Sök i Ratio Lex

Med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. in

1920-01-16 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1920:45, Med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kung!. Maj ds Proposition Nr 45.

Nr 45.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till omorganisation

av vattenfallsstyrelsen m. in.; given Stockholms

slott den 16 januari 1920.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, med godkännande av de av departementschefen förordade, uti

statsrådsprotokollet angivna huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,

dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920 antaga följande

ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet den 19 juni 1919 för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk:
42

§.

Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige och

överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen,

förordnas på viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år

räknat:

järnvägsfullmäktig ................... 6,000 kronor

telegraffullmäktig........................................................................... 4,000 »

vattenfalls fullmäktig....................................................................... 4,000 »

överrevisor vid statens järnvägar.............................................. 3,500 »

överrevisor vid statens vattenfallsverk ................................... 2,500 »

dels besluta, att under avdelningen A. av den vid samma reglemente

såsom bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande statens vattenfallsverk

från och med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,

nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt, i trettonde

lönegraden: notarie, registrator och revisor, i femtonde lönegraden:

kamrer och sekreterare, i sextonde lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde

lönegraden: förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 38 käft. (Nr 45.) sou 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kung!. Maj:ts Proposition Nr 45.

lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden: byråchef och

förste byrådirektör;

dels ock beträffande sådana befattningar vid statens vatten falls verk,

vilkas antal enligt förenämnda avlöningsreglemente skall fastställas av

Kungl. Maj:t och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma

detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet fogade förteckning.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ts Proposition Nr 45

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16

januari 1920.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petkén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Holmquist anförde:

I en till riksdagen den 25 april 1919 avlåten proposition, nr 391,

underställde Kungl. Maj:t riksdagens prövning förslag till gemensamt

avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk.

I en samma dag avlåten proposition, nr 395, framlade Kungl.

Maj:t vidare förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen såsom

beslutande myndighet samt förslag till ny personalorganisation för densamma.

I förstnämnda hänseende föreslogs sålunda, att vattenfallsstyrelsen,

vilken för närvarande är kollegialt sammansatt, skulle omorganiseras

mera i överensstämmelse med två av de övriga affärsdrivande

verken, nämligen järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen. Den föreslagna

personalorganisationen för vattenfallsstyrelsen upptog en generaldirektör

och chef, en överdirektör, 4 vattenfallsfullmäktige, 2 överrevisorer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. Majds Proposition Nr 45.

samt övrig personal, fördelad på 4 ordinarie byråer. Därjämte innefattade

sistnämnda proposition förslag till bestämmande av antalet av

vissa befattningar vid såväl vattenfallsstyrelsen som statens vattenfallsverks

lokalförvaltningar.

I skrivelse den 12 juni 1919, nr 291, anförde riksdagen beträffande

den föreslagna omorganisationen av vattenfallsstyrelsen som beslutande

myndighet, att riksdagen på den sena tid av riksdagen, då ifrågavarande

med kommunikationsverkens lönereglering sammanhängande proposition

förelegat till behandling, icke varit i tillfälle ägna detta organisationsspörsmål

den ingående granskning, som i betraktande av frågans

betydelse vore av behovet påkallad. På grund därav och då riksdagen

ansett ett uppskov med denna frågas avgörande utan större

olägenhet kunna äga rum, hade riksdagen icke funnit sig böra då företaga

densamma till slutlig behandling. Därvid förutsatte emellertid

riksdagen, att Kungl. Maj:t, efter förnyat övervägande på vilket sätt

förevarande organisationsfråga lämpligen borde vinna sin lösning, vid

början av 1920 års riksdag skulle framlägga det förslag i ämnet,

vartill utredningen kunde giva anledning. Beträffande förslaget om

ny personalorganisation för vattenfallsstyrelsen fann riksdagen ej heller

denna fråga på grund av sitt sammanhang med nyssnämnda spörsmål

om själva styrelsens omorganisation för det dåvarande böra företagas

till avgörande utan böra uppskjutas i avvaktan på att nyssnämnda

organisationsspörsmål vunne sin slutliga lösning. Då den föreslagna

löneregleringen vore avsedd att träda i kraft först den 1 juli

1920, uttalade riksdagen förhoppning om att förnyat förslag i ämnet

till 1920 års riksdag skulle kunna hinna slutbehandlas i så god tid,

att något uppskov med tillämpningen av nämnda lönereglemente ej

heller för vattenfallsstyrelsens del behövde uppkomma.

