Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

58 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:25, Med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj.is Proposition Nr 25.

1

Nr 25.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om

kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862; given

Stockholms slott den 16 januari 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar

av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. Holmquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 käft. (Nr 25.)

2742 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse i Yissa delar av förordningen om kominunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 33—39, 42 och

49 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862

.skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4.

Kommunens — — — —--befatta.

Verkställighet och förvaltning tillkomma, under ledning av det stadskollegium,

varom i § 33 stadgas, de särskilda, under stadsfullmäktige ställda

nämnder (styrelser) eller personer, som för sådant ändamål utses och vilka

var inom sitt område äro för omförmälda göromål ansvariga.

De förvaltningsmyndigheter)’, åt vilka vården om kommunens gemensamma

angelägenheter sålunda närmast anförtrodd är, hava ock främsta

åliggandet att verka till kommunens gagn och tillse, att de allmänna

behoven varda fyllda i den mån tillgångar därtill finnas eller kunna

beredas.

Överståthållaren — — — — angelägenheter.

§ 15.

Mom. 1. Stadsfullmäktig — — — — fråga.

Mom. 2. Nedan nämnda personer må, med hänsikt till deras ämbetseller

tjänstemannaställning, icke vara stadsfullmäktige, nämligen överståthållaren,

underståthåilaren, polismästaren och stadens fiskaler ävensom

de tjänstemän och betjente, vilka i och för sina befattningar äro inför

stadsfullmäktige eller stadens nämnder redo skyldiga.

Vid — — — — deltaga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts Proposition Nr 25.

§ 18-

Stadsfullmäktige välja årligen bland sig eu ordförande samt en förste

och eu andre vice ordförande, om vilka val underrättelse skall till överståthållarämbetet

insändas.

Åro vid något stadsfullmäktiges sammanträde både ordföranden och

vice ordförandena hindrade att närvara, välja de, som tillstädes äro, eu

annan ordförande för tillfället.

Fullmäktige — — — — — utfärda.

§ 23.

Mom. 1. — — — — — — — — — — — — —----

Mom. 2. Till — — — — — stadsutskylder.

Angående röstövervikt vid val av borgarråd stadgas i § 34.

Mom. 3. ■—- — — -— — -- — — — — — —-----

Mom. 4. — — — — — — — — — — — —-----

§ 26.

Till stadsfullmäktiges åligganden och befogenhet hör:

att — — — — — hänskjutas;

att meddela beslut i angelägenheter, som av de för verkställighet

och förvaltning tillsatta nämnder eller personer likmätigt de för en var

av dem gällande instruktioner fullmäktiges prövning underställas;

att, efter granskning av de utav vederbörande förvaltningsnämnder

upprättade utgifts- och inkomstförslag, bevilja medel till stadsutgiftemas

bestridande samt förordna om uttaxering av de skattebidrag, vilka utöver

befintliga tillgångar kunna till stadens allmänna gagn eller särskilda

dess behov erfordras, ävensom i fråga om utgifter för nya ändamål bestämma

de grunder, efter vilka uttaxering därav skall äga rum; samt

att årligen genom revisorer, vilka stadsfullmäktige utse, granska

dem underlydande nämnders räkenskaper och förvaltning under nästföregående

året; ägande fullmäktige, sedan revisionsberättelser till dem inkommit

och vederbörande fått tillfälle att över gjorda anmärkningar sig

förklara, efter befogenhet avgöra, huruvida anmärkning må förfalla eller

laglig åtgärd för bevakande av stadens rätt bör vidtagas.

Över — — — — del.

Stadsfullmäktige — — — — angelägenheter.

Den, vilken såsom ledamot av stadsfullmäktige underlydande nämnd

eller eljest är redovisningsskyldig till kommunen, må icke väljas till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

revisor av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor av sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas

granskning av sagda förvaltning.

§ 30.

För att vinna gällande kraft, skola stadsfullmäktiges beslut underställas

Kungl. Maj:ts nådiga prövning och fastställelse, då de angå:

a) ---''----------------

b) -------------------

c) ------------------r----

d) förändring i de av Kungl. Maj:t för stadskollegiet eller stadens

nämnder fastställda instruktioner; och

e) --------------------

§ 31.

överståthållarämbetets stadfästelse erfordras för att giva gällande

kraft åt stadsfullmäktiges beslut i alla övriga ämnen med undantag av

följande, varuti avgörandet ankommer endast på fullmäktige, nämligen:

a)---=-----------------

b) -------------------

c) --------------------

d) -------------------

e) --------------------

f) ------_--------------

g) antagande och entledigande ävensom avlönande av borgarråd;

li) antagande och entledigande ävensom avlönande av den hos stadsfullmäktige

anställde sekreterare och vaktbetjäning; samt

i) beslut, varigenom stadsfullmäktige ansett en hos dem omedelbart

väckt eller ifrån stadskollegiet eller någon av nämnderna liänskjuten fråga

böra förfalla eller icke för närvarande kunna till bifall föranleda.

§ 33.

Stadskollegiet åligger att å stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen

av stadens angelägenheter. Stadskollegiet har för sådant ändamål:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 2ö.

att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden

eller beslut, varda, innan de till handläggning där förekomma, underkastade

erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och avgiva

yttranden i dylika ärenden; sallat

att å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

beslut.

Stadskollegiet äger att frän stadens nämnder eller tjänstemän infordra

de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande äro av

nöden, och vaka över, att de varda utan onödigt dröjsmål avgivna, ävensom

att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställningar om

upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige

i § 28 är medgivet.

Instruktion för stadskollegiet, vartill stadsfullmäktige uppgöra förslag,

fastställes av Kungl. Maj:t.

§ 34.

Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

Mom. 2. Borgarråden, vilka hava de särskilda åligganden, varom

nedan i §§ 35 och 37 förmärs, väljas av stadsfullmäktige för en tid av

sex år. Vid första omröstningen är den vald, som erhållit minst två tredjedelar

av de avgivna rösterna. Har ej hela det antal borgarråd, som skall

väljas, blivit utsett vid första omröstningen, skall valet av det antal borgarråd,

som återstår att utse, uppskjutas till en följande dag. Därvid skall

en förteckning upprättas, vari upptagas, därest ingen blivit utsedd vid första

omröstningen, de, som erhållit de flesta rösterna, men eljest de, som näst den

eller de vid berörda omröstning utsedda erhållit högsta röstetalet. Förteckningen

bör upptaga två gånger så många namn, som borgarråd då äro att

välja. Den omröstning, som därpå företages, må icke avse andra än de i

förteckningen uppförda personerna; och äro de valda, som då erhållit de

flesta rösterna. Mellan lika röstetal avgör lotten. Avgår borgarråd före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång, skall befattningen så snart ske kan

återbesättas. För tiden intill dess nytt val skett ävensom vid tjänstledighet

för borgarråd äge stadskollegiet utse annan bland sina ledamöter att uppehålla

tjänsten. Till borgarråd må allenast utses person med synnerlig insikt

och erfarenhet i kommunäla förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv.

De under mom. 1 c) omförmälda ledamöterna jämte ersättare för dem

till lika antal välja stadsfullmäktige bland sig å första sammanträdet i april

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

månad de år, dä val till fullmäktige äga rum. Vid valet skall, där det ej

jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen mellan ersättarna särskilt

bestämmas.

Om skyldighet för de ledamöter av stadskollegiet, som omförmälas i

mom. 1 b) och c), att vid varaktigt förfall avgå, samt om ersättares tjänstgöringsskyldighet

gälle vad i kollegiets instruktion är stadgat.

Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmäla ledamöterna i stadskollegiet

jämte ersättare för dem, ävensom, därest stadsfullmäktige till särskilt

utskott eller kommitté för beredning överlämna visst eller vissa

ärenden, val till sådant utskott eller kommitté skola, där två eller flera

personer skola utses, ske proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal,

vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1. I fråga om ersättare för ledamot i stadskollegiet

äger härvid vad om suppleant är stadgat motsvarande tillämpning.

§ 35.

Mom. 1. Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva

enahanda befattningar i stadskollegiet.

Överståthållaren eller, där han är hindrad, underståthållaren äger

övervara stad skollegiets sammanträden samt deltaga i överläggningarna

men ej i besluten.

Den hos stadsfullmäktige anställda sekreteraren tjänstgör ock i sådan

egenskap hos stadskollegiet.

Mom. 2. Borgarråden föredragä i stadskollegiet ärenden, som på kollegiets

handläggning ankomma. Angående ärendenas fördelning mellan borgarråden

gälle vad därom är i stadskollegiets instruktion stadgat.

Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges

sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes,

föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att framställa

förslag samt att få sin mening till protokollet antecknad.

Borgarråd åtnjuter arvode, för år räknat, efter stadsfullmäktiges bestämmande.

Med befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed

jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag.

I 36.

För de i § 4 andra stycket omförmälda ändamål skola finnas en

drätselnämnd och en fattigvårdsnämnd. I upprättade instruktioner, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

på förslag av stadsfullmäktige av Kungl. Maj:t fastställas, bestämmes

för varje närrmd antalet ledamöter och suppleanter.

hinna stadsfullmäktige lämpligt, att särskild nämnd {styrelse) tillsättes

för verkställighet eller förvaltning beträffande ärenden av viss art,

hava fullmäktige att upprätta förslag därtill och underställa detsamma

Kungl. Maj:ts prövning.

Överståthållaren är obetaget att övervara näpnndernas sammanträden

samt att deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

§ 37.

Stadskollegiet utser till ordförande i drätselnämnden och till ordförande

i fattigvår dsnämnden de borgarråd, vilkas föredragning sskyldighet omfattar

de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden, ävensom bland borgarråden

ordförande i de övriga nämnder, beträffande vilka sådant är i

kollegiets instruktion föreskrivet, därvid, hänsyn tages till den fördelning av

föredragnmgsskyldigheten, varom i § 35 förmäles. Tillika utser stadskollegiet

bland sina jämlikt § 34 moln. 1 c) valda ledamöter vice ordförande i

drätselnämnden, f attigv ar dsnämnden samt de övriga nämnder, rörande vilka

bestämmelse härom är i kollegiets instruktion lämnad.

Av stadskollegiet utsedda ledamöter i stadens nämnder tjänstgöra under

den tid, de tillhöra kollegiet, eller den kortare tid, kollegiet vid valet bestämmer.

Bliva platser, varom här är fråga, lediga, skola de av stadskollegiet

omedelbart återbesättas. Den, som jämlikt § 34 av stadskollegiet utsetts i

borgarråds ställe, uppehälle jämväl den befattning, denne innehar såsom

ordförande i nämnd.

De ledamöter i nämnder, vilka ej jämlikt första stycket utses av stadskollegiet,

ävensom suppleanter till fastställt antal väljas av stadsfullmäktige,

där ej i nämndernas instruktioner eller eljest beträffande vissa ledamöter eller

suppleanter är annorlunda stadgat. Till ledamöter och till suppleanter

kunna stadsfullmäktige välja såväl ledamöter av stadsfullmäktige som ock

andra stadens inbyggare, som äro till fullmäktige valbara. Dessa ledamöters

och suppleanters tjänstgöringstid är två är, räknat frän och med den

1 januari. Vid lagtima sammanträdet i december månad återbesättas de

jolatser, som vid då löpande tjänstgöringsårs slut bliva genom avgång

lediga.

Avgående ledamot eller suppleant i nämnd kan omväljas.

Om sättet för stadsfullmäktiges val av ledamöter och suppleanter i

drätselnämnden gälle vad i § 34 mom. 3 är om val av vissa ledamöter i

stadskollegiet stadgat.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 38.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller ersättare i stadskollegiet

eller till ledamot eller suppleant i nämnd, är berättigad att när som

helst avsäga sig uppdraget.

§ 39.

Vad till fullgörande av de åligganden, som här ovan finnas i allmänhet

antydda, nämnderna hava att vidare iakttaga såväl i fråga om

föremålen för deras skilda verksamhet och den befogenhet, en var av

dem tillkommer, som beträffande ordningen och sättet för ärendenas behandling

m. m., bestämmes i nämndernas instruktioner.

§ 42.

Stadens nämnder höra inom tid, som stadsfullmäktige äga bestämma,

dock senast den 15 oktober varje år, till stadskollegiet avlämna förslag

över de utgifter och inkomster, som under det näst följande året äro

för en var av dem att emotse; skolande dessa förslag upptaga

å ena sidan:

de — — — — — — förfalla;

de — — — — — — förestå; samt

de utgifter, som erfordras till företag, vilka nämnden anser sig ytterligare

böra till stadens allmänna nytta föreslå;

och å andra sidan:

alla för kommunalbehov beviljade anslag, som vid det näst följande

årets uppbörd skola till nämnden inflyta;

de inkomster, vilka på annan grund antagas under samma år komma

nämnden för kommunens räkning tillgodo; och

de — — — — — beredas.

Innan de av andra nämnder än drätselnämnden avgivna förslag företagas

till behandling i stadskollegiet, skola yttranden över förslagen inhämtas från

drätselnämnden.

* § 49.

Den, som med stadsfullmäktiges eller stadens nämnders beslut i stadens

gemensamma angelägenheter icke åtnöjes, äger att där uti söka ändring

genom besvär, vilka jämte det överklagade beslutet böra före klockan

tolv å fjortonde dagen efter det klaganden av beslutet erhöll del, dagen

då sådant skedde likväl oräknad, till överståthållarämbetet ingivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

9

Klaganden — — — — — offentliggjordes.

Söker — — — — — förordna.

Besvär, varmed åsyftas, att något av stadsfullmäktige eller nämnd

meddelat beslut i fråga, som till kommunens gemensamma angelägenheter

hör, bör av annan orsak än de här ovan uppgivna undanröjas,

må icke av överståthållarämbetet till prövning upptagas.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1920.

De, som då äro ledamöter eller suppleanter i beredningsutskottet,

skola med samma uppdrag fortfara till den 10 april 1920. Från och

med sistnämnda dag skall förvaltningen av stadens angelägenheter ledas

av stadskollegiet, i följd varav ledamöter och ersättare i kollegiet skola

utses under tiden den 1—9 april 1920. De val av borgarråd, som då

förrättas, gälla en tid av allenast fem år.

De, som på grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter

i nämnd, i vilken det tillkommer stadskollegiet att utse ordförande

eller vice ordförande, skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920.

Från och med sist sagda dag skola sådana nämnder hava den sammansättning,

som med lagens stadganden överensstämmer, i följd varav val

till ledamöter och suppleanter i nämnderna skola företagas under tiden

den 1—9 april 1920. De ledamöter och suppleanter, som då utses av

stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med den 31 december 1921,

dock att bland dessa för varje nämnd halva antalet eller, där hela antalet

är ojämnt, det antal, som närmast understiger hälften, skall efter

lottning inför nämnden utträda vid slutet av år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 höft. (Nr 25.)

2742 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Inledning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet

anmälde chefen för civildepartementet, statsrådet Holmquist Stockholms

stadsfullmäktiges skrivelser den 16 juni 1919 angående omorganisation

av den centrala förvaltningen i Stockholm samt den 6 oktober samma år

angående ifrågasatt ändring i hälsovårdsstadgan.

Därvid anförde föredragande departementschefen:

Organisationen av Stockholms stads kommunala förvaltning bestämmes

som bekant av en särskild författning, förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862. Anledningen härtill är

givetvis de stora olikheter mellan Stockholms kommunala förhållanden

och de övriga städernas, vilka betingas av huvudstadens storlek och

opaginerad Kontrollera mot PDF

1L

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

jämväl av dess särställning i förhållande till staten. I stort sett överensstämmer

emellertid Stockholms kommunala organisation med övriga

städers, oeh de skiljaktiglieter, som ursprungligen funnos, hava genom

senare års lagstiftning i ej oväsentlig mån utjämnats. Beslutanderätten

utövas av etthundra på fyra år valda stadsfullmäktige; verkställighet

och förvaltning tillkommer ett antal av stadsfullmäktige valda nämnder

och styrelser. Den viktigaste bland dessa är drätselnämnden, motsvarande

drätselkammaren i andra städer. Drätselnämnden är uppdelad

å två avdelningar, av vilka den första bland annat handhar stadens

penningväsen, den andra gatu- och husbyggnader, renhållning, vattenledning

m. fl. tekniska angelägenheter. Drätselnämndens första avdelning

har emellertid hittills icke intagit samma ledande ställning som

stadens finansstyrelse, vilken i allmänhet tillkommer drätselkammaren i

övriga städer. Uppgiften såsom stadens regering har enligt kommunalförordningen

tillämnats beredningsutskottet, en delegation, bestående av

tio ledamöter jämte stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande,

vilken skall bereda och övervaka verkställigheten av stadsfullmäktiges

beslut. Dess viktigaste funktion är beredningen av den årliga utgiftsoch

inkomststaten.

Denna organisation av förvaltningen har redan länge visat sig

bristfällig. Särskilt har splittringen av viktiga funktioner mellan beredningsutskottet

och drätselnämnden vållat olägenheter. Utskottet äger,

såsom nyss framhållits, de egentliga regeringsuppgifterna, men har, i

saknad av tillräckligt tjänsteorganisatoriskt underlag och utan direkt

och löpande kontakt med finansförvaltningen, icke kunnat behörigen

utöva nämnda uppgifter. Och drätselnämnden har å sin sida ej kunnat

fungera såsom stadens finansstyrelse, då den icke haft att utöva en

sådan myndighets viktigaste uppgift, den finansiella beredningen av

stadsfullmäktiges beslut, särskilt vad angår budgeten. Följden härav

har blivit, att förvaltningen i viss mån kommit att sakna en fast och

planmässig ledning.

Frågan om ändringar av den gällande organisationen har därför

sedan länge varit under övervägande inom Stockholms stadsfullmäktige.

Bland de förslag, som härvid framkommit, må särskilt nämnas en år 1904

väckt motion, vari bland annat framhölls ändamålsenligheten av att hos

drätselnämnden anställdes två »verkställande ledamöter», en för de finansiella

angelägenheterna och en för de tekniska göromålen, samt hemställdes

om tillsättande av en kommitté för utarbetande av ny instruktion för drätselnämnden.

År 1905 beslöto stadsfullmäktige tillsätta en kommitté med

uppdrag att utreda frågan om de ändringar, som borde vidtagas i orga
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

nisationen av samt arbetsfördelningen mellan fullmäktige underlydande

nämnder och styrelser samt huruvida några ytterligare nämnder eller

avdelningar av nämnd kunde anses erforderliga, ävensom om någon

ändring i övrigt av det kommunala arbetssättet borde ifrågakomma förberedande

av ärendenas mera skyndsamma och eljest ändamålsenliga behandling.

