Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars, 1862 m. m

25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:222, Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars, 1862 m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

1

Nr 222.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars, 1862 m. m.; given

Stockholms slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.

Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

J:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862, samt

5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården

den 14 juni 1918.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 181 höft. (Nr 222.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862 (nr 13).

Härigenom förordnas, att §§ 4, 5, 21, 57, 58, 59, 60, 64, 73 och

80 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola,

§§ 5, 21, 64, 73 och 80 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade

ydelse

§ 4. ,

Medlem av en kommun på landet är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad till

näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.

§ 5.

Vad kommunen — — — nedan sägs.

Till. bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av

denna paragraf omförmälda. tillgångar kunna till kommunens gemensamma

gagn eller för särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom

i laga ordning fattat beslut, kommunens medlemmar underkastade

beskattning i enlighet med de grunder, som bestämmas i denna förordning

och i kommunalskattelagen.

§ 21.

Mom. 1. — — — — — — — — — — — — — — — — —

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. AfajUs proposition nr 222.

3

a) ---------~ ---------- — -----

b) -------------- —------

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där

högsta uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

överstiger nio kronor per skattekrona;

d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) -mer än tjugufem procent i kommun, där högsta uttaxeringen

av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger nio

kronor men icke tolv kronor per skattekrona,

2:o) mer än femton procent i kommun, där högsta uttaxeringen av

omförmälda skatter överstiger tolv kronor men icke femton kronor per

skattekrona,

3:o) mer än tio procent i kommun, där högsta uttaxeringen av

samma skatter överstiger femton kronor per skattekrona;

e) ----------■----------

f) -------------------

g)-------------------

Mom. 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter till kommunen, vare sig

de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.

Mom. 4. —---—--— — — — — — —--—

Mom. 5. — — — — — — — — — — — — — —---

§ 57.;

Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov

fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och

kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i §§ 58

och 59 av denna förordning närmare bestämmes.

Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal

inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en, som

under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt.

§ 58.

Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter skall i första

hand uttaxeras kommunal progressivskatt av inländska aktiebolag,

solidariska bankbolag och kommanditbolag med tio procent samt av andra

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.

skattskyldiga med sjuttiofem procent av skattens i kommunalskattelagen

angivna grundbelopp.

^ i Erfordras för kommunens behov mindre uttaxering, än nu nämnts,

skall av samtliga till kommunal progressivskatt skattskyldiga uttagas lika

procenttal av skattens grundbelopp intill tio procent av detsamma samt

därefter, i mån av behov, av andra skattskyldiga än inländska aktiebolag,

solidariska bankbolag och kommanditbolag verkställas ytterligare uttaxering

av progressivskatt.

I den mån kommunen enligt första stycket av denna paragraf tillkommande

progressivskatt ej förslår till täckande av kommunens skattebehov,

må återstoden fyllas medelst uttaxering av fastighetsskatt,näringsskatt

och kommunal inkomstskatt.

§ 59.

Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt utgöras i

förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper å

varje skattskyldig, efter följande grunder:

sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor

av fast egendom åsatt annat värde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

§ 60.

Där i lag eller allmän författning stadgat är, att kommunalutskyld

endast från vissa av de i kommunalskattelagen omförmälda beskattningsföremål

skall utgå, eller att för deltagande i sådan utskyld andra än här

ovan i denna lag stadgade grunder skola följas, eller att vissa från skattskyldighet

till kommunen eljest befriade medlemmar skola till fyllande

av särskilda behov bidraga, gäller till efterrättelse vad sålunda förordnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

