Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning m. m
1919-03-11 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:301, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
1
Nr 301.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom.
1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrivning m. m.; given Stockholms slott
den 11 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och
§ 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning;
2)
förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt
3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och
39 §§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 1166 käft. (Nr 301.) 4273 i» 1
2
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 301.
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1
i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning.
Härigenom förordnas, att § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom.
1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning skola
erhålla följande ändrade lydelse:
§ I
Mom.
1. Mantalsskrivning, därvid varje svensk undersåte utom den,
som övergivit riket och bosatt sig å utländsk ort, ävensom utländsk undersåte,
som är inom riket bosatt, bör till namn, födelseår och yrke i
mantalslängd, gällande för det nästkommande kalenderåret, uppföras, skall
årligen emellan den 15 november och årets slut förrättas särskilt för
varje stad, kommun å landet eller, där kommun ä landet tillhör flera fögderier,
fögderidel av sådan kommun samt i allmänhet försiggå inom
m an tals skrivningsdis trik tet, dock att, vad landsbygden beträffar, förrättningen,
efter därom hos vederbörande häiadsskrivare före september
månads början av kommun gjord framställning, må kunna hållas å ställe,
beläget utom distriktets område.
Utländsk undersåte, tillhörande främmande makts härvarande beskickning,
är för sig, sin familj och sin utländska betjäning från mantalsskrivning
befriad.
Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,
skall vid den mantalsskrivnings/örrättning, som hålles året innan den nya
indelningen träder i kraft, mantalsskrivningen ske efter den nya indelningen.
§ 6.
Mom. 1. Före mantalsskrivning å landet bör häradsskrivaren hava
enligt bifogade formulär nr 2 upplagt mantalslängd, upptagande i alfa
-
3
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 301.
betisk ordning och med utsättande av jordeboksnummer, där sådana
finnas, alla hemman och lägenheter, verk och inrättningar inom distriktet
ävensom deras ägare och innehavare i enlighet med den vid senaste
mantalsskrivning upprättade längd, för så vitt icke dåvarande förhållanden,
enligt vad känt är, undergått förändring; börande omedelbart efter
varje sålunda upptagen särskild fastighet införas dit hörande torp och
andra lägenheter. Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, varde det i längden angivet.
Omfattar mantalsskrivningsdistrikt delar av härad eller tingslag, höra
dessa upptagas i särskilda avdelningar. På motsvarande sätt förhålles,
där i mantalsskrivningsdistriktet ingår municipalsamhälle eller köping,
som icke bildar egen kommun.
§ 8.
Mom. 1. I enlighet med församlingsboken och efter granskning av
de avlämnade uppgifterna samt med ledning jämväl av de upplysningar,
som av de vid förrättningen närvarande kunna meddelas, skola i mantalslängden
för varje distrikt å landet uppföras, särskilt för en var fastighet
eller, där delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, särskilt för en var sådan del, till namn och födelseår samt
yrke eller tjänst alla de personer, vilka böra där mantalsskrivas. Härvid
antecknas den förändring i avseende å ägande-, åbo- eller nyttjanderätt
till fastigheten, som må hava inträffat. I övrigt iakttages, att för envar,
för vilken särskild debetsedel kan antagas bliva utfärdad, utsättes hans
bostad samt, vad angår landet och stad, där magistrat ej finnes, jämväl
hans postadress; att för varje arbetsgivare, hos vilken i regel under året
äro anställda högst sju tjänare eller andra arbetare, i därför avsedda
kolumner utsättes antalet sådana arbetare, börande härvid särskilt uppgivas
antalet arbetare i varje slag av rörelse eller verksamhet, som av samma
arbetsgivare utövas; att varje man och kvinna, som vid början av det år,
mantalsskrivningen avser, uppnått femton men icke sextiosex års ålder,
upptages särskilt för sig med utsättande av fullständiga förnamn och tillnamn
— för gift kvinna, frånskild hustru eller änka utom mannens tillnamn
jämväl det tillnamn hon burit såsom ogift —, födelsedag, födelseort
och civilstånd; att för varje sålunda upptagen person, som vid senaste
mantalsskrivning icke varit mantalsskriven inom distriktet, anteckning göres
om närmast föregående mantalsskrivningsort eller, där denna icke är med
visshet känd, den församling där personen senast varit kyrkobokförd; att
varje man, som vid nämnda tid uppnått sextiosex års ålder, jämväl upptages
särskilt för sig med utsättande av hans fullständiga förnamn och
4
Kungl. Maj.ts Proposition Nr 301.
