Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen

1918-03-22 · 137 sidor, varav 132 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 132 av 137 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:335, Angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

1

Nr 335.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående omorganisation

av den lägre tekniska undervisningen; given

Stockholms slott den 22 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels medgiva, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk fackskola ävensom

att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö må ombildas

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivits, under

förutsättning att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande ordinarie

stater för de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö, godkänna

de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslagen

till ordinarie stat för år 1919 för en elektroteknisk fackskola i Västerås,

för den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium i Örebro

samt för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium och en

maskinfackskola i Malmö;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer och lektorer vid de

tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand till följande

belopp, nämligen

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar, samt

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 500 kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare vid

ovan angivna läroanstalter må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag:

ålderstillägg;

dels medgiva, att för ordinarie rektorer och lektorer vid de av departementschefen

i statsrådsprotokollet behandlade tekniska läroanstalterna

i Västerås, Örebro, Malmö, Norrköping, Borås och Härnösand pensionsunderlaget

för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och högsta pensionsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 295 höft. (Nr 335) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

underlaget för lektor till 4,600 kronor samt att, om befattningshavare

varit tillförordnad rektor, sådant skall vid bestämmandet av pensionens

belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för ordinarie befattningshavare

vid omförmälda tekniska läroanstalter föreslagna avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning vid någon av omförmälda läroanstalter, skall

vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser samt att

de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den 1 november

1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat och därvid

fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande

avlöningsförmåner;

dels vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 170,650 kronor;

dels på extra stat för år 1919 bevilja

till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning

m. m. för en elektroteknisk fackskola i Västerås ett reservationsanslag av

15.000 kronor,

till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan

och ett tekniskt gymnasium i Örebro ett reservationsanslag av

10.000 kronor,

till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt

gymnasium och en maskinfackskola i Malmö ett reservationsanslag av

10,000 kronor;

dels ock medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom nu är fråga, må

äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra

stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å. en post göra

minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet

icke överskridas.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22

mars 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén föredrog frågan om omorganisation

av den lägre tekniska undervisningen och anförde i detta avseende:

I mitt anförande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 15 februari 1918 har jag framlagt förslag till enhetligt ordnande av

våra praktiska ungdomsskolor. I anledning av detta förslag har Kungl.

Maj:t samma dag beslutat i ämnet avlåta proposition till innevarande års

riksdag (nr 96).

Såsom framgår av de av mig i berörda statsrådsprotokoll gjorda uttalanden

(sid. 122—144) angående de allmänna grunder, vilka enligt min

mening borde tillämpas vid ett enhetligt ordnande av de praktiska ungdomsskolorna,

skulle i systemet av dessa skolor även ingå tekniska fackskolor

och tekniska gymnasier. I statsverkspropositionen till innevarande

Omorganisation

av den

lägre tekniska

undervisningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Propssition Nr 335.

års riksdag har jämväl under åttonde huvudtiteln beräknats till bestridande

av kostnaderna för inrättande av tekniska gymnasier i Malmö och Örebro

samt tekniska fackskolor i Malmö och Västerås eu ökning av det å ordinarie

stat uppförda anslaget till de tekniska läroverken med 194,500 kronor

(punkten 209). Då emellertid frågan om ett ordnande av sagda läroanstalter

i vissa avseenden på det närmaste sammanhängde med den löneoch

och pensionsreglering för vissa andra av de under ecklesiastikdepartementet

lydande läroanstalterna, om vilken jag hade för avsikt att framlägga

förslag, men utredningen av sistnämnda fråga vid tiden för förenämnda

propositions avlåtande ännu icke hunnit slutföras, fann jag mig,

såsom framgår av meranäinnda anförande (sid. 473), förhindrad att för

det dåvarande framlägga fullständigt utarbetat förslag till upprättande av

sagda fackskolor och gymnasier.

Sedan numera berörda utredning blivit slutförd och förslag till upprättande

av tekniska fackskolor och tekniska gymnasier jämväl föreligger

fullständigt utarbetat, anhåller jag att nu få ånyo föredraga inför lvungl. Maj:t

det ärende, varom sålunda framställning till riksdagen ställts i utsikt.

För våra nuvarande lägre tekniska läroverk liksom i övrigt för samtliga

våra nuvarande praktiska ungdomsskolor har jag i mitt ovanberörda

anförande till statsrådsprotokollet den 15 februari 1918 lämnat en kortfattad

redogörelse (sid. 12—36). Jag har också i samma anförande givit

en framställning av de viktigare av de reformsträvanden, som under den

senaste tiden framkommit i syfte att åstadkomma en förbättring av de nuvarande

tekniska läroverken (sid. 36 f.) samt tillika redogjort för de åtgärder,

som från Kungl. Maj:ts sida vidtagits för att främja en sådan förbättring

(sid. 38 f.). Slutligen har jag lämnat en summarisk redogörelse

för det förslag till ordnande av den lägre tekniska undervisningen, som

framlagts av den av Kungl. Maj:t den 4 oktober 1907 för ändamålet tillsatta

kommittén (sid. 54), samt för de huvudsakliga jämkningar och förändringar

i detta förslag, som ifrågasatts utav de av chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt nådigt bemyndigande av den 3 november 1916

tillkallade särskilda sakkunniga (se sid. 10).

När jag nu går att framlägga närmare förslag till upprättande av de

i det föregående berörda tekniska fackskolor och tekniska gymnasier, skall

jag ordna min framställning under följande huvudpunkter: I. Allmänna

grunder; IT. Läroanstalternas organisation; III. Läroanstalternas antal och förläggning

samt IV. Kostnadsberäkningar; härtill kommer såsom en femte

avdelning: V. Löne- och pensionsreglering för den ordinarie lärarpersonalen

vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: t a Nåd. Proposition Nr 335.

5

I. Allmänna grunder.

Den år 1907 tillsatta kommittén för den lägre tekniska undervisningens

ordnande, i det följande benämnd tekniska kommittén, upptager i

sitt år 1912 avgivna förslag upprättandet av tekniska fackskolor.

Om dessas ändamål yttrar kommittén i huvudsak följande:

De tekniska fackskolorna äro äuinade att ingå som ett led i en praktiskt elementär

teknisk bildningslinje vid sidan av den teoretiskt vetenskapliga bildniugslinje,

som representeras av de högre tekniska läroanstalterna i riket, tekniska högskolan och

Chalmers tekniska läroanstalts högre avdelning. De äro sålunda avsedda att giva den

tekniska bildning, som i förening med praktisk industriell erfarenhet fordras för fyllandet

av ett stort antal ansvarsfulla och maktpåliggande befattningar inom industrien,

för vilka en teknisk högskolebildning icke är nödvändig, och för vilka den utbildningsgång,

som fordras för högskolebildniugens förvärvande, icke är den i alla

avseenden lämpligaste.

Särskilt framhålles, att eu nioårig kurs vid ett högre allmänt läroverk och en

tre- eller fyraårig lärokurs vid en av våra högre tekniska läroanstalter icke är den

lämpligaste vägen för bildandet av goda arbetsledare.

Härför erfordras i regel eu helt annan bildningsgång, karaktäriserad i främsta

rummet genom mycket praktiskt arbete under sådana förhållanden, att det ger erfarenhet

om det industriella livet, förmåga att bedöma de krav, som kunna ställas på

en arbetares yrkesskicklighet och arbetsförmåga, samt icke minst en god kännedom

om arbetarnas åskådningssätt och intressen.

Därtill bör som ett icke mindre viktigt led i den blivande arbetsledareus utbildning

komma goda teoretiskt tekniska studier i en härför särskilt lämpad teknisk läroanstalt,

där båll må kunna förvärva de tekniska kunskaper och de färdigheter, som

utöver hans praktiska erfarenhet fordras för att med sakkunskap och auktoritet utöva

den närmaste ledningen av arbetet i fabriker och verkstäder eller på andra arbetsplatser

eller för lösandet av de enklare och mera allmänt förekommande facktekniska

uppgifter, som arbetsledningen kräver.

Såsom förut sagts, kunna och böra dessa teoretiskt tekniska studier vara rent

elementära i den meningen, att de endast behöva giva kunskap om de resultat, vartill

den vetenskapliga forskningen och den praktiska erfarenheten kommit på det tekniska

området, men icke såsom de vetenskapligt tekniska högskolestudierna behöva gå ut på

att giva förtrogenhet med de vägar och medel, varigenom resultaten vunnits, och nya

resultat kunna vinnas.

Meddelandet av den elementära tekniska fackbildning, som den blivande arbetsledaren

behöver för sin verksamhet, bör sålunda utgöra de tekniska fackskoloruas viktigaste

uppgift och den, som i främsta rummet bestämmer deras organisation och arbetssätt.

Tekniska

kommittén.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Myndig
heterna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Men dessutom gives det inom industrien ett stort antal andra befattuingar, för

vilka en elementär teknisk fackbildning är önskvärd och fullt tillräcklig. Sålunda böra

de tekniska fackskolorna även kunna förse arkitekt- och byggnadskontor samt verkstäder

och fabriker, konstruktionsbyråer och försökslaboratorier med dugande hjälpkrafter

såsom ritare, detaljkonstruktörer och laboratoriebiträden.

Eu teknisk fackbildning av den art, som de tekniska fackskolorna äro ämnade

att giva, om också av mindre omfattning och fullständighet, borde även vara av stor

nytta för alla dem, som på ett eller annat sätt hava befattning med industriens kommersiella

ledning eller med avyttringen av dess produkter. Det skulle helt säkert

lända vår industri och även vår handel till största fromma, om det i högre grad än

hittills varit fallet bleve praxis, att personalen på våra verkstäders och fabrikers affärskontor

samt agenter och köpmän, som driva affärer med industriens förnödenheter och

alster, förutom sin merkantila bildning, förvärvade en härför erforderlig teknisk fackbildning.

Även i detta hänseende borde de tekniska fackskolorna kunna bliva till

avsevärd nytta.

Slutligen gives det inom stats- och kommunalförvaltningarna, som numera hava

att handlägga ett stort antal tekniska frågor, många platser, för vilka en teknisk

fackskolekurs borde vara av stort värde.

De tekniska fackskolorna böra sålunda ha till ändamål

att meddela de tekniska kunskaper, som jämte industriell erfarenhet fordras av

dem, som närmast skola utöva tillsyn och ledning av arbetet i verkstäder, fabriker och

Eå andra industriella arbetsplatser, samt av ritare, detaljkonstruktörer och laboratorieiträden

å arkitekt- och byggnadskontor samt verkstäders och fabrikers konstruktionsbyråer

och försökslaboratorier, ävensom att meddela personer, som ägna sig åt affärsverksamhet

med industriens förnödenheter och alster eller åt annan praktisk verksamhet,

de kunskaper i vissa av skolornas undervisningsområden, som de för sin verksamhet

behöva.

Av de yttranden, som avgivits i anledning av kommitténs förslag att

ersätta de nuvarande tekniska elementarskolorna med tekniska fackskolor,

gå de flesta ut på att framhålla, att det visserligen föreligger ett starkt

behov av utbildningsanstalter av i huvudsak det slag kommittén angivit,

men att dessa dock icke skulle kunna till fyllest ersätta de befintliga tekniska

elementarskolorna, enär det för såväl industrien som för den studerande

ungdomen förelåge ett behov även av läroanstalter, vilka meddelade

en mera allmänt lagd teknisk utbildning.

I ett mindre antal av de inkomna yttrandena avstyrkes förslaget att

inrätta tekniska fackskolor. Av de uttalanden, som gjorts i denna riktning,

må framhållas följande:

Styrelsen för Ebersteinska afton- och söndagsskolan i Norrköping gör följande

uttalande: Därest fackskolorna erhålla den uppgift kommittén angivit synas de ej

ens komma att avhjälpa det närmaste behovet av billig teknisk arbetskraft, ty det

största antalet av de uppräknade kategorierna behöva ej, för att med fördel kunna

användas inom industrien, genomgå någon teknisk fackskola med så vidlyftiga och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

teoretiska lärokurser, som dem kommitténs fackskoleförslag upptager, varför eu sådan

anordning vore ett slöseri med såväl tid som pengar utan att industrien vunne

något nämnvärt därpå. För alla övriga kategorier synas kommitténs fackskolor

ej heller lämpa sig, ity att dels hos industriens män i allmänhet nog råder den

önskan, att de utexaminerade eleverna böra besitta någon kunskap även i sådana

ämnen, som ej direkt höra till den fackskola eleven genomgått, för att med fördel

kunna användas inom industrien, och dels emedan industrien både fordrar och använder

ett ganska avsevärt antal, som måste hava en mera allmän utbildning, än den

kommitténs skolor skulle kunna lämna, för att vara kompetenta att intaga mera maktPaFf?gande

ställningar, utan att dock hava genomgått någon teknisk högskola.

Stadsfullmäktige i Norrköping kunna ej finna, att det av kommittén framlagda

förslaget är sadant, att det utan vidare kan läggas till grund för en omdaning av

den lägre tekniska undervisningen. Vad fackskolorna beträffar, böra i stället de nuvarande

tekniska elementarskolorna moderniseras och utvidgas samt möjligen nya skolor

upprättas inom de discipliner, som ännu ej äro representerade.

Styrelsen för de tekniska skolorna i Malmö anser, att kommitténs stora förväntningar

av arbetets koncentrering på huvudfacket måste i hög grad reduceras, att

den dogm om specialiseringens värdefulla betydelse, som är en ledande princip för

kommittén, kullkastas av verkligheten samt att avståndet mellan fäckskolornas slutresultat

och den tillämnade nya yrkesskolans komme att bli allt för obetydligt för att motivera

fackskolors tillvaro i sådana industrigrenar, för vilka fullständiga yrkesskolor

komma att upprättas.

Av svenska pappersbruks-, svenska trämasse- samt svenska pappers- och cellulosaingeniörs

föreningarna utsedda kommitterade uttala den meningen, att de tekniska

fackskolorna i föreslaget skick ej äro för industrien ändamålsenliga, enär de giva för

litet av allmän teknisk utbildning för en fabrikstjänsteman, på samma gång som undervisningen

är så ensidigt lagd för vissa specialiteter, att de utgångna eleverna ej

kunna med fördel användas uti annat fack än det, för vilket fackskolan är avsedd.

Enligt de nämnda kommitterades mening böra anstalter för lägre teknisk undervisning

i första hand avse att giva en god allmän teknisk underbyggnad; de nuvarande

tekniska elementarskolorna borde bibehållas och moderniseras.

Lärarkollegiet vid tekniska elementarskolan i Härnösand anser, att de nuvarande

tekniska elementarskolorna äro såväl för lärjungarna som för industrien fördelaktigare

än de av kommittén föreslagna fackskolorua, och avstyrker på det bestämdaste

kommitténs förslag att ombilda de tekniska elementarskolorna till tekniska fackskolor.

Lärarkollegiet anser, att de tekniska elementarskolorna böra bibehållas i huvudsak

oförändrade.

Flertalet av de inkomna yttrandena gå emellertid, som förut nämnts,

i den riktningen, att de tekniska fackskolorna äro starkt av behovet påkallade,

men att det därjämte fordras läroanstalter för meddelande av allmänt

teknisk bildning.

Stadsfullmäktige i Örebro anse ändamålsenligt, att de nuvarande tekniska elementarskolorna

specialiseras och ombildas i den riktning kommittén föreslagit.

Stockholms handelskammare biträder även kommitténs förslag med avseende på

fackskolorna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Ktaig!. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 335.

Skånska handelskammaren yttrar, att rena fackskolor visserligen äro av behovet

påkallade, men att de ej kunna ersätta de tekniska elementarskolorna i avseende på

teknisk allmänbildning, vilken för en hel del befattningar, särskilt på det merkantila

området och för ledningen av en mångfald mindre och medelstora företag med blandad

verksamhet, enligt handelskammarens uttalande är mera värd än den mest specialiserade

fackbildning. Handelskammaren uttalar den uppfattningen, att,^ jämte det att

fackskolor inrättas, ett par av de tekniska elementarskolorna böra bibehållas.

Av handelskammaren i Gävle utsedda kommitterade uttala den asikten, att de

lägre tekniska läroverken i regel böra erhålla en facklig karaktär, men vilja ej bestrida,

att vid sidan av fackskolorna ett behov av en eller annan teknisk mellanskola

för meddelande av elementärt tekniskt vetande av allmän art kan komma att visa sig

och att detta behov bör tillgodoses, dels med hänsyn till vissa befattningar vid industriella

verk, dels med tanke på unge män, som vilja utbilda sig till teknici, men av en

eller annan anledning icke veta, i vilket industriellt fack de skola få användning.

Stadsfullmäktige i Gävle finna förslaget att ombilda de nuvarande tekniska elementarskolorna

till fackskolor vara synnerligen lämpligt, men ifrågasätta samtidigt,

huruvida det ej vore ändamålsenligt att omlägga en eller ett par av dem sålunda, att

de kunde lämna elementär teknisk undervisning av allmän art. En dylik skola skulle

vara synnerligen lämplig för blivande förvaltningstjänstemän vid industriella verk eller

blivande affärsmän, som jämte merkantil utbildning önskade skaffa sig eu teknisk

Säd cl II*

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Borås yttrar, att tekniska faekskolor

äro synnerligen behövliga och nödvändiga men att de ej böra danas, med uppoffring

av de tekniska elementarskolornas existens; kunde de åstadkommas på sidan av och i

samverkan med de senare, bleve frågan enligt styrelsens förmenande löst på ett

gott sätt.

Stadsfullmäktige i Borås ansluta sig till förslaget om tekniska fackskolors upprättande

men tillägga, att det bör sättas i fråga, om ej utöver specialbildningen en

mera allsidig ingeniörsutbildning på elementär grund kräves och om ej någon av våra

nuvarande tekniska elementarskolor bör bibehållas och givas en för denna uppgift

lämplig organisation.

Styrelsen för tekniska högskolan anser, att fackskolor böra inrättas men att ett

par tekniska elementarskolor böra bibehållas.

Fullmäktige i järnkontoret uttala sin anslutning till kommitté förslaget att upprätta

fackskolor men anse, att man icke bör på en gång utbyta alla de tekniska elementarskolorna

mot dylika, detta icke endast av försiktighetsskäl och av önskan att

göra övergången mjukare utan även på grund av den övertygelsen, att tekniska undervisningsanstalter,

avsedda att meddela eu allmännare teknisk bildning, fortfarande

äro och komma att bliva ett nödvändigt led uti vårt lands tekniska undervisningsväsen.

Fullmäktige yttra härom: Vårt lands industri har visserligen till störa delar nått

den utveckling, att specialutbildat folk med fördel kan användas. Men icke desto

mindre drivas fortfarande många verk och fabriker, av vilkas ledare eller ingeniörer

mera kräves allmän teknisk kunnighet än någon viss teknisk specialutbildning. Så

torde i allmänhet vara förhållandet inom den mindre och medelstora indusjuien.^ Ofta

sysselsättes blott eu enda person med teknisk underbyggnad, och denne måste då hava

begrepp om litet av varje. Specialister hava dylika mindre industriella anläggningar

icke tillräckligt arbete för, och då behov av specialkunskaper föreligger vänder man

sig till specialutbildade konsulterande tekniker. Just för denna mindre och medelstora

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj .in Nåd. Proposition Xr 335. 9

sagn'' ■“en stoifor,n iit"an,ie de

^C^e’ a^ de tekniska elementarskolorna skulle bibe
Stmstnini

[afnW „ “K l\art.om måste det anses nödvändigt, att de erhålla bättre

utrustning 1 fråga om laboratorier och undervisningsmateriell än vad nu är fallet och

för ovngt att organisationen underkastas nödig revision.

i°r- iden ,studer?nde ungdomen av läroanstalter, som meddela eu mera

a lmant lagd teknisk undervisning, understrykes särskilt i ett yttrande av professorerna

vid tekniska högskola P. Klason och G. Sellergren, vilka därom yttra sig på folium

°i iV A" 611 studera“de. ungdom, som besöker skolorna, har naturligtvis till främsta

mai att därigenom främja möjligheten att skaffa sig sitt levebröd. Det är nu privet

att pa ju bredare basis den står, ju bättre fotfäste har den, ju lättare kan den aptera

sig till konjunkturerna för tillfallet. Kommittén torde måhända alltför mycket tänkt

behot6 Tf11™ industriernas olikartade fordringar och allt för litet på ungdomens

behov. Att gagna ungdomen torde dock vara statens, liksom det är varje skolas

och varje larares, främsta plikt och högsta mål. J

I l1 »‘tf a J6 firning går ett uttalande av Stockholms allmänna teknikerförbund

“W bejraffa"de del'' kommitténs förslag om samtliga tekniska elementarskolors

ersättande med tekniska fackskolor 1 man av industriens behov och utveckling, uttalar

den meningen, att, huru ändamålsenlig och tidsvinnande en sådan planläggning än

kan komma att visa sig för personer, som genom träffat val av yrke och därinom

utövad praktik blivit berättigade till undervisning 1 lärlings-, yrkes-och tekniska fackskolor,

sa uppstår genom denna samtliga de tekniska elementarskolornas indragning en

eller be^tä J • "T unde™f™g*väsendet för personer, vilka ännu icke inträtt^

eller bestämt sig för visst fack, men som efter all sannolikhet komma att ägna sig åt

SDlekVeTkrhf t DrSSUt0lU kommf: saknaden av de tekniska elementarskolorna

f™, kännbart förnimmas av alla, som föredraga en praktisk-teknisk lärokurs

framfor de allmänna läroverkens kurs för mogenhetsexamen.

Kommersekollegium, som, efter att hava tagit del av samtliga över

koininitteförslaget avgivna yttranden, för egen del utlåtit sio- i‘frågan

betonar, att ett starkt behov föreligger av den mera specialiserade undervisning,

som med fackskolorna avses, men uttalar samtidigt, att den mera

allmänt tekniska undervisningen i de tekniska elementarskolorna icke bör

be t och hållet utbytas mot specialiserad fackskoleundervisning. Kommerskollegmm

anför att det för åtskilliga fabrikstjänstemän och affärsmän

förefinnes ett behov av allmänt tekniska kunskaper, som ej kan tillfredsställas

genom fackskoleundervisning, samt att det finnes många industriella

företag, där arbetets specialisering ej är så långt driven, att den motiverar

anställandet av specialutbildade ledare, utan där det är fördelaktigt

att anförtro ledningen åt personer med allmänt teknisk bildning

för att behovet av på detta sätt utbildade personer må bliva tillgodosett

bör, enligt kommerskollegii uttalande, »ett par av de nuvarande tekniska

elementarskolorna bibehållas, om ock i moderniserad form.»

Bihang till riksdagens protokoll HUS. ] sand. 205 höft. (Nr 335) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departe
mentseak
kunniga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

De av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt Kungl.

Mai:ts bemyndigande av den 3 november 1916 tillkallade sakkunniga,

vilka den 3 oktober 1917 avgivit betänkande angående fortsättningsskolan,

den lägre tekniska undervisningen, den lägre handelsundervisningen och

närliggande undervisningsområden (i det följande benämnda departementssakkimniga),

uttala sig i förevarande fråga på följande sätt:

Vi vilja i likhet med 1907 års tekniska kommitté och kommerskollegium kraftigt

understryka behovet av tekniska fackskolor med undervisningen specialiserad pa var

sina olika industriella områden. Det synes självklart, att vara manga olika och ofta

starkt specialiserade industrigrenar icke kunna vara till fullo betjanta av de nuvarande

tekniska elementarskolorna med deras fåtal linjer — en mekanisk, en byggnads- o

en kemisk-teknisk linje - vilka därtill äro i fråga om undervisningen relativt obetydligt

specialiserade, och ej heller kan man ifrågasätta ett sadant slöseri som att utrusta

var och en av de nuvarande fem tekniska elementarskolorna med samtliga de linjer,

som böra vara representerade. Behovet av en mera specialiserad undervisning inom

ett större antal olika fack tillgodoses tydligen på det mest praktiska sattet genom att

för de resp. facken upprätta särskilda skolor, fackskolor, till behövligt äntå .

1907^ års kommitté föreslår, att vid de nuvarande tekniska elementarskolornas

ombildning till fackskolor lärokursen skall avkortas från tre till tva ar. Denna förkortnin"

i lärotiden skulle möjliggöras genom eu starkt genomford specialisering av

undervisningen samt eu betydlig ökuing i antalet undervisningstimmar pr vecka jämte

något skärpta inträdesfordringar, därvid särskilt märkes fordran pa minst tva ars föregående

yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra en god förberedelse

för studierna i den fackskola, vari inträde sökes. Kommittén hoppas, att fackskolorna

på detta sätt skola bliva bättre i stånd att utbilda arbetsledare an de nuvarande tekniska

elementarskolorna, en förhoppning som synes oss fullt berättigad.

För en mycket stor del av de blivande lärjungarna ar det tvivelsutan fördelaktigast

att de erhålla eu tämligen starkt specialiserad undervisning, samt utav synnerlig

vikt, att lärokursen ej kräver alltför lång tid. Fackskolorna komma nämligen helt

säkert att draga till sig många begåvade och framåtsträvande arbetare, som redan

hunnit arbeta sig in i någon bestämd industrigren och definitivt beslutat att agna sig

åt denna samt på grund härav hava sitt intresse inriktat just pa specialstudier inom

denna gren. Därtill kommer, att en dylik arbetare ofta uppnatt en arbetsinkomst,

som gör det till eu för honom ekonomiskt sett betänklig sak att för längre tid, an

som är alldeles nödvändigt, utbyta förvärvsarbetet mot skolstudierna.

Emellertid synes det oss knappast möjligt att vid vissa fackskolor med de mtra

desfordringar, som kommittén föreslagit, på två år medhinna en lärokurs av den omfattning,

som måste anses nödvändig för att fackskolornas undervisning skall kunna

hållas på en nivå, som, oavsett specialiseringen, icke ar lägre an de nuvarande tekniska

elementarskolornas. På grund härav finna vi det nödvändigt, att vid vissa av fac - skolorna inträdesfordringarna något höjas utöver vad kommittén föreslagit Detta ar

enligt vårt fömienande en för de blivande lärjungarna vida lamphgare utväg an att

förlänga lärokursen utöver två år. De för inträde nödvändiga förkunskaperna maste

ju den sökande i alla fall förskaffa sig genom självstudier eller bevistande av någon

särskild lärokurs, som helst bör anordnas i samband med en yrkesskola. Om dessa

förstudier, som knappast behöva förorsaka något egentligt avbrott i förvärvsarbetet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

skulle göras något mer omfattande, än kommittén föreslagit, torde detta ej medföra

någon nämnvärd olägenhet för de inträdessökande.

Yi vilja sålunda föreslå upprättande av tekniska fackskolor med två års lärokurs

i huvudsaklig överensstämmelse med kommittéförslaget.

Det behov av teknisk specialutbildning, som sålunda skulle tillgodoses genom de

tekniska fackskolorna, utesluter emellertid enligt vårt förmenande ingalunda bebovet

av allmänt teknisk utbildning.

Kommerskollegium har belyst detta behov från näringarnas synpunkt genom att

framhålla, att allmän teknisk bildning är nödvändig för åtskilliga fabrikstjänstemän

och affärsmän ävensom för dem, som skola handhava ledningen av smärre industriella

företag med föga specialiserad verksamhet.

vi finna för vår del dessa synpunkter fullt riktiga och vilja i anslutning därtill

ytterligare anföra, att det på de industriella företagens kontor i stor utsträckning behöves

hiträden, vid vilkas första anställning man ingalunda begär, att de genom flerårigt

yrkesarbete i förening med specialiserade studier skola hava förvärvat någon

grundlig utbildning inom ett visst fack, utan av vilka man framförallt fordrar, att de

skola äga en god grundläggande skolbildning av den art och omfattning, att de med

lätthet hunna sätta sig in i och utföra enklare förekommande affärs- såväl som ritkontorsarbeten,

samt att de deltagit i praktiskt industriellt arbete så pass mycket, att de

ej stå alldeles främmande för detta arbete. Ofta föredrager man till sådana platser

yngre personer, som nöja sig med eu relativt blygsam begynnelselön; småningom

kunna dessa sedan arbeta sig upp till mera ansvarsfulla och följaktligen bättre betalda

befattningar. Särskilt för arbetet med försäljning av industriens produkter, upparbetande

av nya avsättningsområden för desamma, meningsutbyte med kunder och beställare

rörande tillverkningarnas tekniska beskaffenhet, användbarhet och pris, med

ett ord för förmedlingen av förbindelsen mellan det industriella företaget och dess

avnämare, hava dylika personer en synnerligen viktig uppgift att fylla. Förutom

allmänt teknisk bildning behöva de emellertid även en avsevärd merkantil utbildning

i förening med en viss allmänbildning. Vi äro av den meningen, att detta behov

bäst kan tillgodoses medelst läroanstalter, som, byggande på ett förut inhämtat kunskapsmått

ungefär motsvarande realskolexamen, under en treårig lärokurs meddela

allmän-teknisk samt därjämte merkantil bildning. För dessa läroanstalter, som ju i

flera avseenden skulle likna de nuvarande tekniska elementarskolorna och som lämpligen

böra åstadkommas därigenom, att några av dessa bibehållas ehuru med undervisningen

omlagd i nyss antydd riktning, få vi föreslå benämningen tekniska gymnasier.

Vi hava med vad härovan anförts visat, att upprättandet av tekniska gymnasier

är synnerligen väl motiverat med hänsyn till industriens behov, men vi vilja även se

saken från de blivande lärjungarnas och deras målsmäns sida. Sannolikt komma dessa

skolors lärjungar att till en väsentlig del utgöras av sådana ynglingar, som avlagt

realskolexamen eller genomgått ett motsvarande antal klasser vid allmänt läroverk

och som äro i tillfälle att ytterligare ägna ett mera begränsat antal år åt skolstudier.

Flertalet ynglingar i denna ställning stå ännu ovissa i fråga om valet av levnadsbana.

Manga hava kanske klart för sig, att de helst borde ägna sig åt något av de praktiska

yrkena, men då såväl de själva som deras målsmän i många fall sakna förutsättningar

att bedöma, vilken speciell näringsgren, som för dem skulle vara lämpligast att välja,

blir resultatet ofta nog, att studierna fortsättas med studentexamen som mål, och att

valet av levnadsbana därmed uppskjutes. Det klagas icke utan skäl på att det för

närvarande råder överproduktion av studenter, och medgivas måste, att för dem, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Säd. Proposition Xr 335.

icke skola, fortsätta studierna vid universitet eller högskola utan gå direkt ut i det

praktiska livet, studierna i de högre allmänna läroverkens gymnasier jämte avläggande

av studentexamen i en mängd ämnen, av vilka eu stor del icke har någon som helst

praktisk tillämpning, ingalunda utgör den ändamålsenligaste förberedelsen för den

blivande levnadsbanan. Ofta nog förekommer det emellertid, att ynglingar på det

åldersstadium, som normalt motsvarar realskolexamen, ådagalägga en utpräglad lust och

fallenhet för att, som man säger, »gå den tekniska vägen», cl. v. s. ägna sig åt de

industriella yrkena. Med särskilt framträdande intresse för matematik och naturkunnighet

jämte goda anlag för ritning och teckning förena de ej sällan en anmärkningsvärd

brist på intresse och håg för de mera »klassiska» ämnena. Nu kan det visserligen

i åtskilliga fall hända, att en yngling redan vid detta åldersstadium är i stånd

att definitivt besluta sig för ett visst bestämt industriellt fack, detta särskilt om föräldrar

och anhöriga härutinnan kunna lämna honom råd och stöd, och i dylikt fall

kan och bör han, efter att under tillräckligt lång tid hava praktiskt arbetat inom just

detta fack och därtill, i den mån så befinnes nödigt, kompletterat sina kunskaper,

söka sig in vid den tekniska fackskola, som motsvarar ifrågavarande industrigren.

Oftast torde det emellertid ställa sig så, att både ynglingarna och deras målsmän

sakna tillräcklig kännedom om de olika industrigrenarnas olika natur, och, vilket

kanske är det viktigaste, om de utkomstmöjligheter, som inom olika fack stå till buds,

för att ett definitivt beslut i denna fråga skall kunna fattas. För ynglingar i denna

situation hava de nuvarande tekniska elementarskolorna varit vägen till de industriella

yrkena. Bland de tre linjer, som finnas vid dessa skolor, hava ynglingarna ej behövt

göra sitt slutgiltiga val, förrän de under en avsevärd del av lärotiden deltagit i undervisningen,

och i de fall, då valet gjorts mera pa mata, har det varit eu fördel, att

specialiseringen i studierna ej varit starkare, än att de efter att hava kommit ut i det

praktiska livet ofta kunnat välja ett annat fack, än det, för vilket deras skolutbildning

närmast varit avsedd. Utgången av valet har då i regel dikterats av lagen om tillgång

och efterfrågan. Av det anförda framgår, att det även med hänsyn till de

unga måste anses icke vara välbetänkt att helt och hållet slopa den allmän-tekniska

undervisning, som hittills lämnats i de tekniska elementarskolorna. Att emellertid

bibehålla den uppdelning i tre linjer, som förekommer vid dessa, synes i och med

fackskolornas upprättande icke blott onödigt utan även olämpligt, enär de ynglingar,

som hava definitivt beslutat sig för ett visst fack, böra anlita vederbörande fackskola.

Vi vilja i detta sammanhang påpeka, att de tekniska gymnasierna enligt värf

förmenande även kunde i många fall bliva till gagn för ynglingar, som ämna ägna

sig åt andra yrken än de rent industriella. Av allmänt teknisk och merkantil bildning

förefinnes i vår tid ett mycket framträdande behov. Så torde t. ex. en blivande

jordbrukare eller en blivande tjänsteman vid tullen, intendenturen etc. ha vida mer

nytta av sådana kunskaper, som skulle meddelas i ett tekniskt gymnasium, än av dem

han på samma tid kan förvärva i ett real- eller latingymnasium.

Som skäl för den av oss föreslagna benämningen tekniska gymnasier ma anföras,

att dessa läroanstalter skulle bygga på väsentligen samma kunskapsmatt som de högre

läroverkens gymnasier, räknat från och med andra ringen vid dessa, och deras genomgående

kräva ungefär samma tid. Läroämnena skulle visserligen till större delen bliva

av annan art, och det skulle i fråga om undervisningens innehåll och ändamål bliva

en vida större skillnad mellan ett tekniskt gymnasium och ett realgymnasium än

mellan detta och ett latingymnasium, men den bildningsnivå, som med hänsyn till

undervisningens omfattning skulle uppnås, torde bliva ungefär enahanda. En motsvarighet

finnes också redan i benämningen handelsgymnasier.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Såsom jag redan framhållit i mitt anförande till statsrådsprotokollet

den 15 februari 1918 i fråga om upprättande av praktiska ungdomsskolor,

anser jag mig kunna i allt väsentligt ansluta mig till tekniska

kommitténs förslag om upprättande av tekniska fackskolor, avsedda att

meddela teknisk specialutbildning inom de olika huvudgrenar av industrien,

vilka äro av största betydelse för vårt land, på samma gång som

jag delar kommerskollegiets och departementssakkunnigas med fleras åsikt

därom, att särskilda läroanstalter för meddelande av en mera allmänt lagd

teknisk utbildning därjämte äro nödvändiga.

Den av de sakkunniga för dessa sistnämnda läroanstalter föreslagna

benämningen tekniska gymnasier anser jag fullt lämplig. Jag är alltså

beredd att tillstyrka förslag om upprättande av såväl tekniska fackskolor

som tekniska gymnasier.

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Underrisnin
Tekniska
kommittén.

II. Läroanstalternas organisätion.

Tekniska fackskolor.

Undervisning.

Undervisningens allmänna läggning.

Efter en inledande kritik av undervisningen i de nuvarande tekniska

elementarskolorna och ett betonande av att fackskolornas lärjungar, i

motsats till de förras, i regel böra hava valt sitt yrke redan före inträdet

i skolorna, yttrar tekniska kommittén bland annat följande:

Undervisningen i de tekniska fackskolorna måste därför ordnas fackligt. Den

måste inom varje skola eller skolavdelning begränsas till ett visst industriellt område

och. ordnas med sträng hänsyn till skolornas praktiska ändamål. De tekniska tillämpningsämnena

måste bliva skolornas huvudämnen och upptaga den övervägande delen

av undervisningstiden. De grundläggande teoretiska läroämnena, matematik, fysik,

projektionslära m. m., böra däremot uteslutande betraktas såsom hjälpämnen. Undervisningen

i dem bör endast ha till mål att giva lärjungarna nödiga förutsättningar för

studiet av skolornas huvudämnen. Den teoretiska undervisningen bör dock erhålla

den omfattning och grundlighet, att teorier och formler i regel härledas på ett följdriktigt

sätt, för så vitt detta kan ske på grundvalen av elementära matematiska kunskaper,

så att lärjungarna fatta deras innebörd och icke begå misstag vid deras tilllämpning.

Kommittén lämnar även, för att närmare belysa innebörden av de

sålunda angivna grundsatserna, en redogörelse för den omfattning, undervisningen

i olika ämnen och vid de olika fackskolorna enligt kommitténs

mening borde få. Denna redogörelse, till vilken jag tillåter mig hänvisa,

återfinnes i kommitténs betänkande, del I, sid. 200—224. Likaledes

har kommittén uppgjort förslag till program för olika tekniska fackskolor,

och får jag härvid hänvisa till samma betänkande, del I, sid.

348—446.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Såsom redan omnämnts under avdelningen »Allmänna grunder», uttalas

i ett mindre antal av utlåtandena den uppfattningen, att fackskolorna med

sin strängt specialiserade undervisning överhuvud taget äro mindre lämpliga

än de nuvarande mera allmänt lagda tekniska elementarskolorna. I flertalet

yttranden göres dock gällande, att fackskolorna äro oundgängligen

nödvändiga. Beträffande de av kommittén framlagda undervisningsprogrammen

anses emellertid på många håll, att kommittén gått till någon

överdrift i fråga om specialiseringens genomförande.

Sålunda anför handels- och industrikammaren för Örebro och Västmanlands

län:

Handelskammaren vill beträffande de föreslagna tekniska fackskolorna framhålla

betydelsen av att de elever, som där vinna inträde, åtminstone under ett års tid erhålla

allmän teknisk undervisning för att i ett land med den mindre möjlighet för en

uteslutande fackutbildad att alltid kunna påräkna anställning i facket, som Sverige

kan erbjuda, underlätta valet av arbete.

Stadsfullmäktige i Borås yttra:

Beträffande den speciella omkastningen från allmänteknisk utbildning till sträng

fackutbildning få stadsfullmäktige såsom sin mening framhålla, att om ock en långt

mera driven specialutbildning i allmänhet är nödvändig, borde dock något större utrymme

å skolornas läroplaner kunna givas åt sådana studier, som äro grundläggande

för all mera omfattande teknisk verksamhet, vilka studier kunna vara önskvärda med

hänsyn till elevernas fortsatta utbildning efter skoltidens slut och den större mångsidighet,

som bör krävas av arbetsledare i högre grader.

Delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar uttala i

fråga om de föreslagna fackskolorna för elektroteknik och maskinindustri:

Undervisningen i projektionslära och projektionsritning samt krokiteckning anser

delegationen kunna något inskränkas till förmån för byggnadslära och byggnadsritning,

vilka ämnen äro av den betydelse, att något utrymme borde beretts dem i

samtliga fackskolors läroplaner. Även grafostatik borde inläggas på läroplanen.

Svenska cellulosaföreningen och svenska trämasseföreningen yttra om

den föreslagna fackskolan för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri:

Inträdesfordringarna till fackskolan finna våra föreningar intet nämnvärt att anmärka

emot, men däremot visa de föreslagna läro- och timplanerna för fackskolan eu

sådan brist på sakkunskap, att de ej böra fastslås utan en grundlig omarbetning.

— — — Kommitténs uppfattning är der, att utbildningen för pappers-, cellulosaoch

trämasseiudustrierna huvudsakligen bör vara en kemisk, då mer än hälften av

lärotiden upptagits av kemi samt kemiska och papperstekuiska laborationer. Vi hava

under vår praktik funnit, att för ledande av den dagliga driften mycket litet kemi

behöves, under det att däremot goda kunskaper i maskinteknik och yrkesekonomi erfordras.

Dessutom borde en elementär kurs i byggnadslära inrymmas i läroplanen.

Myndig
heterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departementssakk

un ni ga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Kommerskollegium finner sig icke hava något att i huvudsak invända

mot vad kommittén yttrat angående undervisningen.

Departement ssakkunniga göra följande uttalande i fråga om undervisningen

i fackskolorna:

Beträffande undervisningens innehåll vid de tekniska fackskolorna hava vi i

huvudsak intet att erinra mot kommitténs yttrande. Kommittén betonar själv, att de

av densamma uppgjorda läroplanerna »endast böra betraktas som preliminära förslag,

avsedda att giva en antydan om, hur kommittén anser, att undervisningen vid dessa

skolor bör ordnas, och att tjäna till ledning vid utarbetandet av de definitiva läroplaner,

som det sedan bör åligga den blivande överstyrelsen att efter vederbörlig

granskning fastställa». Vid en dylik mera ingående granskning torde åtskilliga

mindre ändringar behöva vidtagas i de föreslagna läroplanerna, men att närmare ingå

på detaljerna i denna fråga torde få anses ligga utom rameD för vårt uppdrag. Ett

par allmänna synpunkter vilja vi dock framhålla.

I ämnet matematik har kommittén såsom det sista av de områden, som skulle

genomgås, angivit grafisk algebra och de första grunderna av analytisk geometri.

Som lärjungarna emellertid icke kunna hava någon nämnvärd praktisk användning

för kunskaper i analytisk geometri i egentlig mening, men däremot skulle hava

mycket gagn av kunskaper i differential- och integralräkning, särskilt i fackskolan

för elektroteknik, där dylika kunskaper knappast kunna undvaras, böra slutorden i

det stycke, där lärokursen i matematik angives, ändras till: grafisk algebra och de

första grunderna av differential- och integralräkning.

Ett par ämnen, vilka äro av den betydelse för snart sagt varje industriman, att

dem kunde behöva givas en något gynnsammare ställning, än kommittén för en del

fackskolors vidkommande föreslagit, äro husbyggnadslära samt hållfasthetslära med

beräkning av enkla maskindelar. I de fackskolor, vilkas huvuduppgift faller inom

andra områden, t. ex. den kemiska eller den papperstekniska, har kommittén icke

upptagit dessa Marinen på annat sätt än i form av undervisning i ritning. Övningarna

i sistnämnda ämne, åt vilket i de nämnda skolorna anslagits 204, resp. 284 timmar,

skulle omfatta »avteckning på fri hand av maskindelar och enklare maskiner i projektion

med utsatta mått (krokiteckning), uppritning av teckningarna i bestämd skala

samt övningar i att uppmäta en enklare fabriksbyggnad och att upprita den i plan

och skärningar med angivande av motorers, arbetsmaskiners och transmissioners placering».

Utan tvivel skulle den för ändamålet anslagna tiden, eventuellt något ökad,

bliva bättre använd, om en viss del av densamma, t. ex. 75—100 timmar, ansloges

till föreläsningar om och övning i hållfastketsberäkningar av de maskindelar, som

sedan skulle uppritas, samt till föreläsningar i husbyggnadslära. Lärjungarnas intresse

för ritundervisningen skulle därigenom säkerligen också bliva avsevärt större.

I detta sammanhang vilja vi i fråga om arbetsordningen framhålla, att undervisningen

i sådana ämnen, åt vilka endast en relativt kort tid kan anslås, i allmänhet

icke bör dragas ut över hela terminer eller läsår med en eller ett par timmar i

veckan, utan koncentreras på kortare tidsperioder med helst daglig undervisning.

Kommerskollegium betonar denna angelägenhet i fråga om sådana ämnen, som kunna

draga till sig speciallärjungar, och i vilka undervisningen skall skötas av i industrien

anställda fackmän, för vilka det ofta är lättare att för lärarverksamhet erhålla ledig
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

het från det industriella arbetet under ett fåtal veckor än att hela året igenom oupphörligen

störas av enstaka lektioner. Vi vilja för vår del med instämmande häri uttala,

att det med tanke på undervisningens resultat i sin helhet och på möjligheten

att medhinna de avsedda kurserna på den korta tiden av två år är avgjort bättre,

om lärjungarnas uppmärksamhet koncentreras på ett fåtal ämnen i sänder, och om åt

dessa ägnas så mycken tid, att lärjungarna verkligen kunna fatta intresse för varje

ämne, vilket sällan kan hliva fallet med ämnen, i vilka undervisning lämnas endast en

eller två timmar i veckan. Kommittén uttalar själv, att läroplanerna, så långt ske

kan, böra ordnas så, att undervisningen för varje termin kommer att omfatta så få

ämnen som möjligt. Kommittén tyckes dock icke hava utgått ifrån, att läsordningarna

kunna uppgöras för kortare perioder än eu hel termin i sänder. Emellertid

bör man enligt vårt förmenande för att vinna det nyss anförda syftet icke tveka att

tillgripa denna utväg.

Beträffande gymnastikens ställning i fackskolorna hava vi redan förut uttalat den

meningen, att detta ämne bör vara obligatoriskt. För fackskolornas lärjungar, vilka

under större delen av dagen måste stå lutade över ritbrädet eller syssla med bokliga

studier och som därtill förut i de flesta fall varit vana vid stark motion i form av

kroppsarbete, är gymnastiken säkerligen mera oumbärlig än för de flesta andra ynglingar

av samma ålder. Gjordes gymuastiken till ett frivilligt ämne, är det fara värt,

att de, som bäst behövde den såsom motvikt mot det stillasittande studiearbetet, icke

skulle anse sig hava tid att begagna sig av densamma.

Vid de nuvarande tekniska elementarskolorna anväudas under 15 söckendagar

årligen 4 timmar om dagen till militärövningar. Med tanke på att lärokursen vid de

tekniska fackskolorna skulle omfatta endast två år och att sålunda dessa korta övningar,

jämförda med den ordinarie värnpliktsutbildningen, ej skulle kunna få någon

nämnvärd betydelse ur försvarssynpunkt, men däremot skulle vålla undervisningen i

fackskolorna ett rätt kännbart avbräck, vilja vi föreslå, att dylika militärövningar icke

upptagas på fackskolornas program1).

Beträffande läroböcker, undervisningsmateriell, verkstäder och laboratorier ansluta

vi oss i huvudsak till kommitténs uttalande. Kommitténs yttrande om att lärarna

böra utarbeta skriftliga framställningar av lärokurserna, vilka sedan skulle mångfaldigas

och utdelas till lärjungarna för att bespara dessa »det tidsödande arbetet med

att föra och renskriva anteckningar efter lärarnas föredrag», bör dock, enligt vårt förmenande,

icke tolkas så, att lärjungarna skulle helt och hållet uraktlåta att föra anteckningar

under lektionerna. Förandet av dylika anteckningar är nämligen i många

ämnen i hög grad ägnat att underlätta uppfattandet och fasthållandet i minnet av

undervisningens innehåll.