5

är. I övrigt äger kommunalstämma ej besluta avvikelse från de i denna

förordning och i kömmunalskattelagen stadgade grunder för kommunalutskylders

utgörande.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär

litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka årets utdebitering

sig grundar, samt upptaga: varje skattskyldig till namn och bostad;

antalet av de hos honom mantalsskrivna personer; taxeringsvärdet å fast

egendom med angivande vart för sig av jordbruksvärde, skogsvärde och

annat värde; för en var skattskyldig uppskattat näringsskattekapital

ävensom uppskattad inkomst av fast egendom, av näring och av annan

inkomstkälla samt till kommunal inkomstskatt beskattningsbart belopp;

den skattskyldige påfört antal skattekronor och skatteören med angivande

av huru mycket, som belöper å varje särskild skatteform; till

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp; i fråga om inländska

aktiebolag, solidariska bankbolag och kommanditbolag, det beskattningsbara

beloppets förhållande till bolagets kapital; den kommunala

progressivskattens grundbelopp; samt beloppet av den skattskyldige

påförda kommunalutskylder med särskilt angivande av de olika skatter

och övriga avgifter, som däri ingå. Till bestyrkande av uppbörden skall

längden slutligen innehålla särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar,

restantier och avkortningar.

Äro i —--delarnas slutsummor.

§ 73.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då besluten

angå:

a) --------------------

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i

fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda

beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla

antalet av de skattekronor, varefter kommunalutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda

år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

«

Kungl. Maj:ts---med mera.

Beslut eller — — — Kungl. Maj:t överlämna.

§ 80.

Mom. 1. Har Kungl. Maj:t förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan

och brandstadgan för rikets städer samt vad i hälsovårdsstadgan

för riket föreskrives om stad skola lända till efterrättelse för

område å landet, som ej utgör egen kommun, vare det område att anse

såsom ett särskilt samhälle (municipalsamhälle), vars medlemmar äga att,

oberoende av kommunen i övrigt, själva vårda sådana för samhället gemensamma

ordnings- och hushållningsangelägenheter, som avses i. nämnda

författningar eller föranledas av dessas tillämpning inom samhället; och

gälle i avseende härå om municipalsamhälle i tillämpliga delar vad i

denna förordning är om kommun stadgat, dock med den inskränkning,

att municipalsamhälle icke äger upptaga kommunal progressivskatt, samt

med iakttagande därav att, i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige

och kommunalnämnd, motsvarande myndigheter inom municipalsamhälle

skola benämnas municipalstämma, municipalfullmäktige och

municipalnämnd.

Mom. 2. — — —---— —--— — —-----

Mom. 3. — — — — — — — — — — — — — —---

Mom. 4. — — — — — — — — —--— — —---

Mom. 5. — —---— — — — — — — — — —---

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§21 och 73 den

1 januari 1922, samt i övrigt den 1 januari 1921; dock att icke någon

därigenom skall gå förlustig det medlemskap inom viss kommun, vilket

enligt hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom på

den grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete till

allmän bevillning uppförd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär litt. B.

Debiterings- och uppbördslängd il kommunalutskylder i N. N. socken för år 19

Bilaga till förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19______ med, förutom progressivskatten, 2 kronor per skattekrona.

> kyrkostämmans beslut den 25 oktober 19...... med 50 öre per skattekrona till kyrkan.

» » » den 25 oktober 19...... med 30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.

N:r

Den skatt

skyldiges

Antal man- talsskrivna

personer

Taxeringsvärde

Nä-

rings-

skatte-

kapi-

tal

Uppskattad

inkomst

Till

kommu- nal in- komst- skatt

beskatt-

nings-

bart

belopp

Antal skattekronor

och skatteören

Till in- komst

och för- mögen- hetsskatt

beskatt- nings- bart bc-

lopp

Inländska

aktiebo- lags, soli- dariska

bank- bolags och

komman- ditbolags

beskatt- ningsbara

belopp,

uttryckt i

procent

av bola- gets

kapital

Den

kom-

munala

progres-

siv-

skattens

grund-

belopp

U t

s

b y

1

der

Anteckningar om

inbetalningar och

restantier

Avkort-

ningar

Anmärkningar

:

Fastigheter

Mantals-

beteck-

ning å i

mantal

satt

jord

Kommunal pro

gressivskatt

-

Fastighetsskatt, näringsskatt och

kommunal inkomstskatt

Personliga avgifter

Summa

namn och yrke

eller titel

bostad

Män

Kvin-

nor

Jord-

bruks-

värde

Skogs-

värde

Annat

värde

av

fast

egen-

dom

av

näring

av

annan

in-

komst-

källa

för

fast

egen-

dom

för

näring

för

inkomst

Summa

för kom- munens

eget be- hov

för

skatte-

utjäm-

ning

till den

borgerliga

kommunen

ä......kr.

