Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt rn. m

1920-01-07 · 32 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 24 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:22, Med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt rn. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om uppskattning av mark i och för framdeles skeende

taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt rn. m.;

given Stockholms slott den 7 januari 1920.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen att

dels antaga bilagda förslag till förordning om uppskattning av

mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt;
dels

ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade

kostnader bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa

a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 ett reservationsanslag å

— — — — — — — — — — — — — kronor 400,000:

och

b) å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å —

— — — — — — — — — — — — — kronor 600,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 17 höft. (Nr 22.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Förslag

till

Förordning om uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

Om uppskattningens ändamål m. m.

1 §•

För bestämmande av markvärde att tjäna till ledning vid framdeles

skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt skall

verkställas uppskattning av mark i den ordning, här nedan angives, och

enligt de vid denna förordning fogade särskilda anvisningar.

2 §.

1 mom. Föremål för uppskattning är mark till

a) annan fastighet än jordbruksfastighet; samt

b) sådan jordbruksfastighet eller del därav, som på grund av efterfrågan

å mark för bostads-, industriellt eller därmed jämförligt ändamål

äger värde utöver det, som fastigheten eller fastighetsdelen har i sin

användning såsom jordbruksfastighet.

Sådant mervärde skall jämväl särskilt för sig uppskattas.

2 mom. Uppskattning äger icke rum av mark, som här nedan sägs,

nämligen: .

mark, som tillhör staten;

mark, som tillhör den kommun eller menighet, inom vars område

marken är belägen;

mark, som upptages av kanal, järnväg, till allmänt begagnande

upplåtna vägar och gator, allmänna platser, allmän flottled eller allmän

farled;

sådan akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj it s proposition nr 22.

verk och barmhärtighetsinrättningar tillhörig mark, som användes uteslutande

för dessa inrättningars verksamhet; samt

sådan mark, som användes uteslutande för kyrkobyggnader eller

bönehus eller såsom begravningsplats.

Om uppskattningsnämnd och uppgifter till ledning vid uppskattningen.

3 §.

Uppskattningen verkställes av uppskattningsnämnder, envar inom

dess distrikt.

Varje stad och varje härad skall i allmänhet utgöra ett uppskattningsdietrikt.

I Stockholm äger överståthållarämbetet att bestämma antalet

av de uppskattningsnämnder, som där skola tillsättas, och det distrikt,

varje uppskattningsnämnd skall omfatta. För annan stad, varest

flera uppskattningsnämnder erfordras, äger Kung]. Maj:ts befallningshavande

att, efter magistratens hörande, bestämma uppskattningsnämndernas

antal och uppskattningsdistrikten. Kungl. Maj:ts befallningshavande

må, där så prövas lämpligt, fördela större härad i två eller flera

uppskattningsdistrikt, låta köping ävensom municipalsamhälle bilda särskilt

distrikt för uppskattningen samt förena två eller flera härad till ett

uppskattningsdistrikt.

Med härad förstås i denna förordning jämväl de före utfärdandet

av förordningen den 17 maj 1872 varande tingslag i de orter, där benämningen

härad ej förekommer.

4 §•

Uppskattningsnämnd utgöres av ordförande och fyra ledamöter.

Ordföranden förordnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Två av nämndens ledamöter skola utses, för stad, som ej deltager i

landsting, av Kungl. Maj:ts befallningshavande och för annat uppskattningsdistrikt

av vederbörande landsting. Därjämte skola i stad av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, i köping,

som är egen kommun, av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa, i municipalsamhälle och därmed likställd

köping av municipalstämma eller, där municipalfullmäktige finnas, av

dessa samt i landskommun av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dessa väljas två personer att såsom ledamöter in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

tråda i nämnden och deltaga i dess överläggningar och beslut, då uppskattning

sker av mark inom staden, köpingen, municipalsamhället eller

landskommunen; ägande dessa sistnämnda ledamöter icke säte och stämma

i nämnden vid uppskattning av mark inom annat område än det, för

vilket de blivit valda.

Vid samma tillfälle, som ledamöter i nämnden utses, skall i enahanda

ordning även utses en suppleant för var ledamot av nämnden.

Till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnd böra utses

sådana personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap och noggrann

kännedom om ortens fastighets- och affärsförhållanden; och skall

av de utav kommunalmyndigheten utsedda ledamöterna den ene jämte

hans suppleant vara fastighetsägare.

Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande

före den 15 augusti 1920 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt,

om de personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats

till ordförande och, vad beträffar stad, som ej deltager i landsting,

till ledamöter och suppleanter i uppskattningsnämnderna, samt om

denna förordnings bestämmelser angående val av övriga ledamöter och

suppleanter i nämnderna.

I kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet

att avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika

meddelas underrättelse om tid och ställe för uppgifternas avlämnande

och varest uppgiftsblanketter erhållas.

Kungörelsen skall införas i ortstidningar, som av Kungl. Maj:ts

befallningshavande bestämmas, en gång omedelbart efter utfärdandet och

en gång under förra hälften av september månad 1920.

6 §•

Landsting skall ofördröjligen låta avlämna uppgift å de av landstinget

valda ledamöter av uppskattningsnämnderna och suppleanter för

dem till Kungl. Maj:ts befallningshavande, som till de kommunala myndigheternas

kännedom genast låter införa dessa uppgifter i länskungörelserna.

De å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av

ledamöter och suppleanter skola förrättas under senare hälften av september

eller förra hälften av oktober månad; och skall genast efter val
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ta proposition nr 22.

förrättnings slut (ten, som därvid fort ordet, om valet underrätta ej

mindre de valda än även Kungl. Maj:ts befälIningshavande samt ordföranden

i uppskattningsnämnden.

Har sålunda vald ledamot eller suppleant jämväl blivit av landstinget

utsedd till ledamot av uppskattningsnämnd eller suppleant för sådan

ledamot, föranstalte Kungl. Majtts befallningshavande om nytt val för

kommunens vidkommande.

Besvär över val, som förrättas av vederbörande kommunala myndighet,

må anföras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före

klockan tolv å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är

helgdag, å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om dylikt

vals överklagande i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna

är stadgat angående besvär över kommunala myndigheters beslut.

Över Kung!. Maj:ts befallningshavandes i anledning av besvären meddelade

beslut må klagan icke föras.

7 §•

Magistratsperson, landsfogde och landsfiskal må ej utan laga förfall

kunna avsäga sig förordnande att vara ordförande i eller ledamot

av uppskattningsnämnd.

En var annan vare skyldig att — såvida han är inom uppskattningsdistriktet

boende och icke de fem sista åren deltagit i taxeringsarbete

inom distriktet eller är av laga förfall hindrad — emottaga uppdrag att

vara ordförande i eller ledamot av uppskattningsnämnden.

8 §•

Till ledning vid uppskattningen skola tjäna de uppgifter, som,

enligt vad nedan sägs, till uppskattningsnämnden avlämnas, ävensom de

upplysningar, som kunna vinnas ur taxeringslängder och andra handlingar

eller eljest äro för nämnden tillgängliga.

9 §•

Ägare av annan fastighet än jordbruksfastighet vare skyldig att

utan anmaning före den 1 oktober 1920 avlämna uppgift enligt fastställt

formulär om markens areal, därå uppförda byggnader och dessas brandförsäkringsvärde,

köpeskilling, fastighetens taxeringsvärde och den del

därav, som blivit åsatt eller kan beräknas för själva marken, samt den

avkastning, fastigheten år 1919 givit, däri inbegripet hyresvärdet av out
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kung!. Maj:U proposition nr 22.

hyrda eller hyresfritt upplåtna eller av ägaren själv begagnade lägenheter;

dock att sådan uppgiftsskvldighet ej åligger ägare av byggnad å

annans mark, där ej byggnadens ägare besitter marken med sådan rätt,

att han, enligt vad i 40 § stadgas, är att anse såsom ägare till marken.

A uppgiftsblanketten bör jämväl angivas det värde, till vilket själva

marken utan därå befintliga byggnader och träd enligt den uppgiftspliktiges

mening skäligen kan uppskattas.

