Sök i Ratio Lex

Angående försvar sväsendets ordnande

617 sidor, varav 446 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 446 av 617 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1925:50, Angående försvar sväsendets ordnande

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

i

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försvar

sväsendets ordnande; given Stockholms slott den

20 februari 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för denna dag vill Kungl. Maj.t föreslå riksdagen att bifalla det

förslag, om vars avlåtande till riksdagen'' föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 I

opaginerad Kontrollera mot PDF

IT

Kwngl. Maj:ts proposition nr f)0.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning ett inom försvarsdepartementet utarbetat förslag

till ordnandet av rikets försvarsväsende.

Härefter yttrar statsministern:

Vid den nuvarande regeringens tillträde uttalade statsminister Branting,

att regeringen ansåge det vara sin första uppgift att åvägabringa en lösningav

försvarsfrågan, som svarade mot den i valet uttryckta folkmeningen, vilken

omisskännligt krävt en nedsättning av landets militära bördor till bättre

överensstämmelse med vår ekonomiska bärkraft och med det förändrade

utrikespolitiska läget.

Till fullföljande av denna regeringens uppgift har inom försvarsdepartementet

utarbetats förslag till nyordning av landets försvarsväsen, vilket förslag

nu underställes Kungl. Maj:t. Utgångspunkten för detsamma är, att

en väsentlig rustningsminskning bör ske med hänsyn till vårt ekonomiska

läge och kan ske utan äventyrande av vår trygghet.

I vårt liksom i andra länder förnimmes med styrka behovet att ernå lättnad

i den betungande rustningsbördan. De direkta och indirekta ekonomiska

offer, som de nuvarande försvarsanordningarna kräva, äro av den

omfattning, att de avsevärt hämma samhällets produktiva kraft och föranleda

ett åsidosättande av andra viktiga samhällsändamål. Någon meningsskiljaktighet

torde heller icke i vårt land råda därom, att en minskning av utgifterna

för försvarsändamål är i och för sig eftersträvansvärd. Men åsikterna

ha brutit sig rörande möjligheten att vidtaga mera avsevärda besparingar i

militärbudgeten utan fara för landets yttre säkerhet.

Prövningen av de risker, som kunna föreligga för vårt land att indragas

i krig, kan helt visst ej utföras enligt några fullt objektiva grunder. Uppgiften

att avväga å ena sidan den krigsrisk, som föreligger, å andra sidan

den försvarsberedskap, som kräves, är till sin natur ingalunda något matematiskt

problem. Med någon större grad av exakthet kan det ej avgöras

vilket mått av försvarsberedskap, som svarar mot ett visst utrikespolitiskt

läge. Yid det allmänna lägets bedömande gäller det ej blott att konstatera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung/,. Majits proposition nr JtO.

in

tillvaron av vissa, i allmänhet lätt skönjbara friktionsanledningar mellan

staterna. Utan det gäller också att uppskatta styrkan av de fredsfrämjande

faktorer av olika slag, som kunna hindra en urladdning av det explosionsstoff,

varmed världen alltjämt är bemängd.

En dylik prövning komme emellertid att väsentligen förlora sin praktiskt

vägledande betydelse för det svenska försvarsproblemets lösande, därest den

svävar ut till en överblick av det allmänna världsläget, även i en längre bort

liggande framtid, och icke söker bestämt hålla sig till vårt lands läge i vår

tid. Måttet av våra försvarsanstalter bör bestämmas med ledning av det

yttre läget, bedömt sådant det är nu och för så lång tidsperiod framåt, som

med någon större grad av sannolikhet kan överskådas och erfarenhetsmässigt

kan vara en militärorganisations livslängd tillmätt.

Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan

för närvarande icke skönjas. Vårt jämförelsevis skyddade geografiska läge,

vår befolknings enhetliga sammansättning och våra stabiliserade förhållanden

till främmande stater medföra, att vi icke ha anledning uppbygga vårt försvar

med tanke på ett angrepp mot landet i erövringssyfte.

De risker, som vi ha att räkna med, äro av annan art. Det i världen

alltjämt rådande osäkerhetstillståndet innesluter även för en nation, som

icke är direkt hotad, möjligheten att bliva indragen i konflikter mellan

andra stater. Det är denna fara, som motiverar vidmakthållandet av de

betydande försvarsanstalter, vilka föreslås i den föreliggande propositionen.

Det ligger emellertid i sakens natur, att de militära maktmedel, som vi

behöva närmast för att skydda oss mot att dragas in i konflikter mellan

andra, samtidigt utgöra och måste kunna användas såsom ett värn för vår

självständighet, ifall vi icke skulle lyckas att hålla oss utanför en konflikt.

Ehuru det är påtagligt, att den ombildning av Europas karta, som skett

genom uppgörelserna efter världskriget, icke nått en verklig stadga och att

det nuvarande tillståndet innesluter vissa nytillkomna konfliktanledningar,

bör man å andra sidan ej förbise, att ur det omgestaltade Europa avlägsnats

orosämnen, som tidigare utgjorde en fara för freden. Man har vidare att

taga hänsyn till den allmänna krigströttheten och till den ekonomiska

utarmning, som kriget medfört. Tvister av den betydelse, att de i förkrigstidens

Europa, med dess ekonomiskt och militärt till tänderna rustade stater,

skulle varit tillräckliga för att sätta freden i fara, ha icke samma ödesdigra

effekt i den miljö, som de av kriget uttröttade folken utgöra. Ifall uppgörelserna

efter kriget och den politik, som följts av de segrande staterna,

givit näring åt nationalistiska strömningar och skapat vedergällningsbegär,

hava å andra sidan de genomlidna fasorna hos folken alstrat en mäktig önskan

att organisera ett stabilt fredstillstånd. Härtill kommer medvetandet om att

ett nytt allmänt krig sannolikt skulle betyda en ännu mer fruktansvärd förödelse

av vår kultur än det senaste världskriget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV

Kung1. Maj:ts proposition nr 50.

Situationen efter världskriget kännetecknas emellertid ej blott därav, att

vissa nya risker tillkommit, under det vissa äldre avlägsnats. Till dess rätta

karaktäristilc hör ock, att folkens längtan efter ett högre mått av trygghet

tagit form av organiserad mellanstatlig samverkan genom tillkomsten av

Nationernas förbund. I fråga om den betydelse vårt medlemskap i Nationernas

förbund kan anses äga vid avvägningen av våra försvarsanstalter må bär

uttalas en anslutning till vad fjolårets försvarsutskott anförde: Förbundet

har ännu ej nått den fasthet, att vi enbart på medlemskapet däri kunna

grunda några avsevärda inskränkningar i vårt försvarsväsende. Men förbundet

bör det oaktat vara i stånd att göra vissa insatser för utjämnande av tvister,

som eljest kunna leda till krigiska förvecklingar. Det innebär sålunda visserligen

icke någon garanti för freden eller de därtill anslutna staternas oberoende

men bidrager dock till att mildra motsättningarna folken emellan

och minska krigsriskerna.

Tillkomsten av Nationernas förbund kan vid sådant förhållande icke anföras

mot men väl ge ökad tyngd åt de skäl, som tala för en svensk rustningsbegränsning.

Framför allt inger dess arbete förhoppningar därom,

att en internationell överenskommelse om nedrustning kommer till stånd,

beredande vårt land möjlighet att framdeles nedbringa försvarsanstalterna

under det mått, som nu sättes i fråga.

Förbundets allvarliga bemödanden att finna en väg till utbyggande av

den internationella rättsordningen i syfte att bannlysa kriget har senast tagit

form i Geneveprotokollet. Förberedelserna för ett svenskt ståndpunktstagande

till denna stora plan att sammanbinda trygghet, skiljedom och avrustning

pågå alltjämt. Här finnes endast anledning upptaga frågan, huruvida

föreliggande ärende rörande vårt försvarsväsens nyordnande är av

Genéveplanens öde och Sveriges ställning därtill direkt beroende.

Att vårt land, förutsatt en anslutning till Geneveprotokollet i oförändrat

skick, skulle genom en begränsning av försvarsanstalterna till nu ifrågasatt

omfattning svika åtagna förpliktelser, är en uppfattning, som förvisso vilar

på en feltolkning av protokollet. Geneveprotokollet har till väsentlig uppgift

att möjliggöra en allmän nedrustning i världen. Dess ikraftträdande betingas

av att en överenskommelse rörande nedrustning kommer till stånd.

En stat, som ratificerat protokollet, är sålunda icke definitivt vare sig berättigad

eller förpliktad enligt avtalet, förrän den jämväl anslutit sig till den

plan för allmän nedrustning, vars antagande och genomförande förutsättes

i protokollets slutbestämmelse. Den i protokollet stadgade solidaritetsplikten

förhindrar vidare ingalunda enskilda stater, som finna hänsynen till egen

trygghet det medgiva, att gå längre i rustningsminskning än en sådan allmän

plan kräver.

Genom att biträda Geneveprotokollet skulle Sverige infoga sig i ett system,

genom vilket de olika staterna avses skola giva varandra ömsesidig trygghet

men också alla få vidkännas ett motsvarande intrång i sin hittillsvarande

handlingsfrihet. Skulle en definitiv prövning av protokollet giva vid handen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kniii/l. Mnj.in proposition nr f)0. v

att Sveriges sålunda uppkommande läge snarare bleve försämrat än förbättrat,

kommer vårt land helt visst icke att förbehållslöst godtaga protokollet.

Det föreliggande förslaget till ny försvarsordning kan därför behandlas

fristående från problemet om vårt ställningstagande till Cfenéveprotokollet.

Vad den planerade] nedrustningskonferensen angår är det från svensk

sida självfallet ett livligt önskemål, att densamma måtte komma till stånd

och inleda en utveckling, som giver lättnad åt en rustniugstyngd värld och

därmed möjliggör en framtida större begränsning av våra försvarsbördor.

Prövningen av Sveriges yttre läge utfaller, enligt här förut utvecklade synpunkter,

sålunda, att förutsättningar för en viss nedsättning av våra försvarsanstalter

föreligga. Något hinder av utrikespolitisk natur att begränsa vår

försvarsorganisation i vart fall till det mått fjolårets försvarsutskott föreslagit

och riksdagens andra kammare givit sin anslutning föreligger enligt

regeringens uppfattning icke. Ett beslut av denna innebörd skulle icke

innebära något äventyrande av landets säkerhet.

Emellertid har det förslag, som nu underställes Kungl. Maj:ts prövning,

en ej obetydligt större omfattning. Förslaget är till sin huvudstomme byggt

i anslutning till vad försvarsutskottet i fjol föreslog. Men vid dess närmare

utformning har vägledning hämtats även ur de övriga förslag till nyordning

av vårt försvarsväsen, som till gemensamt ögonmärke tagit behovet

av en väsentlig nedsättning av nuvarande militärbördor. Otvivelaktigt uttager

förslaget genom denna utformning en, även i förhållande till kostnaden,

ökad effekt av försvarsorganisationen. Det innebär därjämte, att nedskärningen

av den äldre militärorganisationen sker med sådan aktsamhet, att

hos det långt övervägande flertalet av vårt folk känslan av trygghet bör

kunna bevaras orubbad. Ett sådant resultat kan icke nås, utan att eu

mycket stor del av vårt folk inbjudes att påtaga sig en militärorganisation,

avsevärt överskridande vad man därinom kan finna av hänsyn till det yttre

läget rimligt — stort anlagd för övrigt även i jämförelse'' med andra smärre

staters försvarsväsen. Men det nås heller icke utan att andra grupper uppfordras

reducera vissa tidigare uppställda önskemål. Det bör ligga en bred

och fast folkmening såsom underlag för den nya försvarsordningen, som är

avsedd att träda i stället för den nuvarande militärorganisationen, vars vidmakthållande

under samtidigt tillgodoseende utav andra samhällskrav av

väsentlig vikt skulle äventyra vårt folks förmåga att hålla ut i sin försvarsberedskap,

tills ett allmänt avläggande av krigsrustningarna kan komma

att ske.

Departementschefen, statsrådet Hausson anför härefter:

Såsom statsministern redan framhållit, har utgångspunkten vid uppgörandet

av det förslag till nyordning av vårt försvarsväsen, vilket jag nu går att

framlägga, varit att åstadkomma en av vårt ekonomiska läge påkallad och

med hänsyn till vårt försvarspolitiska läge möjlig väsentlig minskning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

rustningarna. Det liar alltså gällt att inom en i förhållande till nu gällande,

ordning starkt begränsad kostnadsram åstadkomma en organisation av landets

militära maktmedel, lämpad för fyllandet av de uppgifter, som, enligt vad

statsministern i det föregående angivit, påvila en svensk försvarsordning.

Med tillämpande av samma beräkningsgrunder som i nu föreliggande

förslag skulle upprätthållandet av 1914 års försvarsorganisation hava dragit

en direkt årlig organisationskostnad av 181,496,000 kronor. Under förutsättning

av nämnda organisations fullständiga genomförande skulle denna summa

dock komma att högst väsentligt överskridas. Genom efter världskrigets avslutande

vidtagna provisoriska inskränkningar, såsom minskning av de värnpliktigas

övningstid, begränsning i rekryteringen av fast anställt manskap,

stark återhållsamhet i fråga om anskaffning av ny materiel och inställandet

av vissa för arméns räkning pågående byggnadsföretag, har emellertid kostnaden

under de senaste åren i stället kunnat rätt avsevärt begränsas. Slutsumman

för den av 1924 års riksdag fastställda försvarsbudgeten för budgetåret

1924—1925 utgör -— med frånräknande av kostnaderna för dyrtidstillägg

och för sjökarteverket — 138,331,480 kronor. På grund av de provisoriska

inskränkningarna i 1914 års försvarsorganisation har sålunda ernåtts en årlig

besparing på över 43 miljoner kronor.

Trots detta måste det emellertid såväl av kostnadshänsyn som ur andra

synpunkter anses önskvärt att så fort som möjligt avveckla det nuvarande

provisoriet. Frånsett det osäkerhetstillstånd, som ett provisorium av denna

art alltid måste skapa, och därav följande förryckning av arbetet, ha de

provisoriska inskränkningarna ensidigt drabbat vissa delar av försvarsorganisationen.

Även inom nuvarande kostnadsram skulle sålunda en omorganisation av

försvarsväsendet ha varit stark påkallad. Insikten härom föranledde framläggandet

av 1924 års försvarsproposition. Dåvarande statsministern förklarade,

att regeringens medlemmar kommit till den enhälliga uppfattningen,

att det nuvarande provisoriet icke ger en dess kostnader motsvarande försvarseffekt.

1924 års försvarsproposition innebar också betydande förändringar

i 1914 års försvarsorganisation.

1924 års försvarsutskott fann, i motsats till vad dåvarande statsministern

uttalat, den för budgetåret 1924—1925 föreslagna budgeten ingalunda lämplig

såsom mätare på vårt folks bärkraft med avseende å militära utgifter. Utskottet

ansåg därför, att den av Kungl. Maj:t föreslagna försvarsbudgeten

måste underkastas en väsentlig reducering för att kunna anses svara mot

vår bärkraft i här avsedd mening. Jag delar denna uppfattning och anser,

att vårt försvarspolitiska läge medger en längre gående begränsning av våra

försvarsanstalter än den, som föreslogs i 1924 års försvarsproposition. Det

nu föreliggande förslaget innebär också eu väsentlig minskning av kostnaderna

även i jämförelse med den för provisoriet beräknade budgeten.

Efter fullt genomförd organisation beräknas den årliga organisationskostnaden

bliva omkring 96 miljoner kronor eller omkring 85 miljoner kronor

mindre än den beräknade kostnaden för 1914 års organisation och omkring

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

42 miljoner kronor mindre än kostnaden för provisoriet. Till den årliga

organisationskostnaden komma under den närmaste tioårsperioden vissa

engångskostnader för anskaffning av materiel samt övergångskostnader (huvudsakligen

ersättning åt den övertaliga personalen).

Möjligheter för en så avsevärd reducering av kostnaderna ha vunnits

huvudsakligen genom en stark beskärning av officers-, underofficers- och

manskapskadrerna och därmed i samband stående indragning av vissa truppförband

vid armén, men också i viss utsträckning genom minskning av den

till fredstjänstgöring uttagna värnpliktsstyrkan och av utbildningstiden för

de värnpliktiga. Med hänsyn till de uppgifter, som närmast komma att påvila

försvarsorganisationen, har reduceringen drabbat armén och kustartilleriet

i väsentligt högre grad än flottan, medan flygvapnet blivit väsentligen

förstärkt.

Till de allmänna grunderna för den föreslagna organisationen återkommer

jag vid behandlingen av Lantförsvaret, Sjöförsvaret och Flygvapnet. Såsom

därvid kommer att framgå, har det av 1924 års försvarsutskott framlagda

förslaget i det väsentliga legat till grund vid utarbetandet av nu föreliggande

förslag.

I förhållande till försvarsutskottets förslag har emellertid arméorganisationen

utvidgats till att omfatta fyra arméfördelningar, varjämte utrönts att

möjligheter finnas för att med anlitande av äldre årsklasser värnpliktiga

och den till övergångsstat överförda personalen organisera två reservfördelningar.

Övre Norrlands militärområde organiseras enligt utskottets förslag,

under det att Gotlands trupper i förhållande till utskottsförslaget utökats

genom att i desamma alltjämt kommer att ingå även artilleri.

I avseende på flottan har, alltjämt i förhållande till utskottsförslaget,

viss ökning av personalen ägt rum, kustflottan blivit förstärkt och en omläggning

av rustningarna skett i syfte att bereda ökade ö vningsmöjligheter

under den för övningar bäst lämpade årstiden. Vidare förutsättes en utvidgning

av det vid fjolårets riksdag fastställda nybyggnadsprogrammet.

Försvarsutskottet hade föreslagit att fartygen skulle bemannas av endast

stampersonal. Av skäl, som i det följande närmare utvecklas, föreslår jag

att bemanningen liksom hittills måtte utgöras av såväl stam som värnpliktiga.

Även vid kustartilleriet har en förstärkning av personalorganisationen

ägt rum i jämförelse med försvarsutskottets förslag.

Flygvapnet kommer enligt det av mig framlagda förslaget att organiseras

inom den av försvarsutskottet angivna kostnadsramen, men vissa förändringar

i flygkårernas sammansättning förordas i syfte att bättre organisera

flygstyrkornas samverkan med arméns och marinens stridskrafter.

För förbättrandet av manskapsrekryteringen och för höjandet av underbefäls-

och underofficerskårerna föreslås förbättringar i undervisningen. I

samband härmed framlägges också förslag i syfte att bereda möjligheter för

underbefäl och underofficerare att erhålla utbildning till officer. För tryg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIII

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

gandet av rekryteringen av officers- och underofficerskadrerna vid i Boden

förlagda truppförband föreslås införandet av ett ordnat passagesystem.

Förslaget avser även åtgärder för organiserandet av den ekonomiska

krigsber edskapen.

Över förslaget ha vederbörande militära myndigheter blivit hörda. De

ha därvid förnyat sin vid tidigare tillfällen framställda kritik mot förslag

till begränsning av försvarsorganisationen. Jag finner det icke nödigt att

upprepa de invändningar, som kunna göras och som tidigare gjorts mot

denna de militära myndigheternas uppfattning. De av myndigheterna framställda

förslagen om utökningar av den föreslagna organisationen har jag

icke ansett mig kunna upptaga. I vissa detaljer ha myndigheternas yttranden

föranlett justeringar av det dem underställda förslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr <>0.

3

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli.

Enligt den från och med den 1 juli 1920 gällande organisationen skulle

inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli vara anställda
-

1 statssekreterare,

1 expeditionschef,

6 kansliråd,

6 förste kanslisekreterare,

1 registrator,

6 andre kanslisekreterare,

1 kontorsskrivare, kvinnlig,

2 kanslibiträden, kvinnliga,

3 kontorsbiträden, kvinnliga,

1 förste expeditionsvakt,

2 expeditionsvakter samt

amanuenser i män av behov.

Jämlikt beslut av 1923 års riksdag hava vissa ändringar vidtagits i staten

för departementet. Sålunda hava en förste och en andre kanslisekreterartjänst

indragits, varjämte en tjänsteman, som tidigare på förordnande uppehållit

en förste kanslisekreterarbefattning, numera avlönas med en andre

kanslisekreterarlön. Jämlikt beslut av 1924 års riksdag har ytterligare en

förste kanslisekreterarlön inbesparats, genom att icke någon vikarie avsetts

för en förste kanslisekreterare, som uppehåller ett kanslirådsämbete under

ordinarie innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement.

I samband med framläggandet för 1924 års riksdag av förslag till förenklad

behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål anmäldes för riksdagen, att

de efter förslagets genomförande kvarstående, på försvarsdepartementets föredragning

ankommande regeringsrättsmålen icke vore av den betydelse, att

för deras beredning och föredragning behövde, såsom dittills varit fallet, avses

ett kansliråd. Emellertid syntes den dåvarande föredraganden få tagas

i anspråk för avarbetande av den å försvarsdepartementets regeringsrättsbyrå

förefintliga balansen, vilken beräknades motsvara ungefär två års arbete.

Någon indragning av personal i försvarsdepartementet kunde fördenskull ej

omedelbart föranledas av förslaget om förenklad handläggning av vissa besvärs-

och anmärkningsmål, utan borde frågan härom framdeles upptagas till

omprövning.

I arets statsverksproposition hava beträffande departementets stat föreslagits

vissa ändringar, som betingas av det för innevarande års riksdag framlagda

förslaget rörande ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 50.

Vid beräknandet av departementets personalbehov efter den nya försvarsorganisationen

bör givetvis hänsyn tagas till ovanberörda besparingsmöjligheter.

För övrigt torde frågan om begränsning av departementets personalbehov

erhålla förnyad aktualitet i samband med blivande undersökningar rörande

möjligheten att företaga ytterligare personalindragningar inom Kungl. Maj:ts

kansli i allmänhet.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att avhandlas

i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive sjöförsvaret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 50.

I. Allmänna grunder för lånt försvarets ordnande.

Såsom i det föregående redan omförmälts, hava vid uppgörandet av

förslaget till ny försvarsorganisation de begränsningar, som ansetts böra

vidtagas, till större delen gjorts inom härorganisationen. Dessa begränsningar

hava skett såväl genom indragning av truppförband och beskärning

av kadern vid de kvarvarande truppförbanden som ock genom minskning

av den till fredstjänstgöring uttagna värnpliktskontingenten. För vinnandet

av besparingar har vidare utbildningstiden för de värnpliktiga avsevärt inskränkts

i jämförelse med vad i gällande värnpliktslag stadgas.

Sedan frågorna om övergång till yrkesarmé eller milissystem varit föremål

för försvarsrevisionens prövning och sådan övergång avstyrkts av revisionen

i dess helhet, har jag icke funnit anledning att upptaga dessa spörsmål till

prövning. Det föreliggande förslaget bygger alltså principiellt på samma

grunder som nuvarande härorganisation.

Förslaget räknar med fyra arméfördelningar av enahanda sammansättning,

som föreslogs i 1924 års förs vårproposition. Vidare hava, av skäl som närmare

angivits av försvarsrevisionen i dess den 15 mars 1923 avgivna betänkande,

avsetts särskilda trupper för det tidiga gränsförsvaret och för

Bodens fästning, här benämnda Övre Norrlands trupper. För Gotlands

försvar avses likaledes särskilda utom arméfördelningsförband stående truppenheter.

Behovet av infanteribesättning i Vaxholms och Karlskrona fästningar

tillgodoses efter samma grunder som uti 1924 års försvarsproposition,

nämligen genom delar av Svea livgarde och Kronobergs regemente, de från

sistnämnda regemente redan i fred förlagda i Karlskrona. Liksom i nämnda

proposition bibehållas Bodens fästning och Tingstäde-positionen, under det

att Karlsborgs fästning nedlägges.

Utöver den sålunda angivna organisationen, på vilken den föreslagna

härordningen är baserad, hava verkställda utredningar givit vid handen

möjligheten av att under viss tid framåt organisera ett antal reservtrupper

med begagnande av redan utbildade äldre värnpliktsklasser samt den övertaliga

befälspersonal, som kommer att stå till förfogande på övergångsstat.

Av kostnadsskäl har den aktiva kadern måst, enligt av försvarsrevisionen

angivna grunder, begränsas till det för förvaltningen och utbildningen i fred

oundgängligen erforderliga. Behovet av befäl i övrigt vid mobilisering

måste därför tillgodoses genom särskilda åtgärder. Detta avses att ske efter

samma grunder, som för närvarande tillämpas.

Såsom redan nämnts, avses en minskning av den till fredstjänstgöring

uttagna värnpliktskontingenten. Denna minskning åstadkommes genom uttagning

av endast de vapenföra bland de värnpliktiga. Dessa fördelas till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

linjetjänst och ersättningsreserv. De för linjetjänst avsedda värnpliktigas

tjänstgöringstid användes uteslutande för deras militära utbildning. Ersättningsreserven

fullgör handräckningsarbetet och beräknas erhålla endast en

förberedande militär utbildning under en månad av sin tjänstgöringstid. Det

militära kravet på en ökad uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl

eller fackmän har i viss utsträckning beaktats. Studenter och likställda

förutsättas erhålla särskild utbildning liksom nu och samtliga vapenföra av

denna kategori värnpliktiga uttagas till linjetjänst.

I fråga om utbildningstiderna för de värnpliktiga ansluter sig förslaget

till vad 1924 års försvarsutskott förordat.

För att möjliggöra en bättre manskapsrekrytering och för att skapa

ett kvalitativt bättre underbefäl och befäl föreslås, att undervisningen i

allmäiibildande ämnen i manskaps- och underbefälsskolorna utvidgas. I

samma syfte föreslås en förlängning av underofficersskolan samt åtgärder

för att bereda dugande underbefäl och underofficerare möjlighet att vinna

inträde i krigsskolan och erhålla utbildning till officer. Rekryteringen av

officerskåren sker för övrigt enligt hittillsvarande grunder, och beträffande

officersaspiranternas utbildning ifrågasättes ingen annan ändring än att

tjänstgöringen vid trupp före inträdet i krigsskolan förlänges med ett år.

Härigenom uppfylles ett länge närt önskemal om mera samlevnad och bättre

kontakt med truppen för officersaspiranternas vidkommande.

I avseende på beväpning och utrustning av truppförbanden bygger förslaget

på i huvudsak samma grunder, som tillämpades vid uppgörandet av

försvarsrevisionens förslag.

Över förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben avgivit

yttrande (se bil. A), varjämte bemälde chef samt inspektören för militärläroverken

yttrat sig rörande vissa rekryterings- och utbildningsfrågor (se

bil. B och C).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

9

II. Värnplikten.

A. Arskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess

fördelning pä hären, marinen och flygvapnet.

Vid beräknandet av årskontingentens storlek torde man böra utgå från de

närmaste tio årsklasserna.

Medelstorleken av årsklasserna 1926—1935 fyra år före inskrivningsåret

kan enligt uppgift från statistiska centralbyrån beräknas till 58,290 man.

Under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern minskas årsklassen

på grund av emigration, till följd av fast anställning vid krigsmakten samt

på grund av dödsfall.

Vad först beträffar avgången på grund av emigration, beräknades denna

uti 1924 års försvarsproposition till 3,600 man. Enligt av statistiska centralbyrån

lämnad uppgift synes densamma nu böra beräknas till 3,000 man.

Det årliga avdraget för manskap, som vinner fast anställning vid krigsmakten,

antogs av försvarsrevisionen uppgå till 3,000 man. Detta avdrag är,

som revisionen själv framhållit, högt beräknat. Uti 1924 års försvarsproposition,

som räknade med en icke oväsentligt större fast anställd manskapsstyrka

än revisionen föreslagit, utgick man från den av revisionen antagna

avdragssiffran. Då det ur flera synpunkter är av vikt, att det verkliga antalet

värnpliktiga icke kommer att överstiga det beräknade, har avdraget

i fråga ansetts böra begränsas till 2,000 man.

Avgången på grund av dödsfall synes, liksom i 1924 års försvarsproposition,

böra beräknas till 1,000 man.

I enlighet med vad sålunda anförts anser jag mig böra beräkna den inskrivna

värnpliktiga årsklassens medelstorlek sålunda:

Årsklassens medelstorlek fyra år före inskrivningsåret.............. 58,290 man.

Avgång under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern:

på grund av emigration............................................ 3,000 man,

till följd av fast anställning vid krigsmakten......... 2,000 » ,

på grund av dödsfall ............................................... 1,000 » ,

eller tillhopa 6,000 man, 6,000 man.

Återstå 52,290 man.

Antalet inskrivning sskyldig a per år utgör alltså 52,290 man. Härav beräknas

bliva inskrivna:

såsom vapenföra 72 % eller ........................................................... 37,649 man,

» icke vapenföra 10 % eller .................................................. 5,229 »

eller tillhopa 42,878 man.

Års
kontingenten
Inskrivna
värnpliktiga.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Årskontingentens

fördelning

på bären,

marinen och

flygvapnet.

FBrsvars
revisionen.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1924 års försvarsutskott föreslog, att de icke vapenföra skulle helt frikallas

från värnpliktens fullgörande. Med hänsyn till önskvärdheten av att vid en

mobilisering av större omfattning kunna till tjänstgöring inkalla även ifrågavarande

värnpliktiga, torde denna värnpliktskategori böra frikallas allenast

från värnpliktens fullgörande under fredstid.

Från fredstjänstgöring torde vidare i överensstämmelse med nämnda utskotts

förslag böra frikallas såväl i § 16 mom. 2 värnpliktslagen omförmäld

värnpliktig som ock sådan värnpliktig, vilken vid den tidpunkt, då han är

skyldig att inställa sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för

sitt uppehälle beroende av hans arbete. Dessa värnpliktiga hava beräknats

komma att inom varje årskontingent utgöra omkring 1,500 man.

Antalet årligen inslcrivna värnpliktiga, som i fredstid äro skyldiga att inställa

sig till tjänstgöring, skulle sålunda utgöra 36,149 man.

Häri ingå även »studenter och likställda». Antalet årligen inskrivna värnpliktiga

av denna kategori beräknas, i enlighet med vad försvarsrevisionen

föreslagit, till 1,266 vapenföra, varav »blivande läkare m. fl.» 125.

Nedanstående tabell utvisar årskontingentens förutsatta fördelning på

hären, marinen och flygvapnet.

Hären.

Marinen.

Flygvapnet.

Summa.

Studenter och likställda.

Officersaspiranter...........................

120

38

—

158

Blivande läkare m fl.....................

111

14

125

För annan utbildning avsedda.........

844

93

46

983

Tillhopa

1,075

145

46

1,266

Övriga värnpliktiga ........................

30,283

3,700

900

34,883

Summa

31.358

3.845

946

36,149

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv.

Enligt försvarsrevisionens förslag äro de värnpliktiga avsedda att uppdelas

i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda samt ersättningsreserv.

Den förra kategorien skulle erhålla en sådan fredsutbildning, att av

densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunde omedelbart

organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven skulle

däremot erhålla endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så att

den bleve skickad att vid mobilisering ingå i depåerna för att efter kompletterande

utbildning kunna dels ersätta avgången vid fältliären, dels vid behov

tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer. Det huvudsakliga av

handräckningstjänsten skulle i fredstid utföras av ersättningsreserven.

De hären tilldelade värnpliktiga fördelas i enlighet med revisionens förslag

på för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.

Ersättningsreservens storlek beräknas med hänsyn till att den gemen
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

samma handräcknings tjänsten vid truppförbanden i huvudsak skall utföras

av de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga och att det därjämte skall

bliva möjligt att bibringa dessa värnpliktiga viss militär utbildning under —

i medeltal per man — 30 dagar. Övriga i fred tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga

uttagas till linjetjänst.

På grund härav uppdelas härens värnpliktskontingent sålunda:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga .................................................. 20,858 man

» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga .................................... 10,500 »

tillhopa 31,358 man

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst

och ersättningsreserv.

Genom 1914 års härordning blevo värnpliktiga, som avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk,

eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad

Konungen förordnar, skall anses däremot svara, skyldiga att under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra, de vapenföra i 485 dagar och de icke vapenföra

i 365 dagar. Den sålunda stadgade längre utbildningstiden avser att

bibringa de vapenföra kompetens för tjänstgöring såsom plutonchefer eller

i motsvarande befattningar samt göra de icke vapenföra användbara för vissa

särskilda tjänster, exempelvis adjutants- och sjukhusunderofficersbefattningar

vid etappväsendets sjukvårdsformationer, vissa intendentsbefattningar, såsom

expeditionsbiträden o. s. v.

Försvarare''visionen har ansett, att den år 1914 sålunda genomförda anordningen

att taga värnpliktiga med högre allmänbildning i anspråk för särskilda

befattningar inom organisationen alltjämt borde bibehållas. Erfarenheten

från de gångna åren gåve nämligen oförtydbart vid handen, att ifrågavarande

värnpliktiga vore av mycket stor betydelse för härorganisationen dels på

grund av den tillgång på värnpliktigt befäl, som därigenom erhölles och som

svårligen kunde på annat sätt beredas, dels ock på grund av de specialkunskaper,

som vissa bland dem, t. ex. läkare, veterinärer, ingenjörer m. fl.,

besutte. Yad befälsutbildningen anginge, vore det visserligen sant, att icke

alla studenter och likställda lämpade sig lika väl för sådan utbildning, men

i stort sett hade resultatet varit gott och tillfullo motsvarat förväntningarna.

Det hade också visat sig, att på en och samma tid kunde med ifrågavarande

värnpliktiga nås ett högst avsevärt bättre utbildningsresultat än med övriga

värnpliktiga. Jämväl ur synpunkten av försvarskostnadernas nedbringande

syntes det revisionen nödvändigt att bibehålla den särskilda studentorganisationen.

Det läge nämligen i öppen dag, att därest det för krigsorganisationen

erforderliga befälet icke kunde på nu angivet sätt erhållas, andra åtgärder

härför måste vidtagas, såsom ökandet av det aktiva befälet utöver

vad som för fredsorganisationens upprätthållande vore oundgängligen er

forderligt, anställandet av större antal reservstats- och annat reservbefäl, inrättandet

av ytterligare läkar- och veterinärbeställningar o. s. v., allt åtgärder,

som vore ägnade att medföra högst avsevärda kostnader. Slutligen skulle ett

Studenter

och

likställda.

Nuvarande

bestämmelser.

Försvarsrevisionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Övriga

värnpliktiga.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

slopande av studentorganisationen medföra synnerligen stora svårigheter för

rekrytering i fredstid av det antal reservofficerare, som enligt den av revisionen

tilltänkta krigsorganisationen vore oundgängligen erforderligt.

Då revisionen alltså hölle före, att den nuvarande studentorganisationen

borde bibehållas och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen,

följde därav, att samtliga till krigstjänst dugliga studenter och likställda,

såväl vapenföra som icke vapenföra, borde uttagas för utbildning till tjänst

i linjen.

I samband med framläggandet av förslag till lag om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1920 års klass uttalade jag i statsråd den 20 maj

1920, att starka skäl talade för ett övervägande, huruvida icke den med 1914

års härordning införda särställningen i värnpliktshänseende för studenter

och likställda borde upphöra. Ett sådant övervägande har under utarbetandet

av det nu föreliggande förslaget ägt rum. Svårigheterna att utfinna lämpliga

grunder för uttagning av värnpliktiga i allmänhet till utbildning för uppgifter,

som nu avses att fyllas av studenter och likställda, hava emellertid

visat sig så pass stora, att jag ansett mig böra avstå från att framställa

förslag om ändring av den år 1914 genomförda anordningen. Olägenheterna

för de värnpliktiga av berörda anordning hava ju för övrigt starkt förminskats

genom den betydande minskning i övningstiden, som från och med år 1920

ägt rum, och torde kunna anses nästan fullständigt avlägsnade genom den

ytterligare minskning av övningstiden, som jag kommer att föreslå.

Som förut nämnts, beräknas den årligen vid hären inskrivna och i fred

tjänstgöringsskyldiga kontingenten studenter och likställda till i medeltal

1,075 man. Samtliga dessa studenter och likställda böra uttagas till linjetjänst.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga har i det föregående

upptagits till 20,858 man. Efter avdrag av studenter och likställda beräknas

den återstående styrkan uppgå till minst 19,783 man. Av skäl, som försvarsrevisionen

i sitt betänkande (Del 1, sid. 156) anfört, bör denna styrka icke

sättas i något procentuellt förhållande till vederbörliga årsklassers storlek,

utan bör densamma i värnpliktslagen bestämmas till nyss angivna minimisiffra

eller 19,783 man. Därigenom komma såväl infanteriet som specialtruppslagen

att vid inskrivningen årligen erhålla sin vissa, till siffran bestämda

linjekontingent.

Uttagningen av det sålunda fastställda antalet till linjetjänst avsedda värnpliktiga

torde icke bliva förenad med några större svårigheter. De fysiskt

bäst rustade och de, vilka av andra skäl kunna anses hava de bästa förutsättningarna

för att tillgodogöra sig utbildningen, böra naturligen uttagas till

linjetjänst. Sådana värnpliktiga däremot, som på grund av sin civila sysselsättning

kunna anses särskilt lämpade för till handräckningstjänsten hörande

arbeten eller vilka kunna förebringa särskilda skäl för att få fullgöra tjänstgöringen

i en följd, böra uttagas till ersättningsreserven.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle samtliga värnpliktiga på Gotland

uttagas till linjetjänst. En dylik anordning ansågs nödvändig, då Gotland

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 5)0. 13

icke alltid kunde påräkna att vid inträffande mobilisering erhålla för försvaret

erforderliga truppkontingenter från fastlandet och följaktligen komme

att för sitt försvar huvudsakligen vara hänvisat till sin egen värnpliktstillgång.

En uppdelning av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och å ersättningsreserv

i samma proportion som å fastlandet kunde därför icke ifrågasättas.

Enligt nu föreliggande förslag frikallas samtliga icke vapenföra från tjänstgöring

i fred. Av enahanda skäl, som revisionen anfört, böra därför samtliga

vapenföra värnpliktiga på Gotland uttagas till linjetjänst. För detta ändamål

torde dock icke erfordras några särskilda stadganden uti värnpliktslagen,

utan härför nödvändiga föreskrifter kunna utfärdas av Kungl. Maj:t.

På grund av den gotländska årskontingentens ringa storlek måste man

även — i likhet med försvarsrevisionen — räkna med att ett visst antal

värnpliktiga beordras från fastlandet för fullgörande av sin fredstjänstgöring

på Gotland.

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas

uppdelning på härens olika trnppslag.

Nedanstående tabell utvisar, huru avgången bland de inskrivna värnpliktiga

ansetts böra beräknas.

Tid för avgången.

Avgångs-

procent.

Anmärkningar.

I. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

*) Av den inskrivna

Mellan inskrivning och inställelse till första tjänstgöring.

Inställelsen äger rum:

a) sommaren inskrivningsåret ..............................

b) hösten inskrivningsåret:

infanteriet ...................

0 2.5

l) 6

0 4

‘)8

styrkan.

2) Av antalet tillstädes- komna.

övriga truppslag ....................

c) våren året efter inskrivningsåret ......................

Under första tjänstgöringen.........................................

015

Under repetitionsövning i omedelbar anslutning till första

tjänstgöring .........................

00.7

Under annan repetitionsövning ....................................

0 2

Under vartdera 2.—15. åren utöver den avgång, som äger

rum under tjänstgöring ..........................................

02

II. Till ersättningsreserv uttagna värnpliktiga.

Före inställelsen till tjänstgöring (första tjänstgörings- omgången) ..............................

0 4

Under tjänstgöringen...................................................

0 5

Avgången

bland de

inskrivna

värnpliktiga.

Såsom förut nämnts, beräknas härens till linjetjänst uttagna årskontingent Årskontingenstudenter

och likställda till 1,075 man, varav 120 officersaspiranter, 111 läkare tens fSrdeim.

fl. samt 844 för annan utbildning avsedda. I sistnämnda antal ingå de ^upp

olika truppslagens reservofficersaspiranter. slagen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vad beträffar fördelningen av ifrågavarande värnpliktiga på de olika truppslagen,

torde det liksom för närvarande böra tillkomma Kungl. Maj:t att

efter förhållandena reglera densamma.

Antalet övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga uppgår till 19,783

man. Dessa hava förutsatts bliva fördelade på de olika truppslagen på

följande sätt:

infanteriet........................................................ 13,843 man

kavalleriet........................................................ 595 >

artilleriet ........................................................ 2,835 »

ingenjörtrupperna................... 1,110 »

trängtrupperna ................................................ 1,050 »

intendenturtruppema...................................... 350 »

Summa 19,783 man.

Antalet till ersättningsreserven årligen uttagna värnpliktiga beräknas uppgå

till omkring 10,500 man. För detta manskaps uppdelande å olika truppslag

är givetvis handräckningsbehovet bestämmande.

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.

Nuvarande Enligt gällande värnpliktslag är varje svensk man värnpliktig från och

bestämmelser. me(] det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under

vilket hän fyller 42 år. Antalet årsklasser värnpliktiga utgör alltså 23.

Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i

första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15 år, därav 11 år

i första uppbådet och 4 år i andra uppbådet. Under den tid, värnpliktig

icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen. Tjänstetiden i landstormen

är således i regel 8 år.

Departe- Nu gällande bestämmelser om värnpliktstid och uppbådsindelning hava

■mentschefen. ansetts böra bibehållas oförändrade.

F. Utbildningstiden.

1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Värnpliktiga i allmänhet.

utbildnings- Utbildningstiderna för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen

tiderna för ^or(je böra bestämmas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit,

i allmänhet. Desamma framgå av följande tabell, i vilken även motsvarande tider enligt

gällande härordning och nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna

förslag ansetts böra upptagas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

15

Sammanlagt dagantal för utbildning av

Värnpliktiga i allmänhet.

till linjetj&nst uttagna värn- pliktiga.

vapenföra

värnpliktiga.

Före-

liggande

förslag.

Försvars-

revisionen,

majoritets-

förslaget.

Försvars- revisionen,

reservation

av herr

Joll.Nilsson

m. fl.

1914 års

härordning,

li

)

Provisoriet.

2)

Infanteriet:

Flertalet.................................

140

255

180

340

165(195)

Underbefäl eller fackmän.........''

200

365

240

400

225(255)

Kavalleriet................................

200

350

240

365

225(255)

Artilleriet .................................

200

350

240

365

225(255)

Ingenjörtrupperna ....................

200

350

240

365

225(255)

Trängtrupperna:

Flertalet.............................

140

210

180

240

165(195)

Underbefäl eller fackmän.........

200

325

240

365

225(255)

Intendenturtrupperna:

Flertalet........................

140

180

180

240

165(1951

Underbefäl eller fackmän.........

200

300

240

365

225(255)

*) Reservtruppövning och landstormsövning äro icke medräknade.

*) Siffran inom parentes avser värnpliktiga, vilka påbörja sin första tjänstgöring på hösten

under första året.

Liksom 1924 års försvarsutskott har jag grundat detta förslag rörande

utbildningstiderna på den förutsättningen, att de av försvarsrevisionen (Del

1, sid. 176) förordade åtgärderna för höjandet av utbildningens effektivitet

komma att i största möjliga utsträckning genomföras. I överensstämmelse

härmed är ock utbildningen huvudsakligen förlagd till sommarhalvåret samt

den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden i allmänhet

avsedd att utföras av till ersättningsreserven hörande värnpliktiga.

Vad angår uttagning av värnpliktiga till underbefäl eller fackmän, torde

densamma, i enlighet med vad försvarsutskottet förordat, böra äga rum i

samband med inskrivningen och liksom för närvarande begränsas till infanteriet,

trängen och intendenturtrupperna.

Enligt gällande härordning uttagas underbefäl eller fackmän av det vapenföra

manskapet till följande procenttal, nämligen:

Underbefäl

eller fackmän.

Nuvarande

bestämmelser.

vid infanteriet, trängtrupperna i egentlig trängtjänst samt intendenturtrupperna

............................................................................. 14 % samt

vid trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst......... 10 %.

Uttagningen äger rum först efter de värnpliktigas inryckning till första

tjänstgöring.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Försvars
revisionen.

Militära

myndigheter.

1924 års

försvarsproposition.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Utbildningstidens

förläggning

ocli

fördelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsre visionen liar föreslagit motsvarande u '' till linje
tjänst

uttagna värnpliktiga.

Såväl generalskommissionen som inspektören för infan va uti sina

yttranden över revisionens betänkande förordat en betvdand ing av uttagningsprocenten

vid infanteriet. I likhet med vad som skett uti den vid

revisionens betänkande fogade Bil. 3 »Kortfattad översikt över vissa erfarenheter

från världskriget», har chefen för generalstaben uti sitt s. k. besparingsförslag

betonat, att infanteriet nu krävde ett jämförelsevis större antal

underbefäl än före världskriget, samt att infanteriets användbarhet ovillkorligen

måste tillgodoses, om härordningen skulle kunna fylla sin uppgift.

Enligt verkställda beräkningar borde uttagningen bestämmas till 25 %, om

densamma verkställdes redan i samband med inskrivningen.

Uti 1924 års försvarsproposition framhöll dåvarande statsrådet och chefen

för försvarsdepartementet, att vad chefen för generalstaben sålunda anfört

för en höjning av uttagningsprocenten vid infanteriet naturligen gällde i

ännu högre grad, därest utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet

begränsades till att omfatta endast 195 dagar. Vid sådant förhållande

kunde det bliva nödvändigt att vid mobilisering fylla ett större antal platser

med underbefäl eller fackmän, än vad chefen för generalstaben förutsatt.

Ehuru ur militär synpunkt en ytterligare höjning av uttagningsprocenten

således vore motiverad, borde densamma dock begränsas till 25 %, varigenom

de nödvändigaste mobiliseringsbehoven av ifrågavarande manskap

syntes kunna tillgodoses. Den sålunda föreslagna uttagningsprocenten skulle,

därest uttagningen, såsom för närvarande vore fallet, ägde rum efter tjänstgöringens

början, motsvara omkring 20 %. Den verkliga höjningen uppginge

alltså till omkring 6 %. Vid träng- och intendenturtrupperna vore ävenledes

en ökad uttagning av underbefäl eller fackmän erforderlig. I enlighet

med vad chefen för generalstaben föreslagit, syntes denna dock kunna begränsas

till 20 %. Detta skulle, därest uttagningen av dessa värnpliktiga

såsom hittills ägde rum efter inställelsen till första tjänstgöringen, motsvara

en uttagning av omkring 16 %. Den verkliga höjningen av uttagningsprocenten

vore alltså för trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst

omkring 6 % samt för övriga kategorier endast omkring 2 %.

1924 års försvarsutskott ansåg sig dock icke kunna förorda uttagningsprocentens

höjande i vidare mån än till 15 %.

Därest den nu stadgade uttagningen av 14 % verkställdes redan i samband

med inskrivningen, skulle densamma närmast motsvara 18 %. En höjning

av uttagningsprocenten utöver vad försvarsutskottet föreslagit synes sålunda

redan på grund av den ändrade tiden för uttagningen vara motiverad. Härför

talar än ytterligare det ökade behovet av underbefäl. Jag anser mig därför

böra föreslå, att uttagningsprocenten vid infanteriet bestämmes till 20 %.

Samma procent torde även böra tillämpas vid träng- och intendenturtrupperna.

Den föreslagna utbildning stidens förläggning och fördelning rn. m. torde böra

ordnas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förordat. Endast vad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hemförlovning

av de

värnpliktiga.

Försvars - revisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 6)0. \''~i

beträffar fleitalet värnpliktiga vid intendenturtrupperna liar en mindre ändring

härutinnan ansetts böra företagas. Nämnda värnpliktiga skulle enligt ut"

skottets förslag fullgöra första tjänstgöringen under sommaren andra °värnpliktsåret.

Av utbildningsskäl synes en inkallelse i tvenne grupper vara att

förorda- En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i efterföljande tabell.

. .ut* ^eillia tabell angivna tiderna för de värnpliktigas in- och utryck
ning

till och från tjänstgöring äro naturligen endast att betrakta såsom un»efarliga.

Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att närmare reglera dessa

förhållanden. Med hänsyn härtill hava ock bestämmelserna i § 27 viirnpliktslagen

angående utbildningstiden ansetts böra givas en sådan avfattnmg,

att densamma lämnar Kungl. Maj.t erforderlig frihet i detta hänseende.

I samband härmed står ock frågan angående hemförlofning av de värnpliktiga

under tjänstgöringstiden.

För erhållande av en lämplig förläggning av utbildningstiden räknade försvarsrevisionen

(Del 1, sid. 179) med att hemförlovning av de värnpliktiga

under forsta tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) liksom under det nu

tillämpade provisoriet skulle äga rum. De utbildningstider, som av revisionen

foresloges, vore beräknade med hänsyn till vad som inom revisionen

ansetts vara ett minimum för uppnåendet av ett tillfredsställande utbildnmgsresultat.

Under sådana förhållanden vore det tydligt, att därest icke

en viss tid för hemförlovning bestämdes, de värnpliktiga icke kunde påräkna

att i samma utsträckning som hittills erhålla tjänstledighet för deltagande

i skördearbete eller för besökande av sina hem under de större helgerna.

Ur utbildningssynpunkt syntes inläggandet av ett lämpligt antal hemförlovningsdagar

icke behöva , medföra någon olägenhet. Då det emellertid i vissa

a 1 (t. ex. för värnpliktiga, som icke hade anförvanter att besöka) möjligen

kunde inträffa, att här avsedd hemförlovning ur de värnpliktigas egen synpunkt

folie oläglig, borde det medgivas de värnpliktiga, som sådant önskade,

att efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning kvarstanna

i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken

de inkallats.

Ehuru mlaggandet av ett antal hemförlovningsdagar under tjänstgöring Departementsav

sä kort varaktighet som den av mig föreslagna särskilt vid infanteriet ur chefen.

utbildningssynpunkt medför vissa olägenheter, finner jag mig ändock böra

rakua med att hemförlovning av de värnpliktiga i viss utsträckning kan

komma att aga rum under första tjänstgöringen (tjiinstgöring i en följd).

Det synes dock icke vare sig nödvändigt eller lämpligt att för varje särskild

vämpliktsgrupp bestämma ett visst antal hemförlovningsdagar. I stället

torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att, där så ur olika synpunkter be
fannes

önskvärt, låta anbefalla för ifrågavarande ändamål erforderlig hemförlovning.

Studenter och likställda.

Utbildningstiden för studenter och likställda torde böra bestämmas i enlighet

med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit. Densamma framgår av följande

tabell, i vilken även motsvarande tider enligt gällande härordning och

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 224124 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

U

Utbild-

Första

Antal It

Truppslag och tjänster ra. ra.

ningstid. tjänstgöring, repetitions-

Dagantal.

Dagantal.

övningar.

I

Infanteriet:

1. Flertalet värnpliktiga

a. vårgruppen ...........................................j

140

90 |

2

b. sommargruppen......................................j

140

90

2

2. Underbefäl eller fackmän..........................

3. Värnpliktiga, uttagna till

200

150

2

a. skidi öp artjänst:

höstgruppen .......................................i

140

Tjänstgöring i en f(

vintergruppen........................................\

140

» »

b. garnisonstjänst:

140

sommargruppen.................................j

vintergruppen.......................................

140

) ») »

vårgruppen ........................................

140

» » »

c. övningstrupp vid infanteriskjutskolan ......

140

» » »

Kavalleriet ......................................................

200

140 !

2

Fältartilleriet.................................................

200

140

2

i Fästningsartilleriet:

200

140

a. höstgruppen ..........................................

J

b. vårgruppen............................................

200

140

2

i Ingenjörtrupperna.............................................

200

140

2

: Trängtrupperna:

1. Trängtjänst

140

115

1

j a. flertalet värnpliktiga .............................

b. underbefäl eller fackmän .......................

200

175

1

2. Sjukvårdstjänst

140

90

a. flertalet värnpliktiga ..............................

2

b. underbefäl eller fackmän ........................

200

150

2

i 3. Biltjänst

a. flertalet värnpliktiga:

höstgruppen .........................................

vintergrflppen........................................

140

140

115

115

1

1

j 140

115

1

sommargruppen......................................

b. underbefäl eller fackmän .......................

200

175

1

Intendenturtrupperna:

1 1. Flertalet värnpliktiga

a. höstgruppen...........................................

140

115

1

b. sommargruppen....................................

140

115

1

| 2. Underbefäl eller fackmän.............................

.1 200

175

1 1

övning.

25

25

25

30

30

30

30

30

25

25

25

25

25

25

25

25

25

25

25

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

förläggning och fördelning in. in.

Utbildningstidens ungefärliga förläggning

1. året

2. ä r e t

3. året

4. året

*/» Vo

Ve Vto

Vo VlO

"Vo % Vio

»/• VlO

Vo VlO

"/i '' Ve Vio

Ö/9 VlO

28/7 18/l

8/l *V5

V. 7io

4/j ”/ll

Vn

7* ‘ »/,

V4 S4/8

18/i •/. 7*o

7* 8/o 7io

6/o VlO

»,/io

j7j

■hI

8/o VlO

,8/4 «/» VlO

V. Vio

Ve Vio

“/« 6/« VlO

Ve VlO

7* */,

Vo VlO

"/» '' */»

9/ 9 5/l0

10/« 7» Vi#

Vo VlO

“/« '' Vo VlO

------!—!-

9/9 VlO

Vio

SO/,

28/i aVfi

*/» V10

16/6'' 9/0

l i

Vo VlO

"/» 9i9

Vo 5,''lO

VlO

----Ihmb

a/i

B|.

Vo VlO

I8/o »/»

Vo VlO

.—»--------------

17/8 Vo

Vo VlO

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj-ds proposition nr 50.

nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna förslag ansetts böra

upptagas.

Studenter och likställda.

Föreliggande förslag .....................................................

Försvarsrevisionen, majoritetsförslaget..............................

Försvarsrevisionen, reservation av herr Joh. Nilsson m. fl.

1914 års härordning .......................................................

Provisoriet.....................................................................

Utbild
ningstid.

Dagantal.

260

365

330

485

330

Den föreslagna utbildningstidens förläggning och fördelning m. m. torde

likaledes böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1924 års

försvarsutskott förordat. En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i följande

tabell.

Truppslag och

tjänster m. m.

Utbild-

ningstid.

Dag-

antal.

Första

tjänst-

göring.

Dag-

antal.

Antal

repeti-

tions-

öv-

ningar.

Itepeti-

tions-

övning.

Dag-

antal.

Utbildningstidens ungefärliga j

förläggning.

l:a året

2:a året

Befälselever:

Infanteriet, träng-

och intendentur-

''Ve Iä/is

S6/7 9/« VtO

trupperna .........

260

235

1

25

190

l"45l‘25''1

Kavalleriet, artille-

riet och ingenjör-

''Ve 22/i2

5,7 / 7 Ö/® VlO

trupperna .........

260

230

1

30

'' 190

Militär-

Fack-

Fack-

utbild-

utbild-

tj änst-

ning.

ning.

gönng.

Läkare...........

260

160

50

50

Veterinärer........

260

140

40

80

Tandläkare och

apotekare.........

260

60

42

158

Yad beträffar de ovan angivna tiderna för in- och utryckning till och från

tjänstgöring, ävensom hemförlovning av studenter och likställda, hänvisas till

vad i det föregående anförts rörande värnpliktiga i allmänhet.

2. Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit bör tjänstgöringstiden

för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, bestämmas till samma

antal dagar som för flertalet värnpliktiga, uttagna till linjetjänstgöring, d. v. s.

till 140 dagar. Härav avses 30 dagar i medeltal per man för bibringande

av militär utbildning samt återstående 110 dagar för utförande av handräckningstjänst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj.ts proposition nr 50.

För den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden erfordras

enligt gjorda beräkningar årligen omkring 1,050,000 tjänstgöringsdagar. Enligt

vad i det föregående anförts, har årskontingenten till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga med hänsyn härtill bestämts till 10,500 man. För denna

styrkas militära utbildning, på sätt ovan föreslagits, erfordras ytterligare

omkring 285,000 tjänstgöringsdagar. Det sammanlagda behovet tjänstgöringsdagar

bliver sålunda 1,335,000 eller i runt tal 1,350,000.

För reglering av för ändamålet beräknade kostnader torde, i enlighet med

vad i 1924 års försvarsproposition föreslogs, Kungl. Maj:t böra erhålla rätt

att vid behov genom hemförlovning avkorta ersättningsreservens tjänstgöring

i den utsträckning, som erfordras för nedbringande av antalet tjänstgörings

dagar till 1,350,000.

3. Reservtrupp- och landstormsövningar.

Av skäl, som 1924 års försvarsutskott anfört, upptager det förslag, som

jag går att framlägga, icke några särskilda reservtrupp- eller landstormsövningar.

Till understödjande av den frivilliga landstormsbefälsutbildningen föreslogs

uti 1924 års försvarsproposition uppförande i riksstaten av ett ordinarie belopp

av 50,000 kronor. 1924 års försvarsutskott förklarade sig tillfullo behjärta

angelägenheten av att landstormen erhölle ett väl utbildat befäl och

fann sig därför kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. En förutsättning härför

var dock, att åtgärder komme att vidtagas i syfte att till landstormsbefäl

i möjligaste mån förvärva f. d. fast anställda vid krigsmakten.

I anslutning till vad utskottet sålunda uttalat har även jag ansett, att för

detta ändamål bör beräknas ett årligt anslag av 50,000 kronor.

4. Frivilliga skytteväsendet.

Liksom 1924 års försvarsutskott finner icke heller jag skäl föreligga att

beräkna några medel för det frivilliga shjtteväsendets befrämjande.

G. De värnpliktigas inskrivning.

Enligt § 18 i nu gällande värnpliktslag skall för varje rullföringsområde Nuvarande

och sjömanshus finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en regements- bestämmel^rofficer

såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av Konungens

befallningsliavande förordnad lagfaren ledamot, rullförings- respektive sjörullföringsbefälhavaren

samt två inom rullföringsområdet eller den stad, där

sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer, vilka väljas av landstinget

eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under

landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden biträdas av läkare.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två

eller flera inskrivningsnämnder. Yid sammanträde av inskrivningsnämnd

för (lant-)rullföringsområde, från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas

marinen, må vidare officer av marinen närvara för att lämna erforderliga

upplysningar och göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om

s. 22 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarspr

oposition■

Departementschefen.

Nuvarande

bestämmelser,

Försrars
revisionen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

inskrivningen av värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen,

dock utan rätt att deltaga i nämndens beslut.

För deltagande i inskrivningsnämnds sammanträden äga nämndens ordförande

och ledamöter samt nämnden biträdande läkare ävensom förberörda

officer av marinen uppbära resekostnads- och traktamentsersättning, varjämte

den lagfarne ledamoten under senare år uppburit ett arvode av 10 kronor

för varje förrättningsdag.

Enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser skall dessutom viss personal

(rullföringsbiträde, underbefäl och meniga) beordras att biträda vid

inskrivningsförrättning.

Uti 1924 års försvarsproposition föreslogs, att inskrivningsnämnd skulle

bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och en av vederbörande

landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd icke militär

ledamot, samt att nämnden skulle biträdas av rullföringsbefälhavaren (sjörullföringsbefälhavaren).

Därest inskrivningsnämnd erhölle nu föreslagen sammansättning, syntes

för sådan nämnds beslutförhet böra fordras, att samtliga ledamöter vore

närvarande.

Ifrågavarande av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag anser jag

böra på nytt framläggas för riksdagen i oförändrat skick.

H. De värnpliktigas avlöning.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser åtnjuta de värnpliktiga under

fredstjänstgöring, förutom underhåll och beklädnad in natura, även viss

kontant ersättning. Denna ersättning utgår dels i form av penningbidrag

och dels i form av penningtillskott.

Vad penningbidraget beträffar, utgår detta till samtliga värnpliktiga under

all slags tjänstgöring och utgör under första tjänstgöring och repetitionsövning

50 öre om dagen samt under reservtruppövning och landstormsövning

1 krona om dagen.

Penningtillskottet åter utgår endast till sådana beväringen tillhörande

värnpliktiga, som tjänstgöra såsom underbefäl. Under tiden för sådan tjänstgöring

äga de åtnjuta — utöver penningbidraget — 25 öre om dagen utom

under tredje repetitionsövningen vid fotfolket, då penningtillskottet utgår

med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits

enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen.

Med hänsyn till den av försvarsrevisionen förutsatta omläggningen av

värnpliktstjänstgöringen föreslog revisionen, att penningbidraget skulle utgå

för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga med 25 öre om dagen och

för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga med 50 öre om dagen under den

första tjänstgöringen (sommarrekrytskola) ävensom under den tid, vederbörande

fullgjorde honom åliggande tjänstgöring i en följd, samt med 75 öre

om dagen under annan tjänstgöring (vinterrekrytskola, repetitionsövning).

Till de i landstormsövning deltagande värnpliktiga skulle såsom hittills utgå

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj-.ta proposition nr 50.

ett penningbidrag av 1 krona om dagen. Penningtillskott skulle enligt revisionens

förslag icke utgå.

Efter övervägande av på förevarande fråga inverkande omständigheter

finner jag mig i likhet med 1924 års försvarsutskott böra föreslå, att penningbidraget

till de värnpliktiga skall under hela tjänstgöringstiden utgå

med 50 öre om dagen, samt att penningtillskott icke skall utgå till någon''

värn pliktskategori.

III. Fredsorganisationen.

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.

Lantförsvarets kommandoexpedition, vilken har att handlägga kommandomål

rörande armén, består för närvarande av:

1 chef,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kompaniofficerare ur generalstaben,

1 registrator,

inkommenderade officerare å aktiv stat och pensionsstat i mån av behov

samt

1 förste expeditionsvakt.

Till kommandoexpeditionens personal plägar jämväl hänföras chefens för

försvarsdepartementet adjutant, vartill beordras en kompaniofficer ur generalstaben.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet inom kommandoexpeditionen beordras

erforderligt antal underofficerare eller underbefäl — vanligen furirer

— ur de i Stockholm förlagda truppförbanden.

Förutom nu nämnda personal tjänstgör även i kommandoexpeditionen i

och för sin utbildning ett visst antal aspiranter vid generalstaben.

För ärendenas handläggning är kommandoexpeditionen organiserad å särskilda

detaljer.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition, vilken i förevarande

hänseende tillstyrkts av 1924 års försvarsutskott, bör personalen vid lantförsvarets

kommandoexpedition utgöras av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,

bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden

rörande Lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för bokdetaljen,

samtliga med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

B. Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen utgöres av fyra departement och en styrelse, nämligen:

artilleridepartementet,

fortifikationsdepartementet,

intendentsdepartementet,

civila departementet samt

sjukvårdsstyrelsen.

Den å arméforv ältning ens stat uppförda personalen utgöres av:

Civil personal:

1 generalkrigskommissarie,

4 krigsråd,

13 tjänstemän i 15. lönegraden1) (sekreterare och kamrerare, sekreterare,

krigskassor, revisionskommissarier, kamrerare samt ombudsman),

16 tjänstemän i 13. lönegraden (bokhållare, notarier, registrator samt

revisorer),

1 domäntjänsteman,

5 kvinnliga kontorsskrivare,

8 kvinnliga kanslibiträden,

13 kvinnliga kontorsbiträden,

1 förste expeditionsvakt och

6 expeditionsvakter.

Civilmilitär personal (å sjukvårdsstyrelsen):

1 generalfältläkare,

1 överfältläkare,

1 överfältveterinär,

1 byråassistent, regementsläkare,

1 byråassistent, regementsveterinär,

1 assistent, bataljonsläkare, och

1 förrådsvaktmästare.

Den å andra stater uppförda, till arméförvaltningen hörande militära och

civilmilitära personalen utgöres av:

å artilleridepartementet: generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, 6 artilleristabsofficerare

och 7 departementsskrivare;

å fortifikationsdepartementet: chefen för fortifikationen, regementsofficerare,

kompaniofficerare och underofficerare vid fortifikationen efter behov;

å intendentsdepartementet: generalintendenten, regementsofficerare, kompaniofficerare

och underofficerare vid intendenturkåren efter behov; samt

å sjukvårdsstyrelsen: 1 officer vid intendenturkåren och 1 förvaltare vid

intendenturkåren.

Med anledning av den under de senare åren inträdda ökningen av göromålen

inom arméförvaltningen har från och med år 1920 en förstärkning av

9 I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har framlagts förslag till ändrad

löneplan, enligt vilken 15. och 13. lönegraderna erhållit beteckningen 24. resp. 21. lönegraden.

För 5 av de 13 tjänstemännen i förstnämnda lönegrad har föreslagits uppflyttning

i 26. lönegraden. För kontorsskrivare, kanslibiträden och kontorsbiträden hava föreslagits

benämningarna kansliskrivare, förste kanslibiträden och kanslibiträden.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

den civila personalen visat sig nödvändig. På grund därav, att fråga uppstått

om en omorganisation av ämbetsverket, har emellertid den ytterligare

erforderliga personalen icke uppförts å ordinarie stat. Ifrågavarande extra

personal har intill den 1 juli 1923 utgjorts av:

1 byråchef,

3 sekreterare,

1 notarie,

1 kvinnlig kontorsskrivare,

1 kvinnligt kanslibiträde och

1 expeditionsvakt.

Från och med sistnämnda dag hava emellertid jämlikt beslut av 1923 års

riksdag två av de extra sekreterarbefattningarna indragits.

I 1924 års försvarsproposition har min företrädare i ämbetet framhållit,

att frågan om arméförvaltningens organisation torde böra uppskjutas, till

dess statsmakterna fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna

organisation och omfattning. Önskvärt vore dock, att frågan om hela förvaltningens

organisation snarast möjligt upptoges till avgörande. De beskärningar

av försvarsorganisationen, som kunde befinnas nödvändiga, borde

nämligen icke ensidigt drabba de vitalaste delarna av försvarsorganisationen,

truppernas organisation och utbildning, utan även och om möjligt i lika

grad förvaltningen, den högre såväl som den lägre. Förvaltningsorganisationen

borde därför förenklas, så långt detta vore möjligt, utan att dess

effektivitet därav bleve lidande.

Beträffande den å sjukvårdsstyrelsen anställda personalen borde assistenten

utbytas mot en generalstabsofficer samt officeren ur intendenturkåren

och förvaltaren utbytas mot 1 pensionerad officer såsom redogörare respektive

1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare. En besparing motsvarande

kostnaderna för den för närvarande å extra stat uppförda personalen

borde för framtiden kunna göras.

Uti ovannämnda uttalande anser jag mig böra instämma. Mot de berörda

förändringarna i fråga om den vid sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande personalen,

vilka tillstyrktes av 1924 års försvarsutskott, har jag intet att erinra.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar.

1. Högre truppförband.

Arméfördelningarna.

Såsom av det föregående framgår, innebär det förslag, jag går att framlägga,

att antalet arméfördelningar minskas från sex till fyra. Detta medför

en omläggning av landets militäradministrativa indelning. Huru den nya indelningen

i arméfördelningsområden lämpligen bör göras, torde tillkomma

Kungl. Maj:t att närmare bestämma. I enlighet med försvarsrevisionens

förslag (Del 1, sid. 282) har jag förutsatt, att de fyra arméfördelningssta
-

1924 års

försvarsproposition.

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

berna komma att förläggas till Hälsingborg, Skövde, Stockholm och Östersund.

För närvarande ingå enligt fredsorganisationen i varje arméfördelning 4

infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och 1 trängkår.

Härutinnan torde icke någon ändring böra företagas.

Förutom ovan avsedda truppförband ingå för närvarande jämväl vissa

andra truppförband i fred i arméfördelningarna, nämligen:

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, avsedda att vid mobilisering

utgöra infanteribesättningar i Karlskrona och Vaxholms kustfästningar;
Skånska

husar- och dragonregementena, avsedda att jämte en ridande

division ur Wendes artilleriregemente vid mobilisering bilda en självständig

kavallerifördelning;

Positionsartilleriregementet och Karlsborgs artillerikår, avsedda att vid

mobilisering uppsätta fälthärens tunga artilleriformationer;

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer *) samt Fälttelegrafkåren utom ett

till Boden förlagt detachement, avsedda att vid mobilisering uppsätta för

fälthären, kustfästningarna m. m. erforderliga ingenjörformationer; samt

första, andra och fjärde intendenturkompanierna, avsedda att vid mobilisering

uppsätta för fälthären m. m. erforderliga intendenturformationer.

Beträffande ifrågavarande truppförband får jag i detta’sammanhang anföra

följande.

Vad först beträffar Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, kom

försvarsrevisionen till den uppfattningen, att dessa båda regementen skulle

indragas. Behovet av infanteribesättning i Karlskrona och Vaxholms fästningar

skulle tillgodoses genom att för detta ändamål avse tvenne andra

regementen, nämligen Kronobergs regemente i Växjö, respektive Göta livgarde

i Stockholm.

I 1924 års försvarsproposition, vilken likaledes räknade med en indragning

av de båda kustfästningsinfanteriregementena, förutsattes, att infanteri

för kustfästningarnas behov skulle vid mobilisering avdelas från vissa till

fördelningsinfanteriet hörande regementen. För detta ändamål skulle dessa

regementen erhålla en förstärkning av befälskadern och en ökad värnpliktskontingent.

Av kostnadsskäl synes det senare förfaringssättet vara att förorda. Med

hänsyn härtill har uti föreliggande förslag räknats med en för ändamålet i

fråga avpassad förstärkning av befälskadern och linjekontingenten av värnpliktiga

vid Svea livgarde och Kronobergs regemente. Den för Vaxholms

fästning avsedda styrkan vid Svea livgarde har jämväl ansetts kunna förläggas

tillsammans med regementet i övrigt, utan att krigsberedskapen därigenom

äventyras. Vid mobilisering kan, såsom försvarsrevisionen framhåller (Del

1, sid. 285), besättningsstyrkan snabbt transporteras till Vaxholm. På grund

av närheten till fästningen torde även utan allt för stora olägenheter övningar

'') Norrlands ingenjörkår är avsedd att förläggas till Östersund. I avvaktan på kasernetablissementets

uppförande är kåren tillsvidare uppdelad på Svea och Göta ingenjörkårer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ,r)0.

i fred kunna anordnas under vederbörande kommendants ledning inom fästningen

i fråga och eventuellt även repetitionsövningar kunna förläggas till

densamma. Vad åter beträffar den för Karlskrona fästning avsedda styrkan

vid Kronobergs regemente, torde varken krigsberedskapen eller utbildningen

kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom en förläggning

til] Växjö tillsammans med regementet i övrigt. Det kan vidare ur flera

synpunkter icke anses lämpligt] att förlägga Kronobergs regemente i dess

helhet till fästningen-i fråga. Vid sådant förhållande synes den enda möjligheten

vara att från regementet detachera den för fästningen beräknade

styrkan och förlägga det sålunda bildade detacliementet till Karlskrona.

Gjorda undersökningar giva vid handen, att en sådan förläggning lämpligen

bör ordnas tillsammans med fästningsingenjörkompaniet från Göta ingenjörkår,

varigenom den här föreslagna anordningen icke kommer att medföra

några väsentliga kostnader.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition anser jag mig böra

föreslå, att kavallerifördelningen och Wendes artilleriregementes ridande

division indragas. Av det skånska kavalleriet kommer vid sådant förhållande

endast att kvarstå ett för den södra arméfördelningen avsett kavalleriregemente,

vilket lämpligen torde böra benämnas Skånska kavalleriregementet.

Positionsartilleriregementet är för närvarande beväpnat med 15 cm. haubitser.

Denna materiel bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit,

i viss utsträckning överföras till fördelningsartilleriregementena för komplettering

av deras beväpning. I enlighet med 1924 års försvarsproposition

torde till Positionsartilleriregementet i övrigt böra överflyttas dels den tunga

fältartillerimateriel, som för närvarande tillhör Karlsborgs artillerikår, dels

de av Fälttelegrafkåren för närvarande organiserade fältballongformationerna,

samt regementet i sammanhang härmed benämnas Arméartilleriregementet.

Likaledes torde i enlighet med 1924 års försvarsproposition luftvärnsartillerimaterielen

jämte de för närvarande av ingenjörtrupperna uppsatta

fältbelysningsformationerna böra överflyttas till Karlsborgs artillerikår, vilket

truppförband därefter bör benämnas Luftvärnsartilleriregenientet.

Svea och Göta ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren äro fortfarande erforderliga.

Norrlands ingenjörkår, för vilken kasernetablissement ännu icke

är uppfört, synes utan större olägenheter kunna indragas. Till följd av organiserandet

av ett särskilt flygvapen kommer det nuvarande flygkompaniet

icke att ingå i Fälttelegrafkåren.

Första och andra intendenturkompanierna komma alltjämt att vara erforderliga.

Övre Norrlands trupper.

Övre Norrlands trupper böra i enlighet med försvarsrevisionens förslag

omfatta Västerbottens regemente samt följande till Boden förlagda truppförband,

nämligen: Norrbottens regemente, en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår

och ett intendenturkompani (tredje intendenturkompaniet). För Västerbottens

regemente föreslås en något mindre organisation än för övriga infanteriregementen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition pr 50.

Gotlands trupper.

Gotlands trupper böra utgöras av Gotlands infanterikår och Gotlands

artillerikår.

2. Fästningar.

Fästningen Boden samt Tingstäde-positionen böra bibehållas, varemot

Karlsborgs fästning, i överensstämmelse med vad i 1924 års försvarsproposition

föreslogs, nedlägges.

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter.

Vid genomförandet av den av mig föreslagna härorganisationen komma

åtskilliga lägre truppförband att indragas. Därjämte bliva vissa ändringar

erforderliga beträffande truppförbandens förläggning m. m.

Vid övervägandet av frågan, vilka truppförband som skola indragas, måste

hänsyn tagas till en mångfald olika omständigheter.

Såsom försvarsrevisionen framhållit, bör sålunda först och främst beaktas

förläggningsorternas större eller mindre lämplighet ur mobiliseringssynpunkt.

I detta hänseende gäller det att tillse, att de olika truppförbanden erhålla

en sådan förläggning, att deras mobilisering kan försiggå med erforderlig

snabbhet och säkerhet, ävensom att förläggningsorterna bliva i möjligaste mån

Ryggade. I samband med bedömandet av förläggningsorterna ur mobiliseringssynpunkt

bör hänsyn jämväl tagas till deras belägenhet dels ur synpunkten

att — särskilt under tiden närmast före och efter mobiliseringen — erhålla

skydd för landgränser och kuster, viktigare kommunikationsleder m. m. ävensom

nödiga besättningar i fästningar, dels ock ur synpunkten att erhålla

en lämplig indelning i arméfördelningsområden samt att efter mobiliseringens

avslutande snabbt kunna förena och i olika riktningar transportera de i

arméfördelningarna ingående truppförbanden.

För den föreliggande frågans allsidiga bedömande måste hänsyn vidare

tagas till de olika förläggningsorternas beskaffenhet ur utbildningssynpunkt.

Vidare bör beaktas de värnpliktigas intresse av att få fullgöra sin värnplikt

så nära hemorten som möjligt. Ur denna synpunkt är det, liksom i

mobiliseringsavseende, en fördel, om truppförbanden äro någorlunda jämnt

fördelade över landet efter befolkningstätheten. En annan omständighet,

som bör beaktas, är de lokala intressen, vilka äro förknippade med vederbörande

truppförbands förläggning. Särskilt måste hänsyn tagas till de med

vissa städer träffade överenskommelserna angående truppförbands förläggande

till dessa. Då, som bekant, kasernetablissementen för samtliga nuvarande

truppförband ännu icke äro färdiga, är det vidare önskvärt, att den erforderliga

indragningen av truppförband kan verkställas så, att några ytterligare

kostnader för kasernbyggnader icke behöva ifrågakomma. Slutligen torde

med hänsyn till särskilt de äldre truppförbandens traditioner en eventuell

indragning böra genomföras på det sättet, att vederbörande truppförband

sammanslås med annat till ett nytt truppförband, vilket sålunda kommer

att i sig upptaga och vårda båda de gamla förbandens traditioner.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:tu proposition nr 50.

Då det nu gällt att bestämma, vilka truppförband som närmast synas

böra indragas, liar jag sökt att i möjligaste mån taga hänsyn till och mot

varandra väga ovan angivna synpunkter och önskemål.

De truppförband ur infanteriet, som sålunda närmast böra ifrågasättas

till indragning, äro, såsom i det föregående angivits, Karlskrona och Vaxholms

grenadjärregementen. Indragningen synes böra ske på så sätt, att

det förra sammanslås med Kronobergs regemente samt det senare med

Svea livgarde. Med sistnämnda regemente förenas även Göta livgarde. Livregementets

grenadjärer och Västmanlands regemente sammanföras till ett

regemente, benämnt Livregementets grenadjärer (Örebro). Första och Andra

livgrenadjärregementena sammanslås till Livgrenadjärregementet samt Västgöta

och Bohusläns regementen till Västgöta-Bohus regemente (Vänersborg),

Jönköpings och Kalmar regementen torde böra sammanslås till Smålands

regemente (Eksjö) samt Norra och Södra skånska infanteriregementena till

Skånska infanteriregementet (Kristianstad). Slutligen föreslås Västernorrlands

regemente till indragning.

Beträffande truppförbanden ur Jcavalleriet torde Livgardet till häst böra

sammanslås med Livregementets dragoner till Livregementets dragoner

(Stockholm), Livregementets husarer och Smålands husarregemente till Livregementets

husarer (Skövde) samt Skånska husar- och dragonregementena

jämte Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg).

Av artilleriets truppförband böra Svea och Upplands artilleriregementen

sammanslås till Svea artilleriregemente (Uppsala) samt Smålands artilleriregemente

indragas. Arméartilleriregementet bör förläggas till Jönköping

och där övertaga Smålands artilleriregementes etablissement. Övriga föreslagna

förändringar beträffande artilleriets truppförband framgå av vad ovan

anförts.

Av ingenjörtrupperna torde en fältingenjörkår såsom för närvarande böra

förläggas i Stockholm samt en fältingenjörkår till Linköping (Andra livgrenadjärregementets

etablissement). De båda för Karlskrona och Vaxholms

fästningar avsedda ingenjörkompanierna böra fortfarande vara förlagda inom

respektive fästningar, det förra tillsammans med detachementet ur Kronobergs

regemente. Fälttelegrafkåren bör förläggas till något av de etablissement

i Stockholm, som genom ovan föreslagna åtgärder komma att stå till

förfogande.

Av trängens truppförband böra Svea och Östgöta trängkårer sammanslås

till Svea trängkår (Linköping) samt Göta och Västmanlands trängkårer till

Göta trängkår (Skövde).

Av intendenturtrupperna indrages fjärde intendenturkompaniet (Sollefteå).

Vad beträffar de ovan angivna förläggningsorterna, är det givetvis icke

uteslutet, att det vid genomförandet av den sålunda föreslagna truppförbandsindragningen

kan befinnas erforderligt att härutinnan företaga vissa

jämkningar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

'' 4. Sammanfattning.

En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså vid handen,

att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband, nämligen:

Svea livgarde,

Livregementets grenadjärer »

Livgrenadjärregementet, »

Västgöta-Bohus regemente, »

Upplands regemente, »

Skaraborgs regemente,

Södermanlands regemente, »

Kronobergs regemente1), »

Smålands regemente, »

Dalregementet, »

Hälsinge regemente, »

Älvsborgs regemente, »

Hallands regemente, »

Norrbottens regemente, »

Västerbottens regemente, »

Värmlands regemente, »

Jämtlands fältjägarregemente, »

Skånska infanteriregementet, *

Gotlands infanterikår, förlagd

Infanteriet,

förlagt i Stockholm,

» » Örebro,

» » Linköping,

k » Vänersborg,

» » Uppsala,

» » Skövde,

» » Strängnäs,

» » Växjö,

» » Eksjö,

» » Falun,

» » Gävle,

» » Borås,

» » Halmstad,

» » Boden,

» » Umeå,

» » Karlstad,

Östersund,.

Kristianstad,

Visby.

Kavalleriet.

Livregementets dragoner, förlagt i Stockholm,

Livregementets husarer, » » Skövde,

Skånska kavalleriregementet, » » Hälsingborg,

Norrlands dragonregemente2), » » Umeå.

Artilleriet.

Svea artilleriregemente, förlagt i Uppsala,

Göta artilleriregemente, » » Göteborg,

Wendes artilleriregemente, » » Kristianstad,

Norrlands artilleriregemente, » » Östersund,

Gotlands artillerikår, förlagd » Visby,

Norrbottens artillerikår, » » Boden,

Arméartilleriregementet, förlagt » Jönköping,

Luftvärnsartilleriregementet, » » Karlsborg,

Bodens artilleriregemente, » » Boden.

l) Utom dess detachement i Karlskrona.

a) En skvadron detacherad till Boden.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

31

Svea ingenjörkår ''),

Göta ingenjörkår2),

Fälttelegrafkåren,

Bodens ingenjörkår,

Ingenjörtrupperna,

förlagd i Stockliolm,

» » Linköping,

» » Stockholm,

» » Boden,

Trängtruppern a.

Svea trängkår, förlagd i Linköping,

Göta trängkår, » » Skövde,

Norrlands trängkår, » » Sollefteå,

Skånska trängkåren, » » Hässleholm.

Intendenturtrupperna.

Första intendenturkompaniet, förlagt i Stockholm,

Andra » , » » Karlsborg,

Tredje » , ». » Boden.

Av ovanstående truppförband hänföras i fred

till Övre Norrlands trupper:

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Norrbottens artillerikår,

Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår och

Tredje intendenturkompaniet; samt

till Gotlands trupper:

Gotlands infanterikår och

Gotlands artillerikår.

Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i fyra

arméfördelningar.

D. Högre staber och inspektioner m. m.

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.

Chefskapet över arméfördelning utövas av arméfördelningschefen, vilken

är generalsperson med lön från staten för generalitetet.

Arméfördelningschefen har till sitt förfogande en stab, arméfördelningsstaben,

vilken består av följande personal, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren, *)

*) Utom dess fästaingsingenjörkompani i Vaxholm.

s) » » » i Karlskrona.

Nuvarande

organisation.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Departementschefen.

Nuvarande

organisation
-

Försvars
revisionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren, samt

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.

Inom arméfördelningsstaben tjänstgöra jämväl underofficerare, nämligen:

1 underofficer ur arméfördelningens truppförband såsom biträde vid expeditionsarbetet

inom staben,

1 underofficer vid fortifikationen såsom biträde åt fortifikationsofficern

samt

1 underofficer ur intendenturkåren såsom biträde åt fördelningsintendenten.

Som i det föregående omförmälts, äro härens å fastlandet förlagda trupper

— med undantag av Övre Norrlands trupper — avsedda att indelas i fyra

arméfördelningar.

• I fråga om den vid arméfördelningsstaben tjänstgörande personalen bör

endast den förändringen vidtagas, att de tre underofficerarna på aktiv stat

för besparingars vinnande utbytas mot pensionerade underofficerare, för

vilka skäliga arvoden böra uppföras å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl

och inspektioner.

Yid arméfördelningsstab bör alltså följande personal tjänstgöra, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare (pensionerade underofficerare), tjänstgörande,

en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficern och en hos fördelningsintendenten.

2. Brigadchefer och brigadstaber.

Enligt nuvarande organisation är det till arméfördelningen hörande infanteriet

indelat i två infanteribrigader, vardera om två regementen. Yarje

infanteribrigad står under befäl av en brigadchef. Några för brigadcheferna

avsedda beställningar å stat finnas emellertid icke, utan tolv regementschefer

vid infanteriet äro förordnade att jämte egna beställningar upprätthålla

brigadchefsbefattningarna. Till brigadchef utgår ett årligt arvode om

600 kronor från staten för generalitetet.

Yid varje infanteribrigad finnes till brigadchefens biträde en brigadstab,

bestående av en brigadkvartermästare och en brigadadjutant, båda beordrade

ur arméfördelningens truppförband.

Med anledning av de med den nuvarande brigadchefsinstitutionen förenade

olägenheterna har försvarsrevisionen haft under omprövning frågan

om inrättande av särskilda beställningar å stat för brigadchefer. Av kost
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 50 33

nadsskäl ifrågasattes emellertid därvid, att endast en brigadclief per arméfördelning

skulle tillsättas. Ehuruväl det icke kunde bestridas, att brigadchefsfrågan

för närvarande icke vore ordnad på ett ur militär synpunkt tillfredsställande

sätt, ävensom att avsevärda militära fördelar skulle vinnas

genom den ifrågasätta organisationen, hade revisionen huvudsakligen av

ekonomiska skäl icke ifrågasatt någon ändring i nuvarande organisation.

Härtill komme, att brigadchefsfrågan framdeles, därest förhållandena sådant

oundgängligen påkallade, kunde lösas fristående för sig. I detta avseende

framhöll revisionen, att, därest dylika beställningar skulle inrättas, detta

borde ske endast under förutsättning, att härav föranledda kostnader kompenserades

genom motsvarande besparingar på andra områden av personalorganisationen.

Ehuru lösningen av frågan, på sätt försvarsrevisionen ifrågasatt, kan uppskjutas,

synes det mig dock riktigare, att densamma upptages till prövning

1 samband med den nu förestående revisionen av försvarsväsendet.

... \ fuligliet med vad försvarsrevisionen ifrågasatt, bör vid varje arméfördelning

tillkomma eu brigadchef, vilken det torde böra åligga att under

armefordelningschefen övervaka och inspektera utbildningen av befäl och

trupp vid arméfördelningens truppförband. Vidare torde åt honom böra

uppdragas handläggningen av vissa inskrivnings- och landstorm särenden

samt frågor, som beröra arméfördelningens mobilisering och krigsberedskap.

Slutligen synes han bora biträda arméfördelningschefen i fråga om planläggande

och ledande av fält- och fälttjänstövningar m. m. Genom inrättandet

av ifrågavarande brigadchefsbeställningar skulle icke blott de med den

nuvarande anordningen förenade betänkliga rubbningarna i befälsinstanserna

vid mobilisering komma att avsevärt begränsas, utan jämväl arméfördelninms
ckeferna

beredas en välbehövlig lättnad i deras för närvarande stora arbetsborda.

Pa grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att 4 för brigadchetsbefattningar

avsedda beställningar (med lön enligt O. 7 i officersavlomngsreglementet)

uppföras 1 staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl

och inspektioner.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att de härav uppstående kostnaderna

bora kompenseras genom besparingar på andra områden av personalorganisationen.

Ifrågavarande besparingar synas mig kunna vinnas dels

genom indragning av de nuvarande brigadchefsarvodena, dels genom viss

minskning av reservstaterna.

3. Militärbefälet för Uvre Norrland.

,...Eflgt. försvarare visionens förslag (Del 1, sid. 297) skulle Luleå vara

tjänstgöringsort för militärbefälhavaren för Övre Norrland med stab. Med

hänsyn till de sarforhållanden i organisatoriskt hänseende, vilka komma att

bliva rådande inom militärområdet, synes det emellertid icke vara nödvändigt

att militarbefalhavarens fredstjänstgöringsort är belägen inom militärområdet.

Verkställandet av inspektioner, ledandet av fälttjänst- och befäls
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50)

Departements

chefen.

2241 24 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

övningar, utförandet av rekognoseringar m. m. torde nämligen av militärbefälhavaren

kunna företagas i erforderlig omfattning, även om den ordinarie

fredstjänstgöringsorten är belägen utanför militärområdet. Yid sadant förhållande

och med hänsyn till angelägenheten av att underlätta det samarbete,

som för planläggningen av försvaret av nordöstra landgränsen måste

äga rum mellan militärbefälhavaren samt chefen för generalstaben, arméförvaltningen

m. fl. myndigheter, torde militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort

böra förläggas till Stockholm.

Då av besparingsskäl någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken

icke synes böra beräknas, bör militärbefälhavaren för Övre

Norrlands militärområde lämpligen kunna förordnas att jämväl vara inspektör

för militärläroverken. Militärläroverkens inspekterande torde härigenom

bliva bättre tillgodosett, än därest det, såsom försvarsrevisionen föreslagit,

skulle uppdelas på olika myndigheter.

Därest militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges till Stockholm,

torde några särskilda tjänstegrenscliefer icke behöva ingå i militärbefälhavarens

stab, utan torde erforderliga biträden för handläggning av i detta sammanhang

åsyftade ärenden utan större olägenheter kunna ställas till förfogande

av i huvudstaden befintliga centrala militära myndigheter. Den av

försvarsrevisionen för militärbefälhavarens stab föreslagna stabsintendenten

(med expeditionsunderofficer) synes alltså kunna avvaras. I övrigt bör nämnda

stab organiseras på sätt försvarsrevisionen föreslagit, med den skillnaden,

att en adjutant (kapten) bör tillkomma.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab bör alltså utgöras av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

För den ovan angivna adjutanten synes arvode lämpligen böra uppföras

å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner enligt samma

grunder, som i det följande föreslås beträffande vissa lärare m. fl. vid

militärläroverken.

4. Koimneiidantskapet i Boden.

För försvaret av Bodens fästning äro avsedda särskilda truppförband,

vilka tillsammans bilda Bodens trupper. Befälet över dessa föres av kommendanten

i Boden, vilken är uppförd med fast lön å staten för kommendantskapen

och i regel innehar generalmajors tjänstegrad.

Till sitt biträde har kommendanten en särskild stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

1 förvaltare, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär samt

1 fästningspoliskommissarie.

Av den å staten för kommendantskapen uppförda stabspersonalen har

fästnmgsläkaren, liksom de övriga läkarna, att bestrida läkarvården vid

Bodens garnison och garnisonssjukhus samt fästningsveterinären att omhänderhava

veterinärvården vid Bodens garnison.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet tjänstgöra dels en ur Bodens

trupper beordrad underofficer och dels en sergeant ur intendenturkåren.

Kommendanten i Boden har framhållit, att betydelsen av den tjänst, Departements

stabschefen bestrede, och det omfattande personliga samarbetet mellan stabs- chefen''

expeditionen och truppförbandens expeditioner nödvändiggjorde, att stabschefen

erhölle majors tjänsteställning. Detta önskemål torde böra beaktas,

i den mån det kan ske utan att öka antalet regementsofficersbeställningar å

staten för generalstaben.

I avvaktan på den i det föregående omnämnda utredningen angående förvaltningens

allmänna organisation torde den av försvarsrevisionen väckta

fragan om införandet av en för hela Bodens garnison gemensam fästningsmtendentur

tillsvidare böra anstå, så mycket mera som den genom ifrågavarande

anordning uppkommande besparingen skulle bliva helt obetydligt

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméfördelningsstaberna,

böra de i kommendantskapets expedition och hos fästningsintendenten tjänstgörande

båda underofficerarna utbytas mot pensionerade underofficerare med

arvoden å kommendantskapets stat.

Slutligen har chefen för Bodens artilleriregemente i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 23 oktober 1924 framhållit det trängande behovet av att en artilleribefälhavareavdelning,

underställd artilleribefälhavaren i Boden, organiseras.

Nämnda avdelning skulle bestå av tvenne artilleristabsofficerare (i utbildningshänseende

därmed jämställda officerare) samt vid förekommande behov

av ytterligare personal ur artilleriet. Kommendanten har på det livligaste

tillstyrkt framställningen i fråga. Generalfälttygmästaren och inspektören för

artilleriet har vidare i skrivelse den 6 november 1923 för frågans lösning

anvisat tvenne utvägar, nämligen dels att genom ett lämpligt ordnat passagesystem

hålla officerskåren vid Bodens artilleriregemente fulltalig, dels

att utöka artilleristaben med tvenne för tjänstgöring vid artilleribefälhavarens

i Boden stab avsedda artilleristabsofficerare.

Då jag, såsom i det följande omförmäles, kommer att föreslå införande

av passagesystem för bl. a. Bodens artilleriregemente, torde i enlighet med

vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet framhållit, det

ovan angivna behovet komma att därigenom till en viss grad bliva tillgodosett.

Förslaget om utökning av artilleristaben för ändamålet i fråga kan jag

av kostnadsskäl icke biträda. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

gg Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kommendantskapet i Boden bör alltså bestå av:

1 kommendant,

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, cliefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, (pensionerade underofficerare) tjänstgörande,

den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt ,

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet pa Gotland.

Nuvarande Gotland utgör ett särskilt militärområde. Därstädes förlagda truppfororganisation,

band — Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikar bilda ti

sammans Gotlands trupper. Chefskapet över dessa trupper utövas av militärbefälhavaren

på Gotland, uppförd å staten för militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavaren, vilken plägar tilldelas generalmajors tjanstegrad, har,

när ej annorlunda är stadgat, regementschefs makt och myndighet över Gotlands

infanteriregemente. Sedan flera år utövas emellertid chefskapet over

nämnda regemente av överstelöjtnanten därstädes.

Militärbefälhavaren har till sitt biträde en stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, kompaniofficer ur fortifikationen,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär, och

1 regementspastor.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, förvaltare vid intendenturkåren.

Läkarna, veterinären och regementspastorn äro gemensamma for militar
befälet

och Gotlands trupper. ^

Fortifikationsofficern har till sitt förfogande 1 underofficer ur fortifikationen.

Departements- Med hänsyn till den föreslagna reduceringen av Gotlands trupper synes

chefen. en förenklad organisation av militärbefälet kunna äga rum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

:57

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

Sålunda torde militärbefälhavaren själv utan större olägenhet kunna föra

det direkta befälet över Gotlands infanterikår, varigenom särskild chef för

nämnda kår inbesparas. Militärbofälhavaren bör uppföras å staten för arméfördelningsstaber,

militärbefäl och inspektioner med lön såsom överste. I

besparingssyfte synes vidare hela förvaltningen vid Gotlands trupper utan

svårighet kunna ordnas gemensamt för båda kårerna under militärbefälhavarens

överinseende. Med hänsyn därtill, att jag i det följande kommer

att föreslå motorisering av Gotlands artillerikår, torde den nuvarande stabsveterinärbefattningen

kunna indragas. Slutligen torde någon reducering av

stabspersonalen i övrigt jämväl kunna äga rum samt regementspastorsbefattningen

indragas av skäl, som i det följande komma att anföras.

Militärbefälet på Gotland bör alltså bestå av:

1 militärbefälhavare, tillika chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer, samt

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

den ene hos fortifikationsofficern och den andre hos stabsintendenten.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

Av ifrågavarande personal uppföras, förutom militärbefälhavaren, jämväl

fortifikationsofficern, läkarna samt biträdet hos stabsintendenten, expeditionsunderofficerarna

och förrådsförvaltaren vid Tingstäde å staten för arméfördelningsstaber,

militärbefäl och inspektioner.

6, Iiifaiiteriinspektioiien.

Mbd hänsyn till behovet av aimecliefer i krig samt för att erhålla en sär- Nuvarande

skild målsman i fredstid för härens huvudtrupp slag, beslöts i samband med 0,''äanisntio''>- 1914 års härordning inrättandet av en ny generalsbeställning, avsedd för en

inspektör för infanteriet.

Inspektören för infanteriet åtnjuter lön från staten för generalitetet och

har till sitt biträde en stab, bestående av 1 regementsofficer ur generalstaben

såsom stabschef och 1 ur infanteritruppförbanden beordrad kompaniofficer

såsom adjutant.

Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som påvilar stabsperso- Departements

nalen, har i 1924 års försvarsproposition föreslagits en ökning av denna clicfcnpersonal

med 1 adjutant och 1 pensionerad underofficer såsom expeditionsbiträde.

Mot nämnda, av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag har jag icke

något att erinra. Inspektörens för infanteriet stab bör alltså bestå av:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Kungl. Maj tis proposition nr 50.

1 statschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet synes

det lämpligt, att den föreslagna nya adjutanten särskilt avses för beredande

av infanteritekniska frågor inom inspektionen.

7. Militärläroverksinspektionen.

Förutom den för inspektören för infanteriet avsedda generalsbeställningen

beslöts i samband med 1914 års härordning inrättandet av ytterligare en ny

generalsbeställning, avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m.

Syftet härmed var att tillgodose det förefintliga behovet av armécliefer i

krig ävensom av en särskild målsman i fredstid för officersutbildningen m. m.

Inspektören för militärläroverken har befäl och överinseende över krigshögskolan,

artilleri- och ingenjörhögskolan samt krigsskolan. Vidare har inspektören

att vara överbefälhavare för och att inspektera taktiska utbildningskurser,

därest sådana anordnas för armén i dess helhet eller två eller flera

arméfördelningar, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande leda högre

befälsövningar. Slutligen har han jämväl att, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

i varje särskilt fall, inspektera krigsförberedelserna å landfästningar.

Till sitt biträde har inspektören för militärläroverken en stab, bestående

av 1 regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef och 1 ur arméns

truppförband beordrad kompaniofficer såsom adjutant.

Som av det föregående framgår, har jag icke ansett mig böra beräkna

någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken, utan föreslår,

att militärbefälhavaren för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör

för militärläroverken.

8. Kavalleriinspektionen m. in.

Inspektören för kavalleriet, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,

uppbär lön från staten för generalitetet. Inspektören har till biträde

en stab, bestående av en regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef

och två ur kavalleriets truppförband beordrade kompaniofficerare såsom

adjutanter.

För arméns remonteringsväsende redogöres i det följande under »Kemonteringsstyrelsen».

1924 års försvarsutskott föreslog, att den nuvarande kavalleriinspektionen

skulle indragas med hänsyn till den avsevärda reducering av kavalleriet, som

utskottet fann sig böra förorda. En regementschef vid kavalleriet skulle enligt

utskottets förslag övertaga inspektörens åligganden.

Även enligt förevarande förslag kommer kavalleriet att så väsentligt reduceras,

att upprätthållandet av den nuvarande kavalleriinspektionen näppeligen

kan anses tillfullo motiverat. Då det emellertid anses vara av stor betydelse,

att vapnet har en speciell målsman och då inspektörsskapets förening

med chefskapet för ett av regementena har påtagliga nackdelar, har jag

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl Ma.j:ts proposition nr M). 39

undersökt, huruvida till kavalleriinspektionen kunde hänföras vissa nya uppgifter,

som kunde tillsamman med de förutvarande motivera inspektionens

bibehållande. Jag har därvid funnit, att inspektören för kavalleriet lämpligen

kunde förordnas jämväl såsom chef för arméns remonteringsväsende.

Härtill återkommer jag senare vid behandlingen av »Remonteringsstyrelsen».

Med hänsyn till kavalleriets i förhållande till dess nuvarande organisation

väsentligt reducerade styrka synes personalen vid inspektörens för

kavalleriet stab kunna minskas till:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben, samt

1 expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer), uppförd å staten för

arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Härtill kommer en för remonteringsväsendet avsedd redogörare, pensionerad

officer.

9. Generalstaben.

Generalstaben utgör i organisatoriskt hänseende en särskild kår och be- Nuvarande

står av följande fast anställd personal, nämligen: organisation.

A. Militär personal:

1 chef, generalsperson, med lön å staten för generalitetet,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter, I

Imajorer med tast lön a staten for generalstaben,

34 kaptener,

1 redogörare, kapten ur intendenturkåren.

B. Civilmilitär personal:

1 bibliotekarie, ] ,

3 aktuarie!-, med

arvode å staten för generalstaben.

med fast lön å staten för generalstaben.

C. Civil personal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter, J

Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels

aspiranter, dels ock annan från truppförbanden inkommenderad personal.

Att såsom aspiranter tjänstgöra vid generalstaben beordras från arméns

regementen och kårer högst 24 kompaniofficerare, som gjort sig kompetenta

till sådan anställning. Tjänstgöringstiden utgör för närvarande 2 J/2 år.

Den inkommenderade personalen tjänstgör såsom:

militärassistenter vid kommunikationsverken,

biträden vid topografiska avdelningen,

tillfällig förstärkning av arbetskrafterna å övriga avdelningar samt

biträden vid expeditionsarbetet inom staben.

I överensstämmelse med de i 1924 års försvarsproposition angivna beräk- Departementsningsgrunderna

böra vid generalstaben — förutom chefen, vilken såsom hit- chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

tills bör vara generalsperson med lön å

följande fast anställda officerare, nämligen

för huvudstationen.........................................

» lantförsvarets kommandoexpedition .....

» arméfördelningsstaberna .......................

» Övre Norrlands militärområde..............

» kommendantskapet i Boden .................

» infanteriinspektionen ...........................

» kavalleriinspektionen .............................

» arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ..

» järnvägsstyrelsens militärbyrå .............

Av regementsofficerarna böra 1 upptagas såsom överste, 4 såsom överstelöjtnanter

och 11 såsom majorer.

Vidare böra i enlighet med samma proposition å generalstabens stat

uppföras dels 1 pensionerad officér såsom redogörare i stället för 1 kapten

ur intendenturkåren och 2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare,

samtliga med arvoden, dels 1 överstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar

för militärattachéer.

Generalstabens stat bör alltså bestå av:

Militär personal.

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

11 majorer,

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Civil personal.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

staten för generalitetet — finnas

Regements
officerare
8
1
4
1
1
1
-

Kaptener

22

3

4

•1

1

Summa 16

33

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

41

10. Generalfälttygmästare» och inspektören för artilleriet

samt artilleristaben.

Å generalitetets stat är för närvarande uppförd en generalsbeställning Nuvarande

för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och chef för armé- oy3a,,i!,alionförvaltningens

artilleridepartement.

Till generalfälttygmästarens förfogande står artilleristaben, vars ordinarie

personal enligt gällande stat utgöres av 1 chef, 9 artilleristabsofficerare, 1

infanteriofficer och 1 expeditionsvakt. Endast chefen och expeditionsvakten

äro å staten uppförda med fast lön, den förre såsom major. Den övriga

personalen utgöres av ur truppförbanden kommenderade officerare. Under

tjänstgöringen vid staben uppbära dessa arvoden med i staten bestämda

belopp. I den mån förstärkning av den ordinarie stabspersonalen påkallas,

kommenderas officerare ur truppförbanden'' till tjänstgöring vid staben.

Ifrågavarande personal fördelas till tjänstgöring på:

artilleriinspeldionen, till vilken hänföras inspektörens för artilleriet inspektion,

artilleristabens statistiska avdelning och artilleristabens utrustningsavdelning,

samt

artilleridepartementets militärbyrå, till vilken hänföras första och andra

expeditionsavdelningarna, konstruktionsavdelningen och avdelningen för

ärenden angående industriens krigsorganisation. Sistnämnda avdelning har

tillkommit på grund av de under kriget vunna erfarenheterna angående

nödvändigheten av att redan i fred vidtaga erforderliga åtgärder för industriens

övergång från fredstillverkning till krigstillverkning.

Personalbehovet för artilleristaben anser jag i likhet med min företrädare Departementsi

ämbetet och 1924 års försvarsutskott böra beräknas till: chefen.

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter och

1 expeditionsvakt, samtliga uppförda å staten för artilleristaben.

Härtill komma 1 pensionerad officer (expeditionsofficer) och 1 pensionerad

underofficer (expeditionsunderofficer).

Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med erforderlig

kompetens böra beordras till tjänstgöring å artilleridepartementets

militärbyrås första expeditionsavdelning.

Vad angår den personal, som är avsedd för artilleridepartementets tekniska

revision, återkommer jag till frågan härom vid behandlingen av artilleriets

fabriker och tyganstalter.

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens liuvudstation

— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Av de å staten för generalitetet upptagna generalsbeställningarna är en Nuvarande

avsedd för chefen för fortifikationen. Denne biträdes i sin verksamhet av organisation.

en särskild stab, fortifikationsstaben. Chefen för fortifikationen är tillika

chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Fortifikationsstaben består av fortifikationsstabsofficerare till ett antal av

högst 8 regementsofficerare och 14 kaptener. Dessa förordnas bland de å

fortifikationens gemensamma stat uppförda officerarna.

Fortifikationsstabsofficerarna tjänstgöra dels vid fortifikationens huvudstation

i Stockholm och dels i vissa befattningar utom densamma.

Enligt såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets förslag

skulle fortifikationsstaben utgöras av 1 överste och chef samt 7 övriga officerare,

därav högst 3 regementsofficerare. Såsom aspiranter, tjänstgörande

under två år, borde 5 subalternofficerare vara kommenderade. Av dessa

kunde tvenne tillika tjänstgöra som repetitörer vid artilleri- och ingenjörhögskolan.

För kasernbyrån i arméförvaltningens fortifikationsdepartement

borde upptagas 1 regementsofficer och 2 kaptener.

Ovanstående förslag finner jag mig, med en mindre jämkning beträffande

antalet regementsofficerare, böra förorda.

Fortifikationsstaben bör alltså utgöras av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

Antalet aspiranter bör bestämmas till 5 subalternofficerare.

För arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå böra beräknas

1 regementsofficer och 2 kaptener.

Till frågan angående personalbehovet i övrigt vid fortifikationens huvudstation

och arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå ävensom

angående personalbehovet vid ingenjörstaber i fästningar och arméfördelningsstaber

återkommer jag i annat sammanhang.

12. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.

A staten för generalitetet finnes uppförd en generalsbeställning för generalintendenten.

Generalintendenten är chef för intendenturkåren och inspektör

för intendenturtrupperna samt tillika chef för arméförvaltningens

intendentsdepartement. Till sitt biträde har lian en särskild stab, intendenturstaben,

vars personal enligt gällande instruktion utgöres av 1 chef

samt officerare och underofficerare i mån av behov beordrade bland de å

intendenturkårens gemensamma stat uppförda beställningshavarna.

I enlighet med försvarsutskottets förslag bör intendenturstaben bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Inspektören för trängen.

Genom 1914 års härordning sammanslogs trängens officers- och underofficerspersonal

m. fl. till en kår under chefskap av en överste,Gilken tillika

skall utöva den högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.

Ifrågavarande överste, vilken är uppförd å den för officerare och underoffi
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kutig!. Maj:ts proposition nr 50. 43

cerare med vederlikar vid trängen gemensamma staten, benämnes inspektor

för trängen.

Enligt 1914 års härordning avsågs såsom adjutant åt inspektören för

trängen 1 kapten. På grund av omfattningen av de i tränginspektionen

förekommande göromålen liar emellertid sedan dera år ytterligare 1 kapten

varit beordrad att tjänstgöra därstädes. Såsom expeditionsunderofficer

tjänstgör 1 fanjunkare vid trängen.

Med hänsyn till den föreslagna minskningen av trängen bör antalet

adjutanter kunna minskas med en och den i expeditionen tjänstgörande

fanjunkaren utbytas mot en pensionerad underofficer med skäligt arvode.

Inspektörens för trängen stab bör alltså bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.

Kommendantskapet i Stockholm utgöres av en kommendant jämte adjutant.

Till kommendant förordnas i regel en överste i reserven. Såsom adjutant

beordras en kompaniofficer ur något av de i huvudstaden förlagda truppförbanden.

Yid kommendantskapet är anställd 1 vaktmästare. Såväl kommendanten

som vaktmästaren åtnjuta arvoden från staten för kommendantskapen.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för fjärde arméfördelningen

i dennes egenskap av överkommendant för Stockholms garnison. Hans

huvudsakliga åligganden äro att ordna och övervaka den allmänna garnisonstjänsten

i huvudstaden.

Kommendantskapet å Karlsborg utgöres av 1 kommendant, 1 adjutant,

kompaniofficer ur tredje arméfördelningens truppförband, 1 fortifikationsbefälhavare,

kompaniofficer ur fortifikationen, 1 fästningsintendent, regementsofficer

ur intendenturkåren, tillika chef för arméns intendenturförråd å Karlsborg,

1 garnisonspastor, tillika kyrkoherde i Karlsborgs församling, 1 regementsläkare

för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus, 1 bataljonsläkare

för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus samt 1 batalj onsveterinär för

Karlsborgs garnison.

Till kommendant förordnas i regel en från aktiv stat avgående överste,

vilken i samband med förordnandet plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för tredje arméfördelningen.

I likhet med min företrädare i ämbetet och 1924 års försvarsutskott föreslår

jag, att kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.

1. Krigsskolan.

Krigsskolan, vilken är förlagd till Karlbergs slott i Stockholm, har två

utbildningskurser, nämligen officerskursen och reservofficerskursen.

Departement schcfen.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Muj.ts proposition nr 50.

Officer skur sen varar omkring 14 månader. Ny kurs börjar under senare

delen av varje år.

Yad reservofficer skur sen angår, anordnas varje år två dylika kurser, vardera

av omkring fyra månaders längd, med början den ena i januari (vinterkursen)

och den andra i maj (sommarkursen).

Krigsskolan står under befäl och överinseende av inspektören för militärläroverken.

Dess ständiga personal utgöres av:

Stab:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 intendent, kapten ur intendenturkåren, samt

1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman över kungsgårdens

byggnader, park och utägor.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet,

5 kadettofficerare, därav 4 ur infanteriet och 1 ur kavalleriet, samt

1 fanjunkare.

Officer skur sens lärare:

1 förste och 1 andre lärare i krigskonst,

1 förste och 1 andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

1 förste och 1 andre lärare i krigsbyggnadskonst,

1 förste och 1 andre lärare i topografi,

1 lärare i gymnastik och vapenföring,

1 lärare i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente,

1 lärare i stats- och samhällslära,

1 lärare i militärförvaltning,

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära,

1 lärare i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente samt

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 9).

Beservofficerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet, och

4 kadettofficerare, därav minst 2 ur infanteriet.

Betjäning:

1 sjukvårdssoldat och 1 spel samt förslagsvis 3 förmän, 1 maskinist, 1

skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,

18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet hel årstjänst

samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar av året. Härtill komma förslagsvis

4 gårdskarlar under tiden för reservofficerskurserna.

Av skolans personal äro chefen, vilken skall vara av regementsofficers

grad, bataljonsläkaren och de båda fanjunkarna uppförda med fast lön å

opaginerad Kontrollera mot PDF

KungI. Muj:t» proposition nr ftO. 4i>

skolans stat. Intendenten uppbar lön från intendenturkårens stat. För den

övriga personalen iiro å skolans stat endast upptagna vissa för de särskilda

uppdragen beräknade arvoden.

Den i krigsskolans stat upptagna personalen är beräknad med hänsyn

till det elevantal, som före antagandet av 1914 års härordning ansågs vara

det normala, nämligen högst 125 i officerskursen och 30 i vardera av de

båda reservofficerskurserna. Chefen för krigsskolan framlade år 1915 ett

förslag rörande utökning av skolans såväl förvaltnings- och lärarpersonal

som betjäning, uppgjort under förutsättning att elevantalet enligt den nya

härordningen komme att uppgå till 150 i officerskursen och 150 i vardera

av de båda reservofficerskurserna. Detta förslag blev av Kuugl. Maj:t i allt

väsentligt godtaget och i 1916 års statsverksproposition förelagt riksdagen

till prövning. Emellertid ansåg riksdagen, att med hänsyn till det av 1915

års riksdag fattade beslutet om krigsskolans framtida förläggande till Järvafältet,

och innan ännu fullständig övergång skett till den nya härordningen,

någon ändring icke borde vidtagas i krigsskolans stat, utan att kostnader,

vilka vore en direkt följd av det ökade elevantalet, borde tillsvidare anvisas

å extra stat. I överensstämmelse härmed anvisades för år 1917 ett extra

anslag om 36,000 kronor. Enligt Kungi. Maj:ts beslut den 2 september

1916 blev omkring hälften av detta anslag disponerat för anställande vid

krigsskolan av ytterligare följande personal, nämligen:

för officerskursen: 2 kadettofficerare, 8 biträdande lärare, 1 logementsuppassarförman,

1 logementsuppassare och 1 maskinist och mässdräng samt

för vardera reservofficer skur sen: 3 kadettofficerare, 1 förste och 1 andre

lärare, 3 biträdande lärare, 1 kompaniadjutant, 1 logementsuppassarförman

och 1 logementsuppassare.

Återstoden av anslaget skulle användas för bestridande av omkostnaderna

vid skolan.

I och för anställandet av 1 köksföreståndare och furageuppbördsman samt

1 bataljonsadjutant, tillika vapenunderofficer och biträde åt intendenten, samt

för beredande av ökad avlöning åt betjäningen m. m. höjdes förenämnda

extra anslag av J 918 års riksdag till 59,650 kronor.

På grund av den under senare åren inträdda starka minskningen av elevantalet

i såväl officers- som reservofficerskursen har emellertid en avsevärd

reducering av den extra personalen kunnat äga rum. Då emellertid betjäningens

avlöning ävensom omkostnaderna väsentligt stegrats, har det extra

anslaget icke kunnat i nämnvärd mån nedsättas. Anslaget utgår för närvarande

med 55,000 kronor.

Med avseende på krigsskolans uppgift och allmänna organisation har jag

icke funnit mig böra föreslå någon ändring. Utbildningskurserna vid skolan

böra alltså bliva desamma som för närvarande. Enligt den av mig förordade

härorganisationen beräknas antalet kadetter vid officerskursen till omkring

80 samt vid de båda reservofficerskurserna till sammanlagt omkring 125.

Krigsskolans personal bör beräknas i överensstämmelse med de i 1924

års försvarsproposition angivna grunderna. Officerskursens lärarpersonal har

Departements
chefen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

dock ansetts kunna minskas med 6 biträdande lärare, varjämte slottspastorsbefattningen,

enligt vad i det följande omförmäles, bör indragas.

Personalen bör sålunda utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad under-- officer, samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reservofficer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Reservofficer skur sens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

För de vid de militära skolorna anställda regementsofficerarna torde löner

i enlighet med försvarsrevisionens förslag böra uppföras å skolornas stater.

I fråga åter om befattningar, som äro avsedda för kompaniofficerare, torde

nämnda stater i stället böra upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp.

Under tid, då sådant arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin

avlöning vid det egna regementet, bör lönesuccession där äga rum. Härtill

synes generellt medgivande böra lämnas.

På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å

krigsskolans stat med arvoden uppföras:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom

kaptener; samt

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ta proposition ur f)U 47

kadettofficerarna, ö förste ocli 2 andre lärare samt I lärare, samtliga vid

officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Lärokurserna vid krigshögskolan omfatta två arbetsår, vartdera omkring Nuvarande

nio ä tio månader. Ny lärokurs börjar under senare delen av varje år. or9aniSaUon

Läroämnen äro dels tvångsämnen och dels valfria ämnen. Högskolans elever

äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever utgör högst 25

i varje lärokurs. Krigshögskolans personal utgöres av chef, 2 adjutanter,

av vilka den ene tillika är redogörare, lärare i tvångsämnen och i valfria

ämnen, repetitörer, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt och 1 maskinist.

Av skolans lärarpersonal utgöres flertalet av officerare. Endast lärarbefattningarna

i franska, tyska och engelska språken innehavas av civila

personer. Av högskolans personal åtnjuta endast chefen — överstelöjtnant

— expeditionsvakterna och maskinisten fulla avlöningsförmåner å högskolans

stat. Lärarna och repetitörerna åtnjuta från högskolan endast vissa mindre

arvoden.

I enlighet med vad 1924 års försvarsproposition förutsatt, bör ny lärokurs Departementsvid

krigshögskolan, liksom för närvarande är fallet, årligen taga sin början. chefen.

Antalet ordinarie elever i varje lärokurs beräknas till 20—22.

I fråga om högskolans personal ansluter jag mig i stort sett till 1924 års

försvarsproposition. Enligt nämnda proposition skulle fyra lärare, nämligen

två för ämnet taktik och två för ämnena krigshistoria och strategi, uppföras

med lön eller arvoden å högskolans stat. Härutöver torde emellertid ytterligare

en lärare, avsedd för ämnet vapenlära, böra uppföras å denna stat. Med anledning

av vapenteknikens utveckling och dess inverkan på krigföringen har

det nämligen visat sig i hög grad önskvärt att taga denne lärare i anspråk

för högskolans räkning i långt större omfattning än vad med nuvarande förhållanden

är möjligt. Förutom att det är nödvändigt för läraren i vapenlära

att noga följa utvecklingen på detta område inom främmande arméer,

har det visat sig erforderligt, att denne lärare i stor utsträckning står till

lärarnas i taktik förfogande såväl vid den applikatoriska undervisningen i

taktik som under tillämpningsövningarna. Endast härigenom torde den i

fält så nödvändiga samverkan emellan infanteri och artilleri kunna bliva

belyst på ett ur olika synpunkter fullt tillfredsställande och riktigt sätt.

Aven beträffande undervisningen i luftkrigskonst och krigsbyggnadskonst är

det önskvärt, att samarbete mellan respektive lärare och läraren i vapenlära

på liknande sätt kommer till stånd. Enligt verkställda beräkningar skulle

denne lärare bliva upptagen av sitt arbete vid krigshögskolan så gott som

hela året. För den händelse likväl någon tid skulle bliva över, torde läraren

i vapenlära, liksom motsvarande lärare vid krigsskolan, i den mån tjänstgöringen

vid krigshögskolan så medgiver, böra disponeras av generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet.

Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie m. m., pensionerad

officer,

2 majorer, | ... . ......

3 kaptener j :irare 1 mihhira ämnen, ,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört i fråga om de officerare,

vilka av försvarsrevisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens stater,

böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras arvoden

såsom kaptener.

Genom indragningen av beställningen för förste expeditionsvakten kunna

särskilda kostnader för skrivhjälp förväntas komma att uppstå. Därest förste

expeditionsvakten icke frivilligt övergår till övergångsstat, torde det vid

sådant förhållande vara fördelaktigast för staten — liksom för högskolan —

om ifrågavarande beställningsliavare efter överföring på övergångsstat bibehålies

vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.

3. Artilleri- och iiigeiijörliögskolaii.

Undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är fördelad på två

linjer, nämligen artillerilinjen och fortifikationslinjen. Vardera linjen består

av en allmän kurs och en högre kurs. De allmänna kurserna äro enligt

1914 års härordning ettåriga, och ny kurs börjar varje år. Från och med

innevarande arbetsår hava försöksvis nämnda kurser gjorts tvååriga. De

högre kurserna äro tvååriga, och ny sådan kurs påbörjas varje jämnt år.

Högskolans elever äro dels ordinarie och dels extra, Antalet ordinarie elever

är icke bestämt. Det normala antalet beräknas vara omkring 20 officerare

ur artilleriet och 10 officerare ur fortifikationen i de allmänna kurserna samt

15 artilleriofficerare och 8 fortifikationsofficerare i de högre kurserna.

Artilleri- och ingenjörhögskolans ständiga personal utgöres av:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 redogörare,

1 lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,

1 lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisningsskyldighet

jämväl vid högre fortifikationskursen,

1 lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikationskurserna,

1 lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen

med undervisningsskyldighet jämväl i befästningskonst med förbindelselära

vid allmänna artillerikursen,

1 lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,

1 lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri,

1 lärare i matematik,

1 lärare i fysik,

1 lärare i kemi,

biträdande lärare,

repetitörer till erforderligt antal,

1 förste expeditionsvakt,

1 expeditionsvakt ocli

1 maskinist.

Av förenämnda personal åtnjuta blott chefen — major — och de båda

expeditionsvakterna ävensom maskinisten fulla avlöningsförmåner från högskolans

stat, den sistnämnde dock endast i form av arvode. Samtliga övriga

befattningshavare, med undantag av redogöraren, som är en pensionerad

officer, och lärarna i matematik, fysik och kemi, vilka iiro civila personer,

beordras bland aktiva officerare vid artilleriet, fortifikationen och generalstaben

och åtnjuta från högskolans stat endast för de särskilda uppdragen

beräknade arvoden.

I fråga om högskolans organisation ansluter jag mig till det i 1924 års Departements

försvarsproposition framlagda, av försvarsutskottet i detta hänseende till- chef eu.

styrkta förslaget om tvååriga allmänna kurser. Elevantalet beräknas utgöra:

vid den allmänna artillerikursen 32 och vid den allmänna fortifikationskursen

12 samt vid den högre artillerikursen 10 och vid den högre fortifikationskursen

6.

Artilleri- och ingenjörhögskolans personal bör i överensstämmelse med

nämnda förslag bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av denna personal böra å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten

samt 4 lärare i militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.

4. Ridskolan.

Lärokurs vid ridskolan, som är förlagd till Strömsholms slott i Västmän- Nuvarande

land, börjar varje år på hösten och fortgår omkring 10 månader. För fort- organisation

satt utbildning kunna därtill villiga och lämpliga officerare ånyo kommenderas

till skolan för att genomgå ytterligare eu lärokurs.

Ridskolans ständiga personal utgöres av:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 Käft. (Nr 50.) ssn 21 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

1 chef,

1 bataljon sveterinär, med skyldighet att även bestrida veterinärvården vid

Utnäslöts remontdepå,

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 förste lärare i ridning,

2 andre lärare i ridning,

1 lärare i krigsvetenskap, tillika adjutant,

1 maskinist,

1 hovslagarunderbefäl samt

nödigt antal stallbetjänte.

Till chef förordnas eir officer av kavalleriet, vilken avstår sina å vederbörligt

regementes stat uppförda avlöningsförmåner och i stiillet från ridskolans

stat uppbär arvode, motsvarande majors avlöning. Av den övriga

personalen åtnjuta bataljonsveterinären, redogöraren, förvaltaren och maskinisten

samtliga sina avlöningsförmåner från ridskolans stat. För den återstående

personalen äro i staten upptagna vissa arvoden (för liovslagarunderbefälet

dagtraktamente).

I fråga om ridskolans organisation ansluter jag mig till det av 1924 års

försvarsutskott framlagda förslaget.

Det årliga elevantalet beräknas till 14, därav 9 från kavalleriet, 3 från

artilleriet samt 1 från vardera fortifikationen och trängen. Därest antalet

elever något år understiger det beräknade, torde officerare ur infanteriet

böra kunna beordras såsom elever.

Såsom hästskötare vid ridskolan böra värnpliktiga från ersättningsreserven

tagas i anspråk.

Eidskolans stat bör i anslutning till ovannämnda förslag utgöras av:

1 chef, major, l förvaltare, pensionerad underofficer,

1 förste lärare, 1 maskinist,

. 1 andre lärare, stallbetjäningtillerforderligtantalsamt

1 lärare, tillika adjutant, 1 hovslagarbeställningsman, beordrad

1 bataljons veterinär, ur Livregementets dragoner.

1 redogörare,

För de tre lärarna uppföras å ridskolans stat arvoden såsom ryttmästare

eller löjtnanter.

5. Infanteriofficersskolan.

Med hänvisning till vad i 1924 års försvarsproposition anförts rörande

organiserandet av en »infanteriofficersskola», finner jag mig böra förorda, att

frågan om organiserandet av en dylik skola göres till föremål för särskild

utredning snarast möjligt efter det beslut angående härordningen blivit av

statsmakterna fattat.

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet eller, som den i allmänhet benämnes,

infanterislcjutskolan är förlagd till Rosersbergs slott och kungs
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kunrjl. Muj:ts proposition nr 50.

51

gård i Uppland. Undervisningen vid skolan är fördelad på tre olika kurser,

nämligen en kurs för yngre subalternofficerare, en kurs för kompanichefer

och en kurs för majorer. Under de senaste åren hava jämväl i mer eller

mindre nära anslutning till infanteriskjutskolan anordnats vissa extra kurser,

nämligen kulsprutekurser, s. k. vinterkurser i övre Norrland samt kurser för

utbildning av underofficerare i skjutning och eldstrid.

Infanteriskjutskolan står under be

infanteriet. Dess personal utgöres t

1 chef,

1 adjutant,

il förste lärare,

5 andre lärare,

5 repetitörer,

1 läkare,

Chefen uppbär från skjittskolans s

och överinseende av inspektören för

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 gevärsliantverkare och

1 köksföreståndare, tillika expeditionsbiträde.

arvode, motsvarande överstelöjtnants

lön. Förvaltaren och viibeln åtnjuta avlöning i form av arvoden från skjutskolans

stat. För den övriga personalen äro endast beräknade vissa arvoden

och dagtraktamenten för den tid, tjänstgöringen pågår.

Frågan om infanteriskjntskolans omorganisation och förläggning har länge

stått på dagordningen. Senast har denna fråga varit föremål för behandling av

särskilda inom lantförsvarsdepartementet år 1917 tillkallade sakkunniga. Uti

sitt den 9 februari 1918 i ämnet avgivna betänkande föreslogo ifrågavarande

sakkunniga dels inrättandet av vissa nya kurser och dels en utökning av elevantalet.

Vidare skulle en förstärkning ske av skolans såväl lärår- som för-"

valtningspersonal. Slutligen föreslogo de sakkunniga, att skjutskolan jämväl

för framtiden borde vara förlagd till Itosersberg.

Infanteriskjutskolan torde tillsvidare böra organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget. I

samband med verkställandet av den av mig i det föregående omnämnda utredningen

angående »infanteriofficersskolan» bör givetvis även undersökas,

vilka ändringar anordnandet av en dylik skola kan föranleda beträffande

infanteriskjntskolans organisation.

Med avseende å beordrandet av elever till de olika kurserna synas de av

försvarsrevisionen föreslagna grunderna böra följas. Elevantalet bör alltså

utgöra: vid subalternofficerskursen 48, vid majors- och kaptenskursen 30,

därav 10 majorer och 20 kaptener, vid sergeantskursen 20 samt vid kulsprutekursen

35.

Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

Departements
chefen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7

under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, j

1 väbel, (samtliga pensionerade under
1

köksföreståndare, tillika biträde åt väbelnj officerare,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

med arvoden uppföras:

adjutanten med arvode såsom löjtnant; samt

de tre förste lärarna med arvoden såsom kaptener.

7. Artilleriskjutskolan.

Artilleriskjutskolan, som enligt 1914 års härordning var uppdelad på en

skola för fältartilleriet och en för fästnings- och positionsartilleriet, är numera

gemensam för samtliga artillerislag.

I motsats till vad förhållandet är beträffande de övriga militära undervisningsanstalterna,

har artilleriskjutskolan icke någon fast bestående organisation.

Visserligen finnes för den liksom för andra skolor en stat fastställd,

men denna har mera karaktären av en anslagsberäkning än av en stat

i egentlig bemärkelse. Skolan sammandrages varje år, och dess närmare

organisation liksom ock antalet elever bestämmes genom särskilda av Kungl.

Maj:t utfärdade generalorder. Den beräknas i staten pågå under en tid av 6

veckor och är förlagd till Skillingaryd. Största delen av skjutskolans stabsoch

elevpersonal plägar under vintern sammandragas under 14 dagar för

bildande av den i artilleriets särskilda vinterutbildning ingående artilleriets

vinterskjutskola. Denna skola är strängt taget en fortsättning av artilleriskjutskolan,

ehuru därmed förenade kostnader bestridas av vinterövningsan

slaget.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets

förslag finner jag mig böra föreslå:

att den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, och 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen; samt

att skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, fortfarande

såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Luftvärnsartilleriregementets skarpskjutningar torde i regel böra anordnas

vid förläggningsorten. Officerarna vid detta regemente böra dock beordras

till artilleriets skjutskola i samma ordning som artilleriets övriga officerare.

8. Gymnastiska centralinstitutet.

Officerare torde tillsvidare fortfarande böra beordras till de vid gymnastiska

centralinstitutet anordnade instruktörs- och gymnastiklärarknrserna.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kanyl, Maj:ts proposition nr öl). 53

Med hänsyn till den av mig föreslagna härordningen torde antalet årligen

beordrade elever höra beräknas till sammanlagt omkring 22.

1). Underofficersskolan.

Frågan om organisationen av underofticersskolan m. m. behandlas i det

följande under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering.»

10. Särskilda utbildningskurser.

Jämte den undervisning, som meddelas vid de i det föregående omförmälda

skolor — krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolan, gym.

nastiska centralinstitutet samt underofticersskolan — torde liksom hittills

böra anordnas vissa särskilda utbildningskurser för meddelande av nödig

specialutbildning i vissa hänseenden åt erforderligt antal av arméns officerare

och underofficerare.

Förutom nuvarande kurser har 1924 års försvarsproposition upptagit bland

andra följande:

en årlig kurs om tre månader för utbildning av subalternofficerare eller

yngre kaptener (ryttmästare) i signal-(förbindelse-)tjänst;

en årlig kurs om 40 dagar för utbildning vid infanteriet av subalternofficerare

eller yngre kaptener ävensom sergeanter i infanteriets särskilda

stridsmedel;

en i regel årlig kurs om 70 dagar för utbildning av subalternofficerare

eller yngre kaptener (ryttmästare) vid infanteriet och kavalleriet ävensom

sergeanter vid infanteriet i pionjärtjänst;

en årlig kurs om 14 dagar för utbildning av subalternofficerare eller yngre

kaptener (ryttmästare) i gastjänst; samt

en kurs om 6 veckor vartannat år för utbildning av kasernofficerare.

Då den utbildning, som är avsedd att meddelas i ovannämnda utbildningskurser,

är nödvändig, särskilt med hänsyn till nutida beväpning och utrustning

m. m., finner jag mig böra förorda, att dylika kurser anordnas, samt

att de organiseras enligt de i 1924 års försvarsproposition angivna grunderna.

Därest den i det föregående omförmälda infanteriofficersskolan framdeles

skall kunna komma till stånd, böra sådana inskränkningar vidtagas beträffande

ifrågavarande utbildningskurser, att kostnaderna för skolan därigenom kompenseras.

Någon anledning att för närvarande taga hänsyn härtill vid beräknandet

av kostnaderna för kurserna synes mig dock icke föreligga.

Frågan om utbildningen av flygare och flygspanare upptages till behandling

i annat sammanhang.

Övriga utbildningskurser — t. ex. kurser för utbildning av vapen- och

besiktningsofficerare, ballongspanare, intendents- och förvaltaraspiranter —

synas böra anordnas i huvudsak enligt nu gällande grunder.

F. Lägre truppförband.

1. Allmänna synpunkter.

Stater för regementen och kårer hava beräknats i huvudsak enligt de allmänna

grundsatser, som angivits av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 367—370)

s. 54 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

54 Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

ocli sedermera blivit följda såväl uti 1924 års försvarspropositiim som av

1924 års försvarsutskott.

Yad beträffar det i staterna angivna tillägget för utom regemente eller kår

beordrad personal, liar jag ansett mig, i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott

anfört, böra uppföra detta något lägre än det beräknade behovet.

För tjänstens behöriga upprätthållande under tjänstledighet, sjukdom,

bortkommendering på grund av tillfälliga uppdrag o. s. v. har försvarsrevisionen

räknat med en personalreserv av 5 % för officerare och underofficerare

samt 2,6 % för underbefäl. I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition

(sid. 154) har denna personalreserv ansetts kunna uteslutas vid

staternas beräknande.

I avseende å behovet av förvaltningspersonal hava i staterna upptagits

biträden åt regementsintendenterna (pensionerade underofficerare) i stället för

de av revisionen föreslagna förvaltningsoffieerarna.

Utbildningen av det värnpliktiga linjemanskapet ävensom av officers- och reservofficersaspiranter

förutsättes i tillämpliga delar ordnad i enlighet med

försvarsrevisionens förslag, dock med vissa förändringar i avseende å officersaspiranternas

trupptjänstgöring. En närmare redogörelse för värnpliktsutbildningen

kommer att lämnas i det följande vid behandlingen av de olika

truppslagens organisation. För officers- och reservofficersaspiranternas utbildning

redogöres under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering».

Vad angår det fast anställda manskapets utbildning, kommer detta spörsmål

att behandlas i samband med frågan om sagda manskaps rekrytering.

I fråga om antalet meniga volontärer och beställningsmän torde i huvudsak

böra tillämpas enahanda beräkningsgrunder som enligt revisionens förslag.

I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres

icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer

och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.

2. Infanteriet.

Eldigt nuvarande härordning är infanteriregementet i fred organiserat å

regementsstab, tre bataljoner om fyra kompanier samt ett kulsprutekompani.

Från denna normalorganisation avviker Gotlands infanteriregemente i så

måtto, att en av de tre bataljonerna är organiserad å bataljonsstab, två infanterikompanier,

ett trängkompani och en velocipedavdelning.

Under repetitionsövningarna organiseras vid de särskilda regementena

jämväl en signal- och belysningsavdelning.

För utbildnings- och försöksändamål hava de senare åren under de värnpliktigas

första tjänstgöring tillfälligt organiserats vissa förband, såsom pionjär-

(tekniska) kompanier, signalkompanier, kompanier med kulsprutegevär,

kompanier med särskilda stridsmedel (granatkastare m. m.).

Enligt normalorganisationen utgöres infanteriregementets fast anställda

personed — läkar-, ecklesiastik- och musikpersonal ej medräknad — av följande

olika personalkategorier, nämligen:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj.ts proposition nr 50.

Officerare:

44 vicekorpraler och

00 volontärer.

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

It) Beställninysmän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av 2. klassen,

1 gevärsliantverkarkorpral,

1 gevärsliantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och

1 liovslagarvicekorpral.

• 15 kaptener,

23 löjtnanter och

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

13 fanjunkare och

2(5 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

14 furirer av 1. klassen,

29 furirer av 2. klassen,

44 korpraler,

1 gevärshantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civilinilitnr personal:

Från den sålunda fastställda normalorganisationen förekomma avvikelser:

vid Svea livgarde, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn till att

landstormsförråd vid regementet saknas, och dels ytterligare 12 vicekorpraler

och 300 meniga volontärer i och för garnisonstjänstens i huvudstaden

upprätthållande,

vid Göta livgarde, som likaledes för nyssnämnda ändamål har ytterligare

12 vicekorpraler och 300 meniga volontärer,

vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka likaledes av skäl,

som ovan nämnts, hava 1 sergeant mindre,

vid Norrbottens regemente, som med hänsyn till den vid regementet förlagda

skidlöparkontingenten har ytterligare 4 kaptener, 1 löjtnant och 2 fanjunkare,

samt

vid Gotlands infanteriregemente, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn

till att särskilt landstormsförråd vid regementet icke finnes, dels ock

ytterligare 110 meniga volontärer i och för säkerhetstjänstens å Gotland

upprätthållande. Regementschefen är uppförd å staten för militärbefälet på

Gotland; befälet över regementet föres i regel av överstelöjtnanten.

Av vad i det föregående anförts framgår, att det nu föreliggande förslaget Departementsräknar

med 18 infanteriregementen, nämligen: chefen.

Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta-Bolius

regemente, Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands

regemente, Kronobergs regemente, Smålands regemente, Dalregementet,

Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Norrbottens

regemente, Västerbottens regemente (begränsad organisation), Värmlands

regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Skånska infanteriregementet.

Härtill kommer Gotlands infanterikår.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst

uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet i sin helhet beräk
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kling!, Maj.ts proposition nr 50.

nats till sammanlagt 13,843 man. Av denna styrka avses 550 man för garnisonstjänst

i huvudstaden, 435 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente,

550 man — varav 300 man från fastlandet — för tjänstgöring vid

Gotlands infanterikår samt 200 man såsom övningstrupp vid infanteriskjutskolan.

Fördelas återstoden — 12,108 man — lika på samtliga regementen *

å fastlandet utom beträffande dels Svea livgarde och Kronobergs regemente,

vilka för kustfästningarnas behov böra erhålla 400 man mer än övriga regementen,

dels ock Västerbottens regemente, som beräknas erhålla omkring

550 man, blir den normala årskontingenten inskrivna värnpliktiga vid regemente

i allmänhet omkring 630 man.

Utbildningen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga utom studenter och

likställda förutsättes i huvudsak ordnad i överensstämmelse med försvarsrevisionens

förslag (Del 1, sid. 374). Under sommarrekrytskolan organiseras

sålunda sex utbildningsenheter, nämligen tre gevärskompanier, ett kompani

värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier, samt två kompanier, till

vilka utbildningen av kulsprute- och granatkastarmanskap, signalister och

pionjärer förlägges. Under vårrekrytskolan begränsas värnpliktsutbildningen

till två gevärskompanier, förutom erforderligt antal utbildningsenheter för

underbefäl eller fackmän. Under repetitionsövningarna beräknas antalet tillstädeskomna

av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring

1,000 man.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma under sommarrekrytskolan

ytterligare tre kompanier, de till sistnämnda regemente hörande

kompanierna förlagda i Karlskrona.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår förutsättes under

sommarrekrytskolan utbildningen organiserad å endast fem respektive fyra

kompanier.

För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga

organiseras under sommarrekrytskolan endast ett, men under återstoden av

året två särskilda kompanier vid Svea livgarde. Under tiden för nämnda

skola torde nämligen garnisonstjänsten i viss omfattning kunna bestridas

även av övriga vid regementet organiserade kompanier.

Till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas organiserade å tre särskilda

kompanier.''

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes i tillämpliga delar

ordnad efter enahanda grunder som enligt försvarsrevisionens förslag. Som

förut nämnts, hava ifrågavarande värnpliktiga ansetts böra fullgöra första

tjänstgöringen i tvenne omgångar. Under andra omgången förutsättas här

avsedda värnpliktiga tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Vad slutligen angår den fast anställda manskapskadern, föreslog försvarsrevisionen,

att för Gotlands infanteriregemente skulle beräknas 120 volontärer

i och för tillgodoseende av säkerhetsbesättning å Gotland. Av kostnadsskäl

har jag icke ansett mig kunna biträda detta förslag.

Vid beräknandet av regementenas fredsstater har jag, såsom förut nämnts,

utgått från det behov av befäl m. m., som förefinnes under sommarhalvåret

vid utbildningen av flertalet värnpliktiga. Under nämnda tid organiseras

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr •'')(/. 57

vid varje infanteriregemente sex kompanier för de till linjetjänst ullatjna rärnpliktiga

i allmänhet. För utbildningen vid dessa kompanier beräknas den

befiilspersonal, som är angiven i den nedan införda tablån över bofälsbeliovet

och föreslagna stater vid infanteriet under rubriken normalregemente.

Utöver nämnda personal erfordras dessutom befäl för i det föregående

omnämnda särskilt organiserade kompanier vid Svea livgarde. Kronobergs regemente

och Norrbottens regemente.

Vad beträffar behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal rn. Jl.,

hava endast vissa mindre jämkningar uti revisionens förslag ansetts erforderliga.

Med hänsyn till den utökning av Svea livgarde och Kronobergs regemente,

som betingats av den föreslagna indragningen av Karlskrona och

Vaxholms grenadjärregementeu, har det synts nödvändigt att vid vartdera

av ifrågavarande regementen beräkna ytterligare en major och en löjtnant

(regementsadjutant). Vid Kronobergs regemente har även tillkommit viss ytterligare

personal, avsedd för detachementet i Karlskrona.

Enligt revisionens förslag hava dessutom vid vartdera av Göta livgarde

och Kronobergs regemente beräknats 1 officer som adjutant hos kommendanten

i Vaxholms fästning respektive befälhavande amiralen i Karlskrona.

Dessa adjutanter böra enligt 1924 års försvarsproposition innehava kaptens

grad. Den vid Göta livgarde beräknade adjutanten har, då detta regemente

föreslagits till indragning, uppförts å staten för Svea livgarde. Av samma

skäl har en för Göta livgarde beräknad pensionerad officer, avsedd för tjänstgöring

uti avdelningen för värnplikts- och landstormsärenden, uppförts å

staten för Svea livgarde.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition hava vidare de för handräckningstjänsten

av revisionen avsedda två korpralerna icke upptagits.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår har slutligen det för

normalregementet beräknade personalbehovet minskats till följd av den för

dessa truppförband föreslagna begränsade organisationen.

En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti efterföljande

tablå.

Tablå över befälsbehovet och föreslagna stater vid infanteriet.

Officerare

Under-

office-

rare

Under-

befäl

Pensio-

nerade

Normalregemente.

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer

Korpraler

Officerare

Under-

officerare

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom regementet .......................

6

13

7

20

2

23

Regementsofficerare m. fl................

1

1

2

1

3

7

*)4

Utom regementet beordrad personala)

—

2

11

5

15

1

—

Summa

1

1

2

9

27

7

19

37

24

—

4

Föreslagen stat

1

1

2

10

26

8

18

87

24

—

4

'') 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunderofficer.

a) Den utom truppförband beordrade personalen angives bär och i det följande medelst

hela tal. Bråkdelar hava sålunda utelämnats.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

-

Officerare

Under-

offi-

cerare

Under

befäl

Pensio-

nerade

''

Svea livgarde.

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

i-------------—

! Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer

Korpraler

Officerare

Under-

officerare

Personal, tjänstgörande vid kompani

j inom regementet..........................

—

—

10

21

10

11

44

39

—

I Regementsofficerare m. fl................

1

1

3

52

4

1

7

2

—

3)1

54

Utom regementet beordrad personal

—

—

2

11

—

5

15

1

—

Summa

1

1

3

14

36

11

23

61

40

1

4

Föreslagen stat

1

1

3

15

35

11

23

61

40

1

4

Kronobergs regemente.

; Personal, tjänstgörande vid kompani

19

inom regementet .......................

—

—

—

9

9

13

38

35

—

Regementsofficerare m. fl................

1

1

3

4)2

4

1

7

2

—

—

58

Utom regementet beordrad personal

—

—

—

2

11

5

15

1

—

—

Summa

1

1

3

13

34

10

25

55

36

—

8

Föreslagen stat6)

Norrbottens regemente.

1

1

3

14

33

11

24

55

36

—

8

Personal, tjänstgörande vid kompani

13

20

26

inom regementet.........................

—

—

9

7

9

—

_

Regementsofficerare m. fl................

1

1

3

1

7)5

1

7

2

—

—

54

Utom regementet beordrad personal

—

—

—

2

U

—

5

15

2

_

Summa

1

1

3

12

29

8

21

37

28

—

4

Föreslagen stat

Västerbottens regemente.

1

1

3

12

29

9

20

37

28

—

4

Personal, tjänstgörande vid kompani

17

inom regementet...........................

—

—

—

5

11

5

7

19

—

Regementsofficerare m. fl. ...............

1

1

1

i

3

1

7

2

—

—

*)4

Utom regementet beordrad personal

—

—

—

2

11

—

5

15

1 :

—

Summa

1

1

1

8

25

6

19

34

20

—

4

Föreslagen stat

1

1

1

9

24

8

17

34

20

—

4

Gotlands Infanterikår.

Personal, tjänstgörande vid kompani

inom kåren .................................

—

—

—

4

9

4

5

19

16

—

Regementsofficerare m. fl................

—

~

1

2

1

5

1

—

—

52

Utom kåren beordrad personal.........

_

—

1

2

-

1

3

—

—

Summa

_

1

—

6

13

5

11

23

16

—

2

Föreslagen stat

—

1

6

13

5

11

23

16

2

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare ocli 1 vapenunderofficer.

*) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos kommendanten i Vaxholms fästning.

s) Avsedd för inskrivningsväsendet.

4) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos befälhavande amiralen i Karlskrona.

6) 2 biträden åt regementsintendentema (därav 1 i Karlskrona), 1 förrådsförvaltare (i

Karlskrona), 2 vapenunderofficerare (därav 1 i Karlskrona) och 3 expeditionsunderofficerare

(därav 1 i Karlskrona).

6) Härav beräknas för detachementet i Karlskrona: 1 major, 4 kaptener (därav 1 adjutant

hos befälhavande amiralen), 7 subalternofficerare, 3 fanjunkare, 5 sergeanter, 18 furirer

och 12 korpraler.

''•) Därav 1 löjtnant avsedd som adjutant hos kommendanten i Boden.

8) 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Knmjl. Maj:t.-i proposition nr f)(J.

V och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener

och subalteruofficerare resp. fanjunkare och sergeanter hava vissa

jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av sxibalternofficerarna beräknas så- Av furir erna hänföras till 1. klassen:

som löjtnanter: vid normalregemente .................... 12

vid normalregemente................

10

» Svea livgarde .......................

. .. 20

» Svea livgarde.....................

. 25

» Kronobergs regemente ........

.... 18

» Kronobergs regemente ...

. 24

» Norrbottens regemente.......

.... 12

» Norrbottens regemente ....

.. 21

» Västerbottens regemente... .

.... 11

» Västerbottens regemente .

.. 18

och

och

» Gotlands infanterikår...........

.... 8

» Gotlands infanterikår ........

.. !)

Yad vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningsmän beträffar, har

deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av försvarsrevisionen

angivna beräkningsgrunderna. I stället för benämningen »gevärshantverkarmanskap»

användes här och i det följande beteckningen »vapenliantverkarmanskap».

Den civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.

I stället för benämningen »gevärshantverkare» användes här och i det fölande

beteckningen »vapenhantverkare».

Sammanfatta! n g.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation, har

efterföljande förslag till personalstater för de olika infanteriförbanden upprättats.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

60

Livregementets grenadjärer.......

13 regementen = Livregementets

grenadjärer ...................

Svea livgarde...........................

Kronobergs regemente ............

Norrbottens regemente ............

Västerbottens regemente .........

Gotlands infanterikår ...............

Summa personal

Infuu
-

Officerare

Under-

office-

rare

Man-

Överstar

Överstelöjtnanter

Majorer

Kaptener

Löjtnanter

Underlöjtnanter och

fänrikar

Fanjunkare

Sergeanter

Underbefäl

Furirer

Korpraler

Vice-

korpraler

1. klass.

2. klass.

1

1

2

10

19

7

8

18

12

25

24

24

13

13

26

130

247

91

104

234

156

325

312

312

1

1

3

15

25

10

11

23

20

41

40

40

1

1

3

14

24

9

11

24

18

37

36

36

1

1

3

12

21

8

9

20

12

25

28

28

1

1

1

9

18

6

8

17

11

23

20

20

—

1

6

9

4

5

11

8

15

16

16

18

19

38

196

363

135

156

347

237 491

476

476

’) Härav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

a) Härav 1 avsedd för detachementet i Karlskrona.

3. Kavalleriet.

Enligt nuvarande organisation är vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena,

nämligen Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets

husarer, Smålands •husarregemente, Kronprinsens husarregemente

och Norrlands dragonregemente, i fred organiserat å regementsstab

samt fem skvadroner. Under vissa tider av året hava genom utbrytning

från skvadronerna bildats dels en särskild kulsprutetropp om två kulsprutor,

dels ock en särskild signalavdelning.

Yartdera av Skånska husar- och dragonregementena åter är avsett att

organiseras å regementsstab samt två bataljoner om fyra skvadroner. I avvaktan

på uppsättande av Norrbottens kavallerikår, vilken skulle bestå av

kårstab och två skvadroner, har emellertid tillsvidare varje bataljon varit

organiserad å fem skvadroner. Jämväl vid dessa båda regementen hava

genom utbrytning från skvadronerna under vissa tider av året bildats en

särskild kulsprutetropp och två särskilda signalavdelningar.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonal

ej medräknad -— skall enligt organisationen utgöras av:

vid vart och ett av de sex fördelningsJcavalleriregementena:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr f>().

I>1

terlet.

ska

P

(uto in m

11 s i k

man

skap

)

Clvll-

mllitär

personal

Arvoden

åt pen- sionerade

Volontärer

Best

i 1 1 n i n g

s m ii

n

V apenhantverkare

Förrå dsvaktmästare

__

Underofficerare

Officerare

Sjukvårdsmanskap

Hov- slagar- man - skap

Vapenliantverkar-

manskap

Furirer

Korpraler

Vice-

korpraler

Meniga

Vice-

korpraler

Furirer

2. klass.

Korpraler

Vice-

j korpraler

v

<D

3.

ciq’

p

1. klass.

2. klass.

37

1

1

2

2

2

1

1

i

i

i

1

1

4

481

13

13

26

26

26

13

13

13

13

13

13

13

— '' 52

61

1

1

2

2

2

1

*) 2

1

1

1

1

1

1 1 4

55

1

2; 2

2) 3

2

’)8

2) 2

2) 2

1

s> 2

1

1

1

— 8

37

1

1

2

2

2

1

1

1

1

1

1

1

— 1 4

34

1

—

2

i

2.

1

1

—

1

1

1

1

— 4

23

—

1

—

i

1

1

—

1

—

1

1

1

— | 2

728

18

19

37

36

38

20

20

18

19

19

19

19

1 | 78 j

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter och

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

30 korpraler och

228 volontärer.

b) BestäUningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

vid vartdera av Skånska husar
Offlcerare

s

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 1. klassen,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 hantverkskorpral.

Clvilmilitnr personal:

1 gevärsliantverkare.

och dragonregementena:

11 ryttmästare,

21 löjtnanter och

9 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Departements
chefen.

Kungl. Majtts proposition nr 50.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

16 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

8 furirer av 1. klassen,

32 furirer av 2. klassen,

48 korpraler och

414 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

vid Norrbottens kavallerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

2 ryttmästare,

6 löjtnanter och

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 fanjunkare och

4 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

3 furirer av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 1. klassen,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

6 hovslagarkorpraler,

7 liovslagarryttare o.ch

1 hantverkskorpral,

Civilmilltär personal:

2 gevärshantverkare.

8 furirer av 2. klassen,

12 korpraler och

92 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvård skorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkorpral,

2 liovslagarryttare och

1 gevärshantverkarkorpral.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens

organisation i fred på högre och lägre truppförband», är kavalleriet avsett

att utgöras av Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Skånska

kavalleriregementet (Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente. De tre

förstnämnda regementena föreslås bliva organiserade vartdera å tre vanliga

skvadroner och en teknisk skvadron. För Norrlands dragonregemente tillkommer

därjämte en till Boden förlagd skvadron.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst

uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet beräknats till sammanlagt 595

man, vilket motsvarar 35 man per skvadron. Enligt försvarsrevisionens

förslag beräknades endast 20 man per skvadron. Av skäl, som anförts uti 1924

års försvarsproposition, anser jag emellertid, i likhet med försvarsutskottet,

nödvändigt att beräkna antalet per skvadron till 35 man. För varje skvadron

böra ifrågavarande värnpliktiga lämpligen i regel sammanföras till en särskild

övningsavdelning eller tropp.

Studenter och likställda förutsättas under första tjänstgöringens första omgång

i enlighet med försvarsrevisionens förslag komma att organiseras på

en för hela kavalleriet gemensam avdelning. Under andra omgången av

nämnda tjänstgöring böra ifrågavarande värnpliktiga, liksom vid infanteriet,

tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

<53

Under repetitiotisövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras på

två eller tre troppar. Dessutom organiseras erforderliga signal-, knlspruteocli

pansarbilförband samt staber ocli triingformationer.

BefälspersoncHen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas i överensstämmelse

med försvarsrevisionens förslag. Så är även fallet med behovet

av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.

Det sålunda beräknade befälsbeliovet framgår av nedanstående tablå. A

denna angivas även erforderliga tillägg för utom regemente beordrad personal.

Tablå liver personalbehovet, och föreslagna stater vid kavalleriet. * l

1. Samtliga regementen, utom Norrlands

dragonregemente.

Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola

inom regementet ........ .............................

Kegementsofficerai-e in. fl.......... ....................

Utom regementet beordrad personal...............

Summa

Föreslagen stat

2. Norrlands dragonregemente.

Bland personal, tjänstgörande vid skvadron

(skola) inom regementet, tillkomma ...........

Summa

Föreslagen stat

Officerare

Under-

office-

rare

Under-

befäl

! Pensionerade under- officerare

O:

1 o

►i

®

P

! ►*

Överstelöjtn.

och majorer

Ryttmästare

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furir er

Korpraler

_

4

10

4

6

18

20

i 1

i

1

i

i

2

3

3

*)4

—

—

1

8

—

1

2

—

1

i

6

19

5

9

23

23

4

1

i

7

18

5

»

23

23

4

i

3

i

1

5

6

1

i

7

22

6

10

28

29

4!

! i

i

8

21

«

10

28

29

4 1

l) 1 biträde åt regementsinteudenten, 1 vapenunderofftcer, 1 uppbördsman för furage m. m.

och 1 expeditionsunderoffleer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet ryttmästare

och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom

dessa personalkategorier företagits.

Av subalternofficerarna - beräknas såsom löjtnanter:

vid Norrlands dragonregemente .................................................................. 15

» vart och ett av övriga regementen ....................................................... 13

Av furirerna hänföras till 1. klassen:

vid Norrlands dragonregemente ................................................................... 6

» vart och ett av övriga regementen ....................................................... 5

Antalet meniga volontärer, bestäUningsmän och civilmiUtär personal beräknas

i enlighet med försvarsrevisionens förslag.

Sammanfattning. *

I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,

hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upprättats.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kavalleriet.

Officerare

Under-

office-

rare

Manskap

(utom musikraanskap)

Civil-

milltär

per-

sonal

Arvoden

åt

pensio-

nerade

Överstar

O

<

ro

-i

■j.

ro

Jäs

IT

P

B

c+-

ra

►i

Majorer

Ryttmästare

Löjtnanter

| Underlöjtnanter och fänrikar |

Fanjunkare

Sergeanter

Under

befäl

-

--

O

O

ö_

p:

ro

Be

Sjuk-

vårds-

manskap

ställningsm

Hov-

slagar-

manskap

än

Vapen- hant- verk ar- manskap

.

V apenhantvcrkare

3*

ro

►i

O

»5

ro

ro

*■<

P

ro

Furircr

Korpraler

Furirer 2. klass

Korpraler

S

ro

s

o3‘

B

Furirer 2. klass

Korpraler

2

ro

2.

crq’

JO

Korpraler

1. klass

2. klass

—''

Livregementets

dragoner .........

i

l

7

13

5

5

0

5

18

23

180

i

i

2

>)3

4

4

i

i

4

Livregementets

husarer............

i

L

7

13

5

5

9

5

18

23

180

i

i

2

1

4

4

i

i

4

Skånska kavalleri-

regementet......

i

1

7

13

5

5

9

5

18

23

380

i

i

2

1

4

4

i

i

4

Norrlands dragon-

regemente ......

1

1

8

15

6

6

10

6

22 i 29

225

i

i

3

1

5

5

i

i

4

Summa personal

4

~2

29

54

21

21

37

21

76 98 705

4

4

9

611717

4

4

16

*) Därav 1 avsedd för ridskolan och 1 för bestridande av hovelngartjänsten vid generalstabens stall.

4. Artilleriet.

Nuvarande Fördelningaartilleriregementena äro —- med vissa undantag för Wendes

organisation. ^ Norrlands artilleriregementen — för närvarande organiserade å

Fördelnings- °

artilleriet. regementsstab,

tre fältkanondivisioner, bestående av divisionsstab och tre (vid den ena

divisionen endast två) batterier om fyra 7,6 cm. kanoner, samt

en fältbaubitsdivision, bestående av divisionsstab och tre batterier om

fyra 10,6 cm. haubitser.

Antalet batterier per regemente utgör således i regel 11 och pjäsantalet

44, därav 32 kanoner och 12 haubitser.

Vid Wendes artilleriregemente tillkommer en ridande division om två

fältkanonbatterier, avsedd att vid mobilisering ingå i kavallerifördelningen.

Av Norrlands artilleriregemente är en division förlagd till Boden. Denna

division, vilken icke ingår i Bodens trupper utan är avsedd för det tidiga

gränsförsvaret, består av två fältkanonbatterier och ett fälthaubitsbatteri.

Av de tre övriga till Östersund förlagda divisionerna bestå två av vardera

tre fältkanonbatterier och den återstående av ett fältkanon-, ett fälthaubitsoch

ett bergsbatteri. För sistnämnda batteri erforderliga bergshaubitser

hava under år 1924 tilldelats regementet.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonal

ej medräknad — utgöres enligt normalorganisationen av:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

05

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener,

20 löjtnanter och

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Umlerofflccrnre:

15 styckjunkare och

30 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

18 furirer av 1. klassen,

Utöver nämnda personal tillkomma:

vid Wandes artilleriregemente:

1 major,

2 kaptener,

3 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

2 styckjunkare,

6 sergeanter,

3 furirer av 1. klassen,

vid Norrlands artilleriregemente:

2 kaptener,

1 löjtnant,

1 underlöjtnant,

1 styckjunkare,

2 sergeanter,

2 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

44 konstaplar och

176 volontärer.

b) Beställning smän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

3 sj ukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

2 liantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 liovslagarkonstaplar och

5 liovslagarartillerister.

7 furirer av 2. klassen,

8 konstaplar,

32 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen och

1 hovslagarartillerist;

3 furirer av 2. klassen,

4 konstaplar,

16 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist

1 hantverksartillerist, och

1 hovslagarartillerist.

Gotlands artillerikår är för närvarande organiserad å kårstab samt två

fältkanonbatterier, ett fältliaubitsbatteri och ett tungt 15 cm. haubitsbatteri.

Den fast anställda personalen —

göres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

10 löjtnanter och

4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 styckjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

7 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

musikpersonalen ej medräknad — ut
22

konstaplar och

88 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

samt. 44 hå/t. (AV 50.)

Gotlands

artillerikär

3941 24 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Positions
artilleri
regementet.

Bodens

artilleri
regemente.

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Enligt nuvarande organisation är Positionsartilleriregementet organiserat

å regementsstab och tre divisioner. Varje division består av divisionsstab

och två batterier om fyra 15 cm. haubitser. Antalet batterier utgör således

6 och pjäsantalet 24. Vid mobilisering uppsätter regementet ytterligare visst

antal batterier.

Regementets fast anställda personal — läkar-, veterinär- och musikpersonal

frånräknad — utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

12 löjtnanter och

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare och

24 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

10 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar och

96 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskon staplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

Bodens artilleriregemente är för närvarande organiserat å regementsstab

och två bataljoner. Varje bataljon består av bataljonsstab och fyra fästningsartillerikompanier.

Förutom fortpjäser finnas jämväl rörliga formationer av

8 cm. äldre kanoner, 15 cm. haubitser m. fl. pjäser.

Regementets fast anställda personal —- musikpersonal icke medräknad —

utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

16 kaptener,

17 löjtnanter och

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare och

32 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 konstaplar och

136 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

1 liovslagarkonstapel och

1 liovslagarartillerist.

s. 7 Kontrollera mot PDF

07

Kungl, Maj:ts proposition nr ftO,

Karlsborgs artillerikår organiserades enligt 1914 års härordning å kårstab

samt 4 fästningsartillerikompanier. Sedan det emellertid under krigsåren

befunnits nödigt att utöka det tunga fältartilleriet, liar i samband med en

ombeväpning en omorganisation av kåren skett, och består densamma för

närvarande av kårstab samt två batterier om fyra 10 cm. kanoner och två

batterier om två 21 cm. liaubitser. Dessutom finnas vissa fortpjäser.

Kårens fast anställda personal —■ musikpersonalen icke medräknad —

utgöres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

7 kaptener,

8 löjtnanter och

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

7 styckjunkare och

14 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

6 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

16 konstaplar och

68 volontärer.

b) Beställningsmän :

1 sjukvård sfur ir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel och

1 hantverksartillerist.

Artilleriet förutsattes enligt den i det föregående lämnade redogörelsen för

»Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband» komma att utgöras

av dels de fyra fördelningsartilleriregementena, nämligen Svea artilleriregemente

(Uppsala), Göta artilleriregemente (Göteborg), Wendes artilleriregemente

(Kristianstad) och Norrlands artilleriregemente (Östersund), dels

Gotlands artillerikår (Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet

(Jönköping), Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens

artilleriregemente (Boden). Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet,

medan övriga artilleritruppförband tillhöra fältartilleriet.

Vad först fördelningsartilleriregementena angår, böra dessa i enlighet med

1924 års av försvarsutskottet uti förevarande hänseende tillstyrkta proposition

hava ensartad organisation och beväpning. Den nuvarande beväpningen

med 7,5 cm. kanoner och 10,5 cm. liaubitser bör kompletteras med 15 cm.

haubitsmateriel, varjämte den nu vid Norrlands artilleriregemente befintliga

bergshaubitsmaterielen fortfarande bör vara tilldelad nämnda regemente.

Under tiden för den första tjänstgöringen torde vidare, i överensstämmelse

med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, fördelningsartilleriregementena

böra organiseras på sex batterier. I enlighet med samma förslag bör fördelningen

av batterierna på olika pjästyper bestämmas av Kungl. Maj:t med

hänsyn till mobiliseringsförhållandena.

Under repetitionsövningarna torde regementena böra organiseras på 9

batterier på sätt likaledes föreslagits av försvarsutskottet.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linje,

tjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet i dess helhet beräknats

Karlfiborgs

artillorikSr.

Departements
chefen.

Fördelningsartillerirogementena.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

till sammanlagt 2,835 man. Denna styrka beräknas bliva fördelad på de

olika truppförbanden sålunda:

Fördelningsartilleriregementena, tillsammans................................. 1,600 man

Gotlands artillerikår ........................................................................ *) 110 »

Norrbottens artillerikår..................................................................... 135 »

Arméartilleriregementet..................................................... 340 »

Luftvärnsartilleriregementet .................................................... 290 »

Bodens artilleriregemente .............................................................. 360 »

Summa 2 835 man.

Den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskon tingen ten,

400 man, fördelas på de sex batterierna samt på regementsvis anordnade

signal- och andra skolor.

Vad utbildningen av studenter och likställda beträffar, synes försvarsrevisionens

förslag böra följas med de jämkningar, som betingats av den i det

föregående föreslagna uppdelningen av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

Befälspersonalen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas efter

samma grunder, som av försvarsrevisionen tillämpats.

Detsamma gäller behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl., - med undantag av att antalet majorer, i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott

föreslagit, minskats från 3 till 2.

Det för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbehovet framgår

av efterföljande tabell.

•

Officerare

Under-

off.

Under- befäl j

i Hd

pU CD

Överstar j

B

P

3

et-

0

1

0

<

(0

QD

»

Q

er

1

Majorer

Kapteuer

Snbaltern-

officorare

Styckjunkare

Sergeanter

Furirer

Konstaplar

H 02

H+S O

Bp

o ©

CD H

H P

P P- H ©

CD

Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)

inom regementet ..............................

Regementsofficerare m. fl..................

i

1

2

6

2

14

1

6

2

u

93

3

31

92

6

94

—

Utom regementet beordrad personal......

3

u

-1

Summa

i

1

2

11

26

8

17

39

36

4

Föreslagen stat....................................

i

1

2

11

26

8

17

39

36

4

9 Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 furirer.

9 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapennnderofficer, 1 expedition Bunder officer och 1 uppbördsman

för furage m. m.

Av subalternofficerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas enligt normalorganisationen 13 och vid Wendes

artilleriregemente 14 vara furirer av 1. klassen.

9 Därav 60 man från Gotlands inskrivningsområde och 50 man från fastlandet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 69

För varje regemente beräknas antalet meniga volontärer till 105 samt antalet

beställning sm än enligt försvarsrevisionens förslag.

I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (Del 1, sid. 417), förutsattes

Gotlands artillerikår komma att under tiden för första tjänstgöringen organiseras

på två batterier. Under repetitionsövningarna böra i enlighet med

1924 års försvarsproposition dessa båda batterier organiseras på fyra pjäser,

varjämte kadrar till ytterligare två batterier böra uppsättas.

Gotlands artillerikår förutsättes vara motoriserad.

Såsom av vidstående tabell framgår, beräknas årskontingenten till linjetjänst

uttagna värnpliktiga i allmänhet till 110 man, nämligen 60 från Gotlands

inskrivningsområde och 50 från fastlandet.

Med avseende å sättet för utbildningens organiserande gäller i tillämpliga

delar vad därom anförts i fråga om fördelningsartilleriregementena.

Befälsbeliovet har beräknats på sätt, nedanstående tabell utvisar.

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

3 hd

&. CD

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Subaltern-

officerare

Styck-

junkare

J Sergeanter

Furirer

Konstaplar

HJ CO

2.0

ph 3

2 8

CD

H P

P P-

^ CD

CD

Personal, tjänstgörande vid bat- teri (skola) inom kåren .........

2

5

2

4

11

13

Regementsofficerare m. fl.........

_

1

_

2

2

1

3

2

1

*) 2

Utom kåren beordrad personal...

—

—

1

5

2

Summa

—

1

—

5

12

3

7

15

14

2

Föreslagen stat.......................

—

1

—

5

12

8

7

15

14

2

*) 1 vapemmderoffioer och 1 expedition sund erofficer.

Av subalternofficerarna beräknas 9 vara löjtnanter.

Av de 15 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å staten

5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 10 såsom furirer av 2.

klassen.

Antalet meniga volontärer upptages liksom i försvarsrevisionens förslag till 71.

Ävenledes beräknas antalet beställningsmän enligt revisionens förslag, dock

att liovslagarpersonalen ersatts med hantverkspersonal.

Med avseende å såväl den allmänna organisationen av Norrbottens artillerikår

som utbildningens organiserande vid denna kår gäller vad som sagts

om Gotlands artillerikår.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet

beräknas till 135 man.

Befälsbehovet beräknas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit.

Detsamma framgår av nedanstående tabell.

Gotlands

artillerikär.

Norrbottens
artillorikSr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Arméartilleri
regementct.

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

p hd

Pa CD

Överstar

Överste-

löjtnantei

Majorer

Kaptener

Subaltern

officerare

Styck-

junkare

Sergeante

Furirer

Konstapla

H CO

&o

P5 P

O <P

CD H

t-i p

CD

>4

Personal, tjänstgörande vid b åt-

teri (skola) inom kåren ........

—

—

_

2

4

2

4

10

10

—

Regementsofficerare m. fl.......

—

—

1

1

—

—

1

2

—

02

Utom kåren beordrad personal..

—

—

-

1

5

—

1

2

—

Summa

—

—

1

4

9

2

6

14

10

2

Föreslagen stat..........

—

-

1

4

9

2

6

14

10

2

l) 1 expeditionsunderofficer, tillika vapenunderofficer, och 1 kasernunderofficer, tillika

väbel in. m.

Av subalternofficerarna beräknas 7 vara löjtnanter.

Av furir erna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas liksom i revisionens förslag till 20.

Antalet beställning smän beräknas på samma sätt som uti revisionens förslag.

I enlighet med vad som föreslagits i 1924 års försvarsproposition, synes

allt för markstrid avsett tungt artilleri — utom de enligt detta förslag fördelningsartilleriregementena

tilldelade 15 cm. haubitsbatterierna — böra

jämte de från ingenjörtrupperna överförda ballongformationerna sammanföras

till Arméartilleriregementet. Detta regemente bör organiseras efter de i

samma proposition angivna grunderna, nämligen på en division om tre 15

cm. haubitsbatterier, en division om två 10 cm. kanonbatterier och en division

om två 21 cm. haubitsbatterier jämte ett direkt under regementschefen

ställt ballongbatteri. Regementet förutsättes i sin helhet bliva motoriserat.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet

beräknas till 340 man.

Befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

|

j

P M ''

p hj

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

... _

Kaptener

Subaltern-

officerare

Styckjunkare

Sergeanter

Furirer

Konstaplar

ensionerade

derofficerare

j Personal, tjänstgörande vid bat- teri (skola) inom regementet

Regementsofficerare m. fl......

Utom regementet beordrad per- sonal .................................

1

1

2

8

2

3

19

1

11

8

2

15

2

3

33

2

4

33

2

b 3

Summa

1

1

2

13

31

10

20

39

35

1

3 j

Föreslagen stat ..................

1

1

2

13

31

10

20

39

35

3

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderoffieer.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

Av subalternofficerarna beräknas 22 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontär er beräknas till 113.

Antalet beställning smän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets

förslag synes den nuvarande Karlsborgs artillerikår böra omorganiseras till

ett iAiftvärnsartilleriregemente. Till detta sammanföras såväl det rörliga som

det fasta luftvärnsartilleriet med därtill hörande från ingenjörtrupperna överförda

belysningsformationer.

Regementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna

organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett strålkastarbatteri,

och den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen bör

under repetitionsövningarna, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats,

under lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna, erhålla sin utbildning

på respektive orter.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

till 290 man.

I Luftvärnsartilleriregementets stat upptagas endast regementsofficerarna,

underofficerarna samt manskapet. Vid regementet tjänstgörande kompaniofficerare

förutsättas kvarstå vid vederbörligt artilleritruppförband och på

Luftvärnsartilleriregementets stat uppbära arvoden till lönerna motsvarande

belopp.

Det i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit beräknade

befälsbehovet framgår av nedanstående tabell. * I

!

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

B ^

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

•p

►tf

ct-

O

tf

a>

Subaltern

officerare

w

$

o

Ä

tf

tf

pr

p

Sergeante:

Furirer

Konstapla

ensionerade

derofficerare

H

a»

n

Personal, tjänstgörande vid bat-

teri (skola) inom regementet

—

—

—

5

20

5

11

18

22

—

| Regementsofficerare m. fl.......

i Utom regementet beordrad per-

1

—

i

2

1

1

2

2

2

‘) 3

sonal .................................

—

—

—

—

—

—

—

3

—

—

Summa

1

—

i

7

21

6

13

23

24

3

1

Föreslagen stat

1

—

i

8

20

G

13

23

24

3

*) 1 biträde ät regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expedition sunderofficer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener

och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom

dessa personalkategorier företagits.

Subalternofficerarna beräknas samtliga vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 8 såsom furirer av 1. klassen.

*

Luftviirns
artilleri
regoineritet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Bodens

artilleri
regemente.

Antalet meniga volontärer beräknas till 74.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, som i detta hänseende tillstyrktes

av försvarsutskottet, synes Bodens artilleriregemente böra under

tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om vardera

två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för det fasta och

en för den rörliga bestyckningen. Denna organisation bibehålies under

repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta batterier

erhålla bemanning, något som ock tidvis kan vara lämpligt under

första tjänstgöringen.

Den rörliga bestyckningen förutsättes bliva motoriserad.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

till 360 man. Av denna årskontingent förutsättes hälften inrycka till första

tjänstgöring på hösten under första värnpliktsåret samt den återstående

hälften under andra året.

Utbildningen synes böra organiseras enligt de i nämnda proposition angivna

grunderna.

Befälsbehovet beräknas, på sätt försvarsutskottet föreslagit, enligt nedanstående

tabell.

,

1

Officerare

Under-

off.

Under-

befäl

§ h3

CL CD

Styckjunkare

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Subaltern-

officerare.

Sergeanter

Furirer

Konstaplar

2, o''

th S3

a cd

CD M

►i fo

p q_

CD

Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)

inom regementet ...............................

—

—

—

6

15

6

12

31

28

—

Regementsofficerare m. fl......................

i

i

2

1

1

1

4

2

2

l)3

Utom regementet beordrad personal ......

—

—

—

3

*''>11

—

3

6

—

Summa

i

1

2

10

27

7

19

39

30

3!

Föreslagen stat

i

i

2

11

26

8

18

39

30

31

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

3) Därav 1 löjtnant, adjutant hos kommendanten i Boden.

För erhållande av eu gynnsammare proportion mellan antalet kaptener

och subalternofficerare respektive styckjunkare och sergeanter hava vissa

jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av subalternoffieerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas i staten 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas till 105.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation, hava

nedanstående personalstater för de olika artilleri truppförbanden upprättats.

\

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Artilleriet.

7:s

—

—

Under-

1

Officerare

office-

Manskap (utom musikmanskap)

*0

rare

a> :

o 1

1

C

B

&

CD

Underbefäl

Beställningsmän

o 1

o

CD

B

g

O- 1

O:

O:

<

CD

g

in

r?

.o:

jO:

B

P

02

o2

Furirer

**

O

Sjukvårds-

manskap

Hovslagar- manskap

Hantverks-

manskap

S i

CD

o

►c

a~

O

>zr.

er;

*

O

rej

B-

*1

<D 1

03

--Ti.

CD

p

p

o

B

B

B

P

B

B

1

o

CD

B

CD

o

0

B-

p:

B

1

p

►1

CD

o

►i

t—1

pr

p

ce

CD

tO

E

p

00

00

OT

c-f-

P

•d

p”

►1

>1

CD

B

B

CD

B

to

pr

w

O

B

M

P

Meniga

b’

CD

B

CO

E

O

B

P

»d

Meniga

b’

CD

B

to

E

w

o

B

in

P

Meniga

3

o

CD

B

P

B

p

►i

B

B

CD

B

p

CO

CO

CD

B

p

cn

00

B

B

3

Svea artilleriregemente

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Göta artilleriregemente

Wendes artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

1

i

2

11

18

8

8

18

14

27

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Norrlands artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

1

2

3

1

3

4

1

2

2

4

Gotlands artillerikår......

i

5

9

3

3

7

5

10

14

71

1

1

1

2

*)2

2

2

Norrbottens artillerikår

—

—

1

4

7

2

2

6

5

9

10

20

—

1

1

—

1

1

—

—

2

Arméartilleriregementet

Luftvärns artillerirege-

1

i

2

13

22

9

10

20

13

26

35

113

1

2

2

—

—

—

2

4

3

3

1

_

1

8

20

_

6

13

8

15

24

74

1

1

1

_

_

_

2

3

2

3

Bodens artillerirege-

mente .....................

1

i

2

11

18

8

8! 18

13

26

30

105

1

2

3

_

—

—

2

3

3

3

Summa personal2)

7

7

14

85

148 54

61 133

97 191257

CO

o

w>

1

! ''8

15

20

; 4

13

17

12

20

18

29

'') Därav 1 utbildad även som hovslagare.

s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)

stat, nämligen:

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnantei-), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,

5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,

-t korpraler (konstaplar) och 15 meniga volontärer för belysningsformationerna.

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,

4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.

5. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Till ingenjörvapnet, sådant detsamma blivit genom 1914 års härordning

sammansatt, räknas dels fortifikationen, omfattande officerare och underofficerare

samt erforderlig civilmilitär och civil personal under chefskap av

en officer av generalitetet, dels ock ingenjörtrupperna, omfattande personalen

av manskapsgrad, likaledes stående under fortifikationsgeneralens

chefskap.

Med bortseende från läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonalen,

ingår i fortifikationen följande, å en gemensam stat uppförda personal, nämligen

:

Officerare:

3 överstar, 58 kaptener,

4 överstelöjtnanter, 66 löjtnanter och

10 majorer, 32 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Ingenjör
trupperna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Underofficerare:

49 fanjunkare och

98 sergeanter.

Civilrailitär personal:

11 fortifikationskassörer,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid ingenjörtrupperna

och dels vid fortifikationens huvudstation samt vissa staber.

Enligt 1914 års härordning skola ingenjörtrupperna organiseras å fem

särskilda kårer, nämligen Svea och Göta ingenjörkårer, Fälttelegrafkåren

samt Bodens och Norrlands ingenjörkårer.

Yardera av Svea och Göta ingenjörkårer skall enligt härordningen organiseras

å kårstab samt fyra fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani

(avsett för Vaxholms respektive Karlskrona kustfästning), ett park(brokolonn-)kompani

och ett tyg-(belysnings- och minör-)kompani.

Enligt härordningen skola ifrågavarande två kårer hava följande manskapspersonal,

nämligen:

Svea ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

G liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårclsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

Göta ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

På grund av lokala förhållanden ävensom talrika vakanser hava vid vardera

av Svea och Göta ingenjörkårer hittills uppsatts endast tre fältingenjörkompanier.

På grand därav att kasernetablissementet för Norrlands ingenjörkår ännu

icke uppförts, har denna kår icke kunnat organiseras, utan är det för kåren

avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på Svea och Göta ingenjörkårer.

I och för liandhavande av kårens till Östersund redan förflyttade materiel

— de större förrådsbyggnaderna hava nämligen kommit till utförande ■—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

75

liar dock en mindre kontingent sedan år 1920 varit förlagd till Jämtlands

fältjägarregementes kasernetablissement i Östersund.

Fälttelegraf kåren, vilken är avsedd för armén i dess helhet, är organiserad

å kårstab samt två fälttelegrafkompanier, ett radiokompani, ett ballongkompani,

ett flygkompani, ett parkkompani och ett tygkompani. Därjämte

tillkommer ett detachement i Boden.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

10 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksfurirer av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårds furir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvår ds vicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

1 hovslagarsoldat.

1 gevärshantverkarkorpral,

Bodens ingenjörkår, vilken är avsedd för Bodens fästning, skall enligt

1914 års härordning organiseras å kårstab samt fyra fästningsingenjörkompanier

och ett tyg-(minör-, belysnings- och park-)kompani.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

3 furirer av 1. klassen,

6 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och

1 liovslagarvicekorpral.

5 hantverkskorpraler,

Organisationen är ännu icke helt genomförd. Av samma skäl, som anförts

i fråga om Svea och Göta ingenjörkårer, hava sålunda hittills endast

två fästningsingenjörkompanier kunnat organiseras.

Norrlands ingenjörkår skall enligt härordningen organiseras på kompanier

på enahanda sätt som Svea och Göta ingenjörkårer, dock att något fästningsingenjörkompani

icke uppsättes.

Kårens fast anställda manskapspersonal är bestämd sålunda:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Departements•

chefen.

Ingenjörtrupperna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Ingenjör trupp erna förutsättas enligt den i det föregående lämnade redogörelsen

för »Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband»

komma att utgöras av två fältingenjörkårer (Svea och Göta, förlagda till Stockholm

och Linköping), Fälttelegrafkåren (Stockholm) samt Bodens ingenjörkår.

Svea ingenjörkär organiseras på kårstab, två fältingenjörkompanier, två

krigsbro (park-)kompanier, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett

tyg-(minör-)kompani.

Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, tre fältingenjörkompanier, ett

krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona)1) samtett

tyg-(minör-)kompani.

Fälttelegraf kår en organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två

radiokompanier samt ett tygkompani.

Sodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett

fästningsingenjörkompani, ett kngsbro-(park-)kompani, ett telegraf kompani

samt ett tyg-(minör-)kompani.

Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.

Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt nedanstående

tabell utvisar.

K å r

Fältingenjör-

tjänst

Fftstnings-

ingenjör-

tjänst

Telegraf- tj änst

i

Summa f

Svea ingenjörkår ...............

280

50

—

330 i

Göta ingenjörkår..............

240

50

_

290

Fälttelegr afkåren .......

—

_

210

210 1

Bodens ingenjörkår . .

135

70

75

280 j

. Summa

655

170

285

1110 |

För ifrågavarande manskap bör utbildningen i allmänhet ordnas kårvis

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes huvudsakligen bliva

organiserad efter samma grunder, som av försvarsrevisionen föreslagits, med

den skillnad, som betingas av den i det föregående föreslagna uppdelningen

av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation

och utbildningens ordnande, beräknas befälspersonalen för den vid

kårerna anordnade utbildningen på sätt nedanstående tabell utvisar.

j

Kår

Officerare

Under-

officerare

Underbefäl

Subaltern-

officerare

Kaptener

Fanjunkare

1

Sergeanter

I

Furirer

|

Korpraler

Vice-

korpraler

| Svea ingenjörkår ............

7 I 12

7

11

19

15

15 !

Göta ingenjörkår ........................

7 ; 12

7

11

17

13

13 !

Fälttelegrafkåren ...... ''

5 j 10

5

10 ;

18

16

15

Bodens ingenjörkår .

5 | 9

5

8 i

12

U

10

Summa

24 j 43

24

40 :

66

55

53

0 Gemensam förläggning med infanteridetachementet i Karlskrona.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kanyl. Muj.ts proposition nr 00.

Beliovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. torde böra beräknas

enligt de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 439) angivna grunderna. Av

trupp förban dens nu förutsatta organisation och förläggning betingas dock

vissa skiljaktigheter.

Såsom uppbördsman för å Laxön och i Östersund förvarad ingenjör- och

intendenturmateriel samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes

synes vidare böra beräknas å vardera platsen en pensionerad underofficer.

Den hittillsvarande tillsyningsmannen å Laxön blir på grund härav överflödig.

Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det ovan beräknade

befälsbehovet:

Officerare

Under-

officerare

Underbefäl

p hj i

i

g5!

cd g

g g.

® M

1

K

P

►d

CD

P

CD

d

3* c

o P

CD

2 g

© ?

1.

P

P

P71

P

d

CD

w

CD

►i

ers

CD

p

P

et*

CD

d

P

d#

d*

CD

d

w

O

►3

n

cd

<

o''

O

K

o

''d

►d

d

P

CD

d

a- cd ;

CD P

K

® o

p> p

CD CD ,

CD d i

j -1 P

P pJ

% CD

CD

Svea Ingenjörkår.

j

j

i Kompanier och skolor....................

7

12

7

11

19

1

15

15

2

j Regementsofficerare m. fl................

2

1

1

1

3

2

b 3

j Tillhopa

i

2

8

w

8

14

20

17

17

3

Göta ingenjörkår.

i Kompanier och skolor .........

12

7

11

3

17

1

13

2

13

2

1 Regementsofficerare m. fl................

2

1

1

i

S)1

Tillhopa

2

8

13

8

14

18

15

15

1

Fälttelegraikåren.

Kompanier och skolor.........

5

10

1

5

10

3

18

1

16

2

15

2|

Regementsofficerare m. fl.

2

i

i

a) 1

Tillhopa

2

6

11

6

13

19

18

17

1

Bodens ingenjörkår.

j Kompanier och skolor . ...

5

9

5

8

3

12

1

11

2

10

2

! Regementsofficerare m. fl.

2

1

i

i

2) 1

| & ..............

Tillhopa

2

6

10

6

11

13

13

12

1

1 Summa

8

28

47

28

52

70

63

61

6

1) 2 tillsyningsman — 1 å Laxön och 1 i Östersund —- samt 1 biträde åt regementsintendenten.

2) Biträde åt regementsintendenten.

Officerare och underofficerare böra liksom hittills uppföras å en för fortifikationen

i dess helhet gemensam stat samt underbefäl å särskilda stater

för de olika truppförbanden.

Antalet meniga volontärer ävensom beställningsmän böra beräknas efter

samma grunder som enligt revisionens förslag med de jämkningar, som betingas

av den förutsatta organisationen och förläggningen. I det beräknade

s. 78 Kontrollera mot PDF

Fortifika
tionen.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt underbefäl för tygkompanierna.

Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande

tabell. I denna angives även, huru det för truppförbanden beräknade antalet

furirer bör uppdelas.

K A r

> Furirer 1. klassen

\ Furirer 2. klassen

Korpraler

< Vicekorpraler

<1

O

O

0

e+-

S*

•-*

<t>

Sjukvårds-

manskap

Hov-

slagar-

manskap

Vapen-

hant-

verkar-

manskap

Hantverks-

manskap

I

Furirer 2. klass.

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Furirer 1. klass.

1 Furirer 2. klass.

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Svea ingenjörkår

7

13

17

17

94

1

1

1

2

1

1

2

1

1

1

1

2

3

3

8''

Göta ingenjörkår

6

12

15

15

83

1

1

1

1

1

1

1

—

1

1

2

3

8

81

Fälttelegraf-

kåren ............

6

13

18

17

95

1

1

1

2

1

1

1

1

1

1

1

3

6

5

12

Bodens ingenjör-

kår ..............

4

9

13

12

66

1

1

1

1

1

—

1

1

1

1

1

2

3

3

8:

Summa

23

47

63

61 3381 4

4

4

6

4

2

5

4

3

4

4

9

15

14

36

Den vid kårerna erforderliga civilmilitära personalen beräknas i tillämpliga

delar enligt försvarsrevisionens förslag.

Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och

underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafkåren anställas

en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.

Nämnda personalbehov framgår av nedanstående tabell.

K å r

Radio-

ingenjör

Fortifika-

tions-

kassör

Vapen-

hant-

verkare

Tygverk-

mästare

Tygnant-

verkare

Förråds-

vakt-

mästare

Svea ingenjörkår ...............

i

1

2

5

1

Göta ingenjörkår ................

—

i

1

2

5

1

Fälttelegrafkåren..................

i

i

1

2

5

1

Bodens ingenjörkår .............

—

i

1

2

5

1

Summa

i

4

4

8

20

4

Förutom den för ingenjörtrupperna erforderliga personalen kräves viss

personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens fortifikationsdepartement,

dels för ingenjörstaberna i fästningarna, dels för arméfördelningsstaberna

och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.

För behovet av officerare vid fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens

fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående.

I övrigt bör det här avsedda personalbehovet i tillämpliga delar beräknas

i enlighet med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets förslag.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. '' 79

Tillägget för utom fortifikationen beordrad personal beräknas uppgå till

1 kapten, 20 subalternofficerare och 1 fanjunkare.

8 a m in a n f a 11 n i n g.

Å fortifikationens gemensamma stat uppföres den personal, som framgår

av följande tabell.

Officerare

j Under- 1 office- rare

|

Civilinilitär personal

i Civil

| personal

Arvo- !

den åt j

pensio- nerade

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Radioingenjörer

Fortifikations-

kassörer

Departements-

skrivare

Vapen-

hantverkare

Tygverk-

mästare

Tyghant-

verkare

i Förråds-

! vaktmästare

:

Expeditionsvakt

!

officerare

j underofficerare

Ingen j örtrupperna

8

28

47

28

52

1

4

4

8

20

4

'')6

Fortifikationens hu- vudstation.........

3

7

5

1

i

i

aj2

3)2

Arméförvaltn. forti- fikationsdep.......

1

2

_

_

_

3)2

Ingenjörstaber i

fästningar.........

3

2

2

2

8

_

3

_

_

_

3)3i

Arméfördelnings- staber...............

4

-

-

j

Utom fortifikatio- nen kommende- rade ................

1

20

1

Summa

15

44

74

31

60

1

B

i

4

8

20

4

i

2

13|

Föreslagen stat

15

44

74

31

G0

1

8

i

4

8

20

4

i

2

13

'') 4 biträden åt regementsintendenterna, 2 tillsyningsman (1 å Laxön och 1 i Östersund).

a) 1 expeditionsofficer och. 1 bibliotekarie.

3) Expeditionsunderofficerare.

Av subalternofficerarna beräknas 52 vara löjtnanter.

Av de 15 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,

4 såsom överstelöjtnanter och 8 såsom majorer.

I enlighet med vad sålunda anförts har upprättats nedanstående

Förslag

till

Personalstat

för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter och

22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och

60 sergeanter.

Civilinilitär personal:

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

s. 80 Kontrollera mot PDF

4

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 departementsskrivare,

4 vapenkantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tygkantverkare ock

4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 biträden åt regementsintendeu
terna,

2 tillsyningsmän (å Laxön ock i Öster
CiTil

personal: sund) samt

1 expeditionsvakt. 7 expeditionsunderofficerare.

Personalstaterna för de särskilda kårerna äro angivna å sid. 78).

6. Trängtrupperna.

Enligt 1914 års kärordning består trängen av sex särskilda kårer, en för

varje arméfördelning, nämligen Svea, Göta ock Norrlands trängkårer, Skånska

trängkåren samt Västmanlands ock Östgöta trängkårer. Varje trängkår är

i fred organiserad å kårstab samt två trängkompanier ock ett sjukvårdskompani.

Den fast anställda personalen vid trängen — frånsett läkar-, veterinär-,

ecklesiastik- ock musikpersonal •— skall enligt den ännu icke fullt genomförda

organisationen utgöras av:

dels följande å en för vapnet i dess kelliet gemensam stat uppförd personal,

nämligen:

Officerare:

1 överste ock inspektör,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

26 kaptener1),

36 löjtnanter ock

12 underlöjtnanter ock fänrikar.

Underofficerare:

25 fanjunkare* 2) ock

61 sergeanter3).

Civilmiiitiir personal:

184) liantverkare ock

6 förrådsvaktmästare,

dels ock vid var ock en av de sex kårerna följande personal, nämligen:

Underbefäl och meniga: Beställningsmän:

4 furirer av 1. klassen, 1 kovslagarkorpral ock

8 furirer av 2. klassen, 1 liovslagarvicekorpral.

14 korpraler,

13 vicekorpraler ock

21 volon tärer.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens organisation

i fred på liögre ock lägre truppförband» framgår, att trängtrupperna förutsättas

komma att utgöras av fyra kårer, nämligen Svea trängkår (Linköping),

*) Staten för budgetåret 1924—1925 upptager 29 kaptener.

s) » » » » — » » 30 fanjunkare.

s) » » » » —• » » 62 sergeanter.

4) » » » » — » » 23 hantverkare.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr 50. 81

dötu, trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska trängkåren

(Hässleholm).

I enlighet med de allmänna grunder för trång kårernas organisation, som angivits

av försvarsrevisionen samt senare blivit tillämpade uti 1924 års försvarsproposition

och tillstyrkta av försvarsutskottet, torde vid varje trängkår böra

organiseras ett träng- och ett sjukvårdskompani. Härutöver upptog revisionens

förslag liksom 1924 års försvarsproposition ett bilkompani vid vardera

av Svea och Norrlands trängkårer. Försvarsutskottet beräknade endast ett

bilkompani vid Svea trängkår. Med hänsyn till omfattningen av den nu

föreslagna organisationen anser jag mig dock i enlighet med 1924 års försvarsproposition

böra förorda organiserandet av ännu ett sådant kompani,

nämligen vid Norrlands trängkår.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

till sammanlagt 1,050 man, vilken styrka förutsättes bliva fördelad på de

olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.

Svea trängkår ............

Göta träogkär ............

Norrlands trängkår.........

Skånska trftngkåren.........

Inskrivna värnpliktiga

Summa

Träng- tj änst

Sjukvårds- t j änst

. Biltjänst

100

100

100

100

100

100

100

100

125

125

325

200

325

200

Summa

400

400

250

1050

Av detta manskap uttagas 20 % till underbefäl eller fackmän.

Vad beträffar utbildningen av ifrågavarande värnpliktiga liksom av studenter

och likställda, synes densamma böra ordnas i tillämpliga delar i enlighet

med de grunder, som angivas uti 1924 års försvarsproposition med

de jämkningar, som erfordras till följd av föreslagna ändringar i avseende

på utbildningstidens längd och förläggning.

IJefälshehovet för den kårvis anordnade utbildningen beräknas i huvudsaklig

överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag, på sätt nedanstående

tabell utvisar.

»

Kaptener

Subal-

tern-

officerare

Fanjun-

kare

Sergean-

ter

Furirer

Korpraler

Vid varje trängkompani.......

1

3

1

3

4

4

Yid varje sjukvårdskompani

1

2

1

2

3

4

Vid varje bilkompani...........

1

2

1

1

2

3

Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beräknas i överensstämmelse

med av revisionen angivna grunder.

Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1

Officerare

Under-

officerare

Under-

befäl

a

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Furirer

Korpraler

''ensionerade

derofficerare

Tränginspektionen .....................

Regementsofficerare m. fl............

Personal, tjänstgörande vid kom- pani (skola) inom kårerna.........

Utom kårerna beordrad personal

^ i i

1

4

10

3

4

24

9

4

10

12

22

6

4

32

16

_

—

38

1 1

Summa

5

18

37

14

40

52

38

13

Föreslagen stat

5

18

87

18

36

52

38

13

*) Expeditionsunderofficer.

») 4 biträden åt regementsintendenterna, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman

för furage m. m.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fanjunkare

och sergeanter har viss jämkning mellan beställningarna inom dessa

personalkategorier företagits.

Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överste och inspektör, 2 överstelöjtnanter

och 2 majorer.

Av snlialternofficerarna beräknas 26 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas 18 vara furirer av 1. klassen.

Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och beställning smän har beräknats

enligt av försvarsrevisionen angivna grunder. Med hänsyn till behovet av

vapenhantverkare, särskilt för vården av kulsprutor m. m., har dock en

vapenhantverkarkorpral uppförts för varje trängkår. Det beräknade behovet

framgår av tabellen (sid. 86).

Den civilmilitära personalen har beräknats såsom revisionen föreslagit med

tillägg av 2 hantverkare, avsedda för bilkompanierna vid Svea och Norrlands

trängkårer.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,

har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för#officerare och

underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för de särskilda

trängkårerna.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr DO.

83

Officerare

Under-

officerare

M

a n s

kap (utom

musikmanskap)

Civil-

militär

personal

O:

W

p

83

k-t

b"

cj

B

ja.

CD

Underbefäl

Bestiillnings-

män

Förråde- ocli hant- verks- staten

C:

■<

CD

fp

pl O:

^3

H

OQ

Furirer

©_

O

**

p

Hovslagar

manskap

■-i

i/j

CD

<©:

c-t-

3

P

3

CD

N

o

►i

CD

►1

CD

3

CD

H

b

rf

CD

B

Sr S

P 3

* CD

►1

O

CD

tr

B

pr

P

B

O

P

3

CD

B

1. klassen

pr

70

CA

tA

CD

Korpraler

icekorpraler

p:

CD

*-<

penhantverkar-

korpraler

Korpraler

Vicekorpraler

Hantverkare

Förråds-

vaktmästare

Trängens gemensam- ma stat ...............

1

2

2

18

2G

ii

18

36

14

4

Svea trängkår .........

5

9

n

ii

1?

i

i

i

—

—

Göta trängkår ......

4

8

8

9

13

i

i

i

—

—

Xorrlands trängkår ...

5

9

11

11

17

i

i

i

—

—

Skånska -triingkåren ..

—

4

8

8

9

13

i

i

i

—

—

Summa

1

2

2

18

26

ii

18

36

18

34

38

40

60

4

4

4

14

4

7. Intendeuturtrupperna och intendenturkåren.

Enligt nuvarande organisation utgöres intendenturkårens fast anställda

personal — frånsett den å staten för generalitetet uppförde generalintendenten

— av följande kategorier, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

88 kaptener och

12 löjtnanter.

Underofficerare:

79 förvaltare och

16 sergeanter.

Manskap:

10 furirer av 1. klassen och

15 furirer av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal är placerad till tjänstgöring dels vid intendenturtrupperna

och dels vid arméns centralstyrelse, staber, regementen och kårer,

intendenturförråd, förplägnadsanstalter o. s. v.

Före antagandet av 1914 års härordning funnos icke några särskilda intendenturtrupper.

De värnpliktiga, vilka enligt gällande planer voro avsedda

att vid mobilisering ingå i intendenturformationer, inskrevos vid trängen i

förvaltningstjänst och utbildades dels vid de till de centrala intendenturförråden

i Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda fasta intendenturskolorna

och dels vid en till Västernorrlands regemente tillfälligt sammandragen

intendenturskola.

a

V)

_

■

|

13 J

18

!

Nuvarande

organisation.

