Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin m. m

1919-02-25 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:131, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. M.aj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen

den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin m. m.; given Stokholms slott den 25 februari

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade

l:o) förslag till förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och

39 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av

brännvin; och

2:o) förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § i förordningen

den 1 juli 1918 angående handel med skattefri sprit.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 113 höft. (Nr 131.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen den 11

oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, dels att till 30 § i förordningen den 11

oktober 1907 angående tillverkning av brännvin skall läggas ett nytt,

med 3 betecknat moment av nedan angivet innehåll, dels ock att 31

och 35 §§ samt 39 § 1 mom. i samma förordning skola erhålla följande

ändrade lydelse:

30 §.

3. Då lönnbränning skett, vare det vid förbrytelsen nyttjade

redskap, det vid beslagstillfället å stället befintliga brännvin och de kärl,

vari det förvaras, förbrutna.

31 §.

1. Den, som tillverkar, saluhåller eller eljest till försäljning utbjuder

eller överlåter för beredande av brännvin ägnad apparat eller

del av dylik apparat under sådana omständigheter, att skälig anledningföreligger

till antagande, att apparaten eller apparatdelen är avsedd att

användas för att i olovligt syfte framställa eller destillera brännvin eller

från denaturerat brännvin borttaga denatureringsmedlet eller göra annan

till dryck ej ämnad alkoholhaltig vara användbar därtill, straffes med

böter från och med 100 till och med 2,000 kronor, och vare apparaten

eller apparatdelen förbruten. Vid upprepad förbrytelse eller om omständigheterna

eljest äro försvårande, må dömas till högst 10,000 kronors

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

böter eller till fängelse i högst sex månader. Åro omständigheterna

synnerligen mildrande, må böterna nedsättas till lägst 25 kronor.

2. Befinnes någon i andra fall än i 1 mom. avses innehava apparat

eller apparatdel, varom där sägs, under sådana förhållanden, att skälig

anledning föreligger till antagande, att han innehar densamma för olovligt

brukande, vare lag som nyss är sagt.

35 §.

Till redskap, som enligt 30 § 3 mom. eller 32 § 1 mom. är förbrutet,

räknas varje i bränneri för kokning, mäskberedning, jäsning

eller bränning inrättat redskap, sprithållare ävensom ångmaskin med

tillbehör.

39 §.

1. Brännvinstillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning,

som med hans vetskap begås av hans hustru, barn, husfolk

eller i hans arbete antagen person, såsom vore förbrytelsen av honom

själv begången. Begagnar tillverkaren ombud vid brännerirörelsens utövande,

ansvare dock ombudet jämte tillverkaren och lika med denne

för sådan förbrytelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1919.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse ay 25 § i förordningen den 1 juli 1918

angående handel med skattefri sprit.

Härigenom förordnas, att 25 § i förordningen den 1 juli 1918

angående handel med skattefri sprit skall erhålla följande ändrade

lydelse:

25 §.

1 inom. I fall, som i 21, 22 och 23 §§ förmälas, så ock då någon,

varom i 20 och 24 §§ sägs, på otillåtet sätt begagnat eller avhänt sig

sprit, skola, där ej synnerligen mildrande omständigheter föreligga, de

förråd av skattefri sprit, som anträffats hos den brottslige eller eljest

uppenbarligen äro avsedda för olovlig användning, jämte kärl och

annat emballage, vari spriten förvaras, vara underkastade beslag och

dömas förbrutna. Lag samma vare i fråga om redskap, som begagnats

i det fall, varom sägs i 22 § första stycket.

2 mom. Fälles någon till ansvar för förbrytelse, som i 1 mom.

avses,, skall- han tillika dömas skyldig att för den sprit, varmed han

förfarit olovligt, utgiva tillverkningsskatt enligt gällande bestämmelser

om beskattning av brännvin.

3 mom. Rörande ansvar för tillverkning, saluhållande eller annat

utbjudande till försäljning, överlåtelse eller innehav i vissa fall av

apparater, avsedda att användas för att i olvoligt syfte från denatu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131■ i

rerad sprit borttaga denatureringsmedlet eller göra annan till dryck ej

ämnad alkokolhaltig vara användbar därtill, stadgas i 31 § i förordningen

den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.

Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Framställning

från

Västerås

allmänna

nykterhetskommitté.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari

1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter

gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet följande:

I en den 20 augusti 1918 till justitiedepartementet inkommen

skrivelse hava J. Löfgren och Emil Karlsson å Västerås allmänna nykterhetskommittés

vägnar, under åberopande av tvenne vid skrivelsen fogade,

enligt uppgift uti en huvudstadstidning för den 2 i samma månad införda

annonser om salubjudande av destillationsapparater, anfört, bland

annat, följande:

»Nu är det för oss obekant, huruvida det är möjligt att med nu befintliga

lagar få tillverkare och försäljare av destilleringsapparater dömda för delaktighet i

det senare med apparatens hjälp utförda brottet, borttagandet av denaturerings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Mdj:ts proposition Nr 131.

medlet ur sprithaltiga vätskor, men frågan är därför icke mindre viktig. Med den

störa utveckling, som sprithaltiga vätskor i olika former och för olika ändamål

under de senaste åren tagit och med hänsyn till de relativt stora inskränkningame

i åtkomsten av den vanliga spirituosan, hava försöken att anskaffa surrogat för berusningsändamål

blivit allt mera intensiva. Man får ej heller underskatta den fara

för den svenska folkhälsan, som ligger i den under senaste åren i synnerligen hög

grad tilltagande förbrukningen av surrogat som berusningsmedel. Kungl. Socialstyrelsens

alkoholundersökningar utvisa, att surrogatens användning som berusningsmedel

under den senare tiden i oroväckande grad stigit. Därför böra alla till buds stående

medel vidtagas och detta omedelbart för att i möjligaste mån förhindra surrogatens

användning som berusningsmedel.

En bland de åtgärder, som vi anse vara av betydelse i detta avseende vore

att förbjuda tillverkning och försäljning av de i bruk i synnerligen stor utsträckning

varande s. k. destilleringsapparaterna, vilka, om de få obehindrat tillverkas och försäljas,

hota att i stor myckenhet spridas i hemmen och sålunda i stor utsträckning

komma att bliva redskap för brottsligt förfarande och för tillverkning av berusningsmedel,

vilket erfarenheten redan visat, att så är förhållandet.»

Över ifrågavarande framställning liar kontrollstyrelsen den 21

januari 1919 avgivit infordrat utlåtande, däri kontrollstyrelsen framhåller

följande:

Under nu rådande knapphet å spirituösa och därav föranledda

restriktioner hade å skilda orter inom landet olaglig tillverkning av rusdrycker

tagit en allt större omfattning. Såväl hembränning av brännvin

som, och kanske framför allt, renaturering av denaturerat brännvin och

motorsprit bedreves otvivelaktigt av många personer och i åtskilliga fall

ej endast till husbehov utan även för försäljning. Denna trafik torde,

oaktat från polismyndigheternas sida stora ansträngningar gjorts för att

stävja det brottsliga förfarandet, hava allt mer utvecklat sig. Att detta

kunnat ske torde hava sin grund i den omständigheten, att destilleringsapparater

finge fritt tillverkas, försäljas och innehavas. Enligt nu gällande

lagstiftning finge nämligen redskap, som vore avsett för lönnbränning,

dömas förbruten endast i det fall, att dylik bränning ägt

rum (31 § i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning

av brännvin). Därest någon återigen med denaturerad sprit obehörigen

vidtoge åtgärd, varigenom denatureringsmedlet avskildes eller denatureringen

försvagades, skulle jämlikt 25 § i förordningen den 1 juli

1918 angående handel med skattefri sprit kärl och annat emballage, vari

spriten förvarades, vara underkastade beslag och dömas förbrutna,

men intet stadgande- funnes därom, att de vid renatureringen använda

apparaterna skulle vara förbrutna. för att kunna bekämpa ovanberörda

missförhållanden torde det vara erforderligt såväl att ställa

tillverkningen av och handeln med apparater av dylikt slag under

Kontroll
styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

kontroll som även att ingripa mot enskildas förvärv eller innehav av

sådana apparater. Beträffande tillverkning av och handel med desamma

torde rätt att utöva sådan rörelse böra i varje fall göras beroende av

tillstånd utav myndighet, exempelvis kontrollstyrelsen. Vad åter an~

ginge förvärv eller innehav av dylika apparater, gåves det ju åtskilliga

yrken, för vilkas utövande erfordrades destillationsapparater. Lämpligen

torde utövare av dessa yrken böra undantagas från tillämpligheten

av en författningsbestämmelse i sistberörda avseende. Med hänsyn

därtill att förhållandena på förevarande område alltmera förvärrades,

därest icke ett kraftigt och snabbt ingripande ägde rum från

statsmakternas sida, hemställde kontrollstyrelsen, att Kungl. Maj:t

redan till innevarande riksdag måtte framlägga förslag till lagstiftning

i ämnet.

