Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om hyresvärdestegringsskatt

1920-03-12 · 46 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 40 av 46 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:315, Med förslag till förordning om hyresvärdestegringsskatt

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

1

Nr 315.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om hyresvärdestegringsskatt; given Stockholms

slott den 12 mars 1920.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå

riksdagen att antaga bilagda förslag till förordning om hyresvärdestegringsskatt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

t. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 265 käft. (Nr 315.)

501 so 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 313.

Förslag

till

förordning om hyresvärdestegringsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

i §•

För beredande av medel till främjande av bostadsproduktionen skall

under åren 1921—1925, i den ordning bär nedan stadgas, till staten

utgöras eu å fastighet vilande skatt på stegring av fastighets hyresvärd

e (hyresvärdestegringsskatt).

2 §•

1 mom. Hyresvärdestegringsskatt skall utgöras inom samtliga orter —

städer, köpingar, municipalsamhällen och andra områden — inom vilka

lag mot oskälig hyresstegring är gällande vid tiden för utfärdandet av

denna förordning.

2 mom. Denna förordning äger icke tillämpning å

a) fastighet, vars taxeringsvärde året näst före taxeringsåret icke

överstiger 15,000 kronor;

b) fastighet, som färdigbyggts först å sådan tid, att densamma

den 1 januari 1920 ännu icke var till väsentlig del uthyrd.

3 §•

1 mom. Hyresvärdestegringsskatt erlägges av den, som för taxeringsåret

författningsenligt mantalsskrivits eller bort mantalsskrivas såsom

ägare eller innehavare av fastigheten.

Har efter mantalsskrivningen skattskyldig ägare eller innehavare

avlidit, skall skatten erläggas av hans stärbhus.

2 mom. Skatt skall icke utgöras i fråga om sådan fastighet, för

vilken enligt 4 § kommunalskattelagen ej skall utgöras fastighetsskatt^

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 315.

och ej heller för sådan fastighet, som av ägare eller med ägare jämställd

innehavare användes i egen näring eller eljest i hans rörelse eller yrke.

Därest frihet från utgörande av fastighetsskatt åtnjutes allenast för

viss del av fastighetsvärde eller därest fastighet allenast delvis användes

på sätt nu är sagt, skall frihet från utgörande av hyresvärdestegringsskatt

avse allenast den del av fastighetens hyresvärde, som svarar mot

nu angivna del av fastighet eller dess värde.

Stad, köping, municipalsamhälle eller socken vare under alla förhållanden

fri från erläggande av hyresvärdestegringsskatt.

4 §•

1 mom. Med stegring av fastighets hyresvärde förstås enligt denna

förordning stegring av nettohyresvärdet under kalenderåret näst före

det, varunder taxering sker, (sista året) utöver nettohyresvärdet under

kalenderåret 1916 (första året). Var fastighet icke bebyggd kalenderåret

1916 eller har fastighet efter nämnda tid, men före den 1 januari

1920 övergått till ny ägare, skall såsom första året anses i förra fallet

det första kalenderår efter bebyggandet, från vars början densamma

varit till väsentlig del uthyrd eller eljest tagen i bruk, och i senare

fallet det kalenderår, varunder förvärvet skedde.

2 mom. Stegring av hyresvärde, varom i denna paragraf sägs, benämnes

mervärde.

Mervärdet utföres i jämna tiotal kronor, så att överskjutande belopp,

som icke uppgår till fullt tiotal kronor, bortfaller.

5 §•

1 mom. Nettohyresvärdet erhålles efter avdrag från bruttohyresvärdet

av

1) räntor å fastigheten besvärande skuld, ävensom beträffande fastighet,

som på grund av sin natur icke kunnat intecknas, räntor å skuld,

som tillkommit för förvärv av, nybyggnad å eller förbättring av fastigheten

;

2) utgifter för avlöningar till vice värd, portvakt, gårdskarl eller

dylikt, utgifter för. nödiga reparationer, försäkringsavgifter ävensom utgifter

för vattenförbrukning, renhållning och belysning, allt beräknat för

byggnad av sten eller därmed jämförligt material till 2 Va procent och

för byggnad av annat material till 3 procent å för fastigheten de olika

jämförelseåren gällande taxeringsvärden för åbyggnaderna, ävensom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

3) utgifter för uppvärmning och tillhandahållande av varmvatten.

Finnes under sista året skuld, vartill motsvarighet icke fanns under

första året, skall såsom utgift för första året ytterligare avdragas ett

belopp, motsvarande ränta å den nytillkomna skulden enligt då gängse

räntefot; har under första, men icke under sista året sådan skuld funnits,,

minskas omkostnaderna för första året med därå utgående ränta.

Har efter ingången av år 1916 om- eller tillbyggnad av fastighet

verkställts, vare ägare, som har att uppgiva mervärde, utan hinder av

vad nyss är sagt, berättigad att vid uppgivandet av sista årets nettohyresvärde

avdraga skälig ränta å kostnaderna för om- eller tillbyggnaden.

Anser skattskyldig högre avdrag, än i punkt 2) är sagt, erforderligt,

har han att därom ingiva skriftlig framställning samtidigt med avlämnande

av deklaration, varom i 15 § sägs. *

Skall enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. hyresvärdestegringsskatt

utgöras för allenast viss del av hyresvärdestegringen, skall hänsyn tagas

till allenast så stor del av omkostnaderna, som därå belöper i förhållande

till fastighetens hela hyresvärde.

2 mom. Understiger bruttohyresvärdet under första året ett belopp,,

motsvarande, då fråga är om byggnad av sten eller därmed jämförligt

material 6 procent, och beträffande byggnad av annat material 8 procent

av det fastigheten under första året åsätta taxeringsvärdet, skall det

enligt föreskrivna grunder uträknade mervärdet minskas med ett belopp,

motsvarande detta underskott. I bruttohyresvärdet skall vid tillämpning

av vad här sägs inberäknas värdet enligt ortens pris av lägenheter och

utrymmen, varom förmäles i 3 § 2 mom. här ovan, men skola, där hyresavtal

jämväl omfattar uppvärmning eller tillhandahållande av varmvatten,

kostnaderna härför frånräknas. Skattskyldig har att, för att på här

angiven grund äga påyrka befrielse från eller nedsättning i hyresvärdestegringsskatt,

lämna erforderlig utredning.

3 mom. Till ledning vid beräkning av fastighets hyresvärde skola

tjäna enligt 15 § här nedan avlämnade deklarationer och uppgifter, ingångna

hyresavtal, ävensom, där så erfordras, av fastighetsägare till

inkomst- och förmögenhetsskattetaxeringen avlämnade deklarationer.

Har i samband med upplåtelse av hyresrätt eller eljest fastighetsägare

av hyresgäst betingat sig ersättning för möbler eller annat, skall,

därest av missförhållandet mellan värdet av vad fastighetsägaren lämnat

och den betingade ersättningens storlek framgår, att ersättningen uppenbarligen

avser förhöjning av den avtalade hyran, hela den betingade

ersättningen vid hyresvärdeuppskattningen läggas till hyran för det år,

varunder ersättningen utgått.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:In Proposition Nr 315.

Kan tillförlitlig utredning icke åstadkommas beträffande hyresvärdet,

skall till grund för beräkningen läggas det hyresvärde, som i allmänhet

varit gällande för fastigheter av liknande beskaffenhet, användning och

belägenhet inom samma kommun.

6 §•

Vid beräknande av mervärde skall varje fastighet betraktas som

en enhet för sig.

Förlust å en fastighet får icke avdragas från överskott å annan

fastighet.

7 §•

Vid beräknande av mervärde tages icke hänsyn till det för sista året

gällande hyresvärdet för lägenhet, som under första året eller del därav

varit outhyrd, i vidare mån, än som motsvarar det belopp, varmed hyresvärdet

under sista året överstiger hyresvärdet under första året, därest

lägenheten det året varit uthyrd eller av ägaren eljest disponerad.

8 §•

Därest för skattskyldig, vilkens under taxeringsåret enligt förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade belopp icke överstiger

3,000 kronor, skulle finnas på grund av särskilda förhållanden

möta synnerlig svårighet att erlägga hyresvärdestegringsskatt, må taxeringseller

prövningsnämnd, då skriftlig framställning därom göres, efter prövning

av omständigheterna i varje särskilt fall helt eller delvis medgiva

befrielse från skatten.

a §•

Hyresvärdestegringsskatt utgår icke för fastighet, där mervärdet

icke överstiger 500 kronor.

För den del av mervärdet, som överstiger

500 kronor men icke 800 kronor, utgår skatt med 20

800 » » )> d 50 %; dock

att skatteprocenten icke i något fall må överstiga 40 % av mervärdet.

10 §.

Skattskyldig taxeras till hyresvärdestegringsskatt i den ort, där den

fastighet är belägen, för vilken skatten skall utgå.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

11 §•

Hyresvärdestegringsskatt uppbäres i samband med den allmänna

kronouppbörden i enlighet med bestämmelserna i gällande uppbördsreglemente
Taxeringen

verkställes av de i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering omförmälda taxeringsnämnder

i sammanhang med de årliga taxeringarna till inkomstoch

förmögenhetsskatt m. m.

Uti ort, där taxeringsnämnd, inbegripet ordföranden och den av

länsstyrelsen förordnade ledamoten, uppgår till mera än fem personer, må

taxeringsnämnd besluta, att taxeringen till hyresvärdestegringsskatt skall

verkställas av förutom ordföranden och nyssnämnda ledamot tre utav

taxeringsnämnden utsedda personer inom nämnden, av vilka om möjligt

en skall vara ägare av sådan fastighet, för vars avkastning hyresvärdestegringsskatt

kan utgå, och en hyresgäst i sådan fastighet.

Anteckning om beslut, varom i denna paragraf talas, skall göras i

nämndens protokoll.

13 §.

Uti den allmänna kungörelse, som länsstyrelsen jämlikt 26 § 1 mom.

förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering har

att utfärda, meddelar länsstyrelsen, inom vilka taxeringsdistrikt taxering

till hyresvärdestegringsskatt skall äga rum under nästkommande år.

I kungörelsen erinras vederbörande om den särskilda deklarationsplikten

enligt denna förordning samt om påföljden för underlåtenhet därutinnan.

Kungörelsen skall, i vad den avser taxeringen till hyresvärdestegringsskatt,

införas i den eller de ortstidningar, som länsstyrelsen bestämmer.

14 §.

Taxeringsnämnd äger kalla ordförande eller annan ledamot i hyresnämnd,

där sådan finnes, att deltaga i taxeringsnämndens sammanträden

för upplysningars meddelande; och skall hyresnämnd på anfordran tillhandahålla

taxeringsnämnd de handlingar beträffande av taxeringsnämnden

uppgiven fastighet, som må hava till hyresnämnden överlämnats

för prövning av hyresavtal.

15 §.

1 mom. Ägare eller med ägare jämställd innehavare av fastighet,

som är belägen inom kommun eller område, där hyresvärdestegrings
-

12 §.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

skatt skall utgöras och vars taxeringsvärde sista året överstiger 15,000

kronor, har att utan anmaning avgiva deklaration på heder och samvete

enligt härvid fogat formulär.

Städer, köpingar, municipalsamhällen och socknar äro icke underkastade

deklarationsskyldighet. Därest för fastighet, varom sägs i 2 §

2. mom. b) eller 3 § 2 inom., ingen del av fastigheten lämnat beskattningsbart

hyresvärde, må fastighetsägare vid deklarationens avgivande

inskränka sig till att om sådant förhållande göra anteckning under särskilda

upplysningar.

Deklaration skall senast före den 1 mars avlämnas antingen direkt

till ordföranden i taxeringsnämnden för det taxeringsdistrikt, där fastigheten

är belägen, eller ock i Stockholm till överståthållarämbetet ‘och

i övriga orter till länsstyrelsen i det län, magistraten i den stad eller

landsfiskalen i det distrikt, där fastigheten är belägen.

2 mom. \ årder deklaration, som i denna paragraf omförmäles, ej

inom föreskriven tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att

överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

3 mom. Hyresgäst i fastighet, för vilken hyresvärdestegringsskatt

kan utgå, är skyldig att på anmaning lämna upplysning om avtalade

hyresbelopp och vad därmed kan äga samband.

16 §.

Deklarationer till ledning vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt

skola, i den mån de för taxeringen till hyresvärdestegringsskatt

erfordras, på rekvisition tillhandahållas taxeringsnämndens ordförande

genom vederbörande länsstyrelses försorg.

17 §•

Skattskyldig, som icke åtnöjes med taxeringsnämnds beslut, i vad

honom rörer, och som ej till följd av stadgandet i 15 § förlorat rätt till

talan, må däri söka ändring hos länets eller, i fråga om Stockholm,

stadens prövningsnämnd genom besvär, vilka, skriftligen avfattade, skola,

vid påföljd att eljest icke bliva till prövning upptagna, ingivas till länsstyrelsen

senast före klockan tolv på dagen i länen den 15 juli och i

Stockholm den 31 augusti, eller, om då är helgdag, nästföljande dag.

18 §.

Länsstyrelsen äger, där så finnes erforderligt, kalla ordförande eller

ledamot i hyresnämnd att, för upplysningars meddelande, före och under

prövningsnämndens sammanträde infinna sig å den ort, där nämnden

sammanträder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

19 §.

Över prövningsnämndens beslut må kronans ombud samt skattskyldig,

som icke enligt 15 § förlorat rätt till talan, anföra besvär i den ordning,

som angives uti 49 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering.

20 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift eller upplysning, som

av honom avgivits till ledning vid taxering, evad det rör inkomst eller

omkostnad, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande och därigenom

föranlett, att mervärde upptagits till för lågt belopp, böte från och med

tjugufem till och med ettusen kronor. Om genom det oriktiga förfarandet

föranletts, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad,

må böterna kunna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock högst med fem

gånger det skattebelopp, som genom det svikliga förfarandet undandragits.

21 §.

I den män icke annorlunda härovan förordnats, skola bestämmelserna

i förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering i

tillämpliga delar gälla vid taxeringen till hyresvärdestegringsskatt, med

följande tillägg och undantag:

1) vad i 23 § 1 mom. 1 och 2 styckena taxeringsförordningen är

sagt om deklaration, gäller även beträffande de handlingar, som jämlikt

14 § härovan av hyresnämnd utlämnas till taxeringsnämnd;

2) har taxeringsnämnd medgivit befrielse eller nedsättning pa grund

av stadgandet i 8 § härovan, skall anteckning, med tydligt angivande

av skälen härför, göras i nämndens protokoll;

3) för varje taxeringsdistrikt skall föras särskild taxeringslängd enligt

fastställt formulär (hyresvärdestegringsskattelängd); .

4) uti det yttrande, som enligt 54 § 2 mom. taxeringsförordningen

skall avgivas beträffande länets eller, i fråga om Stockholm, stadens

inkomst- och förmögenhetsskattesumma in. m. skall ingå yttrande över

hyresvärdestegringsskattesumman enligt taxeringsnämndernas beslut ävensom

förslag till den ersättning, som bör utgå särskilt för taxeringen till

hyresvärdestegringsskatt åt därtill berättigade; och bestämmer Kungl.