Intendentur.

trupperna

Nuvarande

organisation.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Genom 1914 års härordning blevo emellertid självständiga intendenturtrupper

om tillhopa fyra kompanier organiserade. Härordningsbeslutet innebar

sålunda, att de förutvarande intendenturskolorna skulle förändras till

fast organiserade kompanier, att den för dessa avsedda aktiva personalen i

dess helhet skulle uppföras å intendenturkårens stat, samt att de värnpliktiga

skulle direkt inskrivas vid intendenturtrupperna. Med avseende å kompaniernas

förläggning vidtogs ingen annan ändring, än att kompaniet i

Sollefteå skulle förläggas till Östersund, sedan den tillämnade förplägnadsanstalten

därstädes blivit färdigställd.

I enlighet härmed utgöras intendenturtrupperna för närvarande av fyra

kompanier, nämligen:

första kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Stockholm,

andra kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet å Karlsborg,

tredje kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Boden och

fjärde kompaniet, för närvarande förlagt å Sollefteå läger, men avsett att

förläggas till förplägnadsanstalten i Östersund.

Den för intendenturkompanierna avsedda, å intendenturkårens stat uppförda

personalen är enligt härordningsbeslutet beräknad till:

4 kaptener, kompanichefer,

3 löjtnanter,

4 förvaltare,

4 sergeanter och

25 furirer.

Som förut nämnts, böra intendenturtrupperna organiseras å tre kompanier,

vilka förläggas i Stockholm, Karlsborg och Boden.

I det föregående har angivits, att årskontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet beräknas till sammanlagt 350 man. Denna styrka

bör fördelas på de olika kompanierna efter ungefärligen samma grunder,

som i 1924 års försvarsproposition föreslagits. Utbildningen bör likaledes

i stort sett anordnas på sätt i nämnda proposition förutsatts. De värnpliktiga

böra alltså inkallas till fullgörande av första tjänstgöring med en

mindre del på hösten första året samt med huvuddelen på våren andra året.

För tjänsten vid förplägnadsanstalterna böra till ersättningsreserven uttagna

värnpliktiga, i enlighet med vad revisionen förutsatt, året om befinna sig i

tjänstgöring vid nämnda anstalter.

Utbildningen av studenter och likställda bör ordnas enligt samma grunder

som för närvarande.

Det fast anställda manskapet rekryteras endast av sådant underbefäl, som

redan erhållit furirs- eller högre utbildning. Detta manskaps intendenturutbildning

synes böra äga rum, på sätt i ovannämnda försvarsproposition

föreslagits.

Befäl sbehovet vid intendenturtrupperna beräknas enligt de grunder, som

angivits i 1924 års försvarsproposition och som av försvarsutskottet lämnats

utan erinran.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Ktmgl. Maj:ts proposition nr ■'')(). 85

För intendenturtrupperna beräknas alltså följande befälspersonal, nämligen

:

3 kaptener,

4 löjtnanter,

3 fanjunkare,

7 sergeanter och

22 furirer.

Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag böra vissa i det följande

närmare angivna intendenturbefattningar för vinnande av besparingar

upprätthållas av pensionerad personal med arvode.

Inom centralstyrelsen tjänstgör för närvarande intendenturpersonal dels i

intendenturstaben, dels i arméförvaltningens intendentsdepartement, dels ock

i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen ansluter jag mig till 1924

års av försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition.

För arméförvaltningens intendentsdepartement beräknas alltså 3 regementsofficerare,

6 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare, 2 pensionerade

officerare och 4 pensionerade underofficerare.

Personalbehovet vid intendenturstaben har i det föregående angivits till

1 regementsofficer, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 pensionerad underofficer och

1 expeditionsvakt.

Som i det föregående ävenledes omförmälts, avses för sjukvårdsstyrelsen

icke någon aktiv intendenturpersonal.

För centralstyrelsen i dess helhet bör alltså följande personal beräknas:

4 regementsofficerare,

10 kaptener,

4 löjtnanter,

2 departementsskrivare och

1 expeditionsvakt.

Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas skäliga arvoden åt 2

pensionerade officerare och 5 pensionerade underofficerare.

I fråga om fordelningsintendenturerna förutsattes ingen annan förändring,

än att de som expeditionsbiträden avsedda underofficerarna på stat utbytas

mot pensionerade underofficerare med skäliga arvoden.

Varje fördelningsintendentur bör alltså bestå av:

1 regementsofficer (fördelningsintendent) och

1 kapten (expeditionsintendent).

Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner bör härjämte

för varje fördelningsintendentur ett skäligt arvode uppföras åt en pensionerad

underofficer såsom expeditionsunderofficer.

Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens allmänna

organisation ifrågasattes icke för närvarande någon förändrad organisation

av fästnings intendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas till:

Intendentur
kåren.

Departementschef

m.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

1 regementsofficer (fästningsintendent),

1 löjtnant (adjutant) och

1 förvaltare (uppbördsman vid fästningsmagasinet).

Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad

underofficer, biträde i fästningsintendenturen.

In fonden turpersonalen vid Gotlands trupper beräknas till

1 regementsofficer (stabs- och regementsintendent) samt

2 förvaltare, 1 vid vardera Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår.

A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras

därjämte arvoden för 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer,

biträden åt stabsintendenten, samt 1 pensionerad underofficer, förrådsförvaltare

vid intendenturförrådet vid Tingstäde.

Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. m. beräknas

sålunda:

Arméns

intendenturförråd

Arméns

|

bekläd-

Summa

Stock-

Karls-

t» ,

Öster-

Hässle-

nads-

holm

borg

Sund

holm

verkstad

•

Regementsofficerare .........

1

1

1

1

!

3 1

Kaptener ........................

1

1

1

—

—

2

5

Förvaltare........................

3

3

2

1

1

1

11

Sergeanter ................

1

1

1

—

—

—

o

i O

Pensionerade underoffice-

1

rare............................

1

1

—

—

—

—

2

För varje truppförband utom Gotlands infanteri- och artillerikårer beräknas

1 kapten såsom regementsintendent och 1 förvaltare såsom förrådsförvaltare.

För detachementet i Karlskrona avses 1 kapten såsom regementsintendent.

För upprätthållande av redogör arbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan

och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv personal pensionerade

officerare med arvoden.

Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren

beräknas sålunda:

för samtliga infanteriregementen och detachementet

i Karlskrona.................. 19 kaptener och 18 förvaltare

»

» kavalleriregementen............

.......... 4

»

» 4

»

»

» artilleriförband....................

.......... 8

»

» 8

»

» ingenjörkårer........................

.......... 4

»

» 4

»

»

» trängkårer ..........................

.......... 4

»

» 4

»

eller tillhopa 39 kaptener och 38 förvaltare.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren

sålunda:

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 87

Intendenturkåren.

Officerare

Under-

officerare

Furirer

Civil- militär

och civil

personal

Pen-

sione-

rade

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Löjtnanter

Förvaltare

Fanjunkare

Sergeanter

1. klassen

2. klassen

Leparteraents-

skrivare

Expeditions-

vakt

officerare

underofficerare

j Intendenturtrupperna ....

i Centralstyrelsen ............

''< Fördelningsintenden-

| turerna *) ..................

Fästningsintendenturen i

Boden 2).....................

Stabsintendenturen på

Gotland samt Gotlands

trupper s) ..................

Arméns centrala inten- denturförråd m. m. ...

Kegements- och kårinten- denturerna4) ...............

4

4

1

1

3

3

10

4

5

39

4

4

1

1

2

11

38

3

7

3

n

ii

2

_

i

__

2

5

j

j

2

Summa

13

61

9

52

3

10

ii

n

2

i

2

7

Föreslagen stat

O

5

8

59

9

50

5

10

ii

ii

2

i

2

7

4) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare, å staten för arméfördelnings

staber, militärbefäl och inspektioner.

2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer å kommendantskapets stat.

3) Därjämte arvoden åt 1 pensionerad officer och 2 pensionerade underofficerare å

staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

4) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare vid detachementet

i Karlskrona å staten för Kronobergs regemente.

Såsom av tablån framgår, har — för vinnande av något gynnsammare pro.

portion emellan antalet regementsofficerare och kaptener — 2 kaptensbeställningar

ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Därjämte

hava 2 förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar för ernående

av en lämplig proportion emellan antalet fanjunkare och sergeanter.

G. Arm émnsikeii.

Enligt den av 1905 års riksdag antagna, ännu gällande organisationen av Nuvarande

armémusiken skola vid de olika truppförbanden finnas särskilda beställ- organisation.

ningar för musikpersonal till det antal, nedan intagna tablå utvisar.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvars
revisionen.

Musik- fanjun- kare

eller

musik- styck- j unka- re.

Rege-

ments-

trum-

slaga-

re.

Trumslagare eller horn- blåsare (trumpetare).

Truppslag.

Mu-

sik-

serge-

anter.

Furi-

rer

av 2.

klass.

Korpra-

ler

(kon-

stap-

lar).

Vice-

korpra-

ler

(vice-

kon-

stap-

lar).

Meni-

ga.

Sum-

ma

musik-

perso-

nal.

Infanteriet.

Vid vartdera av Svea och Göta

livgarden........................

1

1

10

4

4

4

12

36

Vid vartdera av Karlskrona och

Vaxholms grenadjärregemen-

ten............................

1

1

5

2

2

3

7

21

Vid vart och ett av de 24 övriga

infanteriregementena ............

Kavalleriet.

1

1

9

4

4

4

10

33

! Vid vart och ett av de 6 fördel-

j ningskavalleriregementena .

1

—

4

1

2

i

O

O

12

! Vid vartdera av Skånska husar-

j och dragonregementena

Artilleriet.

| Vid vart och ett av Svea, Göta,

Norrlands, Upplands och Små-

1

6

3

3

3

9

25

!

L

lands artilleriregementen ......

1

—

8

2

2

2

3

18

Vid Wendes artilleriregemente

1

—

10

2

2

2

4

21 1

Vid Boden-Karlsborgs artilleri-

regemente ....................

2

—

4

2

2

2

4

16

Vid Positionsartilleriregementet

1

—

4

1

1

2

2

11

Vid Gotlands artillerikår ..........

Ingenjörtrupperna.

1

1

1

1

2

6 :

i Vid vardera av Svea och Göta

ingenjörkårer..................

1

—

4

1

2

2

O

O

13

i Vid Bodens ingenjörkår............

1

—

2

1

2

2

2

10

1 Vid Fälttelegrafkåren ...............

Trängen.

| Vid var och en av de 6 träng-

1

1

1

2

5

| kårerna................................

—

—

2

1

1

2

2

8

Sammanlagda antalet musikbeställningar vid armén skall alltså utgöra

1,261. Organisationen är emellertid ieke ännu fullt genomförd vid Skånska

husarregementet samt vid Svea och Smålands artilleriregementen.

Med avseende å avlöningsförmåner äro musikfanjunkare (musikstyckjunkare)

likställda med fanjunkare (styckjunkare) — i vissa fall med förvaltare

— samt regementstrumslagare och musiksergeanter med sergeanter. Musikpersonalen

av manskaps grad åtnjuter, jämte underhåll in natura, samma

avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställt manskap av motsvarande grader.

Till gratifikationer åt musikelever äro anslagna vid vartdera av Svea och

Göta livgarden 600 kronor samt vid vart och ett av de övriga infanteriregementena

300 kronor.

Försvarsrevisionen har föreslagit armémusikens organiserande på sätt

nedanstående tabell utvisar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ta proposition nr 50.

8!)

Beställning

Typ

i'';

Typ

II’)

Typ

III3)

Anteckningar

Musiklöjtnant .......

1

*) Avsedd för Svea ocli Göta livgarden.j

Musikfanjunkare........

i

1

l

För Svea livgarde tillkommer 1 mu-

Musiksergeanter..........

4

3

—

sikvolontär avsedd för K. K. S.

Musiklurirer av 1. klass

1

1

1

2) Avsedd för Övriga infanteriregementen

Musikfurirer av 2. klass ..

2

2

1

samt för kavalleri- och artillerirege-

Musikkorpraler.......

3

2

a

menten.

Musikvicekorpraler .

4

—

8) Avsedd för Gotlands artillerikår samt

Musikvolontärer ....

6

3

2

ingenjör- och trängkårer.

Summa

22

12

7

Musikelever

ö

4

3

Enligt det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget borde armémusiken

organiseras på sätt nedanstående tabell tttvisar.

Personal

Typ

I1)

Typ

II2)

Typ

III3)

j

Anteckningar

Musikdirektör .....................

1

1

*) Avsedd för samtliga infanteriregemen-

Musikfanjunkare.....................

1

1

1

Musiksergeanter....................

3

1

4

bottens regementen.

2) Avsedd för Västerbottens regemente,

Gotlands infanterikår, samtliga ka- valleri- och artilleriregementen, utom

Bodens artilleriregemente, ingenjör-l

kårerna, utom Bodens ingenjörkår,;

Musikfurirer av 1. klass .......

1

1

2

Musikfurirer av 2. klass .........

2

1

2

Musikkorpraler ...................

1

1

2

Musikvicekorpraler...............

2

1

3

Musikvolontärer

6

2

9

Summa

Musikelever ........................

17

5

8

3

24

6

samt trängkårer na.

8) Avsedd för Bodens garnision.

Över det av 1924 års försvarsutskott framlagda förslaget till organisation

av armémusiken har musikaliska akademien den 18 december 1924 avgivit

utlåtande samt därvid anfört i huvudsak följande.

Vid bedömandet av detta förslag ägde man enligt akademiens tanke fog

att fasthålla militärmusikens dubbla uppgift att såväl tjäna militära ändamål

som verka i det allmänna kulturlivets tjänst. I sistnämnda hänseende

besutte densamma, när den toges i anspråk såsom folkbildningsmedel, ett

ingalunda föraktligt kulturvärde. När, såsom numera ofta skedde och måhända

än oftare kunde vara fallet, de militära musikkårerna toges i anspråk

för att bereda den stora allmänheten tillgång till kostnadsfritt åhörande av

god harmonimusik, innebure detta utan tvivel en samhällsvinst, som, ehuru

ej möjlig att uppskatta i penningar, dock ej finge lämnas ur räkningen. An

större betydelse ägde de militära musikkårerna såsom härdar för orkestermusik,

i det att desamma i själva verket utgjorde de grundläggande musikskolorna

för en stor del av landets orkestermusiker, varjämte de utgjorde

kärnan i de — i vissa fall statsunderstödda — symfoniorkestrar, som bildats

i ett flertal orter i huvudsakligt syfte att bland samhällets bredare lager

utveckla sinnet för god tonkonst.

1924 års för

svarsuiskott.

Musikaliska

akademien.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Ur deu uu antydda dubbla synpunkten ansåge akademien den av 1924

års försvarsutskott föreslagna organisationen av armémusiken vara mindre

tillfredsställande.

För att inom ramen av den kostnad, som nu syntes kunna ifrågakomma,

genomföra en bättre organisation, föresloge akademien en utökning av infanteriregementenas

musikkårer till 21 man förutom musikelever samt indragning

av musikkårerna vid de truppförband, tillhörande special vapnen,

som vore förlagda å samma ort som infanteriregementen. Endast i huvudstaden

samt å platser, där kavalleri- eller artilleriregemente eller ingenjöreller

trängkår kunde komma att förläggas utan att även infanteriregemente

funnes å platsen, syntes en självständig musikkår för specialtruppförband

behöva ifrågakomma. Härvid syntes dess numerär då utan alltför allvarlig

olägenhet lämna begränsas till 12 man för kavalleri- och artilleriregemente

samt 7 man för ingenjör- och trängkår, allt förutom musikelever. För infanteriregemente,

som förlädes till huvudstaden, borde musikkåren göras

något större. Detsamma gällde även den för Norrbottens regemente avsedda

musikkaren.

För tillgodoseende av de kulturella intressena syntes böra meddelas bestämmelse

om skyldighet för varje musikkår att under den blidare årstiden

minst en eller måhända två gånger i veckan avgiftsfritt utföra musik för

allmänheten i det fria eller eljest. Vidare borde stadgas obligatorisk undervisning

å stråkinstrument samt å blåsinstrument, som ej inginge i den militära

besättningen men tillhörde symfoniorkestern, varjämte borde bestämmas,

att ingen skulle kunna föreslås till underofficer utan att äga förmåga

att å något av dessa instrument giva lektioner åt musikmanskapet samt

traktera en stämma i symfoniorkester.

Ville man göra gällande, att armémusikens anlitande för ändamål, som

läge utanför militärväsendet, borde draga med sig ett partiellt överförande

å kulturbudgeten av kostnaderna för de militära musikkårerna, hade akademien

ej i sak något att däremot erinra.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har akademien, efter att i

ärendet hava hört en för ändamålet tillsatt kommitté, framlagt det förslag

till organisation av armémusiken, som framgår av nedanstående tablå.

Beställning

Löne-

grad

Typ

I1)

Typ

II2)

Typ

III3)

Typ

IV4)

i

Anteckningar

j

Musikdirektör .........

0. 2

1

1

.

*) Avsedd för i huvudstaden förlagt in-

! Musikdirektör .........

Uo. 4

—

—

1

—

fanteriregemente samt för Xorrbottens

Musikfanjunkare......

Uo. 3

1

1

1

} l5)

regemente.

I Musiksergeanter.....

Uo. 2

6

5

2

2) Avsedd för övriga infanteriregementen.

Musikfurirer av 1.

klass ...................

Ma. 5

3

2

i

1

3) Avsedd för å platsen ensamt förlagt

kavalleri- eller artilleriregemente och

Musikfurirer av 2.

klass ...................

Ma. 4

2

2

2

1

dessutom för kavalleri- och artilleri- regemente i Stockholm samt för Karls-

Musikkorpraler .......

Ma. 3

2

2

1

1

borgs garnison.

Musikvicekorpraler..

Ma. 2

2

2

1

1

4) Avsedd för å platsen ensamt förlagd

Musikvolont.ärer ......

Ma 1

7

6

3

2

ingenjör- eller trängkår.

Summa

__

24

21

12

7

5) Befordran till fanjunkare i tur inom

Musikelever ............

—

7

5

4

3

vapnet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sedermera liar musikaliska akademien under hand meddelat, att, därest

endast ett infanteriregemente komme att förläggas till Stockholm, detta regementes

musikkår borde erhålla minst samma storlek som ett nuvarande normalinfanteriregementes

ävensom att för specialtruppslagen i Stockholm borde

avses en musikkår av typ II. För erhållande av någon besparing samt för

minskandet av antalet typer borde den för Norrbottens regemente avsedda

musikkåren kunna organiseras enligt typ II.

I en av styrelsen för svenska musikunderofficerarnas riksförbund den 1

december 1924 ingiven skrift hemställes bland annat, att den av 1924 års

försvarsutkott för specialvapnens truppförband in. fl. föreslagna typ II om

8 man icke måtte upptagas i en blivande försvarsproposition, utan att

musikkårerna för dessa truppförband måtte omfatta 12 man jiimte musikelever.

Musikaliska akademiens förslag till organisation av armémusiken finner

jag mig i stort sett kunna biträda.

Armémusiken bör alltså organiseras på sätt framgår av nedanstående tablå.

Beställning

L öne- grad

Typ

I1)

Typ

II2,

Typ

III-1)

Typ

IV4)

i

Anteckningar

.

Musikdirektör ......

O. 2

1

1

*) Avsedd för Svea livgarde.

Musikdirektör .......

Uo. 3 (4)

—

—

1

—

2) Avsedd för samtliga infanterirege-

i Musikfanjunkare...

Uo. 3

1

1

1

—

menten utom Svea livgarde samt för

'' Musiksergeanter ...

Uo. 2

7

5

2

1°)

Livregementets dragoner.

( Musik furirer av 1.

3) Avsedd för Skånska kavallerirege-

Ma. 5

3

2

1

1

mentet, Göta artilleriregemente, Armé

Musikfurirer av 2.

artilleriregementet, Luftvärn sartilleri-

Ma. 4

3

2

2

1

regementet och Gotlands infanterikår.

Musikko rjiraler.....

Ma. 3

4

2

1

1

4) Avsedd för Norrlands trängkår och

• Musikvicekorpraler

Ma. 2

4

2

1

I

Skånska triingkåren.

j Musikvolontärer ...

Ma. 1

10

6

3

2

5) Befordran till musikfanjunkare i tur

Summa

—

33

21

12

7

med övriga sergeanter inom trupp- slaget.

Musikelever .........

—

7

5

4

3

Kostnaderna för den av mig föreslagna musikorganisationen — häri inbegripet

kostnaderna för musikmanskapets och musikelevernas naturaunderhåll

— hava beräknats till omkring 1,107,000 kronor. Därest musikorganisationen

ordnades enligt försvarsrevisione^s eller 1924 års försvarsutskotts

förslag, skulle motsvarande kostnader bliva omkring 1,050,000 kronor respektive

1,050,000 kronor.

Med den sålunda föreslagna organisationen skulle vid armén komma att

finnas sammanlagt 485 musikbeställningar, sålunda fördelade på olika tjänste
-

grader:

musikdirektörer ................................................ 24

musikfanjunkare................................................ 24

musiksergeanter ................................................ 109

Styrelsen fö)

svenska

musihunderofficerarnas

riksförbund.

Departements

chefen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

musikfurirer av 1. klass.................................... 46

musikfurirer av 2. klass................................... 51

musikkorpraler................................................... 47

musikvicekorpraler............................................. 47

musikvolontärer ............................................... 137

tillhopa 485

eller (1,261 — 485 =) 776 beställningar mindre än enligt nuvarande organisation.

Härtill .skulle emellertid komma 123 musikelever.

Det i 1924 års försvarsproposition berörda förslaget att tilldela pensionerad

musiksergeant vid uppnådda 60 levnadsår pensionsförbättning av

sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet komme att motsvara musikfanjunkares

pension, synes mig värt beaktande. Förslaget torde lämpligen

böra tagas under omprövning i samband med den reglering av den militära

personalens avlönings- och pensionsförhållanden i allmänhet, vilken efter

den nya försvarsorganisationens genomförande måste äga rum. Givetvis bör

härvid även tagas under övervägande, huruvida en dylik förmån bör göras

beroende av viss tjänstgöring efter avskedstagandet.

Ur kulturell synpunkt skulle det givetvis vara önskvärt, om musikorganisationen

kunde givas större omfattning än vad föreliggande- förslag upptager.

Av kostnadsskäl har detta emellertid icke varit möjligt. Den av

musikaliska akademien väckta tanken på en utökning av nämnda organisation

på bekostnad av annan huvudtitel synes mig värd beaktande och torde

böra göras till föremål för särskild utredning. Särskilt under övergångsåren

synes den övertaliga musikpersonalen på detta sätt kunna tagas i anspråk

för en jämförelsevis ringa kostnad.

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Fältläkarkåren utgöres enligt gällande organisation av på aktiv stat anställd

personal samt av personal anställd på reservstat och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen utgöres av:

1 generalfältläkare, 49 regementsläkare,

1 överfältläkare, » 55 bataljonsläkare och

6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Av ifrågavarande personal är generalfältläkaren, vilken innehar generalmajors

tjänsteställning, chef för fältläkarkåren med dess reservpersonal samt

tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Overfältlälcaren, vilken har överstelöjtnants tjänsteställning, är generalfältläkarens

närmaste man och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå.

Han förestår därjämte avdelningen för sjukvårdsärenden i generalfältläkarens

expedition.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Fältläkarna, vilka jämväl liava överstelöjtnants tjänsteställning, tjänstgöra

såsom fördelningsläkare i vederbörande arméfördelningsstaber. Deras uppgift

är att utöva inseende över arméfördelningsområdets militära sjukvårdsväsende

med dess personal och materiel.

Av regementsläkarna, vilka hava majors tjänsteställning, och bataljonsläkarna,

vilka hava kaptens tjänsteställning, tjänstgör det stora flertalet vid

vederbörande regementen och kårer, där de hava att ombesörja den ordinarie

sjukvården.

Sålunda äro anställda:

vid infanteriet 26 regementsläkare och 26 bataljonsläkare;

vid kavalleriet 2 regementsläkare och 8 bataljonsläkare;

vid artilleriet 7 regementsläkare och 6 bataljonsläkare;

vid fortifikationen 2 regementsläkare och 1 bataljonsläkare; samt

vid trängcn 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare.

Av de återstående regements- och bataljon släkarna äro anställda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1 regementsläkare såsom byråassistent

och 1 bataljonsläkare såsom assistent,

vid militärbefälet på Gotland 1 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,

vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare för Bodens garnisonssjuklrus

och för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommendantskapet

samt 2 bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus,

vid kommendantskapet å Karlsborg 1 regements- och 1 bataljonsläkare för

Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,

vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 regementsläkare såsom överläkare,

tillika chefläkare, och 1 bataljonsläkare såsom överläkare samt

vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöra en reserv för truppförbandens

ordinarie läkare. I motsats till dessa hava de icke någon ständig tjänstgöring,

utan äro avsedda att tjänstgöra under regementsövningar vid flertalet

truppförband, vid särskilda utbildningskurser och skolor o. d., under tiden

för de årliga inskrivningsförrättningarna, såsom vikarier i vissa fall för ordinarie

läkare m. m. samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar. Tjänstgöringsskyldigheten

är bestämd till högst 75 dagar om året. Ifrågavarande

bataljonsläkare åtnjuta, förutom en mindre lön jämte två ålderstillägg, visst

dagarvode, utgående med olika belopp under tjänstgöring å egen bostadsort

och under tjänstgöring utom bostadsorten.

Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren skulle

den då befintliga fältläkarstipendiatinstitutionen efterhand avvecklas. På grund

av den vid armén förefintliga bristen å ordinarie läkare har emellertid en

sådan avveckling ännu icke kunnat helt genomföras. Ännu kvarstå å ordinarie

stat 24 fältläkarstipendiatbeställningar. Innehavarna av dessa åtnjuta

ett visst mindre arvode ävensom visst dagarvode under den till 90 dagar

om året beräknade tjänstgöringen.

Behovet av läkare på aktiv stat beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar.

Departements

chefen■

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

r''"

Batal- |

General-

fält-

läkare.

Över-

fält-

läkare.

Fält"

läkare.

Rege-

ments-

läkare.

Batal-

jons-

läkare.

jons- |

läkare

vid fält-}

läkar- 1

kåren, j

! Arméförvaltningen.........

1

1

1

_

. Arméfördelningsstaberna .....

—

—

4

_

| Kommendantskapet i Boden ...

—

—

2

2

_ |

; Militärbefälet på Gotland .

—

_

_

1

1

■ Gamisonssjukhuset i Stockholm ..

—

_

_

2

Garnisonssjukliuset å Karlsborg .

—

—

_

1

1

Krigsskolan ...........

1

j Infanteriet:

16 regementen (alla utom Norr-

bottens och Västerbottens rege- menten) och detachementet i

Karlskrona ..................

_

_

_

16

17

r

Västerbottens regemente......

1

Kavalleriet: 4 regementen ..

Artilleriet:

—

4

— I

4 fördelningsartilleriregementen ,

—

—

—

4

4

_ :

Arméartilleriregementet .

Ingenjörtrupperna:

2 fältingenjörkårer......

—

—

—

1

1

—

2

Fälttelegraf kåren .........

_

_

__

_

i

Trängtrupperna: 4 kårer.........

__

4

4

Fältläkarkåren..........

30 |

Summa

1

1

4

33

38

30 j

De i staten för garnisonssjukliuset å Karlsborg uppförda läkarna skola

vara skyldiga bestrida läkarvården för personalen vid Karlsborgs garnison

ävensom för personalen vid å nämnda ort förlagda fabriker och anstalter

tillhörande försvarsväsendet. Jag förutsätter likaledes, att de ordinarie läkarna

vid arméns truppförband o. s. v. skola utan särskild ersättning bestrida

läkarvården vid till vederbörligt truppförband eller garnisonsort förlagt

truppförband eller formation ur armén eller flygvapnet ävensom föltill

garnisonsorten förlagd fabrik, anstalt eller annan mindre formation tillhörande

försvarsväsendet.

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Garnisonssjukhusen.

Förutom de vid truppförbanden befintliga sjukvårdsinrättningarna finnas

för närvarande vid armén tre särskilda garnisonssjukhus, nämligen:

garnisonssjulehuset i Stockholm, med uppgift dels att mottaga och vårda

sådana sjuka från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade

truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande

armén, ävensom i mån av utrymme från marinen, vilka ej lämpligen kunna

behandlas vid eget truppförband, och dels att vara en utbildningsanstalt för

militärläkare och annan sjukvårdspersonal vid armén;

garnisonssjukhuset å Karlsborg, avsett för sjuka bland den militära och

civila personal, som i kronans tjänst eller arbete är förlagd på fästningens

område; samt

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

garnisonssjukhuset i Boden, med uppgift att från de i Boden förlagda eller

dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser ävensom

från de till Bodens fästning hörande formationer, anstalter, verk och

inrättningar mottaga och vårda personal, som är i behov av sjukhusvård.

Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 360) är garnisonssjukhuset

i Boden även avsett att bereda lasaretts- och epidemivård åt

den civila befolkningen i Boden och trakten däromkring.

För vart och ett av garnisonssjukhusen finnes en särskild stat fastställd,

upptagande den för sjukhusets drift erforderliga förvaltnings- och sjukvårdspersonalen.

Mellan staten för garnisonssjukhuset i Stockholm och staterna

för de_båda andra sjukhusen föreligger dock den skillnaden, att medan den

förra upptager samtliga vid sjukhuset tjänstgörande läkare, de senare icke

upptaga någon som helst läkarpersonal, utan är denna uppförd å staten för

kommendantskapen.

Med avseende å garnisonssjukhusens uppgifter och allmänna organisation Departementshar

jag icke att föreslå någon annan ändring än att i överensstämmelse med chefen.

1924 års försvarsproposition vid garnisonssjukhuset i Stockholm den för den

ena överläkaren avsedda batalj onsläkarbeställningen förändras till en regementsläkarbeställning,

ävensom att såsom sjukhusintendent anställes 1 pensionerad

officer i stället för såsom nu en intendenturofficer å aktiv stat.

Vidare böra å staten för garnisonssjukhuset i Karlsborg uppföras 1 regementsoch

1 batalj onsläkarbeställning i stället för å staten för det hittillsvarande

kommendantskapet därstädes.

Den i nämnda proposition berörda frågan angående nedbringandet av

kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm anser jag böra göras till

föremål för särskild utredning, så mycket mer som antalet i Stockholm förlagda

truppförband enligt föreliggande liärordningsförslag undergått en betydande

minskning. I samband härmed torde även böra undersökas möjligheten

att inskränka läkarpersonalen vid i Stockholm förlagda truppförband.

Förslagsvis beräknas sjukvårdskostnaderna för Stockholms garnison kunna

minskas med omkring 80,000 kronor,. varav 40,000 kronor utgöra personalkostnader.

Arméns sj uksköterskekår.

För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns sjuk- Nuvarande

vårdsväsende och de frivilliga sjukvårdsföreningama samt för åstadkommande organisationav

bättre sjukvård bland värnpliktiga och fast anställda beslöts redan år

1907 att vid vissa truppförband anställa sjuksköterskor från svenska röda

korset. Med anledning av de goda resultat för sjukvården, som därigenom

vunnos, ökades efterhand antalet sjuksköterskor, och från och med år 1917

erhöll denna gren av den militära sjukvården en fastare organisation, i det

att sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring ordnades efter mera stadig,

varande former genom upprättande av en för armén avsedd särskild sjuksköterskekår.

Den för arméns sjuksköterskekår fastställda staten upptager 44 ordinarie

sjuksköterskor. Nämnda antal är beräknat efter principen, att varje infanteri
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

regemente i regel erhåller en sköterska — vissa av dem, speciellt de norrländska,

två — samt varje artilleriregemente och en del trängkårer likaledes

en sköterska. För kavalleriregementena har däremot i allmänhet någon sköterska

icke ansetts nödvändig. För anställande vid behov av extra sjuksköterskor

är å staten uppfört visst belopp.

Beträffande de ordinarie sju JcsJcöt er skornas anställning och tjänstgöring

gäller, att arméfördelningschef (likställd chef) årligen skall till arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse avgiva förslag till anställande av sjuksköterskor

vid truppförbanden (militärsjukhusen) för påföljande år. Sedan styrelsen

meddelat, till vilket antal och enligt vilken fördelning sköterskor må för året

anställas, sker anställandet av arméfördelningschefen efter samråd med svenska

röda korset eller, där detta undantagsvis ej kan ställa sköterskor till förfogande,

med annan likställd sjukvårdsorganisation. Beträffande sjuksköterskor,

tjänstgörande vid truppförband inom samma förläggningsort, äger arméfördelningschefen

vidtaga de tillfälliga jämkningar rörande deras placering

m m., vilka kunna finnas lämpliga med hänsyn till olika behov vid truppförbanden,

föranledda av större sjuklighet, semester, tjänstledighet m. m.

Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras

av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av

extra sköterskor dels såsom vikarier för de ordinarie sköterskorna under

semester och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då

sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av

trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Med avseende å arméns sjuksköterskekårs allmänna organisation ifrågasätter

jag icke någon ändring.

Varje regemente eller kår torde i allmänhet böra tilldelas 1 ordinarie sjuksköterska.

Gemensamt för Gotlands trupper beräknas dock endast 1 ordinarie

sjuksköterska, varjämte behovet av sjuksköterskor vid de till Stockholm,

Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden förutsättes bliva tillgodosett

genom garnisonssjukhusen därstädes. Antalet ordinarie sjuksköterskor

bliver alltså 30.

Liksom för närvarande bör ett visst belopp ställas till sjukvårdsstyrelsens

förfogande för anställande av extra sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Enligt gällande organisation utgöres fältveterinärkåren liksom fältläkarkåren

av dels på aktiv stat anställd personal, dels personal, anställd på reservstat

'') och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen, vilken liksom reservpersonalen

lyder under generalfältläkaren, utgöres av:

1 överfältvetennär, 11 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer, 27 bataljonsveterinärer.

Av ifrågavarande personal är öv er ful t veterin är en, vilken innehar överstelöjtnants

tjänsteställning, chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fält
-

'') Uppsättning av reservstaten för fältveterinärkåren har ännu icke påbörjats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1)7

Kungl. Muj:ts proposition nr 50.

veterinärbyrå samt förestår avdelningen för fältveterinärärenden i generalfältläkarens

expedition. Överfältveterinären åligger dessutom att genom inspektioner

övervaka veterinärvården inom armén ävensom att utöva överbefälet

vid militärveterinära utbildningskurser.

Fältveterinärerna, vilka hava majors tjänsteställning, tjänstgöra såsom fördelningsveterinärer

i vederbörande arméfördelningsstaber och hava såsom

sådana att under arméfördelningscheferna utöva inseendet över veterinärvården

vid arméfördelningens truppförband. Därjämte hava fältveterinärerna

att bestrida veterinärvården vid de till samma plats som arméfördelnings - staberna förlagda truppförbanden.

Regementsveterinärerna, vilka hava kaptens tjänsteställning, och bataljonsveterinärerna,

av vilka de äldre hava kaptens och de yngre löjtnants tjänsteställning,

äro enligt organisationen anställda sålunda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses,fältveterinärbyrå 1 regementsveterinär

såsom byråassistent;

vid kavalleriet 4 regementsveterinärer och 10 bataljonsveterinärer;

vid artilleriet 5 regementsveterinärer och 7 bataljonsveterinärer;

vid fortifikationen 2 bataljonsveterinärer;

vid trängen 5 bataljonsveterinärer;

för Gotlands trupper 1 batalj onsveterinär, uppförd å staten för militärbefälet

å Gotland;

för garnisonen å Karlsborg 1 bataljonsveterinär, uppförd å staten för

kommendantskapet;

för Bodens trupper 1 regementsveterinär för Bodens garnison, även avsedd

för bestridande av tjänsten såsom fästningsveterinär vid kommendentskapet

därstädes, uppförd å staten för kommendantskapet; samt

vid ridskolan å Strömsholm 1 batalj onsveterinär, med skyldighet att jämte

egen tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts remontdepå,

De ordinarie veterinärerna vid truppförband, staber o. s. v. äro skyldiga

att jämte egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt

infanteritruppförband. Av arméns 28 infanteriregementen äro^emellertid 13 regementen

förlagda till platser, där beridet truppförband icke finnes. Yid dessa

regementen ombesörjes veterinärvården av civil veterinär mot åtnjutande av

visst arvode. För ändamålet är under avlöningsanslaget beräknat ett belopp

av 5,000 kronor.

Behovet av veterinärer på aktiv stat torde böra beräknas på sätt nedan- Departementsstående

tabell utvisar: chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

5241 24 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Överfält-

Fält-

Regements-

Bataljons-

veterinär

veterinärer

veterinärer

veterinärer

Arméförvaltningen .......................

1

_

1

_

Arméfördelningsstaberna ...............

—

4

—

—

Kommendantskapet i Boden............

—

—

1

—

Ridskolan ....................................

—

—

—

1

Kavalleriregementen:

‘)1

Stockholm ................................

—

—

—

Skövde......................................

—

—

—

bl

Hälsingborg .............................

—

—

—

*)1

Umeå .......................................

—

—

1

—

Artilleriregementen:

1

1

Stockholm ..............................

—

—

Göteborg....................................

—

—

1

1

Kristianstad .............................

—

—

1

1

Östersund .................................

—

—

—

b i

Fältingenjörkårerna........................

—

—

—

2

Fälttelegrafkåren ..........................

—

—

—

1

Trängkårerna...............................

—

—

—

4

Summa

1

4

6

15

l) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsvetermärtjänsten.

Anm. Det förutsattes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Hälsingborg, Stockholm,

Skövde och Östersund.

Liksom hittills böra de ordinarie veterinärerna vara skyldiga att jämte

egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt truppförband

(skola o. s. v.), vid vilket veterinär icke finnes anställd.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Artilleriets fabriker och tyganstalter utgöras av:

ammunitionsfabriken — vilkens verksamhet är fördelad på två avdelningar,

förlagda, den ena till Marieberg i Stockholm och den andra till Karlsborg

— Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna och Åkers krutbruk i

Södermanland;

tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden; samt

tygverkstäderna vid Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands

artilleriregementen samt vid Gotlands artillerikår.

I organisatoriskt hänseende intaga fabrikerna och tygstationerna en fristående

ställning, under det att däremot tygverkstäderna äro direkt anslutna

till vederbörliga artilleritruppförband.

Den för fabrikerna och tyganstalterna avsedda fast anställda personalen

är uppförd å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter och skall efter

genomförd härordning utgöras av:

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

99

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

7 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

1 öververkmästare,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare och tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid artilleriets överstyrelse

och dels vid de särskilda fabrikerna och tyganstalterna.

Vid artilleriets överstyrelse tjänstgöra fälttygmästaren och de 7 departementsskrivarna.

Av departementsskrivarna tjänstgöra 1 å artilleridepartementets civilbyrå

och 6 å samma departements militärbyrå, därav 2 å konstruktion savdelningen,

1 å vardera av de två expeditionsavdelningarna samt 2 å tekniska

revisionen.

För ammunitionsfabriken äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 2

fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 öververkmästare, 5 verkmästare av 1. klassen

och 2 fabriksskrivare.

För Karl Gustafs stads gevärsfaktori äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör,

2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 4 besiktningsrustmästare och 2

fabriksskrivare.

Föi Åkers krutbruk äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriksförvaltare

av 1. klassen, 1 verkmästare av 1. klassen och 2 verkmästare av

2. klassen.

För tygstationen i Stockholm äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1

tygforvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,

1 tygverkmästare, 1 tygskrivare och 9 tyghantverkare.

För tygstationen å Karlsborg, vilken tillika utgör centralförråd för hela

artilleriet, äro avsedda 1 tygmästare av 1. klassen, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare

av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 3 tygverkmästare, 3 tygskrivare

och 4 tyghantverkare.

För tygstationen i Boden äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1 tygförvaltare

av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 1 tygverkmästare, 1 tygskrivare,

6 tyghantverkare och 6 fortmaskinister.

Personalen vid tygverkstäderna är avsedd att utgöras av:

vid vartdera av Göta och Upplands artilleriregementen 1 tygförvaltare av

2. klassen, 1 tygverkmästare och 4 tyghantverkare;

vid vartdera av Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 tygförvaltare

av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare och 4 tyghantverkare;

vid Smålands artilleriregemente 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tygverkmästare

och 5 tyghantverkare; samt

vid Gotlands artillerikår 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,

4 tyghantverkare och 1 fortmaskinist.

s. 100 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsproposition.

Departements
chefen.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Enligt gällande bestämmelser äger generalfälttygmästaren rätt att vid behov

vidtaga erforderliga omplaceringar av personalen.

Förutom ovan angivna personal tjänstgör vid fabrikerna och tyganstalterna

ett visst antal ur truppförbanden beordrade officerare och underofficerare.

Enligt 1924 års försvarsproposition har följande personal beräknats för

artilleriets fabriker och tyganstalter:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1

klassen,

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Personal på pensionsstat:

1 officer såsom ledare för arméförvaltningens artilleridepartements tekniska

revision,

5 expeditionsunderofficerare för artilleridepartementet,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

I fråga om artilleriets överstyrelse, ammunitionsfabriken, Karl Gustafs

stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk samt tygstationerna å Karlsborg och i

Boden anser jag mig böra räkna med samma personalbehov, som angivits i

ovannämnda proposition.

På grund av indragning av artilleriförband minskas däremot det i nämnda

proposition beräknade personalbehovet i övrigt med sammanlagt 1 tyg- eller

fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tyg- eller

fabriksskrivare och 5 tyghantverkare.

Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter bör sålunda uppföras

följande personal:

Ordinarie befattningshavare:

7 tygförvaltare av 2. klassen,

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr ftO. 101

De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grad.

Personal å pensionsstat:

1 officer, ledare av arméförvaltningens artilleridepartements tekniska revision,

1 expeditionsunderofficer vid d:o,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,

3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation, samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Vidare bör i förteckning över i stat icke uppförda arvoden den ene av

de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas

med en arbetsofficer.

5. Ecklesiastikstaten.

För den andliga vårdens ombesörjande skola enligt 1914 års härordning

vid armén finnas anställda 46 regementspastorer, 2 garnisonspastorer och 1

slottspastor.

Av regementspastorerna äro 26 avsedda för infanteriet, nämligen 1 regementspastor

vid varje infanteriregemente med undantag av Norrbottens regemente

samt Gotlands infanteriregemente. Vid det förra ombesörjes själavården

av garnisonspastorn i Boden och vid det senare av regementspastorn

vid militärbefälet på Gotland.

Vid kavalleriet äro anställda 8 regementspastorer, nämligen en vid vart

och ett av de sex fördelningskavalleriregementena och en vid vartdera av

Skånska husar- och dragonregementena. För Norrbottens kavallerikår, vilken

skall förläggas till Boden, är någon särskild regementspastor ej avsedd.

Vid artilleriet finnas 6 regementspastorer, nämligen en vid vart och ett av

Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen.

Vid Gotlands artillerikår ombesörjes själavården av regementspastorn vid

militärbefälet på Gotland samt vid Bodens artilleriregemente och Karlsborgs

artillerikår av vederbörande garnisonspastor. Positionsartilleriregementet kar

icke heller någon särskild regementspastor. För ombesörjande av regementspastorsgöromålen

vid detta regemente har Kungl. Maj:t plägat för varje år

utanordna ett mindre arvodesbelopp.

Vid fortifikationen skola finnas 3 regementspastorer, nämligen en för Svea

ingenjörkår, en för Fälttelegrafkåren och en för Norrlands ingenjörkår. Vid

Göta och Bodens ingenjörkårer ombesörjes själavården av vederbörande

garnisonspastor.

Vid trängen skola enligt organisationen finnas endast 2 regementspastorer,

den ene avsedd för Skånska trängkåren och den andre för Västmanlands

trängkår. Vid Svea, Göta, Norrlands och Östgöta trängkårer skall den andliga

vården ombesörjas av regementspastorerna vid de infanteriregementen,

Nuvarande

organisation.

s. 102 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

som äro förlagda i respektive Örebro, Skövde, Sollefteå och Linköping.

Denna nya organisation är emellertid ännu icke helt genomförd.

\ id militärbefälet å Gotland, är anställd 1 regementspastor, avsedd för

Gotlands trupper.

Av de båda garnisonspastorerna är den ene avsedd för Karlsborgs garnison

och den andre för Bodens garnison.

Slutligen är slottspastorn avsedd för IcrigssTcolan å Karlberg.

De prästerliga befattningshavarna åtnjuta icke fasta avlöningsförmåner vid

aimén utan endast vissa mindre arvoden. Att märka är, att garnisonspastoin

a Karlsborg i denna sin egenskap jämväl är kyrkoherde i Karlsborgs

församling.

Kostnaderna för regementspastorsinstitutionen enligt 1914 års härordning

belöpa sig till följande belopp, nämligen:

46 regementspastorer ä 1,170 kronor......................................... 53,820 kronor

1 garnisonspastor å Karlsborg.................................................. 3,000 »

1 garnisonspastor i Boden......................................................... 4,200 »

1 slottspastor å Karlberg ......................................................... 1,170 »

Summa 62,190 kronor.

Härtill böra emellertid läggas av Kungl. Maj:t beslutade arvoden åt prästerliga

biträden vid Skånska husarregementets avdelning i Landskrona, Positionsartilleriregementet,

Göta och Östgöta trängkårer samt intendenturkompaniet

i Stockholm, utgörande tillhopa 1,850 kronor. Hela kostnaden för

pastoralvården inom armén utgör således 64,040 kronor.

Arvoden åt garnisons-, slotts- och regementspastorer beräknades icke av

1924 ars försvarsutskott, som ansåg, att de religiösa behoven hos den militära

personalen och de värnpliktiga borde, med truppförbandens förläggning

till städerna, kunna tillgodoses på annat sätt.

Till det av 1924 ars försvarsutskott framlagda förslaget om indragning av

arvodena för samtliga regementspastorer ävensom för slottspastorn å Karlberg

ansluter jag mig. För garnisonspastorn å Karlsborg, vilken samtidigt

är kyrkoherde i Karlsborgs församling, ävensom för garnisonspastorn i Boden

torde däremot arvoden fortfarande böra beräknas. Enär kommendantskapet

å Karlsborg föreslås till indragning, bör garnisonspastorsbeställningen därstädes

lämpligen uppföras å staten för det till Karlsborg förlagda Luftvärnsartilleriregementet.

6. Polispersonalen.

Yid såväl Bodens som Karlsborgs fästning finnes särskild fästningspolis

anställd. Dess huvudsakliga åligganden äro att hindra främlingar och andra

obehöriga personer att erhålla kännedom om fästningsanläggningar och försvarsanordningar

samt att biträda den civila ordningsmakten vid tillsynen

över att utlänning icke i strid mot givna föreskrifter uppehåller sig inom

fästningarnas skyddsområden. Polispersonalen i Boden åligger därjämte att

i allt, som har samband med befästningarna och övriga försvarsanstalter i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 50. 1 OH

Boden, övervaka ordningen och säkerheten inom dess skyddsområde ävensom

att söka förhindra skadegörelse och åverkan å kronans därinom befintliga

egendom.

Fästningspolisen utgöres enligt den för polispersonalen i Boden och

Karlsborg gemensamma staten av följande personal, nämligen:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 2 konstaplar.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

Med avseende å tjänsteställningen är poliskommissarien underlöjtnants

vederlike samt de övriga sergeants vederlikar. Polispersonalen lyder under

vederbörande kommendant och står under närmaste befäl av vederbörande

kommendantsadjutant.

Beträffande den nuvarande polispersonalen ifrågasätter jag ingen annan

förändring än att, i enlighet med försvarsrevisionens förslag, den ena av de

båda konstapelsbeställningarna å Karlsborg bör indragas.

I. Sammandrag över föreslagna personalstater.

Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt den

av mig föreslagna organisationen har jag funnit mig böra upprätta efterföljande

»Sammandrag över föreslagna personalstater». Av detta sammandrag

framgår även motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning

samt försvarsrevisionens förslag.

Departements
chefen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammandrag över

!

Officerare.

Underofficerare.

M

*3

p

W

o

O

•Ö

et-

2> P

5

B

p

p

p

p-

©

O

Underbefäl.

g

**.

p

®

•o

©

•1

W

2

överstar.

©

*4

w

c*-

g

et-

3

P

Majorer.

P

©

3?

B

B

® g

* §

® ©

Mj P

p: p

ikare (Styckj

Förvaltare).

imma officer

Sergeanter.

Fu

rirer.

ro

O W

P o

T3

<3

o

O

tf

©

n

et-

©

ce

p

©

a o.

2 © i

tf 1

P

p p

? S*

P

_©

©

N

P

H

©

tf

p

ce

ce

tf

p

SB

CO

p* ©

►5 ^

*-4

©

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpe-

dition ................................. —

i

—

—

—

—

i —

—

—

—

—

—

—

Arméförvaltningen.................. —

—

—

—

—

—

— —

—

—

—

—

—

—

Generalitetet.......................... 11

Arméfördelningsstaber, militär-

“

~

ii —

befäl och inspektioner ......... —

5

—

—

1

—

6 —

—

—

—

—

—

—

Kommendantskapet i Boden ... 1

Generalstaben jämte militär-

—

—

1 —

~

attachéer ........................... —

Fältläkark&ren; garnisonssjuk-

1

5

14

33

—

53 -

”

“

husen i Stockholm och å

Iiarlsborg .......................... —

—

Summa personal 12

7

5

14

34

—

72 —

—

—

—

—

—

— 1

Revisionens förslag............... 13

2

5

14

33

67 -

—

—

—

—

—

—

1914 års härordning ............ 15

2

4

13

34

-

68 -

—

—

—

—

—

—

| Undervisningsverk.

Föreslagen organisation......... —

—

5

3

25

13

46 1

—

1

—

—

—

—

| Revisionens förslag............... —

—

4

1

22

8

35 1

—

1

—

—

—

—

1914 års härordning ............ —

—

3

2

—

—

5 2

—

2

-

—

—

— i

j Infanteriet.

Föreslagen organisation......... —

18

19

38196

498

769 156

347

503

237

491

476

476

Revisionens förslag............... —

20

21

44

260

646

991 216

426

642

302

604

649

649

{ 1914 års härordning ............ —

27

28

84

424

925

1,488 366

724

1,090

392

812

1,232

1,256

Kavalleriet.

Föreslagen organisation......... —

4

2

2

29

75

112 21

37

58

21

70

98

—

Revisionens förslag............... —

5

3

2

37

95

142 27

52

79

27

107

129

—

1914 års härordning ............ —

8

6

7

, 66

177

264 57

96

153

49

192

288

—

i Artilleriet.

Föreslagen organisation.

| Artilleristaben........................ —

1

2

i 9

3

15 -

[ Fabriker och tyganstalter ...... —

—

1

1

5

—

7 —

—

—

—

—

—

—

| Truppförband ........................ —

7

7

1 14

i 85

1 202

315 61

133

194

97

191

257

—

Summa personal —

8

8 17

99

j 205

337 61

133

194

97

191

257

—

Revisionens förslag............... —

8

9| 24

97

212

350 61

! 132

193

100

191

267

-

1914 års härordning ............ —

8

! 17] 26

15G

1 255

462 132

| 267

399

150

307

370

1,

2,

3,6

8

Summa

underbefäl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f)!).

10.r>

slagna personalstater.

Manskap

(utom musikmanskap).

<3

o,

o

p

SK

O

Summa underbefäl

och volontärer.

B e fl

t

u 1

1 n

i n

g s

m

ä n.

Summa

beställ-

ningsmän.

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar

manskap.

Vapenliant-

verkarmanskap.

Hantverkarmanskap.

Furirer

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler.

Meniga.

Summa.

Furirer 2. klass.

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler.

g

®

2.

crq‘

9

Summa.

| Furirer 2. klass.

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler.

Meniga.

Summa.

Furirer.

Korpraler

(Konstaplar).

| Vice korpraler.

Meniga.

Summa.

Underbefäl.

Meniga.

Summa.

w

p

CD

CD

to

W

CD

1. klass.

2. klass.

1 1 1 1 1 1 I

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

728

2,40S

18

19

37

36

38

148

20

20

20

18

19

19

76

187

57

244

990

3,194

21

21

42

42

43

169

—

—

21

—

21

22

21

21

21

85

211

64

275

2,390

6,082

—

56

56

56

56

224

—

—

28

—

28

28

28

28

28

112

—

—

—

—

—

—

280

84

364

765

960

—

4

4

—

9

17

6

17

—

17

40

_

4

_

_

4

_

_

_

_

_

_

35

20

61

990

1,253

—

5

5

—

12

22

6

22

—

22j

50

—

5

—

—

5

—

—

—

—

—

—

43

34

77

2,288

2,817

2

9

19

19!

49

19

37

46

102

1

“

1

"

8

8

95

65

160

803

1,348

8

15

20!

43

4

13

17

34

12

20

18;

50

72

55

127

803

1,348

—

8

15

20

43

4

13

—

17

34

—

12

20

18

50

72

55

127

804

1,362

—

8

15

—

22

45

8

19

—

24

51

—

8

15

15

38

73

61

134

1,492

2,319

—

16

25

—

28

69

11

35

-

38

84

—

10

17

28

55

114

94

208

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

Officerare.

Underofficerare.

0

®

3

O

*-<

•d

®

H

O

B

®

*

Överstar.

Överstelöjtnanter.

Majorer.

Kaptener (Ryttmästare).

Ingenjörtrupperna och

fortifikationen.

Föreslagen organisation.......

. —

3

4

8

44

Revisionens förslag.............

. —

3

4

8

49

1914 års härordning ..........

. —

3

4

10

58

Trängtrupperna.

Föreslagen organisation.......

. —

1

2

2

18

Revisionens förslag.............

.. —

1

2

2

20

1914 års härordning ..........

.. —

1

3

3

26

Intendenturtrupperna och

intendenturkåren.

Föreslagen organisation.......

.. —

2

5

8

59

Revisionens förslag...........

.. —

2

5

7

64

1914 års härordning ..........

.. —

3

5

8

88

Summa summarum personal:

Föreslagen organisation.......

12

43

50

92

504

Revisionens förslag............

.. 13

41

53

102

582

1914 års härordning ..........

.. 15

52

70

153

852

£

*3

p

CO

*§ tr>

co

å

B

B

Underbefäl.

p &

C

vr# B

B

B

sr 0

2 P

** B

B

B

p

hej P?

« B

CO

®

(T3

p

B

B

Furircr.

ä

O ®

O *

sa a

o

pj

Ci

a>

QJ ✓—S

03

r*- c*- P VJ

3£

®

P

B

r»-

®

P-

®

•-1

O

U>

R w

o W

0 s

r*- >Ö

o"

®

o

B pj

o

P

B

o

®

s

E

P

►Ö P

►i

K 7

p

H

®

B

H*

P

►1

®

►1

p

®

9

cn

CD

p

00

OJ

,5, ®

►i

p_

®

74

133

31

60

91

23

47

63

61

88

152

36

72

108

27

51

72

71

98

173

49

98

147

31

55

85

85

37

60

18

36

54

18

34

38

40

35

60

19

37

56

16

36

38

40

48

81

25

61

86

24

48

84

78

9

83

55

10

65

11

11

_

_

10

88

61

13

74

14

13

—

—

12

116

79

16

95

10

15

—

—

911

1,612

343

623

966

407

850

932

577

1,094

1,885

421

732

1,153

486

1,002

1,155

760

1,515

2,657

710

1,262

1,972

656

1.429

2,059

1,419

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr ftO.

107

Manskap

(utom musikmanskap).

CD

^3

B

e s

t

l 1

11

i n

S s

m

ä n.

Summa

<1

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar-

manskap.

Y ap enhan t- verkarmanskap.

Hantverkarmansk

ap.

beställ-

ningsmäli.

o

<J &

O ^

Furirer

*1

<4

Furirer.

<5

p:

"!

CT>

g 5

Äy CD

3 i

r> S,

p:

1. klass.

£

P

an

CD

Korpraler

KoDstaplar).

O

CD

c

■i

<-t

cL

CD

O

CD

D

p

Summa.

rirer 2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

O

CD

*-

O

•1

*o

•1

2L

Q-

g

CD

cn’

p

Summa

irirer 2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

d

CD

o

>-!

*T3

N

—

CD

Meniga.

Summa.

1. klass.

2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

ice korpraler.

Meniga.

Summa.

Underbefäl.

e

CD

S

crq’

p

Summa.

&38

532

—

4

4

4

6

18

_

4

o

u

4

3

4

u

4

9

15

14

36

78

67

51

118

382

603

—

4

5

6

7

22

—

i

5

4

i

—

5

5

5

15

5

6

15

u

36

73

68

52

120

440

696

—

4

7

9

7

27

—

2

5

12

—

5

5

6

16

6

10

32

41

—

89

126

18

144

60

190

—

—

—

_

_

_

_

4

4

_

4

12

12

60

190

—

—

—

—

—

—

—

4

4

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

—

8

126

360

—

—

—

—

—

—

—

6

6

12

—

12

—

12

22

—

27

—

25

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

,694

5,460

18

35

60

40

73

10

38

26

20

30

22

23

-

4

21

35

14

54

128

373

18»

562

,226

6,629

21

38

67

48

84

258

14

46

30

22

31

26

26

1

5

14

30

11

51

111

403

211

614

,736

12,299

2

85

107

65] 1101

369

30

80

39

28

34

33

341

129

6

20

57

41

28

152

627

261

888

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ls proposition nr 50.

Sammandrag över

Musikpersonal.

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpedition............

Arméförvaltningen ...................................

Generalitetet ......................... ...................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

.............................................

Kommendantskapet i Boden.......................

Generalstaben jämte militärattachéer .........

Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stockholm

och & Karlsborg ..........................

Summa personal

Revisionens förslag ...............................

1914 drs härordning...............................

Undervisningsverk. Föreslagen organisation .

Revisionens förslag.......

1914 drs härordning ....

Infanteriet. Föreslagen organisation ..........

Revisionens förslag ...............

1914 drs härordning...............

Kavalleriet. Föreslagen organisation ........

Revisionens förslag ..............

1914 drs härordning ............

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben .......................................

Fabriker och tyganstalter........................

Truppf örb and..........................................

Summa personal

Revisionens förslag ................................

1914 drs härordning................................

Ingenjörtrupperna [Föreslagen organisation ...

och \ Revisionens förslag ..........

fortifikationen.

Trängtrupperna.

Föreslagen organisation......

Revisionens förslag............

1914 drs härordning .........

Intendenturtrupperna | Föreslagen organisation

och < Revisionens förslag......

intendenturkåren. 11914 års härordning ...

Summa summarum personal;

Föreslagen organisation .........................

Revisionens förslag .................................

[ 1914 drs härordning.................................

co

l g

® 3

7T 8»

ii»

ij

& 00

tf

O o:

ir* ^

19

21

28

Underbefäl.

Furirer.

94

65:j

274'',

132 38

88 21

302

7 11 3

15! 20 5

36 44''| —

12|!

39

42

108

4

10

12

39

44

108

3

10

18

a <i

& o''

®

r „

’ S?

i *

t "O

39

8

no

3

12

155

115

326

13

25

42

co

ö

o 3

g- 3

3 g

115

7o;

278

9

15

36

15!

270

185

604

22

40

78

24

3

3

6

12

3

6

3

3

15

9

24

_

8

21

29

8

15

16

—

39

23

62

—

9

59

68

—

16

16

17

49

27

76

2

3

5

5

5

10

_

20

10

30

—

3

11

14

—

3

7

7

17

10

27

_

_

2

2

2

2

2

2

8

4

12

_

2

2

4

4

4

8

—

16

8

24

—

—

1*2

12

—

6

6

12

24

12

36

24

i

24109

157

! 46

1

51

1 *>•

1 ^

47

191

137

328

2

| 38106

146

i 43S 76

, 88

8

215

126

341

—

S 48,392

440

| —

| 145] 155

158

458

; 363

821

4,

5,3

9,

1

1,6

3,5

2,

2,

2,1

3,

8

1,0

1,

9,

10,

19,

2) 1 generalkrigskommissarie, 4

*) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet äro icke här medtagna.

6 extra konstaplar; Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 4) 1 professor, 1 krigsarkivarie. 5) 5

klassen, 18 besiktningsrustmästare eller tygmästare, 6 verkmästare av 1. och 2 av 2. klassen, 8 tyg- eller fab

skrivare, 8 tygverkmästare och 20 tyghantverkare. — 7) Hantverkare. — 8) Departementsskrivare.

Summa militär personal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr <r)0.

101)

lugna porsonalstatcr (forts.).

Clvllmllitär personal.1)

Fältläkarkåren.

Fiiltveterinärkåren.

O:

B. I

B

Övrig personal.

CTJ {fl

“ B

<3 P

2 B

p

3

3

£c

Civil personal.

rf a

Z £

Arvoden i

åt pensione-

|

rade ■

o

P>

0

rt>

1

P

0>

cj

p

Pu

O

-*>

O

O

•-t

p

o>

-

1

1

7

»1

1

1

—

1

—

—

3

1

—

1

—

2

—

1

—

1

6

—

1

6

a) 60

67

1

1

4

1

1

6

4

4

10

3

18

—

—

—

2

2

—

4

—

—

1

—

1

—

—

3 32

32

37

1

—

—

—

1

—

2

1

o

«)2

6

5

2

—

—

—

3

1

30

34

—

—

—

—

—

—

—

—

—

34

—

—

—

—

—

2

—

1

1

4

7

4

30

47

1

4

2

—

7

1

32

33

S7

1

2

10

62

75

18

25

1

1

4

7

4

44

61

1

4

2

1

8

—

1

32

33

34

102

2

2

10

62

76

12

25

1

1

6

6

7

44

65

1

6

2

2

11

—

1

33

110

3

O

10

62

78

-

—

—

—

—

—

1

—

i

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

—

—

3

—

O

O

3

8

—

—

—

_

1

—

i

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

2

—

3

-

—

—

—

—

—

1

—

i

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

2

2

—

5

—

—

—

17

17

—

34

—

—

—

—

—

19

19

—

38

72

—

—

—

—

—

1

78

—

—

—

19

19

—

38

—

—

—

—

—

21

21

—

42

80

19

—

—

—

19

20

62

—

—

—

26

26

—

52

—

—

—

—

—

28

—

56

108

26

—

—

—

26

—

—

—

—

—

—

4

—

4

—

—

1

3

4

4

—

—

4

12

—

—

—

—

—

—

16

—

—

—

—

5

—

5

—

—

3

2

5

5

—

—

5

15

5

—

—

—

5

5

15

—

—

2

8

—

10

—

—

4

10

14

10

—

—

10

34

8

—

—

—

8

—

1

1

1

1

—

5)110

110

110

—

—

—

—

—

1

14

—

—

—

5

5

—

10

—

—

3

4

7

—

—

—

—

17

1

—

—

—

1

—

29

—

—

—

5

5

—

1

—

—

3

4

7

—

—

110

110

127

1

—

1

2

2

44

—

—

—

6

5

—

11

—

—

4

5

—

—

118

118

138

5

—

1

6

8

41

—

—

—

7

6

—

13

—

—

5

7

1

—

—

116

116

141

6

—

1

—

7

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

3

4

4

G)38

46

52

_

_

1

_;

1

_2

13

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

3

5

5

41

51

55

2

—

1

—

3

5

7

—

—

—

9

u

1

—

3

—

—

—

2

5

5

49

59

64

3

—

1

—

: 4

—

—

—

—

—

4

4

—

—

_

—

4

—

4

7 14

18

30

_

_

_

_

_

_

13

—

—

—

4

4

—

8

—

—

—

4

4

—

4

12

16

28

1

—

—

—

1

4

9.

—

—

—

6

6

—

1

—

—

—

5

—

6

18

24

41

2

—

—

—

2

—

—

—

8)2

2

2

—

—

1

_

1

2

7

2

2

2

—

—

1

—

1

4

5

2

2

2

—

—

1

—

1

—

-!

1

1

4

33

38

30

107

4

4

6

15

26

27

28

196

251

384

2

2

16

62

82

28

j

204

1

1

4

36

39

44

125

1

4

9

16,! 30

31

31

205

267

422

35

2

15

62

114

58

164!

1

1

G

49

55

44

156

1

6

11

27

45

43

40

218

301

502

49

5

15

62

131

d, 29 tjänstemän och 26 kvinnliga befattningshavare. — 3) 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar, 19 konstaplar,

er fabriksingenjörer, 2 departementsskrivare, 11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen, 7 tygförvaltare av 2.

vare, 44 tyghantverkare och 7 fortmaskinister. — 6) 1 radioingenjör, 8 fortifikationskassörer, 1 departements
-

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Nuvarande

organisation.

Departementschefen.

Kungl. Maj tis proposition nr ö 0.

J. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Enligt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare vid

armén skola vissa officerare vara beridna å två hästar, andra åter endast å

en häst. Såsom allmän regel gäller, att om officer är beriden å två hästar,

den ena skall vara egen tjänstehäst och den andra stamhäst samt, om vederbörande

är beriden endast å en häst, denna skall vara stamhäst. Från

denna regel göras dock vissa undantag.

I överensstämmelse härmed åligger det nedan angivna personal att hålla

en egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet och militärläroverken,

de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen ............................................ tillhopa 13 hästar

samtliga officerare vid generalstaben.................................... » 53 »

kommendanterna i Stockholm, Boden och Karlsborg ...... » 3 »

cheferna för krigshögskolan, krigsskolan och ridskolan ... » 3 »

chefen för remonteringsstyrelsen.......................................... » 1 häst

samtliga regementschefer vid infanteriet (militärbefälhavaren

på Gotland inberäknad)...................................... » 28 hästar

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar............... » 243 »

samtliga regements- och kårchefer vid artilleriet utom

chefen för Karlsborgs artillerikår.................................... » 9 »

fälttygmästaren...................................................................... » 1 häst

eller tillhopa 354 hästar

Anskaffningen av egna tjänstehästar, vilka skola godkännas av vissa myndigheter,

åligger vederbörande officerare själva. Såsom ersättning härför

äga dessa åtnjuta ett årligt lönetillägg av 250 kronor. States anskaffar och

underhåller den för tjänstehästarna erforderliga munderingen samt tillhandahåller

in natura stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för

dylika hästar samt ombesörjer deras skötsel. Egen tjänstehäst får icke av

ägaren avyttras, med mindre vederbörande myndighet, som har att godkänna

densamma, lämnat sitt medgivande till försäljningen.

Förenämnda organisation är ännu icke helt genomförd.

Med avseende å de för närvarande gällande allmänna grunderna för officerares

beridenhet har jag icke någon erinran att framställa. Antalet egna

tjänstehästar torde alltså böra beräknas sålunda:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna,

generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, chefen

för fortifikationen, militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefäl
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr öU.

111

havaren på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet,

inspektören för trängen och de fyra brigadcheferna... tillhopa 17 hästar
-

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition................ » 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben, utom militärattachéerna

....................................................................... » 49 hästar

chefen för artilleristaben .................................................... » 1 häst

chefen för krigshögskolan ....................... » 1 »

chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet

vid samma skola............................................................. » 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre därstädes anställda

lärarna .............................. » 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet........................... » 18 »

samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar ....................... » 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet............................. » 7 »

eller tillhopa 203 hästar

eller (354 — 203=) 151 egna tjänstehästar mindre än enligt nuvarande härordning.

Stamhästar.

Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen

för officerare vid armén skall vid armén efter genomförd härordning

finnas det antal stamhästar, som nedan angives.

För generalitetet och arméförddningsstaberna äro avsedda:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, in
-

spektörerna för infanteriet och militärläroverken, de sex

arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet, chefen för fortifikationen och

inspektören för kavalleriet................................................ tillhopa 12 hästar

1 häst för var och en av fjorton adjutanter, nämligen en

hos vardera av inspektörerna för infanteriet och militärläroverken

och två i varje arméfördelningsstab......... » 14 »

en reservgrupp om 5 hästar för var och en av de sex

arméfördelningsstaberna, avsedda för därstädes tjänstgörande

fältläkare, fortifikationsofficer, fördelningsintendent

och expeditionsintendent ävensom för tillgodoseende

av tillfälligt behov av två hästar för adjutanter

i staben .............................................................................. » 30 »

eller tillhopa 56 hästar

För generalstaben, vars officerare, enligt vad förut nämnts, äro beridna på

var sin egen tjänstehäst, är avsedd en gemensam grupp av 41 stamhästar.

Av dessa äro 17 ständigt fördelade på arméfördelnings- m. fl. staber för att

göra där placerade generalstabsofficerare beridna å två hästar. Återstående

24 hästar tillhöra huvudstationen i Stockholm.

Nuvarande

organisation.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vid artilleristaben skall finnas 1 stamhäst, avsedd för chefen för staben.

För Icommendantskapen äro avsedda 4 stamhästar, därav en häst för kommendanten

i Boden och en häst för var och en av adjutanterna hos kommendanterna

i Stockholm, Karlsborg och Boden.

Vid undervisningsverken skola finnas 6 stamhästar, nämligen en häst för

var och en av cheferna för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,

ridskolan, infanteriskjutskolan och krigsskolan samt en häst för adjutanten

vid krigsskolan.

Vad härefter arméns särskilda truppslag angår, skola vid infanteriet

finnas 28 stamhästar vid varje regemente. Då infanteriet räknar 28 regementen,

utgör stamhästantalet vid infanteriet i dess helhet 784, därav 280

för den s. k. stabsgruppen, d. v. s. för regementschefer, regementsofficerare,

regementskvartermästare och regementsadjutanter, samt 504 för den s. k.

kompani chef sgruppen, d. v. s. för kompanichefer och kulsprutekompanier.

Vid kavalleriet skola enligt härordningen finnas:

vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena 651

stamhästar; tillhopa (6 X 651 =) ............................................ 3,906 hästar

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena 1,152

stamhästar; tillhopa (2 X 1,152 =) ........................................ 2,304 »

vid Norrbottens kavallerikår ......................................................... £53 »

eller tillhopa 6,463 hästar.

Vid artilleriet skola finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands artil
-

leriregementen 446 hästar, tillhopa (4 X 446 =)..........

.......... 1,784

hästar

vid Vendes artilleriregemente.............................................

......... 543

»

vid Norrlands artilleriregemente ........................................

.......... 486

»

vid Gotlands artillerikår......................................................

.......... 86

»

vid Bodens artilleriregemente.............................................

........... 70

»

vid Positionsartilleriregementet..........................................

.......... 184

»

vid Karlsborgs artillerikår..................................................

........... 62

»

eller tillhopa 3,215 hästar.

Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skola finnas sammanlagt 231 stamhästar.

Av dessa äro avsedda:

1 häst för var och en av fortifikationens 17 regementsofficerare

samt 19 hästar för sådan stabspersonal av kaptens grad, som

anses böra göras beriden; tillhopa .............................................

för Svea ingenjörkår.........................................................................

» Göta » ........................................................................

» Fälttelegrafkåren..........................................................................

» Bodens ingenjörkår ....................................................................

s> Norrlands ingenjörkår.................................................................

eller tillhopa 231 hästar✓

36 hästar

40 »

40

60

15 »

40 »

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 113

Slutligen skola vid tvungen finnas sammanlagt 331 stamhästar, därav 1

häst för inspektören för trängen och 55 hästar för var och en av av de sex

trängkårerna.

En sammanfattning av vad sålunda anförts giver vid handen, att vid

armén skall efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar,

nämligen:

vid

generalitetet, generalstaben m. fl. staber:

generalitetet och arméfördelningsstaber ...

....... 5(5

generalstaben...............................................

....... 41

artilleristaben.................................................

....... 1

kommendantskapen........................................

........ 4

undervisningsverken .....................................

........ 6

tillhopa

108 hästar

vid

infanteriet ....................................................

»

784 »

»

kavalleriet...................................................

»

6,463 »

»

artilleriet ......................................................

»

3,215 »

»

fortifikationen och ingenjörtrupperna ...........

»

231 >

•»

trängen ..........................................................

»

331 »

Organisationen är ännu icke helt genomförd.

eller tillhopa 11,132 hästar.

Beträffande antalet stamhästar anser jag mig i stort sett böra följa de i

1924 års försvarsproposition tillämpade beräkningsgrunderna.

Behovet av stamhästar vid högre staber m. m. beräknas sålunda:

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .............................. 1 häst

Generalitetet, arméfördelningsstaberna m. m.:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektören

för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna, geueralfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, inspektören för kavalleriet och inspektören för

trängen......................................................................................... 12 hästar

1 häst för var och en av elva adjutanter, nämligen två hos inspektören

för infanteriet, två i varje arméfördelningsstab och

en i tränginspektionen ................................................................ 11 »

1 häst för var och en av fyra fältveterinärer............................. 4 >

En reservgrupp om 4 hästar vid var och en av fyra arméfördel
ningsstaber.

..................................................................................... 16 »

Generalstaben: 22 hästar för huvudstationens officerare samt 12

hästar för stabscheferna vid infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen,

de fyra arméfördelningsstaberna och militärbefälet

för Övre Norrland samt generalstabsofficerarna vid de fyra

arméfördelningsstaberna och militärbefälet för Övre Norrland 34 »

Artilleristaben .................................................................................... 15 »

Fortifikationens huvudstation .............................................................. 14 »

Kommendantskapet i Boden (för de båda adjutanterna) ................. 2 »

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) sm tu 8

Dei)cutemeuts
chefen.

Högre staber.

s. 114 Kontrollera mot PDF

Infanteriet.

Kavalleriet.

Artilleriet.

114 Kungl. Maj:is proposition nr 50.

Militärbefälet på Gotland (för adjutanten) .................................... 1 häst

Fälttygmästaren .............................................................................. 1 »

Undervisningsverken: 1 häst för var och en av chefen för artilleriocli

ingenjörhögskolan, chefen och de tre lärarna vid ridskolan,

chefen för infanteriskjutskolan, adjutanten vid krigsskolan

och kadettofficeren ur kavalleriet vid sistnämnda skola............ 8 hästar

tillhopa 119 hästar

Behovet av stamhästar vid infanteriet beräknas sålunda:

För vart och ett av normalinfanteriregementena erfordras 20 hästar, därav

i stabsgruppen 7 hästar, avsedda för regementschefen, 3 regementsofficerare,

regementskvartermästaren och 2 regementsadjutanter, samt i kompanichefsgruppen

13 hästar, avsedda 1 för signalofficeren, 6 för kompanichefer samt

6 för kulsprutekompaniet. Härutöver tillkomma i stabsgruppen: 2 hästar

vid Svea livgarde, Kronobergs regemente och Norrbottens regemente samt i

kompanichefsgruppen: 4 hästar vid Svea livgarde och 3 hästar vid Kronobergs

regemente och Norrbottens regemente.

För Västerbottens regemente erfordras 18 hästar, därav i stabsgruppen 6

hästar, avsedda för regementschefen, 2 regementsofficerare, regementskvartermästaren

och 2 regementsadjutanter, samt i kompanichefsgruppen 12 hästar,

avsedda 1 för signalofficeren, 5 för kompanichefer samt 6 för kulsprutekompaniet.

För Gotlands infanterikår erfordras 14 hästar, därav i stabsgruppen 3 hästar,

avsedda för överstelöjtnanten, regementskvartermästaren och 1 regementsadjutant,

samt i kompanichefsgruppen 11 hästar, avsedda 1 för signalofficeren,

4 för kompanichefer och 6 för kulsprutekompaniet.

För studentkompanierna erfordras 28 hästar i kompanichefsgruppen och

vid volontär skolorna i samma grupp 10 hästar.

Infanteriets behov av stamhästar är således 134 hästar i stabsgruppen och

292 i kompanichefsgruppen eller tillsammans 426 hästar, d. v. s. (784 — 426=)

358 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

I enlighet med 1924 års försvarsutskott beräknar jag antalet stämhästar per

skvadron till 130 eller (4 X 130 =) 520 för varje kavalleriregemente utom

för Norrlands dragonregemente, där antalet bliver (5 X 130 =) 650. Behovet

av stamhästar vid kavalleriet utgör alltså (3 X 520 + 650 =) 2,210, d. v. s.

(6,463 — 2,210 =) 4,253 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Under tiden för beväringsrekrytskolan är det nedan för artilleriet och

trängtrupperna föreslagna antalet stamhästar icke tillfyllest för tillgodoseende

av ridutbildningen för studenter och likställda m. fl. För att täcka den sålunda

uppstående bristen på hästar förutsättes — liksom enligt 1924 års av

försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition — att visst

antal hästar under nämnda tid ställes till dessa truppslags förfogande ur

kavalleriet.

För varje fördelningsartilleriregemente beräknas i enlighet med 1924 års

försvarsutskott 50 stamhästar per batteri eller tillsammans 300 för varje

regemente, samt för Norrbottens artillerikår 80 stamhästar.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 115

Övriga artilleriförband förutsättas vara motoriserade, vadan behovet av

hästar i huvudsak bortfaller. Under tiden före beväringsrekrytskolans

början vid kavalleriet kan ett antal hästar ur sistnämnda truppslag ställas

till förfogande för underhållande av ridutbildningen hos ett visst antal av

befälet vid här avsedda artilleritruppförband. För Gotlands artillerikår beräknas

dock för här berörda ändamål ävensom för vissa övningar med anspända

pjäser 20 stamhästar.

Artilleriets sammanlagda behov av stamhästar uppgår således till (4 x 300

+ 80 + 20 —) 1,300, d. v. s. (3,215 — 1,300 =) 1,915 hästar mindre än enligt

nuvarande organisation.

Antalet stamhästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna beräknas till:

vid Svea ingenjörkår ...................................... 55 hästar

* Göta » ..................................... 47 »

» Fälttelegrafkåren ...................................... 50 »

» Bodens ingenjörkår................................... 38 »

tillhopa 190 hästar,

eller (231 — 190 =) 41 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Behovet av stamhästar vid trängtrupperna beräknas till (2 X 44 + 2 X

46 =) 180 stamhästar, eller (331 — 180 =) 151 hästar mindre än enligt nuvarande

organisation.

För varje intendenturkonipani beräknas 1 stamhäst eller för samtliga intendenturkompanier

3 hästar.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstående

antal stamhästar bör finnas, nämligen:

vid högre staber m. m...........................................

..................... 119 hästar

»

infanteriet: stabsgruppen....................................

............... 134

kompanichefsgruppen ....................

............... 292 426

»

»

kavalleriet.............................................................

...................... 2,210

»

»

artilleriet .............................................................

..................... 1,300

»

»

fortifikationen och ingenjörtrupperna................

...................... 190

t

»

trängtrupperna .................................................

...................... 180

»

»

intendenturtrupperna...........................................

...................... 3

tillhopa 4,428 hästar

eller (11,132 — 4,428—) 6,704 hästar mindre än enligt 1914 års härordning.

Lejda hästar.

Det för truppförbanden avsedda antalet stamhästar är icke under alla

perioder av året tillräckligt för övningarnas bedrivande utan måste tidvis

förstärkas med lejda eller på annat sätt anskaffade hästar. Enligt gällande

organisation är liästlejning avsedd att förekomma vid samtliga truppslag.

Vid infanteriet sker hästlejning för kulspru teformationerna. Enligt vad

förut nämnts, disponerar varje kulsprutekompani 6 stamhästar. Uti härordningen

har emellertid beräknats, att därutöver erfordras under senare

delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna 3 samt under åter
-

Fortifikationen

och ingenjörtrupperna.

Träng
trupperna.

Intendentur
trupperna.

Samman
fattning.

Nuvarande

organisation.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

stoden av nämnda övningar ytterligare 23 lejda hästar. I enlighet härmed

har för varje infanteriregemente beräknats följande antal hästlejningsdagar,

nämligen:

3 hästar i 120 dagar = ................................................... 360 lejningsdagar

23 > » 23 » = ...................................................... 529 »

eller tillhopa 889 lejningsdagar.

För de 28 infanteriregementena uppgår alltså det beräknade antalet hästlejningsdagar

till (28 X 889 —) 24,892.

Vid kavalleriet hava för varje regemente beräknats 350 hästlejningsdagar

eller för kavalleriet i dess helhet (8 X 350 =) 2,800 lejningsdagar. De lejda

hästarna äro liksom vid infanteriet avsedda för kulsprutetjänsten.

Artilleriets behov av lejda hästar har enligt 1914 års härordning beräknats

sålunda:

66 fältbatterier och 1 bergsbatteri å fastlandet ä 42 hästar i 42

dagar.................................................................................................... 118,188

2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar .............. 6,048

Gotlands artillerikår 100 hästar i 42 dagar....................................... 4,200

6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar..................... 13,104

Bodens artilleriregemente 40 hästar i 35 dagar................................... 1,400

Karlsborgs artillerikår 40 hästar i 35 dagar.......................................... 1,400

Summa lejningsdagar 144,340

Härtill komma för artilleri- och ingenjörhögskolan 444 dagar och för övningsmarscher,

fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets skjutskolor

tillhopa 3,968 dagar.

Hela antalet hästlejningsdagar vid artilleriet uppgår således till (144,340

+ 444 + 3,968 =) 148,752.

Vid ingenjörtrupperna är behovet av hästlejning enligt 1914 års härordning

beräknat sålunda :

vid Svea ingenjörkår ...................................................... 7,959 lejningsdagar

» Göta » ................................................. 7,959

» Fälttelegrafkåren.......................................................... 16,284 »

» Bodens ingenjörkår.................................................... 3,806 »

> Norrlands ingenjörkår.......................... 11,655 »_

eller tillhopa 47,663 lejningsdagar.

Därutöver har beräknats hästlejning för övningsmarscher och skolor under

2,989 dagar.

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar för ingenjörtrupperna utgör således

enligt nämnda härordning (47,663 + 2,989 =) 50,652.

Vid trängen är antalet erforderliga hästlejningsdagar enligt 1914 års härordning

beräknat till 4,000 för var och en av de sex trängkårerna eller för

trängen i dess helhet till (6 X 4,000 =) 24,000 lejningsdagar.

Vid intendenturtrupperna har antalet hästlejningsdagar beräknats till 2,500.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:tu proposition nr Ht).

117

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar enligt nuvarande organisation utgör

således 260,596.

Beliovet av hästlejning vid varje normalinfanteriregemente beräknas i enlighet

med 1924 års försvarsutskotts förslag till 1,160 lejningsdagar.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente minskas hästlejningsbeliovet

något till följd av det större antalet stamhästar vid dessa regementen.

Yid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår beräknas ett lägre

antal hästlejningsdagar på grund av den begränsade organisation, som föreslagits

för dessa truppförband.

Slutligen har behovet av hästlejning för studentkompanierna i enlighet med

försvarsutskottets förslag beräknats till 1,220 hästlejningsdagar.

För infanteriet i dess helhet erfordras alltså följande antal hästlejningsdagar

:

för 15 normalregementen (15 X 1,160 =)

» Svea livgarde ......................................

Kronobergs regemente.....................

Västerbottens regemente....................

» Gotlands infanterikår..........................

studentkompanierna .........................

............. 17,400 lejningsdagar

............ 1,100

............ 1,100

............. 1,100

............. 700

............ 1,220

tillhopa 22,620 lejningsdagar.

Vid kavalleriet beräknas för varje regemente 200 lejningsdagar, tillsammans

sålunda (4 X 200 =) 800 hästlejningsdagar.

Behovet av hästlejning vid artilleriet beräknas på sätt nedanstående tabell

utvisar.

> Ett för-

delnings

artilleri

re gemen

Tre för- delnings

artilleri

regementi

Norrbotte

artillerik

UnderbefB

skolor, skj

skolor m.

Summa

CD ''

B ''

P° rf

3 S-f

Första tjänstgöring .......................

2,680

8,040

480

_

11.200

Repetitionsövning ...........................

13,886

41,658

3,108

—

58,652

Vinterövningar för underbefälsskolor

—

—

6,000

6,000

Studenter m. fl...............................

—

—

—

3,000

3,000

Artilleri- och ingenjörliögskolan ......

—

* _

—

444

444

Skjutskolan ...................................

—

—

—

1,716

1,716

Reserv för försök m. m...................

—

—

—

988

988

Summa

16,566

49,698

3,588

12,148

82,000

För ingenjörtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:

vid Svea ingenjörkår........................................................ 8,175 lejningsdagar

» Göta » ......................................................... 6,375 »

» Fälttelegrafkåren ........................................................ 10,450 »

» Bodens ingenjörkår..................................................... 7,300 »

för övningsmarsclier och skolor m. m............................ 2,500 . »

tillhopa 34,800 lejningsdagar.

Departements
chefen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För trängtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:

fyra trängkårer ä 3,582..................................................... 14,328 lejningsdagar

studentkompaniet........................................................... 872_»_

tillhopa 15,200 lejningsdagar.

För intendenturtruppema beräknas antalet lejningsdagar till 2,000.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstående

antal liästlejningsdagar är erforderligt vid den av mig föreslagna organisationen,

nämligen:

vid infanteriet..................................................................... 22,620 lejningsdagar

» kavalleriet................................................................... 800 »

» artilleriet.................................................................... 82,000

» ingenjörtrupperna ..................................................... 34,800

» trängtrupperna........................................................... 15,200

» intendenturtruppema ............................. 2,000_»_

tillhopa 157,420 lejningsdagar

eller (260,596— 157,420 =) 103,176 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande

organisation.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition finner jag mig böra

förorda en definitiv övergång till aclcordhästsystemet vid armén.

Då ett stort antal stamhästar vid armén enligt den föreslagna organisationen

kommer att bliva övertaligt, torde ett lämpligt antal dylika övertaliga

stamhästar böra överföras till ackordhästar i syfte att förbättra det nuvarande

ackordhästbeståndet. Sistnämnda antal torde emellertid böra göras

beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta tillämpning. Några

särskilda kostnader bliva sålunda icke erforderliga för ackordliäststammens

förbättrande.

Såsom ovan angivits, har antalet liästlejningsdagar för armén beräknats

till sammanlagt 157,420. Då lejningspriset, på sätt försvarsrevisionen anfört,

torde böra beräknas till 4 kronor för häst och dag, skulle lejningskostnaderna,

under förutsättning att ackordsystemet icke tillämpades, uppgå till

629,680 kronor. Därest åter ackordsystemet genomfördes enligt ovan förutsatta

grunder, skulle kostnaderna komma att stanna vid ett belopp av, i

runt tal, 300,000 kronor.

2. Kemouteringsväseiidet.

Reinonteriiigsgmnder.

Nuvarande Såsom förut nämnts, skola efter genomförande av 1914 års härordning

organisation. vjc| armén finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid generalitetet, generalstaben m. fl. staber.............................. 108 hästar

» infanteriet 280 hästar för stabsgruppen och 504 hästar för

kompanichefsgruppen, tillhopa .......................................... 784 »

kavalleriet .............................................................................. 6,463 »

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:Is proposition nr 50.

119

vid artilleriet.............................................

fortifikationen och ingenjörtrupperna

» trängen......>............................................

..................... 3,215 hästar

....................... 231

.................... 331

eller tillhopa 11,132 hästar

För erforderlig omsättning av stamliästmaterialet inköpes årligen visst

antal remonter. Detta beräknades tidigare till 9 % av det vid samtliga

truppslag befintliga stamhästantalet. Sedan genom 1914 års härordning

infanteriet erhållit visst antal stamhästar samt nya grunder angående liästhållningen

för arméns officerare antagits av 1915 års riksdag, har emellertid

remonteringen verkställts efter nya, av 1917 års riksdag närmare bestämda

grunder. Enligt dessa skall remonteringen ske sålunda:

1. Generalitets- och generalstabsgruppen ävensom infanteriets stabsgrupp

remonteras genom överflyttning varje år av 48 8-åriga stamhästar från

kavalleriet. I och för omsättning av kompanicliefsgruppens hästar erhåller

infanteriet årligen från kavalleriet 168 för detta vapenslag icke vidare användbara

hästar.

2. Kavalleriet erhåller årligen 10% remontering å [6,463 - (4 X 48)=]6,271

stamhästar samt dessutom 48 remonter såsom ersättning för de 48 8-åriga

stamhästar, som överföras till staber och infanteriet.

3. Artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen beräkna

remontering efter en kassation av 9 % av det befintliga stamhästantalet.

4. Årligen beräknas 50 stamhästar komma att av officerare uttagas till

egna tjänstehästar. Då vederbörande truppförband förutsättas hava under

vissa år dragit nytta av dessa hästar, anses de medföra en årlig remonteringskontingent

av endast 36 hästar.

I överensstämmelse med nu angivna grunder skall enligt 1914 års härordning

det årligen erforderliga remontan talet beräknas sålunda:

kavalleriet : 10 % av 6,271 stamhästar — 627 remonter + 48

remonter ................................................................................. 675 remonter

artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen:

9 % av (3,215 + 231 + 331 =) 3,777 stamhästar = ............... 340 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar........ 30_’_

Summa 1,051 remonter.

På grund av den under kristiden inträdda avsevärda stegringen av liästpriserna

har emellertid remonteringen vid kavalleriet tillsvidare beräknats

efter en kassation av endast 9 %.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förutsatt, böra de nuvarande VepaHementsremonteringsgruuderna

fortfarande tillämpas. chefen.

Antalet stamhästar har, som i det föregående amförmälts, beräknats sålunda:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben

m. fl. staber ........................................................... H9 hästar

» infanteriet 134 hästar för stabsgruppen och 292 hästar för

kompanicliefsgruppen, tillhopa............................................... 426 »

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr .50.

Nuvarande

organisation.

vid kavalleriet ............................................................................. 2,210 hästar

» artilleriet ................................................................................... 1,300 »

» fortifikationen och ingenjörtrupperna .................................... 190 »

» trängtrupperna........................................................................ 180 »

» intendentnrtrupperna .............................................................. 3 »

eller tillhopa 4,428 hästar.

Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans

(119 + 134 —) 253 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stamhästar

till dessa grupper kommer således att utgöra (253: 8=) 32 hästar; av dessa

beräknas 20 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 12 hästar av övriga

truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).

Vid kavalleriet beräknas 10% remontering å [2,210—(4 X 20)=]2,130 stamhästar

samt dessutom 20 remonter såsom ersättning för överflyttade stamhästar

eller sammanlagt (213 + 20=) 233 remonter.

För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering

å [1,300 + 190 + 180—(4x12)=] 1,622 stamhästar samt dessutom 12 remonter

såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt (146+12=)

158 remonter.

Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst 10

stamhästar uttagas till egna tjänsteliästar. Som ersättning för dessa beräknas

10 remonter.

Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:

vid kavalleriet ............................................................................... 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ............................ 158 »

ersättning för till egna tjänsteliästar uttagna stamhästar ......... 10 »

Summa 401 remonter

eller (1,051—401 =) 650 remonter mindre än enligt 1914 års härordning.

Remonter ingss ty relsen.

Anskaffandet av de för armén erforderliga remonterna ombesörjes av den

under inspektören för kavalleriet stående remonteringsstyrelsen, vilken dessutom

har att förvalta statens remontdepåer.

Remonteringsstyrelsen består av chef och två ledamöter, vilka jämte fyra

suppleanter på förslag av inspektören för kavalleriet förordnas av Kungl.

Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. För redovisningen och

liandhavandet av styrelsens penningmedel samt såsom biträde vid expeditionsföringen

finnes en särskild redogörare anställd.

Av remonteringsstyrelsens personal äro endast chefen och redogöraren

upptagna i den för styrelsen fastställda staten. Chefen åtnjuter arvode, motsvarande

majors avlöning, och redogöraren visst mindre arvode. Ledamot

och till tjänstgöring inkallad* suppleant uppbära endast dagarvode jämte reseoch

traktamentsersättning.

Remontuppköpen, vilka i allmänhet verkställas av chefen och ledamöterna

gemensamt, äga rum på sätt, tid och plats, chefen, efter samråd med ledamöterna,

finner med statens fördel överensstämmande.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. proposition nr f>0.

Med avseende å remonteriugsstyrelsens uppgift ocdi organisation liar försvarsrevisionen

icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen liar endast

ansett sig böra framhålla, att till chef och ledamöter icke borde förordnas

officerare å aktiv stat utan endast officerare å reservstat eller i reserven.

Såsom suppleant syntes jämväl endast i undantagsfall officer å aktiv stat

böra förordnas. Av suppleanterna borde en vara civil person och känd såsom

framstående hästkännare.

Med hänsyn till inspektörens för kavalleriet minskade arbetsområde synes

han, såsom jag redan framhållit, i framtiden kunna tjänstgöra även såsom

chef för remonteringsväsendet. På grund av önskvärdheten att vid remontuppköpen

trenne personer deltaga vid bedömandet av till inköp föreslagna

remonter och då det kan vara förenat med vissa svårigheter för kavalleriinspektören

att under de tider, remontuppköpen pågå, lämna befattningen

såsom kavalleriinspektör, synes antalet ledamöter böra bestämmas till tre,

varav en ställföreträdare för chefen. Denne jämte de två övriga ledamöterna

verkställa anskaffandet av för armén erforderliga remonter.

Bemonteringsstyrelsens uppgifter och verksamhet förutsättas icke undergå

någon förändring. Namnet remonteringsstyrelsen bör emellertid utgå, och

till chefens för remonteringsväsendet förfogande ställes en remonter ing snämnd.

Några ökade utgifter för resor och inköp m. m. äro icke förenade med

denna organisation.

Beträffande nämndens sammansättning torde man med hänsyn till önskvärd

frihet i fråga om personvalet icke böra uppställa för snäva bestämmelser.

I anslutning till vad jag nu anfört, finner jag mig alltså böra föreslå, att

inspektören för kavalleriet i egenskap av chef för remonteringsväsendet skall

även ombesörja anskaffandet av de för armén erforderliga remonterna samt

förvalta statens remontdepåer. Inspektören biträdes härvid av en remonteringsnämnd

om tre ledamöter, i regel officerare å reservstat eller i reserven.

Den till tjänsteställningen främste av dessa är ställföreträdare för chefen för

remonteringsväsendet. För nämndens ledamöter skola finnas fyra suppleanter,

av vilka tre böra vara officerare (i regel å reservstat eller i reserven)

samt en vara civil person, känd såsom framstående hästkännare. Ledamöterna

i remonteringsnämnden jämte deras suppleanter förordnas, på förslag

av inspektören för kavalleriet och chefen för remonteringsväsendet, av

Kungl. Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. Remonteringsnämndens

ledamöter eller till tjänstgöring inkallade suppleanter ombesörja

inköpen av för armén erforderliga remonter och åtnjuta under denna tjänstgöring

dagarvode jämte rese- och traktamentsersättning. För handhavande

och redovisning av de för remonteringsväsendet anslagna penningmedlen

samt såsom biträde vid expeditionsföringen skall mot arvode finnas anställd

en redogörare, som ingår i inspektörens för kavalleriet och chefens för remonteringsväsendet

stab.

Remontdepåerna.

Uppköpta remonter överlämnas endast i undantagsfall direkt till vederbörliga

truppförband. I regel uppställas remonterna i särskilda remont
-

Försvars
rcvisioncn.

Departcmcnts
chefen.

Nuvarande

organisation

s. 122 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

depåer och kvarstanna därstädes: 4-åriga och äldre hästar till liästblivande

remontutdelning under året och 3-åriga omkring ett år eller till tiden för

påföljande års remontutdelning.

Vid armén hava tidigare funnits fem remontdepåer, nämligen:

vid Herrevadskloster i Skåne,

» Björnö i Småland,

» Gudhem i Västergötland,

» Utnäslöt i Västmanland och

å Frösön i Jämtland.

Med anledning av den under provisorietiden vidtagna minskningen av

remontantalet har emellertid Björnö remontdepå indragits från och med den

1 oktober 1924.

Varje remontdepå förestås av en chef, vartill i regel utses en officer i

beridet truppförbands reserv. Depåns övriga personal utgöres av veterinär

samt erforderligt antal fodermarskar, hästskötare och körkarlar. För bestridande

av kostnaderna för remontdepåernas personal beräknas under ordinarie

avlöningsanslaget erforderligt belopp, för vars användande Kungl. Maj:t

varje år fastställer en stat, upptagande antalet funktionärer vid de särskilda

depåerna och till dem utgående ersättningsbelopp.

Med hänsyn till det i det föregående beräknade remontbeliovet torde endast

två remontdepåer vara erforderliga. Förutom Björnö böra därför ytterligare

två depåer indragas. Jag anser mig böra till indragning föreslå Frösö

och Gudhems remontdepåer.

Den i 1924 års försvarsproposition berörda frågan angående verkställande

av särskild utredning beträffande hästhållningen för armén och därmed

sammanhängande spörsmål torde, sedan beslut fattats om en ny försvarsorganisation,

böra tagas under närmare omprövning.

K. Reservpersonal.

Försvarsrevisionen, som funnit det aktiva befälet böra begränsas till vad

som för fredstjänstens behöriga ombesörjande ansetts vara oundgängligen erforderligt,

har framhållit, att det vid sådant förhållande måste vara av största

vikt, icke blott att den för mobiliseringsbeliovets fyllande erforderliga reservpersonalen

kunde anskaffas, utan även att den i kvalitativt hänseende komme

att motsvara de fordringar, vilka måste ställas på densamma. För att fylla

mobiliseringsbehovet av befäl har revisionen föreslagit anlitande, liksom

enligt nuvarande härordning, av personal å reservstat, personalen i arméns

reserver samt värnpliktigt befäl. Något annat medel för tillgodoseende av

mobiliseringsbehovet synes heller icke enligt den av mig föreslagna organisationen

vara att tillgripa, Under övergångsåren står emellertid, såsom i

det föregående omnämnts, viss personal å övergångsstat därjämte till förfogande.

För det värnpliktiga befälet (studenter och likställda samt för

underbefälsutbildning uttagna värnpliktiga) har jag i det föregående redogjort.

Här återstår sålunda att behandla reservstats- och reservbefälsinstitutionerna.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj: ta proposition nr 50.

123

1. Personal å reservstat.

Beträffande antalet beställningar å reservstaten för officerare och underoff _ Nuvarande

eerare beräknades i 1914 års härordningsförslag, att om ökningen av office. organisation.

rare oeli underofficerare på aktiv stat inskränktes till den i förslaget upptagna,

reservstaten borde omfatta tillhopa 504 officerare och 370 underofficerare.

På grund av svårigheten att bestämt angiva reservstatens storlek

och i betraktande av den långa tid — minst 10 ä 12 år — som under alla

förhållanden erfordrades för dess uppsättning, och då dessutom erfarenheten

rörande möjligheten att rekrytera en reservstat av större omfattning vore

ringa eller ingen, ansågs det ändamålsenligast att tillsvidare begränsa planen

för reservstatens uppsättande till en viss kortare tidsperiod. I enlighet härmed

föreslogs, att reservstatens första uppsättande skulle ske under femårsperioden

1916 — 1920 och vid periodens slut omfatta sammanlagt 152

officersbeställningar och 120 underofficersbeställningar. Detta förslag blev

jämväl av riksdagen bifallet.

I överensstämmelse härmed omfattar reservstaten för officerare och underofficerare

för närvarande följande beställningar, nämligen:

2 beställningar för generalspersoner,

7 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,

29 majorsbeställningar,

114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta och

48 av lägsta löneklass, samt

120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre löneklass.

Vidare hava beslut fattats om uppsättande av en reservstat för fältläkarkåren

och en reservstat för fältveterinärkåren, omfattande följande beställningar,

nämligen:

reservstaten för fältläJcarkåren:

2 fältläkarbeställningar,

12 regementsläkarbeställningar och

6 bataljonsläkarbeställningar; samt

reservstaten för fältveterinärJcåren:

1 fältveterinärbeställning,

4 regementsveterinärbeställningar och

2 bataljonsveterinärbeställningar.

Keservstaten för fältläkarkåren är, liksom reservstaten för officerare och

underofficerare, fullt uppsatt. Däremot har uppsättningen av reservstaten

för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,

för bataljonsläkare och bataljons veterinärer 10 tjänsteår såsom militärläkare

respektive militärveterinär och 43 levnadsår,

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. May.ts proposition nr 50.

för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militärläkare

respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt

för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast

högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan

enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till fanjunkare

(styckjunkare, förvaltare).

Personal å reservstat är tjänstgöringsshyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande

av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under loppet av varje

tvåårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 43 år och underofficer efter fyllda 42 år i högst

50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill

42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar under

loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt

kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda

48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund av

otjänstbarliet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels efter

uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på aktiv stat

till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat äro

vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma tider, som

gälla för motsvande personal på aktiv stat efter avgång med pension.

Reservstatspersonalen nu tillkommande avlönings- och pensionsförmåner

framgå av nedanstående sammanställning, vilken även upptager motsvarande,

i proposition till innevarande års riksdag föreslagna förmåner.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

125

Beställningshttvaro.

N u v a r a n d e

Föreslagen

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Generalsperson .............................

5,400

4,500

7.440

6,650

Överste i högre löneklassen ...........

4,500

3,800

6,360

5,700

Överste i lägre löneklassen, fältläkare

4,200

3,500

5,940

5,300

Major, regementsläkare, fältveterinär

3,100

2.700

4,800

4,300

Kompaniofficer i högsta löneklassen

(övergång efter fyllda 43 år), batal- jonsläkare, regements veterinär.......

2.100

1,800

2.820

2,500

Kompaniofficer i mellersta löneklassen

(övergång efter fyllda 37 år1), batal- jonsveterinär 2) ............................

1,650

1,300

2,220

2,000

Kompaniofficer i lägsta löneklassen8)

1,200

900

1,620

1,450

Underofficer i högre löneklassen (över- gång efter fyllda 42 år) ...............

1,000

850

1,560

1,400

Underofficer i lägre löneklassen*)......

800

650

1,260

1,100

*) Vid uppnådd 43 års ålder ett av- löningstillägg om ........................

300

360

2) Vid uppnådd 48 års ålder ett av- löningstillägg om .............. •........

300

—

360

_

8) Vid uppnådd 37 års ålder ett av- löningstillägg om ........................

300

—

360

— i

och ytterligare vid uppnådd 43 års

ålder ett avlöningstillägg om.........

300

—

360

*) Vid uppnådd 42 års ålder ett av- löningstillägg om .......................

150

—

180

Anm. 1. Under tjänstgöring utgår särskild dagavlöning (dagarvode) samt tillfällig avlöning

enligt för personalen å aktiv stat gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och

traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsort.

Anm. 2. I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent

av pensionens belopp.

Anm. 3. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns

änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reservstat

innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar; och

skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som vid tiden

närmast före övergången.

Reservstatens överste-, kompaniofficers- och underofficersbeställningar äro,

såsom förut nämnts, uppdelade på olika löneklasser, beroende på vederbörandes

levnadsålder vid tiden för övergången från aktiv stat till reservstat.

Denna uppdelning på löneJclasser, vilken tillkommit dels i och för avlöningsbeloppens

lämpliga avvägande och dels för befordrandet av en likformigövergång

till reservstaten inom de olika åldersklasserna, är gjord så, att av

sammanlagda antalet beställningar i de olika graderna hänförts:

av överstarna 28. g % till den högre löneklassen (avsedd för äldre överstar)

och 71.4 % till den lägre löneklassen (avsedd för yngre överstar och till

överstar å reservstat befordrade överstelöjtnanter);

av kompaniofficerare 21. i % till högsta löneklassen (övergång efter fyllda

43 år), 36.8 % till mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) och

42.1 % till lägsta löneklassen (övergång efter fyllda 32 år); samt

av underofficerare 45.8 % till högre löneklassen (övergång efter fyllda 42

år) och 54.2 % till lägre löneklassen (övergång efter fyllda 32 år).

s. 126 Kontrollera mot PDF

Försvar 8“

revisionen.

126 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50.

Försvarsrevisionen liar anfört, att enligt dess mening fordrades, för att

truppförbanden vid mobilisering skulle erhålla tillräcklig fasthet, att en viss,

icke alltför liten del av reservbefälet genom aktiv tjänst förvärvat fullständig

befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme. Särskilt gällde detta i fråga

om kompani- (skvadrons-, batteri- o. s. v.) och högre chefer. Då det förefintliga

behovet av ett dylikt kvalificerat och i övrigt fullt fältdugligt reservbefäl

endast i ringa utsträckning kunde fyllas med i arméns, reserver kvarstående

pensionerad personal, måste detsamma fortfarande såsom hittills

huvudsakligen tillgodoses genom en reservstat, till vilken officerare och

underofficerare efter viss tids aktiv tjänst erhölle tillfälle att övergå, och

inom vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet i fred vidmakthölle sin

militära duglighet. För sjuk- och veterinärvårdstjänstens behöriga upprätthållande

i såväl fred som krig erfordrades jämväl allt fortfarande särskilda

reservstater för fältläkar- och fältveterinärkårerna.

Då det gällde att bestämma antalet officerare och underofficerare å reservstat,

hade man liksom år 1914 att utgå dels från det enligt revisionens förslag

förefintliga mobiliseringsbehovet dels ock från möjligheten att rekrytera

reservstaten.

Med dessa utgångspunkter hade revisionen beräknat det enligt dess organisationsförslag

erforderliga antalet officerare och underofficerare på reservstat

till sammanlagt 312 officerare och 65 underofficerare. Ur mobiliseringssynpunkt

hade det visserligen varit önskvärt, att antalet kunnat sättas något

högre, men med hänsyn till svårigheten att utan avsevärd kostnadsökning

rekrytera en större reservstat hade revisionen icke ansett sig kunna gå

längre, än som sålunda föreslagits.

Yad antalet beställningar å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater

beträffade, hade revisionen beräknat det enligt dess organisationsförslag

erforderliga antalet sålunda:

fältläTcaricårens reservstat:

2 fältläkare och

8 regementsläkare, samt

fältveterinärkårens reservstat:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

För övergång till reservstat funne revisionen sig böra föreslå, att den nuvarande

bestämmelsen om viss minimilevnadsålder för kompaniofficerare och

underofficerare för vinnande av inträde å reservstat skulle borttagas, samt

att det för övergången erforderliga antalet tjänsteår för båda kategorierna

skulle nedsättas till 7 år.

lievisionen hade icke ansett sig kunna ingå på frågan angående reservstatspersonalens

löneförmåner, utan ansåge, att denna borde göras till föremål

för särskild utredning. Under förutsättning att det nuvarande lönesystemet

skulle komma att bibehållas, hade emellertid revisionen icke någon

ändring att föreslå med avseende å det nu fastställda antalet löneklasser

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

inom överste-, kompaniofficers- och underofficersgraderna. Däremot syntes

i sådant fall vissa andra jämkningar vara erforderliga. Sålunda borde på

grund av den utav revisionen föreslagna tidigare åldern för övergång till

reservstat den ändringen med avseende å löneklasserna för kompaniofficerare

vidtagas, att till lägsta löneklassen hänfördes de, som vid övergången

icke fyllt 35 år, till mellersta löneklassen de, som överginge efter fyllda 35

år, men ännu icke fyllt 42 år, och till högsta löneklassen de, som överginge

efter fyllda 42 år. Den nuvarande proportionen mellan antalet beställningar

i de olika löneklasserna för såväl kompaniofficerare som underofficerare

borde i huvudsak bibehållas.

Med avseende å nu gällande bestämmelser om befordran å reservstat funne

revisionen icke anledning föreslå annan ändring, än att jämväl kapten (ryttmästare)

å reservstat, vilken därtill funnes lämplig, borde kunna befordras

till major å reservstat.

Utan att därom framställa något uttryckligt förslag ville revisionen framhålla,

att det syntes, som om möjlighet till befordran till högre beställning

å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater även skulle vara ägnad

att verka i fördelaktig riktning.

Beträffande reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet i fred funne sig

revisionen böra föreslå, att tjänstgöringsskyldigheten, oberoende av ålder,

sattes lika för all såväl militär som civilmilitär reservstatspersonal.

\ ad tjänstgöringstidens längd beträffade, hade revisionen kommit till det

resultatet, att tjänstgöringsskyldigheten lämpligen borde bestämmas till 45

dagar under loppet av varje två-årsperiod av tjänstetiden.

Uti de för närvarande gällande bestämmelserna angående avgång från

reservstat hade revisionen icke någon ändring att föreslå.

Enligt 1924 års försvarsproposition beräknades följande antal beställniugsliavare

å reservstat: 2 generalspersoner, 6 överstar, 56 majorer, 319 kompaniofficerare,

100 underofficerare, 2 fältläkare, 4 regementsläkare, 1 fältveterinär

och 1 regementsveterinär.

De nuvarande föreskrifterna för reservstatsbeställningarnas fördelande på

olika truppslag borde bibehållas.

Som villkor för övergång till reservstat för underofficerare borde fastställas

fordran på minst 4 tjänsteår som sergeant vid eller i regemente (kår)

och 34 levnadsår.

I övrigt gjordes ingen erinran mot revisionens förslag.

Reservstaten synes mig i huvudsak böra ordnas enligt de i 1924 års försvarsproposition

angivna grunder, mot vilka försvarsutskottet icke haft något

att erinra.

Uti föreliggande förslag, jämfört med försvarsrevisionens, har den aktiva

kadern minskats med omkring 300 officerare. Därav bliver eu följd, att

utbildnings- och organisationsmöjligheterna vid mobilisering eller krigsfara

minskas, därest icke reservstaten i motsvarande omfattning utökas. Av

kostnadsskäl har jag dock funnit det nödvändigt att beräkna densamma

inom den kostnadsram, som revisionen angivit.

1924 års

försvarsproposition
-

Departements

chefen.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation
-

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Beträffande de av revisionen föreslagna beställningarna å reservstat synas

vissa jämkningar med fördel kunna vidtagas. Försvarare visionen räknade

bl. a. med 2 beställningar för generalspersoner och 4 för överstar. Behovet

av högre befäl spersonal har, såsom framgår av det föregående, till en viss

grad blivit tillgodosett genom inrättandet av fyra brigadchefsbeställningar

i fred. Med hänsyn härtill och till de svårigheter, som gjort sig gällande

att rekrytera ifrågavarande reservstatsbeställningar, torde av dessa

böra bibehållas allenast 2 övérstebeställningar i den lägre löneklassen.

Någon särskild för veterinärpersonal avsedd reservstat torde, i likhet med

vad för närvarande är fallet, icke vara oavvisligen nödvändig. Vidare torde

beställningarna å fältläkarkårens reservstat, vilken visat sig synnerligen

svår att rekrytera, böra minskas till 1 fältläkar- och 2 regementsläkarbeställningar.

I enlighet med vad ovan anförts, böra reservstaterna omfatta följande

antal beställningar, nämligen:

reservstaten för officerare och underofficerare:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

65 underofficersbeställningar, samt

reservstaten för fältläJcarJcåren:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

Härvid har hänsyn tagits till den besparing, som, enligt vad i det föregående

anförts, skulle vidtagas i samband med inrättande av 4 brigadchefsbefattningar

i fred.

Vad slutligen beträffar reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförmåner,

torde jag få hänvisa till vad jag i detta hänseende anfört i det förslag

till provisorisk löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen,

som i särskild proposition förelagts innevarande års riksdag.

2. Personal i arméns reserver.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgöras arméns reserver av

befäl och civilmilitär personal av:

generalitetets reservbefäl;

arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes reservbefäl

;

regementenas och kårernas reservbefäl; samt

de civilmilitära kårernas — fältläkarkårens och fältveterinärkårens — reservpersonal.

Generalitetets reservbefäl.

Generalitetets reservbefäl utgöres av officerare av generalitetet, vilka avgått

från beställning på stat med rätt till fyllnadspension. Till generalitetets

reserv räknas även generalfältläkare efter erhållet avsked med rätt till

fyllnadspension.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts ■proposition nr 50.

129

Ifrågavarande officerare iiro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda 70

år, om do blivit pensionsberättigade vid 65 år, men i annat fall intill fyllda

65 år. De äro skyldiga att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallas

för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande av

liärens krigsberedskap eller för utbildning av beväringens andra uppbåd eller

landstormen kan bliva anbefalld.

Mot den nuvarande anordningen hava icke några erinringar blivit framställda.

Gällande bestämmelser torde därför böra bibehållas oförändrade.

Arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes

reservbefäl.

Ifrågavarande reservbefäl utgöres av officerare, vilka avgått från beställning

å stat med rätt till fyllnadspension och som varit chefer för regementen

eller kårer eller som eljest innehava samma eller högre tjänstegrad än cheferna

för vederbörande regementen eller kårer. De, som innehava tjänstegrad

såsom officerare av generalitetet, medräknas dock icke.

Till förevarande reserver hörande officerare äro skyldiga att kvarstå intill

fyllda 65 år och hava samma tjänstgöringsskyldighet som generalitetets re.

servbefäl.

Enligt vad i det föregående anförts, har jag föreslagit upprättande av

ett särskilt militärområde för övre Norrland, benämnt »Övre Norrlands

militärområde». Med hänsyn härtill bör införas en däremot svarande reservbefälsgrupp,

benämnd »övre Norrlands militärområdes reservbefäl», vilken

skulle komma att omfatta även det reservbefäl, som för närvarande räknas

till Bodens trupper.

I övrigt saknar jag anledning föreslå någon ändring i härutinnan nu gällande

bestämmelser.

Regementenas och kårernas reservbefäl. *)

Den viktigaste gruppen av arméns reservbefäl utgöres av regementenas

och kårernas reservbefäl. Dessa bestå av officerare, underofficerare och underbefäl.

Officerspersonalen utgöres av tre särskilda kategorier, nämligen:

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning på

stat, såframt de icke, enligt vad förut nämnts, äro att räkna till arméfördelningarnas

o. s. v. reservbefäl;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan r-ätt

till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes (kårs) reserv; samt

c) officerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit sin första officersanställning.

För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser i

fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner.

*) Vad i det* följande sägs gäller i tillämpliga delar även generalstaben, fortifikationen,

trängen och intendenturkåren.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 2241 24 9

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

Officerare.

Nuvarande

organisation

s. 130 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensiomavgångna —

gäller sålunda, att de, i likhet med armefördelningarnas reservbefäl, äro skyldiga

att kvarstå i reserven intill fyllda 65 år samt att tjänstgöra i krig och

då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar ävensom vid sådan övning,

som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av beviiringens

andra uppbåd eller landstormen kan bliva anbefalld.

De under b) omnämnda officerarna — de fortidsavgångna — hava samma

tjänstgöringsskyldighet som de pensionsavgångna samt äro dessutom skyldiga

att fullgöra en repetitionsövning minst vart tredje år intill utgången av det

kalenderår, då de uppnå 40 års ålder. Repetitionsövning skall fullgöras

första gången senast tredje året efter det, då vederbörande såsom på aktiv

stat anställd sista gången deltog i regementsövning.

Därest vederbörande fullgjort stadgad tjänstgöring, äger han efter uppnådda

55 år uppbära en årlig pension av 300 kronor, med skyldighet att kvarstå

i reserven intill fyllda 65 år.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven

utnämnda — fordraå för officersutnämning att hava genomgått föreskriven

reservofficersaspirantutbildning och avlagt reservofficersexamen. Utbildningstiden

uppgår till sammanlagt omkring 605 dagar eller 120 dagar mera än

den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag stadgade

utbildningstiden av 485 dagar.

I’reserven utnämnd officer har samma tjänstgöringsskyldighet som förtidsavgången,

dock med den skillnad, att den första repetitionsövningen skall fullgöras

redan året efter det, då vederbörande vunnit officersanställning. Dylik

officer erhåller vid sin första utnämning ekiperingslijälp. Denna är i vederbörlig

reservbefälsförordning angiven till 500 kronor. Sedan ekiperingshjälpen

emellertid under åren 1921 och 1922 ävensom första halvåret 1923 utgått

med ett till 1,000 kronor förhöjt belopp, har förhöjningen av densamma utav

1923 års riksdag nedsatts till 250 kronor, i samband med att reservofficer

befriats från skyldigheten att hålla sig med andra i den personliga fältutrustningen

ingående utrednings- och remtygspersedlar än sabel med balja och

sabelhandrem. Efter uppnådda 55 år äger här avsedd officer uppbära en

årlig pension av 300 kronor under samma villkor, som ovan angivits för förtidsavgångna

officerare.

Av ovannämnda reservbefälskategorier utgöra de i reserven utnämnda den

talrikaste och med avseende å mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste

gruppen. Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen

minst 125 officerare utnämnas i reserven. Beträffande ifrågavarande personals

tjänstgöringsskyldighet, ekonomiska förmåner m. m. upptog 1924 års

försvarsproposition härutinnan åtskilliga förslag till åtgärder, till vilka försvarsutskottet

i huvudsak anslöt sig. Då dessa åtgärder måste vidtagas även

för den av mig föreslagna organisationens säkerställande, torde ifrågavarande

förslag böra ånyo framläggas.

Särskild ersättning torde sålunda böra utgå åt reservofficersaspirant för

den tid, varmed aspiranttjänstgöring överstiger den för studenter och likställda

stadgade utbildningstiden. Ersättningen i fråga torde böra bestämmas

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kanyl. Maj:ts proposition nr ‘>0.

till skillnaden mellan menig volontärs kontanta avlöningsförmåner och det

värnpliktig enligt föreliggande förslag tillkommande penningbidraget samt utbetalas

efter det all aspirantutbildning blivit i behörig ordning avslutad.

Ekiperingslijälpen för i reserven utnämnd reservofficer torde vidare böra

bestämmas till 750 kronor samt pensionsbeloppet till (JOO kronor. lieservofficer

bör jämväl tillerkännas rätt att efter fullgörande av den för pensionens

erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma pensionens kapitaliserade

värde. Likaledes torde, därest reservofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått

den för rätt till pension stadgade levnadsålder, till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare böra utbetalas pensionens kapitaliserade värde.

Vidare bör frågan om beviljande av studielån på gynnsamma villkor åt

yngling, som tager anställning såsom reservofficer, göras till föremål för

närmare utredning i samband med en blivande omarbetning av gällande reservbefälsförordning.

Tjänstgöringsskyldigheten torde böra under varje treårsperiod av tjänstetiden

omfatta en tidrymd, som med 10 dagar överstiger tiden för en repetitionsövning

vid vederbörligt truppslag, eller således vid infanteriet, trängoch

intendenturtrupperna 35 dagar samt vid övriga truppslag 40 dagar.

Tjänstgöringen torde i regel böra förläggas till och närmast före vederbörande

truppförbands repetitionsövning, men möjligheter böra dock förefinnas att

fullgöra tjänstgöringen även å annan lämplig tid. Ovan nämnd tjänstgöringsskyldighet

bör upphöra med utgången av det kalenderår, under vilken vederbörande

uppnår 42 års ålder. Slutligen torde såsom villkor för befordran av

löjtnant till kapten (ryttmästare) i reserven, förutom fullgörande av ett visst

antal repetitionsövningar, böra stadgas genomgående av en särskild för ändamålet

anordnad utbildningskurs med en varaktighet av omkring 3 månader.

Vad angår de förtidsavgångna officerarna, torde i enlighet med 1924 års

försvarsproposition enahanda tjänstgöringsskyldighet böra åläggas ifrågavarande

personal som den i reserven utnämnda. Likaledes synes pensionsbeloppet

böra bestämmas till 600 kronor.

De för pensionsa v gå ngn a officerare gällande bestämmelserna torde böra

bibehållas oförändrade.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av

tre kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven

utnämnda.

Vad de pensionsavgångna angår, gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet

samt avgång enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.

Detsamma är jämväl förhållandet beträffande de förtidsavgångna underofficerarna,

dock med den skillnad, att den efter 55 års ålder utgående

pensionen endast utgör 200 kronor.

Vad slutligen beträffar de i reserven utnämnda underofficerarna, utgöras

dessa av sådana furirer, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade

villkor och som vid avgång från beställning å stat vinna inträde i reserven

såsom underofficerare. I fråga om tjänstgöringsskyldighet och pensionsförmåner

m. m. gälla enahanda bestämmelser som för i reserven utnämnda

Under
officerare.

Nuvarande

organisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Underbefäl.

Nuvarande

organisation.

1$2 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

officerare, dock med den skillnad, att ekiperingshjälpen enligt reservbefälsförordningen

utgör endast 300 kronor, vilket belopp emellertid under de

senaste åren böjts till 600 kronor, samt pensionen 200 kronor.

I regementenas och kårernas reserver få årligen anställas högst 90 underofficerare,

vilka genom tjänstgöring därstädes kunna i sådan egenskap bliva

pensionsberättigade.

Av förenämnda tre olika grupper underofficerare utgöra de i reserven utnämnda

den för mobiliseringsbehovets fyllande viktigaste. Rekryteringen

av ifrågavarande reservbefäl bör i möjligaste mån säkerställas och sådana

åtgärder vidtagas, att detsamma icke i förtid avgår ur tjänsten. De förslag,

som härutinnan framställdes uti 1924 års försvarsproposition, anser jag mig

böra ånyo framlägga med de ändringar, som enligt försvarsutskottets mening

syntes böra företagas.

Ekiperingshjälpen för i reserven utnämnd underofficer torde sålunda böra

bestämmas till 600 kronor samt pensionsbeloppet till 400 kronor. Yad ovan

föreslagits för i reserven utnämnda officerare i fråga om utbetalande av

pensionens kapitaliserade värde vid uppnådda 42 års ålder ävensom i händelse

av dödsfall, bör även gälla för ifrågavarande underofficerare.

Enahanda tjänstgöringsskyldighet bör vidare bestämmas för underofficerare

som för officerare utnämnda i reserven. Såsom villkor för befordran till

fanjunkare (styckjunkare, förvaltare) bör slutligen uppställas fordran på fullgörande,

på sätt ovan föreslagits, av minst fyra repetitionsövningar eller

däremot svarande tjänstgöring. Härvid förutsättes dock, att den på aktiv stat

varande underofficerspersonalens tjänsteställning i förhållande till reservpersonalen

bevaras.

Yad angår de förtidsavgångna underofficerarna, torde i enlighet med 1924

års försvarsproposition enahanda tjänstgöringsskyldighet böra åläggas ifrågavarande

personal som den i reserven utnämnda. Likaledes synes pensionsbeloppet

böra bestämmas till 400 kronor.

De för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelserna torde böra

bibehållas oförändrade.

Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen minst

80 underofficerare — i reserven utnämnda och förtidsavgångna — anställas

i reserven.

Underbefäl av manskapet i reserven utgöras av:

underbefäl, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat efter ansökan

vunnit anställning i regementes (kårs) reserv; samt

värnpliktiga, vilka, efter att hava genomgått underbefäls- eller reservunderbefälsutbildning

och i senare fallet därefter fullgjort minst en repetitionsövning,

på ansökan befordrats till underbefälsbeställning i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande personal är skyldig tjänstgöra i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar samt vid mobiliseringsövning. Den är ock

pliktig fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen åligga densamma.

Förevarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,

varunder en ålder av 32 år uppnås.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. Maj:ts proposition nr ~)0.

Då de värnpliktiga enligt det av mig framlagda förslaget liksom för närvarande

komma att tillhöra beväringen till och med det år, varunder de

uppnå 34 års ålder, bör skyldigheten att avgå ur reserven givetvis inträda

först vid uppnådd 34 års ålder.

Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl såväl

under repetitionsövningarna som vid mobilisering finner jag det lämpligt,

att — i enlighet med 1924 års försvar sproposition, till vilken försvarsutskottet

i förevarande hänseende anslöt sig — för erhållande av avskedspremie såsom

villkor uppställes, att vederbörande skall ingå såsom underbefäl i reserven

samt inom 3 år efter avskedstagandet fullgöra en repetitionsövning. Det

sist angivna villkoret synes dock böra eftergivas, därest vederbörande efter

avgång från aktiv tjänst jämlikt föreskrift i värn pliktslagen är skyldig att

fullgöra dylik övning.

Liksom regementenas reserver omfatta jämväl fältläkarkårens och fiiltveterinärkårens

reserver tre olika personalkategorier, nämligen pensionsavgångna,

förtidsavgångna och i reserven utnämnda.

Yad sistnämnda kategori beträffar, sker anställning i reserven dels såsom

fältläkarstipendiat respektive fältveterinärstipendiat och dels såsom bataljonsläkare

respektive bataljons veterinär.

För var och en av de olika personalkategorierna gälla i fråga om tjänstgöringsskyldighet

och pensionsförmåner m. m. i huvudsak enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategorier officerare i regementes reserv.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, till vilken försvarsutskottet

i förevarande hänseende anslöt sig, finner jag mig böra föreslå, att stipendiatbefattningarna

i reserven indragas, och att utnämning i reserven hädanefter

endast sker till bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär. För utnämning

bör fordras, att vederbörande är legitimerad läkare respektive veterinär samt

fullgjort all den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna tjänstgöring och

därunder ådagalagt lämplighet för anställning såsom militärläkare respektive

militärveterinär.

Uti föreliggande förslag räknas med att årligen minst 4 läkare och 2

veterinärer erhålla anställning i reserven.

Tjänstgöringsskyldigheten torde, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen

fullgöres, böra omfatta en tid av 40 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden. I fråga om ekiperingshjälp och pensionsförhållanden bör i

tillämpliga delar gälla vad jag i det föregående anfört beträffande officerare

i reserven.

3. Yäg- och vattenbyggnadskåren.

Uti 1924 års försvarsproposition anförde dåvarande statsrådet och chefen

för försvarsdepartementet, att en omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren

i syfte att höja dess krigsberedskap och militära användbarhet måste

ur militär synpunkt anses synnerligen önskvärd, men att med vidtagandet av

åtgärder i denna riktning syntes böra tillsvidare anstå, intill dess ytterligare

utredning kunde hinna verkställas. Numera har ock sådan utredning blivit

igångsatt inom kommunikationsdepartementet genom tillkallade sakkunniga.

Departements
chefen.

Fältläkarkårens

och

fältveterinärkårens

reservpersonal.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

s. 134 Kontrollera mot PDF

1024 års

för svar sproposition.

134 KungL MajUs proposition nr 50.

Denna utredning har ännu icke kunnat slutföras, huvudsakligen till följd av

dess nära beroende av andra i samband därmed stående frågor. Det torde

sålunda tillsvidare böra anstå med åtgärder rörande väg- och vattenbyggnadskårens

omorganisation.

L. Den fast anställda personalens rekrytering.

1. Manskap.

Det torde icke behöva framhållas, hurusom rekryteringen av det fast anställda

manskapet sedan lång tid tillbaka varit förenad med högst allvarliga

svårigheter. Därför bör ock i samband med genomförandet av en ny härordning

åt denna fråga ägnas den allra största uppmärksamhet.

Uti 1924 års försvarsproposition lämnades en utförlig redogörelse dels

för vad enligt försvarsrevisionens uppfattning vore att åtgöra i avseende å

manskapsrekryteringen, dels för vissa av chefen för generalstaben samt av

svenska underofficersförbundet härutinnan framställda förslag. Det torde

icke vara erforderligt att här ånyo återgiva denna redogörelse.

Bland de åtgärder, som kunde främja en god manskapsrekrytering, angavs

i propositionen förbättrande av manskapets utbildning. Yidgat utrymme

skulle beredas åt undervisning i allmänbildande ämnen dels i de lägre manskapsskolorna

(rekryt-, korprals- och furirskolorna), dels ock särskilt vid underofficersskolan,

vilkens varaktighet skulle utsträckas från nuvarande 10

månader till omkring 16 månader. Av kostnadsskäl ansågs det dock icke

möjligt att tillgodose ett av svenska underofficersförbundet framställt önskemål

att ordna underbefälsutbildningen så, att avlagd examen i underofficersskola

kunde motsvara realskolekompetens.

För civilanställningsfrågans lösning vore det av avgörande betydelse, att

underbefäl, som med goda vitsord avginge efter längre tjänstetid, bereddes

förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade) verk och inrättningar.

Detta spörsmål kunde emellertid lösas fristående för sig utan

samband med försvarsorganisationen.

I syfte att bidraga till organisationens bibehållande föreslogos vidare

vissa bestämmelser i värnpliktslagen, som skulle giva chef vid avdelning av

krigsmakten rätt att med värnpliktiga träffa frivilligt avtal om kvarblivande

i tjänst mot åtnjutande av volontärs avlöningsförmåner, till ett antal, motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna vid avdelningen

i fråga.

Slutligen föreslogos vissa åtgärder för förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning och för möjliggörande av underbefäls och underofficers befordran

till officer m. m.

Däremot borde det åtminstone tillsvidare anstå med upprättandet av den

av chefen för generalstaben föreslagna militära mellanskolan, en 2-årig förberedande

skola före den egentliga militära anställningen. Av flera skäl

borde icke heller ett av svenska underofficersförbundet väckt förslag om

det nuvarande rekryteringssystemets ersättande med ett system, grundat på

antagning av s. k. befälsele ver, föranleda någon åtgärd.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:la proposition ur •'')(), 135

1924 års riksdag framhöll i sin skrivelse med anledning av försvarspro- 192-1 års

positionen, att riksdagen, som ansåge det vara en angelägenhet av största riksdag.

vikt, att åtgärder vidtoges till höjande av manskapets och därmed även underofficerarnas

utbildning, funne såväl svenska underofficersförbundets förslag

om införande av ett anställningssystem grundat på antagning av befälselever

som chefens för generalstaben förslag om anordnande av en militär

mellanskola vara väl förtjänta att göras till föremål för ytterligare allsidig

prövning. Riksdagen hade därför beslutit hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning rörande åtgärder till

höjande av det fast anställda manskapets utbildning i syfte att förbättra

manskapsrekryteringen, ävensom för riksdagen framlägga do förslag, vartill

nämnda utredning kunde föranleda.

Med anledning av berörda riksdagsskrivelse tillkallade sakkunniga, de Underofficerss.

k. underofficerssakkunniga, hava den 31 december 1924 överlämnat sakkunniga.

yttrande och förslag i fråga om bl. a. åtgärder till höjande av det fast anställda

manskapets utbildning. Nämnda yttrande torde i korthet kunna

sammanfattas sålunda.

Nu gällande grunder för det fast anställda manskapets utbildning borde

vara väl ägnade att dana för befordran till underofficer lämpat underbefäl.

Det ringa mått av kunskaper i allmänbildande ämnen, som manskapsutbildningen

avsåge att bibringa, torde däremot icke kunna tillfredsställa kunskapsbehovet

hos vare sig den, som hade för avsikt att genom ytterligare

studier söka vinna kompetens för befordran till officer, eller den, som efter

en kortare anställningstid ämnade upptaga konkurrensen på den civila arbetsmarknaden.

Ett höjande av det fast anställda manskapets utbildning i syfte att därigenom

förbättra manskapsrekryteringen måste därför främst hava till mål

att giva den i nämnda utbildning ingående undervisningen i allmänbildande

ämnen större omfattning, än vad nu vore förhållandet. Den fast anställde

borde beredas möjlighet att under anställningstiden så mycket förkovra sig

i ifrågavarande ämnen, att han efter avslutad underofficersskola fyllde ett

kunskapsmått, motsvarande det för avläggande av realskoleexamen erforderliga.

Kravet på ökad allmänbildning finge emellertid under inga förhållanden

medföra minskade fordringar på militära kunskaper och militär duglighet.

Utbildningen vid de lägre manskapsskolorna borde i följd därav allt framgent

i huvudsak vara rent militär. Den huvudsakliga delen av ifrågavarande

ökade undervisning måste således förläggas till tid antingen före de lägre

manskapsskolornas början eller efter desammas avslutande.

Med hänsyn till vikten av de skäl, som talade för anordnandet av en

förberedande militär skola före de lägre manskapsskolornas början, ansåge

de sakkunniga sig böra förorda försöks anställande med den av chefen för

generalstaben föreslagna militära mellanskolan, men funne sig på samma

gång böra framhålla svårigheten, för att icke säga omöjligheten, av att på

förhand klart bedöma, i vad mån de fördelar, man teoretiskt sett trodde sig

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

kunna inräkna med ett dylikt skolsystem, i praktiken kunde uppnås. Tillsvidare

och intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits i fråga om systemets

ändamålsenlighet, syntes detsamma därför, på sätt chefen för generalstaben

ifrågasatt, böra tillämpas försöksvis samt endast vid infanteriet. Därest det

av kostnadsskäl skulle befinnas lämpligt och erforderligt, torde försöken

böra inskränkas till att omfatta en skola med allenast 1-årig kurs.

Yad beträffade den andra av de båda här ovan antydda utvägarna, nämligen

att förlägga den ökade undervisningen i allmänbildande ämnen till tid

efter de lägre manskapsskolornas avslutande, syntes det allenast på denna

väg vara möjligt att redan inom närmaste år uppnå praktiska resultat. Denna

undervisning torde böra meddelas i underofficersskolan. En utvidgning av

denna måste därför anses vara ofrånkomlig, och syntes skolan böra få en

varaktighet av 2 år. Då emellertid en avsevärd brist på för trupp tjänsten

disponibla furirer skulle bliva en följd av en sådan förlängning av underofficersskolan,

förutsatte de sakkunniga, att en erforderlig kaderökning inom

furirsgraden komme till stånd. Under denna förutsättning funne sig de

sakkunniga böra förorda åtgärders vidtagande för underofficersskolans utökande

till 2-årig.

Yad anginge den 2-åriga underofficersskolans organisation, anslöte sig de

sakkunniga i huvudsak till ett av särskilda sakkunniga1) förut utarbetat förslag

till anordnande av en för hela armén gemensam 2-årig underofficersskola

(betänkande och förslag den 24 januari 1920). Enligt detta förslag

skulle skolan utgöra en fast läroanstalt och bestå av två årskurser. I första

årskursen skulle såsom elev kunna antagas den, som vid något av arméns

truppförband genomgått fullständig soldat- och underbefälsutbildning; i

andra årskursen skulle endast den kunna vinna inträde, som med godkända

betyg genomgått första årskursen. Till skolan skulle beordras för vissa år

i sänder en chef — regementsofficer ur infanteriet — med stab, kompanibefäl

och militära lärare, sjukvårds- och handräckningspersonal m. fl. För

realskoleundervisningen skulle anställas en studierektor och visst antal civila

lärare. Yarje läsår skulle räknas från mitten av oktober till mitten av

september. Den militära utbildningen skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande föreskrifter. Båda årskurserna skulle avslutas

med en slutprövning inför inspektören för militärläroverken och vederbörande

trupp slagsinspektör. Andra årets slutprövning i de ämnen, som

tillhörde realskolekursen, skulle ske inför särskilt tillkallade censorer.

Yad beträffade skolans anordnande gemensamt för samtliga truppslag,

syntes dock enligt underofficerssakkunnigas förmenande artilleriets och fortifikationens

underofficersskolor, åtminstone tillsvidare, icke böra sammanslås

med övriga truppslags skolor. Däremot borde en sammanslagning av

artilleriets och fortifikationens underofficersskolor äga rum. Yad övriga

truppslags skolor anginge, syntes en sammanslagning av desamma icke böra

medföra några allvarliga olägenheter.

J) Den s. k. Bouvengska kommitténs förslag.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 137

Med hänsyn till att genomgåendet av den 2-åriga underofficersskolan

otvivelaktigt förutsatte en ganska avsevärd grad av teoretisk begåvning lios

eleverna, hade de sakkunniga funnit det mindre lämpligt att såsom villkor

för ernåendet av underofficersgraden fordra en med realskolekompetens förenad

underofficersexamen. För att bereda möjlighet även för sådana elever,

som, utan att hava särskilda anlag för teoretiska studier, likväl vore lämpade

för underofficerskallet, att avlägga underofficersskoleexamen hade skolan —

i vad avsåge undervisningen i allmänbildande ämnen — synts böra uppdelas

i två linjer, en lägre med begränsad och en högre med fullständig

realskolekompetens som mål. I militära ämnen däremot hade fordringarna

ansetts böra vara enahanda för båda linjerna.

I fråga om behovet av lärarkrafter för undervisningen i allmänbildande

ämnen syntes det redan ur kostnadssynpunkt fördelaktigare att tillgodose

detsamma genom anlitande av timlärare än, såsom Bouvengska kommittén

föreslagit, genom anställande av lärare på ordinarie stat.

Före kommendering till underofficersskola, vilken i regel syntes böra äga

rum först 2 år efter avslutandet av furirskolan, skulle den fast anställde

komma i åtnjutande av »särskild undervisning» i vissa allmänbildande ämnen.

Denna undervisning borde hava till mål att bibringa den fast anställde

sådana kunskaper i modersmålet, tyska, matematik och historia, som i stort

sett motsvarade de tre lägsta klassernas kurser vid högre allmänt läroverk.

Svenska underofficersförbundets förslag, att den 2-åriga underofficersskolan

skulle kombineras med ett på vissa ändrade rekryterings- och utbildningsföreskrifter

grundat befälselevsystem, ansåge de sakkunniga sig icke

kunna biträda.

Slutligen förordade de sakkunniga en sådan förändring av nu gällande

rekryteringsbestämmelser, att möjlighet bereddes truppförbandschef att före

kontraktstidens utgång upphäva med för underbefälsutbildning olämpliga

volontärer ingångna kontrakt.

I anslutning till ovan här endast i korthet återgivna yttrande hava de

sakkunniga föreslagit:

att den fast anställde skulle beredas möjlighet att under sin anställningstid

så mycket förkovra sig i allmänbildande ämnen, att han efter avslutad

underofficersskola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det för avläggande

av realskoleexamen erforderliga;

att den härav nödvändiggjorda ökade undervisningen i allmänbildande

ämnen tillsvidare i huvudsak förlädes till imderofficersskolan, som i följd

därav borde göras 2-årig;

att av underofficersskolans utökning till 2-årig föranledd kaderökning inom

furirsgraden komme till stånd;

att den 2-åriga underofficersskolan uppdelades i två årskurser, varje årskurs

bestående av en högre linje med fullständig realskolekompetens och

en lägre med endast begränsad realskolekompetens såsom mål, samt att

densamma, med de av de sakkunniga föreslagna avvikelser, i övrigt organiserades

i huvudsaklig överensstämmelse med Bouvengska kommitténs förslag;

s. 138 Kontrollera mot PDF

Personal
represen
tanterna.

Departements''

chefen.

138 Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

att tillfälle till särskild undervisning, förlagd till vederbörande truppförband,

i modersmålet, tyska, matematik och historia, i huvudsak motsvarande

de tre lägsta klassernas kurser vid högre allmänt läroverk, före kommendering

till underofficersskolan bereddes dem, som hade för avsikt att söka ernå

fullständig realskolekompetens;

att försök anställdes vid infanteriet med anordnande i modifierad form

av den av chefen för generalstaben föreslagna militära mellanskolan; samt

att nu gällande rekryteringsbestämmelser ändrades i syfte att bereda

truppförbandschef möjlighet att före kontraktstidens utgång upphäva med

för fortsatt utbildning icke lämpad volontär avslutat kontrakt.

Till ovannämnda sakkunnigas förfogande ställda representanter för underofficers-

och furirförbunden hava till de sakkunnigas betänkande fogat ett

särskilt yttrande, i vilket desamma, i vad avser höjande av det fast anställda

manskapets utbildning, bland annat föreslagit följande.

Den fast anställde skulle beredas möjlighet att under sin anställningstid

så mycket förkovra sig i allmänbildande ämnen, att han efter avslutad furirskola

fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det elev i högre allmänt läroverk

besutte i vissa ämnen efter avslutandet av tredje klassen, samt att han

efter avslutad underofficersskola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det

för avläggande av realskoleexamen erforderliga. Den härav nödvändiggjorda

ökade undervisningen i allmänbildande ämnen skulle tillsvidare tillgodoses

genom ett av den disponibla utbildningstiden utökat timantal för allmänbildande

ämnen inom soldat- och underbefälsskolorna samt genom att underofficersskolan

utökades till 2-årig. Nämnda skola skulle uppdelas i två

årskurser, varje årskurs bestående av en lägre linje med begränsad och en

högre med fullständig realskolekompetens såsom mål, samt organiseras i

huvudsaklig överensstämmelse med Bouvengska kommitténs förslag. För

utbildningens ändamålsenliga bedrivande skulle rekryt-, korprals- och furirskolorna

i viss utsträckning centraliseras samt underofficersskolan göras

gemensam för hela armén. Sistnämnda skola skulle vidare ställas under

inspektören för militärläroverken, och särskild stat upprättas för densamma.

Tillfälle till särskild undervisning i tyska, motsvarande de tre lägsta klassernas

kurser vid högre allmänt läroverk, skulle irnder 4. anställningsåret

beredas dem, som hade för avsikt att söka inträde vid underofficersskolan,

och skulle för denna språkundervisning anlitas pedagogiskt skolade språklärare.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om den såsom erforderlig ansedda

kaderökningen inom furirsgraden såsom villkor för organiserandet av den

2-åriga underofficersskolan samt i fråga om en på försök anordnad militär

mellanskola, ansåge sig slutligen personalrepresentanterna icke kunna biträda.

De framtidsutsikter, som den militära organisationen i och för sig kan

bereda den fast anställde volontären genom befordran till underofficer eller

officer, äro icke och kunna icke heller göras sådana, att manskapsrekryteringen

därigenom skulle kunna tryggas. Antalet beställningar i underofficers
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1311

Kanyl. Muj:ts proposition ur •'')().

och officersgraderna äro och måste alltid bliva alltför ringa i förhållande

till volontärantalet, för att så skulle bliva fallet. Det stora flertalet i manskapets

led är hänvisat till att efter några års anställning lämna den militära

tjänsten för att söka sin utkomst i andra yrken och på andra områden

än det militära. För rekryteringens främjande lärer det därför vara nödvändigt

att ordna den militära tjänstgöringen på sådant sätt. att volontären

vid anställningstidens slut äger största möjliga förutsättningar att i det

civila livet bereda sig en framtid, varvid man dock givetvis måste hålla i

sikte, att det ändamål, den militära anställningen avser att fylla, bliver behörigen

tillgodosett.

Med denna utgångspunkt synas mig de förslag till höjande av manskapets

allmänbildning, som i det föregående blivit omnämnda, vara värda särskild

uppmärksamhet.

\ idkommande omfattningen av den undervisning i allmänbildande ämnen,

som lämpligen bör beredas det fast anställda manskapet, hava såväl

underofficerssakkunniga som de till deras förfogande ställda personalrepresentanterna

framhållit, att ändamålet med undervisningen bör vara att giva

den fast anställde möjlighet att förvärva ett kunskapsmått, motsvarande det

för avläggande av realskoleexamen erforderliga. Med hänsyn till den utveckling,

som under senare år ägt rum på det allmänna undervisningsväsendets

område, synes det även mig nödvändigt att uppställa förvärvandet av

realsJcolekompetens som mål för undervisningen. Med lägre ställda fordringar

är det att befara, att de förbättringar, som man avser att genomföra, icke

komma att få någon verklig betydelse för manskapsrekryteringens främjande.

När det sedermera gäller att avgöra, på vad sätt det sålunda angivna

ändamålet med undervisningen skall kunna nås, hava åtskilliga förslag blivit

framställda.

Yad först beträffar det av svenska underofficersförbundet i dess yttrande

över försvarsrevisionens betänkande förordade s. k. befälselersystemet, anser

jag mig icke nu behöva närmare beröra detta, då dels de sakkunniga förklarat

sig icke kunna biträda detsamma, dels även de ovannämnda representanterna

för underofficers- och underbefälskårerna visat sig böjda att föredraga

en annan linje.

Yad därefter angår den av chefen för generalstaben föreslagna militära

mellanskolan, synes åtskilligt tala för den sålunda anvisade vägen. Med densamma

bleve det möjligt att avlägga realskoleexamen vid tidigare ålder än

enligt övriga förslag samt att bibringa samtliga volontärer en värdefull allmän

utbildning, redan innan de skola inträda i utövning av sin underbefälstjänst.

A andra sidan är det ovisst, om man på denna nya väg verkligen

skulle kunna fylla behovet av underbefäl. Vidare skulle kostnaderna bliva

avsevärda, om den nya anordningen genomfördes i full utsträckning för hela

armén. Och då ett partiellt tillämpande av principen komme att skapa

tvenne slag av underbefäl och underofficerare, vilket ur flera synpunkter

måste anses föga tilltalande, har jag funnit mig under nuvarande förhållanden

böra förorda, att det rådande systemet för manskapsrekryteringen väsentligen

bibehålies.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

De förslag, som nu närmast blivit framlagda dels av underofficerssakkunniga,

dels av förutnämnda personalrepresentanter, överensstämma i så måtto

beträffande undervisningens allmänna anordnande, att huvuddelen av densamma

anses böra förläggas till underofficersskolan, vilken för detta ändamål

skulle göras 2-årig. Däremot framträda vissa skiljaktigheter i avseende

å organisationen av den utbildning, som måste anordnas före inträdet i

nämnda skola. De sakkunniga synas vilja förlägga huvuddelen av denna

utbildning till tiden mellan furirskolornas avslutande och underofficersskolans

påbörjande. Personalrepresentanterna åter vilja bereda ett sådant utrymme

åt undervisningen i allmänbildande ämnen redan i de lägre manskapsskolorna,

att densamma, frånsett vissa ämnen, kan komma att motsvara fordringarna

i tredje klassen vid allmänt läroverk. Yid bedömandet av de sålunda framställda

förslagen är emellertid att märka, att, såsom de sakkunniga även

framhålla, någon bestämd försvarsorganisation av naturliga skäl icke kunnat

läggas till grund för deras utredningar samt att icke heller några kostnadsberäkningar

blivit uppgjorda. Det har därför varit nödvändigt att inom

departementet med anlitande av till mitt förfogande ställd personal låta

granska förslagen i fråga med hänsyn till föreliggande förslag till ny härordning

och med särskilt beaktande av de kostnader, som följa med deras

genomförande. Ehuru jag i sak delar den uppfattning, som kommit till uttryck

i berörda förslag, kommer därför det förslag, jag går att framlägga, i

organisationstekniskt. hänseende att i ej oväsentlig grad avvika från dessa.

Huvuddragen av det sålunda utarbetade förslaget framgå av nedanstående

översikt över utbildningens organisation vid huvudtruppslaget, infanteriet.

.

jan.

febr.

mar 8

april

maj

juni

juli

atig.

sept.

okt.

nov.

dec.

11

året

(17-18

år) ...

ro-

2.

»

.18-19

»)...

krytskola

(10 mån.)

korp-

3.

»

(19-20

»;...

1

ralsskola (7 1

!

2 mån.)

furirskola

4

»

(20-21

»)...

(4 V«

mån.)

1

förberedande

5.

»

(21—22

»i...

1

underofficer

l l

sskola (7 Va man.)

under-

6.

ii

(22-23

,,)...

i

officersskol

l

a (18 mån.)

1 7.

)>

(23-24

»)...

!

1

De lägre manskapsskolorna (rekryt-, korprals- och furirskolorna) hava tänkts

ordnade efter i huvudsak samma grunder som för närvarande. Det hade

varit önskvärt att låta furirskolan liksom korpralsskolan pågå ända till

den 1 juni, men med hänsyn till behovet av kvalificerat befäl under tiden

för vännpliktsutbildningen har detta icke varit möjligt. Åt undervisningen

i allmänbildande ämnen torde dock kunna beredas vidgat utrymme, utan

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj:ts proposition nr '')0.

att den militära utbildningen för den skull behöver åsidosättas. Att nu närmare

bestämma omfattningen av nämnda undervisning torde ieke låta sig

göra. Denna undervisning måste givetvis ingå som ett led i den allmänna

undervisningsplanen för samtliga manskaps- och underbefälsskolor, vilken

det torde böra tillkomma vederbörande militära myndigheter att upprätta.

Under tiden mellan furirskolornas avslutande och påbörjandet av underofficersskolan

skulle enligt såväl de sakkunnigas som personalrepresentanternas

förslag tillfälle till »särskild undervisning» beredas den fast anställde

i den omfattning, att han redan före inträdet i underofficersskolan ägde ett

kunskapsmått, motsvarande fordringarna i de viktigare ämnena vid avgång

från tredje klassen i allmänt läroverk. Ät denna undervisning synes mig

böra givas en enhetlig och bestämd organisation, därest det avsedda resultatet

skall kunna ernås. Fördenskull föreslås anordnandet av en förberedande

under officer sskola under tiden från regementsövningarnas slut till början av

sommarrekrytskolan vid infanteriet. Lämpligen synes densamma böra ordnas

centralt och förläggas tillsammans med nedan omnämnda underofficersskola

samt ställas under ledning av chefen för denna skola. Därigenom bliver

det möjligt att ordna hela underofficers- och realskoleutbildningen efter en

enhetlig plan. På samma gång som en sådan organisation vidare torde vara

ägnad att giva ökat värde åt den förberedande undervisningen, beredes

möjlighet att lägga den egentliga underofficersskolan på en jämnare och

säkrare grund. Genom centralisering av den »särskilda undervisningen», på

sätt ovan föreslagits, möjliggöres även ett bättre urval för fortsatt utbildning

vid sistnämnda skola, varjämte undervisningen i allmänbildande ämnen

torde kunna ordnas på ett mera ekonomiskt sätt än eljest vore möjligt.

Den militära lärarpersonalen är avsedd att beordras från truppförbanden.

Undervisning i allmänbildande ämnen torde däremot i regel böra bestridas

av civil lärarpersonal. För skolans organisation beräknade kostnader uppgå

till 117,000 kronor.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit, synes underofficersskolan böra

hava till ändamål dels att liksom för närvarande bibringa det fast anställda

underbefälet de kunskaper och färdigheter, som erfordras för underofficeren,

dels att meddela undervisning i de ämnen, som ingå i realskoleexamen.

De sakkunniga liksom personalrepresentanterna hava för detta ändamål

föreslagit, att skolan skall givas en varaktighet av två år eller, med frånräknande

av de nödvändiga uppehållen för de årliga regementsövningarna,

omkring 21 månader. Som framgår av den förut lämnade översikten, är

den av mig föreslagna underofficersskolan begränsad till en tid av 18 månader.

Denna avkortning har synts mig nödvändig för att undvika en med betydande

kostnader förenad kaderökning. I betraktande av den avsevärt förbättrade

undervisning före inträdet i underofficersskolan, som föreliggande

förslag torde komma att bereda, synes ändock det med skolan avsedda ändamålet

kunna fyllas, särskilt som avkortningen endast omfattar trenne sommarmånader.

I enlighet med vad den s. k. Bouvengska kommittén föreslagit redan år

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Kungl. Maj:ts proposition nr ■‘>0.

1920 och nu även personalrepresentanterna förordat, torde skolan av kostnadsskäl

böra organiseras gemensamt för hela armén och lämpligen såsom

en fast läroanstalt. Skolan synes vidare böra, liksom för närvarande är

fallet med ett flertal andra centrala skolor, underställas inspektören för militärläroverken,

vilket dock icke utesluter, att vederbörande truppslagsinspektörer

skola äga möjlighet att göra sitt inflytande gällande i vad avser den

militära undervisningens ordnande. Skolan torde vidare böra förläggas till

plats, där såväl infanteri- som artilleritruppförband äro förlagda samt tillgång

till erforderlig civil lärarpersonal kan beredas. För nedbringandet av

administrationskostnaderna är det även erforderligt att ordna förläggningen

i anslutning till ett truppförband. Med hänsyn härtill torde skolan böra

förläggas till Uppsala tillsammans med där förlagt infanteriregemente.

Antalet elever i varje årskurs är beräknat till 96. Som villkor för inträde

bör uppställas godkänd examen från den förberedande underofficersskolan.

Dock bör den, som före furirskolans avslutande förvärvat sig ett denna

examen motsvarande kunskapsmått, kunna direkt vinna inträde i underofficersskolan.

Ny kurs börjar varje höst och organiseras som ett kompani.

Varje årskurs beräknas i enlighet med underofficerssakkunniges förslag bestå

av en högre och en lägre linje. Skolans militära personal synes böra uppföras

å särskild stat enligt samma grunder, som gälla för övriga undervisningsanstalter.

Nämnda personal beräknas komma att utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kompaniofficer, samt

1 bataljonsadjutant, pensionerad underofficer.

Kompanibefäl:

2 kompanichefer, kaptener,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

6 avdelningschefer, subalternofficerare, samt

biträdande lärare till erforderligt antal.

För förvaltningsändamål, sjukvård m. m. torde icke någon särskild personal

behöva beräknas, utan torde det böra tillkomma den vid Upplands

regemente anställda personalen att jämväl vid skolan förrätta vederbörlig

tjänst. Erforderlig handräckningspersonal beordras i kommandoväg.

Undervisningen i allmänbildande ämnen torde i enlighet med de sakkunnigas

förslag böra tillgodoses genom anlitande av timlärare. Kostnaderna

härför beräknas till 42,000 kronor. Det synes dock erforderligt att å ordinarie

stat uppföra en studierektor med uppgift att under chefen närmast

utöva ledningen av realskoleundervisningen. Underofficersskolans civila lärarpersonal

kommer sålunda att utgöras av:

1 studierektor och

timlärare till erforderligt antal.

Vad slutligen beträffar undervisningens organisation, torde det böra tillkomma

Kungl. Maj:t att närmare reglera hithörande förhållanden. I detta

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Knnrjl. Maj:t» proposition nr ■r)0.

sammanhang torde endast böra framhållas, hurusom båda årskurserna höra

avslutas med en slutprövning inför inspektören för militärläroverken och

vederbörande truppslagsinspektörer, samt att andra årets slutprövning i de

ämnen, som tillhöra realskoleexamen, bör ske inför särskilt tillsatta censorer.

De sammanlagda kostnaderna för underofficersskolan hava beräknats till

150,000 kronor, däri icke medräknade kostnader för byggnadsunderhåll, värme

och belysning m. m. Sistnämnda kostnader torde böra bestridas av vederbörliga

ordinarie anslag. Å skolans stat torde — förutom bataljons- och kompaniadjutanterna

— följande personal böra uppföras med arvoden, nämligen:

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener samt

avdelningscheferna med arvoden såsom löjtnanter.

Förslaget att bereda truppförbandsclief möjlighet att före kontraktstidens

utgång upphäva kontrakt med för fortsatt utbildning icke lämplig volontär

anser jag mig böra understödja.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att jag, i enlighet med vad 1924

års försvarsutskott tillstyrkt, har för avsikt att föreslå införande av sådana

bestämmelser i värnpliktslagen, att värnpliktiga må kunna under vissa villkor

kvarbliva i tjänst för att fylla eventuella vakanser inom manskapsbeställningarna.

Slutligen torde här även böra omnämnas, att vissa åtgärder komma att

föreslås i syfte att förbättra underofficerarnas tjänsteställning ävensom för

möjliggörande av underbefäls och underofficers befordran till officer, vilka åtgärder

torde vara ägnade att i viss mån medverka till manskapsrekryteringens

främjande. Till ifrågavarande åtgärder återkommer jag i det följande.

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare

och reservofficerare.

Sedan lång tid tillbaka har frågan om underbefäls och underofficerares

befordran till officerare och reservofficerare varit föremål för riksdagens särskilda

intresse.

Enligt gällande bestämmelser fordras för att erhålla beställning som

officer på aktiv stat att hava genomgått för officersaspirant föreskriven utbildning

samt därefter vid krigsskolan hava avlagt godkänd officersexamen.

För att bliva antagen till officersaspirant erfordras, förutom viss kroppsbeskaffenhet

och ålder samt lämplighet för officersanställning, att hava avlagt

studentexamen på real- eller latingymnasiet och vid densamma eller i vederbörlig

ordning företagen fyllnadsprövning erhållit minst betyget »godkänd»

vid skriftlig och muntlig prövning i matematik och muntlig prövning i

historia.

Utbildningen till officer omfattar:

a) soldatutbildning under tjänstgöring såsom vapenför student från mitten

av juni till slutet av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i särskilda,

truppslagsvis anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga sin början

Nuvarande

bestämmelser

ang.

officerskårens

rekrytering.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 5)0.

första utbildningsåret efter ovannämnda repetitionsövningars slut och pågå till

våren eller sommaren andra utbildningsåret;

c) fortsatt utbildning till och tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband

före repetitionsövningarna samt tjänstgöring såsom underbefäl vid

eget truppförband under repetitionsövningarna andra utbildningsåret;

d) officerskurs vid krigsskolan, vilken tager sin början andra utbildningsåret

efter repetitionsövningarnas slut och pågår till slutet av tredje utbildningsåret;

samt

e) tjänstgöring vid eget truppförband under repetitionsövningarna tredje

utbildningsåret, då ett uppehåll i krigsskolans officerskurs (vapenövningsuppeliållet)

äger rum.

Konstituering till fänrik plägar äga rum vid nyåret tredje utbildningsåret.

Officersbeställning vinnes i allmänhet vid en ålder av 22 V2 år.

Officersaspirant, som önskar vinna befordran till första officersgraden vid

artilleriet eller fortifikationen, skall emellertid, innan förslag till dylik befordran

för honom må avgivas, ådagalägga, att han vid studentexamen från

realgymnasium eller i vederbörlig ordning företagen fyllnadsprövning erhållit

minst betyget »godkänd» vid såväl skriftlig som muntlig prövning i matematik

och fysik samt vid muntlig prövning i kemi.

Enligt gällande bestämmelser kan officersbeställning nås även på annan väg

än den ovan angivna. I tjänstgöringsreglementet för armén stadgas nämligen,

att till fänrik även kan föreslås den, som i 6 år varit i tjänstgöring såsom

underofficer, därav minst 2 år såsom fanjunkare, samt ådagalagt framstående

duglighet och såväl i som utom tjänsten utmärkt sig genom ett hedrande

uppförande. Ifrågavarande stadgande torde emellertid icke under de senaste

decennierna hava tillämpats.

För att vinna anställning såsom reservofficer fordras att hava fullgjort den

för vapenföra studenter och likställda föreskrivna tjänstgöring ävensom att

hava vid krigsskolan avlagt godkänd reservofficersexamen.

För att bliva antagen till reservofjicersaspirant vid armén erfordras, förutom

viss kroppsbeskaffenhet och ålder samt lämplighet för reservofficersanställning,

att hava avlagt studentexamen eller godkänd examen från vissa

högre läroanstalter. Till reservofficersaspirant vid artilleriet och fortifikationen

kan dock endast antagas den, som avlagt studentexamen.

Enligt nu gällande bestämmelser omfattar utbildningen till reserv officer:

a) soldatutbildning under tiden från och med mitten av juni till slutet

av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i särskilda truppslagsvis

anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga sin början efter

ovannämnda repetitionsövningars slut och pågå till våren eller sommaren

andra utbildningsåret;

c) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband — vid intendenturtrupperna

därjämte intendentsutbildning — från slutet av ovan under b)

nämnd utbildning till slutet av repetitionsövningarna andra utbildningsåret;

d) reservofficerskurs vid krigsskolan; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

14f>

Kungl. Muj:t$ proposition nr fiO.

°j tjänstgöring vid oget truppförband under repetitionsövniugarna tredje

utbildningsåret.

Konstituering till fänrik i reserven äger i allmänhet rum vid nyåret tredje

utbildningsåret.

Idi 1924 ars försvarsproposition lämnades en ingående redogörelse för

behandlingen vid 1914 års senare riksdag av frågan om vidtagande av ändringar

i gällande bestämmelser rörande officerskårens rekrytering och utbildning

samt for en med anledning av riksdagens skrivelse den 14 september

samma ar verkställd utredning av särskilda sakkunniga och däröver

avgivna yttranden m. m. Det torde icke vara erforderligt att här ånyo återgiva

denna redogörelse.

Vidare framhölls i 1924 års försvarsproposition, att icke mer än en mening

kunde råda darom. att principiellt sett möjlighet borde''finnas för underbefäl

och underofficerare att vinna inträde på officersbanan. Beaktas borde emellertid,

att en eftergift i fråga om fordringarna på vare sig den militära utbildningen

eller allmänbildningen torde kunna befaras komma att leda till en

allman sänkning av officerskårens duglighet liksom ock till en till sina verkningar

skadlig dualism inom densamma. För frågans lösning syntes ingen

annan utväg stå till buds än att genom beviljande av studiestipendier förhjälpa

därav förtjänta underbefäl och underofficerare till att avlägga för anställning

som officer erforderliga kunskapsprov. Dylika stipendier borde i regel kunna

utdelas till en och samma person under flera år och jämväl under tiden för

vistelsen vid krigsskolan. De borde erhålla en storlek av minst 1,200 kronor

och kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknades årligen sammanlagt

10 underbefäl och underofficerare kunna medelst studiestipendier erhålla

möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran till officer, borde anslagets

storlek således bestämmas till minst 48,000 kronor.

__ 1924 års riksdag har i sin i det föregående berörda skrivelse anfört, att,

såsom i försvarspropositionen framhållits, icke mer än en mening kunde

råda därom, att principiellt sett underofficerare och underbefäl borde äga

möjlighet att vinna inträde på officersbanan. Vad av Kungl. Maj:t föreslagits

i fråga om stipendier till viss personal ansåge sig riksdagen givetvis böra

understödja. Men i likhet med åtskilliga motionärer funne riksdagen det

önskvärt, att de intressen, det här gällde, tillgodosåges på ett mera verksamt

sätt, än som genom blott och bart ett bifall till Kungl. Maj:ts förslagskulle

bliva fallet. Olika motionärer hade härutinnan anvisat olika vägar.

Sålunda skulle enligt vissa motionärers förslag möjlighet öppnas för underofficerare

att utan inhämtande av eljest stadgad officerskompetens vinna befoidian

till subalternofficer och kapten. Något annorlunda utformad hade

samma tanke framförts av en annan motionär. Övriga motionärer åter syntes

avse en omläggning av kompetensvillkoren för officersanställning i allmänhet

i syfte att göra officerskallet tillgängligt för en var med håg och fallenhet

därför. Om och i vad mån det ur försvarsväsendets synpunkt kunde vara

lämpligt att beträda den ena eller den andra av dessa vägar, tilltrodde sig

riksdagen icke att på grundval av då föreliggande material bedöma.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 haft. (Nr 50.) 2241 21 10

1934 års

försvarsproposition,

1924 års

riksdag.

s. 146 Kontrollera mot PDF

Under officer ssakkunniga•
-

146 Kungi. May.ts proposition nr 50.

På grund därav och med hänsyn till det samband, som givetvis rådde

mellan förevarande fråga och spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning, hade riksdagen beslutit att hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t med beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, måtte i samband

med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning

även underkasta frågan om underbefäls och underofficerares befordran till

officerare och reservofficerare förnyad allsidig utredning och för 1925 års

riksdag framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

De i det föregående nämnda s. k. underofficerssakkunniga, vilka även haft

i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om underbefäls

och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare, hava i detta

hänseende anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga, som i princip intet hade att erinra däremot, att underbefäls

och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades,

liölle dock före, att dylik befordran icke finge ske på bekostnad av försvarets

krav på att de särskilda befälskårerna bibeliölles på en hög ståndpunkt i

fråga om såväl allmänbildning som framför allt militära kunskaper och krigsdugligliet.

Att nu i någon mera avsevärd mån sänka bildningsnivån inom officerskåren,

då den vore ifrågasatt att höjas inom underofficers- och underbefälskårerna

och vore i stigande inom andra samhällslager, ansåge de sakkunniga

ej böra ifrågakomma.

Erfarenheterna från världskriget, vilka numera allt tydligare gjorde sig

gällande inom armén och marinen, hade vidare ådagalagt, att de nuvarande

fordringarna på officeren beträffande militära kunskaper, tekniska färdigheter

och krigsdugligliet icke kunde sättas lägre, utan snarare måste sättas högre

än förut. Alldeles särskilt framträdde vikten härav vid en tidpunkt, då man

avsåge att minska vårt lands försvarskrafter. Ju mindre dessa försvarskrafter

vore, ju nödvändigare vore det nämligen, att de i kvalitativt avseende vore

fullgoda. Därför måste de, som i främsta rummet utövade ledningen av

försvarets olika enheter och svarade för dessas utbildning, äga kunskaper

och färdigheter, som satte dem i stånd icke endast att effektivt och ändamålsenligt

ordna organisation, utrustning och utbildning utan framför allt att

på ett taktiskt riktigt sätt utöva ledningen av truppförband under krig och

krigsmässiga övningar. En i tekniskt och militärt avseende väl och enhetligt

utbildad officerskår vore därför en nödvändighet. De sakkunniga ville alltså

— i anslutning till vad två föregående kommittéer, som behandlat denna

fråga, härutinnan anfört — framhålla, att endast de av underbefälet och

underofficerarna, som kunnat bibringas en sådan utbildning, att de bleve

fullt kompetenta att tjänstgöra såsom officerare, borde vinna officersbefordran.

Underofficers och underbefäls befordran till officer på stat borde icke få

medföra tillskapandet av en särskild kategori av officerare med lägre militär

kompetens än den, som officerare, rekryterade enligt nu gällande grunder,

vore i besittning av. Med hänsyn härtill och då underofficeren och underbefälet

varken under sin utbildning eller under sin därpå följande tjänst
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mujits proposition nr 50. 147

göling \oie i tillfälle ett t förvärva den högre militära bildning och framför

allt (let vidgade taktiska omdöme, som vid krigsskolan bibringades den blivande

officeren, borde såsom villkor för underofficers och underbefäls befoidi.

m till officer på stat uppställas genomgående av fullständig officerskurs

vid krigsskolan.

Med hänsyn till den i jämförelse med officersaspiranten större rutin i

vissa tjänstegrenar, som underofficeren och underbefälet under sin relativt

långa tjänstetid kunde förvärva sig, torde emellertid vissa eftergifter i

avseende a de fordringar, som för närvarande måste uppfyllas för att vinna

tillträde till krigsskolan, kunna medgivas sistnämnda båda befälskategorier.

I fråga om rent militära kunskaper vore givetvis tillfyllest med avlagd

underofficersskoleexamen. Då emellertid endast sådana underofficerare och

sådant underbefäl, som kunde förutsättas vara verkligen lämpade för officerskallet,

syntes böra beredas tillträde till krigsskolan, borde, enligt de sakkunnigas

förmenande, härför uppställas det villkoret, att de i underofficersskoleexamen

erhållit huvudbetyget »med beröm godkänd».

Vad beträffade kunskaper i allmänbildande ämnen, borde krävas studentexamenskompetens

av samtliga i svenska språket — dock med iakttagande

av att undervisningen om den svenska litteraturen begränsades samt att

föi det skriftliga provet borde väljas sådana ämnen, som vederbörande

med hänsyn till sina kunskaper i övriga ämnen kunde tänkas behärska —

och i historia med vissa av de sakkunniga föreslagna modifikationer ävensom

i ett främmande språk å latinlinjen B samt därjämte av artilleriet och

fortifikationen tillhörande i matematik, fysik och kemi å reallinjen och av

Övriga i matematik a latinlinjen B. I återstående ämnen torde realskolekompetens,

förvärvad vid 2-årig underofficersskola eller annorledes, få anses vara

tillfyllest.

De studier, som krävdes för förvärvande av den ökade allmänbildningen,

syntes i huvudsak böra bedrivas självständigt på den enskildes eget initiativ.

Sedan vederbörande underofficer eller underbefäl anmält sin avsikt att söka

ernå officerskompetens, syntes han böra beordras att bedriva härför erforderliga

studier. Lärarkrafter borde i viss begränsad omfattning kostnadsfritt

ställas till den studerandes förfogande, tillfälle till tjänstgöring vid truppförband,

förlagt till plats, där undervisning av civila lärare kunde erhållas,

beredas honom, inskränkning i hans militära tjänstgöring äga rum o. s. v.

För att vederbörande icke genom alltför lång bortovaro från trupptjänsten

skulle förlora den tjänsterutin och den truppvana, som ansetts motivera ett

sänkande av vissa av de för tillträdet till krigsskolan nu uppställda fordringarna,

syntes dessa studier i regel icke böra påbörjas — annat än på fritid

— förrän tidigast ett år efter underofficersskolans avslutande.

För att ytterligare öka utsikterna för ifrågavarande underofficerare och

underbefäl att nå erforderlig studentexamenskompetens syntes de böra sammanföras

till omkring en månads kurs å plats, där underofficersskola vore

förlagd, för att med biträde av skolans civila lärare beredas tillfälle till

repetition och eventuellt erforderlig komplettering av redan inhämtade kunskaper

samt att därefter vid sagda kurs avlägga erforderliga prov.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148 Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

Föi'' sådana underofficerare och sådant underbefäl, som utbildats eller

komme att utbildas enligt nu gällande grunder, och för vilka det för vinnande

av tillträde till krigsskolan gällde att förvärva såväl realskole- som i

vissa ämnen studentexamenskompetens, syntes det vara av behovet påkallat,

att systemet med studiestipendier komme till tillämpning; detta dock endast

som en övergångsåtgärd.

För den händelse framdeles, i olikhet med vad hittills varit fallet, tillloppet

till officersbanan skulle komma att överstiga behovet av officerare pa

stat, kunde en reglering av det inbördes förhållandet mellan antalet officersaspiranter

och det antal underofficerare och underbefäl, som sökte vinna

befordran till officer på stat, bliva erforderlig.

Med hänsyn till att förevarande spörsmål först efter åtskilliga år, om ens

någonsin, kunde bliva aktuellt, hade de sakkunniga emellertid icke ansett sig

böra fatta definitiv ståndpunkt till detsamma, utan förutsatte, att Kungl. Maj:t,

vid behov, i sinom tid toge frågan under omprövning.

Vad därefter beträffade underofficers och underbefäls befordran till officer

i reserven, syntes såsom villkor härför böra uppställas, att vederbörande

genomgått krigsskolans reservofficerskurs. För att kunna bliva beordrad till

densamma syntes böra krävas i militärt avseende genomgången 1-årig eller

2-årig underofficersskola, med därvid erhållet huvudbetyg »med beröm godkänd»,

I allmänbildningsliänseende torde på ett eller annat sätt förvärvad

realskolekompetens få anses tillfyllest för sådan kommendering. Den stora

militära rutin, underofficeren och furiren i jämförelse med reservofficersaspiranten

vore i besittning av, torde nämligen böra få anses uppväga

reservofficersaspiranternas större allmänbildning. I fråga om underofficerare

och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen torde emellertid för tillträde

till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik böra bibehållas.

För att i någon mån öka möjligheterna för underofficer och underbefäl,

som önskade vinna befordran till officer eller reservofficer, att ernå sådan

befordran, innan de uppnått alltför hög ålder — redan en ålder av 28 år

måste anses betänklig — syntes minimiåldern för vinnande av fast anställning,

för närvarande 18 år, böra sänkas till 17 år för den, som i övrigt

uppfyllde för dylik anställning gällande fordringar.

Vad slutligen beträffade underofficerares och underbefäls avlöningsförmåner

under deras elevtid vid IcrigssJcolan, syntes desamma böra utgå efter enahanda

grunder som i fråga om övriga krigsskoleelever, d. v. s. med värnpliktigs

förmåner i kontant och in natura, varjämte underofficer av sin lön på stat

borde få behålla så stor del, som motsvarade hans å tiden för vistelsen

vid skolan belöpande pensionsavgifter till arméns pensionskassor. Elevavgiften

syntes helst helt böra avskaffas eller, om detta icke läte sig göra, i

väsentlig grad sänkas för samtliga elever. Vidare borde underofficer i samband

med befordran till officer på stat av statsmedel få uppbära ett belopp,

motsvarande vad han styrkte sig hava utgivit för sin underofficersekipering,

och i övrigt borde en utvidgning av det redan vid krigsskolan tillämpade

systemet med ekiperingsstipendier äga rum.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Knntjl. Maj. Is proposition nr f)0. 149

I anslutning till här ovan i korthet återgivna yttrande hava de sakkunniga

föreslagit:

att såsom villkor för underofficers och underbefäls befordran Ull officer

på stat skulle uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid krigsskolan

;

att underofficer och underbefäl, som i underofficersskoleexamen erhållit

huvudbetyget »med beröm godkänd» samt därjämte voro i besittning av

studentexamenskompetens, med av de sakkunniga föreslagna modifikationer,

i vissa av de sakkunniga angivna ämnen samt i övrigt realskolekompetens,

måtte beordras till krigsskolans officerskurs;

att de studier, som krävdes för förvärvande av ifrågavarande studentexamenskompetens,

i huvudsak borde bedrivas på den enskildes eget initiativ,

dock med visst av de sakkunniga föreslaget stöd från statens sida;

att såsom villkor för underofficers och underbefäls befordran till officer i

reserven skulle uppställas genomgående av reservofficerskurs vid krigsskolan;

att underofficer och underbefäl, som i underofficersskolan erhållit huvudbetyget

»med beröm godkänd» samt därjämte vore i besittning av realskolekompetens,

måtte beordras till reservofficerskurs vid krigsskolan; dock att

i fråga om underofficer och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen för

tillträde till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik

borde bibehållas;

att underofficer och underbefäl under sin elevtid vid krigsskolan av sina

med innehavande beställningar förenade avlöningsförmåner måtte få behålla

ett belopp, motsvarande värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, samt

underofficer därjämte ett belopp, motsvarande hans å tiden för vistelsen

vid krigsskolan belöpande avgifter till arméns pensionskassor;

att elevavgiften vid krigsskolan helt avskaffades eller, därest detta icke

läte sig göra, i väsentlig grad sänktes för samtliga elever;

att underofficer i samband med utnämning till officer på stat av statsmedel

måtte få uppbära ett belopp, motsvarande vad han styrkte sig hava

utgivit för sin underofficersekipering, och att i övrigt en utvidgning av det

nuvarande systemet med ekiperingsstipendier komme till stånd; samt

att minimiåldern för vinnande av fast anställning sänktes till 17 år för

den, som i övrigt uppfyllde för dylik anställning gällande fordringar.

Förutnämnda personalrepresentanter hava i sitt särskilda yttrande, i vad

avser frågan om underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare, bl. a. föreslagit följande.

Såsom villkor för underofficerares och underbefäls befordran till officerare

på stat skulle uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid

krigsskolan. Den, som i underofficersskoleexamen erhållit huvudbetyget

»godkänd» samt därjämte vore i besittning av studentexamenskompetens,

med av de sakkunniga föreslagna modifikationer, i vissa av de sakkunniga

angivna ämnen samt i övrigt realskolekompetens, finge beordras såsom elev

till krigsskolans officerskurs. De studier, som krävdes för förvärvande av

ifrågavarande studentexamenskompetens, skulle i huvudsak bedrivas på den

Personal
represen
tanterna.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

150 Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

enskildes eget initiativ, dock med visst av de sakkunniga föreslaget stöd

från statens sida. Underbefäl och underofficer, som avsåge att vinna befordran

till officer på stat, skulle före inträdet såsom elev vid krigsskolan

efter avlagd underofficersskoleexamen Lava fullgjort 2 års praktisk trupptjänst,

varunder före inträdet i krigsskolan erforderliga förstudier och prov

skulle inhämtas och avläggas samt tjänstgöring, som erfordrades för jämförande

bedömande med officersaspiranterna, fullgöras. Såsom villkor för

befordran till officer i reserven skulle uppställas genomgående av reservofficerskurs

vid krigsskolan. Den, som i underofficersskoleexamen erhållit minst

huvudbetyget »godkänd» samt därjämte vore i besittning av realskolekompetens,

finge beordras till reservofficerskurs vid krigsskolan, dock att i fråga

om underofficer och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen för tillträde

till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik borde bibehållas.

Under sin elevtid vid krigsskolan skulle underofficer och underbefäl

åtnjuta ett avlöningsbelopp, svarande mot furirs av andra klassen löneförmåner

(begynnelselönen), men i övrigt åtnjuta naturaförmåner enligt nu

gällande bestämmelser. Minimiåldern för vinnande av fast anställning skulle

slutligen sänkas till 17 år för den, som i övrigt uppfyllde för dylik anställning

gällande fordringar.

Jag delar de sakkunnigas mening, att som villkor för underbefäls och

underofficers befordran till officer på stat bör uppställas genomgående av fullständig

officerskurs vid krigsskolan. I fråga om fordringarna för inträde

vid krigsskolan synas mig. emellertid vissa avvikelser från de sakkunnigas

förslag vara önskvärda. Sålunda torde det — under förutsättning att vederbörande

eljest befinnes lämpad för officerskallet — icke vara erforderligt att

kräva huvudbetyget »med beröm godkänd» i underofficersskoleexamen. De

fortsatta studierna för vinnande av studentexamenskompetens i vissa ämnen

böra även kunna begränsas så tillvida, att den föreslagna prövningen i

historia bortfaller. Såsom följd härav torde det nu såsom villkor för antagning

till officersaspirant uppställda villkoret att vid studentexamen hava

erhållit minst betyget »godkänd» i nämnda ämne böra eftergivas. Frågan

härom torde emellertid i sinom tid böra upptagas till särskilt övervägande.

För underbefäls och underofficerares tillträde till krigsskolans officerskurs

skulle i enlighet med det anförda de faktiska kraven på kunskaper i icke

militära ämnen, utöver vad som inhämtats i underofficersskolan, alltså vara

följande: beträffande alla truppslag kunskaper i svenska språket motsvarande

studentexamens med däri av de underofficerssakkunniga och personalrepresentanterna

föreslagna modifikationer; beträffande alla truppslag utom artilleriet

och fortifikationen kunskaper motsvarande studentexamens å latinlinjen

B i ett främmande levande språk och matematik; beträffande artilleriet

och fortifikationen samma kunskaper i ett språk samt dessutom i matematik,

fysik och kemi kunskaper motsvarande studentexamens å reallinjen.

Nu nämnda kunskaper torde nog i många fall kunna inhämtas genom fria

självstudier på det sätt de sakkunniga och personalrepresentanterna föreslagit.

Därmed vore också vunnet, att de från underofficersskolan utgångna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuui/l. Maj:ts proposition nr f)0. 161

fiuge tillfälle att under de närmaste åren i väsentlig mån fullgöra tjänstgöring

vid trupp. Det önskemål, som av personalrepresentanterna framförts om minst

två års tjänstgöring som underbefäl eller underofficer efter genomgången underofficersskola,

ginge man på detta sätt till mötes. Jag liar emellertid också

tagit under övervägande möjligheterna för anordnande av en verklig sammanhängande

studiekurs, vid vilken de ovan nämnda kunskaperna i vissa

av studentexamens ämnen snabbare kunde inhämtas. Särskilt i fråga om

artilleriet och fortifikationen torde vägen därigenom jämnas för underbefälsocli

underofficerares vidare befordran. Genom att sålunda organisera ifrågavarande

studier skulle också möjlighet vinnas att förkorta förberedelsetiden

för inträdet i krigsskolan. Därest denna senare väg väljes, skulle utbildningen

av underbefäl eller underofficer till officer komma att förlöpa enligt

nedanstående schema.

7. ärct (23-24 Är) ..

8. » (24-25 »)...

9. » (25-26 » ) ...

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Noy. Dec.

undcrofficersskola

ifficers-

elovsko''

a

krigs-

1

skola

i

i

n

*) Officersexamen.

Officerselevskolan skulle taga sin början hösten samma år underoflicersskolan

avslutas eller — om befälstillgången vid truppförbanden icke så

medgiver eller därest det för tjänsterutinens bevarande anses lämpligt —

hösten närmast påföljande år samt fortgå under en tid av 1l/2 månader intill

början av sommarrekrytskolan vid infanteriet.

Undervisningen, som uteslutande skulle hava till ändamål att bereda tillfälle

till inhämtande av kunskaper motsvarande studentexamen i vissa ämnen,

torde i huvudsak böra handhavas av för ändamålet anställda civila timlärare.

Kostnaderna för en dylik officerselevskola kunna icke med säkerhet beräknas,

då de givetvis bliva beroende på antalet underbefäl eller underofficerare,

som komma att på denna väg söka nå officersbefordran. De torde

näppeligen komma att överstiga den summa, som erfordras, om den av de

sakkunniga närmast förordade vägen med fria studier åren efter underofficersexamen

föredrages. För ändamålet torde — vilketdera alternativet,

som än väljes — ett belopp av 36,000 kronor kunna anses tillräckligt.

Såsom framgår av den ovan lämnade översikten, skulle det för de fast

anställda av manskapet bliva möjligt att ernå officersbefordran vid 25 till

26 års ålder. Den lägre av dessa ålderssiffror förutsätter emellertid, att

minimiåldern för vinnande av fast anställning sänkes från den nu föreskrivna

18 år till 17 år. Mot en dylik sänkning, som föreslagits av de sakkunniga

såväl som av personalrepresentanterna, har jag intet att erinra, under förutsättning

att fordringarna för dylik anställning i övrigt uppfyllas.

Medelåldern för officersanställning är för närvarande 22V2 år. Genom

den i det följande för officersaspiranter föreslagna trupptjänstgöringen

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

under ett år efter avslutad underofficersutbildning kommer denna ålder att

ökas till 23 V2 år.

Vill man göra den nya vägen till officersbanan någorlunda tillgänglig

för den duglige mannen ur ledet, torde man icke kunna följa de sakkunniga

i deras förslag om värnpliktigs avlöning åt underofficerare eller

underbefäl under deras elevtid vid krigsskolan. I denna punkt ansluter jag

mig till personalrepresentanternas förslag, enligt vilket avlöningsförmåner

svarande mot furirs av andra klassen skulle utgå.

Vad slutligen beträffar frågan om underbefäls och underofficerares befordran

till reservofficer, ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag, dock med de

modifikationer, som följa av vad jag i det föregående anfört.

Under
offlcers
kårenB
rekrytering.

Under
officerarnas
tjänste
ställning.

1934 års

försvarsproposition.

1924 års

riksdag.

3. Underofficerare.

I det föregående liar upptagits till behandling frågan om förbättrad utbildning

i allmänbildande ämnen såväl i de lägre manskapsskolorna som i

underofficersskolan. De åtgärder, som därvid föreslagits, torde vara ägnade

att i för armén gynnsam riktning påverka rekryteringen av underofficerskåren.

Några ändrade grunder för denna rekrytering synas mig därför icke

behöva ifrågasättas.

I detta sammanhang torde lämpligen böra upptagas till behandling frågan

om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

I 1924 års försvarsproposition lämnades en utförlig redogörelse dels fölen

av svenska underofficersförbundet den 29 november 1922 gjord framställning

i berörda syfte, dels också för försvarsrevisionens, generalskommissionens

och chefens för generalstaben i denna fråga avgivna yttranden. Det

torde icke vara erforderligt att här återgiva denna redogörelse.

I samma proposition angavs vidare, att underofficerare borde benämnas

sekundofficerare, att förrådsförvaltare i allmänhet borde tilldelas löjtnants

tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter och benämnas sekundlöjtnanter,

samt att fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren)

borde med hänsyn till sin tjänstgörings beskaffenhet och sin tjänsteålder

med bibehållande av nuvarande titlar erhålla fänriks tjänstegrad och räkna

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter datum för fullmakter, respektive

konstitutorial. Beträffande sergeanters nuvarande tjänsteställning ansågs icke

någon förändring böra ifrågakomma. Pensionerade underofficerare i vissa

arvodesbefattningar syntes böra tilldelas sekundlöjtnants tjänsteställning.

1924 års försvarsutskott''ansåg icke Kungl. Maj:ts förslag ägnat att giva

frågan en tillfredsställande lösning. Underofficerarnas högre ålder och praktiska

erfarenhet borde väl motivera, att de i större omfattning och högre

grad, än Kungl. Maj:t föreslagit, erhölle förbättrad tjänsteställning i förhållande

till de yngre officerarna. Enligt utskottets förmenande skulle en

tillfredsställande ordning härutinnan ernås, därest

1) den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två

grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter,

s. 153 Kontrollera mot PDF

153

Kmujl. Majtta proposition nr 50.

2) sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitutorial),

3) fanjunkare och styckjunkare erliöllo underlöjtnants tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter,

samt

4) förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad

med tjänsteställning efter löjtnanter.

Utskottet förutsatte härvid, att angivna omläggning av tjänstegrader och

förändringar i tjänsteställning icke skulle föranleda rubbning i nu utgående

avlöningsförmåner, samt att sergeanter och fanjunkare alltjämt skulle bibehålla

sina nuvarande titlar.

Under uttalande av sin förvissning om att behörigt beaktande komme att

skänkas åt ovan omförmälda, av utskottet angivna riktlinjer för förevarande

frågas lösning, beslöt riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t måtte för 1925 års

riksdag framlägga nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Underofficerssakkunniga, vilka äveu erhållit i uppdrag att avgiva förslag

i nu berörda hänseende, hava anfört, att de vid övervägande av frågan

om huru underofficerarnas tjänsteställning lämpligen borde ordnas utgått

från omförmälda av riksdagens vederbörande utskott i frågan framlagda riktlinjer

och därvid funnit, att dessa riktlinjer med här nedan angivna modifikationer

i stort sett vore ägnade att innebära en godtagbar lösning av spörsmålet

i fråga.

De sakkunniga ville emellertid framhålla, att en förändring av underofficerarnas

tjänsteställning under inga omständigheter borde få tillskapa

sådan oklarhet i befälsförliållandena, att allvarligare olägenheter i avseende

å tjänsten därigenom komme att uppstå.

De sakkunniga funne sig, i likhet med utskottet, böra förorda, att den

nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda

grader, åtskilda i fråga om såväl gradbeteckning som tjänsteställning.

Vad därefter anginge sergeanternas tjänsteställning, borde enligt de sakkunnigas

förmenande en förutsättning för ett tilläggande av högre tjänsteställning

givetvis vara, att ett mot densamma svarande mått av kunskaper

och militärt omdöme förelåge. Endast i det fall, att en befälsgrad i sin

helhet uppfyllde denna fordran, borde högre tjänsteställning kunna tilldelas

densamma. Med anledning härav kunde de sakkunniga icke biträda den av

utskottet uttalade meningen, att andra underofficersgraden skulle tilläggas

fänriks tjänsteställning. En stor del äldre sergeanter kunde otvivelaktigt i

vissa avseenden, såsom i fråga om trupprutin, anses vara jämställda med

eller till och med överlägsna fänrikarna. I fråga om militär allmänbildning

samt framför allt taktiskt omdöme kunde de dock med vissa undantag näppeligen

anses stå på samma ståndpunkt som fänrikarna, vilka i dessa avseenden

i krigsskolan åtnjutit en undervisning, som på intet sätt motsvarades av

den, vilken kommit underofficerarna i fråga till del. De yngsta sergeanterna

Underofficer ssalckunniga.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Kmvjl. j)faj;ts proposition nr ■r)0.

liade i regel icke liunnit förvärva sig sådan tjänsteduglighet, som skulle

kunna motivera en relativt så hög tjänsteställning som fänriks. Att undantag

härifrån gåves, torde icke böra vara anledning nog till en så avsevärd

höjning av tjänsteställningen för alla som den av utskottet förordade. Ej

heller syntes det riktigt, att manskapsfurirer på denna väg skulle kunna nå

fänriks tjänsteställning tidigare, än om de efter genomgången krigsskola

befordrades till fänrikar. Visserligen vore det givet, att dessa underofficerare

i framtiden, då de blivit i tillfälle att förvärva de större kunskaper, som den

av de sakkunniga föreslagna förbättrade manskapsutbildningen avsåge att

bibringa, komme att i avseende å allmänbildning vara bättre kvalificerade

för officers tjänsteställning, än vad nu vore fallet, men dels måste frågan

lösas med hänsyn till nu rådande förhållanden, dels torde ej heller längre

fram sergeanterna erhålla en sådan militär utbildning — motsvarande den,

som bibringades officersaspiranterna i krigsskolan — att de därmed kunde

förväntas komma i besittning av för officers tjänsteställning erforderlig

kompetens.

Beträffande den högsta underofficersgraden ansåge de sakkunniga, i likhet

med utskottet, att högre tjänsteställning borde kunna tilläggas densamma.

De underofficerare, som här avsåges, hade nämligen uppnått en sådan ålder

och förvärvat sig sådan rutin och erfarenhet under tjänstgöring icke blott

vid trupp utan även på det administrativa området, att de syntes kompetenta

att erhålla en högre tjänsteställning. I fråga om den tjänsteställning, som

borde tillerkännas dem, kunde de sakkunniga i huvudsak ansluta sig till

utskottets ståndpunkt, att nu ifrågavarande underofficerare borde erhålla

tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter

eller, enligt de sakkunnigas mening, rättare efter tjänsteåldern inom graden.

Härvid ansåge emellertid de sakkunniga, att den inskränkningen borde göras,

att nämnda underofficerare under tjänstgöring vid eget truppförband ställdes

efter underlöjtnanter, eller med andra ord erhölle en tjänsteställning motsvarande

den, som tillkomme underlöjtnant i armén.

Endast därest en sådan begränsning i fråga om fanjunkarnas (styckjunkarnas)

tjänsteställning vidtoges, kunde, enligt de sakkunnigas uppfattning, något

så när rediga befälsförhållanden bibehållas.

Från visst håll hade gjorts gällande, att någon olägenhet av att fanjunkarna

(styckjunkarna) tilldelades högre tjänsteställning icke kunde befaras, då de

uteslutande vore avsedda för expeditionstjänst. Fanjunkaren (styckjlinkaren)

hade emellertid redan i egenskap av kompani-(skvadrons-, batteri-)adjutant

med truppen att göra i ganska stor omfattning, om ock huvudsakligen i fråga

om inre tjänst. Härtill komme, dels att han enligt i kommandoväg nyligen

utfärdade bestämmelser skulle till och med det år, han fyllde 45 år, i regeln

minst vart fjärde år (i förvaltningstjänst minst vart femte) beordras till trupptjänstgöring,

dels ock att han vore skyldig att såsom adjutant i vederbörande

stab deltaga i tillämpningsövningar av olika slag.

Med hänsyn härtill torde måhända, även om högsta underofficersgraden

endast komme att erhålla den av de sakkunniga föreslagna tjänsteställningen,

vissa svårigheter i fråga om befälsförhållandena kunna uppstå.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kwii/I. Af(ij:t.i proposition nr 50. 155

Avon oui höjandet av underofficerarnas tjänsteställning sålunda begränsades

till den omfattning, som av de sakkunniga föreslagits, syntes särskilda

bestämmelser i fråga om vissa fanjunkarekategorier böra utfärdas.

Sålunda borde undantag göras beträffande officers- och reservofficersaspiranterna,

vilka enligt nu gällande föreskrifter från och med regementsövningarna

tredje utbildningsåret och intill dess de erliölle första officersanställning

vore fanjunkare (styckjunkare) i vederbörande truppförband. I

annat fall skulle dessa efter fyra månaders tjänstgöring med underlöjtnants

tjänsteställning vid utnämningen till fänrik i realiteten bliva degraderade.

Undantag syntes dessutom erforderliga i fråga om musiken tillhörande

fanjunkare (styckjunkare) i truppförband vid armén. De sakkunniga ansåge

sig därför såsom villkor för att musiken tillhörande fanjunkare skulle erhålla

höjd tjänsteställning böra uppställa, att han avlagt musikdirektörsexamen.

I fråga om förrådsförvaltare och med dem likställda ansåge de sakkunniga,

att befordran till löjtnant i armén av förrådsförvaltare samt av pensionerade

underofficerare borde kunna äga rum, dock först efter uppnådda 50 års ålder.

Härjämte borde i undantagsfall befordran till kapten i armén kunna förekomma

av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets

tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av

ytterligare befordran.

De sakkunniga ansåge vidare, i likhet med utskottet, att nu föreslagen

omläggning av tjänstegrader och förändring i tjänsteställning icke finge föranleda

rubbning i till vederbörande nu utgående avlöningsförmåner, samt

att underofficerarna alltjämt borde bibehålla sina nuvarande titlar.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört hava de i fråga om

förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning föreslagit:

1) att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda

grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

2) att nuvarande högsta underofficersgraden (fanjunkare, styckjunkare) å

och över stat samt i reserven erhölle tjänsteställning motsvarande den, som

tillkomme underlöjtnant i armén, dock att till högsta underofficersgraden

befordrade officers- och reservofficersaspiranter ävensom musiken tillhörande

fanjunkare (styckjunkare), som ej avlagt musikdirektörsexamen, icke erhölle

sådan tjänsteställning;

3) att förrådsförvaltare vid armén efter uppnådda 50 års ålder borde kunna

befordras till löjtnanter i armén;

4) att befordran till löjtnant i armén borde kunna äga rum av pensionerade

underofficerare, varjämte i undantagsfall befordran till kapten i armén borde

kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets

tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av

ytterligare befordran;

5) att erforderliga särskilda bestämmelser för reglerandet av befälsförhållauden,

gradbeteckningar m. m. på grund av vad i punkterna 1—4 ovan

s. 156 Kontrollera mot PDF

Personalrepresentanterna.

Departements
chefen.

156 Kungl. Maj.ts proposition ur 50.

föreslagits bleve utarbetade och fastställda att gälla i samband med eventuellt

genomförande av under nämnda punkter framställda förslag;

6) att här ovan föreslagen omläggning i tjänstegrader och förändring av

tjänsteställning icke finge föranleda rubbning i till vederbörande nu utgående

avlöningsförmåner; samt

7) att underofficerarna alltjämt bibehölle sina nuvarande titlar.

Personalrepresentanternas yttrande i fråga om förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning innebär i sammanfattning följande.

Nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden borde uppdelas i två särskilda

grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning.

Sergeanter skulle efter erhållen fullmakt å och över stat samt i reserven

erhålla fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar

efter data för fullmakter (konstitutorial). Nuvarande högsta underofficersgraden

(fanjunkare, styckjunkare) å och över stat samt i reserven skulle erhålla

underlöjtnants tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter

efter data för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning ej tilldelades

till högsta underofficersgraden befordrade officers- och reservofficersaspiranter

och icke heller musiken tillhörande fanjunkare med mindre de

antingen avlagt musikdirektörsexamen eller ock avlagt underofficersexamen

och därefter fullgjort viss trupptjänst. Förrådsförvaltare vid armén på stat

borde efter uppnådda 50 års ålder kunna befordras till löjtnanter i regementet.

Befordran till löjtnant i regementets reserv borde kunna äga rum

av pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i armén

borde kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i

försvarsväsendets tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.

För underofficerare vid armén skulle fastställas benämningen kompaniofficerare.

Yad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit synes i stort sett

både tillgodose den militära tjänstens krav och utgöra en med hänsyn till

ifrågavarande personals befattningar, ålder och kvalifikationer tillfredsställande

anordning.