Då ämnet verkstadsarbete, som förekommer vid de nuvarande tekniska elementarskolorna,

icke upptages på fackskolornas program, blir en del av de förra skolornas

verkstadsutrustning överflödig. Man bör dock tillse, att minst en arbetsmaskin av

varje slag bibebålles för att vid behov användas för tillverkning av provstycken och

för andra i samband med undervisningen i materialprovning och laborationér stående

ändamål, övertaliga maskiner kunna fördelas bland de nyinrättade fackskolorna.

I likhet med kommittén anse vi, att uppflyttning av lärjungar från första till

andra årskursen samt utdelning av avgångsbetyg bör äga rum vid vårterminens slut,

utan att någon offentlig examen hålles. *)

*) 1917 års riksdag liar indragit anslagen till militärövningar i skolorna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 höft. (Nr 335.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

])eparte- Av lätt insedda skäl är det icke möjligt att redan nu framlägga tim
mentschefen.

pjaner och undervisningsprogram för samtliga'' fackskolor, utan bör det

tillkomma den blivande yrkesskolöverstyrelsen att i sinom tid uppgöra

dylika i samråd med vederbörande lokala styrelser och representanter

för industrien.

För de fackskolor, som äro avsedda att träda i verksamhet under år

1919, har jag emellertid låtit utarbeta fullständiga timplaner för att underlätta

möjligheten att bedöma det erforderliga antalet lärare samt läroämnenas

fördelning på dessa. Jag återkommer längre fram till dessa timplaner.

I fråga om ordnandet och planläggningen av undervisningen i fackskolorna

ansluter jag mig i huvudsak till departementssakkunnigas yttrande.

Faekskolornas ställning’ till de högre tekniska läroanstalterna.

Fackskotor- I sammanhang med frågan om undervisningen vid de tekniska fack
w

de*''högre skolorna anser jag mig böra i korthet beröra dessas ställning till de högre

tekniska tära- tekniska läroanstalterna. För närvarande kunna lärjungar, som utexamianstaiterna.

nera^s ^e tekniska elementarskolorna, utan prövning vinna inträde vid

tekniska högskolan, ehuru det i allmänhet är ett mycket ringa fåtal, som

begagnar sig av denna möjlighet.

Tekniska För de från fackskolorna utexaminerade skulle ifrågavarande möjlig
konmittén.

^et en]jgt tekniska kommitténs förslag icke stå till buds. Kommittén anför

som skäl för sin ståndpunkt, att vad som möjligen under vissa förhållanden

kan vara idealet för ett väl ordnat allmänt undervisningsväsende

icke utan vidare låter sig tillämpas på den tekniska fackbildningens område;

att varje försök att göra fackskolorna till förberedande skolor för

högskolan skulle leda därhän, att samtliga fackskolor måste giva en tämligen

likformig allmän bildning i de för högre tekniska studier grundläggande

ämnena matematik, fysik och kemi; samt att de fördelar, som kommittén

ansett kunna vinnas genom de tekniska fackskolorna, med en sådan

anordning av undervisningen skulle gå förlorade. Fackskolorna skulle icke

längre bli specialskolor utan allmänna tekniska läroanstalter; lärokurserna

skulle ansenligt förlängas. Skolorna skulle ej heller passa i den praktiskt

tekniska bildningslinje, för vilken de äro avsedda, och deras långvariga

och till följd därav dyrbara lärokurser skulle göra dem svårtillgängliga

för begåvade och framåtsträvande unga män, som redan vunnit

anställning inom industrien. För en dylik anordning kunna enligt kommitténs

mening inga fullgiltiga skäl anföras. Däremot synes det kommittén

icke vara oberättigat, att personer, som genomgått de tekniska fack
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

19

skolorna, vid ansökan om inträde vid våra högre tekniska läroanstalter

medgivas vissa lättnader med avseende på inträdesfordringarna. Kommittén

yttrar härom:

Sålunda torde det vara tillräckligt att, då så befinnes nödigt, av dem endast

fordra inträdesprov i de för högre tekniska studier grundläggande matematiskt naturvetenskapliga

läroämnena matematik, fysik och kemi till den omfattning, som fordras

för studentexamen på reala linjen, samt att de visa sig äga den färdighet i tyska och

engelska språken, som fordras för att läsa och förstå lättare teknisk litteratur på de

nämnda språken.

Av de inkomna utlåtandena är det relativt få, som beröra denna fråga.

Styrelsen för Malmö tekniska elementarskola finner kommitténs oro

för att mellanskolorna skulle intränga på de högre läroanstalternas områden,

och att alla fackskolorna skulle giva en tämligen likformig utbildning

i de för högre studier grundläggande ämnen, vara betydligt överdriven.

Att koinmitterade själva ej bygga mycket på denna likvärdighet framgår,

fortsätter nämnda styrelse, därav, att då vissa lättnader vid inträdesprov

till de högre tekniska läroanstalterna skulle kunna beviljas lärjungarna

från de tekniska fackskolorna, dessa skulle bestå i, att man endast

skulle fordra inträdesprov i matematik, fysik och kemi i samma omfattning

som för studentexamen på reallinjen. Likvärdigheten är icke ens så

stor, att skolorna få behålla den befrielse från inträdesprov i dessa ämnen,

de redan förvärvat.

Lärarkollegiet vid tekniska elementarskolan i Härnösand påpekar även

elevernas från tekniska elementarskolor nuvarande rätt till inträde i tekniska

högskolan på vissa villkor och yttrar, att denna förmån ej torde

kunna beviljas fackskoleelever, som ej hava teknisk allmänbildning.

Samarbet, sdelegationen anser riktigt, att fackskolan ej förbereder till

högskolan, men vill föreslå, att de, som utexaminerats från fackskolor, må

kunna antagas som specialstuderande vid tekniska högskolan.

Enligt svenska cellulosaingenjörsföreningen, som vill hava de tekniska

elementarskolorna tills vidare bibehållna moderniserade, böra tekniker och

ingenjörer, som med framgång under några år utövat praktisk verksamhet,

beredas möjlighet till att vid teknisk högskola genomgå fortsättningskurs

i vissa specialämnen samt till fria studier och undersökningar.

Svenska teknolog föreningen yttrar, att övergången från fackskola till

högskola ej bör försvåras, men att de högre tekniska läroanstalterna i regel

böra rekryteras från de allmänna läroverken.

Stockholms handelskammare önskar icke, att fackskolan skall planläggas

såsom underbyggnad för tekniska högskolan. Handelskammaren anser

tvärtom, att den lägre tekniska undervisningen bör ordnas så, att den
-

Myndig
heterna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Departe
mentschefen,

Tekniska

kommittén.

samma bildar ett avslutat helt med ett kunskapsmått avpassat för den

ungdom, som där skall utbildas.

Departementssakkunniga uttala sig icke direkt i denna fråga men ansluta

sig indirekt till den tekniska kommitténs ståndpunkt genom ett uttalande

rörande undervisningen i de grundläggande läroämnena, om vilken

de sakkunniga liksom kommittén yttra, att den uteslutande bör hava till

ändamål att giva lärjungarna nödiga förutsättningar för studiet av de tekniska

tillåmpningsäinnena, vilka böra upptaga den övervägande delen av

undervisningstiden.

För egen del är jag av den meningen, att det hade varit synnerligen

önskvärt, .om möjlighet till inträde vid tekniska högskolan utan prövning

kunnat hållas öppen för unga män, som utexaminerats från de tekniska

fackskolorna, liksom förhållandet nu är med dem, som genomgått teknisk

elementarskola, och såsom förhållandet för framtiden bör bliva för dem,

som genomgått tekniskt gymnasium, men då en dylik anordning, enligt

vad en närmare undersökning ger vid handen, icke kan genomföras, utan

att fackskolornas egentliga ändamål skulle förryckas till men för det stora

flertalet av eleverna, som efter slutad kurs skola gå ut i det praktiska

livet, ansluter jag mig till tekniska kommitténs ståndpunkt i denna fråga,

därvid jag dock vill särskilt starkt betona, att vid förekommande inträdesprövningar

vid tekniska högskolan för unga män, som utexaminerats

från fackskolorna, inga andra ämnen böra medtagas än de, som äro nödvändiga,

för att vederbörande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen

vid högskolan. Vad som nu blivit sagt bör i motsvarande avseenden äga

tillämplighet även i fråga om Chalmers tekniska institut.

I vad mån prövning kan komma att visa sig överflödig i något eller

några av de ämnen kommittén uppräknar, bör en framtida erfarenhet få

giva vid handen. Eventuellt kan det härvid visa sig, att eu från maskineller

elektroteknisk fackskola utexaminerad elev knappast behöver prövas

i matematik, en från kemisk fackskola i kemi o. s. v. För vinnande av

inträde vid högre teknisk läroanstalt såsom specialelev inom samma fack,

som förut genomgången fackskola avser, kan man måhända helt släppa

fordran på särskild inträdesprövning.

Inträdesford ringar.

Tekniska kommittén uttalar sig på följande sätt rörande inträdesfordringarna

vid de föreslagna tekniska fackskolorna:

För att de tekniska fackskolorna skola kunna fylla sin huvuduppgift att bidraga

till danandet av dugande arbetsledare för vår industri, är det i främsta rummet nöd
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

vändigt att skolorna erhålla lärjungar, som i praktiskt hänseende fatt eu god förberedelse

för sina tekniska studier. Lärjungarna böra före inträdet i fackskolan härå

förvärvat eu sådan kännedom om det industriella livet och de krav, som i framtiden

komma att ställas på dem, att de fått klart för sig, om de hava verklig fallenhet för

just det slag av industriellt arbete, för vilket fackskolan i fråga är avsedd, och kunna

omfatta det med verkligt intresse. De böra också för att med framgång kunna tillgodogöra

sig undervisningen i skolan vara i besittning av god praktisk erfarenhet om

de förhållanden, som i skolan avhandlas, och lärt sig inse betydelsen av den undervisning,

som där meddelas.

Ungefär halva antalet av våra tekniska elementarskolors lärjungar utgöras numera

av ynglingar, som före inträdet i skolorna ägnat åtminstone någon tid åt praktisk

verksamhet. Dessa utgöra vanligen skolornas bästa lärjungar.

Det är emellertid uppenbart, att den för inträde fordrade praktiska verksamheten

i övervägande grad bör hava ägnats åt någon av de industrigrenar, som den

fackskola, vari inträde sökes, är avsedd att tjäna. Den bör även hava omfattat

verkligt yrkesmässigt arbete av den art, att den inträdessökande i likhet med övriga

arbetare av samma ålder och utbildningsgrad varit berättigad att uppbära avlöning

för sitt arbete. Ynglingar, som söka anställning i industriellt arbete för att därigenom

vinna nödig förberedelse för tekniska fackskolestudier, böra i alla avseenden betraktas

och behandlas som vanliga arbetare.

Omfattningen av den praktiska verksamhet, som bör fordras för inträde vid de

tekniska fackskolorna, torde kunna begränsas till eu tid av två år.

Bestämmelserna härom böra dock med hänsyn till särskilda förhållanden inom

vissa industrier kunna i någon mån modifieras med avseende på en del skolor. Sålunda

torde det med anledning därav, att verksamheten inom byggnadsindustrien av klimatiska

orsaker icke pågår i samma omfattning hela året, vara skäl att begränsa fordringarna

på praktiskt arbete för inträde vid en byggnadsteknisk fackskola till två byggnadsperioder

om sammanlagt minst 18 månader.

Med hänsyn därtill, att lagen om minderårigas och kvinnors användande till

arbete i industriellt yrke endast under vissa villkor tillåter, att arbetare, som ej fyllt

18 år, användas till nattarbete, och därför ynglingar under denna ålder hava svårt

att vinna anställning inom vissa industrier, torde man även i en del fall böra medgiva

inträdessökande rätt att delvis räkna sig till godo yrkesmässig verksamhet även inom

andra industrier ån dem, för vilka den fackskola är avsedd, vari inträde sökes.

Likaledes torde man böra medgiva, att praktiskt arbete å industriella affärs- och

ritkontor må kunna ersätta någon mindre del av den fordrade tvååriga yrkesverksamheten.

Huvudsynpunkterna böra alltid vara, att den praktiska verksamheten ägnats åt

sadant arbete, att den utgör eu god förberedelse för studierna inom den fackskola,

vari inträde sökes. Den närmare regleringen av dessa förhållanden torde böra överlämnas

åt överstyrelsen för rikets tekniska skolor efter samråd med de särskilda skolornas

lokala styrelser.

Vid fastställandet av det teoretiska kuuskapsmått, som bör fordras för inträde

vid de tekniska fackskolorna, bör man å ena sidan tillse, att skolorna tillförsäkras lärjuugaryned

tillräckliga förkunskaper samt god fallenhet och begåvning för tekniska studier.

A andra sidan måste man tillse, att de teoretiska inträdesfordringarna avpassas

så, att det icke möter allt för stora svårigheter för unga industriarbetare med begåvning

och intresse för tekniska studier att vinna inträde vid de tekniska fackskolorna.

Att grunda studierna vid de tekniska fackskolorna omedelbart på folkskolans

kuuskapsmått måste dock av derå orsaker anses olämpligt. De tekniska fackskolorna

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

skulle då i sina första årskurser nödgas upptaga eu stor del av de lärokurser, som

nu genomgås vid våra läroanstalter för allmän bildning, särskilt realskolorna, och

sålunda till stor del komma att utgöra parallellskolor till dessa skolor.

Med låga inträdesfordringar följer också med nödvändighet en förlängning av

fackskolornas egna lärokurser. Det kan då med skäl ifrågasättas, om icke de lättnader,

som kunna beredas unga industriarbetare genom låga inträdesfordringar, mer

än uppvägas av olägenheterna av en förlängd och därigenom fördyrad studiekurs.

Om inträdesfordringarna sättas allt för lågt, ligger också den faran nära till hands,

att skolorna nödgas mottaga ett stort antal lärjungar, som icke iiro i besittning av

tillräcklig begåvning och energi för att genomgå en fullständig kurs, och som sålunda

endast komma att tynga skolarbetet och hindra de verkligt begåvade i deras framsteg.

Kommittén har därför trott sig finna den lämpligaste lösningen av frågan om

fastställandet av de teoretiska inträdesfordringarna genom att grunda de tekniska

fackskolornas undervisning på det kunskapsmått, som ingår i realskolans lärokurs,

dock med det viktiga undantaget, att inträdessökande, som genomgått folkskola, endast

skulle behöva avlägga inträdesprov i svenska språket och de av realskolans läroämnen,

som äro direkt grundläggande för de tekniska studierna, nämligen matematik, fysik

och kemi samt för vissa fackskolor även ritning och teckning.

Däremot anser sig kommittén icke kunna förorda, att inträdesfordringarna utsträckas

till realskolans övriga ämnen såsom främmande språk, historia oeli geografi

in. in., då tillträdet till skolorna för ynglingar, som icke haft tillfälle att genomgå realskolan,

därigenom skulle ansenligt försvåras, och kunskaper i dessa ämnen icke kunna

anses absolut nödvändiga för de uppgifter, fackskolorna äro ämnade att tillgodose.

Om inträdesfordringarna fastställas i enlighet med de grundsatser, som här ovan

utvecklats, skulle de endast obetydligt skilja sig från nu gällande inträdesfordringar

vid de tekniska elementarskolorna. Fordringarna i svenska språket skulle sålunda

kunna bibehållas oförändrade. I matematik skulle endast en obetydlig omläggning av

inträdesfordringarna äga ruin. Fordringarna på kunskaper i historia och geografi

skulle däremot av skäl, som redan anförts, utgå, detta så mycket hellre som redan nu

vid inträdesproven till de tekniska elementarskolorna icke så stort avseende torde

fästas vid kunskaperna i dessa ämnen. Däremot skulle tillkomma en kurs av ringa

omfattning i de första grunderna av fysik och kemi samt i vissa fall även i ritning

och teckning.

I stadgarna för de tekniska elementarskolorna finnes för närvarande den bestämmelsen,

att yngling, som avlagt godkänd realskolexamen med vitsord om minst

godkända insikter i matematik, är befriad från inträdesprövning, så framt han söker

inträde senast höstterminen näst efter det två år förflutit efter examens avläggande.

Under förutsättning, att kommitténs förslag, att två års praktisk verksamhet bör fordras

för inträde vid de tekniska fackskolorna, vinner avseende, skulle under alla förhållanden

eu längre tid komma att förflyta rneltau realskolexamens avläggande och inträdet

vid de tekniska fackskolorna. Kommittén har därför ansett, att med avseende på

dessa skolor den förändring bör vidtagas i ovanstående bestämmelser, att även inträdessökande,

som avlagt realskolexamen, skall vara skyldig att genom särskilt

inträdesprov styrka, att han underhållit sina i realskolan förvärvade kunskaper i matematik.

Kommittén har likaledes ansett, att de, som avlagt realskolexamen, böra vara

skyldiga underkasta sig inträdesprov även i ritning och teckning vid ansökan om inträde

i teknisk fackskola, för vilken detta anses erforderligt.

Vid tillämpningen av de grundsatser med avseende på inträdesfordringarna, som

i det föregående utvecklats, torde det vara lämpligt och även fullt berättigat, att hän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

syn i någon man tages till undervisningens art inom olika fackskolor. Sålunda måste

det för en fackskola för maskinindustri eller för elektroteknik vara av vida större

betydelse än för en fackskola för textilindustri eller pappersindustri att erhålla lärjungar

med goda förutsättningar för matematiska studier. De förra skolorna böra

därför ha rätt att fordra i kvalitativt hänseende gedignare förkunskaper i matematik

äii de senare, även om inträdesfordringarna vid alla skolorna falla inom samma områden

av matematiken. I överensstämmelse härmed har kommittén ansett, att

fordringar på förkunskaper i ritning och teckning för en del skolor utan olägenhet

helt och hållet kunna bortfalla.

Fastställandet av de närmare bestämmelserna om tillämpningen av de föreslagna

inträdesfordringarna vid olika skolor torde böra överlåtas åt överstyrelsen för rikets

tekniska skolor.

Kommittén har vidare ansett sig böra framhålla, att vid en eller annan fackskola

böra inrättas korta förberedande kurser, till vilka de inträdessökande kunna hänvisas,

som icke på annat sätt kunna förvärva nödiga inträdeskunskaper.

Då det utan tvivel många gånger kommer att inträffa, att personer för sin praktiska

verksamhet kunna ha god nytta av undervisningen i de tekniska fackskolorna men icke

ha tillfälle till eller behov av att genomgå fullständiga lärokurser, böra de tekniska

fackskolorna, förutom ordinarie lärjungar, som regelbundet måste följa undervisningen

i skolornas alla läroämnen, även mottaga icke ordinarie lärjungar eller speciallärjungar,

som endast begagna undervisningen i något eller några av skolornas läroämnen.

dill speciallärjungar böra dock under inga förhållanden mottagas andra än sådana

personer, som pa grund av sin föregående verksamhet som affärs- eller industrimän

kunna anses ha verkligt behov av kunskaper i något eller några av skolans läroämnen,

och vilkas föregående praktiska verksamhet varit av den art och omfattning, att

de kunna anses hava verklig nytta av undervisningen.

Några särskilda bestämmelser om minimiålder för inträde vid de tekniska fackskolorna

torde icke vara behövliga. I stadgarna för de tekniska elementarskolorna

föreskrives visserligen en minimiålder av 14 år för inträde vid dessa skolor, men denna

bestämmelse har under de senare åren visat sig alldeles betydelselös, i det att det

numera knappast förekommer, att någon vid så unga år vinner inträde vid skolorna.

Medelåldern hos dem, som under de senaste åren intagits vid de tekniska elementarskolorna,

har överskridit 18 ar. Med de inträdesfordringar, kommittén föreslagit för

de tekniska fackskolorna, är det knappast möjligt, att någon kan förvärva kompetens

för inträde, innan han uppnått eu ålder av åtminstone 16 år, vilken ålder helt säkert

skulle komma att utgöra minimiåldern, även om inga särskilda bestämmelser därom

utfärdades.

Kommittén föreslår:

att för inträde vid de tekniska fackskolorna såsom ordinarie lärjunge fordras:

l:o) att den iuträdessökande medelst arbetsbetyg styrker, att han under minst

tva ar deltagit i yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra eu god

förberedelse för studierna i den fackskola, vari inträde sökes, och

2:o) att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter i följande ämnen:

Svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen^

Matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga bråk, algebra

till den omfattning, som fordras för lösandet av l:a gradens ekvationer med eu eller

flera obekanta, samt av. geometrien läran om räta linjer, vinklar, trianglar, parallellogrammer

och cirklar.

Naturlära: fysikens och kemiens första grunder,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Myndig
heterna.

att inträdessökande till fackskola, för vilken sådant anses nödigt, dessutom bör

visa sig äga erforderlig färdighet i ritning och teckning;

att av dem, som avlagt realskolexamen med betyg om godkända insikter i ovan

nämnda ämnen, endast fordras inträdesprov i matematik ävensom i ritning och teckning

för inträde vid fackskola, för vilken sådant anses nödigt;

att såsom speciallärjungar må kunna mottagas personer, som ägna sig. åt affärseller

industriverksamhet och på denna grund äro i behov av kunskaper i vissa av

skolans läroämnen, för så vitt de förete intyg om föregående praktisk verksamhet av

nyss nämnda art till nöjaktig omfattning och i övrigt visa sig inneha tillräckliga förkunskaper

för att draga nytta av undervisningen.

I de utlåtanden, som beröra frågan om inträdesfordringarna vid de

tekniska fackskolorna, uttalas i allmänhet den uppfattningen, att kommitténs

förslag i huvudsak är väl avvägt. Mindre ändringar föreslås dock

från åtskilliga håll, varvid man såväl i fråga om de teoretiska förkunskaperna

som det praktiska yrkesarbetet å ena sidan synes vilja skärpa

inträdesfordringarna, å andra mildra desamma.

Ledamoten av riksdagens andra kammare B. Eriksson uttalar sig å

Grangärde kommunalstämmas vägnar på följande sätt:

Däremot torde inträdesfordringarna behöva någon jämkning. Vad först beträffar

kravet på viss tids deltagande i praktiskt arbete före inträdet, är detta ofrånkomligt.

Eu skicklig arbetsledare måste kunua sitt yrke icke endast teoretiskt utan i främsta

hand praktiskt. Två års praktiskt arbete före inträde i fackskola är för litet, tre år

bör vara minimum. Dessutom bör stadgas, att de inträdessökande, som längsta tiden

deltagit i praktiskt arbete böra ha företräde framför andra inträdessökande om de

i övrigt bliva godkända och icke alla kunna emottagas. De teoretiska inträdesfordringarna

borde däremot i någon mån kunna mildras.

Sveriges gjutmästarförbund yttrar:

Inträdesfordran för att bli antagen som elev på med arbetsbetyg styrkt yrkesmässigt

arbete under minst två års tid inom ramen för det yrke fackskolan omfattar

är nödvändig och väl motiverad. Däremot äro vi av den bestämda åsikten, att någon

inträdesexamen för den, som avlagt realskolexamen, absolut icke bör sättas i fråga.

När det nu inrättats en examen sådan som denna, bör den oeftergivligen berättiga till

inträde utan vidare i skolor av den art och med det ändamål som de föreslagna fackskolorna.

Eu annan sakernas ordning vore meningslös.

Tekniska högskolans lärarkollegium anför:

Kollegiet, som instämmer i kommitténs uttalande rörande vikten av praktisk

utbildning före inträdet i de tekniska fackskolorna, har icke något^ att erinra emot att

tiden för denna utbildning fastställes till i allmänhet tva ar. Kommittén har i avseende

på teoretiska inträdesfordringar ansett sig böra utgå därifrån, att fackskolornas

undervisning borde grundas på det kunskapsmått, som motsvarar realskolans lärokurser

i svenska språket och de läroämnen, matematik, fysik, kemi och i vissa fall teckning,

som äro direkt grundläggande för de tekniska studierna.

Lärarkollegiet finner för sin del denna utgångspunkt, riktig och väl överensstämmande

med det syftemål, som realskolan uppställt, att meddela den allmänt borgerliga

bildning, som är behövlig för olika slag av praktisk fackutbildning. Lärår
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kangl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 25

kollegiet vill även för sin del tillstyrka, att av samtliga inträdessökande fordras

avlaggandet av inträdesexamen i matematik, men anser för sin del ej nödvändigt att

av sadana inträdessökande, som vid avgångsexamen från realskolan erhållit godkänt

betyg i teckning, fordra inträdesexamen i detta ämne, enär en en gång häruti förvärvad

färdighet icke i avsevärd grad torde förminskas genom ett par års praktiskt arbete.

Kollegiet finner likaledes ej tillräckligt motiverat, att endast för vissa fackskolor

förkunskaper i teckning fordras. Detta läroämne är nämligen för alla inom tekniken

arbetande av sa stor vikt, att något skäl för inträdesfordringaruas sänkande i detta

avseende för vissa fackskolor ej torde förefinnas.---Fordringarna böra således

vara lika for alla fackskolor.

Av Gävle handelskammare utsedda kommitterade instämma i förslaget,

att minst två års praktisk industriell verksamhet bör fordras för inträde,

samt yttra i övrigt:

För vinnande av nödig trygghet för att ej alltför omogna elever söka inträde i

tackskolorna vilja kommitterade ifrågasätta, huruvida ej viss inträdesålder, lämpligen

la ar, bör stadgas. Förslaget angående de teoretiska inträdesfordringarna synes väl

avvagt 1 vivelaktigt synes dock, huruvida det i vissa fall även för realskolabiturient

uppställda kravet om inträdesprov i ritning och teckning bör upprätthållas Godkänt

betyg i detta ämne från realskola bör vara tillräckligt.

Fullmäktige i järnkontoret anse de av kommittén föreslagna villkoren

för inträde vid fackskolorna väl avvägda.

Ö

I nu förevarande del av ämnet uttalar sig sammansatta lärarkollegiet

vid vävskolan och tekniska elementarskolan i Borås på följande sätt:

.... Hörande de föreslagna inträdesfordringarna vill kollegiet föreslå, att i matematikkursen

matte ingå algebra till den omfattning, som erfordras för lösandet även av

problem, som eda till första gradens ekvationer med en eller flera obekanta. Vidare

instämmer kollegium i kommitténs förslag, att inträdesexamen i matematik göres

obligatorisk för samtliga elever i alla fackskolor, men vill dessutom framhålla, att

fordringarna därvid såväl kvantitativt som kvalitativt må kunna betydligt skärpas för

inträdessökande till fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik.

anser även, att, då färdighet i teckning och ritning i vissa fall kan

medföra betydande tidsvinst, fordran härpå bör fasthållas inom de fackskolor, där sådan

färdighet provas vara av noden. — —--Vidare anser kollegiet, att inträdesexamen

ma kunna fa avlaggas redan pa varen, så att eleven under sommarmånaderna kan

hava tillfälle att komplettera eventuella brister.

Skånes handelskammare anför:

Beträffande fackskolorna befarar handelskammaren, att de av kommittén förutsedda

förberedande kurserna måste bliva regel, åtminstone vad angår de mera krävande

facken maskinindustri och elektroteknik. Dock torde det kunna ifrågasättas, huruvida

dessa förberedande kurser böra förläggas till eu eller annan fackskola, som kommittén

föreslår. Har liksom i fråga om yrkesskolorna anser handelskammaren det vara högeligen

olämpligt, att eleverna skola nödgas företaga långa resor och uppehålla sia- på

främmande ort vid en fackskola för att exempelvis förkovra sig i matematik,“lära

Bihang till riksdagens protokoll 11)18. 1 sand. 2!)5 höft. (Nr 335) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

svenska språket o. s. v., överhuvud taget för att inhämta kunskaper i sådana ämnen,

som kunna inläras så gott som var som helst. Inträdesfordringarna särskilt i svenska

språket och matematik böra därför enligt handelskammarens mening icke oväsentligt

höjas. Sålunda bör i svenska språket erfordras icke blott förmåga att utan avsevärda

fel skriva efter diktamen utan även sådan kännedom i svenska språkets formlära, att

antingen en något så när felfri uppsats bör kunna skrivas över ett känt ämne, eller

också att ett uppläst enklare stycke kan refereras på ett jämförelsevis tillfredsställande

sätt.

Yad angår matematiken, bör höjningen i inträdesfordringarna galla fackskolorna för

elektroteknik, maskinindustri samt väg- och vattenbyggnad. 1 dessa borde med fördel

även kunna ingå fullständig insikt i de fyra räknesätten, i algebra första gradens

ekvationer, andra gradens ekvationer med en och flera obekanta, läran om rötter,

potenser och logaritmer, jämte kännedom om användandet av räknesticka, serier,

maxima och minima, läran om likformighet, planimetri och trigonometri, d. v. s. en

del av den av kommittén föreslagna lärokursen under första året.--_--1 detta

sammanhang får handelskammaren särskilt uttala sin tillfredsställelse över att kornmitten,

med öppen blick för den praktiska erfarenhetens betydelse, föreslagit två års

yrkesmässigt arbete såsom nödvändigt villkor för inträde till fackskolan.

Delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar yttra:

Kommitténs förslag angående inträdesfordringarna vill delegationen tillstyrka med

några ändringar. Då den för genomgående av en kurs vid teknisk fackskola anslagna

tiden alltid kommer att bli synnerligen begränsad i förhållande till de oundgängligen

nödvändiga ämnenas omfattning, är det delegationens mening, att förkunskaperna hos

de vid teknisk fackskola inträdande böra vara sådana, att undervisningen ej belastas

med grundläggande allmänna ämnen, i vilka nödig färdighet utan svårighet kan förvärvas

före inträde i fackskola. På grund härav vill delegationen beti äflande inträdesfordringarna

i de teoretiska ämnena anföra följande:

Kommittén har föreslagit som fordran i svenska språket förmåga att utan avsevärda

fel skriva efter diktamen. Att skärpa denna minimala fordran därhän, att det

fordras t. ex. förmåga att i skrift uttrycka sina tankar någorlunda klart och korrekt,

bör väl ej anses överdrivet. I ämnena ritning och teckning föreslår kommittén, att

inträdessökande till fackskola, för vilken sådant anses nödigt, bör häri visa sig äga

erforderlig färdighet. Bärom vill delegationen anmärka, att enligt dess mening färdighet

i ritning erfordras inom samtliga fack, och att därför förkunskaper i detta ämne

böra fordras vid samtliga fackskolor. I fråga om inträdessökande, vilka avlagt realskolexamen,

har kommittén med tanke på den relativt långa tid, som kan förflyta

mellan examen och intiädet vid fackskola, föreslagit, att inträdesprov i matematik och

ritning samt teckning skola fordras även av dessa.

Delegationen anser det vara lämpligt att av från realskola utexaminerade aven

fordra inträdesprov i kemi och fysik för att på så sätt tvinga den inträdessökande att

under praktiktiden underhålla sina i realskolan förvärvade kunskaper även i dessa ämnen.

Inträdesprövningarna i matematik böra läggas så, att ej blott vederbörandes teoretiska

kunskaper kontrolleras, utan att därjämte hänsyn tages till hans färdighet i sifler
Att

av de inträdessökande fordra så pass lång praktisk verksamhet som tva år

anser delegationen på av kommittén anförda skäl vara synnerligen lämpligt.

Kommerskollegium gör följande uttalande:

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

För inträde vid de tekniska fackskolorna såsom ordinarie lärjunge kar kommittén

uppställt fordran på genom prov ådagalagda kunskaper i svenska språket, matematik,

fysik ock kemi, samt i vissa fall även ritning ock teckning. Av inträdessökande,

som avlagt realskolexamen med godkända betyg i ovannämnda ämnen, skulle

prov behöva avläggas endast i matematik ock i vissa fall även i ritning och teckning.

Då emellertid inhämtandet av det i de angivna ämnena fordrade kunskapsmåttet bör

kunna anses tillräckligt vitsordat genom avlagd realskolexamen med godkända betyg

i de ifrågavarande ämnena, synes det kollegium, som om inträdessökande, som avlagt

på angivet sätt kvalificerad realskolexamen, borde utan särskild prövning vinna

inträde. För övriga inträdessökande ansluter sig kollegium till vad kommittén

föreslagit.

Längden av den för inträde erforderliga yrkespraktiken kar av kommittén föreslagits

till två år. Ändamålet med den för inträde fordrade föregående yrkesverksamheten

torde enligt kollega förmenande ej så mycket vara att giva den blivande

arbetsledaren en i detalj gående yrkesfärdighet utan så mycket mera att redan före

fackskolestudierna giva honom eu allmän uppfattning om sättet för arbetets bedrivaude

på ifrågavarande slag av arbetsplatser och om de uppgifter, som efter avslutade studier

komma att möta honom, för att såmedelst giva honom eu serie anknytningspunkter

till ledning för det teoretiska studieintresset. Att för fyllandet av detta

ändamål anslå så lång tid, som skett i kommitténs förslag, synes ej vara behövligt

eller ens välbetänkt. För en särskilt dugaude yngling torde två år vara tillräckliga

för att så binda honom vid ett visst industriellt företag, att kan för erbjudna ekonomiska

fördelar släpper tanken på att skaffa sig en teoretisk utbildning, med vars

hjälp han skulle kunna komma betydligt längre än genom att kvarstanna på redan

erhållen anställning. De mindre dugande åter, som eu arbetsgivare ej hade något

särskilt intresse av att söka kvarhålla, skulle helt naturligt söka sig in i fackskolorna

för att meritera sig, och följden kunde sålunda bliva, att dessa skolor komme att

rekryteras med övervägande svaga och medelmåttiga begåvningar. Den långa yrkespraktiken

måste vidare komma att bilda ett för fackskolestudiernas intensitet ganska

menligt avbrott i det teoretiska studiearbetet, liksom den även många gånger torde

förorsaka, att studierna ej hunnit avslutas vid tiden för värnpliktstjänstgöringens

början.

På grund av vad kär anförts, får kollegium som sin mening uttala, att den

obligatoriska yrkespraktiken före fackskolekursens avslutning bör bestämmas till ett

år, varav så stor del skall vara fullgjord före inträdet, att återstoden utan svårighet

medhiunes under ferierna.

Departementssakkunniga yttra, efter att hava refererat såväl tekniska

kommitténs förslag beträffande inträdesfordringar som ock kommerskollegii

här ovan återgivna anförande, följande:

^ Vi kunna icke för vår del ansluta oss till kommerskollegii åsikt i denna fråga.

Att en yngling, som tagit arbetsanställning vid ett industriellt företag i den bestämda

avsikten att efter två år söka inträde vid eu fackskola och där skaffa sig en utbildning,

med vars hjälp han skulle kunna komma betydligt längre än genom att behålla

anställningen i fråga, skulle övergiva denna sin avsikt på grund av arbetsgivarens bemödande

att hålla honom kvar, förefaller föga sannolikt och torde i alla händelser

böra räknas till de rena undantagen. Att de två åren däremot äro tillräckliga att så

binda honom vid en viss industrigren, att hela hans intresse för framtiden blir in
-

löpa rtementssak

kunniga.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition. Nr 335.

riktat på denna, är med hänsyn till hela den utbildning, varom här är fråga, att betrakta

uteslutande som en fördel. Om fordran på föregående yrkespraktik inskränktes

till endast några få månader, skulle det sannolikt ej sällan inträffa, att ynglingen

toge denna mera som en besvärlig och ointressant formalitet, som det endast gällde

att på billigaste sätt göra undan, än som ett verkligt och allvarligt arbete, på vilket

han borde nedlägga all sin energi. För hans framtida verksamhet är det också av

synnerlig betydelse, att han hinner göra sig något så när förtrogen med arbetarnas

åskådningssätt och av egen erfarenhet lära känna, huru det industriella arbetet ter sig

från deras synpunkt. Någon avprutning på kravet på två års yrkespraktik synes oss

således icke böra ifrågasättas. Dock må gärna en viss del av denna tid, förslagsvis

intill sex månader, användas till ritkontorsarbete.

Beträffande de teoretiska inträdesfordringarna uttalar kommerskollegium sin anslutning

till kommitténs förslag men anser, att inträdessökande, som avlagt realskolexamen

med godkänt betyg i de föreskrivna ämnena, bör vinna inträde utan prövning.

Medgivas måste ju också, att det kan synas egendomligt att begära, att en person

skall medelst prov styrka sig äga ett kunskapsmått, varpå han kan uppvisa officiellt

betyg. Emellertid giver erfarenheten vid handen, dels att kunskaperna i matematik

hos ynglingar, som erhållit betyget godkänd i detta ämne i realskolexamen, äro rätt

ojämna, dels att dessa kunskaper i betydlig grad försvagas under ett eller ett par års

tid, så vida ynglingen icke-vinnlägger sig att underhålla dem. Det torde därför icke

vara skäl att frångå kommitténs yrkande på inträdesprov i matematik även för dem,

som avlagt realskolexamen, så mycket mindre som det är av största vikt med hänsyn

till möjligheten att sedermera i skolan medhinna avsedda kurser, att den inträdessökande

icke endast nödtorvtigt känner till de föreskrivna områdena av matematiken

utan även äger en genom trägen övning förvärvad färdighet att snabbt och säkert

lösa förekommande uppgifter. Däremot synes betyget godkänd i ritning och teckning i

realskolexamen vara en i och för sig tillräcklig garanti för nödig färdighet härutinnan.

I en del fackskolor, nämligen skolorna för maskinindustri, elektroteknik samt

väg- och vattenbyggnad, är det emellertid, som vi redan i första kapitlet framhållit,

icke möjligt att på ett tillfredsställande sätt medhinna lärokursen på två år med de

av kommittén föreslagna inträdesfordringarna. Vi hava i första kapitlet utförligt motiverat

vår åsikt, att det är vida lämpligare att något höja inträdesfordringarna i

matematik vid dessa skolor än att förlänga lärokursen utöver två år. Ökningen bör

dock icke omfatta nya områden av matematiken, vilket kunde befaras vålla den studerande

svårigheter, utan endast en fullständigare behandling av de områden, som

enligt kommittéförslaget ändock skulle ingått i inträdesfordringarna. I stället för att

i algebra sluta med första gradens ekvationer, bör den studerande fortsätta till och

med problem, ledande till andra gradens ekvationer. I geometri bör han likaledes, i

stället för att nöja sig med det kunskapsinnehåll, som motsvarar Euklides fyra första

böcker, fortsätta studiet av detta ämne till och med proportionsläran och planimetrien.

För den, som avlagt realskolexamen och således erhållit en viss vana att studera

algebra och geometri, bör det vara av större intresse att under den tid, som förflyter

mellan realskolexamen och inträdesprövningen i fackskolan, vidga sitt vetande och

öva sin tankeverksamhet på nya problem inom dessa områden än att endast repetera

vad han förut lärt. Emellertid kan man på goda grunder antaga, att flertalet inträdessökande

icke komma att förete realskolebetyg. Vid de nuvarande tekniska elementarskolorna,

där realskolexamen berättigar till inträde utan prövning och där

ingen praktikfordran är föreskriven, uppgår antalet av dem, som avlagt realskolexamen,

ändock icke till hälften av hela antalet inträdessökande. I den händelse vårt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 29

förslag om upprättande av tekniska gymnasier vinner beaktande, torde en mycket stor

del av dem, som avlägga realskolexamen, komma att övergå till dessa läroanstalter,

lill de tekniska fackskolorna åter torde i övervägande grad komma un^a män vilka

börjat som arbetare och i yrkesskolorna eller på egen band skaffat sig cfe nödiga förkunskaperna.

Inhämtandet av dessa förkunskaper kan försiggå nära nog var som helst

och förutsätter icke, att den studerande avbryter sitt förvärvsarbete, samt behöver därför

icke åsamka honom nämnvärda ekonomiska uppoffringar, ett förhållande, som för

dessa personer ofta är av största vikt; en förlängning av lärokursen i de omnämnda

lackskolorna skulle däremot välla lärjungarna avsevärt ökade utgifter.

Det kan visserligen anmärkas, att likformigheten i systemet brytes, om inträdest

oi dringarna göras stöire vid den ena fackskolan än vid den andra, men det måste väl

dock anses vara rätt naturligt, att da t. ex. eu kemisk fackskola meddelar ett vida

mindre kunskapsmatt i matematik än en elektroteknisk fackskola, den också ställer

lägre anspråk på de inträdessökandes förkunskaper i detta ämne än den senare.

Vad angår de av kommittén i övrigt föreslagna inträdesfordringarna, finna vi

dem vara lämpligt avvägda. Någon färdighet i linearritning torde dock böra fordras

vid samtliga fackskolor, om ock anspråken härvidlag kunna ställas olika hö»t vid

olika skolor. °

Som redan förut nämnts, anse vi, att ämneskurser vid yrkesskolor, där så hennes

lämpligt, höra inrättas med särskilt syfte att förbereda för inträde i fackskola.

Pa. sina håll torde ifrågavarande undervisning även kunna meddelas i form av frivilliga

fortsättningskurser vid lärlingsskolorna. Att anordna de förberedande kurserna

vid själva fackskolorna torde däremot i regel icke vara lämpligt.

Kommittén anser icke särskilda bestämmelser om minimiålder för inträde vid de

tekniska fackskolorna behövliga, enär nödig kompetens i övrigt för inträde knappast

skulle kunna finnas före 16 ars ålder. För yar del finna vi dock eu dylik bestämmelse

vara på sin plats och vilja därför föreslå, att en minimiålder av 17 år fastställes.

Förutom ordinarie lärjungar, vilka skola deltaga i undervisningen i samtliga

obligatoriska läroämnen, skulle i fackskolorna även kunna mottagas speciallärjungar,

vilka följa undervisningen endast i vissa läroämnen. Såsom inträdesfordran för dessa

föreslår kommittén, att de skola förete intyg om föregående praktisk verksamhet av

mmplig art och till nöjaktig omfattning samt i övrigt visa sig innehava tillräckliga

förkunskaper för att draga nytta av undervisningen. Kommerskollegium erinrar därom,

att i fråga om praktiska specialkurser särskild hänsyn bör visas mot personer med

framstående praktisk duglighet, och uttalar, att prövning av dessas teoretiska förkunskaper

ej bör ifrågasättas. Vi kunna för vår del ansluta oss till såväl kommitténs

som kommerskollegii uttalanden i denna fråga.

Beträffande inträdesfordringarna vid de tekniska fackskolorna synas

111ig två synpunkter framför allt träda i förgrunden. Den ena är, att man

icke bör genom att sätta fordringarna för högt onödigt försvåra eller rent

av hindra tillträde till dessa skolor för intelligenta och framåtsträvande

arbetare, vilka i många fall böra äga förutsättningar att bliva ett utmärkt

lärjungematerial vid ifrågavarande läroanstalter. Den andra är, att fordringarna

ovillkorligen måste hållas uppe på en sådan nivå, att ett gediget

resultat av skolans undervisning icke äventyras.

Att sätta inträdesfordringarna så lågt, att det sedermera bleve nöd
-

Departementsch

efen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

-30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

vändigt att öka lärokursens längd utöver två år, anser jag av de skål, som

departementssakkunniga anfört, icke vara lämpligt. Jag ansluter mig på

grund härav till det förslag i fråga om inträdesfordringar, som av de sakkunniga

framlagts.

Särskilt vill jag härvid betona vikten av att förberedande kurser för

meddelande av de för inträde vid fackskolorna erforderliga kunskaper

varda upprättade i tillräckligt antal och pa sadant sätt, att det vallar

kursdeltagarna minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och minsta

möjliga ekonomiska uppoffringar i öfrigt. I likhet med de sakkunniga

anser jag ändamålsenligast, att dylika kurser anordnas vid yrkes- eller

lärlingsskolor.

Såvitt redan nu kan bedömas, synes mig för inträda vid teknisk fackskola

såsom ordinarie lärjunge böra uppställas huvudsakligen följande fordringar:
att

den inträdessökande fyllt 17 år;

att han medelst arbetsbetyg styrker, att han under minst två år deltagit

i yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra en god

förberedelse för studierna i den fackskola, vari inträde sökes;

att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till ne•dannämnda

omfång i följande ämnen:

svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen;

matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga

bråk, algebra till den omfattning, som fordras för lösandet av första gradens

ekvationer med en eller flera obekanta, samt av geometrien läran om

räta linjer, vinklar, trianglar, parallellogramrner och cirklar; därtill, i fråga

om elektrotekniska fackskolan, maskinfackskolorna samt väg- och vattenbyggnadsfackskolan,

ytterligare algebra till den omfattning, som fordras

förslösandet av problem, ledande till andra gradens ekvationer med en

eller flera obekanta, samt av geometrien: proportionslära och planimetri;

naturlära: fysikens och kemiens första grunder;

ritning och teckning: nödig färdighet.

Inträdessökande, som avlagt realskolexamen med betyg om godkända

insikter i omförmälda ämnen, behöver endast avlägga prov i matematik.

Detsamma gäller även sådana inträdessökande, som medelst intyg, utfärdat

av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,

styrka sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling, fysik,

kemi och teckning till det omfång, som svarar mot vitsordet godkänd i

realskolexamen.

'' Förutom ordinarie lärjungar, vilka följa undervisningen i samtliga

obligatoriska läroämnen, må även kunna antagas speciallärjungar, vilka

endast deltaga i undervisningen i vissa ämnen. För att vinna inträde

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 335,

som speciallärjunge bör den inträdessökande hava fyllt 17 år, till nöjaktig

omfattning deltagit i praktisk verksamhet av lämplig art och i övrigt äga

nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Där denna

omfattar praktiska specialkurser, bör särskild hänsyn tagas till framstående

praktisk duglighet, under det prövning av sökandenas teoretiska förkunskaper

ej bör ifrågasättas.

Det är emellertid uppenbart, att det icke är lämpligt eller ens möjligt

att redan nu i detalj fastslå de fordringar, som böra vara uppfyllda för

vinnande av inträde i teknisk fackskola. Denna fråga torde i sinom tid

böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts avgörande, sedan den föreslagna

yrkesskolöverstyrelsen avgivit yttrande i ärendet. I händelse det därvid

befinnes lämpligt att vidtaga jämkningar i de av mig nyss provisoriskt

förordade inträdesfordringarna, torde häremot intet vara att erinra, endast

det noga fasthålles, att inträdesfordringarna så avvägas, att de å ena sidan

lämna möjlighet till meddelande av en gedigen och ingående undervisning

i fackskolorna och å andra sidan avse att utestänga endast sådana inträdes

sökande, som icke äga nödiga kunskaper och färdigheter för att på

ett tillfredsställande sätt tillgodogöra sig undervisningen.

Lärotider.

Den tekniska kommittén uttalar sig i fråga om lärotider vid ifrågavarande

läroanstalter på följande sätt:

Det är av vikt, att skolkurserna göras sä korta som möjligt. Detta gäller i synnerhet

med hänsyn till skolornas uppgift att utbilda arbetsledare för industrien. Den

faran ligger utan tvivel nära till hands, att lärjungarna under en allt för lång studietid

förlora håg och intresse för det praktiska arbetet i verkstaden eller fabriken, och

att skolorna i stället för att bidraga till utbildningen av dugliga arbetsledare locka

de bästa krafterna över till ritbyrån eller affärskontoret. Skolkurserna böra även

göras korta med hänsyn till lärjungarnas ekonomi.

