Sök i Ratio Lex

Angående inordnande i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. under ändrat namn av statens pensionsanstalt av vissa grupper av befattningshavare

1926-02-25 · 48 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:198, Angående inordnande i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. under ändrat namn av statens pensionsanstalt av vissa grupper av befattningshavare

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

1

Nr 198.

Kungl. Maj.ls proposition till riksdagen angående inordnande i

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

under ändrat namn av statens pensionsanstalt av vissa

grupper av befattningshavare; given Stockholms slott den

25 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i stats>''ådet å Stockholms

slott den 25 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Linders, Schltter, Larsson, Wigeorss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Olsson, anmäler följande pensionsärenden,

efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet beträffande

de två första av dem:

beredande av pensionsrätt åt befattningshavare vid vissa vårdanstalter,

förbättring av lasarettsläkares pensioner och beredande av pensionsrätt åt

läkare vid tuberkulossjukhus,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 167 Käft. (Nr 198.)

Angående

inordnande

i statens

anstalt för

pensionering

av folkskollärare

m. fl.

under ändrat

namn av

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

statens pensionsanstalt

av vissa

grupper av

befattningshavare.

indragning av lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa,

indragning av dövstumlärarnas pensionsanstalt,

beredande av pensionsrätt åt lärare vid fortsättningsskolor och anstalter

för yrkesundervisning.

Departementschefen anför;

Såsom framgår av det följande anser jag, att dessa pensionsfrågor böra

lösas därigenom, att ifrågavarande grupper av befattningshavare, respektive

änkor och barn efter befattningshavare få pensionsrätt i statens anstalt för

pensionering av folkskollärare in. fl. Om anstaltens verksamhetsområde på

detta sätt utsträckes till nya viktiga grupper, synes det mig lämpligt att anstaltens

benämning ändras. Jag föreslår därför, att den kallas statens pensionsanstalt,

en benämning, som jag i det följande använder.

I. Allmänna bestämmelser i statens pensionsanstalts reglemente.

Det torde vara lämpligt att inledningsvis redogöra för de viktigaste allmänna

bestämmelser i anstaltens reglemente, vilka bliva gällande även för

nu ifrågavarande befattningshavare, i den mån de särskilda bestämmelser,

som jag föreslår för dem, ej medföra undantag eller ändring.

Därest icke minimiårsavlöning för befattning blivit i författning fastställd,

är såsom förutsättning för erhållande av pensionsrätt i anstalten stadgat,

att vederbörande befattning skall med avseende å behörighetsvillkor, tjänstgöringens

art, minimiavlöning in. m. hava underkastats reglering av den,

hos vilken befattningshavaren är anställd (huvudmannen), och att regleringen

blivit godkänd av Konungen eller den myndighet, Konungen förordnar (§ 5).

Pensionsanstalten äger bestämma, i vad mån reglementet må äga retroaktiv

giltighet för befattningshavare, som efter att hava tjänstgjort i befattningen

utan pensionsrätt erhåller sådan rätt i anstalten (§ 6).

Beloppen av befattningshavarens och huvudmannens årsavgifter skola angivas

i de särskilda föreskrifter, som gälla för befattningen. Från befattningshavarens

tjänstepensionsavgift skall, därest befattningshavaren är skyldig

att erlägga avgift enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, avdrag

göras, svarande mot den avgift, som enligt nämnda lag skall erläggas av

den, vars inkomst är lika med tjänstepensionsunderlaget, ökat med hälften.

Vad som stadgas angående huvudmans avgifter gäller dock icke för staten

som huvudman. (§ 7 mom. 1).

Staten erlägger till anstalten den årliga avgift, som enligt försäkringsteknisk

beräkning erfordras för att tillsammans med befattningshavarens

och huvudmannens årsavgifter bereda pension enligt reglementet (§ 7 mom. 2).

Om pensionsanstalten enligt § 6 bestämt, att reglementet skall hava retroaktiv

giltighet för en befattningshavare, som tidigare icke haft pensionsrätt

i anstalten, skall huvudmannen, där ej i de för befattningen gällande särskilda

bestämmelserna annorlunda stadgas, erlägga den engångsavgift, som

pensionsanstalten bestämmer, med rätt för huvudmannen att uttaga ersättning

av befattningshavaren för viss del av nämnda engångskostnad (§ 9).

Enligt de i kap. II intagna allmänna bestämmelserna rörande tjänstepension

är befattningshavare skyldig avgå,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. May.ts proposition Nr 198.

a) när han uppnått den levnadsålder (pensionsålder), som stadgas i de för

befattningen gällande särskilda bestämmelserna,

b) om han till följd av olycksfall i tjänsten eller eljest till följd av skada

eller sjukdom, vilken han ådragit sig under utövningen av sin tjänst, finnes

vara för framtiden oförmögen att behörigen sköta densamma,

c) om lian till följd av skada eller sjukdom i andra fall än under b) sägs

under fem på varandra följande år varit oförmögen tjänstgöra under sammanlagt

mer än 4/s av den tid, som det eljest ålegat honom att tjänstgöra,

och finnes vara för framtiden oförmögen att behörigen sköta sin tjänst,

d) om han under fem på varandra följande år varit på grund av smittosam

sjukdom tjänstledig eller från tjänstgöring avstängd under sammanlagt

mer än 4/u av den tid, som det eljest ålegat honom att tjänstgöra, och

finnes vara av samma anledning för framtiden obehörig att tjänstgöra (§18

mom. 1).

Där ej annorlunda stadgas i de för befattningen gällande särskilda bestämmelserna,

må befattningshavare, som uppnått pensionsåldern, på i nämnda

bestämmelser angivna villkor av huvudmannen tillåtas kvarstå i befattningen,

därest och så länge han prövas kunna på ett tillfredsställande sätt sköta

tjänsten, dock icke längre än under fem år (§ 18 mom. 2).

Rätt till genast börjande tjänstepension inträder vid avgång från befattningen

för befattningshavare, som uppnått pensionsåldern eller entledigas

enligt § 18 mom. 1 b)—d), samt i de fall, som därutöver må stadgas i de

för befattningen gällande särskilda bestämmelserna (§ 19).

Rätt till uppskjuten tjänstepension tillkommer den, som avgår från sin

befattning utan att vara berättigad till genast börjande pension. Denna rätt

förloras dock,

a) om den avgångne vid den tidpunkt, då den uppskjutna pensionen

skulle börja utgå, innehar annan befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt

i denna anstalt eller i annan av staten inrättad eller understödd

pensionsanstalt eller pensionsfond, och har rätt att för genast börjande pension

vid avgång från densamma räkna sig tillgodo den tjänstgöring, varpå

rätten till uppskjuten pension skulle grunda sig, eller däremot enligt reglementets

§ 25 svarande försäkringsavgifter; samt

b) om han före ovannämnda tidpunkt avgått eller samtidigt avgår från

dylik befattning med genast börjande tjänstepension, vid vars beräkning

den tjänstgöring tillgodoräknats honom, varpå rätten till uppskjuten pension

skulle grunda sig, eller däremot enligt reglementets § 25 svarande försäkringsavgifter

(§ 20 mom. 1).

Befattningshavare räknar tjänstår i sin befattning för den tid, han efter

fyllda 20 år innehaft densamma; dock att, om han innehaft befattningen,

innan reglementet blev gällande för densamma, han må räkna tjänstår i

den endast från denna tidpunkt eller från den tidigare tidpunkt, som pensionsanstalten

må hava bestämt enligt § 6. Vid beräkning av tjänstår skall

avdrag göras för tid, varunder ledighet ägt rum, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i sådant avseende är stadgat beträffande tjänstårsberäkning

för pension åt befattningshavare i statstjänst (§ 21).

Tjänstepensionsunderlag för befattning skall angivas i de för densamma

gällande särskilda bestämmelserna och må ej överstiga 6,000 kronor (§ 23

mom. 1).

Den, som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga övergår

från befattning med högre till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

må efter ansökan hos pensionsanstalten behålla det högre tjänstepensionsunderlaget,

därest han i den förra befattningen räknat minst 15 tjänstår

(§ 23 mom. 4).

Där ej annorlunda stadgas i de för befattningen gällande särskilda bestämmelserna,

beräknas vid avgång enligt § 18 genast börjande tjänstepension

enligt följande regler.

a) Pensionen är lika med befattningens tjänstepensionsunderlag (hel pension),

om den avgående räknar det härför stadgade antalet tjänstår. Om

tjänstårens antal är mindre, avkortas pensionen i förhållande därtill (avkortad

pension). Dock skall gälla, att,

b) om avgången sker enligt reglementets § 18 mom. 1 b), hel pension

utgår oberoende av tjänstårens antal, och om avgången sker enligt § 18

mom. 1 c) eller d), minst av hel pension utgår, dock i båda fallen med

den inskränkningen, att pensionen ej må överstiga den pension, som den

avgående skulle få, om han kvarstode i befattningen till pensionsåldern,

c) om den avgående ej innehaft befattningen i minst fem tjänstår, hel

pension utgör medeltalet av hans tjänstepensionsunderlag under de sista fem

åren eller det mindre antal tjänstår han räknar,

d) om den avgående har hustru eller barn, vilka i händelse av hans frånfälle

skulle vara berättigade till familjepension, pension utgår med minst

det belopp, varmed denna familjepension skulle utgå,

e) om den avgående vid pensionsålderns uppnående icke räknar minst

tio tjänstår eller, där han avgår före denna ålder, han icke räknar så många

tjänstår, att de tillsammans med de år, som återstå till pensionsåldern, uppgå

till minst nämnda antal, pensionen beräknas försäkringstekniskt,

f) om den avgående åtnjutit tjänstledighet från sin befattning för att

bestrida annan befattning och haft rätt att under ledigheten räkna tjänstår

i den förra befattningen, tages vid bestämmande av pensionen icke hänsyn

till den senare; detsamma gäller, med visst undantag, jämväl om den, som

efter att hava avgått från en befattning med pension erhåller en annan

befattning (§ 24 mom. 1).

Uppskjuten tjänstepension beräknas efter ett tjänstepensionsunderlag, som,

där ej i de för befattningen gällande särskilda bestämmelserna annorlunda

stadgas, bestämmes efter vissa angivna försäkringstekniska grunder. Den

UDDskiutna tjänstepensionen är lika med: a) det sålunda beräknade tjänste
-

Genast börjande tjänstepension utgår från och med månaden näst efter

den, då befattningen frånträdes. Uppskjuten tjänstepension börjar utgå från

och med den tidpunkt, från vilken den avgångne av pensionsstyrelsen förklarats

varaktigt oförmögen till arbete, dock senast vid den för befattningen

stadgade pensionsåldern. Tjänstepension utgår till och med den månad,

under vilken pensionstagaren avlider. (§ 31).

Bestämmelserna i kap. III, allmänna bestämmelser om familjepension,

innehålla i huvudsak följande.

När den, som innehar eller tidigare innehaft med familjepensionsrätt i

pensionsanstalten förenad befattning, avlider, äro hans efterlämnade änka

och arvsberättigade egna barn berättigade till familjepension under följande

villkor:

Äktenskap grundlägger icke pensionsrätt, om det ingås a) efter det mannen

fyllt 65 år, b) under det mannen lider av sjukdom, som inom 6 måna
-

pensionsunderlaget,

3/, o it rlotaamma t

y4 av detsamma, om pensionen börjar utgå tidigare. (§ 27).

;, om pensionen börjar utgå först vid pensionsåldern, b)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 5

der efter äktenskapets ingående medför hans död, och utan att genom äktenskapet

barn legitimeras; dock ankommer det på pensionsanstalten, där anledning

finnes antaga, att sjukdomens livsfarliga beskaffenhet vid äktenskapets

ingående icke varit för någon av makarna bekant, att pröva, huruvida

familjepension må utgå.

Familjepension utgår till änka, så länge hon lever ogift, och till barn,

tills det uppnår 21 års ålder eller dessförinnan träder i äktenskap. Därest

barn, som har rätt till familjepension, vid uppnåendet av 21 års ålder befinnes

vara varaktigt oförmöget till arbete, bibehåller det rätt till pension,

så länge oförmögenheten till arbete fortfar. (§ 32).

Befattnings familjepensionsunderlag, som icke må överstiga 1,500 kronor,

angives i de för befattningen gällande särskilda bestämmelserna (§ 33

mom. 1).

Där ej annorlunda stadgas i de särskilda bestämmelser, som gälla för den

befattning, som den avlidne senast innehaft, bestämmes pensionen åt de

efterlevande på i § 34 mom. 2 angivet sätt efter familjepensionsunderlaget

för den befattning, den avlidne senast innehaft.

I följande fall skall dock försäkringsteknisk beräkning av pensionen göras:

a) om den avlidne avgått från med familjepensionsrätt i pensionsanstalten

förenad befattning före pensionsåldern av annan anledning än i § 18 sägs

och icke sedermera ånyo fått sådan befattning,

b) om den avlidne vid pensionsålderns uppnående icke räknade minst det

antal tjänstår, som fordras för hel tjänstepension, eller, där han avlidit före

denna ålder eller avgått före densamma med genast börjande tjänstepension,

icke räknade vid frånfället eller avgången så många tjänstår, att de tillsammans

med de år, som återstodo till pensionsåldern, uppgingo till minst

nämnda antal (§ 34 mom. 1).

För änka ensam utgår pensionen med familjepensionsunderlagets belopp.

För änka jämte ett eller flera pensionsberättigade barn utgår pensionen med

familjepensionsunderlagets belopp, förhöjt med 40 procent för ett barn och

därutöver med 10 procent för varje ytterligare barn. För pensionsberättigade

barn, då änka icke finnes, utgår pensionen: om endast ett barn finnes,

med hälften av familjepensionsunderlagets belopp; om barnen äro två, med

familjepensionsunderlagets belopp, om barnen äro tre eller flera, med familjepensionsunderlagets

belopp; förhöjt med 40 procent, därest barnen äro tre,

samt därutöver med 10 procent för varje ytterligare barn. (§ 34 mom. 2).

Familjepension utgår från och med månaden näst efter dödsfallet till och

med den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller hans rätt till

pension upphör. (§ 40).

II. Beredande av pensionsrätt åt befattningshavare vid vissa vårdanstalter.

Den 14 januari 1921 lämnade Kungl. Maj:t de sakkunniga, som tillkallats

inom ecklesiastikdepartementet för utredning av vissa pensionsfrågor, i uppdrag

att tillsammans med statens fattigvårdsinspektör verkställa utredning

och avgiva förslag i fråga om pensionering av manliga föreståndare vid av

staten, landsting, kommun eller annan samfällighet inrättad anstalt för vård

av fattiga, sjuka, barn eller åldringar eller för sådant ändamål, som omförmäles

i 33 § i lagen om fattigvården den 14 juni 1918, eller ock vid stiftelse

av allmännyttig natur, som idkar dylik vård, ävensom beträffande i vad

Inledning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Den sakkunniges

förslag.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

mån annan befattningshavare vid ifrågavarande anstalter och kommunernas

fattigvård i övrigt må bliva delaktig av pension genom statens försorg. De

sakkunniga avgåvo yttrande och förslag i ämnet den 10 december 1921

samt, med anledning av mot detta förslag gjorda erinringar, nytt förslag

den 13 december 1922. Det förra avsåg samtliga fast anställda befattningshavare

vid dessa anstalter, det senare endast föreståndare och föreståndarinnor.

I anledning av inom riksdagen väckta motioner anhöll 1925 års riksdag

(skrivelse nr 133), att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande frågan

om utsträckt pensionsrätt för befattningshavare inom fattigvård och barnavård

samt efter den ytterligare utredning, som kunde finnas erforderlig, för

riksdagen framlägga det förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Riksdagen framhöll, att det såväl ur statsfinansiell synpunkt som med hänsyn

till organisatoriska förhållanden, syntes försiktigast att ej utsträcka

pensioneringen till andra befattningshavare vid dessa anstalter än föreståndare

och föreståndarinnor.

Efter erhållet bemyndigande tillkallade chefen för socialdepartementet statskommissarien

friherre C. G. E. Leijonhufvud att såsom sakkunnig biträda

med den av riksdagen begärda utredningen.

Den sakkunniges förslag bereder pensionsrätt i statens pensionsanstalt åt föreståndare,

föreståndarinnor vid av staten, landsting, kommun eller annan samfällighet

anordnad anstalt för vård av fattiga, sjuka, invalider, barn eller åldringar.

De särskilda bestämmelser, som skola gälla för dessa befattningshavare,

sammanföras i ett nytt kapitel i anstaltens reglemente.

Då minimiårsavlöning icke fastställts för dessa befattningar genom författning,

skulle de enligt § 5 regleras av statsmyndighet, innan de kunde

förenas med pensionsrätt. Den sakkunnige anser, att sådan reglering ej erfordras

beträffande befattning vid vårdanstalt, som anordnats av stat, landsting

eller stad, som icke deltager i landsting.

Tjänstepensionsunderlaget bestämmes av pensionsanstalten enligt de grunder,

som i allmänhet gälla ifråga om enligt § 5 reglerade befattningar. Huvudbestämmelsen

är, att pensionsunderlaget ej får överstiga av den fastställda

minimiårsavlöningen i högsta lönegraden.

Familjepensionsunderlaget är 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Pensionsåldern är 65 år för män och 62 år för kvinnor.

För hel pension fordras 30 tjänstår.

Om tjänstårens antal är lägre, bestämmes den avkortade pensionen efter

försäkringsteknisk beräkning, vilket medför en starkare avkortning än om

den skedde i förhållande till tjänstårens antal.

Tillstånd att kvarstå i tjänsten efter uppnådd pensionsålder må ej av

huvudmannen beviljas, med mindre socialstyrelsen därtill lämnat sitt med
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 198. 7

givande. Det må ej lämnas för mer än ett år i sänder och icke i något

fall utsträckas utöver 5 år efter uppnådd pensionsålder.

Den, som uppnått eu ålder, som med högst 5 år understiger pensionsåldern,

och som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga

avgår från sin befattning, erhåller pension som beräknas försäkringstekniskt.

Befattningshavares familjepensionsavgift är enligt förslaget 20 procent av

familjepensionsunderlaget för man och 1 procent för kvinna; dessa avgifter

beräknas vara fullt tillräckliga. Den erforderliga tjänstepensionsavgiften

beräknas vara 14 procent av tjänstepensionsunderlaget. Jag anser ej nödigt

redogöra för den sakkunniges förslag till denna avgifts fördelning på befattningshavaren,

huvudmannen och staten, enär detta förslag förfallit på grund

av anmärkningar, som framställts däremot av vissa myndigheter.

Enligt § 6 i de allmänna bestämmelserna kan pensionsanstaltens reglemente

under vissa villkor få retroaktiv tillämpning för nytillträdande delägare.

Detta medgivande, är givetvis av stor betydelse för de befattningshavare,

om vilka nu är fråga. Ett stort antal av dem har redan nått sådan

ålder, att en pension motsvarande endast avgifterna för deras återstående

tjänstetid skulle bliva obetydlig. Det torde därför kunna förutsättas, att

vederbörande huvudmän, i all synnerhet om viss lättnad vid övergången

beredes, skola begagna sig av rätten att göra framställning om retroaktiv

giltighet av reglementet för sina befattningshavare.

Med eu sådan retroaktiv giltighet måste emellertid givetvis följa särskilda,

i många fall stora engångskostnader, för varje befattningshavare desto större

ju högre hans levnadsålder och antal tjänstår äro vid inträdet i pensionsanstalten.

I § 9 av reglementet äro allmänna regler fastställda för engångsavgiftens

beräkning och erläggande. Enligt mom. 1 av nämnda paragraf

skall huvudmannen, där ej i de för befattningen gällande särskilda bestämmelserna

annorlunda stadgas, erlägga den engångsavgift, som pensionsanstalten

bestämmer; och denna avgift skall i regel motsvara den försäkringsfond,

som skulle hava bildats, om årsavgifter enligt reglementet blivit erlagda

under befattningshavarens föregående tjänstetid. I mom. 2 stadgas

emellertid tillika, att huvudmannen må genom av pensionsanstalten beräknat

avdrag å befattningshavarens avlöning uttaga ersättning av befattningshavaren

för den del av engångsavgiften, som svarar mot de avgifter, som

befattningshavaren själv skulle hava erlagt. På framställning av befattningshavaren

kan dock pensionsanstalten helt eller delvis befria honom från

avdrag å avlöningen och minska huvudmannens engångsavgift med motsvarande

belopp; härmed följer emellertid givetvis minskad pension.

I fråga om de grupper av befattningshavare, som hittills vunnit inträde

i statens pensionsanstalt, har i regel medgivits, att där reglementet får retroaktiv

tillämpning staten under viss förutsättning lämnar bidrag till den engångskostnad,

som därigenom uppstår. I undantagsfall har statsbidraget bestämts

s. 8 Kontrollera mot PDF

Myndig
heters
yttranden.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

att motsvara hela den del av engångsavgiften, som huvudmannen icke

äger att genom avdrag å befattningshavarens avlöning uttaga av denne,

d. v. s. staten har i sådant fall helt övertagit huvudmannens del av engångskostnaden.

Detta har dock medgivits endast under förutsättning, att

befattningen anmäles till delaktighet inom viss tid efter det att reglementet

blivit tillämpligt å vederbörande befattning. Så har exempelvis stadgats

i fråga om dem, som voro innehavare av befattningar hos hushållningssällskap,

då reglementets tillämplighetsområde utsträcktes att omfatta

sådana befattningar. I allmänhet har dock icke medgivandet rörande statsbidrag

till engångskostnaden sträckts längre än att engångsavgiften så beräknas,

att sedan från den enligt allmänna regeln beräknade engångsavgiften

dragits det belopp, för vilket huvudmannen må uttaga ersättning

genom avdrag å befattningshavarens avlöning, engångsavgiften är

lika med halva återstoden ökad med nämnda belopp, d. v. s. staten betalar

hälften av den del av engångskostnaden, som eljest enligt reglementets

föreskrift skulle hava drabbat huvudmannen. Även detta medgivande

har i allmänhet förbundits med det villkoret, att befattningen skall anmälas

inom viss tid.

Den sakkunnige föreslår, att staten, under förutsättning att befattning

regleras före den 1 januari 1928, skall bevilja nu ifrågavarande huvudmän

den förmån, som sålunda i regel beviljats, och alltså efterskänka hälften av

den engångskostnad, som eljest skulle drabba huvudmannen. Något bidrag

av staten till befattningshavarens engångsavgift föreslås icke.

Över den sakkunniges förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,

socialstyrelsen, pensionsanstaltens styrelse och statens fattigvårdsinspektör,

vilka samtliga tillstyrkt förslaget dock med vissa ändringar. Dessa avse följande

punkter.

1) Bland vårdanstalterna böra medtagas även anstalter för alkoholistvård.

Detta föreslås av socialstyrelsen och statens fattigvårdsinspektör.

2) Bestämmelserna böra omfatta även stiftelse av allmännyttig natur, som

utövar nu ifrågavarande vårdverksamhet. Detta förordas av statskontoret och

statens fattigvårdsinspektör, som påpeka att husmoder vid sådan stiftelse kan

få pensionsrätt enligt § 60 i reglementet.

3) Statskontoret och pensionsanstaltens styrelse föreslå, att husmoder vid

dessa vårdanstalter och stiftelser flyttas från § 60 till den §, som kommer

att omfatta föreståndare och föreståndarinnor och att även husmödrar

vid sådana vårdanstalter, som nu icke äro nämnda i § 60 c), få pensionsrätt.

4) Socialstyrelsen anser att, om det framdeles upprättas icke statliga s. k.

erkända tvångsarbetsanstalter, även dessa böra omfattas av bestämmelserna.

5) Pensionsanstaltens styrelse förordar, att pensionsåldern för föreståndarinnor

bör vara 60 år liksom den nu är för husmödrar. Statens fattigvårdsinspek
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

tör understryker även kraftigt, att pensionsåldern ej må sättas högre än 60

år i betraktande av det slitande arbete, som åbgger dessa befattningshavare.

Han anser, att det varit önskvärt, om den kunnat sättas till 55 år liksom för sjuksköterskor.

Men då redan ett stort antal föreståndarinnor i egenskap av husmödrar

fått pensionsrätt enligt kap. VI, där pensionsåldern är 60 år, anser

han konsekvensen fordra, att samma pensionsålder fastställes för föreståndarinna.

6) Socialstyrelsen uttalar den uppfattningen, att fråga om anstånd med avgång

efter uppnådd pensionsålder bör beträffande befattningshavare vid alkoholistanstalt

avgöras av socialstyrelsen, men beträffande andra anstalter av

vederbörande länsstyrelse.

Statens fattigvårdsinspektör anser, att prövningen bör överlämnas till honom

efter hörande av vederbörande fattigvårds- och barnavårdskonsulenter, enär

han med sin kännedom om förhållanden på anstaltsvårdens område bäst torde

kunna bedöma dessa ofta ömtåliga frågor.

7) Pensionsanstaltens styrelse föreslår, att tjänstepensionsavgiften bestämmes

till 5 procent för befattningshavare samt för landsting eller kommun,

men till 9 procent för annan huvudman.

Statens fattigvårdsinspektör påpekar, att åtskilliga föreståndarinnor (såsom

husmödrar) hos andra huvudmän än landsting eller kommun intagits i pensionsanstalten

enligt kap. VI mot lägre avgifter av huvudmännen än enligt förslaget.

8) Statens fattigvårdsinspektör gör anmärkning mot bestämmelsen, att

minskning av huvudmans engångsavgift ej får ske, med mindre befattningen

reglerats och anmälts för pensionsanstalten före utgången av år 1927.

Denna tidsfrist vore för kort, såsom erfarenhet visat i fråga om befattningar,

som om förmäl as i kap. VI. Han föreslår dess utsträckande till åtminstone

två år.

Vid övervägande av den förebragta utredningen finner jag det önskvärt,

att denna pensionsfråga löses i nära anslutning till den sakkunniges förslag.

En sådan lösning torde även överensstämma med de önskemål, som 1925

års riksdag uttalat.

I fråga om de anmärkningar, som av de hörda myndigheterna framställts

mot förslaget, finner jag mig böra ansluta mig till vad som ovan refererats

under punkterna 1), 2), 5) och 8).

Beträffande punkt 3) ansluter jag mig till statskontorets förslag, att husmödrar

vid alla de vårdanstalter, vilkas föreståndare och föreståndarinnor

avses av förslaget (även vid dem som nu icke nämnas i § 60 c), skola erhålla

pensionsrätt. Detsamma synes mig böra gälla om sjuksköterskor.

Däremot anser jag, att den i punkt 4) ifrågasatta utsträckningen till blivande

enskilda tvångsarbetsanstalter för lösdrivare nu icke bör ske. Lösningen

av detta spörsmål torde böra anstå, till dess man blivit i tillfälle att

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

KungI. Maj:ts proposition Nr 198.

taga ställning till den ännu under utredning varande frågan om revision av

gällande lagstiftning rörande lösdrivares behandling.

Vad angår punkt 6), biträder jag socialstyrelsens mening med den

modifikation, att det bör föreskrivas, att länsstyrelsen skall inhämta yttrande

av statens inspektör för fattigvård och barnavård. Denne får därigenom

väsentligt inflytande på avgörandet av dessa frågor beträffande befattningshavare

inom hans verksamhetsområde, varigenom i möjligaste mån enhetlig

behandling hos länsstyrelserna säkerställes.

Vad angår punkt 7), anser jag, att tjänstepensionsavgiften bör bestämmas

till 5 procent för såväl befattningshavare som huvudman, vilket överensstämmer

med vad som redan gäller i fråga om husmoderbefattningar.

I olikhet med den sakkunnige anser jag, att alla befattningar böra regleras,

innan de förenas med pensionsrätt.

Det synes mig lämpligt, att ifrågavarande föreståndare och föreståndarinnor

inordnas i reglementets kap. VI, dit husmödrarna nu höra, och ej, såsom

den sakkunnige föreslagit, i ett nytt kapitel. Bestämmelserna torde böra

träda i kraft den 1 januari 1927.

På grund av införskaffade uppgifter har den sakkunnige beräknat antalet

befattningshavare, som kunna komma att omfattas av den föreslagna pensioneringen,

till 210. Under första tillämpningsåret kommer statens bidrag till

deras pensionsavgifter att uppgå till 4,000 kronor och statens ränta på de

efterskänkta engångsavgifterna till 8,000 kronor, allt under förutsättning att

alla dessa befattningshavare genast omfattas av pensioneringen.

I det inom socialdepartementet utarbetade sakkunnigförslaget berördes

jämväl frågan, huruvida de föreslagna pensionsunderlagen borde med av

seende å de tilläggsförmåner, som därå borde få åtnjutas, betraktas såsom

ny reglerade eller oreglerade.

I detta avseende anfördes i motiveringen till sakkunnigförslaget huvudsakligen

följande.

Till innehavare av s. k. oreglerade pensioner, som åtnjötes på grund av

förutvarande anställning i statstjänst eller av efterlevande efter avliden

statstjänare, utginge vissa tilläggsförmåner, nämligen pensionstillägg enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 360) samt pensionsförhöjningar enligt

kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 280), varjämte å s. k. oreglerade familjepensioner

åtnjötes dyrtidstillägg efter gynnsammare grunder än som gällde

för s. k. nyreglerade familjepensioner. Då vissa av dessa tilläggsförmåner

författningsenligt tillkomme även pensionstagare i statens pensionsanstalt,

vilka alltså ansåges innehava oreglerade pensioner, och då det kunde ifrågasättas,

huruvida icke de pensioner, som komme att beviljas enligt de föreslagna

bestämmelserna, borde likställas med vad som beträffande befattningshavare

i''* statstjänst och sådan befattningshavares änka och minderåriga barn hänfördes

till nyreglerade pensioner, hade i förslaget ansetts böra bland övergångsstadgandena

upptagas en bestämmelse i syfte att från annan tilläggsförmån

än sådan, som ifråga om statstjänare och deras efterlevande tillkomme

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts proposition Nr 198.

pensionstagare med nyreglerade pensioner, utesluta dem, som på grund av

de nya bestämmelserna bleve berättigade till pensioner från pensionsanstalten.

Beträffande nu nämnda spörsmål förekommer i de över sakkunnigförslaget

avgivna yttrandena icke annat uttalande än att statskontoret, som förklarat

sig dela den sakkunniges uppfattning i själva saken, dock framhållit,

att nödiga föreskrifter i detta syfte rätteligen syntes böra meddelas icke i

reglementet för pensionsanstalten utan i de särskilda författningar, enligt

vilka berörda tilläggsförmåner eljest utginge.

Jag delar den sakkunniges mening, att pensioner enligt de föreslagna bestämmelserna

äro att anse som nyreglerade, och vill till stöd härför anföra

följande.

Nu ifrågavarande befattningars avlöningsförmåner komma att regleras

enligt § 5 för beredande av pensionsrätt i statsanstalten. Det bör alltså kunna

antagas, att avlöningarna avvägas efter nuvarande förhållanden. Pensionsanstalten

äger att bestämma pensionsunderlaget efter den reglerade lönen,

dock med iakttagande att det icke blir högre, än att det står i skäligt förhållande

till pensionsunderlaget för jämförlig befattning i statens tjänst

eller med pensionsrätt i anstalten. Vid denna jämförelse bör pensionsanstalten

taga hänsyn till om pensionen i den tjänst varmed jämförelsen göres

är oreglerad, och vara oförhindrad att sätta pensionsunderlaget lika med denna

tjänsts pensionsunderlag, ökat med författningsenligt pensionstillägg och

pensionsförhöjning, därest den nyreglerade befattningens avlöningsförmåner äro

så höga, att de motsvara det sålunda bestämda pensionsunderlaget. Huvudmannen

kan alltså genom att vid befattningens reglering bestämma avlöningen

tillräckligt hög bereda befattningshavaren pension, som svarar mot

den pension, jämte eventuellt pensionstillägg och pensionsförhöjning, som

tillkommer innehavaren av jämförlig befattning i statens tjänst eller med

pensionsrätt i statsanstalten. Pensionen är därför att betrakta som reglerad,

även om densamma icke blir så hög, som nu sades, därför att huvudmannen

reglerar avlöningen till lägre belopp än som gäller för jämförlig befattningshavare

i ett nyreglerat statens verk.

III. Förbättring av lasarettsläJcares pensioner och beredande av pensioner

åt läkare vid tuberkulossjukhus.

Lasarettsläkarnas pensionskassa, vars reglemente fastställts den 13 november

1903 och som började sin verksamhet den 1 januari 1904, avser att

bereda pension åt ordinarie lasarettsläkare vid länslasarett eller annan på

likartat sätt anordnad sjukvårdsinrättning, vilken äges och helt eller delvis

underhålles av landsting eller stad, som icke deltager i landsting, och vilken

icke är att hänföra till sjukstuga. Inträdet i kassan var under år 1904 fri
-

Inledning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

villigt för den, som utnämnts till lasarettsläkare före årets början och ej

fyllt 45 år. För sådan läkare, som fyllt 45 år, var inträde i kassan ej medgivet.

Övriga lasarettsläkare äro skyldiga att vara delägare i kassan. Undantagna

från delaktighet äro dock läkare vid de kommunala sjukvårdsinrättningarna

i Stockholm och Göteborg, vid Stockholms stads och läns

kurhus samt vid sjukhusen i Uppsala och Lund.

Huvudman och stat bidraga årligen med 200 kronor vardera till delägares

årsavgift. Delägaren själv erlägger en grundavgift av 200 kronor samt därutöver

en försäkringstekniskt beräknad tilläggsavgift, om han vid inträdet

var mer än 35 år gammal; för delägare, som inträtt frivilligt under år 1904,

bidrager dock staten och hans dåvarande huvudman vardera med V® av

tilläggsavgiften.

Pensionsåldern är 65 år. Pensionen är 4,000 kronor, oberoende av

tjänstårens antal. Vid avgång i förtid på grund av sjukdom eller försvagad

hälsa utgår avkortad pension.

Rätt till familjepension finnes icke.

Kassan förvaltas av styrelsen för statens pensionsanstalt.

Samtidigt med fastställandet av kassans reglemente utfärdades en kungörelse,

enligt vilken lasarettsläkare, som den 1 januari 1904 var mer än 45

år gammal och därför icke berättigad till inträde i kassan, under vissa villkor

erhöll rätt till en pension vid 65 års ålder av 3,000 kronor, därav 1,500

kronor skulle betalas av vederbörande landsting eller stad och 1,500 kronor

av staten.

Svenska lasarettsläkarföreningen inkom till Kungl. Maj:t i ansökning av

den 15 juli 1921 med hemställan, att bättre pensioner måtte beredas lasarettsläkarna,

därigenom att de finge pensionsrätt i statens pensionsanstalt,

svarande mot ett tjänstepensionsunderlag av 6,000 kronor och ett familjepensionsunderlag

av 1,500 kronor. Lasarettsläkarnas pensionskassa skulle

enligt föreningens hemställan indragas i pensionsanstalten och dess överskott

tillgodoräknas delägarna till bestridande av engångsavgiften för familjepensioneringen.

Svenska sanatorieläkarföreningen inkom till Kungl. Maj:t i ansökning av

den 30 juli 1921 med hemställan om pensionsrätt i statens pensionsanstalt

åt överläkarna vid samtliga av landsting och städer — med undantag av

Stockholm och Göteborg — underhållna vårdanstalter för lungtuberkulösa, vilka

äro underställda tuberkulossjukhusstadgan, ävensom överläkaren vid svenska

livförsäkringsbolags sanatorieförenings sanatorium. Föreningen föreslog samma

pensionsunderlag som de av lasarettsläkarföreningen föreslagna.

Över dessa ansökningar hava yttranden avgivits av styrelsen för statens

pensionsanstalt, av överståthållarämbetet och länsstyrelserna, vilka överlämnat

yttranden av landstingen och vederbörande kommunala myndigheter, samt

av styrelserna för svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening och för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts proposition Nr 198.

eningen mot tuberkulos i Borås. Slutligen hava utlåtanden avgivits av

medicinalstyrelsen den 3 februari 1923 och av statskontoret den 19 i samma

månad.

På uppdrag av chefen för socialdepartementet har ovannämnde sakkunnige,

statskommissarie friherre Leijonhufvud, utarbetat förslag till ordnande

av dessa pensionsfrågor. Detta förslags huvudbestämmelser äro följande.

Lasarettsläkarnas pensionskassa indrages den 1 januari 1927 i statens

pensionsanstalt, som övertager dess tillgångar och förbindelser till pensionärer

och delägare. Om delägare före den 1 juli 1927 anmäler sig vilja

kvarstå vid pensionsrätt enligt kassans reglemente, bibehåller han sina

rättigheter och skyldigheter enligt detsamma, dock med viss höjning av

pensionen, motsvarande hans beräknade andel i kassans överskott.

Kassans delägare, som icke göra sådan anmälan, få pensionsrätt för sig

och sina efterlevande enligt särskilda bestämmelser, som sammanföras i

samma kapitel som bestämmelserna angående de under II avhandlade befattningshavarna.

Pensionsrätt i statsanstalten enligt samma kapitel beredes jämväl åt följande

befattningshavare:

a) den som efter utgången av år 1926 av Kungl. Maj:t utnämnes till

tjänst, vilken skulle medfört delaktighet i lasarettsläkarnas pensionskassa,

b) av Kungl. Maj:t utnämnd överläkare vid statsunderstödd vårdanstalt,

som avses i stadgan om tuberkulossjukhus och som äges samt helt eller

delvis underhålles av landsting eller stad, som icke deltager i landsting,

c) överläkare vid sanatorium, som äges av svenska livförsäkringsbolags

sanatorieförening.

Undantagna äro dock läkarna vid de kommunala sjukvårdsinrättningarna

i Stockholm och Göteborg, vid Stockholms stads och läns sjukhus samt vid

sjukhusen i Uppsala och Lund ävensom överläkarna vid av Stockholms

stad eller Göteborgs stad underhållna vårdanstalter för lungtuberkulösa och

vid de sanatorier, som ägas av Konung Qscar II:s jubileumsfond.

För i a) eller b) nämnd läkarbefattning fordras icke någon reglering enligt

§ 5 av anstaltens reglemente, då detta icke synes nödigt med hänsyn

till den fasta organisationen av de kommunala lasaretten och tuberkulossjukhusen,

ävensom därtill att dessa läkare skola tillsättas av Kungl. Maj:t.

Däremot fordras sådan reglering beträffande den i c) omförmälda befattningen.

Tjänstepensionsunderlaget föreslås till 6,000 kronor för i a) eller b) nämnd befattning.

För den i c) nämnda befattningen bestämmes det enligt för statsanstalten

vanliga regler beträffande enligt § 5 reglerade befattningar (se

ovan under II), dock högst till 6,000 kronor.

Familjepensionsunderlaget är 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Den sakkunniges

förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Myndig
heternas
yttranden.

14 Kung1. Maj.ts proposition Nr 198.

Pensionsåldern är 65 år för man-och 62 år för kvinna. För hel pension

fordras 30 tjänstår. Vid mindre antal tjänstår avkortas pensionen enligt

försäkringsteknisk beräkning.

Anstånd med avgång efter uppnådd pensionsålder må ej lämnas av huvudmannen

utan medicinalstyrelsens medgivande.

Den som uppnått en ålder, som med högst 5 år understiger pensionsåldern,

och på grund av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga avgår

från sin befattning, erhåller pension, som beräknas försäkringstekniskt.

Befattningshavares familjepensionsavgift är 20 procent (1 procent för

kvinna) av familj epensionsunderlaget. Denna avgift beräknas vara fullt tillräcklig.

Hans tjänstepensionsavgift är 6 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Huvudmannens avgift är 4 procent av detsamma; dock är den dubbelt

så stor för svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening. Den totala

erforderliga tjänstepensionsavgiften beräknas vara 14 procent (beräknad

efter en räntefot av 4 procent).

I fråga om engångsavgiften för befattningshavare, som icke varit delägare

i lasarettsläkarnas pensionskassa, föreslås det, att staten skall efterskänka

hälften av huvudmannens (ej befattningshavarens) engångsavgift enligt § 9

mom. 1, under förutsättning att befattningen anmäles för pensionsanstalten

före den 1 januari 1928.

Beträffande engångsavgiften för förutvarande delägare i lasarettsläkarnas

pensionskassa föreslås andra bestämmelser, som avse att taga hänsyn dels

till den pensionsrätt de hava förvärvat i nämnda kassa, dels till densammas

överskott. Jag redogör ej för detta förslag, då det torde få anses hava

förfallit på grund av däremot framställd kritik av pensionsanstaltens styrelse.

Vad den sakkunnige sålunda föreslagit har i huvudsak tillstyrkts av de

myndigheter, som yttrat sig i frågan. Jag redogör här nedan för de punkter,

där myndigheterna haft avvikande mening.

1) Två landsting hava i sitt utlåtande över lasarettsläkarföreningens ovannämnda

ansökan uttalat, att den nya pensioneringen borde omfatta jämväl

de lasarettsläkare, som icke haft rätt att ingå i lasarettsläkarnas pensionskassa.

Medicinalstyrelsen, som funnit att deras medelålder redan år 1921

var 60 år, har icke kunnat tillstyrka detta förslag, då det skulle medföra

alltför stora kostnader för läkarna.

2) Stadsfullmäktige i Göteborg hava framhållit önskvärdheten av att pensioneringen

omfattade även läkarna vid Göteborgs kommunala, med länslasarett

likartade sjukvårdsanstalter, såsom Sahlgrenska och Holtermanska

sjukhusen, samt dess tuberkulosanstalter. Medicinalstyrelsen har tillstyrkt

detta, under förutsättning att dessa läkare bleve tillsatta av Kungl. Maj:t

och ej i den ordning, som nu stadgades i reglementet för Göteborgs stads

hälsovårdsnämnd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition Nr 198.

3) Ett landsting har ansett, att tjänstepension sunderlaget ej borde sättas högre

än 5,000 kronor, då detta underlag vore bestämt för provinsialläkarna. Medicinalstyrelsen

har icke kunnat gilla denna jämförelse utan ansett, att det

föreslagna beloppet, 6,000 kronor, vore lämpligen avpassat efter de dessa lasaretts-

och sjukhusläkare i allmänhet tillfallande löneinkomster.

4) Pensionsanstaltens styrelse har ifrågasatt, att avkortad ålderspension

borde bestämmas proportionellt mot antalet tjänstår och ej efter försäkringsteknisk

beräkning, vilken medförde eu alltför stark avkortning.

5) Pensionsanstaltens styrelse föreslår, att befattningshavarens tjänstepensionsavgift

bestämmes till 5 procent och likaså huvudmannens, utom svenska

livförsäkringsbolags sanatorieförenings avgift, som bör vara 9 procent.

Enligt min mening föreligger det ett stort behov av bättre pensioner åt

lasarettsläkarna och av pensionerings ordnande jämväl för läkarna vid ovan

omförmälda tuberkulossjukhus. Jag finner även, att dessa frågor lämpligen

böra lösas i huvudsak på det sätt, som den sakkunnige föreslagit och som

gillats av myndigheterna och huvudmännen.

Vad angår den utsträckning av den nya pensioneringen, som ifrågasatts

i punkt 1) härovan, ansluter jag mig till m o d i c i n als ty r e 1 s e n s mening att den

ej bör ske. Jag har inhämtat, att för närvarande 10 f. d. lasarettsläkare

äro i åtnjutande av pension enligt kungörelsen av den 13 november 1903.

Av dessa pensionärer åtnjuta 4 särskilt pensionstillägg å 1,000 kronor av

vederbörande landsting. Vidare äro de samtliga jämlikt § 7 i kungörelsen

av den 18 juni 1925 (nr 280) berättigade till sådan förhöjning (förhöjning

I), som avses i § 3 av samma kungörelse. Och under nuvarande förhållanden

åtnjuta de tillika dyrtidstillägg dels av staten å den del av pensionen,

som utgår av statsmedel, ävensom å nyssnämnda förhöjning, dels av vederbörande

landsting å pensionen i övrigt.

►statsbidrag till kostnaden för pensionering av dessa överåriga lasarettsläkare

utgår nu från det i riksstaten under elfte huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslaget till statens andel i kostnaderna för pensionering av

lasarettsläkare. I samband med den nu föreslagna pensionsregleringen kan

detta anslag uteslutas ur riksstaten. Statsbidrag enligt nu gällande grunder

till kostnaden för pensionering av vissa överåriga lasarettsläkare bör dock

uppenbarligen fortfarande utgå. Härför erfordras ett belopp av cirka 15,000

kronor, vilket torde böra såsom ett särskilt ordinarie förslagsanslag uppföras

under elfte huvudtiteln. Till denna fråga återkommer jag i det följande.

För min del skulle jag icke finna något att erinra mot att, såsom

stadsfullmäktige i Göteborg hemställt, låta läkarna vid Göteborgs stads

sjukvårdsinrättningar vinna delaktighet i anstalten under samma förutsättningar,

som avses bliva gällande för läkare vid andra med länslasarett

likartade sjukhus, och således under villkor, bland andra, att utnäm
-

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kung!. Maj:ts proposition Nr 198.

ningen sker av Kung!. Maj:t. Så länge sistnämnda förutsättning för vinnande

av delaktighet i pensioneringen icke föreligger beträffande läkarna

vid Göteborgs stads sjukvårdsinrättningar, synas även dessa läkare böra

upptagas bland undantagen; och torde det i detta fall, såsom skedde när i

enlighet med riksdagens medgivande det ursprungligen även för läkare vid

lasarettet i Norrköping gällande undantaget från delaktighet i lasarettsläkarnas

pensionskassa upphävdes genom kungörelse den 1 juli 1918, få bero på

särskild prövning, huruvida och under vilka villkor nu förordade undantag

må kunna i ett eller annat avseende bortfalla. För att emellertid framhäva,

att undantagsbestämmelsen kan vid ändrade förhållanden modifieras, har jag

tänkt mig, att undantagen skulle uttryckligen bestämmas såsom gällande

endast tillsvidare intill dess annorlunda förordnas.

I likhet med medicinalstyrelsen finner jag icke provinsialläkarnas lägre

pensioner böra föranleda sänkning av det föreslagna pensionsunderlaget

6,000 kronor. Det må erinras om att pensionerad provinsialläkare åtnjuter

pensionsförhöjning I och II, varigenom hans pension blir 5,880 kronor.

I en förut denna dag avlåten proposition, nr 156, har Kungl. Maj:t framlagt

förslag till löne- och pensionsreglering för provinsialläkarkåren och därvid

föreslagit att pensionsbeloppet för manlig provinsialläkare måtte bestämmas

till 6,036 kronor.

Ej heller kan jag ansluta mig till vad pensionsanstaltens styrelse enligt

punkt 4) härovan föreslagit. Sådan försäkringsteknisk beräkning föreskrives

i fråga om alla befattningar utom dem, som omförmälas i kap. IV (lärare

vid folkskolor, kommunala mellanskolor m. fl. läroanstalter) och i kap. VIII

(polismän). Den avser att skydda statsanstalten mot alltför höga pensionskostnader

för befattningshavare, vilka först vid högre ålder vinna inträde

i anstalten utan erläggande av retroaktivavgift (sådan avgift förekommer

i statsanstalten endast vid en befattnings inordnande i densamma). Jag anser

därför, att dylik beräkning bör ske beträffande nu ifrågavarande befattningshavare.

I fråga om årsavgifterna ansluter jag mig till pensionsanstaltens styrelses

förslag i punkt 5) härovan.

Beträffande engångsavgiften synes det mig ej finnas tillräckliga skäl att

efterskänka någon del ''av densamma för svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening.

I övrigt ansluter jag mig till den sakkunniges förslag i fråga

om engångsavgift för läkarbefattning, som icke varit förenad med delaktighet

i lasarettsläkarnas pensionskassa.

I fråga om övergångsstadgandena för delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa

vill jag anföra följande.

Jag föreslår, att denna kassa indrages i statsanstalten den 1 juli 1926.

Denna indragning skall dock icke medföra någon ändring i delägarnas skyldigheter

och rättigheter förr än efter utgången av år 1926. Och den, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition Nr 198.

utnämnes till lasarettsläkare under senare hälften av detta år, erhåller samma

villkor i statsanstalten, som han skulle haft i kassan. Dessa delägare

hava rätt att före årets utgång anmäla, att de önska kvarstå på kassans villkor.

Om sådan anmälan icke göres, blir statsanstaltens reglemente gällande för

befattningshavaren från den 1 januari 1927, dock med följande modifikationer

i fråga om tjänstepensionsrätten.

Delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa har rätt till 4,000 kronors pension

vid 65 års ålder oberoende av tjänstårens antal. Härför erlägges för och av

honom dels eu grundavgift av 200 kronor, dels viss tilläggsavgift. Jag

föreslår, att han får bibehålla rätt till denna pension, dock med sådant avdrag,

som motsvarar de tilläggsavgifter, som skulle varit att ytterligare erlägga

av och för honom, om kassans reglemente fortfarande varit gällande;

om han vill betala dessa återstående tilläggsavgifter, står det honom fritt,

och nämnda reduktion av pensionen sker då icke. Utöver denna pension

får han rätt till den pension, som enligt pensionsanstaltens reglemente svarar

mot ett tjänstepensionsunderlag av 2,000 kronor. Vid sistnämnd a. pensions

beräkning tillgodoräknas honom tjänstår från 35 års ålder eller den

högre ålder, då han fick lasarettsläkarbefattning.

Engångsavgift för delägaren beräknas efter ett tjänstepensionsunderlag av

2,000 kronor och utan hänsyn till familjepensionsrätten. Staten efterskänker

hälften av den del av avgiften, för vilken huvudmannen icke äger att uttaga

ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren.

Att engångsavgift ej beräknas för hela tjänstepensionsrätten utan endast

för den som svarar mot 2,000 kronors pensionsunderlag beror tydligen därpå

att pensionsanstalten övertager från kassan premiereserven för den andra delen.

Att engångsavgift ej beräknas för familjepensionsrätten beror därpå att

pensionsanstalten övertager från kassan större tillgångar än som motsvarar

dess premiereserv. Överskottet beräknas vara ungefär 200,000 kronor. Till

täckande av engångsavgift för familjepensionsrätten åtgår ungefär hälften

av detta överskott.

Av återstående överskott disponeras enligt förslaget en mindre del på följande

sätt.

Den, som den 31 december 1926 åtnjuter pension enligt kassans villkor,

får bibehålla denna pension även därefter, dock med den höjning därav, som

beräknas motsvara den på kassans premiereserv för honom belöpande andelen

i kassans överskott. Liknande bestämmelse föreslås med avseende

på delägare, som före den 1 januari 1927 anmäler sig vilja kvarstå på

kassans villkor.

Återstående överskott tillfaller pensionsanstalten.

Vad jag sålunda föreslår i fråga om användningen av kassans överskott

överensstämmer med vad lasarettsläkarnas förening och medicinalstyrelsen

föreslagit. Statskontoret och en del av landstingen hava däremot ansett,

att överskottet borde användas till gäldande av engångsavgifterna för tjänste
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 167 höft. (Nr 198.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

]8 Kung!. Maj:ts proposition Nr 198.

pensionerna på sådant sätt, att såväl befattningshavarnas som huvudmännens

och statens avgifter därigenom minskades. Enligt min åsikt kunna emellertid

huvudmännen icke göra anspråk på någon andel i överskottet, då de erhålla

mer än fullgod ersättning därför genom att staten övertager hälften av deras

engångsavgifter. Och staten får enligt mitt förslag ungefär hälften av överskottet.

Att befattningshavarnas andel i detsamma disponeras för betalning av

deras engångsavgifter för familjepensioneringen och ej för tjänstepensioneringen,

synes mig icke kunna ge anledning till någon erinran, då de själva

önskat denna användning.

Det må påpekas, att kassans indragning den 1 juli 1926 i pensionsanstalten

medför, att medicinalstyrelsen därefter får rätt att bevilja lasarettsläkare

anstånd med att avgå från tjänsten vid uppnådd pensionsålder. Jag vill

erinra om att 1925 års riksdag (skrivelse av den 25 februari 1925 nr 44) i

anledning av väckta motioner medgivit Kungl. Maj:t att intill den 1 juli

1926 bevilja sådant anstånd.

De bestämmelser, som jag på grund av vad ovan anförts anser lämpliga

för dessa läkare, äro så nära överensstämmande med bestämmelserna i kap.

VI, att läkarna lämpligen böra upptagas där och ej i ett nytt kapitel, såsom

den sakkunnige föreslagit. Bestämmelserna torde böra träda i kraft

den 1 januari 1927, utom i fråga om indragningen av lasarettsläkarnas pensionskassa,

som enligt vad ovan sagts bör ske redan den 1 juli 1926.

På grund av införskaffade uppgifter har den sakkunnige beräknat, att

pensioneringen kommer att omfatta 111 lasarettsläkare och 2o öveilakaie

vid tuberkulossjukhus. Under första tillämpningsåret kommer statens bidrag

till deras pensionsavgifter att uppgå till 8,500 kronor samt statens

ränta å de efterskänkta engångsavgifterna till 8,000 kronor, allt under förutsättning

att alla dessa läkare genast omfattas av pensioneringen.

Vad slutligen angår frågan om pensionerna äro att anse som s. k. oreglerade,

vill jag framhålla, att varken läkarföreningarna, huvudmännen eller

de hörda myndigheterna hava påyrkat högre pensionsunderlag än 6,000 kronor.

Skulle man menat, att detta vore för lågt i förhållande till läkarnas

avlöningsförmåner, borde yrkande hava framställts om högre pensionsunderlag.

Hade det skett och i följd därav pensionsunderlaget höjts, skulle

läkare och huvudmän hava fått bidraga till pensionsförhöjningen, under det staten

ensam får bära kostnaden, om förhöjningen gives enligt 1925 års bestämmelser.

Jag anser därför, att pensionerna böra betraktas som nyreglerade

utom i fråga om förutvarande delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa,

som kvarstå på kassans villkor. Eftersom f. d. lasarettsläkare nämnas i

gällande författning bland dem som äro berättigade till pensionsförhöjning

I, har jag föreslagit en övergångsbestämmelse i anstaltens reglemente,

varigenom pensionen från anstalten minskas med motsvarande belopp utom

i nu angivna fall.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

19

IV. Indragning av lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och

pupillkassa.

Frågan om förbättring av pensionerna åt efterlevande efter delägarna i Inledning,

elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa, vars reglemente stadfästes den

8 december 1911 (nr 155), har sedan flera år varit föremål för framställningar

och utredningar. Redan år 1920 gjorde kassans revisorer sådan

framställning, sedan verkställd försäkringsteknisk utredning visat, att kassan

hade betydande överskott. Av chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt

nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga framlade förslag i ärendet den

13 december 1922. Vid ärendets föredragning i statsrådet yttrade jag, att

jag funne tiden vara för kort för att tillåta ett definitivt ställningstagande

till frågan, i följd varav i proposition till 1923 års riksdag (nr 221) endast

en provisorisk höjning av utgående pensioner föreslogs. Denna proposition

bifölls och har sådan förhöjning därefter utgått.

Det synes mig emellertid nu, att en definitiv lösning ej bör uppskjutas

längre. Jag vill därför i .korthet redogöra för ovannämnda sakkunnigförslag

och de yttranden, som däröver avgivits.

Sakkunnigas förslag innebär, att ifrågavarande kassa indrages i statens De saU-unpensionsanstalt.

Genom sådan indragning skulle vinnas fördelen av ökad nigat för''

soliditet, förenkling i förvaltningsbestyren samt likformighet i familjepen«

sioneringen mellan elementarläroverkens och den allmänna folkundervisningens

lärarpersonal.

Enligt statsanstaltens reglemente är befattnings familjepensionsunderlag

alltid 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlaget. I regel är

änkas pension lika med befattningens familjepensionsunderlag och barnpensionerna

vissa procent därav. I vissa fall bestämmas dock pensionerna

efter ett försäkringstekniskt beräknat lägre pensionsunderlag. Frånsett dessa

fall ställer sig en jämförelse mellan de nu gällande och de föreslagna änkepensionerna

på följande sätt

Befattning

Rektor vid högre allmänt läroverk

Lektor .....................

Rektor vid realskola ..........

Ad j unkt....................

Änkepension

Delaktig- hetsbelopp i

kassan

enligt nu

gällande reg- lemente

enligt stats- anstaltens

reglemente

4,000

900

1,420

4,000

900

1,220

3,700

840

1,220

3,400

780

1,100

Genom ovannämnda beslut av riksdagen hava de reglementsenliga pensionerna

provisoriskt höjts med 200 kronor.

Delägares årsavgift är nu dels under tjänstetiden 3 procent av delaktighetsbeloppet,

dels efter avgång med pension 2 procent av detsamma.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Kassan åtnjuter ett statsbidrag av 157,267 kronor, vilket beviljats delvis

som ersättning för den tjänst- och nådårsrätt, som tidigare tillkommit elementarlärarna.

När nya befattningar inrättats, har det förut beviljade statsbidraget

höjts. Höjningen har därvid så beräknats, att statsbidraget för ny

befattning tillsammans med befattningshavarens avgift motsvarat familjepensionsrätten.

De sakkunniga hava vid avgiftsberäkningen utgått från

att befattningshavarna fortfarande skulle åtnjuta statsbidrag och att deras

avgifter skulle så bestämmas, att summan av de erforderliga statsbidragen

för nuvarande befattningar ej bleve större än det nu till kassan utgående

bidraget. De hava funnit, att befattningshavarens avgift under dessa förutsättningar

kan sättas till 3,9 procent av tjänstepensionsunderlaget och statsbidraget

till 67 kronor + 0,8 procent av tjänstepensionsunderlaget. För säkerhets

skull höja de avgiften till 4 procent.

Enligt förslaget skall familjepensioneringen omfatta även lärare vid tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier, under det nuvarande reglemente

för kassan endast nämner tekniska elementarskolor. Förslaget motiveras därmed,

att tekniska fackskolor och gymnasier äro eu efter nämnda reglementes

fastställande skedd utveckling av de tekniska elementarskolorna

och att det enligt nu gällande lönebestämmelser tydligen förutsättes, att

denna lärarpersonal skall vara delaktig i elementarlärarnas änke- och pupillkassa.

Även annan utvidgning föreslås, nämligen dels till de ordinarie kvinnliga

lärarna, för vilka avgiften föreslås skola vara V« procent av tjänstepensions- •

underlaget och familjepensionsunderlaget lika med manlig befattningshavares,

dels till extra ordinarie manliga lärare, för vilka avgiften föreslås skola

vara 80 kronor och familj epensionsunderlaget 740 kronor. Dessa avgifter

beräknas vara tillräckliga utan statsbidrag.

De sakkunniga föreslå vissa övergångsbestämmelser, som i huvudsak

överensstämma med dem, som jag i det följande förordar.

De sakkunniga visa, att, om deras förslag varit genomfört den 1 januari

1922, skulle kassan då haft ett överskott av ungefär 1,000,000 kronor.

Och om då en lönereglering varit genomförd, som placerat lärarna i

de lönegrader, som de själva begärt, och alltså tjänstepensionsunderlagen

samt i följd därav familjepensionsunderlagen väsentligt höjts, beräkna

de sakkunniga, att kassan likväl skulle haft ett odisponerat överskott av

mer än 500,000 kronor.

Myndigheter- Styrelsen för statens pensionsanstalt tillstyrkte i utlåtande den 5 januari

den över sak *923 förslaget med viss mindre ändring,

kunnigas Skolöverstyrelsen gjorde detsamma, men ansåg att frågan om de extra

förslag. ordinarie lärarnas familj epensionering, ehuru behjärtansvärd, dock ej behövde

lösas i detta sammanhang.

Statskontorets yttrande gick i samma riktning som skolöverstyrelsens.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Innan skolöverstyrelsen avgav sitt yttrande, hade den givit lärarkollegierna

tillfälle att uttala sig över förslaget. Detsamma tillstyrktes i princip av 67

kollegier, under det 17 kollegier icke gjorde något bestämt uttalande och

16 mer eller mindre bestämt avstyrkte detsamma.

Änkekassans revisorer avstyrkte i yttrande den 11 augusti 1923 för sin

del förslaget och hemställde om förnyad utredning samt om provisoriska

åtgärder för pensionernas förbättring.

Till samma yrkande anslöt sig styrelsen för läroverkslärarnas riksförbund.

De, som sålunda avstyrkte förslaget, gjorde det huvudsakligen av det

skäl, att detsamma icke ansågs hava i tillräcklig grad sörjt för att kassans

överskott komme delägarna till godo och att det ansågs att det funnes möjlighet

att vinna de avsedda fördelarna utan kassans indragning i statsanstalten.

Kassans direktion och skolöverstyrelsen bemötte ingående dessa

invändningar.

Det framgår av den nu lämnade redogörelsen, att de sakkunnigas förslag

principiellt tillstyrkts av de hörda myndigheterna och av det övervägande

antalet lärarkollegier. Den erinran kan möjligen göras, att det vore olämpligt

att nu söka genomföra förslaget, enär 1921 års pensionskommitté har

under utredning frågan om en allmän reform av statstjänstemannens famil

jepensionering. Jag kan emellertid icke finna, att man bör uppskjuta reformen

av elementarlärarnas familjepensionering i avvaktan på denna allmänna

reform, som antagligen först efter åtskilliga år kan bliva genomförd. Även

andra tjänstemannagrupper hava under senare år fått ändringar i bestämmelserna

om familjepensioneringen. Så hava reglementena för telegrafverkets

änke- och pupillkassa och för statens järnvägars änke- och pupillkassa

grundligt reviderats åren 1920 och 1923. Och vad som nu föreslås för

elementarlärarna innebär endast, att deras familjepensionsvillkor skola ansluta

sig till de för folkskollärare, lärare vid kommunala

lärare gällande. Det synes ej troligt, att elementarlärarna därigenom

skulle komma att få bättre villkor än dem, som vid den allmänna

reformen komma atfgivas åt statstjänstemannen i övrigt. Och det är att märka,

att alla delägare i statsanstalten, sålunda även elementarlärarna efter nu

föreliggande förslags genomförande, enligt § 16 i anstaltens reglemente äro

skyldiga att underkasta sig de ändringar i pensionsrätten, som kunna varda

stadgade.

Då därjämte, såsom statsanstaltens styrelse framhållit, kassans indragning

medför avsevärd förenkling av förvaltningen, finner jag det önskvärt,

att denna indragning nu sker i huvudsaklig överensstämmelse med de

sakkunnigas förslag.

När folkskollärarnas änke- och pupillkassa indrogs i statsanstalten, gjordes

Lärarkollegiernas

yttranden

över

sakkunnigas

förslag.

Departe
mentschefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

en försäkringsteknisk utredning, enligt vilken de tillgångar, som statsanstalten

övertog, voro tillräckliga att täcka anstaltens övertagna förbindelser,

beräknade efter de tjänstepensionsunderlag, som fastställts i den vid samma

tid beslutade löneregleringen för folkskollärarna. Något överskott fanns ej.

För de lärarkårer, som hava delaktighet i elementarlärarnas änke- och

pupillkassa, har förslag till ny lönereglering utarbetats av lärarnas lönekommitté,

vars betänkande avgivits den 15 augusti 1923. Men frågan har

av statsfinansiella skäl uppskjutits. Hade den föreslagna löneregleringen

genomförts, medan änke- och pupillkassan ännu är självständig, och

hade enligt kassans reglemente familjepensionsunderlagen varit bestämda

till 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlagen, skulle dess tillgångar

tagits i anspråk till höjande av familj epensionsunderlagen. Det

synes därför riktigt, att det överskott, som vid kassans indragning finnes, i

första hand reserveras till att täcka den höjning av statsanstaltens ansvarighet,

som kommer att ske, när nästa lönereglering sker.

Enligt de sakkunnigas beräkning kommer emellertid kassans överskott

att bliva väsentligt större än det belopp, som behövs för nästa lönereglering.

Det synes då billigt, att vad som efter densamma finnes kvar av

överskottet må reserveras för ifrågavarande lärarkårer såsom en regleringsfond

till förbättring av deras familjepensioner. Om så ej skedde skulle

denna änkekassas intagningsvillkor bliva ogynnsammare än de, som beviljades

folkskollärarnas änkekassa, vilken ej lämnade något överskott utöver

vad som motsvarade den övertagna ansvarigheten.

I § 34 b) av statsanstaltens reglemente föreskrives, att i vissa fall familjepension

skall beräknas försäkringstekniskt. Vid tillämpning av denna föreskrift

på nu ifrågavarande befattningshavare, skall sådan beräkning ske,

om den avlidne börjat räkna tjänstår för pension först efter fyllda 32 år.

Genom beräkningen nedsättes familjepensionen på sådant sätt, att den motsvarar

den årsavgift, som skulle vant tillräcklig för full familjepension, om

den erlagts från 32 års ålder. Föreskriften är motiverad av att det ej

fordras någon retroaktivavgift av den, som börjar avgiftsbetalningen vid

högre ålder. Då det ej finnes någon dylik bestämmelse i kassans reglemente,

ehuru ej heller enligt detta retroaktivavgift kräves, har denna föreskrift

väckt starka betänkligheter bland lärarna. Och skolöverstyrelsen yrkade,

att densamma icke borde äga tillämpning på nu ifrågavarande befattningar.

I ett senare utlåtande har skolöverstyrelsen hemställt, att om

detta yrkande ej kunde bifallas, kassans överskott finge disponeras till

kompensation av genom sådan beräkning föranledd minskning.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att nämnda föreskrift upphäves beträffande

dessa lärare, med mindre det vid en blivande revision av statsanstaltens

reglemente skulle befinnas, att den kan och bör upphävas även beträffande

vissa andra befattningshavargrupper, t. ex. folkskollärarna. Dåre

mot ansluter jag mig till skolöverstyrelsens senare hemställan, att kassans

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

överskott må användas till att bereda kompensation för av föreskriften föranledd

nedsättning av pensionen åt efterlevande efter nuvarande delägare.

Det framgår av de sakkunnigas beräkning, att överskottet är så stort, att

det härigenom beredes befattningshavarna säker utsikt, att full familjepension

skall komma att utgå, oberoende av befattningshavarnas ålder vid tjänstårsberäkningens

början. Rätten att få fyllnadspension synes böra utsträckas

även till efterlevande efter lärare, som utnämnts efter kassans indragning

men före nästa lönereglering för elementarlärarna.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle även extra ordinarie lärare omfattas

av familj epensioneringen. Detta är i överensstämmelse med vad som gäller

för icke ordinarie folkskollärare. Oaktat jag anser att de sakkunniga

anfört goda skäl för detta förslag, finner jag dock, i anslutning till statskontorets

och skolöverstyrelsens uttalanden, att denna fråga lämpligen kan

uppskjutas.

Enligt § 42 i statsanstaltens reglemente har chef och ledamot i skolöverstyrelsen

rätt till familjepension i anstalten, om han vid tillträdet av sin

befattning hade rätt till familjepension i densamma eller i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa. Årsavgiften är under tjänstetiden 40 kronor + 2 2;s

procent av tjänstepensionsunderlaget och efter avgång med pension 30 kronor

2 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Enligt kungörelse av den 31 december 1919 (nr 876) och brev av den 7

juli 1921 kvarstår chef, ledamot och byråchef i skolöverstyrelsen i lärarnas

vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, om han vid tillträdet av

sin tjänst var delägare i densamma. Hans delaktighetsbelopp är detsamma

som för rektor vid allmänt läroverk, alltså änkepensionen 900 kronor och

årsavgiften 120 kronor under tjänstetiden samt 80 kronor efter avgång

med pension.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att det vore önskvärt, att den olikhet

upphävdes, som sålunda nu förefinnes mellan familjepensionsvillkoren för

innehavare av lika befattningar inom styrelsen. Denna olikhet skulle visserligen

genom de sakkunnigas förslag avlägsnas i avseende på familjepensionsunderlagen,

som bleve för alla befattningar 300 kronor + 20 procent

av tjänstepensionsunderlagen. Men den skulle kvarstå i avseende på årsavgifterna.

Ett undervisningsråd skulle erlägga en årsavgift av 227 kronor

under tjänstetiden och 170 kronor därefter, om han varit folkskollärare, men

280 kronor under tjänstetiden och ingenting därefter, om han varit läroverkslärare.

Skolöverstyrelsen föreslår därför, att samtliga dessa befattningshavare

få samma familjepensionsvillkor, nämligen dem, som enligt de sakkunnigas

förslag skola tillkomma dem, vilka varit läroverkslärare.

Jag ansluter mig till vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit.

Jag föreslår, att kassans indragning i statsanstalten sker den 1 juli 1926.

Då även de nya familjepensionsunderlagen bestämmas efter avlönings
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

förmåner, vilkas reglering uppskjuta, böra pensionerna allt fortfarande betraktas

som oreglerade. Detta gäller dock icke beträffande pensioner enligt

de nya grunderna åt efterlevande efter chef, ledamot och byråchef i

skolöverstyrelsen.

V. Indragning av dövstumlärarnas pensionsanstalt.

Inledning. Delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt äro föreståndare och lärare vid

a) dövstumskolor, inrättade av skoldistrikt enligt lagen av den 31 maj

1889, samt vissa enskilda undervisningsanstalter, som avses i kungörelsen

av den 5 juni 1896,

b) folkhögskolor,

c) sinnesslöanstalter,

d) vanföreanstalter.

Lärare i övningsämnen eller slöjd vid dövstumskolor äro dock uteslutna

från delaktighet.

Endast »ordinarie» eller »fast anställda» lärare kunna bliva delägare. Vad

härmed förstås stadgas med avseende på dövstumlärarna i ovannämnda lag

och med avseende på folkhögskollärarna i stadgan av den 31 december

1919 nr 865. I fråga om övriga lärare innebär det, att de skola vara anställda

för visst antal år i sänder eller tillsvidare med ömsesidig uppsägningsrätt.

Hel pension utgår i regel med 3/i av delägarens delaktighetsbelopp. Detta är

för föreståndare och ämneslärare vid folkhögskola lika med den kontanta

lönen i högsta lönegraden enligt gällande bestämmelser angående deras minimiavlöning

samt för övningslärare vid sådan skola lika med den reglerade

lönen. För övriga delägare må delaktighetsbeloppet ej bestämmas

högre än hans kontanta lön i högsta lönegraden samt ej heller högre och

med visst undantag ej heller lägre än följande belopp:

a) vid dömstumskolor:

lägst 3,200 högst 4,500 kronor för manlig föreståndare

» 1,600 » 3,000 » » kvinnlig »

» 1,600 » 3,000 » » manlig lärare

» 1,200 » 2,000 » » kvinnlig »

b) vid sinnesslöanstalter:

lägst 3,200 högst 4,000 kronor för manlig föreståndare*)

lägst 1,600 högst 2,000 kronor för kvinnlig föreståndare

» 1,000 » 1,600 » » manlig eller kvinnlig lärare.

*) För manlig föreståndare vid arbetshem gälla samma gränsbelopp som för kvinnlig

föreståndare.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Mqj:ts proposition Nr 198.

c) vid vanföreanstalter:

lägst 1,600 högst 2,000 kronor för kvinnlig föreståndare

» 1,000 » 1,600 » » manlig eller kvinnlig lärare.

Under det folkhögskollärarnas delaktighetsbelopp äro avpassade efter

deras nuvarande löneförmåner, är detta icke fallet med de övriga delägarnas.

Även de högsta medgivna delaktighetsbeloppen äro ofta avsevärt lägre än

de nu utgående kontanta lönerna. I följd härav hava dessa lärarkårer

upprepade gånger begärt, att bestämmelserna skulle ändras, framställningar

som vunnit skolöverstyrelsens stöd.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse av den 14 november 1922 hemställt, att,

därest ej proposition till 1923 års riksdag framlades om dövstumundervisningens

förstatligande, högsta delaktighetsbeloppen för dövstumlärarna måtte sättas

lika med minimiavlöningen i högsta lönegraden, som utgör

6.000 kronor för manlig föreståndare,

5.000 * » kvinnlig »

5.000 » » manlig lärare

4.000 » » kvinnlig »

Sedermera har med stöd av en inom skolöverstyrelsen verkställd utred

ning om löneförhållandena under hand av styrelsen föreslagits, att de högsta

delaktighetsbeloppen för övriga ovan nämnda lärare skulle höjas till

5.000 kronor för manlig föreståndare vid sinnesslöanstalt,

4.000 » » kvinnlig » » » eller vanf öreanstalt,

2,500 > » manlig eller kvinnlig lärare vid sinnesslöanstalt eller van
föreanstalt.

Frågan om omorganisation av dövstumlärarnas pensionsanstalt har behandlats

av särskilda år 1920 tillkallade sakkunniga. Deras betänkande avgavs

den 30 december 1922 och innehåller i huvudsak följande.

De sakkunniga föreslå, att dövstumlärarnas pensionsanstalt inordnas i

statens pensionsanstalt. De befattningar, som äga delaktighet i den förra

eller enligt dess reglemente framdeles kunna få det, skola alltså kunna

förenas med pensionsrätt i den senare. De sakkunniga föreslå denna rätts

utsträckning till sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande läroanstalter,

som icke haft tillträde till dövstumlärares pensionsanstalt, samt till lärarbefattning

vid anstalter för vård och undervisning av blinda.

För föreståndare, fast anställda ämneslärare samt vissa extra ordinarie

och vikarierande ämneslärare vid folkhögskolor har minimiårsavlöning fastställts

i författning. Detta är däremot icke fallet i fråga om övriga lärare.

Enligt § 5 i statsanstaltens reglemente skola därför dessas befattningar regleras,

innan de kunna förenas med pensionsrätt i statsanstalten. Därutöver

bör ej annat villkor fordras, än att läroanstalten åtnjuter statsunderstöd.

Fastställelse av reglering torde böra meddelas av skolöverstyrelsen.

Sakkunnigas

förslag.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Myndig
heternas
yttranden,

26 Kung!. Maj:ts proposition Nr 198.

Enligt förslaget skall pensionsåldern vara 65 år för manlig och 60 år för

kvinnlig befattningshavare och antalet tjänstår för hel pension 33 år. Avkortning

skall ske i förhållande till antalet felande tjänstår.

Tjänstepensionsunderlaget föreslås skola vara 2/s av den fastställda minimiårsavlöningen

i högsta lönegraden; om naturaförmåner ingå i avlöningen,

skola de vid pensionsunderlagets bestämmande värderas av pensionsanstalten,

varvid värdet av förmånen av bostad och bränsle skall sättas till 1/s av avlöningen

i övrigt. Enligt denna bestämmelse blir hel pension lika med ®/4

av den kontanta minimiårslönen i högsta lönegraden, när ingen annan

naturaförmån åtnjutes än bostad och bränsle.

Enligt förslaget skola befattningshavare och huvudmän erlägga tjänstepensionsavgifter,

som stå i samma förhållande till hel pension som enligt

nu gällande reglemente för dövstumlärarnas pensionsanstalt, nämligen 3 Vs

procent, respektive 6 2/s procent av tjänstepensionsunderlaget. Dessa avgifter

beräknas vara tillräckliga.

I fråga om minskning av huvudmans engångsavgift föreslås bestämmelser,

som i huvudsak överensstämma med dem, som jag förordar i det följande.

Övergångsbestämmelser föreslås i syfte att förebygga, att någon nuvarande

befattningshavare blir lidande på pensionsregleringen.

Delägarna i dövstumlärarnas pensionsanstalt hava redan rätt till familjepension

från statsanstalten. Villkoren äro desamma som för folkskollärare.

Häri föreslås ingen ändring.

Statskontoret och pensionsanstaltens styrelse hava tillstyrkt sakkunnigas

förslag med vissa ändringar i detaljer.

Skolöverstyrelsen däremot — som synes utgå ifrån att dövstumlärarnas

pensionsanstalt först i samband med dövstumundervisningens förstatligande

lämpligen borde inordnas i statsanstalten — förordar i princip förslaget

men tillstyrker ytterligare utredning i frågan. I avvaktan därpå bör enligt

överstyrelsens mening den av överstyrelsen föreslagna höjningen av delaktighetsbeloppen

göras genom ändring i reglementet för dövstumlärarnas pensionsanstalt.

Till motivering anföres huvudsakligen följande.

Enligt de sakkunnigas förslag blir pensionsunderlagets höjning beroende

av att huvudmännen reglera befattningarna. Men det kan ej utan vidare

förutsättas, att t. ex. alla dövstunrskoldistrikt skola vara beredda att utan

dröjsmål gripa sig an med sådan reglering. Och denna är, såsom skolöverstyrelsen

av erfarenhet vet, en tidsödande och icke sällan ganska svårlöst

angelägenhet, som ofta medför ingående förhandlingar mellan huvudmannen

och vederbörande statsmyndighet angående befattningshavarnas behörighets-,

anställnings-, tjänstgörings- och lönevillkor.

Det synes därför skolöverstyrelsen, att vid indragningen av dövstumlärarnas

pensionsanstalt sådana bestämmelser böra träffas, att behovet av

särskild reglering i största möjliga utsträckning kan undvikas.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Dessutom gör skolöverstyrelsen anmärkning mot vissa detaljer i förslaget,

främst pensionsålderns höjning från 60 till 65 år. Överstyrelsen erinrar

om att pensionsåldern för folkhögskollärarna år 1913 sänktes från 65 till

60 år och finner dess höjning icke motiverad, utan tvärtom synnerligen betänklig

ur undervisningens synpunkt.

Vid övervägande av nu refererade framställningar och förslag har jag Departe

funnit, att denna frågas lösning ej bör uppskjutas längre och att den bör mentschefen.

ske i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, dock med vissa ändringar

däri.

Då skolöverstyrelsen bestämt motsatt sig pensionsålderns höjning till 65

år för manlig lärare, torde den böra fortfarande vara 60 år liksom för

kvinnlig lärare.

Skolöverstyrelsen har ansett det önskvärt, att regleringen av ifrågavarande

tjänster kunde så vitt möjligt undvikas. Detta önskemål anser jag kunna

tillmötesgås på följande sätt.

Vad angår dövstumslcolorna är det att märka, att 1889 års lag om dövstumundervisningen

innehåller sådana bestämmelser angående de »ordinarie» lärarnas

behörighets-, anställnings- och tjänstgöringsvillkor, att regleringen endast skulle

komma att avse avlöningen. Då det nu ej är avsikten att ställa några

fordringar på skoldistrikten med avseende på avlöningen utöver dem, som

redan äro uppfyllda, utan endast att bereda lärarna pensioner, som äro avpassade

efter redan beviljade löneförmåner, synes det ej erforderligt att

fordra någon reglering. Jag föreslår därför, att dövstumskola må kunna

utan reglering få ordinarie tjänst förenad med rätt till pension i statsanstalten

efter ett tjänstepensionsunderlag, som ej överstiger 3,h av det högsta delaktighetsbelopp,

som skolöverstyrelsen föreslagit för tjänsten. Högsta tjänstepensionsunderlaget

blir alltså:

4,500 kronor för manlig föreståndare vid dövstumskola

3,750 » » kvinnlig » » »

3,750 » » manlig lärare » »

3,000 » » kvinnlig » » »

I fråga om sinnesslö- och vanföreanstalter finnes det däremot icke i lag

eller författning några bestämmelser angående lärarnas behörighets-, anställnings-

eller tjänstgöringsvillkor utöver stadgandet i reglementet för dövstumlärarnas

pensionsanstalt, att de skola vara anställda för visst antal år eller

tills vidare med ömsesidig uppsägningsrätt. Vid sådant förhållande synes

det mig icke kunna ifrågasättas, att staten skulle bereda dessa lärare väsentligt

höjda pensioner utan att erhålla inflytande på nämnda villkor. Men

däremot finnes det intet hinder att överflytta dessa anstalters lärares pensionsrätt

från dövstumlärarnas pensionsanstalt till statsanstalten utan tjänstereglering,

om ingen höjning av pensionsrätten sker. Jag föreslår alltså, att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

reglering enligt § 5 i statsanstaltens reglemente skall fordras i fråga om

lärarbefattning vid sinnesslö- eller vanföreanstalt, endast om huvudmannen

önskar höja pensionsrätten eller om befattningen ej förut varit förenad med

pensionsrätt i dövstumlärarnas pensionsanstalt.

På detta sätt vinnes en mjuk övergång från den gamla till den nya

ordningen. Särskilt må framhållas att det synes lämpligt att undvika

tjänsteregleringar vid dövstumskolorna, enär frågan om dövstumundervisningens

förstatligande sannolikt inom kort måste finna sin lösning. Skolöverstyrelsen

har upprepade gånger gjort framställning om sådan reform

av denna undervisning. Aven efter förstatligandet böra lärarna hava pensionsrätt

i statsanstalten. Men det synes icke lämpligt att genom reglering

av enskilda tjänster föregripa den allmänna tjänstereglering, som torde

vara att vänta i samband med statens övertagande av dövstumundervisningen.

Därjämte vill jag framhålla önskvärdheten av att, såsom även de sakkunniga

föreslagit, jämväl extra ordinarie lärarare och vikarier vid här ifrågavarande

undervisningsanstalter erhålla möjlighet till pensionsrätt under samma

villkor, som gälla för de i kap. IV av statsanstaltens reglemente nu omförmälda

befattningshavare, samt att lärare i övningsämnen vid blind- och dövstumskolor

i fråga om pensionsrätt jämställes med ämneslärare.

Jag tänker mig, att statsanstalten skall övertaga dövstumlärarnas pensionsanstalts

förbindelser den 1 juli 1926 utan ändring av delägarnas eller huvudmännens

rättigheter och skyldigheter. Huvudman för dövstumskola skall

dock äga rätt att före den 1 januari 1927 höja befattnings delaktighetsbelopp

intill de maximibelopp, som skolöverstyrelsen föreslagit för föreståndare

och lärare vid dövstumskolor. För denna höjning skall ingen annan engångsavgift

krävas än den som svarar mot höjningen av familjepensionsrätten.

Delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt skall äga rätt att före den 1

januari 1927 anmäla, att han önskar bibehålla sina rättigheter och skyldigheter

enligt nämnda anstalts reglemente (eventuellt med nämnd höjning av

delaktighetsbeloppet). Om sådan anmälan icke sker, skall statsanstaltens

reglemente bliva gällande för befattningshavaren från den 1 januari 1927

och hans tjänstepensionsunderlag vara lika med 3/4 av hans förra delaktighetsbelopp.

Om detta före nämnda dag höjts intill ovan angivna maximibelopp,

må det genom reglering av huvudmannen enligt § 5 ej sedermera

höjas.

Om befattnings tjänstepensionsunderlag höjes efter nämnda dag men före

den 1 januari 1929, synes det mig likaledes billigt, att staten efterskänker

huvudmannens hela engångsavgift för tjänstepensionens förhöjning och

sålunda kräver endast den engångsavgift, som motsvarar befattningshavarens

andel i kostnaden för tjänstepensionens förhöjning samt hela kostnaden för

familjepensionens förhöjning. För denna engångsavgift äger huvudmannen

enligt § 9 mom. 2 uttaga ersättning av befattningshavaren genom löneav
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

drag, som bestämmas av pensionsanstalten. Denna lindring i huvudmannens

engångsavgift överensstämmer med vad som beviljats i fråga om övriga

lärarbefattningar, som omförmälas i kap. IV.

Om befattning anmäles först efter den 1 januari 1929 för beredande av

pensionsrätt i statsanstalten, föreslår jag även samma lindring i huvudmannens

engångsavgift, som beviljats med avseende på övriga till detta

kap. IV hörande lärarbefattningar. Den innebär att staten efterskänker

hälften av den engångsavgift, för vilken huvudmannen icke äger rätt till

ersättning av befattningshavaren.

Vad angår statens kostnad för pensionsregleringen må följande anföras.

Något bidrag till pensionsavgifterna erfordras icke, enär de beräknas vara

tillräckliga.

De sakkunniga hava beräknat, att om alla lärarbefattningar vid dövstum.

skolor, sinnesslö- och vanföreanstalter reglerades och lönerna bestämdes till

belopp, som huvudmännen i infordrade uppgifter ansett skäliga, skulle

räntan på statens engångskostnad för tjänstepensionernas förhöjning bliva

20,000 kronor om året.

Beträffande frågan om pensionerna äro att anse som reglerande eller ej,

vill jag, under erinran om vad jag yttrat under II, anföra följande.

Enligt 1925 års bestämmelser är pension från dövstumlärarnas pension sanstalt

att anse som oreglerad. Detsamma bör därför gälla om pension

från statsanstalten i befattning, som varit förenad med delaktighet i dövstumlärarnas

pensionsanstalt och som icke erhållit högre pensionsunderlag i

statsanstalten än 3/4 a''T dess förra delaktighetsbelopp. Det bör även gälla

om dövstumlärarbefattning, vars pensionsunderlag visserligen höjts, men

dock ej överstiger 3/4 av de maximibelopp, intill vilka delaktighetsbeloppen

enligt förslaget kunna höjas före utgången av år 1926. Dessa motsvara

nämligen nuvarande minimilöner och det är enligt förslaget, av förut an

givna skäl, icke medgivet huvudmännen att genom reglering få pensionsunderlagen

ytterligare höjda.

Om lärarbefattning vid annan anstalt än dövstumskola, som haft delaktighet

i dövstumlärarnas pensionsanstalt, blivit nyreglerad genom författning

eller enligt § 5, är pension i densamma att betrakta som reglerad.

Detsamma gäller om sådan lärarbefattning, vid dövstumskola eller annan

anstalt, som icke haft delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt och där.

för måst nyregleras för inträde i statsanstalten.

VI. Beredande av pensionsrätt åt lärare vid fortsättningsskolor och anstalter

för yrkesundervisning.

Såsom skolöverstyrelsen redan i skrivelse av den 30 januari 1922 framhöll,

ökas i ej ringa mån svårigheterna att få lämpliga lärare vid fortsättningsskolor

och yrkesundervisningsanstalter därigenom, att dessa lärarbefattningar

Inledning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

De sakkunnigas

förslag.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

icke äro förenade med pensionsrätt. Skolöverstyrelsen hemställde i nämnda

skrivelse, att dessa lärares pensionsfråga måtte ordnas genom deras anslut''

ning till statens pensionsanstalt. Statskontoret anslöt sig till skolöverstyrelsens

hemställan. Och framställningar i samma syfte hava, både förut

och efteråt, gjorts av kommuner, skolstyrelser och lärare, varjämte skolöverstyrelsen

återkommit till frågan om beredande av pensionsrätt för ifrågavarande

lärarpersonal.

Med anledning av dessa framställningar hava tillkallade sakkunniga utarbetat

förslag till denna pensionsfrågas lösning. Angående den huvudsakliga

innebörden av detta förslag må här följande anföras.

Liksom skolöverstyrelsen föreslå de sakkunniga, att ifrågavarande lärare

skola erhålla pensionsrätt i statens pensionsanstalt och inordnas i kap. IV

av dess reglemente, vilket kapitel omfattar jämväl folkskollärarna. Enär det

icke i någon författning stadgats viss minimiårsavlöning för dessa lärarbefattningar,

fordras det enligt § 5 i anstaltens reglemente, att de skola regleras,

innan de kunna förenas med pensionsrätt. Fastställelse å skedd reglering

bör ankomma på skolöverstyrelsen att meddela.

Fortsättningsskolorna äro för närvarande kommunala och åtnjuta enligt

kungörelse den 16 september 1918 (nr 762) med däri genom kungörelse den

19 juni 1919 (nr 516) gjord ändring statsbidrag till lärarnas avlöning. I följd

härav behövs det i fråga om deras lärare enligt de sakkunnigas mening intet

annat villkor för pensionsrättens beviljande än ovannämnda reglering. Skulle

någon enskild skola komma att inrättas, som av skolöverstyrelsen godkännes

som fortsättningsskola, böra dess lärare även få pensionsrätt, liksom fallet

nu är med lärare vid enskild skola, som av skolöverstyrelsen godkänts

som folkskola.

Kommunal yrkesundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd enligt kungörelse

den 4 november 1921 (nr 705) under villkor, bland andra, att den

är anordnad i enlighet med samma dag utfärdad stadga (nr 706) för den

kommunala yrkesundervisningen. Enskild yrkesundervisningsanstalt kan

efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall erhålla statsunderstöd

enligt föreskrifterna i nämnda kungörelse den 4 november 1921 (nr 705)

under vissa där angivna förutsättningar, innebärande bland annat att anstalten

skall vara underkastad föreskrifterna i kungörelse samma dag (nr

707) med bestämmelser angående statsunderstödda enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Då sålunda statsunderstöd lämnas, endast om skolorna äro

ändamålsenligt organiserade, och skolöverstyrelsen har inseende över dem,

erfordras det enligt de sakkunnigas mening intet annat villkor för pensionsrättens

beviljande — utöver förenämnda reglering — än att anstalterna

åtnjuta statsunderstöd.

Enligt förslaget skall jämväl statsunderstött seminarium för utbildande av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung1. Maj:ts proposition Nr 198.

lärare för yrkesundervisning kunna erhålla pensionsrätt åt sina lärare, under

villkor att befattningarna regleras.

Pensionsåldern och antalet tjänstår för hel pension skola vara desamma

som för folkskollärare (60 levnadsår, 33 tjänstår). Avkortning skall ske i

förhållande till antalet felande tjänstår.

Tjänstepensions underlaget skall bestämmas enligt de grunder, som ovan

angivits under V.

Familjepensionsunderlaget skall vara 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Befattningshavaren skall, liksom folkskollärare, erlägga en tjänstepensionsavgift

av 3 1/3 procent av tjänstepensionsunderlaget. Även hans familjepensionsavgift

bestämmes på samma sätt som för folkskollärare (för man 40 kronor

+ 2 2/s procent av tjänstepensionsunderlaget, för kvinna 3 kronor -f V«

procent av tjänstepensionsunderlaget). Huvudman för enskild läroanstalt

skall erlägga en pensionsavgift av 6 2/3 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Däremot skall ingen sådan avgift erläggas för lärare vid kommunal läroanstalt.

De sakkunniga föreslå, att staten beviljar huvudmännen samma lindring

i engångsavgifterna, som beviljats i fråga om andra till kap. IV hörande

lärarbefattningar. Detta innebär, att staten efterskänker huvudmannens (ej

befattningshavarens) hela engångsavgift, om befattningen anmäles före den

1 januari 1929, och halva engångsavgiften, om befattningen anmäles senare.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag med vissa smärre

ändringar.

Styrelsen för statsanstalten har gjort detsamma, dock under uttalande,

att det syntes kunna ifrågasättas, huruvida ifrågavarande undervisnings

organisation ännu vore så stabiliserad, att lärarbefattningarna nu lämpligen

borde förenas med pensionsrätt.

Statskontoret har även under detalj erinringar mot vissa delar av de sakkunnigas

förslag tillstyrkt, att ifrågavarande lärargrupper måtte tillerkännas

den föreslagna pensionsrätten, men har ifrågasatt, att det skulle anstå

därmed till den mera genomgripande förändring i anstaltens reglemente,

som kunde väntas komma att ske i samband med förestående löne- och

pensionsreglering för folkskollärare m. fl.

I likhet med skolöverstyrelsen och läroanstalternas huvudmän anser jag,

att denna pensionsfråga kräver en snar lösning. Man bör enligt min mening

icke, såsom pensionsanstaltens styrelse ifrågasatt, vänta därmed i avvaktan

på att denna undervisnings organisation skall bliva mera stabiliserad än

den nu är. Ty därmed försvåras och fördröjes stabiliseringen, alldenstund

skolorna hava svårare att få lämpliga lärare, som vilja ägna sig åt denna

undervisning såsom sitt livsverk, och måste finna sig i täta ombyten av

Myndig
heternas
yttranden.

Departe
mentschefen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

tillfälligt, anställda lärare. Såsom de sakkunniga framhållit, är att märka

att, om staten ger dessa lärare pensionsrätt, detta kan sägas innebära att en

del av det statsunderstöd, som anses böra lämnas till läroanstalternas verksamhet,

utgår i form av bidrag till lärarnas pensionering. Om undervisningen

i en fortsättningsskola inskränkes och i följd därav en lärarbefattning

indrages, så upphör statens bidrag till såväl lärarens avlöning som hans

pensionering. Och om staten ej längre finner sig böra bidraga till upprätthållande

av en enskild yrkesundervisningsanstalt, så upphör dess bidrag till

lärarnas pensionering på samma gång som statsunderstödet i övrigt.

Undervisningsorganisationens brist på stabilitet medför naturligtvis, att

lärarna ej kunna vara säkra på att få behålla sina tjänster till uppnådd

pensionsålder. Men den pensionsrätt, som förslaget bereder dem, är av

stor betydelse för dem, även om de förlora sina tjänster i förtid. Ty

om en tjänst indrages, behåller befattningshavaren enligt pension sanstaltens

reglemente rätt till hela den pension, som han beräknas hava intjänat

före tjänstens indragning.

Ej heller kan jag tillmäta någon större vikt åt det förhållandet, att anstaltens

reglemente möjligen kan komma att undergå en mera genomgripande

revision i samband med förestående Inne- och pensionsreglering för folkskollärare

m. fl. Denna revision kan ej gärna tänkas komma att giva folkskollärarna

och andra sämre pensionsvillkor än de nu hava. Men skulle likväl så

bliva fallet, är enligt § 16 i reglementet en var delägare underkastad de ändringar

i pensionsrätten, som kunna varda i vederbörlig ordning beslutade.

Jag föreslår därför, att denna pensionsfråga löses i överensstämmelse med

de sakkunnigas förslag, dock med vissa detaljändringar, som föranledas av

anmärkningar, vilka framställts av de hörda myndigheterna eller ansetts

eljest böra vidtagas. Bland dessa ändringar må särskilt framhållas, att de

sakkunnigas förslag i fråga om lindring av huvudmännens engångsavgifter

i så måtto ändrats, att enskild huvudman får sådan lindring endast efter

prövning av Kungl. Maj:t och endast i fråga om befattning, som anmäles

före den 1 januari 1929, samt att för honom endast hälften av den engångsavgift

efterskänkes, för vilken han icke äger att uttaga ersättning genom

löneavdrag för befattningshavaren.

Jag vill emellertid med styrka framhålla, att vid reglering enligt § 5 för

inordnande i pensionsanstalten av befattning vid fortsättningsskola eller

yrkesundervisningsanstalt bör noga iakttagas, att reglering icke medgives för

andra befattningar än dem, som äro förenade med en så omfattande tjänstgöring

vid vederbörande undervisningsanstalt, respektive den kurs eller avdelning

av anstalten, för vilken statsbidrag utgår, att denna tjänstgöring

kan anses utgöra befattningshavarens huvudsakliga sysselsättning. Tjänstgöringen

torde böra utgöra minst 20 timmars undervisning i veckan och

sträcka sig över större delen av året. Särskilt synes mig vid reglering av

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

befattning vid enskild anstalt för yrkesundervisning och dennas förseende

med rätt till pension från anstalten, de myndigheter, som äga att handlägga

dessa frågor, böra vidtaga en ingående prövning, huruvida förutsättningar

föreligga för medgivande av pensionsrätt. En dylik varsamhet synes

mig nämligen vara med nödvändighet påkallad av den stora skiftningen i

uppgifter och organisation, som utmärker de enskilda yrkesundervisningsanstalterna.

De föreslagna bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 januari 1927.

På grund av genom skolöverstyrelsen erhållna uppgifter beräkna de sakkunniga,

att räntan på statens kostnad för den av dem föreslagna lindringen

i huvudmännens engångsavgifter kommer att uppgå till 40,000 kronor, om

alla nuvarande befattningar regleras före den 1 januari 1929. Statens bidrag

till pensionsavgifterna för dessa befattningar beräknas bliva 53,000 kronor.

På grund av vad jag anfört under II, anser jag att dessa befattningshavares

pensioner äro att anse som reglerade.

VII. Anslag till statens pensionsanstalt.

Jag övergår nu till frågan om den höjning av statsanstaltens anslag, som

erfordras för budgetåret 1926—1927 för genomförande av de nu föreslagna

pensionsreformerna.

Jag vill då erinra om att i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag

föreslagits, att i riksstaten för nämnda budgetår måtte under elfte huvudtiteln

med oförändrade belopp uppföras följande anslag till statsanstalten:

Bidrag till statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl............................... kronor 5,310,000: —

Pensionsavgifter till densamma, förslagsanslag....... » 3,255,000: —-

Det förra anslaget är avsett att täcka räntan på anstaltens fondbrist, vilken

betraktas som eu statens skuld till anstalten. Vid anstaltens inrättande

ansåg man, att denna skuld väl ej behövde amorteras, men att den ej borde

ökas år för år genom bristande räntebetalning. Det bestämdes därför att fondbristen

skulle beräknas vart femte år. Såsom omnämnts i det vid statsverkspropositionen

till 1924 års riksdag, elfte huvudtiteln, i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 3:o, visade en beräkning

av anstaltens ställning vid 1922 års slut, att i följd av nya befattningsgruppers

intagande fondbristen så ökats, att dess ränta med 842,000

kronor översteg det beviljade anslaget. Någon ökning ansågs dock med

hänsyn till den statsfinansiella ställningen icke böra ske. I följd härav har

givetvis fondbristen ytterligare ökats och anslaget blivit än mer otillräckligt

att täcka räntan å densamma.

Aven de pensionsregleringar, som nu föreslås, komma att öka anstaltens

fondbrist. Den största ökningen uppkommer därigenom, att statsanstalten

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 167 käft. (Nr 198.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

får övertaga dövstumlärarnas pensionsanstalts förbindelser. I denna anstalt

har nämligen någon fondbildning icke ägt rum, utan inflytande avgifter av

huvudmän och befattningshavare använts till bestridande av utgående pensioner

och omkostnader. De sakkunniga hava uppskattat fondbristen till

ungefär 3,500,000 kronor (beräknat efter 4 procent). Skulle den ej ökas år

för år, skulle staten alltså behöva till dövstumlärarnas pensionsanstalt erlägga

en årlig ränta av 140,000 kronor utöver det belopp, som erfordras till

bestridande av utgående pensioner, i den mån inflytande avgifter icke

räcka till.

I samband med inrättandet genom beslut av 1905 års riksdag av dövstumlärarnas

pensionsanstalt iklädde sig nämligen riksdagen (skrivelse nr

147) viss garanti för anstaltens utgifter. Riksdagen beslöt, att de för pensionsanstaltens

ändamål erforderliga kostnaderna skulle bestridas genom

avgifter av dels vederbörande skoldistrikt dels ock vederbörande tjänstinnehavare

samt genom fyllnadsbidrag av staten, att distriktens och lärarpersonalens

avgifter skulle, i den mån de ej åtginge till årets utgifter, samlas

i en fond, samt att pensionsanstaltens alla utgifter skulle bestridas i första

rummet av avgifterna ävensom nämnda fonds avkastning och kapital, så

att, först sedan fonden till fullo åtgått, staten skulle tillskjuta erforderligt

fyllnadsbidrag. Om nu statens pensionsanstalt övertager förbindelserna., bör

alltså ovannämnda ränta i sinom tid betalas av staten till denna pensionsanstalt

genom höjning av ifrågavarande anslag.

I jämförelse med nu omförmälda ökningar av räntan på fondbristen äro

de ökningar därav, som förorsakas av de av mig föreslagna pensionsregleringarna

relativt mindre betydande. Det framgår av den förut lämnade

redogörelsen, att dessa ökningar kunna uppskattas till följande belopp:

för under

II

nämnd

pensionering........

........ kronor

8,000:

—

» »

III

»

»

»

8,000:

—

» »

IV

2>

»

....... »

—

7> J>

V

»

» ........

»

20,000:

-*)

» »

VI

»

>

>

40,000:

-*)

eller tillhopa kronor 76,000

Enligt anstaltens reglemente skall ny beräkning av anstaltens ställning

göras under år 1927. Det synes mig emellertid önskvärt, att storleken av

det erforderliga anslaget må vara känt vid uppgörande av riksstaten för år

1927—1928. Jag har därför för avsikt att anmoda pensionsanstalten att

verkställa dylik beräkning redan under loppet av innevarande år. Därvid

kommer givetvis hänsyn att tagas jämväl till den ökning i fondbristen, som

uppkommer vid bifall till nu föreslagna pensionsregleringar.

*) Detta belopp är för högt, enär statens engångskostnad blir mindre enligt mitt förslag

än enligt de sakkunnigas (sänkning av dövstumlärarnas pensionsunderlag och höjning av

engångsavgifterna för enskilda huvudmän för under VI omförmälda befattningar.)

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Jag övergår härefter till frågan i vad mån förslagsanslaget till pensionsavgifter

till statsanstalten behöver ökas i följd av dessa pensionsregleringar.

Enligt mitt i det föregående under avdelning IV framställda förslag skall

lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa indragas i statens

pensionsanstalt, varvid det förutsatts att dessa lärare fortfarande skola

hava rätt till statsbidrag till sina avgifter, beräknat på sådant sätt, att dess

totalbelopp blir ungefär detsamma, som enligt nu gällande grunder. Inordnandet

av kassan i statens pensionsanstalt skall enligt mitt förslag ske den

1 juli 1926, men kassans tillgångar skola tills vidare hållas avskilda från

pensionsanstaltens övriga medel. Det i riksstaten för budgetåret 1926—1927

uppförda ordinarie anslaget till bidrag till pensionering av änkor och barn

efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. å 157,276

kronor, vilket anslag även tagits i beräkning under elfte huvudtiteln i den

till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen, torde under nu angivna

förhållanden böra med oförändrat belopp upptagas i riksstaten för

budgetåret 1926—1927 och ställas till förfogande av styrelsen för statsanstalten

för det med anslaget avsedda ändamålet.

Enligt vad ovan anförts kan, under förutsättning av allmän tillslutning

till den föreslagna pensioneringen, statens årsbidrag till pensionsavgifterna

uppskattas till

för under II nämnd pensionering.................kronor 4,000: —

* * Hl » » » 8,500: —

» » V » » s _

1 » VI » » » 53,000: -

eller tillsammans kronor 65,500: —

I betraktande av att dessa pensionsregleringar ej skola ske förrän efter

utgången av år 1926, kan statens bidrag till pensionsavgifter för desamma

för budgetåret 1926—1927 ej uppskattas till mer än cirka 33,000 kronor.

Härtill komma emellertid de bidrag, som för senare hälften av år 1926

skola utgå till förutvarande delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa. De

uppgå till ungefär 10,000 kronor.

I 1926 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på proposition i ämnet under elfte huvudtiteln såsom bidrag till

kostnaderna för pensionering av dövstumlärare in. fl. beräkna ett ordinarie

förslagsanslag å 55,000 kronor. Såsom framgår av vad jag förut anfört,

komma efter inordnande av dövstumlärarnas pensionsanstalt i statens pensionsanstalt

de pensionsavgifter, som erläggas av delägarna i den förra anstalten

och deras huvudmän, att vara tillräckliga. Den i dövstumlärarnas pensionsanstalt

förefintliga fondbristen torde vidare böra upptagas till behandling

vid den försäkringstekniska beräkning, vilken under år 1926 kommer att företagas

för utrönande av motsvarande brist i statens pensionsanstalt. Först när

erforderlig utredning föreligger beträffande hela fondbristen i statsanstalten

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

lärer åtgärd böra vidtagas för höjande av det till statsanstalten utgående fasta

anslaget. Det såsom bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare

m. fl. reserverade beloppet av 55,000 kronor erfordras följaktligen icke nu

för detta ändamål utan torde lämpligen böra tagas i anspråk för gäldande

av statens bidrag till pensionsavgifterna för de i det föregående under

avdelningarna II, III och VI avsedda befattningshavare, som av mig

föreslagits skola inrangeras i statens pensionsanstalt. Det ordinarie förslagsanslaget:

bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare in. fl.

torde därför böra uteslutas ur riksstaten och i stället under elfte huvudtiteln

och rubriken: bidrag till kostnaderna för pensionering av vissa i statens

pensionsanstalt inordnade grupper av befattningshavare upptagas ett

extra förslagsanslag å 43,000 kronor.

Vill. Ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.

Jag har låtit upprätta förslag till de viktigaste av de ändringar i pensionsanstaltens

reglemente, som erfordras för genomförande av vad jag i

det föregående förordat, vilket förslag torde få såsom bilaga åtfölja detta

statsrådsprotokoll. Utöver vad redan anförts till deras motivering torde endast

följande behöva tilläggas.

§ 23.

I de för de olika befattningshavargrupperna gällande särskilda bestämmelserna

angives det hur tjänstepensionsunderlaget skall bestämmas. Undantagsvis

(distriktsveterinärer, distriktssjuksköterskor och distriktsbarnmorskor)

angives ett fixt belopp. Eljest bestämmes pensionsunderlaget efter den

fastställda minimiårsavlöningen i högsta lönegraden. Om denna är fastställd

genom författning är pensionsunderlaget lika med 2/s av densamma,

därest förmån av bostad och bränsle icke åtnjutes, men Va av den kontanta

lönen, därest sådan förmån åtnjutes. Om minimiårsavlöningen fastställts

genom reglering enligt § 5, må pensionsunderlaget ej sättas högre än 2/s av

densamma; om naturaförmåner åtnjutas skall det av pensionsanstalten uppskattade

värdet av dem inräknas i avlöningen, varvid värdet av bostad och

bränsle ej må upptagas högre än till Vs av avlöningen i övrigt. Dessutom

stadgas i fråga om enligt § 5 reglerade befattningar, att pensionsunderlaget

ej må sättas högre än att det står i skäligt förhållande till pensionsunderlagen

för jämförliga befattningar i statens tjänst eller med pensionsrätt

i statsanstalten eller annan av staten understödd pensionsinrättning.

Då dessa stadganden återfinnas i alla kapitel, som innehålla särskilda bestämmelser

för de olika befattningsgrupperna, synes det lämpligt att föra

dem till de allmänna bestämmelserna. Därigenom förenklas de särskilda

bestämmelserna, i det att de ej behöva innehålla regler om tjänstepensionsunderlagen

i annan mån, än avvikelse skall göras från den allmänna

regeln.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Men därvid bör rättelse göras av en oegentlighet i de anförda reglerna,

vilken påpekats av de sakkunniga för omorganisation av dövstumlärarnas

pensionsanstalt.

Det stadgas nu, att, om bostadsförmån åtnjutes i befattning, som reglerats

enligt § 5, pensionsunderlaget ej må sättas högre än 2/s av den med 20 procent

ökade kontanta minimiårsavlöningen i högsta lönegraden. Detta innebär,

att pensionsunderlaget för sådan befattning kan sättas till 80 procent

av den kontanta avlöningen. Däremot är pensionsunderlaget för befattning,

där avlöningen är bestämd i författning och bostadsförmån åtnjutes, bestämt

till 75 procent av den kontanta avlöningen. En folkskollärares pensionsunderlag

är sålunda 75 procent av den kontanta avlöningen, men pensionsunderlaget

för t. ex. en lärare vid vanföreanstalt, som åtnjuter bostadsförmån,

skulle kunna sättas till 80 procent av den kontanta avlöningen.

Denna oegentlighet avlägsnas, om det stadgas, att bostadsförmånens värde

skall sättas lika med V® av avlöningen i övrigt.

I de fall, då pensionsanstalten på grund av hittills gällande bestämmelser

satt pensionsunderlaget högre än nu föreslås, bör befattningens pensionsunderlag

bibehållas oförändrat, tills ny reglering sker.

§ 33.

I denna § stadgas för närvarande, att familjepensionsunderlaget ej må

överstiga 1,500 kronor. Detta maximum bör nu höjas till 2,000 kronor,

enär eljest familjepensionsunderlagen för chef och undervisningsråd i skolöverstyrelsen

skulle understiga 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlagen.

Eftersom familjepensionsunderlaget alltid — med nu nämnt, av nuvarande

maximibestämmelse föranlett undantag — är 300 kronor 20 procent av

tjänstepensionsunderlaget, synes denna bestämmelse böra flyttas till denna §

i de allmänna bestämmelserna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. må erhålla ändrat namn av statens pensionsanstalt;
dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att för beredande av rätt till

delaktighet i nämnda pensionsanstalt för de av mig i det

föregående därtill förordade grupper av befattningshavare

vidtaga ändring av det för pensionsanstalten gällande reglementet

i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda,

såsom bilaga till detta protokoll fogade förslag;

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under elfte

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts p-oposition Nr 198.

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till statens

andel i kostnaden för pensionering av läsarettsläkare, under

samma huvudtitel och rubriken: statens andel i kostnaden

för pensionering av vissa överåriga lasarettsläkare uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 15,000 kronor;

dels i riksstaten med oförändrat belopp uppföra det nu

under nämnda huvudtitel upptagna ordinarie anslaget till

bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid

allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. å 157,276

kronor;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under elfte

huvudtiteln och rubriken: bidrag till kostnaderna för pensionering

av dövstumlärare m. fl. upptagna ordinarie förslagsanslaget,

under samma huvudtitel och rubriken: bidrag

till kostnaderna för pensionering av vissa i statens pensionsanstalt

inordnade grupper av befattningshavare uppföra ett

extra förslagsanslag av 43,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall och förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet;

H. B. Hammar.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

39

Bilaga.

Förslag

till

ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.'')

Kap. I.

Om anstaltens förvaltning.

§ 3.

Pensionsanstalten övertager---— —

barnmorskornas pensionsanstalt,

lasarettsläkarnas pensionskassa,

dövstumlärarnas pensionsanstalt,

lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.

§ 12.

Pension åt efterlevande sökes hos pensionsanstalten.

b) vederbörande huvudmans eller, beträffande befattningshavare vid någon

av statens läroanstalter, vederbörande rektor eller föreståndares intyg,

utvisande-----

Kap. II.

Allmänna bestämmelser om tjänstepension.

§ 23.

1. Där ej annorlunda stadgas i de för befattning gällande särskilda bestämmelserna,

är tjänstepensionsunderlaget 2/''s av den i gällande författning

eller vid godkänd reglering enligt § 5 fastställda minimiårsavlöningen eller,

där flera lönegrader finnas sålunda fastställda, av den kontanta minimiårsavlöningen

i högsta lönegraden; dock att där minimiårsavlöningen växlar

med tjänstgöringens omfattning, pensionsunderlaget skall av pensionsanstalten

bestämmas efter den minimiårsavlöning i högsta lönegraden, som svarar

mot den omfattning av tjänstgöringen, som kan väntas i medeltal komma

att åligga befattningshavaren. Där befattning är förenad med naturaförmåner,

skall vid pensionsunderlagets bestämmande avlöningen ökas med

deras av pensionsanstalten beräknade värde, varvid värdet av bostad och

bränsle skall upptagas till 1/s av avlöningen i övrigt.

Befattnings tjänstepensionsunderlag må ej överstiga 6,000 kronor.

*) Till ändringar av mera redaktionell art har i förslaget icke tagits hänsyn.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

2. Om enligt mom. 1 pensionsunderlaget för enligt § 5 reglerad befattning

skulle bliva så högt, att det prövas icke stå i skäligt förhållande till

pensionsunderlaget för jämförlig befattning i statens tjänst eller annan jämförlig

befattning med pensionsrätt i denna pensionsanstalt eller i annan av

staten understödd pensionsinrättning, skall pensionsanstalten sätta pensionsunderlaget

lägre.

3. Om innehavare av befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt

i denna pensionsanstalt, jämväl innehar befattning, som är förenad med

tjänstepensionsrätt i annan av staten inrättad eller understödd pensionsanstalt

eller pensionsfond, och om dessa befattningars tjänstepensionsunderlag

tillsammans överstiga 6,000 kronor, nedsättes den förra befattningens tjänstepensionsunderlag

till sådant belopp, att deras summa blir 6,000 kronor.

4. Om två eller flera med pensionsrätt i denna pensionsanstalt förenade

befattningar innehavas av samma person, och om dessa befattningars tjänstepensionsunderlag

enligt detta reglemente tillsammans överstiga 6,000 kronor,

nedsättas de i sådant förhållande, att deras summa blir 6,000 kronor.

5. Den, som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga

övergår från befattning med högre till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag,

må efter ansökan hos pensionsanstalten få behålla det högre

tjänstepensionsunderlaget, därest han i den förra befattningen räknat minst

15 tjänstår.

Övergångsbestämmelse.

Där på grund av äldre bestämmelser tjänstepensionsunderlaget för en befattning

av pensionsanstalten bestämts till högre belopp än enligt bestämmelserna

i mom. 1 och 2, skall pensionsunderlaget bibehållas oförändrat,

intill dess löneförmånerna ändras genom författning eller ny reglering enligt

§ 5.

Kap. III.

Allmänna bestämmelser om familjepension.

§ 33.

1. Där ej annorlunda stadgas i de för befattning gällande särskilda bestämmelserna

är familjepensionsunderlaget lika med det belopp, som med 300

kronor överstiger 20 procent av dess tjänstepensionsunderlag; dock att om

två eller flera befattningar innehavas av samma person deras familjepensionsunderlag

nedsättas i sådant förhållande, att deras summa med 300

kronor överstiger 20 procent av tjänstepensionsunderlagens summa.

Befattnings familjepensionsunderlag må icke överstiga 2,000 kronor.

2. Om innehavare av befattning, som är förenad med familjepensionsrätt

i denna pensionsanstalt, jämväl innehar befattning, som är förenad med

familjepensionsrätt i annan av staten inrättad eller understödd pensionsanstalt,

och om befattningarnas familjepensionsunderlag tillsammans överstiga

2,000 kronor, nedsättes den förra befattningens familjepensionsunderlag

till sådant belopp, att deras summa blir 2,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

Kap. IV.

Särskilda bestämmelser angående folkskollärare m. fl.

§ 41.

De rättigheter och — — — — — befattningshavare;

a) lärare vid folkskola, nomadskola eller fortsättningsskola,

b) lärare vid högre folkskola, kommunal mellanskola eller statsunderstödd

folkhögskola,

g) lärare vid enskild läroanstalt, som enligt skolöverstyrelsens beprövande

tjänar samma ändamål som folkskola, fortsättningsskola, småskoleseminarium

eller skyddshem,

h) lärare vid av staten inrättad eller understödd anstalt för vård eller

undervisning av blinda, dövstumma, sinnesslöa eller vanföra, såvida icke

sådan befattning är förenad med tjänstepensionsrätt i annan av staten inrättad

eller understödd pensionsanstalt eller pensionsfond,

i) lärare vid statsunderstödd kommunal eller enskild anstalt för yrkesundervisning

eller vid statsunderstött kommunalt eller enskilt seminarium

för utbildande av lärare för yrkesundervisning eller undervisning i hushållsgöromål

eller i kvinnlig slöjd.

Undantagna äro---— — medgivna ålder.

Lärarbefattning vid fortsättningsskola eller under i) omförmäld läroanstalt

eller seminarium må icke förenas med pensionsrätt, om icke befattningen är

förenad med så omfattande tjänstgöring vid statsunderstödd kurs eller avdelning

vid anstalten, att denna tjänstgöring utgör befattningshavarens

huvudsakliga sysselsättning under större delen av året.

Sålunda --— — — —--— — — annan tjänstgöring.

§ 42.

De rättigheter och skyldigheter, som med avseende å familjepensioneringen

stadgas i §§ 1 —17 och i §§ 32—Öl tillkomma jämväl ordinarie folkskolinspektör

i statens tjänst.

Overgångsstadganden.

3 a) Lärare, vars lön — — — — — i nämnda pensionsinrättning.

b) Från den 1 juli 1926 gäller i fråga om den, som den 30 juni 1926

var delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt, vad i nämnda anstalts reglemente

stadgas angående pensionsavgifter och tjänstepensionsrätt, dock att

delaktighetsbeloppet må på framställning av huvudmannen höjas i fråga om

lärare vid dövstumskola till högst 6,000 kronor för manlig föreståndare,

5.000 kronor för kvinnlig föreståndare eller manlig ordinarie lärare och

4.000 kronor för kvinnlig ordinarie lärare.

Vad här stadgats gäller även om den, som under senare hälften av år

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts proposition Nr 198.

1926 erhåller befattning, som varit förenad med pensionsrätt i dövstumlärarnas

pensionsanstalt.

c) Om befattningshavare, som i b) sägs, ej före den 1 januari 1927 anmäler

sig önska kvarstå på dessa villkor, skall vad i statens pensionsanstalts

reglemente stadgas bliva gällande för honom från sagda dag, varvid tjänstepensionsunderlaget

skall vara lika med 3A av hans förra delaktighetsbelopp.

d) Även om genom reglering enligt § 5 minimiårsavlöning för i b) nämnd

befattning höjts över de belopp, som i b) sägs, må dock tjänstepensionsunderlaget

för sådan befattning ej sättas högre än SA av nämnda belopp.

5 a) När huvudman för läroanstalt som omförmäles i § 41 a)—b) är skyldig

att enligt § 9 mom. 1 erlägga engångsavgift, beräknas den på följande sätt.

Från den enligt nämnda bestämmelse beräknade engångsavgiften dragés det

belopp, för vilket huvudmannen enligt samma § mom. 2 må uttaga ersättning

genom löneavdrag av befattningshavaren. Huvudmannens engångsavgift är

lika med halva återstoden, ökad med nämnda belopp.

b) Om huvudman för kommunal fortsättningsskola eller under § 41 i) omförmäld

kommunal läroanstalt reglerar befattning enligt § 5 och anmäler densamma

före den 1 januari 1929 för beredande av pensionsrätt åt innehavaren, skall

engångsavgiften ej utgå med högre belopp än det, för vilket huvudmannen

enligt § 9 mom. 2 må uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren;

detsamma gäller, om huvudman för folkhögskola eller i § 41 mom.

h) omförmäld läroanstalt före den 1 januari 1929 anmäler befattning, som

i ant förenad med pensionsrätt i dövstumlärarnas pensionsanstalt, eller

erh åder höjning av tjänstepensionsunderlaget för befattning, som varit förenad

med sådan pensionsrätt, utöver det som enligt mom. 3 blivit gällande

för befattningen den 1 januari 1927.

c) Om huvudman för enskild fortsättningsskola eller under § 41 i) omförmäld

enskild läroanstalt reglerar befattning enligt § 5 och anmäler densamma

före den 1 januari 1929 för beredande av pensionsrätt åt innehavaren,

skall engångsavgiften beräknas, såsom i a) sägs, där Konungen prövar skäligt

medgiva sådan beräkning.

10. Om i § 41 mom. i) omförmäld befattningshavare, när befattning anmäles

för beredande av pensionsrätt, uppnått 60 års ålder, må pensionsrätt

tillkomma honom, endast om han, därest reglementet får retroaktiv giltighet

för honom, räknar minst 10 tjänstår.

Kap. VI.

Särskilda bestämmelser angående vissa läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och

befattningshavare vid vårdanstalter.

§ 60.

1. De rättigheter och--------befattningshavare:

a) av Kungl. Maj:t efter utgången av år 1926 utnämnd ordinarie lasarettsläkare

vid länslasarett eller på likartat sätt anordnad sjukvårdsinrätt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 198. 43

ning, vilken äges och helt eller delvis underhålles av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting, och vilken icke är att hänföra till sjukstuga,

b) av Kungl. Maj:t utnämnd överläkare vid statsunderstödd vårdanstalt,

som avses i stadgan för tuberkulossjukhus och som äges samt helt eller

delvis underhålles av landsting eller stad, som ej deltager i landsting,

c) överläkare vid sanatorium, som äges av svenska livförsäkringsbolags

sanatorieförening,

d) föreståndare, föreståndarinna och husmoder vid av staten, landsting,

kommun eller annan samfällighet anordnad anstalt för vård av fattiga, sjuka,

alkoholister, invalider, barn eller åldringar eller ock vid stiftelse av allmännyttig

natur, vilken övar dylik vård,

e) distriktssjuksköterska och distriktsbarnmorska, till vars avlöning staten

lämnar bidrag, samt sjuksköterska vid i d) omförmäld vårdanstalt eller

stiftelse, eller i sjukvård, som anordnats av bruk, fabrik eller därmed jämförligt

företag för därstädes anställd personal och dess familjer; dock att i

fråga om befattning av sistnämnda art för beredande av pensionsrätt skall

fordras, att sjukvårdens organisation godkänts av Konungen eller den myndighet

Konungen förordnar samt att i samband med sådant godkännande

skälig garanti för vårdens upprätthållande prövats vara för handen.

f) barnmorska med annan anställning hos kommun eller å barnbördshus,

g) föreståndarinna vid godkänd sjuksköterskebyrå.

2. Tillsvidare och intill dess annorlunda förordnas äro dock undantagna

läkarna vid de kommunala sjukvårdsinrättningarna i Stockholm, vid Stockholms

stads och läns sjukhus Eira, vid sjukhusen i Uppsala och Lund ävensom

överläkarna vid av Stockholms stad underhållen vårdanstalt för lungtuberkulösa

och vid de sanatorier, som ägas av Konung Oscar II:s jubileumsfond.

3. Vad i § 5 stadgas om reglering av befattning skall icke äga tillämpning

å de i mom. la) —c) angivna. Befattningshavare, som avses i mom.

1 a), är skyldig att tillhöra pensionsanstalten. Detsamma skall gälla för den,

som efter utgången av år 1926 bliver innehavare av befattning, som i mom.

1 b) sägs.

§ 61.

Tjänstepensionsunderlaget utgör för befattning, som avses i § 60 mom.

1 a)—c), 6,000 kronor och för befattning, som avses i § 60 mom. 1 e), 1,000

kronor.

För övriga befattningshavare, som omförmälas i § 60, må tjänstepensionsunderlaget

ej sättas lägre än 600 kronor och för befattningshavare, som avses

i § 60 mom. 1 f) och g), ej högre än 1,000 kronor.

§ 63.

Pensionsåldern är 55 år för sjuksköterska och barnmorska, 60 år för föreståndarinna

och husmoder samt 65 år för annan befattningshavare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

§ 65.

Tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder må ej av annan

huvudman än staten beviljas med mindre medgivande därtill lämnats av

medicinalstyrelsen beträffande lasarettsläkare, överläkare vid tuberkulossjukhus,

sjuksköterska och barnmorska, av socialstyrelsen beträffande föreståndarinna

vid sjuksköterskebyrå och befattningshavare vid vårdanstalt för alkoholister,

av vederbörandé länsstyrelse, efter inhämtande av yttrande från

statens inspektör för fattigvård och barnavård, beträffande befattningshavare

vid annan vårdanstalt.

§ 68.

1. Den årliga tjänstepensionsavgift, som med i § 7 omförmält avdrag

skall erläggas av befattningshavaren är 5 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Den årliga familjepensionsavgiften är för manlig befattningshavare 20

procent av familjepensionsunderlaget och för kvinnlig befattningshavare 1

procent av familjepensionsunderlaget.

2. Huvudman för befattningshavare, som i § 60 mom. 1 c) sägs, erlägger

årligen en avgift av 9 procent av tjänstepensionsunderlaget. Huvudman

för annan befattningshavare erlägger årligen en avgift av 5 procent av

tjänstepensionsunderlaget, dock att ingen avgift erlägges för sjuksköterska

och barnmorska.

Overgångsstadganden.

6 a) Från den 1 juli 1926 har lasarettsläkare, som den 30 juni 1926 var

delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa, samma rättigheter och skyldigheter

i förhållande till pensionsanstalten, som han enligt kassans reglemente

skulle haft, om den ej indragits, dock att, om han ej före den 1 januari

1927 anmäler sin önskan att kvarstå på dessa villkor, vad i pensionsanstaltens

reglemente stadgas beträffande efter utgången av år 1926 utnämnd

lasarettsläkare skall med under d) omförmälda jämkningar vara för honom

gällande efter nämnda dag.

Vad sålunda stadgats skall gälla även beträffande lasarettsläkare, som utnämnts

under senare hälften av år 1926.

Intill utgången av år 1926 skola kassans räkenskaper föras skilda från

pensionsanstaltens räkenskaper i övrigt.

b) Den, som den 30 juni 1926 åtnjuter pension från kassan, erhåller för

tid efter den 31 december 1926 den pensionsförhöjning, som motsvarar den

andel i kassans överskott den 1 januari 1927 över premiereserven för dess

försäkringar, som belöper på hans försäkring, om överskottet fördelas på

kassans försäkringar i förhållande till deras premiereserver.

e) Delägare, som gjort sådan anmälan, som i a) sägs, har rätt till den

pensionsförhöjning, som enligt försäkringsteknisk beräkning svai’ar mot den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198. 45

på hans försäkring belöpande andelen i kassans överskott vid dess fördelning

enligt vad under b) sägs.

d) Delägare, som icke gjort sådan anmälan, som i a) sägs, har rätt dels

till pension enligt kassans reglemente, minskad med vad som motsvarar de

tilläggsavgifter, som skulle vara att betala efter den 1 januari 1927, om

kassans reglemente även därefter vore gällande, dels till pension enligt pensionsanstaltens

reglemente, svarande mot ett tjänstepensionsunderlag av

2,000 kronor. Han äger räkna tjänstår från 35 års ålder, eller den högre

ålder, då han erhöll sådan lasarettsläkarbefattning, som i § 60 sägs. Om

han före den 1 januari 1927 anmäler sig vilja inbetala ovannämnda tillläggsavgifter,

sker icke någon minskning av hans pension enligt kassans

reglemente.

7. Om befattning, som icke kunnat förenas med pensionsrätt i pensionsanstalten

enligt före den 1 januari 1927 gällande bestämmelser, före utgången

av år 1928 anmäles för beredande av pensionsrätt enligt detta reglemente

åt innehavaren, samt engångsavgift enligt § 9 mom. 1 skall erläggas, skall

denna avgift beräknas på följande sätt. Från den enligt § 9 mom. 1 beräknade

engångsavgiften dragés det belopp, för vilket huvudmannen må

enligt mom. 2 av samma paragraf genom löneavdrag uttaga ersättning av

befattningshavaren. Huvudmannens engångsavgift är lika med halva återstoden,

ökad med nämnda belopp. Vad sålunda stadgats gäller även ifråga

om engångsavgiften för lasarettsläkare, som avses i mom. 6 d), dock att vid

engångsavgiftens beräkning hänsyn icke skall tagas till hans rätt till

tjänstepension enligt kassans reglemente och ej heller till hans familjepensiousrätt.

Vad sålunda stadgats gäller icke beträffande befattning, som i § 60 mom.

1 c) sägs.

Kap. IX.

Särskilda bestämmelser angående efterlevande efter lärare vid

allmänna läroverk m. fl.

§ 89.

De rättigheter och skyldigheter, som med avseende på familjepensioneringen

stadgas i kap. I och III samt i detta kapitel, tillkomma följande

befattningshavare:

a) chef, ledamot samt byråchef i skolöverstyrelsen, vilken vid tillträdet

av sin tjänst hade rätt till familjepension i denna pensionsanstalt eller i

pensionsinrättning som omförmäles i § 3.

b) rektor och ordinarie ämneslärare samt pensionsberättigad övningslärare

vid allmänt läroverk, statens folkskoleseminarium och statens högre lärarinneseminarium,

rektor och ordinarie lärare vid tekniska elementarskolor,

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

tekniska fackskolor och tekniska gymnasier, professor, andre-lärare, verkstadsingenjör

och lärare i frihandsteckning vid Chalmers tekniska institut,

överlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet, rektor vid skeppsgosseskola,

föreståndare vid August Abrahamsons stiftelse å Näs samt ordinarie

befattningshavare vid statens pensionsanstalt.

§ 90.

1, För övningslärare vid allmänna läroverk, statens högre lärarinneseminarier

och statens folkskoleseminarier, lärare i trädgårdsskötsel undantagen,

är befattningens familjepensionsunderlag lika med det belopp, som med 300

kronor överstiger 20 procent av medeltalet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

som varit för befattningshavaren gällande under de sista 10 åren

eller den kortare tid han innehaft familjepensionsrätt i denna pensionsanstalt

eller i anstalt, som omförmäles i § 3.

2. Om tillförordnad rektor, som är ordinarie ämneslärare, återgår till sin

lärarbefattning, äga hans efterlevande rätt till den tilläggspension, som enligt

försäkringsteknisk beräkning svarar mot vad han som rektor erlagt mera i

avgifter än han skulle gjort, om han icke haft rektorsförorduandet.

§ 91.

Befattningshavares årliga familjepensionsavgift är för man 4 procent och

för kvinna 1/6 procent av befattningens tjänstepensionsunderlag.

Övergångsstadganden.

1. Om den, som den 30 juni 1926 är delägare i ovannämnda kassa, är

skyldig att ingå på nya bestämmelser angående familjepensioneringen, gäller

för honom med avseende på sådan pensionering vad i kap. I, III och IX

stadgas, dock med följande ändringar och tillägg:

a) om han före den 1 januari 1919 avgått från sin befattning med pension,

skall familjepension efter honom beräknas efter ett familjepensionsunderlag,

som med 200 kronor överstiger den pension, som enligt kassans

reglemente skolat tillkomma honom;

b) om han efter den 1 januari 1919 avgått från sin befattning med pension,

skall familjepension efter honom beräknas efter det familjepensionsunderlag,

som den 1 juli 1926 är gällande för hans befattning;

c) om han efter frånträdande av med delaktighet i kassan förenad befattning

kvarstår som delägare enligt § 3 mom. 2—4 i kassans reglemente

och före den 1 januari 1919 uppnått den för den från trädda befattningen

bestämda pensionsåldern, är han befriad från avgift, och skall familjepension

efter honom beräknas såsom i a) sägs;

d) om han kvarstår som delägare i kassan såsom i c) sägs och icke före

den 1 januari 1919 uppnått den för den frånträdda befattningen bestämda

pensionsåldern, erlägger han, intill dess han uppnår denna ålder, en årsavgift,

som med 67 kronor överstiger 4,8 procent av det för den frånträdda

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

befattningen den 1 juli 1926 gällande tjänstepensionsunderlaget och skall

familjepension efter honom beräknas efter det för befattningen samma dag

gällande familjepensionsunderlaget.

2. Den, som den 30 juni 1926 är delägare i ovannämnda kassa och icke

är skyldig att ingå på nya bestämmelser angående familjepensionering, äger

att före den 1 januari 1927 för pensionsanstalten anmäla sin önskan att

bibehålla de rättigheter och skyldigheter, som han skulle haft enligt kassans

reglemente, om denna ej indragits. Sker icke sådan anmälan, gäller

för honom vad som stadgats angående förutvarande delägare i kassan, vilken

är skyldig att ingå på nya bestämmelser.

3. Familjepension efter delägare i ovannämnda kassa, som avlidit före

den 1 juli 1926, utgår för tiden från och med nämnda dag med belopp,

som beräknas på följande sätt: har delägaren avlidit före den 1 januari

1919 eller före denna dag avgått med tjänstepension beräknas familjepensionen

efter ett familjepensionsunderlag, som med 200 kronor överstiger

ensam änka efter kassans reglemente tillkommande pension; har delägaren

efter den 31 december 1918 innehaft sin befattning, beräknas familjepensionen

efter det för befattningen den 1 juli 1926 gällande familjepensionsunderlaget.

4. Familjepension efter delägare i lärarnas vid elementarläroverken änkeoch

pupillkassa (gamla kassan) beräknas efter ett familjepensionsunderlag,

som med 200 kronor överstiger den ensam änka enligt kassans reglemente

tillkommande pensionen.

5. Pensionsanstalten skall intill den 1 juli 1927 föra särskilda räkenskaper

för den avdelning, som omfattar i § 89 och ovanstående mom. 1—4 omförmälda

delägare och pensionstagare. Avdelningen gottskrives den 1 juli 1926 de

tillgångar, som pensionsanstalten övertagit från lärarnas vid elementarläroverken

nya änke- och pupillkassa, samt det belopp, som motsvarar värdet

av pensionsanstaltens ansvarighet gentemot de ledamöter i skolöverstyrelsen,

vilka icke före tillträdet av sina befattningar varit delägare i nämnda kassa.

Avdelningens behållning den 1 juli 1927 utöver värdet av pensionsanstaltens

ansvarighet gentemot avdelningens delägare och pensionärer avsättes

såsom avdelningens pensionsregleringsfond.

Från den 1 juli 1927 gottgöres pensionsregleringsfonden för varje år ränta

efter en räntefot, som pensionsanstalten bestämmer.

Fonden användes för att åt efterlevande efter delägare, som inträtt i

avdelningen under det löneregleringen av år 1918 är gällande för lärarna

vid de allmänna läroverken, bereda fyllnadspension motsvarande den nedsättning

av pensionen, som må hava skett på grund av föreskriften i §

34 b). När sådan fyllnadspension beviljats, minskas fonden med dess kapitalvärde.

6. När familjepensionsunderlagen för i § 89 b) omförmälda befattningar

höjas första gången efter den 1 juli 1926 genom lönereglering, skall pen
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 198.

sionsregleringsfonden minskas med det belopp, som motsvarar den därav

betingade höjningen av värdet av pensionsanstaltens ansvarighet. Vid beräkning

av detta belopp skall som årsavgift för manlig befattningshavare

räknas summan av 67 kronor och 4 procent av hans tjänstepensionsunderlag

efter löneregleringen samt 0,8 procent av hans tjänstepensionsunderlag före

densamma och för kvinnlig befattningshavare Ve procent av hennes tjänstepensionsunderlag

efter löneregleringen.

Stockholm 1926, Ivar Hseggströms Boktr. A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:260 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inordnande i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. under ändrat n s. 2 i texten
  2. BU 1926:50 Bankoutskottets utlåtande Nr 50 s. 1 i texten