Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst m. m
1923-01-08 · 39 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 37 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1923:2, Med förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 2.
1
Nr 2.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillågg åt befattningshavare
i statens tjänst m. m.; given Stockholms slott den 8 januari
1928.
Kungl. Makt vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 januari 1923.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden
Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,
Åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför
chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, följande:
Jag anhåller nu att inför Kungl. Maj:t få framlägga förslag i
fråga om dyrtidstillågg åt befattningshavare i statens tjänst. Därvid
skall jag tillåta mig att till en början lämna en kortfattad redogörelse
för vad tidigare i sådant avseende från statens sida åtgjorts.
Bihang till riksdagms protokoll 1923. 1 samt. 2 höft. (Nr 2). 1
Historik.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Med anledning av den efter värld skrigsutbrottet inträffade prisstegringen
beviljade 1916 års riksdag krigstidshjälp till vissa statens
befattningshavare, som tillika voro familjeförsörjare. Från och med år
1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg,
utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna
beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år
1918 utgick krigstidstillägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt
tillägg.
Från och med år 1919 hava ifrågavarande tillägg till statens befattningshavare
under benämning dyrtidstillägg utgått efter ett annat
system än tidigare, i det att enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens nämnda
år fattade beslut systemet med för varje år bestämda, fasta tillägg övergivits
och ett system med glidande skala införts. Detta system åsyftade
dyrtidstilläggets reglerande periodvis och automatiskt efter levnadskostnadernas
växlingar. Dyrtidstillägget ställdes nämligen i förhållande till
ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal, vilket tillämpades oreducerat
för avlöningsbelopp intill en given gräns men för överskjutande
avlöningsbelopp nedsattes på visst sätt.
Till 1920 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till kungörelse
med allmänna grunder för dyrtidstillägg, i huvudsak grundat
på 1919 års bestämmelser i ämnet men innebärande vissa förbättringar
av dyrtidstilläggen. Riksdagen vidtog ytterligare höjningar i Kungl.
Maj:ts förslag. Riksdagens beslut gick i huvudsak xit på dels en minskning
av skillnaden mellan talet för levnadskostnadsökningen och grundtalet,
dels ock en förbättring av familjeförsörjarnas ställning genom utsträckning
av rätten att beräkna dyrtidstillägg efter oreducerat grundtal.
Vidare antog 1920 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser
med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dessa bestämmelser åsyftade att för nämnda verk, för vilka
genomförts lönereglering för tiden från och med den 1 juli 1920, i
stort sett neutralisera verkan av att sagda lönereglering normerats efter
en högre prisnivå än den, efter vilken lönerna vid oreglerade verk —
inberäknat tillfällig löneförbättring — fastställts.
I fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket,
som erhållit provisorisk lönereglering från och med år 1921, antog
slutligen 1920 års riksdag särskilda bestämmelser, vilande på enahanda
grunder som de för kommunikationsverken fastställda.
Den reduktion av dyrtidstilläggen för affärsverken, som i ovan
angivet syfte vidtogs av 1920 års riksdag, åstadkoms på sådant sätt,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
3
att dels grundtalet bestämdes till ett It) enheter lägre belopp än för
övriga verk, dels ock det belopp, på vilket dyrtidstillägg fick beräknas,
begränsades till 85 procent av avlöningen.
Beträffande dyrtidstilläggsfrågans behandling vid 1921 års riksdagfår
jag erinra, att Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1921, nr 326,
föreläde riksdagen förslag till kungörelse i ämnet, i vilken bestämmelser
sammanförts såväl för de nyreglerade som för de oreglerade verken. I
detta förslag bibehöllos de 1919 och 1920 fastslagna huvudprinciperna
för dyrtidstilläggens beräknande. De ändringar av tidigare bestämmelser
i ämnet, som förslaget innefattade, avsågo i huvudsak dels en
allmän nedsättning av dyrtidstilläggen genom sänkning av grundtalet,
dels därjämte en särskild reduktion för icke-familjeförsörjare; och erhöll
i samband härmed begreppet familjeförsörjare eu något ändrad bestämning.
Riksdagen vidtog emellertid ännu en nedsättning, avseende befattningshavare
vid de ämbetsverk och kårer, som erhållit ny definitiv
lönereglering, nämligen förutom de affäi-sdrivande verken statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.
1 sådant syfte ökades ovanberörda avdrag å grundtalet till 20 och sänktes
det procenttal av lönen, varå dyrtidstillägg fick beräknas, till 80. Efter
motsvarande grunder reglerades likaledes dyrtidstilläggen för befattningshavare
vid armén och marinen, vilka erhöllo provisorisk lönereglering
vid 1921 års riksdag. Riksdagen antog vidare ändrade bestämmelser
rörande dyrtidstillägg under tjänstledighet för sjukdom, gående ut på
att dyrtidstillägg under sådan tjänstledighet skulle utgå endast å den
verkligen uppburna avlöningen.
Vid 1922 års riksdag genomfördes en del smärre ändringar i vissa
detaljbestämmelser rörande dyrtidstilläggen. Därjämte vidtogs en modifikation
i avseende å sättet för fastställandet av grundtalet i syfte att
underlätta arbetet med dyrtidstilläggens uträknande m. m. Medan därförinnan
grundtalet bestämts till talet för levnadskostnadsökningen,
minskat med en tiondel och därefter avjämnat till närmast lägre hela
tal, bestämmes efter ändringen grundtalet sålunda, att talet för den
sedan ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen i levnadskostnader
minskas med en tiondel samt att det så erhållna talet i
förekommande fall jämnas, därest det med högst 2 Vs överstiger närmast
lägre 5-tal, till sagda tal men eljest till närmast högre 5-tal.
Kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst utfärdades den 15 juni 1922 (nr 356). Beträffande
diplomatiska och konsulära tjänstemän utfärdades samma dag i enlighet
med riksdagens beslut särskild kungörelse angående grunderna för dyr
-
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
tidstillägget (nr 341). Yad angår fast anställt manskap vid armén och
marinen m. fl. utfärdades den 9 juni 1922 kungörelse (nr 334) om viss
ändring av kungörelsen den 12 september 1921 (nr 531) angående dyrtidstillägg
åt nämnda personal. Samtliga ifrågavarande kungörelser
gälla från och med den 1 juli 1922 tillsvidare utan någon viss tidsbegränsning.
Vidare har Kungl. Maj:t den 30 november 1922 utfärdat
kungörelse med grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid lotsoch
fyrstaten (nr 579).
I anslutning härtill torde jag få giva en kortfattad återblick över
den under olika tider genom dyrtidstilläggen lämnade kompensationen
för levnadskostnadsstegringen.
För år 1917, då prisstegringen från år 1914 uppgick till i medeltal
59 procent, utgick statens ifrågavarande bidrag (krigstidstillägg) inom
vissa gränser med 15 procent av lönen, motsvarande en kompensation
av ungefär 25 procent, men kunde för lägre avlöningar stiga till 25
procent, motsvarande en kompensation av ungefär 42 procent. Därjämte
utgick krigstidshjälp till vissa lägre inkomsttagare. För högre
avlönade befattningshavare var krigstidstillägget avsevärt begränsat.
Under år 1918 stegrades levnadskostnaderna i utomordentlig grad,
vilket hade till följd, att riksdagen, som på våren beslutat om förhöjda
krigstidstillägg, måste å urtima sammanträde under hösten bevilja ytterligare
sådana tillägg. För första halvåret, då levnadskostnadsstegringen
utgjorde omkring 97 procent, utgick krigstidstillägget med dels en s. k.
grundplåt av 1 krona om dagen, dels — med viss begränsning uppåt
och nedåt — en tredjedel av avlöningsförmånerna. Den senare delen
av krigstidstillägget motsvarade en kompensation av omkring 34 procent.
Grundplåten påverkade emellertid kompensationsgraden på så sätt,
att lägre avlöningar blevo bättre kompenserade än högre. För senare
halvåret 1918 fördubblades krigstidstillägget, såväl grundplåten som det
procentuella tillägget. Det senare motsvarade under sistnämnda tid, då
medeltalet av prisstegringen uppgick till omkring 130 procent, en
kompensation av något över 50 procent. Ännu var krigstidstillägget avsevärt
begränsat för högre löntagare, i det att procentuellt tillägg fick
uppgå till högst 9 kronor om dagen, motsvarande vid en månadslön
av 600 kronor en kompensation av ungefär 35 procent.
Den starkt markerade prisstegringen under år 1918 och närmast
därefter hade till följd, att statens ifrågavarande bidrag vid 1919 års
riksdag omlades till systemet med s. k. glidande skala, varigenom bidragen
(dyrtidstillägg) automatiskt reglerades efter dyrtidens förändringar.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 2, 5
Dyrtidstillägget utgick efter ett grundtal, som motsvarade åtta niondelar
av talet för levnadskostnadsstegringen. Å avlöningsförmåner, som icke
överstego 100 kronor för månad, utgick dyrtidstillägget efter ett procenttal
motsvarande grundtalet. Kompensationen utgjorde alltså här i det
närmaste 8!) procent. Den minskades emellertid med lönens storlek, i
det att dyrtidstillägget å den del av avlöningen, som eventuellt översteg
100 kronor för månad, utgick efter ett procenttal, motsvarande allenast
en tredjedel av grundtalet. Vid en avlöning av 600 kronor för månad
uppnåddes det högsta medgivna dyrtidstilläggsbeloppet. Här utgjorde
kompensationen ej fullt 40 procent. Den genomsnittliga levnadskostnadsökningen
under år 1919 uppgick till 161 procent.
Vid 1920 år riksdag höjdes dyrtidstilläggen ytterligare, räknat från
och med nämnda års ingång. Grundtalet bestämdes att motsvara indextalet
för prisfördyringen, minskat med 6 enheter, därest sistnämnda
tal vore jämnt, men eljest med 5 enheter. Vid tiden för riksdagens
beslut motsvarade grundtalet ungefär 96 procent av levnadskostnadsstegringen,
som uppgick till inemot 170 procent. Dyrtidstillägget utgick
på de första 85 kronorna i månaden efter ett procenttal, motsvarande
grundtalet, dock att sagda belopp ökades med 15 kronor för varje av
befattningshavaren på grund av försörjningsplikt underhållet barn under
16 års ålder. För den del av avlöningen, varå dyrtidstillägg fick beräknas
efter helt grundtal, utgjorde alltså kompensationen omkring 96
procent. För den överskjutande delen däremot utgick dyrtidstillägget
efter ett procenttal, motsvarande femtiofem hundradelar av grundtalet.
Här utgjorde alltså kompensationen omkring 53 procent. Vid den avlöningsgräns
av 1,250 kronor för månad, där dyrtidstillägget uppnådde
maximum, var kompensationen för en icke-familjeförsörjare ungefär 56
procent.
En mindre sänkning av dyrtidstilläggen genomfördes från och
med den 1 juli 1921. Grundtalet utgjorde härefter nio tiondelar av
talet för levnadskostnadsstegringen, som under senare halvåret 1921
uppgick till 133 procent. Dyrtidstillägget utgick eljest — om man
bortser från nyreglerade personalgrupper — efter samma huvudgrunder
som därförinnan, dock att för icke-familjeförsörjare dyrtidstillägget sänktes,
om de voro över 25 år, med en tiondel och, om de voro under 25 år,
med två tiondelar. Kompensationen kunde vid vissa lägre avlöningar
uppgå till 90 procent för familjeförsörjare och till 81 procent för ickefamiljeförsörjare
över 25 år. För en icke-familjeförsörjare med en avlöning
av 1,250 kronor i månaden utgjorde den omkring 47 procent.