Riksdagen fann sig på grund av det anförda icke kunna bifalla

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om fastställande av antalet av vissa högre

befattningar vid vattenfallsstyrelsen utom för så vitt anginge befattningarna

såsom generaldirektör och chef samt överdirektör, vilka befattningar

riksdagen ansett kunna upptagas utan att föregripa en blivande

omorganisation av styrelsen. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga

om antalet högre befattningshavare vid lokalförvaltningarna fann riksdagen

icke anledning till erinran.

Till följd av sitt beslut i nu berörda fråga fann riksdagen, som i

huvudsak biträdde Kungl Maj:ts förslag till nytt avlöningsreglemente

för kommunikationsverken, nödvändigt att för det dåvarande därur utbryta

de bestämmelser, som särskilt hänförde sig till såväl de befatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 45. 6

ningshavare i vattenfallsstyrelsen, vilka skulle anställas genom konstitutorial,

som ock de föreslagna vattcnfallsfullmäktige och överrevisorerna

vid statens vattenfallsverk.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 19 juni

1919 utfärdat avlöningsreglemente för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk (sv. förf.-saml.

nr 343).

I det vid Kung]. Maj:ts förenämnda proposition, nr 395, fogade

statsrådsprotokollet återfinnes eu redogörelse för vattenfallsstyrelsens

inveckling och nuvarande organisation (sid. 3—8). Under åberopande

av denna redogörelse framhöll departementschefen i sitt yttrande till

nämnda protokoll, att behovet av en genomgående omorganisation av

styrelsen under flera år gjort sig gällande och ej längre torde kunna

undanskjutas. Ett ytterligare skäl att för det dåvarande företaga denna

omorganisation fann departementschefen vidare i den omständigheten,

att en dylik åtgärd lämpligast borde vidtagas i samband med den allmänna

lönereglering för statens vattenfallsverks olika avdelningar, varom

i annat sammanhang då framlagts förslag. Av riksdagens förenämnda

skrivelse framgår, att även riksdagen funnit önskvärt, att förevarande

organisationsfråga snarast möjligt löses, så att vattenfallsstyrelsens

tjänstemän utan uppskov kunna bliva delaktiga i den beslutade löneregleringen

för kommunikationsverken, vilken som bekant träder i kraft

den 1 juli 1920. Jag har därför ansett mig böra redan nu underställa

frågan Kungl. Maj:ts förnyade prövning.

Beträffande organisationen av vattenfallsstyrelsen hade Kung!. Maj:t

vid framläggande av sitt förslag i ämnet till 1919 års lagtima riksdag

att välja mellan olika alternativ. Vattenfallsstyrelsen och kommunikationsverkens

lönekommitté hade nämligen i detta hänseende stannat i

olika meningar.

Vattenfallsstyrelsen framlade således i skrivelse till lönekommittén

och i ett över kommitténs förslag sedermera avgivet utlåtande förslag

till en organisation, som i huvudsak överensstämde med den nuvarande,

i det att styrelsen enligt detta förslag skulle bestå av en chef samt ett

antal från andra verksamhetsområden tillkallade ledamöter. Liksom för

närvarande är fallet, skulle inom styrelsen viktigare ärenden avgöras

kollegialt och andra ärenden av verkets chef ensam, dock att kollegial

behandling skulle fordras i färre antal fall än som nu gäller. Styrelsens

förslag innebar vidare inrättande inom styrelsen av vissa avdelningar

Vattenfalls

styrelsen.

Valet av ny

oryanisations

form.

Vattenfalls
styrelsen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Löne
kommittén.