tillnamn; att, därest någon man, vilkens ålder vid slutet av det år, mantalsskrivningen
avser, ej understiger tjuguett år, icke är kyrkoskriven i
församlingeu, anteckning härom göres i längden; att särskild beteckning
(ny) införes för alla män av sistnämnda ålder, vilka vid senaste mantalsskrivningen
ej voro mantalsskrivna inom distriktet; att likaledes särskild
beteckning (ftg) införes för dem, vilka finnas upptagna å den i § 7 mom.
3 omförmälda, av fattigvårdsstyrelsen uppgjorda förteckning; samt att
för dem, vilka ej äro svenska medborgare, antecknas deras nationalitet.
I längden angivas även de personer, vilka befrias från erläggande
av mantalspenningar, ävensom de värnpliktiga; varjämte iakttages, att
den, som saknar stadigt hemvist, efteråt i längden särskilt upptages, på
sätt formuläret till mantalslängd utvisar.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
5
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.
Härigenom förordnas, att 6 § i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst skall erhålla följande
ändrade lydelse:
6 §•
Vid uppskattning — — — — — —
för frälseränta.
Tillhöra delar av samma fastighet olika kommuner, församlingar eller
skoldistrikt, varde särskilt taxeringsvärde åsatt en var av fastighetens delar.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
6
Kungl. May.ts Proposition Nr 301.
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§ samt 49 §
1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering.
Härigenom förordnas, att 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§ samt
49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering skola i nedan angivna delar erhålla
följande ändrade lydelse:
Deklaration skall avgivas
3 §•
och huru densamma beräknats.
I fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera kommuner
eller i samma kommun men inom olika församlingar eller skoldistrikt,
skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten därav
bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan de särskilda
förvaltningsområdena.
För inländskt aktiebolag — — — — — — — — — —--•
29 §.
1 mom. För varje taxeringsdistrikt — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — över taxeringen till inkomstbevillning
samt inkomst- oeh förmögenhetsskatt (inkomstlängd).
Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen,
skola, året innan ändringen träder i kraft, i taxeringsdistrikt eller kommun,
som genom ändringen skall delas, upprättas särskilda taxeringslängder för
varje därvid uppkommande del samt taxeringen ske med tillämpning av den
nya kommunindelningen.
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 301.
7
32 §.
Det åligger taxeringsnämnden —
likasom, därest av inkomst av rörelse eller yrke en del härflutit från
municipalsamhället, motsvarande anteckning skall göras i inkomstlängden.
Har rörelse eller yrke, varav inkomsten skall inom en kommun beskattas,
bedrivits inom olika församlingar eller skoldistrikt, skall i inkomstlängden
angivas, huru stor del av inkomsten härflutit från vartdera
förvaltningsområdet.
I stad böra — — — — — — — — — — —- — — —--.
39 §.
Skattskyldig, som — — — — -— — kungörelsen härom erinras.
Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för
sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på
bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma besvärsrätt
som kommun. Lag samma vare beträffande församling å landet
eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område ej
sammanfaller med kommuns område.
Om rätt till besvär — — — — — — — — — — —---.
49 §.
1 inom. Över prövningsnämnds beslut må besvär anföras av kronans
ombud, ävensom i den män, 39 § stadgar, av vederbörande kommun,
församling, skoldistrikt, municipalsamhälle och vägstyrelse.
Skattskyldig, som — — — — — — — — — — — — — —.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.
8
Kung]. Maj:ts Proposition Nr SOI.
Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde
chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:
Chefen för civildepartementet har förut denna dag anmält det betänkande
med förslag till lagstiftning angående kommunala nybildningar,
som den 12 december 1917 avgivits av den av Kungl. Maj:t därtill förordnade
kommitté, och har Kungl. Maj:t beslutat förelägga riksdagen
förslag till lagstiftning i ämnet. Då kommitténs förslag till ändringar
i vissa delar av förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning,
förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av
fast egendom samt av inkomst samt förordningen samma dag om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering beröra ämnen, som tillhöra
finansdepartementet, torde det, såsom chefen för civildepartementet
anfört, ankomma på mig att framlägga förslag i berörda hänseenden.
Beträffande den i betänkandet föreslagna lagstiftningens allmänna
grunder och ändamål tillåter jag mig att hänvisa till vad nämnde de
-
Kung1. Maj:ts Proposition Nr 301. 9
partementschef yttrat, och får jag beträffande särskilt de nu ifrågavarande
lagförslagen anföra följande:
Kommittén har för lösande av de kommittén förelagda spörsmål inledning.
föreslagit, att det beroende, vari rikets olika indelningar nu stå till varandra,
väsentligen lindras, så att varje indelning i förhållande till de
övriga erhåller största möjliga grad av självständighet. Syftet härmed
är, att för varje särskild förvaltningsenhet, som beröres av kommitténs
förslag — kommun, församling, skoldistrikt — skall kunna utläggas
det för densamma lämplig-aste området.
Kommittén anmärker, att varje sådan förvaltningsenhet måste sättas
i tillfälle att oberoende av annan samhällsbildning utöva den beslutandeoch
beskattningsrätt, som för vården av dess gemensamma angelägenheter
erfordras, samt att härför kräves, att för envar förvaltningsenhet
finnas behöriga längder, som upptaga ej mindre dess medlemmar och
dessas rösträtt och rösttal vid stämmor och val, än även de beskattningsföremål,
av vilka bidragen till den samhälleliga verksamheten skola uttagas,
och den därför erforderliga uttaxeringen.
Så länge de olika förvaltningsenheterna till området sammanfalla,
d. v. s. när kommunens område är detsamma som församlingens och
skoldistriktets samt municipalsamhälle ej finnes inom området, föreligga,
framhåller kommittén, inga svårigheter. Kommunens röstlängd
samt debiterings- och uppbördslängd fylla behovet för såväl det borgerliga
som det kyrkliga samhället. Men i den mån områdena för
de särskilda samhällsbildningarna skära varandra, måste särskilda anordningar
vidtagas för att de grundläggande längderna — kommunens
— skola bliva användbara även för de övriga förvaltningsenheterna eller
åt dessa beredas särskilda motsvarande längder. Redan under nuvarande
förhållanden förekommer inkongruens i ovanberörda hänseenden och har
även, på sätt kommittén i fortsättningen av sin framställning närmare
utreder, i vissa fäll gjorts till föremål för särskilda bestämmelser. I
andra fall hava sådana ej blivit meddelade, utan har åt vederbörande förvaltningsenhet
överlämnats att på egen hand anskaffa nödiga längder.
Visserligen är det avsett, att även efter genomförande av kommitténs
förslag de olika indelningarna skola i största möjliga omfattning överensstämma
med varandra, men givet är, framhåller kommittén, att det
motsatta stundom kommer att bliva fallet, måhända särskilt ifråga om
skoldistrikten. Kommittén har därför föreslagit en del nya bestämmelser
i syfte att vederbörliga längder städse skola stå vederbörande
förvaltningsenhet till förfogande. En del av dessa bestämmelser hava
av kommittén ansetts äga sin rätta plats i de förslag till ny lagstiftning,
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 266 käft. (Nr 301.) vm is 2
10
Klingl. Maj:ts Proposition Nr 301.
som kommittén framlagt (se lagen om ordning och villkor för ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning), andra hava infogats i kommunallagarna
genom kommitténs förslag till ändringar däri, andra åter höra
nära tillsammans med beskattningslagarna och finnas upptagna i nu
förevarande lagförslag. (Motiveringen till de sistnämnda återfinnes i betänkandet
å sid. 495—520. Yttrandena över desamma finnas refererade
i propositionen med förslag till lag om indelningsändringar in. m.)
