Sök i Ratio Lex

Angående ombyggnad av Södertälje kanal m. m

158 sidor, varav 140 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 140 av 158 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1916:91, Angående ombyggnad av Södertälje kanal m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ombyggnad

av Södertälje kanal m. m.; given Stockholms

slott den 14 mars 1916.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, under villkor att Södertälje stad utan ersättning avstår all

för kanalombyggnaden erforderlig mark, som den 23 mars 1911 var

i stadens ägo, för ombyggnad av Södertälje kanal jämte upprensning

av farlederna i Brandalsund och Linasund i huvudsaklig överensstämmelse

med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag bevilja ett anslag av 6,785,000

kronor samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 400,000 kronor.

De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Oscar von Sydow.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 77 höft. (Nr 91.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Utdrag av protokollet över civilärenden, liållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars

1916.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet von Sydow anförde:

I den till innevarande riksdag avlåtna proposition angående statsverkets

tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i enlighet med min

hemställan föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som

kunde komma att avlåtas angående ombyggnad av Södertälje kanal, för

ändamålet beräkna ett anslag för år 1917 av 400,000 kronor.

Då för ärendets bedömande erforderliga utredningar nu blivit verkställda,

anhåller jag att ånyo få anmäla detsamma.

Jag tillåter mig då till eu början med några ord erinra om Söder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

tälje kanals historia och vad som särskilt under den senaste tiden förekommit

i avseende på planerna för dess ombyggnad.

Farleden vid Södertälje har mycket gamla anor, i det redan Engelbrekt

år 1435 framställde förslag om öppnande av en segelled där och

till och med lät utföra en del grävningar för en dylik. Arbetena för

en segelled återupptogos först under Karl IX:s regering och en kanal

mellan Maren och Strömsviken kom även till stånd, men förföll sedermera.

Möjligheten att anlägga sluss vid Södertälje undersöktes år 1641

och tjugo år senare upptogs verkligen en förbindelse mellan Mälaren

och Saltsjön, dock endast i avsikt att minska Mälarens starka flöden.

Sedermera väcktes såväl under 1600- som 1700-talen åtskilliga gånger

förslag om upptagande av en farled mellan Mälaren och Saltsjön vid

Södertälje men utan resultat.

Först i början av 1800-talet vann kanalfrågan slutligen sin lösning.

År 1804 framlade major mekanikus E. Nordwall ett på offentligt uppdrag

utarbetat förslag till kanal, upptagande alternativa sträckningar såväl

över Maren—Igelstaviken som Maren—Strömsviken. Kostnaden för det

förstnämnda alternativet beräknades till 146,666 riksdaler banko för en

4.4 5 m. (15 fot) djup kanal och till 120,000 riksdaler banko för en

3.5 6 m. (12 fot) djup kanal. Arbetstiden anslogs till 4 år. År 1806

utfärdade Kungl. Maj:t, privilegium för »Södertälje kanal- och slussverksbolag»,

som fick i uppdrag att »denna inrättning företaga, fullborda och

allt framgent nyttja». I privilegiibrevet föreskrevs, att kanalen skulle

bliva 30 fot bred och 12 fot djup.

Enligt Nordwalls förslag skulle slussen förläggas i kanalens nedre

ända vid Saltsjön. Vidare skulle kanalen på avsevärda sträckor beklädas

med murverk, antagligen i avsikt att därigenom minska schaktningsmassorna.

Under arbetets gång beslöts emellertid, för att minska kostnaderna,

att dessa murar skulle slopas, varjämte slussen i samma ändamål

förlädes vid Mälaren. I Stockholmsgatans förlängning byggdes en

gatubro, varjämte i slussens mitt anordnades ytterligare en gatubro, som

dock sedermera slopades.

Kanalen öppnades för trafik år 1819. Kostnaderna hade då uppgått

till 550,746 riksdaler banko eller 826,000 kronor, varvid dock

några kompletteringsarbeten återstodo. 1 statslån lämnades 150,000 riksdaler

banko eller 225,000 kronor, varjämte årliga bidrag av staten dessutom

beviljades såväl under byggnadstiden som under de följande åren

till och med 1830. Mellanhavandena mellan bolaget och kronan ordnades

sedermera enligt beslut av 1882 års riksdag. År 1860 utfördes

Historik.

*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mcij:ts Nåd. Proposition Nr 91.

den nu befintliga järnvägsbron, som skall slopas efter fullbordande av

den pågående ombyggnaden av bansträckan Rönninge—Saltskog. Kanalen,

sådan densamma slutligen utfördes, kan normalt passeras av fartyg med

en största längd av 36.0 m., en bredd av 8.0 m. och ett djupgående

av 3.3 m.

Frågan om kanalens utvidgning har dryftats flera gånger efter

kanalens färdigbyggande och förslag härom utarbetats. Bland de senast

utarbetade förslagen må nämnas:

Major G. Nermans förslag den 1 februari 1890, vilket uppgjordes

på uppdrag av kanalbolaget och avsåg att med bibehållande av slussen

utföra mindre omfattande rensningar och rätningar av kanalen.

Major L. Broomés förslag av den 15 oktober 1903 till reglering

av Mälaren och upprensning av dess farleder jämte utvidgning av Södertälje

kanal. Förslaget uppgjordes efter förordnande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som av Kungl. Maj:t anbefallts verkställa utredning

i ärendet. Förslaget avsåg följande alternativa djup: 4.0 m., 5.0 in.

och 6.0 m. under lågvattenytan. Major Broomé förordade sträckningen

Maren—Igelstaviken som den enligt hans åsikt billigaste. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har avgivit underdånigt utlåtande i ämnet den

18 maj 1908 och däri verkställt ganskning av nämnda förslag.

Detta utlåtande har varit utställt för yttrande bland annat från

kommunalrepresentationerna i städer och orter vid Mälaren. I dessa

samhällen utsedda delegerade hade den 28 juli 1911 enat sig om ett

uttalande, vilket i detta sammanhang torde böra omnämnas. Uttalandet

lyder, med uteslutande av ingressen, sålunda:

»Det naturliga trafikområdet för Mälaren omfattar, förutom vidsträckta jordbruksområden

och viktiga handelscentra, mellersta Sveriges bergslager med en mängd

bruk, malmfält och industrianläggningar av största betydelse för vårt land. Det

är därför av vikt, att åt hela detta område beredes bästa möjliga utfart till havet.

Då Mälaren sträcker sig långt in i hjärtat av landet och så gott som ända fram

till bergslagen, då vidare Mälarens inre farleders ordnande befunnits kräva jämförelsevis

mycket ringa arbeten och kostnader, torde med fog kunna påstås, att

Mälaren bör betraktas såsom en viktig huvudfarled av första ordningen. Utfarten

från Mälaren synes därför, höra upptagas till stort djup, möjliggörande för fartyg,

som kunna framgå genom Öresund, att fortsätta in till lämpligt ordnad Mälarhamn.

Därigenom skulle mellersta Sveriges bergslager så att säga flyttas något över 10

mil närmare havet, om man nämligen räknar med förkortning av nödiga järnvägssträckningar

till ny lämplig hamnplats. Med fästat avseende å betydelsen härav

bör väl för bergslagstrafiken öppnas genaste väg genom våra skärgårdar ut i Östersjön.

Utfarten från Mälaren synes därför böra ordnas på sådant sätt, att såväl

Stockholms sluss som Södertälje kanal ombyggas till största djup, statsmakterna

kunna finna förenligt med landets sanna intresse, näringslivets och försvarets intressen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Befinnes vid slutlig prövning av dessa för Sveriges näringsliv och försvar

säkerligen mycket viktiga frågor, att Södertälje kanals öppnande för djupgående

fartyg måste inom jämförelsevis kort tid förverkligas, så framstår såsom ytterst

nödvändigt att i tid vidtaga kraftiga förberedande åtgärder för detta företags genomförande.

Då statsmakterna redan fattat det säkerligen mycket betydelsefulla beslutet

att leda stambanan på segelfri höjd över Södertälje kanal och om statsbanan över

Riddarorden enligt nu föreliggande förslag förlägges jämförelsevis högt och förses

med klaffbro-öppning för mycket högt riggade fartyg, så skulle ju beredas två

lämpliga infarter till Mälaren.

Det ligger således i öppen dag, att det ifrågavarande företaget, Mälarens

reglering m. m., innebär stora möjligheter för en omfattande utveckling av handel

samt jordbruk och annat näringsliv till gagn för icke allenast Mälardalen utan

ock stora delar av mellersta Sverige och därmed för landet i dess helhet. Det

synes lika uppenbart, att förverkligandet av dessa möjligheter skall komma att väl

motsvara förväntningarna, om, såsom det är att hoppas, landets allmänna handelsoch

näringsliv får utvecklas utan mycket störande och hindrande inflytelser och

denna utveckling bliver föremål för statsmakternas allt fortgående omsorg.

Från de särskilda Mälarsamhällenas sida kräver Mälarens öppnande för den

större sjöfarten en mångfald av därmed sammanhängande åtgärder och arbeten för

att kunna tillgodose handelns och näringslivets krav på ändamålsenliga hamnförhållanden,

upplagsplatser m. m. vid hamnarna samt möjligast lämpliga trafikförbindelser

från upplandet ned till Mälarhamnarna.

Med hänsyn härtill och då för varje år anspråken ökas på samhällena inom

en mängd olika och nya områden och deras tillgångar ansträngas till det yttersta

för att tillgodose de nya tidernas växande krav, torde städerna och de stadsliknande

samhällena vid Mälaren icke kunna åtaga sig eller garantera några kostnader för

vare sig Mälarens reglering eller upprensning av.dess huvudfarleder och ej heller

för upptagande av huvudutfärt från Mälaren till Östersjön.

Enär, såsom ovan framhållits, ifrågavarande företag synes vara av den omfattande

betydelse, att det kan sägas beröra hela landets näringsliv samt härtill

kommer, att frågan om bestämmande av de grunder, efter vilka de olika intressenterna

eventuellt skulle taga del i företaget, torde stöta på oöverstigliga svårigheter,

och i varje fall medföra en stor tidsutdräkt och synnerligen avsevärda kostnader,

måste hela det ifrågavarande företaget, således ej mindre regleringen av Mälarens

vattenstånd än även upprensningen av dess farleder och ordnandet av en tidsenlig

och tillfyllestgörande utfart från Mälaren, betraktas som ett allmänt statsintresse

och komma till utförande på allmän bekostnad genom statsmakternas försorg.

Härigenom vinnes utan tvivel största möjliga rättvisa vid kostnadernas slutliga

fördelande, i det att i sista hand de olika intressenterna i mån av vunna fördelar

få genom ökade skatter, kanalavgifter och dylikt bidraga till förräntning och

amortering av företaget.

Sammanfattande det ovan anförda, få vi föreslå de särskilda Mälarsamhällenas

kommunalrepresentationer att

dels uttala sitt livliga intresse för och förhoppning om att utförandet av

Mälarens reglering och upptagandet av dess allmänna farleder till största lämpliga

djup snarast möjligt kommer till stånd;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Dubbelspåret

Rönninge —

.Tärna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

dels uttala såsom sin mening, att nu ifrågavarande företag bör —--—

utföras på statens bekostnad genom statsmakternas försorg, detta så mycket hellre,

som stadskommunema, därest de av företaget vilja åtnjuta fördelar, nödvändigtvis

tillskyndas avsevärda utgifter för egna hamnanläggningar, eventuellt erforderliga

inlopp m. m.;

dels ock slutligen hemställa, att i anslutning till 1910 års riksdags beslut att

leda stambanan genom Södertälje på segelfri höjd över kanalleden, vid ordnandet

av Mälarfarlederna jämväl på statens bekostnad Södertälje kanalled omedelbart upptages

till största möjliga mått såsom utfart för den större och direkta Mälartrafiken.»

Efter detta förslags behandling i vederbörande kommunalrepresentationer, hava

Södertälje, Uppsala, Västerås, Köping, Kungsör, Eskilstuna och Strängnäs i huvudsak

anslutit sig till detsamma, varvid de båda sistnämnda städerna dock förklarat, att

farlederna i Mälaren borde upprensas, vare sig Södertälje kanal utvidgades eller en

Hammarbyled komme till stånd. Torshälla har icke gjort något uttalande om infartsvägarna

i Mälaren och Arboga har uttalat farhågor för en minskning av rörelsen i

dess hamn, därest en sjöfart med större fartyg, som icke kunde inlöpa i hamnen,

bleve anordnad för Mälaren.

I samband med utredningarna för byggande av dubbelspår för

stambanan Rönninge—Baltskog dryftades upprepade gånger frågan om

kanalens framtida ombyggnad, och ifrågasattes därvid, att järnvägen

borde så ombyggas, att man hade fria händer att förlägga kanalen

antingen i sträckningen Maren—Igelstaviken eller i sträckningen Maren

—Strömsviken. I enlighet med därom av Kungl. Maj:t avlåten proposition

beslöt 1910 års riksdag, att järnvägen skulle framdragas enligt den

s. k. Glasbergalinjen, som korsade Södertälje kanal norr om den nuvarande

slussen. Med denna sträckning av järnvägen skulle den utvidgade

kanalen utan hinder av järnvägen kunna anordnas såväl i sträckningen

Maren—Igelstaviken som Maren—Strömsviken.

Med anledning av en vid 1911 års riksdag väckt motion, över

vilken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och järnvägsstyrelsen avgåvo

begärda utlåtanden, uppdrog Kungl. Maj:t den 31 mars 1911 åt en

särskild kommission att företaga förnyad granskning av frågan om

dubbelspårets sträckning.

Denna kommission utförde bland annat överslagsberäkningar över

de båda olika kanalsträckningarna. Dessa överslagsberäkningar, som

visade, att sträckan Maren—Strömsviken under vissa förutsättningar bleve

billigare än det andra alternativet, voro till följd av den knappa tid,

som stått till kommissionens förfogande, icke grundade på ingående

terrängundersökningar. Kommissionen uttalade emellertid i sitt den 9

maj 1911 dagtecknade yttrande, att järnvägens framdragande enligt

de s. k. Strömslinjerna vore billigare och kortare än dess byggande i

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Glasbergalinjen, men att de förra linjerna ställde sig mindre gynnsamma

gent emot planerna för framdragande av den projekterade nya

kanalleden och emot Södertälje stads intressen, under det för Glasbergalinjen

talade dels att densamma satte Södertälje i omedelbar förbindelse

med stambanan samt dels, och detta i främsta rummet, att densamma

gåve fullständig frihet att lösa kanalfrågan så, som efter grundlig

undersökning kunde befinnas lämpligast. Riksdagen beslöt därefter anhålla,

att Kungl. Maj.t måtte föranstalta ny utredning i järn vägsfrågan.

Den 16 juni 1911 uppdrog Kungl. Maj:t i anledning av denna

riksdagens anhållan åt en ny större kommission, den s. k. Södertäljekommissionen,

att verkställa utredning om lämpligaste sträckningen för

stambanan mellan Rönninge och en punkt söder om Saltskog. Södertäljekommissionens

betänkande avgavs den 7 december 1911. Beträffande

ombyggnaden av stambanan förordade kommissionen under viss förutsättning

en söder om Glasbergalinjen gående sträckning över Näset till

Ström, vilken linje korsar kanalen söder om den nuvarande järnvägen.

Med bifall till härom avgiven nådig proposition, som i huvudsak följde

Södertäljekommissionens förslag, beslöt också 1912 års riksdag, med

upphävande av 1910 års riksdags beslut, att järnvägen skulle framdragas

i sträckningen över Näset till Ström, varvid för järnvägen behövliga

sidoschakt skulle upptagas från södra delen av Södertälje kanal för att

underlätta en blivande framtida kanalutvidgning.

I sitt betänkande hade kommissionen tillika framlagt förslag till

ny farled för alt. 4.0 m., 5.5 m. och 6.5 m. djupgående fartyg såväl

å sträckningen Maren—Igelstaviken som sträckningen Maren—Strömsviken,

men förordade den förstnämnda sträckningen. I denna kanalutredning

lämnas, bland annat, redogörelse för av kommissionen begärda

yttranden från magistraterna i vissa städer, styrelserna för vissa trafikinrättningar

och en del industriella verk och inrättningar, varifrån trafik

kunde antagas komma att tillföras en utvidgad Södertäljeled. Av dessa

yttranden vittna särskilt de från Västmanland inlämnade om ett synnerligt

livligt intresse för en ombyggnad av Södertälje kanal. Avsevärda trafikökningar

ställas också i utsikt, även om någon bestämd ledning för

bedömandet av blivande trafik ej av dessa yttranden kan vinnas. Kommissionen

tillägger för sin del, att, då säkerligen en avsevärd del av den

sjöfart, som söderifrån ingår till Stockholm, skulle komma att begagna sig

av den kortare och tryggare vägen genom den utvidgade Södertäljekanalen,

det torde vara uppenbart, att en utvidgad farled mellan Mälaren och

Saltsjön vid Södertälje måste tillmätas en synnerligen stor betydelse

såväl för industri och näringar i Mälarens uppland som även för huvud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Södertälje

kanal förvärvas

av

staten.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

stadens handel och sjöfart. Härtill Lomme det gagn, en utvidgad kanal

vid Södertälje skulle kunna bereda för underlättande av Mälarens länge

åstundade reglering.

Kommissionen hade vidare inhämtat yttrande rörande en utvidgad

kanals anordning och dimensioner från vissa ämbetsverk, vilkas utlåtande

emellertid här torde kunna förbigås, då jag i det följande får tillfälle

att återkomma till deras ställning till frågan.

En nära följd av Södertäljekommissionens arbete blev, att Södertälje

kanal förvärvades av staten. Den närmare utredningen om kanalinköpet

verkställdes av tre med Kungl. Maj:ts tillstånd av dåvarande

departementschefen tillkallade sakkunniga.

Dessa framhöllo i sitt den 12 mars 1912 avgivna utlåtande, bland annat,

att kanalens ägare enligt uppgift icke hade för avsikt att inom överskådlig framtid

företaga någon mera omfattande åtgärd för kanalens ombyggnad och utvidgning

till de för den betydligare sjöfarten erforderliga dimensioner, att kanalen med tillbehör

befunne sig i gott skick och under en längre följd av år lämnat avkastning,

som varit tillräcklig ej blott till driftkostnadernas bestridande utan jämväl medfört

viss nettobehållning, att sedan viss taxehöjning år 1911 ägt rum utsikt torde beretts

till ytterligare höjning av inkomsterna, att såväl nettobehållningens stegring

som värdestegringen å de till kanalen hörande och för dess utvidgning erforderliga

områdena uppenbarligen skulle i motsvarande grad öka kostnaden för ett framtida

statsförvärv, att enligt Södertäljekommissionens utredning vid genomförandet av

alternativen Värdsholms- eller Näslinjen för stambanans ombyggnad sidotag med

fördel skulle kunna uttagas utmed kanalslänterna å sträckan Maren till Igelstaviken.

att, om så skedde, en avsevärd del av arbetet med kanalens utvidgning bleve utförd,

och att härav följde ett ökat värde av kanalen i dåvarande ägares hand,

samt att vidare det vore angeläget för staten att ha fria händer att ordna vederbörande

järnvägs- och kanalanläggningar på ett för alla parter fördelaktigt sätt

utan hinder av mer eller mindre väl grundade rättsanspråk. Skulle på grund av

vissa mellankommande hinder genom enskildas fordringar av ett eller annat slag

eller genom allt för stor hänsyn till ensidiga fordringar på anordningarnas beskaffenhet

till fördel uteslutande för den ena eller andra trafikleden, hela frågans lösning

förryckas från den för statens och det allmännas tillgodoseende därför upprättade

rationella planen, skulle härav följa skada, vars verkningar kunde bliva för lång

framtid kännbara. Under dessa samverkande omständigheter — säga de sakkunniga

till sist — har det synts de sakkunniga lämpligt och önskvärt, att i samband med

avgörandet av frågan om statsbanans ordnande enligt någotdera av förenämnda

alternativen, Värdsholmslinjen eller Näslinjen, Södertälje kanal förvärvas av staten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen tillstyrkte båda det

ifrågasatta statsinköpet, varjämte är att anteckna, det Västerås och Köpings hamnstyrelser,

Västerås köpmannaförening, Allmänna svenska elektriska aktiebolaget.

Nya aktiebolaget svenska metallverken, gruvaktiebolaget Stark, Surahammars bruks

aktiebolag, Fagersta bruks aktiebolag, Riddarhytte aktiebolag och H. L. F. Lagercrantz

å Wirsbo bruk i en till Kungl. Maj:t ingiven skrift hemställde, att Kungl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som kunna anses lämpliga för att främja ett i

möjligaste mån skyndsamt förverkligande av Södertälje kanalleds öppnande för

större sjögående fartyg till fromma för mellersta Sveriges bergslagers betydande

bergs- och bruksindustri samt handels- och jordbruksintresse.

Dåvarande departementschefen anslöt sig till de sålunda uttalade

åsikterna och hemställde, att proposition om statsinköp skulle föreläggas

riksdagen. Denna proposition avgavs den 19 april 1912 och bifölls av

riksdagen. Köpeskillingen utgjorde enligt upprättat avtal 1,035,000

kronor, varav på det egentliga kanalverket med inventarier kommo cirka

769,000 kronor och återstoden på vissa obligationer och värdepapper

m. m., vilka ingingo i köpet men togos i likvid enligt viss värdering.

Bokförda värdet var den 1 januari 1913 kronor 768,742: 54. Jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut är kanalen från och med år 1913 ställd under

vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Stadsfullmäktige i Södertälje inlämnade emellertid redan innan

kanalverket övertogs av staten en den 28 oktober 1912 dagtecknad underdånig''

skrivelse, vari hemställdes, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen

avlåta nådig proposition därom, att Södertälje kanal måtte ombyggas i

samband med den beslutade ombyggnaden av statsbanan mellan Rönninge

och Ström genom den härför organiserade byggnadskommissionen.

Kungl. Maj:t hade nämligen den 10 juni 1912 för nyssnämnda ändamål

tillsatt en särskild byggnadskommission, vilken utlämnat större delen av

järnvägsarbetet på entreprenad. I uppgörelsen härom stadgades, bland

annat, att för järnvägen behövligt sidoschakt skulle tagas över vattenytan

längs viss sträcka av Södertälje kanal.

Det må i detta sammanhang erinras därom, att det sedermera vid

arbetets utförande visade sig, att de sålunda erhållna massorna endast uppgingo

till cirka 445,000 kubikmeter, under det att för järnvägens färdigställande

enligt då föreliggande plan erfordrades ytterligare cirka 205,000

å 235,000 kubikmeter. Med bifall till därom av Kungl. Maj:t framlagd

proposition beslöt med anledning härav 1913 års riksdag, att Södertälje

kanal skulle på angiven sträcka mellan Maren och Saltsjön för en kostnad

ej överstigande 550,000 kronor utgrävas för 5.5 m. djupgående fartyg.

Genom detta arbete skulle cirka 300,000 kubikmeter bortschaktas från

kanalen för att i mån av behov användas för järnvägens fullbordande.

Däremot avslog riksdagen det i samma nådiga proposition gjorda förslaget

att ytterligare uttaga cirka 25,000 kubikmeter för att möjliggöra

kanalens användande för pansarbåtar av samma storlek som den under

byggnad varande pansarbåten Sverige.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1916. 1 samt. 77 höft. (Nr 91.)

Utredning

ang. ombyggnad

av

kanalen.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Vid föredragning i statsrådet den 15 november 1912 av nyssnämnda

underdåniga skrivelse från stadsfullmäktige i Södertälje yttrade

dåvarande departementschefen följande:

»I mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 19 april 1912 i fråga

om förvärvande för statsverkets räkning av Södertälje kanal hade jag

tillfälle uttala mig om betydelsen av Södertälje kanals snara ombyggnad;

och anförde jag därvid, med anmälan att frågan om denna ombyggnad

icke då kunde föreläggas riksdagen, att det syntes mig i hög grad sannolikt,

att kanalens ombyggnad borde i enlighet med den s. k. Södertäljekommissionens

förslag äga rum efter den nuvarande leden, att ombyggnadsfrågan

också i övrigt syntes väsentligt utredd, samt att den ytterligare

utredning av frågan, som krävdes, huvudsakligen hänförde sig

till spörsmålet, för vilket vattendjup kanalens ombyggnad borde ske,

varvid hänsyn jämväl måste tagas till de viktigaste Mälarhamnarnas

beskaffenhet och eventuella utbyggnadsmöjligheter.

Jag har därefter icke haft anledning att i avseende å kanalens

ombyggnad förändra mening; och jag har mig bekant, att vattenfallsstyrelsen,

som med 1913 års ingång övertager kanalens förvaltning,

redan ägnat uppmärksamhet åt ombyggnadsspörsmålet. Åven om, mot

vad synes sannolikt, den påkallade ytterligare utredningen av denna fråga

skulle hinna slutföras å sådan tid, att ärendet kunde hänskjutas till 1913

års riksdag, synas dock flera skäl tala mot ett sådant hänskjutande. Särskilt

må i detta hänseende uppmärksammas, att för redan beslutade och

påbörjade kanal-, järnvägs- och kraftstationsanläggningar erfordras år

1914 en så stor upplåning av medel, att ett ytterligare anlitande av

lånemarknaden — och med andra medel kan nu förevarande ombyggnad

uppenbarligen ej utföras — måste anses olämpligt. Så många betydande

statsarbeten på kommunikationsväsendets och andra områden pågå

också för närvarande, att det jämväl från synpunkten av gagnet, att

statens arbeten någorlunda jämnt fördelas på olika tidsrymder, synes

mindre önskvärt att redan 1914 påbörja ifrågavarande kanalombyggnad.

Vid överlämnande till vattenfallsstyrelsen av stadsfullmäktiges nu

förevarande skrivelse synes mig därför, i sammanhang med uppdrag åt

styrelsen att med avseende å kanalens ombyggnad verkställa utredning

och avgiva förslag, böra föreskrivas, att utredningen skall så bedrivas,

att ombyggnadsfrågan kan hänskjutas till 1914 års riksdag, varvid, om

riksdagen då beslutar ombyggnaden, densamma kan påbörjas under år

1915 samtidigt med Trollhättekanalens färdigblivande.

Vidkommande nämnda utredning tillåter jag mig framhålla, att det,

för vinnande av det lämpligaste djupet och övriga mått för kanalen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kun yl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91.

erfordras undersökning av traiikbehovet inom Södertälje kanals uppland

och av hamnar, farleder in. m. i och invid Mälaren ävensom av trafikens

fördelning på olika från Mälaren och dess uppland förande trafikleder.

Kännedom om vilka hamnanordningar, Stockholms stad vill göra

vid Mälaren för mottagande av den trafik med större fartyg, som genom

en fördjupad Södertäljekanal kan vilja söka sig till Stockholm, är givetvis

också av betydelse för ombyggnadsfrågans bedömande och lämpligaste

ordnande. Vore den sedan länge debatterade frågan om Hammarbyledens

utförande avgjord och tidpunkten därför känd, borde ju också

därå fästas avseende vid förevarande utredning. Med hänsyn till det

ovissa läge, vari nämnda fråga befinner sig, och då ombyggnaden av

Södertälje kanal i allt fall icke har ett alltför intimt samband med

Hammarbyledens anordnande, anser jag emellertid, att Södertälje kanals

ombyggnad icke kan och bör uppskjutas i avbidan på vad Stockholms

stad kan åtgöra med avseende å Hammarbyleden.

Vid den utredning, varom nu är fråga, synes man vidare böra

utgå från, att kanalens ombyggnad skall ske efter den nuvarande leden

i huvudsaklig anslutning till Södertäljekommissionens förslag, dock med

de jämkningar, vilka vid utredande av kanalens definitiva tracé och utformande

av slussarnas dimensioner befinnas påkallade.

Uppmärksamhet synes också böra ägnas åt den jämväl av Södertäljekommissionen

berörda frågan om de anordningar, som i samband

med ombyggnaden böra vidtagas för att underlätta Mälarens reglering.

Det blivande ombyggnadsarbetet torde kunna sättas i visst samband

med nu pågående järnvägs- och brobyggnad mellan Rönninge och Saltskog,

varigenom kostnaderna för kanalombyggnaden böra kunna nedbringas.

Jämte det nödig hänsyn till nu berörda fråga tages, synes

ombyggnadsförslaget böra utarbetas så, att full valfrihet kan råda mellan

utförandet av kanalombyggnaden på generalentreprenad, under vattenfallsstyrelsens

uppsikt, eller arbetets utförande direkt genom styrelsens försorg

och ledning.»

På departementschefens hemställan beslöt Kungl. Maj:t samma dag

att överlämna stadsfullmäktiges i Södertälje ifrågavarande framställning

till vattenfallsstyrelsen för verkställande av utredning och avgivande av

förslag till ombyggnad av Södertälje kanal.

Sålunda var från Kungl. Maj:ts sida fastslaget, att en ombyggnad

av Södertälje kanal skulle ske efter den nuvarande leden och under

vattenfallsstyrelsens ledning.

Med underdånig skrivelse den 16 januari 1914 har vattenfallsstyrelsen

med anledning av det sålunda lämnade uppdraget inkommit

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

med utredning och förslag till utvidgning av farleden förbi Södertälje

samt lämnat förberedande utredning beträffande upprensning av vissa

farleder i Mälaren.

Den av vattenfallsstyrelsen verkställda utredningen torde såsom

bilaga A få vidfogas detta protokoll. Jag anser mig dock för överskådlighetens

skull böra i korthet sammanfatta utredningens huvudsakliga

innehåll.

Vattenfallsstyrelsens

betänkande

den 16 jan.

1914.

Farlederna

till Mälaren.

Mälaren står för närvarande i sjöfartsförbindelse med Saltsjön dels genom eu

farled med sluss vid Stockholm, dels genom en farled med sluss vid Södertälje. Farleden

via Stockholm är kortast för fartyg gående från Mälaren norrut och österut

eller omvänt, under det att farleden via Södertälje erbjuder kortaste vägen för

fartyg från Mälaren söderut eller omvänt.

Från Landsort till Mälaren via Stockholm går huvudfarleden via Dalarö över

Kanholmsfjärden till Trälhavet, varest farleden grenar sig. Den kortaste farleden

till Stockholm går genom Kodjupet, förbi Vaxholm. Fartyg med större djupgående

än 3.6 m. kunna ej vid medel vatten passera Kodjupet utan gå genom den c:a 4—5

km. längre farleden i Oxdjupet förbi Oskar Fredriksborg. Farleden genom Oxdjupet

kan vid medelvatten passeras av fartyg upp till omkring 7.4 m. djupgående (rännans

djup 8.i m.). Skärgårdsfartyg och andra mindre fartyg av högst 2.5 m. djupgående

kunna passera till och från Stockholm via Baggensfjärden, Baggensstäket och

Skurusund.

Farleden från Landsort till Mälaren via Södertälje framgår över Himmel''- och

Järnafjärdarna och vidare genom Brandalsund och Hallsfjärden till Igelstaviken,

där den grävda delen av Södertälje kanal vidtager. Denna består av en södra del

Igelstaviken—sjön Maren och en norra del Maren—Mälaren. I Mälaren framgår

farleden genom Linasund till södra Björkfjärden och vidare genom Bockholmssundet

till Stockholm.

Avstånden Landsort—Stockholm enligt dessa olika farleder äro följande:

Via Dalarö—Kodjupet

» » —Oxdjupet

» Skurusund ..........

» Södertälje..............

Distansminuter. Km.

76 140

78 144

56 104

54 100

Avståndet Landsort—Stockholm är sålunda 40—44 km. längre yttre vägen

via Dalarö än inre vägen via Södertälje, vilken sistnämnda åter är obetydligt kortare

än yttre leden för smärre fartyg via Skurusund. Avstånden söderifrån till Stockholm

yttre vägen via Sandhamn äro c:a 19 km. längre än yttre vägen via Landsort—

Dalarö.

Farlederna j)e viktigaste farlederna i Mälaren utom den förut nämnda leden Stockholm

i Mälaren. —Södertälje må i korthet omnämnas.

Farleden Stockholm—Uppsala har en längd av 82 km., därav c:a 8 km.

längs Fyrisån ovan Flottsund.

Från södra Björkfjärden utgrenar sig farleden Stockholm—Södertälje dels i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91. 13

eu västlig led genom Kolsundet förbi Strängnäs till Granfjärden, dels i eu nordvästlig

led genom norra Björk-, Grönsö- och Oknöfjärdarna via Agnesund till

Granfjärden, där den nordvästra leden förenar sig med ovannämnda västra leden

förbi Strängnäs. Från Oknöfjärden utgår en c:a 13 km. lång sidoled till Enköping,

därav c:a 4 km. i Enköpingsån. Från norra Björkfjärden går en farled genom

Ormsundet till Näsfjärden, där den förenar sig med farleden Stockholm—Uppsala.

Från Granfjärden fortsätter farleden i västlig huvudriktning till Itidöfjärden.

varifrån en c:a 10 km. lång sidofarled till Västerås utgår. Från Ridöfjärden fortsätter

farleden genom Blacken och via Kvicksund in i Galten, varifrån sidofarleder

utgå, bland annat till Köping och Kungsör. Avståndet Stockholm—Köping via

Agnesund är c:a 144 km., och via Kolsundet c:a 135 km., varav 3.5 km. i Köpingsån.

Utanför Köpingsåns utlopp går farleden i en grund vik.

Från Mälaren utgå följande kanaler:

Eskilstuna kanal, som följer Eskilstunaån samt passerar Eskilstuna. Segeldjupet

är 2.4 m.

Hjälmare kanal, som förenar Hjälmaren med Mälaren och har ett djup av

2.i in. Kanalen följer Arbogaån c:a 10 km., varefter den grävda kanalsträckan

vidtager. Kanalen passerar det vid Arbogaåns utlopp belägna Kungsör. Arbogaån

är för samma djup segelbar till Arboga, c:a 5 km. ovanför den grävda kanalens

utgångspunkt.

Strömsholms kanal följer Kolbäcksån och framgår i nordvästlig riktning förbi

Strömsholm, Kolbäck och Ramnäs, passerar sjöarna Virsbosjön och Amänningen samt

Stora Aspen förbi Fagersta och går vidare genom Barkensjöarna till Smedjebacken.

Kanalens längd är c:a 100 km., segeldjupet är endast c:a 1.5 m.

Hamnarna i Mälaren äro i allmänhet utförda för fartyg av samma segeldjup,

som kunna passera den nuvarande slussen vid Stockholm. Nyuppförda kajer i vissa

Mälarhamnar hava dock uppförts för 4.5 m. vattendjup vid medelvatten. Detta

djup är c:a 0.29 m. större än djupet på slusströskeln.

I Stockholm äro kajerna på Mälarsidan avsedda för fartyg, som kunna

passera slussen, medan Saltsjösidan är jämförelsevis väl försedd med kajer och

lastningsanordningar in. m. för mera djupgående fartyg. Själva hamnbassängen på

Mälarsidan är dock fullt tillräckligt djup för att utan rensningar kunna mottaga de

största fartyg, som kunna passera en ombyggd Södertälje kanal enligt nu föreliggande

alternativ, men om lastning och lossning skall kunna ske utan mellanhand av pråmar,

fordras redan vid Södertäljeledens öppnande endera anläggning på Mälarsidan av

nya kajer med tillhörande järnvägsspår, kranar, skjul, tullokaler m. m. eller ock

anordnande av ny förbindelseled för större fartyg genom Stockholm till Saltsjöliamnarna,

där de större fartygen kunde mottagas. Stockholms stads byggnadskontor

har bestämt förordat den senare utvägen, och hamnstyrelsen har med

instämmande häri den 2 december 1913 beslutat framlägga ett av byggnadskontoret

den 5 september 1913 dagtecknat förslag att anlägga en farled för 5.5 m. djupgående

fartyg mellan Mälaren och Saltsjön genom Arstaviken och Hammarbysjön

till Saltsjön vid Danviken med sluss vid Skanstull. Slussen skulle erhålla 110 m:s

längd och 16 m:s bredd och hava tröskeln liggande på höjden —2.5 m. under

Kanaler.

Hamnar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ifrågasatta

farledsdjup

och tekniska

bestämmelser

för desamma.

14 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

Stockholms nuvarande slusströskel. Förslaget avser dessutom att i män som trafiken

växer framdeles anordna kajer m. in. vid Hammarbysjön.

Inloppet till Västerås omfattar en kortare uppmuddrad ränna och skyddas av

vågbrytare. Hamnen har tvenne äldre bassänger samt en åren 1907—1911 utförd

nybyggnad, omfattande 200 m. träkaj, avsedd för 4.5 m. vattendjup under Mälarens

medelvattenyta, en c:a 220 m. lång vågbrytare utanför denna kaj samt en uppmuddring

mellan kajen och vågbrytaren. Hen nya kajsträckan, som har spåranslutning

till Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnväg, är försedd med magasinsbyggnader

ävensom med kranar och lossningsanordningar. En utvidgning av hamnen för större

djup är jämförelsevis lätt att utföra, såsom genom stadens försorg uppgjorda förslag

till centralhamn utvisa.

Den nuvarande hamnen i Köping är belägen i själva staden och utgöres av

en c:a 50 m. bred hamnbassäng, som försetts med kajer till en längd av c:a 1,200

m. Kajdjupet är å en större del av hamnen 4.5 m. vid medelvatten eller detsamma

som vid Västerås. Södra stranden av hamnbassängen har spåranslutning till såväl

den bredspåriga Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnväg som till den smalspåriga

Köping—Uttersbergsjärnvägen. På grund av de dyrbara rensningar för

infartsrännan, som erfordras för att kunna anordna hamnen i staden för mera

djupgående fartyg, ävensom svårigheten att erhålla tillräckligt rymligt hamnområde

har i major Broomés förslag till Mälarens reglering ifrågasatts att anlägga en uthamn

utanför staden.

Hamnarna i Uppsala, Enköping, Arboga och Torshälla torde ej heller kunna

med ekonomisk fördel utvidgas för fartyg av mera avsevärt djupgående, utan torde

i enlighet med major Broomés förslag till Mälarens reglering eventuellt djupare

hamnar för dessa städer lämpligen böra anordnas som uthamnar. De hava dock,

såsom vattenfallsstyrelsen framhåller, mindre betydelse vid bedömande av föreliggande

spörsmål.

Vid utförande av den vattenfallsstyrelsen anbefallda utredningen har styrelsen

ansett sig böra upptaga till behandling endast tre alternativa farledsdjup, desamma

som Södertäljekommissionen behandlat, nämligen de, som motsvara resp. 4, 5.5 och

6.5 m. djupgående fartyg. Motsvarande farleder benämnas i det följande i enlighet

med den i utredningen om Trollhätte kanal använda terminologien resp. 4, 5.5 och

6.5 m. farleder, ehuruväl deras vattendjup givetvis är så mycket större som det

erforderliga spelrummet mellan köl och farledsbotten.

Då den nuvarande Södertälje kanal har ett minsta djup på slusströskeln av

3.35 m. under Saltsjöns normala lågvattenyta och på grund av de skäl, Södertäljekommissionen

förut i berörda avseende anfört, har något mindre farledsdjup än

4 m. icke ansetts böra ifrågakomma. Såsom största alternativ har vattenfallsttyrelsen

upptagit den av Södertäljekommissionen valda 6.5 m:s leden. Att denna led,

anför styrelsen, måste medtagas i undersökningen lär vara självfallet, eftersom den

nu under byggnad varande pansarbåten »Sverige» får ett djupgående vid full last

av 6.3 m. Av de mellan 4 och 6.5 m. liggande farledstypema har styrelsen i likhet

med Södertäljekommissionen endast medtagit 5.5 m:s leden, och detta dels

emedan samtliga siffror då bliva direkt jämförbara med Södertäljekommissionens,

dels enär kostnaden för mellanliggande typer genom interpolering lätt nog kan

approximativt angivas, dels och huvudsakligast därför, att genom 1913 års riksdags

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91.

beslut om upprensning av en del av kanalen för 5.5 m:s led givits — om ej formellt

så dock reellt — en fingervisning beträffande farledsdjupet.

De för de tre alternativa farledstyperna utom för slussen använda tekniska

bestämmelserna äro i stort sett lika med de av Södertäljekommissionen uppsatta,

vilka härletts dels ur den utredning rörande ombyggnad av Trollhätte kanal, som

år 1908 verkställdes av styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, dels ur de

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till Södertäljekommissionen den 19

september 1911 förordade normerna. (Jmfr bil. A.)

Den under byggnad varande järnvägsbron, som korsar södra kanalen, utgöres

av en klaffbro med fritt spann om 24. o m. mätt vinkelrätt mot kanalen å en höjd

av c:a 27 m. över högvattenytan. I vattenlinjen är fria bredden 30.o. Fria höjden

mellan högvattenytan och brons underkant i klaffens nedfällda läge är c:a 26. o m.

Kanalbotten under bron är avsedd att ligga på höjden —4.o m. vid bropelarna och

—4.5 i kanalens mitt, varför djupet sålunda kan anses tillräckligt för en eventuell

framtida fördjupning för 7.o m:s farled.

De föreslagna dimensionerna för enkelspårig 5.5 resp. 6.5 m:s led i den grävda

rännan kunna anses tillräckliga för dubbelspårig 4.0 resp. 5.0 m:s led.

Samtliga höjdsiffror äro angivna i förhållande till Stockholms slusströskel,

vilken är belägen på — 3.8 4 m. under generalstabens nollplan (havets medelvattenyta).

Såsom normala lågvattenstånd äro i det följande antagna + 4.o m. i Mälaren

och + 3.5 m. i Saltsjön.

På sträckan Landsort—Igelstaviken erfordras rensningsarbeten vid Brandalsund.

I nära överensstämmelse med Södertäljekommissionens förslag har vattenfallsstyrelsen

här föreslagit en rötning av nuvarande farleden.

Beträffande Linasund lämnas en redogörelse här nedan.

A farleden Södertälje —Stockholm erfordras, såvitt nu är känt, ingen rensning

för fartyg upp till 4.o m. djupgående. Däremot erfordras för större djup en mindre

rensning vid Bockholmssund.

Farleden Södertälje—Västerås och Köping är förut undersökt av major

Broomé. Vid förslagets avgivande hade vattenfallsstyrelsen beträffande denna farled,

som förutsätter rensningsarbeten vid Agnesund och Kvicksund, icke ännu utfört

terrängundersökningar utan inskränkt sig till att med stöd av major Broomés undersökningar

revidera förslaget med hänsyn till de av styrelsen ifrågasatta farledsdjupen.

Till denna fråga skall jag senare återkomma.

Kanalens tracé är, framhåller styrelsen, på grund av de schaktningsarbeten

i kanalen, som enligt 1913 års riksdags beslut skola utföras i samband med byggandet

av dubbelspåret Rönninge—Saltskog, i allt väsentligt definitivt bestämd å sträckan

Igelstaviken—Maren.

Mellan Maren och Mälaren hava två sträckningar undersökts nämligen alt. Ö

eller östra sträckningen i huvudsaklig överensstämmelse med Södertäljekommissionens

förslag och alt. V eller västra sträckningen, som i sin norra del genomskär

stadsplanen vid det s. k. gamla rådhuset.

Slussen bör, för att trafiken genom den nuvarande kanalen under byggnadstiden

i minsta mån måtte störas, anläggas på sidan om denna. Slussen kan för
-

Farleder i

Brandalsund

och i Mälaren.

Farleden

Södertälje—

Västerås oeh

Köping.

Kanalen och

dess olika

alternativa

sträckningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

läggas antingen vid Maren å sträckan mellan denna sjö och Mälaren (alt. 0 och Y)

eller (alt. L) vid Linasund. I detta alt. L kan norra kanalen framgå såväl i östra

som västra sträckningen, men har i detta fall endast den östra ansetts böra närmare

undersökas.

Som ett tredje läge för slussen skulle kunna förutsättas Brandalsund, vilket

läge visserligen skulle medföra, ett schaktningsmassorna i kanalen minskas med en

kvantitet, motsvarande kanalbottens höjande c:a 0.5 m. (Skillnaden mellan Mälaren

och Saltsjöns lågvattenyta.) Detta läge skulle emellertid medföra stora olägenheter

för, bland annat, Södertälje stad, enär staden därigenom skulle förflyttas längre från

havet och stadens uthamn förvandlas till insjöhamn. Liknande olägenheter skulle

även uppkomma för de industrier och strandägare vid Hallsfjärden, som nu hava

Saltsjöförbindelser, varför ersättningar eventuellt måste erläggas. På dessa grunder

har detta läge icke ansetts böra ifrågasättas till utförande.

Utom" dessa alternativ tillkomma ytterligare underalternativ, beroende på olika

ifrågasatta slussdimensioner, rörande vilken fråga hänvisas till Vattenfallsstyrelsens

underdåniga utredning (bil. A).

Val mellan Valet mellan alt. Ö, V och L torde knappast kunna eller böra ske, innan

olika alter- mera ingående, på förhandlingar med intresserade parter grundade utredningar gjorts

nativ- beträffande kostnader för markförvärv, eventuella skadeersättningar in. in.

De i kostnadsförslagen upptagna beloppen härför grunda sig på uppskattning

med ledning av de senast fastställda taxeringsvärdena med tillägg av viss marginal.

De kunna givetvis så mycket mindre på förhand fixeras, som dels utfallet av eventuella

expropriationer alltid är ovisst och kan överstiga de beräknade kostnaderna,

dels å andra sidan vissa intressenter måhända kunna befinnas villiga erbjuda fri

mark eller mark till lägre pris, därest ett för dem fördelaktigt alternativ väljes.

Detta val lär för övrigt, framhåller vattenfallsstyrelsen, icke behöva inverka

på ett eventuellt riksdagsbeslut i huvudfrågan utan kan träffas av Kung!. Maj:t,

sedan hithörande frågor närmare utretts. Begäres anslag i enlighet med slutsumman

för alt. Ö, som för 5.5 m:s led befunnits draga största kostnaden, torde det med

nyss anförda reservation för markförvärvskostnadens ökning vara tillräckligt även

för genomförande av något av de övriga alternativen för 5.5 m:s led.

Slussen. Vattenfallsstyrelsen har i likhet med Södertäljekommissionen ansett, att en

ny sluss i intet fall bör byggas med de mått, som skulle motsvara en 4 m:s led,

ty vilket djup man än för närvarande väljer för farleden i övrigt, bör man likväl

se till, att slussen dimensioneras med hänsyn till en framtida utveckling.

Härvidlag är, framhåller styrelsen, först att märka, att utvecklingen icke

allenast kan medföra ökad trafikmängd utan i detta fall även behov av ökad

fartygsstorlek. Ty några svårigheter att fördjupa och utvidga kanalen i övrigt

för större fartyg, finnas inom vissa gränser icke. Rymliga slussmått påkallas

jämväl av sjöförsvarets särskilda intressen. Det må i detta sammanhang dessutom

påpekas, att även utan breddning av kanalprismat fartyg med större mått

än de för farledstypen normala kunna i kanalen förhalas eller framgå med sakta

fart efter utförande av en jämförelsevis billig bottenrensning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

17

Följande alternativa slusstorlekar hava varit föremål för undersökning.

Segeldjup.

Nyttig längd.

Fri bredd i

portöppningen.

Vattendjup på

tröskeln.

Tröskelns

datumhöjd.

m.

m.

m.

m.

m.

Alt. I ................

5.5

no

16

6.o

—2.5

» II ................

6.5

135

20

7.i

— 3.6

» III ................

6.5

iso

25

7.i

—3.6

» IV ................

6.75

135

20

7.5

—4.0

» V ................

6.75

150

20

7.5

—4.0

» VI ................

6.75

150

25

7.5

— 4.0

Slussmåtten enligt alt. I äro desamma som i Stockholms stads byggnadskontors

förslag till sluss vid Skanstull av år 1913. I alt. Il, IV och V är bredden

densamma som Södertäljekommissionen, givetvis med hänsyn till pansarbåtar av

F-typen, valt för 6.5 m:s leden, och som enligt Trollhättenormalierna även är tillfyllest

för en 7 m:s led. Slusslängden har däremot i alt. II, III, IV, V och VI

tagits större än Södertäljekommissionens längdmått för 6.5 m:s led eller 129 m.,

vilket är densamma som Trollhättenormaliernas längdmått för 7 m:s led. Södertäljekommissionen

har därvid tagit hänsyn till krigsfartygens jämförelsevis stora längd

i förhållande till djupet. Tröskeldjupet i alt. IV, V och VI är valt med hänsyn

därtill, att i framtiden måtte kunna möjliggöras försiktigt slussande av ända upp till

7 m. djupgående handelsfartyg även vid lågvatten. Detta synes vattenfallsstyrelsen

vara motiverat därav, att handelsfartygens djup är i stadigt växande, och att skillnaden

i kostnad icke är avskräckande. Kostnadsskillnaden mellan alt. IV och II uppgår

exempelvis icke till mer än c:a 97,000 kronor. Vattenfallsstyrelsen erinrar i samband

härmed, att 6.5 m:s slussens längd och bredd, vilka valts med hänsyn till pansarbåten

»Sverige», äro tillräckliga för 7 in. djupgående handelsfartyg, och att broöppningama

utföras så, att dylika båtar kunna passera. I alt. III och VI är slussens

fria bredd ökad till 25.o m. med viss hänsyn till den ökning i krigsfartygens mått,

som marinstabschefen i skrivelse till vattenfallsstyrelsen den 30 augusti 1913 finner

möjlig. Vattenfallsstyrelsen förordar till utförande sluss enligt alt. IV (jfr nedan).

Sedan Kungl. Maj:t den 8 mars 1901 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att utföra undersökningar angående reglering av Mälarens vattenstånd i

syfte att hålla dess vattenvariation inom möjligast trånga gränser och med nuvarande

medelvattenstånd såsom normalt vattenstånd samt angående kostnaden för

ordnande av vissa farleder över Mälaren med alt. 4.o, 5.o och 6.o m:s djup,

förordnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen major L. Broomé att utföra nämnda

undersökning. Major Broomé avgav, såsom förut nämnts, den 15 oktober 1903

förslag i ämnet till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som därefter med eget utlåtande

den 18 maj 1908 överlämnade förslaget till Kungl. Maj:t.

Nedanstående tabell uppvisar vattenstånden i Saltsjön ävensom i Mälaren före

och efter reglering enligt detta förslag:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 77 käft. (Nr 91.)

Mälarens

reglering.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 91.

Atdåggnings
koitnader.

V £

t t e n s t å

n d

Saltsjön

Mälaren

Före

Efter

m.

reglering.

reglering.

m.

m.

H. v. y.........................................................

4.75

5.57

4.7

M. v. y.........................................................

(3.84)

4.21

c:a 4.3

Normal 1. v. y.............................................

3.5

—

—

Except. » ...........................................

3.21

3.64

4.o

Sedermera har Södertäljekommissionen upptagit den tanken, att man skulle

under flöden avtappa vatten genom den upprensade Södertäljefarleden och därmedelst

kunna sänka Mälarens högvattenyta. Kommissionen har med hänvisning till en

kommissionens utlåtande åtföljd utredning ansett ådagalagt, att genom dylik tappning

skulle i avsevärda delar ernås samma resultat, som avses med omförmälda

reglering av Mälaren. Den höjning av Mälarens lågvattenyta, som det Brooméska

förslaget därjämte avser, skulle däremot givetvis ej kunna på detta sätt ernås.

I sitt den 30 mars 1912 avgivna yttrande över kommissionens förslag uttalar

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen det omdömet, att den ombyggda kanalen skulle

kunna underlätta och till en viss grad bidraga till möjligheten att behärska Mälarens

flöden, i vilket avseende likvisst borde anföras, att kommissionens biträde för denna

speciella frågas prövning i viss mån överskattat kanalens inflytande.

Till i huvudsak samma uppfattning beträffande en ombyggd Södertälje kanals

möjlighet att inverka på regleringen av Mälaren har vattenfallsstyrelsen kommit i

sin nu föreliggande utredning. Styrelsen sammanfattar resultaten av sin utredning

i detta avseende på följande sätt: Ehuru sålunda en utvidgning av Södertälje kanal

ej förmår att ens närmelsevis fylla det program, som uppställts för Mälarens reglering,

är å andra sidan tydligt, att man i en utvidgad Södertälje kanal i viss mån

erhåller ytterligare ett medel att urtappa starka flöden och därigenom sänka Mälarens

högsta vattenstånd; denna inverkan blir dock i regel mindre, än vad Södertäljekommissionens

utredning synes giva vid handen. För att ej hindra seglationen bör

nämligen den största tappningen ej göras större än 70 sm3.

Som exempel på verkan av dylik tappning genom en upprensad 5.5 m:s led

vid Södertälje anför vattenfallsstyrelsen, att vattenstånden åren 1877, resp. 1904

därigenom skulle hava sänkts med omkring 0.13 m. under de observerade höjderna

5.0 5, resp. 5.3 4 m.

En förutsättning för dessa tappningar är emellertid, att lämpliga tappningsanordningar

kunna utföras, så att seglationen ej omöjliggöres eller väsentligt försvåras.

Detta är, såsom vattenfallsstyrelsen påpekar, med rimliga kostnader möjligt

endast enligt alt. L d. v. s. med slussen förlagd vid Linasund.

De totala kostnaderna för Södertälje kanal efter dess ombyggnad och för

upprensning av farleden Saltsjön—Södertälje—Stockholm, men utom farleden Södertälje—Västerås—Köping,

sammanställas av vattenfallsstyrelsen sålunda:

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

19

Farleden Saltsjön—Södertälje—Stockholm.

1) Nuvarande farleden vid Södertälje c.a ........

2) Av 1913 års riksdag beslutade utvidgningen

av Södertälje kanal, sträckan Saltsjön—Maren

3) Ytterligare kostnad för kanalens fullbordande

4) Farleden Södertälje—Stockholm ....................

4.0 m:s lod

5.5 m:s led

6.5 m:s led

769.000

550.000

4,855,000

769.000

550.000

6,785,000

11,000

769.000

550.000

8,850,000

138.000

Summa kronor

För pansarbåtsrännan tillkommer........................

6,174,0001 8,115,000

435,000

10,307,000

Härvid är att märka:

att slussen för 4.o m:s led antagits enligt alternativ I, för 5.5 och 6.5 m:s

lederna enligt alternativ IV;

att kostnaden för marklösen förslagsvis uppskattats med stöd av taxeringsuppgifterna

och under förutsättning, att Södertälje stad utan ersättning avstår staden

tillhörig, för kanalutvidgningen erforderlig mark, och att värdet av kronan tillhöriga

områden ej medräknas;

att, för att vara på den säkra sidan, enligt ovan räknats för varje farledsdjup

det alternativ, som medför största kostnaden;

att av det utav riksdagen redan beviljade beloppet 550,000 kronor en del

torde böra drabba dubbelspåret Rönninge—Ström;

att i kostnadssiffrorna icke ingå räntor under byggnadstiden;

att däri ej heller medtagits någon kostnad för åtgärder, vilka ur strategisk

synpunkt måhända befinnas nödiga för hastig demolering av farleden i händelse av

krig, eller som i övrigt ur försvarssynpunkt kunna betingas;

att kostnaden för utförande av de avtappningsluckor i dammen över Linasund

enligt alternativ L, vilka erfordras för underlättande av Mälarens reglering, ej äro

medräknade i ovan anförda kanalkostnader, enär de ansetts böra föras på kostnaderna

för Mälarens reglering, varför, om kanalkostnaderna för varje farledstyp beräknas

efter den dyraste sträckningen, men kanalen skall utföras enligt alternativ L och

dammen förses med tappningsluckor, erfordras ytterligare följande belopp:

för 4.o m:s led ....................................................... 30,000 kronor

» 5.5 » » 0 »

» 6.5 » » 90,000 »

samt att. i kostnadsförslagen medräknats signaler, belysning och utprickning

m. m. för själva Södertälje kanal, men ej för de övriga farlederna.

Till sist framhåller vattenfallsstyrelsen att ovan angivna kostnadssiffror beräknats

med hänsyn till de vid förslagets avgivande (januari 1914) rådande prisen

inom verkstadsindustrien. Däremot har givetvis icke kunnat tagas i beräkning den

sedan inträffade abnorma höjningen av prisnivån, om än avseende fästats vid den

även under normala förhållanden förefintliga allmänna tendensen till prisstegring på

arbetsmarknaden, vilken sistnämnda faktor, såsom styrelsen framhåller, kan bliva

s. 20 Kontrollera mot PDF

Trafikför

inäga.

Trafikmängd.

Södertälje

kanals nuvarande

och

blivande

trafik.

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

av ganska avsevärd betydelse för ett företag, som kräver så pass lång tid som

det ifrågavarande.