Vid 1922 års riksdag bibehöllos i huvudsak förutvarande grunder
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
för dyrtidstilläggen; prisstegringen hade dåmera nedgått till i medeltal
omkring 98 procent.
Jag har vid den sålunda lämnade översikten bortsett från den inverkan
på kompensationsgraden, som genomförda definitiva löneregleringar
i vissa fall medfört.
Inkomna I detta sammanhang, och innan jag går att närmare beröra frågan
framställ- om de bestämmelse!’, som efter den 30 juni 1923 böra bliva gällande i
n,nfl*r fråga om dyrtid stillägg till statens befattningshavare, ber jag få omnämna,
att styrelsen för Sveriges statstjänstemannanämnd i skrivelse
den 6 december 1922 gjort framställning, i syfte att dyrtidstilläggen
måtte fortfarande få utgå efter samma grunder som för närvarande.
En framställning i liknande syfte har gjorts från statstjänstemän i
Alvesta. Å andra sidan har Sveriges industriförbund i skrivelse den
21 december 1922 påtalat avlöningsförhållandena inom statsförvaltningen,
såsom enligt förbundets mening ledande till allt för höga avlöningar till
vissa personalgrupper i jämförelse med befattningshavare i enskild tjänst.
Nya grunder Dyrtidstilläggen åt statstjänstemärmen hava icke under någon
läggen*" Peri°d uppgått till sådana belopp, att full kompensation för den inträdda
prisstegringen erhållits. Kompensationsgradens utveckling under skilda
tider och för olika grupper av befattningshavare har varit beroende av
dels de medelsbelopp, som ansetts kunna ställas till förfogande för
ändamålet, dels ock dyrtidens olika tryck för större eller mindre inkomsttagare
samt för personer med eller utan försörjningsplikt.
Jämväl då det nu gäller att bestämma grunderna för dyrtidstillläggen,
måste hänsyn tagas till enahanda förhållanden, vilka tidigare
varit i sådant avseende utslagsgivande.
Vid granskningen av de olika krav, som ställts å budgeten för
statsregleringsperioden 1923—1924, har det befunnits nödigt att genomföra
långt gående inskränkningar och besparingar. Även i fråga om
dyrtidstilläggen måste en icke obetydlig nedsättning ske. Att bibehålla
de mivarande grunderna för dyrtidstilläggen skulle nämligen icke kunna
låta sig göra utan att pålägga nya skatter eller öka de redan utgående,
något som jag ansett mig icke kunna tillstyrka.
Det förslag i fråga om grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst, som jag nu ämnar förorda, har sålunda måst
bestämmas med hänsyn till den begränsade medelstillgången. Jag har
emellertid sökt så avväga förslaget, att reduktionen skulle bliva så
litet kännbar som möjligt. En ledande grundtanke har vidare varit, att
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
7
möjligast enkla bestämmelser för dyrtidstilläggens beräknande skulle
kunna erhållas, detta framför allt i syfte att minska arbetet med dyrtidstilläggens
bestämmande och utbetalande.
Förslaget innebär först och främst, att dyrtidstilläggen skulle för
olika avlöningar utgå efter ett och samma procenttal, dock att det högsta
belopp, vara dyrtid stillägg skulle få utgå, nedsatts till inemot hälften av
det nuvarande. Jag har visserligen också haft under omprövning ett
förslag i nära anslutning till den linje, som förordades av statsutskottet
föregående år. Detta förslag, sådant det i övrigt måst anordnas, har
emellertid för det stora flertalet befattningshavare visat sig medföra
i huvudsak enahanda löneställning som det förslag med proportionella
dyrtidstillägg, jag funnit mig böra förorda. Under sådana förhållanden
måste sistnämnda enklare förslag vara att föredraga.
Det procenttal, efter vilket dj^rtidstilläggen skulle beräknas, bör
naturligen såsom hittills stå i visst förhållande till levnadskostnadsindex.
Enligt mitt förslag skulle det motsvara hälften av talet för levnadskostnadsstegringen.
Vid en indexställning av 175 skulle alltså, med
iakttagande av avrundning nedåt, procenttalet vara 37. A den del av
avlöningen, som överskjuter 650 kronor i månaden, skulle något dyrtidstillägg
ej utgå.
Då dyrtidstillägget nu måste starkt beskäras, har det synts mig
vara nödvändigt att beträffande rätten till förhöjning på grund av försörjningsplikt
vidtaga en begränsning så till vida, att, i anslutning till
vad som fastslogs vid 1920 års riksdag, förhöjningen endast tillerkännes
dem, vilka hava minderåriga barn att försörja. Nödvändigheten av besparing
liksom önskvärdheten av att efter hand avveckla den högre
kompensationen för försörjningspliktiga har ock ansetts böra föranleda,
att i fråga om rätten till förhöjning ingen åtskillnad göres för olika
antal barn. För befattningshavare, som har barn under 16 år att försörja,
skulle enligt förslaget dyrtidstillägget ökas med en tiondel av vad
eljest skolat utgå. Däremot skulle dyrtidstillägget nedsättas med en
tiondel för befattningshavare under 25 år utan försörjningsplikt, som
här avses.
De nu angivna grunderna skulle gälla befattningshavare, för vilka
definitiv lönereglering ännu icke genomförts. Vid nyreglerade verk
skulle dyrtidstillägget givetvis utgå efter reducerade grunder. Reduktionen
har i förslaget genomförts sålunda, att procenttalet för dyrtidstillägget
skall minskas med 18 enheter. Detta avdrag har avvägts
med hänsyn till den nuvarande, på två vägar åstadkomna reduktionen för
befattningshavare vid nyreglerade ämbetsverk. Då alltså avdraget inne
-
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
skiter jämväl den för närvarande gällande begränsningen av underlaget
för dyrtidstilläggen till 80 procent av avlöningen, skulle enligt mitt
förslag dyrtidstillägg utgå å ett i motsvarande mån högre belopp än
vid oreglerade verk, eller 800 kronor i månaden.
För att åskådliggöra verkan av förslaget har jag låtit utarbeta tabeller,
utvisande för reglerade och oreglerade befattningshavare inom olika
kategorier dels grundlönerna år 1914 samt därefter inträffade förändringar
däri, dels dyrtidstilläggen och den därigenom åstadkomna procentuella
förhöjningen å lönerna enligt nuvarande och enligt föreslagna grunder.
Berörda tabeller, vilka torde få såsom bilaga (Bilaga A) fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende, hava gjorts så fullständiga, att däri redovisats
praktiskt taget befattningshavare i alla lönegrader med uppdelning
å billigaste och dyraste ort, begynnelseavlöning och slutavlöning.
Av de sålunda upprättade tabellerna framgår i huvudsak följande.
Vid nyreglerade verk uppgå dyrtidstilläggen enligt nu gällande
grunder för befattningshavare utan barn och över 25 år (enligt nuvarande
ordning »icke-familjeförsörjare» över 25 år) i regel till 20 å 27
procent av den nuvarande avlöningen. Enligt förslaget skulle dyrtidstilläggen
med undantag för vissa högre befattningshavare representera
19 procent av avlöningen. Sänkningen skulle alltså växla
mellan 1 och 8 procent av lönen. De större sänkningarna hänföra sig
genomgående till befattningshavare å billigaste ort, särskilt vad angår
begynnelselön. På dyraste ort överstiger icke sänkningen annat än undantagsvis
6 procent och beträffande slutavlöningen (för manliga befattningshavare)
4 procent av avlöningen. Den större sänkningen å billigaste
ort är ägnad att åstadkomma en viss utjämning i förhållande till befattningshavare
å dyrare ort. För de högre befattningshavarna utgöra
dyrtidstilläggen enligt nu gällande grunder allenast mellan 10 och 19
procent av avlöningen. Enligt de föreslagna grunderna skulle dyrtidstilläggen
utgöra mellan 5 och 18 procent. Sänkningen är inom denna
grupp i vissa fall förhållandevis större än för lägre befattningshavare.
För befattningshavare med barn växlar det nu utgående dyrtidstillägget
för det stora flertalet mellan 22 och 32 procent av avlöningen.
Med de föreslagna grunderna skulle procenttalet nedsättas till 21 och
sänkningen alltså utgöra mellan 1 och 11 procent av avlöningen. Aven
här hänför sig den större sänkningen till billigaste ort och företrädesvis
till begynnelseavlöningen. På dyraste ort överstiger sänkningen i fråga
om begynnelseavlöningen allenast undantagsvis 8 procent och beträffande
slutavlöningen (för manliga befattningshavare) 6 procent. För de högre
9
K uti yl. Maj.ts proposition Nr 2.
befattningshavarna är nedsättningeu även inom nu förevarande grupp
i regel förhållandevis mer betydande än för lägre befattningshavare.
Det torde förtjäna särskilt framhållas, att för befattningshavare
såväl utan barn som med barn sänkningen blir lägst vid slutavlöning
å dyraste ort. Förslaget medför större sänkningar för de högsta och de
lägsta befattningshavarna men lämnar vissa mellangrupper mera oberörda.
Den starkare sänkningen för de lägre befattningshavarna är en följd
av borttagandet av den högre kompensationen å de första 85 kronorna
av månadsavlöningen. För de högre däremot är sänkningen föranledd
av dyrtidstilläggets begränsning till en avlöning av 800 kronor för
månad. För grupperna närmast under nyssnämnda gräns blir sänkningen
i följd härav mindre.
Inför de sålunda angivna allmänna konsekvenserna av förslaget
synes det vara av intresse att verkställa eu jämförelse mellan, å ena
sidan, lönerna, sådana de utgingo dels år 1914, dels efter de närmast
följande tillfälliga regleringarna, samt, å andra sidan, de numera i lön
och dyrtidstillägg utgående totala avlöningsförmånerna.
Läggas 1914 års lönebelopp till grund för kalkylen, erhålles den
faktiska lönestegringen sedan tiden före den stora prisstegringens inträdande.
De löner, som utgingo nämnda år, hade emellertid fastställts
redan omkring år 1905 eller anpassats efter den prisnivå, som rådde
omkring sistnämnda år. Då hela tidsperioden 1905—1914 karaktäriserades
av en fortgående prisstegring, som kan uppskattas till omkring
15 procent av 1905 års nivå, såg man sig så småningom nödsakad att
genom olika tillägg föra upp lönesatserna till motsvarighet mot den
aktuella prisnivån omkring år 1914. Denna provisoriska lönereglering,
som icke hann bli genomförd annat än för ett mindretal befattningshavare
inom vissa verk, innan den stora prisstegringen inträffade,
fortsattes emellertid vid sidan av dyr tid stilläggen. Vid nyreglerade verk
hava de provisoriska lönetilläggen sedermera ingått i de fasta grundlönerna.
I jämförelse med de år 1914 faktiskt utgående avlöningarna representerar
enligt tabellerna summan av lön och dyrtidstillägg jämlikt
föreslagna grunder en procentuell ökning, som ofta nog och för de lägre
befattningshavarna i regel mer än täcker levnadskostnadsstegringen. Även
om man utgår från att 1914 års löner hänföra sig till 1905 års prisnivå
och jämförelsen sålunda skall göras icke med prisstegringen sedan år
1914 (75 procent) utan med prisstegringen sedan år 1905 (omkring 100
procent), visar det sig, att med de föreslagna grunderna för dyrtidstillläggen
en stor del av de lägre befattningshavarna erhålla full kompensaBihang
till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
tion för prisstegringen. Läggas åter de genom provisoriska regleringar
till 1914 års prisnivå förhöjda lönerna till grund för jämförelsen, blir
naturligen den procentuella höjningen av lönerna relativt lägre men
dyrtiden dock i allmänhet något så när kompenserad. Endast vissa
grupper av högre befattningshavare, såsom sekreterare och byråchefer,
framstå vid denna jämförelse såsom mindre väl tillgodosedda.
Vid dessa jämförelser bör särskilt beaktas, att genomförda löneregleringar
för åtskilliga av befattningshavarna avsett att innebära icke
blott en ersättning för penningvärdets fall utan även en uppflyttning i
högre löneställning än den förutvarande. Att utföra några beräkningar,
huru — med hänsynstagande härtill — kompensationen för prisstegringen
ställer sig, har dock ej låtit sig göra.
Vad därefter angår befattningshavare vid ännu icke nyreglerade
verk, vilken grupp minskats allt efter genomförande av definitiva löneregleringar,
visa de procentuella höjningarna i förhållande till 1914 års
löner icke samma höga tal som för vissa befattningshavare med definitivt
reglerade avlöningar. Beträffande de högre befattningshavarna
varierar höjningen med nuvarande grunder för dyrtidstilläggen mellan
50 och 71 procent för befattningshavare utan barn och över 25 år samt
mellan 55 och 74 procent för befattningshavare med barn. Med de
föreslagna nya grunderna skulle emellertid höjningen, uttryckt i procent
av 1914 års löner, nedgå till 38 å G8, respektive 40 å 72 procent.
I förhållande till de nu utgående, till 1914 års prisnivå reglerade lönerna
bliva procenttalen 12—37, respektive 13—41.
Beträffande vaktmästargrupperna uppgår höjningen i förhållande
till 1914 års löner enligt nuvarande grunder till 98 å 108 procent för
befattningshavare utan barn och över 25 år samt till 109 å 121 procent
för befattningshavare med barn. Med de föreslagna grunderna
skulle höjningen nedgå till 83 å 92, respektive 88 å 97 procent. I
förhållande till de nu utgående lönerna bliva procenttalen 37, respektive
41. Höjningen är sålunda visserligen större än för högre befattningshavare,
men i jämförelse med nyreglerade vaktmästare (expeditionsvakter)
är höjningen låg. Beträffande vaktmästargruppen synes mig
alltså förslaget drabba väl hårt, och jag har därför funnit mig böra
vidtaga särskilda åtgärder för motverkande av sänkningen. Såsom jagsenare
i dag torde få tillfälle föreslå, skulle detta ske genom tillfälliga
lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.
Vidkommande kvinnliga tjänstemän är visserligen också löneök
-
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
ningen sedan 1914 i regel mindre än för innehavare av uyreglerade
avlöningar, men den av de nya grunderna för dyrtidstilläggen föranledda
sänkningen synes mig icke vara av den betydelse, att särskilda åtgärder
för dess motverkande skulle erfordras.
1 avseende å den olikhet, som sålunda kunnat konstateras i fråga
om de nya grundernas inverkan i det hela på kompensationsgraden,
vill jag framhålla, att varje övergång från det nuvarande systemet med
dess ojämna verkningar till ett förenklat system med i huvudsak proportionella
dyrtidstillägg måste verka utjämnande och därmed även
åstadkomma olika störa sänkningar i förhållande till nuvarande dyrtidstillägg.
\ ad angår den löreslagna kungörelsen med allmänna grunder för Detaljbestämdyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst ansluter den sig till mel8er‘
nu gällande kungörelse i ämnet. Ändringar äro föreslagna huvudsakligen
endast i §§ 2—4, av vilka § 2 innehåller bestämmelser om beräknandet
av levnadskostnadsökningen samt §§ 3 och 4 grunderna för dyrtidstillägg
vid oreglerade, respektive reglerade verk. Jag anhåller att med några
ord få beröra vissa detalj bestämmelser i kungörelsen.
I § 1 återfinnes det grundläggande stadgandet om dels till vilka
befattningshavare i statens tjänst dyrtidstillägget utgår, dels å vilka
löneförmåner tillägget får beräknas. I sistnämnda avseende har uppräkningen
kompletterats med två vid lots- och fyrstaten nyin förd a avlöningsförmåner,
nämligen enslighetstillägg och fyrskeppstillägg. Därjämte
hava vissa förenklingar i formellt hänseende föreslagits.
Där ej bestämmelser i annan ordning äro eller varda meddelade,
utgår dyrtidstillägget å i 1 § uppräknade slag av kontanta avlöningsförmåner,
däribland arvode. Det har i en del fall uppstått tvekan,
huruvida vissa arvodestagare vore att hänföra till befattningshavare i
statens tjänst. Att i detta avseende uppdraga en allmängiltig gräns
synes skäligen vanskligt, och det lärer fördenskull alltjämt böra överlämnas
åt rättstillämpningen att i varje förekommande fall träffa avgörande
härutinnan. Emellertid bör begreppet befattningshavare i statens
tjänst enligt min mening förutsätta, att skyldighet till tjänstgöring i
detta ords vanliga bemärkelse föreligger. Enbart representantskap i
vissa styrelser och andra institutioner skulle sålunda icke kunna anses
såsom befattning i statens tjänst. Sådant representantskap föreligger
på en del håll inom statsförvaltningen och är vanligen förenat med
arvode. Jag nämner såsom exempel den inom vissa styrelsegrenar
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
förekommande fullmäktiginstitutionen ävensom ledamotskapet av vattenfallsstyrelsen.
Vad angår tillämpligheten av den kungörelse, vartill jag
nu framlägger förslag, förutsätter jag, att i dylika fall dyrtidstillägg ej
skall utgå, såvida icke motsatsen är i varje särskilt fall i samband med
anslagsäskande eller eljest direkt utsagt.
Innehållet av § 3 följer redan av vad jag yttrat rörande grunderna
för dyrtidstilläggen. Själva huvudregeln, att dyrtidstillägget skulle bereda
halv kompensation för levnadskostnadsökningen, hänför sig till
befattningshavare över 25 år men utan försörjningsplikt. Med utgångspunkt
häritrån ökas, respektive minskas dyrtidstillägget med en tiondel.
I förhållandet mellan de tre grupperna av befattningshavare — ined
försörjningsplikt, utan försörjningsplikt över 25 år och utan försörjningsplikt
under 25 år — verkar sj^stemet på samma sätt som de nu gällande
bestämmelserna. Avrundningen av dyrtidstilläggets belopp har utsträckts
så, att inga öretal skulle behöva medtagas.
Tillämpningen av § 4 har numera ytterligare utsträckts genom
nya definitiva löneregleringar. Beträffande de befattningshavare, å vilka
enligt beslut vid 1922 års riksdag avlöningsreglementet för allmänna
civilförvaltningen gjorts tillämpligt, följer automatiskt dyrtidstilläggets
beräkning enligt förevarande paragraf. Vad däremot angår befattningshavare
vid lots- och fyrstaten har ett särskilt avlöningsreglemente utfärdats
; och, då dessa befattningshavare givetvis skola uppbära dyrtidstillägg
enligt samma grunder som övriga innehavare av nyreglerade
avlöningar, har paragrafens lydelse kompletterats i enlighet härmed.
Vidare hava hänvisningarna till de olika avlöningsreglementena förenklats.
I § 4 mom. 2 hava hittills upptagits bestämmelser angående s. k.
personliga dyrtidstillägg till vissa befattningshavare vid nyreglerade
verk. Rörande dessa tillägg får jag hänvisa till den redogörelse, som
återfinnes å sid. 9—13 i det vid propositionen nr 84 till 1922 års riksdag
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
3 februari 1922. Såsom därav framgår, ifrågasattes redan då avskaffande
av de personliga dyrtidstilläggen. Jag fann mig emellertid för
det dåvarande på angivna skäl nödsakad avstå från att föreslå en dylik
åtgärd. Förhållandena hava numera ändrats därhän, att jag ansett mig
kunna förorda borttagandet av ifrågavarande tillägg. Dels står nämligen
en dylik åtgärd i överensstämmelse med den strävan till förenkling,
särskilt på förevarande område, som nu med styrka gör sig gällande
och som, bland annat, inverkat på utformningen av mitt förslag i fråga
om huvudgrunderna för dyrtidstilläggen, dels hava de personliga dyr
-
13
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 2.
tidstilläggen undan för uudan förlorat i betydelse med inträffade avlönings
förhöjningar och sänkta dyrtidstillägg. På grund av mitt ifrågavarande
förslag har mom. 2 i § 4 utgått.
De vidtagna ändringarna i § 5 följa utan vidare av de nya maximigränserna
för den avlöning, varå dyrtidstillägg skulle få utgå.
Tillägget i sista stycket av § 8 har sin motsvarighet i sista stycket
av § 3.
Vad angår kostnaderna för dyrtidstilläggen torde senare i dagnärmare
förslag komma att föreläggas Kungl. Maj: t och erforderliga
anslag föreslås till upptagande å riksstaten för budgetåret 1923—1924.
I förevarande sammanhang vill jag allenast meddela följande sammanställning
rörande dels kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret
1923—1924, vid en antagen indexställning av 175, enligt nuvarande
och föreslagna grunder, dels ock de faktiska kostnaderna för dyrtidstilläggen
under år 1922:
1.
2.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Kost- l nader
år 1922
Beräknade kostnader under
budgetåret 1923—1924
Enligt nu- varande
grunder
Enligt
före-
slagna
grunder
Besparing
A. Dyrtidstillägg vid affärsverken.
Befattningshavare .............................................
Pensionärer ......................................................
53.9
38.1
4.6
26.8
■3.5
11.3
l.l
Summa
53io
42.7
30.3
12.4
B. Dyrtidstillägg i övrigt.
Allmänna dyrtidstilläggsanslagen å huvudtitlarna
II X ...................................................
58.8
42.0
32.9
9.1
37.9
28.8
20.5
8.3
0.6
1 0.3
0.2
0.1
Övriga dyrtidstilläggsanslag å huvudtitlarna II—X
F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl.
Pensionerade båtsmän m. fl..................................
1.6
4 21.0
1.3
8 1.8
11.6
1.3
8 1.5
8.6
1.3
0.3
3.0
Summa
120.5
85.8
65.o
20.8
Tillsammans
174.4
128.5
95.3
33.2
Kostnads
frågan.
1 Postsparbanken bortfaller.
’ Ersättning till domänfonden med 0.4 miljoner kronor tillkommer.
8 » » » * 0.3 » » »
4 Härav 6.0 miljoner kronor avseende affärsverken. Motsvarande kostnad avseende budgetåret
1923—1924 redovisas under affärsverken.
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
På sätt hittills skett torde vid de affärsdrivande verken samt flottans
pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.
dyrtidstilläggen böra utgå av de medel, av vilka omkostnaderna för
vederbörande verk och institutioner i övrigt bestridas. Härom torde i
detta sammanhang förslag få avlåtas till riksdagen.
Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom departementet
utarbetat förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst (Bilaga B) samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels antaga sagda förslag till kungörelse;
dels ock medgiva, att till befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner,
flottans pensionskassa samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. dyrtidstillägg för budgetåret 1923—1924 må utgå av
de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt
bestridas.
Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bil.
litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Gunnar Grip.
16
Kungl. May.ts proposition Nr 2.
Avlöningar och dyrtidstillägg per år vid levnadskostnads
a)
Befattningshavare vid
1
2 1
« 1
4
Lön
före deflni-
efter defini-
år 1914
tiva löne-
tiva löne-
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr.
Manliga tjänstemän.
1
Chefen för statens järnvägar....................................
20,000
20,000
35,000
2
Chefen för telegrafverket..........................................
15,000
17,000
25,000
3
Chefen för kommerskollegium .................................
11,000
17,000
19,000
4
Justitieråd ...........................................................
13,000
14,500
18,000
5
Generaldirektör......................................................
11,000
12,500
17,040
t 6
Överdirektör av högre grad ...................................
10,000
11,200
15,000
i 7
Överdirektör av lägre grad ....................................
9,000
10,200
13,020
8
Byråchef: Slutavlöning å dyraste ort...
8,700
9,700
11,940
9
Begynnelseavlöning » » » •••
8,100
9,100
10,500
10
Byråingenjör: Slutavlöning å dyraste ort...
5,700
6,400
10,020
11
Begynnelseavlöning » » » ...
4,620
5,460
8,580
12
Sekreterare: Slutavlöning å dyraste ort-..
6,800
7,800
9,060
18
Begynnelseavlöning » » » •••
5,800
6,800
7,668
14
Notarie: Slutavlöning å dyraste ort...
5,500
6,400
7,668
15
Begynnelseavlöning » » » •••
4,000
4,900
6,420
L
Underingenjör: Slutavlöning u dyraste ort...
4,700
5,800
7,212
17
Begynnelseavlöning » » »
3,360
4,200
6,048
IS
Slutavlöning » billigaste » . ■
4,320
5,040
5,880
19
Begynnelseavlöning > » » ••
2,880
3,600
4,860
20
Fö.rs.t.e , . | Slutavlöning å dyraste ort.,
stationsskrivare:/
4,400
5,460
6,420
21
Begynnelseavlöning » » » ••
1 2,940
3,780
4,932
22
Slutavlöning * billigaste» ..
3,960
4,680
5,160
29
Begynnelseavlöning » * *
| 2,520
3,240
3,960
i De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2. 17
index av 175 enligt nu gällande och föreslagna grunder.
dcflnitivt liinereglerade verk.
5
«
7
«
9
10
1 “
12
12
14
Dyrtids tillägg
Lön -)- dyrt
i d s
i 1 1 ä g
g
enligt
nuvarande
grunder
enligt
föreslagna
grunder
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
kr.
kr.
kr.
L
ö n e i n d e x
kr.
L
ö n e i n d e x
lönen enl. lönen enl
kol.2 = 100|kol.3 = 100
lönen enl.
kol.4= 100
lönen enl.
kol.2-7100
lönen enl.
kol.3 = 100
lönen enl.
kol.4 = 100
3,433
1,824
38,433
192
192
I IO
36,824
184
184
‘05
1
3,433
1,824
28,433
190
167
114
26,824
179
158
107
2
3,433
1,824
22,433
204
132
118
20,824
189
122
I IO
3
3,303
1,824
21,303
164
147
118
19,824
152
137
I IO
4
3,137
1,824
20,177
183
l6l
118
18,864
171
‘51
111
5
2,785
1,824
17,785
17S
>59
119
16,824
168
150
112
6
2,443
1,824
15,463
172
152
119
14,844
165
146
“4
7
2,256
1,824
14,196
163
146
“9
13,764
158
142
1‘5
8
2,007
1,824
12,507
154
137
119
12,324
152
‘35
“7
9
1,924
1,824
11,944
210
187
119
11,844
208
185
Il8
10
1,675
1,630
10,255
222
188
120
10,210
221
187
“9
11
1,758
1,721
10,818
159
139
“9
10,781
‘59
138
“9
12
1,518
1,457
9,186
158
135
120
9,125
‘57
‘34
119
13
1,518
1,457
9,186
167
144
120
9,125
166
‘43
“9
14
1,302
1,220
7,722
193
158
120
7,640
191
156
“9
15
1,439
1,370
8,651
1S4
149
120
8,582
‘83
148
“9
16
1,238
1,149
7,286
217
173
120
7,197
214
‘7‘
“9
17
1,209
1,117
7,089
164
141
121
6,997
162
‘39
“9
18
1,033
923
5,893
205
164
121
5,783
201
l6l
“9
19
1,302
1,220
7,722
176
141
120
7,640
‘74
140
“9
20
1,045
937
5,977
203
15S
121
5,869
200
‘55
“9
21
1,084
980
6.244
158
‘33
12 I
6,140
‘55
‘3‘
“9
22
877
752
4,837
192
149
122
4,712
187
‘45
“9
23
dyrtids tillägg hänföra sig till icke-familjeförsörjare över 25 år.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 3
18
Kungl. May.ts proposition Nr 2.
1
2
3
4
Lön
före defini-
efter delini-
år 1914
tiva löne-
tiva löne-
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr.
1
Förste |
postexpeditör: \
Slutavlöning
å dyraste
ort
4,650
5,150
6,420
2
Begynnelseavlöning
» »
»
3,650
3,950
4,932
3
Slutavlöning
» billigaste
y>
4,200
4,700
5,160
4
Begynnelseavlöning
» »
»
3,200
3,500
3,960
•
Stationsskrivare:
Slutavlöning
å dyraste
ort
3,550
4,800
5,676
6
Begynnelseavlöning
» »
2,100
2,940
4,350
7
Slutavlöning
» billigaste
3,240
4,320
4,560
8
Begynnelseavlöning
»
1,800
2,520
3,450
9
Telegrafassistent:
Slutavlöning
å dyraste
ort
4,250
4,750
5,676
10
Begynnelseavlöning
» »
>
2,070
2,875
4,350
11
Slutavlöning
» billigaste
»
3,800
4,300
4,560
12
Begynnelseavlöning
» »
»
1,800
2,500
3,450
I13
Postexpeditör:
Slutavlöning
å dyraste
ort
4,250
4,750
5,676
j 14
Begynnelseavlöning
» »
>
2,530
2,875
4,350
15
Slutavlöning
> billigaste
»
3,800
4,300
4,560
16
Begynnelseavlöning
2,200
2,500
3,450
117
Förste maskinist:
Slutavlöning
å dyraste
ort
3,600
4,035
5,304
18
Begynnelseavlöning
» »
»
2,512’öo
2,730
4,104
| 1
Slutavlöning
» billigaste
2,880
3,360
4,260
120
Begynnelseavlöning
» >
»
2,017.50
2,280
3,240
21
Lokomotivförare:
Slutavlöning
å dyraste
ort
2,870
3,570
4,596
22
Begynnelseavlöning
» >
»
1,860
2,530
3,672
23
Slutavlöning
» billigaste
»
2,640
3,180
3,660
24
Begynnelseavlöning
» »
»
1,560
2,100
2,880
| 25
Montör:
Slutavlöning
å dyraste
ort
2,730
3,165
3,672
126
Begynnelseavlöning
> J
»
1,947
2,295
2,988
{2 7
Slutavlöning
» billigaste
»
2,190
2,640
2,880
*28
Begynnelseavlöning
> »
»
1,569
1,920
2,340
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
19
5
« "
i "
8
»
" 10 ~ 1
n |
12
18 |
14
Dyrtidstillägg
Lön-}
dyrt
dat
i 1 1 it g
r
3
enligt | enligt
nuvarande föreslagna
grunder | grunder J
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
kr.
kr.
kr.
L
ö n 0 i n d 0 x
|
kr. j
1,
öneindex
Lönen enl. j Lönen enl. | Lönen enl.
kol.2 = 100kol.3 = 100 kol.4 = 100
Lönen enl. 1 Lönen enl. j Lönen enl.
kol.2 = 100 kol.3 = 100 kol.4 = 100
1,309
1,220 i
7,722
166
ISO
I
120
7,640
164
148
■ ■9
1
1,045
937
5,977
164
151
I 2 I
5,869
l6l
■49
■ 19
2
1,084
980
6,244
149
133
121
6,140
146
131
■ 19
3
877
752
4,837
151
I3S
122
4,712
■47
■35
119
4
1,174
1,078
6,850
193
■43
121
6,754
190
141
119
5
944
827
5,294
252
180
122
5,177
247
176
119
6
981
866 i
5,541
171
128
122
5,426
167
126
■ ■9
7
789
656 !
4,239
236
168
123
4,106
228
163
119
8
1,174
1,078
6,850
l6l
■44
12 I
6,754
■59
142
119
9
944
827
5,294
256
184
>22
5,177
250
180
119
10
981
866
5,541
146
129
122
5,426
■43
126
119
it
789
656
4,239
236
170
123
4,106
228
164
119
12
1,174
1,078 1
6,850
l6l
144
121
6,754
■59
142
119
13
944
827
5,294
209
184
122
5,177
205
180
■ ■9
14
981
866
5,541
146
129
122
5,426
■43
126
119
15
789
656
4,239
193
170
123
4,106
187
164
119
16
1,109
1,008
6,413
178
■59
I 2 I
6,312
■75
156
119
17
902
780
5,006
199
■83
122
4,884
194
179
119
18
929
809
5,189
180
■54
122
5,069
176
■5i
119
19
753
616
3,993
198
■75
123
3,856
191
169
119
20
987
873
5,583
195
156
121
5,469
191
■53
■■9
21
827
698
4,499
242
178
123
4,370
235
■73
119
22
825
695
4,485
170
141
123
4,355
165
■37
■■9
23
690
547
3,570
229
170
124
3,427
220
163
119
24
827
698
4,499
165
142
123
4,370
160
138
119
25
709
568
3,697
190
l6l
124
3,556
183
■55
119
26
690
547
3,570
163
■35
124
3,427
156
130
119
27
597
445
2,937
187
■53
126
2,785
■ 78
■45
119
28
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
1
1 2
3
i
Lön
år 19U
j före defini-
efter defini-
| tiva löne-
tiva löne-
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr*
1
Konduktör: Slutavlöning
å
dyraste
ort
2,280
2,950
3,672
2
Begynnelseavlöning
»
»
1,440
2,110
2,988
3
Slutavlöning
»
billigaste
*
1,920
2,460
2.880
4
Begynnelseavlöning
»
»
»
1,200
1,740
2,340
5
Lokomotiveldare: Slutavlöning
u
dyraste
ort
1,960
2,740
3,486
6
Begynnelseavlöning
»
»
1,440
2,110
2,832
7
Slutavlöning
billigaste
1,776
2,280
2,730
8
Begynnnelseavlöning
»
»
»
1,200
1,740
2,220
9
Reparatör: Slutavlöning
å
dyraste
ort
2,100
2,730
3,486
10
Begynnelseavlöning
>
»
1,392
2,034
2,832
11
Slutavlöning
»
billigaste
*
1,725
2,270
2,730
12
Begynnelseavlöning
»
»
»
1,185
1,790
2,220
13
Vagnskötare: Slutavlöning
å
dyraste
ort
1,960
2,740
3,300
14
Begynnelseavlöning
»
>
1,440
2,110
2,676
15
Slutavlöning
»
billigaste
»
1,776
2,280
2,580
16
Begynnelseavlöning
»
1,200
1,740
2,100
17
Stationskarl: Slutavlöning
å
dyraste
ort
i,720
2,530
3,144
18
Begynnelseavlöning
»
»
»
1,356
2,005
2,520
19
Slutavlöning
»
billigaste
»
1,488
2,100
2,460
20
Begynnelseavlöning
»
»
1,128
1,650
1,980
21
Brevbärare: Slutavlöning
å
dyraste
ort
2,050
2,520
3,144
22
Begynnelseavlöning
»
»
1,500
2,020
2,520
23
Slutavlöning
billigaste
»
1,700
2,070
2,460
24
Begynnelseavlöning
»
X-
»
1,250
1,670
1,980
25
Expeditionsvakt: Slutavlöning
å dyraste
ort
1,400
1,900
3,144
26
Begynnelseavlöning
»
»
1,200
1,600
2,520
27
Slutavlöning
»
billigaste
1,250
1,750
2,460
28|
Begynnelseavlöning
»
»
1,050
1,450
1,980
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
•21
5
1 «
i ’
t s
| 1»
iT ''
J-2
13 ''
14
Pyrtidstilliigg
Lön-
f <1 y r t
i il s 1
i 1 1 ii g
g
enligt
nuvarande
grunder
enligt
föreslagna
grunder
I
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
kr.
kr.
kr.
L ö n e i n d e
X
kr.
L ö n e i n d e
X
lönen enl. j lönen enl.
kol.2=100 kol.3=100
lönen enl.
kol. 4=100
lönen enl.
kol. 2=100
lönen enl. j lönen enl.
kol. 3=100 kol.4=100
827
698
4,499
197
■53
123
4,370
192
148
119
1
709
568
3,697
257
; 75
124
3,556
247
169
'' 19
2
690
547
3,570
186
''45
124
3,427
''78
''39
"9
8
597
445
2,937
245
169
126
2,785
232
160
"9
4
795
662
4,281
2l8
''56
123
4,148
212
''5''
"9
5
682
538
3,514
244
167
124
3,370
234
160
"9
6
665
519
3,395
191
149
124
3,249
''83
''43
"9
7
576
422
2,796
233
l6l
126
2,642
220
152
"9
8
795
662
4,281
204
''57
123
4,148
198
152
"9
9
682
538
3,514
252
''73
124
3,370
242
166
"9
10
665
519
3,395
197
150
124
3,249
188
''43
"9
11
576
422
2,796
236
■56
126
2,642
223
148
119
12
763
627
4,063
207
148
123
3,927
200
''43
"9
18
655
508
3,331
231
158
124
3,184
221
151
119
14
639
490
3,219
l8l
141
125
3,070
''73
''35
"9
15
556
399
2,656
221
''53
126
2 499
208
''44
"9
16
736
597
3,880
226
''53
''23 i
3,741
21S
14S
119
1 7
628
479
3,148
232
157
125
2,999
221
''5°
"9
18
618
467
3,078
207
147
125
2,927
197
''39
"9
19
535
376
2,515
223
152
127 1
2,356
209
''43
"9
2 0
736
597
3,880
189
154
123
3,741
182
14S
119
21
628
479
3,148
210
156
-5 ;
2,999
200
148
"9
22
618
467
3,078
l8l
''49
''25
2,927
172
141
"9
28
535
376
2,515
201
151
127
2,356
1S8
141
"9
24
736
597
3,880
277
204
>23
3,741
267
''97
"9
25
628
479
3,148
262
''97
I25 ;
2,999
250
187
119
26
618
467
3.078
246
176
''25 |
2,927
234
167
"9
27
535
376
2,515
24O
''73
127
2,356
224
162
"9
28
22
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
1
2
8
4
Lön
...
före defini-
efter defini-
år 1914
tiva löne-
tiva löne-
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr.
Kvinnliga tjänstemän.
1
Telegrafist: Slutavlöning å dyraste ort
2,325
3,025
3,828
2
Begynnelseavlöning » » »
1,449
2,025
3,204
3
Slutavlöning » billigaste »
2.100
2,800
3,210
4
Begynnelseavlöning » » >
1,260
1,800
2,700
5
Kontorsskrivare1 2: Slutavlöning å dyraste ort
2,400
3,000
3,828
6
Begynnelseavlöning » > »
2,000
2,400
3,204
7
Slutavlöning » billigaste »
2,250
2,800
3,210
8
Begynnelseavlöning » » »
1,850
2,200
2,700
9
Kanslibiträde: Slutavlöning å dyraste ort
2,000
2,600
3,018
10
Begynnelseavlöning » » »
1,600
2,000
2,574
11
Slutavlöning » billigaste »
1,850
2,400
2,550
12
Begynnelseavlöning » » »
1,450
1,800
2,160
13
Rikstelefonist: Slutavlöning å dyraste ort
1,587
2,025
3,018
14
Begynnelseavlöning » » »
1,104
1,587
2,574
15
Slutavlöning » billigaste »
1,380
1,800
2,550
16
Begynnelseavlöning » » »
960
1,380
2,160
17
Kontorsbiträde: Slutavlöning å dyraste ort
1,600
2,200
2,574
18
Begynnelseavlöning » » »
1,200
1,600
2,160
19
Slutavlöning » billigaste »
1,450
2,000
2,160
20
Begynnelseavlöning » » »
1,050
1,400
1,800
Befattningshavare med barn. -
Manliga tjänstemän.
21
Chefen för statens järnvägar....................................
20,000
20,000
35,000
22
Chefen för telegrafverket ......................................
15,000
17,000
25,000
23
Chefen för kommerskollegium .................................
11,000
17,000
19,000
1 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.
2 De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
23
b
o
1 ’
»
9
10
u
12
13
1 1
Dyrtidstillttgg
Lön + dyrt
idstilläg
k
enligt
nuvarande
grunder
enligt
föreslagna
grunder
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
1
öncindex
Löncindex
kr.
kr.
kr.
lönen enl.
kol. 2—100
lönen enl. lönen enl.
kol. 3 - 100j kol. 4= 100
kr.
lönen enl.j lönen enlj lönen enl.
kol. 2= lOOjkol. 3—100 kol.4 = 100
j 854
727
4,682
201
15 5
122
4,555
196
151
> > 9
1
| 746
609
3,950
273
195
123
3,813
263
iss
119
2
J 747
610
3,957
i8S
141
123
3,820
l82
136
119
3
| 659
513
3,359
267
187
124
3,213
255
179
1 >9
4
854
727
4,682
195
156
122
4,555
190
152
> >9
5
! 746
609
3,950
198
165
123
3,813
191
159
119
6
747
610
3,957
176
mi
123
3,820
170
136
119
7 i
659
513
3,359
182
■53
124
3,213
174
146
> >9
8
714
573
3,732
187
144
124
3,591
180
*38
> >9
9
1
638
489
3,212
201
161
125
3,063
>9>
153
I 19
10
633
485
3,183
I 72
133
125
3,035
164
126
> >9
11
566
410
2,726
188
151
126
2,570
177
>43
119
12
714
573
3,732
235
184
124
3,591
226
>77
>>9
13
638
489
3,212
291
202
125
3,063
277
>93
>>9
14
! 633
485
3,183
23*
177
125
3,035
220
169
119
15
566
410
2,726
284
198
126
2,570
268
1S6
1 >9
16
638
489
3,212
201
146
125
3,063
191
>39
119
17
566
410
2,726
227
170
126
2,570
214
l6 I
>>9
18
566
410
2,726
188
136
126
2,570
177
129
>>9
19
504
342
2,304
219
165
128
2,142
204
>53
119
20
3,852
2,006
38,852
194
194
111
37,006
185
>85
106
21
3,852
2,006
28,852
192
170
■ 15
27,006
1S0
>59
10S
22
3,852
2,006
22,852
20S
>34
120
21,006
191
124
I I I
23
tillägg hänföra sig till befattningshavare med två familjemedlemmar.
24
Kungi. Maj:ts proposition Nr 2,
1
2
8
4
Lön
före de fini-
efter defini-
år 1914
tiva löne-
tiva löne-
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr.
1
Justitieråd ......
13,000
14,500
18,000
2
Generaldirektör
11,000
12,500
17,040
8
Överdirektör av
högre grad ..............
10,000
11,200
15,000
4
Överdirektör av
lägre grad ..............
9,000
10,200
13,020
5
Byråchef:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
8,700
9,700
11,940
6
Begynnelseavlöning
»
»
»
8,100
9,100
10,500
7
Byråingenjör:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
5,700
6,400
10,020
8
Begynnelseavlöning
»
»
4,620
5,460
8,580
9
Sekreterare:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
6,800
7,800
9,060
10
Begynnelseavlöning
»
>
»
5,800
6,800
7,668
11
Notarie:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
5,500
6,400
7,668
12
Begynnelseavlöning
»
»
*
4,000
4,900
6,420
13
Underingenjör:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
4,700
5,800
7,212
14
B egynnelseavlöning
»
»
3,360
4,200
6,048
15
Slutavlöning
»
billigaste
4,320
5,040
5,880
16
Begynnelseavlöning
»
»
2,880
3,600
4,860
17
steUonsskrivare:|Slutavl0ninS
å
dyraste
ort
4,400
5,460
6,420
18
Begynnelseavlöning
»
»
2,940
3,780
4,932
19
Slutavlöning
»
billigaste
3,960
4,680
5,160
2 0
Begynnelseavlöning
2>
»
»
2,520
3,240
3,960
21
Förste
postexpeditör:
! Slutavlöning
t °
å
dyraste
ort
4,650
5,150
6,420
22
Begynnelseavlöning
»
»
>
3,650
3,950
4,932
23
Slutavlöning
»
billigaste
»
4,200
4,700
5,160
24
Begyunelseavlöning
»
»
»
3,200
3,500
3,960
25
Slationsskrivare
Slutavlöning
å
dyraste
ort
3,550
4,800
5,676
26
Begynnelseavlöning
>
»
y>
2,100
2,940
4,350
27
Slutavlöning
»
billigaste
»
3,240
4,320
4,560
2 9
Begynnelseavlöning
»
»
1,800
2,520
3,450
Kungl. Maj:ls proposition Nr 2. 25
& 1
6 |
i t
8 i
’ 9 '' |
i» " il
>1 1
''"it 1
18 " |
14
.
!
1
Dyrtids tillagg
L ö n +
dyrt
i d s t
i 1 l a g g
enligt
nuvarande
grunder |
enligt
iöreslagna
grunder J
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
kr.
kr.
kr.
Lönoindex
kr.
Löneindex
lönen enl.
kol.2 = 100
lönen enl.
kol.3= 100
lönen enl.
kol.4 = 100
lönen enl.
kol.2 = 100
lönen enl.| lönen enl.
kol.3 = 100 kol.4 —100
3,708
2,006
21,708
167
*5°
121 !
20,006
>54
138
111
■
3,524
2,006
20,564
•87
165
I 2 I
19,0-16
>73
152
I 12
2
3,132
2,006
18,132
1S1
162
121 117,006
170
>52
>■3
3
2,752
2,006
15,772
175
i53
121
15,026
167
>47
>■5
4
2,544
2,006
14,484
166
149
I 2 I I
13,946
160
144
117
5
2,268
2,006
12,768
158
140
122
12,506
>54
>37
119
6
j 2,176
2,006
12,196
214
191
122
12,026
21 I
188
120
7
1,899
1,793
10,479
227
192
122
10,373
225
190
121
8
1,992
1,893
11,052
163
142
122 1
10,953
IÖI
140
121
9
1,724
1,603
9,392
162
138
122
9,271
160
136
121
10
I 1,724
1,603
9,392
171
147
122
9,271
.69
>45
121
11
1,485
1,342
7,905
198
l6l
123
7,762
194
158
121
12
1,637
1,507
8,849
188
i53
123
8,719
.86
150
121
13
1,413
1,264
7,461
222
178
123
7,312
2l8
■74
121
14
1,381
1,229
7,261
16S
144
123
7,109
165
141
121
15
1,185
1,015
6,045
210
168
124
5,875
204
>63
121
16
1,485
1,342
7,905
180
145
123
7,762
176
142
121
17
1,199
1,031
6,131
209
162
124
5,963
203
.58
12 I
18
1,243
1,078
6,403
162
i37
124
6,238
158
>33
121
19
1,012
827
4,972
197
i53
126
4,787
190
148
121
20
1,485
1,342
7,905
170
>53
123
7,762
167
■5i
121
21
1,199
1,031
6,131
168
>55
124
5,962
163
■5i
121
22
1,243
1,078
6,403
152
136
124
6,238
149
■33
121
23
1,012
827
4,972
155
142
126
4,787
150
■37
12 I
24
1,342
1,186
7,018
198
146
124
6,862
■93
■43
121
25
1,087
910
5,437
259
.85
125
5,260
250
■79
121
26
1,128
953
5,688
176
132
125
5,513
170
128
121
27
914
| 722
4,364
242
>73
126
4,172
232
166
121
28
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 4
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
2
3
4
L ö n
-;—:—
-
före defilé-
efter deiini-
år 19U
tiva löne-
tiva löne-
.
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr.
1
Telegrafassistent: Slutavlöning
å dyraste
ort
4,250
4,750
5,676
2
Begynnelseavlöning
» »
2,070
2,875
4,350
3
Slutavlöning
» billigaste
»
3,800
4,300
4,560
4
Begynnelseavlöning
» s>
»
1,800
2,500
3,450
5
Postexpeditör: Slutavlöning
å dyraste
ort
4,250
4,750
5,676
6
Begynnelseavlöning
» »
»
2,530
2,875
4,350
7
Slutavlöning
» billigaste
»
3,800
4,300
4,560
8
Begynnelseavlöning
» »
»
2,200
2,500
3,450
9
Förste maskinist: Slutavlöning
å dyraste
ort
3,300
4,035
5,304
10
Begynnelseavlöning
» »
2,512.50
2,730
4,104
11
Slutavlöning
> billigaste
»
2,880
3,360
4,260 |
12
Begynnelseavlöning
» »
>
2,017.50
2,280
3,240
13
Lokomotivförare: Slutavlöning
å dy raste
ort
2,870
3,570
4,596
14
Begynnelseavlöning
» »
»
1,860
2,530
3,672
15
Slutavlöning
» billigaste
»
2,640
3,180
3,660
16
Begynnelseavlöning
» »
»
1.560
2,100
2,880
17
Montör: Slutavlöning
å dyraste
ort
2,730
3,165
3,672
18
Begynnelseavlöning
»
1,947
2,295
2,988
19
Slutavlöning
» billigaste
2,190
2,640
2,880
20
Begynnelseavlöning
» »
1,569
1.920
2,340
21
Konduktör: Slutavlöning
å dyraste
ort
2,280
2,950
3,672
22
Begynnelseavlöning
» »
>
1,440
2,110
2,988
23
Slutavlöning
» billigaste
*
1,920
2,460
2,880
24
Begynnelseavlöning
» >
»
1,200
1,740
2,340
25
Lokomotiveldare: Slutavlöning
å dyraste
ort
1,960
2,740
3,486 ;
2G
Begynnelseavlöning
» »
»
1,440
2,110
2,832
2 7
Slutavlöning
:> billigaste
1,776
2,280
2,730 j
28
Begynnelseavlöning
» »
»
1,200
1,740
2,220
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
27
•-<
1 7
s
10
11
12
18 1
14
Dyrtids tillägg
L ö n -f d y r t
i d s t
illa*
g
enligt | enligt
nuvarande föreslagna
grunder i grunder
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
1
L
ö n e i n d e x
L
ö n e i n d e x
kr.
kr.
|
i kr.
lönen enl. lönen enl. lönen enl.
kol.2 = 100 kol 3— 100 kol.4 = 100
kr.
lönen enl.
kol.2 100
lönen enl.
kol.3 ~100
lönen enl.
kol.4 100
1,342
1,186
! 7,018
1 65
148
■ 24
6,862
l6l
144
121
1
1,087
910
5,437
263
189
■25
5,260
254
■83
121
2
1,128
953
| 5,688
150
132
■25
5,513
■45
128
121
8
914
722
! 4,364
242
175
126
4,172
232
167
121
4
1,342
1,186
1 7,018
165
148
124
6,862
l6l
144
121
5
1,087
910
5,437
215
1S9
■25
5,260
208
183
121
6
1,128
953
5,688
150
132
■ 25
5,513
■45
128
121
7
914
722
1 4,364
19S
175
126
4,172
IQO
167
121
8
1,270
1,109
6,574
‘83
163
124
6,413
■78
■59
121
9
1,040
858
j 5,144
205
iss
125
4,962
■97
182
121
10
1,070
890
| 5,330
>85
■59
■25
5,150
■79
■53
121
111
874
678
4,114
204
1S0
127
3,918
194
172
121
12
1,134
960
i 5,730
200
l6l
125
5,556
194
156
121
13
957
768
4,629
249
183
126
4,440
239
■75
121
14
955
765
4,615
175
145
126
4,425
16S
■39
121
15
805
602
3,685
236
■75
128
3,482
223
166
121
16
957
768
4,629
170
146
126
4,440
■63
140
121
1
17
826
625
1 3,814
196
166
128
3,613
186
■57
121
18
805
602
3,685
16S
140
128
3,482
■59
132
121
19
701
490
3,041
194
■58
■3°
2,830
180
■47
121
20
957
768
4,629
203
■57
126
4,140
■95
■51
121
21
826
625
! 3,814
265
l8l
12S
3,613
251
171
121
2 2
805
602
3,685
192
■ 50
128 i
3,482
1S1
142
121
23
701
490
3,041
253
■75
■3°
2,830
236
163
121
24
921
728
4,407
225
l6l
126
4,214
215
■54
121
25
796
592
3,628
252
172
128
3,424
238
162
121
20
776
571
3,506
197
■54
128
3,301
186
■45
I 2 I
27
678
464
! 2,898
242
167
131
2,684
224
■54
I 2 I
28
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
i
2
3
4
Lön
före defini-
efter deliui-
år 1914
liva löne-
tiva löne-
regleringen
regleringen
kr.
kr.
kr.
1
Reparatör: Slutavlöning
å dyraste
ort
2,100
2,730
3,486
2
Begynnelseavlöning
» »
>
1.392
2,034
2,832
3
Slutavlöning
t> billigaste
»
1,725
2,270
2,730
4
Begynnelseavlöning
» »
»
1,185
1,790
2,220
5
Vagnskötare: Slutavlöning
å dyraste
ort
1,960
2,740
3,300
6
Begynnelseavlöning
» »
>
1,440
2,110
2,676
7
Slutavlöning
» billigaste
»
1,776
2,280
2,580
8
Begynnelseavlöning
» »
»
1,200
1,740
2,100
9
Stationskarl: Slutavlöning
å dyraste
ort
1,720
2,530
3,144
10
Begynnelseavlöning
»
»
1,356
2,005
2,520
11
Slulavlöning
» billigaste
»
1,488
2,100
2,460
12
Begynnelseavlöning
t ))
»
1,128
1,650
1,980
13
Brevbärare: Slulavlöning
å dyraste
ort
2,050
2,520
3,144
14
Begynnelseavlöning
» »
»
1,500
2,020
2,520
15
Slutavlöning
» billigaste
»
1,700
2,070
2,460
16
Begynnelseavlöning
» »
»
1,250
1,670
1,980
17
Expeditionsvakt: Slutavlöning
å dyraste
ort
1,400
1,900
3,144
18
Begynnelseavlöning
» »
»
1,200
1,600
2,520
19
Slulavlöning
» billigaste
»
1,250
1,750
2,460
20
Begynnelse avlöning
> 7>
1,050
1,450
1,980
Kvinnliga tjänstemän.
21
Telegrafisk Slutavlöning
å dyraste
ort
2,325
3,025
3,828
22
Begynnelseavlöning
» »
»
1,449
2,025
3,204
23
Slutavlöning
» billigaste
»
2,100
2,800
3,210
24
Begynnelseavlöning
» »
1,260
1,800
2,700
25
Kontorsskrivare1: Slutavlöning
å dyraste
ort
2,400
3,000
3,828
26
Begynnelseavlöning
» »
•»
2,000
2,400
3,204
27
Slutavlöning
» billigaste
2,250
2,800
3,210
28
Begynnelseavlöning
> »
»
1,850
2,200
2,700
1 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.
Kungl. Maj:ts proposition Nr V. 29
5
6
7
8
''•»
10 |
11
12
18
14
Dyrtidstillägg
Liln-fdyrt
i (1 s t
i 1 1 ä g g
enligt
nuvarande
grunder
enligt
föreslagna
grunder
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
kr.
kr.
kr.
Löneindex
kr.
L
öneindex
lönen enl.
kol.2 = 100
lönen enl.
kol.3 = 100
lönen enl.
kol 4-100
lönen enl.
kol.2 = 100
lönen enl
kol.3 = 100
lönen enl.
kol.4= 100
021
728
4,407
210
l6l
126
4,214
201
‘54
121
1
796
592
3,628
261
178
128
3,424
246
168
121
2
776
571
3,506
203
‘54
128
3,301
191
‘45
121
3
678
464
2,898
«
162
* 3 ‘
2,684
226
150
121
4
886
690
4,186
214
153
127
3,990
204
146
121
5
766
559
3,442
239
163
129
3,235
225
‘53
121
6
747
539
3,327
.87
146
129
3,119
176
‘37
121
7
655
439
2,755
230
158
131
2,539
212
146
121
8
856
657
4,000
233
158
127
3,801
221
150
121
9
736
527
3,256
24O
162
129
3,047
225
152
121
10
724
514
3,184
214
‘52
129
2,974
200
142
121
11
632
414
2,612
232
158
>32
2,394
2 J 2
‘45
121
12
856
657
4,000
195
‘59
127
3,801
‘85
‘5‘
121
13
736
527
3,256
217
l6l
129
3,047
203
‘5‘
121
14
724
514
3,184
187
‘54
129
2,974
175
‘44
121
15
632
414
2,612
209
156
132
2,394
192
‘43
121
16
856
657
4,000
286
211
127
3,801
272
200
121
17
736
527
3,256
271
204
129
3,047
254
190
121
18
724
514
3,184
255
182
129
2,974
238
170
121
19
632
414
2,612
249
180
132
2,394
228
•65
121
20
987
800
4,815
207
‘59
126
4,628
‘99
153
121
21
867
670
4,071
281
201
127
3,874
267
191
121
22
868
671
4,078
194
146
127
3,881
185
‘39
121
23
770
564
3,470
275
193
129
3,264
259
l8l
121
24
987
800
4,815
201
l6l
126
4,628
‘93
‘54
121
25
867
670
4,071
204
170
127
3,874
‘94
l6l
121
26
868
671
4,078
l8l
146
127
3,881
172
‘39
121
27
770
564
3,470
18S
158
129
3,264 j 176
148
121
28
30
Kungl. Maj.ts proposition Nr 2.
1
»
3
4
Lön
år 19t4
före defini- tiva löne- regleringen
efter defini- nitiva löne- regleringen
kr.
kr.
kr.
1
Kanslibiträde:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
2,000
2,600
3,018
2
Begynnelseavlöning
»
1,600
2,000
2,574
3
Slutavlöning
»
billigaste
>
1,850
2,400
2,550 j
4
Begynnelseavlöning
»
»
1,450
1,800
2,160
5
Rikstelefonist:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
1,587
2,025
3,018 j
G
Begynnelseavlöning
»
>
1,104
1,587
2,574 j
7
Slutavlöning
billigaste
1,380
1,800
2,550
8
Begynnelseavlöning
»
»
960
1,380
2,160
9
Kontorsbiträde:
Slutavlöning
å
dyraste
ort
1,600
2,200
2,574
10
Begynnelseavlöning
»
»
*
1,200
1,600
2,160
11
Slutavlöning
billigaste
»
1,450
2,000
2,160
12
Begynnelseavlöning
»
»
1,050
1,400
1,800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
3]
5
1 6
i » ''
8
I »
1 i*
It
I i* ''
| 18
1 i*
Dyrtidstillägg
i!
|
Lön-j-dyrt
i d s t
i 1 1 il g
g
enligt
nuvarande
grunder
enligt
föreslagna
grunder
enligt nuvarande grunder
enligt föreslagna grunder
1
kr.
Löneindex
| kr.
Löneindex
kr.
kr.
lönen enl.
kol.2 —100
lönen enl.
kol. 3-100
lönen enl.
kol.4= 100
lönen enl.
kol.2 = 100
lönen enl.
kol.3= 100
lönen enl.
kol.4^-100
831
630
3,849
192
148
128
3,648
1S2
140
121
1
746
538
3,320
208
166
129
3,112
>95
156
121
2
742
534
3,292
178
■37
129
3,084
167
129
121
3 i
667
451
2,827
195
>57
131
9,611
180
>45
12 I
4
831
630
3,849
243
190
128
3,648
230
180
121
5
746
538
3,320
301
209
129
3,112
2S2
196
121
6
742
534
3,292
239
183
129
3,084
223
171
I 2 I
7
667
451
2,827
294
205
>3>
2,611
272
189
I 2 I
8
746
538
3,320
208
■5>
129
3,112
195
141
121
9
667
451
2,827
236
177
>3>
2,611
218
163
121
10
667
451
2,827
195
141
>3>
2,611
180
13 >
121
11
698
376
2,398
228
171
>33
2,176
207
>55
121
12*
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
Avlöningar och dyrtidstillägg per år vid levnadskostnadsindex av 175 enligt nu
gällande och föreslagna grunder,
b) Befattningshavare vid icke definitivt lönereglerade verk.
1
* 1
* 1
*
6
7
8
9 1
10 |
11
1
Lön
Dyrtidstillägg
Lön -}- dyrtidstillägg
I
enligt j
enligt
nuva- ]
före-
enligt nuvarande
enligt föreslagna
1
randa j
slagna
grunder
grunder
i
år
år
grunder
grunder
1914
1922 i
Löneindex
Löneindex |
lonen
lönen
lönen
lönen
Befattningshavare utan barn och
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
enl. kol.
2 = 100
enl. kol.
3 = 100
kr.
enl. kol.
2 = 100
enl. koLj
3 = 100 1
över 25 år.1
Manliga tjänstemän.
:
i
17,000
24,000
5,000
2,886
29,000
171
I 2 I !
26,886
>58
I 12
13,000
15,000
5,000
2,886
20,000
*54
133
17,886
119
Tjänsteman av 3:e normalgraden:
Slutavlöning å dyraste ort
8,700
9,700
3,331
2,886
13,031
*5°
>34
12,586
>45
>3° 1
Begynnelseavlöning » » »
8,100
9,100
3,142
2,886
12,242
>5>
135
11,986
148
>32 |
Tjänsteman av 2:a normalgraden:
i
Slutavlöning å dyraste ort
6,800
7,800
2,732
2,886
10,532
i55
>35
10,686
>57
>37
Begynnelseavlöning » » »
5,800
6,800
2,417
2,516
9,217
>59
136
9,316
161
>37
Tjänsteman av l:a normalgraden:
Slutavlöning å dyraste ort
5,500
6,400
2,291
2,368
8,691
158
136
8,768
>59
>37
Begynnelseavlöning » » »
4,000
4,900
1,819
1,813
6,719
168
>37
I 6,713
168
>37
j Vaktmästare:
i Slutavlöning å dyraste orl
1,400
1,900
874
703
2,774
198
146
2,603
186
>37
Begynnelseavlöning » » »
1,200
1,600
779
592
2,379
198
149
2,192
>83
>37
Slutavlöning » billigaste »
1,250
1,750
827
648
2,577
206
147
2,398
192
>37
Begynnelseavlöning » » »
1,050
1,450
732
537
2,182
208
150
1,987
189
>37
Kvinnliga tjänstemän.
i
Biträde av 3:e normalgraden 2:
;
Slutavlöning å dyraste orl
2,400
3,000
1,220
1,110
4,220
176
141
4,110
> 7 >
>37
Begynnelseavlöning » » »
2,000
2,400
1,031
888
3,431
172
>43
3,288
164
>37
Slutavlöning » billigaste »
2,250
2,800
1,157
1,036
3,957
176
>4>
3,836
170
>37
Begynnelseavlöning » » »
1,850
2,200
968
814
3,168
i >7>
>44
3,014
>63
>37
1 De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade dyrtidstillägg
hänföra sig till icke-familj försörjare över 25 år.
2 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.
Kung/. Maj:ts proposition Nr 2. 33
I
| 3
8
1! *
1 5
ti
7
1 8 ''
1 S*
10
u
Bön
Dyrtidstillägg
Lön -f dyrtidstillägg
år
år
enligt
nuva-
rande
grunder
enligt
före-
slagna
grunder
enligt nuvarande
grunder
enligt föreslagna
grunder
1914
1922
f
Löneiudex
Löneindex
| kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
lönen
onl. kol.
2 = 100
lönen
enl. kol.
3 = 300
kr.
lönon
enl. kol.
2 = 100
lönen
enl. kol.
3 = 100 j
Biträde av 2:a normalgraden:
Slutavlöning
å dyraste orl
2,000
2,600
1,094
962
3,694
is5
142
3,562
178
''37
Begynnelseavlöning
» » »
1,600
2,000
905
740
2,905
182
>45
2,740
171
''37
Slutavlöning
» billigaste »
1,850
2,400
1,031
888
3,431
*85
143
3,288
178
''37
Begynnelseavlöning
> » »
1,450
1,800
842
666
2,642
182
''47
2,466
170
''37
| Biträde av l:a normalgraden:
Slutavlöning
å dyraste ort
1,600
2,200
968
814
3,168
19S
144
3,014
188
''37
Begynnelseavlöning
» > »
1,200
1,600
779
592
2,379
198
''49
2,192
183
''37 j
Slutavlöning
j billigaste »
1,450
2,000
905
740
2,905
200
''45
2,740
189
''37
Begynnelseavlöning
» » >
1,050
1,400
716
518
2,116
b
202
>5i
I 1,918
183
''37
Befattningshavare
med barn.1
1
!
Manliga tjänstemän.
•
! Statsråd ...................
17.000
13.000
24.000
15.000
5,610
5,610
3,175
3,175
29.610
20.610
174
>59
27.175
18.175
160
140
"3 1
i Landshövding ..............................
''37
1 ö
i Tjänsteman av 3:e normalgraden:
[ Slutavlöning
å dyraste ort
8,700
9,700
3,755
3,176 j
13,455
155
139
12,875
148
*33 1
Begynnelseavlöning
* » »
8,100
9,100
3,545
3,175 1
12,645
156
139
12,275
152
''35
Tjänsteman av 2:a normalgraden:
■
Slutavlöning
å dyraste ort
6,800
7,80oj
3,090
3,175
10,890
xöo
140
10,975
161
''4''
Begynnelseavlöning
» » »
5,800
6,800
2,740
2,768
9,540
164
140
9,568''
165
141 I
Tjänsteman av l:a normalgraden:
Slutavlöning
å dyraste ort
5,500
6,400
2,600
2,605
9,000
164
141
9,005
164
''4'' ;
Begynnelseavlöning
» » »
4,000
4,900l
2,075
1,994
6,975
174
142 :
6,894
172
141 (
1 De för befattningshavare tillhörande denna grupp enligt nuvarande grunder uträknade dyrtidstillägg
hänföra sig till befattningshavare med två familjemedlemmar.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
5
34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
1
2
3
4
5
6
8
1 9
10
Lön
Dyrtids tillägg
Lön 4- dyrtidstillägg
år
år
enligt
nuva-
rande
grnnder
enligt
före-
slagna
grunder
enligt nuvarande
grunder
enligt föreslagna
grunder
1914
1922
Löneindex
Löneindex
kr.
kr.
kr.
kr- i
kr.
lönen
enl. kol.
2 = 100
lönen
enl. kol.
3 = 100
kr.
lönen
enl. kol.
2 = 100
lönen
enl. kol.
3 = 100
Vaktmästare:
Slutavlöning
å dyraste ort
1,400
1,900
1,025
|
773
2,925
209
154
2,673
191
141
Begynnelseavlöning
» » »
1,200
1,600
920
651
2,520
210
■58
2,251
188
141
Slutavlöning
» billigaste »
1,250
1,750
973
713
2,723
218
156
2,463
197
141
Begynnelseavlöning
1,050
1,450
868
591
2,318
221
160
2,041
194
‘4‘
Kvinnliga tjänstemän:
. Biträde av 3:e normalgraden '':
Slutavlöning å dyraste ort
2,400
3,000
1,410
1,221
4,410
184
‘47
4,221
176
141
Begynnelseavlöning
» » »
2,000
2,400
1,200
977
3,600
180
‘5°
3,377
169
141
Slutavlöning å
» billigaste »
2,250
2,800
1,340
1,140
4,140
184
148
3,940
175
‘4‘ |
Begynnelseavlöning
» » >
1,850
2,200
1,130
895
3,330
180
151
3,095
167
141
Biträde av 2:a normalgraden:
Slutavlöning å dyraste ort
2,000
2,600
1,270
1,058
3,870
194
‘49
3,658
183
141
Begynnelseavlöning
» > »
1,600
2,000
1,060
814
3,060
191
‘53
2,814
176
141
Slutavlöning
» billigaste »
1,850
2,400
1,200
977
3,600
195
150
3,377
‘83
141
Begynnelseavlöning
» > »
1,450
1,800
990
733
2,790
192
‘55
2,533
175
141
Biträde av l:a normalgraden:
Slutavlöning å dyraste ort
1,600
2,200
1,130
895
3,330
208
‘S1
3,095
193
141
Begynnelseavlöning
» » >
1,200
1,600
920
651
2,520
2IO
‘58
2,251
188
141
Slutavlöning
» billigaste »
1,450
2,000
1,060
814
3,060
21 I
‘53
2,814
194
141
Begynnelseavlöning
» » >
1,050
1,400
850
570
2,250
214
IÖI
1,970
iss
141
1 Uppgifterna i kol. 2 hänföra sig för denna befattningshavare till år 1915.
Kungl. Mai.ts proposition Nr 2.