Ledamoten Lagergren var så till vida av skiljaktig mening vid

utlåtandets avgivande, att han ansåg till detsamma hava bort göras

följande uttalande:

»Då de här avhandlade missförhållandena huvudsakligen hava sin grund i

nu rådande knapphet på spirituösa och därav föranledda restriktioner, är det angeläget

att tilldelningen av spritdrycker, sådan den avsetts i den nya rusdryckslagstiftningen,

så snart som möjligt bringas till stånd. Sker ej så, är fara värt

att tvekampen på detta område mellan uppsiktsmyndigheterna och förbrukarna

kommer att fortgå, alla tvångsåtgärder till trots, men till föga båtnad för den

överhet, som handhar lagarna, samt den allmänhet, som villigt underkastar sig

rimliga begränsningar.»

Vid utlåtandet var därjämte fogat ett så lydande författningsförslag:

Förslag

till

förordning angående förbud mot tillverkning av apparater för framställning

av brännvin m. m.

1 §•

1 mom. Apparater, avsedda för framställning av brända alkoholhaltiga

drycker, för destillering av dylika drycker eller för renaturering av denaturerad

sprit eller avsedda att göra annan till dryck ej ämnad alkoholhaltig vätska användbar

därtill, ävensom delar av sådana apparater må ej här i riket tillverkas, ej heller

här saluhållas, till försäljning utbjudas eller eljest överlåtas, utan att kontrollstyrelsen

därtill lämnat tillstånd.

2 mom. Apparat eller del av apparat, varom i 1 mom. sägs, må ej utan

kontrollstyrelsens tillstånd förvärvas eller till riket införas och ej heller innehavas

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

av annan än den, som behörigen anmält sig att idka tillverkning av brännvin, föreståndare

för tekniskt laboratorium vid någon statens eller av staten understödd

institution ävensom innehavare av apotek.

2 §.

Överträder någon det i 1 § meddelade förbud eller gör försök därtill, straffes

med böter från och med 50 till och med 10,000 kronor. Vid upprepad förbrytelse

eller om omständigheterna eljest äro försvårande, må dömas till fängelse i högst

sex månader. Där till ansvar dömes, skall ock apparat eller apparatdel, som förbrytelsen

avser, dömas förbruten.

3 §■

Delaktighet i brott mot denna förordning straffes efter ty i 3 kap. strafflagen

är stadgat.

4 §•

Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse mot denna

förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han därtill varder lagligen förvunnen,

för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, dömas till de böter

eller det fängelsestraff, som äro stadgade för sådan förbrytelse; dock må sammanlagda

fängelsestraffet icke överstiga två år. *

5 §•

I de fall, då apparat eller apparatdel är att anse såsom förbruten, äge åklagaren

därå verkställa beslag.

6 §■

1 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, ävensom värdet av

apparat eller apparatdel, som anses förbruten, tillfälle med en tredjedel kronan och

med två tredjedelar åklagaren. Finnes särskild angivare, tage han hälften av

åklagarens andel. Sådan del tillkomme dock ej angivare, då angivelse skett av

föräldrar mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon mot varandra, annan

skyldeman mot den, hos vilken han åtnjuter kost eller underhåll, fosterbarn mot

fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.

2 mom. Böter, som efter denna förordning ådömas, skola, om tillgång till

deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt därå

meddelad uppgift, av trycket utkommit i svensk författningssamling; dock att tillverkare,

som omedelbart gör ansökan om tillstånd att fortsätta tillverkningen, må

alltjämt bedriva densamma till dess kontrollstyrelsens beslut i anledning av ansökningen

meddelats, samt att vad här sagts om tillverkare skall i tillämpliga delar

gälla om innehavare av apparat, som i denna förordning avses.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 113 höft. v (Nr 131.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sveriges

kemiska industrikontor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Ytterligare överlämnade kontrollstyrelsen ett från landsfiskalen

i Lillhärdals distrikt insänt exemplar av ett tryckt prospekt, som uppgavs

hava erhållit eu synnerligen stor spridning och vilket, med uteslutande

av utställarens namn och adress, var så lydande:

»På grund av Brattska systemets verkningar och spritbristen i övrigt, lia,

som ni nogsamt vet, en stor del av allmänheten börjat framställa sitt eget behov

av brännvin och likör. Förfaringssättet är ytterst enkelt, blott man har att tillgå

en prima destilleringsapparat och tillförlitliga recept.