Den med anledning av detta beslut tillsatta kommittén framlade

år 1907 förslag att i spetsen för de finansiella och de byggnadstekniska

förvaltningsgrenarna skulle ställas genom val av stadsfullmäktige utsedda

avlönade personer, i vilket syfte kommittén föreslog anställandet av en

drätseldirektör samt omorganisation av byggnadskontoret.

1 utlåtande över detta förslag framhöll beredningsutskottet, att kommittén

grundat sina framlagda förslag på kommunalförvaltningens hittillsvarande

organisation, med bibehållande sålunda i huvudsak av oavlönade

förtroendemän i spetsen för de olika grenarna av förvaltningen,

och att det från vissa håll satts i tvivelsmål, att det i längden skulle

låta sig göra att bygga på berörda förvaltningsprincip, samt framhållits,

att man i dess ställe borde tänka sig i spetsen för den kommunala

förvaltningen en verklig stadsstyrelse av avlönade, inför stadsfullmäktige

ansvariga tjänstemän. I anledning härav hade gjorts gällande, att stadsfullmäktige

icke borde företaga organisationsfrågan till avgörande, med

mindre utredning förelåge om möjligheten och lämpligheten att anordna

förvaltningen på antydda grunder. Utskottet, som fann det vanskligt

att av den föreliggande utredningen söka draga en bestämd slutsats

rörande den princip, som med största fördelen skulle kunna läggas till

grund för en reform i ärendet, hemställde i sitt berörda utlåtande, att

stadsfullmäktige måtte bemyndiga utskottet att åt lämplig person uppdraga

att framlägga förslag till omorganisation av Stockholms kommunalförvaltning.

Enligt utskottets mening vore det härvid önskligt, att

en organisationsform kunde finnas, som förenade decentralisationens och

centralisationens fördelar och samtidigt toge tillbörlig hänsyn till de av

ålder gällande formerna för förvaltningen. Vid sitt sammanträde den

28 maj 1912 beslöto stadsfullmäktige bifalla utskottets hemställan; och

lämnade utskottet sedermera uppdraget i fråga åt vice häradshövdingen

P. R. Rabe.

I skrivelse till utskottet av den 26 mars 1914 framlade herr Rabe

sitt betänkande med förslag i ämnet (se bihang nr 5 till beredningsutskottets

utlåtanden och memorial för år 1914).

Herr Rabes förslag innefattade rätt genomgripande ändringar av

förvaltningen. Det åsyftade till en början en lämpligare ordning för

s. 13 Kontrollera mot PDF

KungL Maj:ts Proposition Nr 25.

13

lekmannaelementets deltagande i förvaltningen, särskilt i syfte att underlätta

samarbetet mellan stadsfullmäktige och förvaltningsmyndigheterna.

Genom att minska antalet fullmäktige till sextio och samtidigt öka

relativa antalet fullmäktige i de särskilda styrelserna samt genom att

tillerkänna styrelseledamöterna arvoden för sitt arbete ansågs större sakkunskap

inom den beslutande församlingen och en bättre samverkan

mellan denna och de förvaltande nämnderna kunna ernås. Nämndernas

ledamotsantal begränsades, och beslutanderätten i alla löpande eller

brådskande ärenden överlämnades åt föredragande tackchefer, benämnda

stadsdirektörer. Arbetsfördelningen mellan nämnderna omlades i liera

fall i syfte att skapa överskådliga och organiskt sammanhängande arbetsområden.

Genom dessa åtgärder borde uppenbarligen större snabbhet

och effektivitet inom de särskilda förvaltningsgrenarna kunna erhållas.

I fråga om de centrala delarna av stadsförvaltningen ansåg herr

Rabe, att de egentliga regeringsfunktionerna vore alltför betungande för

att fortfarande på ett tillfredsställande sätt kunna handhavas av ett

kollegium av oavlönade förtroendemän. Men då han icke ville ifrågasätta

införande av medbeslutande ämbetsmän i en förvaltning, som

hittills genomgående haft lekmannakaraktär, föreslog han i stället beredningsutskottets

fullständiga avskaffande. Dess uppgifter med avseende

å den finansiella beredningen av stadsfullmäktiges beslut skulle övertagas

av drätselnämnden, som därmed gjordes till en verklig finansstyrelse.

Den allmänna administrativa ledningen av stadens förvaltning och särskilt

utredningen av de större ärendena skulle vila hos stadens kansli,

vars chef, Stockholms stadssekreterare, skulle arbeta under tillsyn av

och i samråd med stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande jämte

drätselnämndens ordförande. Dessa tre, stadens främste förtroendemän,

benämnda kanslidelegerade, skulle sålunda stå i spetsen för förvaltningen.

Ordförandena skulle jämväl erhålla årsarvoden, närmast till

täckande av med uppdragen förenade utgifter. Av kansliet skulle föredragningen

i drätselnämnden samt sekreteraregöromålen i denna och alla

övriga nämnder handhavas.

I mångt och mycket vann det Rabeska förslaget stora sympatier

och den vidare utredningen av organisationsfrågan har helt och hållet

vilat på dess grund. Den egenartade ordningen för den administrativa

centralisationen i förvaltningen genom sekreteraresysslornas sammanförande

i ett enda verk rönte emellertid starkt motstånd, och det blev

därför snart tydligt, att förslaget knappast skulle låta sig i sin helhet

förverkligas. Man slög i stället in på att genom partiella reformer söka

genomföra herr Rabes förslag, till att ”börja med inom fastighets- och

finansförvaltningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Grunderna

för förvaltning-ens

omorganisation.

Brister i den

nuvarande organisationen.

Kommittén.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

År 1917 beslöto stadsfullmäktige sålunda i anledning av en inom fullmäktige

väckt motion uppdraga åt en kommitté av fem personer att på

grundvalen av det av herr Rabe utarbetade förslaget till omorganisationsplan

för kommunalförvaltningen och de däröver avgivna utlåtandena

ävensom de över motionen avgivna yttrandena uppgöra och till stadsfullmäktige

inkomma med förslag till sådan förändrad organisation av

Stockholms stads förvaltningsmyndigheter, att drätselnämndens första

avdelning ombildades till en verklig Jinansstyrelse och i sammanhang

därmed drätselnämndens och lantegendomsnämndens fastighetsförvaltningar

sammanfördes under en fastighetsstyrelse.

Sedan stadsfullmäktige den 18 november 1918 i huvudsak bifallit

kommitténs den 6 april samma år avgivna förslag om fastighetsärendenas

utbrytning ur drätselnämndens arbetsområde samt sammanslagning med

de yttre stadsområdenas fastighetsförvaltning under en särskild fastighetsnämnd,

har kommittén till behandling upptagit frågan om drätselnämndens

ombildning till en verklig finansstyrelse och häröver den 5 mars 1919

avgivit sitt slutbetänkande.

Kommitténs förslag omfattar ej blott drätselnämndens omorganisation

till en central finansstyrelse utan även inrättande i beredningsutskottets

ställe av en ny kommunal myndighet, benämnd stadskollegiet, vars uppgift i

korthet kan sägas vara att å stadsfullmäktiges vägnar utöva den kommunala

regeringsmakten. Förslagets genomförande förutsätter vissa ändringar i

bl. a. förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm

samt lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm;

förslag till sådana författningsändringar hava utarbetats av kommittén.

Efter det beredningsutskottet i utlåtande nr 284 för år 1919 med

vissa ändringar tillstyrkt kommitténs förslag, hava stadsfullmäktige i

sin ifrågavarande skrivelse den 16 juni 1919 hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte avlåta proposition till riksdagen med förslag till ändringar i nyssnämnda

förordning och lag i huvudsaklig överensstämmelse med till

skrivelsen fogade förslag. Till den sålunda gjorda framställningen har

överståthållarämbetet tillstyrkt bifall.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga denna fråga.

Vid övervägande av ifrågavarande spörsmål fann kommittén en av

den nuvarande ordningens största brister ligga i splittringen av de ekonomiska

ärendenas beredning mellan beredningsutskottet och drätselnämndens

första avdelning. Den senare myndigheten handhar förvaltningen

av stadens centrala kassa och räkenskapsväsen, låneväsendet och

fondförvaltningen, medan den förra ansvarar för vad i det Rabeska be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25. IT)

tänkandet kallats den centrala finansberedningen, eller prövningen av de

å stadsfullmäktige ankommande ärendena ur synpunkten av deras betydelse

för stadens ekonomi. Kommittén framhåller, att viktigast härvid

vore budgeten, dess sammanställning och beredning samt att olägenheterna

av nyssnämnda splittring icke kunnat i väsentligare mån minskas genom

att utskottet på senare år ofta plägat inhämta första avdelningens yttrande

över finansiellt viktiga ärenden även från andra förvaltningsgrenar

än drätselnämndens egna. I överensstämmelse med den mening, som i

hen- Ilabes betänkande uttryckts, har kommittén funnit en av de viktigaste

förutsättningarna för en rationell finansstyrelse vara eu nära och

fast organiserad förbindelse mellan stadens centrala finansförvaltning och

den myndighet, å vilken stadsfullmäktigärendenas beredning ur ekonomisk

synpunkt ankommer.

Kommittén fann sig ock till eu början i överensstämmelse med sitt

uppdrag böra söka problemets lösning å de linjer, herr Rabe anvisat.

Den organisationsplan, som härvid inom kommittén uppgjordes, var i

sina huvuddrag följande.

Från drätselnämnden skulle såsom en fullt självständig styrelse dess andra

avdelning utbrytas, och första avdelningen komme således att ensam utgöra stadens

drätselnämnd. Å denna nämnd skulle ankomma — utom förvaltningen av

de angelägenheter, som nu tillhöra densamma, i främsta rummet stadens penningväsen

— att till föredragning i stadsfullmäktige bereda och avgiva yttrande

i ej mindre alla under dess förvaltning hörande ärenden, i vilka stadsfullmäktige

skola besluta, än även övriga, under fullmäktiges behandling hörande ärenden,

som äro av betydelse för stadens ekonomi. Drätselnämnden skulle vidare övervaka

verkställigheten av stadsfullmäktiges beslut i sådana ärenden. Alla de uppgifter

i fråga om den centrala finansberedningen, som nu tillhöra beredningsutskottet,

skulle således överflyttas å den nya drätselnämnden, och härmed ansågs

utskottets befattning med hithörande frågor självfallet böra upphöra och nämndens

yttranden gå direkt till stadsfullmäktige. Efter en så betydande inskränkning av

beredningsutskottets kompetensområde kunde utskottet givetvis ej längre tillerkännas

den ledande uppgift, som det nuvarande beredningsutskottet enligt kommunalförordningen

äger, nämligen att följa förvaltningen av stadens angelägenheter

i alla riktningar och till fullmäktige göra de framställningar och förslag, som

härav kunna föranledas, samt att i allmänhet övervaka verkställigheten av fullmäktiges

beslut (kommunalförordningen för Stockholm, § 33). Det nya utskottets

uppgift bleve allenast att till föredragning i stadsfullmäktige bereda de

ärenden, som icke, enligt vad nyss sagts, tillhörde drätselnämndens beredningsuppgift.

Den sålunda angivna omläggningen av beredningsutskottet kunde emellertid

i viss mån försvaga den centrala ledning av förvaltningen, som enligt kommunalförordningens

nyss anförda 33 § ankommer på utskottet att utöva. Endels

skulle den visserligen, i vad anginge ärenden av ekonomisk betydelse, övertagas

Förslag

till finansstyrelse.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Kritik av

finans styr el seför

slag et.

av drätselnämnden, men någon ledning av förvaltningen nr allmännare synpunkter

tillkomme varken drätselnämnden eller det nya beredningsutskottet. Denna

brist skulle enligt det först uppgjorda utkastet fyllas därigenom, att stadsfullmäktige

valde tvänne vice ordförande, vilka jämte ordföranden bildade en särskild

delegation med uppgift att tillse, att stadsfullmäktigärendena bleve vederbörligen

beredda, och för sådant ändamål från vederbörande infordra erforderliga

yttranden, att vaka över att dessa yttranden utan onödigt dröjsmål avgåves, att

upprätta föredragningslista för stadsfullmäktiges sammanträden samt att i allmänhet

med uppmärksamhet följa förvaltningen av stadens angelägenheter i alla

riktningar. Ordförandena skulle däremot icke, i motsats till vad nu är förhållandet,

ingå i beredningsutskottet såsom självskrivna ledamöter. Uppenbarligen

borde den egentliga stadsregeringen komma att ligga hos ordförandekollegiet,

vilket skulle övervaka och leda hela utredningsarbetet i förvaltningen. Denna

ledning skulle kollegiet lättare kunna utöva, om vice ordförandena voro ledamöter

av, hälst tillika ordförande i drätselnämnden, respektive beredningsutskottet, men

det ansågs icke lämpligt att i lag uttryckligen fastslå en sådan anordning. Att

ordförandena under alla förhållanden skulle äga bevista såväl utskottets och drätselnämndens

som övriga nämnders och styrelsers sammanträden, kunde anses

följa av deras rätt att övervaka förvaltningen i alla dess grenar; tilläventyrs kunde

stadganden härom införas i stadsfullmäktiges arbetsordning.

Vid den närmare prövningen av den här i korthet återgivna organisationsplanen

fann emellertid kommittén densamma lida av allvarliga

svagheter och ansåg den ej heller ensam kunna läggas till grund för

en tillfredsställande lösning av det organisationsproblem, som innefattades

i kommitténs uppdrag. I själva verket kunde, enligt kommitténs

mening, detta uppdrag icke rätt fullgöras utan samtidigt framläggande

av förslag till andra omdaningar av stadens centrala förvaltning än dem,

som drätselnämndens första avdelnings ombildning till en verklig finansstyrelse

i och för sig innebure. Skälen för denna uppfattning vore

följ ande.

Eu omorganisation av drätselnämnden i angiven riktning torde, därest

ej andra, fullt betryggande anordningar vidtoges, komma att på ett betänkligt

sätt motverka de redan nu illa tillvaratagna regeringsfunktionerna inom kommunalförvaltningen.

Med regeringsfunktioner avsåges här den allmänna ledningen

av ärendenas gång, närmast utövad i form av tillsyn över utredningen av de

ärenden, som tillhörde stadsfullmäktiges beslutanderätt, samt dessa ärendens

slutliga beredning till föredragning inom stadsfullmäktige. Denna ledning förutsatte

naturligen även ett övervakande av verkställigheten av stadsfullmäktiges

beslut och den löpande förvaltningen i allmänhet. Den måste självfallet utövas

i nära samförstånd med den beslutande korporationen själv och i enlighet med

de riktlinjer för kommunens verksamhet, som ägde denna myndighets anslutning

och gillande.

Uppgiften att vara stadens regering hade i nu gällande kommunalförordning

anförtrotts åt beredningsutskottet (se kommunalförordningen § 33). I och med

drätselnämndens omorganisation till en verklig finansstyrelse på nyss föreslaget

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts Proposition Nr 25. 17

sätt skulle från utskottet utbrytas dess måhända viktigaste uppgift, nämligen

den finansiella beredningen av ärendena. Med sålunda beskuren kompetens kunde

icke från utskottet förväntas någon ledande verksamhet, och dess hithörande

uppgifter skulle därför övergå till andra myndigheter, nämligen det förut angivna

ordförandekollegiet samt, för ärenden av ekonomisk betydelse, drätselnämnden.

Redan denna splittring av den högsta ledningen inom förvaltningen voro ägnad

att väcka starka betänkligheter. Av de tre ordförandena, vilka vore valda ur

väsentligen andra synpunkter, och som icke ägde annat tjänstebiträde än stadsfullmäktiges

kansli, torde icke kunna förväntas, att de skulle ägna ledningen av

stadens angelägenheter den tid och arbetskraft, som dess effektiva handhavande

förutsatte; sannolikt skulle ordförandekollegiet komma att inskränka sig till de

övervägande formella ärenden, som enligt det Rabeska förslaget tilltänkts de s. k.

kanslidelegerade.

Det skulle således bliva drätselnämnden i dess egenskap av finansstyrelse,

å vilken stadsregeringen i verkligheten väsentligen skulle ankomma. En sådan

ordning kunde av flera skäl ej anses tillfredsställande. Drätselnämndens uppgift

vore nämligen begränsad till ärendenas beredning ur ekonomisk synpunkt, medan

hos stadens regering hänsynen till finanserna visserligen borde intaga en viktig

plats, men icke vara ensam bestämmande. Uppställandet och genomförandet av

de stora kommunalpolitiska riktlinjerna för stadens förvaltning borde självfallet

ske efter en allsidigare prövning än den rent finansiella. En sådan prövning

folie emellertid utanför området för drätselnämndens befogenhet, och den vore

ej heller utrustad härför, då den till sitt tjänstebiträde vid beredningsarbetet

endast hade stadens kassa- och räkenskapsverk, kammarkontoret. Ensidigheten

i drätselnämndens uppgifter och organisation motverkades ej heller av någon

närmare organiserad förbindelse mellan densamma och stadens övriga fackmyndigheter.

Den arbetsbörda, som den ifrågasatta omorganisationen skulle lägga å drätselnämnden,

bleve vidare så omfattande, att nämnden knappast skulle få någon

tid och kraft övrig för den överblickande och i egentlig mening ledande uppgift,

som stadsregeringen främst avsåge. Drätselnämnden skulle nämligen utom den

nuvarande första avdelningens förvaltning övei''taga den större och viktigare delen

av beredningsutskottets uppgift jämte tillsynen över stadens ekonomiska förvaltning

i dess helhet, vilken antagligen borde förbindas med en viss centralisering

av det nuvarande kassa- och räkenskapsväsendet. Att en nämnd, sammansatt av

oavlönade, på kort tid valda personer, skulle kunna tillgodose alla dessa uppgifter

och tillika fungera som en effektiv och initiativkraftig stadsregering, kunde

på goda grunder betvivlas. Helt visst måste den nya drätselnämnden liksom för

närvarande beredningsutskottet nöja sig med att pröva ärendena allt efter som

de strömmade in på dess bord; blott i sällsynta undantagsfall skulle den kunna

utöva en verklig ledning av det kommunala arbetets gång.

Enligt kommitténs mening skulle alltså drätselnämndens omorganisation

till en finansstyrelse kunna medföra ett allvarligt försvagande av

den centrala ledningen av förvaltningen. Denna ledning skulle i verkligheten

väsentligen ankomma å drätselnämnden och till följd därav inskränkas

till förvaltningens ekonomiska sida. Aven med en sådan begränsning

vore det tvivelaktigt, huruvida finansstyrelsen med sina många

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 käft. (Nr 25.) 274219 3

Samman
fattning.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 25.

