Sök i Ratio Lex

Angående beredande av likvid för varor, avsedda att levereras till vissa nödlidande länder

1921-02-04 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1921:80, Angående beredande av likvid för varor, avsedda att levereras till vissa nödlidande länder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 80.

1

Nr 80.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av likvid

för varor, avsedda att levereras till vissa nödlidande länder;

given Stockholms slott den 4 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikesärendena samt

cheferna för finans- och jordbruksdepartementen anförde departementschefen,

statsrådet Malm, följande.

Till avhjälpande av det nödläge, vari åtskilliga av de av kriget

hårdast drabbade länderna råkat, framlades å en konferens i Köpenhamn

i mars 1920 mellan representanter för de skandinaviska länderna samt

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 69 höft. (Nr 80.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Propositionen

nr 421 till

1920 års riksdag.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 80-

Storbritannien och Nordamerikas förenta stater plan till en samfälld

hjälpaktion från de allierade och neutrala makterna, avseende leverans

till de nödlidande länderna på kredit av varor, av vilka dessa länder

vore i trängande behov. Denna fråga avhandlades sedermera ytterligare

å eu internationell konferens i Paris under april månad samma år, vid

vilken konferens Sverige jämväl var representerat.

Enligt den vid nämnda konferenser framlagda planen skall såsom

likvid för de varor, som levereras till de hjälpbehövande länderna, av

dessa utfärdas skattkammarväxlar, löpande med 6 procent ränta och

betalbara i det kreditgivande landets mynt inom ett år från utställandet,

men med rätt för det låntagande landet att omsätta växlarna på tolv

månader åt gången, högst dock intill lem år från utställningsdagen. Dessa

förbindelser skola, vad angår Österrike och Ungern, medföra förmånsrätt

till betalning ur dessa staters tillgångar och inkomster samt prioritet

framför de skadestånd, varom stadgas i det i S:t Germain ingångna

fredsfördraget eller i till detsamma hörande fördrag och överenskommelser.

Vad åter angår övriga låntagande länder skola ifrågavarande

skuldförbindelser medföra första rätt till betalning ur alla de inkomster,

respektive land kan komma att erhålla såsom kompensation, gottgörelse

eller skadestånd från något fiendeland, med förbehåll för de anspråk,

som kunna häfta vid dessa kompensationer, gottgörelser eller skadestånd

med hänsyn till tidigare upptagna lån.

De kreditgivande länderna skola själva äga bestämma, vilka länder

de vilja bispringa och vilka varor de för sådant ändamål vilja avstå.

Krediten skall ordnas genom respektive staters bemedling, envar stat

dock obetaget att å vederbörande exportörer överflytta någon del av

krediten.

Den centrala ledningen av hjälpaktionen handhaves av en internationell

organisation i Paris, i vilken varje långivande land är representerat.

I en den 7 maj 1920 till riksdagen avlåten proposition, nr 427,

framlade Kungl. Maj:t förslag till vissa åtgärder, avsedda att möjliggöra

deltagande från svensk sida i berörda hjälpaktion.

I det vid denna proposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

anförde min företrädare i ämbetet i egenskap av chef lör finansdepartementet,

bland annat, följande.

Ehuru redan den hjälpverksamhet, som genom Röda korset och

annorledes på privat väg från svensk sida utövats till lindrande av

nöden i vissa av de av kriget svårast hemsökta länderna, innebure en

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts proposition Nr 80.

icke oansenlig insats i det internationella nödhjälpsarbetet, vore departementschefen

av den uppfattningen, att det med hänsyn till det beklagansvärda

läge, i vilket dessa länders folk befunne sig, för vårt land vore

en bjudande plikt att icke undandraga sig att deltaga i den sålunda

planlagda hjälpaktionen. 1 betraktande av Sveriges resurser vore det

emellertid nödvändigt, att Sverige begränsade sitt deltagande i hjälpaktionen

till de länder, med vilka det sedan gammalt stått i förbindelse,

d. v. s. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjecko-Slovakien, Österrike,

Ungern och Rumänien. Utgångspunkten för Sveriges deltagande måste

vidare Enligt departementschefens mening vara, att understödet finge

lämnas i sådana varor, som inom landet förefunnes eller kunde framställas

i den omfattning, att landets eget oundgängliga behov av sådana

varor icke äventyrades. De varor, vilka därvidlag kunde ifrågakomma,

borde i främsta rummet vara diverse industriprodukter (särskilt maskiner),

vilka kunde befrämja lantbruk och industri inom de hjälpbehövande

länderna. Därutöver borde möjligen, ehuru i mindre kvantiteter, vissa

livsmedel och industriella råvaror kunna tillhandahållas.

Det högsta varuvärde, som från svensk sida skulle kunna ställas

i utsikt för nödhjälpskrediter till de ifrågavarande länderna, vore enligt

departementschefens uppfattning 20 miljoner kronor. Av detta belopp

borde hälften kunna åstadkommas genom medverkan från vederbörande

exportörers sida, medan andra hälften skulle garanteras av svenska

staten. Sin förhoppning att för åstadkommande av halva kreditbeloppet

medverkan borde kunna påräknas av exportörerna grundade departementschefen

på den omständigheten, att åtskilliga av landets industrier, vilka

till följd av de tryckta exportförhållandena under de senaste åren icke

kunnat vinna normal avsättning för sina artiklar, borde hava intresse

av att, mot likvid i utländska skattkammarväxlar samt st.atsgaranti till halva

varuvärdet, avyttra vissa inneliggande lagerbehållningar. Med hänsyn

till den ovisshet, som rådde rörande styrkan bos exportörsintresset, ville

departementschefen emellertid uttryckligen betona, att Kungl. Maj:t i

varje fall borde äga full frihet att efter omständigheterna fördela kreditrisken

mellan staten och de enskilda exportörerna, med iakttagande av,

att det av departementschefen föreslagna totalbeloppet av statsgarantien,

10 miljoner kronor, icke överskredes.

För att exportörerna skulle vara villiga att påtaga sig någon mera

väsentlig del av krediten borde man, enligt departementschefens mening,

utgå ifrån, att de å skattkammarväxlarna inflytande kapitalavbetalningarna

skulle tillgodoföras vederbörande exportör, till dess han erhållit full betalning

för det kapitalbelopp, för vilket han själv stode risken, samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Rikt lupen - skrivelse nr

405 vid 1920

åra rikadag.

K un f/l. Maj:ts proposition Nr 80.

att först vad därefter inflöte skulle utgöra täckning för det belopp, för

vilket staten iklätt sig betalningsansvar. Ordnades saken på dylikt sätt,

ville det synas, som om exportörerna själva skäligen borde kunna vidkännas

den ränteförlust, som under rådande ränteförhållanden kunde

komma att uppstå därigenom, att skattkammarväxlarna eventuellt komme

att löpa med endast 6 procent ränta.