Skäl kunde visserligen synas föreligga att, i enlighet med vad personalrepresentanterna

föreslagit, tilldela sergeanterna tjänstegrad i likhet med

fänrik. Frånsett den omständigheten, att vissa svårigheter genom en sådan

åtgärd skulle uppkomma att ordna från krigsskolan utexaminerade fänrikars

tjänstgöringsförhållanden på ett för deras utbildning tillfredsställande sätt,

synes emellertid en sådan åtgärd olämplig med hänsyn till vad jag i det

föregående föreslagit i fråga om underbefäls befordran till officer. Furir

skulle nämligen, såsom de sakkunniga framhållit, genom befordran till underofficer

i vanlig ordning kunna nå tjänsteställning lika med fänrik tidigare,

än om han, på sätt ovan föreslagits, efter genomgången krigsskola befordrats

till fänrik.

I enlighet med vad personalrepresentanterna föreslagit, finner jag, att

fanjunkare (likställd personal) bör erhålla tjänsteställning lika med. underlöjtnant

efter fullmaktsdatum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1f>7

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

I enlighet med vad jag ovan anfört, synas bestämmelser böra utfärdas om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,

en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med underlöjtnant

med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för

fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficersgraden

befordrade officers- och reservofficersaspiranter; samt

att förvaltare och därmed jämförlig personal efter uppnådda 50 års ålder

kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter

löjtnant.

Yid avskedstagandet bör fanjunkare (likställd personal), vilken visat synnerligen

framstående duglighet, kunna erhålla löjtnants tjänsteställning i enlighet

med vad ovan sagts beträffande förvaltare. Likaså bör vid avskedstagandet

förvaltare, därest han ådagalagt synnerligen framstående duglighet, kunna

erhålla tjänsteställning i likhet med kapten i armén. Sistnämnda tjänsteställning

bör även kunna tilldelas andra pensionerade underofficerare, vilka

genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder

därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver fordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om musikpersonals

tjänsteställning, rätten att taga befäl m. m.

L Officerare.

De nuvarande bestämmelserna beträffande officerskårens rekrytering även- Nuvarande

som officersutbildningens omfattning och anordning hava redan i det före- bestämmelser

gående berörts.

I förutnämnda yttrande av representanter för underofficers- och furir- Personalförbunden

har beträffande officersutbildningen ifrågasatts, bland annat, att ^enitlrna

officersaspiranterna efter genomgången officersaspirantskola skulle fullgöra

ett års trupptjänst utöver vad nu vore stadgat, för att under denna tid

tillfälle skulle beredas till jämförande prövning mellan officersaspiranterna,

å ena sidan, och de underbefäl (underofficerare), vilka hade för avsikt att

söka inträde vid krigsskolan, å andra sidan. En på detta sätt organiserad

utbildning för officersaspiranterna innebure, att befordran till fänrik kunde

äga rum först ett år senare än enligt nuvarande bestämmelser. För erhållande

av kompensation borde de föreskrivna två åren såsom fänrik minskas till

allenast ett, varigenom befordran till underlöjtnant komme att ske vid samma

tidpunkt och vid samma levnadsålder för fänriken som enligt nu gällande

bestämmelser.

Frånsett den förändring, som i det föregående blivit föreslagen i syfte Departements

att bereda underbefäl och underofficerare ökade möjligheter att nå officers- chefen.

graden, synes officerskårens rekrytering böra ske efter samma grunder, som

för närvarande tillämpas.

I fråga om officersaspiranternas rekryt- och underofficersutbildning hava icke

några förändringar blivit ifrågasatta och torde sådana icke heller vara erforderliga.

Vad däremot angår trupptjänstgöringen, synes det vara önskvärt,

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Mai:ts proposition nr 50.

att officersaspiranterna beredas tillfälle att under väsentligt längre tid än vad

nu är fallet på ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och

därigenom också vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål.

Det synes mig därför lämpligt, att i överensstämmelse med vad personalrepresentanterna

föreslagit, officersaspiranterna efter genomgången officersaspirantskola

fullgöra tjänst vid trupp dels under sommaren andra utbildningsåret,

dels också under hela det därpå följande utbildningsåret. Intill

dess tillräcklig erfarenhet vunnits beträffande ändamålsenligheten av denna

anordning, synes den dock böra endast tillsvidare försöksvis tillämpas. Under

berörda tjänstgöring böra officersaspiranterna åtnjuta furirs av andra klassen

löneförmåner samt utgifterna härför kompenseras genom vakanthållande av

motsvarande antal fänriksbeställningar och, på sätt Kungl. Maj:t äger närmare

förordna, bestridas av i vederbörligt truppförbands stat för fänrikar upptagna

avlöningsförmåner. Furirs av andra klassen avlöning bör givetvis även utgå

under officerskursen vid krigsskolan.

I anslutning till denna anordning bör, såsom av personalrepresentanterna

föreslagits, den nu föreskrivna tjänstetiden av två år såsom fänrik minskas

till ett.

I samband härmed anser jag mig böra för riksdagen beröra den av 1924

års försvarsutskott uttalade önskan, att Kungl. Maj:t måtte ägna frågan om

befordringsväsendet allvarlig uppmärksamhet. Det är min avsikt att inom

den närmaste tiden igångsätta vissa utredningar i ärendet.

Betydelsen av ett väl ordnat befordringssystem beträffande officerskåren

torde icke behöva närmare framhållas. Det är enligt min mening det främsta

villkoret för att organisationen skall erhålla nödig effektivitet. I alldeles

särskilt hög grad framträder dess betydelse vid besättandet av arméns högre

och högsta befälsposter. An‘ starkare göra sig dessa förhållanden gällande,

då man som nu står inför genomförandet av en ny härordning. Denna är

i förhållande till den förutvarande av mindre omfattning, och det är min

övertygelse, att skall denna härorganisation komma till sin rätt och giva

det utbyte, jag vågar hoppas, fordras för visso å såvitt möjligt alla dess ledande

poster — det må vara inom regementena eller i de högsta befattningarna

— det bästa och dugligaste, som officerskåren innesluter.

Under senare år hava befordringsärendena, berörande arméns officerskår,

förberetts av en generalskommission, bestående av arméns samtliga högre

chefer i generals eller därmed jämförlig befattning. Inom nämnda kommission

upprättade befordringslistor hava i allmänhet lagts till grund för befordringarna

inom regementsofficers- och högre befattningar. Med allt erkännnande

åt det sätt, på vilket nämnda kommission har fyllt sin grannlaga

uppgift, kan jag icke frigöra mig från den uppfattningen, att resultatet

av den så ordnade verksamheten icke varit tillfredsställande.

Den främsta förutsättningen för ett tillfredsställande befordringssystem

synes mig vara, att dugligheten utgör den enda grunden för värdesättningen

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma-j:ts proposition nr f)0. 159

av dem, som kunna ifrågakomma till befordran — framför allt till de högsta

befälsposterna. Tjänståldern bör härvid icke räknas som förtjänst i och

för sig utan endast värdesättas med hänsyn till under tjänstetiden förvärvad

skicklighet. Med dessa utgångspunkter för bedömande av underlydande

personals lämplighet till befordran torde det vidare böra tillkomma regementsoch

arméfördelningschefer att årligen upprätta och genom vederbörande

truppslagsinspektörer inkomma med förslag till befordran. De olika cheferna

synas mig nämligen böra var och en inom sitt arbetsområde beredas tillfälle

att göra sitt inflytande gällande i avseende å befordringsfrågor. Ju

större ansvar, som härutinnan kan påläggas ifrågavarande chefer och målsmän

för de olika truppslagen, desto större säkerhet torde vinnas för en

riktig värdesättning av underställd personals lämplighet för befordran. I

vad mån och under vilka former den anställda personalen ma beredas tillfälle

att yttra sig i befordringsärenden, bör övervägas.

Då ovan framlagda grunder för befordringsfrågornas reglering syftas mig

ägnade att, i långt högre grad än de nu tillämpade, möjliggöra ett tillfredsställande

resultat, är det ock av vikt, att desamma komma till användning

redan vid övergången till den nya härordningen. Härvid synes mig nämligen

ett särdeles gynnsamt tillfälle yppa sig att i önskvärd omfattning tillgodose

befordran av lämplig personal för vissa befattningar.

5. Rekrytering av officers- och underofficersk&rerna vid i Boden

förlagda truppförband.

Frågan angående säkerställandet av en tillfredsställande rekrytering av

officers- och underofficerskårerna vid i Boden förlagda truppförband är av

den vikt, att den nu bör bringas till en lösning.

Bland de åtgärder, som kunde väntas bidraga till en gynnsam rekrytering

av dessa kårer, angavs i 1924 års försvarsproposition, att officerare och

underofficerare med vederlikar efter viss tids tjänstgöring i Boden skulle

i löneliänseende få tillgodoräkna sig tre tjänsteår utöver vad eljest vore

medgivet. Vidare förordades beredandet av möjlighet till transport till

sydligare truppförband samt tilldelandet av stipendier till från krigsskolan

utexaminerade fänrikar, vilka toge anställning vid i Boden förlagda truppförband.

Stipendiet borde ej sättas lägre än till 3,000 kronor, och årliga

antalet stipendiater borde bestämmas till 8. Slutligen föreslogs, att officerare

och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband

och formationer, jämte deras familjemedlemmar skulle tillförsäkras rätt till

en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet.

Riksdagen fann, att möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband

borde beredas officerare och underofficerare vid i Boden förlagda

truppförband och att stipendier borde utdelas till från krigsskolan utexaminerade

fänrikar, som toge anställning vid sagda truppförband. I övrigt

syntes Kungl. Maj:ts förslag böra prövas i samband med frågan om ett

1924 års

försvaraproposition.

192-1 års

riksdag.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Departements
chefen.

passagesystem, varom slutlig och snar utredning torde böra verkställas.

Under åberopande av vad sålunda anförts beslöt riksdagen hos Kungl. Maj:t

anhålla, att förslag till tryggande av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna

vid de i Boden förlagda truppförbanden snarast möjligt måtte

föreläggas riksdagen.

En tillfredsställande rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid

i Boden förlagda truppförband torde enligt min mening icke kunna vinnas

annorledes än genom införande av ett väl ordnat passagesystern.

Åtgärder i ifrågavarande avseende synas endast behöva beröra Norrlottens

regemente, Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår, enär den till

Boden förlagda officers- och underofficerspersonalen ur fortifikationen och

intendenturkåren genom den för dessa truppslag föreslagna organisationen

liksom för närvarande kommer att placeras till tjänstgöring i Boden endast

för vissa kortare tidsperioder. Vad beträffar det till Boden förlagda detachementet

av Norrlands dragonregemente, kommer självfallet nödig cirkulation

att äga rum inom regementet.

Då behovet av gynnsammare rekryteringsförhållanden gör sig gällande

såväl i fråga om officers- som underofficerspersonalen, synas de anordningar,

som för tillgodoseende av ifrågavarande behov finnas böra vidtagas, i allmänhet

böra avse både officers- och under officerskår erna vid ovan angivna

truppförband.

Önskvärt vore, att de rådande missförhållandena kunde bliva avhjälpta

genom endast sådana åtgärder, som kunde väntas främja en frivillig anställning

vid ifrågavarande truppförband, men då detta icke torde kunna

ske, utan att staten åsamkas ganska betydande kostnader, och dessutom

på detta sätt icke full säkerhet kan skapas för rekryteringens ändamålsenliga

tillgodoseende, finner jag mig nödsakad att i huvudsak grunda mitt

förslag till frågans lösning på ett med tvång genomfört passagesystem.

Gentemot tillgripandet av ett sådant system hava de militära myndigheterna

framfört allvarliga betänkligheter, på grund av att detsamma måste

befaras medföra en ogynnsam inverkan på officers- och underofficersrekryteringen

i allmänhet. Otvivelaktigt kommer det dessutom att medföra icke

obetydliga personliga olägenheter för en stor del av den personal, som

måste transporteras till de i Boden förlagda truppförbanden. Av ett väl

ordnat passagesystem synes det mig med hänsyn till dessa förhållanden

böra krävas, dels att den av systemet berörda personalen från sydligare

regementen beredes all möjlig lättnad genom erhållandet av förmåner, som

utan ökade kostnader för staten kunna skapas, dels att till tvångstransport

till Boden bör ifrågakomma endast yngre personal (subalternofficerare och

sergeanter), för vilka olägenheterna av en förflyttning torde bliva mindre

betungande, dels ock slutligen att systemets tillämpning särskilt under de första

åren sker med tillbörlig smidighet och under hänsynstagande till personliga

och familjeförhållanden, i den mån så låter sig göra.

På grund av vad jag här anfört, finner jag mig främst böra föreslå, att

för underlättande av rekryteringen av den lägsta officersgraden, på sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G1

Kungi. Maj. t.9 proposition nr 50,

såväl min företrädare i ämbetet som 1924 års riksdag förordat, utdelas

stipendier till från krigsskolan utexaminerade elever, vilka erhålla anställning

såsom fänrikar vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente

och Norrbottens artillerikår. Stipendierna böra bestämmas till ett belopp

av 3,000 kronor, och deras antal beräknas till omkring 8 årligen. För underofficerskårens

rekrytering synas mig några särskilda åtgärder av liknande

slag icke vara erforderliga.

Likaledes i överensstämmelse med vad min företrädare i ämbetet och

1924 års riksdag förordat, anser jag, att möjlighet bör beredas de officerare

och underofficerare, som längre tid vistats i Boden, att erhålla transport till

sydligare truppförband. Härför böra i första hand ifrågakomma kaptener

och fanjunkare vid ovan omförmälda truppförband, vilka i sagda grader under

5 år gjort tjänst i Boden. Därest personalen i fråga under hela sin tjänstetid

tillhört i Boden förlagt truppförband, bör sagda rätt tillkomma vederbörande

redan efter 3 års tjänst i kaptens-, respektive fanjunkargraden.

Subaltern officerare och sergeanter böra tillförsäkras samma rätt till transport

söderut efter 10 års i Boden förrättad tjänst i subalternofficersgraden resp.

sammanlagt 12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna.

För att ur subalternofficers-(sergeants-) graden ersätta den avgång, som

genom dessa anordningar torde komma att uppstå, bör i fullmakten (konstitutorialet)

för subalternofficerare och sergeanter vid infanteriet och artilleriet

införas bestämmelse om att de skola vara skyldiga att, i den omfattning

Kungl. Maj:t prövar lämpligt, underkasta sig transport till i Boden förlagt

truppförband, dock med rätt för den sålunda transporterade att efter 3 års

tjänstgöring i Boden erhålla återtransport till det truppförband, han förut

tillhört, eller transport till annat truppförband, där ledighet finnes. Lämpligen

kan med lönerna förfaras på enahanda sätt, som för lärare m. fl. vid

vissa skolor i det föregående föreslagits. Den, som under passagetiden i

Boden utnämnes till kapten (fanjunkare) tidigare än han skulle hava därtill

ifrågakommit vid det truppförband han förut tillhört, bör dock icke erhålla

sådan rätt till återtransport, innan han såsom kapten (fanjunkare) fullgjort

5 års tjänst i Boden.

En motsvarande skyldighet att underkasta sig transport till Boden torde,

som ovan anförts, icke för närvarande böra ifrågasättas för kaptener och

fanjunkare.

Av naturliga skål bör rätt till flyttningsersättning tillkomma envar, som

i enlighet med ovanstående vare sig frivilligt eller på grund av tvång

transporteras till eller från ifrågavarande truppförband.

Det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget om tillförsäkrande

av rätt för officerare och underofficerare med vederlikar vid i Boden förlagda

truppförband jämte deras familjemedlemmar till en årlig fri resa till

sydligare delar av landet synes mig vara väl befogat och i och för sig tilltalande

samt ägnat att i avsevärd mån bidraga att skapa gynnsamma levnadsförhållanden

för personalen. Ehuruväl denna åtgärd otvivelaktigt skulle

bidraga till rekryteringens underlättande, finner jag mig dock med hänsyn

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 haft. (Nr 50.) 2241 24 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

till de konsekvenser, en sådan anordning skulle medföra i fråga om andra

grupper av statens befattningshavare, icke böra framliigga något förslag

härom. Däremot synes det mig böra tagas under övervägande, huruvida

icke här nämnd personal jämte familjemedlemmar kunde beredas rätt att

mot vanlig avgift för militärbiljett företaga en resa årligen till sydligare delar

av landet.

På grund av vad sålunda anförts, får jag föreslå, att från krigsskolan

utexaminerad elev, vilken erhåller anställning såsom fänrik vid Norrbottens

regemente, Bodens artilleriregemente eller Norrbottens artillerikår, tilldelas ett

stipendium av 3,000 kronor, att kapten eller fanjunkare vid sagda truppförband,

vilken i sådan egenskap gjort 5 års tjänst i Boden skall äga rätt att erhålla

transport till annat truppförband, där ledighet i kaptens-, respektive

fanjunkargraden uppstått, dock att sagda rätt skall tillkomma den, som hela

sin tjänstetid tillhört i Boden förlagt truppförband, redan efter 3 års tjänst

i kaptens-(fanjunkar-)graden, att samma rätt tillförsäkras subalternofficer och

sergeant efter 10 års tjänst i subalternofficersgraden, respektive sammanlagt

12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna, samt att subalternofficer och

sergeant vid infanteriet och artilleriet skall vara skyldig underkasta sig transport

till i Boden förlagt truppförband med rätt att i allmänhet efter 3 års

tjänstgöring i Boden erhålla återtransport till det truppförband, han förut

tillhört, eller, därest han så önskar, transport till annat truppförband, där

ledighet finnes.

IV. Lånt fors varets kostnader.

v

1. Årliga kostnader.

Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av försvarsrevisionen

föreslagna organisationen av lantförsvaret har revisionen utgått från den nuvarande

uppställningen av fjärde huvudtiteln. Med hänsyn därtill, att åtskilliga

av de i riksstaten för närvarande upptagna extra anslagen avsåge utgifter,

vilka stode i lika nära samband med den bestående organisationen

som utgifter, vilka bestredes från de ordinarie anslagen, hade revisionen

emellertid icke ansett sig böra följa den i riksstaten nu förekommande uppdelningen

av anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan funnit sig

böra uppdela kostnaderna å dels normala utgifter och dels extra utgifter.

Ifrågavarande uppdelning av utgifterna har även tillämpats i 1924 års försvarsproposition

samt i det av nämnda års försvarsutskott framlagda förslaget

jämte de därtill fogade reservationerna.

För erhållande av full jämförelse i kostnadsliänseende emellan å ena sidan

det av mig nu framlagda organisationsförslaget och å andra sidan de vid

1924 års riksdag behandlade förslagen har jag ansett mig böra följa såväl

ovannämnda uppdelning av kostnaderna som de för sistnämnda förslag till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:(s proposition nr öo. k;:s

lämpade beräkningsgrunderna, även där dessa, på grund av inträffade förändringar

i den allmänna prisnivån, möjligen kunnat erfordra någon jämkning.

Av de uppgjorda beräkningarna (Bil. 1) framgår, att lantförsvarets artiga

kostnader skulle belöpa sig till omkring 57,5 miljoner kronor.

I nämnda belopp äro kostnaderna för dyrtidstillägg för lantförsvarets

arbetare inräknade under vederbörliga anskaffnings- och underliållsanslag,

men däremot icke dyrtidstillägg för övrig personal vid lantförsvaret, allt i

överensstämmelse med vad som tillämpats i 1924 års försvarsproposition och

övriga ovanberörda förslag.

I den redogörelse, som lämnas i det följande, komma endast sådana anslag

att behandlas, där särskilda omständigheter synas påkalla förklaring

utöver den, som i Bil. 1 återfinnes vid vederbörligt anslag.

Vad först beträffar anslaget till departementet, har detsamma med hänsyn

till viss framdeles förutsatt personalminskning beräknats något lägre än i

1924 års försvarsproposition. Vederbörlig hänsyn har härvid ävensom vid

beräkning av övriga därav berörda stater tagits till de förändringar, vilka

äro en direkt följd av de i årets statsverksproposition framlagda förslagen

beträffande omgruppering i avlöningshänseende av vissa civila befattningar

samt ordnandet av kvinnliga befattningliavares avlöningsförhållanden.

Anslaget till arméförvaltningen har på grund av de ovan omnämnda löneregleringsförslagen

ökats med samma belopp som i årets statsverksproposition.

Anslaget till förstärkning av arbetskrafterna i arméförvaltningen har på

skäl, som i det föregående under »III. Fred sorgan isation en» anförts, ansetts

kunna uteslutas ur staten.

Beträffande de under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband

upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.

A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

hava bland annat upptagits avlöningsförmåner för de föreslagna brigadcheferna,

för militärbefälhavaren på Gotland samt för den vid staberna

o. s. v. tjänstgörande civilmilitära och pensionerade personalen.

Å staten för generalstaben hava, på sätt försvarsrevisionen föreslagit,

uppförts löner för fyra militärattachéer, varjämte det för nämnda militärattachéer

beräknade arvodesbeloppet jämväl överförts till denna stat. Motsvarande

under tredje huvudtiteln nu upptagna arvoden torde i stället böra

uteslutas ur staten.

Under rubriken undervisningsverken har uppförts den föreslagna underofficersskolan

m. m., vilkens stat slutar på ett belopp av 205,890 kronor.

A de särskilda staterna för de militära undervisningsverken hava

i överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition chefer och övriga regementsofficerare

uppförts med lön, under det att för övriga officerare allenast

uppförts arvoden, motsvarande kaptens respektive löjtnants löneförmåner.

A staten för garnisonssjukhuset i Stockholm har gjorts ett avdrag

av 40,000 kronor, motsvarande den besparing i fråga om personalkostnaderna,

som beräknats kunna vinnas genom minskad truppförbandsförlägg
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Rungl. Maj-.ts proposition nr 50.

ning till huvudstaden. Likaledes liar å staten för garnisonssjukhuset

i Boden gjorts avdrag för beräknad ersättning för å nämnda sjukhus intagna

civila patienter. Slutligen har å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg

med anledning av den föreslagna indragningen av kommendantskapet

därstädes uppförts de för närvarande å staten för nämnda kommendantskap

upptagna regements- och bataljonsläkarbeställningarna.

För att underlätta officersrekrvteringen vid i Boden förlagda truppförband

har under avlöningsanslaget uppförts en post, stipendier ä 3,000 kronor

för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Vidare liar uppförts en särskild post för avlöning åt vid krigsskolan

kommenderade officersaspiranter.

I fråga om avlöningsanslagets beräknande torde slutligen böra framhållas,

att anslagets slutsumma på grund av beräknade vakanser ansetts kunna

minskas med omkring 31/3 %.

I fråga om anslaget till arméns reservstater hava, som i det föregående omnämnts,

personalens avlönings- och pensionsförmåner beräknats enligt det

förslag till provisorisk löne- och pensionsreglering, varom Kungl. Maj:t förut

denna dag beslutit avlåta särskild proposition till innevarande års riksdag.

Vid beräkning av anslaget till arméns personal över stat har liksom i årets

statsverksproposition ekiperingshjälpen för reservofficer beräknats till 750

kronor och för reservunderofficer till 600 kronor, varjämte pensionsbeloppen

höjts till 600 kronor respektive 400 kronor.

Under anslaget till flyttnings ersättning har beräknats erforderligt belopp

för genomförandet av det föreslagna passagesystemet för vissa i Boden förlagda

truppförband.

Anslaget till penningbidrag har beräknats efter 50 öre per tjänstgöringsdag

för samtliga kategorier värnpliktiga.

Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har med hänsyn till

den förutsatta frikallelsen för familjeförsörjare från värnpliktens fullgörande

under fredstid kunnat väsentligen begränsas.

Vid beräkning av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader

m. m. har hänsyn tagits dels till den föreslagna förändrade sammansättningen

av inskrivningsnämnderna, dels ock till den i förslaget till ny värnpliktslag

förutsatta inskränkningen beträffande annonsering för inkallelser till

viss tjänstgöring, varjämte det nu utgående provisoriska tillägget å militärtaxan

— i genomsnitt uppgående till 125—150 % av de normala avgifterna —

beräknats till allenast 75 %.

Under anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och ufbildningskurser hava vissa smärre förhöjningar vidtagits i

fråga om de för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan avsedda

posterna. För utvidgning av underofficersskolan, för anordnande av förberedande

underofficersskola, för reservstats- och reservpersonalens utbildning

samt för de av försvarsrevisionen föreslagna utbildningskurserna för officerare

och underofficerare hava vissa belopp beräknats under detta anslag.

s. 165 Kontrollera mot PDF

165

Kanyl. Maj Hs proposition nr J 0.

Såsom angivits i årets statsverksproposition, skulle det nuvarande läget

å livsmedelsmarknaden möjligen göra någon höjning av de hittillsvarande beräkningsgrunderna

för anslagen till arméns mathållning och till furagering av

arméns hästar erforderlig, men då livsmedelspriserna ännu icke synas hava

erhållit den stabilitet, som gör det möjligt att finna säkrare beräkningsgrunder

än de nuvarande, hava dessa vidhållits.

Yid beräkning av anslaget till trupp förhandens övningar har liksom i 1924

års försvarsproposition förutsatts, att ackordhästsystemet införes i största

möjliga omfattning. A anslaget hava bland annat nyuppförts särskilda

poster för övningar med de motoriserade artilleriförbanden och med motorfordon

vid trängen. Transportkostnaderna hava beräknats efter militärtaxan

med 75 % förhöjning därav.

Även vid beräkningen av anslaget till fält- och fälttjänstövningar har den

provisoriska förhöjningen å militärtaxan begränsats till 75 % av grundavgifterna.

Under anslaget till sjuk- och veterinärvård m- m, har gjorts ett avdrag av

40,000 kronor, motsvarande en beräknad kostnadsminskning vid garnisonssjukhuset

i Stockholm.

Anslaget till vapen och ammunition m. m. har beräknats efter de i årets

statsverksproposition tillämpade å-priserna.

Anslag till övningar och materiel för järnväg strupper å 20,000 kronor har

nyuppförts i staten.

Auslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor har beräknats under förutsättning,

att vissa mera genomgripande reparationsarbeten å en del äldre

kaserner komma till utförande med anlitande av särskilt anvisade medel.

Kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten, vilka beräknats till 500,000

kronor, hava nedan uppförts under engångskostnaderna.

Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har, i enlighet

med vad i årets statsverksproposition föreslagits, upptagits till 50,000 kronor.

För extra ordinarie utgifter har beräknats samma belopp som av 1924 års

försvarsutskott eller 1,200,000 kronor.

2. Engångskostnader..

Byggnads- och reparationsarbeten.

Med hänsyn till den föreslagna härorganisationen erfordras byggnadsarbeten

för följande ändamål:

1. Beredande av förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband.

2. Uppförande av ballonghall och vätgasverk vid Arméartilleriregementet.

3. Ordnande av Göta ingenjörkårs förläggning till nuvarande Andra

livgrenadjärregementets kasern i Linköping.

4. Inredande av verkstadsbyggnad för Fälttelegrafkåren.

Därjämte bör Andra intendenturkompauiets förläggning å Karlsborg definitivt

ordnas.

Byggnads.

arbeten.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Beredande

av förrådsutrymme

för

motoriscradc

artilleriförband.

Uppförande

av ballonghall

m. m. vid

Arméartilleriregcmentet.

Ordnande

av Göta

ingenjörkårs

förläggning.

Inredande av

verks ta dsbyggnad

för

Fälttelegrafkåren.

Andra intendenturkompaniets

förläggning

å

Karlsborg.

Samman
fattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För beredande av förrådslokaler för traktorer och andra motorfordon vid

de motoriserade Bodens artilleriregemente, Arméartilleriregementet, Luftvärnsartilleriregementet

och Gotlands artillerikår erfordras i viss utsträckning

omändring av ridhus och stallar. Kostnaderna för ifrågavarande ändringsarbeten

hava beräknats sålunda:

Vid Bodens artilleriregemente .......................................... kronor 25,000: —

» Arméartilleriregementet, vilket förlägges till det nuvarande

Smålands artilleriregementes kasern ............ » 50,000: —•

» Luftvärnsartilleriregementet, vilket förlägges till nuvarande

Karlsborgs artillerikårs kasern .................. » 25,000: —

» Gotlands artillerikår ...................................................... » 15,000: —

Summa kronor 115,000: —

För Arméartilleriregementets ballongbatteri, vilket avses att förläggas tillsammans

med regementet i övrigt, erfordras en ballonghall och ett vätgasverk

för en beräknad sammanlagd kostnad av 160,000 kronor.

Göta ingenjörkår, vars nuvarande förläggningslokaler erfordras för Luftvärnsartilleriregementet

och en flygkår, avses att förläggas till Andra livgrenadjärregementets

kasern i Linköping eller annat etablissement, som

genom den nya försvarsorganisationen bliver ledigt och därtill kan befinnas

lämpligt.

Kostnaderna för ordnandet av förläggningen hava beräknats sålunda:

1. Ridlms .......................................

..................................... kronor 60,000: —

2. Vinterstall ...................................

..................................... » 70,000: —

3. Sommarstall ...............................

..................................... » 20,000: -

4. Verkstadsbyggnad ......................

.................................... » 100,000: —

Summa kronor 250,000: —

Fälttelegrafkåren föreslås bliva förlagd till nuvarande Svea artilleriregementes

kasern i Stockholm. För beredande av lämpliga lokaler för kårens

tygverkstäder erfordras ändring och inredning av därtill lämpliga befintliga

byggnader. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 30,000 kronor.

Andra intendenturkompaniet är för närvarande förlagt i en förrådsbyggnad

å Karlsborg. Denna förläggning är ur hygienisk synpunkt otillfredsställande.

Då genom kommendantskapets indragning kommendantskapsbyggnaden

icke mera erfordras för sitt hittillsvarande ändamål, torde densamma

lämpligen böra tagas i anspråk för. att bereda intendenturkompaniet

en nöjaktig förläggning. Kostnaderna för de med hänsyn härtill erforderliga

ändringsarbetena hava beräknats till 30,000 kronor.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså för verkställande

av de utav den nya försvarsorganisationen betingade byggnadsarbetena erfordras

följande belopp:

opaginerad Kontrollera mot PDF

107

Kuwjl, Maj: ta proposition nr 50,

1.

Förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband ......

kronor 115,000: —

Ballonghall och vätgasverk vid Arméartilleriregementet

100,000: —

3.

Göta ingenjörkårs förläggning ......................................

» 250,000: —

4.

Verkstadsbyggnad vid Fälttelegrafkåren.......................

» 30,000: —

5.

Andra intendenturkompaniets förläggning.....................

» 30,000: —

eller tillhopa

kronor 585,000: —

Då större reparationsarbeten under krisåren i viss mån eftersatts å ena

sidan på grund av högt uppdrivna material- och arbetspriser, å andra sidan

emedan vissa materialier under denna tid voro så gott som oåtkomliga,

hava vissa etablissement ännu icke kunnat bringas i ett sådant skick,

att de årliga underhållskostnaderna kunna hållas till så lågt belopp,

som eljest vore möjligt. Genom anvisande av tillräckliga medel såsom engångskostnader

för utförande av dylika mera genomgripande reparationsarbeten

kan, som i det föregående blivit omförmält, det ordinarie underliållsanslaget

för arméns byggnader undergå en icke obetydlig minskning. Här

avsedda reparationsarbeten omfatta huvudsakligen ersättning av förslitna

golv, reparationer av nedröstade tak samt verkställande av eftersatta målningsarbeten.

Ifrågavarande reparationsarbeten hava beräknats draga en

kostnad av sammanlagt 500,000 kronor.

För ovan upptagna byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sammanlagda

kostnaden således uppgå till (585,000 + 500,000 —) 1,085,000 kronor.

För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke

av riksdagen äskas, utan torde härför böra tagas i anspråk vissa av riksdagen

redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,

vilka med hänsyn till den förestående försvarsrevisionen eller av annan anledning

ännu icke kommit till utförande och som enligt den av mig föreslagna

organisationen komma att bliva obehövliga.

De tillsvidare reserverade medel, som avse sådana under arméförvaltningens

fortifikationsdepartements förvaltning stående byggnadsföretag, vilka

icke kommit till utförande, äro angivna i nedanstående tablå.

Roparationsarbetcn

för

iståndsättando

av vissa

etablissement.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

Reserverade

Byggnadsföretag.

Anmärkningar.

medel.

Ökat stallutrymme vid infanteriet: Vinter- och

sommarstallar vid Norrbottens regemente

Underofficersbyggnad vid Gotlands infanteriregemente

..........................................

Kasernetablissement för 5 skvadroncr av

Skånska husarregementet.......................

Ökat stallutrymme vid kavalleriet: Stall för

Skånska husarregementet ..................

Förråd för andra fordon än vinterfordon:

Skånska husarregementet ................

Ökat stallutrymme vid artilleriet: Stallar för

Karlsborgs artillerikår ........................

Nya byggnader för Bodens artilleriregemente

Kasern och en befälsbyggnad ...........

46,000

13,500

173.500

118,400

9,500

54,920

-{

[Anstur, enär uppdrag om dessa

arbetens utförande icke erliålI

lits.

Anstår, tills regementets förlöggningsfråga

blivit avgjord.

Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente

i Östersund: Sjukpaviljong, exercis
lius,

ridhus, sommarstall och uthus......

Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani:

Sjukpaviljong ..............

^ (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

! !\beslut den 4 april 1917.

I Anstår på gruud av Kungl. Maj:ts

beslut den 21 februari 1919.

Det reserverade beloppet utgör

behållning å anslaget.

Nytt kasernetablissement för Fälttelegraf kåren,

113,000

18,000

1,714.500

_ (Anstår på grund av Kungl. Maj ts

\ beslut den 16 juli 1919.

{Austår på grund av Kungl. Mnj:t6

beslut den 14 mars 1919.

_ {Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

\ beslut den 11 april 1919.

f Anstår på grund av Kungl. Maj:ts

Nya byggnader för Bodens ingenjörkår: Ka- J beslut deu 16 maj 1919. Det

sern, ridhus och förrådsbyggnad ......... 227,485 07 | reserverade beloppet utgör be
Nytt

kasernetablissement för Norrlands ingen- ; . anslaget.

inrlcår i 400 xnn _ (Anstår pa grund av Kungl. Majits

30 '' ............................................... 1,4oJ,jUU ^ beslufc den 21 mars 1919.

FÖrplägnadsanstalt i Boden: Havremagasin 200,000 !_iAn®fc^r på grund av Kungl. Maj.ts

l beslut deu 24 januari 1919.

Förplägnadsanstalt i Hässleholm: Bageri ... 238,000 j —pågrund av Kungl. Maj.ts

Förp l ägn ads anstalt i Östersund: Kasern och I b*!lut deu ma" 1919'' . ,

2 ^ • o7 ono l ! (Anstår pa grund av Kungl. Maj:ts

^ ................................................ ’ ^ \ beslut den 4 april 1919.

Havremagasin i Stockholrtt........................ 162,700 pa grund av Kungl Maj:ts

1 i l beslut den 11 april 1919.

Uppförande av skidförråd: Andra ocb fjärde

arméfördelningarnas förråd samt förråd! j jAnstår, enär begärda merkost
för

krigsreserven i Stockholm ............ 203,500 j—j nader icke av Kungl. Maj:t an
Ordnande

av vinterförläqqninq: Exercishus ! >. vis.ats''. , „ . . I

vid Västernorrlaiuls regemente ........... 53,000 1-4^” f**™* av Maj:t8:

Torkrum vid vissa kasernetablissement: An- ^ es u en apri 919,

ordningar, som kräva särskilda till- eller

nybyggnader, ävensom sådana, som skulle! .... . . .....

äga rum i för inkvartering av underoffi- Anu8tar ‘jå,«mnd av ****''■

cerare avsedda lokalutrymmen ............ 616,461 301 beslut den 16 juli 1919. Det

--- reserverade beloppet utgor be
Summa

kronor | 5,706.908 96 « hållningen å anslaget.

Av de i denna tablå omförmälda byggnadsföretag komina vissa att bliva

obehövliga på grund av den av mig föreslagna nya organisationen, under

det att andra icke alls eller endast i ringa mån därav beröras. Beträffande

dessa senare anser jag mig icke böra liär yttra mig, utan torde frågan om

dessa byggnadsföretags fullföljande böra göras till föremål för särskild omprövning.

De byggnadsföretag åter, som genom den av mig föreslagna organisationen

bliva obehövliga, äro följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ls proposition nr ■'')().

1(59

1. Ökat stallutrymme vid infanteriet............................. kr

2. Underofficersbyggnad vid Gotlands infanteriregemente

.........................................................................

3. Kasernetablissement för 5 skvadroner av Skånska

husarregementet...........................................................

4. Ökat stallutrymme vid kavalleriet............................

5. Förråd för andra fordon än vinterfordon..................

G. Ökat stallutrymme vid artilleriet ..............................

7. Nya byggnader för Bodens artilleriregemente.........

G. Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente ...

9. Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningskompani

10. Nytt kasernetablissement för Fälttelegrafkåren ......

11. Nytt kasernetablissement för Norrlands ingenjörkår

12. Förplägnadsanstalt i Boden.......................................

13. Förplägnadsanstalt i Hässleholm .............................

14. Förplägnadsanstalt i Östersund................................

15. Havremagasin i Stockholm .......................................

16. Exercishus vid Västernorrlands regemente ...........

onor 46,000:

» 13,500:

173,500:

» 118,400

9,500

» 54,920

» 217,20 2

» 113,000

» 18,000

» 1,714,500

» 1,439,500

» 200,000

238,000

» 87,800

162,700

53,000

Summa kronor 4,659,522

Av det till torkrum vid vissa kasernetablissement anvisade och reserverade

beloppet behöva med hänsyn till den föreslagna organisationen endast

100,000 kronor tagas i anspråk för ändamålet.

Summa reserverade medel för byggnadsföretag, vilka enligt den föreslagna

organisationen bliva obehövliga, blir alltså (4,659,522 + 516,461 =)

5,175,983 kronor.

Av ifrågavarande belopp torde 1,085,000 kronor böra tagas i anspråk för

bestridande av kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna byggnads-

och reparationsarbetena.

Av återstoden (5,175,983 — 1,085,000=) 4,090,983 kronor torde, på sätt i

det följande närmare omförmäles, 4,000,000 kronor böra disponeras för bestridande

av byggnadskostnader m. m. för flygvapnet.

MaterielanskafFniiig.

Vid behandlingen av frågan angående den för hären erforderliga matcrielanskaffningen

framställdes från de till försvarsrevisioneus förfogande ställda

sakkunniga högst avsevärda krav i förevarande avseende. Med hänsyn till

de härmed förenade kostnaderna fann revisionen sig emellertid nödsakad att

vidtaga mycket betydande inskränkningar i förhållande till vad som ur

militär synpunkt ansågs erforderligt.

Den av revisionen för hären utom dess flygväsende föreslagna materielanskaffningen

beräknades i stort sett på följande sätt:

Luftvärnsartilleri (inberäknad materiel för motorisering av

rörliga formationer)............................................................. kr. 3,000,000: —

För sv ars - revisionen.

s. 170 Kontrollera mot PDF

1024 års

försvarsproposition

ock

försvarsutskottets

förslag.

Departements
chefen.

170 Kungl. Maj:ts proposition nr '')(}.

Kulsprutegevär. Förutom viss depåmateriel beräknades för

varje infanterikompani ocli velocipedskvadron 12 samt

för varje beriden skvadron 6 kulsprutegevär.................... kr. 6,590,000: —

Kulsprutor. Förutom viss depåmateriel beräknades för varje

infanteribataljon 8 ock för varje ludspruteskvadron 4 kulsprutor.

Därjämte avsågs viss materiel för’luftvärn ...... » 3,100,000: —

G asshjäd.................................................................................. » 1,882,000: —

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspisto
ler,

utskjutningsapparater för gevärsgranater m. m.)......... » 612,000: —

Infanteriartilleri ...................................................................... » 255,000: —

Mobiliseringsammunition ........................................................... » 9,895,000: —

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av viss

artillerimateriel .................................................................... » 1,500,000: —

Fort ifka tor iska anordningar i Boden..................................... » 300,000: —

Badiomateriél........................................................................... » 666,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet......................................... » 200,000: —

Ballongmateriel....................................................................... » 200,000: —

Tung pontonmateriel ................................................................. » 250,000: —

Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signalmateriel

m. m. ävensom industriens krigsorganisation i

vad avser viss intendenturmateriel) .................................... » 417,000: —

Sjuk- och veterinärvårdsmateriel............................................... » 1,000,000: —

Summa kr. 29,867,000: —

Enligt revisionens uppfattning borde detta belopp av statsfinansiella skäl

fördelas till utgående under en period av tio år.

Med hänsyn till den i 1924 års försvarsproposition föreslagna kärorganisationen

beräknades kostnaderna för materielanskaffning till 41,775,000 kronor.

Motsvarande kostnader beräknades av försvarsutskottet för den av utskottet

föreslagna begränsade organisationen till 21,000,000 kronor.

Givetvis bör kären förses med en tidsenlig ock efter våra förhållanden

avpassad beväpning ock utrustning. De militära myndigheterna kava i detta

hänseende framställt betydande krav. Av kostnadsskäl anser jag dock, att

materielanskaffningen bör begränsas till vad som måste anses vara oundgängligen

nödvändigt. En viss begränsning är dessutom, såsom framhållits

i 1924 års försvarsproposition, påkallad av teknikens snabba utveckling,

varigenom materielen kan komma att jämförelsevis hastigt bliva omodern.

Med hänsyn till såväl sistnämnda förhållande som till kostnaderna finner

jag mig i likhet med min företrädare i ämbetet böra föreslå, att materielanskaffningen

i fred i allmänhet inskränkes till att omfatta tillgodoseendet

av det omedelbara mobiliseringsbehovet.

Beträffande den materiel, som jag med ovan angivna utgångspunkter

funnit mig böra föreslå till anskaffning, har jag i stort sett ansett mig böra

tillämpa enahanda beräkningsgrunder som de av revisionen följda. Här
-

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Kungl. MajUd proposition nr 50.

utöver liar jag funnit mig böra föreslå till anskaffning i begränsad omfattning

viss av revisionen icke upptagen materiel, såsom mät- och observationsmateriel

för artilleriet ävensom materiel för motorisering av tungt rörligt

artilleri m. m.

Kostnaderna för materielanskaffniug hava efter avdrag av kostnaderna för

den materiel, vartill 1924 års riksdag anvisat särskilda medel, av mig i stort

sett beräknats sålunda:

Luftvärnsartilleri...................................................................... kr. 1,900,000: —

Kulsprutegevär. Behovet beräknas enligt motsvarande grunder,

som av revisionen tillämpats .................................... * 5,600,000: —

Kulsprutor. Behovet för infanteriet och kavalleriet beräknas

enligt motsvarande grunder, som av revisionen tilllämpats.

Beträffande kulsprutor för luftvärn beräknas

dock kostnaderna något högre ......................................... » 2,600,000: —

Gasskydd.................................................................................... » 800,000: —

Motorisering av det tunga rörliga artilleriet samt av rörliga

luftvärn sformationer m. m.............................................. » 3,000,000: —

Mät- och obser vationsmateriel för artilleriet ........................... » 300,000: —

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspisto
ler,

utskjutningsapparater för gevär sgranater).................. » 400,000: —

Infanteriartilleri.................................................................. » 150,000: —

Mobiliseringsammunition............................................................ » 2,500,000: —

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av viss

artillerimateriel .................................................................... » 2,000,000: —

Fortifikatoriska anordningar i Boden....................■.................. » 300,000: —

Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst ............ » 120,000: —

Badiomateriel ....................... » 700,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet........................................ » 500,000: —

Ballongmateriél......................................................................... » 300,000: —

Tung pontonmateriel..................... » 250,000: —■

Diverse fortifikationsmateriel (telegraf-, fält- och fästnings
ingenjörmateriel

samt järnvägsmateriel m. m.) .............. » 270,000: —

Intendentur materiel (pionjärmateriel för infanteriet, signal
materiel

m. m.).................................................................... » 340,000: —

Sjuk- och veterinär vårdsmeder iel ............................. »_600,000: •—

Summa kr. 22,630,000: —

För de synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid beräknandet

av materielbeliov och kostnader, kommer vederbörande riksdagsutskott

att erhålla särskild redogörelse.

I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kostnader

för materielanskaffning:

kulsprutegevär............................................................................ kr. 1,200,000: —

kulsprutor.................................................................................. » 200,000: —

gasskydd...................................................................................... » 180,000: —

miitmateriel för artilleriet ..................................... » 52,000: —

Summa kr. 1,632,000: —

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Kiimjl, MajUs proposition nr 50.

Av nämnda belopp hava (1,200,000 + 200,000 =) 1,400,000 kronor av riksdagen

redan anvisats. Därest även övriga poster av riksdagen beviljas,

kommer den återstående kostnaden för materielanskaffning att minskas till

(22,630,000 — 1,632,000 —) 20,998,000 kronor.

I likhet med vad försvarsrevisionen förutsatt, finner jag mig böra föreslå,

att den här avsedda materielanskaffningen fördelas på en period av tio år.

I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av i avrundat tal 2,100,000

kronor.

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband in. m.

I 1924 års försvarsproposition uttalades, att frågan om ersättning till kommuner

till följd av indragning eller begränsning av dit nu förlagda truppförband

borde göras till föremål för en ingående och allsidig utredning, sedan

beslut fattats om ny försvarsorganisation. Försvarsutskottet anslöt sig till

detta uttalande.

Sedermera har svenska stadsförbundet genom sin ordförande till mig

överlämnat resultatet av en av förbundet i detta ärende föranstaltad undersökning.

Undersökningsresultatet har sammanfattats i en översikt över de

prestationer, de olika städerna fullgjort på grund av avtalen med kronan i

samband med truppförbandsförläggningarna, samt den ekonomiska inverkan,

en indragning av dit förlagda truppförband skulle medföra för dessa städer.

Jag anser mig icke böra i detta sammanhang närmare redogöra för innehållet

i denna översikt, som torde komma att tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

I en samtidigt med nämnda översikt överlämnad skrivelse yttrar stadsförbundet

bl. a. följande:

»I huvudsak torde vederbörande städers förluster komma att bestå uti

dels den direkta förlust, som uppkommer genom att de engångskostnader,

vederbörande stad fått vidkännas för truppförläggningen, gå förlorade utan

motsvarande nytta för staden, dels den minskning i inkomster för städernas

affärsdrivande verk, som orsakas genom att regementena upphöra att vara

avnämare av gas, vatten och elektricitet, dels den minskning i skatter och

kommunala intäkter, som uppstår genom utflyttning av militärpersonal, dels

oelc slutligen den betydande indirekta förlust, städerna kunna komma att lida

genom minskad rörelse inom samhället och minskade förvärvsmöjligheter förstadens

civila innevånare.

Beträffande engångskostnaderna, bestående i kontanta bidrag till militäretablissementens

uppförande, upplåtelse av mark samt anläggning av ledningar,

gator m. m., torde det väl icke vara tvivel underkastat, att staden

är berättigad till gottgörelse för dessa kostnader. I vissa fall torde denna

ersättning, i vad den avser upplåten mark, kunna ordnas på det sätt, att

staden till större eller mindre del återfår marken, såvida staden kan på

annat sätt tillgodogöra sig densamma, därvid dock hänsyn får tagas till det

värde, marken kan komma att äga i stadens hand. Till nu nämnda grupp

av kostnader torde ock böra hänföras utgifter, som staden möjligen fått vid
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

17:5

KniujL Maj tis proposition nr 50.

kännas för att ordna sin stadsplan, sina kommunala inrättningar och sin

utveckling i övrigt med hänsyn till militärförläggningen, i den mån dessa

utgifter kunna anses gå till spillo genom förläggningens indragning. I fråga

om upphörandet av de avgifter, som regementena erlägga för leverans av

gas, vatten och elektricitet, torde städerna icke, sedan ersättning erhållits

för framdragna ledningar, kunna göra några ersättningskrav gällande under

annan förutsättning, än att de producerande verken givits ett omfång eller

försetts med anordningar, som direkt föranletts av leveransen till regementena

och icke inom rimlig tid bliva behövliga för staden i övrigt. Något

anspråk på ersättning för förlorade skatter eller andra intäkter genom militärpersonalens

bortflyttning eller genom samhällets tillbakagång i ekonomiskt

hänseende torde icke rättsligen kunna göras gällande. En annan sak är,

huruvida icke staten i allt fall här bör äga skyldighet att träda hjälpande

emellan. För somliga städer kan, beroende på de lokala förhållandena, en

indragning av militärförläggningen verka rent av förlamande. Detta kan icke

vara för staten likgiltigt. Staten måste hava skyldighet att se till, att icke

genom dess egna åtgöranden ett stadssamhälles ekonomiska möjlighet att

fullgöra de funktioner, som påvila ett ordnat samhälle, vedervågas. En viss

analogi kan härvid åberopas med förhållandena vid ändring i kommunal indelning.

Då genom sådan ändring endera kommunens ekonomiska ställning

avsevärt försvagas, skall enligt lag den andra kommunen därför giva skälig

ersättning. Med så mycket större skäl bör ersättningsskyldighet åligga

staten, om densamma genom sina åtgöranden väsentligt försvagar en kommuns

ekonomi. På vad sätt och under vilka villkor en dylik ersättning

skall utgå, måste givetvis göras till föremål för särskild prövning.

Hela ifrågavarande spörsmål är, såsom i 1924 års försvarsproposition uttalades,

av komplicerad art. Lämpligast synes vara, att, sedan definitivt beslut

fattats om vilka truppförband som skola indragas, uppdrag lämnas åt

eu särskild kommission att efter ingående undersökning samt förhandling

med de berörda städerna framlägga förslag i ersättningsfrågan. Ett uttalande

av statsmakterna redan på förhand om ett dylikt tillvägagående skulle säkerligen

lugna den* oro, som icke utan skäl förefinnes inom de städer, där indragning

av militärförläggningarna satts i fråga.»

Även jag förutsätter, att sedan beslut fattats om ny försvarsorganisation,

en allsidig undersökning företages rörande den ersättning, som det i följd

av träffade avtal eller på grund av billighetsskäl må vara nödvändigt att bereda

städer, vilka beröras av de med den nya ordningen följande inskränkningarna

i truppförbandens antal. Huruvida denna undersökning och därmed

sammanhörande förhandlingar med de berörda städerna bör anförtros

åt en särskild kommission eller utföras av vederbörande myndigheter, torde

i sinom tid böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

liungl, Maj:t$ proposition nr 50.

V. Övergången till den nya härordningen.

1. Allmänna synpunkter.

Den av mig föreslagna nya härordningen innebär i många avseenden

stora förändringar, varför övergången till densamma i flera fall torde bliva

förenad med avsevärda svårigheter. Särskilt gäller detta den föreslagna indragningen

av vissa infanteriregementen med därav följande omläggning av

inskrivnings- och värnpliktsväsendet m. m. Med hänsyn härtill måste en

alldeles särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan, huru denna övergång skall

på lämpligaste sätt ordnas. Då de härför erforderliga bestämmelserna

komma att bliva synnerligen omfattande, torde något i detalj utarbetat

förslag i förevarande hänseende icke lämpligen vare sig kunna eller böra

nu framläggas. Jag finner mig därför böra inskränka mig till att angiva de

allmänna grunder, efter vilka övergången lämpligen synes böra ske. De för

övergången erforderliga närmare bestämmelserna torde, såsom i 1924 års

försvarsproposition förutsatts och jämväl av 1924 års försvarsutskott tillstyrkts,

böra utfärdas av Kungl. Maj:t, i likhet med vad i dylika fall tidigare

skett.

Övergången till den nya organisationen skulle enligt 1924 års försvarsproposition

taga sin början på hösten året efter det, under vilket beslutet

i härordningsfrågan fattats. Detta torde ock varit möjligt, enär de då föreslagna

förändringarna i huvudsak inskränkte sig till kaderminskning inom

de bestående förbanden, under det att infanteriregementena jämte det till

nämnda regementen sig anslutande inskrivningsväsendet ävensom landstormsorganisationen

praktiskt taget skulle förbliva orubbade.

Annorlunda bliver förhållandet med den av mig föreslagna organisationen.

Enligt densamma avses såväl en allmän minskning av befälskadern inom

samtliga truppförband som indragning av ett jämförelsevis stort antal förband.

En indragning av truppförband komplicerar redan i och för sig övergångsspörsmålet,

därigenom att en del av personalen vid de indragna truppförbanden,

för tillgodoseendet av såväl statsintresset som erforderlig billighet

gent emot denna personal, måste fördelas på de kvarvarande förbanden, ett

arbete, som torde komma att bliva både tidsödande och besvärligt. Men

även om detta arbete skulle kunna genomföras på jämförelsevis kort tid,

bliver det av skäl, som jag i det följande kommer att angiva, icke möjligt

att i full omfattning genomföra övergången inom den tid, som tidigare

hållits för sannolik.

Som ovan antytts, sammanhänger nämligen organisationen av hela inskrivningsväsendet

och landstormen med infanteriregementena. En indragning

av dylika förband i den omfattning, som av mig föreslagits, medför

sålunda en genomgripande omgestaltning av landets indelning i inskrivnings-

och rullföringsområden med vad därtill liörer samt en omläggning

av den nuvarande landstormsorgauisationen. Men härtill kommer ytterligare

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kung], Maj:t* proposition Nr 50.

on omständighet, som kräver allvarligt beaktande, nämligen kravet på att

såväl under övergångsperioden som vid tidpunkten för den nya organisationens

ikraftträdande hava ett ordnat mobiliseringsviisende.

En ingående undersökning av nu berörda förhållanden har givit vid

handen, att ett ordnat genomförande av övergången till den föreslagna organisationen

icke kan äga rum redan hösten och vintern 1926—1927, utan att

det bliver nödvändigt att framskjuta organisationens fullständiga ikraftträdande

till omedelbart efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Då emellertid minskningen i kostnaderna härigenom skulle inträda först

något senare, har jag undersökt möjligheterna att, för motvägande av detta

förhållande, tidigare än eljest varit avsett verkställa en allmän kaderminskning

inom de nu bestående förbanden. Jag har härvid funnit det möjligt

att redan instundande höst och vinter genomföra en dylik minskning. Samtidigt

härmed torde antalet stamhästar vid armén böra reduceras och organisationen

vid samtliga truppförband i allt väsentligt ordnas i överensstämmelse

med den nya organisationen. Jämväl de övertaliga truppförbanden

skulle sålunda från och med hösten och vintern 1925—1926 till tiden efter

repetitionsövningarna hösten 1927 erhålla samma begränsade organisation som

de truppförband, vilka enligt det av mig framlagda förslaget skulle bibehållas.

En beräkning av kostnaderna för övergångens genomförande på här föreslaget

sätt utvisar, att kostnaderna för hela övergångstiden endast bliva

omkring 3,7 miljoner kronor högre, än om övergången i dess helhet genomfördes

i en enda omgång vintern 1926—1927. Ur statsfinansiell synpunkt

torde det sålunda icke vara av större betydelse, vilketdera sättet som väljes

för övergångens genomförande.

I enlighet med det ovan anförda finner jag mig böra föreslå, att övergången

till den nya härorganisationen ordnas i tvenne omgångar på i huvudsak

följande sätt, nämligen:

1) genom en allmän kaderminskning och begränsning i övrigt av de nu

bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse med den av

mig föreslagna truppförbandsorganisationen, vilka åtgärder skola genomföras

hösten 1925 och vintern 1925—1926, samt

2) genom indragning av övertaliga truppförband, vilken äger rum omedelbart

efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Endast på detta sätt torde kraven på att övergången genomföres med

ordning och reda samt under någorlunda tryggade mobiliseringsförhållanden

bliva tillgodosedda, samtidigt med att de statsfinansiella synpunkterna bliva

behörigen beaktade.

För den vid försvarsväsendet anställda personalen torde övergångens anordnande

i tvenne omgångar även medföra en avsevärd lättnad, enär nämnda

personal — detta gäller särskilt den stora manskapspersonal, som enligt

härordningsförslaget bliver övertalig — därigenom lättare torde komma att

upptagas av den allmänna arbetsmarknaden.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att i föreliggande förslag, såsom

framgår av vad jag anfört under »Allmänna grunder för lantförsvarets

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

ordnande», i viss omfattning räknas med uppsättandet av reservtrupper

under de närmaste övergångsåren, för vilket ändamål den till övergångsstat

överförda befälspersonalen är avsedd att tagas i anspråk. Åt övergångsstaten

bör därför givas en i möjligaste mån fast organisation. Inom varje arméfördelningsområde

(Övre Norrlands och Gotlands militärområden) synes sålunda den

övertaliga befälspersonalen böra uppföras å särskilda stater, upptagande det

för ändamålet bestämda antalet officerare m. m. Oavsett det förhållandet,

att överföringen av den övertaliga personalen därigenom i och för sig torde

kunna genomföras på ett mera planmässigt sätt, synes ett sådant förfaringssätt

vara ägnat att befrämja en ändamålsenlig redovisning, utbildning och

användning av personalen i fråga.

2. Värnplikten.

Av de i förslaget till ny värnpliktslag intagna bestämmelserna angående

denna lags ikraftträdande framgår, att lagen är avsedd att tillämpas från

och med den 1 januari 1926. Bestämmelserna hava i övrigt avfattats enligt

i huvudsak samma grunder, som tillämpats i 1924 års försvarsutskotts förslag.

På grund av den ovan föreslagna övergången till den nya organisationen

i tvenne omgångar har det emellertid synts erforderligt att i lagförslaget

vidtaga en mindre ändring, i syfte att under första övergångsperioden bereda

möjlighet att avpassa linjekontingenternas storlek med hänsyn till organisationens

omfattning.

3. Organisationen.

Såsom i det föregående framhållits, har jag ansett mig böra utgå ifrån,

att övergången till den nya organisationen genomföres i tvenne omgångar,

den första med början under hösten 1925 och vintern 1925—1926, den andra

vid motsvarande tidpunkt 1927—1928. De närmare bestämmelser, vilka härför

erfordras, äro i allmänhet av den natur, att det bör ankomma på Kungl.

Maj:t att efter vederbörande militärmyndigheters hörande därom besluta.

Beträffande det sätt, varpå de av föreliggande förslag betingade personalindragningarna

böra genomföras, är däremot riksdagens medverkan erforderlig.

Jag anser mig därför kunna inskränka mig till att här behandla

detta och i samband därmed stående spörsmål.

Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen kan

man i stort sett skilja mellan tvenne olika huvudgrupper, nämligen sådan

personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar, och

sådan personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande. Den

förra gruppen utgöres av officerare och underofficerare ävensom civilmilitär

och en del civil personal, den senare av arméns manskap ävensom viss

annan personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.).

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Det antal officers- och underofficersbeställningar, som enligt liärordningsförslaget

skall indragas, är, såsom framgår av efterföljande »Tabell, utvisande

övergångsförhållandena för officerare och underofficerare med vederlikar

vid armén» jämte därtill hörande sammandrag, högst betydande. Sammanlagt

bliva 858 officerare, 1,005 underofficerare, 271 musikunderofficerare samt

164 civilmilitära och civila beställningshavare (därav 47 regements- m. fl.

pastorer) övertaliga. Härifrån böra emellertid frånräknas 28 officerare och

204 underofficerare, vilka erfordras för upprätthållandet av motsvarande

antal nytillkomna arvodesbefattningar, varigenom antalet övertaliga officerare

och underofficerare reduceras till 830 respektive 801.

Ovan angiven personal fördelar sig å de båda övergångsperioderna i stort

sett sålunda:

1. över-

2. över-

gängs-

gångs-

Summa

perioden

perioden

Officerare......................

249

581

830

Underofficerare ........................

407

394

801

Musikunderofficerare.......................

152

119

271

Civilmilitär och civil personal (utom regements-

pastorer) ........................

14

103

117

I likhet med försvarsrevisionen håller jag före, att sådana former för

övergången böra väljas, att personalen icke bliver alltför mycket lidande

därpå, samtidigt som det ur statens synpunkt är av icke mindre vikt, att

organisationen snarast möjligt genomföres med hänsyn till det med den nya

organisationen åsyftade nedbringandet av försvarskostnaderna.

I överensstämmelse härmed torde övergången böra ske på så sätt, att

den vid början av vardera övergångsperioden övertaliga personalen omedelbart

överföres till övergångsstat, i regel utan möjlighet till befordran på aktiv

stat. Vid bestämmandet av den personal, som skall överföras på övergångsstat,

torde de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 648) angivna allmänna synpunkterna

böra tjäna till ledning. För att underlätta övergångsförfarandet,

särskilt beträffande urvalet av personal för ledande befattningar, torde

Kungl. Maj:t böra beredas möjlighet att i erforderlig omfattning till övergångsstat

överflytta personal av högre tjänstegrad än som enligt organisationen

skall indragas, allt under förutsättning att antalet beställningar, som

skall överföras till övergångsstat, icke härigenom ökas. I vad mån under

övergångstiden befordran å aktiv stat bör anstå, tillkommer givetvis Kungl.

Maj:t att med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter pröva.

Vid de truppförband, som under andra övergångsperioden skola indragas,

torde officers- och underofficersrekryteringen snarast böra upphöra.

I fråga om den övertaliga personalens tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner

m. m. ansluter jag mig till de av 1924 års försvarsutskott förordade

grunderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.) 224124 12

Övergångsförhållanden

för officerare

och underofficerare

m. fl.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Tabell

utvisande överg&ngsförhållandena för officerare och underofficerare

med vederlikar vid armén.

Förefi

personal 1

Antal bcsl

under 1. ö

perio

o: a

S 1''

•-s ®

po S

a g*

<3 <3

2 >

sL o

Oq'' £

O? ö*

S o: »

2 3 2.

5.2

m

2 o s:

rr ^ oa

2 <2 sS

3 g g

>

■<

| 05

L s°

cT~

\ a

h-cjT

<x>

o»

Cli < p:

s 3 S

crq 3

1° 5''

ri? <8

t» £

•s c

a o

o’ 2*

Is

@ u_a

Sf — v-

<*5 05 ~

05 »

å S- O 3

3 S S.

■5 g

PjO “

O 3 ^

CO ö

g S-

05

O

02

<*£

to

u*

1

o

3

4

5

6

A. Aktiv personal.

Högre staber m. m.

Generalspersoner (lön: 0.8)............

Generalspersoner eller överstar (lön:

12

12

5

—

10

9

2

+ 4

1 16

0.7 eller 0.6) ..........................

5

—

Överstelöjtnanter och majorer ......

22

25

+ 3

27

+ 2

i

Kaptener (ryttmästare) ................

34

59

+ 25

59

—

—

Löjtnanter....................................

—

13

+ 13

13

—

—

Fältläkare....................................

6

6

—

4

2

5

Regementsläkare ........................

7

7

—

7

—

i

Bataljonsläkare .........................

7

6

1

5

1

—

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ...

44

44

—

30

14

—

Fältveterinärer ............................

6

6

—

4

2

4

Regementsveterinärer...................

2

2

—

2

—

—

Bataljonsveterinärer .....................

3

2

1

1

1

2

Infanteriet.

Överstar ....................................

27

27

—

18

9

26

Överstelöjtnanter och majorer ......

112

84

28

57

27

98

Kaptener ...................................

424

287

137

196

91

359

Löjtnanter....................................

645

531

} 28

361

] 233

—

Underlöjtnanter (fänrikar) ............

114

200

137

—

Fanjunkare ..............................

366

228

138

156

72

} 530

Sergeanter ..................................

724

509

215

347

162

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

28

28

107

38

]• 63

166

Musiksergeanter...........................

274

167

94

Regementsläkare .........................

26

26

—

17

9

18

Bataljonsläkare ...........................

26

26

—

17

9

18

Gevärs-(vapen-)hantverkare............

28

28

—

19

9

10

Förrådsvaktmästare .....................

28

28

—

19

9

Kavalleriet.

1

Överstar......................................

8

8

—

4

6

Överstelöjtnanter och majorer ......

13

8

5

4

4

13

Ryttmästare.................................

66

57

9

29

28

63

Löjtnanter...................................

126

106

20

54

52

—

Underlöjtnanter (fänrikar) ............

46

41

5

21

20

—

Fanjunkare .................................

57

41

16

21

20

} 70

Sergeanter ................................

96

73

23

37

36

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

8

8

—

4

4

1 21

Musiksergeanter...........................

36

27

9

7

20

Regementsläkare...........................

2

• -

2

—

—

2

Bataljonsläkare ...........................

8

8

—

4

4

2

Regementsveterinärer ..................

4

4

—

1

3

1

Bataljonsveterinärer .....................

10

4

6

3

1

2

Gevärs-(vapen-)hantverkare ............

10

8

2

4

4

4

s. 179 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mäjtfs proposition nr .50.

179

►o

ro

►i

O *}

§ >

D. S.

3 E.

O. g

a, 5

-j ce

crq pr

2

B, B

oT £

< 2

<3 ^3

® 2 K

►

1 <5

p 2

•— ro

Cfc

< O

beställi

1. över

perioder

5* O.

II’

o C

H 3

beställi

: forelig

förslag

O ol M

8g;

m> B a

B

2 p 2.

c 3

ooq

O»"

S-c ~

er>

H-

O

to

oq iz.

S° »

B Oq

oq fs

00 ^

° re1

g-?

B

oq

p B

^ B

CC t-i

Cl, O ce

O o

1 5‘

OQ

OO ►_*

05 0

u>

c«

1

2

3

4

5

6

Överstar..................................

8

8

_

8

8

Överstelöjtnanter och majorer ......

34

12

28

6

43

Kaptener ...............................

153

119

34

96

23

131

Löjtnanter....................................

171

184

\

150

34

_

Underlöjtnanter och fänrikar.........

84

71

/

55

16

_''

Styckjunkare .............................

132

77

55

61

16

| 208

Sergeanter ...............................

267

167

100

133

34

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

9

9

—

6

3

j- 29

Musiksergeanter.........................

52

27

25

6

21

Begementsläkare...........................

7

7

—

5

2

3

Bataljonsläkare ...........................

6

6

—

5

1

3

Begementsveterinärer...................

5

5

—

3

2

4

Bataljonsveterinärer...................

7

7

—

4

3

1

Departementsskrivare ..................

7

7

—

2

5

2

Fortifikationen.

Överstar .....................................

3

3

—

3

—

3

Överstelöjtnanter och majorer ......

14

12

2

12

—

14

Kaptener ....................................

58

50

8

44

6

28

Löjtnanter....................................

54

52

2

52

—

—

Underlöjtnanter (fänrikar) ............

28

22

6

22

—

—

Fanjunkare ..............................

49

37

12

31

6

} 51

Sergeanter ..................................

98

72

26

60

12

Musikfanjunkare (musikdirektörer)..

2

l 4

—

1 4

Musiksergeanter...........................

7

i 4

—

; 4

Begementsläkare...........................

2

2

—

—

2

1

Bataljonsläkare ............................

1

1

—

3

+ 2

2

Bataljonsveterinärer.....................

Departementsskrivare och fortifika-

2

2

—■

3

+ 1

1

tionskassörer ...........................

16

16

—

9

7

9

Gevärs-(vapen-Ihantverkare............

5

4

i

4

—

1

Tygverkmästare och tyghantverkare

33

28

5

28

—

5

Förrådsvaktmästare .....................

5

5

4

1

1

Trängen.

Överste ......................................

1

1

—

. 1

—

1

Överstelöjtnanter och majorer ......

6

6

—

4

2

5

Kaptener ..................................

28

25

3

18

7

27

Löjtnanter...................................

36

33

3

26

7

—

Underlöjtnanter (fänrikar).............

12

12

—

11

1

—

Fanjunkare .................................

29

27

2

18

9

| 30

Sergeanter ..................................

61

46

15

36

10

Musiksergeanter...........................

12

6

6

2

4

5

Begementsläkare...........................

6

6

—

4

2

4

Bataljonsläkare ...........................

6

6

—

4

2

3

Bataljonsveterinärer.....................

5

5

—

4

1

2

Hantverkare.................................

23

20

3

14

6

7

Förrådsvaktmästare . ..................

6

6

—

4

2

—

Intendenturkären.

Överstar .....................................

3

2

1

2

—

3

Överstelöjtnanter och majorer ......

13

13

—

13

—

7

Kaptener....................................

88

82

6

59

23

25

Löjtnanter....................................

10

10

—

9

1

—

Förvaltare (fanjunkare) ................

79

76

3

55

21

} 4a

Sergeanter ................................

16

10

6

10

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

O

•3

CA

2 *1

S >

Oj S

P <rt- * P

o: a

3 B-

P ts»

g. B

er; p^

eg &S5

§ 9 »

>

◄

| <73

1 2°

i ®

*3 _

2 . er

po P

3 -•

o: er

•t o: p

2 eg »

«<7q

- P>

:> p

o'' os

Oj ■< p:

p p

B t - <7Q B

CD P

2 P

5

Oj 2

CD SJ Cd

» 2- p:

Ä* t=

er; B

a

a b. ®

g 2 g.

B -• B

Oj O oo

o o pr

h-*

co •“

CO

tö

u»

it

B M

^ p

§ 5.

Ot

er;

1

2

3

4

5

6

B. Reservstatspersonal.

Generalsperson ..........................

1

—

... _

—

—

1

Överstar i högre löneklassen.........

—

—

—

—1

—

—

» » lägre »» .........

5

—

—

2

3

4

Majorer.......................................

Kompaniofficerare i högsta löne-

23

—

46

55

+ 23

+ 47

20

8

klassen ....................................

8

—

—

Kompaniofficerare i mellersta löne- klassen ....................................

Kompaniofficerare i lägsta löne-

55

—

— ''

95

+ 40

55

+ 59

35

klassen ....................................

51

—

—

110

Underofficerare i högre löneklass...

20

- ‘

'' -

30

+ 10

20

»> » lägre »

55

—

—

35

20

51

Fältläkare....................................

1

—

—

1

—

1

Regementsläkare...........................

2

—

—

2

*—

2

Anm. Det antal beställningshavare, som beräknats förefintligt den Vii 1925, har erhållits

på så sätt, att det den Vi 1925 befintliga antalet minskats med den beräknade avgången

under tiden Vi—Vn 1925, varjämte antalet underlöjtnanter och fänrikar ökats med de

kadetter, som under 1925 beräknas bliva utexaminerade från krigsskolan.

Sammandrag'' ar antalet beställningar, avsedda att överföras till övergångsstat.

1 • -

>

3 £

Att överföras på

o- s ""

övergångsstat

w

o:

<74

2

. P

3 £

P

p

P

p

W

P

<

SO-

P

>

►-*

P

•-f

Hrj

O

H

05

pr

p

c+

*-!

p:

P

(74 ''

Intcndenl

kåren

Sumra

CA • —•

= tf

a Et

s |l

i.

om-

gång-

2.

om-

gäng-

Sum-

ma

er

p

•-i

p

<rt-

cT

c+-

P

O

p

p

p

P

p ^

p

H

en

en

Generalspersoner...............

2

2

_

__

2

2

Överstar...........................

Överstelöjtnanter och

9

4

i

14

4

i

9

10

majorer ........................

—

55

9

18

2

2

—

86

5

44

37

81

Kaptener (ryttmästare)......

—

228

37

57

14

10

29

375

25

173

177

350

Löjtnanter........................

—

261

72

34

2

10

1

380

13

48

319

367

Underlöjtnanter (fänrikar)...

—

—

25

16

6

1

—

48

—

11

37

48

Fanjunkare m. fl.............

—

210

36

71

18

11

24

370

—

226

144

370

Sergeanter........................

—

377

59

134

38

25

6

639

—

385

254

639

Musikfanjunkare m. fl.......

—

—

4

3

2

—

—

9

—

2

7

9

Musiksergeanter ...............

—

170

29

46

7

10

—

262

—

150

112

262

Fältläkare ........................

2

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

2

Regementsläkare...............

—

9

2

2

2

2

—

17

—

2

15

17

Bataljonsläkare ...............

2

9

4

1

—

2

—

18

2

1

15

16

D:o vid fältläkarkåren ......

14

—

—

—

—

—

—

14

—

—

14

14

Fältv eterinärer..................

2

—

—

—

—

—

—

2

—

—

2

2

Regementsveterinärer ......

—

—

3

2

—

—

—

5

—

2

3

5

Bataljons veterinärer .........

Departementsskrivare och

2

—

7

3

—

1

—

lo

12

1

7

5

12

12

12

fortifikationskassörer......

—

—

—

5

7

—

—

—

—

Tyghantverkare m. fl.......

—

—

—

—

5

9

—

14

—

3

11

14

Gevärshantverkare............

—

9

6

—

1

—

—

16

—

2

14

16

Förrådsvaktmästare .........

—

9

—

—

1

2

—

12

—

—

12

12

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Knngl. Majts proposition nr .50.

Övergången till den nya organisationen torde alltså för nu berörda personalgrupper

böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.

1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya

staterna, uppföres å övergångsstat. A sådan stat äger, med nedan nämnda

undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).

2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis.

Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan

av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum dels under

hösten och vintern 1925—1926, dels vid tiden för den nya organisationens

fullständiga ikraftträdande hösten 1927 och vintern 1927—1928. Beställningshavare,

som tvångsvis överförts, må dock inom viss av Knngl. Maj :t bestämd

tid kunna beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i

de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna

personalen.

3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta det

belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande tjänstegrad

skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet i pensionsåldern

bibehålla samma belopp som pension. Dylik beställningshavare skall intill

uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod-tjänstgöra det dagantal,

som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag. Under

tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder tjänstgöringstraktamente

ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.

4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett år,

räknat från slutet av det budgetår, under vilket han överföres till övergångsstat,

uppbära avlöning enligt de närmast före övergången till denna

stat gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp bibehålies den då innehavda

lönen, dock beräknad efter A-ort.

Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må

äga rum enligt följande grunder:

a) löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten

respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), må, om han

överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön såsom kapten respektive löjtnant

eller fanjunkare från och med den tidpunkt, då han — därest de för budgetåret

1925—1926 fastställda staterna fortfarande varit gällande — kan beräknas

skolat hava kommit i åtnjutande av lön på stat i sådan beställning;

b) personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt

organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i

anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass enligt

för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad å

övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat;

c) uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid

överflyttningen till övergångsstat tillhör, må i övrigt äga rum i mån av

fullgjord tjänstgöring. Härvid må före överflyttningen fullgjord tjänstgöring

å aktiv stat tillgodoräknas vederbörande, och skall sex månaders effektiv

tjänstgöring å övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Övergångsförhållanden

för manskap.

Försvarsrevisionen.

Svenska

furir förbund

et.

Arméförv ältning

en.

1924 års

försvarsproposition.

1924 års

försvarsutskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställningsliavare

pension med samma belopp som till motsvarande personal å aktiv

stat.

Tvångsvis överförd beställningsliavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet.

Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det

dagantal, som motsvarar en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.

ATd kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder

tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.

A id långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen

efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning

för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande

enligt vanliga regler. A id tjänstgöring å bostadsorten må avlöningen

utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.

5. Personal, som är boende i kronans hus, må, där så utan olägenhet

kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober närmast efter det budgetår,

med vars utgång rätten till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.

Pörsyarsrevisionen har anfört, att arméns manskap endast undantagsvis

inriktat sig på en längre tjänstetid; när kontraktet utginge, vore vederbörande,

därest så påfordrades, skyldig att lämna tjänsten. Någon anledning

att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder för övergångens

underlättande syntes därför icke föreligga.

Svenska furirförbundet har i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande

och förslag i fråga om övergången anfört, att furirernas anställningsform,

kontrakt, visserligen icke juridiskt kunde förbinda till någonting,

men att det, med hänsyn till att ett mycket stort antal furirer hade en jämförelsevis

lång tjänstetid samt många därtill bildat familj och inriktat sig

på fortsatt tjänstgöring vid försvarsväsendet, måste anses vara oförenligt

med billighet och rättvisa att vid organisationens genomförande frånkänna

dem, som bleve övertaliga, rätt till varje ersättning. Furirförbundet föresloge

för sin del, att dylika furirer erhölle två års lön jämte visst tillägg

därutöver för familjeförsörjare.

Även arméförvaltningen har ansett, att äldre furirer, som genom inskränkningar

i organisationen bleve övertaliga, borde — i den mån de icke kunde

erhålla civila anställningar — beredas viss kompensation härför, exempelvis

i form av särskilda avskedspremier utöver de premier av sådant slag, som

enligt eljest gällande bestämmelser kunde tillkomma dem.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs, att sådana familjeförsörjare och

äldre personal, som på grund av inskränkningar i härorganisationen blivit

övertaliga, skulle under ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder

övergången i stort sett skulle äga rum, erhålla full lön. På Kungl. Majrts

prövning borde det därjämte bero, huruvida i särskilt ömmande fall någon

ersättning härutöver borde utgå.

Även 1924 års försvarsutskott ansåg, att ersättning i vissa fall här borde

utgå. Då emellertid den tid, som stod utskottet till buds för frågans behandling,

icke medgav uppgörandet av något förslag till densammas definitiva

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30. 183

ordnande, ansåg utskottet, att frågan borde liänskjutas till Kungl. Maj:t med

anhållan om förnyad utredning och framläggande av ett därpå grundat förslag

till innevarande års riksdag. Härvid borde beaktas, att ersättningen

till manskapet, som i regel icke inriktat sig på längre tids anställning vid

krigsmakten, syntes böra begränsas till den äldre*personalen, särskilt familjeförsörjare.

Enligt det föreliggande organisationsförslaget kommer manskapsstyrkan Departementsatt

i förhållande till 1914 års härordning minskas med följande antal, näm- <Wenligen:
-

1. över- gångs- perioden.

2. över- gångs- perioden.

Summa

Furirer av 1. klassen .......................................

64

171

235

» » 2. » .......................................

246

410

656

Övrigt manskap................................................

4 647

1627

6 274

Musikfurirer....................................................

12

36

48

Övrigt musikmanskap .......................................

355

90

445

Härvid är dock att märka, att ovan angivna antal — särskilt gäller detta

de meniga volontärerna — vid övergångens genomförande torde hava i

väsentlig grad reducerats till följd av vakanser. I sådant avseende må

erinras om den tidigare beslutade, till 20 k 25 procent uppgående vakanssättningen

av antalet manskapsbeställningar enligt stat ävensom därom, att

vakanserna inom nämnda beställningar enligt årets statsverksproposition

beräknats till omkring 30 procent av berörda antal. Med hänsyn härtill

samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets kontrakt i allmänhet

endast förlängas för ett år i sänder, synes något hinder ur denna synpunkt

i allmänhet icke möta för organisationens genomförande på av mig

föreslaget sätt.

För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning, befordran

och avgång m. m. synes det, såsom i 1924 års försvarsproposition föreslagits

och av försvarsutskottet jämväl tillstyrkts, under övergångstiden böra vara

medgivet att, oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt

den nya organisationen normalt erforderliga rekrytantalet. Yid de truppförband,

som äro avsedda att indragas, torde nyanställning av volontärer

icke vidare böra ske i annan mån än som erfordras för fyllande av underbefälsbeställningarna

under första övergångsperioden.

Vidkommande frågan om ersättning åt övertaligt äldre underbefäl har vid

ärendets beredning inom departementet av en tillkallad representant för

furirkåren bland annat föreslagits, att ersättning skulle utgå till övertaligt

underbefäl enligt följande grunder. Dylikt underbefäl, som genomgått furirskola,

skulle, därest han innehade minst tre tjänstår och rekapitulerat, efter

fulla tre års tjänst erhålla ett års lön, vilken ersättning för varje ytterligare

tjänstår skulle ökas med */3 av denna lön. För familjeförsörjare borde därutöver

s. 184 Kontrollera mot PDF

Övergängsforhällanden

för övrig

personal.

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

utgå étt tillägg med 200 kronor för varje familjemedlem utöver en. Slutligen

har ifrågasatts dels kontant ersättning för naturaförmåner, därest

gällande kontrakt skulle brytas, dels flyttningsersättning, därest underbefäl

i samband med omorganisationen skulle transporteras från ett truppförband

till ett annat. •

När det nu gäller att på lämpligt sätt avpassa den ersättning, som skäligen

bör tillkomma äldre övertaligt underbefäl, torde detta i stort sett kunna

ske efter de av personalrepresentanten angivna grunderna. En viss begränsning

synes dock erforderlig. Sålunda torde ingen ersättning böra utgå

till den, som innehaft fast anställning under kortare tid än fyra år, samt

ersättningen böra begränsas till högst två års lön i innehavande löneklass.

Vidare torde tillägget för varje tjänstår utöver fyra böra beräknas efter 1/4 av

begynnelselönen i vederbörlig lönegrad. Någon ersättning för naturaförmåner

synes mig icke böra ifrågakomma.

På grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att avskedsersättning

till furirer (musikfurirer), som till följd av de av mig föreslagna

inskränkningarna i härorganisationen bliva övertaliga och icke kunna av staten

beredas lämplig civilanställning, må utgå med nedanstående belopp, nämligen:

Antal tjänstår 1

Furir av 1. klassen

Furir av 2. klassen

Grund-

belopp

Kr.

Tillägg

Kr.

Summa

Kr.

Grund-

belopp

Kr.

Tillägg

Kr.

Summa

Kr.

4....................................

1464

1464

1392

1392

5......................................

1584

291

1875

1 512

273

1785

6..................

1704

582

2 286

1632

546

2178

7.....................................

1800

873

2 673

1728

819

2 547

8....................................

1800

1164

2 964

1728

1092

2 820

9......................

1800

1455

3 255

1728

1365

3 093

10...................................

1800

1746

3 546

1728

1638

3 366

11...........................

1800

1800

3 600

1 728

1728

3 456

1 För del av tjänstår utgår ingen ersättning.

Härtill böra komma av vederbörande intjänta avskedspremier samt för

gifta furirer barntillägg med 200 kronor för varje barn.

Enligt Kungl. Maj:ts beprövande torde ersättning efter ovan angivna

grunder undantagsvis även böra kunna utgå till beställningsmän av korprals

grad.

För att underlätta inträdet i civil verksamhet för den övertaliga personalen

torde, där så prövas lämpligt, hela ersättningsbeloppet böra få utbetalas

på en gång. De under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnaderna

för avskedsersättning åt manskap torde få bestridas av avlöningsanslaget.

Övrig i det föregående icke behandlad personal, som i samband med den

föreslagna härorganisationen kan bliva övertalig, utgöres av maskinister,

s. 185 Kontrollera mot PDF

185

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

eldare, kokerskor, verkstadsförmän, vissa grupper av arbetare rn. tl. — i

regel anställda medelst kontrakt — samt viss på förordnande tillsatt personal.

FörSvarsrevisionen liar liksom i fråga om arméns man ska]) icke funnit

anledning att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder

för övergångens underlättande.

Däremot liar 1924 års försvarsutskott ansett det vara förenligt med billighet

och rättvisa, att viss ersättning bereddes här ifrågavarande personal med

längre tjänstetid, i den mån densamma icke kunde erhålla anställning vid

civila verk och inrättningar. I vissa fall, såsom vid lång tids tjänstgöring

vid krigsmakten, syntes ersättningen lämpligen böra utgå i form av pension

under vederbörandes återstående livstid, i andra fall åter torde viss engångsersättning

vara att föredraga. Enligt utskottets mening borde emellertid

denna fråga hänskjutas till Kungl. Maj:t för förnyad utredning och ett därpå

grundat förslag framläggas för 1925 års riksdag.

I samband med den sålunda ifrågasatta utredningen borde i anledning av

en av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl. väckt motion jämväl utredas, i vad

mån särskilda åtgärder borde vidtagas i syfte att trygga den civila arbetarstammens

vid försvarsväsendet framtid.

Inom försvarsdepartementet särskilt tillkallade sakkunniga för verkställandet

av ovannämnda utredning hava föreslagit följande grunder för ersättning

åt här avsedd övertalig personal.

1. I avseende å anställning indelas personalen i följande 3 grupper, nämligen

:

Grupp I. Verkmästare och mästare vid flottan samt med dessa jämställda

löntagare vid armén eller marinen.

Grupp II. Förmän och med dessa jämställda löntagare, såsom verkstadsfÖreståndare

vid armén, maskinister, sjukvaktare.

Grupp 111. Arbetare, andra daglönare vid flottan, utom förmän, samt med

dessa jämställda löntagare.

I de fall då anställningens art icke är i kontrakt eller på annat sätt angiven,

skall löntagare hänföras till den grupp, vilken han i lönehänseende

står närmast.

2. Genom inskränkning av försvarsorganisationen övertaliga löntagare

skola, så långt möjligt är, beredas likvärdig anställning vid annat statens verk.

3. Har sådan anställning icke kunnat beredas, utgår till dem av ovan omförmälda

löntagare, vilkas avskedande är en följd av försvarsorganisationens

inskränkning, ersättning enligt följande grunder samt med nedan nämnda

undantag och villkor.

a) Löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 25 år och icke

heller äro gifta eller hava försörjningsplikt för barn, ävensom de löntagare,

vilka vid avgång ur tjänst icke hava en sammanlagd anställningstid av minst

4 år, erhålla ingen ersättning,

b) De övriga löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 50 år och

en sammanlagd anställningstid vid försvarsväsendet av, löntagare tillhöriga

grupp I 20 år och övriga löntagare 15 år, erhålla en avskedsersättning, mot
-

Försvurs
revisioncn.

1924 års

försvarsutskott.

Särskilda

sakkunniga.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186 Kungl. Majits proposition nr 50,

svarande en månads arbetsförtjänst för varje helt års anställning vid försvarsväsendet

intill 15 års anställningstid samt två månaders arbetsförtjänst för varje

helt års anställningstid därutöver; dock må avskedsersättning icke utgå med

högre belopp än

för grupp I ................................. högst 10,000 kronor,

» » II, manliga löntagare, » 6,800 »

» » II, kvinnliga » , » 4,800 »

» » III, manliga •» , » 6,000 »

» » III, kvinnliga » , » 4,200 »

Arbetsförtjänsten beräknas enligt de i gällande olycksfallsförsäkringslag

givna bestämmelser, dock att även inkomst överstigande 2,400 kronor för år

skall medtagas vid beräkningen.

4. I punkt 3 b) nämnd avskedsersättning utbetalas vid avgång från anställning

i en summa, i den mån denna ej överstiger en tredjedel av där

angivna högsta belopp. Överstigande ersättningsbelopp intill en tredjedel

av högsta beloppet utbetalas ett år efter avgången och eventuellt återstående

belopp två år efter avgången.

5. Löntagare, vilka uppnått en levnadsålder av 50 år och hava en sammanlagd

anställningstid vid försvarsväsendet av, grupp I tillhörande löntagare

minst 2Q år och övriga löntagare minst 15 år, beredas förtidspension

enligt följande grunder.

a) Grupp I.

Verkmästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,

förtidspension............................................................ kronor 1,094:40

pensionsförbättring ........................................................... » 1,155:60

Summa kronor 2,250: —

Mästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,

förtidspension ........................................

............................... kronor

1,000

—

pensionsförbättring ...............................

............................... »

910

—

Summa kronor

1,910

—

b) Grupp II.

Manliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av

sammanlagt 15 år kronor

600

pensionstillägg.......................................

.............................. »

180

—

Summa kronor

780

—

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 900 kronor.

Kvinnliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 420: —

pensionstillägg........................................................................ »_180: —

Summa kronor 600: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 630 kronor.

s. 187 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr f)0.

187

c) Grupp III.

Manliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 500: —

pensionstillägg........................................................................ »_180: —

Summa ki-onor 680: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 800 kronor.

Kvinnliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 350: —

pensionstillägg........................................................................ » 180: —

Summa kronor 530: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen

med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 560 kronor.

6. Yid beräkningen av anställningstid må anställningsperioder av kortare

varaktighet än ett år icke medtagas.

7. Har löntagare beretts likvärdig och varaktig anställning vid annat statens

verk, skall ersättning av här ifrågavarande slag till honom icke vidare

utgå, dock är löntagare icke skyldig återbära redan uppburet belopp.

Samma vare förhållandet, därest löntagare beretts tillfälle att erhålla sådan

anställning, som ovan nämnts, men vägrat antaga densamma.

8. Avsked, som äger rum, sedan längre tid än ett år förd uti t från slutet

av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen i stort sett

genomförts, medför icke rätt till här omnämnd ersättning.

Till ovan av de sakkunniga föreslagna grunder för beredande av ersättning Departementsåt

maskinister, eldare, kokerskor, arbetsförmän och arbetare m. fl., som chef,ngenom

den av mig föreslagna försvarsorganisationen bliva övertaliga, ansluter

jag mig.

Det antal maskinister, eldare, förmän och arbetare m. fl., som den 1 januari

1925 hade anställning vid arméns truppförband och fabriker, framgår

av nedanstående tabell:

Manliga

Kvinn-

liga

Summa

Förmän och därmed jämställda:

Vid truppförband............................................................

228

12

240

85

2

87

Arbetare:

825

561

1,386

1,785

» fabriker ..................................................................

1.186

599

Summa

2,324

1,174

3,498

Av detta antal beräknas nedanstående personal bliva övertalig genom

den av mig föreslagna härorganisationen, nämligen:

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kostnaderna

för

övergången.

Förmän oeh därmed, jämställda:

Vid truppförband.....................

fabriker

Arbetare:

Vid truppförband....

» fabriker ..........

Summa

Manliga

Kvinn-

liga

Summa

68

4

72

270

240

510

70

48

118

408

292

700

Av i sistnämnda tabell upptagna 72 förmän m. fl. beräknas i enlighet

med ovan angivna grunder 44 erhålla särskild avskedsersättning samt 28

förtidspension. Av de 628 arbetarna beräknas 321 erhålla avskedsersättning,

117 förtidspension, under det att 190 icke uppnått det antal tjänsteår, att

särskild ersättning till dem bör utgå. I den mån här avsedd personal avskedas

redan under budgetåret 1925—1926, torde densamma tillkommande

avskedsersättning kunna bestridas från vederbörliga underhållsanslag, vilka

på grund av de genom avskedandet uppkommande besparingarna torde därtill

lämna tillgång.

Yad därefter beträffar sådana befattningar, som innehavas endast på förordnande,

torde den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart

kunna genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.

Med hänsyn till det jämförelsevis stora antal beställningshavare, som

kommer att överföras till övergångsstat, är det tydligt, att kostnaderna för

övergången, särskilt de första åren, komma att uppgå till högst avsevärda

belopp.

Enligt verkställd beräkning (Bil. 2) uppgå övergångskostnaderna till nedanstående

belopp, nämligen

för officerare och underofficerare m. fl.:

under 1. övergångsåret 1926—1927

» 2. » 1927—1928

» 3. » 1928—1929

» 4. » 1929—1930

» 5. » 1930—1931

6. » 1931—1932

» 7. » 1932—1933

8. » 1933—1934

» 9. » 1934—1935

» 10. » 1935—1936

7.240.000 kronor

5.430.000 »

4.980.000 »

4.590.000 »

4.190.000 »

3.790.000 »

3.390.000 »

2.990.000 »

2.590.000 »

2.190.000 »

för underbefälet:

under 1. övergångsåret 1926—1927 .....

» 2. » 1927—1928 ......

500,000 kronor

1,530,000 )>

s. 189 Kontrollera mot PDF

189

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

för övrig hontrakts anställd personal:

avskedsersättning under 2. övergångsåret ...... 600,000 kronor

samt å elfte huvudtiteln pensioner med omkring 115,000 kronor per år.

En sammanfattning av ovanstående övergångskostnader giver vid handen,

att desamma — frånsett sistberörda pensioner, vilka här icke böra medräknas

— för tiden 1926—1936 uppgå till sammanlagt 44,010,000 kronor

eller i medeltal per år under nämnda övergångstid omkring 4,4 miljoner

kronor.

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.

Till följd av de indragningar m. m. av truppförband, som i det föregående

föreslagits, komma nedan angivna kasernetablissement icke längre att

erfordras för förläggning av truppförband vid bären, nämligen:

infanterietablissementen i Jönköping, Uddevalla, Yästerås, Vaxholm och

Sollefteå samt ett av infanterietablissementen i Stockholm;

kavallerietablissementen i Malmö, Ystad, Landskrona och Eksjö samt ett

av kavallerietabbssementen i Stockholm (Livregementets dragoner);

det nuvarande Positionsartilleriregementets etablissement i Stockholm;

Fälttelegrafkårens etablissement i Stockholm samt Göta ingenjörkårs fästningskompanis

etablissement i Karlskrona;

trängetablissementen i Örebro och Sala.

Vissa andra armén tillhöriga byggnader, såsom Skånska dragonregementets

förrådsbyggnader i Tomelilla, byggnaderna å Axvall, ävensom vissa

byggnader å Malmslätt och Sollefteå läger m. fl. torde även komma att bliva

obehövliga för armén.

Den vid indragna truppförband förefintliga materielen är i allt väsentligt

fortfarande erforderlig för härens behov.

Förrådsutrymme för ifrågavarande materiel torde med undantag för fordonsmaterielen

kunna erhållas genom densammas överflyttning och fördelning

på icke indragna truppförband. Övertalig artilleri- och fordonsmateriel

bör på grund av bristande utrymme vid kvarvarande truppförband och

centrala förråd tillsvidare förvaras vid de indragna förbandens etablissement.

Tillsvidare torde man böra räkna med att övertaliga etablissement i viss

utsträckning underhållas av medel under fjärde huvudtiteln.

De årliga kostnaderna för det provisoriska underhållet av de nedlagda

etablissementen under övergångstiden hava beräknats till 70,000 kronor. Härvid

har dock räknats med att underhållskostnaderna för själva kasernbyggnaderna

med tillhörande bostadslägenheter bliva täckta genom inkomster

för byggnadernas uthyrning.

För tillsyn av byggnader och materiel beräknas i regel behöva vid varje

etablissement anställas 1 underofficer (på övergångsstat) samt 1 förrådsarbetare

eller förrådsvaktmästare på övergångsstat. I enlighet härmed beräknas

kostnaden till sammanlagt omkring 30,000 kronor.

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kostnaden för materielvård m. m. beräknas till omkring 20,000 kronor.

Den sammanlagda årliga kostnaden skulle alltså utgöra:

för byggnadsunderhåll .............................................................. 70,000 kronor

d tillsyn av byggnader och materiel ..............................• 30,000 »

» materielvård m. m............................................................... 20.000 »

eller tillhopa 120,000 kronor.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Käng], Majds proposition nr 50.

193

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

Det förslag till marinordning, som jag nu står i begrepp att framlägga,

grundar sig i huvudsak på det utlåtande, som 1924 års försvarsutskott avgivit,

dock med vissa jämkningar eller omläggningar, som efter ytterligare

utredningar och undersökningar befunnits ändamålsenliga.

Hållpunkterna hava icke varit tillräckligt säkra för att en fullständig flottplan

nu skulle kunna uppgöras, utan förutsätter jag — såsom ock försvarsutskottet

— att därmed får anstå under de närmaste åren. Jag räknar sålunda

med vår för närvarande befintliga fartygsmateriel, vilken på ett för

krigsorganisationen lämpligt sätt fördelats å första linjen (i huvudsak kustflottan),

andra linjen (i huvudsak lokalstyrkor för Ångermanlands, Stockholms,

Blekinge samt Göteborgs och Bohusläns skärgårdar) samt tredje linjen (materielreserven

m. m.). Intagandet av en dylik ståndpunkt, varigenom det får anstå

tillsvidare med fastställandet av en flottplan, har underlättats genom den

ersättningsbyggnad av fartyg, vilken beslutats av 1924 års riksdag. Allt

eftersom de nu beslutade fartygen hinna färdigställas, komma de att ingå i

sjöstyrkorna i utbyte mot otidsenlig materiel, och på så sätt kan under de

närmaste åren ersättning erhållas för en del av kustflottans föråldrade

torpedfartyg.

För att komplettera det vid mobilisering uppstående behovet av fartygför

minsvepnings-, bevaknings-, träng- och annan tjänst måste fartyg från

handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren anlitas. För betryggande av

ett planmässigt och snabbt tillhandahållande av dylika i enskild ägo varande

fartyg förutsättes, att vissa förberedande åtgärder redan i fred vidtagas.

Av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm äger den förstnämnda

de ojämförligt större resurserna. Anläggningarna i Karlskrona äro

såväl vad beträffar station som varv med dockor, slipar, verkstäder, förrådsbyggnader

m. m. av den omfattning och ypperliga beskaffenhet, att det av

praktiska och ekonomiska skäl synes vara uteslutet att icke utnyttja desamma.

A andra sidan medföra de rent strategiska förhållandena, att större

betydelse måste tillmätas Stockholms station, emedan det kan antagas, att

Stockholms skärgård i de flesta fall kommer att bliva flottans viktigaste

baseringsområde. För att tillgodose båda de berörda synpunkterna torde

såväl Karlskrona som Stockholms station alltjämt böra anlitas. Med hänsyn

till, att den icke rustade delen av kustflottans fartyg vid behov måste

kunna på kortaste tid klargöras och intaga förutsatta utgångslägen, skulle det

medföra uppenbara olägenheter att förlägga alltför många fartyg till Karlskrona.

En reducering av kustflottan medför vidare, att detaclieringar från

densamma till förstärkande av lokalstyrkorna icke kunna påräknas. På den

grund böra de för dessa styrkor avsedda fartygen vara i största möjliga ut
Biliang

till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 haft. (Nr 50.) 22a 24 13

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

sträckning redan i fredstid förlagda till de kustområden, varest de vid mobilisering

skola användas. Dessa omständigheter hava föranlett, att i här

föreliggande förslag ifrågakommande personalindragningar m. m. fördelats

mera jämnt över båda stationerna än vad som skett i försvarsutskottets förslag,

där de ojämförligt hårdare drabbat Stockholms station.

Jag förutsätter, att till Göteborgs örlogsdepå fredsförläggas vissa av

flottans fartyg.

I likhet med försvarsutskottet utgår jag från att sjöförsvarets behov av

stampersonal vid mobilisering bör vara grundläggande för personalbehovet.

Beräkningarna över mobiliseringsbehovet hava hållits så snäva som möjligt,

varvid det hållits i sikte att, där så kunnat ske, utbyta stampersonal mot

väl kvalificerad reservpersonal, framför allt av officerare och underofficerare.

Utskottet har i fråga om flottans manskapsbehov utgått från att detsamma

borde i fredstid fyllas uteslutande med stampersonal, dock att vid visst

vakansantal bland nämnda personal motsvarande antal å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga skulle inkallas. Detta system, med uteslutande stam,

låter sig för flottans vidkommande genomföras och medför vissa fördelar. Det

har dock även sina olägenheter och är dyrare än det system med stam och

värnpliktiga, varpå flottans organisation för närvarande vilar. Då avvikelse

i denna punkt gjorts från utskottsförslaget, har detta skett bland annat

för att genom de därigenom uppkomna besparingarna kunna kompensera de

ökade kostnader, som föranledas av vissa utbyggnader av utskottets förslag

på andra punkter.

Även vad beträffar kustartilleriet och kustfästningarna, har försvarsutskottets

utlåtande varit vägledande för här föreliggande förslag. Särskilda

skäl hava dock sjmts tala för att Älvsborgs fästning bibehålies ehuru utan

bemanning. De fasta försvarsanstalterna skulle alltså komma att utgöras av

Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar. Hemsö och Hörningsholms

fästningar samt Luleå kustposition skulle således nedläggas.

Den nuvarande överensstämmelsen mellan kustartilleriets och flottans

tmderofficers- och manskapsorganisationer har bibehållits.

En kort redogörelse för marinens krigsorganisation torde få tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

Över vissa delar av föreliggande förslag hava yttranden infordrats från

chefen för marinstaben ävensom från cheferna för kustartilleriet och sjökrigsskolan

(se bil. D—G).

s. 195 Kontrollera mot PDF

Kitngl, Maj:ts proposition nr 50.

195

II. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

1. Allmänna synpunkter.

Freds- och krigsorganisation.

För att vid inträffande klargöring för neutralitetsskydd eller mobilisering

en operationsduglig kustflotta av tillräcklig storlek skall finnas organiserad,

är det, såsom ock försvarsrevisionen på sin tid anförde, nödvändigt, att

kustflottans fartygsmateriel vidmaktliålles genom ersiittningsbyggnad i viss

utsträckning. Även om någon fullständig flottplan tillsvidare icke tillämpas,

så måste dock såväl för kustflottans och lokalstyrkornas vidkommande som

för att möjliggöra ianspråktagandet av flottans alla fartyg och, om så erfordras,

än ytterligare fartygsmateriel en lämplig fredsorganisation förefinnas för sjöförsvaret,

varjämte planer för dess krigsorganisation böra föreligga färdiga

för tillämpning. Vid utarbetandet av den nya organisationen hava, där icke

besparings- eller andra skäl ansetts nödvändiggöra förändringar, de nuvarande

formerna bibehållits.

Benämningar å fartygsslag.

Liksom uti 1924 års försvarsproposition komma härefter att användas

följande benämningar å fartygsslag:

Fartygsslag * I

Örlogsflottans

I fartyg

Stridsfartyg

Artillerifartyg

Minfartyg .......

Torpedfartyg .

Specialfartyg .

Trängfartyg......

Hjälpfartyg

Anmärkningar

11 Pansarskepp ......

j{ Pansarkryssare ...

jlTorpedkryssare ...

(Minkryssare ......

|\Min-u-båt .........

Torped-u-båt ......

Jagare ...............

Torpedbåt .........

Motortorpedbåt...

U-båtsjagare ......

Depåfartyg.........

Kanonbåt .........

Vedettbåt ........

Sj ömätnin gsf artyg

Lasarettsfartyg .

Hj älpkryssare.

Hj älpkanonbåt

Hjälpvedettbåt

Yerkstadsfartyg

Dykerifartyg

Isbryt arfartyg

Hjälplasarettsfar
.

tyg

Sjuktransportfar
tyg
Förrådstransport
fartyg
-

(Benämnas gemen-;

j samt kryssare.

(Benämnas gemens.:

undervattensfartyg

I Benämnas gemens.:

> övervattenstorped-j

fartyg.

Härutöver sjömätningsfartyg från sj ökarte verket ävensom övningsfartyg, logementsfartyg m. m.

Hj&lpfartygen tillhöra handelsflottan eller frivilliga motorbåtskåren. Vissa slag av örlogsflottans

fartyg äro indelade i klasser (1 och 2), vissa slag av hjälpfartyg i typer (I, II och III).

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Livslängder för fartyg.

Den tid, under vilken ett örlogsfartyg kan anses dugligt för sitt ändamål,

eller, som benämningen är, dess livslängd begränsas av två omständigheter,

nämligen dels fartygets förslitning, vilken blott i viss mån kan avhjälpas

genom underhållsarbeten, och dels föråldringen, vilken beror av krigsfartygsbyggnadsteknikens

utveckling och nya uppfinningars tillgodogörande. Genom

moderniseringar kan föråldringen i någon mån motverkas, men dessa moderniseringar

kunna dock icke förhindra, att fartygen med tiden så väsentligt

förlora i stridsvärde, att de icke längre lämpa sig att uppträda vare sig mot

eller i förband med mera tidsenliga fartyg. Yid bedömande av livslängden,

i vad avser flottans nuvarande fartyg, måste hänsyn tagas såväl till den

flytande materielens onormalt stora förslitning under neutralitetsvakten 1914

—1918 som till teknikens snabba utveckling under världskriget.

Det torde emellertid, såsom ock försvarsutskottet i sitt utlåtande nr 2

vid 1924 års riksdag anfört, icke vara lämpligt att allt för starkt binda sig

vid vissa livslängder för olika fartygsslag, utan synes det böra ankomma på

Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva frågor om fartygens fortsatta an

vändning eller utrangering. Yissa normer kunna dock tjäna till ledning vid

ett allmänt bedömande av frågan om flottans behov av ersättningsbyggnad,

och i sådant avseende hänvisar jag till de livslängdstider, som efter marinmyndigheternas

hörande beräknades i försvarspropositionen 1924, nämligen:

Fartygsslag

Normal livs

längd

Kvar- hållande

över livs- längden

såsom

'' special- fartyg

i kust- flotta

i lokal- styrka

summa

Artillerifartyg och minkryssare ........................

20

10

30

10

Overvattenstorpedfartyg utom motortorpedbåtar

16

8

24

8

Motortorpedbåtar.............................................

12

12

—

Undervattensfartyg ..........................................

12

6

18

—

För ett kvarhållande av vissa fartyg utöver livslängden såsom specialfartyg

torde erfordras, att fartygen förses med de anordningar, som den nya tjänsten

kräver.

Linjeindelning.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering har sedan långtid

tillbaka inom flottan tillämpats en viss linjeindelning av flottans fartyg

och därmed sammanhängande bemanningsbestämmelser. Försvarsrevisionen

upptog på sin tid jämväl en dylik linjeindelning, vilken med vissa efter

marinmyndigheternas yttrande gjorda jämkningar framlades i försvarspropositionen

1924. Enligt denna proposition skulle till 1. linjen räknas kustflottans

örlogsfartyg samt lokalstyikornas undervattensbåtar, till 2. linjen

lokalstyrkornas örlogsfartyg utom undervattensbåtar samt till 3. linjen de

s. 197 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts proposition nr ■>(). 197

fartyg, som icke ingiuge i vare sig kustfiottan eller lokalstyrkor, utan vore

förlagda i materielreserv. För 1. linjens fartyg skulle full erforderlig stambemanning

finnas upptagen å stat, medan för 2. linjens fartyg upptogs

endast reducerad stambemanning ocli för 3. linjens fartyg avsågs ersättningspersonal

och nybildade formationer. Försvarsutskottet anslöt sig i

huvudsak till dessa grunder, dock att jämväl undervattensbåtarna fördelades

å 1. och 2. linjen, allt eftersom de tillhörde kustfiottan eller lokalstyrka.

Det synes dock föreligga talande skäl för att samtliga undervattensbåtar

tillhöra 1. linjen. De fordra uteslutande stambesättningar, vilka tid efter

annan böra erhålla tillfälle till övningar å båtarna,, för att deras förmåga att

handhava desamma icke skall gå förlorad. Det kräves särskild vana att

manövrera undervattensbåtar, och dylik vana kan icke förefinnas hos vid

mobilisering inryckande reservpersonal, som till stor del skulle utgöra

båtarnas bemanning, därest de tillhörde 2. linjen. Det anses även nödvändigt,

att de å varven i beredskap liggande undervattensbåtarna med vissa

regelbundna mellanrum uttagas på kort expedition för prov och kontroll

såväl i över- som undervattensläge av materielens tillstånd och funktionerande.

För dessa ändamål ävensom för en nödvändig daglig tillsyn i detalj

hava undervattensbåtarna under år 1924 å vardera stationen sammanförts till

en »undervattensbåtdepå». De till dessa depåer hörande besättningarna

finnas tillgängliga å stationerna, där de tjänstgöra i skolor eller hava annan

sysselsättning, i den mån de icke behöva befinna sig ombord på båtarna.

Dylika undervattensbåtdepåer synas alltjämt böra förefinnas, och i anslutning

härtill böra undervattensbåtarna hänföras till 1. linjen.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering torde alltså

följande linjeindelning och därmed sammanhängande bemanningsbestämmelser

böra tillämpas för flottans fartyg:

1. linjen, för vilken erforderlig stambemanning enligt gällande besättningslistor

finnes upptagen å stat, omfattar kustflottans örlogsfartyg samt lokalstyrkornas

undervattensbåtar.

2. linjen, för vilken endast reducerad stambemanning finnes upptagen å

stat, omfattar lokalstyrkornas örlogsfartyg utom undervattensbåtar. Bemanningen

ntfylles vid mobilisering med reservpersonal och värnpliktiga.

3. linjen omfattar övriga befintliga örlogsfartyg, som sålunda icke ingå i

vare sig kustfiottan eller lokalstyrkor, utan äro förlagda i materielreserv, avsedd

att, i den mån så ske kan, bemannas med ersättningspersonal jämte i

övrigt förefintlig eller nytillkommen personal eller att eljest ersätta skadade

eller förlorade fartyg.

Samtliga i kustfiottan eller lokalstyrka ingående hjälpfartyg böra anses

tillhöra 3. linjen.

I anslutning till dessa för personalberäkningarna grundläggande bestämmelser

böra de flottans fartyg, som avses att ingå i sjöstyrkor och som icke

äro rustade, i materiellt hänseende vara förlagda i 1. eller 2. beredskap,

medan materielreservens fartyg i regel äro upplagda, varjämte fartyg, då så

s. 198 Kontrollera mot PDF

Fördelning

av fartygsbeståndet

vid

ingången av

år 1924.

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

erfordras, kunna förläggas under reparation, allt i överensstämmelse med

gällande, sedan lång tid tillämpade, för ändamålet utfärdade detaljbestämmelser.

2. Fartygstyper.

I 1924 års försvarsproposition uttalades, att de fartygsslag, som närmast

borde ifrågakomma till ersättningsbyggnad, utgjordes av jagare, torpedundervattensbåtar

och motortorpedbåtar, samt redogjordes för de egenskaper, som

borde krävas av dessa fartyg. Jag anhåller att få hänvisa till denna redogörelse

(proposition nr 20/1924, sid. 375—384), som i sammanfattning innehöll

följande:

Jagaren, för vilken enbart olja skulle användas som bränsle, borde hava

en fart ej understigande 35 knop samt en aktionsradie vid högsta fart av

600 nautiska mil och vid 20 knops fart av 1,500 nautiska mil. Dess torpedbestyckning

skulle utgöras av 2 st. 53 cm. trippeltuber, tillsammans sålunda 6 tuber,

samt dess artilleribestyckning av 3 st. 12 cm. kanoner L/45 och 2 st. 40 mm.

automatiska luftvärnskanoner. För såväl torped- som artilleribestyckningen

skulle finnas centralsiktanläggningar m. m. Kostnaden beräknades för en

första jagare av ifrågavarande typ till 7,150,000 kronor och för var och en av

följande jagare till 7,000,000 kronor.

Torpedundervattensbåtens kostnad beräknades till 4,500,000 kronor för en

första undervattensbåt av föreslagen typ och till 4,300,000 kronor för var

och en av följande båtar.

Motortorpedbåten skulle framställas efter utomlands befintliga nyare typer,

vilka besutte en fart av ända till 37 knop eller därutöver samt hade större

beboelighet och bättre sjövärdighet än för flottans räkning tidigare på försök

anskaffade motortorpedbåtar. Den skulle föra åtminstone 2 st. 45 cm. torpeder

samt kulsprutor, användbara såväl mot luftfartyg som mot mål på

vattnet, och därjämte vara utrustad med sjunkminor och lyssnarapparat för

att göra den användbar jämväl i bevakningstjänst mot undervattensbåtar.

Kostnaden för en dylik båt beräknades till 310,000 kronor.

I försvarspropositionen 1924 framlade Kungl. Maj:t förslag om byggande

under tiden 1924—1929 av visst antal jagare, torpedundervattensbåtar och

motortorpedbåtar av nyssnämnda typer. Riksdagen, som begränsade nybyggnadens

omfattning under vad Kungl. Maj:t äskat, anslöt sig beträffande

fartygstyperna till Kungl. Maj:ts förslag. Jag återkommer till detta ämne

vid behandlingen av frågan om ersättningsbyggnad.

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning.

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och inaterielreserv.

Den fastställda fördelningen av örlogsflottans fartygsbestånd i kustflotta,

lokalstyrkor och inaterielreserv var vid ingången av år 1924 följande:

s. 199 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

199

Sjöstyrkor

Mate-

Summa

t

Stridsfartyg.

Kuat-

flotta

Lokal-

styrkor

riel-

reserv

Artillerifartyg.

12

1

3

i Pansarskepp ....................................................

7

5

—

Pansarkryssare ...................................................

1

—

—

; Torpedkryssare ...................................................

3

Torpedfartyg.

8

2

1°

i Jagare ..............................................................

i Torpedbåtar ....................................................

13

14

—

27 1

i Motortorpedbåtar ...............................................

—

2

2 i

Torpedundervattensbåtar .....................................

6

10

16

Minfartyg.

Minkryssare .....................................................

1

—

—

i

Minundervattensbåt (under färdigställande)............

Specialfartyg.

1

1

Depåfartyg och kanonbåtar ................................

4

3

7

Vedettbåtar........................................................

15

7

—

22

Summa stridsfartyg

59

43

—

102

Trängfartyg.

i Lasarettsfartyg ..................................................

1

1

Övriga fartyg,

Skeppsgossefartyg................................................

4

4

| Logementsfartvg ................................................

6

6

Summa

60

43

10

113

103

1924 års försvarsproposition anslöt sig i stort sett till ovanstående fördelning.

Den viktigaste avvikelsen bestod däri, att 2 pansarskepp samt lasarettsfartyget

förutsattes skola överföras till materielreserv, varigenom antalet

fartyg inom sjöstyrkorna skulle nedgå till 100.

Försvarsutskottet vid sistnämnda års riksdag föreslog ett ytterligare

överförande av fartyg till materielreserv ävensom utrangering av fartyg och

upptog i sjöstyrkorna ett sammanlagt antal av 66 fartyg.

Under år 1924 liar icke vidtagits någon förändring i sjöstyrkornas omfattning

och ej heller i deras sammansättning i annan mån, än att skeppsgossefartyget

Gladan utrangerats och ersatts med skeppsgossefartyget af

Chapman. Enligt beslut av 1924 års riksdag skall under perioden 1924—

1929 ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel äga rum, omfattande nybyggnad

av två jagare (Nils Ehrensköld och O. H. Nordenskjöld), två torpedundervattensbåtar

(Draken och ytterligare en båt) samt två motortorpedbåtar.

Som färdigställandet av dessa sex torpedfartyg, vilka i sinom tid beräknas

ingå i sjöstyrkorna i utbyte mot andra, som utrangeras, ännu dröjer några

år, inverkar deras tillkomst icke på sjöstyrkornas sammansättning för den

närmaste framtiden. Fördelningen av flottans fartygsbestånd vid. ingången

av år 1925 var sålunda densamma som vid ingången av år 1924.

1924 års

försvarsyroposition.

1924 års

försvarsutskott.

Fördelning

av f årtygs - leståndct vid

ingången av

år 1925.

s. 200 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskottets

förslag i

jämförelse

med 1924

befintligt

fartygsbeständ.

Departements
chefen.

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

En jemförelse mellan det antal fartyg, som vid ingången av år 1924 fanns

i sjöstyrkorna, och det antal, som enligt försvarspropositionen och försvarsutskottets

förslag skulle komma att ingå i desamma, visar i sammandrag

följande resultat.

Antal örlo

gsf artyg i sjöstyrkorna

i

Vid in- gången av

år 1924

Enligt 1924

års försvars-

Enligt 1924

års försvars-1

■

(1925)

proposition

förslag

Artillerifartyg..........

16

13

i

11

Torpedfartyg ..........

55

55

34

Minfartyg...............

2

2

2 i

Specialfartyg ..........

29

30

19

Summa stridsfartyg

102

100

66

Trftngfartyg.............

1

—

1

Tillhopa

103

100

66

Av de enligt utskottets förslag från sjöstyrkorna — enligt dessas omfattning

vid ingången av år 1924 — avförda 37 fartygen skulle 31 upptagas i

materielreserv och 6 utrangeras.

I enlighet med de principer, som ligga till grund för nu föreliggande

förslag till försvarsorganisation, ansluter jag mig i det väsentliga till försvarsutskottets

förslag rörande fartygsmaterielens fördelning. Det synes mig

emellertid välbetänkt att i viss mån begränsa utrangeringen, särskilt som

denna under senare år varit tämligen omfattande, ävensom att vidtaga några

jämkningar med avseende å den tänkta fördelningen mellan sjöstyrkor och

materielreserv, allt i den mån så utan väsentligare kostnadsökning kan äga

rum. Till denna fråga återkommer jag i det följande. En väsentlig minskning

av sjöstyrkornas omfattning är i varje fall ofrånkomlig, bland annat

beroende på det förslitna och otidsenliga skick, vari en stor del av den

nuvarande fartygsmaterielen befinner sig.

I detta sammanhang anser jag mig böra understryka ett av försvarsutskottet

gjort uttalande därom, att förändringar i fartygens tillstånd, krigsmaterielens

utveckling samt andra orsaker givetvis kunna påkalla ändringar

i fartygsmaterielens fördelning, och att det framdeles liksom hittills bör ankomma

på Kungl. Maj:t att besluta i dylika frågor, i den mån ökat personalbehov

härav icke föranledes. De nu föreliggande förslagen böra därför

— med nyss angivna inskränkning — icke betraktas till den grad bindande,

att ej av förhållandena påkallade jämkningar kunna äga rum.

I fråga om varje fartygs tillstånd torde redogörelse få tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

I sjöstyrkorna ingå vid mobilisering även vissa av sjökarteverkets fartyg.

Körande dessa har någon förändring icke föreslagits, och icke heller jag har

anledning föreslå någon sådan.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

201

Hjälp fartyg*

Vid sidan av örlogsfiottans och sjökarteverkets fartyg hava sjöstyrkorna

vid mobilisering behov av talrika lijälpfartyg, vilkas betydelse ökats, i samma

mån som llottans för bevakningstjänst, minsvepningstjänst m. m. lämpade

fartyg genom utrangeringar nedgått till antalet. Hjälpfartygen tillhandahållas

från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Uppgifter om erforderligt

antal av dylika fartyg och dessas fördelning torde få tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott. Hörande nu nämnda fartyg anhåller jag

att i övrigt få anföra följande.

Fartyg ur handelsflottan hava sedan mycket lång tid tillbaka och i bety- Handelsflottan,

dande antal varit upptagna inom de vid mobilisering rustade sjöstyrkorna,

och riksdagen har vid olika tillfällen beviljat medel för anskaffande av russ

del av den för sagda fartyg erforderliga krigsutrustningen. Under världskriget

utrustades inom olika krigförande länder redan vid krigsutbrottet en

mångfald av större och mindre fartyg för bevaknings-, minsvepnings-, konvojerings-,

transport- och annan tjänst, och i den mån särskilt min- och undervattenskriget

utvecklades, ökades antalet fartyg i dylik tjänst till många

tusen. Även hos oss torde vid mobilisering handelsflottans fartyg i betydande

omfattning behöva tagas i anspråk, i främsta rummet för organiserande

av minsvepningstjänsten längs kusten och i skärgårdarna men även

för ett flertal andra uppgifter. Också har försvarsrevisionen på sin tid

förutsatt anlitande av för vedettbåttjänst lämpliga bogser- och motorbåtar

samt framhållit nödvändigheten av att redan i fredstid vidtaga erforderliga

förberedande åtgärder för att säkra tillgången på dylika fartyg i användbart

skick vid mobilisering, varom även uttalande gjorts i försvarspropositionen

år 1924. Försvarsutskottet har häremot icke framställt någon erinran.

Dylika förberedande åtgärder synas böra avse icke blott såsom vedettbåtar

lämpliga fartyg utan överhuvud alla för försvarets behov användbara

och behövliga fartyg ur handelsflottan. Åtgärderna böra i huvudsak gå ut

på besiktning och utväljande av lämpliga fartyg, deras fördelande för olika

försvarsändamål m. m. Då dessa åtgärder icke kunna utföras med stöd av

gällande rekvisitionslag, krävas särskilda lagfästade bestämmelser, avseende

att bana väg för och understödja ett samarbete i fredstid mellan marinens

myndigheter och handelsflottan. I sinom tid torde därför böra framläggas

förslag till lag i sådant syfte, varvid lagen angående anskaffande av hästar

och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot synes kunna tagas till

förebild.

Med utvecklingen av sjökrigets former har för marinen värdet av att vid Frivilliga

behov kunna förfoga även över en del av inom landet befintliga, för enskilt nl“tfr(^sts''

bruk avsedda motorbåtar alltmera framträtt. Utan ett anlitande av dessa

är det knappast möjligt att ordna en tillfredsställande bevakning av de

vidsträckta skärgårdarna. Härtill kommer, att ett flertal smärre uppdrag,

såsom rapportföring m. m., med fördel kunna lämnas åt dylika motorbåtar.

Den frivilliga motorbåtskåren och dess utveckling är därför numera ett icke

ringa intresse för marinen. Genom dess befintlighet kunna i fredstid er
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

Pansarskepp.

Kryssare.

Jagare.

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

forderliga organisatoriska åtgärder lätt vidtagas ock mobiliseringen i bög

grad underlättas. Den möjliggör även anordnande av övningar i fredstid.

I sådant syfte har förslag till nytt reglemente för den frivilliga motorbåtskåren

blivit utarbetat i huvudsaklig överensstämmelse med reglementet för

den frivilliga automobilkåren. Ifrågavarande förslag är för närvarande beroende

på Kungl. Maj:ts prövning.

Som jag längre fram får tillfälle närmare omförmäla, bar jag ansett mig

böra i beräkningarna över anslaget till flottans krigsberedskap och övningar

upptaga visst belopp till övningar med frivilliga motorbåtskåren (till drivmedel,

ammunition, traktamenten m. m.).

Kustflottan.

Antalet pansarskepp i kustflottan uppgick under åren omkring 1914 till

9 ä 12. Enligt 1914 års plan borde kustflottan av pansarskepp komma att

innehålla 8 fartyg av Sverige-typ. Till år 1929 skulle härav färdigställas 7

pansarskepp, varför ett av de äldre pansarskeppen avsågs att utfylla antalet,

för att två divisioner pansarskepp, vardera om 4 fartyg, skulle kunna

bildas.

Emellertid bar denna plan som bekant icke blivit förverkligad. Därest

till år 1929 några nya artillerifartyg ej kunna färdigbyggas, komma endast

3 fartyg av Sverige-typ att då — liksom för närvarande — förefinnas. Eör

att i någon mån motväga detta förhållande borde enligt 1924 års försvarsproposition,

vid sidan av dessa 3 fartyg, 3 av de nuvarande äldre pansarskeppen

kvarstå i kustflottan, varigenom denna komme att innehålla 6 pansarskepp

eller 1 pansarskepp mindre än det i kustflottan nu ingående antalet

sådana fartyg. Enligt försvarsutskottets uppfattning borde av nu

ifrågavarande fartygsslag endast de 3 pansarskeppen av Sverige-typ ingå i

kustflottan.

I likhet med utskottet anser även jag, att Sverige-typens tre fartyg givetvis

böra ingå i kustflottan. Då förutom dessa fartyg jämväl pansarskeppet

Oscar II ännu icke överskridit den ålder, som förut angivits såsom i viss

mån normerande för ifrågavarande fartygsslags livslängd inom kustflottan,

anser jag, att även detta fartyg bör hänföras dit.

Pansarkryssaren Fylgia bör givetvis, såsom ock av försvarsutskottet

förutsattes, ingå i kustflottan, liksom även torpedkryssaren Psilander. Enligt

utskottets förslag borde de två torpedkryssare, Jacob Bagge och Örnen,

till vilkas iordningställande 1923 års riksdag beviljat medel, fördelas med

en till kustflottan och en till lokalstyrka. Behovet av lättare övervattensfartyg

i kustflottan, ej minst till skydd för dess minsvepningsdivisioner, gör

det emellertid mera ändamålsenligt att hänföra båda dessa sistnämnda fartyg

till kustflottan.

I kustflottan skulle enligt 1914 års plan ingå ett antal av 16 jagare. I

enlighet med försvarsutskottets förslag förordar jag, att av flottans 10 jagare

8 ingå i kustflottan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2o:s

Kungl. Maj:Is proposition nr 50.

För närvarande ingå i kustflottan 13 torpedbåtar. Försvarsutskottet

nedsatte detta antal till 8. Jag ansluter mig till utskottets förslag.

Såsom försvarsutskottet föreslagit, böra givetvis flottans 6 nyare 1. klass

torpedundervattensbåtar fortfarande som hittills tillhöra kustflottan.

I likhet med försvarsutskottet finner jag, att minkryssaren Clas Fleming

fortfarande och minundervattensbåten Valen efter dess snart väntade färdigställande

böra ingå i kustflottan.

Likaledes i enlighet med försvarsutskottets förslag upptager jag 3 depåfartyg

i kustflottan, ett för dess undervattensbåtar (depåfartyget Svea), ett

för dess minsvepningsdivision (Skagul) samt ett för kustflottans flygstation.

För användning som flygdepåfartyg föreslår jag. att pansarskeppet Oden eller

eventuellt annat äldre pansarskepp inrede».

Av de nu i kustflottan ingående 15 vedettbåtarna äro 12 avsedda att

jämte depåfartyg bilda två minsvepuingsdivisioner. De återstående 3 vedettbåtarna

äro tilldelade Sverige-divisionen.

På grund av minvapnets ökade betydelse anses behovet av minsvepningsfartyg

mycket stort. Vid sidan av erforderligt antal lijälpminsvepningsdivisioner

böra för detta ändamål avses åtminstone två minsvepningsdivisioner,

vilket — då för minsvepningsarbetets ändamålsenliga bedrivande sex båtar

erfordras i varje division — motsvarar ett antal av 12 vedettbåtar. Dessa

synas böra fördelas lika mellan kustflottan och lokalstyrkorna. Härtill

kommer en för kustflottans flygstation erforderlig vedettbåt. Jag har sålunda

ansett mig böra räkna med 7 vedettbåtar i kustflottan. Däremot har

jag icke medtagit de 3 vedettbåtar, som för närvarande äro tilldelade Sverigedivisionen,

utan liksom utskottet förutsatt, att dessa läggas i materielreserv.

I enlighet med försvarsutskottets förslag förordar jag, att lasarettsfartyget

Verdande. som nu ingår i kustflottan, upptages bland materielreservens

fartyg.

Lokalstyrkoma.

I lokalstyrkorna ingå för närvarande 5 pansarskepp, vilket antal av försvarsutskottet

nedsatts till 4. Med hänsyn därtill, att, såsom förut nämnts,

pansarskeppet Oscar II av mig ansetts böra hänföras till kustflottan, torde

i lokalstyrkorna böra upptagas endast 3 pansarskepp.

I utskottets förslag upptogos för lokalstyrkorna sammanlagt 5 torpedbåtar.

I betraktande av att denna fartygstyp är den, som vid neutralitetsbevakning

i främsta rummet kommer till användning, och att densamma numera

får en viktig användning vid bevakning mot undervattensbåtar, synes

det mig önskvärt, att detta antal ökas, särskilt som båtarna skola fördelas

å två eller flera lokalstyrkor. Jag förordar sålunda ett antal av 12 torpedbåtar

i lokalstyrkorna.

De två nu befintliga, på försök anskaffade motortorpedbåtarna upptager

jag liksom försvarsutskottet i lokalstyrka.

Förutom förenämnda i kustflottan ingående undervattensbåtar, förefinnes

för närvarande ett antal av 10 undervattensbåtar, av vilka enligt utskottets

förslag 5 skulle beräknas för lokalstyrkorna, medan återstående 5 (2. klass

Torpedbåtar.

Torped

undervattens
båtar.

M infart y £.

Depåfarty^.

Vedettbåtar.

Lasaretts
fartyg.

Pansarskepp.

Torpedbåtar.

Motortorp edil

åtar.

Undervattens
båtar.

s. 204 Kontrollera mot PDF

DcpA fartyg.

Vedettbåtar.

Förhållan
dena
den

1 januari

1935.

Departements
chefen.

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

undervattensbåtar) skulle utrangeras. Dessa sistnämnda fem båtar äro emellertid

fortfarande i brukbart skick. De hava icke passerat den tidigare omförmälda

livslängden för undervattensbåtar, och under övningarna 1924 hava

de av dessa båtar, vilka varit rustade, med framgång uppträtt till sjöss. De

hava mycket fåtaliga besättningar, och enbart kostnadshiinsyn torde icke

kunna motivera deras utrangering. För deras bibehållande i lokalstyrkorna

talar också den omständigheten, att ett antal av endast 5 undervattensbåtar

synes vara väl ringa att fördelas till så vitt skilda och vidsträckta

vattenområden som Östersjön, Bottniska viken och Kattegatt.

I enlighet med försvarsutskottets förslag har jag för lokalstyrkorna beräknat

2 depåfartyg, och förutsätter härvid, att undervattensbåtarna i såväl

Karlskrona som Göteborg ävensom motortorpedbåtarna i Stockholm erhålla

erforderliga förråd m. m. omedelbart från vederbörande station (depå) eller

från andra i lokalstyrkorna ingående fartyg.

I enlighet med vad nyss blivit anfört böra 6 vedettbåtar tilldelas lokalstyrka,

där de motsvara en fulltalig minsvepningsdivision.

Materielreserv och utrangering-.

Efter år 1914 och till ingången av år 1925 hava följande fartyg utrangerats,

nämligen

2. klass pansarbåtarna John Ericsson, Thordön och Tirfing;

3. klass pansarbåtarna Hildur, Gerda, Björn, Ulf, Berserk, Sölve och

Folke;

torpedkryssaren Claes Horn;

kanonbåten (minfartyget) Edda;

torpedundervattensbåtarna Hvalen och nr 1;

depåfartyget Skäggald;

vedettbåtarna nr 6, 11, 12, 13, 14, 15, 1(5, 17 och 18;

chefsfartyget Drott;

skeppsgossefartyget Gladan;

ångfartygen Kåre, Alfhild och Sköldmön samt

logementsfartygen Eugenie och Stockholm.

Vidare hava under samma tid torpedkryssaren Clas Uggla och ångfartyget

Gunhild gått förlorade samt vedettbåtarna nr 7, 8, 9 och 10 överförts till

kustfästning och ångfartyget lian till sjökarteverket.

Under samma tid har förutvarande pansarskeppet Svea ombyggts till depåfartyg

för undervattensbåtar, varjämte pansarskeppen Tlmle och Göta utrangerats

som stridsfartyg och uppförts som logementsfartyg. Slutligen

hava till vedettbåtar överförts torpedbåtarna nr 71, 73, 75, 77, 1, 2, 3 och

4, en lysmaskinbåt ävensom torpedbåtarna Komet, Gondul, Gudur, nr

85, 83, 81 och 79, Blixt, Meteor, Stjerna, Orkan, Bris, Vind, Virgo, Mira,

Orion, Sirius och Kapella, varvid dessa fartyg benämnts vedettbåtarna nr

11—37.

I likhet med 1924 års försvarsutskott anser jag, att 3 pansarskepp — Wasa,

Dristigheten och Thor — böra överföras till materielreserv, liksom även 2

s. 205 Kontrollera mot PDF

205

Kttnyl. Maj:t8 proposition nr 50.

jagare, Magne ocli Mode. Dit böra- ock hänföras depåfartyget Rota och

kanonbåten Svensksund samt, såsom redan nämnts, lasarettsfartyget Verdande,

allt enligt utskottets förslag. Vidare torde till materielreserven böra

överföras 7 torpedbåtar och 9 vedettbåtar.

Till materielreserven böra liksom hittills hänföras de av flottans fartyg,

vilka icke avses att vid mobilisering eller senare ingå i sjöstyrkorna, nämligen

skeppsgossefartygen (af Chapman, Jarramas, Najaden och Falken) samt

logementsf artygen.

Vad dessa sistnämnda beträffar, förordade försvarsutskottet, att pansarskeppen

Niord och Göta skulle för ändamålet förändras och att härför skulle

av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat

uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel, användas högst 260,000

kronor. Då Niord med de förändringar, som allaredan efter hand vidtagits

å fartyget, i sitt nuvarande skick kan med fördel användas som logementsfartyg,

synes den för förändring av Niord beräknade summan, 130,000 kronor,

böra användas för förändring jämväl av pansarskeppet Thule, vilket redan

ingår som logementsfartyg i flottan och där är erforderligt.

Logementsfartygen i materielreserv skulle sålunda bliva Niord, Göta,

Thule och Freja.

Försvarsutskottet föreslog till utrangering 5 torpedundervattensbåtar,

1 depåfartyg och 3 logementsfartyg. Beträffande torpedundervattensbåtarna

har jag redan uttalat mig. Vad angår övriga fartyg, delar jag utskottets

uppfattning och föreslår sålunda till utrangering depåfartyget Disa samt

logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping. Därjämte bör pansarskeppet

Niord — vilket såsom nyss nämnts är avsett till logementsfartyg —

utrangeras som stridsfartyg.

Sammanfattning.

Fartygens fördelning enligt det av mig nu framlagda förslaget framgår av

följande förteckning å flottans fartyg, vilken jämväl angiver varje fartygs

deplacement, färdigbyggnadsår och ålder vid utgången av budgetåret 1923—

1924.

Fartyg

—

Deplacement

Färdigbyggt år

Ålder år 1924

Kustflotta

Lokalstyrka

Materielreserv

.

Anmärkningar

Stridsfartyg.

Pansarskepp.

j Gustaf V ..........................

7 900

1921

3

1

—

—

i Drottning Victoria...............

7 900

1921

3

! l

—

—

! Sverige .............................

7 900

1917

7

i l

—

—

Oscar II.............................

4 600

1907

17

! 1

—

—

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fartyg

Deplacement

3*

Bi

orq

°8-

3*

i-J

Ålder år 1924

Kustflotta

Lokalstyrka

Materielreserv

j

Anmärkningar

[

Manligheten........................

3 800

1904

20

-

i

_

f

Tapperheten........................

Aran ................................

3 800

3800

1903

1902

21

22

_

i

i

—

Wasa ................................

3 800

1902

22

—

—

1

Dristigheten.......................

3 600

1901

23

—

—

1

Thor (ändrad 1916)...............

3 700

1899

25

—

—

1

4

3

O

O

[

Kryssare.

Fylgia, pansarkryssare.........

5 000

1907

17

1

—

—

Clas Fleming, minkryssare ...

1800

1914

10

1

—

—

4

Psilander, torpedkryssare......

850

1900

24

1

—

—

l

Jacob Bagge, d:o ..............

850

1898

26

1

—

—

Örnen, d:o...........................

850

1897

27

1

—

'' —

Jagare,

5

—

—

Wrangel.............................

560

1918

6

i

—

—

Wachtmeister ...................

560

1918

6

i

—

—

Munin.................................

460

1912

12

i

—

—

Hugin.................................

460

1911

13

i

—

—

Vid ar .................................

460

1910

14

i

—

—

Ragnar ..............................

460

1909

15

i

—

—

Sigurd .............................

460

1909

15

i

—

—

f

Wale .................................

460

1908

16

i

—

Magne .............................

460

1905

19

—

_

1

Mode .................................

460

1902

22

—

—

1

8

—

2

Torpedbåtar.

120

1912

12

—

1

—

1

| Vesta ................................

120

1912

12

—

1

—

1

Polaris ..............................

120

1910

14

1

—

—

1

Perseus ..............................

120

1910

14

1

—

—

1

. Regulus..............................

120

1910

14

1

—

—

Pigel .................................

120

1910

14

1

—

—

Antares ..............................

120

1909

15

1

—

Arcturus ...........................

120

1909

15

1

—

Altair.................................

120

1909

15

1

—

I

Argo .................................

120

1909

15

1

—

—

Castor.................................

120

1909

15

—

1

—

Pollux ..............................

120

1909

15

—

1

—

Iris....................................

120

1909

15

—

1

—

Thetis.................................

120

1909

15

—

1

—

Astrea .............................

120

1909

15

—

1

—

Spica ................................

120

1908

16

—

1

—

Plejad ...............................

120

1905

19

—

—

1

Torpedbåten nr 5 ...............

60

1908

16

—

—

1

» » 6 ...............

60

1908

16

—

—

1

» » 7 ...............

60

1907

17

—

—

1

» » 8 ...............

60

1907

17

—

—

1

.. » 9 ..............

60

1907

17

-

—

1

» »10 ...............

60

1909

15

—

1

.) »11 ..............

60

1909

’ 15

—

1

s. 207 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits proposition nr 50.

207

ö

CD

Irrj

p:

e-

fe''

K

W

fcH

O

g

p

Firtyg

! 5»

o

Cfc

c''

H

P*

1 Ul

e+-

1 S&

P

t/i

2.

Anmärkningar

g

CfQ

CTQ

! rf-

V]

H

CD

§

CD

1 83

tf

CD

P°

4-

j

Torpedbåten nr 12 ..............

1

60

1908

16

'' 1

» » 14 ..............

60

1908

16

—

l

j -

» » 15 ..............

60

1908

16

—

1

8

1 12

! 7

Motortorpedbåtar.

i

|

Motortorpedbåten nr 1........

11

1919

5

i 1

—

i i

» »2.........

11

1919

5

j —

1

; —

Undervattensbåtar.

! _

2

*

Valen .................................

Uttern ...............................

—

1921

3

i

i

—

—

Under färdigställande.

Ulern .............................

—

1921

3

i

—

—

Bävern ............................

—

1921

3

i

—

—

Valrossen ...........................

—

1920

4

i

—

—

Sälen ................................

—

1920

4

i

—

—

Hajen...............................

—

1920

4

i

—

—

_

1915

9

_

i

1 Tumlaren .........................

—

1914

10

—

i

_

_

1914

10

__

1

_

Abborren ...........................

—

1916

8

—

i

_

Braxen ...........................

—

1916

8

—

i

—

i

Gäddan ..............................

—

1915

9

—

i

—

,

1915

9

_

1

U-båten nr 2 .....................

_

1909

15

—

i

_

_

1909

15

_

i

» » 4

—

1910

14

—

i

7

10

—

Depåfartyg m. fl.

Oden, depåfartyg ..............

3 700

1897

27 i

1

—

—

Flygvapnet.

Svea, » ...............

3 050

1886

38

1

_

_

Skagul, » ...............

600

1*78

46 1

1

—

Blenda, » ...............

500

1874

50

—

1

- !

Skuld, »

600

1879

45

— ,

1

| Rota, » ...............

600

1878

40

__

—

1

| Svensksund, kanonbåt .........

400

1891

33

_

_ :

1

3

2

2 i

Vedettbåtar.

I

225

1918

6

_ I

1 i

225

1918

_

_

1 1

Sprängaren .......................

225

1918

6

—

—

1

1 Vedettbåten nr 19 ...............

70

1914

10

1

—

—

Flygvapnet.

» » 20...............

105

1896

28

—

—

1

» » 21 ...............

80

1894

30

—

—

1 i

» » 22 ...............

80

1894 |

30

—

—

1

1

» » 23 ...

60

1903

21

—

—

1

» » 24...............|

60

1903

21

—

—

1

1

» »25......

60

1903

21

—

—

1

» » 26...............!

60

1903

21

—

i

—

» » 27 ..............f

110

1898

26

_ I

i

—

» » 28...............|

110

1899

25

— I

11

—

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fartyg

JDeplacement

Färdigbyggt år

Ålder år 1924

Kustflotta

Lokalstyrka

Materielreserv

Anm ärkning ar

Vedettbåten nr 29 ...............

110

1899

25

1

» » 30...............

110

1900

24

—

1

—

» » 31..............

110

19U0

24

—

1

—

.. » 32...............

110

1900

24

1

—

—

» > 33...............

110

1902

22

1

—

—

» -» 34...............

no

1902

22

1

—

—

» » 35 ..

no

1903

21

1

—

—

» » 36...............

no

1903

21

1

—

—

» »»37 ......

no

1904

20

1

—

—

7

6

9

Trängfartyg.

| Verdande. lasarettsfartyg......

500

1878

46

—

—

1

Övriga fartyg.

Skeppsgossefartyg.

; af Chapman .............

1319

1888

36

—

—

1

Netto reg.ton.

Jarramas ...........................

350

1900

24

—

—

1

I Najaden..............................

350

1897

27

—

—

1

| Falken ..............................

140

1877

47

—

—

1

Logementsfartyg.

—

—

4

Niord .................................

3 700

1899

25

—

—

1

Thule ...............................

3 350

1893

31

—

—

1

Göta ................................

3 350

1891

33

—

—

1

Freja ..............................

1600

1885

39

—

—

i

1 -

4

• 4. Ersättningsbyggnad.

Såväl i försvarsrevisionens betänkande som i 1924 års försvarsproposition

och försvarsutskottets däröver avgivna utlåtande förutsattes, att med uppgörande

av en verklig flottplan skulle under de närmaste åren anstå. I avvaktan

på att en dylik plan komme till stånd, utgick man i de olika förslagen

från den förefintliga fartygsmaterielen, som efter vissa grunder fördelades

å kustflottan och lokalstyrkorna.

Någon flottplan i egentlig bemärkelse är icke heller jag beredd att nu

framlägga. Emellertid finner jag mig i detta sammanhang böra ingå på

frågan om krigsfartygsmaterielens förnyelse och härav föranledda kostnader.

Ersättningsbyggnad förutsättes böra äga rum i första hand för kustflottan,

varför dennas omfattning bör vara utslagsgivande för behovet av nybyggnadsanslag.

Enligt det av mig framlagda förslaget rörande sjöstyrkornas storlek och

indelning avses att i kustflottan ingå — förutom depåfartyg och vedettbåtar,

s. 209 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50. 209

till vilka i detta sammanhang hänsyn icke behöver tagas — följande antal

stridsfartyg, nämligen:

Artillerifartyg :

Pansarskepp.................................................................... 4

Pansarkryssare .............................................................. 1

Torpödkryssare .............................................................. 3

Torpedfartyg:

Jagare ........................................................................... 8

Torpedbåtar................................................................... 8

Torpedundervattensbåtar............................................. 0

Min fartyg:

Minkryssare ........................................................ 1

Minundervattensbåt..................................................... 1

Om man vid beräknandet av de årliga kostnaderna för kustflottans omsättning

utgår från den förut omförmälda beräkningen av livslängderna och

förutsätter, att ersättningsbyggnaden sker fartyg för fartyg efter varje fartygs

nu innehavande typ, skulle det för kustflottans förnyelse erforderliga årliga

anslaget uppgå till omkring 11,060,01X1 kronor. Eu ersättningsbyggnad av detta

slag är emellertid utesluten redan på den grund, att givetvis ersättningsbyggnaden

bör anpassas efter fartygstypernas utveckling. Så har exempelvis såsom

ersättning för jagarna av äldre typ föreslagits en ny, väsentligt kraftigare

typ, som betingar en kostnad dubbelt så stor som kostnaden för den äldre

typen. Riksdagen har redan beviljat medel för byggande av två stycken

jagare av den nya typen. Men en anpassning till utvecklingen på här

ifrågavarande område kan också innebära, att såsom ersättning för visst

fartyg bör byggas fartyg av annat slag. Sålunda anses nuvarande pansarkryssare,

torpedkryssare och minkryssare vara mindre tidsenliga, och det

har ifrågasatts att utbyta dem mot moderna lätta kryssare och undervattensbåtar.

Pansarkryssaren borde ersättas av en lätt kryssare, de tre torpedkryssarna

likaledes av en lätt kryssare och minkryssaren av två minundervattensbåtar.

Därjämte borde torpedbåtarna ersättas med undervattensbåtsjagare.

Om man utgår från här skisserade förutsättningar vid beräkningen av

kostnaderna för ersättningsbyggnaden, erhålles följande resultat:

Far tygsslag.

Antal.

Enhets-

kostnad.

Kronor.

Livs- 1

längd är. j

.

Årlig omsätt- ]

ningskostnad.

■

Kronor.

i

Pansarskepp ................................

4

24,000,000

20

4,800,000 j

Kryssare ......................................

2

15,000,000

20

1,500.000

Jagare ..........................................

8

7,000,000

16

3,500,000

j U-Mtsjagare ................................

8

800,000

16

400,000

j Torpedu-bätar ...............................

6

4,300,000

12

2,150,000

I Minu-båtar ................................-...

3

4,300,000

12

1,075,000 !

Summa !

—

| —

—

13,425,000 ;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.) 224124 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Ett årligt nybyggnadsanslag av denna storlek anser jag mig icke kunna

räkna med. Jag har därför låtit undersöka, huruvida ett nedbringande av

kostnaderna kan ske utan att eftersätta kravet på en sådan omfattning av

ersättningsbyggnaden, att kustflottan vidmakthålles vid den styrka den efter

omorganisationen avses att få. I första hand hava därvid övervägts möjligheterna

för att beräkna en ökad livslängd hos fartygen. Under normala förhållanden

torde förslitningen och åldrandet icke nödvändiggöra ett fasthållande

vid förut omförmälda livslängder. En förlängning av dessa med

25 % för samtliga övervattensfartyg och från 12 till 13 år för undervattensfartygen

skulle medföra en minskning av ovan beräknade årskostnad till

11,160,000 kronor. Jag anser mig emellertid icke heller kunna räkna med

ett anslag av denna storlek.

Begränsning av nybyggnadsanslaget till lämpligare avvägt belopp torde

kunna möjliggöras genom att åtminstone under några år framåt från beräkningarna

av nybyggnadsbehovet utesluta pansarskeppen. Nyssnämnda årskostnad

å 11,160,000 kronor skulle därigenom minskas till 7,320,000 kronor

eller ungefär samma belopp, som beräknas komma att under budgetåret 1

juli 1926—30 juni 1927 utgå för bestridande av kostnaderna för den av fjolårets

riksdag beslutade ersättningsbyggnaden. En undersökning har ägt

rum rörande den lämpliga sammansättningen av ett nybyggnadsprogram, som

kunde utföras under förutsättning av ett årsanslag av sistnämnda storlek

under viss tid framåt. Därvid har ansetts lämpligt, att det av fjolårets riksdag

beslutade nybvggnadsprogrammet utökades med:

1 torpedundervattensbåt till beräknad kostnad av kronor 4,300,000: —

2 jagare » » » » » 14,000,000: —

4 u-båtsjagare » >- » » » 3,200,000: —

tillhopa kronor 21,500,000: —,

vilken summa med hänsyn till fallande priser torde kunna minskas med

omkring 3 % av sitt belopp till 20,880,000 kronor. Denna summa tillsammans

med kostnaden för den av fjolårets riksdag beslutade ersättningsbyggnaden

giver sammanlagt (23,720,000 + 20,880,000 =) 44,600,000 kronor. För

den av riksdagen beslutade ersättningsbyggnaden har redan anvisats 3,500,000

kronor för budgetårert 1924—1925. Såsom framgår av årets statsverksproposition,

har för budgetåret 1925—1926 äskats ett belopp av 5,600,000 kronor,

och marinförvaltningen har för samma ändamål under budgetåret 1926—1927

beräknat 7,100,000 kronor. Om det skisserade nybyggnadsprogrammet beräknas

bliva slutfört under budgetåret 1930—1931, skulle fördelningen sålunda

bliva följande:

1924—1925.

............... kronor

3,500,000

1925—1926

.......... ..... »

5,600,000

—

1926—1927.

............... »

7,100,000

—

1927—1928.

7,100,000

—

1928—1929.

7,100,000

—

1929—1930.

................ »

7,100,000

—

1930—1931.

................ »

7,100,000

—

Summa kronor

44,600,000

—

s. 211 Kontrollera mot PDF

211

Kungl. illajUs proposition nr 50.

Detta innebär, att det av riksdagen redan fastställda programmet skulle

utökas från och med budgetåret 1927—1928. En sådan utökning synes mig

väl motiverad och torde icke böra av kostnadshänsyn avvisas. Någon anledning

för statsmakterna .att nu binda sig för denna utökning föreligger

dock icke. Det synes vara tids nog, därest riksdagen 1927 fattar beslut i

ärendet. Ett sådant uppskjutande av avgörandet kan jag så mycket hellre

förorda, som därigenom beredes rådrum för en förnyad undersökning av

hela ersättningsbyggnadsfrågan. En sådan undersökning bör bland annat

gälla, huruvida artillerifartygen framdeles skola ersättas med fartyg av samma

slag, eller om annan ersättning (och i så fall av vad slag) bör beräknas. Men

i undersökningen bör ävenledes ingå en förnyad prövning rörande fartygstyperna

i allmänhet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om

billigare fartygstyper än de hittills föreslagna. Därest en sådan undersökning

bedrives med erforderlig skyndsamhet, torde riksdagen kunna beredas

möjlighet att taga ställning till ersättningsbyggnadsfrågan i dess helhet,

innan den fattar beslut rörande anslagsbeloppen för den närmaste tidsperioden.

Då man givetvis vid en sådan undersökning kan komma att

finna andra anslagsbelopp iin de ovan nämnda lämpligare även för denna

närmaste tidsperiod, har jag icke ansett mig böra i kostnadsberäkningarna

för den nu föreslagna marinorganisationen upptaga annat belopp än det,

som hänför sig till riksdagens förut fattade beslut, även om jag håller det

för högst sannolikt, att detta belopp kommer att visa sig vara otillräckligt

för vidmakthållandet av kustflottan.

B. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

I likhet med 1924 års försvarsutskott har jag, vad beträffar grunderna för

personalberäkningarna, utgått från att flottans personal stater böra beräknas

med hänsyn till det vid mobilisering förefintliga behovet. I fråga om

stampersonal räknas sålunda med full bemanning för 1. linjens fartyg, reducerad

bemanning för 2. linjens fartyg, allt enligt gällande besättningslistor,

samt erforderlig personal för centrala myndigheter, stationer och varv m. m.,

ävensom härutöver ersättningspersonal, motsvarande 10 % av det för sjöstyrkorna

erforderliga behovet. En dylik beräkningsgrund synes vara nödvändig,

för att verkligen kvalificerad bemanning skall finnas tillgänglig för

den materiel, som vid mobilisering avses att i första hand tagas i bruk.

Den giver ock större överskådlighet och reda än en på fredsbehovet grundad

personalberäkning.

Häxvid har jag ansett nödvändigt, att beräkningarna av mobiliseringsbehovet

hållas så snäva som möjligt, och att personal av stammen icke

avses annat än för sådana poster, där dylik personal verkligen behöves,

varvid ock den förefintliga tillgången av reservpersonal måste tagas i betraktande.

Det måste även undersökas, huruvida de på så sätt beräknade

stamkadrerna förslå för fredstjänstens nöjaktiga upprätthållande, ävensom,

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

därest så är fallet, om de i berörda hänseende tilläventyrs lämna överskott.

De undersökningar härutinnan, som vid uppgörandet av föreliggande förslag

blivit utförda, visa — såsom framgår av det följande vid redogörelsen för

personalens tänkta fördelning till olika tjänstgöringsplatser i fredstid — att

något överskott ingalunda uppstår, men att tillgången kan anses nöjaktigt

täcka fredsbehovet, ehuru med avsevärda inskränkningar i fråga om landtjänsten.

Den ledande principen vid dessa undersökningar har varit att i

första hand tillgodose de rustade sjöstyrkorna. I övrigt har fördelningen i

huvudsak följt motsvarande beräkningar i 1924 års försvarsutskotts utlåtande

med de ändringar, som betingats av att Stockholms station ansetts böra

behålla karaktären av örlogsstation, ävensom av att besättningslistorna i .

vissa fall undergått några jämkningar. Med hänsyn till växlingarna i personalbehoven

under vinter- och sommarhalvåren hava dessa behov — såsom

ock i utskottets beräkningar — undersökts vart för sig. Genom att vissa

skolor koncentreras till vinterhalvåret och rustningarna i någon mån minskas

under samma tid, kan jämvikt i det närmaste uppnås mellan dessa båda

behov. Den knappa tillgången av personal för landtjänstgöring, särskilt

under sommarhalvåret, nödvändiggör emellertid, att större fordringar än för

närvarande måste ställas på stampersonalens arbetsuppgifter under tjänstgöring

i land.

Det torde här böra framhållas, att de gjorda beräkningarna angående

personalens fördelning till sjöstyrkor, staber, skolor eller andra anstalter

— såsom ock försvarsutskottet anfört — icke böra binda organisationen i

den grad, att ej jämkningar kunna äga rum inom det beräknade antalet

personal, beroende på tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos

olika befattningshavare o. s. v. Detta gäller icke endast inom flottan utan

i vissa fall jämväl flottan och kustartilleriet sinsemellan. Bland officersbefattningar,

som sålunda kunna beklädas av sjöofficer eller kustartilleriofficer,

må nämnas vissa befattningar inom marinförvaltningen, marinstaben,

kustfästningsstab o. s. v.

Vid beräknandet av behovet av manskap har jag, såsom redan i det föregående

framhållits, förutsatt, att den nuvarande manskapsorganisationen av

stam och värnpliktiga skulle komma att bibehållas i stället för den av försvarsutskottet

förordade organisationen med i huvudsak uteslutande stam. Detta

innebär icke, att jag ansett denna lösning av den viktiga bemanningsfrågan

såsom den i och för sig mest önskvärda och lämpliga. Det torde nämligen

vara en allmänt omfattad mening, att en bemanning av uteslutande stam i

princip kan för flottans behov med fördel genomföras. På grund av de

farhågor, som de militära myndigheterna uttryckt angående möjligheten av

att särskilt under tider av goda konjunkturer för industrien tillfredsställande

rekrytera en sjömanskår, organiserad enligt utskottets förslag, och svårigheterna

att vid rekryteringens eventuella misslyckande bringa i funktion en

reservorganisation med värnpliktiga, har jag emellertid ansett förhållandena

påfordra bibehållandet av en bemanningsorganisation av såväl stam som

värnpliktiga, vilken beräknats betinga en icke oväsentligt lägre kostnad än

eu organisation av uteslutande stam. Härigenom möjliggöres utan ökning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUa proposition nr öU.

21.''!

av kostnadsramen den utbyggnad — i förhållande till försvarsutskottets

förslag — av Stockholms örlogsdepå till en station, som jag av strategiska

grunder ansett mig böra förorda.

Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i allmänhet förutsättes uppgå till

200 dagar, vilket betingar dubbla inkallelser. Att härmed måste bliva förbundna

vissa olägenheter i avseende å utbildningsarbetets och övningarnas

bedrivande lärer nog icke kunna bestridas, men dessa olägenheter få å andra

sidan anses uppvägas av värdet av bemanningens säkerställande. För övrigt

torde man på sjömili tärt håll vara rätt allmänt ense därom, att vissa poster

ombord, framför allt å artillerifartygen ävensom å fartyg, som icke tillhöra

de egentliga stridsfartygen, utan olägenhet låta sig besättas med värnpliktiga,

å vilka anspråken på rent militär utbildning icke behöva ställas så högt, att

icke en övningstid av 200 dagar kan anses någorlunda tillräcklig, särskilt

med hänsyn till att den bristande militära utbildningen i ej obetydlig mån

uppväges av den sjömans- och yrkesutbildning, som de å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga erhållit i handelsmarinen.

I avseende å indelningen av vissa marinens myndigheter och anstalter har

jag i det följande tillämpat de i 1924 års försvarsproposition angivna, av

försvarsutskottet ävenledes följda grunder. Till »marinens centrala myndigheter»

hava sålunda hänförts marinförvaltningen och marinstaben, varjämte

under denna rubrik även upptagits sjöförsvarets kommandoexpedition.

Vidare hava till »personalchefer och inspektörer» hänförts — förutom

chefen för kustartilleriet — cheferna för marinens civilmilitära kårer m. fl.

Beträffande själva personalorganisationen ansluter jag mig till det förslag

angående 3. underofficersgradens ersättande med en ny manskapsgrad, flaggkorpralsgraden,

som framlagts såväl i försvarsrevisionens förslag som i

därpå grundade förslag av Kungl. Maj:t i 1924 års försvarsproposition och

av försvarsutskottet. I anslutning härtill och för att tillgodose behovet av

äldre beprövat underbefäl i manskapsgraden föreslår jag, att ett visst antal

korpraler medgivas kvarstå i tjänst intill fyllda 55 år, då de pensioneras.

För dessa korpraler föreslår jag samma benämning, som återfinnes i 1924

års försvarsproposition, eller högbåtsmän.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för den sammanslagning till en tjänstegrad

av kommendörkaptener av 1. och 2. graden, som förordats av försvarsutskottet,

anser jag mig, med hänsyn till därav betingade konsekvenser med

avseende å de civilmilitära kårerna ävensom för bibehållande av likställighet

med kustartilleriets tjänstegrader, icke böra i detta hänseende ifrågasätta

någon förändring av den nuvarande organisationen.

De enligt vad ovan nämnts på mobiliseringsbehovet grundade, men under

beaktande jämväl av fredsbehovet uppgjorda personalberäkningarna utvisa

ett behov av följande stampersonal, nämligen

301 officerare, 45 mariningenjörer,

516 underofficerare, 56 marinintendenter och

344 flaggkorpraler, 34 marinläkare, därav 10 med lön på

1,050 korpraler, stat.

1,835 meniga, ävensom

s. 214 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

214 Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

Häri är inräknad den personal, som, utan att uppföras å flygvapnets

stat, avses för tjänstgöring vid flygvapnet. Jag återkommer i det följande

till gradfördelning m. m. inom var och en av de militära och civilmilitära

kårerna.

Samtliga beräkningar beträffande här ifrågavarande mobiliseringsbehov av

personal järnte därtill hörande handlingar torde få tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

2. Marinens centrala myndigheter.

Sjöförsvarets kommandoexpedition.

För ärendenas handläggning är sjöförsvarets kommandoexpedition organiserad

å tio särskilda detaljer, nämligen orderdetaljen, övningsdetaljen,

personaldetaljen, mobiliseringsdetaljen, värnpliktsdetaljen, statistiska detaljen,

kustartilleridetaljen, registratorsdetaljen, bokdetaljen och tryckeridetaljen.

Den å expeditionen tjänstgörande personalen utgöres av:

1 chef, kommendör eller undantagsvis kommendörkapten, med arvode å

departementets stat,

1 souschef, kommendörkapten (befattningen hittills icke permanent besatt),

2 adjutanter, kaptener eller löjtnanter från flottan,

1 adjutant, kapten eller löjtnant från kustartilleriet,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för registratorsdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för bokdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för tryckeridetaljen,

4 expeditionsunderofficerare, därav 3 från flottan och 1 från kustartilleriet,

1 expeditionsvakt, samt

1 korpral och 6 meniga, stam eller värnpliktiga, såsom ordonnanser och

skrivbiträden.

I den nuvarande organisationen av sjöförsvarets kommandoexpedition

ifrågasätter jag icke någon ändring i annan mån än att dess verksamhet —

såsom i det följande kommer att närmare beröras — även bör avse handläggning

av ärenden rörande flygvapnet.

Beträffande souschefsbefattningen, som hittills icke blivit permanent besatt,

synas förhållandena icke nödvändiggöra beräknandet av en särskild beställning

för ändamålet. Yad angår behovet av personal i övrigt, ansluter

jag mig i huvudsak till försvarsutskottets förslag, dock med den avvikelsen

att 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer synas böra utbytas

mot motsvarande stampersonal. För tjänstgöring i expeditionen har jag sålunda

beräknat nedannämnda personal:

1 kommendör eller kommendörkapten, chef för expeditionen, med arvode

å försvarsdepartementets stat,

2 kaptener såsom adjutanter,

1 kapten för övrig tjänstgöring i expeditionen,

2 underofficerare,

s. 215 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj-.ts proposition nr !)0.

215

1 korpral och

2 meniga;

samtliga från flottan, samt

1 kapten såsom adjutant ocli

1 underofficer från kustartilleriet.

Härtill kommer följande pensionerad personal med arvoden å försvarsdepartementets

stat, nämligen

1 officer och

1 underofficer.

Av adjutanterna bör en hava tjänstgjort vid flygvapnet.

Ma rin förvaltningen.

Mariuförvaltningen står under chefskap av en flaggman samt är organi- Nuvarande

.serad å nio särskilda avdelningar, nämligen artilleriavdelningeu, torpedav- orffan,snlwndelningen,

minavdelningen, nautiska avdelningen, fortifikationsavdelningen,

ingenjöravdelningen, intendentavdelningen, sanitetsavdelningen och civilavdelningen.

Marinförvaltningens personal utgöres av dels å ämbetsverkets

stat uppförd civil personal och dels viss å andra stater uppförd militär och

civilmilitär personal.

I avseende å marinförvaltningens organisation har jag vid verkställandet Departement.^

av undersökningen angående stampersonalens fördelning i fredstid utgått chefenfrån

försvarsutskottets förslag om minskning med en avdelning, ävensom

om överflyttande till ämbetsverkets revisionskontor av stationernas s. k. sjörevisioner.

I enlighet med försvarsutskottets förslag föreslår jag vidare, att

av den å marinförvaltningens stat uppförda personalen indragas 1 andre

kemist, 2 tjänstemän i 15. lönegraden1) och 4 tjänstemän i 13. lönegraden2)

samt 2 expeditionsvakter.

Erfarenheten har visat behovet av särskilt kvalificerad personal för handläggande

av ärenden rörande industriens krigsorganisation. Detta behov

synes mig vara av den vikt och betydelse, att härför bör beräknas 1 kommendörkapten.

Huru handläggningen av omförmälda ärenden lämpligen skall

inom verket organiseras, är ett spörsmål, varpå jag i detta sammanhang icke

torde behöva närmare ingå. Den kan givetvis förläggas antingen till någon

befintlig avdelning eller till särskild avdelning. Här liksom på övriga hithörande

områden torde för övrigt personalberäkningarna icke böra binda

organisationen i den grad, att icke omläggningar, som låta sig göra inom

det beräknade antalet personal, kunna äga rum.

I fråga om personalbehovet i övrigt ansluter jag mig i huvudsak till försvarsutskottets

förslag och avser sålunda för tjänstgöring i marinförvaltningen

följande personal:

a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat:

1 flaggman, chef,

5 kommendörer och kommendörkaptener såsom avdelningschefer m. in., * *)

*) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: 24. lönegraden.

*) » » » » » )> » : 21. »

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Nuvarande

organisation.

10 kaptener och löjtnanter,

12 mariningenjörer, varav 1 marinöverdirektör,

7 marinintendenter, varav 1 marinöverintendent samt 2 tjänstgörande i

ämbetsverkets revisionskontor,

2 marinläkare, varav 1 marinöverläkare,

4 underofficerare,

1 korpral och

3 meniga ;

samtliga från flottan, samt

3 kaptener från kustartilleriet;

b) pensionerad personal med arvode å marinförvaltningens stat:

4 underofficerare (från flottan eller kustartilleriet);

c) civil personal med avlöning å marinförvaltningens stat:

1 marinöverkommissarie,

1 amiralitetsråd,

1 tjänsteman i 26. lönegraden,1)

2 tjänstemän i 24. . » ,J)

6 » i 21. » ,*)

1 kemist,

4 kanslibiträden,8)

1 förste expeditionsvakt samt

2 expeditionsvakter.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen kunna i viss

utsträckning tagas i anspråk för sjötjänstgöring.

Å marinförvaltningens stat böra därjämte uppföras: ett arvode å 1,170

kronor till chefen för fortifikationsavdelningen och ett arvode å 4,000 kronor

till advokatfiskalen ävensom de av 1924 års försvarsutskott beräknade belopp

för vikariatsersättning och för avlöning till icke-ordinarie personal.

Marinstaben.

Marinstabeus militärpersonal består av en chef samt de officerare m. fl.

från flottan och kustartilleriet, som kommenderas att tjänstgöra i staben.

Förutom den militära personalen, vilken är uppförd å flottans respektive

kustartilleriets stater, tjänstgöra i marinstaben jämväl följande å dess stat

uppförda personal, nämligen

1 registrator och aktuarie, tjänsteman i 13. lönegradenl * 3), med skyldighet

att biträda vid övriga göromål i marinstaben,

1 bibliotekarie med arvode, vilket dock endast utgår under förutsättning

att befattningen uppehälles av officer i reserven, samt

1 expeditionsvakt.

Verksamheten vid marinstaben är fördelad på en chefsexpedition samt

l) Här användes samma lönegradbeteckuing, som föreslagits i årets statsverkspropo

sition.

*) Här användes samma benämning, som föreslagits i årets sta+sverksproposition.

3) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: 21. lönegraden.

s. 217 Kontrollera mot PDF

217

Kungl. Maj:ts proposition nr ■r>().

fem särskilda avdelningar, nämligen mobiliseringsavdelningen, operationsavdelningen,

kommunikationsavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen.

Såsom biträden vid arbetet inom marinstaben äro underofficerare till erforderligt

antal beordrade att tjänstgöra därstädes.

Den å marinstabens stat uppförda aktuarie- och registratorsbefattningen, Departement»- vilken för närvarande upprätthålles på förordnande, bör indragas och i stället chefen.

beräknas 1 marinintendent för tjänstgöring i staben.

Huru marinstabens verksamhet bör vara organiserad på olika avdelningar

synes mig vara en inre organisatorisk fråga, som lämpligen bör överlämnas

åt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t inom ramen av tillgängliga arbetskrafter

och de beräknade staterna.

Yid bedömandet av marinstabens personalbehov torde emellertid böra

beaktas, att för handläggning med nödig kontinuitet av frågor rörande Nationernas

förbund kräves för ändamålet väl kvalificerad personal. Beträffande

ifrågasatt inrättande av en sjökrigshistorisk avdelning, motsvarande den

inom generalstaben befintliga krigshistoriska avdelningen, torde något förslag

icke böra framläggas i detta sammanhang, men jag förutsätter, att ett

bättre tillgodoseende av den sjökrigshistoriska forskningen, vartill ock hörer

ordnandet av flottans arkiv under chefens för marinstaben ledning, skall

kimna åvägabringas utan ökning av personalstaterna.

Även med tagen hänsyn till ovan anförda särskilda förhållanden anser jag

mig i fråga om den för marinstaben avsedda personalen i fredstid alltså böra

utgå från 1924 års försvarsutskotts förslag, dock med den avvikelsen att 1

pensionerad underofficer bör utbytas mot 1 stamunderofficer. Jag avser sålunda

för tjänstgöring i marinstaben följande personal:

1 flaggman, chef,

7 kommendörkaptener såsom avdelningschefer eller marinattachéer,

14 kaptener och löjtnanter,

1 ’ marinintendent,

2 underofficerare, stam, expeditionsunderofficerare,

1 korpral och

3 meniga;

samtliga från flottan, ävensom

'' 1 kapten från kustartilleriet.

Härtill komma med lön respektive arvode å marinstabens stat:

1 expeditionsvakt,

1 pensionerad officer och

1. pensionerad underofficer.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen kunna i viss utsträckning

disponeras för sjötjänstgöring.

3. Personalchefer och inspektörer.

Chef för flottan.

Frågan om inrättandet av en befattning såsom chef för flottan (för flottans

personal, för flottans officerskår) föreligger icke i det utredda skick, att för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Departement tschefen.

Nuvarande

organisation.

slag om dess definitiva lösning synes mig i detta sammanhang böra framläggas.

Genom att i nu föreliggande förslag till organisation av Stockholms

station beräknats en flaggman såsom stationsbefälhavare, är emellertid möjlighet

beredd att framdeles utan personalökning lösa denna fråga.

Mariuöverdirektören och chefen för mariningenjörkåren; marinöverintendenten

och chefen för mariniutendenturkåren; marinöverläkaren

och chefen för marinläkarkåren.

Då för nämnda myndigheter personal redan beräknats under mariuförvaltniugen,

i vilket ämbetsverk cheferna för de civilmilitära kårerna samtidigt

utöva chefskap för resp. ingenjör-, intendent- och sanitetsavdelningarna, upptages

icke här någon särskild personal.

Inspektören för undervattensbåt vapnet.

Inspektören för undervattensbåtvapnet, vartill förorduas en regementsofficer

från flottan, har sin tjänstgöring i allmänhet förlagd till marinförvaltningen,

där han, på sätt i ämbetsverkets instruktion föreskrives, deltager i

handläggning av ärenden, som beröra undervattensbåtvapnet.

Till sitt biträde har inspektören en adjutant, vartill beordras 1 kapten

från flottan.

I likhet med 1924 års försvarsutskott har jag för tjänstgöring inom marinförvaltningen

beräknat 1 kommendör eller kommendörkapten såsom representant

för undervattensbåtvapnet och icke ansett mig därutöver böra avse någon ytterligare

personal för ändamålet. Huruvida ovannämnde officer jämte sin tjänstgöring

i marinförvaltningen bör bestrida befattning såsom inspektör för

undervattensbåtvapnet, torde få bero på framtida prövning.

4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket.

Sjökrigshögskolan.

Undervisningen i sjökrigshögskolan, vilken är förlagd till Stockholm, meddelas

uti en allmän kurs, avsedd för subalternofficerare, samt fyra högre

kurser, nämligen allmän högre kurs samt artilleri-, torped- och minkurser,

avsedda för officerare, som genomgått allmänna kursen. Samtliga kurser äro

ettåriga, med undantag av artillerikursen, vilken är tvåårig.

Allmän kurs börjar på hösten varje år. Av högre kurserna börjar allmänna

högre kursen på hösten varje jämnt årtal, samt artilleri-, torped- och

minkurserna på hösten varje udda årtal.

I varje kurs meddelas undervisning på två linjer: en för elever från flottan,

sjöofficerslinjen, och en för elever från kustartilleriet, kustartillerilinjen.

Högskolans personal utgöres av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

lärare till erforderligt antal.

repetitörer, i den mån sådana blivit beordrade, samt

1 expeditionsvakt.

Av förenämnda personal är endast expeditionsvakten upptagen med fast

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktirujl. Ma,j:ts proposition nr 50. 2Ii).

löu å, högskolans stat. För lärare och repetitörer äro å denna stat beräknade

vissa efter deras undervisningsskyldighet avpassade arvoden.

Jag förutsätter ingen ändring i den nuvarande organisationen av sjökrigs- Departementshögskolan.

För nämnda anstalt bör sålunda beräknas: chefen.

1 kommendör eller kommendörkapten, chef,

1 kapten eller löjtnant, adjutant och bibliotekarie, ävensom

1 expeditionsvakt med lön på sjökrigshögskolans stat.

Såsom elever från flottan beräknas ett antal av 21 kaptener eller subalternofficerare.

Högskolans militära personal jämte nyssnämnda elever avses

under sommarhalvåret för sjötjänstgöring.

För avlönande av lärarpersonalen böra i staten uppföras i stort sett samma

belopp, som beräknats i det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget.

S.jökrigsskolan.

Sjökrigsskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål att å en Nuvarande

sjöofficerslinje meddela den utbildning, som erfordras för erhållande av lägsta or9amsat,onofficersgraden

vid flottan, samt å en kustartillerilinje den utbildning, som

erfordras för erhållande av lägsta officersgraden vid kustartilleriet.

Eleverna vid sjökrigsskolan benämnas kadetter och utgöra tillsammans

en kål-, marinens kadettkår. Kadetterna å sjöofficerslinjen benämnas sjökadetter

och å kustartillerilinjen kustartillerikadetter,

Skolans verksamhet är uppdelad å skola i land för båda linjerna samt rekrytkurs

och skola ombord för endast sjöofficerslinjen.

Utbildningen till sjöofficer, vilken i sin helhet är förlagd till sjökrigsskolan,

omfattar en tid av omkring 3 l/2 år. Utbildningen av kustartillerikadetterna,

vilken försiggår dels vid truppförbanden och dels vid sjökrigsskolan,

kräver en tid av omkring 2 1/i år.

Sjökrigsskolans befälspersonal utgöres eldigt nuvarande organisation av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

7 kadettofficerare från flottan, av vilka dock på grund av de senare årens

minskade rekrytering av sjökadetter i allmänhet endast 4 varit samtidigt

tjänstgörande,

1 kadettofficer från kustartilleriet,

1 intendent och

1 läkare.

Av förenämnda personal åtnjuta kadettofficerarna ävensom intendenten

och läkaren vissa arvoden från skolans stat.

Skolans lärarpersonal utgöres av dels civila och dels militära lärare med

arvoden å skolans stat.

Betjäningen utgöres av 1 expeditionsvakt och 1 portvakt, den förre med

fast lön och den senare med arvode från skolans stat.

Jag ansluter mig till det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget att Departementstill

sjökrigsskolan förlägga undervisningen av marinintendentselever och ma- chefen.

rinintendentsaspiranter. Då jag för tjänstgöring vid skolan, såsom av det

följande framgår, avsett 1 marinintendent såsom kadettintendent, tillika redo
-

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Nuvarande

organisation.

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

görare vid läroanstalten, kan det för närvarande i staten uppförda särskilda

arvodet till intendent vid skolan utgå.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag har jag för tjänstgöring

vid sjökrigsskolan avsett följande personal från flottan:

1 kommendörkapten, chef,

1 kapten eller löjtnant, adjutant och bibliotekarie,

4 kaptener eller löjtnanter, kadettofficerare, och

1 marinintendent, kadettintendent, tillika intendent vid skolan.

Härtill kommer civil personal bestående av:

l expeditionsvakt och

1 portvakt, med avlöning på sjökrigsskolans stat.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen bliva disponibel

för sjötjänst.

För avlönande av lärarpersonalen böra i staten uppföras arvoden till

samma belopp, som försvarsutskottet föreslagit.

Försvarsutskottet föreslog bland annat, att sjökrigsskolans elever skulle

befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel

och fria läroböcker. Då jag i fråga om åtgärder för underbefäls ocli

underofficers befordran till officer bland annat föreslår, att underbefäl eller

underofficer, som vunnit inträde i sjökrigsskolan, skall åtnjuta korprals avlöningsförmåner,

torde även övriga med dessa i tjänstegrad eller tjänsteklass

likställda elever i sjökrigsskolan böra erhålla samma förmåner. Under denna

förutsättning synes emellertid anledning icke förefinnas att därjämte medgiva

befrielse från terminsavgifter samt tillhandahålla fri undervisningsmateriel och

fria läroböcker.

Sj öka rte verket.

Yid sjökarteverket tjänstgör för närvarande dels viss civil personal, upp

tagen å den för verket fastställda staten, och dels viss militärpersonal från

flottan. Denna senare personal är icke en gång för alla bestämd, utan växlar

med hänsyn till omfattningen av de sjömätningsarbeten, som under varje år

skola verkställas. Under en följd av år har den militära personalen utgjorts av:

för tjänstgöring under hela året: 1 regementsofficer, chef för kartverket,

och ett mindre antal officerare; samt

för tjänstgöring sommartid vid sjömätningsarbetena: erforderligt antal

officerare och underofficerare såsom mätningsförrättare samt underofficerare

och manskap för bemanning av sjömätningsfartygen.

Jag ifrågasätter ingen ändring i fråga om sjökarteverkets allmänna organisation.

I avseende å behovet av militär personal för tjänstgöring vid sjökarteverket

och utförande av sjömätningsarbeten har jag, i överensstämmelse med

det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget, dels här avsett

1 kommendör eller kommendörkapten, chef, och

2 kaptener eller löjtnanter,

dels under rubriken »sjöstyrkorna» upptagit den för sjömätningsarbetena

under sommaren erforderliga personalen.

Av sjökarteverket utgives vecko tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»,

för vilket ändamål i riksstaten upptagits visst anslagsbelopp. Av detta

s. 221 Kontrollera mot PDF

221

Kung!. Maj:t.s proposition nr f)0.

anslag utgår arvode till bland andra tidskriftens redaktör, varemot befattningen

såsom assistent åt redaktören hittills upprätthållits av sjöofficer på

stat. I den mån en dylik anordning med nu föreslagna indragningar icke

kan upprätthållas, torde ersättning jämväl till assistenten, vilken i så fall

förutsattes vara officer tillhörande flottans reserv, kunna bestridas från ovannämnda

anslag, under förutsättning att detsamma utgår med det i försvarspropositionen

1924 omförmälda beloppet av 38,000 kronor.

För det egentliga byråarbetet — i den mån icke detta kan utföras av den

militära personalen — torde, såsom föreslagits i årets statsverksproposition,

böra avses en militär kartograf med arvode till belopp av 0,420 kronor, dock

med villkor att, om befattningen uppehälles av officer i flottans stam eller

reserv (med pension) eller å reservstat, arvodet skall utgå med det lägre

belopp, som av Kungl. Maj:t kan varda bestämt.

5. Sammanfattning beträffande centrala myndigheter in. fl.

Sammanfattas vad i det föregående anförts angående fördelningen av personal

i fredstid, bör alltså — med bortseende från dels personal vid kustartilleriet,

vilken upptages i efterkommande redogörelse för kustartilleriet,

dels civil personal — för marinens centrala myndigheter m. fl. avses den

personal nedanstående tabell utvisar:

Sammanfattning av personal för centrala myndigheter m. fl.

Vinterfördelning.

Officerare

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

Under- officerare och

flaggkorpraler

Korpraler

och meniga

Stam

lteserv

UTJUlSåUU

i

Kommendörer och

kommendörkaptener

j Kaptener och

subaltornofficerare

| Reservofficerarc

F. d. stam med arvode

DO

a

Värnpliktiga

QQ

P

p:

a

a

5*

cr5’

p

00

Värnpliktiga

Stam

S

s

• <

3 §

T

a>

»3

d

g

®

F. d. stam med arvode

Korpraler (högbåts- män)

Yrkesutbildade

meniga

sei

. p ,

p: 0 ;

a a

u er

«£ ® i

crq’ ^

* 0

“

3-1

Sjöförsvarets kom-

mandoexpedition

—

b-

3

—

i

—

—

_

—

—

—

2

-

i

1

—

2

Marinförvaltning-

en...................

i

5

10

—

—

12

—

7

—

2

—

4

—

4

1

—

3

Marinstabeu........

i

7

14

—

i

—

—

1

—

—

—

2

—

1

1

—

3

Siökrigsliögskolan

1

22

Sjökrigsskolan......

1

5

_

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Sjökarteverket.....

1

2

Summa

2

15

56

-

2

12

—

9

-

2

—

8

-

6

3

—

8

Sommarfördelning.

Sjöförsvarets kom-

mandoexpedition

—

*)-

3

—

1

—

—

—

—

—

2

—

1

1

—

2

Marinförvaltning-

en....................

1

5

6

—

—

12

—

7

—

—

4

—

4

1

—

Marinstaben.........

1

6

6

—

1

—

—

1

—

—

—

2

—

1

1

—

3

Sjökrigshögskolan

Sjökrigsskolan.....

1

Sjökarteverket ....

—

f

1

Summa

2

12

16

| —

2| 12

9

2

''8

—

6

3

-

8

'') 1 kommendör eller kommendörkapten med arvode ä försvarsdepartementets stat.

Personal
behovet.

s. 222 Kontrollera mot PDF

Centrala

myndigheter

berörande

lokalfrågor.

1924 års

försvarsutskott.

Ttepartements
eliefen.

222 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsutskottet har i sitt utlåtande uttalat, att de kasernutrymmen, som

på grund av den av utskottet förordade reduktionen av flottans station i

Stockholm bleve disponibla, lämpligen syntes böra apteras till ämbetslokaler

för marinförvaltningen och marinstaben.

I nämnda hänseende ställa sig förhållandena i nu föreliggande förslag så

tillvida annorlunda, som reduktionen av Stockholms station icke förutsatts

bliva så omfattande som enligt utskottets förslag. För den förordade förflyttningen

av nyssnämnda ämbetsverk och stab till Skeppsholmen torde

det på den grund bliva erforderligt att efter omändring och tillbyggnad taga

i anspråk den av armén för intendenturförråd för närvarande därstädes

disponerade byggnaden till kasernetablissement. Härigenom skulle jämväl

vinnas fördelen av en koncentrerad förläggning av det å stationen tjänstgörande

manskapet. En sådan anordning synes kunna möjliggöra, att de

nuvarande kasernerna I och II efter erforderlig omändring och tillbyggnad

bleve disponibla för institutionerna i fråga.

Yid bedömandet av föreliggande spörsmål torde särskilt böra beaktas, att

samarbete av den natur, att härför påfordras varandra närliggande lokaler,

i betydlig utsträckning äger rum mellan marinstaben och marinförvaltningen.

Härjämte bör även hänsyn tagas till möjligheten att bereda sjökrigshögskolan

plats å Skeppsholmen, enär det av flera skäl är av stor betydelse, att denna

anstalt är lokalt nära förbunden med marinstaben.

Att en samlad förläggning av de marina organen till Skeppsholmen skulle

vara ett verksamt medel att förenkla administrationen, ävensom att därav

skulle följa avsevärda besparingar för statsverket, synes mig uppenbart.

Med ett definitivt ståndpunktstagande i nu föreliggande spörsmål måste

emellertid anstå, tills frågan om Stockholms stations blivande förläggning

blivit närmare utredd, och synes en dylik utredning med det snaraste böra

åvägabringas. Hur än denna fråga löses, förutsätter jag, att efter genomförd

organisation marinförvaltningen beredes ämbetslokaler i kronans hus, och

har jag på den grund i kostnadsberäkningarna icke upptagit något hyresbelopp

för ämbetsverket.

6. Njöstyrkorna.

Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar.

För att vid behov kunna användas för sitt ändamål måste ett örlogsfartyg

vara bemannat med en besättning, som samövats ombord å fartyget. Därjämte

måste befälet erhålla övning att framföra fartyget, ej blott enbart för

sig utan även i förband med andra fartyg, d. v. s. samövning måste äga

rum även fartygen emellan. Med hänsyn till vårt lands havomflutna läge

torde flottan vid inträffande förvecklingar komma att omedelbart och i stor

utsträckning behöva tagas i anspråk för neutralitetsskydd eller eljest. Händelserna

till sjöss utveckla sig dessutom alltid med snabbhet. På grund av

dessa omständigheter bör en viss del av flottan vara ständigt rustad, ehuru
-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr f)0. 223

väl rustningarna av kostnadsskäl måste begränsas och för övrigt lämpas efter

de växlande årstiderna. Återstående, ej rustade delar av flottan bliva påräkneliga

först efter rustning och erforderlig samövning fartygsvis och i

förband. De årliga rustningarna ske efter en viss rustningsplan eller normalplan

för flottans krigsberedskap och övningar, vilken plan givetvis ansluter

sig till gällande planer för personalens utbildning.

Försvarsrevisionen anförde på sin tid, hurusom ändamålsenligt planerade

och regelbundet pågående övningar å rustade fartyg, såvitt möjligt sammandragna

i sådana divisioner och andra taktiska förband, i vilka de avsåges

att vid mobilisering ingå, utgjorde en av de viktigaste förutsättningarna för

att de kostnader, som nedlades på flottan, motsvarade sitt ändamål. Då

den inom flottan sedan åtskilliga år tillbaka tillämpade övningsplanen finge

anses utgöra resultatet av den på området vunna erfarenheten angående det

mest ändamålsenliga sättet att ordna utbildningen, fann revisionen för sin

del icke anledning föreslå någon mera ingående omläggning av det utbildningsprogram,

som enligt nämnda plan vore avsett att tillämpas å de rustade

fartygen, ehuruväl av kostnadsskäl väsentliga inskränkningar ansågos böra

vidtagas med avseende å antalet rustade fartyg.

I den för 1924 års riksdag framlagda försvarspropositionen återfanns i

stort sett, om ock med några jämkningar, den av revisionen förordade rust.

ningsplanen.

Enahanda plan upptogs till sina grunder jämväl av försvarsutskottet, som

räknade med ett antal av 22 stridsfartyg av olika slag rustade året om och

därutöver 20 fartyg rustade under del av året.

Även jag ansluter mig till nu gällande, av försvarsutskottet jämväl godtagna

grunder för flottans krigsberedskap och övningar, men har för åstadkommande

av vissa personalbesparingar funnit mig böra räkna med något

minskade rustningar under vinterhalvåret, varigenom i stället sommarrustningarna

kunnat ökas till förmån för yrkesskolor ombord samt tillämpningsövningar.

Föreliggande förslag upptager sålunda 16 stridsfartyg rustade

under hela året samt därutöver 28 dylika fartyg under sommarhalvåret.

Därtill komma dels ett depåfartyg och en vedettbåt, för vilka kostnaderna

delvis torde böra bestridas från flygvapnets anslag, dels en kanonbåt, vilken

under omkring 3 månader sommartid är avsedd för militärledsarbeten och

under omkring 3 månader vintertid avses att — utan särskild kostnad för

sjöförsvaret — övervaka fisket å västkusten. Vidare upptager förslaget för

skjutskolans måldepå ett logementsfartyg samt för skeppsgossarnas övningar

tre fartyg.

I kostnadsberäkningarna har också tagits hänsyn till behovet av vissa

kortvariga övningar under gång jämväl under tiden för fartygens stationära

förläggning ävensom till nödvändigheten av övningar i fartygens framförande

med högsta fart.

De undervattensbåtar, som icke äro rustade, förutsättas vara förlagda

till undervattensbåtdepåer å stationerna, därifrån de vid regelbundet återkommande

tider uttagas på kort expedition för prövning av materielen m. m.

Försvarsrev

i sinnen

1924 års

försvarsproposition.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Kungl. Majite proposition nr 50.

Rustningsplan för

Nr

Fartyg

Antal

1

Pansarskepp av Sverige-typ.........

1

2

D:o .........

2

3

Pansarskepp av äldre typ............

1

4

Pansarkryssare ...................!....

1

5

Jagare ....................................

4

6

Torpedkryssare...........................

1

7

Torpedbåtar ............................

4

8

D:o .....................

4

9

Motortorpedbåtar .....................

2

10

Vedettbåt (Sökaren-typ)............

1

11

Depåfartyg för u-båtar (Svea) ......

1

; 12

U-båtar 1. klass ........................

2

13

D:o ........................

2

14

D:o ..............................

2

15

U-båtar 2. klass ........................

2

'' 16

Minu-båt .................................

1

1 7

Vedettbåtar (f. d. tpb) .............

5

18

D:o ...............

3

19

Minkryssare..............................

1

20

Vedettbåt (Sökaren-typ)...............

1

21

Kanonbåt.................................

1

22

D:o .................................

1

23

D:o ...............................

1

24

I):o (Svensksund) ...............

1

25

Skeppsgossefartyg .....................

3

26

Logementsfartyg........................

1

27

Vedettbåt. (Sökaren-tvp)...............

1

28

Flygdepåfartyg ........................

1

, 29

Vedettbåt för flygvapnet ...........

1

November December Januari Februari

Långresa

Övervakande av fiske

Vinter!! ola

Anm. till nr 1—2. Pansarskeppen av Sverige-typ ingå turvis vart tredje ar med reducerad besa

Anm. till nr 3—4. Kan utgöra ett och samma* fartyg, pansarskepp eller pansarkryssare.

Anm. till nr 14. En av dessa u-båtar fortsätter tillämpningsövningar liksom u-batarna under nr

Anm. till nr 22—23. Övningar med styrmansklassen förläggas till lämplig tid med hänsyn

Anm. till nr 24. Kostnaderna för övervakande av fiske bestridas av särskilt anslag.

Anm. till nr 28. Kostnaderna bestridas till halva beloppet från flygvapnets anslag.

Anm. till nr 29. Kostnaderna bestridas från flygvapnets anslag.

______- betecknar rörlig förläggning.

- - betecknar stationär förläggning.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1)0

riggbcredskap och övningar.

Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober

Skjut-, signal-, iuaskinskola

Kadettövningar och

Torpedskola

U-båtskola

Skjut-, signal-, maskinskola

Minskola

^JDepåfartyg för 2. kl. u-båtar

Torpedskola

Sjökrigsskolavd.

Sjökad.

Militärledsarbeten

Måldepå

der manaderna september—mars till varv för översyn.

naltillgången.

225

Nr

i

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 haft. (Nr Ö0.)

!M1 *1 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

I anslutning till det sålunda anförda liar förestående grafiska tablå över

rustningarna blivit uppgjord.

Det ligger i sakens natur, att vad här föreslagits beträffande fartygsrustningar

endast avser att läggas till grund för kostnadsberäkningar, men icke

får anses utgöra hinder för att, därest så i något fall befinnes mera ändamålsenligt,

inom ramen av den beräknade kostnadssumman rusta fartyg av

andra slag eller göra jämkningar beträffande fartygsantalet i och för rustande

av lokalstyrka o. s. v. Likaledes böra övningsperioderna kunna förskjutas

i förhållande till varandra, allteftersom det kan visa sig ändamålsenligt att

samla yrkesskolorna till vårmånaderna eller till höstmånaderna o. s. v.

Personalbehovet.

I det föregående hava redan angivits de grunder, enligt vilka behovet av

personal för sjöstyrkorna under mobilisering beräknas kunna fyllas, varför

jag nu begränsar mig till att redogöra för fredsbehovet. Därigenom bortfaller

anledningen att här upptaga fartygen i linjefördelning. I enlighet med

det tillvägagångssätt, som tillämpas i föreliggande förslag, fördelas personalen

till sjöstyrkorna särskilt för vintern och särskilt för sommaren. Vid fördelningen

har förutsatts, att utbildningen i skolor och kurser i land huvudsakligen

förlägges till vinterhalvåret, varigenom personalbehovet för de under

sommaren väsentligt ökade rustningarna beräknas kunna bliva vederbörligen

tillgodosett. En ökning i personaltillgången för nämnda rustningar utgöres

av de 135 skeppsgossar, vilka karlskrivas i april månad. Dessutom beräknas

inkallad reservpersonal och värnpliktiga i underbefälsställning tjänstgöra

huvudsakligen under sommarhalvåret.

För att möta kraven på sjöstyrkornas bemanning måste likväl väsentliga

inskränkningar göras i den nuvarande bemanningen av flottans stationer, varv

och örlogsdepåer, vartill jag i annat sammanhang återkommer. Däremot anser

jag, att de rustade fartygen böra erhålla fullständig bemanning av kvalificerad

personal, varför jag i föreliggande personalberäkning i stort sett följt de nu

gällande besättningslistorna. Endast beträffande vissa kanonbåtar och depåfartyg

har jag, i likhet med vad som för närvarande tillämpas, ansett mig kunna

reducera besättningarna.

I enlighet med det ovan anförda har fredsbehovet av personal å sjöstyrkorna

beräknats på sätt efterföljande tabeller utvisa.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 60. 227

Sjöstyrkorna.

Officerare

Clvilmilltära

Underofflce-

i

Korpraler

Stam

Reserv

M ärjn- ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

rare och flagg- korpraler

och meniga

V lnterfördelnlng.

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subaltern officerare

Reservofficeraro

F. d. stam med arvode

co

p"

B

Värnpliktiga

CO

p"

5

Värnpliktiga

co

p^

B

j Värnpliktiga

CO

p

B

w

CD

09

CD

◄

P

0 t

CD

-K ^

t±> O

3?

CD

CD

H

P

3

F. d. stam med arvode^

tr

o

►a

►i

p»

a o

is ^

Å-P

o:

<73

a4

po

CD

Yrkesutbildade

Stamrekryter och

värnpliktiga

a. Kustflottan.

HBK med stab ...

i

i

2

—

—

i

—

i

_

6

_

_

e

2

3l

Divisionschef för

psk.-div.............

—

i

1

—

_

i

—

i

—

i

—

2

—

—

_

Flottilj chef för ub.-

flottilj med stab

—

i

I

_

—

i

—

i

—

i

—

—

—

—

i

—

1

Säger för staber

i

3

4

—

3

3

2

—

8

-

-

7

2

4

3 pansarskepp(Sve-

rige-typ) *)........

—

2) G

39

—

_

2

2

—

2

—

190

—

''■233

263

•''414|

4 j ägare (2 Wrangel- typ, 2 Hugin-typ)

med divisionschef

—

1

12

2

—

1

—

—

_

—

—

58

—

_

85

85

62

Svea, depåfartyg

för 1. kl. ub.....

—

—

2

2

28

—

—

27

25

67

4 1. kl. torped-ub.

—

—

12

—

—

—

—

—

—

28

_

—

25

27

12

1 1. kl. min-ub. ...

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

7

—

—

7

7

2

Minkryssare (Clas

Fleming) .........

—

—

3

2

1

—

24

—

—

36

28

66

2 vedettbåtar (typ

Sökaren) ........

-

2

—

-

—

6

6

8

12

i

10

75

8

6

5

—

5

—

349

—

—

426

445

639

b. Undervattensbåt- depåer.

Stockholm ..........

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

13

—

—

7

10

3

Karlskrona .........

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

13

—

—

6

8

5

Göteborg ............

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

9

—

—

6

6

1

c. Flygväsendet.

—

4

—

—

—

H

—

—

—

35

_

—

19

24

9l

Depåfartyg (Oden)

—

—

1

i

—

—

j

1

1

—

10

—

—

9

14

16

d . Övriga fartyg

rustade under

vintern.

Pansarkryssaren

Fylgia...............

—

1

3) 14

—

—

1

—

1

—1

1

- —

42

—

—

66

50

179

Svensksund (fisket)

—

3

—

—

—

—

—

1

—

7

—

—

10

10

15

—

1

17

_

—

1

—

1

—

2

—

49

—

76

60

194

Tillsammans

i

11

97

9

—

7

—

7

—

8

—

443

_

—

530

543

858

Ersättningsperso-

53

nal ..................

—

1

6

1

—

1

—

1

—

14

7

44

-

—

54

92

Sammanlagt för

sjöstyrkorna......

1

12

103

10

_

8

_

8

I

221 4)7

487

_

583

597

950

*) Pansarskeppen av Syerige-typ ingå turvis vart 3. år under vintern med reducerad besättning till

varvet för översyn.

*) Därav 3 för utbildning

s) Därav 2 för kadetterna och 4 för utbildning.

4) Värnpliktiga eller marinläkarestipendiater över stat.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Kungl.. Maj:ts proposition nr 50.

Sjöstyrkorna.

Officerare

Civilmilitära

Underoffice- rare och flagg- korpraler

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och meniga

Sommarfördelnlng

a. Kustflottans vin- tertid, rustade

fartyg ............

2

p"

0<3

P

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerare

to

o

00

a

o

&

o

CO

p

H

CO

1F. d. stam med arvode

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Reservunderofficerare

m. fl.

F. d. stam med arvode

Korpraler (högbåts- män)

Yrkesutbildade

CO

«*•

p

3 g.

11

“ st

e-t- O

P o

CO

P*

1

'') 10

*) 77

2) 6

—

6

5

—

5

—

349

3) 3

—

450

445

3; 846!

i

b. TJndervattensbåt- depåer.

Stockholm ..........

1

6

4

4

1

_I

Karlskrona .........

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

3

3

Göteborg ............

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

9

—

-

6

6

i

c. Flygväsendet.

—

4

-

—

—

—

-

—

—

21

—

13

13

i

1 depåfartyg(Oden)

—

—

i

-

—

—

—

1

--

1

—

15

—

29

50

36

Vedettbåt nr 19..

2

1

1

4

_

_

i

_

_

_

_

1

_

1

—

17

—

_

30

51

40

d. Övriga• fartyg

rustade under

sommaren.

Avd.-chefer för tor- ped- och minskol- avdelningarna ...

2

2

4)1

4) 1

4

2

Chef för signalskola

1

Flottiljchef för tor- pedbåtsflottiljen

_

1

_

—

_

1

—

1

—

1

—

2

—

—

—

—

1

Fylgia, därefter l

pansarskepp (typ

Äran)..............

1

14

1

1

1

42

66

50

179

1 torpedkryssare..