Frågan om

åstadkommande

av eu

effektiv städsregering.

löpande arbetsuppgifter skulle hinna utöva den med erforderlig sakkunskap

och kraft. Den centrala ledningens försvagande torde icke kunna

i större mån motverkas av det ifrågasatta överlämnandet av vissa regeringsfunktioner

åt ett kollegium av de trenne ordförandena i stadsfullmäktige,

då dessa skulle utses för väsentligen andra, i och för sig krävande

uppgifter. En sådan anordning skulle även medföra en viss

konkurrens med drätselnämnden, varigenom utsikterna till en allsidig

och enhetlig ledning av stadens anelägenheter ytterligare försämrades.

Frågan om inrättande av en finansstyrelse sammanhänger således,

framhåller kommittén, på det närmaste med frågan om åstadkommande

av en arbetsduglig stadsregering och bör därför icke lösas, utan

att samtidigt betryggande anordningar även i det senare hänseendet

träffas. •

Att beredningsutskottet icke på ett tillfredsställande sätt kunnat

fylla de kommunala regeringsuppgifterna, finner kommittén vara allmänt

erkänt. Angående orsakerna härtill anför kommittén:

Såsom herr Rabe i sin kritik av den nuvarande organisationen utförligt

visat, vore orsakerna till att beredningsutskottet icke kunnat fylla nyssnämnda

uppgifter endels att finna i utskottets brist på nära, lämpligt organiserade förbindelser

med de särskilda fackmyndigheterna, till följd varav trygghet saknades

för den erforderliga sakkunskapen vid ärendenas avgörande inom utskottet. Denna

brist ersattes ej heller av utskottets tjänstebiträden, vilka i huvudsak inskränkts

till nödig kansliper3onal.

En ytterligare och måhända den viktigaste bristen i utskottets organisation

läge enligt kommitténs mening däri, att dess arbetskrafter uteslutande utgjordes

av på kort tid valda, oavlönade personer, vilka endast i den utsträckning deras

övriga sysselsättningar medgåve kunde ägna sig åt arbetet inom utskottet. Olägenheterna

härav vore synnerligen betydande och växte i samma mån som vikten

och omfattningen av stadens förvaltning och utskottets egen arbetsbörda. De

frivilliga arbetskrafterna, vilka ofta blott under själva sammanträdena kunde ägna

sin uppmärksamhet åt stadens affärer, erbjöde icke någon trygghet för det sammanhang

med föregående beslut och mellan åtgärder inom skilda förvaltningsgrenar,

den klara och bestämda målmedvetenhet, som måste prägla stadens regering.

Ofta nog vore de betungade även med andra förtroendeuppdrag inom

förvaltningen, och med bästa vilja kunde de icke så sätta sig in i och överblicka

utskottets samtliga uppgifter, som önskligt vore. Vanligen begränsade sig den

enskilda ledamoten till de ärenden, som vore föremål för hans särskilda intresse

och kunskaper, och sökte närmare följa dessa. Då det emellertid blott för ett

min dre tal vore möjligt att ständigt deltaga i utskottets sammanträden, och utskottets

samt dess avdelningars sammansättning vid besluts fattande därför ofta

växlade, funnes icke någon säkerhet för att den av ett visst ärende intresserade

ledamoten komme att följa detta ärende till dess slutbehandling eller för att de

synpunkter, som vid den förberedande behandlingen gjorts gällande, överhuvudtaget

skulle uppmärksammas vid avgörandet. Den tillfälliga besättningen av ut
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 25.

skottssammanträdena förorsakade givetvis också talrika, i och för sig onödiga

bordläggningar och oskälig omgång i ärendenas behandling. Man sökte skjuta

på avgörandet för att hinna sätta sig in i frågan. Beredningsutskottet erbjöde

emellertid en betydande fördel, som vid en nyordning av stadens centrala ledning

ej borde uppgivas, nämligen dess nära förbindelse med stadsfullmäktige,

vars olika meningsriktningar vore på ett auktoritativt sätt inom utskottet företrädda.

Utskottet vore därigenom väl ägnat att förbereda fullmäktiges överläggningar,

att utöva den så att säga parlamentariska delen av stadsregeringens uppgift.

Denna regering skulle naturligen alltid föras å den beslutande korporationens

vägnar samt avse att leda förvaltningen i överensstämmelse med dess

önskningar.

Kommittén har, såsom av det föregående framgår, kommit till den Arvoden åt

uppfattningen, att det numera icke vore möjligt att ernå en effektiv

stadsregering, utan att några av dess ledamöter tillerkändes ersättning mstema.

för sitt arbete och en sådan ställning i övrigt, att deras odelade arbetskraft

kunde påräknas för uppdraget. I detta hänseende har kommittén

anfört:

Då detta uppdrag vore av den stora vikt för hela stadsförvaltningen, åt t

det icke i nämnvärd omfattning kunde övertagas av tjänstemän, vore den här

förordade utvägen den enda, som med framgång kunde beträdas för ernående

av en arbetsduglig regeringsmyndighet. Kommittén förbisåge icke de invändningar,

som kunde göras gällande emot en sådan, för vår kommunalförvaltning

förhållandevis ny anordning. I främsta rummet torde de rikta sig emot de faror

för politisk korruption, som tillerkännande av arvoden åt valda förtroendemän

kunde anses innebära, för att dessa uppdrag skulle betraktas och tillsättas såsom

lämpliga partibelöningar. Med den stora betydelse de njTa uppdragen komme

att äga, den offentlighet, med vilken deras utövning komme att vara förenad, det

överallt synliga ansvar, som komme att påvila deras innehavare, och de betydande

anspråk, som måste ställas på innehavarnes kvalifikationer och arbetsförmåga,

torde farorna för partikorruption emellertid ej behöva tillmätas någon

större betydelse. Disken för ett parti att härvid på ett olämpligt sätt utnyttja

sin ställning vore så stor, det ansvar, som vid ifrågavarande befattningars tillsättning

påvilade den väljande korporationen, så lätt att utkräva, att ett obehörigt

utnyttjande av denna valrätt finge anses som rätt osannolikt. Kommittén

hade ej heller kunnat förbise, att farorna för partipolitiska missbruk vore mycket

större i fråga om mindre betydande och blott med mindre arvoden förenade förtroendeuppdrag,

och att sådana arvoden måste komma att bliva allt vanligare,

om icke de viktigaste arbetsuppgifterna snart nog avlyftes å fullt avlönade, kvalificerade

och verkligt ansvariga förtroendemän.

Slutligen erinrades därom, att frågan om införande av en delvis avlönad

ledning av kommunalförvaltningen på senare år varit aktuell även i andra svenska

städer än Stockholm. Flerstädes hade man sålunda åt en på längre tid tillsatt

»verkställande ledamot» av drätselkammaren anslagit ett årsarvode å några tusen

kronor med uppdrag för denna ledamot att handhava ärendenas utredning och å

drätselkammarens vägnar leda förvaltningen. Behovet av en nyordning av den

hävdvunna kommunala organisationen i samma riktning, som här föreslagits, hade

s. 20 Kontrollera mot PDF

Förhållandet

mellan stads - regeringen och

stadens fackmyndigheter.

20 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

varit så allmänt känt, att svenska stadsförbundet i en framställning till Kungl.

Maj:t av den 25 januari 1919 hemställt om en allsidig utredning av frågan om

en revision av den för städerna utom Stockholm gällande kommunallagstiftningen

i syfte att möjliggöra en sådan omläggning av förvaltningen, att ansvaret för och

ledningen av densamma i lämplig omfattning kunde överflyttas från de oavlönade

förtroendemännen till kvalificerade ämbetsmän.

Angående stadsregeringens förhållande till den nya finansstyrelsen

anför kommittén:

Att stadsregeringen bör utövas i nära samband med den myndighet, som

sköter stadens finanser och följaktligen redan utövar en ledande uppgift på ett

viktigt område, har av det föregående framgått. Det kunde måhända rentav ifrågasättas

att åt finansstyrelsen, det vill säga den omorganiserade drätselnämnden,

anförtro uppdraget att i allo utöva regeringsuppgifterna, varvid nämnden givetvis,

i överensstämmelse med vad nyss anförts, skulle ökas med ett antal avlönade

ledamöter. Denna utväg möter emellertid enligt vår mening i en så stor stad

som Stockholm avgörande betänkligheter. En sådan organisation skulle innebära

en alltför långt driven, i och för sig föga lämplig sammanblandning av uppgifterna,

å ena sidan, att handhava stadens penningeförvaltning och övervaka den

ekonomiska sidan av de olika förvaltningsgrenarnas skötsel, å den andra, att ur

allmännare synpunkter leda arbetet i dess helhet och förbereda stadsfullmäktiges

beslut. Eu sådan sammanblandning av löpande förvaltningsärenden och regeringsfunktioner

strider mot god arbetsfördelning och skulle i onödan betunga

stadsregeringens ledamöter, liksom det ock kan befaras, att den skulle giva de

finansiella synpunkterna en oskälig vikt inom stadsstyrelsen och bidraga till en

viss ensidig läggning av dess arbete. Av dessa skäl anse vi, att stadsregeringen

bör organiseras såsom en fristående myndighet, om ock i nära samband med

drätselnämnden. Stockholm skiljer sig i detta hänseende på grund av omfattningen

av dess förvaltning från övriga städer, där drätselkammaren redan nu

mestadels intager och efter en omläggning av förvaltningen genom införande av

avlöning åt de främsta förtroendemännen helt visst överallt skulle komma att

intaga ställningen såsom stadens regering. I Stockholm är det ej blott ändamålsenligare,

utan överensstämmer också bättre med traditionerna inom dess organisation

att anknyta stadsregeringen till stadsfullmäktiges presidium.

Kommittén föreslår därför, att det ordförandekollegium, bestående

av stadsfullmäktiges ordförande samt tvenne vice ordförande, som i det

föregående omtalats, utvecklas till eu verklig stadsregering genom dess

förstärkning med ytterligare ett antal av stadsfullmäktige valda, delvis

avlönade ledamöter.

Beträffande frågan om stadsregeringens förhållande till finansförvaltningen

samt övriga förvaltningsgrenar och deras ledning framhåller

kommittén, att den omständigheten, att ett organiserat samband mellan

det nuvarande beredningsutskottet och fackstyrelserna ej finnes, är en

av bristerna i utskottets organisation, en brist som vid den nya stads
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 2.7.

regeringens utformning måste fyllas. Enklast och effektivast finner

kommittén detta kunna ske på sådant sätt, att förvaltningen uppdelas i

vissa större grupper och att tillsynen över var och en av dessa grupper

jämte den förberedande behandlingen av från desamma härrörande ärenden,

som höra under stadsregeringens och stadsfullmäktiges handläggning,

fördelas mellan stadsregeringens ledamöter. Denna tillsyn förutsatte

givetvis rätt för vederbörande ledamot att deltaga i till hans arbetsområde

hörande styrelsers sammanträden samt torde med avseende å de

viktigare förvaltningsgrenarna bäst utövas i den form, att regeringsledamoten

i fråga såsom ordförande övertager ledningen av styrelsens

arbete. Stadsregeringen borde således bemyndigas att bland sina ledamöter

och företrädesvis de avlönade bland dem utse ordförande, eventuellt

ock vice ordförande, i fackstyrelserna. Å dessa ledamöter ankomme

sedermera beredningen och föredragningen i stadsregeringen och stadsfullmäktige

av ärenden rörande deras olika arbetsområden. Man skulle

härmed vinna en bekväm och naturlig anknytning mellan stadens regering

och de särskilda fackmyndigheterna. Regeringsledamöterna skulle

såsom styrelseordförande äga tillfälle att utöva den erforderliga ledningen

av ärendenas utredning och arbetets gång utan att därför behöva

betungas med löpande förvaltningsdetaljer. Att stadsregeringen icke

härigenom skulle bliva allenast en de olika förvaltningsgrenarnas intresserepresentation,

där var och en utan hänsyn till det helas krav sökte

tillgodose sina specialintressen, läge i själva anordningens natur: stadsregeringen

vore icke en av ordförande eller chefer sammansatt delegation

utan utsåge tvärtom själv sina representanter ute i förvaltningen

med uppgift att där företräda den centrala ledningens synpunkter.

Av särskild vikt vore, framhåller kommittén, denna anordning genom

det samband, som den kunde skapa mellan stadsregeringen och drätselnämnden.

Då skälen för den centrala finansberedningens överlämnande

åt drätselnämnden såsom stadens finansstyrelse självfallet kvarstode även

efter stadsregeringens inrättande, vore det nämligen angeläget att organisera

ett sådant samarbete mellan de båda myndigheterna, att icke i anledning

av vissa frågors behandling först hos den ena och sedan hos den

andra någon motsättning dem emellan av natur att försvåra arbetet eller

förorsaka omgång kunde uppkomma. I drätselnämnden, stadens viktigaste

fackstyrelse, borde stadsregeringen äga att utse såväl ordförande

som vice ordförande. Då dessa ansvarade för ärendenas beredning och

föredragning hos båda myndigheterna, torde samarbetet kunna ske väl

och raskt, och även om meningsskiljaktigheter givetvis varken kunde

eller borde vara uteslutna, funnes full trygghet för att de icke skulle

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

Kommitténs

förslag.

St ads f tillmäletige.

förorsaka någon stockning i ärendenas handläggning. Det viktigaste

gemensamma ärendet under året vore naturligen uppgörandet och prövningen

av kommunens budget.

Överhuvudtaget torde, fortsätter kommittén, oavsett betydelsen av

samarbetet mellan stadsregeringen och fackmyndigheterna, de avlönade

regeringsledamöternas övertagande av de viktigare styrelsernas ledning

medföra ett avsevärt underlättande av styrelsernas arbete och minska

de bördor, som den nuvarande ordningen lägger å de frivilliga arbetskrafterna.

Åven för förvaltningens verk och chefer måste det innebära

betydande fördelar att genom en direkt och ansvarig representant för

stadens regering kunna erhålla erforderliga direktiv för arbetet.

De grundsatser, på vilka den av kommittén föreslagna organisationen

vilar, äro således följande:

Ombildning av drätselnämndens första avdelning till en central finansstyrelse

genom att åt denna myndighet uppdraga stadsfullmäktigärendenas

prövning ur ekonomisk synpunkt; beredningsutskottets ersättande

med en ny, delvis avlönad myndighet med uppgift att vara stadens

regering och utöva en effektiv ledning av arbetets gång i det hela; samt

befogenhet för denna myndighet att inom sig utse ordförande och vice

ordförande i de viktigare styrelserna samt att i övrigt genom sina ledamöter

följa förvaltningens gång i dess olika grenar.

Stadsfullmäktige hava i princip biträtt de förslag, vilka kommittén

framlagt, samt härom anfört följande: Dessa förslag anslöte sig på ett

lyckligt sätt till den traditionella ordningen av Stockholms kommunalförvaltning,

enligt vilken den högsta tillsynen över stadens angelägenheter

varit anförtrodd åt stadsfullmäktiges presidium och beredningsutskott.

För den reorganisation av utskottet till en ny myndighet, kallad

stadskollegiet, som kommittén föresloge, anfördes giltiga skäl. Med

sina avlönade föredragande komme stadskollegiet givetvis att vara bättre

rustat än utskottet att motsvara de ständigt ökade krav, som huvudstadens

förvaltning ställde å stadsregeringen. Formen för åstadkommande

av en nära löpande förbindelse mellan stadskollegiet och förvaltningsmyndigheterna,

nämligen genom de föredragande borgarrådens och

vissa övriga ledamöters ställning såsom ordförande eller vice ordförande

i de viktigare styrelserna, syntes praktisk, särskilt därigenom, att denna

förbindelse åstadkommes utan några väsentliga rubbningar av förvaltningsmyndigheternas

organisation. Borgarrådens ställning såsom ordförande

skänkte dem tillika utan vidare de befogenheter gentemot för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:tv Proposition Nr 25. 23

valtningsmyndigheterna, som ledningen av ärendenas allmänna gång och

utredning betingade, utan att de därför obehörigt inkräktade på de egentliga

fackchefernas område.

Den nutida stadsförvaltningens uppgifter hava som bekant under

de senaste årtiondena i hög grad vuxit och den kommunala finanshushållningen

har vunnit en alltmera stegrad omfattning. Detta har haft till

följd en allt större svårighet att sammanhålla de olika förvaltningsgrenarna

och leda städernas affärer. De folkvalda förtroendemännen hava

under trycket härav i stegrad grad måst kräva biträde av fackutbildade

tjänstemän. ^ I viss mån har det varit möjligt att inom gällande kommunallagstiftnings

ram tillgodose de krav, som de nya förhållandena

ställa å kommunalförvaltningen. Men i en del hänseenden har en lösning

av problemen ej kunnat vinnas. Och i någon mån torde svårigheterna

hava ökats därigenom, att kommunalförvaltningen genom de

senare årens rösträttsreformer kommit att i ökad omfattning handhavas

av nya element, vilka av sitt förvärvsarbete äro hindrade att ägna så

myciien tid och arbetskraft åt de kommunala uppgifterna, som föregående

tiders kommunala förtroendemän.

Vid dessa förhållanden är det givet, att frågan om en omorganisation

av städernas kommunalförvaltning under de senaste åren vunnit en

alltmera ökad aktualitet, och klart är, att kravet pa en dylik omorganisation

blivit särskilt starkt från de större städernas sida.

Ett uttryck för behovet av reformer på detta område har framträtt i

en skrivelse den 25 januari 1919 från styrelsen för svenska stadsförbundet,

däri hemställts om en allsidig utredning av frågan om en revision

av gällande kommunallagstiftning i syfte att möjliggöra den omorganisation

av stadsförliållandena, som de ändrade tidsförhållandena gjort

oundgänglig.

Vad nu särskilt Stockholm angår, har, såsom av den inledningsvis

meddelade framställningen framgår, under ett flertal år arbete pågått

med utredning av hithörande förhållanden, och detta arbete har omsider

resulterat i det omorganisationsförslag, om vars godkännande stadsfullmäktige

nu hemställt. Det kunde tilläventyrs ifrågasättas, att det vore

mindre lämpligt att upptaga frågan om Stockholms kommunala omorganisation

isolerad utan sammanhang med den kommunala förvaltningsreformen

i övrigt. Men det är uppenbart, att de kommunala förhållandena

i huvudstaden i så väsentliga hänseenden skilja sig från förhållandena

i övriga städer, att det icke kan väcka betänklighet att nu för sig

upptaga frågan om Stockholms centrala kommunalförvaltnings omorga^

Departe
ments
chefan
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

KungI. Maj:ts Proposition Nr 25.

nisation, och det avgörande av den ena eller andra frågan av principiell

eller praktisk innebörd, som på grundval av det föreliggande förslaget

kan komma till stånd, kan tydligen ej på något sätt anses föregripa de

ifrågavarande spörsmålens lösning vad övriga städer angår. Framhållas

må, att på grund av huvudstadens storlek och den för Stockholm gällande

kommunalförordningens detaljerade avfattning svårigheterna att inom nuvarande

lagstiftnings ram övervinna de med förvaltningsarbetet förenade

svårigheterna äro jämförelsevis mera betydande i Stockholm än i mindre

städer, varför också reformkravet, vad huvudstaden angår, vunnit en ännu

livligare anslutning än annorstädes, och det har från många håll betonats

angelägenheten av, att en omorganisation snarast möjligt kommer till stånd.