Kanalens »praktiska» trafikförmåga uppskattas approximativt under i utredningen

anförda förutsättningar sålunda:

Nuvarande leden ........................................ 900,000 rt. (registerton)

4.o m:s leden............................................... 4,900,000 »

5.5 » » 6,300,000 »

6.5 » » 6,500,000 »

Ångfartygstrafiken på den nuvarande Södertälje kanal har under de senaste

20 åren med undantag av övergående pendlingar varit tämligen konstant och rört

sig om ej fullt c:a 300,000 rt. (Maximum uppnåddes 1906 med 373,000 rt. och

minimum 1902 med 271,000 rt.) Segelfartygstrafiken visar liknande förhållanden

(c:a 65,000 rt.). Däremot har pråmtrafiken betydligt tillvuxit: från 85,000 rt. år

1896 (för åren 1893—1895 saknas uppgifter) till c:a 144,000 rt. år 1912. Omätta

båtar och timmerflottar visa jämväl stegring. Totala registertontalet, som år 1896

uppgick till c:a 433,000 rt. och år 1912 till c:a 499,000 rt., och som hade sitt

minimum år 1902 med c:a 415,000 rt. och sitt maximum år 1907 med c:a 548,000

rt., visar någon om ock ringa ökning.

Jämföres härmed motsvarande tillväxt på Trollhätte kanal, som utgör c:a

75 % beträlfande lasttontalet, och på andra utvecklingskraftiga kanaler, framgår

oförtydbart, att vid Södertälje kanal förefinnas omständigheter, som verka tillbakahållande

på trafikökningen. Då den nuvarande kanalens fulla trafikförmåga icke är

uppnådd, måste detta bero på konkurrerande transportvägar, vilka i det följande

skola närmare behandlas.

I alla fall kan den tillgängliga statistiken över trafiken i Södertälje kanal

icke lämna någon direkt ledning för uppskattning av den trafik, som kan väntas

efter en eventuell ombyggnad. Ej heller kan man komma till några tillförlitliga

siffror på grund av de uppgifter, som lämnats från Mälarstäderna, de industriella

anläggningarna i Mälarens uppland och andra tillfrågade. Tager man del av de

redan i Södertäljekommissionens utredning intagna svaren från berörda håll, kommer

man snart underfund härmed. De äro till största delen hållna i allmännare, mera

svävande form. Södertäljekommissionen har därför jämväl måst inskränka sig till

ett allmänt uttalande.

Det torde ock vara synnerligen vanskligt att i bestämda tal profetera om

trafikens utveckling på en utvidgad Södertälje kanal, enär denna utveckling i hög

grad är beroende av de åtgärder, som vidtagas vid konkurrerande trafikleder i fråga

om deras tariffsatser, deras specialofferter till vissa industriella anläggningar o. d.

Följande uppgifter torde belysa hithörande förhållanden.

Den trafik, som nu går genom Södertälje kanal direkt till Mälarhamnama

utan att beröra Stockholm, är synnerligen ringa, och utgjorde exempelvis år 1912

52,013 rt. eller c:a 10.4 % av den totala trafiken genom Södertälje kanal.

(Jmfr Pl. 4.)

För seglationsåret april—december 1913 har vattenfallsstyrelsen låtit uppgöra

en detaljerad statistik med stöd av de deklarationer, som lämnats av befälhavarna

å de genom kanalen passerande fartygen. Denna visar, att kanalen år 1913 passe
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

rades under månaderna april—december av fartyg om sammanlagt 492,491 rt., som

deklarerade för 356,706 ton varor, varvid sålunda 1 rt. motsvarade c:a 0.7 lastton.

Av denna trafik gingo 92,146 rt. (c:a 19 %) och 86,632 It. (c:a 24 No) till andra

hamnar än Stockholm. Till jämförelse må anföras, att trafiken på Trollhätte kanal

år 1912, som dittills visat största trafikmängd, utgjorde 1,445,322 It., motsvarande

enligt iakttaget förhållande mellan It. och rt. vid Trollhättan omkring 1,011,000 rt.,

och i 1908 års utredning beräknas stiga till 6.o milj. It. eller c:a 4.2 milj. rt.

tidigast år 1955 samt att hela trafiken i Stockholms hamn år 1910 uppgick till

c:a 7.0 milj. rt.

Den totala trafiken i samtliga mera betydande Mälarhamnar utom Stockholm

och Södertälje uppgick enligt uppgifter för år 1911 till 1,052,234 rt. med

253,793 ton lastade och lossade varor, därav över 2/s på de båda hamnarna Västerås

och Köping. Denna trafik ombestyres nu av fartyg, som kunna passera den nuvarande

Södertäljeleden. Om denna upprensas för sjögående fartyg, väntar man,

att en del varor, som nu med mindre Mälarfartyg eller per järnväg sändas till och

från Stockholm för omlastning i större fartyg, efter Södertäljeledens upprensning

skulle direkt lasta i eller lossa från sjögående fartyg i Mälarhamn.

För att det skall bliva lönande för de större fartygen att anlöpa Mälarhamn,

erfordras emellertid, enligt av vattenfallsstyrelsen verkställd utredning, att stora

partier på en gång kunna lastas eller lossas i hamnen. Av densamma framgår

exempelvis, att, om ett 5.5 m. djupgående fartyg med den som maximum antagna

storleken 1,860 rt. lastar i Stockholm, men i Västerås kan erhålla lastfyllnad av

gods, som kan fraktas å järnväg enligt samma taxa som för statens järnvägars

tariffklass 12, blir det billigare att anlöpa Västerås, om lastfyllnaden är större än

c:a 180 ton, men eljest blir det billigare att frakta godset på järnväg till Stockholm

för att där lastas i fartyget. Ännu fördelaktigare ställer det sig i ett flertal dylika

fall att frakta godset till det stora fartyget medels pråmar eller smärre ång- och

motorbåtar. Dessa förhållanden hava givetvis till följd, att exportgods i ett flertal

fall även efter Södertälje kanals upprensning dirigeras mot Stockholm eller annan

större centralhamn, där godset uppsamlas för lastning i större, resp. mindre fartyg.

En avsevärd trafik mellan Saltsjön och Mälarens trafikområde försiggår nu

medels järnvägar över olika exporthamnar, av vilka Stockholm och Oxelösund äro

de förnämsta.

Storleken av de godsmängder, som år 1911 fraktades på några viktigare

banor, förnämligast i Mälardalen, utvisas grafiskt å Pl. 4.

Av verkställd undersökning framgår, att den trafik, som skulle kunna tänkas

röna inflytande av att Mälardalen öppnas för sjögående fartyg, nu ombesörjes

huvudsakligen av Oxelösundsbanan samt Stockholm—Västerås—Bergslagens och

Gävle—Dala järnväg.

De varor, som särskilt skulle kunna med fördel fraktas direkt med sjögående

fartyg via Södertälje kanal, äro sådana massgodsartiklar, av vilka full eller avsevärd

last kan erhållas vid samma hamn. Den viktigaste massgodstrafiken utgöres av

export av malm och import av kol, vilket grafiskt utvisas av Pl. 4 ävensom av

de av vattenfallsstyrelsen anförda exemplen.

Styrelsen finner det emellertid vara tydligt av de framkomna trafiksiffrorna,

att, även om man till den nuvarande trafiken genom kanalen lägger den trafik,

som med någon som helst sannolikhet kan erövras från de järnbanor, vilka samman
-

Järnvägstrafik

mellan

Mälaren och

Saltsjön.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Lämpligaste

farleds djup.

Trafik på

Stockholm.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

binda Mälardalen med kusthamnar, ävensom den trafikökning, som efter kanalens

utvidgning kan beräknas för Mälarstäderna, Stockholm häri inbegripen, trafikförmågan

i alla de alternativ till kanalens utvidgning, som i det föregående angivits,

är tillräcklig för överskådlig framtid.

Det är sålunda påtagligt, att valet av farledsdjup — inom de gränser, som

de i det föregående angivna alternativa förslagen representera — icke bestämmes

av den trafikförmåga, som måste givas kanalen för att den skall motsvara behovet.

Man vet ju även på förhand, att stora godsmängder kunna framföras på jämförelsevis

grunda kanaler, om blott anordningarna i övrigt äro ändamålsenliga. Valet av

farledsdjup måste därför ske med hänsyn till andra förhållanden och närmast till

arten av den sjöfart, som kan väntas bliva ekonomiskt lämplig för de berörda

landsdelarna och städerna och vilken man genom kanalombyggnaden vill befrämja.

Då det gäller att verkställa utredning om det lämpligaste djupet för en

ombyggnad av Södertälje kanal och man bortser från de strategiska synpunkterna,

måste man, fortsätter styrelsen, till en början klargöra, vilka fördelar en utvidgad

farled på ifrågavarande ställe skulle kunna bereda olika delar av Mälarens uppland

och deras hamnplatser. Det torde då vara lämpligt att först skärskåda Mälarens

största hamnplats Stockholm och därefter de övriga.

För Stockholm har Södertälje kanals utvidgning, bland annat, den betydelsen

att sjövägen för söderut gående eller från söder kommande fartyg av större typ

än de, som nu kunna passera där, förkortas.

Tidsvinsten, om hänsyn tages till att kanalen måste passeras med reducerad

fart och till dröjsmål i slussen, beräknas av vattenfallsstyrelsen:

för fartyg med 8 knops fart 2 t. 20''

» » »9 » » 1 t. 59''

» » » 10 » »1 t. 42''.

Dessa tider gälla ankomst till Stockholm. Behöva fartygen slussas ut till

Saltsjön, tillkommer tiden för ännu en slussning samt passage mellan Mälaren och

Saltsjön, vilket torde kräva ytterligare minst en timme.

Tidsvinsten, som ernås genom Södertälje kanal, kan naturligtvis, beroende

på en mängd förhållanden, värdesättas olika. I stort sett böra emellertid fartygens

omkostnader vid passage genom Södertälje kanal ej vara större än motsvarande

omkostnader vid passage yttre vägen via Oxdjupet, om de skola finna det ekonomiskt

att välja den förra.

För att Söder tälj e-farleden skall kunna på rationellt sätt trafikeras av större

fartyg till och från Stockholm, erfordras vidare, att Stockholms stad antingen anlägger

kajer på Mälarsidan med samma djup som den fördjupade Södertäljeleden

eller ock att ny sluss anlägges vid Stockholm, som möjliggör att fartygen kunna

passera ut till Saltsjökaj. För fartyg, som gå till Saltsjökaj, blir emellertid, som

nyss nämnts, tidsvinsten via Södertälje väsentligt mindre. Lossning och lastning

med användande av pråmar kan visserligen ske på Mälarsidan utan kajanläggning

därstädes, men detta lämpar sig endast för vissa slags gods.

Driftkostnaderna per dygn för lastfartyg av olika storlekar hava av styrelsen

beräknats med ledning av uppgifter, benäget tillhandahållna av skeppsredarfirmorna

Axel Broström & Son samt A. Johnson & C:o.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

JCungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Med stöd av sålunda erhållna siffror ha beräknats de fartygens driftkostnader,

som motsvara den ovannämnda tidsvinsten för gång genom Södertälje kanal. Resultatet

utvisas å nedanstående:

Fartygs storlek

Driftkostnad

rt.

Öre/rt.

Öre/rt.

Nuvarande Södertäljeleden ........

max. 230

8.7

(9.6)

» »

med. 100

13.3

(14.7)

4.o m:s led....................................

max. 735

4.7

» » » ............................

med. 415

6.4

5.5 » » ...................................

max. 1,860

2.8

» » » ...........

med. 560

5.4

6.5 » » ....................................

max. 3,150

2.o

» » » ....................................

med. 600

5.2

I denna tabell har styrelsen räknat med, att passagen genom Södertälje kanal

tager en tid av 49 min., vilken tid beräknats för de större fartyg, som efter utvidgning

skola passera kanalen. För de mindre ångfartyg, som kunna passera den

nuvarande kanalen, är motsvarande tid i medeltal endast 34.2 min. Räknas med

denna lägre siffra erhålles för nuvarande kanalen de inom parentes angivna värdena.

. De nyss anförda siffrorna angiva sålunda, anför styrelsen vidare, de högsta

»möjliga» kanalavgifter, som normalt konstruerade ångfartyg i medeltal kunna erlägga

vid passage till och från Stockholm via Södertälje kanal, för att ej passagen genom

kanalen skall bliva dyrare för fartygen än driftkostnaderna yttre vägen. Visserligen

kunna åtskilliga ångfartyg, som hava relativt stora driftkostnader, finna det fördelaktigt

att gå genom Södertälje kanal, även om kanalavgifterna vore högre, men då

utvecklingen går i riktning att alltmera förbättra båtarnas driftekonomi, behöver

enligt styrelsens uppfattning hänsyn till dessa mindervärdiga båtar, som framdeles

alltmera torde komma att försvinna, ej tagas i detta sammanhang, då det gäller

att generellt och för framtiden bedöma värdet av Södertälje kanal för sjöfarten till

och från Stockholm. Vidare erinrar styrelsen om att siffrorna äro beräknade under

förutsättning, att fartygen kunna lika fördelaktigt lasta och lossa i Stockholms

Mälarhamn som i dess Saltsjöhamn och att hamnavgifterna äro lika stora i båda

dessa hamnar. Skola fartygen passera sluss i Stockholm och kostnaden härför

medräknas vid en jämförelse mellan driftkostnaderna yttre vägen via Oxdjupet och

inre vägen via Södertälje kanal, bliva de kanalavgifter, som fartygen kunna erlägga

vid passage genom Södertälje kanal, högst betydligt reducerade.

Det är, fortsätter styrelsen, på grund av det anförda tydligt, att de kanalavgifter,

som moderna fartyg enligt ovan anförda sammanställning kunna betala för

passage genom Södertälje kanal, snarare äro för höga än för låga.

Kanalavgifterna förutsättas i styrelsens utredning, i likhet med vad som äger

rum vid den nuvarande Södertälje kanal, utgå per rt. och ej, som vid Trollhätte

kanal, med avgift, beroende på lastens beskaffenhet och storlek. De av styrelsen

angivna siffrorna gälla vidare medeltal för lastade och olastade fartyg.

Omkostnaderna för kanalen bliva större, ju större fartyg kunna framsläppas,

och vore det, såsom styrelsen framhåller, från denna synpunkt sett skäligt, om

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91»

kanalavgifterna per rf. för större båtar sattes högre än för smärre. Detta låter sig

emellertid ej göra, enär, som av siffrorna framgår, de större fartygen på traden till

och från Stockholm kunna erlägga en avsevärt mindre avgift per rt. än de mindre

fartygen. Exempelvis kan enligt alternativet 5.5 m:s led ett fartyg av de största

dimensioner, för vilka detta kanalalternativ är avsett, endast betala c:a hälften så

stor avgift per rt. som ett fartyg av medeltonnage. Detta är även fullt förklarligt,

enär de stora fartygen just byggas på grund av, att driftkostnaderna per ton bliva

mindre för sådana än för smärre.

Om man förutsätter, att kanalavgiften utgår lika per rt. för såväl större som

mindre fartyg, skulle kanalavgifterna för varje olika alternativ bestämmas med hänsyn

till inbesparade driftkostnader för de största fartyg, som kunna trafikera Södertälje

kanal; ty om kanalavgifterna sättas högre, skulle de största fartygen till och

från Stockholm i allmänhet icke finna med sin fördel förenligt att passera Södertälje

kanal. Om kanalavgifterna bestämmas med hänsyn till de största fartygen,

skulle de emellertid bliva synnerligen låga och kanalens räntabilitet försämras. För

att ej räkna för ogynnsamt för "kanalen hava därför kanalavgifterna av styrelsen

antagits bestämda med hänsyn till medeltonnaget för de olika alternativen, vilka

kanalavgifter emellertid i verkligheten torde nödvändiggöra, att kanalavgifterna per

rt. bliva större för mindre fartyg än för större fartyg.

För att kunna bedöma, huruvida de sålunda beräknade, för trafiken »möjliga»

kanalavgifterna räcka till att betala kanalens årskostnader, bör man då bestämma

dessa senare. Härvid kunna, såsom styrelsen framhåller, olika synpunkter göra sig

gällande.

Några anse, att ett kanalföretag icke är berättigat, därest det icke kan lämna

direkta inkomster tillräckliga för att icke allenast betacka utgifterna för drift och

underhåll utan även att förränta och amortera det i företaget nedlagda kapitalet.

Andra hylla däremot den åsikten, att vattenvägarna böra nära nog likställas med

landsvägarna, d. v. s. att de icke behöva lämna någon direkt inkomst, åtminstone

icke utöver vad som måste utgivas för drift och underhåll. De hålla före, att

vattenvägarna medföra så stora fördelar för det allmänna, att det nedlagda kapitalet

ej behöver amorteras eller ens fullt förräntas av de direkta kanalavgifterna.

Vattenfallsstyrelsen har ansett det nödvändigt att beträffande Södertälje kanal

låta verkställa beräkningar av årskostnaderna dels under förutsättning att ingen

amortering av det bokförda värdet äger rum, dels under förutsättning att med en

konstant annuitet det bokförda värdet avamorteras under 40 år.

Då åsikterna vidare kunna vara delade om det bokförda värdet bör omfatta

ej allenast det av riksdagen beviljade anslaget å 550,000 kronor för utvidgning av

kanalen mellan Igelstaviken och Maren jämte de belopp, som ytterligare nedläggas

vid utvidgningen, utan även därutöver kostnaden för den nuvarande kanalen, hava

beräkningar enligt båda dessa förutsättningar utförts. I beräkningarna har, säger

styrelsen, använts dels en räntefot av 4. o X? vilken torde kunna motsvara statens

dåvarande effektiva räntefot i medeltal för samtliga löpande lån, dels ock en räntefot

av 4.75 X- vilken torde vara den lägsta räntefot, som lärer böra beräknas vid

upptagande under dåvarande förhållanden (januari 1914) av nya lån.

Då de olika förutsättningarna, ehuru givetvis lämnande ganska skilda värden,

i föreliggande fall icke utöva någon avgörande inverkan på slutledningarna, har

styrelsen i fortsättningen räknat endast med 4.o % räntefot och 1.052 % amortering.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Styrelsen anmärker, att det sammanlagda procenttalet i detta fall eller 5.0 5 2

är föga högre än enbart den räntefot 4.7 5 %, som antagits motsvara nya lån. Drift

och underhåll antagas efter kanalens utvidgning kosta 1 % av anläggningskostnaden,

men för den nuvarande kanalen äro upptagna de verkliga drift- och underhållskostnaderna,

som äro relativt större.

I kolumn 1 av nedanstående tabell finnas angivna för olika alternativ de

sålunda erhållna årskostnaderna för farleden Saltsjön —Södertälje—Stockholm. Däremot

medräknas ej kostnaden för farleden Södertälje—Västerås—Köping och ej

heller ränteförlust under byggnadstiden.

Om denna kanalens årskostnad fördelas på kanalens praktiska maximala

transportförmåga (kol. 2), erhålles (kol. 3) som gränsvärde de kanalens självkostnader

per rt., som uppkomma, sedan kanalen blivit fullt utnyttjad. Vid mindre

trafik bliva självkostnaderna större. Kol. 4 och 5 angiva slutligen de högsta möjliga

kanalavgifter, som fartyg enligt ovan kunna erlägga, för att kanalvägen till Stockholm

skulle bliva billigare än yttre vägen.

Kanalens

årskostnad

Kanalens

transport-

förmåga

Motsva-

rande

kanal-

Högsta »möjliga»

kanalavgift enligt

det föregående

4 % räntefot.

1) Nuvarande leden (exld. kost- naden, 550,000 kronor, för ut- grävning av kanaldelen Maren—

Igelstaviken) .......................

Öre/rt.

Öre/rt.

Öre/rt.

87,000

900,000

9.7

13.3

(14.7)

2 A) exkl. nuvarande leden men inkl.

550.000 kronor

4.0 m:s led................................

335,000

4,900,000

6.8

6.4

5.5 » » ................................

452,000

6,300,000

7.2

5.4

6.5 » » ...............................

585,000

6,500,000

9.o

5.2

2 B) inkl. nuvarande leden och inkl.

550.000 kronor.

4.0 m:s led..............................

374,000

4,900,000

7.6

6.4

5.5 » » ................................

491,000

6,300,000

7.8

5.4

6.5 » » ..............................

624,000

6,500,000

9.6

5.2

För att kunna bedöma kanal utvidgningens ekonomi bör man särskilja trafiken

med mindre fartyg, som kunna trafikera den nuvarande leden, från trafiken med

större fartyg vid de alternativa farledsdjupen. Utgår man från denna synpunkt,

höra i jämförelsen de olika kanalaltemativens ovan beräknade kanalkostnader och

tratikförmåga minskas med motsvarande belopp för den nuvarande leden. Härav

erhållas följande siffror.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 77 höft. (Nr 91.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Kanalens

Högsta

möjliga

Kanal-

Vinst -f- eller förlust —

årskostnad

transport-

kanalav- gift enligt

inkomster

av kanaldriften

förmåga

föregående

Max.

Max.

Min.

4 % räntefot.

Kr.

rt.

Öre/rt.

Kr.

Kr.

Kr.

A) Nuvarande leden

(exkl. 550,000 kr.).

87,000

900,000

13.3

120,000

—

+ 33,000

B) Utvidgade lederna

(inkl. 550,000 kr.).

4.o m:s led ........

287,000

4,000,000

6.4

256,000

— 287,000

- 31,000

5.5 » » ........

404,000

5,400,000

5.4

292,000

— 404,000

- 112,000

6.5 » » ........

537,000

5,600,000

5.2

291,000

- 537,000

- 246,000

Härvid har årskostnaden för den nuvarande leden beräknats utan tillägg för

det redan beviljade anslaget å 550,000 kronor. Detta belopp har däremot medtagits

vid beräkning av årskostnaden för den utvidgade kanalen.

Totala trafiken genom den nuvarande leden år 1912 var 499,299 rt. och

kanalavgifterna 76,339 kronor. Samma år var medelkanalavgiften för hela trafiken

15 öre per rt. eller, om flottar och omätta båtar frånses, 14 öre pr rt. För ångfartyg,

som här närmast avses, var medelavgiften 11 öre per rt. För att med denna

trafik kunna förränta och amortera köpeskillingen 769,000 kronor hade vid 4 %

räntefot erfordrats en kanalavgift i medeltal av 17.4 öre per rt., och gick rörelsen

å kanalen, om man tager hänsyn till amortering, med förlust. Förlustens storlek

utgjorde år 1912 c:a 11,000 kronor. Om den nuvarande kanalens trafikförmåga

fullt utnyttjas och medelkanalavgiften 14 öre per rt. bibehålies, uppkommer däremot

en vinst av c:a 40,000 kronor per år.

Av sammanställningen framgår, att kanalens årskostnad per rt., då dess trafikförmåga

är fullt utnyttjad, är för nuvarande leden mindre, men för 4.0, 5.5 och

6.5 m:s leden större än de högsta »möjliga» kanalavgifter, som fartyg, gående till

och från Stockholm, kunna betala. Vidare framgår att, även om kanalavgiftema

bestämmas möjligast höga, uppkommer även vid fullt utnyttjad trafikförmåga vinst

endast för den nuvarande kanalen, under det att förlust uppkommer vid samtliga

de undersökta större alternativen. Storleken av förlusten, som är beroende på

trafikens storlek och den hastighet, varmed trafiken växer, uppgår, som av de sista

tvenne kolumnerna framgår, till avsevärda årliga belopp; den näst sista kolumnen

(Max.) angiver förlustens storlek, om trafiken ej skulle ökas utöver den nuvarande,

och den sista kolumnen (Min.) angiver motsvarande förlust, då kanalens trafikförmåga

blivit fullt utnyttjad.

Av det anförda synes det styrelsen framgå, att Södertälje kanal är direkt

ekonomiskt motiverad som genväg till och från Stockholm endast för sådana fartyg,

som hava ungefär den storlek, som kan passera den nuvarande farleden, men att en

utvidgning för större fartyg, gående på denna trade, är ur nyssnämnda synpunkt

omotiverad. Kommer av andra skäl en utvidgning till stånd, bör man emellertid

söka leda även dylika större fartyg till och från Stockholm genom kanalen, så

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition Nr 91.

långt kanalens trafikförmåga räcker, men kommer detta att innebära en »dumping»,

enär avgifterna i så fall måste sättas lägre än kanalens självkostnader.

Att Södertäljeleden ur andra synpunkter kan vara till fördel för sjötrafik

från och till Stockholm är dock givet. Särskilt gäller detta för fartyg och pråmar,

vilka vilja undvika den ofta oroliga leden förbi Landsort eller som skola lasta eller

lossa även i andra Mälarhamnar än Stockholm.

Men av det förut anförda lär dock framgå, att vid bestämmande av det

lämpligaste farledsdjupet för Södertälje kanal den direkta trafiken på Stockholm är

av underordnad betydelse.

Mälarhamnarna kunna öppnas för sjögående fartyg av större djup genom

utvidgad farled, vare sig den förlägges vid Södertälje kanal eller Stockholm.

Betydelsen av Södertälje kanals utvidgning blir emellertid, framhåller styrelsen,

väsentligt olika, allt efter som man förutsätter att motsvarande fördjupad farled

finnes vid Stockholm eller ej.

Förutsätter man till en början, att en fördjupad farled finnes vid Stockholm,

vinnes genom Södertälje kanals fördjupning endast en viss vägförkortning för de

fartyg, som gå från Mälarhamnar söderut eller omvänt. Denna förkortning via

Södertälje uppgår, räknat från Landsort till Mälarhamn väster om Södertälje till

c:a 104 km., jämfört med vägen genom nuvarande segelleden via Stockholm.

Vinsten för ångfartyg av denna förkortning frånsett sluss- och hamnavgifter beräknad

på analogt sätt som förut framgår av följande

Fartygets

storlek

rt.

Vinst

Öre/rt.

Nuvarande Södertäljeleden ................

max. 230

27.o

» » ................

med. 100

42.6

alt. 4.o m:s led ....................................

max. 735

14.9

» » » » ............ .......................

med. 415

19.9

» 5.5 » » ....................................

max. 1,860

9.5

» » » » ....................................

med. 560

16.8

max. 3,150

med. 600

4.7

» » » » ....................................

16.1

Vinsten minskas sålunda ju större fartygen äro och uppgår för båtar, som

äro obetydligt större än de, som kunna passera den nuvarande Södertäljeleden, till

27 öre pér rt. och nedgår för större fartyg till c:a 5 öre per rt.

Om slussavgifterna via Stockholm skulle sättas lägre än via Södertälje minskas

den vinst, som fartygen göra genom att gå den kortare vägen via Södertälje.

Vill man nu å andra sidan, säger styrelsen, se till, vilka kanal- eller slussavgifter,

som behöva upptagas, för att årskostnaderna skola täckas, gäller det att,

då det icke är möjligt att med anspråk på sannolikhet uppskatta trafikmängden,

uppställa vissa antaganden rörande densamma.

Beträffande dessa förutsättningar hänvisas till vattenfallsstyrelsens utredning

(bil. A).

Trafiken på

andra

Mälarhamnar

än

Stockholm.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Av denna utredning framgår enligt styrelsens mening oförtydbart i huru

avgörande grad trafikmängden inverkar på de »erforderliga» avgifterna. Nedanstående

exempel avser att belysa detta förhållande. Styrelsen förutsätter därvid,

att de årliga omkostnaderna för en upprensad farled vid Stockholm och vid Södertälje

äro lika stora under i övrigt likartade förhållanden. Vid viss trafikmängd

mellan Mälarhamn och Saltsjöhamn söderut behöver därvid avgiften under angivna

förutsättningar sättas dubbelt så stor, om man har tvenne infartsleder, som om

samma trafik, endast behöver betala omkostnaderna för en enda led. Om denna

led antages förlagd i Södertälje, bli kanalavgifterna vid 2,000,000 rt. trafik c:a

20 öre per rt. Är däremot leden förlagd till Stockholm, antages själva kanalavgiften

enligt ovan ävenledes = 20 öre per rt., men tillkommer här 17 öres fördyring

för vägförlängningen, alltså en sammanlagd kanalavgift + fördyring av

krokvägen via Stockholm av 37 öre per rt. Om vid ovan angivna trafikintensitet

en Stockholmsled redan förefinnes och därefter ytterligare tillkommer en led genom

Södertälje, varvid totaltrafiken tänkes lika fördelad med 1,000,000 rt. på varje

slussled, en fördelning, vilken nationalekonomiskt sett är berättigad, blir avgiften

för samma fartyg, om det väljer den kortare Södertäljeleden, vid en transportmängd

per led av 1,000,000. rt. 40 öre per rt., d. v. s. omkostnaderna högre än

om endast en led funnes. Ökas däremot den »nytillkommande trafiken» till c:a

2,500,000 rt., bliva tvenne 5.5 m:s leder ekonomiskt berättigade. I det föregående

är antaget, att tontalet är konstant under hela 40-årsperioden. Räknar man med,

att tontalet successivt ökas, inträffa analoga förhållanden.

Vattenfallsstyrelsen fortsätter: Om de anförda synpunkterna tillämpas även

på övriga alternativ, framgår enligt styrelsens uppfattning, att två upprensade

farleder till Mälaren för större fartyg motsvarande 4.0, 5.5, 6.5 m:s led under

angivna förutsättningar ej äro berättigade såsom ekonomiska företag för sig, förrän

trafikmängden till och från Mälaren för 4.0 m:s leden ökats med mer än det tredubbla

och för 5.5 och 6.5 m:s lederna med mer än det fem- å sjudubbla av den nuvarande

trafiken genom Södertälje kanal.

Om endast en sluss för större fartyg skall anläggas mellan Mälaren—Saltsjön,

uppstår frågan, huruvida densamma lämpligen bör förläggas vid Stockholm eller

Södertälje. Då ett av farledens huvudändamål är att öppna Mälarhamnarna för

större fartyg, talar för Södertäljeleden huvudsakligen, att vägen söderut för dessa

blir kortare; för Stockholmsleden åter talar den omständigheten, att fartyg lättare

kunna erhålla fyllnadslast i Stockholm än i andra Mälarhamnar. Då emellertid

vattenfallsstyrelsens utredning icke avser att jämföra Södertäljeleden och Stockholmsleden,

förutsätter styrelsen i det följande, att, om endast en utvidgad slussled

kommer till stånd mellan Mälaren och Saltsjön, denna förlägges vid Södertälje.

Vattenfallsstyrelsen anför vidare.

Den vinst, som befraktarna kunna vinna genom en upprensad Södertäljeled,

är givetvis olika för olika fall, men belyses av några i utredningen anförda exempel

rörande järnmalmsexporten.

Dessa exempel hänföra sig i första hand till den av vattenfallsstyrelsen

gjorda förutsättningen, att endast en sluss finnes Mälaren —Saltsjön och denna

förlagd vid Södertälje, men gälla även i huvudsakliga delar, om två slussar finnas,

varvid dock bör observeras, att i sistnämnda fallet kanalavgifterna (självkostnaderna)

enligt vad ovan anförts ökas.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

De viktigaste järnmalmfälten i mellersta Sverige utvisas å en av Sveriges

geologiska undersökning genom d:r Tegengren åren 1907—1909 upprättad karta.

Av denna karta framgår, att malmen omkring Mälaren förekommer i tre grupper,

av vilka gruppen söder om Mälaren (Kantorp) och gruppen nordost om Mälaren

(Dannemora m. It.) äro utan betydelse för sjötrafiken på Mälaren. Den nordvästra

gruppen, som är den största, omfattande Grängesberg, Norberg in. fl. malmfält,

skulle däremot kunna ifrågasättas exportera via Mälarhamn. Malmfälten befinna

sig 60 å 100 km. från Mälarhamnar, varför även efter Södertälje kanals upprensning

transporten blir en kombinerad järnvägs- och sjötransport. Som exporthamnar

i Mälaren kunna ifrågasättas Köping för de längst åt väster belägna malmfälten

(exempelvis Dalkarlberg) och Västerås för de mera åt öster belägna fälten (exempelvis

Norberg). De förra exportera nu via Oxelösund och de senare huvudsakligen via

Stockholm.

En under vissa angivna förutsättningar av vattenfallsstyrelsen verkställd ingående

undersökning rörande fraktkostnaderna å olika transportvägar för järnmalm

från de malmfält, som i detta sammanhang äro av större intresse, lämnar det

resultat, att fraktkostnaderna för exportmalm icke komma att väsentligt sänkas

genom upprensningen av Södertälje kanal i annan mån, än som beror på konkurrensen

mellan två slag av trafikleder, av vilka dock kanalen blir lika konkurrenskraftig

som järnvägen först vid stora trafikmängder. Denna konkurrens skulle visserligen

kunna tillföra exportörerna fördel, men skulle å andra sidan medföra förlust för

kanalens ekonomi, om kanalavgifterna måste sänkas under de belopp, som nätt och

jämt täcka omkostnaderna för kanalen. En upprensad farled Mälaren—Saltsjön kan

emellertid icke motiveras för enbart eller huvudsakligen malmexport, förr än denna

vuxit till sådant belopp, att järnvägen ej lämpligen kan befrakta densamma, allt

under förutsättning att järnvägsavgifterna ej äro oskäliga.

För kolimport till de inre delarna av Bergslagen ställa sig förhållandena

enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar i stort sett lika som för malmexport. För

kolimport till Mälarhamn åter blir kanalvägen avgjort billigare än den nuvarande

vägen via Oxelösund eller Värtan. Exempelvis bliva fraktkostnaderna via Södertälje

kanal till Köping 2.9 0 kronor per It. billigare än via Oxelösund och till Västerås

c:a 2.6 5 kronor per It. billigare än via Värtan enligt de nuvarande normala järnvägsfrakterna,

allt frånsett kanal- och hamnavgifter. För styckegods eller massgods i

mindre poster blir däremot ofta frakten via järnväg billigare.

Styrelsen påpekar, att exporthamnarna Oxelösund och Värtan vid konkurrensen

om långväga frakter med en utvidgad Södertäljeled hava en fördel bestående däri,

att de möjliggöra större och följaktligen för längre transport fördelaktigare fartyg

än en upprensad Södertäljeled.

Av de utav vattenfallsstyrelsen verkställda utredningarna finner styrelsen det

framgå, att en utvidgad Södertäljekanal visserligen kommer att medföra avsevärda

fördelar för Mälarens hamnar och uppland, men att någon sådan inkomst av kanaltrafiken

icke vid något av de större djupen kan framvisas, att utvidgningsföretaget

kan bära sig som en affär för sig, d. v. s. att icke allenast omkostnader och ränta

täckas utan jämväl avamortering sker. Farledsdjupet måste i stället, därest en ombyggnad

överhuvud taget ur handelssjöfartens synpunkt skall företagas, bestämmas

med hänsyn till, att sjöfarten på Mälarhamnarna må kunna bedrivas med så stora

Slutsatser

rörande

fartygsdjup.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Lämpligaste

sluss Alt.

30 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

fartyg, att verklig fördel därmed är förenad för dessa näringar; allt under iakttagande

av att anläggningskostnaderna icke bliva alltför höga.

Under sådana omständigheter anser vattenfallsstyrelsen att 4 m:s alternativet

redan från början bör avföras. Fartyg med detta djupgående äro nämligen vid de

fraktförhållanden, som för Mälardalen äro rådande, och med särskild hänsyn till de

existerande järnvägarnas kraftiga konkurrens icke tillräckligt stora. Ofta nog lär

möjligheten till billig befraktning på Mälarhamnar vara beroende av att fartygen

kunna taga frakter jämväl till och från Norrlandshamnarna eller andra hamnar vid

Östersjön, där en icke obetydlig del av sjöfarten uppehälles med mera djupgående

fartyg. Det skulle emellertid, fortsätter styrelsen, kunna ifrågasättas,^ om man icke

för att minska anläggningskostnaden kunde stanna vid ett djup mellan 5.5 och 4.o m.

Häremot talar dock dels, att Kungl. Maj:t och riksdagen redan beslutat upptaga

kanalsträckan Igelstaviken — Maren för 5.5 m:s djup, dels att Stockholms stads

hamnstyrelses senaste förslag till farled genom Hammarbysjö avser 5.5 m:s led och

sluss. Det måste nämligen kraftigt betonas, att upprensningen av Södertäljeleden

mister en stor del av sin betydelse, om fartyg, vilka kunna passera förbi Stockholm,

icke jämväl kunna passera genom Södertälje kanal, ty endast härigenom kunna

göras sådana fraktkombinationer, som bäst tjäna Mälarhamnarnas sjöfart. Behovet

av att båda lederna ordnas för stort djup har ock starkt framhållits i det förslag

till yttrande, som delegerade för Mälarstäderna under ar 1911 enats om att avgiva

rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga utlåtande angående Mälarens

reglering. Att ur handelssjöfartens synpunkt för närvarande välja större segeldjup

i Södertälje kanal än 5.5 in. synes vattenfallsstyrelsen däremot icke motiverat, då

anläggningskostnaden därigenom avsevärt ökas och inkomsternas förhållande till

utgifterna blir ännu sämre.

Styrelsen framhåller emellertid, att, även om Södertäljekanalen och Mälarfarlederna

i övrigt icke upptagas till större djup, det dock kan anses tillrådligt att

välja större djup på slussen för att möjliggöra en framtida utveckling utan en

synnerligen dyrbar ombyggnad eller nybyggnad av sluss. Styrelsen finner sig därför

böra förorda, att slussen utföres enligt alt. IAT med 7.5 m:s tröskeldjup och med

bredd och längdmått, som medgiva försiktig stussning av 7.o m:s handelsfartyg.

Detta alternativ är visserligen 680,000—793,000 kronor dyrare än alt. I, men är

styrelsen för sin del av den meningen, att slussen i intet fall bör byggas mindre än

enligt alt. II. Skillnaden i kostnad mellan alt. IV och alt. II är däremot endast

96,000—97,000 kronor. Större mått äro ur handelssjöfartens synpunkt i detta fall

icke att förorda. Broarna medgiva utan förändring en dylik utveckling.

En större sluss än den mot 5.5 m:s djupet svarande motiveras enligt vad

styrelsen vidare framhåller jämväl av sjöförsvarets intressen. För att genomsläppa

pansarbåten »Sverige» räcker visserligen en 6.5 m:s sluss enligt alt. II, men marinstabschefen

har i skrivelse till vattenfallsstyrelsen den 30 augusti 1913 häntytt på

större krav för framtiden. Det må emellertid erinras, säger styrelsen, att, såsom

marinstabschefen i skrivelse till So dertälj ek ommissionen den 9 augusti 1911 anmärkt,

sjöförsvaret först då lärer hava väsentligt intresse av att kunna låta pansarbåtar

löpa in i Mälaren, om passagen för dem blir obehindrad även förbi Stockholm. Ur

strategisk synpunkt torde därför spörsmålet om farledsdjupet böra göras beroende

av de dimensioner farleden vid Stockholm kan erhålla.

Till sist anmärker vattenfallsstyrelsen i detta sammanhang, att upptagande i

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

en 5.5 m:s Södertälje kanal av en 6.5 m:s pansarbåtsränna med de mått, som i

Kungl. Maj:ts proposition nr 250 till 1913 års riksdag avsågs, icke medför större

kostnad än 435,000 kronor. Denna fördjupning kan utföras även sedan kanalen

anlagts för 5.5 m:s led. Det förutsättes därvid, att slussen ifrån början fått motsvarande

dimensioner.

Farlederna i Mälaren böra givetvis upprensas till samma djup som Södertälje

kanal, ty i annat fall är detta djup i kanalen till föga nytta för de orter,

som ligga innanför desamma. Men beslutet om upprensningarna i Agnesund och

Kvicksund synes vattenfallsstyrelsen i viss mån böra göras beroende av, om och

när de viktigaste Mälarhamnarna innanför dessa sund ordna sig för mottagande av

så stora fartyg. Vattenfallsstyrelsen anser därför, att såsom villkor för dessa upprensningars

utförande bör uppställas, att åtminstone städerna Västerås och Köping

åtaga sig anordna kajer med tillräckliga djup och försedda med järnvägsförbindelse,

och detta till samma tidpunkt som motsvarande upprensningar bliva färdiga.

I analogi härmed kunde ifrågasättas, tillägger styrelsen, att Stockholms stad

skulle ikläda sig någon liknande förbindelse med hänsyn till upprensning av Bockholmssundet.

Men då denna upprensning för 5.5 m:s led icke kostar mer än c:a

11,000 kronor och då Stockholms stad säkerligen själv kommer att upptaga en ny

förbindelseled mellan Mälaren och Saltsjöhamn, torde sådant icke behöva ifrågasättas.

En pansarbåtsränna i det för 5.5 m:s led upprensade Bockholmssundet beräknas av

styrelsen kosta c:a 70,000 kronor och kan upptagas sedermera, om och när så påfordras.

Vattenfallsstyrelsen framhåller vidare, att styrelsen i likhet med Södertäljekommissionen

räknat djupen under den förhöjda lågvattenyta, som beräknas bliva

en följd av Mälarens föreslagna reglering och som ligger c:a 0.3 6 m. högre änden

nuvarande, således + 4.o, i stället för -f- 3.6 4. Intill dess denna även ur många andra

synpunkter önskvärda reglering blir genomförd, har man således, säger styrelsen,

att vid lågvatten räkna med ett 0.3 6 mindre segeldjup än det, varmed de olika

alternativa lederna betecknats.

Till sint anför vattenfallsstyrelsen.

Av den sålunda verkställda utredningen torde framgå:

att styrelsen för sin del icke vågar ställa i utsikt, att, vare sig

förbindelseled vid Stockholm för större fartyg anordnas eller icke, en

avsevärd utvidgning av Södertälje kanal skall kunna under en nu överskådlig

framtid bliva ett företag, som lämnar tillräcklig direkt avkastning

å det nedlagda kapitalet, om man uppställer såsom fordran, att

kanalinkomsterna skola ej blott täcka utgifterna för drift och underhåll

utan även förränta och amortera detta kapital,

att företaget visserligen ur ekonomisk synpunkt ställer sig gynnsammare,

därest man endast kräver skälig förräntning av kapitalet, men

att även detta resultat sannolikt icke under en ganska lång följd av år

kan påräknas,

att en utvidgning av Södertälje kanal inom de av rimlig byggnadskostnad

dragna gränserna ej kan avsevärt underlätta Mälarens reglering,

Farlederna

i Mälaren.

Samman
fattning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

att det däremot givetvis måste vara av stor nytta för Mälardalen

liksom även under vissa förutsättningar för Stockholm, om större fartyg

kunde genom Södertälje kanal passera mellan Mälaren och Saltsjön,

att denna mera lokala nytta — till följd av det uppsving förbättrade

kommunikationer alltid väcka till liv — i sin mån länder till

fördel även för landet i dess helhet,

att en utvidgning av Södertälje kanal under vissa förutsättningar

jämväl kan vara till nytta för försvaret,

att, om med hänsyn till de allmänna intressena en kanalutvidgning

företages, vattenfallsstyrelsen för sin del anser densamma böra skcj.

på sådant sätt, att slussen bygges enligt alt. IV med ett tröskeldjup av

7.5 m., men kanalen i övrigt tillsvidare endast bygges såsom 5.5 m:s led,

att ytterligare fördjupning för pansarbåt bör göras beroende på

närmare utredning ur försvarssynpunkt, samt

att i sammanhang med kanalutvidgningen de tre i utredningen

angivna farlederna i Mälaren böra upptagas till samma djup som kanalen.

Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning bör emellertid såsom villkor

för upprensning av farlederna i Agnesund och Kvicksund samt ombyggnad

av bron vid Kvicksund uppställas, att städerna Västerås och Köping

förbinda sig bestrida kostnaden för de åtgärder, som behöva vidtagas

för att 5.5 m:s djupgående fartyg må kunna lasta och lossa vid med

järnvägsanknytning försedda kajer i eller invid respektive städer.

Kostnaden för utvidgning av Södertälje kanal och en upprensning

av farlederna i Mälaren skulle, om vattenfallsstyrelsens förslag beträffande

farledsdjup och slussrnått vinna bifall, under förut angivna förutsättningar

bliva:

Södertälje kanal jämte upprensning av Brandal- och Linasund, inkl. det

av riksdagen redan beviljade anslaget 550,000 kronor för utvidgning

av kanaldelen Maren—Saltsjön .................................. kronor 7,335,000

Upprensning av Bockholmssund ..................................... » 11,000

» )> Agnesund ................................................ » 368,000

» » Kvicksund jämte ombyggnad av bro

därstädes ............................................................................ » 493,000

I fråga om arbetets utförande påminner vattenfallsstyrelsen därom,

att Älvkarleby kraftverk blir fullbordat under år 1915 samt Trollhätte

kanals ombyggnad under år 1916. Då vid dessa arbeten, och särskilt

vid det sistnämnda, sysselsättas ett stort antal för ifrågavarande kanalarbeten

lämpliga arbetare samt en särdeles sakkunnig stab av befäl och

underbefäl och då en stor samling moderna arbetsredskap efter deras

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

avslutande blir tillgänglig, synes det vattenfallsstyrelsen synnerligen

(hiskligt, om tiden för utvidgningen av Södertälje kanal och upprensningen

av Mälarens farleder valdes med hänsyn härtill och så, att såväl

befäl och arbetare som arbetsredskap kunde så mycket som möjligt få

användning vid nu ifrågasatta arbeten.

Det må till sist, säger vattenfallsstyrelsen, anmärkas, att statsrådet

och chefen för civildepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

den 15 november 1912 visserligen angiver, att full valfrihet bör råda

mellan utförande av kanalombyggnaden på generalentreprenad under

vattenfallsstyrelsens uppsikt eller dess utförande direkt genom styrelsens

försorg och ledning. Men även om entreprenadformen i större eller

mindre utsträckning väljes, kunna dock styrelsens nyssberörda synpunkter

tillgodoses, ehuruväl i mindre utsträckning. I allt fall måste ett icke

ringa antal ingenjörer och ritare sysselsättas för utarbetande av fullständiga

detaljritningar för entreprenaden liksom för dennas behöriga

övervakande, och den avsedda utjämningen i statens byggnadsverksamhet

kan jämväl vinnas.

Det kanal- och farledsarbete, som återstår, torde, enligt vad vattenfallsstyrelsen

vidare anför, om det ej forceras, lämpligen kunna utföras

under 5 år. Om det med hänsyn till vad ovan sagts påbörjas under år

1915, kan det med säkerhet vara fullbordat under år 1919.

Då riksdagen redan för utvidgning av den mellan Maren och Saltsjön

belägna delen av Södertälje kanal beviljat ett anslag av sammanlagt

550,000 kronor, behöver av den beräknade kostnaden, 7,335,000

kronor, för ombyggnad av Södertälje kanal i enlighet med vattenfallsstyrelsens

förslag, inkl. upprensning av Brandalsund och Linasund, endast

ett belopp av 6,785,000 kronor ytterligare äskas av riksdagen. Sistnämnda

anslagsbelopp torde lämpligen böra fördelas på följande sätt:

För år 1915

» » 1916

» » 1917

» j> 1918

» j> 1919

............... kronor 200,000

............... » 800,000

............... » 1,700,000

............... » 2,300,000

............... » 1,785,000

Summa kronor 6,785,000.

Anslag för arbetena vid Bockholmssund, Agnesund och Kvicksund

torde kunna fördelas på de tre sista åren.

Över vattenfallsstyrelsens ifrågavarande utredning hava till följd

av nådiga remisser avgivits underdåniga utlåtanden av Kungl. Maj:ts

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 77 höft. (Nr 91.) 5

Yttranden

över förslaget.

s. 34 Kontrollera mot PDF

K. B. i

Stockholms

län.

K. B. i

Uppsala län.

K. B. i

Södermanlands

län.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

befallningshavande i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands

och Örebro län, stadsfullmäktige i Stockholm, Västerås, Köping och

Södertälje, chefen för marinstaben, lotsstyrelsen och kommerskollegium.

Jag anhåller att här nedan få lämna en redogörelse för det huvudsakliga

innehållet i dessa utlåtanden.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län finner en

fortsatt utgrävning av kanalen och ombyggnad av dess sluss vara

av den allra största vikt för en god förbindelse mellan Saltsjön och

Mälaren. För Södertälje stad och de delar av Stockholms län, som

angränsa Mälaren norr om Södertälje, liksom för städer och trakter runt

hela Mälaren måste ett betydande ekonomiskt uppsving bliva en följd

av den förbättrade farledens öppnande. Den förväntade nyttan är så

betydande och tillgodokommer en så avsevärd del av landet, att det ej

synes rimligt att vänta med förslaget tills man kan framlägga kalkyler,

som visa omedelbar förräntning av nedlagt kapital och säker utsikt till

detsammas amortering.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala län finner, med hänsyn

till beskaffenheten av de farleder i Mälaren, särskilt segelleden genom

Almarestäket, vilka icke beröras av i ärendet föreliggande förslag, ävensom

av hamnarna i Uppsala och Enköping och segellederna i Fyrisån

och Enköpingsån, förhållandena inom länet icke för närvarande giva

anledning till en ombyggnad av kanalen för större fartyg än sådana,

som kunna passera genom Stockholms sluss i dess nuvarande skick.

Därjämte framhåller länsstyrelsen önskvärdheten av att i samband med

en eventuell utvidgning av Södertälje kanal åtgärder vidtagas för reglerande

av Mälarens vattenstånd.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län instämmer

till alla delar i'' det uttalande, som under rubriken »sammanfattning))

förekommer i vattenfallsstyrelsens utredning. Därutöver anför befallningshavanden,

att den fördjupade farleden genom Agnesund ej berör annan

hamn inom länet än Mälarbadens hamn, tillhörig Norra Södermanlands

järnvägsaktiebolag, att det särskilt för Södermanland vore mera fördelaktigt,

att den nuvarande kortare farleden genom Kolsundet förbi Strängnäs

i stället för leden genom Agnesund bleve upprensad för 5.5 meters djupgående

fartyg eller, om detta bleve för dyrbart, åtminstone något fördjupad,

samt att förhoppningarna på mera betydande skeppning från

Mälarhamnar av malm från Bergslagen synas ganska svagt grundade.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91.

Gent emot vad vattenfallsstyrelsen i sin utredning anfört i fråga

om förpliktande för ortens väghållningsskyldige att bidraga till kostnaderna

för den föreslagna kombinerade landsvägs- och järnvägsbron

över Kvicksund kommer befallningshavanden i sitt utlåtande på anförda

skäl till det resultatet, att några sådana bidrag icke böra fordras.

Beträffande företagets räntabilitet baner länsstyrelsen visserligen,

att kanalinkomsterna icke på lång tid kunna förväntas förslå till ränta

och amortering. Då emellertid det ifrågasatta företaget helt visst skulle

för stora delar av landet och även för staten i dess helhet medföra så

betydelsefulla fördelar, att de uppvägde den del av kostnaderna, som ej

kunde återgäldas eller förräntas med statens direkta inkomster av företaget,

slutar befallningshavanden med att tillstyrka, att utvidgning av

Södertälje kanal och. upprensning av vissa farleder i Mälaren måtte

komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med det av vattenfallsstyrelsen

framlagda förslaget; dock med den jämkning, att farleden

Stockholm—Västerås och Stockholm—Köping om möjligt framdrages

genom Kolsundet och Strängnäs sund i stället för genom Agnesund eller,

därest av kostnadsskäl så ej kan ske, att, jämte upprensning av Agnesund

för 5.5 meter djupgående fartyg, upprensning till något mindre

djup sker även av farleden genom Kolsundet och Strängnäs sund.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Västmanlands län har överlämnat

infordrade yttranden från stadsfullmäktige i Västerås och Köping samt

för egen del livligt tillstyrkt Mälarens öppnande för den större sjöfarten

med hänsyn till det stora uppsving, som därav säkerligen skulle följa

för bergsbruk, industri, handel och övriga näringar ej blott i Mälardalen

utan även inom avsevärda trakter av mellersta Sverige. Åven om företaget

till en början icke bleve räntabelt, skulle staten indirekt genom

ökad skatteförmåga i de trakter, som av företaget berördes, erhålla full

ersättning för sina uppoffringar. De förpliktelser städerna Västerås och

Köping, enligt vad nedan sägs, iklätt sig, visade nogsamt vilken nytta

man väntade av kanalombyggnaden. Slutligen framhåller länsstyrelsen

önskvärdheten av att den kortare farleden genom Kolsundet förbi

Strängnäs väljes i stället för leden genom Agnesund, därest kostnadsskäl

ej lägga hinder i vägen därför.

I underdånigt utlåtande den 26 februari 1914 hava stadsfullmäktige Västerås stad.

i Västerås förklarat sig villiga tillförbinda Västerås stad att inom den

tid, då upprensningen av Agnesund eller — därest den nära en mil

kortare farleden förbi Strängnäs, vilken farled fullmäktige för sin del

K. B. i

Västmanlands

län.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Köpings stad.

K. B. i

Örebro län.

Stockholms

stadsfullmäk
tige.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

på det varmaste förorda framför den längre leden genom Agnesund,

skulle föredragas — av Kolsundet är fullbordad, förutsatt att farledsupprensningen

kommer att avse ett seglation sdjup av 5.5 meter och att

jämväl Södertälje kanals ombyggnad för samma seglationsdjup då är

fullbordad, hava i anslutning till stadens nuvarande hamnanläggning och

på stadens bekostnad anordnat med järnvägsförbindelse försedda kajer

för 5.5 meter djupgående fartyg.

I underdånig skrivelse den 17 december 1914 hava Västerås stadsfullmäktige

ytterligare betygat sitt livligaste intresse för en ombyggnad av

Södertälje kanal och upprensning av farlederna i Mälaren samt förmält sig

i genomförandet av dessa företag se ett synnerligt viktigt led i stadens utveckling.

På dessa frågors lösning hade staden baserat sina planer på

järnvägsförbindelse genom Svartådalen till Krylbo samt på utvidgning

av stadens hamn.

Stadsfullmäktige i Köping hava i underdånigt yttrande den 10

mars 1914 förklarat sig villiga tillförbinda Köpings stad att inom den

tid, då upprensningen av Agnesund och Kvicksund samt ombyggnaden

av bron vid Kvicksund äro fullbordade, hava i anslutning till stadens

nuvarande hamnanläggning och på stadens bekostnad anordnat med

järnvägsförbindelse försedda kajer för 5.5 meter djupgående fartyg.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Örebro län framhåller, att innan

segelleden i Hjälmaren och Hjälmare kanal undergått erforderlig reglering

för mera djupgående fartyg, kan en eventuell utvidgning av Södertälje

kanal ej i någon avsevärd mån påverka Örebro stads sjöfartsförbindelser.

Däremot kunde eu ombyggnad av Södertäljeleden förväntas utöva inflytande

på den trafikväg för bergslagsprodukter från länets bergslag,

som nu går järnvägsledes till Oxelösund. Befallningshavanden har dock

för sin del ej funnit anledning till erinran mot vattenfallsstyrelsens

beräkning, att järnvägsfrakt via Oxelösund kommer att ställa sig billigare

än en kombinerad frakt via Köping och Södertälje kanal.

Stockholms stadsfullmäktige hava i sitt den 29 juni 1914 i ärendet

avgivna utlåtande till eu början meddelat, att fullmäktige den 25 maj

samma år beslutat dels ändringar i stadsplanen för Stockholm, avseende

nya uppfartsvägen från staden inom broarna till Södermalm, enligt

vilket beslut vid platsen för den nuvarande slussen icke skall läggas

någon sluss för stora fartyg, dels ock anläggande av en farled för 5.5

m. djupgående fartyg från Saltsjön genom Hammarbysjön till Mälaren med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

sluss vid Skanstull. Vidare hava stadsfullmäktige överlämnat ett av

stadens hamnstyrelse avgivet yttrande i frågan.

I detta yttrande sammanfattar hamnstyrelsen först resultaten av do utredningar,

som tidigare utförts av hamnstyrelsen och Stockholms stads byggnadskontor.

Vid en jämförelse mellan Hammarbyleden och en fördjupad Södertäljekanal,

om endast endera skulle utföras, hade enligt denna sammanfattning föregående utredningar

givit vid handen, att en enda djup farled mellan Mälaren och Saltsjön,

vare sig den går genom Stockholm eller genom Södertälje, är tillräcklig för betjänande

av den trafik, som under en lång följd av år kan väntas, att den djupa

farleden bättre tillgodoser hela landets intressen, om den går genom huvudorten för

landets handel, sjöfart och industri än långt på sidan om densamma, synnerligast

till följd av ökade tillfällen till bilastning, vilka bl. a. för de inre Mälarstäderna

möjliggöra tätare och regelbundnare förbindelser med avlägsna hamnar, att den

ringa vägförkortningen genom Södertäljeleden för sjöfarten söderut mer än uppväges

av olägenheterna av den stora omväg, som norrut och österut gående fartyg

måste göra för att t. ex. i Norrland erhålla lastfyllnad, samt att Södertäljeleden

torde kräva dyrbara befästningsanläggningar, vilket icke är fallet med Hammarbyleden.

Skulle däremot de båda farlederna samtidigt upptagas, skulle detta hava

till följd, att, i förhållande till gagnet, onaturliga kostnadssummor skulle uppstå,

vilka på intetdera stället skulle kunna nödtorftigt amorteras och förräntas av den

väntade trafiken.