......öre

per skatte- krona

till kyrkan

ä ......kr.

......öre

per skatte- krona

till skolan

ä...... kr.

......öre

per skatte- krona

Män

ä......öre

Kvinnor

ä......öre

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Er.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

—

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

Er.

Ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

Karlfeldt, N., major . . .

Glittringe

Glittringe säteri, Yskvarn

11

41

33

300,000

500,000

100,000

25,000

48,000

2,200

8,000

42,450

375

—

7

50

424

50

807

—

60,000

—

2,610

—

1,957

50

652

50

1,614

—

403

50

—

—

12

30

4

95

4,644

75

Bet.

—

—

—

—

—

—

2

Kyrkofonden......

—

Lngnås n:r 1, löneboställe

1

—

—

10,000

6,000

—

—

—

—

—

—

7

80

—

—

—

—

7

80

—

—

—

—

—

—

—

—

15

60

3

90

—

—

—

—

—

—

19

50

Bet.

—

—

—

—

—

—

3

Sven Persson, arrendator .

Lugnås

—

—

1

3

—

—

—

-

2,000

—

1,500

2,600

—

—

—

—

26

—

26

—

3,000

—

—

—

--

—

—

—

52

—

13

—

—

—

—

30

—

45

65

75

E.

Konkurs.

4

Petter Krantz, skomakare .

Yantlinge, under Berga

Yantlinge

—

1

1

—

—

3,000

6,100

150

4,000

600

4,000

1

35

—

33

40

—

41

68

3,700

—

7

—

5

25

1

75

83

36

20

84

—

—

—

30

—

15

in

65

R.

—

—

—

—

—

—

;

5

Berg, N., åbo......

Berga

Berga

1

2

4

40,000

—

-

—

7,000

—

1,200

6,200

24

—

—

—

62

—

86

—

5,600

—

26

—

19

50

6

50

172

—

43

—

—

—

—

60

—

60

242

20

Bet.

—

—

—

-

—

—

6

Bergfor* braksaktiebolag .

Berga

Berga, Utby ångsåg

1

—

—

—

50,000

200,000

32,000

3,000

20,000

—

18,000

105

—

9

60

180

—

294

60

18,000

18

420

—

42.

__

378

~

589

20

147

30

—

—

—

—

—

—

1,156

50

Bet.

N. N. den 2 december 19.......

På kommunalnämndens vägnar:

N. N.

Ordförande.

Att förestående debiterings- och uppbördslängd blivit å kommunalstämma denna dag

granskad och godkänd, betygas. N. N. i sockenstugan den 21 december 19.......

N. N.

Stämmans ordförande.

Bihang till riksdagens protokol l 1920. 1 samt

184 käft. (Nr 222.)

N. N.

N. N.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär till debetsedel.

Bilaga till f örordningen om,

kommunalstyrelse på landet.

Debetsedel

å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19

Fol.......... Nr......... Karlfeldt, N., major, Glittringe.

Debet

Antal

skatte-

kronor

och

skatte-

ören

Utdebitering

per skattekrona

U t s

Fastighetsskatt, nä- ringsskatt och kom- munal inkomstskatt

k y

Kom-

munal

progres-

sivskatt

1 d

Personliga

avgifter

e

r

Samma

Till

kommu-

nen

Till

kyrka och

skola

Till

kommu-

nen

Till

kyrka och

skola

Män

Kvinnor

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

För fastighet............

375

—

—

—

—

—

—

—

> näring.............

7

50

> 2

—

—

50

1,614

—

403

60

—

—

—

—

—

—

2,017

50

> inkomst............

424

60

—

—

—

—

—

—

> inkomst och förmögenhet ....

*

2,610

—

> 41 mantalsskrivna män ä 30 öre .

,12

30

> 33 mantalsskrivna kvinnor ä 15 öre

4

96

4

96

Summa

&

4,644

75

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

11

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862 (nr 14).

Härigenom förordnas, att §§ 3, 5, 18, 57, 58, 64 och 74 i förordningen

om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola, §§ 5,

18, 64 och 74 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad till näringsskatt,

kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.