Vid de tekniska elementarskolorna äro lärokurserna nu treåriga och pågå, förutom

den tid av fyra dagar, som anslagits åt inträdes- och flvttningsprövningar, 38

veckor om året med 36 å 40 undervisuingstimmar i veckan. Under förutsättning, att

inträdesfordringarna hållas uppe, att undervisningen i varje skola begränsas till ett

enda industriellt fack, att uudervisuingen i de grundläggande och allmänt tekniska

hjälpämnena endast får den omfattning, som är nödvändig för undervisningen i skolans

huvudämnen, att lärotiden koncentreras genom arbetsårets förlängning och eu lämplig

ökning av antalet undervisuingstimmar i veckan, samt framför allt att skolorna erhålla

det ekonomiska understöd, som erfordras för att tillförsäkra dem väl kvalificerade

lärare, ändamålsenliga lokaler och i varje avseende tidsenlig utrustning, böra enligt

kommitténs förmenande lärokurserna kunna begränsas till 2 år. Kommittén har därvid

ansett, att läroåret förutom den tid, som erfordras för inträdes- och flyttningsprövningar,

bör omfatta 40 veckor, häri inräknat 7 dagars påskferier och 4 dagars

Tekniska

kommittén.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

pingstferier, med 40 å 44 undervisningstimmar i veckan, vartill bör komma 1/2 timmes

gymnastik varje dag.

Att en begränsning av lärotiden till 2 år icke bör vara omöjlig under ovan

angivna förutsättningar, framgår av en jämförelse mellan den tid, som vid de nuvarande

tekniska elementarskolorna är anslagen åt de olika avdelningarnas huvudämnen,

och deu tid, som enligt de av kommittén utarbetade läroplanerna skulle bliva disponibel

för de tekniska fackskolornas huvudämnen.

1 enlighet med läroplanerna för läsåret 1907—1908 .skulle lärjungarna på de tekniska

elementarskolornas mekaniskt-tekniska linje under hela lärokursen komma att

ägna nedanstående antal timmar åt denna linjes egentliga huvudämnen, mekanik,

maskinlära, mekanisk teknologi och maskinritning, nämligen:

vid skolan i Norrköping ....................................... 997 ''/•> timmar

» » » Malmö................................................ 950 »

» » » Örebro................................................ 912 »

» »2 Borås ................................................ 802 >

» » » Härnösand.......................................... 899 s

Enligt den av kommittén uppgjorda läroplanen för de maskintekniska fackskolorna

skulle åt undervisningen i fackämnena maskinlära, maskinritning, material- och

verktygslära, mekanik, maskinlaborationer och yrkesekonomi kunna anslås sammanlagt

1,624 timmar. Därtill torde kunna läggas åtminstone en tredjedel av det rätt stora

timtal, som anslagits åt de förberedande ritämnena projektionsritniug och krokiteckning.

Undervisningen i dessa ämnen skulle nämligen i de nya skolorna till stor del

komma att ägnas åt ritning efter maskiumodeller och sålunda motsvara en väsentlig

del av de nuvarande tekniska elementarskolornas undervisning i maskinritning. På

detta sätt kommer man upp till eu undervisningstid för de egentliga fackämnena i de

maskintekniska fackskolorna av 1,834 timmar, vilket i jämförelse med motsvarande

timtal i de tekniska elementarskolornas läroplaner innebär eu ökning av i medeltal

100 procent.

Ungefär enahanda blir förhållandet med de byggnadstekniska fackskolorna i jämförelse

med de tekniska elementarskolornas byggnadstekniska linje.

Att vid denna jämförelse hänsyn icke tagits till verkstadsarbetet, ehuru detta

läroämne onekligen har en viss betydelse för fackundervisningen å de tekniska elementarskolornas

mekaniskt-tekniska linje, har sin grund däri, att den tvååriga yrkespraktik,

som enligt kommitténs förslag skulle fordras för inträde vid de tekniska fackskolorna,

bör bliva av vida större betydelse än verkstadsarbetet vid de förstnämnda skolorna.

Mot jämförelsen kan också göras den invändningen, att, om antalet obligatoriska

undervisningstimmar i veckan ökas, blir den tid, som kan anslås åt hemarbete, i motsvarande

grad minskad. Den verkliga ökningen i timtalet för fackämnena vid de

tekniska fackskolorna skulle sålunda bli mindre, än jämförelsen med de tekniska elementarskolorna

utvisar.

Denna invändning har naturligtvis sitt fulla berättigande. De tekniska fackskolorna

torde dock i andra hänseenden komma att uppvisa företräden, som till fullo

ersätta den minskade tiden för hemarbete.

Först och främst skulle fordringarna på de inträdessökandes teoretiska kunskaper,

om också icke i sin helhet, dock i de för tekniska studier grundläggande ämnena något

skärpas. Den för inträde vid de tekniska fackskolorna fordrade tvååriga yrkespraktiken

torde också med säkerhet komma att tillföra dem lärjungar med större mogenhet och

erfarenhet samt större allvar och energi i studierna, än de tekniska elementarskolorna

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

i genomsnitt kunna påräkna. Den starkare koncentreringen av undervisningen i de

tekniska fackskolorna till ett fätal sammanhörande fackämnen bör göra det möjligt

att vid dem på kortare tid genomgå t. o. m. mera omfattande lärokurser än vid de

tekniska elementarskolorna, där lärjungarnas krafter och intressen måste splittras på

en mångfald olikartade ämnen. Den intimare kontakt, som de tekniska fackskolorna

kunna vinna med^ de industrier, var och en av dem är avsedd att tjäna, bör även göra

det vida lättare för dem än för de tekniska elementarskolorna att taga hänsyn till industriens

krav och att avpassa undervisningen efter dess alltjämt fortgående utveckling.

Kommittén anser sig därför kunna hysa grundade förhoppningar, att den obligatoriskt

fyraåriga utbildning, som den av kommittén planlagda praktiskt-tekniska bildmugslinjen

skulle komma att kräva, bör kunna giva en vida mer effektiv teknisk bildning

än den treåriga lärotiden vid de nuvarande tekniska elementarskolorna, även om

själva skolkursen endast kommer att omfatta två år.

Läroårets förlängning till 40 veckor ocli ökningen av antalet undervisningstimmar

i veckan till 40 å 44 torde knappast väcka betänkligheter, då arbetet i skolorna i

väsentlig mån kommer att ägnas åt ritning och andra praktiska övningar, ocli skolornas

lärjungar komma att utgöras av ynglingar i en ålder av omkring 20 år, vilka

redan under sin praktiska verksamhet före inträdet i skolan fått arbeta året runt och

därvid hunnit väuja sig vid den inom industrien vanliga långa arbetstiden. Skolarbetets

forcering kan för dem endast innebära en stor fördel, om lärotiden i dess helhet därigenom

kan förkortas.

Läroåret bör fördelas på två terminer, höstterminen om 18 och vårterminen om

22 arbetsveckor. Undervisningen bör ordnas så, att hela lärokursen uppdelas på två

årskurser, och ny lärokurs påbörjas varje år med höstterminens ingång.

Kommittén föreslår sålunda:

att undervisningen vid de tekniska fackskolorna ordnas så, att fullständig lärokurs

kan genomgås på två läroår.

att läroåret, förutom den tid, som åtgår för inträdes- och flyttningsprövnin<rar,

skall omfatta 40 veckor, häri inberäknat 7 dagars påsk- och 4 dagars pingstferier,°

att undervisning meddelas 40 å 44 timmar i veckan, och

att lärokursen fördelas på två årskurser, och ny lärokurs påbörjas med infången

av varje hösttermin.

I de flesta av de avgivna utlåtandena framställas, i vad de beröra

Irågan . om lärotidens längd, anmärkningar mot det allt för höga antalet

undervisningstimmar för vecka. I några uttalanden betvivlas möjligheten

av att vid vissa av fackskolorna medhinna kursen på två år. Andra yttranden

gå i den riktning, att två år äro en fullt tillräcklig lärotid och att

någon minskning vid vissa skolor kunde ifrågasättas. Slutligen förordas från

vissa håll, att lärokursen vid byggnadsfackskolorna göres treårig med en

motsvarande förkortning av läsårens längd, detta för att giva lärjungarna

ökade tillfällen att under ferierna vinna praktik och arbetsförtjänst.

Stadsfullmäktige i Södertälje ävensom styrelsen för därvarande tekniska

afton- och söndagsskola yttra:

Det föreskrivna kunskapsmåttet torde svårligen kunna inhämtas på en tid av två

ar såsom i förslaget förutsatts. Den av kommittén föreslagna undervisningstiden 40—

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 höft. (Nr 335.) 5

Myndig
heterna.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition Nr 335.

44 timmar i veckan eller omkring 7 timmar dagligen lämnar dessutom lärjungen föga

tid till hemarbete, utan vilket han ej blir i stånd att tillgodogöra sig skolans undervisning.

Fackskolans kurs bör därför göras treårig med 30 eller högst 32 undervisningstimmar

i veckan.

Sveriges gjutmästarförbund yttrar om lärotiden vid fackskolorna:

De kurser, som föreslagits, smältas knappast på två år. Arbetet är alldeles för

strängt tilltaget. Ett lektionsantal av 44 timmar per vecka förutom allt hemarbete

är alldeles för mycket för en medelgod intelligens och förekommer inte vid nu befintliga

vare sig högre eller lägre tekniska läroverk eller vid de allmänna läroverken i

vart land. Mera än 36 timmar per vecka i lektionstimantal bör icke ifrågakomma. Med

detta timantal bör tiden ökas från två till tva och ett halvt ar.

Sammansätta lärarkollegiet vid vävskolan och tekniska elementarskolan

i Borås anför:

Med avseende å lärokursens längd anser kollegiet, att den föreslagna tvååriga

skoltypen utan synnerliga svårigheter och med nöjaktigt resultat torde kunna tillämpas

för flertalet faekskolor. Rörande fackskolorna för maskinindustri och elektroteknik kan

dock kollegiet endast med viss tvekan tillstyrka, att de organiseras såsom tvååriga, då

kollegiet förutser, att den matematiska kursens starka koncentration i de föreslagna

läroplanerna kan komma att medföra svårighet för en stor del elever att på avsedd

tid tillgodogöra sig undervisningen.

Fullmäktige i järnkontoret anse, att den föreslagna undervisningstiden

av två år bör vara tillräcklig för en specialutbildning av det slag, varom

här är fråga.

Beträffande den i förslaget upptagna fackskolan för gjuteriteknik (tackjärns-, stål
och

metallgjutning)---. Det bör emellertid här tilläggas, att den föreliggande

omorganisationsplauen för nämnda bergsskolor upptager en kurstid av 16 manader,

vilken undervisningstid även för gjuterifackskolan torde tills vidare vara tillf v Hest- ^ I

fråga om faekskolor och därmed jämställda tekniska allmänskolor uttala, fullmäktige

bland annat, att dessa skolor böra, i enlighet med kommitténs förslag, inrättas med

tvåårig lärotid, dock med undantag för gjuterifackskolan, vid vilken 16 månader tills

vidare torde vara tillräckliga.

Av Gävle handelskammare utsedda kommitterade avråda från kurser

om mer än två år men anse, att läsåret kan ökas till 44—46 veckor, samt

yttra vidare:

Att även med en förlängning av läsåret förena nödig ledighet för lärarna synes

icke omöjligt, i den mån undervisningen i de särskilda läroämnena, såsom kommittén

föreslagit, koncentreras under vissa delar av läsåret.

Tekniska högskolans lärarkollegium uttalar sig på följande sätt angående

lärokursens längd:

Med instämmande i den motivering, som av kommittén i denna fråga framförts,

vill lärarkollegiet såsom sin bestämda mening uttala, att lärokurserna i de olika fackskolorna

icke böra upptaga läugre tid än motsvarande två studieår. Beträffande studiernas

anordning vill emellertid lärarkollegiet i avseende på byggnadsfackskolorna, med åberopande

av den motivering, som återfinnes i ett av professorerna Magnell, Lallerstedt,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Fellenius och Wahlman avgivet yttrande, föreslå, att studierna fördelas på tre år så,

att ferierna infalla under byggnadssäsougerna. — — — Likaledes framgår av den detaljerade

granskningen, att undervisningstiden bör kunna förkortas till omkring 40

timmar per vecka, varigenom något mera tid för det nödvändiga hemarbetet i de matematiska

ämnena kan påräknas.

Det ovan åberopade särskilda yttrandet rörande ifrågasatt fördelning

på tre år av studierna i byggnadsfackskolorna innehåller följande motivering

för nämnda förslag:

Visserligen kan det vid första påseende synas som om ett tvåårigt kursarbete för

de bildningssökande skulle bliva mindre ekonomiskt betungande och bringa dem utkomst

inom kortare tid än en på tre år fördelad kurs, men troligt är, att den forcerade

kursen med sin c:a 10 veckors sommarsemester skulle medföra ett nära två års

avbrott i yrkesutövningen, ett avbrott som skulle medföra svårigheter för obemedlade,

vilka torde utgöra flertalet. Härtill kommer, att de i fackskolorna inträdessökande

vanligen torde vara och genom lärlingsskolorna, sådana de av kommittén föreslagits,

i framtiden torde bliva utbildade, i endast en yrkesgren och därför till avhjälpande

av ensidigheten böra få till fälle till avsevärd praktisk utbildning under tillräckligt långa

sommarferier. Det visar sig redan under den form, som de lägre tekniska byggnadsskolorna

nu hava, av stor fördel att eleverna under de två mellanterminerna på sommaren

erhålla praktisk utbildning i de olika yrkesgrenarna. I detta sammanhang bör

särskilt framhållas byggnadsyrkesskolan i Stockholm, där sommarferiernas längd är 6

månader och genom att desamma infalla under den tid av året då den livligaste byggnadsverksamheten

är rådande väl lämpa sig för elevernas praktiska arbeten. Undertecknade

halla därför för sannolikt, i betraktande även av den stora ansträngningen av

elevs och lärares krafter under en sammanträngd tvåårskurs, att utbildningen av praktiskt

dugligt folk icke komrne att förlora utan snarare vinna på att den yrkesteoretiska

utbildningen bleve mindre koncentrerad. Vi påpeka vidare, att kommittén har uttryckt

sin åsikt att »för tids vinnande och för att lärjungarnas krafter icke skola splittras

genom mangläseri, böra läroplanerna så långt ske kan ordnas så, att undervisningen

för varje termin kommer att omfatta så få ämnen som möjligt», ett önskemål som bör

synnerligen behjärtas och som skulle bli lättare nått t. ex. genom en trevinterhalv årskurs.

Därför kan ifrågasättas, om icke eu sådan kurs med helt korta jul- och påskferier

men med mellanterminer från 1 maj till 1 november i och för yrkesutövande

skulle vara lämplig anordning för avhjälpande av ovan antydda svårigheter. Det stora

antalet undervisningstimmar i veckan borde ock minskas till högst 40 och torde detta

genom en viss förenkling av kurserna låta sig göra. Emot en trevinterhalvårskurs

tyckes den invändningen kunna göras, att den med ett år förlänger studietiden. Detta

blir dock icke fallet vid en byggnadsfackskola, ty dels måste den första höstterminen

av en grundlig tvåårig kurs begynna redan i mitten av augusti, d. v. s. med nära

halvfen avkorta eu byggnadssäsong, vilket icke en på tre år fördelad kurs behöver

göra, dels slutar den sista kursen icke förr än c:a en och en halv månad in i byggnadssäsongen.

Vidare kunde väl en del av de 18 månaders yrkesutbildning, som kommittén

föreslår som minimifordran för inträde, t. ex. 4 månader, utan skada läggas på

mellanterminen.

Delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar yttra om

fackskolorna för byggnadsindustri samt väg- och vattenbyggnadsindustri:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Den sammanlagda tiden för den teoretiska utbildningen torde i det stora hela

vara tillräckligt tilltagen, men delegationen anser, att den icke bör sammanträngas på

två läsår utan fördelas på tre viuterhalvårskurser.--— Kurserna torde lämpligen

böra omfatta sammanlagt 77—80 veckor, börja i slutet av oktober och fortgå med korta

julferier till omkring den 15 maj. Det kan visserligen vid ett första påseende synas,

som om ett tvåårigt kursarbete för de studerande skulle bliva mindre ekonomiskt betungande

och tidigare bringa dem utkomst än en på tre år fördelad kurs, men troligt

är, att den av kommittén föreslagna kursfördelningen med sin endast c:a 10 veckor

långa sommarsemester skulle medföra ett nära tva år långt avbrott i yrkesutövningen,

vilket avbrott skulle för obemedlade, vilka torde bliva i flertalet, medföra ekonomiska

svårigheter. Detta gäller särskilt inom byggnadsfacken, där arbetet i praktiken är

säsongartat, och där på grund härav det ofta händer, att yngre personer tå gå sysslolösa

eller endast kunna få lägre avlönade anställningar under vintermånaderna. Den

goda erfarenhet, som vunnits av de treåriga kurserna vid byggnadsyrkesskolan i Stockholm,

bör ej utan vidare lämnas åsido. Där är sommarferiernas längd 6 månader (maj

—oktober), och genom att ferierna infalla under den tid, da den livligaste byggnadsverksamheten

är rådande, lämpa de sig väl för elevernas praktiska arbeten. - - ■

En förändring av undervisningstiden pa angivet sätt skulle visserligen medföra något

ökade kostnader för undervisningsväsendet, men dessa bleve säkerligen uppvägda av de

genom den föreslagna förändringen vunna fördelarna.

Kommerskollegium anför följande i fråga om lärotiden vid faekskolorna:

För samtliga fackskolor har kommittén föreslagit en kurslängd av tva läroår,

vartdera omfattande 40 veckor. Denna kurslängd anser kollegium i de flesta fall vara

lämplig, även om läroplanerna något måste inskränkas för att pa den angivna tiden

medhinnas.---Rörande fackskolorna för byggnadsindustri synes det emellertid,

som om det vore lämpligare att fördela kursen på tre läroår med motsvarande förkortning

av årskurserna. Inom detta fack bedrives nämligen arbetet i regel som säsongarbete,

och det vore därför för fackskoleeleverna synnerligen gagneligt att under säsongerna

erhålla längre ferier än i kommitténs förslag avsetts. Gjordes kursen treårig,

kunde inträde sökas vid höstterminens början samma år, som realskolexamen avlagts vid

vårterminens slut, och den av kollegium föreslagna yrkespraktiken*)ändock medhinnas. Avgången

från fackskolan kunde således ske vid samma ålder, som om kursen vore tvåårig,

samtidigt med att eleverna finge praktisera under tre säsonger i stället för under

blott två. Eu dylik anordning skulle vidare sätta eleverna i tillfälle att genom under

säsongerna gjorda besparingar täcka en del av studiekostnaderna. Den föreslagna undervisningstiden

per vecka finner kollegium vara för lång, för att hemarbete i nämnvärd

grad skulle kunna ifrågasättas. Enligt kollegii åsikt bör den ej sättas längre än till

36 timmar, varvid kollegium dock förutsätter, att gymnastik icke upptages som obligatoriskt

läroämne på fackskolans program.

Departe
mentssak
kunniga.

Departementtssukkunutgå göra följande uttalande angående lärotiden i

fackskolorna:

*) Kommerskollegium föreslår, att den obligatoriska yrkespraktiken före fackskolekursens

avslutning bestämmes till ett år, varav så stor del skall vara fullgjord före inträdet, att

återstoden utan svårighet medhinnes under ferierna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Vi hava redan i första kapitlet uttalat vår anslutning till kommitténs förslag, att

lärokursen vid de tekniska fackskolorna begränsas till två läsår. Även kommerskollegium

finner denna kurslängd i de flesta fall vara lämplig, men antyder dock, att de

föreslagna läroplanerna kunna behöva något inskränkas för att på den angivna tiden

medhinnas. Vi hava redan nämnt, att vi icke anse någon dylik inskränkning i läroplanerna

lämplig, utan att det enligt vårt förmenande är bättre att vid de fackskolor,

där kursen icke på annat sätt kan medhinnas på två år, något höja inträdesfordringarna.

Kommerskollegium föreslår, att lärokursen vid fackskolorna för byggnadsindustri

utsträckes över tre år med motsvarande förkortning av läsåren. Fördelen härmed skulle

vara, att sommarferierna, vilka infalla under den för byggnadsverksamheten brådaste

tiden, skulle bliva längre och ökad möjlighet därmed beredas lärjungarna att förskaffa

sig såväl yrkespraktik som arbetsförtjänst. Utan att vilja förringa värdet av denna

fördel, tro vi dock, att den föreslagna anordningen skulle medföra större olägenheter än

fördelar. Först och främst vilja vi påpeka, att, åtminstone vad städerna angår, byggnadsyrket

numera icke på långt när är ett säsongyrke i så hög grad som förr, i det

husbyggnadsverksamheten vanligen pågår hela året om. Vidare är det för lärjungarna

i regel svårare att erhålla arbete, i synnerhet väl betalt sådant, under ferier, då de ju

i alla fall endast kunna antaga relativt kortvariga anställningar, än då de fritt förfoga

över sin tid. Slutligen komma de kollisioner mellan skolstudierna och värnpliktstjänstgöringen,

som nog i alla fall ej kunna undvikas och som måste föranleda uppskov med

antingen det ena eller det andra, att bliva talrikare och vålla större besvär, om skolkursen

omfattar tre år, än om den blott varar två. Men även för skolorna skulle eu

treårig kurs med korta läsår vålla avsevärda olägenheter. Lärarna vid en dylik skola

skulle nämligen få så kort tjänstgöringstid, att man icke rättvisligen kunde tillerkänna

dem samma lönevillkor som lärarna vid övriga fackskolor. Ätt på ett för alla parter

tillfredsställande sätt. ordna denna angelägenhet skulle säkert liliva mycket svårt. Vidare

skulle en dylik skola, som ju måste anordnas med tre i stället för två årsklasser,

kräva en vida större utrustning i fråga om såväl lokaler som lärarkrafter och således

ställa sig betydligt dyrare, än om den gjordes tvåårig. På grund av det anförda kunna

vi icke ansluta oss till konmierskollegii förslag i denna punkt.

Vad längden av läsåret angår, föreslår kommittén, att detta skall omfatta, förutom

den tid, som erfordras för inträde-- och flyttningsprövningar, 40 veckor, däri inriiknat

7 dagars påsklov och 4 dagars pingstlov. Som inträdes- och flyttningspi övningarna

emellertid kunna kräva olika lång tid vid olika skolor och vid olika tillfällen, torde det

för vinnande av likformighet med avseende på läsårets längd vara skäl att inräkna

denna tid i det lagstadgade läsårets 40 veckor, varvid dock bör bestämmas, att de

nämnda prövningarna få upptaga högst 4 dagar. De föreslagna påsk- och pingstloven

äro av samma längd som vid de nuvarande tekniska elementarskolorna. Vid dessa

förekomma emellertid ytterligare G lovdagar under läsåret, fördelade efter rektors gottfinnande

med 3 dagar under höstterminen och 3 under vårterminen. Dessutom kan

ledigheten under de två söckeudagarna av pingstlovet utbytas mot annan ledighet.

Medräknas även påsklovets 4 söckendagar är det alltså vid de nuvarande tekniska

elementarskolorna 12 söekendagars ledighet under läsåret. Enligt vårt förmenande bör

detta antal lovdagar bestämmas även för de tekniska fackskolorna. Ävenledes bör den

angivna friheten i fråga om lovdagarnas fördelning bibehållas. De exkursioner

i studiesyfte till industriella verk nr. in., som ingå i undervisningen, böra givetvis

företagas under ordinarie läsdagar.

Beträffande antalet undervisniiigstimmar per vecka föreslår kommittén, att detta

s. 38 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

38 Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

bestämmes till 40 ä 44, vartill ytterligare skulle komma eu halv timmes gymnastik

varje dag. I de av kommittén uppgjorda förslagen till timplaner för de olika fackskolorna

upptagas 44 obligatoriska och en frivillig undervisningstimme samt 3 timmars

gymnastik eller sammanlagt 48 timmar i veckan. 1 likhet med kommerskollegium

finna vi denna siffra allt för hög med hänsyn till det nödvändiga hemarbetet. Kommerskollegiura

föreslår, att undervisningstiden ej må utsträckas längre än till 36 timmar

i veckan, varvid dock förutsättes, att gymnastik icke upptages som obligatoriskt läroämne

på fackskolans program. Yi vilja för vår del föreslå, att antalet veckotimmar

bestämmes till 40, och att däri skall ingå såväl de frivilliga lektioner i främmande

språk, som eventuellt kunna förekomma, som ock gymnastik, vilket senare ämne enligt

vårt förmenande bör vara obligatoriskt. Lärotimmarnas längd torde böra bestämmas

till 50 minuter med 10 minuters raster mellan på varandra följande lektioner.

I likhet med tekniska kommittén, kommerskollegium och departementssakkunniga

anser jag, att den normala lärokursen vid de tekniska fackskolorna

bör omfatta två läsår.

Vad särskilt byggnadsfackskolorna angår, hava visserligen förespråkarna

för lärokursens uppdelning vid dessa skolor på tre vinterhalvår med

6 månaders sommarferier anfört åtskilliga tungt vägande skäl. Framför

allt synes härför tala det förhållandet, att sommarferierna, vilka infalla

under den för byggnadsverksamheten brådaste tiden, skulle biiva längre

och ökad möjlighet därmed beredas eleverna att förskaffa sig såväl yrkespraktik

som arbetsförtjänst. De av departementssakkunniga anförda omständigheter

för ett likställande av byggnadsfackskolorna med övriga tekniska

fackskolor i fråga om undervisningstidens förläggning linner jag

emellertid vara av en sådan beskaffenhet, att den bör tillmätas avgörande

betydelse. Utom vad av de sakkunniga anförts vill jag särskilt framhålla

de "svårigheter, som i det eller de fall, där en byggnadsfackskola kombineras

med en annan fackskola och vissa av lärarna skulle undervisa i båda

skolorna, skulle uppstå, om den ena skolan hade mer än dubbelt så långa

ferier som den andra.

De åberopade erfarenheter, som vunnits vid Stockholms byggnadsyrkesskola

och vilka till synes kunna anföras mot de sakkunnigas uppfattning,

låta sig nog icke heller utan vidare tillämpa i landsortsstäderna.

I huvudstaden finnas helt andra möjligheter för skolan att förvärva lämpliga

personer för meddelande av undervisning även under kortare perioder

och i de speciella ämnen, som komma i fråga. Vidare erbjudes här tillfälle

för både lärare och lärjungar att utan ombyte av vistelseort erhålla

lämplig sysselsättning under ferierna. I förevarande avseende kan Stockholm

svårligen jämföras med en landsortsstad, som för ett stort antal av

eleverna måhända är belägen mycket avlägsen ej allenast från hembygden

utan även från plats, där praktik och arbetsförtjänst kunna erhållas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

På grund av det anförda anser jag, att lärotiden vid samtliga fackskolor,

möjligen med undantag för husbyggnadsfackskolan i Stockholm,

bör omfatta två läsår, vartdera omfattande 40 veckor, och med i medeltal

40 undervisningstimmar i veckan.

Lärare och övrig personal.

Tekniska kommittén redogör för lärarpersonalens ställning vid de nuvarande

tekniska elementarskolorna, där undervisningen, som bekant, upprätthålles

av lektorer, verkmästare och extralärare, samt yttrar härefter:

Kommitténs utredningar ka givit vid handen, att det i regel torde bli lämpligast

att vid varje teknisk fackskola anställa tre lektorer.

Vid den tekniska fackskolan för textilindustri skulle därtill komma ett antal

facklärare för den så att säga mer yrkesmässiga delen av undervisningen. Även dessa

facklärare torde böra beredas fast anställning.

Den undervisning, som icke kan bestridas av lektorer och facklärare, bör däremot

anförtros dels åt assisteuter, dels åt extra lärare. I många fall torde det icke vara

omöjligt, i synnerhet då två fackskolor förenas under gemensam förvaltning, att, såsom

förhållandet är med en del extra lärare vid de nuvarande tekniska elementarskolorna,

anförtro så många undervisningstimmar åt en och samma lärare, att han

får full sysselsättning vid skolan och även eu sådan avlöning, att han därpå kan hava

sin huvudsakliga bärgning.

Kommittén anser, att bestämda kompetensfordringar för dessa befattningar, i likhet

med vad fallet är vid de tekniska elementarskolorna, icke böra fastställas, men att

det dock i allmänhet torde kunna förutsättas, att till lektorer vid fäckskolorna endast

sådana personer kunna ifrågakomma, som vunnit fullständig ingenjörs- eller arkitektutbildning

vid högre teknisk läroanstalt eller förvärvat filosofisk licentiat- eller doktorsgrad

vid något av rikets universitet. Kommittén betonar, att det måste vara av

utomordentlig vikt för de tekniska fackskolorna att erhålla lärare, som genom föregående

praktisk verksamhet vunnit eu god erfarenhet om industrien.

Lektorer och facklärare borde, enligt kommitténs mening, tillsättas av Kungl. Maj:t

efter förslag av yrkesskolöverstyrelsen och sedan vederbörande lokala styrelser fått tillfälle

att yttra sig över de sökandes lämplighet; assistenter och extralärare borde däremot

förordnas av överstyrelsen efter förslag av vederbörande skolstyrelser. Eu av

lektorerna borde vara skolans föreståndare eller rektor, därtill av Kungl. Maj:t förordnad

på fern år i sänder efter förslag av överstyrelsen och sedan vederbörande lokala

styrelse haft tillfälle att yttra sig i frågan.

Beträffande lärarnas tjänstgöringsskyldighet föreslår kommittén, att lektor och

facklärare skola hava skyldighet att meddela undervisning högst 24 och föreståndare

högst 20 timmar i veckan förutom den tid, som erfordras för att utom lärorummet

granska och rätta lärjungarnas skriftliga arbeten, eller som åtgår till förarbeten för

lektioner, dock att föreståndare för två tekniska fackskolor eller för teknisk flickskola

med flera fackavdelningar må åtnjuta eu i förhållande till det härigenom ökade arbetet

lämplig minskning i sin undervisningsskyldighet.

Kommittén erinrar, att den sålunda föreslagna tjänstgöringsskyldigheten är avsevärt

större än den, som åligger rektorer och lektorer vid de allmänna läroverken,

Tekniska

kommittén.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ls. Nåd Proposition Nr 335.

men att ifrågavarande bestämmelser, vilka för övrigt gälla för de nuvarande tekniska

elementarskolorna, böra kunna tillämpas därför, att undervisningen vid fackskolorna i

hög grad skulle ägnas åt ritning och praktiska övningar. Om eu lärare i övervägande

grad ålägges teoretisk undervisning, bör dock, enligt kommitténs mening, antalet undervisningstimmar

för honom sättas något lägre.

Vad lärarnas avlöningsfråga angar, erinrar kommittén om att lektorerna vid de

nuvarande tekniska elementarskolorna i detta hänseende äro likställda med lektorerna

vid de allmänna läroverken samt yttrar vidare:

Med avseende på lektorerna vid de föreslagna tekniska fackskolorna anser dock

kommittén en jämkning i detta förhållande till förmån för de tekniska fackskolornas

lektorer icke blott befogad utan även av praktiska skäl alldeles nödvändig.

Först och främst skulle läroåret vid de tekniska fackskolorna i enlighet med kommitténs

förslag bli två veckor längre än vid de allmänna läroverken. Likaledes skulle

undervisuingsskyldigheten för lektorerna vid de förra skolorna komma att utsträckas

till ett något större antal timmar i veckan än för lektorerna vid de senare. Den större

arbetsbörda, som härigenom skulle komma att läggas på de tekniska fackskolornas

lektorer, bör naturligtvis motsvaras av en lämplig förhöjning i avlöningen.

Det viktigaste skälet för att de tekniska fackskolornas lektorer böra komma i åtnjutande

av en något högre avlöning än lektorerna vid de allmänna läroverken och

vid de tekniska elementarskolorna för närvarande åtnjuta är dock av rent praktisk

art.

Det är nödvändigt, att de tekniska fackskolorna erhålla lärare, som icke blott

äro i besittning av goda teoretiska kunskaper utan även genom praktiskt arbete i industriens

tjänst förvärvat en omfattande industriell erfarenhet. Skall det bli möjligt

att förverkliga detta önskemål, går det icke an att bestämma lärarlönerna vid de

tekniska fackskolorna med hänsyn till lärarnas avlöning vid de allmänna läroverken.

Man måste i stäliet taga hänsyn till de ekonomiska förmåner, som industrien erbjuder

dugande män med goda tekniska kunskaper och god praktisk erfarenhet. De tekniska

fackskolorna ..måste i viss mån ha förmåga att konkurrera med industrien om de bästa

krafterna på det industriella området.

På gruud av de sålunda angivna skälen föreslår kommittén, att avlöningen till

lektor vid teknisk fackskola i alla lönegrader sättas till 1,000 kronor högre belopp än

den avlöning, som utgår till lektor vid allmänt läroverk. För föreståndare föreslår

kommittén eu avlöning lika med lektors avlöning i högsta lönegraden med ett ålderstillägg

å 500 kronor efter 10 års tjänstgöring jämte fri bostad eller bostadsersättuing

på kommunens bekostnad efter samma grunder, som gälla med avseende på rektor

vid allmänt läroverk.

För facklärarua vid textilfackskolan föreslår kommittén en 1,000 kronor lägre

avlöning än för lektorerna. För assistenter och extralärare ävensom för ledningen av

gymnastikövningarna föreslår kommittén ett medeltalsarvode av 175 kronor för veckotimme

under helt läroår. Till arvode åt lärare i författningskunskap och hygien föreslås

20 kronor per föredrag. Slutligen beräknar kommittén till arvode åt bokföringsoch

skrivbiträde åt de tekniska fackskolornas föreståndare ett årligt belopp av 600

eller 900 kronor, allt efter som förestandarbefattningen avser en enda eller två med

varandra under gemensam förvaltning förenade tekniska fackskolor.

Härtill skulle ytterligare komma eu särskild bokhållare vid textilfackskolan samt

betjäning för ombesörjande av vaktmästare eldnings- och renhållningsgöromäl jämte

nödig handräckning vid laboratorieövningarna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 335.

Beträffande de anstalldas pensionering yttrar kommittén: Samtliga tjänstemän

och betjente torde hora komma i åtnjutande av pension i enlighet med lagen av den

il oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension. Dock vill kommitteu

med anledning därav, att huvudlärarna vid de tekniska fackskolorna före sin

anställning hora hava agnat ett antal år åt praktisk verksamhet i industriens tjänst

och sålunda först vid en något högre ålder än tjänstemän i allmänhet vinna anställning

i statens tjänst, föreslå sådan jämkning i bestämmelserna i § 5 mom. 3 i nämnda

tåg, att ratt till hel pension för föreståndare och lektorer samt facklärare vid de tekniska

lackskolorna ma inträda vid 65 levnadsår och 30 tjänstår i stället för såsom nu

stadgas med avseende pa med dem jämförliga lärare vid 65 levnadsår och 35 tjänster.

hånligt Kungl. Maj:ts reglemente för lärarnas vid elementarläroverken nva

anke- och pupillkassa av den 8 december 1911 hava rektorer och lektorer vid de

etniska elementarskolorna rätt till delaktighet i nämnda kassa. Samma rätt torde

vid de tekniska elementarskolornas omorganisation till tekniska fackskolor och inrät
och

facHärare ^ ^ äV<?n ^ tillkomma dessa skolors föreståndare, lektorer

Åt extra lärare och assistenter samt deras änkor och oförsörjda barn torde däremot

hora beredas pension efter samma grunder, som kommittén föreslagit för andra

icke fast anstallda lärare vid tekniska skolor.

I de avgivna utlåtandena, i vad de beröra lärarfrågan, uttalas i allmänhet

vissa tvivel om de föreslagna lönernas tillräcklighet för anskaffande

av kvalificerade lärare.

Ett par yttranden, gå dock i motsatt riktning. Så t. ex. finner styrelsen

för Malmö tekniska elementarskola egendomligt, att samtidigt som

de tekniska elementarskolornas nivå sänkes till fackskolornas, kommittén

dock vill höja avlöningarna för lärarna över lektorernas vid de allmänna

läroverken.

Er de utlåtanden, som beröra föreliggande fråga, må framhållas följande.

Styrelsen för tekniska elementarskolan och Ebersteinska söndaqsoch

aftonskolan i Norrköping yttrar sig på följande sätt:

ordentlig likt'' rf h ''^u r- kom,n,tten SJ°rt \ Sltfc förslag, betona, att det är utomordentligt

viktigt att erhålla lärare, som genom föregående praktisk verksamhet vunnit

erfarenhet om industrien, men tror ej, att sådana komma att erhållas för de löner

kommittén föreslagit. Styrelsen anser därför, att lektorer, verkmästare samt facklarare,

vilkas undervisningsskyldighet skall uppgå till 24 timmar i veckan, böra åtnjuta

en begynnelseavlöning av 6,000 kronor, med rätt till de ålderstillägg, kommittén

f.oresla.r, samt _att föreståndare må åtnjuta eu begynuelseavlöning av 8,000 kronor

jamte de formauer i bostad och ålderstillägg in. in., som finnas upptagna i kommitténs

förslag, btyrelsen anser aven, att assistentlöuerna böra höjas till 200 kronor ner

veckotimme under helt läroår. p

Myndig
heterna.

Sammansätta lärarkollegiet vid tekniska elementarskolan och vävskolan

2 Borås föreslår,

att begynnelselönen för lektorer och facklärare sättes 500 kronor högre än

stället det sista ålderstillägget må utgå, varigenom

kommittén föreslagit men att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 käft.

(Nr 335.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
sakknnniga.

42 Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 335.

slutlönerna sålunda komme att bliva desamma som de av kommittén föreslagna. Kollegiet

föreslår även, att ett fast årligt anslag om minst 3,000 kronor måtte beräknas

såsom reseunderstöd för lärarna vid de tekniska fackskolorna. Vidare vill kollegium

föreslå, att ordinarie lärare vid nämnda skolor måtte tid efter annan kunna beredas

viss tids befrielse från undervisningen utan avkoitning i inkomster, dels för tidskrävande

studieresor, som böra uppfattas som tjänsteuppdrag, dels även för att lärarna

skulle kunna i särskilda fall ostört ägna sig åt något mera omfattande tekniskt-vetenskapligt

arbete, som vore ägnat att öka deras kompetens. Genom de härigenom med

viss regelbundenhet återkommande vikariaten kunde även beredas tillfälle till förvärvande

av lärarmeriter för dem, som ämna utbilda sig till facklärare.

I åtskilliga av de inkomna utlåtandena uttalas, att den föreslagna

tjänstgöringsskyldigheten är för dryg för att vederbörande lärare skall få

tillräcklig tid övrig att följa industriens utveckling och hålla kontakt med

densamma.

Tekniska högskolans lärarkollegium framhåller, att fackskollärarna böra få

genom konsulterande ingenjörsverksamhet hålla kontakt med industrien. Detta är dock

omöjligt med den föreslagna undervisningstiden, 24 timmar i veckan. För att få åtminstone

2 dagar i veckan disponibla för erforderliga resor är det av största vikt, att

lektorernas undervisning minskas till 20 timmar i veckan. Då bli ej heller så många

och heterogena ämnen som nu sammanförda till samma lärarbefattning. Under förutsättning

av sådan minskad undervisningsskyldighet kan sänkning av avlöningsförmånerna

ifrågasättas, men detta skulle mer än väl uppvägas av tillfället att skaffa

sig inkomster genom konsulterande verksamhet.

Delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar anföra beträffande

lärarnas fästa anställning som lektorer i täckskolorna, att det torde ställa sig motbjudande

för mången annars lämplig lärarkraft att helt övergiva praktiken och antaga

sådant lektorat. Möjlighet bör därför finnas öppen för antagande av samtidigt i industrien

anställda facklärare i största möjliga utsträckning.

Kommerskollegium yttrar i fråga om lärarna vid fackskolorna:

Rörande den vid faekskolorna föreslagna personalen samt dess anställning och

arbetsuppgifter har kollegium intet att invända mot kommitténs förslag. Dock ställer

sig kollegium tveksamt rörande möjligheterna att med de föreslagna lönebeloppen,

erhålla skickliga fackmän som lärare, även om, såsom önskligt är för bibehållandet

av skolans kontakt med industrien, lärarnas skolarbete ordnas med tillbörlig hänsyn

till att tid för lärarna skall bliva övrig för bedrivande av konsulterande ingenjörsverksamhet.

Departementssakkunniga anföra följande:

Beträffande lärarfrågan ansluta vi oss till kommitténs förslag, att undervisningen

vid de tekniska fackskolorna skall bestridas av lektorer, i regel tre vid varje skola,

och i övrigt av facklärare, assistenter och extralärare, att en av lektorerna skall vara

föreståndare samt att, där två fackskolor i samma stad stå under gemensam förvaltning,

de skola hava gemensam föreståndare. Likaledes ansluta vi oss till kommitténs

åsikt, att bestämda formella kompetensfordringar för dessa befattningar icke höra uppställas,

men att till lektorsbefattningarna i regel endast sådana personer torde ifraga
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 335.

komma, som vunnit fullständig ingenjörs- eller arkitektutbildning vid högre teknisk

läroanstalt eller förvärvat filosofisk licentiat- eller doktorsgrad vid något av rikets

universitet. Det torde böra tilläggas, att det för vissa lektorat är önskvärt, att innehavaren

i likhet med flertalet lektorer i matematik och fysik vid de nuvarande tekniska

elementarskolorna har såväl fullständig ingenjörsutbildning som filosofisk doktorsgrad.

Kommittén föreslår, att lektorer och facklärare skola undervisa 24 timmar i veckan,

vartill kommer den tid, som åtgår för att utom lärorummet granska och rätta

lärjungarnas skriftliga arbeten eller till förarbeten för lektionerna. Denna tjänstgöring

är avsevärt drygare än den, som aligger lektorerna vid de högre allmänna läroverken.

Dessas tjänstgöring är högst 22 tinnnar i veckan, men vanligen mindre, varjämte lästimmarna

vid de allmänna läroverken endast omfatta 45 minuter mot här föreslagna

50. Tar man i betraktande, hur viktigt det med avseende på resultatet av de tekniska

fackskolornas verksamhet är, att lärarna hava tid att studera den tekniska litteraturen

och även pa annat sätt följa den snabbt fortgående utvecklingen på det tekniskt-vetenskapliga

och industriella området, synes det ligga nära till hands att åtminstone

icke längre tjänstgöring föreskrives för lektorerna vid dessa skolor än vid de

allmänna läroverken. Emellertid torde för sådana lektorsbefattningar, där lektionstiden

till väsentlig del upptages av ritning eller laborationer, den föreslagna tjänstgöringstiden

kunna försvaras såsom ett maximum. För lektoraten i sådana ämnen,

soin kräva mycken tid för rättande av lärjungarnas skriftliga arbeten eller förutsätta

vidlyftiga experimentella anordningar före lektionerna, bör antalet lektionstimmar

icke siittas högre än till 20 i veckan.

Föreståndarens undervisniugsskyldighet föreslås av kommittén till 20 timmar i

veckan. Detta timantal är dock enligt vårt förmenande för högt. Skall föreståndaren

förutom sin undervisning medhinna ej allenast att sköta de med befattningen förenade

expeditionsgöromaleu utan även att utöva tillsyn och ledning av skolans verksamhet i

sin helhet, torde hans undervisniugsskyldighet ej böra sättas högre än till 16 timmar

i veckan.

De anförda siffrorna beträffande lärarnas tjänstgöringsskyldighet böra emellertid

endast gälla som . medeltal, ty med det av oss föreslagna sättet att ordna undervisningen

så, att lärjungarna få syssla endast med ett fåtal ämnen i sänder och läsordningar

sålunda uppgöras för kortare perioder än en hel termin, torde det ej kunna

undvikas, att de enskilda lärarnas tjänstgöring tidtals kommer att omfatta flera, tidtals

färre lektionstimmar. Med avseende på möjligheten för lärarna att hålla kontakt

med industrien och följa utvecklingen på det tekniska området torde denna anordning

vara till större fördel ån olägenhet. För att ett gott resultat utau offrande av onödigt

lång tid skall ernås med undervisningen, torde i alla händelser den nämnda anordningen

vara så gott som nödvändig. Så kräves t. ex. vid undervisning i fältmätning

och avvägning, att både lärare och lärjungar under en viss tid ägna hela arbetsdagen

åt detta ämne.

I fråga om lärararvodena föreslår kommittén, att lektorernas löner må beräknas

1,000 kronor högre än de nuvarande lönerna för lektorerna vid de allmänna läroverken

och fackläraruas lika med de sistnämnda. Att lektorerna vid fackskolorna skulle

tillerkännas högre lön än lektorerna vid de allmänna läroverken, motiverar kommittén

dels med den drygare tjänstgöringsskyldigheten och det längre läsåret, dels och huvudsakligen

därmed, att det eljest bleve omöjligt att i konkurrensen med industrien förvärva

och vid skolorna kvarhålla dugande krafter. Kommerskollegium uttalar tvivel

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition AV 335.

om möjligheten att med de lönebelopp, som föreslagits, erhålla skickliga fackmän som

lärare. Enligt vårt förmenande äro dessa tvivel synnerligen befogade, och de av kommittén

föreslagna beloppen torde därför behöva avsevärt höjas. Nu är det emellertid

sannolikt, att läroverkslärarnas löner inom en ej alltför avlägsen framtid komma att

undergå en grundlig reglering. Det synes oss därför mest ändamålsenligt, att lönerna

för lärarna vid fackskolorna bestämmas i sammanhang med ordnandet av läroverkslärarnas

lönefråga, varför vi icke här vilja föreslå några bestämda belopp. Att tillerkänna

lektorerna vid fackskolorna något bättre lönevillkor än lektorerna vid de allmänna

läroverken synes oss av skäl, som kommittén anfört, vara fullt motiverat.

Enligt vårt förmenande skulle det vara lämpligt att sätta begynnelselönen omkring

20 procent högre men göra ålderstilläggen lika.

Yad föreståndarens lön beträffar, ansluta vi oss till kommitténs förslag, att den,

i överensstämmelse med vad som tillämpas vid de allmänna läroverken, bör bestämmas

till samma belopp som lektors lön i högsta lönegraden med ett ålderstillägg av 500

kronor efter 10 års tjänstgöring jämte av kommunen 1: ekestad fri bostad eller bostadsersättning.

I överensstämmelse med kommitténs förslag torde facklärarnas löner kunna sättas

lika med läroverkslektorernas. Beträffande löner till assistenter och extralärare anse

vi, att en avsevärd höjning utöver vad kommittén föreslagit är nödvändig.

Vaktmästarnas löner böra bestämmas efter den norm, som i övrigt för motsvarande

befattningar i statens tjänst tillämpas.

De av kommittén föreslagna beloppen till bokförings- och skrivbiträde åt föreståndaren,

600 kronor och 900 kronor årligen, allt efter som föreståndarbefattningen

avser en enda eller två under gemensam förvaltning stående fackskolor, torde kunna

anses lämpliga,

Rörande tillsättningen av lärare och föreståndare ansluta vi oss till kommitténs

förslag, att lektorer och facklärare skola utnämnas av Kungl. Maj:t efter förslag av

överstyrelsen och sedan vederbörande lokala styrelser fått tillfälle att yttra sig över

de sökandes lämplighet, samt att föreståndare efter enahanda förfarande skall förordnas

av Kungl. Maj:t på fem år i sänder.

