Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt

1919-03-11 · 75 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:258, Med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

1

Nr 258.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den

30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt; given Stockholms

slott den 21 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj: t härmed föreslå riksdagen

antaga bilagda förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

De till ärendet börande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 228 höft. (Nr 258.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Alaj:ts proposition Nr 258.

Förslag

till

Förordning

om ändring i vissa delar av förordningen don 30 jnni 1916 om krigskonj

u u k tur skaf t.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 6, 8, 11 och. 16 §§ samt 21 § 1

mom. i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola

i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd

ökning uti — — — — tantiéme.

Inkomstökning, som uppkommit på grund därav, att skattskyldig

efter ingåugen av år 1919 börjat utnyttja nya eller utvidgade anläggningar

för utövande av rörelse eller yrke, är ej att anse såsom av

krigstillståndet föranledd vinst.

3 §.

För skattskyldighet förntsättes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 10,000 kronor;

b) ----och 1914;

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt

bankbolag, bohigets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger

5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats;

samt

d) att skattskyldig under något av åren 1915 till och med 1919

varit taxerad till krigskonjunkturskatt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj.ts proposition Nr 258.

6 §•

Det belopp — — — — beskattningsbar merinkomst.

Skattskyldigs beskattningsbara merinkomst må icke bestämmas till

högre belopp än det, vartill densamma vid taxering under något av

åren 1915 till och med 1919 högst blivit för honom fastställd. Ej

heller må såsom beskattningsbar merinkomst upptagas högre belopp än

den matematiska merinkomsten, minskad med 20 procent av inkomstens

medeltal.

8 §•

Krigskonjunkturskatt beräknas — — — — 100 kronor.

Vid taxering år 1920 eller därefter skall det enligt 1 mom.

beräknade skattebeloppet minskas

a) i fråga om här i riket mantalsskriven svensk medborgare med

20 procent av samma skattebelopp;

b) i fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag, därest

bolagets till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst understiger

100 procent av bolagets kapital, sådaut detsamma vid årets taxering

beräknats,

för varje fall tiondel, varmed den enligt 19 § i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten

understiger 100 men ej 60 procent med 0.01 procent av ovannämnda

skattebelopp,

understiger 60 men ej 30 procent med 0.0 3 procent av ovannämnda

skattebelopp,

understiger 30 med 0.0 5 procent av ovan
nämnda

skattebelopp.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld minskning

av skattebeloppet utfärdar Kungl. Maj it erforderliga tabeller.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914

varit till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i

2 § och 5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten

genom järn förese med den under det året taxerade inkomsten av

nämnda slag. För sådan skattskyldig må såsom beskattningsbar merinkomst

icke upptagas högre belopp än sagda matematiska merinkomst,

minskad med 20 procent av den för sistnämnda år taxerade inkomsten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. May.ts proposition Nr 258.

Hav skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914

varit taxerad för sådan inkomst, som i 2 § och 5 § av andra stycket

omlörmäles, anses den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande

slät»- i sin helhet såsom matematisk merinkomst. För sådan

O t

skattskyldig må den matematiska merinkomsten upptagas såsom beskattningsbar

merinkomst endast om ocli i den mån densamma överstiger,

i det fall att skattskyldig nedlagt kapital i företag för utövande

av rörelse eller yrke, varom fråga är, och visar till vilket belopp

kapital sålunda blivit av honom nedlagt, 10 procent av berörda kapital

och i andra fall ett belopp av 5,000 kronor.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — — skattskyldiga.

I denna längd — — — — uträknad skatt. För inländskt aktiebolag

och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital och

inkomstprocent enligt det löpande årets taxering. Härutöver skola i

längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på

taxeringen.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och

förmögenhetsskatt för ett taxerat belopp av minst 10,000 kronor och

därvid beskattats för tantiöme, skall avgiva särskild deklaration om

tantiéme.

Denna deklaration — — — —.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920; dock att

bestämmelserna i 3 § c) och 16 § skola äga tillämpning vid taxering

till krigskoujuukturskatt jämväl år 1919.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t$ proposition Nr 258.

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

I förordningen den 30 juni IDIG om krigskonjunkturskatt stadgas

uti förordningens 15 §, att taxering enligt förordningen skall äga rum

år IDIG och sedermera årligen till och med året efter det, under vilket

genom kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava

upphört.

Såvitt man nu kan bedöma torde sådan kungörelse kunna utfärdas

under loppet av innevarande år. Taxering till krigskoniuuktnrskatt

skall således i varje fäll ske under nästkommande år. Men eller all

sannolikhet kommer sådan taxering icke, frånsett vissa särskilda undantagsfall,

att ifrågakomma senare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Utrednings
arbeten.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 258.

Inkomst av krigskonjunkturskatt har följaktligen beräknats i riksstatsfors!aget

för år 1920. Vid avlåtandet av sagda förslag uttalade

jag mig härom till statsrådsprotokollet för den 9 januari innevarande

år vid beräkningen av statsverkets inkomster. Etter att först hava

redogjort för vissa förslag till omläggning av den allmänna inkomstbeskattningen

anförde jag därvid, hurusom i överensstämmelse med

gällande förordning även för år 1920 krigskonjunkturskatt vore att upptaga,

vilken emellertid, ifall fred skulle inträda under inne''arande år,

därefter skulle upphöra. Jag framhöll därefter, att de starka anmärkningar,

som gjorts mot denna skattereform, skulle ha föranlett igångsättande

av en genomgripande revision, syftande såväl till lindringar i

vissa avseenden som till skärpningar i andra, därest skatten skolat i

ännu måhända flera år ha utgått. Alen då numera syntes vara tydligt,

att frågan begränsade sig till 1920 års krigskonjunkturskatt, Ange

givetvis den förberedda revisionen mera karaktären av jämkningar lör

att råda bot på särskilt skarpt framträdande olägenheter.

Jag påpekade vidare, att mellan inkomst- ocii förmögenhetsskattens

samt krigskonjunkturskattens förändringar ett visst sammanhang måste

finnas. Avsevärd lättnad beträffande krigskonjunkturskatten måste givetvis

föranleda ökad belastning å den allmänna beskattningen av inkomst

och förmögenhet.

Till den sålunda i statsverkspropositionen antydda frågan om viss

revision av krigskonjunkturskatten anhåller jag nu att lå återkomma,

sedan ärendet blivit inom finansdepartementet slutberett.

Jag torde nu först få omnämna vilka utredningsarbeten, som

igångsatts i syfte att vid framläggande av förslag rörande ändrade bestämmelser

om krigskonjunkturskatt äga tillgång till så fullständigt

material för frågans bedömande, som omständigheterna medgivit att

anskaffa.

Sålunda har extra byråchefen Sam Larsson haft i uppdrag att,

liksom under de tvenne nästföregående åren verkställa en bearbetning

av senast tillgängliga krigskonjunkturskattelängder lör år L''18. Utredningsarbetet

har omfattat undersökning av de taxerade merinkomsternas

fördelning på storleksgrupper, vidare av fördelningen utav aktiebolag

och solidariska baukbolag med hänsyn till vinstens storlek i förhållande

till aktiekapitalet samt av samma bolags fördelning på olika verksamhetsgrenar;

slutligen har ock i utredningen ingått att på grundval av

det sålunda föreliggande materialet och med användande av offentligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 258.

tillgängliga uppgifter rörande aktiebolagens affärsresultat för år 1917

söka göra en uppskattning av intäkten utav krigskonjunkturskatten för

innevarande år. Utredningsresultatet — av vilket nu föreligger en första

preliminärdel — har av byråchefen Larsson sammanfattats i en till mig

den 11 mars 1919 ingiven promemoria, vilken som bilaga torde få åtfölja

protokollet i detta ärende (bil. 1).

För att kunna bedöma de praxis, som utbildat sig i avseende å

krigskonjunkturskatteförordningens tillämpning, har därjämte av aktuarien

S. Runemark utlörts en specialundersökning av skattelängderna för några

mindre områden (se bil. 2).

Till övervägande inom departementet har därjämte förelegat en

av landskamreraren O. V. Landén på uppdrag avfattad promemoria angående

vissa med en revision av krigskonjunkturskatten sammanhängande

spörsmål. Denna promemoria torde få bifogas, (bil. 3).

Till Kungl. Maj:t hava inkommit vissa framställningar, som beröra Tionde

den nu föreliggande frågan. Sålunda har uti en den 12 september 1918 ZZuutill

Kungl. Maj:t inkommen skrivelse tionde svenska handelskam mar- kammarmtM.

mötet i Göteborg hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes omedelbart igångsätta utredning angående

en genomgående revision av förordningen om krigskonjunkturskatt eller,

om så funnes erforderligt, utbytande av nämnda skatt mot mera rationella

skatteformer,

att det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, måtte

om möjligt föreläggas 1919 års riksdag,

att de personer, som finge sig utredningen anförtrodd, jämväl

matte få i uppdrag att verkställa utredning och utarbeta förslag till

särskilda föreskrifter rörande rätt till avdrag vid taxering för avskrivningar

under rådande kristid, samt

att representanter för handel, industri och sjöfart måtte beredas

tillfälle att vid utredningen medverka.

I skrivelsen hänvisas till ett därvid fogat utdrag av mötets protokoll

över behandlingen av frågan om skattelagstiftningen och kristiden

ävensom till de synpunkter, som framhållits under överläggningen i

sagda fråga.. Av det åberopade protokollsutdraget framgår, att överläggningen

inletts med ett anförande av vice häradshövdingen Gustaf

Sandström. Vice häradshövdingen Sandströms anförande var av följande

lydelse:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 258.

När handelskammarmötets bestyrelse uppställt detta ämne till överläggning

vid mötet, så har syftet härmed givetvis icke varit att söka åstadkomma en kritisk

granskning av kristidens skattelagstiftning ur skattetekniska synpunkter utan blott

att bereda tillfälle för de närvarande representanterna för näringslivet att uttala de

önskemål i fråga om denna lagstiftning, som, enligt vad erfarenheten givit vid banden,

äro påkallade av hänsyn till handelns, industriens och sjöfartens berättigade

intressen. Det är också därför, som jag, som på intet sätt är någon expert på

skattefrågor, vågat åtaga mig uppdraget att inleda diskussionen i ämnet,

Dessa önskemål torde, att döma av hittills framkomna uttalanden från representativa

håll inom näringslivets område, i huvudsak och i varje fall i främsta

rummet avse för det första den mest betydande av de under kristiden införda skatterna,

krigskonjunkturskatten, för d<t å dra grunderna för beräknande av avdrag

vid taxering för värdeminskning å industriella anläggningar, maskiner och inventarier,

och för det tredje sättet för skatteförslagens förberedande behandling.

Som vi alla känna, har det pågående världskriget med därmed sammanhängande

förhållanden hos oss liksom i övriga neutrala länder — och givetvis i ännu

högre grad i de krigförande — icke kunnat undgå att i utomordentlig grad stegra

statens skattebehov. Redan värnet av rikets neutralitet har medfört högst betydande

utgifter. På samma sätt med folkhushållningen, som i allt högre grad krävt statens

ingripande och ställt allt större anspråk på statskassan. Genom det fall i penningevärdet,

som inträtt under krigstiden med därav följande behov av löneregleringar

och krigstidstillägg, hava vidare de ordinarie statsutgifterna stegrats i hög grad.

Ä andra sidan har det visserligen visat sig, att krigskonjunkturerna åtminstone

hittills medlört högst betydligt stegrade inkomster för en mängd affärsföretag, de

s. k. krigsvinsterna, vilket medfört avsevärd stegring av den statens inkomstkälla,

som ligger i inkomst- och förmögenhetsskatten. Denna ökning har emellertid varit

otillräcklig för de nya skattebehovens fyllande, och man måste därför redan i krigets

första skede se sig om efter nya skattekällor.

Då sålunda en och samma orsak, kriget med därmed sammanhängande förhållanden,

på samma gång medförde betydligt stegrade statsutgifter och betydligt

ökade inkomster för vissa enskilda och affärsföretag, låg den tanken onekligen nära

till hands, att de ökade statsutgifterna i främsta rummet borde bestridas genom en

särskild skatt på de av kriget föranledda merinkomsterna, en krig.-kornunkturskatt.

Så skedde också, så väl i vårt land liksom i de flesta andra länder, de

neutrala lika väl som de krigförande. Man torde nog insel t, att en dylik skattetyp

på intet sätt motsvarade de fordringar, som man har rätt att ställa på en

väl avvägd skatt: att den skall vara noga avpassad efter skatteförmågan, verka

jämnt och rättvist. Men skattebehovet måste omedelbart tillfredsställas, och tiden

medgav icke grundligare utredning om bästa sättet att tillgodose detsamma. Och

man tänkte sig säkerligen vid krigskonjunkturskattens första införande, att den

skulle bliva blott en engångsskatt, upptagen för ett snart övergående abnormt nödläge.

Det var vid sådana förhållanden i viss mån förklarligt, att skatten kom till

införande trots de påtagliga brister, som vidlådde så val själva skattetypen, som

den speciella formen för dess anordnande i vårt land.

Det visade sig emellertid snart, att de abnorma förhållanden, som föranlett

krigskonjunkturskattens införande, ingalunda voro av den övergående natur, som

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds proposition Nr 258. 9

man vid beslutet om dess påläggande antagit. Kriget fortfor, och statens skattebehov

minskades icke, utan stegrades tvärtom i allt högre grad. Det synes då,

som om en grundlig utredning bort omedelbart igångsättas om tillgodoseende av

skattebehovet på ett mera rationellt sätt. Men så skedde icke. Man inskränkte

sig i stället till att förnya krigskonjunkturskatten utan att i något väsentligt avseende

söka avhjälpa dess brister. Förändringarna hava i huvudsak inskränkt sig

till utvidgning av skattens tillämplighetsområde och till upprepade stegringar av

skatteskalan. När krigskonjunkturskatten ursprungligen infördes, år 1915, avsåg

densamma att uttagas endast åren 1915 och 1916. Skatteskalan började med 12

procent å den genom kriget uppkomna mervinsten och slutade med 18 procent.

År 1916 antogs en ny förordning om krigskonjunkturskatt att ''mila från och med

1916 till och med det år, då Kungl. Maj:t tillkännagivit, att krigstillståndet skall

anses hava upphört. Skatteskal an höjdes därvid, så att högsta skattesatsen blev

25 procent av merinkomsten. År 1917 höjdes skalan ytterligare intill 32 procent,

och genom beslut av innevarande års riksdag har som bekant en ytterligare höjning

skett intill 40 procent.

Under samma tid har införts en annan extraordinär skatt, den extra inkomstoch

förmögenhetsskatten. Dess progressiva skatteskala stiger enligt beslut av innevarande

års riksdag till en högsta skattesats av 12 procent för enskild skatteskyldig

och 10 procent för aktiebolag. Lägger man härtill den ordinarie inkimstoch

förmögenhetsskatten och kommunalskatten, så lär det icke kunna bestridas, att

bördan av den direkta beskattningen å de större affärsföretagen under rådande förhållanden

är synnerligen tyngande.

Redan vid sitt första införande led krigskonjunkturskatten av två grundfel,

båda ägnade att vålla orättvisa och ojämnhet i beskattningen. Det ena och huvudsakligaste

låg däri, att själva grunden för beskattningen, skillnaden mellan den skattskyldiges

medelinkomst under 1912 och 1913, å ena sidan, och hans inkomst under

krigsåren, å andra sidan, icke utgjorde någon tillförlitlig måttstock för den skattskyldiges

inkomstökning i följd av kriget. Om ett företag under 1912 eller 1913

eller ettdera av dessa år haft tillfälliga spekulationsvinster, som betydligt ökat dess

inkomst, så låg häri ett säkert skydd mot krigsvinstbeskattning för även betydande

vinst i följd av krigskonjunkturen. Ett företag åter, som under 1912 eller 1913

haft olyckan att lida förluster, som försämrat resultatet av dess verksamhet, blev

utsatt för krigskonjunkturbeskattning även för en obetydlig vinstökning under krigsåren.

Det tillfälliga förhållandet av gott eller dåligt resultat under 1912 eller 1913,

vilket ju i och för sig icke har något med krigskonjunkturen att skaffa, fick på

detta sätt ett obehörigt inflytande på beskattningens storlek. Och detta i orätt

rii.tninq, så att av två i övrigt likställda företag, av vilka det ena haft lyckan av

osedvanligt gott resultat under 1912 och 1913 och det andra oturen av ett dåligt

resultat under samma år, det senare blir strängare beskattat än det förra, ehuru

dettas skatteförmåga är större. Denna orättvisa har man i utlandet sökt i görligaste

mån förebygga genom att till grund för mervinstens beräknande taga medelinkomsten

för ett större antal år före kriget. Sålunda utgick man i Frankrike, Danmark

och Holland från medeltalet för tre år före kriget, ocli i Tyskland från

medeltalet för de fem sista åron före kriget, sedan det bästa och det sämsta året

utmönstrats. Det är uppenbart, att härigenom uppnås ett bättre och rättvisare

bihang till riksdagens protokoll 7.919. I samt. 228 käft. (Nr 258.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

resultat, än genom den hos oss tillämpade beräkningen. Att denna i många fall

föranlett uppenbara orättvisor i beskattningen, är av erfarenheten bekräftat.

Nu är det ju visserligen så, att den matematiska merinkomsten — skillnaden

mellan 1912 och 1913 års medelinkomst och krigsårets inkomst — icke under alla

förhållanden skall läggas til! grund för krigskonjunkturbe-kattningen, i det så stor

del av denna merinkomst skall undantagas från beskattningen, som kan av den

skattskyldige visas hava berott på annan orsak än det av kriget framkallade läget.

Men det har i praktiken visat sig, att en dylik bevisning är mycket svår — ofta

omöjlig — att fullgöra, och det inträffar därför i otaliga fall, att beskattningen

sker efter en merinkomst, som till större eller mindre del beror på annan orsak

än krigsläget.

Det andra grundfelet hos krigskonjunkturskatten låg däri, att densamma utgick

efter progressiv skatteskala allt efter mervinstens absoUUa storlek och utan någon

hänsyn till den skattskyldiges subjektiva skatteförmåga. Denna brist, som i viss män,

dock ingalunda med nödvändighet, sammanhänger med själva skattetypen, medför,

att en person, som har större merinkomst än en annan, får betala krigskonjunkt urskatt

efter högre procentsats än denne, även om den senares inkomst i sin helhet

och därmed hans skatteförmåga är mångdubbelt större. Om det icke varit möjligt

att göra skatten progressiv efter skatleförmågan, så hade det efter min mening

varit riktigare att göra densamma proport.onelL efter mervinsten, såsom också

ursprungligen föreslogs.

Men ännu betänkligare var att den progressiva skatteskalan även för aktiebolagen

tillämpades efter mervinstens absoluta storlek. Detta gör att evempelvis

en stor aktieägare i ett mindre bolag får genom bolagets beskattning vidkännas en

krigskonjunkturskatt efter vida lägre procentsats, än de små aktieägarne i ett stort

bolag, därför att dettas merinkomst efter sakens natur i sin helhet uppgår till ett

högre belopp. För inkomst- och förmögenhetsskattens vidkommande har man sökt

i möjligaste mån undvika dylika orättvisor genom att göra skatteskalan progressiv

allt efter vinstens relativa storlek i förhållande till bolagets kapital. Att så kunnat

ske även beträffande krigskonjunkturskatten är givet. Så har man också tillvägagått

flerstädes i utlandet.

De brister, som sålunda vidlådde krigskonjunkturskatten vid dess första införande,

hava sedermera icke blivit i någon mån avhjälpta. I stället hava genom

skattens utvidgande till att omfatta nya slag av inkomster och genom den progressiva

skatteskalans skärpning de skadliga verkningarna av dessa brister fått betydligt

ökad räckvidd.

Härtill kommer emellertid vidare, att sedan skatten övergått till att bliva

en årligen återkommande permanent skatt, nya omständigheter tillkommit, som

medfört den verkan, att skattens fortsatta tillämpning är ägnad att drabba ännu

mera orättvisst och ojämnt, än om den blivit begränsad till en engångsskatt för

1915 och 1916.

Härvid är först att märka, att själva grunden för krigskonjunkturskattens

påförande — skillnaden mellan medelinkomsten 1912 och 1913 och inkomsten

för respektive krigsår — den s. k. mrrnästan blivit väsentligen rubbad genom

skattens fortsatta uttagande. Detta redan därför, att enligt hos oss gällande bestämmelser

skatter till kronan icke få avdragas vid inkomsttaxeringen, utan inräk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl: Maj ts proposition Nr 2£8.

nas i den beskattningsbara inkomsten. När krigskonjunkturskatt första gången

uttogs efter skillnaden mellan 1912 och 191-1 års medelinkomst, å ena sidan, och

1914 års inkomst, å andra sidan, så voro nämnda inkomster med varandra jämförliga.

De innehöllo båda ungefär lika stora imaginära skattemoment och kunde

sålunda sågas vara i huvudsak lika effektiva. Men i de följande årens taxerade

inkomster hava de imaginära skattemomenten allt mera ökats, dels genom den alltjämt

ökade kiigskonjimkturskalten, dels genom den under krigstiden tillkomna

extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Den taxerade inkomsten bar därför för

varje, år blivit allt mindre effektiv och allt mindie jämförbar med 19i2 och 1913

års i huvudsak effektiva inkomster. Den mervinst, som numera lägges till grund

för skattens påläggande, är följaktligen, till mycket betydande de], icke längre en

mervinst i reel och verklig mening och de procentsatser, efter vilka skatten enligt

skalan skall utgå,, bliva missvisande, i det skattens procent av den effektiva inkomst

bet åkningen i verkligheten är vida högre ån de i skatteföi fattningen angivna

procents-t^erna. Att avhjälpa denna oegentlighet är naturligtvis möjlig, då härför

endast, e fordras att vid taxeringen medgives rätt till avdrag för utbetald krigskoi

ju ikt urskatt och extra inkomst- och förmögenhetsskatt. Att härigenom det

skal tebelopp, som genom krigskonjunkturen tillföres statskassan, skulle avsevärt

reduceras är givet. Men även om denna minskning skulle kompletteras genom

skatteprocentens ökning, så skulle med ändringen vara vunnen större reda och

klaihat i beskattningen.

Av ännu större betydelse för krigskonjunkturskattens verkningar och berättigande

är emellertid en annan företeelse, som väsentligen inträffat efter skattens

införande, nämligen penningvärdets full. Det är utan vidare klart, att ju mera

penningens värde fallit, desto mindre jämförbara hava de taxerade inkomsterna

under krigsåren blivit med medelinkomsten för åren 1912 och 1913, och desto mera

underminerad blir den s. k. merinkomsten såsom grundval för beskattning. Om

man antager, att penningvärdet sedan 1913 fallit så, att en inkomst år 1913 å

100.000 kronor i realvärde motsvarar en inkomst under nuvarande förhållanden av

150.000 kronor — i själva verket torde penningvärdets fall hava varit avsevärt

större — så innebär detta att en person eller ett företag, som från 1913 — under

i övrigt lika förhållanden — fått sin inkomst ökad med exempelvis HD procent —

från 100,000 kronor till 130,090 kronor — icke kommit i b ittre ställning genom kriget,

utan tvärtom fått sin ställning försämrad. Det kan då icke finnas någon förnuftig

mening i att underkasta honom extra beskattning för vinst i följd av kriget. Staten

har ju till följd av penningvärdets fal! nödgats i stor utsträckning gf nom löneregleringar

och extra k ristids til lägg höja sina befattningshavares inkomster med belopp,

som uppgått till 30 procent och därutöver. Tjänstemän i enskild tjänst och arbetare

hava i många fall fått sina löner höjda med 50 h MK) procent. Men icke kan det

därför falla någon in, att dessa personer nu befinna sig i eu bättre ställning än

före kriget, så att de borde underkastas en särskild krigsvins: beskattning. Men om

en näriuqsidknre under kriget fått sin inkomst höjd med 3i> procent, så anses det

riktigt att pålägga honom extra beskattning, ehuru hans ställning genom kriget

försämrats precis på samma sätt som en befattningshavares med samma inkomstökning.

