Med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt rn. m
1920-01-07 · 32 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 24 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:22, Med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt rn. m
Dokumentets text
Kungl. Majds proposition nr 22.
1
Nr 22.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om uppskattning av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt rn. m.;
given Stockholms slott den 7 januari 1920.
Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå
riksdagen att
dels antaga bilagda förslag till förordning om uppskattning av
mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt;
dels
ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade
kostnader bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa
a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 ett reservationsanslag å
— — — — — — — — — — — — — kronor 400,000:
och
b) å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å —
— — — — — — — — — — — — — kronor 600,000.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 17 höft. (Nr 22.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
Förslag
till
Förordning om uppskattning av mark i och för framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.
Om uppskattningens ändamål m. m.
1 §•
För bestämmande av markvärde att tjäna till ledning vid framdeles
skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt skall
verkställas uppskattning av mark i den ordning, här nedan angives, och
enligt de vid denna förordning fogade särskilda anvisningar.
2 §.
1 mom. Föremål för uppskattning är mark till
a) annan fastighet än jordbruksfastighet; samt
b) sådan jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan
å mark för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål
äger värde utöver det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin
användning såsom jordbruksfastighet.
Sådant mervärde skall jämväl särskilt för sig uppskattas.
2 mom. Uppskattning äger icke rum av mark, som här nedan sägs,
nämligen: .
mark, som tillhör staten;
mark, som tillhör den kommun eller menighet, inom vars område
marken är belägen;
mark, som upptages av kanal, järnväg, till allmänt begagnande
upplåtna vägar och gator, allmänna platser, allmän flottled eller allmän
farled;
sådan akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj it s proposition nr 22.
verk och barmhärtighetsinrättningar tillhörig mark, som användes uteslutande
för dessa inrättningars verksamhet; samt
sådan mark, som användes uteslutande för kyrkobyggnader eller
bönehus eller såsom begravningsplats.
Om uppskattningsnämnd och uppgifter till ledning vid uppskattningen.
3 §.
Uppskattningen verkställes av uppskattningsnämnder, envar inom
dess distrikt.
Varje stad och varje härad skall i allmänhet utgöra ett uppskattningsdietrikt.
I Stockholm äger överståthållarämbetet att bestämma antalet
av de uppskattningsnämnder, som där skola tillsättas, och det distrikt,
varje uppskattningsnämnd skall omfatta. För annan stad, varest
flera uppskattningsnämnder erfordras, äger Kung]. Maj:ts befallningshavande
att, efter magistratens hörande, bestämma uppskattningsnämndernas
antal och uppskattningsdistrikten. Kungl. Maj:ts befallningshavande
må, där så prövas lämpligt, fördela större härad i två eller flera
uppskattningsdistrikt, låta köping ävensom municipalsamhälle bilda särskilt
distrikt för uppskattningen samt förena två eller flera härad till ett
uppskattningsdistrikt.
Med härad förstås i denna förordning jämväl de före utfärdandet
av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i de orter, där benämningen
härad ej förekommer.
4 §•
Uppskattningsnämnd utgöres av ordförande och fyra ledamöter.
Ordföranden förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Två av nämndens ledamöter skola utses, för stad, som ej deltager i
landsting, av Kungl. Maj:ts befallningshavande och för annat uppskattningsdistrikt
av vederbörande landsting. Därjämte skola i stad av stadsfullmäktige
eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, i köping,
som är egen kommun, av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dessa, i municipalsamhälle och därmed likställd
köping av municipalstämma eller, där municipalfullmäktige finnas, av
dessa samt i landskommun av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige
finnas, av dessa väljas två personer att såsom ledamöter in
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
tråda i nämnden och deltaga i dess överläggningar och beslut, då uppskattning
sker av mark inom staden, köpingen, municipalsamhället eller
landskommunen; ägande dessa sistnämnda ledamöter icke säte och stämma
i nämnden vid uppskattning av mark inom annat område än det, för
vilket de blivit valda.
Vid samma tillfälle, som ledamöter i nämnden utses, skall i enahanda
ordning även utses en suppleant för var ledamot av nämnden.
Till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnd böra utses
sådana personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap och noggrann
kännedom om ortens fastighets- och affärsförhållanden; och skall
av de utav kommunalmyndigheten utsedda ledamöterna den ene jämte
hans suppleant vara fastighetsägare.
Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande
före den 15 augusti 1920 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt,
om de personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats
till ordförande och, vad beträffar stad, som ej deltager i landsting,
till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnderna, samt om
denna förordnings bestämmelser angående val av övriga ledamöter och
suppleanter i nämnderna.
I kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet
att avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika
meddelas underrättelse om tid och ställe för uppgifternas avlämnande
och varest uppgiftsblanketter erhållas.
Kungörelsen skall införas i ortstidningar, som av Kungl. Maj:ts
befallningshavande bestämmas, en gång omedelbart efter utfärdandet och
en gång under förra hälften av september månad 1920.
6 §•
Landsting skall ofördröjligen låta avlämna uppgift å de av landstinget
valda ledamöter av uppskattningsnämnderna och suppleanter för
dem till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som till de kommunala myndigheternas
kännedom genast låter införa dessa uppgifter i länskungörelserna.
De å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av
ledamöter och suppleanter skola förrättas under senare hälften av september
eller förra hälften av oktober månad; och skall genast efter val
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungi. Maj:ta proposition nr 22.
förrättnings slut (ten, som därvid fort ordet, om valet underrätta ej
mindre de valda än även Kungl. Maj:ts befälIningshavande samt ordföranden
i uppskattningsnämnden.
Har sålunda vald ledamot eller suppleant jämväl blivit av landstinget
utsedd till ledamot av uppskattningsnämnd eller suppleant för sådan
ledamot, föranstalte Kungl. Majtts befallningshavande om nytt val för
kommunens vidkommande.
Besvär över val, som förrättas av vederbörande kommunala myndighet,
må anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före
klockan tolv å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är
helgdag, å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om dylikt
vals överklagande i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna
är stadgat angående besvär över kommunala myndigheters beslut.
Över Kung!. Maj:ts befallningshavandes i anledning av besvären meddelade
beslut må klagan icke föras.
7 §•
Magistratsperson, landsfogde och landsfiskal må ej utan laga förfall
kunna avsäga sig förordnande att vara ordförande i eller ledamot
av uppskattningsnämnd.
En var annan vare skyldig att — såvida han är inom uppskattningsdistriktet
boende och icke de fem sista åren deltagit i taxeringsarbete
inom distriktet eller är av laga förfall hindrad — emottaga uppdrag att
vara ordförande i eller ledamot av uppskattningsnämnden.
8 §•
Till ledning vid uppskattningen skola tjäna de uppgifter, som,
enligt vad nedan sägs, till uppskattningsnämnden avlämnas, ävensom de
upplysningar, som kunna vinnas ur taxeringslängder och andra handlingar
eller eljest äro för nämnden tillgängliga.
9 §•
Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet vare skyldig att
utan anmaning före den 1 oktober 1920 avlämna uppgift enligt fastställt
formulär om markens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde,
köpeskilling, fastighetens taxeringsvärde och den del
därav, som blivit åsatt eller kan beräknas för själva marken, samt den
avkastning, fastigheten år 1919 givit, däri inbegripet hyresvärdet av out
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Kung!. Maj:U proposition nr 22.
hyrda eller hyresfritt upplåtna eller av ägaren själv begagnade lägenheter;
dock att sådan uppgiftsskvldighet ej åligger ägare av byggnad å
annans mark, där ej byggnadens ägare besitter marken med sådan rätt,
att han, enligt vad i 40 § stadgas, är att anse såsom ägare till marken.