Kungl. Maj.is Proposition Nr 45.

och byråer, vilka under verkets chef skulle förestås av avdelningschefer

och byråchefer. Innehavare av dylik tjänst skulle icke såsom ledamot

deltaga i besluten men äga att som föredragande till protokollet anteckna

avvikande mening ävensom att på egen hand avgöra vissa

grupper av mindre viktiga ärenden. De två revisorer, som för närvarande

årligen tillsättas av Kungl. Maj:t för granskning av styrelsens

förvaltning, hade i styrelsens förslag bibehållits, dock under den förändrade

benämningen överrevisorer. Vidkommande den nuvarande anordningen

med särskilda representanter från andra ämbetsverk vid handläggning

inom vattenfallstyrelsen av vissa slag av ärenden uttalade

styrelsen såsom sin mening, att densamma numera vore både ineffektiv

och onödig.

I motsats mot vattenfallsstyrelsen förordade kommunikationsverkens

lönekommitté en ny organisationsform för vattenfallsstyrelsen, mera

överensstämmande med den, som tillämpades beträffande järnvägsstyrelsen

och telegrafstyrelsen, och avseende att formen med från annan

verksamhet tillkallade beslutande ledamöter skulle utbytas mot en fullmäktiginstitution

samt att vederbörande föredragande tjänsteman skulle

erhålla ledamots ställning i styrelsen.

Enligt kommitténs mening borde sålunda vattenfallsstyrelsen utgöras

av generaldirektören och chefen för statens vattenfallsverk samt

vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande ledamöter,

ävensom vattenfallsfullmäktige i egenskap av representanter för

näringslivet och de allmänna intressena. Föredroges ärende av annan

tjänsteman hos styrelsen än avdelningschef eller byråchef, skulle därvid

dylik föredragande ingå såsom ledamot av styrelsen.

De till styrelsens handläggning hörande ärenden skulle avgöras av

generaldirektören, efter föredragning av vederbörande avdelningschef

eller byråchef eller ock av särskilt förordnad föredragande. Från generaldirektörens

ensambeslutanderätt skulle dock undantagas ärenden rörande

bestraffning av personalen, vilka ärenden lämpligen borde avgöras

kollegialt, dock med utslagsröst för generaldirektören i händelse av lika

röstetal. Utan föredragning inför generaldirektören borde avdelningschef

kunna få på föredragning av honom underordnad tjänsteman avgöra

sådana ärenden eller grupper av ärenden, beträffande vilka han av generaldirektören

erhållit uppdrag att meddela beslut. Givetvis borde slutligen

vederbörande avdelningschef, byråchef eller annan tjänsteman äga

att utan föredragning inför styrelsen vidtaga åtgärd beträffande en del

mindre viktiga ärenden, s. k. byråärenden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45

7

Vid föredragning av ärenden av mera principiell natur och andra

särskilt viktiga ärenden borde vattenfallsfullmäktige närvara och såsom

ledamöter i styrelsen meddela upplysningar och råd samt deltaga i överläggningen.

Därest generaldirektören i ärende, som föredroges för honom, fattade

beslut, som strede mot föredragandens eller annan tillstädesvarande

ledamots åsikt, skulle det åligga denne att låta till protokollet anteckna

sin skiljaktiga mening. Detta gällde även vattenfalls fullmäktig, där

han vore närvarande vid föredragning inom st37relsen.

I detta sammanhang berörde kommittén även frågan, huru sådana

ärenden, som eljest på föredragning skulle avgöras av generaldirektören,

borde behandlas, då denne vore förhindrad att utöva sitt ämbete.

Enligt kommitténs förslag skulle någon särskild ställföreträdare för

generaldirektören i allmänhet icke vara erforderlig. Bleve generaldirektören

för längre tid hindrad att utöva sitt ämbete, borde emellertid

särskild vikarie förordnas av Kungl. Maj:t.

Beträffande förslaget att utbyta de nuvarande icke föredragande Särskilda

styrelseledamöterna mot fullmäktige samt tilldela de föredragande tjänste- yttrandenmännen

ledamots ställning var kommittén icke fullt enig, i det att

ledamoten herr Lubeck i likhet med vattenfallsstyrelsen förordade bibehållandet

av den kollegiala organisationsformen.