I överensstämmelse med tidigare uttalanden framhåller hamnstyrelsen vidare

såsom sin åsikt att, om Södertäljeleden utvidgas, måste antingen på Stockholms

Mälarsida anordnas en dyrbar, för utrikes sjöfart avsedd hamnanläggning med djupa

kajer m. m. eller ock en djup förbindelseled mellan Mälaren och Saltsjön utföras

vid Stockholm, att enbart en utvidgad Mälarhamn skulle medföra så stora olägenheter,

att anläggandet av en djup farled mellan Saltsjön och Mälaren genom Stockholms

hamnområde i alla fall skulle framtvingas, att intet av de framkomna förslagen

rörande byggandet av en djup farled i trakten av den nuvarande slussen vore

lämpligt med hänsyn till den korsande gatutrafiken, den korsande järnvägstrafiken

och navigeringsmöjligheter samt att således tillkomsten av en fördjupad Södertäljekanal

skulle nödvändiggöra anläggandet av Hammarbyleden, men däremot Hammarbyledens

tillkomst icke nödvändiggöra Södertälje kanals fördjupande.

Hamnstyrelsen anför vidare, att den sammanlagda kostnaden för utförande

av såväl Hammarbyleden som fördjupningen av Södertälje kanal skulle uppgå till

c:a 13,000,000 kronor. Men det måste anses nationalekonomiskt oriktigt att för

Mälarens öppnande för den större sjöfarten offra 13 miljoner, då samma ändamål

kan vinnas för en kostnad av knappa 7 miljoner. Ser man saken uteslutande ur

statens synpunkt, torde staten få vidkännas så gott som hela kostnaden för utvidgningen

av Södertälje kanal, under det att statens utgifter för Hammarbyleden

kunna beräknas uppgå till ett bidrag av 2,000,000 kronor med tillägg av kostnaden,

872,000 kronor, för upprensning av Mälarens farleder. En av hamnstyrelsen utförd

beräkning av kostnaderna för de olika alternativen med ränta på ränta giver till

resultat, att staten för samma kostnad kan få antingen Södertäljeleden och Mälarledernas

upprensning färdiga till slutet av år 1919 eller ock Hammarbyleden ochMälar
-

Stockholms

stads hamnstyrelse.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Stockholms

stadsfullmäktige.

Södertälje

stadsfullmäk
tige.

38 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

ledernas upprensning färdiga till slutet av år 1921 och därjämte Södertäljeleden

färdig till slutet av år 1928.

Beträtfande företagens räntabilitet framhåller hamnstyrelsen såsom sin uppfattning,

att Hammarbyledens avkastningsförmåga är avsevärt större än en till

samma dimensioner utvidgad Södertäljeled och sannolikt tidigare kommer att uppnå

den gräns, då förräntning och amortering av anläggningskapitalet erhålles. Men

tidpunkten härför försenas säkerligen genom konkurrens med Södertäljeleden, om

denna utföres tidigare än trafikens tillväxt det kräver. En dylik konkurrens blir

dock påtagligen mera förlustbringande för Södertälje kanal än för Hammarbyleden.

Med stöd av vad sålunda anförts, uttalar hamnstyrelsen den åsikten, att det

ur alla synpunkter är tillrådligt att först bygga Hammarbyleden och låta anstå

med utförande av Södertälje kanals utvidgning, tills den kräves av den ökade

trafiken.

För egen del hava Stockholms stadsfullmäktige i sitt ifrågavarande

utlåtande den 29 juni 1914 så mycket mindre funnit sig föranlåtna att

göra något uttalande i frågan, huruvida en utvidgning av Södertälje

kanal kan anses önskvärd eller icke, som enligt fullmäktiges förmenande

utförandet av ettdera av de båda nu ifrågakommande företagen, Hammarbyleden

och Södertälje kanals utvidgning, icke bör stå hindrande i vägen

för genomförande jämväl av det andra löretaget.

Till bemötande av Stockholms hamnstyrelses utlåtande hava stadsfullmäktige

i Södertälje i yttrande den 4 maj 1914 anfört huvudsakligen

följande:

Hamnstyrelsen har till c:a 13 miljoner kronor beräknat kostnaden för ett

fullständigt öppnande av Mälaren för den större sjöfarten genom förbindelseleder

såväl vid Stockholm som vid Södertälje, vartill komme ett belopp av c:a 6 miljoner

kronor för ordnande av uppfartsvägarna mellan staden och Södermalm enligt Stockholms

stads byggnadskontors förslag. Häremot framhålla stadsfullmäktige, att

ett fullständigt ordnande av nämnda in- och utfartsvägar mellan Mälaren och Saltsjön

kan med större gagn för det allmänna åvägabringas genom utförande dels av

utvidgning av Södertälje kanals norra del mellan Maren och Mälaren, dels av en

för den större sjöfarten användbar sluss vid Söderström söder om Karl Johans torg

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av överstelöjtnant B. Stafsing framlagt

förslag. Kostnaderna för ordnande av förbindelseleder för större fartyg vid såväl

Stockholm som Södertälje skulle då ej överstiga 8 miljoner kronor. En dylik lösning

skulle för den allmänna sjöfartens intressen och särskilt för försvarsväsendets

tillgodoseende vara av ojämförligt större gagn och betydelse än enbart utförande

av Hammarbyleden. Enligt Stockholms stads byggnadskontors förslag, som går ut

på bl. a. att nuvarande slussen bibehålies oförändrad till bredd och djup samt att

sjöfarten genom Söderström i Stockholm avstänges av uppfartsvägarnas broar, sa

att fartyg med större höjd över vattnet än c:a 4 meter och således alla mastade

fartyg och vanliga ångbåtar skulle kunna där framföras under allenast 1—1 1/t

timme per dygn, skulle praktiskt taget leden genom Söderström bliva stängd för

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91. 39

sjöfarten, som i stället skulle hänvisas till den ifrågasatta Hammarbyleden. En

sådan utgång av denna fråga, att en utvidgning av Södertälje kanal uppskötes och

sjöfarten avstängdes från genomfarten vid Söderström, skulle vara såväl för Södertälje

stad som för den allmänna sjöfarten och hela Mälardalen med kringliggande

orters och städers intressen synnerligen skadlig, under det att fullbordandet av

Södertälje kanals ombyggnad och utförandet av en större sluss vid Karl Johans

torg skulle medföra ett slutgiltigt resultat samt för det allmänna och försvarets

intressen vara av det största gagn.

I anslutning härtill hemställa stadsfullmäktige, att Kungl. Maj:t

måtte dels avlåta proposition till riksdagen angående ombyggnad av

Södertälje kanal, dels ock vid fastställande av stadsplanen för uppfartsvägarna

till Södermalm fästa sådant villkor, att nämnda plan så ordnas,

att hinder icke möter för anläggandet söder om Karl Johans torg av

en^ genomfartsled med tillhörande sluss av samma dimensioner, som

ifrågasatts för Södertälje kanal.

I underdånigt utlåtande den 24 februari 1914 anför chefen för

marinstaben i huvudsak följande.

Ur sjömilitär synpunkt är betydelsen av en utvidgad kanalled

mellan Mörköviken och Mälaren förbi Södertälje på det allra närmaste

beroende av en motsvarande kanalisation av Mälarens utlopp förbi Stockholm.

Först genom en sådan fullständig inre förbindelse mellan farvattnen

på ömse sidor om Södertörn framkomma de strategiska fördelarna

vid olikartade operationer i eller i anslutning till Stockholms

skärgård ävensom vid operationer till direkt skydd av huvudstaden.

I . anslutning till sin skrivelse den 9 augusti 1911 till Södertäljekommissionen,

anser därför marinstabschefen, under förutsättning att utloppet

från Mälaren förbi Stockholm fördjupas och upptages, önskvärt, att en

genomfart jämväl beredes genom Södertälje kanal av sådana dimensioner,

att fartyg av pansarbåten Sveriges storlek kan tagas därigenom.

Då vattenfallsstyrelsens förslag till slussanordning erbjuder tillfredsställande

dimensioner och då vattenfallsstyrelsen jämväl förklarar

att några svårigheter att inom vissa gränser fördjupa och utvidga kanalen

icke förefinnas, har chefen för marinstaben — ehuru det visserligen av

kostnadsskäl synts honom hava varit lämpligt att nu i ett sammanhang

upptaga jämväl en s. k. pansarbåtsfördjupning — förklarat sig för närvarande

icke hava något att erinra mot vattenfallsstyrelsens förslag att

tillsvidare upptaga kanalen allenast till 5.5 meters djup.

Med avseende å det i skrivelse till vattenfallsstyrelsen den 30

augusti 1913 av chefen för marinstaben framställda önskemålet, att

Chefen för

marinstaben.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

kanalen borde medgiva framförandet av fartyg av omkring 150 meters

längd och 25 meters bredd, anför marinstabsckefen i sitt nu föreliggande

utlåtande, att med hänsyn till de kostnader och andra svårigheter, som

härav skulle uppstå vid åstadkommande ej blott av kanaliseringen förbi

Södertälje utan jämväl av kanaliseringen förbi Stockholm, detta önskemål

numera, och sedan vattenfallsstyrelsens olika synpunkter kunnat

överblickas, icke torde kunna bibehållas. Skulle flottan erhålla fartyg

av dimensioner, ännu större än pansarbåten Sveriges, torde man få ^ avstå

från att med dem operera å de inre farvatten, varom här är fråga.

Slutligen erinrar marinstabschefen om nödvändigheten att i samband

med upptagandet av den kanal, som här av vattenfallsstyrelsen

förutsättes, och vilken kanal under alla förhållanden är i stånd, att

genomsläppa örlogsfartyg av mindre dimensioner,. förstärka befästningsoch

försvarsanordningarna utanför kanalens mynning i Saltsjön (Mörköviken).

Lotsstyreisen. Lotsstyrelsen förklarar sig icke hava något att erinra mot vatten
fallsstyrelsens

förslag till ombyggnad av kanalen samt ifrågasätter i

likhet med vattenfallsstyrelsen, att såsom villkor för upprensning av

Agnesund och Kvicksund samt byggande av bro över sistnämnda sund

uppställes, att städerna Västerås och Köping förbinda sig att bekosta

de åtgärder, som erfordras för att 5.5 meter djupgående fartyg må

kunna lasta och lossa vid med järnvägsanknytning försedda kajer i eller

invid vederbörande stad. Beträffande farlederna i Mälaren bör dessutom

undersökas, om och till vilken kostnad farleden i Agnesund kan rätas

och eventuellt ersättas med upprensning av farleden genom Kolsundet

förbi Strängnäs.

Kommers- Kommerskollegium, som till följd av särskilda nådiga remisser

kollegium. ^aft att yttra sig icke blott över vattenfallsstyrelsens nu föreliggande

utredning i fråga om utvidgning av Södertälje kanal utan även över

en av Stockholms stadsfullmäktige hos Kungl. Maj:t gjord framställning

om statsbidrag för utförande av en farled för 5.5 meter djupgående

fartyg från Saltsjön genom Hammarbysjön och Arstaviken till Mälaren,

har upptagit båda dessa frågor till gemensam handläggning och dan

den 16 september 1914 avgivit utlåtande. Innan jag redogör för kommerskollegii

yttrande, torde jag emellertid få gå något närmare in på vissa

till kollegium efter anmodan avgivna yttranden över förslaget till ombyggnad

av Södertälje kanal.

I sistnämnda ärende hava till kommerskollegium avgivits yttranden

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kung/. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91.

av Stockholms handelskammare, Stockholms rederiförening, Gottlands

handels- och sjöfartskammare, handels- och industrikammaren för Örebro

och Västmanlands län, Södertälje handelsförening samt en av Södertälje

stad tillsatt kommitté för utredning av frågan om ny kanal genom staden.

I sitt yttrande framhäver Stockholms handelskammare, att det mångåriga

arbetet på åstadkommandet av en bättre förbindelseled mellan Mälaren och Saltsjön

via Stockholm under den senaste tiden allt mer inriktats på utförandet av den s. k.

Hammarbyleden. Avgörandet av denna fråga kan svårligen fördröjas, utan snarare

endast påskyndas genom förslaget om utvidgande av Södertälje kanal. Södertäljeleden

skulle nödvändiggöra dyrbara hamnanläggningar å Stockholms Mälarsida och dock

för staden medföra endast en del av de med en förbindelseled mellan Mälaren och

Saltsjön avsedda fördelarna. Frågan är då, om trafiken kan uppbära två leder.

Helt naturligt måste utsikterna för företagets bärighet bliva långt mindre, om även

Hammarbyleden kommer till stånd. Då trafiken tills vidare icke behöver båda

lederna, böra ej så betydande kapital nedläggas på öppnandet av Mälaren för storsjötrafik.

Också från affärssynpunkt är det olämpligt att splittra intresset för den

stora sjöfarten, då denna därav skulle bliva lidande. Av den förebragta utredningen

finner handelskammaren framgå, att Hammarbyleden bättre än Södertäljeleden är

ägnad att tillgodose handelssjöfartens allmänna intressen.

De varor, som huvudsakligen kunna påräknas vid fraktning å Mälaren med

djupgående fartyg, äro stenkol, malm och trävaror. Att den påräknade trafiken ej

kan tillgodoses av dessa transporter är uppenbart, synnerligast som malmtrafiken

redan inriktats på järnvägstransport till Oxelösund, Gävle och Värtan. De stora

fartygen måste därför söka lastfyllnad och finna denna lättast i Stockholm eller de

norrländska hamnarna, till vilka den naturliga utfartsvägen är att söka via Stockholm.

Genom förbindelsen med Stockholm, en centralpunkt för landets näringsliv,

blir det även lättare för Mälarhamnarna att få till stånd regelbunden ångbåtslinje

med ty åtföljande tätare lägenheter. Vägförlängningen via Stockholm för Mälarhamnarnas

förbindelser söderut uppväges därför av de fördelar Stockholm erbjuder

såsom trafikcentrum. Därtill kommer att Södertäljeleden av sjötekniska skäl är

mera besvärande än Stockholmsleden särskilt vintertiden, då Stockholm på grund

av sin mångsidiga trafik i allt fall nödgas hålla segelleden öppen.

Enligt handelskammarens uppfattning är vidare varje åtgärd, som vidtages

med tanke på Mälarstädernas behov av storsjötrafik, i viss mån ett experiment.

För att de beräknade förbindelserna skola komma till stånd fordras vid vederbörande

platser nya hamnanordningar och omfattande anläggningar, som kräva tid och

kapital. Det är därför åtminstone tills vidare mera ändamålsenligt att främja

Mälartrafikens utveckling på en väg, som kan tjäna även andra syften, än att

nedlägga stora kapital på en förbindelseled, som skall få sitt berättigande först i

den trafik man vill utveckla.

På dessa skäl avstyrker handelskammaren den föreslagna ombyggnaden av

Södertälje kanal.

I detta Stockholms handelskammares uttalande instämmer i allt väsentligt

Stockholms rederiförening. I sitt yttrande gör föreningen vidare gällande den uppfattningen,

att en ombyggnad av Södertälje kanal icke kan anses berättigad under

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 77 höft. (Nr 91.) 6

Stockholms

handels
kammare.

Stockholms

rederi
förening.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Södertälje

handelsföre
ning.

Södertälje

stads kommitterade.

Gottlands

handels- och

sjöfartskammare.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

annan förutsättning, än att samtidigt en fördjupad kanal kommer till stånd vid

Stockholm. Då emellertid trafiken kan bära endast den ena leden, bör Södertälje

kanal stå tillbaka.

Södertälje handelsförening förordar livligt en ombyggnad av farleden förbi

Södertälje. Gentemot vad Stockholms handelskammare anfört därom, att handelssjöfartens

allmänna intressen skulle bättre tillgodoses genom Hammarbyleden, åberopar

föreningen särskilt den betydliga tidsvinst, som Mälarstäderna och Mälarens

rika uppland samt bergslagerna erhålla genom en utvidgad Södertälje kanal, under

det att ensamt Hammarbyledens tillkomst synes så gott som uteslutande främja

Stockholms stads intressen att dels vinna förmånlig avsättning av sin tomtmark

utefter Hammarbyleden och dels draga all Mälartrafik över Stockholm. En ombyggnad

av Södertälje kanal skulle bliva av stor vikt icke minst för Södertälje stad

och därvarande fabriker, som år 1913 hade ett tillverkningsvärde av över 11 miljoner.

Den pågående utvidgningen av södra delen av farleden blir av större kommersiell

betydelse först när även den norra delen av kanalen ombygges, så att de större

fartygen lättare kunna erhålla lastfyllnad och returfrakt från annat håll. Det för

handelssjöfartens allmänna intressen lyckligaste och även billigaste sättet att få

frågan ordnad vore, om en utvidgning av Södertäljeleden kompletterades med en

ombyggnad av Stockholms sluss vid Söderström. Med hänsyn till det betydliga

trafikområdet för en stor farled förbi Södertälje syntes man kunna antaga, att avkastningen

skall bliva tämligen god å anläggningskapitalet, vilket kanske av vattenfallsstyrelsen

räknats väl högt. Och även om ej full bankränta kan erhållas, måste

de fördelar en utvidgad Södertäljeled skulle bereda viktiga allmänna och enskilda

intressen anses uppväga en kanske ogrundad farhåga för låg avkastning a utlagt

kapital. Slutligen framhåller föreningen, att vid upprivandet av beslutet angående

dubbelspårets Rönninge-Ström ledande genom Södertälje det maste anses hava ställts

i så gott som säker utsikt, att samtidigt med järnvägsanläggningens utförande Södertälje

kanal skulle i sin helhet ombyggas för större fartyg. Detta mer än halva

löfte hade säkerligen varit orsaken till att Södertälje stad icke ställde sig avvisande

gentemot frånfallandet av Glasbergalinjen.

I det av Södertälje stads kommitterade avgivna yttrandet framställas vissa

erinringar mot Stockholms handelskammares utlåtande samt framhävas ytterligare

de fördelar en utvidgad Södertäljeled skulle medföra, särskilt dess mindre längd för

trafiken å Mälaren. Vidare erinras om det stora intresse för denna farled, som

sedan lång tid tillbaka visats av kommuner och representativa korporationer i

Mälardalen och Mälarens uppland, därvid man ansett, att vägförkortningen genom

Södertälje kanal är av så väsentlig betydelse, att fördelen av att passera Stockholm

ej förtjänar avseende.

Gottlands handels- och sjöf''artskammare framhåller, att en avsevärd besparing

såväl i fraktkostnader som i tid skulle vinnas för den gottländska handeln, i händelse

Södertälje kanal utvidgas, så att hela godstrafiken till och från Stockholm kunde

dirigeras via Södertälje. Särskilt beaktansvärd skulle vinsten bliva för den livliga

livsmedelshandeln på Stockholm. Ett fartyg, som avginge från Visby på aftonen

den ena dagen, kunde då vara framme i Stockholm så tidigt, att å detsamma

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

fraktade livsmedel redan påföljande dag kundo torgföras i Stockholm. Även posttrafiken

och transporten av tyngre varor skulle avsevärt underlättas. Den projekterade

ombyggnaden av kanalen skulle därför bliva av synnerligt gagn för handelssjöfarten,

till och med i större utsträckning än den ifrågasatta förbindelseleden vid

Stockholm.

Till sistnämnda omdöme kommer även handels- och industrikammaren för Örebro

och Västmanlands län, som framhåller, att Södertäljeledens utvidgande skulle bliva

en kraftig hävstång för den ekonomiska utvecklingen inom en stor del av handelskammarens

intressesfär. Mälarbygden upp till och in i bergslagen skulle av en

sådan förbindelseled draga den allra största nytta, särskilt för transporter av järnmalm

och stenkol och för lantbrukets behov.

I fråga om den föreslagna utvidgningen av Södertälje kanal för

den större sjöfarten anför kommerskollegium följande.

»Om man redan vid den avlägsna tidpunkt, då fråga om anläggning av en

farled förbi Södertälje först uppkom, insett betydelsen av denna förbindelseled,

torde förvisso dess vikt för handeln och näringarna med så mycket större fog

kunna numera framhållas. I Södertälje kanal, vilken utgör en av de båda vattenvägarna

mellan Mälaren och Saltsjön, äger Mälarbygden en bekväm utfartsväg till

havet. I betraktande av det starka ekonomiska uppsving, som numera är rådande

i ett flertal städer vid Mälarens inre stränder, ävensom den betydande bergs- och

bruksindustri, som är till finnandes i bergslagen, synes det otvivelaktigt, att åstadkommandet

av tidsenliga transportmöjligheter sjöledes söderut till Östersjön är en

fråga, som i synnerlig mån är ägnad att från det allmännas sida omhändertagas.

Det torde finnas grundad anledning att antaga, det en tidsenligt utbyggd farled

genom Södertälje kanal, som kunde öppna Mälarhamnarna för den större sjöfarten,

mäktigt skulle bidraga till näringarnas uppblomstring i Mälai’bygden. Men en

dylik farled skulle få betydelse ej blott för denna bygd i och för sig, utan därutöver

ock för de vidsträckta områden av mellersta Sverige, som redan äro eller i

allt fall utan större svårighet kunna järnvägsledes förbindas med hamnarna vid

Mälaren.

Beträffande den masstransport, som äger rum genom Södertälje kanal, avser

denna mestadels väsentligen tunga och skrymmande råvaror eller halvfabrikat,

vilka äro i behov av billigast möjliga fraktsatser. Man har i detta avseende

erinrat särskilt om de såväl i Norbergs som Skinnskattebergs bergslager förefintliga

betydande fyndigheter fattig järnmalm, vilkas exploatering skulle möjliggöras genom

lättnader i transporthänseende. Jämväl har hänvisats på Västmanlands-brukens

stora behov av stenkol, vilket genom direkt förbindelse mellan det inre Mälarlandet

och utskeppningsorterna för kolet lämpligen och med mindre kostnader skulle kunna

tillgodoses, i betraktande av de besparingar, som genom ett undvikande av omlastning

kunde erhållas. För strandägare utmed vattendragen, vilka skulle kunna

beredas möjlighet att framforsla sådana naturprodukter, vilka icke tåla dyrbarare

transporter, exempelvis grus, sten, lera och dylikt, är frågan av ej mindre vikt.

Med Mälarens sättande i bekvämt och obehindrat vattensamband med landets yttre

havskuster och således jämväl med de större sjövägarna, varigenom fartyg av

Handelskammaren

i

Örebro,

Kommerskollegii

eget

yttrande.

Södertälje

kanal.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

mera betydande dimensioner bereddes tillfälle att direkt angöra en stor del av

Mälarbygdens kommersiella och industriella huvudpunkter, skulle säkerligen högst

avsevärda fördelar stå att vinna. Beaktas tillika det kända förhållandet, att goda

förbindelseleder i allmänhet föra med sig en stegrad företagsamhet, som ej sällan

giver sig uttryck i uppkomsten av nya industrier, torde förverkligandet av det

länge och i vidsträckta handels- och näringskretsar närda önskemålet om en god

infartsväg till Mälaren förbi Södertälje kunna bereda möjlighet till ett betydande

allmänt uppsving inom de områden, som komme i åtnjutande av fördelarna med

farleden.

Mälaren står emellertid i sjöfartsförbindelse med Saltsjön jämväl genom en

farled med sluss vid Stockholm. Avståndet Landsort—Stockholm är respektive

40—44 kilometer längre yttervägen via Dalarö än inre vägen via Södertälje. Då

ett betydande antal fartyg och pråmar — i ändamål att undvika den ofta oroliga

leden förbi Landsort eller ock med hänsyn därtill, att de för lastning eller lossning

skola anlöpa även andra Mälarhamnar än Stockholm — komma att anlita den

kortare och säkrare inre vägen genom den utvidgade Södertäljekanalen, torde sjöfarten

söderifrån på Stockholm sannolikt komma att till betydande del gå genom

denna farled. Givetvis innebure detta avsevärda fördelar även för huvudstaden,

bland annat med avseende å samfärdseln med Gottland, av vars varuutbyte en betydande

del går över Stockholm. För underlättande av den ganska omfattande

handeln med livsmedel från denna provins på huvudstaden är det av vikt, att goda

transportmöjligheter anordnas. Södertälje kanal med dess nuvarande djup kan

framsläppa allenast de minsta av de ångfartyg, som förmedla förbindelsen på denna

linje, i följd varav varorna måste till största delen framforslas utefter den längre

Dalaröleden. Beträffande särskilt sådana livsförnödenheter, som behöva snarast

möjligt torgföras i huvudstaden, är den tidsbesparing, som sålunda står att ernå

med Södertäljeleden, en omständighet att väl beakta. I fråga åter om spannmål,

råsocker, cement, kalksten och övriga tyngre varor, som från Gottland överföras

till Stockholm eller andra Mälarhamnar, spelar själva tidsvinsten ej samma roll,

men framträder här tydligt önskvärdheten av, att transportkostnaderna så långt

möjligt nedbringas.

På grund av det nu anförda finner kollegium det föreliggande förslaget ställa

i utsikt betydande fördelar ur såväl industriell som handels- och sjöfartssynpunkt.

Ifråga om företagets ekonomiska bärighet anser sig kollegium emellertid ej kunna

våga något bestämt uttalande. En kalkylering i sådant avseende ställer sig av förklarliga

skäl ganska vansklig. Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län

har i ett i ärendet avgivet yttrande beträffande denna punkt uttalat den uppfattning,

att det icke syntes vara rimligt att vänta med företaget, tills man kan framlägga

kalkyler, som visa omedelbar förräntning av nedlagt kapital och säker utsikt till

detsammas amortering. Kollegium biträder särskilt ur synpunkten av de intressen,

kollegium närmast har att företräda, denna uppfattning. Kollegii åsikt härvidlag

vinner stöd jämväl av senare tiders erfarenhet från andra länder om de för den

större sjöfarten öppnade inrikes vattenvägarnas förmåga att verka.som en särskilt

kraftig hävstång för utvecklingen av industri, handel och sjöfart. Även för det fall,

att ränta och amortering ej på avsevärd tid kunna bliva täckta genom den direkta

avkastningen, i form av ökade kanalinkomster, finner kollegium det gagn en förbättring

av ifrågavarande farled i framtiden kan förväntas medföra bliva så bety
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Mapis Nåd. Proposition Nr 91.

dande noll komma så avsevärd del av landet till godo, att kollegium ej tvekar förorda

en utvidgning av Södertälje kanal och upprensning av vissa farleder i Mälaren

i huvudsaklig överensstämmelse med det av vattenfallsstyrelsen framlagda förslaget.

Kollegium liar ej heller velat lämna oanmärkt, att vid frågans vidare behandling

viss hänsyn synes böra tagas till det läge, vari densamma kommit till följd av

statsmakternas föregående beslut och åtgöranden i samband med järnvägsanläggningen

förbi Södertälje och inköpet för statens räkning av Södertälje kanal.»

Sedan kollegium därefter till bifall förordat Stockholms stadsfullmäktiges framställning

om statsbidrag till byggande av den utav stadsfullmäktige beslutade farleden

från Saltsjön genom Hammarbysjön till Mälaren, fortsätter kollegiet:

»När kollegium sålunda ansett sig böra förorda medverkan från statens sida

för fullföljande av bägge ifrågavarande trafikföretag, har kollegium väl uppmärksammat,

att från åtskilliga håll med större eller mindre eftertryck gjorts gällande,

att de båda företagen i själva verket skulle stå i visst motsatsförhållande till varandra,

samt att staten stode inför uppgiften att träffa ett val, vilketdera alternativet

den borde skänka sitt stöd. Denna uppfattning torde tilläventyrs till ej ringa del

finna sin förklaringsgrund i ett väl ensidigt hävdande av lokala intressen eller beaktande

av ett eller annat särintresse för någon näringsgrens vidkommande. Även

från auktoritativa intresserade håll hava emellertid framkommit uttalanden, vilka

gorå gällande, att företagen äro, om ock ej jämnbördiga i betydelse, så dock

ingalunda oförenliga vid sidan av varandra. Sålunda har Stockholms hamnstyrelse

uttalat, att båda lederna tillsammans naturligtvis medförde de största

fördelarna, om ock enligt hamnstyrelsens åsikt vid val dem emellan Södertäljeleden

ur handeissjöfartens synpunkt utan avsevärd skada kunde anstå under en

längre följd av år. Vidare har Stockholms stadsfullmäktiges beredningsutskott

uttalat den mening, att utförandet av ettdera av företagen icke borde stå hindrande

i vägen för genomförandet av jämväl det andra företaget. Stockholms stadsfullmäktige

hava i sin underdåniga framställning om statsanslag för Hammarbyledens

anordnande inskränkt sig till att, jämte åberopande av hamnstyrelsens ovan relaterade

yttrande, för egen del framhålla, att de fördelar, vilka genom anläggningen

komme den vid Mälaren och dess uppland bofasta industrien och handeln till godo,

måste anses innefatta ett ur statens synpunkt synnerligen viktigt intresse, varemot

stadsfullmäktige ej inlåtit sig på frågan, huruvida en utvidgning av Södertälje kanal

kan anses önskvärd eller icke.

Kollegium, som redan förklarat sig icke vilja ingå på ett bedömande av frågan

om företagens räntabilitet, vågar dock uttala den tillförsikt, att, om än självfallet

utsikterna till omedelbar, skälig ränteavkastning minskas därigenom, att de båda

bringas till stånd, de bägge för allt fall skola ej blott var för sig väl fylla sitt

ändamål som ett led i vårt kommunikationssystem utan även i viss mån komplettera

varandra. I förra hänseendet har kollegium härovan sökt framlägga de huvudsakliga

synpunkter, som synts kollegium tala till förmån för det ena eller andra företaget.

Kollegium hänvisar här ock till vad enligt handlingarna blivit som stöd för de olika

framställningarna ytterligare anfört. Beträffande andra hänseendet åter eller om de

båda vattenvägarnas inbördes sammanhang ställer sig visserligen vanskligt att på

förhand beräkna de nya trafikkombinationer, som utvecklingen kan komma att medföra

efter ledernas öppnande, men finner kollegium för varje händelse påtagligt, att

Förhållandet

mellan Södertälje

kanal

och Hammarbyleden.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

ett visst samband mellan de båda lederna redan från början kommer att förefinnas,

vilket samband torde efter hand alltmera framträda. Med avseende härå inskränker

sig kollegium till att hänvisa till några exempel, som av kollega sjötekniska biträde

i här bilagda memorial anförts till belysning av frågan om farledernas användbarhet

som länkar i ett sammanhängande, kombinerat kommunikationssystem.»

Kommers- I sitt av kommerskollegium åberopade memorial anför kollegiets

ejetckniska sjötekniska biträde:

biträde. j fråga om Mälarens öppnande för större sjögående fartyg föreligga tvenne

huvudförslag, å ena sidan en större slussled genom Stockholm och å den andra

utvidgning och fördjupning av Södertälje kanal.

Emellertid torde här knappast föreligga något alternativ, utan kunna dessa

båda förbindelseleder anses komplettera varandra och genom sin samhörighet båda

vara lika mycket påkallade.

De båda ledernas samhörighet torde belysas av följande exempel:

1. Ångaren »Svenske» är destinerad från Hull till Södertälje med 1,600 ton

ångkol och till Köping med 500 ton smideskol. — Utgående är den befraktad att

lasta 300 ton järn i Köping, 150 ton järn i Stockholm samt 650 stds trävaror från

Skutskär, allt för Hull.

2. Ångaren Tord från Blyth till Stockholm med 2,100 ton kol lastar sedan

2,200 ton malm från Uttersberg (Köping) till Rotterdam.

3. Ångaren Gefion kommer från Hamburg med styckegods till Gävle, Stockholm

och Västerås samt lastar sedan havre i Köping och Oxelösund till London.

4. Ångaren Nereus med råg från Königsberg till Gävle och Stockholm

lastar därefter maskiner vid Atlas i Stockholm och i Västerås samt Norrköping

på Riga.

5. Ångaren Thai från Middlesbro med 500 ton järn och 1,500 ton koks

till Köping och Västerås lastar i Köping 300 ton järn och 250 stds trävaror samt

kompletterar i Sandame med 500 stds trävaror.

Liknande kombinationer kunna ju anföras i stor mängd, men knappast i så

många variationer, som verkligheten efter farledernas fullbordande kommer att

uppvisa. Då kommer ju transporten av nästan allt styckegods i händerna på fasta

linjer, men transporten av kol, järn och malm med sina hundra tusentals ton per

år till och från Mälarstäderna kommer fortfarande länge trampfarten till godo.

Vattenfallsstyrelsen

d. 23

okt. 1914.

I underdånig skrivelse den 23 oktober 1914 har vattenfallsstyrelsen,

samtidigt med avlåtande av särskilda framställningar angående de anslag

till kapitalökning för statens vatten falls verk, som enligt styrelsens åsikt

behövde begäras av 1915 års riksdag, jämväl bragt i erinran, att styrelsen

den 16 januari 1914 avlämnat ovan omförmälda utredning och förslag

rörande ombyggnad av Södertälje kanal och upprensning av vissa farleder

i Mälaren. Vattenfallsstyrelsen anför därefter följande:

I nyssnämnda utredning framhöll vattenfallsstyrelsen, att Älvkarleby

kraftverk bleve fullbordat under år 1915 och Trollhätte kanals ombyggnad

under början av år 1916 samt att, då vid dessa arbeten, och särskilt

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

vid det sistnämnda, sysselsatts ett stort antal för ifrågavarande kanalarbeten

lämpliga arbetare samt en särdeles sakkunnig stab av befäl och

underbefäl, och då en stor samling moderna arbetsredskap efter deras

avslutande bleve tillgänglig, det syntes styrelsen synnerligen önskligt,

om tiden för utvidgningen av Södertälje kanal och upprensningen av

farlederna i Mälaren valdes med hänsyn härtill och så, att såväl befäl

och arbetare som arbetsredskap kunde så mycket som möjligt få användning

vid nu ifrågasatta arbeten.

Om dessa önskemål, fortsätter styrelsen, vilka fått ökad betydelse

genom den brist på arbetstillfällen, som på grund av den nuvarande

ekonomiska krisen är att motse jämväl under den närmaste framtiden, skola

kunna förverkligas, är det nödvändigt, att beslut rörande Södertälje kanals

ombyggnad fattas redan av 1915 års riksdag. Efter ett eventuellt beslut

om kanalombyggnadens utförande måste nämligen, innan de egentliga

byggnadsarbetena kunna börja, vidtagas vissa förberedande åtgärder,

som kräva avsevärd tid. Sålunda måste definitiv plan för farledsanläggningen

utarbetas och underställas Kungl. Maj:ts prövning, varvid

särskilt är att märka, att, såsom framhölls i vattenfallsstyrelsens förenämnda

underdåniga skrivelse av den 16 januari 1914, valet mellan de

däri ifrågasatta alternativa sträckningarna för farleden bör föregås av

underhandlingar med intresserade parter beträffande kostnader för markförvärv,

eventuella skadeersättningar m. m. Om således Södertälje kanals

ombyggnad beslutas först av 1916 års riksdag, torde de egentliga

byggnadsarbetena icke kunna börja förrän mot slutet av samma år,

och någon direkt överflyttning av personal från de ovan omförmäld a,

nu pågående byggnadsarbetena kunde i sådant fall icke komma till stånd,

även om, såsom numera kan förutses, arbetena för Trollhätte kanals ombyggnad

delvis icke kunna avslutas förrän under sommaren 1916. Vid

arbetena för tredje utbyggnaden av kraftstationen vid Trollhättan kan

endast en jämförelsevis ringa del av personalen vid Trollhätte kanals

ombyggnad beredas sysselsättning.

1 sammanhang härmed erinrar vattenfallsstyrelsen därom, att enligt

ett beslut av stadsfullmäktige i Södertälje den 23 mars 1911 Södertälje

stad visserligen förbundit sig att utan ersättning avstå all den mark,

som erfordras för upptagande av en större kanal mellan Mälaren och

Saltsjön vid Södertälje och som vid tiden för fattandet av stadsfullmäktiges

nämnda beslut var i stadens ägo, men att detta åtagande

endast gäller under den förutsättningen, att beslut om nämnda kanals

utförande på statens bekostnad varder fattat före den 1 april 1916.

Under förutsättning att en ombyggnad av Södertälje kanal över

s. 48 Kontrollera mot PDF

Vattenfallsstyrelsen

d. 30

okt. 1915.

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

huvud anses böra komma till stånd under den närmaste framtiden, vore

det därför enligt vattenfallsstyrelsens mening mycket lämpligt, om beslut

därom fattades redan under år 1915.

I detta sammanhang fäster vattenfallsstyrelsen uppmärksamheten

å formen för eventuellt anvisande av här ifrågavarande anslagsbelopp.

De anslag, som erfordras för arbetena vid själva Södertälje kanal samt

vid Brandalsund och Linasund, böra lämpligen anvisas såsom kapitalökning

för statens vattenfallsverk, under det att däremot kostnaderna

för arbetena vid de övriga farlederna i Mälaren, Bockholmssund, Agnesund

och Kvicksund enligt styrelsens mening böra bestridas av extra

anslag å sjätte huvudtiteln. De föreslagna arbetena vid dessa sistnämnda

farleder äro nämligen till nytta icke endast för trafiken å Södertälje

kanal utan för sjöfarten å Mälaren i allmänhet. De synas dock lämpligen

böra utföras genom vattenfallsstyrelsens försorg i samband med

arbetena vid Södertälje. Vattenfallsstyrelsen har emellertid icke förutsatt,

att anslag för farlederna i Mälaren skulle behöva beviljas förrän

vid 1916 års riksdag, och detta så mycket mindre som de ytterligare

undersökningar och utredningar beträffande nämnda farleder, som styrelsen

omnämnt i underdånig skrivelse den 18 juni 1914, ännu icke fullt

avslutats.

På grund av det anförda hemställde vattenfallsstyrelsen, att, därest

ombyggnad av Södertälje kanal av Kungl. Maj:t ansåges böra komma

till stånd under den närmaste framtiden, Kungl. Maj:t täcktes föreslå

1915 års riksdag att för nämnda ändamål anvisa ett anslag av 600,000

kronor för år 1916, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under

år 1915 av tillgängliga medel utanordna intill 200,000 kronor.

Såsom jag tillät mig framhålla vid föredragning av ärendet i

samband med övriga frågor rörande anslag för kapitalökning vid statens

vattenfallsverk, vilka borde föreläggas 1915 års riksdag, syntes mig

den dåvarande situationen ställa avgjorda finansiella hinder i vägen för

framförande till nämnda års riksdag av frågan angående ombyggnad av

Södertälje kanal.

Vattenfallsstyrelsen har nu i underdånig skrivelse den 30 oktober

1915 ånjm gjort framställning om anvisande av anslag för ändamålet.

Efter erinran om vad i ärendet förefallit samt särskilt om sin i förenämnda

underdåniga skrivelse den 23 oktober 1914 gjorda hemställan

fortsätter styrelsen:

Åven om nu av 1916 års riksdag förskottsanslag skulle komma

att beviljas för år 1916, blir givetvis hela arbetsplanen för kanalom
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kung!. Maj.tx Nåd. Proposition Nr dl.

byggnaden så förskjuten mot vad vattenfallsstyrelsen tidigare beräknat,

att en något hastigare takt i arbetet blir nödvändig, om man i rimligutsträckning

skall kunna tillgodose det förut liera gånger framhållna

önskemålet, att lämplig personal skall kunna överflyttas från nu pågående,

vattenfallsstyrelsen underställda arbeten. Denna synpunkt kan möjligen

förefalla oväsentlig, men är dock i hög grad beaktansvärd särskilt

under nu rådande tider av bristande arbetstillgång inom vissa grenar

av byggnadsfacket. Det är dessutom eu för utförandet av ett dylikt

arbete synnerligen viktig förutsättning för erhållande av goda ekonomiska

och tekniska resultat, att en god, vid liknande arbeten intränad personal

— befäl, underbefäl och arbetare — står till buds. Dylik personal

finnes ännu under förra delen av år 1916 i rätt stor utsträckning sysselsatt

vid Trollhätte kanals ombyggnad, men torde sedan till största

delen bliva överflödig därstädes. Vid Porjus och Älvkarleby kraftverksbyggnader

kunna numera med där återstående arbeten endast relativt

små arbetsstyrkor sysselsättas och även för pågående tredje utbyggnad

av Trollhätte kraftverk kan ej arbetsstyrkan synnerligen mycket ökas

utöver nuvarande numerär. Antalet arbetare vid Trollhätte kanals ombyggnad

utgör för närvarande omkring 1,000 man.

För att sålunda kunna enligt eu från olika synpunkter lämpligarbetsplan

igångsätta eu ombyggnad av Södertälje kanal har vattenfallsstyrelsen

funnit ett anslag erforderligt för år 19 i 7 om 1,000,000 kronor,

varav intill ett belopp av 400,000 kronor att disponeras redan under

år 1916.

Beträffande de i samband med förslaget till ombyggnad av Södertälje

kanal ifrågasatta arbetena för förbättring av vissa farleder i Mälaren,

för vilka medel ej torde med hänsyn till kanalombyggnaden behöva

beviljas förrän vid 1917 års riksdag, både vattenfallsstyrelsen för avsikt

att inom närmaste tiden framlägga resultatet av sina undersökningar.

I anledning av vad sålunda anförts hemställde vattenfallsstyrelsen,

att Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1916 års riksdag att för påbörjande av

Södertälje kanals ombyggnad anvisa ett anslag av 1,000,000 kronor för

år 1917, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1916 av

tillgängliga medel utanordna intill 400,000 kronor.

De undersökningar rörande förbättringar av vissa farleder i Mälaren,

som vattenfallsstyrelsen i sin underdåniga skrivelse den 30 oktober 1915

omnämnt, äro numera, efter vad jag från styrelsen inhämtat, slutförda,

ehuruväl något på dem grundat förslag ej ännu hunnit genomarbetas. Då

motsvarande anslag emellertid ej behöva begäras vid årets riksdag, är

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sarnl. 77 höft. (Nr 91.) 7

Kompletterad

undersökning

rörande för

lederna i

Mälaren.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 91.

det ej heller nödvändigt att nu fatta bestämd ståndpunkt härutinnan.

De nya undersökningarna hava avsett att, komplettera de förut åberopade

Brooméska undersökningarna, vilka legat till grund för i det föregående

uppgivna kostnadssiffror för motsvarande arbeten. De hava dessutom,

särskilt med anledning av uttalanden från intresserade orter, varit inriktade

på dels att söka förbättra de i föregående utredningar föreslagna

krökningsförhållandena i Agnesund, dels att utröna, huruvida icke den

kortare vägen genom Kolsundet förbi Strängnäs kunde med måttlig

kostnad upprensas till större djup; varjämte leden i Kvicksund och bro-,

ombyggnadsfrågan därstädes varit föremål för närmare utredning. Det

har därvid visat sig, att eu ökning av krökningsradierna å 5.5 m:s

farleden i Agnesund skulle medföra avsevärt högre kostnad än

den förberedelsevis beräknade, 368,000 kronor, men att, med bibehållande

av förut föreslagna kurvor med 600 meters minsta radie, kostnaden

torde kunna något nedbringas, beroende därpå att noggrannare

mätningar givit mindre massor. Kolsundets upprensning för 5.5 m. djupgående

fartyg har visat sig kräva en kostnad av 850,000 kronor för normal

sektion och 370,000 kronor för förträngd dylik, varvid dock 1,000 m:s

kurvradie utan svårighet kunnat erhållas. En 4 m:s led genom Kolsundet

kostar däremot endast 79,000 kronor. Det kan under sådana

förhållanden tagas i övervägande, huruvida icke, även om eu 5.5 m:s

led upptages i Agnesund. Kolsundet borde upprensas för 4 m:s fartyg,

enär härigenom vägen till inre Mälaren avsevärt förkortades för eu

icke obetydlig del av trafiken. Vad åter Kvicksundsleden beträffar,

hava de senaste undersökningarna givit vid handen, att kostnaden borde

beräknas till 640,000 kronor mot förut förberedelsevis upptagna 493,000

kronor. Denna ökning av 147,000 kronor betingas dels av viss ökningav

enhetsprisen dels därav, att brons grundläggning till följd av de

lokala förhållandena synes kräva eu något dyrbarare arbetsmetod, dels

därav att ökad muddring torde böra ske till undvikande av för fartygen

skadliga snedströmningar, dels slutligen därav, att man ansett att utgiftsposterna

för omläggning av järnväg och landsväg samt för markförvärv

böra upptagas något högre än förut. Här synes mig emellertid

fortfarande kunna ifrågasättas, att brobyggnaden icke helt och hållet

borde bekostas av staten, eftersom densamma kommer att bereda betydlig

förbättring för de vägfarande, vilka nu måste fraktas över sundet

i färja. Ombygges järnvägsbron utan kombination med landsvägsbro,

kan kostnaden avsevärt nedbringas. Då förut fullständig undersökningverkställts

beträffande den jämförelsevis obetydliga upprensningen i

Bockholmssundet har ny utredning i denna del icke ansetts erforderlig.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kunyl. Mnj.ls Nåd. Proposition Nr 91.

Jag tillåter mig i detta sammanhang påpeka, att kostnadsberäkningarna

icke upptaga nuvarande extraordinära pris på järn och dylikt,

utan äro de uppgjorda med hänsyn till mera normala förhållanden! Ej

heller ingå kostnaderna för fyrbelysning och utprickning av farlederna.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att frågan om sättet för

anordnande av djupare farleder i Mälaren ännu icke är mogen för avgörande,

men att densamma å andra sidan icke torde böra anses hava

något större inflytande på frågan om eu ombyggnad av farleden förbi

Södertälje, vilken fråga sålunda lär kunna omedelbart upptagas till

behandling.

En utvidgning och förbättring av farleden mellan Mälaren och Departement».

Saltsjön vid Södertälje har länge utgjort ett livligt åtrått önskemål för

de vidsträckta landsdelar, vilka ligga inom Mälarens uppland och vilka

förvänta att erhålla billigare och lättare förbindelse med producenter

och konsumenter därigenom, att sjögående fartyg kunna ingå i

Mälaren samt lossa och lasta i dess hamnar. Det är även uppenbart,

att Mälarens öppnande för den större sjöfarten skulle vara av stor

betydelse för Mälarbäckenet och därmed även för landet i dess helhet.

Mälaren har ett ytinnehåll av ej mindre än 1,102 kvadratkilometer och

dess stränder mäta i längd, inklusive större öar, ej mindre än omkring

700 kilometer, vilka genom eu utvidgad Södertälje kanal skulle komma

i direkt sjöfartsförbindelse med Östersjön och därmed ock med världshaven.

Mälaren har även med undantag för några jämförelsevis lätt

upprensade sund i stort sett erforderligt djup för att kunna befaras med

sjögående fartyg. Den stora insjöns uppland räknar dessutom många

viktiga industriorter och industridistrikt, av vilka bergslagens givetvis

äro de betydelsefullaste. För transport av malm, järn och trävaror samt

kol och andra bränslen bleve säkeidigen den ifrågasatta förbindelsen av

största gagn. Den grafiska sammanställning, som återfinnes i vattenfallsstyrelsens

utredning (Bil. A Pl. 4), lämnar en åskådlig bild såväl

av gruvornas och övriga industriers fördelning och storlek som av de

nuvarande järnvägs- och vattenförbindelserna och den trafik, som de befordra.

Det framgår härav, att transporterna äro högst betydande.

Följande statistiska uppgifter torde få anföras till ytterligare belysning av

dessa förhållanden.

De fem till Mälarens uppland närmast hörande länen, Stockholms,

Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Örebro, samt Stockholms

stad representera en sammanlagd area av 36,000 kvadratkilometer med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

en folkmängd av omkring 1,300,000 eller nära en fjärdedel av Sveriges

befolkning.

Inom området, frånsett huvudstaden, ligga omkring 500 fabriker

och järnverk av sådan storlek, att de hava över 30,000 kronor årligt

tillverkningsvärde vardera, större delen på ett avstånd av mindre än

75 kilometer från Mälarhamn. Enligt Sveriges officiella statistik för år

1913 utgjorde sammanlagda tillverkningsvärdet av ovannämnda läns

industrier omkring 358 miljoner kronor och av Stockholms stads omkring

217 miljoner kronor. Antalet inom industrien sysselsatta arbetare

utgjorde omkring 63,000, respektive 33,000.

Industrien är koncentrerad i två huvudgrupper, den ena i Stockholm

med förstäder, den andra med Eskilstuna, Köping och Västerås som

centrum, sträckande sig utmed järnvägs- och kanalbanden från Mälaren

åt nordväst. Ett tredje industricentrum, Örebro med omnejd, skulle

genom eu moderniserad förbindelse mellan Hjälmaren och Mälaren förflyttas

inom den'' senare sjöns omedelbara trafikområde. Inom ett avstånd

av 100 kilometer från Mälaren befinner sig även större delen av

våra mellansvenska malmfält, från vilka enbart på Stockholm—Västerås

—Bergslagens och Oxelösund—Flen—Västmanlands järnvägar under 1912

transporterades omkring 120,000 resp. 875,000 ton malm för export.

Betydelsen av en vidgad vattenväg mellan Mälaren och Saltsjön

liar ock redan länge varit beaktad. Jag vill i detta hänseende bl. a.

påminna därom, att inom den år 1909 av Kung]. Maj:t tillsatta kanalkommissionen,

som hade att yttra sig om de då föreliggande förslagen

till förbättrad farled mellan Vänern och Kattegatt, en teknisk delegation,

bestående av vattenfallsdirektören F. V. Hansen, professorn J. O. Riehert

och överdirektören, överste Fr. Wijnbladh, bl. a. hävdade, att då de

yttersta länkarna i mellersta Sveriges sjösystem, Vänern och Mälaren,

iåge relativt nära havskusterna och för jämförelsevis låga kostnader

kunde genom farleder för sjögående fartyg göras till vikar av havet,

borde man också begagna sig av detta gynnsamma förhållande och

giva ifrågavarande vattenvägar de dimensioner, som sjöfarten i berörda

avseende kunde fordra. Jag vill vidare erinra om, att, då statsinköpet

av Södertälje kanal år 1912 beslöts, såväl dåvarande chefen

för civildepartementet som riksdagen utgingo från den förutsättningen,

att en utvidgning av kanalen borde företagas inom den närmaste

framtiden. I den riksdagsskrivelse, som innehåller beslutet om kanalens

förvärvande för statens räkning, uttalas sålunda, att det syntes vara

angeläget, att det ifrågasatta inköpet snarast möjligt måtte komma till

stånd, på det att staten i varje fäll måtte vara i tillfälle att taga er
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 91.

forderlig! initiativ i den viktiga frågan om kanalens ombyggnad. Då

vattenfallsstyrelsen deri 15 november 1912 erhöll Kungl. Maj:ts uppdrag

att verkställa utredning om kanalens ombyggnad, hemställde departementschefen

om föreskrift, att utredningen borde sfr bedrivas, att ombyggnads

frågan kunde hänskjutas till 1914 års riksdag. I statsverksproposition

til! 1914 års första riksdag föreslog också Kungl. Maj:t

riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma att

avlåtas angående ombyggnad av Södertälje kanal, för ändamålet tills

vidare beräkna ett anslag av 200,000 kronor. Till följd av riksdagsupplösningen

blev denna proposition dock icke behandlad. Vid föredragning

av ärendet i samband med övriga frågor rörande de anslagför

kapitalökning vid statens vattenfallsverk, som borde begäras vid

1914 års senare riksdag, förklarade jag, att vad tidigare i ärendet förekommit,

särskilt i sammanhang med frågan om ombyggnad av statsbanan

mellan Rönninge och Järna, syntes mig innebära, att framför allt

Södertälje stad erhållit förhoppningar på, att kanalen skulle genom statens

försorg ombyggas, samt att det icke heller kunde förnekas, att det för

den allmänna sjöfarten, för vissa av Mälarstäderna med tillhörande

uppland samt för försvarsväsendet kunde bliva av stor betydelse, att eu

även för djupgående fartyg avsedd sjöfartsled anordnades genom Södertälje

kanal. Med hänsyn därtill, att frågan icke kunde hänskjutas till

riksdagens prövning, förrän densamma blivit i alla avseenden tillbörligen

utredd och samtliga vederbörande myndigheter yttrat sig över det uppgjorda

förslaget till ombyggnad, och detta ännu icke skett, samt till att

förhållandena påkallat eu viss begränsning vid avlåtande av framställningar

till riksdagen, syntes det mig dock knappast kunna ifrågasättas

att då framlägga proposition i ämnet. Såsom jag förut haft tillfälle framhålla,

ansåg jag den rådande situationen ställa avgjorda finansiella hinder

i vägen för frågans framförande även vid 1915 års riksdag. Av hela

frågans behandling lär dock oförtydbart framgå, att de för företaget

närmast intresserade levat i den förvissningen, att farleden förbi Södertälje

skulle inom den närmaste framtiden på statens bekostnad bliva

utvidgad till hela sin sträckning.

Tager man del av de underdåniga yttranden och uttalanden, som

avgivits rörande vattenfallsstyrelsens förslag till ombyggnad av Södertälje

kanal, finner man, att det stora flertalet innehåller ett tillstyrkande

av förslaget. Sålunda uttala sig Konungens befallningshavande i Stockholms,

Södermanlands och Västmanlands län, städerna Västerås, Köping

och Södertälje samt kommerskollegium avgjort för förslagets genomförande.

Kollegium bifogar vidare tillstyrkande yttranden från Södertälje

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

handelsförening, Södertälje stads kommitterade, Gottlands handels- och sjöfartskammare,

handels- och industri kamin aren för Örebro och Västmanlands

län samt kollegii sjötekniska biträde. Till kollegii utlåtande äro å andra

sidan fogade avstyrkande yttranden av Stockholms handelskammare och

Stockholms rederiförening. Lotsstyrelsen bär intet att mot förslaget

erinra, under det chefen för marinstaben anser förslagets genomförande

önskvärt, under förutsättning att utloppet från Mälaren förbi Stockholm

på motsvarande sätt fördjupas och upptages. Kraftigt avstyrkande är

det av Stockholms stads hamnstyrelse avgivna yttrandet. Hamnstyrelsen

framhåller därvid särskilt de ekonomiska synpunkter och den konkurrens,

som skulle uppstå, om både Hammarbyleden upptoges och Södertäljeleden

utvidgades, samt uttalar såsom sin åsikt, att de båda lederna tillsammans

naturligtvis skulle medföra de största fördelarna men att det

ur alla synpunkter vore tillrådligt att först bygga Hammarbyleden och

låta anstå med Södertälje kanals utvidgning, till dess den kräves av den

ökade trafiken. Stockholms stadsfullmäktige hava däremot vid överlämnande

av hamnstyrelsens yttrande för egen del anfört, att de så mycket

mindre funnit sig föranlåtna att göra något uttalande i frågan som

enligt stadsfullmäktiges förmenande utförandet av ettdera av de båda

nu ifrågakomma företagen, Hammarbyleden och Södertälje kanals utvidgning,

icke bör stå hindrande i vägen för genomförande jämväl av det

andra företaget. Såsom förut omnämnts, hava stadsfullmäktige den 25

maj 1914 beslutat upptagande av den s. k. Hammarbyleden med sluss

vid Skanstull för 5.5 m. djupgående fartyg.

Vattenfallsstyrelsen bär i själva frågan om Södertälje kanals utvidgning

icke gjort något bestämt uttalande till förmån för företagets

genomförande. Styrelsen har nämligen genom sin utredning kommit

till det resultat, att en avsevärd utvidgning icke inom överskådlig framtid

kan bliva ett företag, som lämnar tillräcklig direkt avkastning å det

nedlagda kapitalet. Då styrelsen bör sörja för god avkastning av de

fonder, den handhaver, har styrelsen tydligen till följd av denna privatekonomiska

syn på saken icke velat avgjort tillstyrka utvidgningen.

Mot denna ståndpunkt är givetvis föga att erinra. Styrelsen har emellertid

å andra sidan framhållit den stora nytta för Mälardalen, under vissa

förutsättningar även för Stockholm och i stort sett för landet i dess

helhet, som skulle uppstå, därest större fartyg kunde genom Södertälje

kanal passera mellan Mälaren och Saltsjön, och har dessutom påpekat

en dylik utvidgnings nytta för försvaret, om en motsvarande förbindelseväg

upptoges vid Stockholm.

