Sök i Ratio Lex

Angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande

1922-05-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1922:262, Angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 262.

1

Nr m.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av medel

för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas

ekonomiska återuppbyggande; given Stockholms slott den 12

maj 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

»tatsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott

den 12 maj 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför, efter

gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet, följande:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla en fråga, som

torde böra, trots den långt framskridna tiden, underställas den nu påBihang

till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 228 käft. (Nr 262—263). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 ’ Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

9

gående riksdagens prövning. Frågan gäller Sveriges medverkan till

återuppbyggnadsarbetet inom Europa.

Till en början vill jag då erinra om, att vårt land redan gjort

sig berett att i ej ringa utsträckning — även bortsett från anslag till

svenska röda korsets hjälpverksamhet in. in. — bidraga till arbetet för

att understödja de av världskrigets verkningar svårast drabbade länderna.

I fråga om de i sådant avseende av Kungl. Maj:t och riksdagen

fattade besluten och de i anledning härav vidtagna åtgärderna torde

jag få framhålla följande.

Sedan under våren 1920 konferenser ägt rum i Köpenhamn och

Paris, vid vilka uppgjordes plan för eu samfälld aktion från de allierade

och neutrala makterna, avseende leverans till de nödlidande länderna

på kredit av varor, av vilka dessa länder vore i trängande behov, framlade

Kungl. Maj:t i proposition den 7 maj 1920 (nr 427) förslag till

vissa åtgärder för Sveriges deltagande i berörda hjälpaktion. Enligt

anmälan i skrivelse den 18 juni 1920 (nr 405) medgav riksdagen, att

Kungl. Maj:t finge ikläda svenska staten betalningsansvar dels i överensstämmelse

med den plan och på de villkor, som vid förenämnda

konferenser framlagts, samt enligt de närmare bestämmelser, som bleve

av Kungl. Maj:t meddelade, till ett belopp av högst 10 miljoner kronor

för varor, som i anledning av rådande nödtillstånd kunde komma att

av svenska exportörer på kredit levereras till Estland, Lettland, Litauen,

Polen, Tjecko-Slovakien, Österrike, Ungern och Rumänien, dels ock i

fall av behov på de villkor, som kunde komma att fastställas för kredit

till Österrike och Ungern, samt enligt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda

bestämmelser till ett belopp av ytterligare högst 15 miljoner

kronor för varor, som av enahanda anledning kunde komma att levereras

till av Död hemsökta länder.

Sedan det visat sig omöjligt att genomföra Sveriges deltagande i

hjälpaktionen utan att staten ställde kontanta medel till förfogande,

framlade Kungl. Maj:t i en den 4 februari 1921 dagtecknad proposition

(nr 80) nytt förslag i ämnet. I skrivelse den 5 april 1921 (nr 102)

anmälde riksdagen, att riksdagen med anledning av propositionen

— med återkallande av det i skrivelse den 18 juni 1920, nr 405, Kungl.

Maj:t meddelade bemyndigande att ikläda svenska staten betalningsansvar

till ett belopp av högst 10 miljoner kronor för varuleveranser

till vissa angivna länder — på tilläggsstat för år 1921 under titel »utgifter

för kapitalökning» för beredande av varukredit åt vissa nödlidande

länder anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor att utgå av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262. 3

tillfälliga lånemedel och att disponeras enligt grunder, som av Kungl.

Maj :t bestämdes.

Ehuruväl genom sistnämnda beslut möjligheten för svenska leveranser

till ifrågavarande länder väsentligen underlättades, hava dock

de svenska hj ackreditera a endast i begränsad utsträckning funnit användning,

vilket torde hava berott på dels de ovissa ekonomiska förhållandena

i de hjälpbehövande länderna dels ock svårigheten för de

svenska exportörerna att erbjuda konkurrenskraftiga priser. Den större

delen av anslaget å 10 miljoner kronor är sålunda ännu odisponerad

men är det ej alldeles uteslutet, att beloppet kan komma att till väsentlig

del tagas i anspråk. Den särskilda statsgaranti om 15 miljoner kronor,

som 1920 års riksdag medgav, har ej till någon del kommit till användning.