Detta innebär, såvitt jag förstår, icke blott eu inkonsekvens, utan en olikhet

inför sköttel g, som icke kan försvaras. Då själva huvudgrunden för krigskonjunkturskattcns

berättigande är, att densamma skall utgå för och vara avpassad efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Muj:ts proposition Nr 258.

den vinst och fördel, den skatteskyldige haft av krigskonjunkturerna i jämförelse

med förhållandet före kriget, följer därav som en ofrånkomlig konsekvens, att

skatten icke får uttagas av sådana skattskyldige, vilkas inkomst under kriget stigit

i mindre grad än penningens värde fallit, och att den av övriga skattskyldige ej

får uttagas i vidare mån än som motsvarar deras verkliga inkomstökning, med

tagen hänsyn till penningvärdets fall. Det måste därför betecknas snm en fundamental

brist i den gällande författningen om krigskonjunkturskatt, att den endast

fäster sig vid den nominella inkomstökningen, utan att fästa något som helst avseende

vid, om den skattskyldiges realinkomst blivit genom kriget förbättrad eller

försämrad. ...

De brister i krigskonjunkturskatten, som jag i det föregående framhållit, äro

efter min mening så stora och betydelsefulla, att det är en angelägenhet av högsta

vikt — icke minst för utövarne av svensk handel, industri och sjöfart —- vilka

drabbas hårdast av skatten — att förordningen om krigskonjunkturskatt omedelbart

underkastas en genomgående revision för undanröjande i möjligaste mån av dessa

brister. Skulle det, som sannolikt är, visa sig, att bristerna äro till väsentlig del

så sammanhängande med själva skattetypen, att de icke kunna avlägsnas med

dennas bibehållande, synes mig ingen tvekan böra råda därom, att i så fall hela

denna olyckliga skattetyp bör slopas, och statens skattebehov i stället tillgodoses

medelst andra, mera rationella skatteformer.

Sä har redan skett i Danmark, sonr övergivit krigskonjunkturskattetypen och

i stället uttager nödiga skatteintäkter genom tillägg till den vanliga inkomstskatten

och förmögenhetsskatten. Det synes för övrigt, som om en dylik omläggning även

ur synpunkten av statsregleringens intresse snarast möjligt borde ske. _ Det ges

nämligen knappast en mera oberäknelig och variabel grund för beskattning än en

skillnad i inkomst mellan vissa år, en merinkomst. När krigskonjunkturskatten

första gången infördes, beräknades den för åren 1915 och 1916 giva krunor 7,200,<j00.

Den gav som bekant mångdubbelt mera. Det kan lika lätt inträffa, att beräkningarna

kunna slå fel i motsatt riktning. Och det saknas icke tecken som tyda på,

att den tid snart är inne, då statsverket skulle få föga glädje av krigskonjunkturskattens

bibehållande.

Den skatte utredning, som sålunda under alla förhållanden är oundgänglig,

bör jämväl utvidgas att omfatta en undersökning, huru stora skattebördor vår

handel, industri och sjöfart kan tåla, utan risk, att företagareandan förslappas, och

att den kapitalbildning, som alltid är ett livsvillkor för en konkurrenskraftig industri,

och som i dessa tider är alldeles särskilt av behovet påkallad, skall omöjliggöras.

Att här finnes en gräns, är lika visst, som att denna gräns icke utan störa vådor

kan överskridas. Därvid bör särskilt frågan om aktiebolagens beskattning speciellt

dubbelbeskattningen — upptagas till närmare granskning och övervägande, då

denna fråga är av fundamental vikt särskilt för vår industri och sjöfart, som i

huvudsak är organiserad i aktiebolagsform. Att vid prövningen av dessa frågor

uppmärksamhet måste ägnas åt näringarnas skattebelastning i andra länder är givet,

bland annat för undvikande därav, att den svenska handeln, industrien och sjöfarten

påläggas skattebördor, som alltför mycket försvåra deras ställning gent emot utländsk

konkurrens. Att man emellertid icke utan vidare får taga till mönster de skattesatser,

som gälla i krigförande länder, vilkas statsutgifter uppgå till tiotals och

hundratals miljarder, och vilka av detta och andra skäl icke äro med oss jämförbara,

är självfallet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Därest den nu antydda utredningen kommer till stånd, torde de personer,

som få sig densamma anförtrodd, också lämpligen böra få i uppdrag att behandla

det andra önskemål på beskattningsområdet, som jag i början av mitt anförande

antydde, nämligen behovet av ändrade grunder för rätt till avdrag vid taxering för

beräknad värdeminskning av anläggningar och maskiner m. m. Hittills har i praxis

rätt till dylika avdrag medgivits med belopp, som i allmänhet ej överstigit 5 å 10

procent. Dylika avdrag må i regel hava varit skäliga och tillräckliga under normala

förhållanden, men under rådande abnorma konjunkturer, penningvärde och

priser äro de uppenbarligen i många fall fullständigt otillräckliga. Det inträffar

ofta, att en dyrbar anläggning måste utföras uteslutande för krigskonjunkturens

utnyttjande, en tillverkning igångsättas, vilken vid återinträdande normala förhållanden

åter måste nedläggas, enär behovet därav och framställningen för ekonomisk

drift då upphört. Det ligger icke minst i det aVmännas intresse, att dylika anläggningar

komma till stånd för anskaffande av nödvändiga varor, som under normala

förhållanden erhållas från utlandet. En sund ekonomi kräver, att dy lika anläggningar,

som under rådande kristid betinga flerdubbelt större kostnader än under

normala tider, och vilka så snart den abnorma konjunkturen upphört, förlora större

delen av sitt värde, avskrivas på några få år, stundom på än kortare tid. Och då

dessa avskrivningar representera verklig kostnad för affärsdriften, finnes befogad

anledning att begära, att avdrag för desamma skall medgivas vid taxering. Det

är möjligt, att redan inom ramen av nu gällande skatteförfättningar inrymmes befogenhet

för taxeringsmyndigheterna att i sådana fall som de här angivna medgiva

extraordinära avdrag för beräknad värdeminskning. Men det torde vara föga sannolikhet

för, att så kommer att ske i praxis, om icke uttryckliga föreskrifter härom

givas.

Det sista av de antydda önskemålen gällde skattefrågornas beredning. Såväl

förslaget om krigskonjunkturskatt som förslaget om extra inkomst- och förmögenhetsskatt

samt övriga under kristiden framkomna skatteförslag hava samtliga

utarbetats man någon som helst samverkan med representanter för landets näringar,

som i regel få bära lejonparten av skattebördan — en börda som för nyssnämnda

båda skatters vidkommande uppgått till många hundra miljoner. Detta tillvägagående

stål'' i strid mot den praxis, som under senare åren — till oomtvistlig nytta

— blivit allt mera vanlig inom andra lagstiftningsområden, att på ett tidigt stadium

av lagarbetet söka samarbete med det praktiska livets män. Det torde icke finnas

något skäl till annat förfarande inom skattelagstiftningen. Det är icke mer än

billigt, att representanterna för handel, industri och sjöfart beredas tillfälle att göra

sin röst hörd vid utarbetandet av förslag till skatter, som till huvudsaklig del skola

betalas genom deras verksamhet, och vilkas rationella anordnande för det gynnsamma

resultatet av denna verksamhet är av den allra största betydelse.

Och man vågar väl också saga, att det icke kan vara annat än till gagn

för skattefri rsl agen, om det praktiska livets män även på detta område av lagstiftningen

få tillfälle att framhålla sina synpunkter. Det är anledning att antaga, att

om så fått ske vid krigskonjunkturskatteförslagens utarbetande, åtskilliga av de svåra

brister, som vidlåda dessa förslag, skulle kunnat undanröjas eller väsentligen reduceras.

Det synes mig därför vara ett fullt berättigat önskemål, att representanter

för näringarna beredas tillfälle att deltaga icke blott vid den utredning, som enligt

vad jag förut framhållit bör komma till stånd i fråga om krigskonjunkturskattens

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Kr 258.

revision eller omläggning till rationellare skatteformer, utan också, där sådant utan

olägenhet kan ske, vid övriga eventuella skatteförslag, som äro av större betydelse

för näringsverksamheten i vårt land.

Över ovanberörda framställning i vad angår frågan om grunderna

för beräknande av avdrag vid taxering för värdeminskning å industriella

anläggningar, maskiner och inventarier, har kammarrätten avgivit

infordrat yttrande. Till detta yttrande återkommer jag senare.

Med skrivelse den 20 september 1918 har vidare Sveriges industriförbund

i samråd med handelskammarmötets kommitté och svenska

bankföreningen till mig riktat en hemställan, att hänsyn vid lagstiftningsarbetet

på skatteområdet måtte tagas till produktionens berättigade

intressen och därvid meddelat, att, då det för vederbörande statsmyndigheter

måste vara till fördel att vid förenämnda lagstiftningsarbete höra

sakkunniga representanter för näringslivet, nämnda tre organisationer

uppdragit åt en gemensam delegation av nio personer att för ändamålet

stå till förfogande.

Sedan inom departementet utarbetats förslag till vissa ändringar

i förordningen om krigskonjuukturskatt har nyssnämnda delegation beretts

tillfälle att därav taga del. Delegationen har därefter inkommit med

en framställning i ärendet, för vilken jag senare torde få redogöra.

Historik över Innan jag nu till behandling upptager spörsmålet om de föränd
krigskon^unk

ring''ar 1 krig.-konjunkturbeskattningen, som må anses påkallade, anser

turskatten, jag mig höra redogöra något för den svenska krigskonjunkturskattens

tillkomst och utveckling.

19’.5 åm Genom proposition nr 196 den 30 april 1915 föreslog Kungl. Maj:t

förordning, riksdagen att antaga en förordning om krigskonjunkturskatt. Enligt förslaget

skulle skatten utgå för den ökade inkomst, som tillförts skattskyldig

på grund av det genom närvarande krigstillstånd framkallade

läget. Skatten i fråga skulle eiläggas under ett vart av åren 191ö och

1916. Skattskyldigheten skulle, under de i förordningen angivna villkor,

åligga den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, för sådan

inkomst av arbete, sam avses i 7 § 3:o b), c) och d) i förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt, varvid inkomsten av varje inkomstkälla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 258.

15

vore att beräkna för sig. Inkomst av fast egendom, inkomst av kapital

samt inkomst av vanlig arbetsanställuing (7 § l:o, 2:o och 3:o a)) skulle

alltså icke falla under förordningen.^ Krigskonjunkturskatt skulle emellertid

utgå av skattepliktiga inkomstarter blott under följande villkor

(med. taxerad inkomst eller enbart inkomst förstås i det nedanstående

då ej annat namnes, inkomst, som taxerats enligt förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt).

1. Inkomsten skulle för att bliva skattepliktig överstiga medeltalet

av motsvarande inkomst, sådan den beräknats vid taxeringarna

1913 och 1914 eller ettdera året, därest taxering ej skett för bägo-e

o--h skatten skulle utgå å det överskjutande beloppet, merinkomstm.

bör skattskyldiga som ej alls taxerats för inkomst av ifrågavarande sia»- 1913 eller 1914 vore hela inkomsten att betrakta som merinkomst. &

2. Den skattskyldiges hela inkomst skulle uppgå till minst 15 000

kronor. ’

3. Därjämte skulle, i fråga om inländska aktiebolag och solidariska

bankbolag, bolagets inkomst dels överstiga 5 procent av bolao-ets

kapital, sådant det vid taxeringen beräknats, dels, beräknad i procent

överstiga inkomstprocentens medeltal enligt taxeringarna 1913 och 1914.’

4. Merinkomsten skulle uppgå till minst 1,000 kronor.

Av den merinkomst, som sålunda vore underkastad skattskyldighet,

skulle skatten utgå med 12 procent.

börslaget till förordning innehöll vidare detaljerade bestämmelser

om taxermgsfö rf arande genom särskilda krigskon junkturskattenämnder

m. m.

Riksdagen anmälde genom skrivelse nr 190 den 26 maj 1915

att riksdagen med vissa förändringar godkänt propositionen om krigskonjunkturskatt.

Bland dessa förändringar, av vilka ingen kan säo-as

ha, berört de principiella grunderna för den föreslagna beskattningen,

ma hår särskilt nämnas följande:

Skattskyldighetsgränsen sänktes av riksdagen till taxerat belopp

om minst 10 000 kronor. Särskilt stadgande (i förordningen infört som

dess 5 §) in fördes till förekommande av försök att kringgå skattebestämmelserna

genom att disponera vinst till oproportionerliga löneförhöjningar

m. m. Som den viktigaste ändringen torde man få betrakta

att enligt riksdagens beslut skatten skulle utgå ej med generellt 12

procent utan enligt följande efter merinkomstens storlek progressiva

skala:

opaginerad Kontrollera mot PDF

1916 års

förordning.

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Inkomstgrupp

1.000— 4,900.

5.000— 9,900.

10,000 — 14,900.

15.000— 19,900

20.000— 24,900

25.000— 29,900

30.000— 34,900

35.000— 39,900

40.000— 44,900

45.000— 49,900

50.000— 59,900

60.000— 79,900

80.000— 99,900

Skatteprocent Inkomstgrupp Skatteprocent,

12 100,000—119,900................. 15 V4

12 Vi 120,000—139,900................. 15 Va

.. 12 V, - 140,000—159,900 ................. 15 7i

12 3/i 160,000—179,900................. 16

.... 13 180,000—199,900................ 16 V*

..... 13 Vi 200,000—219,900................. 16 V,

... 13 Va 220,000—239,900.............. 16 7i

...... 13 3/i 240,000—259,900.................. 17

14 260,000—279,900.................. 17 V4

14 Vi 280.000—299,900.................. 17 Va

14 Va 300,000—319,900................ 17 7*

14 7i 320,000 och däröver............ 18

...... 15

Den förordning, som i överensstämmelse med riksdagens beslut

utfärdades den 11 juni 1915 (nr 210), avsåg, såsom förut är nämnt,

allenast åren 1915 och 1916. Med hänsyn härtill framlades för 1916

års riksdag förslag om fortsatt tillämpning av den nya skatteformen.

Kungl. Maj.ts förslag härutinnan, i proposition nr 241 den 5 maj 1916,

innefattade emellertid icke enbart förlängning av den förra förordningens

giltighet utan jämväl vissa ändringar i densamma.

Enligt förslaget skulle taxering till krigskonjunkturskatt äga rum

år 1916 och sedermera årligen till och med året etter det, under vilket

genom kungl. kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skulle anses

ha upphört. Då 1915 års förordning omfattade åren 1915 och 1916,

stadgades i 1916 års förordning till förebyggande av dubbel beskattning^

att skatt — vilken alltjämt skulle utgå för vinst uppkommen

genom det av dåvarande krigstillstånd framkallade läget — vore att erlägga

f den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen

den 11 juni 1915 beskattad. Själva huvudbestämmelsen, varigenom

beskattningen anknöts till det av krigstillståndet framkallade

läget, behölls som synes i det nya förslaget. För att klarare framhäva

dess innebörd gjordes i författningstexten uttryckligen skillnad mellan

den matematiska merinkomsten eller det inkomstbelopp, som framkomme

vid det rent aritmetiska utrönandet av inkomstökningen, och den beskattningsbara

merinkomsten eller den del av förutnämnda matematiska

meriukomst, vars grund vore det genom krigstillståndet framkallade

läget. Metoden att utröna den matematiska merinkomstens storlek före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:t» proposition Nr 258.

slogs vidare ändrad därhän, att som jämförelsetal skulle användas den

högsta inkomsten under ettdera av åren 1913 och 1914, med vilken

bestämmelse även följde motsvarande ändring beträffande bolagens inkomstprocent.

I de under förordningen fallande inkom starterna skulle

jämväl innefattas tantiemer och därmed jämförliga inkomster, hänförliga

under 7 § 3:o a) i inkomstskatteförordningen, till vilket stadgande funnos

fogade särskilda deklarationsbestämmelser. Skattskyldigbetsgränsen var

föreslagen sänkt till minst 8,000 kronor men minsta beskattningsbara

merinkomsten höjd till 2,000 kronor. Slutligen föreslogs följande progressiva

skala:

Beskattningsbar

merinkomst

Procenttal

Skattebelopp

Ökning ffir varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

kronor

angivna inkomstbeloppen

kronor

kronor

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

16

8<),000

15

12,000

17

160,000

16

25,600

19

240,000

17

40,800

21

320,000

18

—

— ■

För merinkomst uppgående till 320,000 eller däröver utgör skatten

18 kronor för varje fulla 100 kronor.

I skrivelse den 15 juni 1916, nr 268, anmälde riksdagen, att riksdagen

antagit förslaget till förordning om krigskonjuukturskatt med

vissa ändringar.

Den av riksdagen beslutade förordningen innebär sålunda för det

första en viktig utvidgning av krigskonjunkturbeskattningens allmänna

ram, så till vida att även inkomst av fast egendom (7 § l;o) i förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt) blir beskattningsbar under

lika villkor som inkomst av arbete. I avseende å metoden för merinkomstens

beräknande återgick riksdagen till den medeltalsberäkning för

åren 1913 och 1914, som var stadgad i 1915 års förordning. Av statsfinansiellt

stor betydelse var, att riksdagen med vidhållande av den progressiva

principen skärpte den i propositionen föreslagna skatteskalan.

Riksdagen beslutade nämligen följande tariff:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 228 höft. (Nr 258.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

1917 åni

ändring > förordningen.

18

Kung!. Maj.ts proposition Nr 258.

Beskattningsbar

raerinkomst

kronor

Procenttal

Skattebelopp

kronor

ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomstbeloppen

kronor

2,000 12

20.000 13

40.000 14

60.000 15

80.000 16

100.000 17

150.000 18

200.000 19

250.000 20

300.000 21

350.000 22

400.000 23

450.000 24

500.000 —

240

13

2,600

15

5,600

17

9,000

19

12,800

21

17,000

20

27,000

22

38,000

24

50,000

26

63,000

28

77,000

30

92,000

32

108,000

34

För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor eller däröver,

utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.

Förordning i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades

den 30 juni 1916 (nr 260).

Till 1917 års riksdag framlades icke från Kungl. Maj:ts sida något

förslag till ändring i senast nämnda förordning. På enskild motionärs

hemställan beslöt emellertid riksdagen, enligt vad riksdagen i skrivelse

den 5 juni 1917, nr 260, anmält, bland annat att ytterligare skarpa

skatteskalan, på sätt nedanstående tariff närmare utvisar:

Beskattningsbar proce„ttal

merinkomst

kronor

2,000

12

20,000

13

40,000

14

60,000

15

80,000

16

100,000

17

150,000

18.5

Skattebelopp

kronor

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomstbeloppen

kronor

240

2,600

5,600

9,000

12,800

17,000

27,750

13

15

17

19

21

21.5

24.5

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj,is proposition Nr 258.

19

Beskattningsbar

merinkomst

Procenttal

Skattebelopp

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

kronor

angivna inkomstbeloppen

kronor

kronor

200,000

20

40,000

27.5

250,000

21.5

53,750

30.5

300,000

23

69,000

33.5

350,000

24.5

85,750

36.5

400,000

26

104,000

36

500,000

28

140,000

40

600,000

30

180,000

44

700,000

—

För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 32 kronor för varje fulla 100 kronor.

Förordning om den sålunda ändrade skattetariffen, ävensom om

viss jämväl i riksdagens beslut ingående ändrad bestämmelse om skatteuppbörden,

utfärdades den 25 juni 1917 (nr 351).

1918 ars riksdag hade att behandla dels två Kungl. Mapts pro- istts års

positioner, dels ock en motion med förslag till ändringar i krigskon- ändrin9ar l

junkturskatteförordningen. förordningen

Sålunda föreslog Kungl. Maj:t i eu den 3 maj 1918 dagtecknad

proposition, nr 101, riksdagen viss ändring i de för taxeringsförfarandet

gällande tidsbestämmelser ävensom uti de i 4 § av ifrågavarande förordning

förekommande avdragsbestämmelserna.

Vidare underställde Kungl. Maj:t i proposition den lö i samma

månad, nr 448, riksdagen vissa förslag till omläggning av den för krigskonjunkturskatten

fastställda, i 8 § av förordningen upptagna tariffen

jämte därmed sammanhängande smärre ändringar i andra av förordningens

paragrafer. Omläggningen av skattetariffen gick ut på följande:

Procenttalen för beskattningsbara merinkomster under ''20,000 kronor

skulle väsentligt sänkas. Å andra sidan skulle tariffen beträffande merinkomster

överstigande 200,000 kronor skärpas progressivt, varjämte

progressionen, som förut stannade vid 700,000 kronor, skulle fortsättas

till mi meiinkomst av 2,000,000 kronor. Den högsta skattesatsen skulle

utgöra 40 procent, medan dittillsvarande maximum vore 32 procent.

Förutom angivna omläggning av tariffen i 8 § föreslogos bestämmelser

uti ett 2 inom. av samma paragraf angående ett särskilt skattetilläggför

de inländska bolagen. Detta tillägg skulle träffa bolag med högre

inkomstprocent, än 10 i form av en procentuoll höjning av skattebeloppet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj.ts proposition Nr 258.

enligt tariff eu i 1 mom. och beräknas progressivt efter inkom stprocen tens

storlek. Maximum för tillägget skulle vara 50 procent av skattebeloppet.

Slutligen upptogs i förslaget såsom ett 3 mom. i 8 § ett stadgande

om höjning av utländska bolags enligt den allmänna tariffen uträknade

skattebelopp med 30 procent.

I propositionen föreslogs vidare, att det i förordningen stadgade

villkor för bolags skattskyldighet, nämligen att inkomst.rocenten för

det löpande året skulle överstiga inkomstprocentens medeltal till taxeringarna

1913 och 1914, skulle ur författningen utgå.

I ovannämnda motion föreslogs skrivelse till Kungl. Maj:t med

hemställan om skyndsam utredning och förslag till revision i viss riktning

av krigskonjunkturskattelagen.

Riksdagen, som på hemställan av bevillningsutskottet avslog berörda

motion, avlät i anledning av Kungl. Maj.ts förenämnda tvenne

propositioner den 19 juni 1918 till Kungl. Majit skrivelse, nr 449, däri

riksdagen anmälde, att riksdagen bifallit propositionen nr 401 samt i

anledning av propositionen nr 448 — med avslag å samma proposition

i övrigt — beslutat, att 8 § från och med den dag, som av Konungen

bestämdes, skulle erhålla följande ändrade lydelse:

8 §■

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Beskattningsbar

meriukouist

kronor

2,000

20,000

40.000

60.000

80,000

100,000

150.000

200.000

250,000

Procenttal

Tariff.

Skattebelopp

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

kronor

angivna inkomstbeloppen

kronor

4

80

14

13

2,600

15

14

5,600

17

15

9,000

19

16

12,800

21

17

17,000

21.5

18.5

27,750

24.6

20

40,000

30

22

55,000

34

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kanyl. M<ij:ts proposition Nr 258''. 21

Ökning för varje fullt

Beskattningsbar

merinkomst

Procenttal

Skattebelopp

hundratal kronur som

fuller mellan de i kol. 1

angivna inkomslheloppe»

kronor

kronor

kronor

300,000

24

72.000

38

350,000

26

91,000

42

400,000

28

112,000

38

500,000

30

150,000

42

600,000

32

192,000

46

700,000

34

238,000

50

800,000

36

288,000

46

1,000,000

38

380,000

42

2,000,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

Förordning om de sålunda beslutade ändringarna i krigskonjunkturskatteförordningen

utfärdades den 1 juli 1918 (nr 556).

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av förslag till ovannämnda

proposition nr 448 till 1918 års lagtima riksdag upptog jag till behandling

frågan om en revision av krigskonjunkturskatten. Jag torde nu

få återgiva vad jag i huvudsak då anförde 1 ill statsrådsprotokollet.

Efter förklaring, att jag mot vad bevillningsutskottet i anledning

av förut nämnda motion uttalat därom, att gällande förordning i åtskilliga

avseenden vore behäftad med brister, icke hade anledning gorå

någon erinran fortsatte jag:

»Jag vill heller icke bestrida, att bristerna kunna bliva mera

framträdande, ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komma att ligga,

som i författningen förutsättas som de normala till skillnad från krigskonjunkturen.

Jag måste emellertid tillfoga, att det icke gärna kan låta

sig göra att vid en jämförelse mellan inkomster under krigstiden och

de ''normala inkomsterna avstå från att bestämma dessa senare såsom

på ett eller annat sätt hänförande sig till någon viss period före kriget,

därest själva grundprincipen uti ifrågavarande beskattningeform skall

bevaras.

