Angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande
1922-05-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1922:262, Angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande
Dokumentets text
Kungl. Maj ds proposition Nr 262.
1
Nr m.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående beredande av medel
för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas
ekonomiska återuppbyggande; given Stockholms slott den 12
maj 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
»tatsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott
den 12 maj 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför, efter
gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet, följande:
Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t anmäla en fråga, som
torde böra, trots den långt framskridna tiden, underställas den nu påBihang
till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 228 käft. (Nr 262—263). 1
2 ’ Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.
9
gående riksdagens prövning. Frågan gäller Sveriges medverkan till
återuppbyggnadsarbetet inom Europa.
Till en början vill jag då erinra om, att vårt land redan gjort
sig berett att i ej ringa utsträckning — även bortsett från anslag till
svenska röda korsets hjälpverksamhet in. in. — bidraga till arbetet för
att understödja de av världskrigets verkningar svårast drabbade länderna.
I fråga om de i sådant avseende av Kungl. Maj:t och riksdagen
fattade besluten och de i anledning härav vidtagna åtgärderna torde
jag få framhålla följande.
Sedan under våren 1920 konferenser ägt rum i Köpenhamn och
Paris, vid vilka uppgjordes plan för eu samfälld aktion från de allierade
och neutrala makterna, avseende leverans till de nödlidande länderna
på kredit av varor, av vilka dessa länder vore i trängande behov, framlade
Kungl. Maj:t i proposition den 7 maj 1920 (nr 427) förslag till
vissa åtgärder för Sveriges deltagande i berörda hjälpaktion. Enligt
anmälan i skrivelse den 18 juni 1920 (nr 405) medgav riksdagen, att
Kungl. Maj:t finge ikläda svenska staten betalningsansvar dels i överensstämmelse
med den plan och på de villkor, som vid förenämnda
konferenser framlagts, samt enligt de närmare bestämmelser, som bleve
av Kungl. Maj:t meddelade, till ett belopp av högst 10 miljoner kronor
för varor, som i anledning av rådande nödtillstånd kunde komma att
av svenska exportörer på kredit levereras till Estland, Lettland, Litauen,
Polen, Tjecko-Slovakien, Österrike, Ungern och Rumänien, dels ock i
fall av behov på de villkor, som kunde komma att fastställas för kredit
till Österrike och Ungern, samt enligt av Kungl. Maj:t meddelade särskilda
bestämmelser till ett belopp av ytterligare högst 15 miljoner
kronor för varor, som av enahanda anledning kunde komma att levereras
till av Död hemsökta länder.
Sedan det visat sig omöjligt att genomföra Sveriges deltagande i
hjälpaktionen utan att staten ställde kontanta medel till förfogande,
framlade Kungl. Maj:t i en den 4 februari 1921 dagtecknad proposition
(nr 80) nytt förslag i ämnet. I skrivelse den 5 april 1921 (nr 102)
anmälde riksdagen, att riksdagen med anledning av propositionen
— med återkallande av det i skrivelse den 18 juni 1920, nr 405, Kungl.
Maj:t meddelade bemyndigande att ikläda svenska staten betalningsansvar
till ett belopp av högst 10 miljoner kronor för varuleveranser
till vissa angivna länder — på tilläggsstat för år 1921 under titel »utgifter
för kapitalökning» för beredande av varukredit åt vissa nödlidande
länder anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor att utgå av
Kungl. Maj:ts proposition Nr 262. 3
tillfälliga lånemedel och att disponeras enligt grunder, som av Kungl.
Maj :t bestämdes.
