Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken m. m

1917-02-23 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1917:63, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 63.

1

Kr 63.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken

m. m.; given Stockholms slott den 23 februari 1917.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken,

2) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884 angående

tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom samt

3) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om

särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av

handelsmål.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest

städse välbevågen.

GUSTAF.

Berndt Hasselrot.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 4 samt. 51 höft. (Nr 63—64.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 2 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Till nämndeman är valbar varje inom valkretsen bosatt man, som

är tjugufem år gammal och själv vid nämndemansval rösträtt äger; dock

ej den, som står under förmynderskap eller annans husbondevälde eller

som är i konkurstillstånd; ej den, som är tilltalad, eller blivit under

framtiden ställd eller fälld till ansvar för brott, som medför förlust av

medborgerligt förtroende, eller dömd ovärdig att föra andras talan inför

rätta; ej heller den, som är i Konungens eller rikets tjänst. Nämndeman

väljes för sex år, dock med rätt för den valde att efter två år aygå.

Flyttar nämndeman ur valkretsen eller visar eljest giltigt hinder, då må

rätten honom entlediga, ändå att han ej två år tjänstgjort. Nämndeman,

som berättigad är att från tjänsten avgå, skall dock tjänsten fortfarande

bestrida, till dess besked till domaren inkommit, att annan vald blivit.

Den, som fyllt sextio år, vare ej skyldig att i nämnd tjänstgöra. Ej

heller vare någon pliktig att, sedan han ur nämnden avgått, åter inträda

förr, än efter sex år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts NM. Proposition Nr 63.

3

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884

angående tillsyn å förmyndares förvaltning av

omyndigs egendom.

Härigenom förordna», att 4 § i lagen den 18 april 1884 angående

tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom skall erhålla

följande ändrade lydelse:

God man kan ej den vara, som icke uppnått 25 års ålder; ej den,

som icke råder över sig och sitt gods; ej den, som genom domstols

beslut förklarats förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför

rätta föra andras talan; ej heller den, som är tilltalad eller under framtiden

ställd för brott, som medför förlust av medborgerligt förtroende.

Ej må annan sådant uppdrag sig avsäga, än den, som icke är bosatt

inom den kommun, där valet förrättas; ämbets- eller tjänsteman, som

av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som efter fyra

års tjänstgöring såsom god man är i ordning att från befattningen

avgå; den, som uppnått 60 års ålder, samt den, som eljest uppgiver

förhinder, vilket av valmyndigheten godkännes.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 63.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om

särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid

behandling av handelsmål.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 20 juni 1905 om särskild

sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Handelskunnig ledamot skall vara svensk medborgare och hava

uppnått tjugufem års ålder. Ej må befattningen utövas av den,

som står under förmynderskap,

som är i konkurstillstånd, eller vars egendom, utan att vara avträdd

till konkurs, förvaltas för borgenärers räkning,

som förklarats förlustig medborgerligt förtroende eller ock är under

framtiden ställd eller av allmän åklagare tilltalad för brott, som kan

medföra dylik påföljd, eller

som blivit dömd ovärdig att nyttjas i rikets tjänst eller att föra

annans talan inför rätta.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj As Nåd. Proposition Nr 63.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott fredagen den 9 februari 19] 7.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena W ALLEN BERG,

Statsråden: HASSELROT,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet och

chefen för ecklesiastikdepartementet anförde chefen för justitiedepartementet

statsrådet Hasselrot:

»I anledning av särskilda inom andra kammaren vid 1916 års riksdag

väckta motioner angående ändrad lydelse av vissa bestämmelser i förordningarna

om kommunalstyrelse, om landsting och om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd har riksdagen i skrivelse den 18 mars 1916

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte efter verkställd utredning låta utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i gällande

kommunalförfattningar, att den omständighet, att en person varit i

konkurstillstånd och ej, på sätt lag förmådde, gitte styrka, att han vore

från borgenärernas krav befriad, icke måtte utgöra hinder för hans väljande

till sådana kommunala förtroendeuppdrag, vilka han enligt nu

gällande lag icke vore behörig att mottaga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

