Sök i Ratio Lex

Angående minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigehetänkandcn

1923-01-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1923:9, Angående minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigehetänkandcn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition Nr 9.

1

Nr 0.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående minskning av den

för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigehetänkandcn;

given Stockholms slott den 13 januari 1923.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 januari 1923.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden

Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson,

Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anför:

Jag anhåller härefter att få för Kungl. Maj:t anmäla fråga angående

ytterligare minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av

kommitté- och sakkunnigebetänkanden och tillåter mig därvid till en

början erinra om vad som i detta ämne tidigare förekommit.

I en vid 1918 års lagtima riksdag inom första kammaren väckt,

till dess vederbörande utskott hänvisad motion, nr 123, hemställdes, att

första kammaren ville för sin del besluta, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande ändrat förfaringssätt beträffande

utdelning till riksdagens ledamöter av statistiskt tryck, syftande

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 1 samt. 8 höft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 9.

bland annat till större sparsamhet, samt att vidtaga de åtgärder, vartill

utredningen kunde föranleda. I motionens motivering hade framhållits

önskvärdheten av ett annat förfaringssätt beträffande distributionen till

riksdagens ledamöter i fråga om kommittébetänkanden, styrelseberättelser

m. m., varigenom kostnaderna jämväl för nämnda tryck skulle kunna

nedbringas. Inom det utskott, till vilket motionen blev hänvisad, verkställdes

ock viss utredning rörande distributionen till riksdagens ledamöter

av kommittébetänkanden m. m. Uti en vid utskottets utlåtande

i ämnet fogad, av riksgäldskontorets registrator i egenskap av vårdare

av riksdagstrycket avgiven promemoria hade — efter en översikt av

sättet för fördelningen av den då till 1,500 exemplar uppgående riksdagsupplagan

av kommittébetänkanden — framhållits, hurusom en betydande

kostnadsbesparing skulle kunna vinnas, därest utdelningen av

kommittébetänkanden till alla riksdagsmän och till ämbetsverken bleve

inställd. Riksdagsupplagan skulle i så fall kunna i regel minskas till

1,000 exemplar. Då emellertid den ifrågavarande motionen icke innehöll

något yrkande beträffande distributionen till riksdagens ledamöter

av kommittébetänkanden m. in., kunde av formella skäl denna fråga icke

bliva föremål för beslut av nämnda riksdag.

Sedan emellertid 1902 års löneregleringskommitté i en till chefen

för finansdepartementet ställd skrivelse den 8 november 1918 åter väckt

berörda fråga, i vad den anginge kommitténs tryckta utlåtanden, bereddes

fullmäktige i riksgäldskontoret genom remiss den 9 november samma år

tillfälle att yttra sig i ärendet. I skrivelse den 21 samma november anförde

fullmäktige i huvudsak följande:

En reducering av den dåvarande till 1,500 exemplar uppgående

upplagan av kommittétrycket måste, särskilt ur kostnadssynpunkt, anses

såsom synnerligen önskvärd. Då ingen av riksdagens ledamöter kunde

medhinna att taga kännedom om alla de betänkanden, som under en

riksdagsperiod utdelades, torde ett bibehållande av utdelningen till alla

riksdagens ledamöter ej vara erforderligt. Detsamma gällde även om

utdelningen till ämbetsverk och myndigheter, vilka väl kunde vara intresserade

av ett eller annat betänkande men ej gärna kunde hava

gagn av att mottaga sådana, som ej berörde deras speciella arbetsområde.

Fullmäktige ville emellertid ifrågasätta, huruvida man ej skulle

kunna gå ännu ett steg längre i syfte att begränsa den tryckta upplagan

av kommittébetänkanden; och fäste fullmäktige därvid uppmärksamheten

å den betydande omfattning, som de bundna kommittébetänkandena

erhållit uti de senare årens riksdagstryck. Om kommittébetänkandena

uteslötes ur det bundna riksdagstrycket, borde emellertid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 9. 3

i gengäld åtgärder vidtagas — vartill fullmäktige lämnade vissa anvisningar

— för att desamma på annat sätt kunde hållas lätt tillgängliga

såväl för riksdagsmännen samt statens ämbets- och tjänstemän som för

allmänheten. Under förutsättning att de av fullmäktige framställda

förslagen vunne godkännande, syntes, vad det stora flertalet kommittébetänkanden

anginge, riksdagsupplagan kunna bestämmas till 400

exemplar. 1 fråga om sådana betänkande^ som vore av stort allmänt

intresse och vilkas utdelning till alla riksdagens ledamöter på grund

därav vore önskvärd, borde denna upplaga kunna ökas med det antal,

som för sådant ändamål åtginge, eller 400 exemplar.