§ 5.

Vad staden---— nedan sägs.

Den egendom — — — gällande äro.

Till bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av denna

paragraf omförmälda tillgångar kunna till stadens gemensamma gagn eller

för särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattat

beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning i enlighet med

de grunder, som bestämmas i denna förordning och i kommunalskattelagen.

§ 18.

Mom. 1. —--— —--— — — — — — — —--

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 184 käft. (Nr 222.)

2

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

a) --------------------- —

b) ---------------------

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta

uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

överstiger tio kronor per skattekrona;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än tjugufem procent i stad, där högsta uttaxeringen av

fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger tio

kronor men icke tretton kronor per skattekrona;

2:o) mer än femton procent i stad, där högsta uttaxeringen av omförmälda

skatter överstiger tretton kronor men icke sexton kronor per

skattekrona,

3:o) mer än tio procent i stad, där högsta uttaxeringen av samma

skatter överstiger sexton kronor per skattekrona;

e) -------------------

f) -------------------

g)------------------—

Mom. 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter till staden, vare sig de

beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige eller å kyrkostämma.

Mom. 4. — — — — — — — — — — — — — —---

Mom. 5. — — — — —---— — — — — —---

§ 57.

Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov

fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och

kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i § 58

mom. 1 och 2 av denna förordning närmare bestämmes.

Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal

inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en, som

under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt.

§ 58.

Mom. 1. Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter skall

i första hand uttaxeras kommunal progressivskatt av inländska aktiebolag,

solidariska bankbolag och kommanditbolag med tio procent samt av andra

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 13

skattskyldiga med sjuttiofem procent av skattens i kommunalskattelagen

angivna grundbelopp.

Erfordras för kommunens behov mindre uttaxering, än nu nämnts,

skall av samtliga till kommunal progressivskatt skattskyldiga uttagas lika

procenttal av skattens grundbelopp intill tio procent av detsamma samt

därefter, i mån av behov, av andra skattskyldiga än inländska aktiebolag,

solidariska bankbolag och kommanditbolag verkställas ytterligare

uttaxering av progressivskatt.

I den män kommunen enligt första stycket av detta mom. tillkommande

px-ogressivskatt ej förslår till täckande av kommunens skatte-''

behov, må återstoden fyllas medelst uttaxering av fastighetsskatt, näringsskatt

och kommunal inkomstskatt.

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper

å varje skattskyldig efter följande grunder:

sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av

fast egendom åsatt annat värde,

tre skatteören heräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Etthundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. Personliga tjänstbarheter, vilka inom en stad utgjorts

efter förut antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder

förordnat, efter samma grunder utgöras.

Mom. 4. Där i lag eller allmän författning är stadgat, att viss utskyld

skall utgå efter annan än den i mom. 1 och 2 i denna paragraf

bestämda allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden

eljest befriade invånare skola till fyllande av särskilda behov bidraga,

skall till efterrättelse gälla vad i ty fall är förordnat. I övrigt må avvikelse

från sagda grund icke i annan mån ske, än § 59 medgiver.

§ 64.

Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: varje skattskyldig

till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom med angivande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

vart för sig av jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde; för en var

skattskyldig uppskattat näringsskattekapital ävensom uppskattad inkomst

av fast egendom, av näring och av annan inkomstkälla samt till kommunal

inkomstskatt beskattningsbart belopp; den skattskyldige påfört antal

skattekronor och skatteören med angivande av huru mycket, som belöper

å varje särskild skatteform; till inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp; i fråga om inländska aktiebolag, solidariska

bankbolag och kommanditbolag det beskattningsbara beloppets förhållande

till bolagets kapital; den kommunala progressivskattens grundbelopp;

samt beloppet av den skattskyldige påförda stadsutskylder med

särskilt angivande av de olika skatter och övriga avgifter, som däri ingå;

och bör längden i övrigt vara inrättad i enlighet med de föreskrifter, som

magistraten meddelar.

Till bestyrkande — — — och avkortningar.