Vattenfallsstyrelsens ordförande, generaldirektören F. V. Hansen,

framhöll å andra sidan i ett till vattenfallsstyrelsens utlåtande över lönekommitténs

förslag avgivet särskilt yttrande huvudsakligen, att han vore

ense med övriga ledamöter i att förorda den kollegiala formens bibehållande,

men att han ansåge jämväl en organisationsform med fullmäktige,

om den på lämpligt sätt utbildades och tillämpades, kunna

bliva betryggande och ändamålsenlig.

Vid föredragning den 25 april 1919 framhöll departementschefen, Kungi. Majas

att valet ingalunda vore lätt, då det gällde att bestämma sig för den

ena eller den andra av de angivna organisationsformerna. Å ena sidan tima riksdag,

hade den hittills tillämpade organisationen fungerat på ett tillfredsställlande

sätt under hela den tid, 30m förflutit från styrelsens inrättande,

men å andra sidan torde det kunna befaras, att den nuvarande organisationsformen

särskilt för framtiden kunde komma att medföra vissa

olägenheter. Efter en granskning av de olika skäl, som anförts för och

emot de olika förslagen, kom departementschefen emellertid till den

uppfattningen, att kommitténs förslag beträffande organisationsformen vore

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj:ts Proposition Kr 45.

Departements
chefen.

att föredraga framför styrelsens, samt förordade i enlighet härmed, att

vattenfallsstyrelsen skulle utgöras av en generaldirektör, såsom chef,

samt vederbörande avdelningschefer och byråchefer, såsom föredragande

ledamöter, ävensom vattenfallsfullmäktige. Vid den närmare utformning

av styrelsens organisation, som måste ske genom instruktionen,

fann departementschefen ock de av kommittén i hithörande hänseenden

i övrigt angivna riktlinjerna böra i huvudsak följas.

I fråga om antalet fullmäktige föreslog departementschefen, i anslutning

till vad kommittén i sådant hänseende uttalat, att detta antal

lämpligen borde bestämmas till fyra, varigenom såväl näringslivet som

de allmänna sociala intressena kunde förväntas bliva på ett tillfredsställande

sätt representerade inom styrelsen.

Beträffande de ifrågasatta överrevisorerna för granskning av statens

vattenfalls verks räkenskaper och förvaltning anslöt sig departementschefen

till vattenfallsstyrelsens förslag. Likaledes biträdde departementschefen

styrelsens förslag i fråga om upphävande av nu gällande bestämmelser

därom, att i behandlingen av vissa frågor inom styrelsen

skola deltaga särskilda representanter för andra ämbetsverk.

De sålunda förordade grunderna för vattenfallsstyrelsens omorganisation

vunno jämväl Kung]. Maj:ts bifall och förelädes riksdagen till

godkännande.

Att vid valet mellan de alternativa förslag rörande vattenfallsstyrelsens

organisationsform, som framlagts, träffa den bästa lösningen är synnerligen

svårt. Olika meningar härutinnan hava jämväl kommit till uttryck

såväl under den förberedande utredningen av ärendet som motionsvis

vid 1919 års lagtima riksdag. Sålunda hemställdes i två inom riksdagens

båda kamrar väckta motioner, att riksdagen med bifall i övrigt

till Kungl. Maj:ts förslag måtte besluta om bibehållande av vattenfallsstyrelsens

nuvarande styrelseform. Till stöd för sin framställning åberopade

motionärerna i huvudsak samma skäl, som av en reservant inom

kommittén samt vattenfallsstyrelsen anförts för en dylik organisationsform.

Då de åberopade synpunkterna sålunda redan förut framlagts för

Kungl. Maj:t till övervägande, finner jag ej anledning att här närmare

ingå på desamma. Det kan visserligen ej förnekas, att beaktansvärda

skäl tala för den uppfattning, för vilken motionärerna gjort sig till

förespråkare, men för egen del har jag icke funnit tillräckliga skäl

föreligga att frångå det av Kung]. Maj:t föregående år framlagda förslaget,

vilket, på sätt min företrädare uttalat, synes väl ägnat att skapa

garantier för att vattenfallsstyrelsen jämväl för framtiden skall på ett

tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Jag anser mig därför — under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 45.

it

hänvisning i övrigt till vad av departementschefen i propositionen nr

395 (sid. 25 — 30) i ämnet anfördes — böra förorda, att de av Kungl.

