Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag innefattande bestämmelser om skyldighet för städer och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters uppläggande och förande m. m

93 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 82 av 93 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:6, Med förslag till lag innefattande bestämmelser om skyldighet för städer och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters uppläggande och förande m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mafts Nåd. Proposition Nr 0.

1

Nr 6.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag

till lag innefattande bestämmelser om skyldighet för

städer och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters

uppläggande och förande m. m.; given

Stockholms slott den 31 december 1915.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till

l:o) lag innefattande bestämmelser om skyldighet för städer och vissa

andra samhällen att bekosta fastighetsregisters uppläggande och förande,

2:o) lag angående ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen

den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt,

3: o) lag om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan

den 9 november 1866 om skiftesverket i riket,

4:o) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring,

5:o) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet,

6:o) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet,

7:o) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907

angående stadsplan och tomtindelning,

8: o) lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6 höft. (nr 6).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

9:o) lag om ändring i vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom,

10:o) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt,

samt

ll:o) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse

välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.

3

Förslag

till

Lag

innefattande bestämmelser om skyldighet för städer och vissa

andra samhällen att bekosta fastighetsregisters uppläggande

och förande.

Härigenom förordnas som följer:

I stad skall fastighetsregister enligt de grunder Konungen bestämmer

uppläggas och föras på stadens bekostnad.

Det åligge ock köping och annat samhälle på landet, varest finnes

tomtindelning såsom i stad, att bekosta fastighetsregisters uppläggande och

förande beträffande mark, som efter ty Konungen förordnar skall registreras

enligt de bestämmelser, som meddelas för stad.

Stad, som lyder under landsrätt, så ock köping eller annat samhälle

på landet, som ovan nämnts, skall likväl ej åligga att svara för kostnaderna

för de uppgifter, vilka för registret skola lämnas av den, som för fastighetsboken,

eller av vederbörande häradsskrivare eller landskontor, ej

heller att, där registret upplägges och föres av förste lantmätaren i länet,

ersätta statsverket härav föranledda kostnader.

Till de med registrets uppläggande förbundna kostnader må stad och

annat samhälle, som i denna lag avses, efter ty särskilt förordnas erhålla

bidrag av statsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 7:o) och 11 :o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola erhålla följande ändrade lydelse:

7:o) mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande

ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i

förhållande, varom uppgift finnes i jordebok införd;

mål, som uppkomma i anledning av fastighetsregisters uppläggande

och förande;

de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och

skyldigheter, vilka åtfölja fastighet på grund av dess särskilda natur och

egenskap;

ll:o) mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller

stadgad åborätt;

mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal

eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av

bolag eller förening, mål om tillstånd till ägostyckning;

mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ti. 5

av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande särskilda bestämmelser

;

mål om naturminnesmärkens fredande;

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 cell 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket.

Härigenom förordnas, att 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den

9 november 1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade

lydelse:

2 §■

Är jord å landet oskiftad och vill delägare laga skifte därå erhålla;

have där vitsord till.

Ej må dock sådant skifte äga rum å jord, som ingår i tomtindelning

i köping eller å annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad

finnes.

10 §.

Huruvida jord skiftas må, som till stad hörer och samfällig är, därom

gälle vad särskilt för varje stad kan vara stadgat, eller, då fråga om

skifte av sådan jord väckes, varder förordnat.

Har stadsjord blivit genom teg- eller storskifte i flera skiften lagd

och vill delägare däri laga skifte erhålla; då bör, så framt ej alla delägarna

därom åsämjas, på prövning i varje fall ankomma, huruvida sådant

skifte, till ännu större nytta och bekvämlighet för delägarna, må tillåtas.

Ej må dock jord, som ingår i tomtindelning i stad, ingå i skifte efter

denna författning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kun tji. Maj.ts Nåd. ''Proposition Nr G.

51 §.

Vad no rörande rågångar i förening med ägoskiften stadgat är, gälle

även, då fråga därom, utan sammanhang med skifte, förekommer; men

äge icke tillämpning å gräns för tomt i stad eller köping eller å annan

ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

59 §.

Vad nu rörande ägoutbyte mellan byar och hemman i förening med

ägoskifte stadgat är, gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med

sådant skifte, förekommer, likasom ock då stadsjord möter ägor å landet,

eller fråga eljest uppstår om utbyte av stadsjord mot äga å landet.

Jord, som ingår i tomtindelning i stad eller köping eller å annan ort

på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, må ej ingå i ägoutbyte.

83 §.

Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning av anlagda ryttare-,

soldat- eller båtsmanstorp, eller av sådana till hemman hörande lägenheter,

som lagligen därifrån upplåtna blivit, eller av sådana inom skifteslaget

belägna utjordar eller urfjällar, vilka tillhöra hemman i annat skifteslag

och ej kunna efter stadgandet i 56 § utbytas; då skola dessa lägenheter

i skiftet ingå och, efter delningsgrund och gradering, jämngoda utstakas

å de ställen, där det till beredande av ett redigt skifte lämpligen

ske kan; och gånge med utflyttnings- och odlingskostnaderna, som i 18

kap. stadgat finnes. Ägare av det hemman, varifrån lägenhet blivit under

nyttjanderätt på viss tid eller livstid upplåten, före vid skiftet därför talan;

börande, vid fråga om utbyte av ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, regementsfullmäktig,

efter anmälan från lantmätaren, tillförordnas.

Ingår jord, som från hemman upplåtits, i tomtindelning i köping

eller å annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes,

må den ej på sätt i denna § sägs ingå i skifte.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds Nåd. ''Proposition Nr 6.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om heinmansklyvning, ägostyckning

och jordaysöndring.

Härigenom förordnas, att 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola

erhålla följande ändrade lydelse:

21 §.

Jordområde, som avsöndras för alltid, skall av lantmätare eller annan

i ägomätning kunnig person avfattas å karta, upptagande jämte den

avsöndrade jorden sådana fasta punkter och mätningsuppgifter att områdets

läge varder fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge

och gränser, skall jämte kartan över det avsöndrade området ingivas till

Konungens befallningshavande, som har att, därest avhandlingen så väl

med hänsyn till avsöndringens storlek som ock i övriga avseenden är

med denna lag överensstämmande, meddela fastställelse å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens befallningshavande avgöres må, där

så nödigt finnes, yttrande av lantmätare inhämtas.

Önskar sökande återfå för fastställelse av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om redovisning av lantmäteriförrättningar

meddelade föreskrifter koncept skall överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda kostnad för kopia av kartan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr C.

26 §.

Sedan fastställelse meddelats å avsöndring av lägenhet för alltid,

skall, på sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten införas i fastighetsregistret.

Med jord eller annan lägenhet, som under äganderätt avsöndras efter

vad ovan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmänhet tinnes

föreskrivet.

Med avhandlingar om avsöndring av lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt å

sådana hemman överlåtes.

27 §.

Avsöndring enligt denna lag må ej äga rum i stad, ej heller i köping

eller annat samhälle å landet, såvida fastighetsregister enligt de för stad

meddelade bestämmelser föres för samhället i dess helhet.

Å annan ort på landet må avsöndring av område, som ingår i tomtindelning,

ej äga rum med mindre området sammanfaller med tomt, som

enligt den indelning skall bildas, eller, där i tomt ingå delar av skilda

fastigheter, med sådan tomtdel. För genomförande av tomtindelning å

sådan ort må avsöndring på ansökan av områdets innehavare kunna

medgivas utan hinder därav att avhandling rörande områdets upplåtande

icke upprättats eller ingivits; och skall vad denna lag innehåller om storleken

av område, som må avsöndras, icke äga tillämpning i avseende å

område, varom nu är fråga. Ej heller skall vad denna lag innehåller om

förbud i vissa fall mot avsöndring utgöra hinder för avsöndring av område,

varom nu är fråga, utan att dock innehavare härigenom må tillkomma

vidsträcktare rätt att förfoga över området än vad lag och författning

eljest medgiva.

Häftar hemman, varifrån för tomtindelnings genomförande avsöndring

ägt rum annorledes än i enlighet med de i allmänhet beträffande avsöndring

gällande bestämmelser, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld,

eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande den

avsöndrade lägenheten icke omedelbart deltager, eller för lån, som av

allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, och utgör den avsöndrade

lägenheten ensam eller tillsammans med vad redan kan vara från hemmanet

avsöndrat mera än en femtedel av hemmanets ägo vidd, skall i

fråga om den avsöndrade lägenhetens ansvar för sådant åliggande vad

Bihang till riksdagens protoholl 1916. 1 sand. 6 höft. (nr 6). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

i 37 § 3 mom. av förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets ansvar för intecknad

gäld äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Tvister rörande avsöndring av lägenhet från de under stadgad åborätt

upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda sätt som

tvister angående dylika avsöndringar från frälse- och skattehemman.

Över Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som i 21, 22

eller 27 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

29 §.

1 mom. Vad i denna lag är stadgat om hemman skall med den inskränkning,

som här nedan sägs, gälla även om hemmansdel, som genom

hemmansklyvning eller ägostyckning tillkommit, så ock i tillämpliga delar

om varje under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej

tillkommit genom avsöndring. Vid ägostyckning å sådan lägenhet skall,

i stället för att mantal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes förhållande,

efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av lägenhetens

allmänna utskylder och besvär.

Är hemmansdel eller lägenhet, som här avses, till läge och beskaffenhet

sådan, att den företrädesvis ägnar sig till byggnadstomt, eller består

dess värde till huvudsaklig del i vattenfall, fiske eller annan dylik

förmån, eller i byggnader, eller andra anläggningar, må ej emot delägares

bestridande klyvning äga rum, där den prövas lända honom till

förfång.

2 mom. I fråga om klyvning och avsöndring skall vad som gäller

om lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring, jämväl tillämpas å för

alltid avsöndrad lägenhet; dock att från lägenhet, som sist är sagd, ytterligare

avsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss del av ägovidden.

3 mom. Område, som ingår i tomtindelning i stad eller köping eller

å annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, må ej

klyvas eller styckas enligt denna lag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 0.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916; dock att vad i 21

och 26 §§ före den 1 januari 1909 var stadgat om åliggande^ för

Konungens befallningshavande att i sammanhang med fastställelse å avsöndring

åsätta lägenheten särskilt namn och nummer samt om antecknande

i kronans jordebok av avsöndring skall gälla, där fastställelse å

avsöndring ifrågakommer, innan fastighetsregister upplagts för den ort,

lägenheten tillhör. Vad i 29 § är föreskrivet angående klyvning av avsöndrad

lägenhet skall, utan hinder av vad 31 § innehåller angående äldre

lägenheter, jämväl å dem äga tillämpning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld

från avsöndrad lägenhet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Sedan beslut, som i 5 eller 6 § avses, blivit meddelat, varde, på sätt

särskilt är föreskrivet, lägenheten, där sådant tillförene ej ägt rum, införd

i fastighetsregistret; och skall anteckning om beslutet ske i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman tillhör landet,

jämväl i jordeboken.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916. Å ort, där fastighetsregister

då ej finnes, äger lagen dock ej tillämpning, förrän fastighetsregister

för den ort blivit upplagt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

13

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

3 §•

Har i ärende, varom i 2 § förmäles, lägenhetens ägare styrkt, att

ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, till

denne utgivits, förordne Konungens befallningshavande att i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman tillhör landet, jämväl

i jordeboken skall införas anteckning att avgäldsskyldigheten upphört.

6 §.

Sedan förordnande givits, som i 3 § avses, varde på statsverkets

bekostnad meddelande därom genom tryck kungjort så som med Konungens

befallningshavandes kungörelser vanligen förfares.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning.

Härigenom förordnas, att 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning skall erhålla följande ändrade lydelse:

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. Å

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav särskilda

delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Har

tomt bildats genom åtgärd, till vilken enligt lag rättens medgivande skall

sökas, vare nybyggnad å tomten i intet fall tillåten, innan sådant medgivande

lämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kun tji. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.

15

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad.

Härigenom förordnas som följer:

1 KAP.

Om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.

1 §•

Från fastighet i stad må område, som ej ingår i tomtindelning, avskiljas

till särskild fastighet genom avstyckning på sätt nedan sägs.

2 §•

Avstyckning verkställes av lantmätare eller annan i ägomätning

kunnig person, för vilken förordnande utfärdas av Konungens befallningshavande

efter ansökan av fastighetens ägare. I fall, då område, som

skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, äge ock han rätt begära förordnande,

som nu sagts. Har sökanden till förrättningsman föreslagit

annan än lantmätare eller i stadens tjänst anställd mätningsman, pröve

Konungens befallningshavande, huruvida förrättningen kan åt honom

anförtros.

Vid förrättningen skola skiftesstadgans föreskrifter rörande annan

lantmäteriförrättning än laga skifte äga motsvarande tillämpning, så vitt

icke nedan annorlunda stadgas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

3 §■

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, så vitt icke

är fråga om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

eller ock förrättningsmannen eller sakägare finner

biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

4 §.

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den i

22 och 23 §§ skiftesstadgan bestämda ordning må avstyckningsförrättning

företagas, därest ägaren av stamfastigheten samt i fall, då område,

som skall avstyckas, blivit överlåtet till annan, jämväl denne infinna sig

eller av förrättningsmannen blivit bevisligen kallade till förrättningen samt

fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.

5 §•

Huru gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

skall bestämmas, därom gälle vad i 5 kap. skiftesstadgan sägs om rågångar.

Sådant bestämmande skall ej äga rum, där det ej påfordras å

någondera sidan eller av förrättningsmannen aktas nödigt. Gräns mot

fastighet utom stadens område må ej bestämmas vid avstyckningsförrättning,

med mindre förrättningen verkställes av lantmätare.

6 §•

Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som det

område, som skall avstyckas, kommer att äga rätt till nödiga vägar.

Servitut till förmån för fastighet, som beröres av förrättningen, må

läggas å annan sådan fastighet i den mån sådant är tillåtet vid laga skifte.

Kan väg för område, som skall avstyckas, ej annorledes lämpligen

beredas, må området, i den mån för nämnda ändamål erfordras, vid avstyckningen

tilläggas rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning

avsatts för gemensamt behov.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr (i.

IT

7 §.

Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer

vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan överlåtet,

skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i

styrkt avskrift biläggas detta.

8 §.

Har överlåtelse av det område, som skall avstyckas, icke ägt rum,

bestämme fastighetens ägare, med iakttagande av vad i detta kapitel är

föreskrivet, huru avstyckningen skall verkställas.

Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig

om sättet för avstyckningens verkställande eller finner förrättningsmannen

eller, där han biträdes av gode män, förrättningsmännen vad av fastighetens

ägare blivit bestämt vara stridande mot föreskrifterna i detta kapitel,

varde beslut meddelat att avstyckningen ej kan äga rum.

9 §•

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, lände

den därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse

i ämne, som angår förrättningen, såsom att servitut till förmån fölen

av styckningen berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet

eller med avstyckat område följa rätt till delaktighet i område, som vid

lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt behov, skall därom upprättas

skriftlig förening, som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode

männen eller, där sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen,

samt bilägges protokollet.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen

eller träffad förening tillkommer en var av dem, hänvisas de att

vid vederbörlig domstol utföra sin talan, och vite emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga

kraft ägande beslut, undersöke förrättningsmannen eller, där han biträdes

av gode män, förrättningsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6 käft. (nr 6). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

avtalat eller bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för

avstycknings verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel,

samt meddele, där sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen

icke kan äga rum.

10 §.

Förrättningsmannen åligge att utmärka avstyckningen å karta. Där

ej sakägare påyrkar upprättande av fullständig karta, skall avstyckningskarta

upptaga allenast det avstyckade området jämte sådana fasta punkter

och mätningsuppgifter, att det avstyckade områdets läge blir fullt bestämt.

Förrättningsmannen teckne ock å kartan tydlig beskrivning med hänvisning

till varje å kartan upptaget område jämte uppgift i vad mån servitut

till förmån för en av avstvckningen berörd fastighet lagts å annan

sådan fastighet eller med avstyckat område följer rätt till delaktighet i

område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt behov. Kan

beskrivningen ej lämpligen införas å avstyckningskartan, har förrättningsmannen

att upprätta särskild beskrivning, huru avstvckningen blivit verkställd.

11 §•

Förrättningsmannen skall å marken utstaka och rörlägga skillnadslinjerna

mellan stamfastigheten och det avstyckade området, på sätt i

104 § skiftesstadgan föreskrives om skillnadslinjer vid laga skifte, ävensom

häröver upprätta fullständig och noggrann beskrivning i enlighet med

vad i 52 § skiftesstadgan sägs om rågångs- och rösebeskrivning. Beskrivningen

tecknas å kartan eller införes i särskild handling, allt efter som i

varje fall prövas lämpligast.

Har vid förrättningen gräns bestämts på sätt i 5 kap. skiftesstadgan

sägs, må beskrivningen av sådan gräns tecknas å kartan, där det finnes

lämpligt.

12 §.

Sedan skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade

området ävensom övriga gränser, som vid avstyckningen må hava bestämts,

blivit utstakade och rörlagda samt alla till förrättningen hörande

frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningsmannen å sammanträde

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (I.

med vederbörande sakägare till sökanden eller annan, som utses av sakägarna,

utgiva ett exemplar av kartan och samtliga förrättningshandlingar

emot bevis, som bilägges konceptakten, ävensom tillkännagiva att förrättningen

är avslutad.

Sakägare, som vill fullfölja talan emot förrättningen, bär att inom

trettio dagar från dess avslutande till magistraten ingiva sina besvär eller

ock på eget äventyr insända dem dit med posten så tidigt, att de före

sagda tids utgång komma magistraten tillhanda; och skall underrättelse

härom av förrättningsmannen meddelas sakägarna å det sammanträde,

varvid förrättningen förklaras avslutad.

Inom samma tid har förrättningsmannen, evad besvär anförts eller

icke, att överlämna konceptaklen till magistraten.

Vad sålunda stadgats i fråga om klagan över verkställd avstyckning

galle ock i fall, då, på sätt i 8 eller 9 § sägs, beslut meddelats att avstyckning

icke kan äga rum; dock att i sådant fall det skall åligga

magistraten, där besvär anförts, att infordra förrättningshandlingarna från

förrättningsmannen.

13 g.

Då tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att

förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,

som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta

kapitel ej möter, meddela fastställelse å avstyckningen ävensom, så vida

framställning därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.

Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest

medgiva.