A uppgiftsblanketten bör jämväl angivas det värde, till vilket själva
marken utan därå befintliga byggnader och träd enligt den uppgiftspliktiges
mening skäligen kan uppskattas.
Efter anmaning, varom i 12 § sägs, vare ägare av fastighet utav ovan
angivet slag pliktig att lämna jämväl de ytterligare upplysningar eller
uppgifter rörande fastigheten, som för uppskattningen kunna vara erforderliga.
Ägare av jordbruksfastighet vare ävenledes pliktig att efter anmaning
lämna för uppskattningen erforderliga uppgifter eller upplysningar
rörande sin fastighet.
Det vare i övrigt en var obetaget att meddela de upplysningar, som
kunna tjäna till ledning vid uppskattning av mark, till vilken han
är ägare.
Fastighetsägare, för vilken svårighet möter att avgiva skriftlig uppgift,
vare medgivet att själv eller genom ombud muntligen till uppskattningsnämndens
ordförande lämna de upplysningar, varom här är fråga.
Skyldighet att avgiva uppgift eller upplysning, varom ovan sägs,
åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande, för vilken god
man av domstol förordnats, gode mannen samt för oskiftat dödsbo den,
som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman. För annan än
enskild person eller oskiftat dödsbo åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande
styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.
Blanketter till de uppgifter, som i denna paragraf omförmälas,
skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i uppskattningsnämnd
samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos
magistraten och å landet hos ordförande i kommunal- och municipaluämnd.
10 §.
Direktion för hypoteksinrättning skall, efter begäran av vederbörande
ordförande i uppskattningsnämnd, av landskamrerare eller, i Stockholm,
av kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden,
meddela uppgift å det värde, vartill i hypoteksinrättningen till belåning
anmäld fastighet uppskattats vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande
senast anställd och godkänd; börande i uppgiften jämväl angivas
tiden för värderingens förrättande.
7
Kling}. Magt» proposition nr 22
11 §•
Uppgifter, som avgivas utan anmaning, skola avlämnas antingen
direkt till vederbörande uppskattningsnämnds ordförande eller ock för
fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och i övrigt till Kungl.
Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen
i det distrikt, där den fastighet är belägen, som uppgiften angår.
Enahanda gäller i fråga om de upplysningar, som meddelas enligt
U § femte stycket.
12 §.
Anmaning till fastighetsägare att avlämna uppgift eller upplysningskall
utfärdas av uppskattningsnämndens ordförande och tillsändas den
uppgiftspliktige i rekommenderat brev med allmänna posten; och skall
anmaning innehålla föreläggande för den anmanade att avlämna uppgiften
inom viss tid av minst åtta dagar efter delfåendet.
Landskamrerare, i Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden, äger jämväl rätt att i enahanda ordning
anmana fastighetsägare att till honom lämna uppgift eller upplysning,
som han kan finna behövlig för den granskningsnämnd, varom nedan i
denna förordning förmäles.
13 §.
Underlåter ägare av fastighet att inom föreskriven tid avgiva uppgift
eller upplysning, som han enligt bestämmelserna i denna förordning
är skyldig lämna, eller varder uppgift, som i 10 § avses, icke avlämnad,
må för uppgiftens eller upplysningens erhållande anlitas biträde av Kungl.
Maj:ts befallningshavande, som äger förelägga uppgiftsskyldig lämpligt vite.
14 §.
Till uppskattningsnämnds ordförande skall Kungl. Maj:ts befallningshavande
före den 15 september 1920 översända de uppgifter angående
brandförsäkringsvärden, köpeskillingar m. in., som blivit åren 1919
och 1920 avgivna till ledning vid taxering till fastighetsbevillning inom
uppskattningsdistriktet och som hos Kungl. Maj:ts befallningshavande
förvaras. Dylika uppgifter, som förvaras hos taxeringsnämnds ordförande,
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
äger ordförande i uppskattningsnämnd på därom gjord anhållan utbekomma;
börande dessa uppgifter efter begagnandet till vederbörande
återställas. *
För uppskattningen eljest erforderlig uppgift skall, då begäran därom
framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning.
15 §.
Före den 15 september 1920 skola till uppskattningsnämndens ordförande
genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg överlämnas avskrifter
av årets fastighetstaxeringslängder för distriktet.
Inom samma tid skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till
uppskattningsnämndens ordförande översända avskrifter av de hos prövningsnämnden
förda längder, i vad de angå fast egendom inom uppskattningsdistriktet.
16 §.
Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande skola uppskattningsnämndernas
ordförande inom länet före den 1 oktober 1920 sammanträda
å lämplig ort inför Kungl. Maj:ts befallningshavande för att,
till vinnande av likformighet i uppskattningsarbetet, överlägga om grunderna
för uppskattningen och förfarandet därvid.
Sedan tiden för avgivande av de i 9 § första stycket föreskrivna
uppgifter gått till ända och innan uppskattningsnämndens arbete börjar,
må nämndens ordförande, där så anses erforderligt, kalla vederbörande
fastighetsägare inom distriktet att kommunvis eller i annan ordning sammanträda
inför honom för lämnande av upplysningar, som utöver dem,
som skriftligen meddelats, kunna vara för uppskattningen behövliga; börande
vid dessa sammanträden de inkomna uppgifterna om markareal
m. m. kontrolleras och ofullständiga uppgifter kompletteras.
17 §.
Uppskattningsnämndens sammanträden skola hållas inom distriktet
å tider och ställen, som av ordföranden bestämmas. För landet utsedd
uppskattningsnämnd må även kunna sammanträda i närbelägen stad, köping,
municipal- eller stationssamhälle.
Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,
bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet
suppleant hinner tillkallas.
Kanyl. Maj:(» proposition nr 22.
9
För behandling av särskild uppskattningsfråga äger nämnden, där
så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde.
Uppskattningsnämnd bör hava avslutat sitt arbete före den 1 mars
1921.
18 §.
Uppskattningsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden;
och åligger det honom särskilt:
a) att tillhandahålla uppgiftsblanketter;
b) att samla, ordna, numrera och granska avlämnade uppgifter och
vidtaga åtgärder för erforderliga uppgifters införskaffande;
c) att i den i 19 § omförmälda längden på behöriga ställen anteckna
uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden,
ävensom, därest fastighetsägare gjort sig skyldig till
försummelse, varom i 13 § förmäles, vidtaga den åtgärd, han finner erforderlig;
d)
att om utsatt tid och ställe för nämndens sammanträde ej
allenast ofördröjligen underrätta ledamöterna i nämnden utan även på
lämpligt sätt och i god tid meddela vederbörande fastighetsägare inom
distriktet underrättelse;
e) att föra ordet vid uppskattningsnämndens sammankomster samt
därvid* tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för uppskattningen
erhållna uppgifter och upplysningar;
f) att vid uppskattningen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar
och framställningar, vartill han för vinnande av en behörig
uppskattning finner sig äga anledning;
g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras;
börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom
å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;
h) att noga tillse, att de till ledning'' för uppskattningen avlämnade
uppgifter och upplysningar icke varda för obehöriga tillgängliga;
i) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om
mottagande av uppgift eller upplysning; samt
j) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående
markuppskattning och därmed sammanhängande frågor.
19 §.
Över uppskattningen skall föras längd enligt fastställt formulär;
skolande, om distriktet omfattar två eller flera kommuner, särskild längd
upprättas för varje kommun.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 17 höft. {N:r 22.)