De beslut och åtgärder, som jag nu berört, hava haft till direkt

syfte att mildra nödtillståndet inom vissa länder. Vid konferensen i

Genua har emellertid frågan om åtgärder i vidare omfattning för avhjälpande

av krigets skadeverkningar upptagits till behandling. I nu

förevarande sammanhang torde jag endast behöva ingå på de ifrågasatta

åtgärder, som kräva beslut av den nu samlade riksdagen, nämligen

vårt lands medverkan till upprättandet av ett internationellt institut

jämte anslutna nationella institut för deltagande i verksamheten för

Europas ekonomiska återuppbyggande. Beträffande detta ämne torde

jag först få återgiva följande genom svenska delegationen vid Genuakonferensen

utarbetade promemoria.

P. M.

angående ett centralt internationellt finansinstitut (Central International

Corporation).

1 anslutning till de förhandlingar som fördes mellan de allierade

makterna i Cannes i januari 1922 sammankallades på engelskt initiativ den

21 februari 1922 i London representanter för Belgien, England, Frankrike,

Italien och Japan för att överlägga om bildandet av finansföretag i olika

länder, vilka skulle medverka till Europas ekonomiska återupprättande. Vid

följande sammanträden tillkallades representanter för Tyskland och Danmark

varjämte i konferensen deltogo icke officiella ombud för Amerikas

Förenta Stater.

Konferensens arbeten avslutades den 25 februari och gåvo i huvudsak

följande resultat.

De delegerade beslöto till en början söka på lämpligt sätt medverka till

upprättandet av inhemska finansinstitut (National Corporations) i olika län
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kanyl. Maj.ts proposition Nr

der, vilka företag skulle sinsemellan samarbeta och gemensamt ansluta sig till

ett centralt internationellt institut (The Central International Corporation),

som skulle bildas i London. Det huvudsakliga syftet för institutens verksamhet

skulle vara att undersöka möjligheten att upptaga arbete för Europas ekonomiska

rekonstruktion och att lämna sin medverkan till finansierandet av

företag för sådant ändamål. Instituten skulle i möjligaste mån samarbeta

med andra syndikat och företag och icke eftersträva någon monopolställning.

Enär valutasvårigheter förhindrade bildandet av ett enda institut, nödvändiggjordes

upprättandet av nationella företag. Syftet vore emellertid att

de nationella instituten skulle i möjligaste mån arbeta såsom en enhet under

kontroll av det centrala internationella institutet, i vilket alla de nationella

instituten skulle vara aktieägare och i vars styrelse de skulle representeras.

Föi* sådant ändamål skulle eu överenskommelse träffas i överensstämmelse

med det förslag, som godkänts av konferensen. De närmare bestämmelse!* för

bildandet av det engelska nationella institutet (British National Corporation),

som även fastställts av konferensen, skulle vara grundvalen för bildandet av

motsvarande företag i övriga länder, med nödig hänsyn till de ändringar som

förutsattes av lagstiftningen i värjo särskilt land.

De nationella institutens samlade kapital skulle i första band bestämmas

till motvärdet av 4‘ 20,000,000, varav 25 procent skulle omedelbart inbetalas.

I iden mån så vore nödvändigt, skulle statsgaranti påkallas för att möjliggöra

uppbringandet av nämnda kapital. Centralinstitutets begynnelsekapital

skulle bestämmas till Jl 2,000,000 och tillskjutas av de nationella instituten

genom inbetalning av omkring It) procent av dessa företags begynnelsekapital.

Centralinstitutet komma att befrias från engelsk beskattning.

Följande länder både inbjudits att vardera tillskjuta 20 procent av det

föreslagna kapitalet av £ 20,000,000, nämligen Belgien, England, Frankrike,

Italien och Tyskland. Desutom skulle följande länder inbjudas ålit deltaga,

nämligen Amerikas Förenta 8tåtel*, Danmark, Japan, Nederländerna, Schweiz

och Tjeckoslovakien. Det kapital med vilket sistnämnda länder skulle medverka

vore avsett att minska de förstnämnda ländernas andelar proportionellt

eller på sätt centralinstitutets styrelse best otc. Centralinstitutets direktion ägde

medgiva, om så befunnes nödvändigt, andra länder att deltaga i företaget och

att i sådant fall eventuellt vidtaga åtgärder för totalkapitalets ökande.

Så snart tre länder vore i tillfälle att bilda sina nationella institut

och anskaffa kapital för ändamålet skulle de nationella instituten i nämnda

länder ävensom centralinstitutet upprättas. Respektive regeringar skulle anmodas

att träffa anordningar för att snarast möjligt giva de nationella

instituten de erforderliga garantierna, så att dessa kunde bildats och börja sitt

arbete utan dröjsmål.