Vi hava försålt 1,000-tals apparater, och äro dessa försedda med kondensator,

prima messingsrör, messingskranar och hattar, kokaren rymmande 10 liter, kondensation

1 liter. Avkylningsapparat, inrymmande spiral, medföljer varje apparat,

avpassad för såväl vattenledning som isvatten. Apparaten kan användas å vanlig

spisel, elektrisk kokplatta eller å gaskök.

På grund av de ytterst tunna rören och apparatens konstruktion i övrigt,

försiggår destilleringen hastigt och ett ypperligt resultat ernås.

Med apparaten följa populärt hållna och ytterst lättfattliga recept jämte

anvisning å apparatens skötsel.

Recepten omfatta vitbetor, melass, körsbär, söta frukter och bär, potatis,

säd, enbär och renlav, framställning av likörer och kolrening.

Apparaten sändes diskret, under beteckningen kokkärl, och äger en var inneha

en apparat, då densamma kan användas till andra ändamål än brännvinsbränning.

Apparatens pris är 40 kronor — exklusive emballage.

Skulle Ni för eget behov ej hava användning för densamma, torde Ni godhetsfullt

låta Edra vänner och bekanta taga del av detta cirkulär.

Orderna torde snarast insändas, då endast ett begränsat antal rör finnas å

lager, och order dagligen inströmma. Leveranstid beräknas pr 8 dagar.»

Sedan samtliga handlingar i ärendet härefter överlämnats till finansdepartementet,

liar yttrande infordrats från kommerskollegium.

Uti kommerskollegii den 5 innevarande februari dagtecknade utlåtande

anföres till en början:

»Kommerskollegium har i ärendet inhämtat yttrande från Sveriges kemiska

industrikontor. Häri anför industrikontoret i huvudsak följande.

Kontrollstyrelsens författningsförslag måste, oavsett syftet, betecknas som ett

synnerligen vågat experiment. Det vore fullständigt outförbart att i praktiken avgöra,

när en apparat eller del av apparat kan anses vara avsedd för det ifrågavarande

ändamålet. Inom flera grenar av den kemiska industrien, exempelvis den

moderna kolningsindustrien, fettindustrien, parfymindustrien, sockerindustrien, textilindustrien

m. fl., använde man sig av destination. För anställande av experiment,

kontroll av fabrikation etc. erfordrades destillationsapparater. I snart sagt alla

laboratorier användes stora mängder sprit, eter, trikloretylen, petroleumeter, etc.

såsom lösningsmedel. För att återvinna lösningsmedlet behövdes ständigt och dagligdags

tillgång till destillationsapparater. Då undantagslöst all kemisk och en stor

del av övrig industri hölle sig med större eller mindre fabrikslaboratorier, torde

det alltför väl inses, i vilken omfattning destillationsapparater måste användas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 131.

inom industrien. Därjämte nyttjades dylika apparater vid undervisningsanstalterna,

av handelskemisters och vetenskapliga institutioners m. fl. laboratorier.

De destillationsapparater, som användas för laboratoriebruk, vore ofta av en

synnerligen enkel konstruktion och kunde undantagslöst med lätthet apteras för

destillering av alkoholhaltiga drycker, renaturering av denaturerad sprit m. m.

Än mera betänkligt ställde sig förbudet mot tillverkning av delar till dylika

apparater. För analyser av en hel del kemiska fabrikat, ävensom av råvaror etc.

behövdes extraktionsapparater, av vilka särskilt »kylaren» kunde anses såsom en

del av en destillationsapparat. I varje hushåll funnes kärl, som utan större eller

dyrbarare förändringar kunde apteras, så att de bliva lämpliga för brännvinsbränning.

Ett förbud i fråga om tillverkning av delar till de ifrågakomna apparaterna

skulle därför leda till de mest orimliga konsekvenser. Varje glas- eller metallrör

kunde användas och därför betraktas som en del av en destillationsapparat, och

följaktligen skulle tillverkningen och försäljningen av de enklaste och mest oskyldiga

laborator^- och mekaniska verkstadsartiklar m. m. göras beroende av kontrollstyrelsens

tillstånd, för så vitt den ifrågasatta lagstiftningen ej skulle bliva ineffektiv

och värdelös. Det torde bliva omöjligt att i lagparagrafer draga gränsen

för, när dylika apparater eller delar kunna sägas vara avsedda för brännvinsbränning

m. m. utan att samtidigt kringskära och göra industriens och handelns berättigade

intressen beroende av en vansklig och godtycklig tillståndslagstiftning.