Till grund för sin berörda anhållan har riksdagen anfört huvudsakligen

följande: Då olika författningar förklarade den person obehörigför

vissa medborgerliga förtroendeuppdrag, som »till borgenärer all sin

egendom avträtt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han från

deras krav befriad är», så innebure detta tydligen, att den en gång

inträffade konkursen diskvalificerade gäldenären även efter det konkursen

avslutats enligt konkurslagen. Endast för den händelse konkursen

blivit nedlagd på den grund, att överenskommelse träffats med borgenärerna

(konkurslagen 94 §), eller gäldenären erhållit ackord eller eljest

kunde visa sig ej vidare häPa i skuld för någon i konkursen bevakad

och godkänd fordran, vore valbarhetsvillkoret uppfyllt. Det kunde därför

inträffa, att en person diskvalificerades för medborgerligt förtroendeuppdrag

på grund av eu längesedan avslutad konkurs. Åven om gäldenären

skulle hava till fullo förnöjt sina borgenärer eller om fordringarna

på grund av t. ex. preskription eller preklusion skulle hava förlorat

sin fulla giltighet, torde det i många fall vara omöjligt för gäldenären

att styrka detta. Därtill komme, att någon myndighet icke funnes,

inför vilken en person, som önskade erhålla visshet om sin valbarhet,

kunde före valet få till stånd en prövning av de bevismedel,

han kunde vilja förete till styrkande av sin frihet från borgenärernas

krav. Prövningen måste ske i sammanhang med själva valförrättningen,

en utväg, som vore så mycket mindre tillfredsställande, som denna

prövning i många fall kunde tänkas bliva omfattande och invecklad.

Redan den omständigheten, att bevisningssvårigheterna gjorde det ifrågavarande

valbarhetsvillkoret ännu strängare än det i sig självt vore, utgjorde

enligt riksdagens mening ett skäl för en lagändring. Men även

frånsett detta, syntes det riksdagen oriktigt, att en person, som omfattades

av sina valmäns förtroende, skulle frånkännas behörighet till

ett medborgerligt uppdrag endast på grund därav, att han en gångbefunnit

sig i konkurstillstånd. Det förtjänade ock påpekas, att ämbetsoch

tjänsteman, vars egendom blivit avträdd till konkurs, kunde, enligt

konkurslagen 31 §, återinträda i utövningen av sin tjänst fyra månader

efter inställelsedagen, eller, med samtycke av vederbörande myndighet,

även tidigare. Riksdagen, enligt vars mening en lagändring i angivna

riktning följaktligen borde äga rum, hade emellertid funnit sig böra

hänskjuta saken till Kungl. Maj:ts omprövning, helst som därigenom

möjlighet skulle beredas till samtidig ändring av även övriga författningar,

vari nu ifrågavarande diskvalifikationsgrund funnes uttryckt i

samma ordalag, såsom riksdagsordningen § 26, rättegångsbalken 1 kap.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 03. 7

- §» lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning

av omyndigs egendom 4 §.

Enligt vad chefen för civildepartementet och chefen för ecklesiastikdepartementet

meddelat, hava nämnda departementschefer ansett de av

riksdagen sålunda föreslagna ändringarna i kommunalförfattningarna

höra genomföras; och äro förslag till sådana ändringar under utarbetande

inom nyssnämnda departement.

På sätt riksdagen antytt, finnes emellertid ifrågavarande diskvalifikationsgrund

upptagen jämväl i andra författningar. Så stadgas i

riksdagsordningen § 26 bland annat, att såsom riksdagsman må ej godkännas

den som till borgenärer all sin egendom avträtt och icke, på

sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras krav befriad är; och i

tre författningar av allmän civillags natur finnes ifrågavarande diskvalifikationsgrund

uttryckt i nästan samma ordalag, nämligen dels, såsom

riksdagen påpekat, i rättegångsbalken 1 kap. 2 § beträffande nämndeman

och i lagen den 18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning

av omyndigs egendom, 4 §, beträffande sådan god man, som omnämnes

i samma lag, dels ock i lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning

av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål, 3 §, beträffande

däri omförmäld handelskunnig ledamot av rådstuvurätt.

En gäldenär, som råkat i konkurs, återvinner ju i och med

konkursens avslutande rättigheten att råda över sin egendom, men

ifrågavarande villkor för behörighet i olika avseenden är icke uppfyllt

därmed att konkursen avslutats. Villkoret innebär, då konkursen

avslutats efter bevakningstidens utgång, att gälaenären tillfullo betalt —

om han vunnit ackord, i enlighet med ackordsvillkoren — alla borgenärer,

som i konkursen bevakat däri godkänd fordran, eller ock med dem

träffat överenskommelse om betalning av gälden. Har konkursen på

grund av brist på tillgångar till bestridande av konkurskostnaderna

avskrivits före bevakningstidens utgång, får villkoret anses uppfyllt

först när gäldenären förnöjt eller träffat överenskommelse med de i

konkursbouppteckningen upptagna borgenärerna jämte de andra borgenärer,

som utan att vara upptagna i bouppteckningen må hava bevakat

fordran. Gäldenär, som blivit försatt i konkurstillstånd, kan

således, såsom riksdagen ock framhållit, av konkursen diskvalificeras uti

ifrågavarande avseende lång tid efter det konkursen avslutats. Om han

också skulle vara fri från konkursborgenärernas krav, torde det mången

gång vara synnerligen svårt för honom att vid ett valtillfälle visa detta,

I ett underdånigt förslag till konkurslag, avgivet den 14 november 1911

av därtill utsedda kommitterade, hava väl i förslagets 200 § intagits

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 63.

bestämmelser avsedda att minska nämnda bevisningssvårighet, men

även frånsett den större eller mindre graden av samma svårighet torde

vad riksdagen anfört om olämpligheten av ifrågavarande diskvalificerande

villkor äga giltighet. Den omständigheten att en person blivit försatt

i konkurstillstånd synes mig skäligen böra diskvalificera honom uti

ifrågavarande avseende allenast så länge konkursen ännu ej ar avslutad.

Jag anser således, att de tre författningar av allmän civillags natur,

vilka upptaga ifrågavarande diskvalifikationsgrund, böra ändras i antydd

riktning; och har jag i enlighet härmed låtit inom justitiedepartementet

utarbeta förslag till dels lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken,

dels lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884

angående tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom och dels

lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om särskild

sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål.

Beträffande de särskilda ändringarna har jag funnit desamma höra

genomföras på sådant sätt, att de ord, vilka angiva ifrågavarande diskvalifikationsgrund,

i 1 kap. 2 § rättegångsbalken och i 3 § i 1905 års lag

utbytas mot uttrycket: »som är i konkurstillstånd» men i 4 § i 1884

års lag allenast uteslutas, enär i sistnämnda paragraf stadgas obehörighet

jämväl för den, som icke råder över sitt gods, och härunder ju faller

även den, som är i konkurstillstånd.

Till frågan om motsvarande ändring av riksdagsordningen § 26

torde jag framdeles få återkomma.

Slutligen tillåter jag mig erinra, att i proposition, som jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 26 januari 1917 avlåtits till riksdagen, framlagts

förslag om ändring av 1 kap. 2 § rättegångsbalken jämväl i annat

avseende än det nu omförmälda.»

Föredragande departementschefen uppläste därefter ifrågavarande

tre inom justitiedepartementet utarbetade lagförslag, vilka voro av den

lydelse, bilagor vid detta protokoll utvisa; och hemställde föredraganden,

att lagrådets utlåtande över förslagen måtte för det ändamål, regeringsformen

§ 87 omförmäler, inhämtas genom utdrag av protokollet.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Nils Berlin.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maf:(s Nåd. Proposition Nr 63f.

9

till

tåi oin ätodrad1 lydelse av 1 kajH 2 % rättegäilgsbalkelrr.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 2 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Till nämndeman är valbar varje inom valkretsen bosatt man, som

är tjugufem år gammal och själv vid nämndemansval rösträtt äger; dock

ej den, som står under förmynderskap eller annans husbondevälde eller

som är i konkurstillstånd; ej den, som är tilltalad, eller blivit under

framtiden ställd eller fälld till ansvar för brott, som medför förlust av

medborgerligt förtroende, eller dömd ovärdig att föra andras talan inför

rätta; ej heller den, som är i Konungens eller rikets tjänst. Nämndeman

väljes för sex år, dock med rätt för den valde att efter två år avgå.

Flyttar nämndeman ur valkretsen eller visar eljest giltigt hinder, då må

rätten honom entlediga, ändå att han ej två år tjänstgjort. Nämndeman,

som berättigad är att från tjänsten avgå, skall dock tjänsten fortfarande

bestrida, till dess besked till domaren inkommit, att annan vald blivit.

Den, som fyllt sextio år, vare ej skyldig att i nämnd tjänstgöra. Ej

heller vare någon pliktig att, sedan han ur nämnden avgått, åter inträda

förr, än efter sex år.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 51 höft. (Nr 63—61.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

JO

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884

angående tillsyn å förmyndares förvaltning av

omyndigs egendom.

Härigenom förordnas, att 4 § i lagen den 18 april 1884 angående

tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom skall erhålla

följande ändrade lydelse:

God man kan ej den vara, som icke uppnått 25 års ålder; ej den,

som icke råder över sig och sitt gods; ej den, som genom domstols

beslut förklarats förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför

rätta föra andras talan; ej heller den, som är tilltalad eller under framtiden

ställd för brott, som medför förlust av medborgerligt förtroende.

Ej må annan sådant uppdrag sig avsäga, än den, som icke är bosatt

inom den kommun, där valet förrättas; ämbets- eller tjänsteman, som

av sin befattning är hindrad att uppdraget fullgöra; den, som efter fyra

års tjänstgöring såsom god man är i ordning att från befattningen

avgå; den, som uppnått 60 års ålder, samt den, som eljest uppgiver

förhinder, vilket av valmyndigheten godkännes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 63.

11

Först a g

till

Lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om

särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid

behandling av handelsmål.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 20 juni 1905 om särskild

sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål

skall erhålla följande ändrade lydelse:

Handelskunnig ledamot skall vara svensk medborgare och hava

uppnått tjugufem års ålder. Ej må befattningen utövas av den,

som står under förmynderskap,

som är i konkurstillstånd, eller vars egendom, utan att vara avträdd

till konkurs, förvaltas för borgenärers räkning,

som förklarats förlustig medborgerligt förtroende eller ock är under

framtiden ställd eller av allmän åklagare tilltalad för brott, som kan

medföra dylik påföljd, eller

som blivit dömd ovärdig att nyttjas i rikets tjänst eller att föra

annans talan inför rätta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Ktmgl. Majds Nåd. Proposition Nr 63.

Utdrag ur protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd fredagen den

16 februari 1917.

Närvarande:

Justi tieråden Gullstrand,

von Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den

9 februari 1917, hade Kungl. Maj: t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

över upprättade förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken,

lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884

angående tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom och lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om särskild sammansättning

av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför

lagrådet av revisionssekreteraren friherre Adam Johan Christian Giertta.

Lagrådet lämnade förslagen utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

iVid. proposition Hr 63.

13

Utdrag ur protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

fredagen den 23 februari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,

Statsråden: Hasselrot,

von Sydow,

friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot anmälde lagrådets

den 16 innevarande februari avgivna utlåtande över de den 9 i

samma månad till lagrådet remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken,

2) lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den 18 april 1884 angående

tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs egendom samt

3) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905 om

särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av

handelsmål.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 63.

Departementschefen hemställde, att förslagen, som av lagrådet

lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter;

och täcktes Hans Maj:t Konungen, med bifall

till samma hemställan, förordna, att till riksdagen skulle

avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Berlin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1917:100 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dels Kungl. s. 5 i texten
  2. LU 1917:23 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dels Kungl. Maj:ts proposi s. 3 i texten