Efter anmaning, varom i 12 § sägs, vare ägare av fastighet utav ovan

angivet slag pliktig att lämna jämväl de ytterligare upplysningar eller

uppgifter rörande fastigheten, som för uppskattningen kunna vara erforderliga.

Ägare av jordbruksfastighet vare ävenledes pliktig att efter anmaning

lämna för uppskattningen erforderliga uppgifter eller upplysningar

rörande sin fastighet.

Det vare i övrigt en var obetaget att meddela de upplysningar, som

kunna tjäna till ledning vid uppskattning av mark, till vilken han

är ägare.

Fastighetsägare, för vilken svårighet möter att avgiva skriftlig uppgift,

vare medgivet att själv eller genom ombud muntligen till uppskattningsnämndens

ordförande lämna de upplysningar, varom här är fråga.

Skyldighet att avgiva uppgift eller upplysning, varom ovan sägs,

åligge för omyndig förmyndaren, för sådan frånvarande, för vilken god

man av domstol förordnats, gode mannen samt för oskiftat dödsbo den,

som sitter i boet, evad han är delägare eller syssloman. För annan än

enskild person eller oskiftat dödsbo åligge uppgiftsskyldigheten vederbörande

styrelse, förvaltning, syssloman eller ombud.

Blanketter till de uppgifter, som i denna paragraf omförmälas,

skola kostnadsfritt tillhandahållas hos ordförande i uppskattningsnämnd

samt därjämte i Stockholm hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos

magistraten och å landet hos ordförande i kommunal- och municipaluämnd.

10 §.

Direktion för hypoteksinrättning skall, efter begäran av vederbörande

ordförande i uppskattningsnämnd, av landskamrerare eller, i Stockholm,

av kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden,

meddela uppgift å det värde, vartill i hypoteksinrättningen till belåning

anmäld fastighet uppskattats vid värdering, som blivit för dylikt låns erhållande

senast anställd och godkänd; börande i uppgiften jämväl angivas

tiden för värderingens förrättande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kling}. Magt» proposition nr 22

11 §•

Uppgifter, som avgivas utan anmaning, skola avlämnas antingen

direkt till vederbörande uppskattningsnämnds ordförande eller ock för

fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och i övrigt till Kungl.

Maj:ts befallningshavande i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen

i det distrikt, där den fastighet är belägen, som uppgiften angår.

Enahanda gäller i fråga om de upplysningar, som meddelas enligt

U § femte stycket.

12 §.

Anmaning till fastighetsägare att avlämna uppgift eller upplysningskall

utfärdas av uppskattningsnämndens ordförande och tillsändas den

uppgiftspliktige i rekommenderat brev med allmänna posten; och skall

anmaning innehålla föreläggande för den anmanade att avlämna uppgiften

inom viss tid av minst åtta dagar efter delfåendet.

Landskamrerare, i Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden, äger jämväl rätt att i enahanda ordning

anmana fastighetsägare att till honom lämna uppgift eller upplysning,

som han kan finna behövlig för den granskningsnämnd, varom nedan i

denna förordning förmäles.

13 §.

Underlåter ägare av fastighet att inom föreskriven tid avgiva uppgift

eller upplysning, som han enligt bestämmelserna i denna förordning

är skyldig lämna, eller varder uppgift, som i 10 § avses, icke avlämnad,

må för uppgiftens eller upplysningens erhållande anlitas biträde av Kungl.

Maj:ts befallningshavande, som äger förelägga uppgiftsskyldig lämpligt vite.

14 §.

Till uppskattningsnämnds ordförande skall Kungl. Maj:ts befallningshavande

före den 15 september 1920 översända de uppgifter angående

brandförsäkringsvärden, köpeskillingar m. in., som blivit åren 1919

och 1920 avgivna till ledning vid taxering till fastighetsbevillning inom

uppskattningsdistriktet och som hos Kungl. Maj:ts befallningshavande

förvaras. Dylika uppgifter, som förvaras hos taxeringsnämnds ordförande,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

äger ordförande i uppskattningsnämnd på därom gjord anhållan utbekomma;

börande dessa uppgifter efter begagnandet till vederbörande

återställas. *

För uppskattningen eljest erforderlig uppgift skall, då begäran därom

framställes, lämnas av vederbörande ämbetsverk eller inrättning.

15 §.

Före den 15 september 1920 skola till uppskattningsnämndens ordförande

genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg överlämnas avskrifter

av årets fastighetstaxeringslängder för distriktet.

Inom samma tid skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till

uppskattningsnämndens ordförande översända avskrifter av de hos prövningsnämnden

förda längder, i vad de angå fast egendom inom uppskattningsdistriktet.

16 §.

Efter kallelse av Kungl. Maj:ts befallningshavande skola uppskattningsnämndernas

ordförande inom länet före den 1 oktober 1920 sammanträda

å lämplig ort inför Kungl. Maj:ts befallningshavande för att,

till vinnande av likformighet i uppskattningsarbetet, överlägga om grunderna

för uppskattningen och förfarandet därvid.

Sedan tiden för avgivande av de i 9 § första stycket föreskrivna

uppgifter gått till ända och innan uppskattningsnämndens arbete börjar,

må nämndens ordförande, där så anses erforderligt, kalla vederbörande

fastighetsägare inom distriktet att kommunvis eller i annan ordning sammanträda

inför honom för lämnande av upplysningar, som utöver dem,

som skriftligen meddelats, kunna vara för uppskattningen behövliga; börande

vid dessa sammanträden de inkomna uppgifterna om markareal

m. m. kontrolleras och ofullständiga uppgifter kompletteras.

17 §.

Uppskattningsnämndens sammanträden skola hållas inom distriktet

å tider och ställen, som av ordföranden bestämmas. För landet utsedd

uppskattningsnämnd må även kunna sammanträda i närbelägen stad, köping,

municipal- eller stationssamhälle.

Inträffar för ledamot förfall för inställelse vid utsatt sammanträde,

bör sådant ofördröjligen anmälas för ordföranden, så att före sammanträdet

suppleant hinner tillkallas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:(» proposition nr 22.

9

För behandling av särskild uppskattningsfråga äger nämnden, där

så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde.

Uppskattningsnämnd bör hava avslutat sitt arbete före den 1 mars

1921.

18 §.

Uppskattningsnämnds ordförande är föredragande hos nämnden;

och åligger det honom särskilt:

a) att tillhandahålla uppgiftsblanketter;

b) att samla, ordna, numrera och granska avlämnade uppgifter och

vidtaga åtgärder för erforderliga uppgifters införskaffande;

c) att i den i 19 § omförmälda längden på behöriga ställen anteckna

uppgifternas nummer samt uppgivna salu-, hypoteks- och brandförsäkringsvärden,

ävensom, därest fastighetsägare gjort sig skyldig till

försummelse, varom i 13 § förmäles, vidtaga den åtgärd, han finner erforderlig;
d)

att om utsatt tid och ställe för nämndens sammanträde ej

allenast ofördröjligen underrätta ledamöterna i nämnden utan även på

lämpligt sätt och i god tid meddela vederbörande fastighetsägare inom

distriktet underrättelse;

e) att föra ordet vid uppskattningsnämndens sammankomster samt

därvid* tillhandahålla och meddela ledamöterna alla i och för uppskattningen

erhållna uppgifter och upplysningar;

f) att vid uppskattningen efter sorgfällig beredning göra de anmärkningar

och framställningar, vartill han för vinnande av en behörig

uppskattning finner sig äga anledning;

g) att föra protokoll angående de ärenden, där sådant erfordras;

börande protokollet justeras inför nämnden och justeringen bestyrkas genom

å protokollet tecknat intyg av två ledamöter;

h) att noga tillse, att de till ledning'' för uppskattningen avlämnade

uppgifter och upplysningar icke varda för obehöriga tillgängliga;

i) att på begäran av uppgiftspliktig utan lösen meddela bevis om

mottagande av uppgift eller upplysning; samt

j) att, då sådant påfordras, avgiva förklaring över besvär angående

markuppskattning och därmed sammanhängande frågor.