Vissa av de påtalade bristerna i den svenska krigskonjunkturbeskattningen,

såsom att i enskilda fall tämligen lätt kunna påvisas

exempel på en ej önskvärd ojämnhet i beskattningen, torde vara av den

natur, att det säkerligen erbjuder betydande svårigheter att avlägsna

Revision av

krigs
konjunkturskatteu.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majds proposition Nr 258.

dem utan att rubba grundprincipen för krigskonjunkturskatten, dess

karaktär av att vara en merinkomstskatt, som utgår å den till krigskonjunkturen

hänförliga delen av merinkomsten. Också hava inom riksdagen

yrkanden framställts gående ut på en principiell omläggning av

den speciella krigstidsbeskattningen till en allmän merinkomstskatt.

Frågan härom underkastades ingående prövning av föregående års riksdag,

vilken förkastade det framställda förslaget, efter det sakkunnig utredning

verkställts genom bevillningsutskottets försorg, varvid bland

annat framkommit, att jämväl en allmän merinkomstbeskattning bleve

högst ofullkomligt anpassad efter den subjektiva skatteförmågan.

Andra erinringar kunna väl ock göras mot den nuvarande krigs

konjunkturskatten, men vid ett upptagande av spörsmålet om en revision

av ifrågavarande förordning finge man givetvis icke begränsa sig

till anmärkningar mot att beskattningen i det ena eller andra fallet

drabbar hårt eller ojämnt ur skattebetalarnas synpunkt. Det gives också

anledning till erinringar mot att denna beskattning i vissa avseenden

-ej är nog effektiv, till förfång för det allmännas intressen. Av 1916

års riksdag uttalades sålunda, under framhållande särskilt av de utomordentliga

vinster försäljning av fartyg under krigskonjunkturen medfört,

vilka vinster ej bleve beskattningsbara, om fartygen varit i säljarens

hand minst fem år, att på detta område fullt typiska krigsvinster kunde

uppstå, för vilka skatteplikt syntes riksdagen befogad ej blott såsom

konsekvent tillämpning av krigsvinstbegreppet i och för sig utan oek

med hänsyn till kravet på rättvisa i beskattningen. Vidare fäste

samma års riksdag uppmärksamheten å det förhållande, att under krigsåren

utlänningar gjort affärer här i landet med högst betydande vinster

utan att de, såsom i regel ej fyllande förutsättningarna för subjektiv

skatteplikt, behövt utgöra bidrag till det allmänna. Riksdagen uttalade

beträffande de två nu berörda spörsmålen önskvärdheten av att utredning

verkställdes genom Kungl. Maj:ts försorg och att förslag i anledning

av utredningarna måtte framläggas. Beträffande spörsmålet om

utlänningars skatteplikt har ock ett avsevärt utredningsarbete blivit utfört,

ehuruväl förslag i det invecklade och ömtåliga ämnet ej ännu

kunnat föreläggas riksdagen. Jämväl andra spörsmål kunna ha anspråk

på beaktande, därest en ingående granskning av hela krigs konjunkturskatteförordningen

skulle företagas. Ifrågasättas kan bland annat, huruvida

tillräckliga skäl föreligga att principiellt undantaga inkomst av

kapital, vartill enligt inkomstskatteförordningen även är att hänföra utdelningen

å aktier, från de inkomstarter, å vilka krigskonjunkturskatte
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungi. Ma):ts proposition Nr 258.

förordningen bör vara tillämplig. Därjämte framställer sig spörsmålet,

om ej krigskonjunkturskatten jämväl borde i eu eller annan form utgå

å den ökade förmögenhet, som krigskonjunkturen föranlett.

Såsom av det nu anförda torde framgå är det en mångfald spörsmål,

vilka anmäla sig, därest en verklig revision av förordningen om

krigskonjunkturskatt skulle företagas. Skulle krigstillståndet komma att

vara ännu någon längre tid, lärer frågan, om en sådan revision må anses

påkallad, böra upptagas till prövning.»

För det dåvarande anslöt jag mig emellertid till bevillningsutskottets

uttalande, att det ej då läte sig göra att ingå på en allmän

revision av hithörande lagstiftning.

Såsom framgår av mitt sålunda återgivna anförande till statsrådsprotokollet

för den 16 maj 1918 vid avlåtande av förutnämnda propositionen

nr 448 ifrågasatte jag igångsättande av en allmän revision av gällande

förordning om krigskonjunkturskatt, därest det skulle visa sig att denna

skatteform komme att behållas ännu i flera år.

Yrkande om en genomgående revision av ifrågavarande förordning

har sedermera framställts, såsom jag redan erinrat, av det senaste handelskammarmötet,

vilket därvid jämväl hemställt, att representanter för

handel, industri och sjöfart måtte beredas tillfälle att vid utredningen

medverka.

Därest det visat sig sannolikt, att den av mig angivna förutsättningen

för upptagande av ett revisionsarbete i större omfattning skullekomma

att föreligga, hade givetvis från min sida anstalter träffats för

åvägabringande av en allsidig utredning, varvid vederbörlig hänsyn

skulle tagits till, jämte andra, de av handelskammarmötet framställda

önskemålen. Jag erinrar beträffande denna ifrågasatta större revision,

att den enligt sakens natur icke hade kunnat begränsas till frågor om

sådana förändringar i bestämmelserna, vilka kunde lätta de skattskyldigas

börda utan givetvis fått taga -sikte jämväl på de luckor

i lagstiftningen, av vilka vissa grupper inkomsttagare nu draga fördel,

och sålunda fått till prövning upptaga spörsmål även om skärpningar

i vissa avseenden av skattelagstiftningen på förevarande område.

Emellertid kunde man redan under senare delen av nästförflutna

är betrakta ett någorlunda nära förestående upphörande av krigstillståndet

som sannolikt. Numera räknar man ju allmänt med fredsslut

under innevarande år. Därmed skulle följa, såsom redan understrukits,

att taxering till krigskonjunkturskatt skulle komma att äga rum, utom

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kumjl. Maj ds proposition Nr - 25».

för innevarande år, för ytterligare allenast ett år, nämligen år 1920.

Vid sådant förhållande har jag- icke funnit tillräcklig anledning föreligga

att söka åstadkomma någon omläggning av huvudgrunderna för

krigskonjunkturbeskattningen att tillämpa under allenast detta sista

taxeringsår.

Utgångspunkten för mina åtgöranden i avseende å beskattningen

av krigskonjunkturens vinster har då måst bliva att tillse vilka jämkningar,

till åstadkommande av större rättvisa de skattskyldiga emellan,

som må på grundval av gällande skatte! örordning kunna genomföras

utan åsidosättande av de utomordentliga statsfinansiella intressen, som

äro förknippade med denna beskattning.

Framkomna yttranden på borttagande utan vidare av hela den

ifrågavarande skatteformen vare sig för nästkommande eller rent av för

innevarande år har jag därvid icke kunnat skänka något beaktande.

Jag tillåter mig erinra därom, att statsbudgetens mer belastning för

innevarande år med direkta kristidsutgifter torde komma att väsentligt

överstiga den intäkt den för året taxerade k ri gskonj u n k tu rs k atten lärer

giva. Med all säkerhet blir så förhållandet, måhända i skärpt grad,

jämväl för nästkommande budgetår. Jag har icke kunnat finna det

möjligt att under sådana förhållanden undvara en särbeskattning av

under kristiden uppkomna merinkomster. Och jag håller före, att det

vore föga billigt att söka i ett slag övervälta hela det mycket betydande

belopp i skattemedel, som krigskonjunkturskatten representerar,

å den allmänna inkomstbeskattningen. Möjligheten att framgå i denna

riktning komme emellertid givetvis att ökas etter genomförande av den

utav mig tidigare i dag förordade omläggningen av sistnämnda skatteform.

Å den andra sidan har jag tagit till ögonmärke vid förberedandet

av nu till prövning föreliggande förslag, att krigskonjunkturbeskattningen

står inför sin avveckling. Jag har därför icke ansett mig böra

upptaga några krav på såd.-Tna utvidgningar av denna beskattnings räckvidd,

som pa goda grunder skulle ha kunnat ifragasättas t. ex.

beträffande aktieinkomster och förmögenhetsökning — därest skattoformen

skulle komma att uti vårt skattesystem kvarstå någon längre tid.

Kristidens extra ordinära förhållanden äro visserligen ännu icke

förbi: en finansiell jätteuppgift återstår att lösa vid den slutliga uppgörelsen

av de stora förluster, kristiden lärer komma att medföra för statsverket.

Huru stora dessa förluster komma att bliva, ser jag mig icke i stånd

att nu bedöma, än mindre vilka extraordinära åtgärder på finansväsendets

område, som därav kunna visa sig påkallade. Jag utgår emellertid ifrån,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition ■■Nr258. ''35

att förordningen om hrigskonjunkturskatt icke skall tillämpas längre

än vad i själva författningen från början avsetts. j

Härmed blir ock den allmänna riktning bestämd, i vilken gällande

:bestänämelser skola förändras. De höra taga sikte på själva avvecklingen

av skatteformen i fråga och i avseende därå giva klara föreskrifter,

när och i vilken mån uppkommande merinkomster skola upphöra att

betraktas som beskattningsbara krigsvinster. Vidare böra sådana stadgandea

införas, varigenom dep fipansiella avskrivningen av krigskonjuukturskatten

som statsintäkt tagel- sin början redan år 1920. Eljest

skulle de oförmedlat och till hela sin vidd inställa sig under år 1921.

Slutligen finner jag angeläget att, inom ramen för det statsfinansiellt

möjligå. och med beaktande dels av framförda önskemåls praktiska betydelse,

dels av deras genomförbarhet utan djupgående omläggningar

av, taxeringsförfarandet, medverka till åvägabringandet av viss allmän

lättnad för de enligt, krigskonjunktuiskatteförordningen skattskyldiga och

viss utjämning dem emellan av skattebördan.

.Efter övervägande av de olika uppslag, som framgått ur de igångsatta

utredningsarbetena eller eljest bragts till min kännedom har jag

låtit inom departementet utarbeta förslag till vissa ändringar i förordningen

om krigskonjunkturskatt, med tillämpande av de nyss antydda

allmänna riktlinjerna.

Förslagets huvudgrunder kunna sammanfattas sålunda:

1) Skattefrihet för envar, som icke under åren 1914—1918 åtnjutit

krigsvinst och således ej heller därför krigskonjunkturbeskattats

åren 1915—1919.

2) Skattefrihet för den merinkomst, som må ha uppkommit underår

1919, i den mån den överstiger högsta krigskonjunkturbeskattade

merinkomsten under föregående åren.

3) Skattefrihet för inkomstökning på grund av nyanläggningar

eller utvidgning av anläggningar efter ingången av år 1919.

4) Skattegränsen höjes till 10,000 kronor.

5) Villkoret, att bolags inkomstprocent skall vara högre än medelprocenten

1913—1914, borttages.

6) Beskattningsbar merinkomst begränsas, så att den högst får

uppgå till den matematiska merinkomsten, minskad med 20 procent av

medelinkomsten 1913—1914.

7) I fråga om nya skattskyldiga minskas matematiska merinkomsten

med 10 procent av kapitalet, där kapital är nedlagt, eller eljest med

5,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 228 höft. (Nr 258.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Knuff K Mujtts proposition AV 258.

8) Tariflnedsäfctning åker med i runt tal 20 procent men så, anordnad*

att för bolag nedsättningen främst kommer de svaga bolagen tillgodo.

Den enligt dessa grunder utformade författningstexten både följande

lydelse:

Förslag

till

Förordning

om ändring i »lss* delar av förordningen den SO juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 2, 3, 6, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 8»

juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd ökning

uti —--— — tantiem.

Inkomstökning, som uppkommit på grund därav, att skattskyldig efter ingången

av år 1919 företagit nya eller utvidgat förut befintliga anläggningar för

utövande av rörelse eller yrke. är ej att anse såsom av krigstillståndet föranledd

vinst.

3 8-

För skattskyldighet förutsättes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 10,000 kronor:

b) — — — och 1914;

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,

bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 5 procent av bolagets

kapital, sådant det vid årets taxering beräknats; samt

d) att skattskyldig under något av åren 1915 till och med 1919 vant taxerad

till krigskonjunkturskatt.

6 §•

Det belopp —--beskattningsbar merinlcomst.

Skattskyldigs beskattningsbara merinkomst må icke bestämmas till högre belopp

än det, vartill densamma vid taxering under något av åren 1915 till och med

1919 högst blivit för honom fastställt. Ej heller må såsom beskattningsbar merinkomst

upptagas högre belopp än den matematiska merinkomsten, minskad med

20 procent av inkomstens medeltal.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kung!. Maj-te proposition Sr 258.

8 §.

t mom. Krigskonjunkturskatt beräknas —---100 kronor.

2 mom. Vid taxering under år 1920 eller därefter skall det enligt 1 mom.

beräknade skattebeloppet minskas.

a) i fråga om här i riket mantalsskriven svensk medborgare med 20 procent

av samma skattebelopp,

b) i fråga om inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag, därest bolagets

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst understiger 100 procent

av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om inkomst<>eh

förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten

understiger 100 men ej 60 procent med O.oi procent av ovannämnda skattebelopp

» 60 » » 30 > » 0.03 » » ■» »

» 30 » » 0.05 > s> » »

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld minskning av

skattebeloppet utfärdar Eungl. Maj:t erforderliga tabeller.

U §

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit till inkomst-

och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och 5 § andra

stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom jämförelse med den

under det året taxerade inkomsten av nämnda slag. För sådan skattskyldig må

såsom beskattningsbar merinkomst icke upptagas högre belopp än sagda matematiska

merinkomst, minskad med 20 procent av den för sistnämnda år taxerade

inkomsten.

Har skattskyldig icke under någotdera av åren 1913 och 1914 varit taxerad

för sådan inkomst, som i 2 § och 5 § andra stycket omförmäles anses den under

löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet såsom matematisk

merinkomst. För sådan skattskyldig må den matematiska merinkomsten upptagas

såsom beskattningsbar merinkomst endast om och i den mån densamma överstiger

i det fall att skattskyldig nedlagt kapital i företag för utövande av rörelse

oller yrke, varom fråga är, och visar, till vilket belopp kapital sålunda blivit av

honom nedlagt, 10 procent av berörda kapital och i andra fall ett belopp av

5.000 kronor.

16 §.

Konungens befallningshavande----— skattskyldiga.

I denna längd — — — uträknad skatt. För inländskt aktiebolag och solidariska

aktiebolag angives därjämte bolagets kapital och inkomstprocent enligt dét

löpande årets taxering. Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden

som kunna inverka på taxeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-Kammar
rätt**.

2®f Kiténgh "Maj.is proposition: -N,r :25Bi

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920; dock att bestämmelsen

i d § c) skall äga tillämpning vid taxering till krigskonjunkturskatt jämväl för

År 1919. oval t

i fjoll; '' 4 ''! ;e. ; ••

förslaget har, utom i vad angår de i 8 § innehållna bestämmelser

naöm viss nedsättning av skattebeloppet, remitterats till kammarrätten.

för. avgivande av yttrande. Industriförbundets ovan omföyinälda

sfeattedelegation har satts" i tillfälle att taga del av förslaget i dess helhet.

Kammarrätten har i sitt den 13 mars till finansdepartementet inkomna

yttrande anfört:

•i1.’1 Vad angår de lindringar i fråga om skattskyldigheten som förslaget upptager,

har kammarrätten funnit desamma i och för sig vara befogade, men har det

synts kammarrätten höra tagas under övervägande, huruvida icke dels den föreslagna

nedsättningen, enligt 6 §, av den matematiska merinkomsten med 20 procent

av inkomstens medeltal är med hänsyn till den ansenliga nedgången, i penning-,

värdet otillräcklig, dels och från den matematiska merinkomsten bör avdragas skattskyldig

genom taxering under inkomståret påförd krigskonjunkturskatt.

I övrigt föranleder förslaget, i vad det avser berörda lindringar, till följande

särskilda erinringar. ; .

. Uti 2 § synas orden -»företagit nya eller utvidgat förut befintliga anlägg-;

ijingar* böra utbytas mot »börjat utnyttja nya eller utvidgade anläggningar.;*.

Av ändringen i 3 § a) påkallas en motsvarande ändring i 21 § 1 mom.

Stadgandet i 6 §, att skattskyldigs beskattningsbara merinkomst icke må

bestämmas till högre belopp än det, vartill densamma vid taxering under något av,,

åren 1915 till och med 1919 högst blivit för honom fastställt kan medföra, att den,,

som övertagit annans rörelse och icke själv varit taxerad till krigskonjunkturskatt

under något av dessa år eller varit taxerad till lägre belopp än förre innehavaren,

kommer att helt eller delvis undgå sådan skatt för den fortsatta rörelsen.

Därest det föreslagna tillägget till 11 § 2:dra stycket införes, torde ock eu

särskild bestämmelse böra meddelas, huru det skall förfaras, då skattskyldig övertagit

av annan före år 1919 utövad rörelse. <

I 16 § böra orden »solidariska aktiebolag» ändras till »solidariskt bankbolag-..

Vidkommande förslaget att ur 3 § c) utesluta stadgandet, att bolags skattskyldighet

göres beroende därav, att inkomstprocenten under senaste året överstigit

jnkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna 1913 och 1914 gjorda

gträkningar av procentens storlek, får kammarrätten åberopa sitt deri 31 januari

1918 avgivna utlåtande.

Enligt tillhandakommet protokollsutdrag anfördes inom kammarrätten

skiljaktig mening av förste kanslisekreteraren Ljungberg, vilken

yttrade:

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds proposition Nr -268.

*’: • ''•*Jag'' anser '' mig : icke'' kunna biträda kammarrättens mening i fråga om förslaget

att utesluta den i 3 § c) ■ krigskonjunkturskatteförordningen såsom förutsättning

för inländska aktiebolags och solidariska bankbolags skattskyldighet intagnabestämmelsen,

att bolagets för året beräknade inkomstprocent måste överstiga inkomstprocentens

medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar

av procentens storlek. Det år ett känt faktum, att ökning av aktiebolagens

kapital under kristiden ägt rum i större utsträckning än tidigare varit

fallet och det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida icke en i hög grad härtill bidragande

orsak är att söka däri, att man funnit, att det belopp, varmed bolagens

kapital utvidgats, just på grund av de under kristiden rådande förhållandena kunnat

göras ungefär lika räntebärande som det gamla kapitalet. Jag anser mig därför

icke kunna betrakta såsom något normalt, att man ä de stora kapitalökningar,

varom här är fråga, kunnat erhålla lika hög inkomstprocent som å de gamla kapi-- talen; och ju högre inkomstprocenten tidigare varit desto större skäl synes mig

föreligga för ett dylikt betraktelsesätt. Härtill kommer, att enskild näringsidkare,- som tillför av honom bedriven rörelse nytt kapital, icke äger någon förmån motsvarande

den bolagen i nu förevarande avseende äger. Under sådana förhållandenoch

då nu gällande bestämmelser i ämnet otvivelaktigt kunna föranleda ett bolag att

öka sitt kapital utan annat särskilt skäl än att därigenom undgå krigskonjunkturbeskattning,

anser jag mig för min del böra biträda det remitterade förslaget till ändrad

lydelse av 3 § c) krigskonjunkturskatteförordningen.»

Deri av mig tidigare omnämnda, av vissa sammanslutningar tillsatta

skattedelegationen, vilken beretts tillfälle att taga del av det ovan återgivna

förslaget bar med anledning av detsamma till mig ingivit följande

framställning:

Sedan Sveriges industriförbund, handelskammareföreningen och svenska bankföreningen

utsett undertecknade att såsom nämnda sammanslutningars delegerade,

granska och avgiva yttranden över förekommande nya skatteförslag, få delegerade,

som erhållit del av ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning

om ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunktur,

skatt, häröver vördsamt avgiva följande yttrande.

De fundamentala brister, som vidlåda krigskonjuukturskatten med hänsyn till

kravet, att en skatt skall vara i möjligaste män rättvist och jämnt avvägd, äro så

påfallande och så ofta framhållna, att något utförligare påvisande av dessa brister

här icke lärer vara av nöden. De delegerade vilja blott i korthet erinra, hurusom

storleken av den skattskyldiges krigskonjunkturbeskattning gjorts i väsentlig grad

beroende på det rent tillfälliga förhållandet, huruvida han under åren 1912 och 1913

haft ett gott eller dåligt vinstresultat, så att den, som under ettdera eller båda

nämnda år råkat få en ovanligt god vinst, därigenom är skyddad mot beskattning

Sven för en betydande krigskonj tinktur vinst, medan den, som under samma år haft

ringa vinst eller förlust å sin verksamhet, blir beskattad för även måttlig vinstökning

under krigsåren. Ytterligare erinras därom, hurusom vid beräknande av

inkomstskillnaden mellan åren 1912 och 1913, å ena, samt vederbörande beskattningsår,

å andra sidan, intet avseende fästes vid det förhållandet, att de år, vilkas''

inkomstförhållanden sålunda jämföras med varandra, efter hand blivit allt mindre

Särskilt yttrande

inom

kammarrätt***
-

Industriförbundets

m. fl. skatledelrtgation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-JO Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

jämförbara dels pä grund av det alltjämt sjunkande penningvärdet, och dels därigenom,

att genom tillkomsten av nya kronoskatte!- — såsom extra inkomstskatten

och krigskonjunkturskatten själv — vilka icke få vid taxeringen avdragas, det

negativa skattemomentet i den under krigsåren taxerade inkomsten bl ivit allt större

i jämförelse med vad som varit fallet under åren 1912 och 1913. Den nominella

inkomstskillnad, som lagts till grund för krigskonjunkturbeskattningen, utgör därför

numera på intet sätt någon riktig måttstock för den skattskyldiges ökade realinkomst

och därmed för hans ökade skatteförmåga. Det har sålunda redan nu i

många fall inträffat, att krigskonjunkturskatten träffat skattskyldige, vilkas redinkomst

varit lägre än under åren 1912 och 1913. Sedan numera den av kriget

framkallade högkonjunkturen uppenbarligen kulminerat, och- de svenska näringarna

i stor omfattning stå inför nedåtgående konjunkturer och minskade inkomster,

kommer det än oftare att bliva fallet, att den inkomstskillnad, som lägges till grund

för krigskonjunkturbeskattningen, saknar reel betydelse och uteslutande beror på

det minskade penningvärdet. De svårigheter, som redan nu för många företag mött

för anskaffande av medel till gäldande av den betungande krigskonjunkturskatten,

vilken förfaller till betalning först andra året efter det, under vilket den beskattade

inkomsten intjänats, komma med de förändrade konjunkturerna att högst betydligt,

stegras-, och det är de delegerades övertygelse, att det i icke få fall kominer att.

inträffa, att skattens uttagande måste föranleda obestånd och driftsinställelse, liksom

dess bibehållande också i allt starkare grad kommer att verka hindrande på

startande av nya företag.

Då sålunda de förutsättningar, som vid krigskon junkturskatiens ursprungliga

införande må hava givit densamma ett visst berättigande, ej längre äro förhanden

och ojämnheten och orättvisan i denna beskattningsform med de förändrade förhållandena

blivit allt mera påfallande och olycklig i sina verkningar, har bland

representanterna för svenskt näringsliv den uppfattningen blivit allt mera stadgad,

att ett bibehållande av krigskonjunkturskatten fir förenat med allvarlig våda för

vår handel och industri, och att därför statens intresse icke mindre än de skattskyldiges

kräver, att denna skatt snarast avskaffas, samt att det statens extraordinarie

skattebehov. som med skatten är avsett att fyllas, i stället tillgodoses

genom mera rationella skatteformer. Framställningar härom hava icke saknats.

Och de delegerade kunna icke annat än livligt beklaga, att det ifrågavarande förslaget,

förutsätter krigskonjunkturbeskattningens bibehållande icke blott för innevarande

är utan jämväl för år 1920.