Då nu Stockholms stadsfullmäktige efter ingående utredningar hos Kungl.

Maj:t anhållit om statsmakternas medverkan till genomförande av den

organisation, som stadsfullmäktige funnit mest ändamålsenlig, ligger häri

givetvis ett starkt skäl för mig att förorda erforderliga lagstiftningsåtgärder.

Det i det föregående omförmälda, av vice häradshövdingen Rabe

utarbetade reformförslaget åsyftade att i ett sammanhang lösa den kommunala

organisationsfrågan. Det nu föreliggande förslaget är betydligt

mindre omfattande; det syftar icke till någon omorganisation av hela den

kommunala förvaltningen utan huvudsakligen till avhjälpande av allenast

två brister, ehuru väsentliga sådana, i förvaltningen. Den ena av dessa

brister är, att Stockholm för närvarande saknar en verklig kommunalregering.

Beredningsutskottet skulle ju närmast vara stadens regering,

men till följd av stadens utveckling och därmed sammanhängande förhållanden

har utskottet fått en så väldig arbetsbörda med beredning av

de ärenden, som skola föreläggas stadsfullmäktige, att det icke kunnat

ägna sig åt sina regeringsfunktioner. En annan brist ligger i att det

saknas verklig kontakt mellan beredningsutskottet, å ena sidan, samt

vederbörande nämnder och styrelser, å den andra.

Till avhjälpande av dessa brister har nu föreslagits inrättande av

ett stadskollegium med delvis avlönade ledamöter, s. k. borgarråd, vilka

samtidigt skola vara ordförande i de viktigaste styrelserna och nämnderna,

samt ombildande av drätselnämndens första avdelning till en

central finansstyrelse, som skall hava att pröva stadsfullmäktigärendena

ur ekonomisk synpunkt.

Vid övervägande av de sålunda föreliggande huvudgrunderna för

den föreslagna organisationen vill det synas, som om förslaget på ett

lyckligt sätt löst de organisationsproblem, som här förelegat, och detta

utan en mera genomgripande omgestaltning av den kommunala organisationen,

än som varit oundgängligen nödvändig. Ur principiell synpunkt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25

25

synes betänklighet ej böra möta mot förslaget. Därvid är särskilt att

taga i betraktande en av dess mest betydande nyheter, införande av

avlönade förtroendemän. Förhållandena torde numera vara sådana, att

en dylik anordning är ofrånkomlig, och det är att förvänta, att den skall

bliva av nytta för det kommunala arbetet. Jag kan icke heller dela

den mening, som tidigare någon gång gjorts gällande, att efter införandet

av arvoden skall vid befattningarnas tillsättning hänsyn mera tagas till

politisk åskådning än saklig kompetens. På sätt jag längre fram skall

tillåta mig att närmare utveckla, synes det dock böra tagas i övervägande,

huruvida icke särskilda anordningar böra vidtagas för att i

görligaste män förebygga, att politiska synpunkter i alltför hög grad

finge göra sig gällande vid befattningarnas tillsättande.

Den ifrågavarande anordningen med delvis avlönade förtroendemän

synes även stå i samklang med den tankegång, som ligger till grund

för riksdagens skrivelse nr 61 för år 1918, däri hemställts om utredning,

huruvida och i vad mån, med bibehållande såsom regel av gällande

rättsgrundsats, att kommunala förtroendeuppdrag skola vara oavlönade,

kommun må berättigas att till innehavare av dylika uppdrag,

under de begränsningar och villkor, som kunna befinnas erforderliga,

besluta ersättning. Jag erinrar, att den sålunda av riksdagen väckta

frågan för närvarande är under övervägande av jämlikt bemyndigande

den SO maj 1919 inom civildepartementet tillkallade sakkunniga.

Såsom kommittén anfört, skilja sig Stockholms kommunala förhållanden

i avsevärd mån från förhållandena i de städer, där drätselkammaren

redan nu intar ställningen såsom stadens regering, en anordning,

som på många håll anses önskvärd. Det synes mig därför

välbetänkt att, såsom i förevarande förslag skett, söka undvika en sammanblandning

mellan de ärenden, som med rätta tillhöra drätselnämnden,

och de egentliga regeringsuppgifterna. Den föreslagna anordningen med

ett stadskollegium och en fristående drätselnämnd synes mig därför vara

att förorda. Genomförandet av ett dylikt förslag för huvudstadens del

kan dock, såsom redan antytts, icke anses föregripa dessa organisationsspörsmåls

lösande vad övriga städer angår.

Ett av de svåraste av de problem, som i förevarande sammanhangkräva

sin lösning, är givetvis åstadkommande av ett organiskt och smidigt

samband mellan stadens regering, stadskollegiet, och de talrika

beredande nämnderna och styrelserna. Förslaget att låta stadskolle
giets

ledamöter vara ordförande och i vissa fall vice ordförande i de

viktigaste fackstyrelserna synes mig innefatta en lycklig lösning av detta

spörsmål, en lösning mot vilken mera vägande anmärkningar knapB

Utäng till riksdagens protokoll 1920. 1 samt 20 käft. (Nr 25.) 2742 19 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

Den föreslagna

organisationen.

Stadskollegiet

och dess uppgifter.

Kommittén.

past kunna göras. Den i det föregående refererade motivering, som

kommittén framlagt för sitt förslag i denna del, synes mig övertygande
Icke

heller i övrigt finner jag skäl till erinran mot huvudgrunderna

för den föreslagna organisationen.

Jag övergår nu till en närmare redogörelse för förslagets bestämmelser.

I överensstämmelse med de i det föregående refererade grundsatser

har kommittén föreslagit följande organisation.

I beredningsutskottets ställe inrättas en ny myndighet, benämnd

stadskollegiet, med uppgift att leda förvaltningen av stadens angelägenheter.

För sådant ändamål åligger det stadskollegiet att med uppmärksamhet

följa förvaltningen i alla riktningar, att utan tidsutdräkt göra de

framställningar och förslag hos stadsfullmäktige eller vidtaga de åtgärder

i övrigt, som härav föranledas, att tillse, det ärenden, i vilka fullmäktige

skola meddela utlåtanden eller beslut, varda, innan de till handläggning

där förekomma, underkastade erforderlig utredning, samt till föredragning

i fullmäktige bereda och avgiva yttranden i dylika ärenden, samt

att å stadsfullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

beslut. Stadskollegiet äger att från förvaltningsmyndigheterna

infordra nödiga yttranden och upplysningar samt vaka över att de utan

onödigt dröjsmål avgivas, ävensom samma rätt som beredningsutskottet

att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställning om upplysningars

infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt för fullmäktige i

kommunalförordningens § 28 är medgivet. Instruktion för stadskollegiet

fastställes av Kungl. Maj:t.

Såsom motivering härtill anför kommittén:

»Vad till eu början den föreslagna nya stadsregeringens benämning angår,

så torde det vara uppenbart, att namnet beredningsutskott ej längre bör ifrågakomma.

Regeringens uppgift skall ej allenast vara att till föredragning i stadsfullmäktige

bereda ärendena, vilket praktiskt sett utgjort utskottets egentliga

verksamhet. Eu förändring av benämningen är även lämplig för att det med

full tydlighet må framgå, att den nya myndigheten skall komma att intaga en

helt annan och ledande ställning, än som i verkligheten utövats av utskottetStadsregeringen

bör vidare ej heller kallas nämnd eller styrelse — eventuellt

stadsnämnd, stadsstyrélse — då härigenom besvärliga förväxlingar med stadens

egentliga fackmyndigheter uppkomma.

Såsom en praktisk och tilltalande benämning föreslå vi i stället stadskollegiurn.

Denna ansluter sig på ett lyckligt sätt till gamla traditioner inom Stockholms

kommunalförvaltning — sedan Karl XI:s förmyndarregerings förordnings

den 12 dec. 1672 förvaltades Stockholm å stadens vägnar av den på fyra kollegier

indelade magistraten (justitie-, poiitie-, handels- och ämbetskollegium) och några

av dessa kollegier fortlevde ända in på senare delen av 1800-talet (se Nils Östmans

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 25

27

redogörelse i publikationen Stockholms Rådhus och Råd I). Benämningen ger

tillika tillkänna, att myndighetens uppgift ej är begränsad till vissa särskilda

angelägenheter utan avser stadsförvaltningen i dess helhet.

Vad kollegiets ledamöter angår, så torde någon särskild titel vara av nöden

endast för de avlönade bland dem. I praktiken torde dessa komma att intaga

samma ställning som de kommunala borgmästarna exempelvis i Köpenhamn, men

då titeln borgmästare här ej kan komma i fråga, hava vi i stället föreslagit den

från det Rabeska förslaget hämtade benämningen borgarråd.

Kollegiets uppgifter hava angivits i nära anslutning till beredningsutskottets,

sådana dessa avfattats i kommunalförordningens § 33, dock med vissa betydelsefulla

tillägg och modifikationer. I likhet med utskottet skall kollegiet i första

rummet hålla sig underrättad om förvaltningens gång å alla områden samt utöva

en härpå grundad initiativtagande och ledande verksamhet, dels genom förslag

hos stadsfullmäktige, men dels ock genom andra åtgärder, bland vilka givetvis

främst framställningar hos stadens förvaltningsmyndigheter komma i fråga. Utskottets

uppgift att till föredragning hos stadsfullmäktige bereda å fullmäktige

ankommande ärenden har utvidgats till en skyldighet att jämväl tillse, att dessa

ärenden dessförinnan underkastas erforderlig utredning. Vi hava därmed velat

tydligare än nu är fallet betona, att stadsregeringen ej blott skall genomgå de

dill fullmäktige från fackmyndigheterna inströmmande ärendena och förbereda

fullmäktiges överläggningar och beslut i desamma, utan även planmässigt leda

själva utredningsarbetet, vilket i själva verket torde kunna betraktas såsom stadsregeringens

väsentligaste uppgift. Då vissa av kollegiets ledamöter tillika innehava

uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande i viktigare fackstyrelser,

är kollegiet för övrigt på ett helt annat sätt än utskottet rustat att utöva denna

ledande verksamhet. Härmed kan ock uppgiften att övervaka verkställigheten

av stadsfullmäktiges beslut, vilken naturligen närmast ankommer å borgarråden,

komma att innefatta anvisningar rörande förvaltningsarbetets gång, där så

erfordras.

Slutligen har stadskollegiet i likhet med beredningsutskottet bemyndigats

att från stadens nämnder och tjänstemän infordra nödiga yttranden och upplysningar,

och i syfte att undvika den försening och omgång, som nu alltför ofta

är förenad med remissväsendet, har tillfogats, att kollegiet skall vaka över, att yttrandena

»varda utan onödigt dröjsmål avgivna». Med den här föreslagna organisationen

kan för övrigt utredningsarbetet läggas i andra former än de nu tillämpade.

Genom borgarråden bör stadskollegiet och stadsfullmäktige kunna i muntliga

former i större utsträckning än nu få taga del av fackmyndigheternas erfarenheter

och meningar och den nu ofta alltför vidlyftiga och oöverskådliga tryckningen

av stadens handlingar väsentligt inskränkas. Formliga remisser till olika myndigheter

torde, sedan ärendena fördelats å de föredragande råden i och för utredning,

kunna i många, troligen flertalet fall undvikas. Kollegiets utlåtanden

till stadsfullmäktige torde till formen mera komma att närma sig Kungl. Maj:ts

propositioner till riksdagen.

Instruktionen för stadskollegiet bör i likhet med instruktionerna för stadens

nämnder och styrelser fastställas av Kungl. Maj:t.»

I denna del hava stadsfullmäktige ej haft något att erinra mot kom- stadsfniimäkmitténs

förslag. use
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Departe
ments
chefen.

Stadskollegiets

sammansättning
Kommittén.

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

I det föregående har jag anslutit mig till förslaget om inrättande

av ett stadskollegium, som skall hava till uppgift att vara stadens regering

och leda det kommunala arbetet.

I avseende å de huvudsakliga uppgifter, som enligt förslaget skall

åligga detta kollegium, ‘hava delade meningar icke försports; icke heller

jag finner anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Enligt kommitténs förslag skulle stadskollegiet bestå av stadsfullmäktiges

ordförande, förste och andre vice ordförande samt femton av

stadsfullmäktige utsedda ledamöter.

Av dessa femton ledamöter skulle sex, kallade borgarråd, väljas, utom

eller inom stadsfullmäktige, å första sammanträdet i april månad för en

tid av åtta år, första gången, år 1920, dock allenast för tiden till den

15 april 1923. Till borgarråd borde allenast utses person med synnerlig

insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller allmänna värv

i övrigt.

Avginge borgarråd före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,,

skulle så snart ske kunde fyllnadsval anställas för återstående tiden, och

tills detta skett ägde stadskollegiet utse annan bland sina ledamöter att

förrätta göromålen. Vid ledighet för borgarråd ägde ock stadskollegiet

utse annan bland sina ledamöter i hans ställe; förelåge under längre tid

än sex månader i följd eller tillhopa nio månader under ett år hinder för

borgarråd att tjänstgöra, skulle borgarrådet avgå.

Borgarråd skulle åtnjuta arvode för år räknat efter stadsfullmäktiges

bestämmande.

I händelse borgarråd vid utgången av sin mandatsperiod icke omvaldes

eller ock dessförinnan på grund av sjukdom eller eljest utan att

hava förverkat tjänsten nödgades avgå, skulle årligen under lika lång tid,

som den, under vilken han innehaft befattningen, dock högst åtta år,

till honom utgå ersättning med belopp, motsvarande hälften av det för

honom såsom borgarråd senast fastställda arvodet.

Med befattningen såsom borgarråd finge ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan befattning i stadens tjänst eller därmed jämförligt

allmänt eller enskilt uppdrag.

Övriga nio ledamöter i stadskollegiet skulle väljas för en tid av två år

bland stadsfullmäktige. Samtliga dessa nio ledamöter jämte suppleanter

för dem till lika antal skulle utses å första sammanträdet i april månad

de år, då val till stadsfullmäktige ägt rum.

Val av dessa ledamöter jämte suppleanter skulle ske proportionellt

på sätt därom vore särskilt stadgat, därest sådant äskades av minst så många

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 2-r>.

väljande, som motsvarade det tal, vilket erhölles, om samtliga väljandes

antal delades med det antal personel-, valet avsåge, ökat med 1.

Tjänstgöringsåret för ledamöter i stadskollegiet skulle börja den

15 april.

Förslaget i denna del motiverades av kommittén sålunda.

»Med den omfattande och viktiga arbetsbörda, som påvilar stadskollegiet,

lärer ett lägre medlemsantal än det här föreslagna eller aderton icke vara tillrådligt.

Kollegiet måste på ett fylligt och auktoritativt sätt företräda de olika

meningsriktningarna inom stadsfullmäktige, och härvid komma naturligtvis särskilt

de icke avlönade, på kortare tid valda ledamöterna i betraktande. Dessas

antal bör följaktligen icke vara väsentligt lägre än antalet valda ledamöter i det

nuvarande beredningsutskottet eller tio. Enligt vårt förslag skulle, därest de tre

ordförandena frånräknas, antalet på kortare tid valda ledamöter utgöra nio.

Borgarrådsuppdragen, å vilka stadskollegiets uppgifter närmast vila, och

som sålunda måste betraktas såsom stadsförvaltningens viktigaste och mest krävande

befattningar, äro visserligen, även de, enligt vår mening att anse såsom

kommunala förtroendeuppdrag, men givetvis måste vid deras tillsättning i främsta

rummet hänsyn tagas till vederbörandes insikt och erfarenhet i den kommunala

förvaltningens olika grenar eller andra allmänna värv, till kunskaper och till

ådagalagd duglighet i likartade uppdrag. Befattningen måste därför så utformas,

att för densamma fullt kvalificerade personer kunna påräknas.

Ur denna synpunkt är det uppenbart, att tiden för uppdraget måste bestämmas

till en väsentligt längre period än för kollegiets övriga ledamöter. Lämpligen

synes den böra utgöra åtta år, motsvarande tvenne mandatsperioder för ett

stadsfullmäktiguppdrag. Härifrån torde emellertid vid första tillsättningen, da

ännu varje erfarenhet om den nya organisationen och därför måhända även

lämpliga kandidater i tillräckligt antal komma att saknas, undantag böra göras.

Yi föreslå således, att det första valet, som förutsättes komma att äga rum

i april 1920, skall gälla allenast till utgången av den fyraårsperiod, för vilken

halva antalet stadsfullmäktige år 1919 väljes, eller till i april 1923. Självfallet

bör året för borgarrådsval sammanfalla med år, då stadsfullmäktigval

äger rum.

Av borgarrådsuppdragets kvalificerade beskaffenhet följer vidare, att detsamma

bör förenas med ett årsarvode, som ej må understiga de högsta löner,

som nu i allmänhet utgå åt befattningshavare i stadens tjänst, och vilket kan

tillförsäkra staden kandidater även från den högre statsförvaltningen och från

det ekonomiska livet. I viss mån torde arvodet även böra avpassas efter borgarrådsuppdragens

olika arbetsbördor, ävensom efter de valdes kvalifikationer och

anspråk. Det är vidare tydligt, att borgarråd måste tillförsäkras vissa ekonomiska

förmåner vid avgång från befattningen av sjukdom eller liknande orsak,

eller där han, exempelvis av politiska skäl, ej omväljes. Lämpligen synes han i

sådant fall böra vara garanterad en årlig ersättning med lönens halva belopp,

att utgå under lika lång tid, som han innehaft uppdraget, dock högst åtta år.

Har han förverkat tjänsten, d. v. s. inträder omständighet, som enligt allmän lag

diskvalificerar honom att innehava allmän befattning, så bör självfallet ersättning

ej utgå. Sådan omständighet är exempelvis, att borgarråd för visst brott ådömes

s. 30 Kontrollera mot PDF

Stads
fullmäktige.

