Sök i Ratio Lex

Angående anslag för bekämpande av arbetslösheten

1926-03-19 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1926:213, Angående anslag för bekämpande av arbetslösheten

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Nr 218.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

för bekämpande av arbetslösheten; given Stockholms

slott den 19 mars 1926.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 19 mars 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson,

Lindeks, Schlytek, Laksson, Wigfokss, Möllek, Levinson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 18, har Kungl.

Maj:t på min hemställan föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition,

som kunde komma att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten

för budgetåret 1926—1927 beräkna ett extra reservationsanslag av

8,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att få till närmare behandling upptaga denna fråga.

I anledning av den till 1922 års riksdag på socialdepartementets föredragning

avlåtna propositionen nr 11 beviljade riksdagen för bekämpande av

arbetslösheten dels på tilläggsstat för år 1922 reservationsanslag till sammanlagt

belopp av 85,000,000 kronor, dels ock på extra stat för tiden 1 januari—

647 26

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

30 juni 1923 ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor. Härjämte anvisade

samma riksdag, med bifall till den på kommunikationsdepartementets föredragning

avlåtna propositionen nr 12, för liknande ändamål på tilläggsstat för

år 1922 under titeln »Utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»

ett reservationsanslag å 5,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

För de åtgärder, som vid senare riksdagar vidtagits beträffande arbetslöshetens

bekämpande, har jag lämnat en redogörelse i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag, punkt 18. Till denna redogörelse tillåter

jag mig att nu hänvisa.

Gällande bestämmelser angående statsbidrag till arbetslöshetshjälp äro

sammanfattade i en kungörelse av den 7 juli 1922 (nr 419), som länder till

efterrättelse tillsvidare så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår. Därjämte

beslöt 1923 års riksdag, i anledning av den till nämnda riksdag avlåtna

propositionen nr 52, att vid utövandet av den statliga arbetslöshetshjälpverksamheten

skulle, utöver då gällande direktiv, tillämpas vissa av

riksdagen närmare angivna regler för yrkesbestämningen. (Kiksdagens skrivelse

den 13 april 1923, nr 79).

I skrivelse den 6 november 1925 gjorde statens arbetslöshetskommission

framställning om nytt anslag till hjälpverksamheten för de arbetslösa under

budgetåret 1926—1927. I denna skrivelse anförde kommissionen, att den

ansåge sig vara berättigad utgå ifrån att till buds stående penningmedel

skulle visa sig tillräckliga för bestridande av hjälpverksamhetens kostnader

under innevarande budgetår. Kommissionen förbehöll sig emellertid att

därest ändrade förhållanden skulle inträda få inkomma till Kungl. Maj:t med

den framställning i förevarande ämne, som kunde bliva av omständigheterna

påkallad. Beträffande frågan om erforderliga medel för budgetåret 1926—

1927 ansåg sig kommissionen med hänsyn till de gångna årens erfarenheter

och de osäkra förhållandena på arbetsmarknaden böra förutsätta, att arbetslöshet

av eu omfattning som nödvändiggjorde statlig hjälp även komme att

förefinnas under nämnda budgetår. Vid sådant förhållande hade kommissionen

ansett sig böra framställa förslag i anslagsfrågan. Enligt kommissionens

mening syntes försiktigheten bjuda att för nästa budgetår beräknades

ett anslag för bekämpande av arbetslösheten å 8 miljoner kronor. I

anslutning härtill hemställde kommissionen att Kungl. Maj:t måtte föreslå

1926 års riksdag att anvisa ett reservationsanslag å 8,000,000 kronor för fort.

satt bedrivande av hjälpverksamhet för arbetslösa under budgetåret 1926—1927.

Kommissionens ifrågavarande hemställan var enhällig.

Vid behandlingen i årets statsverksproposition av arbetslöslietskommissionens

nämnda framställning anförde jag (femte huvudtiteln, punkt 18) att

jag delade den av kommissionen uttalade uppfattningen att ett nytt anslag

till arbetslöshetens bekämpande erfordrades för nästkommande budgetperiod.