Om man emellertid icke anser sig nu kunna helt- och hållet avskaffa krigskonjunkturskatten,

utan i stället vill revidera och lindra densamma, såsom synes

vara avsikten med förslaget, så skulle man hava väntat, att en sådan revision

skulle tagit sikte på de mest påfallande orättvisorna och bristerna hos skatten i

dess nuvarande gestaltning. Detta hade exempelvis kunnat ske genom att i författningen

införa föreskrifter om rätt till avdrag vid taxeringen för utbetalda kronoskatter

ävensom därom att vid jämförelsen med 1912 och 1913 års inkomster

hänsyn skall tagas till det förändrade penningvärdet. Detta senare synes hava

legat desto närmare till hands, som i ett annat inom finansdepartementet utarbetat,

skatteförslag, vilket avser ny progressionsskala för inkomst- och förmögenhetsskatten,

man — med allt fog — fäst det allra största avseende vid penningvärdets

fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kun/jl. Maj tx proposition Nr 258■ SI

Förslaget lämnar emellertid bristerna i krigskonjunkturbeskattningen fullständigt

orubbade och inskränker sig till att föreslå dels vissa reduktioner av

skattebeloppet, dels befrielse från skatten för inkomstökningar, som uppstått genott»

efter ingången av år 1919 verkställda nyanläggningar eller utvidgningar av förutbefintliga

anläggningar. Med erkännande, att varje reduktion av en orättvist avvägd

skatt måste betecknas såsom en fördel så väl ur det allmännas som ur de

skattskyldiges synpunkt, få delegerade såsom sin mening uttala, att reduktionei na

kunnat och bort göras avsevärt mera vittgående, än som skett. Även med den

snäva begränsning, de i förslaget erhållit, komma de emellertid att medföra eu lättnad

för näringslivets skattskyldige, som icke bör underskattas. Men det är efter

delegerades mening att beklaga, att denna lättnad icke är avsedd att omedelbart,

komma de skattskyldige till godo, i det de föreslagna reduktionerna först från och

med 1920 skola träda i tillämpning. Detta innebär, att krigskonjunkturskatt för

innevarande år, trots de förändrade konjunkturerna, skal! påläggas i samma utsträckning

som förut, och att denna krigskonjunkturskatt, som blir att utbetala

under år 1920, kommer att för do skattskyldige bliva synnerligen betungande och

svår att utgöra. De delegerade vilja därför på det eftertryckligaste inskärpa angelägenheten

därav, att de föreslagna lindringarna må redan under innevarande år

träda i tillämpning. Den minskning i beräknad skatteinkomst, som härigenom kan

uppstå, bör täckas genom andra rationella skatteformer.

I ett avseende innebär förslaget emellertid icke en lindring av krigskonjun kturskatten,

utan tvärtom eu avsevärd utsträckning av dess tillämpningsområde.

Genom borttagandet av bestämmelsen, att för aktiebolags skattskyldighet förutsättes,

att bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst i procent av kapitalet

överstiger inkomstens medeltal enligt taxeringarna 1913 och 1914, komma

hädanefter även de bolag, som i förhållande till kapitalet hava lägre inkomst än

under 1912 och 1913, och som hittills varit befriade från krigskonjunkturbeskattning,

att kunna underkastas sådan beskattning. Även om det kan hava förekommit

ett och annat fall, där den ifrågavarande bestämmelsen medfört befrielse från skattskyldighet

för bolag, som haft verklig krigskonjunkturvinst, synes det vara föga

lämpligt att vid en tidpunkt, då krigskonjunkturema upphört och åtgärder finnas

nödiga för avveckling och reducering av krigskonjunkturskatten, samtidigt utsträcka

dess tillämpning till nya områden. Delegerade hemställa därför, att bestämmelse!

i § 3c måtte bibehållas oförändrad.

Slutligen erinras, att den avfal l ning. som givits 11 2 stycket synes ej göra

stadgandets innehåll alldeles otvetydigt. Där föreskrives nämligen, att skattskyldig,

som ej varit inkomstskattetaxerad under någotdera av åren 1913 och 1914, skall,

såvitt han ej visar beloppet av det kapital, som han för utövande av rörelse eller

yrke nedlagt, få från den matematiska merinkoniston avräkna ett belopp av 5,000

kronor. Stadgandets avfattning kan lätt givas den säkerligen ej avsedda tolkningen,

att den skattskyldige aldrig eller endast för så vitt han företer särskild

bevisning skulle få avräkna mer än nämnda belopp. Detta skulle exempelvis för

utövarna av de s. k. fria yrkena, såsom läkare, advokater, arkitekter in. ii, vilka

hittills i stort sett varit oberörda av krigskonjunkturskatten, även om de börjat sin

verksamhet efter 1913, kunna medföra synnerligen betungande och orättvis beskattning.

Ett förtydligande synes därför vara av nöden. I sammanhang därmed synes

det vara lämpligt att beträffande ifrågavarande kategori av skattskyldiga uttryck
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

-Departe
ments.

chefen.

to ringt

förfarande!.

32 Kimgl. Maj ds proposition Nr 25#,

ligen föreskrives: atfc när verksamheten börjat efter 1913, den normala inkomsten

skall beräknas med ledning av vad andra personer i jämförlig ställning förtjänt

under åren 1912 och 1913.

Delegerade, vilka såsom förut framhållits, helst skulle sett, att krigskonjunkturskatten

bleve fullständigt borttagen, få i sakens nuvarande läge inskränka sig

.till att hemställa, att vid förslagets . slutliga avfattning de ovan framhållna synpunkterna

måtte vinna behörigt beaktande, särskilt att den ifrågasatta utvidgningen

av krigskonjunkturbeskattningens tillämpningsområde icke måtte äga rum, och att

de föreslagna lättnaderna i skatten måtte ytterligare utvidgas och föreslås att träda

i tillämpning redan under innevarande år. :• t

På jag nu går att angiva, i vilken utsträckning det är mig möjligt

att efter ärendets slutberedning biträda framkomna önskemål om

ändrade bestämmelser i förordningen om krigskonjunkturskatt, torde jag

få sammanföra yrkandena eller uppslagen i vissa grupper. Jag bortser

därvid, såsom förut är angivet, helt från yrkanden, som gå ut på att

författningen skulle omedelbart sättas ur kraft.

Till en grupp av mycket framträdande betydelse sammanför jag

samtliga de yrkatiden, som äro av innebörd att kräva genomgripande

ändringar av taxeringsförfarandet. Till denna grupp hänför jag — förutom

uppslaget att helt omlägga nämnderna till sammansättning och arbetssätt

och att eventuellt inrätta eu övernämnd för hela riket — följande såsom

exempel bland andra valda önskemål: realprövning av vad som skall

förstås med verklig vinst med hänsyn tagen till ändrade lagervärden

eller anläggningskostnader; härmed direkt sammanhängande krav på

ett exceptionellt avskrivningsförfarande; åtskillnad mellan företag, som

icke tillkommit för krigskon jnnkturens utnyttjande, och direkta konjunkturföretag;

taxering med hänsyn tagen till vinstmedels disposition

för utdelning, förbrukning, fundering; hänsyn till den omständigheten,

att merinkomst kan ha sin grund i verkställda utgiftsbesparande driftsomläggningar.

Jag erinrar först beträffande yrkanden av denna typ, att det redan

nu till väsentlig del ligger i taxeringsmyndighetens hand att taga vederbörlig

hänsyn till härovan åberopade omstäudigheter. Det gäller här i

stor utsträckning tillämpningsfrågor. Vad som framför allt skulle erfordras

för att i dessa stycken uppnå ett mera enhetligt och ekonomiskt

rationellt förfarande vore sådan uirustning av taxeringsmyndigheterna,

att de kunde ägna sig åt en verklig realprövning av de särskilda fallen.

Aven om det skulle lyckas att övervinna de mycket stora svårigheterna

att mera i detalj i författningen utforma krigsvinstbegreppet, skulle

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kung!. Majis proposition Nr 258. 33

i praktiken föga vara vunnet utan en omorganisation av skattenämnderna.

Vissa andra av de nyss återgivna önskemålen äro nog däremot

av den art, att de torde kräva särskilda föreskrifter i författningen.

<Åven i avseende å dessa gäller emellertid, att sådana föreskrifter förutsätta

nämnder av annan beskaffenhet och med annat arbetssätt än de

nuvarande. Jag kan som exempel nämna den ifrågasatta uttryckliga rätten

att få vid bestämmande av beskattningsbar inkomst räkna med exceptionella

avskrivningar. För min del håller jag före, att för ett riktigt

bedömande härav skulle krävas ett helt annat fackmässigt förfarande än

vad som kan komma i fråga i de nuvarande nämnderna.

Då jag allt från början av detta utredningsarbete ansett av- sesknvnmgtskrivningsfrågan

förtjäna särskilt övervägande, har handelskammarmötets frå<ianframställning

i denna del varit remitterad till kammarrätten. Jag

torde här få återgiva vad kammarrätten i anledning av denna remiss

anfört.

Nu gällande bestämmelser angående avdrag för värdeminskning ä byggnader Kammaroch

inventarier torde egentligen avse värdeminskning, som uppkommit genom bygg- rutten.

nåders och inventariers slitning. Vid bestämmandet av avdrag för värdeminskning

torde dock i vissa fall hänsyn hava tagits jämväl till värdeminskning, som kunnat

beräknas uppstå därigenom, att inventarier blivit omoderna och ej kunde med ekonomisk

fördel längre användas. Däremot syntes enligt gällande bestämmelser

taxeringsmyndigheterna sakna befogenhet att medgiva avdrag för avskrivningar,

som föranleddes därav, att det kunde antagas, att den verksamhet, vari byggnader

och inventarier användes, på grund av konjunkturförändring inom närmaste framtid

måste nedläggas, varigenom byggnaderna och inventarierna skulle förlora större

delen av sitt värde. Det vore givetvis omöjligt att med någon säkerhet på förhand

beräkna, huru länge en konjunktur kunde komma att fortfara. Likaledes

torde det i allmänhet svårligen på förhand kunna avgöras, i vad mån byggnader

och inventarier genom en konjunkturförändring kunde komma att förlora sitt värdo.

Vid sådant förhållande syntes det ej heller böra stadgas rätt till avdrag för beräknad

värdeminskning genom konjunkturförändring.

Vid kammarrättens utlåtande har fogats protokollsutdrag, utvisande,

att kammarrättsrådet John Lvbeck i deu remitterade frågan yttrat

följande särskilda mening:

Lika med kammarrättens pluralitet finner jag, på grund av svårigheten att

på förhand beräkna längden av en konjunkturtid samt i vad mån anläggningar och

inventarier komma att genom konjunkturförändring lida värdeminskning, det icke

böra ifrågasättas, att rätt till avdrag för sådan i framtiden eventuellt inträffande

Bihang till, riksdagens protokoll 1D19. 1 sand. 228 höft. (Nr 258.) 5

Särskilt

yttrande

• nom kammarrätten.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Kungi. Maj:ts proposition Nr 258.

värdeminskning skall kunna medgivas. Har åter konjunkturförändringen redan inträtt

och det i anledning därav kan konstateras, att och med vilket belopp anläggningar

och inventarier, som på grund av den ändrade konjunkturen icke vidare äro föremål

för användning, därigenom nedgått i värde, synes det mig rimligt, att avdrag

för dylik värdeminskning, såvitt den ej är att hänföra till kapitalförlust, kommer

den skattskyldige till godo. Avdraget'' i fråga skulle givetvis ske å nästföregående

års inkomst, i den mån den därtill förslår, och med det belopp, som utgör skillnaden

mellan å ena sidan anskaffningsvärdet, minskat med beloppet av de avdrag

för slitning av anläggningarna och inventarierna, som den skattskyldige fått i beskattningsavseende

åtnjuta, samt å andra sidan deras försäljningsvärde. Komma

anläggningarna och inventarierna framdeles i bruk i samma innehavares hand, får

naturligtvis avskrivningsprocenten då icke beräknas å högre värde än det, vartill

desamma förut i beskattningsavseende nedskrivits.

Gällande skattelagar lämna icke någon förklaring å vad som är att hänföra

till kapitalförlust; och å det i 8 § av anvisningarna till bevillningsförordningen

taxeringsmyndigheterna lämnade direktiv att pröva, huruvida förlust utgör kapitalförlust

eller ej, efter, bland annat, rörelsens och förlustens storlek — ett stadgande,

som näppeligen kan i och för sig anses riktigt — lärer i praxis icke fästas vidare

avseende. I det av f. d. kammarrättsrådet E. J. von Wolcker och landskamreraren

G. V. Eiserman avgivna förslag till lag angående kommunal skattskyldighet och

taxering har förlust förklarats icke utgöra kapitalförlust, när förlusten oavsett dess

storlek prövas vara av sådan art, att man med vanlig förtänksamhet skäligen har

att i den förvärvskälla, som i varje särskilt fall är i fråga, räkna med förlust av

sådan beskaffenhet. Med denna anvisningsbestämmelse, emot vilken kammarrätten

vid förslagets granskning icke haft något att erinra, torde följa, att, då anläggningar

och inventarier, som anordnats och anskaffats för utnyttjande av tillfällig

konjunktur, genom konjunkturförändringen nedgå i värde, förlusten icke utgör

kapitalförlust.

Sådan avdragsrätt, varom nu är fråga, kan emellertid icke anses vara medgiven

enligt gällande skattelagstiftning, vadan särskilda bestämmelser om befogenhet

för taxeringsmyndigheterna att i berörda avseende medgiva avdrag skulle erfordras.

Mot kammarrättens pluralitet finner jag mig icke böra ifrågasätta

något särskilt stadgande om avskrivning, så mycket mindre som

jag anser skattenämnderna brista i reell ekonomisk kompetens för utförande

av den tilltänkta prövningen.

En grundlig omdaning av själva taxeringsförfarandet skulle enligt

min mening ha framstått som ett av de framstå önskemålen, därest det

gällt att genomföra den mera vittgående, för flera år framåt verkande

revision, jag i det föregående berört.

För enbart taxeringsåret 1920 anser jag mig icke kunna ifrågasätta

den omstöpning av taxeringsförfarandet, som för antydda yrkandens

genomförande i praxis borde ske.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung/.. May.ts proposition Nr 258. 35

Hela deri nu behandlade gruppen av önskemål raäste följaktligen

skjutas åt sidan. I fråga om krigsvinstbegreppets fixerande finner jag

icke någon ändring böra ske i författningen, utöver vad som direkt

föranledes av angelägenheten att klart ange principerna för skattens

avvecklande, dag bestrider ingalunda, att påtagliga olägenheter upp^

trätt vid förtattningens hittillsvarande tillämpning i detta avseende.

Vad jag i övrigt kommer att föreslå skulle emellertid, även om det

icke undanröjer olägenheterna, åstadkomma ett avsevärt minskande av.

deras tryck.

Andra framkomna yrkanden hänföra sig till frågan om den utgångspunkt,

som bör väljas för framräknande av den matematiska merinkomsten.

Härutinnan innebär förordningens stadgande som bekant, att såsom normalinkomst

skall betraktas medeltalet för taxeringarna åren 1913 och 1914

av de inkomster, varom här är fråga. Det har framhållits, att denna

bestämmelse oskäligt hårt drabbar de skattskyldiga, vilka råkat att under

de nämnda åren eller någotdera av dera hava eu ovanligt låg taxerad

inkomst, medan den placerar företag, vilka redan före kriget kunde draga

stor fördel av konjunkturerna, i en gynnad ställning. En mera rättvist

verkande jämförelse skulle erhållas, därest flera år före krigsutbrottet äu

de nu nämnda finge ingå i medeltalsberäkningen. För denna uppfattningföreligga

visserligen goda skål, men den lärer numera icke kunna i tilllämpning

omsättas på grund av rent tekniska hinder. För bevarande

av deklarationer för år före 1913, vilka deklarationer skulle läggas till''

grund för en justerad medeltalsberäkning, hava nämligen inga åtgärder

vidtagits, och enligt taxeringsförordningen bevaras deklarationerna regelrätt

ej längre tid än fem år. Frågan om att på antytt sätt förändra

ntgångsberälcningen får därmed anses vara förfallen.

En åtgärd i denna riktning skulle för övrigt med all sannolikhet

icke medföra någon allmännare skattelättnad för de konjunkturbeskattade.

Vad som är känt rörande inkonjstförhållandena under åren

närmast före 1913 synes nämligen peka på, att medeltalen därvid skulle

komma att i stort sett bliva lägre och därmed den matematiska merinkomsten

komma att upptagas till högre belopp än med tillämpning av

nu gällande grunder. Vad som däremot ovedersägligen hade vunnits

vore eu något större jämnhet i beskattningen de olika skattskyldiga

emellan genom förminskande av den inverkan ett enstaka måhända förvederbörande

alldeles abnormt års resultat nu kan få.

Att beakta är emellertid, att beräkningen av den matematisk^

mate.

/rättika mminknmttfntberäknande
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolags inkomstprocent
-

36. Kungt. Maj:ts proposition Nr 25tt.

merinkomsten allenast är den första åtgärden för krigsvinstens taxering.

Avgörande betydelse bär bestämmandet av den beskattningsbara merinkomsten.

Härvid lägger förfatlningen intet hinder i vägen för skatte-''

nämnden att taga all vederbörlig hänsyn till sådan förebragt utredning,

genom vilken ådagalägges, att medelinkomsten 1913—1914 icke motsvarar

den skattskyldiges normalinkomst före kriget. Det huvudstadgande,

som måste tillmätas vitsord, är bestämmelsen i förordningens

första paragraf, att skattens objekt är den vinst, som uppkommit

genom det på grund av krigstillståndet framkallade läget.

Det synes mig vara önskvärt att vidtaga de åtgärder, som äro

möjliga för att större jämnhet må bliva iakttagen vid krigsvinstbeskattningens

utmätande. Én åtgärd i det syftet, som icke stöter på tekniska

svårigheter och som skulle, vad aktiebolagen angår, medföra större rättvisa

anser jag böra nu ifrågakomma. Jag åsyftar borttagandet av det

villkoret för bolags skattskyldighet, att bolagets inkomst procent skallöverstiga

motsvarande medelprocent för taxeringarna åren 1913—1914,.

vilket villkor tillfogats bestämmelsen, att bolaget skall hava haft minst

fem procents inkomst på kapitalet, beräknat sådant det vid taxeringen

till inkomstskatt upptagits. . ''

Vid framläggandet av fjolårets förslag till vissa ändringar i torordningen

om krigskonjunkturskatt förordade jag, att nyssnämnda villkoc

beträffande inkomstprocentens storlek i förhållande till motsvarande procenttal

före kriget måtte ur författningen utgå. Jag vidhåller den mening,

jag då uttalade, och anser mig böra återupptaga fjolårets förslag

i denna del. Jag torde få återgiva vad i detta ämne enligt propositionen

nr 448 till fjolårets lagtima riksdag tidigare förekommit.

1 eu till finansdepartementet ingiven skrivelse hade landskamreraren

i Blekinge län Erik Westerlund, såvitt nu är i fråga, anfört i huvudsak

följande: Bestämmelsen i 3 .§ av gällande förordning om krigskonjunkturskatt,

att ett bolags för året taxerade inkomst, beräknad i procent av

kapitalet, skulle överstiga inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna

åren 1913 och 1914 gjorda uträkningarna av procentens storlek,

kunde i flera fall leda till befrielse från krigskonjunkturskatt, ehuru

krigskonjunkturvinst måste anses föreligga.

Efter att hava omnämnt exempel på, hurusom bolags mkomstprocent

nedgått, ehuru inkomsten i verkligheten avsevärt ökats, uttalade

Westerlund som sin övertygelse, att detta sätt att undgå krigskon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung t. Maj:ts proposition Nr 258. 37..

jtmktnrskatt alltmera komme till användning. Han ansåge därför, att

ifrågavarande bestämmelse icke borde vara ovillkorlig utan åtminstone

böra ersättas med ett stadgande, att, därest krigskonjunkturskattenämnden

i särskilda fåll funne, att inkomstprocenten vore missvisande ocli krigskonjunkturvinst

trots lägre inkomstprocent otvivelaktigt förelåge, taxering

till dylik skatt måtte få äga rum.

I anslutning till de i berörda skrivelse framhållna synpunkterna

upprättades inom finansdepartementet ett förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt, enligt

vilket förslag nämnda paragraf skulle erhålla följande ändrade lydelse:

För skattskyldighet förutsättes:

ej att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,

bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 5 procent av bolagets

kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.

Uti infordrat, den 31 januari 1918 dagtecknat utlåtande både

kammarrätten anfört följande:

»Kammarrätten finner det uppenbart, att ifrågavarande hittills stadgade förutsättning

för skattskyldighet till krigskonjunkturskatt i vissa fäll kan föranleda,

att aktiebolag (därunder nu och i det följande inbegripna solidariska hankbolag) icke

bliva taxerade till krigskonjunkturskatt, ehuru de haft ökade vinster, som uppkommit

genom det av krigstillståndet framkallade läget. Detta är givetvis en konsekvens

av lagstiftningen, som, om och i den mån det är möjligt, bör undanröjas, i

all synnerhet om det förhåller sig så, som landskamreraren Westerlund i sin ovan

omnämnda framställning gjort gällande, att bolagen mera allmänt genom ökning av

sitt kapital obehörigen undgå taxering till krigskonjunkturskatt.

Kammarrätten anser sig emellertid böra erinra därom, att icke varje ökning

av kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten ökats i förhållande till inkomstens

medeltal, obehörig befrielse från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet

ökats sedan 1913 och 1914 års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna

eller genom överföring till kapitalet av besparade vinstmedel, intjänade efter

är 1913, är en i förhållande till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig

ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regel icke böra föranleda skyldighet

för vederbörande bolag att erlägga någon krigskonjunkturskatt. Under nu gällande

lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk merinkomst endast under förutsättning,

att även inkomstprocenten överstiger inkomstprocentens medeltal. Detta

synes också vara fullt riktigt och överensstämma med de principer, på vilka förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning,

är uppbyggd. Då förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda

förordning, synes även där principen om skattens beräkning å inkomsten i

förhållande till kapitalet höra vinna undantagslös tillämpning. Så skulle emellertid

icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen genomfördes.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Kungi. Majds proposition Nr 258.

En obehörig befrielse från krigskonjunkturskatt synes kunna förekomma i det fall,

att ett aktiebolag ökar sitt kapital genom överförande till aktiekapital eller reservfond

av andra medel, som bidragit till förvärvande av dess åren 1913 och 1914.

taxerade inkomst. Allt efter storleken av dessa medel kan inkomstprocenten nedpressas,

även om den absoluta inkomsten ökas. Det synes emellertid icke kammarrätten

tillrådligt att med hänsyn till en sådan eventualitet bryta med eljest tillämpadeprinciper.

Av här anförda skäl tinner kammarrätten sig icke kunna tillstyrka det framlagda

förslaget till frågans lösning.

För den händelse förslaget det oaktat kommer att läggas till grund för lagstiftning

i ämnet, vill kammarrätten erinra därom, att den ifrågasatta ändringen av

3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt torde böra följas av motsvarande ändringar

av 11 och 16 §§ i samma förordning och av krigskonjunkturskattelängden.»

Efter återgivande härav anfördes i förenämnda propositionen nr 448:

»På sätt såväl landskamrerare We3terlund som kammarrätten framhållit

kan ett bolag genom att från andra, mera rörliga fonder överföra

medel till aktiekapitalet eller reservfonden nedbringa inkomstproeentén,''

så att, oaktat en verklig krigskonjunkturvinst föreligger, bolaget likvältill

följd av stadgandet i 3 § av förordningen om krigskonjunkturskatt

går fritt från beskattning enligt nämnda förordning. Denna lucka i,

lagstiftningen skulle otvivelaktigt bliva avhjälpt, därest det till kammarrätten

remitterade förslaget antoges. Då kammarrätten likväl avstyrkt

detta förslag, synes kammarrätten närmast haft för ögonen den föreslagna

bestämmelsens verkan i det fall, att ett bolag, vare sig genom

nyteckning eller genom fondering av vinstmedel ökat sitt kapital samt

att till följd därav bolagets inkomst vuxit i motsvarande grad, ehuru*

själva inkomstprocenten förblivit oförändrad. Kammarrätten erinrar, att

i dylikt fall krigskonjunkturskatt enligt nu gällande bestämmelser icke

skall påföras, men att, därest det remitterade förslaget antoges, skattskyldighet

för bolaget skulle inträda, vilket kammarrätten icke anser,

vara riktigt. Jag kan emellertid icke dela kammarrättens uppfattning

i detta avseende. Tvärtom synes det mig, att det av kammarrätten

framhållna fallet, vilket berörts jämväl av landskamreraren Westerlund, i

främsta rummet påkallar ett ingripande * från lagstiftarens sida. Det

torde nämligen vara synnerligen vanligt, att bolag på dylikt sätt undgå

krigskonjunkturskatt. Det gives visserligen omständigheter, då detta

måste anses riktigt, såsom då ett redan förut givande företag utvecklats

fullt oberoende av de under kristiden rådande särskilda förhållandena

och för rörelsens utvidgande anskaffar nytt kapital genom utsläppande

av nya aktier. Vida vanligare torde det emellertid vara, att utvidg
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Matta proposition Nr 258.

ningen av ett företag direkt beror av det genom krigstillståndet framkallade

läget. I dylika fall innebära de nn gällande bestämmelserna

en påtaglig ojämnhet i beskattningsavseende. Under det att ett nybildat

bolag enligt praxis torde få erlägga krigskonjunkturskatt för den del

av inkomsten, som överstiger vanlig ränta å kapitalet, så undgås eu

dylik beskattning, därest penningar i form av nyteckning placeras i ett

äldre bolag, vilket vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt

åren 1913 och 1914 visat en hög inkomstprocent. Någon anledning''

varför ett äldre bolag skulle i nu förevarande avseende vara gynnsammare

ställt än ett nybildat bolag förefinnes enligt min uppfattning icke.