30 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

den påföljd, att han ej må utöva ämbete, tjänst eller annan allmän befattning,

varigenom han enligt strafflagen (kap. 2 § 19) även förverkat ämbete, som av

honom innehaves.

I fråga om valbarhet till borgarråd torde andra bestämmelser än de ovan

angivna rörande de allmänna kvalifikationer, som böra utmärka innehavare av

dylikt uppdrag, ej vara påkallade. Självfallet bör det stå stadsfullmäktige fritt

att till borgarråd utse även medlem av annan kommun än Stockholms. Att med

borgarrådsbefattning i regel ej bör kunna förenas annan tjänst, ligger likaså i

sakens natur.

Med hänsyn till den karaktär av förtroendeuppdrag, borgarrådsbefattningarna

efter vår mening höra äga,, är det visserligen ej uteslutet, att vid deras besättande

avseende fästes ej blott vid innehavarnas sakliga kvalifikationer, utan i viss mån

även vid den blivande partiställningen inom stadskollegiet, nämligen i det fall,

då en till borgarrådsuppdrag föreslagen person tillika intar en partipolitiskt bestämd

ståndpunkt. Då emellertid, såsom förut betonats, vederbörandes insikt

och duglighet i första hand måste vara bestämmande vid valet, därest den nya

organisationen skall medföra gott resultat, och då det partipolitiska momentet

vidare torde bliva tillräckligt företrätt bland kollegiets övriga ledamöter, lära

sadana fall ej komma att bilda regeln. Bestämmelser om proportionellt valsätt

vid tillsättande av borgarråd anse vi därför såväl obehövliga som oförenliga med

den prövning ur helt andra än partipolitiska grunder, vilken vid borgarrådsval

bör komma i främsta rummet.

Till stöd härför vilja vi även erinra om nödvändigheten av att borgarrådsbefattningarna

tillsättas efter eu enhetlig plan, så att full trygghet vinnes för att

lämpliga innehavare av de olika uppdragen, av vilka vart och ett erfordrar särs

kil da förutsättningar, komma att finnas. Med proportionella val skulle det vara

möjligt för en helt liten grupp inom stadsfullmäktige att utan hänsyn till övriga

kandidater tillsätta ett av borgarrådsuppdragen, något som även på grund av

farorna för uppdragets användande som en partibelöning med hänsyn till de

betydande ekonomiska förmåner, som äro förenade med detsamma, vore mycket

litet tilltalande. Det ansvar, som påvilar eu majoritet av fullmäktige, är alltför

kännbart, att denna skulle på ett dylikt sätt kunna missbruka sin ställning.

Majoriteten är vid det av oss föreslagna valsättet av praktiskt-politiska skäl mera

tvingad att taga hänsyn till andra meningsriktningar än en minoritet vid proportionellt

valsätt.

För vår ståndpunkt i detta hänseende kan slutligen ett skäl av formell art

anföras. Enär borgarrådsbefattning icke är av den beskaffenhet, att suppleant

för borgarråd, pliktig att när som helst inträda i dennes ämbetsutövning, kan

utses, måste fyllnadsval äga rum vid borgarråds avgång före den bestämda tjänstgöringstidens

slut. Sådant val kan icke ske enligt proportionell grund, och man

skulle då, därest proportionalismen tillämpades vid det ordinarie valet, erhålla

dels proportionellt, dels genom vanligt majoritetsval utsedda borgarråd.

Då borgarrådens arbete utgör förutsättningen för stadskollegiets verksamhet,

måste givetvis vissa bestämmelser meddelas, huru dessa befattningar skola uppehållas

vid förfall för ordinarie borgarråd. För de förslag, som vi i detta hänseende

framställa, torde närmare motivering ej erfordras.»

I avseende å stadskollegiets sammansättning och därmed sammanhängande

bestämmelser hava stadsfullmäktige i viss mån varit av annan

uppfattning än kommittén.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts ''Proposition Nr 25.

Sålunda hava stadsfullmäktige funnit det av kommittén föreslagna

antalet deltagare i stadskollegiets sammanträden väl högt samt härutinnan

anfört:

»Medan det nuvarande utskottets plenum räknar tolv bisittare, skulle deras

antal i stadskollegiet uppgå till aderton, vartill komma nio suppleanter för de

nio tvåårsledamöterna. Då även suppleanterna enligt traditionerna inom Stockholms

förvaltning helt viss skulle anses berättigade att närvara vid kollegiets

sammanträden, kunde dessa komma att bevistas av ej mindre än 27 personer.

Det är fara värt, att arbetsformerna inom en så stor kollegial myndighet skulle

bliva alltför omständliga, och att kollegiet icke skulle kunna med nödig kraft och

skyndsamhet fylla sina regeringsuppgifter. Ju flera personer, som äga deltaga i

en kollegial myndighets arbete, desto mindre blir onekligen det ansvar, som varje

enskild deltagare känner för dess uppgifter. Man anser sig med mindre olägenhet

kunna utebliva från sammanträden, där ändock alltid tillräckligt antal deltagare,

ledamöter eller suppleanter, komma att finnas. Kollegiet kunde därför i

verkligheten komma att äga en rätt växlande sammansättning, vilket naturligtvis

medför allvarliga olägenheter för dess arbete.»

Eu minskning av antalet deltagare i stadskollegiet har synts stadsfullmäktige

lämpligen kunna vinnas genom en inskränkning av suppleanternas

uppgift. Härom anföra stadsfullmäktige:

»Yad bär ovan yttrats om olägenheterna av ett stort antal deltagare i kollegiala

myndigheters sammanträden gäller särskilt suppleantinstitutionen, sådan

denna praktiskt kommit att tillämpas inom Stockholms kommunalförvaltning. I

verkligheten fungerar här suppleanten mera som en icke röstberättigad ledamot

än som det suppleanten närmast är avsedd att vara, nämligen ersättare med

uppgift att allenast vid förfall för ordinarie ledamot deltaga i arbetet. Med de

krav på enhetlighet och kontinuitet, som särskilt måste ställas å den kommunala

regermgsmyndighetens verksamhet, äro suppleanter för dess bisittare i hittills

gängse mening knappast förenliga. Det måste vara av mindre olägenhet för stadskollegiets

arbete, att dess sammanträden ej alltid äro fulltaligt besökta, än att

dess beslut komme att fattas än av den ena, än av den andra kretsen av ledamöter

och suppleanter.»

Enligt stadsfullmäktiges mening böra därför suppleanter i vanlig bemärkelse

ej Jinnas i stadskollegiet. Stadsfullmäktige anse emellertid, att

liksom för stadsfullmäktige, ersättare för två-årsledamöterna måste väljas,

med uppgift att i avgången ledamots ställe inträda i kollegiet. Sådana

personer, vilka, till förebyggande av varje missuppfattning, av stadsfullmäktige

funnits lämpligen kunna benämnas ersättare, böra således ej i

allmänhet äga närvara och deltaga i kollegiets sammanträden och ej

heller inkallas vid blott tillfälligt förfall för ledamot.

En dylik begränsning av ersättarnas uppgifter erfordrar emellertid,

anföra stadsfullmäktige vidare, i syfte att kollegiets arbetsduglighet och

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

tillika de olika partigruppernas rätt att där vara behörigen företrädda

skall vara under alla förhållanden tryggad, vissa bestämmelser om skyldighet

för tvåårsledamot att vid varaktigt förfall avgå från befattningen.

Stadsfullmäktige hava i detta hänseende föreslagit enahanda bestämmelser

som de för borgarråd ifrågasatta (se ovan), dock att den tid, under

vilken tvåårsledamot skall kunna vara hindrad att fullgöra sitt uppdrag

utan att därför vara skyldig avgå, föreslagits skola inskränkas till högst

tre månader i följd eller tillhopa fem månader under ett år.

Vad borgarrådens antal angår, så hava stadsfullmäktige funnit det

kunna ifrågasättas, huruvida icke även detta borde kunna bestämmas till

en lägre siffra än den av kommittén föreslagna eller sex. Denna fråga

vore givetvis beroende av den fördelning av arbetet inom kollegiet, som

kunde bliva fastställd. Utan att ingå på någon närmare prövning av vad

kommittén i detta hänseende föreslagit, syntes det stadsfullmäktige

opraktiskt att i kommunalförordningen fixera ett bestämt antal borgarråd,

då detta antal uppenbarligen kunde växla med kollegiets arbetsbörda

och olika befattningshavares personliga förutsättningar samt den

med hänsyn härtill jämkade arbetsfördelningen. Stadsfullmäktige hava

för den skull ansett sig höra föreslå, att i kommunalförordningen allenast

bestämdes, att borgarrådens antal skall vara minst tre och högst sex. Bestämmelsen

om ett minimiantal av tre betingades av att borgarråd enligt

förslaget skulle utses till ordförande åtminstone i drätselnämnden,

fattigvårdsnämnden och folkskoledirektionen (se kommunalförordningen

§ 37 och folkskolelagen § 3), vilket återigen hade sin grund däri, att de

båda första nämnderna, i motsats till övriga verkställighetsorgan, av

historiska skäl ansetts böra fortfarande särskilt omnämnas i kommunalförordningen,

och att den sistnämnda delegationens organisation och

ställning reglerades av en särskild lagstiftning. Stadskollegiet skulle således

komma att bestå av de tre ordförandena, nio tvåårsledamöter samt

minst tre, högst sex borgarråd, eller tillsammans minst 15, högst 18 ledamöter.

Med sålunda förordade jämkningar av de föreslagna bestämmelserna

om stadskollegiets organisation ansåge stadsfullmäktige kollegiet vara väl

ägnat att fullgöra sina uppgifter. Åven efter stadsfullmäktiges förslag

lomme kollegiets plenum att utgöra en nog så talrik församling. Härvid

borde emellertid beaktas, att kollegiets arbete i avsevärd utsträckning

torde komma att förläggas till mindre beredningar inom detsamma. Det

borgarråd och den tvåårsledamot, som representerade stadskollegiet i

samma styrelse, lomme givetvis att förberedelsevis gemensamt behandla

förekommande ärenden, innan de föredroges i kollegiets plenum, liksom

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

ock i stor utsträckning gemensam beredning mellan två eller liera borgarråd

och tvåårsledamöter av ärenden, berörande liera förvaltningsområden,

måste förekomma. Förbises linge slutligen ej, att i stadskollegiets

plenum med dess planmässigt ordnade föredragning arbetet måste komma

att ske avsevärt lättare, än som för närvarande i beredningsutskottet vore

möjligt.

De skäl, som av kommittén anförts mot tillämpningen av proportionell

metod vid val av borgarråd, hava stadsfullmäktige för sin del

funnit övertygande. Det gällde nämligen här tillsättning av befattningar,

för vilka särskilda sakliga kvalifikationer vore av nöden, även om därvid,

med hänsyn till borgarrådens ställning såsom kommunala förtroendemän

och stadsfullmäktiges representanter inom förvaltningen, jämväl

politiska synpunkter torde komma att göra sig gällande. Till synnerlig

olägenhet kunde ock de proportionella valen vid detta tillfälle bliva

därigenom, att de, såsom kommittén anmärkt, gjorde det möjligt för en

helt liten grupp stadsfullmäktige att med uteslutande av sakliga hänsyn

tillsätta en av borgarrådsbefattningarna.

I avseende å val av borgarråd yrkades inom stadsfullmäktige, i

överensstämmelse med en i beredningsutskottet av stadsfullmäktiges vice

ordförande och en annan ledamot avgiven reservation, att för sådant val

skulle erfordras 2/s majoritet, att om sådan majoritet ej erhölles, ny omröstning

skulle verkställas samt att, om ej heller därvid sådan röstövervikt

uppnåddes, befattningen skulle tillsättas av stadskollegiet med iakttagande

av att borgarråden därvid icke ägde rösträtt. Detta motiverades

med nödvändigheten av att i görligaste mån förhindra, att befattningarna

som borgarråd bleve använda såsom partibelöningar samt att

stärka den för råden nödvändiga prestigen inom stadsfullmäktige. Städs-,

fullmäktige beslöto emellertid efter en ingående diskussion med 51 röster

mot 30 avslå det sålunda framställda yrkandet.

I avseende å mandatstiden för borgarråd hade beredningsutskottet i

sitt yttrande över kommittéförslaget i likhet med kommittén förordat

denna tids bestämmande till åtta år. Däremot hade utskottet föreslagit,

att den första mandatsperioden måtte bestämmas till sju år i stället för

tre år, såsom kommittén förordat.

Utskottet anförde i dessa hänseenden bl. a.

»Den främsta betingelsen för att den föreslagna organisationen skall komma

att medföra avsett gagn, utgör, att man i borgarrådsuppdragen kan påräkna

personer av framstående duglighet. Härför erfordras uppenbarligen bland annat,

att mandatstiden göres så lång, som med uppdragets parlamentariska, karaktär

är förenligt. Emot den av kommittén såsom regel föreslagna perioden av

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 käft. (Nr 25.) 27421» 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

åtta år, eller dubbla tiden för ett stadsfullmäktiguppdrag, finner utskottet ur

denna synpunkt icke något att erinra, men denna regel bör enligt utskottets mening

gälla även vid fyllnadsval. Kommittén har nämligen föreslagit, att samtliga

borgarrådsbefattningar skola förnyas på en gång, och att sålunda val efter ett

under mandatsperioden avgånget borgarråd skall äga rum allenast för den tid,

som för den avgångne återstått. Det skulle därför ej sällan kunna inträffa, att

borgarråd komme att tillsättas på måhända blott ett eller annat år, något som i

väsentlig mån vore ägnat att avskräcka eljest lämpliga kandidater till befattningen.

Utskottet vill därför föreslå, att fyllnadsval i likhet med huvudvalet skall

äga rum för en tid av åtta år. Med tiden kommer borgarrådsuppdragen således

att förnyas successivt, icke alla på en gång, något som även med hänsyn till kontinuiteten

i kollegiets arbete måste betraktas som en fördel.

Likaså finner utskottet den av kommittén föreslagna övergångsbestämmelsen,

enligt vilken borgarråden första gången skola utses allenast för tre år, mindre

lämplig. Kommittén har till stöd för sitt förslag anfört, att vid första valtillfället

varje erfarenhet om den nya organisationen och därför måhända även lämpliga

kandidater komme att saknas. Denna svårighet torde emellertid genom den

föreslagna förkortningen av mandatstiden blott komma att förvärras. Utskottet

vill därför för sin del föreslå, att den första mandatsperioden för borgarråden

bestämmes så nära överensstämmande med de följande, som det är möjligt med

hänsyn därtill, att valet sker å ett jämnt årtal och bör utlöpa å ett udda, d. v. s.

att den första valperioden omfattar sju år.»

Stadsfullmäktige hava i avseende å mandatstiden för borgarråd

funnit skäl föreligga för en jämkning i kommitténs förslag, i det att

stadsfullmäktige funnit en mandatstid av sex år vara tillfyllest. Även

fyllnadsval anse stadsfullmäktige böra äga rum för sex år. Det första

valet av borgarråd skall enligt stadsfullmäktiges förslag avse en tid av

fem år.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen, att tjänstgöringstiden för

ledamot av stadskollegiet skall börja och utlöpa den 15 april, har synts

stadsfullmäktige mindre lämplig, då nyvalen till kollegiet i regeln torde

komma att ske åtminstone en vecka dessförinnan och det ej kunde anses

lämpligt eller behövligt, att kollegiet i sin gamla sammansättning skulle

fortsätta att under denna tid fungera. Med hänsyn härtill syntes det

enklare och riktigare, att mandatsperioden för tvåårsledamot, liksom för

ledamot av det nuvarande beredningsutskottet, löpte intill dess nyval

vid första sammanträdet i april de år, då val till stadsfullmäktige ägde

rum, skett, och att den nyvalde omedelbart inträdde i kollegiet. I fråga

om borgarråd åter, vars mandat enligt stadsfullmäktiges förslag ofta

kunde komma att utlöpa å annan tid av året än i april, torde det däremot

vara lämpligt att fixera en bestämd tjänstgöringstid av sex, första

gången fem, år och i övrigt nöja sig med föreskriften, att första valet

till stadskollegiet skall företagas under tiden den 1—9 april 1920.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 2~>. 35

I avseende å stadskollegiets organisation hava på några punkter

inom stadsfullmäktige skiljaktiga meningar yppat sig. Städs!ullmäktiges

majoritet har sålunda funnit de avlönade ledamöternas, de s. k. borgarrådens,

antal böra bestämmas till minst tre, högst sex, vilket innebar en

avvikelse från kommitténs förslag, enligt vilket borgarråd skulle utses

till bestämt antal, nämligen sex. Inom stadsfullmäktige föreslogs emellertid

även att antalet skulle utgöra 2—6, enär det icke vore nödvändigt

eller lämpligt att redan nu bestämma, att ett borgarråd skulle vara

ordförande i folkskoledirektionen; tills vidare kunde det befinnas tillräckligt

att utse två borgarråd, vilka skulle vara ordförande i resp. drätselnämnden

och fattigvårdsnämnden.

Vid övervägande av denna fråga finner jag mig böra biträda den

ståndpunkt, vartill majoriteten kommit.

En annan fråga, beträffande vilken olika förslag framkommit, är

den om mandatstiden för borgarråd. Under det kommittén och beredningsutskottet

föreslagit en tid av åtta år, förordades från annat håll en

hälften så lång mandatstid. I enlighet med ett inom stadsfullmäktige

framställt kompromissförslag, hava stadsfullmäktige, såsom förut

nämnts, föreslagit, att borgarråd skola utses-för en tid av sex år.

Ehuru givetvis skäl kunna anföras såväl för en längre som en kortare

tjänstgöringstid än sex år, finner jag icke anledning föreligga att avvika

från det slut, vartill stadsfullmäktige kommit.

En vida viktigare fråga är utan tvivel den, som jag redan i korthet

berört, nämligen huruvida och i så fall vilka föreskrifter som böra

meddelas till betryggande av att borgarrådsbefattningarna tillsättas med

behörigt iakttagande av kravet på sakkunskap och utan att kandidaternas

politiska åskådning blir i allt för hög grad bestämmande.

Till en början synes det mig tydligt att proportionell metod icke bör

få tillämpas vid val av borgarråd. Såsom inom stadsfullmäktige framhållits,

skulle detta just vara ett sätt att åt dessa val giva en utpräglat

politisk färg; härtill kommer, att om, såsom stadsfullmäktige föreslagit

och även jag anser lämpligt, borgarrådens antal skall kompletteras efter

hand i den mån vakanser uppstå, möjlighet att använda proportionell

metod icke förefinnes.