2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta
samhälle förekommande fastigheter, som åsättas markvärde, i längden
särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller
inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,
huru stor del av hela fastighetens värde belöper å denna del av fastigheten.
I stad bör uppskattningsnämnd till längdens upprättande åtnjuta
nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten
och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.
Uppskattningslängd underskrives av nämndens ordförande och
ledamöter.
20 §.
Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden är tillstädes.
Är nämnden eljest ej fulltalig, må beslut ej fattas med mindre tre
av de närvarande äro om beslutet ense.
Skulle inom fulltalig nämnd uppstå skiljaktiga meningar bland
nämndens medlemmar, och måste omröstning för frågans avgörande anställas,
skall denna vara öppen; och blive därvid gällande den mening,
vilken flertalet biträtt, eller, därest flera meningar yppats, den, till vilken
de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle dén mening,
som ordföranden biträder.
Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening ej gjort sig
gällande, uti längdens anteckningskolumn särskilt upptaga de uppskattningsvärden,
han ansett böra bestämmas; och är det jämväl var och en
av de övriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening till protokollet
antecknad, såvida densamma, skriftligen avfattad, till nämndens
ordförande avlämnas.
Anser ordföranden, att nämnden i ett eller annat hänseende icke
iakttager de föreskrifter, som gälla för uppskattningen, eller icke verkställer
uppskattningen i överensstämmelse med upplysta och bestyrkta
förhållanden, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning
ävensom nämndens i anledning därav meddelade yttrande
skola i protokollet intagas.
21 §.
Landshövdingen i länet samt i Stockholm överståthållaren vare berättigad
att deltaga i uppskattningsnämnds överläggningar men icke i
besluten.
KungI. Muy.ts proposition nr 22.
22 §.
11
Uppskattningsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar;
dock är ägare av fastighet inom distriktet berättigad att inför nämnden
företräda för att meddela upplysningar rörande sin fastighet.
23 §.
. I uppskattningsdistrikt, som utgöres av ett eller derå härad eller
del av härad, skall uppskattningslängd för varje särskild kommun i
distriktet inom fjorton dagar efter avslutandet av uppskattningsnämndens
sammanträden av nämndens ordförande tillställas vederbörande kommunalstämmas
ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen
kungjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpr
ligt och därvid även tillkännagivet ställe hålla längden fastighetsägarna
tillhanda.
Där municipalsamhälle eller därmed likställd köping utgör särskilt
uppskattningsdistrikt, skall ordföranden inom samma tid och för enahanda
ändamål avlämna uppskattningslängden till municipalstämmans ordförande.
Likaledes inom fjorton dagar efter det uppskattningsnämnds förrättningar
avslutats, skall uppskattningslängd överlämnas i Stockholm
till överståthållarämbetet och i annan stad till magistraten, genom vilka
myndigheters försorg längderna i här ovan föreskriven ordning hållas
fastighetsägarna tillhanda.
Före den 20 april 1921 skall uppskattningslängd av vederbörande
kommunal- eller municipalstämmoordförande och magistrat överlämnas
till Kungl. Maj:ts befallningshavande.
Uppskattningsnämndens protokoll och de till ledning vid uppskattningen
erhållna uppgifter och längder skola av uppskattningsnämndens
ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshavande omedelbart efter
uppskattningsarbetets avslutande inom distriktet; och skall ordföranden
på samma gång lämna Kungl. Maj:ts befallningshavande uppgift å de
personer, som tjänstgjort såsom ledamöter i nämnden, och å den myndighet,
av vilken envar av dem blivit utsedd till ledamot eller suppleant.
24 §.
Över uppskattningsnämnds beslut må besvär hos granskningsnämnd,
varom här nedan i denna förordning sägs, anföras av fastighetsägare, i
12
Kungl. May.ts proposition nr 22.
vad honom rörer, så ock av vederbörande kommun samt municipalsamhälle
och därmed likställd köping. Besvären, skriftligen avfattade, skola
ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan 12
på dagen den 1 juni 1921, vid påföljd att besvären eljest icke varda
upptagna till prövning, där ej inom samma tid visas laga förfall;
och skola vederbörande genom'' kungörelse, varom i 27 § sägs, härom
erinras.
Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg bör förteckning
över de inkomna besvärsskrifterna med uppgift om de i besvären gjorda
yrkandena, så fort ske kan, översändas till ledamöterna och suppleanterna
i granskningsnämnden.
Om granskningsnämnd.
25 §.
För varje län och för Stockholms stad tillsättes en granskningsnämnd,
som har att granska uppskattningen samt pröva och avgöra anförda
besvär eller framställda anmärkningar i anledning av uppskattningsnämndemas
beslut.
Denna nämnd sammanträder för länen i residensstaden och för
Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Kungl. Maj:ts befallningshavande
och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara
avslutade före den 1 november 1921.
Innan granskningsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina
ledamöter utse två personer till ledamöter och två personer till suppleanter
i den uppskattningsövemämnd, varom i 33 § stadgas.
26 §.
Granskningsnämnd skall bestå av vederbörande landshövding eller
överståthållaren såsom ordförande samt minst sex och högst femton andra
ledamöter, vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande utser för län bland
medlemmarna av uppskattningsnämnderna inom länet och för Stockholms
stad bland medlemmarna i stadens uppskattningsnämnder, med iakttagande
av att minst halva antalet utses bland de ledamöter av uppskattningsnämnd,
som varit utsedda av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller
landstinget, i lämpligt förhållande dem emellan.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
13
1 enahanda ordning utses jämväl suppleanter till antal motsvarande
minst hälften av antalet utsedda ordinarie ledamöter i nämnden.
27 §.
tf
Uti därom utfärdad kungörelse uppgiver Kungl. Maj:ts befallningshavande
dem, som blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i granskningsnämnden,
samt underrättar länets invånare om tid och ställe för
nämndens sammanträde; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande
att i god tid låta ett exemplar av denna kungörelse tillställas envar av
nämndens ledamöter och suppleanter. Kungörelsen skall införas i ortstidningar,
som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.
Möter för ledamot av granskningsnämnd hinder att tillstädeskomma,
bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,
som inkallar suppleant.
28 §.
Är landshövding el^er överståthållaren hindrad att bevista sammankomst,
äge nämnden att genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter
utse ordförande; och bör vid sådant val ordet föras av den till
levnadsåi’en äldste bland nämndens ledamöter.
Landskamreraren och för Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets
avdelning för uppbördsärenden äro föredragande i nämnden och
böra hos nämnden göra de anmärkningar och framställningar, vartill de
finna sig äga anledning.
Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden minst tvä
tredjedelar av ledamöterna äro tillstädes.
Uppstå under granskningsnämndens överläggningar skiljaktiga meningar
bland nämndens ledamöter och måste till följd därav omröstning
anställas, skall omröstningen vara öppen; och blive därvid gällande den
mening, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, därest flera meningar
yppas, den, till vilken de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna
utfalla lika, gälle den mening, som biträdes av ordföranden.
29 •§.
Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,
dels kalla sakkunnig person att biträda granskningsnämnden vid behand
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
•ling av särskild taxeringsfråga och dels inkalla uppskattningsnämnds
ordförande att, för upplysningars meddelande, före och under granskningsnämndens
sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden sammanträder.
30 §. %
Protokollet vid granskningsnämndens sammankomster föres och de
av nämndens beslut föranledda anteckningarna i uppskattningslängderna
verkställas av den eller de personer, som Kungl. Maj:ts befallningshavande
därtill förordnat.