Föreligger en krigskonjunkturvinst bör den beskattas i såväl det ena

som det andra fallet.

Anmärkas bör dessutom, att gällande bestämmelse i sin tillämpning

innebär följande oegentlighet. Uppgår inkomstprocenten icke fullt till

samma procent som medeltalet för de två jämförelseåren, blir bolaget

helt skattefritt. Överstiger den däremot endast med en obetydlighet

samma medeltal, kan bolaget riskera att få erlägga krigskonjunkturskatt

för hela inkomsten. Ett bolag med ett kapital av 100,000 kronor, hade

t. ex. för åren 1912 och 1913 en inkomst av 10,000 kronor. Inkomstprocenten

var sålunda 10. Kapitalet ökas till 150,000 kronor. Enligt

gällande bestämmelser kan bolaget icke ifrågakomma till krigskonjunkturskatt,

om icke dess taxerade inkomst överstiger 15,000 kronor. I)å

utföres emellertid hela skillnaden mellan 10,000 kronor och den taxerädé

inkomsten såsom matematisk merinkomst. Uppgår däremot den

taxerade inkomsten till jämnt 15,000 kronor kan krigskonjunkturskatt

icke alls förekomma.

Genom den löreslagua författningsändringen har avsetts att bereda

krigskonjunkturskaftenämnderna möjlighet att efter de i varje särskilt

fall föreliggande omständigheterna pröva, huruvida en krigskon junkturvinst

skall anses löreligga. Att för denna prövning uppställa detaljerade

regler, vilkas tillämpning utan hänsyn till de särskilda förhållandena i

varje fall måste medföra ojämnhet bolagen emellan och innehålla ostridig

möjlighet för bolagen att undandraga sig eljest skälig krigskonjunkturskätt,

torde lika litet i detta hänseende böra ifrågakomma som då fråga

är om nybildade bolag eller enskilda skattskyldiga.»

Till vad som sålunda av mig anfördes till statsrådsprotokollet vid

avlåtandet av fjolårets proposition i detta ämne vill jag nu ytterligare

lägga följande. Don nu gällande bestämmelsen förskjuter skattebördan

s. 40 Kontrollera mot PDF

Penningvärdets

förändring.

40 Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

på ett enligt min mening obilligt sätt från sådana bolag, som haft tillfälle

att av krigstidens vinster verkställa stora fonderingar, till sådana,

som av en eller annan anledning icke i samma utsträckning avsatt medel

till reservfond. Ett exempel torde bäst klargöra vad jag åsyftar.

Antag, att bolagen A och B före kriget vartdera hade ett aktiekapital av

2,000,000 kronor och att inkomstprocenten 1013—1914 för dem bägge utgjort 20

procent. Bolaget A har till följd av stora krigsvinster kunnat öka aktiekapital

och reservfond därhän, att bolaget vid taxering under löpande år redovisar ett

kapital av tillhopa 4,000,000 kronor. Bolaget har en taxerad inkomst av 799,900

kronor, vilket innebär en inkomstprocent av 19.9 9 9 procent. Detta bolag, som har

on matematisk merinkomst om 399,900 kronor, erlägger ingen krigskonjunkturskatt

alls. Bolaget B åter, som endast ökat sitt kapital till 3,000,000 kronor och redovisar

en vinst av 600,100 kronor blir däremot skattskyldig^ enär inkomstprocenten

nu blir 20.003 procent. Det upptages med en matematisk merinkomst av 200,100 kronor.

Erhåller det avdrag med t. ex 8 procent å kapitalökningen eller med 80,000 kronor

skulle det bli beskattat för 120,100 kronor och få erlägga i skatt 21,32L:so. Det

må emellertid ifrågasättas, huruvida det innebär skälig avvägning av skattebördan,

att bolaget A däremot blir helt befriat från utgörande av skatt.

Äro funderingarna åter lika stora, kan tydligen på en högst obetydlig tillfällig

skillnad i inkomstprocent komma att grundas en högst avsevärd skillnad i

beskattningshänseende. Hava båda bolagen ökat sitt kapital till 4,600,000 kronor

och bolaget A redovisar 799,900 kronor i taxerad inkomst, medan bolaget B taxeras

för 800,100 kronor, kommer ojämnheten att bli synnerligen påfallande. Bolaget A

undgår, med en inkomstprocent av 19.9 9 9 procent, helt och hållet beskattning.

Bolaget B åter, vars inkomstprocent blir 20.0 0 2 procent, upptages som skattskyldigt

med en matematisk merinkomst av 400,100 kronor. Efter avdrag med 8

procent å nytillkommet kapital skulle det få erlägga en skatt av 52,030 kronor.

En bestämmelse, som verkar därhän, att företag, vilka haft särskilt

stora vinster under krigstiden, beredas möjlighet att utnyttja dessa

vinster för att helt befria sig från krigskonjunkturskatt, synes mig icke

böra få kvarstå oförändrad. Det torde ock beaktas, hurusom bestämmelsen

särskilt gynnar företag, vilka redan före kristiden hade ovanligt

höga vinster och för vilka det därför är relativt lätt att nedbringa

inkomstprocenten under medelnivån 1913—1914. Åven ur denua synpunkt

är en ändring i autydd riktning ett steg i riktning mot en rättvisare

fördelning bolagen emellan av skattebördan.

Till spörsmålet om den utgångspunkt, som skall väljas för beräkning

av den matematiska merinkomsien, höra jämväl yrkandena på en

sådan höjning av inkomstens medelnivå 1913 — 1914, att densamma

skall kunna betraktas sou) ett likvärdigt led i jämförelsen med det

löpande årets inkomst. Det kräves härutinnan, att hänsyn skall tagas

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 258. 41

till förändringarna i penningvärdet. För min del finner jag oöverkomliga

svårigheter resa sig i vägen för genomförandet av den principen,

att vid den matematiska merinkomstens bestämmande inkomsterna skola

först reduceras till ett gemensamt penningvärde, vilken princip för övrigt

i så fall måste utsträckas till att jämväl omfatta skattebeloppets fastställande.

Det må erinras, att skatten erlägges cirka två år efter inkomstens

förvärvande och sålunda kan komma att erläggas i ett helt

annat penningvärde än det vid tiden för inkomstens förvärvande förefintliga.

Skulle full rättvisa de skattskyldiga emellan skipas med hänsyn

åll. förändringar i realinkomst torde '' man för övrigt, fä genomföra en

individuell prövning av de olika fallen. Jag betraktar det för min del

som uteslutet att för det återstående taxeringsåret söka genomföra eu

principiellt så genomgripande omläggning som den bär ifrågasatta. Det

enda, som man torde kunna våga sig på i denna riktning, vore att

jämka medelinkomsten uppåt med ett visst procenttal. Denna tankegång

har i förslaget utformats så, att föreskrift givits därom, att som beskattningsbar

merinkomst icke får upptagas högre belopp än den matematiska

merinkomsteii, minskad med 20 procent av inkomstens medeltal 1913 —

1914. Härmed skulle fullständigt undanröjas det i praxis hittills förekommande

förhållandet, att hela den matematiska merinkomsten skattlägga.

Den minskning av skatteintäkten, som skulle vid föreslagets

genomförande uppkomma, blir givetvis högst betydande. Jag kan därför

icke förorda att i större utsträckning än nu ifrågasatts taga hänsyn

till penningvärdets förändring.

I fråga om skattskyldiga, vilka allenast under ettdera av åren

1913 1914 varit taxerade till inkomst- och förmögenhetsskatt, har

enahanda grundsats blivit genomförd, ehuru nu det ena årets inkomst

får träda i stället för merinkomsten.

, Annorlunda ställer sig saken däremot beträffande nya skattskyldiga.

Att just i fråga om sadana nytillkomna, enskilda eller företag, förelegat

verkliga olägenheter med nuvarande praxis lärer icke kunna bestridas.

Angående den praxis, som i regeringsrätten och kammarrättten

utbildat sig i hithörande skattemål, ävensom beträffande behandlingen

av kapitalökning i företag, har jag inhämtat följande:

Angående taxering av nybildade aktiebolag. Vid taxering till krigskonjunkturskatt

av aktiebolag, som bildats under år 1914 eller senare,

och för vilket således författningsenligt bolagets hela inkomst bort

upptagas såsom matematisk merinkomst, har kammarrätten enligt praxis

vid beräkningen av den beskattningsbara merinkomsten från bolagets

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 228 höft. (Nr 258.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Kung!.. Maj:ts proposition Nr 258,

inkomst, frånräkna! ett belopp av 6 procent av bolagets kapital. Regeringsrätten

har i något enstaka fall använt samma princip (se till

exempel besvär av aktiebolaget Förenade Svenska tändsticksfabriker

rörande dess taxering år 1915, utslag den 30 augusti år 1918).

Naturligtvis användes detta beräkningssätt allenast i sådana fall,

då utredningen icke hänvisar till någon annan beräkningsgrund, som

kan anses mera rättvis. Då till exempel eu näringsidkare under år

1914 eller därefter ombilda! sitt företag till aktiebolag, har enligt praxis

vid bolagets taxering till krigskonjunkturskatt medeltalet av företagets

åren 1913 och 1914 taxerade inkomst ansetts såsom normalinkomst för

bolaget. (Regeringsrättens årsbok 1918 referat 11 angående taxering

år 1915.)

Angående taxering av aktiebolag, vilkas kapital ökats under dr

1914 eller därefter. Endast ett fåtal sådana mål hava behandlats vid

ovannämnda domstolar, och det är på denna grund knappast möjligt

att angiva någon av praxis tillämpad regel för uppskattning av normalinkomsten

i sådana fall.

Regeringsrätten har i ett fall (besvär av aktiebolaget Sveriges

privata centralbank angående taxering år 1915; utslag den 13 juni

1918), då bolagets år 1913 åtnjutna inkomst av rörelsen motsvarade

7.5 8 4 procent av bolagets kapital samma år, samt kapitalet sedermera

ökats, ansett en del av bolagets inkomst år 1914, som motsvarade 7.584

procent å det ökade kapitalet, ej hava tillförts bolaget på grund av

krigsläget.

Kammarrätten har genom utslag den 18 december 1918 på besvär

av Holmens bruks- och fabriksaktiebolag angående taxering är

1916 från den av krigskonjunkturskattenämnden beräknade beskattningsbara

merinkomsten frånräknat bland annat ett belopp, motsvarande 6 U

procent av skillnaden mellan bolagets kapital vid 1915 års början och

medeltalet av bolagets kapital vid början av år 1912 och 1913. I

sammanhang härmed kan omnämnas ett fall (kammarrättens utslag den

9 augusti 1918 angående aktiebolaget Svenska Kullagerfabrikens i Göteborg

taxering år 1917, då ökningen av bolagets kapital ägt rum redan

under år 1913 och kammarrätten i anledning därav antagit, att skillnaden

mellan bolagets åren 1914 och 1917 till inkomstskatt taxerade

inkomsten motsvarade den beskattninsbara merinkomsten (2 röster mot 1).

Angående taxering av annan rörelseidkare än aktiebolag för inkomst

av rörelse, som under år 1914 eller senare tagit sin början. Åtskilliga

sådana fall hava förekommit i kammarrätten, men klagandena torde i

allmänhet ej hava vunnit nedsättning i taxeringen. I något enstaka

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunyl. Maj:ts ''proposition Nr 258.

tall har klagandens inkomst av rörelse jämförts med medeltalet av

hans under åren 1918 och 1914 taxerade inkomst av tjänst i liknande

företag (se till exempel kammarrättens utslag den 4 september 1918 på

besvär av A. Johnsson angående taxering år 1916: 2 röster mot 1).

Angående taxering av annan rörelseidkare (in aktiebolag för inkomst

av rörelse, som under år 1914 eller senare utvidgats genom tillskott av

nytt kapital. Uppgift om något sådant mål har ej kunnat erhållas.

På det område nu lämnade uppgifter beröra finner jag förändringar

vara starkt motiverade. De ha av mig utformats i anslutning

till den lättnad skattskyldiga, vilka taxerats redan före kriget, på sätt

jag nyss nämnt, skulle få och givits det innehåll, att, där det konstaterats

att viss mängd kapital nedlagts i ett företag, ett visst procenttal

av det nedlagda kapitalet bör få avdragas vid den beskattningsbara ,

merinkomstens fastställande. Med beaktande av den praxis i fråga om

kapitalökning i äldre företag, som under det sistförflutna året utvecklats,

har jag trott mig, under hänsynstagande jämväl till den nedsättning

med 20 procent av inkomstens medeltal, som här ovan förordats i fråga

om äldre företag, finna en lämplig lösning i ett stadgande, att som

krigsvinst för nya företag blott får beskattas vad som överstiger 10 _

procent å investerat kapital. Kan icke denna regel tillämpas, lärer väl

icke kunna ifrågakomma annat stadgande än att en viss till beloppet

fixerad inkomst förklaras icke falla under krigskonjunkturskatt. Detta

belopp har jag föreslagit till 5,000 kronor. Givetvis kan icke införandet

av bestämmelse härom förhindra skattenämnden att efter eget bedömande

fastställa större belopp såsom normalinkomst. Skattedelegationens farhågor,

att; en misstolkning härutinnan skulle kunna uppstå, kan jag

icke dela. Jag föreslår alltså ingen förändring av författningsförslaget

i förevarande hänseende.

Av statsfinansiella skäl är det vidare efter min mening uteslutet

att tillmötesgå framställda yrkanden, att krigskonjunkturskattens belopp

skulle få avdragas vid bestämmande av beskastningsbar merinkomst.

Som bekant medger nuvarande skatteförordningen icke något avdrag

för kronoutskylder. Ett avsteg från denna princip bör icke ske utan

att man sorgfälligt övervägt konsekvenserna. Därest man i princip ville

övergå till att medge avdrag för kronoutskylder,'' komme detta att få

en synnerligen stor inverkan på de till statsverket inflytande skattebeloppen.

Jag erinrar därom, att ordinarie och extra inkomstskatt, tillläggsskatt

och krigskonjunkturskatt för år 1918 uppgå till över 560

miljoner kronor. Med detta väldiga belopp skulle både den krigskon
-

Avdrag far

lerig*•

konjunktur - skatt

s. 44 Kontrollera mot PDF

JCr.ytkonjunkturbeskattningen»

avveckling.

44 Kungl. Maj;ts proposition AV 25S.

junkturbeskattade och den inkomstbeskattade inkomstsumman komma

att nedgå. Det bör vidare märkas, att beträffande år 1920, som nu

närmast är i fråga, skulle avdraget vid krigskonjunkturbeskattningen

komma att ske från eu inkomstsumma, vilken med all sannolikhet

betydligt understiger det inkomstbelopp, å vilket utgår krigskonjunkturskatt,

såväl för år 1918 som för innevarande år. Tänker man sig, att

krigskonjunkturskatten skulle — liksom kommunalutskylderna — få avdragas

från inkomsten under det år skatten erlägges, komme 1918 års

krigskonjunkturskatt, erlagd å inkomster under år 1917, men uppburen

under år 1919 att få gå i avdrag från inkomsterna under sistnämnda år,

vilka taxeras år 1920. Från den till krigskonjunkturskatt taxerade inkomstsumman

1920 finge alltså avdragas de cirka 300 miljoner, som

innevarande år äro förfallna till betalning. Efter en genomsnittlig skatteprocent

av 28 procent innebure detta eu skatteförlust av ej mindre än

84 miljoner kronor. Klart är, att statsverket då måste beredas kompensation

härför å annat håll, antingen genom höjning av krigskonjunkturskattens

tariff eller genom uttagande av motsvarande belopp å den allmänna

inkomstbeskattningen. Intetdera alternativet synes mig innebära

en acceptabel utväg. Till sist får jag också framhålla, hurusom de

skäl, som må kunna anföras till stöd för antydd avdragsrätt vid en

vanlig inkomstbeskattning, icke kunna utan vidare tillerkännas giltighet

i fråga om eu sådan särbeskattning som krigskonjunkturskatten, vilken

icke har den totala behållna inkomsten till sitt objekt utan vissa

inkomstdelar, soin anses böra på grund av sin natur att vara krigsvinster

bära en alldeles särskild skatt.

Till eu kategori för sig höra vidare de problem, som direkt anknyta

sig till krigskonjunkturbeskattningens avveckling. Skatteformens

objekt är ju viss av krigstillståndet mer eller mindre direkt fiamkallad

inkomstökning. Med den formulering själva huvudstadgandet erhållit

bör det visserligen vara klart, att till krigsvinst ej bör räknas sådan

inkomstökning, vilken uppkommit av efter krigstillståndets upphörande

inträffade nya förhållanden. Det har emellertid synts mig vara angeläget

att på detta område bestämda i lagstiftningen nedlagda föreskrifter

givas, så att i görligaste mån tvekan undanröjes om var gränsen skalldragas

mellan krigsvinst och annan inkomstökning. I det syftet har

jag ansett riktigt att generellt avskära från skatteplikt efter ingången av

detta år uppkomna helt nya inkomster. Detta har utformats sålunda, att

skattskyldig, vilken ej under kristiden haft beskattningsbar krigsvinst

och först under innevarande år erhåller en formellt taxeringsbar mer-:

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kuvgl. Maj.-ts proposition Nr 258.

inkomst blir helt fritagen. Enahanda föreskrift bör då givas i fråga

om inkomst av nyanläggningar ävensom beträffande den ytterligare

inkomstökning, som må hava uppstått under detta år utöver den högsta

inkomst, skattskyldig haft under något år av krigstiden.

Till avvecklingsfrågan hör jämväl spörsmålet om hur förfaras skall

med sådana skattskyldiga, vilkas bokföringsår är så lagt, att inkomst

erhållen under 1919 kommer till taxering först under år 1921. För

sådana fall anvisar gällande förordning den utväg, att särskilda föreskrifter

skola av Konungen utfärdas. Härtill behöver för det närvarande

icke tagas ställning. Jag vill emellertid framhålla, att det torde böra

tagas under övervägande, huruvida för det ringa fåtal, skattskyldiga,

som här komma i fråga, skall bibehållas även under år 1921 hela den

stora apparaten av skattenämnder. Det synes vara att eftersträva att

vid denna särskilda taxering kunna så vitt möjligt förenkla och förbilliga

taxeringsförfarandet.

Till sist har jag att beröra frågor, som angå krigskonjunktur- Skatuutnff*»^

skattetariffen. Särskilt är härvid av intresse det framställda yrkandet,

att hänsyn skall tagas till inkomstens relativa storlek, närmast då i förhållande

till förefintligt kapital. Då det under fjolåret befanns vara av

statsfinansiella skäl erforderligt att skärpa tariffen, fann jag mig böra så

anordna denna skärpning, att den skulle starkast ha drabbat skattskyldiga

med hög inkomstprocent. Då det nu gäller att påbörja krigskonjunkturskattens

avskrivning, har det synts lämpligt att genomföra en tariffsänkning

på i genomsnitt 20 procent. För enskilda skattskyldiga och

med dem jämställda har föreskrivits en proportionell minskning med 20

procent. Men i avseende å aktiebolag har jag, i överensstämmelse med

den uppfattning jag tidigare gett uttryck åt, funnit det vara riktigast att

låta skattelättnaden komma företrädesvis de minst vinstgivande bolagen

till godo. Till den ändan anser jag mig böra föreslå, att skatten minskas

med ett procenttal, som sättes mycket lågt i fråga om de mest givande

företagen, men sedan växer i män som inkomstprocenten sjunker.

För att giva eu föreställning om hur den av mig förordade bestämmelsen

skulle verka vill jag bär återgiva en tablå över den

minskning i skatt, som skulle vid olika inkomstprocent erhållas enligt

mitt förslag:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

- Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

I kr afträdande
-

Krig skonjunktur skattens nedsättning för bolag.

Bolagets inkomst- procent

Nedsättning av

skattebeloppet

med

Bolagets inkomst- procent

Nedsättning av

skattebeloppet

med

100

40

10.0

90

1.0

35

11.5

80

2.0

30

13.0

70

3.0

25

15.5

60

4.0

20

18.0

50

7.o

15

20.5

45

8.0

10

23.0

5

25.5

Det är ju tydligt, att en sä avsevärd nedsättning av taritfsatserna

samtidigt med att de beskattningsbara merinkomsterna beskäras genom

bestämmelse om ett avdrag med minst 20 procent av medelinkomsten

1913—1914, respektive med 10 procent av kapitalet kommer att verka

en mycket betydande minskning av krigskonj urskatteintäkten. Ytterligare

nedgår den ock genom övriga ändringar, såsom t. ex. stadgandet

om höjd skattegräns.

Till frågan om skatteintäkten skall jag återkomma i annat sammanhang.

Jag nämner här allenast, att då statsverket icke kan undvara det

belopp, som motsvarar sänkningen i fråga, förutsätter jag att beloppet

överflyttas på den allmänna inkomstskatten.

De nya bestämmelserna äro avsedda att tråda i kraft den 1 januari

1920, dock med det undantaget, att den till åstadkommande av större

jämnhet i skattebördan syftande ändringen i 3 § och den därav föranledda

i 16 § bör vinna tillämpning redan å taxeringen innevarande år.

Att i vidare mån låta ändringarna få inverka på årets krigskonj unkturskatt

förbjuder sig enligt min mening bestämt av statsfinansiella skäl.

Förutnämnda skattedelegation, som kraftigt framhållit angelägenheten

av att låta lindringarna träda i kraft omedelbart, har hänvisat statsverket

att lita till »andra rationella skatteformer». Det synes mig uteslutet att,

nu ifrågasätta skattebeloppets uttagande på annan väg än genom direkt

inkomstbeskattnning. För min del finner jag icke tillrådligt att förödet

löpande året uttaga någon ny tilläggsskatt till den ordinarie och

extra inkomstskatten.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Med anledning av vad kammarrätten anfört rörande 6 och 11 §§

får jag framhålla, att jag icke finner den fiskaliska betydelsen av bestämmelser

i av kammarrätten antydd riktning vara sådan, att en omredigering

synes erforderlig.

Övriga i det slutliga författningsförslaget vidtagna jämkningar

torde icke erfordra något mitt särskilda yttrande.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst ett inom

finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt, hemställde

departementschefen att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen antaga

nämnda förslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle

till riksdagen i ämnet avlåtas proposition av den lydelse,

bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Or protokollet:

Gunnar Grip.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 228 käft. (Nr 258.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Bilaga 1.

P. M.

angående viss bearbetning av 1918 års krigskonjunkturskattelängder.

Till herr statsrådet och chefen för kungl. finansdepartementet.

Sedan undertecknad erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa viss bearbetning

av 1918 års krigskonjunkturskattelängder, får jag härmed vördsamt överlämna

de preliminära resultaten i fråga om vissa delar av utredningen.

Vid bearbetningen av de vid 1918 års taxering upprättade krigskonjunktuiskattelängderna,

vilka i avskrift ställts till förfogande, hava i stort sett följts samma

principer som tillämpades vid en liknande bearbetning av motsvarande längder för

år 1917. Resultaten av sistnämnda utredning hava publicerats såsom bilaga 1 till

Kungl. Maj:ts proposition nr 448 till 1918 års riksdag.

Avsikten med utredningen har sålunda i år liksom föregående år varit att

utröna,

1) huru de till krigskonjunkturskatt taxerade merinkomsterna fördelade sig

på storleksgrupper,

2) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig med hänsyn

till vinstens storlek i förhållande till kapitalet, samt

3) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig på olika

närings- och verksamhetsgrenar.

För de under 1) och 2) här ovan angivna avdelningarna av utredningen

kunna nu preliminära resultat meddelas.