Kommittén föreslår, att assistenter och extralärare skola förordnas av den blivande

överstyrelsen efter förslag av vederbörande skolstyrelse. Som det emellertid mycket

ofta kan komma att inträffa, att dylika förordnanden behöva ombestyras med minsta

möjliga tidsutdräkt, och de tillförordnade ofta behålla sysslan blott för en kortare tid,

synes det oss mest ändamålsenligt att helt och hållet överlämna denna angelägenhet

åt de lokala skolstyrelserna.

Mot kommitténs förslag i fråga om pension åt tjänstemän och betjante med tast

anställning samt om rätt för lektorer och facklärare till delaktighet i lärarnas vid

elementarläroverken nya änke- och pupillkassa hava vi intet att erinra. Däremot

kunna vi icke biträda kommitténs förslag om anordnande av pension åt extralärare

och assistenter.

De sakkunniga sammanfatta sitt förslag rörande ordinarie lärares och

föreståndares tjänstgöringsskyldighet på följande sätt:

För lektors- och facklärarbefattning fastställes viss maximitjänstgöring,

allt efter ämnenas beskaffenhet uppgående till 20 a 24 timmar i

veckan i medeltal för läsår räknat, häri icke inräknad den tid, som erfordras

för att utom lärorummet granska och rätta lärjungarnas skriftliga

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

arbeten eller som åtgår till förarbeten för lektioner. För lektor, som tilllika

är föreståndare, minskas tjänstgöripgsskyldigheten med 4 timmar i

veckan; är han föreståndare för två eller flera tekniska fackskolor, må han,

där så finnes nödigt, åtnjuta en i förhållande till det härigenom ökade arbetet

lämpligen avpassad ytterligare minskning i sin undervisningsskvldighet.

Mot förslaget att låta undervisningen vid de tekniska fackskolorna Departeombesörjas

av lektorer, facklärare, assistenter och extralärare torde intet mentschefe,‘- vara att erinra.

Rektorer och lektorer böra förordnas och utnämnas av Kungl. Maj:t

på förslag av yrkesskolöverstyrelsen och sedan vederbörande lokala skolstyrelser

fått tillfälle att yttra sig över de sökandes lämplighet. Facklärare

ävensom assistenter och extralärare torde böra förordnas av yrkesskolöverstyrelsen.

I fråga om ordinarie lärares ävensom rektors tjänstgöringsskyldighet

finner jag intet annat att erinra mot departementssakkunnigas förslag än

att det föreslagna timantalet icke bör fastställas som ett maximum för

vederbörande lärares tjänstgöringsskyldighet.

Beträffande avlöningsbeloppen till lektorer och rektorer må visserligen

erkännas, att skäl kunna anföras för en bättre ställning för dessa

befattningshavare än motsvarande tjänstinnehavare vid de allmänna läroverken;

man. bör nämligen ingalunda förbise vikten av att det ej för

skolorna omöjliggöres att i konkurrens med industrien förvärva och kvarhålla

dugande krafter.

Jag anser mig emellertid icke nu böra förorda ett förslag i denna

riktning. Den lönereglering, som förut denna dag av mig föreslagits för

de allmänna läroverkens lärare, innebär i jämförelse med hittillsvarande

förhållanden en ej oväsentlig förbättring. Då härtill vidare kommer, att

sagda lönereglering, enligt vad löneregleringskommittén i sitt i ämnet

avgivna utlåtande uttalar, bygger på den förutsättningen, att krigstidstillägg

skola tillgodokomma ifrågavarande befattningshavare, anser jag mig icke

åtminstone för närvarande böra tillstyrka de framställda förslagen om "högre

avlöningar för lektorer och rektorer vid de tekniska fackskolorna än motsvarande

tjänstinnehavare vid de högre allmänna läroverken, utan anser

jag, att full likställighet härutinnan bör tillämpas.

Vad facklärarnas avlöningar angår, anser jag dessa böra sättas något

lägre än lektorernas. Som facklärare emellertid skulle anställas endast

vid den föreslagna textilfackskolan i Borås och något anslag till denna

skola icke nu ifrågasåttes, torde det vara onödigt att redan nu närmare

ingå på denna fråga.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 335.

I pensionshänseende föreslår tekniska kommittén och departementssakkunniga,

att rektorer, lektorer och facklärare vid de tekniska fackskolorna

skola erhålla full pension vid 65 levnads- och 30 tjänstår, vilket

innebär en minskning i antalet tjänstår i jämförelse med vad som för

närvarande gäller vid de nuvarande tekniska elementarskolorna, där full

pension förutsätter 35 tjänstår.

Som det emellertid för ett gynnsamt resultat av den tekniska undervisningen,

särskilt i tillämpningsämnena, är av utomordentlig betydelse,

att läraren varit ute i praktisk verksamhet några år, och den föreslagna bestämmelsen

härvidlag utan tvivel skulle avsevärt öka möjligheten att för

lärarbefattningar vid fackskolorna förvärva personer med grundlig praktisk

erfarenhet om industrien, anser jag, att de sakkunnigas förslag i denna del

bör vinna avseende. Särskild framställning till riksdagen angående vidtagande

av härför erforderliga ändringar i lagen om civila tjänstinnehavares

rätt till pension torde framdeles böra avlåtas. Då denna fråga

emellertid ankommer på finansdepartementets föredragning, har jag i detta

sammanhang ansett mig böra inskränka mig till nämnda uttalande.

O O O

Mot förslaget, att rektorer, lektorer och facklärare böra beredas delaktighet

i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, har

jag intet att erinra.

Arvodena till assistenter och extralärare har tekniska kommittén

ansett kunna beräknas efter i medeltal 175 kronor per veckotimme och

läsår. Från flera håll har påyrkats högre belopp. I de fall, då undervisning

av en lärare skall lämnas endast under ett fåtal timmar i veckan,

torde det av kommittén föreslagna beloppet visserligen kunna komma att

visa sig otillräckligt, men i andra fall, där en och samma extralärare måhända

får en tjänstgöring av 25—28 timmar i veckan, synes mig ett

arvode av 175 kronor per veckotimme och läsår vara fullt tillräckligt.

I jämförelse med det vid de nuvarande tekniska elementarskolorna vanligen

förekommande medelarvodet av 125 kronor innebär förslaget en ökning

av 40 procent. Jag anser mig därför böra tillstyrka tekniska kommitténs

förslag, att arvodet till extralärare och assistenter må beräknas efter i medeltal

175 kronor per veckotimme och läsår. Härvid bör dock uttryckligen

betonas, att den angivna siffran endast är ett medeltal, som lägges till

grund för beräkning av det anslag, som vid var och en av de ifrågavarande

skolorna må användas till assistenters och extralärares avlöning, men att

arvodena till var och en av dessa skall efter prövning av yrkesskolöverstyrelsen

inom ramen för tillgängliga medel bestämmas i varje särskilt

fall med hänsyn till tjänstgöringens omfattning och art.

Att följa tekniska kommitténs förslag om beredande av pension även

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

åt extralärare och assistenter samt deras änkor och oförsörjda barn torde

icke kunna ifrågasättas.

De föreslagna arvodena till bokförings- och skrivbiträde åt rektorn,

600 och 900 kronor, allt efter som rektorsbefattningen omfattar en eller

två fackskolor, synas mig vara lämpligt avvägda. För betjäningens avlöning

böra samma normer tillämpas som vid andra statens liknande institutioner.

Skolavgifter.

Om skolavgifter vid de tekniska fackskolorna yttrar sig tekniska

kommittén på följande sätt:

Enligt gällande stadgar för de tekniska elementarskolorna erlägger såväl ordinarie

som icke ordinarie lärjunge vid intagning i skolan 10 kronor. Ordinarie lärjunge

skall dessutom betala terminsavgift, som av skolans styrelse bestämmes, dock icke till

högre belopp än 10 kronor, och icke ordinarie lärjunge de avgifter, som styrelsen kan

finna skäligt bestämma. Dock ma styrelsen kunna befria medellösa lärjungar från alla

dessa avgifter. Skolavgifterna vid de tekniska elementarskolorna utgå sålunda för ordinarie

lärjunge, som på normal tid genomgår den treåriga lärokursen, med ett sammanlagt

belopp av högst 70 kronor.

Lärjungarna ^ i byggnads- och maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm

betala en årsavgift av 15 kronor, vilken avgift skolans styrelse dock kan nedsätta

eller helt och hållet efterskänka. Då lärokurserna även vid dessa skolor äro treåriga,

uppgå skolavgifterna för varje lärjunge, som på normal tid genomgår skolorna,

till sammanlagt högst 45 kronor.

Med hänsyn till den dyrbara utrustning, som de tekniska fackskolorna skulle

komma att få, och särskilt med hänsyn till de avsevärda kostnader, som laboratorieundervisningen

skulle komma att kräva, har kommittén ansett, att skolavgifterna vid

dessa skolor borde utgå med något högre belopp än vid de förut nämnda tekniska

skolorna, och har kommittén trott, att en avgift varierande för olika skolor mellan 30

och 50 kronor om året icke skulle kunna anses allt för betungande för lärjungarna.

Skolornas .styrelser böra berättigas att för medellösa eller mindre bemedlade lärjungar

nedsätta eller helt och hållet efterskänka dessa skolavgifter.

Vid beräkningen av skolornas stat har kommittén icke tagit hänsyn till dessa

avgifter. Kommittén har nämligen ansett, att de medel, som inflyta genom skolavgifterna,

böra få användas till bestridande av diverse utgifter, såsom för skrivmaterialier,

annonser och tryck, för reproduktion av föreläsningar, exempelsamlingar och

teckningar, för tillverkning av skioptikonbilder, såsom bidrag till resekostnaderna

vid lärjungarnas studieresor under skoltiden samt även till stipendier åt behövande och

därav förtjänta lärjungar.

Kommittén föreslår sålunda, att skolavgifterna vid de tekniska fackskolorna må

utgå med 30 till 50 kronor om året.

Kommerskollegium anför i denna fråga:

De av kommittén föreslagna årsavgifterna anser kollegium vara lämpliga, för

såvitt de avse ordinarie lärjungar. Speciallärjungar och deltagare i särskilt anordnade

Tekniska

kommittén.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departe
mentssak
kunniga.

Departe
mentschefen.

Tekniska

kommittén

48 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 335.

specialkurser böra enligt kollega åsikt betala något lägre avgifter, till beloppet beroende

på omfattningen av den ifrågavarande undervisningen.

Dejpartementssakkunniga göra följande uttalande:

Enligt vårt förmenande är det lämpligast, att avgifterna göras lika för samtliga

fackskolor, samt att de uppdelas i inträdes- och terminsavgifter. Som lämpliga belopp

vilja vi föreslå 10 kronor i inträdesavgift och 15 kronor i terminsavgift. I enlighet

med kommerskollegii uttalande torde speciallärjungar, som endast deltaga i en mindre

del av undervisningen, böra betala något lägre avgifter, till beloppet avpassade etter

omfattningen av ifrågavarande undervisning.

Obemedlade eller mindre bemedlade lärjungar böra efter styrelsens prövning

kunna helt eller delvis befrias från erläggande av avgifter. Mot kommitténs förslag

till användning av de genom lärjungarnas avgifter influtna medlen hava vi intet att

erinra.

Såsom jag förut vid upprepade tillfällen framhållit i mitt anförande

angående de praktiska ungdomsskolorna, hyser jag i förevarande

fråga den uppfattningen, att lärjungarna helst icke alls borde betungas

med några avgifter vid av staten helt bekostade läroanstalter. Det är

emellertid för skolornas verksamhet av fördel, att vederbörande skolstyrelse

förfogar över medel, vilka kunna användas för sådana tillfälliga

utgifter som de av kommittén uppräknade; jag tänker härvid särskilt på

bidrag till resekostnader vid exkursioner och till andra sådana för skolans

och elevernas bästa avsedda utgifter, för vilka fixa ordinarie anslag knappast

kunna ifrågasättas. Då vidare de belopp, som departementssakkunniga

föreslå, synas relativt små, ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag

med särskilt betonande av att obemedlade eller mindre bemedlade lärjungar

böra helt eller delvis befrias från erläggande av sagda avgifter.

Styrelse och förvaltning.

Tekniska kommittén föreslår, som förut antytts, att de tekniska

fackskolorna skola stå under den ifrågasatta nya yrkesskolöverstyrelsens

överinseende och inspektion samt dessutom under ledning av lokala styrelser.

Kommittén yttrar i detta avseende följande:

Med avseende på skolornas styrelse och förvaltning i övrigt vill kommittén erinra

därom, att en av grundprinciperna för kommitténs organisationsförslag varit att

söka ordna den tekniska undervisningens ledning på ett sådant sätt, att yrkenas och

de industriella intressenas målsmän tillförsäkras ett starkt inflytande på dess utveckling.

Denna synpunkt har hittills i allt för ringa grad vunnit beaktande i vårt land.

Vid de tekniska elementarskolorna är landshövdingen i länet självskriven ledamot i

skolstyrelsen. I övrigt utgöras styrelserna, förutom av skolornas föreståndare, av fyra

s. 49 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 49

personer, durav en ordförande och en ledamot utsedda av Kungl. Maj:t och två ledamöter

utsedda av stadsfullmäktige i de städer, där läroverken äro belägna. Flertalet

medlemmar i dessa styrelser utgöras icke alltid av personer med teknisk bildning och

industriell erfarenhet.

Over huvud taget är en intim samverkan mellan skolan och industrien nödvändig

_or nian skall komma till klar insikt om och vinna en ömsesidig förståelse för de

förpliktelser, som åligga skolan och dess lärare å ena sidan och industrien och dess

utövare a den andra vid utbildningen av industriens hjälpkrafter.

Kommittén har därför ansett, att till varje teknisk fackskola bör knytas en krets

av kunniga och för skolans verksamhet intresserade industriidkare, som icke blott hava

rättighet utan aven skyldighet att göra sig noga underrättade om skolans tillstånd och

dess förutsättningar för fyllandet av de krav, som industrien ställer på densamma,

rör skolornas utveckling maste det även vara av stor betydelse, att såväl lärarna som

överstyrelsen för rikets tekniska skolor kunna påräkna ett sakkunnigt understöd från

industrndkarnas sida vid framställningar till regering och riksdag orn ökade anslag till

skolornas utrustning och underhåll m. m.

I de lokala styrelser, som kommittén sålunda ansett höra finnas vid var och

cn av de tekniska fackskolorna, bör, såsom redan i de allmänna grunderna till kornmittens

organisationsförslag framhållits, industrien få en vida fylligare representation

än i de nuvarande tekniska elementarskolornas styrelser, i vilka endast tvä till tre av

medlemmarna utgöras av industriidkare.

Enligt kommitténs förmenande bör var och eu av de tekniska fackskolornas stylelsei,

förutom av skolans föreståndare, som bör vara styrelsens sekreterare, bestå av

8 kunniga och för skolans verksamhet intresserade män huvudsakligen valda bland

ortens utövare av sådana industrier, som falla inom området för skolans uppgift. Halva

antalet styrelseledamöter, däribland styrelsens ordförande, bör på förslag av överstyrehsen

för rikets tekniska skolor utses. av Kungl. Maj:t och den andra hälften av

stadsfullmäktige i den kommun, där skolan är belägen.

Ordförande och ledamöter i skolstyrelse torde böra utses för tidsperioder om 4

ar i sänder.

I de fall, dci tva tekniska fackskolor i samma stad hava gemensam föreståndare

och gemensam ekonomisk förvaltning, böra sådana frågor, som röra båda skolorna, handläggas

av de båda styrelserna gemensamt.

Styrelserna höra ha rättighet att uppdraga avgörandet av löpande ärenden av

mindre vikt åt ett förvaltningsutskott, vari skolstyrelsens ordförande bör vara självskriven

ordförande och skolans föreståndare självskriven ledamot, sä att skolstyrelserna

i sin helhet icke behöva sammanträda mer än några få gånger om året.

Styrelsen bör åligga, förutom övervakandet och främjandet av skolans verksamhet

1 ^Ircjänhet, att handhava den ekonomiska förvaltningen av skolan, att till överstyrelse„n

i rikets .tekniska skolor avgiva yttrande och förslag vid tillsättandet av föreståndare^

och* lärare samt över skolans läroplaner, att antaga och avskeda betjäning

och att årligen avgiva berättelse över skolans verksamhet,

^“^ste ledningen av och tillsynen över varje skola bör tillkomma den av

Kungl. Maj:t på sätt förut föreslagits tillsatte föreståndaren, som bör kallas rektor.

Lektorer och facklärare böra bilda ett lärarkollegium under föreståndarens ordförandeskap.

Övriga lärare böra, dä de av föreståndaren kallas till lärarkollegiets sammanträden,

äga rätt att i diskussionen men ej i besluten deltaga. Lärarkollegiet

bör avgiva betyg över lärjungarnas kunskaper, flit och uppförande, besluta över lärIlihang

till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 205 höft. (Nr 335.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Myndig
heterna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

jungarnas uppflyttning från lägre till högre årskurs, uppgöra förslag till timplaner och

undervisningsplaner samt i allmänhet förbereda och avgiva yttrande i sådana ärenden,

som ankomma på styrelsens prövning och avgörande.

Kommittén föreslår sålunda:

att de tekniska fackskolorna ställas under den föreslagna överstyrelsens för rikets

tekniska skolor överinseende och inspektion;

att en var av dessa skolor dessutom ställes under ledning dels av en styrelse

bestående, förutom av skolans föreståndare, av 8 medlemmar, vilka utses för tidsperioder

om fyra år till halva antalet, däribland en ordförande, av Kungl. Maj:t och till

halva antalet av den kommun, där skolan är belägen, dels ock av skolans av Kungl.

Maj:t utsedde föreståndare eller rektor;

att av lektorer och facklärare vid varje skola bildas ett lärarkollegium under

föreståndarens ordförandeskap med skyldighet att avgiva betyg över lärjungarnas kunskaper,

flit och uppförande, besluta över lärjungarnas uppflyttning från lägre till högre

årskurs, uppgöra förslag till timplaner och undervisningsplaner samt förbereda och

avgiva yttrande i frågor, som ankomma på styrelsens prövning och avgörande.

Att industriens representanter böra få ett stort inflytande på skolornas

förvaltning understrykes av Stockholms handelskammare, soin uttalar, att

det torde vara nödvändigt att genom lämpliga bestämmelser söka garantera,

att verkliga industrimän komma att i tillräckligt antal insättas i vederbörande

skolstyrelser.

Styrelsen för tekniska skolan i Stockholm instämmer i kommitténs

uttalande angående vikten och önskvärdheten av att yrkenas och de industriella

intressenas målsmän tillförsäkras ett bestämmande inflytande på

den tekniska undervisningens utveckling, men framhåller dock vikten utav

att de industriella intressena icke få undanskjuta kravet å representanter

för lärarerfarenhet på det tekniska undervisningsområdet. Styrelsen uttalar

betänkligheter mot att fackskolestyrelsernas befogenhet begränsas i

den grad kommittén föreslagit samt framhåller i sådant avseende:

Det torde knappast vara att förvänta, att industriidkare i mera framstående ställning,

annat än undantagsvis, komma att visa sig villiga att ägna sitt arbete åt skolstyrelser,

vilkas verksamhetsområde visar sig vara så begränsat, och vilka synas komma

att sakna varje verkligt inflytande på resp. skolas program och skötsel. Styrelsen vill

därför föreslå, att fackskolestvrelserna erhålla enahanda befogenhet, som föreslagits

tillkomma styrelserna för lärlings- och yrkesskolorna.

För en mera utvidgad befogenhet för de lokala styrelserna uttalar sig

även tekniska högskolans lärarkollegium, som därom yttrar:

Lärarkollegiet anser, att denna lokalstyrelses befogenhet enligt kommittéförslaget

blivit alltför inskränkt för att styrelsen skall kunna vara verkligt gagnelig för

skolornas verksamhet. Enligt kommitténs förslag är lokalstyrelsen huvudsakligen en

förvaltande myndighet, varjämte den skall avgiva yttranden i fråga om lärarbefattniugars

tillsättande samt eventuellt göra framställningar om ökade^anslag m. m. Utöver

antagande och avskedande av betjäning har styrelsen icke någon beslutanderätt

över skolan. Det synes lärarkollegiet föga sannolikt, att lokalstyrelsens medlemmar

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Iiiingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

skola kunna förutsättas komma att visa ett så stort intresse för skolans verksamhet,

som av kommittén förutsattes, om de skola hava så litet inflytande på densamma, och

lika osannolikt synes det kollegiet, att verkligt dugande och inflytelserika personer

under dylika omstäudigheter skulle kunna förvärvas såsom medlemmar i eu sådan

styrelse. Beträffande överstyrelsens övriga funktioner såsom t. ex. tillsättning av lägre

lärarbefattningar, övervakande av undervisningen m. in., så torde dessa med fördel

kunna övertagas av resp. lokalstyrelser, vilka därigenom skulle erhålla ett enligt

kollegiets mening synnerligen väl behövligt större inflytande på och därmed också

större intresse för de tekniska skolornas verksamhet.

Departementssakkunniga göra följande uttalande:

Beträffande de lokala styrelserna föreslår kommittén, att dessa skola bestå av

förutom föreståndaren, som bör vara självskriven ledamot, åtta medlemmar, samt att,

där två fackskolor i samma stad hava gemensam föreståndare och gemensam ekonomisk

förvaltning, de ändock skola hava var sin styrelse, men att i detta fall sådana

frågor, som röra båda skolorna, skola handläggas av de båda styrelserna gemensamt.

Visserligen föreslår kommittén, att styrelserna skola tillerkännas rätt att utse förvaltningsutskott

för avgörande av mindre viktiga löpande ärenden, men den föreslagna

anordningen med två styrelser på samma plats och gemensamma sammanträden med

ett relativt stort antal styrelseledamöter synes oss likväl innebära onödigt tunga och

tidsödande arbetsformer.

Vi vilja för vår del föreslå, dels att, där två eller flera fackskolor i samma stad

hava gemensam ekonomisk förvaltning och gemensam föreståndare, de också ställas

under ledning av en enda styrelse, dels att antalet ledamöter i den lokala styrelsen

bestämmes till fyra eller sex förutom föreståndaren, varvid det större antalet företrädesvis

bör komma till användning, där två eller flera fackskolor äro förenade.

Körande sättet för styrelseledamöternas tillsättande ansluta vi oss till kommitténs

förslag, att halva antalet, däribland ordföranden, skall utses av Kungl. Maj:t och den

andra hälften av stadsfullmäktige i den stad, där skolan är belägen, samt att uppdraget

bör omfatta tidsperioder av 4 år i sänder.

Likaledes ansluta vi oss till kommitténs förslag i fråga om lärarkollegiets sammansättning

och befogenhet.

I fråga om antalet ledamöter i de lokala skolstyrelserna är jag i likhet

med departementssakkunniga av den meningen, att den av kommittén

föreslagna siffran är för hög, och särskilt anser jag, att det skulle vara

synnerligen opraktiskt att ställa två eller dera på samma plats och under

gemensam ekonomisk förvaltning stående skolor under skilda styrelser.

Frånsett svårigheten för en allt för stor styrelse att arbeta på ett snabbt

och tillfredsställande sätt, torde man beträffande de mindre städerna

kunna befara, att det ej bfeve lätt att finna ett så stort antal för saken

intresserade och fullt lämpliga personer som det av kommittén föreslagna.

Jag ansluter mig därför till de sakkunnigas förslag, att, där två eller derå

fackskolor — och jag vill tillägga eventuellt även ett tekniskt gymnasium

— äro belägna i samma stad och stå under gemensam ekonomisk förvalt
-

Departe
mentssak
kunniga.

Departe
mentschef»»
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Myndig
heterna.

Departe
mentssak
kunniga.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

ning och gemensam rektor, de också böra ställas under ledning av en

enda styrelse samt att antalet ledamöter i vederbörande lokala styrelse,

förutom anstaltens rektor, bestämmes till fyra eller sex, varvid det större

antalet företrädesvis bör komma till användning, där två eller flera skolor

äro förenade.

Rörande sättet för styrelseledamöternas tillsättande synes mig intet

vara att erinra mot förslaget att halva antalet, däribland ordföranden,

skall utses av Kungl. Maj:t och den andra hälften av stadsfullmäktige i

den stad, där skolan är belägen, ävensom att uppdraget må omfatta tidsperioder

av fyra år i sänder.

Tekniska gymnasier.

Undervisning.

Att en ej oväsentlig omläggning av undervisningen i de nuvarande

tekniska elementarskolorna är nödvändig, uttalas i allmänhet av de myndigheter,

som påyrka bibehållandet av ett par av dessa skolor vid sidan

av de tekniska fackskolorna. Uttalandena äro dock synnerligen allmänt

hållna.

Sålunda yttra fullmäktige i järnkontoret:

Då fullmäktige nu vilja föreslå bibehållandet av åtminstone två av de tekniska

elementarskolorna, är det ingalunda fullmäktiges mening, att de skola bibehållas i

oförändrat^ skick. Tvärtom måste det anses nödvändigt, att de erhålla bättre utrustning

i fråga om laboratorier och undervisningsmateriell än vad nu är fallet och för

övrigt att organisationen underkastas nödig revision.

Några mera preciserade önskemål rörande undervisningen i dessa läroanstalter

hava icke framställts i de över kommittéförslaget avgivna utlåtandena

i vidare mån än att i dem betonats, att skolornas uppgift bör vara

att meddela allmänt teknisk bildning, lämpad för vissa kategorier av fabrikstjänstemän

och affärsmän samt för ledare av smärre industriella företag

med obetydligt specialiserad tillverkning.

Departementssakkunniga hava något närmare behandlat frågan om

undervisningen vid de tekniska gymnasierna och uttala sig härom på följande

sätt:

Den linje vid de nuvarande tekniska elementarskolorna, som de tekniska gymnasierna

i fråga om undervisningens innehåll skulle komma att stå närmast, är den

mekanisk-tekniska, vilken torde kunna anses vara den bredast anlagda av de tre linjerna

och även varit den ojämförligt mest anlitade.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 53

Undervisning bor sålunda meddelas i de grundläggande ämnena matematik, fysik

kemi och mineralogi samt mekanik med grafostatik och hållfasthetslära till ungefär

samma omfång som inom namnda linje, dock bör i matematik här liksom vid fackskolorna

analytisk geometri utbita* mot grafisk algebra och de första grunderna av

laborationer mtegralräkn,ng'' Undervisningen i fysik och kemi bör omfatta även

Den förberedande ritundervisningen, som vid de nuvarande tekniska elementarskolorna

omfattar dels beskrivande geometri och linearritning, dels frihands- och krokiteckning,

bor i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs uttalanden rörande

de tekniska fackskolorna givas en mera praktisk riktning än för närvarande. Såväl

arigenom som genom kravet på en viss färdighet i ritning och teckning bos de intradessokande

bor den tid, som erfordras för ifrågavarande undervisning och som i de

nuvarande tekniska elementarskolorna upptager i medeltal en sjundedel av hela den

obligatoriska undervisningstiden, kunna väsentligt inskränkas.

.... .d.\ nuvarande tekniska elementarskolorna intager ämnet verkstadsarbete eu

ratt framskjuten stallning och upptager i medeltal något mer än eu sjundedel av hela

(ten obligatoriska undervisningstiden på den mekanisk-tekniska linjen. Undervisning

ar tordelad pa alla de ses terminer, som lärokursen omfattar, med 4—7 timmar i

vf™- , b.?r de lärjungar, som vinna inträde vid de tekniska elementarskolorna utan

att förut aga någon som helst praktisk erfarenhet om industriellt arbete, är denna

undervisning naturligtvis av en viss betydelse, ehuru den på grund av den korta

arbetstiden av Hägra fa timmar då och då är föga ägnad att giva någon rätt uppfattning

om arbetsförhållandena på en industriell verkstad. I och med kravet på 6

man ad ers obligatorisk yrkespraktik synes emellertid verkstadsarbete böra avföras från

läroplanen såsom självständigt skolämne. Av verkstadsutrustningen bör dock minste»

arbetsmaskin av värjo slag bibehållas för att vid behov användas såväl för att belysa

undervisningen i mekanisk teknologi son. för att tillverka provstycken och enklare

apparatdelar i samband med undervisningen i materialprovning och laborationer.

... . en under benämningen praktisk geometri nu meddelade undervisningen i fältmätning

och avvägning jämte tillhörande kart- och profilritning bör bibehållas.

Undervisningen i de tekniska tillämpningsämnena bör liksom nu omfatta mekanisk

teknologi, maskinlära och byggnadslära med tillhörande ritning, men därtill bör

komma elektroteknik vilket ämne lämpligen bör behandlas i samband med fysiken.

Undervisningen i saval elektroteknik som maskinlära bör belysas med laborationer.

Den undervisning i svenska, tyska och engelska, som meddelas i de nuvarande

tekniska elementarskolorna bör bibehållas, och den tid, som ägnas de båda främmande

språken, något okas. Undervisningen i svenska bör huvudsakligen inriktas på författandet

av uppsatser over tekniska och merkantila ämnen, uppsättande av affärsbandUngar

och dylikt Undervisningen i främmande språk bör, i motsats till nu tillämpade

valfrihet, vara obligatorisk och hava till ändamål dels att underlätta studiet av utländsk

facklitteratur dels att meddela nödig färdighet att läsa utländsk affärskorrespondens

och att uppsätta affärsbrev pa främmande språk, Enär förkunskaper i dessa icke upptagits

bland mtradesfordrmgarna men eu avsevärd del av de inträdessökande kan antagas

vara i besittning av realskolexamens kunskapsmått i desamma, är det av

synnerlig vikt, att undervisningen så ordnas, att de, som sakna förkunskaper i främmande

språk, icke komma att verka tillbakaliållande på de övriga. För detta ändamål

•nrc-ii f''1 början undervisas särskilt och genom extra lektionstimmar beredas

tillfälle att inhämta nödiga kompletterande kunskaper.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Departe
mentschefen.

Myndig
heterna.

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 335.

Åt den merkantila utbildningen bör i övrigt anslås eu avsevärt rundligare tid

än de 2-3 timmar i veckan under två terminer, som nu anvandas for araI^ boktorinc

Undervisningen bör omfatta handelstekmk med yrkesekouomi samt nationalekonomi,

ekonomisk geografi och författningslära, sistnämnda ämne omfattande saval

näringslagstiftning som samhällslära med särskild hänsyn till tekmskt-kommersiella

behov.

Gymnastik bör liksom hittills vara ett obligatoriskt ämne.

Jao- finner mig kunna i huvudsak instämma i de sakkunnigas yttrande

rörande” undervisningen. I anslutning härtill har jag låtit utarbeta förslag

till timplaner för de båda tilltänkta tekniska gymnasierna i Malmö och

Örebro, det senare avsett för tre parallella avdelningar med en viss differentiering

mellan de olika avdelningarna, närmast motsvarande de A nu

vid tekniska elementarskolan i sistnämnda stad talrikast besökta linjerna,

nämligen den elektrotekniska, den mekanisk-tekniska och den kemisk-tekmska.

Till timplanerna och åmnesfördelningen återkommer jag längre tram.

Inträdesfordringar.

Mot de nuvarande tekniska elementarskolorna har såsom en särskilt

ogynnsam omständighet anmärkts, att ingen fordran på föregående praktisk

erfarenhet om industriellt arbete är uppställd för vinnande av inträde

i dessa skolor.

Av de myndigheter, som uttalat sig för att någon eller några tekniska

elementarskolor böra bibehållas, föreslå de flesta en ändring härutinnan

i så måtto, att åtminstone någon kortare tids praktiskt industriellt

arbete skulle ingå bland inträdesfordringarna. Härom yttrar lärarkollegiet

vid tekniska elementarskolan i Härnösand.

Då det emellertid ofta förekommit, att vid härvarande skola intagna lärjungar

haft dylik praktik, innan de vunnit inträde i skolan, och kollegiet trött sig finn?'' ^

dessa ‘i allmänhet haft lättare att tillgodogöra sig undervisningen an de, som ej| haft

sådan anser kollegiet, att det skulle vara fördelaktigt saval för larjungarna som for

skolan om nåvon tids praktik föreskreves som villkor för inträde vid de tekniska

elementarskolorna. Denna tid bör emellertid ej tagas allt för lång. Ju längre av

brottet mellan den ena skolgången och den andra ar, ju obekvämare blir lärjungen

för de fortsatta skolstudiernas bedrivande, och det kan ju ej heller vara meningen, att

han genom sin praktik skall förvärva sig någon .större grad av yrkesskicklighet utan

huvudsakligen, att han skall få sinnet riktat åt industnen verksamhet Kolegiet

anser att ett års förberedande praktik skulle vara for detta ändamål tillfyllest. Un

del av denna torde emellertid med fördel kunna förläggas till skolfenerna, under vilka

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

det skulle vara särdeles nyttigt och lärorikt för lärjungarna att hava praktisk sysselsättning,

och det skulle sålunda vara nog, om minst åtta månaders praktik uppställdes

som villkor för inträde i skolan och minst ett års praktik som villkor för uppflyttning

till skolans högsta klass. Under denna praktik skulle säkerligen mången yngling

också komma under fund med, att han ej passade för den tekniska banan, och de

tekniska elementarskolorna sålunda befrias åtminstone från en del av den tunga barlast,

som de tyvärr allt för ofta hava i för tekniska studier obekväma lärjungar.

Styrelsen för tekniska elementarskolan i Härnösand, som i övrigt

instämmer i lärarkollegiets yttrande, uttalar emellertid, att den av lärarkollegiet-föreslagna

obligatoriska praktiken enligt styrelsens åsikt utan

olägenhef torde kunna minskas till fyra månader före inträdet i skolan

och åtta månader före uppflyttning till skolans högsta klass.

Skånes handels-, industri- och sjö fartskammare gör sig till tolk för

den uppfattningen, att inträdesfordringarna till de tekniska mellanskolorna

borde motsvara realskolexamen och även omfatta 1—2 års praktisk verksamhet

av teknisk art.

Fullmäktige i järnkontoret anse, att minst två tekniska elementarskolor

böra bibehållas, samt uttala den uppfattningen, att beträffande dessa

inträdesfordringarna böra bibehållas oförändrade i avseende å boklig kunskap

men ökas med bestämmelse om viss tids praktik.

I motsats härtill anser kommerskollegium, att för inträde vid dessa

skolor ingen praktik skulle erfordras.

Departementssakkunniga uttala i fråga om de tekniska gymnasierna,

att de böra bygga sin undervisning på ett förut inhämtat kunskapsmått

ungefär motsvarande realskolexamen, samt yttra i övrigt beträffande inträdesfordringarna:
Vi

hava i det föregående framhållit, att undervisningen vid de tekniska gymnasierna

borde bygga på ett kunskapsmått ungefär motsvarande realskolexameD, samt

påpekat, att för sådana befattningar, som kunde antagas bliva beklädda av från dessa

läroanstalter utexaminerade lärjungar, ofta skulle erfordras icke allenast teknisk och

merkantil bildning utan även ett visst mått av allmänbildning, samt slutligen omnämnt,

att de tekniska gymnasierna i viss mån borde utgöra eu parallell till läroverkens

real- och latingymnasier. Det kunde under sådana förhållanden synas ligga nära till

bands att såsom inträdesfordrån vid tekniskt gymnasium generellt uppställa krav på

avlagd realskolexamen eller motsvarande kunskaper i samtliga för avläggande av

dylik examen erforderliga ämnen. Dä de tekniska gymnasierna emellertid måste

räkna^ med ett ej oväsentligt antal inträdessökande, som icke avlagt realskolexamen

och sålunda måste underkastas särskild prövning, finna vi det av åtskilliga skäl olämpligt

att uppställa fordringar på teoretiska förkunskaper i andra ämnen än sådana,

som äro av betydelse för tillgodogörandet av dens undervisning, som skall meddelas i

de^ tekniska gymnasierna. För inträde vid desea synas därför samma ämnen höra

ifrågakomma, som då det gäller inträde vid tknisk fackskola: svenska, matematik,

Departe
mentssak
kunniga.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition JVr 335.

naturlära samt ritning och teckning. Vid de nuvarande tekniska elementarskolorna

äro av dessa ämnen endast de två förstnämnda upptagna bland inträdesfordringarna,

men därjämte fordras ett visst obetydligt mått av kunskaper i geografi och svensk

historia. Utan att vilja underskatta betydelsen av dylika kunskaper med avseende på

allmänbildningen, vilja vi dock, eftersom de ej äro''direkt nödvändiga, för att lärjungarna

skola kunna tillgodogöra sig undervisningen i ett tekniskt gymnasium, ej förorda

deras upptagande bland inträdesfordringarna, utan helt överlämna åt det allmänna

skolväsendet att sörja för meddelandet av dessa kunskaper i nödigt omfång.

På grund av skolornas syfte att meddela ej allenast rent teknisk utan även

merkantil utbildning, varvid undervisningen i främmande språk måste tillmätas avsevärd

betydelse, kunde det synas lämpligt att bland inträdesfordringarna upptaga

vissa förkunskaper i tyska och engelska. Som det emellertid för sadana^mträdessökande,

vilka icke varit i tillfälle att vid någon skola inhämta dylika kunskaper, skulle

vålla synnerligen stora svårigheter jämte dryga utgifter att förskaffa sig desamma och

ett upptagande av inträdesfordringar i främmande språk säkerligen skulle utestänga

mången yngling, som eljest hatt goda förutsättningar för studierna vid ett tekniskt

gymnasium, anse vi icke, att de böra upptagas. Däremot finna vi oss höra förorda,

att inträdesfordringarna i svenska sättas något högre än vid de tekniska fackskolorna,

så att de komma att omfatta förmåga att icke allenast utan avsevärda fel skriva efter

diktamen utan även att författa en enklare uppsats. Denna fordran torde även kunna

uttryckas så, att den sökande bör iuuehava det kunskapsmått i fråga om svenska språkets

skriftliga behandling, som motsvarar betyget godkänd i modersmålet i realskolexamen.

1 matematik torde samma kunskaper böra fordras, som föreslagits för inträde vid

de tekniska fackskolorna, dock utan de tillägg, som gjordes i fråga om vissa av dessa.

Detta kunskapsmått kan anses motsvara betyget godkänd i matematik i realskolexamen.

I naturlära borde fordringarna helst sättas lika med realskolans kurs i fysik och

kemi. Med hänsyn till svårigheterna att vid självstudier i dessa ämnen erhålla tillgång

till experimentella anordningar torde det emellertid vara skäl att nöja sig med

den allmänna formuleringen: fysikens och kemiens törsta grunder. Enär undervisningen

i dessa ämnen vid de tekniska gymnasierna såväl som vid fackskolorna under alla

omständigheter måste börja från början av ämnet, kan det huvudsakliga ändamalet

med inträdesfordringarna häri endast vara, att lärjungen icke skall stå alldeles främmande

för dessa ämnens art och sättet att studera desamma. I matematik och svenska

däremot skall undervisningen bygga vidare på grundvalen av det redan inhämtade, varför

ett mera preciserat angivande av de erforderliga förkunskaperna där är nödvändigt.

Yad ämnena ritning och teckning angår, fordras icke för inträde vid de nuvarande

tekniska elementarskolorna någon färdighet häri. Följaktligen måste också en

mycket rundlig tid anslås åt den grundläggande undervisningen i dessa ämnen. Under

de senare åren har det emellertid på grund därav, att teckningsundervisniugen vid

de allmänna skolorna mer och mer uppmärksammats, blivit allt vanligare, att de inträdessökaude

redan förvärvat en viss färdighet i ritning och teckning. Om detta vore

fallet med samtliga inträdessökaude, skulle en ej oväsentlig inbesparing i undervisningstiden

för ifrågavarande ämnen kunna göras, varigenom en välbehövlig ökning i

undervisningstiden för bland annat de merkantila ämnena skulle kunna vinnas. Vi

vilja därför föreslå, att för inträde vid tekniskt gymnasium skall fordras även nödig

färdighet i ritning och teckning. Även i detta ämne bör betyget godkänd i realskolexamen

kunna anses fullt tillräckligt.

Då av det sagda framgår, att de förkunskaper, som enligt vart förslag skulle fordras i

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

samtliga ämnen, motsvara realskolexameus nivå, och då studierna i det tekniska gymnasiet i

allmänhet torde utan större avbrott följa på sagda examen, behöver enligt vårt förmenande

ingen inträdesprövuing i regel ål iggas dem, som avlagt realskolexamen med godkända

insikter i modersmålet, matematik, fysik, kemi och teckning. Givetvis bör en viss maximitid

för betygets giltighet i detta avseende bestämmas. Härvidlag har man hittills tillämpat

den regeln, att inträde skall sökas senast höstterminen efter det två år förflutit, sedan

realskolexamen avlagts. Erfarenheten ger dock vid handen, att denna tidrymd är för

lång, varför vi vilja föreslå, att den minskas med ett år. Med hänsyn till sådana

inträdessökande, som icke avlagt realskolexamen eller vilkas examensbetyg blivit för

gamla, och vilka äro bosatta pa stort avstånd frän de tekniska gymnasiernas förläggningsorter,

vilja vi ytterligare föreslå, att intyg om kunskaper i resp. ämnen, motsvarande

realskolexamens fordringar och utfärdade av lärare med rätt att vid realskolexamen

examinera i vederbörande ämne, tillerkännes samma giltighet som motsvarande

vitsord på realskolexamensbetyg.

Beträffande föregående praktisk verksamhet ingår icke något krav härpå bland

inträdesfordringarna vid de nuvarande tekniska elementarskolorna, ehuru dylik sysselsättning

i de fall, da antalet kompetenta sökande är större, än som av utrymmesskäl

kan mottagas, brukar berättiga till företräde. Det har också blivit rätt vanligt, att

de inträdessökande åtminstone några månader deltagit i industriellt arbete, och°ännu

vanligare, att lärjungarna under de år lärokursen omfattar begagna ferierna för dylikt

arbete. Som det för ett effektivt tillgodogörande av den tekniska undervisningen är

synnerligen fördelaktigt, att lärjungarna ej äro alldeles främmande för det industriella

arbetet, men det å andra sidan ej är dessa skolors uppgift att i första hand utbilda

arbetsledare och ej heller att lämua eu inom ett visst industriellt fack specialiserad

undervisning, bär fordran pa föregående obligatorisk yrkespraktik ej omfatta allt för

lång tid. Med tanke pa att en mycket avsevärd del av de blivande lärjungarna

förut torde hava avlagt realskolexamen eller genomgått ett motsvarande antal klasser

vid allmänt läroverk och att det för dessa ofta måste räknas som en fördel att utan

annat avbrott än en sommars ferier få fortsätta studierna i det tekniska gymnasiet,

anse vi lämpligt, att fordringarna på praktik ej sättas högre, äu att ferierna före och

under skoltiden räcka till för ändamålet. Pa grund härav vilja vi föreslå, att den

obligatoriska yrkespraktiken före gymuasiekursens avslutning bestämmes till ö månader

och att så stor del härav skall vara fullgjord före inträdet, att återstoden utan

svårighet medhinues under ferierna.

Vad till sist angår minimiåldern för de inträdessökande, är denna vid de nuvarande

tekniska elementarskolorna 14 år, ehuru det endast i mycket sällsynta undantagsfall

inträffar, att någon vid så unga är vinner inträde. Enligt vårt förmenande

bör minimiålderu för inträde vid de tekniska gymnasierna sättas till 15 är.

I likhet med vad som föreslagits vid de tekniska fackskolorua och för övrigt även

tillämpas vid de nuvarande tekniska elementarskolorna, torde möjlighet böra givas att

förutom ordinarie lärjungar, som deltaga i undervisningen i skolans samtliga obligatoriska

läroämnen, även i vissa fall såsom speciallärjungar mottaga personer, vilka

endast vilja studera enstaka ämnen eller grupper av ämnen, som för^deras verksamhet

äro av särskild betydelse.

Eör att vinna inträde som speciallärjuuge bör den inträdessökande hava fyllt 15

är och under tillräckligt lång tid deltagit i praktiskt yrkesarbete av lämplig art, varjämte

hall bör .styrka sig äga nödiga förutsättningar i övrigt att tillgodogöra sig undervisningen

i det eller de ämnen, smil han har för avsikt att studera.

Bikung till riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 295 käft. (Nr 335).

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

I huvudsak anser jag mig kunna tillstyrka departementssakkunniga»

förslag till inträdesfordringar vid de tekniska gymnasierna. Den tid av

6 månader, som den obligatoriska yrkespraktiken enligt förslaget skulle

omfatta, synes visserligen vara väl knappt tilltagen, men i betraktande

av att vid de nuvarande tekniska elementarskolorna ingen praktik alls

fordras för inträde och då ett utökande av tiden utöver de föreslagna 6

månaderna skulle för de ynglingar, som före inträdet avlägga realskolexamen,

medföra ett helt års dröjsmål med skolstudierna och detta i sin

tur förorsaka ökade svårigheter att undvika kollision mellan studierna och

värnpliktstjänstgöringen, anser jag mig böra tillstyrka de sakkunnigas förslag

i denna punkt, dock med den ändring, att den föreskrivna praktiken

skall vara fullgjord före lärjungens uppflyttning i högsta årskursen i stället

för, såsom föreslagits, före gymnasiekursens avslutning.

För inträde i tekniskt gymnasium såsom ordinarie lärjunge syna»

mig, såvitt nu kan bedömas, böra uppställas huvudsakligen följande

fordringar:

att den inträdessökande fyllt 15 år;

att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannämnda

omfång i följande ämnen:

svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen

samt att författa en enkel uppsats;

matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga bråk,

algebra till den omfattning, som fordras för lösandet

av första gradens ekvationer med en eller flera obekanta,

samt av geometrien läran om räta linjer, vinklar,

trianglar, parallellogrammer och cirklar;

naturlära: fysikens och kemiens första grunder;

ritning och teckning: nödig färdighet.

Härtill kommer, att för uppflyttning till högsta årskursen vid tekniskt

gymnasium fordras, att vederbörande medelst arbetsbetyg styrker sig hava

deltagit i industriellt arbete under minst 6 månader och att följaktligen

minst så stor del härav bör vara fullgjord före inträdet, att återstoden

utan svårighet medhinnes under ferierna.

Inträdessökande, som medelst realskolexamensbetyg eller intyg, utfärdat

av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,

styrker sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling,

matematik, fysik, kemi och teckning till det omfång, som motsvarar vitsordet

godkänd i realskolexamen, bör vara befriad från inträdesprövning,

så framt han söker inträde senast höstterminen näst efter det ett år förflutit,

sedan ifrågavarande betyg eller intyg utfärdades.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

59

Förutom ordinarie lärjungar, vilka följa undervisningen i samtliga

■obligatoriska läroämnen, må även, då utrymme och övriga omständigheter

det medgiva, antagas speciallärjungar, vilka endast deltaga i undervisningen

i vissa av skolans läroämnen.

För att vinna inträde som speciallärjunge fordras, att den inträdessökande

fyllt 15 år och under tillräckligt lång tid deltagit i praktiskt

yrkesarbete av lämplig art samt styrker sig äga nödiga förutsättningar i

övrigt att tillgodogöra sig undervisningen i det eller de ämnen, som han

har för avsikt att studera.

I analogi med vad jag i det föregående (sid. 30) anfört beträffande

fordringarna för inträde i teknisk fackskola, synas mig de närmare bestämmelserna

rörande inträde jämväl i tekniskt gymnasium böra fastställas

av Kungl. Maj:t, därvid de av mig för de tekniska fackskolorna angivna

synpunkterna torde böra komma till tillämpning.