35
Bilaga B .
Förslag
till
kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst.
Härigenom förordnas som följer:
§ L
Mom. 1. Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit
av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder, äga, där ej bestämmelser i annan ordning
äro eller varda meddelade, med nedan i denna författning angivna begränsningar
och undantag uppbära dyrtidstillägg å följande i avlöningen
ingående slag av kontanta förmåner, nämligen:
lön och lönetillägg;
tjänstgöringspenningar;
vikariatsersättning;
ortstillägg, dyrortstillägg, kallortstillägg, enslighetstillägg och fyrskeppstillägg;
arvode;
ålderstillägg och därmed jämförlig avlöningsförhöjning;
extra avlöningstillägg;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg;
ersättning för bostad, bränsle, lyse, inkvartering och beklädnad;
inkvarterings- och servisbidrag;
lönetillägg för tjänstehästar;
dagavlöning och dagavlöningstillägg vid armén och marinen samt
portionsersättning för underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre
per dag;
häradsskrivares och landsfiskals förvaltningsbidrag;
36
Kungl. Maj:ta proposition Nr 3.''
uppmuntringspenningar och tillfällig arvodesförhöjning för lotsar,
kvarstående på gammal stat;
docentstipendium vid statens högskolor;
tantiem till överdirektör vid statens vattenfallsverk och kraftverksdirektör;
samt
särskild gottgörelse till lokomotivförare, som bestrider tjänst såsom
lokomotivmästare.
Mom. 2. Åtnjuter befattningshavare, som i mom. 1 omförmäles, i
och för tjänsten efter vederbörande myndighets bestämmande beklädnadsersättning
eller annan kontant ersättning, må jämväl å sådan ersättning
dyrtid stillägg utgå, om och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt
till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av stegringen
i levnadskostnaderna beviljad förhöjning av ersättningen, prövar sådant
av omständigheterna påkallat.
Detsamma skall gälla i fråga om arvode till stenograf enligt
avlöningsreglementena för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk samt vid domänverket
ävensom arvode till föreståndare för växeltelefonstation och till tågdirigent
samt ersättning för beredskapstjänst enligt avlöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket m. fl.
Mom. 3. Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som i samband
med övergång till systemet med avlöningens utbetalande i efterskott
enligt medgivande av riksdagen kan komma att utbetalas till befattningshavare,
vilka erhålla definitiv lönereglering.
§ 2.
För att tjäna till grund vid dyrtidstilläggets bestämmande skall,
med ledning av genom socialstyrelsens försorg verkställda beräkningar
rörande den efter ingången av augusti månad 1914 inträdda ökningen
i levnadskostnader, av Kungl. Maj:t fastställas det tal, som skall anses
motsvara levnadskostnadsökningen.
Allt efter som inträffade förändringar i levnadskostnadernas allmänna
läge därtill giva anledning, fastställer Kungl. Maj:t, med ledning
av de av socialstyrelsen senast verkställda beräkningar, nytt tal för
ökningen i levnadskostnader att äga tillämpning från och med den
månad, under vilken Kungl. Maj:ts beslut kungjorts, till den månad,
under vilken Kungl. Maj:t må komma att på grund av ånyo inträdd
förändring fastställa annat tal.
Närmare föreskrifter angående de beräkningar rörande ökningen
Kungl. Maj: is proposition Nr 2. 37
av levnadskostnader, som skola av socialstyrelsen verkställas, meddelas
av Kungl. Maj:t.
§ 3.
Där annorlunda icke är i § 4 av denna kungörelse eller eljest i
särskild ordning stadgat, utgår dyrtidstillägget å den för månad uppburna
avlöningen efter ett procenttal, motsvarande hälften av det utav
Kungl. Maj:t fastställda talet för levnadskostnadsökningen och i förekommande
fall avjämnat till närmast lägre hela tal; dock att
dels beträffande befattningshavare, vilken vid början av det kalenderkvartal,
som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, på grund av
försörjningsplikt underhållit barn under IG års ålder, dyrtidstillägget
ökas med en tiondel,
dels och beträffande annan befattningshavare, vilken vid början av
det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, icke uppnått
25 års ålder, dyrtidstillägget minskas med en tiondel.
Förhöjning av dyrtidstillägg inträder icke på grund av försörjningsplikt
för barn, som i egenskap av pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg
av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare
i statens tjänst eller innehavare av lärarbefattning vid annan
läroanstalt än statens berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas
endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen,
eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Gift kvinnlig befattningshavare,
vilkens man icke såsom befattningshavare i statens tjänst eller
innehavare av lärarbefattning som nyss sagts är berättigad till dyrtidstillägg
av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn endast
om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt
att bidraga till familjens underhåll.
Uppgår avlöningen till mera än 650 kronor i månaden, utgår å
den del, som överstiger nämnda belopp, icke dyrtidstillägg.
Dyrtidstillägg utgår ej å i avlöningen ingående öretal, som överstiger
fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstillägget överskjuter
helt krontal bortfaller.
§4.
Till befattningshavare, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt gällande
avlöningsreglementen för befattningshavare vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, vid domänverket, vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställ
-
38
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
ningshavare på aktiv stat in. fl. vid armén och marinen samt för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, skall dyrtidstillägg utgå i enlighet
med föreskrifterna i § 3, dock med iakttagande därav,
att det i § 3 omförmälda procenttal skall i varje särskilt fall
minskas med 18, samt
att dyrtidstillägg icke utgår å den del av avlöningen, som må
överstiga 800 kronor i månaden.
Vad nu är sagt skall jämväl äga tillämpning å sådana i förenämnda
avlöningsreglementen avsedda icke-ordinarie befattningshavare, till vilka
arvode utgår med i vederbörande stater angivna belopp.
§ 5’
Dyrtidstillägg beräknas, med nedan angivna undantag, endast å
avlöningsförmåner, som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides
dels av statsmedel och dels av andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast
å den del därav, som utgår av statsmedel; dock att dels dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid universiteten, de allmänna läroverken och
navigationsskolorna samt till lantbruksakademiens sekreterare beräknas
å hela det belopp, vartill i § 1 angivna avlöningsförmåner författningsenligt
uppgå, utan avseende därå, att till bestridande av nämnda
institutioners utgifter användas jämväl andra medel än statsmedel, dels
beträffande biträdande lärare vid musikaliska akademien, till vilkens
avlönande akademien lämnar tillskott av egna medel, dyrtidstillägg
beräknas jämväl å sådant tillskott, i den mån ersättningen icke utgår
efter högre belopp för undervisningstimme i veckan än som tillkommer
ordinarie lärare vid akademien, dels ock till vikarie för häradshövding
samt till andre notarie i domsaga och vikarie för andre notarie dyrtidstillägg
bestrides av statsmedel även å den del av utgående arvode, som
gottgöres statsverket genom avdrag å häradshövdingens avlöningsmedel,
skolande därvid till vikarie för häradshövding med förordnande enligt
34 § domsagostadgan eller därmed likställt förordnande dyrtidstillägg
utgå å ett beräknat belopp av 7,800 kronor om året.
Till häradshövding utgår dyrtidstillägg å ett beräknat belopp av
7,800 kronor om året.
1 fråga om notarie vid domkapitel likställes med de avlöningsförmåner,
varå dyrtidstillägg enligt § 1 mom. 1 skall utgå, så stor del
av vederbörandes övriga inkomster i tjänsten, att det belopp, varå dyrtidstillägg
beräknas, uppgår till 2,500 kronor utöver enligt stat utgående
avlöningsförmåner.
Kunyl. Maj:ts proposition Nr 2. 39
Dyrtidstillägg beräknas även å författningsenligt utgående inkvarterings-
och servisbidrag, som gäldas av andra medel än statsmedel.
Befattningshavare vid allmänt läroverk, vid högre lärarinneseminariet
och vid folkskoleseminarium åtnjuta dock icke dyrtidstillägg å
hyresersättning eller hyresbidrag. Ej heller utgår dyrtidstillägg å den
del av arvodet till föreståndaren för yrkespedagogiska central anstalten,
som beräknas motsvara dylik ersättning.
§ 6-
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kung]. Maj:t, utbetalas dyrtidstillägg under iakttagande i
tillämpliga delar av ovan meddelade bestämmelser.
§
Till innehavare av sådan befattning i statens tjänst, för vilken
avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av
Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder,
skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg,
om och i den mån sådant finnes påkallat, därvid ovan meddelade
bestämmelser skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande dels
att dyrtidstillägg icke skall utgå å sådan del av avlöning, som må vara
föranledd av efter ingången av augusti månad 1914 inträdd ökning i
levnadskostnaderna, och att det å avlöningen i övrigt belöpande dyrtidstillägget
minskas med belopp, motsvarande sagda del av avlöningen,
dels ock att i intet fall till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som
för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller
flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med mera än hälften av vad dyrtidstillägg
å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat
utgöra.
§ 8.
För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, beräknas dyrtidstillägget å de
sammanlagda avlöningsförmånerna och utbetalas vid den befattning, som
medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, vid den
befattning, till vilken han först blivit befordrad.
Dyrtidstillägg utgår ej å i de särskilda avlöningsbeloppen ingående
öretal, som överstiger fullt krontal. Vad av det beräknade dyrtidstilllägget
överskjuter helt krontal bortfaller.
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2.
§ »•
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till dyrtidstillägg befattningshavare vid flottans pensionskassa och vid
statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl., indelt manskap
vid krigsmakten, reservofficersaspiranter vid flottan, reservmarinintendentsaspiranter
samt den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
anställde s. k. Hjertbergska antikvarien.
§ io.
Från åtnjutande av dyrtidstillägg undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid telegrafverkets linjedistrikt och vid telegrafverkets
verkstad,
2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag, samt
3:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk.
§ 1L
Om befattningshavare under året avlidit, innan honom tillkommande
dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.
§ 12-
Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar Kungl. Maj:t
nödiga tabeller.
§ 13-
Dyrtidstillägget utbetalas månadsvis i den ordning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1923, från och med
vilken dag kungörelsen den 15 juni 1922 med allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (nr 356) upphör att
gälla.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (8)
8 kopplingar.
- BevU 1923:47 Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1923—1924, m. m. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till s. 51 i texten
- Rskr. 1923:267 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer. s. 4 i texten
- Rskr. 1923:232 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personligt dyrtids tillägg åt byråchefen i generalpoststyrelsen C. A. Hasselrot. s. 5 i texten
- BU 1923:60 Bankoutskottets utlåtande Nr 60 s. 8 i texten
- BU 1923:59 Utlåtande, i anledning av framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare, anställda hos riksdagen eller i dess verk. s. 1 i texten