Maj:t det belopp, som skall ställas till varje prövningsnämnds förfogande

att'' efter förslag av länsstyrelsen fördelas av prövningsnämnden mellan

de till ersättning berättigade;

5) ordförande och ledamot i hyresnämnd äga att för inställelse jämlikt

14 och 18 §§ här ovan åtnjuta traktamentsersättning under sammanträdesdagar

med 14 kronor om dagen ävensom, då den inkallade icke

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 315.

är bosatt å sammanträdesorten, enahanda traktamentsersättning under

resedagar samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen

i gällande resereglemente

Ersättning av statsmedel enligt denna förordning utbetalas av vederbörande

länsstyrelse och avföres å anslaget till kostnader för taxering

till inkomst- och förmögenhetsskatt utan sammanblandning med övriga

taxeringskostnader.

23 §.

Har någon i deklaration eller infordrad upplysning lämnat oriktigt

meddelande eller har uppgiftspliktig underlåtit avlämna deklaration eller

infordrad upplysning och har därav föranletts, att mervärde icke blivit

taxerat eller blivit för lågt taxerat, skall, då sådant kommer till vederbörandes

kännedom, särskild hyresvärdestegringsskatt genom taxering

påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda förfarande förut

undandragits.

Efterbeskattning på grund av denna paragraf må icke ske senare än

fem år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras. Har den skattskyldige

avlidit, påföres skatten hans dödsbo; dock att sådan påföring

icke må ske senare än ett år efter utgången av det kalenderår, under

vilket bouppteckning blivit ingiven för registrering. Stärbhuset svare

icke för skatten med mera än tillgångarna i boet. År boet skiftat, påföres

bodelägare icke mera, än vad av skatten belöper å hans lott, och

i intet fall mera, än hans lott i boet utgör.

24 §.

Hyresvärdestegringsskatt redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna

för det år, under vilket taxeringen verkställts.

25 §.

Till ledning vid beräkning av hyresvärdestegringsskatt utfärdar

Konungen erforderliga tabeller.

22 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921; dock att kungörelse,

varom i 13 § sägs, skall beträffande taxeringen år 1921 utfärdas

före utgången av november månad år 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 265 käft. (Nr 315.)

501 so 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Proposition Nr 315.

10 a

De hänvisningar till nummer (1, 2 o. s. v.),

som förekomma i detta formulär, hänföra sig

till de d sidan 4 upptagna »Anvisningar lör

deklarationsblankettens ifyllande».

Hyresvärdestegringsskatt.

Deklaration om hyresvärde för taxering år 192 av:

Fullständigt för- och tillnamn: ..........................................................................................................................................................:.............................

Yrke (eller titel och anställning): .........................................................................................................................................,..............................................

Mantalsskrivningsort (se l):

Socken—stad—köping:.......................................................................................................................................................................................... län

Gård (i stad kvarter och adressnummer): .......................................................................................................................................................

Fullständig postadress:

För fastigheten (se 2) ...............

i............................................

Sista året (se 3) —Vi

Bruttohyresvärde (se 5) ..............

Under detta år hava

med beräknat hyresvärde av ...

.............stad—köping—socken—municipalsamhälle.

192 —31/i2 192

lägenheter om tillhopa rum och kök

kronor stått outhyrda.

Avdrag1 yrkas för följande driftkostnader (se 7):

1) ränta å fastigheten besvärande skuld (se 6)'' ............................................... ...................................

2) övriga omkostnader, beräknade i förhållande till på åbyggnaderna belöpande

del av sista årets taxeringsvärde sålunda, att för byggnader av

sten eller därmed jämförligt material avdrages 2 Vs % å taxeringsvärdet

kr. med kr. samt för byggnader av annat material

3 % å taxeringsvärdet ...................... kr. med ...................... kr. eller tillhopa

(se 8) .......................................................................................................................................................

3) utgifter för uppvärmning och tillhandahållande av varmvatten ............................................

Sista årets nettohyresvärde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 315.

10 b

Första året (se 4) Överfört

Bruttohyresvärde (se 5) ..................................................................................................

Under detta år hava ........... lägenheter om tillhopa rum och ....... kök

stått outhyrda. Enligt då gällande pris var hyresvärdet för dessa lägenheter

kronor, varav för lägenheter, som sista året varit uthyrda

eller eljest av mig disponerade, här utföres ...............................................................

Avdrag har gjorts för följande driftkostnader (se 7):

1) ränta å fastigheten besvärande skuld (se 6).................................................

2) övriga omkostnader, beräknade i förhållande till på åbyggnaderna belöpande

del av första årets taxeringsvärde sålunda, att för byggnader av

sten eller därmed jämförligt material avdrages 2 V2 % å taxeringsvärdet

kr. med ....................... kr. samt för byggnader av annat material

3 % å taxeringsvärdet.......................kr. med .......................kr. eller tillhopa (se 8)

3) utgifter för uppvärmning och tillhandahållande av varmvatten ..................................................

Första årets nettohyresvärde

Efter avdrag av första årets nettohyresvärde från sista årets nettohyresvärde

återstår såsom mervärde (underskott utföres med noll)...................................................

Taxeringsvärdet första året för hela fastigheten, vars åbyggnader äro av sten

eller därmed jämförligt material — av annat material, var ......................... kr.

procent härå ......................... .............. kr.................................................................... ...........................

O

avdrag yrkas för bruttohyresvärdet första året (se 9)............................................. ................................

Återstående mervärde

Undertecknad har under sista året tillgodogjort mig hyresvärde från följande fastigheter:

stad, köping socken,

löpande årets

taxeringsvärde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 315.

10 c

Särskilda upplysningar.

(Här meddelas upplysning om beräkning av ränta, då skulden är olika första och sista åren, eller om- eller

tillbyggnad skett efter ingången av år 1916, bestämmande av annat år än kalenderåret 1916 såsom första år m. fl.

upplysningar, som den skattskyldige anser vara av betydelse för prövning av hans skattskyldighet.)

Att hyresvärdet för sista året ieke varit högre och för första året icke lägre än här ovan uppgivits

samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

................................................... den ................................................... 192......

Namn:

Yrke eller titel:

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har

i enlighet med

med frångående

av deklarationen taxerat den skattskyldige för mervärde om

kr.

Skal för avvikelse från deklaration.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr S15.

10 cl

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger en var ägare av fastighet med taxeringsvärde

sista året överstigande 15,000 kronor, för vilken hyresvärdestegringsskatt skall utgå, som är

belägen inom kommun eller område, där hyresvärdestegringsskatt skall utgå.

Har fastighet färdigbyggts först å sådan tid, att densamma den 1 januari 1920 ännu

icke var till väsentlig del uthyrd, äger skatt- eller deklarationsskyldighet icke rum.

Städer, köpingar, municipalsamhällen och socknar äro icke underkastade deklarationsskyldighet.

Skatt utgöres icke i fråga om sådan fastighet, för vilken enligt 4 § kommunalskattelagen

ej skall utgöras fastighetsskatt, och ej heller för sådan fastighet som av ägare eller med ägare

likställd innehavare användes i egen näring eller eljest i rörelse eller yrke (3 § 2 mom. förordningen

om hyresvärdestegringsskatt). Därest frihet från utgörande av fastighetsskatt åtnjutes

allenast för viss del av fastighetsvärde eller därest fastighet allenast delvis användes på sätt,

nu är sagt, skall frihet från utgörande av hyresvärdestegringsskatt avse allenast den del av

fastighets hyresvärde, som svarar mot nu angivna del av fastighet eller dess värde. Därest för

fastighet, som nu nämnts, ingen del av fastigheten lämnat beskattningsbart hyresvärde, må

fastighetsägare vid deklarationens avgivande inskränka sig till att om sådant förhållande göra

anteckning under »Särskilda upplysningar».

Deklarationen skall vara avlämnad före den 1 mars.

Avlämnas ej deklaration inom behörig tid, är den skattskyldige förlustig rätten att överklaga

taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Har någon i deklaration eller infordrad uppgift eller upplysning mot bättre vetande

genom felaktig uppgift, evad det rör inkomst eller omkostnad, föranlett att mervärdet upptagits

till för lågt belopp, är han förfallen till böter från och med 25 till och med 1,000 kronor.

Har genom det svikliga förfarandet föranlétts, att skattskyldig icke blivit taxerad eller blivit

för lågt taxerad, kunna böterna förhöjas utöver sistnämnda belopp, dock med högst fem gånger

det skattebelopp, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

Deklaration skall avlämnas eller på den skattskyldiges eget äventyr i betalt brev med

allmänna posten insändas antingen till ordföranden i taxeringsnämnden för det taxeringsdistrikt

där fastigheten är belägen, eller ock, i Stockholm till överståthållarämbetet, och i övriga orter

till länsstyrelsen i det län, magistraten i den stad eller landsfiskalen i det distrikt, där fastigheten

är belägen.

En var skattskyldig, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande

uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig

till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

1) Är skattskyldig kalenderåret efter första året mantalsskriven inom annan kommun

än vid tiden för deklarationens avgivande, lämnas meddelande om sådan mantalsskrivningsort

under »Särskilda upplysningar».

2) Äger den skattskyldige flera fastigheter, för vilka hyresvärdestegringsskatt skall erläggas,

avgives särskild deklaration för varje sådan fastighet.

Varje fastighet betraktas som en enhet för sig. Förlust å en fastighet får icke avdragas

från överskott å annan fastighet.

3) Med sista året avses det kalenderår, som utgår den 31 december året näst före

det, under vilket taxeringen verkställes.

4) Med första året avses kalenderåret 1916. Var fastighet icke bebyggd vid ingången

av kalenderåret 1916 eller har den efter nämnda tid, men före den i januari 1920 övergått

till ny ägare, skall såsom första året anses i förra fallet det kalenderår, varunder fastigheten

första gången vant till huvudsaklig del uthyrd eller eljest tagen i bruk, och i senare fallet det

kalenderår, varunder förvärvet skedde.

5) Har i samband med upplåtelse av hyresrätt eller eljest fastighetsägare av hyresgäst

betingat sig ersättning för möbler eller annat, skall, därest av missförhållandet mellan värdet

av vad fastighetsägaren lämnat och den betingade ersättningen framgår, att ersättningens storlek

uppenbarligen avser förhöjning av den avtalade hyran, hela den betingade ersättningen vid

hyresvärdeuppskattningen läggas till hyran för det år, varunder ersättningen utgått.

6) Finnes under sista året skuld, vartill motsvarighet icke fanns under första året, skall

såsom omkostnad för första året ytterligare avdragas ett belopp, motsvarande ränta å den nytillkomna

skulden enligt då gängse räntefot.

Har sådan skuld funnits under första, men icke under sista året, minskas omkostnaderna

för första året med därå utgående ränta.

Har efter ingången av år 1916 om- eller tillbyggnad av fastighet verkställts, vare ägare,

som har att uppgiva mervärde, utan hinder av vad nyss är sagt, berättigad att vid uppgivandet

av sista årets nettohyresvärde avdraga skälig ränta å kostnaderna för om- eller tillbyggnad.

7) Skall enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. förordningen om hyresvärdestegringsskatt

(se ovan) skatt utgöras för allenast viss del av hyresvärdestegringen, får allenast så stor del

av omkostnaderna avdragas, som därå belöper i förhållande till fastighetens hela hyresvärde.

Anteckning härom göres under »Särskilda upplysningar».

8) Såsom omkostnader anses enligt förordningen om hyresvärdestegringsskatt utgifter

för avlöningar till vice värd, portvakt, gårdskarl eller dylikt, utgifter för nödiga reparationer,

försäkringsavgifter ävensom utgifter för vattenförbrukning, renhållning och belysning. Anser

skattskyldig högre avdrag erforderligt än 2 */2 % å taxeringsvärdet för byggnader av sten eller

därmed jämförligt material och 3 % å taxeringsvärdet för byggnader av annat material, har

han att därom samtidigt med deklarationens avlämnande göra skriftlig framställning till taxeringsnämnden.

9) Understiger brnttohyresvärdet under första året ett belopp, motsvarande, då fråga

är om byggnad av sten eller därmed jämförligt material, 6 procent och beträffande byggnad av

annat material 8 procent av det fastigheten under första året åsätta taxeringsvärdet, skall det

enligt föreskrivna grunder uträknade mervärdet minskas med ett belopp, motsvarande detta

underskott. I bruttohyresvärdet skall vid tillämpning av vad här sägs inberäknas värdet

enligt ortens pris av lägenheter och utrymmen, vilka av ägaren själv använts, men skola, där

hyresavtal jämväl omfattar uppvärmning eller tillhandahållande av varmvatten, kostnaderna

härför frånräknas. Skattskyldig har att, för att på här angiven grund äga påyrka befrielse från

eller nedsättning i skatt, lämna erforderlig utredning.

Stockholm, IC. L. Beckmans Boktr., 1920.

991 20

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 315.

11

Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 12

mars 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Bränning,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena friherre Palmstierna,

Statsråden: Undén,

Thorsson,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson,

Hansson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet, anförde

föredragande departementschefen, statsrådet Thorsson följande:

I sammanhang med Kungl. Maj:ts denna dag fattade beslut om

avlåtande av proposition till riksdagen angående bland annat en låneoch

subventionsverksamhet från statens sida till främjande under viss

tid av bostadsproduktionen i städer och stadsliknande samhällen, har

statsrådet och chefen för civildepartementet, med instämmande från statsrådets

övriga ledamöter, uttalat, att kostnaderna för nämnda understöd

från statens sida till bostadsproduktionen borde uttagas genom en särskild

tillfällig hyresvärdestegringsskatt.

Då jag nu anmäler ärendet angående upptagande av en dylik

skatt, tillåter jag mig erinra, att förslag härom framlagts i ett den 1

Bostads
sakkunniga
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Allmänna

motiv för

hyre$stegringsskatt.

Kungl May. is Proposition Nr 315.

mars 1919 av de s. k. bostadssakkunniga avgivet betänkande angående

hyresstegringsskatt för bostadsändamål.

De allmänna motiv, som av sakkunniga ansetts tala för en dylik

skatt äro närmare utvecklade i sakkunnigas betänkande och hava i korthet

återgivits i förenämnda proposition nr 314 till riksdagen.

Hänvisande till vad sålunda förekommit, lärer jag här allenast behöva

återgiva vad sakkunniga till sammanfattning av sin ståndpunkt

anfört:

»Världskriget har skapat betingelser för en omfattande stegring av

hyresinkomst. Denna stegring har hittills i stort sett icke ägt rum,

beroende på att hyresnivån dels av rent ekonomiska skäl först jämförelsevis

långsamt anpassar sig efter byggnadsmarknadens produktionskostnader,

dels genom lagstiftningsåtgärder hållits nere. Av allt att döma

torde byggnadskostnaderna efter krisens avveckling komma att ställa sig

så pass höga, att de nuvarande betingelserna för en höjning av hyresnivån

bliva bestående. Den sålunda, ekonomiskt sett, nödvändiga anpassningen

av hyresnivån efter produktionskostnaderna på bostadsmarknaden

kan över huvud taget icke förhindras. Höjningen av hyresnivån

har hittills varit jämförelsevis ringa och har i stort sett på grund av de

ökade utgifterna för fastigheterna, närmast för inteckningsräntor och

underhållskostnader, icke medfört någon ökning av hyresinkomsternas

nettobelopp. Framdeles torde emellertid en ökning av nettoinkomsten

komma att äga rum. Denna ökning är en påtaglig, av kristiden framkallad

krigskonjunkturvinst, som emellertid av nyss angivna skäl kommer

att inhöstas senare än andra sådana vinster, som kriget föranlett. Denna

vinst synes ur flera synpunkter lämpligen kunna göras till föremål för

extraordinär beskattning, åsyftande att anskaffa medel till avhjälpande

av den likaledes av världskriget alstrade bostadsnöden. Med anledning

härav, föreslås uttagandet av en speciell krigskonjunktursskatt, benämnd

hyresstegringsskatt, enligt de grunder, som angivas i förslag till förordning

om hyresstegringsskatt.»