Jag anförde vidare, att jag för det dåvarande icke vore beredd att taga de

finitiv ställning till spörsmålet om det erforderliga anslagets storlek, men

att jag något längre fram under riksdagen, då utsikterna på arbetsmarknaden

syntes kunna bättre överskådas, komme att förelägga Kungl. Maj:t förslag till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

proposition i ämnet. I avbidan härpå hemställde jag, såsom i det föregående

antytts, att i riksstaten skulle beräknas ett anslag för arbetslöshetens bekämpande

å det av arbetslöshetskommissionen föreslagna beloppet 8,000,000 kronor.

Statens arbetslöshetskommission har sedermera i en promemoria av den

13 mars 1926 inkommit med uppgifter till komplettering av vissa i förenämnda

skrivelse den 6 november 1925 meddelade siffror och beräkningar.

Till dessa uppgifter har kommissionen anknutit några uttalanden, föranledda

av den utveckling av arbetslöshetsförhållandena som ägt rum sedan skrivelsen

den 6 november 1925 avläts. Jag anser mig här böra lämna eu redogörelse

för de av kommissionen sålunda lämnade uppgifterna i den mån de

beröra arbetsmarknadens läge, kommissionens verksamhet under det sist förflutna

året och kommissionens ekonomiska ställning. Härvid kommer jag

att för större överskådlighets skull i ett sammanhang behandla vad kommissionen

anfört i skrivelsen den 6 november 1925 och de kompletterande meddelanden

kommissionen lämnat i promemorian den 13 mars 1926.

Till belysande av arbetslöshetslägets utveckling under perioden januari

1922—januari 1926 har kommissionen meddelat följande tabell, som utvisar

dels arbetslöshetens omfattning vid slutet av angivna månader under ifrågavarande

år, dels antalet hjälpta personer samt huru dessa fördela sig på de

olika hjälpformerna.

Statens

arbetslöshets
kommission.

Å r

D a g

Antal

arbetslösa

Antal

under- stödda

med stats- bidrag

Antal

i statligt

nödhjälps

arbete

placerade

Antal

i kommu- nalt nöd- hjälps- arbete

placerade

Antal

statliga

nödhjälps-

arbeten

Hela

antalet

arbets- lösa, som

erhållit

hjälp

Antalet

hjälpta

i % av

hela

antalet

arbetslösa

1922 ............

31 jan.

163,000

61,000

24,491

13,151

488

98,642

60.5

»

31 mars

149,300

63,400

31,583

10,200

659

105,183

70.5

» ............

31 maj

83,000

28,000

17,450

6,200

638

51,650

62.2

1)

31 juli

38,300

4,800

18,624

4,200

505

27,624

72.1

))

30 sept.

35,100

2,340

20,283

3,500

482

26,123

74.4

»

30 nov.

43,500

3,800

16,462

2,600

395

22,862

52.6

1923 ............

31 jan.

55,500

8,600

14,781

4,969

332

28,350

51.i

)) ............

31 mars

43,400

7,500

13,693

4,931

308

26,124

60.2

»

31 maj

24,100

1,300

13,964

2,789

334

18,053

74.9

),

31 juli

19,100

197

13,263

1.849

260

15,309

80.2

»

30 sept.

12,700

—

6,911

1.247

155

8,158

64.2

»

30 nov.

13,800

—

3,300

1.206

93

4.506

32.7

1924 ............

31 jan.

16,600

l) 847

2,329

2,824

66

6,000

36.1

»

31 mars

13,700

1,115

2,998

3.301

59

7,414

54.1

» .........

31 maj

7.000

69

1,901

2,272

44

4.242

60.6

)) ..........

31 juli

4,750

3

666

1.910

10

2.579

54.3

»

30 sept.

4,500

4

373

1,142

5

1,519

33.»

i)

30 nov.

9,300

64

675

1,341

9

2,080

22.4

1925 ............

31 jan.