Lärotider.

Beträffande lärotiden vid de tekniska gymnasierna yrkas i de flesta av

de yttranden, vilka i så måtto kunna sägas beröra denna fråga som de

betona de nuvarande tekniska elementarskolornas hela eller partiella bibehållande,

att även den nuvarande lärokursens längd 3 år måtte bibehållas.

Ökning av lärokursens längd föreslås av Skånes handels-, industriös

sjö fartskammare, som är av den uppfattningen, att jämte det att fackskolor

inrättas exempelvis ett par av de tekniska elementarskolorna böra

bibehållas och göras till fyraåriga tekniska inellanskolor.

Fullmäktige i järnkontoret, som föreslå bibehållandet av åtminstone

två av de tekniska elementarskolorna, ehuru icke i oförändrat skick, uttala

som sin mening, att lärotidens längd bör bibehållas vid nuvarande tre år.

Minskning i lärokursens längd ifrågasättes av kommerskollegium, som

föreslår bibehållande av de tekniska elementarskolorna i Örebro och Härnösand,

ehuru i moderniserad form, och i sådant avseende anför:

För de tekniska elementarskolor med allmännare läggning, som kollegium föreslagit

skola bibehållas, anser kollegium, att lärokursens längd bör bestämmas till 2 1/2

å 3 år, för att den i dessa erforderliga bredare kursen måtte medhinnas. Avgången

från dessa skolor kunde, till följd av att ingen praktik skulle erfordras, ändock medhinnas

till samma ålder som vid fackskolorna.

Departementssalckunniga göra följande uttalande:

Kursen vid de nuvarande tekniska elementarskolorna omfattar 3 år. Med den

Myndig
heterna.

Departe
mentssak
knnniga.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

Departemen

t ssakkunniga.

Departe
mentschefen.

60 Kung1. Maj:ts Nåd- Proposition Nr 335.

bredare läggning av undervisningen i de tekniska ämnena, som i de tekniska gymnasierna

avses, i förening med den merkantila utbildning, som därjämte skulle inrymmas,

är det enligt vårt förmenande icke möjligt att minska lärokursens längd under nuvarande

3 år.

I fråga om läsårets längd torde det vara skäl att bibehålla den nuvarande längden,

270 dagar. Detta är visserligen 10 dagar mindre, än vad vi föreslagit för de

tekniska fackskolorna, men då lärokursen är 3-årig, och ferierna, som förut nämnts,

böra användas för praktiskt arbete, torde en avkortning av de senare ej böra ifrågasättas.

Beträffande tid för inträdes- och uppflyttningsprövningar ävensom lovdagar torde

samma bestämmelser böra gälla som i fråga om de tekniska fackskolorna. Även med

avseende på antalet undervisningstimmar per vecka torde de båda slagen av läroanstalter

böra likställas.

Jag ansluter mig till den av de sakkunniga uttalade meningen, att

lärokursen vid de tekniska gymnasierna bör liksom vid de nuvarande

tekniska elementarskolorna vara treårig. Likaledes finner jag av de skäl,

som de sakkunniga anfört, lämpligast att bibehålla den nuvarande längden

av läsåret, 270 dagar. Mot de föreslagna bestämmelserna om tid för inträdes-

och flyttningsprövningar torde icke vara något att anmärka, och

beträffande antalet undervisningstimmar per vecka torde samma bestämmelser

böra gälla som för de tekniska fackskolorna.

Lärare och övrig personal.

Departementssakhunniga göra följande uttalande:

Undervisningen vid de tekniska gymnasierna torde, liksom fallet är vid de nuvarande

tekniska elementarskolorna, böra bestridas av lektorer och extralärare. Vid

skola utan parallellavdelningar torde antalet lektorer bestämmas till fyra. Börande

lärares och föreståndares tillsättning, tjänstgöringsskyldighet, löneförmåner och kompetens

ävensom beträffande personal i övrigt kunna vi i huvudsak hänvisa till vad som

anförts vid behandlingen av de tekniska fackskolorna.

Jag finner intet att erinra mot de sakkunnigas förslag om likställighet

mellan de tekniska gymnasiernas och de tekniska fackskolornas lärare.

Som jag redan förut antytt, är det för en ändamålsenlig fördelning av de

olika läroämnena på respektive lärare så gott som nödvändigt att vid kombination

av ett tekniskt gymnasium med en eller flera fackskolor förlägga

åtminstone vissa lärares tjänstgöring delvis till den ena, delvis till den

andra skolan. Detta skulle givetvis ej vara möjligt, om någon åtskillnad

gjordes i fråga om lärarnas tjänstgöringsskyldighet eller löneförmåner vid

de olika skolorna.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

61

Skolavgifter.

Beträffande skolavgifter tillåter jag mig hänvisa till vad jag i detta

avseende anfört vid behandlingen av de tekniska fackskolorna, och får

jag, i likhet med departementssakkunniga, för de tekniska gymnasiernas

vidkommande föreslå enahanda bestämmelser, som förordats i fråga om

fackskolorna.

Styrelse och förvaltning.

Departementssakkunniga yttra härom:

u I fråga om styrelse och förvaltning gäller vad som anförts i detta avseende

beträffande de tekniska fackskolorna.

Förläggas teknisk fackskola och tekniskt gymnasium till samma stad, torde det

med hänsyn till ett effektivt utnyttjande av lokaler och undervisningsmateriell ävensom

av tillgängliga lärarkrafter vara mest ändamålsenligt att ställa dem under gemensam

ekonomisk förvaltning. De böra då också ställas under ledning av en gemensam

lokal styrelse och hava gemensam föreståndare.

Jag har redan förut påpekat nödvändigheten att ställa ett med fackskolor

kombinerat tekniskt gymnasium under gemensam styrelse med

fackskolorna. I fråga om styrelseledamöternas antal och sättet för deras

tillsättande tillåter jag mig hänvisa till mitt därom vid behandlingen av

fackskolorna gjorda uttalande.

Departe
mentschefen.

Departe
mentssak
kunniga.

Departe
mentschefen.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Tekniska

kommittén.

III. Läroanstalternas antal och förläggning.

Tekniska fackskolor.

Beträffande de av 1907 års tekniska kommitté föreslagna tekniska

fackskolornas antal och förläggning uttalar sig kommittén på följande

sätt:

I motsats till lärlings- och yrkesskolorna, som, förutom sin uppgift att främja

deu industriella vrkesbildningen i allmänhet, företrädesvis kunna betraktas som hantverkets

och den mindre industriens skolor, äro de tekniska fackskolorna huvudsakligen

avsedda att tjäna de större industrigrenarna i riket.

Redan denna omständighet gör, att de tekniska fackskolorna till antalet ej behöva

bli så talrika, som de för yrkesundervisningen avsedda läroanstalterna.

Även de stora kostnader, som de tekniska fackskolorna kräva, göra det nödvändigt

att inskränka deras antal så mycket som möjligt.

Att söka uppgöra en definitiv plan för ett fullständigt ordnande av det tekniska

fackskoleväsendet i riket för en längre tid framåt har kommittéa icke ansett vara

lämpligt. Kommittén har här ansett sig kunna begränsa sin uppgift till att söka angiva

den riktning, vari utvecklingen på detta område enligt kommitténs uppfattning

bör gå. Endast i några få fall, då behovet av en förbättrad teknisk undervisning för

något visst område ansetts vara påtagligt, eller då framställning om inrättandet av

nya undervisningsmöjligheter för någon industrigren från annat håll gjorts och befunnits

berättigad, har kommittén ansett sig böra utarbeta och framlägga förslag till helt

och hållet nya skolor.

Med avseende på de särskilda tekniska fackskolornas förläggning borde naturligtvis

den grundsatsen följas, att varje skola om möjligt förlägges till centrum för

den industri, skolan är avsedd att tjäna.

Denna grundsats kan dock i vårt land knappast fullständigt genomföras. Dels

äro olika slag av industrier ho3 oss endast undantagsvis koncentrerade till vissa delar

av landet. Dels torde det icke vara lämpligt eller ens möjligt att helt och hållet

indraga några av de förutvarande tekniska skolorna i riket, då kommunerna därigenom

skulle berövas frukterna av sina ofta mycket stora uppoffringar för anskaffning av lokaler

åt dessa skolor. Därtill kommer, att vid flera av de nuvarande skolorna äro

knutna donationer av betydande värde. Vid de blivande fackskolornas förläggning

måste man tillse, att redan bestående förhållanden i berörda hänseenden så litet som

möjligt rubbas

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Med tillämpning av dessa grundsatser skulle sålunda den undervisning, som nu

meddelas i de fem tekniska elementarskolorna med deras tre fackavdelningar för

mekaniskt-tekniska, byggnadstekniska och kemiskt-tekniska industrier ävensom byggnads-

och maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm komma att övertagas

av skrida fackskolor för maskinindustri, husbyggnadsindustri, väg- och vattenbyggnadsindustri

och kemisk industri.

Av de tekniska fackskolorna för maskinindustri har kommittén ansett, att en

bor förläggas till Malmö och en till Örebro för att träda i stället för de mekaniskt

tekniska fackavdelningarna vid de tekniska elementarskolorna i dessa städer.

De tekniska elementarskolorna i Malmö och Urebro hava under de senaste åren

vant sa talrikt besökta, att vid dem måst inrättas parallellavdelningar. Det övervägande

flertalet av dessa skolors lärjungar hava tillhört den mekaniskt-tekniska linjen.

Kommittén är därför övertygad om, att tekniska fackskolor för maskinindustrien

1 dfssa städer redan från början skulle bli fulltaligt besökta. Särskilt skulle skolan i

Malmö fa ett gynnsamt läge i centrum för en mycket omfattande och mångsidig mekamsk

verkstadsindustri, ock skolan i Örebro skulle säkert få ett gott stöd i sin verksamhet

i de stora järnvägsverkstäderna i denna stad, vilka kunna erbjuda fackskolans

larjungar utmärkta tillfällen till praktiska studier och iakttagelser. 1

Dessutom anser kommittén, att maskinyrkesskolan i Stockhom bör bibehållas

och utvecklas till eu teknisk fackskola för maskinindustri.

Av de tekniska skolorna för husbyggnadsindustri bör en förläggas till Malmö

och ersätta den byggnadstekniska fackavdelningen vid därvarande tekniska elementarskola,

Därtill bör komma en byggnadsteknisk fackskola i Stockholm i stället för den

nuvarande byggnadsyrkesskolan vid tekniska skolan därstädes. Dessutom kunde ifrågasättas,

om icke ytterligare en byggnadsteknisk fack*kola borde inrättas i mellersta

eller norra Sverige. Då emellertid de byggnadstekniska linjerna vid de tekniska elementarskolorna

hittills varit ganska fataligt besökta, och det sålunda vill synas som

om behovet av byggnadsteknisk bildning ännu icke blivit fullt uppskattad i vårt land,

bär kommittén ansett, att med inrättandet av flere tekniska fackskolor för husbyggnadsindustri

bör austå, till dess större erfarenhet om skolornas organisation vunnits,

och behovet av nya skolor för samma ändamål gjort sig starkare gällande.

En teknisk flickskola för väg- och vattenbyggnadsindustri har kommittén ansett

höra förläggas till Norrköping. Undervisningen i den byggnadstekniska fackavdelningen

vid tekniska elementarskolan därstädes har sedan gammalt i övervligaude grad

vant riktad på väg- och vattenbygguadsindustri.

Den tekniska fackskolan för kemisk industri har enligt kommitténs förmenande

sm givna plats inoin Skåne, där den kemiska industrien i vårt land nått sin största

utveckling. Kommittén _ vill här endast erinra om att sockerindustrien, lergodsindustrien,

kalk- och cementindustrien, gödselämnesindustrien, sprängämnesindustrien m. fl.

av vara förnämsta kemiska storindustrier äro på ett framstående sätt företrädda inom

detta landskap.

Med anledning av de goda kommunikationer, Skåne erbjuder, torde det från

sko ans och industriens .synpunkt vara tämligen likgiltigt, till vilken stad inom Skalle

skolan komme att förläggas, och torde detta åtminstone till eu viss grad kunna göras

beroende av de uppoffringar, kommunerna vilja underkasta sig för att erhålla den tekniska

tackskolan. De av Skånes städer, som företrädesvis böra komma i frälsa vid

valet av förläggningsort för den kemiskt tekniska flickskolan, äro Malmö och Hälsingborg.

Då kommittén ansett, att tva andra fackskolor, nämligen eu för maskinindustri

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kunql. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

och eu för husbyggnadsindustri, borde förlägga? till Malmö, och då de förmåner, som

inrättandet av tekniska läroanstalter komma att tillskynda samhällena, böra så vitt

möjligt är fördelas, har kommittén ausett sig böra föreslå, att fackskolan för kemisk

industri förlägges till Hälsingborg.

Kommittén har icke ausett sig böra föreslå några andra förändringar i organisationen

av de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun än den, att bergsskolan i

Faluu utvidgas med eu avdelning för utbildning av gjutmästare.

En skola för detta ändamål har ansetts vara synnerligen av behovet påkallad

för höjandet av vårt lands gjnteriindnstri. Erfarenheten har, efter vad till kommitténs

kännedom kommit, visat, att våra gjuterier i allmänhet knappast kunnat tävla

med utlandets förnämsta i frambringandet särskilt av finare gjutgods.

Då gjuteritekniken till stor del är eu fråga om förhållandet mellan gjutmaterialets

kemiska sammansättning och dess egenskaper, och då gjuteritekniken av sina

utövare i mycket kräver studier av ungefär samma art som järnbauteringen, har kommittén

ansett, att utbildningen av gjutmästare borde förläggas till en av bergsskolorna

och då företrädesvis till skolan i Falun, som helt nyligen försetts med rymliga och

tidsenliga lokaler och särskilt en utmärkt laboratorieutrustuiug. Därtill anser sig kommittén

ha så mycket större skäl, som i Falun med omuejd finnas flera mekaniska

verkstäder med gjuterier, i vilka gjuteriavdelniugens lärjuugar, efter vad kommittén

har anledning antaga, kunna få tillfälle till praktiska studier.

Kommittén har även ansett sig böra upptaga ett från textilfabrikanter i Borås

utgånget förslag att utvidga den därstädes befintliga vävskolan till eu fullständig

teknisk fackskola för textilindustrien. ,

Med den mångsidighet, textilindustrien numera vunnit i Borås och trakten däromkring,

har behovet av vävskolans utvidgning till en mera fullständig läroanstalt

för textilindustrien allt klarare framträtt. I Borås med omgivning finnas numera,

förutom väverier för tillverkning av såväl bomulls- som linne- och yllevävnader, även

spinnerier, trikå- och spetsfabriker, färgerier och tryckerier. Den tekniska ledningen

av dessa fabriker ligger till stor del i händerna på utländingar eller personer, som

vunnit sin utbildning vid utländska, särskilt tyska textila fabriker och läroanstalter.

Liknande förhållanden äga även rum vid textila fabriker i andra delar av landet. Av

285 kända verkmästare och fabriksledare, som 1911 hade anställning i mera betydande

textila fabriker i landet, voro 169 svenskar, 106 tyskar, österrikare och schweizare samt

12 engelsmän eller 53,7 procent svenskar och 41,3 procent utländingar.

Då textilindustrien utgör eu av våra största förädlingsindustrier, som enligt

Sveriges officiella statistik år 1908 sysselsatte 747 fabriker med 40,752 arbetare och

hade ett tillverkningsvärde av icke mindre än 185,639,019 kronor, och då, såsom av

det anförda framgår, ett livligt intresse för den textiltekniska undervisningens höjande

starkt framträtt inom rikets förnämsta textilindustridistrikt, har kommittén icke tvekat

att på sitt program upptaga även en teknisk fackskola för textilindustrien.

Att den textiltekniska fackskolan bör förläggas till Borås, anser kommittén

vara eu sak, som knappast behöver diskuteras. Där finnes sedan mer än 40 år tillbaka

en huvudsakligen genom statsmedel uppehållen skola för samma ändamål. Förslaget

till denna vävskolas omorganisation har i Borås omfattats med mycket intresse,

och industriidkarna i orten hava genom beviljandet av anslag till undervisning i mönsterritning

vid tekniska aftonskolan i Borås och de sammanskott, som gjorts dels för

åstadkommande av eu mönsterateljé med tillhörande kortslagniugsaustalt, dels för be
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kun yl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

stridande av kostnaderna för utredningen av frågan om inrättandet av en textil fackskola,

visat en erkännansvärd offervillighet för den textila undervisningens främjande.

Textilindustrien inom Älvsborgs län står med hänsyn till såväl antalet fabriker

och arbetare^ som tillverkningens värde främst. Inom Älvsborgs län har också textilindustrien

nått en mångsidigare utveckling än inom andra län.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan bör dock rätteligen Alvsborgs län

jämte Hallands samt Göteborgs och Bohus län betraktas såsom ett sammanhängande

textilområde i motsats till vårt andra mera betydande område för samma industri inom

Östergötlands län. Att den textila fackskolan bör förläggas inom det förra av dessa

områden, dår textilindustrien har vida mer än dubbelt så stor omfattning som i det

senare, torde vara uppenbart.

Härför talar ytterligare den omständigheten, att inom Älvsborgs län och angränsande

delar av Hallands samt Göteborgs och Bohus län idkas en omfattande textil

hemindustri. Antalet med denna hemindustri sysselsatta personer är icke med säkerhet

känt, men att denna industri har en betydande omfattning, framgår därav, att

endast inom södra delen av Älvsborgs län omkring 120 personer och firmor äro kända,

som vardera sysselsätta från 10 ända till 400 personer och därutöver med arbete i

hemmen. Härav framgår, att icke blott de vid fabrikerna anställda arbetarna utan

även en stor del av den övriga befolkningen i dessa trakter har sin utkomst av textilindustrien

och sitt intresse riktat på densamma. Att en textilteknisk fackskola bör

ha de bästa förutsättningar för en framgångsrik verksamhet å en sådan ort, torde

vara påtagligt.

Bland de industrier, som hittills icke på ett tillbörligt sätt blivit tillgodosedda

vid våra nuvarande tekniska undervisningsanstalter, intager elektrotekniken utan tvivel

främsta platsen. Det måste betecknas såsom högst anmärkningsvärt, att detta läroämne

ännu icke. fått en självständig plats på de tekniska elementarskolornas eller

andra med dem jämförliga tekniska läroanstalters undervisningsprogram. Den mycket

begränsade undervisning i elektroteknik, som för närvarande meddelas vid de tekniska

elementarskolorna, har måst inrymmas under det fåtal timmar, som anslagits åt läroämnet

fysik. Och dock spelar elektrotekniken numera en sa oerhörd roll inom alla

industrier och är på grund av den rika tillgången på vattenfall av alldeles särskild

betydelse för vårt land.

Kommittén har därför ansett, att en lärokurs i elektroteknik till den omfattning,

att den blivande teknikern förstår att med sakkunskap handhava skötseln av de elektrotekniska

maskiner och anordningar, som förekomma inom hans industri, bör ingå i

samtliga tekniska fackskolors lärokurser.

Men dessutom har kommittén ansett, att vid någon teknisk fackskola elektrotekniken

borde utgöra skolans huvudämne och drivas till den omfattning, som fordras för

utbildning av arbetsledare samt rit- och konstruktionsbiträden för den elektrotekniska

industrien.

Då den utbildning, som härför erfordras, har mycket gemensamt med utbildningen

för maskinindustrien, i det att en elektrotekniker helst även bör vara maskintekniker,

har kommittén ansett, att eu elektroteknisk fackskola lämpligen borde förbindas

med en fackskola för maskinindustri. De båda skolorna skulle kunna ha större

delen av den för dessa skolor mycket dyrbara undervisningsmateriellen gemensam, och.

om antalet lärjungar det tillåter, kan undervisningen i de båda skolorna ordnas så,

att den under lärokursens första hälft blir gemensam för båda skolornas lärjungar,

varigenom väsentliga besparingar kunna göras, och först under den senare hälften av

Bihang till riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 295 käft. (Nr 335.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 335.

lärokursen meddelas särskilt åt dem, som vilja ägna sig åt det maskintekniska, och

särskilt åt dem, soin vilja ägna sig åt det elektrotekniska facket.

En elektroteknisk fackskola har kommittén ansett lämpligast böra förenas med

den mest,centralt belägna av de föreslagna fackskolorna för maskinindustri, nämligen

skolan i Örebro.

En annan för vårt land synnerligen viktig industri, som hittills saknat stödet av

en för deusamma lämpad teknisk undervisning, är sågverks- eller trävaruindustrien.

Byggandet av sågverk och konstruktionen av sågverksmaskiner, transport- och lastningsanordningar

samt virkets försågning för olika ändamål och med hänsyn till erhållande

av största möjliga utbyte ävensom den försågade varans magasinering och vidare

förädling m. m. omfatta eu mängd arbeten, för vilka tekniska kunskaper och färdigheter

utan tvivel äro alldeles särskilt påkallade.

Att även ett verkligt behov av undervisningsmöjligheter för blivande sågverkstekniker

gjort sig gällande, framgår därav, att i Härnösand sedan åtskilliga år tillbaka

finnes en privat läroanstalt för utbildningen av arbetsledare för sågverksindustrien.

För att erhålla kännedom om de åsikter, som sågverksindustriens målsmän själva

hysa i denna fråga, har kommittén hos svenska trävaruexportföreningen begärt ett

uttalande om, huruvida eu teknisk fackskola för sågverksindustrien vore behövlig.

Trävaruexportföreningen uppdrog med anledning härav åt några av sina medlemmar

att utreda frågan, och har denna beredning framhållit, att med de ytterst

uppdrivna priser på råvaran, som numera rådde, och med den konkurrens på världsmarknaden,

för vilken svenskt virke allt mer och mer blivit utsatt, allt eftersom en

del andra trävaruexporterande länder ökade sin tillverkning, vore det av största vikt,

att själva förädlingsarbetet bedreves på ett i allo mönstergillt sätt. En viktig förutsättning

härför vore, att tillgång till kunnig och duglig förmans- och tjänstemannapersonal

funnes. Beredningen har därför ansett sig böra på det livligaste tillstyrka,

att i samband med den lägre tekniska undervisningens ordnande såväl eu yrkesskola

som eu fackskola för trävaruindustrien upprättades.

Den tekniska elementarskolan i Härnösand har, ehuru den nu varit i verksamhet

ett tiotal år, och ehuru den har ett synnerligen gynnsamt läge i ett av Norrlands

största industridistrikt, hittills icke lyckats samla eu fulltalig lärjungekrets. Härav

tyckes framgå, att den undervisning, denna skola meddelar, icke anses vara av den

betydelse för ortens industri, som man vid skolans grundande hade skäl att vänta.

Kommittén anser därför alla skäl tala för, att man borde giva denna skola en

uppgift, som bättre motsvarar behovet inom den trakt, där skolan är belägen, och

därvid torde man knappast kunna giva skolan ett lämpligare ändamål än att stödja

en industri, som för Norrland i dess helhet och särskilt för Härnösand med omgivningar

är av så utomordentlig betydelse som just trävaruindustrien.

Slutligen har kommittén tagit i övervägande eu framställning frän Värmlands

läns landsting om inrättandet inom länet av ett tekniskt elementarläroverk med avseende

fästat särskilt å trämasse- och pappersindustrien.

I de skäl, som av landstinget anförts till förmån för inrättandet av en teknisk

läroanstalt för trämasse- och pappersindustrien, kan kommittén icke annat än till fullo

instämma. Under år 1908 funnos i vårt land enligt Sveriges officiella statistik 157

trämassefabriker med 12.362 arbetare och ett tillverkningsvärde av 79,578,910 kronor

samt 71 pappersbruk och pappfabriker med 7.889 arbetare och ett tillverkningsvärde

av 47,364,416 kronor eller sammanlagt 228 trämasse-, pappers- och pappfabriker

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kung!. Maj:ts Säd. Proposition Nr 335.

med 20,251 arbetare och ett tillverkningsvärde av 126,943,326 kronor. Denna industrigrupp

har sålunda i vårt land numera vunnit den omfattning och betydelse, att

åtgärder för dess stödjande och ytterligare utveckling genom härför särskilt lämpad

teknisk undervisning synas vara fullt motiverade.

Trämasseindustrien står uppenbarligen för närvarande vid början av ett nytt

skede i sin utveckling. Så till vida har denna industri hittills stått på en primitiv

ståndpunkt, att endast eu ringa mängd av det använda råmaterialet kunnat tillgodogöras

i form av nyttiga produkter. Trämasseindustrien frambringar för närvarande stora

mängder avfallsprodukter, som icke blott innebära stora ekonomiska förluster utan även

genom lufteus och vattnets förorening i fabrikernas närhet förorsaka stora olägenheter.

Upparbetandet av dessa avfallsprodukter blir både av ekonomiska och sanitära skäl

allt mer eu tvingande nödvändighet och kommer med varje dag som går att kräva

allt större sakkunskap och teknisk bildning hos dem, som hava ledningen av denna

industri i sina händer.

Med avseende på platsen för den tekniska fackskolans för trämasse- och pappersindustri

förläggning kunna nog olika meningar göra sig gällande. Särskilt trämasseiudustrieu

är numera så nära förbunden med sågverksindustrien, att det helt säkert

vore mycket berättigat att förlägga den tekniska fackskolan för trämasse- och pappersindustri

till något av de stora sågverksdistrikten i Norrland, då den skulle kunna

förenas med den av kommittén föreslagna fackskolan för trävaruindustri i Härnösand.

Den kemiska laboratoriiutrustuing, som en fackskola för trämasse- och pappersindustrien

kommer att behöva, skulle i så fall i framtiden även kunna användas för en

annan kemisk industrigren, som särskilt för Norrland har stor betydelse och inom en

icke allt för avlägsen framtid måste tillgodoses genom eu speciellt för densamma ordnad

teknisk undervisning, nämligen trädestillationsindnstrien (ugnskolning).

Genom att med den föreslagna tekniska fackskolan för trävaruindustri förena

först en teknisk fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustrierna och senare

en teknisk fackskola för trädestillationsindustrien skulle man få till stånd en mycket

naturlig kombination av tekniska läroanstalter för olika träförädlingsindustrier och på

samma gång få full användning för den laboratoriiutrustuing, som redan finne3 vid

tekniska elementarskolan i Härnösand, och som till större delen bleve överflödig, om

skolan skulle omvandlas uteslutande till en fackskola för trävaruindustrien.

Då emellertid även Värmlands län måste betecknas som en mycket lämplig plats

för en fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri, och initiativet till inrättandet

av en sådan skola utgått därifrån, samt flera kommuner därstädes redan

förklarat sig^ villiga att göra uppoffringar för erhållande av en sådan läroanstalt, anser

sig kommittén ha goda skäl att biträda det av Värmlands läns landsting väckta förslaget

genom att hemställa om inrättandet av en teknisk fackskola för trämasse-, cellulosa-

och pappersindustrierna inom Värmlands län och företrädesvis i Karlstad.

Kommittén ville följaktligen föreslå:

att de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand,

byggnads- och maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm och vävskolan

i Borås omvandlas till:

3 tekniska fackskolor för maskinindustri, därav en i Stockholm, en i Malmö och

eu i Örebro;

1 teknisk fackskola för elektroteknik i Örebro;

2 tekniska fackskolor för byggnadsindustri, därav en i Stockholm och eu i Malmö;

1 teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadsindustri i Norrköping;

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

flen elektrotekniska

tackskolan.

Myndig
heterna
-

Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition AV 335.

1 teknisk lackskola för textilindustri i Borås;

1 teknisk fackskola för trävaruindustri i Härnösand;

att dessutom inrättas

1 teknisk fackskola för kemisk industri i Hälsingborg och''

1 teknisk fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri i Karlstad samt

att vid bergsskolan i Falun inrättas en avdelning för utbildning av gjutmästare.

Av lätt insedda skäl göra sig i åtskilliga fall i de över kommittélörslaget

avgivna utlåtandena rörande de ''tekniska fackskolornas förläggning

rätt olika åsikter gällande. Detta är händelsen i fråga om den föreslagna

elektrotekniska fackskolan, textilfackskolan, trävarufackskolan, pappersfackskolan

och den kemiska fackskolan.

Beträdande den elektrotekniska fackskolan står valet mellan Örebio

och Västerås. För skolans förläggande till Örebro i enlighet med kommitténs

förslag uttala sig stadsfullmäktige i Örebro, stadens drätselkammare

samt maskindirektören H. Mörner. Den sistnämnde anför i huvudsak

följande:

Kombinationen med den föreslagna niaskinfackskolan i Örebro vore lämpligare

än kombination med en tilltänkt elektroteknisk yrkesskola i Västerås, vilken senare

kombination vore ägnad att draga ner fackskolans nivå. I Örebro funnes ett särdeles

stort antal elektriska system med olika spänningar. I stadens omformare- och transformatorstationer,

vilka vore synnerligen moderna och rymliga samt försedda med motorer

och generatorer av olika slag, kunde tillfälle i stor utsträckning beredas läijungarna

att göra elektrotekniska mätningar och deltaga i allt vad till verkets drift

hörer. ° Slutligen funnes invid Örebro statens järnvägars centralverkstad, där elektriciteten

fått sin tillämpning i vidaste omfattning till kraft, ljus och värme. Där funnes

ett mycket stort antal elektriska motorer av en. mängd olika fabrikat, vilka kunde erbjuda

en värdefull provkarta vid studium av motorernas konstruktion, verkningssätt

m. in. Där reparerades vid behov alla till statens järnvägar hörande elektriska motorer

och generatorer, båglampor, telegrafapparater och telefoner. Vidare kunde kungl.

telegrafverkets nyuppförda centralstation för telegrafering och telefonering lämna möjlighet

till värdefulla iakttagelser även på detta område för den eventuella skolans

elever. Till sist anfÖres, att skolans förläggande till Örebro skulle medföra vissa

besparingar, huvudsakligen därigenom att särskild föreståndare och särskild vaktmästare

icke skulle erfordras.

I det ojämförligt största antalet av de utlåtanden, i vilka denna fråga

upptagits till behandling, förordas emellertid Västerås som förläggningsort.

För denna uppfattning uttala sig, förutom Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Västmanlands län och stadsfullmäktige i Västerås jämte styrelsen

för stadens tekniska skola, bland andra, även Skånes handels-, industri-

och sjö fartskammare, av Gävle handelskammare utsedda kommittera!^,

delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar (inklusive

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 335.

69

svenska teknolog föreningen), ett stort antal framstående representanter för

elektrotekniken i vårt land m. fl.

Som skäl anföres, att varje skola om möjligt borde förläggas till centrum för

den industri, skolan vore avsedd att tjäna, och att landets förnämsta centrum för elektroteknisk

industri vore Västerås, medan i urebro någon elektrisk industri av betydenhet

ej funnes. Västerås läge även nära de elektriska industricentra Ludvika och

Stockholm. Genom påräknat tillmötesgående från i Västerås förlagda verkstäders sida

skulle skolans egna laboratorier och samlingar på lyckligt sätt kunna kompletteras av

verkstädernas laboratorier och provrum, varigenom alltså skolans elever skulle få utmärkta

tillfällen till praktiska studier inom den elektrotekniska industrien. Ävenså

skulle en i Västerås förlagd skola kunna påräkna inom industrien sysselsatta speciallärare,

varjämte även övriga lärare lätt kunde därstädes uppehålla kontakten med den

moderna industrien och följa dess utveckling.

Kommerskollegium uttalar, att kollegium icke kan annat än rinna det

alldeles självklart, att den elektrotekniska fackskolan förlägges till Västerås

i stället för till Örebro. Skälen äro desamma, som ovan anförts.

Departements sakkunnig a göra i denna fråga följande uttalande:

I likhet med kommerskollegium finna vi det självklart, att den elektrotekniska

fackskolan bör förläggas till Västerås i stället för till Örebro. Förutom de skäl härtill,

som av kommerskollegium anförts, vilja vi ytterligare framhålla, att skolan bör

kunna påräkna ett avsevärt större antal på orten bosatta lärjungar, om den förlägges

till Västerås, än om den placeras i Örebro, samt att en elektroteknisk yrkesskola med

särskild ämneskurs, avsedd som förberedelse för inträde i fackskolau, synes vara alldeles

självskriven i Västerås.

Beträffande förläggningen av den föreslagna elektrotekniska fackskolan

synas mig alla skäl tala för Västerås såsom den lämpligaste platsen.

Jag vill i detta sammanhang erinra därom, att lokal för såväl elektroteknisk

fackskola som yrkesskola redan är under byggnad i Västerås, samt

att man därstädes anordnat tvååriga förberedande kurser för inträdessökande

till fackskolan. Deltagarna i dessa kurser, vilka uppgå till så stort

antal, som rimligen kan intagas i den tilltänkta fackskolan, arbeta under

dagen i de elektriska verkstäderna, där de systematiskt under olika perioder

sysselsättas i olika avdelningar och sålunda få inhämta praktisk erfarenhet

om de olika arbeten, som ingå i tillverkningen därstädes, samt

deltaga om aftnarna i undervisningen i stadens tekniska skola för att erhålla

nödiga teoretiska förkunskaper till inträdesprövningarna vid fackskolan,

vilka äro avsedda att äga rum första gången i augusti år 1919.

Jag anser sålunda, att ingen tvekan bör råda i fråga om upprättande

av en elektroteknisk fackskola i Västerås. Denna fackskola bör träda i

verksamhet höstterminen 1919.

Departe
ments
sakknnniga
-

Departe
mentschefen
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Maskinfack
skolor.

Departe
mentssak
knnniga
-

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj-.t.s Nåd. Proposition Nr 335.

Vad angår de av den tekniska kommittén föreslagna maskinfackskolorna

i Stockholm, Malmö och Örebro, hava inga invändningar framkommit

i fråga om dessa skolors förläggningsorter. Jag skall i det följande

närmare ingå på behandling av dessa läroanstalter, men vill redan nu

nämna, att jag kommer att föreslå upprättandet av två tekniska gymnasier,

av vilka det största skulle förläggas till Örebro. Vid sådant förhållande

torde det ej vara lämpligt att nu planera för anordnande av tre särskilda

maskinfackskolor.

Kommerskollegium yttrar härom:

Kollegium ställer sig tveksamt, huruvida verkligen tre fackskolor för maskinindustri

skulle vara behövliga, i synnerhet som en del av det med fackskolorna avsedda

ändamålet enligt kollegii förslag skulle komma att fyllas av de två bibehållna tekniska

elementarskolorna i vrrebro och Härnösaud. Skulle emellertid utom fackskolorna för

maskinindustri i Stockholm och Malmö eu dylik inrättas jämväl i Örebro, borde enligt

kollegiets mening den sistnämnda anordnas i samband med elementarskolan såsom en

särskild linje i denna.

Departementssakkunniga anföra i denna fråga följande:

I fråga om fackskolornas förläggning ansluta vi oss i stort sett till kommittéförslaget.

Dock bliva vissa modifikationer nödvändiga i anledning därav, att vi vilja

föreslå, att de nuvarande tekniska elementarskolorna i Malmö, Örebro och Härnösand

ombildas till tekniska gymnasier. Sålunda torde detta medföra, att antalet fackskolor

för maskinindustri, som av kommittén föreslagits till tre, bör, åtminstone till en början,

inskränkas till två, varvid i första rummet Stockholm, i andra rummet Malmö bör

komma i åtanke.

Jag ansluter mig till den av kommerskollegium och departementssakkunniga

uttalade åsikten, att det till en början bör upprättas endast

två maskinfackskolor. Att den ena av dessa bör förläggas till huvudstaden

och där ersätta den därstädes vid tekniska skolan befintliga och

de föreslagna maskinfackskolorna mycket närstående maskinyrkesskolan

synes mig självklart. Att döma av den hittillsvarande skolans livliga frekvens

måste en maskinfackskola i Stockholm motsvara ett verkligt behov.

För den andra maskinfackskolans förläggande till Malmö synas mig

bland andra tala följande omständigheter.

De båda sins emellan likartade fackskolorna böra givetvis icke placeras

i samma del av landet; med den av mig tilltänkta förläggningen skulle

avståndet mellan dem bliva så stort, att någon skadlig konkurrens mellan

dessa skolor icke kan befaras. Maskinindustriens storartade omfattning

i södra Sverige och särskilt i Malmö gör även behovet därstädes av en för

denna industri avsedd fackskola starkt framträdande. Vid den nuvarande

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kung]. May.ts Nåd. Proposition Nr 335.

tekniska elementarskolan i Malmö väljer också det ojämförligt största antalet

lärjungar den mekanisk-tekniska linjen, och skolan omfattar redan

nu två parallellavdelningar i alla tre årskurserna. En omorganisation av

skolan till dels en maskinfackskola, dels ock, såsom jag tänkt, ett tekniskt

gymnasium, vardera med enkla klasser, skulle följaktligen icke innebära

någon större utvidgning av läroanstalten eller förutsätta någon ökning i

elevantal.

Av de två maskinfackskolor, vilka sålunda skulle till en början upprättas,

synes mig Malmöskolan böra kunna träda i verksamhet redan höstterminen

1919.

Rörande övriga fackskolors antal och förläggning torde det icke vara

nödvändigt att redan nu intaga en definitiv ståndpunkt, enär de nödvändiga

förberedande åtgärderna för dessa fackskolors upprättande icke kunna

hinna vidtagas i så god tid, att skolorna kunna träda i verksamhet under

år 1919. Dessutom torde det få bliva en av de närmaste uppgifterna för

den blivande yrkesskolöverstyrelsen att taga nämnda spörsmål under övervägande

och vidtaga härför nödiga åtgärder. Jag vill därför nu endast

inskränka mig till ett kortfattat referat av de synpunkter, som framkommit

i fråga om de olika skolornas förläggning.

Mot förslaget att upprätta husbyggnads fackskolor i Stockholm och

Malmö har blott en erinran framställts, nämligen av styrelsen för Landskrona

tekniska yrkesskola, som ifrågasätter, att den ena av dessa fackskolor

skulle förläggas till Landskrona i stället för till Malmö. Tekniska

högskolans lärarkollegium samt delegerade för Sveriges samarbetande tekniska

föreningar anse, att en tredje husbyggnadsfackskola vore erforderlig

och att denna borde förläggas till Norrköping, där den skulle kombineras

med den föreslagna väg- och vattenbyggnadsfackskolan.

Bepartementssakkunniga göra följande uttalande:

Mot förslaget att förlägga en fackskola för byggnadsindustri till Stockholm och

en till Malmö hava vi intet att erinra. Även om det ej med säkerhet kan antagas,

att bada dessa skolor redan från början få full uppsättning av elever, äro byggnadsförhållandena

sa olika i Skane mot i mellersta och norra Sverige, att var och eu av

dessa skolor har sin särskilda uppgift att fylla.

förläggandet av en textilfackskola till Borås förordas livligt av Bords

stadsfullmäktige, styrelsen för därvarande tekniska elementarskola samt

sammansatta lärarkollegiet vid tekniska elementarskolan och vävskolan i

Borås. Stadsfullmäktige i Norrköping finna det olämpligt att samman
-

Övriga tackskolor
-

Husbygg

nadsfack
skolor.

Textilfack

skolor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Väg- och

cattenbyggnadsfackskola.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 335.

föra all textilundervisning till en enda skola och att förlägga denna just

till Borås samt uttala som sin åsikt, att det för bibringandet av en möjligast

effektiv eller fackmässig undervisning och för att få densamma förlagd

till den för dess utveckling mest passande jordmånen varit vida

lyckligare, om förslaget gått ut på inrättandet av en fullständig fackskola

för bomulls- och linneindustrien i Borås samt en fullständig fackskola för

ylleindustrien i Norrköping, varest John Lennings vävskola redan utgör

en betydande början med rikhaltig undervisningsmateriell och bästa möjligheter

till utvidgning.

I samma riktning uttala sig delegerade för Sveriges samarbetande

tekniska föreningar, som därom yttra:

Delegationen föreslår, att fackskolan för textilindustri förlägges till Borås i enlighet

med kommitténs förslag. Då emellertid även en fackskola för textilindustri i

Norrköping måste anses vara av behovet påkallad med hänsyn bl. a. därtill, att textilindustrien

i Norrköping är av helt annan art än textilindustrien inom Boråsområdet,

anser delegationen, att utredning om dylik skolas inrättande i Norrköping snarast

möjligt bör komma till stånd.

Departementssakkunniga göra följande uttalande:

Rörande fackskolan för textilindustri anse vi på grund av de skäl, som kommittén

anfört, att denna bör förläggas till Borås. Dock måste det betraktas som ett önskemål,

att framdeles, så snart behovet visar sig tillräckligt stort att motsvara två

textilfackskolor, även Norrköping förses med en dylik skola. 1 sådant^ fall bör Boråsskolan

inriktas övervägande på bomullsindustrien, Norrköpingsskolan på ylleindustrien.

I fråga om den föreslagna väg- och vattenbyggnadsfackskolans förläggande

till Norrköping uttalas från åtskilliga håll tvivel om, huruvida

eif dylik skola kunde från början påräkna tillräcklig uppsättning av elever.

Som jag förut nämnt, föreslås därför från ett par håll, att denna fackskola

kombineras med en husbyggnadsfackskola.

Norrköpings stadsfullmäktige, vilka, enligt vad som nyss nämndes,

lägga största vikt vid textilfackskolan, yttra sig om förslaget att till Norrköping

förlägga en väg- och vattenbyggnadsfackskola på följande sätt:

Sålunda bör ingalunda, såsom kommittéförslaget innebär, hit till staden förläggas

en väg- och vattenbyggnadsfackskola i stället för nuvarande, utan bör härvarande

tekniska skola på nuvarande basis utvidgas och erhålla modernare former.

Departementssakkunniga göra följande uttalande:

Om väg- och vattenbyggnadsfackskolan torde i högre grad än om övriga fackskolor

gälla vad kommittén yttrar, att de skola utgöra centralskolor för landet i dess

helhet. I och för sig kan det väl synas rätt omotiverat att förlägga denna skola just

till Norrköping, men eftersom där finnes en teknisk elementarskola, och undervisningen

inom dennas byggnadstekniska linje sedan åtskilliga ar inriktats pa väg- och

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

vattenbyggnad, samt någon annan fackskola såsom ersättning för ifrågavarande tekniska

elementarskola icke för närvarande torde kunna där ifrågasättas, få vi även härvidlag

biträda kommitténs förslag.

I fråga om den föreslagna trävarufackskolan i Härnösand uttalar

kommerskollegium:

Då kollegium icke är övertygat om behovet av fackskola för trävaruindustri,

synes den föreslagna fackskolan av detta slag möjligen kunna undvaras. Skulle en

dylik emellertid visa sig av behovet påkallad, bör den enligt kollegii förmenande inrättas

såsom en särskild trävaruindustriell linje vid den bibehållna tekniska elementarskolan

i Härnösand.

Departementssakkunniga anse däremot en dylik fackskola behövlig

och yttra därom:

Vad trävaruindustrien angår, kan det visserligen synas, som om den för närvarande

vore tillräckligt betjänt med de utbildningsmöjligheter, som på yrkesskolans

stadium stå till buds, men tar man i betraktande den oerhörda betydelse, som denna

industrigren i vårt skogrika land äger, jämte de rika utvecklingsmöjligheter i fråga

om ett bättre tillvaratagande av råvaran och en längre driven förädling av densamma

inom landet, som väl torde stå denna industri till buds, synes en särskild fackskola

för densamma vara synnerligen väl motiverad.

I fråga om denna fackskolas förläggning göra departementssakkunniga

följande uttalande:

Den föreslagna trävarufackskolan skulle enligt kommitténs förslag förläggas till

Härnösand såsom ersättning för därvarande tekniska elementarskola. Om denna emellertid

omorganiseras till ett tekniskt gymnasium, torde det ej vara skäl att redan nu

definitivt bestämma, att även trävarufackskolan skall förläggas till Härnösand, för den

händelse annan norrländsk stad skulle kunna anses lämpligare från trävaruindustriens

synpunkt och visa sig villig att göra erforderliga ekonomiska uppoffringar.

Beträffande förläggningen av den föreslagna fackskolan för trämas se-,

cellulosa- och pappersindustri gå meningarna rätt skarpt isär, i det från

en del håll påyrkas, att den skall förläggas till Karlstad i enlighet med

tekniska kommitténs förslag, från andra att den skulle förläggas till

Norrland.

För det förstnämnda alternativet uttala sig bland andra Kungl. Maj ds

befallning shav ande i Värmlands län, stadsfullmäktige och handelskammaren

i Karlstad m. fl. under åberopande av dels den höga stånd})unkt och

betydande omfattning, som trämasse-, cellulosa- och pappersindustrien i

länet intager, dels den omständigheten, att initiativet till ifrågavarande

skola utgått från Karlstad, vilken stad även åtagit sig de förpliktelser i

fråga om anskaffande av lokaler in. in., som erfordras, varjämte donationsmedel

för ändamålet även stode till förfogande.

Bihang till riksdagens protokoll 101H. 1 sand. 295 käft. (Nr 335.)

Tråoam

folkskola

Flickskola

för trä

mosse , cd.

t utösa och

papper Pa

dust rf

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kemisk

fackskola.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Pappersfackskolans förläggande till Norrland förordas i följande uttalanden:
Gävle

stadsfullmäktige anse, att det vore lämpligast att förlägga den

föreslagna fackskolan till Norrland, enkannerligen till Gävle, i stället för

till Karlstad.

Gävle torde dels med hänsyn till de storartade moderna cellulosafabriker, som

finnas i dess omedelbara närhet, dels med hänsyn till de goda kommunikationer, som

redan finnas eller i närmaste framtiden väntas, varigenom man på kort tid och för

ringa kostnad kan komma till andra dylika fabriksanläggningar i Norrland och Dalarna,

vara en synnerligen lämplig förläggningsort för en dylik fackskola. Vid anläggandet

av en teknisk elementarskola i Norrland för några år sedan var det helt

säkert ej lyckligt att förlägga den nya skolan så långt norrut som till Härnösand.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Väster norr lands län, stadsfullmäktige

i Härnösand, styrelsen för därvarande tekniska elementarskola

samt delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar förorda

Härnösand såsom förläggningsort, varvid särskilt framhållas fördelarna av

en kombination med den föreslagna trävarufackskolan. Beträffande denna

uttalas även vissa tvivel, huruvida den kan beräknas ensam erhålla tillräckligt

antal lärjungar. Det framhålles även, att länet står främst i fråga

om mängden årligen tillverkad cellulosa.

Svenska cellulosaföreningen och svenska trämasseföreningen yttra sig

på följande sätt:

Vi inse till fullo nödvändigheten av en dylik fackskola, då behovet av tekniskt

tränade verkmästare inom vår industri gjort sig kännbart, men som kommittén även

föreslagit en fackskola för trävaruindustrien, vilja vi påpeka fördelarna av en sammanslagning

av denna fackskola med den, som avses för trämasse-, cellulosa- och pappersindustrierna,

dels med hänsyn till samtliga dessa industriers intima beröring och sammanhang

med varandra och dels därför att många såväl ekonomiska som praktiska

fördelar härigenom skulle vinnas. Då utvecklingen av dessa industrier allt mer och

mer förlägges till Norrland med dess större naturliga förutsättningar, få vi föreslå, att

dessa om möjligt sammanslagna fackskolor förläggas till denna del av landet.