19 §.

Över uppskattningen skall föras längd enligt fastställt formulär;

skolande, om distriktet omfattar två eller flera kommuner, särskild längd

upprättas för varje kommun.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 17 höft. {N:r 22.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Finnes inom distriktet municipalsamhälle, skola de inom detta

samhälle förekommande fastigheter, som åsättas markvärde, i längden

särskilt angivas och sammanföras. Om av fastighet endast en del faller

inom municipalsamhällets område, skall i anteckningskolumnen anmärkas,

huru stor del av hela fastighetens värde belöper å denna del av fastigheten.

I stad bör uppskattningsnämnd till längdens upprättande åtnjuta

nödigt biträde av vederbörande uppbörds- eller annan av magistraten

och i Stockholm av överståthållarämbetet därtill utsedd tjänsteman.

Uppskattningslängd underskrives av nämndens ordförande och

ledamöter.

20 §.

Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden är tillstädes.

Är nämnden eljest ej fulltalig, må beslut ej fattas med mindre tre

av de närvarande äro om beslutet ense.

Skulle inom fulltalig nämnd uppstå skiljaktiga meningar bland

nämndens medlemmar, och måste omröstning för frågans avgörande anställas,

skall denna vara öppen; och blive därvid gällande den mening,

vilken flertalet biträtt, eller, därest flera meningar yppats, den, till vilken

de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle dén mening,

som ordföranden biträder.

Det åligger ordföranden att i de fall, då hans mening ej gjort sig

gällande, uti längdens anteckningskolumn särskilt upptaga de uppskattningsvärden,

han ansett böra bestämmas; och är det jämväl var och en

av de övriga ledamöterna obetaget att få sin särskilda mening till protokollet

antecknad, såvida densamma, skriftligen avfattad, till nämndens

ordförande avlämnas.

Anser ordföranden, att nämnden i ett eller annat hänseende icke

iakttager de föreskrifter, som gälla för uppskattningen, eller icke verkställer

uppskattningen i överensstämmelse med upplysta och bestyrkta

förhållanden, åligger det honom att sådant genast anmärka. Dylik anmärkning

ävensom nämndens i anledning därav meddelade yttrande

skola i protokollet intagas.

21 §.

Landshövdingen i länet samt i Stockholm överståthållaren vare berättigad

att deltaga i uppskattningsnämnds överläggningar men icke i

besluten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

KungI. Muy.ts proposition nr 22.

22 §.

11

Uppskattningsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar;

dock är ägare av fastighet inom distriktet berättigad att inför nämnden

företräda för att meddela upplysningar rörande sin fastighet.

23 §.

. I uppskattningsdistrikt, som utgöres av ett eller derå härad eller

del av härad, skall uppskattningslängd för varje särskild kommun i

distriktet inom fjorton dagar efter avslutandet av uppskattningsnämndens

sammanträden av nämndens ordförande tillställas vederbörande kommunalstämmas

ordförande, vilken det åligger att under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid, som icke må understiga fjorton dagar, på lämpr

ligt och därvid även tillkännagivet ställe hålla längden fastighetsägarna

tillhanda.

Där municipalsamhälle eller därmed likställd köping utgör särskilt

uppskattningsdistrikt, skall ordföranden inom samma tid och för enahanda

ändamål avlämna uppskattningslängden till municipalstämmans ordförande.

Likaledes inom fjorton dagar efter det uppskattningsnämnds förrättningar

avslutats, skall uppskattningslängd överlämnas i Stockholm

till överståthållarämbetet och i annan stad till magistraten, genom vilka

myndigheters försorg längderna i här ovan föreskriven ordning hållas

fastighetsägarna tillhanda.

Före den 20 april 1921 skall uppskattningslängd av vederbörande

kommunal- eller municipalstämmoordförande och magistrat överlämnas

till Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Uppskattningsnämndens protokoll och de till ledning vid uppskattningen

erhållna uppgifter och längder skola av uppskattningsnämndens

ordförande insändas till Kungl. Maj:ts befallningshavande omedelbart efter

uppskattningsarbetets avslutande inom distriktet; och skall ordföranden

på samma gång lämna Kungl. Maj:ts befallningshavande uppgift å de

personer, som tjänstgjort såsom ledamöter i nämnden, och å den myndighet,

av vilken envar av dem blivit utsedd till ledamot eller suppleant.

24 §.

Över uppskattningsnämnds beslut må besvär hos granskningsnämnd,

varom här nedan i denna förordning sägs, anföras av fastighetsägare, i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. May.ts proposition nr 22.

vad honom rörer, så ock av vederbörande kommun samt municipalsamhälle

och därmed likställd köping. Besvären, skriftligen avfattade, skola

ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande senast före klockan 12

på dagen den 1 juni 1921, vid påföljd att besvären eljest icke varda

upptagna till prövning, där ej inom samma tid visas laga förfall;

och skola vederbörande genom'' kungörelse, varom i 27 § sägs, härom

erinras.

Genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg bör förteckning

över de inkomna besvärsskrifterna med uppgift om de i besvären gjorda

yrkandena, så fort ske kan, översändas till ledamöterna och suppleanterna

i granskningsnämnden.

Om granskningsnämnd.

25 §.

För varje län och för Stockholms stad tillsättes en granskningsnämnd,

som har att granska uppskattningen samt pröva och avgöra anförda

besvär eller framställda anmärkningar i anledning av uppskattningsnämndemas

beslut.

Denna nämnd sammanträder för länen i residensstaden och för

Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Kungl. Maj:ts befallningshavande

och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten må vara

avslutade före den 1 november 1921.

Innan granskningsnämnden upplöses, skall nämnden bland sina

ledamöter utse två personer till ledamöter och två personer till suppleanter

i den uppskattningsövemämnd, varom i 33 § stadgas.

26 §.

Granskningsnämnd skall bestå av vederbörande landshövding eller

överståthållaren såsom ordförande samt minst sex och högst femton andra

ledamöter, vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande utser för län bland

medlemmarna av uppskattningsnämnderna inom länet och för Stockholms

stad bland medlemmarna i stadens uppskattningsnämnder, med iakttagande

av att minst halva antalet utses bland de ledamöter av uppskattningsnämnd,

som varit utsedda av Kungl. Maj:ts befallningshavande eller

landstinget, i lämpligt förhållande dem emellan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

13

1 enahanda ordning utses jämväl suppleanter till antal motsvarande

minst hälften av antalet utsedda ordinarie ledamöter i nämnden.

27 §.

tf

Uti därom utfärdad kungörelse uppgiver Kungl. Maj:ts befallningshavande

dem, som blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i granskningsnämnden,

samt underrättar länets invånare om tid och ställe för

nämndens sammanträde; och åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande

att i god tid låta ett exemplar av denna kungörelse tillställas envar av

nämndens ledamöter och suppleanter. Kungörelsen skall införas i ortstidningar,

som av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot av granskningsnämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande,

som inkallar suppleant.

28 §.

Är landshövding el^er överståthållaren hindrad att bevista sammankomst,

äge nämnden att genom val med slutna sedlar bland sina ledamöter

utse ordförande; och bör vid sådant val ordet föras av den till

levnadsåi’en äldste bland nämndens ledamöter.

Landskamreraren och för Stockholm kamreraren vid överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden äro föredragande i nämnden och

böra hos nämnden göra de anmärkningar och framställningar, vartill de

finna sig äga anledning.

Granskningsnämnd vare beslutför, då utom ordföranden minst tvä

tredjedelar av ledamöterna äro tillstädes.

Uppstå under granskningsnämndens överläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter och måste till följd därav omröstning

anställas, skall omröstningen vara öppen; och blive därvid gällande den

mening, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, därest flera meningar

yppas, den, till vilken de flestas röster kunna jämkas. Om rösterna

utfalla lika, gälle den mening, som biträdes av ordföranden.