—

4

—

—

—

—

—

—

—

—

21

—

—

21

22

51

8 1. kl. torpedbåtar

8

—

—

—

—

—

—

—

—

32

—

—

38

58

16

2 1. kl. ub. (typ

Hajen)..............

_

G

_

_

_

_

_

_

_

_

14

_

_

12

14

6

2 2. kl. ub. (typ

Braxen eller nr 2)

_

_

2

_

_

_

_

_

_

_

__

10

_

_

8

8

_

8 vedettbåtar (typ

27—37) ............

_

_

6

2

_

_

_

_

_

_

—

16

16

_

24

24

48

1 vedettbåt (typ

Sökaren) .........

__

_

_

1

_

_

_

_

_

_

_

2

1

_

3

4

6

2 motortorpedbåtar

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

4

6

—

3 depåfartyg (typ

Blenda—Skagul)

_

1

6

_

_

_

__

—

_

_

_

18

6

_

24

24

48

Svensksund (mili- tärleder)...........

_

_

4

_

—

—

—

—

—

—

—

7

—

—

10

10

20

Sj öm ätningsf arty- gen ..................

_

_

12

_

_

_

_

_

_

_

_

30

_

_

14

26

117

Najaden och Jarra- mas..................

1

6

_

_

_

_

_

_

_

°)i

14

_

_

18

12

_

af Chapman.........

—

1

6) 9

—

—

—

—

1

—

1

15

—

—

20

14

3

Måldepåfartyg —

Freja ...............

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

10

6

—

10

25

52

—

8

82

3

—

2

—

4

—

4

i

235

29

—

276

297

549

Tillsammans

1

18

164

9

—

8

10

—

10

i

622

32

—

769

806

1,436

Ersättningsperso- nal ..................

-

2

12

1

_

1

_

1

_

12

6

61

3

__

77

81

150

1

20

176

10

—

9

—

11

—

22

7

683

35

—

846

887

1,586

s. 229 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0, 229

Anm. I kolumnen leservundcrofficcniro m. fl. upptaga» värnpliktiga styrmän och maskinister. Av dossa

beräknas så många kunna sjökommendora» sommartid, att det sammanlagda antalet dylika och inkallade

rc8crvunderofficcrare ombord uppgår till omkring 35.

*) I stället för 1 divisionschef för pansarbåtsdivision ingår 1 avdelningschef för ub-skola.

2) Överstiger resp. understiger vinterfördelningen med 2 (rcservofficerarc överflyttas till vedettbåtar).

°) Överstiger vinterfördelningon med resp. 3, 24 och 207 (utfyllnad å pansarskepp m. fl.).

4) Å minsvepningsförband resp. jagardivision.

B) Därav 4 för utbildning.

9) Marinläkarestipendiat över stat.

Övniiigakostiiaderiia.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag beräknade de årliga kostnaderna

för flottans krigsberedskap och övningar till 4,670,075 kronor. Denna beräkning

grundade sig i fråga om avlöningskostnaderna på nu gällande bestämmelser

angående särskilda förmåner under sjötjänstgöring. Genom vidtagande

av vissa, av försvarsrevisionen på sin tid förordade förändringar i

nämnda bestämmelser beräknade utskottet, att förenämnda belopp skulle

kunna minskas med 165,000 kronor till, i avrundat tal, 4,505,000 kronor.

Med hänsyn till de av mig föreslagna jämkningarna i den av försvarsutskottet

förordade rustningsplanen — innebärande dels i stort sett en koncentration

av övningarna till sommarhalvåret, dels ock en mindre utökning

av rustningarna med för mineringstjänsten erforderliga fartyg och med ett

pansarskepp av äldre typ, avsett att i stället för långresefartyget ingå i höstskjutskolan

— ävensom på grund av att vid beräknandet av personalbehovet

förelegat i viss mån andra förutsättningar än i utskottets förslag, har jag

låtit verkställa en ny ingående kostnadsberäkning, grundad på av marinstaben

utarbetad statistik över de olika fartygens expeditionskostnader.

För att bereda möjlighet att i erforderlig utsträckning företaga övningar

med fartygen under gång, vilket givetvis måste anses vara av stor betydelse

såväl "ur krigsberedskapssynpunkt som för att ernå en i förhållande till

kostnaderna fullgod behållning av övningarna, hava vid uppgörandet av nämnda

beräkning för de olika fartygen förutsatts gångtider, vilka i allmänhet något

överskjuta dem, som måst tillämpas under de sista åren med då gällande

höga kolpriser.

Enligt beräkningen i fråga, vilken specificerad återfinnes i kostnadsberäkningarna

(bil. 1) skulle de årliga kostnaderna uppgå till 4,618,000 kronor.

Av samma skäl som försvarsutskottet har jag ansett mig kunna räkna med

en minskning i kostnaderna för personalens förmåner ombord med 155,000

kronor och sålunda beräknat ett årligt anslag för ändamålet av 4,463,000

kronor.

7. Flottans stationer och varv, örlogsdepäer samt skeppsgosseinstitutionen.

Organisationen i allmänhet.

Styrelsen vid vardera av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm

utövas av en stationshefälhavare av flaggmans grad. Denne utövar be''

fälet över stationen tillhörande personal, övervakar personalens övningar

och utbildning, utövar tillsyn över hälso- och sjukvård samt stationens eko
-

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

nomiska förvaltning. Härjämte liar stationsbefälhavaren vissa åligganden

beträffande rustning av fartygen och beredskapsbestämmelsernas övervakande

m. m. I militärt hänseende lyder stationsbefälhavaren direkt under Konungen;

i ekonomiskt hänseende är han underställd marinförvaltningen.

Gentemot varvschefen intager stationsbefälhavaren en överordnad ställning

i militärt hänseende, däremot icke i tekniskt eller ekonomiskt. Under stationsbefälhavaren

i Stockholm lyda Göteborgs örlogsdepå och skeppsgossekåren

i Marstrand.

Förekommande ärenden handläggas inom en militärexpedition under ledning

av stationsbefälhavarens förste adjutant, regementsofficer, samt inom

en civilexpedition (kansli) under ledning av stationsbefälhavarens sekreterare,

marinintendent, vanligen av regementsofficers tjänsteklass.

Närmast under stationsbefälhavaren utövas befälet över underofficers- och

manskapspersonalen vid stationen av en chef för underofficers- och sjömanshårerna,

tillika beväringsbefälhavare. Denne befälhavare, kårchefen, övervakar

krigslydnaden bland honom underställd personal, tillser rekryteringen och

personalens utbildning, avgiver befordringsförslag beträffande underofficerskåren,

anbefaller kommenderingar o. s. v. Kårchefen förfogar i sin egenskap

av chef för underofficers- och sjömanskårerna över hår chefsexpeditionen

och i egenskap av beväringsbefälhavare över beväringsexpeditionen.

Under kårchefen lyda dels en rehryteringsofficer, vilken har att ombesörja

och ansvara för stammanskapets rekrytering, och dels cheferna för stamoch

beväringshompanierna.

Ledningen av sådana göromål, som angå manskapets förläggning och bespisning,

bad, tvätt, förströelse samt marketenteri m. m., (kaserntjänsten)

utövas av hasernbefälhavaren, som till sitt biträde har veckohavande befäl

och underbefäl, uppbördsmän i kaserner och matinrättningar m. fl.

Av de i land förlagda skolorna och kurserna stå de flesta och viktigaste,

nämligen underofficersskolan, korpralskolan och rekrytskolan under befäl av

chefen för sjömanshårens sholor.

Närmast under stationsbefälhavaren utövar förste läharen tillsynen över

samt ansvarar för hälso- och sjukvården vid stationen jämte allt, som hör

till utrustningen av stationens fartyg i berörda hänseenden. Honom åligger

det också att hava tillsyn över sjukvårdspersonalen.

Yid utövandet av den ekonomiska förvaltningen biträdes stationsbefälhavaren

av stations- och hassahontoren samt stationsintendenturen.

Stationshontoret, under chefskap av en marinintendent av regementsofficers

tjänsteklass, omhänderliar förvaltningen av stationsbefälhavaren tilldelade

anslag samt utövar kontroll och verkställer revision i fråga om medels- och

annan redovisning m. m.

Kassahontoret omhänderhar stationens och varvets kassarörelse och därmed

sammanhängande medelsredovisning.

Stationsintendenturen, under ledning av en marinintendent av regementsofficers

tjänsteklass, utövar tillsyn över och kontrollerar skötseln av stationens

förråd (beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden), ombesörjer

opaginerad Kontrollera mot PDF

2;5i

Kung/, Maj.ts pro position nr 50.

komplettering av desamma i de fall, där detta ej sker genom mariuförvaltningens

försorg, utövar ledningen av stationens verkstäder, antager leverantörer

av proviant för stationens matinrättningar och fartyg samt handlägger

i allmänhet frågor rörande förplägnad, beklädnad och sängservis.

Ledningen av vartdera örlogsvarret i Karlskrona och Stockholm är anförtrodd

åt en varvschef, kommendör vid flottan, som i militärt hänseende är

underställd vederbörande stationsbefälhavare samt i tekniskt och ekonomiskt

hänseende marinförvaltningen. För handläggning av förekommande

ärenden förfogar varvschefen över ett varv skansli, bestående av en militärexpedition

under ledning av varvschefens adjutant, officer vid flottan, och

en civilexpedition under ledning av varvschefens sekreterare, marinintendent.

Till sitt förfogande har varvschefen därjämte ett varvskontor, vilket

förestås av varvskamreraren, likaledes marinintendent.

Verksamheten vid vartdera varvet är fördelad på sex varvsdepartement,

nämligen artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, min- och torpeddepartementen,

vartill komma trenne förråd. Varje departement står under ledning

av en departementschef av kommendörkaptens grad eller tjänsteställning,

tillhörande antingen officers- eller mariningenjörkåren. Verksamheten inom

varvsdepartementen är fördelad på arbetsgrupper, var och en under ledning

av officer, mariningenjör eller specialingenjör. Vid ingenjördepartementet

tjänstgör dessutom mobiliseringsingenjören, som har att utöva tillsyn över

departementets arbeten för uppläggning och hållande i anbefalld beredskap

av den flytande materielen.

De tre förråden utgöras av inveiitarieförrådet, materialförrådet och artilleriammunitionsförrådet

under ledning av såsom förrådsintendenter kommenderade

marinintendenter, vilka i fråga om förrådens förnyelse, utlämning,

ordnande och vård äro underställda dels varvschefen direkt och dels vederbörande

departementschef samt i fråga om redovisning m. m. lyda under

varvskontoret.

Enligt gällande bestämmelser tillhör Göteborgs örlogsdepå Stockholms station,

vars befälhavare med vissa undantag har enahanda åligganden beträf

fande depån som i fråga om Stockholms station. Med avseende å rustnings-,

avrustnings- och underhållsarbeten å depån tillhörande fartygsmateriel samt

underhåll av förråd m. m. har varvschefen i Stockholm med vissa undantag

samma åligganden som i fråga om till varvet därstädes förlagd motsvarande

materiel m. m. Kommendanten i Älvsborgs fästning utövar viss befogenhet

i fråga om garnisonstjänsten m. m. inom depån. Chefen för örlogsdepån,

som under förutnämnda befälhavare utövar ledningen av den militära och

ekonomiska förvaltningen vid depån, biträdes av 1 adjutant och 1 depåintendent,

vilken tillika är kårintendent vid Älvsborgs kustartillerikår. Den

för depån erforderliga personalen beräknades vid depåns uppsättande till 8

officerare, 41 underofficerare och underofficerskorpraler samt 138 korpraler

och meniga, utgörande bland annat besättningar för vissa till förläggning

vid depån avsedda över- och undervattenstorpedfartyg samt minerings- och

minsvepningsfartyg.

s. 232 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsutskott.

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sedan Gustavsviks örlogsdepå i enlighet med beslut av 1914 års senare

riksdag blivit upprättad, har därvarande docka jämte tillhörande anlägg

ningar jämlikt av Kungl. Maj:t vid olika tillfällen lämnat medgivande varit

utarrenderad till enskilt företag. Senast har Kungl. Maj:t genom beslut

den 7 december 1923 medgivit utarrendering av anläggningarna vid Gustavsvik

till aktiebolaget Mohögs mekaniska verkstad under en tid av 15 år från

och med den 1 januari 1924, och har kontrakt härom uppgjorts mellan marinförvaltningen

och bolaget i fråga. I arrendeavtalet ingår bland annat

skyldighet för bolaget att underhålla de delar av örlogsdepån, som av bolaget

förhyras. Återstående delar av depån avses att underhållas av inflytande

arrendemedel.

Beträffande den framtida organisationen av depån hava icke några särskilda

föreskrifter utfärdats.

Skeppsgosseinstitutionens ändamål är att bibringa till skeppsgossar antagna ’

ynglingar den sjömansutbildning, militära uppfostran och allmänbildning,

som erfordras för att flottans sjömanskår genom den må tillföras dugliga

sjömän, matroser eller undantagsvis ekonomimän, lämpliga för utbildning

till korpraler och underofffcerare. För att antagas till skeppsgosse fordras

att vid utgången av det år, varunder antagningen äger rum, hava fyllt 15 men

ej 17 år. Skeppsgosseinstitutionen innefattar 600 skeppsgossar, varav 400 äro

förlagda i Karlskrona och 200 i Marstrand. Yardera skeppsgossekåren står

under befäl av en chef, vilken det åligger att närmast under vederbörande

stationsbefälliavare vaka över disciplinen inom kåren, befordra skeppgossarnas

utbildning till sjötjänst vid flottan och över dem öva sorgfällig tillsyn m. m.

Skeppsgossekåren i Karlskrona är indelad i 3 och kåren i Marstrand i 2

kompanier. Den teoretiska utbildningen, vilken motsvarar tvåårig påbyggnad

av folkskola, bibringas i en vid vardera kåren anordnad skeppsgosseskola

och ledes i respektive skolor av en rektor med biträde av civila lärare.

Utbildningen sker under sommartiden på seglande skeppsgossefartyg.

1924 års försvarsutskott förordade av ekonomiska skäl det förslag till

organisation av flottans operationsbaser, som framlagts i motionerna nr 248

i första kammaren och 392 i andra kammaren.

Örlogsstationen i Karlskrona borde bibehållas i stort sett oförändrad, dock

med vissa förenklingar i organisationen, huvudsakligen avseende varvet.

Vidare förutsattes samtliga i Karlskrona befintliga, försvaret tillhörande organ

och anstalter, alltså även fästningsanläggningarna med i kustartilleriet

ingående truppförband, sammanförda till en militär och administrativ enhet

med benämning Karlskrona krigshamn under befäl av en befälhavande amiral.

I avseende å den ekonomiska förvaltningen å stationen förordade utskottet

sammanslagning av stations- och kassakontoren till ett gemensamt kontor

och den s. k. sjörevisionens överflyttande till marinförvaltningen.

• De indragningar i fredsorganisationen i land, som av besparingsskäl ansågos

nödvändiga, borde enligt förslaget i första hand verkställas å Stockholms

örlogsstation, icke därför att denna såsom operationsbas vore av mindre

betydelse än Karlskrona, utan allenast av ekonomiska skäl. På grund därav

s. 233 Kontrollera mot PDF

233

KungI. Maj:ts proposition nr f)U.

borde stationen och varvet — var för sig starkt förminskade genom personalreduktion

och överflyttning av personal och materiel till Karlskrona —

sammanföras till en örlogsdepå under befäl av en kommendör såsom depåchef,

vilken till sitt omedelbara biträde tänktes hava ett kansli, organiserat

på 3 avdelningar, en militär, en teknisk och en civil expedition. Verksamheten

vid depån i fred syntes böra uppdelas å 4 avdelningar, nämligen en

personal- och fartygsavdélning, ett vapendepartement, ett ingenjördepartement

samt en depåförvaltning.

Den för depån erforderliga bemanningen av underofficerare och manskap

skulle anses tillhöra Karlskrona krigshamn samt rullföras och utbildas därstädes.

Depån i Stockholm skulle alltså icke erhålla någon särskild från

Karlskrona krigshamn skild personalorganisation eller egen rekrytering.

Nämnda depåorganisation måste emellertid förutsättas vid vissa krigsfall

komma att svälla ut till en station, stor nog att utgöra operationsbas för

hela kustflottan.

Mot den utredning, som förordats i 1924 års försvarsproposition angående

förläggningen av stationen (depån), hade försvarsutskottet icke något att

erinra.

Orlogsdepån i Göteborg syntes böra bibehållas, ehuru i betydligt reducerad

omfattning och utan egentlig fredsbemanning.

Orlogsdepån i Gustavsvik borde även bibehållas, dock utan fredsbemanning.

Ifråga om skeppsgosseinstitutionen förordade utskottet i samband med indragning

av kåren i Marstrand en utökning av kåren i Karlskrona från 400

till 500 skeppsgossar.

Såsom jag i det föregående framhållit, gäller det vid utformandet av fredsorganisationen

i första hand att undersöka, huru den på grundval av mobiliseriugsbeliovet

beräknade personalen lämpligen bör i fred utnyttjas. Med

anläggande av en dylik huvudsynpunkt vid bedömandet av de föreliggande

spörsmålen måste givetvis spörsmålet om den lämpligaste organisationen av

operationsbaserna ytterst bliva en fråga, huruvida, sedan personal beräknats

för sjöstyrkorna, för marinens centrala myndigheter, för utbildningen i land

och för fartygens underhåll m. m., personaltillgången medgiver att inom den

beräknade kostnadsramen organisera operationsbaserna på tvenne örlogsstationer,

en i Karlskrona och en i Stockholm, i stället för en örlogsstation i

Karlskrona och en örlogsdepå i Stockholm. Den av mig verkställda undersökningen

har visat, att med den personal, som för mobiliseringsbehovet nu

beräknats — och med utnyttjande av den besparing i jämförelse med försvarsutskottets

förslag, som uppkommer genom bibehållande av det nuvarande

bemanningssystemet — en dylik organisation är möjlig att genomföra. Vid

sådant förhållande synes all anledning föreligga för det ur strategisk synpunkt

viktiga bibehållandet av operationsbasen i Stockholm såsom en örlogsstation,

dock med den förenkling i organisationen, som betingas av den

begränsade personaltillgången och angelägenheten att icke överskrida en

viss kostnadsram.

Genom en dylik anordning skulle också vinnas den ur rekryteringssynpunkt

viktiga fördelen, att den särskilda personalorganisationen i Stockholm

Departements
chefen.

Allmänna

synpunkter.

s. 234 Kontrollera mot PDF

Huvuddragen

av den föreslagna
organisationen.

234 Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

kunde bibehållas, varjämte reduceringen av kadrerna komme att bliva mera

jämt fördelad på båda stationerna, något som givetvis måste komma att

underlätta övergången till den nya marinorganisationen.

För att en fredsorganisation skall kunna väl fylla sin uppgift, bör den

vara så mycket som möjligt anpassad efter krigsorganisationen, så att den

vid mobilisering utan svåra organisatoriska rubbningar kan snabbt erhålla

den form och kapacitet, som svarar mot de ökade militära kraven. Man har

vid uppgörandet av ett organisationsförslag även att taga hänsyn till konsekvenserna

i avseende å förvaltnings- och andra bestämmelser. Dessa bestämmelser

böra, så långt sig göra låter, vara likartade å flottans båda stationer,

och organisationen inom hela marinen måste såvitt möjligt förete en enhetlig

bild, vilken icke bör till sina huvuddrag förändras vid övergången till

krigsorganisationen. En förenkling bör sålunda i första hand gå ut på att i

en hand lägga administrationen av flera organ, hellre än att på den ena

stationen men icke på den andra sammansmälta dessa till ett olösligt helt.

Vidare bör eftersträvas att omedelbart till vederbörande chefer anknyta organ,

som under tidernas - lopp med större eller mindre berättigande gjorts självständiga

och därigenom framkallat en viss byråkrati i ärendenas handläggning.

Anlägger man nu nämnda synpunkter vid lösningen av organisationsspörsmålet,

blir det jämförelsevis lätt att genom delning av arbetsuppgifterna

och förstoring av organen förvandla fredsorganisationen till en krigsorganisation,

i stånd att utföra det ökade arbete, läget kräver.

Jag övergår nu till att till sina huvuddrag angiva den fredsorganisation

av operationsbaserna, enligt vilken jag fördelat personalen. Aven beträffande

denna fördelning torde emellertid böra framhållas, att densamma icke får

anses vara bindande för organisationen i den grad, att icke mindre jämkningar,

som vid organisationens omsättande i praktiken prövas erforderliga,

må kunna vidtagas.

I likhet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, anser jag, att örlogsstationen

i Karlskrona i allt väsentligt bör bibehållas vid sin nuvarande organisation.

För att ernå likformighet bör emellertid benämningen örlogsstation bibehållas

även i fråga om Karlskrona; »Karlskrona krigshamn» kommer givetvis

i realiteten att likväl finnas kvar såsom en militär enhet, därigenom att

stationsbefälhavaren samtidigt är befälhavande amiral och kommendant i

Karlskrona fästning.

Såsom en följd av förslaget om fortsatt användande av värnpliktiga vid

flottan under fredstid bör chefen för underofficers- och sjömanskårerna, liksom

för närvarande, förutsättas samtidigt vara beväringsbefcilhavare.

I avseende å rullföringen av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga ämnar

jag i det följande under rubriken »de värnpliktigas inskrivning och redovisning»

redogöra för, huru organisationen därav lämpligen bör ordnas.

Antalet kompanier förutsättes bliva 6, varav 5 stamkompanier i överensstämmelse

med sjömanskårens indelning i yrkesgrenar samt 1 beväringskompani.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj-.ts proposition nr f)0. 235

Ekonomi- och hantverkskompanierna förutsättas liava gemensam chef och

expedition.

Hiilso- och sjukvården å stationen torde i huvudsak böra ordnas enligt

försvarsutskottets förslag, dock att eu läkare bör tillkomma för vården av

sjuka i kvarter och daglönare. Skulle inträffande sjukdomsfall e. d. föranleda

ökat behov av läkare, torde inkallelse böra ske av erforderligt antal marinläkare

av 2. graden eller stipendiater. I nu föreliggande förslag har också

förutsatts användande av värnpliktiga läkare å stationen.

För tandvården förutsättes bibehållande av den nuvarande anordningen,

enligt vilken tandvård i viss utsträckning utövas vid stationens tandklinik

av privat tandläkare med ersättning från sjukvårdsanslaget. Dessutom har

jag beräknat ett mindre antal värnpliktiga tandläkare för tjänstgöring å stationen.

Verksamheten vid varvet i Karlskrona synes böra organiseras på följande

sätt.

Ledningen av varvet anförtros åt en kommendör såsom v arvschef. Till

sitt omedelbara förfogande har han en militärexpedition under ledning av

en adjutant och en civilexpedition under ledning av varvssekreteraren, marinintendent,

i regel av kommendörkaptens tjänsteklass. Den av 1924 års försvarsutskott

föreslagna särskilda tekniska avdelningen synes icke vara erforderlig.

För tekniska spörsmål stå nämligen till buds varvskommissionen samt

mobiliseringsdetaljen under ingenjördepartementet.

Varvskontoret under varvskamreraren bibehåller sin nuvarande ställning

som dels direkt anknutet till varvschefen, dels självständigt beslutande i

vissa frågor.

Varvets kassarörelse förlägges till varvskontoret; kassadagar införas.

Ekipagedepartementet reduceras till ett ekipagekontor, under ledning av

en officer såsom ekipagemästare, med direkt anknytning till varvschefen på

samma sätt som varvskontoret.

Torped- och mindepartementen sammanföras under gemensam ledning till

ett departement med benämning torped- och mindepartementet.

Artilleri- och ingenjördepartementen bibehållas i huvudsak oförändrade.

Såsom departementschefer för artilleridepartementet samt torped- och mindepartementet

avses officerare, för ingenjördepartementet en marindirektör.

Verksamheten vid bijggnadsdepartementet å Karlskrona varv torde vara av

så betydande omfattning, att en förändring av departementets ställning icke

synes böra ifrågasättas. Det är att märka, att ortsförhållandena blott i ringa

mån medgiva arbetens utförande på entreprenad, varför erforderliga arbeten

å kaserner, verkstadsbyggnader, förrådsbyggnader, andra hus och byggnader,

dockor, slipar, kajer, broar och vägar m. m. måste utföras omedelbart genom

departementets försorg. Jag förutsätter sålunda, att departementet bibeliålles,

under ledning av en byggnadsingenjör (stationsingenjör), vilken såsom nu

bör vara byggnadstekniskt utbildad specialingenjör vid mariningenjörkåren.

Förrådsverksamheten (varvsintendenturen) organiseras enligt samma principer,

som förutsatts såväl i 1924 års försvarsproposition som i försvarsutskottets

förslag, d. v. s. under ledning av varvsintendenten, marinintendent,

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

som ävenledes blir direkt anknuten till varvscliefen, dock självständigt beslutande

i verkställighetsfrågor, såsom vissa upphandlingar m. m. Såsom

uppbördsmän vid varvsförråden avses underofficerare i egenskap av förrådsförvaltare.

Orlogsstationen i Stockholm synes böra erhålla en organisation, som till

sina huvuddrag har följande utseende.

Ledningen av stationen anförtros åt en stationsbefälhavare, flaggman. Denne

blir samtidigt chef för underofficers- och sjömanskårerna, tillika beväringsbefälhavare.

Stationsbefälharen har till sitt omedelbara förfogande en militärexpedition

under ledning av en förste adjutant, biträdd av erforderligt antal officerare

m. fl., ävensom en civilexpedition under ledning av en stationssekr eter are,

marinintendent.

Omedelbart under stationsbefälhavaren i hans egenskap av kårchef lyda

kompanierna. Dessa äro till antalet 7, varav 6 stamkompanier i överensstämmelse

med sjömanskårens indelning i yrkesgrenar1) samt 1 beväringskompani.

Kompanierna förutsättas sammanförda sålunda, att för kompanitjänsten avses

endast 3 kompanichefer med expeditioner.

Stationens skolor ställas under ledning av en skolchef.

Den ekonomiska förvaltningen förenklas i jämförelse med den nuvarande

i så måtto, att stationskontoret jämte kassakontoret och stationsintendenturen

ställes under gemensam ledning av en marinintendent av kommendörkaptens

tjänsteklass, vilken förenar befattningarna såsom chef för stationskontoret

och stationsintendent. Denna förvaltningsmyndighet förutsättes bliva omedelbart

anknuten till stationsbefälhavaren, med föredragningsskyldighet men

med vidgad befogenhet i rena verkställighetsfrågor.

För hälsovården avses en förste läkare samt ytterligare en läkare för sjukvården

i kaserner och kvarter. Liksom vid Karlskrona station torde dessutom

värnpliktiga läkare böra tagas i anspråk för såväl hälsovården som

tandvården.

Gemensamt för station och varv avses en besiktningsman.

Vidare beräknas personal för radiostationer samt för rättsväsendet.

Verksamheten vid varvet i Stockholm förutsättes organiserad i huvudsak

på samma sätt som vid varvet i Karlskrona, dock med de inskränkningar i

avseende å organisationen och personalen, som betingas av skillnaden i

materielens omfattning och varvets belägenhet.

Med hänsyn till möjligheten att i större omfattning än i Karlskrona utlämna

byggnadsarbeten på entreprenad torde byggnadsdepartementet i Stockholm

kunna givas minskad omfattning med omedelbar anknytning till varvscliefen

såsom ett byggnadskontor. Detta förutsättes intaga ungefär samma

ställning som ekipagekontoret och varvskontoret, varigenom gemensamt utnyttjande

av tillgänglig skrivpersonal beräknas kunna medföra besparingar.

Byggnadskon toret förestås av en byggnadsingenjör.

*) Yrkesgrenen minmatros tillkommer i Stockholm utöver övriga å båda stationerna befintliga

fem yrkesgrenar
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

237

Kuiujl. Mnj:ts proposition nr 50.

Örlog sdepåerna i Göteborg ocli Gustavsvik böra, såsom 1924 års försvarsutskott

föreslagit, bibehållas, dock utan fredsbemanning för den senare. Då

verksamheten vid depån i Göteborg eldigt nu föreliggande förslag torde

komma att erhålla en något större omfattning än enligt utskottets förslag,

har jag räknat med en viss utökning i dess fredsbemanning.

I avseende å skeppsgosseinstitutionen ansluter jag mig till försvarsutskottets

förslag om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand. I samband härmed

förordar jag, att en utökning sker av numerären vid kåren i Karlskrona från

400 till 450 skeppsgossar samt att denna numerär vid inträffande vakanser

inom sjömanskåren må ökas med motsvarande antal skeppsgossar, dock

högst 100.

Särskilda organisationsfrågor vid stationerna.

För svar srevisionen uttalade på sin tid, att för bestridande av vissa tjänster

i sjömanskårens kaserner icke syntes nödvändigt att beräkna särskild personal,

då ifrågavarande tjänster torde vid sidan av den ordinarie tjänsten

kunna bestridas av personal från sjömanskårens skolor eller andra tjänstgöringsplatser

å stationen. Av samma skäl beräknades icke heller någon

särskild personal för tjänstgöring i stationens högvakt.

Min företrädare i ämbetet var också av den uppfattningen, att med den

begränsade tillgång på personal, man för framtiden hade att räkna med, det

bleve nödvändigt att organisera kaserntjänsten efter andra grunder än för

närvarande. Sålunda borde vissa kommenderingar, såsom veckohavande

officer eller underofficer o. s. v., dels återkomma tätare, dels förenas med

andra tjänster. Vidare borde, särskilt under sommarmånaderna, underofficerarna

kunna ersättas med korpraler och högbåtsmän och vakttjänsten för

övrigt organiseras så, att den krävde mindre personal än för närvarande.

Även jag är av den uppfattningen, att för kasern- och vakttjänstens bestridande

bör i så stor utsträckning som möjligt tagas i anspråk personal

från sjömanskårens skolor och från andra tjänstgöringsplatser, ävensom att

tjänsten bör organiseras så, att den kräver väsentligt mindre personal än

för närvarande. Vad särskilt angår Stockholms station, torde en sådan

organisation betydligt underlättas genom vidtagande av i det föregående för*

ordad koncentration av manskapets inkasernering.

Med anledning av 1924 års riksdags anhållan om förnyad utredning rörande

åtgärder till höjande av det fast anställda manskapets utbildning i

syfte att förbättra manskapsrekryteringen hava, såsom förut nämnts, särskilda

sakkunniga, de s. k. underofficerssakkunniga, tillkallats för verkställande

av berörda utredning. I avgivet betänkande och förslag hava dessa

sakkunniga med ledning av flottans skolsakknnnigas förslag av år 1921 i huvudsak

föreslagit följande beträffande utbildningen av sjömanskårens manskap.

Hekrytskolans ändamål borde fortfarande liksom hittills vara att bibringa

rekryterna den första militära yrkesutbildningen samt vid sidan därav och

i den utsträckning, tiden så medgåve, meddela dem undervisning i svenska

språket, matematik, fysik och kemi. Ur personaltillgångssynpunkt borde

Kasern

tjänsten.

Sjömans
kärens
skolor.

Underofficers
sakkunniga.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

rekrytskolan, som förutsattes omfatta en tid av 6 månader under första utbildningsåret,

anordnas antingen hela tiden ombord eller hela tiden i land

eller halva tiden i land och halva tiden ombord.

Korpralskolan borde hava till ändamål att bibringa eleverna de egenskaper,

färdigheter och kunskaper, som erfordrades, för att de skulle bliva dugliga

till tjänstgöring såsom korpraler vid flottan. Med hänsyn till att endast

omkring en femtedel av den årligen anställda manskapskontingenten (i medeltal

under senaste 10-årsperiod omkring 500 man) anmält sig för genomgående

av underofficersskolan, ansåge de sakkunniga, att av kostnadsskäl, och för

att icke personalkadrerna av sådan anledning skulle behöva ökas, det icke

borde ifrågakomma att — såsom de skolsakkunniga föreslagit — inrikta

korpralskolan på att jämväl utgöra en förberedelse för underofficersskolan.

Något sådant syntes ej heller vara erforderligt för främjande av rekryteringen,

alldenstund manskapet redan med den av de sakkunniga föreslagna

korpralsutbildningen skulle vinna stora fördelar och utsikt till civilanställning

efter anställningstidens slut. Dels erhölles en mångsidig praktisk utbildning,

som i det enskilda livet kunde komma de avgångna korpralerna till

nytta (såsom sjömän, radiomän, elektriker, eldare, verkstadsarbetare, skeppskockar

o. s. v.), och dels skulle fortfarande den förutsättningen gälla, att

godkännande betyg i korpralskolans artilleri-, signal-, torped- och minkurser

jämte 12 månaders tjänst å segelfartyg skulle medföra rätt till erhållande

av skepparbrev av 2. klass, samt godkännande avgångsbetyg från korpralsutbildning

såsom eldare rätt till erhållande av maskinistbrev av 3. klass.

Enligt de sakkunnigas förslag kunde korpralskolans längd begränsas till

5 månader, varigenom dylik skola kunde såsom för närvarande anordnas

såväl på vintern som på sommaren, en anordning som medförde besparingar

i personalbehovet. Korpralskolan borde förläggas till tredje utbildningsåret.

Under officer sskolans ändamål borde vara att, förutom bibringande av de

teoretiska kunskaper, som erfordrades för blivande underofficerare vid flottan,

jämväl meddela sådan undervisning, att examen i artilleriklassen kunde motsvara

skepparexamen av 1. klass och examen i min- och styrmansklassema

motsvara styrmansexamen samt examen i 1. årets maskinistklass 2. maskinistexamen

och i 2. årets maskinistklass 1. maskinistexamen vid navigationsskola.

Att, såsom de skolsakkunniga och svenska underofficersförbundet

föreslagit, uppställa godkänd styrmansexamen såsom villkor för befordran

till underofficer även för artillerimatroser syntes däremot icke tillrådligt,

dels enär härigenom avläggandet av examen i artilleriklassen skulle i så

hög grad försvåras, att antalet i denna examen godkända sannolikt skulle

komma att minskas i sådan omfattning, att rekryteringen av artillerikonstaplar

bleve otillräcklig, dels emedan i så fall en förlängning av undervisningen

i artilleriklassen med därav föranledd kaderökning bleve nödvändig.

För att bereda artillerimatroserna möjlighet att avlägga styrmansexamen

borde dock tillfälle lämnas dem i artilleriklassen, som frivilligt därtill anmälde

sig, att erhålla den kompletterande undervisning, som erfordrades för

nämnda examens avläggande.

s. 239 Kontrollera mot PDF

239

Kunyl. Maj:ta proposition nr ftO.

För ernående av de här uppställda malen för undervisningen i underofficersskolan

måste densamma göras två årig. Undervisningen borde försiggå

— förutom i en förberedande klass för däcksavdelningen — i en högre och en

lägre klass för samtliga avdelningar under sjätte och sjunde utbildningsåren

med avslutning i slutet av april vartdera året för samtliga avdelningar utom

för maskinavdelningen, vilken borde avslutas under senare hälften av juni.

Härigenom bleve korpralerna tillgängliga för sjökommendering under fjärde

och femte åren, vilket vore av stor betydelse dels för en rationell utbildning

av besättningarna å de större fartygen och dels för att undvika kaderökning

på grund av underofficersskolans förlängning med ett år. Den militära utbildningen

ävensom yrkesutbildningen borde förläggas till uiulerofficersskolans

lägre klass, medan den mera allmänna utbildningen borde förläggas till

högre klassen. De underofficersutbildningen tillhörande yrkesskolorna m. m.

borde inskjutas under sommartiden mellan underofficersskolans båda klasser.

Härigenom samlades underofficersutbildningen på en tid av omkring ett och

ett halvt år, vilket vore av flera skäl fördelaktigt.

Då avlagd examen i flottans underofficersskola för flertalet skulle anses

motsvara vissa examina vid navigationsskola, varigenom övergång till civilanställning

underlättades, och då det dessutom icke utan menlig inverkan

för sjötjänstgöringen och den därmed sammanhängande allmänna sjömannautbildningen

läte sig göra att förlänga underofficersskolan, kunde det icke

ifrågasättas att, på sätt av de sakkunniga föreslagits beträffande arméns

underofficersskolor, i flottans underofficersskola därjämte bibringa kunskaper

motsvarande realskolexamen. Genom skolans fördelning på två år och föreslagen

ökad undervisningstid borde dock undervisningen i vissa allmänbildande

ämnen kunna utvidgas utöver vad för närvarande vore förhållandet, och

fordringarna sålunda komma att närma sig de för realskolexamen gällande.

Civila lärare borde komma till användning i underofficersskolan i ämnena

svenska och engelska språken samt medel härför avses.

För att nedbringa kostnaderna för underofficersskolorna borde, då så

läte sig göra med hänsyn till elevantalet och lokalutrymmen, undervisningen

i nämnda skolor förläggas enbart till Karlskrona station.

I de sakkunnigas utredning deltagande representanter för flottans underofficerskår

hava i fråga om korprals- och underofficersskolorna föreslagit

en fullständigare anslutning till flottans skolsakkunnigas förslag än vad underofficerssakkunniga

ansett möjlig.

De principer för manskapsutbildningen vid flottan, som av de senast tillkallade

sakkunniga sålunda framlagts, synas mig ändamålsenliga och genomförbara

med avseende å såväl kostnaderna som personalbehovet, varför fördelning

av personalen för sjömanskårens skolor här utförts för en organisation

av manskapsutbildningen, uppgjord med ledning av nämnda sakkunnigas

förslag.

Det är dock tydligt, att här gjorda uttalanden rörande skolornas verksamhet

icke böra anses i allo bindande för utbildningens ordnande, utaii böra skolors

Personalrepresentanterna.

Departements

chefen.

s. 240 Kontrollera mot PDF

Hälso- och

sjukvården.

Nuvarande

organisation.

Försvars
revisionen.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

och kursers fördelning till olika år av tjänstetiden, kursernas längd och

kursplanernas omfattning m. m. givetvis bestämmas enligt grunder, som äro

bäst lämpade såväl ur utbildningssynpunkt som med hänsyn till vid flottan

rådande tjänstgöringsförhållanden.

Enligt nuvarande organisation bestrides den läkarvård vid flottans stationer,

som icke utövas vid flottans sjukhus i Karlskrona, respektive garnisonssjukhuset

i Stockholm, av särskilda med lön på stat avlönade marinläkare,

kommenderade dels såsom kasernläkare dels såsom distriktsläkare.

Vid vardera stationen finnes därjämte en förste läkare, som är i första hand

ansvarig för hälso- och sjukvården. Denne är, vad Karlskrona station angår,

även chefläkare å sjukhuset, vid vilket därjämte äro anställda 2 marinläkare

med lön på stat, en för vardera av medicinska och kirurgiska avdelningarna.

Distriktsläkarna, till antalet 2 vid vardera stationen, omhänderhava vården

av sjuka i kvarter, såväl av manskapet som ock av annan flottan tillhörande

militär och civilmilitär personal ävensom varvens och stationernas

daglönare.

Försvarsrevisionen uttalade på sin tid, att som fri läkarvård utom kasernerna

vore en förmån, som icke vore förutsatt i gällande avlöningsreglemente

och som ej heller hade någon motsvarighet vid armén, kunde distriktsläkarbefattningarna

— ehuru de vore av en viss betydelse för redovisningen

och kontrollen av i kvarter boende manskap, och ehuru flottans

personal genom en indragning skulle komma att förlora en sedan lång tid

tillbaka densamma tillkommande förmån — icke skäligen bibehållas. Yad

anginge daglönarpersonalen, borde enligt revisionens uppfattning kostnaderna

för dess sjukvård bestridas av vederbörande driftsanslag. Av dessa skäl

föreslogs indragning av de 4 distriktsläkarbefattningarna. I övriga hänseenden

ifrågasattes ingen väsentlig ändring i den bestående organisationen.

1924 års försvarsutskott beräknade icke heller några marinläkare såsom

distriktsläkare, och på grund av den betydligt minskade omfattning, som

Stockholms station förutsattes erhålla enligt utskottets förslag, ansåg utskottet,

att för bestridande av hälso- och sjukvården i övrigt vid örlogsdepån

i Stockholm vore tillräckligt med 1 marinläkare av 1. graden, vilken

samtidigt beräknades tjänstgöra i marinförvaltningens sanitetsavdelning och

ersätta en enligt nuvarande organisation därstädes tjänstgörande marinläkare

av 2. graden.

Med beaktande av de skäl, som anförts beträffande behovet av läkare för

vård och redovisning av i kvarter boende manskap och daglönare, har jag

beräknat behovet av läkare på följande sätt.

För Karlskrona station bör avses:

1 förste läkare samtidigt cliefläkare å flottans sjukhus, förste marinläkare,

2 sjukhusläkare, marinläkare av 1. graden,

1 biträdande sjukhusläkare, marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat,

samt

2 marinläkare av 1. graden för sjukvård i kaserner och kvarter.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Kung}. Maj-.ts proposition nr ■10.

För Stockholms stations vidkommande synes vid det förhållande, att förste

låkaren icke såsom i Karlskrona samtidigt är chefläkare å sjukhus, denne

jämväl i viss mån kunna bestrida tjänsten såsom kasernläkare. Därutöver

beräknas 1 marinläkare av 1. graden för sjukvård i kaserner och kvarter.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag, att stationskontoret och

kassakontoret sammanslås till ett gemensamt organ med benämning station.skontoret,

ävensom att till varvskontoret överflyttas varvets kassarörelse.

Den förordade sammanslagningen förutsätter givetvis även en förening

i lokalt hänseende, något som icke torde möta några större svårigheter.

Jag förutsätter vidare, att kassagöromålen skola koncentreras till vissa

kassadagar, varigenom det torde bliva möjligt att bättre utnyttja den för

kassaväsendet avsedda och i det föreliggande förslaget starkt beskurna

personalen.

Såsom jag redan förut omnämnt, ansluter jag mig likaledes till utskottets

förslag, att till marinförvaltningen överflyttas de s. k. sjörevisionerna, för

vilket ändamål jag dels avsett 2 marinintendenter, tjänstgörande i ämbetsverkets

revisionsavdelning, dels beräknat medel för avlönande av för granskningsarbetet

erforderlig extra personal.

De för närvarande å stationskontoren anställda expeditionsvakterna torde

kunna indragas. I deras ställe har jag beräknat 1 pensionerad underofficer

å vardera stationen för handhavande av stationskontorets förråd av skrivmaterialier.

De å kassakontoren anställda expeditionsvakterna torde böra

avses för de nu föreslagna stationskontoren.

I avseende å stationsintendcnturen har jag i likhet med försvarsutskottet

utgått från att de nuvarande förrådsintendenterna, vilka i egenskap av uppbördsman

handhava skötseln av beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden,

skola ersättas av stamunderofficerare i egenskap av förrådsförvaltare

till ett antal av 3 i Karlskrona och 2 i Stockholm.

Stationsintendenturens personalbehov i övrigt framgår av efterföljande tabell

över personalfördelningen.

Såsom jag ovan anfört, förutsättes, att stationsintendenturen i Stockholm

förbindes med stationskontoret sålunda, att chefen för stationskontoret samtidigt

är stationsintendent, och att den för nämnda organ beräknade intendenturpersonalen

tages i anspråk för utförande av gemensamma arbetsuppgifter.

Det är givet, att detta förutsätter beredandet av gemensam lokal,

vilket icke torde föranleda några svårigheter, då stationskontorets i Stockholm

lokal efter sjörevisionens frånskiljande torde vara tillräcklig att även

inrymma stationsintendentens expedition.

Den för stationsintendenturens vidkommande erforderliga civila personalen

förutsättes som hittills bliva avlönad från vederbörliga driftsanslag.

Av samma skäl, som anförts beträffande religionsvården vid armén, torde

man även för marinens vidkommande böra räkna med bibehållandet av de

befattningshavare, som med sin tjänst vid försvarsväsendet förena kyrklig

befattning vid marinen tillhörande kyrkoförsamling. För örlogsstationernas

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 häft. (Nr 50.) 224124 16

Den ekonomiska

förvaltningen

å stationerna

Pastoral

vården.

s. 242 Kontrollera mot PDF

Varvsdriften.

Försv arsr e visionen.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

242 Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

vidkommande innebär detta, att den nuvarande ecklesiastikstaten, för vilken

närmare redogöres under personalstaterna, kommer att i huvudsak bibehållas.

Särskilda organisationsfrågor vid varven.

Nu föreliggande beräkningar avse endast behovet å varven av sådan militär

och civilmilitär personal, vars avlöning utgår från avlöningsanslaget. Den

å varven anställda civila personalen, såsom verkmästare och mästare, ritare,

kontrollanter, kontorsskrivare och skrivbiträden, förmän och arbetare avlönas

från vederbörande driftstitlar och växlar i avseende å antalet allt efter det

förefintliga behovet. Från varvets stat, d. v. s. från anslaget till fartygens

underhåll, avlönas även den kategori militär personal, som benämnes »underofficerare

å månadslönarstat» och som utgöres av stam- eller pensionerade

underofficerare, vilka överförts från underofficerskårens stat till månadslönarstat

vid varvet. Till den civila personalen kunna också hänföras en del

såsom uppbördsmän tjänstgörande pensionerade underofficerare, som avlönas

från varvets stat.

Försvarsrevisionen uttalade på sin tid, att det för åstadkommande av en

ekonomisk varvsdrift bland annat vore nödvändigt att minska den del av

varvspersonalen, som vore sysselsatt i byrå-, bokförings-, renskrivnings- eller

liknande tjänst, eller med andra ord den personal, som icke utförde produktivt

arbete. Revisionen, som icke ansåg möjligt att i detalj beräkna en

dylik minskning, tog emellertid hänsyn till denna möjlighet vid beräknandet

av underliållsanslaget. Revisionen ansåg vidare, att samtliga å varvet tjänstgörande

underofficerare borde upptagas å underofficerskårens stat, i följd

varav den å varvets stat uppförda staten för underofficerare å månadslönarstat

kunde utgå. Slutligen beräknade revisionen ett antal för varvet avsedda

underofficerare i staten för pensionerad personal.

Yid uppgörande av beräkningen av anslaget till den flytande materielens

underhåll synes 1924 års försvarsutskott hava tillämpat det förfarande för

minskning av anslaget, som revisionen anvisat. Dock upptogos icke några

för varven avsedda pensionerade underofficerare å stat för pensionerad

personal.

I avseende å den civila personalen har jag vid beräknandet av anslaget

till fartygens underhåll tagit hänsyn ej mindre till de förordade ändringarna

i den nuvarande varvsorganisationen än även till möjligheten att, utöver vad

som under de senare åren genomförts, genom ytterligare inskränkningar i

fråga om den improduktiva personalen minska driftskostnaderna.

I likhet med försvarsutskottet anser jag, att personalkategorien »underofficerare

å månadslönarstat» bör upphöra och dess verksamhet övertagas

av underofficerare, vilka, liksom å alla övriga tjänstgöringsplatser är fallet,

kommenderas till tjänstgöringen i fråga. Genom införande av lämpliga bestämmelser

angående dylik kommenderings varaktighet med garantier mot

dess upphävande utan vederbörande varvschefs medgivande lärer tillräcklig

kontinuitet i varvstjänstgöringen kunna åvägabringas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fCungl, Maj:ts proposition nr 50. 24.''5

För de båda varvens behov liar jag ansett mig böra beräkna ett antal av

sammanlagt 12 pensionerade underofficerare, vilka upptagits i staten för

pensionerad personal. De tjänster, vartill dessa avsetts, äro alldeles särskilt

lämpliga att skötas av f. d. underofficerare.

Jag liar redan framhållit, att det av försvarsutskottet förordade, ursprungligen

av försvarsrevisionen framställda förslaget om inrättande av en militärteknisk

stab att biträda varvschefen i fråga om planläggningen av varfsdriften

icke bör komma till utförande. Visserligen kunde förverkligandet av nämnda

förslag förväntas medföra vissa fördelar, men å andra sidan torde den nuvarande

organisationen erbjuda tillräckliga möjligheter för ifrågavarande

uppgifters ändamålsenliga behandling, dels genom att den verksamhet, som

utövas av mobiliseringsingenjören vid ingenjördepartementet, bringas i nära

kontakt med varvschefen, dels genom utvidgning av den s. k. varvskommissionens

arbetsprogram till att omfatta varvsdriften i allmänhet berörande

frågor.

Den tidigare till sina huvuddrag angivna varvsorganisationen är i huvudsak

likformig å båda varven, vilket givetvis är av stor fördel.

Vid de nuvarande torped- och mindepartementen är den mera betydande

verksamheten vid varvet i Karlskrona förlagd till torpeddepartementet, där

tillverkning av torpeder äger rum, medan i Stockholm, varest tillverkning

av minor försiggår, mindepartementet kan sägas hava den större betydelsen.

Ett sammanförande å vartdera varvet av de båda departementen kan naturligtvis

medföra vissa svårigheter, som dock torde kunna överkommas. Det

sammanslagna departementets huvuduppgifter bliva i Karlskrona att tillverka

torpeder och i Stockholm att tillverka minor samt å båda varven att vårda

och underhålla varvets torped-, min- och radiomateriel m. m.

Ekipagedepartementets inskränkning till ett ekipagekontor torde icke möta

några större svårigheter. Frågan, på vad sätt den industriella verksamhet,

som för närvarande sorterar under ekipagedepartementet, bör överlåtas till

annat departement, torde icke inverka på den angivna organisatoriska förändringen

och torde därför få bero på framtida prövning.

Beträffande ingenjördepartementet har av liitt insedda skäl någon organisatorisk

inskränkning icke kunnat förutsättas.

Frågan om ändrad organisation av varvens förrådsverksamhet har under

de senare åren varit föremål för omfattande utredning, som dock icke lett

till framläggande av något slutgiltigt förslag till frågans lösning. För föreliggande

förslag till ny marinordning har frågan, som givetvis bör lösas

enligt de grunder, vilka bäst anpassa sig efter de båda varvens delvis olikartade

förhållanden, egentligen endast betydelse i den mån densamma berör

fördelningen av den militära och civilmilitära personalen, då den övriga

personalen avlönas från vederbörande driftsanslag. I detta hänseende har jag

förutsatt, att förrådsverksamheten kommer att ordnas efter de riktlinjer, som

marinmyndigheterna i allmänhet synas hava förordat, nämligen att förvaltningen

av allmänna förbrukningsartiklar förliigges till ett centralt varvsförråd

Varvens

centrala

ledning m. m.

Varvsdepar

tementen.

Förråds
verksam
heten.

s. 244 Kontrollera mot PDF

Skeppsgossekårens

förläggning.

244 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

och att artiklar av inventarie- eller teknisk natur, i den mån dessa icke anses

kunna redovisas av fartygens inventarieuppbördsmän, hänföras till särskilda

under vederbörande departement hörande förråd (departementsförråd och sjöin

strum en tfön ''åd).

Såsom uppbördsmän för de olika förråden skulle liksom vid stationerna

kommenderas stamunderofficerare i egenskap av förrådsförvaltare i stället för

såsom nu förrådsintendenter ur marinintendenturkåren. Ledningen av förrådsverksamheten,

innefattande även befogenhet att efter varvschefens direktiv

verkställa upphandlingar, skulle i fråga om det centrala varvsförrådet anförtros

åt varvsintendenturen och i fråga om departementsförråden åt vederbörande

departementschef resp. ekipagemästaren. Den rent formella kontrollen

av departementsförrådens redovisning torde böra under varvsckefen

utövas av varvsintendenturen eller varvskontoret.

Flottans poliskår.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag i fråga om minskningen

av flottans poliskår från nuvarande 51 beställningar till 16. Denna minskning

är visserligen högst betydande, men då det icke kan vara förenligt

med god hushållning att för ren vakttjänst använda för polistjänst avsedd

personal, vars avlönande medför jämförelsevis stora kostnader, finner jag

minskningen ur ekonomisk synpunkt berättigad. Detta innebär givetvis icke,

att den nödvändiga bevakningen å varven skall eftersättas, men för densamma

bör tagas i anspråk militär personal, vars avlönande drager mindre kostnad

och vilken personal dessutom är användbar för andra ändamål. Yid uppgörandet

av personalfördelningarna har hänsyn tagits till behovet av dylik

bevakningspersonal.

Särskilda organisationsfrågor beträffande skeppsgosseinstitutionen.

Såsom ovan anförts, ansluter jag mig till det av 1924 års försvarsutskott

framlagda förslaget om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand. I

samband härmed förordar jag, att kåren i Karlskrona ökas från 400 till 450

skeppsgossar samt att numerären vid inträffande vakanser i sjömanskåren

må ökas med motsvarande antal skeppsgossar, dock högst 100.

Det har tidigare varit ifrågasatt, att vid dylikt sammanförande av de båda

nuvarande skeppsgossekårerna till en kår i'' Karlskrona förlägga densamma

till Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissement vid Gräsvik under

förutsättning av regementets indragning.

Såsom i annat sammanhang anförts, förutsätter jag visserligen, att ifrågavarande

regemente skall indragas, men samtidigt skulle annan permanent

förläggning av infanteri till Karlskrona äga rum. Ehuru grenadjärregementets

nuvarande etablissement icke behöver i sin helhet tagas i anspråk för sistnämnda

förläggning, torde icke böra ifrågasättas att dit jämväl förlägga

skeppsgossar, då nämligen dylik blandad förläggning av skeppsgossar och

s. 245 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts proposition nr 50.

245

vuxet manskap icke kan anses vara lämplig och även blivit vid tidigare

tillfällen bestämt avstyrkt av marinens myndigheter. Vid sådant förhållande

torde skeppsgossekåren böra förbliva förlagd i sin nuvarande kasern och

eventuellt bristande utrymme ersättas antingen genom en tillbyggnad eller

ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Behovet av militär personal för skeppsgossekåren framgår av efterföljande

personalfördelning.

Den för skeppsgossekåren och dess skolor erforderliga civila personalen

har jag beräknat sålunda:

1 rektor,

8 ordinarie ämneslärare,

4 extra-ordinarie ämneslärare,

3 lärare i slöjd samt

timlärare lör ett beräknat antal av 31 veckotimmar.

Personalens fördelning till stationer och varv, örlogsdepå samt

skeppsgosseinstitutionen.

I överensstämmelse med vad som tidigare anförts, har jag låtit uppgöra

följande tabeller beträffande personalens fördelning å olika tjäustgöringsplatser

å stationer och varv, örlogsdepå samt skeppsgosseinstitutionen.

Skeppsgosse
kårens
personal.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Karlskrona: stationen utom varvet.

Officerare

Civilmilitära

Under-

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

flaggkorpraler

och

meniga

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofncerare

Reservofficerare

IF. d. stam med arvode

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Reservunderofficerare

m. fl.

F. d. stam med arvode

Korpraler (högbåts- män)

Yrkesutbildade

Stamrekryter och

värnpliktiga

Vinterfördelning.

Stationsbefäl- liavare med ex- peditioner .........

1

i

i

2

4

2

i

5

Kårchef, tillika be- värin gsbefälha- vare, med expe- ditioner ............

i

2

-

1

7

1

2

1

6

Kompanitjänsten:

1. artilleri komp..

_

_

1

_

_

__

_

_

_

3

_

1

3

_

3

1. signalkomp. ...

—

—

1

—

—

-

—

“

—

—

4

—

1

3

—

3

1. ekonomikomp.

\

1

1

2

1

3

3.

1. bantv.-komp...

1. eldarekomp....

)

_

_

_

_

_

_

—

—

3

_

1

3

—

o

O

| 1. bevärings-

komp............

1

4

3

3

Kaserntjänsten ...

—

i

__

—

—

__

—

—

—

—

—

15

_

16

16

60

Sjömanskårens

skolor:

skolchef m. fl. ...

1

‘13

__

2,4

4

10

underofficers- skola ............

4

i

1

12

_

190

_

korpralskola......

—

—

7

—

—

—

—

—

—

—

—

10

—

—

—

200

—

rekrytskola .....

—

__

3

—

—

—

—

-

—

—

10

—

~

20

—

3 80

yrke skurs erm. m.

—

—

—

—

6

—

e

—

—

4

—

—

—

70

—

Hälso- och sjuk- vården .............

-

4;4

2

_

2

_

Rättsväsendet......

—

—

—

—

—

—

—

_

—

2

—

—

3

—

12

Stationskontoret...

—

—

—

—

—

—

—

6

—

—

—

2

—

1

1

—

4

Stationsinten den- j turen ...............

_

4

b/ 3

_

_

3

4

| Besiktningsinstitu- i tionen...............

1

1

_

_

2

Radiostationerna..

—

—

°)1

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—

—

3

3

—

Summa

1

4

21

-

i

C

14

6

6

4

92

—

9

260

290

198

Avgår sjökommen- derade sommar- tid .................

1

12

i

1

47

190

150

146

i Sommarfördelning.

1

3

15

—

—

—

6

13

6

6

4

45

—

9

70

140

52

*) 1 äldste instruktionsofticer, 1 gymnastikoflieer och 1 skjutoföccr.

а) därav 1 uppbördsman, 1 expeditionsunderofticer och 1 rustmästare.

8) förutom för detta antal är instruktionspcrsonalen beräknad för sådana värnpliktiga, vilka redovisas

under resp. tjänstgöringsplatser å stationer och varv, men som förutsättas i rokrytskolan erhålla

en avkortad militär utbildning.

4) därav 2 värnpliktiga tandläkare.

5) förrå ds förval t are.

б) tillika tjänstgörande vid sjömanskårens skolor.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts proposition nr 50. 247

Stockholm: stationen utom varvet samt Göteborgs örlogsdepå. *)

Officerare

Clvilmllltära

Undei

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

intf.

Marin-

int.

Marin-

läk.

flaggkorpraler

och meniga

-

Flaggmän

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerare

Reservofficerare

F. d. stam med arvode

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

i Reservunderofficerare

in. fl.

F. d. stam med arvode

Korpraler (högbåts- män)

Yrkesutbildado

QO

&!

fl

||i

££ o"

<§'' N i

» o i

a

M

!

Vinterfördelning.

Stationsbefäl- havare, tillika

kårchef och be- väringsbcf al- lia vare .....i.......

i

i

2

2

6

2

3

2

8

Kompanitjänsten:

2. artillerikomp..

2. signalkomp. ...

1

5

1

3

2

2. minkomp.......

2. ekonomikomp.

2. hantv.-komp...

1

1-

1

5

1

3

2

2. eldarekomp....

2. bevärings- komp.............

1

1

3

3

2

Kaserntjänsten ..

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

11

—

—

12

32

20

Sjömanskårens

skolor:

skolchef m. fl. ...

i

‘)3

s) 3

4

6

underofficers- skola ............

korpralskola.....

—

—

4

—

—

—

—

--

—

—

—

7

—

—

—

100

rekrytskola......

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

10

—

s)40

yrkeskurser m. m.

—

—

—

—

—

—

4

—

4

—

—

3

—

—

—

40

—

Hälso- och sjuk- vården .............

2

‘)3

1

2

3

Rättsväsendet......

1

1

—

2

Stationskontoret...

Stationsintenden-

!-■

7

6)3

1

3

2

turen ...............

Besiktningsinstitu- tionen...... ......

1

1

2

Radiostationerna:

Stockholm.........

»)1

1

2

2

Gotland............

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

—•

—

3

3

—

Göteborgs örlogs- depå ...............

—

_

1

_

_

•_

_

_

_

—

—

4

—

—

5

6

26

Summa

i

3

17

—

—

—

4

9

4

2

3

59

—

5

54

188

112

Avgår sjökommen- derade sommar- tid ...................

_

1

8

l

26

14

101

80

Sommarfördelning..

i

2

9

—

—

—

4

8

4

2

3

33

—

5

40

87

32

*) 1 äldste instruktionsofficer, 1 gymnastik- och 1 skjutofficer.

2) 1 uppbördsman, 1 expeditionsundorofficer och 1 rustmästare.

s) förutom för detta antal är instruktionspersonalen beräknad för sådana värnpliktiga, vilka redovisas

under resp. tjänstgöringsplatsor å stationer och varv, men som förutsättas i rekrytskolan orhålla

en avkortad militär utbildning.

4) därav 1 värnpliktig tandläkare.

5) därav 2 förrådsförvaltare.

6) tillika lärare i sjömanskårens skolor.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Karlskrona: varvet.

Officerare

Civilmilitära

Under- officerare och

flaggkorpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

2

OQ

<3

3

Kommendörer och

kommendörkapten er

Kaptener och

subalternofficerare

Reservofficerare

F. d. stam med arvode

Stam

Värnpliktiga

co

c-t-

p

B

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Reservunderofficerare

m. fl.

F. d. stam med arvode

Vinterfördelning.

Varvschef med

kansli...............

i

i

2

Varvskontor........

—

_

—

_

..

_

_

2

__

_

_

_

Ekipagekontor

med sjöinstru- mentförråd och

sjöreserv .........

—

i

2

—

—

—

—

—

_

—

—

‘)14

_

i

Varvsintendentur

med förråd .......

—

—

—

—

_

—

_

2

_

_

_

3) 3

Artillerideparte-

mentet ............

—

i

2

—

—

—

—

—

—

_

>)6

_

2

Torped- och min-

departementet ...

—

i

4

—

—

2

—

—

—

—

—

‘) 6

—

2

Ingenjördeparte- mentet ..........

_!

4)

11

5

2

Byggnadsdeparte- mentet .........

J

1

i

Fartyg å varvet...

_

—

—i

—

—

—

—

—

-1

-

—

65

—

—

Summa

—

4

9

—

—

14

—

6

_

—

100

—

7

Avgår sjökommen-

derade sommar-

!

tid............

—

1

2

~

—

—

—

-

—

-

54

—

Sommarfördelning.

-

3

7

-

14

—

6

—

—

46

—

7

Korpraler

och meniga

a)25

i

lOj 80!

J -!

39 35

65! 50

25| 20

84

1 Oi

40! 301 74|

*) därav 1 förrådsförvaitare.

a) därav erforderligt antal för varvets bevakning.

s) förrådsförvaitare.

4) därav 1 verkstadsingenjör, 2 elektroingenjörer och 1 kemist.

Stamrekryter och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuuyl, Maj:ts proposition nr 30.

24! >

Stockholm: varvet.

Officerare

Civllmllltära

Under- officerare och

flaggkorpralei

Korpraler

Stam

Reserv

Marin- ing.

Marin-

int.

Marin* *)

läk.

och

meniga

2

5"

crq

q§

B

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subalternofficerarc

w

co

09

O

H

<

O

P5

n

ce

•-1

so

•i

co

! F. d. stam med arvode

GG

P

B

Värnpliktiga

GG

1

<

p:

a

ö

•o

£

cn''

p

Stam

Värnpliktiga

GG

P*

a

CO

09

(8

H

-1

0 1

«

» 3

3

(0

CO

te

CO

1 F. d. stam med arvode

Korpraler (högbåts- män)

Yrkesutbildado

Stamrekryter och

värnpliktiga

Vinterfördelning.

Varvschef med kan- sli ....................

i

i

2

i

3

Varvskontor .......

2

Ekipagekontor

med sjöinstru- mentförråd och

sjöreserv ..........

2

i> h

i

20

10

50

B vgffnadskontor..

j

Varvsintendentur

med förråd......

2

3; 2

4

Artillerideparte- mentet ............

i

1

_

’) 3

_

i

_

_

_

Torped- och minde- partementet ......

i

3

_

i

_

_

_

_

_

‘)6

_

i

_

_

_

Ingenjördep arte - mentet ............

_

4)8

_

_

4

_

2

_

_

Fartyg å varvet...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

43

—

—

30

26

—

Summa

—

3

7

—

—

10

—

6

—

—

69

—

5

51

40

53

Avgår sjökommen- derade sommar- tid ...................

—

1

1

—

—

—

—

1

—

—

39

—

—

26

9

—

Sommarfördelning .

—

2

6

—

—

10

—

5

—

—

—

34

—

5

25

31

53

1) därav 1 förra ds förvaltare.

*) därav erforderligt antal för varvets bevakning.

3) förrådsförvaltare.

4) därav 1 verkstads- och 1 elektroingenjör.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammanställning rörande stationer, örlogsdepå ocli rån-.

Officerare

Clvllmllltära

Under- officerare och

flaggkorpraler

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin- int.

Marin-

läk.

och meniga

2

P*

tn

ers

3

p:

e

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

8 n balter n officerare

Reservofficerare

F. d. stam med arvode

Stam

<

p:

N

a

ct-

p

GQ

ert

K

3

Värnpliktiga

GC

p"

3

Värnpliktiga

Stam

ce

00

CO

3

a

3 l

a

“3

CO

CO

H

P

ce

F. d. stam med arvode

Korpraler (högbåts- man)

Yrkesutbildade

Stamrekryter och

värnpliktiga

Vinterfördelning.

Karlskrona station

i

4

27

i

6

14

6

6

4

92

9

260

290

198

Stockholms station

samt Göteborgs

örlogsdepå.........

i

3

17

4

9

4

2

3

59

5

54

188

112

Summa

2

7

44

—

-

i

10

23

10

8

7

151

—

14

314

478

310

Karlskrona varv ...

—

4

9

_

_

14

_

6

_

_

_

100

_

7

65

50

84

Stockholms varv ...

—

3

7

—

—

10

—

6

—

—

—

69

—

5

51

40

53

Summa

—

7

16

-

—

24

—

12

—

—

—

169

—

12

116

90

137

Summa för statio- ner, örlogsdepå

och varv .........

2

14

60

25

10

35

10

8

7

320

26

430

568

447

Sommarfördelning.

Karlskrona station

1

3

15

6

13

6

6

4

45

9

70

140

52

Stockholms station

samt Göteborgs

örlogsdepå .......

1

2

9

4

8

4

2

3

33

5

40

87

32

Summa

2

5

24

—

—

-

10

21

10

8

7

78

—

14

110

227

84

Karlskrona varv ...

—

3

7

_

_

14

_

6

_

__

_

46

_

7

40

30

74

Stockholms varv...

—

2

6

—

—

10

—

5

—

—

-

34

—

5

25

31

53

Summa

—

5

13

—

—

24

—

11

—

—

—

80

—

12

65

61

211

Summa för statio- ner. örlogsdepå

och varv .........

2

10

37

-

24

10

32

10

8

7

158

26

175

288

211

s. 251 Kontrollera mot PDF

KuikjI. Maj; t k proposition nr 50. 251

Skeppsgosgeinstitiitloncn.

Officerare

Clvllmilltära

Under

-

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

liik.

flaggkorpralei

och

meniga

*Tj

P

er;

3

jo:

3

Kommendörer och

kommendörkaptener

01

3

er jr

p ^

— P

cd X-

3 §

O o

S"1

f? s

-I

P - -i

CD

Reservoffieerare

F. d. stam med arvode

in

p

Värnpliktiga

in

p

<■*

p:

M

7T

rrf-

er;''

p

in

p

P.:

►1

3

1EL

TT

jT

P

in

p

CD

03

CD

3

3 o-

CD

.* 3

er.

CD

CD

P

F. d. atam med arvode

W

0

•3

P_

3 3

p:^..

3 3*

O:

=§•

po

e+

01

1

Yrkesutbildadc

in

, p

i-, s

*-t -t

a cd

pr-

»S

r? o

ep ^

v o

Vinterfördelning.

i

Chef med expedi- tion ..................

_

i

•

2

Kompanitjänsten...

—

—

3

—

_

—

—

—

—

—

—

3

—

i

3

—

—

j Instruktionsperso-

nal ..................

_

7

_

_

_

_

_

_

_

_

24

_

_

_

_

_

! Kaserntjänsten.....

-

ti

-

7

10

20

Summa

—

5 10

—

3f>

—

i

10

10

20

! Avgår sjökommen- derade sommar- tid...................

i

10

—

—

34

—

8

10

15

i Sommarfördelning..

—

—

1

—

i

2

■

5

*) därav 1 gymnastikofticcr och 1 skjutoffiecr.

8. Övrig tjänstgöring.

Flygvapnets utbildningskurser.

Båsom i det föregående blivit omförmält, föreslår jag, att flygvapnet erhåller

en fristående organisation vid sidan av försvarets nuvarande båda

huvudgrenar, armén och marinen. I följd härav kommer viss personal från

mariuen att uppföras på flygvapnets stater och sålunda icke att ingå i den

för flottans (eller kustartilleriets) organisation beräknade personalen.

Den personal däremot, som avses att undergå utbildning vid flygvapnet

för att därefter helt övergå till detsamma för ett antal år, men som icke

under nämnda utbildning anses kunna upptagas på flygvapnets stater, måste

givetvis tagas i betraktande i förevarande sammanhang.

I samband med behandlingen av flygvapnets organisation torde jag få

närmare redogöra för de grunder, enligt vilka förenämnda utbildning bör

anordnas och personal av flottan för ändamålet kommenderas. För utbildning

eller tillfällig tjänstgöring vid flygvapnet avser jag i huvudsaklig överensstämmelse

med 1924 års försvarsutskotts förslag 22 officerare, 10 underofficerare

eller flaggkorpraler och 9 korpraler, uppförda å flottans stater.

I detta samband torde få erinras om att jag — såsom närmare framgår

av redogörelsen för flygvapnet — förutsätter, att de på flygvapnets stat upp

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Kungl, Maj.ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

tagna officerarna och underofficerarna i allmänhet rekryteras genom passage

från arméns och marinens kårer, varest de kvarstå över stat. Det antal av

ifrågavarande personal, som på så sätt i regel bör rekryteras genom passage

från marinen har jag beräknat till 3 ä 4 regementsofficerare, 20 kompaniofficerare

och 21 underofficerare, varav 2 ä 3 regementsofficerare, 16 kompaniofficerare

och 16 underofficerare från flottan.

Särskild utbildning.

För utbildning vid gymnastiska centralinstitutet avser jag under vintermånaderna

2 officerare och för tjänstgöring vid infanteriskjutskolan under

sommarmånaderna likaledes 2 officerare.

I den man tillfälle därtill kan beredas, böra dessutom officerare kommenderas

till tjänstgöring utrikes. Dessa officerare upptagas å respektive

tjänstgöringsplatser.

Vidare beräknar jag, att årligen högst (5x2=) 10 korpraler åtnjuta stipendier

för avläggande av examen i och för vinnande av inträde i sjökrigsskolan

samt högst 5 korpraler genomgå navigationsskola.

Personal från flottan till kustfästningarna,

basom befälhavande amiral och kommendant i Karlskrona tjänstgör enligt

nuvarande organisation en flaggman, vilken samtidigt bestrider befattningen

som stationsbefälhavare vid flottans station i Karlskrona.

basom stabschef hos befälhavande amiralen i Karlskrona är för närvarande

beräknad en regementsofficer från flottan.

Enligt nuvarande organisation är vidare följande civilmilitära personal

avsedd för tjänstgöring vid kustartilleriet, nämligen

a) Marinläkare:

i Vaxholms fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, och

1 marinläkare såsom biträdande läkax-e,

i Karlskrona fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare och

1 marinläkare såsom bitriidande läkare samt

i Älvsborgs fästning:

1 marinläkare såsom kårläkare.

b) Marinintendenter:

i Vaxholms fästning:

1 marinintendent såsom fästningsintendent,

1 » » tygintendent,

1 » » x-egementsintendent och

1 »■ » biträdande regementsintendent,

i Karlskrona fästning:

1 marinintendent såsom tygintendent,

1 » » regementsintendent och

• » » biträdande regementsintendent,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts proposition nr !)(), 258

i Älvsborgs fästning:

1 marinintendent såsom kårintendent.

Beträffande befattningen befälliavande amiral förutsätter jag ingen ändring

i nuvarande organisation.

Börande den civilmilitära personalen avser jag i överensstämmelse med

den av mig föreslagna organisationen 1 marinläkare och 2 marinintendenter

för vardera av Karlskrona och Vaxholms fästningar. Vid behandlingen av

kustartilleriet torde jag få redogöra för de befattningar, denna personal avses

att bestrida.

Flottans musikpersonal.

Flottans musikorganisation är så tillvida olik motsvarande organisation

vid armén, att musikpersonalen icke är beräknad uteslutande för utförande

av musik och hornblåsning, utan jämväl för expeditionstjänst och utförande

av skrivgöromal m. m. För vinnande av befordran till musikunderofficer

kräves, i motsats till vad förhållandet är vid armén, godkänd examen i

underofficersskola (ekonomiklass). Vidare förefinnes den olikheten, att musikledarna

(musikdirektörerna), som ursprungligen endast hade till uppgift att

»inöva hornblåsare och trumslagare» bland skeppsgossarna, men efterhand

övergått att därjämte bliva ledare för musikkårerna, icke äro ordinarie beställningshavare,

utan anställda medelst kontrakt mot åtnjutande av arvode,

vilket från och med år 1923 utgår enligt 4. lönegraden för underofficerare,

dock efter närmast lägre löneklass än för motsvarande ordinarie beställningsliavare.

Slutligen förfogar flottan icke över egna instrument och musiktillbehör,

utan dylika ställas till disposition av enskilda sammanslutningar,

de s. k. musikkassorna, delvis mot, delvis utan ersättning av kronan.

Försvarsrevisionen anförde beträffande flottans musikpersonal i huvudsak

följande.

Musikpersonalen vore allt fortfarande nödvändig för signalblåsning, och

en särskild musikorganisation vore jämväl erforderlig för utförande av harmonimusik.

Detta vore nämligen ur tjänstesynpunkt påkallat, såväl för uppfyllande

av flottan påvilande representationsplikter som ock för beredande

av förströelse och vederkvickelse åt personalen m. m. Den nuvarande an

ordningen med musikpersonalens användande även för andra ändamål syntes

i stort sett lämplig. Som hittills borde det ankomma på Kungl. Maj:t att

efter tjänstens krav fastställa indelningen av underofficers- och sjömanskårerna

i yrkesgrenar och därvid även bestämma antalet musikkonstaplar

och hornblåsare.

De årliga kostnaderna för instrument m. m. för tillhopa 4 musikkårer om

9 man jämte ersättningspersonal beräknades till 5,000 kronor, vilket belopp

borde uppföras under anslaget till kasernutredning m. m.

För den militärt nödvändiga musiken erforderliga instrument m. m. borde

från musikkassorna övertagas och underhållas av kronan, varigenom musikkassornas

verksamhet kunde inriktas på att främja sådan musik, som, ehuru

icke ur militär synpunkt strängt nödvändig, dock vore av betydelse för

Departements
chefen.

Nuvarande

organ isation.

Försvars
revisionen.

s. 254 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskottets

förslag.

Departements
chefen.

254 Ktmgl. Maj:ts proposition nr 50.

höjandet av militärmusiken överhuvudtaget och intresset bland musikpersonalen.

Kekryteringen av musikpersonalen borde såsom hittills huvudsakligen ske

från skeppsgossekåren.

I fråga om musikledarna syntes det vara med rättvisa ooh billighet överensstämmande,

att dessa erhölle en säkrare ställning än de för närvarande hade,

varför i staten borde uppföras tvenne beställningar med benämning musiklöjtnant

och med avlöning lika med löjtnant.

1 1924 års försvarsproposition upptogs i huvudsak försvarsrevisionens förslag,

dock att musikledarna uppfördes med avlöning enligt 4. lönegraden för

underofficerare. Forsvar sutskottet anslöt sig till propositionen, men beräknade

endast en musikledare, musikdirektör å Karlskrona station.

Även jag anser, att en musikorganisation för flottan alltjämt är nödvändig

såväl för signaltjänsten som ock för utförande av musik i land och ombord.

Att musikpersonalen samtidigt användes för annan tjänst måste betraktas

som en fördel för statsverket, men förutsätter givetvis, att tjänstgöringen

ordnas så, att en dylik dubblering låter sig praktiskt genomföras.

Yad antalet musikkårer angår, förutsätter jag, att 4 dylika böra finnas —

en vid vardera stationen och 2 för sjöstyrkorna — av den sammansättning,

som på mest ändamålsenliga sätt anpassas efter personal tillgången och förhållandena

i övrigt.

Såsom musikledare beräknar jag 1 musikdirektör vid vardera stationen

med avlöning lika med löjtnant.

Ehuru i den nu föreslagna organisationen skeppsgossekåren i Marstrand

indrages, torde man för rekryteringens vidmakthållande liksom för närvarande

böi-a räkna med ett visst antal skeppsgossar såsom musikelever, förlagda i

Stockholm, mén i den nya organisationen tillhörande skeppsgossekåren i

Karlskrona.

Slutligen förutsätter jag, att, såsom utskottet föreslagit, statsverket skall

från musikkassorna övertaga erforderliga instrument m. m., för vilket ändamål

jag i kostnadsberäkningarna under anslaget till kasernutredning upptagit en

årlig kostnad av 4,000 kronor.

På grund av vad jag ovan anfört bör såsom musikpersonal beräknas

2 musikdirektörer med lön på stat enligt 2. lönegraden för officerare.

Övrig musikpersonal är i det föregående beräknad å vederbörliga tjänst
göringsplatser

i land och ombord.

8 a in m n n f a 11 n i n g.

I enlighet med vad sålunda anförts, avses för »Övrig tjänstgöring» — bortsett

från ovannämnda 2 musikdirektörer — följande militära och civilmilitära

personal vid flottan.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

övrig tjänstgöring.

255

Officerare

Clvllmllitära

Underofficera- re och flagg- korpraler

Korpraler

Stum

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och

meniga

Fördelning året

runt.

Flaggman

Kommendörer och

kommendörkaptener

Kaptener och

subaltern officerare

Reservofficerare

F. d. stam med arvode

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Reservunderofficerare

m. fl.

F. d. stam med arvode

3*

Tf} O

er* -i

e.

s£. ®

Yrkesutbildade

Stamrekryter och

värnpliktiga

Flygvapnets utbild

ningskurser ......

22

—

_

_

10

_

_

9

Särskild utbildning

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15

—

—

Kustfästningarna..

_

1

—

—

4

2

—

—

—

—

—

—

—

Summa

—

-

25

—

—

—

—

4

i 2

_

10

-

-

24

—

—

9. Sammanfattning av den militära och civilmilitära personalens

samt de värnpliktigas fördelning i fredstid.

Den enligt här förut angivna grunder beräknade fördelningen i fredstid

av den militära och civilmilitära personalen samt de värnpliktiga vid flottan

framgår av efterföljande tabell.

Officerare

Clvllmllitära

Under

-

officerare

Korpraler

Stam

Reserv

Marin-

ing.

Marin-

int.

Marin-

läk.

och flagg- korpraler

och meniga

*3

o

OJ

Reservofficerare

Cl,

GG

Flaggman

B 2

B a

2 3

a cd

CL B

o: pu

"1 o:

cd

«rt-

® o

a cd

Kaptener och

lbalternofficerar

00

c"t-

P

a

g

CD

CL

P

•-<

<

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

Värnpliktiga

Stam

®

<

a

3 %

®

P 2- 3

CD

®

hl

CD

P

s

3

®

CL

P

•-»

■<

Korpraler

(högbåtsmän)

Yrkesutbildade

tamrekryter oel

värnpliktiga

Vinterfördelning.

3 *

®

O

►i

Q

CL

O

Marinens centrala

myndigheter m.fl.

2

15

56

—

2

12

—

9

2

—

8

—

6

3

—

8

Sjöstyrkorna.........

Stationer, depå och

1

12

103

10

—

8

—

8

22

7

487

—

—

583

597

950

varv................

2

14

60

—

—

25

10

35

10

8

7

320

—

26

430

568

447

Skeppsgosseinsti-

10

10

20

tutionen............

—

1

10

35

—

1

Övrig tjänstgöring

—

25

—

—

—

—

4

—

2

-

10

—

-

24

—

—

Summa

5

42

254

10

2

45

10

56

10

34

14

860

-

33

1050

1 175

1)

1425

Sommarfördelning.

Marinens centrala

myndigheterm.fi.

2

12

16

—

2

12

—

9

—

2

—

8

—

6

3

—

8

Siöstyrkorna.........

1

20

176

10

—

9

—

11

—

22

7

683

35

—

846

887

1 586

Stationer, depå och

varv.................

2

10

37

_

_

24

10

32

1C

8

7

158

—

26

175

288

211

Skeppsgosseinsti-

1

1

5

tutionen............

—

2

—

Övrig tjänstgöring

—

—

25

—

—

—

—

4

—

2

—

10

—

—

24

—

—

Summa

5

42

254

10

2

45

10

56

10

34

14

860

35

33

1050

1 175

2)

1810

*) Därav 900 värnpliktiga.

*) Därav 135 i april karlskrivna skeppsgossar och en ökning av vinterns värnpliktskontingent om

900 med 250 till 1 150.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Departementschef

tn.

2 56

10. Flottans personalstater.

Officerskåren.

Organisation.

Jämlikt nuvarande organisation består flottans officerskår enligt stat av:

5 flaggman,

9 kommendörer,

22 kommendörkaptener av 1. graden,

22 kommendörkaptener av 2. graden,

131 kaptener,

110 löjtnanter samt

55 underlöjtnanter och fänrikar,

eller sammanlagt 354 officerai-e.

Härtill kommer å försvarsdepartementets stat uppfört arvode för chefen

för sjöförsvarets kommandoexpedition. Denna befattning är avsedd att i

regel bestridas av en kommendör, vilkens lön å officerskårens stat inbesparas

under den tid, förordnandet varar.

I enlighet med de gjorda beräkningarna rörande personalbehovet vid

mobilisering erfordras vid flottan ett antal av 301 officerare. Häri ingå de

officerare, till antalet 22 i fredstid och 35 efter mobilisering, vilka —- kvarstående

å flottaiis stat — avses att för utbildning eller annan tillfällig tjänstgöring

kommenderas till flygvapnet.

Med hänsyn till förslaget att bibehålla flottans anläggningar i Stockholm

såsom örlogsstation torde det i nuvarande stat upptagna antalet flaggmän,

nämligen 5, böra kvarstå oförändrat.

I likhet med 1924 års försvarsutskott beräknar jag å flottans stat ett

antal av 7 kommendörer. Det återstående behovet av regementsofficerare,

utgörande 35 beställningar, understiger med nio det nuvarande antalet

kommendörkaptener. Jag anser, att minskningen i antalet dylika beställningar

vid flottan bör drabba de båda kommendörkaptensgraderna ungefärligen

lika, och upptager sålunda (22 — 5 =) 17 kommendörkaptener av 1.

graden och (22 — 4 =) 18 kommendörkaptener av 2. graden.

Kaptens- och subalternofficersbeställningarna synas böra fördelas på 110

kaptens-, 98 löjtnants- och 46 underlöjtnants- eller fänriksbeställningar.

Å flottans stat för officerskåren böra sålunda uppföras följande antal beställningar

:

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener av 1. graden,

18 kommendörkaptener av 2. graden,

110 kaptener,

98 löjtnanter och

46 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 50. 257

Förutom dessa beställningar har jag å försvarsdepartementets stat upptagit

arvode till en chef för sjöförsvarets kommandoexpedition (kommendör)

Såsom tidigare omförmälts, förutsätter jag, att utöver ovannämnda beställningar

ett visst antal officerare, i regel 5 kommendörer eller kommendörkaptener

(i stället för en av dem eventuellt en flaggman) samt Hi kaptener

eller löjtnanter skola — kvarstående över stat i flottans officerskår — vara

genom passage överflyttade till flygvapnets stat.

I likhet med försvarsutskottet anser jag, att det till innehavaren av befälhavande

amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona utgående

arvodet om 3,4H() kronor bör bibehållas, medan det årliga tillägget till lön

åt bestiillningshavare, som utan att åtnjuta flaggmans lön förordnas att upprätthålla

vissa för flaggmän avsedda befattningar, icke torde vara erforderligt.

Såsom av det föregående framgår, förutsätter jag, att fortfarande såsom

hittills bör i spetsen för vartdera av flottans varv i Karlskrona och Stockholm

ställas en med varvsdriften väl förtrogen officer med i stort sett samma

befogenhet och ansvar i fråga om reglerandet av varvens arbeten som för

närvarande. Med hänsyn till det störa ekonomiska ansvar, som påvilar varvscheferna,

anser jag, att desamma — vilka beräknas uppbära kommendörs lön

på stat — böra komma i åtnjutande av särskilda arvoden. Dessa har jag i

kostnadsberäkningarna upptagit till enahanda belopp som på sin tid försvarsrevisionen

eller 1,800 kronor åt varvscliefen i Karlskrona och 900 kronor åt

varvschefen i Stockholm.

Försvarsutskottet har beräknat ett antal av 3 arvoden till pensionerade

officerare, vilka vore avsedda att upprätthålla vissa angivna befattningar.

Här föreslås detta antal minskat till 2. .

Såsom framgår av vad i det följande anföres vid behandling av frågan

om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning, föreslår jag underlöjtnants-

och fänriksgradens uppdelande på två tjänstegrader.

Underbefäls och underofficers befordran till officer.

Såsom redan förut omnämnts, anhöll 1924 års riksdag, att i samband med

spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning frågan om

underbefäls och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare

måtte underkastas förnyad allsidig utredning och att för 1925 års riksdag

måtte framläggas det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

De på grund av nämnda skrivelse tillkallade sakkunniga, de s. k. underofficerssakkunniga,

hava beträffande underbefäls och underofficerares befordran

till officerare och reservofficerare gjort följande såväl armén som

marinen gällande uttalanden.

De sakkunniga, som i princip intet hade att erinra däremot, att underbefäls

och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades,

hölle dock före, att dylik befordran icke finge ske på bekostnad av försvarets

krav på att de särskilda befälskårerna bibehölles på en hög ståndpunkt

i fråga om såväl allmänbildning som framför allt militära kunskaper och

krigsduglighet samt, vad flottan beträffade, dessutom sjömannakunskap.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 3241 21 17

1924 års

riksdag.

Underofficerssakkunniga.

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

Att nu i någon mera avsevärd mån sänka bildningsnivån inom officerskåren,

då den vore ifrågasatt att liöjas inom underofficers- och underbefälskårerna

och vore i stigande inom andra samhällslager, ansåge de sakkunniga

ej böra ifrågakomma.

Erfarenheterna från världskriget, vilka numera allt tydligare gjorde sig

gällande inom armén och marinen, hade vidare ådalagt, att de nuvarande

fordringarna på officeren beträffande militära kunskaper, tekniska färdigheter

och krigsduglighet icke kunde sättas lägre, utan snarare måste sättas högre

än förut. Alldeles särskilt framträdde vikten härav vid en tidpunkt, då man

avsåge att minska vårt lands försvarskrafter till lands och sjöss. Ju mindre

dessa försvarskrafter vore, ju nödvändigare vore det nämligen, att de i

kvalitativt avseende vore fullgoda. Därför måste de, som i främsta rummet

utövade ledningen av försvarets (ilika enheter och svarade för dessas utbildning,

äga kunskaper och färdigheter, som satte dem i stånd icke endast

att effektivt och ändamålsenligt ordna organisation, utrustning och utbildning

utan framför allt att på ett taktiskt riktigt sätt utöva ledningen av truppförband

och fartyg under krig och krigsmässiga övningar. En i tekniskt

och militärt avseende väl och enhetligt utbildad officerskår vore därför en

nödvändighet. De sakkunniga ville alltså — i anslutning till vad två föregående

kommittéer, som behandlat denna fråga, härutinnan anfört — framhålla,

att endast de av underbefälet och underofficerarna, som kunnat bibringas

en sådan utbildning, att de bleve fullt kompetenta att tjänstgöra

såsom officerare, borde vinna officersbefordran.

De sakkunniga övergå därefter, i vad denna fråga berör flottan, till en

redogörelse för det nuvarande sättet att rekrytera officerare i flottans stam

samt för det betänkande och förslag angående underofficers befordran till

officer, marinintendent och mariningenjör, som av särskilt tillkallade sakkunniga,

de s. k. officerssakkunniga, avgavs den 30 april 1920, ävensom för

chefens för marinstaben däröver avgivna yttrande.

Utan att ansluta sig till något av de officers sakkunnigas förslag göra de

senast tillkallade sakkunniga i fortsättningen av sin utredning beträffande

underbefäls och underofficers vid flottan befordran till officer, bland annat,

följande uttalanden.

Antalet i gällande stat för flottans officerskår upptagna officerare vore så

knappt beräknat, att avsevärda svårigheter redan nu förelåge att vid mobilisering

besätta alla ifrågakommande befattningar ombord och i land med

därtill på erforderligt sätt utbildade officerare. Dessa svårigheter ökades

givetvis i samma mån, som officerskårens numerär minskades. En i samband

med en blivande reduktion av våra försvarskrafter ifrågasatt minskning i

antalet officersbeställningar skulle därför — även om en viss inskränkning

i fartygsmaterielen samtidigt vidtoges — komma att i än högre grad försvåra

tillgodoseendet av mobiliseringsbeliovet av väl utbildade officerare. För att

göra en dylik brist på officerare mindre kännbar vore det enligt de sakkunnigas

åsikt nödvändigt, att de officerare, som jämlikt gällande stat skulle

finnas, vore så utbildade, att samtliga officerare inom resp. tjänstegrader

s. 259 Kontrollera mot PDF

259

Jytmgl. Afaj:ts proposition nr ,r>0.

kujich) vid mobilisering i stort sett användas i varje befattning, som vore

avsedd att bestridas av officer tillhörande tjänstegraden i fråga. Då officerskåren

därtill i och för sig själv vore så fåtalig som vår flottas, framträdde

än starkare behovet av att hava alla officerare på bästa och mångsidigaste

sätt utbildade.

De sakkunniga ville vidare erinra om, att utbildningen till underofficer

vid flottan alltifrån första anställningen såsom menig vore inriktad på en

viss specialgren av den mångomfattande tjänsten vid flottan. Officersutbildningen

åter vore så lagd, att den nyutnäinnde officeren, utan att egentligen

vara i detalj förtrogen med de olika specialgrenarna, dock skulle hava sådan

kännedom om desamma, att han i man av behov kunde i större eller mindre

omfattning utöva ledningen av varje gren av tjänsten, för att sedermera

under sin tjänstetid som officer erhålla i första hand kompletterande utbildning

i den allmänna fartvgstjänsten och därefter stegrad specialisering

i viss fartygs-, vapen- och specialtjänst. Denna skarpt framträdande olikhet

i officers- och underofficersutbildningen vid flottan förorsakade, att en underofficer

endast i vissa speciella fall kunde ersätta en officer i de lägre officersgraderna.

Att en underofficer skulle kunna bestrida vilken av de lägre

officersbefattningarna som helst läte sig däremot icke göra, då han saknade

den härför erforderliga utbildningen.

De sakkunniga hölle även före, att ju fåtaligare officerskåren vore, ju

nödvändigare vore det, att samtliga dess medlemmar av skilda grader vore

enhetligt utbildade för att såmedelst medgiva största möjliga urval såväl

vid besättande av mera krävande befattningar som vid befordran till högre

grader. Jämväl av denna anledning borde det icke ifrågakomma, att underofficerare

besatte officersbeställningar på stat, även om det skulle finnas

vissa lägre officersbefattningar, som kunde bestridas av mera framstående

underofficerare.

Med hänsyn till mariningenjörkårens fåtalighet i förhållande till maskinistoch

liantverksunderofficerarnas stora antal borde någon befordran av här

nämnda underofficerare till mariningenjörer icke ifrågakomma. Maskinistoch

liantverksunderofficerarna, uppgående till omkring 50 & av flottans

underofficerskår, hade ej heller ifrågasatt detta.

Vad anginge underbefäls och underofficers vid ekonomiavdelningen befordran

till marinintendent, syntes möjligheterna för densamma i mycket

hög grad bliva beroende av den organisation av marinens förvaltningsväsende,

som kunde komma att införas. Enär marinintendenturkårens ringa numerär

föranledde en obetydlig och ytterst ojämn rekrytering, syntes emellertid

dylik befordran icke lämpligen låta sig genomföra. Den utbildning, som

skulle bliva behövlig, för att här berörda underbefäl och underofficerare

skulle kunna befordras till marinintendenter, skulle dessutom i fråga om

erforderlig allmänbildning i stort sett överensstämma med den, som föresloges

för däcksavdelningen. De sakkunniga hade av dessa anledningar ej ansett

sig böra närmare ingå pa fragan om underbefäls och underofficers befordran

till marinintendent.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

På grund av vad de sakkunniga sålunda anfört, hade de funnit, att för

möjliggörande för däcksavdelningens personal att vinna officersbefordrah

ingen avprutning på sjökrigsskolekompetens borde äga rum, men att däremot

vissa eftergifter skulle kunna göras i fråga om allmänbildningen.

De sakkunniga hade undersökt, under vilka förutsättningar dylika eftergifter

kunde ifrågakomma, och därvid funnit, att, enär den av officerssakkunniga

föreslagna uttagningen av skeppsgossar för vinnande av inträde i

sjökrigsskolan av organisations- och kostnadsskäl ej kunde komma till stånd,

tre olika alternativ framstode härutinnan, nämligen

1) minskning av allmänbildningsfordringarna för alla sjöofficersaspiranter,

2) minskning av nämnda fordringar beträffande dem, som genomgått korpralskola,

och

3) minskning av samma fordringar allenast i fråga om dem, som genomgått

2-årig underofficersskola.

Med hänsyn särskilt till omfattningen av den allmänbildning, som erfordrades

för att tillgodogöra sig undervisningen i sjökrigsskolan och i den för

alla sjöofficerare obligatoriska sjökrigshögskolan, kunde icke sjöofficersaspiranternas

allmänna bildningsståndpunkt över lag sänkas. Däremot kunde

man enligt de sakkunnigas åsikt medgiva vissa eftergifter i förevarande avseende

för ett urval av sådana, som under fast anställning ådagalagt särskild

lämplighet för sjömilitäryrket. Ått medgiva dylika eftergifter redan för den,

som endast genomgått korpralskola, syntes — även om det ur andra synpunkter

kunde vara lämpligt — icke motiveras av vederbörandes militära

utbildning, ej heller förenligt med intresset att främja underofficerskårens

rekrytering.

Ur sistnämnda båda synpunkter funne de sakkunniga alternativ 3 vara

att föredraga.

De sakkunniga hade underkastat detta alternativ en närmare granskning

med resultat, att för tillträde till sjökrigsskolans ordinarie kurser vissa nedan

angivna eftergifter skulle kunna medgivas dem, som genomgått 2-årig underofficersskola

och fyllde i det följande angivna fordringar. Inga eftergifter

ansåges möjliga i matematik, fysik, kemi, engelska och franska språken. I

svenska språket kunde ingen annan eftergift göras, än att undervisningen

om den svenska litteraturen begränsades och att för det skriftliga provets

avläggande endast sådana ämnen valdes, som eleverna kunde tänkas bättre

behärska än vad som kunde anses vara fallet med de ämnen, som gåves i

de vanliga studentskrivningarna. I historia och geografi ansåges realskoleexamen

motsvarande kunskapsmått tillräckligt, under det att i tyska språket

kunskaperna ifrågasattes kunna inskränkas till att någorlunda läsa tysk facklitteratur.

Ämnena kristendom, biologi och filosofi lämnades däremot helt

åsido.

Med hänsyn till att den del av flottans personal, som ej genomginge

skolor i land, i regel vore sjökommenderad samt att flottans underofficersskolor

ej vore avsedda att bibringa realskolekompetens i samma utsträckning

som arméns skolor, hade de sakkunniga funnit, att det för att meddela

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuni/I, Maj:tfs proposition nr ät). .-{fil

flottans personal erforderlig kompetens för inträde i sjökrigsskolan krävdes

en mera omfattande förberedelse än vad förhållandet vore för arméns

motsvarande personal i fråga om inträde i krigsskolan. Med anledning härav

syntes annat tillvägagångsätt för vinnande av här avsett mål böra tillämpas

för flottan än det, som föreslagits för armén. Det kunde därvid ifrågasättas,

att behövlig undervisning i allmänbildande ämnen antingen meddelades i en

förberedande avdelning till sjökrigsskolan eller att studiestipendier för samma

ändamål utdelades.

För att i möjligaste mån nedbringa åldersskillnaden mellan å ena sidan

de på hittills brukligt sätt antagna sjökadetterna (medelålder vid examen 22

år) och å den andra de från underoflicersskolan utgångna borde — till följd

av att åldern vid avläggandet av underofficersexamen i allmänhet komme att

hålla sig vid omkring 23 till 25 år — maximiåldersgränsen vid inträde i sjökrigsskolan

för här avsedd personal sättas till 27 år, motsvarande 29 års

ålder vid officersexamen.

Såsom garanti för att endast särskilt kvalificerad personal skulle komma

att uttagas, borde följande villkor uppställas för uttagningen, nämligen

att i underofficersskolan hava erhållit minst betyget »med beröm godkänd»

(8) i ämnena svenska, matematik, fysik och kemi samt navigation;

att under senaste korprals- eller underofficerstjänstgöring ombord av minst

3 månaders varaktighet för tjänstbarhet hava erhållit betyget 8 eller därutöver;

samt

att under det senaste året i uppförande icke hava haft lägre betyg än 10.

Av uppgjord statistik framginge, att omkring 10 % av från underofficersskolan

utgångna elever beräknades fylla nyssnämnda kunskapsfordringar och

att under de fyra senaste åren i medeltal 4 ä 5 elever om året erhållit betyget

8 eller därutöver i ovan angivna ämnen. I betraktande av åldersförhållandena

funne de sakkunniga, att det — för att i ej alltför hög grad höja

medelåldern hos officerskåren och därmed minska dess tjänsteduglighet —

även vore nödvändigt att, i enlighet med vad som förekomme i utlandet, begränsa

antalet av dem av underbefäl och underofficerare, som skulle uttagas

till officersutbildning. Sådan begränsning måste även vidtagas för att dels

ej beröva underofficerskåren alltför många av dess bästa förmågor, dels

kunna nedbringa kostnaderna för den kaderökning, som torde bliva nödvändig

för fyllande av personalbehovet efter dem. som bereddes ledighetför

studier.

Efter att ingående hava undersökt möjligheterna för att i en förberedande

avdelning till sjökrigsskolan meddela den behövliga kompletterande utbildningen

i matematik, fysik, kemi och historia samt svenska, engelska, franska

och tyska språken hade de sakkunniga kommit till det resultat, att de ej

kunde förorda nämnda avdelnings anordnande på grund av de höga kostnader,

som skulle komma att därigenom förorsakas staten, eller omkring

32,000 kronor för måhända endast 1 ä 2 elever per år.

Under sådana förhållanden ansåge de sakkunniga, att genom beviljandet

av studiestipendier till underbefäl och underofficerare vid flottan, vilka i

s. 262 Kontrollera mot PDF

262 '' Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

fråga om ålder, kunskaper, duglighet och pålitlighet fyllde de i det föregående

uppställda villkoren för uttagning till officersutbildning, utsikter skulle förefinnas

att på ett för såväl staten som den enskilde lämpligt sätt nå önskat

resultat. Genom dessa studiestipendier skulle nämligen begåvade och dugande

underbefäl och underofficerare förhjälpas att på egen hand bedriva de studier,

som erfordrades för att avlägga de för inträde i sjökrigsskolan behövliga

kunskapsproven. Den för dessa studiers bedrivande erforderliga tiden

ansåge de sakkunniga för att nedbringa åldern vid officersexamen böra begränsas

till omkring 2 år. Under den tid, stipendier åtnjötes, skulle den

studerande helt eller delvis beredas befrielse från den militära tjänstgöringen.

Första studieåret skulle i regel taga sin början efter avslutandet av flottans

tillämpningsövningar i augusti samma år, som slutexamen i underofficersskolan

avlagts. Inträdesexamen till sjökrigsskolan för dem, som ej avlade

studentexamen, skulle äga rum i förra hälften av augusti vid andra studieårets

slut. De härvid godkända skulle omedelbart efter examens avslutande

beordras till tjänstgöring ombord för att bibringas teoretisk och praktisk

färdighet i maskinlära, eldrums- och maskintjänst m. m., så att de vid inträdet

i sjökrigsskolan härutinnan skulle vara fullt jämställda med övriga

sjökadetter i den årskurs, till vilken anslutning skulle göras.

I fråga om stipendiernas storlek hölle de sakkunniga före, att desamma

borde beräknas dels med hänsyn till de allmänt gällande kostnaderna för privatundervisning

och läroböcker, dels till den omständigheten, huruvida stipendiats

lön under studietiden komme att helt eller delvis utbetalas.

Stipendiernas antal borde begränsas till högst 5 per år dels av kostnadsskäl

och dels med hänsyn till i det föregående gjort uttalande om det antal

för officersutbildning uttagna underbefäl och underofficerare, som borde

kunna vinna inträde i sjökrigsskolan.

På grund av sin föregående militära utbildning skulle den, som sålunda

vunnit inträde i sjökrigsskolan, kunna genomgå densamma på 2 år i stället

för 3 yt år för övriga kadetter.

För att i sjökrigsskolan full likställighet skulle förefinnas för samtliga

kadetter med avseende å till dem utgående ekonomiska förmåner, förordade

de sakkunniga, att dessa förmåner för till kadetter antagna underbefäl och

underofficerare skulle utgå efter samma grunder som för övriga sjökadetter,

d. v. s. endast med värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, dock att

underofficer därjämte borde äga åtnjuta ett belopp, motsvarande hans å tiden

för vistelsen i sjökrigsskolan belöpande avgifter till flottans pensionskassa.

Elev, som styrkte sig vara medellös, borde kunna befrias från terminsavgift,

varjämte det vid sjökrigsskolan tillämpade systemet med ekiperingsstipendier

syntes böra utvidgas.

Huruvida den sålunda föreslagna utbildningen av underbefäl och underofficerare

till sjöofficerare skulle erfordra kaderökning inom sjömans- och underofficerskårerna,

syntes bliva beroende av på vad sätt personalbehovet vid

förestående omorganisation bleve tillgodosett. Maximiantalet av dem, som

skulle komma att begagna sig av studiestipendier, beräknades såsom förut

angivits till högst 5 per år eller under 2 år till högst 10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tia proposition nr •r>(). 2(i3

I enlighet med vad de sakkunniga sålunda framhållit föresloge de i fråga

om underbefäls och underofficerares vid flottan befordran till officer på stat,

att såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer

på stat uppställdes genomgående av sjökrigsskolans sjöofficerslinjes 1. och

2. årskurser i land samt 2. och 3. årskurser ombord;

att varje år högst 5 underbefäl och underofficerare, som i 2-årig underofficersskola

erhållit betyget »med beröm godkänd» i vissa ämnen ävensom

ådagalagt framstående tjänstedugligliet och väl vitsordat uppförande samt

därjämte före uppnådda 27 års ålder visade sig vara i besittning av kunskaper

i vissa allmänbildande ämnen och bibringats kompletterande sjömilitär

utbildning, allt på sätt de sakkunniga föreslagit, finge antagas till sjökadetter

med anslutning till 1. årets kurs i land;

att de studier, som erfordrades för förvärvande av nyssnämnda kunskaper

i allmänbildande ämnen, bedreves på de enskildas eget initiativ;

att under nämnda studiers bedrivande den studerande tilldelades studiestipendium

och befriades från tjänstgöring under i regel en tid av två år;

att underbefäl och underofficer under sin elevtid vid sjökrigsskolan av

sina med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner finge behålla

ett belopp, motsvarande värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, samt

underofficer därjämte ett belopp, motsvarande hans å tiden för vistelsen i

sjökrigsskolan belöpande avgifter till flottans pensionskassa; samt

att underofficer i samband med utnämning till officer på stat av statsmedel

finge uppbära ett belopp, motsvarande vad han styrkte sig hava utgivit

för sin underofficersekipering, och att i övrigt en utvidgning av det nuvarande

systemet med ekiperingsstipendier vidtoges.

Förutnämnda personalrepresentanter hava föreslagit sådan ändring i de Personalsakkunnigas

förslag, att för åtnjutande av studiestipendium för förvärvande ^nterTa.

av de för avläggande av inträdesexamen till sjökrigsskolan erforderliga kunskaperna

skulle uppställas fordran på minst två års tjänstgöring såsom underofficer.

Till här avsedd personal borde under kommendering vid sjökrigsskolan

utgå kontanta avlöningsförmåner motsvarande de till korpral utgående

samt i övrigt naturaförmåner enligt nu gällande bestämmelser.

I väsentliga delar synes mig anslutning böra äga rum till de sakkunnigas Departementsförslag.

Emellertid anser jag vissa avvikelser vara motiverade med hänsyn chefentill

de svårigheter, som i varje fall torde vara förenade med underbefäls och

underofficerares strävan att vinna befordran till officer.

Yad angår förutsättningarna för inträde vid sjökrigsskolan, torde sålunda

visserligen böra uppställas fordran på ådagalagd framstående tjänstedugligliet

och väl vitsordat uppförande, men däremot synes det ej vara erforderligt

att kräva betyget »med beröm godkänd» i vissa ämnen i underofficersexamen.

Vidare torde de fortsatta studierna kunna begränsas att avse inhämtande

av kunskaper motsvarande: i svenska språket fordringarna i studentexamen

med däri av de sakkunniga föreslagna modifikationer; i matematik, fysik och

kemi fordringarna i studentexamen på reallinjen samt i engelska eller franska

språken fordringarna i studentexamen på latinlinjen B.

För inhämtande av nu nämnda kunskaper utöver underofficersexamen

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

stat.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

synes man böra hålla även den väg öppen, som av de sakkunniga undersökts

men övergivits, nämligen en förberedande kurs för inträde vid sjökrigsskolan.

Kostnaderna för en dylik undervisning torde av de sakkunniga hava beräknats

för högt, då lärarekrafter för lägre arvoden än av de sakkunniga

antagna utan allt tvivel stå till buds. Elevantalet torde icke heller behöva

bliva så litet, som av de sakkunniga förutsatts. Tillträdet till sjökrigsskolan

för elever med underofficersexamen torde nämligen icke böra begränsas på

annat sätt än genom de uppställda kompetensfordringarna. Vidare föreligger

möjligheten att endast exempelvis vartannat år anordna den åsyftade förberedande

kursen.

Vad beträffar avlönings- och andra förmåner åt underbefäl eller underofficer

under kommenderingen till sjökrigsskolan, ansluter jag mig till personalrepresentanternas

förslag.

Att, såsom de sakkunniga föreslagit, undantagslöst sätta 27 års ålder såsom

den högsta tillåtna för inträde vid sjökrigsskolan synes mig icke lämpligt.

Under åberopande av vad ovan anförts finner jag mig alltså tillsvidare

och intill dess erforderlig erfarenhet vunnits böra räkna med att i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas förslag studiestipendier till ett

antal av för flottan högst 10 per år må utgå till underbefäl och underofficerare

för inhämtande av de kunskaper, vilka enligt vad nyss nämnts böra

fordras för vinnande av inträde i sjökrigsskolan. Dessa studiestipendier

torde, under förutsättning att fulla löneförmåner utgå under desammas åtnjutande,

böra bestämmas till 1,000 kronor per år.

Unclcrofficerskaren.

Organisation.

Enligt nuvarande organisation består flottans underofficerskår av:

243 flaggunderofficerare,

495 underofficerare av 2. graden och

675 underofficerare av 3. graden.

Dessutom äro för närvarande 27 underofficerare upptagna med lön eller

med arvoden å varvens månadslönarestater.

Sålunda tjänstgöra vid flottan sammanlagt 1,440 underofficerare.

Försvarsutskottet biträdde Kungl. Maj:ts i försvarspropositionen 1924 avgivna

förslag beträffande indragning av 3. underofficersgraden samt inrättande

av en ny manskapsgrad, flaggkorpraler.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag anser jag, att 3. underofficersgraden

bör indragas i samband med inrättandet av en ny manskapsgrad,

flaggkorpraler. Härvid är att märka, att dessa fiaggkorpraler hava fullständig

underofficersutbildning, varför de i beräkningarna rörande personalbehovet

sammanföras med underofficerarna, vilket tillvägagångssätt vunnit

tillämpning såväl inom försvarsrevisionen som i försvarsutskottet. Flaggkbrpraler

förutsättas sålunda förrätta underofficers tjänst.

Genom inrättandet av flaggkorpralsgraden torde emellertid icke kunna

undvikas, att befordran till underofficer kommer att ske åtskilliga år senare,

än vad för närvarande är fallet. På grund härav torde flaggkorpral böra be
-

s. 265 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj Un proposition nr •it). 265

rättigas att vid befordran till underofficer för uppflyttning i löneklass till

godoräkna sig den tjänstetid över 3 år, varunder han innehaft underofficerskompetens.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra framhålla, att en nödvändig

förutsättning för organisationen torde vara, att flaggkorpralernas möjlighet att

grundlägga pensions- och gratialrätt ordnas på ett för dem tillfredsställande

sätt, varför denna fråga bör göras till föremål för särskild utredning.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort, erfordras

vid flottan ett antal av 800 underofficerare och flaggkorpraler. Häri

ingå de underofficerare och flaggkorpraler (till ett antal av 10 i fredstid och

31 efter mobilisering), vilka — kvarstående å flottans stat — avses att för

utbildning eller annan tillfällig tjänstgöring kommenderas till flygvapnet.

Dessutom erfordras för flygvapnet 16 underofficerare från flottan, vilka avses

att uppföras å staterna för detta vapen.

Nyssnämnda personalberäkningar utgå emellertid från skapandet av on

reservkader av underofficerare. Till detta spörsmål torde jag få återkomma

vid behandlingen av reservpersonalen.

I enlighet med försvarsutskottets beräkningar anser jag, att det sammanlagda

behovet av underofficerare och flaggkorpraler vid flottan, 860, bör fördelas

på graderna flaggunderofficer, underofficer av 2. graden och flaggkorpral

i proportionen 1:2:2. Staten bör sålunda inom respektive grader upptaga

172, 344 och 344.

Till den vidare behandlingen av de spörsmål, som sammanhänga med

flaggkorpralsgradens införande, återkommer jag under rubriken »sjömanskåren».

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för flottans underofficerskår

uppföras följande antal beställningar:

172 flaggunderofficerare samt

344 underofficerare av 2. graden.

I detta antal är inräknat ett antal av 16 förrådaförvaltare.

Såsom tidigare omförmälts, förutsätter jag att utöver ovannämnda beställningar

ett visst antal underofficerare, i regel 7 flaggunderofficerare och

9 underofficerare av 2. graden skola — kvarstående över stat i flottans underofficerskår

— vara genom passage överflyttade till flygvapnets stat.

Försvarsutskottet har för flottan, oavsett flygväsendet, beräknat ett antal

av 9 arvoden till pensionerade underofficerare, vilka skulle upprätthålla vissa

befattningar. I föreliggande förslag är antalet dylika arvoden ökat till 33.

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Såsom vid behandlingen av armén förut framhållits, har riksdagen uti

sin förut omförmälda skrivelse nr 288 beträffande frågan om underofficerarnas

tjänsteställning anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för 1925 års riksdag framlägga

nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Härvid borde behörigt beaktande fästas vid följande av försvarsutskottet

angivna riktlinjer, nämligen:

1924 års

riksdag.

s. 266 Kontrollera mot PDF

Underofficers
sakkunniga.

266 Kungl. Maj ds proposition nr 50.

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två

grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter;

att sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitutorial)

;

att fanjunkare och styckjunkare erhölle underlöjtnants tjänstegrad med

tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter;

att förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad

med tjänsteställning efter löjtnanter; ävensom

att angivna omläggning av tjänstegrader icke skulle föranleda rubbning i

nu utgående avlöningsförmåner eller förändring i sergeanters och fanjunkares

nuvarande titlar.

De i det föregående om förmälda sakkunniga för utredning av frågan om

underbefäls och underofficers befordran till officer m. m. de s. k. underofficerssakkunniga,

hava även haft i uppdrag att utreda den föreliggande

frågan om underofficerarnas tjänsteställning och hava i sitt förut berörda

betänkande och förslag härom anfört vad i det föregående under »Lantförsvaret»

återgivits. I detta sammanhang må av denna utredning följande

särskilt marinen berörande förhållanden framhållas.

Efter att hava redogjort för svenska underofficersförbundets förslag av

den 29 november 1922 angående förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning

m. m. och chefens för marinstaben yttrande den 4 december 1923

i samma fråga göra de sakkunniga följande uttalande och förslag i de av

utskottet angivna fyra punkterna,

Utskottets uttalande under punkt 1 om den nuvarande underlöjtnantsocli

fänriksgradens uppdelning i två särskilda grader funne de sakkunniga

sig böra tillstyrka,

T fråga om utskottets under punkt 2 framställda förslag om att tilldela

underofficerare av 2. graden fänriks tjänsteställning efter data för fullmakterna

ansåge de sakkunniga däremot detta förslag av flera skäl icke böra

genomföras. Sålunda borde först framhållas, att en förutsättning för ett tillläggande

av nämnda högre tjänsteställning givetvis måste vara, att befälsgraden

i dess helhet besutte ett mot den högre ställningen svarande mått av

kunskaper och militärt omdöme. Enligt de sakkunnigas mening vore detta

emellertid icke förhållandet med andra underofficersgraden. Ehuruväl en

stor del äldre underofficerare av 2. graden i vissa avseenden, såsom i fråga

om den inre dagliga tjänsten ombord, kunde anses jämställda med eller överlägsna

fänrikarna, besutte de dock med vissa undantag ej den militära

allmänbildning och framför allt ej det taktiska omdöme samt den navigeringsoch

manöverskicklighet, som fänrikarna på grund av sin utbildning i sjökrigsskolan

ägde. I all synnerhet hade de yngsta underofficerarna av 2.

graden i regel icke hunnit förvärva sig sådan tjänstedugligliet, som skulle

kunna motivera fänriks tjänsteställning. Ej heller syntes det riktigt, att

korpraler på denna väg skulle kunna nå fänriks tjänsteställning tidigare, än

om de, på sätt de sakkunniga i annat sammanhang föreslagit, efter genom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

2t;7

A unyl. Maj Un proposition nr •>().

gången sjökrigsskola befordrades till fänrikar. Dessutom förorsakade den

specialisering av underofficersutbildningen, som måste göras inom marinen,

att marinens underofficerare i allmänhet endast kunde avses att bestrida

viss tjånstegren. Vidare läte det, såsom ock cliefen för marinstaben framhållit

i sitt yttrande, sig icke göra att giva underofficerarna av 2. graden

den av utskottet ifrågasätta tjänsteställningen på grund av den tjänstgöring,

som fänrik vid flottan vore avsedd att bestrida ombord vid artilleriet å de

större fartygen eller såsom fartygschef å vedettbåt, vilken tjänstgöring med

nödvändighet fordrade, att fänriken hade oinskränkt befälsrätt över samtliga

underofficerare av 2. graden.

Den höjning av tjänsteställningen, som syntes motiverad i fråga om vissa

äldre underofficerare av 2. graden, kunde enligt de sakkunnigas mening

enklast och redigast vinnas med tillämpning av hittills följda principer genom

vederbörandes befordran till flaggunderofficer i flottan.

Beträffande punkt 3 i utskottets förslag om högsta underofficersgradens

tjänsteställning ansåge de sakkunniga, i likhet med utskottet, att högre tjänsteställning

borde kunna tilläggas denna grad, enär de underofficerare, som här

avsåges, förvärvat sig sådan rutin och erfarenhet icke blott ombord utan,

vad vissa tjänstegrenar anginge, även på administrativt område, att de kunde

anses härför kompetenta. I fråga om den tjänsteställning, som skulle kunna

tillerkännas dem, anslöte de sakkunniga sig i huvudsak till utskottets ståndpunkt,

att nu ifrågavarande underofficerare borde erhålla tjänsteställning i

förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock med den inskränkning

att nämnda underofficerare under tjänstgöring vid flottan eller

kustartilleriet ställdes efter underlöjtnanter eller med andra ord erhölle

tjänsteställning motsvarande den, som tillkommit underlöjtnant i marinen

före år 1917. Endast därest en sådan begränsning i tjänsteställningen vidtoges,

kunde, enligt de sakkunnigas uppfattning, något så när rediga befälsförhållanden

bibehållas. Yissa förtydligande bestämmelser vore emellertid

även med denna begränsning erforderliga för reglerandet av fänrikens ställning

såsom vakthavande officer å större eller fartygschef å mindre fartyg

eller eljest under tjänsteutövning i förhållande till flaggunderofficeren (underofficeren

av 1. graden). Särskilda bestämmelser erfordrades även beträffande

till flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) befordrade sjö- och

kustartillerikadetters samt reservofficersaspiranters tjänsteställning, för att

dessa icke vid blivande utnämning till fänrik skulle bliva degraderade i fråga

om tjänsteställning.

Yad slutligen anginge utskottets uttalande under punkt 4 om tilldelande

av löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter åt förrådsförvaltare

och med dem likställda, ansåge de sakkunniga, att befordran till

löjtnant i marinen efter uppnådda 50 års ålder borde kunna äga rum dels

av innehavare av sådana uppbördsmannabefattningar vid marinen, som kunde

jämställas med förrådsförvaltare vid armén, dels av ett visst begränsat antal

därav förtjänta fl aggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) på stat.

Sistnämnda befordran borde emellertid icke medfölja innehavandet av vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personal
representan
terna.

2(58 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

befattningar, utan ske individuellt med hänsyn till vederbörandes förtjänst,

varjämte antalet underofficerare, som skulle på detta sätt befordras, borde

fastställas med hänsyn till mobiliseringsbehovet. Härjämte syntes i undantagsfall

befordran till kapten i marinen kunna förekomma av pensionerade

underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd

pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.

I likhet med utskottet ansåge de sakkunniga vidare, att nu föreslagen

omläggning av tjänstegrader och förändring i tjänsteställning icke finge föranleda

rubbning i vederbörandes avlöningsförmåner, samt att underofficerarna

alltjämt borde bibehålla sina nuvarande titlar.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört föresloge de i fråga

om förbättrande av underofficerarnas vid marinen tjänsteställning,

att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda

grader åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

att nuvarande högsta underofficersgraden (flaggunderofficerare och underofficerare

av 1. graden) å och över stat samt i reserven erhölle tjänsteställning

motsvarande den, som tillkommit underlöjtnant i marinen före år 1917,

dock att till högsta underofficersgraden befordrade sjö- och kustartillerikadetter

samt reservofficersaspiranter icke erhölle sådan tjänsteställning;

att med förrådsförvaltare vid armén jämställda innehavare av uppbördsmannabefattningar

vid marinen samt ett visst antal flaggunderofficerare och

underofficerare av 1. graden på stat efter uppnådda 50 års ålder skulle kunna

befordras till löjtnant i marinen;

att befordran till löjtnant i marinen skulle kunna äga rum av pensionerade

underofficerare, varjämte i undantagsfall befordran till kapten i marinen

skulle kunna verkställas av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt

arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt

förtjänta av ytterligare befordran;

att erforderliga särskilda bestämmelser för reglerandet av befälsförhållanden,

gradbeteckningar m. m. på grund av väd ovan föreslagits utarbetades

och fastställdes att gälla i samband med eventuellt genomförande av i nämnda

punkter gjorda förslag;

att här ovan föreslagen omläggning i tjänstegrader och förändring av

tjänsteställning icke finge föranleda rubbning i till vederbörande nu utgående

avlöningsförmåner;

att underofficerarna alltjämt bibehölle sina nuvarande titlar; samt

att utredning verkställdes rörande vilka uppbördsmannabefattningar vid

marinen, som kunde jämställas med förrådsförvaltares vid armén.

Personalrepresentanternas yttrande i fråga om förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning innebär i sammanfattning följande.

Nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden borde uppdelas i två särskilda

grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning.

Underofficerare av 2. graden å och över stat samt i reserven skulle erhålla

fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data

för fullmakter (konstitutorial). Nuvarande högsta underofficersgraden (flagg
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. proposition nr ftO. 2(i9

underofficerare och underofficerare av 1. graden) å och över stat samt i

reserven skulle erhålla underlöjtnants tjiinstegrad med tjänsteställning i förhållande

till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning

ej tilldelades till högsta underofficersgraden befordrade sjö- och

kustartillerikadetter samt reservofficersaspiranter. Innehavare av uppbördsmannabefattuingar

vid marinen, vilka kunde komma att förklaras jämställda

med förrådsförvaltare vid armén, samt ett visst antal flaggunderofficerare och

underofficerare av 1. graden på stat borde efter uppnådda 50 Ars ålder kunna

befordras till löjtnanter i flottan respektive kustartilleriet. Befordran till

löjtnant i flottans respektive kustartilleriets reserv borde kunna äga rum av

pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i marinen borde

kunna, ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets

tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran. För

underofficerare vid flottan skulle fastställas benämningen skeppsofficerare

och vid kustartilleriet kompaniofficerare.

I samband med denna frågas behandling under armén har jag framhållit, Departement satt

vad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit i stort sett synes chefentillgodose

den militära tjänstens krav och utgöra en med hänsyn till ifrågavarande

personals befattningar, ålder och kvalifikationer tillfredsställande

anordning.

Skid kunde visserligen synas föreligga att, i enlighet med vad personalrepresentanterna

föreslagit, tilldela underofficerarna av 2. graden tjiinstegrad

i likhet med fänrik. Frånsett den omständigheten, att vissa svårigheter

genom en sådan åtgärd skulle uppkomma att ordna från sjökrigsskolan utexaminerade

fänrikars och fänrikars i reserven tjänstgöringsförhållanden på

ett för deras utbildning och användning tillfredsställande sätt, synes emellertid

en sådan åtgärd olämplig med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit

i fråga om underbefäls befordran till officer. Korpral vid marinen

skulle nämligen, såsom de sakkunniga framhållit, genom befordran till underofficer

i vanlig ordning kunna nå»tjänsteställning lika med fänrik tidigare

än om han, på sätt i det föregående föreslagits, efter genomgången sjökrigsskola

befordrats till fänrik.

I överensstämmelse med vad personalrepresentanterna föreslagit, finner

jag, att flaggunderofficer (likställd personal) bör erhålla tjänsteställning lika

med underlöjtnant efter fullmaktsdatum.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, synas bestämmelser böra utfärdas

om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,

en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att flaggunderofficer (likställd personal) erhåller tjiinstegrad i likhet med

underlöjtnant med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter

datum för fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta''

underofficersgraden befordrade sjö- och kustartillerikadetter samt reservofficersaspiranter

; och

s. 270 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

270 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

att förrådsförvaltare och med dem jämförlig personal ävensom ett visst

antal flaggunderofficerare och underofficerare av 1. graden efter uppnådda

aO års ålder kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant, med tjänsteställning

efter löjtnanter. •

Vid avskedstagande bör flaggunderofticer (likställd personal), vilken visat

synnerligen framstående duglighet och vilken förut ej erhållit sådan tjänsteställning,

kunna erhålla löjtnants tjänsteställning i enlighet med vad ovan

sagts. Likaså böra vid avskedstagandet förrådsförvaltare och flaggunderofficerare

(likställd personal) med nyssnämnd tjänsteställning i likhet med

löjtnanter, kunna, därest de ådagalagt synnerligen framstående duglighet,

erhålla tjänsteställning i likhet med kaptener i marinen. Sistnämnda tjänsteställning

bör även kunna tilldelas andra pensionerade underofficerare, vilka

genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder

därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver fordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om sjökadetters

och kustartillerikadetters samt reservofficersaspiranters tjänsteställning, rätten

att taga befäl m. m.

Utredning, på sätt de sakkunniga föreslagit, bör jämväl verkställas rörande

vilka befattningar vid marinen, som kunna jämställas med förrådsförvaltare

vid armén.

Sjömanskåren.

Flottans sjömanskår omfattar enligt nu gällande stat:

1,100 korpraler samt

2,625 meniga.

Sjömanskårens sammanlagda numerär utgör alltså 3,725, vartill kommer

ett mindre antal, högst 10, hovmästare och kockar, för vilka må disponeras

underofficerares av 3. graden löner.

De meniga fördelas till 3., 2. och 1. klass sjömän. För att från 1. klass

sjöman befordras till korpral fordras mjnst 3 års (för f. d. skeppsgosse 2 1/,)

års) tjänst i sjömanskåren. Korpral kan ej vidarebefordras förrän efter

sammanlagt minst 6 års (f. d. skeppsgosse 5 1/2 års) tjänst i sjömanskåren.

1924 års försvarsutskott har vid sin beräkning av sjömanskåren utgått

från en bemanning vid flottan av huvudsakligen stammanskap. På skäl,

som i det föregående anförts, har jag emellertid ansétt mig böra taga i anspråk

jämväl i fredstid tjänstgörande värnpliktiga för fyllande av manskapsbehovet

vid flottan.

Antalet korpraler och meniga av såväl stam som värnpliktiga har för

kostnadernas nedbringande beräknats så sparsamt som möjligt, och jag har

redan vid behandlingen av stationernas och varvens organisation redogjort

för en del särskilda åtgärder, vilka synas böra vidtagas i personalbesparande

syfte.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,

erfordras vid flottans sjömanskår sammanlagt 2,885 korpraler och meniga.

s. 271 Kontrollera mot PDF

271

Knngl. Maj:ts proposition nr DO.

Häri ingå de korpraler (till antalet 0 i fredstid och 37 efter mobilisering),

vilka för utbildning eller annat ändamål tillfälligt kommenderas till flygvapnet

men likvid kvarstå å flottans stat.

Årskontingenten stamrekryter har med ledning av tillgänglig statistik och

med tillämpning av samma grunder, som använts av försvarsrevisionen och

i 1924 års försvarsproposition, beräknats utgöra i medeltal 525 man.

I enlighet med de beräkningar, till vilka jag förut hänvisat, böra av det

sammanlagda antalet korpraler och meniga såsom korpraler upptagas 1,050

och såsom meniga 1,700 samt 135 f. d. skeppsgossar, vilka karlskrivas på

våren och för vilka lön i sjömanskåren beräknas under 5 månader.

Med hänsyn till tjänstens inom flottan säregna karaktär föreligger behov

av äldre erfaret manskap i underbefälsställning, som kan bestrida dels vissa

befattningar, som tidigare ansetts fordra personal med uuderofficerskompetens,

och dels vissa förhandsposter ombord å fartygen. På den grund förordar

jag, att ett antal — bestämt till högst 150 — erfarna och pålitliga

korpraler, som icke avlagt underofficersexamen, men som på grund av yrkesskicklighet

m. m. äro behövliga för fortsatt tjänstgöring, få kvarstanna i

tjänst intill den för underofficerare fastställda åldersgränsen eller 55 år samt

därefter pensioneras. Dessa korpraler, vilka böra benämnas högbåtsman,

äro inräknade i nyssnämnda antal av 1,050 korpraler.

Korpral (högbåtsman), vilken erhåller tillstånd att kvarstå i tjänst efter

fyllda 30 år, bör samtidigt bliva delägare i flottans pensionskassa med skyldighet

att erlägga pensions- och gratialavgifter. Storleken av pension och

gratial bör bestämmas i förhållande till vederbörandes löneförmåner efter

samma grunder som för annan marinen tillhörande personal.

Under hänvisning till vad jag tidigare vid behandlingen av underofficerskåren

anfört rörande flaggkorpralerna, får jag i detta sammanhang framhålla

följande.

Försvarsrevisionen föreslog på sin tid, att avgångsåldern för flaggkorpral

skulle bestämmas till 35 år. Härigenom torde emellertid flaggkorpralen icke

erhålla den tryggade ställning inom flottan, som motsvarar hans utbildning

och tjänstgöring och som lärer vara nödvändig för erhållande av en god

rekrytering. Antalet flaggkorpraler på stat beräknas — liksom för närvarande

är fallet med underofficerarna av 3. graden — icke större, än att

desamma under förutsättning av väl vitsordad tjänst kunna befordras till

underofficerare. Givetvis bör flaggkorpral, som efter 3 års provtjänstgöring

befinnes icke vara duglig för befordran till underofficer, erhålla avsked på

enahanda sätt, som för närvarande är fallet med den underofficer av 3. graden,

vilken efter förloppet av en treårig konstitutorial tid anses icke böra

erhålla fullmakt som underofficer. Den flaggkorpral åter, som fullgjort tre

års väl vitsordad tjänst och befinnes vara duglig för vidare befordran, bör

vara berättigad till vidare anställning, även om han, innan fullmakt som

underofficer kan erhållas, skulle fylla 35 år.

Antalet flaggkorpraler bör, enligt vad jag tidigare anfört, upptagas till

s. 272 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

bestämmelser.

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

344, bland vilka ingå de flaggkorpraler, som för utbildning eller annat ändamål

tillfälligt kommenderas till flygvapnet men likväl kvarstå å flottans stat.

Det ringa antalet flaggkorpraler jämfört med antalet korpraler förutsätter

givetvis en lämplig gallring vid korpralernas uttagande till genomgående av

underofficersskola.

I övrigt förutsätter jag, att sådana tjänstgörings- m. fl. föreskrifter utfärdas,

som på ett lämpligt sätt inpassa flaggkorpralerna i vederbörlig tjänsteställning

m. m.

Beträffande flaggkorpralers och korpralers befordran till officerare och

reservofficerare får jag hänvisa till vad som i denna fråga anförts eller

kommer att anföras vid behandlingen av officerskåren och reservpersonalen.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å flottans stat för sjömanskåren

uppföras följande antal beställningar:

344 flaggkorpraler,

1,050 korpraler, därav högst 150 liögbåtsmän,

1,700 meniga samt

135 meniga under 5 månader.

För ernående av ett riktigt avvägt förhållande mellan flaggkorpralernas

och underofficerarnas avlöningsförmåner anser jag mig böra förorda, att skillnaden

mellan flaggkorprals och korprals lön efter samma tjänstetid blir 102

kronor. Till jämförelse må erinras därom, att skillnaden mellan korprals

och menigs löneförmåner efter en och samma tjänstetid är 300 kronor.

Jag anser därför, att i nuvarande löneplan för marinens manskap bör

införas en ny lönegrad sålunda:

Beställningshavare

Begyn-

Lön efter en tjäna

t c t i d

a v

grad

nelse-

1Ö11

12

mån.

24

mån.

36

mån.

48 | 60

mån. | mån.

72

mån.

84

mån.

96

mån.

3.

Plaggkorpral ............

—

1,512

1,608 1 1,704

CO

o

o

1,896

1,992

De föreslagna beloppen ligga alltigenom 30 kronor under de av revisionen

på sin tid förutsatta lönebeloppen för flaggkorpral.

För högbåtsman bör lönen 3 år efter inträde i högsta löneklassen höjas

med 96 kronor, varigenom han uppnår enahanda lön som flaggkorpral i näst

högsta löneklassen.

Det torde böra erinras om att enligt det av mig förordade utbildningsprogrammet

för flottans manskap korpral ej kan vidarebefordras förrän efter

minst 6 x/2 års (f. d. skeppsgosse 6 års) tjänst i sjömanskåren.

Skeppsgossekäre».

Såsom i det föregående omförmälts, består skeppsgossekåren för närvarande

av 600 skeppsgossar. För dessa är under avlöningsanslaget beräknad

dagaidöning sålunda:

s. 273 Kontrollera mot PDF

273

Kungl. MajUs proposition nr 50.

174 skeppsgossar i 3. årsklassen med dagavlöning ä 35 öre,

189 » i 2. » >'' » ä 25 » ,

237 » il. » » » ä 15 »

Till 50 ordningsmän bland skeppsgossarna (skeppsgossekorpraler) utgår

därjämte dagarvode ä 5 öre.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört beräknar jag skepps- Departementsgossekårens

numerär till 450 nummer. chefen.

Staten för skeppsgossekåren bör sålunda upptaga:

135 skeppsgossar i 3. årskursen med dagavlöning under 7 månader ä

35 öre,

145 skeppsgossar i 2. årskursen med dagavlöning under 12 månader ä

25 öre,

170 skeppsgossar i 1. årskursen med dagavlöning under 12 månader ä

15 öre,

40 ordningsmän bland skeppsgossarna med dagarvode under 12 månader

tv 5 öre.

Mariningenjörkåren.

Enligt gällande stat utgöres mariningenjörkåren av:

1 marinöverdirektör och chef,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

B mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer samt

20 specialingenjörer, fördelade, vad lönegrad beträffar, med 5 i 1., 10 i 2.

-och 5 i 3. graden, och med avseende å yrkesgrenar i 1 artilleri-, 4 torped-,

3 min-, 6 elektro-, 2 verkstads- och 3 byggnadsingenjörer samt 1 kemist.

Mariningenjörkåren räknar alltså sammanlagt 55 beställningar, därav 35

-egentliga mariningenjörer samt 20 specialingenjörer. Flygingenjörer förefinnas

ännu icke å stat.

I staten upptagas även arvoden till 5 mariningenjörsstipendiater, varjämte

till kåren räknas mariningenjörselever och mariningenjörsaspiranter.

1924 års försvarsutskott har för flottan beräknat 42 mariningenjörer, därav

15 specialingenjörer, och sålunda upptagit följande beställningar:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

4 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

5 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

7 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.) 2241 24 18

Nuvarande

organisation.

1934 års

försvarsutskott.

s. 274 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

274 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Dessutom hava arvoden upptagits för 3 mariningenjörsstipendiater.

Den av utskottet beräknade fördelningen av specialingenjörerna angives

i nedanstående tabell.

Marin-

Stockholms

Karlskrona

Summa

förvaltningen

varv

varv %

Artilleriingenjör ..........................

Torpedingenjörer................... .......

i

i

i

\ ''>l

I s

1 S

Minin genjörer ........... ..................

i

i -

f 5

V erkstadsingenjörer.......................

—

i

i

2

Elektroingenjörer...........................

i

i

2

4

Radioingenjör ..............................

i

—

—

1

Byggnadsingenjör..........................

i

—

—

1

Kemist.......................................

—

—

i

1

Summa

6

3

6

15

*) Specialiserad inom det fack, som anses i första hand erforderligt.

I enlighet med de personalberäkniugar, för vilka jag tidigare redogjort,

har jag upptagit behovet av mariningenjörer till 45, vilket innebär en ökning:

från utskottets förslag med 3 mariningenjörer. Av dessa äro två egentliga

mariningenjörer samt en byggnadsingenjör. Denne sistnämnde bör tillkomma

med hänsyn till den av mig tidigare förordade varvsorganisationen, enligt

vilken byggnadsverksamheten å vartdera varvet avses att ställas under ledning

av en specialutbildad ingenjör. Med denna organisation anses den för

marinförvaltningen avsedda byggnadsingenjören icke erforderlig.

Den av mig ovan förordade ökningen av antalet mariningenjörer synesböra

föranleda en ökning från utskottets förslag med 1 mariningenjör av

1. graden, 2. löneklassen, 1 mariningenjör av 2. graden samt 1 specialingenjör

av 2. graden.

I övrigt ansluter jag mig till försvarsutskottets förslag.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för mariningenrjörkåren

uppföras följande antal beställningar:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden samt

3 mariningenjörsstipendiater.

Mariiiintendenturkåreii.

Nu gällande stat för marinintendenturkåren, vilken kår är gemensam för

flottan och kustartilleriet, upptager följande beställningar:

s. 275 Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj.ts proposition nr '')(). 275

1 mariiiöveriutenclent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

40 marinintendenter av 1. graden,

20 marinintendenter av 2. graden och

10 marinunderintendenter.

Marinintendenturkåren räknar alltså 78 beställningar. Iför närvarande

disponeras endast 76 löner, enär 2 marinintendenter på förordnande uppehålla

särskilda befattningar, nämligen 1 marinintendent av 1. graden kamrerartjänsten

i marinförvaltningen och 1 marinintendent av 2. graden aktuarieoch

registratorstjänsten i marinstaben med åtnjutande av lön från marinförvaltningens

resp. marinstabens stat.

Staten för marinintendenturkåren upptager därjämte dagavlöning till 2

marinintendenter över stat med 2,190 kronor.

Marininten den tur kårens verksamhet är — i motsats till förhållandet vid

armén — icke förlagd endast inom den egentliga intendenturen, utan i

mycket stor utsträckning även inom den civila förvaltningen och administrationen

i övrigt. Detta förhållande, som givetvis sammanhänger med materielens

framskjutna plats inom flottan och därav betingad omfattande förvaltningsorganisation,

förklarar det jämförelsevis stora antalet marinintendenter

å stat.

1924 års försvarsutskott har beräknat behovet av marinintendenter för 1924 års forliottan

till 48. Dessutom har utskottet avsett 2 marinintendenter för flyg- svarsutskottvapnet.

Såsom jag i det föregående anfört, har jag beräknat mobiliseringsbehovet Departementsför

marinens vidkommande till 56 marinintendenter, vilket alltså innebär en chefen.

ökning i jämförelse med utskottets förslag av 8 beställningar, men en minskning

i förhållande till nuvarande organisation av 22 beställningar. Den procentuella

minskningen utgör 28 %. Denna minskning är helt visst synnerligen

betydande, men, i likhet med vad på sin tid försvarsrevisionen framhållit,

anser jag, att personal med fullständig intendentijr utbildning icke

bör avses för andra poster än där dylik utbildning är absolut nödvändig

och där icke lägre kvalificerad personal kan användas.

Därigenom att i den föreslagna organisationen marinintendenter endast

avses för sådana förvaltningstjänster, där mera kvalificerad personal erfordras,

och någon ersättningspersonal praktiskt taget icke beräknats, komma fordringarna

i avseende å personalens genomsnittliga prestationsförmåga att

skärpas. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra, men i betraktande

av den nuvarande höga pensionsåldern, 65 år, kunna vid vissa

tillfällen svårigheter komma att uppstå. Jag har emellertid icke ansett mig

böra föreslå någon sänkning av den nuvarande pensionsåldern, ehuruväl en

föryngring av kårens personal ur tjänstesynpunkt kunde vara önskvärd och,

om man verkställer jämförelse med förhållandena inom arméns in.tendenturkår

och inom flottans övriga civilmilitära kårer, icke kunde anses oberättigad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27(5

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

I fråga om gradfördelningen anser jag, att nuvarande av 1917 års riksdag

godkända fördelningsgrunder böra i huvudsak alltjämt tillämpas.

A marinintendenturkårens stat böra alltså uppföras nedannämnda beställningar

:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden och

6 marinunderintendenter.

Såsom avgångs- och rekryteringsförliållandena torde komma att gestalta

sig enligt den föreslagna organisationen av marinintendenturkåren, lärer det

icke'' kunna undvikas, att surnumerärer understundom komma att förefinnas.

Vid sådant förhållande kunde det sålunda vara till fördel att i staten bibehålla

posten »dagavlöning till marinintendenter över stat», upptagen till

2,190 kronor. Då emellertid dagavlöning icke längre förekommer såsom

avlöningsförmån och då för övrigt eventuellt förekommande surnumerärer

torde kunna avlönas från anslaget »avlöning till icke-ordinarie perspnal å

flottans stationskon tor m. fl. expeditioner», har jag ansett nämnda i kårens

stat för närvarande upptagna post kunna utgå.

Marinläkarkåren.

Nuvarande Enligt nuvarande organisation utgöres marinläkarkåren, vilken liksom marinorganisation.

intenden turkåren är gemensam för flottan och kustartilleriet, av:

1 marinöverläkare och chef,

3 förste marinläkare,

13 marinläkare av 1. graden,

20 marinläkare av 2. graden och

10 marinläkarstipendiater.

Av nämnda beställningar hålles enligt därom utfärdad föreskrift 1 marinläkarbeställning

4 av 1. graden, avsedd för Hemsö fästning, för närvarande

vakant.

Marinöverläkaren, förste marinläkarna och marinläkarna av 1. graden åtnjuta

lön på stat samt äro tjänstgöringsskyldiga året .om, varemot marinläkarna

av 2. graden och marinläkarstipendiaterna, vilka äro tjänstgöringsskyldiga

endast viss del av året, uppbära arvode samt under tjänstgöring viss

särskild ersättning.

Till marinläkarkåren räknas även marinläkarstipendiater över stat, vilka

under tjänstgöring åtnjuta viss mindre ersättning per dag.

För bestridande av ögonsjukvård och övrig läkarvård äro vid marinen

dessutom medelst kontrakt och mot åtnjutande av arvoden anställda 2 ögonspecialister

och 1 läkare vid skeppsgossekåren i Marstrand, varjämte staten

upptager ett anslag av 1,500 kronor för verkställande av ögonundersökning

å sjöofficerare och sjökadetter.

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

KungI. Maj:ts proposition nr 50.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort, Departementsutgöres

behovet av läkare med fast lön å stat och sålunda tjänstgöringsskyldiga

under hela året av följande befattningshavare.

1 marinöverläkare,

1 förste läkare å Karlskrona station, tillika fästningsläkare i Karlskrona

fästning (förste marinläkare),

1 förste läkare å Stockholms station (förste marinläkare),

1 fästningsläkare i Yaxholms fästning, tillika läkare vid Vaxholms kustartilleriregemente

(förste marinläkare),

2 sjukhusläkare i Karlskrona (marinläkare av 1. graden),

2 kasern- och distriktsläkare i Karlskrona (marinläkare av 1. graden),

1 läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente (marinläkare av 1. graden),

1 kasern- och distriktsläkare å Stockholms station (marinläkare av 1.

graden),

eller tillsammans 10 befattningshavare.

Dessa skulle sålunda fördelas på följande beställningar:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare och

6 marinläkare av 1. graden

Summa 10 beställningar.

Enligt den av mig föreslagna fredsorganisationen erfordras i övrigt följande

läkare vid marinen under nedan angivna antal månader av året:

1 läkare, tjänstgörande å marinförvaltningens

sanitetsavdelning...................................................

1 biträdande sjukhusläkare i Karlskrona ............

3 läkare å pansarskepp, därav 1 stabsläkare ......

1 läkare å Fylgia eller pansarskepp....................

1 flottiljläkare för undervattensbåtflottiljen .........

1 läkare å Clas Fleming ......................................

1 läkare å flygdepåfartyget Oden..........................

1 flottiljläkare å torpedbåtsflottiljen....................

1 divisionsläkare å jagardivisionen.........................

1 läkare å Svensksund under vinterfisket............

1 läkare å skeppsgosseavdelningen........................

1 läkare å af Chapman..........................................

För kustartilleriet och extra tjänstgöring............

12 månader,

12

30

12

6

10

9

4

0

3

»

»

»

»

»

4 »

4 x»

8

120 månader

Om det förutsättes, att nu nämnd läkartjänst kan till en fjärdedel av tiden

utföras av marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare — vilka

även kunna tillgodoräknas som ersättningspersonal — skulle marinläkare av

2. graden (med arvode) och marinläkarstipendiater (med stipendier) erfordras

till ett antal, som motsvarar (120 — 30=) 90 tjänstgöringsmånader. För

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

ovan angiven tjänstgöring å marinförvaltningens sanitetsavdelning samt vid

sjukhuset i Karlskrona erfordras en marinläkare av 2 graden resp. marinläkarestipendiat

å värdera platsen. För återstående 66 tjänstgöringsmånader

erfordras 22 dylika läkare, då man utgår från att desamma, som hava sin

egentliga utkomst från enskild praktik eller som ännu befinna sig under

utbildning, endast kunna förutsättas stå till förfogande för tjänstgöring vid

flottan under i medeltal 3 månader om året. Det sammanlagda behovet

skulle sålunda utgöras av 24 sådana läkare, vilka lämpligen böra fördelas

till 16 marinläkare av 2. graden och 8 marinläkarstipendiater.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för marinläkarkåren

uppföras följande antal beställningar:

1 marinöverläkare,

3 förste mar in läkare,

6 marinläkare av l. graden,

16 marinläkare av 2. graden samt

8 marinläkarstipendiater.

Med avseende å de i nyssnämnda stat för närvarande uppförda särskilda

arvoden m. m. får jag anföra följande.

För verkställande av ögonundersökning och ögonbeliandling äro i staten

anvisade dels tvenne arvoden ä 1,170 kronor, ett vid vardera stationen, dels

ett belopp av 1,500 kronor, avseende ögonundersökning å officerare och kadetter.

Dessa belopp äro alltjämt erforderliga.

Härförutom har det under en följd av år visat sig nödvändigt att anlita

oftalmologisk sakkunskap för ögonundersökningar å personal, som uttages

för tjänstgöring såsom riktare samt vid eldledning och avståndsmätning.

Dylika undersökningar hava i hög grad underlättat urvalet av lämplig personal,

varigenom besparingar i ammunitionskostnaderna m. m. kunnat åvägabringas.

På grund av det anförda har jag vid beräknandet av flottans övningsanslag

tagit hänsyn till behovet av ifrågavarande ögonundersökningar på

så sätt, att för ändamålet beräknats ett belopp av 3,000 kronor.

Med avseende å de i staten för marinläkarkåren i övrigt uppförda poster

såsom för dagarvoden till marinläkare av 2. graden, för ekiperingshjälp till

marinläkarstipendiater över stat m. m., har jag i kostnadsberäkningarna uppfört

erforderliga belopp.

Ecklesiastikstaten.

Den andliga vården vid flottan är enligt nuvarande organisation anförtrodd

åt flottans ecklesiastikstat, som består av:

2 regementspastorer, varav den ene tillika är kyrkoherde (amiralitetspastor)

i Karlskrona amiralitetsförsamling och den andre kyrkoherde i

Skeppsholms församling, samt

3 bataljonspredikanter, vilka tillika innehava komministerbefattning mote

svarande tjänster, 2 vid den förra och 1 vid den senare församlingen.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279

Kungl. Maj:tu proposition nr 50.

Till ecklesiastikstaten räknas också de vid ovannämnda församlingar anställda

båda klockarna samt kyrkvaktaren vid Karlskrona amiralitetsförsamling.

Staten för ecklesiastikstaten upptager följande löner ocli arvoden:

1 regementspastor i Karlskrona................................................ kronor 2,000: —

1 » i Stockholm jämte fri bostad

2 bataljonspredikanter i Karlskrona ....................

1 bataljonspredikant i Stockholm...........................

1 klockare i Karlskrona ..........................................

1 » i Stockholm............................................

1 kyrkvaktare i Karlskrona ...................................

1,860

2,400

1,410

600

720

500

Summa kronor 9,490

Jag finner icke anledning föreligga att föreslå annan ändring i den nuvararande

organisationen än att en bataljonspredikant i Karlskrona indrages.

Kör ernående av likformighet förordar jag, att benämningarna regementspastor

och bataljonspredikant utbytas mot de för övrigt mera betecknande

benämningarna »amiralitetspastor» och »amiralitetspredikant».

11. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse mellan

dessa och fast anställd personal enligt 1914 ars försvarsplau och

enligt 1924 års försvarsutskotts förslag.

Till belysande av behovet av fast anställd personal enligt nu föreslagen

organisation i förhållande till 1914 års försvarsplan och till försvarsutskottets

förslag, hava nedanstående sammandrag blivit upprättade. Med 1914 års

försvarsplan avses härvidlag den del av den i propositionen om sjöförsvarets

ordnande framlagda plan, som av riksdagen godkänts för 5-årsperioden till

och med år 1919. Det bör emellertid erinras om att planen i sin helhet,

vilken förutsatte ytterligare tre 5-årsperioder till och med år 1934, avsåg

omfattande personaluppsättningar jämväl efter år 1919. Nyssnämnda till

och med år 1919 framförda försvarsplans stater överensstämma med några

få obetydliga undantag med nu gällande stat för flottan, vilken sålunda här

lagts till grund vid jämförelsen.

Vid jämförelse av de olika staterna sinsemellan bör hållas i minnet, dels

att — såsom närmare framgår av anmärkningarna här nedan — visst antal

officerare (22), underofficerare och flaggkorpraler (10) samt korpraler (9) i

föreliggande förslag beräknas tjänstgöra som elever vid flygvapnet och sålunda

icke äro tillgängliga för flottans eget behov, och dels att marinens

reservstat, vad flottan angår, föreslås att indragas.

Departements
chefen.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammandrag'' örer personalstater.

Minskning i

Ökning i

Antal beställningar

förhållande

förhållande

till

till

För-

Före-

För-

För-

Gäl-

lande

stat

svars-

utskot-

tets

slagen

orga-

Gäl-

lande

stat

svars-

utskot-

tets

Gäl-

lande

svars-

utskot-

tets

betän-

tion

betän-

stat

betän-

Militär personal.

kande

kande

kande

Officerskåren.

Flaggman ...............

5

4

5

_

_

_

i

9

*) 7

'') 7

2

Kommendörkaptener

av 1. graden ..........

22

|

1 17

5

_

1

Kommendörkaptener

[ 29

1 6

av 2. graden..........

22

1

( 18

4

—

—

1

Kaptener..................

131

102

110

21

—

—

8

Subalternofficerare ...

135

142

144

21

—

—

2

Summa

354

s) 284

y-4

O

CO

53

—

—

17

Underofficerskåren.

Flaggunderofficerare..

Underofficerare av 2.

243

158

172

71

—

—

14

graden ..................

Underofficerare av 3.

495

316

344

151

—

—

28

graden ..................

675

_

675

Summa

4) 1 413

5) 474

5)516

897

—

—

42

Sjömanskåren.

Flaggkorpraler .........

Korpraler (högbåts-

—

6)316

6) 344

—

—

344

28

män).....................

6)1100

J)1 015

8)1050

50

—

—

35

Meniga....................

2 625

2 420

1700

925

720

—

—

Summa

3 725

9)3 751

9)3094

975

720

344

63

Skeppsgossekåren.

3. årskursen ............

174

145

135

39

10

_

_

2. årskursen ............

189

158

145

44

13

—

___

1. årskursen ............

237

197

170

67

27

—

—

Summa

600

500

450

150

50

—

—

Summa militär

personal

6 092

5 009

4 361

2 075

770

344

122

Civilmilitär-

personal.

Mariningenjörkåren.

Marinöverdirektör ....

Marindirektörer av 1.

1

1

1

—

—

-

—

gr-iden..................

Marindirektörer av 2.

3

2

2

1

—

—

—

graden ..................

3

3

3

Mariningenjörer av 1.

graden, 1 .löneklassen

11

9

9

2

—

—

—

Transport

18

15

15

3

—

—

—

Anmärkningar

*) Dessutom 1 uppförd

å försvarsdepartementets

stat.

2) Däiav 23 avsedda

för tillfällig tjänstgöring

vid flygvapnet

i fredstid.

3) Därav 22 avsedda

för tillfällig tjänstgöring

vid flygvapnet

i fredstid.

4) Förutom 2 7 underofficerare

å månadslönarstat.

5) Därav 10 underofficerare

och flaggkorpraler

avsedda

för tillfällig tjänstgöring

vid flygvapnet

i fredstid.

6) Enligt 1921 års

stat uppgick antalet

korpraler till 1,647.

Vid den nya löne

regleringens genom

förande bestämdes

i brist på utredning

antalet till 1,100,

vilken anordning

dock, enligt vad som

i propositionen uttryckligen

framhölls,

var av provisorisk

natur.

7) Därav högst 125

högbåtsman.

8) Därav högst 150

högbåtsmän.

9) Därav 9 korpraler

avsedda för tillfällig

tjänstgöring vid flygvapnet

i fredstid. Utöver

angiven summa

för sjömanskåren tillkommer

145 resp.

135 man under 5

månader (karlskrivna

skeppsgossar).

s. 281 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

281

Antal beställningar

Minskning i

förhållande

till

Ökning i

förhållande

till

Gäl-

lande

stat

För-

svars-

utskot-

tets

betän-

kande

Före-

slagen

orga-

nisa-

tion

Gill-

laude

stat

För-

svars-

utskot-

tets

betän-

kande

Gäl-

lande

stat

För-

svars-

utskot-

tets

betän-

kande

Anmärkningar |

i

Transport

18

15

15

3

10) Härtill 5 marin-

Mariningenjörer av 1.

graden,2.löneklassen

5

4

5

i

ingenjörsstipendia-

ter.

Mariningenjörer av 2.

graden..................

8

5

6

2

_

_

1

n) Härtill 3 marin- ingenjörsstipendia-

Extra mariningenjörer

4

3

3

1

—

—

ter.

Specialingenjörer av 1.

graden ..................

5

4

4

1

—

—

_

Specialingenjörer av 2.

graden .................

10

7

8

2

_

_

i

Specialingenjörer av 3.

graden .................

5

4

4

1

—

_

Summa

10)55

n)42

1,)45

10

—

—

3

1

Marinintendentur-

kåren.

Marinöverintendent...

1

1

1

_

_

_

—

• 1

Förste marinintenden-

1

ter, 1. löneklassen..

Förste marinintenden-

2

2

2

—

. —

—

—

f

ter, 2. löneklassen..

5

4

5

—

—

—

1

Marinintendenter av 1.

graden ..................

40

23

28

12

—

—

5

Marinintendenter av 2.

graden ocli marin

underintendenter ...

30

18

20

10

—

—

2

Summa

78

48

56

22

—

—

8

Marinläkarkåren.

Marinöverläkare ......

1

1

1

Förste marinläkare ...

3

1

3

—

—

—

2

Marinl åkare av 1. gra-

den ......................

13

7

6

7

i

—

—

Marinläkare av 2. gra-

den ......................

20

14

16

4

—

. —

2

Marinläkarstipen-

diater ..................

10

7

8

2

—

—

1

Summa

47

30

34

13

i

—

5

Flottans ecklesiastik- stat.

Amiralitets(rege-

ments-)pastorer ....

2

—

2

—

—

—

2

Amiralitets(rege-

ments-)predikanter..

3

—

2

1

—

—

2

Klockare..................

2

—

2

—

—

—

2

Kyrkvaktare ............

1

—

1

—

—

—

1

■

Summa

8

—

7

1

—

—

7

|

Transport

188

120

142

46

i

—

23

■

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Kungi. Maj.ts proposition nr 50,

Antal beställningar

Minskning i

förhål] ande

till

Ökning i

förhållande

till

För-

Före-

För-

För-

Gäl-

8 vars -

slagen

Gäl-

svars-

Gäl-

svars-

lande

orga-

lande

lande

stat

betän-

kande

nisa-

tion

stat

betän-

kande

stat

betän- kande

Transport

Flottans poliskår.

Överkonstaplar, tillika

188

120

142

46

i

—

23

poliskommissarier...

12)2

2

2

—

—

—

Överkonstaplar.........

4

2

2

2

—

—

Konstaplar...............

39

9

9

30

—

—

—

Extra konstaplar ......

6

3

3

3

—

—

—

Summa

51

16

16

35

—

—

—

Musikpersonal.

Musikdirektörer(-lö.j t-

nanter)..................

2

1

2

—

—

—

i

Summa civilmilitär

personal13)

Civil personal.

241

137

05

O

81

i

24

A marinförvaltningens

stat uppförd ordina-

rie personal ........

Registrator och aktua-

29

20

20

9

—

—

rie i marinstaben ...

1

—

—

1

—

—

—

Advokatfiskal i Karls-

krona ..................

Expeditionsvakter vid

1

1

1

—

—

—

_

flottans stationer ...

8

5

5

3

—

—

Rektorer och ordinarie

ämneslärare vid

skeppsgosseskolorna

12

9

9

3

—

_

Summa civil personal

51

35

35

16

—

_

Pensionerad

personal.14)

Officerare ...............

2

3

2

—

i

—

__

Underofficerare.........

10

9

33

—

—

23

24

Summa pensionerad

personal

12

12

35

—

i

23

24

Sammandrag.

Summa militär per-

sonal....................

6 092

5 009

4 361

2 075

770

344

122

Summa civilmilitär

personal ..............

241

137

160

81

1

—

24

Summa civil personal

Summa pensionerad

51

35

35

16

—

—

—

personal ...............

12

12

35

—

1

23

24

Tillsammans

6 396

5193

4 591

2172

772

367

170

Anmärkningar

ia) Staten upptagei

arvode för 1 poliskommissariebeställning

i Karlskrona,

som dock för närvarande

är vakam

och uppehälles av en

Överkonstapel.

18) Inräknat 2 musikdirektörer.

14) Frånsett sjörullföringsbefälhavare

jämte biträden.

:

:

s. 283 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr <50. 283

C. Reservpersonalen.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom redan tidigare framhållits, liar vid beräkningarna av personalbehovet

vid mobilisering stampersonal avsetts endast för sådana poster, där

dylik personal anses oundgängligen erforderlig. Organisationen vilar sålunda

på den förutsättningen, att reservpersonal i stor utsträckning måste anlitas

för fyllande av det vid mobilisering erforderliga befälsbeliovet. Det är då

tydligen av största vikt, icke blott att den erforderliga reservpersonalen kan

anskaffas, utan även att denna personal i fredstid bibringas eu sådan utbildning,

att den i kvalitativt hänseende motsvarar de fordringar, som måste

ställas på densamma. Detta förutsätter ej allenast en första grundläggande

utbildning utan jämväl periodiskt återkommande repetitionsövningar, varigenom

den av reservpersonalen förvärvade dugligheten för krigstjänsten vidmaktliålles.

Om här bortses från den fåtaliga reservstaten, så har behovet

av dylik vidmakthållande utbildning endast i ringa mån kunnat tillgodoses

vid flottan, bland annat på grund av farhåga, att de olägenheter för den enskilda

verksamheten, som givetvis medfölja inkallelse till repetitionsövning,

kunde försvåra rekryteringen.

På grund av den omläggning, som nu föreslås i det inbördes förhållandet

mellan flottans personalkategorier av stam och reserv, synes det vara av

synnerlig vikt, särskilt med hänsyn till örlogstjänstens mångsidighet, att

tillgodose reservpersonalens såväl grundläggande som vidmakthållande utbildning,

vilka båda utbildningsformer äga inbördes samband, men icke kunna

utbytas mot varandra.

Om här icke medräknas värnpliktigt befäl eller vid mobilisering till befäl

i reserven konstituerad personal, utgöres flottans militära reservpersonal

för närvarande av dels personal å reservstat för marinen och dels personal i

flottans reserv.

2. Personal ä reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam

reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet

fördelade beställningar. Antalet för flottan avsedda beställningar skall enligt

1914 års riksdags beslut utgöras av:

2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2. graden,

8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta

och 2 av lägsta löneklass, samt

4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Å

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar

och 1 underofficersbeställning.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden

samt innehava 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;

Nuvarande

bestämmelser.

s. 284 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarspr

oposition

och försvarsutskott.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

284 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

för kaptener ock löjtnanter 10 tjänstår som aktiv officer och 32 levnadsår,

samt

för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till närmast

högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån, än

att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer

av 2. graden till flaggunderofficer.

Personal å flottans reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig eller då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred:

kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42 år

samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av

varje tvåårsperiod av tjänstetiden,

kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda

42 år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden samt

kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under loppet

av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.

Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner

gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.

Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning

saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200 kronor

i pension.

Den ledande synpunkten, då reservstaten på sin tid upprättades, var att

skapa en dittills icke förefintlig, för sjötjänstgöring avsedd reserv med hög

tjänsteduglighet.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs på skäl, som redan på sin tid

anförts av försvarsrevisionen, att reservstaten skulle indragas för flottans

vidkommande. Försvarsutskottet biträdde förslaget i fråga.

Även jag anser mig böra förorda, att reservstaten indrages för flottans

vidkommande. Detta förutsätter dock, att andra åtgärder genomföras, som

säkerställa flottans behov av officerare och underofficerare i reserven.

3. Personal i flottans reserv.

Officers- och underofficerspersonalen i flottans reserv utgöres enligt nuvarande

organisation av:

officerare och underofficerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått

från beställning på stat (pensionsavgångna),

officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

pa stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i flottans

reserv (förtidsavgångna), samt

officerare och underofficerare, vilka inom flottans reserv vunnit sin första

officers- eller underofficersfullmakt (i reserven utnämnda).

s. 285 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 285

Den civilmilitära personalen i flottans reserv utgöres, vad beträffar mariningenjör-

och marinintendenturkårerna, likaledes av pensionsavgångna, förtidsavgångna

och i reserven utnämnda samt, vad angår marinläkarkåren, av

pensionsavgångna och i reserven förordnade.

Officerare.

Pensionsavgångna officerare äro efter nuvarande bestämmelser skyldiga

att vid inträffande krig eller större rustningar, då så påfordras, i land samt

uti befattningar, likartade dem, de förut innehaft, tjänstgöra, flaggman och

kommendör intill fyllda 70 levnadsår samt alla de övriga, som avgå före G5

levnadsår, intill denna ålder. Under tjänstgöring åtnjuter denna personal

enahanda avlöning och övriga förmåner som innehavare av motsvarande beställning

vid stammen; dock att fyllnadspension under tjänstgöringstiden

innehålles.

I 1924 års försvarsproposition förutsattes icke någon ändring i nu gällande

bestämmelser vad ifrågavarande officerare beträffar. Denna ståndpunkt

biträddes av försvarsutskottet.

Tidigare har av åtskilliga kommittéer väckts förslag om sänkning från 55

dill 50 år av den för kaptener och subalternofficerare nu stadgade pensionsåldern.

Ehuru visserligen en föryngring inom nyssnämnda grader av såväl

stam som reserv skulle härigenom åstadkommas, tala dock kostnadshänsyn

avgjort emot en dylik sänkning av pensionsåldern.

Jag förutsätter alltså icke någon ändring i nu gällande bestämmelser.

Yad vidare angår de förtidsavgångua officerarna, äro dessa skyldiga att

intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller

större rustningar på kallelse inställa sig till tjänstgöring vid flottan. Under

tjänstgöring åtnjuta ifrågavarande officerare enahanda avlöning och övriga

förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen. Pension

tilldelas enligt gällande peusioneringsgrunder endast sådana officerare, som

efter 30 års tjänstetid vid uppnådda 50 levnadsår erhållit avsked från beställning

a stat med tillstånd att inträda i reserven. Någon tjänstgöringsskyldighet

under fredstid är ej stadgad för denna personal.

I 1924 års försvarsproposition framhölls av dåvarande departementschefen

behovet av kvalificerad reservpersonal. Det vore tydligt, att de förtidsavgångna

officerarnas tjänstbarhet utan viss återkommande tjänstgöringsskyldighet

nedginge. Yid tjänstgöringens anordnande borde man söka överkomma"

vissa svårigheter och olägenheter, som överhuvudtaget vore förenade

med anordnande av repetitionsövningar för reservpersonal.

I propositionen framlades vissa förslag rörande repetitionsövningar, pen

sionsbelopp m. m., vilka förslag försvarsutskottet biträdde.

Då även jag för min del biträder vad som i förevarande hänseende föreslagits,

framlägger jag förslaget ånyo, därvid upptagande vad min företrädare

i ämbetet uttalat.

Pensions
avgångna.

Nuvarande

organisation

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements
chefen.

Förtids
avgångna.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements

chefen.

s. 286 Kontrollera mot PDF

I reserven

anställda,

vilka efter

genomgången

sjökrigsskola

icke erhållit

beställning

på stat.

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements
chefen.

286 Kungl. Majtts proposition nr 50.

Repetitionsövningar för förtidsavgångna officerare böra i allmänhet icke

förläggas till samma tid som flottans tillämpningsövningar, utan i stället

till sådana yrkesskolor, som artilleri-(skjut-), torped- och mineringsskolorna

m. m., å vilka skolor tillgången till logementsfartyg torde bereda möjlighet

för reservpersonalens sjökommendering. De enligt utbildningsreglementet

för officerare i flottans stam föreskrivna repetitionskurserna vid yrkesskolor

torde kunna anknytas till de här för officerare i reserven föreslagna repetitionsövningarna.

En repetitionsövning synes böra fullgöras under loppet

av varje fyraårsperiod intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande

uppnår 40 års ålder. Med hänsyn till de inom flottan förekommande

övningsskedena bör repetitionsövningens längd bliva 60 dagar.

Fullgörandet av nu föreslagna repetitionsövningar bör utgöra villkor för

erhållande av pension ävensom för kvarstående i reserven intill nu stadgad

ålder, 55 år. Officer, som efter uppnådda 40 års ålder erhåller avsked från

beställning på stat, bör erhålla rätt att, därest han kvarstår i flottans reserv

intill 55 års ålder, därefter erhålla pension till samma belopp som övriga

förtidsavgångna officerare.

Pensionens storlek torde böra sättas till enahanda belopp som för motsvarande

officerare vid armén eller 600 kronor om året. Med hänsyn till

vikten av att säkerställa flottans behov av kvalificerade officerare i reserven

torde förtid savgången officer böra medgivas rätt att —- dock först i samband

med sin avgång ur reserven — utbekomma i stället för pensionen dennas

kapitaliserade värde.

Under förutsättning att årligen en officer avgår i förtid och att medelåldern

vid avgången från aktiv tjänst och inträde i reserven är 27 år, skulle

de förtidsavgångna officerarna i medeltal komma att fullgöra 3 repetitionsövningar

och antalet officerare, inkallade till repetitionsövning, årligen komma

att uppgå till 3. Det synes icke behöva uppstå några nämnvärda svårigheter

för kommendering av detta antal officerare till respektive yrkesskolor.

De i reserven anställda officerarna utgöras dels av officerare, vilka efter

genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning på stat men som på

grund av särskilt medgivande vunnit anställning i reserven, dels ock av

officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter vunnit

dylik anställning.

Yad beträffar förstnämnda kategori — de från sjökrigsskolan utgångna

reservofficerarna — föreslogs i 1924 års förs vårproposition, att desamma

borde ''fullgöra dels efter konstruering till fänrik en 10 månaders tjänstgöring

under första tjänståret i officer tillkommande befattning, dels ock repetitionsövningar

på sätt föreslagits för förtidsavgångna officerare. De ekonomiska

förmånerna förutsattes böra vara likartade med dem, som skulle

tillkomma de förtidsavgångna officerarna.

Försvarsutskottet biträdde detta förslag.

Även vad beträffar här ifrågavarande personalkategori, ansluter jag mig

till det nästlidet år framlagda förslaget.

s. 287 Kontrollera mot PDF

287

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

För de officerare i reserven, vilka vunnit anställning efter särskild utbildning

såsom reservofficersaspiranter, gälla för närvarande följande bestämmelser.

För att kunna antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att

Lava avlagt sjökaptensexamen ävensom att såsom värnpliktig, inskriven vid

marinen i allmän tjänst, liava vid däcksavdelningen fullgjort viss del av den

vederbörande såsom värnpliktig i fredstid åliggande tjänstgöring eller ock

att Lava varit stamanställd vid sjömanskårens däcksavdelning och vid avskedet

innehaft minst korprals tjänstegrad. Inryckningen till tjänstgöring

äger rum på hösten. Utbildningskur sen'' är ettårig och i regel förlagd till

flottans fartyg.

Reservofficersaspirant, som med godkända betyg genomgått föreskriven

utbildning, konstitueras till fänrik i flottans reserv, och det åligger honom

att såsom sådan omedelbart tjänstgöra vid flottan under ett år. Någon vidare

tjänstgöringsskyldighet i fred föreligger icke, men för vinnande av kompetens

till kaptensbefordran må reservofficer under 6.—9. åren efter konstituering

till fänrik genomgå en repetitionsövning om sex månader.

I reserven utnämnd officer är skyldig att intill utgången av det år, varunder

han fyller 45 år, i händelse av krig eller* större rustning inställa sig

till tjänstgöring. Efter utgången av nyssnämnda kalenderår meddelas honom

avsked ur tjänsten.

Reservofficersaspirant åtnjuter under tjänstgöring dagavlöning med 3 kronor

samt fri sjukvård, portion in natura eller ersättning därför ävensom

under sjötjänst mässpengar i likhet med underofficerare vid flottan av motsvarande

grad. För resa på grund av kommendering åtnjutes gottgörelse

enligt för underofficer av motsvarande grad gällande föreskrifter.

I reserven utnämnd officer åtnjuter under tjänstgöring samma avlöning

och övriga förmåner, som tillkomma officer vid flottans stam av motsvarande

grad, dock att avlöning utgår efter lägsta löneklassen i vederbörande lönegrad.

För resa inom riket för inställelse å eller hemfärd från tjänstgöringsorten

ävensom för övriga tjänsteresor åtnjuter reservofficer gottgörelse lika

med den, som tillkommer officer av motsvarande grad; dock åtnjutes icke

ersättning för resa till och från den flottans station, dit han är inkallad till

repetitionsövning.

Reservofficersaspirant och i reserven utnämnd officer åtnjuta slutligen

beklädnadshjälp, vilken enligt gällande förordning skall utgå med respektive

300 och 200 kronor, men som under de senare åren varit höjd till respektive

600 och 400 kronor.

Yid uppnådda 55 levnadsår erhåller i reserven utnämnd officer, som fullgjort

stadgad tjänstgöringsskyldighet, en årlig pension av 300 kronor.

Beträffande ifrågavarande personalkategori framlades i 1924 års försvars

proposition vissa förslag, hämtade dels från ett av särskilt tillkallade sakkunniga

(reservofficerssakkunniga) år 1921 avgivet utlåtande, dels från försvarsrevisionens

betänkande, och åsyftande, bland annat, att skapa bättre

7 reserven

anställda,

vilka genomgått

utbildning

såsom

reservofflcersaBplranter.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvar»- proposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

288

förutsättningar för rekryteringen av reservofficerare från handelsflottan. Denna

rekrytering har nämligen under senare år fullständigt slagit fel.

Den grundläggande utbildningen förutsattes skola omfatta egentlig värnpliktsutbildning

under 41/, månader, aspirantutbildning under 12 månader

samt en därtill omedelbart ansluten tjänstgöring såsom konstituerad fänrik

under 10 månader, sålunda sammanlagt omkring 26 månader. Den fortsatta

utbildningen skulle omfatta 2 repetitionsövningar, vardera om 2, högst B

månader och förlagda, den första till 5. eller 6. och den andra till 9., 10.

eller 11. året efter vunnen officersanställning; repetitionsövningarna borde

huvudsakligen få karaktären av kurser, omfattande undervisning beträffande

respektive vapens utveckling och användning, beträffande signalering, fartygsredogörelse

m. m.

Den nuvarande åldersgränsen, 45 år, för ifrågavarande reservofficerares

kvarstående i reserven borde bibehållas. Avlöningen till aspirant borde

bliva densamma, som föreslagits för flaggkorpral. Ekiperingshjälp skulle

utgå med 600 kronor för reservofficersaspirant och 400 kronor för reservofficer.

Pensionen borde bestämmas till 600 kronor, att utgå från och med

55 års ålder under förutsättning att vederbörande officer fullgjort stadgade

repetitionsövningar och Warstått i flottans reserv intill uppnådd 45 års

ålder, med rätt för honom att, därest han så önskade, vid sistnämnda

ålder uppbära — i stället för pension — dennas kapitaliserade värde. Därest

reservofficer, som i vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet,

avlede före uppnådd 45 års ålder, borde pensionens kapitaliserade

värde utbetalas till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.

Förutom nämnda ekonomiska förmåner borde en del andra fördelar tillerkännas

reservpersonalen för att underlätta rekryteringen från handelsflottan.

Av dylika åtgärder, vilkas psykologiska inflytande icke borde underskattas,

framhölls bland annat vidgad rätt att utom tjänsten vid vissa tillfällen

bära uniform, att kostnadsfritt bekomma efterhand utkommande reglementen

och instruktionsböcker m. m.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknades till 18.

1924 års Försvarsutskottet biträdde vad sålunda i propositionen föreslagits, dock

1utskott" årligen anställda reservofficersaspiranter beräknades till 8.

Departements- Då jag beträffande föreliggande personalgrupp delar den uppfattning, som

chefen. fått sitt uttryck i föregående års i detta hänseende av försvarsutskottet biträdda

förslag, kan jag här inskränka mig till att endast åberopa detsamma.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknas av mig

till 12.

■underbefäls Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen

^officerares ett mindre antal korpraler eller underofficerare av 3. graden vid däcksavbefordran

till delningen uttagas för erhållande av särskild utbildning i ändamål att bibringa

flottans1 ^em för anställning såsom reservofficersaspiranter erforderlig kompetens,

reserv. Efter att liava genomgått en för inträde i navigationsskola erforderlig kom
Nuvarande

pletteringskurs beviljas denna personal tjänstledighet under högst två år

organisation.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 2B9

med bibehållande av avlöningsförmåner för att vid navigationsskola genomgå

styrmans- och sjökaptensklasserna samt avlägga styrmans- och sjökaptensexamina.

De, som avlagt godkända examina, äro därefter skyldiga att göra

framställning om antagning till reservoflicersaspirantor och att genomgå för

sådana föreskriven utbildning. Från och med antagningen till aspiranter

sammanföras de sålunda i utbildning och tjänstgöring o. s. v. helt och hållet

med de aspiranter, som rekryteras från handelsflottan.

Beträffande sättet och villkor m. m. för personal vid flottan att vinna

anställning såsom reservofficersaspiranter hava vissa förslag framlagts av

de s. k. underofficerssakkunniga.

De sakkunniga framhålla bland annat, hurusom de från sjömanskårens

däcksavdelning utgångna reservofficerarna vore avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra även å stridsfartyg. Den utbildning, som enligt nuvarande organisation

kunde bibringas dessa reservofficerare, vore ej tillräcklig för nämnda

uppgift. Efter endast nio månaders tjänstetid som korpral började nämligen

deras kurs vid navigationsskola, varunder de hela två år vore fullständigt

borta från den militära tjänsten. Uppenbart vore, att detta måste inverka

ofördelaktigt å deras militära utbildning.

Under förutsättning att underofficersutbildningen för däcksavdelningen

ordnades såsom de sakkunniga föreslagit, d. v. s. med två-årig underofficersskola

och möjlighet att därvid avlägga fullständig styrmansexamen, syntes

en tillfredsställande rekrytering av reservofficerskåren från sjömanskåren

kunna ernås enligt följande.

Ett mindre antal (förslagsvis högst 5 per år) underbefäl och underofficerare

vid däcksavdelningen, som före fyllda 27 år uppfyllt vissa bestämda

fordringar i avseende på betyg såväl i genomgången underofficer sutbildning

som för tjenstbarhet och uppförande, skulle på ansökan beviljas tjänstledighet

under omkring 9 månader eller från och med september till och med

därpå följande maj månad för att genomgå sjökaptensklassen vid navigationsskola.

De, som därvid godkändes i sjökaptensexamen, skulle omedelbart

antagas till reservofficersaspiranter samt såsom sådana genomgå en

omkring 5 månaders militär utbildning (juni till och med oktober) ombord

i förening med praktisk tjänstgöring. Efter det denna kurs avslutats, skulle

de i densamma godkända konstitueras till fänrikar i flottans reserv, varpå

fänriksutbildning den 1 november samma år skulle taga sin början i huvudsaklig

överensstämmelse med i 1924 års försvarsproposition avgivet förslag.

Bepetitionsövningar skulle sedermera äga ram jämväl enligt nämnda förslag.

I jämförelse med nuvarande sätt för utbildning av korpraler till reservofficerare

innebure det nu föreslagna enligt sakkunnigas mening avsevärda

fördelar såväl för den enskilde som staten. Sålunda syntes för den enskilde

ernås icke oväsentlig lättnad i fråga om beredande av behörighet för anställning

såsom befäl i handelsflottan, enär avlagd styrmansexamen vid flottans

underofficersskola berättigade till styrmansbrev, därest tjänstgöring till sjöss

å segelfartyg ägt ram minst 12 månader, under det för närvarande för f. d.

korpraler fordrades en tjänstetid till sjöss av 42 månader, därav minst 12

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 824124 19

Underofficerss

allkunnig a.

s. 290 Kontrollera mot PDF

290

Personal
representan
terna.

Departements
chefen.

Nuvarande

bestämmelser.

Pensions
avgångna.

Förtidsavgångna.

1924 års

försvar sproposition

och

försvarsutskott.

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

månader i europeisk eller vidsträcktare fart. Staten åter vunne med den

föreslagna utbildningen icke allenast bättre och grundligare samt till mindre

kostnad än för närvarande utbildade reservofficerare utan även, att antalet

korpraler, som undandroges tjänsten, minskades genom att tjänstledighet

under endast 9 månader i stället för 2 år erfordrades för att vinna för anställning

såsom reservofficersaspirant erforderlig kompetens.

Personalrepresentanterna hava gentemot de sakkunnigas förslag i fråga

om underbefäls och underofficers utbildning för anställning såsom officer i

reserven icke framställt annan erinran än att viss tids tjänstgöring i underofficersbefattning

borde fordras även för de blivande reservofficersaspiranteina.

Den utbildning, som av underofficerssakkunniga föreslagits för underbefäls

och underofficerares vid marinen utbildning till reservofficersaspiranter, synes

vara ändamålsenlig och anpassar sig till den föreslagna förändringen av

underofficersskolan, varför de sakkunnigas förslag angående reservofficersaspirantutbildningen

torde böra komma till utförande. I överensstämmelse

med vad förut anförts i fråga om underbefäls och underofficerares befordran

till officer å aktiv stat, synes det ej vara erforderligt att uppställa fordran

på kvalificerat betyg i vissa ämnen i underofficersskoleexamen, men väl för

tjänstbarliet och uppförande.

Att såsom personalrepresentanterna föreslagit föreskriva viss tids underofficerstjänstgöring

såsom villkor för antagning till reservofficersaspirant

skulle höja levnadsåldern vid officersutnämningen och förorsaka orättvisa

vid uttagningen, varför jag anser, att sådant villkor icke bör uppställas.

Underofficerare.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av

tre särskilda kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i

reserven utnämnda. För dessa gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång likartade bestämmelser som för

motsvarande kategori officerare.

Av skäl, som vid behandlingen av officersreserverna i det föregående anförts,

anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i de bestämmelser,

som för närvarande gälla beträffande de pensionsavgångna underofficerarna.

Jämväl i försvarspropositionen 1924 intogs enahanda ståndpunkt. Försvarsutskottet

hade häremot icke något att erinra.

I 1924 års försvarsproposition uttalades beträffande de förtidsavgångna

underofficerarna (flaggkorpralerna), att de i allmänhet hade genom föregående

aktiv tjänstgöring förvärvat sådan befälsvana och tjänsteduglighet, att de intill

55 års ålder kunde anses fylla skäliga fordringar å en reserv i egentlig

mening, detta under förutsättning att deras tjänstbarliet genom vissa återkommande

övningar vidmakthölles. Tjänstgöringsskyldigheten borde bestämmas

till 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod intill utgången

av det år, varunder vederbörande uppnådde 40 års ålder.

Förtidsavgången flaggkorpral borde erhålla en ekiperingshjälp om 600-

s. 291 Kontrollera mot PDF

291

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

kronor. Pensionen till förtidsavgången underofficer i reserven, som fullgjort

nyssnämnd tjänstgöringsskyldighet, borde fastställas till 400 kronor, att utgå

från och med 55 ars ålder. Enahanda pensionsförmån syntes böra utgå till

underofficer, vilken efter uppnådda 40 års ålder erhållit avsked från beställ

ning på stat och därefter kvarstått i flottans reserv intill 55 års ålder.

Beträffande rätt att utfå pensionens kapital i serade värde syntes böra gälla

enahanda bestämmelser som för förtidsavgångna officerare.

jag delar den uppfattning beträffande denna personalgrupp, som uttalats

i 1924 års försvarsproposition och gillats av försvarsutskottet, kan jag

här inskränka mig till att åberopa vad n3rss blivit anfört.

•Jag liar beräknat, att i genomsnitt en underofficer årligen avgår i förtid.

Under förutsättning att medelåldern för inträde i reserven är 30 år, skulle

de förtidsavgångna underofficerarna i medeltal komma att fullgöra 2 repetitionsövningar

och antalet underofficerare, inkallade till repetitionsövning,

årligen komma att uppgå till 2.

I 1924 års försvarsproposition anfördes beträffande i reserven utnämnda

underofficerare i huvudsak följande.

Största delen av den erforderliga underofficersreserven måste givetvis

fyllas med i reserven utnämnda underofficerare (flaggkorpraler). Flottan saknade

överhuvudtaget en dylik reservorganisation. De grundläggande fordringar,

som borde uppställas för anställning som underofficer i reserven, syntes

böra avse viss genomgången underofficersutbildning jämte viss tids tjänstgöring

som underofficer. Förefintliga svårigheter med avseende på organiserandet

av en officersreserv kunde i viss mån mötas genom att öppna en

rekryteringskälla från handelsflottan. En dylik rekrytering läte sig däremot

icke lämpligen åvägabringa, i vad anginge underofficerskåren i reserven, varför

man i fråga om denna endast hade att räkna med rekrytering från sjömanskåren.

Det syntes härvidlag vara ett givet önskemål att som villkor för anställning

i reserven fordra fullständig underofficersexamen. Under förutsättning

av genomförd likvärdighet mellan å ena sidan flottans underofficersskola och

å andra sidan vissa examina i navigationsskola, skulle i så fall den på denna

väg erhållna underofficersreserven för flottan inriktas på anställning inom

handelsflottan [efter avgång från aktiv tjänst inom örlogsflottan. Fördelen

av att flottans reservpersonal i sitt borgerliga yrke i största möjliga utsträckning

fortfarande ägnade sig åt sjömansyrket vore uppenbar.

Med hänsyn emellertid till osäkerheten, huruvida överhuvudtaget en tillräcklig

rekrytering på angivna sätt kunde erhållas, borde även andra rekryteringskällor

från sjömanskåren hållas öppna och sålunda väg böra beredas

jämväl för annan korpral än den, som avlagt fullständig underofficersexamen

vid flottan, att efter viss genomgången särskild klass i underofficersskola

vinna anställning som reservunderofficersaspirant.

Huru nämnda utbildning än ordnades, syntes efter densammas avslutande

viss tids tjänstgöring i underofficer tillkommande befattning vara behövlig.

Denna tjänstgöring kunde förrättas antingen i egenskap av korpral med

Departements
chefen.

I reserven

utnämnda.

1924 års

försvarsproposition.

s. 292 Kontrollera mot PDF

1924 års försvarsutskott.

TJtider officer ssakkunniga.

Departements
chefen.

292 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

kvarstående å sjömanskårens stat eller i egenskap av reservunderofficersaspirant.

I båda fallen kunde tydligtvis vissa svårigheter i befälsförhållandena

uppstå med hänsyn till jämnåriga eller äldre korpraler. Dessa svårigheter

vore dock ej av den art, att de icke på ett eller annat sätt kunde överkommas.

Yad anginge repetitionsövningar för i reserven utnämnda underofficerare,

borde dylika ordnas efter enahanda grunder, som för i reserven utnämnda

officerare föreslagits.

Yad slutligen beträffade ekonomiska och andra förmåner, borde ifrågavarande

underofficerare (flaggkorpraler) komma i åtnjutande av motsvarande

sådana förmåner som de förtidsavgångna.

1924 års försvarsutskott gillade vad i dessa hänseenden blivit i propositionen

anfört.

Beträffande sättet m. m. för sjömanskårens manskap att vinna anställning

som reservunderofficersaspiranter hava vissa uttalanden gjorts av tidigare

omförmälda 1924 års sakkunniga för utredning angående underofficerarnas

tjänsteställning m. m. De sakkunniga anföra härom i sammanfattning följande.

I skrivelse den 19 december 1923 med förslag angående manskapsutbildningen

vid flottan hade marinförvaltningen och chefen för marinstaben beträffande

utbildning av underofficerare i reserven uttalat, att ett-årig underofficersutbildning

(lägre klassen i underofficersskolan jämte för respektive

yrkesgren föreskriven yrkesutbildning) utgjorde vad som borde krävas för

att bliva reservunderofficer.

Med hänsyn till det stora behov av väl kvalificerade reservunderofficerare,

som i enlighet med de personalberäkningar, vilka läge till grund för kaderberäkningarna

i förslagen till marinorganisationens ordnande, skulle komma

att uppstå vid mobilisering, syntes det de sakkunniga vara en angelägenhet

av största vikt, att åtgärder vidtoges för betryggande i möjligaste mån av

tillgången å sådana reservunderofficerare. Det av myndigheterna föreslagna

sättet för att öka utsikterna att erhålla en dylik reserv, ansåge de sakkunniga

vara ändamålsenligt och föresloge i samband med den två åriga underofficersskolans

införande, att undervisningen i lägre klassen för däcksavdelningen

skulle så ordnas, att den, som med godkända betyg genomginge

nämnda klass, skulle anses hava fyllt fordringarna för reservunderofficers

teoretiska utbildning.

Då jag även i föreliggande fråga delar den uppfattning, som i 1924 års försvarsproposition

blivit anförd, kan jag i detta samband inskränka mig till att

åberopa vad nyss blivit återgivet. Då jag vidare, såsom tidigare omförmälts,

förordar det förslag till organisation av flottans underofficersskola, som av

underofficerssakkunniga utarbetats, följer härav, att jag jämväl kan förorda

deras förslag angående den lägre klassens i underofficersskolan ordnande

på så sätt, att dess genomgående kan anses tillfyllest för vinnande av teoretisk

kompetens för anställning som reservunderofficersaspirant.

Huru dylik aspirants vidare utbildning bör ordnas, torde få bero på fram
-

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Kungl. Maj:ts proposition nr ftO.

tida prövning, men jag förutsätter i lmvudsak den utbildning, som förordats

i 1924 års försvarsproposition.

Det årligen erforderliga antalet reservunderofficersaspiranter liar av mig

beräknats till 15.

Jag anser mig slutligen böra betona, att organiserandet av officers- och

underofficersreserver, på sätt ovan föreslagits, innebär en nyhet inom flottan

och att sålunda erfarenhet saknas, huruvida överhuvudtaget tillräcklig rekrytering

på sådant sätt låter sig åvägabringa.

Då flottans av mig föreslagna organisation vid mobilisering bygger på ett

vidsträckt användande av reservpersonal, utgör en tillfredsställande rekrytering

ett villkor för organisationens genomförande. Skulle denna rekrytering

visa sig bliva i ett eller annat hänseende kvantitativt eller kvalitativt otillräcklig,

lärer frågan om reservorganisationen i hela dess vidd få upptagas till

förnyad prövning.

Mariningenjörer.

Mariningenjörkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången, förtidsavgången

och i reserven utnämnd personal.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet

och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser som

för motsvarande kategori officerare. Marinöverdirektör är skyldig att kvarstå

i reserven till fyllda 70 år, övriga till 65 år.

Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att extra mariningenjör,

vilken under två år tjänstgjort vid flottan i denna egenskap och

icke omedelbart därefter vinner anställning vid stammen, är skyldig att

mottaga utnämning till mariningenjör av 2. graden i reserven. Så länge han

arbetar uti den tekniska delen av maskin- eller fartygsingenj örens yrke, fortfar

han emellertid att vara berättigad att söka anställning vid mariningenjörkårens

stam. Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla enahanda

bestämmelser som för motsvarande kategori officerare. I reserven utnämnd

mariningenjör meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det år, varunder

han fyller 40 år, samt kommer vid uppnådda 55 års ålder i åtnjutande av

en årlig pension av 500 kronor.

I 1924 års försvarsproposition anfördes beträffande mariningenjörkåren i

flottans reserv huvudsakligen följande.

Beträffande pensionsavgångna mariningenjörer funnes ej anledning föreslå

någon ändring i gällande bestämmelser.

De förtidsavgångna mariningenjörerna förutsattes, med anledning av sin

för verksamhet inom det tekniska området synnerligen grundläggande utbildning,

jämväl i det civila livet i allmänhet komma att ägna sig åt dylik

verksamhet. Någon vidmakthållande militär utbildning av den beskaffenhet,

som föreslagits för motsvarande kategorier inom officers- och underofficerskårerna,

funnes därför icke anledning föreslå. Till följd härav borde icke

heller för ifrågavarande personalkategori några pensionsförmåner förutsättas,

utom såvitt avsåge de mariningenjörer, vilka efter uppnådd 40 års ålder av
-

Nuvarande

bes tämmelser

1924 års

försvarsproposition.

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Kangl. Majits proposition nr 50.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Nuvarande

bestämmelser.

1924 års

försvarspr

oposition.

gått från beställning på stat. Dessa ingenjörer syntes rättvisligen böra tillerkännas

pension till samma belopp, som för förtidsavgångna reservofficerare

föreslagits, nämligen 600 kronor.

Yad slutligen anginge de i reserven utnämnda mariningenjörerna, förelåge

på nyss angivna skäl icke heller anledning att införa någon övningsorganisation

för dem.

Med hänsyn till dylika mariningenjörers synnerligen omfattande grundläggande

utbildning, vilken för dem inneburit en icke oväsentlig personlig

uppoffring, som kommit staten till fromma, borde gällande pensioneringsbestämmelser

jämkas därhän, att pensionen bestämdes till samma belopp,

som föreslagits för de förtidsavgångna, eller 600 kronor, samtidigt som tiden

för ifrågavarande personals kvarstående i reserven utsträcktes intill utgången

av det år, varunder 45 års ålder uppnåddes.

Försvarsutskottet hade icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits

beträffande mariningenjörer i reserven.

Då jag delar den uppfattning rörande denna personalgrupp, som ovan

kommit till synes, kan jag här inskränka mig till att åberopa vad sålunda

blivit uttalat. Yid beräkning av kostnaderna har förutsatts, att denna reserv

årligen tillföres en mariningenjör.

Marinintendenter.

Aven marinintendenturkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången,

förtidsavgången och i reserven utnämnd personal.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet

och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser som

för motsvarande kategori officerare. Ifrågavarande personal är skyldig att

kvarstå i reserven intill fyllda 70 år.

Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att av de ynglingar,

som genomgått ett-årig kurs som marinintendentselever och som därtill

förklara sig villiga, uttages ett i kommandoväg bestämt antal för utbildning

i en ett-årig aspirantkurs till marinunderintendenter i flottans reserv.

Till marinintendent i reserven kan också utnämnas aspirant, som blivit godkänd

i första men icke i andra årets aspirantkurs. I reserven utnämnda

marinintendenter äro skyldiga att på kallelse inställa sig till en sex månaders

repetitionsövning, som förlägges till 3., 4. eller 5. året efter inträdet i reserven.

Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare. I reserven utnämnd marinintendent

meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det år, varunder han

fyller 40 år, och kommer vid uppnådda 55 års ålder i åtnjutande av en årlig

pension om 300 kronor.

I 1924 års försvarsproposition ifrågasattes icke någon ändring i gällande

organisation vad beträffar pensionsavgångna marinintendenter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. MajUs proposition nr 50. 29j

Vad angår fortidsavgångna, föreslogs införande av pension till ett belopp

av (500 kronor för de inarininteudenter, vilka efter uppnådd ålder av 40 ar

avgått från beställning på stat och därefter kvarstått i reserven intill den

levnadsålder, som för ifrågavarande personalkategori vore föreskriven.

De grundsatser, vilka varit vägledande för det i det föregående framlagda

förslaget till övningsorganisation för reservofficerare, syntes vara tillämpliga

jämväl å de vid yngre år förtidsavgångna marinintendenterna. I kostnadsberäkningarna

upptogs ett belopp, avsett att täcka kostnaderna föi föitidsavgångna

marinintendenters repetitionsövningar, därvid en sammanlagd

övningstid, intill 40 års ålder, av 6 månader förutsatts.

Vidkommande slutligen de i reserven utnämnda marinintendenterna föreslogs

en höjning av pensionsbeloppet till G00 kronor, varjämte förutsattes,

att ifrågavarande intendenter i likhet med motsvarande kategorier inom officerskåren

och mariningenjörkåren skulle kvarstå i reserven intill utgången

av det år, varunder de uppnådde 45 års ålder.

Försvarsutskottet hade icke något att häremot erinra.

Även jag biträder de synpunkter och förslag, som beträffande denna personalgrupp

framlagts i 1924 års försvarsproposition, och inskränker mig sålunda

till att åberopa vad nyss blivit därom anfört. Vid beräkning av kostnaderna

har förutsatts, att denna reserv årligen tillföres två marinintendenter.

Marinläkare.

Marinläkarkåren i flottans reserv utgöres under fredstid av endast två

särskilda personalkategorier, nämligen pensionsavgången personal samt i reserven

förordnad personal.

Till kåren räknas även sådana läkare, som vid mobilisering blivit kostituerade

eller anställda i reserven.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång i huvudsak enahanda

bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.

Förordnande som marinläkare i flottans reserv kan på ansökan erhållas:

dels av marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat efter utgången

av den tid, för vilken han varit förordnad å beställning i stammen,

dels av annan beställmngshavare vid marinläkarkaren, som föie uppnådd

pensionsålder avgår från anställning vid stammen,

dels ock av vid marinläkarkåren ej anställd legitimerad läkare, som fullgjort

vapenövning såsom värnpliktig.

Marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat, som före utgången

av den tid, för vilken han blivit förordnad, erhåller avsked från sin anställning

vid stammen, är skyldig att inträda i motsvarande befattning i flottans

reserv samt därstädes kvarstå intill utgången av nämnda tid.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och ersättning under tjänstgöring gälla

för ifrågavarande personal enahanda bestämmelser som för den pensionsav
-

1924 års

försvarsutskottDepartementschefen.

Nuvarande

bestämmelser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements
chefen.

1924 års

försvarsproposition.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Uttagningen.

Nuvarande

organisation.

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

gångna personalen. Avgång ur reserven äger rum vid utgången av det årr

varunder vederbörande fyller 55 år. Eätt till pension av 500 kronor tillkommer

vid avskedet den, som tillhört marinläkarkåren i flottans stam eller

reserv under sammanlagt minst 20 år och därav under minst 3 år varit anställd

såsom läkare eller stipendiat i stammen.

I 1924 års försvarsproposition, som i detta hänseende biträddes av försvarsutskottet,

ifrågasattes icke annan ändring i hithörande bestämmelser,

än att pensionsbeloppet borde — såsom för övriga personalkategorier med

officers tjänsteställning — höjas till 600 kronor.

Då jag biträder det förslag rörande marinläkare i flottans reserv, som

framlagts i 1924 års försvarsproposition, begränsar jag mig till att här åbelopa

vad nyss här ovan blivit därom anfört. Vid beräkning av kostnaderna

har förutsatts, att denna reserv årligen tillföras två marinläkare.

D. De värnpliktiga och deras redovisning.

1. Allmänna synpunkter.

Beträffande de värnpliktiga torde till en början få erinras därom, att

1924 års försvarsproposition förutsatte en utbildningstid för huvuddelen av

flottans värnpliktiga, däribland jämväl studenter och likställda, om 350 dagar

eller praktiskt taget ett år.