20,600

341

1,852

3,351

20

5,544

26.»

» ............

31 mars

18,600

1,366

3,576

4,648

40

9,590

51.6

»

31 maj

12,100

132

2,389

2.336

34

4,857

40.1

»

31 juli

9,450

63

1,839

1,770

28

3,672

39

)>

30 sept.

10,150

134

1,685

1.362

26

3,181

31.3

»

30 nov.

18,000

305

2,166

1,541

30

4.012

22.3

1926 ............

31 jan.

22,700

2,033

3,433

2,802

47

8,268

36.4

l) Fr. o. m. januari 1924 understödda med enbart kommunala medel,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl, Maj:ts proposition nr 213.

Till denna tabell har kommissionen fogat följande anmärkningar.

Antalet arbetslösa omfattar från och med januari 1924 endast antalet

ilpsökande arbetslösa personer.

Efter utgången av augusti månad 1923 redovisas inga arbetslösa såsom

med statsbidrag hjälpta understödstagare. Däremot har för tiden därefter

medtagits uppgifter rörande antalet med rent kommunala arbetslöshetsunderstöd

hjälpta arbetslösa.

I kolumnen för antalet i kommunalt nödlijälpsarbete placerade arbetslösa

har från och med januari 1923 även inräknats ett visst antal personer, som

vunnit anställning vid s. k. statskommunala arbetsföretag.

Vidare har kommissionen meddelat eu tabell rörande de arbetslösas fördelning

på yrkesgrupper. Härvid har kommissionen upplyst, att några

yrkesuppgifter icke finnas tillgängliga förrän från och med år 1923, samt att

siffrorna från februari 1926 ännu icke äro tillgängliga, men att de icke syntes

komma att nämnvärt avvika från siffrorna för januari 1926, vilka därför i

stället upptagits i tabellen.

Tabellen ifråga är av följande utseende:

Yrkes-

gruppe-

ring

ur

Yrkesgrupp

Hela antalet arbetslösa

februari

1922

februari

1923

februari

1924

februari

1925

januari

1926

i.

Jordbruk och skogshushållning:

A.

Jordbruk.......................................

—

2,508

697

599

534

B.

Skogshushållning...........................

—

894

106

1,421

540

II.

Industri och hantverk m. m.:

A.

Gruvdrift och malmförädling (inbe-

gripet järnbruk) ......................

—

3,903

1,458

1,882

2,428

B.

Jord-, sten- och glasindustri...........

—

4,456

1,275

1.007

854

C.

Metall- och maskinindustri (inbegri-

pet mekaniska verkstäder)..........

—

11,822

2,988

3,133

2,086

D.

Trävaruindustri..............................

—

2,618

822

2,826

2,844

E.

Byggnadsverksamhet ....................

—

3,913

1,307

2,016

2,390

F.

Läder-, liår-, gummi- o. d. industri...

—

219

76

143

211

G.

Textilindustri.................................

—

183

131

161

155

H.

Beklädnadsindustri ....................

—

261

73

80

132

I.

Närings- och njutningsmedelsindustri

—

532

314

262

221

J.

Kemisk-teknisk- och belysningsindu-

stri .........................................

—

308

116

94

173

K.

Trämasse- och pappersindustri ......

—

550

91

79

122

L.

Grafisk industri......................

—

334

112

66

73

M.

Industri och hantverk, e.j särskilt

specificerade ..............................

—

3,414

1,137

982

586

in.

Sjöfart och fiske........................

—

1,325

571

654

603

IV.

Handel och samfärdsel in. ni.:

A.

Kontors-, bank- och försäkringsper-

sonal..........................................

—

377

53

91

86

B.

Butiks- och magasinspersonal.........

—

830

260

414

416

C.

Hotell-, kafé- och restaurangrörelse

—

123

25

34

41

D.

Landtransport .................. .........

—

1,316

554

768

672

E.

Allmän och litterär verksamhet...

—

28

8

3

5

F.

Handel och samfärdsel, ej särskilt

specificerade ..............................