Det kunde ifrågasättas, om kontrollstyrelsen, med hänsyn till dess organisation,

ens vore rätta myndigheten att meddela dylikt tillstånd. Alla kristidens restriktioner,

maximiprislagar etc. måste stå som varnande och avskräckande exempel.

Industrikontoret ansluter sig för sin del till ledamoten Lagergrens uttalande.

Ytterligare lagbestämmelser än de, som redan finnas, torde bliva av föga nytta.

Kristidens och övergångstidens ytterligheter gravläggas säkerligen, enligt vad industrikontoret

uttalar, först då normala tider åter inträda.

Som en sammanfattning, uttalar industrikontoret slutligen sitt bestämda avstyrkande

av det utav kontrollstyrelsen framlagda lagförslaget såsom föga ägnat

att vinna det av styrelsen avsedda syftet, men väl innefattande en oberäknelig

fara för lojal industri och handel.»

För egen del anför kommerskollegium härefter, bland annat,

följande:

»Kollegium behjärtar livligt det beklagliga förhållandet, att den fordom florerande

hembränningen, som efter hand under de senare decennierna praktiskt taget

upphört, nu på ett för vårt folks sedliga och kulturella utveckling farligt sätt återigen

tilltagit och i samband med renatureringen av sprit nått en sådan omfattning,

att särskild lagstiftning ansetts vara erforderlig för densammas bekämpande. Den

direkta orsaken till angivna utveckling torde utan tvivel närmast vara att söka i

den av kristiden orsakade knappheten på förtäringssprit och de restriktioner i avseende

å tilldelningen av brännvin och andra alkoholhaltiga drycker, som blivit

genomförda i samband med kristidsförhållandena. Ett medel till hembränningens

förhindrande skulle därför säkerligen ligga i en viss ökning av brännvinstilldelningen,

ett förhållande, som kollegium utan att vilja närmare ingå på den därmed

sammanhängande komplexen av frågor, likvisst icke kunnat underlåta att i här

ifrågavarande sammanhang framhålla.

Kommers
kollegium.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Beträffande den av kontrollstyrelsen i anledning av nu ifrågavarande missförhållanden

föreslagna förordningen angående förbud mot tillverkning, försäljning,

innehav m. in. av sådana apparater och delar därtill, vilka äro avsedda för destillering

eller renaturering av brännvin och sprit, finner sig kollegium böra mot detsamma

framställa allvarliga betänkligheter. Enligt kollega uppfattning skulle en

förordning sådan som den föreslagna å ena sidan sannolikt icke bliva av nämnvärd

effekt gent emot den illojala trafik, man vill träffa, under det att densamma å

andra sidan under förutsättning av en olämplig tillämpning, vartill den svävande

formuleringen icke blott ger möjlighet utan rent av i viss mån inbjuder, skulle

kunna förorsaka den legitima användningen av destillationsapparater allvarliga

olägenheter.

Dessa vådor sammanhänga med den utgångspunkt, som valts för förordningens

uppställning, och som är koncentrerad i uttrycket: »apparater, avsedda för etc.».

Det må besinnas, att de apparater, som här kunna ifrågakomma, kunna vara av

den mest skilda beskaffenhet, å ena sidan efter konstens regler konstruerade och

utförda destillationsapparater för olika ändamål, av metall eller glas, å andra sidan

de enjdaste sammansättningar av hushållskärl, kaffepannor, kastruller, bleckburkar

m. m. i samband med exempelvis enkla glasrör eller slangar. En verklig destillationsapparat,

avsedd för spritdestillering, skulle sålunda icke utan tillstånd få inköpas

eller innehavas av ett legitimt arbetande kemiskt laboratorium, under det

att en kaffepanna, som otvivelaktigt icke är avsedd för destillering och sålunda

icke faller under lagens område, likväl kan av vem som helst användas för bedrivande

av den hantering, man vill stävja. Det är påtagligt, att en lagstiftning

av sådant innehåll icke blott måste betecknas som ett slag i luften gent emot de

missförhållanden, som man vill råda bot på, utan att det även är fara värt att

den kommer att ytterligare undergräva respekten för gällande lag och förordning.

I betraktande av de betänkliga tendenser, som i sist berörda avseende kunnat

konstateras under de senaste åren, synes det kollegium som om man måste iakttaga

den största försiktighet med utfärdandet av förordningar av här föreslagen art.

Då nu kristiden synes vara på väg att avvecklas, torde det snarare bliva en viktig

uppgift för lagstiftningen att söka återupprätta den aktning för lagen, som förr var

utmärkande för det svenska samhället.