Sakkunniga hava härefter till bemötande upptagit vissa principiella

invändningar, som kunna framställas mot en dylik skatt, och härutinnan

anfört följande:

Till en början torde sålunda tilläventyrs kunna göras gällande, att

en beskattning, som avser hyra, i sista hand drabbar hyresgästen och

icke hyresvärden och sålunda uteslutande är ägnad att för den förre

driva upp hyresutgiften. För så vitt angår mera normala förhållanden,

äger ett sådant påstående måhända giltighet. Så torde däremot icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kutigl. Maj. ts Proposition Nr 315.

Io™hd!''nr/, 8k/at/teU in8kjuteS in0m ramen av den ^stegring,

skTtt sllunl nf /°Tan!edf T ovanpålade hristidsfureteelser. Då denna

sättas komma Ä ^ h>’ref tegnng, som i allt fall måste förutseende

’ ^ U framställda invändningen icke förtjäna

såsom ''Spdn d\!'' w? hittills bli1vit anfört> framgår sålunda, att skatten

såsom en extra beskattning a av krisen framkallad hyresstegring, i regel

ej skulle träffa hyror i nyuppförda hus, varigenom den givetvif endast

k0nr iltt ytter[lga,re för8våra räntabiliteten av nybyggnader. Möjligen

kulle däremot beskattningen kunna bidraga till,''att hyresnivån häldre

mSnasuT IfföÅ ha8tlfre t(fP0 än eljest skulle ske, komme att anpassa

sig efter de nya högre byggnadskostnaderna. Härigenom skulle

den dock, aven helt och hållet med bortseende från de inflytande skatte!

ÄTbiSiLT^^tt*111 Vent?0aerander av byggnadsverksamheten,

snarTstp5 t ’ ekonomiskt naturlig bostadsproduktion med det

inskbitet t v mma tlU Stand- Man har sålunda bär ett av staten

inskjutet konkurrensmoment till förmån för den dyrare, ehuru nödvän
fa

nyprodiiktioneo av bostader, vilket sätter denna i stånd att under

en viss övergångstid over huvud taget kunna upptaga konkurrens med

det redan befintliga, billigare bostadsbeståndet. g K°DKU1Tei18 med

i j övrigt må erinras, att, även om med fog kan göras gällande

merutlitten/HU 6 k°mma att åSa“ka hyresgäster i äldre fastigheter en

merutgift, detta ur vissa synpunkter kan anses skäligt. Ifrågavarande

osMbfl 7a nain igen ätnJutit förmånen av att i lagstiftningen mot

åndraglidttede:gnn? T f 8ynnerji^ vidsträckt skydd, undef det att

de senare i bo b°8tadsnöd- De ^ som i jämförelse med

de senare i bostadshänseende utgjort en nära nog privilegierad klass

Sålunda 1 b^g till lindrand! av de^eTaL S

11 f i6 CeraS bldra^ as7fta att möjliggöra, att alla över huvud

get^ kitnde komma i besittning av bostad samt att de, som erhölle bo
Skter^nöd™’

fö° SS* “ rimbg hyra‘ Den ur ekonomiska synpunkter^

nodvandiga anpassningen av hyresnivån skulle alltså försiggå

sa att a ena sidan den nuvarande hyresnivån i någon mån höides, men

a andra sidan hyrorna i nyuppförda hus kunde sättas avsevärt lägre än

iekpSt skulIe kanna bbva fallet. Det bör alltså särskilt betonas, att skatten

- Pfimart bär till uppgift att öka statens inkomster, utan att dess

staten*!? S f" i?V j001®1, natur’ nämligen att göra det möjligt för

staten att verka för bostadsnödens lindrande i en omfattning, som, ehuru

synnerligen av behovet påkallad, eljest svårligen kunde ifrågakomma

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Förslaget till

förordning om

hyressstegrin

g sskatt.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 315.

Det av sakkunniga framlagda förslaget till förordning om hyresstegrinqsskatt

för bostadsändamål innebär huvudsakligen följande:

Hyresstegringsskatt är en på fastighet och dess avkastning vilande

skatt för ökning av hyresinkomst samt utgår på grund av taxering enligt

förordningen till staten för beredande av medel till främjande av

bostadsproduktionen eller eljest till förbättrande av de mindre bemedlades

bostadsförhållanden. .. . , •

Hyresstegringsskatt utgöres inom rikets stader, köpingar och mumcipalsamhällen

ävensom inom andra områden, där enligt Konungens förordnande

lagen den 14 juni 1918 med vissa ändrade bestämmelser mot

oskälig hyresstegring vid utgången av år 1919 var gällande. Den ökning

av hyresinkomst, som avses i förslaget, är ökning av nettoinkomsten

enligt hyresavtal gällande det hyresår, som utgår den 30 september

under taxeringsåret (sista hyresåret) utöver nettoinkomsten enligt de hyresavtal,

som gällde hyresåret ‘/io 1914—'',9 1915 eller betraffand

fastighet, som då icke var bebyggd, det forsta hyresar, densamma vant

till huvudsaklig del uthyrd (första hyresåret) Ökningen av hyresinkomst

benämnes merinkomst. Nettoinkomsten erhålles efter avdrag från biuttoinkomsten

av angivna omkostnader. Understiger för någon mermkomsten

100 kr. äger taxering ej rum. Hyresstegringsskatt utgar med följande

procent av merinkomsten, nämligen för merinkomst

ei överstigande 490 kronor............................................................

överstigande 490 » ................................................................. 0''

dock att för det första året, varunder dylik skatt påfores, skatten skall

utgå med följande lägre procent, nämligen för merinkomst

ej överstigande 490 kronor................................................................. ^

överstigande 490 » ...............................................................

Taxering av hyrestegringsskatt äger rum för vart av aren 1920 1924.

Skattskyldig taxeras i den ort, där den fastighet är belägen, a vars

avkastning skatten beräknas. Skatten uppbäres enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av Konungen. , , , iqio

Taxeringen verkställes av de i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering omformalda taxeringsnämnder,

vilka för sådant ändamål skola sammanträda efter ingången

av "november månad och så bedriva arbetet, att sammanträde^ ma kunna

avslutas senast den 25 i samma månad. _ w; o-het

Åo-are eller med ägare jämnställd innehavare av sådan fastighet,

som under sista hyresåret lämnat hyresinkomst, har att utan anmaning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 315. 15

Sa twf''011! på heder 0C]l 8amvete enligt särskilt upprättat förtid

ord. sätt f 1 8ammanhang härmed meddelade angående

, ! 8att. for deklarationens avgivande, angående påföljd för urakt
ling''1av"

deklarationer!101''1^ ^ ^ deklarat-- angående behand
Härefter

upptagas bestämmelser om klagorätt samt klagoskrifts pröv
SfÄ

tills ettäga iZ infÖr-en fÖr Iän -h ftr StoeZlms

£5 o '' , provningsnämnd, om vars sammansättning,

befogenhet och verksamhet närmare föreskrifter äro föreslagna Över

sådor! provningsnamnds beslut må i angivna fall besvär kunna anföras

til kammarratten. Bestämmelserna i förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar" gälla Tid

taxering til! hyresstegrmgsskatt, dock med vissa angivna undantag

Ersättning av statsmedel enligt den framlagda förordningen''^tffår

bila? av "läasstyrelserna^113 mk°m8“iteln tyresategx-ingsskatt och ut
,

, Ridare äro föreskrifter meddelade angående påföljd av uraktlåtenhet

att avlamna deklaration eller däri lämnade oriktiga uppgifter, angående

efterbeskattnmg och angående redovisning av hyresstegringsskattf

. Jag torde icke behöva mera detaljerat återgiva sakkunnigas förslag

då jag i sammanhang med den speciella utformning, som förslaget erhållit

inom departementet, far tillfälle återkomma till de viktigare detalj föreskrif
bestämmelser

och byggnadskostnaderna (reparationerna), att hyresvärdarna

åtminstone1 hkZZ 1918~1919 medgivna hyresbelopp i allmänhet hava

c _ nato ne lika stora nettoinkomster, som under hyresåret 1914—1915

köpkraft mf ochrtSee!5de Mll P1enningarnas under denna tid minskade’

d remofen s “ Vtterllgare1 »tågring av hyresnivån inträder

däremot en sådan ökning av nettoinkomsten å hyran, att den kan utgöra

föremal för beskattning. Storleken av den sålunda uppkomma mermkomsten

ar beroende av de hyresstegringar, som, vare Z Tnom nya

lagstadganden eiler hyresnämndernas tillämpning av gälland? lagstiftning

fn d£ „ fa aga rum‘ 1 detta hänseende hava beräkningar uppgjorts’

fotade pa olika stegringar av hyresnivån. PPg

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 315.

I en meddelad tabell bava sakkunniga kommit till följande approximativa

siffror. För samtliga orter, där hyresstegrmgslagen ga ler, och

vilkas invånareantal upptagits till 1,918,068 (den 31 dec. 1917) bera

nas sammanlagda hyresbeloppet enligt hyrespriserna före krisen vara

141 486,000 kronor. Under förutsättning av en genomsnittlig stegring om

25 % å 1914—1915 års hyror skulle den till hyresstegringsskatt beskattningsbara

merinkomsten vara för bostadslägenheter 5,644,000 kronor och

för affärs- och andra dylika lägenheter 1,103,000 kronor eller sammanlagt

6,747,000 kronor. Sattes den genomsnittliga hyresstegnngen ti1

2>§% blir nämnda siffror respektive 12,549,000 kronor, 2,638,000 och

(sammanlagt) 15,987,000 kronor. Med den genomsnittliga^ hyresstegringen

upptagen till 35 £, bliva siffrorna respektive 19,515,000 kronor,

4,162,000 kronor och 23,677,000 kronor samt med enhyresstegringom 40 ^

respektive 26,658,000 kronor, 5,727,000 kronor och 32,385,000 kronor

Närmare preciserade beräkningar kunna ej verkställas, da skattebeloppets

storlek beror av i vad mån dels ytterligare hyresstegring kommer att

äga rum och dels nuvarande utgifter för inteckmngsranta och underhållskostnader

komma att stiga eller falla.

statens Sakkunniga hava tillika framlagt förslag till förordning om statens

bostads fond. iostadsfond, innebärande att inkomsterna av hyresstegnngsskatten skola

avsättas till en särskild fond för att användas till det i förordningen

om hyresstegringsskatt avsedda ändamål. Fonden gores råntebärande

och ivälta? enligt av Konungen meddelade förnär,fter Fondens

avkastning efter avdrag av förvaltningskostnaderna lagges till kapitalet.

Om användningen av överskott av fonden beslutar Konungen och riksdagen

gemensamt.

Infordrade

yttranden.

De av de sakkunniga framlagda förslagen hava vant overlamnade

•ill yttranden av överståthållarämbetet, vederbörande lansstyrelser, kammarrätten,

statskontoret och socialstyrelsen. A ,

Jag skall till en början här nedan lämna en kortfattad redogörelse

för de av myndigheterna sålunda avgivna utlåtandena i vad de hänföra

iig av de hörda myterna under
kastat

förslaget till hyresstegringsskatt torde jag fa tillfälle att i e

derliga delar upptaga i sammanhang med det inom finansdepartementet

omarbetade förslag i ämnet, som jag kommer att underställa Kung .

Maj:ts prövning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr .115.

I förstnämnda avseende anföras sålunda huvudsakligen av

Ovcrståthållarämbetct: Förslaget om liyresstegringsskatt stämmer icke överens

med lagstiftningen mot oskälig liyresstegring. Genom hyresnämnderna hindras

en fastighetsägare att erhålla högre inkomst av fastigheten än som betingas av

ökade omkostnader och i någon ringa mån av penningvärdets fall. Hyresstegringsskatten

måste betraktas som en utgift för fastigheten och hyrorna i förhållande

därtill ökas.

Lämnas hyresavtalen fria eller medgives eu avsevärd bredare marginal än

nu, kan hyresstegringsskatten liga ungefär samma fog för sig som krigskonjunkturskatten.

Förslaget garanterar icke eu fullt rättvis fördelning av skatten mellan olika

fastigheter. Låga hyror under »första hyresåret» kunna sålunda medföra oproportionerlig

ökning av skatten. Måste å en fastighet dyrbara reparationer verkställas,

blir skatten tyngre än om reparationerna kunna hållas inom normala gränser.

Detta under förutsättning, att icke den verkliga reparationskostnaden utan endast

utgiften för normalt underhåll får avdragas vid taxeringen, på sätt föreslås i 4 §

mom. 3. Finge de verkliga reparationskostnaderna avdragas, skulle de husägare,

som äro i den ekonomiska ställning, att de kunna vidtaga mera omfattande reparationer,

bliva gynnade, medan andra missgynnas.

Den, som- under krigstiden köpt eu fastighet för ett högre pris än som motsvarade

marknadsvärdet vid krigets början, får erlägga skatt för en inkomstste^- ring, som delvis kommit förre ägaren till godo.

Förslaget tager icke hänsyn till fastighetsägarens på grund av penningvärdets

fall och stegringen av låneräntan befogade krav att erhålla högre ersättningför

sitt personliga arbete med fastighetens skötsel och för sina i fastigheten nedlagda

penningar.

Länsstyrelsen i Stockholms län: Det sjunkande penningvärdet är av grundväsentlig

betydelse för bedömande av frågan om hyresstegringsskatt. På grund av

liyresstegringslagen hava hyrorna ökats med endast 20 %. Ökningen på andra

områden uppskattas till 200 %. Därför är det ohållbart att beteckna den liyresvinst,

som småningom inträder och slutligen ställer hyrorna i den nivå, som med

hänsyn till penningvärdet tillkommer dem, som en krigskonjunktur vinst.

Skatten drabbar hyresgästerna.

Avstyrker bifall till förslaget.

Länsstyrelsen i Uppsala län: I fråga om hyresstegringsskattens beskaffenhet

av krigskonjunktur skatt och den »oförtjänta hyresökningen» erinras, att den

väntade hyresökningen på grund av penningvärdets fall och den allmänna prisstegringen

endast delvis kommer att motsvaras av en vinst för husägaren.

Vid taxeringen till krigskonjunktur skatt skall numera på grund av förordningen

den 16 juli 1919 tagas hänsyn till penningvärdets fall. Hyresstegringsskatten,

som betecknas som en fortsatt krigskonjunkturskatt, kommer att drabba

hela rnerinkomsten, oberoende av om hyresökningen har sin grund i andra omständigheter

än det av kriget framkallade läget, exempelvis i verkställda reparationer

och förbättringar.