29 •§.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äger, där så anses erforderligt,

dels kalla sakkunnig person att biträda granskningsnämnden vid behand
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

•ling av särskild taxeringsfråga och dels inkalla uppskattningsnämnds

ordförande att, för upplysningars meddelande, före och under granskningsnämndens

sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden sammanträder.

30 §. %

Protokollet vid granskningsnämndens sammankomster föres och de

av nämndens beslut föranledda anteckningarna i uppskattningslängderna

verkställas av den eller de personer, som Kungl. Maj:ts befallningshavande

därtill förordnat.

Justering av det hos granskningsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller senast fjorton dagar efter nämndens sista

sammankomst inför ordföranden jämte vederbörande landskamrerare eller,

vad angår Stockholm, kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden samt minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter,

vilka skola inställa sig på ordförandens kallelse. Justeringen bestyrkes

genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet

tecknat intyg.

31 §•

Alla granskningsnämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.

Uppskattningsvärde, som blivit av granskningsnämnden fastställt

till annat belopp än uppskattningsnämnd bestämt, ävensom uppskattningsvärden,

som tillkommit genom granskningsnämndens beslut, skola antecknas

i vederbörande uppskattningslängd, och åligger det föredraganden hos

nämnden att med sin underskrift å längden vitsorda enligt granskningsnämndens

beslut införda förändringar.

Protokollsförare hos granskningsnämnden skall ofördröjligen, efter

det protokollet justerats, till var och en fastighetsägare, som anfört besvär

hos nämnden men ej vunnit bifall till desamma, ävensom eljest till

ägare av fastighet, vilken granskningsnämnd i första hand åsatt värde

eller beträffande vilken granskningsnämnden ändrat av uppskattningsnämnden

åsatt värde, i i''ekommen deråt brev översända med besvärshänvisning

försett behörigt utdrag av protokollet.

För kommun, municipalsamhälle och därmed likställd köping, som

anfört besvär hos nämnden, skola jämväl behöriga protokollsutdrag utskrivas

och av protokollsföraren ofördröjligen översändas till ordföranden

i den kommunala representation eller myndighet, som må äga fatta beslut

om överklagande av granskningsnämndens beslut.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 22.

15

Besvär över granskningsnämnds beslut må anföras av:

a) fastighetsägare, i vad honom rörer;

b) vederbörande kommun, municipalsamhälle ocli därmed likställd

köping;

e) vederbörande landskamrerare och, vad angår Stockholm, kamreraren

vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden.

Besvären skola, ställda till den i 33 § omförmälda uppskattningsövernämnden,

ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där

den överklagade uppskattningen skett, före klockan tolv den 15 januari

1922, vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning,

därest icke laga förfall visas.

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade såväl utdrag av uppskattningslängd

samt uppskattnings- och granskningsuämndernas protokoll,

såvitt den överklagade uppskattningsfrågan angår, som ock de till nämnderna

i frågan ingivna handlingarna, och därefter förklaringar över besvären

infordrats från vederbörande, insänder Kungl. Maj:ts befallningshavande

skyndsamligen till övernämnden samtliga handlingarna med deupplysningar

och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Kungl.

Maj:ts befallningshavande till ordföranden i övernämnden förteckning å

anförda besvär.

Om uppskattningsövernämnd.

33 §.

För att pröva och avgöra besvär, som anföras i anledning av granskningsnämndernas

beslut, tillsättes en uppskattningsövernämnd i den ordning

nedan stadgas.

Kungl. Maj:t förordnar ordförande, vice ordförande och suppleanter

för dem samt fyra ledamöter jämte suppleanter;

vardera av riksdagens kamrar utse tre ledamöter;

varje granskningsnämnd i riket väljer inom sig två ledamöter att

på kallelse i övernämnden inträda under behandlingen och avgörandet av

uppskattningsfrågor, som varit föremål för handläggning av den granskningsnämnd,

av vilken de äro valda;

utav riksdagens kamrar och granskningsnämnderna utses jämväl

suppleanter till lika antal som de av dem valda ledamöterna.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mäj:ts proposition nr 22.

Där sådant för befrämjande av arbetets skyndsamma gång finnes

ändamålsenligt eller eljest är lämpligt, må övernämndens arbete uppdelas

på särskilda avdelningar. Till avgörande av avdelning må dock icke

hänskjutas besvärsfråga av större betydelse och omfattning.

Erforderligt antal föredragande och sekreterare hos nämnden förordnas

av Kungl. Maj:t; i övrigt erforderlig kanslipersonal antages av

nämnden.

Övernämnden sammanträder i Stockholm, på kallelse av ordföranden,

så snart lämpligt antal besvärsmål till nämnden inkommit.

Kung]. Maj:t äger utfärda närmare föreskrifter angående ordnandet

av* nämndens arbete och därmed sammanhängande frågor.

34 §.

Övernämnden äger att av vederbörande ämbetsverk och myndighet

på begäran erhålla de handlingar samt de upplysningar och utlåtanden,

som för ärendenas handläggning hos nämnden må finnas erforderliga,

ävensom -i mån av behov införskaffa utlåtanden från särskilda sakkunniga.

35 §.

Beslut må icke av övernämnden fattas, därest icke minst sju eller,

vid sammanträde med avdelning av nämnden, minst tre ledamöter äro

tillstädes.

Uppstå skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter och måste

till följd därav omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen;

och blive därvid gällande den mening, vilken flertalet bland ledamöterna

biträtt, eller, därest flera meningar yppas, den, till vilken de flestas röster

kunna jämkas. Om rösterna utfalla lika, gälle den mening, som biträdes

av ordföranden.

36 §.

Alla övernämndens beslut skola upptagas i nämndens protokoll.

Justering av protokollet skall verkställas inför nämnden eller vederbörande

avdelning eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens eller

avdelningens sista sammanträde inför vederbörande ordförande och två

av nämnden eller avdelningen därtill utsedda ledamöter på tid, som av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

KungI. Majti» proposition nr 22.

ordföranden bestämmes. Justeringen bestyrkes genom ett av ordföranden

å protokollet tecknat intyg.

37 §.

Det åligger övernämnden att genom vederbörande sekreterare:

a) genom utdrag av protokollet underrätta var och en, som hos

nämnden anfört besvär, om nämndens beslut, i vad klaganden angår;

samt

b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända

utdrag av protokollet beträffande beslutade ändringar i uppskattningslängderna.

38 §.

Emot övernämndens beslut må klagan ej föras.

39 §.

Efter erhållen del av övernämndens beslut om ändringar i granskningsnämndernas

beslut skall Kungl. Majrts befallningshavande låta införa

dessa ändringar i uppskattningslängderna.

Längderna med därtill hörande uppgifter och andra handlingar

skola därefter hos Kungl. Maj:ts befallningshavande förvaras för att tjäna

till ledning vid en blivande taxering till jord värde- eller jordräntestegringsskatt.

Allmänna ibestämmelser.

40 §.

Med ägare av fast egendom förstås i denna förordning jämväl

innehavare av:

mark, som beäittes med stadgad åborätt;

mark, som besittes såsom så kallad ofri tomt i stad;

skogsområde, som innehaves av stad eller annan menighet;

mark, som besittes med fideikommissrätt eller eljest på grund av

testarn en tariskt förordnande;

mark, som eljest besittes med ständig eller ärftlig besittningsrätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt 17 käft. (Nr 22.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kung i. Majd» proposition nr 22.

41 §.

Bestämmelserna i 17 och 37 §§, 42 § 3:dje stycket, 51, 52, 53,

56, 57, 58, 61 och 62 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

med iakttagande av att vad i nämnda §§ sägs om taxeringsnämnd skall

avse uppskattningsnämnd och att vad i samma §§ stadgas om prövningsnämnd

skall gälla beträffande granskningsnämnd.

42 §.

Ersättning till ordförandena i uppskattningsnämnderna och gottgörelse

för det vid uppskattningsförrättningarne lämnade biträde av städernas

tjänstemän anvisas av Kungl. Maj:t efter förslag av Kungl. Maj:ts

vederbörande befallningshavande.