Förutom ovannämnda statsgaranti till belopp av 10 miljoner kronor

äskades i samma proposition, nr 427, dylik garanti till ett belopp av

ytterligare 15 miljoner kronor för möjliggörande av varuleveranser på

kredit till nödlidande länder jämväl i andra fall än de med förberörda

hjälpaktion åsyftade.

Som skäl för beviljande av sistnämnda garanti anförde departementschefen,

att den möjligheten icke vore utesluten, att inom en snar

framtid anspråk pa kredit kunde komma att resas jämväl till förmån

för länder, som icke berördes av de å förenämnda konferenser behandlade

hjälpåtgärderna, men som icke desto mindre för sitt återupprättande

ur det genom kriget iråkade nödläget vore i behov av

kraftigt utländskt bistånd. Departementschefen syftade därvid närmast

på våra stora grannländer, Tyskland och Ryssland. Till de rent humanitära

skälen för lämnande av den hjälp, som kunde stå oss till buds,

komme i avseende å dessa båda länder det förhållandet, att tillvaratagandet

av våra egna intressen under vissa omständigheter kunde göra

en kreditgivning i större eller mindre skala fullt motiverad.

Vidare ville departementschefen erinra om, att på initiativ av

nationernas förbund under år 1920 komme att i Bryssel hållas en internationell

finanskonferens, till vilken även Sverige mottagit inbjudan.

Ehuru något program för konferensens arbete vid tidpunkten för propositionens

avlåtande icke föreläge och det sålunda icke för det dåvarande

kunde bedömas, huruvida några nya, vårt land berörande internationella

kreditatgärder kunde komma att framgå såsom resultat av

konferensen, syntes emellertid den möjligheten böra förutses, att så

kunde komma att bliva fallet.

I skrivelse den 18 juni 1920, nr 405, anmälde därefter riksdagen,

att riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t finge ikläda svenska staten

betalningsansvar dels i överensstämmelse med den plan och på de villkor,

som vid förenämnda konferenser framlagts, samt enligt de närmare

bestämmelser, som bleve av Kungl. Maj:t meddelade, till ett belopp av

högst 10 miljoner kronor för varor, som i anledning av rådande nöd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

tillstånd kunde komma att av svenska exportörer på kredit levereras

till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjecko-Slovakien, Österrike, Ungern

och Rumänien, dels ock i fall av behov på de villkor, som kunde komma

att fastställas för kredit till Österrike och Ungern, samt enligt av Kungl.

Maj:t meddelade särskilda bestämmelser till ett belopp av ytterligare

högst 15 miljoner kronor för varor, som av enahanda anledning kunde

komma att levereras till av nöd hemsökta länder.

Vid föredragning den 9 juli 1920 av denna riksdagens skrivelse Kungi. Maj.ts

beslöt Kungl. Maj:t tillsätta en särskild kommitté med uppdrag att, i jJl 19a0_

enlighet med de riktlinjer, som angåves i det vid förberörda proposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden samt riksdagens

omförmälda skrivelse, träffa anstalter för ordnandet av Sveriges

deltagande i förstnämnda hjälpaktion samt, efter förhandlingar med

representanter för de svenska exportindustrierna, planlägga och övervaka

skeende varuleveranser m. m. Kungl. JN1 aj:t förklarade därvid

tillika, att kommittén — vilken det skulle åligga att till Kungl. Maj:t

inkomma med yttrande och förslag rörande den form, under vilken

statens övertagande, till högst det av riksdagen medgivna beloppet, av

betalningsansvaret för levererade varor lämpligast måtte kunna ske,

ävensom att i övrigt underställa Kungl. Maj:ts prövning sådana i samband

med förevarande angelägenhet stående frågor, som vore av den

vikt och beskaffenhet, att de borde av Kungl. Maj:t avgöras — vid

ordnandet av varuleveranserna skulle hava att särskilt tillse,

att Sveriges deltagande i omförmälda hjälpaktion, med hänsyn till

såväl kvalitet som pris å de varor, som levererades, skedde på ett sätt,

som fullt överensstämde med nationens värdighet och icke äventyrade

det med hjälpaktionen avsedda filantropiska syftet;

att — intill ett sammanlagt varuvärde av 20 miljoner kronor —

så stora varukvantiteter som möjligt tillhandahölles, för vilket ändamål

kommitterade skulle söka att i avseende å varje varuparti träffa anstalt

för, att vederbörande exportör själv påtoge sig så stor del av krediten,

som med hänsyn till föreliggande omständigheter kunde anses lämpligt

och erforderligt;

att varuleveranserna skedde i sådana svenska varor, som inom

landet förefunnes eller kunde framställas i den omfattning, att landets

eget oundgängliga behov av sådana varor icke äventyrades;

att exporten av varorna på det för svenskt näriugsliv fördelaktigaste

sättet fördelades å vederbörande tillverkare; samt

att den internationella hjälporganisationen i Paris tid efter annan

s. 6 Kontrollera mot PDF

Svenska hjälpkreditkomnuttins

skrivelse

den 4 december

1920.

Varu
leveranser.

6 Kungl. Majits proposition Nr SO.

hölles underrättad om storleken och värdet m. m. av de från Sverige

till de hjälpbehövande länderna levererade varukvantiteterna.

I skrivelse den 4 december 1920 har ovannämnda kommitté nu

anmält, att några varuleveranser från Sverige i enlighet med planen för

förberörda hjälpaktion hittills icke kunnat äga rum. Så som den ekonomiska

utvecklingen inom vårt land gestaltat sig, med tilltagande

knapphet på penningmarknaden och med alltmera betungande räntesatser

för den industriella krediten, kunde nämligen någon samverkan

med exportörerna icke påräknas, med mindre dessa erhölle kontant likvid

för de varor, de ställde till förfogande. Under sådana förhållanden syntes

det icke möjligt att genomföra Sveriges deltagande i hjälpaktionen, om

icke staten ställde kontanta medel till förfogande för ändamålet. Kommittén

hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett belopp av 10 miljoner kronor att

använda till nu avsedda varulikvider.