Särskilt därigenom, att rnerinkomsten skall beskattas, så snart den uppgår

till 100 kronor, innebär förslaget avsevärd skärpning av de bestämmelser, som

gälla för taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 265 käft. (Nr 315.) 6oi 20 3

Överståtliållaräm

betet.

Länsstyrelsen

i

Stockholms

län.

Länsstyrelsen

i

TJppsala län.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 315.

nans_ Länsstyrelsen i Södermanlands län: Såsom förebild för hyresstegringsskatten

styrelsen i hava de sakkunniga tagit krigskonjunkturskatten. Bortsett därifrån, att sistnämnda

Söderman- skatt står på avskrivning samt att alla önska att komma bort från kristidens restriklands

län. tioner med ingrepp och bördor för den enskilde, synes krigskonjunkturskatten

icke vara ett exempel, som bör mana till efterföljd. Spåren därav borde i stället

verka avskräckande.

Hyresstegringsskatten motiveras med, bland andra skal, att ägare av annan

fastighet än jordbruksfastighet nästan undantagslöst gått fria från krigskonjunkturskatt.

I likhet med de sakkunniga anser länsstyrelsen orsaken härtill vara,

att någon merinkomst av hyror ytterst sällan förekommit. Följden av hyresstegrings

skaf telagen blir sålunda, att krigskonjunkturskatten, som i lika man drabbat

alla skattskyldiga, avskrives för alla medlemmar i samhället utom för fastighetsägare

i stad och därmed jämförliga orter. Att på detta sätt plocka ut en viss

kategori av samhällsmedlemmar och göra dem till skatteobjekt överensstämmer

icke med principen, att all beskattning skall vara jämn och rättvis.

Skola kyresstegringslagen och förordningen om hyresstegringsskatt samtidigt

gälla, komma de i motsättning till varandra. Hyresnämnderna skola tillse, att

hyrorna hållas inom skäliga gränser, medan förordningen om hyresstegringsskatt

har sitt berättigande blott under den förutsättningen, att hyrorna drivas upp till

en oskälig höjd. Konsekvenserna härav bliva, att det är ett rent statsintresse,

att få hyrorna så högt uppdrivna som möjligt.

Av dessa skäl ställer sig länsstyrelsen avvisande mot förordningen om hyresstegringsskatt.

Läns- Länsstyrelsen i Östergötlands län: Förslaget bygger på förutsättningen, att

styrelsen i hyreslagen skall avvecklas. Ett uppliävande av hyreslagen skulle hava till följd,

Östergötlands hyrorna med ett slag komme att nå en kanske oanad höjd.

län- Men staten kan icke för all framtid kontrollera hyresbeloppen, utan hyres
stegringslagen

måste så småningom upphävas.

Yare sig hyresstegringslagen i sin helhet eller endast delvis avvecklas synes

man, då hyresstegringslagen även i sin nuvarande form medgiver rätt störa hyreshöjningar,

kunna räkna med merinkomst av hyror. Hen matematiska merinkomsten

motsvaras dock icke alltid av en verklig merinkomst, ty man måste räkna

med penningvärdets fall.

Ehuru sålunda en skatt, sådan som deu föreslagna, synes kunna komma att

drabba ojämnt och orättvist, då man icke kan förutse alla anledningar till nedsättning

eller befrielse, finner länsstyrelsen nödvändigt att statsverket i form av

skatt uttager eu del av den liyresstegring, som väntas uppkomma.

Merinkomster under 500 kronor synas emellertid höra vara fria från skatt.

Länsstyrelsen anser, att en hyresstegringsskatt bör införas.

Länsstyrelsen anser vidare, att skatt bör erläggas för lyxrum. De som för

egen bekvämlighet förhyra större antal rum, än de behöva, bidraga till förvärrande

av bostadsbristen och böra och kunna därför bidraga till avhjälpande av

densamma.

Läns- Länsstyrelsen i Jönköpings län: Om förslaget antages, komma fastighets
styrelsen

i ägarna att drabbas av krigskonjunkturbeskattning efter det dylik skatt för andra

Jönköpings skattskyldiga upphört. Härigenom bliva hyresvärdarna underkastade dubbelbelän''

skattning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Mqj.ts Proposition Nr 315.

Skatten föranleder eu ökning av hyrorna och kommer sålunda att i sista

hand drabba hyresgästerna.

Skulle lagförslaget antagas, bör i allt fall till skydd för skattskyldiga med

mindre ekonomisk bärkraft minimum för skattskyldighetens inträdande höjas till

åtminstone 300 kronor.

Under åberopande av ett av Jönköpings stads fastighetsägareföroning- avgivet

yttrande över betänkandet, uttalar länsstyrelsen som sin mening, att det synes

mycket tvivelaktigt, huruvida ett genomförande av de sakkunnigas förslag kan

vara välbetänkt.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: De sakkunnigas beräkningar äro byggda på

alltför lösa grunder. Skattens avkastning låter sig icke beräknas, men det kan

befaras, att densamma blir väsentligt mindre, än de sakkunniga förutsatt; detta

med hänsyn till hopade och stegrade underhållskostnader.

Eu förutsättning för skatten är, att lagstiftningen mot oskälig hyresstegring

upphäves eller väsentligt förändras, så att man kan räkna med avsevärda hyresstegringar,

vilket emellertid synes betänkligt.

Rättvisan i skatten synes icke otvivelaktig. Varför skola hyresvärdarna men

icke med dem likställda inkomsttagare, t. ex. andra fastighetsägare, som fått ökade

inkomster, bidraga till subvention av byggnadsverksamheten?

För hyresvärdarna, i motsatts till flertalet andra, som under kristiden fått

sina inkomster ökade, har väl den oförtjänta inkomstökningen i någon mån varit

förenad med en lika oförtjänt ökning av det i den fasta egendomen på sin tid

nedlagda kapital. Men betydelsen av denna kapitalökning reduceras, frånsett

penningvärdets nedgång, genom de betydligt ökade omkostnaderna.

Skatten kommer att överflyttas på hyresgästerna.

Då hyresstegringsskatten är beroende av alltför många ovissa faktorer kan

länsstyrelsen icke tillstyrka förslaget.

Länsstyrelsen i Kalmar^ län: Taxeringsmyndigheterna synas hava blivit alltför

mycket bundna av^ kategoriska stadganden. Omkostnaderna kunna vara mycket

olika under olika år. Därför bör det ej vara utslutet, att en fastighetsägare får

tillgodoräkna sig dryga omkostnader under ett år vid taxering till hyresstegringsskatt

ett annat. För sadana fall böra bestämda föreskrifter ej lämnas i lagen utan

taxeringsnämnderna lämnas fria händer att laga efter lägligheten.

Kostnaden för taxering skulle utan tvivel flerstädes komma att uppgå till

högre belopp, än den inflytande hyresstegringsskatten. I små samhällen är ett

stort antal byggnader egna hem — för vilka skatt ej skall erläggas -— och de

byggnader, som uppförts i spekulativt syfte, lämna jämförelsevis låga räntor. Länsstyrelsen

anser sålunda, att samhällen med lägre innevånareantal än 3,000 böra

undantagas, även om lagen mot oskälig hyresstegring äger tillämpning i samhället.

Länsstyrelsen finner den princip, varå lagförslaget är grundat, skäligen omtvistad

och i viss mån godtycklig och orättvis. Förslaget förefaller vara alltför

hastigt hopkommet och alltför litet genomtänkt.

Länsstyrelsen finner sig icke kunna förorda nådigt bifall till förslaget under

annan förutsättning, än att det visar sig omöjligt, att nå det åsyftade ändamålet

på annan väg.

Länsstyrelsen

i

Kronobergs

län.

Länsstyrelsen

i

Kalmar län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

KungI- Maj:ts Proposition Nr 315.

Läns- Länsstyrelsen i Gottlands län: Länsstyrelsen uttalar sin principiella anslut
siyrelsen

i ning till förslaget och har ej funnit anledning att i detalj framställa erinran mot

Gottlands län. detsamma.

Länsstyrelsen

i Blekinge län.

Länsstyrelsen i Blekinge län; Kraftiga åtgärder äro av nöden för avhjälpande

av rådande bostadsbrist. Enskild byggnadsverksamhet kan knappast i större

man ifrågakomma, varför bristen måste avhjälpas genom allmännyttig byggnadsverksamhet.

..

Länsstyrelsen vill icke förneka de ganska vägande skal, som av de sakkunniga

anförts för ''hyresstegringsskatten, men är av flera orsaker förhindrad att biträda

förslaget. . , ,, ... . ,

Först och främst blir det en ny krigskon;)unkturskatt for inkomst av sa

kallad annan fastighet. Det är väl sannt, att denna inkomst nästan undantagslöst

gått fri från krigskonjunkturbeskattning, men detta beror därpå att merinkomst

icke förekommit. Behållna inkomsten har snarare varit mindre än före kriget, du

omkostnader och utgifter stigit och hyrorna knappast fått höjas i motsvarande man.

Endast om hyresstegringslagen upphäves och hyrorna för gamla fastigheter

såsom en följd härav hastigt ökas, kan en ''avsevärd merinkomst uppstå.

Hyresstegringsskatten har såsom en ny krigskonj unktur skatt icke något berättigande.

Då krigskonj unktur skatten vid kristidens början infördes, ansags den i

allmänhet som en rättvis och lämplig skatt å krigsvinster. Nu däremot, då en

två ä tredubbelt större årsinkomst — på grund av penningvärdets fall icke

medför större köpkraft än häremot svarande mindre inkomst före kristiden, gor

den meningen sig allt mera gällande, att krigskonjunkturbeskattningen, därvid penningvärdets

fall helt lämnats å sido, blivit eu orättvisa, som snarast möjligt bör

utmönstras ur skattelagstiftningen. Under sådana förhållanden kan det icke vara

skäligt att utkräva en skatt på hyresinkomst, som i köpkraft understiger hyresavkastningen

å samma fastighet före kriget. Då härtill kommer, att fastighetsägarna

under de sist förflutna krisåren måste anses hava lidit mest av kristiden,

synes obilligheten av skatten uppenbar.......

Länsstyrelsen anser sålunda skatten i princip olämplig.

Införes dylik skatt, bör den emellertid vara kommunal.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Kristianstads län: Länsstyrelsen finner understöd från det

i Kristian- allmännas sida till en stegrad byggnadsverksamhet vara oundgängligen pakallat,

städs län. men ifrågasätter starkt lämpligheten av att anskaffa medel för ändamålet genom

eu hyresstegringsskatt. . . . ,, ,

Hyresstegringsskatten är till formen eu krigskonj unktur skatt. Det synes

oomtvistligt, att sistnämnda skatt är behäftad med brister, vilka mer och mer

trätt i dagen ju längre tillbaka i tiden de såsom normala förutsatta förhållandena

ligga. Det är därför betänkligt att bygga en ny skattelagsstiftning på enahanda

grunder, vilka vålla orättvisa och ojämnhet i beskattningen.

Då jämförelse skall ske med endast ett års hyresinkomst, lämnas ett alltför

stort spelrum åt tillfälliga omständigheter. o

Förslaget tager icke någon hänsyn till penningvärdets fall, vilket draga om

krigskonj unktur skatten numera av lagstiftaren beaktats och jämväl föianlett en

reduktion vid 1920 års taxering av den matematiska merinkomsten.

En given förutsättning för hyresstegringsskattens införande är, att lagen

mot oskälig hyresstegring därmed upphör att gälla. I sådant fall synes det ställt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr Slö. 21

utom allt tvivel, att det blir hyresgästerna, som komma att drabbas av skatten.

Detta är icke skäligt. Ty den omständigheten att hyresgästerna i äldre fastigheter

under kristiden åtnjutit såsom fullt berättigat ansett skydd mot oskälig

hyresstegring kan icke anföras såsom skäl för, att dessa hyresgäster skulle anses

skyldiga att vidkännas eu särskild merutgift för att därmed bidraga till bostadsfonderi.

Denna merutgift kommer därjämte att i många fall drabba hyresgäster,

för vilka liyreslagstiftningen ej alls medfört någon fördel.

Aven om hyresstegringsskatten komme att drabba fastighetsägaren, synes

den i särskilda fall icke vara fullt rättvist avvägd. Om sålunda en fastighet under

tiden emellan första och sista hyresåret övergått till ny iigare, som inköpt fastigheter

för en i förhållande till liyresavkomsten hög köpeskilling, är ökningen i

hyresinkomsten under sista hyresåret erforderlig för att förränta den högre köpeskillingen

och kan därför icke i sin helhet anses som verklig merinkomst.

Länsstyrelsen i Malmöhuslän: Hyresstegringsskatten kommer att av dem, som

drabbas av densamma, kännas som en klasskatt och bliva desto mera impopulär,

som den träffar de mindre bärkraftiga och omöjligen kan inom den skattskyldiga

gruppen rättvist avvägas. Fördelningen av skatten kommer nämligen att möta

taxeringstekniska svårigheter, som svårligen kunna övervinnas.

Fastigheterna hava efter år 1915 i stor utsträckning bytt ägare, varvid

möjlighet icke. givits att taga hänsyn till betalta köpeskillingar. Dessutom måste

det bliva omöjligt att beräkna nettoinkomsten under jämförelseåren och taxeringsåren

jämväl beträffande de fastigheter, som icke bytt ägare.

Vidare ifrågasättes, om det kan vara lämpligt att låta fastigheterna träffas

av ifrågavarande beskattning samtidigt med införande av eu ny kommunalskattelag,

vilken torde komma att avse en betydande överflyttning av den kommunala skattebördan

just på den fasta egendomen.

Länsstyrelsen finner sig sålunda icke kunna förorda förslaget.

Om emellertid medel för bostadsproduktion anses böra delvis bestridas av

ägare till fastigheter, som uppförts före dyrtiden, skulle dessa medel måhända

lättare och rättvisare kunna uttagas genom en måttfullt tilltagen engångsskatt på

värdestegring av byggnader. Skillnaden mellan taxeringsvärdena exempelvis år

1918 samt dem, som åsättas vid första allmänna omtaxering efter det liyresavtalsrätten

i avsevärd mån frilåtits, skulle kunna antagas bero på byggnadernas

värdestegring och därmed ock på krigskonjunkturerna. Vid köp, som skett under

mellanåren, skulle en del av köpeskillingen på enahanda sätt beskattas.

Länsstyrelsen i Hallands län: Hyresstegringsskatten är eu ren inkomstskatt.

Dock icke en allmän sådan, då den vänder sig allenast emot den inkomst, som

utgöres av hyra, som utgår inom vissa samhällen. Man utväljer här eu viss

klass av inkomsttagare och pålägger dem en särskild skatt, icke för att erhålla

medel, till ändamål, som äro för dem särskilt gagnande, utom tvärtom för syften,

som kunna anses motverka deras intressen.

Såväl andra fastighetsägare än de, som enligt förslaget skulle drabbas av

skatten, som ock många industriidkare och andra hava under kristiden och även

nu efter densamma erhållit ett med hänsyn till nedlagt kapital och arbete ganska

oförtjänt uppsving. Härtill kommer, att man måste taga hänsyn till penningvärdets

fall och till den omständigheten att ifrågavarande fastighetsägare under

krisåren till följd av hyresstegringslagen icke kunnat utnyttja situationen så som

många andra.

Länsstyrelsen

i Malmöhus

län.