Av kommun valda ledamöter i uppskattningsnämnd äga åtnjuta

dels traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med

elva kronor om dagen dels ock, då de icke äro bosatta å den ort, där

nämnden sammanträder, samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa

till och från sammanträdesorten verkligen begagnats, resekostnadsersättning

med lega för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för

andra klass å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter

i uppskattningsnämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och

granskningsnämnd, av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter

i granskningsnämnd samt de uppskattningsnämndsordförande, som

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse före eller under granskningsnämndens

sammanträde infunnit sig för upplysningars meddelande,

äga åtnjuta, om de äro bosatta å annan ort än sammanträdesorten,

traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med

fjorton kronor om dagen och övrig ersättning för resekostnaderna enligt

fjärde klassen av gällande resereglemente samt, om de äro bosatta

å sammanträdesorten, traktamentsersättning med elva kronor om dagen.

Ersättning efter ovannämnda grunder tillkommer jämväl ledamot i granskningsnämnd,

som efter kallelse av ordföranden inställt sig för att deltaga

i protokollsjustering, samt uppskattningsnämndsordförande för närvaro

vid sammanträde, som i 16 § omförmäles.

Till gäldande av de av granskningsnämnds arbeten föranledda

kostnader, såsom ersättning för biträde åt landskamreraren, i Stockholm

kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden, vid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj: t it proposition nr Uti. 19

förberedande göromål, arvoden för protokolls- och längdföring hos nämnden,

nödiga tryckningskostnader samt gottgörelse för uppassning hos

nämnden, äger granskningsnämnd efter förslag av Kungl. Maj:ts befallningshavande

använda erforderligt belopp.

För de i 15 § omförmälda avskrifter av taxeringslängder äger

Kungl. Maj:ts befallningshavande utanordna erforderlig ersättning till för

ändamålet behövligt biträde.

Ordförande, ledamöter, föredragande och sekreterare i övernämnden

åtnjuta ersättning för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och

traktamentsersättning enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Till ersättning åt annan hos övernämnden anställd kanslipersonal än

föredragande och sekreterare ävensom till bestridande av övriga utgifter

för övernämnden anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden, erforderliga

medel.

De ersättnings- och kostnadsbelopp, som utgå enligt denna paragraf,

ävensom gottgörelse, motsvarande landskamrerares tjänstgöringspenningar,

till den, vilken i anledning av landskamrerare för. arbete med

uppskattningen beviljad ledighet från övriga tjänstegöromål förordnas att

samma göromål förrätta,.avföras å det av riksdagen beviljade anslag för

uppskattningens verkställande och utbetalas i länen av Kungl. Maj:ts

befallningshavande och i Stockholm av statskontoret.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, av trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Särskilda anvisningar.

A id uppskattningen skall särskilt värde åsättas varje taxeringsenhet.

Såsom taxeringsenhet anses:

a) varje hemman och jordlägenhet eller, om hemmanet eller lägenheten

består av två eller flera brukningsdelar eller avsöndring av jord

därifrån ägt rum, varje sådan brukningsdel eller jordavsöndring;

b) tomt i stad eller annan ort med större sammanträngd befolkning,

varest tomtindelning såsom i stad finnes.

Finnes lämpligt att i större utsträckning än som av nyss meddelade

bestämmelser föranledes uppdela visst markområde i särskilda taxerings
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. MajUs proposition nr 22.

enheter, eller finnes anledning till samfälld uppskattning av flera taxeringsenheter,

må sådan uppdelning eller sammanslagning verkställas.

Även vattenbetäckta områden skola anses såsom mark.

Markvärdet bestämmes i penningar till belopp, som motsvarar det

vid 1919 års utgång förefintliga värdet å marken. Befintligheten av

byggnader eller träd lämnas vid markvärdets uppskattande utan avseende.

I markvärdet inräknas icke värdet av inmutningsbara kol- eller mineralfyndigheter.

Vid bestämmandet av marks värde skall, där det befinnes uppenbart,

att marken med hänsyn till konjunkturer och efterfrågan är lämplig

och begärlig för annat mer avkomstgivande ändamål än det, för vilket

den vid uppskattningstillfället användes,'' markvärdet efter sådan grund

uppskattas. Är sådant förhållande ej påtagligt, skall marken uppskattas

med hänsyn till det ändamål, varför den vid uppskattningstillfället brukas.

Vid uppskattningen skall särskilt för sig upptagas det jordbrukseller

skogsmarksvärde, som marken må äga.

Uppskattade markvärden skola utföras i fulla hundratal kronor;

dock att, där värdet icke uppgår till 100 kronor, detsamma skall utföras

i fulla tiotal kronor.

Konungen äger att utfärda närmare föreskrifter till ledning vid

uppskattningen enligt de i denna förordning med därtill hörande särskilda

anvisningar angivna allmänna grunder och särskilda bestämmelser

ävensom att fastställa erforderliga formulär.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu propunition nr 2''2.

21

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj-.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari

. 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter:
Genom

proposition den 11 mars 1919, nr 329, föreslog Kungl.

Maj:t nämnda års lagtima riksdag att dels antaga ett vid propositionen

fogat förslag1 till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles

skeende taxering till jord värde- eller jordräntestegringsskatt dels

ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade kostnader

bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa a) å tilläggsstat

för år 1919 ett reservationsanslag å 400,000 kronor och b) å extra

stat för år 1920 ett reservationsanslag å 600,000 kronor. Riksdagens

bevillningsutskott, till vilket propositionen hänvisades, tillstyrkte i sitt

betänkande nr 47 berörda författningsförslag med vissa smärre ändringar.

Vid förslagets behandling i kamrarna stannade emellertid dessa i olika

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Klint/1. Maj:U proposition nr 22.

Princip
frågor.

Herr Lindmans

med

fleres motion.

beslut. Medan andra kammaren antog förslaget, sådant detsamma förelåg

i utskottets betänkande, beslöt första kammaren, i enlighet med en

av herr Lyckholm med flere mot utskottets hemställan anförd reservation,

att avslå förslaget. På sätt riksdagen i skrivelse den 14 juni 1919,

nr 358, anmälde, hade frågan därmed för denna gång förfallit.

Då jag nu ånyo tillåter mig anmäla ett förslag i ämnet, som i

stort sett överensstämmer med det förut framlagda, torde jag till en

början få i korthet bemöta de skäl, som dikterade första kammarens

avslagsbeslut.

Jag tillåter mig härvid erinra om, hurusom jag vid sistnämnda

förslags behandling i statsrådet den 11 mars 1919 framhöll, att man vid

anordnandet av den ifrågasatta markuppskattningen, vars första förutsättning

vore ett gillande i princip av jordvärde- eller jordräntestegringsskatten,

hade att tillse, att själva skattefrågan i minsta möjliga

mån föregrepes, men att man dock icke kunde undgå att i vissa närmare

angivna principiella avseenden redan uti förslaget fatta ståndpunkt.

Uti ovanberörda, mot bevillningsutskottets betänkande anförda reservation

åberopades en av herr Lindman med flere i ämnet väckt motion,

nr 346. Under erinran, bland annat, att Kungl. Maj:ts proposition

avlämnats först vid den ordinarie propositionstidens utgång, då en

stor mängd viktiga ärenden framlagts på riksdagens bord, samt att propositionen

i fråga blivit i tryck utdelad å sådan tidpunkt, att praktiskt

taget endast en dag kunnat disponeras för ärendets genomgående och

motions avgivande, åberopades vidare i motionen den tvekan, som i flera

punkter kommit till uttryck. Detta gällde sålunda följande frågor:

huruvida en eventuell skatt borde tillfalla stat eller kommun och i

sistnämnda fall om den skulle göras obligatorisk eller bero av kommunernas

beslut;

huruvida den direkta eller indirekta beskattningsmetoden borde tilllämpas;
vilken

jord som borde omfattas av ingångsvärderingen, beroende

bland annat av om en stegring av fastighets jordbruksvärde borde underkastas

beskattning eller ej;

huru värderingen lämpligen borde verkställas för att ett blivande

slutgiltigt beslut i ämnet icke skulle föregripas, bland annat om det s. k. avkastningsvärdet

eller det allmänna saluvärdet skulle läggas till grund;

om för taxeringsförrättningen borde organiseras den föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Majits proposition nr 22. 22

mycket betydande extra apparaten med uppskattningsnämnder, granskningsnämnder

och uppskattningsövernämnd.