Styrelsen har vidare såsom allmänt omdöme anfört: Bekväma

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Hl.

vattenvägsförbindelser äro av största nationalekonomiska betydelse. De

underlätta samfärdseln för alla, som bebo korresponderande vattendrags

stränder. I motsats till vad beträffande järnvägarna är fallet, bär varje

strandägare möjlighet att utan avsevärda kostnader få »station» å sina

ägor, en omständighet, som särskilt är av vikt, då det gäller tillgodogörande

av naturprodukter, såsom grus, sten, lera o. d., vilka ej tåla

dyrbarare transporter. Goda vattenförbindelser uppamma ofta nya industrier

och giva anledning till ett allmännare uppsving inom de orter,

som beröras. Härigenom erhåller staten indirekta inkomster och fördelar,

vilka, om än icke påvisbara i form av avgifter från de trafikerande

fartygen, dock böra medtagas i beräkningen, då det gäller att

avgöra, huruvida det är nationalekonomiskt riktigt, att staten nedlägger

kapital för förbättrande av vattenvägar. En synpunkt, som ej heller får

förbises, är, att vattenvägarna kunna reglera järnvägarnas trafik och

deras taxor. De övertaga ofta det tyngre mindre dyrbara godset, som

ej behöver så snabb befordran. Härigenom kunde befaras, att en betänklig

konkurrens skulle uppstå med de berörda järnvägarna, men

erfarenheten från många håll visar, att — med undantag för några

övergångsår efter en ny vattenvägs eller ny järnvägs anläggning — de

båda transportvägarna i själva verket icke skada varandra utan verka

så stimulerande på företagsamheten, att båda samfärdsmedlen få nytta

därav.

Dessa senare så att säga vidare synpunkter synas mig vara

oeaktansvärda. Om även den direkta avkastningen av kanalen till en

början med all sannolikhet icke blir måhända på långt när tillräcklig

för det nedlagda kapitalets nöjaktiga förräntning och amortering, torde

dock de fördelar, som vinnas för landet genom den ifrågasatta utvidgningen,

kunna anses tillräckliga att icke desto mindre motivera dess

genomförande. I detta avseende vill jag först och främst framhålla, att

enligt min mening kanalutvidgningens berättigande ligger förnämligast

däri, att den större leden sannolikt kommer att giva upphov till en ny

slags trafik, mellan Mälaren, å ena sidan, och mer eller mindre avlägset

belägna hamnar, å den andra. I viss mån bestyrkes detta av kommerskollegii

och Gottlands handels- och sjöfartskammares underdåniga yttranden.

Mot eu utvidgning av Södertälje kanal har anförts, att genom

den beslutade Hammarbyledens upptagande Mälaren i allt fall gjordes

tillgänglig för 5.5 meter djupgående fartyg. Men med åberopande av

vad från flera håll med styrka hävdats och särskilt av vad kommerskollegium

och dess sjötekniska biträde i detta avseende framhållit, synes

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 91.

man med visst fog- kunna påstå, att de två iederna ur handelssynpunkt

komplettera varandra och att bådas befintlighet kommer att

bidraga till utvecklingen av sjöfarten på Mälaren och därmed till ökning

av ledarnas inkomster. För Mälardalen bör det särskilt vara till

största gagn, att större fartyg, exempelvis kommande söderifrån med

last till Mälarhamn, kunna nå denna hamn och sedan fortsätta till

Stockholm och vidare genom Hammarbyleden norrut. Likaså vid färd

i motsatt riktning. En stor lättnad i fraktkombinationen lär åstadkommas

till fördel ej blott för sjöfartsnäringen utan jämväl för industri

och näringar såväl kring Mälaren som i andra delar av landet. Ur

strategisk synpunkt har båda ledernas upptagande till samma mått för

övrigt framhållits såsom en nödvändig förutsättning för deras lämpliga

utnyttjande.

I detta fall synes det mig alltså kunna anses vara försvarbart

att, såsom ju ofta sker vid avgörande av viktiga kommunikationsfrågor,

icke endast se på de direkta inkomster, som med säkerhet kunna

påräknas, utan fastmer på den ökade utveckling och det indirekta

gagn, företaget torde komma att medföra. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att staten även förut, då det gällt ifrågavarande kommunikationsfrågor,

trätt kraftigt stödjande emellan. Sålunda lämnades

till byggande av Södertälje kanal i början av 1800-talet ett statslån

av 225,000 kronor, och därjämte beviljades under en lång följd

av år statsbidrag till kanalföretaget. Icke desto mindre anvisades år

1836 till ombyggnad av Stockholms sluss ett anslag från handels- och

sjöfartsfonden av 300,000 kronor, motsvarande ungefär halva byggnadskostnaden.

Med stöd av det anförda har jag funnit, att en lämplig utvidgning

av farleden förbi Södertälje bör bliva av sådan betydelse för den allmänna

rörelsen, att skäl kunna anses föreligga för dess utförande

på statens bekostnad. Jag tillåter mig i detta sammanhang ännu en gång

såsom ett av de måhända starkaste skälen framhålla, att ett avgörande

i sådan riktning lärer få anses utgöra en ofrånkomlig konsekvens av

statsmakternas tidigare beslut i fråga om statsbanans framdragande i

ny sträckning förbi Södertälje och de uttalanden, som gjorts vid

inköp av kanalen för statens räkning. Denna synpunkt har också med

styrka framförts från intressenter inom Södertälje stad.

Jag övergår nu till frågan om den nya farledens lämpligaste

dimensioner. Vattenfallsstyrelsens förslag avser, att farleden nu upptages

till sådana mått, att den tillåter bekväm genomfart för 5.5 meter

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>7

Kung/. Muj:ts Såll. Proposition Nr 91.

djupgående fartyg, men att slussen ut föres enligt alt. IV med 7.5 meters

tröskeldjup under Saltsjöns lågvattenyta, som antagits ligga + 3.5 meter

över Stockholms slusströskel, samt med sådana bredd- och längdmått,

som medgiva försiktig slussning av 7 meter djupgående handelsfartyg.

För förslaget att nu välja 5.5 m:s led har vattenfallsstyrelsen framlagt

synnerligen vägande skäl, och jag kan så mycket hellre förorda

detsamma, som Stockholms stad numera beslutat upptaga Hammarbyleden

till motsvarande mått. Det måste då anses ofrånkomligt att, om

Södertäljeleden upptages, gorå densamma tillgänglig för minst lika stora

fartyg som de, vilka komma att framsläppas förbi Stockholm. Den av

riksdagen redan beslutade upprensningen av Södertälje kanal å sträckau

Maren—Saltsjön sker också för 5.5 m:s led. Emot detta förslag har ej

heller i något av de många yttranden, som avgivits, rests någon erinran.

Visserligen uttalade den 30 augusti 1913 i skrivelse till vattenfallsstyrelsen

dåvarande chefen för marinstaben såsom önskemål ur sjömilitär

synpunkt, att — med hänsyn till möjligheten att i en framtid längre

fartyg än Sverige-typen komma att byggas — kanalen icke borde

erhålla skarpare kurvor, än att den, sedan den blivit upptagen till

erforderligt djup, kan befaras av fartyg av omkring 150 meters längd

och 25 meters bredd. Men i underdånigt yttrande från chefen för

marinstaben den 24 februari 1914 förklaras, ätt detta önskemål numera,

och sedan vattenfallsstyrelsens olika synpunkter kunnat överblickas, icke

torde kunna bibehållas. Då vattenfallsstyrelsens förslag till slussanordning

erbjöde tillfredsställande dimensioner och då vattenfallsstyrelsen

jämväl förklarat, att några svårigheter att inom vissa gränser fördjupa

och utvidga kanalen icke förefunnes, så har chefen för marinstaben —

ehuru det visserligen av kostnadsskäl syntes hava varit lämpligt att nu

i ett sammanhang upptaga jämväl en s. k. pansarbåtsfördjupning —

förklarat sig för närvarande (1914) icke hava något att erinra mot

vattenfallsstyrelsens förslag att tills vidare upptaga kanalen allenast till

5.5 m:s djup. Därtill kommer, att marinförvaltningen, chefen för marinstaben

och inspektören av flottans övningar till sjöss i gemensamt, den 14

februari 1916 avgivet underdånigt utlåtande med anledning av skrivelse

från Stockholms stads hamnstyrelse rörande pansarbåtsrännan i Hammarbyleden

uttalat, att eu fördjupning utöver 5.5 m. av Hammarbyleden och

Södertäljeleden samt Bockholmssund, vilka leder nödvändigtvis böra

göras trafikerbara för fartyg av samma dimensioner, är av ganska underordnat

militärt värde och att statsmedel ur denna synpunkt ej synas

böra härför användas.

Om sålunda något större djup ej kräves av de militära intressena,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 77 höft. (Nr 91.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91.

torde å andra sidan ej heller sjöfartsintresset för närvarande påfordra

någon ökning av djupet. Jag vill dock framhålla, att, såsom förut antytts,

någon svårighet icke möter för att framdeles, om och när så belinnes

lämpligt, förstora lederna till sådana mått, som motsvara de av vattenfallsstyrelsen

föreslagna slussdimensioner. Och längre torde man särskilt ur

kostnadssynpunkt icke böra gå. Jag vill även erinra därom, att broarna

över Södertälje kanal byggas med eller föreslås erhålla sådan genomfartsöppning

och sådant grundläggningsdjup, att nyssnämnda fördjupning

kan åstadkommas.

Slussen skulle, såsom jag förut anfört, enligt vattenfallsstyrelsens

förslag byggas enligt alt. IV och sålunda erhålla 135 m:s nyttig längd,

20 m:s fri bredd i portöppningen och 7.5 m:s vattendjup på tröskeln,

räknat under Saltsjöns lågvattenyta. Då en sluss, som kan upptaga

5.5 m. djupgående fartyg, ej kräver större dimensioner än resp. 110,

16 och 6 m. och då Stockholms hamnstyrelse för Hammarbyleden

föreslagit en sluss med sistnämnda mått, kunde man ifrågasätta, huruvida

icke dessa mindre dimensioner vore även för Södertälje kanal fullt

tillräckliga. Valdes den mindre typen, skulle ej mindre än 680,000—

793.000 kronor inbesparas på eu total kostnad för slussen av 2,445,000—

2.933.000 kronor; de olika siffrorna beroende på, vilket alternativ för

kanalsträckningen, som till sist väljes.

Emellertid bär vattenfallsstyrelsen påvisat, att om trafiken växer

— och däri ligger ju ombyggnadens berättigande — behov tämligen

snart inträder att järnte ett större fartyg kunna i samma slussning medtaga

en mindre båt, exempelvis av nu förekommande kanaltyp. Givetvis

är det för snabb passage av kanalen jämväl fördelaktigt att kunna på

en gång slussa ett helt pråmsläp med dess bogserbåt. Detta vinnes på

billigaste sätt genom ökning i slussens längd, eftersom slusskammareu

endast utbildats såsom ett stycke kanal med naturlig botten, dock begränsad

av vertikala sidomurar. För att få rum i slussen med ett 5.5 m.

djupgående fartyg av maximistorlek och ett fartyg av nuvarande största

kanaltyp, det ena bakom det andra, kräves en nyttig längd av 135 m.

Fn ökning av slussens längd från 110 till 135 in., motsvarande alt. I,

resp. alt. IV, med bibehållande av den mindre bredden, 16 m., kostar

enligt uppgift från vattenfallsstyrelsen ej mer än omkring 75,000 kronor.

Men förlänger man sålunda slussen, så att ett 7 meter djupgående fartyg

väl får rum i slussens längdriktning, ligger det ju nära till hands att jämväl

öka slussens bredd och djup, så att den verkligen kan upptaga ett så

stort fartyg, i synnerhet som en ökning av bredden jämväl underlättar

slussning av flera mindre fartyg på samma gång. Det må nämligen starkt

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 91. 59

framhållas, att far tygstonnaget är statt i ständigt växande och att eu

blivande fördjupning av själva farleden förbi Södertälje jämförelsevis

lätt låter sig åstadkommas samt att vidare vid högre vattenstånd större

fartyg än 5.5 meter djupgående, särskilt om de icke hava full last, kunna

framföras genom den projekterade 5.5 m:s leden i övrigt.

För de större dimensionerna talar ytterligare den omständigheten,

att eu framtida förstoring av Södertäljeleden kan bliva av så mycket

större betydelse för Mälarsjöfarten som Hammarbyleden endast med

mycket störa kostnader kan fördjupas. Till sist bör betonas, att ett

byggande i framtiden vid Södertälje av en större sluss skulle bliva

förenat med högst betydande kostnader. Slussar äro dyrbara byggnadsverk

och böra därför från början dimensioneras så, att de kunna tillgodose

växande anspråk. Denna regel har även följts vid Trollhätte

kanals ombyggnad, där slussar och vissa andra dyrbarare delar dimensionerats

för 5 meter djupgående fartyg, medan farleden för övrigt tillsvidare

utförts såsom 4 m:s led.

Emot de av vattenfallsstyrelsen föreslagna slussdimensionerna har

icke heller i något av de avgivna yttrandena erinran gjorts. Med hänsyn

till vad som anförts synas de även mig böra godtagas.

Vattenfallsstyrelsens förslag upptager tre alternativa sträckningar

förbi Södertälje. Valet dem emellan inverkar emellertid i jämförelsevis

ringa män på byggnadskostnaden. Då det dessutom bör föregås av

närmare utredningar och underhandlingar angående förvärv av mark in. in.,

torde Kungl. Maj:t lämpligen sedermera fastställa den definitiva sträckningen.

Beträffande förslagets övriga tekniska detaljer har jag icke

funnit något att erinra. Jag anser mig däremot böra i fråga om kostnadsberäkningarna

anmärka, att desamma utförts under senare delen av år

1913 och början av år 1914 och sålunda icke taga hänsyn till den nu

rådande oerhörda prisstegringen på de flesta områden. * Då emellertid

arbetena komma att sträcka sig över flera år och icke lära kunna i

större utsträckning påbörjas förr än under år 1918, torde en revision

av beräkningarna knappast nu vara till någon nytta. En sådan revision

bör dock, om den visar sig erforderlig, vid lämplig tidpunkt företagas

och föreläggas riksdagen.

I avseende på kostnadsberäkningarna har vattenfallsstyrelsen, bland

annat, anmärkt, att eventuella avtappningsanordningar vid damm i Linasund

ej medräknats, då kostnaden härför torde böra föras på en blivande

reglering av Mälaren. Häremot synes mig intet vara att erinra. Vidare

meddelar styrelsen, att ej heller medtagits någon kostnad för åtgärder,

vilka ur försvarssynpunkt måhända befinnas nödiga. Chefen för general
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 91.

staben bär emellertid i avgivet underdånigt utlåtande icke ansett sig böra

avstyrka den föreslagna utvidgningen.

I fråga om lämpliga tidpunkten för arbetenas påbörjande och det till en

början behövliga anslagsbeloppet tillåter jag mig anföra följande. I underdånig

skrivelse den 23 oktober 1914 hemställde vattenfallsstyrelsen, att,

därest ombyggnaden ansåges böra komma till stånd under den närmaste

framtiden, Kung!. Maj:t täcktes föreslå 1915 års riksdag att anvisa ett anslag

av 000,000 kronor för 1916 med rätt för Kungl. Magt att förskottsvis

under år 1915 utanordna intill 200,000 kronor. Denna hemställan föranledde

emellertid, såsom jag förut anmärkt, icke till något riksdagens

beslut. I underdånig skrivelse den 30 oktober 1915 framhöll vattenfallsstyrelsen,

att med anledning härav arbetsplanen givetvis blivit förskjuten

och att en något hastigare takt därför bleve nödvändig, samt hemställde,

att Kungl. Magt ville föreslå 1916 års riksdag att anvisa ett anslag av

1,000,000 kronor för år 1917 med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

under år 1916 utanordna intill 400,000 kronor. Det förnämsta skälet

härtill var, att liera av vattenfallsstyrelsens andra arbeten nu voro så

långt framskridna, att en del personal och arbetsredskap lämpligen kunde

och borde från dem överflyttas till ombyggnaden av Södertälje kanal.

Emellertid har jag ansett, att, med hänsyn till önskvärdheten att

begränsa anslagskraven, endast ett anslag av 400,000 kronor bör för år

1917 begäras. Efter samråd med vattenfallsdirektören bär jag nämligen

funnit det, möjligt att tills vidare sysselsätta en del av det befäl och

underbefäl, som nu äro anställda i vattenfallsstyrelsens tjänst, vid den

allmänna utredning rörande Sveriges inre vattenvägar, varom Kungl.

Maj:t på min hemställan framlagt proposition till årets riksdag, och som,

därest propositionen bifalles, kan påbörjas redan under innevarande år.

I avseende på de arbetare, som bliva lediga från vattenfallsstyrelsens

pågående anläggningar, torde förhållandena numera vara sådana, att de

kunna erhålla anställning vid andra byggnadsarbeten, särskilt vid ostkustbanan,

som nu står inför sitt påbörjande. Den lediga arbetsredskapen

får givetvis uppläggas, intill dess den finner användning vid

Södertälje kanal. Denna anordning synes mig nödvändigtvis betingas

av det finansiella läget.

Under sådana förhållanden skulle det anslag, som, utöver de redan

för upprensning av viss sträcka av kanalen mellan Maren och Saltsjön

av riksdagen beviljade 550,000 kronor, kräves för genomförande av utvidgningen

från och med Brandalssund förbi Södertälje till och med Linasund,

eller 6,785,000 kronor, i- anslutning till vattenfallsstjn-elsens förslag

fördelas sålunda:

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

för år 1917

» » 1918

» » 1919

» » 1920

» » 1921

kronor 400,000

» 600,000

» 1,700,000

» 2,300,000

» 1,785,000

kronor 6,785,000.

Anslag till anordnande av 5.5 in:s farleder i Bockholmssund, Agnesnnd

och Kvicksund behövde då ej begäras förr än år 1919, 1920 och

1921 med ungefär en tredjedel vartdera året.

Att längre uppskjuta beslut om Södertälje kanals utvidgning anser

jag ej böra ifrågakomma. Oavsett den förut vidrörda synpunkten, att

de närmast intresserade med otålighet avvakta ett dylikt beslut och

säkerligen gjort sig räkning på ett sådant redan tidigare, samt fördelen

av att arbetet vidtager så snart som möjligt efter avslutande av Trollhättebygget,

är det ju så, att stadsfullmäktiges i Södertälje utfästelse om

fri upplåtelse av vissa för kanalombyggnaden erforderliga markområden

den 23 mars 1911 är gjord under förutsättning, att beslut om upptagande

på statens bekostnad av en större kanal mellan Mälaren och Saltsjön vid

Södertälje fattas före den 1 april 1916. Då till följd av åtskilliga omständigheter

förslag i ärendet icke kunnat förrän nu framläggas och

riksdagsbehandlingen givetvis tager sin tid, har jag tillskrivit ordföranden

i Södertälje stadsfullmäktige med begäran, att nyssnämnda tidpunkt

måtte framflyttas till den 1 augusti 1916. I varje fall bör såsom villkor

lör ett riksdagens beslut om Södertälje kanals ombyggnad föreskrivas,

att Södertälje stadsfullmäktige vidhålla sin utfästelse om markupplåtelse.

Beträffande de av vattenfallsstyrelsen föreslagna villkor för anordnande

av 5.5 m:s farleder i Agnesund och Kvicksund, att städerna

\ästerås och Köping förbinda sig bestrida kostnaderna för med järnvägs

anknytning försedda 5.5 m:s kajer i eller invid städerna, vill jag

framhålla, att, ehuruväl formellt beslut om dessa farleders upprensning

icke lämpligen nu bör fattas, säkerhet för att de ifrågavarande kaj anläggningarna

på städernas bekostnad komma till stånd bör finnas jämväl

innan en ombyggnad av Södertälje kanal beslutas. Så är också

förhållandet, i det stadsfullmäktige såväl i Västerås som Köping i sina

förut åberopade underdåniga utlåtanden den 26 februari, respektive den

10 mars 1914 gjort de förutsatta nödiga utfästelserna. Vid sådant förhållande

lär det vara onödigt att uppställa desamma såsom villkor för

ett statsmakternas beslut om Södertälje kanals ombyggnad.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Under å

hemställa, att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

beropande av vad sålunda anförts får jag i underdånighet

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, under villkor att Södertälje stad utan ersättning

avstår all för kanalombyggnaden erforderlig mark,

som den 23 mars 1911 var i stadens ägo, för ombyggnad

av Södertälje kanal jämte upprensning av

farlederna i Brandalsund och Linasund i huvudsaklig

överensstämmelse med det av vattenfallsstyrelsen förordade

förslaget bevilja ett anslag av 6,785,000 kronor

samt därav för år 1917 anvisa ett belopp av 400,000

kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Wilhelm Beuterswärd.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

65

Innehållsförteckning'' till vattenfallsstyrelsens underdåniga utredning

angående Södertälje kanal.

Sid.

i. Utredning''. (Bilaga A).

Avd. 1. Historik .......................................................................................... 68

» 2. Beskrivning av farlederna till och i Mälaren ......................................... 71

» 3. Ifrågasatta farledsdjup och tekniska bestämmelser för desamma ............... 75

» 4. Farleder i Brandalsund och i Mälaren för de olika djupen ..................... 81

y> 5. Kanalen och dess olika alternativa sträckningar....................................... 82

» 6. Slussen, dess mått och konstruktion ...................................................... 84

» 7. Mälarens reglering .............................................................................. 89

» 8. Anläggningskostnader.......................................................................... 96

» 9. Trafikförmåga..................................................................................... 102

» 10. Trafikmängd ..................................................................................... 104

» 11. Lämpligaste farledsdjup........................................................................ 106

» 12. Sammanfattning ................................................................................. 121

11. Bilagor. (Bilagor 1—12).

Bil. 1. Skrivelse från chefen för marinstaben ................................................... 125

» 2. Seglationstid genom Södertälje kanal åren 1893—1912.............................. 126

» 3. Trafikuppgifter för Södertälje kanal åren 1893—1912 .............................. 127

» 4. Trafikens fördelning genom Södertälje kanal under åren 1901, 1906, 1911

och 1912.......................................................................................... 132

» 5. Godsmängden 1913 genom Södertälje kanal............................................ 134

» 6. Trafikuppgifter för vissa farleder inom Mälarens trafikområde .................. 135

» 7. Trafiken i Stockholms hamn 1910 och 1911 samt dess fördelning på fartyg

av olika storlek .............................................................................. 138

» 8. Totala trafiken i Södertälje etc. samt viktigare Mälarhamnar .................. 140

» 9. Varutrafiken år 1911 i Stockholm, Norrtälje etc................................... 143

» 10. Årliga omkostnader............................................................................. 144

» 11. Kanalavgifter...................................... 148

v 12. Jämförelse mellan fraktkostnaden mellan Mälarhamnar medels fartyg av

olika storlek och medels järnväg ............ 152

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 77 käft. (Nr 91.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

III. Ritningar. (Pi. 1—13).

Pl. 1.* Situationsplan.

» 2 a & b. Sjökort.

» 3 a & b. * Diverse kurvor angående trafikkostnader och trafikmängd.

» 4. * Trafikkarta.

» 5. * Diagram, utvisande fraktkostnader för malm etc.

» 6. Exempel på Mälarens vattenstånd före och efter reglering.

» 7a.* Plankarta över sträckningen Mälaren—Saltsjön alt. Ö4 & 05.5

» 7b. D:o alt. Vi & Vö.ö.

» 7 c. D:o alt. Öc.s.

» 7d. D:o alt. Vt>.s.

» 8 a. Plankarta över sträckningen genom Brandalsund alt. 4 & 5.5 m:s led.

» 8 b. D:o alt. 6.5 m:s led.

» 9a.* Plankarta över sträckningen genom Linasund 4 & 5.5 m:s led för alt. O och V.

» 9 b. D:o 6.5 m:s led för alt. Ö & V.

» 9 c.* D:o 4 & 5.5 m:s led för alt. L.

» 9d. D:o 6.5 m:s led för alt. L.

» 10a. Plankarta över sträckningen Bockholmssund alt. 5.5 m:s led.

» 10b. D:o alt. 6.5 m:s led.

» 11. Schematisk plan över slussalternativen.

» 12. Sluss med skjutportar.

» 13. Regleringsdamm vid Linasund.

De med * försedda ritningarna äro här reproducerade.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds Nåd. Proposition Nr 91.

67

Bilaga. A.

Till Konungen.

Genom nådigt brev den 15 november 1912 anbefalldes vattenfallsstyrelsen

att verkställa utredning och avgiva förslag till ombyggnad av Södertälje kanal.

Samtidigt överlämnades dels en å Södertälje stads stadsfullmäktiges vägnar den 28

oktober 1912 dagtecknad underdånig anhållan, att Eders Kungl. Maj:t täcktes redan

till 1913 års riksdag avgiva nådig proposition om att ombygga Södertälje kanal i

samband med ombyggnaden av stambanan vid Södertälje, dels ock utdrag av statsrådsprotokollet

för civilärenden berörda den 15 november rörande samma fråga.

I sistnämnda statsrådsprotokoll yttrade föredragande departementschefen, att

han redan i statsrådsprotokollet den 19 april 1912 anfört, att det syntes i hög grad

sannolikt, att nämnda kanals ombyggnad borde i enlighet med Södertäljekommissionens

förslag äga rum efter den nuvarande leden, att ombyggnadsfrågan också i övrigt

syntes väsentligt utredd, samt att den ytterligare utredning av frågan, som krävdes,

huvudsakligen hänförde sig till spörsmålet, för vilket vattendjup kanalombyggnaden

borde ske, varvid hänsyn jämväl måste tagas till de viktigaste Mälarehamnarnas beskaffenhet

och eventuella utbyggnadsmöjligheter. Beträffande den vattenfallsstyrelsen

nu anbefallda utredningen framhöll statsrådet, att utredningen borde så bedrivas, att

ombyggnadsfrågan kunde hänskjutas till 1914 års riksdag. För vinnande av lämpligaste

djupet och övriga mått för kanalen erfordrades undersökning av trafikbehovet

inom Södertälje kanals uppland och av hamnar, farleder m. m. i och invid Mälaren

ävensom av trafikens fördelning på olika från Mälaren och dess uppland förande

trafikleder. Kännedom om de hamnanordningar, som Stockholms stad ville göra vid

Mälaren för mottagande av trafik med större fartyg, vore givetvis också av betydelse

för ombyggnadsfrågans bedömande. Beträffande Hammarbyleden anförde

statsrådet, att med hänsyn till det ovissa läge, vari frågan om anläggning av denna

trafikled befunne sig, och då ombyggnaden av Södertälje kanal icke hade ett alltför

intimt samband med denna fråga, Södertälje kanals ombyggnad varken kunde eller

borde uppskjutas i avbidan på vad Stockholms stad kunde göra med avseende på

Hammarbyleden. Vidare syntes man vid utredningen böra utgå från, att kanalens

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

ombyggnad skulle ske efter den nuvarande leden i huvudsaklig anslutning till Södertäljekommissionens

förslag, dock med de jämkningar, vilka vid utredandet av kanalens

definitiva tracé och utformande av slussens dimensioner kunde befinnas påkallade.

Slutligen borde uppmärksamhet ägnas åt den jämväl av Södertälj ek ommissionen berörda

frågan om de anordningar, som i samband med ombyggnaden borde vidtagas

för att underlätta Mälarens reglering.

Till åtlydnad av vad sålunda blivit styrelsen anbefallt får vattenfallsstyrelsen,

med hänvisning till bifogade ritningar, avgiva följande utredning.

1. Historik.

Det första kända förslaget att öppna segelled mellan Mälaren och Saltsjön

framställdes år 1435 av Engelbrekt. Denne utförde jämväl eu del grävningar såväl

mellan Mälaren och Maren i närheten av den nuvarande kanalen som även vid den

s. k. Engelbrektsgraven mellan Maren och Saltskogsfjärden, vilken då torde ha stått

i förbindelse med Strömsviken. Det närmaste syftet med dessa grävningar torde

ha varit, att med undvikande av Stockholm, som då innehades av Konung Erik XIII,

skapa en fri segelled in till Mälaren. Arbetena blevo emellertid ej avslutade.

Grävningarna återupptogos icke förrän under Carl IX:s regering år 1610 med

anledning av en av Södertälje borgerskap gjord ansökan, att en kanal måtte upptagas

mellan Saltsjön och Maren, så att fartyg av omkring 4 ä 5 alnars djup skulle

kunna anlöpa staden. En segelled mellan Maren och Strömsviken blev även resultatet

av dessa grävningar, ehuru kanalen senare förföll och uppgrundades särskilt

på de ställen, där sidorna uppburos av pålverk av trä.

Under Kristinas regering lät rikskansleren Axel Oxenstierna år 1641 en

holländsk slussmästare undersöka möjligheten av en sluss vid Södertälje, varest

året förut en grävning verkställts i avsikt att minska Mälarens översvämningar.

Med anledning av Mälarens översvämningar åren 1650 och 1661 gjordes nya grävningar,

sistnämnda år med det resultat, att ett avlopp verkligen erhölls, »men så

grunt, att varken båt eller ekstock kunde gå därigenom». Dessa grävningar, som

i första hand avsågo att sänka Mälarens flöden, igenrasade sedermera.

Under senare hälften av 1600-talet ävensom under 1700-talet väcktes flera

gånger förslag att utföra kanal med sluss vid Södertälje. Vid 1668 års riksdagföreslog

sålunda regeringen, som låtit utarbeta ett på omfattande undersökningar

grundat förslag, att ständerna måtte anslå medel till förslagets förverkligande.

Adeln var för saken, men de övriga ständerna visade ringa intresse; i ett av utskotten

framhöll Stockholms borgmästare som skäl för sin obenägenhet för saken,

att han fruktade, att handeln skulle dragas från huvudstaden. Frågan behandlades

ånyo vid 1672 års riksdag med anledning av nytt kungligt förslag, men detta förslag

synes icke heller hava haft någon framgång.

Först i början av 1800-talet vann kanalfrågan slutligen sin lösning. År 1804

avgav major mekanikus E. Nordwall ett på offentligt uppdrag utarbetat förslag till

kanal, upptagande alternativa sträckningar såväl över Maren—Igelstaviken som

Maren— Strömsviken. Kostnaden för det förstnämnda alternativet beräknades till

146,666 riksdaler banko för en 4.4 5 m. (15 fot) djup kanal och till 120,000 riksdaler

banko för en 3.5 6 m. (12 fot) djup kanal. Arbetstiden anslogs till 4 år. År

1806 utfärdade Kungl. Maj:t privilegium för ett kanalbolag. I privilegiibrevet hette

det, »åt som Kongl. Maj:t, efter inhemtade omständelige uplysningar och under
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Mnj-ts Nåd. Proposition Nr dl.

rättelser, pröfwat ocli funnit, åt den, ifrån långliga tider tilbaka, önskade och yrkade

durckfart emellan Mälaren och Saltsjön wid Söderteljo, öpnar eu betydelig genwäg

sä wäl til och ifrån Stockholm och alla söder ut belägne Städer och Orter, som

emellan desse senare och Städerne omkring Mälaren, Inrådan denne communication

emellan Rikets afhigsnare Provincer och det inre af det mast upbrukado Landet,

lofwar fördelar åt framtiden, wärdige åt bereda och grundlägga: Och Kongl. Maj:t

ifrån tilträdet af Sin Regering antagit til oryggelig grundsats för Sino Konungslige

omsorger, åt undanrödja de hinder, som ligga Landtbrukets förkofran och alla

Näringars utvidgande i wägen, hvaribland de, som hämma och betunga varutransporten

emellan detta vidsträckta Rikets långt från hvarandra aflägsne Provincer,

icke litet bidraga til Näringarnes vantrefnad, då den ena, med det öfverskott

af varor, som naturen och fliten der frambringa, icke kan understödja den

andra Provincen, som af dem är i behof; Altså och sedan Kongl. Maj:t genom erfarne

och kunnoge Män, låtit undersöka och upgifva de hinder, som för en durckfart

vid Söderteljo böra undanrödjas, och den ledning Canalen bör erhålla för åt

efter markens och jordarternes beskaffenhet vinna varaktigt framtida bestånd,

samt Plan- och Profil Ritningar til hela Byggnaden med des Sluss och ^Vindbrygga,

jemte Kostnads-Förslag, blifvit författade, häfver Kongl. Maj:t i Nåder besluta, åt

en sådan Durckfart och Segelled kommer åt öpnas ifrån Mälaren, vid och förbi

Södertolje, ned i Egelsta-viken af Saltsjön, samt för åt fullkomligen upfylla ändamålet,

blifva tretio fot bred och tolf fot djup, vid Mälare-vattnets medelhöjd.»

Enligt Nordvalls förslag skulle slussen förläggas i kanalens nedre ända vid

Saltsjön. Vidare skulle kanalen på avsevärda sträckor beklädas med murverk, antagligen

i avsikt att därigenom minska schaktningsmassorna. Under arbetets gång

beslöts emellertid, för att minska kostnaderna, att dessa murar skulle slopas, varjämte

slussen i samma ändamål förlädes vid Mälaren. I Stockholmsgatans förlängning

byggdes en gatubro, varjämte i slussens mitt anordnades ytterligare eu gabbro,

som dock sedermera slopades.

Kanalen öppnades för trafik år 1819. Kostnaderna hade då uppgått till

550,746 riksdaler banko eller 826,000 kronor, varvid dock några kompletteringsarbeten

återstodo. I statslån lämnades 150,000 riksdaler banko eller 225,000 kronor,

varjämte årliga bidrag av staten dessutom beviljades såväl under byggnadstiden

som under de följande åren till och med 1830. Mellanhavandena mellan bolaget

och kronan ordnades sedermera enligt beslut av 1882 års riksdag.

År 1860 utfördes den nu befintliga järnvägsbron, somoefter den pågående

ombyggnaden av stambanan Rönninge—Saltskog skall slopas. År 1909 ombyggdes

på kanalbolagets bekostnad svängbron i Stockholmsgatans förlängning. Södertälje

kanal- och slussverksaktiebolag tillhörande egendom med obligationer och värdepapper

m. m. ha numera förvärvats av kronan på grund av beslut av 1912 års

riksdag för en köpesumma av 1,035,000 kronor, varav på det egentliga kanalverket

med inventarier kommo c:a 769,000 kronor. Den 1 januari 1913 var bokförda

värdet 768,742.54 kronor. Jämlikt av Eders Kungl. Maj:t meddelat beslut är kanalen

från och med år 1913 ställd under vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Kanalen, sådan densamma slutligen utfördes, kan normalt passeras av fartyg

med en största längd av 36.o m., en bredd av 8.o m. och ett djupgående av 3.3 m.

Frågan om kanalens utvidgning har flera gånger dryftats efter kanalens färdigbyggande

och förslag härför utarbetats. Bland de senast utarbetade förslagen må nämnas:

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

Major G. Nermans förslag den 1 februari 1890, vilket förslag uppgjordes på

uppdrag av kanalbolaget och avsåg att med bibehållande av slussen utföra mindre

omfattande ränsningar och rätningar av kanalen.

Major L. Broomés förslag av den 15 oktober 1903 till reglering av Mälaren

och upprensning av dessa farleder jämte utvidgning av Södertälje kanal. Förslaget

uppgjordes efter förordnande'' av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som av Eders

Kungl. Maj:t anbefallts verkställa utredning i ärendet. Förslaget avsåg följande

alternativa djup: 4.o m., 5.o in. och 6.o m. under lågvattenytan. Major Broomé

förordade sträckningen Maren—Igelstaviken som den enligt hans åsikt billigaste.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har avgivit underdånigt utlåtande i ämnet

den 18 maj 1908 och däri verkställt granskning av nämnda förslag.

I samband med utredningarna för byggande av dubbelspår för stambanan

Rönninge —Saltskog dryftades upprepade gånger frågan om kanalens framtida ombyggnad,

och ifrågasattes därvid, att järnvägen borde så ombyggas, att man hade

fria händer att förlägga kanalen antingen i sträckningen Maren—Igelstaviken eller

i sträckningen Maren—Strömsviken. I enlighet med därom av Eders Kungl. Maj:t

avlåten proposition beslöt 1910 års riksdag, att järnvägen skulle framdragas enligt

den s. k. Glasbergalinjen, som korsade Södertälje kanal norr om den nuvarande slussen,

och varigenom den utvidgade kanalen utan hinder av järnvägen kunde anordnas

såväl i sträckningen Maren - Igelstaviken som Maren—Strömsviken.

Med anledning av en vid 1911 års riksdag av herr W. Lundin väckt motion,

varöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och järnvägsstyrelsen avgåvo begärda

utlåtanden, uppdrog Eders Kungl. Maj:t den 31 mars 1911 åt en särskild kommission

att företaga förnyad granskning av frågan om dubbelspårets sträckning.

Denna kommission utförde bland annat överslagsberäkningar över de båda

olika kanalsträckningarna, vilka beräkningar visade, att sträckan Maren —Strömsviken

under vissa förutsättningar bleve billigare än det andra alternativet. Som dessa

överslagsberäkningar emellertid till följd av den knappa tid, som stått till kommissionens

förfogande, icke grundade sig på ingående terrängundersökningar, uttalade

kommissionen i sitt den 9 maj 1911 dagtecknade yttrande, att Strömslinjerna vore

billigare och kortare än Glasbergalinjen, men att de förra ställde sig mindre gynnsamma

gent emot planerna för framdragande av den projekterade nya kanalleden

och emot Södertälje stads intressen, under det för Glasbergalinjen talade dels att

densamma satte Södertälje i omedelbar förbindelse med stambanan samt dels, och

detta i främsta rummet, att densamma gåve fullständig frihet att lösa kanalfrågan

så, som efter grundlig undersökning kunde befinnas lämpligast Vid riksdagsbehandling

beslöts att anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta ny utredning genom

statens försorg.

Den 16 juni 1911 uppdrog Eders Kungl. Maj:t i anledning av denna riksdagens

anhållan åt en ny större kommission, den s. k. Södertäljekommissionen, att

verkställa utredning om lämpligaste sträckningen för stambanan mellan Rönninge

och en punkt söder om Saltskog. Södertäljekommissionens betänkande avgavs den

7 december 1911. Kommissionen uppgjorde förslag till farled för alt. 4.o m., 5.5 in.

och 6.5 m:s djupgående fartyg såväl å sträckningen Maren—Igelstaviken som sträckningen

Maren—Strömsviken, men förordade den förstnämnda sträckningen. Beträffande

ombyggnaden av stambanan förordade kommissionen under viss förutsättning en söder

om Glasbergalinjen gående sträckning över Näset till Ström (Alt. 7), vilken linje korsar

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kunjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

kanalen söder om den nuvarande järnvägen. Med bifall till härom avgiven nådig

proposition, som i huvudsak följde Södertäljekommissionens förslag, beslöt 1912 års

riksdag, med upphävande av 1910 års riksdags beslut, att järnvägen skulle förläggas

på sträckningen över Näset till Ström (Alt. 7), varvid för järnvägen behövliga sidoschakt

skulle upptagas från södra delen av Södertälje kanal för att underlätta en blivande

framtida kanalutvidgning. Efter detta riksdagens beslut och efter statsrådets och

chefens för civildepartementet här ovan refererade uttalanden torde sträckningen

Maren—Strömsviken icke vidare ifrågakomma för den nu ifrågasatta ombyggnaden

av kanalen.

För verkställande av riksdagens nyssnämnda beslut tillsattes en byggnadskommission.

I den uppgörelse, som denna kommission träffade med entreprenören för

järnvägsarbetets utförande, stadgades bland annat, att för järnvägen behövligt sidoschakt

skulle tagas över vattenytan (avvägningshöjden 5.8 m.) längs viss sträcka

av kanalen inom den sektion, som av Södertäljekommissionen föreslagits för kanalen

enligt alternativet med 5.5 m. djupgående fartyg.

Vid arbetets utförande visade sig emellertid, att de sålunda erhållna sidoschakten

endast uppgingo till c:a 445,000 m3, under det att för järnvägens färdigställande

enligt då föreliggande plan erfordrades ytterligare c:a 205,000 å 235,000

in3. Med bifall till därom av. Eders Kung], Maj:t framlagd proposition beslöt med anledning

härav 1913 års riksdag, att Södertälje kanal skulle på angiven sträcka mellan

Maren och Saltsjön för en kostnad ej överstigande 550,000 kronor utgrävas för 5.5

in. djupgående fartyg. Genom detta arbete skulle c:a 300,000 m.3 bortschaktas från

kanalen för att i mån av behov användas för järnvägens fullbordande. Däremot

avslog riksdagen det i samma nådiga proposition gjorda förslaget att ytterligare

uttaga c:a 25,000 in3 för att möjliggöra kanalens användande för pansarbåtar av

samma storlek som den under byggnad varande pansarbåten Sverige.

2. Beskrivning av farlederna till och i Mälaren.

Mälaren står för närvarande i sjöfartsförbindelse med Saltsjön dels genom en

farled med sluss vid Stockholm, dels genom en farled med sluss vid Södertälje. Farleden

via Stockholm är kortast för fartyg gående från Mälaren norrut och österut

eller omvänt, under det att farleden via Södertälje erbjuder kortaste vägen för

fartyg från Mälaren söderut eller omvänt.

Från Landsort till Mälaren via Stockholm går huvudfarleden via Dalarö över

Kanholmsfjärden till Trälhavet, varest farleden grenar sig. Den kortaste farleden

till Stockholm går genom Kodjupet, förbi Vaxholm. Fartyg med större djupgående

än 3.6 m. kunna ej vid medelvatten passera Kodjupet utan gå genom den c:a 4—5

km. längre farleden i Oxdjupet förbi Oskar Fredriksborg. Farleden genom Oxdjupet

kan vid medelvatten passeras av fartyg upp till omkring 7.4 m. djupgående (rännans

djup 8.i m.). Skärgårdsfartyg och andra mindre fartyg av högst 2.5 m. djupgående

kunna passera till och från Stockholm via Baggensfjärden, Baggensstäket och

Skurusund.

Farleden från Landsort till Mälaren via Södertälje framgår över Himmel''- och

Järnafjärdarna och vidare genom Brandalsund och Hallsfjärden till Igelstaviken,

där den grävda delen av Södertälje kanal vidtager. Denna består av en södra del

Igelstaviken—sjön Maren och en norra del Maren—Mälaren. I Mälaren framgår

Farlederna

till Mälaren.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Stockholms

sluss.

72 Kungl. Alaj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

farleden genom Linasund till södra Björkfjärden och vidare genom Bockholmssundet

till Stockholm.

Avstånden Landsort—Stockholm enligt dessa olika farleder äro följande:

Distansminuter. Km.

Via Dalarö—Kodjupet

» » —Oxdjupet

» Skurusund............

» Södertälje............

Avståndet Landsort—Stockholm är sålunda 40—44 km. längre yttre vägen

via Dalarö än inre vägen via Södertälje, vilken sistnämnda åter är obetydligt kortare

än yttre leden för smärre fartyg via Skurusund. Avstånden söderifrån till Stockholm

yttre vägen via Sandhamn äro c:a 19 km. längre än yttre vägen via Landsort—

Dalarö.

Flera förslag hava vid olika tider dryftats, att för större fartyg upptaga en

kortare yttre farled söderifrån till Stockholm. Bland dessa förslag må följande nämnas.

Ett av majoren G. Nerman upprättat förslag till 6.5 meter djup farled genom

Moranedet, för vars utförande överståthållaren friherre Tamm, bankdirektören K. A.

Wallenberg m. fl. år 1893 anhöllo dels hos Eders Kungl. Maj:t om anslag av

400,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, dels ock hos Stockholms stad om

ett anslag av 600,000 kronor. Sedan flera myndigheter yttrat sig i frågan, återkallade

sökandena sin ansökan år 1907.

År 1906 inkommo herrar J. P. Vibom och F. Moberg som ägare av vissa

markområden på Värmdö till Eders Kungl. Maj:t och anhöllo, med överlämnande av

ett av ingenjörsfirman Unander & Jonson år 1906 uppgjort preliminärt förslag till

farled över Sågsjön, att utredning måtte verkställas, huruvida en dylik kanal hade

sådan betydelse, att den lämpligen borde utföras på statens bekostnad. Nya förslag

till dylik farled med 7.3 ä 8.3 meters djup uppgjordes sedermera åren 1909 och

1910 av kapten C. J. Insulander på förordnande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Genom denna farled skulle vägen Landsort till Stockholm bliva förkortad till c:a

100 kilometer eller till samma längd som vägen genom Södertäljeleden.

Slutligen lär på enskilt initiativ ett förslag till farled genom Ålstäket vara

uppgjort av löjtnant F. Hillman, genom vilken farled vägsträckan Landsort—Stockholm

skulle förkortas till cirka 115 kilometer.

Intet av dessa förslag till farled, i ändamål att förkorta yttre vägen Stockholm

söderut, har ännu lett till resultat.

Slussen i Stockholm, som i sitt nuvarande skick färdigbyggdes år 1850, haten

största nyttig längd av 45 in., bredd av 9.5 m. och ett djup på slusströskeln av

3.21 in. under Saltsjöns nuvarande lägsta vattenstånd eller 3.84 m. under generalstabens

nollplan (= havets medel vattenyta). Genom användande av pontonsättar i

stället för slussportarna kunna undantagsvis fartyg av upp till 70 m. längd slussas.

Frågan om byggandet av en ny sluss mellan Mälaren och Saltsjön vid Stockholm

har upprepade gånger väckts och behandlats av olika myndigheter. Bland de

senaste förslagen må nämnas de av stadsingenjören FI. Ygberg och överstelöjtnanten

B. Stafsing var för sig uppgjorda förslagen av åt- 1913 till ny sluss bredvid den

nuvarande samt Stockholms stads byggnadskontors senaste förslag, likaledes av år

1913, till ny sluss vid Skanstull och farled genom Hammarbysjön och Arstaviken.

76

140

78

144

56

104

54

100

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91. 73

Nuvarande Södertälje kanal mellan Igelstaviken och Mälaren är 2.7 km. lång,

därav den grävda delen c:a 2.o km. Djupet är 3.6 m., och bottenbredden, som

ursprungligen var mindre, är numera c:a 11.9 m. Kanalen genomskär en grusås,

där det största grävningsdjupet uppgår till ej mindre än c:a 30 m. För att minska

grävningsmassorna hava på vissa sträckor bålverk av trä utförts längs kanalsidorna.

Mötesplats för fartyg linnes utom vid kanalens in- och utlopp endast i sjön Maren.

Kanalen uppdelas, såsom förut nämnts, genom sjön Maren i en södra och en

norra del. Södra delen korsas av södra stambanan på den förut nämnda svängbron.

Över den norra delen, som löper genom Södertälje stads planlagda område, leder eu

gatubro i den s. k. Stockholmsgatans förlängning. I den norra delen tätt intill

kanalens mynning i Mälaren är slussen belägen.

Slussen har eu total längd mellan slussportarna av 41.7 5 in., motsvarande en

nyttig längd av c:a 38.0 in., en fri bredd i portöppningar av 8.5 in. och ett tröskeldjup

av 3.06 in. under Saltsjöns nuvarande lägsta vattenstånd (+ 0.15 in. över

Stockholms slusströskel). Slussen är utförd i träkasun å genom pålar förstärkt

grund. Sidoväggarna äro av murverk och slusskammarnas botten bildas av kasunen.

Mälaren, som har eu area av c:a 1,163 km.2, en största längd av omkring

115 km. och en största bredd av närmare 60 km., har på vissa sträckor betydande

djup, 20 in. och däröver, men är uppfylld av en mångfald öar och skär, som försvåra

seglationen. De viktigaste farlederna i Mälaren utom den förut nämnda leden

Stockholm—Södertälje beskrivas nedan.

Farleden Stockholm—Uppsala passerar Lövstafjärden och Görveln. Därifrån

framgår farleden genom ett flertal delvis mycket trånga sund med mellanliggande

böljor, nämligen genom Almarestäket och Tärnsund till Sigtunafjärden, vidare genom

Erikssund, till Skofjärden och _ genom Stavsund till Ekoln. Här grenar sig farleden

dels i en västra gren till Örsundsbro, dels i eu norra gren genom Flottsund till

Uppsala, vilken sistnämnda gren ovan Flottsund följer Fyrisån. Hela längden Stockholm—Uppsala

är 82 km., därav 74 km. till Flottsund.

Från södra Björkfjärden utgrenar sig farleden Stockholm—Södertälje dels i

en västlig led genom Kolsundet förbi Strängnäs till Granfjärden, dels i en nordvästlig

led genom norra Björk-, Grön.sö- och Oknöfjärdarna via Agnesund till

Granljärden, där den nordvästra leden förenar sig med ovannämnda västra leden

förbi Strängnäs. Från Oknöfjärden utgår en c:a 13 km. lång sidoled till Enköping,

därav c:a 4 km. i Enköpingsån. Från norra Björkfjärden går en farled genom

Ormsundet till Näsfjärden, där den förenar sig med farleden Stockholm—Uppsala.

Från Granfjärden fortsätter farleden i västlig huvudriktning till Ridöfjärden,

varifrån en c:a 10 km. lång sidofarled till Västerås utgår. Från Ridöfjärden fortsätter

farleden genom Blacken och via Kvicksund in i Galten, varifrån sidofarleder

utgå, bland annat till Köping och Kungsör. Avståndet Stockholm—Köping via

Agnesund är c:a 144 km., och via Kolsundet c:a 135 km., varav 3.5 km. i Köpingsån.

Utanför Köpingsåns utlopp går farleden i en grund vik.

Från Mälaren utgå följande kanaler:

Eskilstuna kanal, som följer Eskilstunaån samt passerar Eskilstuna. Segeldjupet

är 2.4 m.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 77 höft. (Nr 91.)

Nuvarande

Södertälje

kanal med

Sill89.

Farlederna i

Mälaren.

Stockholm—

Uppsala.

Stockholm —

Södertälje—

Köping m. fl.

hamnar.

Kanaler.

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Hamnar.

Stockholm.

Västerås.

Köping.

Kungl. Maj.is Nåd, Proposition Nr 91.

Hjälmare kanal, som förenar Hjälmaren med Mälaren och liar ett djup av

2.1 m. Kanalen följer Arbogaån c:a 10 km., varefter den grävda kanalsträckan

vidtager Kanalen passerar det vid Arbogaåns utlopp belägna Kungsör Arbogaån

är för samma djup segelbar till Arboga, c:a 5 km. ovanför den grävda kanalens

utgå gströtnsholms kanal följer Kolbäcksån och framgår i nordvästlig riktning förbi

Strömsholm, Kolbäck och Ramnäs, passerar sjöarna Yirebosjön och Amännmgen samt

Stora Aspen förbi Fagersta och går vidare genom Barkensjöarna till Smedjebacken.

Kanalens längd är c:a 100 km., segeldjupet är endast c:a 1.5 m.

Hamnarna i Mälaren äro i allmänhet utförda för fartyg av samma segeldjup,

som kunna passera den nuvarande slussen vid Stockholm. Nyuppförda kajer i vissa

Mälarhamnar hava dock uppförts för 4.5 m. vattendjup vid medelvatten. Detta

djup är c:a 0.2 9 m. större än djupet på slusströskeln.

I Stockholm äro kajerna på Mälarsidan avsedda för fartyg, som kunna

passera slussen, medan Saltsjösidan är jämförelsevis väl försedd med kajer och

lastningsanordningar m. m. för mera djupgående fartyg. Själva hamnbassängen pa

Mälarsidan är dock fullt tillräckligt djup för att utan rensningar kunna mottaga de

största fartyg, som kunna passera en ombyggd Södertälje kanal enligt nu föreliggande

alternativ, men om lastning och lossning skall kunna ske utan mellanhand av pramar,

fordras redan vid Södertäljeledens öppnande endera anläggning pa Malarsidan och

då lämpligast å norra stranden av nya kajer med tillhörande järnvägsspår, kranar,

skjul, tullokaler m. m. eller ock anordnande av ny förbindelseled för större fartyg

genom Stockholm till Saltsjöhamnarna, där de större fartygen kunna mottagas.

Stockholms stads byggnadskontor har bestämt förordat den senare utvägen, och

hamnstyrelsen har med instämmande häri den 2 december 1913 beslutat framlägga

ett av "byggnadskontoret den 5 september 1913 dagtecknat förslag att anlägga en

farled för 5.5 lins djupgående fartyg mellan Mälaren och Saltsj‘ön genom Arstaviken

och Hammarbysjön till Saltsjön vid Danviken med sluss vid Skanstull. Slussen

skulle erhålla 110 m:s längd och 16 m:s bredd och hava tröskeln liggande pa

höjden —2.5 m. under Stockholms nuvarande slusströskel. Förslaget avser dessutom

att i mån som trafiken växer framdeles anordna kajer m. in. vid Hammarbysjön.

Inloppet till Västerås omfattar en kortare uppmuddra! ränna och skyddas av

vågbrytare Hamnen hav tvenne äldre bassänger samt eu åren 1907 —1911 utförd

nybyggnad, omfattande 200 m. träkaj, avsedd för 4.5 m. vattendjup under Mälarens

medelvattenyta, en c:a 220 in. lång vågbrytare utanför denna kaj samt en uppmuddring

mellan kajen och vågbrytaren. Den nya kajsträckan, som har sparanslutning

till Stockholm- Västerås—Bergslagernas järnväg, är försedd med magasinsbyggnader

ävensom med kranar och lossningsanordningar. En utvidgning av hamnen för större

djup är jämförelsevis lätt att utföra såsom genom stadens försorg uppgjorda förslag

till centralhamn utvisa.

Den nuvarande hamnen i Köping är belägen i själva staden och utgöres av

en c:a 50 m. bred hamnbassäng, som försetts med kajer till en längd av c:a 1,200

m. Kajdjupet är å en större del av hamnen 4.5 m. vid medelvatten eller samma

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kung!. Maj tis Nå<l. Proposition Nr 91.

som vid Västerås. Södra stranden av liamnbassängen har spåranslutning till såväl

den bredspåriga Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnväg som till den smalspåriga

Köping—Uttersborgsjärnvägen. På grund av de dyrbara rensningar för

infartsrännan, som erfordras för att kunna anordna hamnen i staden för mera

djupgående fartyg, ävensom svårigheten att erhålla tillräckligt rymligt hamnområde

har i major Broomés förslag till Mälarens reglering ifrågasatts att anlägga en ulliamn

utanför staden.

Hamnarna i Uppsala, Enköping, Arboga och Tor skålla torde ej heller kunna

med ekonomisk fördel utvidgas för fartyg av mera avsevärt djupgående, utan torde

i enlighet med major Broomés förslag till Mälarens reglering eventuellt djupare

hamnar för dessa städer lämpligen böra anordnas som uthamnar. De hava dock,

såsom av avdelning 11 lär framgå, mindre betydelse vid bedömande av föreliggande

spörsmål.

3. Ifrågasatta farled sdjup och tekniska bestämmelser för desamma.

Vid utförande av den vattenfallsstyrelsen anbefallda utredningen har styrelsen

icke ansett sig böra upptaga till behandling annat än Henne alternativa farledsdjup,

desamma som Södertäljekommissionen behandlat, nämligen de, som motsvara resp.

4, 5.5 och 6.5 m:s djupgående fartyg. Motsvarande farleder benämnas i det följande

i enlighet med den i utredningen om Trollhätte kanal använda terminologien resp.

4, 5.5 och 6.5 m:s farleder, ehuruväl deras vattendjup givetvis äro så mycket större

som det erforderliga spelrummet mellan köl och farledsbotten.

Då den nuvarande Södertälje kanal har ett minsta djup på slusströskeln av

3.3 5 m. under Saltsjöns normala lågvattenyta och på grund av de skäl, Södertäljekommissionen

förut i berörda avseende anfört, har något mindre fartygsdjup än

4 m. icke ansetts böra ifrågakomma. Vad angår det största fartygsdjup, för

vilket utredningen borde göras, har Södertäljekommissionen visserligen påpekat, att

vattenfallsstyrelsen i skrivelse till järnvägsstyrelsen den 15 december 1910 uttalat

önskvärdheten av, att alla anordningar vid den ifrågasatta bron över kanalen norr

om nuvarande sluss (Glasbergalinjen) gjordes så, att kanaldjupet under bron, när

behov yppades, lätt kunde ökas till 7.7 m. under lågvattenytan (motsvarande 7

m:s led), men har för sin del såsom största alternativ valt en 6.5 m:s led. Vattenfallsstyrelsen

vill med anledning av detta påpekande endast påminna därom, att

ifrågavarande yttrande gällde för mycket lång framtid bestående broanordningar,

och att grundläggningsförhållandena utan svårighet eller avsevärd kostnad medgåvo

ett tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens önskemål, samt att vid den nu beslutade

bron för Näslinjen motsvarande framtidsmöjligheter jämväl beaktats. Därmed är

emellertid ingalunda sagt, att en 7 m:s farled nu behöver tagas under omprövning,

och detta så mycket mindre, som vattenfallsstyrelsens senaste utredningar visat, att

inkomsterna vid en utvidgad Södertäljekanal bliva allt lägre i förhållande till årskostnaderna

ju större djupet tages. Vattenfallsstyrelsen har därför såsom största

alternativ stannat vid den av såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som Södertäljekommissionen

valda 6.5 lins leden. Att denna led emellertid måste medtagas

i undersökningen lär vara självfallet, eftersom den nu under byggnad varande

pansarbåten »Sverige» får ett djupgående vid full last av 6.3 in. Av de mellan

4 och 6.5 m. liggande farledstyperna har vattenfallsstyrelsen i likhet med Söder
-

Undersökt farled

sdjup.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Tekniska

bestämmelser.