Till stöd för sin framställning anför kommittén — efter att hava

erinrat om det kommittén givna uppdrag och om de för uppdragets

fullgörande meddelade föreskrifter — följande:

»Till fullgörande av det kommittén sålunda lämnade uppdrag har kommittén

till en början undersökt vilka varor, som borde för Sveriges del ifrågakomma för

leverans till de med hjälpaktionen avsedda länderna. Kommittén har därvid i första

rummet haft att taga hänsyn till det med hela denna internationella hjälpaktion

avsedda syftet. Detta är icke blott att bringa en tillfällig lindring i de ifrågavarande

ländernas nödläge, utan fastmera att arbeta på ett effektivt avhjälpande

därav genom att bidraga till återuppväckandet av det genom kriget lamslagna

näringslivet i dessa länder. Den internationella kommittén för hjälpkrediter i Paris

(International committee for relief credits, I. C. R. C.), som har ledningen av hela

aktionen i sina händer, har uttryckligen framhållit önskvärdheten av att de i aktionen

deltagande länderna måtte låta leveranser av sådana varor, som behövas för produktionens

återupptagande och drivande (»produktiva krediter»), gå före leveranser av

rena konsumtionsartiklar utan något direkt eller indirekt produktivt ändamål (»konsumtiva

krediter»).

De direktiv, som enligt vad i det föregående anförts hava givits kommittén

vid dess tillsättande, innefatta icke annan föreskrift beträffande vilka varor, som

genom kommitténs förmedling skulle ställas till de nödlidande ländernas förfogande,

än att varuleveranserna skulle ske i sådana svenska varor, som inom landet

förefunnes eller kunde framställas i den omfattning, att landets eget oundgängliga

behov av sådana varor icke äventyrades. I ovan omförmälda utdrag av

statsrådsprotokollet den 7 maj 1920 framhålles, att de varor, som kunde ifrågakomma,

vore i främsta rummet diverse industriprodukter (särskilt maskiner), vilka

kunde befrämja lantbruk och industri inom de hjälpbehövande länderna, varutöver

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80. 7

möjligen, ehuru i mindre kvantiteter, vissa livsmedel och industriella råvaror kunde

tillhandahållas.

I överensstämmelse med de direktiv, som kommittén sålunda haft att följa

beträffande varufördelningen, har kommittén enat sig om tillämpning av följande

huvudprinciper i detta avseende:

1) Leveranserna böra huvudsakligen omfatta sådana varor, vilka befrämja

lantbruket och industrien inom de hjälpbehövande länderna.

2) Med hänsyn till det svenska näringslivets intressen böra i främsta rummet

sådana varor ifrågakomma, för vilka marknad även för framtiden kan påräknas i de

länder, dit exporten sker.

3) Av samma skäl böra varor, vilkas framställning innebär en högre grad

av förädling och förutsätter en större användning av inhemsk arbetskraft, erhålla

företräde framför andra samt fabrikat, framställda av inhemska råvaror eller halvfabrikat,

gå före varor, förfärdigade av importerade råvaror eller halvfabrikat.

Med tillämpning av vad ovan anförts har kommittén genom cirkulär hänvänt

sig till ett 70-tal av de större industrier, som synts kommittén böra hava intresse

av att ifrågakomma vid den planerade varuexporten, och har kommittén från så

gott som alla dessa industrier erhållit svar, som utvisa stort intresse för att deltaga

i varuleveranserna.

Efter vidare förhandlingar med I. C. R. C. å ena sidan och resp. exportörer

å andra sidan har kommittén upprättat och till I. C. R. C. översänt ett förslag å

de varor, som för Sveriges del kunde komma i betraktande, och vilket skulle tjäna

såsom grundlag för förhandlingar med de hjälpbehövande ländernas ombud. Förslaget

är uppdelat i två grupper, av vilka grupp I upptager varor, som ansetts

böra i främsta rummet ifrågakomma med hänsyn till såväl de nödlidande ländernas

behov som den svenska industriens särskilda förutsättningar att tillgodose delar av

dessa behov. Grupp II åter upptager varor, vilka skulle ställas till förfogande endast

i fall resp. länder visade sig vara i särskilt behov av desamma.

Bland de å förslaget upptagna varorna märkas följande:

Grupp I: Lantbruksmaskiner, mejerimaskiner, åkerbruksredskap, yxor, spadar m. m.

Motorer av olika slag.

Diverse andra maskiner och hjälpmedel för industriell verksamhet.

Kemisk-tekniska produkter såsom superfosfat, karbidkväve, trädestillationsprodukter,

sprängämnen m. m.

Grupp II: Tackjärn, valsat eller smitt järn och stål, järnplåt m. m. Diverse kemisktekniska

produkter m. m.

Sedan detta förslag genom förmedling av I. C. R. C. tillställts de hjälpbehövande

ländernas ombud i Paris, hava från dem ingått svar, utvisande att åtskilliga

av dessa länder äro intresserade av att förmedelst hjälpkrediter skalfa sig

större eller mindre kvantiteter av vissa å förslaget upptagna varor.

Emellertid hava de sålunda föreliggande möjligheterna att anordna Sveriges Lik vid et.

deltagande i hjälpaktionen hittills icke kunnat utnyttjas. Det har nämligen visat

sig, att exportörerna för att ställa varor till förfogande i allmänhet kräva, att

likviden så ordnas, att kontanta medel på ett eller annat sätt komma dem tillhanda.

Detta har visat sig omöjligt att genomföra med de för närvarande givna

förutsättningarna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

Riksdagens beslut innefattar, att Eders Kungl. Maj:t må ikläda svenska staten

betalningsansvar till ett belopp av högst 10 miljoner kronor för varor, som komma

att av svenska exportörer på kredit levereras till de ifrågavarande nödlidande länderna.

Detta betalningsansvar ansluter sig till de av sagda länder utfärdade skuldförbindelser,

vilka i första hand lämnas såsom likvid för de exporterade varorna.

Dessa förbindelser, vilka löpa med 6 procent halvårsvis förfallande ränta, skola,

enligt vad som avtalats vid de förda underhandlingarna om den internationella hjälpkreditaktionen,

kunna omsättas intill den 1 januari 1925. Följaktligen måste man

räkna med den möjligheten, att statens betalningsskyldighet ej inträder förr än vid

nyssnämnda tidpunkt, och exportörerna kunna dessförinnan icke för sina varuleveranser

få kontanta medel på annat sätt än genom bankernas medverkan i form av

diskontering eller belåning av statsgarantien.

Kommittén, som utgick från, att statsgarantien kunde likställas med en borgensförbindelse

med begränsad ansvarighet för de främmande ländernas skuldförbindelser,

och ansåg, att en belåning genom kommitténs försorg av dessa skuldförbindelser

tillika med statsgarantien icke borde strida mot andemeningen av riksdagens beslut,

vände sig i sådant avseende till Sveriges riksbank, då en dylik belåning borde

närmast kunna ordnas genom riksbankens medverkan, till svar å kommitténs

framställning om en kredit mot säkerhet av den utav riksdagen medgivna statsgarantien

uttalade emellertid bankofullmäktige i skrivelse den 15 sistlidne juli den

uppfattningen, att de i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 angående riksbankens

utlåningsrörelse givna föreskrifter icke beredde riksbanken möjlighet att

lämna kommittén den ifrågasatta krediten.