Ehuruväl genom sistnämnda beslut möjligheten för svenska leveranser
till ifrågavarande länder väsentligen underlättades, hava dock
de svenska hj ackreditera a endast i begränsad utsträckning funnit användning,
vilket torde hava berott på dels de ovissa ekonomiska förhållandena
i de hjälpbehövande länderna dels ock svårigheten för de
svenska exportörerna att erbjuda konkurrenskraftiga priser. Den större
delen av anslaget å 10 miljoner kronor är sålunda ännu odisponerad
men är det ej alldeles uteslutet, att beloppet kan komma att till väsentlig
del tagas i anspråk. Den särskilda statsgaranti om 15 miljoner kronor,
som 1920 års riksdag medgav, har ej till någon del kommit till användning.
De beslut och åtgärder, som jag nu berört, hava haft till direkt
syfte att mildra nödtillståndet inom vissa länder. Vid konferensen i
Genua har emellertid frågan om åtgärder i vidare omfattning för avhjälpande
av krigets skadeverkningar upptagits till behandling. I nu
förevarande sammanhang torde jag endast behöva ingå på de ifrågasatta
åtgärder, som kräva beslut av den nu samlade riksdagen, nämligen
vårt lands medverkan till upprättandet av ett internationellt institut
jämte anslutna nationella institut för deltagande i verksamheten för
Europas ekonomiska återuppbyggande. Beträffande detta ämne torde
jag först få återgiva följande genom svenska delegationen vid Genuakonferensen
utarbetade promemoria.
P. M.
angående ett centralt internationellt finansinstitut (Central International
Corporation).
1 anslutning till de förhandlingar som fördes mellan de allierade
makterna i Cannes i januari 1922 sammankallades på engelskt initiativ den
21 februari 1922 i London representanter för Belgien, England, Frankrike,
Italien och Japan för att överlägga om bildandet av finansföretag i olika
länder, vilka skulle medverka till Europas ekonomiska återupprättande. Vid
följande sammanträden tillkallades representanter för Tyskland och Danmark
varjämte i konferensen deltogo icke officiella ombud för Amerikas
Förenta Stater.
Konferensens arbeten avslutades den 25 februari och gåvo i huvudsak
följande resultat.
De delegerade beslöto till en början söka på lämpligt sätt medverka till
upprättandet av inhemska finansinstitut (National Corporations) i olika län
-
4
Kanyl. Maj.ts proposition Nr
der, vilka företag skulle sinsemellan samarbeta och gemensamt ansluta sig till
ett centralt internationellt institut (The Central International Corporation),
som skulle bildas i London. Det huvudsakliga syftet för institutens verksamhet
skulle vara att undersöka möjligheten att upptaga arbete för Europas ekonomiska
rekonstruktion och att lämna sin medverkan till finansierandet av
företag för sådant ändamål. Instituten skulle i möjligaste mån samarbeta
med andra syndikat och företag och icke eftersträva någon monopolställning.
Enär valutasvårigheter förhindrade bildandet av ett enda institut, nödvändiggjordes
upprättandet av nationella företag. Syftet vore emellertid att
de nationella instituten skulle i möjligaste mån arbeta såsom en enhet under
kontroll av det centrala internationella institutet, i vilket alla de nationella
instituten skulle vara aktieägare och i vars styrelse de skulle representeras.
Föi* sådant ändamål skulle eu överenskommelse träffas i överensstämmelse
med det förslag, som godkänts av konferensen. De närmare bestämmelse!* för
bildandet av det engelska nationella institutet (British National Corporation),
som även fastställts av konferensen, skulle vara grundvalen för bildandet av
motsvarande företag i övriga länder, med nödig hänsyn till de ändringar som
förutsattes av lagstiftningen i värjo särskilt land.
De nationella institutens samlade kapital skulle i första band bestämmas
till motvärdet av 4‘ 20,000,000, varav 25 procent skulle omedelbart inbetalas.
I iden mån så vore nödvändigt, skulle statsgaranti påkallas för att möjliggöra
uppbringandet av nämnda kapital. Centralinstitutets begynnelsekapital
skulle bestämmas till Jl 2,000,000 och tillskjutas av de nationella instituten
genom inbetalning av omkring It) procent av dessa företags begynnelsekapital.
Centralinstitutet komma att befrias från engelsk beskattning.