Länsstyrelsen

i Hallands

län.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

Är det icke möjligt att på samma sätt beskatta alla de inkomsttagare, som

äro i samma situation som fastighetsägarna, måste man, om man vill bygga på

objektiva skattegrunder, avstå från en dylik beskattning.

Då lagen mot oskälig hyresstegring tydligen måste ställas på avskrivning,

komme kyresstegringsskatten i sista hand att drabba hyresgästerna. Följden av

skatten skulle sålunda bliva liyresökning.

Länsstyrelsen hemställer, att förslaget icke måtte föranleda vidare åtgärd.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen avstyrker förslaget,

i Göteborgs under åberopande av vissa infordrade yttranden, vari huvudsakligen anförts följande:

och Bohus j)e belopp, som skulle komma att inflyta såsom hyresstegringsskatt, skulle

län'' bliva alltför obetydliga för att på något mera effektivt sätt kunna tjäna bostadsproduktionen.

......

Skatten skulle vidare innebära en uppenbar orättvisa mot fastighetsagarna,

då de hyresförhöjningar, som av hyresnämnderna medgivits, endast varit avsedda

att täcka högre utgifter för räntor och underhållskostnader och icke kunde betraktas

såsom oförtjänt inkomst.

En nödvändig förutsättning för införande av en hyresstegringsskatt är därför

i varje fall att hyresstegringslagen upphäves. Men även under denna förutsättning

synes upptagande av en hyresstegringsskatt icke ägnat att främja därmed

avsett ändmål och kan ej heller anses förenligt med rättvisa och billighet.

Hänsyn har icke tagits till penningvärdets fall. En betydlig ökning av hyrorna

kommer givetvis att äga rum, men det synes tvivelaktigt, om denna inkomstökning

bör likställas med den vinst, staten avsett att träffa med krigskoujunktur

skatten. . .

Skulle emellertid — anför Länsstyrelsen — hyresstegringsskatt införas, framträder

spörsmålet, huruvida skatten bör utgå som stats- eller kommunalskatt.

Såsom skäl för skattens anordnande såsom kommunalskatt anföres, att ansvaret

för bostadsproduktionen i första hand vilar på kommunerna samt att dessa

för bostadsökningen underkastat sig ekonomiska uppoffringar. Det synes därför

rättvist att de inom en kommun inflytande medlen helt tillfalla samma

kommun.

Utan att taga fast ståndpunkt till detta spörsmål framhåller Lansstyrelsen

dock vikten av, att de skäl som tala för den kommunala skatteformen, tagas under

mera ingående prövning än som skett.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Länsstyrelsen åberopar och instämmer i ett

l Älvsborgs till länsstyrelsen avgivet yttrande, däri i huvudsak anförts följande:

län. £n rationell och konstant förbättring av bostadsproduktionen år att vinna

förnämligast dels på det byggnadstekniska området dels genom ett bättre ordnande

av fastighetskrediten. " Dock måste i frågans tryckta läge subvention av

allmänna medel beredas. Att medel härtill skola anskaffas genom en särskild

krigskonjunkturskatt på hyror, måste emellertid väcka betänkligheter.

Den förnämsta anmärkningen mot förslaget synes ligga dels däri, att skatten

kan betaga ägare till äldre hus lusten att genom på- eller tillbyggnader tillskapa

nya hyreslägenheter, dels däri, att hyresgästerna i sista hand drabbas av skatten.

Önskligast synes vara, att medel till den nödvändiga subventionen tagas från

det allmännas fonder eller av skattemedel i allmänhet.

Skattens bestämmande och uttagande synes vara förenat med väl störa och

besvärliga anordningar. Det gäller att erhålla kunskap om de verkliga hyres
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2:5

Kungl. May. Is Proposition Nr 31!).

stegringsbeloppen. Såsom underlag liärför tjäna deklarationerna. Deras värde i

detta avseende är tvivelaktigt, isynnerhet då fastigheter, såsom förhållandet är i

stor utsträckning, bytt ägare under krisåren. I detta fall måste det bliva eu

ytterligt svår uppgift att rätt verkställa taxeringen.

Det enklaste och mest effektiva sattet att av hyresfastigheter uttaga hyresstegringsrkatt

synes vara att lägga avgiften, uttryckt i procent, på den ökning i

taxeringsvärde, som fastigheten undergått från exempelvis år 1915 till beskattningsåret.

Därvid bör värdet å egen bostad icke avräknas, ty förmånen är värd

mera efter kriget. Icke heller kan lämpligen avdrag för fastighetsskuld medgivas.

Att avgifter för renhållning o. d. icke kunna avräknas, kompenseras av, att vid

ett dylikt beskattningssystem skatten icke behövde omfatta hela inkoinsste»-- nngen. °

Till förmån för detta system talar dess enkelhet och effektivitet.

Alla fastigheter hava gynnats av krigskonjunkturen, så tillvida att de därigenom

erhållit ett högre värde. Bostadsnöden är ock en följd av krigskonjunkturen.

Den tanken kan då synas närliggande, att alla de, som dragit nytta av

krigskonjunkturen i form av ökad fastighetsförmögenhet, med någon billig avgift

på denna förmögenhet bidraga till avhjälpande av bostadsnöden. Det synes

kunna ifrågasättas, huruvida icke denna avgäld bör läggas å landets fastigheter i

allmänhet samt utgå med en viss låg procentsats å fastighetens genom krigskonjunkturen

åstadkomna värde.

På av sakkunniga anförda skäl bör skatten vara statlig.

Länsstyrdsen i Skaraborgs län: Länsstyrelsen håller före, att det beräknade Länsstyrelsen

resultatet av skatten näppeligen kan uppnås. Vid beräkningen av merinkomsten * Skaraborgs

måste man alltför mycket lita på en husägares egna uppgifter. Taxerings- ^än''

myndigheterna hava svårt att rätt bedöma, huruvida yrkade avdrag för underhåll

m. m. äro berättigade eller icke.

Merinkomst å hyror drabbas av krigskonjunkturskatt. Det är därför icke

förenat med rättvisa att å hyresinkomst lägga ännu en dylik skatt.

Länsstyrelsen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget, men betonar nödvändigheten

av att något snarast möjligt göres för understödjande av byggnadsverksamheten.

Medel härtill synas böra beredas genom den allmänna beskattningen.

Länsstyrelsen i Värmlands län: Länsstyrelsen finner det icke tillrådligt, att Länsstyrelsen

vid den tidpunkt, då taxering till krigskonjunkturskatt i det närmaste upphört, i Värmlands

låta eu dylik beskattningsform fortsätta på ett. speciellt område.. Redan föränd- länringen

i penningvärdet innebär stora svårigheter för bedömande av en merinkomsts

befogenhet. Merinkomst å hyror är merendels endast skenbar och mera att betrakta

som en följd av den stegrade prisnivån. Även om merinkomst å hyror

förefinnes, torde den komma att stanna inom relativt blygsamma belopp och i

varje fall återstå alltid svårigheter att beräkna nettobeloppet.

Skattskyldigheten bör förbindas med rättighet för kommunen att själv få

bestämma, om skattskyldighetens utkrävande och om skattens disponerande.

. ... Länsstyrelsen i Örebro län: Länsstyrelsen finner goda skäl tala för att sär- Länsstyrelsen

skilt beskatta den oförtjänta vinst, som blir en given följd därav, att Lyrorna 1 Örebro län.

väsentligt höjas för äldre fastigheter, men är icke övertygad om att de sakkunnigas

förslag är det lämpligaste.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

Ytterliga svårigheter möta att riktigt fastställa merinkomstens belopp. Yissa

fastighetsägare kunna icke prestera nödig utredning. En fastighetsägare, som

förvarvat fastigheten efter första hyresåret utan att förskaffa sig kännedom om

dess ekonomisering under detta, saknar i de tlesta fall möjlighet att eftei nagra

års förlopp erhålla sådan kännedom. .

Skatten kan alltför lätt avvältras på hyresgästerna, varigenom hyresnivån

110,1 GS Erforderlig hänsyn har icke tagits till penningvärdets fall, i det att icke ens

den av levnadskostnadernas stegring för fastighetsägarna betingade ökningen av

deras inkomster, vilken ökning vore att betrakta som dyrtidstillagg, undgmge beskattning.

Ju längre tid det ligger mellan första hyresåret och löpande taxeringsår,

blir en jämförelse emellan dessa års förhållande otillfredsställande, vilket adagaläerees

av erfarenheterna från krigskonjunkturskattetaxeringen.

Förslaget tager icke sikte på det samhällsintresse, som maste anses ligga

däri, att den ofrånkomliga liyresstegringen sker i jämt om ock måttfullt tempo.

Förslaget utgår snarare flan, att höjningen skall inträda pa enskilt initiativ och

på olika tider. „ ,, . , ,

Taxeringsarbetet har redan nu vuxit till eu omfattning, som bereder myndigheterna

stora svårigheter. Dessa svårigheter skola okas genom hyresstegnngsskattens

införande, i det taxeringen till denna skatt synes bliva mycket kravande.

Alla försök att utnyttja den oförtjänta liyresstegringen hora emellertid icke

övergivas. Eu möjlighet vore att belägga bostadsfastigheter i stader och stadsliknande

samhällen med eu särskild skatt, utgående i förhållande till taxeringsvärdet

till en början med förslagsvis 1/2 % av detta värde. Av skatten betingad

livresökning skulle vara tillåten. Från skatten undantages efter viss tidpunkt,

förslagsvis 1 oktober 1915, till inflyttning första gången färdiga lägenheter vidare

fabriker o. d. Har en bostadslägenhet efter nämnda tidpunkt ombyggts ellei förändrats

i syfte att öka bostadsbeståndet, bör såsom skattefri behandlas den del

av taxeringsvärdet, som svarar mot nämnda nyanläggning. .

Länsstyrelsen omfattar med sympati förslaget till särskild skatt a lyxrum.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västmanlands län: Länsstyrelsen ansluter sig oförbehållsamt

i Västmän- till sakkunnigas uppfattning om nödvändigheten av att hyresnivån småningom anlands

län. pas§as efter byggnadskostnaderna. En fortsatt strävan att med konstlade medel

söka hålla hyrorna nere skall i längden visa sig ödesdiger.

Den enskilda byggnadsverksamheten kommer under de senaste aren att visa

sig synnerligen återhållsam. Därför måste stat och kommun tillsvidare mskrida

ekonomiskt stödjande. , . . . . , ... ... _ ,

Hvresstegringsskatten betraktas såsom en kngskonjunkturskatt, vilken uttages

först efter krigets slut, därför att gällande restriktioner därförinnan hindrat

fastighetsägarna att tillgodogöra sig en oförtjänt •värdestegring.

Men den hittillsvarande krigskonjunkturskatten kommer att uppnora av det

skälet, att några krigskonjunkturvinster efter krigets upphörande icke komma att

uppstå. Det ökade värdet av stadsfastigheterna, damst detsamma har betraktas

som krigskonjunkturvinst, kommer däremot att bestå en lång tid framåt.

Det synes därför mera logiskt att beskatta det uppkomna mervärdet genom

eu avgift eu gång för alla å fastighetens mervärde. Denna avgift maste sattas

relativt låg. Fastighetsägarna såväl som andra kunna hava berättigande krav pa,

att penningvärdets våldsamma fall även för deras del beaktas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

25

Avgiften bör kunna inbringa åtskilligt mer än hyresstegringsskatten, om

den, som erlade avgiften, därmed fritoges från hyresnämndernas verksamhet.

Länsstyrelsen vill emellertid icke motsätta sig eu lösning efter de föreslagna

linjerna, helst man därigenom skulle komma att framgå på i viss mån redan beträdda

vägar.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Länsstyrelsen anser, att ett kraftigt och Länsstyrelsen

snart ingripande från statsmakternas sida är oundgängligen nödvändigt för av- i Kopparbergs

hjälpande av bostadsnöden. län.

Föreliggande förslag synes emellertid i stället för att främja det syfte, som

därmed avses, vara ägnat att verka hämmande på enskild byggnadsverksamhet

och att genom den fara för än vidare stegring i bostadshyrorna, som detsamma

otvivelaktigt innebär, ytterligare försvåra den bostadsbehövande allmänhetens

ställning.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Fn förutsättning för att byresstegringsskatten Länsstyrelsen

skall inbringa mera betydande belopp är att hyresstegringslagen snabbt avvecklas. * Gävleborgs

Skall denna lag fortfarande gälla, är utan vidare klart, att uppkomsten av län''

oförtjänt hyresökning i stort sett är förhindrad. Att uttaga eu särskild skatt för

inkomstökning, vilken på grund av särskilda åtgärder från lagstiftarens sida hålles

inom skäliga gränser, synes icke vara förenligt med billighet och rättvisa.

Upphäves däremot hyresstegringslagen i och med skattens införande, uppstår

en oförtjänt värdestegring, som bör göras till föremål för den föreslagna beskattningen.

Länsstyrelsen ifrågasätter, huruvida icke varje kommun bör utfå hela det

skattebelopp, som influtit inom kommunen. Skulle fördelningen av inflytande

medel ske efter vederbörande kommuners föreliggande bostadsbehov, komme de

kommuner att vederfaras orätt, vilka redan nu genom stora ekonomiska uppoffringar

sökt fylla sitt bostadsbehov.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: På sätt de sakkunniga framhålla, har Länsstyrelsen

priset på byggnadsmaterialier under kristiden stegrats i oerhörd grad. På grund i Västernorrhärav

hava även de nödvändigaste arbeten för fastigheternas underhåll i stor ut- lands lan.

sträckning måst eftersättas. Dessa uppskjutna arbeten måste emellertid utföras,

varför man kan förvänta, att kostnaderna för reparation av fastigheterna under

de närmaste åren komma att uppgå till mycket höga belopp. De verkliga omkostnaderna

böra vid taxeringen få avdragas och icke endast en, enligt 4 §, beräknad

normal underhållskostnad. Om detta medgives, vilket ur billighetssynpunkt

synes vara oundvikligt, kan man antaga, att de belopp, som komma att inflyta

genom hyresstegringsskatten, skola bliva av ringa betydelse för byggnadsverksamheten,

även om gränsen för den fria hyresbildningen avsevärt höjes. Hänsyn måste

även tagas till de icke ringa kostnaderna för taxeringsarbetet.

Hyresstegringslagstiftningen bör, i likhet med all annan kristidslagstiftning,

snarast möjligt upphävas och bostadsproduktionen i största möjliga utsträckning

överlämnas åt den enskilda företagsamheten. Blotta förefintligheten av en hyresstegringsskattelag

kommer att verka hämmande på lusten till enskild byggnadsverksamhet.

Förutsättningen för en hyresstegringsskattelag är att lagstiftningen mot oskälig

hyresstegring upphäves. Så länge hyresnämnderna finnas och dessa fullgöra

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 265 käft. (Nr 315.) 50120 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts Proposition Nr 315.

sin uppgift att fastställa skälig hyra, bör någon verkligt oskälig hyreshöjning, som

kan göras till föremål för en särskild beskattning, icke kunna äga rum.