Sedan kommittén vidare såväl hos riksgäldsfullmäktige och svenska kronkreditaktiebolaget

som hos de större privatbankerna under hand erfarit, att den

begärda krediten ej heller från dessa håll kunde ställas till förfogande, har kommittén

i en till handelsdepartementet den 27 sistlidne augusti ingiven promemoria

dels uttalat önskvärdheten av att kontanta medel ställdes till kommitténs förfogande

för beredande i viss utsträckning av omedelbar likvid åt exportörer, som

förklarade sig vilja leverera varor till de ifrågavarande nödlidande länderna, dels

ock hemställt om föreskrift i fråga om omfattningen i visst avseende av den enligt

riksdagens skrivelse den 18 juni 1920 utfästa statsgarantien.

Vid föredragning av detta ärende har enligt nådigt brev den 7 sistlidne september

Eders Kungl. Maj:t, enär några medel för beredande av omedelbar likvid åt

exportörer icke av riksdagen anvisats, funnit innehållet i berörda promemoria icke

föranleda annan Eders Kungl. Maj:ts åtgärd, än att Eders Kungl. Maj:t, i avseende

å omfattningen av den utfästa statsgarantien, funnit gott förklara sig, med hänsyn

till avfattningen av riksdagens beslut i ämnet, icke kunna ikläda svenska staten

betalningsansvar för de av de nödlidande länderna, i överensstämmelse med den

fastställda planen för hjälpaktionen, såsom likvid för mottagna varor utställda skattkammarväxlar

till högre belopp än — vad angår såväl kapital som räntor sammanlagt

10 milj. kronor.

Kommittén har efter mottagandet av nyss anförda nådiga brev haft förnyade

ingående underhandlingar med representanter för de av frågan intresserade exportindustrierna

och därvid fått ytterligare bekräftelse på sin uppfattning, att, så som

den ekonomiska ställningen inom vårt land utvecklat sig, med tilltagande knapphet

på penningmarknaden och med alltmera betungande räntesatser för den industriella

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

krediten, någon samverkan med exportörerna icke kan påräknas, med mindre dessa

genom en försäljning erhålla möjlighet att lätta på sin kreditbörda och stärka sin

förmåga att fortsätta driften.

Under sådana förhållanden synes det icke möjligt att genomföra Sveriges

deltagande i hjälpaktionen, utan att de av innevarande års riksdag fastställda villkoren

för statens medverkan ändras. I andra länder, vilka samarbeta i hjälpkrediterna,

hava vissa kontanta belopp ställts till förfogande för detta ändamål. Sålunda

har i Danmark beviljats 12 milj. kronor, i Norge 17 milj. kronor, i Holland 12‘/a

milj. gulden, i England 10 milj. £ sterling och i Förenta Staterna 114 milj. dolk

Av dessa belopp hava enligt ingångna underrättelser större eller mindre delar använts

till inköp av varor inom resp långivande land. Därvid synas Englands och

Amerikas Förenta Stater hava huvudsakligen begagnat sig av de förråd, som funnits

kvar från krigsperioden, medan i övrigt de på kredit lämnade varorna torde hava

inköpts i öppna marknaden och därefter ställts till de nödlidande ländernas förfogande

mot sådana skuldförbindelser, som i det föregående omnämnts. Staten har

sålunda själv övertagit hela risken av att dessa förbindelser icke bliva infriade.

Att de utfästa kreditbeloppen ännu icke tillfullo disponerats torde äga sin förklaring

bland annat dels i de oroliga förhållanden, som ännu råda inom vissa av de ifrågavarande

länderna, dels ock i den allmänna prisnedgången, vilken gjort köparna även

i dessa länder mera återhållsamma än förut.

Enligt ovan åberopade statsrådsprotokoll har vid bestämmande av de varumängder,

som borde för ifrågavarande ändamål garanteras, föredragande departementschefen

kommit till den uppfattningen, att det högsta varuvärde, som från

svensk sida någorlunda bestämt skulle kunna ställas i utsikt för hjälpkrediterna,

vore 20 milj. kronor, därvid departementschefen utgått från det antagandet, att för

åstadkommande av halva kreditbeloppet medverkan borde kunna påräknas av vederbörande

exportörer; och har detta antagande grundats på den omständigheten, att

åtskilliga av våra industrier, vilka till följd av de tryckta exportförhållandena under

de senaste åren icke kunnat vinna normal avsättning för sina artiklar, förutsattes

hava intresse av att, mot likvid i utländska skattkammarväxlar samt statsgaranti

till halva varuvärdet, avyttra vissa inneliggande lagerbehållningar.

Med stöd av den erfarenhet, kommittén vunnit under sin handläggning av

förevarande angelägenhet, får kommittén uttala, att, även om statsgarantien ersättes

med kontanta medel, det under nuvarande förhållanden icke torde vara möjligt att

förmå exportörerna att av risken å dessa affärer övertaga så stor del, som av departementschefen

sålunda förutsatts. De priser, vilka numera kunna erhållas för

eventuella svenska varuleveranser, torde nämligen i förhållande till tillverkningskostnaderna

ingalunda lämna så stor marginal, att exportörerna kunna utan risk

för kännbara förluster sätta sina anspråk på statens medverkan så lågt som till

halva försäljningsvärdet.

För att Sverige skall kunna deltaga i den internationella hjälpkreditaktionen

med varor till det värde, som ställts i utsikt, eller minst 10 milj. kronor, synes

därför säkerheten bjuda, att hela denna summa ställes till förfogande för ändamålet.

Givetvis bör emellertid med avseende å dispositionen av dessa medel gälla vad som

i nådiga brevet den 9 juli 1920 föreskrivits därom, att så stora kvantiteter som

möjligt skola tillhandahållas och att i avseende å varje varuparti skall träffas anhihang

till riksdagens protokoll 1621. 1 sand. 69 käft. (AV 80.) 2

Kommitténs

förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Yttranden

Över Svenska

hjälrkrcditkommitté

s

framställning.

Svenska hjälp■

kredit kommittén^

promemoria

den

15 januari

1921.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

stalt för, att vederbörande exportör själv påtager sig så stor del av krediten, som

med hänsyn till föreliggande omständigheter kan anses lämpligt och erforderligt.