De uppgifter ur krigskonjunkturskattelängderna, som blivit föremål för bearbetning,

äro för samtliga taxerade: medelinkomsten åren 1913—1914, varmed

avses medeltalet av sådan nämnda år till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad

inkomst, som avses i 2 § och 5 § andra stycket i förordningen om krigskonjunkturskatt,

det enligt krigskonjunkturskattenämndens beslut taxerade beloppet av beskattningsbar

merinkomst samt den av nämnden uträknade krigskonjunkturskatten. För

de inländska aktiebolagen och solidariska bankbolagen hava dessutom bearbetats

kapitalet, varmed avses aktiekapitalet jämte reservfonden, inkomstprocenten år 1918.

varmed menas den procent, som det till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1908

taxerade beloppet utgör av kapitalet, samt den matematiska merinkomsten år 1918.

Den preliminära sammanfattningen av utredningsresultaten beträffande fördelningen

av de taxerade efter de till krigskonjunkturskatt taxerade merinkomsternas

storlek meddelas i närslutna tabeller Å—C. En mera ingående behandling av mate
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

rialet eller en diskussion av utredningsresultaten har tiden icke medgivit. Därtill

torde jag få tillfälle att återkomma i den utförligare redogörelse, som jag senare

skall avlämna.

I bilagda tabeller D—G sammanfattas resultaten av bearbetningen beträffande

aktiebolagen och de solidariska bankbolagen med hänsyn till den till inkomst- och

förmögenhetsskatt år 1918 taxerade inkomstens storlek i förhållande till kapitalet.

En närmare behandling av siffrorna i denna tabell, torde likaledes få anstå, till

dess utredningen i dess helhet föreligger färdig.

Stockholm den 11 mars 1919.

Sann Larsson.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Tab. A. Sammandrag i fråga om 1918 års taxering till krigskonj tinktur skatt för en
-

Enskilda

Till krigskonjunkturskatt

belopp om:

på landsbygden

Antal

! taxerade

Medelinkomst

åren

1913—1914,

kronor

Till krigskon- junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kronor

1

2,000—

9,900 kronor

..................1 7,674

20,565,800

43,007,300

4,515,954

2

10,000-

19,900

.................. 2,368

8,490,000

31,149,000

3,992,156

3

20,000 —

39,900

................j 879

6,033,100

24,177,400

3,273,537

; 4

40,000—

59,900

»

.................. 266

3,322,000

12,847,700

1,865,256

5

60,000—

79,900

..................1 120

1,636,000

8,287,900

1,283,982

6

80,000—

99,900

>

.................. 49

626,400

4,347,100

717,251

7

100,000—

149,900

»

.................. 63

1,760,500

7,472,300

1,324,130

8

150,000—

199,900

.................. 32

1,062,900

5,632,300

1,091,737

9

200,000—

249,900

»

22

707,000

4,869,100

1,020,730

10

250,000—

299,900

.................. ii

534,000

3,038,100

702,954

11

300,000—

349,900

»

..................; il

500,200

3,715,100

951.610

12

350,000—

399,900

»

2

340,200

743,800

200,396

; 13

400,000—

499,900

»

.................. 7

1,412,500

3,204,400

937,784

j 14

500,000—

599,900

................. i

22.400

596,400

190,488

i 15

600,000—

699,900

»''

................. 3

315,300

1,921,100

631,706

16

700,000—

999,900

»

..................| 4

376,000

3,149,300

1,123,498

17

1,000,000-

1,999,900

»

2

400,900

2,126,700

813,214

1 18

2,000,000-

2,999,900

>

..................1

—

—

—

Summa 11,514

48,105,200

160,285,000

24.636.383

Summa

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 25S.

53

skilda skattskyldiga, med fördelning efter de taxerade merinkomsternas storlek.

k a t t

skyldig

a

i städerna

på landsbygden och i städerna

Antal

taxerade

Medelinkomst

åren

1913—1914,

kronor

Till krigskon- junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kronor

Antal

taxerade

Medelinkomst

åren

1913-1914,

kronor

Till krigskon- .junkt urskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kronor

7,433

29,724,700

41,312,500

4,289,496

15,107

50,290/500

84,319,800

8,805,450

1

3,181

15,583,200

44,164,000

5,562,832

5,549

24,075,200

75,313,000

9,554,988

2

1,882

13.805,300

52,141,600

7,068,758

2,761

19,838,400

76,319,000

10,342,295

3

341

6,631,400

30,774,500

4,477,051

907

9,953,400

43,622,200

6,342,307

1

324

4,450,500

22,519,700

3.481,695

414

6,086,500

30,807,600

4,765,677

5

207

3,588,300

18,513,900

3,057,786

256

4,214,700

'' 22,861,000

3,775,037

6

268

5,429,400

32,578,900

5,798,906

331

7,189,900

40,051,200

7,123,036

7

no

2,958,100

18.702,500

3,609,915

142

4,021,000

24,334,800

4,701,652

8

83

2,209,000

18,240,500

3,794,216

105

2,916,000

23,109,600

4,814,946

J)

31

1,063,800

8,304,900

1,923,666

42

1,597,800

11,343,000

2,626,620

10

28

1,211,600

9,166,600

2,307,304

39

1,711,800

12,881,700

3,258,914

11

17

569,500

6,558,400

1,804.416

19

909,700

7,302,200

2,004,812

12

19

670,000

8,582,800

2,501,464

26

2,082,500

11,787,200

3,439,248

13 ''

9

722,700

4,852,900

1,498,221

10

745,100

5,449,300

1,688,709

3.4 j

10

513,700

6,215,400

2,031,532

13

829,000

8,136,500

2,663,238

15 j

11

928,200

8,700,600

3,103,532

15

1,304,200

11,849,900

4,227,030

16 i

6

809,500

6,883,600

2,650,272

8

1,210,400

9,010,300

8,463,486

1 7 j

3

296,200

6,720,600

2,688 240 |

3

296,200

6,720,600 |

2,688,240 i

1 8

14,263

91,167,100

944,933,900

61,649,302

25.777

139,272,300

505,218,900 ‘

86,285,685

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Talj. B. Sammandrag i fråga om 1918 års taxering till krigskonjunkturskatt för

merinkomster
-

1

!

■

1

Till krigskonjunkturskatt taxerade

belopp om:

Inländska

på landsbygden

Antal 1

taxerade j

Medelinkomst

åren

1913—1914,

kronor

Till krigskon- |

junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk- j

turskatt,

kronor

i

l

2,000— 9,900 kronor ............... . ■

1

178 ;

972,300

1,198,600

132,204

! 2

10,000— 19,900 » ..................

163

1,114,200

2,259,300

284,302

! 3

20,000— 39,900 » ..................

131

1,102,900

3,823,100

521,065 |

4

40,000— 59,900 > ................

66

1,295,100

3,158,600

457,762 |

5

60,000— 79,900 » ..................

39

632,400

2,679,000

415,410

6

80.000— 99,900 > .................

19

499,600

1,713,900

283,919

7

100,000— 149,900 » ...............

46

1,529,200

5,452,300

967,403

8

150,000— 199,900 » ..................

26

2,362,800

4,640,700

893,972 ;

9

200,000— 249,900 » ..................

29

1,846,700

6,564,300

1,390,390 j

10

250,000— 299,900 » ..................

16

1,015,300

4,361,400

1,002,867

11

300,000— 349,901* » ..................

14

3,955,500

4,420,800

1,091,904 :

12

350,000- 399,900 » ..................

10

665,000

3,742,200

1,011,724 i

13

400,000— 499,900 » ..................

20

2,066,200

8,792,200

2,525,833 j

14

500,000 599.900 » ..................

7

2,721,700

3,720,800

1,142,736 t

15

600,000 699,900 » ...................

3

103,800

2.035,000

684,100

16

700,000 999,900 » ..................

15

3,657,200

11,940,900

4,274,342

17

, 1,000,000 1,999,900 » ..................

21

9,639,200

30,956,000

12,161,520

38

2 OOO 000 2 990,000 » ..................

13

7,153,500

30,209,800

12,034,200

3 000 000—3,999,900 » ..................

20

4,000,000 4,999,900 » ...............

2

1,162,700

•

9,795,300

3,918,120

21

5,000.000— kronor och däröver ............

4

5,181,200

28,339,100

11,335,640

! 22

Summa

822

48,676,500

169,803,300

56,529,413

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

55

inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, med fördelning efter de taxerade

nas storlek.

aktie

bolag o

c h solid

a r i s k a

^ankbolag

j

I städerna

På landsbygden och i städerna

Antal

|taxerade

Medelinkomst Till krigskon- åren [ junkturskatt

1913—1914, t tax. belopp,

kronor j kronor

Uträknad

I krigskonjunk- | turskatt,

kronor

Antal

taxerade

! Medelinkomst

åren

1913—1914,

kronor

Till krigskon- junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kronor

j 458

2,716,200

3,139,200

356,392

636

3,688,500

f ■

4,337,800

488,596

1

542

2,733,600

7,719,400

973,456

705

3,847,800

9,978,700

1,257,758

2

! 527

4,980,000

15,126,100

2,058,370

658

6,082,900

18,949,200

2,579,435

3

| 290

4,893,000

14,269,300

2,077,783

356

6,188,100

17,427,900

2,535,545

4

| 190

4,174,700

13,125,500

2,037,846

229

4,807,100

15,804,500

2,453,256

5

i 144

I

3,100,500

12,661,100

2,145,831

163

3,600,100

14,675,000

2,429,750

6

| 204

5,703,400

24,622,500

4,375,553

250

7,232,600

30,074,800

5,342,956

7

113

6,987,100

19,646,800

3,797,482

139

9,349,900

24,287,500

4.191,454

8

90

5,169,700

20,036,800

4,211,574

119

7,016,400

26,601,100

5,601,964

9

65

3,084,200

18,005,100

4,069,734

81

4,099,500

22,366,500

5,072,601

10

40

6,223,000

12,947,600

3,240,088

54

10,178,500

17,368,400

4,331,992

11

46

6,259,500

16,828,600

4,498,736

56

6,924,500

20,570,800

5,510,460

12

43

3,372,600

18,940,400

5,477,352

63

5,438,800

27,732,600

8,003,185

13

27

3,596,800

14,706,600

4,556,766

34

6,318,500

18,427,400

5,699,502

14

27

1,904,300

17,380,200

5,726,892

30

2,008,100

19,415,200

6,410,992

15

44

7,501,300

38,589,200

14,028,608

59

11,158,500

50,530,100

18,302,950

16

44

12,167,400

60,343,100

23,542,002

65

21,806,600

91,299,100

35,703,522

17

15

8,868.900

38,649,700

15,459,880

28

16,022,400

68,859,500

27,494,080

18

9 ''

i

6,737,000

30,865,700

12,346,280

Ö

6,737,000

30,865,700

12,346,280

19

7

4,829,500

32,071,900 1

1

12,828,760 1

9

5,992,200

41,867,200

16.746,880

20

10 i

27,601.200

83,262,200 |

33.304,880 j

14

32,782,400

111,601,300

44,640,520

21

2,935 1

132,603,900

513,237,000

161,114,265 |

3,757 1

181,280,400

683,040,300 1

217,643,678

22 1

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Tab. C. Sammandrag i fråga om 1918 års taxering till krigskonjunkturskatt för

Till krigskonjunkturskatt

taxerade belopp om:

E n s k i

Ida s k a t

t s k y 1 d i g

Pä lan

dsbygden

Antal

taxerade

I

Medelinkomst

Scen

1913—1914,

kronor

Till krigskon- junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kronor

1

2,000— 9,900

kronor .......

......... 7,852

21,538,100

44,205,900

4,648,158

10,000— 19,900

» .......

.......... 2,531

9,604,200

33,408,300

4,276,458

3

20,000— 39,900

» -.......

.......... 1,010

7,136,000

28,000,500

3,794,602

4:

40,000— 59,900

» .......

.......... 332

4,617,100

16,006,300

2,323,018

5

00,000— 79,900

» .......

.......... 159

2,268,400

10,966,900

1,699,392

6

80,000— 99,900

» .......

.......... 68

1,126,000

6,061,000

1,001,170

7 |

100,000— 149,900

» .......

...........i 109

3,289,700

12,924,600

2,291,533

8

150,000— 199,900

» .......

........... 58

3,425,700

10,273,000

1.985,709

9 1

200,000— 249,900

» .......

........... 51

2,553,700

11.433,400

2,411,120

10

250,000— 299,900

» .......

........... 27

1,549,300

7,399,500

1,705,821

11

300,000— 349,900

» .......

...........j 25

4,455,700

8,135,900

2,043,514

12

350,000- 399,900

» .......

........... 12

1,005,200

4,486,000

1,212,120

13

400,000— 499,900

» .......

........... 27

3,478,700

11,996,600

3,463,617

14

500,000— 599,900

» .......

........... 8

2,744,100

4,317,200

1,333,224

15

000,000— 699,900

» .......

........... f)

419,100

3,956,100

1,315,806

16

700,000— 999,900

» .......

........... 19

4,033,200

15,090,200

5,397,840

17

1,000,000—1,999,900

» _______

........... 23

10,040.100

33.082,700

12.974,734

18

2,000,000—2,999,900

» .......

...........| 13

7.153,500

30,209,800

12,034,200

19

3,000,000 - 3,999,900

» .......

........... —

—

—

—

20

4,000,000—4,999,900

» .......

........... 2

1,162,700

9,795,300

3,918,120

21

5,000,1»00 kronor och däröver

...........I 4

5,181,200 ;

28,339,100

11,335,640

2 2

Summa 12,336

96,781,700

330,088,300

81,165,796

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition Nr 25S.

o/

samtliga taxerade, med fördelning efter de taxerade merinkomsternas storlek.

samt

inlands

ka aktie

bolag o

C ll so

1 i d a r i s ''

ca bankbolag

Antal

taxerade

I städerna

På 1

andsbygd en och i s

t ä d e r n a

Medelinkomst

åren

i 1913—1914,

kronor

Till krigskon- junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk-

turskatt,

kronor

1

Antal |

taxerade

Medelinkomst

åren

1913—1914,

kronor

Till krigskon- junkturskatt

tax. belopp,

kronor

Uträknad

krigskonjunk.

turskatt,

kronor

7,891

32,440,900

44,451,700

4,645,888

15,743

53,979,000

88,657,600

9,294,046 l

3,723

18,318,800

51,883,400

6,536,288

6,254

27,923,000

85,291,700

10,812,746 2

2,409

18,785,300

67,267,700

9,127,128

3,419

25,921,300

95,268,200

12,921,730 | 3

931

11,524,400

45,043,800

H,554,834

1,263

16,141,500

61,050,100

8,877,852 | 4

514

8,625,200

35,645,200

5,519,541

673

10,893,600

46,612,100

7,218,933 1 5 ]

351

6,688,800

31,475,000

5,203,617

419

7,814,800

37,536,000

6,204,787 «

472

11,132,800

57,201,400

10,174,459

581

14,422,500

70,126,000

12,465,992 7 j

223

9,945,200

38,349,300

7,407,397

281

13,370,900

48,622,300

9,393,106 s ;

173

7,378,700

38,277300

8,005,790

224

9,932,400

49,710,700

10,416,910 1 o |

93

4,148,000

26,310,000

5,993,400

123

5,697,300

33,709,500

7,699,221 lo

68

7,434,600

22,114,200

5,547,392

93

11,890,300

30,250,100

7,590,906 i ll i

63

6.829,000

23,387,000

6,303,152

75

7,834,200

27,873,000

7,515,272 12

:

62

4,042,600

27,523,200

7.978,816

89

7,521,300

39,519.800

11,442,433 18

36

4,319,500

19,559,500

<>,054,987

44

7.063,600

23,876,700

7.388,211 14 1

37

2,418,000

23,595,600

7,758,424

43

2,837,100

27,551,700

9,074,230 15

55

8,429,500

47,289,800

17,132,140

74

12,462,700

62,380,000

22,529,980 16

50

12,976,900

67,226,700

26,192,274

73

23,017,000

100,309,400

39,167,008 17

18

9,165,100

45,370,300

18,148,120

31

16.318,600

75,580,100

30,182,320 18

9

6,737,000

30,865,700

12,346,280

9

6,737,000

30,865,700

12,346,280 ! 19

7

4,829,500

32,071,900

12,828,760

9

5,992,200

41,867,200

16,746,880 so

10

27,601,200

83,262,200

33,304,880

14

32,782,400

111,601.300

44,640,520 | 21

17,198

123,771,000

1 858,170.900

222,763,507

'' 29,534

320,552,700

1,188.259,200

303,929,363 vi

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 228 höft. (Nr 258.)

8

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

59

Tab. I). Aktiebolag och solidariska bankbolag på landsbygden, fördelade efter

den till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1918 taxerade inkomstens storlek

i förhållande till kapitalet. A. Absoluta tal.

i

1

Pro centgrupper

Antal

Sammanlagt

kapital,

kronor

Sammanlagd

medel- inkomst åren

1913—1914,

kronor

Sammanlagd | Sammanlagd

matem. mer-jtaxerad mer- inkomst inkomst

år 1918, 1 år 1918,

kronor kronor

Sammanlagd

uträknad

krigskonjunk- turskatt

år 1918,

kronor

j t. o. m. 5.0 ............

3

1,318,300

63,300

1,042,100

987,700

. j

315,202

5.1— 10. o ...........

54

38,127,100

943,600

2,651,000

1,847,300

300,771

10.1— 15.0 ............

79

90,986,900

3,412,100

8,102,100

5,373,700

1,239,617 i

■ 15.1— 20. o ............

93

84,778,800

4,190,100

11,313,200

8,529,200

2,246,841

20.1— 25.0 ............

79

83,726,100

8,546,000

13,802,100

11,258,600

3,593,397 !

'' 25.1— 30. o ............

74

64,548,800

6,336,900

12,569,500

10,813,400

3,352,836 j

30.1— 35.o ............

64

45,298,100

3,808,000

12,361,700

9,545,900

2,781,991

1 35.1— 40. o ............

53

30,395,300

2,738,200

10,354,400

9,398,800

2,903,560

40.1— 45.0 ............

44

26,221,100

1,840,800

9,870,100

5,986,600

1,667,783 !

45.1— 50.o ............

42

49,285,400

2,761,900

21,419,800

14,846,200

5,416,698 i

50.1— 60. o ............

69

24,826,900

2,092,600

12,421,800

10,958,500

3,237,136 1

60.1— 70.o ............

35

13,642,000

835,400

8,251,500

7,287,700

2,444,557 ;

70.1— 80. o ............

32

12,964,900

1,208,200

8,745,000

7,758,200

2,661,301 ,

80.1— 90. o ............

25

34,283,300

3,981,900

25,255,400

23,506,100

9,059,546

90.1—lOO.o ............

18

8,630,300

960,500

7,383,900

6,917,300

2,457,229

100.1—125.0 ............

21

15,864,400

1,983,200

16,657,900

15,281,100

5,839,713

125.1—150.0 ............

19

11,000,600

1,519,100

14,263,000

11,760,200

4,252,963

150.1—175.0 ............

4

1,997,400

1,013,400

2,615,500

2,320,400

875,200

175.1—200.o ............

4

1,995,300

234,600

3,419,200

3,419,200

1,320,393

200.1—250.o ............

4

383,100

30,000

806,300

798,100

195,859

250.1—300. o ............

3

123,400

—

387,900

342,500

70,365

300. i—400." ............

2

311,800

176,700

987,000

827,900

291,050

400.1—500.o ............j

i

10,000

~ 1

40,200

38,700

5,405

Summa

822

640,719,300 !

48,676,500 1

204,720,600

169,803,300

56,529,413

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition Nr 258.

Tab. E. Aktiebolag och solidariska bankbolag i städerna, fördelade efter den

till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1918 taxerade inkomstens storlek

i förhållande till kapitalet. A. Absoluta tal.

Procentgrupper

Antal

Sammanlagt

kapital,

kronor

Sammanlagd

medel- inkomst Aren

1913—1914,

kronor

Sammanlagd

matem. mer- i n-konist

år 1918,

kronor

Sammanlagd

taxerad mer- inkomst

år 1918,

kronor

Sammanlagd ■

uträknad

krigskon- ;

junkrarskatt i

år 1918, ''

kronor

t. o. m. 5.0.............

1

6,000,000

300,700

266,700

51,010

5.1— lO.o ..........

J 157

243,278,200

10,432,400

15,258,000

7,872,600

1,818,114

10.1— 15.0 ..........

. 255

683,711,200

30,163,500

63,928,000

35,069,600

11,720,218

15.1— 20. o ..........

. 263

294,416,200

11,927,700

31,374,100

21,896,400

5,928,911

20.1— 25.0 ..........

. 263

142,144,200

9,216,400

23,706,500

17,637,900

4,081,674

25.1— .10.0 ..........

222

170.777,700

9,295,500

.37,516,400

29,318,400

8,999,748

30.1— 35.o ..........

.. 202

158,727,900

10,356,000

44,831,300

32,052,200

10.186,675

35.1— 40. o ..........

. 203

109,157,300

6,603,000

34.793,100

30,455,200

9,216,954

40.1— 45.o ..........

164

108,346,500

7,314,000

.38,464,600

34,684,000

11,126,940

45.1— 50.o ...........

154

144,497,400

8,217,800

60,595,200

52,479,700

18,578,368

50.1— 60.0 ..........

253

136,424,500

9,896,700

63,651,500

55,566,700

18.049,459

60.1— 70.0 ..........

. 147

56,308,800

4,956,400

31,335,900

29,921,300

9,165,977

70.1— 80. o ..........

122

46,906,800

.3,057,200

32,320,800

29,651,800

9,052,675

80.1— 90. o ..........

. 103

45,020,700

3,037,700

36,447,900

.34,026,600

11,569,455

90.1—lOO.o ........''..

64

18,960,900

1,303,900

16,581,500

15,333,000

4,873,543

100.1—125.0 ..........

. 136

23,219,100

1,973,900

23,823,900

22,301,200

6,115,533

125.1—150.0 ..........

65

17,127,000

870,200

21,461,600

20,311,200

6,391,640

150.1—175.0 ..........

41

6,869,800

341,800

10,892,800

10,382,000

3,220,655

175.1—200.0 ..........

. 36

6,022,400

576,900

11,078,300

10 135,300

3,201,265

200.1—250.0 ..........

30

6,869,100

889,700

15,731,900

14,143,900

5,004,616

250.1—300. o ..........

20

1,019,900

66,800

2,794,400

2,293,900

512,484

300.1—400.0 ..........

14

778,000

144,300

2,629,900

2,605,700

783,107

400.1—ÖOO.o ..........

8

445,700

610,400

1,463,600

1,741,800

584,544

500.1 och däröver. ..

■1 12

513,300

1,351,700

3.088,100

3,119.900

880,600

Summa 2,935

2,427,542,600

132,603,900

624,070,000

513,237,000

161,114.265

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 258.

61

Tab. F. Aktiebolag: och solidariska bankbolag i städer och på landsbygd, fördelade

efter den till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1918 taxerade in
-

konistens storlek i

i förhållande till kapitalet. A.

Absoluta tal.

Procentgrupper

1

Antal ;

Sammanlagt

kapital,

kronor

Sammanlagd

medel- inkomst åren

1913—1914,

kronor

Sammanlagd Sammanlagd j

matem. mer-| taxerad mer-;

inkomst inkomst

år 1918, år 1918,

kronor , kronor

Sammanlagd

uträknad

krigskon junk- turskatt

år 1918,

kronor

T. o.

ni. 5 ...............

4

7,318,300

j

63,300

1,342,800

1,224,400

366,212

5.1-

- 10. o ............

21L

281,405,300

11,376,000

17,909,000

9,719,900

2,118,885

10.1

— 15.o ............

334

774,698,100

; 33,575,600

72,030,100 i

40,443,300

12,959,835

15.1

- 20. o ............

356

379,195,000

16,1 >7,800 1

42,687,300

30,425,600

8,175,752

20.1-

— 25.o ............

342 .

225,870,300

| 17,762,400

37,508,600

28,896,500

7,675,071

25.1-

- 30. o ............

296

235,326,500

15,632,400 j

50,085,900

40,131,800

12,352,584

30.1-

— 35.0 ............

266

204,026,000

- 14,164,000 :

57,193,000

41,598,100

12,968,666

35.1-

- 40. o ............

: 256

139,552,600

9,341,200 i

45,147,500

39,854,000

12,120,514

40.1-

— 45.o ............

208

134,567,600

9,154,800

48,334,700

40,670,600

12,794,723

45.1

— 50.o ............