§ 74.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges ävensom allmänna

rådstugans beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning och

fastställelse, då de angå:

a) ------------------- — —

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i

fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda

beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla

antalet av de skattekronor, varefter stadsutskylder skolat för sistförflutna

året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i

sistnämnda summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet

och uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.

Kungl. Maj:ts — — — med mera.

Beslut eller — — — Kungl. Maj:t överlämna.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§ 18 och 74

den 1 januari 1922, samt i övrigt den 1 januari 1921; dock att icke

någon därigenom skall gå förlustig det medlemskap inom viss kommun,

vilket enligt hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom

på den grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete

till allmän bevillning uppförd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

15

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33).

Härigenom förordnas, att §§ 2, 3, 30, 40, 41 och 45 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola, §§ 2, 3, 30

och 45 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Mom. 1. Medlem av kommunen är en var, som där är mantalsskriven,

ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,

därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxérad till

näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.

Mom. 2. —--— — —

§ 3.

Vad staden----nedan sägs.

Den egendom — — —■ gällande äro.

Till bestridande av utgifter, som irtöver de i första stycket av

denna paragraf omförmälda tillgångar kunna till stadens allmänna gagn

eller särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattat

beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning i enlighet med

de grunder, som bestämmas i denna förordning och i kommunalskattelagen.

§ 30.

För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

a)--------------- -------

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga

om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning skedda upplåning icke överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla antalet

av de skattekronor, varefter stadsutskylder skol af för sistförflutna året

utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits

skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda

summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran

åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn;

c) -----------------------

d) --------------------

e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt vilka

kommunalutskylder skola utgå efter andra än de i § 41 mom. 1 och 2

bestämda allmänna grunder, ävensom påläggande av ny kommunalskatt

efter annan än sist omförmäida grund.

§ 40.

Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov

fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och

kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i § 41

mom. 1 och 2 av denna förordning närmare bestämmes.

Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt,

kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en,

som under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt; dock att ämbets-

eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk makt är

tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk ort anställd

tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm, vara fri från

skyldighet att utgöra den del av den kommunala progressivskatten, som

skulle tillkomma kommunen.

§ 41.

Mom. 1. Av de i nästföregående paragraf omförmäida skatter skall

i första hand uttaxeras kommunal progressivskatt av inländska aktiebolag,

solidariska bankbolag och kommanditbolag med tio procent samt

av andra skattskyldiga med sjuttiofem procent av skattens i kommunalskattelagen

angivna grundbelopp.

Erfordras för kommunens behov mindre uttaxering, än nu nämnts,

skall av samtliga till kommunal progressivskatt till kommunen skattskyl
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

17

diga uttagas lika procenttal av skattens grundbelopp intill tio procent av

detsamma samt därefter, i mån av behov, av andra skattskyldiga än inländska

aktiebolag, solidariska bankbolag och kommanditbolag verkställas

ytterligare uttaxering av progressivskatt.

I den mån staden sålunda tillkommande progressivskatt ej förslår

till täckande av stadens skattebehov, må återstoden fyllas medelst uttaxering

av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt.

Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt

utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper

å varje skattskyldig efter följande grunder:

sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av

fast egendom åsatt annat värde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.

Mom. 3. Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordningfattat

beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än särskild

författning sådant medgiver, må innebära påläggande av personlig eller

efter matlag utgående avgift, viss utskyld till staden utgöras efter annan

än den i mom. 1 och 2 i denna paragraf bestämda allmänna grund,

skall till efterrättelse gälla vad i ty fall förordnat eller beslutat är.

§ 45.

Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blivit av stadsfullmäktige

fastställd samt uttaxering av vissa belopp för särskilda behov

beslutats, give stadsfullmäktige överståthållarämbetet del därav, varefter

bemälda ämbete låter genom sin avdelning för uppbördsärenden debiteringen

enligt senaste taxeringslängd förrätta ävensom, där ej stadsfullmäktige

genom beslut, som av överståthållarämbetet godkännes, annorlunda

förordnat, uppbörden i sammanhang med den av utskylderna till

Kungl. Maj:t och kronan verkställa.

De utskylder — — — verkställer indrivningen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunyl. Maj:ts proposition nr 222.

Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 30 den 1 januari

1922, samt i övrigt den 1 januari 1921; dock att icke någon därigenom

skall gå förlustig det medlemskap inom kommunen, vilket enligt

hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom på den

grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete till allmän

bevillning uppförd.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

19

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862 (nr 16).

Härigenom förordnas, att §§ 47, 48 och 52 i förordningen om

landsting den 21 mars 1862 skola, § 47 i nedan angiven del, erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 47.

1.----------------- ■__

2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,

som i föregående moment omtalas, böra de avgifter, som av landstinget

blivit till uttaxering beslutade, av en var skattskyldig utgöras i förhållande

till hans inkomst, beräknad för fastighet med åsatt jordbruksvärde

till sex kronor samt för annan fastighet och frälseränta till fem kronor

för varje fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda

taxeringslängd, samt i fråga om annan inkomst än inkomst av

fast egendom till det belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal

inkomstskatt beskattningsbara belopp må överstiga hans till kommunal

inkomstskatt uppskattade inkomst av fast egendom med tillägg, i förekommande

fall, av hyresvärdet motsvarande fem procent av taxeringsvärdet

a fastighet, därför fastighetsskatt utgår och som av ägaren

begagnats i skattepliktig näring eller eljest i rörelse eller yrke. Landstingsskatt

påföres icke för beräknad inkomst av sådan fast egendom, för

vilken enligt bestämmelserna i IT kap. kommunalskattelagen icke skall

utgöras fastighetsskatt.

3. -------------------

§ 48.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrivarna

varje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets ord
Bihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 sand, 184 käft. (Nr 222.) 3

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung!. Maj:ts proposition nr 222.

förande genom Konungens befallningshavande insända förteckningar, som

för varje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet å fast egendom,

särskilt för fastighet med åsatt jordbruksvärde och särskilt för

annan fastighet och frälseränta, som ock beloppet av den inkomst, varefter

avgifter, som av landstinget beslutas till uttaxering, skola enligt § 47

mom. 2 utgå. Genom Konungens befallningshavande insända magistraterna

dylika uppgifter för städerna; varefter landstingets ordförande låter

genom kamreraren därav upprätta sammandrag, upptagande summan för

hela länet, samt huru mycket sig belöper å varje stad eller socken.

§ 52.

Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning

av landstingsmedel under de förutsättningar och i den ordning, som

stadgas om avkortning och avskrivning av kronoutskylder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

21

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den 14 juni 1918

(nr 422).

Härigenom förordnas, att 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den

14 juni 1918 skall erhålla följande ändrade lydelse:

7 §•

2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § omförmäles, anses såsom

en kommun i fråga om vad till fattigvården hörer; och skall till

följd härav vad i fråga om fattigvårdssamhälle, bestående av en kommun,

är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse vid behandlingen

av samhällets gemensamma angelägenheter, dock med iakttagande

därav,

att, i stället för kommunalstämma och kommunalfullmäktige, motsvarande

myndigheter inom samhället skola benämnas fattigvårdsstämma

och fattigvårdsfullmäktige;

att fattigvårdsstämma utlyses första gången av kommunalstämmans

ordförande i den till folkmängden största av de sammanslutna kommunerna;
att

såsom röstlängd vid fattigvårdsstämma skola användas kommunernas

röstlängder;

att fattigvårdsstämma ej äger uttaxera kommunal progressivskatt;

samt

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Mcij:ts proposition nr 222.

att uttaxering, som fattigvårdsstämma beslutat, skall anmälas hos

de särskilda kommunernas kommunalnämnder, vilka det åligger att verkställa

debitering och uppbörd av dessa avgifter i samband med övriga

kommunalutskylder samt redovisa inflytande medel till fattigvårdsstyrelsen.

Konungen äger, där så finnes lämpligt, meddela från vad nu är

stadgat avvikande bestämmelser i fråga om sättet för ärendenas handläggning

inom samhället.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 222.