76 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91,

täliekommissionen endast medtagit 5.5 m:s leden, och detta dels emedan samtliga

siffror då bliva direkt jämförbara med Södertäljekommissionens, dels enär kostnaden

för mellanliggande typer genom interpolering lätt nog kan approximativt angivas,

dels ock huvudsakligast därför, att genom 1913 års riksdags beslut .om upprensning

av en del av kanalen för 5.5 m:s led givits - om ej formellt sa dock reellt

— en fingervisning beträffande farledsdjupet.

De för de tre alternativa farledstyperna utom för slussen använda tekniska

bestämmelserna äro i stort sett lika med de av Södertäljekommissionen uppsatta,

vilka härletts dels ur den utredning rörande ombyggnad av Trollhatte kanal, som

år 1908 verkställdes av styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, dels ur e

av vä-- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till Södertäljekommissionen den 19

september 1911 förordade normerna. Den av Södertäljekommissionen föreslagna

sektionen med större djup i mitten än vid sidorna har dock ändrats till en sektion

med horisontal botten, vilken för kanaler av ifrågavarande art ar den lämpligaste,

enär motsvarande moderna fartyg hava en nära rektangulär tvarsektion

och propellerns inverkan ej är densamma som vid de tyska grundare kanaler, varifrån

typen torde hämtats, och enär fördjupningen dessutom vallar atskilhga olagenheter

vid arbetets utförande. Vidare har fria bredden i broöppningar bestämts

till 30 in. vid korsning med rak kanal i stället för Södertäljekommissionens

24 m. Vattenfallsstyrelsen håller nämligen före, att farled korsande broanlaggningar,

vilkas ändring medför jämförelsevis betydande kostnader, redan från början

böra anordnas med hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter i synnerhet da

detta kan ske utan avsevärdare utgift. Skälen varför vattenfallsstyrelsen funnit

en fri bredd av 30 meter lämplig och önsklig för den järnvägsbro, pa vilken det

nya dubbelspåret Rönninge—Ström korsar kanalen, och för vilken Sodertaljekommissionen

föreslagit en fri bredd av 22-24 in., angivas i styrelsens skrivelse till

byggnadskommissionen för dubbelspåret Rönninge—Ström, den 10 oktober 1912, ur

vilken följande här torde få återgivas. .

»Brons fria breddmått, 22 m. i klafföppmngen och 24 in. i vattenlinjen»

säges i skrivelsen — »förefalla däremot vattenfallsstyrelsen väl knappa. Lotsstyrelsen

skriver till Södertäljekommissionen den 11 augusti 1911, att den anser fria

bredden mellan bropelarna böra avses för en dubbelled för minst 4 in. djupgående

fartyg. Det må anmärkas, att, enligt »Trollhätteutredmngens» och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

i skrivelse till Södertäljekommissionen den 19 september 1911

angivna normalier, en sådan led bör hava en minsta bredd av 29 in. Lotsstyrelsen

tillägger vidare och enär enligt kungl. styrelsens åsikt bottenbredden i kanalens

hela längd bör vara avsedd för 6 m:s led (enligt Trollhättenormalierna 26 m. för

enkelled), så skulle skillnaden i bredden mellan bropelarna bliva så ringa för en b

m:s enkelled och en 4 lins dubbelled, att ---avståndet mellan bropelarna torde

böra avses för en 4 uns dubbelled’.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarar i sin nyss omnamnda skrivelse

till Södertäljekommissionen, att utredningen rörande Södertälje kanals ombyggnad

borde omfatta _ „

alternativa segeldjup av................................................ö

det sistnämnda djupet med särskild hänsyn till den 6.4 — 6.6 m. djupgående

F-båten, och uppgiver behövlig bottenbredd för dessa segeldjup sålunda

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj As Nåd. Proposition AV 91.

i enkelled .............................................................................. 18 22 24 29 in.

i dubbelled.............................................................................. 29 35 39 4(5

1911 års Södertälj eko mmission bär för sin del ansett, att den nya slussen

ej bär byggas för mindre än 5.5 in. djupgående fartyg; och den fria bredden i broöppningen

synes med anledning därav valts till 24 in., motsvarande 5.5 m:s enkelled,

enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ovan angivna normalier. Detta måste,

förklarar kommissionen, höra »anses vara tillräckligt även för de största av de

förutsatta lederna». Kommissionen har därvid stött sig på chefens för marinstaben

uttalande, att en fri bredd av endast 20 in. är tillräcklig till ocli med för F-båten,

som dock mäter 18.6 in. bredd. Givetvis är detta mått också tillfyllest, då det

endast gäller att i ett eller annat enstaka fall hala fartyg igenom, men ej då det

rör sig om normal trafik. Kommissionen framhåller dessutom, att 5.5 m:s enkelled

är dubbelled för 4 m:s djupgående fartyg. Detta är visserligen riktigt i fråga om

kanalsektion för grävd kanal, där kanalsidorna ligga i lutning. Men vid nära vertikala

sidor, såsom i broöppningen, råder ej samma förhållande, såsom framgår av

följande siffror.

för 4 m:s för 5.5 m:s

dubbelled. enkelled.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens normalier är

bottenbredden ................................................................................... 29 24

Enligt Södertäljekommissionens egna normalier är botten
bredden

............................................................................................... 30 24

Vattenfallsstyrelsen har i infordrat yttrande till järnvägsstyrelsen den 15

december 1910 förklarat, att fria bredden under den då ifrågasatta järnvägsbron

över kanalen norr om nuvarande sluss (Glasbergalinjen) icke behövde göras större

än av järnvägsstyrelsen då föreslagits eller 42 in., varigenom 2 st. 6 m:s djupgående

fartyg där kunde mötas, men samtidigt framhållit önskvärdheten av, att

kanaldjupet under bron i framtiden måtte kunna ökas till 7.7 m. i ändamål att

bereda möjlighet för ett 7 m:s djupgående fartyg att där framgå. För 7 m:s enkelled

är bottenbredden enligt Trollhättenormalierna 31 in. En ökning till mått motsvarande

7 lins dubbelled ansågs däremot onödig. Vattenfallsstyrelsen har sålunda icke

som Södertäljekommissionen säger »angivit en önskvärd fri bredd av 45 meter» för

ifrågavarande bro.

Med hänsyn till den nu föreslagna brons konstruktion och till andra nu föreliggande

omständigheter anser sig vattenfallsstyrelsen kunna tillstyrka en mindre

bottenbredd under Näslinjens bro än järnvägsstyrelsen föreslagit för Glasbergalinjen.

Ett mindre mått än 30 m. bör dock enligt vattenfallsstyrelsens mening icke komma

i fråga. Om även den nya kanalen till en början endast göres enkelspårig, lär

trafiken snart nog komma att kräva dess utvidgning till dubbelspårig bredd åtminstone

å delen Maren - Saltsjön och för fartyg med 4 m:s djupgående. Det må härvidlag

påminnas om, att redan den nuvarande kanalen har ett tröskeldjup i slussen

av 3.06 in. vid exceptionellt lågvatten, 3.35 in. vid normalt lågvatten och 3.77 m.

vid Saltsjöns nuvarande medelvatten. Men göres södra kanalsträckan dubbelspårig,

så att fartygen icke behöva vänta på varandra i Maren resp. Hallsfjärden, skulle

det vara till betydande olägenhet, om de tvingades till uppehåll vid bron på den

grund, att de icke kunde mötas under densamma. Detta gäller icke allenast fartyg, som

hava så låg rigg, att de ej fordra broöppning, utan jämväl sådana, som icke kunna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

passera annat än under de allt knappare och knappare tider, dä den livliga järnvägstrafiken

medgiver brons öppnande. Ty det är givetvis av vikt, att de korta

tidsintervallerna mellan tågen väl utnyttjas för kanaltrafiken. 4 m:s dubbelleden

kräver en bottenbredd av 29 m. 7 m:s enkelled skulle visserligen enligt normalierna

hava en bottenbredd av 31 m., men en inskränkning med 1 m. torde icke spela

någon nämnvärd roll för en eventuell framtida trafik på denna punkt med dylika

mer sparsamt förekommande fartyg. På grund härav och då 30 m:s bottenbredd

medgiver möte mellan ett 5 m:s och ett 3 m:s fartyg, synes man kunna stanna

vid en bottenbredd av 30 m. Detta mått är också det, som tillämpas vid nybyggnad

av samtliga broar över den nya Trollhättekanalen». Byggnadskommissionen

har även den 11 november 1912 beslutat att, vad vattenfallsstyrelsen sålunda föreslagit,

skulle iakttagas ’).

Nyss citerade skäl gälla jämväl i tillämpliga delar för landsvägs- eller gatubro,

då den icke förlägges intill slussen, där sjötrafiken i allt fall icke är obehindrad.

Lägges dylik bro i kurva, såsom fallet är vid alt. V, kräves ytterligare ökning av

den fria öppningen. Ännu ett stöd för valet av den större fria bredden finnes i

den skrivelse (Bil. 1), som chefen för marinstaben den 30 sistlidne augusti avlåtit

till vattenfallsstyrelsen såsom svar på styrelsens skrivelse den 19 sistlidna juli.

Däri anför han såsom önskemål, att — med hänsyn till möjligheten av att i eu framtid

längre fartyg än Sverige-typen komma att byggas — kanalen icke bör erhålla

skarpare kurvor än att den, sedan den blivit upptagen till erforderligt djup, kan

befaras av fartyg av omkring 150 m:s längd och 25 m:s bredd.

Huvuddimensionerna av de största fartyg, som kunna passera kanalen och

slussen, antagas förhålla sig i runda tal så, att djupgående: bredd: längd = 1: 2.5: 18.

Dessa relativtal äro visserligen i allmänhet större än vad som för närvarande är

vanligt vid sjögående båtar, vilka i regel hava mindre längd i förhållande till djupet,

men för att erhålla tillräckligt rymliga mått hava vid utredningen de anförda relativtalen

använts.

Fartygens största lastdryghet antages motsvara i runda tal c:a 65 procent

av deplacementet, som åter anses vara c:a 75 procent av produkten av fartygens

huvuddimensioner. Förhållandet mellan största lastdryghet och största registertontal

sättes till i medeltal 2.o. Denna siffra gäller för modernare båtar. För äldre

båtar är siffran något lägre.

Fartygens O-spantsarea A, antages kunna uppgå till 95 procent av fartygens

bredd och djupgående. Kanalens våta area Aä vid ordinärt lågvatten göres omkring

2.9 —3.2 gånger de största fartygens O-spantsarea. För vanlig kanalfart av 5—5.5 km.

per timme anses förhållandet A.2 : A, i allmänhet böra vara c:a 4—5, och äro följaktligen

de föreslagna sektionerna för de största båtarna i nättaste laget vid lågvatten.

De av Södertäljekommissionen ursprungligen föreslagna kanaldimensionerna

ha emellertid, för nedbringande av kostnaderna, bibehållits och till och med genom

borttagande av bottenfördjupning något minskats, enär de kanalen passerande fartygen

i regel givetvis hava mindre dimensioner än de ovan antagna största måtten. *)

*) Sedan detta skrivits liar inom byggnadskommissionen upptagits frågan om minskning

av den fria bredden till 24 m. Skulle denna minskning till sist beslutas, inverkar detta icke i

annan mån på utredningsresultatet, Un att det i så fall bör tagas i övervägande, huruvida icke

jämväl övriga broar bära givas mindre fri bredd än vattenfallsstyrelsen ifrågasatt.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 91.

Utvidgningen i krökar, som förlagts på kanalens yttre sida, har bestämts

eldigt Rehders regel.

De föreslagna dimensionerna för enkelspårig 5.5 resp. 6.5 m:s led i den

grävda rännan kunna anses tillräckliga för dubbelspårig 4.o resp. 5.o m:s led.

Samtliga höjdsiffror äro angivna i förhållande till Stockholms slusströskel,

vilken är belägen på —3.84 in. under generalstabens nollplan (havets medel vattenyta).

Södertälje slusströskel ligger på höjden —3.8 0 eller 15 cm. högre än Stockholms.

Mälarens och Saltsjöns vattenstånd äro i enlighet med det förut omnämnda

av majoren Brooiné upprättade och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 18 maj

1908 förordade förslaget till reglering av Mälarens vattenstånd antagna sålunda:

Vattenstånd.

Saltsjön. Mälaren.

Före Efter

reglering. reglering,

m. m. m.

H. v. y............................. 4.75 5.57 4.7

M. v. y............................ 3.9 2 x) 4.21 c:a 4.3

Normal 1. v. y................. c:a 3.5 — —

Except. » » 3.21 3.64 4.o

Såsom normala lågvattenstånd äro i det följande antagna + 4.o m. i Mälaren

och +3.5 m. i Saltsjön. Till den sekulära höjningen av jordskorpan i förhållande

till vattnet har så mycket mindre någon hänsyn tagits, som för slussen i alla fall

förordas större djup än som farlederna i övrigt nu skulle erhålla, och som dessa

senare givetvis vid behov kunna utan svårighet i framtiden upprensas.

Normerna äro sammanförda i omstående tabell:

9 Det av generalstaben för Sveriges precision9avvägning använda nollplanet är förlagt

i jämnhöjd med havets medelvattenyta, men denna har därvid, såsom förut nämnts, antagits ligga

på höjden 3.84 eller 0.08 m. lägre än den i Broomés utredning angivna.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Tekniska bestämmelser.

m.

»

Göta

kanal

Nuv.

Utvidgad Södertälj

1

e kanal

Södertälje

kanal

Alt. 4.o

m:s led

Alt- 0.5

mis led

Alt. 6.5 j

m:s led

31.o

36.o

72

99

117

6.8

8.o

10.5

14

17

2.8

3.3

4

5.5

6.5

290

460

1,470

3,720

6,300 j

145

230

735

1,860

3,150 I

18.i

25.i

40.o

73.2

105.0

4.4

6.0

7.i

—

—

20

24

29 !

—

—

1:2

1:2

1:2

—

—

127

216

307

—

—

3.18

2.95

2.92

4.8

6.6

7.8

—

—

40

50

60

_

—

40

60

70

—

1 : 2

1:2

1:2

_

—

600

600

600 !

Största dimensioner för handelsfartyg.

Längd ................................

Bredd ................................

Djupgående .........................

Största lastdryghet i lastton, i det

följande betecknat med It.

Största netto-registertontal i registerton,

i det följande beteck-j

nät med rt....................

O-spantsarea A, (under antagande!

av 95 % fyllighetsgrad)........

Kanalsektion i grävd kanal.

Djup under 1. v. y.....................

Bottenbredd enkelled ...............

Sidolutning under planet + 5.8

Area A2 vid lågvatten ............

Förhållandet A.,: Aj ................

Kanalsektion i öppet vatten.

Djup ............................................

Bredd i Maren............................

» » Mälaren och Saltsjön

Sidolutning ...........................■••••

Minsta tillåtna krökningsradie

Utvidgad bottenbredd i kurvor.

Göres enligt Rehders regel med tangenten 5 gånger fartygslängden för

dubbelled.

Beträffande slussmåtten får styrelsen hänvisa till avdelning 6.

Anm. 1. Största genom nuvarande Södertälje kanal 1913 passerande fartyg

mätte 222 rt., men lastade endast c:a 200 It. Fartyg med den som max. uppgivna

lastförmågan 460 It. ha veterligt ej passerat farleden, ehuru dylika fartyg kunna

tänkas byggda. .

Anm. 2. Den under byggnad varande pansarbåten »Sverige» har en längd

av 119.7 m., bredd av 18.6 m. och djupgående med full last av kol och ammunition

av 6.3 m. , „ . , .

Anm. 3. För 6.5 m:s leden har för enkelhetens skull använts samma trace

som för de mindre djupa alternativen med 600 m:s kurvor, ehuruväl ett mera

detaljerat utarbetande av denna 6.5 m:s led möjligen skulle lett till inläggande av

större kurvradier.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majt.s Nåd. Proposition Nr 91.

81

4. Farleder i Brandalsund och i Mälaren för de olika djupen.

På sträckan Landsort—Igelstaviken erfordras ränsningsarbeten vid Brandalsund.

I nära överensstämmelse med Södertäljekommissionens förslag har vattenfallsstyrelsen

föreslagit en rötning av nuvarande farleden med en minsta radie av 800 m.

Se avd. 5, »Kanalen och dess olika alternativa sträckningar».

Å farleden Södertälje—Stockholm erfordras, såvitt nu är känt, ingen ränsning

för fartyg upp till 4.o m. djupgående. Däremot erfordras för större djup en mindre

ränsning vid Bockholmssund. Minsta föreslagna radie är här 1,000 m.

Farleden Södertälje—Västerås och Köping är, såsom förut nämnts, undersökt

av major Broomé. De till detta förslag hörande originalritningarna befunnos emellertid

vid vattenfallsstyrelsens efterforskningar vara förlagda, och erhöll styrelsen

del av desamma först i maj—aug. 1913, då lämpligaste tiden för utförande av kompletterande

pejlingar var gången. Styrelsen har därför beträffande denna farled icke

utfört terrängundersökningar utan inskränkt sig till att med stöd av major Broomés

undersökningar revidera förslaget med hänsyn till här ifrågasatta fartygsdjup. Å

farleden förekomma rensningsarbeten dels vid Agnesund, dels vid Kvicksund.

Vid Agnesund upptager major Broomés förslag en dubbel S-kurva med endast

600 m:s radie. Fortsatta undersökningar böra emellertid utföras för att utröna,

dels huruvida och till vilken kostnad denna krokiga led kan rätas, dels om farleden

med fördel kan dragas via Kolsundet förbi Strängnäs. Kostnaderna äro emellertid

beräknade med bibehållande av den av major Broomé föreslagna sträckningen.

Vid Kvicksund mellan fjärdarna Galten och Blacken korsas farleden av Oxelösund—Flen—Västmanlands

järnvägsbro. Major Broomés förslag upptager här en

kombinerad järnvägs- och landsvägsbro med dubbelarmat svängspann om resp. 20.o

m., 25.o m. och 30.o m. för 4.o in., 5.0 m. och 6.0 m:s farled. Det må emellertid påpekas,

att de tekniska bestämmelserna här äro olika mot de nu använda, i det

exempelvis Broomés 6.o m:s led har ett bottendjup i öppen sjö av 6.5 m. eller O.i m.

mindre djup än Södertäljekommissionens och vattenfallsstyrelsens 5.5 m:s farled.

Bottendjupet under bron ligger vid de olika Brooméska alternativen på höjden

— 0.5 in., —1.5 m. och —2.5 m.

Fjärdarna Galten och Blacken äro förenade utom vid Kvicksund även vid

det c:a 4 km. norr därom belägna Mellansundet. Vid högflod uppskattas av major

Broomé den genom dessa båda sund framrinnande vattenmängden till 430 sm3, och

kan höjdskillnaden uppgå ända till 0.3 m. Enligt major Broomés förslag skulle

efter upprensning av Kvicksund höjdskillnaden begränsas till 0.1 m., varvid genom

Kvicksund skulle framrinna upp till 368 sm:i. För att nå detta mål upptager major

Broomés förslag fasta broar med mindre spännvidd på sidan om det rörliga svängspannet.

Kostnadsskillnaden mellan de olika broalternativen enligt major Broomés

kostnadsberäkningar är emellertid oväsentlig, och skulle enligt dessa beräkningar

alternativet med minsta rörliga spännet, vilket alternativ har de största fasta spannen,

till och med vara det dyraste.

Vattenfallsstyrelsens kostnadsberäkningar ha i likhet med det Brooméska

förslaget upptagit en kombinerad landsvägs- och järnvägsbro. Styrelsen har emellertid

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 77 höft. (Nr 91.) 11

iirandalsund.

Linasund.

Farleden

Södertälje—

Stockholm.

Farleden

Södertälje - Västerås och

Köping.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Södra

kanalen.

Alternativa

sträckningar

för norra

analen och

Lina sund.

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

för alla farledsdjupen beräknat en bro med dubbelarmat svängspann om 30 m. fri

spännvidd, men utan fasta brospann på sidorna.

Emellertid är att märka, att kostnaderna för farleden i Kvicksund till ojämförligt

största delen betingas av brobyggnaden. Sålunda är kostnaden för denna

bro med tillfartsvägar och jämvägsomläggning upptagen till 400,000 kronor, medan

själva sundets upprensning för exempelvis 5.5 m:s led ej kräver större kostnad än

c;a 30,000 kronor. Det torde sålunda böra ytterligare undersökas, huruvida icke

kostnaden för brobyggnaden kan nedbringas. Därjämte är det icke uteslutet, att

någon del av kostnaden skulle kunna gäldas från annat håll än från statsverket.

Vattenfallsstyrelsen vill i sådant avseende särskilt påpeka, att landsvägsförbindelsen

över Kvicksund nu uppehälles medels färja, och att åstadkommande av en broförbindelse

därför är av stort intresse för de väghållningsskyldiga.

5. Kanalen och dess olika alternativa sträckningar.

Kanalens tracé är, som ovan nämnts, på grund av de schaktningsarbeten i

kanalen, som enligt 1918 års riksdags beslut skola utföras i samband med byggandet

av dubbelspåret Rönninge—Saltskog i allt väsentligt definitivt bestämd å sträckan

Igelstaviken—Maren.

Mindre fartyg kunna mötas i kanalen, men för större fartyg finnas mötesplatser,

vilka för södra kanalen äro belägna i Igelstaviken och Maren. Avståndet

mellan dessa mötesplatser är c:a 1,300 m.

Den under byggnad varande järnvägsbron, som korsar södra kanalen, utgöres

av en klafibro med fritt spann om 24.o m. mätt vinkelrätt mot kanalen å en höjd

av c:a 27 m. över högvattenytan. I vattenlinjen är fria bredden 30.o Fria höjden

mellan högvattenytan och brons underkant i klaffens nedfällda läge är c:a 26.o m.

Kanalbotten under bron är avsedd att ligga på höjden —4.o m. vid bropelarna och

—4.5 i kanalens mitt, varför djupet sålunda kan anses tillräckligt för en eventuell

framtida fördjupning för 7.o m:s farled.

Mellan Maren och Mälaren hava tvenne sträckningar undersökts nämligen

alt. Ö eller östra sträckningen i huvudsaklig överensstämmelse med Södertäljekommissionens

förslag och alt. V eller västra sträckningen, som i sin norra del genomskär

stadsplanen vid det s. k. gamla rådhuset.

Slussen bör, för att trafiken genom den nuvarande kanalen under byggnadstiden

i minsta mån måtte störas, anläggas på sidan om denna. Slussen kan förläggas

antingen vid Maren mellan denna sjö och Mälaren (alt. O och V) eller (alt. L)

vid Linasund. I detta alt. L kan norra kanalen framgå såväl i östra som västra

sträckningen, men har i detta fall endast den östra ansetts böra närmare undersökas.

Som ett tredje läge för slussen skulle kunna förutsättas Brandalsund, vilket

läge visserligen skulle medföra, att schaktningsmassorna i kanalen minskas med en

kvantitet, motsvarande kanalbottens höjande c:a 0.5 m. (skillnaden mellan Mälaren

och Saltsjöns lågvattenyta.) Detta läge skulle emellertid medföra stora olägenheter

för, bland annat, Södertälje stad, enär staden därigenom skulle förflyttas längre från

havet och stadens uthamn förvandlas till insjöhamn. Liknande olägenheter skulle

även uppkomma för de industrier och strandägarna vid Hallsfjärden, som nu hava

Saltsjöförbindelser, varför ersättningar eventuellt måste erläggas. På dessa grunder

har detta läge icke ansetts böra ifrågasättas till utförande.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kanyl. May.ts Nåd. Proposition Nr ''91. 83

Genom olika kombinationer erhållas följande 9 alternativ, varvid indexsiffrorna

angiva farledsdjupen.

Fartygens

djupgående.

in.

Tracé

Måluren—

Maren.

Slusslflge

vid

() 4

4

östra

Maren

V 4

4

västra

Maren

L 4

4

östra

Linasund

Ö 5.5

5.5

östra

Maren

V 5.5

5.5

västra

Maren

L 5.5

5.5

östra

Linasund

Ö 6.5

6.5

östra

Maren

V 6.5

6.5

västra

Maren

L 6.5

6.5

östra

Linasund

Utom dessa alternativ tillkomma ytterligare underalternativ, beroende på olika

ifrågasatta slussdimensioner, vilken fråga i det följande behandlas under avdelning 6.

Alt. O. In- och utgångskurvan till slussen är 600 in. Vid slussen anordnas

a ömse sidor vänt- och mötesplatser. Avståndet från mötesplatsen uppströms om

slussen till mötesplatsen i Mälaren är c:a 900 m.

Vid Stockholmsgatans förlängning anordnas en gatubro med 30.o m:s fri

bredd å ungefär samma plats som den nuvarande. Vid kostnadsberäkningen har

denna bro förutsatts 7 m. bred och förlagd på en fri höjd över högvattenytan av

c:a ll.o m.

AU. V. Vänt- och mötesplatser anordnas å ömse sidor om slussen. Avståndet

mellan mötesplatsen uppströms om slussen och Mälaren är c:a 600 m.

Minsta radien är 600 m.

Gatubro utföres i Stockholmsgatans förlängning, men då denna bro här korsar

kanalen i kurva, har det fria spännet ökats till c:a 40 m.

.. Dessutom kan en gatubro även anordnas å ena eller båda slussportarna enligt

alt. O och alt. V, vilken eller vilka broar avses komma till utförande endast under

förutsättning, att Södertälje stad gäldar kostnaderna härför.

Alt. L. Norra kanalen utföres i huvudsaklig överensstämmelse med alt. Ö

med undantag av, att slussen här bortfaller och i stället förlägges i Linasund. I

samband därmed kan eventuellt den minsta radien ökas till 800 m., varvid den raklinje,

som upptagits av slussen i alt. Ö i motsvarande mån minskas. Bro utföres i

Stockholmsgatans förlängning enligt alt. Ö.

I alt. O och alt. V med slussen utförd mellan Mälaren och Maren framgår

farleden i Linasund enligt Pl. 9 a och 9 b. Minsta radien 1,000 m.

I alt. L ordnas farleden genom Linasund enligt Pl. 9 c och 9 d med slussen

förlagd på sidan av den nuvarande farleden. Åven här hava vänt- och mötesplatser

anordnats å ömse sidor om slussen. En vägbro kan, om så befinnes önskligt, anordnas

vid slussen, men bör ej heller kostnaden för en sådan bro drabba kanalföretaget.

Norr

kanalen.

Linasund.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Val mellan

olika alternativ.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Om slussen förlägges vid Linasund, måste en dammbyggnad utföras över

den nuvarande farleden mellan slussen och västra stranden. Denna damm skulle,

om man endast tager hänsyn till kanalens behov, kunna tänkas utförd som en vanlig

spärrdamm av jordfyllning. I avsikt att i viss mån underlätta Mälarens reglering,

vilken fråga närmare behandlas i avdelning 7, hava i jorddammen emellertid för avtappning

av vatten föreslagits utförda tvenne luckutskov enligt Pl. 13 med tröskel

och pelare av murverk. Medels dessa utskov kan dessutom vid behov en mera

kraftig spolning av kanalen för bortförande av is åstadkommas, än som är möjligt

medels tappningsanordningarna i slussen.

Valet mellan alt. Ö, V och L torde knappast kunna eller böra ske, innan

mera ingående på förhandlingar med intresserade parter grundade utredningar gjorts

beträffande kostnader för markförvärv, eventuella skadeersättningar m. m.

De i kostnadsförslagen upptagna beloppen härför grunda sig på uppskattning

med ledning av de senast fastställda taxeringsvärdena med tillägg av viss marginal.

De kunna givetvis så mycket mindre på förhand fixeras, som dels utfallet av eventuella

expropriationer alltid är ovisst och kan överstiga de beräknade kostnaderna,

dels å andra sidan vissa intressenter måhända kunna befinnas villiga erbjuda fri

mark eller mark till lägre pris, därest ett för dem fördelaktigt alternativ väljes.

Detta val lär för övrigt icke behöva inverka på ett eventuellt riksdagsbeslut

i huvudfrågan utan kan träffas av Eders Kungl. Maj:t, sedan hithörande frågor

närmare utretts. Begäres anslag i enlighet med slutsumman för alt. O, som för 5.5

m:s led befunnits draga största kostnaden, torde det med nyss anförda reservation

för markförvärvskostnadens ökning vara tillräckligt även för genomförande av något

av de övriga alternativen för 5.5 m:s led.

6. Slussen, dess mått och konstruktion.

Södertäljekommissionen har i

sin utredning

uppställt följande

alternativa

mått för slussen:

Nyttig längd.

Fri bredd i port- öppningen.

Vattendjup på sluss- tröskeln.

Tröskelns

datumhöjd.

m.

m.

m.

m.

5.5 m:s led................

118

16

6.0

—2.5

6.5 » » ............

125

20

7.i

—3.6

Södertäljekommissionen har ansett, att en ny sluss i intet fall bör byggas

med de mått, som skulle motsvara en 4 m:s led.

Detta finner även vattenfallsstyrelsen påtagligt. Vilket djup man än för

närvarande väljer för farleden i övrigt, bör man likväl se till, att slussen (och

såsom förut påpekats även broarna) dimensioneras med hänsyn till en framtida

utveckling.

Härvidlag är först att märka, att utvecklingen icke allenast kan medföra

ökad trafikmängd utan i detta fall även behov av ökad fartygsstorlek. Ty några

svårigheter att fördjupa och utvidga kanalen i övrigt för större fartyg, finnas inom

vissa gränser icke. Mälaren lägger inga större hinder i vägen för dem; och tror

man icke på en utveckling av sjöfarten, ja, då försvagas genast motiven för en

ombyggnad över huvud taget. Rymliga slussmått påkallas jämväl av sjöförsvarets

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

.särskilda intressen. Det må i detta sammanhang dessutom påpekas, att även utan

breddning av kanalprismat fartyg med större mått än de för farledstypen normala

kunna i kanalen förhalas eller framgå med sakta fart efter utförande av eu jämförelsevis

billig bottenrensning.

Vad kanalens trafikförmåga beträffar är den, även så länge kanalen är

»enkelspårig», bestämd av slussens, om blott nödigt antal lämpligt belägna mötesplatser

anordnas. Än mer blir detta förhållandet, om och när kanalen i övrigt

göres »dubbelspårig». Nu kan visserligen invändas, att vid behov ytterligare en

sluss kan anläggas. Men slussar äro dyrbara byggnadsverk. Kan man med en

måttlig merkostnad få slussen att tillgodose en avsevärd framtids krav och därigenom

uppskjuta, ja kanske undvika ytterligare slussbyggnad, så är den utvägen

att anbefalla. En eventuell trafikökning utöver den första slussens genomsläppningsförmåga

kan, om så skulle behövas, lättare vinnas genom anläggning av en mindre

ny sluss för pråmar, motorbåtar o. dyl. Det motsatta förfaringssättet är under

föreliggande omständigheter oriktigt. För detta fall tillkomma även lokala utrymmesskäl,

åtminstone i fråga om alt. Ö och V.

I fråga om slussens lämpligaste absoluta mått må följande påpekas. I det

yttrande, som på uppdrag av Stockholms stads drätselnämnd den 10 december

1907 avlämnades av tillkallade svenska och utländska fackmän (den s. k. Hammarbykommissionen)

angives, att enligt Stockholms stads byggnadskontors förslag slussen

vid Skanstull skulle få 95 m:s nyttig längd, 13.5 m:s fri bredd i portöppningen

och 6.4 m:s djup på tröskeln. Marinförvaltningen önskade då 117.5 m:s längd

och 16.5 m:s bredd. De sakkunniga varnade för att även ur handelssjöfartens

synpunkt giva slussen mindre mått än 105x15.5x7.5 m. Dessa mått motiverades

därmed, att de motsvarade den största fartygstyp, som lämpligen kunde passera

Arstaviken, sedan den projekterade järnvägsbron för stambanan med en fri höjd av

26 m. över medelvattenytan blivit utförd. I Stockholms stads byggnadskontors

senaste, av hamnstyrelsen förordade förslag av den 5 september 1913, äro måtten

för Skanstullsslussen 110x16x6 m. (tröskeln på —2.5).

Chefen för marinstaben år 1911 ansåg (se hans skrivelse den 9 augusti 1911

till Södertäljekommissionen, tryckt i kommissionens utredning såsom bil. C), att som

den då projekterade F-båten hade en längd av 119 m., en bredd av 18.6 m. och ett

djupgående av 6.4 m., så borde, bland annat, djupet i kanalen bestämmas till 7.5 m.

Södertäljekommissionen har dock även i sitt största alternativ stannat vid ett största

tröskeldjup i slussen av 7.1 in. (= —3.6), och detta torde ock utom vid exceptionellt

lågvatten vara tillfyllest för försiktigt genomslussande av ifrågavarande

pansarbåt, även om den undantagsvis med full last av kol och ammunition ligger

6.6 m. djupt.

I bilagda förut omnämnda skrivelse från marinstabschefen den 30 augusti 1913

framställes intet bestämt krav på djup utöver det av 1911 års marinstabschef angivna,

men med hänsyn till möjligheten att i en framtid längre fartyg än »Sverige»- typen komma att byggas, uppställer marinstabschefen som önskemål, att kanalen

icke bör erhålla skarpare kurvor än att den, sedan den blivit upptagen till erforderligt

djup, kan befaras av fartyg av omkring 150 m:s längd och 25 m:s bredd.

Med hänsyn till vad sålunda anförts hava följande alternativa storlekar på

slussen undersökts.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

„ Fri bredd i Vattendjup på '' Tröskelns

Segeldjup. Nyttig längd, portöppningen tröskeln. , datumhöjd.

m. m. m. in. m.

Alt. I ........ 5.5 110 16 6.o —2.5

II ........ 6.5 135 20 7.i —3.6

» in ........ 6.5 150 25 7.1 —3.6

» IV ........ 6.75 135 20 7.5 —4.0

. V ........ 6.75 150 20 7.5 —4.0

» VI ........ 6.75 150 25 7.5 —4.0

Slussmåtten enligt alt. I äro desamma som i Stockholms stads byggnadskontors

förslag till sluss vid Skanstull av år 1913. I alt. II, IV och V är bredden

densamma som Södertäljekommissionen, givetvis med hänsyn till pansarbåten F

valt för 6.5 lins leden (20 meters bredd är dock ganska knapp för ett 18.6 in.

brett fartyg), och som enligt Trollhättenormalierna även är tillfyllest för en 7 m:s

led. Slusslängden har däremot i alt. II, III, IV, V och VI tagits större än Södertäljekommissionens

längdmått för 6.5 m:s led eller 129 m., vilket är densamma som

Trollhättenormaliernas längdmått för 7 m:s led. Södertäljekommissionen har därvid

tagit hänsyn till krigsfartygens jämförelsevis stora längd i förhållande till djupet.

Tröskeldjupet i alt. IV, V och VI är valt med hänsyn därtill, att i framtiden måtte

kunna möjliggöras försiktigt slussande av ända upp till 7 m:s handelsfartyg även

vid lågvatten. Detta synes vattenfallsstyrelsen vara motiverat därav, att handelsfartygens

djup är i stadigt växande, och att skillnaden i kostnad icke är avskräckande.

Kostnadsskillnaden mellan alt. IV och II uppgår exempelvis icke till

mer än c:a 97,000 kronor. Det bör här erinras, att 6.5 m:s slussens längd och

bredd, vilka valts med hänsyn till pansarbåten »Sverige», äro tillräckliga för 7 m:s

handelsfartyg, och att broöppningarna utföras så, att dylika båtar kunna passera.

I alt. III och VI är slussens fria bredd ökad till 25. o m. med viss hänsyn till den

ökning i krigsfartygens mått, som marinstabschefen finner möjlig. Styrelsen har

dock icke låtit kostnadsberäkna den ännu större slusstyp, som skulle krävas för

krigsfartyg av 150 m:s längd och 25 m:s bredd. Ty det torde vara föga troligt,

att Skanstullsslussen eller eventuellt en ny sluss vid Karl Johanstorg i Stockholm

kan erhålla så stora dimensioner. Men båda utfarterna från Mälaren vid Stockholm

och Södertälje böra giva ett krigsfartyg möjlighet att passera; annars torde försvarets

intressen härvidlag ej vara tillräckligt tillgodosedda.

Till motivering för valet av nyssnämnda jämförelsevis stora mått på slussens

längd i de olika alternativen må följande anföras. Såsom nedan närmare skall beskrivas,

är slusskammaren föreslagen att utföras endast såsom en bit kanal med

enkla kajmurar såsom sidobegränsning men utan tätande murverk samt kräver

sålunda jämförelsevis ringa kostnad. Man kan sålunda på billigt sätt öka slusskammarens

yta och därmed slussens trafikförmåga. Såsom av siffrorna i avdelning 9

framgår inträffar emellertid, om trafiken växer, tämligen snart ett behov av att jämte

ett fartyg av den mot farledstypen svarande maximistorleken, eller ett fartyg, som

närmar sig denna storlek, kunna i samma stussning medtaga en mindre båt, exempelvis

av nu förekommande kanaltyp. Detta åstadkommes på enklaste och billigaste

sätt genom att åt slusskammaren giva ökad längd. Det kunde även ske genom

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Öl.

«n ökning av bredden, inen denna utväg medför större,,kostnad och försvåras dessutom

av de lokala förhållandena, isynnerhet vid alt. Ö och V. Genom slusskammarens

ökning kräves visserligen för varje slussning en ökad vattenmängd och

längre tid, men vattenmängden spelar här ingen roll, ty Mälaren och Saltsjön äro

outtömliga och tiden för slussens fyllning och tömning blir i allt fall till följd av

moderna fyllnings- och tömningsanordningar samt av den ringa fallhöjden, vilken

stundom nedgår till 0, relativt kort, i maximum c:a 5 minuter. Denna tid är jämförelsevis

ringa mot den tid, som i övrigt behöves för slussningen, fartygets ut- och

inlöpande, angöring, portmanövrering m. m. Med hänsyn till dessa särskilda förhållanden

torde det i föreliggande fall vara onödigt att insätta någon mellanliggande

portöppning för att minska slussvattenmängd och slussningstid för mindre fartyg.

I den stora slusskammaren kan man även på en gång intaga ett helt pråmsläp

med bogserbät, varigenom betydlig tidsbesparing uppstår. Det må dessutom anmärkas,

att ju mindre fartygen äro dess mindre kunna spelrummen mellan dem

och kammarens begränsningsmurar liksom mellan fartygen tagas, varjämte smärre

fartyg utan svårighet kunna läggas snett till slussens mittlinje och utrymmet därigenom

bättre tillgodogöras.

Nedanstående uppgifter visa huru de föreslagna slusslängderna erhållits.

''

j Alt. I

i Alt. II

Alt. III

Alt. IV

Alt. V

Alt. VI

A) Ett fartyg åt gången slussas:

Största fartygslängd................................

99

117

117

126

126

126

Spelrum .......................................

6

8

8

9

9

9

Slusslängd

105

125

125

135

135

135

B) Två fartyg åt gången slussas samtidigt:

Mindre fartygets längd...........................

36

36

36

36

36

36j

Större » » (4.o m:s djupgående)..

72

—

_

_

(5.5 » » )..

—

99

—

99

_

_ !

(6.5 » » )..

—

—

117

_

117

117 i

Spelrum .............................

2

0

0

0

0

0 1

Summa

no

135

153

135

153

153 !

Slusslängd (avrundad) ..................

no

135

150

135

150

150

Ökningen i kostnaden för ökning av slussens längd uppgår, såsom kostnadstorslagen

i avdelning 8 visa, till jämförelsevis små belopp, exempelvis mellan alt

V och IV 54,000 kronor.

Slussen skall konstrueras för såväl nedström, då Mälarens vattenyta står

högre an Saltsjöns, som för uppström, då Mälaren och Saltsjöns nivåförhållanden

aro omvända. Do portkonstruktioner, vilka ifrågasatts såsom lämpliga, äro skjutportar

stämportar och sektorportar med vertikal axel. Stämportarna kunna göras dubbla

med särskilda portpar för uppström och särskilda för nedström. För att minska

kostnaderna har utarbetats ett förslag med omsvängbara stämportar, enligt vilket

Slussens konstruktion.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

portarna skulle kunna vid behov svängas 180° och samma par stämportar användas

såväl vid nedström som vid uppström, varvid i förra fallet portarna vändas mot

Mälaren och i senare fallet mot Saltsjön. Sektorportarna möjliggöra, att slussningen

kan gå något hastigare, därigenom att tappningen kan kraftigare forceras utan

olägenhet för fartygen, om portarna öppnas i mån som tryckhöjden minskas. Med

detta system skulle vidare möjliggöras, att man, genom att öppna sektorportama.

kunde avtappa Mälaren genom slussen under de tider, då seglationen ej pågår. Dock

kan ifrågasättas, huruvida en dylik periodisk tappning genom slussen verkligen är

önsklig från sjöfartens synpunkt. Denna fråga skall närmare belysas i det följande

under avdelning 7 »Mälarens reglering». Varken systemet med omsvängbara stämportar

eller sektorportar är i verkligheten prövat, åtminstone ej med de dimensioner,

som här avses. Gjorda jämförande kostnadsberäkningar hava visat, att sluss med

skjutportar är billigare än med sektorportar och omsvängbara stämportar, vilka

sistnämnda konstruktionstyper äro ungefär jämställda. Skillnaden i kostnad är ej

tillräckligt stor att enbart avgöra valet mellan de olika konstruktionerna, utan bör

detsamma träffas efter en mera i detalj gående prövning av de olika systemens

ändamålsenlighet än som lämpligen kunnat medhinnas i samband med föreliggande

utredning. Kostnadsberäkningarna hava emellertid ansetts böra utföras i första

hand för den beprövade konstruktionen med skjutportar.

Portkamrarna, som utföras av betong, med stenbelilädnad över höjden + 2.5 m.,

konstrueras så, att desamma kunna med sättpontoner indämmas och genom länspumpning

torrläggas. Slusskammaren mellan portkamrarna behöver däremot i föreliggande

fall ej torrläggas och hava därför dess sidomurar, som ej behöva vara

vattentäta, mellan portkamrarna föreslagits utförda som kajer enligt Pl. 12. Dessa

kajer äro förstärkta för att hindra förskjutning vid varierande vattenstånd inuti

slussen. För att minska påkänningarna å kajerna är fyllningen bakom kajen dränerad

åt Saltsjösidan, varigenom under nedström, som är det vanliga, vattentrycket verkar

på kajen i riktning från slussens mittlinje mot jordfyllningen bakom kajen. Vid

uppström åter verkar vattentrycket i motsatt riktning på kajen inåt slussen, och

har kajmuren beräknats av tillräcklig styrka att motstå nämnda tryck. För att

skydda botten mot utspolning och virvelrörelser av propellrarna bör bottnen beklädas

med ett lager stenfyllning eller på annat lämpligt sätt befästas. Utanför slussen åt

såväl Mälarsidan som Saltsjösidan finnas mötesbassänger, som i alt. L och åt

Saltsjösidan i alt. V förlagts på mot slussen gående fartygs styrbordssida, I alt O

och åt Mälarsidan i alt. V åter hava av lokala skäl mötesplatserna förlagts på ingående

fartygs babordssida. Mötesplatserna hava försetts med förtöjningsbryggor.

Då hittills gjorda undersökningar givit vid handen, att grunden är genomsläpplig

för vatten i sådan grad, att arbetsplatsen i sin helhet ej lämpligen torde

kunna torrläggas, har följande arbetsmetod ifrågasatts. Sedan nödiga muddringar

verkställts, uppföres en tät fördämning runt vardera portkammaren. Inom denna

fördämning gjutes i botten en bottenplatta av betong, varefter portkammarens sidomurar

efter länspumpning uppföras på det torra. Sidomurarna hava föreslagits

utförda av delvis armerad betong, enär en armerad konstruktion av sidomurarna

blir avsevärt billigare än en helt oarmerad sådan.

Slussens tömning och fyllning kan ske genom öppningar antingen i murverket

eller i portarna. Slussningshöjden når sitt maximum, om Saltsjöns lågvattenyta

(+ 3.5 m.) inträffar samtidigt som Mälarens högvattenyta (+ 5.5 7 m. resp. + 4.7 m.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

före resp. efter reglering), varvid densamma efter reglering uppgår till 1.2 m. Slussningshöjden

vid samtidigt medelvattenstånd i såväl Mälaren som Saltsjön uppgår till

endast c.a (4.3—3.9 =) 0.4 in.

Totala mängden slussningsvatten enligt olika alternativ framgår av följande:

Slussningsvatten

Slussnings-

Slussnings-

höjd 1.2 in.

höjd 0.4 m. |

Alt. I.....................

2,500 m3

3,700 »

5,000 »

4,100 »

800 ms 1

1,200 » ;

1,700 »

1,400 » j

» II eller IV................

» III eller VI...............

» V................................

Slussningsvattenmängden är sålunda i förhållande till den obetydliga slussningshöjden

relativt stor. För att kunna hålla korta slussningstider, erfordras

sålunda relativt stora tömningskanaler. De hava därför förlagts i murverket.

Eftersom slussningshöjden är liten, blir emellertid även hastigheten av det uttappade

vattnet liten. Tappningskanalerna kunna på grund härav ut- och inmynna omedelbart

intill portarna, utan att tappningen kan befaras komma att avsevärt störa

fartygen.

7. Mälarens reglering.

Uti nådigt brev den 8 juni 1900 .anbefallde Eders Kungl. Maj:t väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att inkomma med särskilt yttrande, huruvida undersökning,

avseende reglering av vattenståndet i Mälaren, borde genom det allmännas försorg

företagas och i sådant fall, på vilket sätt denna undersökning lämpligen borde ske.

Vid avgivande den 14 januari 1901 av det sålunda anbefallda yttrandet erinrade

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därom, att vid de upprepade tillfällen, då

frågan om reglering av Mälarens vattenstånd bragts å bane, främst avsetts att

erhålla skydd mot de översvämningar, som vid flöden drabba å sjöns stränder belägen

jord av, enligt uppgift, yppersta beskaffenhet, samt att förslag om högvattenståndens

sänkning för detta ändamål genom upprensning av sjöns utlopp upprepade

gånger väckts med yrkande om Stockholms stads och statens medverkan härtill.

Vid prövning av vissa bland dessa förslag ävensom av andra frågor, vilkas lösning

ansetts inverka på Mälarens vattenstånd, hade dock yppats betänkligheter mot

rensningar i utloppet utan samtidig reglering av sjöns lågvattenstånd. Särskilt vid

behandling av frågan om Helgeandsholmens ordnande för riksdags- och riksbanksbyggnadema

hade dessa betänkligheter tillmätts en betydande vikt, enär man befarade,

att utloppets vidgning, som skulle medföra icke blott lågvattenståndets

sänkning utan även långvarigare och oftare upprepade lågvattenstånd i Mälaren,

därigenom komme att skada sjöfarten å sjön samt grundläggningen för husbyggnaderna

i vissa av Stockholms stadsdelar, vissa av färskvattentillgång beroende

industriella anläggningar i eller omkring staden samt stadens egna vattenledningsintressen

genom ökning av saltvatteninströmningen till Mälaren, ävensom stadens

hygieniska förhållanden i övrigt genom oftare inträffande stillvatten i Stockholms

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 77 häft. (Nr 91.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

strömmar. Beträffande sjöfarten borde dock ihågkommas, att i dess intresse stundom

påyrkats till och med en så grundlig sänkning av Mälaren, att denna förvandlades

till en vik av Saltsjön, varigenom sjötrafiken mellan Mälaren och Saltsjön bleve

oberoende av slussning vid Stockholm och Södertälje, en fördel av väsentligt värde

för sjötrafiken under" förutsättning, att samtidigt alla trånga och grunda ställen

vidgades och upprensades i farlederna å Mälaren och å de segelbara med sjön

jämnhöga delarna av de i denna inmynnande vattendragen. Visserligen erfordrades

liknande rensningar även om en reglering av vattenstånden i Mälaren inskränktes

till endast högvattenståndens sänkning, men i sådant fall bleve rensningsarbetena

väsentligt mindre. Om emellertid kostnaderna för tillhörande farledsrensningar och

framförallt de nämnda olägenheterna av lågvattenståndens sänkning utgjorde oövervinneliga

hinder för en regleringsplan, som avsåge ungefärlig jämnhöjd mellan Mälaren

och Saltsjön, så att tanken på en sådan plan därför måste övergivas, så kunde det

med skäl ifrågasättas att med högvattenståndens sänkning kombinera lagvattenståndets

icke blott begränsning till förut observerad nivå utan till och med dess

höjning däröver. En sådan höjning skulle nämligen bliva till gagn för sjöfarten,

för de nämnda grundläggningsförhållandena samt därjämte för de intressen, som bero

av färskvattentillgång. Men vare sig man åtnöjdes med endast begränsning eller

utsträckte fordringarna till en höjning av Mälarens lågvattenstånd, erfordrades i alla

händelser regleringsdamm i avloppet, och med dennas skötsel borde kunna framkallas

en, endast vid sjösprång i Saltsjön avbruten, jämn ström genom staden, med

vilken kloakernas avbördning avlägsnades möjligast jämt, vilket borde medföra obestridlig

nytta i hygieniskt avseende. Att medelst regleringsdammen reglera Mälaren

till konstant nivå'' kunde emellertid icke möjliggöras, ens om man gjorde eftergift i

fordringarna på en så jämn som möjligt ström genom avloppet. Största hindren

däremot skulle nämligen ligga i oberäkneligheten av Saltsjöns nivåförändringar, av

vilka utströmningens fördelning i hög grad beror, och vidare i det lika oberäkneliga

förhållandet mellan Mälardalens lägsta vattentillgång och samtidig avdunstning från

sjöns yta. Men däremot kunde man med beaktande av dels strandägarnas tidigare

undersökningar och uttalanden, dels övriga omständigheter uppställa det program,

att regleringen så vitt möjligt borde avse bibehållandet av det nuvarande medelvattenståndet

såsom normalt vattenstånd samt erhållandet av ett reglerat högvattenstånd

på höjden 4.6 å 4.7 in. över slusströskeln i Stockholm och ett reglerat lågvattenstånd

på höjden 4.o in. över samma slusströskel. Regleringen skulle, förutom

regleringsdamm, kräva rensningar icke blott för vidgande av avloppen mellan Mälaren

och Saltsjön, utan även i vissa delar av sjön och av däri infallande vattendrag.

Sedermera anbefallde Eders Kung!. Maj:t den 8 mars 1901 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att utföra undersökningar angående reglering av Mälarens vattenstånd

i syfte att hålla dess vattenvariation inom möjligast trånga gränser och med

nuvarande medelvattenstånd såsom normalt vattenstånd samt angående kostnaden

för ordnande av farleder över Mälaren till Södertälje, Torshälla, Arboga, Köping,

Västerås, Enköping och Uppsala eller till för dessa städer lämpliga hamnplatser

med alt. 4.o, 5.o och 6.o meters djup.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordnade att utföra nämnda undersökning

major L. Broomé, vars förslag är daterat den 15 oktober 1904. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

överlämnade detta förslag med eget utlåtande i underdånig

skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 18 maj 1908.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

J den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 12 februari 1902 utfärdade

instruktionen har för regleringsförslagets utarbetande uppställts fordringarna,

att det roglerado normala vattenståndet i Mälaren så vitt möjligt icke bör

överstiga höjden 4.3 m. över Stockholms slusströskel,

att det reglerade högvattenståndet icke bör överstiga höjden 4.7 m.,

att det reglerade lågvattenståndet icke bör understiga höjden 4.o m., allt

över samma slusströskel,

att normal- och lågvattenstånden skola regleras genom dammar i de avlopp,

som ej på grund av ringa avbördningsförmåga kunna anses betydelselösa för regleringen,

och vilkas öppenhållando är önskvärt för beredande av fri förbindelse mellan

olika hamnar eller hamndelar,

att högvattenståndet skall regleras genom rensningar i sjöns sund och utlopp

samt, där så erfordras, genom upptagande av nya utlopp, samt

att därvid skall ägnas särskild uppmärksamhet åt rensningarnas inflytande å

strömförhållandena i Stockholms hamnar och i skärgårdens trånga sund och åt därav

tilläventyrs påkallade anordningar.

Major Broomö har lågt till grund för det upprättade regleringsförslaget

följande vattenstånd i Mälaren och Saltsjön, nämligen:

Mälarens nuvarande högsta vattenstånd ........................ +5.57 m.

„ „ medelvattenstånd............................ +4.21 ,,

„ „ lägsta vattenstånd ........................ +3.64 „

samt

Saltsjöns nuvarande högsta vattenstånd ........................ +4.75 „

„ „ medelvattenstånd ............................ +3.92 „

„ „ lägsta vattenstånd ........................ +3.21 „

Enligt programmet skulle således Mälarens högsta vattenstånd (h. v. y.)

sänkas från 5.5 7 m. till 4.7 m. eller med 0.8 7 m., och dess lägsta vattenstånd

höjas från 3.64 m. till 4. o o m. eller med 0.3 6 m., samt vattenvariationerna inskränkas

från 1.9 3 m. till högst 0.7 m.

För åstadkommande av högvattenytans sänkning och lågvattenytans höjning

erfordras uppenbarligen dels utvidgning av Mälarens utlopp eller upptagande av

nya sådana, dels anordnande av dammbyggnader i utloppen.

Mälaren står i förbindelse med Saltsjön dels vid Stockholm genom Norr- och

Söderström, dels genom Södertälje kanal. Beträffande denna senare förbindelse anmärker

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt ovan angivna underdåniga utlåtande

i ämnet, att densamma emellertid icke kunde få någon betydelse såsom medel för

en reglering av vattenståndet i Mälaren. Redan den relativt mindre utvidgning av

denna förbindelseled, som för farledsändamål skulle erfordras, krävde enligt de av

förslagsställaren verkställda utredningarna och kostnadsberäkningarna betydligt större

kostnader än de för Stockholmsutloppen erforderliga utvidgningarna, och då för

en effektiv vattenreglering denna vägen en väsentligen större utvidgning än för

farledsändamålet skulle erfordras, måste redan av detta skäl tanken på ett utnyttjande

av Mälarens förbindelse med Saltsjön över Södertälje för regleringen av

Mälarens vattenstånd övergivas.

Förslagsställaren, major Broomé, har också ansett, att några andra avlopp

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

från Mälaren än de nuvarande genom Norr- och Söderström samt ett eventuellt

nytt utlopp genom Årstaviken och Hammarbysjön näppeligen lära kunna ifrågasättas.

Av de verkställda utredningarna hade framgått, att ur byggnadssynpunkt ej

några större svårigheter skulle möta mot genomförandet på flera olika sätt av en

reglering av Mälarens vattenstånd enligt det uppställda programmet. Däremot

möter, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påpekar, en oundviklig och väsentlig

svårighet däruti, att den vid vissa tider betydligt ökade avrinningen ur Mälaren

måste komma att medföra förändringar av strömförhållandena i hamnar och sjötrafikleder

inom Stockholm. De intressen, som härav skulle komma att beröras,

ägde sådan betydelse, att det vore av största vikt att utreda, huruvida och på vad

sätt regleringen måtte kunna utföras utan svårare rubbningar för nuvarande och

framtida trafik på ifrågavarande vattendrag. Förslagsställaren har emellertid ej

ingått på någon närmare utredning av dessa trafikförhållanden och regleringens

inflytande på desamma, utan har endast mer och mindre i detalj genomarbetat

samtliga i och invid Stockholm givna möjligheter för regleringsprogrammets genomförande

samt de byggnadsarbeten, som skulle erfordras, allt eftersom den ena eller

andra möjligheten väljes.

Den närmare utredningen av den ena eller andra möjlighetens företräden

har förslagsställaren ansett böra överlämnas åt Stockholms stad, som frågan härom

närmast synes röra, och framhåller endast, att »en noggrann prövning från stadens

sida är nödvändig, innan företräde kan lämnas åt det ena eller andra alternativet»,

den ena eller andra möjligheten för regleringsprogrammets genomförande.

Förslagsställaren har upprättat flera alternativa förslag till Mälarevattnets

framsläppande genom de olika utloppen. Förslaget omfattar sålunda fyra särskilda

huvudalternativ, nämligen:

Alt. I med avlopp endast genom Norrström.

Alt. II 1. med avlopp genom både Norr- och Söderström.

Alt. II 2. med avlopp genom både Norrström och Hammarbysjö.

Alt. II 3. med avlopp genom Norrström, Söderström och Hammarbysjö.

Dessa huvudalternativ hava med hänsyn till olika lägen och typer för de

behövliga dammanordningarna givit anledning till särskilda underalternativ.

