Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

1924-02-22 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1924:71, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

1

Nr 71.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923

om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp,

byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror: given

Stockholms slott den 22 februari 1924.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en

särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket

av pärlor med flera lyxvaror.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga fortsatt tillämpning till och

med den 30 juni 1925.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 52 höft. (Nr 11.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von

Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot,

Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, anför:

Med en till 1919 års lagtima riksdag avgiven proposition, nr 251, framlade

Kungl. Maj:t förslag till förordning om en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Propositionen avstyrktes av bevillningsutskottet, men riksdagen

antog ett på bevillningsutskottets föranstaltande omarbetat förslag i ämnet.

Förordning utfärdades deu 11 juli 1919 (nr 401).

I proposition, nr 47, till 1920 års riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag

angående fortsatt tillämpning av nyssnämnda förordning till utgången av

är 1921. Även detta förslag avstyrktes av bevillningsutskottet men bifölls

av riksdagen, varefter Kung]. Maj:t den 28 maj 1920 utfärdade förordning

i ämnet (nr 224).

Vid föredragning den 7 januari 1921 i statsrådet av förslag till inkomstberäkning

för år 1922 yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet,

att i betraktande av den jämförelsevis obetydliga inkomst, som denna

skatt kunde beräknas giva för år 1922, och då beloppet med de vikande

konjunkturerna torde komma att ytterligare nedgå, samt då kontrollen

med avseende å skattens uttagande syntes lämna åtskilligt övrigt att önska

och dessutom ställde sig jämförelsevis dyrbar i förhållande till de belopp,

som inflöto, skäl knappast syntes förefinnas att vidare bibehålla ifrågavarande

skatteform. Förslag i ämnet framlades sålunda icke av Kungl.

Maj:t till 1921 års riksdag. I enlighet med ett motionsvis framställt

yrkande beslöt emellertid riksdagen utsträckning av förordningens giltighet

till utgången av år 1922. Förordning utfärdades den 29 juni 1921 (nr 416).

Någon proposition angående berörda förordnings fortsatta tillämpning

förelädes ej heller 1922 års riksdag. Emellertid föreslog bevillningsutskottet

med användande av sin initiativrätt, att förordningen skulle förlänas fortsatt

giltighet till utgången av år 1923. Detta förslag bifölls av riksdagen.

Den 21 juni 1922 utfärdades förordning i ämnet (nr 328).

Då riksdagen sålunda upprepade gånger beslutat förlängning av förordningen

rörande en särskild stämpelavgift vid köp m. m. av vissa lyxvaror,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

3

uppdrog min företrädare i ämbetet åt kanslirådet i finansdepartementet

A. Nordlindh, vilken inom departementet verkställt utredning och avgivit

betänkande med förslag angående en allmän lyxbeskattning, att utarbeta

en promemoria angående frågan om den form, i vilken berörda förordning

skulle kunna erhålla fortsatt giltighet även efter 1923 års utgång. Den

av kanslirådet Nordlindh i anledning härav utarbetade promemorian jämte

utkast till författning i ämnet lädes till grund för det med proposition

nr 199 till 1923 års riksdag framlagda förslaget till förordning om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel

till riket av pärlor med flera lyxvaror. Vid anmälan inför Kungl.

Maj:t av berörda proposition yttrade departementschefen bland annat,

att han väl skänkte sin anslutning till principen, att ren lyxkonsumtion

borde vara föremål för en särskilt hög beskattning, men att han måste

ställa sig betänksam mot en skatt, som inbragte så obetydligt i förhållande

till uppbörds- och kontrollkostnaden. I enlighet med bevillningsutskottets

hemställan biföll riksdagen denna proposition, och den i ämnet

utfärdade förordningen är dagtecknad den 17 maj 1923 (nr 113).

Den nya förordningen i ämnet skiljer sig från den äldre i huvudsak

därutinnan, att kontrollen med avseende å skattens behöriga utgörande i

viss mån omlagts. Däremot upptager den nya förordningen icke en i förutberörda

promemoria förordad viss utvidgning av området för beskattningen.

Frågan om utökning överhuvudtaget av den grupp av föremål,

som skatten avser, ansågs böra anstå i avbidan på prövningen av det nya

kontrollsystemets verkningar. En närmare redogörelse för de ändrade bestämmelserna

och skälen därför återfinnes i det utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 16 mars 1923, som fogats vid berörda

proposition, nr 199, och till vilket jag tillåter mig att hänvisa.

Avkastningen av ifrågavarande skatt har även under sistförflutna år

varit synnerligen obetydlig. Enligt av generalpoststyrelsens andra byrå

meddelade uppgifter hava beloppen av försålda lyxstämplar utgjort

år 1919'' ......... kr. 122,605 år 1922 ............ kr. 44,235

> 1920............ » 210,225 » 1923»............ » 47,420.

» 1921............ » 92,895

Kontrollkostnaderna torde uppgå till ungefär 10,000 kronor årligen.

I likhet med min företrädare i ämbetet måste jag ställa mig betänksam

mot denna skatt, som inbringar så obetydligt i förhållande till uppbörds- och

kontrollkostnaden. Då emellertid den nya förordningen ännu icke varit i

tillämpning mera än halvannan månad och någon erfarenhet beträffande

det ändrade kontrollsystemets verkningar sålunda icke kunnat vinnas,

torde det vara riktigast, att förordningen, som gäller till utgången av

1 Då författningen trädde i kraft den 1 september 1919. avser uppgiften för år 1919 endast

månaderna september—december.

2 Uppgiften för detta år är preliminär.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 71.

innevarande år, erhåller förlängd giltighet; och anser jag, särskilt med

hänsyn till tiden för budgetårets ingång, att giltighetstiden nu bestämmes

att utgå den 30 juni 1925. Därigenom vinnes tillika, att, därest ändring i

beskattningen med stöd av vunnen erfarenhet skulle anses önskvärd, sådan

ändring lämpligen skulle kunna genomföras jämförelsevis tidigt efter beslutets

fattande.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen

den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift

i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera

lyxvaror, hemställer departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

till riksdagen föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla och förordnar,

att proposition av den lydelse, bil. litt. vid

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1924:56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 56 s. 16 i texten
  2. Rskr. 1924:164 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 1 s. 1 i texten
  3. BevU 1924:37 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37 s. 1 i texten