23

Utdrag

av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen

i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars

1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Branting,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena frih. Palmstierna,

Statsråden Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde

chefen för civildepartementet, statsrådet Svensson:

Den omläggning av det kommunala skatteväsendet, som innefattas

i det förslag till kommunalskattelag, om vars framläggande för riksdagen

Kungl. Maj :t på föredragning av chefen för finansdepartementet denna

dag fattat beslut, påkallar åtskilliga ändringar i kommunallagarna in. fl.

närstående författningar. Av de sålunda erforderliga författningsändringarna

anhåller jag nu att få underställa Kung]. Maj:ts prövning dem,

som angå förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad

samt om landsting den 21 mars 1862 (nris 13, 14 och 16), förordningen

K.—20121)7.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:is proposition nr 222.

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33) samt lagen

om fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422).

Vid utarbetande av förslag till ifrågavarande författningsändringar

har det, vad beträffar kommunallagarna, närmast gällt att träffa ett lämpligt

avgörande av frågan om vissa bestämmelsers plats i sagda lagar eller

i kommunalskattelagen. Det har i sådant avseende synts riktigast att,

med hänsyn till kommunallagarnas nuvarande avfattning och innehåll, så

till vida giva de grundläggande stadgandena plats i nämnda lagar,

att man däri låtit inflyta bestämmelser om dels de olika slag av skatter,

förmedelst vilka den allmänna bidragsskyldigheten till täckande av kommuns

skattebehov skall fullgöras, samt den ordning, vari dessa skatter

må av kommunen tagas i anspråk, dels och grunderna för repartitionen

mellan de olika kommunala skatteformerna.

De ändringar i kommunallagarna, varom nu är fråga, hava strängt

begränsats till sådana delar, där ändring omedelbart och med nödvändighet

påkallas av den föreslagna omläggningen av den kommunala beskattningen,

utan att ens närstående partier, för vilkas vidkommande

ändringar kunnat ifrågakomma, ansetts nu böra bliva föremål för omarbetning.

Härigenom har man velat undvika ett föregripande av det

resultat, som kan väntas framgå ur det uppdrag, vilket å hithörande

område lämnats de för utredning av vissa spörsmål å kommunalförvaltningens

område under föregående år inom civildepartementet tillkallade

sakkunniga, samt de åtgärder, vartill dessas arbete kan giva anledning.

De nu ifrågasatta ändringarna äro dessutom, vad landstingsförordningen

beträffar, att anse såsom provisoriska. Enär, på sätt chefen för finansdepartementet

framhållit vid anmälandet av förslaget till kommunalskattelag,

repartitionstal och skatteskalor icke kunna anses slutgiltiga utan

måste bliva underkastade ytterligare korrigeringar med ledning av de

erfarenheter, som med tiden kunna hämtas från den nya kommunala

beskattningens tillämpning, äro även övriga författningsändringar att anse

såsom i viss mån provisoriska.

Av de nya kommunala skatteformerna intager progressivskatten eu

annan ställning än de övriga, i det densamma icke tager del i repartitionen

utan i stort sett utgår efter samma skattefot i samtliga kommuner,

oavsett det större eller mindre behovet av allmän uttaxering. Ifrågavarande

skatt är avsedd att endast med viss del tillkomma respektive kommuner

och att med återstoden användas i skatteutjämnande syfte. Den kommunen

tillkommande andelen torde i regel behöva helt och hållet tagas i anspråk

för den borgerliga kommunens räkning. Rent principiellt sett torde det

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

väl vara riktigast att i de fall, där så icke sker, den kyrkliga kommunen

eller skoldistriktet finge taga i anspråk den icke disponerade delen av

progressivskatten. Som frågan dock torde vara utan större betydelse,

men en lösning av densamma i nu antydd riktning skulle med det

nuvarande budgetförfarandet medföra vissa praktiska svårigheter, synes

det mig lämpligast att åtminstone för det närvarande begränsa rätten

att uttaga progressivskatten till den borgerliga primärkommunen.