Efter övervägande av de sålunda framställda förslagen och sedan

vid undersökning visats, att eu minskning av riksdagsupplagan av

kommittétrycket vore ur ekonomisk synpunkt synnerligen önskvärd,

föreslog Kungl. Magt år 1919 genom proposition nr 130 riksdagen

medgiva, att den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och

sakkunnigebetänkanden finge av Kungl. Maj:t bestämmas till 500

exemplar, med rätt för Kungl. Magt att, i fall då nämnda betänkande!!

vore av större allmänt intresse, i erforderlig grad utöka upplagan.

Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet skulle den

reducerade upplagan disponeras sålunda:

till vederbörande utskott ......................... 50 exemplar

r> enskilda riksdagsmän .......................... 50 »

» framtida disposition............................. 100 »

» bindning.................................................. 300 »

Summa 500 exemplar.

I skrivelse den 4 april 1919, nr 84, tillkännagav riksdagen för

Kungl. Magt, att riksdagen bifallit den gjorda framställningen.

Då det statstinansiella läget kräver iakttagande av största sparsamhet

med statsutgifter, där detta kan ske utan avsevärda praktiska

olägenheter, har jag ansett mig böra upptaga frågan om ytterligare

inskränkning av de i riksdagstrycket ingående kommittébetänkandena.

Jag vill erinra därom, att fullmäktige i riksgäldskontoret redan i

sitt ovanberörda yttrande den 21 november 1918 ifrågasatt, huruvida

ej, utöver inställandet av kommittébetänkandenas utdelning till riksdagen

och till ämbetsverken, begränsning uti den tryckta upplagan av

kommittébetänkanden skulle kunna ske genom att helt utesluta kommittébetänkandena

ur det bundna riksdagstrycket. Då jag år 1919 hade

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 9.

att anmäla denna fråga inför Kungl. Maj:t, fann jag mig kunna biträda

fullmäktiges förslag allenast, såvitt anginge den del av det bundna riksdagstrycket,

som utdelades till riksdagens ledamöter, men icke i fråga

om de exemplar av riksdagstrycket, som vore avsedda att överlämnas

till ämbetsmyndigheter och bibliotek. Då jag emellertid nu för Kungl.

Maj:t framlägger det förslag, att kommittébetänkandena ej längre skola

bindas med riksdagstrycket, kan jag till stöd härför åberopa, utom den

redan nämnda sparsamhetssynpunkten, vilken genom förhållandenas utveckling

vunnit ökad betydelse, jämväl den omständigheten, att de

olägenheter, som kunde hava varit förenade med åtgärdens vidtagande

i frågans tidigare läge, nu icke mera torde föreligga i samma grad.

Till eu början må framhållas, att den nytta, ämbetsverken hava

av de med riksdagstrycket bundna kommittébetänkandena, i allmänhet

icke kan vara så synnerligen stor. Detta sammanhänger därmed, att

betänkandena ingå i sagda tryck först det år, då desamma föranleda

förslag till riksdagen, vilket kan dröja flera år, efter det betänkandena

avgivits. Ämbetsverken torde däremot i regel förskaffa sig de kommittébetänkanden,

vilka äro av betydelse för ämbetsverkens arbete, omedelbart

efter deras avgivande. Vidare må erinras, att bristen på tillgång

av kommittébetänkanden i samband med övrigt riksdagstryck i

viss mån ersättes därigenom, att de kommittébetänkanden, som föranleda

förslag till riksdagen, i huvudsakliga delar pläga refereras i Kungl.

Maj:ts propositioner och i vissa fall i fullständigt skick fogas såsom

bilaga vid propositionen. Att märka är ock, att registret till riksdagstrycket

icke innehåller några hänvisningar till kommittébetänkandena.

Av denna anledning möter sålunda ej hinder mot seriens uteslutande ur

riksdagstrycket.

Att kommittébetänkandena hittills ingått i det bundna riksdagstrycket

har emellertid haft med sig en fördel, nämligen den att i varje

band funnits intagen en förteckning över de i vederbörande band —

men ej i de övriga — intagna betänkandena. Dessa förteckningar hava

varit de enda löpande registren över kommittébetänkandena. Men

uppenbarligen hava desamma ej kunnat vara av särdeles stort värde.

För framtiden torde emellertid sagda förteckningar bliva av än mindre

betydelse. Uti kungörelse den 3 februari 1922 (Svensk författningssamling

nr 98) angående statens offentliga utredningars yttre anordning

har nämligen föreskrivits, att varje utredning i samlingen »Statens

offentliga utredningar)) — vari ingå betänkanden, förslag, utlåtanden,

undersökningar och berättelser, avgivna av kommittéer och särskilt förordnade

sakkunniga — skall på omslaget upptaga en systematisk för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition Nr 9.

teckning över samtliga dittills under året utgivna utredningar; och har

detta skett dels i tidsföljd, dels efter utredningarnas innehåll. Under

sådana förhållanden skulle icke längre föreligga någon svårighet för

ämbetsverk och dem, som i övrigt hittills erhållit de med riksdagstrycket

bundna exemplaren av kommittébetänkandena, att med hjälp av

nämnda förteckningar finna de betänkanden, som erfordrades i deras

verksamhet. Något behov ur denna synpunkt att bibehålla betänkande^

uti det för ämbetsverken avsedda riksdagstrycket lärer därför icke

längre kunna anses föreligga.

Det torde ej heller vara utan betydelse för denna frågas bedömande,

att genom det ifrågasatta uteslutandet av kommittébetänkandena

ur riksdagstrycket ämbetsverken bleve för framtiden befriade från

att förvara långa serier av betänkanden, vilkas utnyttjande väsentligen

begränsats på grund av bristen på uppslagsregister.

Vid nu angivna förhållanden har jag ansett mig böra införskaffa eu utredning

angående den kostnadsbesparing, som skulle följa av ett uteslutande

av de bundna exemplaren av kommittébetänkandena ur riksdagstrycket.

Kostnaderna för den för riksdagen avsedda upplagan av kommittébetänkanden

i 1921 och 1922 års riksdagstryck hava av föreståndaren

för riksdagens tryckeriexpedition — med utgångspunkt från priserna å

tryckning, häftning, bindning och papper i september 1922 — beräknats

utgöra, i runda tal, för år 1921 13,200 kronor samt för år 1922

10,300 kronor. Enligt den verkställda beräkningen skulle ett uteslutande

av kommittétrycket ur 1921 och 1922 års bundna riksdagshandlingar

hava medfört en besparing för år 1921 av omkring 9,400 kronor och

för år 1922 av omkring 7,400 kronor. Den ifrågasatta åtgärden skulle

alltså medföra en icke obetydlig besparing.

Ett uteslutande av den upplaga om 300 exemplar av kommittébetänkandena,

som nu avses för bindning med riksdagstrycket, torde

ej behöva föranleda ökning i den för riksdagen i övrigt avsedda upplagan

om 200 exemplar, då denna upplaga synes vara tillräckligt tilltagen

och möjligheten att från vederbörande departement erhålla ytterligare

exemplar givetvis alltid bör stå riksdagen öppen.

Den till normalt 200 exemplar reducerade upplagan skulle disponeras

sålunda:

till vederbörande utskott..................... 50 exemplar

» enskilda riksdagsmän.......................... 50 >''

» framtida disposition.............................. 100 v

Summa 200 exemplar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 9.

Jämlikt kungörelse den 29 augusti 1921 (Svensk författningssamling

nr 517) med vissa bestämmelser angående kommittéer har rätten att

giva tryckningstillstånd för kommittébetänkande lagts i vederbörande

departementschefs hand. Vid meddelandet av sådant tillstånd bestämmer

departementschefen såväl upplagans storlek som huru mycket därav

skall överlämnas till riksgäldskontoret såsom riksdagsupplaga. Därest

den nu av mig förordade ordningen kommer till stånd, torde det böra

tillkomma vederbörande departementschef att avgöra frågor om utökningav

upplagan beträffande sådana betänkanden, vilka äro av ett större

allmänt intresse och vilkas utdelning till riksdagens samtliga ledamöter

på grund därav är önskvärd.

Då alltså ekonomiska synpunkter tala för den av mig förordade

minskningen av de för riksdagen avsedda upplagorna av kommitté- och

sakkunnigebetänkanden och inga avsevärda olägenheter torde uppkomma

genom minskningen, får jag tillstyrka Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder,

i syfte att densamma må komma till stånd.

Jag anser mig i detta sammanhang böra fästa uppmärksamheten

därå, att det format, som enligt kungörelsen den 3 februari 1922 blivit

bestämt för betänkanden, ingående i samlingen »Statens offentliga utredningar)),

och som från och med innevarande år även tillämpas beträffande

»Svensk författningssamling», är ett annat än riksdagstryckets.

Det har synts mig böra tagas under övervägande, om ej en förändring

av riksdagstryckets format lämpligen skulle kunna ske till överensstämmelse

med det för de offentliga utredningarna föreskrivna.

Det nuvarande riksdagstrycket utföres i två olika format, ett för

protokoll och ett för bihang. Tryckningen av protokollen utföres i

format 16 x 23.5 cm. med stilyta 11 x 18 cm. och av bihanget i format

20 x 23.5 cm. med stilyta 13.5 x 18 cm. Till protokollen användes

kompakt corpusstil och till bihanget kompakt cicero såsom huvudstil.

I avseende å de ekonomiska och därmed likartade fördelar, som kunde

vinnas genom en förändring av riksdagstryckets format på nyss angivet

sätt, har statens tryckerisakkunnige lämnat mig vissa uppgifter. Under

förutsättning att såväl protokoll som bihang utföras i samma format,

17x25 cm., och med samma stilyta, 13x20 cm., som användas för »Statens

offentliga utredningar», samt sättas med kompakt corpus såsom huvudstil,

skulle framställningskostnaderna minskas för protokollen med omkring

7 procent och för bihanget med omkring 20 procent. Då omfånget

av ifrågavarande tryck med den förutsatta åtgärden komme att

minskas med omkring 20 procent, vore eu däremot svarande besparing

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj.ts proposition Nr !).

7

uti papporskostnaderna att förvänta. Slutligen skulle ock don fördelen

vinnas, att det föreslagna formatet skulle kunna sättas med hjälp av

alla brukliga sättmaskiner, vilket ej vore fallet med de för närvarande

för riksdagstrycket använda formaten.

Att den antydda ändringen av riksdagstrycksformatet skulle vara

till fördel i de fall, då kommittébetänkande intages såsom bilaga till

proposition, torde ej behöva närmare utvecklas. Därjämte skulle den

ifrågasatta ändringen av formatet och minskningen av stilen sammanställd

med betänkandenas uteslutande ur riksdagstrycket medföra

högst bet^^dande besparingar i fråga om hyllutrymme i alla de ämbetsverk

och andra lokaler, där riksdagstrycket förvaras.

Nu framhållna omständigheter tala tydligen för den av mig ifrågasatta

åtgärden. För att giva en föreställning om riksdagstryckets utseende

efter en sådan omläggning har tryckningen av såväl tredje och

sjunde huvudtitlarna i årets statsverksproposition som berättelsen om

vad i rikets styrelse sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit

utförts i enlighet med vad nyss angivits. Vad formatet i skuret

skick angår har någon ändring icke vidtagits beträffande de enstaka

delarna av propositionstrycket, men har ett antal extra exemplar av

sjunde huvudtiteln likasom nämnda berättelse skurits i det avsedda nya

formatet. Härigenom kan alltså erhållas en exakt bild av hur det nya

trycket skulle komma att te sig. Även om Kungl. Maj: t äger vidtaga

den ifrågasatta förändringen, såvitt rörer de i riksdagstryckets bihang

ingående propositionerna, är det givet, att eu omläggning av propositionsformatet

icke bör ske, innan beslut fattats om enahanda förändringbeträffande

övriga delar av bihanget, i sammanhang varmed jämväl

riksdagsprotokollen givetvis böra erhålla samma oktavformat som bihanget.

Då denna fråga närmast är eu riksdagens inre angelägenhet, lärer

emellertid från Kungl. Maj:ts sida icke böra till riksdagen framställas

förslag i nu förevarande avseende.

Hittills hava de publikationer, vilka enligt kungörelsen den 3 februari

1922 ingå i serien »Statens offentliga utredningar)), plägat tillhandahållas

allmänheten dels genom aktiebolaget Nordiska bokhandeln på grund av

distributionskontrakt, upprättade mellan de olika departementen och

nämnda bolag, dels ock genom riksdagens tryckeriexpedition med avseende

å den för riksdagen avsedda upplagan. Då det hänt, att samma

betänkande erhållits till skilda priser genom nämnda distributörer, vilket

givetvis ej kan vara lämpligt, och då för övrigt med hänsyn till den

ringa efterfrågan å statens tryck allmänhetens behov bör kunna tillgodo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 9.

ees genom en enda distributör, har Kungl. Maj:t den 24 november 1922,

på förslag av statens tryckerisakkunnige, förordnat, att statens offentliga

utredningar skola, där icke för särskilda fall annorlunda är eller varder

bestämt, tillhandahållas allmänheten genom aktiebolaget Nordiska bokhandeln

enligt avtal, som å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar slutes

av chefen för finansdepartementet.

På grund av vad jag förut anfört angående minskningen av den

för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden,

får jag nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden

hädanefter må bestämmas till 200 exemplar, vederbörande

departementschef obetaget att, i fall då nämnda betänkanden

äro av större allmänt intresse, i erforderlig grad utöka upplagan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna

bifall och förordnar, att proposition av den lydelse,

bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Fritiof Englund.

STOCKHOLM, ISAAC MARG DS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:170 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.is proposition angående minskning av deri för riksdagen avsedda upplagan av kommittéoch sakkunnigebetänkan de s. 5 i texten
  2. BU 1923:38 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående minskning av den för riksdagen avsedda upplagan av kommitté- och sakkunnigebetänkanden. s. 1 i texten
  3. BU 1923:39 Memorial, angående vissa förändringar i riksdag st ryckets format och stil. a1 i texten