Ur synpunkten av de intressen, kollegium närmast har att bevaka, måste

jämväl väsentliga erinringar framställas mot det framlagda författningsförslaget med

hänsyn till den oklarhet, det lämnar rörande industriens tillgång till destillationsapparater

överhuvud taget.

Det är icke blott den kemisk-tekniska industrien, till vilken räknas bl. a. vår

omfattande cellulosaindustri, som har ett betydande behov av destillationsapparater

och delar därtill, vilkas användningsändamål är fullkomligt omöjligt att fastställa.

Kollegium finner sig kunna vitsorda vad industrikontoret i detta avseende anfört,

och vill därtill påpeka, att driftlaboratorier numera inrättats vid så gott som varje

större industriell anläggning. Varje bergverksanläggning, varje järn- och stålverk,

varje verkstadsindustri av någon betydenhet torde numera vara utrustad med ett

för driftkontroll eller för utexperimenterande av nya metoder m. m. arbetande, mer

eller mindre utvecklat laboratorium. Denna användning av destillationsapparater

inom industrien är givetvis fullt legitim och även kontrollstyrelsen har uttalat, att

utövarna av yrken, för vilka erfordras tillgång till destillationsapparater, borde

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

13

undantagas från förbudet mot förvärv och innehav av apparaterna i fråga. Då

någon undantagsbestämmelse av angivet innehåll dock icke linnes medtagen i styrelsens

författningsförslag, synes styrelsen hava avsett, att tillstånd till förvärv,

införsel till riket och innehav av destillationsapparater skulle även beträffande nu

angivna användningsändamål meddelas från fall till fäll eller för viss tid eller

tillsvidare.

En sådan anordning vore dock icke möjlig att genomföra utan väsentlig

olägenhet för därav berörda närings- och yrkesutövare. Om ett flertal av dessa,

som vore i behov av destillationsapparater, skulle för detta behov bliva beroende

av något slags tillståndsförfarande, något, som med förslagets tänjbarhet i tillämpningen

ingalunda synes uteslutet, skulle säkerligen för ett tillräckligt snabbt handhavande

härav vara erforderligt en kontrollorganisation av icke anad utsträckning.

En närmare utredning härom finner kollegium synnerligen av behovet påkallad,

men har kollegium på den korta tid, som stått till förfogande, icke kunnat medhinna

en sådan.

Det torde utan vidare vara uppenbart, att ett sådant beroende; som skulle

orsakas av den föreslagna författningen, skulle för industrien och särskilt för den

under uppsving varande kemisk-tekniska industrien innebära de allvarligaste olägenheter.

I detta sammanhang kan kollegium icke underlåta att påpeka den möjlighet,

som förslaget innebär, att lämna spelrum för obehöriga angivelser och husundersökningar

samt trakasserier i övrigt av skilda slag.

Vad sålunda uttalats om industrien och dess behov av destillationsapparater

gäller givetvis även i fråga om övriga användningsändamål inom området för

teknisk-vetenskaplig forskning.

Utöver de av kontrollstyrelsen i förslagets § 1 mom. 2 angivna undantagen

böra därför i allt fall från förbudet uttryckligen undantagas jämväl chef för industriellt

företag, i vad avser de för företagets drift och laboratoriearbeten erforderliga

apparater och delar därtill, föreståndare för laboratorium, som inrättas i samband

med undervisningsanstalt, handelskemist och föreståndare för vetenskapliga

institutioners laboratorier m. fl. dylika.

Som Sveriges kemiska industrikontor angivit bör »innehavare av apotek»

jämväl utbytas mot »föreståndare för apotek».

Beträffande tillverkningen av destillationsapparater och särskilt beträffande

delar till sådana skulle det vara synnerligen hindrande att nödgas för undvikande

av eventuella risker söka tillstånd för varje gång det vid de ovan angivna industriella

företagen m. fl. erfordrades tillgång till ett enkelt instrument, som omedelbart

och utan svårighet kunde tillverkas på platsen, men om vilket misstanke

kunde uppstå, att det vore avsett till brännvinsbränning eller renaturering. Aven

från ett sådant förbud kräves sålunda uttryckliga undantag, motsvarande dem,

som ovan angivits i fråga om förvärv och innehav av destillationsapparater eller

delar därtill.

På grund av vad sålunda anförts finner sig kommerskollegium, utan att

kunna för närvarande anvisa någon annan form för lagstiftning i det beaktansvärda

syftet, nödsakat avstyrka det av kontrollstyrelsen framlagda förslaget till författning.

Därest Kungl. Maj:t skulle det oaktat finna för gott förordna i enlighet med

förslaget får kommerskollegium hemställa, att i allt fall från förbudet mot tillverkning,

förvärv, införsel till riket och innehav av destillationsapparater måtte uttryck
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Yttranden

från polismyndigheter.

Departe
mentschefen,

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

ligen meddelas undantag av det innehåll och i den utsträckning, kollegium ovan antytt,

ävensom att vad kollegium i övrigt anfört vinner beaktande.»

Utöver vad nu anförts, har såväl kommerskollegium som Sveriges

kemiska industrikontor i sina yttranden framställt vissa detaljanmärkningar

mot det av kontrollstyrelsen uppgjorda författnings förslaget,

för vilka anmärkningar här icke torde behöva redogöras.

Slutligen har kontrollstyrelsen till finansdepartementet överlämnat

av kontroll styrelsen från överståthållarämbetet för polisärenden samt

poliskamrarna i Göteborg och Malmö inhämtade upplysningar och uttalanden

i fråga om den nuvarande omfattningen av olovlig framställning

utav brännvin för förtäringsändamål genom vare sig destillering

eller renaturering. I de avgivna yttrandena har uttalats den mening,

att så kallad hembränning ävensom renaturing av denaturerat brännvin

förekomme i avsevärd omfattning, ehuru det läge i sakens natur,

att polisen endast om ett mindre antal av dessa fall erhölle sådan kännedom,

att desamma kunde göras till föremål för vederbörlig undersökning.

Det torde vara otvivelaktigt, att såväl olovlig tillverkning av

brännvin som avskiljande av denatureringsmedel från denaturerad sprit

numera sker i en avsevärd omfattning. Givetvis erbjuder det för polismyndigheterna

snart sagt oöverstigliga hinder att med nu gällande

lagstiftning på ett effektivt sätt bekämpa detta brottsliga förfärande.

Det blir nämligen alltid ett försvinnande fåtal av desamma, som

kunna utav myndigheterna verkligen ledas i bevis. Med hänsyn

härtill lärer det vara erforderligt att möjliggöra ingripande redan på

ett tidigare stadium, d. v. s. mot tillverkningen, överlåtelsen eller innehavet

av destillationsapparater. Väl är det sant, att för ovanberörda

otillåtna ändamål kunna användas jämförelsevis primitiva redskap, som

egentligen avsetts för helt andra syften, samt att. det vid sådant

förhållande ej gärna låter sig göra att förekomma dylika redskaps

obehöriga användning, men det lärer dock kunna tagas för givet, att

ifrågavarande brottsliga förfarande ingalunda skulle hava vunnit så

allmän utbredning, som nu torde vara förhållandet, därest tillverkning

och överlåtelse av för olovlig destillering direkt ämnade apparater kunnat

åtminstone i viss utsträckning förekommas.

Vad angår det inom kontrollstyrelsen utarbetade för fattnings förslaget

avser detta att ställa såväl tillverkningen av som handeln med och

innehavet av dylika apparater under fullständig kontroll. Förslaget

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

bär, såsom av det ovan anförda framgår, rönt starkt motstånd från

såväl kemiska industrikontoret som kommerskollegium. Ehuru det

val synes mig, att man därvid mycket överskattat betydelsen av det

tvång, som enligt förslaget skulle påläggas vissa yrkesutövare, har jag

dock ansett önskligt att finna en anordning, som, utan att lägga några

som helst hinder i vägen för användningen av destillationsapparater

i de fall, där desamma behövas för ett lagligt ändamål, dock vore

ägnad att underlätta beivrandet av otvivelaktiga missbruk.

Efter överläggningar i ämnet med chefen för kontrollstyrelsen

har jag därvid kommit till den uppfattningen, att förevarande fråga

skulle vinna en ganska tillfredsställande lösning på det sätt, att man

avstode från kravet på tillstånd för den, som ville tillverka, överlåta

eller innehava destillationsapparat, men däremot beläde med straff

de fall, där tillverkning eller överlåtelse ägde rum under sådana omständigheter,

att skälig anledning förelåge till antagande, att apparaten

vore avsedd att användas för olovligt ändamål, eller där någon innehade

apparat av nu avsett slag under sådana omständighet att han ej kunde antagas

innehava densamma för lovligt ändamål. Ett lagstadgande i nu antydd

riktning skulle enligt min uppfattning utgöra ett verksamt medel till bekämpande

av den så kallade hembränningen eller av renatureringen av denaturerad

sprit på samma gång som det av kemiska industrikontoret

och kommerskollegium framförda kravet på full frihet i fråga om den

lojala handeln med och användningen av destillationsapparater bleve

tillgodosett.