Då någon annan utväg att ordna denna angelägenhet icke torde vara för

handen, synes frågan böra liänskjutas till den nu snart sammanträdande riksdagen,

och tillåter sig kommittén i avseende därå framhålla angelägenheten av, att denna

fråga eihåller sin lösning så fort ske kan. Dels hava nämligen åtskilliga av de i

hjälpaktionen deltagande länderna redan fullgjort större eller mindre delar av de i

utsikt ställda varuleveranserna, och dels äro flera av de svenska varor, som här

kunna komma i fråga, sådana, som böra levereras fortast möjligt, för att den därmed

avsedda nyttan skall vinnas.

Med åberopande av vad sålunda anförts, får kommittén i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t behagade föieslå riksdagen att å tilläggsstat för

år 1921 anvisa ett belopp av 10 milj. kronor att enligt de närmare bestämmelser,

som varda av Eders Kung!. Maj:t meddelade, användas vid likvid av sådana svenska

varor, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den plan och de villkor, som

avtalats vid hjälpkreditkonferenserna i Köpenhamn och i Paris 1920, på kredit

levereras tdl Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjecko-Slovakien, Österrike, Ungern

och Rumänien».

Över kommitténs framställning hava fullmäktige i riksbanken och

riksgäldskontoret beretts tillfälle att yttra sig, varjämte statskontoret

avgivit infordrat utlåtande.

Samtliga de börda myndigheterna uttala i nära nog sammanstämmande

ordalag, att då, enligt vad kommitténs skrivelse gåve vid handen,

det icke vore möjligt att genomföra Sveriges deltagande i ifrågavarande

hjälpaktion, om ej kontanta medel ställdes till förfogande i stället för

den beslutade statsgarantien, någon annan utväg icke syntes stå till

buds än att hos riksdagen äska anvisande av för ändamålet erforderliga

medel.

Sedermera har svenska hjälpkreditkommittén i en på min begäran

upprättad, den 15 januari 1921 dagtecknad promemoria framlagt ett mera

i detalj utarbetat. förslag till plan för ordnandet av Sveriges deltagande

i omförmälda hjälpaktion och särskilt reglerandet av betalningen för de

skeende varuleveranserna m. m. Ehuru förslaget, som uppgjorts efter

med riksbanken i ämnet förda förhandlingar, icke gör anspråk på att

vara definitivt utan är avsett att i mån av behov ändras och modifieras,

torde det emellertid — för att giva en föreställning om arten av de av

kommittén tilltänkta anordningarna — vara lämpligt att här återgiva

detsamma. Promemorian är av följande lydelse:

»I anslutning huvudsakligen till de direktiv, som meddelats dels genom statsrådsprotokoll

den 7 maj 1920 och riksdagens skrivelse den 18 juni samma år, dels

ock genom Kungl. brev den 9 juli 1920, har kommittén utgått från följande förutsättningar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. \laj:ts proposition Nr 80.

Försäljningsvärdet (fob) å de varor, som ställas till förfogande, bör uppgå

till minst 10 miljoner kronor. Därutöver är det önskvärt att anskaffa så stora

kvantiteter varor som möjligt med begagnande av det belopp, 10 miljoner kronor,

som ställes till förfogande för ifrågavarande ändamål.

Staten bör endast medverka till en del av försäljningsbeloppet för varje affär,

i det att vederbörande exportör bör taga på sin egen risk så stor andel därav som

möjligt Proportionen mellan statens och exportörens andelar i likviden bestämmes

efter överenskommelse i varje särskilt fall mellan kommittén och exportören.

Med avseende på inflytande rånte- eller kapitalavbetalningar å utländska

statsförbindelser, vilka erhållits i likvid för levererade varor, skall gälla, att i första

hand exportören skall erhålla gottgörelse för den del av leveransen, som icke betalats

av staten. Följaktligen skall staten utav de belopp, som till såväl kapital

som ränta inflyta å statens egna förbindelser, till exportören överlåta så mycket,

som svarar emot hans andel i likviden, jämte 6 procent ränta därå från likviddagen.

Vad som därefter återstår av skeende rånte- eller kapitallikvider skall inbetalas

till statskassan.

På grund av de förslag, som i sådant avseende framkommit från den internationella

hjälpkreditkommittén i Paris, torde böra tagas under övervägande möjligheten

att förbehålla Kungl. Maj:t rätt att, därest omständigheterna sådant föranleda,

låta de till statskassan influtna beloppen ånyo användas till hjälpkredit.

Kommittén, som har till uppgift att verkställa fördelningen av statsbidraget,

åligger att föra noggranna förteckningar över de genom kommitténs förmedling

avslutade affärerna. Av dessa förteckningar skall framgå bland annat: dels värdet

av de till varje särskilt land exporterade varorna, fördelat på de i exporten deltagande

företagen, med uppgift för varje affär å statens och exportörens andel i de

såsom likvid mottagna skuldförbindelserna, dels ock de belopp, som varje exportör

på grund av statens utfästelse har att eventuellt fordra av staten. På grundval

av dessa förteckningar skall anordnas en särskild bokföring, som tydligt angiver

ställningen vid varje tidpunkt gentemot såväl de främmande staterna som varje

särskild svensk exportör.

Sedan hela statsbidraget blivit förbrukat och slutredovisning därför avgivits

till Kungl. Maj:t, återstår att övervaka, att rånte- och kapitalavbetalningar fullgöras

av de främmande staterna enligt åtagande samt att ingående belopp fördelas

enligt träffade överenskommelser mellan staten och exportörerna. Då riksbanken

icke lärer kunna åtaga sig dessa åligganden, torde i sinom tid böra tagas under

övervägande, huruvida detta bör anförtros åt någon statens myndighet, t ex. statskontoret,

eller om kommittén under någon form skall fortsätta sitt arbete. I varje

fall måste saken ordnas så, att Sverige fortfarande står i förbindelse med och är

representerat i den internationella kommittén i Paris.

De staten tillkommande utländska skuldförbindelserna deponeras hos riksbanken.

Denna har under hand angivit omfattningen av sin medverkan i förevarande

avseende på följande sätt:

l:o. Riksbanken mottager i öppet förvar för svenska statens räkning ifrågavarande

skuldförbindelser samt inkasserar vid förfall räntekuponger och kapitalbelopp.

Sålunda inflytande belopp insättas på giroräkning i riksbanken för den myndighet,

som erhållit uppdrag att handhava dessa nödhjälpskreditaffärer.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

2:o. Riksbanken vidtager icke åtgärder för utkrävande av förfallna ränteoch

kapitalbelopp, som icke frivilligt erläggas.

3:o. Riksbanken tager icke befattning med skuldförbindelser, deponerade utom

riksbanken (t. ex. i Paris).

4:o. Riksbanken åtager sig icke att bland innehavarna av dylika skuldförbindelser

fördela inflytande rånte- och kapitalbelopp på annat sätt än genom infriandet

av till littera, nummer och belopp hos riksbanken av i punkt 1 nämnda

myndighet till inlösning anmälda skuldförbindelser.