—

462

170

200

40

V.

Husligt arbete

—

257

57

1

1

VI.

Arbete, ej hänförligt till annan

grupp (inbegripet grovarbetare,

ej hänförliga till visst yrke)......

8,517

3,497

4,686

7,498

Summa

156,000

49.160

15,898

21,602

22,711 |

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!,. Maj:ts proposition nr 213.

I anslutning till de sålunda lämnade sifferuppgifterna har kommissionen

angående det nuvarande arbetslöshetsläget anfört följande.

Det nuvarande arbetslöshetsläget, sådant detsamma tecknade sig på basis

av antalet utav hos kommissionen registrerade arbetslösa och vid ett hänsynstagande

jämväl till eljest kända förhållanden, syntes behöva göras till

föremål för ett mera ingående omnämnande endast vad beträffade de fack.

inom vilka arbetslöshet av mera utpräglad natur för närvarande gjorde sig

gällande.

Depressionen inom järnbruksindustrien medförde alltjämt en betydande

arbetslöshet för de i denna industri anställda arbetarna. Då ordertillgången

vore ojämn och framtidsutsikterna ovissa för ifrågavarande industrigren

syntes man hava att räkna med en viss arbetslöshet bland järnbruksarbetarna

även under den närmaste framtiden.

I mellersta delen av Sverige utgjorde gruvindustriens arbetare eu ganska

betydande kontingent av de arbetslösa. Många bland dessa hade gått utan

arbete ända sedan tiden närmast efter krigets slut. Utsikterna för dem att

ånyo vinna anställning i sitt förutvarande yrke vore alltjämt mörka,

Den mekaniska verkstadsindustrien hade under större delen av år 1925

varit belastad med ett visst överskott av arbetskraft, som dock vad det

gällde arbetarna i de större städerna numera till sin huvudsakligaste del

syntes utgöras av mindre yrkeskunniga arbetare. Såväl av arbetslöshetskommittéernas

rapporter till kommissionen över förhållandena inom denna

industri som också av andra tillgängliga uppgifter hade framgått, att arbetstillfällena

för yrkeskunniga verkstadsarbetare ökats under år 1925.

Där svårigheter fortfarande existerade syntes dessa numera huvudsakligen

härröra från en å vissa orter uppträdande driftsstagnation för enskilda

företag.

Den under år 1921 begynnande arbetslösheten inom sågverksindustrien

hävdes redan våren och sommaren 1922. De mindre gynnsamma konjunkturer

för sågverksindustrien, som varit rådande under år 1925, hade emellertid

givit anledning till en ånyo framträdande arbetslöshet, huvudsakligen i

övre Norrland, där den dock mestadels syntes vara lokalt begränsad. Möjligt

vore, att driftsinskränkningarna inom sågverksindustrien också komme att i

någon mån återverka på tillgången å arbetstillfällen i skogarna. Att arbetsmarknaden

i Norrland, huvudsakligen i de nordligaste länen, komme att

röna visst inflytande utav dessa förhållanden förefölle sannolikt, även om

arbetslösheten knappast syntes komma att erhålla den stora utsträckning,

som tidigare allmänt förmodats komma att bliva fallet.

I fråga om de arbetsområden där arbetslöshet mera tillfälligt och till

synes övergående gjort sig gällande, såsom inom textilindustrien, hade

arbetslösheten hittills icke tagit sådana proportioner, att anledning förelåge

att i detta sammanhang ägna förhållandena särskild uppmärksamhet. Däremot

torde böra tilläggas, att affärslivet uppenbarligen ännu arbetade under

mindre gynnsamma förhållanden, alldenstund tillgången på affärsanställda

alltjämt vore betydligt större än behovet av sådan arbetskraft. Utan tvivel

befunne sig många arbetslösa av denna yrkeskategori i ett mycket beträngt

läge.

På senaste tid hade en avsevärd försämring i stenindustriens ställning medfört

ökning av arbetslösheten bland gatstensarbetarna.