Konferensens medlemmar hyste enhälligt den uppfattningen, att instituten

icke skulle bedriva affärsverksamhet med eller i något land som icke:.a)

erkände alla offentliga skulder och förbindelser, som sluten tidigare iklätt sig

eller lomme att ikläda sig ävensom forbonde sig att återställa eller, om återställelse

ej kunde ske, att ersätta alla utländska intressenter för förlust eller

skada, som föranletts därav att egendom konfiskerats eller undanhållits ägaren,

b) genomförde ett rättsligt system som opartiskt skyddade och gå ve gäl
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 262. 5

lande kraft åt kommersiella och andra avtal, c) gåva trygghet för handelns

utövande.

Enligt det ovan berörda förslaget till överenskommelse mellan centralinstitutet

och de nationella företagen, skulle de senare icke utföra andra affärer

än sådana, som godkänts av centralstyrelsen, varemot det nationella företagets

representant i denna styrelse skulle kunna avböja att för sitt företags

vidkommande medverka i affärer, som han av någon anledning ej funne lämpliga.

1

I det förslag till uttalanden, »om för Genuakonferensen utarbetats av

de allierades experter i London, förekom även hänvisning till de nu berörda

förhandlingarna för bildande av här ifrågavarande finansföretag. Frågan

blev föremål för behandling inom den kommission, som i Genua tillsattes för

diskussion av de finansiella frågorna. Denna kommission har föreslagit konferensen

följande uttalande i ämnet.

»För att underlätta det omedelbara samarbetet mellan undersåtar i de

ekonomiskt starkare länderna i syfte att återupprätta de länder, som kunna

erbjuda tillräckliga garantier, antingen genom medgivande av lån eller krediter

åt enskilda eller, om så är nödvändigt, genom lån åt staterna, förordar

kommissionen att största möjliga antal av de stater, som äro representerade

vid Genuakonferensen överenskomma om att stödja upprättandet av och underlätta

verksamhet för ett internationellt institut och av härtill anslutna nationella

institut med huvudsakligt ändamål, dels att undersöka möjligheterna

för ett samarbete till Europas rekonstruktion, dels att medverka vid finansierandet

av företag för sådant syfte, dels ock att samarbeta med andra syndikat

eller företag och icke eftersträva någon monopolställning.»

Samtidigt har centralinstitutets organisationskommitté käft sammanträde

i Genua och därvid beslutat vissa modifikationer i den för företaget

ifrågasatta planen. Vid detta sammanträde voro följande länder representerade,

nämligen Belgien, Canada, Danmark, England, Italien, Nederländerna,

Norge, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland och Tjeckoslovakien. Därvid

överenskoms, att de nationella institutens kapitalinsats i centralinstitutet icke

behövde överstiga £ 50,000, motsvarande ett minimikapital för det nationella

institutet av £ 500,000. En dylik insats skulle medföra rätt till representation

i centralinstitutets styrelse. För att emellertid undvika, att styrelsen för centralinstitutet

av denna anledning skulle bliva en för stor och ohanterlig apparat

för förvaltningen, beslöts samtidigt, att styrelsen skulle inom sig utse ett

verkställande utskott, som skulle handha den dagliga tillsynen över företagets

verksamhet. Huvudstyrelsen skulle sammanträda eu gång i månaden, så vida

icke sammanträden oftare påkallades.

Det ifrågasattes vidare vid sammanträdet, huruvida icke statsgarantien

för kapitalets återbetalning till aktieägarna borde omfatta ej allenast

kapitalet utan även en årlig ränta därå av 6 procent.

Representanterna för Japan, Nederländerna och Schweiz meddelade, att

de komma att tillstyrka sina respektive regeringar att söka åvägabringa stats -

1 Se vidfogade utdrag ur förslag till överenskommelse mellan The Central International

Corporation och vederbörande nationella institut. (Bil. A.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

garanti för ett kapital av från £ 500,000 till £ 1,000,000. För Canada ställdes

i utsikt ett belopp av £ 1,000,000. Representanterna för Danmark, Norge,

Sverige och Tjeckoslovakien ville för sin del tillstyrka statsgaranti för ett

belopp av £ 500,000. Spaniens representant meddelade, att detta land ännu

ej tagit ställning till frågan. Härav framgick sålunda att, under förutsättning

av respektive statsmyndigheters godkännande, den sammanlagda

summa, som komme att tillskjutas av Canada, Italien, Japan, Nederländerna,

Norge, Schweiz, Sverige och Tjeckoslovakien kunde uppskattas

till omkring £ 5,000,000. De fem huvudländernas andel, som skulle motsvara

respektive 20 procent av återstoden komme sålunda att utgöra sammanlagt

omkring £ 15,000,000 eller omkring £ 3,000,000 för varje land. Förhandlingarna

i ämnet fördes alltjämt med Förenta Staterna och hade man den uppfattningen,

att amerikanska finanskretsar komme att intressera sig för deltagande.

