Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

1926-02-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:152, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923

(nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror;

given Stockholms slott den 5 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en

särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket

av pärlor med flera lyxvaror.

Under Hans Majrts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga fortsatt tillämpning till och

med den 30 juni 1927.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 127 höft. (Nr 152.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 152.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, Wigforss,

Möller, Levtnson.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Wigforss anmäler frågan

om fortsatt utgörande av stämpelavgiften för pärlor med flera lyxvaror.

Föredraganden anför:

»Med en till 1919 års lagtima riksdag avgiven proposition, nr 251, framlade

Kungl. Maj:t förslag till förordning om en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Propositionen avstyrktes av bevillningsutskottet, men efter gemensam omröstning

antog riksdagen ett på bevillningsutskottets föranstaltande omarbetat

förslag i ämnet. Förordning utfärdades den 11 juli 1919 (sv. f.

1919: 401), vilken trädde i kraft den 1 september samma år och gällde

intill utgången av år 1920. Efter förslag av Kungl. Maj:t (proposition

nr 47) beslöt 1920 års riksdag fortsatt tillämpning av förordningen under

år 1921 (sv. f. 1920: 224).

Med hänsyn till den ringa avkastningen av lyxstämpelavgiften samt då

kontrollen å skattens uttagande syntes lämna åtskilligt övrigt att önska

och dessutom ställde sig jämförelsevis dyrbar i förhållande till inflytande

belopp, förelädes icke 1921 års riksdag förslag angående berörda förordnings

fortsatta tillämpning. I enlighet med ett motionsvis framställt yrkande

beslöt emellertid riksdagen utsträckning av förordningens giltighetstid till

utgången av år 1922 (sv. f. 1921: 416). Ej heller till 1922 års riksdag

framlades proposition i ämnet, men riksdagen beslöt efter förslag av bevillningsutskottet

fortsatt tillämpning av förordningen under år 1923

(sv. f. 1922: 328).

Efter verkställd utredning inom finansdepartementet framlade Kungl.

Maj:t med proposition nr 199 till 1923 års riksdag förslag till ny förordning

i ämnet, att gälla under år 1924. Detta förslag skilde sig från den

då gällande författningen i huvudsak därutinnan, att kontrollen med

avseende å skattens behöriga utgörande i viss mån omlagts. I enlighet

med bevillningsutskottets hemställan biföll riksdagen denna proposition,

och förordning utfärdades den 17 maj 1923 (sv. f. 1923: 113).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 152.

3

På förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 71 beslöt 1924 års riksdag

fortsatt tillämpning av nyssberörda förordning till och med den 30 juni

1925 (sv. f. 1924: 129).

Bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 55 till 1925 års riksdag innebar

slutligen utsträckning av giltighetstiden för omförmälda förordning intill

den 1 juli 1926 (sv. f. 1925: 77).

Ifrågavarande stämpelavgift avser, med vissa undantag, köp, byte och

införsel till riket av äkta pärlor och ädla stenar, av föremål, i vilka sådana

pärlor och stenar äro infattade, samt av smycken utav guld, silver eller

platina. Avgift utgöres för varje föremål, vars värde överstiger 300 kronor,

och utgår som regel med 10 kronor, då föremålets värde icke överstiger

350 kronor, och därutöver med 5 kronor för varje ytterligare påbörjat

belopp av 50 kronor. Stämpelbeläggningen ombesörjes av överlåtaren.

Den, som driver handel med föremål om vilka nu är fråga, skall föra

särskild försäljningsbok vari stämpeln insättes. Eljest anbringas vid överlåtelse

stämpeln å avräkningsnota som skall upprättas av överlåtaren.

Vid införsel åsättes stämpeln faktura, konossement, frakthandling eller

tullräkning genom vederbörande tullmyndighets försorg. Tillsyn över efterlevnaden

av ifrågavarande förordning tillkommer överståthållarämbetet

eller vederbörande länsstyrelse samt utövas genom tillsyningsmän, vilka

åtnjuta arvoden ävensom resekostnads- och traktamentsersättning. Tryckning

och försäljning av lyxstämplarna ombesörjas av postverket.

Under erinran att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror jämlikt förordningen den 3 april 1925

(nr 77) ägde giltighet till och med den 30 juni 1926 anmodades genom

skrivelse den 20 juni 1925 överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser

att, efter hörande av vederbörande tillsyningsman, avgiva yttrande

dels rörande verkningarna av de genom 1923 års förordning införda nya

bestämmelserna rörande sättet för utgörande av ifrågavarande stämpelavgift,

dels beträffande de jämkningar i berörda lagstiftning, som på grund

av vunnen erfarenhet finge anses erforderliga eller lämpliga vid en fortsatt

tillämpning av förordningen efter den 30 juni 1926, dels ock huruvida

bestämmelserna i fråga borde erhålla permanent karaktär eller, i motsatt

fall, för vilken tid desamma fortfarande borde gälla. Tillika skulle

genom tillsyningsmannens försorg införskaffas på vederbörande näringsidkares

försäljningsböcker grundad förteckning för envar näringsidkare,

upptagande försålda lyxföremål för vilka stämpel enligt berörda förordning

utgjorts, värdet på varje föremål och mot samma värde svarande

stämpelbelopp; uppgifterna skulle avse åren 1924 och 1925.

Av de i anledning av omförmälda skrivelse inkomna yttrandena och

eljest tillgängliga uppgifter inhämtas i huvudsak följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 152.

Under den tid stämpelavgiften varit i tillämpning och intill början av

år 1925 hava lyxstämplar försålts för ett sammanlagt belopp av 571,740

kronor. Därav falla på åren 1922, 1923 och 1924 respektive 44,235, 47,630

och 54,250 kronor. De senare beloppen utgöra emellertid icke någon tillförlitlig

utgångspunkt för beräkningen av den stämpelåtgång, som hänför

sig till dessa års varuförsäljningar, givetvis beroende därpå att överskott

av stämplar funnits från det ena året till det andra. Enligt nu

införskaffade, på försäljningsböckerna grundade uppgifter har det sammanlagda

värdet av ifrågavarande lyxföremål utgjort år 1924 omkring

906,700 kronor och år 1925 omkring 860,600 kronor; häremot svarande

stämpelbelopp hava uppgått till omkring 66,800 kronor och omkring 63,100

kronor. Den övervägande delen av försäljningen har ägt rum i Stockholms

stad, Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län. Inom vissa

län har icke någon försäljning av lyxföremål förekommit och för åtskilliga

andra län har densamma varit högst obetydlig. Stämpeluppbörden genom

tullverket vid införsel av lyxvaror, därvid bland annat handlandenas egen

import i och för rörelsen är undantagen, torde hava varit föga betydande.

Den ojämna fördelningen av försäljningen framgår i huvudsak av följande

tabell som angiver, i runda tal, värdet av försålda lyxföremål och motsvarande

stämpeluppbörd.

Ort

1924

1925

Värde

Stämpel-

uppbörd

Värde

Stämpel-

uppbörd

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Stockholms stad ...........................

692,900

51,900

688,500

51,600

Göteborgs och Bohus län ...............

121,500

8,500

79,900

5,400

Malmöhus län ..............................

52,500

3,800

44,200*

3,300

Övriga 22 län ..............................

39,800

2,600

48,000

2,800

Summa

906,700

66,800

860,600*

63,100

1 Beräknat.

Jämväl näringsidkarna emellan fördelar sig försäljningen av ifrågavarande

lyxföremål synnerligen ojämnt. Av de till ett antal av 75 i

Stockholms stad förekommande försäljare, som enligt förordningen anmält

sig idka handel med dylika föremål, torde sålunda allenast hos ett tjugotal

försäljning av stämpelpliktiga föremål äga rum i någon omfattning

av betydenhet.

För kontrollen över lyxstämpelns behöriga utgörande finnas för närvarande

48 tillsyningsmän, vilkas arvoden belöpa sig till 10,650 kronor

om året. Härtill kommer resekostnads- och traktamentsersättning, som,

såvitt kunnat utrönas, i det hela torde uppgå till jämförelsevis ringa

belopp. Kostnaden för tryckning av lyxstämplarna är obetydlig; för försäljningen

av stämplarna förekomma icke några särskilda utgifter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 152. 5

Med hänsyn till den ojämna fördelningen av försäljningen av lyxföremål

är det tydligt, att de införskaffade yttrandena skola bära prägel av

den omfattning i vilken sådan försäljning ägt ram inom vederbörande

orter.

Vidkommande till en början frågan om verkningarna av de genom 1923

års förordning införda nya kontrollbestämmelserna har allenast i ett eller

annat yttrande uttalats, att dessa förändringar varit utan betydelse eller

medfört en försämring i kontrollen. I åtskilliga fall har något uttalande

i denna del icke kunnat lämnas av länsstyrelserna eller tillsyningsmännen

på grund av bristande erfarenhet av förordningens tillämpning. De myndigheter,

från vilka yttranden härutinnan kunnat avgivas, hava i det

stora hela uttalat, att de nya bestämmelserna ägde avgjort företräde framför

de tidigare gällande samt att ändringarna medfört goda verkningar

såväl i avseende å underlättandet av kontrollen som med hänsyn till förhållandet

mellan försäljarna och den köpande allmänheten.

Vad därefter angår frågan, huruvida åt bestämmelserna i förordningen

borde förlänas permanent karaktär, hava väl en länsstyrelse ävensom

några tillsyningsmän uttalat sig för en sådan anordning, och hava dessa

uttalanden bland annat grundats på uppfattningen om det principiellt

berättigade i upptagandet av en skatt för lyxvaror. Å andra sidan har

från åtskilliga håll påyrkats, att bestämmelserna icke borde erhålla fortsatt

giltighet, därvid i regel hänvisats till erfarenheterna av förordningens

tillämpning inom vederbörande orter samt till förhållandet mellan kostnaden

för kontrollen och den inom orterna uppnådda inkomsten av stämpelavgiften.

Överståthållar ämbetet och åtskilliga länsstyrelser hava emellertid

föreslagit fortsatt giltighet av hithörande bestämmelser under viss

längre eller kortare tid.

Slutligen hava i yttrandena framförts förslag om ändringar i förordningens

bestämmelser, åsyftande omläggning av skatten eller förändrad omfattning

av densamma. Bland annat har förordats sänkning av den värdegräns

å lyxföremålen vid vilken stämpelplikt inträder. Beträffande kontrollen

å skattens behöriga utgörande har i besparingssyfte föreslagits sammanslagning

av kontrolldistrikt eller det nuvarande kontrollsystemets ersättande helt

eller delvis av deklaration eller försäljningsböckernas insändande till länsstyrelsen.

Förslag hava ock framlagts i ändamål att vinna ytterligare effektivitet

uti kontrollen m. m.

Enligt min mening bör ifrågavarande stämpelavgift vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror allt fortfarande upptagas.

Tidigare framför da betänkligheter mot en sådan avgift hava i allt väsentligt

gällt det ringa utbytet av densamma. Såsom framgår av de lämnade uppgifterna

har eme llertid en icke obetydlig stegring i stämpelåtgången under de

senare åren inträtt, och härigenom minskas givetvis betydelsen av berörda

invändningar. I det stora hela torde nämnda stegring bero på förbättringen

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt 127 höft- (Nr 152.)

Departements
chefen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 152.

i konjunkturförhållandena. En ökning uti avkastningen av stämpelavgiften

oberoende av en fortsatt förbättring av konjunkturerna skulle visserligen

kunna vinnas, därest — möjligen med någon förändring av skattens omfattning

med hänsyn till de föremål som träffas av skatten — den i förordningen

fastställda värdegränsen för stämpelpliktens inträdande nedsattes.

En sådan sänkning skulle i och för sig icke heller sakna fog med hänsyn

till det prisfall å dessa varor som lärer hava inträtt sedan den tid då värdegränsen

fastslogs. Om nämnda gräns exempelvis sattes till 200 kronor och

skatteskalan därefter jämkades, skulle enligt verkställd överslagsberäkning

avkastningen av stämpelavgiften sannolikt bliva avsevärt stegrad. En dylik

förändring torde emellertid icke böra tagas i övervägande förrän i samband

med prövning av andra utvägar, som må erbjuda sig att göra nu ifrågavarande

beskattningsform mera givande, i första hand möjligheten att utvidga

gruppen av de föremål som skola träffas av skatten. I fråga om det år 1923

förändrade systemet för kontrollen å skattens utgörande har man i det stora

hela uttalat tillfredsställelse. Under sådana förhållanden torde ändringar i

bestämmelserna om lyxstämpelavgiften icke böra äga rum med mindre bärande

skäl därför kunna anföras; de nu framförda ändringsförslagen hava icke

synts mig vara av beskaffenhet att påkalla åtgärd. Jag tillstyrker sålunda,

att gällande förordning i oförändrat skick erhåller fortsatt giltighet under

nästkommande budgetår.»

Föredraganden uppläser härefter förslag till förordning angående fortsatt

tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en

särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av

pärlor med flera lyxvaror samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse bil. litt. . . . vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1926:53 Bevillningsutskottets betänkande Nr 53 s. 19 i texten
  2. Rskr. 1926:120 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 mai 1923 a1 i texten
  3. BevU 1926:32 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tilllämpning av förordningen den 17 mai 1923 s. 1 i texten