Även för det fall att hyres stegringslagen helt upphäves, synas emellertid

fördelarna av en hyresstegringsskattelag icke kunna uppväga de menliga följderna

däråv

Med hänsyn till den allmänna samhälliga betydelse, bostadsfrågan har, bör

en direkt beskattning i form av inkomst- och förmögenhetsskatt tillgripas för ätt

anskaffa medel till avhjälpande av bostadsbristen.

länsstyrelsen Länsstyrelsen i Jämtlands län: Ett skyndsamt ingripande från statsmakternas

i Jämtlands sida är av nöden för att lösa bostadsfrågan.

län. Förslaget om hyresstegringsskatt synes emellertid icke vara byggt på sådana

grunder, som lägga skattebördan på de verkligt bärkraftigas skuldror eller leda

till ett tillräckligt snabbt resultat.

Hyresstegringsskatten torde nämligen komma att drabba hyresgästen och

således framkalla ytterligare stegring av levnadskostnaderna ej blott för välsituerade

utan även för obemedlade.

Så länge lagen mot oskälig hyresstegring gäller, kan skatten icke väntas

lämna nämnvärd inkomst. Detta belyses därigenom, att inom länet ännu icke

förekommit något fall, då ägare av bostadsfastighet ansetts böra taxeras till krigskon

j tinktur skatt för merinkomst av hyror.

Hyresstegringslagen kan därför icke bibehållas i sin nuvarande form vid

sidan av förordningen om hyresstegringsskatt.

Det ökade värdet å förmånen av egen bostad bör icke helt och hållet gå fritt

från skatt.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Västerbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker införandet av en

i Västerbottens hyresstegringsskatt i enlighet med de sakkunnigas förslag.

län.

Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Norrbottens län: Grunden för hyresstegringsskatten är den
i

Norrbottens samma som för krigskonjunkturskatten. Mot den nya skatten kunna därför riktas

län. samma anmärkningar som mot krigskonjunkturskatten, främst då den, att skatten

icke tager hänsyn till den inträffade sänkningen av penningvärdet.

Då emellertid behovet av omedelbara åtgärder från statens sida för bostadsproduktionens

igångsättande är trängande och hyresstegringsskatten i regel torde

komma att betalas av hyresgästerna, vilket anses skäligt, då dessa under krisåren

åtnjutit skydd av lagen mot oskälig hyresstegring, finner länsstyrelsen, att de principiella

betänkligheterna mot hyresstegringsskatten böra få vika för nödvändigheten

att anskaffa medel till avhjälpande av bostadsnöden.

Kammar- Kammarrätten: Nödvändigheten av ett effektivt ingripande från

rätten. statens sida mot bostadsnöden vitsordas. Dock synes tvivelaktigt, huruvida

tillräcklig hjälp mot bostadsbristen kan vinnas på den föreslagna

vägen.

Skattens ändamål är ett allmänt samhälleligt intresse, vars främjande

icke bör åläggas endast en viss klass av medborgare. Någon ökad

nettoinkomst av hyror bar hittills knappast förekommit, enär hyresnivån

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj.ts Proposition Nr 315.

27

genom lagstiftningen mot oskälig hyresstegring hållits nere. Några

krigsvinster hava därför icke kommit hyresvärdarna till del.

Förslaget står principiellt i strid med grunderna för lagstiftningen

mot oskälig hyresstegring. Staten bestämmer genom hyresnämnderna

hyrorna till skäliga belopp och lägger därefter å dessa belopp, förutom

andra skatter, eu mycket kännbar specialskatt. Skola hyresvärdarna

även i framtiden tillerkännas endast skälig ersättning för bostadsupplåtelsen,

ryckes därför grunden undan för en speciell hyresvinstbeskattning.

Skatten drabbar medelbart hyresgästerna, enär fastighetsägarna

skulle genom inflytande hyror söka göra sig betäckta för skatten. Hyresnämnderna

anses böra medgiva detta.

Den besparing, en hyresgäst gör därigenom, att han till följd av

lagstiftningens mellankomst får bo för lägre hyra, tillför honom icke

någon »inkomst», • som kan göras till föremål för särskild beskattning. I

varje fall bör en dylik beskattning rikta sig mot den, som skall betala

skatten och icke överföras å honom genom en mellanhand, över vars

åtgärder ifråga om skattens bestämmande den skattebetalande saknar inflytande.

Redan då den första förordningen om krigskonjunkt urskatt år 1915

tillkom rådde delade meningar angående det berättigade i att till grund

för skattskyldighet lägga en merinkomst, uppkommen genom jämförelse

mellan å ena sidan inkomsten under sist förflutna året och inkomsten

under ett tidigare år. Till stöd för merinkomtsbeskattningens införande

kunde emellertid då med skäl åberopas, att den ökade inkomsten år 1914

måste anses utvisa en ökad skattekraft hos den skattskyldige. Ju mera

tidsavståndet ökas, desto mindre kan den inträdda inkomstökningen, särskilt

på grund av penningvärdets nedgång, anses såsom en mätare av

skattekraften. I förordningen den 16 juli 1919 angående ändring i vissa

delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt har

detta i någon mån kommit till uttryck genom bestämmelsen, att såsom

beskattningsbar merinkomst icke måtte upptagas högre belopp än den

matematiska merinkomsten, minskad med 25 % av inkomstens medeltal.

Hittills gjorda erfarenheter beträffande krigskonjunkturbeskattningen

giva vid handen, att denna beskattningsform snarast bör avvecklas. Det

måste därför möta de allvarligaste betänkligheter, att införa en ny merinkomstbeskattning,

grundad på en jämförelse med tiden omkring krigsutbrottet,

utan att någon hänsyn tages till förskjutningen i penningvärdet.

Kammarrätten hemställer, att förslaget icke föranleder till vidare

åtgärd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 315.

Social
styrelsen.

Socialstyrelsen; Styrelsen ansluter sig fullt till den utredning, de sakkunniga

lämnat angående de faktorer, vilka framkallat kristidens speciella

bostadsfråga och vill starkt understryka det uttalande, vari de sakkunnigas

framställning utmynnar, nämligen att, sedan livsmedelsförbållandena förbättrats,

bostadsnödens lindrande alltmera kommit att framstå som den

kanske viktigaste av kristidens samhälleliga uppgifter.

Kristidens bostadsfråga har emellertid varit föremål för alltjämt

växande uppmärksamhet från i första hand stadskommunernas men även

från statens sida.

Kristidens i huvudsak genom det allmännas försorg bedrivna bostadsverksamhet

har emellertid icke kommit högre än till ett årligt rumstillskott,

som med omkring en tredjedel understiger den i och för sig nog

så låga bostadsproduktionen åren närmast före krigsutbrottet. Det uppkomna

bostadsunderskottet har åstadkommit en mycket kännbar knapphet

å lägenheter, för vissa orter och socialgrupper stegrad till verklig

bostadsnöd.

Under sådana förhållanden är det en bjudande nödvändighet, att i

vårt land, såsom skett i England och Tyskland, det allmänna påtager

sig mycket betydande uppoffringar för avhjälpande av dessa kristidens

otvivelaktigt svåraste efterverkningar.

Den av de sakkunniga ifrågasatta hyresstegringsskatten, varigenom

medel skulle erhållas för understödjande av bostadsproduktionen, synes

vara ägnad att ingiva allvarliga betänkligheter.

De sakkunniga beteckna det som en ekonomisk nödvändighet, att

hyresnivån anpassar sig efter de under kristiden väsentligt ökade produktionskostnaderna

på bostadsmarknaden, varav skulle bli en följd, att

de senaste årens relativt långsamma hyresökning framdeles skulle få ett

väsentligt raskare tempo och medföra en betydande stegring av såväl

brutto- som än mer nettoinkomsten. Den under sådana förhållanden

uppkommande krigskonjunkturvinsten, säga de sakkunniga, synes ur dera

synpunkter lämpligen kunna göras till föremål för en extraordinär beskattning

för anskaffande av medel till avhjälpande av bostadsnöden.

Mot detta resonnemang må anföras, att bostadsmarknadens framtida

utvecklingslinjer ingalunda torde vara på sådant sätt fastlagda,

som de sakkunniga förmena. Bostadspriserna följa icke alltid varupriserna

utan gå sina egna vägar. Deras nivå betingas icke direkt av

byggaadskostnaderna utan i huvudsak av förhållandet mellan utbud och

efterfrågan på hyresmarknaden och de tvära kastningar mellan bostadsbrist

och bostadsöverflöd, mellan hyresstegring och hyresminskning, som

utmärka denna, återgå i sista hand på växelverken mellan bostadspro
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

duktion och bostadskonsumtion. Förändringar i denna senare kunna

ofta bliva den utslagsgivande faktorn. Det föreligger alltid möjlighet

för, att en nedgång i lönestandarden under oförändrade livsmedelskostnader

kan medföra en nedpressning av bostadsbehoven, varigenom ledighetsprocenten

åter skulle bringas upp på normal nivå.

Enär sålunda hyresmarknadens framtida utveckling synes skäligen

oviss och ingalunda har den karaktär av nödvändighet, som de sakkunniga

synas vilja tillskriva den, håller socialstyrelsen före, att det allmänna

torde göra klokast i att, åtminstone tills vidare, vidhålla den försiktiga,

avvaktande hyresbegränsningspolitiken.

En eventuel] hyres förhöj ning synes lämpligare kunna beskattas genom

den allmänna inkomst- och förmögenhetsskatten, för så vitt vissa bristfälligheter

i fråga om den nuvarande taxeringen av inkomst av fast

egendom bliva avhjälpta.

Avgivna yttranden i ämnet från fastighetsägareföreningar sjmas

ådagalägga, att man på detta håll anser hyresstegringsskatten verka väl

så skrämmande på privatkapitalet som hyresregleringslagstiftningen.

Skatten kommer sannolikt att överflyttas på hyresgästerna. Emot

en mera betydande ökning av hyrestrycket för de mindre bemedlade

under den närmaste tiden tala emellertid starka skäl.

För att skapa den solidaritetskänsla mellan alla bostadsbehövande,

som är hyresstegringsskatteförslagets grundförutsättning, torde man böra

undanrödja den stötesten, som ligger däri, att alla egna hem och villor,

vare sig stora eller små, liksom de kooperativa bostadsföretagen, skulle

undantagas från skattskyldighet. Det må erkännas, att en av billighetsskäl

förestavad utvidgning av skattskyldigheten i denna riktning skulle

förskjuta den föreslagna hyresstegningsskatten i riktning mot allmän

jordvärdestegringsskatt, men torde det kunna ifrågasättas, om ej förslagets

grundtankar lättast och naturligast skulle kunna-förverkligas inom

ramen av denna under utredning varande skatteform.

Fara är, att många skattskyldiga söka undandraga sig sin skatteplikt,

när såsom förhållandet är ifråga om hyresstegringsskatten, hyresvärd

och hyresgäst hava ett i viss mån sammanfallande intresse. De

deklarations- och kontrollåtgärder, som av de sakkunniga föreslagits, synas

härvidlag blott lämna ofullkomligt skydd.

På grund av de principiella anmärkningar, som framförts, anser sig

styrelsen icke kunna, åtminstone för det närvarande, tillstyrka förslagets

genomförande.

Såsom sammanfattning av vad i utlåtandet anförts, uttalar socialstyrelsen

som sin mening, att den lämpligaste och verksammaste formen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts "Proposition Nr 315.

för avhjälpande av den såsom kristidens kanske svåraste efterverkning

kvarstående bostadsnöden torde vara, att det allmänna genom omfattande

bostadsbyggnadsverksamhet till förmån för sina egna talrika befattningshavare

bringar den omedelbara lättnad på bostadsmarknaden, som är en

oundgänglig förutsättning för dennas återförande till mera normala former.

statskontoret. Statskontoret: En skatt på bostadsbyggnaders avkastning, som an
vändes

till åstadkommande av nya sådana byggnader, kan rent principiellt

sett betraktas som en logisk och riktig anordning.

Dock möta vissa praktiska betänkligheter. Främst bland dem den

omständigheten, att skatten drabbar hyresgästen, varigenom den kommer

att föranleda en allmän byresökning, som i och för sig är föga önskvärd.

Det är icke uteslutet, att jämväl de nya byggnaderna komma att

träffas av skatten i större utsträckning, än de sakkunniga förmena. Tillvaron

av en sådan möjlighet synes komma att ytterligare stegra olusten

för privat byggnadsverksamhet.

Med hänsyn till nödvändigheten att anskaffa ökade medel för bostadsproduktionen,

vill statskontoret icke motsätta sig skattens införande,

för så vitt nödiga medel icke kunna på annat och lämpligare sätt beredas.

Undersökning därom är icke verkställd.

Särskilda beskattningsåtgärder äro nödvändiga, såvida det icke låter

sig göra att genom ökning av procenttalet för inkomst- och förmögenhetsskatten

uttaga jämväl nödiga medel för bostadsproduktionen.

Bland de vid utlåtandena fogade yttrandena torde jag allenast böra

återgiva de av Sveriges fastighetsägareförbund och Stockholms stads

hyresnämnders centralkommitté avgivna yttranden. Så anföras huvudsakligen

följande av

Sveriges Sveriges fastighetsägareförbund: Så länge hyresstegsringslagen finnes, kan

fastighets- bostadsbyggandet icke komma i gång i nämnvärd grad.

ägareférbund. Förbundet anser, att förordningen om- hyresstegringsskatt kommer att få en

lika förlamande verkan på den affärsmässiga bostadsproduktionen som hyresstegringslagen.

Rättvisligen bör nödigt kapital för åstadkommande av ett ökat antal bostäder

ske genom allmän beskattning och icke genom en skatt, som påvilar enbart fastighetsägarna.

Detta synes så mycket mera rimligt, som medelst skatten avses att

igångsätta konkurrensföretag med fastighetsägarnas lojala näring.

Hyresstegringslagen och förordningen om hyresstegringsskatt synas stå i

strid med varandra. Hyresstegringslagen söker motverka, att hyrorna för starkt

och häftigt stegras. Efter hyresstegringsskattens införande blir det däremot ett

statsintresse att få hyrorna så höga som möjligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315. ;;i

Inom alla näringsområden hav eu stegrad inkomst, beroende på dyrtiden

och penningens sjunkande köpkraft, ansetts fullt befogad och utgått i form av

okade avlöningar, dyrtidstillägg o. d. Det synes då obilligt och i hög grad orättvist

att de samhällsmedlemmar, som hava sitt levebröd av att mot ersättning tillhandaliålla

allmänheten bostäder, icke skola få tillgodogöra sig ett mot penningvärdets

fall svarande dyrtidstillägg i form av s. k. merinkomst utan att denna

betraktas i sin helhet som krigskonjunkturvinst. En merinkomst, som svarar mot

penningens sjunkande köpkraft, bör därför bliva fri tagen från extra hyresstegringsbeskattning

och först den därutöver inflytande merinkomsten betraktas såsom

krigskonjunkturvinst och då behandlas som sådan.

Hyresstegringsskatten bör icke införas förrän nu gällande hyresstegringslag

upphört att verka. Det synes nämligen icke vara rimligt, att, sedan en hyresnämnd

godkänt och fastslagit'' ett hyresbelopp såsom skäligt med hänsyn till ökade

omkostnader m. m. 30 procent av en härav eventuellt uppkommande s. k. merinkomst

skall till statsverket indragas.

Förbundet framhåller, att landets fastighetsägare i stort sett äro personer,

f.?m hava relativt litet hopsparat kapital placerat i sina fastigheter och att de

lika väl, som t. ex. kroppsarbetarna mer än väl behöva en ganska betydande merinkomst

för att bestrida kostnaderna för sitt uppehälle och de ökade kostnaderna

för sina fastigheter och att det är en orättvisa att betunga dem med skatter i

högre grad än andra samhällsmedlemmar.