I sådant fall skulle institutens itiolalkapital av £ 20,000,000 ökas i förhållande

till den amerikanska anparten.

Det överenskoms slutligen, att de länder som önskade deltaga, skulle

insända meddelande härom till den engelska organisationskommittén senast

30 dagar efter Genuakonferensens slut.

Det må slutligen antecknas, att de engelska representanterna i centralinstitutets

organisationskommitté meddelat, att den statsgaranti, som enligt

preliminär överenskommelse med de engelska statsmyndigheterna skulle givas

åt det engelska nationella institutet, grundats på den förutsättningen, att detta

skulle av sin vinst, utöver 6 procents ränta på kapitalet, till en särskild amorteringsfond

avsätta 20 procent per år och att när denna fond uppnått ett belopp

av £ 1,000,000 garantien skulle i motsvarande mån minskas, varefter

skulle förfaras på samma sätt vid värjo fortsatt ökning av amorteringsfonden

med £ 1,000,000 till dess garantiens totalbelopp på sådant sätt uppnåtts och

denna förfölle.

Det i promemorian återgivna resolutionsförslaget angående upprättande

av ett internationellt med därtill anslutna nationella institut med

uppgift att medverka vid finansierandet av företag i syfte att deltaga i

arbetet på Europas återuppbyggande har numera antagits av konferensen

i Genua.

Det måste givetvis betraktas såsom en angelägenhet av stor allmän

betydelse, att vad som göras kan verkligen vidtages för att bidraga

till ett ekonomiskt återuppbyggande av de länder, som lidit mest av

världskriget. Därest den nu ifrågasatta, i ovan intagna promemoria skisserade

verksamheten kommer till stånd, synes därför vårt land icke böra

undandraga sig att ansluta sig till densamma. Frågan angående organisationen

av verksamheten synes ännu befinna sig på ett så ovisst

stadium, att det ej låter sig göra att framlägga något direkt förslag.

Det är att hoppas att det belopp, varmed Sverige skulle bidraga,

eller högst 9 miljoner kronor, icke skall behöva kontant utbetalas utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

7

att saken skall kunna ordnas genom ställande av garanti för det

nödiga kapitalets anskaffande, vilket möjligen kan ske medelst en garantifond

i statsobligationer. Skulle det bliva nödvändigt att från statens

sida direkt tillskjuta medel till företaget i fråga, torde detta få ske på

så sätt, att riksgäldskontoret tillhandahåller vad som kan erfordras intill

dess eventuellt anslag kan bliva uppfört å riksstaten. Mot att lånemedel

tills vidare anlitas för ändamålet synes så mycket mindre vara

något att erinra, som det får förutsättas, att medlen komma att i sinom

tid återbetalas till statsverket.

Med hänsyn till de föreliggande förhållandena måste uppenbarligen

ett eventuellt bemyndigande för Kungl. Maj:t bliva av mycket allmän

innebörd, för att alla vägar må hållas öppna. Härav följer emellertid

lika givet, att en särskilt omsorgsfull prövning måste ägnas frågan

från Kungl. Maj:ts sida, då det gäller att slutligen taga ställning till

densamma.

Under hänvisning till vad jag ovan anfört och under åberopande

av riksdagsordningen 54 § får jag hemställa, att Kungl. Maj: t måtte i

proposition föreslå riksdagen

dels medgiva, ätt Kungl. Maj:t må förbinda svenska staten att

intill en kostnad av 9 miljoner kronor deltaga i det internationella

arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande,

dels ock bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer

eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande

av-de förbindelser Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda

staten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnar, att proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

Bilaga A.

Utdrag ur förslag till överenskommelse mellan The Central International

Corporation och vederbörande nationella institut.

1. Uttrycket aktieägare betyder och innefattar de inhemska finansinstituten

och sådana andra institut, som. tid efter annan kunna tillåtas bliva

medlemmar av det centrala internationella institutet.