Maj:t föregående år föreslagna huvudgrunderna för vattenfallsstyrelsens

omorganisation ånyo föreläggas riksdagen till godkännande.

1 42 § av Kung!. Maj:ts förenämnda förslag till nytt avlöningsreglemente

för kommunikationsverken återfunnos bestämmelser rörande

vattenfallsfullmäktige och överrevisorerna vid statens vatten fall sverk.

Dessa bestämmelser, vilka, på sätt jag förut antytt, av riksdagen utbrötos

ur avlöningsreglementet, böra, vid bifall till vad jag i dét föregående

förordat, ånyo inryckas i reglementet, så att ifrågavarande

paragraf från och med den 1 juli 1920 erhåller samma lydelse, som av

Kungl. Maj:t ursprungligen föreslagits.

Enligt Kuugl. Maj:ts förslag rörande den närmare organisationen

av vattenfallsstyrelsen skulle därstädes finnas följande ordinarie byråer,

nämligen en kraftverksbyrå, en teknisk byrå, en administrativ byrå

samt en kameralbyrå, av vilka kraftverksbyrån skulle stå under ledning

av överdirektören. Härutöver ifrågasattes vidare inrättande på extra

stat av en andra teknisk byrå och en särskild byggnadsavdelning.

Å förenämnda byråer skulle, utöver ovan angivna befattningshavare,

finnas följande ordinarie tjänstemän i sådan tjänsteställning, att

de skulle till antalet fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen, nämligen:
-

Byråindelning

ra. ra.

Kungl. Majrts

förslag till

1919 års lagtima

riksdag.

å kraftverksbyrån:

två förste byrådirektörer,

en byrådirektör,

fyra förste byråingenjörer,

en byråingenjör och

en kontrollör;

å tekniska byrån:

en byråchef;

å administrativa byrån:

en byråchef,

en förste sekreterare,

en sekreterare,

en notarie och

en registrator; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1920 1 samt. 38 käft. (Nr 45.)

3041 19 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 45

V attenfallsstyrelsen

den

24/io 1919.

å kameralbyrån:

en byråchef,

en kamrer,

en sekreterare,

en kassör,

en notarie och

tre revisorer.

Förutom nu nämnda tjänstemän i högre grader skulle därjämte

å de särskilda ordinarie byråerna inom styrelsen finnas kontorspersonal,

bestående av lägre ordinarie befattningshavare, vilka till antalet skulle

bestämmas av Kungl. Maj:t. Beträffande fördelningen av ärendena å

de olika byråerna samt de särskilda befattningarnas arbetsuppgifter torde

få hänvisas till propositionen.

Såsom i det föregående nämnts, har riksdagen icke ingått i prövning

av frågan om vattenfallsstyrelsens personalorganisation. Då jag

därför har att ånyo underställa detta spörsmål Kungl. Maj:ts prövning,

finner jag icke anledning att i huvudsak ifrågasätta någon ändring i det

av Kungl. Maj:t föregående år framlagda förslaget. Emellertid har

vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 24 oktober 1919 gjort framställningom

uppförande å ordinarie stat av ytterligare en byråingenjörsbefattning,

avsedd för den tekniska byrån, vilken framställning jag i detta sammanhang

torde få upptaga till behandling.

Kungl. Maj:ts framställning om inrättandet av en ordinarie teknisk

byrå grundade sig på av vattenfallsstyrelsen i ämnet framlagt förslag.

Enligt detta förslag skulle till byråns handläggning höra ärenden, som

berörde förvaltningen av de till statens vattenfallsverk hörande kanaler

och fastigheter — dessa senare i den mån de icke toges i anspråk för

kraftverksförvaltningens eller den på extra stat föreslagna byggnadsavdelningens

räkning — samt outnyttjade eller utarrenderade vattenfall

ävensom andra tekniska ärenden, som generaldirektören funne lämpligt

hänskjuta till byrån. Utav de vid byrån behövliga högre tjänstemännen

skulle enligt samma förslag till en början endast byråchefen upptagas

på ordinarie stat. I skrivelse den 7 februari 1919 framhöll styrelsen

emellertid — efter en ingående redogörelse för omfattningen av de

arbetsuppgifter, som skulle ankomma på byrån — att styrelsen vore

fullt på det klara med, att flera högre tjänstemän behövdes, men ansåg

styrelsen, att dessa tills vidare kunde anställas på extra stat, till dess

erfarenhet vunnits om ärendenas lämpligaste fördelning inom byrån samt

mellan denna och de lokala förvaltningarna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds Proposition Nr 45.