I anledning härav har jag låtit inom finansdepartementet upprätta

förslag till bestämmelser i ämnet av nu angivet innehåll. Enligt detta

skulle de ifrågasatta bestämmelserna införas i 31. § i förordningen den

11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin, under det att

det nuvarande stadgandet i denna paragraf skulle inflyttas såsom ett

särskilt, med 3 betecknat mom. under 30 § av samma förordning. I 1 mom.

av 31 § enligt dess föreslagna nya lydelse behandlas det fäll, att någon

tillverkar, saluhåller eller eljest till försäljning utbjuder eller överlåter för

beredande av brännvin ägnad apparat eller del av dylik apparat under sådana

omständigheter, att skälig anledning föreligger till antagande, att apparaten

eller apparatdelen är avsedd att användas för att i olovligt syfte

framställa eller destillera brännvin eller från denaturerat brännvin borttaga

denatureringsmcdlet eller göra annan till dryck ej ämnad alkoholhaltig

vara användbar därtill. Någon närmare motivering utöver

det redan anförda torde ej erfordras för nämnda stadgande. I 2 mom.

av den nya 31 § behandlas återigen det fall, att någon innehaver

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition Nr 131.

apparat eller apparatdel, varom i 1 mom. sägs, under sådana omständigheter

att det kan antagas, att han innehaver densamma för olovligt

brakande. Lovligt ändamål innebär ej allenast, att apparaten behöves i och

för någons rörelse eller yrke, utan även att densamma t. ex. ingår

såsom del i en kulturhistorisk samling, av studerande användes för

kemiska experiment o. s. v. Att i en lagtext i detalj angiva de fall,

där innehavet av dylika apparater bör vara tillåtet, låter sig uppenbarligen

ej göra. Emellertid torde det ej behöva möta några betänkligheter

att i detta avseende överlämna åt domstolarna att i de särskilda

fallen bedöma, huruvida ändamålet kan antagas vara lovligt eller ej.

De nu ifrågasatta bestämmelserna torde, såsom ovan nämnts, lämpligen

böra beredas plats i 1907 års förordning angående tillverkning

av brännvin. Då emellertid desamma hava avseende icke blott å tillverkning

av brännvin utan jämväl å renaturering av denaturerad sprit,

torde i förordningen den 1 juli 1918 angående handel med skattefri

sprit böra intagas en hänvisning till förefintligheten av det nya stadgandet.

Då givetvis de nya ansvarsbestämmelserna icke böra tillämpas på

samma gång som någon dömes till ansvar enligt förordningen den 1

juli 1918, samt vid sådant förhållande ej heller bestämmelsen om redskaps

förverkande torde komma att vara tillämplig, därest någon dömes

till ansvar enligt sistnämnda förordning för det han obehörigen frånskilt

denatureringsmedel eller försvagat denaturering, lärer den av kontrollstyrelsen

påpekade luckan i samma förordning böra avhjälpas genom

ett stadgande i 25 §, att redskap i dylikt fall skall vara förbrutet. I

nämnda paragraf torde jämväl kunna införas den förut berörda hänvisningen

till 31 § i brijmnvinstillverkningsförordningen.

De ändringar, som, enligt vad jag ovan anfört, föreslagits i 30

och 31 §§ av brännvinstillverkningsförordningen, påkalla ett par smärre

ändringar i två andra paragrafer i samma förordning. Sålunda bör i

35 § uttrycket »31 §» utbytas mot »30 § 3 mom.» Vidare torde det

i 39 § förekommande uttrycket tillverkare, som har avseende allenast

å brännvinstillverkare, böra förtydligas till förekommande därav, att

detta ord efter den nya avfattningen av 31 § gives en dubbel betydelse.

Föredragande departementschefen- uppläste härefter förberörda förslag

till förordningar om dels ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§

i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin

och dels ändrad lydelse av 25 § i förordningen den 1 juli 1918 angående

handel med skattefri sprit samt hemställde, att Kungl. Maj:t

måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

giva bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Herbert Wallin.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 113 käft. (Nr 131.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:348 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen den 11 okt s. 7 i texten
  2. BevU 1919:65 Memorial, angående ersättning åt av utskottet vid handläggning av vissa ärenden anlitade biträden. s. 2 i texten
  3. BevU 1919:49 Betänkande, i anledning av Kungl. Majds - proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 30, 31, 35 och 39 §§ i förordningen den 11 oktober 1907 a s. 1 i texten