2. Styrelsen för centralinstitutet skall tid efter annan bestämma vilka

affärer, operationer eller transaktioner, som skola företagas och genomföras

av centralinstitutet eller av alla eller någon av diess aktieägare vane sig ensam

eller i förening med centralinstitutet. Sådana affärer, operationer eller

transaktioner kallas bär nedan »godkända affärer».

3. Det förklaras härmed av deltagarna i deijna överenskommelse att,

med hänsyn tagen, så långt rimligtvis är möjligt, till alla omständigheter i

varje särskilt fall, varje aktieägare skall erbjudas att i alla godkända affärer,

som styrelsen för centralinstitutet bestämmer skola fördelas mellan aktieägarna,

erhålla andel eller delaktighet i förhållande till respektive aktieägares

aktieinnehav i centralinstitutet jämfört med hela det utgivna aktiekapitalet

vid tiden för ifrågavarande affärs godkännande (här nedan kallat »proportionellt

deltagande»).

4. 1 enlighet med bestämmelserna i inom. 3 bär ovan skall .styrelsen

för centralinstitutet bestämma, vilken andel eller delaktighet i varje godkänd

affär, som skall erbjudas alla eller någon av aktieägarna, ävensom samtidigt

Instämma storleken av den andel eller delaktighet, som skall erbjudas varje

aktieägare.

5. Vid fördelning av godkända affärer bland aktieägarna, skall styrelsen

för centralinstitutet så jämnt som möjligt fördela sådana affärer, så att i

det hela sådana affärer bliva rättvist och skäligt fördelade mellan aktieägarna

i förhållande till deras proportionella andelar. Alla differenser med avseende

å en affär skola på rättvist sätt utjämnas genom en eller flera andra affärer;

dock att utjämnande icke .skall förekomma med avseende på i eke-deltagande

i eu affär, med avseende å vilken sådant icke-deltagande föranledas av bestämmelserna

i mom. 8 i denna överenskommelse. Styrelsens för centralinstitutet

beslut med hänsyn till fördelningen av affärer skall vara slutligt och bind nde.

(5. Vid genomförande av godkända affärer, vilka centralinstitutet kan

bestämma att genomföra direkt, skall eentralinstitåtet placera ut order på

materialier och leveranser, vilka begärts skola anskaffa* från länder, varas*

ett inhemskt institut inregistrerats, genom detta inhemska institut, föfiltsatt

att detsamma är villigt att inlåta sig härå under skäliga villkor.

7. Om någon aktieägare, som har åtagit sig förpliktelser intill omfattningen

av hela sitt kapital och andra finansiella resurser, önskar erhålla del
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 262.

9

aktighet i någon ny godkänd affär, som erbjudes, men är förhindrad att göra

detta av finansiella skäl, skall sådan aktieägare vara berättigad att begära

finansiellt stöd av centralinstitutet för att kunna mottaga och utföra sagda

uppdrag, som sålunda erbjudits, och centralinstitutet skall anstränga sig på

bästa sätt för att anskaffa sådant finansiellt stöd, men centralinstitutet skall

icke vara förbundet att giva sådant finansiellt stöd.

8. När en delägares representant i styrelsen för centralinstitutet har

röstat mot ett beslut att företaga viss affär eller mot ett beslut att erbjuda en

sådan affär till fördelning bland aktieägarna, skall denne aktieägare icke vara

berättigad att påfordra och ej heller vara förbunden att antaga ett deltagande

i eu sådan affär, men varje aktieägare, vilkens representant i styrelsen har

röstat för ett sådant beslut, som nyss sagts, skall vara förbunden att åtaga sig

sådant deltagande upp till, men ej överstigande två gånger aktieägarens proportionella

deltagande i sådana affärer, som angivits i inom. 3.

9. Styrelsen för centralinstitutet äger med avseende; å varje godkänd

affär utse eu eller flera av dess aktieägare eller något annat bolag eller person

såsom verkställare till att utföra och handhava sådana affärer för alla de

aktieägares räkning, vilka äro intresserade däri, samt äger bestämma regler

för sådana verkställares förvaltning och avgöra huruvida och i så fall huru

stor ersättning, som skall tillerkännas dessa för deras arbete såsom verkställare

utöver deras eventuella delaktighet i eu sådan affär.

10. Varje delägare, som emottaga!’ en andel i en godkänd affär, är förbunden

att anskaffa sin proportionella andel av det kapital, som erfordras

för affärens genomförande, och skall vara berättigad att mottaga, respektive

förbunden att bära sin proportionella andel av värjo förtjänst eller förlust,

som uppkommer av affären. Sådana proportionella andelar skola i varje fall

grundas på den delaktighet, som varje sådan aktieägare tagit i affären.