11

I sin skrivelse den 24 oktober 1019 meddelar nu styrelsen, att det

befunnits nödvändigt att redan från och med ingången av år 1919 å

extra stat organisera den tekniska byrån, och att arbetsuppgifterna för

denna byrå varit så omfattande, att styrelsen måst vid densamma anställa

även en byråingenjör såsom byråchefens närmaste man och ställföreträdare.

En sådan tjänsteman vore särskilt behövlig, yttrar styrelsen vidare,

med hänsyn till att byråns chef på grund av arbetets natur nödgades i

rätt stor utsträckning företaga resor, varvid det vore nödvändigt, att eu

med de löpande ärendena väl förtrogen tjänsteman funnes disponibel för

handläggande av dessa. Ifrågavarande ärenden vore i stor omfattning

av sådan beskaffenhet, att den, som handlade desamma, måste hava förvärvat

ingående kännedom om kanalverkens driftförhållanden och statens

vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Det vore därför av vikt, att denna

tjänsteman fast knötes vid verket genom anställning på ordinarie stat.

Styrelsen funne det emellertid tills vidare vara för ändamålet tillfjdlest,

att befattningen i fråga inrättades som byråingenjörstjänst i 16:de lönegraden

i avlöningsreglementet för kommunikationsverken, men ansåge

sannolikt, att det framdeles skulle bliva behövligt, att byråchefens

närmaste man även å denna byrå finge förste byråingenjörs tjänsteställning.

Av den utredning, som lämnades i samband med Kungl. Maj:ts till

föregående ärs lagtima riksdag avgivna förslag ifråga om vattenfallsstyrelsens

omorganisation, framgår, att de arbetsuppgifter, som äro avsedda

för den tekniska byrån, äro av synnerligen omfattande och krävande

natur. För det dåvarande ansåg man sig emellertid tills vidare icke behöva

för byrån upptaga mer än en ordinarie tjänsteman av högre grad, nämligen

byråchefen. Sedan styrelsen emellertid funnit nödvändigt att från och

med år 1919 å extra stat inrätta en teknisk byrå med arbetsuppgifter

motsvarande dem, som skulle tillkomma den ifrågasatta ordinarie tekniska

byrån, har erfarenheten visat, att utöver byråchefen ytterligare en ordinarie

tjänsteman av högre grad erfordras. Då byråchefen med hänsyn

till ärendenas beskaffenhet ofta är nödsakad företaga resor, är det nämligen,

såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, av vikt, att å byrån finnes

en tjänsteman, vilken på grund av ingående erfarenhet om byråns arbete

är kompetent att företräda byråchefen och under hans frånvaro uppehålla

arbetets kontinuitet. Tills vidare torde åt denne tjänsteman i enlighet med

vattenfallsstyrelsens förslag kunna givas byråingenjörs tjänsteställning.

I enlighet härmed skulle antalet ordinarie tjänstemän i nu nämnda grad

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Propostion Nr 45.

Lokal
förvalt
ningarna.

Vattenfalls
styrelsen.

inom vattenfallsstyrelsen komma att uppgå till två. I övrigt har någon

ändring beträffande antalet av de tidigare av Kungl. Maj:t föreslagna

ordinarie tjänstemännen av högre grad inom vattenfallsstyrelsen icke

blivit ifrågasatt.

I den vid avlöningsreglementet för kommunikationsverken fogade

tjänsteförteckning, angivande de skilda lönegrader inom den under 9 §

i reglementet införda löneplan, till vilka befattningarna vid respektive

verk äro att hänföra, upptagas de ordinarie befattningar, vilka tillsättas

genom konstitutorial. Därest nu vattenfallsstyrelsens tjänstemän i enlighet

med mitt förslag uppföras på ordinarie stat, böra jämväl de för

styrelsen avsedda befattningarna införas i tjänsteförteckningen, i den

mån de ej redan förekomma däri. Därvid är att märka, att samtliga

befattningar, vilkas antal skulle bestämmas av Kungl. Maj:t, redan återfinnas

i förteckningen med undantag av förste expeditionsvakt.