Utan att i detta sammanhang närmare ingå på de olika alternativen må här

nämnas, att för att kunna genomföra programmets fordran att begränsa Mälarens högvattenyta

till höjden c:a 4.7 m. erfordras en högsta tappning under vattenrika år av

715 å 800 sm3, varvid den mindre siffran beräknats av major Broomé och den större

enligt av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda mera ogynnsamma förutsättningar.

Den nuvarande avrinningen genom Stora och Lilla Norrström vid ett vattenstånd

i Mälaren av 4.7 in. och vid normalt vattenstånd i Saltsjön (c:a 3.7 m.) är enligt

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen omkring 393 sm3. Lägges härtill en största avtappning

genom Söderström i dess nuvarande skick av 80 sm3, blir de nuvarande

avloppens sammanlagda avbördningsförmåga vid eu vattenyta i Mälaren av 4.7 m.

omkring 473 sm3. För att kunna begränsa Mälarens högvattenyta till höjden

4.7 m. erfordras följaktligen att avbördningsförmågan ökas med 242 å 327 sm3.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordar i sitt förutnämnda utlåtande, att

regleringen utföres med i huvudsak oförändrade avlopp genom Norrström och med

nya avlopp genom Söderström och Hammarbysjö, varvid dock, då den största tapp
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Öl. 93

ningen genom Hammarbysjö med hänsyn till den ifrågasatta hamnen därstädes skulle

begränsas till högst c:a 75 sm3, genom Söderström skulle avtappas ända upp till

247 å 332 sm3 eller avrundat 250 å 330 sm3. Ett villkor för att dessa stora

vattenmängder skola kunna avtappas genom Söderström, utan att allt för menligt

inverka på strömningsförhållandena i hamnen, är, att vid Söderström speciella och

relativt dyrbara anordningar vidtagas, till vilka såväl major Broomo som väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort olika förslag.

Sedermera har 1911 års Södertäljekommission med hänvisning till en kommissionens

utlåtande åtföljd utredning av civilingenjören H. Lenander anfört, att det

torde vara ådagalagt, att genom tillämpande av erforderlig regleringsplan för vattentappningen

genom den utvidgade kanalen vid Södertälje skulle under vissa förutsättningar

i avsevärda delar ernås de resultat, som avsetts med omförmälda reglering

av Mälaren.

I sistnämnda utredning har uppställts den frågan, huruvida man med bibehållande

av övriga avlopp oförändrade genom framsläppande av lämplig vattenmängd i den

utvidgade Södertälje kanal, utan att sjöfartsintresset härav lider men eller kanalens

bestånd äventyras, kunde lyckas sänka Mälarens vattenyta under vegetationsperioden

tillräckligt för att någorlunda tillgodose jordbruksintresset. Vid de beräkningar,

som gjorts för besvarande av denna fråga, har för kanalsträckningen Maren—Hallsfjärden

förutsatts en utvidgad sektion av kanalen, som är 0.3 m. djupare, men i

övrigt har samma bottenbredd och sidodocering som den för 5.5 m:s djupgående

fartyg föreslagna sektionen. I denna utvidgade sektion har antagits en tillåtlig

största vattenhastighet av l.o sm. under den tid, då seglationen ej pågår, och 0.3

sm. under seglationsperiod. Upplysningsvis må nämnas, att, då vid en vattenyta

i Saltsjön av 3.5 m. den av Lenander använda sektionen har en våt area av c:a

238 in3 och den av Södertäljekommissionen föreslagna av c:a 223 in2, den avtappade

max. vattenmängden under seglationsperiod blir 71, resp. 67 sm3, och om seglation ej

pågår, 238, resp. 223 sm3. Då, såvitt av Södertäljekommissionens förslag framgår,

meningen synes vara, att tappningen skulle verkställas genom slussen, skulle i portöppningarna

max. hastigheten med de av kommissionen föreslagna dimensionerna

bliva under seglationstid 0.7 4 å 0.7o sm. och då seglationen ej pågår 2.5 å 2.3 sm.

Vid högre vattenyta i Saltsjön bliva de största tillåtna tappningarna i motsvarande

grad ökade.

Vidare beräknas i utredningen de vattenmängder, som utan att nämnda

största hastigheter överskridas vid olika vattenstånd i Mälaren och Saltsjön kunna

avtappas genom den utvidgade kanalen under förutsättning att kanalens slussportar

vid behov äro fullt öppna. Som resultat av beräkningarna skulle framgå, att under

den tid, då seglationen ej pågår, skulle den utvidgade kanalens avbördningsförmåga

jämte Mälarens övriga utlopp i oförändrat skick vid det kritiska vattenståndet + 4.7

m. i Mälaren beträffande avbördningsförmågan ej stå tillbaka för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förenämnda förslag till reglering av Mälaren.

Mot denna slutledning må emellertid anmärkas, att även om den utvidgade

Södertäljeleden hade nämnda avbördningsförmåga vid öppna slussportar, så torde

man icke kunna räkna med, att kanalen de tider då tappning bör äga rum är avstängd

för trafik, utan torde tvärtom, särskilt om malmtransport skall äga rum

eller om trafiken på kanalen ökas till sådan storlek, som är ett villkor för, att

över huvud en utvidgning av kanalen skall vara berättigad, den utvidgade kanalen

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ,91.

böra hållas öppen för trafik en större del av året än den nuvarande kanalen, vårföre

kanalens avbördningsförmåga avsevärt minskas. En följd härav skulle bliva,

att vid tappningens skötsel jordbruks- och sjöfartsintressena skulle komma i direkt

strid mot varandra, vilket naturligtvis, då det gäller i sig själva så viktiga intressen,

såvitt möjligt bör undvikas. En så stor tappning, som motsvarar en vattenhastighet

av 1 sm., lär för övrigt icke vara lämplig med hänsyn, dels till kanalens underhåll

dels till de kostnader för förstärkningsarbeten, vilka i sådant fall torde böra företagas.

Slutligen kunna ej tappningar vare sig motsvarande eu vattenhastighet av

l.o eller 0.3 sm. verkställas genom en sluss med skjutportar eller stämportar, utan

särskilda tappningsluckor måste anordnas, vilka för att ej vid avtappning under

seglationstiden störa trafiken böra förläggas på sidorna om slussen och på sådant

sätt, att för fartygen skadliga vattenströmningar icke må uppkomma. Dylika tappningsanordningar

äro emellertid på grund av de lokala förhållandena ej praktiskt

möjliga att anordna vare sig vid det av Södertäljekommissionen föreslagna slussläget

alt. Ö eller vid det av vattenfallsstyrelsen alternativt ifrågasatta slussläget i

själva staden alt. V. Däremot torde dylika tappningsanordningar kunna utföras

vid det av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta slussläget vid Linasund alt. L, till vilken

fråga i annat sammanhang skall återkommas. Förses slussen däremot med sektorportar,

kunna tappningarna verkställas genom dessa, men endast under tider, då

slussning ej pågår.

I den Lenanderska utredningen anföras exempel, huru en dylik reglering

skulle verkat under åren 1877, 1881 och 1900.

Beträffande år 1877 skulle, även om tappningen försiggått samtidigt med

seglationen, Mälarens högsta vattenyta kunnat sänkas från i verkligheten förekommande

5.03 m. till 4.87—4.74 m. beroende på olika antaganden, när seglationsperioden

inträtt. För att nå detta resultat har antagits, att tappningen genom

Södertälje kanal börjar redan vid en vattenyta i Mälaren av c:a 4.o m.

År 1881 skulle Mälarens vattenyta hava sänkts från max. höjden 4.73 m.

till 4.4 8 in., men därvid har antagits, att seglationen ej pågått under maj månad,

vilket dock var förhållandet, enär seglationen detta år började den 16 maj.

Enligt exemplet för år 1900 skulle detta år Mälarens högsta vattenyta sänkts

från max. höjden 4.94 till 4.G7 in. Detta exempel är emellertid ej heller bevisande,

enär därvid antagits, att en tappning av över 235 sm3 kunnat ske under seglationstiden,

men detta låter sig icke göra.

Av det föregående framgår sålunda, att det i Södertäljekommissionens utredning

sid. 67 gjorda uttalandet, att genom den utvidgade Södertäljekanalen undervisa

förhållanden skulle i avsevärda delar ernås de resultat, som avsetts med omförmälda

Mälarreglering, måste anses alltför optimistiskt. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

säger också i sitt den 30 mars 1912 avgivna yttrande, att den ombyggda

kanalen kan underlätta och till en viss grad bidraga till möjligheten att behärska

Mälarens flöden, i vilket avseende likvisst må anföras, att kommissionens

biträde för denna speciella frågas prövning i viss mån överskattat kanalens inflytande.

Av kommissionens utredning framgår för övrigt, att kommissionen själv ej heller

ansett, att oen utvidgning av kanalen gör regleringsanordningar på andra platser obehövliga.

Å sid. 58 anföres nämligen, att Mälarens reglering torde kunna antagas

bliva genomförd, åtminstone vad uppehållandet av lågvattenståndet beträffar, i

samband med en större kan al om byggnad, varför kanal sektionen på Mälarsidan i

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tx A''ad. Proposition Nr Dl. 95

första hand bestämts med hänsyn till det av väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen föreslagna

reglerade lagvattenståndot 4.0 in., som ligger 0.3 6 m. över det nuvarande

oreglerade vattenståndet. Vidare anföres att, om mot förmodan det reglerade lågvattenståndet

skulle komma att ligga något lägre än som antagits, torde dock

något nämnvärt hinder för trafiken därav ej uppstå på i betänkandet anförda skäl.

Tydligt är, att en reglering av Mälaren, vilken även innebär en höjning av

lågvattenytan, icke kan vinnas enbart genom upprensning, utan härför erfordras även,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förut framhållit, dammar för Mälarens utlopp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anför i sitt utlåtande den 18 maj 1908,

att, om regleringen utföres enligt alt. 11 1, d. v. s. medels större upprensning och

dammbyggnad vid Söderström samt dammbyggnad och mindre rensningar vid Stora

och Lilla Norrström, beräknas kostnaderna sålunda:

Arbeten i Stora Norrström ........................ kronor 810,000: —

» i killa » > 430,000: —

» vid Söderström ............................ » 900,000: —

Summa kronor 2,140,000: —

Om genom den upprensade Södertäljekanalen tappas under seglationstiden

max. c:a 70 sm3, skulle de ovannämnda kostnaderna minskas med en post, motsvarande

den del av arbetena vid Söderström, som motsvarar denna vattenmängd.

Denna kostnadsminskning skulle emellertid enligt major Broomés kostnadsberäkningar

icke uppgå till högre belopp än 225,000 å 260,000 kronor, beroende på olika

ifrågasatta anordningar vid Söderström. A andra sidan beräknas de ökade kostnaderna,

om tappningsluckor anordnas vid sidan om slussen enligt alt. L, det enda

alternativ vid vilket, enligt vattenfallsstyrelsens åsikt, luckor för tappning under

pågående seglation kunna lämpligen anordnas, till c:a 90,000 kronor. Även om de

av major Broomé beräknade kostnadssiffrorna måste höjas för att motsvara nu

gällande förhållanden, framgår härav, att kostnaderna för reglering av Mälaren

enligt här avsedda program föga röna inverkan av, huruvida Södertälje kanal

kommer att utvidgas eller ej. Däremot innebär en dylik tappning genom Södertälje

kanal en viss fördel för strömförhållandena i Stockholms stads hamn, enär därigenom

tappningen genom Söderström i motsvarande grad kan minskas.

Denna fördel är dock givetvis icke tillräcklig att ensam motivera en utvidgning

av Södertälje kanal, men om kanalen utvidgas, är eu dylik tappning önsklig.

Ehuru sålunda en utvidgning av Södertälje kanal ej förmår att ens närmelsevis

fylla det program, som uppställts för Mälarens reglering, är å andra sidan

tydligt, att man i en utvidgad Södertälje kanal i viss mån erhåller ytterligare ett

medel att uttappa starka flöden och därigenom sänka Mälarens högsta vattenstånd,

ehuru denna inverkan i regel blir mindre än vad Södertäljekommissionens utredning

synes giva vid handen. För att ej hindra seglationen bör nämligen den största

tappningen, såsom ovan sagts, ej göras större än 70 sm3. Till jämförelse må

nämnas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår en största tappning genom

den största Hammarbyleden av max. 75 sm3. En tappning av 70 sm3 är vald med

tanke på en 5.5 m:s led enligt Södertäljekommissionens förslag. För 4. o och 6.5 m:s

led skulle nämnda högsta tappning bliva c:a 40 resp. 90 sm3, varvid i överensstämmelse

med de antaganden, som förut gjorts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

Stockholms stads byggnadskontor och senast Södertäljekommissionen förutsatts, att

s. 96 Kontrollera mot PDF

Slussen

96 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

en hastighet av 0.3 sm. ej nämnvärt försvårar seglationen. Detta torde även i stort

sett gälla för den upprensade Södertäljekanalen, åtminstone vad mindre och medelstora

fartyg beträffar, men med hänsyn till kanalens i plan krökta tracé och i förhållande

till de för de största fartygen knappa tvärsektionerna, kan befaras, att vid

dylik tappning de största fartygen måste assisteras av bogserbåtar vid passagen

genom kanalen. För att vidare ej riskera, att Mälarens lågvattenyta märkbart

sänkes, bör tappning endast äga rum vid stigande vattenstånd i Mälaren, som äro

högre än viss höjd, förslagsvis 4.4 m., och vid fallande vattenstånd, som äro högre

än 4.7 m.

Fn förutsättning för dessa tappningar är emellertid, som förut nämnts, att

lämpliga tappningsanordningar kunna utföras, så att seglationen ej omöjliggöres

eller väsentligt försvåras. Detta är, såsom förut påpekats, med rimliga kostnader

möjligt endast enligt alt. L.

För att belysa inverkan på Mälarens vattenstånd av en dylik tappning genom

Södertälje hava undersökts förhållandena under de vattenrika åren 1877 och 1904

samt den vattenfattiga perioden 1904. Vid dessa beräkningar hava använts de av

major Broomé uppgjorda avrinningsdiagrammen för Stora och Lilla Norrström samt

Söderström.

Resultatet framgår av Pl. 6, samt nedanstående sammanställning.

Mälarens vattenyta enligt

Nuvarande

Vattenfalls-

Södertäljekommissionen.

förhållan-

styrelsen1)

Vmax. =

Vmax. =

den.

Q—70 sm3.

0.3 sm.

1.0 sm.

in.

m.

m.

m.

År 1877 v. y. max.............................

5.05

4.93

4.8 7 2)

4.74

» 1904 » » ............................

5.34

5.21

—

—

» 1904 » min.............................

3.83

3.83

—

8. Anläggningskostnader.

Kostnaden för slussen enligt olika alternativ, inberäknat schaktning å en

sträcka av sammanlagt 460 m. närmast slussen, beräknas sålunda:

Sträckn. Ö

Sträckn. V

Sträckn. L

Alt. I (5.5 x 16 x HO):

Schaktning o. d................

Slussbyggnaden ...............

735,000

1,405,000

758,000

1,405,000

370,000

1,405,000

Summa kronor

2,140,000

2,163,000

1,775,000

!) Dessa siffror borde, om vattenhasligheten icke skall överstiga 0.3 sm., något revideras

med hänsyn till att vattenfallsstyrelsens kanalsektion är något knappare än Södertäljekommissionens,

men då skillnaden icke uppgår till mer än c:a 3 %, inverkar den ej nämnvärt på slutledningarna.

2) Förutsatt att tappningen började vid en vattenyta i Mälaren av 4.0 m.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

97

Strttckn. Ö

Sträckn. V

Sträckn. L

Alt. 11 (6.5 x 20 x 135):

Schaktning o. d.................................................

952,000

962,000

474,000

Slussbyggnaden ...............................................

1,885,000

1,885,000

1,885,000

Summa kronor

2,837,000

2,847,000

2,359,000

| Alt. III (6.5 x 25 x 150):

Schaktning o. d.................................................

1,123,000

982,000

503,000

Slussbyggnaden ................................................

2,150,000

2,150,000

2,150,000

Summa kronor

3,273,000

3,132,000

2,653,000

AU. IV (6.7 5 x 20 x 135):

i Schaktning o. d.................................................

963,000

974,000

485,000

Slussbyggnaden ..............................................

1,970,000

1,970,000

1,970,000

Summa kronor

2,933,000

2,944,000

2,455,000

Alt. V (6.75 x 20 x 150):

Schaktning o. d.................................................

962,000

973,000

484,000

Slussbyggnaden ................................................

2,025,000

2,025,000

2,025,000

Summa kronor

2,987,000

2,998,000

2,509,000

Alt. VI (6.75 x 25 x 150):

Schaktning o. d.................................................

1,135,000

995,000

515,000

Slussbyggnaden ................................................

2,260,000

2,260,000

2,260,000

Summa kronor

3,395,000

3,255,000

2,775,000

Kostnadsskillnad:

Alt. IV—Alt. I ............................................

793,000

781,000

680,000

» IY— » II ............................................

96,000

97,000

96,000

» Y— » I ............................................

847,000

835,000

734,000

» V— * IV ............................................

54,000

54,000

54,000

» VI— » IV ............................................

462,000

311,000

320,000

Kostnaderna äro därvid beräknade för skjutportar med gångbana. Skall port

förses med en c:a 5.o in. bred körbana, tillkomma följande kostnader per port:

Alt. I ........................................................... kronor 77.000: —

* II -a....................................................... » 101,000: —

» III ............................-.............................. » 114,000: —

* IV ............................................................ » 101,000: —

» v ............................................................ » 101,000: —

> VI ............................................................ » 115,000: —

Körbana å slussport bör för närvarande endast ifrågakomma, därest Södertälje

stad anser det önskvärt, men i sådant fall bör den ökade kostnaden gäldas av staden.

På grund härav äro ovan angivna tilläggsbelopp icke medtagna i föregående kostnadsberäkningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 77 höft. (Nr 91.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91-

Byggnads- Byggnadskostnaden för kanalen inkl. farleden från och med Brandalsund till

kostnaden för och med Linasund beräknas enligt olika alternativ sålunda.

kanalen inkl.

farled

Brandal•

»lind—Linasund.

5.5 m:s

led.

1

Sträckn. Ö. !

Sträckn. V.

Sträckn. L.

Kr.

Kr.

Kr.

AU. 4 m:s led.

Brandalsund......................................................

14,000

14,000

14,000

Igelstaviken.......................................................

5,000

5,000

5,000

Igelstaviken—Maren ........................................

121,000

127,000

121,000

Maren—Slussen ................................................

220,000

190,000

—

Slussen alt. I (5.5 x 16 x 110) inberäknat

schaktning o. d.)...........................................

2,140,000

2,163,000

—

Slussen—Mälaren ............................................

984,000

625,000

—

Maren—Mälaren för sträckningen L.............

—

—

1,707,000

Linasund (inkl. sluss alt. I för sträckningen L.)

186,000

186,000

1,803,000

Reservcentral, signal- och belysningsanord-

100,000

ningar, dykdalber, utprickningar m. m.....

Vägar, husbyggnader och planeringar............

100,000

100,000

100,000

100,000

100,000

Ny gatubro (inkl. rivning av nuvarande och

345,000

med avdrag av dennas värde) ....................

345,000

395,000

Summa kronor

4,215,000

3,905,000

4,195,000

Utöver kostnader för kanal med sluss alt. I =

4,215,000

3,905,000

4,195,000

tillkommer för kanal med sluss alt. IV

(6.75 x 20 x 135) ........................................

793.000

781,000

680,000

Kostnad för 4 m:s led med sluss alt. IV

således ............................................................

5,008,000

4,686,000

4,875,000 !

Utöver kostnader för kanal med sluss alt. I —

4,215,000

3,905,000

4,195,000 |

tillkommer för kanal med sluss alt. V

(6.75 x 20 x 150) ........................................

847,000

835,000

734,000

Kostnad för 4 m:s led med sluss alt. V

således ............................................................

5,062,000

4,740,000

1

4,929,000 ;

Alt. 5.5 m:s led.

52,000

Brandalsund........................................................

52,000

52,000

Igelstaviken.......................................................

68,000

68.000

68,000

Igelstaviken—Maren ........................................

148,000

150,000

148,000

Maren—Slussen ...............................................

346,000

343,000

—

Slussen alt. IV (6.7 5 x 20 x 135), inberäknat

schaktning o. d.............................................

2,933,000

2,944,000

—

Slussen—M blaren................................................

1,448,000

1,033,000

—

Maren—Mälaren för sträckningen L.............

—

—

2,532,000

Transport kronor

4,995,000

4,590,000

2,800,000

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

99

1-----------------------

Strackn. ö.

1 Strftckn. V.

Sträekn. L.

Kr.

Kr.

Kr.

Transport kronor

4,995,000

4,590,000

2,800,000

Linasund (inkl. sluss alt. IV för sträckningen L]

495,000

495,000

2,600,000

Reservcentral, signal- och belysningsanord-

ningar, dykdalber, utprickningar in. m.....

Vägar, husbyggnader och planeringar............

100,000

100,000

100,000

100,000

100,000

100,000

Ny gatubro (inkl. rivning av nuvarande och

med avdrag av dennas värde) ....................

345,000

395,000

345,000

Summa kronor

6,035,000

5,680,000

| 5,945,000

Från kostnaden för kanal med sluss alt. IV =

6,035,000

5,680,000

! 5,945,000

avgår för kanal med sluss alt. I (5.5 x 16 x no)

793,000

781,000

: 680,000

Kostnaden för 5.5 m:s led med sluss alt. I

således ............................................................

5,242,000

4,899,000

5,265,000

Utöver kostnaden för kanal med sluss alt. IV =

6,035,000

5.680,000

5,945,000

tillkommer för kanal med sluss alt. V

(6.75 x 20 x 150) ........................................

54,000

54,000

54,000

Kostnaden för 5.5 m:s led med sluss alt. V

således ............................................................

6,089,000

5,734,000

5,999,000 |

Alt. 6.5 m:s led.

Brandalsund........................................................

120,000

120,000

120,000

Igelstaviken.......................................................

142,000

142,000

142,000

Igelstaviken—Maren ........................................

925,000

920,000

925,000

Maren—Slussen ................................................

487,000

568,000

_

Slussen alt. IV (6.7 5 x 20 x 135) inberäknat

schaktning o. d.............................................

2,933,000

2,944,000

Slussen—Mälaren ............................................

2,076,000

1,494,000

—

Maren—Mälaren för sträckningen L ............

—

—

3,602,000

Linasund (inkl. sluss alt. IV för sträckningen L)

807,000

807,000

2,766,000

Reservcentral, signal- och belysningsanord-

ningar, dykdalber, utprickningar m. m.....

Vägar, husbyggnader och planeringar............

100,000

100,000

100,000

100,000

100,000

100,000

Ny gatubro (inkl. rivning av nuvarande och

med avdrag av dennas värde)....................

345,000

395,000

345,000

Summa kronor

8,035,000

7,590,000

8,100,000

Utöver kostnaden för kanal med sluss alt. IV =

8,035,000

7,590,000

8,100.000

tillkommer för kanal med sluss alt. V

(6.75 x 20 x 150) ........................................

54,000 |

54,000

54,000

Kostnad för alt. 6.5 m:s led med sluss alt. V

således ............................................................

8,089,000

7,644,000

8,154,000

B

6.5 m:s

led.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Sammanställning

av

kostnader.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Räknas med de slussalternativ, som vattenfallsstyrelsen (se avdelningarna

11 och 12) för sin del förordar, och tillägges kostnaden för marklösen, erhålles

följande

Sammanställning av de kostnader för utvidgning av Södertälje kanal jämte

farlederna i Brandalsund och vid Linasund, varom nu skulle behöva beslutas.

Denna sammanställning upptager sålunda icke värdet av nuvarande Södertälje

kanal, icke det anslag av högst 550,000 kronor, som 1913 års riksdag i princip beslutat

lämna för utvidgning av sträckan Igelstaviken—Maren till 5.5 m:s led, ej

heller kostnaden för upprensning av lederna Södertälje—Stockholm och Södertälje—

V ästerås—Köping.

Sträckn. Ö

Sträckn. V

Sträckn. L

Alt. 4.0 m:s led:

(Sluss Alt. I)

Återstående arbeten vid Södertälje''....................

4,015,000

3,705,000

2,378,000

Upprensning av Brandalsund ............................

14,000

14,000

14,000

Upprensning av Linasund....................................

186,000

186,000

1,803,000

Kronor

4,215,000

3,905,000

4,195,000

Marklösen, förslagsvis ......................................

600,000

950,000

600,000

Summa kronor

4,815,000

4,855,000

4,795,000

Alt. 5.5 m:s led:

i

(Sluss Alt. IV)

Återstående arbeten vid Södertälje....................

5,488,000

5,133,000

3,293,000

Upprensning av Brandalsund ...........................

52,000

52,000

52,000

Upprensning av Linasund...................................

495,000

495,000

2,600,000

Kronor

6,035,000

5,680,000

5,945,000

Marklösen, förslagsvis ........................................

750,000

1,000,000

750,000

Summa kronor

6,785,000

6,680,000

6,695,000

Alt. 6.5 m:s led:

(biuss Alt. 1V)

Återstående arbeten vid Södertälje....................

7,108,000

6,663,000

5,214,000

Upprensning av Brandalsund ............................

120,000

120,000

120,000

Upprensning av Linasund....................................

807,000

807,000

2,766,000

Kronor

8,035,000

7,590,000

8,100,000

Marklösen, förslagsvis ........................................

750,000

1,000,000

750,000

Summa kronor

8,785,000

8,590,000

8,850,000

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 91.

Marklösen är därvid, såsom förut nämnts under avdelning 5, förslagsvis uppskattad

med stöd av taxeringsuppgifterna och under förutsättning, att Södertälje

stad utan ersättning avstår staden tillhörig för kanalutvidgningen erforderlig mark.

Värdet av kronan tillhöriga områden är ej medräknat.

För att man må vara på den säkra sidan av saken räknas i det följande

för värjo farledsdjup det alternativ, som medför största kostnaden.

Tillägges till ovan angivna kostnadssiffror dels bokförda värdet av nuvarande

Södertälje kanals egendom den 1 januari 1913 kronor 768,742:54 eller avrundat

kronor 769,000:— dels det belopp av högst kronor 550,000:—, som 1913 års riksdag

i princip beslutat, dels kostnaderna för upprensning av Mälarfarlederna, erhålles

följande

Sammanställning av total anläggningskostnad för Södertälje kanal efter dess ombyggnad

och för upprensning av farlederna Saltsjön—Södertälje—Stockholm och

Södertälje— Västerås—Köping.

4.o nr.s led

5.5 m:s led

6.5 m:s led

Farleden Saltsjön—Södertälje—Stockholm.

1) Nuvarande farleden vid Södertälje c:a ........

769,000

769,000

769,000

2) Av 1913 års riksdag beslutade utvidgningen

av Södertälje kanal, sträckan Saltsjön—Maren

550,000

550,000

550,000

3) Ytterligare kostnad för kanalens fullbordande

4,855,000

6,785,000

8,850,000

4) Farleden — Södertälje—Stockholm....................

11,000

138,000

Summa kronor

6,174,000

8,115,000

10,307,000

5) Farleden Södertälje—Västerås........................

90,000

368,000

632,000

6) Farleden Västerås—Köping ............................

480,000

493,000

510,000

Summa kronor

6,744,000

8,976,000

11,449,000

För pansarbåtsrännan tillkommer........................

—

435,000

—

Härvid må anmärkas,

att av det av 1913 års riksdag i princip beslutade beloppet 550,000 kronor

en del torde böra drabba dubbelspåret Rönninge—Ström;

att i kostnadssiffrorna icke ingå räntor under byggnadstiden;

att däri ej heller medtagits någon kostnad för åtgärder, vilka ur strategisk

synpunkt måhända befinnas nödiga för hastig demolering av farleden i händelse av

krig, eller som i övrigt ur försvarssynpunkt kunna betingas;

att den till 90,000 kronor beräknade kostnaden för utförande av de avtappningsluckor

i dammen över Linasund enligt alt. L, vilka erfordras för underlättande

av Mälarens reglering, ej medräknade i ovan anförda kanalkostnader, enär de ansetts

böra föras på kostnaderna för Mälarens reglering, varför, om kanalkostnaderna för

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

varje farledsdjup beräknas efter den dyraste sträckningen, men om kanalen skall

utföras enligt alt. L och dammen förses med tappningsluckor, erfordras ytterligare

följande belopp:

för 4.o lins led ........................................................ 30,000 kronor

» 5.5 » » 0 »

» 6.5 » » 90,000 »

samt att i kostnadsförslagen medräknats signaler, belysning och utprickning

m. m. för själva Södertälje kanal, men ej för de övriga farlederna.

Till sist torde böra antecknas, att vattenfallsstyrelsens kostnadssiffror givetvis

rönt inverkan av de på sista tid väsentligt stegrade prisen inom verkstadsindustrien

liksom av den allmänna tendensen till prisstegring på arbetsmarknaden.

Den sistnämnda faktorn kan bliva av ganska avsevärd betydelse för ett företag,

som kräver så pass lång tid som det ifrågavarande.

9. Trafikförmåga.

Under förutsättning att hinder icke uppstår för trafiken i motsatta riktningar

å de på ömse sidor av slussen belägna farledssträckorna d. v. s. om desamma äro

»dubbelspåriga» eller »enkelspåriga» med tillräckligt antal lämpligt belägna mötesplatser,

bestämmes kanalens trafikförmåga enbart av slussen.

Trafikförmågan hos en sluss bestämmes åter i främsta rummet av det antal

slussningar, som under viss tid kan medhinnas. Detta antal är åter beroende på,

huruvida slussningen kan skötas så, att omedelbart sedan ett eller flera fartyg

utlöpt ur slussen, ett eller flera fartyg för färd i motsatta riktningen kunna inlöpa

i densamma, i vilket fall mindre tid åtgår för varje slussning än om fartriktningen

för det eller de fartyg, som närmast skola genomslussas, är densamma som för de

föregående. Antalet beror givetvis även på fartygens storlek, enär de mindre kräva

kortare tid för ut- och inlöpande. Sedan antalet möjliga slussningar bestämts, är

den teoretiska maximitrafikförmågan lätt att ange.

Maximitrafikförmågan per år utgör under antagande: att kanalen kan trafikeras

i medeltal 250 dygn under året, att nedan angivna högsta antal slussningar per

dygn medhinnas och att i varje slussning befordras ett fartyg av den mot farledstypen

svarande maximistorleken.

Tabell 1.

Nuvarande leden 250 x 80 x 230 = 4,600,000 rt. (registerton).

4.o m:s led........ 250 x 65 x 735 = 11,900,000 »

5.5 m:s led........ 250 x 65 x 1,860 = 31,000,000 »

6.5 m:s led........ 250 x 62 x 3,150 = 48,900,000 »

Dessa trafiksiffror uppnås emellertid ej ens närmelsevis. För det första

fördelar sig trafiken mycket olika såväl på dygnets timmar som på olika delar

av seglationsåret. Sålunda var antalet fartyg i medeltal per dygn vid Trollhätte

kanal under åren 1911 och 1912 endast resp. 58.5 och 55.8 % av antalet

under dygnet för största trafik. Motsvarande tal för Södertälje kanal år 1912 var

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 91.

48 X- 1 det följande användes för beräkning av trafikförmågan procenttalet 60.

Vidare är givetvis medeltonnaget hos de trafikerande fartygen endast en bråkdel

av det maximitontal, som svarar mot farledens dimensioner.

Medeltonnaget av de fartyg, som passera eller anlöpa Stockholms hamn, och

som ha en storlek mellan min. 10 rt. och max. 230, resp. 735, 1,860, 3,150 it.

eller de resp. max.-rt.-tal, för vilka de olika kanalalternativen äro avsedda, var

ar 1911 endast c:a 49, resp. 64, 75 och 77 rt. Medeltonnaget av fartyg genom

Södertälje kanal var år 1912 c:a 78, resp. 86 rt., allteftersom pråm trafiken inräknas

eller ej.

Södertälje kanals trafikförmåga med användande av nämnda medeltontal blir

följaktligen för fartyg inkl. pråmar 250 x 80 x 78 x O.eo = avrundat 900,000 rt.,

om seglationen försiggår dygnet om. I verkligheten försiggår seglationen huvudsakligen

endast under den ljusa delen av dygnet, och uppgick det största antalet

per dygn slussande fartyg år 1912 till 44 st. i stället för ovan som max. antagna 80.

Om slussen efter ombyggnad bibehålies enkel och endast ett fartyg slussas

per gång, blir, om trafiken med mindre fartyg fortgår som förut, slussen till stor

del (exempelvis för 4 m:s och 5.5 m:s led till eller till 68 X vid tätaste

trafik) upptagen av redan förefintlig trafik med mindre båtar. För större fartyg

och för framtida behov återstå sålunda för 4 och 5.5 m:s led efter slussens byggande,

och även om man räknar med 24 timmars drift, under nyssnämnda förutsättning

endast 21 slussningar per dygn av det maximala antalet 65 st. Även om man ofta

nog kan påräkna flera små fartyg i samma stussning, torde nyssnämnda slussningsmöjligheter

för de stora fartygen anses alltför snävt tilltagna.

Att bygga tvenne slussar skulle, såsom förut påpekats, uppenbarligen bliva

högeligen dyrbart. Därför har man valt den förut under avdelning 6 redan angivna

relativt billiga utvägen att göra slussen längre än som motsvarar det största fartyg,

för vilket farleden är avsedd. Sålunda kan i slussen samtidigt intagas ett fartyg

av ungefär den maximistorlek, som motsvarar farledsdjupet, och ett av nuvarande

typ. Slussen förmår därför betjäna de större fartygen utan att i avsevärd mån

hindra^ nuvarande trafik med mindre fartyg. Det bör här betonas, att de större

slussmatten icke framkallats närmast av behovet att öka kanalens trafikförmåga

utan för att minska väntetiden för de enskilda fartygen.

Medeltontalet för de ångfartyg, som mäta mer än 230 rt. (nuvarande kanalfartygs

maximitontal) men högst det tontal, som motsvarar varje alternativs största

fartyg, är i Stockholms hamn:

fartyg motsvarande 4.o m:s led........................................ 415 rt.

» » 5.5 » » ..............................:........ 560 »

» » 6.5 » » ........................................ 600 »

Användas dessa medeltalssiffror, blir trafikförmågan med hänsyn till vad

ovan påpekats approximativt följande:

Tabell 1 a.

Nuvarande leden ...............................................

4.o m:s led 900,000 + 250 x 65 x 0.60 x 415

5.5 » » 900,000 + 250 x 65 x 0.60 * 560

6.5 » » 900,000 + 250 x 62 x 0.60 x 600

900,000 rt,

4.900.000 »

6.300.000 »

6.500.000 »

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kuncfl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Södertälje

kanals nuvarande

och

blivande

trafik.

10. Trafikmängd.

Uppgifter över trafikens storlek på den nuvarande Södertälje kanal för 20- årsperioden 1893—1912 äro sammanställda i tabell bilaga 3, varjämte hänvisas till

den i Södertäljekommissionens utredning intagna tabellen över trafiken under åren

1871—1909.

Det framgår härav att under de senaste 20 åren ångfartygstrafiken, som ar

1893 uppgick till c:a 283,000 rt. och år 1894 till c:a 308,000 rt., med undantag

för övergående pendlingar (min. år 1902 med c:a 271,000 rt., max. ar 1906 med

c:a 373,000 rt.). i stort sett icke visar någon uppgående tendens utan var år 1911

c:a 298,000 rt.'' och år 1912 c:a 292,000 rt. Segelfartygstrafiken^ visar ungefär

samma förhållande. Däremot har pramtrafiken betydligt växt: från 85,000 rt.

år 1896 (för åren 1893—1895 saknas uppgifter) till c:a 144,000 rt. år 1912.

Omätta båtar och timmerflottar visa jämväl stegring. Totala registertontalet, som

år 1896 uppgick till c:a 433,000 rt, och år 1912 till c:a 499,000 rt., och som

hade sitt minimum år 1902 med c:a 415,000 rt. och sitt maximum år 1907 med

c:a 548,000 rt., visar givetvis någon om ock ringa ökning.

Jämföres härmed motsvarande tillväxt på Trollhätte kanal, som utgör c.a

75 X beträffande lasttontalet, och på andra utvecklingskraftiga kanaler, framgår

oförtydbart, att vid Södertälje kanal förefinnas omständigheter, som verka tillbakahållande

på trafikökningen. Då den nuvarande kanalens fulla trafikförmåga icke är

uppnådd, måste detta bero på konkurrerande transportvägar, vilka i avdelning 11

närmare skola behandlas.

I alla fall kan den tillgängliga statistiken över trafiken i Södertälje kanal

icke lämna någon direkt ledning för uppskattning av den trafik, som kan väntas

efter en eventuell ombyggnad.

Ej heller kan man komma till några tillförlitliga siffror på grund av de uppgifter,

som lämnats från Mälarstäderna, de industriella anläggningarna i Mälarens

uppland och andra tillfrågade. Tager man del av de redan i Södertäljekommissionens

utredning intagna svaren från berörda håll, kommer man snart underfund

härmed. De äro till största delen hållna i allmännare, mera svävande form. Södertäljekommissionen

har därför jämväl måst inskränka sig till ett allmänt uttalande.

Kommissionen säger nämligen: »Då härtill (det vill säga till de eventuellt i utsikt

ställda frakterna på Mälarhamnar) kommer den omständigheten, att säkerligen en

avsevärd del av den sjöfart, som söderifrån ingår till Stockholm, skulle komma att

begagna sig av den kortare och tryggare vägen genom den utvidgade Södertäljekanalen,

lärer det vara uppenbart, att en utvidgad farled mellan Malajen och

Saltsjön vid Södertälje måste tillmätas en synnerligen stor betydelse såväl för

industri och näringar i Mälarens uppland som även för huvudstadens handel och

sjöfart.»

Det torde ock vara synnerligen vanskligt att i bestämda tal profetera om

trafikens utveckling på en utvidgad Södertälje kanal, enär denna utveckling i hög

grad är beroende av de åtgärder, som vidtagas vid konkurrerande trafikleder i fråga

om deras tariffsatser, deras specialofferter till vissa industriella anläggningar o. d.

Följande uppgifter torde belysa hithörande förhållanden.

Den trafik, som nu går genom Södertälje kanal direkt till Mälarhamnarna

utan att beröra Stockholm, är, såsom framgår av i bilaga 4 med stöd av fartygs
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ls Nåd. Proposition Nr OJ. 105

deklarationer sammanställda uppgifter synnerligen ringa, och utgjorde exempelvis

år 1912 52,013 rt. eller c:a 10.4 % av den totala trafiken genom Södertälje kanal.

I en den 12 februari 1910 dagtecknad P. M. angående järnvägstrafiken över

och sjötrafiken i Södertälje kanal uppskattar doktor K. Key Åberg den totala

framforslade godsmängden genom Södertälje kanal år 1909 till cirka 475,000

ton. Denna siffra är härledd ur registertontalet med stöd av vissa gjorda antaganden

rörande förhållandena mellan fartygens registertontal och innehavd last

Enligt dessa antaganden motsvarade 1 rt. i medeltal 1.2 2 ton innehavd last.

Denna uppskattning torde dock giva ett för högt värde.

För seglationsåret april—december 1913 har vattenfallsstyrelsen nämligen

låtit uppgöra eu detaljerad statistik med stöd av do deklarationer, som lämnats avbefälhavarna

å de genom kanalen passerande fartygen, och framgår resultatet avbilaga

5. Denna visar, att kanalen år 1913 passerades under månaderna april—

december av fartyg om sammanlagt 492,494 rt., som deklarerade för 356,706 ton

varor, varvid sålunda 1 rt. motsvarade c:a 0.7 It. Av denna trafik gingo 92,146 rt.

(e:a 19 N) och 86,632 It. (c:a 24 %) till andra hamnar än Stockholm. Til!

jämförelse må anföras, att trafiken på Trollhätte kanal år 1912, som dittills visat

största trafikmängd, utgjorde 1,445,322 It., motsvarande enligt iakttaget förhållande

mellan It. och rt. vid Trollhättan omkring 1,011,000 rt. och i 1908 års utredning

beräknas stiga till 6.o milj. It. eller c:a 4.2 milj. rt. tidigast år 1955, samt att hela

trafiken i Stockholms hamn år 1910 uppgick till c:a 7.o milj. rt.

Den totala trafiken i samtliga mera betydande Mälarhamnar utom Stockholm

och Södertälje uppgick enligt uppgifter för år 1911 (jmfr bil. 9) till 1,052,234 rt.

med 253,793 ton lastade och lossade varor, därav över 2 3 på de båda hamnarna

Västerås och Köping. Denna trafik ombestyres nu av fartyg, som kunna passera

den nuvarande Södertäljeleden. Om denna upprenssa för sjögående fartyg, väntar

man, att en del varor, som nu med mindre Mälarfartyg eller per järnväg sändes

till och från Stockholm för omlastning i större fartyg, efter Södertäljeledens upprensning

skulle direkt lasta i eller lossa från sjögående fartyg i Mälarhamn.

För att det skall bliva lönande för de större fartygen att anlöpa Mälarhamn,

erfordras emellertid, att stora partier på en gång kunna lastas eller lossas i

hamnen. Dessa förhållanden belysas av bilaga 12. A v densamma framgår exempelvis,

att, om ett 5.5 m:s djupgående fartyg med den som maximum antagna

storleken 1,860 rt. lastar i Stockholm, men i Västerås kan erhålla lastfyllnad av

gods, som kan fraktas å järnväg enligt samma taxa som för statens järnvägars

tariffklass 12, blir det billigare att anlöpa Västerås, om lastfyllnaden är större än

c:a 180 ton, men eljest blir det billigare att frakta godset på järnväg till Stockholm

för att där lastas i fartyget. Ännu fördelaktigare ställer det sig i ett flertal dylika

fall att frakta godset till det stora fartyget medels pråmar eller smärre ång- och

motorbåtar. Dessa förhållanden hava givetvis till följd, att exportgods i ett flertal

fall även efter Södertälje kanals upprensning dirigeras mot Stockholm eller annan

större centralhamn, där godset uppsamlas för lastning i större, resp. mindre fartyg.

En avsevärd trafik mellan Saltsjön och Mälarens trafikområde försiggår nu

medels järnvägar över olika exporthamnar, av vilka Stockholm och Oxelösund äro

de förnämsta och har man från intresserat håll hoppats, att en avsevärd fraktnedsättning

skulle vinnas genom att efter Södertäljeledens upprensning utbyta den

dyrare järnvägsfrakten mot den billigare sjötrafiken.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 so ml. 77 käft. (Nr 91.) 14

Järnvägstrafik

mellan

Mälaren och.

Saltsjön.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

De godsmängder, som år 1911 fraktades på några av de viktigare banorna i

Mälardalen, utvisas grafiskt å Pl. 4, å vilken ritning även för jämförelses skull

utvisas trafiken på några andra banor, som icke direkt beröra Mälardalen. Av

denna sammanställning framgår, att den trafik, som skulle kunna tänkas röna inflytande

av att Mälardalen öppnas för sjögående fartyg, nu ombesörjes huvudsakligen

av Oxelösundsbanan samt Stockholm—Västerås—Bergslagens och Gävle—

Dala järnväg. . o

De varor, som särskilt skulle kunna med fördel fraktas direkt med sjögaende

fartyg via Södertälje kanal, äro sådana massgodsartiklar, av vilka full eller avsevärd

last kan erhållas vid samma hamn. Den viktigaste massgodstrafiken utgöres av

export av malm och import av kol, vilket även grafiskt utvisas a Pl. 4 och

ytterligare belyses av följande siffror.

År 1911 fraktades på Västerås-Bergslagernas järnväg från Stockholm,

frånsett trafiken å delen Stockholm—Riddersvik, 64,000 ton, varav 33,705 ton

eller 52.7 % utgjorde kol, varav för bolagets eget behov 23,205 ton. Till

Stockholm fraktades samma år på samma bana 209,300 ton, varav cirka 64,521

ton eller 30.8 %'' utgjorde malm. År 1912 hade koltrafiken ökats till 43,469

ton och malmtrafiken till 120,614 ton. Enligt från privat håll meddelade uppgifter,

skulle man kunna vänta en framtida malmexport av c:a 550,000 ton via Värtan,

av vilken transportmängd dock större delen eller c:a 480,000 ton skulle komma

från gruvor, som kontrolleras av utlänningar. Från Oxelösunds hamn utskeppades

samma år 888,545 ton, varav 874,817 ton eller 98.5 X utgjorde malm, vilken

malm huvudsakligen kom från Bergslagen. Till samma hamn importerades samma

år 144,345 ten, varav c:a 140,155 ton eller 97. i X utgjorde stenkol.

Det torde av det anförda bekräftas, att det är synnerligen vanskligt att gorå

en ens något så när riktig uppskattning av den framtida trafiken å en utvidgad

Södertälje kanal. Men å andra sidan är av de anförda trafiksiffrorna tydligt, att,

även om man till den nuvarande trafiken genom kanalen lägger den trafik, som

med någon som helst sannolikhet kan erövras från de järnbanor, vilka sammanbinda

Mälardalen med kusthamnar, ävensom den trafikökning, som efter kanalens utvidgning

kan beräknas för Mälarstäderna, Stockholm häri inbegripen, trafikförmågan

i alla de alternativ till kanalens utvidgning, som i det föregående angivits,

är tillräcklig för överskådlig framtid.

Det är sålunda påtagligt, att valet av farledsdj up — inom de gränser, som

de i det föregående angivna alternativa förslagen representera — icke bestämmes

av den trafikförmåga, som måste givas kanalen för att den skall motsvara behovet.

Man vet ju även på förhand, att stora godsmängder kunna framföras på jämförelsevis

grunda kanaler, om blott anordningarna i övrigt äro ändamålsenliga. Valet av

farledsdjup måste därför ske med hänsyn till andra förhallanden och närmast till

arten av den sjöfart, som kan väntas bliva ekonomiskt lämplig för de berörda

landsdelarna och städerna, och vilken man genom kanalombyggnaden vill befrämja,

11. Lämpligaste farledsdjup.

Då man skall verkställa utredning om det lämpligaste djupet för en ombyggnad

av Södertälje kanal och bortser från de strategiska synpunkterna, måste

man till en början klargöra, vilka fördelar en utvidgad farled på ifrågavarande

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr Öl.

ställe skulle kunna bereda olika delar av Mälarens uppland och deras hamnplatser.

Det torde då vara lämpligt att först skärskåda Mälarens största hamnplats Stockholm

och därefter de övriga.

För Stockholm har Södertälje kanals utvidgning, bland annat, den betydelsen

att sjövägen för söderut gående eller från söder kommande fartyg av större typ

än de som nu kunna passera där, förkortas.

Förkortningen av leden Stockholm—Saltsjön vid Landsort via Södertälje

jämförd med övriga leder uppgår, som förut nämnts, till

40 km. (22 distansminuter) via Dalarö—Kodjupet

44 » (24 » ) » » —Oxdjupet,

63 » (c:a 34 » ) » Sandhamn—Oxdjupet.

Räknar man med en förkortning av i medeltal 44 km., blir motsvarande

tidsvinst:

för fartyg med 8 knops fart 2 t. 58''

» » »9» »2 t. 38''

» » » 10 » » 2 t. 22''.

I dessa uppgifter är emellertid hänsyn ej tagen till att båtarna försinkas

genom stussning vid Södertälje. Utförda observationer i den nuvarande kanalen

hava visat, att tiden för passerande av kanalen utgör i medeltal för ångbåtar

36.4 resp. 34.2 min. och för bogsertåg 1 t. 4.8 min. resp. 1 t. 3.8 min., varvid

de mindre siffrorna gälla med avdrag av väntetid för järnvägsbron. Om man

antager, att slussningen av större fartyg inkl. förhalningen på en sträcka av 400 m.

närmast slussen tager en tid av 24 min. och att den återstående 2.3 km. långa

kanalen passeras med en hastighet av 5.5 km. i timmen (= 3 knop) uppgår tiden

för passagen genom hela den 2.7 km. långa kanalen till 49 min. Tages hänsyn

härtill, blir tidsvinsten för olika båtar följande:

för fartyg med 8 knops fart 2 t. 20''

» » »9» »It. 59''

» » » 10 » »It. 42''.

Dessa tider gälla ankomst till Stockholm. Behöva fartygen slussas ut till

Saltsjön, tillkommer tiden för ännu en slussning samt passage mellan Mälaren och

Saltsjön, detta torde kräva ytterligare minst en timme.

Tidsvinsten, som ernås genom Södertälje kanal, kan naturligtvis, beroende

på en mängd förhållanden, värdesättas olika. I stort sett böra emellertid fartygens

omkostnader vid passage genom Södertälje kanal ej vara större än motsvarande

omkostnader vid passage yttre vägen via Oxdjupet, om de skola finna det ekonomiskt

att välja den förra.

För att Södertälje-farleden skall kunna på rationellt sätt trafikeras av större

fartyg till och från Stockholm erfordras vidare, att Stockholms stad antingen

anlägger kajer på Mälarsidan med samma djup som den fördjupade Södertäljeleden

eller ock att ny sluss anlägges vid Stockholm, som möjliggör att fartygen kunna

passera ut till Saltsjökaj. För fartyg, som gå till Saltsjökaj, blir emellertid, som

nyss nämnts, tidsvinsten via Södertälje väsentligt mindre. Lossning och lastning

med användande av pråmar kan visserligen ske på Mälarsidan utan kajanläggning

därstädes, men detta lämpar sig endast för vissa slags gods.

Trafik pH

Stockholm.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91.

Driftkostnaderna per dygn för lastfartyg av olika storlekar hava beräknats

enligt bifogade Pl. 3 a, som upprättats med ledning av uppgifter, benäget tillhandahållna

av skeppsredarfirmorna Axel Broström & Son samt A. Johnson & C:o. Dessa

självkostnader per rt. få ej förblandas med de verkliga fraktsatserna per rt., som,

utom självkostnaderna under gång, även skola betäcka fartygens liggtid i hamn

samt lämna förtjänst m. m., och vilka kostnader äro högre. De förstnämnda driftkostnaderna,

som avse medelvärden, gälla normal fartygshastighet, vilken åter förutsatts

vara c:a 8 knop för mindre fartyg av 230 rt. och successivt ökas till 10

knop för 3,000 rt:s fartyg. Driftkostnaden per rt. och timme, frånsett kanalavgiften

för fartyg av olika storlek och hastighet, utvisas å Pl. 3 a. Om dessa

kostnader multipliceras med de mot 44 km. svarande ovan angivna tidsvinsterna

erhållas tabellerna 2 och 3. I den senare tabellen har hänsyn tagits till tidsförlusteh

vid passerandet av Södertälje kanal men däremot ej i den förra tabellen.

Tabell 2.

Fartygs storlek

Drift-

kostnad

Rt.

Öre/Rt.

Nuvarande Södertäljeleden ................

max. 230

11.4

» » ...............

med. 100

18.o

4.5 m:s led............................................

max. 735

6.3

» » » ............................................

med. 415

8.4

5.5 » » ............................................

max. 1,860

4.o

» » » ...........................................

med. 560

7.i

6.5 » » ...........................................

max. 3,150

2.9

» » » ............................................

med. 600

6.8

Tabell 3.

Fartygs storlek

Driftkostnad

Rt.

Öre/Rt. ! Öre/Rt.

Nuvarande Södertäljeleden........

max. 230

8.7

(9.6)

» » ........

med. ''100

13.3

(14.7)

4.o m:s led ................................

max. 735

4.7

» » » ................................

med. 415

6.4

5.5 » » ................................

max. 1,860

2.8

» » » ................................

med. 560

5.4

6.5 » » ................................

max. 3,150

2.o

» » » ................................

med. 600

5.2

j

opaginerad Kontrollera mot PDF

10!)

KiukjI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Amu. 1 donna tabell iir räknat mod, att passagen genom Södertälje kanal,

såsom ovan angivits, tager eu tid av 49 min., vilken tid beräknats för de större

fartyg, som efter utvidgning skola passera kanalen. För de mindre ångfartyg, som

kunna passera den nuvarande kanalen, är motsvarande tid i medeltal endast 1)4.2

min. (jmfr ovan). Räknas med denna lägre siffra erhålles för nuvarande kanalen

de inom parentes angivna värdena.

Siffrorna i tabell 3 angiva sålunda do högsta »möjliga» kanalavgifter, som

normalt konstruerade ångfartyg i medeltal kunna erlägga vid passage till och från

Stockholm via Södertälje kanal, för att ej passagen genom kanalen skall bliva dyrare

för fartygen än driftkostnaderna yttre vägen. Visserligen kunna åtskilliga ångfartyg,

som hava relativt stora driftkostnader, finna det fördelaktigt att gå genom Södertälje

kanal, även om kanalavgifterna voro högre, men då utvecklingen går i riktning att

alltmera förbättra båtarnas driftekonomi, bör hänsyn till dessa mindervärdiga båtar,

som framdeles alltmera torde komma att försvinna, ej behöva tagas i detta sammanhang,

då det gäller att generellt och för framtiden bedöma värdet av Södertälje

kanal för sjöfarten till och från Stockholm. Vidare må erinras om att siffrorna i

tabell 3 äro beräknade under förutsättning, att fartygen kunna lika fördelaktigt lasta

och lossa i Stockholms Mälarhamn som i dess Saltsjöhamn och att hamnavgifterna

äro lika stora i båda dessa hamnar. Skola fartygen passera sluss i Stockholm och

kostnaden härför medräknas vid eu jämförelse mellan driftkostnaderna yttre vägen

via Osdjupet och inre vägen via Södertälje kanal, bliva de kanalavgifter, som fartygen

kunna erlägga vid passage genom Södertälje kanal, högst betydligt reducerade.

Det är, på grund av det anförda tydligt, att de kanalavgifter, som moderna

fartyg enligt tabell 3 kunna betala för passage genom Södertälje kanal, snarare äro

för höga än för låga.

Kanalavgifterna förutsättas i det följande, såsom nu äger rum vid Södertälje

kanal, utgå per rt. och ej, som vid Trollhätte kanal, med avgift, beroende på lastens

beskaffenhet och storlek. De i denna utredning angivna siffrorna gälla vidare medeltal

för lastade och olastade fartyg.

Omkostnaderna för kanalen bliva större, ju större fartyg kunna framsläppas,

och vore det från denna synpunkt sett skäligt, om kanalavgifterna per rt. för större

båtar sattes högre än för smärre. Detta låter sig emellertid ej göra, enär, som av

tabell 3 framgår, de större fartygen på traden till och från Stockholm kunna erlägga

en avsevärt mindre avgift per rt. än de mindre fartygen. Exempelvis kan enligt

alternativ 5.5 m:s led ett fartyg av de största dimensioner, för vilka detta kanalalternativ

är avsett, endast betala c:a hälften så stor avgift per rt. som ett fartyg

av medeltonnage. Detta är även fullt förklarligt, enär de stora fartygen just byggas

på grund av, att driftkostnaderna .per ton bliva mindre för sådana än för smärre.

Om man förutsätter, att kanalavgiften utgår lika per rt. för såväl större som

mindre fartyg, skulle kanalavgifterna för varje olika alternativ bestämmas med hänsyn

till inbesparade driftkostnader för de största fartyg, som kunna trafikera Södertälje

kanal; ty om kanalavgifterna sättas högre, skulle de största fartygen till och

från Stockholm i allmänhet icke finna med sin fördel förenligt att gå via Södertälje

kanal. Om kanalavgifterna bestämmas med hänsyn till de största fartygen,

skulle de emellertid bliva synnerligen låga och kanalens räntabilitet försämras. För

att ej räkna för ogynnsamt för kanalen har därför i det följande kanalavgiftema

antagits bestämda med hänsyn till medeltonnaget för de olika alternativen, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kung/. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91,

kanalavgifter emellertid i verkligheten torde nödvändiggöra, att kanal avgifterna per

rt. bliva större för mindre fartyg än för större fartyg.

För att kunna bedöma, huruvida de sålunda beräknade, för trafiken »möjliga»

kanalavgifterna räcka till att betala kanalens årskostnader, bör man då bestämma

dessa senare. Härvid kunna olika synpunkter göra sig gällande.

Några anse, att ett kanalföretag icke är berättigat, därest det icke kan lämna

direkta inkomster tillräckliga för att icke allenast betäcka utgifterna för drift och

underhåll utan även att förränta och amortera det i företaget nedlagda kapitalet.

Andra hylla däremot den åsikten, att vattenvägarna höra betraktas såsom landsvägarna,

d. v. s. att de icke behöva lämna någon direkt inkomst. Åtminstone

icke utöver vad som måste utgivas för drift och underhåll. De hålla före, att

vattenvägarna medföra så stora fördelar för det allmänna, att det nedlagda kapitalet

ej behöver amorteras eller ens fullt förräntas av de direkta kanalavgifterna.