Stockholms stads hyresnämnders centralkommitté anför väsentligen följande:

En förordning om hyresstegringsskatt stämmer icke väl överens med hyresstegringslagens

anda och mening. En principiell motsättning råder emellan dessa

båda lagar. Det är att giva med ena handen och taga med den andra. Hyresstegringslagen

är tillkommen för att förhindra en oförtjänt vinst, en krigskonjunkturvinst.

Det är orimligt, att staten av det belopp, som hyresnämnd ansett

såsom skäligt i och för sig, lägger beslag på en del såsom ansedd krigskonjunkturvinst.

I allmänhet torde fastighetsägaren komma att hålla sig .skadelös för skatten

genom förhöjda hyror. Skatten drabbar sålunda i sista hand hyresgästerna. De

sakkunniga göra gällande, att det vore med rättvisa överensstämmande, att de,

som haft fördelen av att i skydd av hyresstegringslagen bo förhållandevis billigt,

genom höjda hyror indirekt skola lämna bidrag till kostnaderna för subvention

av bostadsbyggen. Häremot kan invändas, att tillfyllestgörande skäl icke blivit

anförda, varför hyresgäster särskilt i större samhällen, vilka redan nu genom förhöjda

hyror fått en avsevärd känning av dyrtidens tryck, ensamt skola drabbas

av skatten, under det att andra befolkningslager gå fria. Det synes ock svårt att

bevisa, varför undantagslöst en fastighetsägare, som ensam disponerar sin fastighet,

i detta fall skall ställas i en säi-ställning genom att befrias från skatten.

I särskilt inkomna skrifter har dels Söderhamns fastighetsägareförening uttalat

sig mot eu hyresstegringsskatt, under anförande huvudsakligen, att skatten icke

skulle leda till avsett mål, att den skulle bliva svår att övervaka och rättvist tilllämpa

samt att, emedan endast fastighetsägaren skulle drabbas av skatten, det

vore rättvist, att även de hyresgäster, som hade förmånen att bo för billig hyra,

bleve i sin mån beskattade och som eu konsekvens av fastighetsägarnas beskattning

på fastigheternas merinkomst, beskattning även i likhet härmed åläggas alla,

Stockholms

stads hyresnämnders

centralkommitté.

Söderhamns

fastighetsägare

förening.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Östersunds

gårdsägare
förening.

Svenska

stadsförbundets

lostadsråd■

Departe

ments
chefen.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 315.

som fått sina inkomster ökade, dels ock Östersunds gårdsägareförening påyrkat, att

skatt upptages på den hyresstegring, som uppstår, sedan lagen mot oskälig hyresstegring

avvecklats, att de medel som uppstå genom hyresstegringsskatten fonderas

samt att, då staten borde förbinda sig att ersätta 80 procent av den värdeminskning,

som under loppet av de närmast följande tio åren uppstår å bostadsfastigheter,

vilka uppföras åren 1920—22 i de samhällen, där lagen mot hyresstegring

var gällande, statens utgifter på grund av förenämnda värdeminskning måste bestridas

av kyresstegringsskatten och denna upphöra, sedan risken för sannolik

värdeminskning anses vara täckt.

Vidare erinrar jag om, att om Svenska stadsförbundets bostadsrad i

sin framställning den 13 december 1919 till Kungl. Maj:t om åtgärder

i bostadsfrågan uttalat sin anslutning till den grundtanke, varpå det av

bostadssakkunniga framlagda förslaget till hyresstegringsskatt vilar.. Då

särskilda skattebebov för bostadsproduktionens understödjande föreligga,

kan det nämligen, yttrar bostadsrådet, anses fullt skäligt och lämpligt

att härför anlita den oomtvistliga konjunkturvinst, som fastighetsägarna,

särskilt med hänsyn till att fastigheterna i regeln äro fast belånade till

över halva värdet, göra å den ekonomiska utveckling, vilken lamslagit

den affärsmässiga byggnadsverksamheten. En sådan beskattning skall

också för de mindre bemedlade hyresgästerna i viss män göra de förestående

hyresförhöjningarna motiverade och underlätta deras genomförande.

De visserligen mycket ovissa beräkningar, som företagits rörande avkastningen

av eu hyresstegringsskatt enligt bostadssakkunnigas förslag utvisa,

att inkomsterna av densamma väl skulle förslå till täckande av

kostnaderna för såväl statens som kommunernas bidrag till den föreslagna

krishjälpen. Då skattekällan i detta fall är av kommunal natur,

kan det, anser bostadsrådet, ej vara annat än skäligt, att jämväl kommunerna

för sina krishjälpsbidrag få tillgodoräkna sig avkastningen å

densamma.

För min dél kan jag icke dela den mening, som kommit till uttryck

i åtskilliga av de avgivna utlåtandena, nämligen att den föreslagna

hyresstegringsskatten skulle sta i strid mot eller förhindras av lagstiftningen

om hyresreglering. Genom statens ingripande i sistnämnda avseende

har visserligen åstadkommits, att hyrorna hittills hållits nere,

men ihågkommas bör, att skatten ifrågasatts att utgå allenast i den män''

en hyresstegring medgives och denna stegring överstiger de ökade omkostnaderna

för respektive fastigheter.

Däremot är det med tvekan, som jag ansett mig böra nu upptaga

frågan om en ny merinkomstbeskattning. En sådan torde nämligen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315. 33

knappast kunna genomföras utan att i åtskilliga fall medföra ojämnheter

och obilligheter.

Emellertid är frågan om bostadsbristens avhjälpande av den vikt,

att densamma måste bringas till lösning vid innevarande års riksdag,

och tillåter jag mig i detta sammanhang rörande bostadsproduktionens

allmänna läge för närvarande och ifrågasatta åtgärder för lindrande av

bostadsbristen hänvisa till den, på föredragning av statsrådet och chefen

för civildepartementet, nyss av Kung]. Maj:t beslutade propositionen till

riksdagen i bostadsfrågan.

De för detta ändamål erforderliga medel synas icke kunna lämpligen

anskatfas på annat sätt än genom en beskattning i den riktning,

som av bostadssakkunniga ifrågasatts. Jag har därför ansett mig böra

fullfölja uppslaget.

Ett stöd härför är för övrigt, att krigskonjunkturskatt ej hittills

i nämnvärd utsträckning drabbat merinkomster å hyror, vilka först nu

börjat att i avsevärd grad framträda, medan de förut i stort sett undgått

den krigskonjunkturbeskattning, som utgått för de merinkomster, vilka

uppstått genom det av krigstillståndet framkallade läget. Av sociala

och ekonomiska skäl hava statsmakterna ansett sig böra genom särskild

lagstiftning under krigsåren förhindra, att hyrorna, närmast i äldre fastigheter,

höjdes i en grad, som skulle motsvara de. våldsamt ökade kostnaderna

för nyproduktion av bostäder. Sedermera har hyresregleringslagstiftningen

jämkats genom medgivanden att inom vissa gränser vidtaga

hyresförhöjningar. Jag vill i detta sammanhang erinra därom, att

enligt denna dag beslutad proposition till riksdagen om antagande av

lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring bland

annat föreslagits att vid fastställande av lägenhets hyresvärde hänsyn

skall tagas till, förutom andra omständigheter, det allmänna läget å

bostadsmarknaden. Det kan med säkerhet antagas, att den sålunda öppnade

möjligheten att öka hyrorna kommer att begagnas och det synes

då ej vara mera än rätt att en del av den mervinst, som på grund härav

uppstår, går till lindrande av bostadsnöden.

Jag finner mig slutligen böra framhålla, att, då bostadsbristen kan

anses vara begränsad till allenast vissa delar av landet eller i allmänhet

till städer och stadsliknande samhällen samt i allt fall endast dessa delar

av landet skulle komma i åtnjutande av statsunderstöd till bostadsproduktion,

vissa invändningar kunna med fog riktas mot att bereda tillgång

till detta understöd genom skattemedel, uttagna inom landet i

dess helhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 265 käft. (Nr 315.)

501 so 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

Departementschefens

förslag till

förordning

om hyresvärdestegringsBkatt.

I det följande skall redogöras för de ändringar i bostadssakkunnigas

förslag, som ansetts böra vidtagas vid förslagets överarbetning

i finansdepartementet; dock vill jag redan nu omnämna, att jag, i likhet

med vad uti vissa yttranden ifrågasatts, ansett skatten böra utsträckas

att gälla bostadslägenheter, som av fastighetsägare själva innehavas, och

har vid sådant förhållande befunnits lämpligast vidtaga den redaktionella

ändringen, att skatten angives avse hyresvärdestegring i stället för

ökning av hyresinkomst.

Jag skall nu övergå till de vidtagna ändringarna i sakkunnigas

förslag och till en närmare motivering av detaljstadgandena i det förslag

till förordning om hyresvärdestegring sskatt, som jag härmed framlägger

för Kungl. Maj:t.

I enlighet med vad nyss framhållits, anser jag benämningen hyresstegringsskatt

böra ändras till hyresvärdestegringsskatt, varjämte tilllägget

»för bostadsändamål» såsom obehövligt synes böra utgå.

i §•

Vid övervägande av frågan om en skatt av förenämnda art lämpligen

bör vara kommunal eller statlig hava bostadssakkunniga framhållit,

att, om skatten bleve rent kommunal, åt respektive kommuner

bleve överlämnat avgörande, huruvida skattens uttagande vore av behovet

påkallat, medan, om skatten skulle ingå till statsverket, dylikt

avgörande givetvis icke kunde läggas i kommunens hand. Till förmån

för det förra alternativet kunde anföras, att ansvaret för bostadsproduktionen

i första hand vilade på kommunen. Mot samma alternativ talade

åter den omständigheten, att behovet av medel till understödjande av

bostadsproduktionen icke stode i direkt förhållande till den påräknade

inkomsten av skatten från de särskilda kommunerna. Genom skattens

anordnande såsom statsskatt vunnes därjämte en rättvisare och mera

rationell fördelning av skattemedlen.

I flera av de över förslaget avgivna yttranden (såsom, förutom vissa

drätselkammare och fastighetsägaresammanslutningar, länsstyrelserna i

Blekinge, Göteborgs och Bohus län samt Gävleborgs län) har påyrkats,

att skatten måtte bliva kommunal. Kammarrätten synes jämväl hava

de största sympatierna för en sådan anordning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung1. May.ts Proposition Nr 315.

35

På av bostadssakkunniga anförda skäl och då genom de åtgärder

å bostadsfrågans område, som föreslagits i den av chefen för civildepartementet

nyss anmälda propositionen, statsmakterna skulle ikläda sig, betydande

ekonomiska uppoffringar till bostadsproduktionens främjande

lagts å statsverket, synes mig bostadssakkunnigas förslag om att skatten

bör bliva en statsskatt, vara välbetänkt.

Uti denna paragraf har inflyttats bestämmelsen i 12 § enligt bostadssakkunnigas

förslag, att taxering till hyresvärdestegringsskatt skall äga

rum vart och ett av åren 1921 —1925.

I fråga om den sålunda föreslagna tidsperioden finner jag mig höra

framhålla följande.

Den plan till vissa statsåtgärder för bostadsproduktionens främjande,

som framlagts genom propositionen i bostadsfrågan, utgår ifrån, att denna

plan väsentligen skall omfatta en femårsperiod och att för dess genomförande

kräves en under fem år utgående hyresvärdestegringsskatt.

Då förstberörda åtgärder kräva utgifter redan innevarande år, är

det önskvärt, att taxering till hyresvärdestegringsskatt äger rum så snart

ske kan. Förslaget upptager därför taxering av sådan skatt redan år

1921, varmed sista året för dylik taxering skulle bli år 1925.

2 §■

Med avseende å hvresvärdestegringsskattens tillämplighetsområde

hava bostadssakkunniga föreslagit, att skatten skall utgå i samtliga rikets

städer och stadsliknande samhällen, ävensom i de övriga orter, där

enligt Konungens förordnande lagen mot oskälig hyresstegring äger

tillämpning vid utgången av år 1919.

Då enligt förut berörda proposition om åtgärder i bostadsfrågan

statens låne- och subventionsverksamhet skulle avse allenast orter, därå

hyresstegringslagen gäller, är det också uppenbart, att de medel till

fullgörande av denna verksamhet, som hyresvärdestegringsskatten är

avsedd att lämna, allenast böra uttagas å de orter, där hyresstegringslagen

tillämpas.

I anledning av vad kammarrätten anmärkt därom, att hyresvärdestegringsskatt

också bör upptagas å orter, till vilka under förordningens

giltighetstid hyresregleringslagstiftningen enligt beslut av Kungl. Maj:t

skall utsträckas, vill jag framhålla, att sådana bestämmelser icke torde

erfordras vid bifall till det förslag om ändring i hyresregleringslagstiftningen,

som chefen för justitiedepartementet förordat. Enligt nämnda

förslag kommer nämligen sådan utsträckning icke i fråga. Att införa

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

bestämmelser om att hyresvärdestegringsskatten skulle upphöra att gälla

för viss ort i och med upphörande av hyresreglering därstädes, skulle

kunna medföra den betänkliga konsekvensen, att ett samhälle först tillgodogör

sig statssubvention för bostadsproduktion, men därefter undandrager

sig att deltaga i täckandet av kostnaderna.

Uti denna paragraf har införts bestämmelser därom, att fastighet

med taxeringsvärde ej överstigande 15,000 kronor ävensom fastighet,

som färdigbyggts så sent, att densamma den 1 januari 1920 ännu icke

var till väsentlig del uthyrd, skola vara undantagna från förordningens

tillämpning. För skattens effektivitet torde dessa undantag icke sakna

betydelse, men de synes vara betingade av billighet och vad särskilt det

senare undantaget angår lärer kunna antagas, att frånvaron av sådant

stadgande skulle kunna i någon mån verka hämmande på produktionen.

3 §.

, Stadgandena om den subjuktiva skattskyldigheten, vilken i bostadssakkunnigas

förslag införts som 7 §, hava ansetts böra framflyttas hit

och har i samband härmed under denna paragraf införts bestämmelser

om skattefrihet, hänförande sig till fastighetens ägare. Särskilt må

framhållas, att, där fastighets ägare för egen näring eller eljest för drivande

av rörelse eller yrke använt lägenhet i egen fastighet, han enligt

förslaget icke är skattskyldig för sådan lägenhets hyresvärde.

4 §•

Bostadssakkunnigas förslag innebär taxering efter hyresår med första

hyresåret räknat till tiden 1 io 1914—:i0/9 1915.

Flera av de hörda myndigheterna hava framhållit, att taxering per

kalenderår vore lämpligare. Särskilt har kammarrätten gjort sig till tolk

för denna mening, under framhållande, att taxeringen till inkomst- och

förmögenhetsskatt ävensom de uppgifter, hyresnämnderna erhålla, grunda

sig på kalenderår samt att, om kalenderår lägges till grund för taxeringen,

icke heller någon skärning med krigskonjunkturskatten skulle förekomma.

På dessa skäl och då, om kalenderåret lägges till grund för taxeringen,

en betydande förenkling av hela taxeringsförfaraudet vinnes, har

jag anslutit mig till kammarrättens mening.

Vidkommande det jämförelseår, (första hyresåret) som bör läggas

till grund för mervärdet, hava från olika håll anmärkningar framställts

mot bostadssakkunnigas förslag. Man har påpekat, att nämnda år läge

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

för långt bort i tiden för att säker utredning alltid skulle vinnas om

de hyresbelopp, som då utgått, och att för hyresåret l/io 1914—50,9 1915

en å flera orter avsevärd nedgång av hyrorna ägde rum i jämförelse med

närmast föregående år. I några av de avgivna yttrandena har påyrkats,

att året 1919 eller hyresåret 1919—1920 måtte räknas som första hyresåret.

Vid övervägande av detta spörsmål har jag ansett att till jämförelseår

(första året) lämpligen bör väljas kalenderåret 1910. Var fastighet

icke bebyggd vid ingången av kalenderåret 191G eller har den efter

nämnda tid, men före den 1 januari 1920 övergått till ny ägare, torde

såsom första året rimligen böra antagas i förra fallet det första år efter

bebyggandet, varunder fastigheten varit till väsentlig del uthyrd, och i

senare fallet det kalenderår, varunder förvärvet skedde.

5 §•

Denna paragraf upptager bestämmelser om sättet för beräkning av

det nettohyresvärde, som skall ligga till grund för jämförelse mellan

hyresvärdet under sista och första året.

Mot bostadssakkunnigas förslag till denna paragraf hava i de avgivna

yttrandena framställts flera erinringar rörande omkostnadernas beräkning,

varjämte särskilt yrkats rätt till avdrag för skatter.

I anledning av de framställda erinringarna har paragrafen undergått

vissa kompletteringar och förtydliganden, varvid jag funnit lämpligast

att till grund för j fastställande av de löpande omkostnaderna och

för de nödiga reparationerna å fastigheten lägges ett bestämt procenttal

av åbyggnadernas taxeringsvärde, och har jag ansett detta procenttal

höra sättas till 2 Va % för byggnad av sten och därmed jämförligt material

och till 3 % för byggnad av annat material. Något fog för avdrag

av skatter av ena eller andra slaget lärer ej kunna förefinnas.

Med föranledande av i vissa yttranden framställda erinringar därom

att i bostadssakkunnigas förslag hänsyn icke tagits till om- eller tillbyggnader

mellan första och sista åren, har jag ansett rättvist införa bestämmelse,

att i de fall om- eller tillbyggnader skett, fastighets ägare

skall vara berättigad till avdrag för skälig ränta å kostnaden härför.

Vidare har tillagts föreskrift om uppdelning av omkostnaderna för

det fall, att skatt icke skall utgöras för fastighets hela hyresvärde, och

slutligen har till denna paragraf förts vissa i bostadssakkunnigas förslag

under andra paragrafer intörda stadganden, som närmast hava avseende

å uppskattnings förfarandet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

6 §•

Enligt bostadssakkunnigas förslag till avfattning av förevarande §>

skulle, om skattskyldig uppburit hyresinkomst från flera fastigheter och

å någon av dessa, efter avdrag av omkostnader, uppstått förlust, denna

förlust få avdragas från överskott å annan hyresinkomst, i den mån den

skattskyldige lämnade utredning, som godkändes av taxeringsnämnden.

Kammarrätten har mot detta förslag erinrat, att under förlust också

torde böra inbegripas under sista året uppkommen vinst å fastighet,

understigande vinsten å samma fastighet under första hyresåret, vadan

till förtydligande härav paragrafen borde omredigeras, samtidigt som det

tillika borde utsägas, inom vilket taxeringsdistrikt förlustavdraget, om

samma person äger fastighet inom olika distrikt, skulle göras. Sistnämnda

förtydligande har också påyrkats av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län.

Vad sålunda berörts, visar de svårigheter, som föreligga med antagande

av bostadssakkunnigas förslag. I följd härav har jag ansett

lämpligast, att vid beräkning av mervärde varje fastighet betraktas som

en enhet för sig och att således förlust å en fastighet icke får avdragas

från överskott å annan fastighet.

I anslutning härtill har denna paragraf avfattats.

7 §•

På grund av omläggningen från skatt å hyresinkomst till skatt å

hyresvärde har första momentet omredigerats samt andra momentet enligt

bostadssakkunnigas förslag helt avförts.

8 och 9 §§.

Bostadssakkunnigas förslag om att mervärde, som understiger

100 kronor ej skall taxeras, har mött flera invändningar i de avgivna

''yttrandena, i det man ansett nämnda. belopp alldeles för lågt och böra

höjas, i vilket avseende i flertalet yttranden föreslagits 300 kronor, men

i några yttranden också upptagits 1,000 kronor.

För min del finner jag det skattefria mervärdet böra sättas till

500 kronor särskilt med hänsyn till att även fastighetsägares egna

bostäder äro avsedda att underkastas beskattning samt därjämte, att

småfastigheterna, exempelvis till ett taxeringsvärde icke överstigande

15,000 kronor, böra helt undantagas från den beskattning, varom här

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts Proposition Nr 315. 39

är fråga. För skattens effektivitet och utfall sakna dessa förändringar

visserligen icke betydelse, men de synas betingade av billighet och de

underlätta också avsevärt hela taxeringsförfarandet. Dessa båda bestämmelser

hava för övrigt likasom bestämmelsen i 4 mom. enligt bostadssakkunnigas

förslag överflyttats till andra paragrafer.

På grund av erinran från kammarrätten har den i 2 mom. av sakkunnigas

förslag upptagna rätten för taxeringsmyndighet att i vissa fall

medge befrielse från skatt, en rätt som skäligen synts böra bibehållas,

begränsats till skattskyldig, vilkens taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

icke överstiger 3,000 kronor.

Vad angår skatteprocenten, innehåller bostadssakkunnigas förslag,

att skatt skall utgå med följande procent av merinkomsten, nämligen

för merinkomst

ej överstigande....................................... 490 kronor 20 %

överstigande ......................................... 490 » 30 %

dock att för det första året, varunder dylik skatt påföres, skatten skulle

utgå med allenast 15, resp. 20, % för merinkomst ej överstigande eller

överstigande 490 kronor.

I motiven till förslaget anföra bostadssakkunniga härutinnan följande:

»Vad angår den del av uppkommen merinkomst, som bör kunna

tagas i anspråk för det allmänna, är att taga hänsyn till, att de ökade

hyresinkomsterna komma fastighetsägarna till godo utan några jämförliga

motprestationer från deras sida. Vid krigskonjunkturskattetaxeringen

* har man måst taga hänsyn till befintligheten av en icke obetydlig företagarerisk,

som, vad angår det nuvarande läget på hyresmarknaden, kan

anses utesluten.

Den del av merinkomsten, som på grund av hyresstegringsskatten

skall ingå till det allmänna, bör ur denna synpunkt kunna sättas högre

än vid krigskonjunkturskatten.

Emellertid kunna vissa billighetsskäl anföras, som mana till försiktighet

vid fastställande av skatteprocenten. Sålunda må erinras, att

under de senare krisåren, på grund av materialbrist eller höga materialpriser

och arbetskostnader, behövligt underhåll av fastigheterna måst i

viss mån eftersättas och bör ombesörjas, så snart förhållandena det

medgiva.

Vid övervägandet av dessa skäl har ansetts lämpligt föreslå, att

skatt skall utgå med 30 procent å merinkomsten, dock att för de mindre

bärkraftiga, varmed avsetts de, vilkas merinkomst understiger 500 kronor,

nedsättning ansetts behövlig till 20 procent. Dock har, för att

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 315.

göra övergången till skattens inträdande mjukare och jämväl med tanke

på att under första året en ej oväsentlig del eftersatta reparationer, som

överskjuta ett års normalt underhåll, kunna komma att utföras, skattesatsen

för sagda år föreslagits till respektive 20 och 15 procent.»

Kammarrätten och flera andra av de i ärendet hörda myndigheterna

hava framhållit, att skatteskalan behövde jämkas för att undgå vissa med

förslaget förenade ojämnheter, i vilket avseende t. ex. påpekats, att enligt

bostadssakkunnigas förslag skatten skulle för en merinkomst av 490

kronor uppgå till 98 kronor, men för en merinkomst av 500 kronor till

150 kronor.

Från olika håll har också påyrkats fastställande av en progressiv ■

skatteskala, varigenom de kraftigare merinkomsterna bleve hårdare beskattade

än de inkomster, som endast innebure ringa ökning.

Några bärande skäl för att i fråga om en skatt av denna konstruktion

införa en i egentlig mening progressiv skatteskala synes mig ej

föreligga. 1 stort sett bör skatten göras proportionell med en degressiv

avslutning nedåt. Enklast synas ojämnheter och språng undvikas genom

ett bottenavdrag för alla mervärden.

Jag har därför vidtagit de förändringar i nyss angivna syften, som

det här framlagda förslaget innehåller.-

De förut angivna beräkningarna av vad eu hyresstegriugsskatt kan

antagas inbringa torde alltjämt bliva i stort sett tillämpliga; visserligen

har skatteskalan för högre merinkomst skärpts och skattskyldigheten i

viss mån utsträckts, men å andra sidan hava i andra hänseenden eftergifter

och lindringar gjorts.

11 §.

Med den omläggning av taxeringsförfarandet, som föreslagits, bortfaller

givetvis det särskilda uppbördsförfarandet enligt sakkunnigas förslag.

Debitering och uppbörd bör ske i samband med uppbörden av

övriga kronoutskylder och skatten införas å de vanliga debetsedlarna, som

alltså måste kompletteras med titeln hyresvärdestegringsskatt. Härigenom

vållas väl, att statsverket får in skattemedlen senare än enligt sakkunnigas

förslag, enär det icke kan anordnas särskild uppbördsstämma för

hyresvärdestegringsskatt, som ju icke gärna kan läggas vare sig mellan

taxeringsnämndens och prövningsnämndens sammanträden eller efter

prövningsnämndens sammanträde men före den allmänna uppbördsterminen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung}. Ma):ts Proposition Nr 315.

41

12—14 samt 17—19 §§

(14—IG samt 19 — 21 §§ i sakkunnigas förslag).

Genom omläggning av hyresåret till kalenderår hava åtskilliga förenklingar

kunnat vidtagas uti taxeringsförfarandet.

Särskilda sammanträden skulle således icke erfordras för taxeringsnämnderna,

utan hava dessa att utföra denna taxering samtidigt med

taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt m. m. Väl kan häremot

göras den invändningen, att tiden knappast kommer att räcka till, då

taxeringsnämnderna hava mycket att göra i och för den vanliga taxeringen.

Denna anmärkning torde dock, som skatten nu är lagd, knappast träffa

annat än möjligen första taxeringsåret, då ju nämnderna de följande åren

hava första årets hyresvärde infört i de gamla längderna, varav de erhålla

avskrifter. Vidare är att märka, att med det schematiska avdragssätt, som

nu föreslagits, granskningen i allmänhet torde bliva rätt lätt. Huvudvikten

kommer att ligga på att kunna kontrollera sista årets bruttohyresvärde,

men denna granskning åligger nämnderna redan förut vid

granskningen av deklarationerna till inkomst- och förmögenhetsskatt.

De särskilda prövningsnämnder, som sakkunnigas förslag upptager,

hava borttagits och det dem åliggande arbetet överflyttats å de

ordinarie prövningsnämnderna. Att dessa härigenom skulle bliva för

hårt belastade, är knappast att befara.

15—16 §§ (17—18 §§ enligt sakkunnigas förslag).

Förevarande §§ avhandla deklarationsförfarandet. De hava anpassats

till föregående bestämmelser angående de fastigheter, för vilka

taxering för hyresvärdestegringsskatt skall äga rum.

Jag har vidare funnit lämpligt införa föreskrift därom, att hyresgäst

kan efter anmaning bliva skyldig avgiva upplysningar om utgående

hyra m. m. som kan vara av betydelse för prövning av fastighetsägares

skattskyldighet. Givetvis bör begagnande av i skattemyndigheternas

händer sålunda lagd anmaningsrätt endast med varsamhet användas.

20 §.

Jag har ansett lämpligt att ur 22 § enligt bostadssakkunnigas förslag

utbryta bestämmelserna om påföljd för det fall, att deklarations- eller

uppgiftspliktig mot bättre vetande lämnar oriktiga uppgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 265 höft. (Nr 815.) soi 20 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 315.

21-24 §§.

Avfattningcn av dessa §§ ansluter sig till motsvarande §§ i bostadssakkunnigas

förslag (22—25 §§), och har huvudsakligen undergått allenast

sådana jämkningar, som påkallats av från sakkunnigas förslag avvikande

bestämmelser i förslaget till förordning. Någon särskild motivering

till dessa ändringar lärer icke erfordras.

Ang. Beträffande sakkunnigas förslag angående statens bostadsfond har

Sstadsfond" statskontoret i huvudsak anfört, att på grund av medlens hastiga förbrukning

böra dessa icke fastlåsas genom förräntning — ej fonderas,

då svårigheter kunde uppstå att lösgöra tillgångarna, när de skola tagas

i anspråk.

I stället böra medlen ingå i statsverkets kassaförlag. Varje år, inkomststiteln

förekommer i riksstaten, uppföres ett reservationsanslag till

understöd för uppförande av bostadshus å samma belopp som inkomsttiteln

att utgå direkt av denna titel.

I överensstämmelse härmed har chefen för civildepartementet redan

framställt förslag angående här ifrågavarande anslags budgetmässiga behandling.

I fråga om hyresvärdestegringsskattemedlens införande på

budgetens inkomstsida torde jag få anledning senare återkomma vid framläggande

av förslag till nya inkomstberäkningar. Jag anmärker nu

endast, att, då i finansplanen icke räknats med hyresvärdestegringsskattemedel

i 1921 års riksstat, jag därvid utgått från andra förutsättningar

i fråga om hyresvärdestegringsskattens uttagande.

Formulär De formulär och blanketter, som böra fastställas i samband med

blanketter ei1 förordning om hyresvärdestegringsskatt, hava undergått de jämkningar

från bostadssakkunnigas förslag, som påkallas av skiljaktigheterna

mellan detta förslag och de här framlagda. Av dessa formulär och

blanketter torde endast formuläret till deklaration om hyresvärde behöva

belasta statsrådsprotokollet medan förslag till övriga formulär och blanketter,

vilka Kungl. Maj:t torde äga fastställa, lärer kunna få fogas

till de övriga handlingar i ärendet, som tillhandahållas vederbörande

utskott.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts Proposition Nr 315.

43

Föredragande departementschefen hemställde härefter, att Kungl.

Maj:t måtte i proposition till riksdagen föreslå riksdagen att antaga det

sålunda upprättade förslaget till förordning om hyresvärdestegringsskatt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

förordna att till riksdagen skulle avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:469 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj\ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om hyresvärdestegringsskatt jämte i ämnet väckta mot s. 4 i texten
  2. SBev1LU 1920:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om hyresvärdestegringsskatt jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten
  3. SBev1LU 1920:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med vissa ändrade bestämmelser mot oskälig hyresstegring m. m. ävensom i anledning därav s. 2 i texten
  4. AK 5TU 1920:10 Andra kammarens femte tillfälliga utskotts memorial Nr 10 s. 1 i texten