Yad slutligen anginge de egentliga säsongyrkena hade några anmärkningsvärda

avvikelser från normalläget icke kunnat förmärkas, vadan den arbetslöshet,

som inom dessa yrken sporadiskt uppträtt, icke syntes i detta sammanhang

behöva närmare uppmärksammas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Den i det föregående meddelade översikten över arbetsmarknadens läge

inom några viktigare fack syntes giva vid handen att förhållandena på arbetsmarknaden

kunde —- med undantag för vissa industrier och vissa orter —

anses i stort sett tillfredsställande. Den arbetslöshet som dröjt sig kvar

vore också av väsentligen annan natur än den, som under de närmast föregående

åren nödvändiggjorde samhällets ingripande. Sedan produktionen

återgått till mera normala förhållanden hacle nämligen den yrkeskunniga

arbetskraften kunnat uppsugas av industrien. Däremot hade arbetstillfällena

icke i samma utsträckning stått till buds för grovarbetarna. Till dessas grupp

syntes numera, förutom de egentliga grovarbetarna, böra föras vissa arbetare,

som på grund av sin tidigare sysselsättning inom industrien redovisats

såsom industriarbetare, men som tills vidare saknade utsikter att därstädes

ånyo vinna anställning. Till samma grupp syntes ock böra hänföras ett betydande

antal yngre personer, vilka saknade praktiskt inhämtad yrkesutbildning

och som hade tämligen starkt begränsade möjligheter att åtminstone

inom den närmaste framtiden erhålla anställning inom industrien. Med

hänsyn härtill kunde den innevarande och närmaste tidens arbetslöshetsproblem

sägas i väsentlig mån vara ett grovarbetarproblem.

Att det allmannas hjälpåtgärder måste anpassas efter det sålunda angivna

läget vore enligt kommissionens förmenande en given sak. Kommissionen

hade också väsentligen inriktat sin hjälpverksamhet på att bereda arbete

åt de hjälpbehövande. De statliga nödhjälpsarbetena hade i stor utsträckning

vant. förlagda till statens skogar, där omkring 2,500 man beretts

sysselsättning. Vidare hade kommissionen innevarande vinter skaffat ökad

placering för arbetslösa vid flottledsarbetena i Norrland. Medan antalet i

dylika arbeten anställda under år 1925 maximalt nådde upp till ungefär

l,00p man, hade siffran i början av år 1926 överskridit 1,300 man.

Arbetslöshetskommissionen har härefter behandlat frågan om behovet av

medel för fortsatt hjälpverksamhet. Därvid har kommissionen till en början

meddelat en tablå, som utvisar dels storleken av de belopp, vilka från och

med år 1922 stått till förfogande för arbetslöshetslindrande åtgärder, dels

också förbrukningen av beviljade medel under tiden från och med den 1

januari 1922 till och med den 30 juni 1925.

Ifrågavarande tablå ter sig på följande sätt:

Reservation å 1921

års anslag ...... 1,958,477: 16

Anvisat på 1922

års riksstat..... 3,000,000: —

Anvisat på 1922

års tilläggsstat 85,000,000: —

Anvisat på 1923

års kalvårsstat 5,000,000: — 94,958 477- 16

Till anslagen återlevererade belopp

under tiden Vi 1922—

so/e 1925............................. 551,931:28

Utgifter för resp.

anslag under

1922 ............... 62,091,470:12

Utgifter Vi—S0/6

1923 ............... 16,297,483: 52

Utgifter V7 1923-

3% 1924 ......... 8,983,111:13

Utgifter V7 1924-

30/6 1925 ...... 1,840,698:34 89,212,763:11

Överfört till kassafonden vid

1922 års slut .................. 110,968:05

89,323,731:16

Till disposition stående medel

bos statskontoret den 1 juli

1925 .......................... ...... 6,186,677:28

Kronor 95,510,408: 44

Kronor 95,510,408: 44

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

Till denna tablå bär kommissionen fogat följande anmärkningar:

Med avseende på tablåns debetsida torde bemärkas, att av de 85 miljoner

kronor, som anvisades på tilläggsstat år 1922, 15 miljoner kronor voro avsedda

till statsbeställningar åt den svenska industrien. Aterlevererade belopp

till respektive anslag å kronor 551,931: 28 utgöres av lios olika verk

och myndigheter uppkomna överskott på dem tidigare tillerkända anslag.

Yad angår tablåns kreditsida är först att observera, att den väsentligaste

delen av kostnaderna för statsbeställningar ingår i de för år 1922 redovisade

utgifterna. Upplysningsvis må vidare framhållas, att den i förhållande till

de närmast föregående årens utgifter jämförelsevis ringa medelsförbrukningen

av beviljade anslag för hjälpverksamheten under tiden 1 juli 1924—30 juni

1925 bland annat beror på den omständigheten att kommissionen under åren

1922—1924 i stor utsträckning förskotterade kommunernas, vägstyrelsernas

m. fl. andel i kostnaderna för utförda arbeten och att efterinbetalningarna å

dessa kommissionens fordringar varit av den storlek, att av det belopp,

kronor 3,218,184: 59, som utgjort de totala kostnaderna för kommissionens

verksamhet under ovan angivna budgetår, endast kronor 136,344: 93 uttagits

från hos statskontoret kvarstående anslag. Övriga från statskontoret utanordnade

medel, kronor 1,704,353: 41 under budgetåret 1924—1925, hava utgjorts

av dels färdigställningsanslag till vägstyrelser och andra i enlighet

med av 1924 års riksdag medgivna grunder, dels anslag till diverse statliga

myndigheter samt till revisionskostnader.

Beträffande kostnaderna för kommissionens verksamhet under nu löpande

budgetår har kommissionen anfört i huvudsak följande:

Vid budgetårets ingång den 1 juli 1925 stod för kommissionens verksamhet

till förfogande ett belopp av 6,288,139 kronor, därav hos statskontoret

innestodo 6,186,677 kronor. Under tiden juli 1925—februari 1926 ha åtgått

3,821,691 kronor 95 öre. Då under samma tid influtit bidrag från arbetsgivare,

avgifter från kommuner, som medgivits rätt att få hänvisa arbetslösa

till statens arbetsplatser m. m. till ett belopp, som med kronor 475,833: —

överstiger de den 1 juli beräknade, utestående fordringarna, vore följaktligen

den 1 mars 1926 kronor 4,013,408: 83 disponibla för verksamheten. Av detta

belopp innestår hos statskontoret kronor 2,833,903: 35, och utgöres återstoden,

kronor 1,179,505: 48, av under kommissionens förvaltning stående tillgångar,

varav i bank och kassabehållningar kronor 267,313: 80 och i utestående

fordringar kronor 912,191: 68. Då sistnämnda summa till en del utgöres

av ännu icke till betalning förfallna belopp samt till en del av sådana

fordringar, som för fastställande av de exakta beloppen först skola underställas

skiljedoms eller domstols prövning, kan endast en mindre del av de

utestående fordringarna beräknas inflyta under de närmaste månaderna. Till

den sålunda beräknade, kvarstående behållningen på av riksdagen anslagna

medel för arbetslöshetens bekämpande, kan dock antagas komma ett belopp

å ytterligare cirka 500,000 kronor, som återstår å tidigare till vissa myndigheter

anvisade medel. Kommissionen förutsätter likväl, att detta belopp

icke kommer att bliva disponibelt förrän under nästkommande budgetår.

Över kommissionens faktiska utbetalningar under tiden juli—december

1925 samt de beräknade utbetalningarna under tiden januari—juni 1926 har

kommissionen upprättat följande sammanställning:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

M å n a d

A. K:s arb.-pl.

förvaltning;

och revision

Statsbidrag

till stats- kommunala

nödhj.-arb.

Hyres- och

resebidrag

samt kurs- verksamhet

(Samma

kronor

Antal i av

A. K. under- stödda nöd- hjälpsarb.

anställda

arbetare

1925

Juli............................