Försvarsutskottet utgick från helt annan förutsättning. Enligt dess förslag

avsågs icke någon fredstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan att i

allmänhet äga rum. För att emellertid tillförsäkra flottan en viss personaltillgång

vid mobilisering ansåg utskottet, att för örlogsflottans räkning borde

reserveras huvudparten av handelsflottans bemanning, och att för den skull

flottan skulle tilldelas å sjömanshus inskrivna sjökaptener, styrmän, övermaskinister

och maskinister samt av övriga å sjömanshus inskrivna de, som

sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, allt i den mån

de icke erfordrades för flygvapnet. Därest antalet vakanser inom sjömanskåren

överstege 10 %, skulle till fredstjänstgöring i högst 200 dagar kunna

inkallas ett motsvarande antal av ifrågavarande värnpliktiga,

Utskottet anslöt sig vidare till principen att tilldela flottan värnpliktiga

ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare samt föreslog för denna

personal en tjänstgöringstid av 260 dagar.

Såsom redan tidigare omförmälts, förutsättes i det nu föreliggande förslaget

till marinorganisation, att flottans manskap skall sammansättas av

stampersonal och värnpliktiga enligt i huvudsak samma grunder, som för

närvarande gälla.

2. Värnpliktiga i allmänhet.

Enligt 1914 års värnpliktslag tilldelas marinen:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å

sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart (allmän tjänst);

s. 297 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr ftO. 297

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser, som

Konungen meddelar (allmän tjänst); samt

c) å sjömanshus ej inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen behövliga,

till det antal, Konungen bestämmer (sjötjänst, stationstjiinst eller kustartilleritjänst).

Då jag längre fram kommer att till behandling upptaga frågan om värnplikten

vid kustartilleriet, avser jag i detta sammanhang endast de för tjänst

vid flottan erforderliga värnpliktiga.

Medan de allmän tjänst tilldelade värnpliktiga (å sjömanshus inskrivna)

tillhöra de under marinens myndigheter lydande sjörullföringsområdena,

redovisas de till sjö- och stationstjänst inskrivna värnpliktiga inom arméns

rullföringsområden. De sjötjänst tilldelade avses huvudsakligen att utfylla

flottans behov av värnpliktiga för tjänstgöring å flottans fartyg, i den mån

behovet icke lämpligen kan fyllas av de allmän tjänst tilldelade, medan de

stationstjänst tilldelade, vilka till en del utgöras av yrkesmän av olika slag

ävensom av militärarbetare, avses för tjänstgöring huvudsakligen å flottans

stationer och varv.

Antalet vid marinen i allmän tjänst inskrivna värnpliktiga har under åren

1916—1920 uppgått till i medeltal omkring 2,100 man. Till sjötjänst har

inskrivits ett antal av 460—660 och till stationstjänst ett antal av 600—

700 man.

Såsom tidigare framhållits, förutsättes i föreliggande förslag till försvarsorganisation,

att de värnpliktiga uttagas till linjetjänst eller till ersättningsreserven.

Vid hären uttages sålunda årligen till linjemanskap det antal

vapenföra värnpliktiga, som erfordras för den avsedda krigsorganisationens

säkerställande, medan övriga i fredstid tjänstgöringsskyldiga uttagas till ersättningsreserven.

Förhållandena gestalta sig emellertid olika vid flottan,

där årskontingenten måste beräknas med hänsyn till bemanningsbeliovet för

en ständigt för krigsberedskap och övningar rustad sjöstyrka av given storlek

samt för fredstjänstens behöriga ombesörjande å stationer och varv.

Givetvis bör behovet av värnpliktiga beräknas med största sparsamhet.

Flottans värnpliktiga äro till största delen sjökommenderade eller måste

åtminstone vara beredda att när som helst gå ombord. De böra därför till

huvudsaklig del utgöras av sjömanshusinskrivna värnpliktiga, vilka sålunda

böra uttagas till linjetjänst och tilldelas marinen i »allmän tjänst». Endast

i den mån antalet sjömanshusinskrivna icke förslår att fylla det förutsatta

antalet värnpliktiga av olika yrkesavdelningar i allmän tjänst, bör detsamma

kompletteras med visst antal värnpliktiga från arméinskrivningsområden,

vilka värnpliktiga alltså böra uttagas till linjetjänst och tilldelas marinen i

sjötjänst. För allt detta manskap, däri inräknat ett visst antal yrkesmän

(skrivbiträden, skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och motorskötare),

som jämväl erfordras för tjänst ombord, förutsättes, såsom i det följande

närmare omförmäles, en fredstjänstgöringstid av 200 dagar.

De beliovsberäkningar, som blivit verkställda, utvisa ett behov för flottan

Departements

chefen.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298

Utbildnings
tiden.

Nuvarande

organisation■

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

av — förutom studenter och likställda, till vilka jag i det följande återkommer

— 1,025 värnpliktiga i medeltal om året. Till följd av att tjänstgöringstiden

begränsats till 200 dagar, blir det emellertid nödvändigt att

inkalla de värnpliktiga i två omgångar, varför årligen 2,050 värnpliktiga böra

tjänstgöra vid flottan. Med tillämpning av de utav försvararevisionen och i

1924 års försvarsproposition använda beräkningsgrunder na rörande antalet

inskrivna värnpliktiga, som inställa sig till tjänstgöring (90 % av sjömanshusinskrivna

och 96 % av övriga), samt antalet sådana värnpliktiga, som fullgöra

hela tjänstgöringen (84 % respektive 90 %), böra därför vid flottan årligen

inskrivas i runt tal 2,600 värnpliktiga, studenter och likställda däri

icke inräknade. Så långt tillgången av värnpliktiga å sjömanshus förslår,

bör antalet därifrån fyllas, medan återstoden tages från rullföringsområdena.

Under förutsättning att av ifrågavarande värnpliktiga omkring 1,720 man

kunna inskrivas från sjömanshus, måste alltså omkring 880 värnpliktiga uttagas

från rullföringsområdena.

Till förekommande av att vid flottan uppstår underskott å värnpliktiga,

föreslår jag, att av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga vid inskrivningsförrättningarna

i första hand uttagas till flottan maskinister och eldare samt

de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart. Sedan

utfallet av inskrivningarna vid sjömanshusen blivit känt, uttagas därefter

till erforderligt antal övriga sjömanshusinskrivna värnpliktiga ävensom värnpliktiga

från arméns inskrivningsområden efter i huvudsak samma grunder,

som tillämpas vid sådan uttagning till arméns olika truppslag.

Skulle tillgången på i tjänstgöring varande uttagna värnpliktiga vid flottan

komma att överstiga behovet, torde flottans myndigheter böra bemyndigas

att, på sätt Konungen närmare bestämmer, hemförlova det antal värnpliktiga,

som för tjänstens skötande må befinnas icke vara oundgängligen nödvändigt.

Dylik hemförlovning torde komma att ske antingen vid tjänstgöringens

början eller ock under tjänstgöringens lopp. Under den tid av omkring 2

månader på hösten, då yrkesskolorna för stammanskapet pågå, samt i samband

med uppehållet i övningarna vid årsskiftet kan nämligen behovet av

värnpliktiga beräknas nedgå. Såsom framgår av kostnadsberäkningarna, har

jag på den grund ansett mig kunna något minska antalet tjänstgöringsdagar

för de värnpliktiga.

Värnpliktig, som på ovan angivet sätt bliver hemförlovad, bör vara befriad

från fullgörande av den i § 27 värnpliktslagen föreskrivna tjänstgöringen.

Vid hemförlovning böra sådana värnpliktiga i första rummet komma

i fråga, för vilka ömmande sociala skäl föreligga.

Enligt 1914 års värnpliktslag utgör utbildningstiden

för marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga — studenter

och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres i en

följd med början under första året, samt

för marinen i sjötjänst och stationstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga

— studenter och likställda undantagna — likaledes 360 dagar, vilken

s. 299 Kontrollera mot PDF

Knntjl. Maj:ts proposition nr f)0.

299

tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under första eller andra

året eller ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar

nödigt,

med eu första tjänstgöring om 2G0 dagar under första eller under första

och andra året samt med en repetitionsövning om 100 dagar under fjärde året.

För icke vapenföra — studenter och likställda undantagna — utgör utbildningstiden

enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid marinen har

denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under första eller andra

året.

För 1920 års klass och senare årsklasser har emellertid utbildningstiden

för vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — varit

bestämd till 225 dagar med tillökning av 30 dagar för sådana vapenföra

värnpliktiga, som påbörjat första tjänstgöringen under första året. Tjänstgöringen

har fullgjorts i en följd, och inryckningen för en del av de marinen

i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga har varit förlagd till början av november

första året. För återstoden av allmän tjänst tilldelade ävensom för

sjötjänst tilldelade värnpliktiga har inryckningen ägt rum under andra året.

För icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande årsklasser har tjänstgöringstiden

varit bestämd till 165 dagar.

Såsom framgår av det redan tidigare anförda, förordar jag, att tjänstgöringstiden

för flottan tilldelade värnpliktiga — med undantag av studenter

och likställda — bestämmes till 200 dagar. Tjänstgöringen bör fullgöras i

en följd och taga sin början under första eller andra året. Undantagsvis

torde emellertid vissa i sjötjänst inskrivna värnpliktiga kunna tänkas böra

fullgöra sin tjänstgöring i två perioder.

Förläggningen av utbildningstiden för huvuddelen av flottans värnpliktiga

skulle förslagsvis kunna ordnas enligt nedanstående diagram, upptagande

inkallelse i två omgångar.

22/7

1. året. I--! '' I

e/„ 200 dagar.

2. året. ■ 11 '' J

26/s

200 dagar.

En mindre kontingent värnpliktiga torde böra inkallas omkring den 1

april för att efter en kortare militär utbildning möta det ökade kravet på

värnpliktiga i samband med sommarrustningarna.

På sätt omförmäles i förslaget till värnpliktslag § 27 mom. 3 C b), förutsättes,

att vid förekommande vakanser inom manskapsbeställningar ett

vakanserna motsvarande antal värnpliktiga, som därtill anmäla sig villiga,

må kvarbliva i tjänstgöring utöver stadgad tjänstgöringstid. Givetvis kan

dylikt kvarblivande icke äga rum för att täcka det antal vakanser, som —

på sätt i fråga om skeppsgossekåren blivit föreslaget — må hava föranlett

ökning i skeppsgossekårens numerär.

Departements
chefen.

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Kungl. Maj. ts proposition nr DO.

Nuvarande

organisation.

Departements
chefen.

3. Studenter och likställda,

Enligt gällande bestämmelser skola värnpliktiga, som vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan

examen än maskinistexamen av tredje klass, ävensom flottan tilldelade värnpliktiga,

som avlagt studentexamen, uttagas för utbildning till underbefäl.

Utbildningstiden är enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar för vapenföra

och 360 dagar för icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande kategori,

men har från och med år 1920 varit bestämd till 330 respektive 275 dagar.

Utbildningen har i huvudsak omfattat rekrytskola i land, yrkesutbildning

ombord samt underbefälstjänstgöring ombord.

Av denna kategori, räknar jag med ett årligt antal av 25 inskrivna värnpliktiga.

Vad utbildningstiden beträffar, torde densamma böra bestämmas

till enahanda tid, som jag förut föreslagit för härens studenter och likställda,

eller 260 dagar, att fullgöras i en följd med början under första

eller andra året.

Den föreslagna utbildningstidens förläggning skulle förslagsvis kunna

ordnas enligt nedanstående diagram.

1. året. |-

2. året. h

Sjökaptener och styrmän

7»

-I

''Va

>260 dagar

Maskinister m. fl.

260 dagar.

Årligen uttagas bland studenter och likställda vissa värnpliktiga, som

idka eller idkat därför kvalificerande studier, till värnpliktiga ingenjörer,

elektroingenjörer, intendenter och läkare. För dessa omfattar värnpliktstjänstgöringen,

som uppdelas å militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring,

enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar, vilken tid emellertid

sedan år 1920 varit nedsatt till 330 dagar.

I föreliggande förslag räknas med ett årligt behov av 10 värnpliktiga ingenjörer

och elektroingenjörer, 10 värnpliktiga intendenter och 14 värnpliktiga

läkare, därav 4 tandläkare. Vad utbildningstiden beträffar, bör den

givetvis vara densamma som för övriga studenter och likställda eller tillhopa

260 dagar, i vilken någon sådan avkortning, som enligt gällande värnpliktslag

medgives, uppenbarligen icke kan ifrågakomma. Liksom för närvarande

bör utbildningen uppdelas på militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring.

Huru den i övrigt lämpligen bör ordnas, torde få ankomma

på vederbörande myndigheter att pröva. Nedanstående tabell visar, hur

jag tänkt mig tjänstgöringstidens uppdelning och förläggning för dessa värnpliktiga.

s. 301 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj tis proposition nr 50.

301

Värnpliktsår

►73

>>

P

oq

P

- tf*

P-> B

» B

oq B

p B

Värnpliktiga (elektro-)

Ingenjörer.

Militär- och fackutbildning

samt facktjänstgöring

....................

1. året, dock efter de

två första årskurserna

vid tekniska högskolan

(eller däremot svarande

vid Ckalmerska institutet)
Summa
-

Värnpliktiga Intendenter.

Militär- och fackutbildning

samt facktjänstgöring

.....................

Efter avlagd examen

vid handelshögskolan,

handelsgymnasium o.

s. v. (dock senast under

4. året)

Summa

Värnpliktiga läkare.

a) Militärutbildning ......

b) Fackutbildning och

facktjänstgöring .......

Under något av 4.—11.

åren (rättighet tidigare,

om föreskrivna villkor

fyllda)

Summa

16/o
-

.*%

260

260

30

230

260

Värnpliktiga tandläkare förutsättas skola inkallas å tider, som bäst lämpa

sig för vederbörande tandpolikliniker.

4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.

Inskrivning och redovisning av de sjömanshusinskrivna värnpliktiga sker Nuvarande

i regel genom marinens egen försorg. Sjömanshusen äro fördelade till sex bestämmelser.

sj örullföringsområden, nämligen Göteborgs, Malmö, Karlskrona, Stockholms,

Härnösands och Strömstads sjörullföringsområden.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs, att antalet sjörullföringsområden 1924 års

skulle minskas från sex till fyra genom att Strömstads område införlivades försvarsmed

Göteborgs och Karlskrona med Malmö. pioposdion.

s. 302 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Nuvarande

organisation.

302 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsutskottet föreslog, att sjörullföringsområdenas antal skulle minskas

till tre genom indragning av Strömstads, Karlskrona (eller Malmö) samt

Härnösands sjörullföringsområden.

Aven jag förordar en minskning av antalet sjörullföringsområden. Som

emellertid föreliggande förslag beträffande fredstjänstgöring för de värnpliktiga

vid flottan utgår från annan förutsättning än utskottet, ställer sig

frågan om antalet områden olika. Med hänsyn till sjömanshusen i Norrland

och de värnpliktiga, som därifrån inskrivas till tjänst vid flottan, anser jag,

att Härnösands sjörullföringsområde bör bibehållas. -Jag förordar alltså, att

sjörullföringsområdenas antal minskas till fyra genom indragning av förslagsvis

Strömstads och Karlskrona sjörullföringsområden.

Som sjörullföringsbefälhavare i Göteborg torde kunna utnyttjas den som

tygmästare i Älvsborgs fästning tjänstgörande officeren eller annan vid Göteborgs

örlogsdepå tjänstgörande officer, varigenom ett arvode till sjörullföringsbefälhavare

inbesparas.

Vissa besparingar torde i övrigt kunna åstadkommas genom den av mig

tidigare föreslagna förenklingen av inskrivningsnämndernas sammansättning.

5. De värnpliktigas avlöning.

Såsom jag i tidigare sammanhang angivit, förordar jag, att penningbidraget

till de värnpliktiga skall utgå med 50 öre om dagen under hela tjänstgöringstiden

samt att penningtillskott icke skall vidare utgå.

III. Kustartilleriet.

A. Allmän organisation.

Enligt den plan för det fasta kustförsvarets ordnande, som godkändes av

1914 års senare riksdag, skulle Vaxholms och Karlskrona fästningar genom

vidtagande av vissa anordningar avsevärt förstärkas. Älvsborgs och Hörningsliolms

fästningar skulle däremot bibehållas i oförändrat skick. Vidare

skulle en ny kustfästning, Hemsö fästning, utbyggas vid Ångermanälvens

mynning, och en ny, mindre spärranordning anläggas vid inloppet till Luleå,

Luleå kustposition. De sålunda beslutade förstärkningarna hava emellertid

av finansiella skäl endast delvis kommit till utförande. Vid nämnda riksdag

fattades även beslut om utredning, huruvida Fårösunds fästning kunde ersättas

av andra försvarsanstalter. Sedan denna utredning blivit slutförd,

beslöts vid 1918 års riksdag, att sagda fästning skulle nedläggas.

Kikets kustfästningar utgöras alltså för närvarande av:

Vaxholms fästning,

Karlskrona fästning,

Älvsborgs fästning,

Hörningsliolms fästning,

s. 303 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr !iO. 303

Hemsö fästning och

Luleå kustposition.

Enligt 1914 års plan skulle vidare kustartilleriet bestå av fyra truppförband,

nämligen

Vaxholms kustartilleriregemente,

Karlskrona kustartilleriregemente,

Älvsborgs kustartillerikår och

Hemsö kustartillerikår.

Av dessa äro de tre förstnämnda organiserade enligt plan, under det att

Hemsö kustartillerikår icke blivit uppsatt. I samband med nedläggandet

av Fårösunds fästning har ett tidigare dit förlagt detachement blivit indraget.

Enligt 1924 års försvarsproposition borde rikets kustfästningar utgöras

av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs, Hemsö och Hörningsliolms fästningar

samt Luleå kustposition. Vidare skulle viss materiel, avsedd att tagas i

anspråk för skyddet av jämväl andra kustorter än dem, som redan i fredstid

försetts med fast försvar, anskaffas. Slutligen skulle även vissa åtgärder

till skydd för hamnen i Fårösund och dit förlagd flygstation vidtagas.

Kustartilleriet skulle bibehållas organiserat på tre truppförband.

1924 års försvarsutskott ansåg sig icke kunna förorda den i försvarspropositionen

föreslagna allmänna organisationen av rikets kustfästningar utan

föreslog, att endast de två ur försvarssynpunkt mest betydelsefulla fästningarna,

Vaxholms och Karlskrona fästningar, skulle bibehållas, under det att

Älvsborgs, Hemsö och Hörningsholms fästningar samt Luleå kustposition

skulle helt nedläggas. Vidare höll utskottet före, att till nedbringande av

kostnaderna en i propositionen ifrågasatt förstärkning av luftförsvaret i

Karlskrona fästning ej borde komma till utförande samt att de rörliga batterier,

vilka vore tilldelade Karlskrona och Vaxholms fästningar, borde

uppläggas. Batterierna i Vaxholms fästnings inre linje borde därjämte till

huvudsaklig del nedläggas.

Vad som i propositionen föreslagits med avseende på anskaffning av rörligt

sjöfrontsartilleri för det lokala kustförsvaret och anordnande av skydd

för flygstationen i Fårösund ansåg sig utskottet icke kunna tillstyrka.

För bemanningen av Vaxholms och Karlskrona fästningar borde enligt

utskottets mening avses Vaxholms respektive Karlskrona kustartilleriregemente.

Med avseende på Vaxholms och Karlskrona fästningar ansluter jag mig

i huvudsak till försvarsutskottets förslag. Jag anser alltså, att dessa båda

fästningar böra bibehållas, ehuru med vissa inskränkningar. Sålunda torde

till nedbringande av kostnaderna större delen av de nämnda fästningar tilldelade

rörliga batterierna ävensom ballongfartyg och ballongpark böra uppläggas.

Vidare synas batterierna i Vaxholms fästnings inre linje kunna med

vissa undantag nedläggas. Däremot torde kravet på fästningarnas skydd

mot anfall från luften böra i viss utsträckning tillgodoses.

1924 års

försvarsproposition.

1924 års försvarsutskott.

Departements
chefen.

s. 304 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

bestämmelser.

304 Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

Beträffande Älvsborgs fästning anser jag mig böra föreslå, att fästningen

bibebålles och underkålles. Däremot finner jag mig av kostnadsskäl icke

böra beräkna någon personal för fästningens bemannande utan avser för

densamma endast den personal, som kräves för byggnaders och materiels

tillsyn ocb underhåll. I och för kostnadernas nedbringande torde tygmästaren

jämväl kunna övertaga vården av örlogsdepåns byggnader, materiel

och förråd. Kostnaderna för tillsyningspersonal och underhåll av byggnader

och materiel i övrigt torde i viss utsträckning kunna täckas genom

uthyrning av en del lägenheter å Nya Yarvet till privatpersoner.

I fråga om Hemsö och Hörningsliolms fästningar samt Luleå kustposition

ansluter jag mig till försvarsutskottets förslag.

Sammanfattar jag det ovan anförda, anser jag alltså, att rikets kustfästfästningar

böra utgöras av Yaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar.

Av dessa äro de två förstnämnda avsedda att vara bemannade i såväl krig

som fred, medan däremot för Älvsborgs fästning icke beräknats någon bemanning.

I likhet med försvarsutskottet håller jag före, att vissa kompletteringar

och moderniseringar måste åvägabringas vid de olika kustfästningarna. Med

hänsyn till hithörande frågors beskaffenhet anser jag mig emellertid icke

kunna till statsrådsprotokollet närmare redogöra för desamma, utan får i

sådant avseende hänvisa till en särskild promemoria angående kustartilleriets

krigsorganisation, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande

utskott.

Med avseende på kustartilleriets indelning på truppförband ansluter jag

mig till försvarsutskottets förslag.

B. De värnpliktiga.

Samtliga värnpliktiga, vilka tilldelas marinen i kustartilleritjänst, fördelas

mellan kustartilleriets truppförband. Dessa värnpliktiga utgöras av dels

värnpliktiga i allmänhet och dels studenter och med dem i värnpliktshänseende

likställda.

1. Yärnpliktiga i allmänhet.

Av värnpliktiga i allmänhet uttages redan vid inskrivningen ett risst antal

vapenföra dels för artilleri- och minavdelningarna, dels även för maskinavdelningen,

under det att återstoden av de vapenföra, »övriga», avses för

återstående yrkesavdelningar (ekonomi- och hantverksavdelningarna). De

icke vapenföra fördelas till ekonomi- och hantverksavdelningarna.

Antalet marinen i kustartilleritjänst årligen tilldelade vapenföra värnpliktiga

— frånsett studenter och likställda — uppgår för närvarande till 1,401

man. Motsvarande antal icke vapenföra utgör för närvarande omkring 340

man.

Enligt gällande vämpliktslag äro de vid marinen i kustartilleri tjänst inskrivna

vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna —-

s. 305 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 305

skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar, vilken

tjänstgöring fullgöres med en första tjiinstgöring om 323 dagar, som tager

sin början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning

om 42 dagar under fjärde året. Av ifrågavarande värnpliktiga uttages

enligt i kommandoväg utfärdade bestämmelser ett visst antal för utbildning

till underbefäl m. m.

För erhållande av erforderlig säkerhetsbesättning å kustfästningarna hava

ifrågavarande värnpliktiga varit uppdelade på två omgångar, av vilka den

ena inryckt till första tjänstgöring på hösten första året och den andra

under februari andra året.

För icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna —

utgör utbildningstiden enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid kustartilleriet

har denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under

första eller andra året.

Enligt sedan 1920 gällande provisoriska bestämmelser har utbildningstiden

minskats till 225 dagar för vapenföra värnpliktiga i allmänhet och 105

dagar för icke vapenföra.

Försvarsutskottet år 1924 ansåg sig böra i likhet med vad som föreslogs 1924 drs föri

försvarspropositionen vid bestämmande av utbildningstiden för ifrågava- svarautskott.

rande till kustartilleri tjänst uttagna värnpliktiga utgå ifrån att densamma

borde givas samma varaktighet som vid huvuddelen av härens special truppslag.

I överensstämmelse härmed borde alltså de värnpliktigas utbildningstid

vid kustartilleriet bestämmas till 200 dagar för till linjetjänst uttagna

och 140 dagar för ersättningsreserven tilldelade värnpliktiga i allmänhet.

Utbildningstiden för dessa till linjetjänst uttagna värnpliktiga borde enligt

utskottets förmenande uppdelas på en första tjänstgöring om 170 dagar, som

toge sin början under 1. eller 2. året, och en repetitionsövning om 30 dagar

före utgången av 4. året. Ersättningsreservens tjänstgöring borde liksom

vid hären fullgöras enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser antingen

i en följd med början under 1. eller 2. året eller ock med en första och en

andra tjänstgöring under de tre första åren.

Arskontingenten värnpliktiga i allmänhet beräknades av utskottet till sammanlagt

780 till linjetjänst uttagna värnpliktiga samt 520 värnpliktiga tillhörande

ersättningsreserven.

Med avseende på utbildningstidens längd för ifrågavarande värnpliktiga Departements

ansluter jag mig till utskottets förslag. För att säkerställa mobiliserings- chefen.

behovet torde kontingenten av till linjetjänst uttagna värnpliktiga — studenter

och likställda undantagna — böra bestämmas till 800 man.

På grund av de vid kustfästningarna rådande säregna förhållandena måste

den egentliga utbildningen förläggas till de tider av året, då isbildningen ej

hindrar skjutningen mot bogserat mål samt övningar i minering m. m. Utbildningen

av de värnpliktiga, vilka vid mobilisering i första hand tagas i

anspråk för försvarsanstalternas bemanning, bör därför förläggas till sommarmånaderna

med inryckning på våren. Inryckningsdagen för dessa värnplik
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) 224124 20

s. 306 Kontrollera mot PDF

Nuvarande

bestämmelser.

924 års försvarsutskott.

306 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tiga bör vidare så bestämmas, att de avsluta sin första tjänstgöring med

repetitionsövningarna.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

för till linjetjänst uttagna värnpliktiga — studenter och likställda

undantagna — framgår närmare av nedanstående diagram:

1SA Första tjänstgöring s%>

2. året |---------------1. . —— --------------1 170 dagar

30/8 “/»

4. året |-----------| ;-----1 80 »

Rep.-örning 200 dagar.

Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, vilka beräknas till 300 man,

torde lämpligen inkallas i omgångar, varvid tjänstgöringstiderna för de olika

omgångarna böra bestämmas uteslutande med hänsyn till garnisons- och

handräckningstjänstens krav.

Vissa kemförlovningsperioder i de värnpliktigas tjänstgöring böra kunna

inläggas, då så befinnes lämpligt. Såsom jag tidigare angivit, bör penningbidraget

till de värnpliktiga utgå med 50 öre om dagen under hela tjänstgöringstiden.

Penningtillskott bör icke vidare utgå.

2. Studenter och likställda.

För närvarande uttagas till kustartilleritjänst årligen omkring 28 vapenföra

samt ett mindre antal icke vapenföra studenter och likställda. De vapenföra

utbildas antingen för artilleri tjänst eller mintjänst. Utbildningen avser

dels att bibringa vederbörande de kunskaper och färdigheter, som erfordras

för att vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom konstituerad underofficer

eller officer, och dels att utgöra en förberedelse för vidare utbildning till

officer i kustartilleriets reserv. De icke vapenföra användas i allmänhet för

teknisk tjänst eller såsom expeditionsbiträden.

Enligt gällande värnpliktslag äro kustartilleriet tilldelade studenter och

likställda skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra:

de vapenföra i sammanlagt 500 dagar, fördelade på en första tjänstgöring

om 458 dagar, som tager sin början under första året, och en repetitionsövning

om 42 dagar under tredje året, samt de icke vapenföra i 365 dagar

i en följd med början under första eller andra året.

Under det s. k. provisoriet har utbildningstiden minskats till 330 dagar

för vapenföra och 275 dagar för icke vapenföra.

Enligt 1924 års försvarsutskotts förslag skulle utbildningstiden bestämmas

till 260 dagar för till linjetjänst uttagna och 200 dagar för ersättningsreserven

tilldelade studenter och likställda. Utbildningstiden för de sålunda till linjetjänst

uttagna värnpliktiga borde uppdelas på en första tjänstgöring om

230 dagar, som toge sin början under 1. året och antingen fullgjordes i en

följd eller uppdelades å 1. och 2. åren, samt en repetitionsövning om 30

dagar, som ägde rum före utgången av 4. året. Tjänstgöringstiden för ersättningsreserven

tilldelade studenter och likställda syntes böra enligt av

Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser fullgöras i en följd med början under

s. 307 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr !>0.

307

1. oller 2. aret eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de

tre första åren.

Årskontingenten av studenter och likställda beräknades av utskottet till

40 man.

I överensstämmelse med vad jag förut föreslagit, böra ej heller för kustartil- Departcmentsleriet

uttagas några studenter och likställda avsedda för ersättningsreserven, chefen.

utan böra samtliga tilldelas linjetjänst. I övrigt ansluter jag mig till utskottets

förslag och räknar sålunda med en utbildningstid av 260 dagar samt

med ett antal av 40 man i årskontingenten.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden

för huvuddelen av studenter och likställda framgår närmare av nedanstående

diagram:

1. året

Första tjänstgöring,

21/e Första omgången 30/o

2. året

Första tjänstgöring,

22/ö andra omgången

230 dagar

3% »%

4- äret |--------——--Ii ■ |--——| 30 dagar

260 dagar.

För teknisk tjänst avsedda studenter och likställda torde böra fullgöra

första tjänstgöringen i en följd med början under första året.

Yad förut sagts om hemförlovningsperioder och avlöning torde även böra

vinna tillämpning beträffande ifrågavarande värnpliktiga.

C. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

Vid beräkningen av staten för kustartilleriets personal har eftersträvats att Grunder för

så långt sig göra låter uppbringa den aktiva personalen till en sådan styrka peraonal‘

som anses oundgängligen erforderlig för fredstjänstens behöriga upprätthål- *

lande under tiden för huvuddelen värnpliktigas första tjänstgöring. Det under

repetitionsövningarna ökade behovet av befäl och underbefäl har ansetts kunna

tillgodoses medelst reservstatspersonal och reservpersonal. Då nu utbildningen

av de värnpliktiga är så gott som fullständigt förlagd till sommarhalvåret,

följer därav, att tillgången på befäl och underbefäl blir jämförelsevis

riklig under vinterhalvåret. För att i största möjliga mån utjämna detta

behov, så att det blir någorlunda likformigt året runt, har jag vid beräkningen

av den personal, som kräves för tillfälliga kommenderingar utom truppförbanden

m. m., ansett mig böra utgå ifrån att dessa kommenderingar till

övervägande del förläggas till vinterhalvåret. För att än ytterligare nedbringa

officersbehovet har jag utgått ifrån att antalet i marinstaben och

chefens för kustartilleriet stab tjänstgörande officerare under sommarhalvåret

minskas, men i stället ökas i motsvarande grad under vinterhalvåret,

d. v. s. den tid av året, då utarbetandet av reglementen, instruktioner m. m.

i huvudsak pågår. På så sätt har jag kommit till det resultatet, att, såsom

s. 308 Kontrollera mot PDF

Utbildningen

av officerare.

Gällande

bestämmelser.

308 Kungl. Maj:ts proposition nr C)0.

framgår av det följande, personal för dylika tillfälliga kommenderingar under

sommarhalvåret endast kräves för underofficersskola, skjutskola och mineringsskola.

Det torde i detta samband böra påpekas, att de med tillämpning av ovan

angivna grundsatser nu uppgjorda beräkningarna rörande personalbehovet

för olika staber, formationer och anstalter in. m. icke få anses vara i den

grad bindande, att ej inom den förutsatta kostnadsramen jämkningar beträffande

organisation m. m. må kunna ske vid tillämpningen, där så betingas

av tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos olika befattningshavare

o. s. v. Detta gäller icke enbart inom kustartilleriet utan, såsom jag redan

tidigare uttalat, i vissa fall jämväl kustartilleriet och flottan sinsemellan.

Kustartilleriets stamofficerskår rekryteras för närvarande av kustartillerikadetter,

utexaminerade från sjökrigsskolans kustartillerilinje och konstituerade

till fänrikar. Av dessa fänrikar utnämnas efter två års tjänstgöring

de, som anses besitta erforderliga egenskaper, till underlöjtnanter.

Kustartillerikadetter må antagas av chefen för kustartilleriet till det antal,

som av Konungen för varje år bestämmes. För att kunna antagas till kustartillerikadett

fordras i fråga om ålder och kunskaper att under det kalenderår,

då inträde sökes, fylla 17, högst 21 år, samt att antingen hava avlagt

godkänd studentexamen å realgymnasium och därvid eller vid vederbörlig

fyllnadsprövning å sådant gymnasium hava erhållit vitsordet »godkänd»

eller därutöver vid muntlig prövning i matematik, fysik och kemi samt minst

två främmande språk eller ock hava avlagt enahanda examen å latingymnasium

med motsvarande vitsord i minst två främmande språk samt i sistnämnda

fall därjämte vid vederbörlig fyllnadsprövning å realgymnasium hava

erhållit vitsordet »godkänd» eller därutöver vid muntlig prövning i matematik,

fysik och kemi.

Kustartillerikadetts utbildning sker dels vid kustartilleriregemente, dels

ombord å stridsfartyg, dels vid sjökrigsskolan och omfattar en sammanlagd

utbildningstid av två och ett halvt år.

Rekrytutbildningen, avsedd att bibringa den första militära utbildningen,

äger rum vid artilleri- och minavdelningarna från mitten av juni till omkring

den 1 november. Därefter vidtager korprals- och underofficersutbildning

med ändamål att skapa förmåga och vana att tjänstgöra i för korpraler och

underofficerare avsedda befattningar vid sjöfrontkompani. Denna utbildning

försiggår dels under tiden från och med november till mitten av maj vid

artilleriavdelningen dels från mitten av maj till mitten av juni å stridsfartyg

och dels från sistnämnda tid till mitten av augusti vid minavdelningen samt

avslutas med tjänstgöring såsom underofficer vid minavdelningen under regementsövningarna.

Efter omkring 14 dagars tjänstledighet påbörjas sedermera

i mitten av oktober kurs vid sjökrigsskolan, vilken fortgår till april

månads utgång, då den praktiska utbildningen vid kustartilleriregemente

ånyo vidtager, omfattande taktisk kurs och skjutkurs samt under regementsövningarna

tjänstgöring såsom underofficer vid artilleriavdelningen. Sedan

sistnämnda övningar avslutats, pågår tentamen för officersexamen under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Majtts proposition nr 50. ;)()9

oktober och november för att i slutet av sistnämnda månad 2. året efter

antagningsåret avslutas med officersexamen. Medelåldern vid denna examens

avläggande är omkring 21 år.

Grafisk frituistullniug av kiistartfllerikadetts utbildning.

Juli Okt. Jun. April Juli Okt. Jun. April Juli Okt.

Student- Uekrytkurs Korpralskurs Strids- UO-kurs Sjökrigs- Taktisk kurs Ofticers
examen

och under- fartyg minavd. skolan och UO-kurs examen

offieerskurs vid artilleriavd.

Utbildningen vid kustartilleriregemente och å stridsfartyg omfattar dels

undervisning i vissa läro- och övningsämnen, dels tjänstgöring i olika befattningar

vid sjöfrontkompani och ombord. Läroämnena äro: organisationslära

och krigslagar, vapenlära, minlära, kustfästningslära, befästningskonst,

reglementen, bevakningstjänst, elektroteknik, intendenturtjänst, navigation

och fartygskännedom. Övningsämnena omfatta: artilleriexercis och skjutövningar

med artilleripjäser, eldledning, minövning, handvapensexercis och

skjutövningar med handvapen, signalering, bevakningstjänst, båttjänst, eldning

och maskinskötsel, navigeringsövning, taktiska övningar samt gymnastik

och ridning.

Undervisningen i sjökrigsskolau bedrives i följande ämnen: vapenlära,

kustfästningslära, minlära, lantkrigskonst, sjökrigskonst, befästningskonst och

topografi, organisationslära, reglementen och krigslagar, navigation, maskinlära

och skeppsbyggeri samt matematik jämte mekanik.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande armén, torde Departementsjämväl

vid kustartilleriet kadettutbildningen böra förlängas med ett år för chefen.

att göra de blivande officerarna mera förtrogna med tjänsten som underbefäl.

I samband härmed torde ett sedan länge förefintligt krav på förlängning

av kursen i sjökrigsskolan böra förverkligas.

Under de första åren efter kustartilleriets uppsättning hade kadettutbildningen

vid kustartilleriet en längd av omkring två och ett halvt år. Till

följd av de stora svårigheter, som förefunnos att på denna jämförelsevis begränsade

tid bibringa eleverna de kunskaper och färdigheter, som ansågos

erforderliga för en kustartilleriofficer, omlades år 1912 kadettutbildningen

på sådant sätt, att antalet läsår vid sjökrigsskolan ökades från ett till två

år. På grund härav måste utbildningstiden förlängas till tre och ett halvt

år eller till samma tid, som gällde och fortfarande gäller för sjökadetter.

Det visade sig emellertid inom kort ogörligt att i konkurrens med officersrekryteringen

vid armén, där utbildningstiden endast omfattade två och

ett halvt år, erhålla erforderligt antal kustartillerikadetter. Av denna anledning

blev det nödvändigt att återgå till en utbildningstid av endast två

och ett halvt år. Detta kunde ej ske, utan att antalet läsår vid sjökrigsskolan

minskades från två till ett år, vilket i sin tur hade till följd, icke

blott att läroämnenas omfattning måste inskränkas, utan även att antalet

s. 310 Kontrollera mot PDF

Underofficerare

och

stammanskap.

Nuvarande

organisation.

310 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

undervisningstimmar per vecka under den avkortade kursen vid sjökrigsskolan

måste ökas.

Den forcering av kadettutbildningen, som sålunda för närvarande sker, är

givetvis ägnad att medföra betydande olägenheter, och lära tecken på överansträngning

hos kustartillerikadetterna icke saknats. Då nu genom ökningen

av officersutbildningstiden vid armén det förnämsta hindret för en utvidgning

av kadettutbildningen vid kustartilleriet bortfallit, synes nämnda utbildning

böra givas samma längd som vid flottan, i samband varmed antalet

läsår vid sjökrigsskolans kustartillerilinje torde böra ökas till två. De kostnader,

som härav föranledas, äro jämförelsevis begränsade.

Då läsåret vid sjökrigsskolan endast omfattar sju månader, bliva, genom

den sammanlagda utbildningstidens ökning till tre och ett halvt år, ytterligare

fem månader disponibla för kustartillerikadetternas tjänstgöring vid

trujip under den härför lämpligaste tiden, då värnplikts utbildning och regementsövningar

pågå.

Gången av kustartillerikadetts utbildning skulle i enlighet med det ovan

sagda i huvudsak ställa sig på sätt framgår av nedanstående grafiska framställning.

Juli Okt. Jan. April Okt. Jan. April Juli Okt. Jan. April Juli Okt.

Stu-

Rekryt-

.Korpralskurs

Tjänst-

1. årets

Strids-

UO-kurs 2.

årets kurs

Taktisk kurs

Offi-

dent-

kurs

och UO-kurs

göring vid

kurs i

fartyg

minavd. i

sjökrigs-

och UO kurs

cers*

exa-

trupp

sjökrigs-

skolan

vid artilleri-

exa-

men

skolan

avd.

men

Närmare bestämmelser för den här föreslagna omläggningen av utbildningen,

jämväl innefattande timplan för undervisningen i sjökrigsskolan, bör

givetvis tillkomma Kungl. Maj:t att fastställa.

I överensstämmelse med vad jag föreslagit beträffande flottan, torde jämväl

kustartillerikadetterna böra tillerkännas korprals löneförmåner under de

två sista utbildningsåren.

Kustartilleriets underofficerare och manskap äro för närvarande med

hänsyn till vid kustfästningarna förekommande specialtjänster fördelade å

följande yrkesavdelningar och yrkesgrenar:

Yrkesavdelningar

Underofficerare

Manskap

1 Artilleriavdelningen ......

Styckjunkare, sergeanter

Artillerister

1 Minävdelningen ...........

Styckjunkare, sergeanter

Minörer

(Sjukvårdare

(Hovmästare

Ekonomiavdelningen......

Styckjunkare, sergeanter

{Kockar

IFörrådsmän

(Hornblåsare

Maskinavdelningen.........

Flaggmaskinist, maskinist

IFlaggrustmästare, rustmästare

Eldare

Yapensmeder

Hantverksavdelningen ...

< Flaggtorpedmästare, torpedmästare

[Flaggkvartersmän, kvartersmän

Torpedhantverkare

Timmermän

s. 311 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 50. 311

Underofficerarna äro, i likhet med vad fallot ur vid flottan, uppdelade på

tre tjänstegrader, nämligen:

underofficerare av 1. graden,

» * 2. v , och

3.

Manskapet indelas i följande tre tjänstegrader:

underofficerskorpraler,

korpraler och

meniga.

Av den undersökning av underofficersbehovet vid kustartilleriet, som jag Departement!- låtit verkställa, liar det framgått, att en ökning, i förhållande till 1924 års chefen.

försvarsutskotts förslag, av antalet personal med fullständig underofficersutbildning

är påkallad, särskilt av hänsyn till behovet av väl kvalificerade

maskinister, båtbefälhavare, rustmästare m. m. Av ekonomiska skäl

är det emellertid icke möjligt att tillgodose detta ökade behov genom att

föreslå tillsättande av ett i förhållande till utskottets förslag väsentligt ökat

antal underofficerare. I stället torde man böra gå samma väg, som beträtts

vid flottan, nämligen att fylla detta ökade behov medelst flaggkorpraler. En

given följd härav blir tydligen, att — liksom för närvarande är fallet —

samma lönesystem måste komma till användning för kustartilleriets manskap

som beträffande flottans manskap. Härigenom förblir ock organisationen

av marinens manskap enhetlig, vilket synes vara ändamålsenligt.

I övrigt ansluter jag mig till 1924 års försvarsutskotts förslag och håller

alltså före,

att de yrkesgrenar, som omfatta flaggtorpedmästare, torpedmästare och

torpedhantverkare ävensom hovmästare och förrådsmän, böra bortfalla; samt

att underofficerskåren bör, i likhet med vad som föreslagits beträffande

flottan, organiseras på två grader, underofficerare av 1. graden och underofficerare

av 2. graden.

Utbildningen av stammanskapet bedrives enligt ett år 1915 fastställt skol- utbildningen

reglemente. Manskapsskolorna utgöras av rekrytskola, korpralskola och uf^nskapet

underofficersskola. Av dessa äro de båda förstnämnda ett åriga samt för Gällande

lagda till resp. 1. och 2. utbildningsåret. Underofficersskolan däremot, som bestämmelser.

är två-årig, försiggår under 4. och 5. utbildningsåren med en yrkesavdelningsvis

anordnad specialkurs under förstnämnda år och en regementsvis sammandragen

allmän kurs under det 5. året. Sistnämnda kurs är huvudsakligen

avsedd att främja allmänbildningen.

Genom beslut den 6 december 1918 tillkallades de s. k. kustartilleriets chefen för

skolsakkunniga för att verkställa omarbetning av kustartilleriets skolregle- kustartillemente

m. m. Sedan de sakkunniga utarbetat ett preliminärt förslag till

dylikt reglemente, blev av chefen för kustartilleriet en överarbetning av detsamma

verkställd.

Enligt det sålunda omarbetade förslaget skulle underofficersskolans allmänna

kurs, med hänsyn till önskvärdheten av att utan intrång på den militära

utbildningen uppnå det för bibringande av kompetens till realskol
-

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Underofficers

sakkunniga.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

examen erforderliga antalet undervisningstimmar, göras tvåårig. Undervisningen

i denna kurs borde omfatta svenska, engelska, historia, geografi, matematik,

fysik och kemi, i vilka ämnen undervisningen skulle bedrivas till

samma omfattning, som vore föreskriven för realskolexamens avläggande.

Däremot skulle undervisningen icke omfatta biologi, tyska och kristendom.

Genomgående av en på dylikt sätt anordnad underofficersskolans allmänna

kurs borde uppställas såsom villkor för underofficersbefordran utom för

personal vid maskinavdelningen och torpedhantverkare, vilka genomgå flottans

underofficersskolas maskinistklass.

Sedermera hava förenämnda s. k. underofficerssakkunniga upptagit frågan

till behandling samt förordat chefens för kustartilleriet förslag till nytt skolreglemente,

i den- mån detsamma läte anpassa sig till en eventuell omorganisation

av kustartilleriet, dock att det, vad underofficersskolans allmänna

kurs beträffade, syntes erforderligt att något nedsätta antalet undervisningstimmar

per vecka och i stället öka tiden för skolan i motsvarande grad. Ej

heller borde såsom kompetens för befordran till underofficer uppställas godkännande

betyg i andra allmänbildande ämnen än dem, som hade betydelse

för underofficers militära utbildning, då eljest fara förelåge för att underofficerskårens

rekrytering ej kunde vidmakthållas.

För att underofficersskolexamens vid kustartilleriet likvärdighet med realskolexamen

skulle kunna avse samtliga i nämnda examen ingående ämnen,

ifrågasatte de sakkunniga, att även kustartilleriets manskap borde, såvitt

möjligt vore — i likhet med vad som föreslagits vid armén — komma i åtnjutande

av särskild undervisning.

Då civila lärare borde anlitas i vissa allmänbildande ämnen, ansåge de

sakkunniga, att ifrågavarande allmänna kurs med hänsyn till det ringa antalet

elever borde för kostnadernas nedbringande förläggas till endast ett

regemente. Det vore härvid lämpligast, att densamma förlädes till Karlskrona,

dels emedan det syntes lättare därstädes än i Vaxholm att erhålla

vissa timlärare, dels i syfte att, om så läte sig göra, få anslutning till flottans

underofficersskola eller åtminstone kunna använda samma timlärare som vid

sistnämnda skola.

I vilken utsträckning utökningen av underofficersskolan och eventuellt

anordnande av särskild undervisning erfordrade kaderökning för tillgodoseende

av behovet av manskap och instruktionspersonal vore enligt de sakkunnigas

åsikt beroende av de blivande personalstaterna för kustartilleriet.

Det av nämnda utökning av underofficersskolans längd föranledda ökade

lokalbehovet syntes däremot sannolikt kunna tillgodoses med hänsyn till

ifrågasatta reduceringar i kustartilleriets manskapspersonal och därav föranledd

ökad tillgång på kasernutrymme.

Jag ansluter mig i allt väsentligt till de sakkunnigas förslag.

Hänsyn måste emellertid vid personalberäkningen tagas till det behov av

personal, som föranledes av underofficersskolekursens förlängning. Detta

personalbehov kan beräknas till 1 subalternofficer, 1 underofficer och 20

korpraler. Ifrågavarande personal upptages i det följande bland tillfälliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. AlujUs proposition ur ÖU, 3 I i?

kommenderingar utom truppförbanden. Det genom underofficersskolekursens

förlängning uppstående ökade behovet av lokaler torde kunna tillgodoses

utan särskild kostnad.

Jag övergår härefter till frågan om underbefäls och underofficers befordran

till officer vid kustartilleriet. I det föregående har jag lämnat en kortfattad

redogörelse för den nuvarande rekryteringen av kustartilleriets stamofficerskår.

Därjämte anser jag mig böra omnämna, att enligt för kustartilleriet gällande

reglemente underofficer av 1. graden, som erhållit avsked ur tjänsten

med fyllnadspension och som gjort sig känd för synnerligen framstående

duglighet och hedrande vandel, må av chefen för kustartilleriet föreslås att

utnämnas till underlöjtnant i marinen.

I den 14 maj 1919 avgivet betänkande och förslag angående officerskåren,

vid kustartilleriet rekrytering m. m. framhöllo de förut omförmälda s. k

kustartilleriets officerssakkunniga i fråga om yngre underofficers befordran

till officer, att dylik befordran skulle medföra vissa av flottans officerssakkunniga

påvisade olägenheter, men att, om det oaktat sådan befordran skulle

anses böra ifrågakomma, det antal underofficerare, som årligen skulle kunna

beredas officersutbildning, under alla förhållanden måste bliva ringa, för att

ej underofficerskåren skulle berövas sina bästa förmågor. I övrigt hänvisade

dessa sakkunniga härutinnan till det betänkande, som avgivits av de den

12 februari 1909 tillkallade sakkunniga för utredning rörande underofficers

befordran till officer. Sistnämnda sakkunnigas uttalande beträffande yngre

underofficers vid marinen befordran till officer innebure, att sådan befordran

ej borde ifrågakomma, enär underofficersbefordran vid marinen på den tiden

i regel ägde rum vid omkring 35 års ålder, vilken ålder ej lämpade sig för att

bibringa officersutbildning.

Yad anginge äldre underofficers befordran till officer, auslöte sig kustartilleriets

officerssakkunniga till 1909 års sakkunnigas förslag, att ett visst

mindre antal underofficerare av 1. graden vid kustartilleriet skulle utan

särskild officersutbildning kunna befordras till underlöjtnanter. De officerssakkunniga

föreslogo detta antal till 8, upptagna i särskild stat.

Avgivna yttranden över kustartilleriets officerssakkunnigas betänkande

upptaga intet uttalande beträffande underofficers befordran till officer.

Ej heller innehåller försvarsrevisionens betänkande och 1924 års försvarsproposition

något särskilt härom i vad angår kustartilleriet, vårföre de uttalanden,

som härutinnan gjorts rörande armén och flottan, i tillämpliga

delar även torde gälla kustartilleriet.

I sitt förut omförmälda betänkande hava de s. k. underofficerssakkunniga

framlagt förslag rörande underbefäls och underofficers befordran till officer

vid stammen samt därvid anfört i huvudsak följande.

Då kustartilleriets officerare vore avsedda att bestrida en mängd befattningar

av olika slag inom kustfästningarna och härför erfordrades en synnerligen

mångsidig utbildning, då vidare officers- och underofficersutbildningen

vid kustartilleriet väsentligen bedreves efter samma grunder som vid flottans

Underbefäls

och underofficers

befordran

till officer 1

kustartilleriets

stam.

Kustartilleriets

officerssakkunnigas

betänkande

och förslag.

Försvarsrevisionen

och

1924 års

försvars2)ro])osition.

Under officerssakkunniga.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

motsvarande kårer, ocli då officerskåren vid kustartilleriet dessutom vore

mycket fåtalig, hade enligt de sakkunnigas åsikt vad de i det föregående

anfört beträffande betydelsen för flottans officerskår av enhetlighet i dess

sammansättning och utbildning även tillämpning å kustartilleriets officerskår.

Underbefäls och underofficers vid kustartilleriet befordran till officer

kunde sålunda endast ifrågasättas för artilleri- och minavdelningarna tillhörande

personal under förutsättning, att vederbörande i militärt avseende

ägde de kunskaper och den utbildning, som för närvarande fordrades för

att bliva officer vid kustartilleriet. Någon eftergift skulle däremot vid denna

personals officersutbildning kunna göras i fråga om kunskaperna i allmänbildande

ämnen.

Till följd av att för kustartilleriofficeren icke erfordrades så omfattande

språkkunskaper som för sjöofficeren, skulle den möjliga eftergiften i allmän»

bildning mera motsvara vad de sakkunniga härutinnan föreslagit för artilleriet

vid armén. För tillträde till sjökrigsskolans kustartillerilinje borde av denna

anledning av underbefäl och underofficerare i huvudsak krävas följande

kunskaper i allmänbildande ämnen, nämligen:

i matematik, fysik och kemi — studentexamen å reallinjen,

i historia samt ettdera tyska eller engelska språket — studentexamen å

latinlinjen,

i svenska språket — studentexamen, dock med minskade fordringar i

litteraturhistoria och i det skriftliga provet, så att i det sistnämnda endast

skulle ifrågakomma att behandla sådana ämnen som eleverna med hänsyn

till sina kunskaper i övriga läroämnen kunde tänkas behärska, samt

i geografi och i det av ovannämnda främmande språk, vari studentexamen

ej avlades — realskoleexamen.

För att bereda möjlighet att förvärva här avsedda kunskaper syntes ligga

närmast till hands att använda det för arméns motsvarande personal föreslagna

tillvägagångssättet. På grund av att kustartilleriets fåtaliga officerskår

krävde en relativt obetydlig och ojämn årlig rekrytering, skulle emellertid

antalet underbefäl och underofficerare, som kunde ifrågakomma att varje år

uttagas för officersutbildning, bliva mycket litet och somliga år till och med

ingen uttagning alls komma att äga rum. Att under sådana förhållanden,

på sätt för armén föreslagits, i viss omfattning kostnadsfritt för de studerande

tillhandahålla lärarkrafter vid endera av kustartilleriets förläggningsplatser

skulle enligt de sakkunnigas åsikt komma att ställa sig alltför dyrbart

för staten. Kommendering av från kustartilleriet uttagen personal till

någon förläggningsort, där lärarkrafter funnes tillgängliga för arméns personal,

läte sig icke heller lämpligen genomföra. De sakkunniga ansåge därför,

att det skulle ställa sig för både den enskilde och staten fördelaktigare att

även för kustartilleriets personal tillämpa det för flottan föreslagna systemet

med studiestipendier. Dessa skulle dock i regel ej få åtnjutas mer än under

ett år, dels emedan realskolekompetens enligt de sakkunnigas förslag skulle

bibringas eleverna i kustartilleriets underofficersskola, dels med hänsyn till

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘ Kiingl. Maj:ts proposition nr 50. H15

att de ovan återgivna fordringarna i allmänbildande ämnen vore mindre

än de för flottans personal såsom behövliga ansedda, vårföre en studietid

av ett ar efter genomgången två årig underofficersskola syntes få anses tillräcklig

för inhämtande av de ovan angivna kunskaperna i allmänbildande

ämnen.

Av samma skäl, som de sakkunniga anfört i fråga om begränsningen av

antalet underbefäl och underofficerare, som finge antagas till sjökadetter,

hade de sakkunniga funnit det vara nödvändigt, att antalet av nyssnämnd

personal antagna kustartillerikadetter begränsades. Utan att nu härför

föreslå något visst antal på grund av sannolikt förestående minskningar i

såväl officers- som underofficerskårernas vid kustartilleriet storlek, ansåge

de sakkunniga dock sådan antagning kixnna ifrågakomma med endast en vart

annat eller vart tredje år. På grund härav syntes det böra åläggas chefen

för kustartilleriet att till Kungl. Maj: t avgiva förslag, när här avsedd antagning

borde ifrågakomma. Såsom utgångspunkt för bedömande härav borde

i kommandoväg fastställas visst procentuellt förhållande mellan hela antalet

kustartillerikadetter och det från underbefäl och underofficerare utgångna

antalet sådana kadetter.

De i det föregående beträffande flottans personal gjorda uttalandena om

villkoren för uttagning av underbefäl och underofficerare, om studiestipen

diernas storlek samt om inträdesexamen m. m. borde i tillämpliga delar

även gälla för kustartilleriets personal.

De i nyssnämnda inträdesexamen godkända skulle omedelbart efter examen

bibringas den för inträde i sjökrigsskolan erforderliga kompletterande militära

utbildningen under tiden från mitten av maj till regementsövningarnas slut

samma år dels under en månads tjänstgöring å stridsfartyg, dels i underofficerskurs,

för minavdelningen tillhörande vid artilleriavdelningen och för

sistnämnda avdelning tillhörande vid minavdelningen. De, som härvid godkändes,

skulle antagas till kustartillerikadetter och börja sjökrigsskolan

samtidigt med övriga kadetter, vilkas utbildning de sedan skulle helt följa,

och skulle således kunna avlägga officersexamen i november året efter antagningen

till kadett. De till kadetter antagna av underbefäl och underofficerare

skulle i fråga om avlöning m. m. av förut angivna skäl vara fullt

likställda med övriga kadetter.

För att vid officersexamen ej erhålla högre ålder än 28 år, borde maximiåldern

vid antagningen till kustartillerikadett av här ifrågavarande personalkategori

bestämmas till 27 år.

Jag ansluter mig till vad de sakkunniga föreslagit, dock med de modifikationer

i fråga om fordringar på betyg och kunskaper samt föreslagen maximiålder

för inträde vid sjökrigsskolan ävensom beträffande avlönings- och

andra förmåner under kadettiden, vilka jag i det föregående angivit vid behandlingen

av motsvarande spörsmål beträffande flottans personal. Antalet

studiestipendier beräknar jag till 2 per år.

För de åtgärder, som böra vidtagas till förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning, har jag utförligt redogjort under »Flottans personalstater».

Departements
chefen.

Förbättrande

av underofficerarnas

tjänateatällnlng.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvarsutskott.

310

2. Chefen för kustartilleriet jämte stal*.

Under Konungen utövas högsta befälet över kustartilleriets personal —

med den inskränkning, som följer av kommendants befälsrätt — av chefen

för kustartilleriet, vilken är generalsperson. Chefen är jämväl inspektör för

kustartilleriet och alltså ansvarig för de vapnet tillhörande truppförbandens

krigsdugligliet och tjänstbarhet i övrigt.

Såsom personalchef åligger det chefen för kustartilleriet att fördela officerare

och underofficerare mellan olika truppförband, att befordra underofficerare,

avgiva befordringsförslag å officerare, antaga och avskeda kustartillerikadetter

och reservofficersaspiranter, utarbeta förslag till vissa författningar

och andra föreskrifter rörande rekrytering, befordran, tjänstledighet,

avsked, värnplikt m. m.

I egenskap av inspektör tillkommer det chefen för kustartilleriet att inspektera

underlydande truppförband samt den honom direkt underställda

skjutskolan, att granska till honom inkomna rapporter över övningarna med

tillhörande skjutprotokoll, att fördela kustartilleriets övningsanslag mellan

underlydande förband och skolor samt övervaka medlens användning, att

tillse, att för utbildningen erforderliga reglementen och instruktioner äro

fullt ändamålsenliga samt, i den mån så ej är fallet, med biträde av sin stab

utarbeta nya dylika.

Chefen för kustartilleriet är även i viss mån inspektör för kustfästningarna.

Det åligger honom sålunda att med stöd av under inspektionerna

vunna erfarenheter framställa de erinringar beträffande kustartilleriets materiel

och byggnader samt fortifikatoriska anordningar, vartill fog må förefinnas,

samt yttra sig över kommendanternas framställningar rörande nyanskaffningar

av materiel, fördelning av ordinarie underhållsanslaget m. m. Därjämte

åligger det chefen för kustartilleriet att inspektera krigsförberedelserna

beträffande honom underlydande truppförband samt kustfästningar av 2.

klass (Alvsborgs, Hemsö och Hörningsholms fästningar) och Luleå kustposition.

Chefen för kustartilleriet biträdes i sin tjänsteutövning av en stab, vilken

för närvarande består av 1 regementsofficer som stabschef, 3 kaptener eller

löjtnanter som adjutanter samt 2 underofficerare i och för expeditionsgöromålens

ombesörjande. Därjämte är ett växlande antal officerare och underofficerare

kommenderade att tillfälligt tjänstgöra i staben.

Stabschefen deltager i marinförvaltningen vid beredningen av de ärenden,

som angå kustfästningarna samt kustartilleriets personal och materiel.

Med avseende på chefen för kustartilleriet ansåg 1924 års försvarsutskott,

att den för bemälde chef avsedda generalsbeställningen borde bibehållas.

Yad stabspersonalen anginge, kunde enligt utskottets uppfattning antalet

adjutanter minskas till 2, under förutsättning att i stället ytterligare 2 officerare

avsåges för tillfällig tjänstgöring inom staben under tiden den 1 oktober—den

30 april, d. v. s. den del av året, då behovet av instruktionspersonal

vid truppförbanden vore mindre framträdande.

s. 317 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr <r>0. 317

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag. Såsom chef för kustartilleriet

hör alltså avses 1 generalsperson och för staben beräknas följande

personal från kustartilleriet:

1 stabschef, regementsofficer,

2 adjutanter, varav 1 kapten och 1 snbalternofficer, samt

1 underofficer.

3. Koniinemlantskapcii i kustfästningarna.

Som kommendant i Vaxholms fästning är enligt 1914 års plan förordnad

en regementsofficer ur kustartilleriet. Denne, vilken lyder omedelbart under

Konungen, är ansvarig för fästningens förvaltning samt alla krigsförberedelser

därstädes, men har endast begränsad befälsrätt över i besättningen

ingående truppförband.

Till sitt biträde har kommendanten en fästningsstab, bestående av:

kommendantsstab,

1 artilleribefälhavare, chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,

1 tygmästare,

1 infanteribefälhavare, chefen för Vaxholms grenadjärregemente,

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent samt

1 fästningsläkare, äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente.

Kommendantsstaben utgöres av:

1 stabschef, regementsofficer vid kustartilleriet,

2 adjutanter, därav en kompaniofficer ur kustartilleriet och en kompaniofficer

ur infanteriet, samt

erforderlig expeditionspersonal.

Tygmästaren förestår tygförvaltningen samt har till sitt förfogande 1 tygofficer,

kompaniofficer ur kustartilleriet, och 1 tygintendent, marinintendent.

Därjämte står till tygmästarens förfogande ett visst antal underofficerare för

tjänst å expeditioner, verkstäder och förråd. De verkstäder, som lyda under

tygförvaltningen, utgöras av laboratoriet, mekaniska verkstäder med tillhörande

slipar m. m., minverkstäder, telefonverkstäder, snickar- och målarverkstäder

m. m. I de flesta fall är 1 underofficer ur kustartilleriet kommenderad

som föreståndare för respektive verkstäder. Förråden omfatta

dels alla inventarier, artilleri-, min-, strålkastar- m. m. materiel, och dels

utredning, till vilken räknas artilleri- och minammunition, kol m. m.

Fästningsintendenten har till sitt förfogande ett mindre antal underofficerare

som expeditionspersonal samt för skötseln av proviantförråd m. m.

Beträffande kommendantskapet i Vaxholms fästning ansåg 1924 års försvarsutskott,

att stabspersonalen med hänsyn till de av utskottet förordade

inskränkningarna i försvarsanordningarna vid nämnda fästning kunde minskas

till följande personal ur kustartilleriet:

1 adjutant, kapten,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

Departements
chefen.

Vaxholms

fästning.

Nuvarande

organisation

1924 års

försvarsutskott.

s. 318 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Karlskrona

fästning.

Nuvarande

organisation.

318 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

7 underofficerare och

3 pensionerade underofficerare.

Som kommendant borde chefen för Vaxholms kustartilleriregemente

tjänstgöra.

Som fortifikationsbefälhavare beräknades av utskottet en regementsofficer

ur fortifikationen. Befattningarna som fästningsläkare och fästningsintendent

förutsatte utskottet kunna bestridas av respektive äldste läkaren och regementsintendenten

vid Vaxholms kustartilleriregemente.

Vidare upptogs en tygintendent på marinintendenturkårens stat.

Däremot beräknade utskottet ingen officer ur infanteriet för tjänstgöring

vid kommendantsstaben.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag till kommendantsfrågans

ordnande i Vaxholms fästning.

Med avseende på beräkningen av erforderlig stabspersonal har jag funnit

det nödvändigt att utgå ifrån att en kommendantsstab redan i fredstid finnes

organiserad. Jag har därför ansett mig vid beräkningen av personalbehovet

böra upptaga en stabsclief i fästningen. Denne skall biträda kommendanten

vid handläggningen av hithörande frågor, förbereda fästningens mobilisering

samt handhava utbildningen i staben.

Då vidare förband jämväl ur infanteriet komma att vid krigstillfälle ingå

i fästningens krigsbesättning, torde det vara erforderligt, att åtminstone

någon infanteriofficer i fredstid står till kommendantens förfogande för att

biträda vid handläggningen av sådana frågor, som avse användningen av infanteri

vid fästningens försvar. Vid uppgörandet av förslag till stat för Svea

livgarde, vilket regemente är avsett att lämna vissa formationer till fästniagens

krigsbesättning, har också beräknats en kapten för tjänstgöring som

adjutant i kommendantsstaben.

Beträffande utskottets förslag rörande fortifikationsbefälhavare, fästningsintendent,

tygintendent och fästningsläkare har jag ingen erinran att göra.

Mot utskottets beräkning av fästningsstabens personalbehov ur kustartilleriet

i övrigt har jag icke någon annan erinran att göra, än att antalet underofficerare

synes böra ökas från 7 till 8. Fästningsstabens personal ur kustartilleriet

bör alltså beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 adjutant, kapten,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

8 underofficerare och

3 pensionerade underofficerare.

Som kommendant i Karlskrona fästning är förordnad en flaggman, vilken

samtidigt tjänstgör som stationsbefälhavare vid flottans station därstädes.

Såsom innehavare av dessa båda ämbeten bär ifrågavarande amiral titeln

befälhavande amiral. I egenskap av kommendant tillkommer honom samma

åligganden som kommendanten i Vaxholms fästning.

I Karlskrona fästning har fästningsstaben enahanda sammansättning som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60. 310

i Vaxholms fästning, (lock med den skillnaden, att som fästningsintendent

tjänstgör stationsintendenten i Karlskrona samt som stabschef 1 regementsofficer

från flottan. Verkstäder och förråd hava i stort sett samma omfattning

som i Vaxholms fästning.

1924 års försvarsutskott föreslog, att nuvarande till kommendantens förfogande

stående fästningsstab och stationsbefälhavareexpedition skulle sammanslås

till en krigshamnsstab. För nämnda stab beräknade utskottet följande

personal ur kustartilleriet:

1 adjutant, kapten,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

7 underofficerare och

3 pensionerade underofficerare.

Som framgår av det föregående, har jag funnit det lämpligast att i Karlskrona

bibehålla nuvarande organisation av stationsbefälhavare- och kommendantskapen.

För kommendantskapet kräves en särskild stabschef.

Som fästningsintendent och fästningsläkare böra allt fortfarande tjänstgöra

respektive stationsintendenten i Karlskrona och äldste läkaren vid

flottans station å samma plats.

Såsom stabschef i Karlskrona fästning tjänstgör, som nyss nämndes, en

officer från flottan. Försvarsrevisionen föreslog på sin tid, att befattningen

skulle beklädas av en officer från kustartilleriet, vilket förslag även upptogs

i 1924 års proposition. Härutinnan har jag ej funnit anledning frångå föregående

års proposition och beräknar alltså en regementsofficer ur kustartilleriet

som stabschef i Karlskrona fästning, i samband varmed den av utskottet

för kommendantsstaben beräknade adjutanten från kustartilleriet kan

utgå ur staten. Jag vill dock särskilt betona, att det här gäller en sådan

befattning, där utbyte mellan flottan och kustartilleriet givetvis kan äga rum

beroende på särskilda förhållanden, förutsättningar hos vissa befattningshavare

o. s. v.

Av enahanda skäl, för vilka i det föregående redogjorts under Vaxholms

fästning, torde jämväl för Karlskrona fästning böra avses en infanteriofficer

som adjutant i kommendantsstaben. För bestridande av ifrågavarande befattning

har jag i det föregående beräknat en kapten vid Kronobergs regemente.

Mot försvarsutskottets beräkning i övrigt av fästningsstabens personalbehov

ur kustartilleriet har jag icke någon annan erinran att göra än att, i likhet med

vad som föreslagits beträffande Vaxholms fästning, antalet underofficerare

bör ökas från 7 till 8. Fästningsstabens personal ur kustartilleriet bör alltså

beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

8 underofficerare och ,

3 pensionerade underofficerare.

1924 urs

försvarsutskott.

Departements''

chefen.

s. 320 Kontrollera mot PDF

Älvaborgs

fästning.

Skjutskola.

Nuvarande

organisation.

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Såsom jag inledningsvis anfört, torde Älvsborgs fästning visserligen böra

bibehållas, ehuru för densamma ej bör avses bemanning i annan mån än

som kräves för tillsyn och vård av materiel och byggnader. Erforderlig

personal för matinrättning, sjukhus, marketenteri m. m. förutsättes komma

att lämnas av flottan och flygvapnet. Den för Älvsborgs fästning erforderliga

personalen ur kustartilleriet har av mig beräknats till:

1 kommendant och tygmästare, kapten,

4 underofficerare,

G korpraler och

3 meniga.

Samman fat t ning.

En sammanfattning av ovanstående giver alltså vid handen, att för kommendantskapen

i fästningarna kräves följande personal:

Vaxholms fästning................................

Karlskrona fästning ..............................

Älvsborgs fästning................................

Summa

Officerare

Underoffice-

rare och flagg- korpraler

Stammanskap

= £

il

ci 3

sa a

O ce

i

Jö

''O

o

SS

Cl

*1

Subaltern-

officerare

Pensionerade

med arvode

Korpraler

a

o

3

2

2

_''

8

3

2

1

8

3

—

—

—

1

—

4

—

6

3

4

4

—

20

6

0

3

4. Skjntskola och mineringsskolor.

Kustartilleriets skjutskola, som icke har någon fast bestående organisation,

sammandrages varje år samt pågår under en tid av 7 veckor vid de fästningar,

som chefen för kustartilleriet bestämmer. Till densamma beordras

som chef och lärare 1 regementsofficer samt, som lärare, målpersonal, adjutant

och materialunderofficer, 1 regementsofficer, 3 kompaniofficerare och 1

underofficer. Av denna personal äro de båda regementsofficerarna beordrade

för en tid av flera år men tjänstgöra under de tider, då skjutskolan ej är

sammandragen, såsom bataljonschefer eller i annan befattning, som beklädes

av regementsofficer. Som elever kommenderas ett visst antal kompaniofficerare.

Till skillnad från arméns skjutskolor finnes intet instruktionskompani

vid kustartilleriets skjutskola. Då manskapet vid varje artillerikompani

är utbildat endast vid vissa pjässlag, låter det sig nämligen icke göra att

ur ett flertal olika kompanier sammandraga ett instruktionskompani för att

ur detta erhålla batteribemanningar vid alla de olika slag av artilleripjäser,

med vilka skjutskolan utför skjutning. I stället rekvirerar skolchefen pjässerviser

i tur och ordning från de olika kompanierna. Under den tid, skolan

är sammandragen, pågår sålunda utbildningen vid artillerikompanierna i obegränsad

utsträckning.

s. 321 Kontrollera mot PDF

lumgl. Afaj:ts proposition nr 50. 321

Med hänsyn till den av 1924 års försvarsutskott föreslagna begränsningen

i kustartilleriets organisation, ansåg sig utskottet böra beräkna endast

9 officerare och 2 underofficerare för tillfälliga kommenderingar till

kustartilleriets skjutskola.

Eldigt verkställda beräkningar uppgår skjutskolans personalbehov till:

1 chef, regementsofficer,

1 adjutant, subalternofficer,

2 lärare, därav en regementsofficer och en kapten,

1 målofficer, kapten,

1 materialunderofficer, underofficer,

6 elever, kompaniofficerare, samt

2 elever, underofficerare.

Såsom framgår av det föregående, är det nödvändigt att vid personalberäkningarna

taga hänsyn till erforderliga kommenderingar till skjutskolan.

Härvid torde dock ersättare ej behöva beräknas för de båda regementsofficerarna.

I överensstämmelse härmed beräknas endast 9 kompaniofficerare

och 3 underofficerare för tillfälliga kommenderingar. För att nedbringa

kostnaderna har jag därjämte utgått ifrån att de kaptener, vilka beordras till

skjutskolan, skola till huvudsaklig del ersättas av subalternofficerare. Jag

beräknar sålunda som ersättare för den personal, som ingår i skjutskolan,

endast 1 kapten, under det att återstående 8 officerare förutsättas vara

subalternofficerare.

Hen praktiska utbildningen i min-, telefon- och strålkastartjänst, signalering,

sjöbevalming m. m. är till huvudsaklig del förlagd till mineringsskolorna.

Hessa skolor sammandragas årligen vid de olika truppförbanden i mitten av

april månad under en särskild chef. Henne är vid de båda större truppförbanden

antingen regementsofficer eller kapten.

Till respektive skolor kommenderas samtliga elever i minavdelningens

underofficers-, korprals- och rekrytskolor, däri inbegripna samtliga värnpliktiga

vid nämnda avdelning. Av dessa sistnämnda undergår ett visst antal särskild

utbildning till reservbefäl, reservunderbefäl, signalmän eller elektriker.

Vidare äro till mineringsskolorna förlagda vissa utbildningskurser för offi

cerare, reservofficersaspiranter och kadetter, varjämte även all praktisk utbildning

i maskintjänst därstädes äger rum. Såsom instruktionspersonal

m. m. kommenderas erforderligt antal officerare, underofficerare och underbefäl

av manskapet.

För tillfällig tjänstgöring i mineringsskolorna beräknade 1924 års försvarsutskott

1 officer som elev.

För ifrågavarande tillfälliga tjänstgöring har jag ansett mig böra beräkna

1 kapten och 1 subalternofficer.

5. Truppförbanden.

Vaxholms kustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och tre

bataljoner om sammanlagt tio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 haft. (Nr 50.) 224124 21

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Minerings
skolor.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Samman
sättning.

Nuvarande

organisation.

s. 322 Kontrollera mot PDF

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Utbild
ningens
organi
serande.

322 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

två minkompanier samt två yrkeskompanier (sammansatta av personal från

ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna).

Med anledning därav, att Hemsö kustartillerikår icke kunnat organiseras,

är det för kåren avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på de olika kompanierna

vid Vaxholms kustartilleriregemente. Dels på grund härav och

dels till följd av sistnämnda regementes talrika personal i övrigt äro vissa

av de nuvarande artillerikompanierna så stora, att svårigheter förefinnas för

kompanicheferna att övervaka och leda utbildningsarbetet.

Karlskrona kustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och tre

bataljoner om sammanlagt nio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,

två minkompanier och ett yrkeskompani.

Älvsborgs kustartillerikår är organiserad på kårstab och två kompanier,

därav ett artillerikompani och ett minkompani. Personalen vid ekonomi-,

maskin- och hantverksavdelningarna är uppdelad å de båda kompanierna.

1924 års försvarsutskott, som ansåg, att kustartilleriet borde organiseras

på två regementen, Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen, föreslog,

att dessa i sin tur borde indelas på följande sätt:

Vaxholms kustartilleriregemente på tre bataljoner om sammanlagt fyra

artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani; samt

Karlskrona kustartilleriregemente på tre bataljoner om sammanlagt fem

artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani.

Jag ansluter mig i detta hänseende till utskottets förslag.

Såsom i det föregående omförmälts, har jag beräknat årskontingenten vid

kustartilleriet i dess helhet inskrivna och till linjetjänst uttagna värnpliktiga

i allmänhet till sammanlagt 800 man. Av efterföljande tabell framgår, huru

linjekontingenten synes böra ungefärligen fördelas på de olika truppförbanden

och manskapsavdelningarna.

Antal inskrivna.

Summa.

Artillerister.

Minörer.

Eldare.

j Vaxholms kustartilleriregemente ............

265

75

55

395

; Karlskrona » ............

275

75

55

405

Summa

540

150

110

800

Vad studenter och likställda beträffar, har jag beräknat, att dessa komma

att för kustartilleriet i dess helhet uppgå till 40 man. Av dessa torde, såsom

längre fram närmare omförmäles, 5 böra beräknas årligen taga anställning

såsom reservofficersaspiranter.

Såsom i det föregående nämnts, har jag utgått ifrån, att kustartilleriet

årligen bör tilldelas 300 värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation

och utbildningens ordnande torde befälspersonalen för den vid

truppförbanden anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast

anställda böra beräknas, på sätt nedanstående tablå utvisar.

s. 323 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr DO.

323

O

—

—

Officerare.

CO p_

jo n

Korpraler

O CA

8 SL

CT5 O

w

P

X3

CO

B

2 o

J <t>

p 5

CO

B. £

a’ co

-1

CL.

2. K

B

CO 3

■” g

(r* 2.

CO |

cr<5

er

ö

Vaxholms kustartilleriregemente...............................

8

15

51

a»

28

Karlskrona kustartilleriregemente ..............................

9

16

55 :

41

28

Summa

17

31

106

73

56

I den sålunda beräknade personalstyrkan äro inbegripna jämväl maskinister,

vid musikkåren tjänstgöringsskyldiga underofficerare av ekonomiavdelningen

samt däckspersonal för kustartilleriets maskindrivna båtar.

Vad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. angår,

beräknas detta för vart och ett av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen

sålunda:

1 regementsofficer, regementschef,

3 regementsofficerare, bataljonschefer,

1 kapten, regementskvartermästare,

3 underofficerare, bataljonsadjutanter,

1 underofficer, biträde åt regementskvartermästaren,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

1 underofficer, regementsväbel,

1 underofficer, köksföreståndare,

1 underofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet,

1 underofficer, uppbördsman för skjutfält och skjutbanor,

1 pensionerad underofficer, biträde åt regementskvartermästaren, samt

1 pensionerad underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Vidare erfordras 4 underbefäl av manskapet för matsal, förråd och handräckning

vid vartdera regementet.

En sammanfattning av vad sålunda anförts rörande befälsbehovet vid

de olika truppförbanden giver vid handen, att för dessa beräknas den befälspersonal,

nedanstående tabell närmare angiver.

1.

2.

1.

2.

Underoffice-

Officerare.

rare och flagg-

Korpraler.

korpraler.

Regemente

officerare

Kaptener

Subaltern - officerare.

hd

tOo

CO

SO

c+-

CD

B

O*

B

o

te

Artilleri- ! avdelninge

Min-

avdelninge

Vaxholms kustartilleriregemente:

1

P

B

B

_

8

15

51

32

28

Kompanier och skolor .....................

Regementsofficerare m. fl...............

4

1

—

9

2

2

2

4

9

15

60

2

34

30

Karlskrona kustartilleriregemente:

Kompanier och skolor .....................

9

16

55

41

28

Regementsofficerare m. fl................

4

1

—

9

2

2

2

4

10

16

64

2

43

30

Summa

8

19

31

124

4

77

00 |

s. 324 Kontrollera mot PDF

324 Kungl. Maj ts proposition nr 50.

Antalet för artilleri- och minavdelningarna erforderligt menigt manskap

beräknas sålunda:

Vaxholms kusfcartilleriregemente ........................

Artilleri-

avdelningen.

Min-

avdelningen.

Summa.

70

91

68

68

138

159

Summa

161

136

297

Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna beräknas

sålunda:

Vaxholms kustartilleriregemente ............

Karlskrona kustartilleriregemente............

Ekonomi-

avdelningen.

Maskinavdelningen.

Hantverks-

avdelningen.

Summa.

fn

c’

**

<

$

p

3

Hornblåsare.

Kockar.

i

Vapensmeder.

Timmerman.

5

5

CO CO

vO iCi

O o

CM

6

6

3

3

47

47

Summa

10

10 16 40

12

6

94

Av i denna tablå upptaget manskap förutsättas 44 vara korpraler och 50

meniga.

Därjämte har jag ansett det lämpligt att i kostnadsberäkningarna upptaga

ett mindre belopp för anställning av musikelever vid Vaxholms och Karlskrona

kustartilleriregementen enligt enahanda grunder som vid armén.

En sammanfattning av det föregående giver sålunda vid handen, att för

tjänsten vid kustartilleriets truppförband erfordras följande personal.

Officerare.

Underoffice-

rare och flagg- korpraler.

Manskap.

Regements-

officerare.

Kaptener.

Snbaltern-

officerare.

På stat.

Pensionerade.

1 Korpraler.

t

Meniga.

•

8

19

31

124

4

137

-

—

—

—

—

—

—

297

—

—

—

—

—

44

50

8

19

31

124

4

181

347

Utbildningspersonal m. m................

Menigt manskap vid artilleri- och minavdelningarna

...................................

Manskap av ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna

..........................

Summa

6. Övriga personalbehov.

Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves personal jämväl

för tillgodoseende av andra behov.

s. 325 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Mnj.ts proposition nr f)0, 325

Såsom framgår av det föregående, Lar jag för tjänstgöring i sjöförsvarets

kommandoexpedition, marinförvaltningen och marinstaben beräknat resp. 1

kapten jämte 1 underofficer, 3 kaptener och 1 kapten eller sammanlagt 5

kaptener och I underofficer

Såsom under avdelningen »Flygvapnet» närmare kommer att omförmälas,

avses, att viss personal från kustartilleriet skall, kvarstående å kustartilleriets

stat, tjänstgöra vid flygvapnet (utbildningskurserna). Denna personal beräknas

till 8 subalternofficerare, 3 underofficerare och 3 underbefäl av manskapet.

Såsom framgår av det föregående, anser jag mig vid beräkningen av särskild

personal för tjänstgöring utom truppförbanden m. m. endast böra

taga hänsyn till det behov, som föranledes av vissa kommenderingar till

skjut- och mineringsskolor samt underofficersskolan. Såsom förut närmare

omförmälts, har ifrågavarande behov beräknats till resp. 1 kapten, 8 subalternofficerare

och 3 underofficerare, 1 kapten och 1 subalternofficer samt

1 subalternofficer, 1 underofficer och 20 korpraler eller sammanlagt 2 kaptener,

10 subalternofficerare, 4 underofficerare och 20 korpraler.

7. Kustartilleriets stat.

Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet vid

kustartilleriet, kommer alltså att för vapnet erfordras den militära personal,

nedanstående tabell utvisar.

Officerare

Underofficerare

o. fiaggkorpraler

Manskap

Q

hj

B

CS

P

c S''

g <8

H

p

•B

o ®

i-*s C

Bo er

Po

3 °

o B

eu ®.

o

W

o

g

O

00

i »

p ö

CD

3

Ö “

3 §■

3 S

CO

p"

p ö

3 §

B

SL

<p*

ca

Cl> K

B

d pa

B

B

® *

Chefen för kustartilleriet jämte stab

Kommendantsskapen i kustfäst-

1

1

1

1

1

—

—

ningarna................................

—

4

4

_

20

6

6

3

''fruppförb anden .........................

Sjöförsvarets kommandoexpedition

—

8

19

31

124

4

.181

347

m. fl........................................

—

—

5

—

1

—

—

—

Flygvapnet.................................

Utom truppförbanden beordrad

—

—

8

3

—

3

- i

personal.................................

—

—

2

10

4

—

20

- j

Summa

1

13

31

50

153

10

210

350

Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra irppdelas

på 2 överstar (regementschefer), 4 överstelöjtnanter och 7 majorer.

Av det sammanlagda antalet subalternofficerare torde 34 upptagas som

löjtnanter och 16 som underlöjtnanter eller fänrikar.

Av det sammanlagda antalet underofficerare och fiaggkorpraler torde 31

böra upptagas som underofficerare av 1. graden, 62 som underofficerare av

2. graden och 60 som flaggkorpraler. I antalet underofficerare av 1. graden

ingå 6 förrådsförvaltare.

På kustartilleriets stat torde slutligen böra uppföras 2 musikstyckjunkare.

Officerare

m. fl. 1

sjöförsvarets

kommandoexpedition,

marinförval tnlngen

och

marinstahen.

Officerare

in. fl. till

flygvapnet.

Personal för

tjänstgöring

utom truppförbanden

m. m.

s. 326 Kontrollera mot PDF

326

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914 års

försvarsplan, 1924 års försvarsutskotts förslag och föreliggande

förslag.

Kustartilleriets personalbehov enligt 1914 års försvarsplan grundade sig

uteslutande på mobiliseringsbeliovet. I stort sett har stampersonalen blivit

uppsatt enligt nämnda plan. I föreliggande förslag har däremot såsom i

1924 års försvarsproposition och i 1924 års försvarsutskotts förslag fredsbehovet

lagts till grund för beräkningarna. Det vid mobilisering tillkommande

ytterligare personalbehovet förutsattes skola tillgodoses medelst

reservpersonal och värnpliktiga.

Vid jämförelse mellan de föreslagna staterna, å ena, samt gällande stater,

å andra sidan, måste uppmärksammas, att i de nu föreslagna staterna ingår

viss personal (8 officerare, 3 underofficerare och 3 korpraler), som avses att

såsom elever tjänstgöra vid flygvapnet och sålunda icke äro att påräkna för

kustartilleriets eget vidkommande.

Sammandrog'' över föreslagna personalstater.

Antal beställningar

Jämförelse mellan

föreliggande för-

föreliggande för- slag och 1924 års

försvarsutskotts

1921

slag och 1914

1914

års

Före-

förslag

års

försvars-

Officerare.

plan

utskotts

förslag

förslag

Minsk-

ning

Ökning

Minsk-

ning

Ökning

Generalsperson ........................

1

i

1

Överstar ..................................

2

2

2

_

_

Överstelöjtnanter .....................

4

3

4

_

—

—

i

Majorer..................................

8

4

7

i

—

—

3

Kaptener ................................

52

27

31

21

—

4

Subalternofficerare.....................

74

45

50

24

—

-

5

Summa

141

82

95

46

_

—

13

i Underofficerare.

Förrådsförvaltare ...............

—

—

6

_

6

_

6

Underofficerare av 1. graden......

67

30

25

42

—

5

» » 2. »

133

60

62

71

—

_

2

» » 3. »

183

—

183

—

—

—

Summa

383

90

93

290

_

3

Manskap.

Flaggkorpraler.........................

—

—

60

—

60

60

Underofficerskorpraler av 1.klassen

—

45

—

—

45

—

» » 2. »

-

90

—

—

—

90

_

Korpraler .............................

330

72

210

120

—

138

Meniga ....................................

775

325

350

425

—

—

25

Summa

1,105

532

620

485

_

_

88

Musikpersonal.

Musikstyckjunkare .........

_

2

2

2

Civil personal.

i Regementspastor ocli fästnings-

i predikant ..........................

2

—

—

2

—

—

— 1

s. 327 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Maj-Js proposition nr 50. 327

I). Reservpersonalen.

Enligt kustartilleriets nuvarande organisation är mobiliseringsbeliovet av

befäl, i den man detta ej kan tillgodoses medelst personal å aktiv stat, avsett

att fyllas medelst befäl å reservstat, personal i kustartilleriets reserv

samt värnpliktigt befäl. Härtill kommer ett visst antal flottan tillhörande

reservofficerare, som utbildats till kustartilleritjänst. Då emellertid utbildning

till dylik tjänst ej längre äger rum, kommer denna sistnämnda kategori

av reservpersonal att försvinna i mån av avgång. Till kustartilleriets reserv

hänföras även reservofficersaspiranter. Då jag redan i det föregående yttrat

mig rörande det värnpliktiga befälet (studenter och likställda samt för utbildning

till reservunderbefäl uttagna värnpliktiga), återstå nu endast att behandla

kustartilleriets reservstats- och reservbefälsinstitutioner.

1. Personal å reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam

reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet

fördelade beställningar. För sistnämnda truppslag skulle enligt 1914 års

plan finnas följande antal beställningar, nämligen:

1 regementsofficers-(majors-)beställning,

7 kaptens- eller löjtnantsbeställningar samt

8 underofficersbéställningar, därav 4 av högre och 4 av lägre löneklass.

Vid reservstatens upprättande förutsattes, att jämväl överstelöjtnantsbeställ
ningar

framdeles komme att inrättas.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke helt genomförd. A

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar

samt 2 underofficersbeställningar.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstedugligliet:

för underofficerare att vara underofficerare av 1. eller 2. graden samt

innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår

samt

för majorer och kaptener vid övergång till närmast högre tjänstegrad å

reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén och flottan äger befordran å reservstat icke rum i

vidare mån, än att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten

och underofficer av 2. graden till underofficer av 1. graden.

Med avseende å tjänstgöringsskyldighet, avgång från reservstat samt avlönings-

och pensionsförmåner gälla för kustartilleriets reservstatspersonal enahanda

bestämmelser som vid armén. Överstelöjtnant vid kustartilleriets

reservstat, vilken beställning saknar motsvarighet vid armén, skulle åtnjuta

3,500 kronor i lön och 3,200 kronor i pension.

1924 års försvarsutskott ansåg, att med hänsyn till den av utskottet för

kustartilleriet förordade begränsade organisationen syntes kustartilleriets

reservstat böra erhålla följande sammansättning:

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvarsutskott.

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements
chefen.

Officerare

Nuvarande

organisation.

1 överstelöjtnant,

1 major,

2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,

2 » i mellersta löneklassen,

2 » i lägsta löneklassen,

3 underofficerare i högre löneklassen samt

2 »i lägre »

Beträffande fordringarna för övergång till reservstat, tjänstgöringsskyldighet

i fred samt avlönings- och pensionsförmåner borde enligt utskottets

åsikt gälla samma bestämmelser, som föreslagits beträffande armén. I överensstämmelse

härmed borde alltså den levnadsålder, som utgjorde villkor

för underofficers övergång till reservstat, bestämmas till 34 år, dock med

fordran på minst 4 tjänsteår som underofficer. Befordran från kapten till

major samt från major till överstelöjtnant borde även kunna ske å reservstaten.

Med avseende på avlönings- och pensionsförmåner har Kung], Maj:t beslutat

avlåta särskild proposition till riksdagen. I övrigt ansluter iag mig till

utskottets förslag, dock att i stället för 1 överstelöjtnant torde, med hänsyn

därtill att någon dylik befattningshavare ej är avsedd att upptagas å reservstat,

a kustartilleriets reservstat beräknas 1 överste i lägsta löneklassen.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Kustartilleriets i reserven anställda officerare utgöras enligt nuvarande

organisation av tre särskilda kategorier, nämligen:

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning

på stat;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan

rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i kustartilleriets reserv;

samt

c) officerare, vilka inom kustartilleriets reserv vunnit sin första officersanställning.

För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser i

fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensionsavgångna —

gäller sålunda, att de äro skyldiga att vid inträffande krig eller större rustningar,

då så påfordras, tjänstgöra, generalsperson och överste intill fyllda

70 levnadsår samt alla övriga, som avgå före fyllda 65 levnadsår, intill denna

ålder. Ifrågavarande personal åtnjuter under tjänstgöring, envar efter den

tiänstegrad, för vilken han uppbär pension, enahanda avlöning och övriga

förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad eller befattning vid

stammen. Fyllnadspensionen innehålles dock under tiden.

De under b) omnämnda officerarna — de förtids avgångna — äro skyldiga

att intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller

större rustningar efter kallelse inställa sig till tjänstgöring vid kustartilleriet.

s. 329 Kontrollera mot PDF

329

KwhjJ, Maj:ts proposition nr ■'')().

För resa inom riket vid inställelse till eller hemfärd från tjänstgöringsorten

samt för övriga resor åtnjuta de gottgörelse lika med den, som vid kommendering

tillkommer officer av motsvarande tjänstegrad vid kustartilleriets

stam. Lönen utgår per tjänstgöringsdag med 1/3ari av årsbeloppet av samtliga

avlöningsförmåner, som tillkomma officerare med motsvarande tjänstegrad

vid stammen. I olikhet mot vad fallet är vid armén, är denna reservpersonal

ej skyldig att fullgöra några repetitionsövningar, men äger ej heller uppbära

någon pension från statsverket.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven

utnämnda — utgöra dessa liksom vid armén och flottan den talrikaste och

med hänsyn till mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste gruppen. För

officersutnämning fordras att hava med godkända betyg genomgått föreskriven

reservofficersutbildning. Ifrågavarande reservofficerare äro utbildade till an

tingen artilleritjänst eller mintjänst. Till denna kategori torde även böra

hänföras sådana kustartillerikadetter, vilka efter avlagd officersexamen icke

ansetts böra vinna anställning å aktiv stat, utan konstituerats till fänrikar

i reserven.

För att antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att såsom

värnpliktig, inskriven vid marinen i kustartilleri tjänst, hava vid artilleri- eller

minavdelningen fullgjort första tjänstgöring som student och likställd (458

dagar). De, som antagits till reservofficersaspiranter, skola inställa sig vid

vederbörligt truppförband i maj månad antagningsåret för fullgörande av

dem enligt värnpliktslagen åliggande repetition sövning om 42 dagar. Omedelbart

efter det att denna avslutats, genomgå de tre månaders militärutbildning,

vilken fullgöres av de för artilleritjänst avsedda vid artilleriavdelningen

och av de för mintjänst avsedda vid minavdelningen.

Hela utbildningstiden uppgår till sammanlagt 590 dagar eller 90 dagar

mera än den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag

stadgade utbildningstiden av 500 dagar.

I reserven utnämnda officerare — frånsett sådana, som utnämnts efter

genomgången sjökrigsskola — äro skyldiga att, med början året näst efter

det, då de konstituerats till fänrikar, fullgöra en repetitionsövning. om 45

dagar vart tredje år intill utgången av det kalenderår, under vilket de uppnå

42 års ålder. Under tjänstgöring åtnjuta de samma avlöningsförmåner som

de förtidsavgångna, men erhålla därjämte vid uppnådda 55 levnadsår en

årlig pension av 300 kronor. Slutligen erhålla de i likhet med motsvarande

reservpersonal vid armén ekiperingslijälp, vilken enligt gällande reservofficersförordning

skall utgå med 500 kronor, men under senare år varit höjd till

1,000 kronor.

Enligt 1924 års försvarsprop o sition borde, såsom fallet vore vid armén,

reservofficersaspiranterna vid kustartilleriet, från vilka de i reserven utnämnda

officerarna rekryterades, kunna antagas redan under pågående värnpliktstjänstgöring

(första tjänstgöringen). Någon avkortning i den stadgade utbildningstiden

(590 dagar) vore ej tillrådlig. För att säkerställa rekryteringen borde

särskilda åtgärder vidtagas. Dessa borde i stort sett sammanfalla med dem,

1921 års

försvarsproposition
-

s. 330 Kontrollera mot PDF

330

Departements
chefen.

Under
officerare.

Nuvarande

organisation.

1924 års

försvaraproposition
-

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

som i propositionen föreslagits beträffande armén, i samband varmed kustartilleriets

ifrågavarande officerare i reserven skulle åläggas enahanda tjänstgöringsskyldighet

som övriga reservofficerare av denna kategori.

Med avseende på de pensionsår gångna föreslogs i förenämnda proposition

ingen ändring.

Beträffande de förtidsavgångnci officerarna skulle dessa enligt ifrågavarande

proposition, i motsats till vad hittills varit fallet, vara skyldiga att under

loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår,

varunder de uppnådde 42 års ålder, fullgöra en repetitionsövning av

samma längd, som föreslagits beträffande motsvarande officerare vid armén,

i samband varmed de borde komma i åtnjutande av enahanda pensionsförmåner,

som föreslagits för sistnämnda officerare.

Mot det nästlidet år sålunda framlagda förslaget, till vilket försvarsutskottet

anslöt sig, har jag icke något att erinra. Enligt verkställda beräkningar

bör årskontingenten reservofficersaspiranter bestämmas till 5, varigenom

det årligen utnämnda antalet officerare i kustartilleriets reserv kan

beräknas komma att uppgå till 4.

Yad underofficerarna i reserven beträffar, utgöras även dessa av tre särskilda

kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven

utnämnda.

För de pensionsavgångna underofficerarna gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,

ersättning under tjänstgöring samt avgång enahanda bestämmelser

som för motsvarande kategori officerare.

Detsamma är jämväl fallet beträffande de förtidsavgångna underofficerarna.

Dessa äro alltså icke skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar, varför

de ej heller erhålla någon pension.

Beträffande slutligen de i reserven utnämnda underofficerarna utgöras dessa

av sådana korpraler, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade

villkor och som vid avgång från beställning på stat eller vid en senare

tidpunkt utnämnas till underofficerare av 3. graden i reserven. Ej heller

dessa äro skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar och erhålla med

anledning härav icke heller någon pension.

Enligt 1924 års försvarsproposition skulle behovet av underofficerare i

reserven i första hand tillgodoses medelst i reserven utnämnda underofficerare.

Dessa borde under loppet av varje treårsperiod intill utgången av det

kalenderår, varunder de uppnådde 42 års ålder, fullgöra en repetitionsövning

av samma längd, som föreslagits beträffande motsvarande underofficerare vid

armén, och i gengäld härför tillerkännas enahanda ekonomiska förmåner

som dessa.

I fråga om de pensionsavgångna underofficerarna skulle enligt ifrågavarande

proposition någon ändring i gällande bestämmelser ej vidtagas.

Med avseende slutligen på de förtidsavgångna underofficerarna borde dessa

enligt ifrågavarande proposition åläggas samma tjänstgöringsskyldighet samt

tillerkännas enahanda ekonomiska förmåner som motsvarande underofficerare

vid armén.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Kun/jl. Maj:ts proposition nr 50.

331

Antalet årligen i reserven utnämnda och förtidsavgångna underofficerare

beräknades till 5. Därest antalet i reserven anställda underofficerare något

år icke skulle uppgå till det sålunda som behövligt beräknade, borde en

motsvarande ökning få vidtagas ett kommande år.

1924 års försvarsutskott ansåg, att antalet årligen i reserven utnämnda

och förtidsavgångna underofficerare kunde med hänsyn till den minskade

organisationen begränsas till 2. I övrigt anslöt sig utskottet i detta avseende

till Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt Verkställda beräkningar bör antalet underofficerare, som årligen

utnämnas i reserven, beräknas till 3.

I övrigt ansluter jag mig till vad niistlidet år föreslagits i förevarande

hänseende.

Vad beträffar underbefäls och underofficers vid kustartilleriet befordran

till officer i reserven hava de s. k. underofficerssakkunniga uttalat, att den

eftergiften kunde göras, att, till skillnad från vad nu krävdes för antagning

till kustartillerikadett, för antagning till reservofficersaspirant skulle i matematik

och fysik endast erfordras kunskaper motsvarande studentexamen å

latinlinjen.

För sådan antagning syntes i övrigt böra uppställas fordran att hava med

betyget »med beröm godkänd» eller därutöver genomgått 2-årig underofficersskola

vid kustartilleriets artilleri- eller minavdelning samt att hava erhållit

minst samma vitsord i tjänstbarhet under senaste korprals- eller underofficerstjänstgöring

av minst tre månaders varaktighet samt att under senaste

året icke haft lägre betyg i uppförande än 10.

Maximiåldern för antagning till reservofficersaspirant på här nämnt sätt

syntes böra bestämmas till 27 år för att icke erhålla allt för gamla reservofficerare.

Då de enligt ovan erforderliga kompletterande kunskaperna i matematik

och fysik för den, som eftersträvade utbildning till reservofficer, borde kunna

förvärvas under pågående tjänstgöring, syntes härför icke behöva vidtagas

andra åtgärder än att bereda den, som anmälde sig ämna idka studier, sådan

tjänstgöring att studierna kunde i möjligaste mån underlättas. Därjämte

borde föreskrifter utfärdas angående sättet för avläggande av erforderligt

prov i matematik och fysik för dem, som bedrivit nämnda studier och

önskade ifrågakomma att antagas till reservofficersaspiranter.

Den, som efter sålunda avlagd examen antoges till reservofficersaspirant,

borde såsom sådan undergå den för övriga reservofficersaspiranter efter

värnpliktstjänstgöringens fullgörande föreskrivna utbildningen, dock med

iakttagande av de modifikationer häruti, som kunde anses påkallade av den

större militära erfarenheten hos f. d. underbefäl eller underofficerare, men

i andra avseenden vara likställd med övriga aspiranter.

Emot vad de sakkunniga sålunda föreslagit har jag väsentligen icke annat

att erinra, än att, i enlighet med vad i motsvarande fråga beträffande flottan

framhållits, det ej synes erforderligt att för antagning till reservofficersaspirant

uppställa fordran på kvalificerat betyg i underofficersskoleexamen. Det

1924 års

försvarsutskott.

Departements
chefen.

Underbefäls

och underofficers

vid

kustartilleriet

befordran

till

officer 1 reserven.

Underofficerssakkunniga.

Departements
chefen.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332

Kungl. Majt:s proposition nr 50.

antal underofficerare och underbefäl, som på här avsett sätt antages till reservofficersaspiranter

vid kustartilleriet, torde böra inräknas i det ovan angivna

antalet reservofficersaspiranter, som årligen skola antagas vid kustartilleriet.

IV. Sjöförsvarets kostnader.

1. Årliga kostnader.

Vid beräkningen av de årliga kostnaderna för sjöförsvaret, vilken beräkning

i fråga om uppdelningen av anslagen ansluter sig till motsvarande beräkningar

i 1924 års försvarsproposition och i försvarsutskottets förslag, har

jag i regel utgått från nämnda utskotts beräkningsgrunder och sålunda endast

vidtagit de höjningar respektive minskningar, som betingats av nu föreslagna

jämkningar i utskottets förslag till ny marinorganisation. Visserligen har

utvecklingen i fråga om marknadsprisen å vissa förnödenheter och i fråga om

arbetslöner m. m. icke gått i den riktning, som försvarsrevisionen på sin

tid beräknade och som även förutsatts i de sedermera uppgjorda olika organisationsförslagen.

Med hänsyn härtill hade måhända vissa höjningar

bort företagas vid anslagsberäkningen. Då det emellertid icke ännu kan

bestämt avgöras, i vilken riktning utvecklingen i fråga om marknadspriser

o. d. kommer att gå, och då beräkningarna givetvis böra avse kostnaderna,

sådana dessa ställa sig efter fullt genomförd organisation, synes mig icke tillräcklig

anledning föreligga att nu frångå försvarsutskottets beräkningsgrunder.

I efterföljande redogörelse för anslagen angivas närmare de grunder, enligt

vilka de mera betydande anslagen beräknats, och i vilka hänseenden

avvikelser skett från försvarsutskottets förslag.

Av kostnadsberäkningarna (bil. 1) framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader

belöpa sig till 32,341,000 kronor, varav i normala utgifter 26,691,000

kronor och i extra ordinarie utgifter 5,650,000 kronor, mot av försvarsutskottet

beräknade 31,648,300 kronor, varav i normala utgifter 25,998,300 kronor och i

extra utgifter 5,650,000 kronor. Ökningen gentemot utskottets förslag är

beroende på föreslagna jämkningar i utskottets organisationsförslag samt av

vissa nytillkomna behov, såsom omläggning av underbefälets vid kustartilleriet

utbildning, förbättrade förmåner till vissa korpraler m. m.

Normala utgifter.

Vid beräkningen av anslaget till marinförvaltningen har hänsyn tagits till

den höjning, som betingas av i årets statsverksproposition angivna omgruppering

i avlöningshänseende av vissa civila tjänster. Genom att staten å

andra sidan minskats med 1 pensionerad underofficer, utvisar denna samma

slutsumma som i försvarsutskottets förslag eller 213,000 kronor. Liksom i

försvarsutskottets förslag har det nuvarande extra anslaget till marinförvaltningens

verksamhet, med samtidig reducering, sam manslagits med den i anslaget

till marinförvaltningen ingående posten »avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m.», i vilken post jämväl ingår ett belopp av 11,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

. ;5;s;s

Kunyl. Maj:ts proposition ur f>0.

kronor, avsett till avlönande av från stationskontoren överflyttade extra biträden,

som erfordras för utförande av visst arbete i de till ämbetsverket

överflyttade s. k. sjörevisionerna.

Beträffande anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.

bär vid beräkningen av löner till officerare m. fl. vid flottan, i överensstämmelse

med vad jag i det föregående anfört, kommendörkaptensgraden uppdelats

i tvenne grader, såsom för närvarande är fallet. Till den — i förhållande

till försvarsutskottets förslag — nu förordade utbyggnaden av Stockholms

örlogsdepå till en station har hänsyn tagits i det avseendet, att antalet beställningar

å Gl-ort undergått en däremot svarande höjning, särskilt beträffande

underofficerare, som fördelats å B- och G-ort efter ungefär samma proportion

som för närvarande. I jämförelse med förhållandena för närvarande kvarstår

i fråga om officerare en rätt avsevärd förskjutning till förmån för D-ort,

vilket i praktiken innebär, att den föreslagna minskningen i antalet officersbeställningar

kommer att i fredstid huvudsakligen drabba den kategori officerare,

som är förlagd till Stockholms station för »övrig tjänstgöring».

I avseende å löner till underofficerare, såväl vid flottan som vid kustartilleriet,

har i anslutning till föreslagna förändringar beträffande förvaltningen

lönen till underofficer, förrådsförvaltare, liksom vid armén beräknats efter

4. lönegraden.

Lönerna för manskapet såväl vid flottan som vid kustartilleriet hava beräknats

efter den för marinens manskap gällande löneplanen, dock med den

förändring i densamma, som jag på grund av införandet av flaggkorpraler

och högbåtsmän i det föregående föreslagit. Vid beräkningen av lönerna

har avvikelse skett ifrån 1924 års försvarsutskotts motsvarande beräkningar

även i sa måtto, att medellönerna för korpraler och meniga vid flottan beräknats

något lägre, beroende på att i det föreliggande förslaget antalet

meniga minskats med en årsklass.

I anslutning till årets statsverksproposition har jag upptagit ett belopp

av 20,000 kronor såsom arvoden till riktare, korpraler.

I staten för de civilmilitära kårerna har upptagits avlöning till de befattningshavare

tillhörande flottans ecklesiastikstat, som enligt lämnad redogörelse

för staterna böra bibehållas. I nämnda stat hava vidare upptagits

arvoden till de pensionerade underofficerare, för vilka icke beräknats dylika

arvoden i staterna för marinförvaltningen m. m.

I staten för marinstaben har jag upptagit erforderligt belopp för arvoden

åt marinattachéer.

Ifråga om undervisningsverken utvisa staterna för sjökrigsskolan och

marinens underofficersskolor vissa av nu förordad omläggning av utbildningen

betingade höjningar. I övrigt ansluta sig nämnda stater i allt väsentligt

till försvarsutskottets beräkningar. Gentemot de för närvarande gällande

innebär detta, att staten för marinintendentskolan, reducerad, uppgått

i staten för sjökrigsskolan, att staten för skeppsgosseskolorna reducerats till

en stat för skeppsgosseskolan (i Karlskrona) och att staten för marinens

underofficersskolor tillkommit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

334 .

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Posten avlöning såsom korpraler åt vissa kadetter m. fl. har av

förut anförda skäl tillkommit. Kostnadsökningen motsvaras till en del av

minskning i anslaget till penningbidrag.

Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m.m liar kompletterats

med vissa på sista tiden tillkomna poster, såsom arvoden till kontrollofficeren

vid Bofors, verkstadsintendenten i Karlskrona m. fl., ävensom med kostnaden

för bevakning av Alvsborgs fästning.

I avseende å den under avlöningsanslaget hörande inkomstposten »ersättning

för tjänstebostäder» har, i jämförelse med försvarsutskottets beräkningar,

en mindre höjning vidtagits såsom en följd av den föreslagna jämkningen

i organisationen. Liksom i försvarsutskottets beräkningar har avlöningsanslaget

minskats för beräknade vakanser med ett belopp motsvarande

3 7j % å avlöningsbeloppet för kårer och stater. På samma sätt har också

en till 4 % utökad vakansprocent förutsatts vid beräknandet av antalet

tjänstgöringsdagar för manskapet, vilken beräkning legat till grund för uppskattningen

av anslagen till förplägnad, beklädnad m. m.

Avlöningsanslagets slutsumma utvisar i förhållande till försvarsutskottets

beräkning en ökning av 109,000 kronor.

Från anslaget till extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna

bestridas kostnaderna för avlöning till civila manliga och kvinnliga

biträden, vilka efter hand tagits i anspråk för utförande av lägre kvalificerat

arbete, som tidigare utförts av yngre marinintendenter eller före marinintendenturkårens

uppsättande av extra ordinarie tjänstemän å flottans civilstat.

Såsom jag i det föregående anfört, torde det bliva nödvändigt att med hänsyn

till den starka beskärningen av marinintendenturkåren räkna med permanent

behov av ifrågavarande arbetskrafter, varför anslaget synes böra uppföras

å ordinarie stat. Dels på grund härav och dels på grund av att dylika

biträden icke förutsatts komma till användning inom kustfästningarna, synes

anslaget lämpligen böra erhålla den ändrade benämningen »avlöning till

icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner». Av förut anförda

skäl har jag också beräknat en mindre höjning i anslaget i jämförelse

med motsvarande anslagsbelopp i försvarsutskottets beräkningar.

Vid beräkningen av anslaget till rekryteringskostnader har jag i avseende

å kostnaderna för själva rekryteringen följt försvarsutskottets beräkningsgrunder,

vilka överensstämma med de i årets statsverksproposition tillämpade

grunderna.

Avskedspremierna, som för närvarande uppgå till relativt obetydliga belopp

på grund av den ringa avgången — i sin tur beroende på konjunkturerna

å arbetsmarknaden — hava beräknats i enlighet med förefintlig statistik

över avgången inom manskapets olika årsklasser under normala förhållanden,

tillämpad på den nu föreslagna manskapsorganisationen vid flottan

respektive kustartilleriet.

Vid beräkningen av anslaget till kustartilleriets reservstat har hänsyn tagits

till den ökning av personalens avlöningsförmåner, som föreslagits i proposition

till innevarande års riksdag.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Kunf/l. Maj:ts proposition nr 50. 335

Anslaget till marinens reser vpersonal liar på grund av vissa föreslagna

ökningar särskilt av underofficerarna höjts i jämförelse med utskottets förslag

med 26,000 kronor till 143,000 kronor.

Anslaget till rese- och traktamentspcnningar, som av försvarsutskottet beräknades

till 60,000 kronor, har upptagits till 70,000 kronor. I förhållande

till nuvarande anslag, som jämte förstärkningsanslag uppgår till 130,000

kronor, är minskningen alltså 60,000 kronor. Indragningen av skeppsgossekåren

i Marstrand, av Hemsö fästning, förläggandet av Älvsborgs fästning i

materielreserv, avskiljandet av flygvapnet samt minskningen av organisationen

i övrigt kunna emellertid efter fullt genomförd organisation förväntas

medföra en betydande minskning i resekostnaderna. Jag har vidare förutsatt,

att kostnaderna för resor i samband med sjökommendering, vilka nu fördelas

å flottans övningsanslag och nyssnämnda förstärkningsanslag, skola i sin

helhet bestridas från övningsanslaget.

På grund av att i nu föreliggande förslag förutsatts inkallelse av värnpliktiga

vid flottan även i fredstid såsom ersättning för den i jämförelse

med utskottets förslag minskade kadern av stammanskap, har anslaget till

penningbidrag undergått en avsevärd höjning. Beräkningsgrunderna, 50 öre

per tjänstgöringsdag och ett tillägg av 1 krona 15 öre för vissa aspiranter

fr. o. m. 261. tjänstgöringsdagen, äro desamma som i försvarsutskottets beräkningar.

Anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. har beräknats

efter enahanda grunder som i försvarsutskottets förslag. Höjningen i

förhållande till det av utskottet beräknade anslaget är beroende på ökat

antal värnpliktiga.

I anslutning till årets statsverksproposition har vid beräkning av anslaget

till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. posten »fria hemresor

för skeppsgossar» undergått förhöjning, trots att antalet skeppsgossar

reducerats från av försvarsutskottet föreslagna 500 till 450. Då sjökrigsskolans

elever enligt nu föreslagen organisation förutsättas erhålla väsentligt förbättrade

avlöningsförmåner, synes såsom förut nämnts befrielse från erläggande av terminsavgifter

icke böra ifrågasättas. Den av försvarsutskottet beräknade anslagsposten

av 14,000 kronor till läroböcker och instrument till kadetter m. fl.

har jag sålunda ansett kunna utgå. I övrigt har anslaget med smärre avvikelser

beräknats på samma sätt som i försvarsutskottets förslag. I förhållande

till nuvarande stat innebär detta bland annat, att posten till undervisningsmateriel

vid kustartilleriet utgår och att ifrågakommande utgifter för

detta ändamål komma att, i likhet med vad nu är förhållandet vid sjömanskårens

skolor, bestridas från vederbörligt övningsanslag samt att anslagsposterna

för marinintendentskolan föras under rubriken sjökrigsskolan.

Försvarsutskottet beräknade anslaget till studiestipendier, som icke har

någon motsvarighet i nuvarande stat, till 21,000 kronor, medan anslaget nu

beräknats till 12,000 kronor. Minskningen är beroende därpå, att i det

föreliggande förslaget förutsatts, att underbefäl, som permitteras för idkande

av studier i avsikt att vinna inträde vid sjökrigsskolan, skall i likhet med

s. 336 Kontrollera mot PDF

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

korpral, som genomgår navigationsskola för vinnande av inträde såsom reserv

officersaspirant, under studietiden åtnjuta oavkortade avlöningsförmåner

enligt stat, varigenom stipendiets storlek ansetts kunna reduceras till 1,000

kronor per år.

Anslaget till skrivmaterialier och expenser m. m., som av försvarsutskottet

beräknades till 260,000 kronor, liar nu beräknats till 270,000 kronor. I förhållande

till nuvarande anslag, som jämte förstärkningsanslag uppgår till

423,800 kronor, är skillnaden betydande, men härvid är att märka, att i nu

föreliggande förslag förutsatts, att några liyresutgifter för marinförvaltningen

m. fl. verk, vilka för budgetåret 1925—1926 beräknats uppgå till cirka 70,000

kronor, icke vidare skola förekomma. Erforderliga lokaler anses nämligen

kunna framdeles beredas i kronans egna byggnader. Återstående minskning,

cirka 80,000 kronor, är att hänföra till minskad organisation, flygvapnets

avskiljande, förenklade former för förvaltningen samt fallande priser.

Vid beräkning av anslaget till förpläynad utgick försvarsrevisionen från

en portionskostnad per tjänstgöringsdag av 80 öre i land och 1 krona 33 öre

ombord.

Nämnda beräkningsgrunder hava också tillämpats av försvarsutskottet.

I årets statsverksproposition har omförmälts, hurusom portionskostnaderna

för närvarande uppginge till omkring 90 öre för landportion och 1 krona

50 öre för sjöportion, ett förhållande, som är att tillskriva den under år 1924

inträdda prisstegringen å livsmedel. Om denna stegring är av tillfällig eller

mera stadigvarande natur, och huru prisnivån för de närmaste åren över

huvud taget kommer att utveckla sig, är givetvis icke möjligt att nu bedöma.

Av förut anförda skäl har jag därför icke ansett mig böra frångå ovannämnda

av försvarsutskottet tillämpade beräkningsgrunder.

På grund av ökat antal tjänstgöringsdagar har anslaget höjts från av

försvarsutskottet beräknade 2,033,000 kronor till 2,142,000 kronor.

I avseende å anslaget till beklädnad beräknade försvarsrevisionen kostnaden

för manskapets beklädnad till 45 öre per man och tjänstgöringsdag.

Försvarsutskottet vidtog en höjning av dagskostnaden med 5 öre, motsvarande

dyrtidstillägg till arbetare, vilken kostnad enligt uttalande av 1922 års

riksdag borde inräknas i anslaget.

Såsom i årets statsverksproposition närmare omförmälts, har även beträffande

beklädnadskostnaden eu prisstegring inträtt, vilken medfört, att en

beräkningsgrund av 50 öre per man och tjänstgöringsdag icke för närvarande

kan anses fullt betryggande. Av förut åberopade skäl har jag emellertid

icke ansett mig böra vidtaga någon ändring i ovanstående av försvarsutskottet

tillämpade beräkningsgrunder. På grund av ökat antal tjänstgöringsdagar

har anslaget i förhållande till utskottets beräkning undergått en

förhöjning med 82,000 kronor.

Yid beräkningen av anslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt

sängservis m. m. har antalet tjänstgöringsdagar i land med behörigt avdrag

för dem av manskapet, som bo i kvarter, multiplicerats med den av utskottet

beräknade dagkostnaden av 12 öre.

s. 337 Kontrollera mot PDF

337

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

I förhållande till försvarsutskottets förslag utvisar anslaget en höjning av

10.000 kronor, beroende på ökat antal tjänstgöringsdagar.

Anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., som av försvarsutskottet

beräknades till 750,000 kronor, har nu upptagits till 748,000

kronor. Att anslaget trots den nu föreslagna utbyggnaden av Stockholms

station och ökat antal tjänstgöringsdagar likväl kunnat något minskas, är beroende

på den fortgående prissänkningen å bränslemarknaden, varigenom

det, såsom skett i årets statsverksproposition, varit möjligt att omräkna

bränslekostnaderna efter en lägre index.

I förhållande till i nämnda proposition upptaget belopp för bränsle, lyse,

vatten, renhållning m. m. —- alltså anslaget med avdrag''för tvättkostnaderna

— innebär den nu verkställda beräkningen en minskning av i runt tal 108,000

kronor, vilken hänför sig till föreslagna ändringar och minskningar i organisationen

ävensom flygvapnets avskiljande.

På grund av de förändringar, som nu förordats i avseende å rustningsplanen,

har anslaget till flottans krigsberedskap och övningar omräknats.

Resultatet av nämnda omräkning har givit vid handen ett anslagsbehov av

4.618.000 kronor, vilket belopp dock — på sätt försvarsutskottet föreslagit —

ansetts kunna minskas genom förändring av avlöuingsbestämmelserna med

155.000 kronor, varigenom slutsumman blivit 4,463,000 kronor. Motsvarande

siffror i utskottets förslag utgöra respektive 4,670,075, 165,000 och 4,505,075

kronor, sistnämnda siffra avrundad till 4,505,000 kronor. Av beräkningen

framgår vidare, att vissa poster, såsom kostnader i land och övningar med

frivilliga motorbåtskåren, blivit förhöjda i förhållande till de av utskottet

beräknade och att vissa andra undergått en däremot svarande sänkning.

Pör ögonundersökningar har jag, såsom i det föregående omförmälts, beräknat

ett belopp av 3,000 kronor.

På grund av ökat antal tjänstgöringsdagar har anslaget till sjukvård för

marinen i förhållande till försvarsutskottets beräkning förhöjts med 10,000

kronor.

Yad angår anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,

utvisar den beräkning av kostnaderna för underhåll av ffottans fartyg, vilken

jag låtit verkställa med ledning av den statistik, som legat till grund för

motsvarande beräkning i 1924 års försvarsproposition, ett behov för själva

underhållet av fartygen samt av en del annan materiel av inalles 3,700,000

kronor. Liksom i ovannämnda beräkning har härå beräknats en minskning

av 10 % på grund av fallande priser. Nettokostnaden för fartygens underhåll

har sålunda upptagits till (3,700,000 — 370,000 =) 3,330,000 kronor. Härtill

komma utgifter dels för underhåll av byggnader, dels för avlöning av

varvens driftspersonal m. fl., dels för »åtskilliga behov» ävensom ett belopp,

avsett att disponeras av marinförvaltningen. Sistnämnda kostnader

har jag beräknat till resp. 550,000, 639,000, 155,000 och 250,000 kronor. I

överensstämmelse med förenämnda beräkning i 1924 års försvarsproposition

har slutsumman ökats med 20 %, motsvarande kostnader för dyrtidstillägg,

varigenom erhållits en summa, som i avrundat tal uppgår till 5,910,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 höft. (Nr 50.) 224i 24 22

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

KungI. Maj:ts proposition nr 50.

1924 års försvarsutskott.

Detta belopp överstiger det av försvarsutskottet beräknade anslagsbeloppet,

5.205.000 kronor, med 705,000 kronor. Av denna ökning hänföra sig omkring

155.000 kronor till nu föreslagna jämkningar i avseende å fartygsmaterielens

omfattning samt fördelning i olika beredskapsgrader m. m., medan återstoden

eller 550,000 kronor beror därpå, att försvarsutskottet räknat med

lägre belopp såväl för fartygens underhåll som i fråga om övriga i anslaget

ingående poster.

Att närmare ingå på en jämförelse mellan de båda förslagens beräkningsgrunder

torde icke kunna sättas i fråga. Det synes mig emellertid möjligt

att, sedan den föreslagna organisationen fullt genomförts, nedbringa detta

anslag. Jag förutsätter därvid bl. a. fortgående förenklingar i varvens organisation

och drift samt vissa åtgärder för ut- och avrustningskostnadernas

nedbringande. Dessutom har jag tagit i betraktande, att nybyggnadsarbetena

komma att i avsevärd utsträckning äga rum å varvet i Karlskrona, varigenom

underkållsanslaget befrias från en del omkostnader. I mån av nybyggnad

kan också en del föråldrad och i underhållshänseende tyngande

materiel utrangeras.

På grund av det anförda anser jag mig kunna räkna med, att den ökning

av underhållsanslaget å 550,000 kronor, som i jämförelse med försvarsutskottets

förslag uppkommit, skall kunna bortelimineras, vadan jag beräknat

anslaget till (5,910,000- 550,000=) 5,360,000 kronor.

Beträffande anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. har jag,

såsom förut om förmälts, beräknat, att för bestridande av de särskilda kostnader,

som betingas av Alvsborgs fästnings bibehållande i materielreserv,

skola tagas i anspråk genom uthyrning av kronans fastigheter uppstående

inkomster. På grund därav har jag upptagit nämnda anslag till samma

belopp som försvarsutskottet.

Reservationsanslaget »de» industriella krigsberedskapen, för experiment och

försök» har tillkommit såsom huvudsakligen avsett att bestrida vissa kostnader

för den verksamhet i fredstid, som berör industriens krigsorganisation.

Extra ordinarie utgifter.

För anslaget till krigsfartygsmaterielens förnyelse har förut redogjorts.

Under rubriken Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och kustartilleriet,

har upptagits 650,000 kronor eller samma belopp som det av försvarsutskottet

beräknade.

2. Engångskostnader.

1924 års försvarsutskott ansåg, att som engångskostnader för sjöförsvaret

borde upptagas ett belopp av 6,230,000 kronor, varav för flottan 5,550,000

kronor och för kustartilleriet 680,000 kronor. Av angivna belopp, 6,230,000

kronor, borde 4,450,000 kronor utgå under en första 5-årsperiod och återstoden

eller 1,780,000 kronor utgå under en andra 5-årsperiod.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3:5! t

Kungl. Muj:ts proposition nr 30.

Utskottet delade den i försvarspropositionen framlagda uppfattningen, att

för ändamålet oek borde tagas i anspråk vissa reservationer, som angivits i en

till propositionen fogad skrivelse och som uppginge för flottan till 95,639

kronor 72 öre och för kustartilleriet till 121,507 kronor 30 öre.

Därjämte ansåg utskottet, att följande reservationer å kustartilleriets anslagstitlar

borde tagas i anspråk för materielanskaffning för detta vapen,

nämligen

a) ej ännu disponerade medel, som influtit eller beräknades inflyta genom

försäljning av kustartilleriets hästar;

b) anslagna medel för en mässbyggnad för underofficerare och manskap

vid Oscar-Fredriksborg (190,000 kronor);

c) anslaget .till provisoriska anordningar för spärr- och strandförsvar i

Yaxholms fästning (behållning 96,000 kronor);

d) reserverade medel å anslagen till en förplägnadsanstalt i Vaxholm och

till övningsmateriel för Hemsö kustartillerikår, i den mån dessa anslag med

av utskottet föreslagen organisation av kustartilleriet icke krävdes för sitt ursprungliga

ändamål; samt

e) medel, som beräknades inflyta genom markförsäljning i Vaxholms fästning

i samband med nedläggandet av de äldsta verken i fästningens s. k.

inre linje.

I fråga om användningen av de till materielanskaffning för sjöförsvaret

upptagna medlen syntes förslag av Kungl. Maj:t böra avgivas i samband

med framställning om medlens anvisande.

Vid beräknandet av kostnaderna för vissa materielanskaffningar har jag Departements

utgått från enahanda grunder som försvarsutskottet. Till materielanskaff- chefen.

ning borde sålunda anvisas 6,230,000 kronor, att fördelas på tio år. Emellertid

har riksdagen för innevarande budgetår anvisat vissa anslag till materielanskaffning,

till vilka hänsyn här bör tagas. Likaledes har till årets riksdag

gjorts framställning om vissa anslag, med vilkas beviljande man i detta

sammanhang synes böra räkna.

Åsyftade redan anvisade medel iiro följande:

Eldningsmateriel.................................................................. kronor 550,000: —

Luftvärnsbestyckning å vissa fartyg .................................... » 42,000: —

Komplettering av luftvärnskanoners siktinrättningar........ » 42,000: —

Minmateriel för marinen ......................... »_82,500: —

Summa kronor 716,500: —

De av årets riksdag äskade anslagen äro följande:

Eldledningsmateriel ............................................................ kronor 475,000: —

Minmateriel............................................................................ » 75,000: —

Minsvepningsmateriel ............................................... *_60,900: -

Summa kronor 610,900: —

Det av försvarsutskottet beräknade beloppet å 6,230,000 kronor bör alltså

minskas med sammanlagt 1,327,400 kronor och synes lämpligen böra upp
-

s. 340 Kontrollera mot PDF

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tagas till ett avrundat belopp av 5,000,000 kronor. Liksom försvarsutskottet

förutsätter jag, att därjämte vissa reserverade medel samt inkomsten av

vissa försäljningar få disponeras för materielanskaffning. Av sådana medel

beräknas sta till förfogande 1,462,000 kronor. Vid den prövning av frågan

om dessa sistnämnda medels användning, som ägt rum, bar i första liand

ifrågasatts anskaffning av luftvärnsmateriel och rörligt sjöfrontsartilleri för

kustartilleriet.

En redogörelse för beräkningarna beträffande ifrågavarande materielanskaffning

torde få meddelas riksdagens vederbörande utskott. Det definitiva

bestämmandet rörande materielanskaffningens art ocli dess omfattning under

olika delar av tioårsperioden torde böra ske i samband med framställningar

från Kungl. Maj:t om medlens anvisande.

V. Övergången till den nya marinorganisationen.

De nu föreslagna förändringarna i försvarsorganisationen äro i avseende

å marinen icke så genomgripande som i fråga om lantförsvaret. Härav följer

givetvis, att övergången till den nya marinorganisationen blir lättare att

genomföra och att övergångskostnaderna bliva förhållandevis mindre. Förändringarna

särskilt i avseende å Stockholms station, varven, skeppsgosseinstitutionen,

underofficerskaren och kustartilleriet äro dock av den omfattning,

att de kräva ganska betydande om organisationsarbete och övergångskostnader.

I motsats till förhållandet beträffande lantförsvaret synes man kunna utgå

från att den nya organisationen i huvudsak skall hinna genomföras under

budgetaret 1926 1927 med början den 1 november 1926, vilken tidpunkt av

flera skäl torde vara den lämpligaste för den nya organisationens ikraftträdande.

För att underlätta övergången till den nya organisationen förutsätter

jag, att vissa förberedande åtgärder, särskilt i avseende å varvens verksamhet

skola kunna vidtagas redan under budgetåret 1925—1926. Beträffande

värnplikten har jag redan i det föregående framhållit, att den nya värnpliktslagen

är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1926.

I likhet med vad förut anförts beträffande lantförsvaret, anser jag mig

icke i detta sammanhang och innan beslut föreligger i huvudfrågan, höra

framlägga i detalj utarbetade bestämmelser för den nya organisationens genomförande

utan inskränker mig till att angiva de allmänna grunder, enligt

vilka övergången bör ske. Sedan beslut fattats i organisationsfrågan, synes

det böra tillkomma Kungl. Maj:t att närmare utforma för övergången erforderliga

bestämmelser.

Liksom 1924 års försvarsutskott anser jag, att den övertaliga personalen

vid marinen bör på en gång överföras till övergångsstat, och synas för underlättande

av övergången under tiden intill den nya organisationens ikraftträdande

åtgärder böra vidtagas i avseende å vakanssättning av sådana beställningar,

som äro avsedda att indragas.

s. 341 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr •'')(). 341

Jag övergår härefter till att i korthet beröra övergångsförhållandena

vid marinens olika personalgrupper, vilka liksom vid armén kunna i fråga

om rättsförhållandet till staten indelas i tvenne huvudgrupper: sådana beställuingshavare,

som hava fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar,

och sådan personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande.

Då flygvapnets officerskår till en del beräknas bliva rekryterad med sjöofficerare,

kommer den verkliga minskningen vid flottans officerskår att inskränka

sig till ett trettiotal beställningar. Detta antal minskas ytterligare

på grund av beräknade vakanser, varför de slutligen övertaliga utgöras av

ett fåtal kommendörkaptener och kaptener. Härav följer alltså, att övergångskostnaderna

i fråga om sjöofficerskåren icke bliva av någon större betydelse.

Beträffande kustartilleriets officerskår komma förhållandena att i viss mån

ställa sig enahanda, enär betydande vakanser förefinnas även inom denna

kår.

Den mest kännbara minskningen träffar flottans och kustartilleriets u nder - officerskårer, särskilt på grund av att den 3. underofficersgraden försvinner.

Visserligen förutsätter jag liksom 1924 års försvarsutskott, att de nyblivna

flaggkorpralsbeställningarna skola till övervägande del besättas med övertaliga

underofficerare av 3. graden ävensom att i vissa arvodesbeställningar

och beställningar såsom högbåtsmän skola under en tid framåt kunna placeras

övertaliga underofficerare, varjämte vid tiden för den nya organisationens

ikraftträdande beräknas förefinnas avsevärda vakanser, men detta oaktat

kommer ett antal av omkring 500 underofficerare att bliva utan sysselsättning

inom marinen.

Beträffande urvalet av de underofficerare av 3. graden, som — med bibehållande

av innehavande lön — skola placeras såsom flaggkorpraler, torde i

anslutning till den uppfattning, som uttalats av min företrädare i ämbetet

uti föregående års försvarsproposition, någon viss maximiålder icke böra

fastställas.

I avseende å de civilmilitära kårerna synas de övertaliga mariningenjörer

och marinläkare, som icke avgå frivilligt, böra behållas i full tjänst, intill

dess de pensioneras eller genom eventuell transport till annan beställning

å stat eller på annat sätt avgå från övergångsstaten. Härigenom torde behovet

av sådan teknisk och medicinsk personal, som eljest måste anställas

medelst kontrakt, kunna minskas.

Av marinintendenturkåren kommer, sedan för flygvapnet avsedda beställningar

ävensom beräknade vakanser fråndragits det till indragning föreslagna

antalet beställningar, ett tjugotal tjänstemän att överföras till övergångsstat.

Ehuruväl en så betydande minskning av förvaltningspersonalen icke torde

kunna genomföras utan svårigheter, förutsätter jag dock, att större delen av

de till övergångsstaten överförda intendenterna skola kunna frigöras efter 1.

övergångsårets slut och de återstående i den mån, som förändringarna i avseende

å förrådsverksamhetens ordnande hunnit genomföras.

Personal

med fullmakt

eller konstitutorial
-

s. 342 Kontrollera mot PDF

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

■Personal,

anställd med

kontrakt

eller på för

ordnande.

Vidkommande de få civila tjänstemän, som bliva övertaliga, ansluter jag

mig till den uppfattning beträffande deras fortsatta användande m. m., som

uttalats i föregående års försvarsproposition, och förutsätter sålunda, att de

tjänstemän, för vilka icke finnes användning inom andra grenar av statsförvaltningen,

skola bibehållas i tjänst med full lön, intill dess de pensioneras

eller av annan orsak avgå.

Antalet officerare och underofficerare m. fi. vid flottan och kustartilleriet,

som behöva överföras till övergångsstat, framgår av nedanstående tabell:

Antal
Officerare.

Kommendörkaptener (majorer)........................................................................ 5

Kaptener....................................................................................................... 30

Underofficerare.

Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden).................................. 56

Underofficerare av 2. graden ........................................................................ 208

» 3. » ..................................................................... 422

Civilmilitär personal.

Marindirektör av 1. graden .......................................................................... 1

Mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen............................................. 2

» » 2. » .........................................................’....... 2

Specialingenjör av 1. graden ...................................................................... 1

Specialingenjörer av 2. graden .................................................................... 2

Specialingenjör » 3. » 1

Marinintendenter av 1. graden ..................................................................... 9

» » 2. » ................................................................... b

Marinunderintendenter.................................................................................. 3

Marinläkare av 1. graden ............................................................................ 3

» » 2. ‘ » ............................................................................ 4

Av den till den andra huvudgruppen hörande personalen, d. v. s. personal

anställd medelst kontrakt eller på förordnande, kommer först i fråga det

fast anställda manskapet. Om man bortser från de meniga, vilkas antal lätt

regleras genom ökad eller minskad rekrytering, utjämnas minskningen, vad

flottan angår, av den vakanssättning, som ägt rum jämlikt Kungl. Maj:ts

beslut av den 13 oktober 1922, varför tvångsavskedande egentligen icke

skulle behöva förekomma. Emellertid finnas, särskilt vid Karlskrona station,

en del korpraler, som befordrats till underofficerare av 3. graden i flottan,

ävensom ett antal äldre kompetenta korpraler, d. v. s. korpraler, som genomgått

underofficersskolan och kvarstannat i tjänst i hopp att bliva befordrade

till underofficerare av 3. graden. I den mån ifrågavarande korpraler icke

anses böra beredas plats i den nya organisationen såsom flaggkorpraler eller

kvarstå såsom korpraler, torde dessa enligt samma grunder, som i det föregående

föreslagits för vissa furirer vid armén, böra hållas skadeslösa genom

särskild avskedsersättning.

Vid flottan finnes därjämte ett mindre antal från en tidigare organisation

kvarstående underojficerskor pr aler, vilka äro berättigade att kvarstå, så länge

de kunna göra tjänst, och hålles ett mot detta manskap svarande antal korp
-

s. 343 Kontrollera mot PDF

343

Kungl. Maj:ts proposition nr ''/O.

ralslöner vakanta. För att så mycket som möjligt nedbringa övergångskostnaderna

förutsätter jag, att i den mån dessa beställningsliavare icke frivilligt

avgå mot särskild ersättning efter samma grunder, som föreslagits

beträffande övertaliga korpraler, erforderligt antal beställningar såsom korpraler

(högbåtsman) skola allt fortfarande hållas vakanta, intill dess nämnda manskap

avgått ur tjänst. Sjömanskåren inrymmer slutligen ännu en grupp korpraler

med särskild ställning, nämligen ett fåtal äldre kockar och hovmästare, som

åtnjuta underofficers av 3. graden löneförmåner. Jag förutsätter att, så

länge de nuvarande beställningshavarna kvarstå i tjänst, motsvarande antal

korpralslöner hållas vakanta och att efter deras avgång dylika korpraler

skola avlönas såsom korpraler (högbåtsman).

Minskningen av kustartilleriets manskap torde i regel kunna försiggå i

mån av slutad anställningstid. Med avseende på ersättning till övertaligt

underbefäl torde böra tillämpas samma grunder, som föreslagits beträffande

vissa furirer vid armén.

Om övergången sålunda i avseende å det fast anställda manskapet kan

ske utan större rubbningar eller kostnader, bliver förhållandet ett helt annat

i avseende å den talrika personal, som utgöres av marinens månadslönare

och daglönare ävensom flottans poliskår. Av dessa åtnjuta poliserna, som

ehuru ordinarie beställningshavare äro anställda på förordnande, arvoden

enligt stat, under det att månads- och daglönarnas avlöning regleras enligt

kontrakt. I enlighet med den av särskilda sakkunniga verkställda utredning

angående ersättning åt övertalig personal tillhörande sistnämnda två personalgrupper,

för vilken jag under lantförsvaret redogjort, har jag förutsatt,

att den övertaliga personal, som icke kan beredas sysselsättning inom andra

grenar av statsförvaltningen, skall i regel antingen förtidspensioneras eller

vid avskedet erhålla viss avskedsersättning enligt likaledes i det föregående

angivna grunder. Beträffande poliserna, vilkas anställning som ovan nämnts

är av mera fast natur, förutsätter jag dock ett i viss mån avvikande förfaringssätt,

detta även på den grund att bevakningspersonal i den nya organisationen

erfordras till större antal än som inrymmes i den nya staten för

poliskåren. Jag har sålunda beräknat, att ett tjugotal övertaliga poliser

skola bibehållas i tjänst till uppnådd pensionsålder eller tills de av andra

orsaker avgå samt att under denna tid motsvarande antal löner för korpraler

(högbåtsmän), vilka i den nya organisationen avsetts för polis- och bevakningstjänst,

skola hållas vakanta. Med övriga övertaliga poliser torde

böra förfaras i enlighet med vad som föreslagits beträffande månads- och

daglönare.

För att så mycket som möjligt minska kostnaderna har jag som ovan

antytts förutsatt, att avskedande av personal i viss utsträckning skall kunna

äga rum redan under budgetåret 1925—1926. Härigenom uppkommande

besparingar å vederbörligt driftsnslag synas böra tagas i anspråk för bestridande

av de med avskedandet förbundna kostnaderna för särskild avskedsersättning.

Enligt den av ovannämnda sakkunniga verkställda utredningen fanns den

s. 344 Kontrollera mot PDF

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 januari 1925 vid marinens olika verkstäder och anstalter anställd den

personal, som framgår av nedanstående tabell:

Verkmästare, mästare, poliser och likställda

Förmän och likställda ...................................

Arbetare och kontorsanställda daglönare ............

Samma

För den nya organisationen har beräkna

stiger antalet för närvarande anställda mec

Manliga

[ Kvinnliga

Summa ;

262

213

2 588

9

1

158 |

271

214

2 746

3 063 | 168 | 3 231

ts ett personalbehov, som under- följande, ungefärliga antal:

Verkmästare, mästare, poliser och likställda

Förmän och likställda ..

Arbetare och kontorsanställda daglönare ............

Samma

Manliga

Kvinnliga jj Summa

60

17

433 |

— I 60

1 18

14 I 447

510

15 || 525

Om, såsom ovan föreslagits, dels den nya organisationen genomföres under

budgetåret 1926—1927 och en del personal avskedas redan under budgetåret

1925—1926, dels 20 övertaliga poliser bibehållas i tjänst i stället för motsvarande

antal högbåtsmän, beräknas med hänsyn tillika till normal avgångunder

tiden till den nya organisationens genomförande den övertaliga personalen

komma att utgöra sammanlagt 380 anställda,

Av dessa beräknas följande avskedade:

Med avslcedsersättning:

Grupp I. Verkmästare, mästare, poliser och likställda ..

» II. Förmän och likställda..............................

» III. Arbetare och kontorsanställda daglönare ........

Med förtidspension:

Grupp I. Verkmästare, mästare, poliser och likställda ..

» II. Förmän och likställda.....................................

» III. Arbetare och kontorsanställda daglönare........

Utan ersättning...................................................

Antal.

....... 24

...... 7

...... 184

215

...... 14

...... 4

...... 107

125

40

Summa

380

Utöver nu nämnd personal finnes ett fåtal andra befattningshavare med

liknande anställningsvillkor, såsom viss arvodespersonal m. 11., och torde

eventuellt ifrågakommande ersättning till dessa böra bestämmas av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall med tillämpning av de grunder, som kunna bliva

fastställda for med dem jämställd övrig personal vid försvarsväsendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. iMaj:ts proposition nr 50. 845

I avseende å det närmare tillvägagångssättet vid överförande till över- sattet för

gångsstat av den övertaliga personalen anförde på sin tid försvarsrevisionen överförande

(sid. 648), att vid den uppdelning av den nuvarande personalen, som vid gångsstat

den nya organisationens ikraftträdande komme att äga rum, borde tillses, m matt

försvarets intresse bleve fullt tillgodosett. I överensstämmelse härmed

borde till övergångsstat i första hand överföras personal, vars tjänstbarhet

av en eller annan anledning vore mindre god. I den mån förhållandena

medgåve, syntes dock hänsyn även böra tagas till personalens egna önskemål.

Av icke ringa vikt vore, att de, som överfördes, någorlunda jämnt fördelades

inom hela åldersskalan, då i motsatt fall ojämnheter i fråga om

ålder kunde uppstå, vilka komme att medföra en ogynnsam inverkan på

framtida befordrings- och rekryteringsförhållanden.

Mot revisionens uppfattning i ovanberörda spörsmål synes mig icke vara

något att erinra; och på grund av de ojämna åldersförhållanden, som känneteckna

vissa marinen tillhörande kårer, torde det vara av alldeles särskild

vikt, att vid tillsättandet av beställningarna i den nya organisationen de av

revisionen anförda synpunkterna komma att beaktas. Härvid bör givetvis

förutsättas, att Kungl. Maj:t må äga frihet att, när förhållandena så påfordra

och övergångskostnaderna därigenom icke ökas, i vissa fall till övergångsstat

överföra flera beställningar i en viss grad än som föreslagits till

indragning, mot det att motsvarande minskning äger rum beträffande beställningarna

i den närmast därpå följande graden. Det är givet, att man

därvid i möjligaste mån bör söka lösa uppkommande spörsmål på frivillighetens

väg.

I fråga om grunderna för avlönandet av till övergångsstat överförd personal

ansluter jag mig till de principer, som angivits i 1924 års försvarsutskotts

förslag och för vilka jag under lantförsvaret redogjort. Jag anser dock, att

vissa för marinen speciella förhållanden påfordra ett förtydligande av i försvarsutskottets

förslag angivna grunder. Sålunda uttalade försvarsutskottet

som sin uppfattning beträffande armén, att vissa beställningshavare, som till

följd av ogynnsamma befordringsförhållanden endast erhållit befordran i

regemente (kår o. s. v.), borde vid eventuell överflyttning till övergångsstat

kunna tilläggas lön i den högre graden, ehuru de vid övergången endast

innehade lön i den lägre.

Samma princip torde även böra följas i fråga om underofficerare av 3.

graden, som befordrats till underofficerare av 2. graden i flottan eller kustartilleriet.

Beträffande tjänstgöringsskyldigheten anser jag, att densamma vid flottan

bör för de tvångsvis överförda bestämmas till full tjänstgöringsskyldighet,

dock minst 60 dagar under varje två-årsperiod, samt för de frivilligt överförda

till högst 60 dagar under varje fyra-årsperiod.

För kustartilleriets vidkommande torde i detta avseende böra gälla samma

bestämmelser, som föreslagits för motsvarande personal vid armén.

I enlighet med vad jag nu anfört hava övergångskostnaderna beräknats Kostnaderna

sålunda: för över
,

gången.

s. 346 Kontrollera mot PDF

346

Kungl. Majds proposition nr 50.

För officerare och underofficerare in. fl.

Under

1.

övergångsåret (1926—1927) ..........

................... kronor

1,970.000

—

»

2.

» .............................

................... »

1,730,000

—

»

3.

» ...............................

................... »

1,460,000

—

»

4.

» ....................

................... »

1,360,000

—

»

5.

» ...............................

................... »

1,270,000

—

» .

6.

» ...............................

................... »

1,180,000

—

7.

» ..............................

................... »

1,090,000

—

»

8.

» ...............................

.................. »

1,000,000

—

»

9.

» ........................

................... »

920,000

—

»

10.

» ...............................

................... »

850,000

—

Av ovanstående framgår, att den successiva minskningen kommer att

fortgå jämförelsevis långsamt, vilket i första liand är beroende på det betydande

antal underofficerare av 3. graden med låg genomsnittsålder, som

ingår i övergångsstaten.

För manskap.

Under 1. övergångsåret ....................................................... kronor 150,000: —

För månadslönare in. fl.

Avskedsersättningar.................................................................. kronor 635,000: —

Härtill komma:

förtidspensioner med ett beräknat begynnelsebelopp av 120,000 kronor, för

vilka dock kostnaderna — i den mån det icke ankommer på flottans pensionskassa

att av egna fonder bestrida desamma — förutsättas komma att

utgå från anslaget till allmänna indragningsstaten och sålunda icke i detta

sammanhang medräknas.

En sammanfattning av de verkställda beräkningarna ger vid handen, att

samtliga övergångskostnader i medeltal per år under 1.—10. övergångsåren

utgöra omkring 1,350,000 kronor.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition nr ■r)0.

349

Flygvapnet.

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.

Enligt 1924 års försvarsproposition skulle flygvapnet organiseras på två

olika kårer, arméflygkåren och marinflygkåren, underställda en gemensam

chef, chefen för flygvapnet. För handläggning av vapnet rörande tekniska

och ekonomiska frågor skulle inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen, för

vilken chefen för flygvapnet skulle vara chef. I fråga om flygstridskrafternas

användning i krig eller vid krigsfara skulle planläggningen ankomma på

general- och marinstabsclieferna samt ledningen på deras föredragning utövas

av högste befälhavaren över armé- och marinstridskrafterna.

Denna organisation, som skulle innebära en genomförd uppdelning på

förhand av flygvapnet pa hären och marinen, lämnande åt flygcliefen huvudsakligen

endast ett tekniskt och ekonomiskt inflytande på flygvapnets utveckling

och ledning, ansåg sig försvarsutskottet icke kunna förorda. Det

föreföll nämligen utskottet, som om organisationen allt för ensidigt anpassats

efter en luftstridskrafternas användning såsom enbart kjälpvapen åt hären

och marinen, medan däremot deras mera självständiga uppträdande ställts i

skymundan. Enligt utskottets mening borde den bärande grunden för flygvapnets

organisation vara så lagd, att vapnet på ett ändamålsenligt sätt förmår

icke blott fylla sin uppgift att samverka med lånt- och sjöstridskrafterna

utan jämväl utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med

härens och flottans operationer.

Utskottet hade den uppfattningen, att en följdriktig organisation av flygvapnet

borde inom sina huvudramar innefatta ensartad utbildning och ensartad

materiel. Med detta betraktelsesätt hade utskottet kommit till den slutledningen,

att vapnets huvudramar borde omfatta en efter en: den grundläggande

utbildningen, jagarutbildningen, spanarutbildningen samt bomboch

torpedutbildningen. I stället för i en armé- och en marinflygkår borde

därför vapnet uppdelas i en skolkar, en jagarkår, en spanarkår samt en

bomb- och torpedkår.

Försvarsutskottets förslag bifölls med betydande majoritet i andra kammaren.

I första kammaren bifölls en av herr Vennorsten m. fl. avgiven, vid

utskottets utlåtande fogad reservation, vilken emellertid i avseende på organisationen

av flygvapnet var lika med utskottsförslaget. Detta förslag har

sålunda redan accepterats av riksdagen, ehuru på grund av förslagets sammanhang

med övriga delar av förslaget till ny försvarsorganisation ett formellt

beslut av riksdagen rörande flygvapnets organisation icke föreligger.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit — och då jag själv dels inom

försvarsutskottet och dels i riksdagens andra kammare anslutit mig till

utskottets förslag läge det närmast till hands för mig att förorda, att

Kungl. Maj:t i sin proposition till riksdagen nu upptoge berörda förslag till

flygvapnets organisation. På grund av de invändningar mot denna organisa
-

s. 350 Kontrollera mot PDF

350

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tion, som i den allmänna diskussionen framförts från i synnerhet talesmän

för flottan, har jag emellertid inom försvarsdepartementet låtit sakkunniga

företaga en överarbetning av försvarsutskottets förslag. Vid denna överarbetning

skulle iakttagas, att kostnaderna skulle hålla sig inom den av

försvarsutskottet angivna ramen samt att flygvapnets enhetlighet och självständighet

i förhållande till andra grenar av försvarsorganisationen skulle

bevaras. Utifrån dessa förutsättningar skulle undersökas möjligheterna för att

giva flygkårerna en sammansättning, som kunde vara ägnad att undanrödja

de uppkomna farhågorna för att de övriga försvarsgrenarnas behov av flygstyrkor

för samarbete vid fredsövningarna samt vid mobilisering skulle åsidosättas.

I samband därmed borde även frågorna om utbildning och förläggning

m. m. komma under omprövning.

Resultatet av denna överarbetning har blivit ett förslag till flygvapnets

organisation, över vilket cheferna för generalstaben och marinstaben sedermera

avgivit yttranden (se bil. H och I) och för vilket jag nu, efter vidtagandet

av vissa justeringar, går att lämna en redogörelse. Med hänsyn till att

detta ärende så sent som vid nästlidet års riksdag varit föremål för ingående

prövning, anser jag mig icke behöva belasta redogörelsen med jämförelser

mellan förslaget och nuvarande organisation av flygväsendet eller

med det av försvarsrevisionen i dess betänkande av den 15 mars 1923 framlagda

förslaget. Jag finner heller icke anledning att uppehålla mig vid flygvapnets

organisation i andra länder. I berörda avseenden torde lämpligen

kunna hänvisas till 1924 års försvarsproposition, ss. 619—634.

I likhet med försvarsutskottet förordar jag ett fristående, gemensamt flygvapen

under enhetlig ledning, vilken anordning bäst motsvarar tekniska och

ekonomiska hänsyn och utbildningens krav.

Den ledande tanken i förslaget är, att flygvapnet skall på ändamålsenligaste

sätt kunna såväl samverka med lånt- och sjöstridskrafterna som

ock utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med härens och

flottans operationer.

Genom den föreslagna organisationen befrämjas en så långt möjligt ensartad

utbildning och ensartad materiel. Med hänsyn till samövning i fredstid

mellan flygvapnets olika delar ävensom mellan flygvapnet å ena sidan

samt truppförband ur armén eller stridskrafter ur marinen å andra sidan

torde denna organisation erbjuda avgjorda fördelar framför den av försvarsutskottet

föreslagna. Likaledes torde den hava bestämda företräden ur den

viktiga synpunkten av en direkt och snabb övergång från freds- till krigsfot.

Förläggningen av vapnets olika delar, på lämpligt sätt fördelade inom landet,

är därvid av stor betydelse.

Utbildningen specialiseras och koncentreras i möjligaste grad i särskilda

skolor under egna chefer. De flygformationer, som i första hand avses för

självständiga uppgifter, uppsättas huvudsakligen vid en kår, under det att

de formationer, som avses för olika operativa enheter och detacherade stridskrafter

till lands och vatten, sammanföras i lämpligt sammansatta och ändamålsenligt

förlagda kårer.

s. 351 Kontrollera mot PDF

351

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Flygvapnet kan emellertid av ekonomiska skäl icke alltför mycket uppdelas

eller decentraliseras, och även hänsyn till eu kraftig befälsföring har

föranlett en kombinering av skolor och kårer sålunda, att flygvapnet, förutom

sin ledning, uppdelas i fyra olika förband — kårer med därtill anslutna

skolor — sammanförda och förlagda enligt ovan angivna principer,

samt en utom dessa stående skola för den första flygarutbildningen.

Norrlands behov av flygtrupp liar ock i möjligaste grad tillgodosetts.

Flygverkstäder och depåer ha förlagts till platser, som motsvara flygvapnets

behov och ej äro alltför riskabelt belägna.

B. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Enligt det föreliggande förslaget skola arméns flygtrupper och marinens

flygväsende utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande

till armé och marin fullt fristående flygvapen, underställt en under

Konungen direkt lydande chef. Flygvapnets fredskader ökas successivt

enligt för detsamma uppgjorda stater. Vapnets fasta behov av officerare och

underofficerare fylles dels genom passage från armén och marinen, dels vad

angår officerare — i den utsträckning så befinnes önskligt och lämpligt —

genom utbildning av vapnets egna officersaspiranter. Övrigt personalbehov

tillgodoses genom överförande av personal från armén och marinen eller

genom direkt rekrytering samt med reserv och värnpliktiga. För utbildningtill

flygare och flygspanare ur armén och marinen såsom elever beordrad

personal kvarstår å respektive stater inom armén och marinen under utbildningstiden

och återgår vid dennas slut till vederbörande truppförband, flottan

eller kustartilleriet.

Flygvapnet uppdelas å fyra Mrer, förslagsvis förlagda å följande orter,

nämligen 1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägemäs, 3. kåren å

Malmen—Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig, för den

första flygarutbildningen avsedd flygskola under egen chef förlägges till

Ljungbyhed. Den första gemensamma delen av jagarutbildningen och

spanarutbildningen, jämväl under egna skolchefer, anslutes, jagarutbildningen

till 3. kåren å Malmen och spanarutbildningen till 1. kåren. Den grundläggande

bombutbildningen bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt

utbildning äger rum vid resp. kårer.

Kårerna stå under befäl av var sin chef av regementsofficers grad, vilken

är ansvarig för kårens krigstukt, krigsdugligliet och tjänstbarhet i övrigt

samt förvaltning. Av skolorna, vilkas chefer äro kaptener, behöver endast

flygskolan å Ljungbyhed egen förvaltning; de övriga hava gemensam förvaltning

med respektive kårer. Av kårerna äro den 1., som avses att i

första hand direkt betjäna högsta krigsledningen, och den 2., på samma sätt

avsedd för marinens behov, något större än den 3. (jaktflygskolan oberäknad)

och den 4., vilka två sistnämnda kårer äro avsedda huvudsakligen för samarbete

med armén och luftvärnet.

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Från kårerna avdelas ett detachement till kustflottan samt smärre sådana

vid behov till Boden, Karlskrona, Göteborg och Vaxholm.

I fråga om flygmaterielens underhåll, vård och uppläggning förutsättas

följande anordningar. Vid var och en av kårernas förläggningsplatser samt

vid Ljungbyhed uppföres en mindre reparationsverkstad för sådana underhållsarbeten,

som beständigt krävas för materielens hållande i krigsdugligt

skick. Större reparationer och nytillverkning i viss utsträckning utföras vid

de två större flygverkstäderna, den ena å Malmen, den andra förslagsvis

i Västerås, vardera ansluten till den å orten förlagda flygkåren.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Nyanskaffning av flygmateriel beräknas i huvudsak äga rum genom beställning

från den civila industrien.

För mobiliseringsformationer avsedd materiel upplägges i fredstid i de

olika karernas förråd samt vid detachement och stationer. Vården bestrides

av vederbörande kår. Med denna anordning undvikes materielens hopande

på ett fåtal punkter, varjämte övergången till krigsfot underlättas.

Den nu befintliga ballongmaterielen, för vars användning ej erfordras särskild

utbildning i flygning eller luftnavigering, omhänderhaves, som förut

nämnts, av Arméartilleriregementet, respektive kustartilleriet. Luftvärnet

med därtill hörande fasta luftbevakning förbliver under armén respektive

marinen.

Flottans i Karlskrona för flygvapnet avsedda brevduveväsende bör överföras

till 2. flygkåren. I vad mån brevduveväsendet vid flygvapnet bör ytterligare

utvecklas, torde framdeles kunna tagas under omprövning.

C. Den föreslagna fredsorganisationens enskildheter.

1. Flygvapnets ledning.

För att kunna liävda det fristående flygvapnets intressen vid sidan av

armén och marinen bör, såsom förut nämnts, befälet över vapnet utövas av

en direkt under Konungen lydande chef i tjänsteställning likställd med arméns

och marinens högsta chefer. Chefen för flygvapnet förutsättes därför erhålla

generalspersons eller flaggmans tjänsteställning. Inom försvarsdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli samt lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner

föranleder tillkomsten av det fristående flygvapnet icke några

ändringar i organisationen eller tillsättandet av nya befattningar. Flygvapnet

berörande förvaltningsärenden handläggas liksom hittills av vederbörande

byråer inom departementets kansliavdelning. Att organisera en särskild

kommandoexpedition för flygvapnet erfordras icke med den omfattning, vapnet

här föreslås erhålla. För att ernå en enhetlig handläggning av flygvapnets

kommandomål torde det emellertid vara nödvändigt, att dessa koncentreras

till endera av de nuvarande kommandoexpeditionerna. Då sjöförsvarets

kommandoexpedition är den minst arbetstyngda, förefaller det lämpligast

att dit förlägga flygvapnets kommandomål. I så fall bör tillses, att en av

s. 353 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 353

de i sjöförsvarets kommandoexpedition tjänstgörande officerarna är dygn t

bildad.

Chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs- och marinstabsc.

heferna samt arméns och marinens högre befälhavare bör så regleras,

att erforderligt samarbete kommer till stånd, samtidigt som chefen för flygvapnet

tillförsäkras den befogenhet, som är nödvändig för vapnets ledning.

1 för chefen för flygvapnet utfärdad instruktion bör sättet för ifrågavarande

samarbete närmare bestämmas.

För handläggning av ärenden berörande flygvapnets organisation, utbildning

och utrustning samt flygstridskrafternas användning biträdes chefen för

flygvapnet av en flygstab under en stabschef av överstes eller kommendörs

tjänsteställning. Därest chefen för flygvapnet är utgången ur armén, bör,

där särskilda omständigheter icke annat föranleda, stabschefen uttagas från

marinen och tvärtom. Stabschefen deltager jämväl i handläggningen av

tekniska förvaltningsärenden.

Flygstaben fördelas på en truppavdelning och en utrustningsavdelning.

Truppavdelningen liandhaver ärenden rörande flygvapnets organisation, övningar

och personal samt'' luftstridskrafternas användning. Utrustningsavdelningen

handlägger ärenden rörande beväpning samt utrustning. För vardera

avdelningen avses en regementsofficer såsom chef samt två kompaniofficerare.

Hos chefen för flygvapnet tjänstgör härutöver en kompaniofficer

såsom adjutant.

Tekniska och ekonomiska jämte övriga förvaltningsärenden, vilka beröra

flygvapnet, handläggas av en fly g för v ältning, för vilken chefen för flygvapnet

är chef och vilken arbetar på fyra byråer: truppbyrån, utrustaingsbyrån,

tekniska byrån och ekonomibyrån. Cheferna för flygstabens trupp- och utrustningsavdelningar

äro samtidigt föreståndare för de i flygförvaltningen

ingående trupp- och utrustning sbyråerna samt äro i denna egenskap föredragande

inom flygförvaltningen i sådana förvaltningsärenden, som beröra

ifrågavarande avdelningar. Tekniska byrån handlägger ärenden rörande flygmaterielens

konstruktion samt radio-, bomb- och torpedtekniska frågor m. m.

Den förestås av en flygöveringenjör, och å densamma tjänstgöra tre ordinarie

flygingenjörer. I mån av behov anställes härutöver ritpersonal m. m.

Ekonomibyrån liandhaver flygvapnets intendentur- och medelsförvaltning jämte

därmed sammanhängande ärenden. Den står under ledning av en regementsofficer

ur intendenturkåren eller en 1. marinintendent såsom chef. A

denna byrå tjänstgör, förutom chefen, följande personal, nämligen en kapten

ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden såsom assistent, en

revisor såsom föredragande i besvärs- och anmärkningsmål m. m. samt en

förvaltningsskrivare och ett kvinnligt biträde. Den ekonomiska förvaltningen

göres fullt fristående från arméns och marinens centrala förvaltningsorgan,

en anordning som synes vara särskilt ägnad att befrämja ordning och planmässighet

samt god ekonomi för flygvapnet i dess helhet.

Flygförvaltningen må i sådana militärtekniska frågor, som angå konstruktion

och tillverkning av bomber, torpeder, minor, kulsprutor, ammunition,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.) 2241 24 23

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

radio, byggnader in. m. dylikt, bos respektive departement eller avdelningar

inom armé- och marinförvaltningarna rekvirera utförandet av konstruktioner

ocb tillverkningar samt därvid ställa erforderliga medel av flygvapnets anslag

till vederbörande ämbetsverks förfogande. Då genom ett dylikt samarbete

redan förefintliga organ inom nämnda ämbetsverk torde kunna utnyttjas för

berörda ändamål, erfordras icke inom flygvapnets ledning någon särskild

personal för ifrågavarande uppgifter.

I enlighet med vad nu anförts, skulle för flygvapnets ledning avses följande

ordinarie personal, nämligen

chef för flygvapnet, generalsperson eller flaggman,

adjutant hos chefen för flygvapnet, kompaniofficer,

chef för flygstaben, överste eller kommendör,

chef för flygstabens truppavdelning, regementsofficer,

tjänstgörande officerare å truppavdelningen och truppbyrån, 2 kompaniofficerare,

chef för flygstabens utrustningsavdelning, regementsofficer,

tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen och utrustningsbyrån,

2 kompaniofficerare,

chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, 3 flygingenjörer,

chef för ekonomibyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller 1. marinintendent,

assistent å ekonomibyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent

av 1. graden,

revisor å ekonomibyrån, civil tjänsteman i 13. (enligt för innevarande års

riksdag framlagt förslag 21.) lönegraden,

1 förvaltningsskrivare,

1 kontorsskrivare (enligt för riksdagen framlagt förslag: kansliskrivare) å

ekonomibyrån, kvinnligt biträde, samt

1 expeditionsvakt.

2. Flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning.

Som förut angivits, skulle i flygvapnet ingå en flygskola samt fyra flygkårer

ävensom flygverkstäder i anslutning till två av kårerna.

Flygskolan på Ljungbyhed beräknas bliva indelad i ett kompani och tre

övningsflvgavdelningar.

För flygskolan är avsedd följande fast anställd personal:

Officerare:

2 kaptener,

8 löjtnanter.

Under officerare:

1 förrådsför valtare,

2 fanjunkare,

3 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

5 korpraler,

s. 355 Kontrollera mot PDF

355

Knntjl. Maj:ts proposition nr 30.

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler,

5 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tygliantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

1. flyglcåren (Uppsala) skulle bestå av ett spanings- samt ett bomb- och

jaktkompani. Till denna kår är den speciella utbildningen av arméns flygspanare

förlagd, ävensom den del av såväl spanar- som bombutbildningen,

vilken lämpligen kan göras gemensam för hela flygvapnet.

Den för 1. flygkåren avsedda fast anställda personalen har beräknats sålunda:
-

Officerare:

1 regementsofficer,

5 kaptener, därav 1 regementsintendent

ur intendenturkåren eller

marinintendent av 1. graden,

6 löjtnanter.

Underofficerare:

2 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

4 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler,

6 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

2 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

2. flyglcåren (Västerås) beräknas bestå av ett spanings- samt ett bomb-, torped-

och jaktkompani. Den speciella utbildningen av marinens flygspanare

skulle äga rum vid denna kår, varjämte utbildningen i torpedskjutning och

fortsatt utbildning i bombangrepp mot sjömål även skulle förläggas dit.

För 2. flygkåren är avsedd följande fast anställd personal:

Officerare:

1 regementsofficer,

6 kaptener, därav 1 marinintendent

av 1. graden,

6 löjtnanter.

Underofficerare.:

2 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

6 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mäj:ts proposition nr oO.

398

Manskap:

2 furirer av 1. klasseö,

4 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 kantverkskorpraler,

4 kantverksvicekorpraler,

10 hatitverksSoldater.

CivilmHitär personal:

2 läkare, pensionerade eller civila,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

2 tygkantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förråds vaktmästare.

3. flygkåren avses bestå dels av ett jakt- ock ett spaningskompani på

Karlsborg, dels av en jaktflygskola på Malmen. Yid den på Karlsborg förlagda

delen av kåren avse* fortsatt utbildning äga rum, särskilt vad beträffar

samövningar i luften mellan jäkt- ock spaningsflygare ock samövningar med

arméns truppförband. Jaktflygsfeolan på Malmen skulle bliva en central för

den grundläggande jaktflygutbildningen inom kela flygvapnet, dit samtliga

härför lämpliga flygare beordras. Enär denna skola sålunda bliver av betydande

omfattning ock då flygverkstäderna äro förlagda till Malmen, kar

kårckefen med stab placerats därstädes.

Den för 3. flygkåren avsedda fast anställda personalen har beräknats

sålunda:

Å Malmen:

Officerare:

1 regementsofficer,

3 kaptener, därav 1 regementsintendent

ur intendenturkåren,

6 löjtnanter.

Under officer-are:

1 förrådsförvaltare,

2 fanjunkare,

3 sergeanter,

3 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

1 furir av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

16 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 kantverkskorpraler,

4 kantverksvicekorpraler,

10 kantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 läkare, pensionerad eller civil,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 tygkantverkare,

1 vapenkantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

s. 357 Kontrollera mot PDF

357

Kungl. Maj ts proposition nr 50,

Å Knrltiborg:

Officerare:

2 kaptener,

2 löjtnanter.

Underofficer are:

1 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

3 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 liantverksvicekorpraler,

4 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

4. flygkåren på Frösön (Östersund) beräknas bestå av ett jakt- och ett

spaningskompani med samma uppgifter, som avses för den till Karlsborg

förlagda delen av 3. kåren.

För 4. flygkåren beräknas följande fast anställda personal:

Officerare:

1 regementsofficer,

2 kaptener,

5 löjtnanter, därav 1 regementsintendent

ur intendenturkåren.

Underofficerare:

1 förrådsförvaltare,

3 fanjnnkare,

3 sergeanter,

3 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2- klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral,

3 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 läkare, pensionerad eller civil,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

Särskilda tygkompanier äro i detta förslag icke medtagna. Tygofficer och

tygunderofficer beräknas ingå i resp. kårstaber och tygpersonalen i övrigt

fördelas på övriga kompanier.

För flygverkstäderna avses följande fast anställda personal:

A Malmen:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 förrådsförvaltare.

I Västerås:

1 flygingenjpr,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 förrådsförvaltare.

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Kuhgl: proposition nr 50.

3. Personal och utbildning.

Personal.

Flygvapnets personal föreslås bestå av:

fast anställda,

kommenderad per sonat*

reservpersonal,

civilanställda och

värnpliktiga.

De fast anställda rekryteras, vad beträffar officerare, ur arméns och

marinens officerskårer samt vid behov genom utbildning av vapnets egna

officersaspiranter, vad beträffar underofficerare och underbefäl av manskapet

antingen ur den kommenderade personalen eller genom överförande från

armén och marinen och, vad beträffar volontärer, genom värvning. Då flygvapnet

icke har större omfattning, än som här föreslagits, torde det kunna

ifrågasättas, huruvida det är erforderligt och lämpligt, att vapnet får sina

egna officersaspiranter. För det fall att svårigheter skulle uppstå att hålla

den flygande personalen vid erforderligt antal, synes dock den utvägen böra

lämnas öppen att antaga egna officersaspiranter vid vapnet, vilka, innan de

befordras till officerare, skola genomgå motsvarande utbildning, som andra

aktiva officerare. Om denna utväg behöver användas, kommer en del av

de i staten beräknade löjtnantslönerna att utbytas mot fänrikslöner.

I avsikt att underlätta omflyttningar och för att minska kostnaderna för

traktamenten böra fast anställda officerare och underofficerare samt civilmilitär

personal av motsvarande grader icke upptagas å respektive kårers

stater utan å en för flygvapnet gemensam stat.

För till flygvapnet från armén och marinen övergångna officerare och

underofficerare synes det lämpligt, att möjligheten till återgång till deras

respektive vapen hålles öppen. Sagda personal bör därför kvarstå utan lön

med bibehållen tur på sina respektive kårer och regementen.

Den kommenderade personalen, beordrad från armén och marinen, utgör

huvuddelen av flygarna och flygspanarna. Till flygare uttagas såväl officerare

som underofficerare och manskap. Till flygspanare uttagas huvudsakligen

officerare. Den personal, som uteslutande skall tjänstgöra som radiomän,

skyttar och bombkastare, kan uttagas även bland manskapet.

Flygvapnets reservpersonal beräknas utgöras dels av pensionerade officerare

och underofficerare, dels av reservofficerare vid flygvapnet, rekryterade

av värnpliktiga studenter och likställda, som äro därtill villiga och lämpliga

och som under sin värnpliktstid börja undergå flygutbildning för att därefter

såsom reservofficersaspiranter fortsätta densamma och vid flygvapnet

erhålla reservofficersutbildning. Sammanlagda utbildningstiden för dessa

aspiranter beräknas till något mer än två år. Efter avlagd examen utnämnas

vederbörande till fänrikar i flygvapnets reserv och förutsättas kunna under

viss tid efter antagningen till aspirant vid mobilisering tjänstgöra vid flyg
-

s. 359 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f)U. 359

vapnet. I fredstid skola de endast efter eget medgivande inkallas till tjänstgöring

vid flygvapnet.

Uttagningen av personal för flygvapnet bör ske på frivillighetens väg.

Den, som antages till flygutbildning, bör vid antagandet icke vara äldre än

30 år. Officer, som söker utbildning till flygare, bör hava tjänstgjort som

officer vid eget vapenslag under minst ett år. För att kunna antagas till

flygspanarelev bör aktiv officer hava fullgjort, arméofficer minst 3 ars och

marinofficer minst 2 års tjänstgöring vid eget vapen, varjämte därunder för

officersutbildningen föreskrivna kurser skola hava genomgåtts. Iieservofficer

bör antagas till flygspanarelev snarast efter avlagd reservofficersexamen

och under viss tid därefter vid mobilisering avses för flygvapnet. Underofficer

bör antagas till elev snarast efter skedd utnämning till underofficer.

I brist på lämpliga underofficerare må furirer och flaggkorpraler med minst

två års tjänst i denna grad antagas till flygspanarelever.

De civilanställda dels ingå i flygverkstäderna, dels utgöras av vissa specialister

såsom flygfotografer o. d.

Tjänstgöringstiden för flygvapnets värnpliktiga bör givas samma varaktighet

som vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Med hänsyn till vad

i fråga om utbildningstiden vid dessa truppslag föreslagits, bör alltså de

värnpliktigas utbildningstid vid flygvapnet bestämmas till 200 dagar för till

linjetjänst uttagna och 140 dagar för ersättningsreserven tilldelade värnpliktiga

i allmänhet samt 260 dagar för studenter och likställda. Utbildningstiden

för till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet synes böra antingen

fullgöras i en följd eller uppdelas på en första tjänstgöring om 170 dagar,

som tager sin början under 1. eller 2. året, och en repetitionsövning om

30 dagar före utgången av 4. året. För studenter och likställda torde första

tjänstgöringen böra bestämmas till 230 dagar och taga sin början under 1.

året samt en repetitionsövning om 30 dagar böra fullgöras före utgången

av 4. året. Ersättningsreservens tjänstgöring synes liksom vid övriga vapen

böra enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser fullgöras antingen i en

följd med början under 1. eller 2. året eller ock med en första och en andra

tjänstgöring under de tre första åren.

Med hänsyn till nödvändigheten av att flygutbildningen bedrives under

hela året, beräknas årskontingenten värnpliktiga till sammanlagt 700 till

linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet (inkallade i 2 omgångar), 46 studenter

och likställda samt 200 värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven.

Bedogörelse för mobiliseringsbehovet av personal vid flygvapnet torde få

tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Utbildning.

För utbildning till flygare skulle årligen uttagas 48 elever, fördelade i

två omgångar. Härav beräknas 20 från armén (om möjligt 11 officerare

samt 9 underofficerare och fast anställt manskap), 14 från marinen (om möjligt

8 officerare samt 6 underofficerare och fast anställt manskap) och 14

från flygvapnet. Utbildningen, som skulle äga rum i två omgångar, framgår

av följande diagram.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Kimgl. Maj:ts proposition nr 50.

1. omgången.

1. iret.

lä/i Uttagnings- Vs

Första

3. året.

1. året. I

2. året.

3. året.

4. året.

, t—1

Vt

flygskola flygutbildning

Tjänstgöring Vv Jaktflygskola

1

8,/is

Vi

vid flygkår

Tjänstgöring

31/l0

vid flygkår.

t

1

2. omgången.

V» Uttagnings- 15/xo

Första flyg- Ve

flygskola

Tjänstgöring

31/is

Vi

utbildning

Jaktflygskola Vt

vid flygkår

Tjänstgöring

vid flygkår

3,/s

1

För reser vofjicersaspiran ter (värnpliktiga studenter och övriga lämpliga),

som i huvudsak skulle ingå i 2. omgången, får diagrammet följande utseende.

1. året.

2. året.

1—

utbildning flygskola

flygutbildning

8V 8 Tjänstgöring 31/is

vid flygkår

Vt

Reservofficers- 1U

Tjänstgöring ls/io

vid flygkår, ev. jagarutbildning

4. året. Frivillig tjänst två månader.

För utbildning till flygspanare skulle årligen uttagas 12 elever från armén

och 8 elever från marinen. Utbildningens längd och fördelning framgår av

nedanstående diagram.

Vn Förbere- 4

1. året.

2. året.

3. året.

dande kurs Vs

Flygspanarskola

..........

31/l0

V* Vinter- 15/s

Repetitionsövning

V» Vt 1/q

övning för armé-

för marin flygspanare

I

flygspanare

(i två omgångar)

4. eller följande år. En repetitionsövning om cirka sex veckor.

s. 361 Kontrollera mot PDF

361

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Den förberedande kursen skulle vara gemensam för armé- och marinflygspanare,

under det att utbildningen därefter i huvudsak skulle uppdelas på

1. och 2. flygkårerna. Yissa samövningar beräknas dock kunna äga rum,

särskilt under de senare repetitionsövuingarna.

Av de för utbildning till flygare uttagna beräknas samtliga såsom elever

för jag ar utbildning en samt för utbildningen i bomb- och torpedtjänst omkring

3 från armén och 4 från marinen.

4. Flygvapnets materiel ocli förläggning.

Materiel.

I fråga om inom olika länders luftstridskrafter för närvarande förekommande

flygplantyper och dessas utrustning hänvisas till den utredning

därom, som förekommer i 1924 års försvarsproposition, ss. 640—644.

Förutom med behövligt antal skol- och övningsplan bör flygvapnet förses

med jakt-, eskort-, spanar-, bomb- och torpedplan. Av samtliga plan bör

en lämplig del utgöras av sjöplan, varjämte förutsättes, att planen såsom

regel bliva så konstruerade, att övergång från hjulställ till flottörställ och

tvärtom kan äga rum.

Förläggning.

Beträffande förläggningsorterna torde det få ankomma på Kungl. Maj:t

att framdeles efter ytterligare prövning fatta beslut. Här redogöres för det

resultat, vartill undersökningarna i denna fråga hittills lett.

För flygskolan avses, såsom förut sagts, Ljungbyhed såsom förläggningsplats.

Denna plats är i de flesta hänseenden härför särdeles lämplig. Ljungbyhed

med den bredvid liggande Bonarps hed bildar nämligen goda och

vidsträckta flygfält, där ett stort antal elever samtidigt kunna utbildas,

vilket förhållande är av stor betydelse, enär 48 flygare samtidigt avses att

utbildas vid skolan. En del hangarer och en mindre verkstadsbyggnad,

vilka förut tillhört Thulinverkens flygskola, finnas redan på platsen. Genom

vinterboning och inredning av vissa kronans där befintliga byggnader kan

i övrigt erforderligt förläggningsutrymme vinnas. Ytterligare nödiga byggnadsåtgärder

utgöras av uppförandet av nya hangarer, tillbyggnad av den

Thulinska verkstaden, ordnandet av garage för bilar samt vattentillgång och

avlopp ävensom utförandet av belysningsinstallationer och anskaffandet av

brandattiralj.

För 1. flygkåren avses Uppsala som förläggningsort. Såsom flygfält därstädes

lämpa sig de i kronans ägo redan befintliga fälten vid Kungsängen

omedelbart öster om Fyrisån, vilka torde i nödig utsträckning ställas till

förfogande för ändamålet. För flygfältets iordningställande erfordras i huvudsak

endast igenfyllande av vissa diken m. m. Förläggningsutrymme kan

lämpligen anordnas i en av bataljonskasernerna vid Upplands infanteriregemente,

varvid förutsättes med detta regemente gemensam utspisning m. m.

Därjämte torde vissa skol- och förrådslokaler vid Upplands infanterirege
-

s. 362 Kontrollera mot PDF

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

mente och Upplands artilleriregemente kunna få tagas i anspråk. En del

byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak av

uppförande av monteringshall, hangarer, förråd, verkstad, garage m. m. För

bombkastningsövningar skulle förslagsvis Marma skjutfält komma till användning.

För 2. flygkåren avses Västerås som förläggningsort med Hägernäs såsom

övningsplats för vissa övningar. Vid denna kår avses huvudsakligen

övningar med sjöflygplan äga rum, varför vid Västerås erfordras vissa arbeten

för uppmuddring och strandskoning. Förläggningsutrymme i Västerås

kan lämpligen anordnas i en av Västmanlands regementes bataljonskaserner.

Därjämte torde därstädes vissa skol- och förrådslokaler vid Västmanlands

regemente kunna få tagas i anspråk. En del byggnadsåtgärder bliva dock

erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak av uppförande av hangarer, förråd,

verkstad, garage m. m.

Vid Hägernäs, där kronan redan äger ett mindre markområde, erfordras

en del förläggningslokaler, ävensom motsvarande anordningar som vid Västerås,

ehuru i mindre skala.

För 3. flygkåren avses Malmen—Karlsborg såsom förläggningsort, varvid

kårstaben och jaktflygskolan skulle förläggas till Malmen och den övriga

delen av kåren till Karlsborg. För skjututbildningen avses särskilt det nära

Malmen belägna Hästholmen komma till användning.

Å Malmen, där under årens lopp flygfältet planerats samt en stor del

förläggnings- och skollokaler finnas, erfordras vissa byggnadsåtgärder, som

i huvudsak utgöras av flyttning av en manskapsbarack, omboning av officersbostäder

och imderofficersmäss, uppförandet av gymnastikhus, vakt- och

arrestbyggnad, vinterstall, uppvärmbar reparation shangar och monteringshall,

varjämte nu befintliga flygverkstäder å Malmen behöva i viss mån utökas.

Å Karlsborg, där lämpligt flygfält kan anordnas å mark, som till största

delen redan äges av kronan, torde erforderligt förläggnings- och delvis förrådsutrymme

kunna erhållas i redan befintliga kaserner, varvid utspisning

kan ordnas gemensam med det truppförband, som kommer att därstädes

inkvarteras. De byggnadsarbeten, som ifrågakomma å Karlsborg, utgöras

av uppförande av monteringshall, hangarer, förråd, verkstad, garage m. m.

För sjöflygplan vidtagas mindre anordningar vid den närbelägna Bottensjön.

För 4. flygkåren föreslås Frösön invid Östersund såsom förläggningsort.

Lämpligt flygfält kan utan större kostnad anordnas på förutvarande Frösö

läger, varjämte mindre sjöflygplats bör anordnas i närheten härav. Erforderligt

förläggningsutrymme torde kunna beredas i kvarstående byggnader

å sagda läger, varvid dock vissa ombonings- och reparationsarbeten erfordras.

Härförutom måste en del byggnadsåtgärder vidtagas, såsom uppförande av

hangar, förråd, verkstad, garage m. m.

Förutom de förläggningar, för vilka härovan redogjorts, avses, att detachement

vid behov skulle avdelas till vissa platser, såsom Boden, Gustavsvik,

Gotland, Karlskrona, Vaxholm och Göteborg samt till kustflottan. Ändamålet

med de till nämnda orter förlagda detachementen är att bereda den

s. 363 Kontrollera mot PDF

363

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. .

personal, som är avsedd att vid mobilisering i första hand komma till användning

vid dessa orter, tillfälle till samövningar med å nämnda platser

befintliga truppförband och sjöstyrkor för att göra personalen förtrogen med de

omständigheter, vilka äro förknippade med denna användning, på samma

gång som vederbörande högre chefer erhålla dels vana att disponera flygförband

och dels nödig personalkännedom beträffande befälspersonalen vid

de förband, vilka vid mobilisering i första rummet komma att ställas till

deras förfogande. Detacliementet till kustfiottan är avsett att tillgodose

kustflottans behov av flygformationer och bereda dessa härför erforderlig

samövning.

En del arbeten bliva av nöden för dessa detachements förläggning. Sålunda

måste i Boden uppföras en del hangarer och garage, en expeditionsbyggnad

och en bensinlagringsanläggning, varjämte därvarande flygfält bör

ytterligare planeras. Yid Gustavsvik och å Gotland böra en del hangarer

m. m. nyuppföras. I Karlskrona och Göteborg erfordras en del planering

och cementering med slipar, hangarer och expeditionsbyggnad jämte ammunitionsförråd.

För förutnämnda detachements inkvartering krävas i Boden, Karlskrona,

Vaxholm och Göteborg icke några särskilda anordningar, då sådan kan beredas

i redan befintliga kronans etablissement å dessa orter. Vad detachementet

vid kustflottan beträffar, förutsättes, att detta förlägges å en till flygdepåfartyg

ändrad äldre 1. klass pansarbåt, vars iordningställande för ändamålet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag föregående år torde böra bekostas med

för flygvapnet avsedda medel.

Härutöver föreslås jämväl inrättandet av flygstationer av mera tillfällig

natur vid Vännäs och Gustavsvik samt å Gotland. Flygstationen vid Vännäs

avses att endast tidvis tagas i anspråk, förnämligast för vinterflygningar,

samt att tjänstgöra såsom mellanstation mellan Boden och flygvapnets sydligare

förläggningar.

Flygverkstäder.

Med den utvidgning, som flygvapnet skulle erhålla, bliva flygverkstäderna

å Malmen icke tillräckliga för materielens underhåll. Icke heller bleve

så förhållandet, därest de utvidgades, enär för sjöplanens klargöring, avvägning

och inflygning tillgång till lämpligt farvatten är en nödvändighet.

På grund härav föreslås uppförandet av nya flygverkstäder i samband

med 2. flygkåren vid Västerås. Dessa verkstäder avses i första hand för

underhåll av sjöflygplan.

Under inga förhållanden böra några kostnader göras för ytterligare utvidgning

av flygverkstäderna vid flottans varv i Stockholm. Den nuvarande

flygdepån vid sagda varv bör snarast möjligt utbrytas för att tillföras flygvapnet.

Härvid torde för marinens nuvarande flygväsende använda verktygsmaskiner,

verktyg och övriga inventarier, ävensom eljest för varvets

drift eventuellt obehövliga inventarier, som kunna vara flygvapnet till nytta,

böra överföras till detta vapen.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

D. Flygvapnets kostnader.

I likhet med försvarsutskottet har jag räknat med, att den nya organisationen

av flygvapnet skall genomföras under loppet av fem år. Årskostnaderna

för den genomförda organisationen skulle belöpa sig på 6,000,000

kronor. Därjämte beräknas i engångskostnader 12,000,000 kronor, att fördelas

på tio år. Ehuru organisationen i avseende på personal och dylikt avses

vara färdig först med femte året, förordar jag, att hela den beräknade årskostnaden

för genomförd organisation må utgå från och med första året

(1926—1927) och att vad som besparas av organisationskostnaden må användas

för materielanskaffning. Då organisationskostnaderna under de fyra

första åren bliva sammanlagt endast 18,000,000 kronor, kunna sålunda under

dessa år de till förfogande för engångskostnader stående medlen ökas med

6,000,000 kronor. Under tioårsperioden skulle alltså för sistnämnda ändamål

disponeras 18,000,000 kronor, varav 13,000,000 kronor böra beräknas för de

första fem åren. Av dessa 13,000,000 kronor beräknas 8,470,000 kronor

för materielanskaffning och 4,530,000 kronor för byggnader. För den närmare

fördelningen av kostnaderna redogöres i det följande.

Årliga organisationskostnader.

Vid angivandet av de årliga organisationskostnaderna användas i det följande

huvudsakligen samma titlar som i 1924 års försvarsproposition.

Enligt kostnadsberäkningarna uppgår vid den föreslagna organisationen

anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. m. till 1,190,000

kronor. Uti den under detta anslag beräknade posten för flygvapnets reservpersonal

hava bland annat upptagits medel för beredande av ekiperingshjälp

och gottgörelse efter avslutad tjänstgöring enligt i Kungl. Maj:ts förslag

föregående år tillämpade grunder.

För flygövningar erfordras enligt verkställd särskild utredning årligen

1,735,000 kronor.

För underhåll och förnyelse av materielen bör enligt likaledes verkställd

särskild utredning beräknas ett belopp av 2,220,000 kronor.

Samtliga årliga organisationskostnader, fördelade på olika titlar, framgå

av Bil. 1.

Med hänsyn till materielbeståndets avvägning har det befunnits lämpligt

att giva organisationen en sådan omfattning, att första årets årskostnader

uppgå till omkring 60 %. andra årets till 70 %>, tredje årets till 80 % och

fjärde årets till 90 % av femte årets årskostnad. Kadrernas uppsättning,

antalet utbildade flygare och antalet värnpliktiga kunna då successivt utökas

i samma proportion. Sammanlagda årskostnaderna för organisationen under

de fem första åren skulle alltså belöpa sig till 24,000,000 kronor, vilken

summa fördelas på femårsperioden på sätt framgår av nedanstående tablå.

s. 365 Kontrollera mot PDF

365

Kntigl, Maj:ts proposition nr 50.

Sammanfattning av årskostnaderna under första femårsperioden.

1. året

2. året

3. året

4. året

5. året

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Avlöning, rekrytering och resekostnader

m. m.............................................

714,000

833,000

952,000

1.070,000

1,190,000

De värnpliktigas avlöning och färder

m. m.....................................

60,000

70,000

80,000

90.000

100.000

Resestipendier....................................

7,000

7,000

7,000

7,000

7,000

Skrivmaterialier och expenser m. m. ...

15,000

16,000

17.000

18,000

20,000

Mathållning och förplftgnadsutredning..

132,000

154,000

177.000

199,000

221,000

Beklädnads- och munderingsutrustning

samt kasernutredning ....................

92.000

108,000

123,000

138,000

154,000

Bränsle,'' lyse, vatten, renhållning och

tvätt m. m..................................

50,000

60.000

65,000

70,000

78,000

Flygövningar ........................... . .

1.030.000

1,200,000

1,380,000

1,555.000

1.735,000

Flygmateriel (förnyelse och underhåll;

1,333,000

1,555,000

1,773,000

2,000,000

2,220,000

Materielprovning m. m......................

20,000

25,000

30,000

30,000

30,000

Vapen och ammunition ..................

72,000

84,000

96,000

108,000

120.000

Flygstationer, byggnader m. m..........

48,000

56,000

64,000

72,000

80,000

Sjuk- och veterinärvård ................

12.000

14.000

16,000

18,000

20,000

Extra utgifter ..................................

15,000

18,000

20.000

25.000

25,000

Summa kronor

3,600,000

4,200,000

4,800.000

5.400.000

6,000,000

Kostnaderna för liiaterielanskaffning, byggnader m. m.

(Engångskostnader.)

Såsom ovan nämnts, beräknas engångskostnaderna under de fem första

åren till 13,000,000 kronor, varav för materielanskaffning 8,470,000 kronor

och för byggnader m. m. 4,530,000 kronor. Verkställd utredning visar,

att det är möjligt att för den angivna summan av 8,470,000 kronor

erhålla ett materielbestånd, som står i rimligt förhållande till den under

femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt. Anskaffningskostnaden

beräknas komma att fördelas med 6,530,000 kronor för anskaffning av flygplan

och motorer samt 1,940,000 kronor för anskaffning av annan flygmateriel.

Den för den andra femårsperioden beräknade engångskostnaden

avser ett ytterligare tryggande av mobiliseringsbehovet av flygmateriel efter

en plan, varom riksdagens vederbörande utskott torde erhålla meddelande.

Av de för byggnader m. m. beräknade kostnaderna — 4,530,000 kronor —

beräknas 4,000,000 kronor kunna utgå från de i samband med redogörelsen

för arméns engångskostnader omnämnda för byggnadsföretag inom armén

reserverade medlen och alltså endast 530,000 kronor behöva anvisas.

Då det synes mig angeläget, att den nya flygorganisationens uppsättande

icke onödigtvis fördröjes, anser jag mig böra förorda, att iordningställandet

av förläggningsplatserna må taga sin början redan under budgetåret 1925—

1926, ehuru det förutsättes, att genomförandet av flygvapnets nyorganisation

i stort sett påbörjas först under budgetåret 1926—1927. För ändamålet

torde Kungi. Maj:t inhämta riksdagens medgivande att utav de för armébyggnadsändamål

reserverade medel under budgetåret 1925—1926 få disponera

det förut omförmälda beloppet å 4,000,000 kronor.

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Det för byggnader m. m. avsedda beloppet, 4,530,000 kronor, synes i

huvudsak böra fördelas på följande sätt.

För

1. flygkåren ................................

kronor

335,000

—

»

2. » .................................

»

973,000

—

»

3. » .................................

»

790,000

—

»

4. » .................................

»

261,000

—

»

flygskolan.................................

446,000

—

flygverkstäderna .......................

»

780,000

—

»

Boden..........................................

»

152,000

—

»

Gustavsvik-Gotland ..................

»

179,000

—

»

Karlskrona ................................

»

215,000

—

»

Göteborg ....................................

''»

154,000

—

»

Vännäs ......................................

»

100,000

—

»

ändring av äldre pansarbåt till

depåfartyg ..............................

»

145,000: —

eller tillhopa kronor 4,530,000: —

Engångskostnaderna (8,470,000 + 530,000 — 9,000,000 kronor) beräknas

under 5-årsperioden 1926 —1931 bliva fördelade enligt nedanstående tablå,

som även upptager fördelningen av de årliga organisationskostnaderna under

samma period:

Organisa-

tionskost-

nacler

Engångs-

kostnader

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

1. året ............................................................

3.600,000

2,600,000

6,200,000

2. » ..........................................................

4,200,000

2.400.000

1.800.000

1,200.000

6,600,000 !

4.800.000

5.400.000

6,600.000

4. » ..........................................................

6,600,000 !

I 5. » ............................................................

6,000,000

1,000,000

7,000,000 |

1

Summa

24,000,000

>) 9,000,000

>) 33,000,000

*) Härtill komma 4,000,000 kronor, reserverade byggnadsmedel från armén.

E. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.

I likhet med 1924 års försvarsutskott förutsätter jag, att flygmaterielen

så långt möjligt tillverkas inom landet. För att flygtekniken och flygindustrien

inom landet skola kunna hålla jämna steg med utvecklingen utomlands,

är det givetvis av vikt, att bland annat möjligheter till flygteknisk

forskning beredas inom riket. I 1924 års försvarsproposition förordades för

detta ändamål inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium, vilket dock

med hänsyn till att det komme att tagas i tjänst även för den civila flygindustrien

och den civila luftfarten ansetts böra organiseras fristående från

flygvapnet och förläggas till tekniska högskolan samt bekostas av medel å

s. 367 Kontrollera mot PDF

367

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

annan huvudtitel än försvarets. Sedermera har denna fråga upptagits dels

i en framställning till Konungen från en av Ingenjörsvetenskapsakademien

upprättad flygteknisk kommitté och dels i motion vid årets riksdag. Då

sålunda ärendet bringats under statsmakternas prövning, torde jag här icke

behöva närmare ingå på detsamma.

F. Förberedandet av nyorganisationens genomförande.

Försvarsutskottet har ansett tungt vägande skäl föreligga, att chef för

flygvapnet skulle tillsättas redan den 1 juli samma år riksdagen fattat beslut

om flygvapnets nyorganisation, på det att denne skulle bliva i tillfälle att i

samråd med cheferna för general- och marinstaberna själv förbereda organisationen

och föreslå erforderliga instruktioner m. m. Detta vore även lämpligt,

med anledning av att för flygvapnet behövliga nybyggnader omedelbart

borde påbörjas.

Under förutsättning av bifall till föreliggande förslag synes därför Kungl.

Maj:t böra inhämta riksdagens medgivande att tillsätta chef för flygvapnet

från den 1 juli 1925 samt att låta bestrida avlöning till denne från förslagsanslaget

till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Det torde emellertid ej vara nödvändigt, att chefen för flygvapnet blir en

generalsperson eller flaggman förrän i samband med organiserandet av flygvapnets

ledning.

Till chefens förfogande under ifrågavarande förberedande arbete bör personal

beordras ur armén och marinen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

■

i ''.*2 . '''' .» ■'' ■''.>

i f ..

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kxmgl. Maj ts proposition nr 50.

EKONOMISK

36! t

KRIGSBEREDSKAP.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

I\un</1. M<ij:ts proposition nr .>().

;i7i

Ekonomisk krigsberedskap.

Erfarenheterna från världskriget lia framhävt den utomordentliga betydelsen

av, att sådana anordningar vidtagas, som sätta ett land i stånd att i

ekonomiskt och finansiellt hänseende bära krigets börda samt bereda det

möjlighet till självförsörjning i händelse av avspärrning från andra stater,

en åtgärd, som, enligt vad världskriget visat oss, kan vidtagas, utan att vi

bliva direkt indragna i kriget. En särskild beredskap i detta hänseende är

erforderlig. För den nu levande generationen torde det stå fullt klart, att

en sådan beredskap kräver omfattande förberedelser. Olägenheterna av en

improviserad organisation framträdde synnerligen skarpt även i vårt land

under världskriget, huvudsakligen till följd av att uppgifterna icke varit i

förväg genomtänkta och planlagda. Och i de krigförande länderna förorsakade

de bristande förberedelserna på detta område ödesdigra följder. Efter

kriget har man också i åtskilliga länder ägnat stor uppmärksamhet åt denna

allmänna krigsberedskap och härför vidtagit omfattande organisationsåtgärder.

Ur ett föreliggande franskt förslag i ämnet må följande anföras.

Under kriget 1914—1918 blev det nödvändigt att under förhållandenas

tryck nyskapa en organisation, vars uppbyggande gick långsamt och var

förenat med svårigheter. Regeringen har därför ansett det vara sin plikt

att framlägga förslag till en organisation, som i händelse av krig kan omedelbart

tillämpas utan föregående experiment eller försök.

Det moderna kriget är i allra högsta grad växlande i sina yttringar. Det

ingriper djupt i landets ekonomiska liv, försvagar dess produktionsförmåga

i fråga om jordbruksalster; det ökar vissa behov, skapar nya sådana och

upphäver endast ett fåtal. Det skadar eller stundom hämmar import och

export antingen genom direkta krigshandlingar, genom minskning av landets

kredit eller genom den fruktan hos de neutrala, som fiendens repressalier

framkalla.

Före 1914 räknade man med ett rent militärt krig, som skulle avgöras

på kort tid under avsevärda offer av människor och materiel. Från och med

slutet av år 1914 vidtog emellertid ett ekonomiskt utnötningskrig, och allteftersom

kriget utvecklade sig i denna riktning, anpassade sig visserligen

de olika organen för nationens verksamhet efter de nya uppgifter, som tillföllo

dem. Men nya organ måste inrättas, och deras verksamhet fordrar noggranna

förberedelser i fredstid.

För den materiella och ekonomiska beredskapens organisation i Frankrike

hava i överensstämmelse härmed omfattande organisationsåtgärder föreslagits.

I likhet med vad som skett vid den i Nordamerikas Förenta Stater under

år 1924 anordnade industriella försöksmobiliseringen, förutsätter även det

franska förslaget, att prov på förberedelsernas effektivitet skola kunna anordnas

redan i fredstid.

Tanken på att åvägabringa en ekonomisk krigsberedskap är icke heller i

vårt land ny. Till 1915 års riksdag avläts nämligen en proposition (nr 181)

angående inrättandet av en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen.

Som motivering för förslaget anförde dåvarande chefen för finans
-

Allmänna

synpunkter.

Den

materiella

krig sberedskapen

i

Frankrike.

Frågans behandling

vid

1915 års

riksdag.

s. 372 Kontrollera mot PDF

Kr ig sb er edskapskommissionen.