Justering av det hos granskningsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista
sammankomst inför ordföranden jämte vederbörande landskamrerare eller,
vad angår Stockholm, kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning
för uppbördsärenden samt minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter,
vilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen bestyrkes
genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet
tecknat intyg.
31 §•
Alla granskningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.
Uppskattningsvärde, som blivit av granskningsnämnden fastställt
till annat belopp än uppskattningsnämnd bestämt, ävensom uppskattningsvärden,
som tillkommit genom granskningsnämndens beslut, skola antecknas
i vederbörande uppskattningslängd, och åligger det föredraganden hos
nämnden att med sin underskrift å längden vitsorda enligt granskningsnämndens
beslut införda förändringar.
Protokollsförare hos granskningsnämnden skall ofördröjligen, efter
det protokollet justerats, till var och en fastighetsägare, som anfört besvär
hos nämnden men ej vunnit bifall till desamma, ävensom eljest till
ägare av fastighet, vilken granskningsnämnd i första hand åsatt värde
eller beträffande vilken granskningsnämnden ändrat av uppskattningsnämnden
åsatt värde, i i''ekommen deråt brev översända med besvärshänvisning
försett behörigt utdrag av protokollet.
För kommun, municipalsamhälle och därmed likställd köping, som
anfört besvär hos nämnden, skola jämväl behöriga protokollsutdrag utskrivas
och av protokollsföraren ofördröjligen översändas till ordföranden
i den kommunala representation eller myndighet, som må äga fatta beslut
om överklagande av granskningsnämndens beslut.
Kungl. MajUs proposition nr 22.
15
Besvär över granskningsnämnds beslut må anföras av:
a) fastighetsägare, i vad honom rörer;
b) vederbörande kommun, municipalsamhälle ocli därmed likställd
köping;
e) vederbörande landskamrerare och, vad angår Stockholm, kamreraren
vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden.
Besvären skola, ställda till den i 33 § omförmälda uppskattningsövernämnden,
ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där
den överklagade uppskattningen skett, före klockan tolv den 15 januari
1922, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning,
därest icke laga förfall visas.
Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av uppskattningslängd
samt uppskattnings- och granskningsuämndernas protokoll,
såvitt den överklagade uppskattningsfrågan angår, som ock de till nämnderna
i frågan ingivna handlingarna, och därefter förklaringar över besvären
infordrats från vederbörande, insänder Kungl. Maj:ts befallningshavande
skyndsamligen till övernämnden samtliga handlingarna med deupplysningar
och erinringar, som besvären anses påkalla.
Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Kungl.
Maj:ts befallningshavande till ordföranden i övernämnden förteckning å
anförda besvär.
Om uppskattningsövernämnd.
33 §.
För att pröva och avgöra besvär, som anföras i anledning av granskningsnämndernas
beslut, tillsättes en uppskattningsövernämnd i den ordning
nedan stadgas.
Kungl. Maj:t förordnar ordförande, vice ordförande och suppleanter
för dem samt fyra ledamöter jämte suppleanter;
vardera av riksdagens kamrar utse tre ledamöter;
varje granskningsnämnd i riket väljer inom sig två ledamöter att
på kallelse i övernämnden inträda under behandlingen och avgörandet av
uppskattningsfrågor, som varit föremål för handläggning av den granskningsnämnd,
av vilken de äro valda;
utav riksdagens kamrar och granskningsnämnderna utses jämväl
suppleanter till lika antal som de av dem valda ledamöterna.
16
Kungl. Mäj:ts proposition nr 22.
Där sådant för befrämjande av arbetets skyndsamma gång finnes
ändamålsenligt eller eljest är lämpligt, må övernämndens arbete uppdelas
på särskilda avdelningar. Till avgörande av avdelning må dock icke
hänskjutas besvärsfråga av större betydelse och omfattning.
Erforderligt antal föredragande och sekreterare hos nämnden förordnas
av Kungl. Maj:t; i övrigt erforderlig kanslipersonal antages av
nämnden.
Övernämnden sammanträder i Stockholm, på kallelse av ordföranden,
så snart lämpligt antal besvärsmål till nämnden inkommit.
Kung]. Maj:t äger utfärda närmare föreskrifter angående ordnandet
av* nämndens arbete och därmed sammanhängande frågor.
34 §.
Övernämnden äger att av vederbörande ämbetsverk och myndighet
på begäran erhålla de handlingar samt de upplysningar och utlåtanden,
som för ärendenas handläggning hos nämnden må finnas erforderliga,
ävensom -i mån av behov införskaffa utlåtanden från särskilda sakkunniga.
35 §.
Beslut må icke av övernämnden fattas, därest icke minst sju eller,
vid sammanträde med avdelning av nämnden, minst tre ledamöter äro
tillstädes.
Uppstå skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste
till följd därav omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen;
och blive därvid gällande den mening, vilken flertalet bland ledamöterna
biträtt, eller, därest flera meningar yppas, den, till vilken de flestas röster
kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening, som biträdes
av ordföranden.
36 §.
Alla övernämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.
Justering av protokollet skall verkställas inför nämnden eller vederbörande
avdelning eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens eller
avdelningens sista sammanträde inför vederbörande ordförande och två
av nämnden eller avdelningen därtill utsedda ledamöter på tid, som av
17
KungI. Majti» proposition nr 22.
ordföranden bestämmes. Justeringen bestyrkes genom ett av ordföranden
å protokollet tecknat intyg.
37 §.
Det åligger övernämnden att genom vederbörande sekreterare:
a) genom utdrag av protokollet underrätta var och en, som hos
nämnden anfört besvär, om nämndens beslut, i vad klaganden angår;
samt
b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända
utdrag av protokollet beträffande beslutade ändringar i uppskattningslängderna.
38 §.
Emot övernämndens beslut må klagan ej föras.
39 §.
Efter erhållen del av övernämndens beslut om ändringar i granskningsnämndernas
beslut skall Kungl. Majrts befallningshavande låta införa
dessa ändringar i uppskattningslängderna.
Längderna med därtill hörande uppgifter och andra handlingar
skola därefter hos Kungl. Maj:ts befallningshavande förvaras för att tjäna
till ledning vid en blivande taxering till jord värde- eller jordräntestegringsskatt.
Allmänna ibestämmelser.
40 §.
Med ägare av fast egendom förstås i denna förordning jämväl
innehavare av:
mark, som beäittes med stadgad åborätt;
mark, som besittes såsom så kallad ofri tomt i stad;
skogsområde, som innehaves av stad eller annan menighet;
mark, som besittes med fideikommissrätt eller eljest på grund av
testarn en tariskt förordnande;
mark, som eljest besittes med ständig eller ärftlig besittningsrätt.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt 17 käft. (Nr 22.) 3
18 Kung i. Majd» proposition nr 22.
41 §.
Bestämmelserna i 17 och 37 §§, 42 § 3:dje stycket, 51, 52, 53,
56, 57, 58, 61 och 62 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
med iakttagande av att vad i nämnda §§ sägs om taxeringsnämnd skall
avse uppskattningsnämnd och att vad i samma §§ stadgas om prövningsnämnd
skall gälla beträffande granskningsnämnd.
42 §.
Ersättning till ordförandena i uppskattningsnämnderna och gottgörelse
för det vid uppskattningsförrättningarne lämnade biträde av städernas
tjänstemän anvisas av Kungl. Maj:t efter förslag av Kungl. Maj:ts
vederbörande befallningshavande.
Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta
dels traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med
elva kronor om dagen dels ock, då de icke äro bosatta å den ort, där
nämnden sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa
till och från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättning
med lega för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för
andra klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.
Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter
i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och
granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter
i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som
på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse före eller under granskningsnämndens
sammanträde infunnit sig för upplysningars meddelande,
äga åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten,
traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med
fjorton kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt
fjärde klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta
å sammanträdesorten, traktamentsersättning med elva kronor om dagen.
Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd,
som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga
i protokollsjustering, samt uppskattningsnämndsordförande för närvaro
vid sammanträde, som i 16 § omförmäles.
Till gäldande av de av granskningsnämnds arbeten föranledda
kostnader, såsom ersättning för biträde åt landskamreraren, i Stockholm
kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, vid
Kungl. Maj: t it proposition nr Uti. 19
förberedande göromål, arvoden för protokolls- och längdföring hos nämnden,
nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos
nämnden, äger granskningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande
använda erforderligt belopp.
För de i 15 § omförmälda avskrifter av taxeringslängder äger
Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordna erforderlig ersättning till för
ändamålet behövligt biträde.
Ordförande, ledamöter, föredragande och sekreterare i övernämnden
åtnjuta ersättning för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och
traktamentsersättning enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.
Till ersättning åt annan hos övernämnden anställd kanslipersonal än
föredragande och sekreterare ävensom till bestridande av övriga utgifter
för övernämnden anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden, erforderliga
medel.
De ersättnings- och kostnadsbelopp, som utgå enligt denna paragraf,
ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,
till den, vilken i anledning av landskamrerare för. arbete med
uppskattningen beviljad ledighet från övriga tjänstegöromål förordnas att
samma göromål förrätta,.avföras å det av riksdagen beviljade anslag för
uppskattningens verkställande och utbetalas i länen av Kungl. Maj:ts
befallningshavande och i Stockholm av statskontoret.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,
enligt därå meddelad uppgift, av trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Särskilda anvisningar.
A id uppskattningen skall särskilt värde åsättas varje taxeringsenhet.
Såsom taxeringsenhet anses:
a) varje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten
består av två eller flera brukningsdelar eller avsöndring av jord
därifrån ägt rum, varje sådan brukningsdel eller jordavsöndring;
b) tomt i stad eller annan ort med större sammanträngd befolkning,
varest tomtindelning såsom i stad finnes.
Finnes lämpligt att i större utsträckning än som av nyss meddelade
bestämmelser föranledes uppdela visst markområde i särskilda taxerings
-
20
Kungl. MajUs proposition nr 22.
enheter, eller finnes anledning till samfälld uppskattning av flera taxeringsenheter,
må sådan uppdelning eller sammanslagning verkställas.
Även vattenbetäckta områden skola anses såsom mark.
Markvärdet bestämmes i penningar till belopp, som motsvarar det
vid 1919 års utgång förefintliga värdet å marken. Befintligheten av
byggnader eller träd lämnas vid markvärdets uppskattande utan avseende.
I markvärdet inräknas icke värdet av inmutningsbara kol- eller mineralfyndigheter.
Vid bestämmandet av marks värde skall, där det befinnes uppenbart,
att marken med hänsyn till konjunkturer och efterfrågan är lämplig
och begärlig för annat mer avkomstgivande ändamål än det, för vilket
den vid uppskattningstillfället användes,'' markvärdet efter sådan grund
uppskattas. Är sådant förhållande ej påtagligt, skall marken uppskattas
med hänsyn till det ändamål, varför den vid uppskattningstillfället brukas.
Vid uppskattningen skall särskilt för sig upptagas det jordbrukseller
skogsmarksvärde, som marken må äga.
Uppskattade markvärden skola utföras i fulla hundratal kronor;
dock att, där värdet icke uppgår till 100 kronor, detsamma skall utföras
i fulla tiotal kronor.
Konungen äger att utfärda närmare föreskrifter till ledning vid
uppskattningen enligt de i denna förordning med därtill hörande särskilda
anvisningar angivna allmänna grunder och särskilda bestämmelser
ävensom att fastställa erforderliga formulär.
Kungl. Maj:tu propunition nr 2''2.
21
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj-.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari
. 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter:
Genom
proposition den 11 mars 1919, nr 329, föreslog Kungl.
Maj:t nämnda års lagtima riksdag att dels antaga ett vid propositionen
fogat förslag1 till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles
skeende taxering till jord värde- eller jordräntestegringsskatt dels
ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade kostnader
bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa a) å tilläggsstat
för år 1919 ett reservationsanslag å 400,000 kronor och b) å extra
stat för år 1920 ett reservationsanslag å 600,000 kronor. Riksdagens
bevillningsutskott, till vilket propositionen hänvisades, tillstyrkte i sitt
betänkande nr 47 berörda författningsförslag med vissa smärre ändringar.
Vid förslagets behandling i kamrarna stannade emellertid dessa i olika
22
Klint/1. Maj:U proposition nr 22.
Princip
frågor.
Herr Lindmans
med
fleres motion.
beslut. Medan andra kammaren antog förslaget, sådant detsamma förelåg
i utskottets betänkande, beslöt första kammaren, i enlighet med en
av herr Lyckholm med flere mot utskottets hemställan anförd reservation,
att avslå förslaget. På sätt riksdagen i skrivelse den 14 juni 1919,
nr 358, anmälde, hade frågan därmed för denna gång förfallit.
Då jag nu ånyo tillåter mig anmäla ett förslag i ämnet, som i
stort sett överensstämmer med det förut framlagda, torde jag till en
början få i korthet bemöta de skäl, som dikterade första kammarens
avslagsbeslut.
Jag tillåter mig härvid erinra om, hurusom jag vid sistnämnda
förslags behandling i statsrådet den 11 mars 1919 framhöll, att man vid
anordnandet av den ifrågasatta markuppskattningen, vars första förutsättning
vore ett gillande i princip av jordvärde- eller jordräntestegringsskatten,
hade att tillse, att själva skattefrågan i minsta möjliga
mån föregrepes, men att man dock icke kunde undgå att i vissa närmare
angivna principiella avseenden redan uti förslaget fatta ståndpunkt.
Uti ovanberörda, mot bevillningsutskottets betänkande anförda reservation
åberopades en av herr Lindman med flere i ämnet väckt motion,
nr 346. Under erinran, bland annat, att Kungl. Maj:ts proposition
avlämnats först vid den ordinarie propositionstidens utgång, då en
stor mängd viktiga ärenden framlagts på riksdagens bord, samt att propositionen
i fråga blivit i tryck utdelad å sådan tidpunkt, att praktiskt
taget endast en dag kunnat disponeras för ärendets genomgående och
motions avgivande, åberopades vidare i motionen den tvekan, som i flera
punkter kommit till uttryck. Detta gällde sålunda följande frågor:
huruvida en eventuell skatt borde tillfalla stat eller kommun och i
sistnämnda fall om den skulle göras obligatorisk eller bero av kommunernas
beslut;
huruvida den direkta eller indirekta beskattningsmetoden borde tilllämpas;
vilken
jord som borde omfattas av ingångsvärderingen, beroende
bland annat av om en stegring av fastighets jordbruksvärde borde underkastas
beskattning eller ej;
huru värderingen lämpligen borde verkställas för att ett blivande
slutgiltigt beslut i ämnet icke skulle föregripas, bland annat om det s. k. avkastningsvärdet
eller det allmänna saluvärdet skulle läggas till grund;
om för taxeringsförrättningen borde organiseras den föreslagna
opaginerad Kontrollera mot PDF
KungI. Majits proposition nr 22. 22
mycket betydande extra apparaten med uppskattningsnämnder, granskningsnämnder
och uppskattningsövernämnd.