Jag övergår härefter till behandling av en utav vattenfallsstyrelsen

gjord framställning om viss ändring beträffande antalet av högre befattningshavare

inom lokalförvaltningarna.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1917 års

riksdag bland annat sådan ändring i då gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid statens vattenfallsverk m. in., att antalet ordinarie

distriktsingenjörsbefattningar vid statens vattenfallsverk från och med

år 1918 ökades från 4 till 6. Detta antal upptogs jämväl oförändrat i

Kungl. Maj:ts till föregående års riksdag avlåtna och av riksdagen godkända

förslag angående antalet högre befattningar vid statens vattenfallsverks

lokalförvaltningar.

Vattenfallsstyrelsen har nu i sin förenämnda skrivelse den 24 oktober

1919 hemställt om uppförande å ordinarie stat av ytterligare en distriktsingenjörsbefattning

samt anför till stöd härför följande:

»Utav de nuvarande sex ordinarie distriktsingenjörsbefattningarna vid statens

vattenfallsverk äro tre avsedda för Trollhätte kraftverk och tre för Älvkarleby

kraftverk. Motsvarande tre distrikt vid Älvkarleby kraftverk hade ursprungligen

nedan angivna ungefärliga omfattning:

Uppsala-distriktet: Stockholms län, utom Södertörn, hela Uppsala län samt

angränsande mindre delar av Gävleborgs och Västmanlands län;

Hedemora-distriktet: huvudsakliga delen av Västmanlands län, sydöstra delen

av Kopparbergs län och sydvästra delen av Gävleborgs län;

Södertälje-distriktet: norra, större delen av Södermanlands län samt

Södertörn.

Då det emellertid visade sig, att Uppsala-distriktet var alltför omfattande

och svårskött, fann sig vattenfallsstyrelsen nödgad att redan i slutet av år 1918

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 4~>.

verkställa eu uppdelning av detsamma genom utbrytning därifrån av den till

Uppsala-distriktet hörande delen av Stockholms län, vilket område därefter lätt

utgöra ett särskilt distrikt, Stockholms-distriktet, för vars skötsel vattenfallsstyrelsen

förordnat en extra distriktsingenjör. .....

Efter denna uppdelning äro distrikten ungefär jämnstora till arealen. . h or

belysande av verksamheten inom de olika distrikten far vattenfallsstyrelsen vidare

meddela nedanstående uppgifter:

Uppsala-

distriktet.

Stockholms-

distriktet.

Hedemora-

distriktet.

Södertälje-

distriktet.

Under 2:a kvartalet 1919:

Abonnenternas antal .................................

86

66

48

64

Energiavgifter för kvartalet............... kronor

240,970

328,781

219,675

213,940

Vid 1919 års slut:

Sekundärelationei-nas antal ........................

3

2

2

3

i Sekundärlinjernas längd:

egna.............................................

460 km.

362 km.

272 km.

420 km.

abonnenters ...................................

36 »

5 »

2 »

8 »

Tertiärstationernas antal:

''

egna...............................................

41

36

30

43

abonnenters ...................................

15

15.

19

10

Härav torde framgå, att Stockholms-distriktet är fullt jämförligt med övriga

distrikt. Särskilt i trakten norr om Stockholm pågår en synnerligen intensiv

elektrifiering såväl beträffande samhällen som industriel’, och utvecklingen visar,

att just denna trakt torde i framtiden bliva den för Älvkarleby kraftverk mest

inkomstbringande. Det är således tydligt, att den fjärde distriktsingenjören vid

Älvkarleby kraftverk är permanent behövlig.»

Såsom av föreliggande utredning framgår, hava göromålen med Departements,

skötseln av kraftdistributionen inom Älvkarleby kraftverks distributions- chefen''

område sedan år 1918 ökats i sådan omfattning, att desamma numera

icke kunna fullgöras av de för detta kraftverk avsedda 3 ordinarie

distriktsingenjörerna. Sålunda har en uppdelning av ett av de tre

ursprungliga distrikten måst ske samt ett nytt distrikt inrättas, vilket

för närvarande förestås av eu därtill förordnad extra distriktsingenjör.