I överensstämmelse med ovan angivna förutsättningar har uppgjorts följande:

Plan för likviderandet av hjälpkredituffärer.

l:o.

Affär avslutas direkt mellan svensk säljare och utländsk köpare. Köparen

skaffar utfästelse från sitt lands regering, att denna ställer sina enligt internationell

överenskommelse avfattade skuldförbindelser till disposition för hela likviden. Säljaren

avtalar med Svenska'' hjälpkreditkommittén (såsom ombud för svenska staten)

om det bidrag, som från svenska statens sida kan påräknas för likvid.

2:o.

Så snart leverans ägt rum och de utländska statsförbindelserna finnas tillgängliga

— vare sig de överlämnats till säljaren eller för hans räkning deponerats

t. ex. hos internationella hjälpkreditkommittén i Paris — överlåter säljaren till

svenska staten så stor del av dessa förbindelser, som motsvarar statens bidrag till

likviden.

Mot denna överlåtelse erhåller han dels statsbidraget till sig utbetalat, dels

ock en svenska statens förbindelse av det innehåll, som nedan i mom. 3 andra

stycket säges.

3:o.

De utländska statsförbindelser, som enligt ovanstående komma svenska staten

tillhanda, böra överlämnas i öppet förvar hos riksbanken, som övervakar skeende

rånte- och kapitalavbetalningar, omsättningar m. m.

Rånte- och kapitalavbetalningar å varje särskild dylik post av skuldförbindelser

skola i främsta rummet användas till att gottgöra säljaren för den del av

likviden, som icke täckts av statens bidrag, jämte ränta därå efter 6 procent per

år. Säljaren är skyldig att mot denna gottgörelse till svenska staten överlåta

vederbörande utländska statsförbindelser till motsvarande belopp. Det åtagande för

staten, varom här stadgats, skall bekräftas genom särskild förbindelse, som tillställes

säljaren på sätt i mom. 2 säges.

Vad som inflyter å de utländska statsförbindelserna, sedan säljaren erhållit

den enligt ovanstående honom tillkommande gottgörelse, skall inlevereras till statskassan.

På Kungl. Maj:t må därefter ankomma att avgöra, huruvida influtna medel

skola ånyo kunna tagas i anspråk för stödjande av export till nödlidande länder.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl- Maj:ts proposition Nr 80.

Vidare har kommittén lämnat en redogörelse för den internationella

hjälpkreditaktionens ställning den 1 januari 1921, av vilken redogörelse

inhämtas, bl. a., följande:

Å.

England har för ifrågavarande ändamål anslagit ett belopp av 10,000,000 £,

därav till nedan angivna länder beviljats följande krediter:

1) Österrike. Frakt och assurans för 200,000 tons mjöl

från U. S. A..................................................... £ 1,064,760

Frakt och assurans för 100,000 tons majs från

Argentina m. m............................................ »

3,400 tons fruset fårkött (inkl. frakt) ................ »

7,000 » bacon .................................................. »

60.000 » utsädespotatis .................................... »

Ull ........................................................................... »

Råa hudar, garvämnen m. m................................. »

1.000 tons ris............................................................ »

2) Polen. 6,500 tons fläsk och bönor 1

1,200 » kött £ 280,000

300 » diverse födoämnen]

2,500 tons ull.......................................................... » 1,400,000

Tillbehör till textilmaskiner.................................... » 100,000

Koppar, tenn, kvicksilver m. m........................... » 280,000

Frakt och assurans för 110,000 tons mjöl från

U. S. A................................................................._»_694,280 * 2,754,280

3) Ungern. Frakt och assurans för 15,000 tons mjöl från U. S. A. » 94,400

4) Tjecko-Slovakien. Frakt och assurans för 25,000 tons mjöl från

U. S. A......................................................................... » 113,480

5) Armenien. Frakt och assurans för 10,500 tons mjöl från U. S. A. » 71,500

Summa f. England £ 8,073,120.

600.000

295,200

917.000

620.000

820,000

680,000

42,500 £ 5,039,460

B. Förenta Staterna hava beviljat ett anslag å 113,955,000 $, och hava därav

anvisats följande krediter:

1) Österrike. 20o,000 tons mjöl .................................................... $ 24,066,800

2) Polen. Frakt för 44,000 tons mjöl.................. $ 660,000

200,000 tons mjöl .................................... » 25,000,000

4,600 st. 30-tons järnvägsvagnar

49 st. lyftkranar

Övrig järnvägsmateriel

8,000-10,000 tons livsmedel

Transport av 80,000 tons av ovan angivna

varor å $ 15 pr ton ..................................

8) Ungern. 15,000 tons mjöl ..............................

4) Tjecko-Slovakien. 25,000 tons mjöl

5) Jugo-Sluvien. Järnvägs- och

m. m. ............................................

Transport av nyssnämnda materiel

telegrafmateriel

25,000,000

1,200,000

25,000,000

1.200,000

51,860,000

1.875.000

3.125.000

26,200,000

Den internationella

hjälpaktionens

ställning den

1 januari

1921.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ifrågasatt

fiskexport.

14 Kungl. Maj ds proposition Nr 80.

6) Armenien. 36,508 tons mjöl ............................ $ 4,563,500

Frakt för 26,000 » » ......................... > 520,000 » 5,083,500

Summa f. Förenta Staterna $ 112,210,300.

C. Schweiz, som anslagit 15,000,000 francs, har beviljat kredit till

Öst>-> rike för diverse varor till ett värde av 14,117,350 francs.

D. Holland, vars anslag utgör 12,500,000 fl., har beviljat följande krediter:

Österrike. 2,000 tons socker .......................................................... fl. 2,040,000

40,000 tons potatis ..................................................................... » 3,000,000

Zink ............................................................................................... » 150,000

Summa f. Holland fl. 5,190,000.

E. Danmark, vars anslag utgör 12,000,000 kr., har beviljat följande krediter:

1) Österrike. 10,000 tons potatis .......................................... kr. 1,350,000

2) Fölen. Veterinärexpedition för bekämpande av boskapssjuk
domar

i Polen ................................................................... » 50,000

Summa f. Danmark kr. 1,400,000.

F. Argentina har beviljat ett anslag å 5,000,000 $, vilket i sin helhet tagits i

anspråk för en till staden Wien beviljad kredit för inköp av diverse varor.

G. Norge har anslagit ett belopp av 17,000,000 kronor, men har någon kredit för

varuinköp hittills icke beviljats.

H. Övriga i hjälpaktionen deltagande främmande länder — Frankrike och Italien —

hava ännu ej fixerat beloppen för sina resp. bidrag, och följaktligen har ej

heller någon kredit av dem hittills beviljats de hjälpbehövande länderna i och

för varuinköp.

Samtliga de i den internationella hjälpaktionen medverkande stater med

undantag av Förenta Staterna och Argentina deltaga därjämte i kostnaderna dels

för den internationella hjälpkreditkommitténs i Paris sekretariat med 1 pro mille av

det belopp, som varje land anslagit för hjälpkrediter, dels ock för hemforsling av

österrikiska, ungerska, polska, tjecko-slovakiska och jugo-slaviska krigsfångar, sistnämnda

kostnader beräknade till inalles 6In,000 £ st.

Vad Sverige beträffar har bidr ag lämnats till de sist nämnda båda slagen av

särskilda kostnader, men har, såsom ovan nämnts, någon varukredit hittills icke

beviljats. Framställningar rörande hjälpkrediter hava emellertid ingått från åtskilliga

av de hjälpbehövande länderna.

Innan jag går att för egen del yttra mig i nu förevarande angelägenhet,

vill jag slutligen fästa uppmärksamheten på två därmed sammanhängande

specialfrågor, vilka synas mig vara av beskaffenhet att

böra i detta sammanhang särskilt omnämnas.

Redan under förliden höst inkommo till Kungl. Maj:t från vissa

sammanslutningar inom fiskerinäringen med tillstyrkan från vederbörande

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition Nr 80.

myndigheter framställningar om att, med hänsyn till det bekymmersamma

läge, vari samma näring befunne sig, statsntgärdcr mätte vidtagas

för möjliggörande av sill- och annan fiskexport. 1 eu den 14

januari 1921 dagtecknad skrivelse hava sedermera de s. k. fiskerinäringssakknnniga,

under ytterligare framhållande av denna närings svåra läge,

hemställt om effektiva åtgärder från statens sida för un glättande av

avsättningen av fiskerinäringens produkter. I sådant avseende hava de

sakkunniga, under hänvisning ej mindre till de åtgärder, som för fiskerinäringens

stödjande vidtagits i Danmark, Norge ocii England, såsom

statsgaranti vid export av fisk, inköp av fisk för statens läkning och

direkta understöd till fiskare — jag tillåter mig att för närmare kännedom

härom hänvisa till vad de sakkunnigas skrivelse innehåller — än

även till chefens för finansdepartementet yttrande i årets statsverksproposition

angående min avsikt att förorda preposition till riksdagen i

syfte att förutnämnda garantibelopp, 10 miljoner kronor, utbyttes mot

eu däremot svarande kontant summa, nu gjort framställning, att Kungl.

Maj:t villo föreslå riksdagen dels medgiva, att av detta belopp 2 miljoner

kronor måtte få användas för beredande av likvid för fisk. avsedd att

exporteras till nödlidande länder, eller, därest detta ej läte sig göra,

bevilja särskilt anslag för sådant ändamål, dels ock till Kungl. Maj:ts

förfogande anvisa ytterligare ett belopp av 2 milj'' ner kumnr ait vid

inträdande behov tagas i anspråk för inköp av fisk till användning

inom landet.

Lantbruksstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall till

fiskerinäringssakkunuigas framställning.

Vidare har av den österrikiska regeringen, under hänvisning till

de i Österrike nu rådande svåra livsmedelsförhållandena, framställning

gjorts om utförsel dit från Sverige av 20,000 ton råg med begagnande

av den beviljade hjälpkrediten.

Häröver hava folkhushållningskommissionen av juni 1919 och

svenska hjälpkreditkommitién avgivit infordrade utlåtanden.

Folkhushållningskommissionen har i sitt den 15 december 1920

dagtecknade yttrande, under uttalande att annan än kontant lik''hd icke

syntes böra ifrågakomma, avstyrkt bifall till framställningen.

Aven svenska hjälpkreditkommittén har i yttrande den 7 januari

1921 avstyrkt, att den begärda rågleveransen skulle få äga ruin inom

ramen av den hjälpaktion, vars förmedlande blivit anförtrott åt kommittén.

Ett bifall till framställningen skulle nämligen, enligt kommitténs

mening, i hög grad minska möjligheterna att leverera de svenska

Ifrågasatt

rågexport.

s. 16 Kontrollera mot PDF

DepartcmnJi

chefen.

16 Kungi. Maj.ts proposition Nr 80.

industriprodukter, vilka av kommittén redan ställts i utsikt såsom bidrag

för Sveriges del.

För egen del ber jag att i ärendet få anföra följande:

Vid den på våren DJ20 i Paris avhållna internationella konferensen

för planläggande av nu ifrågavarande hjälpaktion ställdes irån svensk

sida bestämt i utsikt varuleveranser till de nödlidande länderna till ett

värde av minst 10 högst 20 miljoner kronor. Då nu, såsom av det

ovan sagda framgår, den väg, som statsmakterna tänkt sig för Sveriges

deltagande i omförmälda hjälpaktion — varuleveranser mot statsgaranti

för viss del av varuvärdet — visat sig oframkomlig, lärer det, för tillvaratagande

av nationens värdighet, vara nödvändigt att vidtaga andra

åtgärder för att de från svensk sida i utsikt ställda varuleveranserna

snarast möjligt må komma till stånd. Härvid synes, trots önskvärdheten

att under nuvarande hårt pressade statsfinansiella situation undvika

direkta statsutgifter, någon annan utväg knappast stå öppen än

att, på sätt svenska hjälpkreditkommittén hemställt, hos riksdagen äska

anvisande av de medel, som erfordras för att säkerställa leveransen av

åtminstone det garanterade miuimivaruvärdet, 10 miljoner kronor. I

likhet med min företrädare i ämbetet anser jag visserligen, att man bör

söka att i avseende å varje varuparti träffa anstalt för, att vederbörande

exportör själv påtager sig så stor del av krediten, som med hänsyn till

föreliggande omständigheter kan anses lämpligt och erforderligt. Då

det emellertid, med hänsyn till de tryckta förhållanden, som nu råda å

penningmarknaden, och de svårigheter, under vilka vårt näringsliv har

att arbeta, lärer vara högst tvivelaktigt, i vad mån ett dylikt enskilt

övertagande av kreditrisk kan vara att påräkna, och det ju nu framför

allt gäller att tillse, att de förpliktelser, som vårt land å Pariskonferensen

iklätt siy, behörigen uppfyllas, synes mig försiktigheten bjuda att icke

sätta beloppet av de medel, vilka av riksdagen böra äskas, lägre än till

10 miljoner kronor.

Snarare kunde det då, med hänsyn till de framställningar, som

nu hos Kungl. IN 1 aj:t gjorts om åtgärder för möjliggörande av fisk- och

rågexport. till de nödlidande länderna, ifrågasättas, huruvida icke beloppet

av ett eventuellt statsanslag för nu förevarande ändamål borde

sättas något högre än nyss angivits. Det förhåller sig ju nämligen så

— såsom ock av svenska hjälpkreditkommittén framhålles — att enligt

den för hjälpaktionen uppgjorda planen Sverige i främsta rummet ansetts

böra bidraga med vissa för de nödlidande ländernas återuppbyggande

erforderliga industriprodukter; och då behovet av dessa industri
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

produkter inom de bjälpbehövande länderna allt jämt kvarstår oförändrat

och härtill kommer, att det särskilt under nuvarande förhållanden för

den svenska industrien är angeläget, att avsättning beredes för så stora

varupartier som möjligt, framstår det givetvis såsom önskvärt, att någon

minskning i de tilltänkta leveranserna av industriprodukter icke må behöva

ifrågakomma. Å andra sidan är det obestridligt, såväl att den

svenska fiskarebefolkningen för närvarande befinner sig i ett läge, som

nödvändiggör åtgärder för underlättande av avsättningen av fiskerinäringens

produkter, som ock att den österrikiska framställningen om

spann målsleveranser till lindrande av det inom landet radande nödtillståndet

av humanitära skäl är i allra högsta grad behjärtansvärd.

Då jag det oaktat icke anser mig kunna föreslå högre statsbidrag

för nu ifrågavarande ändamål än det ovan angivna beloppet, 10 miljoner

kronor, är detta beroende av finansiella skäl. Jag vill emellertid erinra,

att den statsgaranti till belopp av 15 miljoner kronor, som — utöver

tiomiljonersgaiautien — av fjolårets riksdag ställts till Kungl. Maj:ts

förfogande, ännu icke blivit till någon del tagen i anspråk. Möjligt är

ju, att det skulle kunna låta sig göra att medelst denna garanti fä till

stånd export av exempelvis fisk eller spannmål till Österrike; i så full

synes hinder ej böra möta att för ändamålet disponera någon del av

sagda garanti. För stödjande av det svenska jordbruket och fisket torde

emellertid på denna väg icke mycket stå att vinna; hela anordningen

har ju icke heller vidtagits i sådant syfte utan för att bereda hjälp åt

det nödlidande utlandet. Det svenska jordbruket lärer för sitt stödjande

vara i behov av åtgärder av helt annan art än som här avses,

och vad det svenska fiskot angår torde — i den mån för exportens

underlättande statsingripande må anses möjligt annorledes än genom

beredandet av visst utrymme för fiskexport i planen för användningen

av det ifrågasatta tiomiljonersanslaget — frågan böra göras till föremål

för utredning i särskild ordning. Dessa spörsmål äro, enligt vad chefen

för jordbruksdepartementet meddelat mig, för närvarande under närmare

övervägande inom sistnämnda departement.

Beträffande de närmare anstalterna för ordnandet och likviderandet

av de varuleveranser, vilka ingå såsom ett led i här ifrågavarande

internationella hjälpaktion, föreligger nu, såsom framgår av den av mig

ovan lämnade redogörelsen, ett av svenska hjälpkreditkommittén utarbetat

förslag. Detta förslag är emellertid endast att anse såsom ett försök att

uppdraga vissa allmänna linjer för de anordningar, som böra träffas för

realiserandet av Sveriges deltagande i omförmälda hjälpaktion och ingalunda

att betrakta såsom någon definitiv plan, avsedd att i alla detaljer

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 69 höft. (Nr SO.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition Nr 80.

följas. Att i en angelägenhet sådan som den förevarande på förhand

fastställa en dylik plan lärer — med hänsyn till de tid efter annan

vitt skiftande förhållandena och den mångfald olika faktorer, som öva

inflytande på bedömandet av de uppstående spörsmålen — icke vara möjligt,

utan lärer åt Kungl. Maj:t böra inrymmas befogenhet att inom

ramen av det beviljade anslaget fritt ordna alla de med varuleveranserna

och likviderna sammanhängande frågorna på det sätt, som efter

prövning av föreliggande omständigheter kan anses bäst ägnat att främja

det med hjälpaktionen avsedda syftet. Bland annat torde det, såsom

hjälpkreditkommittén uttalat, böra få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra,

huruvida de å de främmande staternas skuldförbindelser influtna

likviderna må få på nytt tagas i anspråk för stödjande av export till

de nödlidande länderna.

För täckande av anslagssumman läge det måhända närmast till

hands att taga i anspråk tillfälliga lånemedel. Då det under nu rådande

förhållanden å lånemarknaden är angeläget att så långt som möjligt

begränsa statens upplåning, har jag emellertid, efter samråd med

chefen för finansdepartementet och i enlighet med vad av honom tillstyrkts,

ansett mig böra föreslå att det erforderliga beloppet, 10 miljoner

kronor, måtte få — i stället för att upplånas i öppna marknaden

— såsom lån ställas till förfogande från statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Detta synes, med hänsyn till det ändamål, vartill medlen skola

användas — anskaffning av varor för nödlidande länder — icke böra

vara ägnat att väcka betänklighet. Därest det skulle komma att visa

sig, att hela det från fonden i anspråk tagna beloppet icke kommer

att till fonden åter inflyta, torde framdeles få tagas under övervägande,

huru förlusten skall slutligt täckas. Däremot torde fonden — med hänsyn

till det ändamål, varom här är fråga, och ovissheten om, i vilken

omfattning rånte- och kapitalavbetalningar å de utländska skuldförbindelserna

kunna påräknas — icke böra tillgodoräknas annan ränta än den,

som för fonden uppstår för det fåll, att summan av till fonden inflytande

rånte- och kapitalavbetalningar å sagda förbindelser kommer att överstiga

det kapitalbelopp, som från fonden tagits i anspråk.

Jag hemställer alltså nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att — med återkallande av det i skrivelse den 18 juni 1920, nr

405, Kungl. Maj:t meddelade bemyndigande att ikläda svenska staten

betalningsansvar till ett belopp av högst 10 miljoner kronor för varuleveranser

till vissa angivna länder — medgiva, att av statsverkets fond

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 80.

av rusdrycksmedel må såsom lån disponeras ett belopp av högst 10

miljoner kronor för beredande av likvid, i den ordning och enligt de

grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas, för varor, som i anledning

av rådande nödtillstånd blivit eller bliva av svenska exportörer levererade

till Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjecko-Slovakien, Österrike, Ungern

och Rumänien.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition i ämnet

till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

John Tapt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:102 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av likvid för varor, avsedda att levereras till vissa nödlidande länder. s. 1 i texten
  2. SU 1921:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av likvid för varor, avsedda att levereras till vissa nödlidande länder. s. 1 i texten