196

193,782,800

10,979,700

82,015,000

67,325,900

23,995,066

50. i

60.0 ............

322

161,251.400

11,989,300

76,073,300

<>6,525,200

21,286,595

60.1

— 70.>> ............

182

69,950,800

5,791,800

39,587,400

37,209,000

11,610,534

70.1

80. o ...........

154

59,871,700

4,265,400

41,065,800

37,410,000 -

11,713,976

80.1-

90. o ............

128

79,304,000

7,019,600

61,703,300

57,532,700 i

20,629,001

90.1

—lOO.o ............

82

27,591.200

2,264,400

23,965,400

22,250,300

7,330,872

100.1

—125.0 ............

157

39,083,500

3,957,100

! 40,481,800

37,582,300

11,955,246

125.1

—150.0 ............

84

28,127,600

2,389,300

35,724,600

32,071,400

10,644,603

150.1

— 175.0 ............

45

8,867,200

1,355,200

13,508,300

12,702,400

4,095,855

175.1

-200. o ............

40

8,017,700

811,500

14,497,500

13,554,500

4,521,658

200.1-

—250. o ............

34

7.252,200

919,700

16,538,200

14,942,000

5,200,475

250.1

—300. o ............

23

1,143,300

66,800

3,182,300 1

2,636,400

582,849

300.1

—400.o ...........

16

1,089,800

321,000

3,616,900

3,433,600

1,074,157

400.1

—500. o ............

9

455,700

610,400

1,503,800

1,780,500

589,949

500.1

och däröver......

12

513,300

1.351,700

3,088,100 ;

3,119,900

880,600

Summa

3,757

3,068,261,900

181,280,400

828,790,600

683,040,300

217,643,678

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Tab. G. Aktiebolag och solidariska bankbolag på landsbygden, i städerna samt på

är 1918 taxerade inkomstens storlek i

På landsbygden

1

Procentgrupper

|

Samman-

0 i 0 Samman-

Samman- Samman- , .

lagd medel-lagd mate-; , ,

inkomst matiskmer-! ax ra

åren 1913 1 inkomst | . r* ,

-1914, år 1918, år 1018

Samman- lagd uträk- nad krigs - konjunk

turskatt

år 1918,

!

Samman-

Antal i . .

kapital,

Antal

Anfcal | kapital,

| kronor

kronor | kronor | kronor

kronor

| kronor

i1

T. o. m. 5.0...............

0.4

0.2

0.1

0.5

0.6

0.6

O.o

0.8

i 2

5.1— 10. o...............

6.5

6.0

2.0

1.3

i.i

0.6

5.4

lO.o

3

10.1 15.o...............

9.c

14.2

• 7.°

4.0

3.2

2.2

8.7

28.2

4

15.1— 20. o...............

11.6

13.2

8.6

5.5

4.8

4.0

9.0

12.1

5

20.1— 25.0...............

9.6

13.1

17.6

6.8

6.6

6.4

9.0

5.9

6

25.1— 30. o...............

9.0

10.1

13.0

6.1

6.4

5.9

7.6

7.0

7

30.1— 35.0...............

7.8

7.1

7.8

6.0

5.6

4.9

6.9

6.5

ÄR 1 — 40 0

4 7

9

40.1— 45.0...............

0.3

4.1

3.8

4.8

3.5

3.0

5.6

4.5

10

45.1— 50. o...............

5.1

7-*.

5.7

10.5

8.8

9.6

5.2

5.9

11

50.1— 60.o...............

8.4

3.9

4.3

6.1

6.5

5.7

8.6

5.6

12

60.1— 70.o...............

4.2

2.1

1.7

4.o

4.8

4.3

5.o

2.s

18

70.1— 80.o...............

3.9

2.0

2.4

4.8

4.6

4.7

4.1

1.9

14

80.1— 90. o...............

3.0

5.4

8.2

12.8

13.9

16.0

3.5

1.9

15

90.1—100.o.............

1.8

2 o

4.1

2 2

0.8

16

100.1—125.0...............

2.5

2.5

4.1

8.1

9.0

10.8

i 4.6

1.0

17

125.1—150.o...............

2.3

1.7

3.1

7.0

6.9

7.5

2.2

0.7

18

150.1—175.0...............

0.5

0.8

2.1

1.3

1.4

1.5

| 1.4

0.3

19

175.1—200.o...............

0.5

0.3

0.4

1.7

2.0

2.3

1.2

0.3

20

200.1—250. o...............

0.5

0.1

0.1

0.4

0.5

0.4

1.0

0.8

21

250.1—300. o...............

0.4

0.0

0.2

0.2

0.1

0.7

O.o

22

300.1—400. o...............

0.2

0.0

0.4

0.5

0.5

0.5

0.5

O.o

23

400.1—500. o...............

0.1

O.o

—

O.o

O.o

O.o

0.3

O.o

24

500.1 och däröyer ......

_

—

—

—

-

0.4

O.o

Summa

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o !

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

63

landsbygden och i städerna, fördelade efter den till inkomst- och förmögenhetsskatt

förhållande till kapitalet. B. Procenttal.

städa

r n a

På landsbygden och i städerna

I j

, Samman- lagd

medel- j inkomst

jåren 191S

—1914,

kronor

Samman- lagd mate- matiskmer- inkomst

år 1918,

kronor

Samman- lagd

taxerad

mer- inkomst

år 1918,

kronor

Samman- lagd uträk- nad krigs- konjunk- turskatt

år 1918,

j kronor

Antal

j

j Samman

lagt

j kapital,

J kronor

Samman- i Samman- lagdmedel-lagd mate- inkomst j matisk mer- åren 1913 ! inkomst

—1914, ! år 1918,

kronor kronor

Samman- Jagd

taxerad

mer- inkomst

år 1918,

kronor

j Samman- lagd uträk- : nåd krigs- ; konjunk- J turskatt

år 1918,

kronor

—

O.o

O.o

O.o

0.1

0.2

O.o

0.2

0.2

0.2

1|

7.9

2.4

1.6

i.i

5.6

9.2

6.3

2.2

1.4

1.0

21

I 22.7

10.2

6.8

7.3

8.8

25.3

18.5

8.7

5.9

5.9

j

3;

9.0

5.0

4.8

3.7

9.5

12.4

8.9

5.2

4.5

3.7

4 i

6.9

4.o

3.4

2.5

9.1

7.4

9.8

4.5

4.2

3.5

5i

7.0

6.0

5.7

5.6

7.9

7.4

8.6

6.1

5.9

5.7

i

6

7.9

7.2

6.2

6.3

7.1

6.7

7.8

6.9

6.1

5.9

7:

4.9

5.0

5.9

5.7

7.1

4.6

5.2

5.5

5.8

5.6

5.5

6.2

6.8

6.9

5.5

4.4

5.o

5.8

6.0

5.9

»1

6.2

9.8

10.2

11.5

5.2

6.8

6.1

9.9

9.9

ll.o*

10

7.4

10.2

10.8

11.2

8.5

5.8

6.6

9.2

9.7

9.8

11

3.7

■ 5.o

5.8

5.7

4.8

2.3

8.2

4.s

5.5

5.8

12

2.8

5.2

5.8

5.6

4.1

2.0

2.4

4.7

5.5

5.4

18

2.3

5.8

6.0

7.2

3.4

2.6

3.9

7.4

8.4

9.5

14

0.9 i

2.7

3.0

3.0

2.2

0.9

1.8

2.9

3.8

3.4

15

1.5 |

3.8

4.3

3.8

4.2

1.3

2.2

4.9

5.5

5.5

isj

0.7 j

3.4

3.9

4.0 I

2.2

0.9 ;

1.8

4.3

4.7

4.9

171

0.3 j

1.7 j

2.o

2.0

1.2

o.3 !

0.8

1.6 !

1.9

1.9

18j

0.4 !

1.8 !

2.0

2.0

1.0

0.8 !

0.4

1.8 |

2.0

2.1

191

0.8 1

2.5

2.7

3.1 !

1.0 !

0.2

0.5

2.o

2.2

2.4

20

O.l |

0.4

0.4

0.8 i

0.6

0 o

O.o

o.4 i

0.2

0.3

21

0.1

0.4

1

1.0

0.5

0.4

O.o

0.2

0.4

0.6

0.5

2 2

0.6

0.2 1

!

O» i

0.4

0.2

— 1

0.3

0.2

0.2

0.3

2 8

1.0 j

0.5 |

O.o

0.6 j

0.11

—

0.7

0.4 |

0.6 i

0.4

2 4

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o !

lOO.o 1

lOO.o

lOO.o

loo.o !

lOO.o !

lOO.n ''

s. 64 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

64

Bilaga 2.

F. M.

angående bearbetning av krigskonjunkturskattelängderna för Motala, Göteborgs,

Nora och Vi ysta fögderier samt Örebro stad.

1 de bearbetade krigskonjunkturskattelängderna äro sammanlagt redovisade

949 enskilda och med dem likställda samt 12 L inländska aktiebolag och solidariska

bankbolag. Av dessa voro respektive 815 och 113 taxerade för beskattningsbar

merinkomst. ....

Ett summariskt sammandrag av krigskonjunkiurskattelängdernas viktigaste

data återfinnes i tab. A. Av tabellens siffror framgar efterföljande sammanställning.

Till inkomst- och

förmögenhetsskatt

taxerat belopp

kronor

Enskilda 30,793,300

Aktiebolag 37,221,400

Tillsammans 68,014,700

Matematisk

merinkomst

kronor

21.161,900

31,888,300

53,050,200

Beskattad

Absolut

merinkomst

I proc. av mat.

merinkomst

kronor %

17.646.200 83.4

25,927.400 81.3

43,573,600 82. i

I efterföljande tablå redovisas särskilt de fall, då den beskattade merinkörnsten

överstiger hela det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

Till inkomst- och

Antal

förmögenhetsskatt

taxerat belopp

kronor

kronor

Enskilda ......

27

522,500

618,000

Aktiebolag.....

It

1.715,200

2.044,700

Tillsammans

38

2,237,700

2,662,700

Vid 4 enskilda samt vid 3 aktiebolag var den beskattade merinkomsten upptagen

till högre belopp än den matematiska merinkomsten. I.

I. Enskilda.

Närmare uppgifter angående de i krigskonjunkturskattelängderna upptagna

enskildas fördelning på gamla och nya skattskyldiga samt med hänsyn till den

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 258. 65

matematiska och den beskattade merinkomstens inbördes storlek återfinnas i

tab. B.

Den procentuella fördelningen på gamla och nya skattskyldiga angives i

nedanstående tablå.

Antal

Matematisk

Beskattad

merinkomst

merinkomst

X

X

X

Gamla skattskyldiga.......................

71.9

67.i

66.9

Nya » ........................

28.i

32.9

33.i

Tillsammans

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Den procentuella fördelningen av gamla skattskyldiga med hänsyn till den

matematiska (m) och den beskattade (t) merinkomstens inbördes storlek angives i

nedanstående tablå.

Antal

X

Matematisk

merinkomst

o/

7o

Beskattad

merinkomst

X

m lika med (eller mindre än) t....

56.2

51.5

62.0

m större än t ................................

43.8

48.5

38.o

Tillsammans

lOO.o

lUO.o

lOO.o

Motsvarande uppgifter för nya skattskyldiga angivas i efterföljande sammanställning.

Antal

X

Matematisk

merinkomst

X

Beskattad

merinkomst

X

m lika med (eller mindre än) t....

47.2

50.9

60.7

m större än t ................................

52.8

49.i

39.3

Tillsammans

lOO.o

lOO.o

lOO.o

En jämförelse av de båda tablåerna visar, att den beskattade merinkomsten

sammanfaller med den matematiska merinkomsten i nästan lika stor utsträckning

vid nya skattskyldiga som vid gamla skattskyldiga.

Skillnaden mellan den matematiska (m) och den beskattade (t) merinkomsten,

uttryckt i procent av den matematiska merinkomsten, angives i nedanstående tablå.

Skattskyldiga Samtliga

med m större än t skattskyldiga

X X

Gamla skattskyldiga .................................................... 34.9 16.8

Nya » .................................................... 32.9 16.2

Tillsammans 34.2 16.6

Bihang till riksdagens protokoll 1919 1 sand,. 228 höft. (Nr 258.)

1)

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Även denna sammanställning ger vid handen, att vid fastställandet av den

beskattningsbara merinkomsten ingen hänsyn tagits till den omständigheten, att ett

företag är nystartat.

II. Aktiebolag in. fl.

Närmare uppgifter angående de i krigskonjunkturskattelängderna upptagna

aktiebolagens m. fl. fördelning på gamla och nya skattskyldiga samt med hänsyn

till den matematiska och den beskattade merinkomstens inbördes storlek återfinnas

i tab. B.

Den procentuella fördelningen på gamla och nya skattskyldiga angives i

nedanstående tablå.

Antal

Kapital

Matematisk

Beskattad

rnerinkomst

rnerinkomst

%

%

%

%

Gamla skattskyldiga

71.i

87.7

84.4

84.4

Nya »

28.9

12.3

15.6

15.6

Tillsammans

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Den procentuella fördelningen av

gamla skattskyldiga med hänsyn till den

matematiska (m) och den beskattade (t) merinkomstens inbördes storlek angives

i nedanstående tablå.

Antal

Kapital

Matematisk

Beskattad

rnerinkomst

rnerinkomst

%

%

%

%

m lika med (eller mindre än) t

55.8

36.9

26.6

33.8

m större än t................................

44.2

63.i

73.4

66.2

Tillsammans

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Motsvarande uppgifter för

nya skattskyldiga angivas i efterföljande samman-

ställning.

Antal

Kapital

Matematisk

Beskattad

rnerinkomst

rnerinkomst

%

%

%

%

m lika med t................................

28.6

21.3

21.o

25.7

m större än t................................

71.4

78.7

79.o

74.3

Tillsammans

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

En jämförelse av de båda tablåerna visar, att vid taxeringen den beskattade

merinkomsten fastställts till lägre belopp än den matematiska merinkomsten i

större utsträckning vid nya skattskyldiga än vid gamla skattskyldiga.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition Nr 258.

Skillnaden mellan den matematiska (m) och den beskattade (t) merinkomsten,

uttryckt i procent av den matematiska merinkomsten, angives i nedanstående tablå.

Skattskyldiga Samtliga

med m större än t skattskyldiga

X %

..................... 26.8 18.8

...................... 23.2 18.4

Tillsammans 26.2 18.7

Såsom av denna sammanställning framgår, bar i genomsnitt nedsättningen

av den matematiska merinkomsten vid fastställandet av den beskattningsbara merinkomsten

ej varit större vid nya skattskyldiga än vid gamla.

Sättes den matematiska (m) och den beskattade (t) merinkomsten i relation

till kapitalet, erhållas följande siffror till belysning av den matematiska och den

beskattade merinkomstens samt skillnadens relativa storlek.

Gamla skattskyldiga:

m lika med (eller mindre än) t

m större än t............................

Matematisk

merinkomst

i proc

O/

/O

22.3

36.i

Beskattad

merinkomst

ent av kapi

%

23.1

26.4

Skillnad

talet

%

— 0.8

+ 9.7

Tillsammans

3l.o

25.2

+ 5.8

Nya skattskyldiga:

m lika med t............................

40.3

40.3

—

m större än t............................

40.9

31.4

+ 9.5

Tillsammans

40.8

33.3

+ 7.5

Gamla skattskyldiga

Nya »

Skillnaden mellan matematisk merinkomst och beskattad merinkomst uppgår

enligt tablån för gamla skattskyldiga till 5.8 procent och för nya skattskyldiga

till 7.5 procent av kapitalet. Sistnämnda procenttal är endast obetydligt högre än

motsvarande procenttal för gamla skattskyldiga. Härav följer, att vid taxering

av nya skattskyldiga avdrag för vanlig kapitalränta å det i rörelsen insatta egna

kapitalet ej ägt rum i någon större utsträckning. Tablåns detaljsiffror, liksom de

absoluta talen i tab. B, giva tydligt vid handen, att taxeringen av nya skattskyldiga

ägt rum utan vederbörliga hänsyn till en normal förräntning av det egna

kapitalet.

Beträffande gamla skattskyldiga lämnas slutligen i tab. B en fördelning av

de skattskyldiga med hänsyn till den större eller mindre variation i inkomstprocent

åren 1913 och 1914, som skilda bolag uppvisat. I tabellen lämnas särskilda uppgifter

för bolag, som under båda de nämnda åren varit inkomsttaxerade, och bolag,

som endast ett av åren varit inkomsttaxerade. Sistnämnda grupp är givetvis ytterst

heterogen, i det den omfattar utom äldre bolag, som ett av åren ej lämnat någon

beskattningsbar vinst, även nystartade företag.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

För båda dessa grupper tillsammantagna lämnas i nedanstående tablå närmare

uppgifter angående den procentuella fördelningen av bolag, kapital, matematisk

och beskattad merinkomst med hänsyn till inkomstprocentens variationer åren 1913

—1914.

Skillnaden i inkomstprocent

åren 1913 och 1914:

Mindre än 2 procent....................

2—5 » ....................

5 » och däröver

Antal

%

57.o

23.2

19.8

Kapital

%

32.9

58.9

8.2

Matematisk

merinkomst

%

39.3

45.8

14.9

Beskattad

merinkomst

%

41.8

41.7

16.5

Tillsammans

lUO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

Av tablån framgår, att variationen av inkomstprocenten åren 1913 — 1914

för flertalet bolag understiger 2 procent. Av det sammanlagda kapitalet faller

emellertid huvudparten på bolag med en variation av inkomstprocenten mellan 2

och 5 procent.

Sättes den matematiska och den beskattade merinkomsten i relation till

kapitalet, erhållas följande siffror till belysning av den matematiska och den beskattade

merinkomstens samt skillnadens relativa storlek inom olika grupper.

Skillnaden i inkomstprocent

åren 1913—1914:

Matematisk

merinkomst

i proc

Beskattad

merinkomst

ent av kap

Skillnad

i t a 1 e t

%

%

%

Mindre än 2 procent ....................

2-5 » ....................

5 » och däröver

37.0

24.1

56.5

32.o

17.8

50.9

+ 5.o

+ 6.3

+ 5.6

Tillsammans

31.o

25.2

+ 5.8

Anmärkningsvärt är, att de stora bolagen (d. v. s. bolag med stort eget

kapital), tillhörande tablåns mellersta grupp, uppvisa den relativt minsta matematiska

merinkomsten (men den största skillnaden mellan matematisk och beskattad

merinkomst). Den fåtaliga bolagsgrupp, för vilken variationen i inkomstprocent

åren 1913—1914 överstiger 5 procent, uppvisar däremot de ojämförligt största

matematiska och beskattade merinkomsterna. Sistnämnda förhållande torde sammanhänga

med att för dessa bolag den uträknade medelinkomsten för åren 1913—

1914 är lägre än den normala årsinkomsten, varigenom också den matematiska

merinkomsten blir onormalt stor. Emellertid synes ingen hänsyn härtill hava tagits

vid taxeringen, då ju enligt tablån skillnaden mellan matematisk och beskattad

merinkomst för denna bolagsgrupp endast obetydligt överstiger motsvarande skillnad

för bolag, tillhörande tablåns första grupp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. A. Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna för år 1918, avseende Motala, Göteborgs,

Nora och Yivsta fögderier samt Örebro stad.

Antal | Kapital,

j

j kronor

Förevarande

är till in- komst- och

förmögen- hetsskatt

taxerat

belopp,

kronor

Till inkomst- och förmö- genhetsskatt taxerat be- lopp enligt § 2 och 5 i

förordning om krigs- konjunkturskatt

Matematisk

merinkomst,

kronor

Taxerat be- lopp av be- skattnings- bar mer.

inkomst,

kronor

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kronor

Aren (Förevarande

1913-1914, 1 år,

kronor [ kronor

Enskilda.

Motala fögderi ............

Göteborgs » ............

Nora » ............

1

158 —

277

96 !

78|

2,816,500

11,301,800

2.960.400

2.256.400

!

475,100 | 2,764,400

I

1,917,300 9,283,700

472,400 2,559,800

110.300 1.105,100

2,388,900

7.383.500

2,132,600

1.056.500

2.083.200

6.517.200

1,522,100

766.900

273,678

1,353,154

231,299

95,821

Tillsammans

609

19,335,100

2,975,100 | 15,713,000

12,961,500

10,889,400

1,953,952

Örebro stad .....................

.

340 :

11,458,200

2,284,900 j 10,307,000

8,200,400

6,756,800

1,035,205

Summa enskilda

1

949

30,793,300

5,260,000 26,020,000

21,161,900

17,646,200

2,989.157

Aktiebolag m. fl.

Motala fögderi ............

6 i 1,671,100

611,400

53,100 j 650,300

601,100

548,800

120,174

Göteborgs » ............

11 9,896,700

3,868,700

333,500 3,914,400

3,580,900

3,306,000

1,083,718

Nora » ............

17 | 22,107,900

12,761,100

2,352,900 13,023,100

11,750,100

8,989,800

3,278,549

Vivsta » ...........

21 I 41,867.600

10,910,900

4,848,100 | 12,792,100

7,975,900

6,242,500

2,039,556

Tillsammans

55 1 75,543,300

28,152,100

7,587,600 30,379,900

23,907,300

19,087,100

6,521,997

Örebro stad .....................

66 i 23,486,700

9,069,300

1,548,700 | 9,216,000

7,981,000

6,840,300

1,703,316

Summa aktiebolag m. fl.

121 | 99,030,000

37,221,400

9,136,300 | 39,595,900

31,888,300

25,927,400

8,225,313

Samtliga

1,070

68,014,700

14,396,300 1 65,615,900

53,050,200

43,573,600

11,214,470 I

Kungl. Mnj:ts proposition Nr 258.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

Tab. B. Matematisk och beskattad merinkomst för gamla och nya skattskyldiga

inom Motala, Göteborgs, Nora och Yivsta fögderier samt Örebro stad.

|

]

Taxerat be-

Matematisk

lopp av be-

merinkomst,

skattningsbar

Antal

Kapital,

merinkomst,

i

kronor

kronor

j

kronor

m

t

Enskilda

949

i

1

|

|

21,161,900

17,646,200

A. Gamla skattskyldiga:

7,324,400

m lika med (eller mindre fin) ............

383

—

7,309,900

m större än t och t större än noll......

213

—

6,233,000

4,486,400

m » » t » t lika med » ......

86

—

656,500

—

Tillsammans

682

14,199,400

11,810,800

B. Nya skattskyldiga:

3,541,100

m lika med (eller mindre än) ............

126

—

3,541,000

m större än t och t större än noll ......

93

—

3,061,300

2,294,300

m » » t » t lika med » ......

48

—

360,200

—

Tillsammans

267

-

6,962,500

5,835,400

Aktiebolag m. fl.

121

99,030,000

31,888,300

25,927,400

A. Gamla skattskyldiga:

m lika med (eller mindre än) ............

48

32,086,500

7,154,300

7,400,500

m större än t och t större än noll......

34

54,475,100

19,735,600

14,471,700

m » » t » t lika med » ......

4

292,100

31.200

Tillsammans

•

86

86,853,700

26,921,100

21,872,200

B. Nya skattskyldiga:

1,043,500

m lika med ...................................

10

2,592,200

1,043,500

m större än t och t större än noll ......

21

8,763,000

3,703,300

3,011,700

m » » t » t lika med » ......

4

821.100

220,400

—

Tillsammans

35

12,176,300

4,967,200

4,055,200

C. Gamla skattskyldiga med taxerad inkomst

häda åren 1913 och 1914.

Skillnaden i inkomslproccnt:

8,415,200

7,140,400

mindre än 2 procent ..................

42

25,921,000

2 • 5 » ..................

19

51,096,400

5,867,300

72,000

12,319,300

9,113,000

5 jo » ..................

9

3,548,700

3,179,300

10 » och däröver..

1

20,800

20,800

D. Gamla skattskyldiga med taxerad inkomst

endast ett av åren 1913 och 1914.

Inkomslproccnt:

mindre än 2 procent ..................

7

j 2,668,000

2,165,400

2,001,400

1

65,200

8,400

—

ty JO » ..................

3

427,000

198,900

172,900

10 » och däröver..

4

736,800

244.400

244,400

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts proposition Nr 258.

71

Bilaga 3.

P. M.

av landskamreraren 0. V. Landén angående vissa till spörsmålet om en

revision av krigskonjunkturskatten hörande frågor.

1915 års förordning om krigskonjunkturskatt avsåg att med särskild beskattning

under ett vart av åren 1915 och 1916 träffa den ökade inkomst, som tillförts

skattskyldig »på grund av det genom närvarande krigstillstånd framkallade läget».

Med inkomst i förordningens mening avsågs endast sådan inkomst av arbete, som

omförmäles i 7 § 3:o), b), c) och d) i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

alltså inkomst av rörelse eller yrke, vinster av tillfällig natur, säärskilt

realisationsvinster, samt all annan inkomst, som ej är att hänföra till inkomst av

fast egendom eller av kapital och ej förut blivit i 7 § särskilt angiven.

Skatten tänktes ursprungligen såsom en objektskatt och föreslogs av Kungl.

Maj:t att utgå med en för alla skattskyldiga enhetlig procent av den beskattningsbara

merinkomstens belopp oberoende av beloppets storlek. Riksdagen beslöt emellertid,

att skatten skall utgå efter en progressiv skala.

För att utröna krigsvinstens storlek skulle man jämföra den under ett krigsår

uppkomna inkomsten av de i förordningen avsedda inkomstkällorna med medeltalet

av motsvarande inkomster under åren 1912 och 1913. Detta förfaringssätt angavs

dock i den kungl. propositionen åsyfta allenast att möjliggöra en teknisk beräkning

av krigsvinsten, när denna icke kunde på annat sätt utrönas. Skattskyldig,

som förmenade, att den på sådant sätt uträknade merinkomsten i sin helhet eller

till någon del icke hade sin grund i det genom krigstillståndet framkallade läget,

hänvisades att hos vederbörande beskattningsmyndighet göra sina erinringar mot

beräkningen, och beskattningsmyndigheterna erinrades i 17 § (= 18 § i 1916 K. F.)

därom, att taxering icke skulle äga rum, därest det av föreliggande handlingar

framginge eller eljest vore för nämnden känt, att merinkomsten i sin helhet eller

till någon del uppstått på grund av omständigheter, vilka icke stått i samband

med krigskonjunkturerna. Inkomsten skulle beräknas av varje inkomstkälla för

sig. Förlust å en inkomstkälla fick icke tagas i betraktande i vidare mån än att

från inkomst, som uppstått på grund av det genom krigstillståndet framkallade

läget, avdrag fick ske för förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande

av samma läge.

Fn följd av dessa bestämmelser är, att krigskonjunkturskatt kan uttagas för

merinkomst av viss inkomstkälla även i det fall, att merinkomsten uppgår till

högre belopp än den skattskyldiges behållna totala inkomst, och sammanhängde

med förslaget, att skatten skulle väta proportionell. Sedan riksdagen bestämt, att

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kuvgl. Mcij:ts proposition Nr 258.

skatten skulle vara progressiv, kvarstodo bestämmelserna såsom en skatteteoretisk

anomali.

Genom stadgandet i 1 §, att skatten skulle drabba allenast sådan inkomstökning,

som tillförts skattskyldig på grund av krigskonjunkturerna, uttalades en

bestämd princip, som intimt var förbunden med den grund, varpå den ifrågavarande

särbeskattningen angavs bygga; och det förutsattes, att taxeringsmyndigheterna

skulle, trots de svårigheter, som utan all fråga ansågos vara förenade med ett

särskiljande av normalinkomst och krigsvinst, vara i stånd att med ledning av den

angivna principen och de upplysningar, som kunde lämnas av de skattskyldiga

själva eller eljest kunde stå taxeringsnämnden till buds, åstadkomma en taxering

i enlighet med förordningens intentioner. Även får det antagas, att man genom

formuleringen av 1 § jämförd med 17 § velat något lindra kravet på den skattskyldiges

bevisning. Emellertid visade det sig, att beskattningsmyndigheterna vid

förordningens tillämpning kommo att i stor utsträckning lägga större vikt vid formuleringen

av det nyss åberopade stadgandet i 17 § än vid det principiella stad- .

gandet i 1 §. Följden blev att i stor utsträckning den rent matematiska mermkomsten

blev beskattad såsom krigsvinst, där ej full bevisning förebragtes därom,

att merinkomsten icke stod i samband med krigskonjunkturerna, en bevisning som

enligt sakens natur i många fall var omöjlig att åvägabringa. Olägenheterna för

de skattskyldiga av denna tillämpning av förordningen skulle bliva allt större i den

mån skatteprocenten höjdes och ju längre tid som skilde krigsåren från de år närmast

före krigsutbrottet, vilka skulle tjäna till jämförelseår för fastställandet av

den matematiska merinkomsten.

Då under år 1916 fråga uppkom att prolongera stadgandena om krigskonjunktursbeskattningen,

och sakkunniga tillkallades för att inom finansdepartementet

utarbeta förslag till ny förordning i ämnet, förelåg en utredning om verkningarna

och tillämpningen av 1915 års förordning under det första år, varunder

den varit i kraft, Av denna utredning framgick enligt åtskilliga myndigheters uttalanden

bland annat, att vissa bestämmelser i förordningen, som kunde försvaras

i fråga om en skatt av mera tillfällig natur, ej ansågos hava samma berättigande,

därest skatten erhölle en mera permanent karaktär.

I fråga om praxis vid förordningens tillämpning framgick av utredningen,

att i det stora flertalet fall det var den matematiska merinkomsten, som ansågs

böra beskattas såsom krigsvinst. I vissa fall hade det till och med betonats, att

taxeringen skett på sådant sätt, även där krigskonjunkturskattenämnden varit övertygad

om att merinkomsten icke haft något samband med krigskonjunkturerna.

Såsom en första följd härav kunde förväntas, att besvär över taxeringsbesluten

komme att anföras i stor utsträckning och att taxeringarna komme att nedsättas.

I utredningen framhålles, att denna tillämpning av förordningen icke borde

tillskrivas förordningens stadganden, som i 1 § voro fullt uttryckliga och ytterligare

underströkes genom det förut åberopade stadgandet i 17 §. Härtill komme,

att tillämpningen icke överensstämde med finansministerns uttalande till statsrådsprotokollet

den 30 april 1915 vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förslaget om införande

av en krigskonjunkturskatt (se särskilt sid. 14—16 i kungl. propositionen

nr 196 år 1915). „

De sakkunniga, som tillkallats för utarbetande av ny förordning om krigskonjunkturskatt,

påpekade ävenledes i en den 31 mars 1916 avgiven promemoria

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj ds proposition Nr 258.

— såsom bilaga fogad vid Kungl. Maj:ts proposition nr 241 år 1916 med förslagtill

förordning om krigskonjunkturskatt — hurusom i den nyss berörda utredningen

framhållits, att länsstyrelserna likasom ock kronoombuden och krigskonjunkturskattenämnderna

i många län syntes hava en oklar uppfattning om vad förordningen

stadgade och avsåge i fråga om grunderna för den beskattningsbara merinkomstens

beräkning, i det att denna merinkomst på många håll ansetts ovillkorligen

böra sättas lika med den matematiskt beräknade merinkomsten. En sådan

uppfattning, säga de sakkunniga vidare, stode givetvis icke i överensstämmelse

med gällande förordning och det kunde synas egendomligt, att förordningens avfattning

kunnat giva anledning till sådant missförstånd. De sakkunniga ansåge

emellertid det vara nödvändigt, att i den nya förordningen tydligare än hittills framhölles

vad man med krigskonjunkturskatten ville träffa och att skillnaden mellan

uträknad merinkomst och beskattningsbar merinkomst skarpt utmärktes. Detta

syfte komme till uttryck bland annat genom den formulering, som i de sakkunnigas

förslag givits åt 1, 2, 6, 7 och 8 §§.

Enligt 1 § skulle krigskonjunkturskatten utgå »för vinst uppkommen genom

det av nuvarande krigstillstånd framkallade läget».

De sakkunniga anförde, hurusom i detta sammanhang kommit under övervägande

frågan, om några särskilda bestämmelser kunde anses nödiga vid taxeringen

av nybörjnde företag, men att sådana ej befunnits erforderliga. Då bestämmelserna

om beskattningens föremål i förslaget blivit avsevärt förtydligade, syntes

det kunna antagas för säkert, att ingen taxeringsmyndighet hädanefter skulle utan

vidare anse den uträknade merinkomsten böra i sin helhet tagas till beskattning,

och att ingen sådan myndighet vid tveksamhet om den beskattningsbara vinstens

storlek skulle underlåta att för dess beräknande anställa erforderliga jämförelser

med andra liknande, tidigare beskattade företag, varvid i fråga om nybildade bolag

ofta nog torde erbjuda sig jämförelse med inkomsten å samma företag, sådant det

förut bedrivits under annan form.

De sakkunniga föreslogo även en omformulering av andra stycket i 17 §

enligt 1915 års förordning motsvarande 18 § i 1916 års förordning, och anförde i

fråga härom, hurusom där meddelade stadgande i sin tidigare lydelse avsett att

ytterligare understryka krigskonjunkturskattenämndens rätt och skyldighet att i

varje fall pröva, om och i vad mån beskattningsbar krigsvinst för den skattskyldige

verkligen förelegat. Det hade dock försports, att stadgandet uppfattats helt annorlunda,

så att man däri velat inlägga en skärpt fordran på bevisning från den skattskyldiges

sida. För att tydligare utmärka stadgandets verkliga syfte, hade detsamma

givits ändrad lydelse.

De sakkunniga föreslogo å andra sidan en utvidgning av inkomstbegreppet

enligt 2 § att omfatta även tantieme, huvudsakligen i syfte att förebygga ett obehörigt

undgående av skatt i vissa fall.

Kungl. Maj:ts proposition om krigskonjunkturskatt till 1916 års riksdagöverensstämde

i sina huvuddrag med de sakkunnigas förslag. Föredragande departementschefen

anförde vid ärendets föredragning i statsrådet bland annat, att en

utsträckning av den objektiva skatteplikten syntes påkallad med hänsyn till ej

blott statens intresse utan även kravet på jämnhet i beskattningen. Vidare hade

det funnits erforderligt, att syftet med denna skatt att i varje fall träffa konjunkturvinstens

verkliga belopp bleve tydligare framhävt iförfattningen, och hade i samBihang

till riksdagens protokoll ]!)19. I samt. 228 höft. (Nr 258.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung!. Maj:ts proposition Nr 258.

band härmed en förenkling av sättet för vinstens beräknande, då exakt uppgift om

dess storlek saknades, ansetts ändamålsenlig.

Riksdagen, som i huvudsak anslöt sig till Kungl. Maj:ts förslag, utvidgade

inkomstbegreppet, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, ytterligare, så att det kom

att omfatta även inkomst av fast egendom. Därutöver gjorde riksdagen ett uttalande

av rätt så ödesdiger betydelse för en rätt tillämpning hos krigskonjunkturskattenämnderna

av förordningens bestämmelser i fråga om fastställande av vad

som kan anses vara krigsvinst. Uttalandet återfinnes och motiveras i bevillningsutskottets

betänkande nr 40 år 1916 sid. 33 tf. under marginalrubriken »Taxering».

Genom detta uttalande hava krigskonjunkturskattenämnderna påverkats att

tillämpa bestämmelserna om krigsvinstens fastställande på ett vida strängare sätt

än förordningen åsyftar och måhända även strängare än riksdagen själv önskat.

Följden härav har blivit, att den sakliga prövningen av frågan härom i stor utsträckning

av krigskonjunkturskattenämnderna undanskjutits, så att matematisk

meiinkomst utan vidare jämställts med beskattningsbar merinkomst, med givet

resultat att kammarrätten i många fall fått i realiteten såsom första instans pröva

denna fråga. Besvärsmålens antal har ökats och hos de skattskyldiga har yppat

sig ett starkt missnöje med krigskonjunkturskattenämndernas sätt att tillämpa

förordningen, så mycket mera förklarligt, som de nödgas att omedelbart på grund

av dessa nämnders beslut erlägga de ofta nog mycket betydande skattebelopp,

varom här är fråga, och, om de genom besvär hos domstolarna sent omsider vinna

någon rättelse i beskattningen, i allt fall få vidkännas en avsevärd ränteförlust å

de sålunda för mycket erlagda skattebeloppen.

En revision av förordningen om krigskonjunkturskatt synes med hänsyn till

vad nu blivit anfört böra i främsta rummet hava till syfte att närmare bestämma

skatteobjektet, så att detsamma i enlighet med förordningens principer kommer att

vid tillämpningen mera närma sig den verkligt krig svinsten än med nuvarande tilllämpning

— åtminstone inom krigskonjunkturskattenämnderna — kunnat åstadkommas,

Vid utformandet av de kompletterande bestämmelser till beskattningsmyndiglieternas

efterrättelse, som i sådant avseende kunna ifrågakomma, har man

givetvis att kvarstå på den för beskattningen valda utgångspunkten, att skatten

avser att träffa vinst, som uppkommit på grund av det genom krigstillståndet framkallade

läget. Man får sålunda icke bortse från orsaken till inkomstökningen. Även

bör man se till, att sådan inkomstökning, som endast utgör kompensation för ökade

levnadskostnader och eljest stegrade utgifter, som äro att tillskriva krigskonjunkturerna,

undantages från beskattning. Likaså bör tillses och tagas under övervägande,

huruvida icke de ökade risker, som uppstått för företag, som utnyttja

krigskonjunkturerna, äro berättigade att särskilt beaktas vid fastställandet av det

belopp, som kan anses som verklig vinst. I sådant avseende erinras, hurusom lager

av varor och tillverkningar under krigstiden betingat anskaffnings- och tillverkningspris,

som avsevärt torde överstiga de värden de kunna anses motsvara vid

den tidpunkt, då normala förhållanden åter inträda. Hava lagren vid denna tidpunkt

ännu icke hunnit realiseras, har vederbörande företagare att räkna med en

verklig förlust å framtida realisation, beroende därpå att hans självkostnadspris ej

kan ersättas honom. Detta är icke blott en lucrum cessans, utan en verklig

förlust på rörelsen. Detsamma gäller med avseende å anläggningskostnaderna för

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

företag, som inrättat^ sig för krigskonjunkturernas fullt lojala utnyttjande. Dessa

kostnader hava uppgått till högre belopp än som kan antagas motsvara anläggningarnas

värde, när krigskonjunkturerna upphört, vilket bör beaktas vid nettovinstens

beräkning. Beskattningsmyndigheterna böra få klart för sig, att de något

stereotypa avskrivningsprinciper, som i praxis tillämpas och som även under normala

förhållanden lämna mycket att önska i fråga om jämlikhet och lämplighet,

icke äro användbara för de exceptionella förhållanden, som uppstått genom krigstillståndet.

De för övergången först från freds- till krigsindustri och efter fredsslutet

åter från krigs- till fredsindustri nödvändiga anstalterna och åtgärderna

skapa exceptionella förhållanden, som noga måste beaktas, därest beskattningen skall

bliva rättvis.

Vid bedömandet av frågan: Vad är krig svin st ? bör man ihågkomma, att

kriget blott är en bland många orsaker till inkomstökningen. Även oberoende av

krigskonjunkturerna inträder, såsom erfarenheten från tiden före krigsutbrottet

nogsamt ådagalägger, i ett flertal företag en jämn inkomststegring år för år, beroende

av företagens ökade utveckling och alltjämt ökade förtroende m. fl. dylika

orsaker. Det är icke riktigt, så som i praxis i särskilda fall förfarits, att lämna

denna på inkomstökningen inverkande faktor helt utom räkningen vid bedömande av

merinkomstens karaktär av krigsvinst eller normal vinst.

Det är ofrånkomligt — och detta måste oförbehållsamt erkännas — att

krigsvinstbegreppets distinkta bestämmande genom lagstiftningen möter synnerligen

stora svårigheter. Det är bland annat därför, lagstiftningen måste i särskilt hög

grad lita till den första taxeringsinstansens sakkunskap och goda omdöme. Denna

instans har inrättats såsom en nämnd, en jury, och har såsom sådan den friare

bevisprövning, som tillkommer en jury i förhållande till domstolarna, vilka ju alltid

äro bundna av de allmänna domarereglerna och det starkare kravet på juridisk

bevisning och formellt riktigt bedömande av frågorna. Men genom riksdagens ingripande

år 1916 till krigskonjunkturskattenämndernas förständigande att strängt

förfara vid krigsvinstens fastställande hava dessa nämnder förlorat en väsentlig del

av de förutsättningar för ett sakligt och skäligt bedömande av frågan, som lagstiftningen

velat utgå från vid överlämnandet till deras prövning av den ömtåliga

frågan: vad är i särskilda fall krigsvinst? Kronoombuden ställa sig ofta på den

rent fiskaliska ståndpunkten och föredraga att på de dömande myndigheterna överflytta

ansvaret för att staten icke får behålla hela den matematiska merinkomsten

såsom eu till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkoinst.

Detta sakernas förhållande kräver antingen en revision av skattelagen i syfte

att åstadkomma mera bestämda direktiv för beskattningsmyndigheterna eller också

en omläggning av beskattningsnämndernas organisation. Möjligen kunde man i

sistnämnda hänseende tänka sig eu påbyggnad på nämnda organisation genom en

övernämnd för hela riket, sammansatt av på hithörande område såväl lag- och

skattetekniskt som kommersiellt och industriellt sakkunniga personer med mera

självständig uppfattning om de frågor, som här beröras, än man kan förvänta hos

krigskonjunkturskattenämnderna efter 1916 års förständigande.

I fråga om särskilda detaljer, för vilkas ordnande erfordras åtgärder i lagstiftningsväg,

får jag, utöver vad som redan antytts i samband med frågan om

krigsvinstbegreppets bestämmande, meddela följande önskemål, som åtminstone till

någon del framställts under den offentliga diskussionen i denna fråga:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

1) Fråga är, om det är möjligt och lämpligt att numera låta merinkomsten

bestämmas genom jämförelse med inkomstens medeltal för åren 1912 och 1913.

Genom penningevärdets hittills allt mera fortgående nedgång har uppkommit

den olägenheten av en sådan jämförelse, att de två inkomstbeloppen icke längre äro

med varandra jämförbara. Den inkomst, som före krigsutbrottet uttrycktes med ett

mindre tal, skulle med nuvarande penningvärde till grund i realiteten motsvara ett

vida högre belopp än siffran angiver. Då detta förhållande icke beaktas vid merinkomstens

beräkning, blir jämförelsen missvisande.

Även andra omständigheter spela härvidlag in, vilka sammanfalla med mitt

redan gjorda uttalade därom, att en icke så obetydlig del av merinkomst som uppkommit

efter de sista fredsåren, är att tillskriva företagens normala utveckling och

sålunda andra omständigheter än krigskonjunkturerna.

2) Vidare har framkastats frågan, huruvida det icke är lämpligt och även

möjligt att vid beskattningen göra någon åtskillnad mellan den vinstökning, som

uppkommit för företag, vilka icke tillkommit för krigskonjunkturernas utnyttjande,

och de vinster, som uppkommit genom den direkt på krigskonjunkturernas utnyttjande

anlagda spekulationen. Dessa senares vinstökning anses kunna och böra i beskattningsavseende

behandlas efter vida strängare grunder än den vinstökning, som tillförts

de under mera normala förutsättningar arbetande företagen.

3) Vid jämförelse mellan inkomstens medeltal och den matematiska merinkomsten

böra såsom norm för den beskattningsbara merinkomstens fastställande

få tjäna icke blott de absoluta inkomstbeloppen, utan har det ansetts vara skäligt,

att hänsyn även tages till inkomstens relativa storlek i förhållande till exempelvis

omsättningsbeloppen och det investerade kapitalets storlek.

4) I fråga om företag som icke varit i verksamhet före krigsutbrottet torde

böra fastställas ett minimibelopp såsom antagen normalinkomst, exempelvis en viss

procent av det i företaget nedlagda kapitalet, detta åtminstone i fråga om företag,

som kunna anses igångsatta för annat ändamål än krigskonjunkturernas utnyttjande.

Likaså torde i fråga om företag, vilkas kapital blivit ökat efter krigsutbrottet,

kunna såsom antagen normalvinst fastställas en viss procent av det ökade kapitalet,

ställd i relation till avkastningen av det tidigare kapitalet.

5) Företag, vilkas ökade vinst använts till utvidgningar av företagets anläggningar,

äro icke i stånd att betala krigsvinstskatt å sin merinkomst efter samma

grunder, som de företag, vilka disponerat vinstmedlen på annat sätt: till förbrukning,

utdelning till delägarna eller fondbildning. Det synes vara lämpligt att

överväga, huru denna skillnad i skatteförmåga kan vinna beaktande vid beskattningen.

6) Den beskattningsbara merinkomsten bör icke få överstiga beloppet av

skattskyldigs totala behållna inkomst. Förlust å en verksamhetsgren bör därför få

avräknas från vinsten å andra grenar utan nu stadgad begränsning. Likaså torde

de allmänna avdragen böra i viss ökad utsträckning få beaktas även vid taxeringen

till krigskonjunkt urskatt.

7) Inkomstberäkningen under jämförelseåren måste för vinnande av ett rätt

resultat av jämförelsen vara byggd.på enahanda beräkningsgrunder som inkomstberäkningen

under varje krigsår. Äro dessa grunder ej likartade, bör justeringfå

ske, så att resultatet för de olika perioderna äro med varandra fullt jämförbara.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ts proposition Nr 258.

8) Merinkomst, som har sin grund i förenklade arbetsmetoder eller eljest

uppkommen besparing i arbets- och andra driftkostnader, får icke anses såsom

krigsvinst.

9) Vid inkomstberäkningen bör avdrag ske för krigskonjunkturskattens erlagda

belopp såsom för annan driftkostnad. Detta bör gälla även vid beräkning av inkomst

i och för taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

10) Avskrivning å inventarier, som med hänsyn till beräknelig stark värdeminskning

i sammanhang med de nuvarande konjunkturernas upphörande skett till

högre belopp än under normala förhållanden kan anses nödvändigt, bör få avdragas

oberoende av eljest tillämpad praxis i fråga om avskrivningsprocentens

storlek.

11) Önskligt att beslutet om rätt för skattskyldig att vid skattelikvid användas

skattkammarväxlar göres effektivt.

Jag anser mig icke böra ingå på spörsmålen om krigskonjunkturskattebeloppens

storlek och om det berättigade i att låta skatten även av aktiebolagen

utgå efter en skala, som är progressiv i förhållande till inkomstens absoluta belopp.

Det är andra hänsyn än de skatteteoretiska, som gjort sig gällande vid skatteskalornas

utformning och i fråga om skattesatsernas höjd. Men i fråga om de av

mig meddelade synpunkterna i andra avseenden har det ansetts, att endast de

skatteteoretiskt sett riktiga grunderna böra vara bestämmande, om man nämligen

önskar en rättvis och jämlik avvägning av den skattebörda, varom här är fråga.

Ej heller liar här berörts frågan, huruvida det icke kan vara rättvist, att

skattskyldig, som genom domstols beslut befrias från honom av krigskonjunkturskattenämnden

ålagd skattskyldighet, berättigas att vid återbärande av sålunda för

mycket erlagd skatt jämväl erhålla återbetalning av ett belopp, motsvarande den

ränteförlust han lidit genom att betala skatten så att säga i förskott och till högre

belopp än sedermera blivit fastställt. (England har en sådan bestämmelse angående

sin income tax.)

Huru än lagstiftningen kan genom kompletterande bestämmelser fullständigas

i syfte att från den matematiska merinkomsten frånskilja normalvinst och krigsvinst,

är det påtagligt, att bestämmelser icke kunna givas för alla tänkbara fall.

Det synes nödvändigt att vid prövningen av hithörande frågor kravet på fullt juridisk

bevisning icke upprätthålles, utan synes det lämpligt medgiva, att en tillfredsställande

sannolikhetsbevisning tillerkännes vitsord.

Den ifrågavarande beskattningen är enligt sin natur sådan, att dess åläggande

i de särskilda fallen bör vara beroende av sakkunniga och omdömesgilla taxeringsmäns

på övertygelse grundade bedömande. Om denna förutsättning för beskattningens

rättfärdighet icke kan skapas och sedermera lämnas orubbad, blir taxeringen

mycket svår att på ett rättvist sätt genomföra, ty domstolarna äro så

bundna av de formella bestämmelserna, att de i många fall icke kunna åvägabringa

en sakligt riktig taxering.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sarnl. 228 höft. (Nr 258.)

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:361 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigs s. 4 i texten
  2. BevU 1919:51 Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkt s. 1 i texten