Vidare anfördes i motionen, att man syntes med skäl kunna

fråga sig, om den nuvarande tidpunkten med dess krislagar, konstlade

prisförhållanden och abnorma penningvärde vore den lämpligaste för

verkställande av en grundläggande ingångstaxering; varjämte den relativt

betydande utgiften under rådande förhållanden också medförde betänkligheter.

Yad nu först angår frågan, huruvida en eventuell skatt bör tillfalla

stat eller kommun och om den i sistnämnda fall skall göras obligatorisk

eller bero av kommunernas beslut, framhöll jag i mitt anförande

till statsrådsprotokollet ovannämnda dag såsom min åsikt, att denna

fråga icke behövde avgöras i förevarande sammanhang. Även om skatten

gjordes fakultativ, torde nämligen en ingångsvärdering böra företagas.

Denna, jämväl av bevillningsutskottet biträdda åsikt har jag ingen anledning

frångå liksom densamma ej heller nu torde behöva närmare

utvecklas.

Vidkommande därefter spörsmålet angående den direkta eller den

indirekta beskattningsmetodens tillämpande, yttrade jag i ovanberörda

anförande, att nämnda spörsmåls lösande i viss riktning kunde sägas utgöra

en förutsättning för eu ingångsvärdering överhuvud taget. Den förra

metoden hade nog, anförde jag vidare, alltjämt vunnit erkännande såsom

den principiellt riktigaste, ehuru till en början den indirekta metoden i

regel förordats av rent praktiska skäl. Då emellertid de hörda myndigheterna

övergivit sina tidigare betänkligheter i fråga om den direkta

skattemetodens lämplighet och så gott som enhälligt förordat denna

metod, syntes det mig, att man utan tvekan kunde bestämma sig för

densamma.

Även bevillningsutskottet förklarade sig hålla före, att en rationell

beskattning på förevarande område säkrast ernåddes på den direkta vägen.

Om också denna väg skulle vara förknippad med mera omgång

och besvär, uppvägdes detta enligt utskottets förmenande av de obestridliga

reala fördelarna hos en beskattningsmetod, som toge sikte på

den verkliga värdestegringen, utrönt genom en direkt undersökning, och

sökte träffa denna stegring, i den mån den uppkomme.

De sålunda till förmån för den direkta beskattningsmetoden åberopade

skäl synas mig alltjämt avgörande. Ur förevarande synpunkt finner

jag alltså fortfarande inga betänkligheter böra möta mot den ifrågasatta

ingångsvärderingens anordnande.

I fråga om ingångsvärderingens omfattning anförde jag vid

Departe
mentschefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ta proposition nr 22.

ovannämnda tillfälle huvudsakligen följande: Meningarna härom vore

ganska delade. Å ena sidan hade man velat göra gällande, att, om

ett fastighetsvärde ökades till följd av exempelvis en järnvägsanläggning,

det ej borde vara någon skillnad, om värdestegringen hade sin

grund i möjligheter att försälja tomter eller i lättare avsättning av

jordbruksprodukter. Å andra sidan hade man framhållit, att, under det

jordvärdetaxeringen i fråga om jordbruksfastigheter skulle medföra synnerliga

svårigheter och kostnader, en skatt å värdestegring av dylik

jord såsom sådan skulle giva jämförelsevis ringa utbyte. För egen del

vore jag icke för det dåvarande beredd att taga slutlig ståndpunkt till

frågan, huruvida dylik värdestegring borde inbegripas under en blivande

skatt. Svårigheterna att utan föregående erfarenhet på området omedelbart

företaga den omfattande värderingen av dessa fastigheters mark

utan byggnader och skog syntes mig tala för att för det dåvarande ej

ifrågasätta en ingångsvärdering av densamma. Då skattefrågan skulle

slutligen lösas, borde emellertid detta spörsmål ånyo tagas upp till prövning.

Däremot syntes mig tillräcklig anledning ej förefinnas att från

värderingen undantaga industrijord. Såväl i detta avseende som i fråga

om huruvida vissa andra undantag skulle göras, såsom för staten och

kommunen tillhörig fast egendom, hade jag — med utgångspunkt från

att den slutliga lösningen av skattefrågan såvitt möjligt ej borde föregripas

— ansett det vara lämpligast att från värderingen utesluta endast

den mark, som uppenbarligen ej borde inbegripas under en blivande

beskattning.

I denna del yttrade bevillningsutskottet, att, ehuru det givetvis

varit önskligt, att området för den blivande skattskyldigheten kunnat

fixeras, så att markuppskattningen från början fått sin slutliga omfattning,

hade utskottet böjt sig för mina skäl.

Även jag skulle givetvis helst se, att den för en blivande jordvärde-

eller jordräntestegringsbeskattning erforderliga markuppskattningen

redan från början kunde erhålla sin definitiva omfattning. Emellertid

har frågan om den blivande skattskyldighetens tillämplighetsområde synts

mig vara i behov av ytterligare utredning. Att i avbidan härå låta anstå

med den ifrågasatta ingångsvärderingen anser jag mig icke kunna

förorda, enär härigenom det allmännas intresse av skattens snara uttagande

enligt mitt förmenande skulle komma att allt för mycket åsidosättas.

Lämpligheten av att, på sätt jag såsom regel förordat, från

värderingen utesluta endast den mark, som uppenbarligen ej bör inbegripas

under en blivande beskattning, torde icke heller rimligen kunna

ifrågasättas. Visserligen har ju enligt förslaget denna regel underkas
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Maj:ts proposition nr 22.

tafs en icke oväsentlig modifikation därigenom, att jordbruksfastighet

undantagits från uppskattningen. De skäl jag, efter vad den föregående

framställningen giver vid handen, åberopat till stöd för denna åtgärd,

synas mig dock allt fortfarande vara av den beskaffenhet, att någon

ändring av förslaget i denna del icke bör ifrågakomma.

Beträffande sättet för ingångsvärderingens verkställande hava ju,

såsom jag vid det tidigare förslagets behandling i statsrådet framhöll,

olika meningar yppats, huruvida markvärdet skulle bestämmas lika med

den uppskattade behållna avkastningens efter viss grund beräknade kapitalvärde

(avkastningsvärdet) eller till belopp, som motsvarade markens

värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Då nämnda båda värden,

avkastningsvärdet och allmänna saluvärdet, tydligen, vad ingångstaxeringen

beträffade, sammanfölle samt det ej torde möta några avgörande

hinder att, därest uppskattningen finge avse sistnämnda värde, vid senare

taxeringar beräkna den beskattningsbara värdestegringen på vare

sig det ena eller det andra sättet, förordade jag, att det allmänna saluvärdet

skulle läggas till grund vid ingångsvärderingen. Häremot synes mig

alltjämt ingen befogad invändning kunna göras. Bevillningsutskottet fann

ej heller något att erinra på denna punkt.

Lika litet finner jag anledning frånträda min tidigare intagna,

jämväl av bevillningsutskottet omfattade ståndpunkt i frågan om taxeringens

uppdragande åt särskilt för ändamålet organiserade uppskattningsnämnder.

Visserligen skulle naturligtvis statsverkets kostnader för

taxeringen ställa sig väsentligt lägre, ifall densamma överlämnades åt

de vanliga taxeringsmyndigheterna. Men den kostnadsökning, som kan

bliva en följd av den av mig förordade anordningen, torde få anses betyda

föga i förhållande till den större tillförlitlighet beträffande uppskattningsresultatet,

sagda anordning måste antagas komma att medföra.