11. Den eller de styrelseledamöter, som representera en aktieägare i

centralinstitutet skall hava oinskränkt fullmakt, från aktieägaren att handla

för aktieägarens räkning och att mottaga delaktighet i varje godkänd affär,

antingen i förhållande till respektive aktieägares hela proportionella andel

eller till större eller mindre del än densamma, samt att gå in på att t jänstgöra

som verkställare med avseende å varje affär och i allmänhet handla »om ombud

för respektive aktieägare.

12. Centralinstitutet iskall vara berättigat att för sig reservera sådan ersättning

(antingen genom en fixerad summa eller provision eller kommissionsarvode

eller på annat sätt) i samband med varje godkänd affär, som styrelsen

för centralinstitutet äger bestämma, och sådan ersättning skall behandlas som

eu utgift för ledandet av sådana affärer.

Bl 13. dom vid frågor, som fordra särskild omröstning, skola beslut vid

styrelsesammanträden med centralinstitutet avgöras genom enkel majoritet av

de stvrcLsgledamöter, som äro närvarande personligen eller genom suppleant

dier genom ombud, och som deltaga i omröstningen. Uttrycket »särskild omrösta

ig skall hava den betydelse, som gives detsamma i bolagsordningen för

cent! alinstitutet.

14. i betraktande av att centralinstitutet giver de inhemska instituten

tillgång till medlemskap och tilldelar var och en av dem aktier i centralinstiBihang

filt riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 228 höft. (Nr 262—263.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.

tutet, motsvarande approximativt 10 procent av det nu utfärdade aktiekapitalet

i sådana inhemska institut, inga dessa var och en för sig härigenom följande

kontrakt och överenskommelse med centralinstitutet samt med varandra:

a) Att så länge som något inhemskt institut fortsätter vara aktieägare i

centralinstitutet, sådant inhemskt institut icke skall, vare sig ensamt eller i

förening med eller som verkställare eller agent för andra eller annan, direkt

eller indirekt bedriva, utföra, inlåta sig på, sätta i verket, intressera sig för,

engagera sig i eller på något annat sätt inlåta sig på något slags affär, företag,

transaktion eller operation, vare sig av handelsnatur, kommersiell eller finansiell

natur (utom i de fall, varom nedan föneskrives) av industriell eller sjöfar,

tsnatur, eller av något annat slag, med undantag endast av sådana affärsoperationer

och transaktioner, som skola godkännas av styrelsen för centralinstitutet,

på sätt ovan sagts.

b) Att sådant inhemskt institut skall i samarbete med de andra aktieägarna

i centralinstitutet vederbörligen emottaga, den delaktighet, som tilldelats

det av styrelsen för centralinstitutet, i varje godkänd affär, vilken de!

är förbundet emottaga enligt ovanstående bestämmelser och att det skall vederbörligen

utföra alla förbindelser, som för dess räkning ingått» av någon

eller några styrelseledamöter, som representera institutet i styrelsen för centralinstitutet,

samt iakttaga och rätta sig efter alla de regler och bestämmelser,

som lagligen utfärdats av styrelsen för centralinstitutet enligt denna överenskommelse.

15. (A) I betraktande av ovanstående kontrakt och överenskommelse,

som slutits av de inhemska instituten, sluter centralinstitutet härmed kontrakt

och överenskommelse med vart och ett av de inhemska instituten, att

centralinstitutet skall (om och i den mån det icke redan skett) genast

fördela och utfärda till ett sådant inhemskt institut de antal aktier i centralinstitutet,

som närmare angivits i inledningen till denna överenskommelse, på

de villkor, att dessa aktier skola inbetalas med 5 shillings för varje aktie vid

tilldelningen och återstoden i den mån som och när det påfordra» i överensstämmelse

med centralinstitutets bolagsordning.

(B) Att centralinstitutet icke utan särskild omröstning i styrelsen för

centralinstitutet skall öka sitt aktiekapital.

16. Varje inhemskt institut skall vidtaga sina egna finansiella anstalter

på sätt, det anser lämpligt och skall betala alla sina egna administration»- och

andra omkostnader.

17. Delägarna i denna överenskommelse äro ömsesidigt ense om att de

skola vara bundna av villkoren i den skiljedomsbestammelse, som innehålles i

centralinsti tutets bola gsordning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:289 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas s. 4 i texten
  2. SU 1922:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska åter s. 1 i texten