350,530

126,929

_

477,459

1,691

Augusti ......................

315,711

—

315,711

1,618

September ..................

298,576

112.906

—

411,482

1,569

Oktober...................

245,482

—

9,768

255,250

1,593

November .................

270,323

—

889

271,212

2,065

December ...................

254,048

29.713

—

283,761

2.250

1926

Januari.......................

630.375

6,042

130

636,547

3,362

Februari .....................

798,750

29,615

-

828,365

4,260

Mars...........................

843,750

75,000

12,000

930,750

4,500

April...........................

750,000

—

—

750.000

4,000

Maj ........................ ...

562,500

—

—

562,500

3,000

Juni ...........................

468,750

60,000

8,000

536,750

2,500

Summa kr.

5,788,795

440.205

30,787

6,259.787

—

I anslutning till de sålunda beräknade utgiftssiffrorna bär kommissionen

framhållit, att då det den 1 mars innevarande år för kommissionens verksamhet

fanns disponibelt ett belopp av i runt tal 4,013,000 kronor samt

verksamheten under tiden mars—juni 1026 beräknats draga en kostnad av

omkring 2,780,000 kronor, de för närvarande disponibla medlen syntes förslå

för hjälpverksamhetens fortsatta bedrivande till den 1 juli 1926 samt därutöver

antagligen komma att lämna ett överskott å omkring 1,233,000 kronor

utöver de till storleken för närvarande ej siikert kända belopp, om vilka

kommissionen i det föregående erinrat. Något ytterligare anslag till bestridande

av kostnaderna för arbetslöshetens bekämpande under innevarande

budgetår behövde således icke äskas av riksdagen.

Yad slutligen angår spörsmålet om erforderliga medel för hudgetåret 1926—

1927 har kommissionen i sin berörda promemoria den 13 mars 1926 härom

anfört följande:

Behållningen å tidigare anvisade anslag antages den 1 juli 1926 bliva omkring

1,233,000 kronor, bortsett från eventuellt inflytande belopp å osäkra

fordringar, överskott å tillgodohavanden hos diverse verk och myndigheter

in. fl. Förutsatt att hjälpverksamhetens kostnader under budgetåret V7 1926 —

3% 1927 komme att uppgå till ungefär samma belopp, som beräknats för

det nu löpande budgetåret, eller 6,260,000 kronor, skulle följaktligen ytterligare

i runt tal 5 miljoner kronor behövas till möjliggörande av de statliga

arbetslöshetsåtgärdernas upprätthållande under nästinstundande budgetår i

ungefär samma omfattning som under nu löpande budgetår. Emellertid

anser kommissionen att detta belopp icke är tillräckligt för att trygga möjligheten

av hjälpverksamhetens vidmakthållande i den omfattning, som kan

tänkas bliva av omständigheterna påkallad. Även om en avsevärd förbättring

inträtt på flera av näringslivets skilda områden, är läget alltjämt för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 2 VI. 15

vissa näringar oförändrat dåligt, för andra något försämrat och för åtskilliga

ovisst. Visserligen torde förhållandena på arbetsmarknaden komma att bliva

gynnsammare under den snart stundande, varmare årstiden och därmed en

viss begränsning av hjälpverksamheten temporärt bliva möjlig men är tyvärr

att förmoda, att svårigheter ånyo skola yppa sig längre fram på året, och

att det även under nästa höst och vinter måste igångsättas nödhjälpsarbeten

av betydande omfattning. Uteslutet är icke heller, att kommissionen då blir

nödsakad att ingripa kraftigare än under de båda senaste åren, under vilken

tid en viss återhållsamhet från kommissionens sida ansetts motiverad för

att frammana livligare verksamhet på detta område från kommunerna själva.

Emellertid torde man böra räkna med, att åtskilliga av de kommuner, som

under en följd av år varit betungade av utgifter för arbetslöshetens bekämpande,

i fortsättningen icke äga förmåga att i samma grad som tillförene

bära utgifterna för de oundgängliga åtgärderna för lindrande av arbetslöshetens

följder. I sista hand blir det under sådana förhållanden staten, som

genom arbetslöshetskommissionen tvingas att mera effektivt träda hjälpande

emellan.

Av det anförda framgår sålunda, att åtskilliga synpunkter måste tagas i

betraktande vid beräknandet av kostnaderna för det kommande årets hjälpverksamhet

för de arbetslösa, och att jämväl icke allt för knappt tilltagna

men till beloppet för närvarande ej fixerbara medel måste stå som reserv

till förfogande dels i form av rörelsekapital och dels för mötande av oförutsedda

kommande händelser och därmed förbundna utgifter. Kommissionen,

som i sin skrivelse den 6 november 1925 beräknade, att ett belopp på 8

miljoner kronor vore en lämpligt avvägd summa med hänsyn till den medelåtgång,

som kunde tänkas inställa sig under kommande budgetår, finner sig

vid förnyad prövning av frågan sakna anledning frångå, vad kommissionen

då föreslog i förevarande avseende.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arbetslöshetskommissionen

i sin promemoria den 13 mars 1926 hemställt om utverkande av innevarande

års riksdag av ett belopp å 8,000,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för statens andel i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande under budget

året 1926—1927.

Jämväl kommissionens nu ifrågavarande hemställan är enhällig.

Den av statens arbetslöslietskommission lämnade utredningen torde till Departementsfullo

ådagalägga behovet av ett nytt anslag till arbetslöshetens bekämpande ehetenför

nästkommande budgetperiod. Den behållning av omkring 1,233.000

kronor å hittills beviljade anslag, som kommissionen beräknar skola stå till

förfogande den 1 juli 1926, är självfallet icke tillräcklig för hjälpverksamhetens

uppehållande under det instundande budgetåret. Utöver nämnda behållning

har kommissionen ansett ett belopp av omkring 5,000,000 kronor

erforderligt för att verksamheten under nästa budgetår skall kunna bedrivas

i ungefärligen samma omfattning som under det innevarande. Med hänsyn

till det ovissa läget på arbetsmarknaden har emellertid kommissionen funnit

sig böra förorda att det nya anslaget bestämmes till 8,000,000 kronor för

att härigenom en reserv skall stå till förfogande för mötande av oförutsedda

händelser och därav föranledda utgifter. Till vad kommissionen sålunda

utan meningsskiljaktighet föreslagit giver jag min tillslutning. Det synes

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 213.

mig oeftergivligen nödvändigt att det nja anslaget tillmätes så, att man vid

en eventuell ogynnsam utveckling på arbetsmarknaden har möjlighet att

utvidga statens hjälpverksamhet utöver dess nuvarande omfattning. Såsom

kommissionen antytt torde man av flera skäl böra räkna med att kommissionen

under nästkommande budgetår blir nödsakad att till arbetslöshetens

motverkande ingripa med större kraft än under de båda senaste åren. Med

hänsyn härtill finner jag mig böra förorda att det nya anslagets belopp bestämmes

till 8,000,000 kronor. Anslaget lärer böra äskas såsom extra reservationsanslag.

Vid behandlingen förut i dag av frågan om anslag till den offentliga arbetsförmedlingen

i riket har jag meddelat, att jag icke kommer att förorda

att förslag om statsunderstödd arbetslöshetsförsäkring förelägges innevarande

års riksdag. Då således någon omorganisation av det statliga ingripandet

mot arbetslösheten icke kommer att nu föreslås, torde det nya anslaget till

bekämpande av arbetslösheten böra utgå efter enahanda grunder, som för

närvarande äro gällande för motsvarande anslag.

•Jag får således hemställa att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig angivna grunder, under riksstatens

femte huvudtitel för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Herman Hulikrantz.

Stockholm, K. L Beckmans Boktr., 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bekämpande av arbetslösheten. s. 2 i texten
  2. SU 1926:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bekämpande av arbetslösheten. s. 1 i texten