1 avseende å samtliga nu förevarande lagförslag må framhållas, att,
då det av kommittén utarbetade förslaget till lag om kommunal rote
ansetts icke böra åtminstone för närvarande föreläggas riksdagen, de
bestämmelser i de föreliggande förslagen, som avse kommunal rote,
böra utgå.
Vidare må nämnas, att, enligt vad jag inhämtat, kammarrätten, som
haft tillfälle att taga del av de nu förevarande förslagen, ej haft något
att erinra mot desamma.
Förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 inom. 1, § 6 mom. 1
och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894
angående mantalsskrivning.
§ l mom. i. Gällande förordning angående mantalsskrivning stadgar i § 1, att
mantalsskrivning å landet skall förrättas särskilt för varje socken eller,
där socken tillhör flera fögderier, fögderidel av socken. Enligt vad kommittén
anmärker, torde med uttrycket socken i detta sammanhang avses
jordebokssocken. Av bestämmelsen i fråga lärer alltså följa, att i sådana
fall, där jordebokssocken icke sammanfaller med kommun, mantalsskrivningen
skall följa den förstnämnda indelningen.
Kommittén framhåller,- att redan under nuvarande förhållanden en
sådan anordning icke kan anses motsvara praktiska krav samt att med den
ställning, landskommunen så småningom ernått såsom den utan gensägelse
viktigaste primära indelningsenheten å landsbygden, alla skäl
tala för att kommunen tages till utgångspunkt för mantalslängdernas
uppläggande. Med de förslag, som kommittén i övrigt framlägger, framstår
det enligt kommitténs mening såsom än mera naturligt, att mantalsskrivningsdistriktet
å landet uttryckligen anknytes till kommunen.
Kommittén föreslår sålunda, att stadgandet om mantalsskrivningsdistriktets
omfattning erhåller den förändrade lydelse, att mantalsskrivningen
skall förrättas särskilt för varje stad, kommun å landet eller, där
kommun å landet tillhör flera fögderier, fögderidel av sådan kommun.
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
11
Kommittén synes mig hava anfört vägande skäl för sitt ifrågavarande
förslag. Då detsamma icke gjorts till föremål för anmärkningar
i de avgivna yttrandena, synes det mig böra oförändrat godtagas.
Enligt kommitténs förslag skulle varje stad och varje kommun å
landet utgöra ett särskilt mantalsskrivningsdistrikt. Avvikelse härifrån
skulle vara möjlig endast i det fall, att kommun å landet tillhör flera
fögderier. I sådan händelse blir varje fögderidel av kommunen ett
mantalsskrivningsdistrikt. Efter genomförande av detta förslag skulle
det däremot ej vidare kunna förekomma, att mantalsskrivningsdistrikt
omfattar skilda kommuner eller delar av kommuner. Den bestämmelse,
som i § 6 mom. 1 andra stycket meddelats därom att mantalslängden
i detta och vissa andra fall skall uppläggas i särskilda avdelningar, bör
alltså enligt kommitténs åsikt, såvitt det nu ifrågavarande fallet angår,
såsom överflödig utgå.
Kommittén finner fullständigare föreskrifter än de hittillsvarande vara
av nöden för det fall, att fastighet genomskäres av gräns mellan olika
kommunala förvaltningsområden. Det närmaste syftemålet med dessa
föreskrifter är, att för varje dylikt förvaltningsområde erforderlig självständighet
i taxeringshänseende måtte vinnas. För att detta syfte må
uppnås på bekvämast möjliga sätt, har det emellertid synts kommittén
uödigt att låta den härför erforderliga uppdelningen av fastigheten
komma till synes redan i mantalslängden. För detta ändamål har kommittén
tänkt sig, att i mantalslängden skall angivas, när delar av samma
fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar eller skoldistrikt. Bestämmelsen
härom skall enligt förslaget erhålla sin plats i första stycket
av § 6 mom. 1, däri införes ett tillägg ''till första stycket av det innehåll,
att, om delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, detta skall i längden angivas.
Den föreslagna ändringen av § 6 mom. 1 andra stycket är en konsekvens
av den utav mig tillstyrkta ändringen av § 1 mom. 1 och torde
icke giva anledning till erinran. Vad angår det föreslagna tillägget till
§ 6 mom. 1 första stycket, synes det mig, att då ett genomförande av kommitténs
(ivriga förslag kommer att föranleda ökning av antalet inkongruenser
mellan mantalsskrivningsdistrikt och de i nämnda stycke avsedda enheter,
särskilt vad skoldistrikten angår, ett fullständigande av de hittillsvarande
bestämmelserna för det fäll, att fastighets område genom
-
Departe
ments
chefen.
§ 6 mom. 1.
Departe
ments
chefen.
12
§ 8 mom. 1.
Departe
ments
chefen.
Tillägg till
§ 1-
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
skäres av gräns mellan skilda kommunala förvaltningsområden, är av
behovet påkallat, varför tillägget i fråga av mig förordas.
I anslutning till de ändringar, kommittén föreslagit i § 6 mom.
1 i syfte att fastigheters uppdelning på antytt sätt måtte varda i
mantalslängden angiven, har kommittén ansett det'' böra stadgas i § 8
mom. 1 — som avhandlar sättet för de mantalsskrivna personernas
uppförande i längden särskilt för en var fastighet — att, där delar av
samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar eller skoldistrikt,
skola särskilt för en var sådan del upptagas de personer, vilka böra där
mantalsskrivas.
Det föreslagna tillägget till § 8 mom. 1, vilket tillägg ansluter sig
till den av kommittén förordade ändringen i § 6 mom. 1, torde av
samma skäl som sistnämnda ändringsförslag böra godtagas.
I kommitténs författningsförslag hava införts vissa bestämmelser i
syfte att förordnande om kommunal om- eller nybildning måtte redan
före indelningsändringens ikraftträdande vinna tillämpning i den mån,
som kräves för att vid nämnda tidpunkt alla erforderliga förarbeten för
den nya indelningen måtte vara verkställda. Vissa av de åtgärder, som
härvid komma i betraktande, har kommittén emellertid med hänsyn till
deras mera speciella art ansett böra regleras icke i själva huvudförfattningen
i ämnet (lagen om ordning och villkor för ändring i rikets kommunala
och ecklesiastika indelning) utan i de specialförfattningar, till
vilka de enligt sin natur höra.
Så är förhållandet med mantalsskrivningen. Rörande dennas ordnande
vid indelningsändringar har hittills icke någon allmänt gällande
föreskrift funnits. Redan därav, att den mantalsskrivning, som i slutet
av varje år äger rum, avser det följande året, torde emellertid, säger
kommittén, få anses följa, att, om vid mantalsskrivningens förrättande
föreligger förordnande om en indelningsändring, avsedd att träda i kraft
vid början av nästkommande år, denna ändring skall vid förrättningen
iakttagas, så att vid längdernas upprättande den nya indelningen följes.
Något mera ovisst är enligt kommitténs uppfattning, huruvida en kommunal
indelningsändring redan innan den trätt i kraft kan verka till förändring
av förut bestående indelning i mantalsskrivningsdistrikt. Men
även om frågan hittills lösts och måhända fortfarande skulle kunna lösas
utan särskild föreskrift i lag, har dock kommittén ansett lämpligt, att
uttrycklig bestämmelse i ämnet meddelas, och därför föreslagit det till
-
13
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
lägg till mantalsskrivningsförordningens § 1, att, där Kungl. Maj:t förordnat
om ändring i den kommunala indelningen, skall vid den mantalsskrivningsförrättning,
som hålles året innan den nya indelningen träder
i kraft, mantalsskrivningen ske efter den nya indelningen.
Den av kommittén förordade bestämmelsen synes mig lämplig, varför
densamma tillstyrkes. Att, såsom en myndighet föreslagit, gå så
långt som att föreskriva, att redan vid den mantalsskrivningsförrättning,
som hålles andra året innan den nya indelningen träder i kraft, särskilda
man talslängder skola upprättas för varje del av kommun, om vars delning
beslut fattats, varav skulle följa, att berörda beslut måste föreligga
minst 17a år före ikraftträdandet, synes mig icke böra komma i fråga;
de allenast av berörda myndighet antydda svårigheterna att med förslagets
bestämmelse i förevarande hänseende kunna tillämpa den föreslagna
bestämmelsen i § 29 taxerings förordningen (se nedan) torde vara
åtskilligt överdrivna, och särskilda taxeringslängder kunna säkerligen i
enlighet med sistnämnda bestämmelse ändock komma till stånd.
Vad angår den av stadsfullmäktige i Göteborg framställda erinran,
att ändringar skulle erfordras jämväl i de för Stockholm och Göteborg
gällande mantal sskrivningsförfattningarna, torde så knappast vara fallet,
utan lärer, därest jämkning i någon detalj kan visa sig erforderlig, föreskrift
härom kunna meddelas i sammanhang med beslut om indelningsändring.
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28
oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst samt
till förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 inom., 32 och 39 §§
samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Den uppdelning av till olika förvaltningsområden hörande beskattningsobjekt,
som grundlägges genom de ovan beskrivna ändringarna i
mantalsskrivningsförordningen, bör, yttrar kommittén, fullföljas genom
motsvarande åtgärder i avseende å taxeringen. De ändringar, kommittén
i sådant avseende föreslår, åsyfta givetvis allenast den kommunala,
respektive kyrkliga beskattningen och komma i följd därav väsentligen
att avse den för nämnda beskattning grundläggande bevillningens fastställande.
Departe
ments
chefen.
14
3 § taxeringsförordningen.
32 § faxeringsförordningen.
6 § b tvinning
s för ordningen.
Kungi. Maj.ts Proposition Nr 301.
Kommittén tiar härvid funnit nödigt att vidtaga vissa ändringar ej
endast med avseende å sättet för taxeringslängdernas uppgörande utan
även beträffande innehållet i de uppgifter, skattskyldig har att avgiva
till ledning vid bevillningstaxeringen. I sistnämnda avseende föreslår
kommittén en ändring i 3 § taxeringsförordningen tredje stycket. Däri
stadgas nu, att i fråga om rörelse eller yrke, som drivits i två eller flera
kommuner, skall angivas, huru enligt den uppgiftspliktiges mening inkomsten
därav bör med avseende å bevillningstaxeringen fördelas mellan
de särskilda kommunerna, samt att enahanda skall gälla vid skattskyldighet
inom flera territoriella församlingar i stad. Kommittén har föreslagit,
att det generellt stadgas, att angivna regel skall gälla jämväl
i fråga om rörelse eller yrke, som drivits i samma kommun, men inom
olika församlingar.
Vad sålunda föreskrivits om det fall, då i kommun ingå flera församlingar,
skall enligt förslaget gälla då inkomst av här ifrågavarande
art åtnjutits från olika skoldistrikt inom samma kommun.
Vidkommande härefter taxeringslängderna, har kommittén funnit de
erforderliga föreskrifterna beträffande inkomstlängden lämpligen kunna
anknytas till det i 32 § taxeringsförordningen redan förefintliga stadgandet
om, huru förfaras skall, då inom taxeringsdistrikt finnes municipalsamhälle.
I sådant fall skall, därest inkomst av rörelse eller yrke
till eu del härflutit från nämnda samhälle, i inkomstlängdens anteckningskolumn
anmärkas, huru stor del därav härrör från samhället. I enlighet
härmed föreslår kommittén, att, om rörelse eller yrke, varav inkomsten
skall inom en kommun beskattas, bedrivits inom olika församlingar
eller skoldistrikt, skall i inkomstlängden angivas, huru stor del av
inkomsten härflutit från vartdera förvaltningsområdet.
Vad fastighetslängden angår, har kommittén däremot funnit sig
böra gå något längre, än vad den nuvarande lagstiftningen gjort beträffande
municipalsamhälle. Beträffande dylikt gäller, att, om av fastighet
endast en del faller inom samhällets område, i anteckningskolumnen
skall anmärkas, huru stor del av fastighetens hela värde belöper å denna
del av fastigheten. Fastigheten erhåller alltså ett enda taxeringsvärde,
vilket emellertid sedermera uppdelas på angivet sätt. Under det kommittén,
vars förslag icke i övrigt innefattar någon förändring av municipalsamhällets
ställning i taxeringshänseende, lämnat stadgandet om
municipalsamhälle orört, anser emellertid kommittén, att beträffande de
förvaltningsområden, för vilka ny reglering påkallas av kommitténs övriga
15
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
förslag, frågan erhåller den bästa och redigaste lösning på sådant sätt,
att, om delar av samma fastighet tillhöra olika kommuner, församlingar
eller skoldistrikt, särskilt taxeringsvärde skall åsättas en var av fastighetens
delar. Bestämmelsen härom skall enligt förslaget införas i 6 §
be villningsförordningen.
Fristående från de nu föreskrivna ändringarna har kommittén —
likasom i mantalsskrivningsförordningen — föreslagit, att även i taxeringsförordningen
måtte införas ett stadgande i syfte att reglera förhållandena
i de fall, då ändring skall ske i den kommunala indelningen. Detta
stadgande skall enligt förslaget erhålla sin plats i ett nytt stycke av
29 § samt innehålla, att, om Kungl. Maj:t förordnat om ändring i den
kommunala indelningen, skola, året innan ändringen träder i kraft, i
taxeringsdistrikt eller kommun, som genom ändringen skall delas, upprättas
särskilda taxerings!ängder för varje därvid uppkommande del samt
taxeringen ske med tillämpning av den nya kommunindelningen. I detta
sammanhang må erinras om att enligt kommitténs förslag till lag om
ordning och villkor för ändring i rikets kommunala och ecklesiastika indelning
sådan ändring, varigenom kommun skall delas, skall träda i
kraft tidigast vid det årsskifte, som infaller nio månader efter det förordnande
om ändringen meddelas.
Om åter indelningsändringen är av beskaffenhet att icke föranleda
delning av kommun, exempelvis om två kommuner sammanslås till en,
har kommittén funnit den sålunda stadgade fristen böra inskränkas till
fyra månader. Taxeringsförrättningen för året kan alltså, då dylikt förordnande
ges, vara fullbordad, och kommittén har ej heller för detta fall
meddelat någon föreskrift om taxeringens anslutande till den nya indelningen.
Kommittén framhåller, att ett självständigt intresse av ändring i
taxeringen kan förefinnas icke blott hos vederbörande kommun, municipalsamkälle
och vägstyrelse, utan även hos församling å landet eller
skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område ej sammanfaller
med kommuns område. I anledning bärav finner kommittén förvaltningsenheter
av nu angivna kategorier böra tillerkännas självständig
besvärsrätt, och kommittén föreslår förty härför erforderliga ändringar i
39 och 49 §§ i taxeringsförordningen.
De ifrågavarande förslagen till ändringar i taxerings- och bovilluingsförordningarna
sammanhänga med och utgöra konsekvenser av de
29 § taxeringsförordningen.
39 och 49 §§
taxeringsförordningen
-
Departe
ments
cliefen.
16
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 301.
i det föregående av mig tillstyrkta förslagen till ändringar i mantalsskrivningsförordningen.
Då förevarande förslag, vilka icke gjorts till
föremål för erinringar i myndigheternas utlåtanden, icke heller från min
sida giva anledning till anmärkning, tillstyrker jag desamma.
Departementschefen uppläste härefter i enlighet med vad han anfört
upprättade förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och
§ 8 mom. 1 i förordningen den 6 augusti 1894 angående mantalsskrivning;
2)
förordning om ändrad lydelse av 6 § i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt
3) förordning om ändrad lydelse av 3 §, 29 § 1 mom., 32 och 39
§§ samt 49 § 1 mom. i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering,
samt hemställde, att desamma måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Birger Looström.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:374 Riksdagens skrivelse Nr 374 s. 1 i texten
- BevU 1919:61 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 1 mom. 1, § 6 mom. 1 och § 8 mom. 1 i förordningen den 6 s. 1 i texten