U §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna

i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller

eljest för allmänna utskyld»'' och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade

området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna medel

lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel

för avlösning av frälseränta, skall i fråga om det avstyckade områdets

ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. av förordningen den 16

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad

lägenhets ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Vad ovan sägs beträffande avstyckning från viss fastighet skall i

tillämpliga delar gälla i fråga om avstyckning från mark, som ej ingår i

fastighetsindelning.

2 KAP.

Om förändring av tomts område, så ock om sammanläggning

till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

16 §.

Vill i stad någon till en tomt sammanlägga liera tomter eller områden,

som förut ej ingå i tomtindelning, eller från tomt avstycka viss

del att med annat område sammanläggas till en tomt, eller med tomt

sammanlägga område, som förut ej ingår i tomtindelning, eller tomtdel,

som förvärvats i den ordning gällande författning om jords eller lägenhets

avstående för allmänt behov föreskriver, söke rättens medgivande

till den åtgärd.

17 §.

Visar ej den, som söker medgivande, varom i 16 § sägs, alt genom

laga kraft ägande beslut förordnande meddelats om den tomtbildning,

varom fråga är, varde ansökningen avslagen.

Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat att

klander blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten

därtill eljest finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut

meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom

är stadgad.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Magis Nåd. Proposition Nr (i.

18 §.

Sammanläggning av tomter må ej av rätten medgivas, utan så är,

att sökanden vunnit lagfart å tomterna samt ej mer än en av tomterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av

tomterna äro sålunda besvärade, icke någon av dessa häftar för andra

inteckningar än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande

jämväl i en var av de andra; skolande vad nu sagts om inteckning tilllämpas

jämväl beträffande fordran eller annan rättighet, som avses i

11 kap. 2 § jordabalken.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i avseende

å sammanläggning till en tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

19 §.

Medgivande att med tomt sammanlägga område, som förut ej ingår

i tomtindelning, må ej av rätten lämnas, utan att sökanden vunnit

lagfart å såväl tomten som det område, vilket därmed skall sammanläggas;

ej heller där sistnämnda område är besvärat av beviljad eller

sökt inteckning eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i sökandens

hand häfta för fordran eller annan rättighet.

Vad nu är sagt äge motsvarande tillämpning, där någon vill med

tomt sammanlägga tomtdel, som förvärvats i den ordning gällande författning

om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov föreskriver.

20 §.

Ej må rätten medgiva ägare av tomt att därifrån avstycka viss del

att med annat honom tillhörigt område till en tomt förenas, med mindre

han erhållit lagfart å tomten och å det område, varmed tomtdelen skall

förenas. Söker ägare av tomt att därifrån må avstyckas viss del att

med område, som tillhör annan, sammanläggas till en tomt, må ej medgivande

därtill lämnas, där ej sökanden erhållit lagfart å tomten samt

ägaren av det område, varmed tomdelen skall förenas, såväl erhållit lagfart

å det område som ock, på grund av överlåtelse från sökanden, om

lagfart å tomtdelen giort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på

styckningsfrågans avgörande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

År tomt, därifrån någon del skall avstyckas, besvärad av beviljad

eller sökt inteckning, må ej rättens medgivande lämnas, där ej, efter det

förordnande meddelats om den tomtbildning, varom fråga är, inteckningshavaren

med företeende av inteckningshandlingen i huvudskrift inför rätten

samtyckt till avstyckningen; har samtycke givits, skrive rätten bevis därom

å inteckningshandlingen. Samtycket vare utan verkan, där ej rätten medgiver

avstyckningen.

Där sådant fall är för handen, att enligt 11 kap. 2 § jordabalken

tomt kan i sökandens hand häfta för fordran eller annan rättighet, må

ej avstyckning därifrån medgivas förrän efter utgången av den tid, inom

vilken enligt nämnda lagrum inteckning skall sökas.

21 §.

Har område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre lag

ägaren ej varit skyldig lagfara, vare i fall, som i 18, 19 och 20 §§ avses,

lagfart å området ej erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten styrkes.

22 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning av flera tomter och är i en

eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller de

andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade tomten.

Sammanlägges eljest med tomt, däri inteckning är beviljad, annat område,

vare inteckningen gällande jämväl i det område. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av tidigare rätt till tomt, varmed annat område

sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall

den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att''gälla i hela den

nya tomten.

Vad i denna § är stadgat för det fall, att tomt sammanlägges med

annat område, skall äga motsvarande tillämpning, där område, som förut

ej ingår i tomtindelning, med del av tomt sammanlägges till en tomt, så

ock där särskilda områden, som förut ej ingå i tomtindelning, sammanläggas

till en tomt.

23 §.

Finnes inteckning i tomt, därav någon del avstyckas och med annat

område till eu tomt sammanlägges, skall den inteckning ej vidare häfta

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kutujl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr C.

vid det avstyckade området; inteckningsansökan, som då avstyckning

kommer till stånd år beroende på prövning, skall, så vitt den avser del

avstyckade området, anses förfallen. År fråga om inteckning för fordran,

skall ansvaret för fordringens hela belopp vila å den återstående tomten.

24 §.

Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut

däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet. Skall enligt vad i

22 eller 23 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område än det, vari

den beviljats, eller upphöra att gälla i visst område eller ansökan om

inteckning anses till någon del förfallen, göre rätten anteckning därom i

inteckningsprotokollet.

3 KAP.

Om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning.

25 §.

Områden i stad, som ej ingå i tomtindelning och av vilka vart och

ett i fastighetsregistret upptagits såsom särskild fastighet, må, därest de

kommit i en ägares hand, efter ty här nedan sägs sammanläggas till en

fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock icke

tillåten, om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de

höra till skilda församlingar, ej heller därest fastigheterna efter sammanläggningen

icke skulle komma att utgöra ett sammanhängande område.

26 §.

Ansökning om sammanläggning, som i 25 § sägs, skall göras hos

rätten.

Bestämmelserna i 17 § andra stycket samt 18 och 21 §§ i fråga

om villkoren för sammanläggning, varom där är fråga, i 22 § om verkan

av sådan sammanläggning och i 24 § om anteckning i lagfarts- eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

inteckningsprotokollet i ärende, som i sagda § avses, skola äga motsvarande

tillämpning beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.

27 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning enligt bestämmelserna i detta

kapitel av skilda fastigheter och häftar någon av dem för frälseränta, för

lån, som av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag,

för förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta eller för avgäld,

den där enligt lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld från avsöndrad

lägenhet skall utgå, svare hela den sålunda bildade fastigheten för räntan,

lånet, förskottet eller avgälden.

28 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten

vidsträcktare rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

4 KAP.

Särskilda bestämmelser.

29 §.

Vad i denna lag är stadgat om ägare avser jämväl den, som innehar

jord under ständig besittningsrätt eller såsom fideikommiss.

30 §.

Då fastslällelse meddelats å avstyckning eller ansökning, som i 2

eller 3 kap. avses, blivit bifallen, skall myndighet, som meddelat beslutet,

ofördröjligen därom underrätta den, som för fastighetsregistret. Beslut,

varigenom ansökning, som avses i 2 kap., blivit bifallen, skall av rätten

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

tillika kungöras den myndighet, som har att pröva frågor om jämkning

i gällande tomtindelning.

31 §.

Vad i denna lag är stadgat för stad skall ock gälla för köping och

annat samhälle på landet, såvida fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser föres för samhället i dess helhet.

Bestämmelserna i 2 kap. skola gälla även för annan ort på landet,

där tomtindelning såsom i stad finnes.

32 §.

Vad enligt 1 kap. ankommer på magistrat skall för Stockholm fullgöras

av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,

ävensom för köping eller annat samhälle på landet, där bestämmelserna

i sagda kapitel äga tillämpning, av Konungens befallningshavande.

33 §.

Över beslut, som jämlikt denna lag meddelats av magistrat eller

Konungens befallningshavande, må besvär anföras i den ordning, som

för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är

bestämd.

34 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 26 maj 1899 angående förändring

av tomts område. Förekommer i lag eller särskild författning

hänvisning till bestämmelse i nämnda lag, skall motsvarande bestämmelse

i den nya lagen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

Bestämmelserna i 3 kap. ävensom i första punkten av 30 § skola

dock tillämpas först sedan fastighetsregister upplagts för vederbörande

stad eller ort.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6 käft. (nr 6).

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Beträffande jämkning i tomtindelning, varom hos vederbörande myndighet

ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan den nya lagen

trätt i kraft, skola bestämmelserna i 2 kap. gälla, såvida lagen den 26

maj 1899 varit å den jämkning tillämplig. Sökes till åtgärd, som i 16 §

avses, rättens medgivande ändå att sådant med hänsyn till äldre lag icke

är erforderligt, må medgivande till åtgärden lämnas, om de i 2 kap. för

medgivande till dylik åtgärd stadgade förutsättningar äro för handen; och

skola för sådant fall bestämmelserna i sagda kapitel jämväl i övrigt i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 0.

27

Förslag

till

Lag

om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas:

dels att bestämmelserna i 9 £ av förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom om skyldighet för den, som söker

lagfart å gård eller tomt, att visa, i vilket kvarter och vid vilka gator

tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll och längden av dess särskilda

sidor, och i 11 § om anmärkande i lagfartsbevis av tomts läge och storlek

icke skola äga tillämpning, där uppgift i dessa hänseenden införts uti den

i 18 § nämnda bok samt, vad angår uppgiften om tomts ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor, denna uppgift grundas å mätning, som

till följd av Konungens förordnande skall härutinnan äga vitsord;

dels ock att 6 och 9 §§ i förenämnda förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

6 §.

1 mom. Är lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan

handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än

det visas, att handlingen blivit ståndande.

2 mom. Har egare av hemman till annan överlåtit del därav med

viss till gränserna bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lag

fart å sådan överlåtelse ej beviljas förr än ägostvckning å hemmanet

blivit fastställd.

Lag samma vare beträffande sådan överlåtelse, som avser ägostyckning

från lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.

Å överlåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

-8 Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

avsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen

meddelats.

3 mom. Har ägare av fastighet i stad därav till annan överlåtit

visst till gränserna bestämt område, som ej ingår i tomtindelning, må

lagfart å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å ägostyckning

av fastigheten eller å avstyckning aV det överlåtna området.

Vad sålunda stadgats om stad skall ock gälla om köping och annat

samhälle å landet, såvida fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser föres för samhället i dess helhet.

9 §•

Den, som söker lagfart å gård eller tomt i stad, vare pliktig att visa,

i vilket kvarter och vid vilka gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor.

Har ägare av tomt i stad till annan överlåtit visst till gränserna bestämt

område därav, må lagfart å den överlåtelse ej beviljas förr än området

blivit från tomten avstyckat.

Vad nu är stadgat om stad skall ock gälla om köping och annan

ort, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916. Bestämmelserna i

6 § 3 mom. skola dock icke tillämpas beträffande överlåtelse, som ägt rum

före nämnda dag; ej heller skall vad i 6 § 2 mom. föreskrives om avsöndring

äga tillämpning i fråga om avsöndring, som skett före den 1

januari 1897.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr ti.

29

Förslag
till
Lag
angående

upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt

av fång till sådan rätt.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i i § av lagen om inskrivning

av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt om skyldighet

för den, som söker inskrivning av tomträtt, att visa tomtens läge

enligt den för området upprättade planen samt tomtens ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor och i 12 § om anmärkande i tomträttsbevis

av tomtens läge och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift

i dessa hänseenden införts uti den i 16 § nämnda bok samt, vad

angår uppgiften om tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor,

denna uppgift grundas å mätning, som till följd af Konungens förordnande

skall härutinnan äga vitsord.

Denna lag träder i kraft den 1 september 191 (i.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Förslag

till

Lag

om iindrad lydelse av 5S § i förordningen den IG juni 1S75

angående Inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller ägostvckning eller vid avstyckning av område,

som ej ingår i tomtindelning.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma} ds Nåd. Proposition Nr G.

31

Utdrar) av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott fredagen den 7 maj 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde det av

särskilda sakkunniga den 31 december 1914 avgivna betänkande med

förslag till förordning angående fastighetsregister för stad ävensom till

andra därmed sammanhängande författningar samt anförde:

> Sedan lagberedningen i underdånig skrivelse den 31 december 1907

hemställt, att Eders Kungl. Maj.t täcktes gå i författning om utarbetande

av föreskrifter angående registerföring av fastigheter i stad, motsvarande

det jordregister för landet, vartill då förelåg förslag och angående vilket

bestämmelser sedermera utfärdats den 13 juni 1908, uppdrog Eders

Kungl. Maj:t den 15 maj 1908 åt särskilda kommitterade att dels utarbeta

förslag till föreskrifter angående registerföring av fastigheter i stad, dels

ock utreda, i vilken omfattning dessa föreskrifter borde vinna tillämpning

jämväl å sådana orter å landsbygden, för vilka funnes tomtindelning så
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

som för stad. Dessa kommitterade avgåvo den 30 september 1911 betänkande

med förslag till stadganden i ämnet. Med föranledande av innehållet

i yttranden, som avgåvos över berörda förslag, uppdrog Eders Kungl.

Maj: t genom beslut den 27 juni 1914 åt mig att tillkalla sakkunniga personer

att inom justitiedepartementet biträda med omarbetning av förslaget

och, sedan jag på grund av detta bemyndigande den 15 juli 1914 tillkallat

sådana sakkunniga — 1914 års kommission angående fastighetsregister

med mera — hava dessa den 31 december 1914 avgivit betänkande,

innefattande förslag till förordning angående fastighetsregister för

stad ävensom till andra därmed sammanhängande författningar, bland

vilka senare förslag återfinnas förslag till

lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister;

lag angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 § under 7:o) av lagen

den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

lag om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den

9 november 1866 om skiftesverket i riket;

lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 29 och 30 §§ i lagen den

27 juni 1896 om hemmansklvvning, ägostyckning och jordavsöndring;

lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning;

lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad;

lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen om

inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

lag rörande ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom.

Genom beslut den 31 december 1914 har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

kammarkollegiet att avgiva underdånigt utlåtande över kommissionens

förslag till lag angående ändrad lydelse av 21 och 29 §§ i lagen den

27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

Sedan lantmäteristyrelsen den 2 februari 1915 till Eders Kungl. Maj:t

inkommit med underdånig framställning angående ändrad lagstiftning i

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

fråga om förfarandet vid avsöndring av jord, har Eders Kungl. Maj:t

vidare genom beslut den 5 februari 1915 anbefallt kammarkollegiet att

vid besvarande av den nådiga remissen av den 31 december 1914 jämväl

taga lantmäteristyrelsens nyssnämnda framställning i övervägande.

Kammarkollegiet bar den 4 maj 1915 inkommit med underdånigt yttrande

i ämnet.

I ärendet föreligger slutligen en underdånig skrift av den 30 april

1915 från svenska stadsförbundet.

Beträffande förslaget till lag med vissa bestämmelser angående fastig- Förslaget till

hetsregister har svenska stadsförbundet i sin ovannämnda skrift anfört:

De sakkunniges beräkningar rörande kostnaderna för registrets första angående

uppläggande och därmed sammanhängande arbeten gjorde naturligtvis blott Register1

anspråk på approximativ giltighet. För flera av de betydelsefullare pos- Svenska

terna hade fasta beräkningsgrunder alldeles saknats. Innan några prak- stadsförbnu

tiska försök företagits för utrönande av omfattningen och den närmare detbeskaffenheten

av det arbete, som i olika städer komme att krävas, torde

det i själva verket vara alldeles omöjligt att komma längre än till mer

eller mindre väl grundade förmodanden i kostnadsfrågan. Erfarenheterna

från jordregistret visade, huru vanskligt det vore att bygga på så lösa

grunder. Nödig försiktighet syntes därför bjuda, att register enligt förslaget

försöksvis upplades för ett antal typiska samhällen eller delar av

sådana, innan grunderna för kostnadernas utgörande och statsbidragens

utgående definitivt fastställdes. Först efter sådana försök vore det möjligt

att med någon grad av visshet bedöma de ekonomiska konsekvenserna

samt mellan samhällena och staten avväga bördorna på ett skäligt och

rättvist sätt. Fixerades däremot statsbidraget redan nu, torde följden bliva,

att vederbörande samhällen ensamma nödgades bära alla oberäknade

kostnadsökningar, även om dessa, såsom ingalunda syntes uteslutet,

stege till högst avsevärda belopp. Därigenom skulle uppenbarligen de

ekonomiska förutsättningar, från vilka lagstiftningen utgått, i verkligheten

förryckas till stadssamhällenas nackdel.

Utan att ingå på frågan, huruvida det överhuvud kunde anses billigt

att städerna i olikhet med landskommunerna skulle åläggas att själva vidkännas

en betydande del av kostnaderna för dét nya underlaget till fastighetsboken,

ville förbundet nu, liksom i sitt yttrande över 1911 års förslag,

framhålla, att denna grundsats i varje fall icke med något fog syntes

kunna göras gällande vare sig mot städer under landsrätt eller mot landsBihang

till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6 käft. (nr 6). 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

bygdens stadsliknande samhällen. I avseende å domstolsväsendet intoge

dessa samhällsbildningar alldeles samma ställning som den egentliga landsbygden.

Rättsskipningen vore alltså här uteslutande en statens angelägenhet,

och någon anledning att frångå denna regel beträffande de för lagfarts-

och inteckningsväsendets modernisering erforderliga åtgärderna hade

ej av de sakkunnige angivits och torde heller ej förefinnas. Visserligen

vore det sant, att det fastighetsregister, som skulle uppläggas för ifrågavarande

samhällen, vore mera detaljerat samt följaktligen dyrbarare än

landsbygdens jordregister, men detta berodde på de skärpta fordringar,

som ur rättssäkerhetens synpunkt måste ställas på redovisningen av värdefullare

mark, och icke därpå, att samhällena såsom sådana bereddes större

nytta av fastighetsregistret än landskommunerna av jordregistret. Anledning

funnes alltså ej att uppgiva det från förbundets sida tidigare uttalade

önskemålet, att staten helt och hållet eller åtminstone till huvudsaklig del

övertoge utgifterna för fastighetsregistreringen i berörda samhällen. För

den händelse detta önskemål ej skulle vinna beaktande, syntes det i allt

fall icke böra komma ifråga, att samhällena skulle bekosta den löpande

registerföringen, när denna ej kunde bestridas av förste lantmätare. Fullgjorde

vederbörande förste lantmätare för vissa samhällen denna uppgift

utan ersättning, uppkomme tydligen en orättvisa, om andra samhällen,

som till följd av omständigheter, varöver de ej rådde, fått särskild registerförare

förordnad, skulle nödgas betala denne. Vidare måste det anses

olämpligt att göra köpingarnas och municipalsamhällenas rätt till statsbidrag

beroende av huruvida fastighetsregister såsom för stad där upplagts

före 1918 års utgång. Omständigheter kunde helt visst tillstöta,

som förhindrade arbetets påbörjande eller slutförande inom utsatt tid,

utan att samhället kunde göras ansvarigt därför. Och samhällen, som

bildades så sent, att fastighetsregister omöjligen kunde fullbordas före 1918,

eller som tillkomme efter nämnda tidpunkt, skulle med kommissionens

förslag helt och hållet utestängas från allt bidrag, när fastighetsregister

skulle uppläggas för dem.