Vad härefter angår frågan om kvalificerad majoritet vid val av borgarråd,

är det visserligen min livliga förhoppning att, såsom även av

medlemmar utav olika partier inom stadsfullmäktige framhållits, en

majoritet inom stadsfullmäktige icke skall missbruka sin ställning vid

tillsättande av borgarråd. Men möjlighet till missbruk förefinnes, och

det synes knappast vara riktigt att bortse härifrån, då ju garanti

Departe
ments
chefen
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

icke föreligger, att vid dessa viktiga funktionärers tillsättande hänsyn

alltid i första rummet tages till den personliga dugligheten och kommunala

synpunkter. Jag är även av den åsikten, att en bestämmelse om kvalificerad

majoritet skulle komma att tydligt utmärka, att dessa val icke äro

några partival, utan val, i avseende å vilka sakkunskap och personlig

duglighet skulle vara de främst avgörande faktorerna. Jag tror, att det

skulle vara ett sätt att i viss mån råda bot på det överklagade missförhållandet,

att ensidigt politiska synpunkter alltmera göra sig gällande

även på det kommunala området till förfång för de sakliga. Åven

om kommunalpolitiska synpunkter torde komma att spela in vid valet,

synes man böra i görligaste mån tillse, att de valda uppbäras av förtroende

hos ett övervägande flertal stadsfullmäktige. Detta skulle icke

med säkerhet vara fallet i avseende å ett borgarråd, vars val genomdrivits

med knapp majoritet. Har valet däremot skett enhälligt eller med

stort flertal, bör även en stadsfullmäktigkår med betydligt ändrad sammansättning

kunna godtaga ett sådant borgarråd och jämväl, om han befunnits

äga framstående duglighet, omvälja honom, fastän partiförhållandena,

då han valdes första gången, voro helt andra. Det synes mig sålunda

kunna antagas, att borgarrådens väljande med kvalificerad majoritet skulle

befordra kontinuitet och sammanhang samt förebygga alltför tvära omkastningar

i avseende å handhavandet av de förvaltningsuppgifter, som

åligga borgarråden, vilket givetvis skulle vara en betydande fördel. Att,

såsom från något håll framkastats, en bestämmelse om ®/s majoritet skulle

föranleda, att de kraftigaste och mest energiska männen icke skulle

bliva valda, synes mig icke behöva befaras. I avseende å uppdrag av

förevarande slag synes mig sannolikheten tala för att personer av den

mest framstående duglighet skola äga större förutsättningar att samla

erforderligt flertal än de mindre kapabla.

Emellertid synes mig den av stadsfullmäktiges minoritet föreslagna

bestämmelsen, enligt vilken, om kvalificerad majoritet ej kunnat ens

vid förnyad omröstning vinnas, borgarråden skola tillsättas av stadskollegiet,

knappast vara tillfredsställande.

I första hand kan mot densamma invändas, att det måste anses

mindre lämpligt, att val av dessa viktiga tjänstemän skall i vissa fall

ankomma på någon annan än stadsfullmäktige. Visserligen är jag ense

med de ledamöter i stadsfullmäktige, vilka framhållit, att de olika

meningsgrupperna vid dessa val säkerligen skulle i flertalet fall, för att

undvika, att frågan bleve hänskjliten till stadskollegiet, gå varandra till

mötes och förena sig om kandidater, som kunde samla erforderlig

majoritet. Men så skulle nog icke alltid bliva fallet, och det synes då

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

37

mindre egentligt att överlåta avgörandet på kollegiet, vars ledamöter

äro tillsatta av stadsfullmäktige, delvis med enkel majoritet (ordföranden

och de båda vice ordförandena) och delvis, i de flesta fall, efter proportionell

metod (de nio för två år valda ledamöterna).

Härmed är jag inne på den andra, kanske mest vägande, anmärkningen

mot anordningen i fråga: att den, när ett hänskjutande till

stadskollegiet kommer till stånd, endast undantagsvis skulle leda till

annat resultat än ett avgörande med enkel majoritet. Sedan stadsfullmäktiges

majoritet två gånger uttalat sin uppfattning, skulle det säkerligen

bliva svårt för kollegiets i avgörandet deltagande ledamöter, av

vilka flertalet i avseende å sitt omval är beroende av stadsfullmäktiges

majoritet, att hävda en uppfattning, stridande mot den av majoriteten

omfattade. Åven om, såsom jag förut antytt, ett hänskjutande till

stadskollegiet i allmänhet skulle undvikas, synas mig de nu berörda

anmärkningarna mot den ifrågasatta anordningen så pass vägande, att

jag icke anser mig kunna förorda densamma.

Ett annat tänkbart sätt för tvistefrågans lösning skulle vara att,

när vid två omröstningar inom stadsfullmäktige den erforderliga majoriteten

icke kunnat vinnas, frågan avgjordes av Kungl. Maj:t eller överståthållarämbetet.

Ehuru en bestämmelse av dylik innebörd säkerligen

skulle i det övervägande antalet fall medföra godvillig överenskommelse

mellan partierna, synes det mig dock ur principiell synpunkt knappast

riktigt, att dessa kommunala tjänstemän skola ens i undantagsfall tillsättas

på annat sätt än genom beslut av kommunal myndighet.

En lyckligare lösning, som måhända i flertalet fall skulle medföra

samma resultat, nämligen val av borgarråd, som uppbäras av allmänt

förtroende, skulle enligt min mening vinnas genom följande anordning:

Därest vid ärendets första företagande till avgörande erforderlig majoritet

ej kunnat vinnas och sålunda hela det antal borgarråd, som skall väljas,

ej blivit utsett, uppskjutes valet av det antal borgarråd, som återstår

att utse, till en följande dag. Därvid upprättas en förteckning, vari

upptagas, därest ingen blivit utsedd vid första omröstningen, de, som

erhållit de flesta rösterna, men eljest de, som näst den eller de vid berörda

omröstning utsedda erhållit högsta röstetalet. Förteckningen bör

npptaga två gånger så många namn, som borgarråd då äro att välja.

Den omröstning, som därpå företages, må icke avse andra än de i förteckningen

uppförda personerna. De äro valda, som då erhållit de flesta

rösterna. Mellan lika röstetal avgör lotten.

Anordningen i fråga skulle väl ej i samma grad som den av stadsfullmäktiges

minoritet föreslagna bestämmelsen vara ägnad att fram
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

tvinga en överenskommelse mellan partierna men dock verka ganska

starkt i samma riktning utan att vara förenad med den oegentligheten,

att det slutliga avgörandet i något fall fråntoges kommunens beslutande

församling. Ett majoritetsparti, som icke kunde för sina kandidater

samla Vs majoritet, skulle säkerligen i de flesta fall draga sig för att

vid en följande omröstning genomdriva deras val med enkelt flertal, såvida

icke dessa kandidater verkligen vore av framstående duglighet och

för uppdraget i fråga lämpliga. Och vore detta fallet, funnes ej anledning

antaga, att övriga partier skulle vägra sin medverkan till deras

val. Ett genomdrivande, sedan vid den första omröstningen Va majoritet

ej kunnat vinnas, av undermåliga kandidater, skulle säkerligen av den

allmänna opinionen stämplas såsom ett maktmissbruk och på grund av

det uppseende, som ett dylikt förfarande skulle väcka, med hänsyn till

partiets eget intresse såvitt möjligt undvikas.

Eu bestämmelse, sådan som den nu antydda är ingen nyhet för

vår lagstiftning. Före de proportionella valens införande innehöll 9 §

landstingsförordningen ett liknande stadgande.

Framhållas må till sist, att i det nu föreliggande förslaget finnes

en annan föreskrift, som är ägnad att i viss män utgöra garanti mot

maktmissbruk i förevarande hänseende. Jag syftar på stadgandet i

kommunalförordningens § 33 om stadskollegiets skyldighet att, innan

ärende förekommer till handläggning i stadsfullmäktige, underkasta detsamma

erforderlig utredning samt till föredragning i fullmäktige bereda

och avgiva yttrande i ärendet. Hos stadskollegiet, vars medlemmar i

flertalet fall skola hava att samarbeta med de blivande borgarrådeD, kan

förutsättas den allvarligaste önskan att för detta samarbete förvärva

sakligt kvalificerade krafter. Och kollegiet bör vid avgivande av sitt

yttrande vara vida mer obundet än om det hade att som sista instans

besluta i ärendet, sedan detta, utan att tillräcklig majoritet uppnåtts, behandlats

inom stadsfullmäktige. Särskilt om, såsom jag anser lämpligt,

tjänsterna kungöras till ansökan lediga, torde goda förutsättningar finnas

för att stadsfullmäktige skola hava att välja mellan ett icke alltför

ringa antal dugande personer. Då de sökandes namn och kvalifikationer

samt stadskollegiets yttrande i valärendet bringas inför offentligheten,

bör det bliva svårt för ett majoritetsparti och knappast förenligt med

dess egna intressen att av politiska skäl, med undanskjutande av mera

kvalificerade sökande, till platserna i fråga utse mindre dugliga personer.

På de i det föregående anförda skäl här jag låtit inom civildepartementet

verkställa en omarbetning av § 34 i förslaget till ändrad lydelse

av kommunalförordningen för Stockholm i enlighet med de av mig här

ovan angivna grunder.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25. 39

I övrigt synas mig de nu ifrågavarande, av stadsfullmäktige förordade

bestämmelserna lämpliga och icke giva anledning till erinran

från min sida.

Stadskollegiets organisation och arbetssätt skola, liksom de egentliga

förvaltningsnämndernas, bestämmas genom en särskild av Kungl. Maj:t

fastställd instruktion. Förslag till sådan instruktion samt till ny lydelse

av instruktionerna för stadens nämnder hava numera utarbetats av särskilda

av stadsfullmäktige tillkallade sakkunniga, men stadsfullmäktiges

beslut i ärendet har ännu ej inkommit till Kungl. Maj:t. Jag har därför

icke ännu fattat ståndpunkt till förslagen i fråga. I allt väsentligt ansluta

de sig till kommitténs förut återgivna förslag. De sakkunnigas

förslag till instruktioner för stadskollegiet samt för drätselnämnden torde

få såsom bilagor fogas till detta protokoll. Vid sådant förhållande synes

något detaljerat referat av dessa förslag ej vara erforderligt, utan lärer

jag kunna inskränka mig till följande redogörelse för deras huvudgrunder.

Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande utöva enahanda

befattningar inom stadskollegiet. Å kollegiet ankommande frågor

fördelas å borgarråden för beredning och föredragning enligt särskild

gruppindelning, som av kollegiet fastställes.

Med iakttagande av den för borgarråden bestämda föredragningsskyldigheten

utser stadskollegiet bland'' borgarråden ordförande och bland

sina övriga ledamöter vice ordförande i drätselnämnden, fattigvårdsnämnden,

fastighetsnämnden, gatunämnden, styrelsen över stadens industriella

verk, folkskoledirektionen samt lönenämnden, ävensom bland

borgarråden ordförande i stadsplanekommissionen, hamnstyrelsen, hälsovårdsnämnden,

slakthus- och saluhallsstyrelsen, yrkesskolenämnden, styrelsen

för stadens statistiska kontor samt löneavtalsnämnden.

Denna anordning förutsätter i fråga om hälsovårdsnämnden viss

ändring av hälsovårdsstadgan. Stadsfullmäktige hava i särskild skrivelse

den 6 oktober 1919 gjort en framställning härom till Kungl. Maj:t,

vilken framställning tillstyrkts av överståthållarämbetet.

I denna skrivelse erinra stadsfullmäktige till en början därom att,

enligt kommitténs, av stadsfullmäktige godkända förslag, å ett av borgarråden

skulle ankomma att handlägga bland annat hälso- och sjukvårdsfrågor,

särskilt ärenden tillhörande hälsovårdsnämndens verksamhetsområde,

samt att enligt grunderna för den nya organisationen vederbörande

borgarråd skulle såsom av stadskollegiet utsedd ordförande leda

de viktigaste nämnderna inom sitt arbetsfält. I detta hänseende anföra

stadsfullmäktige vidare:

Stadskollegiets

samt

förvaltningsnämndernas

organisation

och arbetssätt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Departe
ments
chefen.

KungI. Maj:ts Proposition Kr 25.

I fråga om hälsovårdsnämnden lägga bestämmelserna i gällande hälsovårdsstadga

hinder i vägen för en dylik, i och för sig önskvärd anordning. Alldeles

självfallet torde vara, att hälsovårdsnämndens angelägenheter äro av den vikt,

att de i minst lika hög grad som övriga större förvaltningsstyrelsers kräva en

direkt förbindelse mellan stadsregeringen och nämnden. Detta gäller visserligen

främst sjukvården, men det torde starkt kunna sättas i fråga, huruvida icke

nämndens uppgifter även efter en eventuell utbrytning av denna förvaltningsgren

äro så betydande, att stadskollegiet borde vara företrätt i nämnden genom dennas

ordförande. Stadsfullmäktige vilja erinra exempelvis om epidemisjukvården och

om bostadsinspektionen. Det vore utan tvivel till gagn, om möjlighet förefunnes

för stadskollegiet att tillsätta ordförande i hälsovårdsnämnden.

Med avseende å nämndens ur kommunal synpunkt viktigaste angelägenhet,

sjukvården, hänvisar den kommitté, som utarbetat det av stadsfullmäktige sedermera

för sin del i huvudsak godkända förslaget, till möjligheten och lämpligheten

av hithörande frågors överlämnande till eu särskild, rent kommunal nämnd, i

vilken stadskollegiet utan hinder av hälsovårdsstadgans bestämmelser om hälsovårdsnämnds

sammansättning skulle kunna utse ordförande. Denna utväg kan

ej anses tillfredsställande. Den innebär nämligen en sammankoppling av tvenne

olika organisationsfrågor utan egentligt samband med varandra, nämligen å ena

sidan frågan om stadsregeringens effektivitet å hälsovårdsnämndens verksamhetsområde,

å den andra om sjukvårdsförvaltningens organisation. På goda grunder

har visserligen, såsom kommittén erinrar, en utbrytning av sjukvården från hälsovårdsnämnden

föreslagits, men å andra sidan liar lämpligheten av en sådan reform

även blivit bestridd. Med all säkerhet förutsätter densamma således en utredning,

som på obestämd tid skulle komma att uppskjuta en praktisk ordning av

hithörande ärendens handläggning inom stadsregeringen. Man torde ock böra

räkna med den eventualiteten, att utredningen utmynnar i tillsättandet, icke av

en självständig sjukvårdsnämnd, utan av en särskild avdelning för hithörande

ärenden inom hälsovårdsnämnden, såsom i Göteborg år 1916 skett. Och i den

senare händelsen stode man ändock till sist inför nödvändigheten av ändringar

i hälsovårdsstadgan.

På grund av vad sålunda anförts, anse stadsfullmäktige, att hälsovårdsnämnden

redan i och med den nya organisationens ikraftträdande bör innefattas

bland de nämnder, i vilka stadskollegiet bland borgarråden utser ordförande.

En sådan anordning låter sig, såsom förut påpekats, ej förena med gällande

hälsovårdsstadgas bestämmelser om hälsovårdsnämndens sammansättning; enahanda

är förhållandet med avseende å den nya hälsovårdsstadga, som väntas

komma att utfärdas.»

Med anledning av vad sålunda anförts hemställa stadsfullmäktige

om åtgärd för införande i hälsovårdsstadgan av sådant tillägg till bestämmelserna

om hälsovårdsnämnds sammansättning, att desamma skola

lända till efterrättelse i Stockholm i den mån icke Kungl. Maj:t efter

stadsfullmäktiges hörande annorlunda stadgar.

Till en början ber jag att få erinra, att det nu gäller att fatta

definitiv ståndpunkt, förutom till det nyss berörda spörsmålet om viss

ändring i hälsovårdsstadgan, allenast till de delar av det uppgjorda

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts Proposition Nr 25

41

organisationsförslaget, varom bestämmelser äro avsedda att inflyta i av

Kungl. Maj:t och riksdagen antagna författningar, nämligen kommunalförordningen

för Stockholm och lagen om folkskoleväsendet därstädes.

I avseende å nämnda bestämmelser hava i allmänhet enighet

varit rådande inom stadsfullmäktige. Dock har någon tvekan yppat

sig, huruvida borgarråden skola vara självskrivna ordförande i de

styrelser och nämnder, som de tillhöra, samt huruvida stadskollegiet

skall äga rätt att utse vice ordförande i förvaltningsstyrelserna. Det

har sålunda gjorts gällande, att det skulle vara tillräckligt, om stadskollegiet

kunde bland sina ledamöter utse ordförande och vice ordförande

i drätselnämnden och fattigvård snämnden. Det vore mindre

lämpligt, att folkskoledirektionen icke skulle äga själv utse vare sig

ordförande eller vice ordförande. Denna direktion vore icke ens företrädesvis

ett förberedande och utredande eller ett verkställighetsorgan och

hade viktiga uppgifter, som läge på sidan om den kommunala kontrollen,

uppgifter, som vore ett direkt utflöde av statslagstiftningens föreskrifter,

såsom upprättande av undervisningsplaner och reglementen för folkskolan,

lärartillsättningar och den översta kontrollen över barns skolgång m. in.

Hela tendensen på folkskoleväsendets område ginge i riktning mot borttagande

av självskrivenheten till ordförandeskap i skolstyrelserna.

Liknande synpunkter hava i avgivet yttrande framförts av skolöverstyrelsen,

som på anförda skäl ansett, att det föreslagna sättet föi

utseende av ordförande och vice ordförande i folkskoledirektionen helst

borde ersättas av självskrivenhet till säte och stämma i stadskollegiet fölen

av direktionen själv vald ordförande. Emellertid läte enligt överstyrelsens

åsikt en sådan undantagsställning för direktionen svårligen

förena sig med den ifrågasatta organisationen i övrigt. I varje fall borde

dock vid stadskollegiets behandling av ärenden utav nu ifrågavarande

slag möjlighet beredas direktionsmajoriteten att, då dess mening avveke

från ordförandens, få sin uppfattning i _ föreliggande frågor omedelbart

företrädd. Ett liknande intresse funnes jämväl i avseende å yrkesskolenämnden

i dess egenskap av lärlings- och yrkesskolestyrelse. A id behandling

inom stadskollegiet av ärende, ifråga om vilket ordförandens

mening inom folkskoledirektionen eller yrkesskolenämnden skilde sig

från flertalet ledamöters eller itråga om vilket i övrigt särskilda förhållanden

därtill föranledde, borde direktionen eller nämnden äga utse någon

sin ledamot eller chefstjänsteman att inom kollegiet vid ärendets behandling

deltaga i överläggningen med rätt att därvid framställa förslag samt

få sin mening antecknad till protokollet. Åven om en sådan anordning

icke vore ägnad att fullt avhjälpa de förut påpekade svagheterna i orgaBihang

till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 20 käft. (hr 25.) 274219 G

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

msationen, skulle densamma otvivelaktigt innebära en verklig förbättring

därigenom, att den tryggade de ifrågavarande förvaltningsorganens rätt

att under alla förhållanden få sin mening företrädd inom den centrala

stadsregeringen. De bestämmelser, som erfordrades för ett reglerande

av den sålunda föreslagna anordningen, kunde lämpligen införas i instruktionerna

för stadskollegiet, folkskoledirektionen samt yrkesskolenämnden;

och hemställdes att, innan sådana instruktioner fastställdes,

överstyrelsen måtte beredas tillfälle att avgiva yttrande och förslagrörande

deras avfattning.

I avseende å de sålunda framförda betänkligheterna finner jag mig

böra framhålla, att en betydelsefull del av denna reform just ligger däri,

att borgarråden skola vara ordförande i de viktigaste nämnderna och

styrelserna, sedan gammalt hava nämndernas ordförande intagit en

ledande ställning inom desamma samt dirigerat utredningsarbetet och

ärendenas allmänna gång. Det bästa sättet för att åstadkomma ett

organiskt samarbete mellan nämnderna och stadskollegiet synes därför

vara, att borgarråden göras till ordförande i nämnderna och andra av

kollegiets ledamöter till vice ordförande däri. Vad särskilt folkskoledirektionen

beträffar, kan den självskrivenhet, som här föreslagits, ej vara

att jämnställa med den, som tillkommit och delvis ännu tillkommer

prästerna i rikets övriga skolstyrelser. I förevarande fall är det ju icke

så, att självskrivenheten är bunden vid ett visst ämbete, utan stadsfullmäktige

skola äga till borgarråd utse personer, som äro skickade att

vara ordförande i de särskilda nämnderna. Det är att förvänta, att på

detta sätt ordförandeposten även i folkskoledirektionen kommer att besättas

på ett sätt, som väl tillgodoser de hithörande ärendenas stora betydelse.

\ äl är det sant, att folkskoledirektionen ej blott är ett under stadsfullmäktige

lydande förberedande och verkställande organ, utan att densamma

även av staten anförtrotts viktiga, genom dess lagstiftning reglerade,

självständiga förvaltningsuppgifter. Men ifråga om dessa torde

avsevärda motsättningar mellan direktionen, vars ledamöter med ett

undantag utses av stadskollegiet och stadsfullmäktige, samt vederbörande,

såsom direktionens ordförande fungerande borgarråd knappast vara att

befara. Ur nu angiven synpunkt torde därför en anordning, som i förevaiande

hänsende i högre grad skilde sig från den i övrigt föreslagna

organisationen, icke vara av behovet påkallad beträffande folkskoledirektionen

och kanske än mindre vidkommande yrkesskolenämnden. Stadsfullmäktiges

förslag innebär i allt fall en betydande förbättring av nuvarande

organisation, i det enligt förslaget de viktigare förvaltningsnämnderna

alltid vid ärendenas behandling inom kollegiet skola vara på

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:fn Proposition Nr 25.

43

auktoritativt sätt representerade, något som för närvarande icke är fallet

vid ärendenas handläggning inom beredningsutskottet. Förbises må ej

heller, att en bestämmelse, sådan som den av skolöverstyrelsen ifrågasätta

— vilken för övrigt, enligt vad jag har anledning antaga, knappast

skulle vara ägnad att väcka någon allmännare tillfredsställelse bland

stadsfullmäktige — måhända även skulle stöta på vissa praktiska svårigheter.

Sådana anordningar böra utan tvivel, såvitt möjligt undvikas,

som inverka tyngande på stadsregeringens arbete. Den består ju enligt

stadsfullmäktiges förslag av ej mindre än aderton personer, och det kan

därför måhända vara förenat med vissa olägenheter att ytterligare oka

de vid sammanträdena närvarandes antal. Emellertid torde det vid fastställande

av samtliga instruktioner böra tagas under övervägande, huruvida

och i vad mån det kan befinnas lämpligt att bereda förvaltningscheferna

och, därest sådant skulle låta sig gorå, andra vederbörande,

tillfälle att, då särskilda omständigheter därtill föranleda, inom stadskollegiet

muntligen framlägga sin uppfattning i de frågor, som falla

inom deras verksamhetsområden. Genom en dylik anordning skulle i

vissa fall och särskilt i frågor, för vilkas bedömande fackkunskap vore

erforderlig, ärendena erhålla en allsidigare belysning än den, som kunde

bjudas enbart genom vederbörande borgarråds föredragning och nämndens

protokoll med därvid till äventyrs av ledamöter eller fackchefer fogade

reservationer. Antagligt är därför, att stadskollegiet själft skulle finna

det vara påkallat av ärendenas sakliga behandling att i sådana fall, da

därtill kan finnas anledning, anlita denna utväg.

Vad angår hälsovårdsnämnden, synas mig goda skäl tala för stadsfullmäktiges

uppfattning om lämpligheten av att stadskollegiet skall

kunna bland borgarråden utse ordförande jämväl i denna nämnd. Da

emellertid hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919, vilken tratt i kraft

den 1 januari 1920, lägger hinder i vägen för en dylik anordning,

hava stadsfullmäktige hemställt om sådant tillägg till stadgans bestämmelser

om hälsovårdsnämndens sammansättning, att dessa bestämmelser

skola lända till efterrättelse i Stockholm i den mån icke Kungl. Mapt

efter stadsfullmäktiges hörande annorlunda stadgar. Mot detta förslag

har lag intet i huvudsak att erinra. Hälsovårdsstadgan har emellertid

tillkommit efter riksdagens hörande, varför en bestämmelse av antydd

innebörd icke lärer böra däri införas utan att riksdagen i samband med

prövning av det föreliggande omorganisation sförslaget beretts tillfälle

att yttra sig över den ifrågasatta ändringen i hälsovårdsstadgan. Sedan

det * visat sig, huruvida riksdagen har något att erinra mot berörda

ändring, torde jag få tillfälle att ånyo anmäla denna fråga för Kung .

Maj:t.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jämförelse

mellan

kommitténs

förslag och

det Rabeska

förslaget.

Kommittén.

Kutig!,. Maj:ts Proposition Nr 25.

„ P™ av lieri; Rabe som en huvudsak i den blivande organisationen

payrkade centraliseringen av stadens finansiella angelägenheter hos en

verklig finansstyrelse har i nära överensstämmelse med hans förslag upptagits

i kommitténs organisationsplan. Kommittén framhåller, att det

Kabeska betänkandets kritiska utredning av den nuvarande organisationens

brister jämte klargörandet av de problem, som vid en omorganisation

maste lösas, i full utsträckning lämnat utgångspunkterna för kommitténs

arbete, men att kommittén med avseende å den centrala ledningens organisation

dock kommit till andra resultat än den Rabeska utredning-en

Härom anför kommittén:

»Det Rabeska forslaget vilade helt och hållet på den grundsatsen, att förvaltningens

ledning uteslutande skulle ligga i de oavlönade, på kort tid valda

förtroendemannens händer. Efter en rationell arbetsfördelning mellan de olika

forvaltnmgsstyrelserna och med tillämpning av ett långt drivet direktörssystem

ansågs styrelsernas arbetsbörda kunna hållas inom sådana gränser, att den fortfarande

helt och hållet kunde uppbäras av frivilliga arbetskrafter. För den centrala

ledningen av stadsförvaltningen erkändes emellertid dessa vara otillräckliga •

beredningsutskottets erfarenheter voro i detta hänseende tillräckligt bevisande’

Da herr Rabe emellertid icke ville införa en avlönad stadsregering, föreslog lian

utskottets avskaffande och införande i stället av eu effektiv centralisation av stadens

utredningsarbete i ett stort, för hela förvaltningen gemensamt stadskansli.

Har skulle arbetet fördelas å en rad särskilda sekretariat, vilkas chefer svarade

or var sin större grupp av ärenden, på samma sätt som borgarråden enligt vårt

förslag. Den egentliga ledningen av arbetets gång i förvaltningen skulle i verkligheten

tillkomma kansliets chef, stadssekreteraren, vilken jämte sina avdelningschefer

skulle ansvara för ärendenas föredragning i finansstyrelsen, samt överhuvudtaget,

_ efter samråd med stadsfullmäktiges och drätselnämndens ordförande

leda utrednmgsmaskmeriet och remissväsendet.

Denna egenartade organisation, som avsåg och helt visst även kunde lämna

ekmannastyret det hittills saknade stödet av kvalificerade utredningstjänstemän

lider enligt var mening av det bestämda felet, att den i alltför hög grad vilar

på de frivilliga arbetskrafternas förmåga att utföra sina viktiga uppgifter, särskilt

1 vad dessa avse den egentliga stadsregeringen. Erfarenheterna från de år som

gatt sedan den Rabeska utredningen utfördes, torde tillfyllest hava bestyrkt den

uppfattningen, att — huru oundgängligt det frivilliga arbetet än är för den kommunala

sj aktor val till ngen — det icke längre ensamt är tillräckligt, när det gäller

att utova ledningen av eu så betydande förvaltning som Stockholms städs Det

endemäPa ^ ^ f°rUt narmare utvecklat, förstärkas med avlönade förtro
i

förskjutas emellertid alldeles förutsättningarna för det Rabeska för
s

aget. Med införande av avlönade föredragande förtroendemän i den centrala

edmngen förlora sekreterarbefattningarna sitt berättigande eller, rättare sagt

de uppgå i de nya borgarrådsämbetena, vilkas uppgift praktiskt sett är densamma

som deras. Det av oss framlagda förslaget kan således betraktas som en vidare

utveckling av det Rabeska Sekreterarne övergå till föredragande borgarråd, bisittare

och medbestämmande i stadens centrala myndighet; kansliet utvecklas från

s. 45 Kontrollera mot PDF

Tennfil. Maj:ts Proposition Nr 25. 45

ott efter byråsystem organiserat ämbetsverk till en stor kollegial myndighet, vald

av stadsfullmäktige och av fullmäktige anförtrodd uppgiften att å deras vägnar

bida de kommunala ange agenhetena — på samma sätt som valda borgmästare

t hl rdd inlT kommunala menighetens vägnar fordom regerade det svenska

r n ! kommitténs förslag till ändringar av kommunalförordningen och seidsfuiimäkfolkskolelagen

hava stadsfullmäktige infört de ändringar, som betingas ,ig0- av de av stadsfullmäktige framställda, i det föregående refererade förslag.

Ehuru väl 1 praxis icke ansetts tillhöra sådana stadsfullmäktiges

beslut, som i allmänhet äro underkastade överståthållarämbetets stadfästelse,

torde dock, säga stadsfullmäktige, med hänsyn till borgarrådsuppdragens

karaktär av avlönade tjänster ett uttryckligt stadgande av

sadant innehåll vara erforderligt, att beslut om antagande och entlediavensom

avlönande av borgarråd icke erfordra överståthållarens

stadfästelse for att ernå gällande kraft. En dylik föreskrift har följaktligen

inarbetats i kommunalförordningens § 31.

.... .Av utav kommittén utarbetade författningsförslagen bär endast Departetorslaget

om ändrad lydelse av kommunalförordningen för Stockholm under- mentB_

kastats granskning inom civildepartementet. Då förslaget till lag om Chefen''

ändring av lagen om folkskoleväsendet i Stockholm berör ett ämne, som

ti Ihör ecklesiastikdepartementet, torde det ankomma på chefen för sistnämnda

departement att framlägga förslag till sådan lagändring. I

samband med utfärdande av dessa författningar och sedan stadsfullmäktige

inkommit med förslag till instruktioner för stadskollegiet och stadens

nämnder, torde jag bliva i tillfälle att för Kungl. Maj:t anmäla de av

namnda förslag till instruktioner, som skola underställas Kungl. Maj:t.

Innan dessa förslag fastställas, torde vederbörande centrala statsmyndio-- heter böra sättas i tillfälle att yttra sig över vissa av dem. '' &

tu förslaget . till lag om ändrad lydelse av kommunalförordningen för

c tockholm är i huvudsak avfattat i enlighet med de av kommittén angivna,

1 det föregående refererade grunder med de av stadsfullmäktige

föreslagna ändringar. ö

De viktigaste nya stadgandena förekomma i §§ 33—35 och 37, vilka

avse stadskollegiet. Därjämte hava §§ 4, 15, 18, 23, 26, 30, 31, 36, 38,

’ ockl 49 undergått ändringar, vilka dock egentligen endast äro

konsekvenser av de förutnämnda nyheterna och av huvudsakligen formell

natur. 0

. ■ j § .34 a,v det utav stadsfullmäktige godkända förslaget har vidtagits

den ändring i avseende å val av borgarråd, varom jag i det föregå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

ende uttalat mig. Därjämte liar emellertid förslaget underkastats viss

jämkning av mera formell natur, för vilken någon motivering icke torde

vara erforderlig. , , . . , , ,

I avseende å lagändringens ikraftträdande har jag i enlighet med

stadsfullmäktiges förslag ansett detta böra sättas till en så pass snart

infallande tidpunkt som den 1 april 1920. Det har nämligen med styrka

betonats vikten av att omorganisationen kan träda i tillämpning sa snart

som möjligt. Det är att hoppas att riksdagen skall kunna i sa god tid

företaga författnings förslaget till slutlig prövning, att lag i amnet samt

övriga författningar kunna utfärdas före den för ikraftträdandet föreslagna

Enligt förslaget skola de, som vid lagens ikraftträdande äro ledamöter

i beredningsutskottet, fortfara därmed till den 10 april 1920. Val

av ledamöter och ersättare i stadskollegiet är avsedd att första gången

äo-a rum under tiden 1—9 april 1920 och avse eu tid av fem ar.

De nämnder, i vilka det skall tillkomma stadskollegiet att utse ordförande,

skola enligt förslaget från och med den 10 april 1920 erhålla

förändrad sammansättning. Val av ledamöter och suppleanter i sadana

nämnder skola äga rum under tiden 1—9 april. De ledamöter och suppleanter,

som då utses av stadsfullmäktige, väljas för tiden till och med

den 31 december 1921, dock att bland dessa för varje namnd halva

antalet eller, om detta är ojämnt, det antal som närmast understiger haltten,

skall efter lottning inför nämnden utträda vid slutet av ar 1J20.

Föredragande departementschefen uppläste härefter ett i enlighet

med ovan angivna grunder avfattat förslag till lag om ändrad lydelse i

vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den -3

maj 1862 samt hemställde, att förslaget måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen, avlåtas

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:fn Proposition Nr 2.r>.

47

Bilaga A.

Förslag

till

Instruktion för stadskollegiet i Stockholm.

§ 1.

Stadskollegiet, som har till uppgift att å stadsfullmäktiges vägnar

leda förvaltningen av stadens angelägenheter, åligger för sådant ändamål:

att med uppmärksamhet följa förvaltningen i alla riktningar;

att utan tidsutdräkt göra de framställningar och förslag hos fullmäktige

eller vidtaga de åtgärder i övrigt, som härav föranledas;

att tillse det ärenden, i vilka fullmäktige skola meddela utlåtanden

eller beslut, varda, innan de där förekomma till behandling, underkastade

erforderlig utredning, samt till föredragning i fullmäktige bereda och

avgiva yttrande i dylika ärenden; samt

k j å fullmäktiges vägnar övervaka verkställigheten av fullmäktiges

Stadskollegiet äger att från stadens nämnder (styrelser) eller tjänsteman

infordra de yttranden och upplysningar, som för ärendenas utredande

äro av nöden, och vaka över att de utan onödigt dröjsmål avgivas,

ävensom att hos överståthållarämbetet omedelbart göra framställmng

om upplysningars infordrande från ämbetsmyndigheter, på sätt

för fullmäktige i § 28 i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

är medgivet. Från drätselnämnden skall yttrande inhämtas rörande de

av övriga nämnder till stadskollegiet avlämnade förslagen till inkomstoch

utgift sstater, i alla stadsfullmäktiges prövning underställda frågor

rörande forvarv eller avyttring av fast egendom samt i övriga under

stadsfullmäktiges behandling hörande ärenden av särskild vikt för stadens

ekonomi.

Stadskollegiet äger åt viss nämnd uppdraga verkställighet och förvaltning

i ^sådan kommunens gemensamma angelägenhet, vars liandäggnmg

icke enligt gällande författning tillhör särskild stadsmyndighet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 2.

Stadskollegiet biträdes vid fullgörande av sina uppgifter av stadskansliet,

vars chef är stadssekreteraren. Denne tjänstgör jamval såsom

stadskollegiets sekreterare.

Stadssekreteraren tillsättes av stadsfullmäktige i den ordning tull
-

mäktige besluta. . ,

Övriga å stadskansliets stat upptagna tjänstemän tillsattas av stads
Extra

personal antages och entledigas av stadssekreteraren, dar ej

av stadskollegiet annorlunda bestämmes.

Närmare föreskrifter rörande stadskansliets åligganden och organisation

meddelas i dess instruktion, vilken utfärdas av stadskollegiet.

§ 3.

Mom. 1. Stadskollegiet utgöres av

a) stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande,

b) minst tre, högst sex borgarråd samt

c) ytterligare nio ledamöter.

Mom 2 De under mom. 1 c) omförmälda ledamöterna jämte ersättare

för dem till lika antal, med uppgift att i afgången ledamots

ställe inträda i stadskollegiet, välja stadsfullmäktige bland sig a törsta

sammanträdet i april månad de år, då val till fullmäktige aga rum.

Vid valet skall, där det ej jämlikt mom. 3 sker proportionellt, ordningen

mellan ersättarna särskilt bestammas.

Borgarråden, vilka hava de särskilda åligganden, varom nedan i

SS 4 5 och 8 förmäles, väljas av stadsfullmäktige för en tid av sex ar.

Avgår borgarråd före den'' bestämda tjänstgöringstidens utgång, skal

platsen så snart ske kan återbesättas. För tiden intill dess nytt val

skett ävensom vid tjänstledighet för borgarråd age stadskollegiet utse

annan bland sina ledamöter att uppehålla tjänsten. Till borgarrad ma

allenast utses person med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala

förvaltningsfrågor eller eljest i allmänna värv. . ,

Mom. 3. Val av de i mom. 1 c) omförmälda ledamöterna i stadskolleo-iet

jämte ersättare för dem skall ske proportionellt på satt därom

är särskilt stadgat, därest sådant äskas av minst så många va jande,

som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga valj andes antal delas

s. 49 Kontrollera mot PDF

ICungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

49

med det antal personer valet avser, ökat med 1. I fråga om ersättare

för ledamot i stadskollegiet äger härvid vad om suppleant är stadgat

motsvarande tillämpning.