Vidare anfördes i motionen, att man syntes med skäl kunna
fråga sig, om den nuvarande tidpunkten med dess krislagar, konstlade
prisförhållanden och abnorma penningvärde vore den lämpligaste för
verkställande av en grundläggande ingångstaxering; varjämte den relativt
betydande utgiften under rådande förhållanden också medförde betänkligheter.
Yad nu först angår frågan, huruvida en eventuell skatt bör tillfalla
stat eller kommun och om den i sistnämnda fall skall göras obligatorisk
eller bero av kommunernas beslut, framhöll jag i mitt anförande
till statsrådsprotokollet ovannämnda dag såsom min åsikt, att denna
fråga icke behövde avgöras i förevarande sammanhang. Även om skatten
gjordes fakultativ, torde nämligen en ingångsvärdering böra företagas.
Denna, jämväl av bevillningsutskottet biträdda åsikt har jag ingen anledning
frångå liksom densamma ej heller nu torde behöva närmare
utvecklas.
Vidkommande därefter spörsmålet angående den direkta eller den
indirekta beskattningsmetodens tillämpande, yttrade jag i ovanberörda
anförande, att nämnda spörsmåls lösande i viss riktning kunde sägas utgöra
en förutsättning för eu ingångsvärdering överhuvud taget. Den förra
metoden hade nog, anförde jag vidare, alltjämt vunnit erkännande såsom
den principiellt riktigaste, ehuru till en början den indirekta metoden i
regel förordats av rent praktiska skäl. Då emellertid de hörda myndigheterna
övergivit sina tidigare betänkligheter i fråga om den direkta
skattemetodens lämplighet och så gott som enhälligt förordat denna
metod, syntes det mig, att man utan tvekan kunde bestämma sig för
densamma.
Även bevillningsutskottet förklarade sig hålla före, att en rationell
beskattning på förevarande område säkrast ernåddes på den direkta vägen.
Om också denna väg skulle vara förknippad med mera omgång
och besvär, uppvägdes detta enligt utskottets förmenande av de obestridliga
reala fördelarna hos en beskattningsmetod, som toge sikte på
den verkliga värdestegringen, utrönt genom en direkt undersökning, och
sökte träffa denna stegring, i den mån den uppkomme.
De sålunda till förmån för den direkta beskattningsmetoden åberopade
skäl synas mig alltjämt avgörande. Ur förevarande synpunkt finner
jag alltså fortfarande inga betänkligheter böra möta mot den ifrågasatta
ingångsvärderingens anordnande.
I fråga om ingångsvärderingens omfattning anförde jag vid
Departe
mentschefen.
24
Kungl. May.ta proposition nr 22.
ovannämnda tillfälle huvudsakligen följande: Meningarna härom vore
ganska delade. Å ena sidan hade man velat göra gällande, att, om
ett fastighetsvärde ökades till följd av exempelvis en järnvägsanläggning,
det ej borde vara någon skillnad, om värdestegringen hade sin
grund i möjligheter att försälja tomter eller i lättare avsättning av
jordbruksprodukter. Å andra sidan hade man framhållit, att, under det
jordvärdetaxeringen i fråga om jordbruksfastigheter skulle medföra synnerliga
svårigheter och kostnader, en skatt å värdestegring av dylik
jord såsom sådan skulle giva jämförelsevis ringa utbyte. För egen del
vore jag icke för det dåvarande beredd att taga slutlig ståndpunkt till
frågan, huruvida dylik värdestegring borde inbegripas under en blivande
skatt. Svårigheterna att utan föregående erfarenhet på området omedelbart
företaga den omfattande värderingen av dessa fastigheters mark
utan byggnader och skog syntes mig tala för att för det dåvarande ej
ifrågasätta en ingångsvärdering av densamma. Då skattefrågan skulle
slutligen lösas, borde emellertid detta spörsmål ånyo tagas upp till prövning.
Däremot syntes mig tillräcklig anledning ej förefinnas att från
värderingen undantaga industrijord. Såväl i detta avseende som i fråga
om huruvida vissa andra undantag skulle göras, såsom för staten och
kommunen tillhörig fast egendom, hade jag — med utgångspunkt från
att den slutliga lösningen av skattefrågan såvitt möjligt ej borde föregripas
— ansett det vara lämpligast att från värderingen utesluta endast
den mark, som uppenbarligen ej borde inbegripas under en blivande
beskattning.
I denna del yttrade bevillningsutskottet, att, ehuru det givetvis
varit önskligt, att området för den blivande skattskyldigheten kunnat
fixeras, så att markuppskattningen från början fått sin slutliga omfattning,
hade utskottet böjt sig för mina skäl.
Även jag skulle givetvis helst se, att den för en blivande jordvärde-
eller jordräntestegringsbeskattning erforderliga markuppskattningen
redan från början kunde erhålla sin definitiva omfattning. Emellertid
har frågan om den blivande skattskyldighetens tillämplighetsområde synts
mig vara i behov av ytterligare utredning. Att i avbidan härå låta anstå
med den ifrågasatta ingångsvärderingen anser jag mig icke kunna
förorda, enär härigenom det allmännas intresse av skattens snara uttagande
enligt mitt förmenande skulle komma att allt för mycket åsidosättas.
Lämpligheten av att, på sätt jag såsom regel förordat, från
värderingen utesluta endast den mark, som uppenbarligen ej bör inbegripas
under en blivande beskattning, torde icke heller rimligen kunna
ifrågasättas. Visserligen har ju enligt förslaget denna regel underkas
-
25
Kungi. Maj:ts proposition nr 22.
tafs en icke oväsentlig modifikation därigenom, att jordbruksfastighet
undantagits från uppskattningen. De skäl jag, efter vad den föregående
framställningen giver vid handen, åberopat till stöd för denna åtgärd,
synas mig dock allt fortfarande vara av den beskaffenhet, att någon
ändring av förslaget i denna del icke bör ifrågakomma.
Beträffande sättet för ingångsvärderingens verkställande hava ju,
såsom jag vid det tidigare förslagets behandling i statsrådet framhöll,
olika meningar yppats, huruvida markvärdet skulle bestämmas lika med
den uppskattade behållna avkastningens efter viss grund beräknade kapitalvärde
(avkastningsvärdet) eller till belopp, som motsvarade markens
värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Då nämnda båda värden,
avkastningsvärdet och allmänna saluvärdet, tydligen, vad ingångstaxeringen
beträffade, sammanfölle samt det ej torde möta några avgörande
hinder att, därest uppskattningen finge avse sistnämnda värde, vid senare
taxeringar beräkna den beskattningsbara värdestegringen på vare
sig det ena eller det andra sättet, förordade jag, att det allmänna saluvärdet
skulle läggas till grund vid ingångsvärderingen. Häremot synes mig
alltjämt ingen befogad invändning kunna göras. Bevillningsutskottet fann
ej heller något att erinra på denna punkt.
Lika litet finner jag anledning frånträda min tidigare intagna,
jämväl av bevillningsutskottet omfattade ståndpunkt i frågan om taxeringens
uppdragande åt särskilt för ändamålet organiserade uppskattningsnämnder.
Visserligen skulle naturligtvis statsverkets kostnader för
taxeringen ställa sig väsentligt lägre, ifall densamma överlämnades åt
de vanliga taxeringsmyndigheterna. Men den kostnadsökning, som kan
bliva en följd av den av mig förordade anordningen, torde få anses betyda
föga i förhållande till den större tillförlitlighet beträffande uppskattningsresultatet,
sagda anordning måste antagas komma att medföra.
En på föreslaget sätt verkställd ingångsvärdering torde ock, därest den
länge förberedda kommunalskattereformen, såsom är att hoppas, inom
den närmaste tiden genomföres, bliva av stor betydelse för eu därav
betingad allmän fastighetstaxering.
I fråga om den nuvarande tidpunktens lämplighet för ingångsvärderingens
anordnande tillåter jag mig åberopa vad kammarrätten i
sitt i ärendet avgivna utlåtande på tal om sådana omständigheter, som
de av motionärerna i detta sammanhang berörda, anfört därom, att hänsyn
till nämnda omständigheter, i den mån de förtjänade beaktande,
borde kunna tagas vid den blivande lagstiftningen rörande själva beskattningen.
Vad slutligen angår de betänkligheter, som i motionen kommit till
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sarnl. 11 höft. (Nr 22.) 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
2(5
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
uttryck mot att under nu rådande förhållanden belasta budgeten med
den för ifrågavarande ändamål erforderliga relativt betydande utgiften,
torde jag kunna inskränka mig till att påpeka, att en alltför stor hänsyn
härtill skulle föranleda uppskov med frågans lösning, vilket i
längden givetvis skulle betyda ett åsidosättande av det allmännas finansiella
intressen.
Forsla gets Härfter torde jag få övergå till en redogörelse för det föreliggande
detaljer. förslagets detaljbestämmelser, såvitt dessa skilja sig från motsvarande
bestämmelser i det tidigare förslaget.
5 §•
Denna paragraf både i det tidigare förslaget följande lydelse:
5 §•
Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande före
den 15 augusti 1919 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt, om de
personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats till ordförande och,
vad beträffar stad som ej deltager i landsting, till ledamöter och suppleanter i
uppskattningsnämnderna, samt om denna förordnings bestämmelser angående val
av övriga ledamöter och suppleanter i nämnderna.
1 kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet att
avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika meddelas underrättelse
om tid och ställe för uppgifternas avlämnande och varest uppgiftsblanketter
erhållas.
Genom förnyad, under förra hälften av september månad 1919 utfärdad
kungörelse göres enahanda erinran och meddelande, varom i nästföregående stycke
förmäles.
Kungörelse, som i denna paragraf avses, skall införas i ortstidningar, som
av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.
Bevillningsutskottet förklarade sig anse den i paragrafens tredje
stycke föreskrivna förnyade kungörelsen obehövlig. Det vore enligt utskottets
åsikt tillfyllest, om den i första stycket stadgade kungörelsen infördes
i ortstidningarna en andra gång, under förra hälften av september
månad, därvid den emellertid lämpligen syntes böra införas i sin
helhet.
Vad bevillningsutskottet sålunda erinrat har iakttagits vid nu föreliggande
förslags utarbetande, varjämte av ingångsvärderingens uppskjutande
till innevarande år betingad ändring av årtalen i paragrafen ägt rum.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
27
6 §•
Uti denna paragraf i det förra förslaget föreskrevs, bland annat,
att de å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av ledamöter
och suppleanter skulle förrättas under senare hälften av september
månad.
Bevillningsutskottet föreslog tidens utsträckning till mitten av oktober,
på det att ifrågavarande valförrättning såsom regel ej skulle behöva
föranleda särskilt sammanträde från valkorporationens sida. Enligt
vad inom utskottet framhållits, torde det nämligen på många håll mera
undantagsvis förekomma, att stadsfullmäktige eller kommunalstämmor
av annan anledning hölle sammanträden under senare hälften av september.
På grund härav har nu i paragrafen föreskrivits, att här avsedda
val skola förrättas under senare hälften av september eller förra hälften
av oktober månad.
9 §•
Denna paragraf överensstämmer med motsvarande paragraf i det
tidigare förslaget utom med avseende å den vederbörande fastighetsägare
förelagda tiden för uppgiftsskyldighetens fullgörande. I anledning av
bevillningsutskottets erinran på denna punkt har nämligen berörda tid utsträckts
från den 15 september till den 1 oktober, i samband varmed av
det under 5 § angivna skäl årtalen i paragrafen ändrats.
14 §.
1 denna paragraf har ingen annan ändring vidtagits, än att den
tid, inom vilken Kungl. Maj:ts befallningshavande skall till uppskattningsnämnds
ordförande avlämna de i paragrafen omförmälda uppgifter,
i enlighet med bevillningsutskottets förslag bestämts till den 15 i stället
för den 1 september samt vederbörlig ändring av årtalen verkställts.
15 §.
Motsvarande paragraf i det tidigare förslaget var av följande
lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. MajUs proposition nr 22.
2H
15 g.
Före utgången av augusti månad år 1919 skola till uppskattningsnftmndens
ordförande genom Kungl. Maj:ts befallniugshavandes försorg överlämnas avskrifter
av årets fastighetstaxeringslängder för distriktet.
Inom tre veckor efter prövningsnämnds sista sammankomst under år 1919
skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till uppskattningsnämndens ordförande
översända avskrifter av de hos prövningsnämnden förda längder i vad de angå
fast egendom inom uppskattningsdistriktet.
Bevillningsutskottet ansåg, att de sålunda stadgade tiderna för avlämnandet
av ifrågavarande avskrifter behövde förlängas, i båda de uti
paragrafen avsedda fallen lämpligen till den 15 september 1919.
Med anledning härav har tiden för avskrifternas avlämnande nu
satts till den 15 september 1920.
16 §.
I denna paragraf i det tidigare förslaget stadgades, att det föreskrivna
sammanträdet med uppskattningsnämndernas ordförande inför
Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle äga rum före den 15 september
1919. Bevillningsutskottet föreslog emellertid tidens utsträckning till den
1 oktober. Härtill har hänsyn tagits vid det föreliggande förslagets
upprättande.
20 §.
Första stycket av denna paragraf var i det förut framlagda förslaget
av följande lydelse:
Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden eller hans suppleant är
tillstädes.
Häremot anmärkte bevillningsutskottet, att förslagets 4 §, som avhandlade
nämndens sammansättning, saknade föreskrift om utseende av
suppleant för ordföranden. Såvitt utskottet kunde finna, vore det knappast
behövligt att utse sådan suppleant. Ordförande i taxeringsnämnd
hade ju icke någon ställföreträdare, och fråga vore för övrigt, om den
nödvändiga kontinuiteten i uppskattningsarbetet ens medgåve, att ledningen
av arbetet tillfälligtvis lades i andra händer. Utskottet ansåge därför
orden »eller hans suppleant» böra utgå.
I anslutning till vad bevillningsutskottet sålunda anfört hava berörda
ord i paragrafens första stycke icke medtagits i det föreliggande
förslaget. I övrigt har paragrafen bibehållits vid sin förutvarande lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj ds proportion nr 22.
5H>
24 §.
Tiden för besvärs anförande hos granskningsnämnd var i det tidigare
förslaget bestämd till den 15 maj 1920.
Bevillningsutskottet föreslog emellertid besvärstidens utsträckning
till den 1 juni 1920. Till stöd härför anförde utskottet, att då den i
17 § lämnade föreskriften om viss sluttermin för uppskattningsnämnds
arbete icke vore ovillkorlig, det, i händelse Kungl. Maj:ts förslag i
denna del godtoges, lätt skulle kunna hända, att vederbörande finge
för kort tid på sig för att klaga.
Med anledning av vad sålunda förekommit har i det föreliggande
förslaget stadgats, att eventuella besvär skola ingivas före klockan
12 på dagen den 1 juni 1921.
25 §.
Enligt motsvarande paragraf i det tidigare förslaget skulle granskningsnämnds
arbeten vara avslutade före den 1 oktober 1920.
Med hänsyn till den arbetsbörda, som denna årstid redan åvilade
landskamrerarna, vilka skulle förbereda och föredraga ärendena hos
nämnden, ansåg bevillningsutskottet behövligt framflytta ifrågavarande
tid till den 1 november.
Vad utskottet sålunda anfört synes mig värt beaktande, och har
paragrafen underkastats därav betingad jämkning.
28 §.
I denna paragraf i det tidigare förslaget stadgades, bland annat,
att granskningsnämnd skulle vara beslutför, då utom ordföranden minst
fyra ledamöter vore tillstädes.
Bevillningsutskottet ansåg emellertid nämnda antal för litet, om
nämnden t. ex. hade femton ledamöter. Riktigare vore enligt utskottets
mening att ställa minimisiffran för beslutförhet i relation till totalantalet
ledamöter. Utskottet för sin del ansåge det ej vara för mycket att fordra
närvaro av minst 2/3 av hela antalet.
Även i denna del har jag uti det föreliggande förslaget ansett
mig böra följa utskottet.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
30 §.
Motsvarande paragraf i det tidigare förslaget innehöll, bland annat,
föreskrift därom, att justeringen av det hos granskningsnämnd förda
protokoll, där den icke ägde rum inför nämnden, skulle verkställas inför
ordföranden och minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.
I anledning av vad bevillningsutskottet härom anfört, har i föreliggande
förslag stadgats, att jämväl vederbörande landskamrerare eller,
vad angår Stockholm, kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning
för uppbördsärenden skall närvara vid berörda protokollsjustering.
32 §.
Såsom en följd av den i 25 § företagna ändringen har tiden för
klagan hos övernämnden över granskningsnämnds beslut, vilken tid i
det förra förslaget begränsats till den 15 december 1920, här utsträckts
till den 15 januari 1922.
42 §.
Enligt andra stycket i denna paragraf, sådan den lydde i det förut
framlagda förslaget, skulle av kommun valda ledamöter i uppskatta ingsnämnd
äga åtnjuta traktamentsersättning med sju kronor om dagen.
Tredje stycket av samma paragraf hade i nämnda förslag följande
lydelse:
Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter i
uppskattningsjiämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och granskningsnämnd,
av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter i granskningsnämnd
samt de uppskattningsnämndsordförande, som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes
kallelse från annan ort infunnit sig i residensstaden före eller under
granskningsnämndens sammanträde för upplysningars meddelande, äga åtnjuta
traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med fjorton kronor
om dagen samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av
gällande resereglemente. Enahanda ersättning tillkommer jämväl ledamot i
granskningsnämnd, som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt
sig för att deltaga i protokollsjustering, samt uppskattningsnämndsordförande
för närvaro vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, om detta hålles å annat
ställe än hans boningsort.
I paragrafens femte stycke bestämdes ersättningen för de i 15 §
omförmälda avskrifter av taxeringslängder till en krona arket.
Bevillningsutskottet anförde i dessa delar huvudsakligen följande:
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
Den i andra stycket omförmälda traktamentsersättningen syntes
vara alldeles för lågt tillmätt och borde skäligen höjas till elva kronor
om dagen.
De i tredje stycket givna ersättningsbestämmelserna hade utskottet
funnit otillfredsställande dels därutinnan, att traktamentsersättningen
i vissa fall skulle bliva densamma, oavsett om vederbörande vore bosatt
å sammanträdesorten eller icke, dels ock i så måtto, att i vissa fall av
inställelse ersättning ej alls skulle givas. Om däremot en sådan anordning
träffades, att ersättning i alla hithörande fall skulle utgå, och att
beloppet av traktamentsersättningen åt de å sammanträdesorten bosatta
sattes något lägre än för de å annan ort boende, syntes billighet och
rättvisa bliva tillgodosedda. En sådan grundsats vore genomförd i fråga
om landstingsmän, vilka åtnjöte dagtraktamente med nio kronor, om de
bodde å den ort, där landstinget hölles, och eljest med tolv kronor. I
fråga om själva beloppen hade utskottet ansett desamma i förevarande
fall böra, med iakttagande av berörda inbördes proportion, sättas något
högre, nämligen till resp. elva och fjorton kronor.
Då det torde vara osäkert, om man kunde få arbetet med avskrifterna
av taxeringslängderna utfört för den av Kungl. Maj:t föreslagna
ersättningen, syntes det utskottet lämpligare, att Kungl. Maj:ts befallningshavande
finge utanordna »erforderlig» ersättning.
De sålunda av utskottet förordade ändringarna uti ifrågavarande
paragraf av det tidigare förslaget synas mig väl motiverade. Jag anser
mig fördenskull nu böra föreslå en i enlighet därmed ändrad lydelse av
paragrafen.
Övriga §§ ävensom de särskilda anvisningarna.
Övriga paragrafer överensstämma i allo med motsvarande av bevillningsutskottet
utan anmärkning lämnade paragrafer i det tidigare förslaget
med undantag därav, att i anledning av ingångsvärderingens
uppskjutande till innevarande år, årtalen i 17 och 23 §§, liksom i åtskilliga
här ovan behandlade paragrafer, undergått erforderlig ändring.
Vad de vid det förut framlagda förslaget fogade särskilda anvisningarna
angår, lämnades jämväl dessa av bevillningsutskottet utan erinran.
Sagda anvisningar hava också upptagits i det föreliggande förslaget.
Endast den ändring har vidtagits uti desamma, att, medan enligt
det tidigare förslaget markvärdet skulle bestämmas till det belopp,
som motsvarade det vid ingången av september månad 1919 förefintliga
värdet å marken, det föreliggande förslaget i anslutning till kammarråd
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
.32
Kostnaderna
för
tngångsvärderingens
verkställande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 22.
tens yttrande i denna punkt angiver värdet vid 1919 års utgång såsom
i detta hänseende avgörande.
Beträffande kostnaderna för ingångsvärderingens verkställande anförde
jag vid det tidigare förslagets framläggande, att jag efter samråd
med sakkunniga och vid jämförelse med kostnaderna för det allmänna
taxeringsarbetet kommit till den uppfattning, att till tryckning av blanketter,
till själva uppskattningsarbetets utförande, till granskningsnämndernas
och övernämndens sammanträden ävensom till övriga med värderingen
förenade kostnader borde beräknas ett belopp i ett för allt av
1,000,000 kronor.
Trots de uti 42 § vidtagna ändringarna torde förut angivna siffra
för kostnadsbeloppet icke behöva överskridas.
I analogi med vad som förutsattes vid det tidigare förslagets framläggande,
torde hela ifrågavarande belopp böra beviljas såsom reservationsanslag
samt anvisas med 400,000 kronor å 1920 års tilläggsstat och
återstoden å extra stat för år 1921.
Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det nya
förslaget till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende
taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt, hemställde departementschefen,
att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att
dels antaga sagda författningsförslag,
dels ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade
kostnader bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa
a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 ett reservationsanslag å
~ — — — — — — — — kronor 400,000; och
b) å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å — — — —
— — — — — — — — kronor 600,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga litt. vid detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Gunnar Grip.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.
195007
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (5)
5 kopplingar.
- 2SärU 1920:1 Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 68 i texten
- Rskr. 1920:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till j s. 1 i texten
- SBevU 1920:1 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeelle s. 1 i texten
- Rskr. 1920:125 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till s. 1 i texten
- BevU 1920:10 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeelle s. 1 i texten