Beträffande städernas rätt till statsbidrag för fastighetsregistret innehölle

dessutom förslaget en inskränkande bestämmelse, som syntes föga

motiverad. Dylikt bidrag skulle nämligen ej utgå för registrering av område,

som efter 1915 införlivats med vederbörande stad. Såsom skäl för

denna inskränkning anförde de sakkunnige huvudsakligen, att, sedan jordregistret

hunnit fullbordas, hade inkorporeringsområdet redan en gång

undergått registrering på statens bekostnad, varför det ej vore lämpligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G. 3»

alt. ånyo betunga statsverket med utgifter för likartat ändamål. Däremot

kunde invändas, att jordregistret icke torde hinna uppläggas för alla

rikets landskommuner före 1915 års utgång. 1 de fall, då jordregister

ej funnes för område, som inkorporerats, syntes därför icke under några

förhållanden anledning föreligga alt ej medgiva statsbidrag för områdets

inarbetande i stadens fastighetsregister. Men även om området redovisats

i jordregistret för landet, så underginge därför det arbete, som erfordrades

för dess registrering enligt de för stad gällande grunderna,

ingalunda en minskning, som ens tillnärmelsevis motsvarade de kostnader,

vilka statsbidraget enligt förslaget avsåge att täcka. Ifrågavarande

inskränkning i rätten till statsbidrag syntes därför böra bortfalla.

Kommissionen har angivit de av densamma gjorda kostnadsberäkningarna

såsom approximativa. Att beräkningarna så äro beror på flera

omständigheter. För flera samhällen saknas arealuppgifter och beträffande

åtskilliga samhällen, för vilka sådana uppgifter förelegat, hava desamma

ansetts mindre tillförlitliga. Med avseende å dessa uppgifter förekommer

tillika, att man icke känt hur stor del av arealen utgjorts av

tomter och av andra fastigheter eller områden, ej heller antalet fastigheter.

Man har ock saknat kännedom om omfattningen och beskaffenheten

av det kartmaterial, som beträffande de olika samhällena vore att

tillgå. Av betydelse för kostnadsfrågan är ock graden av den oreda, som,

efter vad i betänkandet den 30 september 1911 upplyses, i ett stort

antal städer råder isynnerhet beträffande de ej i tomter indelade områdena.

För att i nu angivna hänseenden erhålla fullt tillförlitlig utredning

skulle krävts ett arbete, i det närmaste av samma omfattning som uppsamlandet

av material för registret och detta materials bearbetande, en

utredning, som naturligen ej lämpligen kunnat företagas. Som bekant

hava kostnaderna för uppläggandet av jordregister för rikets landsbygd

visat sig betydligt överstiga vad härför beräknats, och kommissionen har,

efter vad jag inhämtat, sökt draga lärdom av detta förhållande vid sina

beräkningar. Den av kommissionen beräknade summa för kostnaden för

det egentliga registreringsarbetet eller 516,000 kronor, kostnad för blanketter

till samma arbete oberäknad, lärer enligt kommissionens mening

snarare komma att visa sig för hög än för låg. Med avseende å berörda

belopp 516,000 kronor må anföras: Vid förarbetet för fastighetsregisters

åstadkommande skola dels anteckningar göras ur fastighetsboken,

dels från byggnadsnämnden införskaffas uppgifter om tomterna i samhället,

Departe
ments
chefen,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

dels ur fastighetstaxeringslängderna hämtas uppgifter angående stadsägor,

dels göras förteckning över de i stadens vård befintliga kartor med tillhörande

handlingar, dels införskaffas uppgifter å hos lantmäteristyrelsen och

i lantmäterikontoren förvarade kartor och handlingar, dels ock genom kungörelse

en var, den där innehar kartor eller delningshandlingar rörande

fastighet i staden eller förvärvat sådan fastighet utan att hava lagfarit sitt

fång, uppmanas att lämna uppgift därom. Sedan materialet sålunda hopsamlats,

skall detta ytterligare bearbetas och slutligen registreringen företagas.

Det dyrbaraste arbetet måste utgöra hopsamlandet och bearbetandet

av materialet och det billigare själva införingen i registret. För

arbetet måste säkerligen i flera fall tillfälliga arbetskrafter anlitas såväl

för magistraten, den som för fastighetsboken, byggnadsnämnden och

den tjänsteman, vilken innehar taxeringslängderna, som för stadsingenjörskontoret

där sådant finnes; upprättande av förteckningar över hopsamlat

material m. m. måste ock draga kostnader. Härtill kommer ersättning

till förrättningsmannen, där såsom sådan förordnats person, som ej är i

samhällets tjänst. I de flesta fall torde hopsamlat material utgöra

summariska avskrifter från befintliga längder och register, och för större

städer med många fastigheter torde tidsåtgången för registreringen per

fastighetsenhet därför bliva mindre, men i ej oväsentlig del torde denna även

föregås av arbetsamma efterforskningar. Vid det registreringsarbete, som

utförts vid Stockholms stadsingenjörskontor för uppläggande av nya tomtböcker,

har man funnit att den tid, som åtgår för hopsamlandet av material

och registreringsarbetet m. m., i genomsnitt belöpt sig till en

timme per registerenhet. Om man — såsom kommissionen efter vad

jag inhämtat gjort — för beräkning av antalet registerenheter utgår från

förhållandena i Stockholm med en areal av cirka 10,000 hektar och ett

antal fastigheter av omkring 13,500 — inom Brännkyrka är jorddelningen

långt driven, och man kan icke gärna antaga att i genomsnitt fastigheterna

i andra samhällen i riket hava mindre areal än därstädes — skulle antalet

fastigheter för hela arealen av ifrågavarande samhällen utgöra omkring

250,000. Med antagande att man i genomsnitt i Sveriges städer och andra

samhällen måste betala ifrågavarande arbete med omkring 2 kronor per

timme, skulle kostnaderna för utförandet av själva registreringsarbetet uppgå

till omkring 500,000 kronor. Till detta belopp böra läggas kostnader

för kungörelser i tidningar samt för skrivmaterial och papper (dock ej

registerblanketter), och torde dessa kostnader säkerligen ej överstiga

16,000 kronor. Nu är det ju sannolikt, att antalet fastigheter i förhål
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

lande Lill arealen i övriga städer och samhällen i genomsnitt ej är så

stort som i Stockholm, ävensom att arbetet kan erhållas för lägre

kostnad än 2 kronor för timme, men dessa förhållanden äro ju endast

ägnade att stärka beräkningarna. Man vågar därför hoppas att den beräknade

summan, 516,000 kronor, skall visa sig tillräcklig.

De stadskärnan omgivande områdena finnas vanligen redovisade u

lantmäterikartor eller andra avstvckningskartor. För registerkartan, som i

stort sett endast behöver innehålla gränser och vägar och ej mindre byggnader

m. m., böra dessa kartor vara tillfyllest i avseende på noggrannhet.

Där det ej finnes några kartor, måste visserligen dylika upprättas, men

uppgörandet av dem bör ej draga samma kostnad som nymätning av ett

område i allmänhet kräver, enär ej alla eljest å en karta förekommande

föremål skola upptagas å registerkarta av föreslagen beskaffenhet. De

närmast stadskärnan befintliga delarna av stadsägorna torde vanligen vara

mera sönderstyckade än delarne i de yttre partierna, vadan gränspunkternas

antal per ytenhet räknat får antagas vara större i de förra områdena

än i de senare. Men å andra sidan torde för dessa små fastigheter

gränspunkterna i flera om ej rentav de flesta fall vara försvunna;

mätningen där måste därför så tillgå, att gränserna, sedan stomkarta

erhållits, insättas å kartan med ledning av befintliga avstyckningskartor

eller eljest förefintliga uppgifter om gränsers läge, vadan dessa gränspunkter

sålunda ej alltid komma att var för sig inmätas utan i stället

inkonstrueras. Sammanhängande områden kunna även vara delvis uppmätta

och mellan dessa delar liggande mindre partier vara i saknad av

karta; i sådana fall måste grundstommen göras med detaljkomplettering

beträffande vissa områden och med senare inkonstruering av gränslinjer

efter det grundkartan uppgjorts. För stora delar av utstyckad mark torde

endast gränspunkterna för den ursprungliga egendomen eventuellt kunna

uppmätas och gränspunkterna för de avstyckade delarne få senare inkonstrueras

med ledning av ägostycknings- eller avsöndringskartor.

För den provisoriska karta över Brännkyrka, som Stockholms stad låter

uppgöra, kunna enligt uppgift nymätningskostnaderna beräknas till omkring

35,000 kronor, om hänsyn tages till allenast sådana nymätningar, som erfordras

för erhållande av en dylik provisorisk karta (beträffande Brännkyrka

hava nymätningarna för att sedermera åstadkomma en slutgiltig exakt karta

inriktats efter en vidlyftigare plan). För den provisoriska kartan lärer nymätning

erfordras beträffande omkring 20 % av området. Denna provi
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

soriska karta skall innehålla åtskilligt mer än vad en registerkarta enligt

förevarande förslag nödvändigtvis måste innehålla. Om sålunda en fullständig

mätning av 20 % av området (hela Brännkyrka innehåller omkring

7,000 hektar) eller c:a 1,400 hektar kostar 35,000 kronor, komma i genomsnitt

på varje hektar 25 kronor. Men då registerkartan i stort sett

endast skall innehålla fastighetsgränser, vägar och vattendrag, kan man

anse, att kompletteringsmätningen för att åstadkomma en dylik fullt väl

kan ske för halva priset. För hektar stadsägoområde torde sålunda för

registerkarteändamål en beräknad kostnad av 12 kronor vara fullt tillräcklig.

Då stadsägornas areal uti ifrågavarande samhällen torde utgöra

omkring 85 procent av deras hela areal, skulle, under antagande att man

måste nymäta omkring 20 % härav, nymätningen komma att omfatta

17 % av samhällenas hela areal. Men då även någon mindre kompletteringsmätning

av de tomtindelade områdena kan erfordras, har kommissionen

antagit att 20 % av hela arealen kommer att nymätas och beräknat

hela mätningskostnaden till i runt tal 450,000 kronor.

Efter den kännedom man har om olika städers kartmaterial torde

i allmänhet beträffande stadskärnan finnas en stomkarta, som kan läggas

till grund för registerkartan, och vilken för registerkarteändamål torde vara

tillfyllest. För omgivningarna skola konnexioner till ifrågavarande stomme

göras. I åtskilliga städer finnes redan triangelnät ordnat, och bör detta i

sådant fall tjäna till ledning för stomkartan för hela staden sålunda att

man på de detaljkartor, å vilka triangelpunkterna komma, genom mätningar

orienterar in dessa punkter och sedan fördelar kartmaterialet så att detaljkartorna

stämma ihop med varandra och samtidigt de å detaljkartorna

inorienterade triangelpunkter placeras i sina rätta lägen efter triangelpunkternas

koordinater. De stadskärnan omgivande områdena finnas på sätt redan

är nämnt vanligen redovisade å lantmäterikartor eller andra avstyckningskartor,

och böra dessa, transponerade där så erfordras i den använda skalan,

i så stor omfattning som möjligt komma till användning vid registerkartans

åstadkommande. Där triangelpunkter ej finnas och man ej vill påkosta upprättandet

av ett huvudtriangelnät för samhället, vilket emellertid lärer kunna

åstadkommas för en ringa kostnad, kan man göra ett grafiskt stomnät, så att ej

alltför stora avvikelser och svårigheter yppa sig vid sammansättningen av alla

de olika kartorna till en karta. Inorienteringen av fixpunkterna å detaljkartorna

samt eventuella transponeringar av kartor ävensom konnekteringsarbetet

vid fördelandet av detalj kartornas fel vid gränserna samt registerkartans upp
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr C.

ritande m.m. kunna i genomsnitt beräknas låta sig göra efter ett pris av 2 kronor

för hektar, däri även inberäknad kostnaden för nödig stommätning. Ett

exempel härpå kan hämtas från kostnaderna för upprättandet av omnämnda

karta över Brännkyrka. Kostnaderna för sammansättning av

färdigmätt kartmaterial med orienteringsmätningar ävensom för uppgörandet

av det för kartan nödiga antalet triangelpunkter kunna nämligen

för Brännkyrka beräknas uppgå till cirka 14,000 kronor, vilket för

Brännkyrkas areal av cirka 7,000 hektar utgör omkring 2 kronor för

hektar. För Göteborg är en provisorisk översiktskarta i skala 1 : 4,000

redan upprättad, vilken verkställts i avbidan på en fullt exakt karta, grundad

på fullt genomförd triangelmätning. För denna provisoriska karta, som

ej är gjord med samma anspråk på noggrannhet som kartan för Brännkyrka,

har nyss berörda kostnad varit billigare och torde ej nämnvärt

hava överstigit 1 krona 50 öre för hektar. Då emellertid kartmaterialet

torde vara ganska bristfälligt i åtskilliga av Sveriges städer,

vilket även måste försvåra arbetet för sammansättningen av registerkartan,

har kommissionen antagit kostnaden för ifrågavarande arbete böra upptagas

till ett pris av i genomsnitt 2 kronor för hektar, eller för all jord,

vard ver registerkarta skall upprättas, till omkring 372,000 kronor.

Jag har så utförligt som skett yttrat mig angående nu omförmälda

av kommissionen upptagna kostnadsposter för att framhålla, att desamma

grunda sig på erfarenhet från mätningar i Stockholm och Göteborg

samt med denna erfarenhet såsom utgångspunkt beräknats så högt, att

någon större fara för att kostnaderna sedermera skola visa sig överstiga

de beräknade icke synes föreligga. Jag vill i detta sammanhang erinra

om att den post, som av kommissionen upptagits till 516,000 kronor, i

kommittébetänkandet den 30 september 1911 beräknats till allenast 180,000

kronor. Det av kommissionen föreslagna statsbidraget, högst 10 kronor

för hektar icke vattentäckt mark, synes mig därför fullt tillräckligt, och

att uppskjuta frågan om statsbidragets storlek tills större erfarenhet vunnits

angående registreringskostnaderna synes mig icke lämpligt, vadan svenska

stadsförbundets erinringar i nu ifrågavarande avseende enligt min mening

icke böra föranleda frångående av förslaget.

De stadsliknande samhällena på landsbygden hava visserligen icke

att bekosta utgifterna för sitt rättsväsen, men de hava samma skyldighet

att låta upprätta kartor över stadsplaner, kvarter och tomter, som av ålder

ålegat städernas invånare. Under sådana förhållanden synes det mig ej

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

kunna ifrågasättas, att staten skall bekosta de för fastighetsregistrets upprättande

nödiga mätningar och åstadkommandet av registerkartor. Övriga

kostnader för registret av beskaffenhet att enligt förslaget skola gäldas

av samhällena torde bliva jämförelsevis obetydliga och samhällena g omgjorda

genom det beräknade statsbidraget.

I fråga om bestämmelsen i 2 § andra stycket av förevarande lagförslag

vill jag i anledning av innehållet i svenska stadsförbundets skrift erinra

därom, att enligt samma bestämmelse ett område skall hava vid utgången

av år 1915 tillhört ett samhälle, för att rätt till statsbidrag skall förefinnas.

Vad svenska stadsförbundet anfört till stöd för sin hemställan, att

de av kommissionen föreslagna bestämmelserna till begränsning av statsverkets

kostnader för registreringen måtte utgå, anser jag icke böra medföra

sådan ändring i förslaget, men då bestämmelserna avfattats under

förutsättning, att lagen komme att utfärdas under år 1915, och så ej kan

ske, finner jag tidsbestämmelsen 1918 böra ändras till 1919.»

Departementschefen redogjorde vidare för innehållet i svenska stadsförbundets

skrift i övrigt samt förklarade, att detsamma enligt hans mening

icke borde föranleda ändring i kommissionens förslag.

Förslaget till Beträffande lantmäteristyrelsens ovannämnda framställning yttrade

ändrad lydd- härefter departementschefen:

se av vissa§§ »Uti skrivelse den 28 maj 1914 hade förste lantmätaren i Stockholms

hemmansklyv- län anhållit, att lantmäteristyrelsen ville vidtaga erforderliga åtgärder för

n^°och att inom den närmaste framtiden få en förbättrad avsöndringslagstiftning

Sjordavsönd- till stånd, samt därvid anfört huvudsakligen följande.

Wn-9- Det torde icke råda mer än en mening därom, att jordavsöndrings
Lantmäteri-

förfarandet icke uppfyllde de krav på ordning, reda och rättssäkerhet, som

styreisen. man hade rätt att ställa på ett jorddelningsinstitut i våra dagar. Orsaken

härtill finge sökas dels i det sätt, på vilket gällande bestämmelser tillämpades,

dels ock i vissa brister i lagstiftningen. En reformering av avsöndringsväsendet

vore därför av behovet påkallad och detta ju förr desto

hellre, helst missförhållandena vore sådana, att det måste betecknas såsom

synnerligen oklokt och för en ordnad fastighetsbildning skadligt att längre

fortsätta i de gamla hjulspåren.

Skiftesstadgekommittén hade visserligen i sitt förslag till ändrad skifteslagstiftning

framställt förslag till avsöndringsväsendets ordnande på ett

mer tillfredsställande sätt, men då denna lagstiftning av allt att döma icke

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr C.

kunde väntas vinna sin lösning inom den närmaste framtiden, syntes avsöndringsväsendet

höra ordnas oberoende av berörda lagstiftning, synnerligast

som några olägenheter icke kunde vara förenade med att så skedde,

under det varje uppskov därmed medförde ökad oreda. Vad särskilt

Stockholms län vidkomme, framträdde bristerna på ifrågavarande område

i allra högsta grad.

Jämlikt 21 § i lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring

stadgades, att avhandling rörande jordavsöndring för alltid skulle

innehålla så noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge

och gränser, att någon osäkerhet därom ej kunde uppstå. Det vore emellertid

ett allmänt känt förhållande, att olika meningar gjort sig gällande

i olika län med avseende på vad som kunde anses erforderligt för att ett

område skulle anses vara så bestämt, att någon osäkerhet ej kunde uppstå

om dess storlek, läge och gränser. Något enhetligt förfarande hade

icke förekommit, utan hade en befallningshavande uppställt vissa fordringar

och en annan andra. Att endast genom en beskrivning av området

åstadkomma full säkerhet med avseende på en lägenhets storlek, läge och

gränser läte sig i de flesta fall icke göra. Härför erfordrades upprättande

av karta. Uppfattningen om dess nödvändighet torde också numera hava

trängt igenom, och det kunde synas som om mycket vore vunnet därmed.

Så vore'' emellertid icke förhållandet, såvida icke samtidigt den fordran

ställdes på kartan, att den skulle vara upprättad av kompetent personDenna

fordran måste ovillkorligen uppehållas, såvida avsöndringsförfaran

det skulle medföra tillfredsställande rättssäkerhet.

Vad Stockholms län vidkomme fordrades visserligen, att lägenheten

vore avfattad å karta och beskriven, men huruvida kartan och beskrivningen

vore upprättade på sådant sätt, att säkerhet förefunnes för att de

också motsvarades av de faktiska förhållandena på marken, gjordes däremot

icke till föremål för någon prövning. Kartor godtoges, som vore

upprättade av snart sagt vem som helst såsom skogvaktare, klockare,

länsmän, nämndemän m. fl. Kartor, som på lantmäterikontoret vore

företedda, hade därför också mången gång varit sådana, att man

haft skäl misstänka, att överenstämmelse med lägenhetens utseende på

marken icke förelegat. En följd av dessa otillfredsställande uppmätningar

hade blivit, att den efter kartan uträknade arealen, som återgivits i upplåtelsehandlingen,

icke överensstämde med den å marken utvisade och vid

upplåtelsen avsedda. Härtill komme, att det icke hörde till det ovanliga,

att kartan blivit felaktigt uträknad, så att fall kunde inträffa, då handlingarna,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6 käft. (nr 6). 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 6.

kartan och gränserna på marken angåve tre skilda resultat. Vid av lantmätare

verkställda regleringar av gränserna omkring lägenheter eller företagna

skiftesförrättningar, i vilka avsöndringar ingått, hade det också visat

sig, att tillfredsställande överensstämmelse sällan förelåge mellan avsöndringskarta

och marken.

Det oaktat saknades icke personer, vilka hyste den uppfattning, att

kartläggning av en lägenhet icke krävde någon egentlig kunnighet i ägomätning.

Erfarenheten gåve emellertid otvetydigt vid handen, att även

för enkla mätningsåtgärder erfordrades en viss rutin och erfarenhet rörande

allmän mätningsteknik för ernående av ett gott och tillförlitligt resultat.

Härtill komme, att avsöndrade lägenheter icke sällan hade en sådan form,

att deras riktiga kartläggning påfordrade användandet av mätningsinstrument.

I sådana fall vore under alla förhållanden en viss fackutbildning

erforderlig.

En kartas duglighet och användbarhet för bestämmande av en avsöndrings

läge, i händelse osäkerhet därom skulle uppstå i framtiden,

vore emellertid icke uteslutande beroende på att lägenhetens gränser blivit

rätt upptagna utan även därpå, att å densamma funnes inmätta några

fasta punkter, vilka framdeles kunde tjäna såsom utgångspunkter vid en

eventuell utstakning. I denna del funnes grundad anledning antaga, att

flertalet inom Stockholms län upprättade avsöndringskartor vore bristfälliga,

då ett icke obetydligt antal för förste lantmätaren företedda sådana

kartor visat sig i saknad av dylika punkter, och samma erfarenhet jämväl

gjorts av länets lantmätare.

Med frågan om lägenhetens uppmätning och kartläggning sammanhängde

en annan åtgärd, som jämväl vore av stor betydelse för ett ordnat

avsöndringsväsende, eller markeringen av dess gränser. Förste lantmätaren

hade sökt utröna, huru härmed i allmänhet förfores inom länet.

Därvid hade han funnit, att någon sådan markering mycket sällan förekomme.

Vid bestämmandet av gränserna för det område, som skulle avsöndras,

utsattes några tillfälliga märken, bestående av trästickor eller

dylikt. Någon för framtiden betryggande rörläggning av hörnpunkterna

ifrågakomme dock icke. Följden bleve därför vanligen den, att efter någon

tid osäkerhet uppstode om avsöndringens gränser, ofta i förening med

tvist med rågranne, som föranledde till ansökan om förordnande för lantmätare

att verkställa rågångsuppstakning. Anmärkningsvärt och för förhållandena

belysande vore det icke ringa antal sådana förrättningar, som

årligen handlades av länets lantmätare.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Påtagligt vore, att de brister, som enligt vad sålunda påvisats vidlådde

uppmätning, kartläggning och markering av avsöndrade lägenheter, givit

anledning icke blott till kostnader för dessa bristers avhjälpande genom

lantmäteri förrättningar utan även till invecklade och för jordägarna kostsamma

rättstvister.

För betryggande av rättssäkerheten måste man också uppställa fordran

på att kartan förvarades på ett betryggande sätt. Den karta, som enligt

vad förut meddelats inom Stockholms län bifogades ansökning om fastställelse,

återginge emellertid efter ärendets avgörande till sökanden. Följden

härav hade blivit den, att kartorna ofta förkomme. Snart sagt varje

dag besöktes Stockholms läns lantmäterikontor av personer, vilka önskade

erhålla kopior av avsöndringskartor och, då de erhölle upplysning om

att sådana ej funnes där förvarade, uttryckte sin förvåning över förhållandet.

Det vore emellertid obestridligen förenat med större fördel för

intressenterna, om kartan förvarades med avsöndringsakten i länets lantmäterikontor,

då densamma i allmänhet icke vore behövlig för dem omedelbart

efter avsöndringens tillkomst, men det däremot vore av stor betydelse,

att vid framdeles uppkommande behov exemplar av kartan kunde

erhållas. Saken gällde för övrigt icke blott avsöndringsägarens utan även

ägarens av stamfastigheten intresse.

För att fastställelse skulle kunna meddelas å en avsöndring, erfordrades,

förutom säker uppgift på dess storlek, läge och gränser, även utredning

om lägenhetens stamfastighet. Det sätt, varpå dessa utredningar

verkställts, hade visat sig synnerligen otillfredsställande. Orsaken härtill

vore påtagligen den, att dylika utredningar utförts av personer med ringa

eller ingen sakkunskap. Följden hade ock därför blivit den, att fastställelse

meddelats å ett stort antal avsöndringar, vilka rätteligen icke bort

fastställas. Vid uppläggandet av jordregister för länet hade ofta påträffats

lägenheter, vilka fastställts från oriktiga stamfastigheter. Även hade i ett

stort antal fall fastställelse meddelats å avsöndringar i ett sammanhang

från två eller flera hemman eller hemmansdelar, vilka icke legat i samfällighet.

Anledningen därtill hade utan tvivel varit den, att den, som

anlitats såsom jordägarnas biträde, icke ägt tillräcklig kännedom om gällande

lagstiftning eller också icke förstått föreliggande lantmäterihandlingar.

Understundom torde anledningen varit att söka däri, att biträdet varit i

saknad av erforderliga jorddelningsakter eller icke insett nödvändigheten

av att utröna, vilka förrättningar övergått den fastighet, om vilken

det varit fråga. Ett hemman hade exempelvis utlagts vid ett laga skifte

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

och därefter genom hemmansklyvning uppdelats i två eller flera lotter,

varefter en lägenhet belägen på en av berörda lotter försålts. I avsöndringen

rörande handlingar hade densamma emellertid uppgivits vara avsöndrad

från hela skifteslotten, och hade hemmansklyvningen alltså helt

och hållet förbigåtts, I andra fall hade förekommit, att flera lägenheter

avsöndrats från samma stamfastighet, men denna hade ena gången uppgivits

tillhöra hemmanet nr 1, andra gången nr 2 och en tredje gång

bestå av sammanblandade ägor till nr 1 och nr 2.

I dessa och andra liknande fall hade Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke kunnat kontrollera de lämnade uppgifterna. Rättelse häruti liksom

i en del andra felaktigheter, såsom fel i uträkningen av avsöndrings areal in. m.,

hade emellertid mången gång stått att vinna genom handlingarnas remitterande

till förste lantmätaren för granskning. Detta hade dock förekommit och

förekomme alltjämt endast i undantagsfall inom Stockholms län. Att en

sådan granskning måste ingå i ett blivande ordnande av avsöndringsväsendet

vore dock påtagligt, då en tillförlitlig granskning av en avsöndringsakt

icke kunde ske hos någon annan myndighet, enär därför erfordrades

tillgång till i lantmäterikontoret förvarade akter. Att ett icke obetydligt

arbete bleve förenat härmed vore obestridligt, men emellertid ställde

sig en sådan granskning helt annorlurfda, om fullt kompetenta personer

gjort arbetet, i vilket fall man hade att påräkna, att fel mera undantagsvis

beginges och granskningen således i de flesta fall icke behövde medföra

en vidlyftig och tidsödande behandling från förste lantmätarens sida.

Dessutom komme jordregistret, i den mån detsamma bleve upplagt, att i

hög grad underlätta ett dylikt granskningsarbete, liksom ock att tjäna till

ledning vid erforderlig utredning angående lägenhets stamfastighet.

Med vad sålunda anförts hade förste lantmätaren framhållit de huvudsakliga

missförhållandena med avseende å avsöndringsväsendet, sådana

dessa kommit till synes inom Stockholms län. Obestridligt syntes honom

vara, att de krav, som numera måste ställas på detta jorddelningsinstitut,

om detsamma skulle bibehållas, med nödvändighet påfordrade, att detsamma

i likhet med övriga jorddelningar för framtiden komme att handhavas

av lantmätarna. Först genom att så skedde samt de tekniska och

andra åtgärder, som erfordrades för bestämmande av en avsöndrings

storlek, läge och gränser m. m., komme att utföras av fackutbildade personer,

som arbetade under tjänstemannaansvar, kunde man enligt förste

lantmätarens mening vänta sig tillfredsställande ordning, reda och rättssäkerhet

i vårt avsöndringsväsende.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr C. 45

Efter att hava redogjort för innehållet i förste lantmätarens i Stock
holms

län framställning anför lantmäteristyrelsen:

Det otillfredsställande sätt,. varpå avsöndringsväsendet i vårt land

vore ordnat, utgjorde ett ämne, som under senare åren tilldragit sig allt

större och större uppmärksamhet. De missförhållanden, förste lantmätaren

i Stockholms län framhållit, innebure därför ingen överraskning. De utgjorde

emellertid en tydlig bekräftelse på fortvaron av vådor, vilka syntes

vara oskiljaktiga från gällande lagstiftning på ifrågavarande område och

vilka särskilt inom Stockholms län med hänsyn såväl till jordens värde

som till den omfattning, vari avsöndringsinstitutet inom detta län till
lämpades,

för närvarande icke läte sig överskådas. Av yttranden, som

infordrats av rikets övriga förste lantmätare i anledning av förste lantmätarens

i Stockholms län förevarande framställning, framginge, att den

erfarenhet, som i allmänhet inom riket vunnits på ifrågavarande område,

i stort sett vore enahanda som den, vilken legat till grund för berörda

framställning. Att lagstiftningen på området i fråga vore otillfredsställande,

därför talade icke minst det förhållandet, att, på sätt av förste lantmätarnas

yttranden framginge, i ett stort antal län vid sidan om gällande

bestämmelser utvecklat sig ett förfarande, som avsåge att i större grad

än lagstiftningen gåve anledning till befrämja rättssäkerheten.

Lantmäteristyrelsen erinrar härefter om de bestämmelser angående avsöndring,

som föreslagits av skifteslagstiftningskommittén, samt förklarar

sig hålla före, att starka skäl lörefunnes för utbrytning från jorddelningslagstiftningen

av frågan om avsöndringsväsendets ordnande och omedelbart

vidtagande av åtgärder för lösning av denna fråga. Efter att hava omnämnt

att under åren 1909—1913 fastställts i medeltal 13,687,4 avsöndringar

årligen samt att under samma period avslutade laga skiften, hemmansklyvningar

och ägostyckningar samt sådana avsöndringsförrättningar, som

verkställts efter förordnande av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande,

angått i medeltal 16,100 fastigheter årligen, anför lantmäteristyrelsen bland

annat följande:

Vad anginge bestämmelserna i 21 § i lagen om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring därom, att avhandling rörande jordavsöndring

för alltid skall innehålla så noggrann beskrivning å den avsöndrade

jordens storlek, läge och gränser, att någon ovisshet därom ej kan

uppstå, visade erfarenheten, att detta läte sig göra endast i enkla fall.

Så snart området hade oregelbunden form, funne man snart, att det icke

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

vore möjligt åtminstone för lekmannen att åstadkomma en tillfredsställande

sådan beskrivning över dess gränser. Ännu större bleve svårigheterna,

när det gällde att genom beskrivning bestämma ett områdes läge.

Härav förklarades också, att flera befallningshavande funnit sig böra

fordra karta över det område, som i varje fall vore ifråga.

Det vore emellertid icke nog med att karta upprättades, utan man

måste enligt lantmäteristyrelsens mening även skaffa bästa möjliga garanti

för att kartan vore riktig. För att vinna detta syfte ansåge sig lantmäteristyrelsen

i motsats mot vad från några håll framhållits böra fasthålla

vid fordran på att kartan skulle vara upprättad av lantmätare och

avsöndringsförrättningarna alltså inrangerade inom ramen av den nuvarande

organisationen av lantmäteristaten i länen, såsom för övrigt redan

vore föreskrivet i gällande nådiga instruktion för lantmäteristvrelsen och

rikets lantmätare den 22 oktober 1909, där i § 43 förordnats, att distriktslantmätare

och extra lantmätare äro skyldiga att mot ersättning,

varom är särskilt stadgat, på sökandes begäran upprätta karta och beskrivning

över avsöndrade lägenheter. Endast på detta sätt komme arbetena

att utföras under tjänstemannaansvar, och bereddes största möjliga

garanti för att kartor, som förekomme, vore riktiga. Det finge visserligen

medgivas, att åtskilliga av de kartor över avsöndrade lägenheter,

som upprättats av lantmätare, visat sig vara behäftade med på det hela

taget samma fel, som plägade förekomma å kartor, vilka författats av

andra personer. Detta hade emellertid sin förklaring bland annat däri,

att lantmätaren i konkurrens med dessa personer, för att kunna prestera

arbetet för lika och om möjligt billigare pris än dessa, såge sig nödsakad

att även tillgripa samma genvägar som dessa.

Lantmäteristyrelsen ville erinra, att kommissionen icke uttalat sig

om vem som skulle anses i mätning kunnig, och vid sådant förhållande

vore styrelsen övertygad, att Eders Kungl. Maj ds befallningshavande, som,

i händelse kommissionens förslag i denna del gillades, i regel bleve

ställda inför ett fullbordat faktum, så ofta skulle finna ömmande omständigheter

föreligga, att den av kommissionen föreslagna ändringen i denna

del snart skulle befinnas vara betydelselös. Ej heller förelåge enligt styrelsens

mening i avseende å landsbygden samma skäl som för städerna

att frångå ovillkorligt anlitande av den för jorddelningens utförande anställda

och särskilt utbildade personalen. För städerna komme enligt

kommissionens förslag såväl registerkartans upprättande som avstyckning

och tomtmätning m. m., därest icke lantmätare anlitades, att verkställas av

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.

i slädens tjänst anställd person. Denne hade tillgång till stadens kartor

och arkiv, han måste antagas besitta särskild kännedom om såväl beskaffenheten

av stadens kartmaterial som dess fastighetsförhållanden, och

fel, som han beginge, komme att lända honom till skada, varför man

hos denne måste förutsätta ansvarskänsla i likhet med en statens tjänsteman.

Till intet härav funnes motsvarighet beträffande en privat mer

eller mindre skolad eller erfaren teknikers ställning i fråga om befattning

med jordens delning å landet.

Lantmäteristyrelsen uppställde såsom oundgängligt för vinnande av

det syfte, som här avsåges, eller rättssäkerhet, ordning och reda i fråga

om avsöndringsväsendet, att av vederbörande lantmätare på tjänstens

vägnar karta alltid skulle upprättas och medfölja ansökan om avsöndrings

fastställande, samt att denna karta skulle upptaga förutom det

område, som i varje fall vore i fråga, även sådana fasta punkter, föremål

och mätningsuppgifter, att läget av området bleve fullt bestämt. Om

därjämte, såsom lantmäteristyrelsen ansåge nödigt, bestämmelse meddelades

om gränslinjernas utstakning, rörläggning och beskrivning på sätt

vore stadgat i fråga om ägostyckning samt slutligen ärendet alltid gjordes

till föremål för granskning av förste lantmätaren, hölle styrelsen före, att

det åstundade resultatet skulle vinnas.

Den ifrågasatta obligatoriska granskningen av förste lantmätaren

komme givetvis att förorsaka ökat arbete för denne i synnerhet inom län,

där remiss till förste lantmätaren av ansökan om fastställelse å avsöndring

för närvarande endast undantagsvis förekomme. Det borde emellertid

uppmärksammas, att det vore stor skillnad, då det gällde granskning

av ett av sakkunnig person utfört arbete, eller ett arbete, som

tillkommit utan egentlig sakkunskap och utan ansvar för begångna fel.

Man torde väl kunna säga, att arbetet med granskning av en akt av

sistberörda slag ofta toge lika lång tid som granskning av tio av sakkunnig

person upprättade akter. I övrigt finge framhållas: dels att

frågan om biträde åt förste lantmätarna vore på god väg att vinna sin

lösning, dels ock att den mest tidsödande granskningen eller huruvida

avsöndringen skett från rätt stamfastighet alltid måste av förste lantmätaren

företagas, innan införing i jordregistret kunde ske och lägenheten

i samband därmed åsättas registerbeteckning.

Såsom kommissionen meddelat, ägde lantmätare jämlikt 11 § 7 mom.

i taxan på arvode för lantmäteriförrättningar att undfå arvode med tio

kronor för upprättande av karta med beskrivning över avsöndrad lägen
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 6.

het, där ej vidlyftigare mätnings- och ulredningsgöromål erfordrades än

som under en förrättningsdag hunne utföras. Härtill komme nu, i händelse

lantmäteristyrelsens förslag om obligatorisk utstakning, rörläggning

och beskrivning av gränslinjerna vunne nådigt gillande, en ytterligare kostnad,

som i vanliga fall icke komme att överstiga fem kronor. Till enahanda

belopp borde lösen för ett exemplar av karta över avsöndring beräknas.

Slutligen finge här framhållas, att nådig kungörelse utfärdats den

23 december 1914 med nya bestämmelser angående användningen av

utav riksdagen beviljat anslag till distriktlantmätarnes tjänsteresor. Härvid

hade alla de förbättringar till jordägarnas fromma vidtagits, som omförmäldes

i kommissionens betänkande å sid. 164—165. Desslikes hade

stadgats, att vad som i kungörelsen sagts om distriktslantmätare även

skulle gälla för sådan extra lantmätare, vilken det enligt givna föreskrifter

ålåge att inom visst distrikt eller del därav verkställa förrättningar av beskaffenhet

att kunna ifrågakomma till uppförande i resplan. Härigenom

torde de flesta avsöndringar, som på egentliga landsbygden verkställdes

för bildande av egna hem, komma att utföras på statens bekostnad.

Även frågan huruvida rikets lantmätare kunde medhinna alla avsöndringsförrättningar

hade varit föremål för övervägande inom lantmäteristyrelsen.

Antalet tjänstemän vore emellertid enligt styrelsens mening fullt

tillräckligt för arbetets utförande utan tidsutdräkt. Vid prövning år 1909

av Eders Kung], Maj:ts förslag till stat för lantmäteristaten i orterna

minskade riksdagen distriktslantmätarbefattningarnas antal med tio. På

grund härav och av göromålens omfattning hade följden blivit den, att en

högst väsentlig del av förrättningar för närvarande handlades av auskultanter

i egenskap av vikarier. Detta kunde givetvis icke sägas vara med

god ordning överensstämmande, och det vore nog en tillfällighet, att några

allmännare klagomål ännu icke försports från jordägarnas sida. För

lantmäterikårens del gällde det anmärkningsvärda förhållandet, att antalet

extra ordinarie tjänstemän vore omkring dubbelt så stort som antalet

ordinarie. Förhållandet hade också föranlett, att två av lantmätare och

sammanslutning av lantmätare gjorda framställningar om förändring i avseende

å organisationen vore beroende på Eders Kungl. Maj:ts prövning.

Lantmäteristyrelsen föreställde sig, att önskemålet om ökat antal ordinarie

befattningar, oberoende av det sätt varpå avsöndringsväsendet bleve

ordnat, icke kunde för någon längre tid undanskjutas, och i den mån

nya befattningar inrättades, ökades givetvis möjligheterna för allmänheten

att bliva snabbt betjänad av vederbörande befattningshavare och alltså

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

undslippa de täta ombyten av förrältningsmän, som för närvarande vore

oundgängliga pä grand av fåtalet ordinarie lantmätare.

Vid framställningen har lantmäteristyrelsen lögat förslag, i överensstämmelse

med det anförda, till ändrad lydelse av 21 och 29 §§ i lagen

om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring ävensom till annan

lydelse av första stycket i 31 § i den av kommissionen föreslagna

lagen med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad i syfte att endast lantmätare skulle vara behörig

att verkställa avstyckning inom område, som i sist berörda bestämmelse

avses.

Kammarkollegiet har i sitt utlåtande anfört bland annat:

Även om kostnaderna för jordavsöndring för den enskilde sakägaren

blivit i avsevärd mån begränsade, hade detta dock kunnat ske endast

därigenom, att nämnda kostnader till stor del överflyttats på statsverket.

Det syntes kollegiet vid sådant förhållande ligga vikt uppå, att den föreslagna

bestämmelsen om avsöndringskarta icke komme att tillämpas så,

att de därmed förbundna kostnaderna onödigtvis uppdreves, vare sig de

komme att falla på den enskilde sakägaren eller på statsverket. Åtskilliga

avsöndringar torde vara av beskaffenhet att kunna till storlek, läge

och gränser fullt identifieras medelst en karta eller ett kartutdrag av allra

enklaste beskaffenhet. Avsöndringar av helt skifte eller av andra till sin

omfattning redan förut bestämda områden, såsom holmar, urfjällar och

på kronomarkerna i Norrland och Dalarna liggande ströängar, torde, enligt

kollegiets mening, icke nödvändiggöra någon förrättning på marken,

därest karta upptagande stamfastigheten och dess adperlinenser redan

funnes. Då emellertid detaljerade föreskrifter rörande avsöndringskartans

avfattning och beskaffenhet icke lämpligen syntes böra inflyta i lagtexten,

torde dylika föreskrifter av Eders Kungl. Maj:t böra meddelas i administrativ

väg samt en hänvisning härtill inflyta i lagtexten.

I motsats till kommissionen, som föreslagit, att avsöndringskartan

skall vara upprättad av lantmätare eller annan i ägomätning kunnig person,

hade lantmäteristyrelsen i sin underdåniga framställning hemställt,

att kartans avfattning, liksom avsöndringsförrättningen i övrigt, skulle

uteslutande uppdragas åt lantmätare. Lantmäteristyrelsen hade därjämte

föreslagit dels att de i 17 § av nu förevarande lag om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring meddelade bestämmelserna om utstakning

och rörläggning av skillnadslinjerna kring ägostyckad fastighet skulle

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6 käft. (nr 6). 7

Kammarkol
legiet.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 0.

tillämpas jämväl på jordavsöndring och dels att vederbörande förste

lantmätare i varje fall skulle höras över jordavsöndringsansökningen, innan

densamma av Eders Kungl. Maj ds befallningshavande företoges till prövning.

Kollegiet kunde för sin del icke understödja vad lantmäteristyrelsen

i förenämnda hänseende föreslagit och hemställt. Vidkommande till en

början frågan, huruvida det avsöndrade jordområdet borde utstakas och

rörläggas, hade kollegiet icke insett att en sådan förrättning skulle äga

någon betydelse vid prövningen av frågan, huruvida jordavsöndringen vore

av beskaffenhet att kunna fastställas eller icke. Kunde avsöndringen icke

fastställas, bleve de med förrättningen förbundna kostnaderna, vare sig de

folie på sakägaren eller statsverket, fullständigt onyttiga. Jordavsöndringarnas

utstakning och rörläggning vore förenade med betydande kostnader för

vederbörande jordägare.

När kollegiet sålunda ansåge sig böra avstyrka lantmäteristyrelsens

förslag i denna del, utgjorde detta en ytterligare anledning för kollegiet

att ställa sig avvisande beträffande lantmäteristyrelsens förslag att uteslutande

förbehålla lantmätare befogenheten att avfatta avsöndringskartorna.

Såsom i det föregående framhållits, torde dessa kartor i en mängd fall

bliva av ytterst enkel beskaffenhet, ofta tilläventyrs en kopia eller ett

utdrag av en redan förefintlig karta eller rentav — när fråga exempelvis

vore om upplåtelse av en holme — endast ett exemplar av i handeln

förekommande blad av något allmänt kartverk. Då för övrigt lantmätarna

icke vore de enda, som besutte nödig sakkunskap för ifrågavarande uppgift,

utan jämväl andra för ändamålet väl kvalificerade krafter kunde erbjuda

allmänheten sina tjänster, förefunnes, enligt kollegiets uppfattning,

ingen anledning att förbehålla befattningen med avsöndringskartorna åt

lantmäteripersonalen. Detta så mycket mindre som kollegiet med visshet

förutsåge, att nämnda av lantmäteristyrelsen föreslagna anordning, vilken

skulle innebära ett slags monopol för lantmätarna, skulle leda till stegrade

kostnader för statsverket, såväl genom ofrånkomliga anspråk på ökat antal

distriktslantmätartjänster som därigenom att monopolet säkerligen

komme att resultera i ett fördyrande av avsöndringsförrättningarna med

därtill hörande utredningar. Kollegiet kunde ur egen erfarenhet vitsorda

riktigheten av lantmäteristyrelsens medgivande, att åtskilliga av de kartor

över avsöndrade lägenheter, som upprättats av lantmätare, visat sig vara

behäftade med på det hela taget samma fel, som plägade förekomma å

karta, som författats av andra personer, men när lantmäteristyrelsen anförde,

att detta hade sin förklaring, bland annat, däri, att lantmätaren i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj:ta Nåd. Proposition Nr C.

sin konkurrens med andra personer, för alt kunna prestera arbetet för

lika och om möjligt billigare pris än dessa, säge sig nödsakad att tillgripa

samma genvägar som de, torde denna förklaring i varje fall icke

vara ägnad att stödja anspråket på monopolställning.

Vad slutligen anginge den av lantmäteristyrelsen föreslagna bestämmelsen,

att vederbörande förste lantmätare alltid skulle höras, innan Eders

Kungl. Maj:ts befallningshavande ägde företaga avsöndringsärendet till

prövning, insåge kollegiet icke nödvändigheten av densamma, åtminstone

icke för det fall att lantmätare avfattat avsöndringskartan. Både kartan

avfattats av annan i ägomätning kunnig person, torde förste lantmätarens

yttrande i regel komma att av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande införskaffas.

Lantmäteristyrelsen hade i detta sammanhang framhållit, att den

mest tidsödande granskningen av avsöndringshandlingarna i syfte att avgöra,

huruvida avsöndringen skett från rätt stamfastighet, alltid måste av förste

lantmätaren företagas, innan införing i jordregistret kunde ske och lägenheten

i samband därmed åsättas registerbeteckningen. Det syntes kollegiet,

som den av lantmäteristyrelsen i anslutning därtill åsyftade kontrollen

ändamålsenligast skulle ernås, därest förste lantmätaren finge sig ålagt

att, i händelse jordavsöndringen vid densammas införande i jordregistret

befunnes vara av beskaffenhet att icke hava bort fastställas, därom göra

anmälan hos kollegiets advokatfiskal för vidtagande av behörig åtgärd.

En dylik bestämmelse, som stode i god överensstämmelse med den i

27 § i nådiga förordningen angående jordregister den 13 juni 1908 föreskrivna

anmälningsskyldighet i fråga om äldre jordavsöndringar, syntes

lämpligen kunna inflyta i 26 § av förevarande lag.

Såsom lantmäteristyrelsen framhållit, torde en revision av bestämmelserna

angående jordavsöndring vara av behovet påkallad till åstadkommande

av reda och rättssäkerhet i jordförhållandena. Den kommitté, som

av Eders Kungl. Maj:t förordnats att verkställa en fullständig revision av

skiftesstadgan och därmed sammanhörande författningar, har uti sitt den

28 juli 1911 avgivna betänkande föreslagit en genomgripande omdaning

av avsöndringsinstitutet. På grund av denna frågas samhörighet med

jorddelningslagstiftningen i övrigt samt med hänsyn jämväl till innehållet

i yttranden, som avgivits över skifteslagstiftningskommitténs förslag, anser

jag dock, i motsats till lantmäteristyrelsen, frågan om jordavsöndring

icke lämpligen kunna för sig omedelbart företagas till lösning, och finner

jag mig för närvarande böra i huvudsak tillstyrka de av fastighets
-

Departe
ments
chefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

registerkommissionen föreslagna bestämmelser, medelst vilkas genomförande

i allt fall ett. steg tages mot ett mera tillfredsställande avsöndringsinstitut.

Av, det nu anförda torde ock följa, att jag för närvarande finner mig

icke kunna understödja kammarkollegiets förslag om ändring i 26 § av

ifrågavarande lag. Ej heller synes mig kammarkollegiets erinran i avseende

å beskaffenheten av avsöndringskarta påkalla ändring i kommissionens

förslag.

Med avseende å innehållet i 3 mom. av kommissionens förslag till

ändrad lydelse av 29 § i förevarande lag har kammarkollegiet anmärkt,

att bestämmelsen om fördelning av stamfastighetens onera syntes böra erhålla

sådan avfattning, att under bestämmelsen jämväl komme att falla

årliga avbetalnings- och räntebelopp å vad som vid avlösning av vissa

frälseräntor enligt lagen den 8 november 1912 av statsmedel förskjutits

ävensom vissa avgifter, sådana som det från viss jord i Skåne, Halland

och Blekinge utgående landgille, avgälder från de till skatte försålda så

kallade halländska kyrkohemmanen samt den i Göteborgs och Bohus län

utgående landskyld, vilka samtliga avgifter å ena sidan icke vore att anse

såsom frälseräntor, men å andra sidan icke heller kunde betecknas såsom

i egentlig mening allmänna utskylder och besvär. I anledning av

denna erinran, som synes mig böra beaktas, har jag låtit stadgandets

lydelse undergå erforderlig jämkning.

Föreskrifterna uti nu ifrågavarande moment av 29 § enligt kommissionens

förslag avse endast jordavsöndring. Det synes mig under sådana

förhållanden, som om desamma lämpligare kunde inrymmas i förevarande

lags tredje kapitel eller kapitlet om avsöndring, och torde detta låta sig

göra på det sätt, att 26 och 27 §§ i lagen sammanföras till en paragraf

med nummer 26 och de bestämmelser, som återfinnas i 29 § 3 mom.

i kommissionens förslag, efter berörda jämkning upptagas såsom 27 §.

Omflyttningen har föranlett någon jämkning i bestämmelsernas avfattning,

i avseende varå jag hänvisar till det nu uppsatta förslaget.

Då föreskrift synes böra meddelas angående sättet för klagan över

beslut, varom nu är fråga, har förslag i sådant hänseende införts i 28 §.

Det av kommissionen framlagda förslag till lag med vissa bestämmelser

angående överflyttning av jord eller lägenhet från ett förvaltningsområde

till annat i anledning av förändring i administrativ indelning har

genom nådigt beslut remitterats till den av Eders Kungl. Maj:t den 5 december

1913 tillsatta kommitté för så kallade kommunala nybildningar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Då det av kommissionen föreslagna tillägg till 30 § i lagen om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring innefattar hänvisning till nyss

omförmälda lagförslag, synes mig samma tillägg icke nu böra upptagas

till behandling.

Den av mig föreslagna lydelsen av 27 § i lagen om hemmansklvv- försla9^tvit^

ning, ägostyckning och jordavsöndring föranleder vissa jämkningar i 14, bestTmmeiser

27 och 28 SS i kommissionens förslag till lag med vissa bestämmelser angående avangående

avstyckning ocn sammanläggning av jordområden i stad, for sammanläggvilka

jämkningar närmare redogörelse icke torde erfordras. nina

Sistnämnda lagförslag är avsett att gälla jämväl beträffande jord, °?r8tad.

som innehaves under ständig besittningsrätt eller såsom fideikommiss.

För att ovisshet i berörda avseende icke må föreligga, synes mig bestämmelse

härom böra upptagas i förslaget. Den torde lämpligen få sin plats

såsom 30 § och böra numren å efterföljande paragrafer i lagförslaget

därefter jämkas.

Med avseende å övriga av kommissionen framlagda förslag till före- Övriga lagskrifter

av allmän lags natur har jag icke något att erinra och synas de °rs °9''

föreslagna bestämmelserna lämpligen kunna träda i kraft den 1 september

1916.»

Departementschefen uppläste härefter omförmälda lagförslag av den

lydelse bilagor vid detta protokoll utvisa och hemställde, att för det ändamål

§ 87 regeringsformen omförmäler lagrådets utlåtande över förslagen

måtte genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

N. Beite.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 6.

Bil. A.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser angående fastighetsregister.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Över samtliga fastigheter, såväl å landsbygden som i stad, skall enligt

de grunder Konungen bestämmer föras förteckning (fastighetsregister).

2 §•

I stad upplägges och föres fastighetsregistret på stadens bekostnad.

Beträffande område, som vid utgången av år 1915 hörde till stad,

äger dock staden att såsom bidrag till de med registrets uppläggande

förbundna kostnader efter ty Konungen bestämmer av statsmedel uppbära

ett belopp av högst tio kronor för hektar ej vattentäckt mark, som skall

i registret upptagas.

Vad sålunda stadgats för stad skall äga motsvarande tillämpning beträffande

köping och annat samhälle å landet, varest tomtindelning såsom i

stad finnes, dock att bidrag av statsmedel tillkommer köping och annat samhälle,

som nu sagts, endast så vitt fastighetsregister för samhället enligt de

bestämmelser, som meddelas för stad, upplagts före utgången av år 1919.

I stad, som lyder under landsrätt, så ock i köping eller annat samhälle

på landet, som i denna § avses, skall det likväl ej åligga staden eller samhället

att svara för kostnaderna för de uppgifter, vilka för registret skola

lämnas av den, som för fastighetsboken, eller av vederbörande häradsskrivare

eller landskontor; och må under de villkor Konungen föreskriver

förste lantmätaren i länet vara registerförare för stad eller samhälle, som

ovan nämnts.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr G.

Of>

Bil. B.

förslug

till

Lag

angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 § under 7:o) av lagen

den 26 maj 1900 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att stadgandet i 2 g under 7:o) av lagen den 26

maj 1909 om Kungl. Maj ds regeringsrätt skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i

statsdepartementen, skola, med de undantag varom i 3 § sägs, tillhöra

regeringsrättens upptagande och avgörande i följande mål:

7:o) mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande

ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i

förhållande, varom uppgift finnes i jordebok införd;

mål, som uppkomma i anledning av fastighetsregisters uppläggande

och förande;

de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och

skyldigheter, vilka åtfölja fastighet på grund av dess särskilda natur och

egenskap;

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Pil. C.

Förslag
till
Lag
om

ändrad lydelse av 2, 10, 51, 50 och 83 §§ i stadgan den 0

november 1866 om skiftesverket i riket.

Härigenom förordnas, att 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade

lydelse:

2 §•

Är jord å landet oskiftad och vill delägare laga skifte därå erhålla;

have där vitsord till.

Om delning av jord, som ingår i tomtindelning i köping eller å

annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, gälle vad

särskilt är stadgat.

10 §.

Huruvida jord skiftas må, som till stad hörer och samfällig är, därom

gälle vad särskilt för varje stad kan vara stadgat, eller, då fråga om

skifte av sådan jord väckes, varder förordnat.

Har stadsjord blivit genom teg- eller storskifte i flera skiften lagd

och vill delägare däri laga skifte erhålla; då bör, så framt ej alla delägarna

därom åsämjas, på prövning i varje fall ankomma, huruvida

sådant skifte, till ännu större nytta och bekvämlighet för delägarna, må

tillåtas.

Ej må dock jord, som ingår i tomtindelning i stad, i något fall ingå

i skifte efter denna författning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 6.

51 §.

Vad nu rörande rågångar i förening med ägoskiften stadgat är,

gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med skifte, förekommer.

Om bestämmande av gräns för tomt i stad eller köping eller å annan

ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, gälle vad särskilt

stadgas.

59 §.

Vad nu rörande ägoutbyte mellan byar och hemman i förening med

ägoskifte stadgat är, gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med

sådant skifte, förekommer, likasom ock då stadsjord möter ägor å landet,

eller fråga eljest uppslår om utbyte av stadsjord mot äga å landet.

Ej må dock tomt i stad ingå i ägoutbyte, som nu sagts, ej heller

vare dylikt ägoutbyte tillåtet mellan tomter i köping eller å annan ort på

landet, varest tomlindelning såsom i stad finnes, eller mellan sådan tomt

och annan jord.

83 §.

Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning av anlagda ryttare-,

soldat- eller båtsmanstorp, eller av sådana till hemman hörande lägenheter,

som lagligen därifrån upplåtna blivit, eller av sådana inom skifteslaget

belägna utjordar eller urfjällar, vilka tillhöra hemman i annat skifteslag

och ej kunna efter stadgandet i 56 § utbytas; då skola dessa lägenheter

i skiftet ingå och, efter delningsgrund och gradering, jämngoda utstakas

å de ställen, där det till beredande av ett redigt skifte lämpligen ske kan;

och gånge med utflyttnings- och odlingskostnaderna, som i 13 kap. stadgat

finnes. Ägare av det hemman, varifrån lägenhet blivit under nyttjanderätt

på viss tid eller livstid upplåten, före vid skiftet därför talan;

börande, vid fråga om utbyte av ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, regementsfullmäktig,

efter anmälan från lantmätaren, tillförordnas.

Utgöres lägenhet, som från hemman upplåtits, av tomt i köping eller

å annan ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, eller av

del av sådan tomt, må den dock ej på sätt i denna § sägs i skifte ingå.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6 käft. (nr 6).

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Bil. 1).

F o r s 1 a g

till

Lag

angående ändrad lydelse av 21, 26, 21, 28 ocli 29 §§ i lagen

den 21 juni 1896 om hemmaiisklyviiing, ägostyckning

och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, alt 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola

erhålla följande ändrade lydelse:

21 §.

Jordområde, som avsöndras för alltid, skall av lantmätare eller annan

i ägomätning kunnig person avfattas å karta, upptagande jämte den

avsöndrade jorden sådana fasta punkter och mätningsuppgifter att områdets

läge varder fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge

och gränser, skall jämte kartan över det avsöndrade området ingivas till

Konungens befallningshavande, som har att, därest avhandlingen så väl

med hänsyn till avsöndringens storlek som ock i övriga avseenden är

med denna lag överensstämmande, meddela fastställelse å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens befallningshavande avgöres må, där

så nödigt finnes, yttrande av lantmätare inhämtas.

Önskar sökande återfå för fastställelse av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om redovisning av lantmäteriförrättningar

meddelade föreskrifter koncept skall överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda kostnad för kopia av kartan.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ris Nåd. Proposition Nr (i.

59

26 §.

Sedan fastställelse meddelats å avsöndring av lägenhet för alltid,

skall, på sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten införas i fastighetsregistret.

Med jord eller annan lägenhet, som under äganderätt avsöndras efter

vad ovan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmänhet finnes

föreskrivet.

Med avhandlingar om avsöndring av lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt å

sådana hemman överlåtes.

Avsöndring enligt denna lag må ej äga rum i stad, ej heller i köping

eller annat samhälle å landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes,

såvida fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser föres

för samhället i dess helhet.

Å annan ort på landet må avsöndring av område, som ingår i tomtindelning,

ej äga rum med mindre området sammanfaller med tomt, som

enligt den indelning skall bildas, eller, där i tomt ingå delar av skilda

fastigheter, med sådan tomtdel. För genomförande av tomtindelning å

sådan ort må avsöndring på ansökan av områdets innehavare kunna

medgivas utan hinder därav att avhandling rörande områdets upplåtande

icke upprättats eller ingivits; och skall vad denna lag innehåller om storleken

av område, som må avsöndras, samt om förbud i vissa fall mot

avsöndring- icke äga tillämpning i avseende å område, varom nu är fråga,

utan att dock innehavare härigenom må tillkomma vidsträcktare rätt att

förfoga över området än vad lag och författning eljest medgiva.

Häftar hemman, varifrån för tomtindelnings genomförande avsöndring

ägt rum annorledes än i enlighet med de i allmänhet beträffande avsöndring

gällande bestämmelser, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld,

eller eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande den

avsöndrade lägenheten icke omedelbart deltager, eller för lån, som av

allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, och utgör den avsöndrade

lägenheten ensam eller tillsammans med vad redan kan vara

från hemmanet avsöndrat mera än en femtedel av hemmanets ägovidd,

då må på ansökan av hemmanets innehavare Konungens befallningshavande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

förordna, efter vilket inbördes förhållande hemmanet och den avsöndrade

lägenheten skola svara för förfallande belopp eller deltaga i utgörandet

av hemmanets allmänna utskylder och besvär. Över ansökan, som nu

sagts, höre Konungens befallningshavande innehavaren av den avsöndrade

lägenheten, så framt denna veterligen blivit till annan upplåten; och äge

befallningshavanden jämväl, där ej avsöndringshandlingarna lämna erforderliga

upplysningar, inhämta yttrande av kronobetjäningen och lantmätare.

Anteckning om Konungens befallningshavandes förordnande skall

ske i fastighetsregistret och jordeboken.

28 §.

Tvister rörande avsöndring av lägenhet från de under stadgad åborätt

upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda sätt som

tvister angående dylika avsöndringar från frälse- och skattehemman.

Över Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som i 21, 22

eller 27 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

29 §.

t mom. Vad i denna lag är stadgat om hemman skall med den

inskränkning, som här nedan sägs, gälla även om hemmansdel, som genom

hemmansklyvning eller ägostyckning tillkommit, så ock i tillämpliga

delar om varje under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet,

som ej tillkommit genom avsöndring. Vid ägostyckning å sådan lägenhet

skall, i stället för att mantal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes

förhållande, efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av lägenhetens

allmänna utskylder och besvär.

Är hemmansdel eller lägenhet, som här avses, till läge och beskaffenhet

sådan, att den företrädesvis ägnar sig till byggnadstomt, eller

består dess värde till huvudsaklig del i vattenfall, fiske eller annan dylik

förmån, eller i byggnader, eller andra anläggningar, må ej emot delägares

bestridande klyvning äga rum, där den prövas lända honom till

förfång.

2 mom. I fråga om klyvning och avsöndring skall vad som gäller

om lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring, jämväl tillämpas å

för alltid avsöndrad lägenhet; dock att från lägenhet, som sist är sagd,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 61

ytterligare avsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss del av

ägo vidden.

3 mom. Område, som ingår i tomtindelning i stad eller köping eller

å annan ort, varest tomtindelning såsom i stad finnes, må ej, ändå att

det genom hemmansklyvning eller ägostyckning utbrutits, klyvas eller

styckas enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916. Väd här ovan

är föreskrivet angående klyvning av avsöndrad lägenhet skall, utan hinder

av vad 31 § av lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring

innehåller angående äldre lägenheter, jämväl å dem äga tilllämpning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Bil. E.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

aygäld från aysöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld

från avsöndrad lägenhet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Sedan beslut, som i 5 eller 6 § avses, blivit meddelat, varde, på

sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten, där sådant tillförene ej ägt rum,

införd i fastighetsregistret; och skall anteckning om beslutet ske i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman tillhör landet,

jämväl i jordeboken.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916; men skall ej tillämpas

förrän i den mån fastighetsregister blivit upplagt.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr <>.

63

Bil. I.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 3 oeli 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

3 §•

Har i ärende, varom i 2 § förmäles, lägenhetens ägare styrkt, att

ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, till

denne utgivits, förordne Konungens befallningshavande om införande av

anteckning, att avgäldsskyldigheten upphört, i fastighetsregistret så ock i

kronans jordebok, så vitt beslut, varigenom avgälden fastställts, enligt vad

särskilt är stadgat blivit anmärkt eller skall anmärkas i jordeboken.

6 §•

Sedan förordnande givits, som i 3 § avses, varde på statsverkets

bekostnad meddelande därom genom tryck kungjort så som med Konungens

befallningshavandes kungörelser vanligen förfares.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

Bil. G.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning.

Härigenom förordnas, att 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning skall erhålla följande ändrade lydelse:

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. Å

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav

särskilda delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Har

tomt bildats genom åtgärd, till vilken enligt lag rättens medgivande skall

sökas, vare nybyggnad å tomten i intet fall tillåten, innan sådant medgivande

lämnats.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: ts Nåd. Proposition Nr 6.

t>5

Bil. H.

Förslag

till

Lag

med yissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad.

Härigenom förordnas som följer:

1 KAP.

Om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.

1 §•

Från fastighet i stad må område, som ej ingår i tomtindelning, avskiljas

till särskild fastighet genom avstyckning på sätt nedan sägs.

2 §•

Avstyckning verkställes av lantmätare eller annan i ägomätning

kunnig person, som därtill förordnas av Konungens befallningshavande

efter ansökan af fastighetens ägare. I fall, då område, som skall avstyckas,

blivit till annan överlåtet, äge ock han rätt begära avstyckning

därav. Har sökanden till förrättningsman föreslagit annan än lantmätare

eller i stadens tjänst anställd mätningsman, förordne Konungens befallningshavande

så, som skäligt prövas.

Vid förrättningen skola skiftesstadgans föreskrifter rörande annan

lantmäteriförrättning än laga skifte äga motsvarande tillämpning, så vitt

icke nedan annorlunda stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6 käft. (nr 6).

9

opaginerad Kontrollera mot PDF

6(5

Kung!. Maj;ta Nåd. Proposition Nr 6.

3 8.

Avstyckning må verkställas ulan biträde av gode män, så vitt icke

är fråga om bestämmande av förut icke fastställd rågång eller annan

gränslinje mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen, eller

ock förrättningsmannen eller sakägare finner biträde av gode män

erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

4 §.

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den i

22 och 23 §§ skiftesstadgan bestämda ordning må avstyckningstörrättning

företagas, därest ägaren av stam fastigheten samt i fall, då område,

som skall avstyckas, blivit överlåtet till annan, jämväl denne infinna

sig eller av förrättningsmannen blivit bevisligen kallade till förrättningen

samt fråga ej är om bestämmande av förut icke fastställd rågång eller

annan gränslinje mot fastighet, som ej ingår i förrättningen.

5 §•

Vid avstyckning vare ej sådan förrättning, som avses i 5 kap. skiftesstadgan,

erforderlig, där den ej påfordras å någondera sidan eller av

förrättningsmannen aktas nödig. Ej må dock i något fall rågång mot

fastighet utom stadens område bestämmas i sammanhang med avstyckning,

med mindre förrättningen verkställes av lantmätare.

6 §•

Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som det

område, som skall avstyckas, må erhålla rätt till nödiga vägar.

Vid avstyckning skall bestämmas, om och i vad mån med avstyckat område

må följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning

avsatts för gemensamt behov; och må i den mån sådant är vid laga

skifte tillåtet servitut till förmån för fastighet, som beröres av förrättningen,

läggas å annan sådan fastighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

f>7

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr (i.

7 §.

Förrättningsmannen åligga att fora protokoll över allt, som förekommer

vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan upplåtet,

skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i

styrkt avskrift biläggas detta.

8 §•

Har upplåtelse av det område, som skall avstyckas, icke ägt rum,

beslämme fastighetens ägare, med iakttagande av vad i detta kapitel är

föreskrivet, huru avstyckningen skall verkställas.

Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig

om sättet för avstyckningens verkställande eller finner förrättningsmannen

eller, där han biträdes av gode män, förrättningsmännen vad av fastighetens

ägare blivit bestämt vara stridande mot föreskrifterna i detta kapitel,

varde beslut meddelat att avstyckningen ej kan äga rum.

9 §•

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan upplåtet, lände

den därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse

i ämne, som angår förrättningen, såsom att med avstyckat område

skall följa andel i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt

behov, eller servitut till förmån för en av styckningen berörd

fastighet läggas å annan sådan fastighet, skall därom upprättas skriftlig

förening, som underskrives av sakägarna och bestyrkes av gode männen

eller, där sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen

eller träffad förening tillkommer en var av dem, hänvisas de att

vid vederbörlig domstol utföra sin talan, och vile emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga

kraft ägande beslut, undersöke förrättningsmannen eller, där han biträdes

av gode män, förrättningsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara

avtalat eller bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för

avstycknings verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel,

samt meddele, där sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen

icke kan äga rum.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 6.

10 §.

Förrättningsmannen åligge att utmärka avstyckningen å karta. Där

ej sakägare påyrkar upprättande av fullständig karta, skall avstyckningskarta

upptaga allenast det avstyckade området jämte sådana fasta punkter

och mätningsuppgifter, att det avstyckade områdets läge blir fullt bestämt.

Förrättningsmannen teckne ock å kartan tydlig beskrivning med hänvisning

till varje å kartan upptaget område jämte uppgift i vad mån med

avstyckat område följer rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning

avsatts för gemensamt behov, eller servitut till förmån för en

av avstyckningen berörd fastighet lagts å annan sådan fastighet. Kan beskrivningen

ej lämpligen införas å avstyckningskartan, har förrättningsmannen

att upprätta särskild beskrivning, huru avstyckningen blivit verkställd.

11 §■

Förrättningsmannen skall å marken utstaka och rörlägga skillnadslinjerna

mellan stamfastigheten och det avstyckade området, på sätt i

104 § skiftesstadgan föreskrives om skillnadslinjer vid laga skifte, ävensom

häröver upprätta fullständig och noggrann beskrivning i enlighet med

vad i 52 § skiftesstadgan sägs om rågångs- och rösebeskrivning. Beskrivningen

tecknas å kartan eller införes i särskild handling, allt efter som

i varje fall prövas lämpligast.

Vad sålunda stadgats i fråga om skillnadslinjer mellan stamfastighet

och avstyckat område skall ock tillämpas beträffande rågång eller annan

gränslinje, som vid avstyckning blivit bestämd.

12 §.

Sedan skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade

området ävensom rågångar och andra gränslinjer, som vid avstyckningen

må hava bestämts, blivit utstakade och rörlägga samt alla till förrättningen

hörande frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningsmannen

å sammanträde med vederbörande sakägare till sökanden eller annan, som

utses av sakägarna, utgiva ett exemplar av kartan och samtliga förrättningshandlingar

emot bevis, som bilägges konceptakten, ävensom tillkännagiva

att förrättningen är avslutad.

Sakägare, som vill fullfölja talan emot förrättningen, har att inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

09

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ti.

trettio dagar från dess avslutande till magistraten ingiva sina besvär eller

ock på egen risk insända dem dit med posten så tidigt, alt. de före sagda

tids utgång komma magistraten tillhanda; och skall underrättelse härom

av förrättningsmannen meddelas sakägarna å det sammanträde, varvid

förrättningen förklaras avslutad.

Inom samma tid har förrättningsmannen, evad besvär anförts eller

icke, att överlämna konceptakten till magistraten.

Vad sålunda stadgats i fråga om klagan över verkställd avstyckning

gälle ock i fall, då, på sätt i 8 eller 9 § sägs, beslut meddelats att avstyckning

icke kan äga rum; dock alt i sådant fall det skall åligga magistraten,

där besvär anförts, att infordra förrättningshandlingarna från

förrättningsma n nen.

13 g.

Då tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att

förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,

som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta kapitel

ej möter, meddela fastställelse å avstyckningen ävensom, så vida framställning

därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.

Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest

medgiva.

U §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna

i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller

eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade

området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna medel

lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel

för avlösning av frälseränta, då må på ansökan av stamfastighetens ägare

magistraten förordna, efter vilket inbördes förhållande stamfastigheten och

det avstyckade området skola svara för förfallande belopp eller deltaga

i utgörandet av stamfastighetens allmänna utskylder och besvär. Över

ansökan, som nu sagts, höre magistraten ägaren av det avstyckade

området, så framt detta veterligen blivit till annan upplåtet; och äge

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6‘.

magistraten jämväl, där ej avstyckningshandlingarna lämna erforderliga

upplysningar, inhämta yttrande av lantmätare eller i stadens tjänst anställd

mätningsman.

15 §.

Vad ovan sägs beträffande avstyckning av område från viss fastighet

skall i tillämpliga delar gälla där eljest i stad avstyckning förekommer

från mark, som ej ingår i tomtindelning.

2 KAP.

Om förändring av tomts område, så ock om sammanläggning

till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

Vill i stad någon sammanlägga flera tomter eller andra områden

till en tomt, eller från tomt avstycka viss del att med annat område sammanläggas

till en tomt, eller med tomt sammanlägga område, som förut

ej i tomtindelning ingår, eller tomtdel, som förvärvats i den ordning gällande

författning om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov

föreskriver, söke rättens medgivande till den åtgärd.

17 §•

Visar ej den, som söker medgivande, varom i 16 § sägs, att genom

laga kraft ägande beslut av myndighet, som har att pröva frågor om

tomtindelning, förordnande meddelats om den tomtbildning, varom fråga

är, varde ansökningen avslagen.

Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat att

klander blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten

därtill eljest finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut

meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom

är stadgad.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr (i.

18 §.

Sammanläggning av tomter må ej av rätten medgivas, utan så är,

att sökanden vunnit lagfart å tomterna samt ej mer än en av tomterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av

tomterna äro sålunda besvärade, icke någon av dessa häftar för andra

inteckningar än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande jämväl

i en var av de andra; skolande vad nu sagts om inteckning äga tillämpning

jämväl beträffande fordran eller rättighet, som avses i 11 kap.

2 § jordabalken.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i avseende

å sammanläggning till en tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

19 §.

Medgivande att med tomt sammanlägga område, som förut ej i

tomtindelning ingår, må ej av rätten lämnas, utan att sökanden vunnit

lagfart å såväl tomten som det område, vilket därmed skall sammanläggas;

ej heller där sistnämnda område är besvärat av beviljad eller

sökt inteckning eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i sökandens

hand häfta för fordran eller annan rättighet.

Vad nu är sagt äge motsvarande tillämpning, där någon vill med tomt

sammanlägga tomtdel, som förvärvats i den ordning gällande författning

om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov föreskriver.

20 §.

Ej må rätten medgiva ägare av tomt att därifrån avstycka viss del

att med annat honom tillhörigt område till en tomt förenas, med mindre

han erhållit lagfart å tomten och å det område, varmed tomtdelen skall

förenas. Söker ägare av tomt att därifrån må avstyckas viss del att

med område, som tillhör annan, sammanläggas till en tomt, må ej medgivande

därtill lämnas, där ej sökanden erhållit lagfart å tomten samt

ägaren av det område, varmed tomtdelen skall förenas, såväl erhållit lagfart

å det område som ock, på grund av överlåtelse från sökanden, om

lagfart å tomtdelen gjort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på

styckningsfrågans avgörande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

Är tomt, därifrån någon del skall avstyckas, besvärad av beviljad

eller sökt inteckning, må ej rättens medgivande lämnas, där ej, efter det

myndighet, som i 17 § sägs, förordnat om styckningen, inteckningshavaren

med företeende av inteckningshandlingen i huvudskrift inför rätten

samtyckt till styckningen; har samtycke givits, skrive rätten bevis därom

å inteckningshandlingen. Samtycket vare utan verkan, där ej i anledning

av det lämnade tillståndet rätten medgiver styckningen.

Där sådant fall är för handen, att enligt 11 kap. 2 § jordabalken

tomt kan i sökandens hand häfta för fordran eller annan rättighet, må

ej avstyckning därifrån medgivas förrän efter utgången av den tid, inom

vilken enligt nämnda lagrum inteckning skall sökas.

21 §.

Har område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre lag

ägaren ej varit skyldig lagfara, vare i fall, som i 18, 19 och 20 §§ avses,

lagfart å området ej erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten styrkes.

22 §.

Bifalles ansökning om sammanläggning av flera tomter och besväras

en eller flera av tomterna av inteckning, som icke gäller i den eller de

andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade tomten.

Sammanlägges eljest med tomt, däri inteckning är beviljad, annat område,

vare inteckningen gällande jämväl i det område. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av tidigare rätt till tomt, varmed annat område

sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall

den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela den

nya tomten.

Vad i denna § är stadgat för det fall, att tomt med annat område

sammmanlägges, skall äga motsvarande tillämpning, där område, som

förut ej i tomtindelning ingår, med del av tomt sammanlägges till en

tomt, så ock där särskilda områden, av vilka förut ej något ingår i tomtindclning,

sammanläggas till en tomt.

23 §.

Finnes inteckning i tomt, därav någon del avstyckas och med annat

område till en tomt sammanlägges, skall den inteckning ej vidare häfta

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (i.

vid det avstyckade området; inteckningsansökan, som då styckning kommer

till stånd är beroende på prövning, skall, så vitt den avser det avstyckade

området, anses förfallen. År fråga om inteckning för fordran,

skall ansvaret för fordringens hela belopp vila å den återstående tomten.

24 §.

Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut

däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet. Skall enligt vad i

22 eller 23 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område än det, vari den

beviljats, eller upphöra att gälla i visst område eller ansökan om inteckning

anses till någon del förfallen, göre rätten anteckning därom i inteckningsprotokollet.

3 KAP.

Om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning.

25 §.

Stadsägoområden, som äro att anse vart för sig såsom särskild fastighet

men kommit i en ägares hand, må efter ty här nedan sägs sammanläggas

till en fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock

icke tillåten, där tomtindelning finnes, ej heller om fastigheterna icke

innehavas med samma rätt eller om de höra till skilda församlingar.

Fastigheter, som efter sammanläggningen icke skulle komma att utgöra

ett sammanhängande område, må ej sammanläggas, utan så är, att

de förut tillhopa utgjort en fastighet eller ock ingått i samma fastighet.

26 §.

Ansökning om sammanläggning, som i 25 § sägs, skall göras hos rätten.

Bestämmelserna i 17 § andra stycket samt 18 och 21 §§ i fråga

om villkoren för sammanläggning, varom där är fråga, i 22 § om verkan

av sådan sammanläggning och i 24 § om anteckning i lagfarts- eller

inteckningsprotokollet i ärende, som i sagda § avses, skola äga motsvarande

tillämpning beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 6 käft. (nr 6). 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr G.

27 8.

Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, och vilar ej ansvar

för samma ränta, lån eller förskott jämväl å de övriga fastigheterna, då

må sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel icke äga rum,

därest med hänsyn till den av sådan åtgärd enligt 28 § följande verkan

sammanläggningen skulle kunna lända till förfång för den, som på grund

av inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i annan av fastigheterna

äger säkerhet för fordran eller rättighet.

Lägenhet, som häftar för avgäld, den där enligt lagen den 25 maj

1905 rörande avgäld från avsöndrad lägenhet skall utgå, må icke sammanläggas

med annan fastighet, om avgälden eller någon del därav skall

utgöras till fastighet, som icke avses i ansökningen.

28 §.

Bifalfes ansökning om sammanläggning enligt bestämmelserna i detta

kapitel av skilda fastigheter och häftar någon av dem för ränta, lån

eller förskott, som i 27 § sägs, svare hela den sålunda bildade fastigheten

för räntan, lånet eller förskottet.

29 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten

vidsträcktare rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

4 KAP.

Särskilda bestämmelser.

30 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende å jord, som innehaves under

äganderätt, gäller även beträffande jord, som innehaves under ständig

besittningsrätt eller såsom fideikommiss.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition Nr (i. 75

31 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning eller förordnande meddelats,

som i 14 § sägs, eller ansökning, som i 2 eller 3 kap. avses, blivit bifallen,

skall myndighet, som meddelat beslutet, ofördröjligen därom underrätta

den, som för fastighetsregistret. Beslut, varigenom ansökning, som

avses i 2 kap., blivit bifallen, skall av rätten tillika kungöras den myndighet,

som har att pröva frågor om jämkning i gällande tomtindelning.

32 §.

Vad i denna lag är stadgat för stad skall ock gälla för köping och

annat samhälle på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, såvida

fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser föres för

samhället i dess helhet.

Bestämmelserna i 2 kap. skola gälla även för annan ort på landet,

där tomtindelning såsom i stad finnes.

Om förordnande, varom i 14 § sägs, skall för fastighet, som tillhör

landet, anteckning ske i jordeboken.

33 §.

Vad enligt 1 kap. ankommer på magistrat skall för Stockholm fullgöras

av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,

ävensom för köping eller annan ort på landet, där bestämmelserna i

sagda kapitel äga tillämpning, av Konungens befallningshavande.

34 §.

Över beslut, som jämlikt denna lag meddelats av magistrat eller Konungens

befallningshavande, må besvär anföras i den ordning, som för

överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

35 §.

Genom denna lag upphäves lagen den 26 maj 1899 angående förändring

av tomts område. Förekommer i lag eller författning hänvis
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

ning till bestämmelse i nämnda lag, skall motsvarande bestämmelse i

den nya lagen tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

Bestämmelserna om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning,

så ock vad i 31 § stadgas om skyldighet för myndighet, vilken

bifallit ansökning, som i 2 eller 3 kap. avses, att om beslutet underrätta

den, som för fastighetsregistret, skola dock tillämpas först sedan fastighetsregister

upplagts för vederbörande stad eller ort.

Beträffande jämkning i tomtindelning, varom hos vederbörande myndighet

ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan den nya lagen

trätt i kraft, skola bestämmelserna i 2 kap. gälla, såvida lagen den 26

maj 1899 varit å den jämkning tillämplig. Sökes till åtgärd, som il6§

avses, rättens medgivande ändå att sådant med hänsyn till äldre lag

icke är erforderligt, må medgivande till åtgärden lämnas, om de i

2 kap. för medgivande till dylik åtgärd stadgade förutsättningar äro för

handen; och skola för sådant fall bestämmelserna i sagda kapitel jämväl

i övrigt i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr ti.

77

Bil. 1.

Förslag

till

Lag

om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas:

dels att bestämmelserna i 9 § av förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom om skyldighet för den, som

söker lagfart å gård eller tomt, att visa, i vilket kvarter och vid vilka

gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll och längden av dess

särskilda sidor, och i 11 § om anmärkande i lagfartsbevis av tomts läge

och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift i dessa hänseenden

införts uti den i 18 § nämnda bok samt, vad angår uppgiften om tomts

ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor, denna uppgift grundas å

mätning, som till följd av Konungens förordnande skall härutinnan äga

vitsord;

dels ock att 6, 9 och 18 §§ i förenämnda förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

6 §.

1 mom. Är lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan

handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än

det visas, att handlingen blivit ståndande.

Har ägare av hemman till annan upplåtit del därav med viss till gränserna

bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lagfart å sådan

upplåtelse ej beviljas förr än ägostyckning å hemmanet blivit fastställd.

Lag samma vare beträffande sådan upplåtelse, som avser ägostyckning

från lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.

Å upplåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet

avsöndrats, må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen

meddelats.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ti.

2 moln. Har ägare av sådan fastighet i stad, som ej ingår i tomtindelning,

till annan överlåtit visst till gränserna bestämt område därav, må

lagfart å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å ägostyckning

av fastigheten eller å avstyckning av det överlåtna området.

Vad sålunda stadgats om stad skall ock gälla om köping och annat

samhälle å landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, såvida fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser föres för samhället

i dess helhet.

9 §•

Den, som söker lagfart å gård eller tomt i stad, vare pliktig att visa,

i vilket kvarter och vid vilka gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor.

Har ägare av tomt i stad till annan överlåtit visst till gränserna bestämt

område därav, må lagfart å den överlåtelse ej beviljas förr än området

blivit från tomten avstyckat.

Vad nu är stadgat om stad skall ock gälla om köping och annan

ort, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

18 §.

Vid rätten skall föras bok i överensstämmelse med lagfartsprotokollet,

så inrättad att därav lätteligen kan ses: varje egendom därå lagfart blivit

sökt, tiden då det skett, sökandens namn, fånget samt sådant vid fånget

fästat villkor, som i 11 § omförmäles, så ock tiden då lagfart blivit beviljad

eller avslagen.

Då anteckning skett efter 13 och 16 §§ i denna förordning eller enligt

lagen med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad, varde ock det i boken anmärkt.

De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916. Bestämmelserna

i 6 § 2 mom. skola dock icke äga tillämpning beträffande överlåtelse,

som ägt rum före nämnda dag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Katigt Maj-As Nåd. Proposition Nr G.

79

Bil. J.

Förslag

till

Lag

angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt

av fång till sådan rätt.

Härigenom förordnas att bestämmelserna i 4 § av lagen om inskrivning

av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt om skyldighet

för den, som söker inskrivning av tomträtt, att visa tomtens läge

enligt den för området upprättade planen samt tomtens ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor och i 12 § om anmärkande i tomträttsbevis

av tomtens läge och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift

i dessa hänseenden införts uti den i 16 § nämnda bok samt, vad

angår uppgiften om tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor,

denna uppgift grundas å mätning, som till följd av Konungens förordnande

skall härutinnan äga vitsord.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.

IM. K.

Förslag

till

Lag

rörande ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 Juni

1875 angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning enligt 1 kap.

i lagen med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1916.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (i.

81

Protokoll, hållet i Kungl. Majds lagråd tisdagen den 7 september

1915.

Närvarande:

Justitie råden Bergman,

Sjögren,

Regeringsrådet PALMGREN,

Justitierådet Dyberg.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 7

maj 1915, hade Kungl. Maj:t förordna!, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättade

förslag till

1) lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister,

2) lag angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 § under 7:o) av

lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Majds regeringsrätt,

3) lag om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den

9 november 1866 om skiftesverket i riket,

4) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring,

5) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet,

6) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet,

7) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning,

8) lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad,

Bihang till riksdagens protokoll 191 C. 1 saml. 6 käft. (nr 6).

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom,

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan

rätt, samt

11) lag rörande ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av fiskalen i Svea hovrätt Gustaf Grefberg.

Förslagen företogos nu till slutlig behandling, och yttrade därvid lagrådet :

Förslaget till lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister.

Det huvudsakliga innehållet i detta lagförslag utgöres av bestämmelser

rörande skyldigheten att bekosta fastighetsregistrets uppläggande och förande

för stad och för andra samhällen, såvida fastighetsregister där skall föras

såsom för stad. Därförutom hava emellertid i förslaget intagits stadgande^

som lämpligast torde böra meddelas i annat sammanhang. 1 § innehåller

föreskrift därom, att över samtliga fastigheter såväl å landsbygden

som i stad skall föras förteckning. Att i förevarande lagförslag intaga en

dylik allmän föreskrift, som även avser jordregistret för landsbygden, synes

icke vara lämpligt, utan lärer med en sådan bestämmelse kunna anstå till

revisionen av jordabalken. Här torde bestämmelserna i 1 § och första

punkten av 2 §:s första stycke kunna ersättas av en föreskrift, att i stad

fastighetsregister skall, enligt de grunder Konungen bestämmer, uppläggas

och föras på stadens bekostnad. Vidare synes det vara mindre lämpligt

att i förslaget, utöver en hänvisning därtill att bidrag till kostnaderna för

registrets uppläggande kunna utgå av statsmedel, intaga bestämmelser angående

statsbidragets belopp och villkor för sådant bidrags erhållande,

utan torde bestämmelserna härom, såsom vanligen sker, böra förknippas

med frågan om anslag för ändamålet.

Beträffande de föreslagna stadgandena om skyldigheten att bekosta

registrets uppläggande och förande kan anmärkas, att det icke bör ifrågakomma

att, på sätt med stadgandet i sista punkten av 2 §:s tredje stycke

lärer vara avsett, stad eller annat samhälle, för vilket förste lantmätare

förordnats att vara registerförare, skulle kunna förpliktas att helt eller

delvis ersätta statsverket härav föranledda kostnader.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (i.

Med hänsyn till vad ovan anförts hemställes, att i förevarande lagförslag

upptagas allenast föreskrifter av innehåll: att i stad fastighetsregister

skall, enligt de grunder Konungen bestämmer, uppläggas och föras

på stadens bekostnad, att i den mån fastighetsregister enligt de för stad

meddelade bestämmelser skall, efter ty av Konungen förordnas, föras för

köping eller annat samhälle å landet, varest tomtindelning såsom i stad

linnés, registrets uppläggande och förande skall bekostas av samhället, samt

att i stad, som lyder under landsrätt, så ock i köping eller annat samhälle

på landet, som i denna lag avses, det likväl ej skall åligga staden eller

samhället att svara för kostnaderna för de uppgifter, vilka för registret

skola lämnas av den, som för fastighetsboken, eller av vederbörande häradsskrivare

eller landskontor, ej heller att, där förste lantmätaren i länet förordnats

att vara registerförare, ersätta statsverket härav föranledda kostnader;

och bör härtill läggas en allmän hänvisning till möjligheten för stad

eller annat samhälle, varom fråga är, att efter ty särskilt förordnas erhålla

bidrag av statsmedel till kostnaderna för registrets uppläggande.

Därest förslaget omarbetas i nu antydd riktning, torde lagens rubrik

böra angiva, att lagen innefattar bestämmelser om skyldighet för städer

och vissa andra samhällen att bekosta fastighetsregisters uppläggande och

förande.

Vidkommande de i det remitterade förslaget intagna bestämmelserna om

statsbidrag må vidare anföras följande: I fråga om beloppet av detta bidrag

har i förslaget ej annan bestämmelse givits, än att bidraget må uppbäras

med högst tio kronor för hektar ej vattentäckt mark, som skall i registret

upptagas. Av 1914 års kommission har uppgjorts en beräkning rörande

statsbidragets fördelning efter areal med viss angiven fallande skala. Av

den i enlighet härmed gjorda fördelning, som vidfogats kommissionens betänkande,

kan, ehuru lagförslagets text visserligen icke därtill giver anledning,

lätt den uppfattning vinna insteg, att i allmänhet varje stad och

samhälle skulle hava att emotse det sålunda upptagna beloppet. En dylik

skematisk behandling av frågan om statsbidragets fördelning torde dock

vara mindre lämplig. Även om den av kommissionen uppställda beräkningsgrunden

i många fall kan tjäna till ledning, måste dock hänsyn tagas

jämväl till andra omständigheter. För skyldigheten att bekosta registrets

uppläggande och förande har, vad städerna angår, huvudsakligen åberopats

det förhållandet, att dessa av ålder varit pliktiga att själva bestrida kostnaderna

för sitt rättsväsende, medan en motsvarande grund för samma skyldighet

beträffande övriga ifrågavarande samhällen icke kan åberopas. Härtill

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

torde hänsyn i viss män böra tagas vid statsbidragets fördelning. Den verkliga

kostnaden i medeltal för hektar måste ock ställa sig mycket olika i olika

städer och samhällen, allt eftersom mer eller mindre ordnade förhållanden

föreligga. Jämväl torde böra beaktas den högst betydande skillnaden i ekonomisk

bärkraft mellan olika städer och samhällen. Om, såsom ofta torde hända,

synnerligen invecklade jordförhållanden sammanträffa med svag ekonomisk

bärkraft hos samhället, synes statsbidraget böra utgå med jämförelsevis

högre belopp. Endast om hänsyn tages till sålunda antydda omständigheter,

torde man vinna en garanti för möjligheten att å ena sidan på ett

nöjaktigt sätt genomföra bestämmelserna om registrets uppläggande och å

andra sidan begränsa kostnaderna på sätt som i förslaget avses.

För stad är möjligheten att erhålla statsbidrag i förslaget begränsad till

att avse område, som vid utgången av år 1915 hörde till staden. Det synes

dock kunna ifrågasättas, huruvida icke, därest en dylik tidsbestämmelse

över huvud taget skall bibehållas, billigheten fordrar, att denna möjlighet

utsträckes till att omfatta jämväl område, rörande vilket vid nämnda tid

ansökan om inkorporering till Konungen ingivits, även om beslutet därom

först därefter trätt i tillämpning.

Likaledes synes det kunna ifrågasättas, huruvida det i fråga om köping

och annat samhälle å landet, som i förslaget avses, för möjligheten att erhålla

statsbidrag uppställda villkoret, att fastighetsregister enligt de bestämmelser,

som meddelas för stad, blivit för samhället upplagt före utgången av år

1919, är med hänsyn till dylika samhällens i allmänhet svaga ekonomiska

ställning överensstämmande med billighet. Ett dylikt samhälles tillkomst

är förenad med så många utgifter för olika ändamål, att samhället i regel

torde väl vara i behov av statsbidrag till de kostnader, som äro förbundna

med uppläggandet av det nya fastighetsregistret för samhället. Vid bestämmande

av statsbidragets storlek kan hänsyn tagas därtill, att uppläggandet

i viss mån underlättas därigenom, att jordregister, som omfattar samhällets

mark, då redan kan vara upplagt.

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 § under 7:o)

av lagen den 26 maj 1909 om Kung!. Maj:ts regeringsrätt.

Utom det föreslagna tillägget till sjunde punkten, emot vilket lagrådet

icke har något att erinra, synes ett tillägg vara erforderligt jämväl till

elfte punkten av 2 § i lagen om regeringsrätten. Enligt förslaget till

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kuv yl. Maj ds Nåd. Proposition Nr (i.

lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad skola besvär i mål om avstyckning, som avses i

1 kap. av lagförslaget, samt om fördelning av allmänna utskylder och besvär

jämte därmed likartade utlagor mellan stamfastighet och avstyckat

område handläggas i administrativ ordning. Därest sådana besvärsmål

fullföljas hos Konungen, böra de givetvis höra till regeringsrättens upptagande

och avgörande. Att så skall bliva förhållandet, lärer även vara

med förslaget åsyftat, därvid det torde hava antagits, att dessa mål kunna

hänföras under de i elfte punkten av 2 § upptagna målen om avsöndring

från fastighet under enskild äganderätt eller stadgad åborätt och om fördelning

av mantal eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet.

Då detta emellertid icke kan anses otvetydigt, torde genom ett

tillägg böra utsägas, att ifrågavarande mål skola tillhöra regeringsrättens

prövning. Härigenom föranledes även en ändring i förslagets rubrik och

ingress.

Behovet av nu ifrågasatta tillägg är dock i viss mån beroende av

bibehållandet av de föreslagna stadgandena om berörda fördelning. Härutinnan

hänvisas till lagrådets yttrande vid 14 § i förslaget till lag med

vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning av jordområden

i stad.

Förslaget till lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1898 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

27 §.

I tredje stycket hava bestämmelser meddelats angående fördelning i

visst fall av allmänna utskylder och besvär samt därmed mer eller mindre

likartade utlagor, i vilkas utgörande den avsöndrade lägenheten icke omedelbart

deltager. Bestämmelserna äro närmast avfattade efter stadgandena i

3 § i lagen den 25 maj 1905 rörande avgäld från avsöndrad lägenhet.

Men frågan om avsöndringens ansvarighet synes här ligga något annorlunda.

I nu förevarande fall måste man med hänsyn till avsöndringens beskaffenhet,

på sätt jämväl i 1911 års betänkande framhållits, utgå därifrån, att

områdets ansvarighet icke bör väsentligen ändras därigenom, att området

avsöndras från stamfastigheten. Avsöndringen bör här alltid fortfarande

häfta för de prestationer, varom är fråga. Detta kan visserligen åstad
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 0.

kommas genom en sådan fördelning, som i förslaget avsetts, förutsatt att

fördelningen ej, såsom i förslaget skett, göres beroende av ansökning utan

ex officio verkställes av Konungens befallningsliavande i samband med fastställelsen.

Då emellertid fördelningen i de flesta fall skulle förorsaka betydande

omgång och besvär utan motsvarande gagn, alldenstund de belopp,

om vilkas fördelning är fråga, i regel äro synnerligen obetydliga, synes

frågan lämpligare böra lösas i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1911

års kommitté föreslagit. Väl måste det medgivas, att understundom den

fastighet, varå enligt bestämmelserna i 1911 års förslag den primära ansvarigheten

skulle komma att vila, kan bliva av jämförelsevis ringa värde,

men endast i ytterst sällsynta undantagsfall torde denna fastighet bliva så

obetydlig, att den icke kan uppbära de utlagor, varom här är fråga. Emellertid

borde från 1911 års förslag upptagas allenast huvudregeln rörande

analogisk tillämpning av stadgandena om avsöndrad lägenhets ansvarighet

för intecknad gäld. Denna huvudregel skulle dock tillämpas endast å

sådana avsöndringar, som i nu ifrågavarande del av det remitterade förslaget

avses, men icke, såsom lydelsen av 1911 års förslag synes föranleda, å

avsöndringar i allmänhet. Samma förslags bestämmelser för det fall, att

avtal träflåts om fördelning av ansvarigheten, torde icke böra upptagas;

den regressrätt, som i anledning av särskilt avtal tillkommer stamfastighetens

ägare, kan tryggas genom en i vanlig ordning meddelad inteckning.

Förslaget till lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och

sammanläggning av jordområden i stad.

3-5 §§.

Enligt lagrådets mening böra, då vid avstyckningsförrättning fråga är

om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen,

stadgandena i 5 kap. skiftesstadgan i allt väsentligt vinna tillämpning.

Härifrån avviker förslaget i viss mån i 3 och 4 §§. Aven om antagas

må, att med »icke fastställd» rågång eller annan gränslinje mot fastighet,

som ej ingår i förrättningen, i förslaget jämväl åsyftas »eljest icke

behörigen bestämd» rågång eller annan gränslinje mot sådan fastighet,

kvarstår dock i förslaget den olikhet mot skiftesstadgans föreskrifter, att

där fråga vore om en förut fastställd eller eljest behörigen bestämd gräns,

om vars rätta sträckning tvetydighet förekomme, eller således i ett fall,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (!.

likartat med det, som avses i 47 § skiftesstadgan, enligt 3 § gode män

skulle kunna undvaras och enligt 4 § förrättningen i visst fall skulle

kunna företagas, utan att kungörande och kallelse angående rågångsförrättningen

verkställts på sätt i 45 § skiftesstadgan sägs. Dessa avvikelser

från skiftesstadgans föreskrifter synas ej vara lämpliga. Med hänsyn härtill

och då i förslaget bör intagas eu allmän föreskrift, att vad i 5 kap.

skiftesstadgan sägs om rågångar skall vid avstyckning gälla angående bestämmande

av gräns mot fastighet, som ej ingår i förrättningen, hemställes,

att 3—5 §§ må i nu antydd riktning omarbetas. Vinner denna hemställan

beaktande, torde jämväl någon jämkning i ordalagen i andra stycket

av 11 § och första stycket av 12 § böra vidtagas.

6 §.

Sedan i första stycket av denna § föreskrivits, att avstyckning skall

så verkställas, att såväl stamfastigheten som det område, som skall avstyckas,

må erhålla rätt till nödiga vägar, stadgas i andra stycket, att vid

avstyckning skall bestämmas, om och i vad mån med avstyckat område

må följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts

för gemensamt behov. Detta stadgande överensstämmer varken med

vad som gäller angående ägostyckning eller med bestämmelserna om jordavsöndring.

Även om åt det föreslagna avstyckningsförfarandet givits en

form, som i väsentliga delar överensstämmer med vad som gäller om ägostyckning,

torde det dock kunna sägas, att avstyckning till sin natur närmast

är att likställa med jordavsöndring. Den omständigheten, att jordavsöndring

ansetts icke kunna förekomma i stad, torde vara anledningen

till att man överhuvud taget nu föreslagit införandet av ett nytt jorddelningsinstitut.

Nu berörda förhållanden tala för, att i fråga om avstyckning

bör uti nu ifrågavarande hänseende gälla vad som gäller beträffande

avsöndring, nämligen att med den avsöndrade lägenheten icke må förenas

delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för gemensamt

behov. Anledningen till att man uti det remitterade förslaget intagit en

annan ståndpunkt framgår av motiven till 1911 års förslag, som innehöll

en bestämmelse i det närmaste lika lydande med den i det remitterade

förslaget. I nämnda motiv anfördes, att många stadsägor motsvarade ägolotter,

som utbrutits vid laga skiften, hemmansklyvningar eller ägostyckningar,

och att det särskilt vore angeläget, att fastighet, som bildades

genom avstyckning, tillförsäkrades rätt till nödiga vägar och dylikt. Det

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 6.

torde således huvudsakligen vara det praktiska behovet av nödig väg för

det avstyckade området, som föranlett ifrågavarande stadgande. Och då förhållandena

stundom torde kunna vara sådana, att nämnda behov, vars betydelse

erkänts genom bestämmelsen i första stycket av 6 §, icke kan lämpligen

tillgodoses annorledes än genom att tillerkänna det avstyckade området rätt

till delaktighet i en för gemensamt behov avsatt väg, synes ett undantag i

denna del böra göras från vad som gäller om avsöndring. Ett dylikt undantag

kan så mycket hellre göras, som skifte av mark, vilken avsatts till väg,

sällan kommer i fråga och de olägenheter, som äro förenade med den föreslagna

bestämmelsen, företrädesvis framträda först vid skifte. Med stöd av

vad nu anförts hemställes, att förevarande bestämmelse i det remitterade förslaget

ersättes av en föreskrift av det innehåll, att vid avstyckningen skall

bestämmas, om och i vad mån för vinnande av det i första stycket avsedda

ändamål, såvitt det avstyckade området angår, med detta skall följa

rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning avsatts för

gemensamt behov.

Om vad sålunda hemställts vinner beaktande, är därmed icke uteslutet,

att framdeles den fråga, som ovan berörts, kan bliva föremål för en

förnyad prövning. Därest nämligen avsöndringsinstitutet kommer att reformeras

i den riktning, som av skifteskommittén föreslagits, kan det lämpligen

tagas i övervägande, huruvida jämväl med avstyckade områden i stad

må i större utsträckning kunna förenas delaktighet i områden av ifrågavarande

beskaffenhet, på sätt berörda kommitté föreslagit i fråga om avsöndringar.

11 och 12 §§.

Lagrådet hänvisar till vad i fråga om dessa §§ anförts under 3—5 §§.

14 §.

Yad vid 27 § i förslaget till lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27,

28 och 29 §§ i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning

och jordavsöndring erinrats äger här motsvarande tillämpning. Skillnaden

är allenast, att medan berörda bestämmelse endast avser visst

slag av avsöndring, nu ifrågavarande stadgande skulle gälla för varje avstyckning

enligt detta kapitel. Åt denna skillnad torde dock icke böra

tillerkännas någon betydelse i förevarande hänseende.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr C.

I tredje stycket av förevarande £ uppställes såsom villkor för att

sammanläggning av stadsägoområden till en fastighet skall få äga rum,

att de efter sammanläggningen komma att utgöra ett sammanhängande

område. Nämnda villkor skall emellertid ej gälla för det fall, att stadsägoområdena

förut tillhopa utgjort eu fastighet eller ock ingått i samma

fastighet. Med fastighet avses i detta sammanhang ett eller flera i fastighetsregistret

såsom eu stadsäga upptagna jordområden. Tillräckliga skäl

för detta undantagsstadgande torde ej föreligga. På grund av detsamma

skulle den omständigheten, att vid fastighetsregistrets uppläggande i en

stad ett med densamma kanske nyligen inkorporerat hemman i registret

upptagits såsom eu stadsäga, medföra, att sedan det forna hemmanet genom

hemmansklyvning, ägostyckning eller avstyckning uppdelats i eu mängd

stadsägoområden, särskilda sådana skulle, oavsett om de ligga på längre

eller kortare avstånd från varandra, kunna sammanläggas till eu fastighet.

Detta torde ej vara ägnat att bringa reda i fastighetsbildningen. Att 1914

års kommission i olikhet med 1911 års kommitté ansett sig böra föreslå

lagbestämmelser om sammanläggning av stadsägoområden, oaktat liknande

bestämmelser för landet icke finnas eller av kommissionen kunnat föreslås,

torde, såsom jämväl av kommissionens motiv synes framgå, huvudsakligen

hava föranletts av en önskan att därigenom underlätta en blivande tomtindelning.

Men för detta ändamål torde ej påkallas medgivande att sammanlägga

andra fastigheter än sådana, som efter sammanläggningen komma

att utgöra ett sammanhängande område. På grund härav hemställes, att

nu berörda undantagsstadgande måtte utgå.

Tillika hemställes, att uttrycket i första stycket: »stadsägoområden,

som äro att anse vart för sig såsom särskild fastighet» måtte för vinnande

av större tydlighet utbytas mot: »områden i stad, som ej ingå i tomtindelning

och av vilka vart och ett i fastighetsregistret upptagits såsom

särskild fastighet'' .

27 och 28 §§.

Förslaget innebär, att om av två sammanlagda stadsägoområden det

ena på grund av inteckning utgjort säkerhet för fordran eller annan rättighet

samt det andra häftat för frälseränta, odlingslån eller förskott av

allmänna medel för avlösning av frälseränta, den genom sammanläggningen

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 6'' käft. (nr 6). 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.

bildade fastigheten skall i sin helhet svara såväl för den intecknade fordringen

eller rättigheten som ock för dylik frälseränta, odlingslån eller

förskott. Med avseende därå att frälseränta, odlingslån och förskott äga

bättre förmånsrätt än intecknad eller genom stadgandet ill kap. 2 §

jordabalken skyddad fordran eller rättighet, innehåller första stycket av

27 § i förslaget den bestämmelsen, att sammanläggning icke må äga

ram, därest sammanläggningen skulle kunna lända till förfång för den,

som har dylik fordran eller rättighet. Enligt lagrådets mening är denna

bestämmelse icke av behovet påkallad. Härvid är först att märka, att de

fall, då stadsägoområde besväras av frälseränta, odlingslån eller förskott,

givetvis äro synnerligen sällsynta. Vidare måste det antagas, att den omständigheten,

att det förut intecknade området efter sammanläggningen

kommei att besväras av frälseränta, odlingslån eller förskott, som förut

häftat endast vid det andra området, till fullo uppväges därav, att den

intecknade fordringen eller rättigheten i stället erhåller säkerhet jämväl i

detta andra område. Sådan säkerhet vinnes även för fordran eller annan

rättighet, som är skyddad genom stadgandet i 11 kap. 2 § jordabalken.

Vad nu är sagt äger också tillämpning i det fall, att tre eller flera fastigheter

sammanläggas.

Jämväl föreskriften i andra stycket av 27 § synes kunna utgå.

Hen i detta stycke åsyftade omständigheten, vilken kan vara av betydelse

med avseende å fastigheter på landet på grund av dessas kamerala

beskaffenhet, torde däremot icke hava någon betydelse i fråga om

stadsfastigheter och således ej heller böra utgöra hinder för en eljest önskvärd

sammanläggning. I stället synes saken böra ordnas så, att den genom

sammanläggningen bildade fastigheten i sin helhet svarar för avgälden.

Om 27 § utgår ur förslaget, bör 28 § utvidgas att omfatta även avgäld.

Utan särskilt stadgande lärer bestämmelsen i 28 § i möjligen förekommande

fall vinna analogisk tillämpning på sådan sammanläggning, som

omförmäles i 2 kap.

Övriga lagförslag.

Dessa förslag finner lagrådet icke föranleda någon anmärkning.

Ur protokollet:

Eril: Öländer.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr (i.

91

Utdrag av protokollet över justitiedepartements ärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 31 december 1915.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG,

Statsråden: HäSSELROT,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde lagrådets

den 7 september 1915 avgivna yttrande över de den 7 maj samma år till

lagrådet remitterade förslag till

lag med vissa bestämmelser angående fastighetsregister;

lag angående ändrad lydelse av stadgandet i 2 § under 7:o) av lagen

den 26 maj 1909 om Eders Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

lag om ändrad lydelse av 2, 10, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den

9 november 1896 om skiftesverket i riket;

lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1906 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i Jagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.

lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen den 31 augusti 1907 angående

stadsplan och tomtindelning;

lag med vissa bestämmelser angående avstyckning och sammanläggning

av jordområden i stad;

lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen om

inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

lag rörande ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fa''st egendom.

Departementschefen omförmälde tillika att utlåtanden i ärendet till

Kung!. Maj:t inkommit den 20 maj 1915 från svenska teknologföreningen

och den 8 juni 1915 från bostadskommissionen samt att dessa utlåtanden

tillhandahållits lagrådet.

Efter att hava redogjort för innehållet i lagrådets yttrande anförde

departementschefen följande:

»Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen beröra lagrådets

erinringar icke lagförslagens grunder. De avse allenast vissa föreslagna

bestämmelser och då vad i fråga om dessa anförts synes mig böra föranleda

ändringar i förslagen, hava sådana i enlighet med vad lagrådet hemställt

vidtagits. Förenämnda förslag till lag om ändring av vissa bestämmelser

i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom

avser bland annat ändring i 18 § av samma förordning. Ändring i

denna paragraf påkallas emellertid även av ett inom justitiedepartementet

utarbetat lagförslag, som likaledes torde komma att föreläggas 1916 års

riksdag, nämligen förslaget till lag om sammanläggning av fastigheter å

landet, vilka äro i en ägares hand. I anledning härav har inom departementet

upprättats ett särskilt förslag till lag om ändrad lydelse av 18 §

i förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom,

vilket förslag innefattar jämväl den ändring, som erfordras med hänsyn

till den nu förevarande lagstiftningsfrågan; och har Eders Kungl. Maj:t

den 23 innevarande månad på min framställning beslutit inhämta lagrådets

utlåtande över sistnämnda förslag. I sammanhang härmed har ur förslaget

till lag om ändring av vissa bestämmelser i lagfartsförordningen uteslutits

vad som avsett ändring i förordningens 18 §.

De remitterade förslagen hava dessutom undergått formella jämkningar

i åtskilliga hänseenden.

Till frågan, om och efter vilka grunder statsverket bör lämna bidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

9;5

KungI. Maj ds Nåd. Proposition Nr ti.

till kostnaderna för stadsfastighetsregistrets upprättande, torde det tillåtas

mig att återkomma vid behandling av statsverkspropositionen för nästa år.»

Departementschefen uppläste härefter de sålunda omarbetade lagförslagen

och hemställde, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformer

föreläggas riksdagen till antagande.

Statsrådets övriga ledamöter förenade sig i denna hemställan;

och behagade lians Maj:t Konungen härtill lämna

sitt bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse bil. — till detta protokoll utvisar skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

N. Beite.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1916:67 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag innefattande bestämmelser angående skyldighet för städer och vissa an s. 1 i texten
  2. 1SLU 1916:1 Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande Nr 1 s. 1 i texten