Följande länder både inbjudits att vardera tillskjuta 20 procent av det
föreslagna kapitalet av £ 20,000,000, nämligen Belgien, England, Frankrike,
Italien och Tyskland. Desutom skulle följande länder inbjudas ålit deltaga,
nämligen Amerikas Förenta 8tåtel*, Danmark, Japan, Nederländerna, Schweiz
och Tjeckoslovakien. Det kapital med vilket sistnämnda länder skulle medverka
vore avsett att minska de förstnämnda ländernas andelar proportionellt
eller på sätt centralinstitutets styrelse best otc. Centralinstitutets direktion ägde
medgiva, om så befunnes nödvändigt, andra länder att deltaga i företaget och
att i sådant fall eventuellt vidtaga åtgärder för totalkapitalets ökande.
Så snart tre länder vore i tillfälle att bilda sina nationella institut
och anskaffa kapital för ändamålet skulle de nationella instituten i nämnda
länder ävensom centralinstitutet upprättas. Respektive regeringar skulle anmodas
att träffa anordningar för att snarast möjligt giva de nationella
instituten de erforderliga garantierna, så att dessa kunde bildats och börja sitt
arbete utan dröjsmål.
Konferensens medlemmar hyste enhälligt den uppfattningen, att instituten
icke skulle bedriva affärsverksamhet med eller i något land som icke:.a)
erkände alla offentliga skulder och förbindelser, som sluten tidigare iklätt sig
eller lomme att ikläda sig ävensom forbonde sig att återställa eller, om återställelse
ej kunde ske, att ersätta alla utländska intressenter för förlust eller
skada, som föranletts därav att egendom konfiskerats eller undanhållits ägaren,
b) genomförde ett rättsligt system som opartiskt skyddade och gå ve gäl
-
Kungl. Maj.ts proposition Nr 262. 5
lande kraft åt kommersiella och andra avtal, c) gåva trygghet för handelns
utövande.
Enligt det ovan berörda förslaget till överenskommelse mellan centralinstitutet
och de nationella företagen, skulle de senare icke utföra andra affärer
än sådana, som godkänts av centralstyrelsen, varemot det nationella företagets
representant i denna styrelse skulle kunna avböja att för sitt företags
vidkommande medverka i affärer, som han av någon anledning ej funne lämpliga.
1
I det förslag till uttalanden, »om för Genuakonferensen utarbetats av
de allierades experter i London, förekom även hänvisning till de nu berörda
förhandlingarna för bildande av här ifrågavarande finansföretag. Frågan
blev föremål för behandling inom den kommission, som i Genua tillsattes för
diskussion av de finansiella frågorna. Denna kommission har föreslagit konferensen
följande uttalande i ämnet.
»För att underlätta det omedelbara samarbetet mellan undersåtar i de
ekonomiskt starkare länderna i syfte att återupprätta de länder, som kunna
erbjuda tillräckliga garantier, antingen genom medgivande av lån eller krediter
åt enskilda eller, om så är nödvändigt, genom lån åt staterna, förordar
kommissionen att största möjliga antal av de stater, som äro representerade
vid Genuakonferensen överenskomma om att stödja upprättandet av och underlätta
verksamhet för ett internationellt institut och av härtill anslutna nationella
institut med huvudsakligt ändamål, dels att undersöka möjligheterna
för ett samarbete till Europas rekonstruktion, dels att medverka vid finansierandet
av företag för sådant syfte, dels ock att samarbeta med andra syndikat
eller företag och icke eftersträva någon monopolställning.»
Samtidigt har centralinstitutets organisationskommitté käft sammanträde
i Genua och därvid beslutat vissa modifikationer i den för företaget
ifrågasatta planen. Vid detta sammanträde voro följande länder representerade,
nämligen Belgien, Canada, Danmark, England, Italien, Nederländerna,
Norge, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland och Tjeckoslovakien. Därvid
överenskoms, att de nationella institutens kapitalinsats i centralinstitutet icke
behövde överstiga £ 50,000, motsvarande ett minimikapital för det nationella
institutet av £ 500,000. En dylik insats skulle medföra rätt till representation
i centralinstitutets styrelse. För att emellertid undvika, att styrelsen för centralinstitutet
av denna anledning skulle bliva en för stor och ohanterlig apparat
för förvaltningen, beslöts samtidigt, att styrelsen skulle inom sig utse ett
verkställande utskott, som skulle handha den dagliga tillsynen över företagets
verksamhet. Huvudstyrelsen skulle sammanträda eu gång i månaden, så vida
icke sammanträden oftare påkallades.
Det ifrågasattes vidare vid sammanträdet, huruvida icke statsgarantien
för kapitalets återbetalning till aktieägarna borde omfatta ej allenast
kapitalet utan även en årlig ränta därå av 6 procent.
Representanterna för Japan, Nederländerna och Schweiz meddelade, att
de komma att tillstyrka sina respektive regeringar att söka åvägabringa stats -
1 Se vidfogade utdrag ur förslag till överenskommelse mellan The Central International
Corporation och vederbörande nationella institut. (Bil. A.)
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.
garanti för ett kapital av från £ 500,000 till £ 1,000,000. För Canada ställdes
i utsikt ett belopp av £ 1,000,000. Representanterna för Danmark, Norge,
Sverige och Tjeckoslovakien ville för sin del tillstyrka statsgaranti för ett
belopp av £ 500,000. Spaniens representant meddelade, att detta land ännu
ej tagit ställning till frågan. Härav framgick sålunda att, under förutsättning
av respektive statsmyndigheters godkännande, den sammanlagda
summa, som komme att tillskjutas av Canada, Italien, Japan, Nederländerna,
Norge, Schweiz, Sverige och Tjeckoslovakien kunde uppskattas
till omkring £ 5,000,000. De fem huvudländernas andel, som skulle motsvara
respektive 20 procent av återstoden komme sålunda att utgöra sammanlagt
omkring £ 15,000,000 eller omkring £ 3,000,000 för varje land. Förhandlingarna
i ämnet fördes alltjämt med Förenta Staterna och hade man den uppfattningen,
att amerikanska finanskretsar komme att intressera sig för deltagande.
I sådant fall skulle institutens itiolalkapital av £ 20,000,000 ökas i förhållande
till den amerikanska anparten.
Det överenskoms slutligen, att de länder som önskade deltaga, skulle
insända meddelande härom till den engelska organisationskommittén senast
30 dagar efter Genuakonferensens slut.
Det må slutligen antecknas, att de engelska representanterna i centralinstitutets
organisationskommitté meddelat, att den statsgaranti, som enligt
preliminär överenskommelse med de engelska statsmyndigheterna skulle givas
åt det engelska nationella institutet, grundats på den förutsättningen, att detta
skulle av sin vinst, utöver 6 procents ränta på kapitalet, till en särskild amorteringsfond
avsätta 20 procent per år och att när denna fond uppnått ett belopp
av £ 1,000,000 garantien skulle i motsvarande mån minskas, varefter
skulle förfaras på samma sätt vid värjo fortsatt ökning av amorteringsfonden
med £ 1,000,000 till dess garantiens totalbelopp på sådant sätt uppnåtts och
denna förfölle.
Det i promemorian återgivna resolutionsförslaget angående upprättande
av ett internationellt med därtill anslutna nationella institut med
uppgift att medverka vid finansierandet av företag i syfte att deltaga i
arbetet på Europas återuppbyggande har numera antagits av konferensen
i Genua.