De övriga kommunala skatterna — fastighetsskatt, näringsskatt och

kommunal inkomstskatt — äro repartitionsskatter och komma att utgöra

den centrala delen i det nya skattesystemet. I fråga om de grunder,

efter vilka dessa ansetts böra gå i repartition med varandra, hänvisar

jag allenast till vad chefen för finansdepartementet denna dag därom

anfört. Såsom repartitionsenhet har uppställts skattekronan, uppdelad i

etthundra skatteören. Repartitionstalet för varje skattskyldig beräknas

efter följande grunder:

sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

jordbruksvärde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms

skogsvärde,

fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor

av fast egendom åsatt annat värde,

tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat

näringsskattekapital,

ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt

beskattningsbart belopp.

Någon rubbning i kommunernas rätt att upptaga särskilda kommunala

skatter, avgifter och bidrag är icke avsedd att i detta sammanhang

ske. Bestämmelserna i kommunallagarna om denna rätt kvarstå

därför oförändrade.

Skattetrycket, sådant det hittills mätts, d. v. s. i uttaxerad skatt per

etthundra kronors inkomst, är enligt nu gällande ordning avgörande förfrågan,

huruvida kvalificerad majoritet i vissa fall erfordras för giltighet

av den kommunala representationens beslut. Detta mått för skattetrycket

har nu ersatts med uttaxerad skatt per skattekrona, därvid man tills

vidare bibehållit samma siffror för skattetrycket per skattekrona som nu

för skattetrycket per ett hundra kronors inkomst. Likaså har den nu

varande normen för bestämmande av gränsen för kommuns lätt att utan

underställning upptaga lån omräknats i förhållande till den nya lepartitionsenheten.

Under år 1921 måste emellertid de nu gällande bestäm
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 . Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

melserna i omförmälda avseenden tillämpas, enär man då ännu saknar

underlag för de nya.

Vad beträffar den nuvarande skattskyldigheten till kommunen, så

överensstämmer denna i fråga om skatt för fastighet icke alltid med

skattskyldigheten till fastighetsbevillning. Såväl på landet som i stad

hänför sig nämligen den kommunala skattskyldigheten för fastighet till

tiden för debiteringslängdens fastställande. När en särskild taxering till

kommunal fastighetsskatt äger rum, synes det emellertid mest konsekvent,

att den som taxerats till dylik skatt också debiteras för densamma. En

sådan anordning är tydligen ägnad att medföra ordning och reda utan

att föranleda några egentliga olägenheter. Ändringar i berörda syfte

. hava därför införts i såväl förordningarna om kommunalstyrelse på

landet och i stad som förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Den nuvarande ordningen för debitering och uppbörd av kommunalutskylder

har icke ansetts böra undergå någon ändring. Debiteringsoch

uppbördslängden har emellertid självfallet måst undergå omarbetning.

Vad beträffar beskattningen till landstinget, har man ansett riktigast

att i så ringa grad som möjligt avvika från den nuvarande normen

för skattskyldighet i avbidan på ett slutligt fastställande av landstingets

uPPgifter> i vilket avseende, bland annat, frågan om väghållningsskyldigheten

är av vikt. Man har därför tänkt sig skattskyldigheten bestämd

i förhållande till dels inkomst av fast egendom, beräknad för fastighet

med åsatt jordbruksvärde till sex kronor och för annan fastighet samt

frälseränta till fem kronor för varje fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet

jämlikt senast fastställda taxeringslängd, dels ock annan inkomst,

beräknad till det belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt

beskattningsbara belopp må överstiga hans vid taxering

till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomst av fast egendom med

tillägg, i förekommande fall, av hyresvärdet motsvarande fem procent

av taxeringsvärdet å fastighet, varför fastighetsskatt utgår och

som av ägaren begagnats i skattepliktig näring eller eljest i rörelse

eller yrke.

Övriga här ifrågakomna ändringar av kommunalförordningarna och

landstingsförordningen torde icke erfordra någon närmare förklaring.

17 § av lagen om fattigvården har, i enlighet med vad jag förut

anfört, intagits en bestämmelse, att fattigvårdsstämma icke äger uttaxera

kommunal progressivskatt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 222.

27

Departementschefen uppläste härefter inom departementet uppgjorda

förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862, och

5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen om fattigvården den

14 juni 1918,

samt hemställde, att nämnda förslag måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 194 käft. (AV 222.)

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:444 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. ■jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  2. 2SärU 1920:1 Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten