Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars, 1862 m. m
25 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 22 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1920:222, Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars, 1862 m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
1
Nr 222.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars, 1862 m. m.; given
Stockholms slott den 12 mars 1920.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
J:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,
2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,
3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,
4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting
den 21 mars 1862, samt
5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården
den 14 juni 1918.
GUSTAF.
C. E. Svensson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 181 höft. (Nr 222.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på
landet den 21 mars 1862 (nr 13).
Härigenom förordnas, att §§ 4, 5, 21, 57, 58, 59, 60, 64, 73 och
80 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 skola,
§§ 5, 21, 64, 73 och 80 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade
ydelse
§ 4. ,
Medlem av en kommun på landet är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad till
näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.
§ 5.
Vad kommunen — — — nedan sägs.
Till. bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av
denna paragraf omförmälda. tillgångar kunna till kommunens gemensamma
gagn eller för särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom
i laga ordning fattat beslut, kommunens medlemmar underkastade
beskattning i enlighet med de grunder, som bestämmas i denna förordning
och i kommunalskattelagen.
§ 21.
Mom. 1. — — — — — — — — — — — — — — — — —
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
Kungl. AfajUs proposition nr 222.
3
a) ---------~ ---------- — -----
b) -------------- —------
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där
högsta uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt
överstiger nio kronor per skattekrona;
d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då
höjningen skulle utgöra:
l:o) -mer än tjugufem procent i kommun, där högsta uttaxeringen
av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger nio
kronor men icke tolv kronor per skattekrona,
2:o) mer än femton procent i kommun, där högsta uttaxeringen av
omförmälda skatter överstiger tolv kronor men icke femton kronor per
skattekrona,
3:o) mer än tio procent i kommun, där högsta uttaxeringen av
samma skatter överstiger femton kronor per skattekrona;
e) ----------■----------
f) -------------------
g)-------------------
Mom. 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt
avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter till kommunen, vare sig
de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.
Mom. 4. —---—--— — — — — — —--—
Mom. 5. — — — — — — — — — — — — — —---
§ 57.;
Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov
fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och
kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i §§ 58
och 59 av denna förordning närmare bestämmes.
Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal
inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en, som
under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt.
§ 58.
Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter skall i första
hand uttaxeras kommunal progressivskatt av inländska aktiebolag,
solidariska bankbolag och kommanditbolag med tio procent samt av andra
4 Kungl. Maj-.ts proposition nr 222.
skattskyldiga med sjuttiofem procent av skattens i kommunalskattelagen
angivna grundbelopp.
^ i Erfordras för kommunens behov mindre uttaxering, än nu nämnts,
skall av samtliga till kommunal progressivskatt skattskyldiga uttagas lika
procenttal av skattens grundbelopp intill tio procent av detsamma samt
därefter, i mån av behov, av andra skattskyldiga än inländska aktiebolag,
solidariska bankbolag och kommanditbolag verkställas ytterligare uttaxering
av progressivskatt.
I den mån kommunen enligt första stycket av denna paragraf tillkommande
progressivskatt ej förslår till täckande av kommunens skattebehov,
må återstoden fyllas medelst uttaxering av fastighetsskatt,näringsskatt
och kommunal inkomstskatt.
§ 59.
Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt utgöras i
förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper å
varje skattskyldig, efter följande grunder:
sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
jordbruksvärde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
skogsvärde,
fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor
av fast egendom åsatt annat värde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat
näringsskattekapital,
ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt
beskattningsbart belopp.
Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.
§ 60.
Där i lag eller allmän författning stadgat är, att kommunalutskyld
endast från vissa av de i kommunalskattelagen omförmälda beskattningsföremål
skall utgå, eller att för deltagande i sådan utskyld andra än här
ovan i denna lag stadgade grunder skola följas, eller att vissa från skattskyldighet
till kommunen eljest befriade medlemmar skola till fyllande
av särskilda behov bidraga, gäller till efterrättelse vad sålunda förordnat
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
5
är. I övrigt äger kommunalstämma ej besluta avvikelse från de i denna
förordning och i kömmunalskattelagen stadgade grunder för kommunalutskylders
utgörande.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden, uppgjord efter bifogade formulär
litt. B., skall innehålla hänvisning till de beslut, på vilka årets utdebitering
sig grundar, samt upptaga: varje skattskyldig till namn och bostad;
antalet av de hos honom mantalsskrivna personer; taxeringsvärdet å fast
egendom med angivande vart för sig av jordbruksvärde, skogsvärde och
annat värde; för en var skattskyldig uppskattat näringsskattekapital
ävensom uppskattad inkomst av fast egendom, av näring och av annan
inkomstkälla samt till kommunal inkomstskatt beskattningsbart belopp;
den skattskyldige påfört antal skattekronor och skatteören med angivande
av huru mycket, som belöper å varje särskild skatteform; till
inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp; i fråga om inländska
aktiebolag, solidariska bankbolag och kommanditbolag, det beskattningsbara
beloppets förhållande till bolagets kapital; den kommunala
progressivskattens grundbelopp; samt beloppet av den skattskyldige
påförda kommunalutskylder med särskilt angivande av de olika skatter
och övriga avgifter, som däri ingå. Till bestyrkande av uppbörden skall
längden slutligen innehålla särskilda kolumner för anteckning om inbetalningar,
restantier och avkortningar.
Äro i —--delarnas slutsummor.
§ 73.
För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmans beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då besluten
angå:
a) --------------------
b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i
fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda
beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla
antalet av de skattekronor, varefter kommunalutskylder skolat för sistförflutna
året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda
år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
«
Kungl. Maj:ts---med mera.
Beslut eller — — — Kungl. Maj:t överlämna.
§ 80.
Mom. 1. Har Kungl. Maj:t förordnat, att ordningsstadgan, byggnadsstadgan
och brandstadgan för rikets städer samt vad i hälsovårdsstadgan
för riket föreskrives om stad skola lända till efterrättelse för
område å landet, som ej utgör egen kommun, vare det område att anse
såsom ett särskilt samhälle (municipalsamhälle), vars medlemmar äga att,
oberoende av kommunen i övrigt, själva vårda sådana för samhället gemensamma
ordnings- och hushållningsangelägenheter, som avses i. nämnda
författningar eller föranledas av dessas tillämpning inom samhället; och
gälle i avseende härå om municipalsamhälle i tillämpliga delar vad i
denna förordning är om kommun stadgat, dock med den inskränkning,
att municipalsamhälle icke äger upptaga kommunal progressivskatt, samt
med iakttagande därav att, i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige
och kommunalnämnd, motsvarande myndigheter inom municipalsamhälle
skola benämnas municipalstämma, municipalfullmäktige och
municipalnämnd.
Mom. 2. — — —---— —--— — —-----
Mom. 3. — — — — — — — — — — — — — —---
Mom. 4. — — — — — — — — —--— — —---
Mom. 5. — —---— — — — — — — — — —---
Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§21 och 73 den
1 januari 1922, samt i övrigt den 1 januari 1921; dock att icke någon
därigenom skall gå förlustig det medlemskap inom viss kommun, vilket
enligt hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom på
den grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete till
allmän bevillning uppförd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Formulär litt. B.
Debiterings- och uppbördslängd il kommunalutskylder i N. N. socken för år 19
Bilaga till förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Utskylder påföras: Enligt kommunalstämmans beslut den 20 oktober 19______ med, förutom progressivskatten, 2 kronor per skattekrona.
> kyrkostämmans beslut den 25 oktober 19...... med 50 öre per skattekrona till kyrkan.
» » » den 25 oktober 19...... med 30 öre för man och 15 öre för kvinna till skolan.
N:r
Den skatt
skyldiges
Antal man- talsskrivna
personer
Taxeringsvärde
Nä-
rings-
skatte-
kapi-
tal
Uppskattad
inkomst
Till
kommu- nal in- komst- skatt
beskatt-
nings-
bart
belopp
Antal skattekronor
och skatteören
Till in- komst
och för- mögen- hetsskatt
beskatt- nings- bart bc-
lopp
Inländska
aktiebo- lags, soli- dariska
bank- bolags och
komman- ditbolags
beskatt- ningsbara
belopp,
uttryckt i
procent
av bola- gets
kapital
Den
kom-
munala
progres-
siv-
skattens
grund-
belopp
U t
s
b y
1
der
Anteckningar om
inbetalningar och
restantier
Avkort-
ningar
Anmärkningar
:
Fastigheter
Mantals-
beteck-
ning å i
mantal
satt
jord
Kommunal pro
gressivskatt
-
Fastighetsskatt, näringsskatt och
kommunal inkomstskatt
Personliga avgifter
Summa
namn och yrke
eller titel
bostad
Män
Kvin-
nor
Jord-
bruks-
värde
Skogs-
värde
Annat
värde
av
fast
egen-
dom
av
näring
av
annan
in-
komst-
källa
för
fast
egen-
dom
för
näring
för
inkomst
Summa
för kom- munens
eget be- hov
för
skatte-
utjäm-
ning
till den
borgerliga
kommunen
ä......kr.
......öre
per skatte- krona
till kyrkan
ä ......kr.
......öre
per skatte- krona
till skolan
ä...... kr.
......öre
per skatte- krona
Män
ä......öre
Kvinnor
ä......öre
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Er.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
—
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
Ö.
Er.
Ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
1
Karlfeldt, N., major . . .
Glittringe
Glittringe säteri, Yskvarn
11
41
33
300,000
500,000
100,000
25,000
48,000
2,200
8,000
42,450
375
—
7
50
424
50
807
—
60,000
—
2,610
—
1,957
50
652
50
1,614
—
403
50
—
—
12
30
4
95
4,644
75
Bet.
—
—
—
—
—
—
2
Kyrkofonden......
—
Lngnås n:r 1, löneboställe
1
—
—
10,000
6,000
—
—
—
—
—
—
7
80
—
—
—
—
7
80
—
—
—
—
—
—
—
—
15
60
3
90
—
—
—
—
—
—
19
50
Bet.
—
—
—
—
—
—
3
Sven Persson, arrendator .
Lugnås
—
—
1
3
—
—
—
-
2,000
—
1,500
2,600
—
—
—
—
26
—
26
—
3,000
—
—
—
--
—
—
—
52
—
13
—
—
—
—
30
—
45
65
75
E.
Konkurs.
4
Petter Krantz, skomakare .
Yantlinge, under Berga
Yantlinge
—
1
1
—
—
3,000
6,100
150
4,000
600
4,000
1
35
—
33
40
—
41
68
3,700
—
7
—
5
25
1
75
83
36
20
84
—
—
—
30
—
15
in
65
R.
—
—
—
—
—
—
;
5
Berg, N., åbo......
Berga
Berga
1
2
4
40,000
—
-
—
7,000
—
1,200
6,200
24
—
—
—
62
—
86
—
5,600
—
26
—
19
50
6
50
172
—
43
—
—
—
—
60
—
60
242
20
Bet.
—
—
—
-
—
—
6
Bergfor* braksaktiebolag .
Berga
Berga, Utby ångsåg
1
—
—
—
50,000
200,000
32,000
3,000
20,000
—
18,000
105
—
9
60
180
—
294
60
18,000
18
420
—
42.
__
378
~
589
20
147
30
—
—
—
—
—
—
1,156
50
Bet.
N. N. den 2 december 19.......
På kommunalnämndens vägnar:
N. N.
Ordförande.
Att förestående debiterings- och uppbördslängd blivit å kommunalstämma denna dag
granskad och godkänd, betygas. N. N. i sockenstugan den 21 december 19.......
N. N.
Stämmans ordförande.
Bihang till riksdagens protokol l 1920. 1 samt
184 käft. (Nr 222.)
N. N.
N. N.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Formulär till debetsedel.
Bilaga till f örordningen om,
kommunalstyrelse på landet.
Debetsedel
å kommunalutskylder i N. N. socken för år 19
Fol.......... Nr......... Karlfeldt, N., major, Glittringe.
Debet
Antal
skatte-
kronor
och
skatte-
ören
Utdebitering
per skattekrona
U t s
Fastighetsskatt, nä- ringsskatt och kom- munal inkomstskatt
k y
Kom-
munal
progres-
sivskatt
1 d
Personliga
avgifter
e
r
Samma
Till
kommu-
nen
Till
kyrka och
skola
Till
kommu-
nen
Till
kyrka och
skola
Män
Kvinnor
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
Kr.
ö.
För fastighet............
375
—
—
—
—
—
—
—
> näring.............
7
50
> 2
—
—
50
1,614
—
403
60
—
—
—
—
—
—
2,017
50
> inkomst............
424
60
—
—
—
—
—
—
> inkomst och förmögenhet ....
*
2,610
—
> 41 mantalsskrivna män ä 30 öre .
,12
30
> 33 mantalsskrivna kvinnor ä 15 öre
4
96
4
96
Summa
&
4,644
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
11
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 (nr 14).
Härigenom förordnas, att §§ 3, 5, 18, 57, 58, 64 och 74 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola, §§ 5,
18, 64 och 74 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:
§ 3.
Medlem av stadskommun är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxerad till näringsskatt,
kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.
§ 5.
Vad staden---— nedan sägs.
Den egendom — — — gällande äro.
Till bestridande av utgifter, som utöver de i första stycket av denna
paragraf omförmälda tillgångar kunna till stadens gemensamma gagn eller
för särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattat
beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning i enlighet med
de grunder, som bestämmas i denna förordning och i kommunalskattelagen.
§ 18.
Mom. 1. —--— —--— — — — — — — —--
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 184 käft. (Nr 222.)
2
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
a) --------------------- —
b) ---------------------
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta
uttaxeringen av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt
överstiger tio kronor per skattekrona;
d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då
höjningen skulle utgöra:
l:o) mer än tjugufem procent i stad, där högsta uttaxeringen av
fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt överstiger tio
kronor men icke tretton kronor per skattekrona;
2:o) mer än femton procent i stad, där högsta uttaxeringen av omförmälda
skatter överstiger tretton kronor men icke sexton kronor per
skattekrona,
3:o) mer än tio procent i stad, där högsta uttaxeringen av samma
skatter överstiger sexton kronor per skattekrona;
e) -------------------
f) -------------------
g)------------------—
Mom. 3. Med fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt
avses i mom. 2 c) och d) sådana skatter till staden, vare sig de
beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige eller å kyrkostämma.
Mom. 4. — — — — — — — — — — — — — —---
Mom. 5. — — — — —---— — — — — —---
§ 57.
Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov
fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och
kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i § 58
mom. 1 och 2 av denna förordning närmare bestämmes.
Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal
inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en, som
under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt.
§ 58.
Mom. 1. Av de i nästföregående paragraf omförmälda skatter skall
i första hand uttaxeras kommunal progressivskatt av inländska aktiebolag,
solidariska bankbolag och kommanditbolag med tio procent samt av andra
Kungl. Maj:ts proposition nr 222. 13
skattskyldiga med sjuttiofem procent av skattens i kommunalskattelagen
angivna grundbelopp.
Erfordras för kommunens behov mindre uttaxering, än nu nämnts,
skall av samtliga till kommunal progressivskatt skattskyldiga uttagas lika
procenttal av skattens grundbelopp intill tio procent av detsamma samt
därefter, i mån av behov, av andra skattskyldiga än inländska aktiebolag,
solidariska bankbolag och kommanditbolag verkställas ytterligare
uttaxering av progressivskatt.
I den män kommunen enligt första stycket av detta mom. tillkommande
px-ogressivskatt ej förslår till täckande av kommunens skatte-''
behov, må återstoden fyllas medelst uttaxering av fastighetsskatt, näringsskatt
och kommunal inkomstskatt.
Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt
utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper
å varje skattskyldig efter följande grunder:
sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
jordbruksvärde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
skogsvärde,
fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av
fast egendom åsatt annat värde,
tre skatteören heräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat
näringsskattekapital,
ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt
beskattningsbart belopp.
Etthundra skatteören bilda en skattekrona.
Mom. 3. Personliga tjänstbarheter, vilka inom en stad utgjorts
efter förut antagna grunder, må fortfarande, till dess annorlunda varder
förordnat, efter samma grunder utgöras.
Mom. 4. Där i lag eller allmän författning är stadgat, att viss utskyld
skall utgå efter annan än den i mom. 1 och 2 i denna paragraf
bestämda allmänna grund, eller att vissa från skattskyldighet till staden
eljest befriade invånare skola till fyllande av särskilda behov bidraga,
skall till efterrättelse gälla vad i ty fall är förordnat. I övrigt må avvikelse
från sagda grund icke i annan mån ske, än § 59 medgiver.
§ 64.
Debiterings- och uppbördslängden skall upptaga: varje skattskyldig
till namn och bostad; taxeringsvärdet å fast egendom med angivande
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
vart för sig av jordbruksvärde, skogsvärde och annat värde; för en var
skattskyldig uppskattat näringsskattekapital ävensom uppskattad inkomst
av fast egendom, av näring och av annan inkomstkälla samt till kommunal
inkomstskatt beskattningsbart belopp; den skattskyldige påfört antal
skattekronor och skatteören med angivande av huru mycket, som belöper
å varje särskild skatteform; till inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbart belopp; i fråga om inländska aktiebolag, solidariska
bankbolag och kommanditbolag det beskattningsbara beloppets förhållande
till bolagets kapital; den kommunala progressivskattens grundbelopp;
samt beloppet av den skattskyldige påförda stadsutskylder med
särskilt angivande av de olika skatter och övriga avgifter, som däri ingå;
och bör längden i övrigt vara inrättad i enlighet med de föreskrifter, som
magistraten meddelar.
Till bestyrkande — — — och avkortningar.
§ 74.
För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges ävensom allmänna
rådstugans beslut underställas Kungl. Maj:ts nådiga prövning och
fastställelse, då de angå:
a) ------------------- — —
b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i
fråga om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda
beloppet av kommunens utan underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla
antalet av de skattekronor, varefter stadsutskylder skolat för sistförflutna
året utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits
skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i
sistnämnda summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet
och uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn.
Kungl. Maj:ts — — — med mera.
Beslut eller — — — Kungl. Maj:t överlämna.
Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår §§ 18 och 74
den 1 januari 1922, samt i övrigt den 1 januari 1921; dock att icke
någon därigenom skall gå förlustig det medlemskap inom viss kommun,
vilket enligt hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom
på den grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete
till allmän bevillning uppförd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
15
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33).
Härigenom förordnas, att §§ 2, 3, 30, 40, 41 och 45 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola, §§ 2, 3, 30
och 45 i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
Mom. 1. Medlem av kommunen är en var, som där är mantalsskriven,
ävensom var och en, vilken, utan att vara i kommunen mantalsskriven,
därstädes äger eller brukar fast egendom eller är taxérad till
näringsskatt, kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt.
Mom. 2. —--— — —
§ 3.
Vad staden----nedan sägs.
Den egendom — — —■ gällande äro.
Till bestridande av utgifter, som irtöver de i första stycket av
denna paragraf omförmälda tillgångar kunna till stadens allmänna gagn
eller särskilda dess behov erfordras, äro, efter därom i laga ordning fattat
beslut, kommunens medlemmar underkastade beskattning i enlighet med
de grunder, som bestämmas i denna förordning och i kommunalskattelagen.
§ 30.
För att vinna gällande kraft skola stadsfullmäktiges beslut underställas
Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:
a)--------------- -------
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
b) upptagande av lån; dock att underställning icke erfordras i fråga
om beslut att upptaga lån, där genom sådant beslut sammanlagda beloppet
av stadens utan underställning skedda upplåning icke överstiger
skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tiodubbla antalet
av de skattekronor, varefter stadsutskylder skol af för sistförflutna året
utgöras, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits
skola i stadskommunen anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda
summa icke inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet och uppfostran
åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn;
c) -----------------------
d) --------------------
e) förändring i gällande bestämmelser eller åtaganden, enligt vilka
kommunalutskylder skola utgå efter andra än de i § 41 mom. 1 och 2
bestämda allmänna grunder, ävensom påläggande av ny kommunalskatt
efter annan än sist omförmäida grund.
§ 40.
Allmän bidragsskyldighet till täckande av kommunens skattebehov
fullgöres genom fastighetsskatt, näringsskatt, kommunal inkomstskatt och
kommunal progressivskatt på sätt i kommunalskattelagen samt i § 41
mom. 1 och 2 av denna förordning närmare bestämmes.
Skyldig att till kommunen erlägga fastighetsskatt, näringsskatt,
kommunal inkomstskatt eller kommunal progressivskatt är var och en,
som under löpande år därstädes taxerats till dylik skatt; dock att ämbets-
eller tjänsteman, som vid svensk beskickning hos utländsk makt är
tjänstgörande, ävensom svensk konsul eller annan å utländsk ort anställd
tjänsteman skall, fastän mantalsskriven i Stockholm, vara fri från
skyldighet att utgöra den del av den kommunala progressivskatten, som
skulle tillkomma kommunen.
§ 41.
Mom. 1. Av de i nästföregående paragraf omförmäida skatter skall
i första hand uttaxeras kommunal progressivskatt av inländska aktiebolag,
solidariska bankbolag och kommanditbolag med tio procent samt
av andra skattskyldiga med sjuttiofem procent av skattens i kommunalskattelagen
angivna grundbelopp.
Erfordras för kommunens behov mindre uttaxering, än nu nämnts,
skall av samtliga till kommunal progressivskatt till kommunen skattskyl
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
17
diga uttagas lika procenttal av skattens grundbelopp intill tio procent av
detsamma samt därefter, i mån av behov, av andra skattskyldiga än inländska
aktiebolag, solidariska bankbolag och kommanditbolag verkställas
ytterligare uttaxering av progressivskatt.
I den mån staden sålunda tillkommande progressivskatt ej förslår
till täckande av stadens skattebehov, må återstoden fyllas medelst uttaxering
av fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt.
Mom. 2. Fastighetsskatt, näringsskatt och kommunal inkomstskatt
utgöras i förhållande till det antal skattekronor eller skatteören, som belöper
å varje skattskyldig efter följande grunder:
sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
jordbruksvärde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
skogsvärde,
fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av
fast egendom åsatt annat värde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat
näringsskattekapital,
ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt
beskattningsbart belopp.
Ett hundra skatteören bilda en skattekrona.
Mom. 3. Skall enligt lag eller författning eller enligt i laga ordningfattat
beslut, som dock icke i annan eller vidsträcktare mån, än särskild
författning sådant medgiver, må innebära påläggande av personlig eller
efter matlag utgående avgift, viss utskyld till staden utgöras efter annan
än den i mom. 1 och 2 i denna paragraf bestämda allmänna grund,
skall till efterrättelse gälla vad i ty fall förordnat eller beslutat är.
§ 45.
Sedan i nu stadgad ordning utgifts- och inkomststat blivit av stadsfullmäktige
fastställd samt uttaxering av vissa belopp för särskilda behov
beslutats, give stadsfullmäktige överståthållarämbetet del därav, varefter
bemälda ämbete låter genom sin avdelning för uppbördsärenden debiteringen
enligt senaste taxeringslängd förrätta ävensom, där ej stadsfullmäktige
genom beslut, som av överståthållarämbetet godkännes, annorlunda
förordnat, uppbörden i sammanhang med den av utskylderna till
Kungl. Maj:t och kronan verkställa.
De utskylder — — — verkställer indrivningen.
18
Kunyl. Maj:ts proposition nr 222.
Denna lag träder i kraft, i vad densamma angår § 30 den 1 januari
1922, samt i övrigt den 1 januari 1921; dock att icke någon därigenom
skall gå förlustig det medlemskap inom kommunen, vilket enligt
hittills gällande bestämmelser eljest skulle tillkomma honom på den
grund, att han därstädes är för inkomst av kapital eller arbete till allmän
bevillning uppförd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
19
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting
den 21 mars 1862 (nr 16).
Härigenom förordnas, att §§ 47, 48 och 52 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862 skola, § 47 i nedan angiven del, erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 47.
1.----------------- ■__
2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,
som i föregående moment omtalas, böra de avgifter, som av landstinget
blivit till uttaxering beslutade, av en var skattskyldig utgöras i förhållande
till hans inkomst, beräknad för fastighet med åsatt jordbruksvärde
till sex kronor samt för annan fastighet och frälseränta till fem kronor
för varje fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet jämlikt senast fastställda
taxeringslängd, samt i fråga om annan inkomst än inkomst av
fast egendom till det belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal
inkomstskatt beskattningsbara belopp må överstiga hans till kommunal
inkomstskatt uppskattade inkomst av fast egendom med tillägg, i förekommande
fall, av hyresvärdet motsvarande fem procent av taxeringsvärdet
a fastighet, därför fastighetsskatt utgår och som av ägaren
begagnats i skattepliktig näring eller eljest i rörelse eller yrke. Landstingsskatt
påföres icke för beräknad inkomst av sådan fast egendom, för
vilken enligt bestämmelserna i IT kap. kommunalskattelagen icke skall
utgöras fastighetsskatt.
3. -------------------
§ 48.
Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrivarna
varje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets ord
Bihang
till riksdagens protokoll 1920. 1 sand, 184 käft. (Nr 222.) 3
20
Kung!. Maj:ts proposition nr 222.
förande genom Konungens befallningshavande insända förteckningar, som
för varje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet å fast egendom,
särskilt för fastighet med åsatt jordbruksvärde och särskilt för
annan fastighet och frälseränta, som ock beloppet av den inkomst, varefter
avgifter, som av landstinget beslutas till uttaxering, skola enligt § 47
mom. 2 utgå. Genom Konungens befallningshavande insända magistraterna
dylika uppgifter för städerna; varefter landstingets ordförande låter
genom kamreraren därav upprätta sammandrag, upptagande summan för
hela länet, samt huru mycket sig belöper å varje stad eller socken.
§ 52.
Konungens befallningshavande beslutar om avkortning och avskrivning
av landstingsmedel under de förutsättningar och i den ordning, som
stadgas om avkortning och avskrivning av kronoutskylder.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
21
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den 14 juni 1918
(nr 422).
Härigenom förordnas, att 7 § 2 mom. i lagen om fattigvården den
14 juni 1918 skall erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
2 mom. Fattigvårdssamhälle, som i 6 § omförmäles, anses såsom
en kommun i fråga om vad till fattigvården hörer; och skall till
följd härav vad i fråga om fattigvårdssamhälle, bestående av en kommun,
är stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse vid behandlingen
av samhällets gemensamma angelägenheter, dock med iakttagande
därav,
att, i stället för kommunalstämma och kommunalfullmäktige, motsvarande
myndigheter inom samhället skola benämnas fattigvårdsstämma
och fattigvårdsfullmäktige;
att fattigvårdsstämma utlyses första gången av kommunalstämmans
ordförande i den till folkmängden största av de sammanslutna kommunerna;
att
såsom röstlängd vid fattigvårdsstämma skola användas kommunernas
röstlängder;
att fattigvårdsstämma ej äger uttaxera kommunal progressivskatt;
samt
22
Kungl. Mcij:ts proposition nr 222.
att uttaxering, som fattigvårdsstämma beslutat, skall anmälas hos
de särskilda kommunernas kommunalnämnder, vilka det åligger att verkställa
debitering och uppbörd av dessa avgifter i samband med övriga
kommunalutskylder samt redovisa inflytande medel till fattigvårdsstyrelsen.
Konungen äger, där så finnes lämpligt, meddela från vad nu är
stadgat avvikande bestämmelser i fråga om sättet för ärendenas handläggning
inom samhället.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1921.
Kung!. Maj:ts proposition nr 222.
23
Utdrag
av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i statsrådet å Stockholms slott den 12 mars
1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Branting,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena frih. Palmstierna,
Statsråden Undén,
Thorsson,
Olsson,
Sandler,
Nothin,
Nilsson,
Eriksson,
Svensson,
Hansson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde
chefen för civildepartementet, statsrådet Svensson:
Den omläggning av det kommunala skatteväsendet, som innefattas
i det förslag till kommunalskattelag, om vars framläggande för riksdagen
Kungl. Maj :t på föredragning av chefen för finansdepartementet denna
dag fattat beslut, påkallar åtskilliga ändringar i kommunallagarna in. fl.
närstående författningar. Av de sålunda erforderliga författningsändringarna
anhåller jag nu att få underställa Kung]. Maj:ts prövning dem,
som angå förordningarna om kommunalstyrelse på landet och i stad
samt om landsting den 21 mars 1862 (nris 13, 14 och 16), förordningen
K.—20121)7.
24
Kungl. Maj:is proposition nr 222.
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 (nr 33) samt lagen
om fattigvården den 14 juni 1918 (nr 422).
Vid utarbetande av förslag till ifrågavarande författningsändringar
har det, vad beträffar kommunallagarna, närmast gällt att träffa ett lämpligt
avgörande av frågan om vissa bestämmelsers plats i sagda lagar eller
i kommunalskattelagen. Det har i sådant avseende synts riktigast att,
med hänsyn till kommunallagarnas nuvarande avfattning och innehåll, så
till vida giva de grundläggande stadgandena plats i nämnda lagar,
att man däri låtit inflyta bestämmelser om dels de olika slag av skatter,
förmedelst vilka den allmänna bidragsskyldigheten till täckande av kommuns
skattebehov skall fullgöras, samt den ordning, vari dessa skatter
må av kommunen tagas i anspråk, dels och grunderna för repartitionen
mellan de olika kommunala skatteformerna.
De ändringar i kommunallagarna, varom nu är fråga, hava strängt
begränsats till sådana delar, där ändring omedelbart och med nödvändighet
påkallas av den föreslagna omläggningen av den kommunala beskattningen,
utan att ens närstående partier, för vilkas vidkommande
ändringar kunnat ifrågakomma, ansetts nu böra bliva föremål för omarbetning.
Härigenom har man velat undvika ett föregripande av det
resultat, som kan väntas framgå ur det uppdrag, vilket å hithörande
område lämnats de för utredning av vissa spörsmål å kommunalförvaltningens
område under föregående år inom civildepartementet tillkallade
sakkunniga, samt de åtgärder, vartill dessas arbete kan giva anledning.
De nu ifrågasatta ändringarna äro dessutom, vad landstingsförordningen
beträffar, att anse såsom provisoriska. Enär, på sätt chefen för finansdepartementet
framhållit vid anmälandet av förslaget till kommunalskattelag,
repartitionstal och skatteskalor icke kunna anses slutgiltiga utan
måste bliva underkastade ytterligare korrigeringar med ledning av de
erfarenheter, som med tiden kunna hämtas från den nya kommunala
beskattningens tillämpning, äro även övriga författningsändringar att anse
såsom i viss mån provisoriska.
Av de nya kommunala skatteformerna intager progressivskatten eu
annan ställning än de övriga, i det densamma icke tager del i repartitionen
utan i stort sett utgår efter samma skattefot i samtliga kommuner,
oavsett det större eller mindre behovet av allmän uttaxering. Ifrågavarande
skatt är avsedd att endast med viss del tillkomma respektive kommuner
och att med återstoden användas i skatteutjämnande syfte. Den kommunen
tillkommande andelen torde i regel behöva helt och hållet tagas i anspråk
för den borgerliga kommunens räkning. Rent principiellt sett torde det
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
väl vara riktigast att i de fall, där så icke sker, den kyrkliga kommunen
eller skoldistriktet finge taga i anspråk den icke disponerade delen av
progressivskatten. Som frågan dock torde vara utan större betydelse,
men en lösning av densamma i nu antydd riktning skulle med det
nuvarande budgetförfarandet medföra vissa praktiska svårigheter, synes
det mig lämpligast att åtminstone för det närvarande begränsa rätten
att uttaga progressivskatten till den borgerliga primärkommunen.
De övriga kommunala skatterna — fastighetsskatt, näringsskatt och
kommunal inkomstskatt — äro repartitionsskatter och komma att utgöra
den centrala delen i det nya skattesystemet. I fråga om de grunder,
efter vilka dessa ansetts böra gå i repartition med varandra, hänvisar
jag allenast till vad chefen för finansdepartementet denna dag därom
anfört. Såsom repartitionsenhet har uppställts skattekronan, uppdelad i
etthundra skatteören. Repartitionstalet för varje skattskyldig beräknas
efter följande grunder:
sex skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
jordbruksvärde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av fast egendoms
skogsvärde,
fyra och ett halvt skatteören beräknas å varje ett hundra kronor
av fast egendom åsatt annat värde,
tre skatteören beräknas å varje ett hundra kronor av uppskattat
näringsskattekapital,
ett skatteöre beräknas å varje krona av till kommunal inkomstskatt
beskattningsbart belopp.
Någon rubbning i kommunernas rätt att upptaga särskilda kommunala
skatter, avgifter och bidrag är icke avsedd att i detta sammanhang
ske. Bestämmelserna i kommunallagarna om denna rätt kvarstå
därför oförändrade.
Skattetrycket, sådant det hittills mätts, d. v. s. i uttaxerad skatt per
etthundra kronors inkomst, är enligt nu gällande ordning avgörande förfrågan,
huruvida kvalificerad majoritet i vissa fall erfordras för giltighet
av den kommunala representationens beslut. Detta mått för skattetrycket
har nu ersatts med uttaxerad skatt per skattekrona, därvid man tills
vidare bibehållit samma siffror för skattetrycket per skattekrona som nu
för skattetrycket per ett hundra kronors inkomst. Likaså har den nu
varande normen för bestämmande av gränsen för kommuns lätt att utan
underställning upptaga lån omräknats i förhållande till den nya lepartitionsenheten.
Under år 1921 måste emellertid de nu gällande bestäm
-
26 . Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
melserna i omförmälda avseenden tillämpas, enär man då ännu saknar
underlag för de nya.
Vad beträffar den nuvarande skattskyldigheten till kommunen, så
överensstämmer denna i fråga om skatt för fastighet icke alltid med
skattskyldigheten till fastighetsbevillning. Såväl på landet som i stad
hänför sig nämligen den kommunala skattskyldigheten för fastighet till
tiden för debiteringslängdens fastställande. När en särskild taxering till
kommunal fastighetsskatt äger rum, synes det emellertid mest konsekvent,
att den som taxerats till dylik skatt också debiteras för densamma. En
sådan anordning är tydligen ägnad att medföra ordning och reda utan
att föranleda några egentliga olägenheter. Ändringar i berörda syfte
. hava därför införts i såväl förordningarna om kommunalstyrelse på
landet och i stad som förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.
Den nuvarande ordningen för debitering och uppbörd av kommunalutskylder
har icke ansetts böra undergå någon ändring. Debiteringsoch
uppbördslängden har emellertid självfallet måst undergå omarbetning.
Vad beträffar beskattningen till landstinget, har man ansett riktigast
att i så ringa grad som möjligt avvika från den nuvarande normen
för skattskyldighet i avbidan på ett slutligt fastställande av landstingets
uPPgifter> i vilket avseende, bland annat, frågan om väghållningsskyldigheten
är av vikt. Man har därför tänkt sig skattskyldigheten bestämd
i förhållande till dels inkomst av fast egendom, beräknad för fastighet
med åsatt jordbruksvärde till sex kronor och för annan fastighet samt
frälseränta till fem kronor för varje fulla etthundra kronor av taxeringsvärdet
jämlikt senast fastställda taxeringslängd, dels ock annan inkomst,
beräknad till det belopp, varmed den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt
beskattningsbara belopp må överstiga hans vid taxering
till kommunal inkomstskatt uppskattade inkomst av fast egendom med
tillägg, i förekommande fall, av hyresvärdet motsvarande fem procent
av taxeringsvärdet å fastighet, varför fastighetsskatt utgår och
som av ägaren begagnats i skattepliktig näring eller eljest i rörelse
eller yrke.
Övriga här ifrågakomna ändringar av kommunalförordningarna och
landstingsförordningen torde icke erfordra någon närmare förklaring.
17 § av lagen om fattigvården har, i enlighet med vad jag förut
anfört, intagits en bestämmelse, att fattigvårdsstämma icke äger uttaxera
kommunal progressivskatt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 222.
27
Departementschefen uppläste härefter inom departementet uppgjorda
förslag till
l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,
2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,
3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,
4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting
den 21 mars 1862, och
5:o) lag om ändrad lydelse av 7 § i lagen om fattigvården den
14 juni 1918,
samt hemställde, att nämnda förslag måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Cour. Falkenberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 194 käft. (AV 222.)
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1920:444 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag m. m. ■jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
- 2SärU 1920:1 Utlåtande i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till kommunalskattelag rn. m. jämte i ärendet väckta motioner. s. 1 i texten