§ 4.

Borgarråden föredraga i stadskollegiet ärenden, som på kollegiets

handläggning ankomma.

Borgarråd skall, ändock han icke är stadsfullmäktig, närvara vid

fullmäktiges sammanträden, där ej förfall, som av fullmäktige godkännes,

föreligger, och äge därvid deltaga i överläggningarna med rätt att framställa

förslag samt att få sin mening till protokollet antecknad.

Borgarråd åtnjuter arvode för år räknat, efter stadsfullmäktiges bestämmande.

Med befattningen såsom borgarråd må ej utan stadsfullmäktiges

medgivande förenas annan syssla i stadens tjänst eller därmed jämförligt

allmänt eller enskilt uppdrag.

§ 5-

Borgarråd äger årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, med bibehållande av sitt arvode åtnjuta en och

en halv månads semester å tid, som av stadskollegiet fastställes. Annan

ledighet än semester äger stadskollegiet bevilja borgarråd, dock högst

en vecka varje gång, där ej på grund av sjukdom eller annat laga

förfall längre tids ledighet erfordras. Föreligger dylikt hinder längre

tid än sex månader i följd eller tillhopa nio månader under ett år, skall

borgarrådet avgå.

I händelse borgarråd vid utgången av den tid, för vilken han blivit

utsedd, icke omväljes eller ock dessförinnan på grund av sjukdom eller

eljest utan att hava tjänsten förverkat nödgas avgå, skall årligen under

så lång tid, som motsvarar den, under vilken han innehaft befattningen,

dock ej för längre tid än sex år, till honom utgå ett belopp motsvarande

hälften av det för honom såsom borgarråd senast fastställda arvodet.

§ 6.

År ledamot, som under § 3 mom. 1 c) omförmäles, förhindrad att

bevista stadskollegiets sammanträden under längre tid än tre månader

i följd eller tillhopa fem månader under ett år, skall han från befattningen

avgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 20 käft. (Nr 25.)

2742 19 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 7.

Stadskollegiets ordförande och två vice ordförande handlägga ärenden

rörande ordningen vid stadskollegiets sammanträden, uppsättande av

föredragningslistor för dessa sammanträden samt i allmänhet frågor

rörande arbetets gång inom kollegiet.

§ 8.

Mom. 1. De ärenden, som ankomma å stadskollegiets handläggning,

fördelas å borgarråden enligt den gruppindelning av ärendena,

som av kollegiet fastställes.

Vid uppgörande av denna indelning skall iakttagas, att följande

ärenden skola tillhöra var sin grupp:

a) ärenden av betydelse för stadens ekonomi och särskilt ärenden

tillhörande drätselnämndens verksamhetsområde;

b) ärenden rörande fastighetsförvaltningen och stadsplaneväsendet;

c) ärenden rörande hälsovård, sjukvård och fattigvård; samt

d) ärenden rörande undervisningsväsendet.

Borgarråd äger att utan föregående föredragning från vederbörande

myndigheter infordra de upplysningar och yttranden, som för beredningen

av till hans arbetsområde hörande ärenden finnas erforderliga.

Mom. 2. Stadskollegiet eller å dess vägnar ordförandena äga bestämma,

av vilket borgarråd ärende, som icke upptagits i den fastställda

gruppindelningen, skall beredas och föredragas.

Utan hinder av gällande arbetsfördelning äge stadskollegiet eller

å dess vägnar ordförandena att hänskjuta visst ärendes beredning och

föredragning till annat borgarråd än det, till vars arbetsområde det

eljest hör, eller till gemensam beredning och föredragning av flera

borgarråd, där sådant med hänsyn till sambandet mellan skilda ärenden

eller av andra skäl synes lämpligt.

Mom. 3. Mellan sina övriga ledamöter äger stadskollegiet fördela

göromålen på sätt lämpligast synes. De ledamöter, vilka från början tagit

del i huvudsakliga handläggningen av ett ärende, böra, såvitt ske kan,

därmed fortfara till slutet.

§ 9.

Stadskollegiet utser bland borgarråden ordförande och bland sina

övriga ledamöter vice ordförande i följande stadens nämnder, nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kungl. Maj: tu Proposition Nr 25.

drätselnämnden, fattigvårdsnämnden, fastiglietsnämnden, gatunämnden,

styrelsen över stadens industriella verk, folkskoledirektionen samt lönenämnden

ävensom bland borgarråden ordförande i hamnstyrelsen, hälsovårdsnämnden,

slakthus- och saluhallsstyrelsen, yrkesskolenämnden, styrelsen

för stadens statistiska kontor och löneavtalsnämnden.

Till ordförande i drätselnämnden och till ordförande i fattigvårdsnämnden

skola utses de borgarråd, vilkas föredragningsskvldighet omfattar

de till dessa nämnders arbetsområden hörande ärenden. Jämväl

i övrigt skall vid val av ordförande hänsyn tagas till den gällande fördelningen

av föredragningsskyldigheten mellan borgarråden.

§ 10.

Mom. 1. Stadskollegiet, för vilket tjänstgöringsåret börjar den 1

april, sammanträder å första helgfria dag efter stadsfullmäktiges första

sammanträde i denna månad samt därefter enligt den plan för sammanträden,

som å första sammanträdet under tjänstgöringsåret av kollegiet

antages, ävensom eljest när ordföranden så finner nödigt eller

minst tre ledamöter med uppgift om anledningen därom skriftligen göra

framställning.

Sammanträde skall jämväl hållas, då överståthållarämbetet det äskar

för behandling av uppgivet ärende.

Mom. 2. Vid stadskollegiets sammanträden äga överståthållaren

eller, där han hindrad är, underståthållaren samt stadssekreteraren att

vara tillstädes och i överläggningarna deltaga.

§ ii.

Stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande innehava enahanda

befattningar i stadskollegiet.

Aro såväl ordföranden som båda vice ordförandena hindrade att

bevista kollegiets sammanträde, utses ordförande för tillfället.

§ 12.

Kallelse till sammanträde skall genom sekreterarens försorg skriftligen

utfärdas och senast dagen förut, såvitt möjligt är, delgivas envar

ledamot samt överståthållaren.

Förhinder åt t bevista sammanträde skall i god tid meddelas sekreteraren.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 13-

För varje sammanträde upprättas en föredragningslista, som upptager

de på stadskollegiets handläggning eller beslut ankommande ärenden

i den ordning ordföranden med avseende å deras vikt eller behovet av

deras skyndsamma avgörande finner skäligt bestämma.

Uppstår fråga om visst ärendes föredragning i annan ordning än

den, vari det å listan förekommer, gäller därom vad de flesta närvarande

besluta.

§ 14-

Ärende må till avgörande företagas, såvida minst halva antalet av

ledamöterna, däribland, utom föredraganden, minst två borgarråd, är

tillstädes.

Begäres omröstning, skall denna vid val ske med slutna sedlar,

där så äskas, och skilje lotten mellan dem, som erhållit lika röstetal.

I övriga frågor verkställes öppen omröstning, och bliver den mening

gällande, varom de flesta förena sig. Falla rösterna å båda sidor lika,

gälle den mening ordföranden biträtt.

§ 15-

Vid stadskollegiets sammanträden föres protokoll, som vid näst

därpå följande sammanträde justeras, såvida ej åt ordföranden jämte

en eller flera ledamöter uppdragits att dessförinnan verkställa justeringen.

Till protokollet skola jämte anteckning om de tillstädes varande

upptagas de ärenden, som till handläggning förekomma, besluten samt,

där omröstningen varit öppen, huru varje ledamot röstat. Önskar någon,

att skälen för hans särskilda mening åtfölja protokollet,- bör han senast

vid dess justering avlämna sin mening, skriftligen avfattad, för att till

protokollet bifogas.

§ 16-

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras

på sätt och å ställe, som av stadskollegiet bestämmes. En var, som

det åstundan äger att på sekreterarens expeditionsrum taga avskrift av

protokoll och få densamma till riktigheten bestyrkt av sekreteraren.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 25.

53

§ 17-

Mom. 1. Stadskollegiets expeditioner skola, försedda med stadssekreterare^

kontrasignation, å stadskollegiets vägnar undertecknas av

ordföranden samt föredragande borgarrådet. Vid förfall för ordföranden

inträder i hans ställe någon av vice ordförandena eller, om dessa äro

hindrade, två av borgarråden.

Mom. 2. Protokollen jämte utdrag av desamma undertecknas av

stadssekreteraren.

§ 18-

Mom. 1. Varje stadskollegiets utlåtande skall jämte därifrån skiljaktiga

meningar befordras till trycket i fortlöpande nummerordning för

året samt ett exemplar därav överlämnas till en var av stadsfullmäktige

sist vid det tillfälle, då kallelse meddelas till det sammanträde, vid vilket

ärendet första gången skall hos stadsfullmäktige handläggas. Kollegiet

äger att därjämte låta såsom bilagor trycka sådana till ärendet hörande

handlingar, som kollegiet anser vara av den vikt, att innehållet av desamma

bör i dess helhet komma till fullmäktiges kännedom.

Mom. 2. Kortfattad underrättelse om fullmäktiges beslut i anledning

av stadskollegiets utlåtanden skall till trycket befordras och vidfogas

årets utlåtanden.

§ 19.

Skulle stad skollegiet finna ett ärende vara av den brådskande beskaffenhet,

att fullmäktige böra kallas att däri besluta, innan kollegiets

yttrande hinner tryckas och utdelas till stadsfullmäktige, må det ankomma

på kollegiet att hos ordföranden anhålla, det fullmäktige ändock må

för sådant ärendes behandling varda kallade till sammanträde.

Denna instruktion träder i kraft den 1 april 1920. Angående de

val till stadskollegiet, som närmast därefter skola äga rum, gälle vad i

bestämmelserna för ikraftträdande av lagen den om ändring

i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23

maj 1862 är stadgat.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Bilaga B.

Förslag

till

Instruktion för Stockholms stads drätselnämnd.

§ 1.

Stockholms stads drätselnämnd utgör organ för stadens penningförvaltning

samt ombesörjer verkställighet och förvaltning av de kommunens

angelägenheter i övrigt, vilkas vård av stadskollegiet åt nämnden

överlämnas.

Nämnden äger att själv eller genom ombud så inför som utom

domstol anhängiggöra och föra stadens talan i alla ärenden, som falla

inom nämndens förvaltningsområde.

§ 2.

Nämnden uppbär, förvaltar och redovisar i föreskriven ordning de

inkomster, vilka inflyta av allmänna rörelsen eller inkomstgivande rättigheter

eller beredas genom uttaxering eller annorledes, tillser, att stadens

rätt i dessa hänseenden behörigen iakttages, samt bestrider de utgifter,

vilka erfordas för stadens allmänna behov i de avseenden, varom i denna

instruktion förmäles, och vilka blivit bestämda i den ordning, som före-- skrives i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm.

Om nämndens befogenhet att göra framställning om rättelse i debitering

av stadsutskylder är stadgat i kommunalförordningen för Stockholm.

§ 3.

Nämnden handhaver ledningen av stadens kassa- och räkenskapsväsen

i överensstämmelse med reglemente, som av stadsfullmäktige fastställes.

I avseende på uppbörden och redovisningen av stadens medel

skall iakttagas vad i detta reglemente finnes föreskrivet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts Proposition Nr 2.r>.

Do

§ 4.

Drätselnämnden äger att i nödig omfattning å stadens vägnar upptaga

lån, i den man icke därigenom den i § 30 i kommunalförordningen

lör Stockholm stadgade gränsen för stadens underställningsfria upplåning

överskrides.

Frågor om lån till högre belopp samt om avskrivning ur räkenskaperna

av någon stadens fordran, sedan vederbörande revisorer yttrat

sig däröver, skola underställas stadsfullmäktiges prövning.

§ 5-

I fall, som ej tåla uppskov, må nämnden på framställning medgiva

överskridande av beviljat anslag. Sådant överskridande skall genast

anmälas till stadskollegiet.

§ 6.

Nämndens verkställande organ för handhavande av penningförvaltningen

utgöres av kammarkontoret, vars chef är stadskamreraren.

Genom revisionskontoret, vars chef är stadsrevisorn, granskas samtliga

räkenskaper rörande kommunalförvaltningen, i avseende å vilka ej

annorledes är förordnat.

Under nämnden lyda vidare auktionsverket, vars chef är auktionsdirektören,

samt stadens ombudsman.

§ 7.

A nämndens stat upptagen personal antages av nämnden.

Extra personal antages och entledigas av vederbörande förvaltningschef,

där ej av nämnden annorlunda bestämmes.

§ 8.

Instruktion för kammarkontoret och revisionskontoret samt i övrigt

nödiga instruktioner för drätselnämnden underlydande tjänstemän ävensom

reglemente för auktionsverket utfärdas av nämnden, som tillika övervakar,

att personalen fullgör sina åligganden och prövar dess åtgöranden, då

sådana hos nämnden överklagas. #

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 9.

Nämnden, består av, förutom ordförande och vice ordförande, som

utses av stadskollegiet, fem andra ledamöter, vilka jämte fem suppleanter

för nämndens ledamöter väljas av stadsfullmäktige.

Angående tiden och ordningen för val av ledamöter och suppleanter

samt deras tjänstgöringstid gälle i övrigt vad i kommunalförordningen

för Stockholm därom stadgas.

Ordningen mellan suppleanterna skall, där valet ej skett proportionellt,

bestämmas vid tjänstgöringsårets början i första rummet efter

suppleanternas tjänstetid i nämnden, men vid lika tjänstetid efter ålder

såsom stadsfullmäktig eller efter levnadsår; dock att genom enhälligt

beslut av nämnden må kunna bestämmas, att viss ledamot skall vid

förfall i första rummet ersättas av viss suppleant.

§ io.

Har borgarråd, som utsetts till ordförande i nämnden, avgått eller

erhållit tjänstledighet, skall den, som jämlikt § 34 mom. 2 i kommunalförordningen

för Stockholm utsetts i hans ställe, uppehålla jämväl hans

befattning såsom ordförande i nämnden.

Åro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att bevista

nämndens sammanträde, utses ordförande för tillfället.

När överståthållaren är tillstädes, föres ordet av honom.

§ Il
Nämnden

äger mellan sina ledamöter fördela göromålen på sätt

lämpligast synes, ävensom uppdraga åt en eller flera av sina ledamöter

eller åt under nämnden lydande förvaltningschefer, var för sitt område,

att handhava särskilda förvaltningsärenden. Beslut, som på grund av

sådant uppdrag fattas, skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

§ 12-

Nämnden sammanträder på ordförandens kallelse minst en gång i

månaden, eller när ordföranden eljest sa finner nödigt eller minst tva

ledamöter med uppgift on* anledningen därom skriftligen göra framställning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

57

Förhinder att bevista sammanträde skall i god tid meddelas ordföranden.

Vid val av under nämnden lydande förvaltningschefer skola samtliga

ledamöter eller suppleanter för dem vara tillstädes. Övriga ärenden

må till avgörande företagas, såvida ledamöter eller suppleanter äro tillstädes

till minst det antal, som närmast överstiger hälften.

Vid val inom nämnden sker omröstning, där så äskas, med slutna

sedlar, och skilje lotten mellan dem, som erhållit lika röstetal. I övriga

frågor verkställes öppen omröstning, och bliver den mening gällande,

varom de flesta förena sig. Falla rösterna å båda sidor lika, gälle den

mening ordföranden biträtt.

§ 13-

Vid nämndens sammanträden äger stadskamreraren närvara och

deltaga i överläggningarna med rätt att därvid framställa förslag samt

få sin mening antecknad till protokollet.

Enahanda befogenhet tillkommer övriga i § 6 om förmälda förvaltningschefer,

var för sitt förvaltningsområde.

§ H.

Vid nämndens sammanträden föres protokoll, som vid näst därpå

följande sammanträde justeras, såvida ej åt ordföranden uppdragits att

ensam eller jämte en eller flera ledamöter dessförinnan verkställa justeringen.

Till protokollet skola jämte anteckning om de tillstädesvarande

upptagas de ärenden, som till handläggning förekomma, samt besluten.

Önskar någon, att skälen för hans särskilda mening åtfölja protokollet,

bör han senast vid protokollets justering avlämna sin mening, skriftligen

avfattad, för att detsamma bifogas.

§ 15.

Från nämnden utgående expeditioner skola, försedda med vederbörlig

kontrasignation, å nämndens vägnar undertecknas av ordföranden

eller, därest han är hindrad, av två av nämndens ledamöter.

Protokollet jämte utdrag därav undertecknas av protokollsföraren.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 20 höft. (Nr 25.) 274219 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 25.

§ 16-

Nämnden åligger att varje år till stadskollegiet avlämna förslagtill

inkomst- och utgiftsstat för det kommande året, vad angår avlöningsoch

pensionsväsendet, före den 15 juni och i övriga delar före september

månads utgång, därest ej stadsfullmäktige jämlikt § 42 i kommunalförordningen

för Stockholm bestämma annan tid, inom vilken statförslagen

skola avgivas, ävensom att avgiva de utlåtanden och redogörelser,

som infordras av stadsfullmäktige, stadskollegiet, vederbörande borgarråd

eller annan behörig myndighet.

§ 17-

Stadens huvudbok skall, avslutad för kalenderår, tillika med nämndens

övriga räkenskaper samt hos nämnden förda protokoll före den 1 därpå

följande maj tillhandahållas revisorerna, vilka till ett antal av fem, jämte

tre suppleanter, utses av stadsfullmäktige.

Revisorerna äga till sin hjälp antaga sekreterare och kameralbiträde.

Revisionsberättelsen bör vara avslutad och berättelse däröver till

nämnden avlämnad inom oktober manads slut. Berättelsen med det

utlåtande, vartill den må anses föranleda, skall av nämnden ofördröjligen

överlämnas till stadsfullmäktige.

Övergångsbestämmelse.

Denna instruktion träder i kraft den 1 april 1920. De, som på

grund av tidigare uppdrag äro ledamöter eller suppleanter i drätselnämnden,

skola frånträda sina befattningar den 10 april 1920. Från

och med sistnämnda dag skall nämnden hava den sammansättning, som

i denna instruktion stadgas, i följd varav val av ledamöter och suppleanter

i nämnden skola företagas under tiden 1—9 april 1920. De ledamöter

och suppleanter, som då utses av stadsfullmäktige, väljas för tiden till

och med den 31 december 1921, dock att bland dessa två ledamöter och

två suppleanter skola efter lottning inför nämnden utträda vid slutet

av 1920.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:16 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj;ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i s. 1 i texten
  2. KU 1920:2 Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm de s. 1 i texten