En på föreslaget sätt verkställd ingångsvärdering torde ock, därest den

länge förberedda kommunalskattereformen, såsom är att hoppas, inom

den närmaste tiden genomföres, bliva av stor betydelse för eu därav

betingad allmän fastighetstaxering.

I fråga om den nuvarande tidpunktens lämplighet för ingångsvärderingens

anordnande tillåter jag mig åberopa vad kammarrätten i

sitt i ärendet avgivna utlåtande på tal om sådana omständigheter, som

de av motionärerna i detta sammanhang berörda, anfört därom, att hänsyn

till nämnda omständigheter, i den mån de förtjänade beaktande,

borde kunna tagas vid den blivande lagstiftningen rörande själva beskattningen.

Vad slutligen angår de betänkligheter, som i motionen kommit till

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sarnl. 11 höft. (Nr 22.) 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2(5

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

uttryck mot att under nu rådande förhållanden belasta budgeten med

den för ifrågavarande ändamål erforderliga relativt betydande utgiften,

torde jag kunna inskränka mig till att påpeka, att en alltför stor hänsyn

härtill skulle föranleda uppskov med frågans lösning, vilket i

längden givetvis skulle betyda ett åsidosättande av det allmännas finansiella

intressen.

Forsla gets Härfter torde jag få övergå till en redogörelse för det föreliggande

detaljer. förslagets detaljbestämmelser, såvitt dessa skilja sig från motsvarande

bestämmelser i det tidigare förslaget.

5 §•

Denna paragraf både i det tidigare förslaget följande lydelse:

5 §•

Genom allmän kungörelse lämnar Kungl. Maj:ts befallningshavande före

den 15 augusti 1919 underrättelse om indelningen i uppskattningsdistrikt, om de

personer, som av Kungl. Maj:ts befallningshavande förordnats till ordförande och,

vad beträffar stad som ej deltager i landsting, till ledamöter och suppleanter i

uppskattningsnämnderna, samt om denna förordnings bestämmelser angående val

av övriga ledamöter och suppleanter i nämnderna.

1 kungörelsen erinras vederbörande om den i 9 § stadgade skyldighet att

avlämna uppgifter till ledning vid uppskattningen. Tillika meddelas underrättelse

om tid och ställe för uppgifternas avlämnande och varest uppgiftsblanketter

erhållas.

Genom förnyad, under förra hälften av september månad 1919 utfärdad

kungörelse göres enahanda erinran och meddelande, varom i nästföregående stycke

förmäles.

Kungörelse, som i denna paragraf avses, skall införas i ortstidningar, som

av Kungl. Maj:ts befallningshavande bestämmas.

Bevillningsutskottet förklarade sig anse den i paragrafens tredje

stycke föreskrivna förnyade kungörelsen obehövlig. Det vore enligt utskottets

åsikt tillfyllest, om den i första stycket stadgade kungörelsen infördes

i ortstidningarna en andra gång, under förra hälften av september

månad, därvid den emellertid lämpligen syntes böra införas i sin

helhet.

Vad bevillningsutskottet sålunda erinrat har iakttagits vid nu föreliggande

förslags utarbetande, varjämte av ingångsvärderingens uppskjutande

till innevarande år betingad ändring av årtalen i paragrafen ägt rum.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

27

6 §•

Uti denna paragraf i det förra förslaget föreskrevs, bland annat,

att de å vederbörande kommunala myndigheter ankommande val av ledamöter

och suppleanter skulle förrättas under senare hälften av september

månad.

Bevillningsutskottet föreslog tidens utsträckning till mitten av oktober,

på det att ifrågavarande valförrättning såsom regel ej skulle behöva

föranleda särskilt sammanträde från valkorporationens sida. Enligt

vad inom utskottet framhållits, torde det nämligen på många håll mera

undantagsvis förekomma, att stadsfullmäktige eller kommunalstämmor

av annan anledning hölle sammanträden under senare hälften av september.

På grund härav har nu i paragrafen föreskrivits, att här avsedda

val skola förrättas under senare hälften av september eller förra hälften

av oktober månad.

9 §•

Denna paragraf överensstämmer med motsvarande paragraf i det

tidigare förslaget utom med avseende å den vederbörande fastighetsägare

förelagda tiden för uppgiftsskyldighetens fullgörande. I anledning av

bevillningsutskottets erinran på denna punkt har nämligen berörda tid utsträckts

från den 15 september till den 1 oktober, i samband varmed av

det under 5 § angivna skäl årtalen i paragrafen ändrats.

14 §.

1 denna paragraf har ingen annan ändring vidtagits, än att den

tid, inom vilken Kungl. Maj:ts befallningshavande skall till uppskattningsnämnds

ordförande avlämna de i paragrafen omförmälda uppgifter,

i enlighet med bevillningsutskottets förslag bestämts till den 15 i stället

för den 1 september samt vederbörlig ändring av årtalen verkställts.

15 §.

Motsvarande paragraf i det tidigare förslaget var av följande

lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. MajUs proposition nr 22.

2H

15 g.

Före utgången av augusti månad år 1919 skola till uppskattningsnftmndens

ordförande genom Kungl. Maj:ts befallniugshavandes försorg överlämnas avskrifter

av årets fastighetstaxeringslängder för distriktet.

Inom tre veckor efter prövningsnämnds sista sammankomst under år 1919

skall Kungl. Maj:ts befallningshavande låta till uppskattningsnämndens ordförande

översända avskrifter av de hos prövningsnämnden förda längder i vad de angå

fast egendom inom uppskattningsdistriktet.

Bevillningsutskottet ansåg, att de sålunda stadgade tiderna för avlämnandet

av ifrågavarande avskrifter behövde förlängas, i båda de uti

paragrafen avsedda fallen lämpligen till den 15 september 1919.

Med anledning härav har tiden för avskrifternas avlämnande nu

satts till den 15 september 1920.

16 §.

I denna paragraf i det tidigare förslaget stadgades, att det föreskrivna

sammanträdet med uppskattningsnämndernas ordförande inför

Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle äga rum före den 15 september

1919. Bevillningsutskottet föreslog emellertid tidens utsträckning till den

1 oktober. Härtill har hänsyn tagits vid det föreliggande förslagets

upprättande.

20 §.

Första stycket av denna paragraf var i det förut framlagda förslaget

av följande lydelse:

Nämnden vare ej beslutför, om ej ordföranden eller hans suppleant är

tillstädes.

Häremot anmärkte bevillningsutskottet, att förslagets 4 §, som avhandlade

nämndens sammansättning, saknade föreskrift om utseende av

suppleant för ordföranden. Såvitt utskottet kunde finna, vore det knappast

behövligt att utse sådan suppleant. Ordförande i taxeringsnämnd

hade ju icke någon ställföreträdare, och fråga vore för övrigt, om den

nödvändiga kontinuiteten i uppskattningsarbetet ens medgåve, att ledningen

av arbetet tillfälligtvis lades i andra händer. Utskottet ansåge därför

orden »eller hans suppleant» böra utgå.

I anslutning till vad bevillningsutskottet sålunda anfört hava berörda

ord i paragrafens första stycke icke medtagits i det föreliggande

förslaget. I övrigt har paragrafen bibehållits vid sin förutvarande lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds proportion nr 22.

5H>

24 §.

Tiden för besvärs anförande hos granskningsnämnd var i det tidigare

förslaget bestämd till den 15 maj 1920.

Bevillningsutskottet föreslog emellertid besvärstidens utsträckning

till den 1 juni 1920. Till stöd härför anförde utskottet, att då den i

17 § lämnade föreskriften om viss sluttermin för uppskattningsnämnds

arbete icke vore ovillkorlig, det, i händelse Kungl. Maj:ts förslag i

denna del godtoges, lätt skulle kunna hända, att vederbörande finge

för kort tid på sig för att klaga.

Med anledning av vad sålunda förekommit har i det föreliggande

förslaget stadgats, att eventuella besvär skola ingivas före klockan

12 på dagen den 1 juni 1921.

25 §.

Enligt motsvarande paragraf i det tidigare förslaget skulle granskningsnämnds

arbeten vara avslutade före den 1 oktober 1920.

Med hänsyn till den arbetsbörda, som denna årstid redan åvilade

landskamrerarna, vilka skulle förbereda och föredraga ärendena hos

nämnden, ansåg bevillningsutskottet behövligt framflytta ifrågavarande

tid till den 1 november.

Vad utskottet sålunda anfört synes mig värt beaktande, och har

paragrafen underkastats därav betingad jämkning.

28 §.

I denna paragraf i det tidigare förslaget stadgades, bland annat,

att granskningsnämnd skulle vara beslutför, då utom ordföranden minst

fyra ledamöter vore tillstädes.

Bevillningsutskottet ansåg emellertid nämnda antal för litet, om

nämnden t. ex. hade femton ledamöter. Riktigare vore enligt utskottets

mening att ställa minimisiffran för beslutförhet i relation till totalantalet

ledamöter. Utskottet för sin del ansåge det ej vara för mycket att fordra

närvaro av minst 2/3 av hela antalet.

Även i denna del har jag uti det föreliggande förslaget ansett

mig böra följa utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

30 §.

Motsvarande paragraf i det tidigare förslaget innehöll, bland annat,

föreskrift därom, att justeringen av det hos granskningsnämnd förda

protokoll, där den icke ägde rum inför nämnden, skulle verkställas inför

ordföranden och minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.

I anledning av vad bevillningsutskottet härom anfört, har i föreliggande

förslag stadgats, att jämväl vederbörande landskamrerare eller,

vad angår Stockholm, kamreraren vid överståthållarämbetets avdelning

för uppbördsärenden skall närvara vid berörda protokollsjustering.

32 §.

Såsom en följd av den i 25 § företagna ändringen har tiden för

klagan hos övernämnden över granskningsnämnds beslut, vilken tid i

det förra förslaget begränsats till den 15 december 1920, här utsträckts

till den 15 januari 1922.

42 §.

Enligt andra stycket i denna paragraf, sådan den lydde i det förut

framlagda förslaget, skulle av kommun valda ledamöter i uppskatta ingsnämnd

äga åtnjuta traktamentsersättning med sju kronor om dagen.

Tredje stycket av samma paragraf hade i nämnda förslag följande

lydelse:

Av Kungl. Maj:ts befallningshavande samt landsting utsedda ledamöter i

uppskattningsjiämnd, sakkunnigt biträde hos uppskattnings- och granskningsnämnd,

av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedda ledamöter i granskningsnämnd

samt de uppskattningsnämndsordförande, som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes

kallelse från annan ort infunnit sig i residensstaden före eller under

granskningsnämndens sammanträde för upplysningars meddelande, äga åtnjuta

traktamentsersättning under såväl sammanträdes- som resedagar med fjorton kronor

om dagen samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av

gällande resereglemente. Enahanda ersättning tillkommer jämväl ledamot i

granskningsnämnd, som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt

sig för att deltaga i protokollsjustering, samt uppskattningsnämndsordförande

för närvaro vid sammanträde, som i 16 § omförmäles, om detta hålles å annat

ställe än hans boningsort.

I paragrafens femte stycke bestämdes ersättningen för de i 15 §

omförmälda avskrifter av taxeringslängder till en krona arket.

Bevillningsutskottet anförde i dessa delar huvudsakligen följande:

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Den i andra stycket omförmälda traktamentsersättningen syntes

vara alldeles för lågt tillmätt och borde skäligen höjas till elva kronor

om dagen.

De i tredje stycket givna ersättningsbestämmelserna hade utskottet

funnit otillfredsställande dels därutinnan, att traktamentsersättningen

i vissa fall skulle bliva densamma, oavsett om vederbörande vore bosatt

å sammanträdesorten eller icke, dels ock i så måtto, att i vissa fall av

inställelse ersättning ej alls skulle givas. Om däremot en sådan anordning

träffades, att ersättning i alla hithörande fall skulle utgå, och att

beloppet av traktamentsersättningen åt de å sammanträdesorten bosatta

sattes något lägre än för de å annan ort boende, syntes billighet och

rättvisa bliva tillgodosedda. En sådan grundsats vore genomförd i fråga

om landstingsmän, vilka åtnjöte dagtraktamente med nio kronor, om de

bodde å den ort, där landstinget hölles, och eljest med tolv kronor. I

fråga om själva beloppen hade utskottet ansett desamma i förevarande

fall böra, med iakttagande av berörda inbördes proportion, sättas något

högre, nämligen till resp. elva och fjorton kronor.

Då det torde vara osäkert, om man kunde få arbetet med avskrifterna

av taxeringslängderna utfört för den av Kungl. Maj:t föreslagna

ersättningen, syntes det utskottet lämpligare, att Kungl. Maj:ts befallningshavande

finge utanordna »erforderlig» ersättning.

De sålunda av utskottet förordade ändringarna uti ifrågavarande

paragraf av det tidigare förslaget synas mig väl motiverade. Jag anser

mig fördenskull nu böra föreslå en i enlighet därmed ändrad lydelse av

paragrafen.

Övriga §§ ävensom de särskilda anvisningarna.

Övriga paragrafer överensstämma i allo med motsvarande av bevillningsutskottet

utan anmärkning lämnade paragrafer i det tidigare förslaget

med undantag därav, att i anledning av ingångsvärderingens

uppskjutande till innevarande år, årtalen i 17 och 23 §§, liksom i åtskilliga

här ovan behandlade paragrafer, undergått erforderlig ändring.

Vad de vid det förut framlagda förslaget fogade särskilda anvisningarna

angår, lämnades jämväl dessa av bevillningsutskottet utan erinran.

Sagda anvisningar hava också upptagits i det föreliggande förslaget.

Endast den ändring har vidtagits uti desamma, att, medan enligt

det tidigare förslaget markvärdet skulle bestämmas till det belopp,

som motsvarade det vid ingången av september månad 1919 förefintliga

värdet å marken, det föreliggande förslaget i anslutning till kammarråd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.32

Kostnaderna

för

tngångsvärderingens

verkställande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

tens yttrande i denna punkt angiver värdet vid 1919 års utgång såsom

i detta hänseende avgörande.

Beträffande kostnaderna för ingångsvärderingens verkställande anförde

jag vid det tidigare förslagets framläggande, att jag efter samråd

med sakkunniga och vid jämförelse med kostnaderna för det allmänna

taxeringsarbetet kommit till den uppfattning, att till tryckning av blanketter,

till själva uppskattningsarbetets utförande, till granskningsnämndernas

och övernämndens sammanträden ävensom till övriga med värderingen

förenade kostnader borde beräknas ett belopp i ett för allt av

1,000,000 kronor.

Trots de uti 42 § vidtagna ändringarna torde förut angivna siffra

för kostnadsbeloppet icke behöva överskridas.

I analogi med vad som förutsattes vid det tidigare förslagets framläggande,

torde hela ifrågavarande belopp böra beviljas såsom reservationsanslag

samt anvisas med 400,000 kronor å 1920 års tilläggsstat och

återstoden å extra stat för år 1921.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det nya

förslaget till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende

taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att

dels antaga sagda författningsförslag,

dels ock till täckande av de med en sådan uppskattning förenade

kostnader bevilja ett belopp av 1,000,000 kronor samt därav anvisa

a) å tilläggsstat till riksstaten för år 1920 ett reservationsanslag å

~ — — — — — — — — kronor 400,000; och

b) å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å — — — —

— — — — — — — — kronor 600,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga litt. vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

195007

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. 2SärU 1920:1 Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 68 i texten
  2. Rskr. 1920:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till j s. 1 i texten
  3. SBevU 1920:1 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeelle s. 1 i texten
  4. Rskr. 1920:125 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till s. 1 i texten
  5. BevU 1920:10 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeelle s. 1 i texten