Då detta extra distrikt är i storlek fullt jämförligt med de distrikt,

som förestås av ordinarie befattningshavare, samt någon minskning i

arbetets omfattning icke lärer vara att förvänta, har jag intet att erinra

mot att ifrågavarande extra distriktsingenjör sbefattning uppföres å ordinarie

stat. De ordinarie distriktsingenjörernas antal skulle alltså ökas

från 6 till 7.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl, Maj:ts Proposition Nr 45.

Departe- Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

chefens Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

hemställan.

att, med godkännande av de utav mig förordade

huvudgrunder för ny organisation av vattenfallsstyrelsen,

dels för tillämpning från och med den 1 juli 1920

antaga följande ändrade lydelse av 42 § i avlöning sreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfat

Isverk:

42 §.

Järnvägsfullmäktige, telegraffullmäktige, vattenfallsfullmäktige

och överrevisorer, vilkas antal fastställes

av Kungl. Maj:t och riksdagen, .förordnas på

viss tid och åtnjuta arvode till följande belopp för år

räknat:

järnvägsfullmäktig....................................... 6,000 kronor

telegraffu 11 mäktig .......................................... 4,000 »

vattenfallsfullmäktig...................................... 4,000 »

överrevisor vid statens järnvägar............ 3,500 »

överrevisor vid statens vattenfallsverk 2,500 p

dels besluta, att under avdelningen A. av den vid

samma reglemente såsom bilaga fogade tjänsteförteckning

skola beträffande statens vattenfallsverk från och

med den 1 juli 1920 upptagas följande nya befattningar,

nämligen i tredje lönegraden: förste expeditionsvakt,

i trettonde lönegraden: notarie, registrator och revisor,

i femtonde lönegraden: kamrer och sekreterare, i sextonde

lönegraden: byråingenjör, i sjuttonde lönegraden:

förste byråingenjör och förste sekreterare, i adertonde

lönegraden: byrådirektör samt i tjugonde lönegraden:

byråchef och förste byrådirektör;

dels ock, beträffande sådana befattningar vid statens

vattenfallsverk, vilkas antal enligt förenämnda

avlöningsreglemente skall fastställas av Kungl. Maj:t

och riksdagen, från och med den 1 juli 1920 bestämma

detta antal på sätt angives i den vid statsrådsprotokollet

fogade förteckning (bil. 1).

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kumjl. May.ts Proposition Nr 45.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla, och skulle till riksdagen avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 45.

Bilaga 1.

Förteckning över befattningar vid statens vattenfallsverk, vilkas antal

enligt avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall

fastställas av Kungl. Maj:t och riksdagen.

A. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom av avlöningsreglementet:

C. Befattningar, hänförliga till 13—20 lönegraderna i avdelningen A av den vid

avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:

Generaldirektör och chef

Överdirektör.......................

Kraftverksdirektör ............

1

1

3

B. Befattningar, avsedda i 42 § av avlöningsreglementet:

V attenfallsfullmäktig.......................................................

överrevisor.........................................................................

4

2

Kanalinspektor av klass 1

Kassör......................................

Kontrollör ............................

Notarie ..................................

Registrator.............................

Revisor ..................................

2

2

3

2

1

3

Kontorschef

1

Kamrer ......

Sekreterare

1

2

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 4.5.

Byråingenjör .................................................................... 2

Direktörsassistent vid kanal verk................................ 1

Direktörsassistent vid kraftverk .............................. 2

Distriktsingenjör................................................................ 7

Förste byråingenjör.......................................................... 4

Förste sekreterare.................................................... 1

Byrådirektör ..................................................................... 1

Driftchef................................................................................ I

Kanaldirektör................................................................. 1

Byråchef................................................................................ 3

Förste byrådirektör........................................................... 2

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 38 käft. (Nr do.) 3041 19 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1920:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 3 i texten
  2. SU 1920:75 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till omorganisation av vattenfallsstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten