värdeminskning å inventarier har visat sig föranleda tvekan

om innebörden av avdragsrätten i fråga.

Då formuläret beträffande avdraget i fråga ger en anvisning om att

avdraget skall ske för den avskrifning å inventariernas värde, som ägt

rum, samt att i deklarationen skall angivas, i vilket förhållande avskrifningen

står till inventariernas bokförda värde vid nästföregående års

början, har detta på sina håll sålunda förståtts, som skulle därmed avsetts

att godkänna allenast denna form för att täcka lidna värdeminskningar.

Samtidigt har uttalats såsom ett önskemål, att den numera för

aktiebolagens del föreskrivna metoden att för ändamålet betjäna sig av

avsättningar till särskild förnyelsefond och således icke verkställa nedskrivningar

å kontot för inventarier borde vinna giltighet jämväl för andra

affärer med ordnad bokföring. Särskilt har åt detta önskemål givits

uttryck i en av Sveriges industriförbund den 15 december 1910 gjord

underdånig framställning i ämnet. Påtagligt synes vara, att den sålunda förordade

bokföringsmetoden äger vissa företräden och det är även att antaga,

att metoden, sanktionerad som den blivit för aktiebolagens verksamhet, efterhand

skall vinna en allt större utbredning. För deklarationsformulärets vidkommande

lärer emellertid vara tillfyllest, att rätten att göra avdrag för värdeminskning

icke skenbart bindes vid något visst bokföringssystem. Enär

emellertid med grunderna för inkomstberäkningen överensstämmer, att

rätt till avdrag hålles öppen jämväl i avseende å under driftsåret tillkomna

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

inventarier, i mån som de tillförts driftskapitalet, torde formulärets affattning

med hänsyn härtill jämkas i syfte tillika att vinna upplysning om

värdet av årets inventarieanskaffning.

I fråga om avdragsrätten för värdeminskning å byggnader har jagredan

nämnt, hurusom det synts angeläget att bereda detta avdrag en

särställning jämväl i formuläret, avsedd att framhäva dess villkorliga karaktär.

1 sammanhang härmed har av deklaranten i kontrollsyfte påkallats en

upplysning, å vilket värde han påyrkar, att avdraget beräknas.

Önskligt vore väl, att även för den, som driver derå affärer, utrymme

kunde beredas att i själva blanketten fullgöra sin uppgiftsplikt

beträffande hans samtliga affärer. Härav skulle emellertid föranledas alltför

stor vidlyftighet och saken har därför synts mig böra ordnas så, att lian

lämnar inkomstberäkningen för eu av affärerna i blanketten, där jämväl

upptages resultatet av inkomstberäkningen för de övriga, medan för denna

senare beräkning redogöres i särskild bilaga. Deklarationsblanketten måste

givetvis anpassas efter de förhållanden, som utgöra regel; för undantagsfallen

få göras särskilda anordningar. Redan nu praktiseras för större

företag till synnerligt gagn för taxeringsarbetet anordningen att i särskild

bilaga redogöra för inkomstberäkningen, jämväl där utrymmeshänsyn icke

tvingar därtill, och det ifrågasatta förfarandet är således icke någon fullständig

nyhet.

Jas; har redan erinrat om den olika inkomstberäkning, som i vissa avseenden

påkallas för taxeringen av rörelse eller yrke allteftersom taxeringen

sker för beskattning enligt skatteförordningen eller enligt bevillningsförordningen.

För närvarande är det anförtrott den skattskyldige själv att

justera inkomstberäkningen, så att den blir användbar för bevillningstaxeringen.

Detta sker i den sammanställning, som han har att för nämnda

taxering vederbörligen utfylla. Nu berörda anordning har emellertid visat

sig icke fungera till belåtenhet och har förty i stor utsträckning påyrkats

dess ersättande med en anordning, som gör en dylik justering obehövlig

och i stället låter den bevillningspliktiga inkomsten, såvitt möjligt är,

omedelbart komma till synes såsom resultat av eu utav den skattskyldige

utförd tilläggsberäkning, vilken omedelbart anknyter sig till beräkningen av

den behållna avkastningen för inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringens

vidkommande. Det har också synts mig, som skulle en sådan anordning

äga ett bestämt företräde framför den nu rådande, helst om densamma

kompletteras med en, efter vad erfarenheten ådagalagt, välbehövlig anvisvisning

att såsom driftkostnad icke utföra annan ränta än ränta å lånt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (i\r 2321) 8

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

rörelsekapital. En dylik anvisning har tidigare funnits, men har utelämnats

i gällande formulär, änskönt även där av behov påkallad.

Såsom en betänklig brist i gällande formulär har framhållits otillräckligheten

i anvisningarna rörande uppgift om inkomst, vilken åtnjutits i

bolag, som ej är aktiebolag. För kommanditbolagens del är härutinnan

så till vida bättre sörjt än lör övriga hithörande bolag, nämligen de enkla

bolagen, handelsbolagen och rederibolagen, som uppgiftsskyldighet åligger

kommanditbolagen själva angående såväl den samfällda inkomsten och

förmögenheten, som ock resp. kommanditdelägares andel i inkomsten och

värdet av hans andel i förmögenheten. Men för delägaren själv finnes

annan anvisning icke lämnad än att han skall under rubriken: inkomst av

rörelse eller yrke upptaga inkomst från bolaget av ifrågavarande slag.

Denna anvisning har med rätta befunnits alltför snäv, då ju här kan komma

ifråga även annan inkomst från bolaget, exempelvis av fast egendom.

Vad man framför allt behöver veta för en riktig taxering i denna del

är beloppet av bolagets hela inkomst och förmögenhet, vad inkomsten angår

såväl den bevillningspliktiga som den inkomstskattepliktiga, ävensom

bolagsmannens andel i bolaget. Och för att nå detta mål och tillika erhålla ett

lätt kontrollerbart uppgiftsrnaterial synes man med fog kunna jämväl för

andra av de nu avsedda bolagen än kommanditbolagen påkalla medverkan

av såväl bolagen själva som delägarna. Att sålunda utsträcka den uppgiftsskyldighet

i deklaivationens form, som nu åligger kommanditbolagen, till de

Övriga bolagen, bör enligt min mening icke väcka någon särskild betänklighet,

då ju vägen redan är beträdd och därtill kommer, att antalet delägare i de

bolag, som jag nu åsyftar, i regel lärer icke så litet understiga den numerär,

som i kommanditbolagens uppgifter får redovisas.

Beträffande de s. k. allmänna avdragen föreligga en mängd uttalanden,

huruledes innebörden av några bland dessa avdrag missuppfattats i en,

jag är frestad säga, otrolig grad. Sålunda hava exempelvis såsom periodiska

utbetalningar upptagits utgifter av så tillfällig art som begravningskostnad

ävensom i stor utsträckning kapitalavbetalningar av skuld. Ej

heller har i fråga om undantagsförmåner åtskillnad gjorts, om de utgått

ur gårdens avkastning eller icke. Med hänsyn härtill har påyrkats, att i

blanketten måtte införas ett påpekande av de utgifter, som här i huvudsak

avsetts, och de förutsättningar, varav lagstiftningen i vissa fall gjort

avdragsrätten beroende. I sistnämnda hänseende har jag ansett mig jämväl

böra tillmötesgå en önskan om skärpta villkor för rätten att tillgodonjuta

avdrag för totalförlust å en viss inkomstkälla. Ej utan fog har näm
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

67

ligen framhållits, att det dock bör fordras mera än blott och bart en uppgift

om den verksamhetsgren, som drabbats av förlusten, detta så mycket

hellre, som ej så sällan händer, att en förlust enligt bokslut vid riktig inkomstberäkning

bortfaller eller bytes i vinst.

Endast där skattskyldighet grundas enbart på förmögenhet eller där inkomst

jämte beräknad förmögenhetsdel icke uppgår till 800 kronor finnes beträffande

förmögenhet eu gräns för skattskyldigheten nedåt, ity att minsta

taxeringsbara belopp är 100 kronor, motsvarande 6,000 kronors förmögenhet.

Eljes är — frånsett i detta sammanhang avdragen enligt 19 § skatteförordningen

vid skattepliktens bestämmande — skattskyldigheten för förmögenhet

obegränsad. Den, som exempelvis deklarerat en sammanräknad inkomst

av 8,690 kronor och har ett sparkapital av 600 kronor, blir således skattskyldig

för ett taxerat belopp av 3,700 kronor i stället för 3,600 kronor,

eu omständighet, som även därutinnan äger betydelse, att skatteprocenten

blir 2 % i stället för 1,8 %. Nu är emellertid ingen skyldig deklarera förmögenhet,

som understiger 6,000 kronor, vadan skattskyldighet och deklarationsplikt

här icke täcka varandra. Så snart emellertid en deklaration

gör sannolikt, att den uppgiftsskyldige ägt förmögenhet vid nästföregående

års slut, är han underkastad eventualiteten av beskattning för en

tillkommen förmögenhetsdel, som han vid deklarationen haft rätt att lämna

ur räkningen. Knappast någon av de nya bestämmelserna har blivit så

allmänt överklagad som denna och med stor samstämmighet har påyrkats,

att, för den händelse skattskyldigheten för förmögenhet understigande 6,000

kronor anses icke kunna eftergivas, åtgärd i varje fall vidtages i syfte

att bringa skatteplikt och deklarationsplikt i överensstämmelse med

varandra.

Att i nu förevarande avseende något bör göras, synes mig ställt

utom tvivel. Så påfrestande som taxeringsarbetet numera är, får det icke

ytterligare försvåras och invecklas med bestämmelser sådana som den ifrågavarande.

Då det emellertid nu icke kan ifrågasättas att eftergiva skattskyldigheten,

har man enligt min mening att välja mellan två möjliga alternativ,

nämligen att beträffande en var, som överhuvudtaget har deklarationsplikt

för inkomst, antingen förklara, att hans förmögenhet, huru ringa den

än må vara, skall deklareras, eller ock stadga, att deklarationen skall omfatta

jämväl förmögenhet av lägre belopp än nu är bestämt. Ju längre

man går i sådan riktning, dess mindre blir självfallet möjligheten att taxeringsresultatet

icke skall påverkas av en befintlig förmögenhet. Beslöte

man sig exempelvis för en så låg förmögen hetssiffra som 600 kronor och

således finge att räkna med en förmögenhetsdel av lägst 10 kronor, hade man

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

väl så fullständigt, som praktiskt sett kan antagas vara av nöden, borteliminerat

möjligheten av att skattskyldighet och deklarationsplikt icke skola

sammanfalla. Enär emellertid varje gränssättning i nu avsett fall lider av

godtycklighet, har det synts mig mest rationellt att gå den andra vägen

och således låta förmögenhetens storlek i avseende, varom nu är fråga,

bliva utan betydelse. Härav rubbas naturligtvis icke de i taxeringsförordningens

2 § givna reglerna för vem deklarationsplikt över huvud åligger.

Det nya är endast att, när deklarationsplikt föreligger enligt någon av de

fastslagna grunderna, även förmögenhet understigande 6,000 kronor skall

uppgivas.

I avseende å uppgiftsförfarandet rörande förmögenhet har vidare

såsom en lämplig anordning förordats, att den skaftskyldige själv utför

det belopp, vartill sextiondedelen av förmögenheten uppgår; och har även

denna erinran synts mig förtjäna avseende.

I närmaste anslutning till de synpunkter, som jag nu utvecklat, har

jag låtit tillkallade sakkunnige inom finansdepartementet, kamreraren hos

överståthållarämbetet för uppbördsärenden Erik von Wolcker och landskamreraren

Otto Wilhelm Landén, uppgöra förslag till nya deklarationsformulär

ävensom förslag till ändrad lydelse av de bestämmelser i taxeringsförordningen,

som i sammanhang härmed påkallat ändring. De föreslagna nya

deklarationsformulären äro till antalet fyra, ur användningssynpunkt så ordnade,

att det första, s. k. stora formuläret nr 1 A, är avsett för skattskyldig,

som nästföregående år såväl ägt jordbruksfastighet eller drivit

jordbruk, som ock drivit annan näring än jordbruk med rätt dock för alla

skattskyldige att betjäna sig av blankett i enlighet med detta formulär.

Av de övriga deklarationsformulären, som ett vart i sin män utgör ett

extrakt av det stora formuläret, är ett avsett för jordbrukare, ett för

affärs- och yrkesidkare och ett för husägare, räntetagare, löntagare och

arbetare.

Genom anordningen att i den utsträckning, som sålunda synts möjligt

utan att tillskapa alltför många formulärtyper, reglera deklarationsformulärens

användningsområde med hänsyn till de grupper, vari inkomsttagarna i stort

sett låta sig ur taxeringssynpunkter uppdelas, har jag sökt att tillmötesgå en,

vad jag måste finna, berättigad önskan, att för varje större grupp skattskyldiga

mätte finnas att tillgå en blankett, som icke i alltför stor utsträckning

upptager anvisningar, som för hans förhållanden äro utan intresse.

Enär det icke ansetts tillrådligt, att i något av formulären saknas anvisningar

för deklaration av fastighetsinkomst, har självfallet en viss eljest

obehövlig vidlyftighet icke kunnat undvikas, men jag håller före, att denna

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

69

omständighet väger förhållandevis lätt i jämförelse med de påtagliga fördelar,

som bjudas allmänheten genom undanrödjande av anledningar till villrådighet

och genom anordningar i övrigt, som haft till syfte att göra

blanketterna mera ägnade att i tillräcklig grad vägleda.

O O o o

Att i vidare mån än som nu skett motivera nyheterna i de föreslagna

nya deklarationsformulären synes icke erforderligt, då ju betydelsen

även av detaljer, som jag icke särskilt berört, lärer med tillräcklig tydlighet

framgå av det sammanhang, vari de förekomma. Icke heller synes av

nöden att utförligare än som skett beröra de författningsändringar, som

vidtagits i samband med omarbetningen av formulären. Där dessa ändringar

icke äro rena följ dåtgärder, har deras innebörd redan av mig utvecklats. Jag

vill emellertid med anledning av den väsentligt förändrade form, vari 3 § i

taxeringsförordningen framträder i förslaget, framhålla, hurusom den omständigheten

att denna paragraf i sin nuvarande lydelse lämnar en fullständig

redogörelse för deklarations författningsenliga innehåll betingas därav,

att deklarationsformulären vid framläggandet av de nya skattelagarna icke voro

avsedda att utgöra en del av själva taxeringsförordningen. Den nådiga

proposition, med vilken de underställdes Riksdagen, byggde nämligen på

den förutsättningen, att utfärdandet jämväl av deklarationsformulären borde,

sedan Riksdagen lämnats tillfälle att yttra sig över förslagen, ske i

administrativ väg, en förutsättning som emellertid icke godkändes av Riksdagen.

Enär deklarationsformulären i sin nuvarande lydelse utgöra delar

av själva författningen, är givetvis av nöden allenast att för innehållet

av deklarationen hänvisas till dessa formulär. Tilläggas må i detta

“o

sammanhang, att den omständigheten att de nuvarande deklarationsformulären

icke för Kungl. Maj:ts dei blevo föremål för den beredning i detalj,

som ursprungligen var för dem avsedd, synts mig vara ett ytterligare skäl

att icke låta anstå med en omarbetning, för vilken dessutom så starka

sakskäl blivit anförda.

I samband med den ändring, som påkallats av anordningen att låta

nuvarande formulär nr 2 såsom självständigt formulär bortfalla, har

lydelsen av 4 § i taxeringsförordningen även i övrigt jämkats i syfte att

tydligare än hittills framhålla, att förutsättningarna för paragrafens tilllämplighet

hänföra sig till fastigheten och icke till jordbrukarens person.

Borttagandet av nuvarande formulär nr 2 påkallar ock, att nuvarande

formulär nr 3 betecknas såsom nr 2.

Föredragande departementschefen uppläste härefter

dels följande förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11,12

ochl4§§iförordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

^Förslag till ioroitiirirg <ni fr. foa tf IjciIm* s.y 3, 4, 6. 7, 11, 12 och 14 §§

förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

3 §•

Deklaration skall avgivas enligt härvid fogade formulär (formuläret

nr 1 A, 1 B, 1 C eller 1 D) samt upptaga inkomsten nästföregående år

eller, i fall då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,

som tilländagå^ närmast före den 1 mars det löpande året. Härjämte

skall deklarationen för enskild uppgiftspliktig, föreningar och samfund,

vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens

eller samfundets förmögenhet ävensom för stiftelser och utländska

bo ag angiva jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år

eller i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

För inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag skall särskilt

uppgivas bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess

medelstorlek nästföregående år, ävensom vad bolagets deklarerade inkomst

utgör i procent av kapitalet.

Deklaration, som avgives för utländsk försäkringsanstalt, skall, vad

angår försäkringsrörelsen, upptaga antalet försäkringar och premiebeloppet

för nästföregående år inom riket ävensom beloppet av under samma tid

utbetalade åt erförsäkringspremier.

4 §•

För jordbruksfastighet inom riket, som, vare sig den består av ett

eller flera hemman, hemmansdelar eller lägenheter, nästföregående år brukats

såsom en egendom och vars hela taxeringsvärde ej överstigit 25,000

kronor, äge jordbrukare att i stället för uppgifter om naturaförmåners värde

i penningar, enligt formulärets anvisningar lämna upplysningar oni egendomens

areal, avkastning m. in.

6 §■

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, skall fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning,

vinst- och förlustkonto samt, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse

för den tid, deklarationen omfattar. Bestyrkt avskrift eller tryckt

exemplar av verkets eller bolagets revisionsberättelse för samma tid bör

ock till ledning för taxeringen, så fort ske kan, avlämnas.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

7 5-

Ägare — — — — — — — enligt härvid fogat formulär

(formulär n:r 2) angående erlagd köpeskilling —--— uthyrning.

Likaledes vare — — — — — — — blankett enligt formulär n:r 2

om erlagd köpeskilling------- — meddelanden.

11 §•

Till ledning vid taxeringen skola ytterligare följande uppgifter

meddelas:

2:o) varje år:

f) av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej

är aktiebolag:

uppgift enligt vederbörligt deklarationsformulär angående bolagets

eller rederiets fasta egendom, inkomst och förmögenhet ävensom om den

en var delägare i bolaget eller rederiet tillkommande andelen av bolagets

eller rederiets vinst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet;

börande vid uppgiften fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlustkonto för den tid, uppgiften avser;

g) av styrelse------ uppgifter avser. °

12 §.

Blanketter —■---andra uppgifter, som i 3, 4 och 7 §§ samt

11 § 2:o) f) omförmälas — -— — — —- — kommunalnämnd.

14 §.

Deklaration — — — — —- före den 1 mars.

Möter — — — — — — före den 1 maj.

Uppgift, som enligt 11 § skall avgivas utan anmaning, skall likaledes

vara avlämnad före den 1 mai*s; dock må vanligt handelsbolag och

kommanditbolag under villkor och i den ordning ovan stadgas åtnjuta

anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt 11 § 2:o) f) skall avgivas.

Deklaration — — —--— — därförinnan går till ända,

dels fem särskilda, med nr 1 A, nr 1 B, nr 1 C och nr 1 D samt nr 2

betecknade, vid detta protokoll fogade formulär, samt hemställde tillika,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

att Kungl. Maj:t måtte anbefalla kammarrätten att skyndsamt inkomma

med utlåtande över berörda förslag till författning och formulär och att

för sådant ändamål utdrag av detta protokoll finge expedieras till kammarrätten.

Denna departementschefens hemställan, däri statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Schumacher.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

73

Deklarationsblankett I A. (Stora formuläret.)

Detta formulär skall användas av den, som nästföregående år såväl ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk

som ock drivit annan näring än jordbruk, envar annan skattskyldig obetaget att använda detsamma.

Deklaration skall angiva:

1) för alla uppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall

då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,

som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,

2) vad angår enskild nppgiftspliktig, föreningar och samfund,

vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens

eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska

bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller

i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

а) verk eller bolag, som är försett med Kungi. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll;

б) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst-

och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800

kronors inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till

värde av minst 6,000 kronor.

Enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej

är aktiebolag, skall till ledning vid delägarnes taxering lämna uppgift,

innehållande upplysningar enligt vederbörligt deldarationsformulär

om bolagets och rederiets fasta egendom och inkomst ävensom

om den en var delägare tillkommande andelen av bolagets eller

rederiets inkomst och om värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet.

Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit

undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller

god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns

förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomstoeh

förmögenhetsskatt.

Deklaration ävensom uppgift från enkelt bolag, handelsbolag,

kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, skall avgivas före

den 1 mars. Endast den, som enligt lag är pliktig föra liandelsböcker

eller är delägare i handelsbolag eller kommanditbolag, får åtnjuta

anstånd, dock ej längre än till april månads utgång. Härför

fordras emellertid, att anmälan att hinder mött skriftligen göres

före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige

förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen

skolat ligga till grund.

Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför

påföljd av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat

oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor.

Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke

blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas

utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,

som genom det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes

på den uppgiftspliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna

posten antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm

till överståthållarämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts

befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller kronofogden

i det fögderi, där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen

eljest anses skola äga rum.

Verk, bolag och rederi skall bifoga bestyrkt avskrift av in- och

utgående balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsåret.

Aktiebolag skall därjämte bifoga förvaltningsberättelse.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom

åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande

taxeringsnämnd.

"5 | stad (köping, municipalsamliällo)...........................................

* | församling .................................................................................

& I kvarteret ................................................

fil CO

| J? linset n:r ........ med adressn:r.............................................

| .............. roten.

Deklaration om inkomst ock förmögenhet för

län

socken

(by, gård.

1 hemman.

(fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrke)*)

-........- taxering år 19......

Uppgift angående fast egendom.®*)

Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftsskyldig ägt eller brukat endast en del av nästföregående år,

och skall därvid tillika lämnas upplysning, hvaråt) framgår, huru länge under året fastigheten varit i hatis ägo eller av honom

brukats. Har fastighet nästföregående år icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde,

som densamma kan anses hava ägt nästföregående ar.

Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, boställshavare,

innehavare av avsöndring m. fl.), av skyldig här t^ptagaJlen^egenAor)uhwn^HAmdxi^mnehai\Arrender(n^iågmi^Jcronoegendom,

skall han särskilt anmärka detta förhållande, ^jjdcomst^wJmnwcmxnde^emMnhujstaxeras i förhållande till taxeringsvärde^. ***) |

Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet______

Do) jordbruksfastighet (namn, nummer, mantal eller annan beteckning) Taxeringsvärde

ägt och brukat ............. i.......... socken kr.

................... i................................. » »

ägt, men ej brukat ......... i............... » »

...................................................... i......................... » »

brukat, men ej ägt ............................. i........... » »

2:o) annan fastighet: (n:r i kvarter, rote, adressnummer, stad, församling)

»

»

i

lägenheten.............................................................. i............ socken »

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:

............................................................................. i............. socken »

3:o) frälseränta av

............................................................................. i.................. » »

*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.

I uppgift, som till ledning för delägarnes taxering avgives av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi,

som ej är aktiebolag, överstrykas orden: Deklaration för etc. och införas i stället orden: t Uppgift från (bolagets, rederiets namn) till

ledning för (med° ifyllande därefter av vederbörande delägares titel samt fullständiga för- och tillnamn).

**) Ifar någon att lämna uppgift angående flera fastigheter än antalet rader för varje särskilt fall utvisar, äger han överstrylca de

uppgiftsanvisningar, för vilka han saknar användning. Förslår ej med iakttagande härav det anvisade utrymmet, lämnas uppgiften i särskild

bilaga.

***) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid deum a.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 9

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Inkomst.

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

Undertecknad har under nästföregående år (räkenskapsår från och med den

---------------------------till och med den................................_) åtnjutit följande inkomst: *)

A. Inkomst av fast egendom.

O OS. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning”!

I. inkomst i naturaförmåner:

För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera

hemman, hemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela

taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare å blankettens

näst sista sida, i stället för uppgifterna under A I), lämna upplysningar

i de hänseenden, som där upptagas.

a) förmån, av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare_________rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till..........................

Hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus medräknas ej.

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet

och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod

för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt

bruk), ävensom övriga naturaförmåner (såsom arrende eller annan avgäld),

vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för egen räkning m. m.:

av mig uppskattade till..........................

c) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter, vilka använts i

hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (såsom spannmål, produkter

från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder till hästar, som uteslutande

eller huvudsakligen använts till personligt bruk m. m.), ävensom vilt

och fisk från egendomen:

av mig uppskattat till...........................

d) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar,

som använts till nybyggnad, därunder inbegripen till- och ombyggnad, tillverkning

av möbler eller husgeråd för eget behov eller grundförbättring:

av mig uppskattadt till...........................

Anses den liär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger

det taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse.

II. inkomst i penningav:

a) arrende, hyra.................................

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar:

genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets och dess binäringars, ladugårdens

och trädgårdens produkter samt alster av hemslöjd ävensom av kreatur, utrangerade

redskap och övriga driftsinventarier, vilt och fisk från egendomen m. m.

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m.

d) inkomst av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter................

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt..................

samt vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst

å fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom realisationsvinst (C IV)

eller såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter (C II):

köpeskillingen till så stor del, som kan anses hava belöpt å själva skogen ....

(Har skog, som upplåtits till avverkning eller, på sätt ovan sägs, sålts i samband

med fastigheten, varit i säljarens ägo före ingången av år 1900, skola år 1913, i vartdera

fallet, upptagas allenast tre fjärdedelar av köpeskillingens belopp.)

e) köpeskilling vid försäljning av vissa egendomens beståndsdelar (såsom sten, torv, grus,

lera o. d.) ävensom köpeskilling eller avgäld för rätt, som upplåtits åt någon att i

visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (såsom sten-,

torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga

ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.) . .

f) frälseränta och annan avgäld......................... .

Överföres ................j

_ *) Inkomst, som uppgiftspliktig förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag,

uppgives under D. Under A, B och C uppgives att annan inkomst av fast egendom, kapital och arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

75

Överförd bruttoinkomst

Jag yrkar avdrag för nästföregående års driftkostnader:

Jordbrukare, som i stället för uppgifter enligt A I) lämnar upplysning om vissa

faktiska förhållanden till ledning för inkomstberäkningen, är ej skyldig, men äger rätt

att lämna uppgift om driftkostnader.

a) avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för egendomens

brukande och skötsel (såsom förvaltare, rättare, statfolk, drängar, skogvaktare,

lejt folk, vice vård, gårdskarl, portvakt o. s. v.).............

Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljest

från gården såsom stat i naturaprodukter eller hyresfri bostad till gårdens folk, får

ej avdragas. Ej heller får här avdragas avlöning till hemmavarande barn, som

avses i nästföljande punkt.

1)) för ......... hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egendomens

brukande och skötsel och ej särskilt taxeras...............

För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas uppgift, varav framgår,

huru stor del av året barnet biträtt. Detta avdrag får ej ske, för så vitt

icke förmånen av hyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde

för varje barn, därom här är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under

AI) härovan. Avdraget får för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor

för varje barn.

c) utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d. ävensom av levande och

döda inventarier................................

Kostnad för sådan inventarieanskaffning, som är att anse såsom nyuppsättning,

är ej att hänföra till driftkostnad och får således ej avdragas.

d) utgifterna för reparation av byggnader .....................

e) avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och driftsinventarier,

utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning

samt Övriga omkostnader (såsom underhåll af inventarier, belysning i driftsbyggnader,

utbetalda frakter, skogsaccis m. m.) ävensom de avgifter för vattenförbrukning,

renhållning och belysning m. in., som jag för mig tillhörig annan fastighet än jordbruksfastighet

måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas.................................

Upplysning skall lämnas angående huvudsakliga beskaffenheten av *övriga omkostnaden.

Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning),

hyresvärdet av egna driftsbyggnader, ränta å eget i egendomen eller jordbruket nedlagt

kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad, därunder inbegripen

om- och tillbyggnad, eller för grundförbättringar, ej heller få direkt ur avkastningen bestridda

driftsutgifter avdragas såsom driftkostnad. Avdrag för ränta å lånt kapital ävensom för värdeminskning

å byggnader och för vissa utskylder yöres från sammanräknad inkomst (sid. 6).

gumma avdrag

Rest

III. inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus

ecclesise............................

:

IV. behållen inkomst av fast egendom i utlandet

Obs.

Inkomst under III och IV taxeras jämväl till bevillning, den förra

såsom inkomst av kapital och den senare såsom inkomst av arbete.

Summa inkomst av fast egendom *)

I fatt, där jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen

lämna upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen, skall genom taxeringsnämnden

här utföras och därefter överföras den av nämnden beräknade inkomsten . .

*) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, ut föres omedelbart härunder i y tf erkolumnen och överföres därefter

den andel, som belöper på deklaranten.

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd inkomst av fast egendom

B. Inkomst av kapital.

Obs. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning.

Kronor.

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos hank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....

TIT, utdelning å aktier i utländska bolag.......................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år . .

Obs.

Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,

huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst

under I och III.........................._................................... kr.............

Summa inkomst av kapital

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner).

Obs.

All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning, inkomst under

C II med iakttagande av formulärets särskilda anvisningar rörande inkomstberäkningen.

I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter !

avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen

och uppdraget:

i egenskap av.

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag

förenad kostnad skall icke uppgivas.

Bäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats

av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning.....................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................

d) periodiskt understöd..............................

Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på

grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande

medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.

Inkomst under C I

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

II. inkomst av rörelse, yrke eller eljest annau näring än jordbruk (bedriven inom en

eller flera kommuner)

av följande särskilda (inom en eller flera kommuner bedrivna) slag av rörelse,

yrke eller eljest annan näring än jordbruk.

I stad 1

.................................... 1 II. ...........................*........ | socken f ........................ ^än

De anvisningar rörande inkomstberäkningen under C 11, som härefteråt lämnas, avse en

affär etter flera affärer med gemensam räkenskapsföring. Driver någon flera affärer med

skild räkenskapsf öring eller utan att räkenskaper föras, får han i blanketten utföra inkomstberäkningen

för en av dem och är skyldig att i särskild bilaga, med iakttagande av samma

anvisningar, utföra inkomstberäkningen för de övriga affärerna. »Härefter återstående inkomst»

utföres särskilt för en var av dessa affärer å anvisad plats i blanketten.

Överföres inkomst under A, B och C I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

77

Överförd inkomst under A, B och C I

I mitt hushåll eller eljest för egen eller min familjs räkning har jag tillgodogjort mig

förnödenheter och varor ur affären till ett saluvärde av . ................

Bruttoinkomst i övrigt utan avskrivningar.....

Bruttoinkomst under € II

Avdrag yrkas för nästföregående års driftkostnader för affären:

ränta å lånt rörelsekapital...............................

värdeminskning å driftsinventarier.......................... .

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde vid nästföregående års början............kr.

och vid dess slut ____________ kr.

avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å gruva, rätt till

stenbrott, ensamrätt (t. ex. patent) o. d..........................

Avse gjorda avskrivning ar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar,

redogöres härför å sid. 8 eller i särskild bilaga.

driftkostnader i övrigt.................................

Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete, ränta å eget i verksamheten

nedlagt kapital eller hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus,

ej heller utgifter för fast egendoms förbättring, tillökning av inventarier eller kapitalavbetalning

av skuld, eller värdeminskning å driftsbyggnader. Om avdrag för vissa utskylder ävensom för

värdeminskning å byggnader: se under avdrag från sammanräknad inkomst (sid. 6).

Har i bokslut för verksamhet med ordnad bokföring räkensliapspost, för vilken avdrag

ej är medgivet, belastat verksamheten, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas

bokförd vinst.

Summa avdrag

Härefter återstående inkomst under C II

Tillkommer inkomst av.............................. enligt bilaga beräknad till

(rörelsens namn)

av

(rörelsens namn)

Obs.

Ang. beskattningsort i fråga om bevillning staxeringen av rörelse, yrke

eller annan dithörande verksamhet: se 13 § bevillning sförordningen och 3 § i anvisningarna

till nämnda förordning.

Driver någon flera affärer, får han i förenämnda bilaga redovisa resultaten

av varje särskild affär, såvitt bevillning staxering en angår.

Taxeringsvärdet för mig tillhöriga driftsbyggnader i

........................ utgjorde nästföregående år kr......................

(rörelsens namn)

5 % härå utgör....................kr______________________

Har byggnad endast till en del använts i verksamheten,

upptages av taxeringsvärdet vad som kan anses belöpa å

denna del.

I ........................ har jag använt produkter och bestånds
(rörelsens

namn)

delar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde

på rot, råämnesvärde) av..................» _____________________

Summa kr......................

Efter avdrag för detta belopp från »återstående inkomst

under CII» har min bevillningspliktiga inkomst av..................

(rörelsens namn)

utgjort..........................kr......................

Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras:

i .............................................-......................... kr......................

Enligt bilagan tillkommer bevillningspliktig inkomst av ........................ med

kr................ och av ________________________ med kr. ................

Om jämväl sålunda tillkommen inkomst skall fördelas till bevillningstaxering

mellan flera kommuner, får fördelningen göras å sid. 8 eller, vid bristande utrymme,

i bilagan.

Överföres inkomst under A, H, 0 I och € II

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 115 käft. (Nr 232.) 10

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 232.

Överförd inkomst under A, B, C I och C II

III. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom

inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet

eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag

(C I a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II)

IV. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget

inkomstslag.................................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens

ägo, fast egendom under mindre än tio är och lös egendom under

mindre än fem år. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust

å likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.

D. Inkomst, som förvärvats i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag

eller rederi, som ej är aktiebolag.

Under nästföregående år har jag varit delägare för ............ del...... i ....................

.............................., för ......... lotter i ........................................................

Hela inkomsten utgjorde:

av fast egendom här i riket...................kr.............

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska

bankbolag..........................» ............

i övrigt................ ■» ............

Summa kr.............

därav på min andel belöper...........................

Har uppgiftspliktig varit delägare i bolag eller rederi under endast en del av nästföregående

år, beräknas lians andel av inkomsten i förhållande därefter.

Obs.

Bolagets (rederiets) hela bevillning spliktiga inkomst utgjorde

Härav belöper på min andel...............

kr.

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag. *)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att

ränta å gäld får avdragas från ränteinkomst.

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år

bestridda utgifter och lidna förluster:

a) för utskyld er med undantag av kronoutskylder................

b) för ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital . .

Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar

ränta.

c) för undantagsförmåner till_____________________________________________________________________________

Undantagsförmåner, som utgått i natura från gården, få icke avdragas.

d) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,

livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande

eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till _____________________________________________________________________________________________________

För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller

uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som

eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum.

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme

ej förslår, å sid. 8 uppgives, till förmän för vem utbetalningen skett.

e) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra

till kapitalförlust

Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet förlusten

uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å blankettens

sista sida eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.

f) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus

livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för

pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Överföras allmänna avdrag och sammanräknad inkomst

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

*) Svensk medborgare, som iclce är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall

här erlägges eller till verksamhet, som här utövats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232. 79

Överförda allmänna avdrag och sammanräknad inkomst

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 8 hemställes, att vid inkomstberäkningen

avdrag medgives för nästföregående år liden värdeminskning:

å mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde av .................. kr. med.....

I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings- värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

å skog (minskning i skogs ingångsvärde) med......................

Avdragen få ej beviljas, såvida icke deras befogenhet framgår av utredningen.

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

............

....

Summa avdrag

„ _____

rn^rr.

Summa återstående inkomst *)

Kronor.

t omogenhet.

Ii cfl.6n derår

Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ^ p • översteg icke kr.

och utgör 1/gQ-del härav**)....................................

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt **)

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Yissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller

yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande

tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades

livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

hör ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av de» skattskyldige, utan

bestämmes av taxeringsnämnden.)

Särskild uppgift för nästföregående år beträffande jordbruksfastighet, för vilken fullständig

deklaration icke avgivits under A bär ovan.

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ............, äng .........skogs- och betesmark .............

II. Till min familj hörande personer, som helt och hållet eller delvis voro för sin utkomst beroende av egendomens

avkastning, utgjorde, mig oberäknad, ............ personer.

III. Min bostad bestod av ._.......... rum med kök. Bostadshusens brandförsäkringsvärde utgjorde ............ kr.

IV. För egendomens skötsel anställd personal utgjorde ......... personer med kontant lön av sammanlagt .........kr..

för ...... legodagsverken betalade jag härjämte ............ kr.

Y. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ............ st. hästar (därav_________unghästar och.........föl), .........kor,

—..... andra nötkreatur, ......... får, ......... getter, ......... svin, _________ höns och annat fjäderfä.

Yl. Utsäde och skörd i ungefärliga tal, därvid kvantiteten angives i vikt eller hektoliter eller i annat mått, som

för orten är brukligt, såsom antal skylar säd o. s. v.

vete: utsäde ........., skörd ---------; råg: utsäde ........., skörd _________; korn: utsäde _________, skörd ........_; havre:

utsäde ---------, skörd ---------; blandsäd: utsäde _________, skörd _________; hö: utsäde ........., skörd .......ärter,

bönor och vicker: utsäde ........., skörd .........; potatis: utsäde ........., skörd _________; sockerbetor och andra rotfrukter:

utsäde ........., skörd ..........

*) I uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, tillägges omedelbart härunder: t därav å

.................................... belöper kr.............>

(delägarens namn)

° ö''1*'''' ej användbar i uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi som ej är aktiebolag, utom vad

angar beloppet av delägarens andel i förmögenheten., vilket lämpligen utföres å den rad, som eljest är anvisad för utförande av sextionde
delen.

1 stället för orden *l/iso-dcl härav* ifyllos i *värdet av ................................... andel i förmögenheten.>

(delägarens namn)

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Särskild uppgift ay aktiebolag och solidariskt b a likt) olag.

Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek utgjorde nästföregående år............kr.

och utgör alltså bolagets bär ovan deklarerade inkomst ......... procent av kapitalet.

Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, vilka skola upptagas till det belopp, som angivits i ingående

balansräkningen för nästföregående år, där de ej samma år undergått förändring. Se SO § skatteförordningen.

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än här ovan uppgivits samt att jag efter

bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

......................................................... den .................................... 19.........

Namn *):____________________

Titel eller yrke:

Postadress:.......

Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

Ang. värdeminskning

å byggnader

och minskning

i skogs ingångsvärde

samt för

fullständigande i

övrigt av deklarationen

(obs. föreskrifterna

under

C IT).

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift, som till ledning för delägarnas taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har

i enlighet med

med frångående av**)

deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: ***)

Obs. vid bevillning

staxering en

anvisningarna

och uppgifterna

inom ram,.

till bevillning av kapital ....................kr............................

av tjänst.....................» ...........................

av röi’else, yrke eller eljest...........» ...........................

» inkomst- och förmögenhetsskatt

>

*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

**) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avikelse skälen därtill.

***) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett möjligt >underskott> av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes

överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. T.o) bevillning sförordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ‘proposition Nr 232.

81

Deklarationsblankett IB. (Formulär för jordbrukare.)

Detta formulär får användas endast av den, som nästföregående år ägt eller brukat jordbruksfastighet här

i riket och icke drivit annan näring än jordbruk, dock ej av bolag.

Deklaration skall angiva:

1) för alla uppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall

då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,

som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,

2) vad angår enskild uppgiftspliktig, föreningar oeli samfund,

vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens

eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska

bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller

i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig,

som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst

av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst

6,000 kronor.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet.

Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rätteligen varit

undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller

god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt

barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomst-

och förmögenhetsskatt.

Deklaration skall avgivas före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige

förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen

skolat ligga till grund.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat

oriktigt meddelande, höte från och med 25 till och med 1,000 kronor.

Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke

blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas

utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,

som genom det svildiga förfarandet undandragits.

Deklaration avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget

äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden

i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet

och i övriga orter till Kungl. Mnj:ts befallningshafvande i det län,

magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige

är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga

rum.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom

åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål bakvända sig till ordföranden i vederbörande

taxeringsnämnd.

| | stad (köping, municipal samhälle)

i 1 församling ___________________________..._______

''% | kvarteret ............ .......

ce ^

S f huset n:r ... med adressmr........

J 1 ............... roten.

län

socken

by, gård.

hemman.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för

{fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrle)*)

________________ taxering år 19--.

Uppgift angående fast egendom. **)

Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftsslcyldig ägt eller brukat endast en del av nästföregående år,

och skall därvid tillika lämnas upplysning, varav framgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo eller av honom

brukats. Har fastighet nästföregående år icke käft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock härnedan uppgivas med det varde,

som densamma kan anses hava ägt nästföregående år. __ ... ....

Sådan innehavare av fast egendom, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie, kronoåbo, bostallshavare,

innehavare av avsöndring m. fl.), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar. Arrenderar någon kronoegendom,

skall han särskilt anmärka detta förhållande. | Inkomst av kronoarrende bevillning staxeras i förhållande till taxeringsvärdet. ***) j

Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet......

l:o) jordbruksfastighet: (namn, nummer, mantal eller annan beteckning)

ägt och trutlaf: ...................................................... i ...............................

ägt men ej brukat:

Taxeringsvärde

socken ........................... kr.

brukat, men ej ägt:................................................. i .................................

2:o annan fastighet: (n:r i kvarter, rote, adressnummer, stad, församling)

lägenheten ....................................................-....... i ................................. socken .................

å jordbruksfastighet befintlig byggnad, som har sig åsatt eller skall åsättas särskilt taxeringsvärde:

i ................................. socken ..................

3:o) frälseränta av

*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.

**) Har någon att lämna uppgift angående flera fastigheter än antalet rader för varje särskilt fall utvisar, äger han överstryka

de uppgift sant: isning av, för vilka han saknar användning. Hörslär ej med iakttagande härav det anvisade utrymmet, lämnas särskild bilaga.

''***) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxeringen och uppmärksammas vid denna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 232.

Inkomst.

I Inkomsten har

Kronor. 1 icke överstigit

Kronor.

Undertecknad bär under nästföregående år (räkenskapsår från ocli med den

.................... till och med den ................................_) åtnjutit följande inkomst:

A. Inkomst av fast egendom.

Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning"]

I. inkomst i naturaförmåner:

För jordbruksfastighet inom riket, vilken, vare sig den består av ett eller flera

hemman, liemmansdelar eller lägenheter, brukats såsom en egendom och vars hela

taxeringsvärde nästföregående år ej överstigit 25,000 kronor, må jordbrukare, i stället

för uppgifterna under A 1), å sid. 6 lämna upplysningar i de hänseenden,

som där upptagas.

a) förmån av hyresfri bostad för mig och min famiij med tjänare.........rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till..........................................

Hyresvärdet av driftsbyggnad, som använts i det egna jordbruket, medräknas ej.

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet

och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod

för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt

bruk), ävensom övriga naturaförmåner (såsom arrende eller annan avgäld),

vilka tillgodogjorts i hushållet eller eljest för egen räkning m. m.:

av mig uppskattade till..........................—...........

c) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter vilka använts

i hushållet eller eljest för min och min familjs räkning (såsom spannmål, produkter

från trädgård och ladugård, slaktdjur, fjäderfä, bränsle, foder till hästar, som uteslutande

eller huvudsakligen använts till personligt bruk in. m.), ävensom vilt

och fisk från egendomen:

av mig uppskattat till .............•.............-----...........

d) saluvärdet enligt ortens pris av sådana egendomens produkter eller beståndsdelar,

som använts till nybyggnad, därunder inbegripen till- och ombyggnad, tillverkning

av möbler eller husgeråd för eget behov eller grundförbättring:

av mig uppskattat till..........................................-

Anses (len här gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger

det taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse.

II. inkomst i penningar:

a) arrende, hyra...........•............................-........

b) inkomst av jordbruk med dess binäringar:

genom försäljning (ej realisation) av jordbrukets och dess binäringars, ladugårdens

och trädgårdens produkter samt alster av hemslöjd ävensom av kreatur, utrangerade

redskap och övriga driftsinventarier, vilt och fisk från egendomen m. m. ................

c) inkomst genom körslor, uthyrning av dragare, maskiner och annan arbetskraft m. m. ................

d) inkomst av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter................................

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt..................................

samt vid försäljning av skog, där skogen sålts i samband med fastigheten och vinst

å fastighetsaffären icke skall uppgivas vare sig såsom realisationsvinst (C III)

eller såsom vinst av yrkesmässig handel med fastigheter:

köpeskillingen till så stor del, som kan anses hava belöpt å själva skogen ................ ....

(Har skog, som upplåtits till avverkning eller, på sätt ovan sägs, sålts i samband

med fastigheten, varit i säljarens ägo före ingången av år 1900, skola år 1913,

i vartdera fallet, upptagas allenast tre fjärdedelar av köpeskillingens belopp.)

e) köpeskilling vid försäljning av vissa egendomens beståndsdelar (såsom sten, torv, grus,

lera o. d.) ävensom köpeskilling eller avgäld för rätt, som upplåtits åt någon att i

visst avseende tillgodogöra sig eller nyttja fast egendom eller del därav (såsom sten-,

torv-, grus- och lertäkt o. d., jakt, fiske, rätt att begagna vattenkraft, rätt att framdraga

ledningar över egendomen, rätt att begagna upplags- eller lastageplats o. s. v.) . . ................

f) frälseränta och annan avgäld..........................................

Överföres ................

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

83

Överförd bruttoinkomst

Jag yrkar avdrag för nästföregående års driftkostnader:

Jordbrukare, som i stället för uppgifter enligt A I) lämnar upplysning om vissa

faktiska förhållanden till ledning för inkomstberäkningen, är ej skyldig, men äger rätt

att lämna uppgift om driftkostnader.

a) avlöning till arbetspersonal, som uteslutande eller huvudsakligen använts för egendomens

brukande och skötsel (såsom förvaltare, rättare, statfolk, drängar, skogvaktare,

lejt folk o. s. v.)...........................

Avlöning i naturaförmåner, som bestritts direkt ur avkastningen eller eljest

från gården såsom stat i natur aprodukt er eller liyresfri bostad till gårdens folk, får

ej avdragas. Ej heller får här avdragas avlöning till hemmavarande barn, som

afses i nästföljande punkt.

b) för ......... hemmavarande barn över 15 år, som deltagit i arbetet med egendomens

brukande och skötsel och ej särskilt taxeras..............

För barn, som icke deltagit i arbetet hela året, bör lämnas uppgift, varav framgår,

huru stor del av året barnet biträtt. Detta avdrag får ej sire, försåvitt

icke förmånen av liyresfri bostad jämte underhåll från egendomen blivit till sitt värde

för varje barn, därom liär är fråga, inräknat i den inkomst, som redovisas under

A 1) härovan. Avdraget får för helt år i ett för allt icke överstiga 200 kronor

för varje barn.

c) utgifterna för inköp av utsäde, foder, gödningsämnen o. d. ävensom af levande och

döda inventarier................................

Kostnad för sådan inventarieanskaffning, som är att anse såsom nyuppsättning,

är ej att hänföra till driftkostnad och får således ej avdragas.

d) utgifterna för reparation av byggnader....................

e) avgifterna för försäkring av arbetspersonal, byggnader, förråd och driftsinventarier,

utgifterna för läkarevård och medicin till arbetspersonal och kreatursbesättning samt

Övriga omkostnader (såsom underhåll av inventarier, belysning i driftsbyggnader,

utbetalda frakter, skogsaccis m. m.) -----------------------------------------......----...............

Upplysning skall Minnas angående huvudsakliga beskaffenheten av -»Övriga omkostnader».

Såsom driftkostnader få ej räknas utslcylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning),

hyresvärdet av egna driftsbyggnader, ränta å eget i egendomen eller jordbruket nedlagt

kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad, därunder inbegripen

om- och tillbyggnad, eller för grundförbättringar, ej heller få direkt ur avkastningen bestridda

driftsutgifter avdragas såsom driftkostnad. Avdrag för ränta å lånt kapital ävensom för värdeminskning

å byggnader och för vissa utskylder göres från sammanräknad inkomst (sid. 5).

Summa avdrag

Hest

III. inkomst av krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av patronus

ecclesise.....................................

IT. behållen inkomst av fast egendom i utlandet

Obs.

Inkomst under III och IY taxeras jämväl till bevillning, den förra

såsom inkomst av kapital och den senare såsom inkomst av arbete.

Summa inkomst av fast egendom * *)

Kronor.

I fall, där jordbrukare begagnat sig av rätten att till ledning för inkomstberäkningen lämna

upplysningar om vissa faktiska förhållanden rörande egendomen, skall genom taxeringsnämnden

här utföras och därefter överföras den av nämnden beräknade inkomsten ....

*) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart härunder i ytterkolumnen och överföres därefter

den andel, som belöper på deklaranten.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:Is nåd. proposition Nr 232.

Överförd inkomst av fast egendom

B. Inkomst av kapital.

£.r£taaazaziai!

. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning. |

KEgStMSStmi:mB^jgimanrenniCTui«3LTT''XT-r.Tr;»raa.v■

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....

III. utdelning å aktier i utländska bolag.......................

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år......

Ot)S. Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,

C. Inkomst HY arbete (i penningar och naturaförmåner).

Obs.

I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter

avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen

och uppdraget:

i egenskap av___________________________________________________________________________________________________

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag

förenad kostnad skall icke uppgivas.

Bäcken icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats

av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning.....................................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................................

d) periodiskt understöd.......................................... ________________

Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på

grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande

medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.

II. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.), ävensom inkomst

av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet eller att förrätta

auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag (C I a)) ................

III. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget inkomstslag

............................................. ---- ................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens

ägo, fast egendom under mindre än tio år och lös egendom under mindre

än fem år. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å likartad

affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas. _______

Summa inkomst av arbete —— — ________________

All under G nppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning.

Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,

huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under

I och III..______________________________________________________________________ kr.............

Summa inkomst av kapital

Sammanräknad inkomst

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

85

Överförd sammanräknad inkomst

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

Allmänna avdrag. *)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att

ränta å gäld får avdragas från ränteinlcomst.

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år J

I bestridda utgifter och lidna förluster:

a) för utskylder med undantag av kronoutskylder................L

b) för ränta å gäld...............................j

Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar

ränta.

c) för undantagsförmåner till.............................................................................. i

Undantagsförmåner, som utgått i natura från gården, få icke avdragas.

d) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,

livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande I

eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

I

utgivet till......................................................................................................

För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller \

uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som \

eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum. j

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, om här anvisat utrymme

ej förslår, å sid. 7 uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.

e) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra j

till kapitalförlust..............................

Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet för- \

lusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å sid. 7

eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.

f) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus j

livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för

pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminskning.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 7 hemställes, att vid inkomstberäkningen [

avdrag medgives för nästföregående år liden värdeminskning:

å mig tillhöriga byggnader med ett sammanlagt värde av ............ kr. med......

I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsj

värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

| å skog (minskning i skogs ingångsvärde) med......................

Avdragen få ej beviljas, såvida icke deras befogenhet framgår av utredningen.

Summa avdrag

Summa återstående inkomst

Förmögenhet.

Kronor.

k ciilöndGråi1

Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ^_„1t___översteg icke kr. ...........

raKensKapsar D»»aBauiMi--

och utgör l/(;o-del härav................................

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

*) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall

här erläggas eller till verksamhet, som här utövats.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 12

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller

yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande

tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades

livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

För ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skatiskyldige, utan

bestämmes av taxeringsnämnden.)

Särskild uppgift för nästföregående år beträffande jordbruksfastighet, för vilken fullständig

deklaration icke avgivits under Å bär ovan.

I. Arealen utgjorde i hektar: åker ____________, äng ............, skogs- och betesmark .............

II. Till min familj hörande personer, som helt och hållet eller delvis voro för sin utkomst beroende av egendomens

avkastning, utgjorde, mig oberäknad, ............ personer.

III. Min bostad bestod av ____________ rum med kök. Bostadshusens hrandförsäkringsvärde utgjorde ............ kr.

IV. För egendomens skötsel anställd personal utgjorde _________ personer med kontant lön av sammanlagt --------- kr.

för ...... legodagsverken betalade jag härjämte ............ kr.

V. Kreatursbesättningen utgjorde i medeltal: ............ st. hästar (därav ......... unghästar och.........föl),.........kor,

......... andra nötkreatur, ......... får, ......... getter, ......... svin, ......... höns och annat fjäderfä.

VI. Utsäde och skörd i ungefärliga tal, därvid kvantiteten angives i vikt eller hektoliter eller i annat mått, som

för orten är brukligt, såsom antal skylar säd o. s. v.

vete: utsäde ........., skörd _________; råg: utsäde........., skörd.........; korn: utsäde ........., skörd .........; havre:

utsäde ........., skörd .........; blandsäd: utsäde ........., skörd .........; hö: utsäde ........., skörd .........; ärter,

bönor och vicker: utsäde _________, skörd .........; potatis: utsäde ........., skörd .........; sockerbetor och andra rotfrukter:

utsäde ........., skörd ..........

Att jag under nästföregående .år icke åtnjutit annan inkomst än bär ovan uppgivits samt att jag efter bästa

förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

......................................................... den .................................... 19_________

Hamn *): ...........................................................................-...........

Titel eller yrke: ..................................................................

Postadress:...........................................................................

*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

87

Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

Ang. värdeminskning

åbyggnader

och minskning i

skogs ingångsvärde

samt för

- fullständig ande i

övrigt av deklarationen.

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden bär me(j frångående6av*) deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: **)

till bevillning av kapital..................kr. __________________________

av tjänst.................. » ___________________________

av rörelse, yrke eller eljest......... » ____________________________

» inkomst- och förmögenhetsskatt............. » ...........................

Obs. vid bevillning

staxeringen

anvisningarna

och'' uppgifterna

inom ram.

*) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.

**) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett möjligt »underskott> av inkomst för den andra naken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes

överskjutande skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. l:o) bevillningsförordning en.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

89

Deklarationsblankett 1 C. (Formulär för affärs- och yrkesidkare.)

Detta formulär får användas endast av den, som nästföregående år drivit rörelse eller yrke eller eljest annan

näring än jordbruk ocli som icke ägt jordbruksfastighet.

Deklaration skall angiva:

1) för alla nppgiftspliktiga inkomsten nästföregående år eller, i fall

då räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som

tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året, ävensom,

2) vad angår enskild nppgiftspliktig, föreningar och samfund, vilkas

medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller

samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska bolag, jämväl

förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller i ovan omförmälda

fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning:

a) verk eller bolag, som är försett mod Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll;

b) annan skattskyldig, som nästföregående år varit taxerad till inkomst-

och förmögenhetsskatt eller ock samma år åtnjutit minst 800 kronors

inkomst av beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst

6,000 kronor.

Enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är

aktiebolag, skall till ledning vid delägarnes taxering lämna uppgift, innehållande

upplysningar enligt vederbörligt deklarationsformulär om bolagets

och rederiets fasta egendom och inkomst ävensom om den en var delägare

tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och om

värdet av hans lott i bolaget eller rederiet.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet.

Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit undantagen

från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller god man

för henne avgiva deklaration angående denna.

TJppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt barns

förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till inkomst- och

förmögenhetsskatt.

Deklaration ävensom uppgift från enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag

och rederi, som ej är aktiebolag, skall avgivas före den 1 mars. Endast

den, som enligt lag är pliktig föra handelsböcker eller är delägare i handelsbolag

eller kommanditbolag, får åtnjuta anstånd, dock ej längre än till

april månads utgång. Härför fordras emellertid, att anmälan att hinder

mött skriftligen göres före den 1 mars hos ordföranden i taxeringsnämnden.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige

förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat

ligga till grund.

Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför påföljd

av böter.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat

oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor.

Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke blivit

taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda

belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp, som genom

det svikliga förfarandet undandragits.

Deklaration eller här omförmäld uppgift avlämnas eller insändes på

den. uppgiftpliktiges eget äventyr i betalt brev med allmänna posten

antingen till ordföranden i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till

övcrståthållarcämbetet och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande

i det län, magistraten i den stad eller kronofogden i det fögderi,

där den skattskyldige är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses

skola äga rum.

Verk, bolag och rederi skall bifoga bestyrkt avskrift av in- och utgående

balansräkning samt vinst- och förlustkonto för senaste räkenskapsåret.

Aktiebolag skall därjämte bifoga förvaltningsberättelse.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom

åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande äger att

för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

■ -i

"•T*

O

'' ce

rZ £

Sm

in- <*>

&

QO

GC

Ö

c5

stad (köping, municipalsamliälle)

församling......................................

kvarteret .......................................

huset n:r...... med adressn:r .....

............... roten.

län

socken

jby, gård,

(hemman.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för........................................................................

(,fullständiga för- och tillnamn, födelseår, titel, yrke)*)

...........................................-...........-- taxering år 19-

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

,.. Uppgiften skall upptaga, även sådan fast egendom, som uppgiftsskyldig ägt endast en del av nästföregående år, och skall

aarvul tillika lamnas upplysning, varav jjramgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo. Hav fastighet nästföregående.

. ar icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava

agt nästföregående ar.

Sådan innehavare civ annan fastighet än jordbruksfastighet, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie,

innehavare av avsöndring), av skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar.

Undertecknad uppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet......

annan fastighet (n:r i kvarter, rote,-adressnummer, stad, församling) Taxeringsvärde

............ ...................... .................................. kr.

lägenheten.............................................................. i ................................. socken

*) Svensk, medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka

I uppgift., som till ledning för delägarnes taxering avgives av enkelt bolag, handelsbolag.

V? s.om ef.ärt aktiebolag, över strykas orden: Deklaration för etc. och införas i stället orden: »Uppgift från

till ledning för (med ifyllande därefter av vederbörande delägares titel samt fullständiga för- och tillnamn)

Kommanditbolag och

(bolagets, rederiets namn

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (Nr 232.) 13

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Kronor.

Inkomst.

Undertecknad tiar under nästföregående år (räkenskapsår från ock med den

.....................till ock med den.................................) åtnjutit följande inkomst:*)

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

A. Inkomst av fast egendom.

Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning. **) j

I. inkomst i naturaförmåner:

a) förmån av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare.........rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till...........................................

Hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus medräknas ej.

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet

och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod

för hästar och åkdon, som uteslutande eller huvudsakligen använts till personligt

bruk), ävensom övriga naturaförmåner:

av mig uppskattade till...........................................

Anses den kär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger

det taxeringsmyndigketerna att kär ovan vidtaga rättelse.

II. inkomst i penningar:

a) hyra.....................................................

b) övrig inkomst.................................................

Summa ................

Jag yrkar avdrag för nästföregående års omkostnader för fastigheten:

a) avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v................................

b) utgifterna för reparation av byggnader................................. ....

c) avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag i min egen
skap

av fastighetsägare måst vidkännas, brandförsäkringsavgift och övriga omkostnader

såsom ...................................................................................................

Upplysning skall lämnas angående sistnämnda omkostnaders huvudsakliga beskaffenhet.

Avdrag får ej ske för utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet

av bostadslägenhet, som ingår i avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v.,

ränta å eget i fastigheten nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad

därunder inbegripen om- och tillbyggnad, anläggningar eller förbättringar.

Avdrag för ränta å lånt kapital, ävensom för värdeminskning och för vissa utskylder

göres från sammanräknad inkomst sid. 5. _____ |

Summa avdrag ................

Best —. —

in. behållen inkomst av fast egendom i utlandet.................. —- —

Obs.

Summa inkomst av fast egendom ***)

| Inkomst under III taxeras till bevillning såsom inkomst av arbete.

*) Inkomst, som uppgiftspliktig förvärvat såsom delägare i enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag,

uppgives under D. Under A. B och C uppgives all annan inkomst av fast egendom, kapital och arbete.

**) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid denna.

***) Vad angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart härunder i ytterkolumnen och överföres därefter

den andel, som belöper på deklaranten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

91

Inkomsten har

Kronor.

icke överstigit

Kronor.

Överförd inkomst av fast egendom

B. Inkomst ay kapital.

| Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning, g

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller bos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)...........

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag ....

III. utdelning å aktier i utländska bolag.............''.....

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år......

Ingår i inlcomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,

huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst

under I och III................................................................ kr.............

Summa inkomst av kapital

C. Inkomst »IT arbete (i penningar och naturaförmåner).

Obs.

All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning, inkomst under

C II med iakttagande av formulärets särskilda anvisningar rörande inkomstberäkningen.

I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter

avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen

och uppdraget:

i egenskap av...................................................................................................

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag

förenad kostnad skall icke uppgivas.

Räcker icke särskild anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats

av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning......................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................

d) periodiskt understöd..............................

Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på

grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande

medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.

Inkomst under C I

II. inkomst av rörelse, yrke eller eljest annan näring än jordbruk (bedriven inom en

eller flera kommuner)

av följande särskilda (inom en eller flera kommuner bedrivna) slag av rörelse,

yrke eller eljest annan näring än jordbruk.

. j stad (

.............................. I socken J

..................................... i ....................................... » ......

län

De anvisningar rörande inkomstberäkningen under C II, som härefteråt lämnas, avse en

affär eller flera affärer med gemensam räkenskapsföring. Driver någon flera affärer med

skild räkenskapsfÖring eller utan att räkenskaper föras, får han i blanketten utföra inkomstberäkningen

för en av dem och är skyldig att i särskild bilaga, med iakttagande av samma

anvisningar, utföra inkomstberäkningen för de övriga affärerna. »Härefter återstående inkomst»

utföres särskilt för en var av dessa affärer å anvisad plats i blanketten.

Överföres inkomst under A, B och C I

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Överförd, inkomst under A, B och C I

I mitt hushåll eller eljest för egen eller min familjs räkning har jag tillgodogjort mig

förnödenheter och varor ur affären till ett saluvärde av.................

Bruttoinkomst i övrigt utan avskrivningar....................

Bruttoinkomst under C II

Avdrag yrkas för nästföregående års driftkostnader för affären:

ränta å lånt rörelsekapital...............................

värdeminskning å driftsinventarier...........................

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde vid nästföregående års början............kr.

och vid dess slut ............ kr.

avskrivningar för lidna förluster å fordringar ävensom värdeminskning å gruva, rätt till

stenbrott, ensamrätt (t. ex. patent) o. d.........................

Avse gjorda avskrivningar eller avsättningar för värdeminskning olika slags tillgångar-,

redogöres härför å sid. 7 eller i särskild bilaga.

driftkostnader i övrigt.................................

Såsom driftkostnader få ej räknas utskylder, värdet av eget arbete, ränta å eget i verksamheten

nedlagt kapital eller hyresvärdet av egna driftsbyggnader eller affärslokaler i eget hus,

ej heller utgifter för fast egendoms förbättring, tillökning av inventarier eller kapitalavbetalning av

skuld, eller värdeminskning å driftsbyggnader. Om avdrag för vissa utskylder ävensom för

värdeminskning å byggnader: se under avdrag från sammanräknad inkomst (sid. 5).

Har i bokslut för verksamhet med ordnad bokföring räkenskapspost, för vilken avdrag

ej är medgivet, belastat verksamheten, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas

bokförd vinst.

Summa avdrag

Tillkommer inkomst av

(rörelsens namn)

(rörelsens namn)

Härefter återstående inkomst under C II

_____ enligt bilaga beräknad till _____________

Obs.

Ang. beskattningsort i fråga om bevillning staxering en av rörelse, yrke

eller annan dithörande verksamhet: se 13 § bevillningsförordningen och 3 § i anvisningarna

till nämnda förordning.

Driver någon flera affärer, får han i förenämnda bilaga redovisa resultaten

av varje särskild affär, såvitt bevillningstaxeringen angår.

Taxeringsvärdet för mig tillhöriga driftsbyggnader i ...............................

utgjorde nästföregående år kr...................... (rörelsens namn)

5 % härå utgör...................kr.......................

Har byggnad endast till en del använts i verksamheten,

upptages av taxeringsvärdet vad som kan anses belöpa å

denna del.

I.................. har jag använt produkter och bestånds
(rörelsens

namn)

delar från egen fastighet till värde i oförädlat skick (värde

på rot, råämnesvärde) av................. » ......................

Summa kr.......................

Efter avdrag för detta belopp från »återstående inkomst under

C II» har min bevillningspliktiga inkomst av..................

(rörelsens namn)

utgjort......................kr. ......................

Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras:

i ............................................................ kr.......................

kr.

Enligt bilagan tillkommer bevillningspliktig inkomst av ........................ med

________________ och av ........................ med kr_________________

Om jämväl sålunda tillkommen inkomst skall fördelas till bevillning staxering

mellan flera kommuner, får fördelningen göras å sid. 7 eller, vid bristande utrymme,

i bilagan.

Överföres inkomst under A, B, C I ock C II

jlnkomsteD har

Kronor. i icke överstigt

1 Kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung! Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

93

I Inkomsten har

Kronor. i icke överstigit

E Kronor.

Överförd inkomst under A, B, Öl och C II

III. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom

inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet

eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag

(C 1 a) eller yrkesmässig verksamhet såsom t. ex. advokatyrket (C II) . •

IT. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget

inkomstslag.................................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens

ägo, fast egendom under mindre än tio år och läs egendom under

mindre än fem av. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å

likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.

D. Inkomst, som förvärvats i enkelt kolag, Ilande!skolag, kommanditbolag

eller rederi, som ej är aktiebolag.

Under nästföregående år har jag varit delägare för ............ del...... i ....................

.............................., för ............ lotter i .......................................................

Hela inkomsten utgjorde:

av fast egendom här i riket ..................kr.............

av utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska

bankbolag.........................» ............

i övrigt............................» ____________

Summa kr.

därav på min andel belöper............................

Ilar uppgiftspliktig varit delägare i bolag eller rederi under endast en del av nästföregående

år, beräknas lians andel av inkomsten i förhållande därefter.

Oks. j Bolagets (rederiets) hela bevillningspliktiga inkomst utgjorde ............. kr. I

| Härav belöper på min andel............................ » g

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag. *)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare mån än att

ränta å, gäld får avdragas från ränteinkomst.

Från den sammanräknade inkomsten yrkas avdrag för följande nästföregående år

bestridda utgifter och lidna förluster:

a) för utskylder med undantag av kronoutskylder................

b) för ränta å annan gäld än som under C II beräknats såsom lånt rörelsekapital . .

Annuitet å lån (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar

vänta.

c) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,

livränta, underhåll till frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande

eller annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till .....................................................................................................

För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller

uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som

eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum.

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, i män av behof, å sid. 7

uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.

d) för förlust, som särskild inkomstkälla i sin helhet utvisar och som ej är att hänföra

till kapitalförlust...............................

Sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å vilken verksamhet

förlusten uppstått och huru förlusten beräknats. Dessa upplysningar lämnas å sid. 7

eller i särskild redogörelse, där förlusten icke framgår direkt av deklarationen.

e) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus

livförsäkring, livränte-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för

pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

Överföras allmänna avdrag och sammanräknad inkomst

. *) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äge åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall

här erläggas eller titt verksamhet, som här utövats.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 115 käft. (Nr 232.)

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Kiingl. MajUs nåd. proposition Nr 232.

Överförda allmänna avdrag och sammanräknad inkomst

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 7 hemställes, att vid inkomstberäkningen

avdrag medgives för nästföregående år liden värdeminskning å mig tillhöriga byggnader

med ett sammanlagt värde av ............ kr. med....................

I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings- värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

Avdraget får icke beviljas, såvida icke dess befogenhet framgår av utredningen.

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

....

Summa avdrag

Summa återstående inkomst *)

_ _

Förmögenhet.

Gudoråi''

Min förmögenhet vid utgången av nästföregående x- xiata,p~år övers^e£ .............................—

och utgör 1/fJ0''del härav **)....................................

Kronor.

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt **)

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Yissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller

yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande

tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades,

livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

För ...... av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skattskyldige, utan

bestämmes av taxeringsnämnden.)

Särskild uppgift av aktiebolag och solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital eller, om detsamma undergått förändring, dess medelstorlek utgjorde nästföregående år............kr.,

och utgör alltså bolagets här ovan deklarerade inkomst ......... procent av kapitalet.

Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, vilka skola upptagas till det belopp, som angivits i ingående

balansräkningen för nästföregående år, där de ej samma år undergått förändring. Se 20 § skatteförordningen.

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än bär ovan uppgivits samt att jag efter

bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på beder och samvete

......................................................... den .................................... 19.........

Namn ***):.............................................................................................

Titel eller yrke: ..............................-.....-...................-........

Postadress: ..........................................................-...............

*) I uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och rederi, som ej är aktiebolag, tillägges omedelbart härunder: >därav å

.................................... belöper kr...........>

(delägarens namn) . . .......

**) Kolumnen är ej användbar i uppgift av enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag eller rederi,, som ej är aktiebolag, utom vad

angår beloppet av delägarens andel i förmögenheten, vilket lämpligen utföres å den rad, som eljest är anvisad för utförande av sextionde
delen.

I stället för orden »Veo-iei härav» ifylles: svärdet av .......................-............ andel i förmögenheten.>

(delägarens namn)

***) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

95

Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

Ang. värdeminskning

å byggnader

och för fullständigande

i övrigt av

deklarationen.

■ (Obs. föreskrifterna

under CII.)

Taxeringsnämndens beslut.

(Ifylles icke å uppgift som till ledning för delägarnes taxering lämnats av bolag eller rederi.)

Taxeringsnämnden har ^ f^n^endTav*) deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst: **)

till bevillning av kapital

kr.

av tjänst

av rörelse eller yrke eller eljest

Obs. vid bevillning

staxeringen

anvisningarna

och uppgifterna

inom ram.

» inkomst- och förmögenhetsskatt...............»

*) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.

**)And- för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett möjligt »underskott> av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande

skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. Ilo) bevillningsförordning en.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

97

Deklarationsblankett ID. (Mindre formuläret.)

För husägare, räntetagare, löntagare och arbetare.

Detta formulär får icke användas av den, som nästföregående år ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk

eller annan näring, ej heller i något fall av bolag.

Deklaration skall angiva:

1) för alla uppgiftspiiktiga inkomsten nästföregående år ävensom, j

2) vad angår enskild uppgiftspliktig, föreningar pell samfund, j

vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i för- |

eningens eller samfundets förmögenhet, samt stiftelser och utländska i

bolag, jämväl förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller

i ovan omförmälda fall räkenskapsår.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger utan anmaning skattskyldig,

som nästföregående år varit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller oek samma år åtnjutit minst 800 kronors inkomst

av "beskaffenhet att böra taxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt

eller vid nämnda års utgång ägt förmögenhet till värde av minst

6.000 kronor.

Gift man skall uppgiva även hustruns inkomst och förmögenhet. |

Har hustrun haft inkomst eller förmögenhet, som rättsligen varit j

undantagen från mannens förvaltning, skall dock hustrun själv eller j

god man för henne avgiva deklaration angående denna.

Uppgiftspliktig skall även uppgiva hemmavarande omyndigt I

barns förmögenhet, så framt icke barnet självt skall taxeras till in- I

komst- och förmögenhetsskatt.

Deklaration skall avgivas före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige

förlustig rätten att överklaga taxering, för vilken deklarationen

skolat ligga till grund.

Har någon i deklaration eller uppgift mot bättre vetande lämnat

oriktigt meddelande, böte från och med 25 till och med 1,000 kronor.

Om genom det oriktiga meddelandet föranletts, att skattskyldig icke

blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas

utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem gånger det skattebelopp,

som genom det svikliga förarfandet undandragits.

Deklaration avlämnas eller insändes på den uppgiftspliktiges eget

äventyr i betalt brev med allmänna posten antingen till ordföranden

i taxeringsnämnden eller ock i Stockholm till överståthållareämbetet

och i övriga orter till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

magistraten 1 den stad eller kronofogden i det fögderi, där den skattskyldige

är mantalsskriven eller taxeringen eljest anses skola äga rum.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom

åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande

taxeringsnämnd.

| | stad (köping, inunicipalsamliälle) län

='' 1 församling...................... socken

5 I kvarteret (by, gård,

% t huset n:r........ med adressmr lliemman.

Deklaration om inkomst och förmögenhet för........................

. (fullständiga för- och tillnamn, födelsear, titel, yrke)*)

...................................................................................................................-..................... taxering år It).......

Uppgift angående fast egendom (annan fastighet än jordbruksfastighet).

Uppgiften skall upptaga även sådan fast egendom, som uppgiftspliktig ägt endast en del av nästföregående år, och° skall därvid

tillika lämnas upplysning, varav framgår, huru länge under året fastigheten varit i hans ägo. Hav fastighet nästföregående år icke

haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med det värde, som densamma kan anses hava ägt nästföregående år.

Sådan innehavare av annan fastighet än jordbruksfastighet, som i beskattningsavseende är likställd med ägare (fideikommissarie,

innehavare av avsöndring), är skyldig här upptaga den egendom, han sålunda innehar.

Undertecknad nppgiver för nästföregående år nedannämnda fastighet

Taxeringsvärde

huset

tomten

n:r

i kv.

stad

kr.

lägenheten.

..... i

socken ........................... »

Inkomst.

Undertecknad har under nästföregående år åtnjutit följande inkomst:

Kronor.

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

A. Inkomst av fast egendom.

Obs. | Inkomst under I och II taxeras icke till bevillning. **) |

I. Inkomst i naturaförmåner:

a) förmån av hyresfri bostad för mig och min familj med tjänare.........rum med kök,

jämte övriga för mitt hushåll avsedda byggnader och lägenheter:

av mig uppskattad till...........................

b) förmån av hyresfria lägenheter eller utrymmen för min och min familjs bekvämlighet

och trevnad (såsom sommarvilla, gästrum, trädgård, drivhus, stallrum och vagnsbod)

ävensom övriga naturaförmåner:

av mig uppskattad till...........................

Anses den bär gjorda uppskattningen av naturaförmåners värde för låg, åligger

taxeringsmyndigheterna att här ovan vidtaga rättelse,

det

II.

inkomst i penningar:

a) hyra.......

b) övrig inkomst . . .

Överföres bruttoinkomst av fast egendom

*) Svensk medborgare, som ej är här i riket mantalsskriven, ävensom utländsk undersåte, bör anmärka detta.

**) Anvisningarna och uppgifterna inom ram avse bevillning staxering en och uppmärksammas vid denna.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 saml. 175 käft. (Nr 232.) 15

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majsts nåd. proposition Nr 232.

Kronor.

Överförd bruttoinkomst av fast egendom

Jag yrkar avdrag för nästföregående års omkostnader för fastigheten:

a) avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v................

b) utgifterna för reparation av byggnader....................

c) avgifterna för vattenförbrukning, renhållning och belysning m. m., som jag i min

egenskap av fastighetsägare måst vidkännas, brandförsäkringsavgift och övriga omkostnader

såsom...............................................................................................

Upplysning skall lämnas angående sistnämnda omkostnaders huvudsakliga beskaffenhet.

Avdrag får ej ske för utskylder, värdet av eget arbete (beräknad egen avlöning), hyresvärdet

av bostadslägenhet, som ingår i avlöning till vicevärd, gårdskarl, portvakt o. s. v., ränta

å eget i fastigheten nedlagt kapital, kapitalavbetalning av skuld eller utgifter för nybyggnad

därunder inbegripen om- och tillbyggnad, anläggningar eller förbättringar.

Avdrag för ränta å lånt kapital, ävensom för värdeminskning och för vissa utskylder

göres från sammanräknad inkomst sid. 3. _

Samma avdrag

Samma inkomst av fast egendom *)

B. Inkomst av kapital.

Obs. | Inkomst under I och III taxeras jämväl till bevillning.

I. ränteinkomst (ränta av utlånade, i räntebärande obligationer nedlagda eller hos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar)..........

II. utdelning å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag.....

utdelning å aktier i utländska bolag.......................

III

Summa

Avdrag yrkas för mina utgifter till förvaltningskostnad nästföregående år .

Obs.

Ingår i inkomsten utdelning under II, skall här nedan inom linjen uppgivas,

huru stor del av avdragsbeloppet, som proportionsvis belöper på inkomst under

1 och III........................kr.............

Summa inkomst av kapital

C. Inkomst av arbete (i penningar och naturaförmåner),

obs. r All under C uppgiven inkomst taxeras jämväl till bevillning.

I. a) inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning och stadigvarande uppdrag, efter

avdrag för obligatoriska pensionsavgifter och verkliga utgifter för tjänsten, anställningen

och uppdraget:

i egenskap av ..................................................................................................

Av staten anvisad ersättning till bestridande av särskild med tjänst eller uppdrag

förenad kostnad skall icke uppgivas.

Bäcker icke särskilt anvisad kostnadsersättning, må, vare sig ersättningen anvisats

av staten eller annan, vad för ändamålet ytterligare åtgår icke avdragas.

b) inkomst av tillfällig arbetsanställning .....................

c) pension, livränta, undantagsförmån.......................

d) periodiskt understöd ..............................

Vad någon erhållit såsom bidrag till sin undervisning eller uppfostran eller på

grund av givaren lagligen åliggande försörjningsplikt, så ock vad hemmavarande

medlem av givarens familj eljest uppburit uppgives icke.___•_

Överföres inkomst under Å, B och C I

.i...

Inkomsten har

icke överstigit

Kronor.

*) Vaå angår inkomst av fast egendom under samäganderätt, utföres omedelbart i ytter kolumnen den andel, som belöper på deklaranten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

99

Kronor.

Överförd inkomst under A, B och C I

II. inkomst av yrkes-, författare- och därmed jämförlig rätt (royalty o. d.) ävensom

inkomst av tillfälliga uppdrag, såsom boutredning, uppdrag att försälja fastighet

eller att förrätta auktion, allt för så vitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag

(C I a) ................................

III. realisationsvinst, lotterivinst samt övrig inkomst, som ej tillhör ovan upptaget inkomstslag

...................................

Såsom realisationsvinst uppgives vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller

läs egendom, som förvärvats genom köp eller byte och varit i säljarens

ägo, fast egendom under mindre än tio dr och lös egendom under

mindre än fem dr. Avdrag får vid beräkningen av vinsten göras för förlust å

likartad affär. Överskjutande förlust får, såsom kapitalförlust, ej avdragas.

Sammanräknad inkomst i

Inkomsten harj

icke överstigit I

Kronor.

Allmänna avdrag.*)

Obs.

Dessa avdrag få ej göras vid bevillningstaxeringen i vidare män än att

ränta å gäld får a vdragas från ränteinkomst.

a) för utskylder med undantag av kronoutskylder

b) för ränta å gäld...............................

Annuitet å län (t. ex. hypotekslån) får avdragas endast till den del, som motsvarar

ränta.

c) för periodiskt understöd och andra periodiska utbetalningar (testamentslegat, pension,

livränta, underhåll av frånskild make o. s. v.), som grunda sig på åtagande eller

annan förpliktelse och icke innefatta kapitalavbetalning av skuld

utgivet till .....................................................................................................

För vad som utbetalats till annan såsom bidrag till dennes undervisning eller \

uppfostran eller på grund av lagligen åliggande försörjningsplikt eller för vad som \

eljest utgivits till hemmavarande medlemmar av givarens familj äger avdrag icke rum. \

För att avdrag skall beviljas, erfordras, att här eller, i mån av behov, å sid. 4 j

uppgives, till förmån för vem utbetalningen skett.

d) för försäkringspremier och andra avgifter, som utbetalats för min och min hustrus i

livförsäkring, livränta-, kapital- och olycksfalls- eller sjukförsäkring ävensom för

pupillförsäkring, efter avdrag av under året uppburna s. k. vinstmedel......

Avdraget för ifrågavarande slags utgifter får icke överstiga 200 kronor.

I

Särskilt yrkande om avdrag för värdeminskning.

.

Under åberopande av redogörelsen å sid. 4 hemställes, att vid inkomstberäkningen av- I

drag medgives för nästföregående år liden värdeminskning å mig tillhöriga byggnader j

med ett sammanlagt värde av ____________ kr. med....................

I redogörelsen skall lämnas upplysning, om det uppgivna värdet beräknats efter taxerings- {

värde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, som i sådant fall uppgives.

Avdraget får ej beviljas, såvida icke dess befogenhet framgår av utredningen.

Summa avdrag —-

. . .

Summa återstående inkomst —

_L, ,

Kronor.

r urinogeiiuei.

kalenderår

Min förmögenhet vid utgången av nästföregående ..^ ^ „ översteg icke kr..........

och utgör 1/60-del härav......................................

Summa att taxera till inkomst- och förmögenhetsskatt

*) Svensk medborgare, som icke är i riket mantalsskriven, ävensom utlänning är ej berättigad till avdrag för försäkringspremier

samt äga åtnjuta annat avdrag, varom här är fråga, endast för så vitt avdraget hänför sig till inkomst, för vilken skatt skall

här erläggas eller till verksamhet, som här utövats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Såsom förmögenhet uppgives i en summa värdet av den uppgiftspliktiges tillgångar utöver skulderna.

Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fast egendom anses dess taxeringsvärde. Vissa

rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra lösören, som äro avsedda för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och andra därmed jämförliga samlingar, så framt ej ägaren med dem driver handel eller

yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet av undantagsförmåner och pension eller annan förmån, som åtnjutes på grund av ett förutvarande

tjänsteförhållande; rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades

livstid, där värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet,

varav en annan för närvarande åtnjuter avkastningen.

För ______ av mig på grund av försörjningsplikt underhållna barn, vilkas ålder vid ingången av innevarande år

understigit 15 år, yrkas avdrag enligt skatteförordningen. (Detta avdrag får icke göras av den skattskyldige, utan

bestämmes av taxeringsnämnden.)

Att jag under nästföregående år icke åtnjutit annan inkomst än här ovan uppgivits samt att jag efter

bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete

.......................................................... den ____________________________________ 19.........

Namn *):....................

Titel eller yrke:

Postadress: _______

Särskilda upplysningar (lämnas vid bristande utrymme i särskild bilaga):

ang. värdeminskning

å byggnader

och för _

fullständigande i

öfrig t av deklarationen.

Taxeringsnämndens beslut.

obs. vid bevillning

staxering en

anvisningarna

och uppgifterna

inom ram.

Taxeringsnämnden bar ! deklarationen taxerat den skattskyldiges inkomst:***)

° med frångående av**)

till bevillning av kapital....................kr............................

av tjänst.....................» ___________________________

av rörelse, yrke eller eljest...........» ...........................

» inkomst- och förmögenhetsskatt...............» _______________________—

*) I deklaration, som avgives för gift kvinna, skall jämväl uppgivas mannens namn, titel och yrke.

**) I detta fall antecknas, i vilka särskilda punkter deklarationen frångåtts och för varje avvikelse skälen därtill.

***) Ang. rätt för endera av var för sig skattskyldiga äkta makar att tillgodonjuta avdrag, vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett möjligt underskott* av inkomst för den andra maken samt vid taxeringen till bevillning av ränteinkomst för dennes överskjutande

skuldränta: se 25 § skatteförordningen och 11 § 2 mom. l:o) bevillning sförordningen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.

101

Till KONUNGEN.

Enligt utdrag av protokoll, hållet i statsrådet den 23 februari 1912,

vilket till kammarrätten ankommit den 14 sistlidne mars, har Eders

Kungl. Maj:t anbefallt Kammarrätten att skyndsamt inkomma med utlåtande

över ett inom Finansdepartementet genom tillkallade sakkunnige

utarbetat förslag till vissa ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering samt till nya deklarationsformulär och

får kammarrätten till underdånig åtlydnad härav anföra följande.

Innan kammarrätten övergår till detaljgranskning av de föreslagna

författningsändringarna och deklarationsformulären, anser sig Kammarrätten

höra framhålla några huvudsynpunkter.

Uti det utlåtande, som Statskontoret och Kammarrätten den 27 september

1910 avgåvo angående då föreliggande förslag till deklarationsformulär,

erinrade ämbetsverken, bland annat, att formulären i åtskilliga avseenden

företedde avvikelser från den i 7 § skatteförordningen gjorda grupperingen

av inkomsterna, vilka avvikelser endast delvis föranletts därav,

att deklarationerna även skola ligga till grund för taxeringen till inkomstbevillning,

samt att även avfattningen av rubrikerna till de särskilda punkterna

och momenten icke i allo företedde sådan överensstämmelse med

lydelsen av nämnda paragraf av skatteförordningen jämte därtill hörande

delar av de vid förordningen fogade anvisningarna, som enligt ämbetsverkens

förmenande varit önskvärd. Då de skatteskyldiga icke kunde förutsättas

i allmänhet inhämta kännedom om gällande bestämmelser rörande

beskattningsväsendet och deklarationsskyldigheten annorledes än genom

deklarationsformulärets text, syntes det vara av största vikt, att ifrågavarande

bestämmelser i formuläret återgåves i sådan form att all möjlighet

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 175 käft. (Nr 232.) 16

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

till olika tolkning av formuläret och själva förordningen måtte vara

utesluten.

Jämväl det nu föreliggande förslaget till deklarationsformulär företer

i fråga om inkomstgrupperingen åtskilliga avvikelser från uppställningen

i 7 § skatteförordningen och de vid samma förordning fogade anvisningarna,

varjämte å formulären upptagits en del föreskrifter, som antingen

helt och hållet saknas i eller till sitt innehåll avvika från skatteoch

taxeringsförordningarnas text. Kammarrätten får därför framhålla angelägenheten

av den största möjliga överensstämmelse mellan deklarationsformulären

och stadgandena i skatteförordningen, bevillningsförordningen

samt taxeringsförordningen.

En fordran, som givetvis måste ställas på ett deklarationsformulär

är, att det icke bör möta någon svårighet att överskåda de olika inkomstgrupperna

och deras slutsiffror med hänsyn till såväl inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringen

som bevillningstaxeringen. Härvid måste den olikhet

i fråga om beskattningsprinciper, som råder mellan bevillningsförordningen

och skatteförordningen, beaktas. Genom den utförlighet, varmed

i de nya formulären inkomsten särskilt af fast egendom och av rörelse

specificerats, har överblicken över deklarationen i dess helhet i hög grad

försvårats. Vad bevillningstaxeringen angår hava anvisningarna och

uppgifterna rörande densamma införts i omedelbart samband med de slag

av inkomst, vartill de hänföra sig, utan annan sammanfattning än slutsummorna

under »Taxeringsnämndens beslut».

De sakkunnige, vilka utarbetat ifrågavarande deklarationsformulär

hava med avseende å det »stora formulärets» vidlyftighet till tre sidoordnade

formulär hänvisat uppgifter dels för jordbrukare, som icke drivit

annan näring än jordbruk, dock ej bolag, dels för aflärs- och yrkesidkare

som nästföregående år icke ägt eller brukat jordbruksfastighet, dels ock

för husägare, räntetagare, löntagare och arbetare, som nästföregående år

icke ägt jordbruksfastighet eller drivit jordbruk eller annan näring, dock

ej bolag, samtliga deklarationspliktige obetaget att begagna det stora formuläret.

I sitt den 17 december 1906 avgivna underdåniga utlåtande över

då föreliggande förslag till taxeringsförordning med mera har Kammarrätten

framhållit sina betänkligheter mot att införa två deklarationsformulär

för inkomsttagare och därvid särskilt erinrat, att användandet av ett

enda formulär för självdeklarationerna hade stora praktiska fördelar och

att den enskilde lätt kunde förbise, att ett formulär, som avsåge allenast

visst slag av inkomst, icke finge begagnas av den, som hade inkomst av

något som helst annat, slag än formuläret avsåge.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

103

Då, såsom i det nu återgivna utlåtandet framhållits, det för den

skattskyldige kan erbjuda svårighet att avgöra, vilket formulär han rätteligen

skall använda, samt denna osäkerhet måste hava ett menligt inflytande

på resultatet av deklarationsförfarandet, är Kammarrätten fortfarande

av den uppfattning, att det vore synnerligen önskvärt, att allenast ett deklarationsformulär

komine till användning. Detta bör enligt Kammarrättens

mening anordnas så, att i en stomme upptagas, l:o) slutsiffrorna för

de olika inkomstgrupperna, ordnade med hänsyn till taxeringen för inkomstoch

förmögenhetsskatt, de allmänna avdragen jämte förmögenhetsuppgiften

och, 2:o) de inkomstbelopp som skola medräknas vid bevillningstaxeringen,

varvid de särskilda avdrag, som gälla sistnämnda taxering, utföras. Med

en sådan uppställning torde de i det föreliggande förslaget inom ram givna

anvisningarna för bevillningstaxeringen kunna bortfalla. De detaljerade

uppgifter, som erfordras i fråga om inkomst av fast egendom och av affärsmässigt

bedriven rörelse samt inkomst, som förvärvats i handelsbolag,

kommanditbolag och rederi, ävensom, i händelse det för deklarationens

fullständighet finnes nödigt, jämväl andra uppgifter, böra förläggas

till särskilda bilagor, som äro fästade vid huvuduppgiften.

Jämte det införandet av ett sådant enhetligt formulär skulle medföra

den stora fördelen, att de deklarationsskyldige befriades från all villrådighet

i valet mellan olika formulär och vederbörande myndigheter befriades

från avgörande av de synnerligen talrika och ofta tvivelaktiga frågorna

om påföljden, då oriktigt formulär av misstag eller avsiktligt använts,

skulle genom den av Kammarrätten förordade anordningen vinnas,

dels att deklarationsresultatet i dess helhet bleve lätt överskådligt och

dels att det för deklaranten redan vid studiet av stommen klargjordes, att

han saknade anledning taga närmare kännedom om bilagorna i vidare mån

än såvitt de hänförde sig till sådana punkter i stommen, under vilka

han hade någon inkomst att uppgiva.

I fråga om de föreslagna ändringarna i taxering sförordning en får

Kammarrätten framställa följande erinringar.

Uti 3 § taxeringsförordningen har enligt förslaget uteslutits föreskriften,

att deklaration skall avgivas »på heder och samvete», ävensom

den generella redogörelsen för deklarations författningsenliga innehåll.

Dessa uteslutningar motiveras därmed, att, då »deklarationsformulären

i sin nuvarande lydelse utgöra delar av själva författningen», det vore av

nöden att för innehållet av deklarationen allenast hänvisa till dessa formulär.

Enligt anförande till statsrådsprotokollet den 11 mars 1910 vid föredragningen

av förslaget till taxeringsförordning framhöll dåvarande chefen

för Finansdepartementet, hurusom de sakkunnige, vilka utarbetat förslag

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kurigl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

till taxeringsförordning, föreslagit, att i själva författningen borde inryckas

ett bestämt uttalande därom, att deklarationen skulle innehålla

»uppgift om deklarantens särskilda inkomstkällor och den inkomst han

åtnjutit av varje inkomstkälla, i syfte att därigenom så att säga legalisera

den fordran på specialisering i deklarationen, som betingas av formulärets

uppställning». Departementschefen förklarade sig även vara av den mening,

att förordningens stadganden borde generellt angiva vad deklarationen

skulle innehålla. Den omständigheten, att Riksdagen, i motsats

till vad vid de ursprungliga förslagens utarbetande varit förutsatt, förbehållit

sig prövning av deklarationsformulärens lydelse, synes Kammarrätten

icke böra medföra något frångående av denna princip.

Vad särskilt angår borttagandet av stadgandet, att i deklarationen

skall angivas de särskilda slag av rörelse eller yrkesverksamhet, den uppgiftspliktige

drivit, synes detta komma att medföra den påföljd, att en

deklarant icke bleve skyldig uppgiva, att han drivit visst slag av rörelse

eller yrkesverksamhet, då denna gått med förlust, eller att angiva den

beräkning, enligt vilken förlust uppstått. Visserligen har i deklarationsformulären

under »Allmänna avdrag e» rörande förlustavdrag intagits föreskrift,

att »sådant avdrag får icke ske, därest icke upplysning lämnas, å

vilken verksamhet förlusten uppstått och huru förlusten beräknats», men

dels saknar denna föreskrift stöd i själva taxeringsförordningen enligt

dess nu föreslagna lydelse, dels föreligger den möjligheten, att skattskyldig,

som beräknat förlust å viss verksamhet, icke yrkar något förlustavdrag

å sin sammanlagda inkomst.

Om fyra deklarationsformulär införas, torde till förekommande av

förväxling vara lämpligt, att vart formulär betecknas med särskilt

nummer.

Det nuvarande stadgandet i 3 § taxeringsförordningen, att i fråga

om uppgiftspliktig, som är skattskyldig för förmögenhet, deklarationen

skall upptaga hans förmögenhet vid slutet av nästföregående år, därest

denna uppgått till värde av minst 6,000 kronor, har i förslaget utsträckts

därhän, att deklarationen för enskild uppgiftspliktig, föreningar och samfund,

vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens

eller samfundets förmögenhet, ävensom stiftelser och utländska

bolag skall angiva förmögenheten vid utgången av nästföregående år eller

räkenskapsår oberoende av förmögenhetens storlek.

Såsom chefen för Finansdepartementet i sitt anförande till protokollet

framhållit, föreligger för närvarande en bristande överensstämmelse

mellan uppgiftsplikten och skattskyldigheten i fråga om förmögenhet. Eu

åtgärd i syfte att bringa taxeringsförordningen och skatteförordningen i

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

detta avseende till likformighet synes därför av behovet påkallad. Den

av departementschefen uttalade grundsatsen att »taxeringsarbetet får icke

ytterligare försvåras och invecklas», bör vid lösningen av denna fråga särskilt

beaktas. Ur denna synpunkt finner Kammarrätten emellertid det

vara önskvärt, att stadgandet i taxeringsförordningen bibehålies, men att

i skatteförordningen intages stadgande därom, att skyldighet att utgöra

förmögenhetsskatt föreligger allenast, då förmögenheten vid nästföregående

års (räkenskapsårs) slut uppgått till minst 6,000 kronor.

Även ur saklig synpunkt är ett sådant stadgande att förorda. Att

minimibeloppet för uppgiftsskyldigheten i fråga om förmögenhet hittills

varit bestämt till 6,000 kronor, beror tydligen därpå, att detta belopp

enligt den i 17 § i skatteförordningen stadgade beräkningsgrunden för

förmögenhetsskatt medför en höjning av inkomsttaxerat belopp med 100

kronor. Förmögenhetsuppskattningen giver alltså för belopp av minst

6,000 kronor i varje fall till resultat en ökning i skatt. Enär det taxerade

beloppet skall upptagas i avjämnade hundratal, kommer däremot ett

medräknande av mindre förmögenhetsvärden att i vissa fall inverka på beskattningen,

i andra fall icke. Att detta oaktat ålägga de skattskyldiga

och taxeringsmyndigheterna att i sina beräkningar städse medtaga även

de minsta förmögenhetsbelopp, synes Kammarrätten medföra ett försvårande

av taxeringsarbetet, vilket måhända icke skulle tillräckligt motiveras av

den däraf föranledda ökningen i skatteresultatet. I hvarje fall torde

statens otvivelaktiga intresse av det allmänna välståndets höjande och

utbredning tala för, att de små förmögenheterna i skatteavseende behandlas

med stor skonsamhet, och en förmögenhet under 6,000 kronor lärer för

övrigt i många fall knappast kunna anses medföra den ökade skatteförmåga,

som utgör grunden för förmögenhetsbeskattningen.

Vid angivandet i 3 § enligt dess föreslagna lydelse av uppgiftsplikten

med avseende å förmögenhet har dels utelämnats i 12 § skatteförordningen

upptagna »ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade

besparingsskogar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt

för delägarnas gemensamma räkning», utan att något särskilt

motiv för utelämnandet anförts, dels ock hänsyn icke tagits därtill, att

enligt 12 § skatteförordningen skattskyldigheten för svenska medborgare,

som icke äro eller böra vara i riket mantalsskrivna, utländingar, utländska

bolag och olönade svenska konsuler begränsats till förmögenhet, som är

här i riket nedlagd.

Den föreslagna lydelsen av 4 § taxeringsförordningen giver icke

anledning till någon erinran.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

I 6 § samma förordning har enligt förslaget intagits bestämmelse

därom, att vid deklarationen för aktiebolag skall fogas förvaltningsberättelse

för den tid, deklarationen omfattar. Kammarrätten har icke funnit

eu sådan utsträckning av den redan nu ganska betungande uppgiftsplikten

för sådana bolag vara av behovet påkallad. I händelse att någon särskild

uppgift eller upplysning till ledning för taxeringen erfordras, torde denna

kunna genom anmaning eller annorledes införskaffas. Ett ovillkorligt

stadgande om skyldighet för aktiebolag att vid deklarationen foga förvaltningsberättelse

lärer i varje fall icke kunna givas, enär sådan berättelse

enligt tidsbestämmelserna i 69 och 82 §§ lagen om aktiebolag den 12

augusti 1910 icke behöver vara avgiven vid den tidpunkt, då deklaration

skall vara avlämnad. Härjämte får Kammarrätten erinra, att, därest den

föreslagna ändringen i 6 § vidtages, en motsvarande ändring bör ske

även i 16 och 18 §§ taxeringsförordningen.

Andringen av formulärbeteckning i förordningens 7 § påkallar i och

för sig intet särskilt yttrande, men bör, därest fyra deklarationsformulär

införas och på sätt Kammarrätten ifrågasatt erhålla särskild sifferbeteckning,

det i 7 § omnämnda formuläret betecknas med n:r 5.

Enligt den föreslagna lydelsen av 11 § 2:o f) taxeringsförordningen

har den uppgiftsplikt, som för närvarande åligger kommanditbolag, utsträckts

att omfatta även enkelt bolag, handelsbolag och rederi, som ej

är aktiebolag.

Då enkelt bolag enligt gällande lag icke kan förvärva rättigheter

eller ikläda sig skyldigheter, lärer därav följa, att någon uppgiftsplikt

med avseende å delägarnes inkomst och förmögenhet ej heller bör åläggas

detsamma utan uppgiftsplikten vila på delägarne, var för sig.

Vidkommande delägare i handelsbolag torde det vara obehövligt att

införa en dubbel uppgiftsplikt, nämligen dels för delägarne och dels för

bolaget. Det föreslagna stadgandet lämnar även öppet, vem som blir

ansvarig för handelsbolagets uppgiftsplikt. Den kontroll å inkomstberäkningen,

som med förslaget åsyftas, synes lättare vinnas genom ett stadgande

därom, att delägare i handelsbolag skall i sin deklaration uppgiva

bolagets fasta egendom, inkomst och förmögenhet, ävensom sin andel i

vinsten och värdet av sin lott i bolaget. I den mån inkomstberäkningen

icke kan inrymmas i deklarationsforinulären, bör den, såsom Kammarrätten

ovan framhållit, få införas å särskild bilaga.

Vad angår rederier, som ej åro aktiebolag, torde deras rörelse i

regel icke vara av sådan omfattning, att en särskild uppgiftsplikt beträffande

delägarnes inkomst och förmögenhet bör rederiet åläggas. I övrigt gäller

även med avseende å sådana rederier vad nu yttrats rörande handelsbolag.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

I fråga om skyldigheten att förete räkenskapsutdrag föreligger, såvitt

Kammarrätten kunnat, finna, ej anledning att för delägare i handelsbolag och

nu nämnda rederier giva andra föreskrifter än för enskilda rörelseidkare

i allmänhet. I sitt den 8 januari 1910 avgivna utlåtande över

förslaget till taxeringsförordning anmärkte Kammarrätten i berörda avseende,

att förordningen angående handelsböcker och handelsräkningar den

4 maj 1855 väl i 7 §, sådan den lydde enligt lagen den 14 maj 1909,

stadgade skyldighet för den, som vore underkastad bestämmelserna i

nämnda förordning, att årligen uppgöra en balansräkning, utvisande de

tillgångar han vid näst förflutna rörelseårs utgång ägt och de gäldbelopp,

för vilka han då häftat, men att däremot någon skyldighet att upprätta

vinst- och förlustkonto icke vore i berörda förordning föreskriven. Vid

sådant förhållande syntes det icke kunna åläggas samtliga bokföringsskyldiga

personer att vid äventyr av talans förlust vid deklarationerna foga

avskrift av vinst- och förlustkonto. Mot ett åläggande för dem, som vore

bokföringsskyldiga men icke tillhörde verk eller bolag, vilka vore försedda

med KungL Maj:ts oktroj eller blivit registrerade såsom aktiebolag

eller stode under offentlig kontroll, att jämte deklarationen avlämna bestyrkt

avskrift av in- och utgående balansräkning hade Kammarrätten däremot

icke något att invända. 1 den till 1910 års riksdag avlåtna nådiga propositionen

föreslog Eders Kungl. Maj:t, att i 6 § taxeringsförordningen skulle

intagas stadgande att utom nyssnämnda verk och bolag annan uppgiftsskyldig,

som nästföregående år enligt lag varit pliktig föra handelsböcker,

skulle vid deklarationen foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt, när sådant upprättats, vinst- och förlustkonto för den tid

deklarationen omfattade, ävensom att uppgiftspliktig, som vore delägare

i vanligt handelsbolag, skulle vid sin deklaration foga enahanda utdrag av

bolagets räkenskaper, men vann förslaget i denna del icke Riksdagens bifall.

Om skyldighet att förete räkenskapsutdrag ålägges handelsbolag

eller delägare däri, synes skyldigheten i varje fall böra begränsas på sätt

i nyssnämnda proposition föreslagits i fråga om enskild uppgiftspliktig.

Vad rederier beträffar torde skyldighet att föra handelsböcker icke alltid

för dem förefinnas, till exempel då redare för egen räkning använda fartyg

till fiske eller transport av egna varor.

I 14 § taxeringsförordningen har enligt förslaget införts stadgande

därom, att anstånd med avlämnande av uppgift, som enligt 11 § 2:o f)

skall avgivas, må åtnjutas även av »vanligt handelsbolag». Om uppgiftsskyldighet

av samma beskaffenhet ålägges enkla bolag och rederier, synas

även dessa böra komma i åtnjutande av rätten till anstånd.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Vidkommande härefter deklarations/or mulär en får Kammarrätten erinra,

att de därå förekommande noterna böra i största möjliga mån inarbetas i

själva deklarationstexten, enär de eljest lätt förbises. Så till exempel

synes uppgift rörande mantalsskrivning och medborgarskap lämpligen kunna

sammanföras med uppgift å födelseår, om i början av deklarationen tryckes:

»Undertecknad, född år ........, är........ svensk undersåte och........ mantals
skriven

i Sverige». Till denna uppgift bör i deklaration, som avgives

för gift kvinna, fogas upplysningen om mannens namn samt titel eller yrke.

Vad härefter angår de före den egentliga deklarationen intagna

upplysningarna om deklarationsplikt med mera, får Kammarrätten dels i

fråga om uppgiftsplikt för enkelt bolag, handelsbolag och rederi samt

skyldighet för aktiebolag att förete förvaltningsberättelse hänvisa till sina

ovan gjorda uttalanden, dels i enlighet med vad Statskontoret och Kammarrätten

i sitt underdåniga utlåtande den 27 september 1910 angående

deklarationsformulären framhållit, åter erinra, att 20 § taxeringsförordningen

i deklarationen återgivits på ett från författningen avvikande sätt, i

det orden »uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst eller förmögenhet»

utbytts mot »lämnat oriktigt meddelande», vilket giver stadgandet en

annan innebörd.

Anmärkningen under »Uppgift angående fast egendom» rörande den,

som endast en del av föregående år ägt eller brukat fast egendom, förutsätter

rätteligen, att ett motsvarande stadgande införes i taxeringsförordningen.

Den följande föreskriften: »Har fastighet nästföregående år icke

haft taxeringsvärde sig åsatt, skall den ändock här nedan uppgivas med

det värde, som den kan anses hava ägt nästföregående år» synes Kammarrätten

icke medföra någon praktisk nytta och därför kunna uteslutas.

Noten med anvisning huru uppgift rörande derå fastigheter skall

lämnas torde utan olägenhet kunna uteslutas.

Om Kammarrättens förslag i fråga om formulärets allmänna uppställning

kommer till utförande, bliver den å det föreliggande formuläret

inom ram förekommande anvisningen: »inkomst av kronoarrende bevillningstaxeras

i förhållande till taxeringsvärdet» obehövlig å bilagan för uppgifter

om fast egendom, varemot sådan inkomst efter den angivna beräkningsgrunden

i stället under särskild rubrik medräknas i sammanfattningen av

den enligt bevillningsförordningen beskattningsbara inkomsten.

Fördelningen utav inkomst och fast egendom uti I inkomst av naturaförmåner

och II inkomst i penningar, synes vara lämplig. Anvisningen

om de särskilda upplysningar, som mindre jordbrukare äger lämna i stället

för uppgifterna under A I, torde böra givas på ett mera i ögonen

fallande sätt. Därest, såsom Kammarrätten föreslagit, uppgifterna om

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

inkomst av fast egendom lämnas å en särskild bilaga till deklarationen,

torde även de särskilda upplysningarna av mindre jordbrukare böra förläggas

till samma bilaga. Mot borttagandet under angivna förutsättningar

av det nuvarande formuläret n:r 2 har Kammarrätten intet att erinra.

Mot ordet »tjänare» i A I a) må erinras att enligt skatteförordningens

särskilda anvisningar härunder icke bör inbegripas tjänstepersonal,

som användes i deklarantens näring, utan endast sådan personal, som är

anställd för den skattskyldiges och hans familjs egen uppassning och

bekvämlighet. Uttrycket »tjänare» synes därför böra utbytas mot »betjäning».

En anvisning att värdet av bostadsförmån, som tjänsteinnehavare

åtnjuter å jordegendom, vilken är honom anslagen till boställe eller eljest

på lön, skall upptagas under A I a), men tjänstinnehavares bostadsfömån

i andra fall upptagas under inkomst av tjänst eller pension, C I a) eller

c), synes erforderlig.

Det nära sambandet mellan vad som är att hänföra under A I a)

och b) talar för ett sammanförande av dessa bägge moment. Den, som

har hyresfri bostad å två eller flera fastigheter, torde emellertid böra

angiva värdet av bostadsförmån med mera för var fastighet för sig.

I mom. A I b) synes efter orden »arrende eller annan avgäld» böra

tilläggas »i den mån de utgå in natura».

Uti påföljande mom. c) torde i anslutning till de särskilda anvisningarna

vid skatteförordningen efter orden »min familjs» böra tilläggas

»och betjänings». Då uppräkningen av jordbruksprodukter i övrigt gjorts

ganska fullständig, lärer även »rotfrukter» böra här omnämnas.

Beträffande mom. Aid) synes saluvärdet å produkter, som använts

för »tillverkning av möbler och husgeråd för eget behov» i regel vara alltför

obetydligt för att behöva i formuläret särskilt upptagas. Kammarrätten

hemställer därför, att de citerade orden måtte utgå och i stället

efter ordet »grundförbättring» tilläggas »med mera».

Den därefter följande meningen: »Anses etc.---vidtaga rät
telse»

synes icke lämpligen hava sin plats i deklarationsformuläret, då

den endast är ett uttryck för den i 21 § taxeringsförordningen stadgade

skyldigheten för taxerings- och prövningsnämnderna att pröva, i vad

män avgiven uppgift är av beskaffenhet att böra läggas till grund för

taxeringen. I varje fall torde ordet »härovan» böra utgå. Därest.det

anses behövligt att särskilt framhålla beskattningsnämndernas skyldighet

att. pröva uppskattningen av naturaförmånernas värde, bör detta angivas

i själva taxeringsförordningen.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (AV 232.) 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Vid upptagandet i A II b) av jordbrukets binäringar torde, i likhet

med vad i de särskilda anvisningarna vid skatteförordningen är fallet,

böra särskilt omnämnas mejerihandtering. I samma moment upptages

inkomst genom försäljning av »utrangerade redskap och övriga driftinventarier».

Detta innebär emellertid en avvikelse från föreskriften i mom. l:o,

II av skatteförordningens särskilda anvisningar, där det stadgas, att såsom

kostnader för jordbruksfastighets brukande och skötsel räknas utgifter för

nyanskaffning av döda inventarier endast i den mån nyanskaffningen icke

ersatts med köpeskillningen för försålda eller värdet av i byte erhållna

persedlar, varemot anvisningarna ej synas föranleda därtill, att inkomst

av försålda persedlar skall upptagas å inkomstsidan, även om inkomsten

överstiger kostnaderna för nyanskaffning.

I fråga om inkomst av skogsbruk (A II d.) bör i deklarationen återgivas

stadgandet i skatteförordningens anvisningar, att, om skogsägaren

använder avverkat virke i egen förädlingsrörelse, skogsinkomsten taxeras

i samband med inkomsten av rörelsen. De angivna undantagen från beskattning

för inkomst vid försäljning av skog, som sålts i samband med

fastighet, böra lämpligen till sin ordningsföljd omkastas, så att vinst av

yrkesmässig handel med fastigheter i överensstämmelse med 7 § skatteförordningen

nämnes före realisationsvinst.

Vid upptagandet av inkomst av skogsbruk bör den enligt punkten

l:o III av särskilda anvisningarna medgivna rätten till avdrag för

minskning i skogs ingångsvärde iakttagas. I likhet med rätten till avdrag

för värdeminskning å byggnader är detta enligt 9 § skatteförordningen

ett avdrag, som hänföres allenast till särskild inkomstkälla, och det måste

därför anses oriktigt att i deklarationen placera yrkanden om dessa avdrag

på ett sätt, som likställer dem med allmänna avdrag.

En hänvisning till punkten l:o III i skatteförordningens särskilda

anvisningar och utrymme för en uppgift å beloppet av beräknad minskning

i skogs ingångsvärde bör därför givas under »Inkomst av fast egendom»

II d).

I punkten A II f) har upptagits »frälseränta och annan avgäld»,

varemot »krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som åtnjutits av

patronus ecclesiae» utbrutits såsom en särskild grupp under A III. Enär

även »frälseränta och annan avgäld» till sin natur skiljer sig från under

A II i övrigt upptagen inkomst och då avdragen för driftkostnader ej äro

tillämpliga å »frälseränta och annan avgäld», bör även sådan inkomst

lämpligen utbrytas från A II.

Upplysningen under punkten a) bland avdrag för driftkostnader

rörande avlöning i naturaförmåner synes böra lämnas i samma ordalag

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

111

som i skatteförordningens anvisningar: »därvid dock avdrag ej får ske för

underhåll, som bestrides med fastighetens produkter».

Sådant formuläret i anvisningen under punkten a) samt i punkten

b) enligt förslaget är avfattat, synes icke vara med tillräcklig tydlighet

angivet, under vilken rubrik avdrag skall ske för barn, som är särskilt

taxerat.

Enligt noten under punkten b) bör för varje hemmavarande barn

över femton år, för vilket avdrag under samma punkt yrkas, lämnas,

uppgift, varav framgår, huru stor del av året barnet biträtt i arbetet

med egendomens brukande och skötsel; och får avdraget för helt år i ett

för allt icke överstiga 200 kronor för varje barn. Vad sålunda i formuläret

yttras, måste uppenbarligen innebära, att för barn, som endast

viss del av året deltagit i arbetet, avdragets maximibelopp reduceras till

lika stor del av det för helt år till 200 kronor fastställda maximiavdraget.

En sådan regel är emellertid varken i skatteförordningen eller i anvisningarna

till densamma uttalad, och det synes kammarrätten tvivelaktigt,

huruvida den kan anses överensstämma med förordningens syfte.

I fråga om avdrag under c) för döda inventarier, får Kammarrätten

hänvisa till vad ovan yttrats rörande den olika avfattningen av stadgandet

om sådant avdrag i punkten l:o II av skatteförordningens särskilda

anvisningar.

I anslutning till samma anvisningar lärer ock i punkten d) böra

tilläggas: »och andra anläggningar».

Likaledes torde såsom avdrag för driftkostnader böra, antingen i

fristående punkter eller under e), upptagas dels de utgifter, som enligt

skatteförordningens anvisningar l:o III, 2:dra stycket få avdragas vid beräkning

av inkomst av skogsbruk, dels i 9 § skatteförordningen upptagen

arrende- eller hyresavgift ävensom frälseränta och annan avgäld, som det

ålegat den skattskyldige att utgöra såsom ägare av fast egendom.

Uti anmärkningen under e) lärer efter ordet »grundförbättring»

böra i likhet med bestämmelserna i skatteföroi’dningens särskilda anvisningar,

l:o II tilläggas »genom nyodling, torrläggning o. d.»

Såsom Kammarrätten ovan erinrat, bör i samband med inkomstberäkningen

för fast egendom under avdrag upptagas avdraget för värdeminskning

å byggnader.

Om någon särskild anvisning beträffande inkomst av fast egendom

under samäganderätt kan anses behövlig, vilket väl knappast är förhållandet,

bör densamma innehålla, att inkomsten av fastigheten i dess helhet

föres »innanför linjen» och den andel, som belöper på deklaranten,

utföres i den yttre kolumnen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Uti de nu genomgångna anvisningarna och uppgifterna för inkomstberäkning

för fast egendom har hänsyn icke tagits till, huruvida deklaranten

har ordnad bokföring. Sålunda får i deklarationen icke såsom inkomst

upptagas naturaförmåner från fastigheten i den mån de utgått såsom

avlöning åt arbetspersonal, medan å andra sidan sådan avlöning ej

heller får avföras såsom utgift. Även om bokföringen vid en jämförelse

mellan in- och utgående förråd av osålda produkter visar ett överskott

vid årets slut, synes detta överskott icke skola räknas såsom inkomst.

Uti för allmänheten utgivna handböcker rörande skattelagstiftningen har

emellertid skatteförordningen tolkats annorlunda. Det torde ock med skäl

kunna ifrågasättas, om icke den, som har ordnade räkenskaper, bör vid

avgivandet av deklaration få i likhet med andra näringsidkare följa de

grundey, efter vilka räkenskaperna äro uppställda.

Åtminstone torde sådana skattskyldiga, som äro pliktiga att vid sina

deklarationer foga räkenskapsutdrag, böra vara berättigade till inkomstberäkning

efter dessa grunder.

Beträffande B. »Inkomst av kapitala bör med hänsyn till bevillningstaxeringen

utdelning å aktier i utländska bolag jämnställas med ränteinkomst

och följaktligen lämpligen införas före utdelning å aktier i inländska

aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag. Hänvisningen inom

ram, att inkomst under 1 och III taxeras jämväl till bevillning, kan lätt

missförstås så, att hela beloppet oavsedt den gäldränta, som bör avräknas,

anses beskattningsbart. Om den i formuläret gjorda uppställningen bibehålies,

erfordras här ett förtydligande.

I fråga om inkomst under C I synes inkomst av tillfällig arbetsanställning

böra sammanföras med inkomst av tjänst, mera varaktig arbetsanställning

med mera, enär även vid inkomst av det förra slaget

avdrag får ske för kostnader för fullgörandet av arbetsanställningen.

Vidkommande därefter under C 11 upptagen »inkomst av rörelse,

yrke eller eljest annan näring än jordbruk», får kammarrätten erinra, att

härunder skulle falla inkomst av vetenskaplig, konstnärlig och litterär verksamhet

samt lärare-, läkare- och sakförareverksamhet, för såvitt den ej

utövas på grund av tjänstebefattning. Denna grupp, å vilken formulärets

för affärsmässigt driven rörelse givna anvisningar mindre väl lämpa

sig, synes böra utbrytas från inkomst av affärsmässig verksamhet och torde

lämpligen kunna sammanslås med den under C III upptagna inkomstgruppen.

Vad angär inkomstberäkningen vid affärsmässigt driven verksamhet

synes det vara ändamålsenligt att, på sätt förslaget innehåller, värdet

av sådana förnödenheter och varor ur affären, som tillgodogjorts i eget

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

hushåll, särskilt angives, ävensom att »värdeminskning å driftsinventarier»

och avskrivning å förluster i viss mån specificeras. Emellertid torde

specifikationen av avskrifningar lämpligast ske i omedelbart samband med

avdragsyrkandet, för vilket ändamål några rader böra lämnas till ifyllandet

av ’ deklaranten. Även afdraget för värdeminskning av byggnad, som

användes i den skattskyldiges verksamhet, bör upptagas i omedelbart

sammanhang med inkomstberäkningen. Den punkt, som börjar med orden

»Om avdrag för vissa utskylder», lärer med sådan ändring i uppställningen

kunna utgå. Påföljande mening »Har i bokslut etc. torde kunna erhålla

en lättfattligare form, till exempel sålunda: »Har i bokslut, som

ligger till grund för deklarationen, avförts räkenskapspost, för vilken avdrag

ej är medgivet, skall densamma vid inkomstberäkningen tilläggas

bokförd vinst».

Att förlägga inkomstberäkningen för skilda affärer till olika bilagor

överensstämmer med den av Kammarrätten ovan förordnade uppställningen

av deklarationen. Enligt det föreliggande förslaget till deklarationsformulär

hava emellertid uppgifterna vad angår bevillningstaxeringen

blivit alltför splittrade. Större överskådlighet skulle här vinnas genom

att i en sammanfattning över den enligt bevillningsförordningen beskattningsbara

inkomsten intaga några rader för olika rörelser. Avdraget för

hyresvärdet å och produkter med mera från egen fastighet torde måhända

lämpligast inpassas på de särskilda bilagorna på det sätt, att efter den

enligt skatteförordningen beskattningsbara inkomsten af rörelse Kr.............

införes: Vid bevillningstaxeringen yrkas avdrag för:

a) 5 / å taxeringsxärdet............Kr.............

å mig tillhöriga för rörelsen använda byggnader . » ............

b) värdet i oförädlat skick (på rot, råämnesvärde) av

produkter och beståndsdelar från egen fastighet ■ » ............

Enligt bevillningsförordning en beskattningsbar inkomst

..................Kr.............

Av inkomsten anser jag böra bevillningstaxeras etc. (lika med det

föreslagna formuläret).

Anvisningen om beskattningsort i fråga om bevillningstaxeringen

bör rätteligen införas vid sistnämnda förslag om fördelningen till beskattning.

I sammanhang härmed torde även böra göras en hänvisning till

uppgiftsskyldigheten enligt 16 § taxeringsförordningen.

Att till en särskild grupp D) hänföra inkomst av handelsbolag, kommanditbolag

och rederi, som ej är aktiebolag, synes ändamålsenligt. Dåre
-

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

mot kan av förut angivet skäl ifrågasättas, huruvida inkomst, som förvärvats

i enkelt bolag, bör föras till samma grupp. Den detaljerade inkomstberäkningen

för bolags och rederis fastighet och rörelse, som bör

komplettera de i formuläret, förekommande uppgifterna, kan lämpligen,

såsom Kammarrätten redan framhållit, af deklaranten lämnas å särskilda

bilagor.

Beträffande anmärkningen under »Allmänna avdrag» om ränta å

gäld bör — om formulärets uppställning bibehålies — angivas, att sådant

avdrag får vid bevillningstaxering ske även från inkomst av utländska

aktier samt krono- och kyrkotionde eller ersättning därför.

I fråga om såväl undantags förmåner som periodiskt understöd innehåller

deklarationsformuläret anvisning, att uppgift skall lämnas om den

till förmånerna eller understödet berättigade, varjämte under punkt d)

anmärkts: »För att avdrag skall beviljas erfordras, att här eller, om här

anvisat utrymme ej förslår, å sid. 8 uppgives till förmån för vem

utbetalningen skett».

Något motsvarande stadgande finnes icke vare sig i skatte- eller i

taxeringsförordningen. Kammarrätten finner även en sådan bestämmelse

innebära ett icke av behovet påkallat ingrepp i den enskildes förhållanden

och får därför hemställa, att det nuvarande deklarationsformuläret i sådant

avseende lämnas oförändrat.

Mom. e) i stora formuläret, som enligt förslaget behållit sin nuvarande

lydelse, avviker till formen från stadgandet i 10 § skatteförordningen,

enligt vilket avdrag medgives för »sådan förlust å skattskyldigs

verksamhet, som ej är att hänföra till kapitalförlust». Upplysning, å

vilken verksamhet förlusten uppstått, torde lämpligast givas under denna

punkt och icke å sista sidan. Föreskriften, att avdrag icke får ske, därest

icke deklaranten lämnat upplysning härom ävensom huru förlusten beräknats,

saknar, enligt vad Kammarrätten redan framhållit, stöd i skatteoch

taxeringsförordningarna.

Beträffande »Särskilda yrkanden om avdrag för värdeminsknings har

Kammarrätten redan haft anledning framhålla, att desamma rätteligen

hava sin plats vid inkomstberäkning för fast egendom eller, då fråga är

om byggnad, som användes i deklarantens rörelse, vid inkomstberäkningen

under C. II. Anmärkningen, att avdragen få ej beviljas, såvida icke deras

befogenhet framgår av utredningen, saknar stöd i skatte- och taxeringsförordningarnas

text.

Vad angår uppgiften om förmögenhet får Kammarrätten, i likhet

med vad som redan yttrats vid granskningen av den föreslagna lydelsen

av 8 § taxeringsförordningen, erinra, att uppgiften för skattskyldiga, som

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

115

omnämnas i 12 § mom. c) skatteförordningen, bör begränsas till förmögenhet,

som är här i riket nedlagd. En hänvisning bör även göras till

13 § skatteförordningen och punkten 6:o av anvisningarna vid samma

förordning.

Anmärkningen vid yrkandet om avdrag för på grund av försöjnringsplikt

underhållna barn: »Detta avdrag får icke etc.» kan utan olägenhet

uteslutas.

Rubriken till den särskilda uppgiften för mindre jordbruk synes

kunna förtydligas, därigenom att orden »fullständig deklaration icke avgivits

under A här ovan», utbytas mot »inkomst i naturaförmåner icke

ovan under A I uppgifvits».

Den formulering, som givits åt bekräftelsen av deklarationen, hänvisar

icke direkt till förmögenhetsuppgifterna. För att tydligare angiva,

att även uppgifterna om förmögenhet skola bekräftas, torde orden »de

lämnade uppgifterna» böra utbytas mot »uppgifterna om min inkomst och

förmögenhet».

Sammanfattningen av taxeringsnämndens beslut synes böra formuleras

sålunda: »Taxeringsnämnden.................... den skattskyldige:

till bevillning för inkomst av kapital ....... Kr.............

» » » tjänst eller pension . . » ............

» » » rörelse, yrke eller eljest » ............

Summa Kr.............

till inkomst och förmögenhetsskatt.........» ............

Skäl för avvikelse från deklarationen:

I fråga om formulären I B, I C och I D får Kammarrätten hänvisa

till sina ovan gjorda uttalanden, i vad de beröra dessa formulär. Överskrifterna

å formulären I B och I C: »Detta formulär får användas endast

etc.» böra ändras, i överensstämmelse med rubriken till deklarationsblanketten

I D, till negativ form, för formuläret I B: »Detta formulär får icke

användas av den, som nästföregående år drivit annan näring än jordbruk,

ej heller av bolag» och för formulär I C: »Detta formulär får icke användas

av den, som nästföregående år ägt eller brukat jordbruksfastighet».

Beträffande formulärens typografiska uppställning får Kammarrätten

erinra, att de i den yttre kolumnen förekommande siffrorna, vilka äro

avsedda att summeras, icke böra vara åtskilda genom streck.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Bilagda utdrag av Kammarrättens protokoll utvisar den skiljaktiga

mening, som vid ärendets föredragning uttalats.

De remitterade handlingarna återställas.

Underdånigst

ALBERT PETERSSON.

Henning v. Unge. C. O. Erickson. Gustaf Hernmarck.

E. Lagerbring. John Lybeck. S. Wahlin.

C. O. Smerling. E. Waldenström.

föredragande

E. Hallberg.

Stockholm den 31 maj 1912.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

117

Utdrag av protokollet, hållet hos Kungl. Maj:ts och Rikets kammarrätt

den 31 maj 1912.

N ärvarande:

Presidententen Petersson,

Kammarrättsrådet von Unge,

T> . Erickson,

» Hernmarck,

» Lagerbring,

» Lybeck,

» Wåhlin,

» Smeeling,

Adjungerade ledamoten sekreteraren Waldenström.

S. D. Kammarrättsrådet Smerling fortsatte och avslutade föredragningen

av Kungl. Maj:ts remiss angående förslag till ändring i förordningen

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering samt till nya

deklarationsformulär; och beslöts underdånigt utlåtande, se registraturet.

Referenten yttrade: »I fråga om avdrag för värdeminskning å byggnad

förutsattes i de föreslagna deklarationsformulären, att deklaranten

skall detaljerat redogöra för anledningen till och graden av var särskild

byggnads värdeminskning. Enär det för deklaranten måste medföra betydande

svårighet att åstadkomma en sådan redogörelse, ävensom för

taxeringsmyndigheterna att pröva befogenheten och storleken av detta

avdrag, synes det mig vara mera praktiskt att i skatteförordningen fastslå

vissa objektiva grunder för beräkningen efter byggnadsmaterialet, byggnadens

ändamål och dess ålder. Jag har därför ansett, att, då detta

avdrag har en omfattande räckvidd, ett uttalande i den av mig förordade

riktningen bort ingå i det underdåniga utlåtandet.» Som ovan.

In fidem:

0. H. Hagman.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 18

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-JRegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,

Statsråden: Petersson,

ScHOTTE,

Berg,

Bergström,

friherre Adelswärd,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre Adelswärd anförde:

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 februari nästlidna år anbefalldes

kammarrätten att inkomma med utlåtande över ett inom finansdepartementet

av tillkallade sakkunniga utarbetat förslag till nya formulär för

deklaration av inkomst och förmögenhet och därmed sammanhängande

ändringar i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering. Kammarrättens utlåtande avgavs den 31 nästföljande maj, och

det remitterade förslaget har därefter av de sakkunniga underkastats förnyad

granskning med anledning närmast av de erinringar, som i utlåtandet

framställts. Under granskningen har emellertid anledning yppats att i vissa,

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

119

i det remitterade förslaget ej berörda avseenden, som synts mig påkalla

beaktande, fullfölja de givna uppslagen särskilt i syfte att i större utsträckning

än hittills tillgodose bevillningstaxeringens intressen av ökad

medverkan från de skattskyldiges sida vid tillhandahållande av erforderligt

uppgiftsmaterial.

Sedan föredragande departementschefen härefter i korthet redogjort

för kammarrättens erinringar och de huvudsakliga synpunkter, ur vilka

omarbetningen skett, anförde han vidare:

Av min nu lämnade redogörelse framgår, hurusom kammarrätten

delat min uppfattning om behovet av ett förbättrat och mera tillförlitligt

uppgiftsförfarande i avseende å de båda ur skattesynpunkt särskilt betydelsefulla

inkomstkällorna, fast egendom och affärsverksamhet. Jämväl

det sätt, på vilket jag med stöd av vunna erfarenheter och därå

byggda uttalanden trott mig böra tillgodose detta behov, vilket att döma

av inkomna yttranden över nästlidna års taxeringsförhållanden alltjämt

kvarstår oförminskat, har av kammarrätten i stort sett lämnats

utan erinran. Frånsett detaljer av delvis mindre vikt har kammarrätten

sålunda utan meningsskiljaktighet skänkt sin tillslutning till systemet

att för inkomst av fast egendom och av rörelse eller yrke medelst

bruttointäkternas och de olika avdragens sortering i grupper efter deras

särskilda art låta inkomstberäkningen i dess huvuddrag komma till

synes redan i själva deklarationen. Detta, såsom jag vid anmälan av

det remitterade förslaget hade tillfälle framhålla, till fromma såväl för

taxeringsarbetets påskyndande därigenom, att anmaningar för infordrande

av närmare upplysningar, huru inkomsten beräknats, i största möjliga

utsträckning gjordes obehövliga som ock i påtaglig grad för själva taxeringsresultatet.

Erinringarna samla sig sålunda i stort sett kring frågor

av huvudsakligen formell art, såsom angående antalet, deldarationsformu 1 är,

formulärets uppställning närmast med hänsyn till kravet på största möjliga

överskådlighet samt befogenheten av att till formuläret förlägga anvisningar,

som innefatta en närmare utveckling av vissa bestämmelser i huvudförfattningarna.

I vissa fall har nämligen kammarrätten funnit dylika

anvisningar sakna stöd i själva författningens text eller rent av äga naturen

av nya föreskrifter, innefattande en skärpning av dem, som författningarna

uttryckligen lämnat eller finge antagas hava avsett att lämna. Härtill

ansluta sig erinringar av materiell innebörd, till vilka jag längre fram

i detta anförande har tillfälle att precisera min ställning.

Vad då först angår frågan om antalet deklarationsformulär, kunna j*tale*t de''

naturligtvis olika meningar råda, om vilket antal som kan anses mest formMi,är.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Uppgifts
schemats
uppställ
ning.

lämpligt. Kammarrättens önskningar i detta avseende synas mig gå för

långt, då kammarrätten uttalar sig för endast ett formulär. Detta uttalande

har också skett endast under förutsättning av en anordning av

uppgiftsschemat, enligt vilken inkomstberäkningen i fråga om fast egendom,

affärsverksamhet och bolagsinkomst, så när som på själva slutsiffrorna,

alltid komme att förläggas till bilagor till deklarationen —

en anordning, som, på sätt jag strax får tillfälle att närmare beröra, endast

i modifierad form synts böra vinna tillämpning. Ehuru jag alltjämt

finner den tanke riktig, som ligger till grund för det remitterade förslaget

i nu förevarande avseende, nämligen att låta envar skattskyldig få ett

till sin omfattning efter hans förhållanden något så när avpassat formulär,

har jag ansett mig böra gå med på en reducering av antalet till

tvä, därvid jag dock måste förutsätta, att den numera föreslagna anordningen

att låta anvisningarna för formulärets begagnande förläggas till

särskild bilaga vinner godkännande. En starkare reduktion lärer för övrigt

så mycket mindre kunna ifrågasättas, som det hittillsvarande mindre

formuläret (formulär n:r 1 B) tillkommit efter Riksdagens eget initiativ.

Detta formulär beslöts nämligen av 1910 års Riksdag, som efter min mening

med all rätt framhöll önskvärdheten av ett särskilt, mindre omfattande

formulär, avsett för den stora mängden av deklaration sskyldige, som

endast behöva lämna ett fåtal sifferuppgifter. Och ingen tvekan kan

råda därom, att icke detta formulär fyller ett verkligt behov.

I enlighet härmed upptager förslaget två formulär, n:r 1 A och

n:r 1 B, av vilka det förra, större formuläret är avsett för samtliga förekommande

inkomstkällor och tillika inrymmer plats för upplysningar,

motsvarande dem, för vilka det nuvarande s. k. jordbruksformuläret är

avsett, medan det senare, mindre formuläret är apterat för väsentligen

samma grupper av inkomsttagare som det nuvarande mindre formuläret.

Den, som icke får betjäna sig av det mindre formuläret, är såsom nu skyldig

att använda det större, med rätt för alla, oavsett arten av deras inkomst,

att såsom hittills begagna sistnämnda formulär.

Såsom jag redan nämnt, har i fråga om uppgiftsschemats uppställning

kammarrätten uttalat sig för ett, vad angår inkomst av fast egendom samt

affärsverksamhet, genomfört system med bilagor, som skulle upptaga detaljerna

av inkomstberäkningen, medan slutresultatet och endast detta redovisades

i deklarationsblanketten. Vad kammarrätten härutinnan i syfte av ökad

överskådlighet föreslagit har, enligt vad mig meddelats, varit ifrågasatt redan

vid utarbetandet av det remitterade förslaget, men ansågs böra vinna genomförande

allenast vid flerfaldig affärsdrift. Jag hyser härvidlag den uppfattning,

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t,s nåd. proposition Nr 232.

121

att deklarationsformuläret bör i så stor utsträckning som möjligt anordnas med

hänsyn till vad som är regel och icke med hänsyn till undantagsfallen, och att

utvägen att för fullgörande av en och samma uppgiftsskyldighet hänvisa

deklaranten till flera handlingar näppeligen bör anlitas i andra fall än

där så kan vara av nöden för att främja överskådligheten. Men å andra

sidan bör allt, som kan i den vägen rimligen göras, också göras, och jag

har därför varit angelägen att söka utfinna eu medelväg, som tillgodoser

behovet av överskådlighet och lätthanterlighet utan att annat än i fall

av verkligt behov tvinga till att gå utom själva blanketten.

I enlighet med denna grundförutsättning upptager förslaget följande

anordning. Samtliga anvisningar för formulärets begagnande — här och i

det följande avser jag, där ej annat uttryckligen sägs, det större formuläret •—

hava förlagts till ett särskilt blad, som är avsett att vidfästas blanketten före

densamma. 1 blanketten göras hänvisningar till denna bilaga i nummerföljd.

Bilagan kan avskiljas vid formulärets ifyllande för att underlätta arbetet härmed

och är icke avsedd att åtfölja deklarationen vid avlämnandet. Inkomstberäkningen

vad angår inkomst av fast egendom utföres i sin helhet i blanketten,

oberoende av om inkomsten härflyter av eu eller flera egendomar,

varemot skattskyldig, som driver flera affärer själv eller i bolag, har att

i blanketten utföra inkomstberäkningen allenast för den affär, som kan

anses såsom huvudaffär. Det remitterade förslaget lämnade öppet, för

vilken av flera affärer inkomstberäkningen skulle utföras i blanketten, men

synes vara i sin ordning, att ett direktiv lämnas för valet. För övriga

affärer lämnas inkomstberäkningen i bilaga, dock att i blanketten utföres

själva saldot. Ger inkomstberäkningen för en affär till resultat ett underskott,

angives detta i det skede av uppgiftsförfarandet, varom jag nu talar,

medelst utförande för affären av en nollsiffra i sifferkolumnen.

För bevillningstaxeringens vidkommande är självfallet av nöden redan

med hänsyn till eventualiteten av olika beskattningsort för olika affärer, att

varje affär redovisas för sig, och i sammanhang med deklaration för taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt bör i blanketten inkomstberäkningen

icke utföras för annan affär än sådan, som jämväl skall, helt eller i varje

fall till någon del, taxeras till bevillning i deklarationsorten. Med sistnämnda

uttryck avser jag då, för det fall att ett taxeringsdistrikt omfattar

flera kommuner, distriktet och icke enbart mantalsskrivningsorten eller,

för andra än enskilda personer, den motsvarande ort, där författningsenligt

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt skall ske. Denna

ort sammanfaller nämligen alltid med den, varest deklarationen skall

avgivas.

För den eventualiteten att någon driver flera affärer inom deklara
-

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 232.

tionsorten eller i denna jämte andra orter tiar för valet av den affär, som

må redovisas i blanketten, i det omarbetade förslaget lämnats enahanda

direktiv som beträffande uppgifter för inkomstskattetaxeringen.

Med bevillmngstaxeringen av andra affärer har taxeringsmyndighet

i deklarationsorten uppenbarligen intet att skaffa. Erfordras således utöver

inkomstberäkningen för taxering till inkomstskatt särskild beräkning

för bevillmngstaxeringen av sådan affär, får denna beräkning utföras i den

särskilda uppgift för sistnämnda taxering, vars avgivande förslaget om

anvisningar för formulärets begagnande förutsätter.

Med kammarrätten är jag självfallet fullt ense därom, att i anvisningarna

till deklarationsformuläret icke bör inflyta någon föreskrift, som till

sitt innehåll avviker från eller eljes står i mer eller mindre uppenbar

strid med skatteförfattningarna, och finner naturligtvis icke heller riktigt

eller lämpligt, att anvisningarna innefatta försök till uttolkning av stadgande^

om vilkas verkliga innebörd kan råda tvekan. Däremot måste jag

finna påkallat och naturligt, att de anvisningar, som anknytas till formuläret,

i likhet med vad annorstädes tämligen allmänt förekommer, komplettera

sådana föreskrifter, som antingen icke kunnat utan alltför stor omständlighet

närmare utformas i lagen eller ock där erhållit en avfattning, som

för den stora allmänheten kan antagas te sig mindre lättfattlig. Icke heller

synes mig vara annat än i sin ordning, att innebörden av vissa stadgande:!

av särskild vikt för inkomstberäkningen i anvisningarna understrykes mera

starkt, än i författningstexten lämpligen kunnat ske för att därigenom

framstå mera påtaglig.

Vid anmälan av det regeringsförslag, som ligger till grund för

gällande taxeringsförordning, erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet

i nu föreliggande ämne, bland annat, hurusom de föreskrifter om

deklarations innehåll, som inrymdes i själva författningen, borde hållas i

allmänna ordalag, medan åt formuläret borde överlämnas att meddela de

detaljerade bestämmelser, som kunde finnas vara av nöden. Detta uttalande,

giltigt under den förutsättning, varifrån det utgick, nämligen att formuläret

skulle fastställas av Kungl. Maj:t, biträder jag så mycket hellre, som

den synpunkt, vilken ligger till grund för uttalandet, vunnit ökad giltighet,

sedan formuläret i dess av Riksdagen betonade egenskap att utgöra en

integrerande och synnerligen viktig del av lagstiftningen blivit av Riksdagen

antaget och fastställt i alldeles samma ordning som själva författningen.

Erfarenheterna från såväl 1911 som 1912 års taxeringar ådagalägga

Ö o ÖÖ

tydligt nog, att oriktigheter i uppgifterna ej sällan kunna återföras till

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

123

deklarationsformulärets rent tekniska uppställning — så är t. ex. förhållandet

med dubbelräkningar beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk,

den i vissa fall olika inkomstberäkningen för inkomstskattetaxeringen och

bevillningstaxeringen, felaktigt beräknade avdrag med flera dylika oriktigheter,

som, därest förslaget antages, icke vidare torde behöva förekomma

— men ännu mera till den omständigheten, att vägledande upplysningar

icke funnits att tillgå, där om ett lagbuds rätta innebörd uppenbarligen

icke kan vara mer än en mening, fastän denna framgår först vid ett noggrannare

studium av författningen än allmänheten i regel är i tillfälle att

ägna densamma. Det synes mig ock, som om kammarrätten i det ämne,

varom jag nu talar, underskattat betydelsen av det nyss påpekade

faktiska förhållandet att deklarationsformuläret. enligt Riksdagens eget beslut

numera i lagstiftningshänseende är, så att säga, likvärdigt med själva författningen

och att det följaktligen redan ur denna synpunkt icke bör möta

någon betänklighet att närmare utforma eller även annorledes än genom

exempel belysa innebörden av föreskrifter av särskild vikt för en riktig

inkomstberäkning.

Ett typiskt exempel på en bestämmelse, som sålunda synnerligen väl

lämpar sig för införande i anvisningarna till formuläret, men knappast er- fast egenfordrat

uttryckligt omnämnande i författningen, är föreskriften om skyldighet domatt,

för den händelse deklaranten icke ägt eller brukat i deklarationen omförmäld

fast egendom hela nästföregående år utan endast en del därav,

bifoga en upplysning, vilken del av samma år han varit ägare eller

brukare till fastigheten. Kammarrätten har här erinrat, att en dylik anvisning

rätteligen förutsätter stadgande i ämnet i själva författningen.

Denna uppfattning kan jag icke biträda. Författningen kan, såsom skett,

mycket väl åtnöjas med den allmänt hållna föreskriften, att skattskyldig

har att med avseende å nästföregående dr lämna ifrågavarande slags uppgift.

t Grunden till stadgandet är, dess betydelse för förmögenhetsberäkningen

bär oavsett, strävandet att få ett underlag för bedömande av inkomstberäkningens

riktighet, ej endast då den skattskyldige ägt eller brukat fastigheten

hela det nästföregående året, utan även då sä varit fallet endast en

del av året. Ehuru härom likasom angående uppgiftsskyldighetens i fråga

omfattning icke kan råda mer än en mening, har dock frånvaron av en

supplerande föreskrift här och var misstytts därhän, att endast den, som

ägt eller brukat viss fastighet hela nästföregående året, lagligen skulle hava

uppgiftsplikt beträffande densamma. 1 varje fall har den omständigheten,

att ett till sin innebörd fullt tydligt stadgande uttryckts i mera koncentrerad

form utan att närmare utföras i deklarationsformuläret, alltför ofta

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 232.

tagits till intäkt för underlåtenhet att lämna uppgift, som vederbort, och

det synes då vara i sin ordning att för den allmänhet, som gärna och

förvisso med all rätt vill betrakta deklarationsformuläret och dess anvisningar

såsom en för dem tillräcklig kunskapskälla — för mången väl också

den enda han har att tillgå — göra klart, att en viss nära till hands liggande

uppfattning ej är den rätta.

I författningen är utsagt, att upplysning skall lämnas om fast egendoms

taxeringsvärde. Det remitterade förslaget inrymde i formuläret en anvisning

därom att, för den händelse något taxeringsvärde ej fanns egendom

åsatt nästföregående år, egendomen skulle upptagas till det värde,

densamma kunde anses hava haft nästföregående är — en bestämmelse,

som i syfte närmast att angiva dess samband med en eventuell förmögenhetsberäkning

nu fått en med hänsyn till denna eventualitet bättre avpassad

formulering. Då lagen visserligen kan anses därutinnan klar, att

fastighet bör uppgivas utan hinder därav, att den nästföregående år icke

haft taxeringsvärde, men saknaden av bestämmelse, huru i avseende å värdeuppgiften

skall förfaras, befunnits framkalla tvekan, påkallas tydligen någon

åtgärd i syfte att undanröja en dylik villrådighet, och ehuruväl jag icke heller

här finner ovillkorligen nödvändigt, att bestämmelse i ämnet meddelas även

i själva författningen, har jag med hänsyn till den vikt, frågan kan äga

för förmögenhetsberäkningen, låtit i förslaget till ändrad lydelse av § 3 i

taxeringsförordningen införa dylik föreskrift.

Huvudsakligen enahanda synpunkt, som nyss berörts, återfinnes i

kammarrättens erinringar beträffande anordningen av de båda avdragen för

värdeminskning av byggnader och skog samt anvisningarna rörande rätten

till avdrag för hemmavarande barn, som biträtt i skattskyldigs arbete, det

s. k. allmänna förlustavdraget och avdraget för periodiska understöd.

Av dessa erinringar synes mig den först nämnda sakna befogenhet.

De båda avdrag, varom här är fråga, hava i beskattningssystemet en

särställning, som vid uppgiftsförfarandet även påkallar särskilt beaktande.

Denna särställning betingas av den villkorliga och, vad själva omfattningen

av avdragsrätten angår, starkt begränsade karaktär, som lagen i enlighet med

Riksdagens beslut uttryckligen förbehållit avdragen i fråga, men som vid utarbetandet

av gällande formulär icke blivit med tillräcklig tydlighet framhållet.

Avdraget för värdeminskning av byggnader får, såsom jag vid anmälan

av det remitterade förslaget erinrade, icke återföras till annan anledning till

värdeminskning än slitning trots »noggrant underhåll och aktsam vård»,

således icke, som dock tämligen allmänt lärer antagas, till rena konjunkturförhållanden

eller den omständigheten att husen efterhand bliva omodärna

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

o. s. v. Vidare är avdraget för varje särskild byggnad uttryckligen ställt i

relation till byggnadens beskaffenhet och användning. Likaledes förutsätter avdragsrätten

beträffande värdeminskning av skog i varje fall prövning från

taxeringsmyndigheternas sida av de förhållanden, som kunna åberopas till

stöd för gjorda avdragsyrkanden. De numera vunna erfarenheterna om

tillämpningen av de nya skatteförfattningarna giva emellertid anledning

antaga, att i ett stort antal fall taxeringsmyndigheterna låtit sig nöja med

obestyrkta eller icke tillräckligt styrkta uppgifter till stöd för avdragen och

således i strid med lagens mening visat för stor eftergivenhet för avdragsanspråken.

Att till förebyggande härav något bör göras synes klart, och förslaget

upptager i sådant syfte en i formuläret inlagd erinran om vikten

av en nöjaktig utredning i varje fall. Härigenom föranlåtes ock taxeringsmyndigheten

att, såsom från början även varit avsett, ägna frågan om rätt

till avdrag för ifrågavarande värdeminskning särskild uppmärksamhet.

Ytterligare verkar i samma riktning anordningen att förlägga yrkandena

om dessa avdrag till särskild plats i formuläret. Mot denna anordning,

varigenom avdragen komma att framstå såsom särskilda avdrag från

sammanräknad inkomst jämte de s. k. allmänna avdragen, har kammarrätten

erinrat, att dessa avdrag rätteligen höra ske vid inkomstberäkningen

för varje särskild inkomstkälla och att de därför också böra dit förläggas,

men denna erinran, som, såvitt jag kan finna, saknar reell betydelse,

synes icke böra föranleda ändring i en anordning, som praktiskt förtjänar

företrädet. Bemärkas må ock, att då avdrag för värdeminskning å byggnad

icke är för bevillningstaxeringens vidkommande medgivet, inkomstberäkningen

för nämnda taxering onödigt skulle invecklas därigenom, att till

den för inkomstskattetaxeringen utrönta inkomsten måste tilläggas ett förut

avdraget belopp.

Vad angår avdraget för lön och underhåll till hemmavarande barn

över 15 år, som biträtt skattskyldig i hans verksamhet, kan detta avdrag

påkalla beaktande endast vid inkomstberäkningen för inkomster under A och

C II. Avdraget, som med avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag beslöts

av Riksdagen, är till sin storlek inom den fastställda maximigränsen

beroende av taxeringsmyndighets prövning. Men härför är denna uppenbarligen

i behov av upplysningar om sådana förhållanden, som äga betydelse

för en dylik prövning. En sådan upplysning av vikt är självfallet

den större eller mindre varaktigheten av det lämnade biträdet,

då ju påtagligen högsta avdragsbeloppet icke bör ifrågasättas för barn,

som ej biträtt hela året. Kammarrättens förmodan, att genom den lämnade

anvisningen skulle vara avsett utsäga, att storleken av avdraget

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 175 käft. (Nr 232.) 19

Avdrag för

lön och

underhåll

till hemmavarande

barn.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

med nödvändighet skulle stå i proportion till tidslängden, är icke riktig.

Andra omständigheter t. ex. ålder och upplyst arbetsduglighet

kräva naturligen även beaktande, men om dessa och jämförliga förhållanden,

där de ej utan vidare äro kända för taxeringsmännen, kunna

dessa lätteligen själva förskaffa sig kännedom. Däremot tarvas från

närmaste håll upplysningar för att veta, i vilken utsträckning skattskyldigs

barn biträtt honom i hans verksamhet, och dessa upplysningar böra lämnas

opåmint. Att här fordra särskild framställning från taxeringsmyndigheternas

sida bör icke ifrågasättas.

Även för år 1912 klagas över, att avdragsrätten i fråga är föremål

för varjehanda missbruk, och anvisningen fyller därför ett verkligt behov,

likasom den alltjämt synes mig kunna lämnas utan att vara i författningen

särskilt förebådad.

Avdrag för I fråga härefter om anvisningen, att upplysning skall lämnas till

Understöd. vem ett periodiskt understöd utgått, grundar sig denna, såsom kammarrätten

erinrat, icke på något direkt stadgande i beskattningsförfattningarna,

utan har, på sätt jag vid denna frågas tidigare behandling inför Kung!.

Maj:t hade anledning framhålla, tillkommit för att tillmötesgå ett med

synnerlig enstämmighet framburet önskemål. Betydelsen av att en anvisning

i ämnet finnes är icke ringa. Dels möjliggöres härigenom kontroll

över att mottagaren blir behörigen beskattad, och dels förebygges åtminstone

i någon mån den möjlighet till missuppfattning, som alldeles särskilt

visat sig råda i avseende å denna ingalunda oviktiga detalj. Slutligen

beredes väsentlig lättnad i taxeringsarbetet därigenom, att en mycket

vanlig anledning till besvärande förfrågningar i stort sett kan antagas

bortfalla. Genom den i förslaget vidtagna anordningen att lämna rum

för ifyllande av mottagarens namn och tillika medelst tillfogande av oi’- den »utgivet till» påpeka, att så också bör ske, har emellertid blivit obehövligt

att i särskild anvisning erinra om förhållandet.

Den av kammarrätten i sak framhållna betänkligheten, att grannlagenheten

skulle trädas för nära därigenom, att deklarant, som yrkar avdraget

i fråga, tillförbindes att meddela namnet å mottagaren av understödet,

kan jag icke dela. Med nästan lika rätt skulle man om hela deklarationst

vån get, och i varje fall om ett dock alltid behövligt kompletterande

uppgiftsförfarande, kunna uttala samma omdöme. Skillnaden i sak mellan

att opåmint upplysa om vem mottagaren varit och att göra det på

förfrågan synes mig också tämligen ringa.

Allmänt för- Beträffande slutligen det s. k. allmänna förlustavdraget har i sam
lustavdrag.

manhang med omredigeringen av de i 3 § inrymda generella bestämmel
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

127

serna om deklarationsformulärets innehåll i enlighet med kammarrättens

önskan tillfogats en föreskrift därom att deklaration också bör utvisa, hur

förlusten ifråga beräknats. En sådan föreskrift kan väl strängt taget synas

obehövlig för sådan verksamhet — jordbruk eller affärsverksamhet — för

vilken inkomstberäkningen med utgångspunkt från bruttot redovisas i

deklarationen, men ansluter sig såsom ett naturligt komplement till den

nu förefintliga bestämmelsen om skyldighet att uppgiva beskaffenheten av

den inkomstkälla, varur förlusten härrört.

Jag anhåller härefter att få uttala mig i några mera fristående frågor tf0e^a[£t

av vikt. Härvid gör jag början med frågan om uppgiftsplikt för förmögen- beträffande

het, understigande 6,000 kronor, vilket spörsmål kammarrätten gjort till förmögenhet.

en fråga jämväl om skatteplikt. Givetvis kan betänklighet möta mot eu

anordning, som inför deklarationsplikt för blotta eventualiteten av skattskyldighet,

oberoende således därav om i det enskilda fallet förhandenvaron

av en förmögenhet kan verka till höjning av taxeringen och torde

väl även ur materiell synpunkt kunna ifrågasättas, om ej en så pass ringa

tillökning i skattekraft, som här eventuellt ställes i utsikt, må till påtaglig

lättnad för själva uppskattningen kunna lämnas ur räkningen på sätt

kammarrätten ställt i fråga. För att vinna någon klarhet om den finansiella

innebörden av en anordning i den riktning kammarrätten förordat

erfordras emellertid en ingående skattestatistisk utredning av alla på

frågan inverkande omständigheter, och innan resultatet av en dylik undersökning

föreligger, synes omöjligt taga bestämd ställning till en fråga,

som dock alltid innebär ett om ock ringa avsteg från en av grundförutsättningarna

för den nyligen genomförda skattereformen.

Då det i varje fall synes lämpligt, att eu undersökning av antydd

art kommer till stånd och resultatet därav icke bör föregripas, har jag,

med allt behjärtande av de olägenheter, vartill de nuvarande bestämmelserna

befunnits föranleda, ansett frågan om sättet att avhjälpa dessa olägenheter

icke böra nu upptagas till avgörande, och har i enlighet härmed

hittillsvarande bestämmelse i ämnet fått kvarstå i det omarbetade förslaget.

Kammarrättens betänklighet mot förslaget att ålägga jämväl de

enkla bolagen uppgiftsskyldighet för delägarnes taxering kan jag i princip

icke dela. Lagstiftningen förutsätter även beträffande dessa bolag, att räkenskaper

föras och avslutas, och tillämpar på dem normativt flertalet av

de förvaltningsföreskrifter, som gälla för handelsbolagen. Ehuru sålunda

de enkla bolagen i förhållande till det allmänna givetvis få anses vara

underkastade vissa skyldigheter, har jag likväl, då verkligt behov av den

Uppgiftsskyldighet

för enkla

bolag.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 232.

ifrågavarande uppgiftsplikten måhända icke kan anses vara i större utsträckning

för handen, trott att med åläggande av uppgiftsskyldighet i nu

ifrågavarande fall skulle kunna tillsvidare utan större olägenhet anstå och

förty icke låtit föreskrift i ämnet inflyta i det omarbetade förslaget.

Uppgifts- Däremot vidhåller jag min mening om lämpligheten av att upp
för

vanligt giftsplikt till ledning för delägarnas taxering ålägges vanliga handelsbolag,

handels- på sätt som förslaget i sak oförändrat upptager. Det är jämväl på detta

0 ag'' område med stor praktisk räckvidd av synnerlig vikt, att tillfälle utan omgång

beredes taxeringsmännen att kontrollera en uppgift, som åtminstone när den

kommer från delägare, vilken enligt bolagsavtalet ställts utanför den direkta

ledningen, lätt nog kan bliva missvisande. För övrigt tillåter jag mig ånyo

påpeka, att när man, och enligt min mening med all rätt, icke tvekat ålägga

kommanditbolagen upp giftsplikt, följdriktigheten kräver liknande behandling

av de vanliga handelsbolagen, vilkas näring alltid enligt lag förutsätter

skyldighet att föra räkenskaper. Att, såsom tidigare varit ifrågasatt, i

kontrollsyfte lägga skyldigheten att förete räkenskapshandlingar på den enskilde

bolagsmannen i stället för bolaget självt, vilken senare anordning

är vida naturligare, kan av mig icke förordas. 1 fråga slutligen om vem

ansvaret för uppgiftsplikten rätteligen påvilar lärer svårighet knappast

yppas att i varje särskilt fall få detta förhållande tillförlitligen utrönt,

därest fråga härom skulle uppstå. Allmänneligen torde så förfaras, som

lagen förutsätter, nämligen att i bolagsavtalet regleras, vilken eller vilka

delägare, som skola handhava förvaltningen, och på honom eller dem

lärer ansvaret böra vila. Positivt synes mig sålunda uppgiftsskyldigheten

kunna utan betänklighet åläggas bolaget, och likaledes torde, vad angår påföljden

för visad underlåtenhet, hittillsvarande stadgande i 19 § taxeringsförordningen,

enligt vilket påföljden drabbar den försumlige, kunna utan

vidare tillämpas även vid eftersättande av den uppgiftsskyldighet, varom

jag nu talar.

t/prat/ts- Vidkommande härefter den för rederier ifrågasatta uppgiftsskyldigheten

för rederi. bär behövligheten av en sådan skyldighet senast i rapporterna angående

1912 års taxeringar kraftigt vitsordats. Med hänsyn till kammarrättens

erinran därom, att för vissa rederier icke torde föreligga skyldighet att föra

handelsböcker, har jag emellertid ansett en begränsning vara påkallad för

uppgiftsskyldighetens utsträckning, och har i sådant hänseende trott gränsen

lämpligen böra läggas så, att skyldigheten i fråga kommer att påvila

allenast rederi för registreringspliktigt fartyg. Enär registreringsplikt föreligger

endast beträffande sådana fartyg, som äro avsedda att nyttjas

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

129

till handelssjöfart eller resandes fortskaffande och äga en dräktighet av

tjugu registerton eller därutöver, frikallas vid godkännande av förslaget i

denna del från uppgiftsskyldighet just sådana fartyg som de, vilka kammarrätten

torde åsyfta, nämligen fiske- och transportfartyg, mindre passagerarefartyg,

flertalet i våra skärgårdar hemmahörande fartyg, varå ägarne frakta

ved till närbelägna städer o. d.

I fråga om skyldigheten att förete räkenskapshandlingar har jag ansett

mig höra tillmötesgå de alltjämt mötande enträgna framställnin- räkenskaps*

garna om skyldighet för en var, som nästföregående år varit pliktig föra handlingar.

handelsböcker, att förete balansräkning ävensom, när sådan räkning föres, vinstock

förlusträkningen för nästföregående år, och åberopar till stöd för denna

nyhet i det nu anmälda förslaget de skäl, som på sin tid anfördes för

Kungl. Maj:ts förslag till 1910 års Riksdag i enahanda syfte. Den omständigheten

att förslaget för affärsidkare förutsätter uppgift om bruttoinkomst

förminskar ingalunda behovet av det kontrollmaterial, som genom den nu

ifrågasatta skyldigheten skulle tillföras taxeringsarbetet. Snarare kan behovet

därav anses ökat i alla fall, där den i deklarationen utförda inkomstberäkningen

icke är av enklaste slag. Och för den skattskyldige

själv bör det så mycket mindre bjuda emot att låta deklarationen åtföljas

av räkenskapshandlingar, som anledningarna att besvära honom med förfrågningar

rörande inkomstberäkningen minskas. Därest han från början

fullgör sin uppgiftsplikt, behöver han icke heller räkna med eventualiteten

av en anmaning, som i det allmänna föreställningssättet gärna

framstår såsom en yttring av oberättigad misstro till riktigheten av en på

heder och samvete lämnad uppgift — en omständighet, som, på sätt jag redan

framhållit, i sin ordning alstrar påtaglig obenägenhet hos taxeringsnämndsordföranden

att anlita anmaningsförfarandet.

Då jag vidare alltjämt måste finna önskvärt, att aktiebolags förvaltningsberättelse

opåmint göres tillgänglig för taxeringsarbetet, och skyldigheten

att insända sådan berättelse knappast kan anses öka uppgiftspliktens tyngd,

har skyldigheten i fråga bibehållits i det omarbetade förslaget. Med hänsyn

därtill att förvaltningsberättelsen i allmänhet torde föreligga färdig

först någon tid efter bokslutet, har emellertid ansetts lämpligt att beträffande

tiden för avlämnandet likställa sådan berättelse med revisionsberättelsen.

I enlighet härmed innehåller förslaget, att förvaltningsberättelse skall

avlämnas, så fort ske kan, och har i anslutning till kammarrättens erinran

i sådant avseende påföljd blivit uttryckligen bestämd för underlåtenhet

att hörsamma en anmaning att fullgöra skyldigheten i fråga.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Anstånds
fristens
längd.

Det remitterade förslaget anslöt sig i fråga om anståndsfristens längd

till gällande lag, enligt vilken fristen utlöper med april månads utgång.

1 den nådiga propositionen till 1910 års Riksdag meddelades, hurusom

flera länsstyrelser framhållit behovet av en begränsning av anståndstiden,

efter vars utlöpande för orter utom Stockholm endast återstode 15 dagar

för taxeringsarbetets slutförande. Uttalanden gjordes i enlighet härmed

till förmån för en begränsning till den 15 eller 20 april. Föredragande departementschefen

förklarade sig behjärta de till stöd för en begränsning anförda

skälen, men fann ej tillrådligt åtminstone för det dåvarande förorda en

ytterligare inskränkning utöver den, som år 1908 koin till stånd. Särskilt

erinrade departementschefen i detta sammanhang om de svårigheter,

som kunde befaras möta för skattskyldige, vilkas räkenskapsår tilländaginge

under det löpande kalenderåret före den 1 mars, att i rätt tid

medhinna fullgörandet av sin uppgiftsskyldighet.

I de meddelanden, som föreligga om erfarenheterna från 1912 års

taxering, vitsordas med stor samstämmighet behovet av en inskränkning i nu

förevararande avseende. Benägenheten att utan verklig anledning uppskjuta

avlämnandet av uppgifter förklaras också vara tämligen allmän. För egen del

måste jag finna synnerligen önskvärt, att någon begränsning här kommer till

stånd i syfte att förhindra det försenande av taxeringsarbetet, som nu näppeligen

kan förekommas utan en forcering, varigenom granskningens noggrannhet

och därmed taxeringsresultatets riktighet uppenbarligen äventyras.

Med hänsyn härtill och då de fall, där näringsidkare förlagt

tiden för in- och utgången af ett räkenskapsår mellan den 31 december

och den 1 påföljande mars, säkerligen äro så sällsynta, att de kunna

lämnas ur räkningen såsom utan verklig betydelse för frågans bedömande,

har jag icke velat ställa mig avvisande till tanken om anståndstidens förkortning

och har förty låtit i förslaget inrymma en föreskrift, enligt hvilken

den 15 april skall utgöra slutfristen för fullgörande af deklarationsplikt

och annan uppgiftsplikt, som icke förutsätter föregående anmaning.

Att, på sätt kammarrätten ifrågasatt, medgiva jämväl rederi rätt

till anstånd med fullgörande av dess uppgiftsskyldighet kan väl synas

mindre behövligt i betraktande därav att räkenskapsavslutningen i allmänhet

torde ske inom tid, som lagen normativt bestämmer, nämligen januari

månad. Men då fall givetvis kunna tänkas förekomma, där ett uppskov

kan hava skäl för sig, har anståndsrätt i det omarbetade förslaget inrymts

även rederi. Tillräcklig anledning att i fråga om rätt till anstånd

ställa delägare i rederi i sämre ställning än delägare i handelsbolag synes

icke föreligga, och inrymmer förslaget förty anståndsrätt jämväl för delägare

i rederi.

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 232.

Jag har vidare att yttra mig om några förut icke berörda detaljer Uppgift

i fråga om formulärets uppställning, där jag icke eller endast delvis kurmat JggK

följa kammarrättens anvisningar. fri bostad

Kammarrätten har förklarat sig finna det nära sambandet mellan för- m- mmånen

av hyrestid bostad och övriga naturaförmåner, som nu likasom enligt det

remitterade förslaget redovisas såsom en särskild inkomstgrupp (A I b) tala för

ett sammanförande av dessa båda moment, med skyldighet dock för den, som

har hyresfri bostad å två eller flera fastigheter, att angiva värdet av bostadsförmånen

och övriga förmåner för varje fastighet särskilt. Ett bifall

till denna hemställan i dess förra del skulle emellertid enligt min övertygelse,

bekräftad av de vunna erfarenheterna från såväl 1911 som 1912

års taxeringar, vara en icke tillrådlig åtgärd, därest man verkligen vill få

båda dessa slags förmåner tillbörligt beaktade och beskattade var för sig.

Vad härefter angår kammarrättens hemställan i dess senare del, innefattar

densamma en klyvning av uppgiftsplikten, som följdriktigt påkallar en specificering

i motsvarande fall även av övriga inkomstposter, likasom ock av

avdragsposterna. I påtaglig överensstämmelse med lagens mening behandlas

i nuvarande formulär inkomstrubriken fast egendom såsom en

enda inkomstkälla, och något verkligt behov av ändring härutinnan har

åtminstone icke ännu yppats. Jag upprepar, att deklarationsformuläret

måste avpassas efter regelmässiga förhållanden och att följaktligen vid dess

affattande räknats med det mest vanliga förhållandet, nämligen att skattskyldig

har att redovisa inkomst endast från en egendom. Skattskyldig, som

hämtar inkomst från flera egendomar, vilka ej skötas i sambruk, står alltid

öppet att i särskild bilaga redovisa varje egendom för sig, likasom ju

även taxeringsmyndigheterna, där så synes påkallat, kunna förvissa sig

om, hur inkomstberäkningen beträffande varje särskild egendom utfallit.

Kammarrätten har vidare uttalat, att under A I d) icke borde sär- Uppgift om

skilt omförmälas tillverkning av möbler eller husgeråd för eget behov, ~!mer

enär värdet av produkter, som sålunda användes, kunde i regel antagas eller husvara

alltför obetydligt för att påkalla särskilt omnämnande. Då emellertid

formuläret bland inkomster i penningar redovisar inkomst genom

försäljning av alster av hemslöjd, har synts vara i sin ordning, att i formuläret

också inrymmes en motsvarande erinran om att värdet av slöjdvirke,

som tillgodogöres för eget behov, icke heller får utelämnas vid inkomstberäkningen.

Så alldeles obetydlig, som kammarrätten synes anse,

torde för övrigt ingalunda den omfattning vara, vari eget virke användes

på nu ifrågavarande sätt.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Uppgift Under framhållande att vid deklarationsformulärets avfattning, såvitt

iejor£ruke fast andorn angår, icke tagits hänsyn till, huruvida deklaranten har »ordnad

med ordnad bokföring» eller ej, har kammarrätten förklarat sig anse, att åtminstone sådana

bokföring, skattskyldiga, som äro pliktiga att vid sina deklarationer foga räkenskapsutdrag,

borde vara berättigade till inkomstberäkning efter dessa grunder.

Ett sådant medgivande skulle bland annat innebära, att inkomstberäkningen

beträffande jordbruk likasom annan näring med ordnad bokföring komme

att röna inflytande av skillnaden mellan in- och utgående förråd av osålda

produkter. Aven här har jag anledning erinra om, att deklarationsformuläret

likasom författningen i fråga om själva inkomstbegreppet,

såvitt angår jordbruk och skogsbruk, direkt anpassat sig efter

vad som är av nöden för den stora mängden av landets jordbrukare.

Dessa föra icke räkenskaper, och lagstiftningen har i betraktande härav

icke låtit ett visst års skörd eller avkastning i övrigt bilda inkomstkällan,

utan i sådant avseende medräknat endast avkastning, som under ett visst

bestämt år använts för det ena eller andra ändamålet, till försäljning

eller egen förbrukning. Enahanda synpunkt ligger till grund för det av

kammarrätten i detta sammanhang berörda kvittningsförfarandet, enligt

vilket avkastning, som direkt vinner användning för vidare produktion

vare sig såsom underhållsmedel eller såsom produktionsmedel i egentlig

mening, lämnas ur räkningen. Möjligt och väl även rimligt är, att jordbrukare,

som för räkenskaper och år efter annat redovisar in- och utgående behållningar,

av praxis kan komma att tillerkännas rätt att få hänsyn härtill tagen

vid inkomstberäkningen, förutsatt nämligen att han konsekvent tillämpar

denna beräkningsmetod, men denna eventualitet har vid deklarationsformulärets

avfattande näppeligen bort komma i betraktande, utan att den fastslagna

beskattningsprincipen samtidigt jämkas. Och detta lärer återigen icke vara

tillrådligt, utan att betryggande garantier äro för handen för en fullt likformig

och enhetlig räkenskapsföring. Men sådana garantier finnas icke

för närvarande. Jag vill i detta ämne vidare erinra därom, att icke heller

beträffande annan näring med ordnad bokföring denna alltid kan följas vid inkomstberäkningen

för taxeringsändamål utan andra justeringar än som direkt

påkallas av uttryckliga lagbud såsom t. ex. att kronoutskylder icke få avdragas

o. d.. Hyra för affärslokal i eget hus får exempelvis icke debiteras utan att

samtidigt en utjämning sker medelst kreditering av en lika stor post — en

anordning till sin verkan liktydig med det kvittningsförfarande, som nyss

nämnts.

beträffande Att un(fer punkten A II f) upptagits frälseränta och annan avgäld, var
frälser

äntå, em°t inkomstslaget »krono- och kyrkotionde eller ersättning därför, som

krono- och

kyrkotionde

m. m.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

133

åtnjutits av patronus ecclesise» utbrutits såsom en särskild grupp under

A III, beror, såsom lätt torde inses, därav att det senare inkomstslaget är

underkastat bevillningstaxering, nämligen av ålder såsom inkomst av kapital

och således med hänsyn till behovet av den i slutet av deklarationen förekommande

sammanställningen för sistnämnda taxering påkallat särskilt

angivande. Och att enbart av det skäl, att något avdrag för driftkostnad

enligt sakens natur ej kan förutsättas beträffande inkomstslaget frälseränta

och annan avgäld eller av den anledning, att inkomsten i fråga i viss

mån är olika övriga under A IS redovisade penningeinkomster, inrymma

densamma under särskild huvudrubrik synes icke vara av nöden. Obehöflig

finner jag ock den av kammarrätten förordade anordningen att med

omkastning av den naturligare, i författningen iakttagna ordningsföljden i

formuläret upptaga »utdelning å aktier i utländska bolag» före »utdelning

å aktier i inländska aktiebolag och lotter i solidariska bankbolag».

Formuläret innehåller i fråga om afdråget för barn enligt 19 § skatteförordningen

en erinran därom, att avdraget ankommer icke på den

skattskyldige, utan på taxeringsnämnden. Att ett påpekande härav skulle,

på sätt kammarrätten anfört, kunna utan olägenhet uteslutas, är ett antagande,

som icke vinner stöd av erfarenheten. Denna ger nämligen vid

handen, att nämnda avdrag synnerligen ofta förväxlas med sådant avdrag

för lön och underhåll till hemmavarande barn, som får

Avdraget

för barn

enligt 19 §

skatteförordningen.

likasom ock

göras såsom för

att avdraget av

omkostnad vid själva inkomstberäkningen,

missförstånd ej sällan sker två gånge]-. Så tydligt som möjligt bör därför

utsägas, att den skattskyldige, vad angår ifrågavarande avdrag, icke har

annat att göra och icke heller får göra annat än att uppgiva barnantalet

och att avdragsbeloppet är utan betydelse för storleken av den sammanräknade

inkomsten samt »summa inkomst och förmögenhet». Såvitt jag

kan finna, är formuläret också rätta platsen för ett dylikt påpekande.

Vad i övrigt blivit av kammarrätten erinrat i avseende å forum- Smärre.

lären har, i den mån erinringarna icke förfallit med hänsyn till forumlårets

ändrade uppställning o. d., blivit vid förslagets omarbetande iakt -ringar ifortaget

och torde vid sådant förhållande ej nu påkalla särskilt omnämnande, mulär_ och^

Sådant har ej heller synts i allmänhet erforderligt beträffande vissa amnsnil,da‘l ■

smärre ändringar i formulärets och anvisningarnas avfattning, som för

det omarbetade förslagets del vidtagits opåmint i syfte att medelst vägledande

upplysningar underlätta såväl uppgiftsförfaranuet som uppskattningen.

Hit hör exempelvis detaljen att lämna eu hänvisning därom att, där inkomstkälla

lämnat förlust, utföra noll i kolumnen för inkomstkällan ifråga

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. 115 käft. (Nr 232.) 20

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kung1. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

Formulär

n:r 1 B.

Formulär

n:r

för att först senare såsom allmänt förlustavdrag låta underskottet komma

med i inkomstberäkningen, för såvitt nämligen avdragsrätt över huvud

äger rum beträffande förlusten. Saknaden av en dylik anvisning har

vållat åtskilligt missförstånd och därav följande fel vid nedsummering

av uppgivna inkomstbelopp.

Jämte upplysning om driftsinventariers bokförda värde har synts

ändamålsenligt, att deklarationen upptager jämväl anskaffningsvärdet av

driftsinventarierna vid nästföregående års början. En upplysning om de

olika slags tillgångar, för vilkas värdeminskning avdrag gjorts eller påyrkas,

har vidare ansetts böra påkallas, endast där dessa tillgångar sinsemellan

äro av väsentligen olika varaktighet.

Förmögenhetsuppgiften har ansetts böra så specificeras, att däri

särskilt redovisas värdet av andel i bolag och rederi ävensom hemmavarande

omyndiga, ej särskilt skattskyldiga barns förmögenhet.

Den för jordbrukare, som icke deklarerar inkomsten i naturaförmåner,

särskilt avsedda uppgiften har jag ansett böra kompletteras med en upplysning

av, som jag håller före, värdefull art, nämligen om mängden av

i det egna hushållet förbrukade produkter från gården. På samma

gång har i anvisningsblanketten till lättnad för deklaranten införts ett påpekande

därav att, i saknad av exakt kännedom vare sig om areal i olika

ägoslag eller om storleken av utsäde och skörd eller i de hänseenden, som

jag nyss berörde, uppgift må lämnas om den ungefärliga storleken eller

mängden.

För beräkningen av medelstorleken av aktiebolags kapital, där detsamma

undergått förändring, har påkallats bolagets medverkan medelst en

upplysning om de grunder, som därutinnan följts vid deklarationen.

Slutligen har jag för att tillmötesgå en hemställan från utrikesdepartementet,

närmast föranledd av framställning från generalkonsulatet i Helsingfors

om åtgärder i syfte att underlätta individualiseringen av skattskyldige,

låtit i underskriften till formuläret inrymma en upplysning jämväl

om deklarantens nationalitet, i fall där han icke är svensk medborgare.

Formulär n:r 1 B utgör ett extrakt av det större formuläret och

synes nu ej påkalla särskilt omnämnande. Enär beträffande fast egendom i

utlandet påkallas uppgift allenast om den behållna inkomsten, har rätt att begagna

det mindre formuläret ansetts böra lämnas ägare av sådan egendom.

Vad angår formulär n:r 2, så enär uppgift enligt § 7 taxeringsförordningen

givetvis bör upptaga namnet å den socken eller stad, där

vederbörande fastighet är belägen, har i blanketten till formuläret i fråga

anvisats plats för ifyllande av namnuppgiften.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

135

Jag anhåller härefter att få med några ord beröra de ändringar,

som föreslagits beträffande taxeringsförordningen i de delar, min nu lämnade

redogörelse för formuläret och kammarrättens erinringar vid det

remitterade förslaget därutinnan icke innefattar huvudsakligt yttrande.

1 3 §, som möter i väsentligen samma skick som enligt dess nuvarande

lydelse, har till förekommande av missförstånd ansetts böra tydligt

utsägas, att uppgiftsplikten för inkomst likasom för förmögenhet i varje

särskilt fall hänför sig till samma inkomst och förmögenhet som deri, i

avseende å vilken skattskyldighet överhuvudtaget åligger vederbörande enligt

bestämmelserna om subjektiv skatteplikt.

Vad som i 3 § enligt dess nuvarande lydelse gällt om skyldighet

för den, som drivit rörelse eller yrke inom två eller flera kommuner att

med hänsyn till bevillningstaxeringen angiva, hur inkomsten synes honom

böra för beskattning fördelas mellan de särskilda kommunerna, äger självfallet

tillämpning även vid affärsdrift inom olika territoriella stadsförsamlingar

med särskild beskattningsrätt för ändamål, därom kyrkostämma äger besluta,

såsom t. ex. i Stockholm alltjämt är fallet. Ett kompletterande

uttalande i sådant avseende har ansetts böra inflyta i 3 § av det omarbetade

författningsförslaget.

I fråga om uppgifterna till ledning för annans taxering från statsdepartement

och annan ämbetsmyndighet ävensom från styrelse för allmän

inrättning eller stiftelse kvarstår alltjämt bestämmelsen, att dessa uppgifter

skola avse uppburna avlöningsförmåner nästföregående år. Enär

emellertid löntagares skattskyldighet gäller den löneinkomst, som han

åtnjutit nästföregående år, även om den uppburits senare, råder här

alltjämt eu bristande överensstämmelse mellan uppgiftsskyldighet och

skattskyldighet, som, enligt vad erfarenheten ådagalagt, kommit oreda

åstad och som det förty ansetts angeläget undanröja.

För den närmare innebörden av det under mom. f) i 11 § 2 mom.

inrymda nya stadgandet om särskild uppgiftsplikt för bolag och rederi till ledning

för delägares bevillningstaxering får jag tillfälle redogöra i sammanhang

med omnämnandet av förslaget till ändrad lydelse av 16 §.

Enligt föreskrift ill § 2 mom. g) är arbetsgivares skyldighet att

lämna uppgift om löneförmåner i visst fall beroende av att han hatt minst

fem arbetare stadigvarande sysselsatta i sin affär. Att uttrycket arbetare

bär användes i motsättning till arbetsgivare framgår av det efterföljande

stycket, men då denna betydelse av ordet arbetare icke framstått fullt

klar för den stora allmänheten, som med begreppet arbetare vanligen förstår

kroppsarbetare, har en jämkning i redaktionen här ansetts påkallad i

syfte att förebygga missförstånd.

Ändringar i

taxeringsförordningen

i vissa

ej förut närmare

berörda

hänseenden.

3 §■

N §■

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kung!. Muj:ts nåd. proposition Nr 232.

I ändamål att skarpare än hittills understryka, att jämväl uppgiften om

bostadsadress bör vara fullständig och i sådant avseende främst upptaga

hemvist enligt man talslängden, har i det omarbetade förslaget inrymts stadgande

därom med föreskrift tillika att, där bostaden är en annan än hemvistet

enligt rnantalslängden, jämväl bostadsadressen skall uppgivas. Tillika

har i syfte att tillgodose behovet av en möjligast fullständig individualisering

föreslagits, att uppgift om utdelningar och uppgift enligt

2 mom. g) om avlöningsförmåner, där så ske kan, skall innehålla uppgift

jämväl om födelseår och för icke svensk medborgare om hans nationalitet.

Yad angår de i fråga om 12 §, 13 § 2 mom. och 14 § föreslagna

ändringarna, gälla de huvudsakligen rena tillämpningsföreskrifter och synas

ej påkalla särskilt omnämnande utöver vad som i dithörande ämnen förut

av mig anförts.

16 §. Upp- Redan inledningsvis har jag haft anledning framhålla, hurusom an
faranlet

för lödning synts vara för handen att närmare utveckla uppgiftsförfarandet för

bevillnings- deri härutinnan allt för litet tillgodosedda bevillning staxeringens vidkommande.

taxei ingen. För att närmare belysa innebörden av det uppgiftsförfarande, som

jag i sådant avseende ansett mig böra föreslå till inrymmande i In § och

11 § 2 mom. f) i taxeringsförordningen, anhåller jag att få anföra följande

exempel, som nära ansluter sig till i verkligheten ganska vanligt förekommande

fall. En person, som är bosatt i Djursholm, driver rörelse i

Sundbyberg och är därjämte kommanditdelägare i ett kommanditbolag,

som driver sin rörelse i Stockholm.

För närvarande gestaltar sig uppgiftsförfarandet i det anförda fallet

på följande sätt. Personen i fråga avgiver deklaration i Djursholm och

omförmäler där de båda affärer, han dels själv, dels i bolag driver. Det

åligger nu taxeringsnämndsordföranden i Djursholm att översända transsumt

av deklarationen till de båda taxeringsnämndsordförandena i Stockholm

och Sundbyberg. Dessa bliva, under förutsättning nämligen att så

också sker, underkunniga om innehållet av deklarationen i nu nämnda delar.

Därest de finna uppgiften, som allenast summariskt behöver angiva

den eldigt den skattskyldiges mening beskattningsbara inkomsten, icke

vara tillräckligt vägledande för den taxering, som på dem ankommer, äro

de hänvisade att förskaffa sig närmare upplysningar under hand eller genom

anmaning. Kommanditbolaget har också uppgiftsplikt, därtill en ganska

fullständig sådan, ity att uppgiften, en för varje delägare, har deklarationens

form och skall åtföljas av räkenskapshandlingar, men det taxeringsmaterial,

som härigenom bjudes, kommer endast taxeringen i Djursholm

till godo. Dit skall uppgiften sändas och där stannar den. För de båda

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kanal. Maj:ts nåd. proposition Ni■ 232.

andra beskattningsorterna, dar allenast bevillningstaxering skall ske,

ställer sig förhållandet långt mindre gynnsamt. En nettosiffra såsom

uttryck för den beskattningsbara, det vill i förevarande fall säga den

bevillningspliktiga inkomsten, är ju många gånger icke mycket värd

med den tämligen invecklade inkomstberäkning, som i många fall är av

nöden för ett riktigt uppgift sresultat och, såsom jag tidigare framhållit,

bör man väl akta ''sig för att överskatta betydelsen av de utvägar, som

finnas för eu komplettering av uppgiften. Tiden är knapp, brådskan stor,

och obenägenheten att inskrida i andra fall, än där alldeles påtagliga misstag

och felkalkyler föreligga, tämligen allmän. Men härtill kommer eu

annan, länge överklagad olägenhet av det nuvarande uppgiftsförfarandet, för

vilken lagstiftningen ännu icke lyckats råda fullständig bot. Erfarenheten har

nämligen ådagalagt, att taxeringsnämndsordförandena i deklarationsorten,

på vilka det ankommer att sätta ett erforderligt fortsatt uppgiftsförfarande

i gång, icke kommunicera i alla fall, där så bör ske. Alltjämt fortlever

nämligen här och var föreställningen, att kommunikation icke tarvas i andra

fall, än där deklarationen för verksamheten i fråga angiver vinst. Härtill

kommer, att åt det stadgande, som reglerar uppgiftsförfarandet i fråga,

nämligen 31 § 1 mom. h) i taxeringsförordningen, givits en påtagligen

alltför snäv avfattning, som ställer utanför tillämpningen de ingalunda

ovanliga fall, att skattskyldig driver rörelse utom taxeringsdistriktet utan

att därjämte driva rörelse även inom detsamma.

Enligt förslaget ställer sig förfarandet under anförda förutsättningar

sålunda. Deklaranten redovisar under C 11 inkomsten av den rörelse, han

själv bedriver i Sundbyberg, samt under D inkomsten såsom kommanditdelägare.

Enär, vad bevillningstax urin gen angår, båda dessa inkomster förutsättas

skola taxeras annorstädes än i deklarationsorten, har den skattskyldige

att till vederbörande taxeringsnämnd i Stockholm och i Sundbyberg

översända uppgift enligt 16 § med iakttagande av att inkomstberäkningen

så utföres, som deklarationen anvisar beträffande rörelse eller yrke,

som jämväl skall bevillningstaxeras i deklarationsorten. Dessutom får

utom i ett fall, (ill vilket jag strax återkommer, taxeringsnämndsordföranden

i det distrikt, där bolagsrörelsen drives, från bolaget mottaga-

en för samtliga delägares bevillningstaxering direkt avsedd gemensam

uppgift, även utvisande huru stor del av den bevillningspliktiga inkomsten,

som belöper ä varje delägare. Jämväl denna uppgift skall, ehuru

icke avsedd att avgivas ä deklarationsblankett — naturligtvis står det

dock vederbörande öppet att för ändamålet betjäna sig av sådan blankett,

om han så önskar — efter deklarationsblankettens schema upptaga

en inkomstberäkning för bevillningstaxeringens behov. Enär emellertid

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kung i. Maj:ts nåd proposition Nr 232.

taxeringsnämndsordföranden i deklarationsorten har att motse en uppgift

från bolaget, vilken blir tillfyllest jämväl för bevillningstaxeringen, där denna

och inkomstskattetaxeringen skola ske å samma ort, följer härav till eu början,

att särskild uppgift för bevillningstaxeringens vidkommande icke blir

av nöden i det fall, att delägarna samtliga skola taxeras till såväl

inkomst- och förmögenhetsskatt som bevillning för inkomsten i fråga inom

ett och samma taxeringsdistrikt- Rätteligen skulle, där så ej är fallet,

sådan uppgift ej heller erfordras för andra delägare än dem, för vilka

beskattningsorten icke är en och densamma för båda taxeringarna, men

praktiskt synes vara att i nu förutsatt fall ändock låta uppgiften för bevillningstaxeringen

gälla alla delägare. Härigenom undgås nämligen besväret

^ för bolaget att ingå i undersökning, för vilka delägare särskild

uppgift för bevillningstaxering av inkomsten tarvas och för vilka sådan

uppgift icke är av nöden.

Fördelarna för beskattningsmyndigheterna av ett uppgiftsförfarande

* enlighet med vad jag nu anfört och förslaget innehåller äro påtagliga.

Fn var taxeringsnämndsordförande får utan omgång det uppgiftsmaterial,

som i varje särskilt fall för hans vidkommande är av nöden, likasom

ock erforderliga kontrolluppgifter direkt ställda till sitt förfogande redan

från början av taxeringsarbetet och blir således oberoende av andra ordförandes

åtgöranden. Anledningarna att införskaffa ytterligare upplysningar

genom förfrågningar hos de skattskyldige med eller utan anlitande av anmaningsrätten

komma att avsevärt minskas därigenom, att uppgiftsmaterialet

blir så mycket rikligare än hittills och tillika kan utan omgång

underkastas kontroll. Och om behov ändock skulle yppas att fullständiga

uppgiftsinnehållet, kan detta behov tillgodoses i ett väsentligen tidigare

skede av taxeringsförfarandet än för närvarande är fallet, då ju uppgiftsskyldighet

med avseende å bevillningstaxeringen för alla andra skattskyldiga

än aktiebolag och oktrojerade eller under offentlig tillsyn ställda

företag alltid förutsätter en föregående anmaning.

Den hittillsvarande i Ml § taxeringsförordningen omförmälda skyldigheten

för taxeringsnämndsordförande i deklarationsorten att, om av

deklarationen framgår, att skattskyldighet förefinnes jämväl å ort utom

iaxeringsdistriktet, medelst transumt av deklarationen till taxeringsmyndigheterna

å sådan ort överbringa uppgiftsmaterialet i denna del — ett

åliggande vars behöriga fullgörande redan i ett uppgiftssystem med redovisning

av nettosiffror självfallet tynger taxeringsarbetet — kan såsom icke

vidare erforderlig ersättas med eu enkel anmälan om förhållandet i syfte

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. ''proposition Nr 232.

139

att varsko vederbörande och sätta dem i tillfälle att från början övervaka

uppgiftsförfarandet lör deras vidkommande.

Det lärer få anses ställt utom tvivel, att man i valet mellan de båda

alternativ, som här kunna komma i betraktande, nämligen att antingen låta

taxeringsnämndsordförandena förmedla uppgiftsförfarandet i fråga eller att

påkalla direkt uppgiftsskyldighet från de skattskyldige själva, kan och bör

skänka det senare företrädet. Detta redan i betraktande därav, att deklarationen,

eventuellt med bilagor avseende inkomst under C II, vid bifall till

förslaget icke vidare kommer att fullständigt utvisa inkomsten, såvitt

bevillning staxering en rörer, för ett företag, soro i sin helhet skall taxeras

till bevillning utom deklarationsorten och för vilket inkomstberäkningen

för de båda taxeringarna tillika gestaltar sig olika, såsom förhållandet

ju blir, där för bevillningstaxeringen ifrågakomma avdrag för

hyresvärdet eller värdet av egen råvara samt fördelning av inkomsten

mellan flera kommuner. Vidare måste beaktas, att förslaget för upp*

giftsschemat under rubriken C II förutsätter en inkomstberäkning så att

säga från grunden med utgångspunkt från själva bruttoinkomsten och

således är långt fullständigare än det hittillsvarande schemat, som är baserat

på en nettoredovisning. Härav följer, att även där uppgiftsinnehållet

i deklarationen för eu affär utan vidare räcker till även för bevillnings*

taxeringen, upprättandet av deklarationstransumt hädanefter skulle bliva

ett väsentligen mera tidsödande arbete än hittills. Det är emellertid

icke uteslutande eller ens företrädesvis ur dessa synpunkter, som jag

låtit skyldigheten i fråga stanna på de skattskyldig^ själva. Utan härtill

har jag känt mig uppfordrad främst av hänsyn till deras eget välförstådda

intresse. Icke ringa är det antal skattskyldige, som, tämligen

oförskylt, fått under årens lopp samla en icke sällan dyrköpt erfarenhet

om olägenheterna av det nuvarande bristfälliga systemet under formen

antingen av dubbel beskattning eller av påförandet av taxering,

där en deklaration icke visar någon vinst eller till och med utvisar

förlust och skattskyldig i förlitan på sin uppgift och dess behöriga

fortskaffande, som emellertid underlåtits, icke väntar sig någon taxering.

Då jag i syfte att få ett tillräckligt uppgiftsmaterial redan från

början ställt till taxeringsmyndigheternas förfogande jämväl för det

inkomstslag, varom jag nu talar, föreslagit ett uppgiftsförfarande, byggt

på principen av bruttoinkomstens redovisande, har jag således måst finna

följdriktigheten kräva en vidare utveckling av uppgiftsförfarandet för

bevillningstaxeringens del i enlighet med vad förslaget innehåller, och

kan jag även här stödja mig på meddelanden från taxeringsmyndigheternas

sida, som vitsorda behovet och gagnet för taxeringsarbetet

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj ds nåd. proposition AV 232.

av ett så, reformerat uppgiftssystem. Skärpningen av uppgiftsplikten

faller enligt förslaget på inkomstskattetaxeringens del, och det ytterligare

besvär, som härutöver i vissa fall påkallas för bevillningstaxeringen,

bör icke verka avskräckande. Detta, besvär väger för övrigt ringa

mot de påtagliga fördelar, som för alla här sammanlöpande intressen ställas

i utsikt, därest reformen kommer till stånd.

Beträffande såväl denna del av förslaget som de tidigare berörda

delar därav, som avse uppgiftsförfarandet, vill jag ännu en gång betona,

att min strävan att fullständiga nämnda förfarande och ställa detsamma

under omedelbar kontroll icke får tillskrivas misstro till allmänhetens vilja

att deklarera rätt. I stort sett vore en dylik misstro säkerligen icke berättigad.

Utan vad förslaget i nu berörda delar innehåller avser i främsta

rummet att minska de vanskligheter, som i det nuvarande skattesystemet

möta för en riktig inkomstberäkning för taxeringsändamål, icke minst

med hänsyn därtill att denna beräkning gestaltar sig väsentligen olika för

de båda beskattningsformer, varav systemet är sammansatt. Ökad trygghet,

för de skattskyldiga själva likasom för taxeringsresultatets riktighet

samt ökad möjlighet för taxeringsmyndigheterna att utan omgång, men

också utan fåra för att den tillbörliga noggrannheten i arbetet, därför

skall behöva eftersättas, i rätt tid medhinna detsamma, äro de huvudintressen,

som det här framför allt gällt att tillgodose.

33 §. Det i sista stycket av 1 mom. av 23 § införda förbehållet om rätt

för taxeringsnämnds ordförande att efter anmälan få tillgång till deklaration

för nästföregående år, av vilken han för taxeringen liar behov, har

tillkommit med anledning av framställningar från flera taxeringsnämnds*

ordförande, som framhållit angelägenheten av att sådan rätt lämnas öppen.

Jämväl av en länsstyrelse har gagnet av eu dylik anordning vitsordats.

33 §. 1 32 § taxeringsförordningen är för närvarande föreskrivet att i fall,

där skattskyldig, som icke avlämnat deklaration, taxerats jämväl för förmögenhet,

, anteckning skall göras i inkomstlängden om den förmögeniletsdel,

som ingår i det taxerade beloppet. 1 den av mig förut omnämnda,

av utrikesdepartementet biträdda framställningen från generalkonsulatet i

Helsingfors har framhållits önskvärdheten av att debetsedel, som skall

ligga till grund för konsulär myndighets anmodan om inbetalning av skatt,

måtte för skattskyldig, som är utlänning, lämna upplysning om skatt,eobjektets

art och beskaffenhet. Detta önskemål torde kunna vinnas, därest

den nyss anförda bestämmelsen utvidgas till att omfatta jämväl den

taxerade inkomsten, dill'' nämligen dennas beskaffenhet icke med tillräcklig

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 232.

tydlighet framgår av inkomstlängden i övrigt, såsom t, ex. förhållandet är

med inkomst av kapital. Att anordningen erfordras endast, när deklaration

icke avgivits, torde utan vidare vara klart.

1 detta sammanhang torde jag till slut få anmäla, hurusom Kungl.

Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län ansett sig föranlåten att hos

Kungl. Maj:t göra framställning därom, att skatteförordningarna — eller,

om detta skulle ställa sig alltför dyrt, att åtminstone ett antal deklarationsblanketter

tillhandahölles den finsktalande befolkningen i finsk-språklig

dräkt. Vad Kungl. Maj:ts befallningshavande anfört till stöd för framställningen

synes mig ådagalägga, att behov av eu åtgärd i angivet syfte

verkligen föreligger, och det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att på

lämpligt sätt tillmötesgå det krav, som sålunda blivit framställt. Emellertid

torde efter godkännande av mitt nu framlagda förslag till ändrad uppställning

av deklarationsformulären, enligt vilket förslag de vid formulären

fogade anvisningarna lämna eu nog så fullständig handledning vid

deklarations avgivande, det vara tillfyllest, om endast själva deklarationstormulären

med därtill hörande anvisningar överflyttades till finska språket

och att erforderligt antal deklarationsblanketter i finsk-språklig dräkt ställdes

till Kungl. Maj:ts befallningshavandes i Norrbottens län disposition för att

tillhandahållas den finsktalande befolknino-en.

O

Departementschefen uppläste därefter

dels förslag till ändrad lydelse av 3, 4, 6, 7, 11 och 12 §§, 13 §

2 inom., 14 och 16 §§, 18 § 2 inom., 21 §, 23 § 1 inom., 31 §1 inom.

och 32 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering,

dels tre särskilda, med nr 1 A och nr 1 B samt nr 2 betecknade,

vid detta protokoll fogade formulär;

och hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå

Riksdagen att antaga samma förslag och formulär, att a;älla från och med

år 1914.

Vad föredragande departementschefen hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla, och

skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse,

bilagan litt. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Albert Tondén

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 sand. TI5 Käft. (Nr 232.) 21

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1913:251 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts två särskilda propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 s. 1 i texten
  2. BevU 1913:60 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj ds två särskilda propositioner med förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i förordningen den 28 oktober 1.91 s. 2 i texten
  3. BevU 1913:63 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande nr 60, i anledning av bland annat Kungl. Maj:ts två särskilda pro s. 1 i texten