Bekväma vattenvägsförbindelser äro ju också av största nationalekonomiska

betydelse. De underlätta samfärdseln för alla, som bebo korresponderande vattendrags

stränder. I motsats till vad beträffande järnvägarna är fallet, har varje strandägare

möjlighet att utan avsevärda kostnader få »station» å sina ägor, en omständighet som

särskilt är av betydelse då det gäller tillgodogörande av naturprodukter, såsom grus,

sten, lera o. d., vilka ej tåla dyrbarare transporter. Goda vattenförbindelser uppamma

ofta’ nya industrier och giva anledning till ett allmännare uppsving inom de orter, som

beröras. Härigenom erhåller staten indirekta inkomster och fördelar, vilka, om än

icke påvisbara i form av avgifter från de trafikerande fartygen, dock böra medtagas

i beräkningen, då det gäller att avgöra, huruvida det är nationalekonomiskt riktigt,

att staten nedlägger kapital för förbättrande av vattenvägar. En synpunkt som ej

heller får förbises är, att vattenvägarna kunna reglera järnvägarnas trafik och deras

taxor. De övertaga ofta det tyngre mindre dyrbara godset, som ej behöver så

snabb befordran. Härigenom kunde befaras, att en betänklig konkurrens skulle

uppstå med de berörda järnvägarna, men erfarenheten från många håll visar, att

med undantag för några övergångsår efter en ny vattenvägs eller en ny järnvägs

anläggning — de båda transportvägarna i själva verket icke skadat varandra utan

verka så stimulerande på företagsamheten, att båda samfärdselmedlen få nytta

däruv

'' I enlighet med det förstnämnda åskådningssättet gjordes i Trollhätteutredningen

en sannolikhetsberäkning, som gav till resultat, att under vissa förutsättningar

beträffande den framtida trafikökningen en kanalavgift, motsvarande nuvarande

medeltal per ton skulle kunna vara tillfyllest för att täcka alla utgifter med

3.6 % ränta på nyanläggningskapitalet + gamla kanalens värde samt dessutom

amortera hela summan på 40 år. „

Den utförda beräkningen av stegringen i trafiken angavs emellertid såsom

en maximalkalkyl. Skulle stegringen icko bliva så stor eller medelavgiften per

ton bliva lägre, måste eu längre amorteringstid tillgripas. I en på uppdrag av

vattenfallsstyrelsen utav matematikern i järnvägsstyrelsen doktor N. Ahlberg

verkställd utredning, avlämnad den 24 oktober 1913, om revision av gällande

taxa för Trollhätte kanal, hävdas att hela kapitalet icke behöver amorteras på

40—50 år, ty kanalen har även efter denna periods slut ett betydande värde.

Han anser det fullt berättigat att endera genast avskriva värdet av den gamla

kanalen och endast amortera det nya kapitalet, eder och att låta gamla kanalens

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 91.

värde ingå i kapitalet, men icke amortera detta helt och hållet utan låta en del

vara kvar* vid periodens slut.

Vattenfallsstyrelsen har ansett det nödvändigt att även beträffande Södertälje

kanal låta verkställa beräkningar av årskostnaderna

dels 1) under förutsättning att ingen amortering av det bokförda värdet

äger rum,

dels 2) under förutsättning att med en konstant annuitet det bokförda värdet

avamorteras under 40 år.

Då åsikterna vidare kunna vara delade, om det bokförda värdet bör omfatta

ej allenast

A) det av 1913 års riksdag i princip beslutade anslaget på högst 550,000 a)

kronor för utvidgning av kanalen mellan Igelstaviken och Maren jämte de belopp,

som ytterligare nedläggas vid utvidgningen, utan även

B) därutöver kostnaderna för den nuvarande kanalen, hava i bilagan 10 beräkningar

enligt båda dessa förutsättningar utförts. I beräkningarna har använts

dels en räntefot av 4. o %, vilken torde kunna motsvara statens nuvarande effektiva

räntefot i medeltal för samtliga löpande lån, dels ock en räntefot av 4.7 5 %, vilken

torde vara den lägsta räntefot, som lärer böra beräknas vid upptagande under nuvarande

förhållanden av nya lån.

Då de olika förutsättningarna, ehuru givetvis lämnande ganska skilda värden,

i föreliggande fall icke utöva någon avgörande inverkan på slutledningarna, har

i efterföljande utredning räknats endast med 4.0 % räntefot och 1.05 2 % amortering.

Det må här anmärkas, att det sammanlagda procenttalet i detta fall eller 5.0 5 2

är föga högre än enbart den räntefot 4.7 5 %, som antagits motsvara de nya lånen.

Drift och underhåll antagas kosta 1 % av anläggningskostnaden, dock äro för den

nuvarande kanalen upptagna de verkliga drift- och underhållskostnaderna (jfr Bil. 10).

I kolumn 1 av nedanstående tabell 4 finnas angivna för olika alternativ de

sålunda erhållna årskostnaderna för farleden Saltsjön—Södertälje—Stockholm. Däremot

medräknas ej kostnaderna för farleden Södertälje—Västerås—Köping, och ej

heller ränteförlust under byggnadstiden.

Kolumn 2 angiver kanalens praktiska max. transportförmåga och kolumn 3

kanalkostnaden per rt., om kanalens totala årskostnad lika fördelas på en trafik

lika stor som kanalens nyssnämnda transportförmåga. Kolumnerna 4 och 5 angiva

slutligen de största »möjliga» kanalavgifter, som fartygen under gjorda förutsättningar

enligt tabell 3 kumia betala.

‘) Den del av detta belopp, som eventuellt skall drabba järnvägsbyggnaden, lär icke bliva

större, än att den icke nämnvärt förrycker beräkningarnas resultat.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Tabell 4.

i Kanalens i

i !

lårskostnad

Kanalens

transport
förmåga
-

4 % räntefot.

Nuvarande leden (exkl. 550,000;

kronor).......................................I 87,000

2 a) exkl. nuvarande leden men inkl.j

550.000 kronor

4.0 m:s led ...........................

Motsva
rande
kanal
kostnad
Öre/Rt.

Högsta »möjliga»

kanalavgift enligt

tabell 3.

Öre/Rt. | Öre/Rt.

900,000; 9.7

335,000 14,900,000;

452.000

585.000

6.5 » » ...........................

2 b) inkl. nuvarande leden och inkl.)

| 550,000 kronor

4.0 m:s led ................................,374,000

5.5 » » ................................j 491,000

6.5 » » ................................1624,000

6.300.000

6.500.000

4.900.000

6.300.000

6.500.000

6.8

7.2

9.o

7.6

7.8

9.6

13.3

6.4

5.4

5.2

6.4

5.4

5.2

(14.7)

Totala trafiken genom den nuvarande leden år 1912 var 499,299 rt., därav

4,802 för flottar och omätta båtar, och kanalavgifterna 76,339 kronor. Samma år

var medelkanalavgiften för hela trafiken 15 öre per rt. eller, om flottar och omätta

båtar frånses, 14 öre per rt. För ångfartyg, som närmast avses i tabell 4, var

medelavgiften 11 öre per rt. För att med denna trafik kunna förränta och amortera

köpeskillingen 769,000 kronor hade vid 4 X räntefot erfordrats en kanalavgift

i medeltal av 17.4 öre per rt., och gick rörelsen å kanalen, om man tager hänsyn

till amortering, med förlust. Förlustens storlek utgjorde år 1912 c:a 11,000 kronor.

Om den nuvarande kanalens trafikförmåga fullt utnyttjas, och medelkanalavgiften

14 öre per rt. bibehålies, uppkommer däremot en vinst av c:a 40,000 kronor per år.

Om man särskiljer trafiken med fartyg, som kunna trafikera nuvarande leden,

från trafiken med större fartyg vid de alternativa farledsdjupen, bör i jämförelsen

de olika kanalaltemativens ovan beräknade kanalomkostnader och trafikförmåga

minskas med motsvarande belopp för den nuvarande leden. Bestämmes vidare

kanalavgiften till samma belopp som de enligt tabell 3 beräknade avgifterna erhålles

följande:

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

113

Tabell 5.

Kanalens

årskostnad

Kanalens

transport-

förmåga

Högsta

möjliga

kanaluv- gift enligt

tabell 3.

Kanal-

inkomster

Max.

Vinst + eller förlust —

av kanaldriften

Max. | Min.

4 % räntefot.

Nuvarande leden

(exkl. 550,000 kr.).

Kr.

Rt.

Öre/Rt.

Kr.

Kr.

Kr.

87,000

900,000

13.3

120,000

+ 33,000

Utvidgade lederna

(inkl. 550,000 kr.).

4.0 m:s led ........

287,000

4,000,000

6.4

256,000

— 287.000

- 31,000

5.5 » » ........

404,000

5,400,000

5.4

292,000

— 404,000

- 112,000

6.5 » » ........

537,000

5,600,000

5.2

291,000

— 537,000

- 246,000

Härvid har årskostnaden för den nuvarande leden beräknats utan tillägg för

de redan i princip beslutade 550,000 kronor. Detta belopp har däremot medtagits

vid beräkning av årskostnaden för den utvidgade kanalen.

Av tabell 4 framgår, att kanalens årskostnad per rt., då dess trafikförmåga

är fullt utnyttjad, är för nuvarande leden mindre, men för 4.o, 5.5 och 6.5 m:s

leden större än de högsta »möjliga» kanalavgifter, som fartyg, gående till och från

Stockholm, kunna betala. Av tabell 5 framgår att, även om kanalavgifterna bestämmas

möjligast höga, uppkommer även vid fullt utnyttjad trafikförmåga vinst

endast för den nuvarande kanalen, under det att förlust uppkommer vid samtliga

de undersökta större alternativen. Storleken av förlusten, som är beroende på

trafikens storlek och den hastighet, varmed trafiken växer, uppgår, som av de sista

tvenne kolumnerna i tabell 5 framgår, till avsevärda årliga belopp; den näst sista

kolumnen angiver förlustens storlek, om trafiken ej skulle ökas utöver den nuvarande,

och den sista kolumnen angiver motsvarande förlust, då kanalens trafikförmåga

blivit fullt utnyttjad.

I detta, sammanhang må erinras därom, att Trollhätteutredningen byggdes

på en successivt växande transportmängd, härledd ur upplandets sannolika utvecklingsmöjligheter,

då däremot här ovan för att erhålla övre gränsvärden räknats med

kanalens totala transportförmåga.

Av det anförda torde framgå, att Södertälje kanal är direkt ekonomiskt motiverad

som genväg till och från Stockholm endast för sådana fartyg, som hava ungefär

den storlek, som kan passera den nuvarande farleden, men att en utvidgning för större

fartyg, gående på denna trade, är ur nyssnämnda synpunkt omotiverad. Kommer av

andra skäl en utvidgning till stånd, bör man emellertid söka leda även dylika

större fartyg till och från Stockholm genom kanalen, så långt kanalens trafikförmåga

räcker, men kommer detta att innebära en »dumping», enär avgifterna i

så fall måste sättas lägre än kanalens självkostnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 sand. 77 käft. (Nr 91.)

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Trafiken på

andra

Mälarhamnar

än

Stockholm.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

Att Södertäljeleden ur andra synpunkter kan vara till fördel för sjötrafik

från och till Stockholm är dock givet. Särskilt gäller detta för fartyg och pråmar,

vilka vilja undvika den ofta oroliga leden förbi Landsort, eller som skola lasta eller

lossa även i andra Mälarhamnar än Stockholm.

Men av det förut anförda lär dock framgå, att vid bestämmande av det

lämpligaste farledsdjupet för Södertälje kanal den direkta trafiken på Stockholm är

av underordnad betydelse.

Mälarhamnarna kunna öppnas för sjögående fartyg av större djup genom

utvidgad farled, vare sig den förlägges vid Södertälje kanal eller Stockholm.

Betydelsen av Södertälje kanals utvidgning blir emellertid väsentligt olika, allt

efter som man förutsätter att motsvarande fördjupad farled finnes vid Stockholm

eller ej.

Förutsätter man till en början, att en fördjupad farled finnes vid Stockholm,

vinnes genom Södertälje kanals fördjupning endast en viss vägförkortning för de

fartyg, som gå från Mälarhamnar söderut eller omvänt. Denna förkortning via

Södertälje uppgår, räknat från Landsort till Mälarhamn väster om Södertälje, till

c:a 104 km., jämfört med vägen genom nuvarande segelleden via Stockholm.

Vinsten för ångfartyg av denna förkortning, frånsett sluss- och hamnavgifter, beräknad

på analogt sätt som förut, framgår av följande

Tabell 6.

Fartygets

storlek

Rt.

Vinst

Öre/Rt.

max. 230

27.0

med. 100

42.6

alt. 4.0

rrvs Iftfl ....................................

max. 735

14.9

med. 415

19.9

» 5.5

max. 1,860

med. 560

9.5

16.8

» 6.5

y> »

max. 3,150

med. 600

4.7

» » ....................................

16.i

Vinsten minskas sålunda ju större fartygen äro och uppgår för båtar, som

äro obetydligt större än de, som kunna passera den nuvarande Södertäljeleden till

27 öre per rt. och nedgår för större fartyg till c:a 5 öre per rt.

Om slussavgifterna via Stockholm skulle sättas lägre än via Södertälje minskas

den vinst, som fartygen göra genom att gå den kortare vägen via Södertälje.

Vill man nu ä andra sidan se till vilka kanal- eller slussavgifter, som behöva

upptagas, för att årskostnaderna skola täckas, gäller det att, då trafikmängden icke

är möjlig att med anspråk på sannolikhet uppskattas, uppställa vissa antaganden

rörande densamma. Detta har skett i bilaga 11 på följande olika sätt.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Kungl. Muj:ts Nåd. Proposition Nr Dl.

l:o) Till en början bär undersökts vilka kanalavgifter, som enligt olika

kanalalternativ erfordras, för att omkostnader och inkomster skola täcka varandra

vid olika antagna årliga trafikmängder, om man förutsätter, att den årliga trafikmängden

är konstant under hela 40-årsperioden.

2:o) Då kanalavgifterna för sådana fartyg, som kunna passera den nuvarande

kanalen icke kunna höjas — en dylik höjning skulle nämligen innebära, att

kanalutvidgningen skulle förorsaka sämre förhallanden för dessa fartyg — hava även

kanalavgifterna för den »nytillkommande trafiken» beräknats under den förutsättningen,

att trafiken med mindre fartyg även efter utvidgningen av kanalen uppgår

till cirka 500,000 rt., och att de ytterligare kanalavgifter, som erfordras enligt de

gjoida förutsättningarna utöver omkostnaderna för den nuvarande kanalen påföras

don »nytillkommande» trafiken. Da under de senaste 20 åren trafiken genom den

nuvarande kanalen ej nämnvärt ökats, synes nämligen berättigat, att göra det för

kanalen gynnsamma antagandet, att den »nytillkommande trafiken», för såvitt en

större ökning förutsättes äga rum efter kanalutvidgningen, till avsevärd del

kommer att förmedlas av större fartyg, än som kunna passera den nuvarande

leden.

3:o) Slutligen hava de erforderliga kanalavgifterna för »nytillkommande

trafiken» beräknats, under förutsättning att denna trafik successivt växer med konstant

ökningsprocent från vissa antagna begynnelsemängder till olika slutvärden vid

40-årsperiodens slut.

Av den i bilaga 11 lämnade utredningen framgår oförtydbart i huru avgörande

grad trafikmängden inverkar på de »erforderliga» avgifterna. Nedanstående

exempel avser att belysa detta förhållande. Det förutsättes därvid, att

de årliga omkostnaderna för en upprensad farled vid Stockholm och vid Södertälje

äro lika stora under i övrigt likartade förhållanden. Vid viss trafikmängd

mellan Mälarhamn och Saltsjöhamn söderut behöver därvid avgiften under angivna

förutsättningar sättas dubbelt så stor, om man har tvenne infartsleder, som om

samma trafik endast behöver betala omkostnaderna för eu enda led. Om denna

led antages förlagd i Stockholm, uppgå de ökade driftkostnaderna, som exempelvis

o.5 m:s djupgående fartyg fa vidkännas genom att begagna den längre vägen via

Stockholm, enligt tabell 6 i medeltal till c:a 17 öre per rt. Enligt bilaga 11 tabell

2 åter är kanalavgiften vid exempelvis en »nytillkommande trafik» av 2,000,000 rt.

20 öre per rt., d. v. s. sammanlagda kanalavgiften och omkostnaderna av krokvägen

via Stockholm 37 öre per rt. Förutsätter man åter att vid samma »nytillkommande»

toto/trafik, 2,000,000 rt., även en större Södertäljeled finnes upptagen, och att trafiken

lika fördelas med 1,000,000 rt. pa varje slussled, en fördelning, vilken nationalekonomiskt

sett är berättigad, blir avgiften för samma fartyg, om det väljer den

kortare Södertäljeleden enligt samma bilaga 11 tabell 2 vid en transportmängd per

led av 1,000,000 rt. 40 öre per rt., d. v. s. omkostnaderna högre än om endast en

led funnes. Okas däremot den »nytillkommando trafiken» till c:a 2,500,000 rt. bliva

tvenne 5.5 m:s leder ekonomiskt berättigade. I det föregående är antaget, att

tontalet är konstant under hela 40-årsperioden. Räknar man med, att tontalet

successivt ökas, inträffa analoga förhållanden.

oOm de anförda synpunkterna tillämpas även på övriga alternativ framgår

att t va upprensade farleder till Mälaren för större fartyg motsvarande 4.0, 5.5, 6.5 m:s

led under angivna förutsättningar ej äro berättigade såsom ekonomiska företag för sig

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

förrän trafikmängden till och från Mälaren för 4.0 m:s leden ökats med mer än det

tredubbla och för 5.5 och 6.5 m:s lederna med mer än det fem- å sjudubbla av den

nuvarande trafiken genom Södertälje kanal. ...

Om endast en sluss för större fartyg skall anläggas mellan Mälaren—saltsjön,

uppstår frågan, huruvida densamma lämpligen förlägges vid Stockholm eller Södertälje.

Då en av farledens huvudändamål är att öppna Mälarhamnarna för större

fartyg, talar för Södertäljeleden huvudsakligen, att vägen söderut för dessa blir

kortare; för Stockholmsleden åter talar den omständigheten, att fartyg lättare kunna

erhålla fyllnadslast i Stockholm än i andra Mälarhamnar. Då emellertid föreliggande

utredning icke avser att jämföra Södertäljeleden och Stockholmsleden, förutsättes

i det följande, att, om endast en utvidgad slussled kommer till stånd mellan

Mälaren och Saltsjön, denna förlägges vid Södertälje.

Den vinst, som betraktarna kunna vinna genom en upprensad SödertäJjeled,

är givetvis olika för olika fall, men belyses av följande exempel i Öl ande järn
-

Tyidlfyicxpovtsfi.

De viktigaste järnmalmfälten i mellersta Sverige utvisas å Pl. 4 enligt en av

Sveriges geologiska undersökning genom d:r Tegengren åren 1907- 1909 upprättad

karta. Av denna karta framgår, att malmen omkring Mälaren förekommer i Denne

grupper, av vilka gruppen söder om Mälaren (Kantorp) och gruppen nordost om

Mälaren (Dannemora m. fl.) äro utan betydelse för sjötrafiken på Mälaren. Den nordvästra

gruppen, som är den största, omfattande Grängesberg, Norberg m. fl. malmfält,

skulle däremot kunna ifrågasättas exportera via Mälarhamn. Malmfälten befinna

sig 60 å 100 km. från Mälarhamnar, varför även efter Södertälje kanals upprensning

transporten blir en kombinerad järnvägs- och sjötransport. Som exporthamnai

i Mälaren kunna ifrågasättas Köping för de längst åt väster belägna malmfälten

(exempelvis Dalkarlberg) och Västerås för de mera åt öster belägna fälten (exempelvis

Norberg). De förra exportera nu via Oxelösund och de senare huvudsakligen

via Stockholm. 0

Fraktkostnaderna med järnväg från Oxelösund och Västerås till olika stationer

utvisas å bifogade Pl. 5 dels med tillämpning av statens järnvägars tariff, klass 12,

dels under antagande av en fraktsats av 1.6 respektive l.o öre per ton km. Siffran

1.6 utgör medelinkomsten per ton km. för fraktgods år 1911 å, Oxelösund—Flen—

Västmanlands järnväg, och siffran l.o är den lägsta fraktavgift per ton km., som

enligt uppgift undantagsvis tillämpats för längre frakter å samma bana, och nätt

och°jämnt torde täcka driftkostnaderna (utan utdelning å aktiekapitalet).

Vid jämförelse mellan dessa kostnader och frakterna sjövägen via Södertälje

göres följande förutsättningar: .

1) Lastningskostnaden i gruvan ävensom lastningskostnader Iran jarnvagsvagn

till fartyg, vilka kostnader i båda fallen antages lika, medräknas ej. Anmärkas

må emellertid, att lastningskostnaderna från järnvägsvagn till fartyg i

verkligheten variera, beroende på anordningarna i hamnen. Den gjorda förutsättningen,

att dessa kostnader äro lika i olika hamnar, är sålunda berättigad

endast °om moderna och ändamålsenliga lastningsanordningar anordnas i respektive

hamnar. ,,

2) Varje rt. av anlänt eller avgånget fartyg antages motsvara 0.8 it.

Denna siffra är härledd ur trafiken från Oxelösunds hamn, varest år 1911 ett

tonnage för ankommande och avgående fartyg av tillsammans 1,498,215 rt., mot
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91. 117

svarade en lossad och lastad godsmängd av 1,198,422 ton, och torde vara för

kanalen gynnsam. Till jämförelse må erinras att, om för fartygen ~r = 2.0 och

I L.

om fartygen gå fullastade i ena riktningen och tomma i den andra, motsvarar

l.o rt. för anlänt eller avgånget fartyg l.o It. lossade eller lastade varor.

3) Hamnavgifterna enligt nu gällande taxor äro:

Fartyg

Last

Summa avgift

Öre/It

Öre/It

Öre/It

Oxelösund ..................................

............................. 0

0

0

Köping .....................................

............................. 6

10

25

Västerås......................................

............................. 6

10

25

Enköping ..................................

............................ 10

10

35

Stockholm ..................................

............................. 10

0

25

Med stöd härav räknas i det följande en hamnavgift i Oxelösund av 0 öre

och i övriga Mälarhamnar av 25 öre per ton malm.

4) Fartygen antages passera den 2.7 km. långa Södertäljekanalen på en

tid av 49 minuter. Det härav uppkomna dröjsmålet motsvarar vid normal fart av

8—10 knop en vägförlängning av 9 å 13 km. eller i medeltal c:a 11 km.

Oxelösunds hamn motsvarar för fartyg i södergående trade en punkt, belägen

c:a 60 km. söder om Södertälje. Fartygets väg från nämnda punkt blir med

tillägg av ovanstående 11 km. till Köping 193 km., till Västerås 168 km. Fartygens

driftkostnader för de största respektive medelstora fartygen äro enligt de olika

alternativen såsom förut angivits följande:

Största fartyg öre per rt. km.......

Medelstort fartyg öre per rt. km.

Största » » » It. »

Medelstort » » » » »

Driftkostnader

4.0 m. led 5.5 m. led 6.5 m. led

0.14 0.0 9 0.0 6

0.19 0.16 0.15

0.18 0.11 0.08

0.24 0.20 0.19

För att bliva jämförbara med järnvägsfrakterna måste dessa driftkostnader,

vilka, såsom förut framhållits, äro lägre än fartygens verkliga fraktkostnader,

höjas. Enligt en uppsats av Jacoby i Zeitschrift för Binnenscliiffahrt H. 18 1913,

voro malmfrakterna Östersjön—Nordsjön 1911—1912 i medeltal c:a 0.22 öre per

It. km. I det följande har för alla tre alternativen räknats med en avgift av O.20

öre per It. km. Denna avgift är dock, som av ovanstående framgår, väl knapp

särskilt för 4.o m:s leden.

5) De största fartygen antagas kunna obehindrat passera Södertälje kanal

och Mälaren även under natten, och seglationen antages vara öppen hela vintern.

De för vintertrafikens upprätthållande erforderliga kostnaderna kunna uppgå till

betydliga belopp, beroende på de fordringar man uppställer. Då de, om större

anspråk skola tillgodoses, emellertid torde böra gäldas på annat sätt, göres intet

tillägg härför i de enligt bilaga 10 beräknade driftkostnaderna. Upplysningsvis må

i detta sammanhang nämnas, att årliga driftomkostnaderna exklusive ränta och

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

amortering av anskaffningskostnaden för Stockholms nuvarande isbrytare i medeltal

uppgått till c:a 30,000 kronor.

6) »Erforderliga» kanalavgifter per It. uppskattas med stöd av tabell 3 bilaga

11 till nedanstående avrundade minimivärden.

För 4.o m:s led 31—52 öre per It.

» 5.5 » » 36—59 » » »*)

» 6.5 » » 47—77 » » »

Under de sålunda angivna förutsättningarna kunna följande jämförelser

uppställas.

A) .Jämförelse mellan järnväg sfrakterna för mahn via Oxelösund och de

kombinerade sjö- och jårnvägsfrakterna via Södertälje kanal och Köping (Pl. 5).

Om man till en början frånser hamn och kanalavgifter, och om järnvägsfrakterna

räknas från Köping enligt statens järnvägars tariff (kl. 12) bliva de

kombinerade fraktkostnaderna för malm från olika malmfält 1.68 ä 1.28 kr. per It.

billigare än motsvarande järnvägsfrakter från Oxelösund enligt samma statens

järnvägars tariff kl. 12. Räknas fraktkostnaderna från Oxelösund efter ett medelpris

av 1.6 öre per ton km. bliva de kombinerade frakterna räknade som förut

endast 0.48 å 0.3 2 kr. billigare pr It. än de förstnämnda. Räknas slutligen fraktkostnaderna

från Oxelösund efter ett medelpris av 1 öre per tonkm. bliva de

kombinerade frakterna räknade som förut 0.7 6 å 1.4 5 kr. per It. dyrare än de

förstnämnda. Tages vidare hänsyn till att de kombinerade frakterna enligt de

gjorda förutsättningarna böra ökas ej allenast med hamnavgift 0.2 5 kr. per It.

utan även med erforderlig kanalavgift minst 0.36 kr. för alternativ 5.5 m:s led eller

sammanlagt minst 0.61 kr. per It., är det tydligt, att den kombinerade frakten med

normal taxa från Köping är ofördelaktigare än järnvägsfrakt via Oxelösund med

rabatterad taxa. Då järnvägsbolagen ej äro skyldiga att rabattera via Köping,

hava bolagen följaktligen i sin makt, att, därest de så vilja, genom måttlig rabattering

av frakterna via Oxelösund göra denna led för malmexport fördelaktigare

än leden via Köping och kanalvägen Södertälje. Detta gäller för de stora gruvfält,

som beröras av Oxelösundsbanan men däremot ej exempelvis för fälten vid den

smalspåriga Uttersbergsbanan, över vilken det till Köping anlända godset år 1911

dock endast uppgick till 59,522 ton, varav c:a 7,074 ton malm inklusive briketter.

Enligt uppgift kommer dock malmtrafiken över denna bana att ökas.

B) Jämförelse mellan jårnvägsfrakterna via Stockholm—Värtan och de

kombinerade sjö- och jårnvägsfrakterna via Södertälje kanal och Västerås.

Beträffande dessa frakter gäller i viss mån vad som förut anförts angående

jämförelsen mellan frakterna via Oxelösund och via Köping—Södertälje, dock må

observeras, att Västeråsbanan (S. V. B.) icke åtminstone för närvarande är inriktad

på malmexport i samma höga grad som Oxelösundsbanorna, och att följaktligen

Västeråsbanan icke lämpligen för närvarande torde kunna bevilja lika stora rabatter

som den förstnämnda banan. Dessa förhållanden öka kanalvägens konkurrens
-

*) Här är kostnaden för sluss alt. IV medräknad. Medtages endast kostnaden för sluss

alt. I, minskas dessa siffror med cirka 12 °/°-

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Öl.

förmåga gent emot järnvägen, så länge densamma icke speciellt inriktar sig på större

malmtrafik än den nuvarande.

Av Pl. 5 framgår, att, om järnvägsfrakterna såväl via Värtan som via

Västerås räknas enligt S. V. B:s normala taxa, äro malmfrakterna via Västerås—

Södertälje kanal från de viktigaste malmfälten l.so å l.oo kr. per It. billigare än

järnvägsfrakterna via Värtan, allt oavsett kanalavgifter och hamnavgifter, vilka

sistnämnda dock antagas lika i Värtan och Västerås. Tager man hänsyn till

kanalavgifterna, som enligt de uppställda beräkningsgrunderna för 5.5 lins led

behöva uppgå till 0.36 ä 0.59 kr. per It., blir emellertid vinsten av Södertäljeleden

obetydlig, och denna vinst kan lätt övergå till förlust, om kanalavgifterna sättas

högre eller om S. V. B. skulle genom rabatter gynna exporten via Värtan.

Härav torde sålunda framgå, att fraktkostnaderna för exportmalm icke komma

att väsentligt sänkas genom upprensningen av Södertälje kanal i annan mån än

som beror på konkurrensen mellan tvenne slag av trafikleder, av vilka dock kanalen

blir lika konkurrenskraftig som järnvägen först vid stora trafikmängder. Denna

konkurrens skulle visserligen kunna tillföra exportörerna fördel, men skulle å andra

sidan medföra förlust för kanalens ekonomi, om kanal avgifterna måste sänkas under

de belopp, som nätt och jämnt täcka omkostnaderna av kanalen. En upprensad

farled Mälaren—Saltsjön kan emellertid icke motiveras för enbart eller huvudsakligen

malmexport förr än denna vuxit till sådant belopp, att järnvägen ej

lämpligen kan befrakta densamma, allt under förutsättning att järnvägsavgifterna

ej äro oskäliga.

För kolimport till de inre delarna av Bergslagen ställa sig förhållandena

i stort sett lika som för malmexport. För kolimport till Mälarhamn åter blir

kanalvägen avgjort billigare än den nuvarande vägen via Oxelösund eller Värtan.

Exempelvis bliva fraktkostnaderna via Södertälje kanal till Köping 2.9 o kr. per

It. billigare än via Oxelösund och till Västerås c:a 2.6 5 kr. per It. billigare än

via Värtan enligt de nuvarande normala järnvägsfrakterna, allt frånsett kanal- och

hamnavgifter. För styckegods eller massgods i mindre poster blir däremot ofta

frakten via järnväg billigare (Bil. 12).

I de ovan gjorda utredningarna, som belysa under vilka förhållanden en

hamn i Mälaren med farled via Södertälje kan konkurrera med hamnarna i Stockholm

eller Oxelösund med järnvägsförbindelse mellan hamnen och Mälardalen, har

räknats med en för alla tre kanalalternativen konstant driftkostnad för fartyg av 0.2 o

per It. km., under det att i verkligheten driftkostnaden per It. km. för de större

fartygen äro mindre än för de mindre fartygen. Denna skillnad till förmån för de

större fartygen inverkar emellertid väsentligt först när avstånden bliva betydligt

större, än vad som ovan förekommit vid jämförelse med Oxelösund och Värtan.

För att få någon ledning, vilket farledsdjup bör föredragas med hänsyn till

trafik direkt från och till Mälarhamn, borde man sålunda egentligen utsträcka

undersökningen av fraktförhållandena att även omfatta de olika fraktrouterna utom

Mai arområdet. I detta sammanhang må även nämnas, att exporthamnarna Oxelösund

och Värtan vid konkurrensen om långväga frakter med en utvidgad Södertäljeled

hava en fördel bestående däri, att de möjliggöra större och följaktligen för

längre transport fördelaktigare fartyg än en upprensad Södertäljeled.

Resultatet av en dylik utredning angående frakterna utom Mälarområdet blir

emellertid, i härvarande fall såsom förut betonats synnerligen osäkert, enär man ej

s. 120 Kontrollera mot PDF

Slutsatser

rörande far

ledsdjup.

Lämpligaste

sluss Alt.

120 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

kan utgå från en befintlig trafik utan måste räkna med huvudsakligen nya trafikmöjligheter.

En dylik utredning torde ej heller i detta fall vara behövlig för att

avgöra valet om lämpligaste farledsdjup.

Det lärer nämligen av det anförda framgå, att en utvidgad Södertäljekanal

visserligen kommer att medföra avsevärda fördelar för Mälarens hamnar och uppland,

men att någon sådan inkomst av kanaltrafiken icke vid något av de större

djupen kan framvisas, att utvidgningsföretaget kan bära sig som en affär för sig,

d. v. s. att icke allenast omkostnader och ränta täckas utan jämväl avamortering

sker. Farledsdjupet måste i stället, därest en ombyggnad överhuvud taget ur handelssjöfartens

synpunkt skall företagas, bestämmas med hänsyn till, att sjöfarten på

Mälarhamnarna må kunna bedrivas med så stora fartyg, att verklig fördel därmed

är förenad för dessa näringar; allt under iakttagande av att anläggningskostnaderna

icke bliva alltför höga.

Under sådana omständigheter torde 4 m:s alternativet redan från början höra

avföras. Fartyg med detta djupgående äro vid de fraktförhållanden, som för Mälardalen

äro rådande och med särskild hänsyn till de existerande järnvägarnas kraftiga

konkurrens icke tillräckligt stora. Ofta nog lär möjligheten till billig befraktning

på Mälarhamnar vara beroende av att fartygen kunna jämväl taga frakter till och

från Norrlandshamnarna eller andra hamnar vid Östersjön, där en icke obetydlig

del av sjöfarten uppehälles med mera djupgående fartyg. Det skulle emellertid

kunna ifrågasättas om man icke för att minska anläggningskostnaden kunde stanna

vid ett djup mellan 5.5 och 4.o m. Häremot talar dock dels, att Eders Kungl.

Maj:t och riksdagen redan beslutat upptaga kanalsträckan Igelstaviken-Maren för

5.5 m:s djup, dels att Stockholms stads hamnstyrelses senaste förslag till »Hammarbyled»

avser 5.5 m:s led och sluss. Det måste nämligen kraftigt betonas, att Södertälj

eleden mister en stor del av sin betydelse, om fartyg, vilka kunna passera förbi

Stockholm, icke jämväl kunna passera genom Södertälje kanal, ty endast härigenom

kunna göras sådana fraktkombinationer, som bäst tjäna Mälarhamnarnas sjöfart.

Behovet av att båda lederna ordnas för stort djup har ock starkt framhållits i det

gemensamma yttrande, som Mälarstäderna den 28 februari 1911 enats om att angiva

rörande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga utlåtande angående

Mälarens reglering. Att ur handelssjöfartens synpunkt för närvarande välja större

segeldjup i Södertälje kanal än 5.5 in., synes vattenfallsstyrelsen däremot icke motiverat,

då anläggningskostnaden därigenom avsevärt ökas och inkomsternas förhållande

till utgifterna blir ännu mindre.

Styrelsen vill dock framhålla, att även om Södertäljekanalen och Mälarfarlederna

i övrigt icke upptagas till större djup, det dock kan anses tillrådligt att

välja större djup på slussen för att möjliggöra en framtida utveckling utan en

synnerligen dyrbar ombyggnad eller nybyggnad av sluss. Styrelsen skulle därför

vilja förorda, att slussen utföres enligt alt. IV med 7.5 m:s tröskeldjup och med

bredd och längdmått, som medgiva försiktig slussning av 7.o m:s handelsfartyg.

Detta alternativ är visserligen 680,000—793,000 kronor dyrare än alt. I, men är

styrelsen för sin del av den meningen, att på skäl, som nyss anförts, slussen i intet

fall bör byggas mindre än enligt alt. II. Skillnaden i kostnad mellan alt. IV och

alt. It är däremot endast 96,000—97,000 kronor. Större matt äro ur handelssjöfartens

synpunkt i detta fall icke att förorda. Broarna medgiva såsom i avdelning

3 angivits utan förändring en dylik utveckling.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

En större sluss än den mot 5.5 lins djupet svarande motiveras jämväl av

sjöförsvarets intressen. För att genomsläppa pansarbåten »Sverige» räcker visserligen

en 6.5 m:s sluss enligt alt. II, men marinstabschefen har i sin skrivelse till

vattenfallsstyrelsen den 30 augusti 1913 bäntytt på större krav för framtiden.

Det må emellertid anmärkas att, såsom marinstabschefen i skrivelse till Södertäljekommissionen

den 9 augusti 1911 anmärkt, sjöförsvaret först då lärer hava väsentligt

intresse av att kunna låta pansarbåtar löpa in i Mälaren, om passagen för dem även

blir obehindrad förbi Stockholm. Ur strategisk synpunkt torde därför spörsmålet

om farledsdjupet böra göras beroende av de dimensioner farleden vid Stockholm kan

erhålla. Med hänsyn härtill torde det enligt vattenfallsstyrelsens mening knappast

under nuvarande förhållanden vara tillrådligt att föreslå slussen i Södertälje så lång

och så bred, att krigsfartyg av den storlek marinstabschefen i nyss åberopade

skrivelse angiver såsom tänkbar i framtiden (längd = 150, bredd — 25 m.) må kunna

passera.

Till sist må i detta sammanhang anmärkas, att upptagande i en 5.5 m:s

Södertälje kanal av en 6.5 m:s pansarbåtsränna med de mått, som i Eders Kungl.

Maj:ts proposition nr 250 till 1913 års riksdag avsågs, icke medför större kostnad

än 435,000 kronor. Denna fördjupning kan utföras även sedan kanalen anlagts

för 5.5 m:s led. Det förutsättes därvid, att slussen ifrån början fått motsvarande

dimensioner.

Beträffande farlederna i Mälaren böra de givetvis upprensas till samma djup

som Södertälje kanal, ty i annat fall är detta djup i kanalen till föga nytta för de

orter, som ligga innanför desamma. Men beslutet om upprensningarna i Agnesund

och Kvicksund synas i viss mån böra göras beroende av, om och när de viktigaste

Mälarhamnarna innanför dessa sund ordna sig för mottagande av så stora fartyg.

V attenfallsstyrelsen anser därför, att såsom villkor för dessa upprensningars utförande

bör uppställas, att åtminstone städerna Västerås och Köping åtaga sig anordna

kajer med tillräckliga djup och försedda med järnvägsförbindelse, och detta

till samma tidpunkt som motsvarande upprensningar bliva färdiga.

I analogi härmed kunde ifrågasättas, att Stockholms stad skulle ikläda sig

någon liknande förbindelse med hänsyn till upprensning av Bockholmssundet. Men

då denna upprensning för 5.5 m:s led icke kostar mer än c:a 11,000 kronor, och

då Stockholms stad säkerligen själv kommer att upptaga en ny förbindelseled

mellan Mälaren och Saltsjöhamn, torde sådant icke behöva ifrågasättas. En pansarbåtsränna

i det för 5.5 m:s led upprensade Bockholmsundet kostar c:a 70,000 kronor

och kan upptagas sedermera, om och när så påfordras.

Det må till sist ännu en gång anmärkas, att vattenfallsstyrelsen i likhet med

Södertäljekommissionen räknat djupen under den förhöjda lågvattenyta, som beräknas

bliva en följd av Mälarens föreslagna reglering, och som ligger c:a 0.3 6 m. högre

än den nuvarande, + 4.o m. i stället för + 3.6 4. Intill dess denna även ur många andra

synpunkter önskvärda reglering blir genomförd, har man att vid lågvatten räkna med

ett 0.3 6 m. mindre segeldjup än det, varmed de olika alternativa lederna betecknats.

12. Sammanfattning.

Av den sålunda verkställda utredningen torde framgå,

att vattenfallsstyrelsen för sin del icke vågar ställa i utsikt, att, vare sig förbindelseled

vid Stockholm för större fartyg anordnas eller icke, en avsevärd utvidgning

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 77 höft. (Nr 91.) 16

Farlederna i

Mälaren.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

av Södertälje kanal skall kunna under en nu överskådlig framtid bliva ett företag,

som lämnar tillräcklig direkt avkastning å det nedlagda kapitalet, om man uppställer

såsom fordran, att kanalinkomsterna skola täcka ej blott utgifterna för drift

och underhåll utan även förränta och amortera detta kapital,

att företaget visserligen ur ekonomisk synpunkt ställer sig gynnsammare,

därest man endast kräver skälig förräntning av kapitalet, men att även detta

resultat sannolikt icke under en ganska lång följd av år kan påräknas,

att en utvidgning av Södertälje kanal inom de av rimlig byggnadskostnad

dragna gränserna ej kan avsevärt underlätta Mälarens reglering,

att det däremot givetvis måste vara av stor nytta för Mälardalen liksom

även under vissa förutsättningar för Stockholm, om större fartyg kunde genom

Södertälje kanal passera mellan Mälaren och Saltsjön,

att denna mera lokala nytta — till följd av det uppsving förbättrade kommunikationer

alltid väcka till liv — i sin mån länder till fördel även för landet i

dess helhet,

att en utvidgning av Södertälje kanal under vissa förutsättningar jämväl kan

vara till nytta för försvaret,

att, om med hänsyn till de allmänna intressena en kanalutvidgning företages,

vattenfallsstyrelsen för sin del anser densamma böra ske pa sådant sätt, att slussen

bygges enligt alt. IV med ett tröskeldjup av 7.5 m., men kanalen i övrigt tillsvidare

endast bygges såsom 5.5 m:s led,

att ytterligare fördjupning för pansarbåt bör göras beroende på närmare

utredning ur försvarssynpunkt, samt

att i sammanhang med kanalutvidgningen de tre i utredningen angivna farlederna

i Mälaren böra upptagas till samma djup som kanalen.

Dock torde såsom villkor för upprensning av farlederna i Agnesund och Kvicksund

samt ombyggnad av bron vid Kvicksund böra uppställas, att städerna Västeras

och Köping förbinda sig bestrida kostnaden för de åtgärder, som behöva vidtagas

för att 5.5 m:s djupgående fartyg må kunna lasta och lossa vid med järnvägsanknytning

försedda kajer i eller invid respektive städer.

Kostnaden för utvidgning av Södertälje kanal och en upprensning av farlederna

i Mälaren skulle, om vattenfallsstyrelsens förslag beträffande farledsdjup

och slussmått vinna bifall, under förut angivna förutsättningar bliva:

Södertälje kanal jämte upprensning av Brandal- och Linasund, inkl. de av 1913

års riksdag i princip beslutade anslagen, 550,000 kronor . .. kronor 7,335,000

Upprensning av Bockholmssund ........................................................ » 11,000

» » Agnesund.................................................................... » 368,000

> » Kvicksund jämte ombyggnad av bro därstädes... » 493,000

I fråga om arbetets utförande vill vattenfallsstyrelsen i underdånighet påminna

därom, att Älvkarleby kraftverk blir fullbordat under år 1915 samt Trollhätte kanals

ombyggnad under början av år 1916. Då vid dessa arbeten, och särskilt vid det

sistnämnda, sysselsättes ett stort antal för ifrågavarande kanalarbeten lämpliga arbetare

samt en särdeles sakkunnig stab av befäl och underbefäl, och då en stor samling

moderna arbetsredskap efter deras avslutande blir tillgänglig, synes det vattenfallsstyrelsen

synnerligen önskligt, om tiden för utvidgningen av Södertälje kanal och

upprensningen av Mälaren valdes med hänsyn härtill och så, att såväl befäl och

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

arbetare som arbetsredskap kunde så mycket som möjligt få användning vid nu

ifrågasatta arbeten. Styrelsen vill i detta sammanhang påpeka, att dubbelspåret

Rönninge—Ström jämte därtill hörande järn vägsarbeten skola vara i huvudsak

färdiga den 1 juni 1916 och utvidgningen av kanalsträckan Maren—Saltsjön för 5.5

m:s djupgående fartyg den 1 maj 1917.

Det må till sist anmärkas, att statsrådet och chefen för civildepartementet

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 15 november 1912 visserligen angiver,

att full valfrihet bör råda mellan utförande av kanalombyggnaden på generalentreprenad

under vattenfallsstyrelsens uppsikt eller dess utförande direkt genom

styrelsens försorg och ledning. Men även om entreprenadformen i större eller

mindre utsträckning väljes, kunna dock styrelsens nyssberörda synpunkter tillgodoses,

ehuruväl i mindre utsträckning. I allt fall måste ett icke ringa antal ingenjörer

och ritare sysselsättas för utarbetande av fullständiga detaljritningar för entreprenaden

liksom för dennas behöriga övervakande, och den avsedda utjämningen i

statens byggnadsverksamhet kan jämväl vinnas.

Det kanal- och farledsarbete, som återstår, torde, om det ej forceras, lämpligen

kunna utföras under 5 år. Om det med hänsyn till vad ovan sagts påbörjas

under år 1915, kan det med säkerhet vara fullbordat under år 1919.

Då Eders Kungl. Maj:t i den till 1914 års riksdag avlämnade propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov föreslagit riksdagen att för utvidgning av

den mellan Maren och Saltsjön belägna delen av Södertälje kanal bevilja ett anslag

av 550,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 300,000 kronor,

behöver av den här ovan beräknade kostnaden, 7,335,000 kronor, för ombyggnad av

Södertälje kanal i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag, inkl. upprensning av

Brandalsund och Linasund, endast ett belopp av 6,785,000 kronor ytterligare äskas

av riksdagen. Sjstnämnda anslagsbelopp torde lämpligen böra fördelas på följande sätt:

För år 1915

» » 1916

» » 1917

» » 1918

» » 1919

............. kronor 200,000

............ » 800,000

............. » 1,700,000

............. » 2,300,000

............. » 1,785,000

Summa kronor 6,785,000.

Anslag för arbetena vid Bockholmssund, Agnesund och Kvicksund torde

kunna fördelas på de tre sista åren sålunda:

1917 .................................................................... kronor 300,000

1918 ................................................................... » 360,000

1919 .................................................................... » 212,000

Summa kronor 872,000.

............. kronor 200,000

............. » 800,000

............. » 2,000,000

............. » 2,660,000

............. » 1,997,000

Totala anslagsbehovet bleve då:

1915 .........................................

1916 ........................................

1917 ........................................

1918 ........................................

1919 .......................................

Summa kronor 7,657,000.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Beträffande återstoden, 250,000 kronor, av förenämnda i 1914 års statsverksproposition

begärda anslag å 550,000 kronor, torde byggnadskommissionen för dubbelspåret

Rönninge—Ström i sinom tid inkomna med underdånigt förslag.

Remisshandlingarna återgå.

I handläggningen av förevarande ärende hava deltagit styrelsens samtliga

ledamöter.

Stockholm den 16 januari 1914.

Underdånigst

F. YILH. HANSEN

enligt uppdrag.

/

Fredrik Jonson.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

125

Bil. 1.

Avskrift.

Chefen för marinstaben.

Till kungl. vattenfallsstyrelsen.

Med anledning av kungl. vattenfallsstyrelsens skrivelse den 19 juli 1913 angående

förbättrad farled mellan Mälaren och Saltsjön vid Södertälje får jag härmed

meddela, att jag i fråga om Södertälje kanal icke har ur sjömilitär synpunkt några

andra önskemål att anföra, utöver dem, som i chefens för marinstaben skrivelse

den 9 augusti 1911 till kommissionen för utredning angående stambanans sträckning

Rönninge— Saltskog blivit angivna, än att — med hänsyn till möjligheten av att i

en framtid längre fartyg än Sverige-typen komma att byggas — kanalen icke bör

erhålla skarpare kurvor, än att den, sedan den blivit upptagen till erforderligt djup,

kan befaras av fartyg av omkring 150 meters längd och 25 meters bredd.

Stockholm den 30 augusti 1913.

STEN ANKARCRONA.

C. E. Måhlén.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Bil. 2.

Seglationstid genom Södertälje kanal åren 1893—1912.

År

7>-7i

Trafiktid under året

Antal trafik- dygn under

året

A n m.

1888 ............

Började 9 maj

—

Finnas endast

1889 ............

» 28 april

—

dessa uppgifter.

1890 ............

» 30 mars

—

1891 ............

» 25 april

—

1892 ............

» 21 »

—

1893 ............

13 april—22 december

254

1894 ............

29 mars—22 »

269

1895 ............

5 januari—7 januari; 24 april—25 december

249

1896 ............

12 april—27 december

260

1897 ............

15 » —31 »

261

1898 ...........

1 januari— 6 februari; 9 april—31 december

304

1899 ............

4 > —28 januari; 9 » —29 »

267

1900 ............

2 » —17 » ; 22 » —30 »

255

1901 ............

14 april—16 december

247

1902 ............

2 maj—12 december; 17 december

226

1903 ............

25 mars—31 »

282

1904 ............

1 januari—12 januari; 10 april—31 december

278

1905 ............

13 april—30 december

262

1906 ............

12 » —30 »

263

1907 ............

10 » —30 »

265

1908 ............

17 » —31 »

259

1909 ............

20 » —15 »

240

1910 ............

26 » —31 »

281

1911 ............

3 januari—27 januari; 9 april—31 december

292

1912 ............

1—21 januari; 22 mars—31 december

306

Medeltal åren 1893—1912

266

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

127

Bil. 3.

Traflknppgifter för Södertälje kanal åren 1893-1912.

Ångfartyg: och motorfnrtyg.

Å r

Antal

resor

St.

Samman-

lagda

tontal

Eeg.-ton

Medelton tal

Eeg.-ton

Summa kanal- avgifter

Kronor

Kanalavgift

pr

reg.-ton

Kronor

1893...........................

2,372

283,376

119

28,594

05

10

1894..........................

2,582

307,680

119

31,001

55

_

10

1895...........................

2,426

274,466

113

27,606

40

_

10

1896..........................

2,550

289,195

113

29,208

20

_

10

1897 .......................

2,857

331,185

116

33,474

85

_

10

1898...........................

2,703

320,295

118

32,603

10

_

10

1899...........................

2,815

327,857

116

33,540

15

_

10

1900...........................

2,738

306,897

112

31,243

40

_

10

1901......................

2,582

291,701

113

29,642

20

_

10

1902...........................

2,390

270,671

113

27,524

_

10

1903...................

3,017

346,116

115

35,245

75

_

10

1904...........................

3,002

355,802

119

36,084

35

_

10

1905.....................

2,985

345,483

116

35,195

38

—

10

1906..........................

3,475

372,605

107

37,978

90

—

10

1907.........................

3,376

351,846

104

36,117

95

—

10

1908..........................

3,030

315,390

104

32,574

30

—

10

1909...........................

2,951

311,393

106

31,872

06

—

10

1910...........................

3,010

302,227

100

30,935

85

—

10

1911...........................

3,106

298,180

96

32,737

01

_

11

1912...........................

2,958

291,749

99

33,010

44

—

11

1913...........................

3,674 *)

287,732J)

78

—

—

_

_

:) Häri ingå 401 resor för motorfartyg.

?) » » 5,792 reg.-ton för motorfartyg.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91

Segelfartyg.

År

Antal resor

St.

Samman- lagda tontal

Reg.-ton

Medeltontal

Eeg.-ton

Summa känal- avgifter

Kronor

Kanalavgift

pr reg.-ton

Kronor

1893 ...........................

1,212

60,993

50

11,970

60

—

20

1894 ...........................

1,058

53,961

51

10,700

79

—

20

1895 ...........................

1,095

53,947

49

10,804

96

—

20

1896 ...........................

1,240

59,134

48

11,914

36

—

20

1897 ...........................

1,275

63,298

50

12,703

35

—

20

1898 ...........................

1,283

63,625

50

12,194

60

—

19

1899 ...........................

1,260

63,621

50

12,336

56

—

19

1900 ..........................

1,315

66,979

51

13,016

87

—

19

1901 ...........................

1,224

61,474

50

11,669

69

—

19

1902 ...........................

1,198

60,482

50

11,666

26

—

19

1903 ...........................

1,266

62,970

50

11,897

97

—

19

1904 ...........................

1,419

60,148

42

13,359

66

—

22

1905 ...........................

1,162

62,176

54

11,906

59

—

19

1906 ...........................

1,185

63,880

54

12,325

44

—

19

1907 ...........................

1,355

73,659

54

14,254

46

—

19

1908 ...........................

1,143

62,519

55

12,050

53

—

19

1909 ...........................

987

54,370

55

10,545

84

—

19

1910 ...........................

1,147

62,856

55

11,851

13

—

19

1911 ...........................

1,111

60,299

54

11,653

48

—

19

1912 .........................

1,179

63,256

54

12,304

52

—

19

1 1913 ..........................

1,377

65,970

48

—

—

—

—

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Knngl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

m

Pråmar.

Å r

Antal resor

St.

Samman- lagda tontal

Reg.-ton

Medel

tontal

Keg.-

ton

Summa kanal- avgifter

Kronor

Kanalavgift

pr reg.-ton

Kronor

Anm.

1893 ..................

1,067

—

11,053

63

—

_

Fattas upp-

1894 ..................

916

—

9,717

95

—

—

| uppgifter, j

1895 ..................

1,043

—

—

10,293

08

—

1896 ..................

1,499

84,767

57

14,261

07

—

17

1897 ..................

1,614

98,669

61

16,374

06

—

17

j

1898 ..................

1,477

89,482

61

14,609

96

—

16

1899 ..................

1,443

90,252

63

14,595

19

—

16

1900 ..................

1,451

87,490

60

14,395

71

—

16

1901 ..................

1,154

76,575

66

12,238

98

—

16

1902 ..................

1,280

83,670

65

13,800

58

—

16

1903 ..................

1,768

108,310

61

18,182

33

—

17

1904 ..................

1,787

119,443

67

19,058

64

_

16

1905 ..................

1,767

111,174

63

16,826

84

—

15

1906 ..................

1,766

111,365

63

17,104

10

—

15

1907 ..................

1,904

122,321

64

18,864

21

—

15

1908 ..................

1,900

120,942

64

17,921

58

_

15

1909 ..................

1,704

112,432

66

17,462

89

—

16

1910 ..................

2,060

133,387

65

19,658

43

_

15

1911 ..................

1,754

115,108

66

17,675

06

_

15

1912 ..................

2,297

144,294

63

23,298

25

_

16

1913 ..................

2,463

148,555

60

— |

-1

_

_

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt. 77 höft. (Nr 91.)

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Omätta båtar och timmerflottar.

År

Omätta båtar

1-

t

åt

or

Anm.

Timmerflotta^

i

Anm.

Antal

resor

St.

Summa

kanal-

avgift

Kronor

Kana

avgi

per b

Krön

Antal

resor

St.

Summa

kanal-

avgift

Kronor

Kana

avgi

per fl<

Krön

i.

rt

jtte

or

i 1893 .........

173

166

60

96

44

132

_

3

—

! 1894 .........

161

145

—

—

90

in

333

—

3

—

1 1893 .........

131

117

50

—

90

349

972

—

2

79

! 1896 .........

159

154

—

—

97

228

684

—

3

—

!

1897 .........

270

242

50

—

90

638

1,914

—

3

—

1898 .........

195

182

50

—

94

204

612

—

3

—

1 1899 .........

195

251

50

1

29

332

996

—

3

—

| 1900 .........

266

242

50

—

91

769

2,307

—

3

—

1901 .........

458

426

50

—

93

796

2,388

—

3

—

1902 .........

420

371

50

—

SS

131

393

—

3

—

1903 .........

490

443

—

—

90

280

840

—

3

—

1904 .........

575

546

50

—

95

525

1,575

—

3

—

! 1903 .........

606

580

50

—

96

295

885

—

3

—

1906 .........

978

957

50

—

9S

417

1,251

—

3

—

1907 .........

716

686

—

—

96

399

1,197

—

3

—

1908 .........

704

680

50

—

97

308

924

—

3

—

1909 .........

699

664

SO

—

95

995

2,985

—

3

—

1910 .........

1,011

991

—

—

9S

956

2,868

—

3

—

1911..........

834

1,056

—

1

2 7

338

1,174

-

3

—

1912 .........

854

1,347

50

1

58

691

3,455

—

3

47

1913 .........

65

—

—

—

—

427

—

—

5

—

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

131

Sammanställning.

År

|

Äng- och motor- fartyg, segelfartyg,

pråmar

Kanalavgifter för

Summa

Kanalavgift per

Eeg.-ton

Samman-

lagt

tontal

Eeg.-ton

Samman-

lagda

kanal-

avgifter

Kronor

Omätta

båtar,

flottar

Kronor

Övertids-

slussning

Kronor

Antal

resor1)

st.

Kanal-

avgifter,

övertid

Kronor

Frånräk- nat omätta

båtar,

flottar

samt över- tid

Kronor

Inberäknat

omätta

båtar,

flottar

samt Över- tid

Kronor

1893.........

_

51,618

28

298

60

_

4,868

51,916

SB

1894.........

—

51,420

29

478

—

—

—

4,828

51,898

29

—

—

—

_

1895.........

48,704

1,089

5 044

4Q 793

1896.........

433,096

55,383

63

838

—

—

5,676

56,221

63

13

_

13

1897........

493,152

62,552

26

2,156

50

—

—

6,654

64,708

76

_

13

—

13

1898.........

473,402

59,407

66

794

50

2,481

25

5,862

62,683

41

—

13

—

13

1899.........