372 Kungl. Mnj:ts proposition nr 50.

departementet efter gemensam beredning med cheferna för lantförsvars-,

sjöförsvars-, civil- och jordbruksdepartementen, bland annat, följande:

»Frågan om det ekonomiska livets beredelse till mötande av ett krig —

vad som plägat kallas finansiell krigsberedskap — har genom de nuvarande

världshändelserna fått en betydelse och en räckvidd, som ingen förut torde

hava kunnat föreställa sig. Orsaken härtill är, att kriget självt inriktat sig

direkt på förstörandet av motståndarens ekonomiska ställning och organisation

samt att detta dels i stor utsträckning tillintetgjort det internationella

kreditväsendet och de internationella handelsförbindelserna, dels som följd

härav i oanad grad återverkat på strängt neutrala länders hela materiella

liv. — — —

För att i nuvarande läge göra vad göras kan på detta område, arbeta

sedan krigets början flera av Kungl. Maj:t tillsatta kommissioner; men det

är ingalunda uteslutet, att även riksdagens medverkan kan bliva erforderlig

för vissa utförbara och oumbärliga beredskapsåtgärder. Emellertid ligger

det i sakens natur, att den beredskap, som under ett pågående världskrig

kan skapas, måste vara ofullkomlig; krigsberedskapens uppgift är just att

före krigets utbrott vidtaga erforderliga åtgärder att möta detsamma. Då vi

nu erfarit hur mycket i detta hänseende, som måste anses oavvisligen nödvändigt,

och detta icke blott för krigförande utan även för neutrala länder,

måste tydligen denna organisation finnas färdigbildad, så att vi må kunna

möta framtida krigstillfällen med en bättre förberedelse än denna gång varit

möjlig att åstadkomma. Att detta även i rent kostnadshänseende skall medföra

vinst, framgår tydligt av de högst betydande utgifter, som åsamkats

såväl staten som enskilda under den nuvarande krisen, på den grund, att

beredskapen har måst tillgodoses i en tid av abnormt uppskruvade såväl

fraktkostnader som priser på nödvändighetsvaror; det lider intet tvivel, att

landets förluster härpå belöpa sig till flera tiotal miljoner kronor. Även om

de ekonomiska krigsberedskapsåtgärderna under flera år icke få synbar yttre

verkan, är den besparing de medföra, då behovet därav en gång blir aktuellt,

tillräcklig att täcka kostnaderna under mellantiden».

I sitt utlåtande över detta förslag betonade statsutskottet, att det funnit

syftet med propositionen i hög grad beaktansvärt, men likväl ansett den i

ärendet förebragta utredningen icke vara av beskaffenhet, att riksdagen på

grundval av densamma kunde taga ståndpunkt till frågan, huruvida en särskild

permanent organisation för den ekonomiska krigsberedskapen vore erforderlig

och huru en sådan organisation eventuellt borde sammansättas.

Utskottet tillrådde därför vidtagandet av en omfattande undersökning, huruledes

en effektiv ekonomisk krigsberedskap bäst borde främjas, varvid världskrigets

erfarenheter i möjligaste mån borde tillgodogöras och särskilt den

frågan beaktas, huru de ursprungligen upprättade planerna för den ekonomiska

krigsberedskapen lämpligen skulle kunna förnyas och fullständigas,

så att de vid varje tidpunkt verkligen vore avpassade efter de då rådande

tidsförhållandenas krav. På denna grund ansåg sig utskottet icke kunna

förorda propositionen. Denna mening biträddes också av riksdagen.

Den sålunda enligt riksdagens mening behövliga mer omfattande utredningen

i förevarande fråga uppdrog Kungl. Maj:t åt krigsberedskapskommissionen

att verkställa.

I sitt betänkande angiver krigsberedskapskommissionen de viktigaste områdena

för den ekonomiska beredskapen vara landets livsmedelsförsörjning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Muj:ts proposition nr JO. 37ö

industriens råvaruförsörjning, arbetsmarknadens organisation samt finansocli

kreditväsendets ordnande m. m. Arten ocli omfattningen av de arbetsuppgifter,

som enligt kommissionens mening skulle tillkomma en fredsorganisation

på området, torde i korthet kunna sammanfattas sålunda.

Yad först frågan om hela landets livsmedelsförsörjning beträffar, har,

framhåller kommissionen, en förutgången planläggning den mest avgörande

betydelse, i det den möjliggör övergången till effektiv livsmedelsreglering

vid avspärrning från yttervärlden utan ett dröjsmål, som låter oersättliga

tillgångar gå förlorade och därmed sätter hela landets ställning på spel.

Såväl produktionens som framför allt konsumtionens omläggning måste

kunna påbörjas omedelbart vid avspärrning, vilket givetvis förutsätter i förväg

utarbetade planer. I samband härmed framhålles nödvändigheten av

att exportförbudslistor, inventeringsbestämmelser och påbud om förfoganden

över varor inom landet föreligga utarbetade.

Yad som sagts om livsmedelsfrågan gäller i princip även beträffande industriens

råvaruförsörjning. Härutöver erinras om sammanhanget med statens

upphandlingsväsende o. s. v., frågan i vad mån råvarutillgångarna inom landet

skola omhändertagas och fördelas, den lämpliga anordningen av statens

förfoganderätt samt planer för förflyttning av råvarutillgångar vid mobilisering

m. m.

Ett annat stort verksamhetsområde, som står i nära sammanhang med det

sist berörda, utgör arbetsmarknadens organisation. Hit höra sådana frågor

som den om den offentliga arbetsförmedlingens ställning och i sammanhang

därmed uppgiften att göra landets mänskliga produktionskrafter tillgängliga

för krigsekonomiens oerhört krävande uppgifter. Till belysande av svårigheterna

härutinnan framhålles, att större delen av landets vapenföra befolkning

dragés bort från sina vanliga yrken, samtidigt med att två av de mest

arbetskrävande näringsgrenarna, jordbruket och bränsleavverkningen, måste

svälla ut. Härtill kommer vidare ammunitionstillverkningen, som kanske

måste hundradubblas mot i fred, varjämte vapen- och annan krigsmaterielindustri

kräver mångdubbelt omfång.

På finans- och kreditväsendets område märkes den lagstiftning, som erfordras

för att giva myntväsendet, riksbanken och riksgäldskontoret deras rätta ställning

i krig; vidare moratorielagstiftning samt de lagstiftningsåtgärder och

övriga anordningar, vilka utgöra förutsättningen för en krigskreditorganisation,

avsedd att genomföras omedelbart vid krigsutbrottet; vidare planer för

uppläggande av de första krigslånen, krigsfinansieringen genom riksbanken

o. s. v.

Bland övriga områden för den ekonomiska krigsberedskapen nämnas slutligen

försäkringsväsendet i krig, allmän krigsekonomisk lagstiftning, avseende

behandlingen av handel med fienden och av fientlig egendom, krigsdeltagares

ställning i processuellt hänseende, krigstestamenten o. s. v.

Enligt krigsberedskapskommissionens mening skulle tyngdpunkten i avseende

å den ekonomiska krigsberedskapens organisation ligga i ett fortlöpande

filanläggningsarbete inom de områden, som nu berörts.

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Kungl. Maj:U proposition nr 50.

Erforderliga lagar och författningar måste sålunda ligga färdiga att föreläggas

en omedelbart efter krigsutbrottet sammanträdande eller då samlad

riksdag, något som uppenbarligen är uteslutet, med mindre än att dessa förslag

blivit i detalj utarbetade i förväg. Det är givet, att detta arbete icke

kan göras färdigt en gång för alla, utan att det kräver oavlåtlig uppmärksamhet

på såväl erfarenheter från andra länder som ändringar i lagstiftningen

och de skiftande företeelserna på samhällslivets olika områden.

För den förut omnämnda förflyttningen av råvarutillgångar och livsmedel

vid krigsutbrott erfordras i detalj utarbetade mobiliseringsplaner. Likaledes

måste färdiga planer föreligga för att kunna genomföra den vid mobiliseringen

eller måhända redan dessförinnan nödvändiga konsumtionsregleringen

samt för att med tillräcklig snabbhet kunna vidtaga förut berörda anstalter

på finans- och kreditväsendets område samt i fråga om arbetsmarknadens

organisation.

Av största vikt är också, att listor på personer, lämpliga att vid krigstillfälle

övertaga de nya uppgifterna, finnas färdiga. Det ligger i sakens natur,

att dessa listor ständigt måste ändras och kompletteras. Men det är ej nog

med att listor av detta slag föreligga; i stor utsträckning måste personerna

i fråga underrättas om den uppgift, som tilltänkts dem, samt utrustas med

instruktioner för deras rätta handläggning.

Planläggningen torde slutligen även böra omfatta en allmän överblick över

den ekonomiska krigsberedskapens läge i varje särskilt fall. Det är nödvändigt,

att alla de åtgärder, som vidtagas av olika ämbetsverk, med regelbundna

mellantider bliva föremål för enhetlig provning från krigsberedskapssynpunkt,

och att Ivungl. Maj:t likaledes regelbundet erhåller exposéer över

läget, så att det kan bedömas, var de ömtåligaste punkterna ligga, och huru

man i händelse av krigsutbrott lämpligen bör skydda dem.

Då den ekonomiska krigsberedskapen mer eller mindre berör nästan alla

statsverksamhetens och samhällslivets olika sidor, har krigsberedskapskommissionen

icke tänkt sig en sådan organisation för denna beredskap, att alla

frågor, som därmed äga samband, handläggas på ett och samma ställe, utan

ansett, att man tvärt om måste förlägga sådana beredskapsåtgärder, som

nära sammanhöra med olika delar av fredsförvaltningen, till de organ, som

i fred uppbära de olika verksamhetsgrenarna. Men just i den mån detta

sker, har för kommissionen med synnerlig styrka framstått nödvändigheten

av ett särskilt organ med uppgift att enhetligt planlägga och sammanhålla

denna beredskap.

Trenne alternativ hava härvid ansetts tänkbara, nämligen:

1) ärendena förläggas till ett redan befintligt ämbetsverk (t. ex. generalstaben,

arméförvaltDingen, kommerskollegium, ett av statsdepartementen)

såsom särskild avdelning därunder, eller

2) ett nytt ämbetsverk, som arbetar självständigt men är förbundet med

annan förefintlig organisation, inrättas (exempelvis i förening med kommerskollegium),

eller

3) ett fullt fristående organ, en kommission eller ett ämbetsverk, skapas.

s. 375 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr JO. 375

Krigsberedskapskommissionen har för sin del bestämt förordat det tredje

alternativet samt därvid ansett, att organet bör givas form av en kommission.

Härigenom skulle vinnas, att organisationen erhåller en tillräckligt självständig

ställning för att i förhållande till andra myndigheter göra krigsberedskapens

intressen gällande samt att faran, att arbetskraften tages i anspråk

för andra uppgifter, begränsas, så mycket detta över huvud taget är möjligt.

En kommission skulle i förhållande till ett ämbetsverk erhålla en friare ställning,

varjämte byråkratisering skulle motverkas och personalrekryteringen

underlättas. Organisationens namn har föreslagits till »rikskommissionen för

den ekonomiska krigsberedskapen».

I fråga om rikskommissionens rekrytering har krigsberedskapskommissionen

framhållit, att man bör eftersträva att få största möjliga sakkunskap

samlad hos ett fåtal personer. Framför allt borde man söka erhålla män

med överblick och omdöme i fråga om krigsberedskapens stora huvudområden;

fackmännen borde sedan tillkallas, i den mån deras kunskaper visade

sig behövliga. Även inom den krets av högt kvalificerade personer, som

kunna komma ifråga, skulle man enligt krigsberedskapskommissionen skilja

på två grupper. Å ena sidan måste man hava till förfogande en insiktsfull,

permanent verksam ledning, rikskommissionens kansli. Kansliets tjänstemän

skulle vara avdelningschefer för olika områden av krigsberedskapen; en av

dem skulle vara chef för kansliet. Å andra sidan måste man hava de största

förmågorna på näringslivets huvudområden att tillgå, vilka dock endast vissa

tider behövde tagas i anspråk.

Rikskommissionen skulle enligt krigsberedskapskommissionens mening

erhålla följande sammansättning:

ordförande, tillika representant för någon av de praktiska sakkunskapsområdena

;

fast avlönade ledamöter:

1 chef för kommissionens kansli,

1 avdelningschef för livsmedelsfrågor,

1 avdelningschef för industriella frågor,

1 avdelningschef för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska

och statistiska arbeten (nationalekonom) och

1 militär avdelningschef (generalstabsofficer);

övriga ledamöter:

2 för jordbruket,

3 för industrien (handeln och sjöfarten),

1 från riksbanken,

1 för det övriga kreditväsendet,

1 för socialpolitiken och

1 för lagärenden.

Antalet ledamöter skulle alltså bliva fem fast avlönade och nio andra.

Under detta antal syntes man icke lämpligen kunna gå. Härtill skulle sedermera

i mån av behov komma särskilt tillkallade sakkunniga.

s. 376 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

376 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Krigsberedskapskommissionen liar, såsom redan antytts, framhållit, att en

av de mest betydelsefulla delarna av den materiella och ekonomiska krigsberedskapen

är omsorgen om att förbereda industriens anpassning efter krigstidens

krav. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj:t nästlidet år i anslutning

till ett av den s. k. krigsmaterielkommissionen före dess upplösning avgivet

förslag, vilket vunnit de hörda myndigheternas godkännande, tillsatt en

»industriberedskapskommission». Enligt för densamma utfärdad instruktion

består den av:

cheferna för arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartement

samt sjukvårdsstyrelse,

chefen för marinförvaltningen,

chefen för generalstaben,

chefen för marinstaben,

generaldirektören och chefen för kommerskollegium,

verkställande direktören för ingenjörsvetenskapsakademien samt

verkställande direktören för Sveriges industriförbund.

Kommissionens allmänna uppgift är att verka för säkerställandet av den

inhemska industriens förmåga att tillgodose de krav, som i krigstid komma

att ställas på densamma ur såväl militär som allmän synpunkt. Kommissionen

skall till befrämjande av detta syftemål åvägabringa och understödja

det härför erforderliga, planmässiga samarbetet mellan de militära förvaltningsmyndigheterna

och centralorganen för det industriella näringslivet, dess

tekniskt vetenskapliga institutioner och den privata industriens sammanslutningar.

Dessutom skall kommissionen pröva och avgiva utlåtanden i sådana

med dess allmänna uppgifter sammanhängande frågor, som kunna komma

att av Kungl. Maj:t hänskjutas till densamma.

Den åtgärd, Kungl. Maj:t sålunda funnit sig böra vidtaga, kommer icke

att åsamka statsverket andra kostnader än dem, som äro förknippade med

ledamöternas resor till sammanträdena.

För utförandet av det industriella beredskapsarbetet hava myndigheterna

gjort framställning om ökade arbetskrafter inom armé- och marinförvaltningarna.

I viss omfattning hava de framställda kraven blivit tillgodosedda

genom de förslag, som i det föregående blivit framlagda. Skulle ytterligare

personal härför bliva erforderlig, torde densamma så småningom kunna göras

tillgänglig genom den begränsning av övriga arbetsuppgifter, som den av

mig föreslagna organisationen otvivelaktigt kommer att medföra.

Den materiella och ekonomiska krigsberedskapen torde emellertid icke

böra inskränkas allenast till ett tillgodoseende av den industriella beredskapen.

Som redan förut framhållits, gäller det nämligen att förbereda en

anpassning i förevarande avseende av hela det ekonomiska livet. Härför

erfordras givetvis en mer omfattande organisation än den ovan berörda

industriberedskapskommissionen, vilken i framtiden torde på visst sätt böra

inordnas under ett mera omfattande organ, som skall hava att tillgodose

den materiella och ekonomiska beredskapen i dess helhet. Jag delar krigsberedskapskommissionens

uppfattning, att man torde böra räkna med den

s. 377 Kontrollera mot PDF

377

Kanyl. MajUs proposition nr 50.

möjligheten, att i krigstid en övergång nödvändigt måste ske från beroende

av internationellt utbyte till ekonomisk självförsörjning i större eller mindre

grad. Det synes då vara en ganska självklar sak, att man redan i fredstid

måste planlägga denna övergång, om den överhuvud taget skall kunna genomföras

med ordning och reda samt inom rimlig tid.

I stort sett finner jag mig kunna ansluta mig till krigsberedskapskommissionens

förslag om inrättandet av ett särskilt organ för den materiella

och ekonomiska krigsberedskapen, som lämpligen bör benämnas riksJcommissionen

för den ekonomiska krigsberedskapen.

Såsom krigsberedskapskommissionen framhållit, bör givetvis icke allt, som

sammanhänger med den ekonomiska beredskapen, koncentreras hos rikskommissionen.

Denna bör visserligen, i vad som tillhör dess verksamhetsområde,

utgöra den sammanhållande och förmedlande länken, men de i

egentlig mening förvaltande uppgifterna böra ligga hos de vanliga myndigheterna,

även i den mån dessa uppgifter helt och hållet tillhöra krigsberedskapen.

I övrigt torde samarbetet mellan rikskommissionen och ämbetsverken

få regleras genom av Kungl. Maj:t särskilt utfärdade bestämmelser.

Till en början synes det icke vara erforderligt, att antalet ledamöter i

rikskommissionen bestämt fixeras till det av krigsberedskapskommissionen

angivna eller att rikskommissionens kanslipersonal omedelbart uppföres med

avlöningsförmåner å stat. Försiktigheten bjuder nämligen att icke från

början skapa en alltför stor organisation. Kungl. Maj:t torde därför böra

beredas möjlighet att tillsvidare, intill dess tillräcklig erfarenhet på förevarande

område vunnits, såväl bestämma antalet fast avlönade och övriga ledamöter i

kommissionen som desammas avlöningsförmåner. Krigsberedskapskommissionen

har beräknat de årliga kostnaderna för rikskommissionen till 91,000

kronor. Med hänsyn till senare företagna löneregleringar torde kostnaderna

numera vid genomförd organisation böra beräknas (se bil. 3) till

120,000 kronor. Under övergången till den nya försvarsorganisationen, då

viss militär personal å övergångsstat torde kunna tagas i anspråk för arbete

i kommissionen, kunna de årliga kostnaderna begränsas till omkring 90,000

kronor.

Framställning torde i sinom tid böra till riksdagen avlåtas angående anvisande

av anslag för här ifrågavarande ändamål, varvid även bör tagas i

övervägande, huruvida härför erforderliga medel böra helt eller delvis upptagas

å annan riksstatens huvudtitel än den fjärde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 90.

38!

Kostnaderna för den föreslagna organisationen

i jämförelse med 1914 års försvarsorganisation

och provisoriet.

För att erhålla en jämförelse mellan kostnaderna för den av mig föreslagna

organisationen och kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation samt

för det nuvarande provisoriet enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925

har jag låtit upprätta efterföljande tablå, därvid ansetts lämpligt att jämväl

medtaga kostnaderna för den av försvarsrevisionen föreslagna organisationen.

I tablån hava, för vinnande av en riktig jämförelse, kostnaderna beräknats

efter fullt enhetliga grunder. Härvid hava tillämpats samma å-priser som i

årets statsverksproposition allenast med det undantag att, då en sänkning

av de nu utgående provisoriska tilläggsavgifterna till militärtaxan är att förvänta,

nämnda avgifter beräknats till 75 procent — i stället för nu utgående

125—150 procent — å grundavgifterna. Vidare hava, såsom i det föregående

angivits, dyrtidstilläggen till arbetare vid fabriker, verkstäder, varv och förråd

inräknats i vederbörliga materielanslag. Kostnaderna för övergången

till såväl den av revisionen som den av mig föreslagna organisationen hava

beräknats efter medeltalet för 10-årsperioden 1926 — 1936. För det nu föreslagna

självständiga flygvapnet hava de årliga kostnaderna upptagits med de

belopp, vartill de under 5-årsperioden 1926—1931 beräknats uppgå.

Vid jämförandet av den nu föreslagna organisationen med 1914 års

organisation är först att märka, att de i tablån upptagna kostnaderna för

sistnämnda organisation egentligen borde ökas med kostnaderna för dels

vissa byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills fått

anstå, och dels anskaffning av med hänsyn till erfarenheterna från världskriget

erforderlig modern materiel m. m. Frånsett dessa kostnader utgör för

försvarsväsendet i dess helhet den totala minskningen i de årliga organisationskostnaderna

85,313,000 kronor eller 47 %. För de särskilda försvarsgrenarna

bliva motsvarande siffror, för lantförsvaret 64,475,000 kronor respektive

52.8 % samt för sjöförsvaret 26,859,000 kronor respektive 45.4 %, varvid

dock är att märka, att i fråga om 1914 års organisation kostnaderna för flygväsendet

ingå i lånt- och sjöförsvarets kostnader.

s. 382 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts jtroposition nr 50.

382

Tablå

utvisande kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation, det nuvarande provisoriet

enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925, försvarsrevisionens förslag

samt föreliggande förslag.

1914 års

organisation

Provisoriet

Försvars-

revisionens

förslag

Föreliggande!

förslag j

-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

I. Arliga organisationskostnader:

Departementet ..............................

298 000\ '') m 000

317000

317000\

Lantförsvaret:

normala kostnader ..................

extra ordinarie kostnader ............

113 600 000

8 400 000

1

92 189 000

2 736 000

69180 000

2 000 000

56 325 000,''

1 200 000)

Säger för lantförsvaret

122000000

94 925 000

71180000

57525 000|

Sjöförsvaret:

normala kostnader ..........

extra ordinarie kostnader............

42 600 000

2) 16 600 000

36 871000

3) 6 194 000

33 072 000

4) 6 000 000

26 691 000|

4) 5 650 0001

Säger för sjöförsvaret

59 200 000] 43065000

39072000

32341 000\

Flygvapnet.........................

—

—

—

6 000000]

Summa ärliga organisationskostnader

18149S000 6) 138 331 000

110 569 000

96 183 000

II. Engångskostnader (i medeltal

för åren 1926—1936):

Lantförsvaret................................

Sjöförsvaret ........................

—

—

3 270 000

1 330 000

2100 000!

500 000;

6) 600 000:

Flvgvapnet..................

—

-

Summa årliga engångskostnader

7)~

8)-

°) 4 600 000

3 200 000;

III. Övergångskostnader (i medel- tal för åren 1926—1936):

1

{

Lantförsvaret...............

Sjöförsvaret .....................

—

3 400 000

1 200 000

10) 4 400 0001

1350 000''

Summa årliga övergångskostnader

i

4 600 000

5 750 000!

Summa summarum

181 496 000

138 331 000

119 769 000

105133000

'') Vissa för försvarsväsendet gemensamma anslag å tillsammans 47 500 kronor äro h8r medräknade.

2) Därav 12 600 000 kronor för fartygsmaterielens förnyelse.

3) » 3 500 000 » » ,,

4; » O 000 000 » » » »

5) Genom befintliga vakanser inom officersgraderna samt genom beräknad vakanssättning av

manskapsbeställningar liava kostnaderna för personalens avlöning under budgetåret 1924—1925- minskats med omkring 2.8 miljoner kronor.

6) Beräknad medelsanvisning under 5-årsperioden 1920—1931.

7) För här avsedd materielanskaffning står större delen av de för extra ordinarie kostnader

beräknade beloppen å tillsammans 12 400 000 kronor till förfogande.

8) Kostnader för viss materielanskaffning äro inräknade under de extra ordinarie kostnaderna.

9) De av revisionen beräknade engångskostnaderna hava minskats med do av 1924 års riksdag

anvisade samt i 1925 års statsverksproposition äskade medlen för viss materielanskaffning.

) Härtill komma ökade organisationskostnader nnder de första övergångsåren för övergångens,

genomförande vid armén i tvenne omgångar å tillsammans omkring 3.7 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38:5

Kungl. Maj:ts proposition nr fil).

Beträffande proportionen mellan lantförsvarets och sjöförsvarets kostnader

kommo enligt 1914 års organisation av den för försvarsväsendet i dess helhet

beräknade kostnadssumman på lantförsvaret G8.2 % och på sjöförsvaret

31.8 %, vilka procenttal emellertid enligt den nu verkställda omräkningen

av kostnaderna för sagda organisation ändras till 67.3 % och 32.7 %. Enligt

föreliggande förslag skulle motsvarande siffror bliva 64 % och 36 %.

En icke oväsentlig förskjutning till marinens förmån har alltså ägt rum.

Såsom framgår av tablån, uppgå enligt nuvarande provisorium de årliga

organisationskostnaderna till 138,331,000 kronor och enligt föreliggande förslag

till 96,183,000 kronor. Nämnda kostnader skulle alltså enligt förslaget med

42,148,000 kronor eller 30 % understiga motsvarande kostnader för provisoriet.

Emellertid uppväges denna besparing under övergångsåren till viss

del av de utav den föreslagna organisationen betingade engångs- och övergångskostnaderna.

Medräknas dessa, understiga kostnaderna enligt föreliggande

förslag med 33,198,000 kronor eller 24 % kostnaderna för provisoriet.

Efter organisationens genomförande komma därjämte de nuvarande kostnaderna

för personalens pensionering samt för dyrtidstillägg att undergå en

betydande minskning.

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att — under förutsättning av bifall till det förslå

till ny värnpliktslag, varom särskild proposition, enligt vad jag denna da

kommer att föreslå, bör avlåtas till riksdagen — besluta följande.

LANTFÖRSYARET.

A. Kant försvarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent å

sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren

ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad

officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom

förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred pä högre och lägre truppförband.

Fästningar.

Arméns truppförband organiseras å fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands

trupper och Gotlands trupper.

Övre Norrlands trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands

dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,

Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands

artillerikår.

tc sc

s. 385 Kontrollera mot PDF

Kung). Maj:ts preposition nr 6<). 385

Arméns övriga truppförband uppdelas på de fyra arméfördelningarna, på

sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Karlsborgs fästning nedlägges.

I). Högre staber och inspektioner in. in.

1. Generalitet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

4 arméfördelningscliefer,

1 militärbefälhavare för Övre Norrland,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent och

1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.

2. Arméfördeluingsstaberna.

Var och en av de fyra arméfördelpingsstaberna skall bestå av:

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsintendenten.

3. Militärbefälet för Övre Norrland.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Av ovanstående personal uppföres å vederbörlig stat adjutanten med

arvode såsom kapten.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantskapet i Boden skall bestå av:

1 kommendant,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.)

2211 21 25

s. 386 Kontrollera mot PDF

386

futtigt. Maj:ts proposition nr 50.

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten nr generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästnings veterinär,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälet på Gotland skall bestå av:

1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1. stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

6. Infanteriiiispektioneii.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militävläroverksiiispektionen.

Den nuvarande militärläroverksinspektionen indrages och militärbefälhavaren

för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

kvmjl. Alaj:ts proposition nr <)().

3K7

S. Kavalleriliispektioncn in. in.

Kavalleriinspektörens ocli chefens för remonteringsväsendet stab skall

bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 redogörare, pensionerad officer, samt

I expedition sunderofficer, pensionerad underofficer.

9. Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom cliefen, följande personal:

a) Militär personal:

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

II majorer och

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant och

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare, och

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civil personal-,

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt och

3 expedition svakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt

1 expeditionsvakt.

11. For ti fi k åt ion sstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

12. Intemlenturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Trängiiispektioneii.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm ocli å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och nthildningsknrser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officershtrsens Icompanihejäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Offcershursms lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av ö).

Reservofficerskursens Tcornpanibefäl :

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr JO. 381)

Iteservoffieershurscns lurarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

Av ovanstående officerare ocli lärare uppföras å skolans stat:

chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med

arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare

samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller

löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad

officer,

5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna

med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.

3. Artilleri- och iugenjörhögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön

chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära

ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

s. 390 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

390

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 bataljonsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjäning till erforderligt antal samt

1 hovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.

Cliefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras a skolans

stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.

5. Nkjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav

7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, i

1 väbel i samt%a pensionerade

1 köksföreståndare tillika biträde åt väbeln, I underofficerare,

1 vapen hantverkar furir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön

chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom

kaptener.

G. Artillcriskjutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under eu tid av sju veckor, skall

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

7. Underofficersskolaii in. in.

Under officer sskolans personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter,

s. 391 Kontrollera mot PDF

Kanyl. MajUn propobition ur 50. 391

1 bataljonsadjutant in. ra., pensionerad underofficer,

2 korapaniadjiltanter, pensionerade underofficerare,

tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 15, (officerare ur fortifikationen, triingen

och intendenturkåren),

1 studierektor samt

timlärare till erforderligt antal.

Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna

med arvoden såsom löjtnanter.

Den förberedande underofficer ^skolans personal skall bestå av förslagsvis:

2 kaptener (ryttmästare),

9 subalternofficerare,

2 fanjunkare och

(5 sergeanter,

samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt

timlärare till erforderligt antal.

F. Lägre truppförband.

Infanteriet.

1.

a) Svea livgarde skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

25 löjtnanter samt

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

23 sergeanter.

Manskap:

20 furirer av 1. klassen,

41 furirer av 2. klassen,

40 korpraler,

40 vicekorpraler,

61 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 vapenhantverkarfurirerav 2.klassen,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekopral och

1 vapenliantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

7 musiksergeafiter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilinilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 officer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

b) "Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—Bohus rege

mente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Smålands regementen, Dalrege

mentet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Värmlands regementen, Jämtlands fält

jägarregemente och Skånska infanteriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

19 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Uuderoffi ccrarc:

8 fanjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vap e nli an tverkar vi c eko rpr al och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

l vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regera entsintendenten.

c) Kronobergs regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

14 kaptener,

24 löjtnanter samt

9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

24 sergeanter,

Manskap:

18 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

55 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

s. 393 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. M«j:ts proposition nr nO.

393

2 hovslagar vicekorpraler,

2 vapenliantverkarfurirer av 2.

klassen,

1 vapenhautverkarkorpral,

2 vapenhantverkarvicekorpraler och

1 vapenhan tverkar soldat.

Miisikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanj ankare,

5 musiksergeanter,

2 nrasikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

d) Norrbottens regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

21 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

28 korpraler.,

28 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sj uk vård skorpraler,

2 sj ukvå ras vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. kla

(5 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitiir personal:

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

rensionerad personal:

3 expeditionsunderofficcrare,

2 vapenunderofficerare,

1 underofficer, förrådsförvaltare, och

2 underofficerare, biträden åt rege
mentsintendenterna.

av:

1 vapenhautverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klasseu,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Chilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsfinderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

e) Västerbottens regemente skall bestå av:

Officerare: 9 kaptener,

1 överste och chef, 18 löjtnanter samt

1 överstelöjtnant, G underlöjtnanter och fänrikar.

1 major,

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Kurnjl. Maj:ts proposition nr 50.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen,

23 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjuk vårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenkantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 vapen hantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements

intendenten.

f) Gotlands infanterikår skall bestå av

Officerare:

1 överstelöjtnant,

6 kaptener,

9 löjtnanter samt

4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 kovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral och

1 vapenliantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Miij:ts proposition nr ö(J.

2. Kavalleriet.

a) Livregementets dragoner skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

3 hovslagarfurirer av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhan tverkarkoapral.

Musik personal:

I musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfuri.rer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

(i musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilinilitiir personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljons veterinär och

1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

b) Livregementets husarer skall bestå av samma personal, som ovan under

a) angivits, med undantag därav, att antalet hovslagarfurirer av 2. klassen

minskas till 1, samt att musikpersonal icke ingår i regementet.

c) Skånska kavalleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musik personal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

s. 396 Kontrollera mot PDF

396

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

1 batalj onsveterinär ocli

1 vapenlian t ver kåre.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regements

intendenten, och

1 underofficer, uppbördsman

furage in. m.

för

d) Norrlands dragonregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

8 ryttmästare,

15 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

22 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 liovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

3. Artilleriet.

a) Svea artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

. 13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 liovslagarkonstaplar,

4 liovslagarartillerister,

s. 397 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ■''().

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Civilinilitiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

397

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

t underofficer, uppbördsman för furage

m. m.

b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente

skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag

därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir

av 1. och 1 av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente

icke upptages någon regementsveterinär.

c) Göta artilleriregemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontiirer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,-

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

av:

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 mnsikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för furage

m. m.

s. 398 Kontrollera mot PDF

398

Runr/l. Maj.ts proposition nr 50.

av:

cl) Gotlands artillerikär skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

5 kaptener,

9 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och

7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjuk vårdsartilleri st,

2 liantverksfurirer av 2. klassen

2 hantverkskonstaplar och

2 liantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

e) Bodens artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 liantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements

intendenten.

f) Arméartilleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

22 löjtnanter samt

9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

10 styckjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

4 hantverkskonstaplar och

3 liantverksartillerister.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. M<tj:ts ;

MiiNlkpcrsonnl:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

g) Luftvärnsartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

8 kaptener samt

20 löjtnanter.

Underofficerare:

6 styckjunkare och

13 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

h) Norrbottens artilleriMr skall

Officerare:

1 major och chef,

4 kaptener,

7 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

2 styckjunkare och

6 sergeanter.

i''opo.vlion nr DO. 309

flvilmllitllr personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsläkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Musik personal: ''j

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.-

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjuk vårdskon stapel,

J) Avsedd för Karlsborgs garnison.

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Kungl. Maj:ts proposition nr 5Ö.

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Pensionerad personal i

1 expeditionsunderofficer, tillika

vapenunderofficer, och

1 kasernunderofficer, tillika väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperua.

a) Vid fortifikationen skall finnas

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter samt

22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och

60 sergeanter.

Cirilmilitiir personal:

3 bataljonsläkare,

3 bataljonsveterinärer,

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

följande personal anställd, nämligen:

1 departementsskrivare,

4 vapenhantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

7 expeditionsunderofficerare,

4 biträden åt regementsintendenterna,

2 tillsyningsman, en i Östersund och

eu å Laxön.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppfurband skall

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

94 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral,

2 liovslagarsoldater,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 50.

40 i

vid Göta

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

12 furirer av 2. klassen,

15 korpraler,

15 vicekorpraler,

83 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

ingenjörkår:

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 kantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

vid Fälttelegraf kår en:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

17 vicekorpraler,

05 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenkantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 liantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler och

12 hantverkssoldater.

vid Bodens inqenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

13 korpraler,

12 vicekorpraler,

66 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal

nämligen:

Officerare:

1 överste, 18 kaptener,

2 överstelöjtnanter, 26 löjtnanter samt

2 majorer, 11 underlöjtnanter och fänrikar.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 Band. 44 käft. (Nr 50.) 2241 24 26

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Underofficerare:

18 fanjunkare och

36 sergeanter.

Musikpersonal:

2 musiksergeanter.

14 hantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

4 vapenunderofficerare,

4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,

och

4 underofficerare, uppbördsman för

furage m.

m.

Civilmilitär personal:

4 regementsläkare,

4 bataljonsläkare,

4 bataljons veterinärer,

b) Yid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

vid Svea trängJcår:

17 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

vid Göta trängJcår:

13 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

vid Norrlands trängJcår:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

vid SJcånsJcä trängJcår en:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

13 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmauskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 403 Kontrollera mot PDF

humjl. Maj:ts proposition nr 50.

403

(>. Iiifondcnturkämi ocli iiitendeiiturtrupperna.

Vid intendenturkåren

jande personal, nämligen:

Officerare:

2 överstar,

''5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

59 kaptener och

9 löjtnanter.

och intendenturtrupperna skall finnas anställd föl
Civilinllitiir

personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expcditionsvakt.

Underofficerare:

50 förvaltare,

5 fanjunkare och

10 sergeanter.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens

intendentsdepartement

och

7 expeditionsunderofficerare.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen och

11 furirer av 2. klassen.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare *), 33 regementsläkare 3),

1 överfältläkare *), 38 bataljonsläkare 3) samt

4 fältläkare 2), 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren* 4).

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställmngen

med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad

officer.

A staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen

å Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 30 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkårcn.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 överfältveterinär *), 6 regementsveterinärer 3) samt

4 fältveterinärer 2), 15 bataljons veterinärer3).

*) Uppförd å arméförvaltningens stat.

a) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

8) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tygliantverkare och

7 fortmaskinister.

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska

revision,

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå

3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och

Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Samtliga

pensionerade

underofficerare.

5. Ecklesiastikstaten.

Denna stat skall bestå av:

2 garnisonspastorerJ).

6. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 1 konstapel.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

'') Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärnsartilleriregementet.

s. 405 Kontrollera mot PDF

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

H. Härens hästar och reinonteringsväsemlet.

1. Härens lifts t ar.

fågna tjänstehästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en

egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,

de fyra arméfördelningsclieferna, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen samt de fyra brigad
-

cheferna.................................................................................... tillhopa 17 hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............ 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben med undantag av

militärattachéerna .................................................................. » 49 hästar

chefen för artilleristaben................................................... 1 häst

chefen för krigshögskolan ............................................... 1 »

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola ................................................ » 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes » 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet........................ » 18 »

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... » 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet ........................ » 7 »

eller tillhopa 203 hästar.

Stamhästar.

Yid armén skola finnas tillhopa 4,428 stamhästar, nämligen:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.

staber och undervisningsverken:

lantförsvarets kommandoexpedition ..................... 1

generalitetet, arméfördelningsstaberna, militärbefälen

för Övre Norrland och på Gotland, kommen
dantskapet

i Boden samt tränginspektionen............ 46

generalstaben........................................................... 34

artilleristaben ................................................. 15

fortifikationens huvudstation ....................

fälttygmästaren.............................................

undervisningsverken...................................

vid infanteriet .....................................i.......

» kavalleriet .............................................

» artilleriet.................................................

» fortifikationen och ingenjörtrupperna

» trängtrupperna.......................................

» intendenturtrupperna...........................

14

1

8 tillhopa

119 hästar

426 »

2,210 »

1,300 »

190 »

180 »

3 *

eller tillhopa 4,428 hästar.

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas

vid infanteriet ................................................................

» kavalleriet ..................................................................

» artilleriet....................................................................

» ingenjörtrupperna.....................................................

» trängtrupperna............................................................

» intendenturtrupperna................................................

sålunda:

22,620 lejningsdagar

800

82,000

34,800

15,200

2,000

eller tillhopa 157,420 lejningsdagar.

2. Remonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Ärligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet........................................................................... 233 remonter

* artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ... ........................ 158 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »

eller tillhopa 401 remonter.

Ledningen av remonteringsväsendet.

Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,

vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare

å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra

suppleanter.

Remontdepåerna.

Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne och Utnäslöt i Västmanland.

I. Reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare

fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive militärläkare.

Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras

4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna

befordras till major å reservstat. Regementsläkare å reservstat, vilken därtill

finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkare å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden,

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

s. 407 Kontrollera mot PDF

407

Kungl. Maj:ts proposition ur 50.

65 underofficersbeställningar.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit

sin första officers- respektive underofficer sanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskjldiga

i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom

vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva

anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden

intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,

träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag

i 40 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp,

officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för

rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet

efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara berättigad

att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5 procent

kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i resex-ven intill utgången av det kalenderår,

varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig

i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar

ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld.

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

d) Fältläkarkårens och fält veterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola,

indragas.

Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,

pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i tillämpliga delar

gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten

i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,

skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Övergången till den föreslagna härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras

i tvenne omgångar:

1) Under budgetåret 1925—1926 sker eu allmän kaderminskning och begränsning

i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse

med den i det föregående föreslagna truppförbandsorganisationen.

2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna

grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner

samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av övergången

till den nya härordningen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen,

Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat

uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas högst

260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.

pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg.

B. Marin förvaltningen.

Å marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar

tillhörande nuvarande lönegraden B 15''), 4 befattningar tillhörande

nuvarande lönegraden B 13* 2) och 2 expeditionsvaktsbefattningar.

’) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: lönegraden B 24.

2) » » » » » » » » B 21.

s. 409 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

409

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrator- och aktuariebefattningen

indrages.

D. Sjökrigsskolan.

Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt

och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter

förläggas till sjökrigsskolan.

E. Flottans stationer m. m.

Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å

flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

Skeppsgossekåren i Marstrand uppgående till 200 nummer indrages.

Skeppsgossekåren i Karlskrona ökas från 400 till 450 nummer, varjämte

denna kår vid vakanser inom sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande

antal nummer, dock högst 100. Den vid skeppsgosseskolan tjänstgörande

civila personalen skall utgöras av 1 rektor, 8 ordinarie ämneslärare,

4 extra ordinarie ämneslärare, 3 lärare i slöjd samt timlärare till erforderligt

antal.

F. Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Officerare:

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener avi. graden,

18 kommendörkaptener av 2. graden,

110 kaptener,

98 löjtnanter samt

46 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

172 flaggunderofficerare,därav 16förrådsförvaltare,

och

344 underofficerare av 2. graden.

Man skal»:

Flaggkorpraler:

344 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,050 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,

1,700 meniga samt

135 meniga under fem månader.

Skeppsgossar:

450 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen,

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

3 mariningenjörsstipendiater.

Marinintendenter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löne
klassen,

5 förste marinintendenter, 2. löne
klassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden,

samt

6 marinunderintendenter.

Marinläkare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 marinläkare av 2. graden ocli

8 marinläkarstipendiater.

Ecklesiastikpersonal:

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskom
missarier,

2 överkonstaplar,

9 konstaplar och

3 extra konstaplar.

Mnsikpersonal:

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal och

5 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och

33 underofficerare.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningsliavarnas

avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv,

a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och underofficerare (flaggkorj^raler), vilka inom

flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive

underofficer (flaggkorpral).

a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,

ävensom underofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av

Kungl. Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och

allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande

av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom i

fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

41!

Kungl. Maj:ts proposition nr ftO.

ställningsåret förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar

av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Kungl. Maj:t

bestämmas.

Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och

400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin

första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.

Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet

och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall

vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid

åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaggkorpral)

med 400 kronor.

Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning

fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått

den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande

anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens

vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i

samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett

mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning

på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under

mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstituering

till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,

vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång

från beställning på stat — txtan rätt till fyllnadspension

eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande

pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara

tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan

omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i fredstid

skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder, fullgöra

en repetition sövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod

av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp

med 600 kronor.

. Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband

med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall gäller vad

därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda officerarna

och underofficerarna (flaggkorpralerna).

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

b. Mariningenjörer, mariniutemlenter och marinläkare.

1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans

reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av

2. graden respektive marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång från

beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller den enligt

gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder

utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det

kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar

om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad

som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall

för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill

40 års ålder.

3. Marinläkare,

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor.

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. gäller

vad ovan under a. 1 a) sagts.

H. De värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.

II. Kustartilleriet.

1. Kustfästniiigariia.

Yaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs fästning bibehålies,

ehuru utan bemanning. Hemsö och Hörningsholms fästningar

samt Luleå kustposition nedläggas.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

7 majorer,

31 kaptener,

34 löjtnanter samt

16 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 413 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1)0. 413

Underofficerare:

31 underofficerare av 1. graden och

62 » » 2. » .

Manskap:

il aggkorpraler:

60 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

210 korpraler och

350 meniga.

Mnsikpersonal:

2 musikstyckjunkare.

Pensionerad personal:

10 underofficerare.

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare

och 5 underofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga

delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid

armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i

tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal

vid armén.

III. Övergången till den nya marinorganisationen.

Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft

under budgetåret 1926—1927 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.

I den mån så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under

budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av

övergången till den nya marinorganisationen.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut

angivna grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner

samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av

övergången till den nya marinorganisationen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925-—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

s. 414 Kontrollera mot PDF

414

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

FLYGVAPNET.

A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och

marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående flygvapen,

underställt en under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning

och utrustning samt flygstridskrafternas användning skall chefen för flygvapnet

biträdas av en flygstab, organiserad på en truppavdelning och en

utrustningsavdelning.

För behandlingen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor

jämte övriga förvaltningsärenden skall inrättas en flygförvaltning, organiserad

på en truppbyrå, en utrustningsbyrå, en teknisk byrå och en ekonomibyrå.

Flygvapnet uppdelas på fyra kårer, förslagsvis förlagda å följande orter,

nämligen 1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å

Malmen—Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den

första flygarutbildningen avsedd flygskola förlägges till Ljungbyhed. Den

första gemensamma delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes

till respektive 3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande

bombutbildningen bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning

äger rum vid respektive kårer.

Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen,

2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt 3.

och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Från kårerna avdelas ett detachement till kustflottan samt smärre sådana

vid behov till Boden, Karlskrona, Göteborg och Vaxholm.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre

reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den

andra förslagsvis i Västerås.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen

personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare

och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet

beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.

B. Flygvapnets ledning.

a) Chefen för flygvapnet.

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.

Såsom adjutant hos chefen för flygvapnet skall beordras en kompaniofficer

b) Flygstaben.

Denna skall bestå av:

1 stabschef, överste eller kommendör,

s. 415 Kontrollera mot PDF

415

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

1 chef för truppavdelningen, regementsofficer,

2 tjänstgörande officerare å truppavdelningen, kompaniofficerare,

1 chef för utrustningsavdelningen, regementsofficer, samt

2 tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen, kompaniofficerare.

c) Flygförvaltningen.

I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef, och densamma skall

i övrigt bestå av följande personal:

1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

3 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,

1 chef för ekonomibyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller 1.

marinintendent, ^ .

1 assistent å ekonomibyrån, kapten ur intendenturkaren eller marminten
dent

av 1. graden, ....

1 revisor å ekonomibyrån, civil tjänsteman i 13. (enligt för innevarande

års riksdag framlagt förslag 21.) lönegraden,

1 förvaltningsskrivare, _

1 kontorsskrivare (enligt för riksdagen framlagt förslag: kansli skrivare) å

ekonomibyrån, kvinnligt biträde, samt

1 expeditionsvakt.

I flygförvaltningen ingå jämväl cheferna för flygstabens trupp- och utrustningsavdelningar

i egenskap av chefer för flygförvaltningens trupp- och utrustningsbyråer.

C. Flygvapnets personalstater.

a) Den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal,

nämligen:

Officerare.

1 generalsperson eller flaggman,

1 överste eller kommendör,

1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten a\ 1.

graden),

5 överstelöjtnanter eller majorer (kommendörkaptener),

22 kaptener och

32 löjtnanter.

Inlendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren eller 1. marinintendent,

4 kaptener ur intendenturkåren eller marinintendenter av 1. graden och

1 löjtnant ur intendenturkåren eller marinintendent av 2. graden.

Underofficerare.

10 förrådsförvaltare,

16 fanjunkare och

22 sergeanter.

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Civilmilitär personal.

1 bataljonsläkare,

l flygöveringenjör,

11 flygingenjörer,

1 förvaltningsskrivare,

5 verkmästare av 1. klassen,

5 ~ » »2. » ,

8 tygbantverkare,

4 vapenhantverkare och

6 förråds vaktmästare.

Civil personal.

1 revisor,

1 kontors-(kansli-) skrivare och

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal m. fl.

4 läkare och

14 underofficerare.

b) Yid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskapspersonal,

nämligen:

vid 1. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 » » 2. » ,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och

6 hantverks soldater;

vid 2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

4 » »2. » ,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 » » 2. » ,

s. 417 Kontrollera mot PDF

417

Kangl. Maj:ts proposition nr 50.

2 hantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler och

10 hantverkssoklater;

vid 3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 » » 2. » ,

7 korpraler,

8 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klasseu,

2 vapenliantverkarkorpraler,

1 vapenliantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler och

14 hantverkssoklater;

vid 4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 » » 2 » ,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

■8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och

3 hantverkssoklater;

vid flygskolan å Ljnngbyhed:

2 furirer av 1. klassen,

3 » »2. » ,

5 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och

5 hantverkssoldater.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124 27

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

D. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter

och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Yid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp

med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en gottgörelse

av 1,000 kronor.

E. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin

början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande

stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.

För utförande av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader

m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål

reserverade medel användas ett belopp,av 4,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t skall äga att tillsätta chef för flygvapnet från och med den 1

juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget till

avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. I

I vad statsministern och föredragande departementschefen sålunda anfört

samt departementschefen hemställt instämma statsrådets övriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagar bifalla vad departementschefen

härovan hemställt samt förordnar, att proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

s. 421 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition, nr !>0.

421 Bil. 1.

Sammanställning''

över anslagen under fjärde huvudtiteln.

Summa

Bil.

Kronor

kronor

I. Departementet.

Departementschefen...............................................

i

24 000

—

j Departementet, förslagsanslag .................................

2

293 000

—

317 000

—

Säger för departementet

—

—

317 000

j

II. Lantförsvaret.

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar

>

se bil. 3—5.)

Normala utgifter.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Arméförvaltningen, förslagsanslag .........................

6

544 900

—

Avlöning till personal vid staber och truppförband,

förslagsanslag.....................................................

7

22 060 000

—

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-

anslag .............................................................

8

15 000

—

Rekryteringskostnader, reservationsanslag ..................

9

280 000

—

Arméns reservstater, förslagsanslag...........................

10

1 553 000

—

Arméns personal över stat, förslagsanslag ................

11

721 000

—

Hese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

12

310 000

—

Bese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-

ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag .........

13

70 000

—

Flyttningsersättning, förslagsanslag...........................

14

160 000

—

Kesestipendier, reservationsanslag ..............................

15

29 500

—

25 743 400

—

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

Penningbidrag, förslagsanslag ..................................

16

2 200 000

—

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

17

25 000

—

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag ....................................................

18

710 000

—

2 935 000

—

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under-

visningsanstalter och utbildningskurser, reserva-

tionsanslag .........................................................

19

855 000

—

Studiestipendier, reservationsanslag ...........................

20

49 000

—

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,

reservationsanslag................................................

21

26 000

—

Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reser-

vationsanslag ......................................................

22

410 000

—

Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations-

anslag ..............................................................

23

210 000

—

Tryckningskostnader, förslagsanslag .........................

24

225 000

—

Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag

25

30 000

~

1 805 000

—

Transport

—

30 483 400

—

s. 422 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 422

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Bil.

Kronor

Summa

kronor

Transport

—

—

30 483 400

—

D. Förplägnad, lntendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

Mathållning, förslagsanslag..........................

26

5 240 000

_

Munderingsutrustning, reservationsanslag ..................

Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reservations-

27

3 784 000

—

anslag ..............................................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp-

28

1162 000

—

förbanden, reservationsanslag .............

29

2 240 000

—

Remontering, reservationsanslag ............

30

455 700

—

Furagering, förslagsanslag .................

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser-

31

2 456 000

—

vationsanslag ....................... ,

32

170 000

—

Truppförbandens övningar, reservationsanslag

33

1370 000

—

Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag .........

34

700 000

—

17 577 700

_

E. Sjukvård m. m.

Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag ......

35

—

—

504 400

1

F. Vapen och ammunition.

Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag

36

—

—

4 540 000

—

G. Byggnader och Ingenjörmateriel.

Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservations-

anslag ..............

37

2 500 000

_

?.ngenjörmateriel, reservationsanslag...........................

Övningar och materiel för järnvägs trupper, reserva-

38

170 000

—

1

tionsanslag ...................................................

39

20 000

—

2 690 000

_!

H. Diverse.

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-

40

400 000

—

servationsanslag.................................................

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-

41

50 000

—

L

slagsanslag...............

42

80 000

—

530 000

—

Säger för normala utgifter

—

—

56 325 500

Extra ordinarie utgifter.

43

—

—

1 200 000

|

Säger för lantförsvaret

—

—

57 525 500

-I

III- Sjöförsvaret.

[

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 44 o. 45.)

|

Normala utgifter.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Marinförvaltningen, förslagsanslag ..........................

Avlöning till personal vid kårer och stater m. f\., för-

46

213 000

—

slags anslag .........

Avlöning till icke ordinarie personal å flottans stations-

47

9 846 000

—

kontor m. fl. expeditioner.....................................

—

55 000

—

Transport

10114 000

—

s. 423 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

423 Bil. 1.

Bil. i

Kronor

Summa

kronor

_

10114 000 -

48

134 000

49

50 000-

50

143 000 -

_

70 000 -

''

_

30 000 -

—

23 000 -

10 564 000

1

51

300 000-

1

"I

—

3 000-

I

52

120 000 -

-1 423 000

—

53

!

21 000 -

54

12 000 -

—

18 0001-

55

270 0001-

—

40 000!-

5 500-

2 500| -

369 000

—

56

2 142 000 -

57

1040 000-

58

130 000 -

.’ 59

748 000 -

4 060 000

—

. 60

4 463 000,-

61

350 OOOj

g —

15 000 -

- 4 828 00C

—

. 62

—

145 00C

) —

•1

.. 63

4*

5 360 000

—

.. 64

300 000

65

400 000

— 6 060 001

1 —

rt —

- 1

- 26 449 000'';—

Transport

Rekryteringskostnader, förslagsanslag ...............

Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag..........

Marinens reservpersonal, förslagsanslag..............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .

Flyttningsersättning, förslagsanslag ................

Resestipendier, reservationsanslag......................

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

Penningbidrag, förslagsanslag ............................

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

...............................................................

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag .................................................

C. Undervisning, understöd och expenser m. m.

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m., reservationsanslag................................

Studiestipendier, reservationsanslag...................

Understöd åt föreningar, reservationsanslag........

Tryckningskostnader, förslagsanslag .......................

Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskai

vid marinen, reservationsanslag ............................

Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater öve:

stat och värnpliktiga läkare vid marinen..............

D. Förplägnad, beklädnad m. m.

Förplägnad, förslagsanslag.....................................

Beklädnad, reservationsanslag...................................

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservi:

m. m., reservationsanslag......................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m,

reservationsanslag ...............................................

E. Övningar.

anslag ...........................................................

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserv

tionsanslag.........................................................

F. Sjukvård.

Sjukvård för marinen, reservationsanslag .............

G. Flytande materiel och byggnader.

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m.

reservationsanslag ...........................................

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., rese

tionsanslag ....................................................

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag

Transport

s. 424 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 424

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Transport;

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan

teknisk materiel.

ikjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner

reservationsanslag ....................................

kör den industriella krigsberedskapen, för experimem

och försök, reservationsanslag ............................

I. Diverse.

Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag.....

Extra utgifter, reservationsanslag............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

.........................

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag

.............................

Säger för normala utgifter

Extra ordinarie utgifter.

Krigsfartygsmaterielens förnyelse ...........................

Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och

kustartilleriet ...........................

Säger för sjöförsvaret

IV. Flygvapnet.

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 66.)

Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., för
-

ete värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags
anslag

.......................................

Resestipendier, reservationsanslag..............................

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

Mathållning och förplägnadsutredning, förslagsanslag

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernutredning,

reservationsanslag.................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

reservationsanslag .................................

^ygövningar, reservationsanslag ..............

Flygmateriel, reservationsanslag ...............

Materielprovning m. m., reservationsanslag

Vapen och ammunition, reservationsanslag

Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor

reservationsanslag...............................

Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag .. ......’’’’’’

Extra utgifter, reservationsanslag ......................

Säger för flygvapnet

Summa

1

[ Bil

Kronor

Summa

kronor

J-

1

—

26 44<j 00(

) —

50 00(

)-

t

10.00C

)-

60 00C

—

! ~

■

12 00C

7000C

30 000

70 000

—

—

—

_

182 000

—

—

—

26 691 000

5 000 000

650 000

—

5 650 000

—

32 341 000

—;

67

1 190 000

68

—

—

100 000

_

—

—

7000

—

—

—

20 000

—

69

—

—

221 000

—

70

1

-

154 000

—

71

—

78000

_

—

1 735 000

72

—

2 220 000

—

—

—

30 000

—

—

120 000

—

—

80 000

—

—

—

. 20 000

—

—

— 1

25 000

—

I

i

eooooooi

—

t

-|

96 183 500

s. 425 Kontrollera mot PDF

Kungl. MajUs proposition nr 50.

425 Bil. 1.

Bil. 1.

Boräkning

av anslaget till departementschefen.

Anslaget uppföres med nuvarande belopp ................................................ 24 000 kronor.

Bil. 2.

Beräkning

av anslaget till departementet.

Anslaget är jämlikt 1925 års statsverksproposition beräknat till.................. kr. 272 500: —

Härtill komma:

för lantförsvarets kommandoexpedition:

Cheferna för registrator-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna, ävensom

detaljen för » tj än sten: eddelan den rörande lantförsvaret», 6 arvoden

å 3 600 kr. samt 1 biträde åt chefen för bokdetaljen, arvode å

3 180 kr. ................................................................................... » 24 780: —

Expeditionsunderofficerare, 2 arvoden å 2 340 kr........................................ » 4 680: —

för sjöförsvarets kommandoexpedition:

» 3 600: —

» 2 340: —

Summa kr. 307 900: —

Härifrån avgå:

1 kansliråd ............................................................................... kr. 11 460: —

1 arvode för registratorn i lantförsvarets kommandoexpedition, i

1925 års statsverksproposition beräknat under »avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m.».............................. » 3180: —

löneskillnaden emellan 1 förste expeditionsvakt och 1 expeditions
vakt.

.............................................................................. » 312: — 952; _

Återstod kr. 292 948: —

eller i avrundat tal 293 000 kronor.

Chefen för bok- och tryckeridetaljen, 1 arvode

Expeditionsunderofiicer .................................

s. 426 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 426

Kungi. Maj tis proposition nr 50.

Bil. 3.

Beräkning

av tjänstgöriugsdagnr för de värnpliktiga.

Tjänst-

görings-

dagar med

penning-

.

bidrag.

Linje.

Infanteriet .................................................................................

1 662 000

Kavalleriet............................................................

97 000

Artilleriet ....................................................

460 000

Ingenjörtrupperna ..................................................................

180 000

Trängtrupperna.............................................. ..........

122 800

Intendenturtrupperna................................................

43 100

Studenter och likställda....

264 300

Officersaspiranter .......

65 000

Reservofficersaspiranter .........................................

48 800

Säger

2 943 000

Ersättningsreserv ....................................................................................

1 350 000

Summa tjänstgöringsdagar

4 293 000

av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och musikmanskap

snmt musikelever.

Fast anställt

manskap

Musikmanskap

Summa

tjänst-

i A. Fast anställt manskap och

Antal

Tjänst-

göringsdagar

Antal

Tjänst-

göringsdagar

görings - dagar |

musikmanskap.

Infanteriet ...........................:.....

2 652

967 980

270

98 550

1 066 530

j Kavalleriet .................................

1021

372 665

22

8 030

380 695

Artilleriet....................................

1475

538 375

24

8 760

547 135

| Ingenjörtruppema........................

650

237 250

■ ---

—

237 250

Trängtrupperna ...........................

202

73 730

12

4 380

78110

Intendenturtrupperna .................

22

8 030

—

—

8 030

Säger

6 022

2 198 030

328

119 720

2 317 750

B. Musikelever.........................

—

—

123

44 895

44 895

Summa

6 022

2 198 030

451

164 615

2 362 645

Härifrån avgå 10 % vakanta me-

niga volontärbeställningar........

—

—

| ~

—

105 645

Återstod

—

—

—

2 257 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

-U7 Bil. 1.

Bil.

Beräkning

av antalet hästtjiinstgöriugsdagar.

A. Egna tjänstehästar.

Generalitetet ock inspektören för trängen..................... 17 hästar’

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .............. 1 »

Generalstabens officerare ............................................ 19 »

Chefen för artilleristaben ............................................. 1 ”

Chefen för krigshögskolan............................................ 1 "

Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan 2 »

Chef och lärare vid ridskolan ...................................... 4 »

Regementschefer vid infanteriet................................... 18 »

Kavalleriets officerare (utom fänrikar) .................... 103 >>

Regementschefer vid artilleriet ........................ 7 »

Antal

tj .-dagar

B. Stamhästar.

Staber m. fl.................

Infanteriet, stabsgruppen

» , övriga ........

Kavalleriet ...................

Artilleriet ...................

Ingeujörtrupperna ..........

Trängen .......................

Intendenturtrupperna .....

C. Lejda hästar.

Infanteriet ....................

Kavalleriet......................

Artilleriet ......................

Ingenjörtrupperna .........

Trängen ........................

Intendenturtrupperna ....

Summa 203

............ 119

...... 134

...... 292 426

2 210

1300

190

180

3

Summa 4 428

365 dagar

74 095

1 365 dagar 1 616 220

22 620 dagar

800 »

82 000 »

34 800 »

15 200 »

2 000 •> 157 420

D. Remonter.

Yid truppförbanden 401 remonter i 45 dagar ............................................... 18 045

» remontdepåerna 401 » » 244 » 97 844 dagar

» w 401 » » 200 » 80 200 »

Summa 178 044 dagar1)__

Summa 1865 780

*) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.

Bil. 6.

Beräkning

av anslaget till arméförvaltningen.

Anslaget är jämlikt 1925 års statsverksproposition beräknat till.................. kr. 546 636: —

Härifrån avgår: 1 bataljonsläkare, assistent i sjukvårdsstyrelsen, lön enligt

Säger kr. 538 968: —

Tillkommer: 1 sjukvårdsintendent, arvode.............................. kr. 3 600: —

1 förrådsförvaltare, arvode.................................. » 2 340: — kr. 5 940, —

Summa kr. 544 908: —

eller i avrundat tal 544 900 kronor.

s. 428 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 428

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

A.

Bil.

Beräkning

av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

7.

fl.

Generalitetet, staber m. m.

Generalitetet.........................................................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner .

Generalstaben ....................................................

Artilleristaben .......................................................

Kommendantskapet i Boden ................................

Rullföringsbefälhavare med biträden ......................

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ..........................

Undervisningsverken.

Krigsskolan ..........................................................

Krigshögskolan......................................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan ............................

Ridskolan .............................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.................

Artilleriets skjutskola ............................................

Underofiicersskolan m. m.........................................

Truppförband m. m.

Infanteriet.

Svea livgarde...........................................................

Livregementets grenadjärer.......................................

Livgrenadjärregementet............................................

Västgöta-Bohus regemente .......................................

Upplands regemente...............................................

Skaraborgs regemente..............................................

Södermanlands regemente.......................................

Kronobergs regemente ............................................

Smålands regemente ...............................................

Dalregementet........................................................

Hälsinge regemente.................................................

Alvsborgs regemente...............................................

Hallands regemente ................................................

Norrbottens regemente ........................

Västerbottens regemente .........................................

Värmlands regemente..............................................

Jämtlands fältjägarregemente ...................................

Skånska infanteriregementet .................................

Gotlands infanterikår..........................................

Kavalleriet.

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet ..........

Livregementets dragoner........................................

Livregementets husarer ..........................................

Skånska kavalleriregementet....................................

Norrlands dragonregemente...................................

Artilleriet.

Svea artilleriregemente.............................................

Göta artilleriregemente...........................................

Wendes artilleriregemente.........................................

Norrlands artilleriregemente ......................................

Gotlands artillerikår..............................................

Bodens artilleriregemente..........................................

Arméartilleriregementet.............................................

Luftvärns artilleriregementet.............................

Norrbottens artillerikår............................................

Artilleriets fabriker och tyganstalter ........................

kr.

182 400:-

»

217 490: —

»

571 900: —

»

130 500: —

))

69 930: -

»

458 610: —

))

103 500.-- kr. 1734390

kr.

190 300: —

»

93 200: —

»

84 690: —

»

54 060: —

»

115 550: —

»

24 000: —*

»

205 890: — „ 767 690

kr.

751 930

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 80C

—

»

497 800

—

»

641 120

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

535 650

—

»

459 420

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

497 800

—

»

263 450

»

9 620 770:

kr.

38 280

»

446 260

—

»

376 340

—

»

405 720

—

»

460 600

»

1 727 200.

kr.

517100

»

559 280

—

»

517 100

—

»

517100

—

»

213 940

—

»

496 860

—

»

557 890

—

»

370 450

—

»

156 970

—

»

648 840

— ,,

4 555 530:

Transport kr. 18 405 580: —

s. 429 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

429 Bil. 1.

Transport kr. 18 405 580: —

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar

vid fortifikationen .............................................

Svea ingenjörkär ......................................................

Göta ingenjörkär .......................................................

Falttelegrafkåren .................. ..................................

Bodens ingenjörkår ................................................

Trängen.

Svea trängkår..........

Göta trängkår ..........

Norrlands trängkår ...

Skånska trängkåren ..

Intendenturen.

Intendenturkåren..............................

Garnisonssjukhusen m. m.

Garnisonssjukhuset i Stockholm.........

Gamisonssjukhuset å Karlsborg.........

Garnisonssjukhuset i Boden...............

Arméns sjuksköterskekår .................

kr.

1370

000

—

»

142

350

—

»

126

660

—

»

160

560

—

»

105

350

kr.

1904

920:

kr.

684

640

»

54

550

—

»

44

230

—

»

60

620

—

»

50

300

— „

894

340:

.... »

946

370:

kr.

98

180

»

22

250

—

»

17

610

—

»

47

400

»

185

440:

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg.................................................... » 126 400: —

B. Kallortstillägg, förslagsvis.............................................................. » 56 000: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa trupp
förband

...................................................................................... » 4 000: —

D. Felräkningspenningar, förslagsvis................................................. » 16 000: —

E. Arvoden ä 50 öre per dag åt sergeanter, kommenderade såsom

biträden hos regementsintendenter, förslagsvis .......................... » 7 100: —

F. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer ..................... » 33 750: —

G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer ...... » 55 000: —

H. Kostnader för 123 musikelever å 100 kronor................................. » 12 300: —

I. Gottgörelse för 203 tjänstehästar å 250 kronor............................ » 50 750: —

J. Vissa arvoden ............................................................................. » 652 000:

K Stipendier å 3 000 kr. för underlättande av officersrekryteringen

i Boden....................................................................................... » 24 000: —

E. Avlöning såsom furirer av 2. klassen åt vid krigsskolan kommenderade

offleersaspiranter, förslagsvis ......................................... » 60 000: —

M. Oförutsedda Utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa befattningar,

förslagsvis .......................................................... ” 10 000: —

Säger kr. 23 443 950: —

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 3''/3 % av förestående

summa .............................................................. kr. 783 000: —

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare

med vederlikar.......................................... » 600 000:— „ p 333 000: —

Återstod kronor 22 060 950: —

eller i avrundat tal 22 060 000 kronor.

s. 430 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 430

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

, Stat

för Gen er al itetet.

Generalstabschef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer,

militärbefälhavare för Övre Norrland, generalfälttygmästare, chef

för fortifikationen, generalintendent......................

Antal.

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

10

1

0. 8

O. 7

182 400: —

Inspektör för kavalleriet m. m........ .....

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor

Summa förslagsanslag kronor 182 400: —

s. 431 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

431 Bil. 1.

Stat

för nrméfUrdelnlngsstnber, inilitärbefill och inspektioner.

a) Arméfördelnlngsstaberna.

Antal

Löueplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Ordinarie beställningshavare.

4

O. 7

C. 13

Fältläkare...................................................................................

4

Fältveterinärer............................................................................

4

C. 11

Pensionerad personal.

1 Expeditionsunderofficerare, arvoden................................................

12

—

b) Militärbefälet för Övre Norrland.

Ordinarie beställninghavare.

| Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt ...........................

1

D. 3

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode....................................................

1

—

c) Militärbefälet på Gotland.

Ordinarie beställningshavare.

Militärbefälhavare..........................................................

1

O. 6

Stabsläkare (regementsläkare).......................................................

1

C. 11

Bataljonsläkare..................... ........ ..............

1

C. 9

Pensionerad personal.

Fortifikationsofficer, arvode.............................................

1

—

Officer, biträde hos stabsintendenten.............................................

Expeditionsunderofficerare hos fortifikationsofficeren och stabsinten-

1

—

denten, arvoden.............................. .......................

2

—

Förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde.....................

1

—

d) Infanteriinspektionen.

Pensionerad personal.

1

Expeditionsunderofficer, arvode......................................................

1

—

e) Kavalleriinspektionen m. m.

Pensionerad personal.

Redogörare, pensionerad officer, arvode..........................................

1

—

Expeditionsunderofficer, arvode....................................................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie betäOningshavare, förslagsvis ......

<ronor

167 930: —

Arvode till 1 fortifikationsofficer .................................................

»

3180: —

» » 1 biträde hos stabsintendenten..................................

»

3 180: —

1 » »1 förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde

»

2 130: —

j » »1 redogörare i kavalleriinspektionen m. m...................

Arvoden » 6 expeditionsunderofficerare i Stockholm å 2 340 kronor

*

3 600: —

och 11 i landsorten å 2 130 kronor.........................

»

37 470: —

Summa förslagsanslag kronor

217 490: -

s. 432 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 432

Kungl. Majds proposition nr 50.

Stat

för Generalstaben.

Militär personal.

Överadjutanter och stabsadjutanter.

| Överste .....................................................................................

| Överstelöjtnanter .......................................................................

j Majorer......................................................................................

I Kaptener .................................................................................

Militärattachéer.

| Överstelöjtnant ........................................................................

| Majorer .....................................................................................

|

Pensionerad personal.

| Redogörare, arvode ...............................................,.................. .

| Bibliotekarie, arvode....................................................................

| Aktuarier, arvoden ......................................................................

t Expeditionsunderofficerare, arvoden .............................................

Civil persQnal.

Professor ..................................................................................

Krigsarkivarie.............................................................................

Förste expeditionsvakt.................................................................

Expeditionsvakter .......................................................................

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis.................................

» » » ordinarie civil personal, förslagsvis ............

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier ocb 1 redogörare

.................................................................................

Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsunderofficerare ..............

Vikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare

å civilstaten, förslagsvis ....................................................

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare ...............

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna ..............

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ..................

Arvoden för militärattachéer ....................................................

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

1

O. 6

4

O. 5

11

O. 4

33

O. 3

1

O. 5

3

O. 4

1

1

—

3

—

2

—

1

Avd. B. 30

1

Avd. B. 26

1

Avd. B. 7

3

Avd. B. 5

kronor

439 280: —

»)

32 300: —

»

18 000: —

»

4 680: —

»

1000:-

»

12 000: —

» 15110: —

» '' 1 530: —

» 48 000: —

Summa förslagsanslag kronor 571 900: —

Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén.

Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsunderofficerare

må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare

(underofficerare) på aktiv stat.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition ur 50.

433 Bil. 1.

Stat

för Artilleristaben.

Antal

Löneplan |

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Ordinarie beställningaliavare.

Överste ...............

1

O. G

Majorer ................. ...................

2

O. 4

Kaptener ..................... .........

9

O. 3

Löjtnanter...................................................................................

3

O. 2

Expeditions vakt ...........................................................................

1

Avd. B. 5

Övrig personal.

Expeditionsofficer, arvode .....................................................

1

—

Expeditionsunderofficer, arvode.....................................................

1

—

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare .... kronor

116 160: —

Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer..............................

»

3 600: —

» » 2 340 » » 1 expeditionsunderofficer ....................

»

2 340: -

» » 1 200 » » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk-

tionsavdelningen ........... .. ......... ..........

))

1 200: -

Arvoden k 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-

officer ....................................................................................

»

7 200:-

Summa förslagsanslag kronor

130 500:-

Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar

i innehavande grader inom armén.

Stat

för Konunendantskapet i Boden.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

börligt

1

Ordinarie beställningshavare.

Kommendant i Boden .........................

1

avlönings-

reglemente

O. 7

Fästningsläkare (regementsläkare)............................................

1

G. 11

Regementsläkare.......................

1

C. 11

Bataljonsläkare ...........................................

2

C. 9

Fästningsveterinär (regementsveterinär)..........................................

1

C. 9

Övrig personal.

Garnisonspastor.............................................

1

_

Expeditionsunderofficerare, arvoden................................................

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare ................... kronor

55 620: —

Arvoden å 11/0 kronor till envar av regementsläkarna, bataljons- läkarna och regementsveterinären i Boden...

»

5 850: —

Arvode till 1 garnisonspastor .......................

))

4 200:— !

Arvoden till 2 expeditionsunderofficerare

»

4 260:— !

Summa förslagsanslag kronor

69 »30: - |

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sarnl. 44 käft. (Nr 50.) 2241 24 28

s. 434 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 434

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Stat

för rullföringsbefålhavare med biträden.

Antal

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor

Summa 1

kronor j

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde.........

1

_

3 600

_

Bullföringsbefälhavare i landsorten .................................

73

3180

—

232 140

—

Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-

2 760

11040

befälhavare ................................................................

4

—

—

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ............

3

3180

—

9 540

—

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde...............

6

2 340

—

14 040

-

» » » lantrullföringsområde..................

2

2 340

—

4 680

» » ruDföringsområden i landsorten....................

83

2130

—

176 790

» » » å Gotland, tillika land-

stormsförråds förvaltare................................................

4

1710

—

6 840

—

Summa kronor

—

—

—

458670

-1

Stat

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

1

Antal

Enhets-

kostnad.

Lön

(Arvode).

Kronor

Summa

kronor

Bataljonsläkare, löner....................... ...........................

två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter o

års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.

Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 20

bataljonsläkare ...........................................................

Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 10

bataljonsläkare................................. ...........................

30

2 400

-

72 000

18 000

4 500

—

Summa kronor

94 500

Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis ..

9 000

Summa förslagsanslag kronor

103 500

_

s. 435 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr ,50.

435 Bil. 1.

Stat

för Krigsskolan.

Antal

Löneplan

och lönegrad

onligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Summa

kronor

1

0. 5

2

O. 3

11

0.3 eller O. 2

1

C. 9

—

100 780

—

1

_

3 600

_

1

—

2 340

—

1

—

2 340

—

1

—

2 340

—

1

—

1500

—

4

—

2 400

—

1

—

900

—

1

—

2 340

—

1

—

1 350

—

1

—

1020

—

1

—

1200

—

1

_

900

_

1

—

1200

—

1

—

900

—

1

—

1200

—

1

—

900

—

1

—

720

—

1

—

600

—

1

—

1020

—

1

—

870

—

2 500

45 200

—

178 120

—

1

_

600

4

—

1200

_

1

—

2 340

1

—

600

1

—

250

—

—

-

1250

—

—

3 900

—

—

—

10140

—

—

—

2 040

—

—

—

190 300

a} Officerskurson.

Ordinarie beställnlngshavare.

Chef, överstelöjtnant ...................................................

Kaptener (1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden motsvarande

lön enligt ..................................................

Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (5 kadettofficerare,

3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare), arvoden motsvarande

lön enligt ...................................................

Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för
bandslära.

..............................................................

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare

.........................................................

Övrig personal.

Redogörare, förutom fri bostad, arvode ............

Förvaltare m. m., arvode ................................

Bataljonsadjutant m. m., arvode.........................

Köksföreståndare, arvode ................................

Kompanichef, arvode .......................................

Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden å 600 kr.

Kadettofficer ur kavalleriet, arvode ..................

Kompaniadjutant, arvode .................................

Förste lärare i krigskonst, arvode .....................

Andre » » » » .....................

Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente,

arvode .....................................................................

Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente

arvode ...

Förste lärare

Andre »

krigsbyggnadskonst, arvode

» »

topografi, »

)) »

militärförvaltning, »

Förste »

Andre »

Förste »

Andre »

Lärare i gymnastik och vapenövning,

» » stats- och samhällslära .......

Biträdande lärare ............................

Förslagsvis 4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hovslagare,

19 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp

passare. 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuksköterska,

1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, .3 köksbiträden

och 1 kökskarl .........................................................

Säger för officerskursen kronor

b) Reservofficerskurserna

Kompanichef, arvode ...................................................

Kadettofficerare, arvoden å 300 kr..................................

j Kompaniadjutant, arvode ............................................

| Lärare i krigskonst och topografi, arvode .................... I

I Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden...

] För ytterligare en kurs ...............................................

Säger för reservofficerskurserna kronor

Arvode till cliefeu för krigsskolan .................................

Summa förslagsanslag kronor

s. 436 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 436

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer

eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för, förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid

truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef

för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente

löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen

disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

underlöjtnanten eller fänriken).

Stat

för Krigshögskolan.

1

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Summa

börligt

kronor

Ordinarie beställningshavare.

avlönings-

reglemente

Chef, överstelöjtnant ..................................................

1

O. 5

Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt............

Majorer, lärare ........................................................

1

O. 3

2

O. 4

Kaptener, lärare, arvoden motsvarande lön enligt ........

3

O. 3

Expeditionsvakt............................................................

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

1

Avd. B. 5

havare, förslagsvis ...................................................

~

62 240

—

Övrig personal.

Biträdande adjutant, arvode..........................................

Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena årligen till

1

_

3 600

—

14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller

14X9901) ............................................

13 860

Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10

kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller

10x960a)................. .......

9 600

Lärare i ridning, arvode ...............

_

_

960

Arvoden till repetitörer..................................

—

—

1 200

Maskinist, arvode.........................................................

—

—

1740

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

93 200

—

Anm. 1 De i staten uppförda regementsofflcerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas

till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt

truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget

arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående

kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den

närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på

samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen stadgade grunder. 1

1) 990 and er vis ningst immar motsvarar 33 undervisningstimmar i veckan under 30 nndervisningsveckor.

a) 960 undervisningstimmar motsvarar 32 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisAingsveckor.

s. 437 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

437 Bil. 1.

Stat

flir Artilleri- och ingenjörliögskoliin.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

Summa

Ordinarie beställningshavare.

börligt

avlönings-

reglemente

kronor

Chef, överstelöjtnant ...................................................

1

0. 5

Kaptener (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande

lön enligt..................................................................

Expeditionsvakter .........................................................

5

2

O. 3

Avd. B. 5

Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

hav are, förslagsvis ...................................................

—

—

53440

—

Övrig personal.

Redogörare, arvode .....................................................

i

—

3 600

—

Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör.........

—

—

25 910

—

Maskinist, arvode..........................................................

i

—

1 740

—

Summa förslagsanslag kronor

—

-

84690

—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande

lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för

förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom

ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast

i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna

löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten

och underlöjtnantslönen på samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär

underlöjtnant (fänrik).

Anm 8. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen stadgade grunder.

s. 438 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 438

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Stat

för Ridskolan.

............................. ■

Löneplan

Enhets

.

och lönegrad

kostnad.

An-

enligt

Arvode.

Summa

tal

vederbörligt

(Dag-

kronor

avlönings-

avlöning.)

reglemente

Kronor

Ordinarie beställningshavare.

Chef, major ...................................................

1

0. 4

_

_

_

Ryttmästare eller löjtnanter, därav 1 förste lärare,

1 lärare, tillika adjutant och 1 andre lärare,

arvoden motsvarande lön enligt.....................

3

O. 3 eller 0.2

—

__

_

_

B atal jons veterinär med skyldighet att jämte egen

tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts

remontdepå ..........................................

1

C. 8

—

—

—

—

Redogörare ...................................................

1

Uo. 4

—

—

—

—

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie

beställningshavare, förslagsvis ......................

—

—

—

32 490

—

Övrig personal.

Läkare, arvode...............................................

1

—

_

—

930

_

Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt

planteringsland, arvode.................................

1

—

—

—

2130

_

Förste lärare i ridning, arvode..........

1

—

—

—

1800

_

Andre lärare i ridning, arvode ........................

1

_

—

—

1350

_

Lärare i krigsvetenskap, arvode ......................

1

—

—

—

1200

—

Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa

kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis

—

—

900

—

1800

_

Maskinist, arvode .................

1

—

_

_

1290

_

Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i

365 dagar ................................

1

—

—

—

730

-1

Stallbetjänte, förslagsvis ............................

—

—

—

—

9 500

—

Beklädnadsersättning åt7 stallbetjänteå 120 kronor

—

—

—

—

840

—

Summa förslagsanslag kronor

_

—

—

—

54 060

— 1

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, fränträder

inneliavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter

under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet

härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den

närmast i tur till ryttmästare- (löjtnants-Jbefordran stående kompetente löjtnanten

(underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras

för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten

eller fänriken).

s. 439 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

439 Bil. 1.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Summa

kronor j

''

1

O. 5

3

O. 3

1

O. 2

—

33 220

-

1

1

—

1

1

—

2130

1

—

2130

—i

1

—

2130

1

_

400

__

3

—

3 240

—

5

—

2 700

—

7

—

1400

2

360

—

2

—

120

—!

3

—

540

3

_

180

1

—

300

—

48

—

—

_

10

—

—

—

20

—

—

—

20

—

—

—

35

5

—

I

—

—

60 000

_

_

6 700

-

—

| 115550

-

Ordinarie beställnlngshavare.

Chef, överstelöjtnant ...........................................

Kaptener, förste lärare, arvoden motsvarande lön enligt

| Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie

arvode motsvarande lön enligt..................................

j Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare,

förslagsvis ................................................

Övrig personal.

I Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar ...................

| Biträdande adjutant, inbeordrad under högst 160 dagar

Förvaltare, arvode ....................................................

Väbel, arvode..........................................................

J Köksföreståndare, arvode .....................................•••••

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente å 2 kr.

i högst 200 dagar ................................................

| Förste lärare, arvoden å 1,080 kr.........................

| Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden

å 540 kr............................................................

! Repetitörer, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden

å 200 kr.............................................................

| Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 180 kr..................................

Repetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 60 kr........................................

Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 180 kr....................................

Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under hö

50 dagar, arvoden å 60 kr....................................

! Veterinär, arvode förslagsvis ...................................

Subalternofficerare, inbeordrade under högst 70 dagar

J Majorer, inbeordrade under högst 30 dagar.................

| Kaptener, inbeordrade under högst 30 dagar..............

j Sergeanter, inbeordrade under högst 40 dagar ...........

Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under högst

dagar....................................................................

j Regementschefer, inbeordrade under högst 10 dagar ..

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande

grunder åt förestående personal, förslagsvis

I Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gälJ

lande grunder åt officerare och underofficerare vii

ningstrupp, förslagsvis ......................................

Summa förslagsanslag kronor

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare resp. adjutant m. m.,

frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter

under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet

härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den

närmast i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);

den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras på

den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten

eller fänriken).

s. 440 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 440

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

Staben.

Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.

Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar.

Kaptener och löjtnanter, » » 49 »

Sergeanter, » » 49 »

Instruktionsdlvlsionen.

Major,

inbeordrad

under 49

dagar

Kaptener,

inbeordrade

» 49

»

Löjtnanter,

)>

» 49

»

Styckjunkare,

a

» 49

»

Sergeanter,

»

» 49

„

Tyghantverkare

> »

» 49

»

Antal

Chef.

inbeordrad

under 49 dagar...............

Lärare, arvodena 180kr.

inbeordrade

»

49 » ...... I

Adjutant, kapten,

inbeordrad

»

49 » ...............

Adjutanter, löjtnanter,

inbeordrade

»

49 » .........

^Redogörare,

inbeordrad

))

49 » ......

Läkare,

»

))

49 » .........

Veterinär,

»

»

49 » ...

Kompletteringsbatterier.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.......................................

Löjtnanter, » » 8 » .....................................

Styckjunkare, » » 8 » .........................................

Sergeanter, » » 8 »

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder,

åt förestående personal, förslagsvis.......................................

6

26

4

1

5

7

2

15

2

Summa

kronor

360

23 640 -

Summa förslagsanslag kronor 1 —

24 000

s. 441 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

441 Bil. 1.

Stat

ftir Undcrofflccrsskolan in. m.

1 ''

Löneplan

,

och lönegrad

Antal

•enligt

Summa ;

vederbörligt

kronor

I. Underofflcersskolan.

avlönings-

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Chef ..........................................................................

1

O. 5

Adjutant, kapten, arvode motsvarande lön enligt............

1

0. 3

Kompanichefer, kaptener, arvoden motsvarande lön enligt

Avdelningschefer, löjtnanter, arvoden motsvarande lön

2

O. 3

; 1

6

0. 2

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

havare, förslagsvis ...................................................

—

—

57 800

—

Övrig personal.

Bataljonsadjutant, pensionerad underofficer, arvode.........

1

—

2 130

—

Kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare, arvoden

2

—

4 260

—

Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode.....................

Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt be-

1

—

600

—

ordrade lärare, tjänstgöringstraktamenten, förslagsvis...

2

—

2 600

—

Studierektor, arvode..... ...............................................

1

—

9 500

—

Timlärare till erforderligt antal ...................................

—

—

42 000

—

Säger för underofflcersskolan

—

118 890

II. Förberedande underofflcersskolan.

Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar........

2

—

—

_

Subalternoffieerare. » » » » .........

0

—

—

—

Fanjunkare, » » » » .........

2

—

—

—

Sergeanter, • » » » » .........

Tjänstgöringstraktamenten för ovanstående officerare och

6

—

—

.—

underofficerare, förslagsvis..........................................

—

29 000

—

Timlärare till erforderligt antal ....................................

—

—

58 000

—

Säger för förberedande underofflcersskolan

—

—

87 000

—

Summa kronor

—

—

205 890

Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén.. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller

avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid

truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef

för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-;befordran stående kompetente

löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-j

lönen disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

underlöjtnanten eller fänriken).

s. 442 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 442

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Svea livgarde.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

''

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste .....................

1

O. 6

V apeuhantve rkarsoldat..

1

Ma. 1

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

Majorer .....................

3

O. 4

Kaptener.....................

15

O. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter ..................

25

O. 2

Musikdirektör..............

1

O. 2

Underlöjtnanter och

10

O. 1

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

fänrikar ..................

Musiksergeanter .........

7

Uo. 2

Musikfurirer av 1. kl—

3

Ma. 5

Underofficerare.

» » 2. » ...

3

Ma. 4

Fanjunkare.................

11

Uo. 3

Musikkorpraler ............

4

Ma. 3

Sergeanter ..................

23

Uo. 2

Musikvicekorpraler ......

4

Ma. 2

Musikvolontärer .........

10

Ma. 1

Manskap.

Clvilmilltär personal.

Furirer av 1. klassen ...

20

Ma. 5

C. 11

»> »2. » ____

41

Ma. 4

Regementsläkare .........

1

Korpraler ..................

40

Ma. 3

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Vicekorpraler ...........

40

Ma. 2

V apenhantverkare ......

1

C. 3

Volontärer ..................

61

Ma. 1

Förrådsvaktmästare .....

1

C. 1

Siukvårdsfiirir av 1. kl....

1

Ma. 5

Pensionerad personal.

,, ,, 2. ,,

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Inskrivningsofficer,

Sj uk vård s vicekorpraler..

2

Ma. 2

arvode ....................

1

—

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

Biträde åt regementsin-

V apenhantverkarfurirer

tendenten ...............

1

—

av 2. klassen...........

2

Ma. 4

V apenunderofficer,

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

arvode .....................

1

V apenhantverkarvice-

Expeditionsunderoffi-

korpral.....................

1

Ma. 2

cerare, arvoden.....r...

2

—

Löner till ordinarie beställningshavare vid regementet.....................

kronor 738 970: —

Arvode till 1 inskrivningsofficer ...............

»

3 600: —

Arvoden å 2 340 kronor till

1 biträde åt regementsintendenten,

1 vapenunderofficer och 2

xpeditionsunderofficerare..................

»

9 360: —

1

Summa förslagsanslag kronor 751 930: —

s. 443 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 50.

443 Bil. 1.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjfirregementet,, Västgöta—llohus regemente,

Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Smålands regementen. Dalregementet,

Hälsinge. Älvsborgs, Hallands. Värmlands regementen, Jämtlands

fältjägarregemente och Skånska infanteriregementet.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder

Antal

enligt veder-

börligt-

börligt

avlönings-

•

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

i

Överste......................

Överstelöjtnant............

1 Majorer......................

Kaptener.....................

1

1

2

10

O. 6

O. 5

O. 4

O. 3

Vapenhantverkar vice- korpral .....................

V apenhantverkarsoldat..

1

1

Ma. 2

Ma. 1

Hovslagarvicekorpral....

1

Ma. 2

Löjtnanter ..................

Underlöjtnanter och fän-

19

O. 2

Musikpersonal.

rikar........................

7

O. 1

Musikdirektör..............

1

O. 2

Musikfanjunkare..........

1

Uo. 3

Underofficerare.

Musiksergeanter ..........

Musikfurirer av 1. kl. ...

5

2

Uo. 2

Ma, 5

Fanjunkare.................

8

Uo. 3

» » 2. » ...

2

Ma. 4

Sergeanter...................

18

Uo. 2

Musikkorpraler ...........

2

Ma. 3

Musikvicekorpraler ......

2

Ma. 2

Manskap.

Musikvolontärer .........

G

Ma. 1

1 Furirer av 1. klassen....

» » 2. »

12

25

Ma. 5

Ma. 4

Clvilmilitär personal.

C. 11

Korpraler..................

24

Ma. 3

Regementsläkare ........

1

Vicekorpraler...............

24

Ma. 2

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Volontärer ..................

37

Ma. 1

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

» )> 2. »

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsvicekorpraler..

2

Ma. 2

Biträde åt regementsin-

*

•

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

intendenten, arvode

1

_

Vapenhantverkarfurir av

Vapenunderofficer, »

1

—

2. klassen ................

1

Ma. 4

Expeditionsunderoffice-

Vapenli an tverkarkorpral

1

Ma. 3

rare, arvoden............

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för

samtliga regementen förslagsvis ................................................... kronor 489 280: —

Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer

och 2 expeditionsunderofficerare.................................. »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 497 800: —

s. 444 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 444

Kungl. Maj:ts vroposition nr 50.

Stat

för Kronobergs regemente.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

1

O 6

V apenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Hovslagarvicekorpraler.

■)2

Ma. 2

Majorer .....................

3

O. 4

Kaptener.....................

14

O. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter ..................

24

O. 2

Musikdirektör..............

1

O. 2

Underlöjtnanter och fän-

Musikfanjunkare ..........

1

Uo. 3

rikar........................

9

O. 1

5

Uo. 2-.

Musikfurirer av 1. kl—

2

Ma. 5

Underofficerare.

» » 2. » ...

2

Ma. 4

Fanjunkare..................

11

Uo. 3

Musikkorpraler ............

Musikvicekorpraler ......

2

2

Ma. 3

Ma. 2

Sergeanter ..................

24

Uo. 2

Musikvolontärer ..........

6

Ma. 1

Manskap.

Civilmilitär personal.

Furirer av 1. klassen ...

18

Ma. 5

Regementsläkare..........

1

C. 11

•» »2. »

Korpraler....................

37

36

Ma. 4

Ma. 3

Bataljonsläkare............

>)2

1

C. 9

Vapenhantverkare.......

C. 3

Vicekorpraler...............

36

Ma. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Ma 1

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Pensionerad personal.

Sjukvårdsfurirer av 2. »

>) 2

Ma. 4

Biträden åt regementsin-

Sjukvårdskorpraler ...

>)3

Ma. 3

tendenten, arvode......

>)2

—

Sjukvårdsvicekorpraler..

2

Ma. 2

Vapenunderofficerare,

Sjukvårdssoldater.........

'') 3

Ma. 1

arvode ..................

*) 2

—

Vapenhantverkarfurirer

.

Expeditionsunderoffice-

av 2. klassen............

‘)3

Ma. 4

rare, arvoden...........

l)3

—

V apenhantverkarkorpral

1

Ma 3

Förrådsförvaltare vid

Vapenhantverkarvice-

detachementet i Karls-

korpraler..................

2

Ma. 2

krona, arvode .........

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis........... kronor 624 080: —

Arvoden å 2 130 kronor till 2 biträden åt regementsintendenten, 2 vapenunderofficerare

och 3 expeditionsunderofficerare samt 1 förrådsförv altare

vid detachementet i Karlskrona ..................................................... » 17 040: —

Summa förslagsanslag kronor 641120: —

*) Därav 1 avsedd för detachementet i Karlskrona.

s. 445 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SiO.

445 Bil. 1.

Stat

för Norrbottens regemente.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

V apenhantverkarvice-

Överste ......................

1

O. 6

korpral.....................

1

Ma. 2

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Vapenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Majorer ......................

3

O. 4

Hovslagarvicekorpral....

1

Ma. 2

Kaptener.....................

12

O. 3

Löjtnanter ..................

21

O. 2

Musikpersonal.1)

Underlöjtnanter och fän

rikar........................

8

O. 1

Musikdirektör...............

1

O. 2

Musikfanjunkare..........

1

Uo. 3

Underofficerare.

Musiksergeanter .........

5

Uo. 2

Musikfurirer av 1. kl—

2

Ma. 5

Fanjunkare .................

9

Uo. 3

» » 2. » ...

2

Ma. 4

Sergeanter..................

20

Uo. 2

Musikkorpraler............

2

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

2

Ma. 2

Manskap.

Musikvolontärer ..........

6

Ma. 1

Furirer av 1. klassen ...

12

Ma. 5

'' ''

» » 2. »

25

Ma. 4

Clvilmllitär personal.

Korpraler ...................

28

Ma. 3

Vapenhantverkare........

1

C. 3

Vicekorpraler...............

28

Ma. 2

Förr&dsvaktmästare .....

1

C. 1

Volontärer ..................

37

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Pensionerad personal.

» 2. »

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Biträde åt regementsin-

J Sjukvårdsvicekorpraler..

2

Ma. 2

tendenten, arvode.....

1

-‘

I Sjukvårdssoldater ........

2

Ma. 1

V apenunderofficer,

Vapenhantverkarfurir av

arvode .....................

1

—

2. klassen ................

1

Ma. 4

Expeditionsunderoffice-

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

rare, arvoden............

2

- ''

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .......... kronor 527 130: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer

och 2 expedition sunderofficerare .................................. » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 535 650: —

l) Avsedd för Bodens garnison.

s. 446 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 446

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Stat

för Västerbottens regemente

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste .....................

1

O. 6

Vapenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Hovslagarvicekorpral ..

1

Ma. 2

Major........................

1

O. 4

Kaptener....................

Löjtnanter ..................

9

18

O. 3

O. 2

Musikpersonal.

1

O. 2

Underlöjtnanter och fän-

Musikdirektör .............

rikar........................

6

O. 1

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Musiksergeanter .........

5

Uo. 2

Musikfurirer av 1. kl. ..

2

Ma. 5

Underofficerare.

» » 2. »

2

Ma. 4

Fanjunkare........

8

Uo. 3

Musikkorpraler ............

2

Ma. 3

Sergeanter ..................

17

Uo. 2

Musikvicekorpraler ......

2

Ma. 2

Musikvolontärer ....... ..

6

Ma. 1

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

11

Ma. 5

Clvilmllltär personal.

» » 2. »

23

Ma. 4

Kegementsläkare .........

1

C. 11

Korpraler ...................

20

Ma. 3

V apenhantverkare.........

1

C. 3

Vicekorpraler...............

20

Ma. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Volontärer ..................

34

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsvicekorpral ....

1

Ma. 2

Biträde åt regementsin-

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

tendenten, arvode......

1

—

Vapenhantverkarfurir av

V apenunderofficer,

2. klassen ................

1

Ma. 4

arvode .....................

1

- .

V apenhantverkarvice-

Expeditionsunderoffice-

korpral.....................

1

Ma. 2

rare, arvoden............

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare förslagsvis ...... kronor 450 900: —-

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och 2 expeditionsunderofficerare ..................... »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 459 420: —

s. 447 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

447 Bil. 1.

Stat

för Gotlands infanterikår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

,

Överstelöjtnant............

Kaptener.....................

i

6

0. 5

0. 3

Vapenhantverkarsoldat..

Hovslagarvicekorpral

i

i

Ma. 1

Ma. 2

Löjtnanter ..................

Underlöjtnanter och fän-

9

0. 2

Musikpersonal.

Uo. 3(4)

rikar.......................

4

O. 1

Musikdirektör ............

i

Musikfanjunkare .........

i

Uo. 3

Musiksergeanter ........

2

Uo. 2

Underofficerare.

Musikfurir av 1- klassen

1

Ma. 5

| Fanjunkare..................

| Sergeanter ..................

5

11

Uo. 3

Uo. 2

Musikfurirer av 2. »

Musikkorpral...............

Musikvicekorpral .........

2

1

1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2 ’

|

Musikvolontärer .........

3

Ma. 1

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

8

Ma. 5

Clvilmllitär personal.

C. 3

» »2. »

15

Ma. 4

Vapenhantverkare ......

1

Korpraler ...................

16

Ma. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Vicekorpraler..............

Volontärer ..................

16

23

Ma. 2

Ma. 1

Pensionerad personal.

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

V apenunderofficer,

1

Sjukvårdsvicekorpral ...

1

Ma. 2

arvode ....................

—

Sjukvårds sold åt............

1

Ma. 1

Expeditionsunderofficer,

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer och 1 expeditions-

kronor

259 190: -

4 260: —

underofficer.............

..................................

»

1

Summa förslagsanslag

kronor 263 450: —

Stat

för överstelöjtnanter och majorer yid kavalleriet.

Officerare.

j Överstelöjtnanter ........................................................................

1 Majorer.......................................................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Antal

Löneplan j

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

2

2

kronor

O. 5

O. 4

38 280: — |

Summa förslagsanslag kronor 38 280: —

s. 448 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 448

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Stat

för Livregementets dragoner.

| • “T -------

Löneplan

Löneplan

1

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

OAcerare.

Musikpersonal.

j Överste ........,.............

1

O. 6

Musikdirektör...............

1

Uo. 3(4)

! Hyttmästare .............

7

O. 3

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Löjtnanter ..................

13

O. 2

Musiksergeanter .........

5

Uo. 2

| Underlöjtnanter och fän-

Musikfurirer av l.klassen

2

Ma. 5

| rikar........................

5

O. 1

» » 2. »

2

Ma. 4

Musikkorpraler ............

2

Ma. 3

Underofficerare.

Musikvicekorpraler ......

2

Ma. 2

Musikvolontärer ..........

6

Ma. 1

i Fanj unkare.................

5

Uo. 3

j Sergeanter ..................

9

Uo. 2

Clvilmilltär personal.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Manskap

Bataljonsveterinär .......

1

C. 8

j Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Y apenhantverkare........

1

C. 3

» »2 »

18

Ma. 4

1 Korpraler.....................

23

Ma. 3

Pensionerad personal

Yolontärer .................

180

Ma. 1

Biträde åt regements-

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

intendenten, arvode ...

1

—

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

V apenunderofficer,

Sjukvårdsryttare .........

2

Ma. 1

arvode .....................

1

—

Hovslagarfurirer av 2.kl.

3

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Hovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

arvode .....................

1

—

Hovslagarryttare .........

4

Ma. 1

Furageuppbördsman,

Y apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

arvode .....................

1

j Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 436 900: —

1 Arvoden å 2 340 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

| vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageupp
bördsman.

................................................................................ » 9 360: — I

I Summa förslagsanslag kronor 446 260:— !

s. 449 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

449 Bil. 1.

Stat

för Livregementets husarer.

Löneplan

Antal

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste .......

1

O. 6

Ryttmästare ..............

7

O. 3

Löjtnanter ..................

Underlöjtnanter och fän-

13

O. 2

rikar.....................

5

O. 1

Underofficerare.

Fanjunkare..................

5

Uo. 3

Sergeanter ..................

9

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

» »2. »

18

Ma. 4

Korpraler ...................

23

Ma. 3

Yolontärer ..................

180

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Sjukvårdsryttare .........

2

Ma. 1

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Hovslagarfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Ilovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

Hovslagarryttare .........

4

Ma. 1

Y apenhantverkarkorpral

Clvllmilltär personal.

1

Ma. 3

Bataljonsläkare...........

1

C. 9

Bataljonsveterinär .......

1

C. 8

Vapenhautverkare ......

Pensionerad personal.

Biträde åt regemente-

1

C. 3

intendenten, arvode...

Y apenunderofficer,

1

arvode .....................

Expeditionsunderofficer,

1

arvode ....................

Furageuppbördsman,

1

“

arvode .....................

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 367 820: —

Arvoden ä 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer, 1 expeditionsund erofficer och 1 furageuppbördsman

........................................................................... » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 376340:-—

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 29

s. 450 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 450

Kungl. Mnj:ts proposition nr 50.

Stat

för Skåuska. kavalleriregementet.

Löneplau

Löneplan

ock lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Musikpersonal.

Överste ......................

1

O. 6

Musikdirektör...............

1

Uo. 3(4)

Hyttmästare ............

7

O. 3

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Löjtnanter ..................

13

O. 2

Musiksergeanter .........

2

Uo. 2

Underlöjtnanter och fän-

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

rikar........................

5

O. 1

Musikfurirer av 2. »

2

Ma. 4

Musikkorpral...............

1

Ma. 3

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 2

Musikvolontärer ..........

3

Ma. 1

Fanjunkare..................

5

Uo. 3

Sergeanter ..................

9

Uo. 2

Civllmilltär personal.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Manskap.

Bataljonsveterinär .......

1

C. 8

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Vapenhantverkare.........

1

C. 3

» » 2. »

18

Ma. 4

-

Korpraler ...................

23

Ma. 3

Pensionerad personal.

Yolontärer ..................

180

Ma. 1

Biträde åt regements-

Sjukvårdsfurir av 2. kl

1

Ma. 4

intendenten, arvode...

1

—

Sjukv&rdskorpral .........

1

Ma. 3

Vapenunderofficer, ar-

Sjukvårdsryttare .........

2

Ma. 1

vode ........................

1

—

Hovslagarfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Expeditionsunderoffieer,

Hovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

arvode ....................

1

—

Hovslagarryttare .........

4

Ma. 1

Furageuppbördsman,

Vapenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

arvode......................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ... kronor 397 200: —

Arvoden å 2,130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapen- ocli 1 expeditionsunderoffieer samt 1 furageuppbördsman » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 405 720: —

s. 451 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ta proposition nr 50.

451 Bil. 1.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

—

Löneplan

...

Löneplan |

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt |

avlönings-

avlönings- i

reglemente

reglemente

Officerare.

.

Överste.......................

1

0. 8

Hovslagarfurir av 2. kl.

i

Ma. 4

Ryttmästare ...............

8

0. 3

Hovslagaikorpraler....

5

Ma. 3

Löjtnanter ..................

15

0. 2

Hovslagarryttare..........

»

Ma. 1

Underlöjtnanter och

V ape n hantverkarkorpral

1

Ma. 3

fänrikar....................

6

O. 1

Clvllmilltär personal.

Underofficerare.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

| Fanjunkare..................

Sergeanter..................

6

10

Uo. 3

Uo. 2

Regementsveterinär......

Yapenh antverkare.........

1

1

C. 9

C. 3

Pensionerad personal.

Manskap.

Biträde åt regementsin-

|

Furirer av 1. klassen....

6

Ma. 5

tendenten, arvode......

1

—

» »2. » ....

22

Ma. 4

Yapenhantverkare, ar-

Korpraler.....................

29

Ma. 3

vode .......................

1

—

Volontärer ..................

225

Ma. 1

Expeditionsunderofficer,

arvode .....................

.

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

1

Sjukvård skorpral..........

1

Ma. 3

Furageuppbördsm an,

Sjukvårds ryttare..........

3

Ma. 1

arvode .....................

1

—

1 Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis .... kronor

452 080:— i

! Arvoden å 2130 kronor till i

biträde åt

regementsintendenten, 1

vapenunderofficer, 1

expeditionsunderofficer och. 1 furageupp-

8 520: —

bördsman................

»

Summa förslagsanslag kronor

460 600:-

s. 452 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 452

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Svea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Norrlands

artilleriregemente.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste.......................

1

0. 6

Hantverkskonstaplar ....

2

Ma. 3

Överstelöjtnant............

1

0. 5

Hantverksartillerister....

2

Ma. 1

Majorer ......................

2

0. 4

Hovslagarfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Kaptener.....................

11

0. 3

Hovslagarkonstaplar ....

3

Ma. 3

Löjtnanter ..................

Underlöjtnanter och

18

0. 2

Hovslagarartillerister ...

4

Ma. 1

fänrikar....................

Underofficerare.

8

0. 1

Clvilmllitär personal.

Regementsläkare .........

1

C. 11

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Styckjunkare ...............

8

Uo. 3

Regementsveterinär......

2) 1

C. 9

Sergeanter..................

l) 17

Uo. 2

Bataljonsveterinär .......

1

C. 8

Manskap.

Pensionerad personal.

Furirer av 1. klassen ...

'') 13

Ma. 5

Biträde åt regementsin-

» » 2. »

'') 26

Ma. 4

tendenten, arvode......

1

—

Konstaplar..................

36

Ma. 3

V apenunderofficer,

Volontärer .................

105

Ma. 1

arvode .....................

1

—

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Sjukvårdskonstaplar......

2

Ma. 3

arvode......................

1

—

Sjukvårds artillerister ....

3

Ma. 1

Furageuppbördsman,

Hantverksfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

arvode......................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis .....

................................ kronor

508 580: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer, 1

expeditions underofficer och 1 furageupp-

börd sman...............

»

8 520: -

Summa förslagsanslag kronor

517 100: —

*) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant, 1 furir av 1. klassen och 1 furir av

2. klassen.

Vid Norrlands artilleriregemente finnes ingen regementsveterinär.

s. 453 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

453 Bil. 1.

Stut

föi* Göta artilleriregemente.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Musikpersonal.

Överste ......................

1

O. 6

Musikdirektör..............

1

Uo. 3(4)

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Musiks ty ckjunkare .......

1

Uo. 3

Majorer......................

2

O. 4

Musiksergeanter ..........

2

Uo. 2

Kaptener.....................

11

O. 3

Musikfurir av 1. kl.......

1

Ma. 5

Löjtnanter...................

18

O. 2

Musikfurirer av 2. kl....

2

Ma. 4

Underlöjtnanter och

Musikkonstapel............

1

Ma, 3

fänrikar ..................

8

O. 1

Musikvicekonstapel ......

1

Ma. 2

Musikvolontärer...........

3

Ma. 1

Underofficerare.

Styckjunkare ...............

8

Uo. 3

Civilmllitär personal.

C. 11

Sergeanter ..................

17

Uo. 2

Regementsläkare ........

1

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Manskap.

Regementsveterinär......

1

C. 9

Furirer av 1. klassen ...

13

Ma. 5

Bataljonsveterinär .......

1

C. 8

» » 2. »

26

Ma. 4

Konstaplar ..................

36

Ma. 3

Pensionerad personal.

Volontärer ..................

105

Ma. 1

Biträde åt regementsin-

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

tendenten, arvode......

1

—

Sjukvårdskonstaplar......

2

Ma. 3

V apenunderofficer,

Sjukvårdsartillerister ....

3

Ma. 1

arvode ...................

1

—

Hantverksfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Hantverkskonstaplar.....

2

Ma. 3

arvode .....................

1

—

Hantverks artillerister....

2

Ma. 1

Furageuppbördsman,

1

Hovslagarfurir av 2. kl.

1

Ma, 4

arvode .....................

—

Hovslagarkonstaplar ....

3

Ma. 3

Hovslagarartillerister ...

4

Ma. 1

Lön till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......... kronor 550 760: —

Arvoden ä 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapen
underofficer,

1 expeditionsunderofficer och 1 fnrageuppbördsman »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 559280: —

s. 454 Kontrollera mot PDF

Bil 1. 454

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Gotlands artillerikår.

'' 1

Löneplan

Löneplan 1

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

Antal

enligt

1

vederbörligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överstelöjtnant............

1

0. 5

Konstaplar ..................

14

Ma. 3

Kaptener.....................

5

0. 3

0. 2

Yolontärer ................

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

71

1

Ma. 1

Ma. 4

Löjtnanter ..................

9

Underlöjtnanter och

Sjukvårdskonstapel ...

1

Ma. 3

Anrikar..................

3

O. 1

Sjukvårdsartillerist ..

1

Ma. 1

Hantverksfurirer av 2. kl

2

Ma. 4

Underofficerare.

Hantverkskonstaplar ...

2

Ma. 3

i Styckjunkare...............

3

Uo. 3

Hantverksartillerister ...

2

Ma 1

Sergeanter .................

7

Uo. 2

Pensionerad personal.

Manskap.

Y apenunderofficer,

arvode ..................

1

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Expeditionsunderofficer,

» »2. »

10

Ma 4

arvode ....................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie bestftllningshavare, förslagsvis...... kronor

209 680: —

Arvoden å 2 130 kronor till 1

vapenunderofficer och 1 expeditions-

underofficer..............

»

4 260: —

Summa förslagsanslag kronor

213 940: -

s. 455 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:(s proposition nr 50.

455 Bil. 1.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

■

Löneplan

Löneplan

■

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste ......................

i

0. 6

Volontärer...................

105

Ma. 1

Överstelöjtnant............

1

0. 5

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Majorer ......................

2

0. 4

Sjukvårdskonstaplar......

2

Ma. 3

Kaptener.....................

11

O. 3

Sjukvårdsartillerister ....

3

Ma. 1

Iiöj tnanter...................

18

0. 2

Hantverksfurirer av 2.

Underlöjtnanter och

2

Hantverkskonstapl ar ....

Ma. 3

fänrikar ..................

8

O. 1

3

Hantverksartillerister....

3

Ma. 1

Underofficerare.

Styckjunkare ...............

8

Uo. 3

Pensionerad personal.

!

Sergeanter .................

18

Uo. 2

Biträde åt regementsin-

tendenten, arvode......

1

—

Manskap.

Y apenunderofficer,

Furirer av 1. klassen ..

13

Ma. 5

arvode .....................

1

—

» » 2. »

26

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

1

Konstaplar ..................

30

Ma. 3

arvode .....................

Löner till ovanstående ordinarie beställniugshavare, förslagsvis...... kronor

490 470: -

Arvoden å 2130 kronor till

1 biträde åt

regemenstintendenten, 1

6 390: —

vanenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer ........................

»

Summa förslagsanslag kronor

496 860:-

s. 456 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 456

Kungl. Maj:ls proposition nr 50

Stat

för Arinéartilleriregementet.

r

I Löneplan

joch lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste ...................

1

O. 6

Överstelöjtnant..........

1

0. 5

Majorer ................

2

O. 4

Kaptener..................

13

O. 3

Löjtnanter..................

22

O. 2

Underlöjtnanter och

fänrikar ...............

9

O. 1

Underofficerare.

Styckjunkare..........

10

Uo. 3

Sergeanter ..................

20

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen....

13

Ma. 5

» »2. »

26

Ma. 4

Konstaplar............

35

Ma. 3

Volontärer............

113

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma 4

Sjukvårdskonstaplar ....

2

Ma. 3

Sjukvårdsartillerister ..

2

Ma. 1

Hantverksfurirer av 2. kl. 1

2

Ma. 4

Hantverkskons tapl ar ...

4

Ma. 3

Hantverksartillerister ...1

3

Ma. 1

1

Antal

1 Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Musikpersonal.

Musikdirektör.....

1

Uo. 3(4)

Musikstyekjunkare .....

1

Uo. 3 '' ''

Musiks ergeanter ...

2

Uo. 2

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

Musikfurirer av 2. »

2

Ma. 4

Musikkonstapel..........

1

Ma. 3

Musikvicekonstapel .....

1

Ma. 2

Musikvolontärer .......

3

Ma. 1

Civllmilltär personal.

Regementsläkare........

1

C. 11

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Pensionerad personal.

Biträde åt regementsin- tendenten, arvode ...

1

V apenunderofficer,

arvode ................

1

Expeditionsunderofficer,

arvode ..................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis...... kronor 551 500:_

Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer .................... » g 39g._

Summa förslagsanslag kronor 557 S90: —

s. 457 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

457 Bil. 1.

Stat

för LultTärnsartilleriregementet.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Muslkpersonal *).

Överste .....................

1

O. 6

Musikdirektör .............

1

Uo. 3 (4)

Major .......................

1

O. 4

Musikstyckj unkare ......

1

Uo. 3

Kaptener, arvoden mot-

Musiksergeanter .........

•2

Uo. 2

svarande lön enligt ...

8

. O. 3

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

Löjtnanter .................

20

O. 2

Musikfurirer av 2. »

2

Ma. 4

Musikkonstapel............

1

Ma. 3

Underofficerare.

Musikvicekonstapel ......

1

Ma. 2

Uo. 3

Musikvolontärer .........

3

Ma. 1

Styckjunkare...............

6

Sergeanter ..................

13

Uo. 2

Civil personal.

Manskap.

Garnisonspastor å Karls-

Furirer av 1. klassen....

8

Ma. 5

borg. arvode ............

1

—

» »2. » .....

15

Ma. 4

Konstaplar..................

24

Ma. 3

Pensionerad personal.

Yolontärer ..................

74

Ma. 1

Biträde åt regementsin-

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

tendenten, arvode......

1

—

Sjukvårdskonstapel......

1

Ma. 3

Yap enunderoffice r,

Sjukvårdsartillerist ......

1

Ma. 1

arvode ....................

1

—

Hantverksfurirer av 2. kl.

2

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Hantverkskonstaplar ...

3

Ma. 3

arvode .....................

1

—

Hantverksartillerister ...

2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 361 060: —

Lön och arvode till 1 garnisonspastor å Karlsborg........................ » s)3 000:—

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer....................... »_6 390: —

Summa förslagsanslag kronor 370150: — j

Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten eller löjtnant,

som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön på stat

vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna

stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras

av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)

befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna

löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras på samma sätt för den närmast i tur stående

kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken) o. s. v.

'') Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 3 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

s. 458 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 458

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Norrbottens artilleri k år.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Major ........................

1

O. 4

Konstaplar................

10

Ma. 3

Kaptener.....................

4

0. 3

Yolontärer ...........

20

Ma. 1

Löjtnanter .................

7

O. 2

Sjukvårdskonstapel ......

1

Ma. 3

Underlöjtnanter och

Sjukvårds artillerist ......

1

Ma. 1

fänrikar ...............

2

O. 1

Hovslagarkonstapel......

1

Ma. 3

Hovslagarartillerist ......

1

Ma. 1

Underofficerare.

Styckjunkare ...............

2

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sergeanter ................

6

Uo. 2

Expeditionsunderofficer

m. m., arvode ........

1

_

Manskap.

Kasernunderofficer m.m.,

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

arvode ...................

1

—

» »2. »

9

Ma, 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 152 710: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 expeditionsunderofficer och. 1 kasem
underofficer

m. m................................................................... » 4 260: —

Summa förslagsanslag kronor 156 970:— [

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

45!) Bil. 1.

Stat

för Artilleriets fabriker och tygnustalter.

Löneplau

och lönegrad

Ordinarie befattnings-

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemeute

ha vare.

Fälttygmästare ...........

l

O. 5

Styresmän ................

3

O 4

Tygmästare av 1. klassen

1

O. 4

» » 2. »

2

0. 3

Tyg- eller fabriksingen-

C. 12

jörer ........................

5

Departementsskrivare ...

Tyg- eller fabriksförval-

2

C. 6

tare av 1. klassen.....

11

C. 7

Tygförvaltare av 2. kl....

Besiktningsrustmästare

7

18

C. 5

C. 8

eller tygverkmästare..

Verkmästare av 1. kl....

6

C. 6

Verkmästare av 2. kl....

2

C. 4

Tyg- ellerfabriksskrivare

8

C. 3

Tyghantverkare............

44

0. 3

Fortmaskinister............

7

C. 3

Löner och arvoden till

ovanstående ordinarie

beställningshavare,

kronor

603 240: -

Arvoden ä 2 040 kronor

till fälttygmästare och

å 2 400 kronor till en- var av 3 styresmän vic

artilleriets fabriker ..

•

9 240: -

1

''

Antal]

1

i

Kronor

Pensionerad personal.

Officer, ledare för artille- ridepartementets tek- niska revision, arvode

Expeditionsunderofficer

vid tekniska revisio- nen, arvode ............

Expeditionsunderoffice- rare vid artilleridepar- tementets militärbyrå,

arvoden .................

1

3 600: —

1

2 340: —

3

7 020: —

Expeditionsunderofficer

vid artillerideparte-

mentets civilbyrå, ar

vode.......................

i

2 340: —

Expeditionsunderoffi- cerare vid artilleriets

tygverkstäder och.

Stockholms tygstation,

arvoden ..................

7

16 380: -

Kontroll- och besikt- ningsunderofficerare,

arvoden....................

2

4 680: -

Summa förslagsanslag

kronor

—

648 840:-

Anm. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

s. 460 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 460

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.

Officerare.

Överstar ..................

Överstelöjtnanter......

Majorer ..................

Kaptener..................

Löjtnanter ...............

Underlöjtnanter och.

fänrikar ..............

Underofficerare.

Fanjunkare...............

Sergeanter ................

Clvilmilltär personal.

Bataljonsläkare..........

Bataljonsveterinärer....

Radioingenjör ..........

Fortifikationskassörer .

Departementsskrivare.

Tygverkmästare .......

Antal

Löneplan

och lönegrac

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

3

O. 6

4

O. 5

8

O. 4

44

O. 3

52

O. 2

22

O. 1

31

Uo. 3

60

Uo. 2

3

C. 9

3

C. 8

1

C. 12

8 !

C. 7

1

C. 6

8 1

C. 6

Antal

V apenhantverkare

Tyghantverkare .......

Förrådsvaktmästare

Civil personal.

Expeditionsvakt vid

fortifikationsstabens

huvudstation ..........

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlöningsi

eglemente

4

20

4

Pensionerad personal.

Bibliotekarie, arvode ...

Expeditionsofficer,

arvode .....................

Biträden åt regementsintendenter,

arvoden

Expeditionsunderoffi
cerare,

arvoden. ........

Tillsyningsman i Östersund.

och å Laxön, arvoden

.....................

C. 3

C. 3

C. 1

Avd. B. 5

■Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Arvoden å 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av

kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 5 arvoden.............................

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer

Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2130 kronor).till envar av 4

biträden åt regementsintendenter, 7 expeditionsunderofficerare och

2 tillsyningsman.................................................................

kronor 1 330 850:

» 3 000: ■

» 7 200:-

28 950: - I

Summa förslagsanslag kronor 1370 000: —

Stat

för Svea ingenjörkår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Anta]

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Furirer av 1. klassen ...

7

Ma. 5

V apenhantverkarvice-

» »2. »

13

Ma. 4

korpral......

1

Ma. 2

Korpraler ..................

17

Ma. 3

Vapenhantverkarsoldat..

1

•Ma. 1

Vicekorpraler...............

17

Ma. 2

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Volontärer .................

94

Ma. 1

Sjukvårdskorpral ..

1

Ma. 3

Hantverksfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Sjukvårdsvicekorpral ..

1

Ma. 2

Hantverksfurirer av 2. kl.

2

Ma. 4

Sjukvårdssoldater........

2

Ma. 1

Hantverkskorpraler.......

3

Ma. 3

Hovslagarkorpral.........

1

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler.

3

Ma. 2

Hovslagarvicekorpral....

1

Ma. 2

Hantverkssoldater.........

8

Ma. 1

Hovslagarsoldater.........

2

• Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

142 350: -

Summa förslagsanslag kronor

142 350: -

s. 461 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

461 Bil. 1.

Stat

för Göta ingeiijörk&r.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen....

6

Ma. 5

Hantverkssoldater ......

8

Ma. 1

» » 2. »

12

Ma. 4

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Korpraler ..................

15

Ma. 3

Vapenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Vicekorpraler...............

15

Ma. 2

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Volontärer...................

83

Ma. 1

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Hantverksfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Sjukvårdsvicekorpral ...

1

Ma. 2

Hantverksfurirer av 2.kl.

2

Ma. 4

Sjukvårdssoldat .........

1

Ma. 1

Hantverkskorpraler ......

3

Ma. 3

Hovslagarkorpral .........

1

Ma. 2

Hantverksvicekorpraler.

3

Ma. 2

Hovslagarsoldat .........

1

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 126 660: —

Summa förslagsanslag kronor 126 660: —

Stat

för Fälttelegrafkåren. I

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Vapenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Furirer av 1. klassen ...

6

Ma. 5

Vapenhantverkarvice-

Ma. 2

» » 2. »

13

Ma. 4

korpral.....................

1

Korpraler ..................

18

Ma. 3

V apenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Vicekorpraler...............

17

Ma. 2

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Volontärer ..................

95

Ma. 1

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Hantverksfurir av X. kl.

1

Ma. 5

Sjukvårdsvicekorpral ...

1

Ma. 2

Hantverksfurirer av 2. kl.

3

Ma. 4

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

Hantverkskorpraler ......

6

Ma. 3

Hovslagarkorpral .........

1

Ma. 3

Hantverksvicekorpraler.

5

Ma. 2

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

Hantverkssoldater ......

12

Ma. 1

Hovslagarsoldat .........

1

Ma. 1

I Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 160 560: —

Summa förslagsanslag kronor 160 560: —

s. 462 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 462

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Bodens ing-enjörkår.

1

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

-

reglemente

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

4

Ma. 5

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

» » 2. »

9

Ma. 4

V apenhantverkarviee-

Korpraler.................

13

Ma. 3

korpral.....................

1

Ma. 3

Vicekorpraler...............

12

Ma. 2

V apenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Volontärer ..................

Hd

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2 kl.

1

Ma. 4

Hantverksfurir av 1. kl.

i

Ma. 5

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Hantverksfurirer av 2. kl.

2

Ma. 4

Sjukvårds vicekorpral ...

1

Ma. 2

Hantverkskorpraler......

3

Ma. 3

Sj ukvårdssoldat...........

1

Ma. 1

Hantverksvicekorpraler.

3

Ma. 2

Hovslagarkorpral........

1

Ma. 2 I

Hantverkssoldater .......

8

Ma. 1

Hovslagarsoldat ..........

1

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .. . kronor

105 350: —

Summa förslagsanslag kronor

105 350 —

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings- j

Officerare.

reglemente

reglemente |

Civllmllitär personal.

Överste .....................

1

0. 6

Regementsläkare .........

4

C. 11

Överstelöjtnanter.......

2

O. 5

Bataljonsläkare............

4

C. 9-

Majorer .....................

2

O. 4

Bataljonsveterinärer ...

4

C. 8

Kaptener.....................

18

O. 3

Hantverkare ...............

14

C. 3

Löjtnanter ..................

Underlöjtnanter och

20

O. 2

Förrådsvaktmästare.....

Pensionerad personal.

4

C. 1

fänrikar ..................

11

0. 1

Biträden åt regements-

Underofficerare.

intendenter, arvoden..

4

—

Fanjunkare.................

Sergeanter ..................

18

36

Uo. 3

Uo. 2

Expeditionsunderofficer

i tränginspektionen,

arvode .....................

1

Musikpersonal.

V apenunderofficerare,

arvoden .................

4

Musiksergeanter .........

2

'') Uo. 2(3)

Furageuppbördsmän,

arvoden ..................

4

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor

656 740: — 1

Arvode till 1 exoeditionsunderofficer ........

2 340: —

Arvoden å 2 130 kronor till envar av 4 biträden åt regementsinten-

denter, 4 vapenunderofftcerare och 4 furageuppbördsmän ..........

1)

25 560: — ,

Summa förslagsanslag kronor

684 640 —

l) Befordran till musik fanjunkare i tur med övriga sergeanter vid trängen.

s. 463 Kontrollera mot PDF

Kuvgl. Maj:U proposition nr 50.

463 Bil. 1.

Stat

för Svea trängkår.

Manskap.

Furirer av 1. klassen

» » 2. »

Korpraler ..............

Vicekorpraler...........

Antal

| Löneplan

ioch lönegrad

| enligt vederbörligt

avlöningsI

reglemente

5

9

11

11

I

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma 2

1 Antal

Löneplan

och lönegrad)

enligt veder-!

börligt

avlöningsreglemente
-

Volontärer ................. 17 Ma. 1

Hovslagarkorpral .........j 1 | Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ... 1 ] Ma. 2

Vapenhantverkarkorpral) 1 I Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor_54 550:

Summa förslagsanslag kronor 54550:— j

Stat

för Göta trängkår.

Löneplan

ocli lönegrad

Löneplan 1

och lönegrad!

enligt veder-!

börligt

Antal

enligt veder- börligt

Antal

avlönings-

avlönings-

•

reglemente

é

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

4

Ma. 5

Volontärer ..................

13

Ma. 1

» »2. »

8

Ma. 4

Hovslagarkorpral .........

1

Ma. 3

i Korpraler ...................

8

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

1 Vicekorpraler...............

9

Ma. 2

Vapenbantverkarkorpral

1

Ma. 3

i Löner till ovanstående ordinarie beställning

sbavare, förslagsvis..... kronor

44 230: —

Summa förslagsanslag kronor

44 230 -

Stat

för Norrlands trängkår.

r~ ........

Löneplan

Löneplan ]

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

1

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Musikpersonal.

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

» »2. »

9

Ma. 4

» » 2. »

1

Ma. 4

Korpraler ..................

11

Ma. 3

Musikkorpral ...............

1

Ma, 3

Vicekorpraler...............

11

Ma. 2

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 2

Volontärer . ... ...........

17

Ma, 1

Musikvolontärer..........

2

Ma. 1

Hovslagarkorpral..........

1

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma, 2

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor

60 620: —

Summa förslagsanslag kronor

Ö0C20: -

s. 464 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 464

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Skånska trångkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och. lönegrad

Antal

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

Manskap.

reglemente

reglemente

Musikpersonal.

Furirer av 1. klassen ...

4

Ha. 5

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

» » 2. »

8

Ma 4

» » 2. »

1

Ma. 4

Korpraler ................

8

Ma. 3

Musikkorpral..............

1

Ma. 3

Vicekorpraler...............

9

Ma. 2

Musikvieekorpral .........

1

Ma. 2

Volontärer ..................

13

Ma. 1

Musikvolontärer ........

2

Ma. 1

Hovslagarkorpral..........

1

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.. kronor

50 300:-

Summa förslagsanslag kronor

50 300:-

Stat

för Intendenturkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

Officerare.

reglemente

reglemente

Clvilmllitär personal.

Överstar .....................

2

O. 6

Departementsskrivare ...

2

C. 6

Överstelöjtnanter.........

5

O. 5

Majorer .....................

8

O. 4

Kaptener....................

59

O. 3

Civil personal.

Löjtnanter .................

9

O. 2

Expeditionsvakt vid in-

tendenturstaben ......

1

Avd. B. 5

Underofficerare.

Förvaltare ..............

50

Uo. 4

Fanjunkare................

5

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sergeanter ..................

10

Uo. 2

Officerare vid arméför-

valtningens intendents-

departement, arvoden

2

—

Furirer av 1. klassen ...

11

Ma. 5

Expeditionsunderoffice-

» »2. »

11

Ma. 4

rare, arvoden ............

7

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

899 000: —

Arvoden ä 3 600 kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet

»

7 200: -

Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till 7 expeditions-

underofficerare .........

»

16 170: — j

Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran-

ter, som avlagt intendents-

eller förvaltarexamen, under tjänst-

görmg utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis ......

»

13 000: -

Dagarvoden till officerare

och underofficerare, som utan att uppbära

lön å intendenturkårens stat

eller lön såsom förvaltare vid trupp-

förband eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente för-

ordnas att uppehålla

befattning vid nämnda kår eller förvaltar-

befattning vid truppförband, förslagsvis .

»

11 000: -

Summa förslagsanslag kronor

946 370. — I

s. 465 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

465 Bil. 1.

Stut

för tiurnisonssjukhiiset i Stockholm.

Löneplan

och lönegrad

Enhets

An-

enligt veder-

kostnad.

Summa

tal

börligt

Arvode.

kronor

I. Avlöningar m. m.

avlönings-

Kronor.

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Överläkare (regementsläkare) ...........................

Löner till ovanstående ordinarie beställnings-

2

C. 11

havare, förslagsvis .......................................

Arvode till den överläkare, som förordnas såsom

—

—

—

—

19 080

—

chefläkare ..................................................

—

—

—

—

1170

—

Övrig personal.

Redogörare, förutom fri bostad, arvode ............

Överläkare vid avdelningen för hud- och köns-

1

—

—

—

3 600

—

sjukdomar, tillika föreståndare för polikliniken

för nämnda sjukdomar, arvode .....................

1

_

_

_

4 650

Underläkare, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle, lyse samt kost, arvode ...

2

—

3 480

—

6 960

—

Underläkare, d:o d:o .......................................

Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och hals-

3

—

3 270

—

9 810

—

sjukdomar, arvode ..........,............................

1

—

—

—

3 480

—

Föreståndare för tandpolikliniken, arvode .........

1

—

—

—

2 910

—

Läkare vid ögonpolikliniken, arvode...............

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,

1

—

—

—

2 340

—

arvode.........................................................

1

—

—

—

'') 2 440

—

Apotekare, arvode ..........................................

Apotekare, biträde, arvode ..............................

1

—

—

—

8100

—

1

—

—

—

5 400

—

Obducent, arvode ...........................................

1

—

—

—

1170

—

Röntgenföreståndare, arvode ...........................

1

—

—

—

3 480

—

Sjukgymnast, arvode.......................................

1

—

—

—

1050

—

Sjukhuspredikant, arvode.................................

1

—

—

—

600

—

Juridiskt biträde, arvode.................................

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och

1

—

—

—

360

—

sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt,

arvode ....................................................

1

1290

3 tillägg å arvodet å 120 kronor att utgå, det

första efter 3 års, det andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Översköterskor, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle, lyse samt kost och

tvätt, arvoden .............................................

8

1050

8 400

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det

första efter 3 års, det andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt, arvoden .............................................

8

480

3 840

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för

kost å 2 kronor per dag, arvoden.................

8

—

2)815

—

6 520

—

Riksföreståndare, arvode.................................

Överkokerska, förutom fri bostad med möbler

1

—

—

—

1)2 440

—

. och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt, arvode................................................

2 tillägg å arvodet, det ena efter 5 års, det

1

—

—

—

900

—

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Transport

—

—

79 740

—

2) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

2) Därav 365 kronor i hyresbidrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.) 221124 30

s. 466 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 466

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

| Löneplan

och lönegrac

Enhets-

An

enligt veder-

kostnad.

Summa

tal

börligt

avlönings-

reglemente

Arvode.

Kronor.

kronor

Transport

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och

—

-

79 740

—

tvätt, arvode................................................

Köksbiträden, förutom fri bostad med möblei

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

1

600

tvätt, arvoden .............................................

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och

4

—

450

1800

—

och lyse, arvode ..........................................

Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor

1

—

—

—

1740

—

per dag, arvode ........................................

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och

1

*) 815

tvätt, arvoden ............................................

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt

2

450

900

kost och tvätt, arvode .................................

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst

Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2

1

870

kronor per dag, arvoden ..............................

Sömmerska, förutom ersättning för kost å 2 kronor

5

—

‘)815

—

4 075

—

per dag, arvode ........................... ..............

Maskinist, förutom bostad med bränsle och lyse,

1

—

—

—

'') 815

arvode........................................................

1

—

—

—

1740

—

Eldare, arvoden .............................................

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle

2

—

1650

—

3 300

—

och lyse, arvode ..........................................

Gårdsvaktmästare, tillika snickare, förutom fri

1

—

—

—

2100

—

bostad med bränsle och lyse, arvode ............

1

—

—

—

1470

—

Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, ar vode

Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost å 2

1

—

—

1920

kronor per dag, arvode.................................

Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och

1

—

—

l) 815

lyse, arvode ................................................

Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 regie-

1

—

—

1410

—

mentet för sjukhuset....................................

—

—

—

—

3 500

—

Till vikariatsersättning under sjukdom ...........

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets

—

—

—

—

600

—

personal.....................................................

—

—

—

—

7 400

—

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal .........

—

—

—

—

500

—

Säger för övrig personal, högst kronor

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt

1 husmoder och 8 översköterskor

(360 X 9) .............................. kronor 3 240: —

Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt

1 överkokerska och 1 tvättförestån- derska (200 X 2)..................... kronor 400: —

eller tillhopa kronor 3 640: —,

116 110

varav beräknas förslagsvis hälften eller............

—

—

—

—

1820

I

Summa förslagsanslag kronor

Härav avgår beräknad kostnadsminskning för

läka

- 1

rvården vid

Stockholi

ns

138180

—

garnison......................................................

Förslagsanslag kronor

40 000

98180

*) Därav 365 kronor i hyresbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj:ts proposition nr 50. 467 Bil. 1.

Anm. 1. Arvodon till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas

av sjuksköterskeelever från Röda Korset.

Anm. 3. Därest fri bostad tillliandahålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning

enligt de i 19 § avlöningsreglementet för officerare och underofficeraro samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

stadgade grunder.

Anm. 3. Om samtliga underläkarbefattningar ej ftro besatta, må av därigenom uppkommande

besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 4. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla

vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid ai-mén och marinen är

stadgat i fråga om uppflyttning till högre lönoklass.

Anm. ö. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med

bränsle och lyse ej till dem utgå.

Stat

för Garnisonssjulihuset å Karlsborg.

Enhets

Antal

kostnad.

Summa

I. Avlöningar m. m.

Arvode.

kronor

Kronor.

Ordinarie beställningshavare.

Regementsläkare, lön enligt C. 11...................................

1

Bataljonsläkare, lön enligt C. 9 .......................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-

1

vis.............................................................................

—

—

—

15 800

—

Övrig personal.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse,

arvode .......................................................................

Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-

1

—

—

1740

—

servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden.....

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

2

1050

—

2100

—

3 års, det andra efter 8 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad

med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost

1

480

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

_

—

360

_

Gårdskarl'') och eldare, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt

1

‘

1050

360

—

till vikariatsersättning under sjukdom..........................

—

—

—

—

Säger för övrig personal, högst kronor

—

—

—

6 090

—

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 2 översköterskor

eller tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften

eller.........................................................................

_

_

_

360

Summa förslagsanslag kronor

--

—

—

22 250

—

'') Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på, aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga

om uppflyttning till. högre löneklass.

s. 468 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 468

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Gturnisonssjukhuset i Boden.

Enhets

Antal

kostnad.

Summa

Arvode.

kronor

Kronor.

I. Arvoden m. m.

Redogörare, förutom fri bostad med bränsle och lyse........

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

3180

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

3 tillägg ä arvodet ä 120 kronor, att utgå, det första efter

1

—

—

1290

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterskor (därav 1 operations- och 1 röntgensköterska),

förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle

och lyse samt kost och tvätt .......................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

2

1290

—

2 580

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterskor, därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-

sköterska och 1 barnmorska, förutom fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt........................................................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

10

1050

—

10 500

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, därav 1 biträdande barnmorska, förutom

fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse

samt kost och tvätt ......................

8

480

_

3 840

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......

8

450

—

3 600

—

Förråd sförvaltare, tillika biträde åt redogöraren ...............

1

—

—

>) 2 440

—

Sjukhus väbel..................................................................

Köksförestånderska, tillika överkokerska, förutom fri bo-

1

—

—

>) 2 440

—

stad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt

kost och tvätt ..........................................................

1

1050

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

600

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt .............

3

450

—

1350

—

Baderskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

2

450

—

900

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt .........................

2

450

_

900

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt............

2 tillägg å arvodet k 100 kronor, att utgå, det ena efter

1

—

—

870

—

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Tvättbiträden...........................................................

6

a) 815

—

4 890

—

Sömmerska .................................................... ......

1

—

—

s) 815

—

Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse .........

Eldare, fömtom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

3 000

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ............

2

1500

—

3 000

—

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse

Portvakt, tillika gårdskarl, förutom fri bostad med möbler

1

—

—

2100

—

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt .....

1

—

—

1050

—

Transport

—

—

—

50 395

—

*) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

a) » 365 » » » » » )> >, . »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

4(59 Bil. 1.

Antal

Enliets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor

Transport

_

_

_

50 395

_

Till arvoden åt extra personal..........................................

—

—

—

3 500

—

Till vikariatsersättning under sjukdom..............................

—

—

—

600

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal ...

—

—

—

6 400

—

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal...........................

—

—

—

500

—

Säger för arvoden m. m. högst kronor

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt^l husmoder och

12 översköterskor (360 X13) .................. kronor 4 680: —

Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt

1 köksförestånderska (överkokerska) och

1 tvättförestånderska (200 X 2) ............... » 400: —

61395

eller tillhopa kronor 5 080: —

varav beräknas förslagsvis hälften eller ........................

—

—

—

2 540

—

Säger kronor

—

—

—

63 935

—

Härifrån avgår beräknad ersättning för vård av civila sjuka

—

—

—

46 325

—

Förslagsanslag kronor

—

—

—

17 610

—

Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla

vad i 6 och 7 §§ i avlönings reglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är

stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens

i Boden bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

s. 470 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 470

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stot

för arméns sjuksköterskekår.

Antal

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor

Sjuksköterskor, förutom fri bostad med möbler, bränsle och

lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode ..................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

30

1050

31500

För anställande av extra sjuksköterskor .. . ......

—

—

—

10 500

—

Säger högst kronor

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 x 3) åt 30 sjuksköterskor

eller tillhopa 10 800 kronor, varav beräknas förslagsvis

42 000

''

hälften eller ......

—

—

—

5 400

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

47 400

—

Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§

i avlöningsreglementet för officerare ocfi underofficerare samt civiimilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga

om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras

av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor

dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester

och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten

kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett

annat truppförbands etablissemang m. m.

Stat

för polispersonalen i Boden och Karlsborg.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

An-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Boden.

Karlsborg.

Poliskommissarie...........

1

C. 6

Överkonstapel ..............

1

C. 3

Överkonstaplar..............

5

C. 3

Konstapel..............

1

C. 2

Konstaplar..................

18

C. 2

Extra konstaplar, arvoden

6

—

Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 106 720: —

Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden

i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid armén och marinen, förslagsvis................................................ » 19 080:_

Till polispersonalens i Boden resor och till dess tiilfälliga förstärkning,

högst ......................................................................................... » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 126 400: —

Anm. 1. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

s. 471 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

471 Bil 1

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden in. m.

1. 2. 3

4. 5. 6. 7

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med B. Arvoden till vissa iclce-ordinarie

avlöning från anslag befattningshavare m. fl.

under fjärde huvudtiteln, ersättningar

lantförsvaret, m. fl.

Försvarsdepartementet.

ortvakt vid försvarsdepartementet

..............................

Arméförvaltningen.

ärmeingenjör å arméförvaltningens

fortiiikationsdeparte
ment

.................................

Acer, sakkunnig i fråga om

skjutbanor, för biträde å arméförvaltningens

fortifikations
departement

.....................

hefen för arméns centrala be
klädnadsverkstad

...............

askinisten och eldare vid arméförvaltningens

ämbetshus

ortvakt vid arméförvaltningens

ämbetshus..................

iträde vid arméförvaltningens

arkiv .................................

öreståndaren för modellkammaren

..............................

öreståndaren för livrustkam
maren

..............................

öreståndaren och uppbördsmannen

för artillerimuseum,

iträde vid artillerimuseum .

aktmästaren vid artilleristabens

lokaler å artillerigården,

förutom fri bostad och vedbrand.

................................

Södra arméfördelningen.

juridiskt biträde vid arméfördelningen

.....................

issa arvoden att utbetalas från

arméfördelningens stab ......

syningsmän för övningsfältet

Ljungbyhed (disponeras

av arméfördelningschefen)...

'' lsyningsmannen vid land
stormsförrådet

nr 12 B .......

gsmannen vid Senoren

nobergs regemente............

annen över byggnaderna

å Kronobergshed ...

allands regemente...............

furace-

maski-

kokerskor

före

upp

övrig

och

övrig

stån-

dare.

börds-

män.

personal.

nister.

köks-

biträden.

personal.

2100

—

—

—

—

—

11610

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2 340

—

1470

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2 340

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1050

—

_

_

_

_

''_

—

_

—

—

—

—

—

1410

—

—

—

"

930

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1800

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

348

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1710

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

234

60

30

} -

—

1348

\ 144

—

| 144

—

—

—

/1)2 832

\ 2 550

—

‘) 1 992

1500

_

2> 1152

- 660

—

-

_

_

_

_

_

_

_

_

—

—

—

234

—

348

—

144

—

—

—

2 550

—

1920

—

660

—

—

—

1) Därav 282 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

2) » 492 » » » » » » » » .

8.

Summa

kronor.

2100

11610

1 410

1500

3 810

468

468

2 340

1050

1410

930

1800

348

1710

234

60

30

11322

234

5 622

s. 472 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 472

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

B. Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare m. fl.

ersättningar

Smålands regemente.

Skånska infanteriregementet...

Skånska kavalleriregementet...

Vendes artilleriregemente

För uppbörden och redovisningen

vid Råbelöv............

Vaktaren vid Iiåbelövs kruthus

Tillsyningsmannen vid R irikaby

skjutfält ...........................

Vaktaren vid etablissemanget å

s. k. Blekedammen ............

Arméartilleriregementet.........

Förvaltaren vid Skillingaryds

skjutfält............................

Skånska trängkåren...............

Västra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen

......................

Vissa arvoden att utbetalas från

arméfördelningens stab ......

Garnisonssjukhuset i Sköfde,

en sjukhusväbel, tillika förvaltare

..............................

Västgöta—Bohus regemente ...

Skaraborgs regemente.

Tillsyningsmannen över byggnader

å Axvall ..................

Alvsborgs regemente ............

Värmlands regemente............

Livregementets husarer.........

Göta artilleriregemente .........

Vaktaren vid Tånga hed ......

Tillsyningsmannen vid Rem
mene

skjutfält...................

Luftvärnsartilleriregementet...

köks-

furage-

maski

före-

upp-

OYTlg

eldar e.

och

övrig

stån-

dare.

börds-

män.

personal.

nister.

köks-

biträden.

personal.

3)

348

—

144

_

2) 3 138

1 2100

—

870

—

1 -

( 1 926

66C

—

1

1 1 710

—

1

348

144

—

2 550

_

ll 782

f 6)768

—

282

_

348

—

2 550

_

2 340

—

1290

—

—

1282

_

282

_

2 550

11 710

| 660

—

1

\282

282

—

2 550

—

_

{ 660

[ 660

—

—

1 ~

—

—

—

348

—

_

468

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

582

282

348

—

282

—

—

2 550

—

*)2 136

—

660

—

210

1410

210

2 550

3)2 130

660

—

—

348

_

96

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

7) 2 240

_

348

—

144

—

—

-

2 550

—

/ 1 710

\ 1710

z

| 660

—

—

—

348

—

144

—

—

—

2 550

j 1 710

\ 1500

—

}■ 660

-

—

—

1 1710

\ 1500

348

_

348

—

144

—

—

—

2 550

—

[ 660

—

—

—

348

—

144

—

—

—

2 550

| 1 710

8)

[1782

l 876

_

1

282

—

348

—

—

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

—

282

—

282

—

—

—

®) 2 706

11 710

11710

\ 660

—

—

348

-

—

—

—

—

_

_

_

_

348

210

—

210

—

—

10) 2 760

—

660

—

Därav 426 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lys

5)

6)

'')

8)

9)

,0)

588

390

282

108

420

500

216

156

210

bränsle och lyse.

bostad, bränsle och lyse.

8.

Summ

kronor

9186

7 302

6 810

9 918

348

468

582

348

5 910

1410

5 760

348

96

2 240

7122

6912

348

6 912

7 410

5 550

7 350

348

348

3 840

s. 473 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

473 Bil. 1.

1. 2. 8. 4._5.__(f____8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med B Arvoden till vissa ieke-ordinarie

avlöning frän anslag befattningshavare m. fl.

under fjärde huvudtiteln, ersättningar Summa

lantförsvaret, m. fl. kronor.

köks-

före-

furage-

upp-

övrig

in aski-

kokerskor

och

övrig

stån-

dare.

börds-

män.

personal.

nistcr

köks-

biträden.

personal.

öta trängkår ......................

210

210

_

_

_

2 550

1 710

_

870

_

_

5 550

—

tendenturkompaniet å Karls- borg .................................

660

660

—

tendenturförrådet å Karls- borg ................................

144

144

—

siktningsman vid intenden- turkompaniets å Karlsborg

slakteri ävensom vid korv- fabriken därstädes .............

1410

1410

ganisten å Karlsborg.........

—

—

—

—

400

~

—

—

—

—

—

—

—

—

400

—

aren av tornuret å Karls- borgs fästning..................

—

—

_

_

_

—

—

—

—

—

—

—

60

—

60

—

kttändaren för Karlsborgs

fästnings gatulyktor ..........

840

—

840

—

andchefen & Karlsborg ......

720

—

rrådsvaktmästaren å Karls- borg .................................

_

_

_

_

__

_

_

__

_

1740

_

1740

—

llmästaren å Karlsborg......

1740

—

norättaren å Karlsborg____

174

—

lontärskolan å'' Karlsborg ...

144

1920

—

660

—

—

—

2 724

—

Ö3tra arméfördelningen.

juridiskt biträde vid armé- fördelningen .....................

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

348

_

348

—

en vid Kaknäs skjutbana

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

234

—

234

—

kogårdsfogden å Järvafältet

yningsmannen vid skjut-

210

348

banorna å Järvafältet.........

—

ea livgarde........................

348

—

144

—

—

—

2 820

—

1830

—

870

—

—

—

6 012

—

vgrenadjärregementet.........

348

—

144

—

—

-

‘) 2 898

—

1710

—

J 660

\ 660

_

} "

—

6 420

—

lontärskolan i Norrköping..

—

—

—

—

234

—

2130

—

—

—

750

—

—

3114

—

onssjukhuset i Lin-

köping:

en sjukhusväbel, tillika för-

2 240

valtare ...........................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

») 2 240

—

—

en eldare...........................

—

—

—

—

—

—

—

—

1050

—

870

S)1362

—

—

—

1050

—

ermanlands regemente......

348

—

144

—

—

—

2 550

—

I 1 710

\ 1 500

—

—

} -

—

8 484

—

plands regemente...............

348

—

144

—

—

—

2 550

—

J 1710

\1500

| 660

—

—

6 912

—

vregementets dragoner.......

282

—

348

—

—

—

2 610

—

1710

—

870

—

—

5 820

—

ea artilleriregemente .........

282

—-

282

—

—

—

2 550

—

1710

—

4)1 020

—

—

—

5 844

—

rrådsförvaltaren vid Marma

skjutfält ...........................

_

_

_

_

_

___

_

1410

_

1410

_

n vid Marma skjutfält

—

—

—

—

—

—

—

—

~

—

—

—

1050

—

1050

—

ea ingenjörkår ..................

1210

144

| 30

_

sl 210

[ __

—

—

/ 2 550

\ 2 550

_

_

‘)2 136

*)1 926

—

870

660

—

i

( ~

—

11 286

—

ta ingenjörkår ..................

210

_

210

•-

—

—

2 550

1 7101-

660

—

—

—

5 340

*) Därav 426 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lys

e.

2) >» 500 » » »

»

»

»

»

»

8) » 492 » » »

4) » 360 » » »

»

»

)>

»

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1.474

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

A. Arvoden till ordinari

befattningshavare med B. Arvoden till vissa icke-ordinarie

avlöning från anslå befattningshavare m. fl.

under fjärde huvudtite ersättningar

lantförsvaret, m. fl.

köks-

furage

övrig maski

kokerskor

före-

upp

eldare.

och

övrig

stån-

dare.

börda-

män.

personal. nister.

köks-

biträden.

personal.

Fälttelegrafkåren ..................

Förråd sförvaltaren vid fälttele-

210

—

210

-- 2 550

—

1710

—

660

_

—

—

grafkåren för färder till och

från regementets förråd vid

Nedre Frösunda.................

150

Svea trängkår........................

Arvoden åt civil personal vid

210

210

-- 2 550

—

*)2 058

660

—

—

—

statens från generalstabens

officerskår inlösta etablisse-

mang i Stockholm...............

—

—

—

—

- -

—

—

—

—

—

27 360

—

Infanteriskjutskolan...............

2) 72

—

—

- — -

—

—

—

426

—

—

—

Ridskolan...........................

—

—

—

—

- - -

—

—

—

660

—

—

—

Norra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid armé-

fördelningen ....................

Vissa arvoden att utbetalas från

348

—

arméfördelningens stab ......

1524

—

348

144

| 1 710

_

870

_

Livregementets grenadj ärer....

—

—

-- 2 550

—

\ -

—

\ 1860

1086

“

1

Tillsyningsmannen för rege-

mentets skjutbana ............

—

—

—

—

— -

—

—

—

—

—

100

—

Dalregementet .....................

Tillsyningsmannen å Romme-

348

—

144

—

- - 2 550

fl 920

11500

-

}• 600

—

—

—

hed....................................

—

—

—

—

— — —

—

—

—

—

870

—

Hälsinge regemente...............

348

144

-- 2 550

138

_

} 660

\ 1500

—

Västerbottens regemente ......

348

—

144

—

2 610

2 550

}• 1 920

—

660

—

—

—

Jämtlands fältjägarregemente.

348

—

144

—

2 550

*)2 958

— - 2 550

~

1 4)''

| 2 160

—

660

—

—

—

Norrlands dragonregemente____

282

—

348

—

—

2130

—

660

—

—

—

Norrlands artilleriregemente...

Vaktaren vid kruthuset i Öster-

282

—

282

2 610

2 550

—

} -

—

660

—

—

—

sund ...............

—

—

—

—

- - -

_

_

__

_

522

_

Norrlands trängkår ...............

Kommendantskapet i Boden.

Till juridiskt biträde vid kom-

210

210

— - 5) 2 760

1710

660

_ mendantskapet i Boden ......

Övermaskinisten vid Bodens

—

—

—

—

— — —

—

—

—

—

348

fästning ..............

Fyra fortväblar vid Bodens

—

—

—

— — 4 200

—

—

—

~i

—

—

fästning å 1,980 kronor......

—

-1

—

—

7 9201— —

—

—

—

—

— 1

—

—

1) Därav S48 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

) Att utbetalas med 12 kr. per månad under högst 6 månader.

3) » 360 » i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

*) » 216» » » » » » .i „

6) » 210» » » >1 » » nu.

s. 475 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

475 Bil. 1.

i. a. s.

A. Arvoden till ordinari

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

köks
före
stån
dare.

furage
upp-

övrig

börds- personal,

män.

B. Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare m. fl.

ersättningar

maski
nister.

eldare.

kokerskor

och

köks
bitriiden.

övrig

personal.

8.

Summa

kronor.

andchefen vid Bodens fästg

.................................

are och gårdskarl vid forti
ationshuset

i Boden, .......

ådspersonal vid fortifikaionsförvaltningen

i Boden,

ärav 1 förrådsvaktmästare

,460 kronor, 2 förrådshandäckningskarlar

å 1,740 kroor,

1 skrivare och bokförare

,460 kronor samt 1 kontors
akt

1,050 kronor...............

r tillsyn av den för garnionen

gemensamma branddskapen

m. m.................

rrbottens regemente..........

rrbottens artillerikår ........

dens artilleriregemente .....

ns ingenjörkår ..............

ndenturkompaniet i Boden

ndenturförrådet i Boden...

siktningsman vid intendenrrådets

i Boden slakterivdelning.

..........................

Militärbefälet på Gotland.

juridiskt biträde vid mili
befälet

på Gotland.........

tärbefälet på Gotland.......

tlands infanterikår...........

tlands artillerikår..............

yningsmannen vid Tofta

kjutfält............................

vid kronans byggnader,

gsverk och fortifikaonens

förråd i Tingstäde...

eriets fabriker och tyganstalter

samt kontrollpersonal.

kontrollofficerare å 1,200

nor ..............................

kontrollbiträden (under
ffleerare)

å 750 kronor.......

n av arbetena vid areriets

huvudlaboratorium

en vid kruthuset å Bidön,

ed skyldighet att där hålla

åt.................................... l

—

—

—

—

—

"

"

1740

1740

_

_

_

_

_

__

_

_

9 450

9 450

—

348

144

:

:

2 970

_

12 340

11 950

—

870

420

—

420

1 -

420

- 9042

—

210

—

210

_

—

—

2 550

—

1710

—

660

—

- 5 340

—

282

—

210

—

—

—

2 550

—

1710

—

720

—

—

- 5 472

—

210

—

210

_

—

—

2 550

—

1710

—

660

—

—

5 340

—

—

144

O

144

—

2100

—

. 234

- 234

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

870

—

—

- 870

—

348

—

144

—

—

—

2 610

—

1 920

—

/ 660

\ 660

—

\ _

1

- 6 342

—

210

—

210

—

—

—

s)2 928

—

—

—

660

—

- 4 008

—

582

- 582

—

720

- 720

—

4 800

_

—

—

582

- 582

—

l) Därav 450 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

(j » 378 » » » » » n » »

s. 476 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 476

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

i.

A. Arvoden till o

befattningshavare med

avlöning från anslag

under fjärde huvudti

lan tförs vare t, m. fl.

Remontdepåernas personal

I

Summa kronor

B.

Arvoden till vissa icke-ordinarie

befattningshavare m. fl.

ersättningar

köks
före
stån
dare.

furage
upp
börds
män.

OTTlg

personal.

maski
nister.

eldare.

kokerskor

och

köks
biträden.

oyrig

personal.

Tygofficeren vid Stockholms

tygstation..........................

Portvakten vid d:o, förutom fri

bostad, lyse och vedbrand...

Arbetsofficeren vidKarl Gustafs

stads gevärsfaktori ...........

Besiktningsofficeren vid d:o ..

Skottställningsofficeren vid d:o

Skottställningsunderofficeren

vid d:o ..............................

Läkaren vid d:o.....................

Arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken

å Marieberg...

Besiktningsofficeren vid d:o ...

Läkaren vid d:o.....................

Vaktaren vid de till Karlsborgs

fästning hörande kruthusen

Arbetsofficeren vid aminunitionsfabriken

å Karlsborg ...

Besiktningsofficeren vid d:o ...

Styresmannen vid Åkers krutbruk

(representationskostnader)

..................................

Arbetsofficeren vid d:o ..........

Läkaren vid d:o....................

Besiktningsbiträdet vid d:o,

därest för befattningen avses

underofficer........................

- 600

1200-

1020-

1020

750-

1200

600-

720-

1500-

600

870-

1200

750 - —

Arvoden ocb expenser m. m. åt

landstormsområdesbefälliavare

o. landstormsfdrrådsförvaltare

315

930-

1500

870

53 578

S

krono

— 1

— 1

— 87

— 1

7

53 5

181600!- 181

— I- 652

eller i avrundat tal

652 000 kronor,

s. 477 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

477 Bil. 1

Stat

för den i »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden:

till rcinontdepftcrnas personal.

förekommande posten

Kronor

Summa

kronor

2 790

—

1740

_

1770

—

1500

—

1496

50

8 979

—

504

30

1277

50

7 665

—

1496

50

2 412

80

597

95

32 229

55

2 520

1650

—

1496

50

5 986

-

504

30

1277

50

5110

—

1577

60

180

—

247

50

20 549

40

—

—

52 778

95

800

—

—

—

53578 |95

A. Herrevadskloster.

Depåchefen .......................................................................

Veterinären, med skyldighet att tillika sköta remonterna under

betestiden vid Trolleholm och å Trollenäs ........................

fodermarsk ................................

1

1

1 hästskötare i 365 dagar å 4: 10 pr dag

6 »

1

1

6

1 körkarl

365

123

365

365

365

4: 10

4:10

3:50

3:50

4: 10

Beklädnadsersättning åt 2 fodermarske

14 hästskötare

och 1 körkarl å

kr. 139:20........

2 366: 40

Beklädnadsersättning åt 1 hästskötare i 4 månader..

Avlöning under gräsbetestiden.

46: 40

1 fodermarsk i 92

dagar å kr. 1

15.......................

. 105:80

1 » » 75

» » )) 1

15.......................

. 86:25

1 hästskötare » 92

» » » —

30.......................

. 27:60

7 » » 92

» )) ») -

30......................

. 193:20

1 » » 75

» » »» -

30......................

22:50

6 » » 75

» » » -

30.......................

. 135: —

1 körkarl >» 92

» » » -

30......................

27: 60

B. Utnäslöt.

Depåchefen ..............................................

1 fodermarsk ............................................

1 hästskötare i 365 dagar å kr. 4:10 pr dag

4 » » 365 » » » 4:10 » »

1 » » 123 » » » 4:10 » »

1 » » 365 » » » 3:50 » »

4 » » 365 » » » 3:50 » »

Beklädnadsersättning åt 1 fodermarsk och 10 hästskötare

å kr. 139:20............................................ 1531: 20

Beklädnadsersättning åt 1 hästskötare i 4 månader... 46:40

Hyresbidrag åt 3 hästskötare, åt vilka bostad ej kan beredas

å kr. 60: — ....................................................................

Avlöning under gräsbetestiden.

1 hästskötare i 75 dagar å kr. 0: 30 ..............

10 » »75 » » » 0:30..............

22: 50

225:

Summa

Gottgörelse för remontera as hovvård att av chefen för Remonteringsstyrelsen

efter behov fördelas på depåerna..................

Summa kronor

Beräkning

av anslaget till inkvarteringens ordnande i Stockholm.

Anslaget upptages till förslagvis ...........................................................

Bil. 8.

15 000 kronor.

s. 478 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 478

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning

ay anslaget till rekryteringskostnader.

Anslaget är enligt försvarare visionens förslag beräknat till 327 000 kr.

I förhållande till revisionens förslag har manskapsstyrkan enligt det föreliggande

förslaget minskats med omkring 15 %.

Bil. 9.

Anslaget sålunda (0.85 X 327 000 =) ....................................................... kr. 277 950: —

eller i avrundat tal 280 000 kronor.

Beräkning

ay anslaget till arméns reservstater. V.

Bil. 10.

Enhets-

kostnad

Antal

Summa

kronor

kronor

I. Löner.

Officerare och underofficerare.

5 940

—

Överstar..........................

2

11880

4 800

—

Majorer ..................................................................

46

220 800

_

2 820

—

Kompaniofficerare i högsta löneklassen........................

55

155 100

__

2 220

—

» i mellersta » ......................

95

210 900

__

1620

—

» i lägsta b ......................

110

178 200

_

1560

—

Underofficerare i högre b .....................

30

46 800

_

1260

—

» i lägre b ........................

35

44 100

-

Läkare.

5 940

—

Fältläkare .............................................................

1

5 940

_

4 800

—

Regementsläkare.........................................................

2

9 600

—

Säger

—

883 320

—-

Avgår för pensionsavgifter.........................................

—

23 700

—

Nettokostnad

__

859 620

—

II. Avlöningstillägg ..........................

59 850

—

III. Dagarvode .............................

35 800

—

IV. Rese- och traktamentsersättning..............

18 550

—

V. Pensionskostnader.

(Antalet pensionärer beräknas efter genomförd organisation utgöra i

genomsnitt 80 % av antalet beställningshavare på reservstat.)

2 överstar och fältläkare ...................... é

38 majorer och regementsläkare ............... »

44 kompaniofficerare i högsta löneklassen »

76 » » mellersta » »

88 » » lägsta » - m

24 underofficerare i högre » »

28 » » lägre » •»

5 300: -

kr.

10 600: —

4 300: —

))

163 400: —

2 500:-

»

110 000: —

2 000: —

»)

152 000: —

1 450: —

))

127 600: —

1 400: —

»

33 600: —

1 100: —

))

30 800: -

Summa kronor

Härifrån avgå 3 % för beräknade vakanser..........................................

Återstod kronor

eller i avrundat tal 1 553 000 kronor.

628 000

1 601 820

48 054

1 553 766

s. 479 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ta proposition nr 50.

479 Bil. 1.

Bil. 11.

Beräkning

av anslaget till arméns personal iiver stat,

A, Övertalig personal

... kr. 5 000:

B. Offloeraro och underofficerare i reserven:

Årligen beräknas 125 officerare, 4 läkare och 2 veterinärer samt 80 underofficerare

nyanställas. (Beräkningsgrunderna: se försvarsrevisionen. Del. 3, Bil. 6

sid. 68. Ekiperingshjälpen beräknas dock för officer till 750 kr. i stället för

1 000 kr. samt livräntan (pensionen) till 600 kr. för officer och 400 kr. för underofficer.

Tjänstgöringstiden är därjämte enligt det föreliggande förslaget begränsad

till 35 dagar för infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tillhörande

reservpersonal samt 40 dagar för övriga.)

I. Ekiperingshjälp och livränta.

Ekipefingskjälp för 131 officerare m. fl. ä 750:— ................. kr. 98 250:

D:o » 80 underofficerare » 600: — ................... » 48 000: —

Livränta » 131 officerare m. fl. » 1074: — ................... » 140 694: —

I);,, » 80 underofficerare » 1044:— ................... ” 83 520: —

Säger kr. 370 464: —

Härifrån avgår livränta för dem, som avgå före uppnådda 42 års

ålder ............................................................................. ■ “ 56 054: 314 410:_

II. Lön.

540 officerare vid infanteriet m. fl....... å 324: 80 .

150 » » kavalleriet » » ..... » 371:20 .

210 underofficerare vid infanteriet m. fl. » 257:75 .

90 » » kavalleriet » » » 294:55 . III.

kr. 175 392: -

» 55 680: —

.. 54 127: 50

» 26 509: 50

311709: —

III. Rese- och traktamentser3ättning.

690 officerare ...... å 100: —

300 underofficerare » 70:— ....

kr. 69 000: —

» 21 000: —

90 000: —

Summa kr. 721119: —

eller i avrundat tal 721 000 kronor.

Bil. 12.

Beräkning

av anslaget till rese- och traktamentspenningar.

Anslaget, av försvarsrevisionen beräknat till 343 000 kronor, kan med hänsyn till flyg

väsendets utbrytning m. m. reduceras till

i avrundat tal 310 000 kronor.

Bil. 13.

Beräkning

av anslaget till rese- och traktamcntskostnader m. m. för liästuttagningsnämndernas

ordförande.

Med ledning av utgifterna under budgetåret 1923—1924 beräknas anslaget till 70 000 kronor.

s. 480 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 480

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till flyttningsersättning.

Anslaget beräknas i enlighet med försvars revisionens förslag till

i avrundat tal 160 000 kronor.

Bil. 14.

Bil. 15.

Beräkning

av anslaget till resestipendier.

Anslaget enligt försvarsrevisionens förslag .............................................. kr. 31 500: —

Avgår för flygväsendet.............................................................................. » 2 000: —

Anslaget sålunda kr. 29 500: —

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

Penningbidrag:

4 293 000 tjänstgöringsdagar å 0: 50 .....................................

Avlöningstillägg för reserv officers aspiranter:

48 800 tjänstgöringsdagar å 1:15 ....................................

Bil. 16.

kr. 2 146 500: —

» 56 220: —

Summa kr. 2 202 720: —

eller i avrundat tal 2 200 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.

Bil. 17.

Kostnaderna för familjeunderstöd hava hittills i medeltal per tjänstgöringsdag utgjort

0: 04 kr.

Enligt bestämmelserna i den föreslagna vämpliktslagen komma familjeförsörjare i regel

icke att fullgöra någon värnpliktstjänstgöring i fredstid. Under sådan repetitionsövning,

som icke infaller i omedelbar följd med den första tjänstgöringen, torde man emellertid

böra räkna med att även familjeförsörjare i viss utsträckning kunna bliva inkallade till

tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsdagar under dylika repetitionsövningar för samtliga

värnpliktiga utom studenter uppgår till omkring 406 000.

.Anslaget borde sålunda enligt hittills gällande grunder beräknas till (0: 04 X 406 000 —)

16 240 kr. Då emellertid familjeförsörjarnas antal är större under de senare repetitionsövningarna

än-under annan tjänstgöring, beräknas anslaget till

i avrundat tal 25 000 kronor.

Beräkning

Bil.

av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader ni. m.

18.

Anslaget har för 1914 års organisation av försvarsrevisionen (Del. 3, sid. 72) beräknats

sålunda:

Inskrivnings- och mönstringskostnader .................................................... kr. 367 500: —

Färdkostnader ....................................................................................... » 841 500: —

Summa kr. 1 209 000: —

Av ovan angivet belopp för inskrivnings- och mönstringskostnader torde själva inskrivningsnämndernas

kostnader kunna beräknas till omkring 250 000 kr.

s. 481 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ta proposition nr 50.

481 Bil. 1.

Enligt gällande bestämmelser deltager följande personal i inskrivningsförrättningen,

nämligen: 1 regementsofficer, ordförande, 1 lagfaren ledamot, 1 rullföringsbefälhavare, *

civila ledamöter samt 1 läkare. Därjämte biträdes nämnden i regel av 1 rullfönngsbiträde

och 1 sjukvårdsbeställningsman. S-mtliga åtnjuta under lörrättningarna reseersättning

och dagtraktamente, den lagfarne ledamoten därjämte ett särskilt dagarvode å 10 kr.

Enligt den nu föreslagna sammansättningen av inskrivningsnämnderna skola desamma

minskas med 3 ledamöter, nämligen med den lagfarne, rullföringsbefälhavaren och en av

de civila ledamöterna.

Betecknar man den kostnad regementsofficeren drager med 1, så torde kostnaden föi

den lagfarne ledamoten kunna betecknas med 1.3 och för en var av de Övriga ledamöterna

med 0.75 samt för do båda biträdena tillsammans med 0.8. De sammanlagda kostnaderna

kunna alltså för de nuvarande nämnderna betecknas med talet b.l samt för de föreslagna

— under antagande att även rullföringsbefälhavaren biträder nämnden — med talet 4.05.

På grund av den föreslagna reduceringen av inskrivningsnämnderna uppstår sålunda

,n 1 — 4.05 x

en kostnadsminskning, vilken kan beräknas

vissa inskränkningar i fråga

/6.1

till ^-

6.1

x 250 000

-)

84 016 kr. Genom

i fråga om annonsering angående de värnpliktigas inskrivning och

tjänstgöring torde" även viss besparing vinnas. Den sammanlagda kostnadsminskningen

kan beräknas till omkring 100 000 kr. no nnn — ;

Inskrivnings- och mönstringskostnaderna böra alltså beräknas till 3b7 500 100 000 — i

runt tal 267 500 kr. , , ,Ari . -r. ...

Färdkostnaderna hava enligt 1914 års organisation beraknats tillI 841 500 kr. Härvid ar

att märka, att den nu utgående provisoriska förhöjningen av militärtaxans avgifter beräknats

till 125 %. Begränsas nämnda förhöjning till 75 %. skulle färdkostnaderna endast

komma att uppgå till 654 500 kr. Då emellertid den värnpliktskontingent, som föreliggande

förslag räknar med, är omkring 25 % mindre än kontingenten i verkligheten vant under

de år för vilka ovanstående färdkostnader beräknats, borde kostnaderna nu beraknas till

(0.75 X 654 500=) 490 875 kr. Emellertid bör denna summa å ena sidan med hänsyn till

minskat antal inkallelser reduceras med 30 %, å andra sidan på grund av de värnpliktigas

längre resor ökas med omkring 20 % till 441 800 kr.

Sammanfattning:

Inskrivnings- och mönstringskostnader ..................................

Färdkostnader ..................................................................

kr.

267 500:

441 800:

eller i avrundat tal 710000 kronor.

Summa kr. 709 300: —

Bil. 19.

Beräkning

av anslaget till undervisnings- och gyninastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser.

I. Undervisningsmateriel.

Anslaget beräknas efter''0.9 öre per man och t.jänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör: ono nnn

för värnpliktiga .............•....... •••• ................................ og^oOO

» fast anställt manskap och musikelever..................... ,5Äi/wu

Titelsumman sålunda (0.009 X 6 550 000—)

II. De fasta undervisningsverken.

Krigshögskolan.

Anordnande av övningsritter ........................

Praktiska övningar............................. .........

Inventarier, böcker, undervisningsmateriel......

Skrivmaterialier, lyse, städning m. m............

Till särskilda föreläsningar ...........................

Gottgörelse för granskning av inträdesprov,

beräknad efter 4 kr. för prov i militärt ämne

utom taktik och vapenlära samt efter 2 kr.

för prov i språk och geografi ................

Summa tj änstgöringsdagar 6 550 000

kr. 58 950: —

kr.

600

22 000

2 000

5 300

500

~ kr. 30 900: —

Transport kr. 30 900: — 58 950:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 9241 84 31

s. 482 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 482

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Transport kr.

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Pörsvarsrevisionen har beräknat kostnaderna till kr. 40 000: —

Härtill kommer:

30 900: — kr. 58 950:

För artilleritillämpningsövningar.................. »

För skrivmaterialier, bränsle, lyse m. m....... »

» ökade resekostnader ........................... »

6 000: —

1 000: —

2 700: —

49 700

40 000

Ridskolan......................................................

»

—

Skjutskolan för Infanteriet och kavalleriet ........

))

70 000

—

Artilleriskjutskolan ........................................

»

35 000

—

Krigsskolan.....................................................

»

66 800

—

Militärförvaltningskursen .....

»

17 600

—

Underofficers- och förberedande underofflcersskolan .........

»

60 000

—

Arméns läka,res och veterinärers samt värnpliktiga läkare3,

veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning ............

»

50 000

Muséer m. m....

»

6 000:

—

kr. 426 000:-

III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.

Nuvarande kurser jämte traktamentsförhöjning

för dessa kurser........................................ kr. 175 000: —

Av försvarsrevisionen föreslagna nya kurser ... » 75 000:— ^ 250 000 —

Kurser för officerare och underofficerare d reservstat

(rese- och traktamentskostnader för förslagsvis

70 officerare och 25 underofficerare i 20 dagar) kr. 27 000: —

Kurser för reservofficerare och reservunderofficerare (rese- och

traktamentsersättning för förslagsvis 40 officerare och 25

underofficerare i 10 dagar) ............................................. » 12 000: —

Utbildning skurs för äldre reservofficerare.

För förbättrande av reservofficeiares tjänstbarhet anordnas

årligen en kurs om 90 dagar, i vilken omkring 35

officerare beräknas deltaga.

Kostnaderna beräknas sålunda:

35 officerare, lön i 3 mån. å 308: —.................. kr. 32 340: —

Dagtraktamenten enligt författniugsenligtgällande

grunder för ovanstående officerare, förslagsvis » 20 000: —

Rese- och traktamentsersättning å 100 kr....... » 3 500: — ^

Tillfälligt anordnade kurser samt för oförutsedda behov ........ » 25 210: — , „„„

---- kr. o 70 UoO:

Summa kronor 855 000: —

Beräkning

av anslaget till studiestipendier.

Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.........

Stipendier åt elever vid krigsskolans officerskurs ..................

Stipendier åt underofficerare och furirer ...............................

Bil. 20.

.......... kr. 3 000: —

.......... » 10 000: —

......... - 36 000: —

Summa kr. 49 000: —

• Bil. 21.

Beräkning

av anslaget till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Anslaget upptages i enlighet med 1925 års statsverksproposition till............ kr 26 000: —

s. 483 Kontrollera mot PDF

Kutig!. Maj:ts proposition nr 50.

483 Bil. 1

Beräkning

Bil.

nr anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse in. in.

22.

Anslaget ilr enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 568 400 kr., varvid, dock

hänsyn tagits till befintliga besparingar å anslaget. Mod hänsyn till dels den föreslagna

minskningen av armén, dels fallande priser m. m. beräknas anslaget kunna minskas till

i avrundat tal 410 000 kronor.

Beräkning''

Bil.

av anslaget till skrirmaterinlier m. m. vid trnppförbanden.

23.

Anslaget är enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 360 000 kr. Med hänsyn till

indragning av truppförband samt minskat antal enheter inom truppförbanden m. m., beräknas

anslaget kunna reduceras till

i avrundat tal 210000 kronor.

Beräkning

av anslaget till tryckningskostnader.

Bil. 24.

Anslaget, enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 300 000 kr., torde med hänsyn

till arméns reducering samt genom användande av enklare papper till förekommande

tryck m. m. kunna reduceras till

i avrundat tal 225 000 kronor.

Bil. 25.

Beräkning
av

anslaget till vissa arbeten å mobiliseringsverket.

Anslaget beräknas till 30 000 kronor.

Beräkning
av

anslaget till arméns mathållning.

Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—2) utgör 6 550 000.

Anslaget sålunda (0: 80 X 6 550 000 =) 5 240 000 kronor.

Bil. 26.

Beräkning

Bil. 27.

av anslaget till arméns munderingsutriistuing.

Anslaget beräknas efter 55 öre per man och 15 öre per häst och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:

för manskap 6 550 000,

för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 1 205 000.

Anslaget sålunda (0: 55 X 6 550 000 + 0:15 X 1 205 000 =) kr. 3 783 250: —

eller i avrundat tal 3 784 000 kronor.

s. 484 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 484

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

I.

Beräkning

ar anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.

Kasernutredning. (Beräkningsgrund: 7 öre per man och dag.)

Bil. 28.

Titelsumman sålunda (0: 07 x 6 550 000 =)................................................ kr. 458 500:

II. Förplägnadsutredning. (Beräkningsgrund: 5 öre per man och dag

samt 1 öre per häst och dag.)

Titelsumma sålunda (0: 05 x 6 550 000 + 0: 01 X 1 865 780 =) .................... » 346 157: 80

III. Intendenturfordon ..................................................................... „ 225 000;

IV. Skidmateriel ........................................................ „ 50 000

V. Pionjär- och stgnalmateriel.

För underhåll av pionjärmateriel

» » » signalmateriel ..

kr. 36 700: - » 45 500: —

82 200: ■

eller i avrundat tal 1162 000 kronor.

Summa kr. 1 161 857: 80

Beräkning

Bil. 29.

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning oclf tvätt vid truppförbanden.

I. Bränsle och II. Lyse.

Dessa båda titlar beräknas jämlikt 1925 års statsverksproposition till i runt tal 2 920 000

kronor.

Genom den föreslagna indragningen av vissa truppförband minskas kostnaderna med

omkring 33 % till 1 950 000 kr. Genom minskning av antalet enheter inom truppförbanden

samt övningstidens förläggande till i huvudsak våren och sommaren beräknas vidare kostnaderna

kunna minskas med omkring 30 % till...................................... kr. 1 365 000: —

III. Vatten.

1 350 000 kbm. å 19 öre ........................................................................ » 256 500: —

IV. Renhållning och diverse ........................................................... » 225 000: •—

V. Tvätt.

Tvättkostnaderna beräknas efter 6 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar är 6 550 000.

Titelsumman sålunda (0:06 X 6 550 000)................................................... » 393 000: —

Summa kr. 2 239 500: —

eller i avrundat tal 2 240 000 kronor.

Inköp av remonter.

401 remonter å kr. 1 000: —.

Beräkning

av anslaget till remontering.

Utgifter.

kr. 401000: —

Bil. 30.

Transport-, rese- och diverse kostnader.

401 remonter å kr. 187: 50 ................................................ » 75 187:50

Omkostnader vid depåerna.

Omkostnader för remontdepåerna vid Herrevadskloster och

Utnäslöt ............................ ........................................ » 15 000: —

Å depå störtade remonter.

10 remonter å kr. 1 187:50 ...

Utrangerade stamhästar.

270 hästar å kr. 120: —.....

.............................■—!-11 875: ~ kr. 503 062:50

Inkomster.

.............................. kr. 32 400: -

Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.

10 uttagna stamhästar å kr. 1 500: — ......................

eller i avrundat tal 455 700 kronor.

15 000: —

Återstod kr.

47 400: - 455 662: 50

s. 485 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

485 Bil. 1.

Beräkning

Bil 31.

nr anslaget till furagoring.

Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för

varje remont.

Antalet hästtjänstgöringsdagar är 1865 780 samt antalet remonter 401.

Anslaget sålunda (1: 25 X 1 865 780 + 309 X 401 =) .............................. kr. 2 456 134: —

eller i avrundat tal 2 45(5 000 kronor.

Beräkning

Bil.

av anslaget för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.

32.

Nyanskalfningsvärdet av en bil beräknas till 10 000 kr. samt av en motorcykel till

2 000 kr.

Slitningstiden för en bil kan anses utgöra 9 år, för en motorcykel 5 år.

Årligen beräknas en anskaffning av 6 lastbilar, 1 Va personbil och 15 motorcyklar.

För materielens förnyelse beräknas alltså (6 x 10 000 + 1,5 x 10 000 + 15

X 2 000 =) ............................................................................................ kr. 105 000: —

För underhåll och drift av personbilar...................................................... » 50 000: —

För underhåll och drift av motorcyklar ................................... ” 15 000: —

Summa kr. 170 000: —

Beräkning

Bil. 33.

av anslaget till truppförbandens övningar.

I. Hästlega.

Antalet hästlejningsdagar utgör 157 420, varav 135 860 beräknas bliva fullgjorda av

2 830 st. aekordshästar samt återstoden, 21560, genom lejning i vanlig ordning.

Årligen beräknas 10 % eller 283 aekordshästar bliva utrangerade och ersatta med nya.

Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejningspriset till 4 kr. per häst

och dag.

Kostnaderna sålunda (600 X 283 -f 4 x 21 560 =) ............... kr. 256 000: —

För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och

trängen ..................................................................... » 8 000: —-

Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.............. » 10 000: — ]_r 274 000-

II. Befälsövningar .................................. ....................................... » 80 000: —

III. Vinterövningar.

Kostnaderna för vinterövningarna hava av fösvarsrevisionen beräknats till

325 000 kr. Då, på grund av övningstidens förläggning enligt föreliggande

förslag, värnpliktiga endast i begränsad omfattning komma att

deltaga i vinterövningar, beräknas kostnaderna kunna reduceras till ... » 225 000: —

IV. Truppförbandens Övriga övningar.

Kostnaderna för de vanliga övningarna hava enligt 1925 års statsverksproposition

beräknats till 821790 kr. Av denna summa kunna omkring

200 000 kr. beräknas komma på järnvägstransporter, för vilka förhöjningen

av militärtaxan, på grund av de under dessa övningar förekommande

korta transporterna, beräknats till 150 %■ Beräknas taxeförhöjningen

endast till 75 %. kunna kostnaderna för de vanliga övningarna nedbringas

med 60 000 kr. till 761 790 kr. Denna summa torde slutligen på

grund av den föreslagna indragningen av vissa truppförband samt minskningen

av antalet enheter inom truppförbanden reduceras med omkring

40 % till i runt tal...................................................... kr. 458 000: —__

Transport kr. 458 000: — kr. 579 000: —

s. 486 Kontrollera mot PDF

Bil''. 1. 486

Kungl. Maj ts proposition nr 50.

Transport kr. 458 000: — kr.

Härtill komma:

Kostnader för övningar med motoriserat artilleri............... » 175 000: —

” » » » motorfordon vid trängen ...... » 16 000: —

» » pionjärutbildning....................................... » 34 600: —

» » fältingenjörsköla ....................................... » 12 000: —

” » brevduveväsendet.......................................’ » 15 000: —

----»

V. Kostnader för övningar med infanteri i Karlskrona och Vaxholms

fästningar.............................................................. „

579 000: —

710 600: —

30 000:-

VI. Frivilliga övningar med landstormen

eller i avrundat tal 1370 000 kronor.

......... » 50 000: —

Summa kr. 1 369 600: —

Beräkning

av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.

Bil. 34.

Kostnaderna beräknas i stort sett i överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag''

sålunda:

I. Transportkostnader .............. kr 226 000: —

II. Rese- och traktamentskostnader .................................................. ,, 210 000''__

III. Inkvarterings- och förläggningskostnader ....................................... » 60 000:_

IV. Hästlega ............................. » 85 000:

V. Markskador ................................................................................ „ 50 000: -

VI. Diverse ..................................................................................... 35 000: —

______Summa kronor 700 000: —

Bil. 35.

Beräkning

av anslaget till sjuk- och veterinärvård 111. m.

I. Sjukvård i allmänhet.

Anslaget beräknas efter 3.5 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar är 6 550 000.

Titelsumman sålunda (0:035 X 6 550 000=).....-.........................................

kr.

229 250: -

II.

Sanatorievård åt personal vid armén

»

60 000: —

III.

Tandvård ...............................................................

»

30 000:-

IV.

Ögonsjukvård ......................................................................

»

35 000: —

V.

Läkarvård m. m. enligt 23 § i officer3avlöniugsreglementet...............

»

40 000: -

VI.

Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen

,,

50 000: —

VII.

Arméns bakteriologiska laboratorium .............................................

»

2 000:-

VIII.

Veterinärvård.

Anslaget beräknas efter 4.8 öre per häst och tjänstgöringsdag.

Antalet hästtjänstgöringsdagar (bil. 3) är (1 865 780 + 178 044 =) 2 043 824.

Titelsumman sålunda (0: 048 X 2 043 824 =)..............................................

»

98 103:55

Summa kr. 544 353: —

Härifrån avgår beräknad kostnadsminskning för sjukvården vid Stockholms

garnison ...................................................................................... » 40 000: —

Nettokostnad kr. 504 353: —

eller i avrundat tal 504 400 kronor.

s. 487 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

487 Bil. 1.

Beräkning

av anslaget till vapen och ammunition in. in.

I. Artlllerimaterlel.

Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel... kr.

Förrådakostnader, transporter m. m...............................

II. Artilleriaminunitlon.

Skarp ammunition för årets övningar..............................

Lös » » » » .........................•••■•

Revidering av äldre ammunition, transporter, provskjutningar

m. m........................................................

III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser

IV. Handvapen och kulsprutematerlel m. m.

Vård av till övningarna utlämnade handvapen, beräknad

efter 6 400 000 tjänstgöringsdagar å 2 öre .................

Vård av till övningar utlämnade kulsprutor och granatkastare

..................................................................

Förrådskostnader och transporter m. m............................

285 000:

250 000:

V. Handvapen- och kulspruteammunition.

13 000 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 11 öre .............

2 0l K) 000 » 6.5 » kammar- » » 3 » ...............

10 000 000 » 6.5 » lösa » » 4 » ...............

600 000 » skarpa pistol- och revolverpatroner å 10 öre

Gevärs- och handgranatmateriel ....................................

Lyspistolammunition m. m...........................................

Ammunition för granatkastare m. m...............................

Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård

m. m...................................................................

VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen

och kulsprutor m. m.

Beräknad efter 0.7 öre per 6.5 mm. skarpa och kammar
skott,

tillsammans 15000 000................................

Särskild materiel för de nya vapnen .......................

Transporter m. m....................................................

VII. Till artilleridepartements förfogande.

För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till

oförutsedda utgifter ...........................................

kr.

900 000: —

))

60 000: —

»

200 000: —

ser

kr.

128 000: —

»

50 000: —

»

150 000: —

kr.

1 430 000: —

»

60 000: —

»

400 000: —

»

60 000: —

»

30 000: —

»

50 000: —

»

125 000: —

»

64 500: —

kr.

105 000: —

»

10 000: —

»

20 000: —

Bil. 36.

kr. 485 000:

.. 1160 000:- » 62 500: -

328 000= —

2 219 500: ■

135 000:

150 000:

Summa kr. 4 540 000: —

Beräkning

av anslaget till byggnader, övningsfält och sbjuthanor.

Bil. 37.

I avsikt att kunna nedbringa de årliga kostnaderna för underhåll m. m. av arméns

byggnader har verkställts utredning, därvid följande förutsättningar legat till grund.

1) Etablissement, som icke äro oundgängligen erforderliga, skola icke längre underhållas

för medel å försvarsdepartementets stat; inom dylikt etablissement befintliga byggnader

skola försäljas eller, där så ur ekonomisk synpunkt är lämpligt, förflyttas för att tagas

i bruk å annan plats.

2) Markområde, som icke längre erfordras för härens behov, försäljes.

3) För att nedbringa de synnerligen betungande underhållskostnaderna för vissa äldre

etablissement, skola desamma, i den mån de fortfarande behöva tagas i anspråk, underkastas

en genomgripande reparation genom anvisande av särskilda engångskostnader. Dessa

hava beräknats till omkring 500 000 kronor.

Den enligt dessa grunder verkställda utredningen har givit vid handen, att det ordinarie

byggnadsanslaget kan upptagas till 1 428 000 kr. samt förstärkningsanslaget, beräknat

till 75 % av det ordinarie till 1 072 000 kr., tillsammans

2 500 000 kronor.

s. 488 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 488

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till ingenjörmateriel.

Bil. 38.

Anslaget beräknas i enlighet med försvarsrevisionens förslag till i avrundat

tal................................................................................................. 170000 kronor»

Bil. 39.

Beräkning

av anslaget till övningar och materiel för järnvägstrupper.

För ändamålet beräknas ett belopp av ................................................... 20000 kronor»

Bil. 40.

Beräkning

av anslaget till extra utgifter.

För ändamålet beräknas ett belopp av................................................... 400 000 kronor»

Bil. 41.

Beräkning

av anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Anslaget upptages i enlighet med 1925 års statsverksproposition till ......... 50 000 kronor»

Bil. 42.

Beräkning

av anslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare.

Anslaget, enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 135 000 kr., minskas dels genom

överföring till flygvapnet av visst belopp, dels genom minskat antal civila arbetare vid

armén till..................................................................................... 80 000 kronor.

Bil. 43.

Beräkning

av kostnaderna för de extra ordinarie anslagen.

För ändamålet beräknas ett belopp av ................... ............................ 1200 000 kronor»

s. 489 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

489 Bil. 1.

Bil. 44.

Beräkning

av antalet tjänstgöringsdagnr för värnpliktiga m. fl.

1

•

1

Värnpliktiga

Kadetter j

m. fl.

Flottan.

Värnpliktiga i linjetjänst, sjömanshusinskrivna .....................

» » » inskrivna i sjötjänst .....................

» styrmän och maskinister .................................

» ingenjörer, intendenter och läkare.....................

265 208

151 742

6 240

8 250

i

28 640 j

431 440

28 640 ‘

1 Genom hemförlovning beräknas avgå....................................

i

Säger för flottan

30 000

401 440

28 640 ;

Kustartilleriet.

j Värupliktiga i linjetjänst......................................................

i Ersättningsreserv ..............................................................

i Värnpliktiga studenter .........................................................

S Offieersaspiranter ..............................................................

Säger för kustartilleriet

133 755

36 730

11 925

7 710

182 410

7 710

Summa

583 850

36350

620-200

Beräkning

Bil. 45.

av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.

Antal

man

''

Antal

dagar

Tjänst- görings- |

dagar

|

<

Flottans sjömanskår.....................................................

» » (skeppsgossar, som karlskrivas 1 maj)

» skeppsgossekår:

450 skeppsgossar 365 dagar = 164 250

avgår för karlskrivna............ 20 655

3 094

135

365

153

1129 310

20 655

143 595

i Kustartilleriets manskap.............................................

620

365

226 300 j

Summa

1519 860

På srrund av vakanser beräknas avgå 4 %......................

60 794

Återstå summa

1 459 066

s. 490 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 490

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

Bil. 46.

för marin förvaltningen.

1

I Löneplan

Löneplan i

joch lönegrad

och lönegrad!

An- enligt veder-

An-

enligt veder-!

tal | börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings- i

Artillerlavdelningen.

| reglemente

reglemente |

Kemist...............

1 C. 12

Civilavdelningen.

Expeditionsunderoffieer ...

1

Marinöverkommissarie ....

i

A. 1 1

1

Amiralitetsråd .............

i

B. 30

Torpedavdelningen.

i

Förste revisor.......

i

B. 26

Expeditionsunderoffieer ...

1 —

Kamrerare, sekreterare ..

2

B. 24

Aktuarie och registrator,

1

Minavdelningen.

revisorer, marinkassör,

1 Expeditionsunderoffieer ...

1 t —

notarie............ .....

6

B. 21

Advokatfiskal, tillika vid

Fortifikationavdelningen.

Stockholms station.......

1

—

r/hpf

Kansli biträden, kvinnliga..

4

B. 4

Förste expeditions vakt ...

1

B. 7

Intendentavdelningen.

Expeditionsvakter............

2

B. 5

Expeditionsunderoffieer ...

ll - 1

Lön till ovanstående kemist, förslagsvis.............................

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis

Arvode till chefen för fortifikations av delningen..................

Arvoden till 4 expeditionsunderofficerare (pensionerade)......

Arvode till advokatfiskal .........................................

Vikariatsersättningar, förslagsvis......................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.......

kronor

10 020

115 516

1170

9 860

4 000

2 500

70 0n0

Summa kronor 212 566

eller avrundat 213 000 kronor.

s. 491 Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Maj:ts proposition nr ■r>0.

491 Bil. 1.

Bil. 47.

.Beräkning;

av ordinarie förslagsanslngret till avlöning till personal vid kårer och stater in. il.

.

Kronor

Kronor

Summa \

kronor

''

A.

i

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, flottans underofficers- kår, flottans sjömanskår och flottans

'' skeppsgossekår ...................................

7 349 593

Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets

underofficerskår, kustartilleriets man- skap m. fl...........................................

1 544 350

_

<

Mariningenjörkåren,marinintendenturkåren,

marinläkarkåren och. flottans poliskår

m. fl.................................................

1 106 842

_

Vid marinstaben anställd personal ..........

44 928

—

Sjörullföringsbefälhavare med biträden ...

21 030

—

10 066 743

—

|

Undervisningsverken.

■

Sjökrigshögskolan ................................

29 568

—

i

Sjökrigsskolan ...................................

50 000

—

1

Skeppsgosseskolan .................................

52 510

—

Marinens underofficersskolor ..................

13 500

—

145 578

—

10 212 321

_

B.

1

Felräkningspenningar, förslagsvis ...............

—

—

—

—

2 400

—

1 c-

Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för-

slagsvis...............................................

—

—

—

—

2 000

—

D.

Avlöning såsom korpraler åt vissa kadetter

60 000

m. fl., förslagsvis ................................

—

—

—

j E.

Månadslön, arvoden m. m. till personal vid

40 000

flottans sjukhus i Karlskrona, högst......

—

—

—

—

—

F.

Arvoden m. m. enligt förteckning...............

—

—

—

—

29 690

—

| G.

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet

—

—

—

—

500

—

!H-

Oförutsedda utgifter för uppehållande till-

''

fälligtvis av uppbördsmannabefattningar

m. m. samt för eventuellt behövliga änd-

1

ringar i arvoden, förslagsvis ..................

—

—

—

—

: 10 000

—

i 1.

Alderstillägg, förslagsvis ...........................

—

—

—

—

5 000

—

Summa kronor

—

-

-

| 10 361911

—

Härifrån beräknas avgå:

För tjänstebostäder ........................................................... kr. 175 000: —

På grund av vakanser 31h % å för avlöning till kårer och stater

m. m. ovan beräknat belopp kr. 10 212 321 ........................ » 340 400: — 515 40O: —

Återstår summa förslagsanslag kronor 9 846 511: —

eller avrundat 9 846 000 kronor.

s. 492 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 492

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för flottans officerskår, underofflcerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.

Löneplan

Lönnplan

An-

och lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

Officerskåren.

reglemente

Sjömanskåren.

reglemente

Flaggmän ......................

5

O. 8

Flaggkorpraler........

344

Mm. 3

1 Kommendörer ................

7

O. 6

Korpraler och högbåtsman

1050

2) Mm. 2

j Kommendörkaptener av 1.

Meniga ...................

1 700

Mm. 1

graden ........................

Kommendörkaptener av 2.

17

O. 5

» under 5 månader

135

Mm. 1

graden ........................

18

O. 4

Skeppsgossekåren.

; Kaptener........................

j Löjtnanter .....................

1 Underlöjtnanter och fänri-

110

98

O. 3

O. 2

Skeppsgossar i 3. årskursen

Skeppsgossari2. årskursen

135

145

—

kar ..........................

46

O. 1

Skeppsgossari 1. årskursen

170

—

Undofficerskåren.

Flaggunderofficerare ......

0172

Uo. 3

Underofficerare av 2. gr....

344

Uo. 2

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis ........................

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla

befälhavande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona

Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................

Arvode till varvschefen i Stockholm ...............................................

Anställningspenning för förslagsvis 525 man ....................................

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis .....................................

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 275 man å 225 kr......................

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 200 man å iöÖ kr.......

Dagavlöning till 105 skeppsgossar å 0.35 kronor under 7 månader......

» » 145 » å 0.25 » » 12 »

» » 170 » å 0.15 » » 12 »

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.............................................

kronor 7 172 000: —■

»

»

»

))

)>

»

»

))

»

»

3 480

1800

900

26 250

20,000

61875

30 000

10 017

13 234

9 307

730

Summa förslagsanslag kronor 7 349 593

*) Därav 16 förråd sförvaltare med lön i 4. lönegraden.

a) » högst 150 högbåtsmän.

s. 493 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

493 Bil. 1.

Stut

för kustartilleriets officerskår, underoffleerskår och manskap in. fl.

-------------------r

Löneplan

Löneplan |

och lönegrad

och lönegradj

! An-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerskåren.

Manskap.

Chef.............................. 1

O. 8

Plaggkorpraler ...............

60

Mm. 3

Överstar ........................| 2

O. 6

Korpraler ......................

210

Mm. 2

Överstelöjtnanter............ 4

O. 5

Meniga...........................

Mm. 1

Majorer ........................ 7

O. 4

Kaptener....................... 31

O 3

Musikpersonal.

Löjtnanter ....................| 34

O. 2

Musikstyckjunkare ..........

2

Uo. 3

Underlöjtnanter och fän-i

rikar........................... 16

O. 1

Pensionerad personal.

Underofficerare..............

10

—

.

Underofficerskaren.

Underofficerare av 1. gra-l

|

den ......................... j *131

Uo. 3

i

Underofficerare av 2. gra-

den ............................I 62

Uo. 2

Iiöner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Anstftllningspenning till förslagsvis 175 man .........................

Hyresbidrag till underofficerskorpraler m. fl., förslagsvis 50 mai

Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 340 kronor

Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2130 kronor...

kronor 1 502 000

» 8 750

» 11250

» 11700

» 10 650

Summa kronor 1 544 350

*) Därav 6 förrådsförvaltare.

s. 494 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 494

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för lunriuingeiijörkåren, mnrinintendentnrkåreu, inariiiläkarkåren, flottans

ecklesiastikstat och flottans poliskår in. 11.

Löneplan

-

[ Löneplan i

1 An-

och lönegrad

(och lönugrad[

enligt veder-

; An-

[enligt veder-j

tal

börligt

i tal

börligt f

avlönings-

avlönings- j

Mariningenjörkåren.

reglemente

reglemente j

Marinö verdir ektö r............

Marindirektörer av 1. gra-

i

—

Flottans ecklesiastikstat.

den .........................

2

C. 14

Amiralitetsp astorer..........

2

Marindirektörer av 2. gra-

Amiralitetspredikanter ....

2

— i

den ............................

3

C. 13

Klockare........................

2

—

Mariningenjörer av 1. gra-

Kyrkvaktare ..................

1

—

den, 1. löneklassen.......

Mariningenjörer av 1. gra-

9

C. 12

Flottans poliskår.

den, 2. löneklassen.......

5

C. 10

i

Mariningenjörer av 2. gra-

(Arvoden enligt § 36 i av-

den ............................

6

C. 9

löningsreglementet för

Extra mariningenjörer......

3

—

officerare och underoffi-

;

Specialingenjörer av 1. gra-

cerare samt civilmilitära

i

den ...........................

4

C. 13

beställningshavare på

Specialingenjörer av 2. gra-

aktiv stat m. fl. vid ar-

den ............................

8

C. 12

mén och marinen till:)

Specialingenjörer av 3. gra-

Överkonstaplar, tillika

den ............................

4

C. 10

tjänstgörande såsom

Mariningenjörstipendiater.

3

—

poliskommissarier.........

2

C. 4

Marinintendenturkåren.

Överkonstaplar...............

Konstaplar .....................

2

9

C. 3

C. 2

Marinöverintendent.........

Förste marinintendenter, 1.

1

O. 6

Extra konstaplar ............

3

—

löneklassen..................

Förste marinintendenter, 2.

2

O. 5

Musikpersonal.

t

|

löneklassen............... .

Marinintendenter avi.gra-

5

O. 4

Musikdirektörer...............

2

O. 2

den .............................

Marinintendenter av 2. gra-

28

O. 3

Civil personal.

den .............................

14

O. 2

Marinunderintendenter____

6

O. 1

Advokatfiskal vid Karls-

■

krona station..............

1

_

Marinläkarkåren.

Expeditionsvakter vid

Marinöverläkare .............

1

C. 15

Karlskrona station.........

3

Avd. B. 5

Förste marinläkare .........

3

C. 13

Expeditionsvakter vid

Marinläkare av 1. graden

6

C. 10

Stockholms station.......

2

Avd. B. 5 |

Marinläkare av 2. graden

16

—

i

Marinläkarestipendiater ...

8

—

.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjör
-

kåren, marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis ..... kronor 824 000: —

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis ... » 50 100: —

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............ » 13 968: —

Löner till ovanstående musikdirektörer............................................. » 8 604: —

Arvode till marinöverdirektören ...................................................... » 16 000: —

Arvoden enl. löneplan C, lönek! ass 14 till 3 extra mariningenjörer, förslagsvis

..................................................................................... » 16 362: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår

torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... » 480: •—

Transport kronor 929 514: —

s. 495 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj ds proposition nr 60.

495 Bil. 1.

Transport kronor

Arvoden till 3 mariningenjörsstipendiater a 1740 kronor ................. »

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1 170 kronor »

Två arvoden å 1 170 kronor för verkställande av ögonundersökningar

och ögonbehandling..................................................................... »

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare

och sjökadetter.......................................................................... »

Arvoden å 2 700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden ................ »

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden......... »

Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor ........................ »

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarsiipendiater

samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst................................................... »

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis högst................................................................. »

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona...... »

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... »

Aviöning tid 1 amiralitetspredikant å 1,200 kronor vid flottans station

i Karlskrona .......................................................................... »

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm... »

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona ....... »

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling ......................... »

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor

till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona............ »

Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis

...............,................................................................... »

Arvoden till extra konstapel i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis

.................................................................................... »

Yikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ »

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. »

Arvoden till 17 pensionerade underofficerare i Karlskrona å 2 130 kronor »

» » 10 » » » Stockholm å 2 340 » »

929 514: —

5 220: —

2 340: —

2 340: -

1500: —

43 200: —

4 800: —

11 280: —

20 000: —

5 000: —

2 000: —

1 860: -

1 200: —

1410: —

600: —

720:-

500: —

5 604: —

3144:—

2 000: —

3 01)0: —

36 210: - 23 400: —

Summa förslagsanslag kronor 1108 842

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,

må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,

användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande

antal marinläkarstipendiater.

Anm. 3. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Stat

för vid Marinstaben anställd personal.

Löneplan

och löne- grad enligt

Antal

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente

Bibliotekarie (pensionerad officer)..................................................

1

_

Expeditionsunderofficer (pensionerad).............................................

1

— !

Expeditionsvakt ......................................................................

1

Avd. B. 5 ''

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis

Arvode till bibliotekarien...............................

Arvode till ovanstående expeditionsunderofficer

Arvoden till marinattachéer..............................

kronor 2 988: —

» 3 600: —

» 2 340: —

» 36 000: —

Summa kronor 44 928: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 496

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för sjörullfö rings befälhavare med biträden.

1

Antal

Enhets-

kostnad

Arvode

Kronor

Summa

kronor

Sjttrullföringsbefälhaväre i Stockholm ........................

i

3 600

_

3 600

Sjörullföringsbefälkavare i landsorten ........................

2

3180

—

6 360

Sjörullföringsbiträden i Stockholm..............................

2

2 340

—

4 680

Sjörullföringsbiträden i landsorten..............................

3

2 130

—

6 390

-

Summa

—

—

21030

-:

Stat

för sjökrigshögskolan.

I enlighet med nuvarande organisation beräknas i medeltal per år (26 942

+ 26 217): 2 = 26 580 + 2 988 = ................................................ kronor 29 568: —

s. 497 Kontrollera mot PDF

Kuwjl. Maj:ls proposition nr 50.

497 Bil. 1.

Stat

för Sjökrigsskolun.

Enlietskostnad

Ant il

Beräknad kostnad

Orts-

grupp

Beräknad

lön

(arvode)

Kronor

Summa

kronor

Lärare.

Arvoden för ett till 25 veckor beräknat

läsår å 350 kr. för varje timmes under- visningsskyldigliet i veckan för lärare i

'' fysik och. matematik med mekanik, å 250

kr. för läraren i franska och engelska

språken, å 75 kr. för lärare i organisa- tionslära samt krigs- och sjölagar å sjö- officerslinjen ävensom i reglemente för

marinen och krigslagar å kustartilleri- linjen samt å 175 kr. för lärare i övriga

militära ämnen vid skolan i land

22 x 350 ........................ kr. 7 700: —

16x250 ........................ » 4 000: -

8.5 X 75 ........................ » 637: 50

96.5X175 ....................... » 16 887:50

29 225

510

1

Beräknad tillökning i arvoden på grund

av förlängning av utbildningstiden å

kustartillerilinjen med ett år ...............

Lärare i gymnastik och vapenövning samt

ledare av kadettemas idrottsövningar ...

För undervisning i maskinarbete samt

annan extra undervisning ävensom till

vikariatsersättning .............................

Lärare för undervisning å marinintendents- linjen: Av nuvarande anslag till marin- intendentskolan kr. 10 830: — beräknas,

då antagning av elever förutsättes äga

rum endast vartannat år samt då under- visning i språk beräknas kunna äga rum

i samband med övriga kadetters un- dervisning härutinnan, endast erforder- ligt .................................... .............

• . . .

_

6 000

510

1 160

4 500

—

41395

Befälspersonal.

540

540

1020

—

Kadettofflcerare från flottan och kadett-

intendent, hela året..............................

Kadettofficer från kustartilleriet...............

Kadettofflcerare från flottan, arvode i 5

mån. å kr. 45: — per mån...................

Läkare, arvode.......................................

5

1

2

1

2 700

540

450

1020

—

4 710

Betjäning.

G.

2 988

870

_

Expeditionsvakt. Avd. B. 5.....................

Portvakt, arvode ....................................

1

1

2 988

870

-

3 858

Summa

—

—

49 963

—

eller avrundat 50 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 2241 24 32

s. 498 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 498

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Skeppsgosseskolan.

Enhets-

[

|

Antal

kostnad

Summa

Arvode

Kronor

kronor

1

Rektor:

Lön ........................................................ 4 000: —

Tjänstgöringspenningar.............................. 2 000: —

1

6 000

Ordinarie ämneslärare:

Lön ........................................................ 2 200: —

Tjänstgöringspenningar.............................. 1 400: —

8

3 600

28 800

Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ..................

4

2 600

_

10 400

_

Lärare i slöjd, arvoden .......................................

3

400

—

1200

_

För inövande av hornblåsare och trumslagare ............

Timlärare för 31 veckotimmar å 110 kronor för vecko-

—

—

—

500

—

timme, arvode........................................................

—

—

_

3 410

—

Lärare för meddelande av undervisning åt i Stockholm

förlagda skeppsgossar; arvode å 50 kronor under 7

månader ...............................................................

Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke-

—

—

350

_i

och pupillkassa.....................................................

_

250

Statsbidrag för 8 ordinarie ämneslärare till folkskol-

lärarnas änke- och pupillkassa.................................

_

_

_

1600

Summa förslagsanslag kronor

52 510

_

Stat

för marinens underofflcersskolor.

För bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen beräknas erforderligt,

förslagsvis högst ................................................................................'' kr. 13500: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 50. 499 Bil. 1.

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden.

Efter genomförd organisation beräknas följande arvoden erforderliga.

Marinens centrala myndigheter m. Jl.

1 kontrollofficer i Bofors ....................................... kronor 1,200: —

1 kontrollbiträde (underofficer) i Bofors .............................................. ” 750: —

Portvakt hos marinförvaltningen ........................................................ » 468: —

Portvakt i marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle och lyse)............ » 540: —

Flottans station i Karlskrona.

Chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad ................................. » 1,200;—-

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning ................................. » 348: —

1 » » skeppsgossekårens » » 282: —

1 » » sjöreservens » » 210: —

1 tvättförestånderska .......................................................................... ” 1740: —

1 tillsyningsman vid stationens häkte................................................... » 174: —

Flottans station i Stockholm.

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning ................................. » 348: —

1 ii » sjöreservens » “ 204: —

1 tillsyningsman vid koldepå i Norrland ............................................. ” 600: —-

1 förestånderska för stationens tvätt och badinrättning ........................ » 1170: —

1 uppbördsman, tillika maskinist i d:o.................................................. * 2 460: —

1 kontrollant i d:o ...................... » 348:

1 tillsyningsman vid kustflottans måldepå vid Vitsgarn ........................ » 600: —

1 » » stationens häkte................................................... "_174: —

Säger för flottan kronor 12,816: —

Vaxholms fästning och Vaxholms kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten ............................................... kronor 300: —

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar Eredriksborg..................... » 282: —

1 » » » » Bindö redutt.......................''...... » 144: —

1 kokerska.......................................................................................... ” 830:

1 sjuksköterska..................................... " 3 030: —

Tillsyningspersonal för bevakning inom fästningen .............................. » 4 800: —

Karlskrona fästning och Karlskrona kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten ................................................ » 300: —

1 uppbördsman vid matinrättningen i stadskasernen.............................. » 282: —

1 » ii » å Kungsholms fort ....................... » 210: —

1 ii » » »i Almö.......................................... » 72: —

1 a ii ii ii Aspö.......................................... *i 72: —

1 ii ii » » Oscarsvärn ................................ » 144: —

1 kokerska.......................................................................................... » 830: —

Tillsyningspersonal för bevakning......................................................... ” 4 128: —

Älvsborgs fästning.

Tillsynspersonal för~bevakning ............................................................ 11 1450: —

Säger för kustfästningarna och kustartilleriet kronor 16 874: —

• Sammanfattning.

Flottan ............................................................................................. kronor 12 816: —

Kustartilleriet .................................................................................... " 46 874: ■

Summa kronor 29 690: —

s. 500 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 500

Kungl. Maj-As proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till rekryteringskostnailer.

I. Rekryteringsmedel.

Antal rekryter beräknas sålunda:

Sjömanskåren............................................................... 525

Skeppsgossekåren......................................................... 175

Kustartilleriets manskap ....... 175 rr ,

—--- o7o X 55 kr. =

II. Avskedspremier.

Efter genomförd organisation beräknas årligen avgå följande underbefäl

av manskapet, berättigade till avskedspremier:

Sjömanskåren:

70 X 600 kr............

42 000: —

20 X 1 000 » ............

))

20 000: —

Kustartilleriet:

15 x 600 » ............

......... kr.

9 000: —

5 x 1000 » ............

........

5 000: —

III. Civilanställning

Bil. 48.

- kr. 48 125:

kr. 62 000: —

.. 14 000: —

kr.

76 000: - 10 000: -

eller avrundat 134 000 kronor.

Summa kr. 134 125:

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets reservstat.

Bil. 40.

Staten upptager följande beställningar:

Överstelöjtnant (överste i lägsta löneklassen).

Major .......................................................

Kompaniofficerare i högsta löneklassen .......

» » mellersta löneklassen ...

» » lägsta '' »

Underofficerare » högre »

» » lägre »

Antal.

.............................. 1

............................. 1

............................. 2

.............................. 2

.............................. 2

............................. 3

............................... 2

Summa beställningar 13

Löner till ovanstående beställningshavare .............................. kr. 31 260: —

Avgå avgifter för egen pensionering...................................... » §37: —

Avlöningstillägg till kompaniofficerare och underofficerare, förslagsvis.........

Dagavlöning (dagarvode) till inkallad personal, förslagsvis ...........................

Pensionskostnader, förslagsvis ..................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis.-...............................................

kr. 30 423: —

» 1 260: —

» 1 209: -

» 16 740: —

» 1 000: —

Summa kr. 50 632: i—

eller avrundat 50000 kronor.

s. 501 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

501 Bil. 1

Beräkning

av anslaget till marinens resorvpersonal.

Bil. 50.

Den årliga rekryteringen beräknas sålunda:

a) Flottan:

1 officer, förtidsavgången,

1 fänrik i flottans reserv, direkt från sjökrigsskolan,

12 reservofficersaspiranter, varav beräknas utbildas

10 reservfänrikar,

1 mariningenjör efter avslutad anställning som extra ingenjör,

2 marinintendentsaspiranter,

2 marinunderintendenter,

2 marinläkare,

1 underofficer, förtidsavgången, samt

15 reservunderofficersaspiranter för utbildning till flaggkorpraler (underofficerare) i reserven.

b) Kustartilleriet:

5 reservofficersaspiranter,

4 reservfänrikar och

3 flaggkorpraler (underofficerare) i reserven.

Anställningsåldem beräknas i medeltal utgöra:

för officer och vederlike ................................................. 24 år,

» underofficer.............................................................. 27 » .

Avlöningsförmåner.

Ekiperingshj alp:

officer och vederlike (ej förut stamanställd) ............... kr. 400: —

aspirant och flaggkorpral .......................................... » 600: —

Lön:

För reservofficersaspirant vid flottan och reservunderofficersaspirant i likhet med flaggkorpral

(efter 72 månaders tjänstetid).

För officer med vederlike i likhet med motsvarande personal vid stammeu, dock beräknad

efter vederbörande lägsta löneklass.

Reservofficersaspiranter vid kustartilleriet samt marinintendentsaspiranter åtnjuta avlöning

i likhet med värnpliktiga, dock med tillägg av kr. 1: 15 per dag fr. o. m. 261. dagen av

tj änstgö ringstiden.

Livränta (pension) utgår efter fyllda 55 år med 600 kronor om året för officer eller

vederlike och med 400 kronor för underofficer.

Rese- och traktamentsersättning utgår vid inställelse till och avgång från tjänstgöring,

dock ej vid första anställning.

Kostnaderna beräknas sålunda:

I. Eklperingshjalp.

Flottan: Antal.

Officersaspiranter m. fl...........

Underofficersaspiranter ...........

Officerare och marinintendenter

Kustartilleriet:

Officersaspiranter ....................

Flaggkorpraler .......................

Officerare................................

. 14

. 15

29 x 600 kr. = kr. 17 400: —

.13 x 400 » = » 5 200: —

5''

3

8 x 600 » = » 4 800: —

4 x 400 » = » 1 600: —

Säger kr. 29 000: —

s. 502 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 502

Kungl. Majtts proposition nr 50.

II. Pension.

Årligen avsättes i medeltal 1 200 kronor för varje i reserven anställd officer

och vederlike samt underofficer (flaggkorpral), eller

vid flottan ............

..... 33 x 1 200

kr. =

kr. 39 600: —

» kustartilleriet........

.... 7x1200

» =

» 8 400: —

Avgår 25 % för dem, som avgå före pensionsåldern......

Kr. 48 000: —

» 12 000: —

Säger

kr. 36 000: —

III. Lön.

Flottan.

l:a tjänstgöring:

1 fänrik i reserven (Gr-ort) å kr. 2 490: — .......... kr.

12 res.off.asp. (7 å kr. 1600:—, 5 å kr. 800:—).

5 reservfänrikar (G-ort) » » 2 490: —

5 » (D-ort) » » 2 220: —

15 flaggkorpraler » » 800: —

Bepetitionsövningar:

Årligen inkallade: 3 förtidsavgående officerare, 4 officerare,

utnämnda i flottans reserv samt 10 reservofficerare, eller’

17 officerare å kr.

1 marinunderintendent (Gr-ort) » »

1 » (D-ort) » »

30 underofficerare (flaggkorpraler) » »

Kustartilleriet, repetitionsövningar.

20 officerare å kr.

2 490:

15 200.

12 450: •

11 100:

12.000: -

550:— .

....... »

9 350:

1 494:— ........

»)

1 494:

1332:— ..........

,)

1332:

384:- ..........

...........

11520:

430:.— ..........

........... kr.

8 600:

288:— ..........

........... »

3 456:

kr. 76 936: —

» 12 056: —

t-, ---- ’ --------* U1VUUO UOVUl k,

cirka 20 % eller med .....................................

IV. Rese- och traktamentsersättning.

Härför beräknas erforderligt för flottan................

» kustartilleriet .....

Sammanfattning.

Ekiperingshjälp ............................................

Livränta ............................................................

Lön .................................................................

Bese- och traktamentsersättning............................

Kr.

88 992: —

a minskas med

.................. ))

18 992: —

Återstå säger kr.

70 000: -

..................... kr.

5 000: —

3 000: —

Säger kr. 8 000:

kr. 29 000

» 36 000

» 70 000

» 8 000

Summa kr. 143 000: —

Bil. 51.

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

620 000 tjänstgöringsdagar (Bil. 44) å 50 öre ........................................... kr. 310 000:_

Avlöningstillägg för reservoffieersaspiranter vid kustartilleriet m. fl., 2 600

tjänstgöringsdagar å kr. 1: 15............................. ................................ » 2 990: —

Summa kr. 312 990: —

Avgår för kadetter m. fl., som åtnjuta korprals avlöning, förslagsvis ......... kr. 12 000: —

Återstår summa kr. 300 990: —

___ eller avrundat 300000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!, Maj:ts proposition nr 50.

•r>03 Bil. 1.

Beräkning

Bil. 52.

av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och flirdkostnader in. in.

Inskrivnings- och mönstringskostnader...................................................... kr. 10 000: —

Övriga kostnader beriiknas sålunda:

4 200 inställda ä kr. 25: — ................................................................ “ 110 000:

Summa kr. 120 000: —

Beräkning;

Bil 53.

av anslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter in. m.

I. De fasta undervisningsverken.

A. . Sjökrigshögskolan............................................................ kr. 3 000: —

B. Sjökrigsskolan:

Modeller, böcker, instrument m. m.............. kr. 2 500: —

Undervisningsmateriel åmarinintendentslinjen » 600: —

Ekiperingsstipendier.................................... » 1 800: — ,, 4 900: —

C. Skeppsgosseskolan:

Till anskaffande och underhåll av undervisningsmateriel,

läroböcker m. m. samt till belöningar och premier; s/4

av nuvarande anslag eller avrundat ........................... » 2 700: — kr. 10 600: —

II. Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar:

Av det i årets statsverksproposition upptagna beloppet, kr. 14 500, beräknas

på grund av minskat antal skeppsgossar endast erforderligt.................. ■> 10 500: —

Summa kr. 21 100: —

eller avrundat 21 001) kronor.

Beräkning

Bil. 54.

av anslaget till studiestipendier.

Årligen beräknas vid flottan 5 och vid kustartilleriet 2 underbefäl tilldelas

stipendium, att utgå under 2 respektive 1 år med 1 000 kronor per år.

Anslaget alltså (5x2 + 2x l)x 1000 =......................................................... kr. 12ÖOO: —

Beräkning

av anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m.

Bil.

55.

I. Skrifmaterialier och expenser m. m.

Marinförvaltningen ..... kr.

Sjöförsvarets kommandoexpedition........................................................... »

Marinstaben........................................................................................... »

Högste befälhavaren över kustflottan ...................................... »

Flottans station i Karlskrona, stationen jämte skeppsgossekåren ............... »

o » » » , varvet....................................................... »

» 0 » Stockholm, stationen jämte örlogsdepån i Göteborg m. m. »

» » » » , varvet......................................................... »

Chefen för kustartilleriet ........................................................................ »

Vaxholms kustartilleriregemente.............................................................. »

Karlskrona kustartilleriregemente ............................................................ »

Ålvsborgs fästning (se nedan)................................................................. »

Sjökrigshögskolan.................................................................................... »

Sjökrigsskolan ......................................................................... >>

42 000

10 000

12 000

l)

50 000

30 000

30 000

25 000

6 000

15 000

11000

4 000

3 000

3 000

Säger kronor 241000

*) Ifrågakommande kostnader beräknas komma at.t bestridas från anslaget, till flottans krigsberedskap

och övningar.

s. 504 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 504

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

IX. Hyra m. m. vid sjörullföringsexpeditionerna.

Göteborg (kostnaderna bestridas från anslagsposten för Älvsborgs fästning,

se ovan).

Malmö ..........................................................................................;........ kr. 2 400: —

Karlskrona (kostnaderna bestridas från anslagsposten för Karlskrona station,

stationen).

Strömstad (utgår).

Stockholm ..........................................................................

Hernösaud........................................

» 4 550: —

» 1 600: -

Säger kronor 8 550: —

III. Hyra av vissa expeditions- m. fl. lokaler.

Samtliga marina myndigheter förutsättas efter genomförd organisation

hava erhållit lokaler i kronans hus, varför några hyreskostnader icke här

upptagas.

IV. För oförutsedda utgifter.

Till marinförvaltningens disposition .................

...... Säger

kr. 20 450: —

Sammanfattning.

I. Skrivmaterialier och expenser.................

II. Hyra m. m. vid sjörullföringsexpeditionerna ...................

III. Hyra av vissa expeditionslokaler ....................................

IV. För oförutsedda utgifter ......

kr. 241 000: —

» 8 550: -

» 20 450: —

Summa kronor 270 000: —

Beräkning

av anslaget till förplägnad.

Bil. 56.

Antal tjänst- göringsdagar

I land

Ombord j

Flottan, stam och värnpliktiga..........................................

» skeppsgossar .......................

» kadetter m. fl. .

Kustartilleriet, stam .....

» värnpliktiga ...................

» kadetter m. fl...................

701 405

103 595

15 640

226 300

182 410

7 710

850 000 |

40 000

13 000

Summa

På grund av vakanser beräknas avgå (Bil. 45) ......................

1 237 060

60 794

903 000

Återstå summa

1 176 266

903 000

Anslaget alltså:

1 176 266 x O.so 903 000 x 1.33=.

eller avrundat 2142 000 kronor.

.............. kr. 2 142 002: —

Beräkning

av anslaget till beklädnad.

620 200 tjänstgöringsdagar (bil. 44)

1 459 066 » (bil. 45)

S:a 2 079 266 tjänstgöringsdagar å 50 öre.........

eller avrundat 1 040 000 kronor.

.............. kr

Bil. 57.

1039 633: —

s. 505 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

505 Bil. 1.

Bil. 58.

Beräkning

av anslaget till kasern- och filiplägnadsutredning samt sängservis in. in.

Antal tjänstgöringsdagar i land (bil. 57)......................

Härifrån beräknas avgå för dem, som bo i kvarter:

sjömanskåren, 100 000 tjänstgöringsdagar, som för avrund
-

ning av slutsumman ökas till................................... 100 016

kustartilleriets manskap ............................................... 18 250

kadetter m. fl.............................................................. 20 000

1 176 266

138 266

1038ÖÖÖ

Anslaget alltså:

1038 000 X 0.12 kr. =.............................................................................. kr. 124 560: —

Musikinstrument vid flottan................................................................. “ 4 000:

» » kustartilleriet.............................................. ■ -........... " 2 000:

Summa kr. 130 560: —

eller avrundat 130000 kronor.

Bil. 59.

Beräkning

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt in. in.

I. Kostnaderna för bränsle, lyse, vatten ocb renhållning m. m. utgjorde

för 1913........................................................................................... kr. 516 385: —

Prisförhöjningen kan för närvarande uppskattas till i genomsnitt 40 %, var
40
för

alltså bör tillkomma Jqq X 516 385, eller ...................................... ” 206 554: —

kr. 722 939: —

På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen såsom indragning

av skeppsgossekåren i Marstrand, vissa fästningars förläggande i materielreserv

m m. och förutsatt koncentration i förläggningshänseende ävensom

flygvapnets avskiljande synes ovannämnda belopp kunna minskas med

15 % eller med................................................................................. k1’- 108 441:

Återstå kr. 614 498: —

II. Tvättkostnaderna beräknas sålunda:

Tvätt av beklädnadspersedlar:

Fri tvätt för stammanskap ombord under vintermånaderna,

150 000 tjänstgöringsdagar å 15 öre................................ kr. 22 500: —

Beräknat antal

tjän8tg.-dagar

Fri tvätt för skeppsgossar ...... 143 595

» » » värnpliktiga vid

flottan .............................. 401 440

Fri tvätt för värnpliktiga vid

kustartilleriet .................... 182 410

"”727445 x 6 öre..................... » 43647: —

Tvätt av sängservis:

1038 000 tjänstgöringsdagar (Bil. 59) å 5 öre ........................ » 51900: —

övrig tvätt:

Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. fl............................... » 15 000=— 133 047__

Summa kr. 747 545: —

eller avrundat 748 000 kronor.

s. 506 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 506

Kungl. MajUs proposition nr 50.

Bil. 60.

Beräkning

av anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.

A. Kostnader ombord.

Kustflottan.

Flagg.....................................................................

Pansarskepp .........................................................

Jagare .................................................................

Torpedkiyssare .....................................................

Torpedbåtar..........................................................

Undervattensbåtar med depåfartyg...........................

Miukryssare...........................................................

Yedettbåtar...........................................................

Kanonbåt.............................................................

Flygdepåfartyg och logementsfartyg (måldepåfartyg)

Måldepå ..............................................................

kr.

22 000

—

0

991 000

—

»

554 500

—

»

87 000

—

))

174 000

—

»

540 000

—

,»

182 000

—

»)

202 000

—

»

19 000

—

»

105 000

—

»

30 000

—

kr. 2 906 500: —

Övriga fartyg.

Pansarkryssare (långresa) .............................................. kr. 325 000: —

Pansarkryssare och kanonbåtar för sjökadetternas övningar » 188 000: —

Övningsfartyg för skeppsgossarnas övningar..................... » 76 800: —

Kanonbåtar för diverse skolor m. m................................. » 13 000: —

Kanonbåt för militärlodsarbeten ....................................... » 25 700: —

Undervattensbåtar, ingående i undervattensbåtdepå............ » 5 000: —

Övningar med Sveriges frivilliga motorbåtskår.................. » 15 000: — „

Kostnader för ammunition och forceringsövningar.

Artilleriammunitionsutredning ......................................... kr. 685 000

Torped- och minammunitionsutredning ............................. » 100 000

Forcerinsövningar.......................................................... » 50 000

» 835000:-

Summa kr. 4 390 000: —

B. Kostnader i land.

Skolor, kurser och övningar i land för personal från flottan kr.

Kurser för utbildning av personal, avsedd för kustsignal
väsendet.

................................................................ ,,

Rese- och traktamentskostnader ....................................... »

Radiostationerna .......................................................... „

Ögonundersökningar......................................................... »

Övriga utgifter ............................................................. ,,

95 000: -

15 000:

70 000

15 000

3 000

30 000:

kr. 228 000:

Genom förändring av bestämmelserna

bord beräknas kunna inbesparas ____

Summa summarum kr.

angående särskilda förmåner om
-

4 618 000:

155 000:

Nettokostnad kr. 4 463 000: —

Beräkning

Bil 61.

av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar.

Anslaget beräknas sålunda:

Skj utövningar.........................

Minammunition...................

Bränsle..................................

Övrig utredning........................

Tjänstgöringstraktamenten m. m.

Transporter och resor.

Övriga kostnader......

kr. 205 000: —

» 15 000: —

» 50 000: —

........... » 30 000: —

.......... » 30 000: —

» 10 000: —

» 10 000: —

Summa kr. 350 000: —

s. 507 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr 60.

507 Bil. 1.

Beräkning

av anslaget till sjukvård för marinen.

Bil. 62.

» » officerare m.

Sanatorievård..................

Tandvård ombord...........

eller avrundat 145000 kronor.

gar X 5 öre kr.

103 963: —

»

15 000: —

M

25 000: - -

»

1 500: -

Summa kr.

145 463: —

Bil. 63.

Beräkning

av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

Enligt samma grunder som i 1924 års förs vårproposition beräknas anslaget sålunda:

Underhåll av fartyg och håtar.

Allmänna inventarier m. m..................................

Pansarskepp ....................................................

Kryssare............................................................

Jagare................................................................

Torpedbåtar ....................-..................................

Motortorpedbåtar.................................................

Undervattensbåtar ..............................................

Specialfartyg m. fl...............................................

Vedettbåtar .......................................................

Skeppsgossefartyg ..............................................

Logementsfartyg.................................................

Mindre fartyg och båtar ....................................

Transportmateriel .............................................

■ Torpedmateriel....................................................

Radiomateriel ................................................

Minmateriel ........ .....................................

Härifrån beräknas avgå på grund av fallande priser 10 %

2. Underhåll av hus och byggnader .......................................

3. Avlöning:

Stat å, arvoden till personalen .................................... kr.

Bevaknings- och ordonnanstjänst, arbetare, anställda vid

upplagda fartyg, biträden vid departementskontor och

förråd m. m....................................................... ”

Gratifikationer m. m.................................................... “

Verkmästare och mästare å månadslönarstat................ ”

i. Åtskilliga behov:

Lastdragarfart och forsellön ............................t......

Belysning å varven ................................................

Sjöinstrument och sjökort .......................................

Renhållning och röjning .........................................

Sjöförbindelse Skeppsholmen—Stockholms skeppsbro

kr.

300 000: —

»

855 000: —

,)

316 500: -

»

368 000: —

,,

270 000: —

„

8 800: —

,,

564 500: —

»)

190 200: —

»

153 000: —

M

100 000: —

»

64 000: —

»

125 000: —

»

160 000: —

M

145 000: —

>,

35 000: —

»)

45 000: —

Kr.

3,700,000: —

»

370,000: —

» 550 000: —

26 000: —

275 000: —

3 000: —

335 (J00: —

» 639 000: -

46 000: —

»

16 500: —

»

30 000: —

))

47 500: —

»

15 000: —

D. Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter

Härå beräknas 20 % dyrtidstillägg till arbetare

155 000:

250 000:

Summa kr.

............ kr.

4 924 000

984 800

Summa summarum kr. 5 908 800

som avrundas till................................................................................. ” & 910 000:

Såsom i redogörelsen för de årliga kostnaderna närmare omförmälts,

beräknas anslaget efter fullt genomförd organisation kunna utöver nu beräknade

minskningar ytterligare nedbringas med .................................... kr. 550 000:

Nettokostnad alltså kr. 5 360000:-

s. 508 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 508

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. in.

Bil. 64

.Anslaget beräknas inklusive dyrtidstillägg sålunda:

Vaxholms fästning, 75 % av nuvarande anslag, 154 000:—........................ kr. 115 000: —

Karlskrona » 100 % » » » 106 000:—....................... » 106 000: —

Till marmförvaltningens disposition .......................................................... » 79 000:_

__Summa kr. 300 000: —

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets materiel.

Bil. 65.

Anslaget, inklusive dyrtidstillägg, beräknas sålunda:

| Artilleriinventarier .............................................

1 Min- och torpedinventarier ................................

j Maskin- och timmermansinventarier.....................

Underhåll av handvapenförrådet...........................

Sjöförbindelser.....

Yttre renhållningen............................................

Anslagstavlor inom fästningarnas skyddsområden

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda

utgifter ......................................... 17 000: —

Vaxholms

fästning

och kust- artilleri- regemente

Karlskrona

fästning

och kust- artilleri- regemente

- ‘

1

i Summa |

20 000

20 000

90 000

4 000

40 000

4 000

4 500

Il MIIIMl

23 000

23 000

110 000

4 000

35 000

3 500

2 000

—

43 000

43 000

200 000

8 000

75 000

7 500

6 500

17 000

-1

Summa 17 000: —

182 500

-| 200 500

—

400 000

— 1

s. 509 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 50.

509 Bil. 1.

Beräkning;

Bil 06.

av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid ilygk&rerna

“

Summa

tjänst- j

görings- !

dagar

A. Värnpliktiga.

Värnpliktiga i linjetjänst........................................................................

Ersättningsreserv..................................................................................

1 Studenter och likställda ........................................................................

1 Officers- och reservofficersaspiranter .....................................................

115 570

26 160

10 150

5 260 !

Antal tjänstgöringsdagar

157140 ''

B. Fast anställt manskap.

262 man i 365 dagar................................................................. 95 630

Härifrån avgå 10 % meniga volontärbeställningar...................... 4 745

90 885

Summa tjänstgöringsdagar

248 025

eller i avrundat tal

248 000

Beräkning

Bil. 67.

av anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. in.

A.

B.

C.

I).

E.

F.

ö.

H.

I.

J.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fi. vid flygvapnet...... kr. 877 400: —

1. flygkåren............................................................... ” 89 670:

2. » ............................................................... » 50 400: -

3. » ............................................................''. » 63 430: —

4. » .............................................................. » 26 400: —

Flygskolan ............................................................... ” 40 800:

Felräkningspennlngar, förslagsvis.......................................

Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 6 furirer ................

Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 30 volontärer.

Vissa arvoden (köksföreståndare, maskinister ni. fl.) .............

Kekryteringskostnader .......................................................

Flygvapnets reservpersonal................................................

Rese- och traktamentspenningar ........................................

Flyttningsersättning .......................................................

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare.....................

kr. 1098 100

1200

1350

1500

22 000

5 000

50 000

30 000

20 000

6 000

Säger kronor 1 235 150

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 2 % å förestående summa kr. 25 150: —

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare

med vederlikar ........................;................................... » 20000: yT 45150:_

Nettokostnad kronor 1190 000:—■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 5io

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för officerare och underofficerare in. fl. vid flygvapnet.

1

!

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegradj

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

1

avlönings- 1

''

reglemente

reglemente

Officerare.

Underofficerare.

[ Generalsperson (flagg-

Förrådsförvaltare.........

10

Uo. 4

__ man).......................

1

O. 8

Fanjunkare................

16

Uo. 3

j Överste (kommendör) ...

| Överste (kommendör)

1

O. 6

Sergeanter ..................

22

Uo. 2

eller överstelöjtnant

Clvllmllltär personal.

(kommendörkapten av

Bataljonsläkare............

1

C. 9

i .. 1- gr-) .....................

1

O. 6 eller 0.5

Flygöveringenjör .. -......

1

C. 14

J Överstelöjtnanter eller

Flvgingenjörer ...........

3

2_

C. 13

majorer (kommendör-

»

C. 12

kaptener).................

5

O. 5 eller 0.4

»

4

C. 11

j Kaptener.....................

22

O. 3

»

2

0. 10

j Löjtnanter ..................

32

O. 2

Förvaltningsskrivare ....

1

0. 6

!

Verkmästare av 1. kl____

5

C. 6

Intendenturpersonal.

» » 2. » ...

Tyghantverkare............

5

8

C. 4

O. 3

Överstelöjtnant eller

Vapenhantverkare........

4

C. 3

major ur intendentur- kåren (förste marin-

Förrådsvaktmästare......

6

C. 1

intendent av 1. eller 2.

Civil personal.

löneklassen) .............

1

O. 5 eller 0 4

Revisor .....................

1

Avd. B. 21

Kaptener ur intendentur-

Kansliskrivare .............

1

Avd. B. 11

kåren (marinintenden- ter av 1. graden)......

4

O. 3

Expeditionsvakt...........

Pensionerad’personal m. fl.

1

Avd. B. 5

Löjtnant ur intendentur-

kåren (marinintendent

Läkare, arvoden ..........

4

—

av 2. graden)............

1

O. 2

Underofficerare, arvoden

14

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 814 860: —

Arvoden å 3 180 kronor till 4 läkare.................................................. » 12 720: —

» »2130 » » 14 pensionerade underofficerare .................. » 29 820: —

Vikariatsersättning till ovanstående civila beställningshavare samt avlöning

till ritare o. d. personal, förslagsvis ................................ » 20 000: —

Summa förslagsanslag kronor 877 400: —

Anm. De i staten upptagna ordinarie beställningshavarna skola vara underkastade transport

till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive*

marinen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 60.

•r)H Bil. 1

Stat

för 1. flygkären.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

reglemento

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

2

Ma. 5

» » 2. »

2

Ma. 4

3£orpraler ..................

4

Ma. 3

Vicekorpraler..............

8

Ma. 2

Volontärer ..................

Sjukvårdsfurir av 2.

20

Ma. 1

klassen....................

1

Ma. 4

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

*

reglemente

Vapenhanfcverkarfurir av

2. klassen ...............

Vapenhantverkar vice-

1

Ma. 4

korpral.....................

Hantverksfurir av 2.

1

Ma. 2

klassen....................

1

Ma. 4

Hantverkskorpral.........

1

Ma. 3

Hantvorksvicekorpraler

2

Ma. 2

Hantverkssoldater ......

6

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............... kronor 39 670:

Summa förslagsanslag kronor 39 670: —

Stat

för 2. flygkåreii.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Vapenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Furirer av 1- klassen ...

2

Ma. 5

V apenhantverkarvice-

» »2. »

4

Ma. 4

korpral.....................

1

Ma. 2

Korpraler ..................

4

Ma 3

Hantverksfurir av 1.

V icekorpraler...............

8

Ma. 2

klassen.....................

1

Ma. 5

Volontärer ..................

20

Ma. 1

Hantverksfurir av 2.

Sjukvårdsfurir av 2.

klassen.....................

1

Ma. 4

klassen ..................

1

Ma. 4

Hantverkskorpraler......

2

Ma. 3

Vapenhantverkarfurir av

Hantverksvicekorpraler

4

Ma. 2

2. klassen ...............

1

Ma. 4

Hantverkssoldater ......

10

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 50 400: — v

Summa förslagsanslag kronor 50 400: —

s. 512 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 512

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för 3. flygkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

1

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings- ;

reglemente

reglemente I

Manskap.

*

Vapenhantverkarkorpra-

1 Furirer av 1. klassen ...

2

Ma. 5

ler...........................

2

Ma. 3

» » 2. »

3

Ma. 4

Y apenhantverkarvice-

Korpraler ...................

7

Ma. 3

korpral....................

1

Ma. 2

Vicekorpraler...............

8

Ma. 2

Hantverlcsfurir av 1.

Yolontärer ..................

24

Ma. 1

klassen ....................

1

Ma. 5

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverksfurirer av 2.

klassen... ...............

1

Ma. 4

klassen.....................

2

'' Ma. 4

Sjulcvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Hantverkskorpraler......

3

Ma. 3

V apenhantverkarfurir av

Hantverksvicekorpraler

6

Ma. 2

2. klassen ...............

1

Ma. 4

Hantverkssoldater........

14

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 63 430: —

Summa förslagsanslag kronor 63 430: —

Stat

för 4. flygkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

regi emente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

2

Ma. 5

Vapenliantverkarfurir av

» » 2. »

2

Ma. 4

2. klassen ................

1

Ma. 4

Korpraler....................

4

Ma. 3

Hantverksfurir av 1.

Vicekorpraler..............

4

Ma. 2

klassen.....................

1

Ma. 5

Yolontärer ..................

8

Ma. 1

Hantverkskorpral.........

1

Ma. 3

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverksvicekorpral ...

1

Ma. 2

klassen.....................

1

Ma. 4

Hantverkssoldater........

3

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 26 400: —

Summa förslagsanslag kronor 26 400: —

s. 513 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition nr 5)0.

513 Bil. 1.

Stat

för flygskolan.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Antal

Löneplan |

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

» »2. »

Korpraler ..................

! Vicekorpraler ..............

Volontärer ..................

Sjukvårdsfurir av 2.

klassen....................

2

3

5

8

20

1

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 4

V apenhantverkarkorpral

Hantverksfurir av 1.

klassen.....................

Hantverkskorpral.........

Hantverksvicekorpraler

Hantverkssoldater ......

1

1

1

2

5

Ma. 3

Ma. 5

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie bcställningshavaro, förslagsvis............ kronor 40 800: —

Summa förslagsanslag kronor 4t) 800: —

Bil. 08.

Beräkning

av anslaget till tle värnpliktigas avlöning och färder ni. m.

I. De värnpliktigas avlöning.

Penningbidrag: s

157 140 tjänstgöringsdagar å kr. 0:50 .................................. kr. 78 570: —

Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter:

5 260 tjänstgöringsdagar å kr. 1:15 ...................................... » 6 049: — g^g. _

II. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ..................................... » 500: —

III. Färdkostnader ............................................................................ » 15 000: —

Summa kr. 100119: —

eller i avrundat tal 100 000 kronor,

Bil. 00.

Beräkning

av anslaget till inath&llning och förplägnadsutreduiiig.

I. Mathållning.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör 248 000.

Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0:80x248 000=)................................. kr. 198 400: —

Tillägg för ökade kostnader under sjökommendering ........... » 5 000:— ^ 203 400’

II. Förplägnadsutrednlng.

Beräkningsgrund: 5 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0:05x248 000=) ................................. kr. 12 400: —

Härtill hör med hänsyn till vissa flygkårers självständiga förläggning

läggas ........................................................... » 5 200:-.

Summa kronor 221 000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1 sand. 44 höft. (Nr 50.) 2211 24 33

s. 514 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 514

Kung}. Maj:ts proposition nr 60.

Bil. 70.

Beräkning

av anslaget till beklädnads- och miiiidcriiigsutriistuiug samt kasernutrediiing.

I. Beklädnads- och munderingsutruBtning.

Beräkningsgrund: 55 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0:55X248 000=)................................................... kr. 13G 400: —

II. Kasernutredning.

Beräkningsgrund: 7 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0: 07 x 248 000 =)...................................................... » 17 300: —

Summa kr. 153 760: —

eller i avrundat tal 154 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till flygövningar.

Bil. 71.

I. Drivmedelskostnader under flygövningar.

Antalet flygtimmar per år och flygplanstyp beräknas sålunda:

för skolflygplan .................................... 5 760 flygtimmar

» övningsflygplan, 2-sits............................ 3 600 »

» övningsflygplan, 1-sits............... 3 285 »

» spaningsflygplan 2. klass ............................................................. 6 185 »

» spaningsflygplan 1. klass ......................................... 3 270 »

» jagare och eskortflygplan.................................................,............ 2 900 »

» bomb- och torpedflygplan............................................................... 880 »

Bensin- och oljepris beräknas till 0: 35 kr. respektive 0: 50 kr. per kg.

Kostnaderna för drivmedel per flygtimme blir då för de olika typerna:

för skolflygplan ...................

» övningsflygplan, 2-sits. ..

» övningsflygplan, 1-sits.

» spaningsflygplan, 2. klass

» spaningsflygplan, 1. klass

» jagare och eskortflygplan

» bomb- och torpedflygplan

kr. 12:50

» 18: —

» 12:50

» 28: —

» 41: —

» 38: —

» 65: —

Drivmedelskostnadema för flygövningarna beräknas med stöd

av ovanstående uppgifter till ................................... kr. 652 512: 50

Härtill komma:

För flyglärarnas flygträning m. m,.............. » 12 487:50

» motorprovning .......................... » 90 000: —

II. Övriga övningskostnader.

Tillämpningsövningar och övningar med fältformationer .... kr. 150 000: —

För flygstationer m. m. ................................................... » 85 000: —-

Driftkostnader för bilar, motorcyklar och motorbåtar ........ » 20 000: —

755 000: —

255 000: —

III. Flygtillägg;................................................................................ » 580 000: —

IV. Tjänstgöringstraktamenten.

För officerare och underofficerare, beordrade till flygförare- och flygspanare
utbildning,

beräknas förslagsvis..................................................... » 145 000: —

Summa kr. 1 735 000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung], Maj:tu proposition nr ttO.

5lÖ Bil. 1.

Beräkning

av anslaget till flyginateriel.

Bil. 72.

Värdet av flygplan och motorer beräknas vid 5-årsperiodens sint uppgå

till omkring................................................................................... kr. 15 250 000: —

Värdet av övrig materiel till omkring................................................... » 2 750 000: —

Summa kr. 18 000 000

Härav beräknas 30 % vara i bruk. Värdet av denna materiel uppgår sålunda till omkring

5 400 000 kronor, samt värdet av den i förråd befintliga materielen till 12 600 000

kronor.

Kostnaderna för materieleii# underhåll ''och förnyelse beräknas sålunda:

Underhåll av materiel i bruk, 25 % av kr. 5 400 000:— ................... kr. 1350 000: —

» » » » förråd, 2 % » » 12 600 000: — ....................... » 250 000: —

För underhåll och förnyelse av bilar, motorcyklar och motorbåtar ......... » 55 000:-—

» transporter och oförutsedda utgifter, 10 % av förestående summor .. » 165000: —

Säger kr. 1 820 000: —

För fullständiga haverier ..................................................................... » 400 000: —

Summa kronor 2 220 000: —

s. 516 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 516

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning'' av kostnaderna för övergången till

den nya försvarsorganisationen.

A. Lånt försvaret.

I. Officerare och underofficerare m. fl.

Det antal beställningar, som enligt härordningsförslaget är avsett att indragas,

framgår av det under »V. Övergången till den nya härordningen»

intagna sammandraget.

De föreslagna nya staterna innebära, att de beställningar, som beräknats

vara befintliga den 1 november 1925, minskas på sätt framgår av nedanstående

tabell, nämligen:

Infan-

Kavalle-

Arti 11 e-

Fortifika-

Tran gen

Intcnden-

terict

riet

riet

tion en

turkaren

%

%

%

%

%

%

För överstar ...............................

30

50

33.8

» överstelöjtnanter och majorer...

50

69

39

14

33.8

—

» kaptener (ryttmästare) ............

46.5

56

36. c

24

35.7

33

» underofficerare........................

54

62

51

38

37

31.5 i

» musikunderofficerare ...............

57

76.5

83

100

66.7

_

Då det förutsatts, att den personal, som överföres till övergångsstat, uttages

av skilda åldersklasser inom respektive grader, blir avgången från

övergångsstaten i förhållande till avgången från den nuvarande staten så

stor, procentuellt sett, som ovanstående siffror angiva.

Med kännedom om avgången från den nuvarande staten har avgången

från övergångsstaten under olika år beräknats på sätt, som finnes angivet i

efterföljande tabell.

Tabell utvisande avgången från övergångsstaten.

Infan-

K a val le-

Artille-

Fortifika-

Trängen

lntenden-

tcriet

riet

riet

tionen

turkåren

Under tiden Vn 1935—sn/e 1926:

Överstar ....................................

_

__

_

_

_

Överstelöjtnanter och majorer.........

2

1

1

—

—

—

Kaptener (ryttmästare) ..................

7

3

1

—

i

— 1

Underofficerare..............................

15

1

3

i

i

— |

Musikunderofficerare ................. .

7

1

O

O

—

i

—

Under 1. övergdngsdret (1926—1927):

Överstar .......................................

—

1

—

—

—

i

Överstelöjtnanter och majorer.........

5

—

l

—

—

—

Kaptener (ryttmästare) ..................

14

1

4

—

—

i

Underofficerare..............................

17

4

8

2

—

— ;

Musikunderofficerare ....................

10

2

2

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. MujUs proposition nr i)0.

öl 7 Bil. 2.

Jnfan-

K ava Ilo-

Artillc-

Fortifika-

Intondcn-

teriet

riot

ridt

tionen

r » .

turkaren j

Under 2. övergångsåret (1927—1928):

''

Överstar...... ..............................

i

—

—

—

—

—

Överstelöjtnanter och majorer.........

5

—

2

—

—

—

Kaptener (ryttmästare) ..............

16

2

3

i

—

i

Underofficerare..........................

11

4

10

i

2

i

Musikunderofficerare ....................

7

2

2

1

—

—

Under 3. övergångsåret (1928—1929):

Överstar ...................................

2

—

—

—

—

—

Överstelöjtnanter och majorer.........

6

2

O

O

i

1

—

Kaptener (ryttmästare) ..................

15

3

4

1

—

Underofficerare..............................

30

3

8

o

1

i

Musikunderofficerare .....................

7

2

2

2

—

—

Under 4.—10. övergångsåren

(1929-1936):

Överstar .......................................

6

2

Överstelöjtnanter och majorer........

37

6

11

1

2

—

Kaptener (ryttmästare) ..................

130

27

38

6

8

7

Underofficerare...................... .......

213

32

75

13

7

12

Musikunderofficerare .....................

42

10

14''

6

4

—

Kostnaderna för övergångsstaten Lava beräknats sålunda:

1. övergångsåret (1926—1927):

Full avlöning för all i övergångsstaten kvarstående personal ................. kr. 9,310,000: —

Härifrån avgå följande kostnader:

för inbesparade arvoden................................................... kr. 440,000: —

» frivillig avgång ........................................................ » 150,000: —

» minskade utgifter å anslaget till arméns reservstater ... » 800,000: —

» minskade utgifter å anslaget till arméns personal över

stat .......................... » 350,000: —

» viss till flygvapnet överförd personal ........................ ■> 330,000: — # g q-q qqq._

Nettokostnad kr. 7,240,000: —

2. övergångsåret (1927—1928):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring i arvodesbefattningar (28 kaptener, 100 fanjunkare

och 104 sergeanter)......................................................................... kr. 887,000: —

med begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort) ......................................... » 4.960,000: —

För frivilligt övergången personal ......................................... ■> 1.503,000: —

Summa kr. 7,350,000: —

Härifrån avgå samma poster som under 1. övergångsåret med undantag

av posten för frivillig övergång ...... .......................................... kr. 1,920,000: —

Nettokostnad kr. 5,430,000: —

s. 518 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 518

Kimgl. Maj:ts preposition nr JO.

3. övergdngsdret (1928—1929):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring enligt ovan ....................................................... kr. 887,000: —

» begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort)............... » 4,573|000: —

För frivilligt övergången personal ......................................... » 1,440,000:

Summa kr- 6,900,000: —

Härifrån avgå samma poster som under 2. övergångsåret .................. kr. 1,920,000: —

Nettokostnad kr. 4,980,000: —

10. övergdngsdret (1933—1936):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring enligt ovan ......................................................... kr. 976 000: —

» begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort) ......................................... » 2 004 000; —

För frivilligt övergången personal ...................................... » 918000: —

Summa kr. 3 898 000: —

Härifrån avgå motsvarande poster som under 3. övergångsårot............... kr. 1 710 000: —

Nettokostnad kr. 2 188 000: —

eller i avrundat tal 2190000 kronor.

För 4.—9. övergångsåren beräknas kostnaderna till respektive

3 790 000 kr., 3 390 000 kr„ 2 990 000 kr. och 2 590 000 kr.

4 590 000 kr., 4 190 000 kr.,

II. Underbefäl.

1. övergångsperioden.

Vid 1. övergångsperiodens början skulle G4 furirer av 1. klassen samt

258 furirer ocli musikfurirer av 2. klassen bliva övertaliga.

Övergångskostnaderna för 1. perioden beriiknas sålunda:

Särskild avskedsersättning:

64 furirer av 1. kl. å kr. 3 600 ........

20 » » 2. » » » 3 456 .. .....

22 » » » » » » 3 093 .....

33 » » » » » » 2 820 .......

39 » » » » » » 2 547 .....

32 » » » » » » 2178........

44 » » » b »- b 1785

68 B » B B „ 1392 ........

Barntillägg, förslagsvis ...........

Avskedspremier:

84 furirer å 1 000 kr.....................

94 » b 600 » ....................

kr. 230 400:- » 69120: -

» 68 046: —

»- 93 060: —

» 99 333: —

» 69 696: —

» 78 540: -

» 94 656: —

802 851: —

30 000: —

... kr. 84 000:- .... » 56 400: —

140 400: —

Summa kr.

Av ovanstående summa beräknas i 1925—1926 års budget ingå:

av den särskilda avskedsersättningen 8/is av ovanstående furirers ordinarie

avlöningsförmåner ....................................................... kr. 330 400: —

avskedspremier ............................................................... » 140 400: —

973 251: —

470 800: -

Nettokostnad kr. 502 450: —

eller i avrundat tal 300 000 kronor.

s. 519 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr »0.

519 Bil. 2.

2. övergångsperioden.

Vid 2. övergångsperiodens början skulle 171 furirer av I. klassen och

446 furirer och musikfurirer av 2. klassen eller tillhopa 617 furirer bliva

övertaliga. Genom viss vakanssättning bör detta antal kunna reduceras till

omkring 550 furirer.

Övergångskostnaderna för 2. perioden beräknas sålunda:

Särskild avskedsersättning ....................................................

Barntillägg, förslagsvis ...............................................................

Avskedspremier ..................................................................

kr. 1370 000

» 50 000

» 240 000

Summa kr. 1 660 000

Härav beräknas 130 000 kr. (för avskedspremier) falla på de normala försvarslcostnaderna

............................................................................

130 000: -

Nettokostnad kr. 1 530 000: —

III. Förmän, arbetare in. fl.

Av vid armén anställda förmän m. fl. samt arbetare beräknas 72 förmän

m. fl. samt 628 arbetare bliva övertaliga. Av förmännen beräknas 44 erhålla

särskild avskedsersättning och 28 förtidspension samt av arbetarna 321 erhålla

avskedsersättning och 117 förtidspension, under det att 190 på grund

av bristande antal tjänstår icke beräknas komma i åtnjutande av någon

särskild ersättning.

Kostnaderna härför beräknas sålunda:

avskedsersättning åt förmän vid truppförband ..................................... kr. 145 000: —

ii '' » arbetare » » ....................................... » 385 000: —

» » » » fabriker ............................................ » 90 000: —

Summa kr. 620 000: —

vilken summa med hänsyn till oberäknade avgångar avrundas till 600 000 kronor.

Förtidspension för ovan angiven personal beräknas till omkring 115 000 kronor, vilken

summa allt efter inträffande dödsfall kommer att minskas.

B. Sjöförsvaret.

I. Officerare ocli underofficerare in. fl.

Under förutsättning att intill tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande

uppkommande vakanser bland beställningar, som äro föremål för

indragning, i allmänhet icke återbesättas, hava beräkningar utförts rörande

det antal beställningar, som behöva överföras till övergångsstat. Nämnda

beräkningar äro sammanfattade i nedanstående tabell.

s. 520 Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 520

Kanyl. Maj:ls proposition nr 50.

"

Antal övertaliga beställ-

Antal

ningar enligt tabellerna

Härifrån beräknas avgå

beställ-

sid.

280 och 326

1

ningar

1

att

övor-

till

annan

beställ-

den Vu

Flottan

Kustar-

tilleriet

Summa

för

flyg-

vapnet

1926

beräk-

nade

Summa

föra till

öyer- gängs-

ning

vakanser

stat

Officerare.

Kommendör ..............

1

_

i

i

i

Kommendörkaptener, majorer ..

Kaptener och löjtnanter........

9

1

10

o

O

_

2

5

5

33

36

69

12

_

27

39

■) 30

Underlöjtnanter och fänrikar...

9

8

17

—

—

17

17

Underofficerare.

1 71)

ts) 13/

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)

35

119

9

—

54

63

56 >

Underofficerare av 2. gr...... ...

1 151)

n i/

71

223

12

—

o

O

15

208

» » 3. » .........

675

183

858

a J310)

\ 50/

76

436

422

Ctvilmilitär personal.

-

Marindirektör av 1. gr............

Mariningenjörer av 1 gr. 1. löne-

1

—

1

—

—

—

—

1

klassen .......

2

_

2

_

_

_

2 i

Mariningenjörer av 2. gr..........

2

—

2

_

_

_

—

2l

Specialingenjör av 1. gr ...

1

—

1

_

_

_

_

1

Specialingenjörer av 2. gr.....

2

—

2

—

—

_

_

2

Spfecialingenjör av 3. gr.......

1

—

1

—

_

___

_

1

Marinintendenter av 1. gr. ...

12

—

12

2

1

3

9

» » 2. »

6

—

6

__

1

1

5 ]

Marinunderintendenter......

4

__

4

_

1

1

O

Marinläkare av 1. gr...........

7

—

7

_

4

4

3 1

» » 2. » ............

4

_

4

_

_

4

Marinläkarstipendiater ............

2

—

2

—

2

2

_ j

v) Kaptener.

2) Underofficerare å månadalönarstat.

*) Antalet flaggkorpraler utgör resp. 344 och 60, varav 34 resp. 10 beräknas rekryteras med

äldre kompetenta korpraler.

Under förutsättning att utgallringen av övertaliga beställningsliavare i första

hand kommer att verkställas från de åldersgrupper, som i förhållande till

respektive -personalkategoriers numerär äro onormalt stora — såsom exempelvis

är förhållandet med vissa årgångar bland underofficerarna — och

med någon förskjutning åt de äldsta

sålunda:

Under 1. övergångsåret (1926—1927).

Kommendörkapten (major) .................. 1

Kapten ................................ 1

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)............ 3

Underofficerare av 2. gr...................... 2

Marinintendent av 1. gr..................... 1

Under 2. övergångsåret (1927—1928).

Kommendörkapten (major) ................. 1

Kaptener............................................ 2

årsgrupperna, har avgången beräknats

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)........... 15

Underofficerare av 2. gr...................... 5

Under 3. övergångsåret (1928—1929).

Kommendörkapten (major) .................. 1

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)............ 15

Underofficerare av 2. gr. ..................... 5

Under 4■—10. övergångsåren (1929—1936).

Kommendörkaptener (majorer) ............ 2

Kaptener ......................................... 11

s. 521 Kontrollera mot PDF

521 Bil. 2.

Kung!. MctjUs proposition nr 50.

Flagg underofficerare (Uo. 1. gr.).

Underofficerare av 2. gr..........

)> » 3. » .........

Marindirektör av 1. gr.............

Mariningenjör » 1. » ............

23 Specialingenjör av 1. gr. ..

125 » » 2. ”

30 Mariuintondentor av 1. gr.

1 Marinläkare av 1. gr.........

1 » » 2. » ........

Kostnaderna för övergångsstaten liava beråkuats sålunda.

l

l

4

4

4

1. övergångsdret (1036—1937):

Full avlöning för all i övergångsstaten kvarstående personal, i avrundat tal kr. ‘2,020,000;

Härifrån beräknas avgå:

för inbesparade arvoden till pensionerad personal.....

» vakanta löner (in. fl. förmåner) till högbåtsman .

» minskade utgifter för reservpersonalen ........ ....

» frivillig avgång redan under åren 1925 och 1926

kr. 100,000: —

» 200,000: —

» 50,000: —

300,000: — „ 650,000: —

Nettokostnad kr. 1,970,000: —

2- övergångsdret (1927—1928):

Full avlöning för all i övergångsstaten kvarstående personal, i avrundat tal kr. 2,430,000: —

Härifrån beräknas avgå samma poster som under 1. övergångsåret, ^ 700 000: —

dock ökade till -............................................................. .....................— -i—

Nettokostnad kr. 1,730,000: —

3. övergångsdret (1928—-1929):

För tvångsöverförd personal:

mod full tjänstgöring i arvodes- m. fl- befattningar [2 kommendörkaptener

och majorer, 5 kaptener och marinintendenter, 12 flaggunderofficeraro

(Uo. 1 gr.), 31 Uo. 2 gr., 100 Uo. 3 gr., 5 ingenjörer, 3 läkare] ............ kr.

med begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort)........................................ “

För frivilligt övergången personal:.......................................... ”

Summa kr.

588.000: - 529,000: —

693,000: —

1,810,000: —

Härifrån beräknas avgå samma poster som under 1. övergångsåret med

undantag för frivillig avgång ................................. ......................... kr‘

350,000:

Nettokostnad kr. 1,100,000: —

10. övergångsdret (1935—1936):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring i arvodes- m. fl. befattningar ...............

med begränsad tjänstgöring...............................................

För frivilligt övergången personal: ..........................

»

Härifrån avgå samma poster som under 3. övergångsåret,

skade till ............................................................................

kr. 447,000: - .............. » 268,000; —

.............. »» 460.000: —

Summa kr. 1.175,000: —

dock min
.

.............. kr. 325,000: —

Nettokostnad kr. 850,000: —

Av förestående beräkningar framgår, att kostnaderna för övergångsstaten

komma att uppgå till:

1. övergångsåret

2. »

10.

kr. 1,970,000: —

» 1,730,000: —

» 1,400,000: —

850,01X1: —

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2. 522 Kttngl. Maj:ts proposition nr 50.

För 4.-9. övergångsåren beräknas kostnaderna till respektive 1,360,(XX),

1,270,000, 1,180,000, 1,090,000, 1,000,000 och 920,000 kronor.

II. Manskap.

Då antalet korpralsbeställningar vid flottan i nu föreslagen organisation

överstiger antalet dylika beställningar i nuvarande stat med avdrag för 20 %

vakanser, skulle några övergångskostnader egentligen icke behöva ifrågakomma.

Då det emellertid med hänsyn till framtida befordringsförhållanden

och a\ militära skal icke torde vara möjligt att bereda alla vid övergången

befintliga korpraler plats i den nya organisationen, beräknas, att omkring 30

äldre korpraler avskedas med särskild avskedsersättning.

Yid kustartilleriet upptager den nuvarande staten 330 korpralsbeställningar,

som med avdrag för 20 % vakanser utgör........................ 264 beställningar

antalet beställningar i föreslagen organisation utgör ......... 210 »

alltså övertaliga 54 beställningar

Da kustartilleriets manskap i regel icke rekapitulerar och dess tjänstexespektive

levnadsålder sålunda är förhållandevis låg, beräknas högst 20

korpraler berättigade till avskedsersättning.

På grund av vad ovan anförts, förutsättes alltså att 50 korpraler erhålla

engångsersättning m. m. i enlighet med samma grunder, som föreslagits för

arméns furirer. Kostnaderna härför hava beräknats sålunda:

Särskild avskedsersättning:

De ersättningsberättigade korpralerna beräknas fördelade med 5 på vardera av liedannämnda

tjänstetider, alltså

10 å 6 år, med en ersättning av 1,608 kr. + Vi X 1,140 kr. =2,178 kr. kr 2 4 780- —

10 ä 7 » » ” » » 1,704 » + SA x 1,140 » =2,559 » » 25590- —

W å 8 » » » » » 1,800 » +*Ux 1,140 » =2,940 » .. 29,400- —

10 a 9 ” » . » » » 1,800 » +s/* x 1,140 » =3,225 » » 32 250 —

10 å 10 » » » » » 1,800 » + 6A x 1,140 » =3,510 » ...... » 35.’l00: —

Barntillägg, förslagsvis ................................................................. » 10,000: —

Avsked spremier:

30 korpraler å 600 kr.

20 » å 1,000 »

kr.

))

18,000: - 20,000: —

kr. 38,000: -

Summa kr. 192,120: —■

Da ovanstående kostnad till en del torde kunna bestridas från avlöningsresp.

rekryteringsanslaget upptages här endast 150,000 kronor.

III. Månadslönare in. 11.

Under förutsättning att den nya organisationen genomföres successivt

under 1. övergångsåret med vissa förberedande åtgärder redan under budgetåret

1925—1926 samt att 20 poliser bibehållas i tjänst istället för motsvarande

antal högbåtsmän beräknas sammanlagt 380 anställda bliva övertaliga.

Av dessa beräknas följande antal erhålla särskild avskedsersättning

eller förtidspension:

s. 523 Kontrollera mot PDF

523 Bil. 2.

Kttmjl, Maj:ls proposition nr 50.

grupp I. verkmästare, mästare, poliser m. ti.

II. förmän m. fl....................................

» III. arbetare m. fl...................................

Avskeds- Förtids
ers&ttning

pension

24 14

7 4

.. 184 107

Övrig personal, sammanlagt 40 månadslönare m. fl., beräknas icke Lava

uppnått det antal tjänsteår, att särskild ersättning till densamma bör förekomma.

Kostnaderna beräknas sålunda:

Avskedsersiittning ....................

Förtidspension, begynnelsebelopp

kr. 635,000: —

» 180,000: —

s. 524 Kontrollera mot PDF

Bil. 3. 524

Kungl. Majtis proposition nr 50.

Beräkning:

av kostnaderna för rikskommissioiien för den ekonomiska krigsbcredskapen.

I. Efter genomförd organisation.

Kansliets chef ..........................................................

4 avdelningschefer å 11 460 kr......................................

Arvoden åt icke fast avlönade ledamöter.......................

Ersättning åt särskilt tillkallade sakkunniga ...................

Sekreterare.........................................................

Registrator, kvinnlig ...............................................

4 kvinnliga biträden å 2 436 kr. ................................ ’

Expensmedel och vikariatsersättning m. m........ II.

II. Under övergångstiden.

Kansliets chef ..........................................................

3 avdelningschefer å 10500 kr. ......................................

Arvoden åt icke fast avlönade ledamöter...........................

Ersättning åt särskilt tillkallade sakkunniga ......................

Biträdande personal:

2 officerare och 4 underofficerare, skillnaden mellan lön å

Expenser m. m.........................................................

.................... kr.

................... »

................. »

.................... »

................. »

15 000: —

45 840: - 10 000: —

20 000: —

8 580:- 3 204: —

9 744: —

7 632: -

Summa kronor

120 000: —

.................... kr.

15 000: —

................... ))

31 500: —

.................... ))

10 000: —

................... ”

20 000: -

-ort och A-ort »

6 500: —

7 000: —

Summa kronoi

90 000: —

s. 525 Kontrollera mot PDF

525 Bil. A.

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 50.

Chefens för generalstaben yttrande

angående förslag till organisation av

lantförsvaret och förslag till riirnjiliktslag.

Tn.i, KONUNGEN.

Genom <1. s. den 31 sistlidne januari liar cliefen för generalstaben anmodats

att före den 15 innevarande månad avgiva yttrande över skrivelsen bifogade,

inom försvarsdepartementet uppgjorda förslag rörande organisationen

av lantförsvaret och till värnpliktslag.

Remissen omfattar icke den fast anställda personalens rekrytering, lantförsvarets

årliga kostnader och s. k. engångskostnader.

Vid avgivandet av det infordrade yttrandet synes det lämpligt att erinra

om generalskommissionens yttranden under förarbetena till Kungl. Maj:ts

propositioner den 1 februari 1924 angående försvarsväsendets ordnande och

till ny värnpliktslag. Såsom anföres i nämnda proposition har en generalskommission

bestående av chefen för generalstaben, samtliga arméfördelningscliefer,

kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på Gotland, inspektörerna

för infanteriet, militärläroverken m. m., kavalleriet och trängen, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet samt chefen för fortifikationen

ävensom generalintendenten, generalfältläkaren och generalkrigskommissarien

avgivit yttrande

dels "den 8 juni 1923 angående de principer, vilka enligt kommissionens

mening borde läggas till grund för en revision av lantförsvaret, därest de

årliga utgifterna för denna försvarsgren skulle behöva nedbringas till det i

herrar Widells och Petterssons vid försvarsrevisionens betänkande fogade

reservation angivna beloppet av 88.8 miljoner kronor,

dels den 8 juni 1923 över försvarsrevisionens betänkande och förslag rörande

revision av Sveriges försvarsväsende samt

dels den 22 december 1923 angående huvuddragen av ett inom försvarsdepartementet

utarbetat förslag till försvarsväsendets ordnande i vad detta

berörde värnpliktslagen och lantförsvaret.

I dessa trenne yttranden har generalskommissionen haft tillfälle uttala

sig angående grunderna såväl för ett mera definitivt ordnande av vart härväsende

som för ett övergående provisorium.

I det förra avseendet d. v. s. beträffande ett mera definitivt ordnande av

härväsendet framhåller kommissionen, att den ryska makten visserligen icke

är lika stark, som den var 1914, men att å andra sidan Tyskland icke längre

kan anses utgöra en motvikt mot Ryssland. De nybildade staterna vid

Östersjön representera icke heller på långt när samma motvikt, som Tyskland

på sin tid utgjorde. På grund av sitt läge kan Sverige nödgas upptaga

strid icke blott på en utan samtidigt på två eller liera fronter. Aven

om riket befinner sig i krig blott med en av sina grannar, måste det ofta

avdela krafter eller hålla sådana i beredskap mot de övriga. > Sverige måste

därför redan vid krigets början kunna mobilisera tillräckliga stridskrafter för att

miita olika eventualiteter eller med andra ord uppsätta det för olika fall erforderliga

antalet arméer (vardera sammansatt av tre till sex arméfördelningar

m. m.) jämte fästningsbesättningar, andra besättningstrupper och ersättningsmanskap.

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. »2(5

Kurnjl. Mctj:ts -proposition nr 50.

Härvid bör icke förbisc-s Sveriges stora utsträckning i norr och söder

med därav följande stora avstånd för truppförflyttningar mellan olika fronter,

den sparsamma förekomsten av samfärdsmedel i vissa riktningar, de växlande

och stundom, svåra klimatiska förhållandena m. fl. omständigheter, vilka icke

kunna undgå att utöva ett mindre gynnsamt inflytande på försvarsanordningarna

i stort och vilka framkalla behov av ett stort antal besättningstrupper.

Gent emot luftanfall har ortförsvaret -— icke minst i vad rör samtal

dsmedlens tryggande erhållit ökad betvdelse. För att omintetgöra

sådana anfall fordras dock framför allt luftstridskrafter, beredda att i tid

ingripa.»

»Under ett krigs första månader är personalavgången i fält särskilt betydande.

Därunder återvända sjuka och sårade icke i större antal till fronten

I anledning härav måste redan under krigets första skede finnas talrika utbildade

ersättnings trupper (ersättningspersonal) för att fylla luckorna i de

under marscher och strider glesnande fältförbanden.»

»Tagas här antydda och därmed sammanhängande omständigheter i beti

aktande, kan det icke verka överraskande, om vår allmänna försvarsplan,

sa v itt den skall motsvara sitt ändamål, icke nu kan räkna med mindre

behov av försvarskrafter och försvarsmedel, äu vad fallet var omedelbart

före världskriget. För tillgodoseende av de krav, som den allmänna försvarsplanen

uppställer, är ett bibehållande av det nuvarande antalet truppförband

nödvändigt. Ävenledes måste hela den vapenföra värnpliktiga årsklassen

erhålla fullständig soldatutbildning. De vid mobilisering uppsatta fältförbanden

måste omedelbart vara operations- och stridsdugliga. De värnpliktiga

måste alltså i fred så utbildas, att detta möjliggöres. För att under

fredstid kunna meddela en fullgod utbildning erfordras enligt erfarenheterna

från världskriget för huvuddelen av de värnpliktiga en övningstid av sammanlagt

14—16 månader.»

»Med hänsyn till nämnda erfarenheter är det slutligen nödvändigt, dels

att anskaffning av viss beväpning och utrustning sker, dels att flygvapnet

bliver behörigen tillgodosett.» '' "

Generalskommissionen framhåller vidare, att förhållandet mellan försvarsutgifteina

och samtliga Aerkliga utgifter, om hänsyn icke tages till neutralitetskostnaderna,

från 1904 undergått en betydande och i stort sett jämnt

fortgående minskning. Den procentuella relationen mellan ifrågavarande utgifter

utgjorde sålunda år 1904 51.5 %, år 1915 40.8 % och år 1921 26 9 %

För jämförelse anfördes, att 1914 års försvarsorganisation, fullt genomförd,

för hären och marinen tillsammans skulle medföra en årlig kostnad motsvarande

icke fullt 28 % av samtliga för 1923—1924 års statsbudget i’statsverkspropositionen

beräknade verkliga utgifter. För andra grupper av statsutgifter

hade däremot samtidigt en betydande ökning inträtt.

Beträffande en provisorisk lösning "av härordningsfrågan gör generalskommissionen

gällande följande uppfattning. Med hänsyn till Sveriges nuvarande

militärpolitiska läge är någon minskning för framtiden av vår försvarsorgaiiisation

och försvarsberedskap eller en ändring av det inbördes

förhållandet mellan lånt- och sjöförsvarets uppgifter icke tillrådlig. De inskränkningar,

vilka icke desto mindre möjligen kunde föranledas av rikets

ekonomiska och. statsfmansiella förhållanden, måste därför betraktas såsom

ett snarast möjligt övergående provisorium samt vidtagas på sådant sätt, att

huvuddragen av 1914 års försvarsorganisation förbleve orubbade samt att

möjlighet alltjämt bibehölles att åter hastigt utveckla organisationen och

stärka försvarsberedskapen.

Särskilt fann kommissionen sig böra framhålla såsom oundgängliga krav

dels att den personliga tjänstgöringsskyldigheten, vilken utgör en av för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A.

Kitiujl. M''tj:ts jirojwsition nr ål).

svarets huvudgrunder, bur bibehålla sin karakter av iilhiiäii värnplikt i den

bemärkelse, (lotta begrepp hittills uppfattats i vart land eu klyvning av

värnpliktskontingenten på det sätt av försvaYsrevisionen förordats kunde därför

icke av generalskommissionen tillstyrkas — dels att antalet Inippjorhand

(regementen och kårer) bör bibehållas.

Generalskonnnisshmen anser vidare, att det torde böra undersökas, huruvida

icke den värnpliktiga årskontingenten bör. beräknas mindre än enligt

försvarsrevisionens förslag, att det icke är tillfredsställande att förse kustfästningarna

med infanteribesättningar, organiserades av vissa fältinfanteriregementeu,

vilka icke äro förlagda till fästningarna, att det vore betänkligt

att helt indraga kavallerifördelningen, att den last anställda personalens antal

icke bör bestämmas enbart efter behovet under fredsutbilduingen utan a\en

med hänsyn till mobiliseringsbeliovet, samt att en reservorganisation i egentlig

mening erfordras utöver linjeorganisationen. Slutligen gör kommissionen

gällande, att den av försvarsrevisionen föreslagna utbildningstiden för flertalet

värnpliktiga vid infanteriet eller 2;)5 dagar är den kortast möjliga, för

att de värnpliktiga omedelbart vid mobilisering skola vid sidan av fast och

f. d. fast anställda samt av värnpliktiga med fullständig soldatutbildning

kunna ingå i, såväl sommar- som vintertid, operations- och stridsdugliga

truppförband ävensom för att befälets utbildning och krigsduglighet skola

kunna tillgodoses under fredsövningarna. En kortare utbildningstid måste

anses otillräcklig för utbildande icke endast av fullgoda linjesoldater utan

även av ersättningsmanskap. Skirlle utbildningstiden bestämmas till exempelvis

195 dagar, kan vårt infanteri icke uppfylla ens de lägst ställda anspråk

på krigsduglighet. Erfarenheterna från världskriget ådagalägga otvetydigt

ett dylikt infanteris öde under krig: synnerligen stora förluster utan motsvarande

gagn. .

I detta hänseende framhöll chefen för generalstaben i huvudsak följande

i det förslag till lantförsvarets ordnande, lian i enlighet med givna anvisningar

avgav den öO november 1923. l)a det gäller att vidtaga omfattande inskränkningar

i en organisation av så komplicerad natur som en härordning och

att i densamma inarbeta erfarenheterna från världskriget 1914 1918 sam
tidigt

som möjlighet bibehålies att vid behov utveckla organisationen och

stärka försvarsberedskapen, synes det lämpligaste tillvägagångssättet vara,

att så vitt det är möjligt först söka uppdraga grundlinjerna av den härordning,

vilken nu borde fastställas, om icke rikets ekonomiska och statsfinansiella

förhållanden ansågos göra inskränkningar nödvändiga i försvarsorganisationen.

Redan vårt militärpolitiska läge måste under de flesta sannolika krigstall gorå

det angeläget för oss att eftersträva ett hastigt avgörande, vilket icke kan

nås under ett ställningskrig. Mot ett ställningskrig a var sida tala därjämte

de sannolika operationsområdenas stora utsträckning i förhållande till styrkan

av våra stridskrafter samt våra begränsade tillgångar. Om ett ställningskrig

liknande det på västfronten under världskriget kan det för vår del icke bliva

tal. Så gott som alla skäl icke minst vårt lands begränsade ekonomiska tillgångar

tala för att en svensk krigsledning bör söka hålla operationerna rörliga,

så framt man förfogar över operationsdugliga trupper. Detta utesluter

dock icke att strider om och särskilt anfall mot fältbefästa ställningar kunna

förekomma i ganska stor utsträckning. Härens organisation, utrustning och

beväpning måste därför framför allt vara avpassade för det rörliga krigets krav.

En annan omständighet av avgörande betydelse i förevarande avseende är

krigsskådeplatsernas natur. På grund av förbindelsernas beskaffenhet samt

terräng- och väderleksförhållanden äro flera av våra sannolika krigsskådeplatser

vida mindre lämpade för användning av maskinell utrustning än vad fallet i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 528 Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

regel rar å t. ex. västfronten under världskriget. Särskilt gäller detta under rörliga

operationer. Det är emellertid med hänsyn till våra sannolika krigsskådeplatsers

natur samt till det slag av operationer, som betingas av vårt militärpolitiska

läge, vi framför allt böra bestämma vår härs organisation, utrustning

och taktik, och det är den överlägsenhet, vi kunna erhålla ur dessa

synpunkter, som utgör en av våra viktigaste förutsättningar för framgång.

Samtidigt måste dock härens organisation och utrustning även kunna fylla

fordringarna under operationer å krigsskådeplatser med rikare vägförbindelser

och med mera överskådlig terräng samt under försvar av och anfall mot befästa

fältställningar.

I chefens för generalstaben förslag framhölls dessutom, att eu organisation

enbart av landets militära kraft icke är tillfyllest under ett nutida krig.

Under detta erfordras nämligen, att landets samtliga hjälpkällor användas

på ett sådant sätt, att icke blott det militära försvaret kan upprätthållas

utan även att landet över huvud må kunna hava sitt uppehälle. De därför

erforderliga åtgärderna ställa synnerligen stora anspråk på det ekonomiska

livet och måste redan i fred omsorgsfullt planläggas.

o Sedan dessa . yttranden avgåvos, hava icke några förändringar inträffat i

vårt militärpolitiska läge, vilka kunna berättiga till en ytterligare minskning

av vår försvarsorganisation och vår försvarsberedskap eller vilka i övrigt

kunna rubba de grundsatser, vilka framhållits i nämnda yttranden.

Under tiden har emellertid Nationernas förbunds femte förbundsförsamling

antagit, ett protokoll angående fredligt reglerande av internationella

tvister. .De i detta protokoll ingående bestämmelserna äro avsedda att godkännas

icke blott av de stater, som äro medlemmar av förbundet utan även

av utom detsamma stående stater. Yid detta protokoll — Genéveprotokollet

— hava, synnerligen till en början, förknippats stora förhoppningar. I yttrande

ur militärpohtisk synpunkt angående en eventuell anslutning från

Sveriges sida till Genéveprotokollet har chefen för generalstaben framhållit

bland annat

att det militärpolitiska läget efter världskriget i och för sig icke är ägnat

att påkalla eller medgiva en ändring i 1914 års grundsatser för tryggande

av rikets säkerhet och att det i stället kan ifrågasättas, om icke vårt militärpolitiska

läge under vissa eventualiteter blivit försämrat,

att protokollets stadganden med avseende på utförandet av samfällda

aktioner med lantstridskrafter icke synas kunna föranleda någon begränsning

av de nationella rustningarna för Sveriges vidkommande, samt

att för deltagande i sanktioner böra beräknas särskilda stridskrafter utöver

de för det egna landets försvar erforderliga, varför försvarsorganisationens

omfattning icke bör fastslås, förrän frågan om Sveriges anslutning till protokollet

blivit avgjord.

Genéveprotokollet betingar sålunda icke ett frångående av generalskommissionens

uppfattning, i alla händelser icke någon minskning av generalskommissionens

fordringar på omfattningen av våra försvarsanstalter. Den av

generalskommissionen uttalade uppfattningen särskilt beträffande Sveriges

militärpolitiska läge och rikets behov av försvarsmedel äger följaktligen alltjämt

giltighet. Det är också med hänsyn till de av generalskommissionen hävdade

fordringarna de nu föreliggande förslagen böra granskas.

För bedömande av de inom försvarsdepartementet uppgjorda förslagen

rörande organisationen av lantförsvaret och till värnpliktslag är det av vikt

att känna huruvida de avse ett mera definitivt ordnande av vårt härväsende

eller ett övergående provisorium.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 5)0. ,r>29 Bil. A

Remissen angiver icke några -Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande».

De överlämnade förslagens karaktär i nu nämnt avseende framgår

sålunda icke direkt av remissliandlingarna.

1 de delar av motiveringen, vilka överlämnats jämte remissen, åberopas

emellertid vid olika punkter 1924 års försvarsutskott. Då nämnda utskott

under »Allmänna utgångspunkter» anför: »Det torde från denna utgångspunkt

icke behöva närmare utvecklas, att utskottet för sin del betraktar varje försvarsordniug,

och sålunda även den här föreslagna, som ett provisorium,

grundat på ett bestämt läge i yttre och inre politiskt avseende, om vars längre

eller kortare varaktighet det icke är möjligt att med bestämdhet uttala sig»,

torde sannolikheten tala för, att det remitterade förslaget även bör betraktas

såsom ett provisorium, grundat på det nuvarande läget i yttre och inre politiskt

avseende. Det torde vara naturligt, att chefen för generalstaben vid

sitt bedömande av förslaget endast tager det yttre läget, men däremot icke

det inre läget i politiskt avseende i betraktande.

Det överlämnade förslaget till organisation av lantförsvaret angiver härens

organisation i fred på högre truppförband till fyra arméfördelningar, övre

Norrlands trupper samt Gotlands trupper. Förslaget avser sålunda en synnerligen

stor minskning av nuvarande fredsorganisation.

Närmast maste klargöras, hur den fälthår, som med den ifrågasatta fredsorganisationen

kan vid mobilisering uppställas, kvantitativt och kvalitativt

bliver beskaffad.

Möjligheterna att vid mobilisering uppställa en fälthär är — oavsett antalet

i fred befintliga truppförband — i kvantitativt hänseende närmast beroende

av dessas befälstillgång och den utbildade värnpliktskontingentens

styrka. Befälet utgöres av personal å aktiv stat, å reservstat och i arméns

reserver samt värnpliktigt befäl.

Beträffande personalen å aktiv stat innebär förslaget i förhållande till nuvarande

härordning en genomgående minskning av såväl officerare, underofficerare

som underbefäl. Vid ett normalinfanteriregemente uppgår denna

minskning till 1 regementsofficer, 12 kompaniofficerare, 13 underofficerare

samt 4G underbefäl. A reservstat föreslås en ökning med 1 regementsofficersoch

5 kompaniofficersbeställningar men däremot en minskning med 1 underofficersbeställning.

I förhållande till nuvarande härordning bliver den sammanlagda

minskningen av personalen å aktiv stat och å reservstat vid ett

normalinfanteriregemente sålunda: 7 kompaniofficerare, 14 underofficerare

samt 46 underbefäl.

En viktig grupp med hänsyn till personaltillgången vid mobilisering utgöres

av officerare, vilka i reserven vunnit sin första anställning såsom officerare.

Enligt 1914 års härordning beräknades omkring 300 reservofficersaspiranter

årligen komma att utexamineras från krigsskolan. Med hänsyn

till skillnaden mellan utbildningstiden för studenter och för reservofficerare

uppgick till endast 120 dagar au sågos göda utsikter förefinnas att

uppnå nämnda antal. Under åren 1915 — 1917 uppgick det årligen från

krigsskolan utexaminerade antalet reservofficerare också ungefärligen till det

beräknade. Därefter har en synnerligen stark minskning ägt rum. Den

förnämsta orsaken härtill synes vara att söka i den förkortade utbildningstiden

för studenter och likställda, varigenom skillnaden i utbildningstid för

dessa båda personalgrupper i allmänhet kommit att uppgå till 275 dagar.

Det föreliggande förslaget upptager för studenter och likställda en sammanlagd

fredstjänstgöringstid av 260 dagar. Då någon förkortning av den

för utnämning till reservofficer nu stadgade utbildningstiden icke kan ifråga
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 käft. (Nr 5)0.) 2241 2.4 34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 530 KungI. Maj:ts proposition nr Ö0.

komma och heller icke förutsattes, kommer skillnaden mellan denna och studenternas

fredstjänstgöringstid att uppgå till 3-15 dagar, d. v. s. nära ett helt

år. De ekonomiska förmåner, som i förslaget ifrågasättas för att främja

rekryteringen av reservofficerare, torde —- huru värdefulla de än i och för

sig äro — icke kunna anses så stora, att de helt uppväga olägenheten av

ett års förlust av studie- eller utbildningstiden. Det synes därför mycket

ovisst, huruvida det i förslaget beräknade årliga antalet reservofficerare verkligen

kommer att erhållas. Mobiliseringstillgången av reservofficerare vid varje

regemente kommer därför oaktat de ökade ekonomiska förmånerna sannolikt

att bliva avsevärt lägre än enligt 1914 års obeskurna härordning.

Beträffande underofficerare och fast anställt underbefäl, vilka utnämnts eller

vunnit inträde i reserven, är förhållandet (dt annat, emedan en dylik utnämning

eller övergång icke förutsätter någon särskild utbildning. En ökning

av denna grupp betyder därför i och för sig icke en väsentligt ökad befälstillgång

vid mobilisering, emedan ifrågavarande personer i allt fall såsom

f. d. fast anställda äro disponibla intill viss ålder.

Av stor betydelse vid mobilisering äro studenter och likställda samt»underbefäl

eller fackmän». Enligt 1914 års värnpliktslag utbildades studenter och likställda

bland annat till plutonchefer och motsvarande befattning samt underbefäl

eller fackmän bland annat till halvtroppchefer och deras ställföreträdare

eller motsvarande befattningar.

Förslaget innebär en sänkning av utbildningstiden för förstnämnda värnpliktiga

till 260 dagar. Generalskommissionen har, såsom förut anförts,

gjort gällande, att 255 dagar är den kortaste tjänstgöringstid, vilken medgiver

utbildning av ersättningsmanskap. Det är då tydligen omöjligt att på

260 dagar bibringa en värnpliktig student sådan utbildning, att han i fält

kan föra pluton eller motsvarande truppförband. Den ifrågasatta fredstjänstgöringstiden

för studenter och likställda skulle därför med nödvändighet

medföra, att vid mobilisering några värnpliktiga plutonchefer m. fl. icke

omedelbart kunna påräknas.

Icke heller kunna »underbefäl eller fackmän» under eu sammanlagd

tjänstgöringstid av 200 dagar utbildas till så ansvarsfulla befattningar som

gruppchefer (motsvarande de forna halvtroppcheferna) eller deras ställföreträdare.

Den föreslagna ökningen av uttagningen till underbefäl eller

fackmän» kan vidare , såsom i det följande närmare beröres, med hänsyn

till den korta utbildningstiden för övriga värnpliktiga icke anses tillräcklig.

Förslagen innebära följaktligen en synnerligen betänklig minskning av

tillgången vid mobilisering å användbart befäl och underbefäl.

I detta sammanhang måste även beaktas, att vid en minskning av antalet

arméfördelningar i fred från sex till fyra, vid mobilisering utgående kontingenter

av befäl icke minskas i samma proportion. Aven efter en betydande

inskränkning i nuvarande krigsorganisation komma alltid vissa behov för

ledningen samt för ersättniugstjänsten att kvarstå i stort sett oförändrade.

De från varje truppförband utgående kontingenterna komma därför att bliva

större vid en freclsorganisation om fyra än vid en organisation om sex

arméfördelningar. Särskilt gäller detta beträffande flygvapnets synnerligen

stora mobiliseringsbeliov av officerare, vilket till största delen måste fyllas

från armén.

Utförda beräkningar giva vid handen, att den föreslagna organisationen

icke gör det möjligt att omedelbart vid mobilisering uppställa en större fälthär

än fyra arméfördelningar. Häri inräknas icke fästningsbesättningar,

övriga besättningstrupper och depåer. Någon möjlighet att omedelbart vid

mobilisering uppsätta reservtrupper förefinnes icke. För reservorganisationen

saknas nämligen så gott som helt och hållet fullt utbildat befäl. För

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj:/* proposition nr ät).

Bil. A

att utbilda befäl till reservformationerna åtgår eu mycket avsevärd tid. Om

det gäller att giva roservorganisationen sä stor omfattning, att bola folkkraften

kan tillgodogöras, maste dessutom ersättningsreserven utbildas, när

befälspersonalen kan anskaffas för detta ändamål. För densamma maste

emellertid till allra största delen nytt befäl utbildas. Möjlighet till något/

kvantitativ utökning av fältliären föreligger sålunda icke inom rimlig tid.

Med anlitande av personal å övergångsstat samt enligt äldre bestämmelser

utbildade årsklasser kunna dock under de närmaste åren organiseras

reservtrupper till jämförelsevis avsevärd styrka. Möjligheten minskas dock

efter hand.

Fälthärens kvalitet är beroende icke endast av tillgängen på befäl utan

även av de värnpliktigas utbildning.

Beträffande de ränt plikt i gas utbildning har generalskommissionen framhållit,

att för en fullgod utbildning under fredstid enligt erfarenheten från

världskriget för huvuddelen av de värnpliktiga erfordras en övningstid av

sammanlagt 14 — 16 månader, vilket innebär årslång första tjänstgöring. De

tjänstgöringstider, som efter världskriget blivit fastställda i de stater, vilka

deltagit i världskriget, hava också bekräftat detta. I allmänhet växlar första

tjänstgöringen i dessa stater mellan 1 —2 år. I Italien, där den första

tjänstgöringen efter kriget nedsattes till 8 månader, har den åter höjts till

18 månader för huvuddelen av de värnpliktiga.

Det föreliggande förslaget anslår till första tjänstgöringen, om första

repetitionsövningen inräknas i denna, för huvuddelen av de till linjetjänst

uttagna värnpliktiga endast 115 dagar, d. v. s. mindre än >/3 av vad enligt

världskrigets erfarenheter måste anses erforderligt. Förslaget framhåller,

att utbildningstiderna grundats på förutsättningen, att »de av försvarsrevisionen

(del 1, sid. 176) förordade åtgärderna för höjande av utbildningens effektivitet

komma att i största möjliga utsträckning genomföras». Försvarsrevisionen

gjorde dock gällande, att genom vidtagande av ifrågavarande åtgärder

för höjande av utbildningens effektivitet, första tjänstgöringen för

flertalet infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga icke kunde bestämmas

lägre än till sammanlagt 205 dagar för att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga

skulle »erhålla en utbildning ungefärligen likvärdig med den, som 1914 års

härordning avsåg att giva». Med den ifrågasatta första tjänstgöringen för

huvuddelen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga är det, även om verkligt

effektiva åtgärder vidtagas för att höja utbildningen, icke möjligt att

utbilda ens ersättningsmanskap långt mindre linjesoldater. I verkligheten

kommer utbildningen icke ens att medgiva befälspersonalens fältmässiga

daning. En för kort utbildningstid lämnar icke endast en svag trupp utan

i längden även en illa förd trupp. För att utbildningen skall kunna bedrivas

effektivt har förslaget huvudsakligen förlagt densamma till sommarhalvåret.

Nödvändigheten att i vårt land under fredstid meddela de värnpliktiga

den för ett vinterfälttåg erforderliga särskilda utbildningen kommer

härigenom endast ett fåtal till del. Den av förslaget ifrågasatta tjänstgöringstiden

är icke tillräcklig, för att de värnpliktiga omedelbart vid mobilisering

skola kunna ingå i operations- och stridsdugliga förband, allra minst

är detta möjligt vintertid. Det blir icke heller möjligt att uppsätta en omedelbart

efter mobilisering operations- och stridsduglig fälthär.

Den fälthär, som med den föreslagna fredsorganisationen och värnpliktslagen

kan uppställas, kommer sålunda att utgöras endast av fyra arméfördelningar,

vilka omedelbart efter mobiliseringen icke öro operations- eller stridsdugliga.

Det är icke möjligt att förstärka fälthären genom reservfördelningar förrän

efter en mycket avsevärd tid. Under de närmaste åren kunna dock reservtrupper

organiseras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 532 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Den med förslaget erhållna krigsorganisationen medgiver icke heller att

omedelbart vid mobilisering eller under den närmaste tiden därefter uttaga

folkets hela försvarskraft.

Generalskommissionen framhåller emellertid, såsom ovan anförts, att vår

allmänna försvarsplan, så vitt den skall motsvara sitt ändamål, icke nu kan

räkna med mindre behov av försvarskrafter och försvarsmedel, än vad fallet

var omedelbart före världskriget, ävensom att de vid mobilisering uppsatta

fältförbanden måste omedelbart vara operations- och stridsdugliga. Det är

tydligt, att det nu föreliggande förslaget icke fyller dessa fordringar.

Aven i andra avseenden avviker förslaget i betänklig grad från generalskommissionens

fordringar.

I fråga om fredsorganisationen har generalskommissionen såsom ett oundgängligt

krav framhållit, att det nuvarande antalet truppförband (regementen

och kårer) bör bibehållas. Det föreliggande förslaget innebär indragning av

ett avsevärt antal truppförband. Alla med härens ständiga indelning i fred

sammanhängande åtgärder för mobiliseringsbeliovets tillgodoseende med personal,

hästar och fordon komma härav att påverkas. Genom den föreslagna

indragningen av ett flertal infanteriregementen rubbas landets indelning i

värnpliktsområden. Yid genomförandet av den angivna inskränkningen i

den nuvarande fredsorganisationen bliva också omfattande åtgärder erforderliga.

Och dock måste en senare återgång till nuvarande organisation

efter en föregående indragning av truppförband vålla svårigheter av. vida

allvarligare slag än dem, vilka äro förknippade med den nu föreslagna minskningen.

Särskilt beträffande kavalleriet framstår svårigheten att snabbt återuppbygga,

vad som en gång raserats.

Förutsättningen för att det skall vara möjligt att genomföra täta organisationsförändringar

utan att vålla en mer eller mindre fullständig upplösning

är, att antalet truppförband i fred i stort lämnas orubbat. En förändring

av detta antal kommer att för oberäknelig framtid försvåra étt

stärkande av krigsberedskapen. Det är därför icke riktigt att i likhet med

1924 års försvarsutskott föreslå en så ytterst allvarlig åtgärd som indragningen

av ett stort antal truppförband (regementen och kårer) på grund av

»ett bestämt läge i yttre och inre politiskt avseende, om vars längre eller

kortare varaktighet det icke är möjligt att med bestämdhet uttala sig».

Generalskommissionen gör vidare gällande, att den personliga krigsjänstskyldigheten,

vilken utgör en av försvarets huvudgrunder, bör bibehålla sin

karaktär av allmän värnplikt i den bemärkelsen, detta begrepp hittills uppfattats

i vårt _ land — en klyvning av värnpliktskontingenten i värnpliktiga

uttagna till linjetjänst och till ersättningsreserven kunde därför icke tillstyrkas

av generalskommissionen.

Enligt förslaget beräknas härens (vapenföra) värnpliktskontingent (studenter

och likställda häri inräknade) till 31,358, av vilka 20,858 uttagas till linjetjänst

och 10,500 till ersättningsreserven. Sistnämnda värnpliktiga skola

erhålla militär utbildning under i medeltal 30 dagar, men i övrigt tagas i

anspråk för handräckningstjänst. Egentlig militär utbildning kommer sålunda

endast att meddelas omkring 2/3 av den hären tilldelade vapenföra

värnpliktskontingenten, under det att återstående tredjedel huvudsakligen

avses för handräckningstjänst. Härigenom skulle den personliga krigstjänstskyldigheten

i verkligheten komma att förlora sin karaktär av allmän värnplikt

i den bemärkelsen, detta begrepp hittills uppfattats i vårt land.

I de länder, vilka deltagit i världskriget och vilka fortfarande ordna sitt

försvar på värnpliktens grund, tillämpas den allmänna värnplikten fullt ut

opaginerad Kontrollera mot PDF

•r>»3 Bil. A.

Kungl. Maj:ta proposition nr ■'')0.

lika följdriktigt som före världskriget. I allmänhet uttagas också årsklasserna

i sin helhet till fullständig utbildning.

Redan förut har framhållits, att en dylik anordning gör det svårt för att

icke säga omöjligt att vid mobilisering uttaga folkets hela kraft, vilken i

verkligheten utgör grunden för värt lands frihet, självständighet och bestånd.

En härorganisation, som icke äger sådan styrka, att den i fred medgiver

fullständig utbildning för samtliga vapenföra värnpliktiga och i krig icke gör

det möjligt att uppsätta en så stark fälthär — med tillhörande ersättningstrupper

— som rikets folkmängd tillåter, uppfyller icke heller fordringarna

vare sig på en definitiv härordning eller på ett övergående provisorium.

De alctiva befälskadrarna synas icke hava beräknats större än som ansetts

oundgängligen erforderligt för fredsutbildningen. Den aktiva befälskadern

måste emellertid, såsom generalskommissionen framhåller, även motsvara

behovet vid mobilisering. Tillgången å mera kvalificerat befäl kommer

i annat fall att vid krigstillfälle bliva otillräcklig för uttagande av folkets

hela försvarskraft.

En minskning av den aktiga officers- och underofficerspersonalen försvårar

i liög grad en framtida utveckling av försvarsorganisationen. En

duglig och tjänstevan aktiv officerskår kan icke improviseras utan kräver

långvarig utbildning, ett förhållande, vilket bestyrkes av erfarenheterna från

de genom fredssluten efter världskriget nybildade staterna.

Den naturliga förutsättningen för den ifrågasatta indragningen av truppförband

borde därför vara en ökning av kadern vid de truppförband, som

skola bibehållas.

I flera länder har efter kriget av kostnadsskäl tjänstgöringstiden för de

värnpliktiga minskats. Fordran att fältförbanden omedelbart efter mobilisering

skola vara strids- och operationsdugliga bestämmer huru långt utbildningstiden

kan minskas. I de länder, vilka deltagit i världskriget, har

den första tjänstgöringen också i regeln icke satts under 1—D/2 år. Generalskommissionen

har, såsom förut anförts, såsom den kortaste tiden för

första tjänstgöringen angivit ett år beträffande fullt utbildade linjesoldater

och 205 dagar för ersättningsmanskap. Den i förslaget upptagna första

tjänstgöringstiden om 115 dagar uppfyller sålunda i detta hänseende icke

närmelsevis de lägst ställda fordringarna. Att nu bestämma en så kort

första tjänstgöring som 115 dagar vore så mycket betänkligare, som redan

för åtta årsklasser (årsklasserna 1918—1925) bestämts en tjänstgöringstid,

vilken endast medgiver en högst ofullständig utbildning. Man kan därför

icke fortsätta med att meddela årsklass efter årsklass endast ofullständig

utbildning utan måste i en snar framtid ånyo utbilda årsklasserna till verkliga

linjesoldater. Sker icke detta, förlorar hären sin sammanhållning såväl

i fred som i krig.

Om den sammanlagda fredstjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga bestämmes

till endast 140 dagar, blir det nödvändigt att före eller efter mobilisering

fullständiga utbildningen i erforderlig grad, innan operationerna

taga sin början.

En komplettering av den i fredstid försummade utbildningen efter en

mobilisering torde med hänsyn till vårt militärpolitiska läge knappast vara

möjlig.

Att fullständiga utbildningen före en mobilisering måste kräva en avsevärd

tid. Ett inkallande samtidigt av ett stort antal årsklasser skulle nämligen

kunna giva intryck av en mobilisering och medföra utrikespolitiska svårigheter.

På grund härav blir det sannolikt nödvändigt att ordna inkallelsen

i omgångar av 2—8 årsklasser i varje omgång. Ju bristfälligare den före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. ;,d4 Kungl. Maj-.ts proposition nr ÖO.

gående utbildningen varit, desto längre bliver övningstiden för varje inkallelseomgång.

I detta sammanhang bör även beaktas den föreslagna bestämmelsen

i Genéveprotokollet med förbud att, innan åtgärder för tvistens

lösning på fredlig väg vidtagits eller under det förhandlingar härom pågå.

icke några som helst rustnings- eller mobiliseringsåtgärder få av tvistande

signatannakter företagas. Härmed skulle möjligheten uteslutas att utnyttja

en eventuell tidsfrist före krigsutbrott för kompletterande av utrustning

eller utbildning.

Av synnerligen stor vikt för harens fältmässiga utbildning är det sätt, pa

vilket repetition*- (regemente-)ö\ningarna anordnas. Repetitionsövningarna

hava nämligen till uppgift icke enbart att, i den mån så erfordras, uppfriska

soldatens under den första tjänstgöringen förvärvade kunskaper och färdiglieter

utan även och framför allt att möjliggöra övningar i starkare och mot

förhållandena vid. mobilisering i möjligaste mån svarande (krigsmässiga) förband.

I anslutning härtill böra mot slutet av repetitionsövningarna hållas

■större fälttjänstövningar, i vilka samtliga truppslag deltaga.

Med hänsyn till den korta tiden för första tjänstgöringen framträder

synnerligen starkt behovet av ett tillräckligt antal repetitionsövningar för att

uppfriska soldatens under den första tjänstgöringen förvärvade kunskaper

och färdigheter samt. av att någon eller några av dessa repetitionsövningar

(eller reservtruppövningar) förläggas till den senare delen av den värnpliktiges

tjänstetid i beväringen. X motsatt fall kunna de äldre årsklasserna

icke förväntas äga någon avsevärd krigsduglighet omedelbart efter inkallelsen

vid mobilisering. Förslaget till värnpliktslag upptager i allmänhet två repetitionsövningar,

vilka skola fullgöras före utgången av fjärde året, samt ingen

s. k. reservtruppövning och kan följaktligen redan ur denna synpunkt icke

anses tillfredsställande vare sig beträffande repetitionsövningarnas antal eller

deras förläggning.

Behovet av övningar under repetitions-(regements-)övningarna i starka och

mot förhållandena vid mobilisering i möjligaste mån svarande (krigsmässiga)

förband måste göra sig särskilt kraftigt gällande inom den föreslagna härordningen,

vilken under övriga delen av året bedriver utbildningen i sammanslagna

förband eller i ett fatal skolförband. Inom organisationer av

detta slag uppställes i regel och med rätta såsom fordran, att övningarna

under repetitions-(regements-)övningarn.a . skola kunna bedrivas icke endast

med samma antal förband som enligt linjeförbandens krigsmässiga indelning

utan ä\ en med dessa förband ökade till fältstyrka. Förslaget angiver väl

organisationen under re.gementsövningar för kavalleri- och artilleriregementena

men däremot icke för infanteriregementena, Yad nu särskilt infanteriet angår,

kan antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga under repetitions-(regements-)övningarna.

vid ett regemente med normal sammansättning beräknas

till endast omkring 1,000 man. Da även den fast anställda personalen är

fåtalig, blir det icke möjligt att under nämnda övningar organisera samtliga

förband enligt regementets krigsmässiga indelning och än mindre att giva

dessa förband önskvärd personalstyrka. Sannolikt nödgas man inskränka

de organiserade förbanden . till ungefär hälften av antalet enligt linjeregementets

krigsmässiga indelning. Personalstyrkan vid de sålunda organiserade

förbanden blir i allt fall jämförelsevis fåtalig* med hänsyn till härordningens

natur. . Vid övriga truppslag är förhållandet liknande.'' Det är tydligt, att

en dylik form för repetitions-(regements-)övningarna måste betecknas såsom

synnerligen otillfredsställande med hänsyn till härens krigsmässiga utbildning.

För att vinna ovan angivna ändamål erfordras med hänsyn till organisationens

natur, värnpliktskontingentens storlek och första tjänstgöringens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl, Afaj:ts proposition, nr ät), 535 Bil- A.

längd, åtminstone för infanteriet, att fyra årsklasser samtidigt deltaga uti

repetitions-(regenrents-)övningarna.

Vid anordnande av större fälttjänstövn inijar år det nödvändigt, att regementena

organiseras enligt linjeregementets krigsmässiga indelning, därest

övningarnas ändamål icke skall förfelas. Det är även synnerligen önskvärt,

att vid dessa fälttjänstövningar minst en fulltalig arméfördelning deltager på

vardera sidan. För att erhålla den erforderliga styrkan under övningarna

eller två fulltaliga arméfördelningar bliver det därför erforderligt, att för

varje fälttjänstövning taga i anspråk arméns samtliga fyra arméfördelningar

eller större delen av desamma, vilket måste orsaka såväl betydande kostnader

som tidsutdräkt för de delvis långa transporterna.

I 1901 års härordningsförslag, genom vilket grunder lades för vår nuvarande

härorganisation föreslogs att varje repetitionsövning skulle hava en

längd av 35 dagar vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna

och trängen samt 42 dagar vid rytteriet, fältartilleriet

samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna. Därvid hade två huvudsynpunkter

varit bestämmande: den ena, att övningarna inom kompani-,

bataljons- och regementsförband bleve på ett tillfredsställande sätt och tillräckligt

länge bedrivna, den andra, att infanteriregementena och motsvarande

förband ur de andra truppslagen komme att varje år deltaga uti fälttjänstövningar

med flera truppslag, vare sig inom vederbörlig arméfördelning

eller arméfördelning mot arméfördelning. Fälttjänstövningarna vore

oundgängligen nödvändiga för arméns stridsduglighet och tjänstbarhet, för

att truppslagen, av vilkas samverkan så mycket vore beroende i fält, skulle

lära känna varandra i fred, för att de högre befälhavarna skulle beredas

tillfälle till utbildning för ledning av större truppförband, och för att de

lägre befälhavarna skulle vänjas vid större förhållanden än dem, som övningarna

enbart vid eget regemente förmådde erbjuda. Övningarna i

kompani-, bataljons- och regementsförband hade beräknats till 30—28 dagar

samt fälttjänstövningarna med flera truppslag till 5—7 dagar, tillsammans

35 dagar. För de s. k. specialtruppslagen anfördes motsvarande beräkningar.

Under det kvartsekel, som förflutit sedan detta yttrades, har intet inträffat,

som kan vara ägnat att motsäga eller ens försvaga de då anförda

skälen. Tvärtom har det nya stridssättet och de ökade kraven på samverkan

mellan olika truppslag, särskilt mellan infanteri och artilleri, ytterligare

skärpt behovet av tillräckligt långa repetitionsövningar. Det är också tydligt,

att den föreslagna tiden för repetionsövningarna — 25 dagar för infanteriet,

trängtrupperna och intendenturtrupperna samt 30 dagar för kavalleriet,

artilleriet och ingenjörtrupperna — icke kan anses tillräcklig. Erfarenheterna

från de s. k. provisorieåren bära härom nogsamt vittnesbörd.

Generalskommissionen framhåller, att en undersökning bör verkställas,

huruvida årskontingenten värnpliktiga i anledning av de senaste arens erfarenheter

bör beräknas mindre än enligt försvarsrevisionen förslag,

huruvida de kroppsliga fordringarna på duglighet till krigstjänst böra

skärpas, samt

huruvida frikallelse av sociala skäl från värnpliktens fullgörande i beväringen

under fredstid kan medgivas i vidsträcktare man än som hittills

skett.

Chefen för generalstaben framhåller i sitt ovan nämnda härordningsförslag

bland annat, att antalet vapenföra värnpliktiga ökats i samma mån som

utbildningstiden förlängts helt naturligt för övrigt, emedan fordringarna på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 536

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

kroppskonstitutionen för vapenföra måste vara stora vid kort utbildningsniLjtid

°VmUgarna då Ste8ras hastigare än vid längre utbifd
ÄÄU5“‘,

Ör* “Skri™* 1 >— » iuBlrivningeireto

Ä tililmpateTca0*7;’ l“ till 1901 irs värn
Ä

S,"‘gU‘iS“ i W»1 årB värn
7?

under åren 1915-1918, då 1914 års värnpliktslag tillämpades obeskuren,

icke ''''aPeuföra inskrivna var under sagda perioder resp.

1U,|h10;2 ° -?''n9 Procent av inskrivningsårets åldersklass. 1

iWH1 utbildningstider för värnpliktiga, vilka komma i betraktande i

detta sammanliang, motsvarade i stort sett de slutgiltiga bestämmelserna i

90i ais vainpliktslag, syntes det chefen for generalstaben lämpligt att utgå

från medeltalssiffrorna för åren 1908-1913 d. v. s. för den period, undfr

Mlken namnda bestämmelser tillämpades. I 1924 års proposition angående

oi svaisväsendets ordnande beräknades antalet vapenföra och icke vapenföra

ÄtSSrsSSÄ
som

vapenföra 72 procent och såsom icke vapenföra 10 procent Förslaget

upptager emellertid för flertalet värnpliktiga en sammanlagd utbildningstid

av ^.. dagar eller avsevärt kortare utbildningstid än under åren 1902_1907

da övergångsbestämmelserna till 1901 års värnpliktslag tillämpades. I anledning

harav torde det icke utan skäl kunna ifrågasättas, om icke ovan

årenC1902Pr<1^7tta^ borde, beraknas ! överensstämmelse med medeltalen för

var? r V'' % ^ b3''8 ocb 10''2'' ] alla händelser torde det icke

^ proce”ttal s“1 pr°-

FraB^varnpUktens fullgörande i fredstid frikallas den, som icke är vapenför

Härigenom gar armén förlustig värdefull arbetskraft, som i stället erP|T1?7S-

genom användning av till vapentjänst kvalificerad personal. En anlullig

av vapenföra, pa satt som i förslaget avses är icke överensstämmande

med den allmanna värnpliktens idé sådan den Hittills i vårt land

föäarsLlle fnlL^611 “a SfuC|ef-tei\vdka äYeU euligt försvarsrevisionens

A? dfnnT W.f lg - va™Pbktstjanstgonng i fredstid, frikallas sålunda,

A\ denna kategori värnpliktiga uttagas för närvarande värnpliktiga för utbildning

såsom artilleritekniker, artillerimätare och expeditionsbiträden såsom

krigskassorer, regementsintendenter och adjutanter vid sjukvårdsforma
-P®ssa

]arilPbktl8a “äste sålunda ersättas av vapenföra, vilket å

andia sidan medför försvagande av organisationen i övrigt

korslaget innebär i stort sett, ''

do&ÄSÄ hbiidnSr''””vin,plitliga ***** «*«-

seiien °förkTtf b 3 n^- cJe . vaP?nföra värnpliktiga uttagas till ersättningsresenen

foi att i allmänhet under 30 dagar sysselsättas med militär utbild
samt

°Ch Undei 110 daga1’ med handräckningsgöromål eller andra arbeten; i

i fredstid^ WriSgSf” ™pliktiga befrias ™Bplikteus fullgörande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kmnjl. Maj:ts proposition nr ■'')().

‘>37 Bil. A.

Ur militär synpunkt vore (let — därest de vapenföra värnpliktiga skola

uppdcdas i tvenne kategorier, till linjotjänst och till ersättningsreserven uttagna

— följande anordning fördelaktigare; nämligen

att omkring 2/a av de vapenföra värnj)liktiga uttagas till linjetjänst uteslutande

för militär utbildning;

att omkring ''/, av de vapenföra värnpliktiga uttagas till ersättningsroservon

med samma tjänstgöringsskyldighet, som åligger till linjetjänst uttaga

värnpliktiga, av vilken tjänstgöringsskyldighet i vanliga fall endast en mindre

del (exempelvis 30) dagar fullgöres, under det att ifrågavarande viirnpliktiga

anses hava erhållit uppskov på obestämd tid med återstående delen av

nämnda tjänstgöring; samt

att alla icke vapenföra värnpliktiga inkallas för att fullgöra handräckningsgöromål

eller andra arbeten.

Härigenom skulle vinnas,

dels att eu av de mot allmänna värnpliktens natur mest stötande bestämmelserna

kunde undvikas,

dels att värnpliktiga, vilka tilldelats ersättningsreserven, vid förefallande

behov kunna inkallas till återstående tjänstgöring utan åberopande av § 2S

i värnpliktslagen.

Från värnpliktens fullgörande i fredstid frikalla» även den, som har hustru

eller barn, som är för sitt uppehälle beroende av hans arbete. Generalskommissionen

framhöll i sitt utlåtande den 22 december 1923, att denna

bestämmelse strider mot den hittills tillämpade grundsatsen, att värnpliktig

såsom anledning till befrielse från värnpliktstjänstgöring endast linge åberopa

av honom oberoende omständigheter. Därest den föreslagna nya grunden

för frikallelse komme att fastställas, kunde också befaras, att densamma

bleve åberopad i icke önskvärd omfattning, samt att den komme att leda

till allt för tidiga äktenskap och till förbindelser utom iiktenskapet i en utsträckning,

som ur samhällets synpunkt icke kunde anse lämplig, och som

icke borde ställas i samband med den allmänna värnpliktens tillämpning.

Det torde ofta ställa sig vanskligt att med säkerhet avgöra, huruvida här

avsett förhållande föreligger samt erbjuda svårigheter att beräkna antalet

värnpliktiga av ifrågavarande kategori. Såväl principiellt som med hänsyn

till de svårigheter tillämpningen kan väntas vålla, synes den föreslagna bestämmelsen

olämplig.

Enligt förslaget kommer inryckningen till första tjänstgöringen för till

linjetjänst uttagna värnpliktiga i regel att äga rum på våren andra värnpliktsåret.

Detta medför ur mobiliseringssynpunkt olägenheten, att antalet utbildade

årsklasser i jämförelse med nuvarande härordning i dess oförändrade

skick i stort sett kommer att minskas med en. Då av härens vapenföra

värnpliktiga endast 2/3 skola uttagas till linjetjänst bliver denna olägenhet

av ökad betydelse. Antalet årsklasser i beväringen bör på grund härav i

överenstämmelse med försvarsrevisionens förslag ökas från 15 till 16 därav

12 i första och 4 i andra uppbådet. Härigenom blir det möjligt att bättre

tillgodose behovet av personal för nyformationer, krigsindustriens behov av

specialutbildade m. d. samt för ersättningsväsendet.

För att motväga den minskning i antalet årsklasser i landstormen, som

bliver eu följd av ovan påyrkad utsträckt tjänstetid i beväringen, är en ökning

av landstormsklassernas numerär erforderlig. Generalskommissionen

har framhållit, att antalet ifrågavarande klasser med hänsyn bl. a. till de

betydande uppgifter, som åligga landstormen, bör vara minst 10. Behovet

av att inom landstormen under ytterligare några år kunna tillgodogöra sig

värnpliktiga, som erhållit utbildning enligt 1914 års värnpliktslag, framstår

i samma mån som de värnpliktiga i beväringen erhålla väsentlig kortare ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. Kung!. Maj:ts proposition nr öO.

bildning eller tilldelas ersättningsreserven. Inom den föreslagna härordningen

måste landstormen dessutom tagas i anspråk för uppgifter, vilka

hittills ålegat andra truppförband. Värnpliktstiden bör på grund härav utsträckas

t. o. m. det år de värnpliktiga fylla 45 år. Av de 26 årsklasserna

böra 16 räknas till beväringen och 10 till landstormen. Även efter en dylik

utsträckning bliver värnpliktstiden kortare än i våra grannländer.

Lttagningen av »underbefäl eller fackmän» vid infanteriet äv endast 20

procent eller 5 procent mindre än enligt chefens för generalstaben förut

namnda förslag till lantförsvarets ordnande. På grund av den avsevärt förkortade

utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet hade i stället

en höjning av uttagningsprocenten varit önskvärd. På bedömandet av denna

iråga inverkar knappast den omständigheten att en utbidningstid för > underbefäl

eller fackmän av 200 dagar i och för sig måste anses otillräcklig.

För till skidlöpartjånst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga är

beträffande höstgruppen utbildningstiden förlagd till tiden slutet av julimitten

av december. Då den för övre Korland karaktäristiska högvintern i regel

inträder tidigast under december månad, kan ifrågavarande grupp icke erhålla^

erforderlig utbildning i skidlöpartjänst.

Pa grund av de förkortade utbildningstiderna bliver säkerhetstjänsten i

Bodens fästning och å Gotland icke behörigen tillgodosedd.

De med hänsyn till landstormens betydelsefulla uppgifter vid mobilisering

av generalskommissionen föreslagna landstormsövningav om 15 dagar för bm

fäl och specialmanskap ha icke beaktats. Icke heller har den nu lagstadgade

femdagarsövningen upptagits. Med den föreslagna korta utbildningstiden

for de värnpliktiga äventyras härigenom landstormens användbarhet vid

krigstillfälle.

Försvarare visionen framhöll, att det frivilliga skgtteräsendet med den omfattning,

detta numera erhållit, ur försvarssynpunkt måste tillmätas ett

mycket stort värde. Inom detsamma beredas de värnpliktiga tillfälle att

såväl före påbörjandet av den militära tjänstgöringen förvärva sig skjutskicklighet

som efter dennas fullgörande på ett effektivt sätt underhålla densamma,

Med hänsyn härtill föreslog revisionen bl. a, ett ordinarie anslag

av 750,000 kronor till understödjande av det frivilliga skytteväsendet.

På grund av det frivilliga skytteväsendets betydelse för rikets försvar bör

det av revisionen ifrågasatta ordinarie anslaget beräknas. Även ur sparsamhetssynpunkt

är det önskvärt, att det frivilliga skytteväsendet bibehålies

vid nuvarande höga ståndpunkt. Ett indragande av anslaget kunde medföra,

att det tillskott i försvarskraft, som skytterörelsen innebär, måste ersättas

med andra och kostsammare åtgärder.

Kravet på att de för kustfästningarna avsedda infanteritruppförbanden måste

vara förtrogna med terrängförhållanden, försvarsanstalter m. m. vid den

fästning, i vilkens krigsstyrka de skola ingå, tillgodoses knappast på ett

tillfredsställande sätt.

Den föreslagna ökningen i fredsstaterna för Svea livgarde och Kronobergs

regemente i förhållande till normalinfanteriregementena är så ringa, att vid

mobilisering antingen krigsbesättning av infanteri i Vaxholms och Karlskrona

fästningar blir otillräcklig eller också nämnda båda regementens fältstyrka

försvagad. Det enda fullt tillfredsställande sättet att tillgodose kustfästningarnas

behov av infanteribesättning är att till desamma i fred förlägga

infanteri truppförband med erforderlig stvrka.

. Förslaget upptager icke något självständigt kavalleri. Luftvapnet kan

visserligen övertaga en del av den strategiska spaningen. Särskilt -med

hänsyn till i vårt land rådande klimat- och terrängförhållanden kan ett själv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr f>0. 539 Bil. A.

ständigt kavalleri dock icke undvaras vare sig för den strategiska eller den

taktiska spaningstjäustens utförande.

Ett med moderna vapen utrustat självständigt kavalleri liar vid sidan av

spaningen en betydelsefull uppgift såsom en rörlig och lättframkomlig eldreserv.

1 den mån fältharens styrka iir ringa i förhållande till krigsskådeplatsens

utsträckning, framträder betydelsen av det självständiga kavalleriets

rörlighet och eldkraft. Icke minst har det självständiga kavalleriet en viktig

uppgift under återtågsoperationer, som för en svag här kunna bliva nödvändiga.

Erfarenheterna från världskriget äro även i detta hänseende upplysande.

Behovet av ett självständigt kavalleri gör sig sålunda gällande

även för Sverige.

Att under krig av de fyra föreslagna svaga fördelningskavalleriregementena

sammansätta ett självständigt kavalleritruppförband iir icke möjligt. För

att kunna fylla behovet i fält av självständigt kavalleri är det därför nödvändigt,

att ett självständigt kavalleritruppförband ingår i härens fredsorganisation.

Beträffande truppförbandens förläggningsorter får jag hänvisa till vad jag

i skrivelse1) den 13 maj 1924, nr 277, till ordföranden i riksdagens särskilda

utskott yttrat.

Det föreslagna uppförandet av fyra för brigadchefsbefattningar avsedda

beställningar i staten för generalitetet synes ur militär synpunkt vara ett

steg i rätt riktning.

I fråga om organiserandet av ett militärområde för övre Norrland liar

generalskommissionen anfört, att ett dylikt område skulle medföra vissa

fördelar med avseende på det tidiga gränsförsvaret. Enligt kommissionens

irppfattning kunde det dock ur krigsorganisationens synpunkt icke ifrågasättas

att organisera ett dylikt militärområde, därest detta skulle ske på

bekostnad av det nuvarande antalet i fred bestående arméfördelningar eller

i dem ingående lägre truppförband.

Det torde vara av vikt, att militärbefälhavaren står i nära beröring med

under honom lydande myndigheter och truppförband, vilka samtliga, med

undantag av ett, äro förlagda till Boden. Det är i regel lättare att ordna

samarbetet skriftligt med chefen för generalstaben och andra centrala myndigheter

än med militärområdets myndigheter och truppförband.

Militärbefälhavaren för övre Norrland bör äga eu god kännedom om områdets

förhållanden, icke minst de lokala. En sådan kännedom är svårare

att vinna för en i Stockholm förlagd myndighet än för en myndighet på

ort och ställe. Försvarsrevisionens åsikt att det vore olämpligt att anförtro

ledningen av gränsförsvaret åt en arméfördelningschef i Östersund med hänsyn

till avstådet mellan denna ort och den nordöstra gränsen, torde äga

giltighet även beträffande en myndighet i Stockholm. Militärbefälhavarens

fredstjänstgöringsort bör därför förläggas inom militärområdet.

Den ifrågasatta föreningen av befattningen såsom militärbefälhavare för

övre Norrland med befattningen som inspektör för militärläroverken synes

icke heller lämplig ur militär synpunkt.

Det är fara värt, att endera tjänsten kommer att bliva lidande. Möjligheterna

av att ärenden rörande övre Norrlands militärområde komma att

eftersättas för fyllandet av militärbefälhavarens plikter såsom inspektör för

militärläroverken kunna vid fredstjänstgöringsortens förläggning till Stockholm

ligga nära till liands.

Några skäl för att Västerbottens regemente skulle erhålla en svagare organisation

än övriga infanteriregementen synas icke föreligga. Snarare torde

hänsyn till det tidiga gränsförsvaret kräva motsatsen.

b Införd såsom bilaga till 1924 urs försvarsutskotts utlåtande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 540 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vad ovan anförts beträffande Västerbottens regemente gäller även Gotlands

infanterikår med hänsyn till Gotlands försvar. Den ifrågasatta fåtaliga aktiva

kadern medgiver icke vid krig ett militärt organiserande av öns befolkning

Det föreliggande förslaget avser icke uttagning av värnpliktiga för utbildmng

i stndsvagnstjänst. Ehuru terrängen i vårt land flerstädes icke lämpar

sig för användning av stridsvagnar, finnas där å andra sidan även områden,

inom vilka dylika stridsmedel synas kunna med fördel komma till användning.

För bedömande av frågan, huruvida stridsvagnsförband böra införlivas

med vår härorganisation bör beaktas, att stridsvagnarnas förnämsta

uppgift under världskriget ansågs vara att hjälpa fram infanteriet och fram

tor allt att hjälpa fram ett svagt infanteri samt att, då användning av stridsvagnar

å fiendens sida icke är utesluten, vårt infanteri och vårt artilleri

måste lära sig bekämpa fientliga stridsvagnsförband, vilket icke lärer vara

möjligt, om våra trupper först på slagfältet komma i beröring med detta

säregna vapen.

Stridsvagsfrågan befinner sig i utlandet i rask teknisk utveckling i avsikt

att frambringa lättrörligare och operationsdugligare typer. Det är nödvändigt

att hos oss skapa åtminstone stommen till en stridsvagnsorganisation. På

grund härav synas stridsvagnsförband i första hand böra organiseras vid

ett i Stockholm och vid ett i Norrland förlagt infanteriregemente.

Beträffande de olika paragraferna uti förslaget till värnpliktslag får jag anföra

följande.

§ 1.

Såsom förut framhållits bör värnpliktstiden utsträckas till och med fyrtiofemte

året.

.... §.3-

Enligt vad förut framhållits, bör tjänstetiden i beväringen vara sexton Ar,

tolv år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

^ §4.

Från värnpliktens fullgörande frikallas ej blott som hittills värnpliktig,

vulken på grund av bestående kroppslig svaghet är till tjänst vid rikets försvar

oförmögen, utan värnpliktig, som till följd av kroppslig svaghet eller

annan dylik orsak icke är duglig till krigstjänst. Till förebyggande av misstoistånd

bör fortfarande tydligt angivas, att endast bestående kroppslig

svaghet eller annan dylik orsak utgör anledning till frikallelse.

Mot bestämmelserna i mom. 2 och mom. 3 a) liava erinringar förut gjorts.

Bestämmelserna i mom. 3 b) böra bibehållas i den formulering, de nu

hava i § 16 mom. 2.

§ 16.

ÅLoni'' 4 b).. Några skäl för ändring av åldern och tiden för bortovaron

synas icke finnas. Fordran att avflyttningen skall gälla främmande världsdel

bör bibehållas.

-Moin 5. Enligt detta moment skulle Konungen helt eller delvis kunna

frikalla värnpliktig, då andra synnerliga skäl förelåge. Denna bestämmelse

aro agnad att införa ett osäkerhetstillstånd i fråga om värnplikten, vilket

maste anses medföra icke önskvärda konsekvenser.

§ 17.

Mom. 1 bör erhålla ett nytt stycke c) av följande lydelse: »pa ansökan

av vederbörande föreståndare värnpliktig, som är intagen å uppfostringsanstalt

eller i skyddshem».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kttugl. Maj-.ts proposition nr 30. Ö41 Bil. A.

Detta tillägg är önskvärt bl. a. på grund av den nya lagen om samhällets

barnavård den G juni 11)24, vilket jag närmare framhållit i underdånigt utlåtande

nr 814, den 3 december 1924.

§ 18.

Kullföringsbefälhavaren bör såsom hittills vara ledamot av inskrivningsnämnden.

Han torde vara den av nämndens ledamöter, som besitter de

största insikterna i nämndens arbete, och några betänkligheter mot att det

militära elementet skulle bliva för starkt representerat kunna icke vara berättigade,

enär varje ärende rörande vilket inom nämnden avvikande meningar

äro antecknade till protokollet, enligt § 22 b) skall prövas av inskrivningsrevisionen.

Några kostnader komma ej heller att orsakas av att rullföringsbefälhavaren

är ledamot i nämnden, enär han även enligt förslaget

skall biträda nämnden.

§ 19.

Mom. 3. Den i början av detta moment angivna tidsbegränsningen bör

bortfalla. Då behov av sammanträde med inskrivningsrevisionen förefinnes

endast på våren, bliva möjligheterna att inskriva hämtad värnpliktig alltför

begränsade, om den föreslagna lydelsen fastställes.

§ 24.

Innebörden för landets försvar av att endast en del av årskontingenten

uttages till linjetjänst har förut berörts.

Om en begränsad kontingent införes, är det nödvändigt, att kontingenten

i sin helhet kommer försvaret till godo.o De i mom. 1 angivna bestämmelserna

i detta syfte äro icke tillfyllest. Årskontingenten bör nämligen ökas

med hela det antal, som frikallats från värnpliktens fullgörande under fredstid

eller erhållit tillstånd att fullgöra tjänstgöringen i särskild ordning.

§ 26.

Förut har framhållits, att en större procent värnpliktiga vid infanteriet

böra uttagas till underbefäl och fackmän. På grund av den för kavalleriet,

artilleriet och ingenjörtrupperna föreslagna korta tjänstgöringstiden är det

nödvändigt, att uttagning till förlängd tjänstgöring äger rum även vid dessa

truppslag.

§ 27.

Frågan om tjänstgöringstidens längd har i annat sammanhang behandlats.

Mom. 1 B. Bland här uppräknade studieriktningar anges även utbildning

till maskiningenjör. Den tekniska utvecklingen under och efter världskriget

har gjort, att även andra ingenjörer besitta insikter, som kunna vara till

större gagn för krigsmakten, därest deras tjänstgöring ordnas på i detta

moment angivet sätt, varför ordet »maskiningenjör» bör ersättas med

»ingenjör».

Mom. 3 G. I generalstabens senaste härordningsförslag framhölls försvarsrevisionens

förslag, att värnpliktig, som ej kunnat tillgodogöra. sig utbildningen

på grund av självförvållad sjukdom, icke skulle kunna tillgodoräkna

sig den tid, varunder han på grund av sjukdomen icke kunnat deltaga

i utbildningen. Det måste anses vara rättvist, att allt avbrott, som

under sådana förhållanden uppstode i utbildningstiden på grund av frihetsstraff

icke finge tillgodoräknas som fullgjord tjänstgöring. Därest tjänstgöringstiden

komme att minskas, framstode i än högre grad än förut angelägenheten

av att tjänstgöringstiden verkligen kunde användas till utbildning.

Den belgiska värnpliktslagen av 1923 ginge i detta fall vida längre och före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 542 Kungl. Maj tis proposition nr »0.

skrcvc, att för varje dag, som en värnpliktig utan laga förfall uteblivit från

tjänstgöring eller undergått vissa frihetsstraff, skulle han kvarstanna i tjänst

utöver den lagstadgade tjänstgöringstiden respektive fyra och två dagar.

Med nu föreslagen tjänstgöringstid synes rätt att tillgodoräkna sig varje

Pdr.S™n(i av frihetsstraff vållat avbrott i densamma vara oriktigt. Särskilt

i länder med kort utbildningstid hava bestämmelser utfärdats i syfte att

forma de värnpliktiga att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningstiden. I

norska varnpliktslagen 1910 stadgades sålunda, »att manskap, som på grund

av egen försumlighet eller sjukdom saknar nödig färdighet, kan inkallas till

ny rekrytskola i större eller mindre antal dagar», och i den holländska värnpliktslagen

1922, att tjanstgonngsskyldig kan kvarhållas i tjänst, till dess

han uppnatt den färdighet, han vid tjänstgöringstidens slut bör äga.

Bestämmelser av liknande art synas vara erforderliga även hos oss.

§ 28.

Bestämmelsen om rättighet för Konungen att inkalla värnpliktiga till

sti lande av uppror har uteslutits. Ett borttagande av denna bestämmelse

skulle kunna åstadkomma tvivel på samhällets vilja och förmåga att undertrycka

enskilda medborgares eller gruppers brottsliga försök att med väpnad

makt omstörta den lagliga ordningen. Om en dylik inkallelse framdeles

skulle visa sig erforderlig, kommer med säkerhet en lagändring att vidtagas

men härmed förenat dröjsmål kan lätt medföra onödig blodsutgjutelse och

andra olägenheter.

§ 34.

Mom. 4. Generalskommissionen juni 1923 ansåg sig med hänsyn till betydelsen

av att f. d. fast anställt manskap vidmakthölle sin tjänsteduglighet

® ■fu-*ma tillstyrka den minskning i fråga om detta manskaps tjänstgöringsskyldighet,

vilken föreslagits av försvarsrevisionen. I det föreliggande förslaget

har denna tjänstgöringsskyldighet ytterligare minskats. Med hänsyn

till den forsamrade utbildningen för övriga värnpliktiga har betydelsen av

cle t. d. fast anstallda såval under fredstjänstgöring som vid mobilisering

okats, varför sänkningen i mom. 4 till ett år måste avstyrkas.

§ 41.

Generalskommissionen har framhållit, att simulation vid inskrivningsförrattmng

icke är belagt med straff, samt att erfarenheten visat, att straffbestämmelser

vore behövliga även mot försök att genom oriktiga uppgifter

undandraga sig själv eller annan förpliktelser enligt värnpliktslagen. Bestämmelser

i detta hänseende synas fortfarande erforderliga.

. . §40''

Åtgärder äro erforderliga för att göra bötesindrivningen mera effektiv

enar förseelser mot värnpliktslagen icke i erforderlig grad beivras.

§ 52.

M°m. 1 c) bör utgå. Ett uteblivande utan laga förfall skulle medföra avsevärd

förkortning av värnpliktstjänstgöringen, vilket icke ur rättssynpunkt

kan vara riktigt. Möjligheterna att erhålla uppskov och därmed förkortning

''ärnphktstjänstgöringen skulle kunna komma att användas i stor utsträckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

M Bil. A.

Knngl. MnjUs proposition nr 50.

§ 53.

»Under ar 1926» bör med hänsyn till vad som anförts i fråga om övergången

till den nya härordningen ändras till »under åren 1926 och 1927 .

I samband med förslaget till rärnpliktslag bör dessutom följande framhållas.

Generalskommissionerna 1923 framhöllo behovet av garantilag för att

säkerställa tillgången av fast anställt underbefäl. Ju knappare detta är

tillmätt i organisationen, desto nödvändigare är eu garanti, för att det också

är befintligt. Den förkortade tjänstgöringstiden för de värnpliktiga synes

göra en dylik garantilag oundviklig, därest icke organisationens effektivitet

skall nedbringas även under det avsedda.

I värnpliktslagen eller i särskild lag erfordras föreskrifter för att förbereda

industriens krigsorganisation.

Ett flertal bestämmelser i den föreslagna avfattningen av värnpliktslagen

ii ro ägnade att ändra den i vårt land hittills gängse uppfattningen om värnpliktens

karaktär av allmän, vilket icke kan anses lämpligt. Ett sken av

godtycklighet kan genom vissa av de föreslagna bestämmelserna komma att

åvila värnpliktslagen, vilket ur försvarets synpunkt bör undvikas.

I den mån organisationen inskränkes och tjänstgöringstiden förkortas,

böra alla möjligheter att av den förkortade tjänstgöringstiden utvinna bästa

möjliga resultat tillvaratagas. Det föreliggande förslaget till värnpliktslag

kan icke i allo anses främja detta syfte.

Av vad sålunda i korthet anförts framgår att de lantstridskrafter, vilka

vid mobilisering kunna uppsättas enligt de inom försvarsdepartementet uppgjorda

förslagen rörande organisation av lantförsvaret ävensom till värnpliktslag,

icke vare sig beträffande stridskrafternas omfattning eller beträffande

deras beskaffenhet motsvara rikets behov av försvarsmedel samt att

det därför vore olämpligt att ordna lantförsvaret i enlighet med dessa förslag. I

I det föregående har gjorts gällande, att chefen för generalstaben vid

sitt bedömande av förslaget endast bör taga i betraktande det yttre läget i

politiskt avseende men däremot icke det inre politiska läget. Detta innebär

emellertid icke, att en militärmyndighet kan bortse från rikets ekonomiska

och statsfinansiella förhållanden. Kedan i min till försvarare visioneim betänkande

och förslag fogade reservation, gjorde jag gällande, att den år 1914

beslutade försvarsorganisationen under normala ekonomiska förhållanden

icke bör anses överstiga folkets bärkraft. Generalskommissionen har vidare,

såsom nyss nämnts, framhållit, att förhållandet mellan försvarsutgifterna

och samtliga verkliga statsutgifter, om hänsyn icke tages till neutralitetskostnaderna,

från år 1904 undergått en betydande och i stort sett jämnt

fortgående minskning samt att 1914 års försvarsorganisation, fullt genomförd,

för hären och marinen tillsammans skulle medföra en årlig kostnad

motsvarande icke fullt 28 % av samtliga för 1923—1924 års statsbudget i

statsverkspropositionen beräknade verkliga statsutgifter, under det att försvarsutgifterna

år 1904 utgjorde 51.5 % av årets samtliga verkliga statsutgifter.

I chefens för generalstaben härordningsförslag den 30 november

1923 framhölls slutligen det nära sambandet mellan den militära organisationen

och det ekonomiska livet.

Härutöver må ytterligare endast anföras nedanstående sammanställning

av förhållandet mellan försvarsutgifter och övriga verkliga statsutgifter dels

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 544

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

under år i905, dels under budgetåret 1925-1926, varvid uppgifterna för det

forra året upptagas enligt forsvarsrevisionens »Tablå över försvarsutgifterna

och deras förhållande till samtliga verkliga utgifter åren 1901—1921» samt

for det senare budgetåret enligt Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926.

Budget S r

Samtliga

forsvarsutgifter

Övriga

verkliga utgifter

Samtliga

verkliga utgifter

Samtliga försvars- utgifter i procent

av samtliga

verkliga utgifter j

1905..........

78,145,893 >)

162,523,483 2)

152,094,776 >)

623,269,822

51.4

26.0

1925-1926.........

460,746,339

procentuell stegring

(index) .......

208

623

410

‘) krigsrustningar, neutralitetsförsvar och liknande, 3,773,413 kronor, häri icke inritknade

J anslag till det militära pensionsväsendet, 15,143,983 kronor, häri inräknade.

Härav framgår, att samtliga verkliga statsutgifter under den senaste tiuguårsperioden

okats med 310 procent, d. v. s. till 410 procent, under det att

prisstegringen under samma tid torde uppgå till föga mer än 100 procent

motsvarande en index av i runt tal 200 (med år 1905 såsom utgångspunkt).

Det ar tydligt, att detta förhållande måste anses innebära en väsentligt ökad

skattebelastning och att detsamma kraftigt manar till återhållsamhet för

framtiden. Men det ar likaledes tydligt, att detta förhållande icke framkallats

av någon oproportionerlig stegring av försvarsutgifterna, då dessa

under nu nämnd period okats med endast 108 procent, under det att Övriga

verkliga utgifter samtidigt ökats med icke mindre än 523 procent

lorsvarsrevisionen gör gällande, att varje försök att med någon st orre

grad av tillförlitlighet beräkna vad ett land kan hava råd att under en följd

av år framåt offra på sitt forsvarsväsende skulle möta synnerligen störa

SI^Titei\ Erfarenheten angående de av första försvarsberedningen verkställda

berakmngarna bestyrkte detta till fullo.

Från senare tid kan erinras om, att 1924—1925 års statsreglering i viss

man lädes till grund för omfattningen av den försvarsorganisation, som förelädes

forlidet års riksdag. Redan den för nästföljande budgetår uppgjorda

statsregleringen innebär emellertid en ökning av de verkliga statsutgifterna

med omkring 48 miljoner kronor. °

Det vill också synas, som om vårt forsvarsväsende även för framtiden i

huvudsak kan ordnas efter behovet d. v. s. efter det utrikespolitiska läget

°.c|! efter militära grunder, utan att det härigenom blir nödvändigt att åsidosatta

rikets ekonomiska och finansiella förhållanden.

Beträffande

följande.

övergången till den nya härordningen får jag slutligen anföra

Antalet officers- och underofficersbeställningar, som enligt förslaget skall

överföras på övergångsstat är följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 50.

5*6 Bil. A.

Övertalig

personal, som

förutsättes

komma att be- kläda nytill- komna arvodes- befattningar

1. övergångs- perioden

(1925—1926;

2. övergftngs- porioden

(1927—1928)

Summa

Officerare .....................................

28

259

581

868

Underofficerare.............................

203

408

394

1,005

Musikunderofficorare......................

—

165

119

284

Civilmilitär ock civil personal.........

14

106

120 b

*) Regementspastorer liär icke medräknade.

Mot principen att fördela övergången på två perioder är icke något att

erinra. Däremot kunna såväl med hänsyn till individernas intressen som till

tjänstens behöriga upprätthållande befogade erinringar göras emot att låta

perioderna inträda så tidigt som förutsättes i de föreslagna övergångsbestämmelserna.

Särskilt gäller detta den senare övergångsperioden. Yad först

beträffar den personal, som skall överföras på övergångsstat, måste det med

hänsyn till det stora antal överföringen omfattar och det nuvarande läget på

■den del av arbetsmarknaden, som i detta sammanhang kan hava betydelse,

bliva synnerligen svårt för de överförda att efter så kort varsel övergå

till andra ekonomiska och arbetsförhållanden. Man torde i detta sammanhang

icke böra bortse ifrån, att förhållandena under krigs- och krisåren i

många fall ansträngt offfcers- och underofficerspersonalens ekonomi så starkt,

ntt många ännu icke återhämtat sig och långt mindre mäktat samla något

sparat kapital. I fråga åter om de rena tjänsteangelägenlieterna är det ofrånkomligt

att en omorganisation av den stora omfattning, som förslaget innebär,

kommer att medföra synnerligen stora och betydelsefulla arbeten. Jag

behöver i detta sammanhang endast beröra förändringarna i inskrivningsväsendet

och i mobiliseringsverket. Men ett dylikt svaghetstillstånd får

dock icke under några omständigheter medföra sådana förhållanden, att hären

icke i händelse av krig kan hastigt och noggrant utföra sin mobilisering och

koncentrering. De arbeten, vilka i detta sammanhang bliva erforderliga, äro

emellertid av den störa omfattning, att de icke kunna beräknas färdiga förr

än tidigast under året 1928—1929. I anledning härav synes det önskvärt

att uppskjuta 1. övergångsperioden till året 1926—1927 och nödvändigt att

nppskjuta 2. övergångsperioden åtminstone till året 1928—1929. För jämförelse

må erinras om, att 1. övergångsperioden till 1901 års härordning omfattade

icke mindre än 6 år, nämligen åren 1902—1907.

Förslaget att åt övergångsstaten giva en fast organisation genom att inom

varje arméfördelningsområde samt inom övre Norrlands och Gotlands militärområden

uppföra den övertaliga befälspersonalen å särskilda stater synes

vara ändamålsenligt och till gagn för nämnda personals redovisning, utbildning

och användning.

Det föreliggande förslaget förutsätter, i likhet med Kungl. Maj:ts proposition

nr 20/1924, överföring till övergångsstat dels på frivillighetens väg,

•dels tvångsvis. Ej heller häremot är från min sida något att erinra.

Beställningshavare, som frivilligt övergår på övergångsstat, äger enligt förslaget

såsom lön åtnjuta det belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder

i innehavande grad skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet

i pensionsåldern bibehålla samma belopp som pension. Intill uppnådda

50 levnadsår föreslås dylik beställningshavare skola tjänstgöra i freds
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 häft. (Nr 50.) 224124 35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 54G Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tid under varje tvåårsperiod det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning

vid vederbörligt truppslag.

Mot principen, att den frivilligt överförde erhåller lägre lön, än lian vid

överföringen åtnjuter, synes i och för sig erinran icke böra göras. En följd

• av en sådan anordning blir emellertid, att frivillig övergång torde komma att

i stort sett begränsas dels till det fåtal, som på grund av enskild förmögenhet

är mer eller mindre oberoende av lön och pension, dels till dem, vilka

genom civil anställning anse sig kunna erhålla de ytterligare inkomster, som

de behöva för försörjning av dem själva och av deras familjer.

I vilken utsträckning civil anställning kan erhållas, beror väsentligen på

förhållandena på arbetsmarknaden. Med hänsyn till dessa äro utsikterna för

officerare och underoffierare att erhålla sådan anställning för närvarande icke

stora. Erfarenheterna från rekryteringen av den nuvarande, föga omfattande

reservstaten bestyrka detta. Det har nämligen visat sig, att denna stat, beträffande

såväl officerare som — och i all synnerhet — underofficerare, icke kan

upprätthållas. Huruvida man har att emotse någon mera betydande förbättring

med avseende härpå under de år, till vilka övergången tänkes förlagd, är

en fråga, som undandrager sig mitt bedömande. Men det synes mig dock

uppenbart, att man — oaktat en viss lättnad beredes genom övergångens

föreslagna fördelande på två perioder — icke kan räkna med sannolikheten

av att det stora antal officerare och underofficerare, som enligt förslaget

bliver övertaligt, i någon större utsträckning kan hava möjlighet att förskaffa

sig lämplig civil försörjning, detta så mycket mindre som denna personal i

olikhet med personalen inom den förra indelta armén i regel saknar utbildning

för civila yrken. De civila anställningar, vilka för dem kunna ifrågakomma,

bliva därför vanligen begränsade till sådana, där under den militära

tjänstgöringen förvärvade allmänna egenskaper och erfarenheter äro av särskilt

värde.

För ett befrämjande av frivillig övergång synas löneförhållandena för här

avsedd personal böra vara gynnsammare än som enligt det föreliggande förslaget

bliver fallet. Med hänsyn härtill anser jag — i huvudsaklig överensstämmelse

med vad arméförvaltningen framhållit i sitt den 23 juli 1923 avgivna

underdåniga utlåtande över försvarsrevisionens betänkande — att lönen

bör utgå med två tredjedelar av de vid övergången intjänta lönebeloppen

beräknade efter A-ort, dock med minst det belopp, som svarar mot pensionen1)-

För att ytterligare befordra frivillig övergång synes det mig vidare

vara önskvärt, att ersättning för flyttningskostnader må kunna medgivas här

avsedd personal.

För den händelse lönen för denna kategori beräknas lika med vissa pensionsbelopp,

böra i alla händelser lönerna ökas på samma gång och i samma

utsträckning som förhöjningar eventuellt bestämmas uti utgående pensioner.

Mot förslagen angående pension och tjänstgöringsskyldighet har jag icke

något att erinra.

Beträffande tvångsvis överförd personal innehåller förslaget i stort sett

följande.

Personalen är underkastad full Ijänstgöringsshyldighct. Den . årliga tjänstgöringen

omfattar i fredstid minst det dagantal, som motsvarar eu repetitionsövning

vid vederbörligt truppslag. Efter en respittid om ett år, räknat

efter utgången av det budgetår, då överföringen sker, bibeliålles innehavd

lön, dock beräknad efter A-ort. Uppflyttning till högre löneldass inom den

vid övergången innehavda lönegraden, kan äga rum i mån av fullgjord tjänst- *)

*) Denna sista bestämmelse erfordras, emedan det i vissa fall kan inträffa, att två tredjedelar

av lönen understiger pensionsbeloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. proposition ur ät).

M Bil. A.

göring, varvid sex månaders effektiv tjänstgöring å övergångsstat motsvarar

ett års tjänstgöring å aktiv stat. Befordran till högre lönegrad förutsattes

endast komma att äga rum beträffande till övergångsstat överförda löjtnanter,

underlöjtnanter eller sergeanter, vilka före eller i samband med övergången

vunnit befordran till kapten, resp. löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår

o. s. v.) ävensom personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning,

som enligt organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller

eljest tages i anspråk för ständig tjänstgöring. Efter uppnådd pensionsålder

utgår pension med samma belopp, som till motsvarande personal å aktiv

stat.

Det är uppenbart, att det tvångsvisa överförandet kommer att synnerligen

hårt drabba dem, vilka därav träffas. De komma säkerligen att erfara en

känsla av, att de blivit på ett hänsynslöst sätt skilda från sin levnadsbana.

Därtill komma — med undantag för det jämförelsevis ringa antal, som kunna

beredas tillfälle till säkert påräknelig ständig tjänstgöring — att i flertalet

fall siilla sig svåra ekonomiska bekymmer.

Förslaget att beräkna lönen efter A-ort innebär en kännbar löneminskning.

Av truppförbandens förläggningsorter finnes ingen A-ort, antalet B-orter är

två (Eksjö och Växiö) och antalet C-orter sex (Jönköping, Yisby, Hässleholm,

Kristianstad, Ystad och Skövde). Övriga förläggningsorter äro hänförliga till

D-, E-, F- eller G-ort (Stockholm är enda G-orten). För det stora flertalet

äro möjligheterna för uppflyttning i högre löneklass eller lönegrad mycket

begränsade. Detta måste tvivelsutan för individen kännas som en orättvisa.

Ty det torde — som arméförvaltningen framhåller i sitt ovan åberopade

utlåtande över försvarsrevisionens betänkande — vara uppenbart, att den,

som ägnat sig åt officers- eller underofficerskallet, ansett sig kunna räkna

med, att om han skötte sin tjänst tillfredsställande och uppfyllde för befordran

erforderliga villkor i övrigt, lian i vederbörlig tid och ordning med

säkerhet skulle komma upp till kaptens- (fanjunkar-)gradens högsta löneklass

och vid avskedet erhålla pension i denna löneklass. Befordran inom kompaniofficersgraderna,

respektive från sergeant till fanjunkarebeställning, äger

nämligen jämlikt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser väsentligen rum

efter tjänsteålder och icke efter urval.

Den enligt förslaget förutsatta pensionen beräknas endast efter det belopp,

vartill lönen enligt förslaget skulle uppgå vid uppnådd pensionsålder.

Det kan måhända synas, som skulle de föreslagna förmånerna vara tillfyllest

med tanke därpå, att den tvångsvis överförde äger tillfälle förskaffa

sig civil anställning. Men utsikterna därtill äro, som jag i det föregående

framhållit, enligt min åsikt icke stora, och svårigheterna komma för honom

att ökas på grund av den förutsatta fulla tjänstgöringsskyldigheten. Av förslaget

framgår visserligen icke närmare, i vilken utsträckning denna skyldighet

kan komma att tagas i anspråk. Med hänsyn till det ytterst knappa sätt,

varpå de aktiva kadrarna beräknats, synes det emellertid långt ifrån osannolikt,

att man nödgas utkräva denna skyldighet i avsevärt större omfattning,

än som måhända i förslaget avses. I varje fall torde den fulla tjänstgöringsskyldigheten

ofta komma att försätta ifrågavarande personal i ett tillstånd

av osäkerhet, och det är uppenbart, att denna omständighet kan för densamma

väsentligt försvåra erhållandet av civila befattningar.

I det föreliggande förslaget framhålles, att sådana former böra för övergången

väljas, att personalen icke bliver alltför mycket lidande därpå. Av

vad jag i det föregående anfört torde framgå, att förslaget icke lyckats välja

sådana former, utan att detsamma för här avsedd personal är hårt och

obilligt. Jag anser även, att det icke är överensstämmande med de förpliktelser,

som staten principiellt måste sägas hava iklätt sig gent emot

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 548 Kungl. Afaj.-ts proposition nr 50.

ifrågavarande bestållningsliavare. I min uppfattning synes jag erhållit stöd

genom ett uttalande av den i lönefrågor särskilt sakkunnige ledamoten av

riksdagens första kammare herr Carl G-ustaf Ekman. Han yttrade nämligen

vid kammarens sammanträde den 19 sistlidna januari i samband med vissa

i statsverkspropositionen förekommande förslag till ordnandet av kvinnliga

befattningshavares lönefråga bland annat följande (första kammarens protokoll,

nr 3/192o, sid. 12): »Jag skall icke här gå in på ett närmare ordande

om möjligheten och lämpligheten av behovsprincipens införande i vårt lönesystem.

Jag vill endast konstatera, att när tjänstemännen inträda i ordinarie

statstjänst, inträffar något helt annat än när exempelvis en enskild man anställes

hos en annan enskild man. Inträdet i ordinarie statstjänst innebär

ett avtal, varigenom befattningshavaren från den dag, han inträder i tjänsten,

ställer sin arbetskraft till statens förfogande under hela sitt återstående liv,

under det att staten å sin sida garanterar denne befattningshavare försörjning,

först i form av. lön och sedermera i form av pension, under hela

dennes livstid. Från statens sida kan, sedan befattningshavaren fått denna

stallning, avtalet icke ryggas. Befattningshavaren däremot har möjlighet

att lämna sin anställning.» Det synes uppenbart att det föreslagna sättet

för ordnandet av den tvångsvis överförda personalens löne-, befordringsocli

pensionsförhållanden icke later förena sig med den uppfattning, för

vilken herr Ekman sålunda givit ett helt visst berättigat uttryck.

I sitt den 8 juni 1923 avgivna underdåniga utlåtande över försvarsrevisionens

iörslag har generalkommissionen i fråga om den tvångsvis (iverförda

personalen särskilt framhållit, att de befordringsmöjligheter, vilka kunna

anses tillförsäkrade personalen enligt gällande föreskrifter, behörigen böra

beaktas samt att avlöningen bör bestämmas enligt samma grunder, som för

likställd personal.

Arméförvaltningen säger i sitt ovan omnämnda utlåtande den 20 juni

1923, att den beträffande ordnandet av den tvångsvis överförda personalens

förhållanden trott sig hava funnit en förebild i de beslut, som av statsmakterna

fattades, när på sin tid indragning skedde av det s. k. marinregementet1).

Riksdagens beslut innebar dels

att (let befäl och underbefäl med vederlikar vid marinregementet, valka

vid regementets indragning icke bleve behövliga eller till andra regementen

eller kårer transporterade, eller till andra allmänna befattningar förflyttade,

finge vid sina, dem genom fullmakt tillförsäkrade avlöningsförmåner och

tjänstebefattningar bibehållas, såsom en för Kungl. Maj:t disponibel befälskader,

intill dess full pensionsålder vore uppnådd, dels

att dåvarande kompanichefer och fanjunkare vid Marinregementet vid

avsked efter uppnådd pensionsålder erhöllo pension och fyllnadspension enligt

vanliga grunder,

att dåvarande subalternofficerare, i mån av uppkommande ledigheter,

kunde befordras till kaptens grad, dock med skyldighet att avgå vid uppnådd

full pensionsålder,

att underofficerare av lägre grad än fanjunkare, i mån av uppkommande

ledigheter kunde befordras till fanjunkare, samt

att alla sa vä! officerare som underofficerare, vilka villo begagna sig av

ifrågavarande befordringsrätt, skulle vara underkastade vanliga pensionsbestämmelser,

dock att officerare och underofficerare, vilka ville begagna sig

av den medgivna befordringsrätten, skulle vara underkastade förflyttning

till annat infanteriregemente eller kår, därest Kungl. Maj:t kunde finna sådant

lämpligt. *)

*) Kungl. Maj:ts proposition i frågan se prop. nr 11/1871; Riksdagens skrivelse nr 06/1872.

opaginerad Kontrollera mot PDF

A''mujl. Mnj:ts proposition ur ■ /(). ;)49 Bil. A.

Arméförvaltningen framhåller, att ifrågavarande personal under den tid,

densamma icke vore inkallad till tjänstgöring, bör erhålla avlöning, beräknad

efter de för B ort gällande beloppen. Därjämte bör möjlighet beredas för

tvängsöverförda underlöjtnanter och löjtnanter samt sergeanter att i mån av

uppnådd tjänsteålder vinna befordran i samma ordning som på aktiv stat

anställda officerare och underofficerare till beställningar såsom löjtnanter

och kaptener resp. fanjunkare. Vidare böra alla tvångsöverflyttado officerare

och underofficerare med vederlikar, under förutsättning att do äro underkastade

full tjänstgöringsskyldighet och göra tjänst i den mån do tagas i

anspråk även i s. k. arvodesbefattningar, bibehållas vid obegränsad rätt till

uppflyttning ghnom samtliga löneklasser inom de för kompaniofficerare

respektive sergeanter och fanjunkare avsedda lönegrader, ävensom vid den

rätt till pension, som kunde tillkomma motsvarande beställningshavare på

aktiv stat vid avgång från beställning i vederbörlig lönegrad. Slutligen bör

personal, som — tvångsvis eller frivilligt — överföres till övergångsstat, i

viss utsträckning beredas ersättning föv flyttningskostnad.

Jag ansluter mig till det av armeförvaltningen sålunda framställda förslaget

dock att den vid överföringen innehavda lönen bör bibehållas, beräknad

efter den ort, där den överförde vid överföringen är bosatt eller,

därest avflyttning därifrån äger rum till billigare ort, beräknad efter denna.

Yidare synes mig rättvisa och billighet kräva, att all här avsedd personal,

oavsett i vilken utsträckning tjänstgöringsskyldigheten kan komma att utkrävas,

såsom regel bliver uppflyttad i de olika lönegraderna för kompaniofficerare

och underofficerare samtidigt med att sådan uppflyttning sker för

den på aktiv stat kvarstående personal, som före övergången hade samma

befordringstur, som de tvångsvis överförda. Uppflyttning till högre löneklass

inom lönegrad torde böra göras beroende av fullgjord tjänstgöring, dock

på ett sådant sätt, att den överförda personalen med avseende på sådan

uppflyttning icke bliver alltför ogynnsamt ställd i förhållande till den aktiva

personalen.

De föreslagna grunderna för ersättning till övertaliga furir er (musikfurirer,

undantagsvis beställningsmän av korprals grad) synas vara lämpligt avvägda.

Kontrakt vilka gälla vid indragningens verkställande höra icke brytas. Likaså

synes ersättning för flyttningskostnader böra utgå till gift underbefäl, som

vid omorganisationen kan komma att transporteras till annan förläggningsort.

Det torde även vara överensstämmande med billighetens krav, om sådana

furirer, som inriktat sig på underofficersbefordran och vilka, inom förslagsvis

ett år efter indragningens verkställande hade kunnat påräkna befordran

till sergeant på stat, erhölle en lämpligt avpassad särskild kontant gottgörelse.

Mot de föreslagna bestämmelserna beträffande övergångsförhållandena för

övrig personal, anställd medelst kontrakt eller förordnande är endast den erinran

att framställa, att personal, som anställts medelst förordnande, synes mig

böra kunna komma i åtnjutande av viss respittid.

Förslaget innebär indragning av ett stort antal truppförband (regementen

och kårer). Härigenom bliva de för dessa truppförband avsedda etablissemangen

i regel icke längre behövliga för arméns förläggning i fred eller för

annéns fredsövningar. Därav följer emellertid icke utan vidare, att de äro

helt obehövliga för armén. Under ett krig av mera allvarlig karaktär blir

det med sannolikhet nödvändigt att taga hela den värnpliktiga styrkan i

anspråk och organisera densamma. Efter ett genomförande av den föreslagna

härorganisationen kommer det att för detta ändamål erfordras ett

synnerligen omfattande organisations- och utbildningsarbete. Det gäller så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. A. 550 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

lunda att utbilda icke endast ett antal ännu icke inskrivna eller ännu icke

utbildade årsklasser — under väldskriget utbildades sålunda i allmänhet

6—7 årsklasser — utan även ersättningsreserven, vilken enligt förslaget motsvarar

omkring l/3 av antalet vapenföra värnpliktiga. På grund av de korta

utbildningstider, vilka föreslagits för olika kategorier av de till linjetjänst

uttagna, värnpliktiga, blir det nödvändigt att i stor utsträckning fullständiga

utbildningen även för värnpliktiga uttagna till linjetjänst. Detta gäller i

första hand om befäls- och underbefälselever samt om de äldre årsklasserna

inom beväringen, vilka sedan ett flertal år icke fullgjort någon militärtjänstgöring.

Militärutbildningen bedrives naturligen även under krigsförHållanden lättast

och fortast, om den kan förläggas till moderna kaserner med tillhörande

skjutbanor och andra anläggningar. Etablissemangen för de bibehållna

truppförbanden äro emellertid icke alls tillräckliga för detta ändamål, synnerligast

icke, om det av en eller annan anledning blir nödvändigt att flytta

vissa truppförbandsdepåer (jfr. chefens för generalstaben skrivelse den 13

maj 1924 till ordföranden i riksdagens särskilda utskott). Det vore därför

synnerligen fördelaktigt, att även de indragna truppförbandens etablissemang

vid krigstillfälle stode till förfogande. I anledning härav böra de anordningar,

vilka vidtagas beträffande de indragna truppförbandens etablissemang,

vara sådana, att detta blir möjligt. I detta sammanhang bör även

beaktas, att delar av vissa anläggningar erfordras för uppställning (uppläggning)

av reservtruppernas fordon (och övriga materiel).

Stockholm den 14 februari 1925.

Underdånigst

C. G. Hammarskjöld.

Chef för Generalstaben. /

H. Kellgren.

s. 551 Kontrollera mot PDF

551 Bil. B.

Kwiijl. Maj:ta proposition nr ■r>0.

Chefms för generalstaben yttrande

iiver P- M. angående den fast anställda

personalens vid armen rekrytering nu nu

Tii,i, KONUNGEN.

T d s den 11 dennes anmodad att skyndsammast avgiva yttrande övei

bifogad promemoria rörande den fast anställda personalens vid armén rekrytering

m. m. får jag i underdånighet anföra följande.

1. Manskapsrekryteringen.

Promemorian innehåller beträffande manskapsrekryteringen i huvudsak

^Med6hänsyn till den utveckling, som under senare år ägt ruin på det allmänna

undervisningsväsendets område, synes det nödvändigt att uppstalla

-förvärvandet av realskolekompetens som mål för undervisningen.

Då sakkunnige icke ansett sig kunna biträda det s. k befalseleisystemct

och då anordnandet av en militär mellanskola skulle medföra vissa sval gheter,

har man funnit sig under nuvarande förhållanden bora fororda att det

rådande systemet för manskapsrekryteringen väsentligen bibehaiies.

De lägre rnamkapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna) ^tänkts

ordnadeJ efter i huvudsak samma grunder som för närvarande. Åt undei

v isningen i allmänbildande ämnen torde dock kunna beredas vidgat utrymme.

En förberedande under of feer sskola anordnas for 27o elever undei tiden h

regementsövningarnas slut till början av sommarrekrytskolan vid infanteriet,

<1 v s under 7 Vo manader. . 0 r i

’ En för hela armén gemensam under officerssMa organiseras såsom en fast

läroanstalt med två årskurser under sammanlagt IB1/, månader samt med

S6 elever i vardera kursen.

Förutsättningarna för en tillfredsställande manskapsrekrytermg aro göda

avlöningsförmåner och goda framtidsutsikter. Under nuvarande ekonomiska

och finansiella förhållanden är det knappast möjligt att bestammasåhoga

avlöningsförmåner för det fast anställda manskapet, att en til^edsstaUande

rekrytering ensamt härigenom kan anses betryggad. En ökning av man

skåpets nuvarande avlöningsförmåner ifrågasattes icke liellei i den före

g;USå’ mycket1 ''angelägnare är det på grund liärav att främja rekryteringen

genom beredande av bättre framtidsutsikter. Dessa aro -?°¥, 2

det militära området som i andra yrken och pa andra områden an det militära.

1 Promemorian gör gällande, att de framtidsutsikter som den militära organisationen

i och för sig kan bereda den fast anställde voloutaren genom

befordran vare sig till underofficer eller officer, icke aro och icke heller torde

kunnagöras sådana, att man vigar lita. ensamt pa dem for att ernå en god

mmskaDsrekrvtering Antalet beställningar i underofficers- och officeisgiad

“naföre; Sugen oel, miste alltid bliva allt för ringa i förhållande till

volontärernas antal för att så skulle vara fallet.

s. 552 Kontrollera mot PDF

Bil. B. 552

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Enligt det förslag till lantförsvarets ordnande, över vilket iag avgivit särskilt

yttrande, uppgår vid armén i dess helhet

antalet underbefäl, volontärer och beställningsmän till sammanlagt 6,022.

vilket enligt hittills vunnen erfarenhet förutsätter en årlig rekrytering av

minst 1,800 volontärer, & j &

aritaj®t underofficerare å aktiv stat och å reservstat sammanlagt till 1,031

vilket förutsätter en årlig rekrytering av omkring 50 nya underofficerare, samt

antalet officerare å aktiv stat och å reservstat till sammanlagt 1,910, vilket

förutsätter en årlig rekrytering av omkring 75 officerare.

Bouvengska kommittén föreslår, att antalet elever, tillhörande det fast

anstallda manskap, som kommenderas till krigsskolans officerskurs, icke må

överstiga en fjärdedel av hela antalet elever vid officerskursen. Enligt detta

ioislag skulle sålunda högst 20 av de 75 eleverna vid krigsskolans officerskurs

kunna utgå från det fast anställda manskapet.

Detta innebär sålunda, att i medeltal 50 + 20 eller 70 av 1,800 årligen nyaiistaildä

volontärer kunna vinna befordran till underofficer eller officer, vilket

icke motsvarar fullt fyra procent av årskontingenten.

Framtidsutsikterna å den militära banan äro icke heller sådana, att eu god

manskapsrekrytering ensamt eller ens huvudsakligen kan byggas å desamma.

. f lertalet volontärer äro också hänvisade till att efter några års anställning

lämna den militära tjänsten för att söka sin utkomst i andra yrke» och

pa and) a områden än det militära. Det måste därför vara angeläget att ordna

volontarernas utbildning sa, att de efter anställningens slut äga förutsättningai

att vinna en god utkomst i ett annat vrke. Härvid bör frågan om s k

civil anställning särskilt beaktas.

. ur också allmänt erkänt, att undervisningen i allmänbildande ämnen

uianskapsskolorna om möjligt bör tillgodoses bättre än vad nu är förhaliandet

Utsikten att genom fast anställning vid krigsmakten nå ett ökat

matt av for det allmänna livet betydelsefulla kunskaper skulle säkerligen

vara agnat att i gynnsam riktning påverka manskapsrekryteringen. Bland

åtgärder, vilka forordats i detta syfte, framhöllos uti 1924 års försvarsproposition

särskilt 1

förändring av systemet för manskapsrekryteringen,

. beredandet av ökat utrymme åt undervisningen i allmänbildande ämnen

i oe lägre uianskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna), samt

organiserandet av en uuderofficersskola.

Såsom förut anförts göres i promemorian gällande, att det rådande systemet

för manskapsrekryteringen väsentligen bör bibehållas, samt att de

lägre manskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna) i huvudsak böra

ordnas enligt samma grunder som hittills.

Däremot anser promemorian icke endast, att en gemensam underofficersskola

böi organiseras utan även att en förberedande uuderofficersskola bör

ordnas. Då det gäller att bedöma de åtgärder, promemorian i detta hänseende

anbefaller för att förbättra manskapsrekryteringen, kan man också

inskränka sig till underofficersskolan och förberedande underofficersskolan.

Med hänsyn till den utveckling, som under senare år ägt rum på det

allmänna undervisningsväsendets område, synes det enligt promemorian nödi

andigt att uppställa förvärvandet av realskolekompetens som mål för undervisningen.

Underofficersskolan bör därför hava till ändamål dels att bibringa

det fast anställda underbefälet de kunskaper och färdigheter, som

erfoicuas för underofficeren, dels att meddela i huvudsak de kunskaper, som

eifordras för avläggande av realskoleexamen. I promemorian angives antalet

elever vid underofficersskolan till 96 i varje årskurs eller endast omkring

_6 meia än det antal, vilket erfordras för enligt ovan beräknad befordran

opaginerad Kontrollera mot PDF

A''unjl. Maj.tå proposition nr 1)0. «>53 Bil. B

till underofficer eller officer. Antalet elever i underofficersskolan utgör för

(ivrigt föga mera än fem procent av volontärrekrytkontingenten och kali

därför liksom möjligheten att vinna befordran till underofficer eller officer

endast i ringa grad påverka manskap,srekryteringen.

För att på ett fullt verksamt sätt kunna främja rekryteringen är det nödvändigt

att förbättra undervisningen för flertalet volontärer, ehuru det blir

erforderligt att samtidigt såsom mål uppställa ett kunskapsmått av mindre

omfattning iin realskoleexamen. Det för förberedande underofficersskolan i

promemorian angivna kunskapsmåttet, motsvarande fordringarna i de viktigare

ämnena vid avgång från tredje klassen i allmänt läroverk, torde för

detta ändamål kunna anses lämpligt.

Då det gäller att bestämma grunderna för undervisningen i allmänbildande

ämnen, måste beaktas, att fordringarna på militära kunskaper och

militär duglighet icke få eftersättas samt att det bör bliva möjligt för underbefälet

att redan vid unga år göra sig gällande på den allmänna arbetsmarknaden.

Utbildningen i korpral- och furirskolorna måste därför till övervägande

del vara militär och undervisningen i allmänbildande ämnen i anledning

härav huvudsakligen förläggas till tiden Jore nämnda skolor eller uppskjutas

till tiden efter deras avslutande.

Enligt promemorian skall den föreslagna förberedande underofficersskolan

förläggas till tiden efter de lägre manskapsskolorna samt pågå från repetitionsövningarnas

slut 4. anställningsåret till början av sommarrekrytskolan

vid infanteriet 5. anställningsåret eller under en tid av 7 1/2 månader. Undervisning

skall, såsom redan nämnts, meddelas i den omfattning, att den fast

anställde förvärvar ett kunskapsmått, motsvarande fordringarna i de viktigare

ämnena vid avgång från tredje klassen i allmänt läroverk. Antalet elever

beräknas från infanteriet till 150 och från övriga truppslag till 125.

Av de varje år nyanställda volontärerna hava således omkring tjugu procent

utsikt att innan 21 eller 22 års ålder förvärva ett kunskapsmått, motsvarande

i stort fordringarna i tredje klassen vid allmänt läroverk samt

härav fem procent att nå realskolekompetens vid 23 eller 24 års ålder. Under

genomgången av den förberedande underofficersskolan och underofficersskolan

kommer underbefälet under loppet av tre år att tjänstgöra vid eget regemente

endast under repetitions-(regements-)övningarna och under två sommarrekrytskolor.

Därigenom att undervisningen i allmänbildande ämnen huvudsakligen

förlägges till tiden efter furirskolan, bliva det yngre underbefälets kunskaper

i dessa ämnen alltför ringa. Dess möjligheter att hävda sin ansvarsfulla

ställning i förhållande till de värnpliktiga kommer härigenom icke att förbättras.

Underbefälskårens sociala ställning kommer i stort sett icke heller

att höjas.

Det i promemorian avsedda sättet att ordna den ökade undervisningen i

allmänbildande ämnen synes därför icke vara ägnat att i mera betydande

grad påverka en god manskapsrekrytering.

Det lämpligaste sättet att bereda flertalet volontärer möjlighet att vid

tidig ålder förvärva ett högre kunskapsmått i allmänbildande ämnen än inom

de nuvarande lägre manskapsskolorna synes vara att förlägga huvuddelen

av den ökade undervisningen i allmänbildande ämnen till tiden före den

egentliga militäranställningen. Detta är också ändamålet med den militära

mellanskola, chefen för generalstaben förordade i sitt förslag den 30 november

1923 till lantförsvarets ordnande.

Efter genomgång av den militära mellanskolan skulle volontärbefälet redan

vid början av sin tjänstgöring som underbefäl besitta en värdefull allmän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B. 554 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

bildning, iignad att höja deras ställning i förhållande till de värnpliktiga

och att underlätta deras fortsatta utlildning.

I promemorian framhålles, att åtskilligt synes tala för den militära mellanskolan.

Med densamma bleve det möjligt att avlägga realskoleexamen vid

tidigare ålder än enligt övriga förslag samt att bibringa samtliga volontärer

en värdefull allmän utbildning, redan innan de inträda i utövning av sin

underbefälstjänst. Men å andra sidan vore det ovisst, om man på denna

nya väg verkligen skulle kunna fylla behovet av underbefäl. Vidare skulle

kostnaderna bliva avsevärda, om den nya anordningen genomfördes i full

utsträckning för hela armén. Ett partiellt tillämpande av principen komme

slutligen »att skapa tvenne slag av underbefäl och underofficerare, vilket, ur

flera synpunkter måste anses föga tilltalande».

Beträffande de avsevärda kostnader, den militära mellanskolan anses medföra,

må erinras, att det icke synes nödvändigt att låta alla volontärerna vid

specialtruppslagen genomgå militär mellanskola dels på grund av de jämförelsevis

gynsamma rekryteringsförhållandena vid dessa truppslag, dels

emedan vid dessa truppslag antalet meniga volontärer är större än som erfordras

för underbefälsgradernas rekrytering. Genom en dylik inskränkning

torde kostnaderna för den militära mellanskolan kunna begränsas till omkring

650,000 kronor.

Härigenom kommer, såsom i promemorian framhållits, att inom underbefäls-

och underofficerskårerna skapas en liv personalgrupp med högre allmänbildning.

Några olägenheter härav synas ur militär synpunkt dock icke behöva

uppstå. Till jämförelse må framhållas dels att ett dylikt blandat system

sedan länge tillämpas vid flottan, där skeppsgossekåren på ett utmärkt

sätt fyller det ändamål, för vilket militära mellanskolan är avsedd, dels att

promemorian beträffande officerskåren avser att skapa en ny personalgrupp,

dock icke med högre utan lägre allmänbildning. Av samma skäl kan någon

avgörande betydelse icke tillmätas den framställda erinringen, att det är

ovisst, om man på denna väg verkligen kan fylla behovet av underbefäl.

Något hinder förefinnes nämligen icke mot att jämsides tillämpa de båda

rekryteringssätten.

I chefens för generalstaben ovannämnda förslag till lautförsvarets ordnande

framhölls, att, om det militära mellanskolesystemet komme till stånd för

samtliga truppslag, en 2-årig underofficersskola icke syntes böra ifrågakomma.

Däremot borde skolor av ungefär de nuvarande underofficersskolornas karaktär

fortfarande anordnas, varjämte vissa kurser kunde finnas önskvärda

för höjande av allmänbildningen hos sådant manskap, som icke genomgått

den militära mellanskolan.

Även om militära mellanskolor organiseras, behövas under övergångstiden

underofficersskolor i erforderlig utsträckning.

Om militära mellanskolor organiseras och i sammanhang härmed tiden

för underofficersskolan begränsas till ett studieår om 10 1/2 månader, torde

för underbefäl, som genomgå nämnda båda skolor, det sammanlagda timantalet

för undervisning i allmänbildande ämnen att bliva något lägre än

enligt promemorians studieplan. Detta förhållande synes emellertid uppvägas

av den större lätthet, med vilken eleven kan antagas tillgodogöra sig

undervisningen i allmänbildande ämnen vid 16—18 års ålder än vid mognare

år. På grund härav torde en 10 V, månaders underofficersskola vara tillräcklig

att bibringa elever, vilka genomgått en militär mellanskola, ett

kunskapsmått, motsvarande realskoleexamen. Detta resultat kan ernås vid

22 års ålder. Kostnaderna för anordnande av en underofficersskola av nuvarande

karaktär kunna beräknas till omkring 45,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maf.ts proposition nr ät). o;)i> Bil. B.

Fördelarna med den militära mellauskolan kunna sammanfattas sålunda.

Den grundläggande undervisningen i allmänbildande ämnen är förlagd till

en nära och för alla uppnåelig framtid, llealskolekompetens kan uppnås

2 år tidigare iin med det i promemorian föreslagna anordnandet av ifrågavarande

undervisning. Underbefälet kommer under de två första årens tjänstgöring

såsom underbefäl att iiga ett avsevärt större matt av allmänbildning

än enligt det föreslagna systemet. Underbefälskårens auktoritet och sociala

ställning kommer i anledning bärav att bättre tillgodoses. De olika ämnesgrupperna

komma att i undervisningsprogrammet upptagas i mera logisk

ordningsföljd än enligt förslaget, emedan den grundläggande undervisningen

i allmänbildande ämnen äger rum före undervisningen i specialämnen i

stället för efter densamma.

Då systemet med den militära mellauskolan sålunda synes vara den enda

framkomliga vägen för åstadkommandet av en verkligt god manskapsrekrytering,

böra de med detsamma förenade merkostnaderna icke lägga hinder i

vägen för dettas genomförande.

Civ Hans tälln ing sfi ■ågan liar i promemorian icke särskilt beaktats. Det är

emellertid av avgörande betydelse, att denna fråga löses på sådant sätt,

att underbefäl, som med goda vitsord avgå efter längre tjänstetid (6 år och

därutöver), beredas förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade)

verk och inrättningar.

Slutligen synes i detta sammanhang böra framhållas, att generalskommissionen

i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande i likhet med

revisionen gjort gällande behovet av en garantilag. För säkerställande av

det fast anställda underbefälets rekrytering måste lagstadgad rätt införas att

bland de i tjänst varande värnpliktiga för fortsatt tjänstgöring såsom yinderbefäl

uttaga erforderligt antal. Eu sådan garantilag hör enligt kommissionens

mening oupplösligen samman med en härordning, som i likhet med

de inom revisionen föreslagna räknat med en synnerligen kort utbildningstid

för de värnpliktiga och nedbringat det fast anställda underbefälet till

den för fredsutbildningen oundgängligen nödvändiga styrkan. Vad generalskommissionen

sålunda framhållit gör sig med ökad styrka gällande beträffande

det nu föreliggande förslaget till härordning.

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare

och reservofficerare.

Körande underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare anför promemorian i huvudsak följande.

Såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer på

stat torde böra uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid krigsskolan,

godkänt avgångsbetyg från den avdelning av underoffieersskolan, som

har till uppgift att meddela kunskaper, motsvarande fordringarna i realskoleexamen,

samt för alla vapen utom artilleriet och fortifikationen kunskaper

motsvarande studentexamen å latinlinjen B i ett främmande levande språk

och i matematik; för artilleriet och fortifikationen samma kunskaper i ett

språk samt dessutom i matematik, fysik och kemi kunskaper motsvarande

studentexamens reallinje.

Nu nämnda kunskaper torde nog i många fall kunna inhämtas genom

fria självstudier men möjligheten att anordna eu »officerselevskola» bör även

tagas under övervägande.

Intet torde vara att erinra emot att sänka minimiåldern för vinnande av

fast anställning från nu föreskrivna 18 år till 17 år, under förutsättning att

fordringarna för dylik anställning i övrigt uppfyllas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B. 556 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För att göra den nya vägen till officersbanan någorlunda jämn för den

duglige mannen ur ledet, torde under elevtiden vid krigsskolan till underofficer

eller underbefäl böra utgå avlöningsförmåner svarande mot furirs av

andra klassen.

Såsom villkor för underbefäls eller underofficers befordran till officer i

reserven torde böra uppställas genomgående av reservofficerskurs vid krigsskolan,

godkänd avgångsexamen från den avdelning av underofficersskolan,

som har till uppgift att meddela kunskaper, motsvarande fordringarna i realskoleexamen

vid artilleriet och fortifikationen böra dock nuvarande fordringar

på kunskaper i matematik bibehållas.

''Vid ett bedömande av frågan om befordran av underbefäl och underofficerare

till officer eller underofficer måste man utgå från försvarets krav

ifråga om officerskårens duglighet. Under inga förhållanden bör en viss

personalgrupps eller vissa personalgruppers särskilda intressen få göra sig

gällande på försvarets bekostnad.

Försvarets intresse kräver, att officerskåren i fråga om militära fackkunskaper

och allmänbildning motsvarar de fordringar, som i fred och krig böra

ställas på densamma. Fordringarna i detta hänseende måste på grund av

det nutida krigets natur ställas högre än förut. Betydelsen av en i olika

hänseenden högt stående officerskår framträder med ökad styrka, därest en

minskning av landets försvarskrafter skulle komma till stånd. En rekrytering

av officerskåren med de dugligaste elementen är på grund härav

önskvärd.

principiella skäl föreligga ur dessa synpunkter mot, att underbefäl

och underofficerare beredas tillfälle att vinna befordran till officer, därest

u6 med avseende pa saväl militärutbildning som allmänbildning äro järnställda

med övriga officersaspiranter. Men det kan å andra sidan icke vara

något statsintresse att med bidrag av allmänna medel skapa en ny kategori

officerare, vilken icke uppfyller för officersbefordran i övrigt gällande "fordringar.

Beträffande foidringarna a militär utbildning för inträde å officersbanan

framhåller promemorian med rätta såsom villkor för underofficers och underbefäls

befordran till officer på stat eller i reserven genomgående av fullständig

officers- resp. reservofficerskurs vid krigsskolan.

Såsom en lika naturlig som nödvändig fordran bör dock uppställas, att

underbefäl för inträde i krigsskolans officerskurs skall hava erhållit huvudbetyget

»med beröm godkänd» i avgångsbetyg från den avdelning av underofficersskolan,

som har till uppgift att meddela kunskaper motsvarande fordringarna

i realskoleexamen. Detta gäller även i fråga om inträde i reservofficerskurs

vid krigsskolan.

Beträffande fordringarna a allmänbildning för underbefäls och underofficers

tillträde till krigsskolans officerskurs eller reservofficerskurs innebär promemorian

däremot en väsentlig sänkning av fordringarna för en viss kategori

officersaspiranter. De kompetensfordringar för befordran till officer på stat

promemorian uppställer äro till och med lägre fordringar än underofficerssakkunniga

och personalrepresentanterna ifrågasatt. Dessa hava nämligen

bland kompetensyillkoren även upptagit kunskaper motsvarande studentexamen

i svenska språket och i historia ehuru med vissa modifikationer.

En sänkning av fordringarna å allmänbildning för en viss officersgrnpp

innebär beträdandet av en med hänsyn till officerskårens uppgift och tjänstbarliet

synnerligen betänklig väg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knnjl. Maj.ts proposition nr f)U. 557 Bil. B.

För officerare sker befordran efter ålder endast inom kompaniofficors5^

rad erna, d. v. s. till och med kapten (ryttmästare). Befordran till regementsofficers-

eller högre grader tiger däremot rum efter val. Det kan därför

förefalla, som om den bär föreliggande befordringsfrågan kunde begränsas

endast till kompanioffioersgraderna, emedan, därest officersrekryteringen med

underbefäl eller underofficerare liålles inom vissa gränser, tillräcklig möjligliet

till urval vid regementsoffieersgradernas rekrytering under alla förhållanden

borde finnas. Så enkelt är dock icke problemet. Kompaniofficersgraderna

äro och förbliva rekryteringskällan för de högre officersgraderna,

och om denna källa tillföres nya flöden, kan detta i längden komma att inverka

på källans beskaffenhet och följaktligen även pa därur verkställd rekrytering.

I en fråga som donna får man icke sörja endast för morgondagen

utan är det nödvändigt att handla på lång sikt.

Svenska underofficersförlmndet anför i sin framställning den 29 november

1922 till försvarsrevisionen (sid. 12—lo):

»Från underofficerarnas sida skall minst av allt bestridas, att officerskårens

homogenitet och enhetliga rekrytering i sin mån varit en bidragande

-orsak till den höga nivå, denna kår lyckats bibehålla. Givetvis skvdle denna

officerskårens enhetliga sammansättning till viss grad gå förlorad genom att

ändra rekryteringssättet. För underofficerarnas del skulle en sammanblandning''

med officerskåren, särskilt vid äldre år, icke vara vare sig eftersträvansvärd

eller ens möjlig att i praktiken genomföra. Den sålunda befordrade

skulle utom i ett eller annat undantagsfall känna sig som stående utom

såväl sin förutvarande som sin nya kår »

I propositionen till 1914 års senare riksdag angående ny härordning anföres

beträffande officersrekryteringen (sid. 208): .

»Den aktiva officer skaderns rekrytering, utbildning och befordran äro

angelägenheter av den största vikt. På denna personals omsorgsfulla utbildning

och duglighet är arméns tjänstbarliet i första hand beroende. Ändringar

av grunderna för densamma böra företagas med varsamhet och äro

särskilt under en förestående övergångstid betänkliga. Nuvarande grunder

för rekryteringen av officerskåren — liksom av underofficer skåren — böra

därför icke nu ändras, utan i huvudsak bibehållas. Vissa förändringar i

sättet för officers- och underofficersaspiranters antagande och befordran,

-ehuru icke av lika genomgripande art som de av försvarsberedningarna ifrågasatta,

torde dock betingas av den nya härordningen.»

I detta sammanhang böra dock kompaniofficerarnas uppgifter i främsta

rummet tagas i betraktande. Kompaniofficerarnas förnämsta uppgift såväl

i fred som i krig är att föra befäl över de lägre truppförbanden (kompanier,

skvadroner, batterier o. s. v.) eller underavdelningar inom desamma (plutoner,

troppar). Men de tagas därjämte flitigt i anspråk för tjänstgöring inom

högre eller lägre staber, inom signalformationer, inom flygväsendet, för kartarbeten,

för fotogrammetrien, för radiotjänsten, för chiffrering och forcering

av chiffer, för mättjänsten, för gaskriget och för mångfaldiga andra specialuppdrag,

varjämte äldre kompaniofficerare ofta få föra bataljon (division).

Därjämte tillkommer det officerarna att leda och övervaka utbildningsarbetet.

I vårt land hava subalternofficerarna även sedan gammalt tagit

omedelbar del i utförandet av utbildningsarbetet, den s. k. drillen, och uppträda

härunder ganska ofta sida vid sida med yngre underofficerare, vilket

däremot icke i regeln ifrågakommer inom stormaktsarméerna särskilt icke

inom den engelska armén. Det är kanske framförallt denna omständighet,

som framkallat uppfattningen på vissa håll om att underofficerare i stor

utsträckning redan nu utföra officerstjänst och sålunda ersätta officerare,

ehuru det kanske vore riktigare att beteckna detta förhållande så, att våra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B. 558 Kungl. Maj:ts proposition nr .50.

yngre eller yngsta officerare även få fullgöra underofficerssysslor — varemot

för övrigt icke något torde vara att erinra, om tillämpningen hålles inom

rimliga gränser.

En sänkning av den allmänna bildningsnivån för officeren på stat måste

emellertid betraktas såsom betänklig redan på grund av utvecklingen under

senare år såväl på det militära som på det allmänna undervisningsväsendets

område. Enligt förslaget skulle ett antal officerare i allmänbildning komma

att stå under de värnpliktiga studenterna, från vilka klagomål redan framkommit

beträffande underbefälets låga kulturella ställning. Betydelsen av

att officeren inneliar en på verklig kunskap grundad auktoritet kan därför

icke nog betonas.

På grund av utvecklingen under senaste tiden synas starka skäl också

kunna anföras för att höja fordringarna på officersaspiranternas allmänbildning

i likhet med vad i verkligheten skett vid Tekniska högskolan, Skogsliögskolan

m. fi. bildningsanstalter. Särskilt gäller detta beträffande levande

språk. Icke heller från de ur manskapets led utgångna officerarnas egen

synpunkt skulle en eftergift i fråga om fordringarna på allmänbildning vara

önskvärd. Detta gäller särskild med hänsyn till möjligheten för dem att

tillgodogöra sig undervisningen i de högre militära skolorna. Endast i

undantagsfall kunna nämligen officerare, vilka sakna studentexamen eller

motsvarande kunskaper, vinna tillträde till krigshögskolan eller artilleri- och

ingenjörhögskolans högre kurser. De enligt promemorian sänkta fordringarna

å kompetensen i svenska språket och i historia göra sig härvid särskilt

gällande. Den minskade förmågan att förvärva ett högre militärt kunskapsmått

skulle i framtiden kunna minska befordringsutsikterna för dessa officerare.

Det i promemorian ifrågasatta sättet att genom organisering av en särskild

ofticersdevs/cola bereda möjligheter för underbefäl och underofficerare

att skaffa sig erforderlig kompetens i allmänbildande ämnen för inträde till

krigsskolan synes värt beaktande. Då en sänkning av nuvarande kompetens

i detta hänseende icke bör ifrågakomma, torde en dylik officerselevskola

böra omfatta en tvåårig kurs.

I promemorian beröres icke hur det inbördes förhållandet mellan antalet

officersaspiranter och antalet övriga officerssJcoleelever skall regleras. Underofficerssakkunniga

hava i detta hänseende — i likhet med den så kallade

Bouvengska kommittén — föreslagit, att ett procentuellt förhållande mellan

dessa personalkategorier fastställes. Personalrepresentanterna hava i motsats

till underofficerssakkunniga framhållit, att regleringen för tillträde till

krigsskolans officerskurs bör äga rum på grundvalen av ett jämförande bedömande

vid regementena, På grund därav hava representanterna föreslagit

en förlängning av officersaspirantutbildningen med ett år. Detta förslagbehandlas

närmare under »4. Officersaspiranternas utbildning».

Därest en sänkning av kompetensen i fråga om allmänbildning för tillträde

till krigsskolan icke äger rum, synes någon reglering i detta syfte

icke under alla förhållanden erforderlig. Skulle emellertid tilloppet till

officersbauan komma att överstiga behovet av officerare på stat, kunna dock

bestämmelser i detta hänseende bliva behövliga. Med hänsyn till att denna

fråga först efter åtskilliga år, om ens då, blir aktuell, synes densamma såsom

underofficerssakkunniga framhållit, icke nu behöva avgöras. Under

inga förhållanden få emellertid härvid synpunkter göra sig gällande, vilka

kunna verka försämrande på officer srekryteringen.

Mot de i promemorian ifrågasatta avlöningsförmånerna för officersaspiranter,

underofficerare och underbefäl under elevtiden vid krigsskolan synes intet

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>r>9 Bil. B.

Kuni/l. Maj:ts proposition nv ftO.

vara att erinra. Do ökado avlöningsförmånerna under utbildningstiden tor

officersaspiranter få dock icke påverka avlöningsförmånerna for officerskåren.

På det i promemorian föreslagna sättet för anordnande av undeivisningen

i allmänbildande ämnen skulle underbefäl icke kunna vinna officersgrad

förrän vid 25—2(5 års ålder. Mod bibehållande av nuvarande kompetensvillkor

för tillträde till krigsskolan näs officersbefordran ännu senare bn

kategori subalternofficerare skulle härigenom skapas, vilken först vid jämförelsevis

sen ålder kan vinna kaptensbefordran. Genom införande av en

militär mellanskola skulle det bliva möjligt för underbefäl att vinna olhcersbefordran

2 ä 55 år tidigare, vilket måste anses synnerligen önskvärt.

Den ifrågasatta sänkningen av fordringarna i fråga om allmänbildning toi

underbefäls och underofficerares anställning såsom _ officer i reserven kan

icke heller tillstyrkas. Vid mobilisering kan det icke undvikas, att tast

anställda och före detta fast anställda furirer komma att tjänstgöra i plutonchefsbefattningar.

Denna omständighet får dock icke åberopas for en sänkning

i fred av bildningsnivån för reservofficerarna. Reservofficerarna kunna

nämligen under ett krig komma att tjänstgöra i kompanichefsbefattning.

De angivna kompetensvillkoren äro emellertid icke tillfyllest foi en olficei

i kompanichefs tjänsteställning. , ,

På grund av vad ovan anförts bör vid underbefäls oen underofficers befordran

till officer eller reservofficer någon sänkning i fråga om nuvarande

fordringar på allmänbildning icke ifrågakomma. Eu dylik eftergift skulle

nämligen ur försvarets synpunkt hava icke önskvärda följder. 1 stallet boi

övervägas, huruvida icke de nuvarande fordringarna på officersaspiranternas

allmänbildning böra höjas.

3. Underofficerarnas tjänsteställning.

Även frågan om förbättring av underofficerarnas tjänsteställning måste

bedömas med hänsyn till försvarats krav. Personal med högre kunskapsmått

i militärt och allmänbildande hänseende bor innehava högre tjänsteställning

än personal med mindre kvalifikationer i detta hänseende. En

förbättring av underofficerarnas tjänsteställning får icke skapa en dualism

inom befälsgraderna eller oreda i befälsförhållandena. Oklarhet i fiåga om

rätten att taga befäl är redan i fredstid ur disciplinär synpunkt synnerligen

olämplig. I krig kan den medföra ödesdigra följder. Betydelsen av denna

allmängiltiga regel framträder särskilt i en armé med svag fredsutbildning.

I promemorian föreslås utfärdandet av följande bestämmelser för förbättrandet

av underofficerarnas tjänsteställning. . .

Den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i tva grader,

en lägre, fänrik, samt en högre, underlöjtnant. .

Fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med underlöjtnant

med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för

fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficersgraden

befordrade officers- och reservofficersaspiranter. „

Förvaltare och därmed jämförlig personal kunna efter uppnadda oU ars

ålder erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter

^Yidavskedstagandet kunna fanjunkare (likställd personal) och förvaltare i

vissa fall erhålla löjtnants, respektive kaptens i armén tjänsteställning.

Sistnämnda tjänsteställning kan under vissa forhållanden aven tilldelas

andra pensionerade underofficerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B. 560 Äling/. Maj:ts proposition nr 50.

Underofficerssakkunniga föreslå bland annat, att fanjunkare skall erhålla

tjänsteställning efter underlöjtnanter men före fänrikar''. I övervägande antalet

fall innehava fanjunkare fullmakt av äldre datum än underlöjtnanter.

Jidt genomförande av promemorians bestämmelser medför därför att fanjunkare

i regel erhålla tjänsteställning före underlöjtnanterna.

Underofficerssakkunniga framhålla, att en förutsättning för ett tilläggande

av högre tjänsteställning givetvis måste vara, att ett mot densamma svarande

matt av kunskaper och militärt omdöme föreligger». »Endast i det

’ a.^ en befäl sgrad t sin helhet uppfyller denna fordran, bör högre tjänsteställning

kunna tilldelas densamma». De sakkunnigas anförande i detta

sammanhang är värt beaktande. Ett kollektivt tilldelande av högre tjänsteställning''

åt. en hel grad utan hänsyn till individernas lämplighet är nämligen

icke förenligt med försvarets intresse. Utgående härifrån hava de

sakkunniga icke kunnat biträda, att sergeantsgraden skulle tilläggas fänriks

tjänsteställning, men däremot icke gjort samma synpunkter gällande beträffande

fanjunkaregraden. Icke heller i promemorian hava dessa synpunkter

beaktats beträffande fanjunkaregraden.

Med berättigat erkännande av fanjunkarekårens duglighet i allmänhet

samt karens rutin särskilt inom vissa tjänstegrenar, torde det, såsom av

representanten för armén inom underofficerssakkunniga, överste Nygren,

framhållits icke kunna förnekas, att sådana fanjunkare finnas och —- trots

alla föreslagna förbättringar av utbildning m. m. — alltjämt komma att finnas,

vilka icke äro kompetenta att erhålla sådan högre tjänsteställning.

Svenska Underofficersförbundet anför i sin nyssnämnda framställning till

försvarsrevisionen i detta hänseende följande:

■Att den försämrade rekryteringen medfört en sänkning av uuderofficerskårens

_ allmänna nivå, vilken sänkning dock först på senaste åren börjat

göra sig mera märkbar, har varit beroende av faktorer, över vilka underofficerarna

icke kunnat råda» (sid. 7).

»Det har länge varit en önskan inom underofficerskåren synnerligen vid

armén, att vid utnämning till den högsta underofficersgraden en noggrannare

gallring borde ske» (sid. 16).

»Det kan även som ett skäl mot genomförandet framhållas, att vissa av

den nuvarande underofficerskårens medlemmar icke lämpa sig för den föreslagna

uppflyttningen. ’) Med hänsyn till den förestående reduceringen av

underofficerskaren i samband med den nya försvarsorganisationens genomförande

synes ögonblicket vara det allra gynnsammaste för en sådan uppflyttning.

Vid denna reducering kan nämligen till övergångs- och indragningsstat

utan olägenhet överföras sådana, som icke anses lämpliga för

uppflyttning. För framtiden hyser underofficerskåren den förväntningen,

att förslaget genomfört lättare skall kunna förverkliga kårens önskningar om

en förbättrad utbildning, varigenom de till högre tjänsteställning uppflyttade

underofficeraina ännu bättre komma att motsvara de fordringar, som kunna

och böra ställas på dem i denna deras nya ställning» (sid. 16).

Svenska Underofficersförbundet erkänner sålunda i detta sammanhang

oförbehållsamt, att berättigade erinringar kunna göras emot att tilldela en

viss underofficersgrad i dess helhet officers tjänsteställning. Det har icke

visats, att förhållandena i detta hänseende undergått någon ändring till det

bättre, sedan denna framställning gjordes.

I detta sammanhang synes det nödvändigt att med några ord belysa

ändamålet med de i kommandoväg nyligen utfärdade bestämmelserna angå
-

) Underofficersförbundet föreslog i nämnda framställning, att de nuvarande underofficerarna

skulle benämnas administrationsofficerare samt erhålla underlöjtnants eller

löjtnants i vissa fall kaptens) tjänsteställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. f)(il Bil- B.

ende trupptjänstgöriug för underofficerare använda i förvaltnings- och expeditionstjänst.

Dessa föreskrifter liava tillkommit i avsikt att bereda dylika

underofficerare tillfälle att praktiskt vid en soldatskola för värnpliktiga inhämta

kunskap i de nya reglementen och instruktioner beträffande organisation,

uppträdande under strid och utbildning m. m., vilka blivit en följd

av världskrigets erfarenheter. Att därav draga slutsatsen, att de äldre

underofficerarna å fredsutbildningens och truppiöringens område skulle bliva

skickade att taga befälet iiver underlöjtnantsgraden med dess högre allmänbildning

och större taktiska och tekniska kunskapsmått, synes förhastat.

Särskilt vid artilleriet och fortifikationen kunna härigenom nära nog orimliga

förhållanden uppstå. Såsom exempel torde i detta sammanhang endast

behöva anföras, att eu underlöjtnant, vilken genomgått artilleri- och ingenjör-''

högskolans allmänna kurs, men icke ännu erhållit befordran till löjtnant,

skulle kunna komma att sta under befäl av en fanjunkare (styckjunkare).

Med hänsyn till det nutida krigets fordringar på tekniska kunskaper hos

befäl i officersbefattning vid dessa truppslag bör en dylik möjlighet icke

framkallas.

I promemorian framhålles också, ■att reglerande bestämmelser äro erforderliga

beträffande rätten att taga befäl. Härav framgår, att fänjunkarekåren

icke i alla avseenden ansetts besitta erforderliga kvalifikationer för den

ifrågavarande tjänsteställningen. Underoffieerssakkunniga hava icke heller

bortsett från detta förhållande. De sakkunniga söka emellertid påvisa, att

härav föranledda olägenheter beträffande befälsföringen icke äro av väsentlig

natur. Det torde därför vara nödvändigt att närmare belysa detta spörsmål,

delvis med av underoffieerssakkunniga anförda exempel.

Därest vid ett kompani, förutom chef och kompaniadjutant av underlöjtnants

tjänsteställning, icke finnes någon officer med högre tjänsteställning

än kompaniadjutanten, skall kompaniadjutanten i kompanichefens frånvaro

tjänstgöra såsom kompanibefälhavare och sålunda planlägga och leda utbildningen

även i kompaniförband. För en dylik tjänst saknar en kompaniadjutant

i regel förutsättningar. Såsom de sakkunniga framhållit, kan måhända

utan större olägenheter en omplacering av personalen göras. Ju

mera den aktiva kadern minskas och ju flera subalternofficerare kompaniadjutanten

i fråga i tjänsteställning står före, i desto högre grad inskränkas

möjligheterna till omplaceringar.

Under tillämpningsövningar av krigsmässig natur torde vid likartade förhållanden

inom ett kompani befälsförliållandena gestalta sig än svårare. Då

kompanichefen t. ex. för orderuttagning, rekognosering o. s. v. måste lämna

sitt förband, skulle kompaniadjutanten hava att vidtaga för manöver- och

stridsgruppering erforderliga åtgärder. För lösande av en dylik uppgift besitter

en kompaniadjutant icke alltid erforderlig taktisk underbyggnad. I

detta fall torde omplacering av personalen för övrigt vara utesluten.

Försvarets intresse kräver framför allt tillgodoseendet av krigets krav.

På grund av det ökade behovet av befälspersonal vid mobilisering torde det

icke kunna undvikas, att, förutom chefen, ingen officer av högre tjänsteställning

än kompaniadjutanten finnes vid ett mobiliserat kompani, så vida icke

vissa kompanier ifråga om befälspersonalens kvalitet skola tillgodoses på

andras bekostnad. På grund av förluster kan det även snart inträffa, att en

underlöjtnant med lägre tjänsteställning än kompaniadjutanten bliver äldste

subalternofficer vid ett kompani. De olägenheter, som härav kunna uppstå

redan under krigsmässiga övningar i fred, komma i krig att i ännu högre

grad göra sig gällande och kunna i en armé med svag fredsutbildning medföra

betänkliga följder. Att under väldskriget underofficerare, på grund av

att alla officerare vid kompaniet stupat, tillfälligtvis fått övertaga befälet över

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) 2äii 24 36

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B. 562 Kungl. Ma.jts proposition nr 50.

ett kompani, synes icke bevisa att detta bör ske, även då officer av underlöjtnants

grad finnes vid kompaniet.

Ett genomförande av de i promemorian angivna bestämmelserna skulle

med säkerhet framkalla intrasslade och för truppen svårförståeliga reglerande

bestämmelser angående rätten att taga befäl. Förslaget synes därför icke

vara ägnat att skapa ordning och reda i befälsförhållandena. En förbättring

av underofficerarnas tjänsteställning får icke försvåra befälsföringen vara sig

under utbildning eller under truppföring.

Chefen för Generalstaben sökte i sitt förslag den 30 november 1923 undvika

dessa svårigheter genom förslaget, att officer skulle från fänrik befordas

direkt till löjtnant.

4. Officersaspiranternas utbildning.

Promemorian framhåller följande beträffande officersaspiranternas utbildning.

I fråga om aspiranternas rekryt- och underofficersutbildning torde icke

några förändringar vara erforderliga.

Angående deras trupptjänstgöring synes det önskvärt, att officersaspiranterna

beredas tillfälle att under väsentligt längre tid än vad nu är fallet på

ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och därigenom

också vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål. Det synes

därför lämpligt, i likhet med vad personalrepresentanterna föreslagit, att

officersaspiranterna efter genomgången underofficersskola fullgöra tjänst vid

trupp dels under sommaren andra utbildningsåret, dels ock under hela det

därpå följande utbildningsåret, men intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits

beträffande ändamålsenligheten av denna anordning, synes den böra endast

tillsvidare försökvis tillämpas.

I anslutning till denna anordning böra de nu föreslagna två åren som

fänrik minskas till ett.

Beträffande i promemorian ifrågasatt ökad trupptjänstgöring före erhållandet

av fullmakt såsom officer, framställdes krav härpå redan i samband

med genomförandet av 1914 års härordning. Dessa blevo också tillgodosedda

genom inrättandet av fänriksgraden. Att nu till största del förskjuta

denna trupp tjänstgöring till tiden före krigsskolan synes icke ur någon synpunkt

vara att förorda utan tvärtom förenat med väsentliga olägenheter.

Det synes anmärkningsvärt, att officersaspiranterna skola under hela

andra utbildningsåret sålunda även under vintern fullgöra tjänst vid trupp,

under det att det fast anställda underbefälet under de första sex anställningsåren

tillbringar alla vintrarna vid skolor, nämligen

första vintern i rekrytskola,

andra vintern i korpralskola,

tredje vintern i furirskola,

fjärde vintern i förberedande underofficersskola,

femte vintern i underofficersskola och

sjätte vintern i underofficersskola.

Därest lyckan är god, tillbringar det fast anställda underbefälet även sjunde

vintern i en skola nämligen i officerselevskola.

Förslaget, vilket angives hava till ändamål att bereda officersaspiranter

tillfälle att på ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och

därigenom även vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål,

förlägger emellertid till väsentlig del trupptjänstgöringen till del av året, då

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl, Mnj.ts proposition nr ■)(!.

•r><!3 Bil. B.

enligt föreliggande förslag till ny försvarsorganisation inga värnpliktiga uttagna

till linjetjänst iiro i tjänstgöring. En dylik bestämmelse skulle säkerligen

avsevärt försvara of ficersaspirantsan ställ ningen, vilket icke lärer vara

avsikten, dä beträffande underbefäls eller underofficers befordran till officer

särskilt frainhålles angelägenheten av att göra den nya vägen till officersbanan

någorlunda jämn.

I detta sammanhang torde frågan om officersutbildningen böra beröras

ur eu annan synpunkt. Under senare årtionden bar offieersaspiranternas

trupp tjänstgöring ökats och i sammanhang härmed tiden för officerskursen

vid krigsskolan minskats från ursprungligen 15 ä 115 månader till för närvarande

föga mera än 12 månader. Denna inskränkning av officerskursen har

emellertid vållat ganska störa olägenheter. Sålunda anför generalskommissionen

i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande:

»Icke minst vid en armé med jämförelsevis kort utbildningstid för de

värnpliktiga torde det vara av största vikt, att befälets utbildning och siirskilt

officersutbildningen intager en hög ståndpunkt, och att fördenskull icke några

åtgärder försummas, som äro ägnade att befordra officers kompetens för sitt

kall. Den utbildning och de kunskaper, som meddelas vid krigsskolan, torde

emellertid numera icke kunna anses tillräckliga för den blivande officeren.»

»Redan före världskriget visade sig en påbyggnad av vissa delar av officersutbildningen

erforderlig; efter detsamma har detta behov än mera gjort sig

gällande.»

Generalskommissionen, som icke ansåg sig böra ifrågasätta en förlängning

av krigsskolekursen, framhöll, att de sålunda uppkomna kraven för ökad

officersutbildning borde tillgodoses vid obligatoriska utbildningskurser eller

skolor för subalternofficerare. För artilleriets och fortifikationens samt kavalleriets

officerare vore dessa krav i huvudsak tillgodosedda vid artilleri- och

ingenjörhögkolans allmänna kurser respektive ridskolan. För utbildningen av

infanteriets och trängens officerare funnes däremot icke någon härmed jämförlig

obligatorisk skola. Generalskommissionen förordade därför anordnande

i anslutning till infanteriskjutskolan av en ny skola, : Infanteriofficersskolan»,

till vilken såsom regel även trängens subalternofficerare borde

kommenderas.

Därest det i anledning av de i frågan väckta förslagen skulle befinnas

lämpligt att förlänga den för offieersaspiranternas utbildning nu bestämda

tiden, är det utan tvivel både angelägnare och ändamålsenligare att öka tiden

för krigsskolans officerskurs än för trupptjänstgöringen, vilket emellertid icke

utesluter att något ökad tid kan anslås även till krigsskoleelevernas trupptjänstgöring,

varvid dock bör iakttagas dels att denna trupptjänstgöring bör

äga rum under sådan tid av året, då värnpliktiga uttagna till linjetjänst äro

i tjänstgöring, dels att den bör förläggas icke före utan under officerskursen,

för att krigsskoleeleverna måtte beredas tillfälle att tillämpa icke endast,

vad de inhämtat under underbefäls- och underofficersutbildningen utan även

delar av officersutbildningen. Särskilt torde detta vara av betydelse för bedömande

av krigsskoleelevernas lämplighet för officersbefordran. Stundom

göres visserligen gällande att man redan på underofficersstadiet med ganska

stor säkerhet kan bedöma olika ynglingars lämplighet för officer skalle t. Erfarenheten

giver emellertid vid handen, att denna uppfattning är oriktig,

helt naturligt för övrigt då underofficers- och officersutbildningen avse skilda

mål. För att i någon mån belysa detta viktiga spörsmål bifogas diagram för

tvenne årskurser vilka visa den inbördes ordning offieersaspiranterna tillhörande

infanteriet intagit på grund av erhållna betyg och vitsord först i

underofficersexamen och därefter i officersexamen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. B. 564 Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Den korta tid, som stått till förfogande har, synnerligast som jag

densamma även haft att avgiva yttrande i annat ärende, inverkat på

ningen av svaret såväl beträffande dess fullständighet som dess form.

Stockholm den 18 februari 1925.

Underdånigst

C. G. Hammarskjöld

Chef för Generalstaben.

under

avfatt
-

H. Kellgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr DO.

»65 Bil. C.

Inspektörens för militärläroverken

m. m. yttrande över P. M. angående

den fast anställda personalens vid

armén rekrytering m. m.

Till KONUNGEN.

Genom nådig remiss den 11 februari 1925 anbefalld avgiva yttrande över

en promemoria rörande den fast anställda personalens vid armén rekrytering

m. m. får jag i underdånighet anföra följande, varvid det synts mig

riktigt att i egenskap av inspektör för militärläroverken begränsa mitt yttrande

till att beröra huvudsakligen utbildningsfrågorna,. särskilt officersutbildningen,

och vad därmed sammanhänger. Jag har vidare, gå grund av

kravet på skyndsammaste behandling, i allmänhet inskränkt mig till att beröra

de frågor, rörande vilka olika meningar uttalats i de yttranden och

förslag, som föreligga.

Underbefäls- och underofficersntbildningen.

Av underofficerssakkunnigas yttrande (sid. 18) framgår, att nu gällande

grunder för det fast anställda manskapets militära utbildning äro väl ägnade

att dana för befordran till underofficer lämpat underbefäl. Detta har ej

heller från annat håll blivit motsagt, och enligt remisshandlingen avser departementschefens

förslag, att den militära utbildningen i huvudsak förbliver

oförändrad. En omläggning av underbefäls- och underofficersutbildningen

i dess helhet föranledes sålunda icke av att nuvarande militära utbildning

är otillräcklig, utan av en önskan att genom ökad utbildning i allmänbildande

ämnen ernå en tillräcklig och god manskapsrekrytering, vilket givetvis är

för armén betydelsefullt.

Enighet synes råda om att undervisningen i allmänbildande ämnen skall

sträcka sig så långt, att fast anställda kunna förvärva realskolekompetens.

Beträffande det stadium, på vilket huvuddelen av sagda undervisning skall

meddelas, föreligger i stort tvenne alternativ: den militära mellanskolan, förlagd

till tiden före verksamheten som underbefäl, och den 2-åriga underofficer

sskolan, förlagd till tidigast 5. anställningsårets början.

Den militära mellanskolan synes mig bjuda många fördelar, ej minst för

volontärerna själva. Militärt måste det anses vara ett bestämt intresse, att

underbefälet redan vid sin första tjänstgöring som sådant besitter en god

allmänbildning och därtill en flerårig vana vid den militära ordningen och

tjänsten i allmänhet. Även kunde de av underbefälet, som eftersträva vidare

utbildning till officerare och reservofficerare, komma i tillfälle att tidigare

avlägga erforderliga examina och sålunda även tidigare erhålla kommendering

till krigsskolan. De många påtagliga fördelar, som detta system skulle erbjuda

individen, skulle säkerligen verksamt bidraga till en god och givande

rekrytering.

Kostnaderna skulle måhända icke bliva så avskräckande, enär å ena sidan

eleverna icke skulle åtnjuta ens menig volontärs lön och å andra sidan

underofficersskolan, varest furirlön åtnjutes, kunde göras avsevärt kortare

än som nu föreslagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil C. 566 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Aven om mellanskolans införande skulle skapa tvenne slag av underbefäl,

i det att antalet volontärer icke bleve fyllt enbart genom rekrytering via

militära mellanskolan, borde denna omständighet, enligt tidigare vunnen

erfarenhet, icke utgöra ett skäl att lämna detta goda uppslag ur räkningen.

På sin tid bestod nämligen arméns underbefäl vid de flesta infanteriregementena

av dels underofficersvolontärer, dels indelta eller värvade, utan att

olägenheter därav förspordes.

Skulle det likvisst befinnas lämpligare att förlägga huvuddelen av undervisningen

i allmänbildande ämnen till underofficersskolan, bör man — det

är min bestämda mening — icke göra sig någon förhoppning om att kunna

förbereda denna genom att i rekryt-, korprats- och furirskolorna inrymma

nämnvärt ökad tid för allmänbildande ämnen. Dels är ju furirskolan enligt

det föreliggande förslaget ämnad att avsevärt förkortas, dels måste minst

lika lång tid som hittills nedläggas på underbefälets militära utbildning.

Sedan, vad särskilt infanteriet angår, en del moderna vapen av skilda slag

tillkommit, är det nämligen nädvändigt, att underbefälet göres väl förtroget

med samtliga dessa. Snarare alltså ett tillskott i arbetet.

A andra sidan är, särskilt med hänsyn till rekryteringen, önskvärt att på

allt sätt underlätta uttjänt underbefäls civilanställning. Fördenskull bör den

undervisning i allmänbildande ämnen, som tiden medgiver att bibringa vid

underbefälsskolorna, så läggas, att den nära ansluter sig till undervisningen

vid allmänna läroverkens lägsta klasser. Undervisningen bör så vitt möjligt

lämna tillfälle för elever med fallenhet för studier att gå framåt utan att

uppehållas av andra med ringa sådan fallenhet. Sker detta torde vid furirskolans

slut en elit bland eleverna hava "tillägnat sig kunskaper motsvarande

kunskapsnivån vid flyttning från 5. klass i allmänt läroverk. För dem

bör tillfälle beredas att vid furirskolans slut eller senare avlägga en examen,

vars absolverande berättigar till vitsord, utvisande nyss nämnd kunskapsgrad,

samt vid civilanställnings sökande jämställer dem med den, som genomgått

tre klasser i allmänt läroverk. För det stora flertalet av från furirskola

utgångna elever blir helt visst en komplettering erforderlig för erhållandet

av ett betyg, som kan bliva av värde för civil anställning — vare sig nu en

sådan komplettering sättes i samband med den förberedande undervisningen

för inträdet i underofficersskolan eller ordnas på annat sätt.

Att huvuddelen av den undervisning i allmänbildande ämnen, som kräves

såsom förberedelse för inträdet i underofficersskolan, måste organiseras på.

ett fastare sätt än enligt personalrepresentanternas förslag, synes mig i varje

fall givet; en central förberedande underofficer sskola enligt departementschefens

förslag är erforderlig och synes innebära en god lösning av frågan.

Mot den föreslagna organisationen av underofficersskolan har jag i huvudsak

intet att erinra. Beträffande dess ifrågasatta förläggning till Uppsala

synes mig dock, att tillgången på lämpliga civila timlärare kan förväntas

vara avsevärt större i Stockholm.

Officersutbildningen.

Det torde först böra framhållas att det nutida kriget ingalunda minskat

kravet på officerarnas kunskaper, vare sig beträffande de officerare, som skola

bekläda högre befälsposter — från och med regementsofficersgraden ävensom

vissa stabs- och adjutanturbefattningar — eller beträffande officeren i

allmänhet. Detta har också hos oss tagit sig uttryck såväl i en redan införd

omorganisation av krigshögskolan och en försöksvis anordnad förlängning

av artilleri- och ingenjörhögskolan som ock däri, att icke blott samtliga

militära myndigheter utan även 1924 års försvarsutskott enhälligt funnit en

opaginerad Kontrollera mot PDF

K-ungl. Maj:ts proposition nr ät) *>67 Bil. C.

infanteriofficersskola erforderlig och dess snara upprättande* vara ett allt

mor trängande önskemål, vars uppfyllande icke utan olägenhet kunde uppskjutas.

Häruti ligger ett erkännande av principen, att av samtliga truppslags

officerare bör krävas genomgåendet av en fortsatt utbildningskurs.

Under sådana förhållanden måste det, icke minst för individen själv, vara

en bestämd olägenhet och risk att sakna den grund av allmänbildning, som

erfordras för att kunna genomgå de obligatoriska eller frivilliga högskolorna.

En sänkning av fordringarna å högskolorna eller befrielse från deras genomgående

bör ej ifrågakomma, och har, såvitt jag har mig bekant, icke heller

från något håll ifrågasatts.

Utbildning till officer på stat.

Beträffande underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare råder enighet därom, att genomgående av fullständig officerskurs

vid krigsskolan måste fordras. Däremot ga meningarna isär såväl

ifråga om det avgångsbetyg som bör fordras vid underofficersskolan, som

rörande kompetensfordringarna i övrigt.

Personalrepresentanterna anse, att fordran på betyget med beröm godkänd

från underofficersskolan skulle kunna gynna de underbefäl, vilka före

sin anställning avlagt realskoleexamen, och uttala som sin asikt, att godkänt

betyg bör vara tillfyllest. Häri kan jag icke instämma, utan ansluter mig

till den av underofficerssakkunniga uttalade uppfattningen. Det torde under

senare tider visserligen förekommit, att officersaspiranter med allenast betyget

godkänd från officersaspirantskolan vunnit inträde vid krigsskolan,

något som förr endast i sällsynta fall och efter nådig dispens var möjligt.

En återgång till den tidigare fordran på. betyget med beröm godkänd från

officersaspirantskolan, i och för sig önsklig, betingas nu även av den anledning

till urval, vartill tilloppet till officersbanan av en ny personalkategori

giver anledning. Om så sker, bör givetvis icke heller från underofficersskolan

betyget godkänd få vara tillräckligt. Därest den av personalrepresentanterna

förutsatta möjligheten till orättvisa verkligen skulle föreligga,

synes den lätt avhjälpt genom att fastslå en koefficientberäkning, varigenom

de militära respektive civila ämnesbetygen finge en såsom lämplig ansedd

inverkan på slutbetyget från skolan. ‘De som vid föregående realskoleexamen

erhållit svaga betyg kunde under sådana förhållanden givetvis icke

nå upp till betyget med beröm godkänd.

Då dessutom fordringarna å allmänbildande ämnen, med undantag for

vissa, sättes allenast till realskolekompetens, synes mig denna icke få vara

endast nätt och jämnt fylld utan bör fordras att densamma absolverats på

ett berömvärt sätt.

Såväl underofficerssakkunniga som personalrepresentanterna äro eniga om

att komplettering skall äga rum till studentexamens fordringar i modersmål,

historia, ett språk samt matematik å latinlinjen B, dock för artilleriet och

fortifikationen tillhörande matematik jämte fysik och kemi å reallinjen. Personalrepresentanterna

framhålla härvid, att de väl icke anse dessa kunskaper

erforderliga »för bestridandet av de uppgifter i tjänsten, som i. allmänhet

följa med de lägre, officersbeställningarna», men att de ansluta sig till sakkunnigas

mening »med hänsyn till att möjligheter böra förefinnas för dessa

officerare att genomgå krigshögskola eller därmed jämförliga militära utbildningsanstalter».

Redan för de lägre officersbeställningarna torde enligt

departementschefens förslag kunna förekomma undervisningsskyldighet i

allmänbildande ämnen, såsom historia och modersmål. Det synes mig, att för

en lärare i sagda ämnen — låt vara att undervisningen omfattar endast till

och med 3. klassens kurs — enbart realskolekompetens icke kan vara tillfyllest.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. C. 568 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För vederbörandes egna studier redan vid krigsskolan och än mer vid en

blivande infanteriofficersskola och vid de allmänna artilleri- och fortifikationskurserna

är det helt enkelt ofrånkomligt att uppställa fordran å studentexamens

kunskaper i dessa ämnen; dem förutan komme vederbörande i en i förhållande

till sina medelever, vilka hava dessa högre kunskaper, mycket ogynnsam

ställning. Vid krigshögskolan och artilleri- och ingenjörhögskolans

högre kurser skulle detta i ännu högre grad göra sig gällande. Vad nu är

sagt gäller i all synnerhet modersmålet i betraktande därav att vid samtliga

ovan nämnda högre skolor skriftliga prov förekomma i stor utsträckning.

Enligt min bestämda uppfattning gör man — såsom även personalrepresentanterna

själva synas hava »på känn» — den kategori, varom här är fråga,

en verklig otjänst genom att utelämna modersmålet bland de ämnen, i vilka

studentexamenskompetens skulle krävas för tillträde till officersbanan. Jag

ansluter mig sålunda till underofficerssakkunnigas av personalrepresentanterna

biträdda fordran i avseende på komplettering till studentexamens

kompetens.

Jag kan emellertid, utan att därvid framställa något förslag, ej underlåta

att därjämte framhålla olägenheten av att begränsa språkstudierna till allenast

ett levande språk. Officer med kunskaper endast i ett språk kommer nämligen

att vid eventuella studier för inträde till krigshögskolan eller under

arbete vid samma högskola och under vissa förhållanden även vid artillerioch

ingenjörhögskolans högre kurser bliva sämre ställd än den, som avlagt

fullständig studentexamen, icke blott däri, att han utan egna kompletterande

studier mindre väl kan tillgodogöra sig språkundervisningen, utan även därigenom

att han icke har samma möjligheter till studier av utländsk litteratur,

vilka äro så gott som oundgängliga å sagda högskolor.

Mot av departementschefen föreslagen officerselevskola för komplettering

till studentexamenskompetens har jag intet att erinra; den torde dock, för

de elev er, som därav äro i behov, böra kunna utsträckas till längre varaktighet

än den förutsatta. Aven de av personalrepresentanterna föreslagna

och av departementschefen ifrågasatta fria självstudierna synas innebära en

godtagbar lösning.

I sammanhang med föreliggande huvudfråga har av personalrepresentanterna

föreslagits att officersaspiranterna skulle efter avslutad officersaspirantslcola

under ett år tjänstgöra vid respektive regementen.

Ett försenande med ett helt år av befordran till officer måste förestavas

av ett verkligt behov, i betraktande av de konsekvenser — ökade kostnader

för individen och minskad rekrytering till banan — som därav kunna förväntas.

Även fjärde huvudtiteln komme att åsamkas ökade kostnader, ty

dessa officersaspiranter kunna icke på detta stadium av sin utbildning ersätta

ett motsvarande antal fänrikar. Den i detta sammanhang ifrågasatta

indragningen av fänriksbeställningar bör sålunda icke äga rum.

Vad först åldersfrågan angår, vilken nog i verkligheten inverkat på att

ökningen av utbildningstiden föreslagits till just ett år, uppgives medelåldern

för officersanställning till »för närvarande endast 21% år». I verkligheten

äro siffrorna följande:

Vid kursen 1919—1920 medelålder 223/, år

» » 1920—1921 » 223/4 »

1921— 1922 » 22''A »

1922— 1923

något över 22% »

» » 1923—1924 medelålder

i det närmaste 223 4 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ~)0. 569 Bil. C.

Medelåldern för fast anställda, vilka på föreslaget sätt vinna officersbefordran,

angives i remisshandlingen kunna vara 25 ä 26 år vid ernåendet

av lägsta officersgraden. Skillnaden skulle sålunda mellan de båda kategorierna

bliva något över 2 ä 3 år. Även om det skulle visa sig, att förberedelserna

för vinnande av inträde vid krigsskolan skulle för sist berörda kategori komma

att kräva längre tid än beräknat är, och sålunda åldersskillnaden mellan de

olika officerskategorierna bliva större, synes detta icke kunna åberopas som

skäl för en förlängning av den nuvarande officersutbildningstiden.

Av personalrepresentanterna har föreslagits, att den nuvarande officersutbildningstiden

förlänges med ett år för att därigenom möjliggöra en jämförelse

mellan de officerskandidater, vilka hava avlagt mogenhetsexamen och

dem, vilka genomgått en 2-årig underofficersskola. I denna fråga hava underofiicerssakkunniga

lämnat en omfattande utredning (sid. HS—91), i vilken jag

helt instämmer, och varav bland annat framgår, att jämförelsen, som föreslagits

att äga rum vid respektive regementen, dels endast komme att omfatta

de vid samma regementen anställda och sålunda i försvinnande ringa

grad motsvara ändamålet, dels endast under en mindre del av året kunde

äga rum mellan blivande elever vid samma officerskurs. Ej heller detta skäl

kan sålunda åberopas för en förlängning med ett år.

Såsom skäl för den föreslagna ettåriga triipptj än stgöri i1 gen för nuvarande

officersaspirantkategori hava personalrepresentanterna slutligen framhållit

betydelsen av »utvecklandet och befästandet av befälsegenskaper» och

»vinnandet av en närmare kännedom om det värnpliktiga manskapets förhållanden

i och utom tjänsten». De hava även velat erinra om att vid

fänriksgradens införande i och med 1914 års härordning en 2-arig tjänstgöring

såsom sergeant ursprungligen varit avsedd.

Det kan då först anföras att tjänstgöring vid trupp och särskilt värnpliktig

trupp — efter vad man med stor visshet kan förmoda — endast

lärer komma att yppa sig under en del av utbildningsåret; den återstående

delen av året lämnar med all säkerhet intet tillfälle till sådan tjänstgöring

och måste sålunda betecknas såsom förlorad tid. Yad åter angår den på

sin tid ifrågasatta 2-åriga tjänstgöringen som underofficer före utnämningen

till lägsta officersgraden, måste framhållas, att avsikten aldrig varit att förlägga

sagda tjänstgöring till tiden före inträdet vid krigsskolan. Häri ligger

en mycket viktig principiell skillnad.

Grundtanken i utbildningen såväl för underbefälet som officersaspiranten

är att, sedan en efter vederbörandes förmåga lämpad befälskurs genomgåtts,

låta honom fullgöra viss tjänst vid värnpliktig trupp. Därefter vidtager ånyo

elevens fortsatta befälsutbildning, i mån av behov ytterligare uppdelad på

olika skolor. Sä t. ex. följer på vicekorpralskolan för flertalet, efter en kortare

trupptjänst, korpralskolan, under det att de bästa eleverna vid samma tid

kunna beordras direkt till furirskola. Denna tvivelsutan pedagogiskt riktiga

utbildningsgång är det, enligt föreliggande förslag, avsikten att bibehålla för

underbefälet, men att frångå beträffande officersaspiranterna.

Ändamålsenligheten av att förlänga ofticersaspirantutbildningen med ett

år är icke i högre grad påvisad, än att åtgärden skulle tills vidare endast

försöksvis tillämpas. Det synes mig ej heller lämpligt att vidtaga en genomgripande

förändring av vår nuvarande på långvarig erfarenhet grundade

och i huvudsak som god befunna officersutbildning utan tillstyrkan av ansvarig

myndighet.

Med denna fråga sammanhänger emellertid förverkligandet av ett önskemål,

som från krigsskolans sida länge förelegat och i årsrapporter från militärläroverksinspektionen

och krigsskolan framhållits, och vars realiserande

skulle medföra fördelen av längre tjänstgöring vid trupp på samma gång

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. C. 570 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

som en effektiv användning av krigsskolekursen. Avsikten med en dylik förlängning,

vilken hittills av kostnadsskäl ansetts böra anstå, har bland annat

varit att under ett »vapenövningsuppehåll», förlagt till tiden för huvuddelen

av de värnpliktiges första tjänstgöring, bereda eleverna tillfälle att vid värnpliktig

trupp praktiskt omsätta de under krigsskolans första period inhämtade

lärdomarna med avseende på trupputbildning. Vapenövn i ngsuppehållet

skulle dessutom, som hittills, omfatta tiden för regementsövningarna.

Rörande omfattningen av en sådan utsträckt tid och det sätt, varpå denna

skall tillgodogöras för utbildningen, är jag ej i tillfälle att avgiva förslag

förr än efter en närmare utredning. Lämpligaste sättet för en omläggning

av officersaspiranternas utbildning sammanhänger även intimt med gestaltningen

av den härordning, som kan bliva antagen. Utan kännedom härom

är det sålunda icke möjligt att närmare ingå på denna fråga. Jag tillåter

mig därför endast framhålla, att den del av året, varunder, enligt vad jag

förut anfört, tillfälle till tjänstgöring vid värnpliktig trupp icke kan beredas,

näppeligen kan fullt tillgodogöras på annat sätt, än att officersaspiranterna

sammandragas till krigsskolan, något som måste betinga en omläggning och

en ökning av utbildningstiden vid krigsskolan, vilket i sin ordning kommer

att återverka på skolans organisation och staten för densamma.

Jag anser mig slutligen i detta sammanhang böra framhålla, att en utökning

av ifrågavarande utbildningstid icke på något sätt kan minska behovet

av en infanteriofficersskola, vars ändamål är att bibringa en vidgad

teoretisk och praktisk kunskap, sedan vederbörande erhållit en viss praktisk

erfarenhet som officer.

Reservofficersutbildning.

Beträffande frågan om underbefäls och underofficerares befordran till reservofficer

råder enighet utom beträffande det »huvudbetyg», som fordras

från underofficersskolan. Det är icke otänktbart, att fordringarna skulle

kunna sänkas till godkänt huvudbetyg, men för att fullt kunna bedöma

denna fråga kräves en ingående kännedom om de militära och civila ämnenas

inverkan på sagda betyg. Då emellertid även denna fråga sammanhänger

med en eventuell omläggning av officersutbildningen, synes mig lämpligast

att även i detta avseende verkställa en allsidig prövning. I

I avseende på det allmänna sättet för genomförandet av de föreslagna reformerna

skulle enligt min uppfattning ändamålet säkrast och bäst vinnas,

om man vidtoge vederbörliga åtgärder steg för steg, d. v. s. först den förbättrade

underbefälsutbildningen och med ledning av därvid vunna erfarenheter

den genomgripande ändringen av sättet för officer srekryteringen. Skulle

Eders Kungl. Maj:t emellertid finna skäl att i en blivande härordningsproposition

framlägga förslag till ändringar även i sistnämnda hänseende,

får jag i underdånighet hemställa, att propositionen måtte i sagda avseende

kommma att allenast beröra principerna rörande underbefäls- och underofficerares

vidareutbildning till officerare, och att, därest riksdagen godtager

desamma, vederbörande myndigheter måtte höras innan slutgiltiga" bestämmelser

för officers- och reservofficersutbildningen bliva fastställda.

Stockholm den 18 februari 1925.

Underdånigst

C. M. Fallenius.

Inspektör för militärläroverken m. m. /

E. af Klercker.

s. 571 Kontrollera mot PDF

571 Bil. D.

Kitngl. Maj:ta proposition nr ftO.

Chefens för marinstaben yttrande

angående förslag till sjöförsvarets organisation

samt förslag till värnpliktslag.

Till KONUNGEN.

Genom nådig remiss den 31 sistlidna januari anbefalld att före den 15

innevarande månad avgiva yttrande över ett inom försvarsdepartementet

uppgjort förslag rörande organisation av sjöförsvaret ävensom förslag till

värnpliktslag, får jag härmed i underdånighet anföra följande.

I. Allmänna synpunkter.

I sitt den 27 juli 1923 gemensamt avgivna yttrande över försvarsrevisionens

förslag till försvarsväsendets ordnande anförde marinförvaltningen och chefen

för marinstaben, att de politiska förhållandena i Europa ingalunda nått eu

sådan stabilisering, att anledningar till konflikter vore undanröjda. Fastmera

vore förhållandena av sådan art, att en stabilisering knappast vore möjlig,

utan att dessförinnan vittgående förändringar ägt rum. Sett ur denna

synpunkt vore det allmänna läget i Europa knappast bättre än 1914 och

därför icke ägnat att motivera någon inskränkning i Sveriges försvarsmedel

till sjöss.

Sedan sommaren 1923 har denna situation ingalunda förbättrats. Huruvida

det s. k. Genéveprotokollet av år 1924 kommer att bliva ratificerat

står ännu i vida fältet, och synes, åtminstone med protokollets nuvarande

utformning, icke sannolikt. Det måste emellertid, såsom jag i annat sammanhang

får anledning framhålla, anses tydligt, att en ratifikation av protokollet skulle

för Sveriges vidkommande öka den risk att indragas i krigiska förvecklingar,

som redan vårt medlemskap av nationernas förbund innebär, och alltså även

medföra ett ökat behov av sjöstridskrafter för säkerställande av landets

trygghet och för uppfyllande av med protokollet följande förpliktelser. Införandet

av en ny internationell rättsordning, som erbjuder ökade garantier

för ett fredligt samarbete mellan folken, måste allt fortfarande, även om

Genéveprotokollet skulle allmänt godtagas, anses uppskjutet till eu avlägsen

framtid, och härmed är också den grund undanryckt, som antagits kunna

medgiva ett omedelbart försvagande av vårt lands värnkraft.

Vad särskilt förhållandena kring Östersjön vidkommer, har icke någon

avspänning inträtt. Det misslyckade försöket till statskupp i Estland har

i blixtbelysning framställt på avstånd verkande krafter, som uppenbarligen

syfta på en förändring av nu rådande makt- och gränsförhållanden vid Östersjön.

Det allmänna läget i randstaterna måste karaktäriseras såsom orosfyllt,

varpå bland annat deras inbördes, tätt återkommande diplomatiska förhandlingar

lämna bevis.

Den ifrågasatta avrustningen även till sjöss i Danmark skulle, om den

förverkligades, medföra ökade anledningar till konflikter i farvattnen tätt

utanför de svenska kusterna.----------------

s. 572 Kontrollera mot PDF

Bil. D. 572

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Det danska avrustningsförslaget har i inflytelserika främmande pressorgan,

vilka anses icke stå främmande för de åsikter, som hysas av dessa länders

politiska ledning, mötts av ett överraskande ogillande och är för övrigt

utan motstycke bland de makter, som jämte Sverige äro strandägare vid

Östersjön.

I Tyskland är sålunda som bekant rustningen även till sjöss visserligen

begränsad genom Yersa.illesfredens bestämmelser, men — såsom redan i sistlidet

års försvarsproposition framhölls — inom dessa gränser göras de största

ansträngningar att upprätthålla den för Östersjöförhållanden betydande tyska

flotta,ns effektivitet. Detta sker icke blott genom att flottan i största möjliga

utsträckning hålles^ rustad året om, utan även genom att en avsevärd ersättmngsbyggnad

pågår. 1 ledan har sålunda en kryssare om 6,000 ton blivit

sjösatt, och beräknas densamma vara fullt färdig inom ett år. Av innevarande

åis riksdag torde vidare vara avsikten att äska anslag till påbörjande av 1

eller 2 liknande kryssare samt av (i jagare. De ekonomiska förhållandena i

Tyskland, vilka utan överdrift torde kunna betecknas såsom oerhört mycket

svårare än de i Sverige förefintliga, hava sålunda icke utgjort något hinder

för att flottans ersättningsbyggnad i vidsträckt grad alltjämt bedrives.

''^1.a.n<^e -^olen år det känt, att detta land skridit till grundläggande av

ett sjöförsvar av betydande matt, och detta ehuru landets allmänna militära

läge icke har behov av någon större flotta för rena försvarsändamål. Dess

kust har nämligen mycket ringa utsträckning och är föga känslig, eftersom

ingå polska orter eller anläggningar av större betydenhet finnas vid densamma.

Däremot gränsar landet omedelbart till två stora landmakter, varjämte

. dess landgränser äro långa och endast i ringa utsträckning erbjuda

naturliga hinderlinjer. Faran för anfall hotar därför Polen på dess landgräns.

Den polska flotta, som icke desto mindre uppenbarligen ansetts erforderlig,

avses att stödjas på den för ändamålet under anläggning varande örlogsbasen

i G dingen, och den tilltänkta flottan uppgives skola omfatta 3 kryssare om

10.000 ton, 6 flottiljledare, 12 jagare, 12 undervattensbåtar och 36 mindre

fartyg.

Lettlands parlament har beviljat anslag till byggande av 2 undervattensbåtar,

2 minsvepningsfartyg och 6 sjöflygplan.

Det finska sjöförsvarsprogrammet är under utarbetande och lärer för

närvarande omfatta 3 mindre artillerifartyg, 2 jagare, 38 motortorpedbåtar,

8 undervattensbåtar och 1 depåfartyg ävensom 1 skolfartyg och ett antal

minsvepningsfartyg.

För Sveriges vidkommande måste emellertid allt fortfarande huvudvikten

fastas vid förhållandena i den ryska flottan, även om ett allsidigt bedömande

av vart försvarspolitiska läge naturligtvis kräver hänsyn till alla övriga i

närheten av oss belägna stater.

Därvid bör först beaktas en särskilt för maktförhållandena till sjöss framframträdande

ny omständighet, nämligen frågan om dispositionen av de i

Bizerta internerade ryska örlogsfartygen, den s. k. Wranqclflottan.

Denna omfattar 2 slagskepp, 2 kryssare, 10 jagare, -i undervattensbåtar

och ett antal trängfartyg, det sammanlagda deplacementet utgör närmare

70.000 ton. Om beskaffenheten av dessa fartyg hava skiljaktiga uppgifter erhållits.

Det torde kunna antagas såsom sannolikt, att på grund av bristfälligt

underhåll stora svagheter vidlåda åtminstone en del av fartygen, antagligen

i främsta rummet de större. Men den energi, med vilken från rysk

sida kra^ et pa fartygens utlämnande vidhållits, utgör redan i och för sig ett

bevis för att åtminstone vissa av dem måste hava ett avsevärt stridsvärde,

vilket för övrigt bestyrkes av att framställningar blivit gjorda från Svartahavsmakterna

om förbud för fartygens stationerande därstädes samt av att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mnj.ts proposition nr !)(). 573 Bil. D.

motsvarande framställningar beträffande deras stationerande i Östersjön synas

vara att förvänta från vissa strandmakter därstädes.

Yad åter liysslands nu förefintliga Östcrsjöflotta vidkommer, vill det synas,

som om den avvaktande ståndpunkt som försvarsrovisionen på sin tid intog

i fråga om sjöförsvarets organisation, åtminstone delvis var grundad på den

förmodan, att denna flotta vore mer eller mindre obrukbar. Såsom redan i

1924 års regeringsproposition rörande försvarets ordnande framhållits, har

det emellertid visat sig, att denna flotta redan då i avsevärd grad hunnit

upprättas ur det förfall, som den iråkat genom den senaste revolutionen.

Sedan våren 1924 har dess tillstånd bevisligen ytterligare förbättrats. Samstämmiga

uppgifter giva vid handen, att såväl slagskepp och kryssare som ett avsevärt

antal jagare och undervattensbåtar äro i krigsdugligt skick, och dessa uppgifter

hava bestyrkts genom de manövrar, som delar av denna flotta under

sommaren 1924 företogo och vilka utsträcktes såväl till södra Östersjön som

till närheten av den svenska kusten. Den ryska flottans nuvarande tillstånd

kan sålunda på intet vis motivera ett uppskov med den svenskas återupprättande

och vidmakthållande, än mindre dess förminskande.

Omfattande planer lära dessutom föreligga för den nuvarande ryska Östersjöflottans

förstärkande. Planerna torde avse ett större program, som är

ställt på framtiden, samt ett mindre, som är avsett att omedelbart förverkligas.

Detta program lärer upptaga 2 lätta kryssare, 4 störa jagare, 7 undervattensbåtar

samt ett antal undervattensbåtsjagare. Femtio millioner guldrubel

lära hava anslagits för byggande av dessa fartyg, och byggandet lärer

skola i stor utsträckning utföras i Ptyssland.

Det ovan sagda utvisar, att inom flertalet av Östersjöns strandstater och

däribland inom alla de mera betydande, ingalunda någon maritim avrustning

pågår och icke heller någon avvaktande hållning intages med avseende

på sjöförsvarets upprätthållande, utan att tvärtom läget kan karakteriseras

såsom särskilt livaktigt i fråga om sjömilitär utveckling. Någon

utsikt till förbättring i Sveriges nuvarande militärpolitiska läge, i den mån

detta beror av storleken, sammansättningen och krigsberedskapen hos de

övriga östersjöstaternas flottor, förefinnes sålunda icke.

Det förslag till provisoriskt ordnande av sjöförsvaret, vilket framlades av

försvarsrevisionen år 1923, innefattade en minskning av antalet fartyg i sjöstyrkorna

från det vid sagda tid befintliga 115 till 86, varigenom sjöstyrkornas

sammanlagda deplacement skulle nedbringas från 92,000 till 74,000 ton. Det

befintliga fartygsbeståndet togs icke i anspråk i hela sin utsträckning, tv

flera fartyg, vilka icke passerat den av revisionen godtagna livslängdsgränsen,

föreslogos det oaktat att förläggas i materielreserv, varigenom de skulle berövas

all stambemanning. Och detta ehuru för flottans vidkommande redan

då en omfattande reduktion i styrkan och effektiviteten enligt 1914 års försvarsordning

i själva verket ägt rum, fastän denna försvarsordning i fråga om

flottans materiel endast syftade på vidmakthållande av förefintlig standard.

Denna reduktion var den självfallna följden av att under en lång följd av

år ersättningsbyggnaden inställts. Från en i förhållande till den år 1914

antagna försvarsordningen redan väsentligen nedflytttad utgångspunkt föreslogs

alltså ytterligare inskränkningar i fartygsbeståndet, varur sedermera

vittgående inskränkningar i organisationen motiverades. Föreliggande förslag

går ännu längre i det att antalet fartyg i sjöstyrkorna föreslås att ytterligare

inskränkas till 77 med ett sammanlagt deplacement av 69,000 ton,

och ett ökat antal fartyg föreslås att förläggas i materielreserv. Därjämte

föreslås mycket vittgående inskränkningar i kustfästningarnas antal och styrka.

Sjöförsvarets mobiliseringsdugliga stridskrafter skulle enligt detta förslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bii. D. 574 Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

komma att inskränkas till mindre än hälften av den styrka, som med 1914

års försvarsplan avsågs.

En dylik minskning av sjöförsvaret kan, såsom redan förut framhållits,

alldeles icke anses vara motiverad av det allmänna politiska läget inom

Östersjöområdet. Lika litet kan den motiveras, då avseende fästes vid sjövapnets

betydelse för landet, och anhåller jag att med avseende härå få

anföra följande.

Sveriges geografiska läge är ett helt annat än exempelvis Belgiens, Rumäniens,

Bulgariens eller Schweiz, och dess försvarsproblem kan därför icke

lösas efter liknande linjer som i dessa länder. Sverige är till lands jämförelsevis

undandraget Europas större makter, under det att det i sjö- och

luftstrategiskt hänseende är beläget centralt i Nordeuropa. Konflikter mellan

två eller flera av de i Europas nordliga hälft belägna större makterna, England,

Tyskland, Polen och Ryssland, beröra i hög grad Östersjöområdet. I den mån

krigshändelserna i dylika konflikter komma att förläggas till närheten av

värf land eller beröra vår samfärdsel, kommer platsen för dem att huvudsakligen

bliva de oss omgivande haven, ty dessa krigshändelser sammanhänga

med utnyttjandet av havet och luften för militära ändamål och för

samfärdseln och de hänföra sig alltså till det sjömilitära området, häri inbegripet

den del därav, som omfattar kriget i luften över havet. Utan ett

effektivt sjöförsvar, omfattande tillräckliga många moderna enheter till sjöss

och i luften, bliver det icke möjligt vare sig att utöva oss folkrättsligt påvilande

skyldigheter vid neutralitetens bevakande eller att förekomma neutralitetskränkningar.

Sverige är vidare ett för angrepp mot sina kustlandskap särdeles känsligt

land. Inom ett bälte av 40 kilometers bredd från fastlandskusten samt i

skärgårdarna och å de fritt liggande öarna är drygt hälften av landets befolkning

bosatt, och tendensen visar på ytterligare förskjutning mot den

nämnda kustzonen. Inom denna finnas även samlade betydande värden och

produktionsmöjligheter, vilka kunna betraktas som tillspillogivna för den

del av kusten, där en fientlig armé lyckas landstiga. Ett angrepp med en

armé över havet kommer med sannolikhet att insättas mot de viktigaste och

rikaste provinserna; och har en dylik landstigning ägt rum, torde följden

bliva ett för vår självförsörjning ödesdigert och kanske även ganska långvarigt

krig i dessa provinser.

Bet finnes icke anledning antaga, att vårt importbehov under krig skall

bliva mindre än i fred, snarare tvärtom, emedan krigföringen tager en stor

del av den arbetsföra befolkningen i anspråk. Exporten måste även i möjligaste

grad uppehållas, därest en dräglig handelsbalans skall kunna ernås,

vilket åter är den ekonomiska förutsättningen för att kriget över huvud taget

skall kunna föras någon längre tid. I krig kommer alltså nödvändigheten

av ett synnerligen omfattande varuutbyte att alltjämt göra sig gällande. I

fredstid går 90 % av all import i vårt land och 96 % av all export från detsamma

sjövägen till och från våra kusthamnar. Det är icke tänkbart, att

denna ofantligt övervägande del av varuutbytet skall kunna omläggas till de

relativt fåtaliga förbindelserna landledes med utlandet, härtill är dessas kapacitet

i jämförelse med sjövägarnas allt för begränsad. Ett avskärande av sjöförbindelserna

med utlandet är därför en allt mera framträdande fara för vår

självständighet. Särskilt om denna fara uppträder samtidigt med ett pågående

luftkrig mot vårt lands produktions- och kommunikationscentra, kan den

utöva en avgörande inverkan på vår motståndsförmåga.

Ett starkt sjöförsvar — häri inbegripet både sjöstridskrafter och befästade

baser för dessa samt för samverkan med bådadera speciellt avsedda luftstridskrafter

— är oundgängligen nödvändigt för ett avvärjande av de båda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. .1 faj:ts proposition nr äO. 575 Bil. D.

huvudfåror för vårt land, som utgöras av fientliga armeers landsättande i

våra kustprovinser samt av sjövägarnas avspärrning i förening med luftanfall

över de oss omgivande haven. Sveriges till större delen havomflutna läge,

Östersjöns karaktär av ett för främmande sjömakter tillgängligt hav, arten

av de angrepp som kunna riktas mot landet och dess intressen samt sjövapnets

omistlighet för dessa angrepps avvärjande peka samfällt på nödvändigheten

för Sverige att underhålla ett sjöförsvar, vars omfattning måste

vara avsevärt större än den, som nu föreslås, på det att utsikt ma förefinnas

för att sjöförsvaret skall kunna lösa. sina mycket vittomfattande och

betydelsefulla uppgifter.

Med avseende å det föreliggande förslagets förmåga att tillgodose dessa

krav må anföras följande.

För att en organisation av sjöförsvaret, enkannerligen flottan, skall kunna

formas på sådant sätt, att största möjliga effektivitet ernås för en viss

kostnad, är det nödvändigt att denna organisation grundas på en flottplan,

vilken bland annat för en längre tid framåt reglerar det antal fartyg av

olika slag, som under skilda perioder skola finnas i sjöstyrkorna, samt huru

fartygen skola ersättas i mån av föråldring och från kustflottan överföras

till lokalstyrkorna in. m. Någon dylik flottplan har icke blivit framlagd i

förslaget. Omfattningen av de sjöstyrkor, som där föreslås, måste alltså

betraktas såsom tillfällig och följaktligen olämplig att läggas till grund för

en genomgående omorganisation av personalen. Vidare omfattar det i de

nu föreslagna sjöstyrkorna ingående antalet fartyg icke hela den för krigsbruk

användbara materiel över vilken vår flotta för närvarande förfogar.

Utgallringen synes icke hava grundats på någon utredning av de strategiska

och taktiska förhållanden, som böra vara bestämmande för densamma, och

allt för stora luckor hava lämnats öppna i de föreslagna förbanden. Slutligen

förekommer icke i remisshandlingen någon plan för utökning av det

vid fjolårets riksdag godkända nybyggnadsprogrammet. En dylik utökning

måste dock anses ofrånkomlig, om icke vår flotta inom en ganska snar

framtid skall se sig urståndsatt att på ett något så när tillfredsställande sätt

motsvara de krav, som kunna komma att ställas på densamma.

I fråga om kustfästningarna innebär det föreliggande förslaget bland annat,

att Älvsborgs fästning skulle förläggas i materielreserv samt att Luleå kustposition

jämte Hemsö och Hörningsholms fästningar skulle helt nedläggas.

Att, såsom i förslaget förutsatts, icke avse någon fredsbemanning för

Älvslorgs fästning komme att medföra ett betänkligt försvagande av hela

västkustens försvar. Göteborgs stad och flottans dit förlagda örlogsdepå

komme därigenom att praktiskt taget sakna skydd mot sjösidan vid ett

hastigt påkommande fredsbrott.

Då Bodens fästning enligt förslaget avses att bibehållas, torde härmed

böra följa att även Luleå kustposition bibehålies, eftersom den tillkommit

av hänsyn till Boden, vars försvar i viss mån beror av sagda, kustposition.

Därjämte är den behövlig såsom replipunkt för till Bottenviken avdelade

sjöstridskrafter.

Med avseende på Hemsö fästning får jag erinra om att, redan då fråga

uppstod om anläggande av Bodens fästning, från marinens sida framhölls,

att ett omistligt villkor för att ett försvar vid vår nordöstra landgräns

skall kunna utföras med utsikt till framgång, vore att där opererande svenska

trupper kunde skyddas mot anfall i ryggen. Armén kan icke ensam försvara

den nordöstra landgränsen, den behöver flottans skydd för rygg och

flank. För detta erfordras att tillräckliga sjöstridskrafter kunna avdelas för

att trygga Norrlandskusten mot landstigningar, utan att därigenom flottans

övriga uppgifter åsidosättas, samt att en replipunkt tinnes för dessa sjö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. D. 576 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

stridskrafter på den omkring 750'' kilometer långa kusten från Luleå till

Stockholms skärgård.

Nedläggandet av Hörningsholms fästning måste anses ägnat att ingiva allvarliga

betänkligheter, särskilt sedan genom fördjupandet av Södertälje

kanal denna infartsväg till Stockholm och Mälaren numera högst väsentligt

vunnit i betydelse såväl för sjötrafiken som för försvaret av huvudstaden

med omnejd.

I det remitterade förslaget finnes upptaget anläggandet av en flygstation

i Fårösund. På grund härav och då platsen erhållit ökad betydelse såsom

replipunkt för flottans mindre fartyg, anser jag det vara önskvärt att Fårösunds

kustposition återupprättas.

Av vad ovan framhållits torde framgå:

att det efter världskriget uppkomna allmänna politiska läget vid Östersjön

allt fortfarande måste anses för oss medföra stor fara att plötsligt indragas

i krigiska förvecklingar, och alltså icke kan giva anledning till förminskning

av vårt försvar till sjöss;

e att icke hos någon av de mera betydande strandstaterna vid Östersjön

något stillestånd i den maritima utvecklingen förefinnes, än mindre någon

tendens till maritim rustningsminskning, utan att tvärtom synnerligen kraftiga

ansträngningar göras för vidmakthållande och utvecklande av ett modernt

och kraftigt sjöförsvar eller för nyskapande av ett sådant;

att under behandling varande förslag till internationell överenskommelse

om ömsesidig hjälp vid krig eller fara därför icke kan läggas till grund för

en reduktion av Sveriges sjöförsvar, enär en dylik överenskommelse, om

den av oss biträdes, komme att ställa ökade krav på denna del av vårt

försvarsväsende; samt

att ett effektivt sjöförsvar är oumbärligt för avvärjande av de två faror

för vår självständighet, vilka kunna anses såsom de närmast liggande och

tillika de största, nämligen ett landsättande av fientliga arméer i våra kustprovinser

och en avspärrning av våra sjöförbindelser i förening med luftanfall

bland annat mot våra produktionscentra.

På grund härav får jag såsom min åsikt framhålla, att någon anledning

till ytterligare minskande av vårt sjöförsvar icke förefinnes utan att i stället

nödvändigheten allt mera framträder av att sjöförsvaret återupprättas ur

det för rikets säkerhet ytterst vådliga förfall, som blivit följden i främsta

rummet av långvarigt stillestånd i ersättningsbyggandet av fartyg.

Under sådana förhållanden måste jag avstyrka antagandet av en marinordning

enligt föreliggande förslag.

Slutligen anhåller jag få erinra därom, att den föreliggande remisshandlingen,

såsom redan förut framhållits, icke berör frågan om ersättningsbyggnad

för flottan, vilken måste anses som en av de viktigaste angelägenheterna

inom hela försvarsordningen, och ej heller lämnar nämnvärd upplysning

om den materielanskaffning och de åtgärder i övrigt, vilka avses

att. bestridas genom s. k. engångskostnader och vilka för sjöförsvarets effektivitet

äro av den mest ingripande betydelse. Likaså saknas uppgift om

vilka truppförband av armén, som avsetts för kustfästningarnas försvar.

Då jag alltså saknar kännedom om de åtgärder, som i dessa avseenden

eventuellt äro planlagda, kan jag icke avgiva något yttrande över dessa

frågor, utan nödgas jag inskränka mig till att framhålla att, därest förstnämnda

båda anslagsposter skulle avses att begränsas till en storlek, motsvarande

den som upptagits i årets statsverksproposition, desamma motsvara

endast en mindre del av det oundgängliga behovet, samt att en minskning

av kustfästningarnas besättningstrupper av armén skulle på ett högst

kännbart sätt försvaga dessa försvarsanstalters redan enligt det föreliggande

förslaget allt för starkt reducerade försvarskraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. .1 fnj:ts proposition nr '')().

r''77 Bil. D.

II. Särskilda synpunkter.

Vid uppgörandet av det föreliggande förslaget synes utgångspunkten hava

varit en helt annan än den, som jag på i det föregående framhållna skäl

anser bort hava kommit till användning, och torde den sålunda valda utgångspunkten

viil närmast få sökas i den organisation av marinen, som 1924

års försvarsutskott förordade. I förhållande till nämnda organisation innebär

emellertid det nya förslaget väsentliga förbättringar, i det att dels den

förefintliga materielen blivit i något större utsträckning utnyttjad, dels tillgången

på manskap genom bibehållandet jämväl för flottans del av värnplikten

kunnat något så när säkerställas, och dels slutligen tjänsten vid

flottans station i Stockholm kunnat organiseras på ett siitt, som bättre än

försvarsutskottets förslag motsvarar denna stations betydelse framför allt

vid mobilisering och under krig, men jämväl i fred. De sålunda föreslagna

förbättringarna får jag på det livligaste förorda.

Förslagets personalberäkningar grunda sig för flottans vidkommande på

mobiliseringsbehovet, vilket givetvis innebär en styrka, då därigenom behovet

av stridande personal i första hand blivit tillgodosett. Huruvida de

avsevärda inskränkningar, som föreslagits i fråga om personal avsedd för

landtjänstgöring, i verkligheten gå att genomföra utan att rimliga krav på

tjänstens behöriga upprätthållande måste åsidosättas, har den för avgivandet

av föreliggande yttrande tillmätta tiden icke medgivit att undersöka.

Det synes emellertid ganska sannolikt, att, därest förslaget genomföres, en

del svårigheter beträffande tjänstens utövande i land snart nog skola komma

att göra sig gällande och att rätt stora inskränkningar bliva nödvändiga att

vidtaga beträffande manskapets utbildning i skolor och kurser, på det att

man genom en avkortning av den för dessa anslagna tiden skall få ett tillräckligt

antal befäl och manskap disponibelt för kasärn- och vakttjänstgöriiig.

En dylik avkortning måste på grund av militära krav i första hand

komma att drabba de allmänbildande ämnena och sålunda förorsaka, att

manskapets utbildning i detta hänseende, ända fram till underofficersbefordran,

måste läggas på ett lägre plan än vad den nyligen utstakade och

delvis redan tillämpade utbildningsorganisationen medgiver.

Den betydande reduktion av stamunderofficerare, som föreslagits, har

nödvändiggjort anlitandet av reservunderofficerare i mycket stor omfattning.

Huruvida det skall lyckas att över huvud taget anordna en tillfredsställande

organisation i förevarande hänseende kan på grund av bristande erfarenhet

ej för närvarande bedömas. Vad särskilt angår reservunderofficerskårens

rekrytering torde det enligt mitt förmenande kunna anses vara säkert, att

densamma, delvis beroende på de med obligatoriska repetitionsövningar förenade

olägenheterna för personalen, kommer att bliva allt för knapp för att

fylla det blivande behovet. Till denna fråga återkommer jag nedan i vad rör

flottan under rubriken skeppsgosseinstitutionen.

Om enligt vad ovan framhållits vissa påtagliga förbättringar i förhållande

till utskottsförslaget otvivelaktigt vidtagits i det nu föreliggande förslaget,

torde emellertid kostnadsramen för detta senare hava blivit allt för snävt

åtdragen för att medgiva ett fullt konsekvent genomförande av den princip,

som man synes hava velat följa vid uppgörandet av detsamma. Nu befintlig

fartygsmateriel och förefintliga befästningar hava sålunda i det nya förslaget,

såsom jag redan ovan under »Allmänna synpunkter» framhållit, icke

blivit utnyttjade i den utsträckning, som behovet kräver och materielens

tillstånd otvivelaktigt medgiver. Därjämte har vad angår stridsfartygens

Bihang till riksdagens protokoll 192''). 1 sand. 44 höft. (Nr 90.) *211 21 37

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. D. 578 Kungl. Maj:ts proposition nv 50.

förseende med tillräckligt kvalificerad bemanning icke tagits vederbörlig hänsyn

till under den allra sista tiden uppkomna personalkrav med anledning

muterielens i tekniskt avseende ständigt pågående utveckling. Och slutligen

har icke helt beaktats konsekvenserna av i förslaget förekommande förändringar

i organisatoriskt avseende.

Utan att överskrida den för det nya förslaget fastslagna kostnadsramen

torde några nämnvärda förbättringar i detta förslag näppeligen stå att åstadkomma.

Men då å andra sidan möjligheter förefinnas att utveckla detsamma

genom en kostnadsökning, vilken måste anses ringa i jämförelse med den

betydande vinst i försvarshänseende, som därmed otvivelaktigt skulle ernås,

anser jag det vara icke allenast välbetänkt utan jämväl erforderligt att utnyttja

dessa möjligheter på det att åtminstone det sjöförsvar, som med det

föreliggande förslaget synes hava åsyftats, skall bliva homogent och icke äventyras

genom vissa i detsamma förekommande allvarliga brister. Beträffande

de förbättringar, vilka jag sålunda anser vara i första hand nödvändiga, får

jag framhålla följande.

1. Flottans krigsorganisation.

A. Fartygens fördelning på de olika lokalstyrkorna.

Den fördelning av lokalstyrkornas fartyg, vilken angives i förslaget, bör

icke anses bindande, ty fördelningen bliver i hög grad beroende av det allmänna

krigsläget. Särskilt är det icke lämpligt, att uppföra de tre för lokalstyrkorna

avsedda pansarbåtarna i en och samma lokalstyrka utan torde en

uppdelning i de flesta fall bliva nödvändig.

B. Torpedbåtar.

I Göteborgsavdelningen ingår enligt förslaget inga torpedfartyg och i

Stockholmseskadern endast en division torpedbåtar, — — — — — — —

De sålunda ifrågasatta reduktionerna i nämnda sjöstyrkor skulle i betänklig

grad försvaga försvaret av våra två viktigaste skärgårdsområden. Av de

till förläggning i materielreserv föreslagna torpedbåtarna hava ännu inga

uppnått den åldersgräns, då de enligt den normala livslängden borde överflyttas

till materielreserv. För Plejad återstår 4 år och för de övriga 5—8

år. Plejad föreslås att överföras till vedettbåt, enär behov av dylika föreligger;

detta fartyg skulle såsom vedettbåt kunna utnyttjas under ännu omkring

12 år (se vidare härom nedan under punkt C). Torpedbåtarna nr 5,

6, 7, 8, 9 och 15 befinna sig ännu i det skick, att de efter vissa mycket

obetydliga underhållsåtgärder kunna anses fullt tjänstdugliga. Det bör nämligen

bemärkas, att de under senare tiden genomgått rätt omfattande repationsarbeten.

Med hänsyn härtill och till det ur försvarssynpunkt värdefulla

tillskott, som skulle tillföras sjöstyrkan a den plats, Stockholm eller

Göteborg, vilken beroende på krigsläget därav vore mest i behov, böra åtminstone

de fyra yngsta av torpedbåtarna nr 5, 6, 7, 8, 9 och 15, d. v. s.

en division, ingå i 2. linjen. Härför ei-forderlig ökning av stampersonalen

bör beräknas till:

4 officerare (2 löjtnanter och 2 fänrikar),

6 underofficerare eller flaggkorpraler,

18 kopraler och yrkesutbildade meniga.

Kostnadsökningen kan beräknas till omkring:

för personalens avlöning.............................................................. kronor 60,000

för fartygens underhåll .............................................................. » 26,000

Summa kronor 92,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kling]. Maj ts proposition nr ’>0. •r’™ Bil. D.

Denna utökning av personalen bör under fred utnyttjas för att möjliggöra

bemannandet, på siitt nedan föreslås, av ett depåfartyg för undervattensbåtar

under vintern och ett pansarskepp såsom logementsfartyg under

september—oktober, samt under maj —augusti användas såsom utfyllnad av

den under denna tid till ytterlighet begränsade tillgången på personal för

upprätthållande av tjänstens behöriga gång.

C. Vedett hutar.

Den för flottans rörelsefrihet och upprätthållandet av sjöfarten utomordentligt

viktiga minsvepningstjänsten är i förslaget avsedd att utföras av

två divisioner vedettbåtar — — — — samt i övrigt av i krig uppsatta hjälpfartygsförband.

Man torde kunna påstå, att utförandet av minsvepning med allra största

sannolikhet kommer att påkallas på en mångfald olika platser redan under

de första dagarna efter ett krigsutbrott. Kan denna tjänst icke utföras på

ett tillfredsställande sätt, kunna flottans operationer redan från början bliva

lamslagna. Det kräves därför, att man genast vid krigsutbrottet är i stånd

att med fullt operationsfärdiga fartyg och tränade besättningar kunna utföra

ifrågakommande minsvepningstjänst. För detta ändamål äro två minsvepningsdivisioner

ingalunda tillfyllest. Därtill kommer att med den omfattning,

varmed minsvepningsövningar enligt det föreliggande förslaget i

fredstid kunna företagas, det enligt verkställd utredning icke bliver möjligt

att i minsvepningstjänst utbilda tillnärmelsevis det antal underbefäl och

yrkeskunniga meniga, vilka vid mobilisering såsom inkallade reserver eller

värnpliktiga erfordras för att ingå såsom förhandsfolk å de lijälpfartygsförband,

som enligt det nya förslaget då skulle rustas. En utökning av minsvepningsövningarna

i fredstid är därför eu angelägenhet av vikt.

Kravet på övning i motmedel mot undervattensbåtar, s. k. anti-undervattensbåttjänst,

har med ledning såväl av erfarenheter från världskriget

som från våra egna övningar med undervattensbåtar allt kraftigare gjort

sig gällande. Med hänvisning till av högste befälhavaren över kustflottan

härutinnan i skrivelse till mig -— — — — framhållna synpunkter, vilka jag

anser synnerligen beaktansvärda, får jag såsom min åsikt framhålla, att utförandet

av nu berörda övningar är av stor betydelse. Härför kräves, att

dylika övningar i fredstid ingå i det årliga övningsprogrammet. Till den

på grund härav erforderliga utvidgningen av detta program får jag nedan

återkomma (punkt 3 E). För utförande av nu berörda övningar fordras, intill

dess flottan kan komma att tillföras särskilda undervattensbåtjagare, att

ett förband vedettbåtar finnes tillgängligt.

Yedettbåtarna n:r 23—25 kunna beräknas tjänstbara i ännu 8—10 år. På

grund av vad ovan anförts böra dessa vedettbåtar jämte den enligt det föregående

till vedettbåt överförda torpedbåten Plejad ingå i 2. linjen. Härför

erforderlig ökning av stampersonalen kan inskränkas till:

4 officerare (2 löjtnanter och 2 fänrikar),

8 underofficerare eller flaggkorpraler,

12 korpraler och yrkesutbildade meniga.

Kostnadsökningen kan beräknas till omkring:

för personalens avlöning ....................................................... kronor 62,000: —

för fartygens underhåll......................................................... » 32,000: —

Summa kronor 94,000: —

I fråga om personalens användande i fredstid, se nedan under . motortorpedbåtar».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. D. 580

Kungl, Maj:ts proposition nr 60.

D. Motortorpedbåtar.

Under loppet av innevarande år kommer flottan att tillföras 2 nya motortorpedbåtar,

till vilkas anskaffande medel anvisats av 1924 års riksdag. Dessa

båtar böra tillföras lokalstyrka.

Erforderlig personalökning:

2 officerare (1 löjtnant och 1 fänrik),

2 underofficerare eller flaggkorpraler,

10 korpraler och yrkesutbildade meniga.

Kostnadsökningen kan beräknas till omkring:

för personalens avlöning ........................................................ kronor 31,000: —

för båtarnas underhåll ............................................................ » 10,000: —

Summa kronor 41,000: —

Den stampersonal, som skulle tillkomma för bemanning vid mobilisering

av ovan omhandlade vedettbåtar och motortorpedbåtar, bör i fred under

sommaren avses för tjänstgöring på 4 vedettbåtar för övning i minsvepning

och anti-undervattensbåttjänst samt på de båda motortorpedbåtarna för övning

i dylika båtars hanterande och användning. Under vintern beräknas

ungefärligen motsvarande antal av olika kategorier för tjänstgöring vid skeppsgossekåren,

vilken enligt nedan föreslås att utökas.

2. Persoiialberäkningarna.

A. Pansarskepp, typ Sverige.

I förslaget har vid beräkning av Sverigefartygens bemanning den vid

förslagets uppgörande gällande besättningslistan legat till grund; dock att

eldarkorpralerna utökats med tre. På grund av bland annat tillkomsten av

ny teknisk materiel (centralsiktinrättning, kommunikationsmedel m. m.), utvecklingen

av den betydelsefulla skyddstjänsten samt den erforderliga installationen

av erforderligt luftvärnsartilleri har högste befälhavaren över

kustflottan i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 8 sistlidna

november framhållit nödvändigheten av en ökning av ifrågavarande fartygs

bemanning. Denna framställning — ----är för närvarande under gemensam

behandling av marinförvaltningen och chefen för marinstaben. Då jag i allt

väsentligt instämmer i de av sagda befälhavare framförda synpunkterna och

i anslutning härtill anser den föreslagna ökningen av behovet starkt påkallad

såsom varande nödvändig för ett fullt utnyttjande av dessa våra bästa fartygs

fulla stridsvärde, bör bemanningen å de tre Sverigefaidygen sammanlagt

ökas med följande personal, därvid ovannämnda tre eldarkorpraler frånräknats,

nämligen:

9 officerare (6 löjtnanter och 3 fänrikar) eller eventuellt, beroende på

resultatet av pågående utredning,

6 officerare (3 löjtnanter och 3 fänrikar) samt 3 mariningenjörer av 2

graden,

33 underofficerare och flaggkorpraler,

90 korpraler och yrkesutbildade meniga,

39 värnpliktiga.

Det torde böra bemärkas, att även med den på så sätt förstärkta bemanningen

komma likväl å Sverigefartygen förefintliga stridsmedel att betjänas

av. fåtaligare. personal än vad förhållandet är med avseende å motsvarande

stridsmedel inom de utländska mariner, varom kännedom i nu berört avseende

föreligger.

Av ovanstående förslag föranledd kostnadsökning kan beräknas uppgå till

omkring 330,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

r>*i Bil. D.

Kung!., May.ts proposition nr ött.

15. Pansarskepp, typ Äran.

I beräkningarna äro av stampersonal upptagna för dessa pansarskepp

under rubriken »II. linjen, Icke rustade», sammanlagt 10 kaptener ocli

subalternofficerare, d. v. s. 5 på vardera. I övrigt är besättningslistan utfylld

med 5 reservofficerare. Av stamofficerare böra tre disponeras enligt

följande: 1 sekond (dessutom avsedd att leda skyddstjänsten), 1 artilleriofficer

och 1 navigeringsofficer. Återstå endast 2 officerare att under artilleriofficeren

leda elden från fartygets artilleri. Då det med den hos oss nu

förefintliga organisationen, liksom även den i förslaget ifrågasatta, icke är

möjligt att bibringa reservofficerarna annat än mycket ytlig kunskap i eldledning,

anser jag det med hänsyn till önskvärdheten att kunna utnyttja

fartygens stridsvärde vara mindre välbetänkt att icke öka dessa fartygs bemanning

med åtminstone en fänrik på vartdera. Erforderlig kostnadsökning

uppgår till omkring 6,000 kronor.

C. Flygväsendets mobiliseringsbehov från marinen.

Enligt beräkningarna skall kustflottans flygformationer utgöras av ett visst

antal plan med depåfartyget Oden och 1 vedettbåt. Denna materiel samt

flygformationernas uppgifter äro så pass omfattande och betydelsefulla, att

det omedelbara befälet måste utövas med mognat omdöme och stor erfarenhet

såväl inom flygvapnet som beträffande sjökrigföringen. Och vad dessa

formationers operationsförmåga angår, anser jag densamma vara i väsentlig

mån beroende på, icke allenast de aktiva flygarna, utan jämväl på den, som

utövar den närmaste ledningen av övningarna och operationernas planläggning.

På grund härav bör enligt min bestämda uppfattning för ifrågavarande

befäl icke avses lägre befattningshavare än en kommendörkapten, vilken bör

hava tjänstgjort på passage vid flygvapnet. Den ena av de i depåfartyget

Odens besättningslista ingående kaptenerna bör därför utbytas mot en kommendörkapten

av 2. graden. Erforderlig kostnadsökning uppgår till omkring

2,000 kronor.

D. Överstyrelsen.

Eör marinförvaltningen, däri inberäknat inspektören för undervattensbåtvapnet,

är beräknat o kommendörer och kommendörkaptener samt 4 kaptener

och subalternofficerare. Av de förra (regementsofficerarna) måste en avses

till avdelningschef för var och en av de tre militära avdelningarna, artilleri-,

torped- och minavdelningen, därav en tillika inspektör för undervattensbåtvapnet.

Dessa komma såväl under mobilisering som under krig att få en

betydlig arbetsbörda, varför det icke bliver möjligt att belasta dem med

arbetsuppgifter, utöver vad som kan förekomma på avdelningarna. Med den

ansvällning av försvarskrafterna, som, särskilt med en så starkt reducerad

försvarsorganisation som förslaget innebär, bliver erforderlig i krigstid, är

det av behovet synnerligen påkallat, att krigsindustrien inom olika områden

tages starkt i anspråk. För handläggning av ärenden tillhörande detta område

— här bör bland annat nämnas en så ytterligt viktig detalj som gaskriget

— erfordras redan i fredstid härutinnan särskilt kvalificerad personal,

bestående av minst en regementsofficer och en underofficer. Att under krig

avse denna personal för annat ändamål torde av lätt insedda skäl få anses

ytterligt olämpligt. Ehuruväl erfarenheterna från.världskriget givit vid handen,

att arbetet i staber och i allmänhet i överstyrelsen kräver betydligt ökade

arbetskrafter i jämförelse med vad som erfordras i fredstid, särskilt med

avseende å specialutbildad personal, anser jag mig, i anslutning till vad jag

i inledningen till denna del av mitt yttrande anfört, böra såsom oeftergivlig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. D. 082

humjl. Maj.ts proposition nr 50.

förval t ii hm en ^ °U Ökliing aV en regementsofficer och eu underofficer i marin
Kostnadsökningen

härför uppgår till omkring 14,000 kronor.

E. Karlskrona fästning.

, \ överensstämmelse med de synpunkter, vilka av mig i skrivelse till

chefen for försvarsdepartementet den 25 sistlidna oktober framhållits__

, ~ ause*'' Ja8 ,eu, regementsofficer från flottan böra såsom stabschef ingå i

från1 flottaif0 amiralens stab'' Denua stab kan i så fall minskas med en kapten

Erforderlig kostnadsökning omkring 2,000 kronor.

F. Sjöstyrkor, stationer och varv.

Maringen jörer.

I beräkningarna är upptagen en mariningenjör endast på den ena av

j agardi visionerna. Dessa fartygs invecklade och omfattande maskinella anoidnmgar

krava otvivelaktigt, särskilt i fråga om utnyttjandet av en av deras

tornamsta stndsegenskaper, nämligen den högra farten, att eu mariningeujör

av stammen lmr översikt över materielens rätta funktionerande. Det bör

o(3aktas, att det galler 4 jämförelsevis stora och mycket värdefulla fartyg

Alert anledning liarav hora mariningenjörerna ökas med eu sådan av 2. graden.

Vidare hava i det föreliggande förslaget endast upptagits 3 extra marin^enjorer.

Då de extra mariningenjörerna enligt gällande organisation och

u bildningsplan uttagas bland de fardigutbildade mariningenjörsstipendiaterna

och anstallas för tvä år, varefter de övergå till reserven för att därifrån vid

uppkomna vakanser söka anställning vid kårens stam, skulle ett udda antal

extra ingenjörer vålla många olägenheter. Vart annat år skulle en och vart

annat ar tva extra ingenjörer således anställas. Anstiilles endast en extra

mgenjor årligen, skulle detta ej vara tillfyllest för rekrytering av såväl stammen

som den betydande reserv, vilken enligt förslaget beräknas att tagas i

anspråk vid mobilisering. Det måste därför anses av behovet påkallat att

antalet extra marinmgenjörsbeställningar ökas med en.

Den erforderliga kostnadsökningen för ovannämnda mariningenjör och

extra mariningenjör kan sammanlagt beräknas till omkring 13,000 kronor.

Mariuläkare.

För att med större säkerhet kunna påräkna att läkarvård i behörig utsträckning

må kunna beredas den personal, som enligt gällande reglementen

ar clartill berättigad, och med hänsyn till av statsmakterna gjort uttalande

angående beredande av möjlighet åt militär läkare att utöva privat praktik,

bor enligt vad verkställd granskning av den föreslagna staten givit vid handen

antalet marinläkare utökas med

1 marinläkare av 1. graden,

4 marinläkare av 2. graden, och

2 marinläkarstipendiater.

... Under förutsättning att antalet marinläkare av 1. graden enligt ovan ut°.

¥s “ed j samt att befattningen såsom biträdande kasernläkare, tillika

tjänstgörande i mannoverläkarens expedition bestrides av en av ovan föreslagna

mannlakare av 2. graden, kunna tvenne marinläkare av 1. graden

v • r6r«ii va?a dmtnktsläkare. Dessa befattningar synas nämligen böra

bibehållas, särskilt med hänsyn till att stammanskapet, enär förläggning

enligt nutidens krav ej kan i tillräcklig omfattning beredas dem i stationer^

nas kaserner, ar hanvisat till att i stor utsträckning bo i kvarter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

h''iui:/l. Mdj:ts jiropu;dtion nr ät/. Bil. D.

Pu grund av ovanstående erforderlig kostnadsökning uppgår till omkring

20,000 kronor.

Kiistningsplaii för flottans krigsberedskap och övningar.

A. Pansarskepp av Sverigetypeu.

Enligt förslaget är ett pansarskepp av Sverigetyp avsett att turvis vart

tredje år med reducerad besättning under månaderna september- mars vara

förlagt till varvet för översyn. Det måste emellertid beaktas, att ett fartyg

med reducerad besättning självfallet aldrig kan erhålla någon övning va

angår stridsutbildningen med fartyget i dess helhet. Under de övningar

som hittills bedrivits med Sverigebåtarna, har av erfarenheten tydligt blivit

ådagalagt, att ett pansarskepp av Sverigeklassen icke kan sattas i stridsberett

skick under en tid understigande ungefärligen 4 manader från det

besättningen embarkera! Med hänsyn till att fartyget, som har ar förutsatt,

linser med viss del av besättningen ombord och att sålunda envar tillhörande

denna del kan bibringas enskild utbildning i fråga om materielens handliavan

de, torde sagda tid i förevarande fall kunna minskas till 3 månader

Innebörden av den föreslagna förläggningen till varvet av en Sverige båt

under tiden september—mars bleve alltså otvivelaktigt den att en tredjedel

av kustflottans kärna ej skulle bliva användbar att insattas i strid under

längre tid av året än i stort sett två månader, nämligen under juli—augusti.

Detta kan ej vara förenligt med önskvärdheten av att draga största möjliga

nytta av den sjökrigsmateriel, som redan finnes tillgänglig. Jag anser därför,

att alla tre Sverigebåtarna böra ständigt vara fullt bemannade Kostnaderna

härför beträffande personalen måste anses obetydliga i förhållande

till den mycket stora vinsten i avseende å kngsberedskapen. btambemanningen

synes nämligen icke behöva ökas (det framgår åtminstone ej av forslaget,

huruvida så skulle bliva nödvändigt), utan härfor erfordrades endast

omkring 200 värnpliktiga under tiden september—mars, medförande en

kostnadsökning på omkring 80,000 kronor. Den erforderliga oknmgen pa

övningsanslaget kan beräknas uppgå till 168,000 kronoi.

B. Undervattensbåtar.

Enligt förslaget skulle endast fyra av i kustfiottan ingående sex undervattensbåtar

(frånsett minundervattensbåten) vara rustade under tiden november-april,

samt i fråga om 2. klass undervattensbåtar, två vara rustade

under tiden maj-augusti. Beträffande dessa rustningar torde följande bora

haiKmtfloUaiis undervattensbåtar. Erfarenheten från de senaste årens övningar

hava oförtydbart givit vid handen, att på våren nyrustade undervattensbåtar

först efter en längre tid kunna komma upp till samma tjenstbarhet som de,

vilka varit rustade under vintern. För att kunna underhålla den höga yrkesskicklighet,

som maste förefinnas hos undervattensbåtpersonalen särskilt på

de moclerna undervattensbåtarna, erfordras nämligen så gott som ständigt

pågående övning. Ur underhållssynpunkt måste det därjämte i allmänhet

anses oekonomiskt att avrusta undervattensbåtar under en del av aret. Den

svår skötta materielen kan nämligen icke fullt tillfredsställande vardas och

hållas i stånd, utan att båtarna äro på expedition, ett förhållande som inom

de flesta utländska mariner vunnit beaktande. ......

2 klass undervattensbåtar. Av 7 befintliga dylika båtar avses, enligt förslaget

endast två att vara rustade under omkring 4 manader (maj—augusti).

Om man vid mobilisering efter en något så när rimlig tul vill parakna att

s. 584 Kontrollera mot PDF

Bil.

D. 584

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

kunna, draga, nytta av batarna i fråga, måste det emellertid anses nödvändigt

att besättningarna a dessa undervattensbåtar, och framför allt de för dem

avsedda fartygscheferna erhålla övning åtminstone vart annat år För åstadkommande

av en sådan övning borde alltså 4 båtar årligen vara rustade. - Vidare torde hora bemarkas att med en för rekryteringen av personal till 7

är ett antal av två 2. klass underattensbatar

otillräckligt för att under tiden för undervattensbåtskolan hinna

bibringa eleverna erforderlig utbildning. Tre båtar har visat sig vara det

minsta antal som medgiver bedrivandet av en nöjaktig utbildning.

i led anledning av vad sålunda anförts, och med framhållande av att för

andamalet i truga icke kraves någon personalökning, synes det mig med

hänsyn till nödvändigheten såväl att bereda undervattensbåtpersonalen erforderlig

övning som att hålla materielen i gott skick, vara av behovet påkalhit

att hava samtliga i kustflottan ingående undervattensbåtar rustade

under tiden november—april samt minst tre 2. klass undervattensbåtar under

tiden maj-augusti, eller med andra ord två 1. klass undervattensbåtar under

forstnamnda tid och en 2. klass undervattensbåt under sistnämnda tid ut
•

0rSrufnnliPptage1'' Kostnadsökningen härför torde kunna beräknas

till omkring liö,UU(J kronor.

€. Depåfartyg för undervattensbåtar.

Endast ett depafartyg för undervattensbåtar är i förslaget beräknat rustat

-ut13-6 ""T11 ®etta1skulle nödvändiggöra, att vissa under
i

attenbatbesattningar vad angar underofficerare och manskap, under den

tid, da undervattensbåtarna aro stationärt förlagda, (oktober—april) måste

~ var® ,S1S depafartyget stationeras i Stockholm eller Karlskrona — förS

tlP en station, som personalen ifråga icke tillhör och där den icke är

josatt. Det _ kan emellertid ej anses vara förenligt med tillgodoseendet av

personalens intressen och darav beroende rekryteringsmöjligheter att, såsom

1 de rtM fal ,-ll e. !)llva förhållandet, tvinga densamma — många av dem

sannolikt familjeförsörjare att under <j månader, två vintrar i följd utan något

yedeilag tjänstgöra utom forlaggmngsorten. Och att införa dylikt vederlag

synes icke hora ifragasattas, dels med hänsyn till kostnaderna, dels i be”

utnöta d6l a'' det iSkul-e vara forenat med störa svårigheter att rättvist

utmata den ekonomiska forman, som i dylikt fall kunde tänkas böra utgå

samt slutligen till följd av darmed förenade konsekvenser i form av be
ert"nrlde

J™”’ *7*“ Slda På atk därest övrig personal bleve till
erkänd

någon slags traktamentsersättning, de jämväl borde komma i åtnjutande

av motsvarande forman. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter

har det vid fartygsrustmngarna hittills sa vitt möjligt iakttagits, att personal

lj1Kf''ffali och manskaps tjänstegrad vid tjänstgöring å

stationart förlagda fartyg kunnat kommenderas å sådana fartyg, som under

tillhörtf°r :iggnmg "lvutlsakligast befunnit sig vid den station personalen

JfU?d „¥rfv “aste det önskvärt, att undertiden oktober—april

haia ett depafartyg for undervattensbåtar rustat utöver i förslaget upptaget

sadant. Isagon personalokning torde med hänvisning till vad under punkt

'' — * r?6 elfm’dias för nu nämnt ändamål. Kostnaderna för

S«SSg?w13S!hS<rbt ’ se>’‘embe‘-“i>ril *—* <*»»» ««#

D.

Det föreliggande förslaget

mycket stor utsträckning '' på

Logenientstärtyg.

bygger, såsom i det föregående framhållits, i

anlitandet av reservpersonal. För att denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunjl. Mnj:ts proposition nr HO. 5H;> Bil. D.

personal skall kunna bibehållas vid något sa nar nöjaktig yrkesskicklighet

förutsattes i förslaget, att densamma tid efter annan genomgår repetitionskurser.

Dessa kurser böra avse icke allenast, såsom namnet angiver, repetition

av vad som förut inlärts eller inövats, utan därjämte att bibringa

personalen viss kunskap om förändrade föreskrifter i vad angår tjänstens

utövande och framför allt färdighet i hanterandet av nytillkommen materiel,

och böra kurserna därför självfallet förläggas ombord. För ett så pass stort

antal, som det här årligen gäller, nämligen omkring 20 officerare och 30

underofficerare, kan personalen ifråga icke förläggas på enligt förslaget

rustade fartyg annat än i utbyte mot motsvarande antal officerare respektive

underofficerare, stam. Ett dylikt utbyte skulle emellertid vålla mycken

oreda samt medföra att stridsutbildningeu å fartygen ifråga bleve i synnerligen

betänklig grad eftersatt. Med anledning härav erfordras för nu nämnt

ändamål ett pansarskepp såsom logementsfartyg, avsett att vara på expedition

under två månader av sommaren, Repetitionskurserna skulle i så fall

anordnas i samband med höstens yrkesskolor, då övningsmateriel lättare

kan ställas till kursernas förfogande än under andra tider av övningsåret.

Någon personalökning torde med hänvisning till vad under punkt 1 B ovan

anförts för här ifrågavarande ändamål icke erfordras. Kostnaderna på övningsanslaget

torde komma att uppgå till omkring 32,000 kronor.

E. Vedettbåtar.

I anslutning till vad ovan under krigsorganisationen anförts ifråga om

övningar i minsvepning och anti-undervattensbåttjänst (punkt 1 O) böra 4

vedettbåttar, utöver vad förslaget upptager, avses för expedition under tiden

maj—augusti. Kostnaderna härför uppgå till omkring 51,000 kronor.

4. Skeppsgosseinstitutionen.

Med den i förslaget upptagna sjömanskåren kan ifråga om däcksavdelningen,

till vilken avdelning skeppsgossarna i regel avses att övergå vid

karlskrivningen, det årliga rekrytbehovet beräknas till omkring 300 man.

Även med en skeppsgossekår på 600 gossar kan årligen beräknas karlskrivas

endast omkring 170 gossar.

Enligt av försvarsrevisionen på sin tid verkställd utredning, är en kontraktanställd

icke endast ur tjänstesynpunkt underlägsen eu f. d. skeppsgosse.

utan dessutom för statsverket dyrare. Det finnes därför enligt min

åsikt ingen som helst anledning att minska skeppsgossekåren därför att

sjömanskåren reduceras.

Det torde som exempel på värdet av att inom sjömanskåren hava tillräcklig

tillgång på f. d. skeppsgossar böra framhållas, att utbildningen av

cn riktare vid medelsvår kanon uppgår till omkring 2,350 kronor. Denna

utbildning kan icke förläggas till tidigare tidpunkt än 3. (f. d. skeppsgossar

2.) anställningsåret i sjömanskåren. En till riktare vid medelsvår kanon utbildad

kontraktanställd avgår i regel ett år efter denna utbildnings avslutande,

då däremot f. d. skeppsgossar måste kvarstå i 4 år. Om behovet av

bär omhandlade riktare, vilket behov kan beräknas till omkring 150, skall

tillgodoses med endast kontraktanställda, måste sålunda 150 dylika utbildas

varje år, medförande cn kostnad på 352,500 kronor. Om däremot sagda behov

kan tillgodoses uteslutande med f. d. skeppsgossar, behöva endast 37

utbildas varje år och kostnaden uppgår då till omkring 89,000 kronor. Förutom

den sålunda ökade kostnaden komma därjämte vid utbildning av kontraktanställda,

på grund av då ökat antal elever, kravet på instruktionspersona.

l att bliva större, tiden för utbildningen att bliva längre samt slitning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. D. 586 Kanyl. Maj:ts proposition nr Öl).

av artilleri materialen att ökas. Nu nämnda omständigheter gälla även i

större eller mindre grad allt annat under 6. anställningsåret specialutbildat

manskap, såsom riktare vid luftvärnskanon, riktare vid jagarkanon och avståndsobservatörer.

Erfarenhet vad angår nu sist berört manskap kan sägas

hava framkommit först under utbildningsåret 1923—24, enär specialutbildning

av sagda manskap då första gången tillämpades.

Om redan under nuvarande förhållanden skeppsgosseinstitutionen sålunda

kan anses vara ekonomiskt fördelaktigt samt dessutom ur utbildningsorganisatorisk

synpunkt synnerligen värdefull, bliver denna institution efter

organiserandet av en underofficersreserv av än större betydelse. Utbildningen

av en årsklass reservunderofficerare kan icke komma att avslutas

förr än med utgången av det 6. anställningsåret. Enär f. d. skeppsgossar

hava en anställningstid av 6 år, torde med största sannolikhet kunna förmodas

att de av dessa, vilka ej ämna söka anställning såsom stamunderofficerare,

i stället finna med sin förmån förenligt att genomgå utbildning till

reservunderofficer. För att däremot kontraktanställda skola komma att genomgå

denna utbildning föreligger ingen som helst säkerhet. Att döma av hittills

vunna erfarenhet — den nuvarande däcksavdelningen av underofficerskåren

utgöres omkring 80 % av f. d. skeppsgossar — torde detta endast bliva fallet

i mycket ringa omfattning. På grund härav anser jag, att den naturligaste

följden av införandet av en reservunderofficersorganisation borde hava varit

att öka skeppsgossekåren i stället för att minska densamma. Med hänsyn

till ovan framhållna ekonomiska skäl, förenklad utbildning samt säkerställandet,

i den mån så låter sig göra, av reservunderofficerskårens rekrytering, anser

jag det vara en angelägenhet av allra största vikt att skeppsgossekåren beräknas

till minst 600 gossar samt att denna numerär bör vidmakthållas

oberoende av eventuell befintliga vakanser inom sjömanskåren. Kostnadsökningen

härför torde kunna beräknas uppgå till omkring 90.000 kronor.

För så vitt ej skeppsgossekåren upptages till nyss nämnd numerär, måste för

tillgodoseendet av kravet på tillräckligt antal riktare, varförutan våra artillerifartyg

skulle hava ringa värde, det få anses av behovet synnerligen.påkallat,

att övningsanslaget liöjes med 45,000 kronor.

5. Kustartilleriet.

Beträffande kustartilleriet får jag. efter hava meddelat mig med chefen

för kustartilleriet, anföra följande.

A. Försvarsanstalterna.

Den föreslagna förstärkningen av luftvärnsbestyckningen i Vaxholms och

Karlskrona fästningar anser jag böra utökas till minst det dubbla antalet

föreslagna pjäser.

B. Person al beräkningarna.

Kustartilleriets personal har, enligt vad som blivit upplyst, beräknats för

./redstjänstens behov. Ett sådant förfaringssätt kan emellertid icke anses

riktigt. I likhet med flottan måste kustfästningarna upprätthålla en viss

krigsberedskap, vilken dock aldrig torde kunna bliva så hög, att icke vittomfattande

åtgärder för att höja densamma måste vidtagas vid mobilisering.

Vid sådant tillfälle kommer ett ökat behov, särskilt av specialutbildad personal

av olika kategorier, att göra sig starkt gällande. Om organisationen

då är byggd på anlitande av reservbefäl i stor utsträckning, är det fara värt,

att mobiliseringen av kustfästningarna äventyras och deras försättande i

s. 587 Kontrollera mot PDF

Kunijl. Moj:ts proposition nr ■'')».

587 Bil. D.

stridsdugligt skick, mod fara för do värden de uro avsedda att skydda, blir

försenad. Jag får således såsom min uppfattning framhålla, att till grund

för personalens beräkning för kustartilleriet bör läggas personalbehovet vid

mobilisering. Att detta behov är större än fredsbehovet är ju uppenbart;

i frågans läge för närvarande har någon exakt beräkning härav icke kunnat

verkställas.

Emellertid torde personalstaten för kustartilleriet, sådan den föreligger i

förslaget, även om hänsyn uteslutande tages till de för detsamma augit na

förutsättningarna, vara allt för knappt tilltagen för att i tillräcklig utsträckning

kunna tillgodose fredstjänstens krav. Med det sålunda reducerade antalet

låter det sig nämligen icke göra att vid sidan av garnisonstjänsten,

inre tjänsten vid regementena, materielvården m. in. bedriva erforderlig utbildning

av personalen. Det måste därför få anses nödvändigt att ej oväsentligt

öka den stamanställda personalen, främst underofficerare och stammanskap

vid de båda kustartilleriregementena.

Enligt verkställda beräkningar kräves för den skull följande ökningar i de

uti det föreliggande förslaget upptagna staterna.

Komruendantskapen ..........................

Skjutskola och mineringsskola...........

Befalspersonal för utbildningen .........

Meniga vid artilleri- och minavdelningarna

.......................................

Manskap vid ekonomi-, maskin- och

hantverksavdelningarna ..................

Of fiol

''rare

Under- officerare :

och flagg-1

korpraler .

1 på stat

Manskap

Kaptener ;

Subaltern- officerare !

Korpraler i

Meniga! j

1

3

4

t

17

30

—

-

—

-

37

i -

—

ii “

10

1

1 3

22

•13

47

'') 2 löjtnanter och 1 underlöjtnant.

Såsom av det föregående framgår (avd. I), kan det icke anses välbetänkt

att helt lämna Älvsborgs fästning utan bemanning. Som ett synnerligen

starkt önskemål framstår i anledning därav, att Karlskrona kustartilleriregemente

utökas så mycket, att ett detachement därav kan vara ständigt förlagt

till sagda fästning. Den ringa personaltillgång som enligt förslaget avses

för Vaxholms och Karlskrona fästningar möjliggör icke att avdela någon för

dessa fästningar avsedd personal till Älvsborgs fästning. Utan att särskild

personal -— låt vara till obetydligt antal — redan i fredstid avses för och

förlägges till fästningen, torde det vara otänkbart, att den vid ett plötsligt

krigsutbrott skall kunna fylla de uppgifter, som kunna komma att ställas

på densamma. En dylik fredsförläggmng bör därför framdeles komma till

stånd.

För Hemsö och Hörningsholms fästningar samt Luleå kustposition har

enligt förslaget ingen personal beräknats, enär sagda försvarsanstalter förutsatts

komma att helt nedläggas. En dylik åtgärd anser jag på förut anförda

skäl ägnad att medföra mycket allvarliga olägenheter, och får därför föreslå,

att de hänföras till kategori B. För tillsyn av desamma torde böra beräknas:

1 pensionerad kapten, 3 underofficerare — varav 1 pensionerad —

samt 4 manskap — varav 2 korpraler. Det torde emellertid böra framhållas,

att även om det för närvarande icke låter sig göra att utöka Vaxholms kustartilleriregemente

med den stampersonal, som erfordras för att vid mobilise
-

s. 588 Kontrollera mot PDF

Bil. D. 588

Kungl. Majcts proposition nr 50.

rmg bemanna sagda fästningar och Luleå kustposition, det måste anses som

ett viktigt önskemål, att inom den närmaste framtiden personalstaterna vid

narnnda regemente något utökas, så att meromnämnda fästningar och kustposition

kunna erhålla åtminstone en mindre kontingent stampersonal.

De personalkostnader, som föranledas av ovan föreslagna åtgärder kunna

beräknas enligt följande.

1 kapten ....................................................

2 löjtnanter ä 4,812...................................

1 underlöjtnant .......................................

5 underofficerare av 1. graden ä 4,000 .

9 » » 2. » » 3,300 .

10 flaggkorpraler ä 2,300 ..........................

45 korpraler ä 1,820 ................................

49 meniga ä 1,100 ....................................

1 pensionerad officer................................

2 pensionerade underofficerare ............

............. kronor

7,392

—

»

9,624

—

............ »

3,222

—

............. »

20,000

—

............. »

29,700

—

............ »

23,000

—

............. »

81,900

—

• ............ »

53,900

—

............ »

3,180

—

............. »

4,260

—

Summa kronor

236,178

—

Antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga är enligt en remisshandlingen

bifogad P. M. angående marinens behov av värnpliktiga för kustartilleriet

beräknat till 800. Detta antal torde icke bliva tillräckligt, även om kustfästningarnas

materiel får den ringa omfattning, som i det föreliggande förslaget

förutsattes. Ur krigsberedskapssynpunkt är det nödvändigt, att de i

kustfästningarna avdelade säkerhetspiketerna ständigt kunna vid behov tagas

i anspiak lör sitt ändamål samt att jämväl värnpliktiga i viss utsträckning

avses härför. Det i förslaget upptagna antalet bör, för att möjliggöra övningarnas

bedrivande pa ett rationellt sätt, vara inkallat till tjänstgöring

under sommarmånaderna. På grund härav erfordras under vinterhalvåret i

tjänstgöring ett så stort antal vapenföra, att kravet på krigsberedskap kan,

åtminstone nödtorftigt, tillgodoses. Detta antal kan icke sättas lägre än 200,

med vilket antal således den för kustartilleriet avsedda, till linjetjänst uttagna

värnpliktskontingenten bör ökas, medförande en kostnadsökning på

omkring kronor 160,000. h F

C. Övningskostnader och underhållskostnader.

Den ovan föreslagna utökningen av kustartilleriets personal bör medföra

en ökning av övningsanslaget med omkring 40,000 kronor.

Pör underhållet av materielen a Hemsö och Hörningsholms fästningar

samt Luleå kustposition torde böra beräknas förslagsvis 25,000 kronor.

III. De värnpliktiga.

A. Värnpliktslagen.

Frikallelse.

Enligt det föreliggande lagförslaget skola jämlikt § 4 de värnpliktiga, som

enligt nu gällande lag §16:2 kunna erhålla uppskov med inskrivningen till

nästföljande år i stället frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid.

Denna bestämmelse medför således, att en värnpliktig, som på grund

av vid inskrivningen föreliggande skäl frikallats är helt och hållet befriad

från all värnplikt under fredstid, även om det skäl, som föranlett frikallelsen,

redan näst påföljande år icke längre förefinnes. Dessutom har i lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Majits proposition nr ■r)0. 089 Bil. D
förslaget

uteslutits den bestämmelsen, att de i lagen särskilt uppräknade

nära anförvanterna skola för sitt uppehälle vara väsentligt beroende av den

värnpliktiges arbete. Ett dylikt uteslutande skulle helt visst giva anledning

till mycket varierande uppfattningar med ty åtföljande orättvisor vid beslut

om frikallelse. På grund härav anser jag att i den föreslagna värnpliktslagen

erforderliga ändringar i här berört syfte böra vidtagas.

Antalet värnpliktiga.

Såsom av det föregående framgår, bör för att möjliggöra det tredje Sverigefartygets

rustning jämväl under vintern samt för erforderlig utökning

av samtliga dessa fartygs besättningar ävensom för att möjliggöra ett något

så när nöjaktigt upprätthållande av kustfästningarnas krigsberedskap, arskontingenten

av till linjetjänst uttagna värnpliktiga, som tilldelas marinen,

ökas med sammanlagt minst 500, d. v. s. 300 för flottan och 200 för kustartilleriet,

I lagförslagets §24 mom. 1 c) bör således årskontingenten vid

marinen av i sagda punkt omförmalda värnpliktiga bestämmas till 4,200 man.

Då emellertid detta antal värnpliktiga likväl synes vara mycket knappt

beräknat, och då det för säkerställande av flottans och kustfästningarnas

krigsberedskap är en angelägenhet av största vikt att, om rekryteringen av

stammanskapet skulle understiga behovet, verkligen förfoga över det antal

man, som tjänsten kräver får jag föreslå, att en bestämmelse intages i värnpliktslagen,

som berättigar Konungen att, om så erfordras, under ytterligare

högst 200 dagar i tjänstgöring kvarhålla till linjetjänst i marinen uttagna

värnpliktiga till det antal, som för täckandet av vakanser inom sjömanskåren

och kustartilleriets manskapskår prövas nödvändigt.

De i § 27: 3 C b) föreslagna bestämmelserna anser jag i detta avseende

icke vara tillfyllest.

Utbildningstiden.

Utbildningstidens längd för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga - utom studenter och likställda — tilldelade flottan och kustartilleriet liai i

lagförslaget begränsats till 200 dagar.

Såväl flottans som kustartilleriets myndigheter hava vid upprepade tillfällen

framhållit det oavvisliga kravet av en väsentligt längre utbildningstid

för värnpliktiga tilldelade marinen, om den enligt myndigheternas uppfattning

för flottan och kustfästningarna erforderliga krigsberedskapen skall

kunna upprätthållas. Intet liar hitintills inträffat, som jävar den uppfattningen,

att flottan och även kustartilleriet måste vara beredda att vid ofred

mottaga den första allvarliga framstöten av en fiende. Härför fordras^ å

andra sidan en hög grad av krigsberedskap, vilken^ grad aldrig kan uppnås,

om allt för täta personalombyten måste företagas å flottans fartyg och inom

kustfästningarna, då därigenom personalens kännedom om och förmåga att

betjäna den numera allt mer och mer invecklade krigsmaterielen blir otillfredsställande

och till följd därav möjligheten att kunna utnyttja vapnen till

deras fulla värde högst väsentligt minskad. Jag far därför framhålla, att

enligt min mening utbildningstiden för de värnpliktiga, som tilldelas marinen,

bör uppgå till 3G0 dagar.......

Beträffande utbildningstiden för värnpliktiga studenter och likstalida, vilken

i förslaget begränsats till 260 dagar, kan denna korta tid icke anses

tillräcklig för att under densamma medhinna att bibringa den värnpliktige

sådan utbildning, att han i egenskap av underbefäl erhåller tillräcklig övning

och förmåga att utöva befäl. Utbildningstiden för dessa värnpliktiga anser

jag — särskilt vid det förhållandet, att de enligt förslaget komma att i

mycket stor omfattning anlitas vid mobilisering — icke bör sättas lägre än

till 365 dagar.

s. 590 Kontrollera mot PDF

Bil. D. 590

Kuwjl. Maj.ts proposition nr JO.

, Slutligen får jag framhålla, att det enligt min uppfattning måste betecknas

såsom synnerligen olämpligt att fråntaga Konungen rätten att till stillande

-nka]!il j?evaringe?s första uppbåd Den föreslagna ändringen av

t? 28: 1 far jag darfor avstyrka,

Utöver vad ovan anförts får jag på nedan angivna skäl föreslå följande

andringar i det föreliggande lagförslaget, J

§1 8=1.

i iii k''<*1 ‘ , . samt två andra ledamöter, nämligen rullförings
befaniavaren

och en inom området-------sammansatta såsom

ovan ar föreskrivet.

Nämnden biträdes av minst en läkare.

“ " samt två andra ledamöter, nämligen sjörull
foringsbefälhavaren

och en inom staden----— stadgat

Nämnden biträdes av minst en läkare.

MqHv: (Sjö-)rullföringsbefälhavaren torde äga betydligt större kompetens

och erfarenhet att bedöma inom nämnden förekommande ärenden än en

Jakare och bor därför i stället för den sistnämnda ingå såsom ledamot av

nämnden. Lakaren har i stort sett endast att undersöka de värnpliktigas

ysik. Om emellertid sa anses önskvärt, kan dock en läkare jämväl ingå som

ledamot av nämnden; kostnaderna för nämndens sammansättning torde därigenom

icke behöva ökas. °

i ^ '' ,''lU .fa^an<^e värnpliktslag förefintliga bestämmelsen (§ 18:1 sista

stycket),. att officer från marinen i vissa fall må närvara vid sammanträde av

mskiTvnmgsnamnd för rullföringsområde, anser jag bör kvarstå i lagen och

således inflyta som ett sista stycke i § 18:1.

§ 19: 1 sista stycket.

Över nämndens beslut---- — eller annan ledamot inom nämnden,

eller tran beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande läkare

eller av den i § 18 mom. 1 omförmälda officer av marinen antecknas till

protokollet;-----

Mot t v: Ändringen betingas av den ovan föreslagna ändringen i § 18: 1.

§ 54.

Denna paragraf synes obehövlig, ty år 1926, då den nya lagen avses träda

i kraft, unnas niga värnpliktiga, som före den 1 januari 1919 överförts till

landstormen.

K. De värnpliktigas redovisning och inskrivning.

, föreliggande forslaget skulle sjörallföringsområdena minskas

från 6 till 4.

f^ei‘ Nuvarande organisationen med sex sjörullföringsbefälliavare har tillkommit

tor att möjliggöra en sa effektiv rullföring och redovisning m m av

de a sjömanshus inskrivna värnpliktiga, att handhavandet av de härmed förenade

goromålen skall kunna såväl i freds- som krigstid försiggå med behörig

leda och snabbhet. I betraktande av det stora antal sjömanshus, som

finnas a var långsträckta kust och jämväl inuti landet, torde det nuvarande

antalet sjondlfonngsbefälhavare icke kunna anses särskilt stort. Den nu

torefanthga organisationen har i stort sätt fungerat väl. Enligt förslaget

i i ..e uottans behov av värnpliktiga hädanefter fyllas till lie tydligt större

del än hitintills med sjömanshusinskrivna, Det ligger därför än större vikt

uppå att rullförings- och redovisningskontrollen över dessa värnpliktiga icke

s. 591 Kontrollera mot PDF

Kim g!, ftlajds proposition nr HO.

591 Bil. D.

försvagas, vilket skulle kunna medföra avsevärda olägenheter, särskilt vid en

mobilisering. , ... . . .....

Vid inskrivningsförrättningar å sjömanshus skall sjorullforingsbefalhavaien

i allmänhet närvara. Minskas antalet dylika befälhavare från 6 till 4 komma

givetvis svårigheter att uppstå för sjörullföringsbefalhavarna i de utökade

områdena att inom ramen för den till inskrivningsförrättningarna anslagna

tiden kunna medhinna göromålen.

De olägenheter, som skulle förorsakas av ett godkännande av det loreliggande

förslaget, torde icke kunna motväga den beräknade besparingen.

Dessutom komma kostnaderna för de värnpliktiga själva givetvis att okas

vid de tillfällen, då de av olika anledningar personligen måste inställa sig

hos vederbörande sjörullföringsbefälhavare.

På grund av vad ovan anförts, får jag avstyrka ovannämnda reducering

av antalet sjörullföringsömråden.

Stockholm den 14 februari 1925.

Underdånigst

H. von Krusenstierna.

Oliv. Åkerhielw.

s. 592 Kontrollera mot PDF

Bil. E. 592

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Chefms för marinstaben yttrande över

P- M. angående åtgärder till höjande av

det fast anställda nianshapets vid marinen

utbildning m. m.

Till KONUNGEN.

Genom remiss clen il dennes anbefalld att skyndsammast avgiva yttrande

*3''1er, .1.nor? försvarsdepartementet utarbetad promemoria angående åtgärder

till höjande av det fast anställda manskapets vid marinen utbildning m m

får jag härmed i underdånighet anföra följande.

I. Åtgärder till höjande av det fast anställda manskapets

vid marinen utbildning.

A. Flottan.

Beträffande här framlagda förslag har jag i huvudsak intet att erinra

Vissa av de sakkunniga ifrågasatta detaljanordningar, i vad desamma avse

underomcersskolan, synas emellertid beroende på föreliggande omständigheter

icke böra komma till utförande. Beträffande sagda anordningar anI

t- ^ a . 5°l lämna närmare redogörelse i samband med avgivande av

det förslag till reglemente för nämnda skola, som för närvarande är under

utarbetapde inom marinstaben.

B. Kustartilleriet.

Chefens för kustartilleriet yttrande i denna fråga har delgivits mig under

hand och har jag, utöver av honom framhållna synpunkter, ej något att tillägga.

II. Underbefäls och underofficers befordran till officer

och reservofficer.

A. Befordran till officer i flottans stam.

. Mot vad i P. M. beträffande denna fråga blivit framfört har jag i princip

intet att erinra. Jag anser emellertid, att det av flera skäl vore mer ändamålsenligt

att befrämja underbefälets befordran till officer på så sätt, att

urvalet av sjökrigsskolaspiranterna verkställdes redan efter korpralsutbildmngen

i stället för efter underofficersutbildningen. De viktigaste härmed

förenade fördelarna skulle vara, att åldern vid befordran till officer kunde

nedbringas med två år samt att urvalet — till följd av att underbefälets

specialisering under sådana omständigheter ej hunnit drivas så långt —

skulle kunna äga rum inom samtliga yrkesgrenar i stället för såsom i förslaget

endast inom däcksavdelningens. Därjämte skulle studierna för inhämtande

av de erforderliga kunskaperna komma att bedrivas vid en lämpligare

ålder. Dessa och en del andra fördelar skulle enligt min åsikt mer

än uppväga de av de sakkunniga framförda skälen för att verkställa urvalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

•F)<->3 Bil. E.

Kuiujl. Maj:ts proposition in'' 50.

först efter underofficersskolan. Vad angår vissa detaljer i övrigt torde med

bifogande av en från chefen för sjökrigsskolan i ärendet till mig avgiven

V. P. M. följande böra framhållas.

De sakkunniga liava angående här omliandlud befordran uttalat, att, då

bildningsnivån vore ifrågasatt att höjas inom underofficers- och underbefälskurerna

och vore i stigande inom andra samhällslager, sagda nivå icke borde

i någon avsevärd mån sänkas inom officerskåren. Man kan emellertid enligt

min åsikt knappast såsom en icke avsevärd sänkning beteckna den minskning

i fordringarna för inträde i sjökrigsskolan, som blivit ifrågasatt, nämligen

ett helt uteslutande av ämnena kristendom, biologi och filosofi samt

en sänkning av fordringarna i ämnena tyska, historia, geografi, franska och

engelska, vad angår tyskan till färdighet i att någorlunda läsa tysk facklitteratur,

och vad angår historia och geografi till fordringarna i realskoleexamen,

samt slutligen vad angår engelska och franska till fordringarna i

studentexamen på latinlinjen B. Ett vidtagande av eu sådan sänkning i

kunskapsmåttet beträffande sagda ämnen skulle enligt min uppfattning icke

endast vara ägnad att rätt avsevärt sänka bildningsnivån inom officerskåren,

utan jämväl för de individer det gäller kunna medföra obehag. Det torde

nämligen knappast kunna undvikas, att genom en sådan anordning skulle,

vad angår allmänbildningen, komma att uppstå två olika kategorier inom

officerskåren, av vilka den ena skulle komma att hava små utsikter att kunna

genomgå sjökrigshögskolan. Yad dessutom särskilt angår de i sjökrigsskolan

förekommande ämnena engelska och franska, torde svårigheter, enligt vad

erfarenheten i liknande fall givit vid handen, komma att yppa sig för de

från underofficersskolan utgångna eleverna att med det jämförelsevis klena

underlaget (studentexamen på latinlinjen B) kunna medfölja undervisningen

därstädes i nu nämnda båda ämnen. Att sänka fordringarna för samtliga

elever i dessa ämnen anser jag icke kan ifrågasättas med hänsyn till de

krav, som måste ställas på sjöofficerare beträffande nämnda språk under

deras tjänsteutövning. På grund av vad ovan anförts anser jag, att stipendietiden

bör — även om åldern därigenom höjes — utsträckas med, om så

erfordras, ett år, så att fordringar, motsvarande fullständig studentexamen,

kunna uppställas för vinnande av inträde i sjökrigsskolan.

I fråga om att årligen bereda 5 elever från underofficersskolan tillfälle att

genom inhämtande av kunskaper söka vinna inträde i sjökrigsskolan, är, under

förutsättning att fullständig studentexamen uppställes såsom fordran, vad

angår officersrekryteringen endast att erinra, att genomsnittsåldern inom

officerskåren med ett så stort antal rekryterade från underofficerskåren bleve

allt för hög. Det bör nämligen bemärkas, att med nyssnämnda antal skulle

åldern på ungefär en tredjedel av sagda kårs medlemmar komma att höjas

med 5 ä 6 år, ett förhållande som, särskilt med avseende fästat vid bestämmelsen

om 30 tjänsteår för erhållande av pension, ur tjänstesynpunkt måste

anses förkastligt. Antalet sjökrigsskolaspiranter från underofficerskåren bör

därför icke sättas högre än vad som motsvarar högst en femtedel av det

årliga rekryteringsbehovet av officerare.

Yad åter angår rekryteringen av underofficerskåren bör det beaktas, att

därest 5 elever i underofficersskolan årligen skulle beredas här omhandlad

förmån och därjämte 5 elever av varje årsklass skulle beredas tillfälle att

företaga studier för vinnande av anställning såsom reservofficerare, bleve

följden att av det årliga antalet godkända elever i underofficersskolans högre

klass (däcksavdelningen), vilket antal i genomsnitt icke torde kunna årligen

beräknas till högre än till omkring 30, skulle sammanlagt 10 bland de allra

bästa i varje årsklass komma att berövas underofficerskåren. Ett sådant

förfaringssätt anser jag skulle på ett mycket betänkligt sätt komma att

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 2211 2å 38

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. S. 594 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

sänka underofficerskårens genomsnittliga tjänsteduglighet. Aven av denna

anledning bör antalet sjökrigsskoleaspiranter från underofficerskåren begränsas

på sätt ovan angivits. Enligt min åsikt bör antalet av dem, som

söka vinna inträde i sjökrigsskolan, bestämmas till årligen högst 3.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att i likhet med vad fallet

är vid nuvarande utbildning av manskap till officerare i reserven, torde,

därest stipendier, på sätt blivit ifrågasatt, komma att utdelas, vissa föreskrifter

erfordras angående skyldighet för dem, vilka icke lyckats erhålla

anställning såsom stamofficerare, att fortsätta sin tjänstgöring vid krigsmakten.

Det torde nämligen knappast kunna anses riktigt, att statsverket

ikäder sig så pass dryga kostnader, som det här gäller, nämligen fullständig

avlöning till personalen ifråga och därtill stipendier under två års tid, utan

att det på lämpligt sätt sörjes för att dessa kostnader i någon form komma

statsverket till godo. Då det icke torde bliva möjligt att utöva någon effektiv

kontroll över stipendiernas rätta användande, torde det bliva nödvändigt

att utfärda föreskrift att stipendiat, vilken ej lyckas vinna inträde i sjökrigsskolan,

skall vara skyldig att kvarstå såsom underofficer vid marinen under

lika lång tid som han åtnjutit stipendium. Den som åter vunnit inträde i

sjökrigsskolan bör, om han därifrån avgår utan att lyckas vinna anställning

vid stammen, vara skyldig att inträda i reserven, och därstädes kvarstå förslagsvis

under minst 5 år.

Beträffande av chefen för sjökrigsskolan framhållna svårigheter för eleverna

att under två månader omedelbart efter inträdesexamen i sjökrigsskolan

komplettera sina kunskaper i vissa militära ämnen torde det böra

framhållas, att en förlängning av den kurs, varunder denna komplettering

skulle äga rum, icke låter sig göra, utan antingen mycket betänkliga rubbningar

i övningsprogrammet eller ställandet av särskild övningsmateriel och

instruktionspersonal till förfogande.

Yad angår lönevillkoren anser jag rättvisan kräver, att, därest såsom reservationsvis

föreslagits f. d. underofficersskoleelever skulle i sjökrigsskolan

erhålla korprals avlöning, de sjökadetter, som innehava minst denna tjänstegrad,

jämväl borde erhålla motsvarande löneförmåner. Det bör jämväl beaktas,

att sjömanskårens stat bör under nu angiven förutsättning ökas med

(4x5 =) 20 korpraler, därest icke dessas avlöning påföres sjökrigsskolans

stat.

I likhet med chefen för sjökrigsskolan anser jag, att de från undero fficersskolan

utgångna sjökadetterna böra efter befordran till officer erhålla

konstitutorial och icke fullmakt. Samma skäl, som på sin tid förebragtes

för att anställa övriga officerare med konstitutorial, föreligga för att jämväl

under en viss tid på liknande sätt i och för prövning anställa här omhandlade

officerare. Den kännedom man har om dessa senare inskränker sig

nämligen till deras tjänstgöring enbart i korpralsbefattningar.

B. Befordran till officer i flottans reserv.

Beträffande härutinnan ifrågasatt anordning har jag i huvudsak intet att

erinra. I anslutning till vad jag i denna fråga vid föregående tillfälle haft

anledning framhålla, bör det emellertid vad angår de obligatoriska repetitionsövningarna

för reservofficerare beaktas dels att det på grund av övningsorganisatoriska

förhållanden otvivelaktigt kommer att uppstå stora svårigheter

för att anordna dessa övningar på ett effektivt sätt, dels att reservofficerarna

inför de med dessa övningar uppkommande olägenheter för dem

själva sannolikt komma att i rätt stor utsträckning antingen begära entledigande

från sin anställning eller ock utan vidare att utebliva från övningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts proposition ur o().

•V.T) Bil. E.

C. Befordran till officer i kustartilleriets stam oeli reserv

Beträffande dessa frågor har jag tagit del av chefens för kustartilleriet

yttrande och får jag till alla delar instämma i av sagda chef framhållna, synpunkter

och erinringar.

III. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

A. Flottan.

Med hänvisning till mitt av de sakkunniga relaterade, i den föreliggande

frågan den 4 december 192.4 avgivna yttrande torde i detta sammanhang

följande böra framhållas.

De mest vägande skälen, som de sakkunniga förebragt mot att giva underofficerare

av 2. graden fänriks tjänsteställning, kunna enligt min uppfattning

såsom av det följande närmare torde framgå med samma giltighet uppställas

gentemot förslaget att giva samtliga flaggunderofficerare underlöjtnants

i marinen tjänsteställning. De sakkunniga framhålla såsom skäl mot

att underofficerare av 2. graden skulle erhålla fänriks tjänsteställning bland

annat, att dessa underofficerare med vissa undantag ej besitta den militära

allmänbildning och framför allt ej det taktiska omdöme samt den navigerings-

och manöverskicklighet, som fänrikarna pa grund av sin utbildning i

sjökrigsskolan äga. Detta uttalande torde i allt väsentligt kunna tillämpas

jämväl på flaggunderofficerarna. Det bör nämligen vad angår flottans äldre

underofficerare beaktas, att dessa, framför -&\\t beroende på arten av de tjänstebefattningar,

som de bestrida ombord i fartyg, på fa undantag när och i dylikt

fall i mycket begränsad omfattning, varken erhålla någon utbildning eller

praktisk erfarenhet beträffande de synnerligen betydelsefulla tjänstegrenarna

fartygsmanöver, taktik, eldledning och navigering. Den rutin och erfarenhet,

som de sakkunniga särskilt åberopa för att tilldela de äldre underofficerarna

högre tjänsteställning, och som dessa underofficerare i viss mån

utan tvivel förvärvat, inskränker sig därför vad angår den ojämförligt viktigaste

delen av deras tjänstgöring, nämligen ombord i fartyg, till i stort sett

endast den s. k. inre tjänsten samt den mycket begränsade detalj inom

tjänsten i övrigt, vartill de blivit specialutbildade.

Vad angår den militära allmänbildningen, torde det böra framhållas, dels

att någon sådan — till skillnad mot vad angar officerarna icke meddelas

underofficerare, dels att den militära allmänbildning, som kommer att bibringas

i den av de sakkunniga förordade underofficersskolan, icke är avsedd

att bliva i nämnvärd mån mer omfattande än hittills, utan kommer

den utökade tiden i sagda skola i anslutning till vad av Svenska underofficersförbundet

framhållits såsom särskilt önskvärt, att så gott som helt

användas för undervisning i humaniora. — Vidare torde det böra framhållas,

att genomsnittsnivån inom underofficerskåren vad angår rent sjömilitär utbildning

otvivelaktigt skulle komma att i väsentlig grad nedgå, därest ett

visst antal av de bästa, enligt vad i promemorian blivit ifrågasatt, årligen

bleve uttagna för utbildning till stam- eller reservofficerare. Det kan enligt

min åsikt icke anses riktigt att, samtidigt som underofficerskåren sålunda

skulle komma att berövas de bästa elementen, giva återstoden tjänsteställning

i likhet med en officersgrad, på vars medlemmar fordringarna inom

olika militära kunskapsområden under de senare åren alltmer stegrats.

På grund av vad ovan anförts, måste jag som min bestämda uppfattning

framhålla, att, vad angår för tjänstens utövande erforderliga kunskaper och

skicklighet och sålunda beträffande do enligt min mening i denna fråga ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. E, 596

Kungl. Maj.ts proposition nr JO.

®.^8soivau^e faktorerna, nagra bärande skal icke kunna åvägabringas för atfc

tilldela högsta gradens underofficerare underlöjtnants tjänsteställning vare

sig efter samtliga officerare i denna tjänstegrad, eller — och själfvallet ännu

mindre — efter fullmakts datum.

Vad angår de ur tjänstesynpunkt allvarliga olägenheter, som otvivelaktigt

s^u11,® appsta._ därest flaggunderofficerarna erhölle tjänsteställning över fänrik,

tar jag lianvisa till mitt förutberörda, den 4 december 1923 till chefen

tor torsvarsdepartementet avgivna yttrande samt därjämte, beträffande sälskilt

flottan, framhålla följande.

Det torde vad denna försvarsgren angår böra bemärkas, att varje i en

sjostyrka ingående fartyg utgör en stridsenhet där samtliga tjäll stegrenar vid

otiha tiillallen, såsom under drabbning, under vaktgöring, i den inre tjänsten

o. b v mer eller mindre intimt ingripa i varandra. Med hänsyn härtill

samt till den ytterligt begränsade officersbesättning, som är avsedd för stridstartygen,

bliver det ombord i dessa icke möjligt att vidtaga sådana anordningar

i form av omflyttning eller dylikt, varigenom nyss åberopade olägenheter

skulle kunna undvikas. De sakkunniga hava också med fullt fog framlialiit

att vid flottan torde vissa förtydligande bestämmelser vara erforderliga

beträffande reglerandet av fänrikens ställning, icke blott såsom vakthav

ande officer a större eller fartygschef å mindre fartyg, utan även eljest

under tjänsteutövning i förhållande till flaggunderofficeren. Innebörden av

dylika bestämmelser kan i siort sett ej bliva annan än att fänriken skulle

vid utövande av sin tjänst ombord inneliava befälsrätt över flaggunderofficerarna.

Med dylik befälsrätt måste emellertid även följa rätt att meddela

saval närmare förhållningsorder beträffande tjänstens behöriga skötande som,

i _ den man så erfordras, rättelser för vinnande av ett gott resultat vid övningar

eller under strid. Det kan i och för sig icke anses lämpligt, att en

person i högre tjänsteställning under sin tjänsteutövning på dylikt sätt

understalies en person i lägre tjänsteställning. Och än vidare måste det

mangen gång bliva synnerligen svart att avgöra vad som skall hänföras till

tjänsten eller vad som skall förstås med »utom tjänsten», med andra ord

vad som i krigslagen benämnes »den allmänna ordningen». För att välia

ett exempel må följande framhållas. I en ångslup — vare sig densamma

ar utsänd i rent tj ans teuppdrag eller användes för transport av permitteni

u i- f1'' ° • 1“griPan(le 1 av styraren (korpralen) företagna åtgärder påkadat

från i ängslupen närvarande högre befälsperson, t. ex i fråma om

navigering, manöver, ordningen i ångslupen, order om kvarblivande vid landningsplatsen

eller avgång därifrån etc. Det är då icke möjligt, att alltid

ii]ipfiriiga någon bestämd grans mellan vad som å ena sidan faller inom området

tor vederbörande befalspersons tjänsteutövning och vad som å andra

sidan skall hanforas till den allmanna ordningen. Om nu i båten — såsom

givetvis otta kan vara fallet — såsom högsta befälspersoner befinna sig en

flaggunderofficer och en xänrik, måste svårigheter uppstå att träffa ett avgörande

angående vem av dessa båda, som i olika fall skall taga befälet och

vem som sålunda vid tillfallet i fråga skall bära ansvaret för vad som företages

eller uraktlates. Dylika situationer, som under tjänstgöringen till siöss

< a85gaags kunna uppstå aro alltför mycket ägnade att föranleda koiitrowser

vi ta -a sm sida skulle förorsaka friktioner, som i mycket betänklig

gmd f kulle försvara upprätthållandet av en god anda hos personalen i dess

e ,let'' ..^kjnefketerna harav skulle komma att göra sig särskilt kännbara

under sjotjanstgormg med den ständiga kontakt, som olika personalgrupper

dai na\a med varandra till följd av tjänstgöringens natur.

... 1 fråga om utövandet av befäl och personalens inbördes tjänsteställning

lorefinnas sålunda i vissa mycket betydelsefulla avseenden rätt väsentliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Bil. E.

Kmujl. Maj:ts proposition nr ,10.

skilj akti gheter indian förhållandena ombord i fartyg och motsvarande förhållanden

under tjänstgöring i land. Jag tvekar därför ej att såsom min åsikt

framhålla, att, därest det ifrågasattes att tilldela de äldre underofficerarna

en högre tjänsteställninggen än den de för närvarande innehava, hör Jor sjotjänstg

äring avsedd dylik bejälspersonat icke i detta hänseende likställas med

enbart för tjänstgöring i land avsedda.

På grund av vad oval* anförts och i anslutning till de skäl, som jag i mitt

förutberörda yttrande framhållit, får jag avstyrka att högsta gradens underofficerare

tilldelas underlöjtnants tjänsteställning. Skulle eu sådan anordning

anses böra vidtagas inom försvarsväsendet i övrigt, bör den likväl, oavsett

att vissa skiljaktigheter därigenom komme att uppstå mellan de olika

försvarsgrenarna,på grund av därmed förknippade synnerligen allvarliga olägenheter

i fråga om tjänsten och disciplinen ombord, icke genomföras vad angår

flottan.

Mot ifrågasatt tilldelande av löjtnants tjänsteställning till vissa flaggunderofficerare

torde med hänsyn till önskvärdheten att kunna bereda äldre förtjänta

underofficerare uppmuntran och erkännande, principiellt ej vara något

att erinra, för så vitt i anslutning till vad i det föregående framhållits de

befattningar, vilka avses att bestridas av beställningshavarna i fråga, begränsas

i första hand till sådana i land, samt därjämte, beträffande antalet,

med hänsyn till att det sammanlagda mobiliseringsbehovet av stam- och

reservunderofficerare, som ej erhållit löjtnants tjänsteställning, må kunna

tillgodoses. Beträffande av de sakkunniga i denna fråga gjorda uttalanden

torde särskilt följande böra framhållas.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle med förrådsförvaltare vid armén

jämnställda innehavare av uppbördsmannabefattningar vid marinen samt därjämte

ett visst antal flaggunderofficerare vid marinen på stat efter uppnådda

50 års ålder kunna befordras till löjtnant i marinen. Detta förslag, som

sålunda skulle innebära, att ifrågavarande beställningshavare komme att

övergå till officerskåren och innehava befälsrätt över underlöjtnanter och fänrikar,

går i visst avseende längre än vad underofficersförbundet föreslagit.

Sagda förbund har nämligen, med uttalande av att något intrång på officerskåren

icke borde äga rum, för underofficerarna endast ifrågasatt en med

officerarna sidoordnad tjänsteställning. — Det bör därjämte bemärkas, att de

sakkunniga gjort det uttalandet, att vad angår de underofficerare, som utan

att innehava sådan uppbördsmannabefattning, som ovan nämnts, befordran

icke borde medfölja innehavandet av viss befattning utan ske individuellt

med hänsyn till vederbörandes förtjänst. Till följd av att emellertid, såsom

de sakkunniga fullt riktigt framhållit, de äldre underofficerarna endast inom

vissa tjänstegrenar förvärvat den rutin och erfarenhet, varigenom de kunde

anses kompetenta att erhålla högre tjänsteställning, kan här omhandlad befordran

enligt min åsikt icke äga rum annat än under hänsynstagande till

de olika befattningar, som personalen ifråga kan avses att bestrida.

Skulle en höjning av vissa utav de äldsta underofficerarnas tjänsteställning

anses böra genomföras, bör detta sålunda icke ske genom befordran

utan genom att tilldela de underofficerare, som kunna anses skickade att bestrida

vissa befattningar i land löjtnants, i marinen tjänsteställning. Dessa

befattningar böra utgöras av sådana, som i militärt avseende utan allt förstör

olägenhet kunna besättas med underofficerare, tilldelade nyss nämnd tjänsteställning,

oaktat dessas kunskaper icke motsvara de fordringar, som för erhållandet

av sådan tjänsteställning i övrigt äro uppställda.

s. 598 Kontrollera mot PDF

Bil. E. 598

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

B. Kustartilleriet.

Efter att hava tagit del av chefens för kustartilleriet avgivna yttrande i vad

angår ifrågasatt förbättrande av underofficerarnas vid kustartilleriet tjänsteställning

får jag för min del instämma i av sagda chef framhållna synpunkter

och erinringar. ''

Stockholm den 19 februari 1925.

Carl Bring.

Underdånigst

H. von Krusenstierna.

s. 599 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

599 Bil. F.

Chefens för kustartilleriet yttrande

över P. M. angående åtgärder till höjande

av det fast anställda manskapets

vid kustartilleriet utbildning m. m.

T ILI. KONUNGEN.

Underdånigt yttrande över en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria

angående manskapsutbildning, underofficers befordran Ull officer och reservofficer,

förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning samt utbildning ai

kustar til lerika detter.

(Remissliandlingarna återgå.)

I. Åtgärder till höjande ay det fast anställda manskapets

vid kustartilleriet utbildning.

Mot underofficerssakkunnigas förslag till manskapsutbildningens vid kustartilleriet

ordnande har jag i stort sett intet- att erinra. I nedan angivna

avseende anser jag mig dock böra framhålla följande. .

Genom utsträckning av underofficersskolans nuvarande allmanna kurs till

två läsår samt omläggning och rationalisering av undervisningen i de i ovnga

manskapsskolor förekommande »allmänbildande» ämnena torde viss möjlighet

vinnas att bibringa kustartilleriets från underofficersskolan utexaminerade

manskap med realskoleexamen likvärdiga kanskaper i svenska, engelsk a,

historia, geografi, matematik, fysik och kemi. Detta innebar och förutsätter

en högst betydande utvidgning av det i kustartilleriets manskapsskolor för

närvarande meddelade kunskapsmåttet i ämnen av allm afbildande natur och

verkar sålunda i motsvarande mån till höjning av det fast anstallda manskapets

vid kustartilleriet allmänbildning. Ändamålet härmed har av de

sakkunniga angivits vara att förbättra manskapsrekrytermgen. Enligt mitt

förmenande är det emellertid — för att nämnda ändamål i verkligheten

skall uppnås — oeftergivligt, att likvärdigheten mellan underofhcersexamen

vid kustartilleriet och realskoleexamen i de ämnen dar sådan likvärdighet

råder, blir i allmän författning tillkännagiven och fastslagen. Endast därigenom

vinner nämnda underofficersexamen sådant anseende och sådan konkurrenskraft

på den allmänna arbetsmarknaden, att den kan forvantas medföra

förbättring av manskapsrekryteringen „ ..

Att, såsom de sakkunniga ifrågasatt, likvärdighet i alla ämnen mellan

realskoleexamen och underofficersexamen vid kustartilleriet skulle kunna

vinnas därigenom, att kustartilleriets manskap under tiden mellan korpraioch

underofficersskolorna skulle komma i åtnjutande av »särskild undervisning»,

anser jag ifråga om manskapets stora flertal icke vara möjligt. ahända

skulle årligen ett fåtal man med särskilda intellektuella förutsättningar

eller med före stamanställningen förvärvade särskilda kunskaper

genom lämpligt ordnad sådan undervisning kunna drivas fram till fullständig

realskoleexamen. Ur organisatorisk synpunkt torde denna möjlighet i varje

fall vara av underordnad betydelse. Vid sådant förhållande och da försiktigheten

synes bjuda att först avvakta resultatet av den enligt ovan till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. F. 600 Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

begränsad likvärdighet med realskoleexamen utvidgade underofficersexamén

vid kustartilleriet, innan påbyggnader på densamma vidtagas, bör med in
torandet

av den ovannamnda »särskilda undervisningen» vid kustartilleriet

tills vidare anstå.

Utsträckningen av underofficersskolans allmänna kurs till två läsår kommer

att nodvandiggora en kaderökning i fråga om underbefäl av manskapet,

ökali ovan angiven »särskild undervisning» anordnas såsom påbyggnad på

underofficersskolan, kommer även för denna sådan kaderökning att bliva

erforderlig. Kaderökningens _ storlek är emellertid beroende av de blivande

personalstaterna vid kustartilleriet och kan icke nu av mig med säkerhet

uppgivas.

II. Underbefäls och underofficers befordran till officer och reservofficer,

a) Befordran till officer i kustartilleriets stam.

De sakkunniga vilka i princip intet haft att erinra däremot, att underjefals

och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades

hava dock bland annat uttalat, r

dels att dylik befordran icke iinge ske på bekostnad av försvarets krav

pa att de särskilda befalskårerna bibeliölles på en hög ståndpunkt i fråga om

saval allmänbildning som framför allt militära kunskaper och krigsduglighet.

dels att det icke borde ifrågakomma, att i någon mera avsevärd mån sänka

bildningsnivån inom officerskåren, då den vore ifrågasatt att höjas inom

underofficers- och underbefälskårerna och vore i stigande inom andra samhällslager,

dels att ju fåtaligare officerskåren vore, ju nödvändigare vore det att

samtliga dess medlemmar av skilda grader vore enhetligt utbildade för att

såmedelst medgiva största möjliga urval såväl vid besättandet av mera krävande

befattningar som vid befordran till högre grader.

Ej heller har jag i princip något att erinra mot, att underbefäls och

underofficers befordran till officer befrämjas, enär det är att vänta, att nämnda

personalgruppers intresse för och arbetsiver i tjänsten därigenom skulle

sporras. Det måste emellertid med skärpa framhållas, att vid kustartilleriet

militärt behov att utsträcka officerskårens rekryteringskällor till underbefälet

och underofficerskåren icke förefinnes. Under normala förhållanden

har den nuvarande rekryteringen bland den ungdom, som avlagt studentexamen

visat sig både kvalitativt och kvantitativt fullt tillfredsställande.

Att befrämja underbefälets och underofficerarnas befordran till officer om

därigenom officerskårens kvalitet skulle ogynnsamt påverkas, anser jao- icke

hora förekomma. Vad kustartilleriet beträffar, är dock detta, med de av de

sakkmmiga och än mera med de av chefen för försvarsdepartementet förordade

åtgärderna i förevarande avseende oundvikligt. Såsom skäl härför

lar jag dels hänvisa till de sakkunnigas ovan anförda uttalanden, vilka ja»»

~ 1 het mot de sakkunniga — i och för sig anser till fullo ådagalägga

de av dem föreslagna åtgärdernas olämplighet, dels anföra följande

Den moderna utvecklingen på det militära området ställer allt större krav

pa officerarnas teoretiska utbildning. Förlängning och fördjupande av utbddiungen

i sj okrigsskolan torde inom en nära framtid bliva behövlig och

? ?vrlgt redan ifrågasatt. Den bristfälliga underbyggnad, med vilken

7e kustartillerikadetter bland underbefäl och underofficerare uttagna

framfor allt enligt^ departementschefens yttrande, skulle komma att genomgå

sj okrigsskolan, måste redan med denna skolas nuvarande kursplan och an

mera i framtiden avsevärt försvåra för nämnda kadetter att bliva godkända

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.Is proposition nr ''>0. (101 Bil. F.

i densamma. Uteslutet iir ej att, om antalet underkända bland kadetterna

i fråga bleve stort, det talet skulle uppkomma, att mannamån övades - försvaret, i detta fall närmast kustartilleriet, och dess anseende utåt till

skada. Den ur underbefälet resp. uuderofficerskåren utgångno kadett, som

emellertid lyckades genomgå sjökrigsskolan och ernå utnämning till officer,

skulle vid kommendering till den obligatoriska sjökrigsliögskolan möta än

större svårigheter. För att kunna tillgodogöra sig undervisningen vid nämnda

högskola måste de till densamma kommenderande officerarna bedriva betydande

självstudier, företrädesvis av utländsk — tysk och engelsk men även, särskilt

vad beträffar litteraturen efter världskriget, fransk — militärlitteratur. Det

synes mig vara uteslutet, att en från underbefälet eller underofficerskåren

utgången kustartilleriofficer, som allenast skulle innehava kunskaper motsvarande

studentexamen å latinlinjen i ett enda levande språk, skulle kunna

med framgång bedriva nämnda studier i erforderlig omfattning, även om han,

såsom de sakkunniga föreslå, skulle kunna nödtorftigt reda sig med (= innehava

kunskaper motsvarande realskoleexamen) i ytterligare ett sådant språk.

Samme officers alltför svaga underbyggnad i svenska språket måste vidare

lända honom till nackdel vid avläggandet av de för de olika ämnena vid

högskolan förekommande proven, vilka samtliga iiro skriftliga. Om han slutligen,

såsom departementschefen förordar ej skulle äga djupare insikter i

historia, än som bibringas i realskolan, måste studiet av strategien bereda

stora svårigheter.

Enligt mitt förmenande har en kustartilleriofficer med den underbyggnad

i fråga om allmänbildande ämnen, som föreslås av de sakkunninga eller förordas

av departementschefen, mycket ringa utsikter att med godkännande

genomgå sjökrigshögskolan. I de allra flesta fall torde han bliva underkänd

och därigenom, på grund av gällande föreskrifter, inkompetent till kaptensbefordran.

Att det ur militär synpunkt måste vara högeligen olämpligt, att

vissa officerare nödgas stanna i subalternofficersgraden intill uppnådd pensionsålder

ligger i öppen dag. Att en från underbefäl eller underofficer befordrad

officer skall känna sig föga tillfredsställd med detta perspektiv såsom

resultat av sina strävanden, synes mig lika uppenbart. Med hänsyn

härtill synes det mig såväl fördelaktigast för staten som ärligast mot de

personalkategorier, varom fråga är, att icke införa den ordning för underbefäls

och underofficers befordran till officer, som av de sakkunniga föreslagits

eller av departementschefen förordats.

Härtill kommer, att de ifrågasatta åtgärderna för möjliggörande av nämnda

befordran enligt mitt förmenande innebära ett statens ensidiga gynnande av

en viss medborgargrupp, i det att till dess förmån eljest gällande fordringar

för officersbefordran skulle sänkas.

På grund av vad sålunda anförts får jag på det bestämdaste avstyrka, att

underbefäls och underofficers befordran till officer genomföres på sätt de

sakkunniga föreslagit eller chefen för försvarsdepartementet ifrågasatt.

Jag anser mig vid sådant förhållande allenast böra tillägga, att jag icke anser

kompetensfordringarna i fråga om allmänbildande ämnen för befordran till

officer kunna sättas lägre vid kustartilleriet än vid flottan, samt att jag därför

ej heller finner den tid, under vilken studiestipendier enligt de sakkunnigas

förslag skulle få åtnjutas, vid kustartilleriet kunna bestämmas till

mindre än två år.

1>) Befordran till officer i kustartilleriets reserv.

Mot de sakkunnigas förslag härutinnan har jag ingen annan erinran att

göra, än att för antagning såsom reservofficersaspirant vid kustartilleriet

böra fordras studentexamen motsvarande kunskaper jämväl i svenska och

engelska.

s. 602 Kontrollera mot PDF

Bil. F. 602

Kungl. Maj:ls proposition nr DO.

TIT. Förbättrande av underofficerarnas vid kustartilleriet tjänsteställning.

Underofficer,ssakkuimigas förslag i detta hänseende går, vad kustartilleriet

beträffar, i huvudsak ut på, att underofficerare av 1. graden skulle med

bibehållna _ titlar räkna tjänsteställning mellan fänrikar och underlöjtnanter,

samt att innehavare av vissa uppbördsmannabefattningar ävensom vissa

underofficerare av 1. graden, vilka uppnått 50 års ålder, skulle befordras till

löjtnanter i marinen och sålunda givas tjänsteställning mellan underlöjtnanter

och löjtnanter. Vidare skulle befordran av pensionerade underofficerare till

löjtnanter och kaptener i marinen kunna förekomma. Chefen för försvarsdepartementet

ansluter sig i stort sett till de sakkunnigas förslag men förordar,

att underofficerarna av 1. graden erhålla tjänsteställning i förhållande

till underlöjtnanter efter fnllmaktsdatum.

Av såväl de sakkunnigas förslag som departementschefens yttrande häröver

vill det emellertid synas, som om avsikten vore, att den förhöjda tjänsteställningen

för vissa underofficerare icke i alla avseenden — att döma av de

sakkunnigas förslag främst i fråga om ledning av utbildning och taktisk

verksamhet — skulle medföra utvidgad befälsrätt. Det synes vid sådant

förhållande icke vara fullt klart, vad den ifrågasatta, förhöjda tjänsteställningen

i verkligheten skulle komma att innebära. Av denna anledning har

det ej heller varit mig möjligt att till fullo överblicka konsekvenserna av

det här föreliggande förslaget. I principiellt avseende får jag emellertid beträffande

detsamma anföra följande.

Med hänsyn till de äldre underofficerarnas tjänsteålder och dem i vissa

fall åvilande tjänsteansvar anser jag berättigat att söka finna möjlighet till

förbättrande av nämnda beställningsliavares tjänsteställning i förhållande

till de yngre officerarna. Frågan härom måste emellertid enligt mitt förmenande

i första hand bedömas med hänsyn till, huruvida den ifrågasatta

åtgärden är förenlig med de krav, som måste ställas på krigsmakten och

dess organisation i krigstid. _ I den mån underofficerarna äro avsedda att i

krig jngå bland den i verklig mening stridande personalen, är det enligt

urin åsikt icke möjligt att förläna dem högre tjänsteställning ens i förhållande

till de yngsta officerarna. En underofficer kan nämligen i fråga om taktisk

verksamhet — bortsett från sällsynta undantagsfall — icke ersätta en officer

på grund av den senare — men icke den förre — härför meddelad särskild

utbildning. Till man — såsom synes vara de sakkunnigas och jämväl departementschefens

ståndpunkt — visserligen höja tjänsteställningen för de

äldre underofficerarna men sätta som villkor, att de under taktiska förhållanden

ändock skola träda under befäl av till tjänsteställningen lägre officerare,

^ så måste enligt mitt förmenande även denna utväg förkastas, enär

den måste leda till försvagande av disciplinen samt undergrävande av befälhavarens

auktoritet och organisationens fasthet. I fredstid kan det visserligen

tänkas, såsom en av de sakkunniga framhåller, att ur »icke alldeles

klara» befälsförhållanden uppstående svårigheter skola kunna av vederbörande

befälhavare »med god vilja och ändamålsenliga åtgärder, lämplig

befälsplacering o. s. v.» övervinnas. Men i krig blir det även med god vilja

ofta omöjligt att vidtaga dylika åtgärder.

Pa grund av vad sålunda anförts kan jag icke tillstyrka de sakkunnigas

förslag att förläna samtliga nuvarande underofficerare av 1. graden tjänsteställning

mellan fänrik och underlöjtnant. Än mindre kan jag tillstyrka

den av chefen för försvarsdepartementet ifrågasatta åtgärden att gira nämnda

underofficerare tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter fullmaktsdatum,

enär nämnda åtgärd enligt min åsikt, bland annat av de skäl,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr HO. bO.l Bil. F.

som av de sakkunniga anföres, nämligen att det för manskapet skulle bliva

svårförståeligt, varför den ene underofficeren av 1. graden skulle taga beta!

iiver en underlöjtnant men icke en annan, skulle medföra stora olägenheter

för tjänsten redan i fredstid, olägenheter, vilka icke torde genom några befälsförhållandena

reglerande bestämmelser kunna undvikas.

Den enda framkomliga väg, på vilken förbättring av de aldre underomcerarnas

tjänsteställning skulle kunna vinnas, synes mig i korthet vara att

begränsa denna förbättring till innehavarna av vissa befattningar, vilka i

fredstid icke tjänstgöra vid trupp och i krigstid icke ingå bland den i

egentlig mening stridande personalen. Till sådana befattningar kunna raknas

vissa uppbördsmannabefattningar ävensom vissa befattningar inom kustartilleriets

och kustfästningarnas expeditioner. Ifrågavarande befattningshavare

torde kunna tilläggas tjänsteställning lika med underlöjtnant i marinen

för att i mån av ådagalagd skicklighet och förtjänst vid uppnådd ÖU

års ålder tilläggas tjänsteställning lika med löjtnant i marinen, ljansteställning

lika med underlöjtnant, resp. löjtnant i mannen skulle vid uppnådd

pensionsålder jämväl kunna tilläggas underofficer av 1. graden, vilken

visat synnerligen framstående duglighet och vilken förut ej erhållit sådan

tjänsteställning. Dessutom skulle pensionerad underofficer, vilken innehar

tjänsteställning lika med underlöjtnant, resp. löjtnant i marinen, och som

genom arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort

sig särskilt förtjänt av ytterligare befordran, i undantagsfall kunna tillaggas

tjänsteställning lika med löjtnant resp. kapten i marinen. Däremot bor tillläggande

av underlöjtnants eller högre tjänsteställning åt underofficer ettei

erhållet avsked icke förekomma, med mindre denne efter avskedet genom

tjänstgöring vid försvarsväsendet därav gjort sig förtjänt.

Det antal underofficerare av stammen, som enligt ovan skulle kunna

tilläggas högre tjänsteställning, beräknas ur mobiliseringsbehovet av ifrågavarande

befattningshavare.

IV. Utbildning av kustartillerikadetter.

Erfarenheten har utvisat, att kustartillerikadetternas nuvarande kurs vid

sjökrigsskolan bör förlängas för att möjliggöra ett grundligare och mindre

forcerat bedrivande av utbildningen därstädes. Jämväl åt den grundläggande

praktiska utbildningen bör mera tid ägnas än för närvarande är m oj ligt.

Då den ifrågasatta utsträckningen med ett år av utbildningstiden ior kustartillerikadetterna

medgiver ett tillgodoseende av nämnda båda önskemål,

finner jag mig, under förutsättning av att utbildningstiden för omcersaspiranterna

vid armén på motsvarande sätt förlänges böra tillstyrka det föreliggande

förslaget.

Stockholm den 19 februari 1925.

Underdånigst

H. Wrangel

/

/ Tor Wahlman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. G. 604 Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Chefens för sjökrigsskolan yttrande

över P. M. angående utbildning av

kustartillerikadetter.

Till KONUNGEN.

t _ T^eorclracL inkomma, med yttrande beträffande promemoria angående utbildning

av kustartillerikadetter får jag i underdånighet anföra följande:

.i if11 ^-krigsskolans s^da möter ej hinder för att kursen för kustartillerikadetter

därstädes göres tvåårig, varom erfarenhet vunnits åren 1913—1916.

Undei nu pågående och närmast föregående läsår har jag kunnat konstatera,

att kustartillerikadetternas arbetsbörda under utbildningen vid sjökrigsskolan

är val stor och betydligt större än sjökadetternas. Till den utsträcka

ning, soin faller inom området för min befogenhet, hava åtgärder vidtagits

för att rada bot härför, men missförhållandet kan ej helt bortskaffas, med

mindre kursen göres tvåårig, varför jag i underdånighet tillstyrker förslaget

Bemisshandlingen återgår.

Stockholm den 16 februari 1925.

Underdånigst

T. Tamm.

Yngve Naumann.

opaginerad Kontrollera mot PDF

our, Bil. H.

Kung]. Maj:ti proposition nr fn.).

Chefens för generalstaben yttrande

angående förslag till flygvapnets organisation.

Till KOISUNGEN.

Genom .nådig remiss den 23 december 1924 anbefalld att skyndsamt avgiva

yttrande över inom försvarsdepartementet uppgjort förslag till flygvapnets

organisation får jag med remisshandlingens återställande härmed i

underdånighet anföra följande.

I mitt yttrande till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den

13 december 1923, litt. H. 250, över då föreliggande förslag till flygvapnets

organisation framhöll jag, hurusom vapnets ställning inom försvarsorganisationen

i remissen redan var i princip fastslagen. Jag ansåg mig fördenskull

endast böra söka utröna, om clen föreslagna organisationen var lämpligt avpassad

med hänsyn till de givna utgångspunkterna samt om något i övrigt

var att erinra i fråga om flygvapnets föreslagna organisation i fred och under

krig. Yid avgivande av yttrande över nu föreliggande förslag synes i stort

sett samma princip böra följas. Jag kommer därför icke heller nu att behandla

frågan, huruvida ett självständigt flygvapen med hänsyn till förhållandena

under fred och krig är den lämpligaste organisationsformen eller

ur ekonomisk synpunkt giver det bästa utbytet Då intet annat förslag än

det nu föreliggande finnes utarbetat, medgiver dessutom icke tiden att ingå

på frågan härom.

Yid bedömandet av det föreslagna flygvapnets omfattning bör man naturligtvis

utgå ifrån, att det bör vara i stånd att fylla de uppgifter, som kunna

komma att ställas på vapnet vid krigstillfälle. Härvid måste emellertid tillses,

att detsamma icke tillmätes alltför stor plats inom försvarsorganisationen

och därigenom gör intrång på andra ännu viktigare försvarsmedel. Man får

därvid ej förbise, att försvaret av vårt land icke kan byggas på flygstridskrafter.

De avgörande striderna om landets självständighet måste utkämpas

till lands. Enbart med luftstridskrafter kan en fiende ej betvinga vårt

laud.

Det må emellertid framhållas, att eu stark utveckling av våra flygstridskrafter

är av behovet påkallad. Huruvida omfattningen av det föreslagna

flygvapnet kan anses lämplig med hänsyn till försvarsorganisationen i

stort, kan ej av mig avgöras, då jag ej känner hur densamma är avsedd att

ordnas.

Jag finner mig emellertid böra framhålla svårigheterna att kunna nu bedöma,

huru en organisation av den art och det omfång, det nu föreliggande

förslaget avser att nyskapa, kommer att verka. Erfarenheterna från utlandet

kunna giva en viss ledning härför. Förhållandena i vårt land äro dock

alltför säregna, för att man direkt skall kunna tillämpa utländska förebilder.

Det synes mig fördenskull av vikt, att riksdagen icke nu bestämmer organisationen

i dess enskildheter, utan i så stor utsträckning, som det är möjligt,

lämnar åt Kungl. Maj:t att vidtaga de förändringar inom densamma,

som kunna befinnas erforderliga med hänsyn till utvecklingens krav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. H. 606 Kitngl. Maj:ts proposition nr 50.

Den i förslaget angivna organisationen torde därför i vissa delar böra

betraktas endast som en beräkningsgrund för omfattningen av våra flygstridskrafter

m. m.

Den följande granskningen ansluter sig till förslagets uppställning.

Synpunkter i fråga om flygvapnets organisation.

Vissa härunder upptagna synpunkter liava redan behandlats.

Avsikten synes vara att förlägga all utbildning till skolor. Den uppgift,

som under sådana förhållanden tillkommer kompanierna, framgår icke av

förslaget. Om utbildningen huvudsakligen förliigges till vissa kompanier

(se nedan), synes personalbehovet möjligen bliva mindre. Att förlägga den

första flygförarutbildningen till en för hela vapnet gemensam skola synes

vara en riktig åtgärd.

Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Flygvapnet bliver icke efter detta förslag och torde aldrig kunna bliva

fullt fristående.

För utbildning vid vapnet komma från armén minst 50 officerare och

minst 25 underofficerare ständigt vara kommenderade. Varken dessa eller

ytterligare omkring 200 officerare och 80 underofficerare, som tidigare erhållit

utbildning vid flygvapnet, komma dessutom att vara disponibla för armén i

händelse av mobilisering. Det är nödvändigt, att den minskning i officerstillgången

vid armén i fred och vid krigstillfälle, som härigenom uppstår,

täckes genom att staterna beräknas med hänsyn till dylik personalavgång.

Till den avgång åter från arméns truppförband, som uppstår genom den

föreslagna passagen från armén till flygvapnet, måste nödig hänsyn tagas

vid rekryteringen av officerare och underofficerare vid dessa truppförband.

Genom förtidspensionering eller annan motsvarande åtgärd bör sörjas för,

att de officerare eller underofficerare, som efter avslutad aktiv flygtjänst icke

kunna finna användning vid flygvapnet, icke med nödvändighet måste överföras

till arméns truppförband eller marinen. Efter lång bortovaro från

tjänsten därstädes kunna de nämligen icke vara i samma grad användbara

för densamma som övriga. Officerare, som inom flygvapnet vunnit sin första

officersanställning, torde ofta vara föga ägnade att — åtminstone utan ganska

omfattande utbildning — övergå till armén eller marinen.

Förläggningen av kårerna liar givetvis rönt inverkan av önskvärdheten

att för nedbringande av kostnaderna taga i anspråk redan befintliga etablissement.

Då, såsom redan framhållits, jag icke känner, huru organisationen

av armén är avsedd att utformas, kan jag icke uttala mig om, i vad mån en

annan förläggning av flygvapnet med beaktande av denna synpunkt varit

möjlig. Beträffande de föreslagna orterna synas mig emellertid ur strategisk

synpunkt inga väsentliga erinringar kunna göras utom i fråga om Uppsala,

som förefaller hava ett väl långt österut framskjutet läge såsom mobiliseringsort

för en stor del av flygvapnet, särskilt för den händelse att vårt försvarsväsen

väsentligen nedskrives.

Vad beträffar flygför ar skol an å Ljungbyhed synes densamma såsom utgörande

en för vapnet gemensam utbildningsanstalt böra erhålla en ställning och en

organisation liknande dem, som visat sig lämpliga vid exempelvis infanteriskjutskolan

och ridskolan. Det synes därför icke lämpligt, att densamma

upptages jämnställd med kårerna, utan bör åtminstone huvuddelen av per
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<>07 Bil. H.

Kitn</1. Maj:ts proposition ur ''>().

sonalen beordras till densamma från dessa, sedan den eventuellt utrustats

o. s. v. vid resp. kår. Någon egen fullständig förvaltning torde under sådana

förhållanden knappast bliva erforderlig vid skolan. Såsom chef för densamma

bör beordras lämplig regementsofficer eller äldre kapten.

Beträffande de detachement, som från kårerna vid behov skola avdelas

till vissa orter, vill jag framhålla, hurusom detacliementet i Boden i viss

mån måste erhålla en särställning. Genom förläggning av tillräcklig flygtrupp

under erforderlig tid till Boden måste sörjas för, att erfarenhet om förhållandena

under operationer olika årstider inom denna del av landet säkerställes

Hänsynen till Bodens försvar gör det ock nödvändigt att samövning

mellan Bodens trupper och flygtrupp kan äga ruin Det synes mig ock

erforderligt, att flygtrupp i viss utsträckning under olika tider torlagges till

den föreslagna flygstationeu i Vännäs. .

Uppläggningen av för fältformationer avsedd materiel torde boia ske i

anslutning till mobiliseringsorterna. Några stationer äro i det föregående

icke nämnda.

Flygvapnets ledning.

För att man vid val av lämplig chef för flygvapnet ej skall vara allt för

snävt bunden bör denne hava generalspersons eller överstes tjänstegiad.

Detta hindrar icke, att han är direkt underställd Konungen eller är jamnställd

med de högsta cheferna inom armén och marinen. Sa är exempelvis

inspektören för trängen överste och inspektören för undervattensbåtvapnet

kommendör, varjämte chefen för marinstaben kan vara flaggman eller kom

mendör. , . , . , ..... . ..

Det synes vidare icke erforderligt att binda vissa beställningar vid vissa

tjänstegrader; vid placering av personalen bör lämplighetssynpunkten spela

den avgörande rollen. Det synes sålunda icke nödvändigt, att stabschefen

hos chefen för flygvapnet är överste, om lämpligare överstelöjtnant eller

major står till förfogande. Likaså bör organisationen medgiva att exempelvis

placera lämplig kapten som chef för utrustningavdelningen och, såsom förut

angivits, regementsofficer som chef för flygförarskolan. Om en officer bliv er

befordrad, bör han ej därför nödvändigtvis byta befattning Den i forslaget

upptagna uppdelningen av befattningar på de olika beställningsinneha^ arna

bör alltså endast vara en beräkningsgrund.

I detta sammanhang torde en annan fråga kunna beröras. Da organisationen

avser att skapa ett fullt fristående, enhetligt vapen, synas mig ingå

hinder förefinnas för att benämningen å tjänstegrader bliver enhetlig tor den

vid detta vapen anställda personalen. Som exempel på huru denna princip

tillämpats inom andra grenar av försvarsväsendet må anföras, att tor regementsofficer

ur flottan, som övergått till kustartilleriet, därmed ock benämningen

å tjänstegraden ändrats, ävensom för ryttmästare vid kavalleiiet ettei

transport till generalstaben o. s. v. .

I mitt förut berörda yttrande den 13 december 1923 angav jag, att mai

berörande flygvapnet böra handläggas inom lantförsvarets kommandoexpedition.

Såsom bidragande skäl härtill _ angavs visserligen, att den centrala

förvaltningen av mig föreslogs förlagd till arméförvaltningen. Det ar givet,

att kommandomålen böra handläggas inom den expedition, som tillhör den

försvarsgren, vilken lämnar huvuddelen av personalen till flygvapnet, icke

inom den, som till äventyrs är minst arbetstyngd, vilket begrepp dessutom

är i hög grad relativt. Målen torde dessutom från chefen för flygvapnet

inkomma så väl förberedda, att ökningen i arbetsbörda bliver mycket ringa

Vad beträffar chefens för flygvapnet ställning torde följande bora framhållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. H. 008

B ■?.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Redan den omständigheten att flygstridskrafterna i flera länder äro upp‘letade

pa haren och marinen visar, att ett intimt samarbete mellan dessa

stridskrafter och ovnga försvarsgrenar är nödvändigt och att dessa senare

hora kunna utöva ett bestämt inflytande på flygstridskrafternas utbildning

m. m., sa att dessa kunna fylla de krav, som från härens eller marinens

sida i händelse av krig komma att uppställas. Om man, som här föreslås

organiserar ett fristående flygvapen, är det synnerligen angeläget att det

ordnas sa, att man underlättar ett dylikt samarbete och möjliggör att härens

och marinens myndigheter erhålla nyss nämnda inflytande. Med anledning

iiarav synes det nödvändigt, att lämpliga myndigheter inom armén och

mannen erhålla mspektionsrätt av flygvapnet. Detta synes även lämpligt

med hänsyn därtill, att - som ofta framhållits - det torde möta vissa

svårigheter för chefen for flygvapnet att fullständigt behärska alla frågor

som beröra flygstridskrafternas samverkan med de Övriga försvarsgrenarna!

Jan dylik inspektionsratt synes även vara lämplig med hänsyn till det liv

liga personalutbyte, som kommer att äga rum mellan flygvapnet och de övrio-a

försvarsgrenarna. °

mUsridMe torde det lämpligaste sättet för ordnande av denna fråga vara

att åt cheferna för generalstaben och för marinstaben uppdragas att, i vad

ror vederbörlig försvarsgrens område, hava mspektionsrätt av flygvapnet

borst da organisationen genomförts torde tillräcklig erfarenhet vunnits för

att kunna slutgiltigt ordna denna fråga. För en dylik anordning talar även

den omständigheten, att vid krig en avsevärd del av flygstridskrafterna kommer

att stallas direkt till högkvarterets förfogande, inom vilket nämnda

sta b scb eter maste vara föredragande inför högste befälhavaren även i frågor

rörande flygstridskrafternas användning.

Namn da chefer böra naturligtvis erhålla i uppdrag att verkställa planläggning

av flygvapnets användning i krig på samma sätt som beträffande

rikets ovnga forsvarskrafter. På grund härav liksom även av andra skäl är

det erforderligt, att personal från flygvapnet står till förfogande för arbetet

inom resp. staber.

Med hänsyn härtill synes .en flygstab av den karaktär, som i förslaget

toide avses, icke höra organiseras, då den ej har samma uppgifter, icke

heller, pa annat satt är jämställd med vare sig general- eller marinstaben,

ilen i flygvapnets ledning ingående personalen torde böra placeras å flijnrapnets

liuvudstahon som lämpligen består av expedition samt en trupp-'' och

en utrustmngsavdelnmg.

Om chefen för flygvapnet har stabschef till sitt förfogande, bör han icke

tione °m haVa pelSOnllg adiutant- Henne senare bör tjänstgöra å expedi
Flygförvaltningens

organisation framgår icke fullt klart av förslaget icke

heller sambandet mellan förvaltningen och den s. k. flygstaben. Sattet för

forvaltningsbyrans handläggning av de ekonomiska ärenden, som röra materiel

anskaffning, samarbetet med utrustningsavdelningen m. m. torde komma

att bereda svårigheter, då förvaltningsbyrån lyder under en i tekniskt avseende

icke sakkunnig chef. Flygförvaltningen torde böra organiseras efter

ungefär samma grunder och ställas i samma förhållande till avdelningarna

Md flygvapnets huvudstation, som arméförvaltningens fortifikationsdepartement

i förhållande till avdelningarna å fortifikationens huvudstation varigenom

besparingar dessutom torde kunna vinnas.

I lygkårernas, flygskolors och flygverkstädernas sammansättning.

Organisationen av skolan å Ljungbyhed, som bör benämnas fluaforarskolan,

ai redan förut behandlad. En indelning av densamma i ett kompani

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 50. 60b

och tre övningsflygavdeluingar synes icke lämplig, utan bör densamma alltefter

cliefens bestämmande indelas i övningsavdelningar eller dylikt.

Yad övriga kårer beträffar är det svårt att — såsom förut framhållits —

av det anförda få en uppfattning angående kompaniernas body del se för utbildningen

och uppgifter i övrigt. Det synes nödvändigt, att förlägga den

huvudsakliga utbildningen till kompanierna, icke till särskilda skolor. Det

synes ock som om en alltför stark splittring av kårerna ägt rum. flygvapnet

kommer med den föreslagna organisationen att fördelas på förutom

huvudstationen sju förläggningsorter, med detachement vid behov till ytterligare

sex platser. Det är möjligt, att en dylik uppdelning icke kunnat undvikas,

vilket emellertid, såsom redan framhållits, undandrager sig mitt bedömande,

men torde densamma komma medföra ökade kostnader. Ifrågasättas

kan därför exempelvis, om icke 3. kåren lämpligen i sin helhet bort

förläggas å Malmen.

Benämningarna å förbanden äro i förslaget icke enhetliga, kompanierna

torde böra benämnas spanar- och jagarkompani respektive.

Personal och utbildning.

Placering av regementsofficerare, chefer för vissa skolor o. s. v. torde

böra bestämmas av Kungl. Maj:t i likhet med vad som redan sker exempelvis

vid fortifikationen.

I fråga om reservofficerarna synas desamma i likhet med annan personal

i reserven av motsvarande ställning böra åläggas viss obligatorisk tjänstgöring.

Det synes dessutom lämpligt att tillfälle till tjänstgöring i viss utsträckning

beredes reservpersonal, som därtill frivilligt anmäler sig.

De i förslaget upptagna bestämmelserna om antagning m. m. till flygare

och flygspanare böra i detta sammanhang icke på något sätt fastslås utan

här behandlas endast för att giva en grund för verkställande av beräkningar.

Den föreslagna tjänstgöringstiden för de värnpliktiga är icke tillräcklig

med hänsyn till den omfattande tekniska utbildning, som skall bibringas

ett stort antal av dessa. Genom en till minst 365 dagar utsträckt sammanlagd

tjänstgöring, såsom redan av försvarsrevisionen ansågs såsom ett minimum

för flygtrupperna, skulle dessutom inkallelse i omgångar icke behöva

ske. Såsom längre fram visas, medför dylik inkallelse ett betydande överskott

vid mobilisering.

I fråga om flygförarutbildningen må framhållas, att intet skäl anföres för

uppdelningen i omgångar, icke heller varför första flygutbildningen i de

olika omgångarna anses kunna ske på olika lång tid, liksom icke heller varför

värnpliktiga studenter m. fl. få längre första flygutbildning än andra omgången

i övrigt.

Det torde icke vara erforderligt, att alla flygförare genomgå jagarflygskola,

såsom förutsatts, utom i fråga om reservofficersaspiranter, värnpliktiga

och övriga.

Flygvapnets materiel och förläggning.

Beträffande materielen synes det mig lämpligt att, såsom förslaget förutsätter,

flygplanen såsom regel konstrueras så, att övergång från lijulställ till

flottörställ och tvärtom kan äga rum, ehuru intet därom nu bör bestämmas.

Det för förläggningen angivna behovet förutsätter undersökning på platsen,

varför jag här icke kan närmare ingå på detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 2241 24 39

Bil. H.

b :s.

b 4.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. H. 6io

Kungl. Maj;ts proposition nr 50.

Fly g vapnets k ostuader.

För materielanskaffning under övergångstiden upptages 10,910,000 kronor

+ 1,896,320 kronor = 12,806,320 kronor; därav för byggnader 4,527,500 kronor,

varför återstå 8,278,820 kronor som engångskostnader för flygmateriel. Därutöver

torde viss del av det under årliga organisationskostnader upptagna

anslaget till flygmateriel kunna användas för nyanskaffning.

Aven _ efter övergångstiden äro på enahanda sätt anslagen för materielanskaffning

fördelade dels i ett särskilt materielanslag avsett för fortsatt

materielanskaffning, dels i ett anslag för förnyelse och underhåll av flyginateriel.

Förslaget angiver att enligt verkställda beräkningar materielbeståndet vid

övergångsperiodens slut kommer att stå i rimligt förhållande till den under

femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt.

Då för materielanskaffning efter övergångsperiodens slut upptages ett

ärligt anslag av 1,000,000 kronor förutom de under de årliga organisationskostnaderna

upptaga 2,361,000 kronor synes detta peka på, att icke heller

organisationen vid denna tidpunkt fullständigt genomförts.

Yad kostnadsberäkningarna i övrigt beträffar, bero de av en mängd faktorer,

vilka av flera skäl undandraga sig mitt bedömande, varför jag här

icke kan ytterligare ingå på desamma.

t>- Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.

Därest flygteknisk forskning, på sätt föreslås, kan komma till stånd, är

detta av stort värde för försvaret. Behovet av flygingenjörer torde dessutom

bliva så stort, om organisationen genomföres, att en dylik institution

bliver nödvändig.

K Förberedande av nyorganisationens genomförande.

Organisationens genomförande torde kunna förberedas genom att för

detta ändamål erforderlig personal under erforderlig tid inbeordras och

ställes exempelvis till statsrådets förfogande. För dylik kommendering kan

då i främsta rummet avses personal, som i sinom tid skall överföras på

flygvapnets stat. Det är i alla händelser icke tillräckligt, att blott chefen

för flygvapnet tages i anspråk för detta förberedelsearbete.

För att kunna bedöma i vad mån personalbehovet i krig genom den föreslagna

organisationen bliver fyllt, har jag på grundval av de i förslaget

föreliggande uppgifterna häröver låtit utföra vissa beräkningar —---

Såsom av dessa framgår, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke den

föreslagna uttagningen av personal för utbildning till flygförare och flygspanare

beräknats för låg i förhållande till mobiliseringsbehovet.

Då utbildningen skall bedrivas året runt, måste, med den föreslagna

korta tjänstgöringstiden, de värnpliktiga inkallas i omgångar. Med den omfattning

fredsorganisationen givits, kommer härigenom värnpliktskontingenten

av till linjetjänst uttagna värnpliktiga att avsevärt överstiga mobiliseringsbehovet.

Yarken ur militär eller ekonomisk synpunkt är det lämpligt att

i fredstid vid flygvapnet utbilda så stora kontingenter av fullt vapendugligt

folk, att ett betydande överskott vid mobilisering uppstår. Till linjetjänst

uttagna värnpliktiga böra vid mobilisering endast undantagsvis tagas i an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtia proposition nr 30. (ill JJ

språk för krigsindustriens behov. Det tinnes dessutom ingen grund för

antagandet att i flygtjänst utbildade mera än andra värnpliktiga äro särskilt

lämpade för arbete inom krigsindustrien. Till flygvapnet uttagna värnpliktiga

kunna icke utan långvarig depåutbildning vid krigstillfälle göras användbara

för armén. I vad mån en minskning av kontingenten till linjetjänst

inskrivna värnpliktiga är möjlig genom en ökning av antalet till ersättningsreserven

uttagna kan jag icke bedöma, då jag icke känner försvarsorganisationens

omfattning i dess helhet.

Genom beaktande av de synpunkter i fråga om kårernas förläggning samt

utbildning, som jag redan anfört, synes värnpliktslcontingenten i fred kunna

minskas och därigenom överskottet vid mobilisering nedbringas. Då flygvapnet

efter mobilisering sannolikt måste starkt ökas, är det ock möjligt,

att depåbehoven bliva större än, vad förslaget här angiver.

Det nu föreliggande förslaget till flygvapnets organisation är sålunda,

såsom av mitt yttrande torde framgå, i flera punkter i behov av omarbetning

och närmare utredning.

Stockholm den 9 januari 1925.

Underdånigst

C. G. Hammarskjöld.

Chef för Generalstaben. /

/ H. Kellgren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. I. <512

Ktingl. Maj:ts proposition nr 50.

Chefens för marinstaben yttrande

angående förslag till flygvapnets organisation.

Till KONUNGEN.

Anbefalld genom remiss den 23 dennes att skyndsamt avgiva yttrande

över _ ett inom försvarsdepartementet uppgjort förslag till flygvapnets organisation

får jag härmed i underdånighet anföra följande.

Flygvapnets ställning och ledningen av vapnet.

Den ifrågasatta förändringen av den ställning inom vår försvarsorganisation,

som flygvapnet hittills innehaft, får jag avstyrka på grund av följande huvudskäl.

Flygvapnets uppgifter falla, vare sig vapnet opererar självständigt eller i

förening med lånt- eller sjöstridskrafterna, till allra största delen inom lanteller

sjökrigföringens område. Och vid försvaret av städer och andra orter

inom vårt land mot luftanfall måste flygvapnets insats göras i anslutningtill

de av vederbörande lånt- eller sjömilitära befälhavare å de anfallna

orterna vidtagna försvars- och skyddsåtgärderna. Vidare måste hela den

flygpersonal, som medverkar vid lånt- eller sjökrigsföretag eller utför självständiga

operationer av lånt- eller sjömilitär natur, vara så fullt förtrogen

med lånt- respektive sjökrigsväsendet, att en tillräcklig förfarenhet hos

nämnda personal inom båda dessa områden kan anses utesluten. De för

uppgifter av sjömilitär natur användbara flygformationerna böra därför i

organisatoriskt hänseende tillhöra marinen, likasom de för uppgifter av lantmilitär

natur användbara böra tillhöra armén. Och bör det tillkomma cheferna

för generalstaben och för marinstaben att i fredstid planlägga och i

krigstid under högste befälhavaren för fälthären och marinstridskrafterna

leda flygvapnets insats i försvaret samt att gemensamt överlägga, dels om

det tillfälliga sammanförandet och användningen av de arméns och marinens

flygstridskrafter, vilka undantagsvis kunna behövas för uppdrag, fallande

utanför såväl lånt- som sjökrigföringens område, dels om tillfällig förstärkning

av endera försvarsgrenens flygstridskrafter med formationer tillhörande

den andra.

Det torde då även ligga i sakens natur att nämnda chefer böra i fredstid

närmast under Konungen vara ansvariga för organisationen m. m. av de

delar av flygvapnet, vilkas verksamhet det i krigstid tillkommer dem att leda.

Med hänsyn till ovan nämnda förhållanden kan det ej anses lämpligt att

ur armén och marinen lossbryta de för dessa försvarsgrenars operationer

oumbärliga eller för självständiga operationer av lånt- eller sjömilitär natur

användbara flygformationerna och låta dem bilda en tredje försvarsgren

under en Konungen direkt underställd chef, vars viktigaste uppgifter skulle

omfatta angelägenheter, vilka obestridligt falla inom generalstabs- och marinstabschefernas

verksamhetsområden. Aven om mera störande konflikter mellan

ifrågavarande tre chefer utebliva, kan en dylik organisation enligt mitt förme
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiii/I. Maj:ts proposition nr f>0.

Bil. I.

ilande icke vara ägnad att lända till gagn för vart försvarsväsendcs effektivitet.

De inom andra länder vunna erfarenheter 1 denna traga, som pa

senaste tiden blivit kända, torde giva stöd åt denna min uppfattning.

Med avseende å de organ, som i det uppgjorda förslaget avsetts att Inträda

chefen för det sammanslagna flygvapnet vid hans ämbetsutövning, ma

för marinens del anföras följande. .

På det att inom flygstaben redan vid ärendenas första beredning de siomilitära

intressena städse må hava utsikt att bliva behörigen tillgodosedda,

bliver det önskvärt, att flygstaben uppdelas på en armé- och en marinavdelning,

vardera underställd en regementsofficer, som tillhört armén respektive marinen.

Härigenom vinnes en ökad garanti dels för att flygvapnets för marina

uppgifter användbara stridskrafter skola erhålla den lämpliga sammansättningen,

utbildningen och utrustningen m. m., dels för att samarbetet

med marinstabens och marinförvaltningens olika avdelningar skall komma

att underlättas. . . ,, „ , ,

För undvikande av att den uppfattningen ma vinna insteg, att flygstabens

tillkomst befriat generalstaben och marinstaben från att taga befattning med

flygvapnet och dess användning, föreslås att benämningen »flygstaben» ändras

till »chefens för flygvapnet stab». Härigenom vunnes överensstämmelse

med benämningen »chefens för kustartilleriet stab».

Flygvapnets indelning i kårer.

Av den föreliggande organisationsplanen framgår ej vilka av de vid mobilisering

förefintliga flygformationerna, som skola vara bemannade med personal,

som erhållit sjömilitär skolning och på den grund ar användbar tor

marina uppgifter. Detta bör vara klarlagt på det chefen for marmstaben

må hava kännedom om vilka stridskrafter, som kunna påraknas toi fyllande

av uppgifter av nämnda slag.

Samtliga de för marina uppgifter användbara flygformationerna bora antingen

inpå i 2. flygkåren eller ock bilda två under chefer med sjomiiitnr

skolning ställda kårer. Endast härigenom kan erforderlig säkerhet vinnas

för att dessa formationer bliva vuxna sina uppgifter.

Av dessa båda alternativ anser jag det senare vara att föredraga, enär

2 flygkåren, därest det förstnämnda alternativet tillämpades, skulle buva

ailtför stor. På grund av vårt lands liavomflutna läge böra nämligen de

till högkvarterets förfogande stående flygformationerna till overvagande delen

utgöras av sådana, som äro användbara för marina uppgifter.

Jag får därför föreslå, att ej blott 2. utan även 1. flygkaren uteslutande

måtte omfatta flygformationer, användbara för marina uppgifter.

Flygkårevnas förläggning.

Därest 1. flygkåren vare sig helt eller delvis kommer att omfatta formationer,

som äro användbara för marina uppgifter, bör den ej förlaggas till

Uppsala, där sjöflygplan ej kunna starta och landa. „

Frågan om '' den för 2. flygkåren föreslagna förläggningen till Yasteras

torde tillsvidare böra lämnas öppen och avgöras först sedan ytterligare utredning

ägt rum. Den å Stockholms varv nu befintliga flygverkstaden och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.

I. 614

Kungl. Maj ds proposition nr 50.

andia dai befintligen, anordningar for flygvapnet torde nämligen ej böra flyttas

, nuvarande plats, dar de åtnjuta ett visst skydd mot luftanfall i de

lufttorsvarsanordningar som alltid måste förefinnas för skyddandet av huvudstaden,

förr an utrönt blivit, huru de på sin blivande förläggningsplats skola

kunna beredas erforderligt skydd mot'' dylika anfall. Härvid bör ej förbises

fn.°“ insl)rangning i berg nedgrävning i marken eller spridning

nom en i fråga om upptäckt från luften gynnsamt beskaffad terräng ofta

kan erhålla ett mera betryggande skydd än genom ett alltid dyrbart och i

truga om sin skyddande förmåga ofta tvivelaktigt försvar medelst luftvärnspjaser,

stralkastare och jaktplan.

föreslå, att frågan om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna

matte toist framdeles närmare bestammas.

Flygpersonalens indelning.

... Såsom framgår av vad ovan anförts bör flygpersonalens föregående militära

skolning och dess darav beroende användbarhet vara grundläggande för

vapnets indelning. Huvudsaken för marinens vidkommande är därvid, att

de för manna uppgifter avsedda flygformationerna uteslutande bemannas

med personal som erhållit sjömilitär skolning, och det bliver därför av behovet

påkallat att i de for flygpersonalen uppgjorda staterna denna personal

upptages för sig. I annat fall riskerar man att få nyssnämnda formationer

i storie eller mindre utsträckning bemannade med personal, som icke fyller

nyssnämnda fordran och därigenom saknar den viktigaste förutsättningen

tor fyllandet av sm uppgift. °

... \ öotta sammanhang må framhållas, att samtliga yrkestitlar inom det tilltänkta

nya vapnet hämtats från armén. Denna omständighet kan lätt framkalla

den föreställningen, att marinens flygväsende övertagits av armén

och torde komma att verka avhållande på den personal av marinen, som

kan komma att reflektera på anställning vid det nya vapnet.

En annan fråga, vars vikt för rekryteringen ej bör förbises, då frågan

S(le,ks tages under övervägande, är den om det nya vapnets uniform.

Med hänsyn därtill, att vapnets rekrytering huvudsakligen grundas på

passagesystemet, ma lliågkommas, att ingen som tager passageanställning

kan beraknas hysa någon önskan att under denna anställning bära en annan

uniform an den lian förut använt och senare kommer att ånyo använda

tvärtom kan med säkerhet förutses, att en bestämd motvilja mot dylikt

uniformsbyte kommer att förefinnas såväl av idéella som ekonomiska skäl.

Med hänsyn till nu gjorda erinringar får jag föreslå:

... ] flygyapuets personalstat skiljes mellan den för sjömilitära och den

loralantmilitara uppgifter avsedda personalen;

att för sådana beställningar inom flygvapnet, som icke erhålla namn,

Mina aterhnnas inom saval armén som marinen, om möjligt skapas för flygvapnet

speciella benämningar eller, där detta ej lämpligen låter sig göra på

grund av språkskal, i lämplig utsträckning givas namn hämtade från mannen;

samt

att flygvapnets för sjömilitära uppgifter avsedda personal måtte få i

huvudsak behålla den uniform, som nu användes vid marinens flygväsende.

Flygpersonalens utbildning.

Enligt forslaget skulle all jagarutbildning försiggå vid 3. flygkåren (å

Malmen) För den personal, som avses för 2. flygkårens jaktplan, torde

denna utbildning delvis böra äga rum vid sistnämnda kår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•ilo Bil. I.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vidare får i ag? föreslå, att i diagrammet över utbildningen av flygförare

utsättes den tidpunkt under första flygutbildniugsperioden, da utbildningen

å sjöflygplan skall taga sin början för de flygare, som avses for manna

uppgifter.

På grund av vad ovan anförts får jag

dels såsom min åsikt framhålla:

att marinen bör få behålla sitt eget flygväsende, och

att en flygavdelning bör upprättas i marinförvaltningen,

dels hemställa, att, därest en sammanslagning av armens och marinens

fl VUväsenden kommer till stånd, ovan framhållna synpunkter och vackta förslag

i fråga om flygstabens sammansättning och benämning samt vapnets

organisation m. in. måtte vinna beaktande.

Stockholm den 27 december 1924.

Jarl Bring.

Underdånigst

11. von Krusenstierna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr SiO.

(il 7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kung). Maj:ts proposition ........................ 1

Utdrag ur statsrådsprotokollet över försvarsiirenden den 20 februari 1925 .................. ii

Försvarsdepartementet 1

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ................................. 3

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner....................................... 4

Lånt försvaret ........................................................................................ 5

T. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande 7

II. Värnplikten.................................................................................... IJ

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning

på hären, marinen och flygvapnet ........................ fl

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv ................................................... 10

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv

............................................................................. 11

i). Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas uppdelning

på härens olika truppslag ............................................. 13

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning .......................................... 14

P. Utbildningstiden ......................................................................... 14

1. Till linjetjiinst uttagna värnpliktiga .......................................... 14

Värnpliktiga i allmänhet ........................................................... 14

Studenter och likställda .............................................................. 17

2. Till ersättningsreservcu uttagna värnpliktiga ........................... 20

3. Keservtrnpp- och laudstormsövningar ................................... 21

4. Frivilliga skytteviisendet............................................................ 21

G. De värnpliktigas inskrivning..................................................... 21

H. De värnpliktigas avlöning............................................................ 22

III. Fredsorganisatioiien........................................................................ 23

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.......................................... 23

B. Arméförvaltningen....................................................................... 24

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar .................................................................................. 25

1. Högre truppförband ................................................................. 25

Arméfördelningarna..................................................................... 25

Övre Norrlands trupper ............................................................... 27

Gotlands trupper ........................................................................ 28

2. Fästningar .............................................................................. 28

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter ............... 28

4. Sammanfattning ....................................................................... 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

618

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

om.

D. Högre staber och inspektioner in. in. .................................... 31

1. Arméfördelniugschefer och arméfördeluingsstaber ..................... 31

2. Brigadchefer och brigadstaber................................................... 32

3. Militärbefälet för Övre Norrland 33

4. Kommendautskapet i Boden ..................................................... 34

5. Militärbefälet på Gotland ......................................................... 36

6. Infanteriinspektionen..................................... 37

7. Militärläroverksinspektioncn.................................................. 38

8. Kavalleriinspcktionen in. m. ................................................... 38

0. Generalstaben ........................................................ 39

10. Generalfälttyginästaren och inspektören för artilleriet samt artilleristaben

.............................................................................. 44

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvud
stntion

— samt annéförvnltningens fortiflkationsdepartement..... 41

12. Chefen för intendenturkåren samt intendentiirstaben.................. 42

13. Inspektören för träiigen ............................................................ 42

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg 43

E. L lidervisningsanstalter och utbildningskurser 111. 111................ 43

1. Krigsskolan ....................................................................... 43

2. Krigshögskolan........................................................................ 47

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan............................................... 48

4. Ridskolan ............................................................................. 4g

5. Infanteriofflcersskolan .............................................................. 50

0. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet .............................. 50

7. Artilleriskjntskolan............ ................................ .................... 52

8. Gymnastiska centralinstitutet................................................. 52

9. Undcrofflcersskolan ............................................................... 53

10. Särskilda utbildningskurser........................................................ 53

F. Lägre truppförband ................................................................ 53

1. Allmänna synpunkter.............................................................. 53

2. Infanteriet ............................................................................ 54

3. Kavalleriet ................................................................................ 60

4. Artilleriet ............ 64

5. Ingenjörtrupperna och fortifikationen ....................................... 73

6. Trängtrupperna........................................................................... 80

7. Intendentnrtrupperna och intendenturkåren ............................. 83

G. Armémusiken....................................... 37

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater................................ 92

1. Fältläkarkåren ........................................................... 92

2. Garnisoussjukhusen och arméns sjuksköterskekår 94

3. Fältveterinärkåren ................................................................ 96

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.......................................... 98

5. Ecklesiastikstaten ................................................................ 494

0. Polispersonalen .............................. 492

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Jfaj:ts proposition nr 50, 611)

!Sid.

I. Samuumdnig över föreslagna personalstater .................... 103

.1. Härens hästar och reinonterlngsväsendet Ilo

1. Härens hästar ....................................................................... HO

Egna tjänstehästar..................................................................... HO

Stamhästar ........................................................................... Hl

Lejda hästar...................................................... H5

2. Itcmonteringsväsendet ............................................................... 118

Kemonteringsgrunder ................................................................. 118

Remonteringsstyrelsen................................ 120

Remontdepåerna......................................................................... 121

K. Heserv personal.............................................................................. 122

1. Personal å reservstat.............................................................. 128

2. Personal i arméns reserver........................................................ 128

3. Väg- och vnttenbyggnadskåren................................................ 133

JU Den fast anställda personalens rekrytering 134

1. Manskap ................................................................................... 134

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare ........................... H3

3. Underofficerare......................................................................... 152

4. Officerare .............................................................................. 157

5. Rekrytering av officers- och underofiicorskärerua vid i Boden

förlagda truppförband ............................................................. 159

IV. Lantforsvarets kostnader 162

1. Årliga kostnader .................................................................... 162

2. Engångskostnader.................................................................. 165

Byggnads- och reparationsarbeten ................................................ 165

Materielanskaffning ..................................................................... 169

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband

m. ...................................................................................... 172

Y. Övergängen till den nya härordningen 174

1. Allmänna synpunkter 174

2. Värnplikten ............................................................................. 176

3. Organisationen ......................................................................... 176

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel 189

Sjöförsvaret ......................................................................................... 191

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande 193

II. Flottan .......................................................................................... 195

A. Sjökrigsmaterielen...................................................................... 195

1. Allmänna synpunkter 195

Freds- och krigsorganisation......................................................... 195

Benämningar å fartygsslag......................................................... 195

Livslängder för fartyg................................................................. 196

Linjeindelning.............................................................................. *96

opaginerad Kontrollera mot PDF

020

Iuingl. Maj:ts proposition nr -50.

Sid.

2. Fartygstyper.............................................................................. jy8

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning ........................................ ygg

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och materielreserv ................. 198

Hjälpfartyg ................................................................................ 201

Kustflottan ..................................................................... 202

Lokalstyrkorna ....................................... 203

Materielreserv och utrangering..................................................... 204

Sammanfattning med tabell över fördelningen av flottans fartyg,. . 205

4. Ersätthingsbyggnad....................................................... 208

B. Fredsorganisationen...........................................

1. Allmänna synpunkter.......................................

2. Marinens centrala myndigheter.....................................

Sjöförsvarets kommandoexpedition .............................................

Marinförvaltningen ....................................

Marinstaben...................................................

3. Personalchefer ocli inspektörer

Chef för flottan ..................................

Marinöverdirektören .........................................

Marinöverintendenten .......................

Marinöverläkaren ..........................................................

Inspektören för undervattensbåtvapnet........................................

4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket ..............

Sjökrigshögskolan .........................................................

Sjökrigsskolan....................................................

Sjökarteverket..................................................

5. Sammanfattning beträffande centrala myndigheter m. il.

Personalbehovet ...................................................

Centrala myndigheter berörande lokalfrågor.................................

6. Sjöstyrkorna

Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar

Personalbehovet................................................

Övningskostnaderna..............................................................

7. Flottans stationer och varv, örlogsdepåer samt skeppsgosseinsti
tutiouen

.......................................................

Organisationen i allmänhet .................................................

Särskilda organisationsfrågor vid stationerna .................................

Särskilda organisationsfrågor vid varven

Flottans poliskår ................................................

Särskilda organisationsfrågor beträffande skeppsgosseinstitutionen

Personalens fördelning till stationer och varv, örlogsdepå samt skeppsgosseinstitutionen

............................................................

8. Övrig tjänstgöring .............................

Flygvapnets utbildningskurser .....................................................

Särskild utbildning ........................................................

Personal från flottan till kustfästningarna.......................................

Flottans musikpersonal..................................................................

Sammanfattning...........................................................

, 211

211

214

214

215

216

217

217

218

218

218

218

218

218

219

220

221

221

222

222

222

226

229

229

229

237

242

244

244

245

251

251

252

252

253

254

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj-.ts proposition nr 50.

Sid

O.

1).

!>.

10.

Sammanfattning av den inililiirii och eivilmilitilra personalens

snmt de värnpliktigas fördelning i fredstid

Flottans personalstater..............................................................

Officerskåren ..............................................................................

Organisation............................................................................

Underbefäls och underofficers befordran till officer .....................

Underofficerskåren....................................................................

Organisation..............................................................................

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning........................

Sjömanskåren ..........................................................................

Skeppsgossekåren ................................................ ....................

Mariningenjörkåren .....................................................................

Marinintendenturkåren..................................................................

Marinläkarkåren.........................................................................

Ecklesiastikstaten .......................................................................

255

25C

25G

256

257

264

264

265

270

272

273

274

276

278

11. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse

mellan dessa och fast anställd personal enligt 1914 års försvarsplan

och enligt 1924 års försvarsutskotts förslag ..............

Reservpersonalen...............................................

1. Allmänna synpunkter

2. Personal å reservstat ...................................

Personal i flottans reserv .............................

Officerare......................................................

Underofficerare ...............................................

Mariningenjörer .. .........................................

Marinintendenter ...........................................

Marinläkare....................................................

De värnpliktiga och deras redovisning .......

1. Allmänna synpunkter.....................................

2. Värnpliktiga i allmänhet...............................

3. Studenter och likställda

4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning

5. De värnpliktigas avlöning ............................

283

283

283

284

285

290

293

294

295

296

296

296

300

301

302

III. Kustartilleriet 302

A. Allmän organisation...... ............................................................. 302

B. De värnpliktiga............................................................................. 304

1. Värnpliktiga i allmänhet......................................................... 304

2. Studenter och likställda ............................................................ 306

C. Fredsorganisationen .................................................................... 307

1. Allmänna synpunkter................................................................. 307

Grunder för personalberäkningen................................................. 307

Utbildningen av officerare............................................................ 308

Underofficerare och stammanskap ............................................... 310

Utbildningen av stammanskapet .................................................... 311

Underbefäls och underofficers befordran till officer i kustartilleriets stam 313

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.......................... 315

2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.......................................... 316

s. 622 Kontrollera mot PDF

622

Kung!,. Maj:ts proposition nr 50.

D.

3. Kommendant skapen i kustfästningarna

4. Skjutskola och mineringsskolor...............

5. Truppförbandcn ..........................

C. Övriga personalbehov ................................

7. Kustartilleriets stat

8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914

ilrs försvarsplan, 1924 års försvarsutkotts förslag och föreliggande

förslag....................................

Reservpersonalen...

Sid.

317

320

321

324

325

1.

reserv

Personal å reservstat........

2. Personal i kustartilleriets

Officerare.........................

Underofficerare ......................

Underbefäls och underofficers vid kustartilleriet befordran till officer

i reserven ...................................

Sjöförsvarets kostnader........................................

1. Årliga kostnader.....................

2. Engångskostnader ..........................

övergången till den nya niarinorganisationen..............................

Flygvapnet ...............................................................

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande

Huvuddragen av flygvapnets organisation

Den föreslagna fredsorganisationens enskildheter

IV.

V.

32G

327

327

328

328

330

331

332

332

338

340

B.

C.

1.

Flygvapnets ledning

2. Flygkårernas, flygskoians och flygverkstädernas sammansättning

3. Personal och utbildning

Personal ....................................

Utbildning ...........................

4. Flygvapnets materiel och förläggning

Materiel.......................................

Förläggning...............................

Flygverkstäder ...............................

Flygvapnets kostnader....................................

Arliga organisationskostnader

Kostnaderna för materielanskaffning, byggnader in. in. .....!.

Flygteknisk forskning och utbildning av flyg-ingenjörer

Förberedandet av nyorganisationens genomförande

Ekonomisk krigsberedskap

Sammanfattning .......................................

Kostnaderna för den föreslagna organisationen i jämförelse

med 1911 års försvarsorganisation och provisoriet...............

Departementschefens hemställan ............................

n.

E.

F.

347

349

351

352

352

354

358

358

359

361

361

361

363

364

364

365

366

367

349

379

381

S84

s. 623 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 50.

623

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR.

Bil. 1. Sammanställning av anslagen under fjärde huvudtiteln.

Bil. 2. Beräkning av kostnaderna för övergången till den nya försvarsorganisationen.

Bil. 3. Beräkning av kostnaderna för rikskomniissionen för den ekonomiska krigsbereredskapen.

Bil. A. Chefens för generalstaben yttrande angående förslag till organisation av lantförsvaret

och förslag till värnpliktslag.

Bil. B. Chefens för generalstaben yttrande över P. M. angående den fast anställda personalens

vid armén rekrytering m. m.

Bil. C. Inspektörens för militärläroverken yttrande över P. M. angående den fast anställda

personalens vid armén rekrytering m. m.

Bil. D. Chefens för marinstaben yttrande angående förslag till sjöförsvarets organisation

samt förslag till värnpliktslag.

Bil. E. Chefens för marinstaben yttrande över P. M. angående åtgärder till höjande av

det fast anställda manskapets vid marinen utbildning m. m.

Bil. F. Chefens för kustartilleriet yttrande över P. M- angående åtgärder till höjande av

det fast anställda manskapets vid kustartilleriet utbildning m. m.

Bil. (t. Chefens för sjökrigsskolan yttrande över P. M. angående utbildning av kustartillerikadetter.

Bil. H. Chefens för generalstaben yttrande angående förslag till flygvapnets organisation.

Bil. I. Chefens för marinstaben yttrande angående förslag till flygvapnets organisation.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag ävensom vi s. 1 i texten
  2. 1SärU 1925:3 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga heslut beträffande de i utskottets utlåtande nr 1 framlagda förslag dels angående försvarsväsendets ordnande och d s. 1 i texten
  3. 1SärU 1925:1 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1 s. 1 i texten