Det måste givetvis betraktas såsom en angelägenhet av stor allmän
betydelse, att vad som göras kan verkligen vidtages för att bidraga
till ett ekonomiskt återuppbyggande av de länder, som lidit mest av
världskriget. Därest den nu ifrågasatta, i ovan intagna promemoria skisserade
verksamheten kommer till stånd, synes därför vårt land icke böra
undandraga sig att ansluta sig till densamma. Frågan angående organisationen
av verksamheten synes ännu befinna sig på ett så ovisst
stadium, att det ej låter sig göra att framlägga något direkt förslag.
Det är att hoppas att det belopp, varmed Sverige skulle bidraga,
eller högst 9 miljoner kronor, icke skall behöva kontant utbetalas utan
Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.
7
att saken skall kunna ordnas genom ställande av garanti för det
nödiga kapitalets anskaffande, vilket möjligen kan ske medelst en garantifond
i statsobligationer. Skulle det bliva nödvändigt att från statens
sida direkt tillskjuta medel till företaget i fråga, torde detta få ske på
så sätt, att riksgäldskontoret tillhandahåller vad som kan erfordras intill
dess eventuellt anslag kan bliva uppfört å riksstaten. Mot att lånemedel
tills vidare anlitas för ändamålet synes så mycket mindre vara
något att erinra, som det får förutsättas, att medlen komma att i sinom
tid återbetalas till statsverket.
Med hänsyn till de föreliggande förhållandena måste uppenbarligen
ett eventuellt bemyndigande för Kungl. Maj:t bliva av mycket allmän
innebörd, för att alla vägar må hållas öppna. Härav följer emellertid
lika givet, att en särskilt omsorgsfull prövning måste ägnas frågan
från Kungl. Maj:ts sida, då det gäller att slutligen taga ställning till
densamma.
Under hänvisning till vad jag ovan anfört och under åberopande
av riksdagsordningen 54 § får jag hemställa, att Kungl. Maj: t måtte i
proposition föreslå riksdagen
dels medgiva, ätt Kungl. Maj:t må förbinda svenska staten att
intill en kostnad av 9 miljoner kronor deltaga i det internationella
arbetet för Europas ekonomiska återuppbyggande,
dels ock bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla statsobligationer
eller kontanta medel till det belopp, som erfordras för fullgörande
av-de förbindelser Kungl. Maj:t sålunda kan komma att ikläda
staten.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall och förordnar, att proposition
av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olga Gjörloff.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.
Bilaga A.
Utdrag ur förslag till överenskommelse mellan The Central International
Corporation och vederbörande nationella institut.
1. Uttrycket aktieägare betyder och innefattar de inhemska finansinstituten
och sådana andra institut, som. tid efter annan kunna tillåtas bliva
medlemmar av det centrala internationella institutet.
2. Styrelsen för centralinstitutet skall tid efter annan bestämma vilka
affärer, operationer eller transaktioner, som skola företagas och genomföras
av centralinstitutet eller av alla eller någon av diess aktieägare vane sig ensam
eller i förening med centralinstitutet. Sådana affärer, operationer eller
transaktioner kallas bär nedan »godkända affärer».
3. Det förklaras härmed av deltagarna i deijna överenskommelse att,
med hänsyn tagen, så långt rimligtvis är möjligt, till alla omständigheter i
varje särskilt fall, varje aktieägare skall erbjudas att i alla godkända affärer,
som styrelsen för centralinstitutet bestämmer skola fördelas mellan aktieägarna,
erhålla andel eller delaktighet i förhållande till respektive aktieägares
aktieinnehav i centralinstitutet jämfört med hela det utgivna aktiekapitalet
vid tiden för ifrågavarande affärs godkännande (här nedan kallat »proportionellt
deltagande»).
4. 1 enlighet med bestämmelserna i inom. 3 bär ovan skall .styrelsen
för centralinstitutet bestämma, vilken andel eller delaktighet i varje godkänd
affär, som skall erbjudas alla eller någon av aktieägarna, ävensom samtidigt
Instämma storleken av den andel eller delaktighet, som skall erbjudas varje
aktieägare.
5. Vid fördelning av godkända affärer bland aktieägarna, skall styrelsen
för centralinstitutet så jämnt som möjligt fördela sådana affärer, så att i
det hela sådana affärer bliva rättvist och skäligt fördelade mellan aktieägarna
i förhållande till deras proportionella andelar. Alla differenser med avseende
å en affär skola på rättvist sätt utjämnas genom en eller flera andra affärer;
dock att utjämnande icke .skall förekomma med avseende på i eke-deltagande
i eu affär, med avseende å vilken sådant icke-deltagande föranledas av bestämmelserna
i mom. 8 i denna överenskommelse. Styrelsens för centralinstitutet
beslut med hänsyn till fördelningen av affärer skall vara slutligt och bind nde.
(5. Vid genomförande av godkända affärer, vilka centralinstitutet kan
bestämma att genomföra direkt, skall eentralinstitåtet placera ut order på
materialier och leveranser, vilka begärts skola anskaffa* från länder, varas*
ett inhemskt institut inregistrerats, genom detta inhemska institut, föfiltsatt
att detsamma är villigt att inlåta sig härå under skäliga villkor.
7. Om någon aktieägare, som har åtagit sig förpliktelser intill omfattningen
av hela sitt kapital och andra finansiella resurser, önskar erhålla del
-
Kung!. Maj:ts proposition Nr 262.
9
aktighet i någon ny godkänd affär, som erbjudes, men är förhindrad att göra
detta av finansiella skäl, skall sådan aktieägare vara berättigad att begära
finansiellt stöd av centralinstitutet för att kunna mottaga och utföra sagda
uppdrag, som sålunda erbjudits, och centralinstitutet skall anstränga sig på
bästa sätt för att anskaffa sådant finansiellt stöd, men centralinstitutet skall
icke vara förbundet att giva sådant finansiellt stöd.
8. När en delägares representant i styrelsen för centralinstitutet har
röstat mot ett beslut att företaga viss affär eller mot ett beslut att erbjuda en
sådan affär till fördelning bland aktieägarna, skall denne aktieägare icke vara
berättigad att påfordra och ej heller vara förbunden att antaga ett deltagande
i eu sådan affär, men varje aktieägare, vilkens representant i styrelsen har
röstat för ett sådant beslut, som nyss sagts, skall vara förbunden att åtaga sig
sådant deltagande upp till, men ej överstigande två gånger aktieägarens proportionella
deltagande i sådana affärer, som angivits i inom. 3.
9. Styrelsen för centralinstitutet äger med avseende; å varje godkänd
affär utse eu eller flera av dess aktieägare eller något annat bolag eller person
såsom verkställare till att utföra och handhava sådana affärer för alla de
aktieägares räkning, vilka äro intresserade däri, samt äger bestämma regler
för sådana verkställares förvaltning och avgöra huruvida och i så fall huru
stor ersättning, som skall tillerkännas dessa för deras arbete såsom verkställare
utöver deras eventuella delaktighet i eu sådan affär.
10. Varje delägare, som emottaga!’ en andel i en godkänd affär, är förbunden
att anskaffa sin proportionella andel av det kapital, som erfordras
för affärens genomförande, och skall vara berättigad att mottaga, respektive
förbunden att bära sin proportionella andel av värjo förtjänst eller förlust,
som uppkommer av affären. Sådana proportionella andelar skola i varje fall
grundas på den delaktighet, som varje sådan aktieägare tagit i affären.
11. Den eller de styrelseledamöter, som representera en aktieägare i
centralinstitutet skall hava oinskränkt fullmakt, från aktieägaren att handla
för aktieägarens räkning och att mottaga delaktighet i varje godkänd affär,
antingen i förhållande till respektive aktieägares hela proportionella andel
eller till större eller mindre del än densamma, samt att gå in på att t jänstgöra
som verkställare med avseende å varje affär och i allmänhet handla »om ombud
för respektive aktieägare.
12. Centralinstitutet iskall vara berättigat att för sig reservera sådan ersättning
(antingen genom en fixerad summa eller provision eller kommissionsarvode
eller på annat sätt) i samband med varje godkänd affär, som styrelsen
för centralinstitutet äger bestämma, och sådan ersättning skall behandlas som
eu utgift för ledandet av sådana affärer.
Bl 13. dom vid frågor, som fordra särskild omröstning, skola beslut vid
styrelsesammanträden med centralinstitutet avgöras genom enkel majoritet av
de stvrcLsgledamöter, som äro närvarande personligen eller genom suppleant
dier genom ombud, och som deltaga i omröstningen. Uttrycket »särskild omrösta
ig skall hava den betydelse, som gives detsamma i bolagsordningen för
cent! alinstitutet.
14. i betraktande av att centralinstitutet giver de inhemska instituten
tillgång till medlemskap och tilldelar var och en av dem aktier i centralinstiBihang
filt riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 228 höft. (Nr 262—263.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 262.
tutet, motsvarande approximativt 10 procent av det nu utfärdade aktiekapitalet
i sådana inhemska institut, inga dessa var och en för sig härigenom följande
kontrakt och överenskommelse med centralinstitutet samt med varandra:
a) Att så länge som något inhemskt institut fortsätter vara aktieägare i
centralinstitutet, sådant inhemskt institut icke skall, vare sig ensamt eller i
förening med eller som verkställare eller agent för andra eller annan, direkt
eller indirekt bedriva, utföra, inlåta sig på, sätta i verket, intressera sig för,
engagera sig i eller på något annat sätt inlåta sig på något slags affär, företag,
transaktion eller operation, vare sig av handelsnatur, kommersiell eller finansiell
natur (utom i de fall, varom nedan föneskrives) av industriell eller sjöfar,
tsnatur, eller av något annat slag, med undantag endast av sådana affärsoperationer
och transaktioner, som skola godkännas av styrelsen för centralinstitutet,
på sätt ovan sagts.
b) Att sådant inhemskt institut skall i samarbete med de andra aktieägarna
i centralinstitutet vederbörligen emottaga, den delaktighet, som tilldelats
det av styrelsen för centralinstitutet, i varje godkänd affär, vilken de!
är förbundet emottaga enligt ovanstående bestämmelser och att det skall vederbörligen
utföra alla förbindelser, som för dess räkning ingått» av någon
eller några styrelseledamöter, som representera institutet i styrelsen för centralinstitutet,
samt iakttaga och rätta sig efter alla de regler och bestämmelser,
som lagligen utfärdats av styrelsen för centralinstitutet enligt denna överenskommelse.
15. (A) I betraktande av ovanstående kontrakt och överenskommelse,
som slutits av de inhemska instituten, sluter centralinstitutet härmed kontrakt
och överenskommelse med vart och ett av de inhemska instituten, att
centralinstitutet skall (om och i den mån det icke redan skett) genast
fördela och utfärda till ett sådant inhemskt institut de antal aktier i centralinstitutet,
som närmare angivits i inledningen till denna överenskommelse, på
de villkor, att dessa aktier skola inbetalas med 5 shillings för varje aktie vid
tilldelningen och återstoden i den mån som och när det påfordra» i överensstämmelse
med centralinstitutets bolagsordning.
(B) Att centralinstitutet icke utan särskild omröstning i styrelsen för
centralinstitutet skall öka sitt aktiekapital.
16. Varje inhemskt institut skall vidtaga sina egna finansiella anstalter
på sätt, det anser lämpligt och skall betala alla sina egna administration»- och
andra omkostnader.
17. Delägarna i denna överenskommelse äro ömsesidigt ense om att de
skola vara bundna av villkoren i den skiljedomsbestammelse, som innehålles i
centralinsti tutets bola gsordning.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:289 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas s. 4 i texten
- SU 1922:117 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående beredande av medel för Sveriges deltagande i det internationella arbetet för Europas ekonomiska åter s. 1 i texten