481,730

60,471

90

1,247

50

2,625

—

6,045

64,344

40

—

13

—

13

1900.........

461,366

58,655

98

2,549

50

2,573

75

6,539

63,779

23

—

13

—

14

1901.........

429,750

53,550

87

2,814

50

2,165

—

6,215

58,530

37

—

12

—

14

1902.........

414,823

52,990

84

764

50

2,117

50

5,419

55,872

84

—

13

—

13

1903.........

517,396

65,326

05

1,283

—

2,705

—

6,821

69,314

05

—

13

—

13

1904.........

535,393

68,502

65

2,121

50

2,703

75

7,308

73,327

90

—

13

—

14

1905.........

518,833

63,928

SO

1,465

50

2,613

75

6,815

68,008

05

—

12

—

13

1906.........

547,850

67,408

44

2,208

50

2,727

50

7,821

72,344

44

—

12

—

13

1907.........

547,826

69,236

62

1,883

—

2,785

—

7,750

73,904

62

—

13

—

13

1908.........

498,851

62,546

41

1,604

50

2,541

25

7,085

66,692

16

—

13

—

13

1909.........

478,195

59,880

79

3,649

50

2,626

25

7,336

66,156

54

—

13

—

14

1910.........

498,470

62,445

41

3,859

—

2,655

—

8,184

68,959

41

—

13

—

14

1911.........

473,587

62,065

55

2,230

—

2,612

50

7,143

66,908

05

—

13

—

14

1912.........

499,299

68,613

21

4,802

50

2,923

75

7,979

76,339

46

—

14

—

15

1913.........

502,257s)

—

—

—

—

—

—

s) 8,006

74,491

65

—

—

—

15

*) Inklusive motorfartyg, omätta båtar och timmerflottar.

“) Häri ingår 5,792 reg.-ton för motorfartyg.

3) » » 401 resor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 4.

Trafikens fördelning genom Södertälje kanal under åren 1901, 1906, 1911, 1912.

Ångfartyg och segelfartyg.

Råd

% hänför

sig till råd

1901

Reg.-ton

o/

/O

1906

Reg.-ton

%

1911

Reg.-ton

1912

Reg.-ton

%

1

7

A) Ångfartyg.

Summa uppgående trafik........................

141,751

48.g

180,576

48.5

142,941

47.9

143,087

49.n

2

i

Därav till Stockholm .....................

141,055

99.5

175,285

97.1

138,469

96.9

139,434

97.1

3

i

» » Mälarhamnar .......................

696

0.5

5,231

2.0

4,472

3.1

3,653

2.6

4

7

Summa nedgående trafik......................

149,950

51.4

192,029

51.5

155,239

52.1

148,662

51.0

5

4

Därav från Stockholm..........................

149,712

99.8

186,594

97.2

150,363

96.n

144,290

97.1

6

4

» » Mälarhamnar........................

''238

0.2

5,435

2.8

4,876

3.1

4,372

2.9

7

34

Summa upp- och nedgående trafik .........

291,701

67.9

372,605

68.0

298,180

63.0

291,749

58.4

8

7

Därav till och från Stockholm ..............

290,767

69.7

361,879

97.1

288,832

96.9

283,724

97.2

9

7

» » » » Mälarhamnar............

934

0.3

10,726

2.9

9,348

3.i

8,025

2.s

10

16

B) Segelfartyg.

Summa uppgående trafik........................

28,631

46.8

27,854

43.6

28,325

47.o

29,682

46.9

11

10

Därav till Stockholm ..........................

22,887

79.»

20,890

75.0

21,198

74.8

22,480

75.7

12

10

» » Mälarhamnar ........................

5,744

20.1

6,964

25.o

7,127

25.2

7,202

24.3

13

16

Summa nedgående trafik........................

32,843

53.4

36,026

56.4

31,974

53.0

33,574

53.1

14

13

Därav från Stockholm ...........................

21,017

64.0

20,800

57.7

19,848

62.1

20,396

60.7

15

13

» » Mälarhamnar........................

11,826

36.0

15,226

42.3

12,126

37.9

13,178

39.3

16

34

Summa upp- och nedgående trafik .........

61,474

14.3

63,880

11.7

60,299

12.7

63,256

12.7

17

16

Därav till och från Stockholm ...............

43,904

71.4

41,690

65.3

41,046

68.1

42,876

67.8

18

16

» » » » Mälarhamnar.........

4»

17,570

28.0

22,190

34.7

19,253

31.9

20,380

32.2

132 .Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pråmar, samt summa ångfartyg, segelfartyg och pråmar.

Råd

X hänför

sig till rad

1901

Reg.-ton

X

1906

Reg.-ton

X

1911

Reg.-ton

X

1912

Reg.-ton

X

19

25

C) Pråmar.

Summa uppgående trafik........................

37,917

49.5

56,475

50.7

56,946

49.5

73,215

50.7

20

19

Därav till Stockholm ..........................

32,891

86.7

42,262

74.8

45,791

80.4

68,194

93.1

j 21

19

» » Mälarhamnar .......................

5,026

13.3

14,213

25.2

11,155

19.6

5,021

6.9

22

25

Summa nedgående trafik........................

38,658

50.5

54,890

49.3

58,162

50.5

71,079

49.3

23

22

Därav från Stockholm ...........................

32,619

84.4

34,592

63.0

41,038

70.6

52,492

73.9

24

22

» » Mälarhamnar......................

6,039

15.6

20,298

37.0

17,124

29.4

18,587

26.1

25

34

Summa upp- och nedgående trafik .........

76,575

17.8

111,365

20.3

115,108

24.3

144,294

28.9

26

25

Därav till och från Stockholm ...............

65,510

85.6

76,854

69.0

86,829

75.1

120,686

83.«

27

25

» » » » Mälarhamnar..........

11,065

14.4

34,511

31.0

28,279

24.6

23,608

16.4

28

34

D) Ångfartyg, segelfartyg och pråmar.

Summa uppgående trafik.......................

208,299

48.5

264,905

48.4

228,212

48.2

245,984

49.3

29

28

Därav till Stockholm ........................

196,833

94.5

238,437

90. o

205,458

90. o

230,108

93.5

30

28

» » Mälarhamnar ........................

11,466

5.5

26,468

10. o

22,754

lO.o

15,876

6.5

31

34

Summa nedgående trafik........................

221,451

51.5

282,945

51.6

245,375

51.s

253,315

50.7

32

31

Därav från Stockholm ...........................

203,348

91.8

241,986

85.5

211,249

86.1

217,178

85.7

33

31

» » Mälarhamnar........................

18,103

8.2

40,959

14.5

34,126

13.9

36,137

14.3

34

34

Summa upp- och nedgående trafik .........

429,750

100. o

547,850

1OO.0

473,587

lOO.o

499,299

lOO.o

35

34

Därav till och från Stockholm ...............

400,181

93.1

480,423

87.7

416,707

88.0

447,286

89.6

36

34

» » » » Mälarhamnar............

29,569

6.9

67,427

12.3

56,880

12.0

52,013

10.4

ce

ce

Kungl. Maj:ts iNåd. Proposition Nr 91.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Bil. 5.

Godsmängden 1913 under månaderna april—december genom Södertälje

kanal och dess fördelning på olika slag

(siffrorna i tabellen ange antal kg.).

Uppgående gods till

Nedgående gods från

Stockholm

Övriga

hamnar

Summa

Stockholm

Övriga

hamnar

Summa

Cement.............................

4,381,925

816,000

5,197,925

646,690

18,000

664,690

Födoämnen........................

6,384,081

—

6,384,081

1,230,255

—

1,230,255

Gödningsämnen etc.............

98,510

105,500

204,010

2,187,102

—

2,187,102

Halm, hö...........................

99,504

—

99,504

11,175

—

11,175

Järn, stål..........................

5,825,806

2,321,700

8,147,506

2,394,631

3,137,108

5,531,739

Kemikalier ........................

230,848

—

230,848

191,696

—

191,696

Malm ..............................

190,000

1,119,500

1,309,500

1,210,050

2,635,000

3,845,050

Metaller ...........................

155,558

—

155,558

286,989

—

286,989

Brännbara oljor..................

36,510

—

36,510

1,919,779

—

1,919,779

Övriga » ..................

512,665

—

512,665

2,037,496

—

2,037,496

7,603,617

66,415

7,603,617

66,415

378,748

5,315

_

378,748

5,315

Pappersmassa.....................

—

—

Sten, kalk, sand, lera........

67,385,431

4,553,364

71,938,795

2,327,040

25,257,000

27,584,040

Socker ..............................

2,420,635

—

2,420,635

601,401

—

601,401

Spannmål, rotfrukter .........

8,990,783

391,000

9,381,783

1,793,239

—

1,739,239

Sprit.................................

4,934,233

—

4,934,233

1,065,522

—

1,065,522

Stenkol, koks.....................

3,931,000

877,000

4,808,000

3,915,610

150,000

4,065,610

Tegel ..............................

7,516,780

2,331,650

9,848,430

1,012,900

5,331,900

6,344,800

Bränntorv .......................

200

—

200

—

—

—

1,900

112,400

3,200

268,880

5,100

381,280

5,000

1,250

_

5,000

Träkol ...........:.................

—

1,250

Arbetade trävaror ............

10,498,866

747,996

11,246,862

1,560,023

18,967,794

20,527,817

Oarbetade » (utom ved)

1,841,190

3,411,880

5,253,070

1,664,739

9,562,100

11,226,839

Yed .................................

43,442,433

1,789,265

45,231,698

45,000

96,135

141,135

Diverse specifik varor.........

3,385,000

—

3,385,000

—

—

—

Ej » » .........

31,131,657

2,194,720

33,326,377

32,404,048

546,000

32,950,048

Summa

211,177,947

20,931,655

232,109,602

58,895,698

65,701,037

124,596,735

Totala upp- och nedgående godstrafiken blir alltså 356,706 It.

Trafiken genom Södertälje kanal under samma period utgjorde 492,494 reg.-ton.

s. 135 Kontrollera mot PDF

''

1892

1893

1894

1895

1896

1897

1898

1899

1900

1901

1902

1903

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

135

Bil. 6.

Trafikuppgifter för vissa farleder inom Mälarens trafikområde.

År

Stockholms sluss och Södertälje kanal.

Stockholms sluss

Södertälje kanal

Ang- och segel- fartyg, större

än 10 ton

Mindre

fartyg, pråmar,

flottar

Äng- och segel- fartyg större

än 10 ton

Mindre

fartyg, pråmar,

flottar

Reg.-ton

Resor

Reg.-ton

Resor

|

323,706

12,979

334,168

4,642

338,668

13,470

334,369

4,868

350,613

14,979

361,641

4,828

341,219

17,405

328,413

5,044

385,772

17,525

349,329

5,676

369,525

16,976

394,483

6,654

416,275

22,906

383,920

5,862

397,877

20,944

391,478

6,111

345,074

18,306

373,872

6,539

329,521

15,052

353,175

6,214

366,908

19,742

331,153

5,443

437,206

25,655

409,146

6,821

429,517

’ 22,750

425,950

7,278

463,971

22,056

407,659

6,815

470,835

24,073

436,485

7,821

483,440

27,589

425,505

7,750

453,821

24,981

377,909

7,145

436,043

26,968

365,763

7,235

506,352

34,056

365,083

8,084

515,945

28,235

358,479

7,143

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Eskilstuna nedre kanal och Hjälmare kanal.

!

År

Eskilstuna nedre kanal

Hjälmare kanal

Ång- och segel-1

fartyg, större

än 10 ton

Reg.-ton

Mindre

fartyg, pråmar,

flottar

Resor

Ång- och segel- fartyg, större

än 10 torn

Reg.-ton

Mindre

fartyg, pråmar, |

flottar

Resor

!

i 1892 ....................................

56,367

1,225

38,571

1,058 i

1893 ....................................

46,234

997

29,606

950

1894 ....................................

67,226

1,481

31,036

926

| 1895 ....................................

57,070

1,459

29,674

961

1896 ....................................

54,332

1,402

30,647

1,042 i

1 1897 ....................................

56,598

1,473

31,415

1,135

J 1898 ....................................

55,371

1,446

29,781

1,227

1 1899 ....................................

56,393

1,397

32,218

1,019

{ 1900 ....................................

44,756

1,233

38,507

1,327

1901 ....................................

35,640

1,170

43,113

1,358

| 1902 ....................................

35,616

1,085

44,429

1,327

1903 ....................................

42,032

1,203

49,935

1,440

'' 1904 ....................................

37,571

1,106

47,814

1,768

1905 ...................................

38,763

1,177

45,888

1,805

1906 ....................................

38,837

1,134

46,174

1,951

1907 ....................................

39,568

1,178

44,987

1,491

1908 ....................................

39,817

1,186

41,647

1,323

1909 ....................................

37,302

1,065

37,847

1,421

1910 ....................................

47,918

1,316

44,555

1,619

1911 ...................................

41,421

1,259

43,384

1,274

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kling l. Maj it x Nåd. Proposition Nr 91

137

Almarstäket kanal ocli Strömsholuis kanal.

År

Almarstäket kanal

Strömsholms kanal

Ång- och segel- | fartyg större

än 10 ton

Eeg.-ton

Mindre

fartyg, pråmar,

flottar

Resor

Ång- och segel- fartyg, större

än 10 ton

Reg.-ton

Mindre

fartyg, pråmar,

flottar

Resor

1892 ....................................

_

57,491

4,059

1893 .................................

—

—

53,814

4,090

1894 ....................................

—

—

53,773

4,228

1895 ....................................

—

51,971

4,507

1896 ....................................

—

54,279

5,804

1897 ...................................

—

—

55,518

5,582

1898 .................................

—

—

51,852

4,750

1899 ....................................

130,269

1,962

53,458

4,896

1900 ....................................

121,300

1,937

45,944

4,096

1901 ....................................

156,421

2,826

27,696

3,090

1902 ....................................

127,288

2,616

26,001

2,914

1903 ....................................

137,089

2,320

29,809

2,983

1904 ....................................

125,355

2,482

24,836

3,224

1905 ....................................

135,825

2,645

26,221

3,257

1906 ..................................

148,560

2,932

25,792

3,411

1907 ....................................

140,266

2,404

24,801

3,146

1908 ....................................

112,436

1,925

14,504

2,223

1909 ....................................

122,179

2,267

11,661

2,136

1910....................................

150,241

2,780

14,137

3,501

1911 ....................................

126,982 |

3,038 j

12,419

3,435

. 1 sand. 77 käft. (Nr 91.)

Bihang till riksdagens protokoll 1916.

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 7.

CO

CO

Trafiken i Stockholms hamn åren 1910 och 1911 fördelade pa olika fartygs storlek. Siffrorna

ange ankommande + passerande fartyg.

9 1 1

Fartygens storlek

Reg.-ton

A n

tal

Antaget

medel-

tonnage

Reg.-ton

Summa

tontal

ångfartyg

Reg.-ton

Summa

tontal

(approx)

Reg.-ton

Summa

antal i %

av totala

trafiken

%

Summa

reg.-ton i %

av totala

tontalet

o/

/O

Segel-

fartyg

St.

Ångfartyg

St.

Motor-

fartyg

St.

Summa

antal

St.

10—

20...............

1,223

8,047

952

10,222

15

120,705

153,330

22.71!

4.39

21 —

30...............

977

3,067

494

4,538

25

76,675

113,450

10.U

3.25

31-

40...............

2,600

1,972

4,864

35

69,020

170,240

10.83

4.88

41—

50...............

2,361

2,729

13

5,103

45

122,805

229,635

11.36

6.58

51-

60...............

1,831

3,588

90

5,509

55

197,340

302,995

12.2 7

8.68

61 —

70...............

1,865

2,589

4

4,458

65

168,285

289,770

9.93

8.30

71—

80...............

974

1,680

1

2,655

75

126,000

199,125

5.9 1

5.71

81—

90...........

519

538

26

1,083

85

45,730

92,055

2.11

2.6 4

91—

100..............

508

854

_

1,362

95

81,130

129,390

3.03

3.71

101—

150...............

852

946

19

1,817

125

118,250

227,125

4.03

6.51

151—

200 ............

229

310

18

557

175

54,250

97,475

1.24

2.79

201—

250...............

108

292

4

404

225

65,700

90,900

0.90

2.60

251—

300...............

118

369

_

487

275

101,475

133,925

1.08

3.84

301—

350..............

14

279

_

293

325

90,675

95,225

0.65

2.73 ,

351 —

400...............

13

152

—

165

375

57,000

61,875

0.3 7

1.77 j

401—

450.............

1

380

_

381

425

161,500

161,925

0.83

4.64

451—

500...............

3

141

_

144

475

66,975

68,400

0.32

1.96

501—

550...............

1

34

_

35

525

17,850

18,375

0.08

0.53

551—

600...............

154

—

154

575

88,550

88,550

0.3 4

2.54

601—

650...............

_

22

_

22

625

13,750

13,750

0.05

0.39

| 651 —

700...............

_

58

_

58

675

39,150

39,150

0.13

1.12

701—

750...............

1

92

—

93

725

66,700

67,425

0.21

1.93

! 751—

800 ..............

1

20

—

21

775

15,500

16,275

0.05

0.47

801—

850...............

21

—

21

825

17,325

17,325

0.0 5

0.50

851—

900...............

1

33

—

34

875

28,875

29,750

0.08

0.8 5

901—

950...............

2

55

—

57

925

50,875

52,725

0.13

1.51

951—

1,000...............

i

42

—

43

975

40,950

41,925

0.1 0

1.20

1

Transport

14,203

28,464

1,913

44,580

2,103,040

3,002,090

99.2 D

86.02

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 11

Fartygens storlek

Reg.-ton

A n

tal

Antaget

medel-

tonnage

Reg.-ton

Summa

tontal

ångfartyg

Reg.-ton

Summa

tontal

(approx.)

Reg.-ton

Summa

antal i %

av totala

trafiken

o/

/o

Summa

reg.-ton i %

av totala

tontalet

%''

Segel-

fartyg

St.

Ångfartyg

St.

Motor-

fartyg

St.

Summa

antal

St.

Transport

14,203

28,464

1,913

44,580

2,103,040

3,002,090

99.29

86.02

1,001—1,100..............

2

63

—

05

1.050

66,150

68,250

0.14

1.96

1,101—1,200...............

—

65

—

65

1,150

74,750

74,750

0.14

2.14

1,201—1,300...............

—

30

—

30

1,250

37,500

37,500

0.0 7

1.07

1,301—1,400...............

—

33

—

33

1,350

44,550

44,550

0.07

1.2S

1,401—1,500..............

—

35

—

35

1,450

50,750

50,750

O.os

1.45

1,501—1,600...............

—

14

—

14

1,550

21,700

21,700

0.03

0.G 2

1,601—1,700...............

—

11

—-

11

1,650

18,150

18,150

0.0 2

0.3 2

1,701—1,800...............

—

4

—

4

1,750

7,000

7,000

O.oi

0.20

1,801—1,900...............

. -

8

—

8

1,850

14,800

14,800

O.ft 2

0.12

1,901—2,000.............

—

19

—

19

1,950

37,050

37,050

0.04

1.06

2,001—2,100...............

—

3

—

3

2,050

6,150

6,150

O.oi

0. IS

2,101—2,200...............

—

3

—

3

2,150

6,450

6,450

O.oi

0.19

2,201—2,300...............

—

l

—

1

2,250

2,250

2,250

O.oo

0.06

2,301—2,400...............

—

11

—

11

2,350

25,850

25,850

0.02

0.7 4

2,401—2,500...............

—

3

—

3

2,450

7,350

7,350

O.oi

0.21

2,501—2,600...............

—

4

—

4

2,550

10,200

10,200

O.oi

0.2 9

2,601—2,700...............

—

5

—

5

2,650

13,250

13,250

O.oi

0.6 S

2,701—2,800...............

—

2

—

2

2,750

5,500

5,500

O.oi

0.16

2,801—2,900..............

—

—

—

—

2,850

—

—

—

—

2,901—3,000.............

—

2

—

2

2,950

5,900

5,900

O.oo

0.17

3,001—3,100..............

_

i

_

1

3,050

3,050

3,050

O.oo

0.09

3,101—3,200...............

_

i

—

1

3,150

3,150

3,150

O.oo

0.09

3,201—3,300...............

_

3

—

3

3,250

9,750

O.oi

0.2 S

3,301—3,400...............

—

—

—

—

3,350

—

—

—

3,401—3,500...............

_

2

—

2

3,450

6,900

O.oo

0.2 0

3,501— .....................

—

2

—

2

7,826

O.oo

0.22

Summa

14,205

28,789

1,913

44,907

2,564,540

3,490,166

lOO.oo

lOO.oo

verkligt

tontal

3,499,899

därav pas-

seran de

261.460

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Bil. 8.

Totala trafiken för ång- & segelfartyg i Södertälje, Oxelösund, Gävle

och Norrköping samt viktiga Mälarhamnar inom Mälarens

område åren 1892—1911.

År

Södertälje

Beg.-ton

Oxelösund

Reg.-ton

Gävle

Reg.-ton

Norrköping

Reg.-ton

Mariefred

Reg.-ton

Strängnäs

Reg.-ton

1892..................

88,872

390,172

941,682

482,084

63,766

283,700

1893..................

84,139

522,005

866,156

514,017

61,330

270,062

1894..................

88,899

680,094

976,237

545,504

76,670

325,986

1895 ..................

98,147

727,996

1,016,663

535,406

61,092

243,592

1896 ..................

101,455

837,311

1,087,154

605,137

59,354

238,126

1897 ..................

103,529

874,971

1,110,723

637,677

65,610

254,360

1898..................

116,048

958,527

1,092,070

676,376

63,058

265,366

1899 ..................

119,989

1,019,238

1,087,239

757,378

62,944

253,354

1900..................

111,934

1,008,441

1,123,872

786,749

84,252

230,160

1901..................

116,865

1,013,801

1,121,869

773,189

80,361

220,036

1902..................

137,491

1,037,294

1,111,340

912,729

86,684

115,460

1903 ..................

205,558

1,291,581

1,213,840

928,978

123,810

255,510

1904..................

182,972

1,252,639

1,204,935

954,866

62,975

216,794

1905..................

194,763

1,246,073

1,234,720

882,305

85,220

262,028

1906 ..................

191,882

1,407,157

1,243,340

1,041,589

81,862

232,290

1907..................

212,510

1,434,950

1,319,034

838,888

86,620

264,468

1908 ..................

210,042

1,336,055

1,328,675

927,873

83,330

286,836

1909 ..................

177,336

1,251,662

1,142,875

936,818

78,233

275,320

1910..................

214,460

1,417,803

1,436,872

1,016,574

81,254

280,036

1911..................

199,787

1,498,215

1,349,906

1,034,566

82,204

316,456

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91,

141

.

År

Torshälla

Eeg.-ton

Eskilstuna

Eeg.-ton

Skogstorp

Eeg.-ton

Mälarhamnar utom Stockholm

och Södertälje

Kungsör

Eeg.-ton

Arboga

Eeg.-ton

Köping

Eeg.-ton

! 1892 ..................

9,506

62,628

_

131,948

53,278

167,457

j 1893 .................

14,740

52,546

9,188

112,136

58,712

171,451

1 1894 .................

17,449

71,602

7,474

133,994

51,889

147,528

1895 ..................

10,594

66,266

6,862

123,594

59,954

150,565

1896 ..................

16,463

59,016

7,228

123,042

54,294

155,735

1897 ..................

17,810

60,824

7,596

132,978

66,748

168,193

1898 ..................

14,158

64,144

6,860

130,468

60,790

198,064

1899 ..................

10,401

55,214

6,004

130,642

55,098

194,650

! 1900 ..................

4,520

100,123

3,798

156,912

65,204

190,896

1901..................

5,303

41,916

3,430

159,380

61,929

159,380

1902..................

6,274

40,881

3,430

156,008

57,110

176,844

1903 ..................

4,429

50,478

3,920

172,460

66,644

157,010

1904..................

3,896

47,870

2,696

164,056

66,840

187,463

1905.................

1,334

51,326

3,554

160,320

66,780

174,385

1906..................

12,228

49,235

2,940

156,658

65,729

171,481

1907 ..................

11,780

50,964

3,186

158,556

67,791

180,138

, 1908 ..................

14,290

39,003

3,064

137,032

52,535

158,172

1909 ..................

5,979

34,488

2,696

104,940

43,336

139,360

1910..................

7,876

44,754

3,308

67,686

41,334

61,960

1911..................1

6,947

44,163 |

3,064

53,642 s

28,000

85,049

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

i

År

Mälarhamnar utom Stockholm och Södertälje

Strömsholm

Eeg.-ton

V ästerås

Eeg.-ton

Enköping

Eeg.-ton

Sigtuna

Eeg.-ton

Uppsala

Reg.-ton

Örsundsbro

Eeg.-ton

1

! 1892 ..................

18,176

129,265

43,152

33,294

74,153

45,506

1893 ..................

15,566

129,879

46,334

40,166

65,050

44,822

i 1894 ..................

15,112

133,695

56,573

37,194

64,207

52,784

1 1895 ..................

9,322

118,132

48,030

33,226

78,502

45,226

i 1896 ..................

12,418

132,042

44,679

31,370

71,789

44,610

1897 ..................

16,274

129,744

45,892

24,850

56,542

39,210

j 1898 ..................

9,512

149,963

48,012

26,950

61,372

45,696

! 1899 ..................

11,869

133,327

41,204

26,030

60,341

40,504

| 1900 ..................

11,888

136,562

40,074

42,800

54,612

50,328

1901..................

8,310

134,270

37,080

62,334

56,301

37,062

1902..................

5,494

128,758

35,047

23,996

58,539

34,740

1903..................

5,938

164,326

39,157

24,836

68,590

43,094

1 1904 ..................

7,164

152,859

42,127

30,954

58,645

38,252

!

! 1905 .................

5,358

159,046

42,847

37,334

57,975

39,684

i 1906 ..................

8,074

159,375

44,525

35,098

59,763

41,830

1907..................

7,188

157,427

45,471

39,230

59,011

41,042

1908..................

4,178

148,051

40,567

37,326

53,343

37,550

1909 ..................

5,628

125,630

40,141

41,683

53,370

36,332

1910..................

7,082

161,576

38,118

49,792

65,839

45,986

1911.................

8,646

176,403

40,846

99,830

57,362

43,574

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

143

Bil. 9.

V arutrafiken år 1911 i Stockholm, Norrtälje etc. (ankommande -f- avgående)

samt densammas förhållande till trafiken i registerton.

Ort

Ton

Eeg

Fartyg

nage

.-ton

Fartyg o. pråmar

Varutrafiken

Lt.

Förbållandet

j Lt. : Beg.-ton

Stockholm........................

5,561,374

6,495,341

! Norrtälje ........................

76,701

92,519

28,786

0.311

Oxelösund.......................

1,498,215

1,498,215

1,198,422

0.800

Nyköping .......................

84,608

95,130

35,315

0.333

Södertälje ........................

199,787

199,787

49,200

0.247

Mariefred ........................

82,204

83,670

3,828

0.046

Strängnäs .......................

316,456

319,296

3,513

0.011

Eskilstuna........................

44,163

53,154

23,357

0.43 9

Torshälla ........................

6,947

8,635

467

0.054

Skogstorp ........................

3,064

4,214

774

0.1S4

Köping ...........................

85,049

205,100

125,788

0.613

Kungsör...........................

52,646

53,642

1,215

0.023

Västerås...........................

176,403

176,403

71,788

0.407

Enköping ........................

40,846

48,290

22,400

0.464

Sigtuna ...........................|

99,830

99,830

661

0.007

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Bil. 10.

Årliga omkostnader.

De årliga omkostnaderna hava beräkrats under följande förutsättningar.

1) att ingen amortering av det bokförda värdet äger rum;

2) att med en konstant annuitet det bokförda värdet avamorteras under

40 år.

Det bokförda värdet förutsättes omfatta:

A) det av 1913 års riksdag beviljade anslaget 550,000 kronor J) för utvidgning

av kanalen mellan Igelstaviken och Maren samt de belopp, som nedläggas

vid utvidgningen,

B) därutöver även kostnaderna för den nuvarande kanalen.

Underhåll, onera och drift uppskattas till 1 procent av det bokförda värdet

enligt B) ovan, således inklusive nuvarande kanalen. Räntefoten antages vara

alternativt 4 procent och 4.7 5 procent. Motsvarande amortering blir l.o52 procent

respektive 0,8 8 procent.

Till jämförelse må nämnas, att den nuvarande kanalens omkostnader utopi

ränta och amortering och utom kostnaderna för kanalverkets bogserbåt uppgå till

cirka 48,000 kronor per år, motsvarande cirka 6.2 procent av 769,000 kronor.

Lägges härtill ränta och amortering efter 4 procents räntefot med 5.05 2 procent å

769.000 kronor, bliva de totala årskostnaderna kronor 87,000. Medräknas även

ränta, underhåll och amortering av de av 1913 års riksdag för kanalutvidgningeu

beviljade 550,000 kronor, bliva de årliga omkostnaderna 120,000 kronor. Räknas

slutligen räntor och amortering efter 4.7 5 procent räntefot, bliva omkostnaderna

91.000 kronor respektive 127,000 kronor.

Med hänsyn till den höga procentuella kostnaden för drift och underhåll av

den nuvarande kanalen, 6.2 procent, kan det i beräkningarna använda procenttalet

1 för dessa utgifter vid en djupare Södertälje kanal nyligen synas lågt, men då

de årliga utgifterna för personal och det rena underhållet, vilka poster utgöra en

avsevärd del av de nuvarande årskostnaderna, i verkligheten icke i motsvarande

mån ökas på grund av de större anläggningskostnaderna, torde det jämväl för

Trollhätte kanals ombyggnad använda procenttalet 1 få anses motiverat. Dock

må anmärkas, att häri ej ingå kostnaderna för kanalens, inklusive farledernas i

Mälaren öppenhållande under vintern i vidare mån än vad enligt nuvarande förhållanden

är fallet.

Beräkningarna av årskostnaderna i avrundade tal enligt dessa olika förutsättningar

återfinnas nedan

Förutsättning 1 A. Ingen amortering av det bokförda värdet. Bokförda

värdet omfattar endast det av år 1913 års riksdag beviljade anslaget, 550,000 kronor,

+ de belopp, som nedläggas vid utvidgningen.

’) Se nof sid. 111 i betänkandet.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91. 145

1)

2)

3)

a) 4 % räntefot.

Omkostnad, 1 % av nuvarande kanalen .......

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje—Stockholm....................

Å

4.0 ra:s

led

kronor

8,000

27,500

242,500

r s k o s t n

5.5 m:s

led

kronor

8,000

27,500

339,500

a d

6.5 m:s

led

kronor

8,000

27,500

449,500

Summa kronor

278,000

375,000

485,000

4)

Farled Södertälje—Yästerås................................

4,000

18,500

31,500

5)

Farled Västerås—Köping...................................

24,000

24,500

25,500

Totalsumma kronor

306,000

418,000

542,000

4.0 m:s

5.5 m:s

6.5 m:s

led

led

led

kronor

kronor

kronor

b) 4.7 5 % räntefot.

1)

Omkostnad, 1 % av nuvarande kanalen ........

8,000

8,000

8,000

2)

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

32.000

32,000

32,000

3)

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje—Stockholm....................

279,000

390,000

517,000

Summa kronor

319,000

430,000

557,000

4)

Farled Södertälje—Västerås................................

5,000

21,000

36,000

3)

Farled Västerås—Köping....................................

28,000

28,000

29,000

Totalsumma kronor

352,000

479,000

622,000

Förutsättning 1 B. Ingen amortering av det bokförda värdet. Bokförda

värdet omfattar samma belopp som enligt 1 A och dessutom kostnaden för nuvarande

kanalen.

Å r

s k o s t n

a d

4.0 m:s

5.» m:s

6.5 m:s

led

led

led

kronor

kronor

kronor

a) 4 % räntefot.

1)

Nuvarande leden....................................................

38,000

38,000

38,000

2)

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

27,500

27,500

27,500

3)

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje—Stockholm....................

242,500

339,500

449,500

Summa kronor

308,000

405,000

515,000

4)

Farled Södertälje—Västerås................................

4,000

18,500

31,500

3)

Farled Västerås—Köping....................................

24,000

24,500

25,500

Totalsumma kronor

336,000

448,000

565,000

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 samt.

77 höft.

(Nr 91.)

19

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

1)

2)

3)

4)

5)

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 91.

b) 4.7 5 % räntefot.

Nuvarande leden......................................;.............

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje — Stockholm....................

Summa kronor

Farled Södertälje—Västerås................................

Farled Västerås —Köping....................................

Totalsumma kronor

4.0 m:s

led

kronor

5.5 m:s

led

kronor

6.5 m:s

led

kronor

44.000

32.000

44.000

32.000

44.000

32.000

279,000

390,000

517,000

355,000

5,000

28,000

466,000

21,000

28,000

593,000

36.000

29.000

388,000

515,000

658,000

Förutsättning 2 A. Bokförda värdet avamorteras på 40 år. Bokförda värdet

omfattar endast det av 1913 års riksdag beviljade anslaget 550,000 kronor + de

belopp, som nedläggas vid utvidgningen.

1)

2)

3)

4)

5)

1)

2)

3)

4)

5)

Årskostnad

4.0 m:s 5.5 m:s 6.» m:s

led led led

kronor kronor kronor

a) 4 % räntefot.

Omkostnad, 1 % av nuvarande kanalen ........

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje—Stockholm....................

8,000

33,000

8,000

33,000

Summa kronor

Farled Södertälje—Västerås.

335,000

5,000

452,000

22,000

8,000

33,000

294,000 411,000 544,000

585,000

38.000

31.000

Totalsumma kronor

369,000

504,000

654,000

b) 4.7 5 % räntefot.

Omkostnad, l % av nuvarande kanalen ........

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje—Stockholm...................

4.0 m:s

led

kronor

8,000

36,500

321,500

5.5 m:s

led

kronor

8,000

36,500

450,500

6.5 m:s

led

kronor

8,000

36,500

596,500

Summa kronor

Farled Söder tälj e—V ästerås................................

Farled Västerås —Köping....................................

366,000

6,000

32,000

495,000

24.000

33.000

641,000

42.000

34.000

Totalsumma kronor

404,000

552,000

717,000

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Öl.

Förutsättning 2 B. Bokförda

värdet omfattar samma belopp som

varande kanalen.

värdet avamorteras på 40 år. Bokförda

enligt 2 A och dessutom kostnaden för nu
-

ll

2)

3)

'')

5)

a) 4 % räntefot.

Nuvarande leden....................................................

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

Återstående kanalombyggnad, inklusive farled

Saltsjön - Södertälje—Stockholm....................

Farled Södertälje—Västerås.

Farled Västerås—Köping.....

Summa kronor

1)

2)

3)

4)

5)

Å r

s k o s t n

a d

4.0 m:s

5.5 m:s

0.5 in:s

led

led

led

kronor

kronor

kronor

46.500

46,500

46,500

33,500

33,500

33,500

294,000

411,000

544,000

374,000

5,000

29,000

Totalsumma kronor

b) 4.7 5 % räntefot.

Nuvarande leden....................................................

Av 1913 års riksdag beslutad utvidgning........

Återstående kanalombygggad, inklusive farled

Saltsjön—Södertälje - Stockholm....................

Farled Södertälje—Västerås.

Farled Västerås—Köping......

Summa kronor

491,000

22,000

30,000

624,000

38.000

31.000

408,000

543,000

693,000

4.0 m:s

led

kronor

5.5 m:s

led

kronor

6.5 m:s

led

kronor

51,000

36,500

51,000

36,500

51,000

36,500

321.500

450,500

596,500

409,000

6.000

32,000

538,000

24.000

33.000

684,000

42.000

34.000

447,000

595,000

760,000

Totalsumma kronor

Häri ingå ej kostnader för ränteförluster under byggnadstiden.

s. 148 Kontrollera mot PDF

c3 E-*

148

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr ''dl

Bil. 11.

Kanalavgifter.

Kanalavgifterna per rt. beräknas vid olika trafik till sådant belopp, att de totala

avgifterna, kapitaliserade efter viss procent, vid 40:e årets slut nätt och jämt betäcka

de totala kanalutgifterna, på samma sätt kapitaliserade.

Beteckningar:

kanalavgift per rt.

trafik i rt. vid n:te årets slut.

kanalkostnaden per år, som antages konstant under olika år, omfattar ränta

(r''), underhåll, onera, drift och amortering enligt förutsättning 2 B i bilaga 10.

löpande ränta i %.

1 i rL

+ 100

trafiktillväxt i % per år.

.. jr^

+ 100

koefficient.

Då är: ,

Tn = T, • q''n_1) (Där T, = trafik i rt. vid lista årets slut.)

För att kapitaliserade värdet av samtliga kanalinkomster och kanalomkostnader

vid n:te årets slut skola vara lika erfordras:

där u

Kanalavgifterna enligt de olika alternativen vid olika totaltrafik och vid u — 1,

d. v. s. om trafiken antages konstant under hela 40-årsperioden, erhålles enligt

nedanstående tabell 1. Kostnaden för upprensning av Köping- och Västeråsleden

medräknas ej.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr Öl.

IM

Tabell 1.

A) 4 % räntefot:

Total trafik 500,000

» » 1,000,000

» » 2,000,000

» » 3,000,000

__ » » 4,000,000

Kanalen fullt utnyttjad

B) 4.7 5 % räntefot:

Total trafik 500,000

» » 1,000,000

* » 2,000,000

» » 3,000,000

^ » > 4,000,000

Kanalen fullt utnyttjad

AU. 4.o

All. 5.5

AU. 0.5

m:s led.

lins led.

lins led.

Öre/rt.

Öre/rt.

Öre/rt.

rt...................

.................. 75

98

124

» ..................

.................. 37

49

62

» ..................

.................. 19

24

31

» ..................

.................. 12

16

21

» ..................

.................. 9

12

16

.................. 8

8

10

rt..................

.................. 82

107

137

» ..................

.................. 41

54

68

» ..................

.................. 20

27

34

» ..................

.................. 14

18

23

» ..................

.................. 10

13

17

.................. 8

8

10

Härav är tydligt, att kanalavgifterna i övervägande grad bestämmas av trafikens

storlek, men mindre av den använda räntefoten. Då kanalavgiften icke för

sådana mindre fartyg, som kunna passera den nuvarande kanalen, torde kunna höjas

avsevärt över nu gällande taxa, i medeltal för mätta båtar c:a 14 öre per rt., bör

avgiften för den »nytillkommande» trafiken å de större fartygen ökas. Om man

sålunda anser, att trafiken med mindre fartyg hålles vid nuvarande belopp, 500,000

rt., och att omkostnaderna för den nytillkommande trafiken utgöras av de totala

omkostnaderna för kanalen minskade med 87,000 kronor, resp. 91,000 kronor, till

vilka belopp enligt bilaga 10 vid 4.o resp. 4.7 5 % räntefot årskostnaderna beräknats

för den nuvarande kanalen, så erhålles nedanstående tabell 2. Då omkostnaderna

för den nuvarande kanalen, på detta sätt beräknade, uppgå till högre belopp än

inkomsterna, som exempelvis år 1912 uppgingo till c:a 76,339 kronor, innebär detta

betraktelsesätt, att förlusten av den nuvarande kanalen avskrives vid utvidgningen.

Tabell 2,

utvisande kanalavgifterna för »nytillkommande trafik» under antagande av 4 procent

räntefot och u = 1, d. v. s. konstant trafik under hela 40-årsperioden.

Nytillkommande trafik 500,000 rt............

Alt. 4.o

lins led.

Öre/rt.

......... 57

AU. 5.5

lins led.

Öre/rt.

81

AU. G. s

lins led.

Öre/rt.

107

» 1,000,000 » ...........

......... 29

40

54

» 2,000,000 » ...........

......... 14

20

27

» 3,000,000 » ...........

......... 10

13

18

* 4,000,000 » ...........

......... 7

10

13

Kanalen fullt utnyttjad

........ 7

7

9

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 91.

I verkligheten kommer emellertid trafiken — åtminstone om kanalen uppfyller

sitt ändamål att verka stimulerande på trafikområdet — ej att vara konstant

utan att successivt ökas, varför även de i tabellerna l.och 2 angivna kanalavgifteina

måste avsevärt höjas. Huru mycket trafiken i verkligheten kommer att ökas är i

allmänhet svårt att förutsäga, och gäller detta, i särskilt hög grad om, såsom här

ifrågasatts, den största varutransporten består i export av malm. En dylik export

kan nämligen, om nuvarande konjunkturer råda, hastigt ökas, men en dylik exportökning

torde även kunna hastigt stoppas, exempelvis genom lagstiftningsåtgärder.

För att lättare kunna överblicka frågan angående lämpligaste kanalavgittei

har å bifogade pl. 3 b diagram A, B och C under antagande av dels 4 pi ocent dels

4.7 5 procent räntefot utvisats för olika kanalalternativ de kanalavgifter, som erfordras

vid olika trafik för att kanalens kapitaliserade omkostnader och inkomster skola

vid 40-årsperiodens slut täcka varandra. Ordinatorna angiva därvid kanalavgiften

och abscissorna den totala trafiken vid det 40:de arets slut. Olika kurvor angiva

kanalavgiften under förutsättning, att den »nytillkommande trafiken» utövei den

nuvarande genom Södertälje kanal (500,000 rt.) under första aret vant 100,000,

200,000 resp. 400,000 rt., och att trafiken sedermera vuxit med konstant ökmngsprocent.

Denna ökningsprocents storlek framgår av diagram D. Diagram E utvisar

den totala trafikmängd, som under de olika förutsättningarna enligt ovan traktats

under hela 40-årsperioden utöver den nuvarande trafiken (500,000 rt. per ai), under

förutsättning att 1 rt. motsvarar 0.8 It. (malmtrafik).

Av diagram A, B och C, utvisande för de olika kanalalternativen foihailandena

vid 4 procent, resp. 4.75 procent räntefot, framgår, att under gjorda förutsättningar

kanalavgifterna för den nytillkommande trafiken i lyckligaste fall, om

kanalens trafikförmåga är fullt utnyttjad under det 40:de året, kunna sättas till

nedan angivna värden:

Tabell 3

4.0 m:s

5.5 m:s

6.5 m.s

led.

led.

led.

Öre/rt.

Öro/rt.

Öre/rt.

Kanalavgifter: 4 %

räntefot...

25—42

29-47

38—62

» 4.75 »

30—50

35-58

45-75

Öre/It.

Öre/It.

Öre/It.

Kanalavgifter: 4 %

räntefot...

31—52

36—59

47-77

» 4.75 »

»

37—62

44—72

56-94

1 rt. har här enligt ovan

ansetts motsvara 0.8 It.

Utgår man från mindre trafikmängd, ökas hastigt de kanalavgifter, som erfordras

för att täcka kanalomkostnaderna.

I det föregående är hänsyn tagen till omkostnaderna av själva kanalen inkl.

nu ifrågasatt och av 1913 års riksdag beslutad utvidgning samt av farleden Saltsjön—

Södertälje—Stockholm, men däremot är ej hänsyn tagen till omkostnaderna för farleden

Södertälje—Västerås—Köping. .....

Medräknas även dessa omkostnader, erhållas under samma förutsättningar i

övrigt som vid tabell 3 följande kostnader:

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 91.

Tabell 4.

4.0 m:s

5.5 m:s

led.

led.

Öre/rt.

Öre/rt.

Kanalavgifter: 4

räntefot...............

........ 28 47

33-53

» 4.7 5

»

» ...............

......... 34 56

39-65

Öre/It.

Öre/It.

Kanalavgifter: 4

räntefot...............

......... 35 59

41—66

» 4.7 5

»

» ...............

......... 43 70

49-81

1 rt. har här ansetts motsvara 0.8 It.

151

6.5 m:s

led.

Öre/rt.

43—70

51-84

Öre/Ii

54-88

G4—105

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 91.

Bil. 12.

Jämförelse mellan fraktkostnaderna medels järnväg och medels

fartyg av olika storlek.

Om efter upprensandet av farleden Saltsjön—Mälaren ett fartyg ligger i viss

Mälarehamn, och viss godsfyllnad finnes i annan Mälarehamn, uppstad fragan, huruvida

det är billigare att låta frakta godset medels järnväg till den hamn, dar fartyget

ligger, eller att låta fartyget hämta godset i den hamn, där godset ligger.

Följande förutsättningar göras: . , , , r

1) Kostnaderna .för lastning, resp. lossning av godset ävensom fartygets liggtid

antagas lika, vare sig godset fraktas med fartyg eller järnväg.

2) Fartygen antagas vara av den största, resp. medelstorlek, som kan trafikera

de olika kanalalternativen, resp. den nuvarande kanalen.

3) Hamnavgifterna antagas överslagsvis till noll för lasten och till O.12 kronor

per rt. för fartygets ankomst + avgång i hamn. _ . 10 «..

4) Järnvägsavgifterna beräknas enligt statens jarnvagars tariff kl. l-iz tor

o^ka Vg\ Fartygets driftkostnader antagas enligt Pl. 3 a lika med de beräknade

självkostnaderna. Strängt taget borde dessa kostnader 1 jämförelse med jarnvagsfrakterna

ökas, enär dessa sistnämnda äro större än driftkostnaderna.

Undersökningen inskränkes vidare till följande fall.

a) Fartyget ligger i Mälarehamn i Stockholm och har lastfyllnad 1 Vasteias.

Järnvägen Stockholm—Västerås är 111.0 km. ... .. ...

Vägförlängningen Stockholm-Södertälje, om V ästeras först angores, utgor

173 km

Med stöd härav erhålles diagram C, Pl. 3 a

Härav framgår exempelvis att, om godset kan fraktas för kostnader motsvarande

statens järnvägars tariffklass 12, är det billigare att sända godset per järnväg

från Västerås till fartyget i Stockholm, om godsmängderna aro mindie an

nedanstående:

Nuvarande kanalbåt om max.

4.0 m:s fartyg » »

5.5 » » » »

6.5 » » » »

230 rt.

735 »

1,860 »

3,150 »

Minsta

godsmängd

40 It,

80 »

180 *

240 »

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 91 153

Aro godsmängderna större, är det i stort sett enligt de gjorda förutsättninarna

billigare att låta fartyget avhämta godset. För gods, som fraktas per järnäg

enligt dyrare tariff, ställa sig förhållandena gynnsammare för fartygen.

b) Fartyget ligger i Västerås och har lastfyllnad i Köping.

Järnvägen Västerås—Köping är 35.o km.

Vägförlängningen Västerås—Södertälje, om Köping först angöres, utgör 70 km.

Med stöd härav erhålles diagram D, Pl. 3 a.

Härav framgår exempelvis att, om godset kan fraktas för kostnader, motsvarande

statens järnvägars tariffklass 12, är det billigare att sända godset per järnväg

från Köping till fartyget i Västerås, om godsmängderna äro mindre än nedanstående.

Minsta

godsmängd

Nuvarande kanalbåt om max. 230 rt..................................................... c:a 50 It.

4.o m:s fartyg » » 735 » » 120 »''

5-5 » » » » 1,860 » » 240 »

6.5 » » » » 3,150 » » 370 »

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 1 saml. 77 höft. (Nr 91.)

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

rL.f.

crrsyixrrip sfs dödc/t 7/iL jt rrsry/JL

rorrjfrTG tjll

Zy/?c/of/or>3p/ar}

Upsala

NORRTKUE

''Enköping

westerAs

Sigtuna

.köping

> Eskilstuna

STRÄNG]

MAR1EFR1

■Linasum

SÖDERTELJE

iBrandalsund

trosa

rtr&ttjfkrrtrtho/ijrri/ynr)

NYKÖPING

vyj.

sm

i.*

k. «LI®ä^ICiWL tCJ

Mw

/Kvicksumr*j

TORSHÄLLA f

rJrjL

GENT. STAB. LIT. ÄN ST. STOCKH.

opaginerad Kontrollera mot PDF

n.3o

rörrj£7G 77ll orjBYGGnnp nts BäDB/rmLjr nrm_.

^icyqm C oc*> O . ^&rr>Sörar7&** frzy/TA/roa/nocfrrw

/ömisxxy ocS> i-w /2y7^.

^6r>yj cfranVww* JobH-tA* *"0 /Tbr

” s'' ^/ac/r/to/rst, ost/? /-ros- ev/uVb

D/c>(?/-osr> yS7 oc/-> /3. Os-srs-/rcw^oöGöA-ty/^tv-

/fc£^ cjs?yfcsr St/r/

O/oqs-osn c.

/■ ^f&Anrdb - JtacA-Aa^n >

ytfi/sn/ /aaA»m /'' .-----//sy*- «7 <f/oy■

/. ^wWtojAjoo'' /W- »^yXvTböy»?/^»

£> / Ac^-wn Z? /»v^ÄVwiy

f*s-/yv •HWvwrt»'' jdb<ry-<^ <*o

*-*».».•W-t« ocA frost jn^eXfe

D/ogs-om O

J*x+Aotn o*n*S / .

OTN. STAB. UT. AN ST. VTOCKH.

opaginerad Kontrollera mot PDF

rö/T5&r7& tall cnnyiy&nnD ms ^öo^/rrsfL j/t: nnml

S&r- <//crgrorr* S7, £9 ocA* C ■ O/ia/rrtoAerrrrer crrrtg/ircr Ararto/aSg/SAar. ^öjc/jjo/vjo <yrrg/\rcr </en rr^A/A/-

-Aramno AmAt/rerr ur*c/er -dO-e dre/ 77 ånger crr*Aergerr /^y//^ra9VT7<7/7a''<» AroA/Ar ctrtc/eA~ A er crreA ^//oVffr

o4r<o rtorememete ^c*/7om v?oo>/*A7^ tronar/. 77oA7/rer* onAcrgea dÅr er c/ o//År o oV mecZ /rcmaAerrr/ AroA/xö/r—

/w^y»a?cr/7/ ffn/zy/1 <7^/T7/w Z?. ATdnte/oA oc/> %. s7/ro/<v/7<7 Adr /er a/Aon ger//o 0/77 / /"/.

rrroAa*^oro/~ O. a /A. £A/o/mAroA/ArJ

D/agram

40 ST7-S Af</

D/agram

JiS ST7>S /«-<y.

AT/Vt/oner /A. nyAA/rommen tro/ftr

Af///Zoner rA nr/trY/trommen AroA/tr

c/tergromm cr> gd/ter ■

77 - /OO.OOO rA

77 - -440.000

AA/VZ/orttr/- rA. /lyt/tt/rommen AnoT/Yr

/*//''A/oner //. nyA/t/Ham/rren Anat)År

O/agram C.

A////Zoner /■/. /ig/r/ttrom/nen AmA/At

för d/ognom tD

Atc/waron c/e AroA/Aren app/ogen

A7bac/aaarr*o ong/iro AoAo/ froAAr csn (der -¥0-e

<Drc//r> er/omo cmg/So wc/ o//Arc? 77 Cd k 9. ngAV/trom/rrone/e ArerAAx

Ar''// SOaoOO rA.

c/nder /o dre/ c/Aotrer e/err r>c/rorc?r>c/eJ c/en ngo /roA/tre/ia dAr/i/Zigaproc en A

pr: dr er neder AdrtrAa dAAn/r>g er AA e/er>r?er aenore dr Aror>aAorA under Are/o

40- droper/oden.

D/agram D,

Af/f/oner rA /o/a/ AroA/Ar under 4>-e dre/

<^Ä9f455<v/7c7 cm g/iso AoAo/ AroA/Ar c/sicter 40e dreA Ättstor0/1ete AroA//ren

upp/age/i //// SOO.OOO rA. OrxZ/noAomcr ong/wo wc/ oA/Aro 77 c/er> paa/anodngd,

JOT7 c/Aötrer dm* nc/^orande AroA/Ar e/i JVO.OOO rA pr cirt AraAr/o/a csn c/er Are/o

40-draprer/oeten, erm / rA. moAatrorar O. a /A ocA> om AroA/Aren A///trdrer

mee/ Aror*aAor*A dArn/ngaprocenA.

D/ogrom C.

/////zoner rA. toto/ tmA/tr under 40-e

/Tungtt&rArtCifoybrsAKn

J/ocA/ro/rn aém AS"'' / /7/4.

0EN\ STAB. UT. ÄN ST. STOCKH.

9CU

opaginerad Kontrollera mot PDF

Är—

1 DALKARL 1

mm

fHH

&***

62 • %|

msmå

/Tung/, [''''attenfallsstyralsco.

Stochhohn dar 16.1 I9I+.

Re vid a råd 1916.

GEN. STAB. UT. ÄNST. STOCKH.

/^ÖfPJLSG 77LL OMBTGGnS/D S/l/ 5ÖDEFPTS7LJE fT/f/VS/L.

Sammanställning akarta

utvisande.

Godstrafiken (år I9ll) å några viktigare järnvägar,

kanaltrafiken å 7ro//hätte-(år /9/k) och Söderfäjje kanaler(år/9/3)

/örliga malmproduktionen å de större järnmalmsfälten enl Dr. F. k. Tegengren

Fabrikers ochjämnvecks tillverkningsvärden (dr 1913) uppdelade för olika sfäder och socknar.

tfnmi

Vid beräknande av tillverkningsvärden öro medräknade fabriker och

järnverk med minst 30,000 kr samt socknar och stöder med minst

/00.000 kr tillverkningsvärde per år.

Enligt den använda trafikskolan aogives trafiken i L.t vid full! utnyttjad tro fl k förmåga

genom Södertälje kona/ om / Rf. motsvarar O.ätt.

M o meters led

, 5,6_*_i__,

utrota för Stråla för

Järnvägs-och kanattrafih. Fabrikör och järnverk.

• tSQOOO -1O0OOO

• 109000 - SO OO o ''

• mindre än JQOOC •

<o

Os-O/O

Mill. Kr.

fda/mproduktion

Z2..4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r&rj/rra till cnoMttmo sus jjdD£/T7rfLjE /ito.

/=? s.

D/agram /-J.

C//V-A3 on c/i» fro/r/H oj fn O c/r-r» för rrto/m fnör» o///-ro mo/rrt
•fö/f

fr// /at/rtfrf £>^/cfg^rt m/ff för CU,e/rfa<^«/; cf^/o trio O-re/Öacrx/

trio fTö/ztrxy - Jdc^r/cf^r fr arta/.

^Dfro/ct för- yörr/vöp.

hr nr» rö/rnof frön Ojrer/önurtcf.

*3hro/o för- /rorrtb/rtnroc/ Jpö- och» yörrtteotp. / hrm

röhrrtcth fnör» er» yxanfrt
-

fro/rferrto kto fTö/örtff — ^öc/nr/dtyr /Tona/ cro rö/rrtoc/f

*-* c/l/3nr n ftomrt - oc/t från a/''atrcjfff^r.

/D/agram &.

L/frroor» c/er fr-o/rffro-o fr>oc/rr> för- mo/m frön o///ro

m o/rrrfö/f fr// yzurtfrf t>rr/ö<y^r» m/f/ för- O^ro/öoc/rxf

cf^/s trio Iför-för-» c/o/.9 sr/o Iföo/oröo — sSoö^/^cf^é /-conto/.

^hret/o för rot/fr tr/o ^öeforftö//r

in rxtc/fr r/o S/oefrfto/m

fro/rfe-rr>o trio l2ödrr/ö//r från o/ öro rö/rrtoc/r

fttr/to/k-r from/-» - otrft /ron o/otr^/f/or. léj/frnfofjrs/ynförn

J/oefrheth-t otro fö ■ /• /Pff

SEN. STAB. LTT. ANST. STOCKH.

opaginerad Kontrollera mot PDF

nL.v

f^CVTDlSfCJ T/LL OrtDy&G/JSTD /%/ 5ÖD£/7TS7LJE /ml

/=%7A?/rc7A“/c7 önf/- rr/s~c?cr/r/~>/D r7<ä/or-fmn-''So^rs/ä^

0MÖ.3.S och ISS.3

yCO/éz''/^-

Otrfccfxn/ncj.-

jJ*Z&

^F
-

KSS

■s;: v ''-----''■

agsS^;-

l''SS-2

ffirJS-MBQry

opaginerad Kontrollera mot PDF

rt. la.

rärrjt&o till cnyytxrrv nt/ DöocrrrrLjz rmm..

/-ran/vorto ö^rr Lina sund.

ftana/aträc/cn/ngor a/t. 04 0 ÖSs

åt. 144 *//S.s

rfanharta ö^r-r Linoaunct.

ttana/atröckr>/ngar a/t. L 4 eL&s

/TopruAc/sbof-g.

/ToyrM&söortj.

Jr°

.''O o

fl^?/t&*^&es5trr6ro

JUactrAotr, åt*, tf t /9M

GEN. STAB. LIT. ANST. STOCKS.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1916:118 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen ävensom i särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar om vissa anslag s. 17 i texten
  2. SU 1916:48 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående utgifter för kapitalökning i avseende å statens vatten fallsver s. 2 i texten