Rörande den kemiska fackskolan, som enligt tekniska kommitténs

förslag skulle förläggas till Hälsingborg, ifrågasätta stadsfullmäktige i

Borås samt styrelsen för därvarande tekniska elementarskola ävensom

sammansatta lärarkollegiet vid nämnda skola och vävskolan i Borås, att

denna fackskola förlägges till Borås, bland annat av det skäl, att ett

kemiskt laboratorium i alla fall bleve nödvändigt för den föreslagna textilfackskolan

i Borås.

Delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar finna Malmö

vara den lämpligaste förläggningsorten och yttra därom följande:

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Beträffande förläggandet av fackskolan för kemisk industri är delegationen liksom

kommittén av den uppfattningen, att i främsta rummet Malmö och Hälsingborg

böra komma i fråga. Från industriens synpunkt torde valet mellan dessa städer vara

tämligen likgiltigt. Då emellertid två andra fackskolor enligt förslaget skulle förläggas

till Malmö och det där alltså bör finnas tillgång på lärare i en del för olika

fack gemensamma ämnen samt möjligen lokaler, bör ett förläggande av ännu eu fackskola

dit ur kostnadssynpunkt ställa sig förmånligast. Det synes av dessa skäl lämpligt,

att fackskolan för kemisk industri förlägges till Malmö. Kommitténs anförda

skäl till motsatt val, nämligen lämpligheten av jämnare fördelning städerna emellan,

anser delegationen vara av underordnad betydelse.

Av Gävle handelskammare utsedda Tcommitterade anföra:

Om man blott tänker sig, att en fackskola för kemisk industri skall inrättas,

synes staden Hälsingborg ligga allt för långt från landets centrum för att utgöra den

lämpligaste orten för dennas förläggning. Önskvärt vore emellertid, att ännu en sådan

skola komme till stånd. Industriens behov av kemister är otvivelaktigt i starkt

stigande; i god tid bör man därför sörja för att detsamma kan fyllas med väl utbildade

inhemska teknici. — — — Om två fackskolor för kemisk industri inrättas, kunde

den _ ena möjligen anordnas i förening med den föreslagna fackskolan för trämasse-,

cellulosa- och pappersindustri, då ju enligt förslaget ämnet kemi där skulle erhålla eu

ganska framskjuten plats. En förläggning till Norrland (Gävle eller Sundsvall) av en

av de båda skolorna vore emellertid att föredraga.

Departementssakhunniga göra i donna fråga följande uttalande:

Beträffande den kemiska fackskolan ansluta vi oss till kommitténs mening, att

den bör förläggas till Skåne med dess rikt utvecklade kemiska industri. Likaledes

finna vi starka skäl tala för kommitténs förslag att placera den i Hälsingborg, men

då ännu intet erbjudande från denna stad föreligger att anskaffa lokaler m. in., torde

det vara lämpligast att tills vidare lämna öppen frågan om till vilken av de skånska

städerna den kemiska fackskolan bör förläggas.

För deri tilltänkta gjuter i,fackskolans förläggande till Falun såsom en

vid dåvarande bergsskola .anordnad avdelning för utbildande av gjutinästare

uttalar sig såväl järnkontoret som Sveriges gjutmästarförbund. Sistnämnda

korporation yttrar:

Vad förläggningen av gjuterifackskolan beträffar, så spelar den inte så stor roll.

Kommitténs förslag att förlägga den till Falun är lika gott som något annat förslag

helst en del besparingar kunna göras genom att lokaler och lärarkrafter åtminstone

delvis finnas på stället. Andra förslag, såsom skolans förläggande till något gjutericentrum

t. ex. Jönköping eller Stockholm, hava inte några reella fördelar framför

Falun. Den tanke, som torde ha föresvävat eu och annan av framställarna av

dessa senare förslag, nämligen att någon gjuteriingenjör vid något större gjuteri på

den plats, där skolan förlägges, skulle kunna bredvid sin befattning som gjuterichef

också bestrida lärarbefattningen i gjuteriteknik vid fackskolan, är eu alldeles för lättvindig

syn på denna sak. Det torde vara svårt att finna ett verk, som vill tillåta

sin gjuteriingenjör att bredvid sin befattning ha en så krävande syssla som nämnda

lärarbefattning, och denna senare kräver oundgängligen helt sin man.

Gjuteri

fackskola

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Andra

fackskolor

Kungl. Maj:ts Nåd Proposition Kr 335.

Kommerskollegium yttrar:

Rörande den vid bergsskolan i Falun föreslagna avdelningen för utbildande av

gjutmästare synes det kollegium, som om det möjligen kunde ifragasattas, om icke en

dylik avdelning lämpligast borde inrättas i samband med fackskolan for maskinindustn

i ^Stockholm, varigenom mycket rikligare tillfällen till besök a olika gjutener skulle

givas, samtidigt med att fackmän lättare skulle kunna erhallas som lärare.

Departementssakkunniga hysa en från kommerskollegium avvikande

mening och anföra:

Enligt vårt förmenande hör dock denua undervisning vida mer organiskt tillsamman

med undervisningen i en bergsskola än med undervisningen i en maskmfackskola,

särskilt med tanke på ämnet metallurgi, och da exkursioner till både järnbruk

och gjuterier med lätthet kunna företagas av lärjungarna, om skolan torlagges

till Falun, finna vi, att kommitténs förslag i detta avseende bor ioljas.

I nåo-ra av de inkomna yttrandena hava önskemål uttalats om upprättande

av även andra fackskolor än dem, som av den tekniska kommittén

föreslagits. . ,

Sålunda uttala delegerade för Sveriges samarbetande tekniska föreningar,

att delegationen håller för sannolikt, att en särskild fackskola för

elektrokemisk industri inom ej allt för lång tid visar sig nödvändig, samt

att, då denna industri företrädesvis växer upp, där god tillgång till vat

tenkraft finnes, skolan torde komma att förläggas till Norrland och möjligen

kunna kombineras med fackskolan för trämasse-, cellulosa- oc

pappersindustri i Härnösand. , ,

Om elektrokemiens betydelse uttala sig även de av Gavle handelskammare

utsedda kommitterade i samband med det av dem framlagda törslao-et

att upprätta icke endast en kemisk fackskola i Skåne utan även en

dylik i Norrland, vid vilken senare undervisning i elektrokemi skulle

meddelas.

Direktionen för tekniska skolan i Eskilstuna föreslår, att tekniska

skolans i Eskilstuna söndags- och aftonskolas högre kurs förvandlas till en

teknisk fackskola — med treårig lärokurs samt söndags- och aftonundervisning

— för järn- och metallindustri, i såväl tekniskt som ekonomiskt

avseende jämställd med övriga fackskolor i riket.

Styrelsen för tekniska yrkesskolan i Nyköping yttrar med instämmande

av stadsfullmäktige i nämnda stad:

Styrelsen anser sig ej böra underlåta att nämna, att den anser, att Nyköping

på grund av såväl sin nuvarande blomstrande möbelindustri som sitt läge har störa

betingelser för att, under förutsättning av att kommittéförslaget vinner riksdagens och

regeringens beaktande, få med tiden hit förlagd en s. k. teknisk fackskola tor sagda

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition Nr 335.

industri, något som vore så mycket naturligare som eljest hela Södermanland skulle

bliva i avsaknad av fackskola av något slag.

Departementssakkunniga göra följande uttalande:

I likhet med kommittén vilja vi framhålla, att de härmed föreslagna tekniska

fackskolorna icke utgöra ett för all framtid tillfyllestgörande system för tillgodoseende

av behovet av teknisk fackskoleutbildning. Uppkomsten av nya industrigrenar eller

utvecklingen av redan befintliga bör föranleda upprättandet av nya fackskolor. Vi

hava redan uttalat, att en textilfackskola i Norrköping bör betraktas som ett framtida

önskemål. Så snart de båda föreslagna fackskolorna för maskinindustri i Stockholm

och Malmö komma att visa sig otillräckliga, bör ytterligare en dylik skola komma till

stånd. Denna torde böra förläggas till västra Sverige. En särskild flickskola för

elektrokemi torde även böra betraktas som ett önskemål, vars förverkligande ej bör

ligga allt för avlägset. Bland de städer, som äro särskilt lämpliga som förläggniugsorter

för de båda sistnämnda fackskolorna, en maskinteknisk och en elektrokemisk,

torde i första rummet böra nämnas Trollhättan med dess storartade och i synnerligen

stark utveckling varande industri.

Som jag redan förut nämnt, är det icke nödigt att redan nu intaga

någon bestämd ståndpunkt till frågan om förläggningsorterna för andra

fackskolor än dem, som kunna beräknas träda i verksamhet under år 1919.

Dessa skulle, såsom jag redan nämnt, vara en elektroteknisk fackskola i

Västerås och en maskinfackskola i Malmö. I fråga om de övriga fackskolorna

har jag redan antytt, hurusom enligt min mening någon tvekan

icke bör råda därom, att en maskinfackskola snarast böra upprättas i

Stockholm. Beträffande förläggningen av andra ovan omförmälda slag av

fackskolor hava goda riktlinjer framkommit i de utlåtanden, som avgivits

i dessa stycken, och torde vad härutinnan andragits säkerligen erbjuda

ledning vid det slutliga fastställandet av vederbörande skolors förläggningsorter.

Att nu närmare uttala mig i denna sak anser jag mig så

mycket mindre böra göra, som vid en kommande allsidig prövning hänsyn

jämväl måste tagas till det intresse, som från vederbörande ortsmyndigheters

sida kan komma till synes.

Tekniska gymnasier.

Som jag redan angivit vid behandlingen av de allmänna grunderna

för ordnande av den tekniska undervisningen på det stadium, som nu är

i fråga, gå de flesta av de över tekniska kommitténs betänkande avgivna

utlåtandena i den riktningen, att förutom den tekniska specialutbildning,

som skulle meddelas i de tekniska fackskolorna, ett starkt behov föreligger

Departe
mentschefen
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 385.

Oeparte
mentssak
kunniga.

Departementschefen
-

av även eu mera allmänt lagd teknisk utbildning, vilken skulle meddelas i

tekniska gymnasier. I fråga om dessas antal och förläggning har kommerskollegium

förordat, att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Härnösand

måtte för ändamålet ombildas till tekniska gymnasier.

Dejpartementssakkunniga uttala härom följande:

I fråga om antalet och förläggningen av de tekniska gymnasierna må först erinras

om kommerskollegii förslag, att de tekniska elementarskolorna i Urebro och

Härnösand skulle bibehållas men omorganiseras i den riktning vårt förslag avser. Att

Örebro-skolan nämnes i första rummet, synes helt naturligt, då denna skola sedan

lång tid varit den mest besökta av de tekniska elementarskolorna och nyligen utvidgats,

så att den numera omfattar icke mindre än tre parallellavdelningar. Dess centrala

läge gör den också synnerligen lämplig att tillgodose behovet i hela mellersta

Sverige.

Att även skolan i Härnösand, oaktat den hittills varit mindre besökt än de

övriga tekniska elementarskolorna, bibehålies i form av tekniskt gymnasium, synes med

hänsyn till behovet av en dylik läroanstalt för Norrlands vidkommande vara väl

motiverat.

Förutom dessa två tekniska gymnasier för mellersta och norra Sverige är emellertid

enligt vårt förmenande en dylik läroanstalt behövlig även för södra Sverige.

För detta ändamål torde tekniska elementarskolan i Malmö böra anses vara självskriven.

Den står i fråga om lärjungeantal som den andra i ordningen av de tekniska

elementarskolorna och är inrättad för två parallellavdelningar. Den är vidare belägen

i en av rikets största städer, där såväl högre allmänt läroverk som realskola med

mycket stort antal lärjungar äro förlagda, och i ett tätt befolkat landskap med en

synnerligen mångsidig och rikt utvecklad industri, vars behov av utbildad personal ej

kan anses bliva tillgodosett genom enbart fackskolor.

Vi vilja sålunda föreslå, att de tre nuvarande tekniska elementarskolorna i Malmö,

Örebro och Härnösand omorganiseras till tekniska gymnasier.

De skäl, som de sakkunniga anfört för upprättande av tekniska

gymnasier i Malmö, Örebro och Härnösand, finner jag fullt riktiga. Enär

frågan om ett eventuellt kombinerande med ett tekniskt gymnasium i

Härnösand av en eller möjligen ett par tekniska fackskolor icke är tillräckligt

utredd och en dylik kombination väsentligen inverkar på ämnesfördelningen

mellan lärarna in. in., anser jag, att omorganisationen av

tekniska elementarskolan i Härnösand bör något anstå.

Vid tekniska elementarskolan i Örebro finnas icke mindre än tre

parallellavdelningar. Jag har under hand erfarit, att man i denna skola

närstående kretsar skulle i hög grad värdera dels ett bibehållande av tre

parallella avdelningar, dels genomförande av en viss differentiering mellan

de olika avdelningarna sins emellan i fråga om undervisningens innehåll.

I sistnämnda avseende vill jag erinra om ett av departementssakkunniga

gjort uttalande. På grund av syftet med de tekniska gymnasierna,

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kuntjl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 335.

nämligen att meddela allmän, icke specialiserad, teknisk bildning och med

tanke på att den nuvarande uppdelningen i tre linjer vid de tekniska

elementarskolorna komme att ersättas av tre skilda slag av tekniska fackskolor,

ansåge sakkunniga självklart, att ingen uppdelning i olika linjer

behövde komma i fråga vid de tekniska gymnasierna. Dock vore enligt

de sakkunnigas mening det ej alldeles uteslutet, att i de fall, då lärjungeantalet

vore så stort, att en uppdelning i parallellklasser ändock bleve

nödvändig, en mindre differentiering mellan de olika avdelningarna i fråga

om undervisningens innehåll i vissa läroämnen kunde äga rum, därest så

befunnes lämpligt.

Den önskan, som, enligt vad jag nyss nämnt, uttalats om att vid skolan

i Örebro bibehålla tre parallella avdelningar med en viss differentiering

i fråga om undervisningen, bör enligt min uppfattning utan olägenhet

kunna uppfyllas, så mycket mer som detta icke skulle medföra ökade

kostnader. Differentieringen torde därvid böra ske enligt av Kungl. Maj:t

meddelade närmare föreskrifter. En omorganisation av tekniska elementarskolan

i Örebro till ett tekniskt gymnasium efter dessa grunder blir relativt

lätt att genomföra, och bör ifrågavarande gymnasium kunna träda i

verksamhet hösten 1919.

Vid tekniska elementarskolan i Malmö finnas två parallella avdelningar,

av vilka den ena, som jag förut nämnt, skulle ersättas med en maskinfackskola.

Den andra kan utan större svårighet omorganiseras till

tekniskt gymnasium. Som jag förut antytt, är det synnerligen förmånligt

att kombinera dessa båda skolor med varandra, sett från synpunkten av

att erhålla en så lämplig fördelning som möjligt av läroämnen och undervisningstimmar

på vederbörande lärare. Även för ett effektivt utnyttjande

av skollokaler och undervisningsmateriell är en dylik kombination i hög

grad gynnsam. Båda dessa skolor jämte én eventuellt därstädes framdeles

upprättad byggnadsfackskola böra därför hava gemensam ekonomisk

förvaltning.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:t» Nåd. Proposition Nr 335.

IV. Kostnadsberäkningar.

Departe- Jag kan givetvis icke nu framlägga fullständiga kostnadsberäkningar

mentschefen. samtliga föreslagna tekniska fackskolor, bland annat av det skal, att

för en stor del av dem förläggningsfrågan, såsom jag nyss påpekat, ingalunda

kan anses vara slutgiltigt löst. Denna fråga inverkar nämligen rätt

väsentligt på statens kostnader för dessa skolor, på den grund att, om

två eller flera skolor förläggas till samma plats och kombineras med

varandra, större möjlighet finnes att giva vederbörande lärare full tjänstgöring

ävensom att mera effektivt utnyttja laboratorier, undervisningsinaterielf

o. s. v. Att härvid liksom i fråga om utgifter till bibliotek, uppvärmning

och renhållning in. m. väsentliga besparingar kunna göras torde

vara självfallet.

En viss ledning vid bedömandet av kostnaderna för var och en av

de olika skolorna erhåller man av tekniska kommitténs förslag till program

för tekniska fackskolor (se nämnda kommittés betänkande del I, sid. 348

—446), varvid dock på grund av stegrade såväl löner som materialpriser

en högst väsentlig höjning av de av kommittén angivna siffrorna är nödvändig.

Jag anser emellertid för närvarande lämpligast att inskränka mig till

en beräkning av de kostnader, som erfordras för de tekniska fackskolor och

tekniska gymnasier, vilka böra kunna träda i verksamhet under år 1919.

Jag har låtit utarbeta förslag till timplaner för vederbörande skolor, dels

sådana de böra vara, sedan de blivit fullständigt organiserade, dels sådana de

skulle te sig under en partiell omorganisation läsåret 1919—1920. Vidare

har jag låtit uppgöra på ifrågavarande timplaner grundade förslag till

ämnesfördelning och tjänstgöring för de _ olika lärare, som komma att

erfordras, vilka förslag avse skolorna dels i färdigt skick, dels under utvecklingsperioden

läsåret 1919—1920. Härvid förutsättes,. att de nya

skolorna börja sin verksamhet höstterminen 1919 med sin första årsklass,

under det de befintliga tekniska elementarskolor, som skulle omorganiseras,

fortsätta sin verksamhet efter nu gällande studieplaner med andra och

tredje årsklasserna. De ordinarie lärarna.vid sistnämnda skolor komma

härvid att fortfarande erhålla full tjänstgöring, varjämte åtskilliga nya

ordinarie lärarbefattningar komma att erfordras. Sagda förslag till timplaner

samt till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärarna äro

intagna i bil. 1—12.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Vad behovet av nya ordinarie lärartjänster angår, anser jag mig särskilt

böra påpeka följande:

I avvaktan på omorganisationsförslaget hava, med undantag av två lektorsbefattningar

vid skolan i Örebro, vilkas inrättande beslöts av 1917 års riksdag

och frånsett den år 1901 upprättade tekniska elementarskolan i Härnösand,

inga nya ordinarie tjänster inrättats vid de tekniska elementarskolorna

sedan år 1877, detta oaktat skolorna i både Malmö och Örebro

blivit utvidgade med parallellavdelningar. Följden härav har blivit, att,

särskilt vid de två sistnämnda skolorna, en oproportionerligt stor del av

undervisningen måste upprätthållas av extralärare. Sålunda är det i

Malmö endast 34 procent av hela antalet tjänstgöringstimmar, som uppehälles

av de ordinarie 4 lärarna, under det 66 procent uppehälles av 12

extralärare. Ifrågavarande förhållande med ständiga ombyten av extralärare

och alltjämt växande svårigheter att med de blygsamma arvoden, som

kunnat betalas, anskaffa något så när kompetenta dylika lärare har givetvis

icke varit till skolornas och undervisningens bästa. Även om icke

någon omorganisation kommit till stånd, hade det därför varit ovillkorligen

nödvändigt att vidtaga en högst väsentlig ökning av antalet ordinarie

lektorat likasom även en höjning av extralärarnas arvoden. Den ökning av

statsanslagen till de båda tekniska läroanstalterna i Malmö och Örebro för

år 1919, som jag i det följande kommer att föreslå, beror därför endast

till en mindre del på den föreslagna omorganisationen.

Vid uppgörande av kostnadsberäkningarna har jag utgått ifrån att löneregleringen

för de redan befintliga befattningshavarna skall träda i kraft

den 1 januari 1919 och att innehavare av tjänster, som först med läsåret

1919 —1920 träda i verksamhet, komma att åtnjuta avlöning från och med

den 1 juli 1919.

I detta sammanhang vill jag erinra, att Kungl. Maj:t den 19 maj

1911 föreskrivit, att i fullmakter å lektorstjänster vid de tekniska elementarskolorna

i riket, utfärdade efter den 1 juni 1911, skall intagas det förbehåll,

att tjänstinnehavaren skall vara underkastad den förändring i

lönevillkor, tjänstgöring och tjänstgöringsort, som kan bliva en följd av

eu omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i riket eller eljest

av en ombildning av de tekniska elementarskolorna. För de tjänstgörande

lektorerna vid de nämnda skolorna skulle visserligen ingen ändring i tjänstgöringsort

behöva ifrågasättas för läsåret 1919 — 1920. Däremot synes det

med stor sannolikhet bliva nödvändigt att sedermera, i mån som omorganisationen

varder genomförd, förflytta eller ändra tjänstgöringen för en

eller annan befattningshavare, därvid det vore en fördel, om undantag ej

behövde göras för dem, som utnämnts före den 1 juni 1911. I liuvud
1Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 käft. (Nr 335.) It

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

saklig överensstämmelse med vad jag i annat sammanhang föreslår rör de

allmänna läroverkens lärare, torde därför i blivande avlöningsvillkor för

ifrågavarande lärare böra föreskrivas, att befattningshavare, som ingår på

den nya staten, skall, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj:t prövas

lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom ifrågavarande undervisningsområde,

dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan

ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.

Beträffande avlöningsbeloppens storlek anser jag mig, såsom förut nämnts,

böra förorda likställighet i detta avseende för rektor och lektorer vid de

tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna med motsvarande befattningshavare

vid de högre allmänna läroverken. Avlöningen skulle

sålunda bliva för rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför, vilken sistnämnda förmån det ankommer på vederbörande kommun

att tillhandahålla, samt för lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön

och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor. . För extralärarna har

jag redan förut angivit en arvodesberäkning efter i medeltal 175 kronor

per veckotimme och läsår såsom den enligt min uppfattning lämpligaste.

Avlöningarna för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

torde för närvarande böra beräknas efter vad nu utgår till nmtsvarande

befattningshavare vid andra statsinstitutioner. Kommer emellertid

vid innevarande års riksdag att beslutas en lönereglering för vaktmästare

m. fl., torde densamma böra omfatta jämväl vaktmästare och jämförliga

befattningshavare vid ifrågavarande läroanstalter.

Vid beräkning av sådana utgiftsposter, som avse uppvärmning, belysning,

betjäning in. in., måste man givetvis utgå från de lokala föihållan

dena på de olika förläggningsorterna.

I detta sammanhang torde jag få bringa i erinran, att styrelserna för

de nuvarande tekniska elementarskolorna äga att beträffande de utgifts

titlar å ordinarie eller extra stat, som icke innefatta löner till rektor eller

lektorer, å en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas. Motsvarande bestämmelse synes

böra gälla jämväl beträffande de nu ifrågasatta tekniska fackskolorna och

gymnasierna.

Jag övergår nu till beräkning av kostnaderna för de olika läroanstalterna

i Västerås, Örebro och Malmö, vilka skulle träda i verksamhet under år 1919.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Elektrotekniska fackskolan i Västerås.

83

Kostnadsberäkning för elektroteknisk fackskola i Västerås

(i färdigt skick).

Kronor.

öre

Kronor.

öre.

En rektor (förutom av kommunen bekostad fri bostad

eller ersättning därför) ..................................................

7,500

—

1 En lektor, (förutom ålderstillägg) ....................................

5,800

—

En » ( » » ) ..................................

5,800

—

19,100

—

! Arvoden till extralärare (24, resp. 19 tim. under

vardera terminen) ..........................................................

3,800

—

Föredrag om arbetarskydd och hygien...........................

300

—

Övningar i lantmäteri ........................................................

200

—

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor...........................

600

—

Vaktmästare..............................................................................

1,050

—

Laboratorievaktmästare, bidrag till avlöningen (antages

tjänstgöra även i yrkesskolan)......................................

1,200

—

j Maskinist och eldare, bidrag till avlöningen (antages

tjänstgöra även i yrkesskolan)......................................

700

—

Lyshållning, uppvärmning in. in. (lokalerna begagnas

delvis av yrkesskolan).....................................................

3,000

—

Bibliotek............................................................................

1,000

—

Samlingar och undervisningsmateriell ...........................

2,000

—

Laborationer: materialier och diverse.............................

1,500

—

Arvode till skolläkare.......................................................

3001

—

Tryckningskostnader, skrivmaterialier m. in................

5501

—

16,200

—

Summa

—

— 35,300

—

Vissa engångskostnader till bidrag för anskaffande av undervisningsmateriell,

utrustning av laboratorier och dylikt kunna icke nu beräknas,

men som en stor del sannolikt kommer att begagnas även av yrkesskolan,

lära avsevärda bidrag kunna påräknas från kommunen och industrien.

Statsbidraget till dessa kostnader torde ej behöva överstiga 40,000 kronor.

Ålderstilläggen till lektorerna böra utgå av åttonde huvudtitelns förslagsanslag

till ålderstillägg.

Enligt den förslagsvis uppgjorda undervisningsplanen skulle under

höstterminen 1919 full sysselsättning kunna beredas innehavaren av endast

en av de blivande lektorstjänsterna. Denne synes då tillika böra tjänstgöra

såsom rektor. Avlöningen bör beräknas efter halva året till 3,750 kronor.

Härvid förutsättes, att kommunen beviljar fri bostad eller bostadsersättning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Av extralärare skulle komma att erfordras 24 timmars undervisning

i veckan under höstterminen. Om man utgår från ett medeltalsarvode av

175 kronor per veckotimme och läsår samt antager, att höstterminen kommer

att omfatta något mindre än hälften av läsåret, skulle 2,000 kronor

erfordras för ändamålet.

Utgiftsposterna för bokförings- och skrivbiträde, vaktmästare, laboratorievaktmästare,

maskinist och eldare samt lyshållning och uppvärmning

äro satta till hälften av vad som tänkts normalt böra åtgå för år räknat.

De för bibliotek, samlingar och undervisningsmateriell avsedda beloppen,

resp. 1,000 och 2,000 kronor, äro desamma, som sedermera avses att

årligen utgå för sagda ändamål. Givetvis kunna icke dessa belopp förslå

långt, då fråga är om nyanskaffning av såväl bibliotek som undervisningsmateriell,

men jag har icke ansett mig böra å ordinarie stat ifrågasätta

högre anslag. Det synes mig lämpligare, att ett särskilt anslag till nyanskaffning

ställes tilll förfogande på extra stat.

Utgifterna till laborationer hava upptagits till endast en tredjedel av

vad som framdeles tänke3 åtgå beräknat för helt år. Slutligen har ett

mindre belopp föreslagits till tryckningskostnader, skrivmaterialier m. in.

Såsom särskild post torde böra upptagas arvode till skolläkare. Läkarundersökningar

bliva nämligen erforderliga, om, såsom avsett är, gymnastik

ingår såsom obligatoriskt övningsämne. Med beräkning efter vad i motsvarande

fall utgår vid deallmänna läroverken skulle för ifrågavarande läroanstalt framdeles

erfordras 300 kronor för år och för år 1919 således hälften eller 150 kronor.

Huruvida det till lyshållning, uppvärmning m. m. föreslagna beloppet

kommer att motsvara behovet är omöjligt att förutsäga, dels på grund

av de osäkra prisförhållandena, dels därför, att i den byggnad för fackskolan,

som för närvarande håller på att uppföras, även skall inrymmas

stadens tekniska yrkesskola och centralslöjdskola.

Vad angår det erforderliga beloppet till nyanskaffning av undervisningsmateriell,

böcker och laboratorieutrustning är det i förlitande på offervilligt

intresse från kommunen och särskilt från den elektriska industriens

sida, som ett så relativt obetydligt belopp som 15,000 kronor ifrågasättes

för år 1919. Det är nämligen givet, att med nu rådande prisförhållanden

denna summa icke i och för sig förslår särdeles långt. A andra sidan är

det ju långt ifrån säkert, att den materiell, som skolan behöver, över huvud

taget står att anskaffa. Det lärer emellertid kunna antagas, att första terminens

undervisning ej heller är så starkt beroende som de följande av

tillgång på olika apparater och materiell. Anslaget i fråga torde därför

böra i form av reservationsanslag utgå å extra stat.

På grund av det anförda anser jag mig böra förorda, att för en elektroteknisk

fackskola i Västerås fastställes följande ordinarie stat för år 1919:

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majcts Nåd. Proposition Nr 335. 85

Tiänstgö-

Lön.

ringspett-

Samma.

ningar.

Kronor.

Kronor

Kronor.

En lektor tillika rektor ...................................................

2,500

1,250

3,750

Extralärare, arvode ............................................................

—

—

2,000

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor ....................

—

—

300

Vaktmästare........................................................................

350

175

525

Laboratoriervaktmästare.............................................

—

—

G00

Maskinist och eldare .......................................................

—

—

350

Lyshållning, uppvärmning m. m....................................

—

—

1,500

Bibliotek.........................................................................

—

—

1,000

Samlingar och undervisningsmateriell........................

—

—

2,000

Laborationer: materialier och diverse...........................

—

—

500

Arvode till skolläkare....................................................

—

—

150

Tryckningskostnader, skrivmaterialier in. in............

—

—

325

Summa

13,000

att därutöver på extra stat för år 1919 anvisas ett reservationsanslag

å 15,000 kronor till anskaffande av för sagda skolas verksamhet erforderlig

undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning m. in.;

samt att medgivande lämnas därtill, att styrelsen för fackskolan må äga att

beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra stat, som

icke innefatta avlöningar till ordinarie personal, å en post göra minskning och

å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke överskridas.

Tekniskt gymnasium i Örebro.

Kostnadsberäkning för tekniskt gymnasium i■ Örebro (i färdigt skick).

Alternativ 1. Två parallella avdelningar (A och B).

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bo-

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

stad eller ersättning därför)...................................

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg).......................................

5,800

—

7 lektorer »'' »

40,600

—

53,900

—

Arvoden åt extralärare (4G veckotimmar) •

8,050

—

Övningar i lantmäteri ............................................

400

—

Föredrag om arbetarskydd och hygien........................

300

—

Bokförings- och skrivbitriide åt föreståndaren .

750

—

Vaktmästare...........................................................................

1,050

—

Trpt

10,550

—

53,900

—

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition AV 335.

Kronor.

öre.

Kr onor.

öre.

Trpt

10,550

53,900

—

Laboratorievaktmästare....................................................

1,500

Maskinist och eldare ........................................................

1,500

Lyshållning, uppvärmning m. m. .................................

6,000

Bibliotek..............................................................................

1,000

Samlingar och undervisningsmateriel!........................

2,000

Laborationer: materialier och diverse...........................

3,000

Arvode till skolläkare .....................................................

700

Tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier m. m.

650

26,900

—

Summa

80,800

—

Alternativ 2. Tre parallella avdelningar (A, B och C).

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bo-

stad eller ersättning därför)..................................

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg)....................................

5,800

—

11 lektorer » » .....................................

63,800

—

77,100

—

Arvoden åt extralärare (72 veckotimmar)................

12,600

—

Övningar i lantmäteri.......:..............................................

600

—

Föredrag om arbetarskydd och hygien........................

400

—

Bokförings- och skrivbiträde åt föreståndaren .........

900

—

V aktmästare...........................................................................

1,050

—

Laboratorievaktmästare................................................

1,500

—

Maskinist och eldare.........................................................

1,500

—

Lyshållning, uppvärmning in. in.................................

7,000

—

Bibliotek................................................................................

1,500

—

Samlingar och undervisningsmateriell..........................

2,500

—

Laborationer: materialier och diverse..........................

4,000

—

Arvode till skolläkare........................................................

700

—

Tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier m. m.

750

—

35,000

—

Summa

o

o

r-H

fri

rH

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

87

Alternativ 3. Tre parallella avdelningar (A, B och C), men antalet ordinarie

befattningshavare beräknat endast för två parallella avdelningar

(A och B).

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

1 rektor (förutom av kommunen bekostad fri bo-

stad eller ersättning därför)....................................

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg)......................................

5,800

—

7 lektorer » » .......................................

40,600

—

53,900

—

Arvoden åt extralärare (163 veckotimmar)..................

28,525

—

övningar i lantmäteri........................................................

600

—

Föredrag om arbetarskydd och hygien ........................

400

—

Bokförings- och skrivbiträde åt föreståndaren...........

900

—

Vaktmästare........................................................................

1,050

—

Laboratorievaktmästare .....................................................

1,500

—

Maskinist och eldare...........................................................

1,500

—

Lyshållning, uppvärmning m. m.....................................

7,000

—

Bibliotek .............................................................................

1,500

—

Samlingar och undervisningsmateriell...........................

2,500

—

Laborationer: materialier och diverse...........................

4,000

—

Arvode till skolläkare.......................................................

700

—

Tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier m. m.

825

—

51,000

—

Summa

104,900

—

Vissa engångskostnader för anskaffande av undervisningsmateriell och

o o o

laboratorieutrustning torde även vara erforderliga, men kunna under nu

rådande förhållanden icke närmare angivas. Sannolikt torde man böra

hava att för ändamålet räkna med ett belopp av högst 30,000 kronor.

Dessa utgifter synas emellertid kunna fördelas på ett par år.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Kostnadsberäkning för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet

i Örebro för år 1919.

Alternativ 1. Antalet ordinarie lektorat begränsas till det, som erfordras

för framtida tekniskt gymnasium med endast två parallella avdelningar

(A och B).

Kronor.

öre.

Kronor.

öre

Kronor.

öre.

a) Utgifter omfattande hela kalenderåret

1919.

1 rektor, tillika lektor (förutom av kom- munen bekostad fri bostad eller ersätt- ning därför) ................................................

1 lektor (förutom ålderstillägg) ...............

4 lektorer » » ...............

Bokförings- och skrivbiträde åt förestån- daren ..........................................................

Vaktmästare ...................................................

Maskinist och eldare ....................................

Lyshållning, uppvärmning in. m............

Bibliotek ........................................................

Samlingar och undervisningsmateriell ...

Verkstaden: materialier och diverse ......

Labora tioner: » » » ......

Arvode till skolläkare ...................................

Tryckningskostnader, annonser, skriv- materialier m. m......................................

7.500

5,800

23,200

900

1,050

1.500

7.000

1.000

1,000

1,500

3,000

700

600

—

36,500

18,250

—

54,750

i

b) Utgifter omfattande tiden den 1 januari

— den 30 juni 1919.

En lärare i modellering (efter 550 kr.

per år)......................................

» » » gymnastik (efter 1,800 kr.

per år)......................................

Arvoden åt övriga extralärare (cirka 248

veckotimmar) .............................................

Övningar i lantmäteri .................................

300

1,000

23,600

500

—

25,400

25,400

Trpt.

80,150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 335. 8©

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

| Kronor.

öre.

Trpt.

c) Utgifter omfattande tiden den 1 juli—

den 31 december 1919.

1 lektor.....................

1 » ..........................................................

2,900

2,900

5,800

17,700

80,150

Arvoden åt extralärare (222 veckotimmar)

—

23,500

—

Summa

|

103,650

—

För den händelse genom till- eller ombyggnad ökat utrymme kan

beredas för kemiska laboratoriet, torde ett visst belopp till dettas utrustande

böra utgå under år 1919, förslagsvis högst 10,000 kronor.

Alternativ 2.

a) Utgifter, omfattande hela kalenderåret

1919. Se alternativ 1...............

b) Utgifter, omfattande tiden den 1 januari

—den 30 juni 1919. Se alternativ 1

c) Utgifter, omfattande tiden den 1 juli—

den 31 december 1919:

1 lektor ..................................................

4 lektorer ...............

Arvoden åt extralärare (157 veckotim- mar) .....................

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

2,900

11,600

14.500

12.500

1

54,750

25,400

27,000

—

Summa |

107,150

—

För jämförelse torde böra meddelas de för år 1918 utgående anslag

till tekniska elementarskolan i Örebro.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 höft. (Nr 335.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Xåd. Proposition 1Sr 330.

För är 1918 utgående anslag till tekniska elementarskolan i Örebro.

Ordinarie

Extra

Summa

anslag.

anslag.

anslag.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Rektor, som tillika är lektor (förutom ål-

derstillägg och tillfällig löneförbättring)

5,000

—

5,000

1 lektor (förutom ålderstillägg och tillfäl-

lig löneförbättring)...................................... |

4,000

—

4,000

—

4 lektorer (förutom ålderstillägg och till-

fällig löneförbättring) .................................

16,000

—

16,000

—

Arvode till extralärare i mineralogi och

geognosi............

200

—

200

—

» » » » bokföring och

handelslära ......

300

—

300

—

» » » » svenska o. frära-

mande språk ...

800

—

800

—

» » » » frihandsteck-

ning ..................

400

—

400

—

» » » » modellering......

400

—

150

—

550

—

» » » » gymnastik.........

200

—

800

—

1,000

Anslag till assistenter och repetitörer

800

—

800

> » verkstaden för undervisning

och materiell..................................................

3,000

3,710

—

6,710

—

Kemiska och fysiska laborationer

700

—

2,300

—

3,000

—

Bibliotek och övriga samlingar.....................

1,000

—

500

—

1,500

—

Sekreterar- och kamrerargöromålen............

300

—

100

—

400

—

Betjäningens avlöning....................................

600

—

850

—

1,450

—

Lyshållning, uppvärmning m. m...............

900

5,850

—

6, i 50

—

En lärare i elektroteknik ..............................

3,500

—

3,500

» » » matematik, fysik, mekanik . ...

3,500

—

3,500

Arvoden åt extralärare i parallellklasser...

15,500

15,500

övningar i lantmäteri......................................

500

500

—

Summa

71,860

—

Som jag redan förut påpekat, är lärjungeantalet vid tekniska elementarskolan

i Örebro så stort, att skolan nu omfattar tre parallella avdelningar

i första och andra årskurserna samt två i tredje årskursen. Från

och med höstterminen 1918, då de lärjungar, som nu tillhöra andra års
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

91

kursen, komma upp i tredje årskursen, måste givetvis även denna årskurs

utvidgas till att omfatta tre parallella avdelningar. Att en ej oväsentlig

ökning av anslaget nödvändiggöres genom denna utvidgning torde vara

självfallet.

Då det icke synes sannolikt, att antalet kompetenta inträdessökandé,

vilket under de två sista åren ofantligt överstigit det antal, som kunnat

mottagas i de tre parallella avdelningarna av första årskursen, kommer att

under de närmaste åren undergå någon minskning, trots den skärpning

av inträdesfordringarna, som omorganisationen till tekniskt gymnasium

skulle medföra, synes det mig tydligt, att utgiftsstaten för läroanstalten

bör uppgöras med tanke på tre parallella avdelningar. Emellertid torde

den möjligheten icke få anses utesluten, att det framdeles, då antalet

fackskolor ökats och särskilt en kemisk fackskola samt en pappersfackskola

trätt i verksamhet, kan komma att visa sig tillräckligt med två parallella

avdelningar vid tekniska gymnasiet i Örebro eller alltså samma antal, som

elementarskolan hade före år 1916.

Man kan då beträffande beräkning av lärarpersonalens antal tänka sig

två olika vägar. Den ena är att beräkna antalet ordinarie befattningshavare

så, att det motsvarar behovet för tre parallella avdelningar, och att

sedermera, om det visar sig, att den ena avdelningen lämpligen kan indragas,

förflytta de lektorer, som bliva överflödiga, till de nyinrättade

fackskolorna. Den andra är att beräkna antalet ordinarie befattningshavare

så, att det motsvarar behovet för två parallella avdelningar, och att i övrigt

anlita extralärare för den undervisning, som icke kan bestridas av de ordinarie

lektorerna, vilkas antal och undervisningsområden på angivet sätt

fastställts. Jag är av den meningen, att detta sistnämnda alternativ bör

följas och att därvid de två avdelningar, i förslagen till timplaner kallade

A och B, vilka vid den tilltänkta differentieringen i undervisningen när-,

mast skulle motsvara de nuvarande mest frekventerade linjerna, nämligen

den mekanisk-tekniska och den elektrotekniska, skulle läggas till grund

för beräkningen av erforderliga ordinarie lektorsbefattningar.

Jag har emellertid låtit utföra beräkningar såväl över erforderliga

ordinarie lektorsbefattningar som över utgiftsstaterna för båda de nyss

angivna alternativen, ävensom en dylik beräkning, avseende endast två

parallella avdelningar. Av de gjorda beräkningarna framgår, att under

alla förhållanden de sex lektorer, som för närvarande äro anställda vid

skolan, komma att behövas. Dessa äro: två i matematik och fysik (den

ene med undervisningsskyldighet även i mekanik), en i kemi, kemisk

teknologi och laborationer, två i mekanik, maskinlära, mekanisk teknologi

och ritning, en i byggnadskonst, ritning och projektionslära.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Sr 335.

Dessutom erfordras en lektor i elektroteknik (med undervisningsskyldighet

aven i maskinritning). Undervisningen i detta ämne har hittills,

oaktat skolan har en särskild elektroteknisk linje, uppehållits av extralärare.

Med den stora vikt och betydelse, som numera måste tillmätas

elektrotekniken, synes mig ingen som helst tvekan böra råda därom, att ett

ordinarie lektorat i detta ämne bör upprättas under år 1919.

I förslaget till ämnesfördelning (bil. 5) upptagas även två lektorat

i svenska och främmande språk jämte merkantila ämnen. Enligt förslaget

i bil. 6, avseende läsåret 1919—1920, skulle åtminstone det ena av dessa

lektorat behöva tillsättas senast år 1919. Att undervisningen i språk och

merkantila ämnen just för den utbildning, som med de tekniska gymnasierna

avses, är av eu synnerligen stor vikt, har jag redan i det föregående

framhållit. Erfarenheten giver vid handen, att så länge denna undervisning,

såsom hittills varit fallet, handhaves uteslutande av extralärare, vilka

vanligen endast för ett eller ett par år stanna vid skolan eller ock hava

ifrågavarande arbete som en ren bisyssla, undervisningen i fråga icke

lämnar det resultat, som vore önskvärt. Det torde vara otvivelaktigt, att

denna undervisning skulle vinna ofantligt i effektivitet, om åtminstone en

väsentlig del av densamma handhades av en lärare, som i löne- och tjänstgöringsavseende

vore likställd med de ordinarie lärarna i skolans övriga

ämnen. Jag anser därför, att ett ordinarie lektorat i svenska, tyska och

engelska språken bör upprättas vid tekniska gymnasiet i Örebro under

år 1919.

Båda de nya lektoraten böra givetvis vara tillsatta i god tid före

början av läsåret 1919—1920.

Arvodena till den icke ordinarie lärarpersonalen synas mig böra från

och med ingången av år 1919 beräknas efter ett medeltal av 175 kronor

per veckotimme och läsår. 1 mitt förslag till lönereglering för de allmänna

läroverkens lärarpersonal skulle även där anställda extralärare få

sina villkor förbättrade, och skulle denna förbättring inträda från och med

år 1919. Det synes mig därför billigt, att från samma tidpunkt jämväl

de tekniska läroanstalternas extralärare erhålla förhöjda arvoden, enär i

annat fall sistnämnda skolor skulle i konkurrensen om dugliga lärarkrafter

komma att stå tillbaka för de allmänna läroverken.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att styrelsen för tekniska elementarskolan

i Örebro i skrivelse den 30 augusti 1917 hemställt, att två

av skolans extralärare, vilka för närvarande åtnjuta en avlöning av 3,500

kronor för år vardera, måtte få sina avlöningar höjda till 4,200 kronor.

Sistnämnda belopp motsvarar med 24 timmars veckotjänstgöring 175 kronor

för veckotimme och läsår. Styrelsen yttrar härom:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 335. 93

Styrelsen kan emellertid icke underlåta att i underdånighet framhålla, .att genom

den av 1917 ars riksdag beslutade tillfälliga löneförbättringen för de ordinarie lärarna

vid de allmänna läroverken de vid tekniska elementarskolan i Örebro anställda extra

ordinarie lärarna i elektroteknik och i matematik, fysik och mekanik, för vilka avlöningen

fastställts till 3,500 kronor om året, kommit i en relativt sett än ogynnsammare

ställning än förut. Med avseende på dessa lärare har styrelsen vid flera föregående

tillfällen sökt framhålla, att det med hänsyn till svårigheterna att för dessa

befattningar förvärva och för längre tid behålla fullt kvalificerade lärare och icke minst

med hänsyn till omfattningen och vikten av den undervisning, dessa lärare hava att

meddela, vore i hög grad pakallat, att de komme i åtnjutande av en avlöning, som

motsvarade avlöningen för ordinarie lektor i första lönegraden. Genom den tillfälliga

löneförbättring, som kommit de ordinarie lektorerna till del, har skillnaden mellan avlöningen

för ifrågavarande lärare vid tekniska elementarskolan i Örebro och lektorer i

första^ lönegraden ökats från 500 till 1,200 kronor. Från och med år 1918 bliva de i

lönehänseende till och med sämre ställda än adjunkter vid de allmänna läroverken.

Extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna hava också, enligt vad styrelsen

har sig bekant, åtminstone pa nagra platser högre avlöning än de extra ordinarie

|®rjj''rrla i elektroteknik och i matematik, fysik och mekanik vid tekniska elementarskolan

i Örebro. Det synes därför styrelsen vara synnerligen angeläget, med hänsyn såväl

till skolans intressen som till lärarna själva, att avlöningen till dessa lärare snarast

möjligt höjes med ett belopp, som motsvarar den tillfälliga löneregleringen för lektorer

i första lönegraden, eller till 4,200 kronor om året.

Styrelsen synes mig hava anfört övertygande skäl för en höjning av

avlöningsbeloppen till de båda ifrågavarande extralärarna, och synas °mig

i huvudsak samma skäl kunna göras gällande i fråga om övriga extralärare.

Vad ämnet ^ verkstadsarbete angår, kan det synas omotiverat att beräkna

arvodet för undervisning häruti efter samma timpenning som för

undervisning i övriga läroämnen. Emellertid omförmäler styrelsen i den

förut omnämnda skrivelsen den 29 september 1916, att undervisningen i

verkstadsarbete meddelas av två personer samtidigt, av vilka den ene för

närvarande uppbär 2 kronor 50 öre, den andre 1 krona 25 öre i timmen.

För denna undervisning synes mig arvodet böra beräknas på samma sätt

som för övriga undervisningstiinmar.

Av timplanen framgår, att hela antalet undervisningstiinmar under vårterminen

1919 skulle bliva 398. Av dessa beräknas rektor bestrida 16 och

var och en av de fem lektorerna 22 — 23 timmar eller sammanlagt 130

timmar. Av extralärare skulle sålunda bestridas 268 undervisningstiinmar.

Med ett arvode av 175 kronor per timme och läsår skulle ett belopp av

46,900 kronor per år bliva erforderligt. Då nu vårterminen vid tekniska

elementarskolan i Örebro är 4ö/90 av hela läsåret, skulle för vårterminen

erfordras 25,500 kronor.

Sistnämnda belopp torde emellertid kunna något minskas, i det

s. 94 Kontrollera mot PDF

94 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

beräknade timantalet för extralärare ingå även 8 timmar modellering.

Undervisningen i detta ämne, vilket för lärjungarna är frivilligt, försiggår

gemensamt för tekniska elementarskolan och tekniska aftonskolan; och

lärarens arvode bestrides följaktligen från båda skolorna. På grund härav

torde sistnämnda belopp kunna begränsas till 25,000 kronor.

I nyssnämnda timantal ingår även undervisningstimmar i gymnastik.

Jag vill i detta avseende endast erinra därom, att ersättningen för undervisning

i detta ämne synes mig böra utgå efter i stort sett enahanda

grunder, som äro eller varda fastställda för de allmänna läroverkens vid

kommande.

För sekreterar- och kamrerargöromålen vid de tekniska elementarskolorna

utgå sedan år 1877 på ordinarie stat 300 kronor. Vid skolan i

Örebro utgår för samma ändamål för närvarande ytterligare ett extra anslag

av 100 kronor. Det erkännes allmänt, att denna ersättning är alldeles

för liten i förhållande till det under årens lopp alltmer växande

arbetet. Tekniska kommittén har också med instämmande av departementssakkunniga

föreslagit, att motsvarande post vid de tekniska fack

skolorna skulle upptagas till 600 kronor eller 900 kronor, allt efter som

det vore fråga om en eller två skolor. Då det tekniska gymnasiet i

Örebro skulle omfatta tre parallella avdelningar, torde bokförings- och

skrivgöromålen där kunna antagas bliva lika arbetskrävande som vid två

kombinerade fackskolor med enkla klasser. Jag vill sålunda föreslå, att

utgiftsposten i fråga vid tekniska gymnasiet i Örebro upptages, till det

högre beloppet 900 kronor per år. Visserligen skulle icke gymnasiet träda

i verksamhet förrän höstterminen 1919, men då omorganisationen med ty

åtföljande ändrade inträdesvillkor, anställande av nya ordinarie lärare

o. s. v. kräver ett vidlyftigt förberedande, arbete, anser jag mig höra förorda,

att anslaget till bokförings- och skrivbiträde åt rektor må utgå med

900 kronor redan från och med den 1 januari 1919.

De för det tekniska gymnasiet föreslagna lönerna till en vaktmästare

samt till eu maskinist och eldare å resp. 1,050 och 1,500 kronor synas

mig även böra utgå från och med den 1 januari 1919.

Till lyshållning, uppvärmning in. in. har för år 1918 anvisats sammanlagt

6,750 kronor, och styrelsen har för år 1919 icke ifrågasatt högre

belopp. Emellertid hava under den tid, som förflutit, sedan^ styrelsens

skrivelse med begäran om extra anslag för år 1919 inkom, så oerhörda

stegringar i prisen på bränsle inträtt, att det sålunda begärda beloppet

endast kan väntas täcka en mindre del av de blivande för ändamålet erforderliga

utgifterna. Som dessa emellertid icke med någon nämnvärd grad

av säkerhet låta sig på förhand beräkna, finner jag lämpligast att tills

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

vidare endast avrunda den av styrelsen i augusti 1917 föreslagna summan

av 6,750 kronor till 7,000 kronor.

Till bibliotek och samlingar har för år 1918 anvisats sammanlagt

1,500 kronor, vilket innebär en ökning av 500 kronor mot vad för föregående

år beviljats. Jag föreslår nu, att detta belopp för år 1919 höjes till

sammanlagt 2,000 kronor, därmed tillmötesgående en av styrelsen tidigare

framställd begäran. Styrelsen har nämligen i skrivelse den 29 september

1916 i denna sak anfört:

o Att det ordinarie anslaget a 1,000 kronor till bibliotek och övriga samlingar

måste vara mycket knappt i synnerhet då biblioteket numera efter den elektrotekniska

avdelningens tillkomst måste representera samtliga viktigare grenar av den tekniska

vetenskapen, torde ligga i öppen dag. De knappa tillgångarna hava tvingat till den

största sparsamhet vid inköp av böcker och tidskrifter. Särskilt vore det önskligt, att

tillgångarna i högre grad än hittills varit förhållandet medgåve inköp av böcker,

lämpade för lärjungarnas självstudier. Med hänsyn såväl härtill som till det större

lärjungeantalet efter skolans utvidgning vill styrelsen förorda en ökning av anslaget

till bibliotek och övriga samlingar med 1,000 kronor eller till 2,000 kronor om året.

Anslaget till verkstaden har hittills avsett såväl undervisning som

materiell. Då verkstadsarbete såsom självständigt läroämne skulle vid omorganisationen

avföras från läroplanen, synes det lämpligast att under

övergångstiden, då totala antalet undervisningstimmar i detta ämne successivt

skulle minskas för varje år, uppdela anslaget i två poster, den ena

för materialier och diverse, den andra för undervisningen. Den senare kan

lämpligen sammanföras med det erforderliga anslaget till arvoden åt extralärare.

Enligt av styrelsen i skrivelsen den 29 september 1916 lämnade

uppgifter hade kostnaden för materialier och diverse under åren 1913—1915

uppgått till i medeltal 984 kronor 27 öre, och beräknade styrelsen då, att

en ökning av 700 kronor skulle bliva erforderlig, sedan skolans utvidgning

med parallellklasser i alla tre avdelningarna blivit genomförd. Ifrågavarande

post skulle då hava uppgått till i runt tal 1,700 kronor. Då nu

emellertid verkstadsarbete icke skulle ingå i läroplanen för första årskursen

under höstterminen 1919, anser jag, att denna post för år 1919

kan minskas med 200 kronor till 1,500 kronor.

Till laborationer har för år 1918 anvisats sammanlagt 3,000 kronor,

och torde samma belopp böra beviljas för år 1919.

I likhet med vad jag föreslagit för fackskolan i Västerås, torde medel

erfordras till arvode åt skolläkare. Härför torde böra beräknas 700 kronor.

Slutligen har jag ansett nödigt upptaga en särskild post å 600 kronor

till tryckningskostnader, annonser m. m. Det är givet, att utgifter för

sagda ändamål, vilka icke förut upptagits såsom en särskild post, komma

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 335.

att bliva av behovet påkallade särskilt under det år, då de nya bestämmelser,

som föranledas av omorganisationen, skola träda i tillämpning.

Till övningar i lantmäteri har för år 1918 anvisats 500 kronor, och

styrelsen begär för år 1919 samma belopp, vilken begäran jag tillstyrker.

För höstterminen 1919 skulle sammanlagda antalet av de undervisnino-stimmar,

för vilka extralärare skulle anlitas, enligt det å bil. 6

lämnade förslaget till timplan, uppgå till 222. Efter ett genomsnittsarvode

av 175 kronor per veckotimme och år skulle ifrågavarande undervisning

draga en årlig kostnad av 38,850 kronor. Om höstterminen beräknas till

41/90 av läsåret, skulle för höstterminen erfordras 17,700 kronor, vilken

summa synes mig av enahanda anledning som i fråga om motsvarande

belopp för vårterminen 1919 böra begränsas till 17,500 kronor.

Av de engångskostnader, som erfordras för anskaffande av undervisningsmateriell

och laboratorieutrustning, anser jag, att om en viss föi

närvarande planerad ökning av utrymmet för laboratorier skulle komma

till stånd, ett belopp av förslagsvis 10,000 kronor bör utgå under år 1919.

Detta anslag bör hava reservationsanslags natur.

På grund av det anförda anser jag mig böra förorda, att för tekniska

elementarskolan i Örebro och tekniskt gymnasium därstädes fastställes

följande ordinarie stat för år 1919:

s. 97 Kontrollera mot PDF

liungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

97

1 rektor.....................................................

1 lektor......................................................

4 lektorer ...............................................

1 lektor (från och med den 1 juli 1919)

1 » »»>»»»»

Till bokförings- och skrivbiträde åt

rektor......................................................

1 vaktmästare.........................................

1 maskinist och eldare........................

Till bibliotek och samlingar.....

* verkstaden för materialier och

diverse ...........................................

» laborationer ..................................

» arvode åt skolläkare ...................

» tryckningskostnader, annonser

in. m...............................................

* lyshållning, uppvärmning m. m.

Till övningar i lantmäteri .................

» arvoden åt extralärare under

vårterminen 1919..........................

» arvoden åt extralärare under

höstterminen 1919......................

Summa

Lön.

Tjänstgö-

ringspen-

Summa.

! Anmärkningar.

ningar.

Kronor.

5,000

Kronor.

2,500

Kronor.

7,500

Efter 6 år kan

3,900

1,900

5,800

j lönen höjas med

1 500 kronor och

15,600

7,600

23,200

| efter 10 år med

) ytterligare 600

1,950

950

2,900

kronor.

1,950

950

2,900

—

—

900

700

350

1,050

900

600

1,500

—

—

2,000

1

—

1,500

—

—

3,000

—

—

700

—

—

600

—

—

7,000

—

—

500

—

—

25,000

—

—

17,500

|

103,550

att till utrustning av utvidgade laboratorier anvisa på extra stat för

ar 1919 ett reservationsanslag av 10,000 kronor, samt

att^ medgivande lämnas därtill, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt

må äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även

å extra stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post

gorå minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras

helhet icke överskridas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 höft. (Kr 335.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Tekniskt gymnasium, maskinfackskola och husbyggnads
fackskola

i Malmö.

Kostnadsberäkning för tekniskt gymnasium, maskinfackskola och byggnads

fackskola i Malmö (i färdigt skick).

Kronor.

öre.||

Kronor.

öre.

1 rektor, (förutom av kommunen bekostad fri bo-

1

!

stad eller ersättning därför) .....................................

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg) ....................................

5,800

—

8 lektorer » * ...................................

46,400

—

59,700

—

Arvoden till extralärare (64, resp. 54 tim. under

vardera terminen)...........................................................

10,325

—

Föredrag om arbetarskydd och hygien.......................

400

—

övningar i lantmäteri .....................................................

600

—

Bokförings- och skrivbiträde ........................................

900

—

Vaktmästare........................................................................

1,050

—

Laboratorievaktmästare.....................................................

1,500

—

Maskinist och eldare .......................................................

1,500

—

Lyshållning, uppvärmning m. m.....................................

10,000

Bibliotek................................................................................

2,000

Samlingar och undervisningsmateriell

4,000

—

Laborationer: materialier och diverse.........................

4,500

Arvode till skolläkare.....................................................

500

.

Tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier m.m.

925

—

38,200

Summa

| 97,900

!—

För utrustning av maskinlaboratorium, anskaffande av undervisningsmateriell

m. m. fordras för en gång ett visst belopp. Det är ej möjligt

att under nu rådande förhållanden beräkna dettas storlek, vilket även i

avsevärd grad beror på det intresse, som i form av gåvor eller nedsatta

pris kan påräknas från industriens sida. Sannolikt torde en summa av

50,000 kronor från statens sida kunna anses bliva tillfyllest. Detta belopp

synes emellertid böra fördelas på ett par år.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 335.

Kostnadsberäkning för tekniska elementarskolan, tekniska gymnasiet och

maskin fackskolan i Malmö för år 1919.

1

j a) Utgifter, som omfatta hela kalenderåret.

|

j Kronor,

1

öre

Kronor.

öre.

Rektor (förutom av kommunen bekostad fri bo-

stad eller ersättning därför)..................

7,500

—

1 lektor (förutom ålderstillägg) ...

5,800

—

2 lektorer » »

11,600

—

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor...

900

_

1 vaktmästare ...................

1,050

_

1 maskinist och eldare............

1,500

Lyshållning, uppvärmning och renhållning

10,000

—

Bibliotek.............................................................. ,

1,000

_

Inköp av undervisningsmateriell..........

2,000

_

Verkstaden: materialier och diverse

1,500

_

Laborationer: » > »

2,000

Arvode till skoll åkare .

500

Tryckningskostnader, annonser, skrivmaterialier

m. m..............................................................................

800

—

46,150

—

! b) Utgifter, som omfatta tiden den 1 januari—den

30 juni 1919.

Arvoden till lärare i mineralogi och geognosi, bok-

föring och handelslära, svenska och främmande

språk, fri handsteckning och modellering, verk-

stadsarbete och gymnastik* samt för undervis-

ning på grund av parallellavdelningar i tekniska

elementarskolans första och andra årskurser

jämte tredje årskursens mekaniska avdelning

(177 veckotimmar)....................................................

17,200

—

1 c) Utgifter, som omfatta tiden den 1 juli—den 31

december 1919.

1 lektor ..............................

2,900

3 lektorer.............................

8,700

_

Arvoden till extraiärare (105 timmar)

8,200

övningar i lantmäteri ....................................

450

20,250

Summa

|

83,600

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kung!-. Majds Nåd. Proposition Nr 335.

Av engångskostnaderna för anskaffande av undervisningsmateriell m. in.

torde en viss del böra utgå under år 1919, förslagsvis 10,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för år 1919 skulle sålunda bliva 93,500 kronor.

Till jämförelse meddelas de för år 1918 utgående anslagen till tekniska

elementarskolan i Malmö.

För år 1918 utgående anslag till tekniska elementarskolan i Malmö.

1

Ordinarie

Extra

Summa

anslag.

anslag.

anslag.

Kronor.

Öre.j

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

Rektor, som tillika är lektor (förutom ål-

derstillägg och tillfällig löneförbättring)

1 lektor (förutom ålderstillägg och tillfäl-

5,000

—

5,000

lig löneförbättring).......................................

2 lektorer (förutom ålderstillägg och till-

4,000

4,000

!

fällig löneförbättring) ..............................

Arvode till extralärare i mineralogi och

8,000

8,000

geognosi

200

—

200

» » » » bokföring och

handelslära........

300

—

300

» » » » svenska o. främ-

mande språk ...

800

—

800

» > » »frihandsteckning

500

—

500

> » > > modellering

300

—

300

» » » » gymnastik

200

—

200

Anslag till assistenter och repetitörer

800

—

800

(bidrag till

» till verkstaden: 1,500:-

1 förmateriell 1,500: —

3,000

—

3,000

Kemiska och fysiska laborationer..................

Bibliotek och övriga samlingar.....................

800

—

800

1,000

—

1,200

—

2,200

Sekreterar- och kamrerargöromålen ............

300

—

1,000

300

Betjäningens avlöning.......................................

500

—

—

1,500

—

Lyshållning, uppvärmning m. m.

900

-—

6,000

—

6,900

—

Till en parallellavdelning i l:sta årskursen

4,500

4,500

—

> » » » 2:dra »

5,000

i 5,000

—

> » » » 3:dje »

6,000

.

i 6,000 —

Summa

|

I 50,300|—

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd, Proposition Nr 335. 101

Som jag förut nämnt, omfattar tekniska elementarskolan i Malmö två

parallella avdelningar i första och andra årskurserna samt i tredje årskursens

mekanisk-tekniska linje. Det oaktat är antalet ordinarie lektorat blott

fyra liksom vid de tekniska elementarskolor, vilka endast hava enkla klasser.

. Extralärarna, vilka upprätthålla omkring två tredjedelar av undervisningen,

äro också vid denna skola relativt svagt avlönade. Vid en omorganisation

till. tekniskt gymnasium, maskinfackskola och husbygonadsfackskola

måste givetvis de ordinarie befattningarnas antal väsentlio-en

ökas och extralärarnas lönevillkor förbättras. En rätt betydlig ökmn<r

av kostnaderna är sålunda oundviklig. Som av förslaget till timplan

(bil. 9) samt förslaget till ämnesfördelning (bil. 10) framgår, skulle läroanstalten

i sin helhet i färdigt skick behöva 10 lektorer; bland dessa äro

inräknade tre av de nuvarande lektorerna, nämligen lektorn i matematik

och fysik, lektorn i mekanik, maskinlära in. in. samt lektorn i byggnadskonst,

ritning in. in. Däremot skulle undervisningen i kemi med°laborationer

lämpligen kunna uppehållas av en extralärare, och den nuvarande

lektorn i kemi, kemisk teknologi och laborationer skulle sålunda framdeles

kunna tänkas böra överflyttas till den blivande kemiska fackskolan. Under

läsåren 1919. 1921, då den nuvarande tekniska elementarskolans tredje årskurs

med sin kemisk-tekniska linje finnes kvar, är emellertid bemälde lektor behövlig.

Inrättandet av de 7 nya lektorsbefattningarna bör givetvis äga rum

successivt i den mån de genom omorganisationens genomförande bliva

nödvändiga. Av förslaget till timplan för läsåret 1919—1920 (bil. 11)

ävensom av förslaget till ämnesfördelning (bil. 12) framgår, att, ehuru

endast det tekniska gymnasiet och maskin fackskolan men icke husbyggnadsfackskolan

skulle träda i verksamhet nämnda läsår, 8 lektorat äro erforderliga

eller alltså samma antal, som jag föreslagit för tekniska elementarskolan

och tekniska gymnasiet i Örebro.

De 4 nya lektoraten skulle upprättas:

1 i matematik och mekanik,

1 » fysik och matematik,

1 * mekanik, maskinlära, maskinritning och mekanisk teknologi samt

1 » svenska, tyska och engelska språken.

1 överensstämmelse med vad jag anfört vid behandlingen av läroanstalten

i Örebro, anser jag, att dessa lektorat böra tillträdas vid sådan

tidpunkt, att deras blivande innehavare kunna träda i verksamhet med

ingången av läsåret 1919—1920.

Beträffande extralärarna har jag i det föregående gjort gällande, att deras

arvoden böra beräknas efter i medeltal 1 75 kronor per veckotimme och läsår samt

att denna beräkningsgrund må tillämpas från början av kalenderåret 1919.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts Råd. Proposition Nr 335.

Enligt upplysningar, som lämnats av skolans rektor, är hela det antal

undervisningstimmar, som för närvarande måste skötas av extralärare, 177.

Till avlönande av dessa lärare har för år 1918 anvisats:

Kronor.

öre.

Kronor.

öre.

dels å ordinarie stat:

till extralärare i mineralogi och geognosi

200

» > » bokföring och handelslära............

300

» » » svenska och främmande språk ...

800

» » » frihandsteckning............................

500

—

» » » modellering......................................

300

—

» » » gymnastik..........................................

200

—

» assistenter och repetitörer....................................

800

—

» verkmästarens avlöning .........................................

1,500

—

4,600

—

dels å extra stat:

till en parallellavdelning i första årskursen

4,500

—

» » » » andra » ............

5,000

—

» » > » tredje » ............

6,000

—

15,500

—

Summa

|

20,100

—

Om arvodena till extralärare beräknas efter 175 kronor för veckotimme

och läsår och antalet timmar under vårterminen 1919 blir detsamma

som för närvarande samt man dessutom tager i betraktande, att

vårterminen vid ifrågavarande läroanstalt utgör 5/9 av läsåret, skulle för

nämnda termin år 1919 till extralärararvoden erfordras 17,200 kronor.

Under höstterminen 1919 skulle, som framgår av förslagen till timplan

och ämnesfördelning, 105 undervisningstimmar i veckan uppehållas

av extralärare. Efter det föreslagna medeltalsarvodet av 175 kronor per

veckotimme och år skulle för höstterminen 1919, om den antages utgöra

4/0 av läsåret, åtgå 8,166 kronor 66 öre eller avrundat 8,200 kronor.

Till de praktiska övningarna i lantmäteri, då lärjungarna uppdelas i

grupper under ledning av tillfälligt anställda extra lärare, förordar jag ett

anslag av 450 kronor.

Beträffande nödiga anslag till bokförings- och skrivbiträde, vaktmästare

samt maskinist och eldare gäller vad jag därom anfört vid behandlingen

av tekniska läroanstalten i Örebro.

Till arvode åt skolläkare torde beräknas ett belopp av 500 kronor.

Till lyshållning, uppvärmning m. m. utgår för år 1918 sammanlagt 6,900

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 103

kronor, därav 6,000 kronor på extra stat. Styrelsen begär i skrivelse den 30

augusti 1917 en ökning av sistnämnda belopp till 9,000 kronor,så att sammanlagda

beloppet skulle bliva 9,900 kronor. Styrelsen anför härom följande:

Det anslag av 6,000 kronor till lyshållning och uppvärmning, som skolan åtnjutit

under nagra ar eller från och med år 1914, har visat sig otillräckligt, och torde det

under de narmaste aren bliva fullständigt omöjligt att nöjaktigt kunna upplysa och

uppvärma skollokalerna, da bränsle av alla slag blivit svårt att anskaffa samt avsevärt

stigit i pris Redan under vintern 1916-1917 hava en del lokaler inom skolan måst avstangas

i och för branslebesparing, och denna anordning måste även sannolikt vidtagas för de

kommande vintrarna, vilket icke är till fördel för undervisningens lugna och jämna gång

Enligt av vederbörande lämnade uppgifter har koksförbruknimmn för

skolan under de senare åren uppgått till i medeltal 2,000 hektoliter per

ar. Om denna kvantitet till nu gällande priser kunde erhållas, skulle icke

den av styrelsen begärda summan räcka ens till bränsle. Ännu mindre lärer

detta bliva fallet, då ved måste anlitas i övervägande grad. Det av styrelsen

begärda beloppet torde därför utan tvivel vara otillräckligt, men då det för

närvarande icke är möjligt, att ens tillnärmelsevis beräkna det verkligen

erforderliga beloppet, anser jag lämpligast att tills vidare i nära anslutning

till styrelsens förslag för ändamålet beräkna en summa av 10,000 kronor!

Till bibliotek och samlingar har för år 1918 anvisats sammanlagt

2,200 kronor. Styrelsen ifrågasätter icke i sin framställning om extra

anslag för år 1919 någon ökning å denna post; styrelsen har emellertid

härvid icke kunnat taga hänsyn till det nu föreliggande förslaget om upprättande

av såväl ett tekniskt gymnasium som en maskinfackskola i Malmö.

•lag förordar nu en höjning av ifrågavarande anslag till sammanlagt 3,000

kronor, fördelat så, att 1,000 kronor skulle avse biblioteket och 2,000

kronor inköp av undervisningsmateriell.

Till verkstaden har för materiell hittills utgått 1,500 kronor årligen,

undervisningen omfattar såväl järn- och metall- som trä-arbete. Från

och med höstterminen 1919 skulle antalet undervisningstimmar i detta

ämne minskas, men då det ovan angivna beloppet, som utgått under en lån<>- följd av år, är avpassat efter de låga materialpriser, som förr voro fän o-se

torde någon sänkning av detsamma för år 1919 icke böra ifrågasättas!

Till kemiska och fysiska laborationer har hittills utgått ett årlift belopp

av . 800 kronor. Då emellertid prisen på de för laborationerna nödiga

matenalierna stigit avsevärt och då vidare laborationerna böra erhålla Åt

avsevärt större utrymme på läroplanen, än som under hittillsvarande förhållanden

kunnat ske, anser jag, att denna post bör beräknas till 2,000 kronor.

Slutligen vill jag här liksom för läroanstalterna i Örebro och Västerås

föreslå ett särskilt anslag till tryckningskostnader, annonser in. in., vilka

utgifter, särskilt under övergångsåret, torde bliva rätt avsevärda. För

ändamålet synes böra beredas ett belopp av 800 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kunfjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Av engångskostnaderna för anskaffande av laboratorieutrustning torde,

på sätt jag ovan antytt, för år 1919 böra anvisas en viss del, förslagsvis

intill 10,000 kronor. Nämnda anslag bör hava reservationsanslags natur.

På grund av det anförda anser jag mig böra förorda, att för tekniska

elementarskolan i Malmö, tekniskt gymnasium och maskinfackskola där

städes fastställes följande ordinarie stat för år 1919:

Lön.

Tjänst-

görings-

pennin-

gar.

Summa.

Anmärkningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 rektor ...................................................

1 lektor .................................................

2 lektorer...............................................

1 lektor (från och med den 1 juli 1919)

3 lektorer» » » » » » »

Till bokförings- och skrivbiträde åt

rektor .................................................

1 vaktmästare ......................................

1 maskinist och eldare........................

Till lyshållning, uppvärmning m. m.

> bibliotek och samlingar ...........

» verkstaden för materialier och

diverse .............................................

» laborationer...................................

» arvode åt skolläkare ..................

» tryckningskostnader, annonser

in. in.................................................

» arvoden åt extralärare under

vårterminen..................................

» arvoden åt extralärare under

höstterminen ...............................

» övningar i lantmäteri..................

5.000

3,900

7,800

1,950

5,850

700

900

2,500

1,900

3,800

950

2,850

7,500

5 800 p^er 5 ^r* kftn- *önen

11,600 j terligare 500 kronor.

2,900

8,700

ijas med 500 kronor

[och efter 10 år med yt

Summa

900

350 1,050

600) 1,500

10,000

3.000

1,500

2.000

500

800

17,200

8,200

450

83,600

att till laboratorieutrustning på extra stat för år 1919 anvisas ett

reservationsanslag av 10,000 kronor; samt

att medgivande lämnas därtill, att styrelsen för ifrågavarande läroanstalt

må äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än

även å extra stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å

en post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. ilaj:ls Nåd. Proposition Nr 335.

105

V. Löne- och pensionsreglering för den ordinarie lärarpersonalen

vid de tekniska elementarskolorna i

Norrköping, Borås och Härnösand.

På sätt av den föregående framställningen torde framgå, är det min

mening, att de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand

skola tillsvidare lämnas oberörda av det organisationsförslag, vars

riktlinjer jag i det föregående uppdragit, och att det skall på en vidare

utredning bero, när och i vad mån sagda skolor skola tänkas bliva föremål

för en omreglering av ungefärligen den art, åt vilken jag i det föregående

givit uttryck.

Vid behandlingen av förut omförmälda läroanstalter i Malmö, Örebro

och Västerås har jag utgått från att de därstädes anställda och föreslagna

rektorer och lektorer skola bliva i avlöningshänseende likställda med motsvarande

befattningshavare vid de allmänna läroverken, för vilka sistnämnda

jag i annat sammanhang föreslagit en genomgripande lönereglering. Det

synes mig vid sådant förhållande skäligt, att denna lönereglering även må

vinna tillämpning i fråga om rektorer och lektorer vid de tekniska elementarskolorna

Norrköping, Borås och Härnösand.

De tekniska elementarskolornas lektorer åtnjuta för närvarande enahanda

avlöningsförmåner, som tillkomma lektorerna vid de högre allmänna

läroverken, d. v. s. lön i fem lönegrader å 1) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor och 5) 4,000 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor.

Rektor vid teknisk elementarskola åtnjuter, utöver honom såsom lektor

tillkommande avlöning, en lönetillökning av 1,000 kronor, därav 500 kronor

lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar. I motsats till rektorerna

vid de allmänna läroverken åtnjuta ifrågavarande rektorer icke rätt till fri

bostad eller ersättning därför av vederbörande kommun.

För lektor vid högre allmänt läroverk har jag i annat sammanhang

föreslagit en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900

kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två ålderstilllägg

till lönen, vart och ett å 500 kronor. Med enahanda avlöningsbelopp

har jag räknat i fråga om lektorer vid de av mig förut omförmälda läroanstalterna

i Malmö, Örebro och Västerås, och samma belopp anser jag

Bihang till riksdagens protokoll l''Jl8. 1 samt. 295 höft. (Nr 335.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

mig jämväl böra förorda för lektorerna vid de tekniska elementarskolorna

i Norrköping, Borås och Härnösand.

Högsta pensionsunderlaget för samtliga lektorer torde, i likhet med

vad jag föreslagit för de allmänna läroverkens lektorer, böra bestämmas

till 4,600 kronor.

Vad angår rektorerna vid de högre allmänna läroverken, föreslår jag

för dem en avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar, varjämte det må åligga vederbörande kommun

att tillhandahålla fri bostad eller ersättning därför. Samma kontanta

avlöningsförmåner har jag föreslagit för rektorerna vid de i det föregående

behandlade tekniska läroanstalterna i Västerås, Örebro och Malmö, och

finner jag mig ävenledes böra förorda enahanda förmåner för rektorerna

vid de tekniska elementarskolor, varom nu är tal. Pensionsunderlaget

bör bestämmas till samma belopp som för de högre allmänna läroverkens

rektorer eller alltså till 5,600 kronor.

Vad angår rektors bostadsförmån har jag i det föregående givit uttryck

åt den uppfattningen, att med den föreslagna omorganisationen av

de tekniska elementarskolorna i Malmö och Örebro och med inrättande av

en ny fackskola i Västerås bör förbindas skyldighet för vederbörande

kommun att tillhandahålla rektorerna vid respektive läroanstalterna fri

bostad eller ersättning därför. Ett sådant åläggande för kommunerna torde

däremot svårligen kunna uppställas i fråga om de tekniska elementarskolorna

i Norrköping, Borås och Härnösand, för vilka någon omorganisation

nu ej är i fråga, utan för vilkas lärarpersonal det i detta sammanhang

endast gäller att genomföra eu lönereglering. Förevarande villkor

synas jämväl lämpligare böra förbindas med den i utsikt ställda omorganisationen

av sistnämnda skolor, i all synnerhet som frågan om förläggningsorten

för de fackskolor, vilka skulle ersätta berörda elementarskolor,

ännu är omtvistad och torde böra underkastas vidare omprövning.

Då sålunda under övergångstiden icke någon skyldighet för vederbörande

kommun i detta avseende torde böra föreskrivas, må det dock

tillåtas mig att här giva uttryck åt en förhoppning, att kommunerna skola

låta sig angeläget vara att, därest det ligger i deras intresse att få bibehålla

vederbörande skola, eventuellt omorganiserad till en fackskola, frivilligt

åtaga sig ifrågavarande skyldighet.

Som jag redan förut erinrat, skulle enligt mitt förslag även extralärarna

vid de allmänna läroverken erhålla ökade arvoden. Beträffande

de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö har jag också i det

föregående föreslagit höjning av extralärararvodena, så beräknade, att dessa

arvoden skulle utgå efter ett medelbelopp av 175 kronor per veckotimme

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 33~>.

och läsår. Jag finner billigt, att även extralärarna vid de tre övriga tekniska

elementarskolorna erhålla motsvarande förmåner, i all synnerhet som

den ordinarie lärarpersonalens avlöningsförhållanden skulle bliva likartade

vid de tekniska läroanstalterna, vare sig1 dessa enligt föreliggande förslag

skulle omorganiseras eller tills vidare bibehållas under nuvarande former.

Då de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagna

beloppen å extra stat till de tekniska elementarskolorna i Norrköping,

Borås och Härnösand torde täcka de ökade anslagsbehoven vid nämnda

tekniska elementarskolor, synes ytterligare anslag för nu senast berörda

ändamål ej vara erforderligt.

I fråga om de villkor och bestämmelser, vilka böra knytas vid de av

mig förordade avlöningsförmånerna, synas mig i stort sett samma föreskrifter

böra i tillämpliga delar bliva gällande, som jag i annat sammanhang

förordat för de allmänna läroverkens vidkommande.

I ett avseende anser jag mig emellertid böra förorda ett tillägg. På

sätt av det föregående framgår, kommer undervisningen i vissa discipliner

att meddelas genom extra lärarkrafter Skulle av en eller annan anledning

det icke vara möjligt att för visst ämne erhålla kompetent extralärare

— erfarenheten har givit vid handen, att så understundom varit

fallet — synes mig skyldighet böra åläggas ordinarie lärare, i den mån

han därtill är kompetent, att till viss omfattning utan särskild ersättning

bestrida sådan undervisning. Bliver denna extra tjänstgöring mer omfattande,

synes skäligt, att vederbörande lärare tillerkännes viss ersättning

härför. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de föreskrifter,

vilka i detta avseende bliva erforderliga.

Beträffande avlöningsvillkoren vill jag vidare, med hänsyn till den

förestående omorganisationen av ifrågavarande tre elementarskolor, särskilt

betona vikten av att vederbörande befattningshavare ålägges förflyttningsskyldighet

till annan befattning inom förevarande undervisningsområde.

Givetvis böra sagda avlöningsvillkor även gälla ordinarie befattningshavare

vid de av mig i det föregående behandlade läroanstalterna i Malmö, Örebro

och Västerås.

I anslutning härtill får jag alltså förorda,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie

befattningshavare vid de av mig omförmälda tekniska läroanstalterna

i Malmö, Örebro, Västerås, Norrköping, Borås och Härnösand måtte fastställas

följande villkor och bestämmelser, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. in.:

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en blivande omorganisation av det tekniska

undervisningsväsendet eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,

efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en blivande

omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet ävensom eljest, när

helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning

inom området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att

av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp till det belopp, Kungl!" Maj:t

för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de bestämmelser,

som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot

smittosam lungsot;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej yrkesskolöverstyrelsen,

uppå däroin gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid läroverket, finner uppdraget eller befattningen kunna få

mottagas och tills vidare bibehållas;

att ordinarie befattningshavare ej må åtaga sig undervisning i vare

sig enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt icke, vad angår

lektor, vederbörande skolas styrelse eller, vad angår rektor, yrkesskolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

skolan eller gymnasiet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas; samt

att, därest för läroämnen, i vilka undervisningen är avsedd att uppehållas

genom extra ordinarie lärarkrafter, extra ordinarie lärare icke kunnat

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mdj:ts Nåd. Proposition Nr 335

109

anskaffas, ordinarie ämneslärare skall, i den män han därtill är kompetent,

vara skyldig dels att utan ersättning bestrida sådan undervisning till viss

begränsad omfattning, dels ock därutöver mot särskild ersättning bestrida

undervisning av angiven art, allt enligt av Kungl. Makt närmare meddelade

föreskrifter;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. in.:

att tjänstgöringspenningar skola för lektor beräknas utgå för läsårets

antal låsveckor samt att de i rektors avlöning ingående tjänstgöringspenningar

skola beräknas utgå efter kalenderår men tillolika belopp för lästiden

och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Kung]. Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar skola för vaktmästare eller maskinist beräknas

utgå efter kalenderår;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning

avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina

tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till

befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas

skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräkna sig den tid, som före

den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten;
att,

därest adjunkt vid allmänt läroverk, som befordras till lektor vid

teknisk fackskola, teknisk elementarskola eller tekniskt gymnasium, intjänat

tre ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg

som lektor;

att lektor vid teknisk fackskola, teknisk elementarskola eller tekniskt

gymnasium må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid någon av nu nämnda läroanstalter eller vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, ävensom den tid,

han må hava tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att

semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromalens

behöriga gång, åtnjutas av vaktmästare och maskinister, där sådana finnas,

under femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträde till befattningen stadgat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 335.

De av mig i det föregående framlagda ordinarie staterna för de tekniska

läroanstalterna i Malmö, Örebro och Västerås för år 1919 sluta på

respektive 83,600 kronor, 103,550 kronor och 13,000 kronor eller alltså

tillhopa 200,150 kronor. Det nuvarande ordinarie anslaget till de tekniska

elementarskolorna i Malmö och Örebro utgör 26,600 kronor för vardera

eller sammanlagt o3,200 kronor. Dragés sistnämnda belopp från ovanstående

200,150 kronor, erhålles en summa av 146,950 kronor, vilken alltså

betecknar den ökning för år 1919 av det ordinarie anslaget till de tekniska

läroverken, som betingas huvudsakligen av den utav mig föreslagna

omorganisationen av berörda läroanstalter.

Ett bifall till den av mig föreslagna löneregleringen för rektorer och

lektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand

skulle medföra en kostnadsökning av 23,700 kronor.

Den totalökning av det ordinarie anslaget till de tekniska läroverken,

som föranledes av samtliga av mig nu förordade förslag, uppgår följaktligen

till 170,650 kronor. Härtill skulle vidare komma på extra stat för

år 1919 anslag å tillhopa 35,000 kronor. I statsverkspropositionen, åttonde

huvudtiteln, punkterna 209 och 210, är för samtliga ovanberörda ändamål

beräknat ett belopp av sammanlagt 219,500 kronor. I

I anslutning till vad jag i det föregående anfört och föreslagit, får

jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk

fackskola ävensom att de tekniska elementarskolorna

i Örebro och Malmö må ombildas på sätt av

mig i det föregående närmare angivits, under förutsättning

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler och bostad eller

hyresersättning åt rektor;

dels under samma förutsättning, med upphävande

av nu gällande ordinarie stater för de tekniska elementarskolorna

i Örebro och Malmö, godkänna de av mig

framlagda förslagen till ordinarie stat för år 1919 för

eu elektroteknisk fackskola i Västerås, för den tekniska

elementarskolan och ett tekniskt gymnasium i Örebro

samt för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium

och en maskinfackskola i Malmö;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer och

lektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping,

Borås och Härnösand till följande belopp, nämligen:

Sammanfattning

av kostnadsberäkning.

Hemställan.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts Nåd, Proposition Nr 335.

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön

och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, samt

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön

och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma två ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500

kronor;

dels medgiva, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare

vid ovan angivna läroanstalter må utgå

ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag: ålderstillägg;

dels medgiva, att för ordinarie rektorer och lektorer

vid de av mig i det föregående behandlade

tekniska läroanstalterna i Västerås, Örebro, Malmö,

Norrköping, Borås och Härnösand pensionsunderlaget

för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och högsta

pensionsunderlaget för lektor till 4,600 kronor samt

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor, sådant

skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas

honom till godo på samma sätt, som om han varit

befullmäktigad rektor;

dels godkänna de av mig föreslagna villkoren och

bestämmelserna för åtnjutande av de för ordinarie befattningshavare

vid omförmälda tekniska läroanstalter

föreslagna avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter

ingången av år 1919 tillträder ordinarie befattning vid

någon av omförmälda läroanstalter, skall vara pliktig

underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser

samt att de förutvarande ordinarie befattningshavare,

vilka icke före den 1 november 1918 anmäla, att de

vilja underkasta sig ny avlöningsstat och därvid fästade

villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner;
dels

vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i

riksstaten uppförda ordinarie anslaget till de tekniska

läroverken med 170,650 kronor;

dels på extra stat för år 1919 bevilja

till undervisningsmateriell, böcker, apparater och

laboratorieutrustning m. m. för en elektroteknisk fack
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 113

skola i Västerås ett reservationsanslag av 15,000 kronor,

till utrustning av utvidgade laboratorier för den

tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium

i Örebro ett reservationsanslag av 10,000 kronor,

till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan,

ett tekniskt gymnasium och en maskintackskola

i Malmö ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

dels ock medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom

nu är fråga, må äga att beträffande de utgiftstitlar ej

mindre å ordinarie än även å extra stat, som icke innefatta

avlöning till ordinarie personal, å en post göra

minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen

i deras helhet icke överskridas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Floren.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 295 käft. (Nr 335.)

15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Bilaga 1.

Förslag till timplan vid elektroteknisk fackskola i Västerås

(i färdigt skick).

Årskurs I.

Årskurs II.

Summa tim.

Anmärkningar.

h. t.

V. t.

h. t.

v. t.

h. t.

V. t.

Matematik ........................

12

8

12

8

Fysik med laborationer ...

4

5

—

—

4

5

Elektroteknik med konstr.

och laborationer............

3

14

17

14

20

Kemi med laborationer ...

7

—

—

—

7

—

Mineralogi och geologi

—

2

—

—

—

2

Mekanik och hållfasthets- lära ..............................

7

3

3

7

Grafostatik........................

—

—

2

—

2

—

Maskinlära med labora- tioner ...........................

3

4

3

4

Maskinritning ..................

—

—

6

8

6

8

Mekanisk teknologi .........

—

—

3

3

3

3

Krokiteckning ..................

4

—

—

—

4

—

Projektionslära och rit- ning ..............................

6

6

Byggnadslära och ritning

—

7

—

—

—

7

Svenska ...........................

2

2

2

1

4

3

Tyska.................................

2

1

1

1

3

2

(.Endast det ena språket ob-

Engelska...........................

—

2

1

1

1

3

/ ligatoriskt.

Handelsteknik ..................

—

—

2

2

2

2

Gymnastik ........................

3

3

3

3

3

3

Gemens, gymn. för båda årsk.

Summa

40

40

40

40

77

77

Härtill kommer på grund av klassens uppdelning i två grupper vid fysiska, elektrotekniska

och maskinlaborationer sammanlagt ytterligare 5 timmar, så att hela antalet

undervisningstimmar blir 77 -j- 5 = 82 under vardera terminen.

Övningar i fältmätning och avvägning anordnas för årskurs II under en vecka

vid början av höstterminen. Härvid delas klassen i två grupper.

För årskurs II hållas 10—15 föredrag om arbetarskydd och hygien jämte därtill

hörande i lag givna föreskrifter.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

115

Bilaga 2.

Förslag till fördelning av undervisningen på resp. lärare vid elektrotek
nisk

fackskola i Västerås

(i färdigt skick).

Höstterminen: Vårterminen:

1 lektor: matematik 12 tim. i I

fysik 4 tim. i I

fysiska laborationer 1 tim.

extra för klassens delning

mekanik och hållfasthetslära

3 tim. i II =20

1 lektor: elektroteknik 14 tim i II

elektrotekniska laborationer

3 tim. extra för klassens

delning

mekanisk teknologi 3 tim. ill = 20

1 lektor: maskinlära 3 tim. i II

maskinlaborationer 1 tim.

extra

maskinritning 6 tim. i II

krokiteckning 4 tim. i I

projektionslära och ritning

6 tim. i I

grafostatik 2 tim. i II =22

1 extralärare: kemi med laborationer

7 tim. il = 7

1 extralärare: svenska 2 tim. i I, 2

tim. i 2

tyska 2 tim. i I, 1 tim.

i II

engelska 1 tim. i II =8

1 extralärare: handelsteknik2 tim.i II = 2

1 gymnastiklärare: gymnastik 3 tim.

för båda årsk. = 3

matematik 8 tim. i I

fysik 5 tim i I

fysiska laborationer 1 tim. extra

för klassens delning

mekanik och hållfasthetslära 7

tim. il =21

elektroteknik 3 tim i I, 17 tim. i II

elektrotekniska laborationer 3 tim.

extra för klassens delning = 23

maskinlära 4 tim. i II

maskinlaborationer 1 tim. extra

maskinritning 8 tim. i II

mekanisk teknologi 3 tim. i II

byggnadslära och ritning 7 tim.

il =23

mineralogi och geologi 2 tim.

il =2

svenska 2 tim. i I, 1 tim. i II

tyska 1 tim. i I, 1 tim. i II

engelska 2 tim. i I, 1 tim. i II = 8

handelsteknik 2 tim. i II =2

gymnastik 3 tim. för båda årskurserna

= 3

Summa 82 Summa 82

Av de för ordinarie lärare upptagna timmarna skulle på grund av minskad

undervisningsskyldighet för den lektor, som förordnats till rektor, 4 bestridas av extralärare.

Rektor och lektorer skulle sålunda enligt detta förslag bestrida undervisning

58 timmar under höstterminen och 63 under vårterminen. Av extralärare skulle undervisning

bestridas 24 timmar under höstterminen och 19 under vårterminen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kutig!. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 335.

Bilaga 3.

Förslag

till fördelning av undervisningen på resp. lärare vid elektroteknisk

fackskola i Västerås läsåret 1919—1920.

Endast årskurs I finnes.

Höstterminen 1919: Vårterminen 1920:

1 lektor: matematik 12 tim.

fysik 4 tim.

fysiska laborationer 1 tim.

extra = 17

1 cxtralärare: kemi med laborationer

7 tim. = 7

1 extralärare: krokiteckning 4 tim.

projektionslära och ritning

6 tim. = 10 1

1 extralärare: svenska 2 tim.

tyska 2 tim. = 4

1 gymnastiklärare: gymnastik 3 tim. = 3

Summa 41

matematik 8 tim.

fysik 5 tim.

fysiska laborationer 1 tim.

extra

elektroteknik 3 tim. =17

mineralogi och geologi 2 tim. = 2

1 lektor: mekanik 7 tim.

byggnadslära med ritning

7 tim. = 14

svenska 2 tim.

tyska 1 tim.

engelska 2 tim. = 5

gymnastik 3 tim. = 3

Summa 41

Eu lektor skulle undervisa 17 timmar, extralärare 24 timmar under höstterminen.

Två lektorer skulle undervisa 31 timmar, extralärare 10 timmar under vårterminen.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

117

Bilaga 4.

Förslag till timplan vid tekniskt gymnasium i Örebro

(i färdigt skick).

Ämne.

Matematik ...............

Fysik och elektroteknik

med laboratio
ner.

.......................

Kemi och kemiska la
borationer

............

Mineralogi och geo
.

.......................

Mekanik, grafostatik

och hållfasthetslära

Frihands- och kroki
teckning

...............

Prqjektionslära och

ritning ..................

Bygguadslära och ritning

.....................

Maskinlära och labo
rationer.

.................

Maskinritning............

| Mekanisk teknologi

Svenska.....................

Tyska........................

Engelska ..................

Handelsteknik .........

Ekonomisk geografi

Författniugslära ......

Nationalekonomi ......

Gymnastik ...............

Summa

Härtill kommer, att vid laborationer i fysik och elektroteknik samt vid maskinlaborationer

vederbörande avdplning behöver uppdelas i två. Dessa laborationer

kunna beräknas upptaga resp. 4, 4 och 3 eller tillhopa 11 veckotimmar för å- och Bavdelningarna

tillhopa samt resp. 6, 4 och 4 eller tillhopa 14 veckotimmar för samt
-

Ärskurs I.

Årskurs II.

Arskurs III.

Summa tim.

Avdeln.

A

Avdeln.

1 B

Avdeln.

C

Avdeln.

A

Avdeln.

B

Avdeln.

C

Avdeln.

A

Avdeln.

B

Avdeln.

C

Avdeln.

A ocli B

Avdeln.

A, B 0. C

lit.| vt.|ht.|vt.

ht.

vt.

ht.

vt.

ht.

vt.

ht.

vt.

ht

vt.

ht.Jvt.

ht.

vt.

ht.

vt.

ht.

vt.

8

8

8

8

8

8

5

4

5

4

5

4

1

1

i i

—

—

28

26

41

38

4

4

4

4

4

4

4

4

7

8

4

4

4

4

1414

4

4

37

38

49

50

7

5

7

5

7

5

—

—

—

—

5

6

—

—

— —

12

12

14

10

38

33

a

A

8

8

7

7

6

6

15

15

21

0

21

3

3

3

3

3

3

1

6

6

9

9

6

6

6

6

6

6

-

—

12

12

18

18

-

—

—

-

—

—

4

4

4

4

4

4

5

5

5 5

5

5

18

18

27

27

5

5

3 3

3

3

8

8

11

11

—

5

6

3

3

2

2

12

12

5 5

4

4

25

26

31

32

3

3

2 2

2

2

5

5

7

7

2

2

2

2

2

2

1

1

1

1

1

1

1

1

li 1

1

1

8

8

12

12

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

1

1

1 1

1

1

10

10

15

15

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

2

1

1

1 1

1

1

10

10

15

15

3

3

3

3

3

3

2

2

2

2

2

2

2

2

2 2

2

2

14

14

21

21

2

2

2

2

2

2

|

4

4

6

6

-

2

2

2

2

2

2

1

4

4

6

6

2

2

2| 2

2

2

4

4

6

6

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3 3

3

3

9

9

12

12

4040)40 4040,40

40|40 40|40|40|40

40|40|40|40j40|40|23l|231

345345

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

liga avdelningar. Totala timantalet blir sålunda 231 -J- 11 = 242 för A- och B-avdelningarna

och 345 —f— 14 = 359 för samtliga avdelningar.

För årskurs III anordnas undervisning i fältmätning och avvägning under omkring

en vecka för varje avdelning A, B och C vid läsårets början. Under denna

uppdelas varje avdelning i två.

För årskurs III hållas omkring 10 föredrag om arbetarskydd och hygien jämte

tillhörande i lag givna föreskrifter.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

119

Bilaga 5.

Förslag till fördelning av undervisningen på resp. lärare vid ett tekniskt

gymnasium i Örebro (i färdigt skick).

Alternativ i. Endast två parallella linjer medräknas (A och B).

Vårterminen:

Höstterminen:

1 lektor: matematik 1 tim. i III A, 1

tim. i III B,

mekanik 8 tim. i II A,

fysik 4 tim. i III B, 4 tim. i

II B,

fysiska laboration er 2 tim.

extra på grund av delning

av vederbörande avdelning = 20

1 lektor: matematik 8 tim, i I A,

fysik 4 tim. i I A, 4 tim. i

II A, 4 tim. i III A,

fysiska laborationer 2 tim.

extra på grund av delning

av vederbörande avdelning = 22

1 lektor: kemi och kemiska laborationer

7 tim. i I A, 7 tim. i I B,

matematik 5 tim. i II A, 5

tim. i II B =24

1 lektor: elektroteknik 10 tim. i III B,

3 tim. i II B.

elektrotekniska laborationer 4

tim. extra på grund av delning

av avdelning,

maskinritning 5 tim. i III B = 22

1 lektor: maskinlära 5 tim. i III A,

maskinritning 12 tim. i III A,

mekanik, grafostatik, hållfasthetslära

7 tim. i II B =24

/ lektor: maskinlära 3 tim. i III B,

maskiulaboratiouer 3 tim.

extra på grund av delning

av avdelning,

mekanisk teknologi 3 tim. i

III A, 2 tim. i III B,

maskinritning 5 tim. i II A,

projektionslära och ritning 6

tim. i I A =22

Trpt. 134

Lika med höstterminen = 20

Lika med höstterminen = 22

kemi och kemiska laborationer 5

tim. I i A, 5 tim. i I B,

mineralogi och geologi 2 tim. i I

A, 2 tim. i I B,

matematik 4 tim. i II A, 4 tim. i II B = 22

elektroteknik 10 tim. i III B, 4 tim.

i II B,

elektrotekniska laborationer 4 tim.

extra på grund av delning av avdelning,

maskinritning 5 tim. i III B = 23

Lika med höstterminen = 24

maskinlära 3 tim. i III B,

maskinlaborationer 3 tim. extra på

grund av delning av avdelning,

mekanisk teknologi 3 tim. i III A,

2 tim. i III B,

maAinrituing 6 tim. i II A,

projektionslära och ritning 6 tim. i

1 A =23

Trpt. 134

tr

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Trpt. 134

1 lektor: bygguadslära och ritning 4

tim. i II A, 4 tim. i II B,

5 tim. i III A, 5 tim. i III B,

projektionslära och ritning 6

tim. i I B =24

1 lektor: svenska 2 tim. i I A, 2 tim.

i I B, 1 tim. i II A, 1 tim.

i II B, 1 tim. i III A, 1 tim.

i III B,

tyska 2 tim. i I A, 2 tim. i

I B, 2 tim. i II A, 2 tim. i

II B, 1 tim. i III A, 1 tim.

i III B,

engelska 2 tim. i I A, 2 tim.

1 II A, 1 tim. i III A = 23

1 lektor: handelstekuik 3 tim. i I A,

2 tim. i II A, 2 tim. i II

B, 2 tim. i III A, 2 tim. i III B,

ekonomisk geografi 2 tim. i

II A, 2 tim. i II B,

författningslära 2 tim. i II

A, 2 tim. i U B,

nationalekonomi 2 tim. i III

A, 2 tim. i III B, = 23

1 extralärare: matematik 8 tim. i I

B, fysik 4 tim. i 1 B,

maskiuritning 3 tim. i II B =15

1 extralärare: frihauds-och krokiteckn.

3 tim. i I A, 3 tim. i IB= 6

1 extralärare: engelska 2 tim. i I B, 2

tim. i Q B. 1 tim. i III B,

handelsteknik 3 tim. i I B =8

1 gymnastiklärare: gymnastik 3 tim. i

vardera av 3 gymnastikavdelningar

= 9

Summa 242

Trpt. 134

Lika med höstterminen = 24

Lika med höstterminen = 23

Lika med höstterminen = 23

Lika med höstterminen = 15

Lika med höstterminen = 6

Lika med höstterminen — 8

Lika med höstterminen = 9

Summa 242

Av de för ordinarie lärare upptagna timmarna skulle på grund av minskad undervisningsskyldighet

för den lektor, som är rektor, 8 bestridas av extralärare. Av rektor

och lektorer skulle sålunda undervisning bestridas 196 timmar och av extralärare 46

timmar under vardera terminen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 L

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Alternativ 2. Tre parallella linjer medräknas (A, B och C).

Höstterminen:

1 lektor: matematik 1 tim. i III A,

1 tim. i III B,

fysik 4 tim. i Hl A, 4 tim.

i III B, 4 tim. i II A, 4

tim. i II B,

fysiska laborationer 3 tim.

extra på grund av delning

av avdelning =21

1 lektor: matematik 5 tim. i II A, 8

tim. i I A,

fysik 4 tim. i III C, 4 tim.

i II C,

fysiska laborationer 1 tim.

extra på grund av delning

av avdelning = 22

1 lektor: matematik 8 tim. i I B, 5

tim. i II B,

fysik 4 tim. i I A, 4 tim. i I B,

fysiska laborationer 2 tim.

extra på grund av delning

av avdelning == 23

1 lektor: mekanik 8 tim. i II A, 6 tim.

i II C,

matematik 5 tim. i II C,

maskinritning 3 tim. i II B = 22

1 lektor: kemi, kemisk teknologi och

kemiska laborationer 7 tim.

i I C, 5 tim. i II C, 12

tim. i III C =24

1 lektor: kemi och kemiska laborationer

7 tim. i I A, 7 tim. i I B,

matematik 8 tim. i I C =22 1

1 lektor: elektroteknik 3 tim. i II B,

10 tim. i III B,

elektrotekuiska laborationer

4 tim. extra på grund av

delning av avdelning,

maskinritning 5 tim. i III B = 22

1 lektor: maskinlära 5 tim. i III A,

maskinritning 12 tim. i III

A, 5 tim. i II A =22

Vårterminen:

Lika med höstterminen = 21

matematik 4 tim. i H A, 8 tim. i I A,

fysik 4 tim. i in C, 4 tim. i U C,

fysiska laborationer 1 tim. extra

på grund av delning av avdelning = 21

matematik 8 tim. i I B, 4 tim. i II B,

fysik 4 tim. i I A. 4 tim. i I B,

fysiska laborationer 2 tim. extra på

grund av delning av avdelning = 22

mekanik 8 tim. i II A, 6 tim. i II C,

matematik 4 tim. i II C,

maskinritning 3 tim. i II B =21

kemi, kemisk teknologi och kemiska

laborationer 5 tim. i I C, 6 tim.

i II C, 12 tim. i III C = 23

kemi och kemiska laborationer 5 tim.

1 I A, 5 tim. i 1 B,

matematik 8 tim. i I C,

mineralogi och geologi 2 tim. i I A,

2 tim. i I B, 2 tim. i I C =24

elektroteknik 4 tim. i II B, 10 tim.

i III B,

elektrotekuiska laborationer 4 tim.

extra på grund av delning av avdelning,

maskinritning 5 tim. i BI B =23

maskinlära 5 tim. i UI A,

maskinritning 12 tim. i III A. 6 tim.

i II A — 23

Trpt. 178

16

Trpt. 178

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 höft. (Nr 335.)

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kung!. Maj:ts Udd. Proposition Nr 335.

Trpt. 178

1 lektor: maskinlära 8 tim. i III B, 3

tim. i III C,

maskinlaborationer 4 tim.

extra för klassernas delning,

maskinritning 2 tim. i II C,

4 tim. i in C,

mekanisk teknologi 3 tim. i

III A, 2 tim. i in B, 2 tim.

i in C =23

1 lektor: byggnadslära med ritning 5

tim. i in A, 5 tim. i Hl B,

5 tim. i in C, 4 tim. i H A,

4 tim. i U B =23

1 lektor: svenska 2 tim. i I A, 2 tim.

i I B, 1 tim. iUA, 1 tim.

i B B, 1 tim. i in A, 1

tim. i IU B,

tyska 2 tim. i I A, 2 tim. i

I B, 2 tim. i n A, 2 tim.

i II B, 1 tim. i III A, 1

tim. i IU B,

engelska 2 tim. i I A, 2 tim.

1 II A, 1 tim. i UI A =23

1 lektor: handelsteknik 3 tim. i I A,

3 tim. i I B, 2 tim. i HA,

2 tim. i n B, 2 tim. i IU A,

2 tim. i Hl B,

ekonomisk geografi 2 tim. i

B A, 2 tim. i B B,

nationalekonomi 2 tim. i in

A,2tim. i Hl B, 2 tim. i Hl C = 24

1 lektor: författningslära 2 tim. i II

A, 2 tim. i B B, 2 tim. i

U C,

handelsteknik 3 tim. i I C, 2

tim. i n C, 2 tim. i IH C,

ekonomisk geografi 2 tim. i

II C,

svenska 2 tim. i I C, 1 tim.

i B C, 1 tim. i IU C,

tyska 2 tim. i I C, 2 tim. i

II C, 1 tim. i UI 0 =24

1 extr alär are: fysik 4 tim. i I C,

mekanik 7 tim. i II B =11

Trpt. 178

Lika med höstterminen = 23

Lika med höstterminen = 23

Lika med höstterminen = 23

Lika med höstterminen = 24

Lika med höstterminen = 24

Lika med höstterminen = 11

Trpt. 306

Trpt. 306

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kung/. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

123

extralärare: byggnadslära med ritning

4 tim. i II C,

projektionslära med ritning

6 tim. i I A, 6 tim. i I B,

6 tim. ilC

extralärare: frihands- och krokiteckning

3 tim. i I A, 3

tim. i I B, 3 tim. i I C

extralärare: engelska 2 tim. i I B,

2 tim. i I C, 2 tim. i II B,

2 tim. i B C, 1 tim. i III B,

1 tim. i III C

gymnastiklärare: gymnastik 3 tim.

med vardera av 4 gymnastikavdelningar

_

;. 306

Trpt. 306

= 22

Lika med höstterminen

= 22

= 9

Lika med höstterminen

= 9

= 10

Lika med höstterminen

= 10

= 12

Lika med höstterminen

= 12

Summa 359

Summa 359

Enligt detta förslag skulle av rektor och lektorer bestridas undervisning 295 — 8

287 timmar och av extralärare 64 -f- 8 = 72 timmar under vardera terminen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kunc/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Bilaga 6.

Förslag till fördelning av undervisningen på resp. lärare vid tekniska

elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro läsåret 1919—1920.

Alternativ 1. Antalet ordinarie lektorat begränsas till det, som erfordras

för framtida tekniskt gymnasium med endast två parallella avdelningar

(A och B).

Höstterminen 1919:

1 lektor: matematik 1 tim. i III A,

I tim. i III C, 5 tim. i II A,

fysik 4 tim. i III A, 4 tim.

1 II A, 4 tim. i I A,

fysiska laborationer 2 tim.

extra på grund ar avdelningarnas

delning = 21

1 lektor: matematik 1 tim. i III B, 5

tim. i II B,

fysik 4 tim. i III B, 4 tim. i

II B, 4 tim. i I B,

fysiska laborationer 4 tim.

extra på grund av avdelningarnas

delning = 22

1 lektor: kemi, kemisk teknologi och

laborationer 14 tim. i III

B, 9 tim. i II B =23

1 lektor: elektroteknik 13 tim. i III C,

7 tim. i II C,

elektrotekniska laborationer 4

tim. extra på grund av avdelningens

delning i två = 24

1 lektor: maskinlära 5 tim. i III A,

maskinritning 10 tim. i III A,

7 tim. i II A,

mekanisk teknologi 2 tim. i

III A =24

1 lektor: maskinlära 3 tim. i III B,

3 tim. i III C,

maskinritning 4 tim. i III B,

2 tim. i II B,

mekanik 7 tim. i II B,

mekanisk teknologi 2 tim. i

in B, 2 tim. i ITT C = 23

Vårterminen 1920:

matematik 1 tim. i III A, 1 tim. i

III C, 4 tim. i II A,

fysik 4 tim. i III A, 4 tim. i II A,

4 tim. i I A,

fysiska laborationer 2 tim. extra på

grund av avdelningarnas delning = 20

matematik 1 tim. i III B, 4 tim. i

II B,

fysik 4 tim. i III B, 4 tim. i II B,

4 tim. i I B,

fysiska laborationer 4 tim. extra på

grund av avdelningarnas delning = 21

Lika med höstterminen = 23

Lika med höstterminen — 24

Lika med höstterminen = 24

Lika med höstterminen =23

Trpt. 137

Trpt. 135

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 125

Trpt. 137

1 lektor: byggnadslära med ritning 18

tim. i III B, 6 tim. i II B — 24

1 lektor: svenska 1 tim. i III A, 1 tim.

1 III B, 1 lim. i II A, 1

tim. i II B, 2 tim. i I A,

2 tim. i I B,

tyska 1 tim. i III A, 1 tim.

1 III B, 2 tim. i II A, 2

tim. i II B, 2 tim. i I A,

2 tim. i I B,

engelska 2 tim. i III A, 1

tim. i II A, 2 tim. i I A — 23

1 extralärare: mekanik 7 tim. i II

A, 7 tim. i II C,

matematik 8 tim. i I A =22

1 extralärare: matematik 8 tim. il C,

5 tim. i II C,

fysik 4 tim. i II C, 4 tim. i

111 C = 21

1 extralärare: kemi med laborationer

7 tim. i I A, 7 tim. i I B,

matematik 8 tim. i I B =22

1 extralärare: elektroteknik 13 tim.

i III B, 7 tim. i II B,

fysik 4 tim. i I C =24

1 extralärare: kemi med laborationer

7 tim. i I C

mineralogi och geologi 1 tim.

i II A, 1 tim. i II B, 1

tim. i II C, =10

1 extralärare: byggnadslära med ritning

3 tim. i III A, 6 tim. i III

C, 3 tim. i II A, 3 tim. i II C,

maskinritniug 2 tim. i II C,

4 tim. i III C,

projektionslära och ritning 6

tim. ilC =27

1 extralärare: frihands- och krokiteckning

2 tim. i II B, 3 tim. i 1

A, 3 tim. i I B, 3 tim. i I C,

projektionslära och ritning 2

tim. i II B, 6 tim. i I A,

6 tim. i I B,

modellering 6 tim. = 31

Trpt. 135

Lika med höstterminen = 24

Lika med höstterminen

= 23

Lika med höstterminen

= 22

matematik 8 tim. i I C,

4 tim.

1 II C,

fysik 4 tim. i II C, 4 tim. i III C =20

kemi med laborationer 5 tim. i I

A, 5 tim. i I B,

matematik 8 tim. i I B,

mineralogi och geologi 2 tim. i I A,

2 tim. i I B =22

Lika med höstterminen =24

kemi med laborationer 5 tim. i I C,

mineralogi och geologi 1 tim. i II

A, 1 tim. i II B, 1 tim. i II C, 2

tim. ilC =10

Lika med höstterminen = 27

Lika med höstterminen = 31

Trpt. 341

Trpt. 338

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Trpt. 341

1 extralärare: fältmätning och avvägning

(praktisk geometri),

1 verkmästare: verkstadsarbete 4 tim.

i II A, 2 tim. i II B (o. C),

5 tim. i III =11

1 extra lärare: handelsteknik 3 tim. i

I A, 3 tim. i I B, 3 tim.

i I C, 2 tim. i II A, 2 tim.

i II B, 2 tim. i II C = 15

1 extra lärare: svenska 2 tim. i I C,

I tim. i II C, 1 tim. i III C,

tyska 2 tim. i I C, 2 tim. i

II C, 1 tim. i III C,

engelska 2 tim. i I B, 2 tim.

i I C, 1 tim. i II B, 1 tim.

i II G, 2 tim. i III B, 2

tim. i III C = 19

1 gymnastiklärare: gymnastik 3 tim.

i vardera av 4 gymnastikavdelningar

_— 12

Summa 398

Trpt. 338

fält mätning och avvägning (praktisk

geom.; 1 tim. i II A, 1 tim.

i II B, 1 tim. i II C =3

Lika med höstterminen =11

Lika med höstterminen = 15

Lika med höstterminen = 19

Lika med höstterminen =12

Summa 398

Enligt förslaget, alternativ 1, skulle undervisning bestridas av 8 ordinarie lektorer

under sammanlagt 184 timmar under höstterminen och 182 under vårterminen

samt av extra lärarkrafter under 214 timmar under höstterminen och 216 under vårterminen.

Härtill kommer emellertid, att rektor bör åtnjuta en minskning i sin undervisningsskyldighet

av 8 timmar, varigenom timantalet för de ordinarie lärarna skulle

minskas med och timantalet för de extra lärarna ökas med nämnda summa.

Antalet undervisningstimmar, som skall bestridas av extralärare, blir sålunda för höstterminen

1919 sammanlagt 222 och för vårterminen 1920 sammanlagt 224.

Alternativ 2. Antalet ordinarie lektorat begränsas icke mer än som

motsvarar ett framtida tekniskt gymnasium med tre parallella linjer (A,

B och C).

Timfördelningen blir densamma som i alternativ 1. Enda skillnaden blir, att de

tre extralärare, vilka stå först bland extralärarna, bliva lektorer. Hela lärarpersonalen

blir då:

Tim. höstter- Tim. vårterminen

1919. minen 1920.

1 lektor i matematik och fysik ................................. 21 20

1 » > » » » ................................. 22 21

1 » » kemi.......................................................... 23 23

1 » » elektroteknik ............................................. 24 24

s. 127 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335. 127

1 lektor i

maskinlära m. m..........................

Tim. höstter- minen 1919.

............. 24

Tim. vårter- minen 1920.

24

1 »

» 2> » ........................

.............. 23

23

1 »

byggnadslära ...............................

.............. 24

24

1 >

svenska, tyska, engelska .............

.............. 23

23

1 »

>

mekanik och matematik .............

.............. 22

22

1 »

1

matematik och fysik ...................

.............. 21

20

1 »

)

kemi och matematik ................

............ 22

22

1 extralärare i elektroteknik och fysik .......

.............. 24

24 *

1

»

» kemi och mineralogi.............

............. 10

10

1

>

» byggnadslära, maskinritning

m. m.... 27

27

1

>

» frihandsteckning m. m........

............. 31

31

1

>

» fältmältning och avvägning

........... .

3

1

>

» verkstadsarbete ...................

............. 11

11

1

>

> handelsteknik ......................

............. 15

15

1

>

» svenska, tyska, engelska.......

» gymnastik ...........................

............. 19

19

1

............. 12

12

Enligt

Summa 398

förslaget, alternativ 2, skulle undervisning bestridas av 11

398

ordinarie lek-

torer under sammanlagt 249 timmar under höstterminen och 246 under vårterminen

samt av extra lärarkrafter 149 timmar under höstterminen och 152 under vårterminen.

Härtill kommer på grund av minskningen i rektors undervisningsskyldighet, att 8 timmar

överflyttas från ordinarie till extra lärare. Timantalet för de ordinarie lärarna

skulle sålunda bliva resp. 241 och 238 samt för extralärarna resp. 157 och 160 under

läsårets höst- och vårterminer.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kung!. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 335.

Bilaga 7.

Förslag

timplan vid tekniska elementarskolan och

Tekniska

elementarskolan.

Årskurs II.

Årskurs III

q, Ämne n.

A

B

C

A

Mek.

Byggn.

Kem.

Elektr.

Elektr.

Mek.

h. t.

V. t.

h. t.

V. t.

h. t.

v. t.

h. t.

V. t.

11. t.

V. t.

h. t.

V. t i

Matematik..........................................

5

4

5

4

(5)

(4)

(5)

(4)

5

4

1

1

Fysik med laborationer ........................

4

4

4

4

(4)

(4)

(4)

(4)

4

4

4

4

Elektroteknik med laborationer...............

7

7

7

7

—

—

Kemi med laborationer ........................

—

—

—

—

9

9

—

—

—

—

—

— i

Mineralogi och geologi .......................

1

1

1

1

G)

(1)

a)

a)

1

1

—

— 1

Mekanik, grafostatik och hållfasthetslära...

7

7

7

7

(7)

(7)

(7)

(7)

7

7

—

— j

Frihands- och krokiteckning..................

—

—

2

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Projektionslära och ritning ..................

—

—

2

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Byggnadslära och ritning .....................

3

3

6

6

(3)

(3)

(3)

(3)

3

3

3 (+3)

3 (+3)

Maskinlära..........................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

5

Maskinritning ....................................

7

7

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

2

2

10

10

O

Svenska.............................................

1

1

1

1

CD

(1)

G)

G)

1

1

1

1

Tyska..............................................

2

2

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

2

2

1

1

Engelska............................................

i

1

1

1

(1)

(1)

(1)

G)

1

1

2

2

Handelsteknik .................................

2

2

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

2

2

—

—

Ekonomisk geografi..............................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Författningslära...................................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Nationalekonomi .................................

—

—

—

—

—

Gymnastik.........................................

3

3

(3)

(3)

(3)

(3)

(3)

(3)

3

3

(3)

(3)

Verkstadsarbete..................................

4

4

(2)

(2)

—

—

2

2

(2)

(2)

5

5

Fältmätning och avvägningar ...............

—

1

—

1

—

(1)

—

G)

—

1

—

—

Summa

40

40

40

40

40

40

40

40

40

40

40

40

Härtill kommer, att vid laborationerna i fysik och elektroteknik vederbörande

timmar i veckan för hela skolan. Totala timtalet blir då 382 + 6 + 4 = 392 under

slutsiffran 398.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

129

till

tekniska gymnasiet i Örebro läsåret 1919—1920.

Tekniska elementarskolan.

Tekniska gymnasiet.

Årskurs III.

Å r s k

urs

I.

Summa

B

C

timmar.

Anm.

A

Byggn.

Kem.

Elektr.

Elektr.

h. t

k t

h. t

|v. t.

h t

|v. t

h. t

V. t

h. t

|v. t

h. t

k t

h. t

|v. t.

h. t.

1 V. t

—

—

—

—

i

1

i

1

8

8

8

8

8

8

42

39

Parentes kring tim-

4

4

(4)

(4)

(4)

(4)

4

4

4

4

4

4

4

4

36

36

siffrorna anger, att

—

—

—

—

13

13

13

13

40

40

undervisningen är

—

—

14

14

—

—

—

—

7

5

7

5

7

5

44

38

gemensam med an- nan avdelning och

~

~

—

—

—

—

2

—

2

3

9

att timantalet i fråga

21

21

således icke ökar lä-

—

3

3

3

3

3

3

11

11

rarens antal under-

—

6

6

6

6

6

6

20

20

visnings timmar.

18

18

(6)

(6)

(6)

(6)

6

6

—

—

—

—

—

—

39

39

För årskurs II an-

3

3

(3)

(3)

(3)

(3)

3

3

11

11

ordnas de praktiska

4

4

(4)

(4)

(4)

(4)

4

4

29

29

övningarna i fält-

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

2

2

6

6

matning och avväg-

1

1

(1)

(1)

(1)

(1)

i

i

2

2

2

2

2

2

12

12

ning under 5 dagar

i följd.

1

1

(1)

(1)

(1)

(1)

i

i

2

2

2

2

2

2

15

15

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

2

2

2

2

2

2

2

2

15

15

Undervisning i mo-

3

3

3

3

3

3

15

15

dellering (frivilligt

ämne) meddelas un-

~

—

—

—

—

—

—

—

—

der sammanlagt 6

—

—

—

—

—

timmar i veckan.

3)

(3)

(3)

(3)

3

3

(3)

(3)

(3)

(3)

3

3

(3)

(3)

12

12

(2)

(2)

11

11

—

—

—

3

40

40 |

40 |

40 |

40 |

40 |

40 |

40 |

40

40

40

40 |

40

40 |

382

382

avdelning måste delas på två. Dessa laborationer beräknas upptaga resp. 6 och 4

vardera terminen. Medräknas även undervisningen i modellering (6 tim.), blir

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 295 käft. (Nr 335.)

17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Bilaga 8.

Förslag till

timplan för tekniska elementarskolan i Örebro vårterminen 1919.

Timtal inom () äro gemensamma för flere klasser och ej inräknade

i summan.

Läroämnen.

T i

m m

a r

i v

e c

rån.

Arskurs.

Summa.

3:e

2:a

l:a

Mek. avd.

Kem. avd.

w

CF3

CF3

p

<

O-

Elektr avd. a

Elektr. avd. b

Mek. avd. a.

Mek. avd b

Kem. avd.

Byggn. avd.

Elektr. avd.

A.

B.

c. ''

ii

Maskinlära .......................

5

3

(3)

(3)

3

2

2

(2)

(2)

2

—

—

17

Maskinritning.....................

10

4

(4)

(4)

4

7

7

(2)

(2)

2

—

—

—

34

Mekanisk teknologi............

2

2

(2)

(2)

2

—

—

—

—

6

Kemi ..............................

—

—

Ö

—

0

0

0

lo

Kemiska laborationer........

—

11

17

Kemisk teknologi.............

—

3

3

Mineralogi och geognosi ..

—

—

—

—

—

1

1

(1)

(1)

1

—

—

—

3

Byggnadslära ...................

2

(2)

4

(2)

2

1

1

(1)

2

(1)

—

—

—

12

Byggnadsritning ...............

3

(3)

13

(3)

(3;

2

2

2

(4)2

2

—

—

—

26

Praktisk geometri ............

1

1

(1)

(1)

1

1

1

(4)

(!)

1

—

—

—

0

Elektroteknik....................

—

—

—

13

13

—

—

—

—

7

—

—

—

33

Elektrotekniska laboratio-

4

ner .................................

Matematik .......................

1

_

1

1

4

4

(4)

(4)

4

8

8

8

39

Fysik .................................

4

4

(4)

(4)

4

4

4

(4)

(4)

4

4

4

4

36

Mekanik.............................

5

5

(5)

(5)

5

—

—

—

15

Fysiska laborationer .........

—

—

—

6

Beskrivande geometri och

C\

i Q

linjearritning.................

—

—

—

—

—

0

O

0

Frihandsteckning..............

—

—

—

—

—

—

—

—

2

o

o

O

11

Bokföring..........................

5

—

(2)

2

4

2

4

(2)

(2)

(2)

2

2

6

6

6

0

33

Svenska språket ..............

1

1

a)

(1)

1

i

1

(1)

(4)

1

2

2

2

12

Tyska » .............

1

1

(i)

(1J

1

1

1

(1)

(1)

1

1

1

1

9

Tyska för nybörjare ........

V

Engelska språket..............

1

1

(1)

(1.

1

1

1

(1J

(4)

1

i 1

1

1

9

q

Modellering.......................

1 1 o

Gymnastik .......................

Summa

—

l-l-

-II-1-

II

1

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

131

Bilaga 9.

Förslag till timplan vid tekniskt gymnasium, maskinfack skola och husbyggnadsfackskola

i Malmö (i färdigt skick).

Tekn. gymnasium

Maskin facksk.

Husbvggn

_

= G.

M.

facksk

= B.

Summa

Anm.

Årsk. I

Årsk. 11

Årsk.III

Årsk. I

Årsk. II

Årsk. I

Arsk. II

h. t |

V. t.

h. t |

V. t

h.t.|

V. t-

h.t

V t

h.t.

V. t.

h. t

V. t.

h.t

V. t.

h.t

V. t.

10

9

4

4

—

—

12

8

-

—

9

6

—

-

35

27

3

5

5

9

9

4

4

5

7

3

3

5

6

31

37

8

8

—

—

—

—

7

—

—

—

5

—

—

—

20

8

—

2

—

—

—

-

—

2

—

-

—

2

—

—

—

6

—

—

7

7

—

—

—

7

5

-

—

8

—

—

12

22

4

3

—

—

4

6

14

3

6

3

18

3

—

10

10

—

—

—

7

—

—

4

7

22

26

36

50

_

_

—

_

5

5

—

2

5

5

—

—

4

—

14

12

—

—

—

—

13

13

—

2

13

16

—

6

—

—

26

37

—

—

—

—

3

3

—

—

3

4

—

—

—

—

6

7

2

2

1

1

1

1

2

2

2

1

2

2

2

1

12

10

2

2

2

2

1

1

2

i

i

1

2

1

1

1

11

9

2

2

2

2

1

1

—

2

i

1

—

2

1

1

7

11

3

3

2

2

2

2

—

—

2

2

—

—

2

2

11

11

—

-

2

2

—

—

-

—

-

-

-

-

—

—

2

2

2

2

2

2

2

2

( Allaförutsät-

3

3

3

3

3

3

3

3

3

3

O

Ö

3

3

3

3

3

)tas gymna- | stisera sam-

40

40

40

40

40

40

40

40

40

4o| 4ö| 40

40

4o| 262

262

(tidigt.

Ämne.

Matematik ................

Fysik och elektroteknil

med laborationer........

Kemi med laborationer .

Mineralogi och geologi..

Mekanik, grafostatik och

hållfasthetslära...........

Frihands- och krokiteck
ning

........................

Projektionslära och ritning

.......................

ner.....................

Maskinritning.........

Mekanisk teknologi

Svenska

Tyska ..................

Engelska ...............

Handelsteknik........

Ekonom, geografi ...

Författningslära .....

Nationalekonomi......

Gymnastik ............

Summa

Härtill kommer, att vid laborationer i fysik och elektroteknik samt maskinlaborationer

vederbörande klass måste delas i två avdelningar. Dessa laborationer kunna

beräknas upptaga tillhopa 12 timmar i veckan, så att hela antalet undervisningstimmar

blir 262 + 12 = 274.

För årsk. III i gymnasiet och II i fackskolorna anordnas övningar i fältmätning

och avvägning under en vecka för vardera. Även här delas klasserna. För nämnda

årskurser hållas årligen 10—15 föredrag om arbetarskydd och hygien jämte tillhörande

i lag givna föreskrifter.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Bilaga JO.

Förslag till fördelning av undervisningen på resp. lärare vid tekniskt

gymnasium, maskinfackskola och husbyggnads fackskola i Malmö

(i färdigt skick).

Höstterminen:

1 lektor: matematik 12 tim. i ML 4 tim.

i GH;

fysik 4 tim. i MI;

fysiska laboratorier 2 tim. extra = 22

1 lektor: matematik 9 tim. i BI;

mekanik 5 tim. i M II, 7 tim. i

GII =21

1 lektor: fysik och elektroteknik 9 tim. i

G ID;

fysiska laborationer 2 tim. extra

i matematik 10 tim. i G I =21

1 lektor: fysik och elektroteknik 5 tim. i

G G, 5 tim. i M n, 5 tim. i B H;

fysiska och elektrotekniska laborationer

5 tim. extra = 20

1 lektor: maskinlära 5 tim. i GIH;

maskinlaborationer 3 tim. extra;

maskinritning 13 tim. i GIH;

mekanisk teknologi 3 tim. i G HI = 24

1 lektor: maskinlära 5 tim. i MH;

maskinritning 13 tim. i M K;

mekanisk teknologi 3 tim. i M n = 21 1

1 lektor: byggnadslära med ritning 10 tim.

i G H, 9 tim. i BD;

maskinlära 4 tim. i BH =23

1 lektor: byggnadslära med ritning 4 tim.

i BI, 13 tim. i BH;

projektionslära och ritning 6 tim.

i BI =23

1 lektor: svenska 2 tim. i GI, 1 tim. i GH,

1 tim. i Gin, 2 tim. i MI, 2

tim. i M II;

Vårterminen:

matematik 8 tim. i MI, 4 tim. i

GII;

fysik 4 tim. i M I, 3 tim. i G I;

fysiska laborationer 2 tim. extra =21

matematik 6 tim. i BI;

mekanik 7 tim. i MI, 7 tim. i G U = 20

fysik och elektroteknik 9 tim. i

GUI;

laborationer 2 tim. extra i matematik

9 tim. i GI =20

fysik och elektroteknik 5 tim. i

G II, 7 tim. i MD,6 tim. i B H;

fysiska och elektrotekniska laborationer

5 tim. extra = 23

maskinlära 5 tim. i G. TTT;

maskinlaborationer 3 tim. extra;

maskinrituing 13 tim. i G IH;

mekanisk teknologi 3 tim. i G Hl = 24

maskinlära 2 tim. i M I, 5 tim. i

MH;

maskinritning 16 tim. i MH;

mekanisk teknologi 4 tim. i M n = 27

byggnadslära med ritning 10 tim.

i GH, 8 tim. i BH, 7 tim. i

MI =25

byggnadslära med ritning 7 tim.

i B I, 18 tim. i BH =25

svenska 2 tim. i G I, 1 tim. i G H

1 tim. i G in, 2 tim. i M I, 1

tim. i MII:

Trpt. 175

Trpt. 185

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Höstterminen:

Trpt. 175

engelska 2 tim. i GI, 2 tim. i

GII, 1 tim. i G El, 1 tim. i

ME, 1 tim. i B H;

tyska 2 tim. i M I, 1 tim. i MII,

2 tim. i BI, 1 tim. i Bil =21

1 lektor: bandelsteknik 3 tim. i GI, 2 tim.

i GII, 2 tim. i G Hl, 2 tim. i

MII, 2 tim. i BII;

ekonomisk geografi 2 tim. i G II;

forfattningslära 2 tim. i GII;

nationalekonomi 2 tim. i Gill;

svenska 2 tim. i B I, 2 tim. i BII;

tyska 1 tim. i G III = 22

1 extralärare; fysik 3 tim. i BI;

kemi 8 tim. i GI, 7 tim. i MI,

5 tim. i BI =23

1 extralärare: frihands- och krokiteckning

4 tim. i G I, 4 tim. i M I,

6 tim. i BI;

projektion slära och ritning 6 tim.

i G I, 6 tim. i MI =26

1 extralärare: tyska 2 tim. i G I, 2 tim.

i GII = 4

1 gymnastiklärare: gymnastik för samtliga

lärjungar 3 tim. = 3

Summa 274

Vårterminen:

Trpt. 185

engelska 2 tim. i GI, 2 tim. i

GII, 1 tim. i Gill, 2 tim. i

MI, 1 tim. i MII, 2 tim. i BI,

1 tim. i Bil;

tyska 1 tim. i MI, 1 tim. i MH,

1 tim. i BI, 1 tim. i BII =22

handelsteknik 3 tim. i GI, 2 tim.

i G II, 2 tim. i Gill, 2 tim. i

MH, 2 tim. i Bil;

ekonomisk geografi 2 tim. i G II;

forfattningslära 2 tim. i GII;

nationalekonomi 2 tim. i Gill;

svenska 2 tim. i BI, 1 tim. i Bil;

tyska 1 tim. i G III * = 21

fysik 3 tim. i BI;

kemi 8 tim. i G I;

mineralogi och geologi 2 tim. i

GI, 2 tim. i MI, 2 tim. i B I = 17

frihands- och krokiteckning 3 tim.

i GI;

projektionslära och ritning 3 tim.

i GI;

mekanik 8 tim. i BI;

maskinritning 6 tim. i BI, 2 tim.

i M I =22

tyska 2 tim. i G I, 2 tim. i GII = 4

gymnastik för samtliga lärjungar

3 tim. = 3

Summa 274

Av de ordinarie lektorerna .skulle enligt ovanstående förslag undervisning bestridas

under 218 — 8 = 210 veckotimmar på höstterminen och 228 — 8 = 220 på vårterminen.

_ Av extra lärare skulle undervisning uppehållas 56 -j- 8 = 64 timmar under höstterminen

och 46 —{— 8 = 54 under vårterminen.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Bilaga 11.

Förslag till timplan vid tekniska elementarskolan, tekniska gymnasiet och maskin
fackskolan

i Malmö läsåret 1919—1920.

Ämnen.

Tekn. elem.-skolan

1

lem.

Mskfksk.j

S:a

Årsk. II !

A och B. 1

Årsk. III!

mek. i

A och B.

III bygg.

i

III kem.

gymn.

Årsk. I.

Årsk

. 1.

tim.

Anm.

h.t.

V. t.

h. t.

y. t.

h. t.

V. t.

h. t

v. t.

h. t.

V. t.

h. 11

V. t.

h. t.j

Y. t

4

4

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

10

9

1

12

8

34|

20

29

23

Parentes kring

tim siffrorna an-

4

4

4

4

(4)

(4)

(4)

(4)

—

3

4

4

giver, att under- visningen är ge-

3i

åt

31

3i

(3)1

(3)1

9

9

1

1

_

20

20

8

8

\ ?

—

37

30

mensam med an-

1

2

nan avdelning

1

) —

och att timanta- let ifråga således

6

6

1

1

(1)

(1)

(1)

G)

—

—

7

11

16

21

11

icke ökar lära- rens antal un-

2

2

—

—

4

4

—

—

4

3

4

—

dervisningstim-

6

3

6

—

12

3

mar.

5

5

(3)

(3)

20

20

(3)

(3)

-

—

I —

7

30

37

För årsk. III

_

_

3

3

(2)

(2)

(2)

(2)

—

—

-

2

6

8

anordnas under-

2

2

12

12

2

28

30

visning i fält- mätning och av-

_

_

2

2

4

4

vågning under

2

2

1

1

(1)

(1)

(1)

(1)

2

2

1 2

2

10

10

en vecka vid

böljan av läs-

9

2

1

1

(1)

(1)

(1)

(1)

2

2

2

1

10

9

året. Härvid

2

2

2

2

(2)

(2)

(2)

(2)

2

2

-

2

10

12

uppdelas årskur- sen i 4 avdel-

2

2

3

3

—

7

7

ningar, av vilka

en undervisas av

—

—

den ordinarie

—

_

—

lektorn, de öv- riga av 3 till-

fälligt anställda

3

3

(3)

(3)

(3)

(3); (3)

(3)

(3)

(3

i (3)

(3)

3

3

assistenter.

4

4

6

0

1 -

20

20

•

40

40

432

432

432

432

422

422

40

4o| 40

40

272

272

Matematik ........................

Fysik och elektroteknik med!

laboration er ................./

Kemi med laborationer.........

Mineralogi och geologi.........

Mekanik, grafostatik och håll-1

fasthetslära .....................

Frihands- och krokiteekning....

Projektionsritning och -lära...

Byggnadslära och -ritning.....

Maskinlära ......................

Maskinritning....................

Mekanisk teknologi ............

Svenska ..........................

Tyska ...........................

Engelska .........................

Handelsteknik.....................

Ekonomisk geografi ............

Författningslära .................

Nationalekonomi..................

Gymnastik .......................

Verkstadsarbete .................

Summa

Härtill kominer, att vid de laborationer i fysik, som böra ingå i undervisningen i tekniska

gymnasiet samt i maskinfackskolan, klassen behöver delas på två avdelningar, vilket kan beräknas

inträffa 2 tim. varannan vecka eller 1 tim. i veckan i medeltal för vardera.

Vid verkstadsarbetet i elementarskolans årsk. II B böra eleverna delas i två avdelningar,

den ena i mekaniska verkstaden, den andra i snickarverkstaden, vilket äger rum 4 tim. i veckan.

Totala timtalet blir då 272 + 1 + 4 = 277 h. t. och 272 + 1 + 1 4-4 = 278 v. t. 1 2

1 Frivilligt för eleverna.

2 Därav 3 tim. frivilliga för eleverna.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majds Nåd. Proposition Nr 335.

135

Bilaga 12.

Förslag till fördelning av undervisningen på respektive lärare vid tekniska

elementarskMtn, tekniska gymnasiet och maskin fackskolan i Malmö

läsåret 1919—1920.

Höstterminen 1919:

Vårterminen 1920:

1 lektor: matematik 4 tim. i II A, 2 tim.

i III A, 2 tim. i III B, 12 tim.

i M-fkskol. = 20

1 lektor: matematik 4 tim. i II B, 10 tim.

i Gymn.;

mekanik 6 tim. i II B, 1 tim. i

III B =21

1 lektor: fysik 4 tim. i II A, 4 tim. i III A,

4 tim. i III B;

fysiska laboration er 9 tim. i III =21

1 lektor: kemi, kemisk teknologi och laborationer

20 tim. i III, kemi 4

tim. i Gy. = 24

1 lektor: mekanik 6 tim. i II A, 1 tim. i

HI A;

maskinlära 3 tim. i III A;

maskinritning 12 tim. i III A;

mekanisk teknologi 2 tim. i HI A = 24

1 lektor: maskinlära 3 tim. i HI B;

maskinritning 12 tim. i III B;

mekanisk teknologi 2 tim. i III B;

projektionslära med ritning 6 tim.

i M-fksk. = 23

1 lektor: byggnadslära med ritning 5 tim.

i II A, 20 tim. i III = 25

1 lektor: svenska 2 tim. i II A, 1 tim. i

III A, 1 tim. i III B, 2 tim. i

Gy., 2 tim. i M-fksk.;

tyska 2 tim. i II A, 1 tim. i IH A,

1 tim. i III B, 2 tim. i Gy., 2

tim. i M-fksk.;

engelska 2 tim. i II A, 2 tim. i

III A, 2 tim. i Gy. = 22 1

1 verkmästare (extralärare): verkstadsarbete

4 tim. i H A, 6 tim. i III A,

4 tim. i II B, 6 tim. i III B;

matematik 4 tim. i II A, 2 tim.

i IH A, 2 tim. i IH B, 8 tim. i

M-fksk.

fysik (3 + 1) tim. i Gy. = 20

matematik 4 tim. i II B, 9 tim. i

Gy.;

mekanik 6 tim. i H B, 1 tim. i

HI B =20

fysik 4 tim. i II A, 4 tim. i III A,

4 tim. i IHB;

fysiska laboration er 9 tim. i IH = 21

kemi, kemisk teknologi och laborationer

20 tim. i III, kemi 4

tim. i Gy. = 24

mekanik 6 tim. i HA, 1 tim. i

III A;

maskinlära 3 tim. i III A;

maskinritning 12 tim. i III A;

mekanisk teknologi 2 tim. i HI A = 24

maskinlära 3 tim. i III B;

maskinritning 12 tim. i HI B;

mekanisk teknologi 2 tim. i III B;

mekanik 7 tim. i M-fksk. = 24

byggnadslära med ritning 5 tim.

1 II A, 20 tim. i IH =25

svenska 2 tim. i II A, 1 tim. i

III A, 1 tim. i IH B, 2 tim. i Gy.,

2 tim. i M-fksk.;

tyska 2 tim. i II A, 1 tim. i IH A,

1 tim. i III B, 2 tim. i Gy., 1

tim. i M.fksk;

engelska 2 tim. i II A, 2 tim. i

III A, 2 tim. i Gy., 2 tim. i

M-fksk. = 23

verkstadsarbete 4 tim. i II A, 6

tim. i III A, 4 tim. i II B, 6

tim. i III B;

Trpt. 180

Trpt. 181

opaginerad Kontrollera mot PDF

186

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

Trpt. 180

förberedande maskinritning 2 tim.

1 II A, 2 tim. i II B =24

1 extr diar are: fysik 4 tim. i BB, (4 + 1)

tim. i M-fksk;

kemi 1 tim. i II A, 1 tim. i II B,

7 tim. i M-fksk.;

kemiska labo.ationer 4 tim. i Gv.;

mineralogi och geologi 1 tim. i

II A, 1 tim. illB =24

1 extralärare: krokiteckniug 2 tim. i II A,

2 tim. i II B, 4 tim. i Gy., 4

tim. i M-fksk.;

ornamentritning 4 tim. i III =16

1 extralärare: projektionslära med ritning

6 tim. i Gy. = 6

1 extralärare: byggnadslära med ritning

5 tim. i IIB =5

1 extralärare: svenska 2 tim. i II B;

tyska 2 tim. i II B;

engelska 2 tim. i II B, 2 tim. i

in B;

handelsteknik 2 tim. i II A, 2 tim.

i II B, 3 tim. i Gy. = 15

1 slöjdlärare: snickeriarbete 4 tim. i II B = 4

1 gymnastiklärare: gymnastik 3 tim. hela

skolan - 3

Summa 277

Trpt. 181

förberedande maskinritning 2 tim.

i II A. 2 tim. i IIB =24

fysik 4 tim. i II B^(4 + 1) tim. i

M-fksk.;

kemi 1 tim. i II A, 1 tim. i II B;

kemiska laboratiouer 4 tim. i Gy.;

mineralogi och. geologi 1 tim. i

II A, 1 tim. i II B, 2 tim. i

Gy., 2 tim. i M-fksk. = 21

krokiteckniug 2 tim. i II A, 2 tim.

i II B, 3 tim. i Gy.;

ornamentritning 4 tim. i Hl =11

projektionslära med ritning 3 tim.

i Gy.;

maskinlära 2 tim. i M-fksk.;

maskinritning 2 tim. i M-fksk = 7

byggnadslära med ritning 5 tim.

i II B, 7 tim. i M-fksk. = 12

svenska 2 tim. i II B;

tyska 2 tim. i II B;

engelska 2 tim. i II B, 2 tim. i

III B;

handelsteknik 2 tim. i II A, 2 tim.

i II B, 3 tim. i Gy. = 15

snickeriarbete 4 tim. i II B =4

gymnastik 3 tim. hela skolan = 3

Summa 278

Enligt ovanstående förslag skulle undervisning bestridas av 8 ordinarie lektorer

under sammanlagt 180 timmar på höstterminen och 181 på vårterminen samt av extra

lärarkrafter under 97 timmar vardera terminen. Som emellertid den av lektorerna,

vilken skall tillika vara rektor, torde böra åtnjuta en minskning i sin undervisningsskyldighet

av 8 timmar, har man att räkna med 105 veckotimmars undervisning, som

skall bestridas av extra lärarkrafter.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 335.

137

INNEHÅLL.

Inledning ........................................................................................................................... 3

Allmänna grunder ............................................................................................................... 5

Läroanstalternas organisation .............................................................................................. 14

Tekniska fackskolor......................................................................................................... 14

Undervisning ............................. 14

Undervisningens allmänna läggning ........................................... 14

Packskolornas ställning till de högre tekniska läroanstalterna .................................... 18

Inträdesfordringar...................................................................................................... 20

Lärotider .............................................................................................................. 31

Lärare och övrig personal......................................................................................... 39

Skolavgifter ........................................................................................................... 47

Styrelse och förvaltning........................................................................................... 48

Tekniska gymnasier............................................................. 52

Undervisning ....................................................................................................... 52

Inträdesfordringar.....................................................................................................‘ 54

Lärotider .......................................................................... 59

Lärare och öviig personal............ 60

Skolavgifter ............................................................................................................ 61

Styrelse och förvaltning............................................................................................ 61

Läroanstalternas förläggning................................................................................................. 62

Tekniska fackskolor....................... 62

Tekniska gymnasier....................................................................................................... 77

Kostnadsberäkningar .............................................. SO

Elektrotekniska fackskolan i Västerås............................................................................ .. 83

Tekniskt gymnasium i Örebro........................................................................................ 85

Tekniskt gymnasium, maskinfackskola och husbyggnadsfackskola i Malmö .......................... 98

Löne- och pensionsreglering för den ordinarie lärarpersonalen vid de tekniska elementarskolorna i

Norrköping, Borås och Härnösand ............................................................................. 105

Hemställan .................................................................................................................. 111

Bilagor ......................................................................................... 114

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 295 käft. (Nr 335) 18

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:407 Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten
  2. SU 1918:198 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten