Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141

1929-02-15 · 116 sidor, varav 105 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 105 av 116 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:141, Kungl. Maj:ts proposition Nr 141

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

1

Nr 141.

Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd

åt folkbiblioteksväsendet; given Stockholms slott den 15

februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å Stockholms

slott den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Stetern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Departementschefen statsrådet Lindskog anför härefter:

Vid anmälan den 4 januari 1929 av anslagsbehoven för budgetåret 1929/

1930 under riksstatens åttonde huvudtitel hemställde jag, under punkten

242, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

angående ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet, för ändamålet

beräkna för budgetåret 1929/1930 ett ordinarie reservationsanslag av

760,000 kronor. Vad jag sålunda föreslagit blev av Kungl. Maj:t bifallet.

Sedan beredningen av ifrågavarande ärende numera blivit slutförd inom

ecklesiastikdepartementet, anhåller jag att ånyo få anmäla ärendet för

Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 114 häft. (Nr 141.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

1905 drs

riksdag.

Kap. I. Historik.

Jag ber då att först få lämna en redogörelse för de åtgärder, som hittills

från statsmakternas sida vidtagits till befrämjande av folkbiblioteksväsendet.

Under hela 1800-talet lämnades från statens sida intet understöd åt hithörande

bibliotek, trots att frågan härom upprepade gånger framfördes genom

enskilda motioner i riksdagen. Likväl inrättades under 1800-talets senare

hälft ett rätt stort antal socken- och församlingsbibliotek samt folkskolbibliotek,

varjämte utom dessa offentliga bibliotek, efter hand uppväxte ettstort

antal, i regel visserligen helt små bibliotek tillhöriga privata sammanslutningar

av olika slag, rena biblioteksföreningar, arbetarföreningar och

arbetarinstitut, arbetarnas fackföreningar, föreläsningsanstalt-er, nykterhetsorganisationer

o. s. v.

Vid 1899 års riksdag gjorde statsutskottet i anledning av en i ämnet

väckt motion ett välvilligt uttalande angående bibliotekens betydelse och

motiverade sitt avstyrkande av anslag bland annat med frånvaron av utredning

i frågan. Med anledning härav motionerade Fritjuf Berg och Emil

Hammarlund vid 1902 års riksdag om skrivelse med begäran om utredning

angående statsbidrag till »sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar»,

ett yrkande som bifölls av kamrarna.

På grund av denna riksdagens skrivelse framlade Kungl. Maj:t, efter

inom departementet verkställd utredning samt vederbörande myndigheters

hörande, för 1905 års riksdag proposition (nr 47), vari föreslogs, att riksdagen

skulle för ändamålet bevilja ett förslagsanslag å 60,000 kronor. Härur

skulle utgå understöd av högst 75 kronor för år räknat åt skoldistrikt utom

Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling i nämnda städer

för upprättande och underhåll av församlingsbibliotek ävensom till lokala

föreningar, vilka av Kungl. Maj:t förklarades härutinnan likställda med

skoldistrikt, för upprättande och underhåll av föreningsbibliotek.

Riksdagen godkände den gjorda framställningen, ehuru med den förändringen

att understöd av högst 75 kronor, för år räknat, skulle kunna tillkomma

jämväl lands- och stadskommun för upprättande och underhåll av

kommunbibliotek. I anslutning härtill fastställdes av riksdagen i avseende

på statsbidragens storlek den bestämmelsen, att då statsbidrag samtidigt utginge

till såväl kommun som skoldistrikt, vilka sammanfölle med varandra,

eller av vilka ettdera området utgjorde en del av det andra, bidragens

sammanlagda belopp ej finge överstiga 75 kronor.

Statsbidraget fick användas endast till inköp och inbindning av böcker

samt tryckning av katalog.

En förutsättning för statsbidrag var att minst lika stort lokalt belopp

anvisats för samma ändamål som statsanslaget.

Av villkoren för anslagens utgående märkes i övrigt bland annat, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

■5

Kungl. Majrts proposition Nr /41.

biblioteksstyrelse för varje bibliotek skulle utse eu föreståndare eller bibliotekarie,

som handhade den närmaste skötseln av boksamlingen och däröver

upprättade katalog, att biblioteket skulle vara uppställt i lämplig lokal och

regelbundet vissa tider i veckan kostnadsfritt eller mot låg avgift hållas

tillgängligt för allmänheten inom bibliotekets verksamhetsområde, att böcker

av osedligt innehåll ej finge införlivas med biblioteket, samt att biblioteket

skulle vara underkastat inspektion av vederbörande folkskolinspektör.

Jämte dessa anslag till lokala bibliotek finge enligt beslutet ur förslagsanslaget

till folkbibliotek utgå anslag med sammanlagt högst 10,000 kronor

till dels bokförmedlingsanstalter, dels anstalter för utsändande av vandringsbibliotek.

Året 1905, då dessa bestämmelser om statsanslag till biblioteken utfärdades,

utgör ett märkesår i det svenska folkbiblioteksväsendets utvecklingshistoria.

Den faktiska betydelsen av de nya bestämmelserna visade sig också omedelbart

genom en väsentlig ökning av bibliotekens antal. År 1906 åtnjöto

634 bibliotek statsanslag, två år senare hade antalet stigit till 895 (därav

797 församlings- och kommunbibliotek, 98 föreningsbibliotek). Emellertid

voro de år 1905 antagna bestämmelserna att betrakta som ett provisorium.

Vederbörande departementschef förklarade i propositionen till nämnda års

riksdag, att det vore fråga blott om ett förslag tills vidare, framställt »innan

någon erfarenhet föreligger om huru ett eventuellt statsanslag skulle komma

att verka».

Redan fyra år senare befanns också nödvändigt att igångsätta en förnyad

utredning. Den 7 december 1909 uppdrogs nämligen åt fil. dr Valfrid

Palmgren att verkställa utredning angående boksamlingar i Sverige, vxlka vore

avsedda för folkbildning, samt att avgiva förslag angående de åtgärder, som

från det allmännas sida borde vidtagas för främjande av folkbiblioteksrörelsen.

Doktor Palmgren avgav den 28 september 1911 ett betänkande, som,

sedan det remitterats till särskilt tillkallade sakkunniga i departementet, lädes

till grund för en proposition till 1912 års riksdag (nr 179). Riksdagen

biföll propositionen, och genom en kunglig kungörelse den 23 september

1912 (nr 229) utfärdades de bestämmelser angående statens understödjande av

folkbiblioteksväsendet, som sedan dess kvarstått i väsentliga delar oförändrade.

1912 års lagstiftning innebar stora förändringar i jämförelse med 1905

års bestämmelser.

De brister i den tidigare ordningen, som man framför allt iakttagit och

genom de nya grunderna för anslagens utgående ville avhjälpa, kunna efter

den kungliga propositionen sammanfattas på följande sätt. Mest framträdande

vore saknaden av organisation och planmässighet. I detta avseende

påtalades, att skolbiblioteket ej tillräckligt klart avgränsats från församlingsoch

kommunbiblioteket och särskilt att ett sammanlagt maximum om 75

1912 dre

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

kronor till skoldistrikt och kommun fastställts, vilket medförde risken att

ingendera uppgiften bleve riktigt tillgodosedd. Vidare ledde föreskriften om

möjlighet till anslag till flera föreningsbibliotek i samma kommun till en

splittring av krafter och tillgångar, som förringade verkningarna av de lämnade

understöden. Ännu en organisatorisk svaghet var bristen på samverkan

mellan olika bibliotek samt mellan biblioteken och föreläsningsverksamheteu.

Jämte dessa organisatoriska brister anmärktes emellertid, att

anslagen i de flesta fall voro allt för små för att någon kraftigare utveckling

genom dem skulle åstadkommas. Den tredje anmärkningen gällde

bristen på insikt och erfarenhet hos dem, som hade bibliotekets vård sig

anförtrodd.

Vad man åsyftade var med andra ord »större enhetlighet och planmässighet

i organisativt hänseende», »kraftigare ekonomiskt understöd» samt

»sakkunnig upplysning och ledning».

Huvudpunkterna i det förslag, som framlades i den kungliga propositionen

och vann riksdagens bifall, voro följande.

Till en början märkes, att man helt skilde från varandra å ena sidan

bibliotek avsedda att å de särskilda orterna tillgodose den stora allmänhetens

behov av läsning, eller »folkbibliotek», å andra sidan skolbibliotek.

Till endast ett folkbibliotek i varje kommun (eller sammanslutning av

kommuner) eller ett system av dylika skulle utgå statsanslag med lägst 40,

högst 400 kronor. Dylikt anslag utgick emellertid oberoende av om biblioteket

tillhörde borgerlig eller kyrklig kommun eller lokal förening.

Till ett skolbibliotek i varje skoldistrikt eller till ett system av dylika skulle

utgå statsanslag med lägst 15, högst 150 kronor.

Därjämte skulle anslag med likaledes lägst 15, högst 150 kronor utgå till

vardera av följande tidigare ej anslagsberättigade skoltypers bibliotek: högre

folkskolor, kommunala mellanskolor, under statens kontroll stående folkhögskolor

och småskoleseminarier.

En förutsättning för statsanslag var alltjämt i varje särskilt fall, att minst

lika stort lokalt anslag för året tillsköts, varvid emellertid anslag till alla

utgifter för biblioteket finge medräknas, ej blott som förut för inköp och

inbindning av böcker samt tryckning av katalog. Enda undantaget var, att

anslag till bestridande av lokalkostnad, däri inbegripet utgifter för lokalens

uppvärmning, belysning och renhållning, fick medräknas för skolbibliotek

i intet fall och för folkbibliotek blott om anslaget innebar en kontant utgift,

som ej i någon form motsvarades av en inkomst för den samfällighet, inom

vilken biblioteket var beläget.

Villkoren för utgående av statsanslag kvarstodo i övrigt i stort sett oförändrade.

Dock stipulerades avgiftsfria boklån som ett absolut krav för

statsanslag. I fråga om bibliotekets lokal gjordes den ändringen, att statsunderstött

folkbibliotek fick inrymmas i för undervisning avsedda skollokaler

blott om särskilt skolbibliotek även funnes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kunyl. Maj ds proposition Nr 141.

Statsanslaget skulle utgå ej kontant utan i form av bundna böcker, valda

ur eu särskild katalog.

Genom denna omorganisation i fråga om de i stort sett redan förut anslagsberättigade

folk- och skolbiblioteken hade man alltså sökt avhjälpa de

båda första av de ovan angivna bristerna i biblioteksväsendet. Den »enhetlighet

och planmässighet i organisativt hänseende», som man önskat vinna,

befordrades genom uppdelningen på särskilda folk- och skolbibliotek med

var sitt maximum, och föreskriften att blott ett folkbibliotek eller system

av dylika i varje kommun kunde erhålla anslag samt det »kraftigare ekonomiska

understödet» genom anslagets höjning från sammanlagt 75 kronor

till 400 respektive 150 kronor för folk- respektive skolbibliotek.

Man åtnöjde sig emellertid ej med att lämna ökade anslag efter mera

rationella grunder till dessa bibliotekstyper, utan införde anslagsmöjligheter

också till en tredje art av biblioteksverksamhet, »riksförbund för understödjande

av biblioteksverksamhet genom studiecirklar eller andra sammanslutningar med

liknande syfte». Den verksamhet, som härmed åsyftades, hade i mindre

skala tagit sin början redan innan 1905 års reglering, tidigast inom godtemplarorden

(1902). Under de följande 10 åren utvecklades denna ordens

studiecirkel- och biblioteksverksamhet så, att antalet studiecirkelbibliotek

arbetsåret 1910/1911 nått siffran 672 med ett årligt bokinköpsbelopp om

cirka 32,500 kronor. Liknande verksamhet bedrevs, om än i mindre skala,

i en del andra organisationer.

Doktor Palmgren och de sakkunniga hade föreslagit, att anslag skulle

lämnas även till dessa studiecirkelbibliotek. I propositionen framhölls, att

införandet av anslag till dessa visserligen — som också från olika håll i

infordrade yttranden anmärkts —• stod »i uppenbar motsättning till den

koncentrationens grundsats, man velat hävda i fråga om folkbiblioteksverksamheten».

Men häremot invändes först och främst, att huvudsaken ej

vore att böcker funnes tillgängliga utan att de verkligen bleve lästa, en sak,

varom man i fråga om studiecirkelbiblioteken kunde vara förvissad, vidare

att studiecirklarna och deras bibliotek vore ett gott medel att skaffa ett på

orten befintligt rikare utrustat folkbibliotek kunder, som ej längre kunde

tillgodoses av studiecirkelbibliotekets mindre resurser, slutligen att det vore

»en stor försummelse att icke tillvarataga det tillskott av kraft, som är att

hämta genom en förbindelse med de djupa ledens egna ansträngningar för

samma syfte».

Beslutet i fråga om studiecirkelbiblioteken gick ut på att anslag finge utgå

med lägst 3,000, högst 15,000 kronor till riksförbund med minst 20,000

medlemmar för understödjande av biblioteksverksamhet genom studiecirklar

eller andra sammanslutningar med liknande syfte, varvid hela anslaget till

riksförbund av detta slag ej fick överstiga 45,000 kronor.

En förutsättning för statsanslag var att riksförbundet under sist förflutna

år av egna medel använt till inköp och inbindning av böcker samt, med

s. 6 Kontrollera mot PDF

Efter dr

1912

vidtagna

ändringar.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

minst fyra års mellantid för varje bibliotek, till tryckning av kataloger,

minst dubbelt så stort belopp som det begärda statsbidraget, vid vars beräkning

icke för någon till förbundet ansluten cirkel finge upptagas högre belopp

än 400 kronor.

Villkoren för statsanslag vore i övrigt de samma som för folkbibliotek.

Dock hade studiecirkelbiblioteken rätt att upptaga en låg avgift för boklån.

Anslagen till bokförmedlingsanstalter och förmedling sanstalter för vandringsbibliotek

höjdes till sammanlagt 15,000 kronor, därav högst 8,000 kronor

till bokförmedlingsanstalter.

Till avhjälpande av den tredje av de ovan anmärkta bristerna eller »bristen

på insikt och erfarenhet i hithörande ting hos dem, vilka hava bibliotekens

vård sig anförtrodd» krävdes enligt propositionen »upplysning och

ledning, anvisningar för ett lämpligt bokval, möjlighet att i olika hänseenden

erhålla sakkunniga råd samt stöd och uppmuntran i arbetet».

För vinnande av den »sakkunniga ledning», som alltså var av nöden,

föreslogs i propositionen anställandet av två särskilda tjänstemän i ecklesiastikdepartementet

med titel bibliot ekskonsulenter. Av doktor Palmgren hade

föreslagits fyra, av de tillkallade sakkunniga tre. I propositionen förklarades,

att det visserligen vore sannolikt, att uppgifterna skulle bereda tre

tjänstemän full sysselsättning, men att det vore försiktigast, att till en början

nöja sig med två konsulenter på extra stat, en förste och en andre bibliotekskonsulent.

Detta blev också riksdagens beslut. Dessa tjänstemän skulle

ha till uppgift bland annat att granska bibliotekens ansökningar och redovisningar,

föredraga hithörande ärenden, lämna råd och anvisningar, anordna

bibliotekskurser, verkställa inspektioner, efter granskning av den nyutkommande

litteraturen utgiva kataloger över för biblioteken lämplig litteratur,

sammanföra och bearbeta uppgifter angående biblioteksväsendets utveckling

och läge m. m. Samtliga anslag för nu angivna ändamål uppfördes under

ett ordinarie förslagsanslag till folkbibliotek med ett sammanlagt belopp om

till en början 170,000 kronor.

Under de 17 år, som förflutit sedan denna reglering ägde rum, har ingen

mera genomgripande principiell förändring av bestämmelserna om utgående

av statsbidrag ägt rum, men väl på en del punkter tillägg eller detaljändringar

skett.

Vid ett par tillfällen ha nya arter av anslagsberättigade skolbibliotek tillagts.

Så beslöts, sedan yrkesundervisningen vid 1918 års riksdag ordnats, år

1921 efter kungl. proposition (nr 176, jfr k. kung. den 18 november 1921, nr

724), att statsbidrag skulle utgå med lägst 15 och högst 150 kronor för skola

även till följande skolors bibliotek: statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola,

verkstadsskola, ettårig handelsskola eller hushållsskola, varvid för undvikande

av en olämplig splittring tillädes den föreskriften, att, »där beträffande viss

kommun statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen tillhöriga skolor

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

av mer än eu av de under denna punkt angivna skolformer, understödet

skall utgå till en för samtliga dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med

lägst 15 kronor och högst 150 kronor för varje skolform».

Samtidigt beslöts att fortsättningsskola likaledes skulle erhålla statsanslag

om lägst 15 och högst 150 kronor till en boksamling, som skulle utgöra eu

särskild avdelning av folkskolans bibliotek.

Vid 1928 års riksdag beslöts efter enskild motion, att statsunderstöd skulle

tillkomma även under statens kontroll stående lantmannaskolas bibliotek

med lägst 15 och högst 150 kronor, varvid tillädes föreskriften, att, »där

folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda på samma plats med gemensamma

lokaler, understödet skall utgå till eu för dessa båda skolor gemensam

biblioteksstyrelse med lägst 15 och högst 150 kronor för varje skolform»

(jfr k. kung. den 22 juni 1928, nr 239).

För dessa nya skolbibliotekstyper gälla i allt väsentligt samma bestämmelser

som 1912 fastställts för de skolbibliotek, som då erhöllo understöd.

I fråga om anslagen till riksförbunden har efter hand borttagits maximum

för såväl det särskilda förbundet (från och med år 1914) som för det sammanlagda

anslaget till riksförbund (från och med år 1920).

En helt ny art av statsanslagsberättigade bibliotek tillkom genom beslut

vid 1920 års riksdag efter enskild motion, nämligen bibliotek vid sjukvårdsinrättningar,

som åtnjuta understöd av allmänna medel (k. kung. den 31

december 1920 nr 948). Statsanslag utgår med högst 1 krona för sängplats

för år räknat. Även för dessa bibliotek gälla i huvudsak samma bestämmelser

som ovan refererats.

Maximum för anslaget till förmedling sanstalter har efter hand ökats, så

att det enligt k. kung. den 30 december 1922, nr 619, utgör 27,000 kronor,

därav högst 16,000 kronor för bokförmedlingsanstalter och högst 11,000

kronor för förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek. Anslagsposten till

bokförmedlingsanstalter har emellertid under senare år ej tagits i anspråk,

då en annan ordning än tidigare för närvarande tillämpas i fråga om statsbidragsböckernas

leverans.

De båda bibliotekskonsulenttjänsterna hava överflyttats till folkskolöverstyrelsen

1914 och till skolöverstyrelsen med dennas tillkomst samt hava uppförts

på ordinarie stat. På grund av den ökade omfattningen av arbetet hava

efter hand anställts vissa biträden hos bibliotekskonsulenterna.

Anslag till

särskilda

biblioteksändamål.

Särskilda anslag utgå sedan längre eller kortare tid ur förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek till bibliotekskur ser (från och med 1920), till

grundkatalogen för folk- och skolbibliotek (från och med 1913, till tillägg

till denna från och med 1917), till tidskrifterna Biblioteksbladet (från och

med 1918), Bokstugan (från och med 1919) och Studiekamraten (från och

med 1925/1926) samt till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion

från landsbibliotek, avseende inspektioner i Östergötlands län (från och med

s. 8 Kontrollera mot PDF

Förslags
anslagets
disposition
under
budgetåret
192811929.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

1928). Det samlade statsanslagets belopp har efter hand ökats så att det

i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptagits till 560,000 kronor. Ett

förslag i proposition till 1924 års riksdag att förändra anslagets natur från

ordinarie förslagsanslag till ordinarie reservationsanslag vann ej riksdagens

bifall.

Beträffande anslagsbehovet under budgetåret 1928/1929 kan slutligen

nämnas, att skolöverstyrelsen enligt skrivelse i ämnet den 31 augusti 1928

beräknat, att från förslagsanslaget kommer under budgetåret 1928/1929 att

utgå tillsammans ett belopp om 556,500 kronor, fördelat på följande sätt:

till folk- och skolbibliotek med högst 360,000 kronor,

till riksförbund för biblioteksverksamhet genom studiecirklar med högst

135,000 kronor,

till bibliotek vid sjukvårdsinrättningar med högst 8,000 kronor,

till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek med 11,000 kronor,

till bibliotekskurser med högst 12,000 kronor,

till tillägg till grundkatalogen för folk- och skolbibliotek med högst 5,000

kronor,

till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten med 4,000

kronor för vardera, eller tillsammans 12,000 kronor,

till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion från landsbibliotek

med högst 600 kronor, samt

till biträden hos bibliotekskonsulenterna med cirka 12,900 kronor, därav

3,300 kronor till det biträde, för vars avlönande 1922 års riksdag i sammanhang

med beslutet angående ändrade bestämmelser rörande expedieringen

av böcker till statsunderstödda bibliotek och studiecirklar m. m. anvisat

medel, cirka 1,400 kronor till ersättning åt vikarier samt cirka 475 kronor

till ålderstillägg åt biträden, som uppflyttats i högre löneklass.

Kap. II. Brister i det nuvarande folkbiblioteksväsendet.

Reformkrav.

Nu gällande statsanslagsbestämmelser ha alltså förblivit i huvudsak oförändrade

sedan år 1912. Utvecklingen under denna tid har lett därhän, att

biblioteken kommit att intaga en allt mera framskjuten plats som hjälpmedel

för självbildningsarbetet i skilda lager av befolkningen. Det är en ständigt

växande del av landets invånare, som mer eller mindre regelbundet besöker

dessa bibliotek.

Härtill kommer emellertid vidare, att på allt fler platser ett ökat antal

besökande vänder sig till biblioteken i direkt studiesyfte för att få låna

hem eller på platsen använda litteratur, som de behöva för sina självstudier.

Om alltså bibliotekens uppgifter väsentligen vidgats under senare år, ha

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141. 9

deras resurser ej ökats i samma mån. Bristerna äro tvärtom starkt kännbara

och hänföra sig till både bokbestånd, personal och lokaler.

Bokbeståndet är nästan i regel otillräckligt, och biblioteken äro alltför

sällan i stånd att tillgodose de särskilt studieintresserades behov av uppslagsböcker

och studielitteratur. Skolad bibliotekspersonal, som kan tillhandagå

med verklig hjälp vid självbildningsarbctet, saknas allt för ofta. Bibliotekens

lokaler äro i stor utsträckning allt annat än tillfredsställande ordnade.

Orsakerna till dessa brister äro flerfaldiga och kunna sökas såväl i för

låga anslag, orts- och statsbidrag, som i en bristfällig organisation och i

otillräckliga arbetskrafter hos den centrala ledningen av dessa bibliotek.

För ett närmare belysande av statsanslagsbeloppens otillräcklighet lämnas

här nedan en av skolöverstyrelsen år 1928 gjord sammanställning av några

siffror angående utvecklingen av den statsunderstödda biblioteksverksamheten

i folk-, skol- och studiecirkelbibliotek sedan år 1913:

1913:

Antal

bibliotek

Antal lån- tagare före- gående år

Antal

boklån före- gående år

Stats-

anslag

Folkbibliotek ........

552

67,624

549,819

62,983

Skolbibliotek.........

279

35,006

350,431

19,502

Studiecirkelbibliotek ....

823

?

167,210

15,000

Summa

1,654

[102,630]

1,067,460

97,485

1920:

Folkbibliotek.........

876

125,635

1,311,697

139,437

Skolbibliotek.........

749

118,988

992,578

66,890

Studiecirkelbibliotek ....

2,103

77,320

550,196

71,585

Summa 3,728

321,943

2,854,471

277,912

Senaste år för vilket statistik föreligger:

(för folk- och skolbibliotek 1927

och för studiecirkelbibliotek

1926/1927)

Folkbibliotek.........

1,206

237,123

2,735,034

205,027

Skolbibliotek.........

1,299

206,520

2,041,180

143,285

Studiecirkelbibliotek ....

3,498

158,673

1,159,523

135,229

Summa 6,003

602,316

5,935,737

483,541

Som av siffrorna framgår, har bibliotekens antal kraftigt ökats, från 1,654

till 6,003 (oberäknat alla underavdelningar av folk- och skolbiblioteken,

senaste år tillsamman cirka 2,100). Antalet låntagare och utlånade band

har likaledes stigit i synnerligen hög grad, de förra från något över 100,000

till cirka 600,000, de senare från något över 1,000,000 till nära 6,000,000. Anslagen

ha visserligen absolut taget ökats, men ej tillnärmelsevis i proportion

mot verksamhetens utveckling och de höjda bokpriserna, långt mindre i

jämbredd med de stegrade kvalitativa kraven. Statsanslagen ha stigit från

år 1913 nära 100,000 kronor till senaste år cirka 484,000 kronor. Dessa

anslag äro alltså nu cirka 4,8 gånger så höga som år 1913. Om man tar

hänsyn till penningvärdets fall och de därav följande stegringarna i bok
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

priserna och andra utgifter, finner man, att det genomsnittliga statsanslaget

per 1,000 boklån nu ej har mer än ungefär hälften så stort köpvärde som

år 1913. Proportionellt taget är anslagsökningen minst för de egentliga

folkbiblioteken. Dessa utlämna nu 5 gånger så många boklån som år 1912,

men statens samlade anslag är trots penningvärdets fall blott 3,3 gånger så

stort som då.

Siffrorna för de lokala tillskotten ha ej i ovan lämnade tabell upptagits,

då de ej äro fullt jämförliga för olika bibliotekstyper. Den statistik, som

i detta avseende föreligger, avser för folk- och skolbibliotekens vidkommande

samtliga biblioteksutgifter. Denna visar för folkbiblioteken en ökning av

det åberopade ortsbidraget från nära 108,000 kronor till 660,000 kronor.

Statsanslaget har alltså fallit från cirka 60 procent av de lokala tillskotten

till cirka 30 procent (år 1920 var motsvarande siffra cirka 40 procent). För

skolbiblioteken ha de åberopade ortsbidragen ökats från cirka 29,000 kronor

till cirka 218,000 kronor, vadan statsanslaget fallit från cirka 67 procent år

1913 till cirka 63 procent år 1927. För studiecirkelbiblioteken ha de sedan

år 1915 utgjort cirka 50 procent av de lokala tillskotten till bokinköp, inbindning

och (i vissa fall) katalogtryck.

Skolöverstyrelsen gör med anledning av den lämnade statistiken följande

uttalande, särskilt med hänsyn till folkbiblioteksarbetet.

Då alltså statsanslagen i realiteten nu blott innebära ett hälften så stort

tillskott i förhållande till verksamhetens samlade omfattning som år 1913,

då vidare ej heller de lokala anslagen kunnat hålla jämna steg med den

ökade verksamheten och med de stegrade priserna och då slutligen statsanslagen

nu i förhållande till de lokala tillskotten — om folkbiblioteksverksamheten

tages under ett — äro betydligt lägre än för 15 år sedan,

är det i själva verket ej ägnat att väcka förvåning, att folkbiblioteksverksamheten

— allt arbete och all entusiasm som därpå nedlägges, och all

modernisering i fråga om principerna för bokanskaffningen och metoderna

för biblioteksarbetets praktiska handläggning till trots — ej kan tillgodose

de ständigt växande behoven, detta så mycket mindre som kraven med avseende

på studielitteratur och överhuvud med avseende på ett mera kvalificerat

arbete i våra bibliotek ofantligt ökats under senare år.

I belysning av ovan lämnade siffror torde det i själva verket te sig ofrånkomligt

med en verkligt effektiv reglering av statsanslagens belopp, om man

skall kunna påräkna att dessa anslag skola kunna uppmuntra till den utveckling

av folkbiblioteksarbetet, som är för vårt folks möjligheter att bedriva

självstudier efter slutad skolgång så oundgänglig.

Bristerna i den nuvarande ordningen sammanhänga emellertid som nämnts

ej blott med de otillräckliga ekonomiska resurserna, utan man konstaterar

därjämte alltjämt betydande brister i fråga om organisation och planmässighet.

På en punkt erkände redan 1912 års proposition, som av den ovan givna

historiken framgår, en viss inkonsekvens, som emellertid ansågs oundviklig.

Yad som åsyftas är Jöreskrifterna om anslag efter helt skilda grunder för å

ena sidan egentliga folkbibliotek, å andra sidan studiecirkelbibliotek.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ta proposition Nr 141. II

Som ovan nämnts, är statsanslaget till folkbibliotek lika med det lokala

tillskottet, dock med den begränsningen att maximum för varje kommun,

stor eller liten, är 400 kronor. Statsanslaget för studiecirkels biblioteksarbete

utgår med blott hälften av vissa särskilt angivna lokala utgifter (till

bokinköp, inbindning och i vissa fall katalogtryck). Maximum 400 kronor

avser i detta fall den särskilda studiecirkeln, under det att ingen begränsning

finnes av antalet studiecirklar per bibliotek eller antalet studiecirkelbibliotek

per kommun.

Följden av dessa ojämnheter i anslagsvillkorens avvägning blir i realiteten

bland annat följande. I hela den stora massan av mindre landskommuner,

där de sammanlagda biblioteksutgifterna endast uppgå till några

hundra kronor, utmätes statsbidraget för närvarande betydligt mindre gynnsamt

för studiecirkelbiblioteken, i det att de kunna erhålla högst hälften så

stort anslag som ett folkbibliotek med samma lokala tillskott och samma

anordningar i övrigt (50 procent av det lokala tillskottet för vissa utgifter

för studiecirkelbibliotek mot 100 procent av samtliga lokala tillskott för folkbibliotek).

I större landskommuner och i städer inträffar å andra sidan ej

sällan, att ett folkbibliotek erhåller betydligt lägre anslag än ett studiecirkelbibliotek

med en verksamhet av samma omfattning, då folkbibliotekets anslag

som nämnt är högst 400 kronor, under det att studiecirkelbibliotekens

maximianslag däremot beror på antalet studiecirklar (alltså i regel 50 procent

av det lokala bidraget för vissa utgifter till studiecirkelbibliotek mot för

större folkbibliotek kanske blott några få procent av det lokala tillskottet).

Konsekvensen av dessa bestämmelser blir, att understöden till olika bibliotek

utgå ojämnt utan någon rationell grund, men därjämte också att

man ej sällan i strid mot lokala önskemål anser sig nödsakad att fasthålla

vid en för ortens behov ej lämpad, opraktisk organisation av hänsyn till

nödvändigheten av att erhålla högsta möjliga statsanslag.

Härtill kommer, att statsanslagen Jäv närvarande ej äro så avvägda, att de

uppmuntra till ett mera rationellt biblioteksarbete. De utgå nämligen för alla

bibliotek mekaniskt i direkt proportion till de lokala utgifterna utan någon

gradation med hänsyn till det sätt, varpå biblioteket vidtagit åtgärder till

hjälp för de studieintresserade.

En av de mest påtagliga bristerna i den nuvarande anordningen äx frånvaron

av varje organiserad samverkan mellan biblioteken inom samma kommun.

De olika biblioteken i en kommun, å ena sidan folkbibliotek, å andra sidan

studiecirkelbibliotek, arbeta oftast alldeles oberoende av varandra, vilket

leder till planlöshet och dubbelanskaffningar i fråga om bokinköpen samt

även i övrigt ofta omöjliggör ett fullt utnyttjande av förefintliga resurser.

Lika beklaglig är frånvaron av all samverkan mellan stora och små bibliotek

åstadkommen genom en påbyggnad på folkbiblioteksväsendet. Också

här är det de mera studieintresserades behov som blir mest lidande. Aven

om man i detta avseende skulle kunna komma mycket längre än för när
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

varande genom ett utvecklande av de lokala biblioteken, kan detta aldrig

bli tillräckligt. Man har på senare år kommit till allt klarare insikt om

hur omöjligt det är att i full utsträckning tillgodose behovet av studielitteratur

på landsbygden och överhuvud i de mindre samhällena, så länge biblioteken

i varje kommun arbeta för sig själva. Det är ekonomiskt ej möjligt

att ordna ett lands biblioteksfråga så, att biblioteket på varje särskild

plats verkligen själv anskaffar alla de inom ramen för ett folkbiblioteks

arbetsuppgifter fallande arbeten, som en studieintresserad person i vederbörande

kommun önskar erhålla till låns. Även de bättre utrustade folkoch

studiecirkelbiblioteken måste i alla kommuner utom de allra största vid

sina bokinköp inskränka sig till att anskaffa böcker, som kunna förväntas

bli utlånade inom kommunen åtminstone ett visst ej alltför ringa antal

gånger. Ett bibliotek, som ej — såsom utomlands i länder med mera utvecklat

biblioteksväsen i regel är fallet — har tillgång till en central, varifrån

det kan komplettera sitt bokförråd, då dylika mera sällan anlitade

böcker efterfrågas, blir ej sällan nödsakat att lämna utan hjälp just en stor

del av de särskilt studieintresserade personer, som biblioteket i allra första

hand skulle önska att tillgodose. Endast i ett län ha statsmakterna gått in

för en ordning, som i detta avseende innebär ett förverkligande av kraven

på en påbyggnad — nämligen i Östergötlands län genom skapandet av

Linköpings stifts- och landsbibliotek.

Även det samarbete mellan biblioteken å ena sidan, föreläsnings- och studiecirkelarbete

å den andra, som är av så stor betydelse för ett utnyttjande av

bibliotekens resurser, är i regel alltför litet utvecklat.

Också i fråga om behovet av sakkunnig upplysning och ledning är det

alltjämt trots 1912 års reform med dess tillskapande av särskilda bibliotekskonsulenttjänster

och trots de under senare år anvisade statsanslagen för

utbildningskurser åtskilligt, som ännu återstår. Bibliotekskonsulenternas

arbetskrafter ha ej ökats i jämbredd med verksamhetens stegrade omfattning,

vilket i olika avseenden verkat försvårande på arbetet och bland annat

hindrat dessa tjänstemän att ägna tillräcklig tid åt inspektions- och instruktionsresor.

Och den lokala inspektionen genom folkskoleinspektörerna har

i huvudsak måst bli av rent formell natur, då man helt naturligt ej kunnat

begära att folkskoleinspektörerna skola nedlägga arbete och kostnader på

förvärvande av sakkunskap på ett område, som ligger utanför deras egentliga

uppgift.

De reformkrav, som uppställa sig i fråga om statens understödjande av

folkbiblioteksväsendet, kunna i korthet sammanfattas på följande sätt:

väsentlig höjning av statsanslagens belopp,

fastställande av sådana grunder för statsanslagens utgående, som underlätta

en effektiv och efter de lokala behoven avpassad organisation av biblioteksverksamheten

och samtidigt uppmuntra till en rationell ordning av arbetet

i de särskilda biblioteken,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 141.

åvägabringande av en närmare samverkan mellan biblioteken inom samma

kommun för bättre utnyttjande av bibliotekens bokbestånd och resurser överhuvud,

åstadkommande av en samverkan mellan större och mindre bibliotek

genom att lämna särskilda anslag åt vissa större bibliotek (»centralbibliotek»)

mot skyldighet för dessa att bland annat komplettera de mindre bibliotekens

bokförråd,

ökat samarbete mellan biblioteken å ena sidan, föreläsnings- och studiecirkelarbete

å den andra,

utökning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsulenterna samt ordnande av

en särskild lokal biblioteksinspektion.

Kap. III. Folkbildningssakkunnigas förslag.

Redan år 1920 stod det. klart, att en omorganisation av statens understödjande

av folkbiblioteksväsendet liksom av andra grenar av folkbildningsarbetet

vore av nöden. Genom beslut den 30 juni 1920 bemyndigade

Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla fem sakkunniga

för att inom departementet biträda med en utredning »på vad sätt det

fria och frivilliga folkbildningsarbetet borde omläggas och utvecklas för att

bättre kunna fylla sin uppgift att nå vidast möjliga kretsar av de bildningssökande

i vårt land och verka höjande på folkets andliga och fysiska hälsa,

ävensom huru statsmakterna bäst skulle kunna främja ifrågavarande arbete».

Den 7 juli 1920 och den 4 juni 1921 tillkallades sakkunniga för nämnda

ändamål. De sakkunniga antogo namnet »Folkbildningssakkunniga».

Sedan genom nådigt beslut den 30 november 1922 föreskrivits, att de

sakkunnigas uppdrag skulle upphöra senast den 31 maj 1923, överlämnade

de sakkunniga den 25 maj 1923 resultatet av sitt arbete till chefen för

ecklesiastikdepartementet och meddelade däri även, att de ej medhunnit att

slutgiltigt debattera och utforma sina förslag och utredningar samt anhöllo,

att utredningsarbetet måtte få, på sätt som kunde befinnas lämpligt, bringas

till avslutning. Genom nådigt beslut den 8 juni 1923 uppdrogs åt de sakkunnigas

ordförande att fullborda utredningsarbetet. Denne avgav i oktober

1923 en överarbetning av förslaget, vilken i allt väsentligt följde de rikt.

linjer, som de sakkunniga redan fastslagit. Det överarbetade förslaget hade

tillsänts medlemmarna av den förra sakkunnigberedningen, vilka förklarat

sig gilla detsamma, tvenne dock under vidhållande av tidigare avgivna

reservationer.

Det sålunda avgivna betänkandet publicerades 1924 under titel »Betänkande

med utredning och förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet»

(Statens offentliga utredningar 1924: 5).

Förslaget behandlar folkbildningsarbetets alla huvudgrenar: folkbiblioteken,

Huvudpunkterna

i förslaget.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

föreläsningsverksamheten samt studiecirkelverksamheten, vartill kommer förslag

till inrättande av särskilda folkbildningsavdelningar vid universiteten

samt i fråga om samorganisation i folkbildningsarbetet.

Förslaget avser för folkbiblioteksarbetets vidkommande understödjande av

två huvudtyper av bibliotek, å ena sidan »kommunala eller som kommunala

fungerande folkbibliotek», å andra sidan »genom studiecirklar och andra

föreningar bedriven folkbiblioteksverksamhet», varjämte föreslås särskilda

tilläggsanslag till vissa bibliotek, som åtaga sig uppgifter som centralbibliotek.

Enligt förslaget skulle som hittills de »kommunala eller som kommunala fungerande

folkbiblioteken» kunna tillhöra antingen kommun eller förening, varvid

blott ett bibliotek eller system av bibliotek i varje borgerlig kommun

skulle kunna få statsanslag enligt de grunder, som gälla för dessa bibliotek.

Statsanslagets maximum skulle emellertid väsentligt höjas, nämligen till

10,000 kronor per kommun.

Som hittills skulle statsbidraget utgå i visa relation till ortsbidraget, till

vilket — utom kontanta tillskott — skulle efter av skolöverstyrelsen godkänd

värdering räknas även hyresfritt upplåten lokal, som användes enbart

för biblioteksändamål, varvid hyran emellertid ej skulle få beräknas högre

än det kontanta ortsbidraget. Statsbidraget skulle utgå i form av grundunderstöd

och tilläggsunderstöd. Upp till 400 kronor — det nuvarande

maximum — skulle grundunderstödet under alla förhållanden vara lika med

ortsbidraget, d. v. s. det tillskott, som för bibliotekets utveckling och vård

under det år, för vilket statsbidrag begäres, lämnas från annat håll än staten.

Bibliotek med högre lokalt anslag än 400 kronor skulle utan vidare i grundunderstöd

få, utom motsvarande 400 kronor, hälften av det belopp, varmed

ortsbidraget överskjuter 400 kronor. Härutöver skulle under särskilda förutsättningar

kunna utgå ett eller två tilläggsunderstöd, så avvägda att det

högsta möjliga samlade statsanslaget skulle bli lika med det lokala anslaget,

dock högst 10,000 kronor. Dessa tilläggsunderstöd, som i princip ansluta

sig till danska förebilder, avsågo ett gynnande av de bibliotek, som i ett

eller annat avseende bedriva ett mera kvalificerat biblioteksarbete. Det ena

understödet skulle lämnas till bibliotek med av förste bibliotekskonsulenten

godkänd handboksamling, vid vars begagnande vägledning lämnas (i städer,

köpingar och municipalsamhällen skärpes kravet, så att det dessutom fordras

läsrum, vilket under sakkunnig ledning hålles öppet minst två eftermiddagstimmar

varannan vardag) och detta tillägg skulle utgå med 1U av det belopp

varmed ortsbidraget överskjuter 400 kronor. Det andra tilläggsunderstödet

avser avlöning till egentlig bibliotekspersonal och skulle utgå med 7» av

den till dylik personal utgående ersättningen, dock högst med 1 /i av hela

det samlade statsanslaget till biblioteket. Tillvaron av dessa båda tilläggsunderstöd

skulle alltså i fråga om alla bibliotek utöver en viss storlek innebära

en uppmuntran till att anskaffa den för bibliotekets arbete så betydelse
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141. 15

fulla haudboksamlingslitteraturen samt till att anställa skäligt betald och

kvalificerad personal.

Statsanslaget föreslås utgå som hittills i form av bundna böcker för de

mindre biblioteken, men för de större helt eller delvis kontant.

I fråga om bibliotek av viss storlek skulle fordras ett godkännande av

lokal respektive bibliotekarie. Planerna till lokaler, för vilka hyran uppgår

till eller (om lokalen kostnadsfritt upplåtes) beräknas till minst 400 kronor,

skulle vid nyinredning på förhand underställas bibliotekskonsulenterna för

granskning, och beträffande bibliotek med minst 2,000 kronors statsanslag

skulle bibliotekariens kompetens prövas av förste bibliotekskonsulenten.

I övrigt skulle i allt väsentligt nuvarande bestämmelser i fråga om kraven

på biblioteken kvarstå oförändrade. Dock skulle nu gällande föreskrift, att

folkbibliotek får inrymmas i för undervisning avsedd skollokal, endast om

särskilt skolbibliotek finnes, utgå. Beträffande bokurvalet föreslås den nuvarande

bestämmelsen om att böcker »av osedligt innehåll» ej få förekomma

ersatt av en mera generellt avfattad föreskrift, avsedd att giva större effektivitet

åt strävandet att från biblioteken utesluta litteratur av avgjort olämpligt

innehåll.

I samband med den väsentliga ökningen av maximianslaget till folkbiblioteken

skulle man emellertid ej nöja sig med att söka finna garantier

för ett mera rationellt bedrivande av arbetet inom biblioteket till gagn för

bibliotekets närmaste låntagarklientel inom den egna kommunen, utan man

skulle också införa en skyldighet för bibliotek av eu viss storlek att stå

självbildningsarbetet inom ett vidsträcktare område till tjänst. Man skulle

dels fordra av alla bibliotek med ett statsanslag om minst 8,000 kronor, att

de skulle vara tillgängliga även för personer inom ett område utanför kommunen,

dels —- som nedan närmare skall utvecklas — lämna vissa bibliotek

särskilda tilläggsanslag för att åtaga sig uppgiften som centralbiblioteJc för

ett helt län.

I fråga om dessa centralbibliotek tänkte sig de sakkunniga, att efter hand

skulle inom varje län ett därtill lämpligt kommunalt folkbibliotek av Kungl.

Maj:t antagas till centralbibliotek. Dessa bibliotek skulle ha till uppgift

att mot ett särskilt tilläggsunderstöd av 5,000 kronor supplera de lokala

bibliotekens arbete inom ett område, i regel sammanfallande med ett län,

genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker i studiesyfte, genom utsändande

av vandringsbibliotek och genom biblioteksteknisk vägledning.

Varje år skulle högst tre nya centralbibliotek antagas.

Det bör i detta sammanhang påpekas, att en lösning av centralbiblioteksfrågan

efter andra linjer på vissa platser i landet förordats av en annan

samtidigt arbetande kommitté, de s. k. bibliotekssakkunniga. Dessa förordade

ett utbyggande av vissa s. k. stiftsbibliotek samt större läroverksbibliotek

med mera värdefullt bokbestånd till »landsbibliotek», i vilka också

vederbörande stads folkbibliotek skulle uppgå. Anslag skulle utgå till

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.is proposition Nr 141.

dessa dels av staten, dels av kommun, eventuellt landsting. Dessa landsbibliotek,

vilka skulle intaga en mellanställning mellan de rent vetenskapliga

biblioteken och folkbiblioteken, skulle på folkbiblioteksområdet ha till uppgift

att å ena sidan som lokalt bibliotek tillgodose staden, å andra sidan

fylla samma uppgifter för ett större område, som folkbildningssakkunniga

tillämnat de kommunala centralbiblioteken. Folabildningssakkunniga framhålla,

att centralbiblioteksfrågan kan tänkas ordnad på vissa ställen efter den

ena av här antydda riktlinjer, på andra ställen efter den andra, och att

givetvis intet statsanslag till folkbibliotek bör utgå i stad med landsbibliotek.

Alldeles som för närvarande skulle, som ovan nämnts, även andra än

kommunala eller som kommunala fungerande bibliotek kunna få anslag.

Enligt sakkunnigförslaget skulle dock nu gällande bestämmelser om anslag

till dessa bibliotek i flera avseenden underkastas en grundlig omarbetning.

Till en början märkes, att statsanslag skulle kunna lämnas även till andra

förening sbibliotek än »studiecirkelbiblioteken», delvis en följd av erfarenheterna

i fråga om tillämpningen av nuvarande bestämmelser, då det visat

sig synnerligen svårt att draga en skarp gräns mellan å ena sidan studiecirklar,

å andra sidan »läsecirklar» eller bokinköpsföreningar inom de hittills

statsunderstödda riksförbunden. Hädanefter skulle varje föreningsbibliotek,

som hade avgiftsfria boklån, kunna få statsanslag, om det på ett

eller annat sätt anknötes till det allmänna bildningsarbetet, antingen till ett

riksförbund (varvid samma krav ställes på dess omfattning som i nu gällande

bestämmelser) eller till ett kommunalt eller som kommunalt fungerande

folkbibliotek.

Anslaget skulle i regel utgå med hälften av det belopp, som under sista

året av andra än statsmedel använts för biblioteksändamål (alltså ej blott

som hittills för bokinköp och inbindning samt katalogtryck), dock högst

1,000 kronor per bibliotek (eller, om ett riksförbund hade flera bibliotek i

en kommun, per förbund). Dock skulle anslaget i ett fall utgå efter gynnsammare

grunder, nämligen »i fråga om sådant bokinköp (inklusive bindning),

som står i direkt sammanhang med en studiecirkels planmässigt ordnade

studiearbete, omfattande minst 10 sammanträden om året». I sistberörda

fall skulle anslaget utgå med samma belopp som tillskjutits av

andra än statsmedel, dock med högst 400 kronor per studiecirkel. Hur många

studiecirklar som helst skulle kunna få anslag för dylikt planmässigt studiecirkelarbete.

I och med sakkunnigförslagets förverkligande skulle föreningsbiblioteken

kunna få anslag i större utsträckning än hittills och i starkare proportion i

förhållande till de egna utgifterna; och därmed måste det redan nu så påtagliga

behovet av ett närmare samarbete mellan olika bibliotek inom samma

kommun bli än mera kännbart. Fördenskull förordade kommittén obligatoriska

sammanträden minst två gånger om året mellan föreståndarna för

alla inom en kommun arbetande statsunderstödda bibliotek på kallelse och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 241.

under ordförandeskap av föreståndaren för det kommunala biblioteket (eller

där ej dylik funnes under särskilt vald ordförande). Samråd skulle vid

dessa sammanträden ske om bokinköp, katalogtryck m. in., men inga bindande

beslut kunna fattas, om ej annan överenskommelse träffats.

Slutligen ingick i förslaget ordnande av lokal bihliotelcsinspektion genom

bibliotekarierna vid de nämnda central- (och lands)-biblioteken i stället för

genom folkskoleinspektörerna samt anställandet av en ny bibliotekskonsulent.

Som hittills skulle anslaget till folkbiblioteksväsendet vara av Jorslagsanslags

natur.

Frågan om skolbiblioteket och dess organisation upptogs ej av de sakkunniga,

som uttalade, att denna fråga enligt dess mening kunde överlämnas åt skolöverstyrelsen

att utreda.

Efter denna redogörelse för huvudpunkterna i folkbildningssakkunnigas De sakkunförslag

vill jag i anknytning till berörda redogörelse återgiva de väsent- mgas.motlve

liga delarna av motiveringen till förslaget.

De sakkunniga framföra inledningsvis vissa allmänna synpunkter rörande Bibliotekens

• • , . . ° T ill ställning i folk

bibliotekens ställning i folkbildningsarbetet och yttra därom bland annat biidnings
,

J a J — arbetet.

(Betänkande sid. 14):

Böckerna och biblioteken intaga, som redan framhållits, en central plats

i allt folkbildningsarbete. Det ligger i sakens natur att så måste vara fallet.

Boken är ju det främsta bildningsmedlet och egen läsning en av de viktigaste

grundvalarna för all kunskap. Allt bildningsarbete måste därför, om det

skall nå bestående resultat, i större eller mindre grad stödja sig på böckerna

och biblioteket. Skolans undervisning behöver utfyllas av barnens »fria läsning».

Biblioteket är där ett nödvändigt komplement. Det är främst genom böckerna

som möjlighet kan beredas till ett fullföljande och fördjupande av de

impulser, som erhållas genom åhörande av en föreläsning. Först genom

en kombination av föreläsningsverksamhet och bibliotek kommer därför det

bildningsvärde, som ligger i föreläsningarna, till sin fulla rätt. Studiecirklarna

ha i Sverige från första början byggt på böckerna och egen läsning.

Tillgång till bibliotek är i de flesta fall en nödvändig förutsättning för

studiecirkelarbete. För den folkliga konstuppfostran kunna biblioteken genom

samlande och tillhandahållande av konstlitteratur, planschverk och

musikalier stödja och underlätta arbetet. Försök att skapa eu förädlad

nöjeskultur skulle, om de försummade att använda den hjälp, böckerna i

detta avseende kunna lämna, gå miste om ett av de förnämsta medlen att

nå sitt mål. Samtidigt som biblioteken sålunda äro det kanske mest effek

tiva bildningsmedlet, äro de också det mångsidigaste: det finnes intet annat

bildningsmedel, som har samma möjligheter som ett välförsett bibliotek att

på en gång tillgodose de mest skiftande individuella önskemål och skilda

åldersstadier. Liksom biblioteket är ett nödvändigt hjälpmedel för vetenskaplig

forskning, måste det därför vara grundvalen för det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet.

I fråga om folkbibliotekens uppgift framhålles i anslutning till doktor Palm- Foikbibiiotegrens

betänkande av år 1911 starkt deras natur att i princip vara ett allmänt

bibliotek. Tankegången utföres närmare sålunda (Betänkande sid. 15):

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 114 käft. (Nr 141.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Maximum för

statsunderstöd

till kommunala

bibliotek.

Tilläggsunder
stöd.

18 Kungl. Maj ds proposition Nr 141.

De sakkunniga vilja — utan att föreslå någon ändring av namnet —

starkt understryka, att folkbiblioteket i princip skall vara ett allmänt bibliotek.

Det bör utrustas och ledas så, att ingen samhällsklass, intet parti

har anledning att känna sig bortstött vare sig på grund av bokurvalets karaktär

eller lokalens beskaffenhet. Inga ensidiga synpunkter få behärska

bokurvalet. Lokalen bör, så vitt möjligt, bära eu prägel värdig bibliotekets

viktiga samhällsuppgift. Men ordet »allmänna» får ej fattas så, som om

folkbiblioteken blott skulle ha till uppgift att tillgodose det stora flertalets

behov. Så långt sig göra låter och med begagnande av de fördelar, som i

detta avseende kunna vinnas genom samverkan, böra de också söka tillfredsställa

mera specialiserade studieintressen. De böra slutligen i så stor

utsträckning som möjligt tillgodose ej blott vuxna utan även ungdom och

barn. Olika samhällsklasser och partier, olika intressen, olika åldrar skola

kunna mötas inom folkbiblioteket.

I fråga om de kommunala eller som kommunala fungerande folkbiblioteken

motiveras den föreslagna maximigränsen för statsanslag, 10,000 kronor, sålunda

(Betänkande sid. 43):

Som de sakkunniga i det föregående sökt visa, är det av vikt, att maximigränsen

för statsbidraget fixeras så, att detta dels verkligen kan ha någon

effekt för åstadkommande av ett någorlunda tillfredsställande folkbibliotek,

dels är tillräckligt stort för att de större kommunerna skola anse med sin

fördel förenligt att åtminstone till en viss grad med sitt bokförråd och sin

fackutbildade bibliotekspersonal komma de mindre kommunerna till hjälp. I

Danmark är gränseu satt till 15,000 kronor, och det är möjligt, att det också

i Sverige kan komma att visa sig önskligt att ha denna gräns för att förmå

folkbiblioteken i de största städerna att ansluta sig till systemet. Då man

emellertid ännu ej kan ha någon på erfarenheten grundad uppfattning, hur

det i detta fall kan komma att gestalta sig, ha de sakkunniga — om än

icke utan tvekan — stannat vid att föreslå 10,000 kronor som det högsta

statsbidrag, som kan tilldelas ett vanligt kommunalt folkbibliotek.

T ill äg g sunder stöd för bibliotek med läsrum och handboksamling, som uppfylla

vissa krav, förordas av följande skäl (Betänkande sid. 34—35):

I städer och andra orter med mera tätt boende befolkning bör läsrum

inrättas med lämpligt handbibliotek. I de rena landskommunerna kan ett

läsrum ej på samma sätt komma till användning. Även där är det emellertid

under alla förhållanden behövligt med en lämplig samling uppslagsböcker.

Det är här fråga om så betydelsefulla sidor av biblioteksverksamheten,

att staten synes böra i båda fallen bereda särskilda förmåner åt de

bibliotek, som på tillfredsställande sätt tillgodose behoven i de nämnda avseendena.

Ett i möjligaste mån välförsett handbibliotek och en bibliotekarie,

som kan ge vägledning vid dess användning, äro två synnerligen viktiga

förutsättningar för att biblioteket skall bli till gagn, framför allt när det

gäller det praktiska livet. Att man i Danmark lagt sådan vikt vid läsrum

och handboksamlingar i folkbiblioteken har antagligen mer än något annat

bidragit till den uppskattning, som biblioteksverksamheten i detta land

vunnit bland de praktiska yrkenas män.

Som redan antytts bör man ej ställa samma krav i detta avseende på den

rena landsbygden som på de stadsliknande samhällena. I det förra fallet

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts proposition Nr 141.

bör man inskränka sig till att fordra ett handbibliotek, vars sammansättning

godkännes av förste bibliotekskonsulenten, samt en viss garanti för att vägledning

lämnas vid handbibliotekets användning. Av städerna och de stadsliknande

samhällena bör man åter kunna fordra, att där skall Unnas ett med

en tillfredsställande handboksamling försett läsrum, som hålles Öppet för allmänheten

eu viss tid helst varje eftermiddag under uppsikt av person, som

kan ge de besökande hjälp och anvisningar. I Danmark är föreskrivet, att

läsrummet skall hållas öppet minst 4 timmar varje vardag. De sakkunniga

anse sig dock ej böra gå längre än till att föreslå minst 2 timmar varannan

vardag.

Bibliotek, som uppfyller ovan föreslagna villkor, bör kunna — givetvis

inom den gällande maximigränsen — få ett till äggsunderstöd frän staten

uppgående till ''/t av det belopp, varmed det lokala anslaget överskjuter 400

kronor. Vid ansökan bör lämnas en redogörelse för läsrummets besökssiffra

och i möjligaste mån också för handbibliotekets användning.

Förslaget om tillägg sunder stöd i viss proportion till arvode till egentlig

bibliotekspersonal erhåller följande motivering (Betänkande sid. 28—29):

Även när det gäller ett litet kommunalt folkbibliotek torde det utan tvivel

i längden visa sig förmånligast, att bibliotekarien erhåller eu, om också

ringa, ersättning för sitt arbete. Man har då större möjlighet att hålla kvar

en person, som visat sig lämplig. Man har även lättare att vid behov finna

en duglig ersättare. Om, på sätt som här kommer att förordas, samverkan

mellan de olika biblioteken i en kommun till en viss grad göres obligatorisk,

komma ökade krav att ställas på föreståndaren för det kommunala (eller

som kommunalt fungerande) biblioteket, vilka kunna innebära ytterligare

skäl för att denne erhåller ersättning för sitt arbete som bibliotekarie. Men

trots detta måste man helt säkert utgå från att det fortfarande som hittills

mångenstädes skall visa sig nödvändigt, att en person åtager sig att utan

alla anspråk på ersättning sköta biblioteket, om en biblioteksverksamhet

över huvud taget skall kunna komma till stånd. Att staten skulle göra ersättningen

till bibliotekarien obligatorisk är därför under inga förhållanden

tillrådligt. Däremot är det i hög grad önskligt, att statsbidragsvillkoren så

avvägas, att i dem kan ligga en uppmuntran till de lokala myndigheterna

att giva eu skälig ersättning åt bibliotekspersonalen. För närvarande kan

detta endast så till vida anses vara fallet, som bibliotekarielönen naturligtvis

är eu viktig post i »bibliotekets utveckling och vård», det ändamål som det

lokala anslag skall avse, vilket skall motsvara statsbidraget. Om det lokala

anslaget ej överstiger 400 kronor, kan staten alltså enligt nuvarande bestämmelser

på sätt och vis anses bidraga med hälften av bibliotekarielönen, även

om det ej är något direkt sammanhang emellan bibliotekarielön och statsbidrag.

I samband med att de sakkunniga komma att föreslå en väsentlig

höjning av maximigränsen vilja de emellertid förorda, att i fråga om statsbidrag,

som överstiger 400 kronor, ett bestämt förhållande stipuleras emellan

statsbidrag och bibliotekarielön. Lämpligt synes därvid kunna vara. att staten

— utöver det belopp, som enligt i övrigt föreslagna regler skall tilldelas biblioteket

i fråga — bidrager med 1/s av den till egentlig bibliotekspersonal

(d. v. s. ej för städning, vaktmästararbete o. d.) utgående ersättningen

Vissa begränsningar torde emellertid vara av förhållandena påkallade. Statsbidragets

samlade belopp bör sålunda givetvis ej få överskrida det föreslagna

maximum och inte heller få överskjuta det belopp som anskaffas från annat

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj ds proposition Nr 141.

håll till biblioteket. Bibliotekarielönen skall verkligen utbetalas och ej vara

endast fingerad, d. v. s. den får ej i en eller annan form återbetalas till

biblioteket. Det synes slutligen böra föreskrivas, att statens tilläggsunderstöd

till ersättning åt bibliotekspersonal ej får överstiga eu viss del (de sakkunniga

vilja föreslå en fjärdedel) av statsanslaget i dess helhet.

statsbidrag Förslaget om ändring i nu gällande bestämmelse, att statsbidraget endast

formavVundna får utgå i form av böcker, har följande innehåll (Betänkande sid. 24):

böcker.

Föreskriften, att statsbidraget endast må uppbäras i form av böcker valda

ur av skolöverstyrelsen utgivna kataloger, vittnar om den betydelse, som vid

statens understödjande av folkbiblioteksväsendet lagts på den törsta av de tre

huvudfaktorerna i biblioteksverksamheten: böckerna. Och så länge som

gränsen för statsbidraget satts så lågt, att detta kan spela någon roll endast

för de små biblioteken, kan det vara väl motiverat att låta huvudvikten ligga

på bokanskaffningen. Denna är, såsom redan antytts, den ojämförligt viktigaste

posten i dessa biblioteks utgiftsbudget. På här ovan anförda grunder

anse de sakkunniga en väsentlig höjning av maximigränsen ofrånkomlig,

om staten vill skapa de förutsättningar, som äro nödvändiga för att bildningsarbetet

skall få det stöd det behöver i en kraftigt utvecklad biblioteksverksamhet.

Därvid bör tydligtvis ändring också ske i bestämmelsen, att

statsbidraget skall utgå endast i form av böcker. Beträffaude de små biblioteken,

sådana vilkas statsbidrag ej skulle överstiga den nuvarande maximigränsen,

torde emellertid vara lämpligast att låta statens understöd utgå

i sin helhet som hittills. Av understöd, som överstiger 4U0 kronor men ej

uppgår till 2,000 kronor, bör hälften, dock minst 400.kronor, utgå i form

av inbundna böcker, det övriga däremot kontant. År understödet 2,000

kronor eller därutöver, synes hela understödsbeloppet böra utgå kontant. Den

garanti i fråga om bokurvalets lämplighet, som man, när det gäller de

mindre biblioteken, söker vinna därigenom, att en ej obetydlig del av bokanskaffningen

underkastas en förhandskontroll genom föreskriften, att statsbidragsböckerna

skola väljas ur statens katalog, denna garanti har man i

fråga om de större biblioteken (med 2,000 kronor eller därutöver i statsbidrag)

att söka i bibliotekariens person.

BibHoteks- Sakkunnigas förslag att i fråga om bibliotekslokalen borttaga förbudet att

inrymma biblioteket i för undervisning avsedd skollokal, om ej dessutom

särskilt skolbibliotek finnes, motiveras i följande ordalag (Betänkande sid. 18):

Det kan visserligen ej förnekas, att den bestämmelsen till en viss grad

befordrat det därmed avsedda ändamålet. Det finns exempel på, att den gett

anledning till upprättandet av skolbibliotek, där sådant förut ej funnits, eller

att eu kommun höjt sitt anslag för att komma upp till de minimibelopp,

som erfordras för att efter skedd klyvning av ett äldre bibliotek både folkbiblioteket

och skolbiblioteket skola liunna erhålla statsbidrag. «om ett medel

att framtvinga upprättandet av för skolans behov lämpade bibliotek är föreskriften

dock endast en föga effektiv halvmesyr. Och i fråga om det, som

man innerst vill nå — bibliotekets inordnande som ett organiskt led i skolans

undervisning — bar den knappast något värde alls. Till vad här sagts

om föreskriftens ringa effektivitet kommer slutligen, att förbudet mot att

statsunderstött folkbibliotek får förvaras i för undervisning avsedd skollokal,

för så vitt ej särskilt skolbibliotek där finnes uppställt, en och annan gång

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

föranlett, att ett bibliotek, som dittills förvarats i en skolsal, flyttats ur denna

till en lokal, som ur alla synpunkter måst anses mycket sämre. Vägande

skäl synas alltså föreligga för att man i sammanhang med här föreslagna

förändring av villkoren för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet

bör borttaga den ifrågavarande bestämmelsen.

Angående övriga till bibliotekslokalen knutna villkor anföra de sakkunniga

(Betänkande sid. 33—34):

Den nu gällande föreskriften, att anslag för lokalkostnad får medräknas

endast om det innebär en kontant utgift, som ej motsvaras av en inkomst

för den samfällighet, inom vilken biblioteket är beläget, avser framför allt

att förhindra, att en kommun beräknar någon hyra för ett bibliotek, som

är uppställt i en lokal, som vederbörande kommun är nödsakad att ha i

första rummet för annat ändamål, t. ex. en skollokal eller kommunalrummet.

Detsamma gäller givetvis även om en förening, som har det som

kommunalt fungerande biblioteket uppställt i föreningslokalen. Däremot

synes det rimligt, att för hyresfri lokal, som är enbart avsedd för biblioteket,

ett belopp bör få medräknas, som efter vederbörlig av skolöverstyrelsen

godkänd värdering kan anses motsvara skälig hyra. Dock bör föreskrivas,

att hyresvärdet ej får beräknas till högre belopp än det kontanta

tillskott, som anskaffas till biblioteket från annat håll än staten.

Biblioteket skall vara uppställt i lämplig lokal. Självklart är därför att

hyra eller hyresvärde ej böra få tagas med i beräkningen av ekvivalenten

till statsbidraget, om lokalen befinnes vara olämplig.

I anslutning till den praxis, som efter hand har utbildats, synes det lämpligt,

att det föreskrives, att vid inredning av något större bibliotekslokaler

planerna skola på förhand underställas bibliotekskonsulenternas granskning.

Som gräns vilja de sakkunniga därvid föreslå, att hyran skall uppgå eller

beräknas till mer än 400 kronor. I sammanhang med inrättandet av centralbibliotek

kommer givetvis en del av den rådgivande verksamhet, som

hittills utövats av bibliotekskonsulenterna att övertagas av cheferna för centralbiblioteken.

Möjligen skall det då också visa sig lämpligt att i län, där

centralbibliotek upprättas, granskningen av planerna till nyinredning av inom

länet belägna, större bibliotekslokaler uppdrages åt vederbörande centralbiblioteks

chef.

Sakkunniga hava, såsom förut nämnts, föreslagit, att förbudet mot »böcker

av osedligt innehåll» i biblioteken skulle ersättas med en generell, mera

effektiv föreskrift. Denna" förskrift skulle gå ut på att bibliotek kan förvägras

statsanslag, om dess bokbestånd »står på låg nivå ur moralisk eller

konstnärlig synpunkt». De sakkunnigas motiv för denna ändring utvecklas

på följande sätt (Betänkande sid. 25—26):

De sakkunniga dela den uppfattning, som kommer till uttryck i de ovan

citerade orden [av departementschefen i 1912 års proposition om folkbiblioteksväsendet]

att det även på det andliga området är nödigt med en viss

offentlig hygien. Och det är efter deras mening väl motiverat, att vikten

lägges på bokens verkan på den läsande, ej på författarens avsikt. Då de

sakkunniga likväl anse sig böra förorda en omformulering av detta moment,

är det därför, att den skenbart så stränga bestämmelsen, enligt vad erfarenheten

visat, ej är tillräckligt effektiv. Den lämnar inga möjligheter att

Bokbeståndets

beskaffenhet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Samverkan

mellan stora

och små bibliotek.

22 Kunyl. May.ts proposition Nr 141.

skrida in mot en hel del undermålig litteratur, som ej kan kallas osedlig,

men inte förty är avgjort olämplig, t. ex. ett visst slag av kolportagelitteratur,

vilken i all sin tarvlighet ger sig sken av att vara i hög grad moralisk.

Men den största svagheten i bestämmelsen, sådan den är formulerad,

är att den riktar sig mot de särskilda böckerna utan att taga någon hänsyn

till bibliotekets storlek eller karaktären av dess bokinköp i övrigt. Har eu

bok en gång ansetts böra uppföras på den »svarta listan» såsom »osedlig»,

måste den uteslutas i vilket bibliotek den än påträffas, även om det är

fråga i det ena fallet om ett stort stadsbibliotek, som köper böcker för tiotusentals

kronor och som har att tillgodose en talrik mogen publiks studieintressen,

och i det andra fallet om ett litet bibliotek, där hela årsinköpet

omfattar blott ett tiotal böcker. Man kan ej heller efter nuvarande bestämmelser

göra någon skillnad, vare sig det är uppenbart, att det tvivelaktiga

arbetet inköpts som ett led i ett studium av eu författares hela produktion,

eller man någon gång skulle tycka sig kunna i bibliotekets bokinköp konstatera

en tendens, som tyder på en förkärlek för sexuellt rafflande litteratur.

Det torde under sådana förhållanden vara ofrånkomligt, att resultatet blir,

att den som har att å statens vägnar granska bokinköpen undviker att ingripa

i ett och annat fall, där censur kan synas honom behövlig, för att ej

bli tvungen att föreskriva uteslutning, även då det gäller fullt försvarliga

studieändamål.

I stället för den nuvarande bestämmelsen vilja de sakkunniga därför föreslå,

att det föreskrives, att bibliotek, vars bokurval står på avgjort låg nivå

— varvid bedömandet bör ske ej blott ur moralisk utan också ur konstnärlig

synpunkt — och vilket ej ställer sig till efterrättelse de anvisningar,

som förste bibliotekskonsulenten med hänsyn härtill lämnar, kan av skolöverstyrelsen

fråntagas rätt att erhålla statsbidrag, så länge ej vederbörlig

ändring skett. Eu formulering av denna natur innebär ingen »avtrubbning»

av bestämmelsens innebörd. Den griper tvärtom vidare, på samma

gång som den är smidigare i tillämpningen och därigenom kan bli mera

effektiv.

Som ovan framhållits bör frågan om en boks olämplighet givetvis väsentligen

ses ur synpunkten av dess verkan på läsaren. Det är därför en fråga,

Bom har intresse lika mycket, om ej mer, med hänsyn till bibliotekets utlåning

som med hänsyn till dess bokinköp. Statens granskning kan aldrig

fritaga den lokala ledningen från ansvaret för att »den rätta boken skall

komma till den rätta personen». Det måste ytterst alltid bli bibliotekarien

som har att tillse, att ej biblioteket tillhandahåller »en omogen och okritisk

ungdom» litteratur av sådan art, att man måste vara förvissad därom, att

den eggar drifterna och ger fantasilivet en osund riktning. Det moment i

författningen, som handlar om folkbibliotekens styrelses skyldighet med hänsyn

till populärmedicinska arbeten av ett visst slag-, bör därför ändras till

att gälla överhuvud litteratur, som är av beskaffenhet att i sedligt avseende

kunna inverka skadligt, om den sättes i händerna på unga och omogna

läsare. Dylik litteratur bör naturligtvis inte i ett offentligt bibliotek genom

utlåning eller på annat sätt hållas tillgänglig för personer, som ej kunna

anses besitta erforderlig mognad.

Den samverkan mellan stora och små bibliotek, som sakkunnigförslaget starkt

förordar, främst genom att framställa krav på inrättande av vissa centralbibliotek,

erhåller en ingående motivering (Betänkande sid. 41 —43):

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

Syftet med statens understödjande av folkbiblioteksväsendet är ju, att så

vida kretsar som möjligt skola erhålla tillgång till den upplysning, uppbyggelse

och vederkvickelse som böcker kunna skänka. Ytterst måste målet

därvid vara, att varje allvarligt studieintresse skall kunna bli i möjligaste

mån tillfredsställt och att eu var, som behöver hjälp och anvisningar vid

sin läsning, skall ha tillfälle att få detta.

Rent teoretiskt sett kan det synas, som om bästa vägen att nå detta mål

vore, att man i varje kommun sökte skapa ett bibliotek, som verkligen kunde

fylla alla de krav, som studieintresserade kommunmedlemmar kunde ställa

på detsamma med hänsyn till både bokbestånd och ledning. Det behöver

emellertid knappast framhållas, att ett dylikt resultat endast skulle kunna

vinnas under oerhört stora kostnader för staten. Det kan nämligen aldrig

tänkas, att man i fråga om det stora flertalet kommuner skulle på denna

väg kunna få till stånd en biblioteksutveckling av den omfattning, som med

hänsyn till det uppställda målet måste anses nödvändig, om man bibehölle

principen, att statens bidrag skulle fullt uppvägas av ett från orten själv

lämnat. Staten måste i detta fall tydligen ikläda sig den väsentliga delen

av utgifterna. Aven om man därvid förutsätter, att staten lämnade åt de

rikare kommunerna att helt och hållet själva sörja för sitt biblioteksväsen

för att i stället koncentrera sitt understöd på de mindre bärkraftiga, i

främsta rummet på landskommunerna, skulle statens kostnader utan tvivel

gå till åtskilliga miljoner kronor, innan man på denna väg skulle nå ett

resultat, som ens i någon mån tillfredsställde behovet. Härtill kommer

att studieintressena växla, nya låntagare komma till med nya önskningar,

böcker, som skaffats för en persons studier, kanske aldrig mer finna någon

intresserad läsare inom den kommun, som biblioteket skall tillgodose. En

lösning efter den här uppdragna linjen skulle draga med sig ytterst stora

kostnader och innebära ett i hög grad oekonomiskt slöseri med bokmaterialet.

Vill man söka nå det mål, som — enligt vad ovan framhållits — måste

stå som slutsyftet för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, torde

därför detta, om man vill undvika alltför betungande kostnader och genomföra

ett verkligt utnyttjande av det tillgängliga bokmaterialet, endast kunna

ske, ifall man bygger på samverkan mellan stora och små bibliotek.

Ett stort modernt inrett bibliotek måste ha ett väl utrustat läsrum öppet

för allmänheten. Vem som helst — han må tillhöra kommunen eller icke —

har tillträde dit. Ett stort folkbibliotek kan därför redan enbart genom sitt

läsrum få en betydelse, som sträcker sig över kommunens gränser, särskilt

om läsrummet hålles öppet på tider, som lämpa sig för stadsbesökande lantbor.

Det stora biblioteket har vidare större möjlighet att skaffa sig eu kompetent

och väl utbildad ledare och för biblioteksarbetet speciellt utbildad personal

i övrigt. En föreståndare för ett mindre bibliotek, som besöker ett

större efter moderna principer lett folkbibliotek, kan redan av de yttre anordningarna

få goda uppslag, som han kan utnyttja i sitt eget under så

mycket mindre förhållanden arbetande bibliotek. Han kan dessutom inhämta

upplysningar och råd av det större bibliotekets mera utbildade personal. För

övrigt behöver man nog ej själv tillhöra biblioteksyrket för att kunna vara

säker om att få tillmötesgående upplysningar, om man vänder sig till personalen

vid ett dylikt stort bibliotek, som tillhör en annan kommun än den,

där man själv är medlem.

I alla de nämnda avseendena — såväl genom sitt läsrum som genom

sina förebildliga anordningar och de råd och upplysningar, som den bättre

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utlåning från

större bibliotek.

24 Kungl. May.ts proposition Nr 141.

utbildade bibliotekarien kan ge — kunna de större kommunernas folkbibliotek

sålunda bli till gagn för mindre kommuner och deras bibliotek. Men

ett stort bibliotek kan göra en ännu mera direkt insats i biblioteksarbetet

inom de små kommunerna. Det ligger i sakens natur, att i ett dylikt

bibliotek samlas ett ganska stort »överskott» av böcker, som stå oanvända

på hyllorna ofta långa tider, inte därför att de föråldrats eller eljest förlorat

i värde, utan därför att efterfrågan ej är konstant. Inom både facklitteratur

och skönlitteratur — om också helt naturligt mest inom den förra — finnas

ju viktiga arbeten, som böra skaffas till ett stort bibliotek, trots det att endast

jämförelsevis få personer inom vederbörande kommun kunna väntas vara

intresserade av dem. Det säger sig självt, att om utlåningsområdet för

biblioteket vidgades utöver den egna kommunen, en hel del sådana »överskottsböcker»

skulle komma till större användning.

Men man kan med fördel gå ännu längre i utnyttjandet av de stora

biblioteken till förmån för andra kommuner än dem, där biblioteket är beläget.

Det är visserligen av värde, att en föreståndare för ett mindre bibliotek,

som besöker en större kommuns folkbibliotek, med säkerhet kan räkna

på att få ett välvilligt mottagande samt råd och anvisningar. Och det är

naturligtvis en mycket god sak, att ett biblioteks »överskottsböcker» kunna

komma andra kommuner till godo. Men av ännu större värde är det, om

det finns några större bibliotek, som man vet äro särskilt rustade för att

hjälpa de små biblioteken i deras arbete och vilkas bibliotekarier direkt fått

i uppdrag att stödja och hjälpa dessa biblioteks föreståndare.

De sakkunniga föreslå med denna motivering en nära anslutning till vissa

danska förebilder enligt följande allmänna riktlinjer (Betänkande sid. 43):

Det synes böra ligga i statens intresse att uppmuntra till inrättande av

stora väl inredda folkbibliotek överallt, där förutsättningar finnas för en

kraftig lokal medverkan, d. v. s. i främsta rummet i de större kommunerna.

Vidare böra villkoren för statsbidraget avvägas så, att de större kommunerna

skulle kunna anse med sin förmån förenligt att under vissa förhållanden

tillåta utlåning till kringliggande mindre kommuner. Slutligen synes

en särskild utbyggnad böra ske av vissa därtill lämpliga bibliotek i avsikt

att göra dem till centraler för större distrikt.

Rörande de förutsättningar, under vilka utlåning från de större kommunernas

bibliotek till mindre kommuner skulle förekomma, anföra de sakkunniga

(Betänkande sid. 44—45).

Som redan framhållits är det önskligt, att man skall kunna förmå de

större kommunerna att tillåta utlåning till kringliggande mindre kommuner.

De sakkunniga vilja i detta avseende föreslå, att, om statsanslaget till en

kommuns folkbibliotek uppgår till ett visst minimibelopp, som lämpligen synes

böra bestämmas till 8,000 kronor, det ålägges det kommunala eller som

kommunalt fungerande biblioteket att tillåta utlåning även till personer

boende utanför kommunen inom ett för varje särskilt fall av skolöverstyrelsen

föreskrivet område, varvid givetvis samma villkor böra gälla som för

utlåning till kommunens egna medlemmar. För att hindra, att bestämmelsen

kringgås, synes det tillika böra föreskrivas, att man i statsanslaget skall

inräkna även de statsbidragsbelopp, som motsvara av kommunen i fråga

till föreningar för biblioteksverksamhet anslagna medel samt att bestämmel
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

sen om kostnadsfri utlåning till personer, boende utanför kommunens område,

skall gälla även övriga statsunderstödda bibliotek, som åtnjuta anslag

av kommunen. Verksamhetsområdet för biblioteket bör givetvis av skolöverstyrelsen

bestämmas i samråd med vederbörande

regel torde det därvid vara lämpligast, att det så vitt möjligt sammanfaller

med området för stadens direkta handel, d. v. s. med det område, vars inbyggare

ändå bruka i olika ärenden besöka staden i fråga.

Om centralbibliotekens organisation lämnas eu längre utredning, vars principiella

delar här i huvudsak återgivas (Betänkande sid. 45—52):

De stora vetenskapliga biblioteken — framför allt. kungl. biblioteket och

universitetsbiblioteken (bäri inräknat Göteborgs stadsbibliotek) — göra för

närvarande tjänst som ett slags »landscentraler». Lån lämnas från dem till

stads- och läroverksbibliotek och även, fast i ytterst inskränkt omfattning,

direkt till enskilda personer. Denna låneverksamhet avser i främsta rummet

rent vetenskapliga ändamål och kan ej utvecklas till någon större omfattning

utan att hindra de nämnda biblioteken i deras egentliga uppgifter, dels

att vara »arkivbibliotek», d. v. s. att samla och till kommande tider bevara

det svenska trycket, dels att vara forskarbibliotek, i allmänhet knutna till

bestämda vetenskapliga institutioner, vilkas arbete de i första rummet ha

att bistå. Detta gör först och främst, att den svenska litteraturen endast

under ytterst stark begränsning kan påräknas för utlåning utanför biblioteksstaden

och vidare att även i fråga om den mera eftersökta utländska

litteraturen inskränkningar måste göras med hänsyn till forskarna på platsen.

Vissa därtill lämpliga bibliotek böra därför, som redan framhållits, utbyggas

till centraler för större distrikt. Utom det att ett dylikt bibliotek

har att fylla de vanliga biblioteksuppgifterna i den kommun, där det är

beläget, bör det åläggas detsamma att inom ett av Kungl. Maj:t bestämt

område, som i allmänhet torde böra sammanfalla med ett län, supplera de

lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av böcker,

som behövas i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek och

genom biblioteksteknisk vägledning.

I fråga om de direkta lånen från centralbiblioteket till personer utanför

bibliotekets egen kommun har föreslagits den begränsning, att de endast

skola få avse »studiesyfte». Bestämmelsen motsvarar den danska föreskriften,

att den direkta utlåningen blott får gälla »oplysende» litteratur. Behovet av

skönlitteratur synes nämligen i regel ej böra tillgodoses på detta sätt utan

genom ett lokalt bibliotek eller ett vandringsbibliotek. Dock bör även ett

arbete av denna natur kunna lämnas i direkt lån från centralbiblioteket, om

den lånesökande kan visa, att det behöves för ett bestämt studium, t. ex.

om det är fråga om utarbetandet av en uppsats eller ett föredrag av litteraturhistorisk

karaktär. Kostnaderna för böckernas befordran till den lånande

(postavgift eller frakt) bör biblioteket bestrida, för deras återsändande

däremot den lånande.

Genom 1912 års folkbiblioteksreform begränsades den statsunderstödda

vandringsbiblioteksverksamheten till fyra anstalter. Tre av dessa äro på

samma gång förmedlingsbyråer för föreläsningar: Folkbildningsförbundet i

Stockholm, Västra Sveriges Folkbildningsförbund i Göteborg och Centralbyrån

för populära vetenskapliga föreläsningar i Lund. Den återstående

vandringsbiblioteksanstalten är ett folkbibliotek: Luleå folkbibliotek.

Anledningen till att man sålunda valt centralbyråerna för föreläsnings
-

Centralbiblio
tek.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

verksamhet till förmedlingsanstalter även för vandringsbibliotek har varit,

att man velat stärka sambandet mellan föreläsningar och bibliotek, och det

syntes både doktor Palmgren och övriga tillkallade sakkunniga, som om

detta bäst och kraftigast skulle befordras genom vandringsbibliotek. Man

tänkte sig nämligen, att denna gren av biblioteksverksamheten borde ordnas

så, att det inom vissa gränser skulle vara möjligt för rekvirenten att själv

få bestämma sammansättningen av det vandringsbibliotek, som önskades

till låns. En föreläsningsförening skulle på detta sätt ha möjlighet att

supplera det lokala biblioteket med hänsyn till sådan litteratur, som hörde

samman med de valda föreläsningsämnena.

Det ligger utom all fråga något i hög grad behjärtansvärt i det betrak

telsesätt, som föranlett sammanknytandet av föreläsnings- och vandrings

biblioteksverksamheten. Men å andra sidan har det också vissa fördelar

att vandringsbiblioteken stå i direkt förbindelse med ett större bibliotek

Man har större utsikt att kunna tillmötesgå framställda önskemål, om man

har ett stort biblioteks bokförråd att lita till vid behov. Man har dessutom

tillfälle att låta böckerna komma till användning i den lokala utlåningen

de tider, då de ej äro upptagna i vandringsbiblioteksverksamheten. Bokförrådet

kommer därigenom att bli mera utnyttjat. Och då ju en föreläsuingsförening

bör ha lika lätt att vända sig till ett bibliotek som till en föreläsningsbyrå

för rekvisition av ett vandringsbibliotek, torde det vara alla skäl

att överflytta förmedlingen av dessa boksamlingar till centralbiblioteken,

efterhand som dylika upprättas. I sammanhang härmed böra givetvis de

för närvarande till anstalter för förmedling av vandringsbibliotek utgående

anslagen indragas, i varje särskilt fall dock först när vederbörande förmedlingsanstalts

vandringsbiblioteksverksamhet övertagits av centralbibliotek.

Allt efter som sådana bibliotek upprättas i Skåne, Göteborg och Norrbotten

synas sålunda vaudringsbiblioteksanslagen till respektive centralbyrån i Lund,

Västra Sveriges folkbildningsförbund och folkbiblioteket i Luleå kunna indragas.

Däremot synes man ej böra förfara på fullt motsvarande sätt i

fråga om det anslag, som utgår till Folkbildningsförbundet i Stockholm.

Under det att de tre övriga vandringsbiblioteksanstalterna ha en lokalt mera

begränsad betydelse, har Folkbildningsförbundets verksamhet i detta hänseende

varit utbredd över större delen av landet. Det skulle därför vara

önskligt, om Folkbildningsförbundet kunde genom statsbidrag beredas möjlighet

att fortsätta denna gren av sin verksamhet, ända till dess större delen

av landet — de sakkunniga vilja föreslå exempelvis åtminstone tjugo av

rikets län — vore försedd med centralbibliotek.

Centralbibliotekens vandringsbiblioteksverksamhet måste i stort sett gå

efter samma linjer som de nuvarande förmedlingsanstalterna. Man bör givetvis

utlåna såväl vandringsbibliotek med »fast», d. v. s. av förmedlingsanstalteu

bestämt innehåll, som sådana med »rörligt», d. v. s. efter rekvirentens

önskningar i varje särskilt fall sammansatt innehåll. Frakten bör

betalas av centralbiblioteket, men av rekvirenten bör kunna krävas en viss

låg avgift (för närvarande något växlande i de olika förmedlingsanstalterna

och efter boksamlingarnas olika storlek, högst 3 kronor, lägst 50 öre pr

vandringsbibliotek och månad).

Centralbibliotekens bestämmelser angående vandringsbiblioteksverksamheten

torde, liksom är föreskrivet för förmedlingsanstalterna för vandringsbibliotek,

böra granskas och godkännas av förste bibliotekskonsulenten.

En av de största svagheterna i den nuvarande folkbiblioteksorganisationen

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kun f/l. May.ls proposition Nr 141.

är svårigheten, ritt icke säga omöjligheten, att anordna eu verkligt bihliotekssakkunnig

inspektion av folkbiblioteken, eu inspektion som ej blott bar att

undersöka, om statsbidragsvillkoren äro uppfyllda, utan också kan lämna

biblioteksteknisk bandledning. Den inspektion, som för närvarande åligger

folkskolinspektörerna, måste bli i huvudsak av rent formell natur. Man kan

ej heller begära, att folkskolinspektörerna skola nedlägga arbete och kostnader

på förvärvande av sakkunskap på ett område, som ligger utanför

deras egentliga uppgift. Komma däremot centralbibliotek till stånd i huvudsaklig

överensstämmelse med de sakkunnigas här framlagda förslag, bör

man kunna räkna på att inom dessas personal finna lämpliga biblioteksinspektörer,

som verkligen kunna vara de mindre bibliotekens föreståndare

till hjälp under sina inspektionsbesök.

Som biblioteksförhållandena för närvarande gestalta sig i vårt land äro

två utvägar tänkbara för utbyggandet av eu centralbiblioteksorganisation. I

flera av de städer, som äro eller tidigare varit stiftsstäder, finnas gamla

bibliotek, alla utom ett kuutna till högre allmänna läroverk och delvis

av mycket stort värde. Beträffande dessa bibliotek har staten givna intressen

att tillvarataga. Här finnas stora mängder av böcker, som äro värda uppmärksamhet

ur bokmuseisynpunkt. Här finnes ofta rikt material för lokalhistoriska

studier. Genom inköp för läroverkets behov, genom gåvor av stat

och enskilda har här slutligen inom olika vetenskapsgrenar samlats litteratur,

som, jämte det att den är av väide för vetenskapsmannen, ofta kan finna

användning även utanför de vetenskapligt utbildade fackmännens kretsar.

Dessa »stiftsbibliotek» äro för närvarande i allmänhet inte så förvarade och

äro inte heller ifråga om sin ledning så tillgodosedda som de borde vara

för att fullt kunna utnyttjas. Vilka åtgärder som böra vidtagas beträffande

dessa bibliotek och inte minst hur de skola kunna göras till centraler för

biblioteksverksamheten inom större distrikt äro frågor, som »folkbildningssakkunuiga»

anse sig ej böra närmare gå in på, då de redan behandlats i

det utlåtande, som avlämnats av »bibliotekssakkunniga», vilka framlagt förslag

att på grundval av de gamla stiftsbiblioteken uppbygga en organisation

av så Kallade »landsbibliotek». Dessa, vilkas drift skulle till största delen

bekostas av staten, men vilka i sig skulle upptaga även vederbörande stads

folkbibliotek, skulle intaga en mellanställning mellan de rent vetenskapliga

biblioteken och folkbiblioteken. Jämte det att landsbiblioteken skola göra

tjänst som lokala bibliotek för stad och läroverk, för folkbildning och vetenskapligt

arbete, är det tillika föreslaget, att de skola ha de uppgifter, som,

enligt vad ovan framhållits, böra tillkomma centralbiblioteken.

Bibliotekssakkunniga ha föreslagit, att statens anslag till landsbiblioteken

skulle utgå dels till bokinköp, inbindning och vissa expenser m. in., dels

till avlöning av en bibliotekarie och en vaktmästare vid vart och ett landsbibliotek

samt av en amanuens vid de större landsbiblioteken. Kostnaden

för uppvärmning, belysning och renhållning föreslås skola bestridas av vederbörande

kommun, likaså arvode åt de ytterligare biträden, som kunna

behövas, t. ex. för öppethållande under eftermiddagarna. Då ju landsbiblioteket

på samma gång skall tjänstgöra som lokalt folkbibliotek i vederbörande

kommun, följer därav att något statsunderstöd ej kan tänkas utgå

till ett kommunalt eller som kommunalt fungerande folkbibliotek i städer,

där landsbibliotek är upprättat.

Det finnes emellertid även andra bibliotek än de ovan nämnda staten

tillhöriga stiftsbiblioteken, med vilkas hjälp man med fördel skulle kunna

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

uppbygga en centralbiblioteksorganisation. Det är de stora kommunernas

folkbibliotek. De större kommunala biblioteken äro ju redan försedda med

en hel del av den litteratur, som är av nöden i ett centralbibliotek. Deras

ledning är genom egen verksamhet fullt förtrogen med ett folkbiblioteks

uppgifter. Med en ökning av statsunderstödet, vilken torde kunna begränsas

till ett jämförelsevis ringa belopp, bland annat därför att man för detta

ändamål synes kunna räkna på anslag även från landsting, bör det bli

möjligt för ett dylikt bibliotek att skaffa den ytterligare utrustning med

hänsyn till böcker och arbetskraft, som kan behövas för att det skall kunna

göra tjänst som ett centralbibliotek.

De båda linjerna för utbyggande av en centralbiblioteksorganisation behöva

emellertid ej utesluta varandra. I vissa delar av landet kan den ena

vara att föredraga, i andra den andra. Båda vägarna synas därför böra stå

öppna. Där staten sedan gammalt har ett stort och värdefullt bibliotek, som

ställer ofrånkomliga krav på ökade anslag, om det ej skall förfaras, kan

det ligga närmast, att centralbiblioteket organiseras som ett väsentligen av

staten underhållet »landsbibliotek». Där åter det redan nu finnes ett väl

utrustat stadsbibliotek eller där förutsättningarna måste anses vara för handen

för åstadkommande av ett dylikt, synes det vara misshushållning, om

ej staten skulle begagna sig av den möjlighet, som där erbjuder sig, att

med jämförelsevis ringa kostnader för staten bygga upp ett centralbibliotek

på grundvalen av det kommunala folkbiblioteket.

Till centralbiblioteken lämnar danska staten ett särskilt anslag om 8,000

kronor. Anslaget har ansetts väl litet, men någon förhöjning har dock ej

vidtagits vid lagens framläggande till revidering. I stället har man öppnat

möjlighet för vissa bibliotek att genom särskild bevillning få större anslag.

Skäl likartade dem, som förmådde de sakkunniga att, om också ej utan

tvekan, stanna vid 10,000 kronor som gräns för statsbidraget till folkbiblioteken,

göra, att de även ifråga om centralbiblioteken anse sig böra åtminstone

till en början förorda ett något lägre belopp än det motsvarande danska

anslaget. Tilläggsanslaget till centralbiblioteken synes emellertid ej kunna

sättas lägre än till 5,000 kronor för år, om man skall ha någon utsikt, att

en kommun med för dylikt ändamål lämpligt bibliotek skall vara hågad att

åtaga sig de väsentligt ökade bördorna.

För att ett kommunalt folkbibliotek skall kunna godkännas som centralbibliotek

böra givetvis vissa villkor vara uppfyllda i fråga om ledning och

utrustning. Lokaler och bokbestånd böra vara lämpade för uppgiften. Läsrummet

bör vara försett med ett väl valt handbibliotek och hållas öppet både

för- och eftermiddag. Chefen för centralbiblioteket bör ha genomgått en

genom skolöverstyrelsens försorg anordnad längre bibliotekskurs eller också

ha annan därmed likvärdig utbildning. Jämte chefen bör finnas åtminstone

ett utbildat biträde.

Om ett bibliotek skall godkännas som centralbibliotek och hur dess distrikt

skall avgränsas, torde böra i varje särskilt fall avgöras av Kungl. Maj:t

efter skolöverstyrelsens hörande. Det ligger emellertid i sakens natur, att

centralbiblioteksorganisationen ej kan framträda fullt utbildad med ens.

Endast ett fåtal av de kommunala folkbibliotek, som framhållits såsom

lämpliga att utbyggas till centralbibliotek, kan anses redan nu äga de nödvändiga

förutsättningarna i fråga om fackutbildad ledning o. s. v. Ur biblioteksverksamhetens

synpunkt skulle det därför ej vara något att invända

mot, om det av statsfinansiella skäl skulle anses lämpligt att efter exempel

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

från Holland föreskriva, alt endast ett visst antal kommunala folkbibliotek

(t. ex. högst 3) tinge nyantagas till centralbibliotek varje år.

I centralbibliotekets styrelse torde lämpligen böra sitta någon representant

för landstinget. Även om det ej synes böra föreskrivas som ett nödvändigt

villkor, att landstinget skall anslå medel till centralbiblioteket, torde

det ofta visa sig ytterst behövligt, att så sker.

Det är självklart, att centralbiblioteken böra så mycket som möjligt hjälpa

varandra. I sista hand böra de dessutom — liksom stads- och läroverksbiblioteken

för närvarande — ha möjlighet att anlita något av de stora

vetenskapliga biblioteken. Det är emellertid tydligt, att lånen från dessa

bibliotek i huvudsak måste begränsas till rent vetenskapliga ändamål.

Angående förening sbibliotekens betydelse vid sidan av de kommunala biblioteken

anföres följande (Betänkande sid. 56—58):

Föreningsbiblioteken ha haft en avgjord betydelse som ett incitament i

svenskt folkbiblioteksväsendes utveckling. De ha gjort biblioteksintresset

levande i vidsträckta kretsar, där man förut stått främmande för detta. På

eu tid, då de kommunala biblioteken i sitt bokurval i allmänhet höllos inom

jämförelsevis snäva gränser, visade föreningsbiblioteken ofta friare tendenser.

Deras bokurval stod i det stora hela mera i kontakt med tidens brännande

frågor. Ä andra sidan kan det ej förnekas, att föreningsbiblioteken också

inneburit och alltjämt innebära en fara för oekonomisk kraftsplittring, något

som särskilt måste beaktas, när det är fråga om fördelningen av understöd

av allmänna medel.

Det är klart, att en ekonomisk drift av biblioteksarbetet i en kommun i

hög grad befordras genom enhetlighet i organisationen. Om allt biblioteksväsende

i kommunen är samlat under en gemensam ledning, finnas större

förutsättningar för att i olika avseenden få till stånd planmässighet i arbetet.

Vid bokanskaffningen bär man sålunda större möjlighet att undvika inköp av

ett onödigt stort antal dupletter och kan därigenom ha bättre utsikt att tillgodose

behovet av ett och annat dyrbarare arbete. Man kan mera rationellt

ordna fördelningen av utlåningsställen och har även i övrigt lättare att

genomföra, att kommunens samlade bokförråd kommer alla medlemmarna

i densamma någorlunda likformigt till godo. Slutligen har man, om de

finansiella resurserna samlas på ett enda biblioteksföretag, större utsikt att

kunna skaffa detta en lämplig ledare och ändamålsenlig utrustning.

Enhetlighet i organisationen får dock ej bli något självändamål. Det

kan vara en fara, att en för långt driven koncentration kan uttorka vissa

källor till intresse, som man ej har råd att undvara. Koncentration är eftersträvansvärd,

endast i den mån den verkligen ökar effektiviteten, d. v. s.

befordrar det som är målet för varje efter moderna principer ledd folkbiblioteksrörelse:

å ena sidan extensivt att draga så många som möjligt in under

böckernas inflytande, å andra sidan intensivt att väcka intresse för och, så

långt i dess förmåga står, hjälpa och underlätta det mera djupgående självbildningsarbetet.

Och i båda dessa avseenden kunna förenings- och studiecirkelbiblioteken

göra insatser av det värde, att det skulle vara misshushållning

att ej, om möjligt i ännu högre grad än hittills, söka foga in dem som

led i kommunens allmänna folkbiblioteksväsen under bibehållande av deras

självständiga ställning, i den mån så önskas.

Ett vanligt föreningsbibliotek fyller givetvis en uppgift i det allmänna

biblioteksväsendets tjäust, så till vida som det alltid har sitt värde, att en

Förenings
bibliotekens
betydelse.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ändrade grunder

för understöd

åt föreningsbibliotek.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

förening söker för sina medlemmar underlätta åtkomsten av böcker. Det

är emellertid alldeles självklart, att detta förhållande i och för sig ej kan

utan vidare motivera understöd av allmänna medel. Men saken kommer i

ett helt annat läge, om ett dylikt bibliotek ställes till allmänhetens förfogande,

framför allt om det därvid underkastas samma fordringar i fråga om bokbestånd

och öppethållande som ett kommunalt bibliotek. Då kunna naturligtvis

några rent principiella skäl ej anföras mot att statsunderstöd tilldelas

detsamma, även om det skulle formellt intaga en helt fristående ställning

gent emot det kommunala biblioteket inom samma kommun och även om

det ej kan förnekas, att ett bibliotek, tillhörande en förening av en viss

bestämd religiös, politisk eller socialpolitisk färg, ej har fullt samma förutsättningar

att bli ett bibliotek för alla som ett kommunalt bibliotek. Sistnämnda

förhållande bestyrkes av utlåningsstatistiken, så till vida som de

statsunderstödda föreningsbiblioteken genomgående ha betydligt lägre utlåningssiffror

än folkbiblioteken. År 1921 hade de 979 folkbiblioteken tillsammans

en utlåning om över 1,700,000 band eller cirka 1,735 per bibliotek.

Av den nämnda summan faller emellertid större delen på de 85 stadsbiblioteken,

som tillsammans utlånade 939,000 band eller 11,050 per bibliotek,

under det att de 894 landskommunbiblioteken endast utlånade 767,000 band

eller cirka 860 per bibliotek. För föreningsbiblioteken (»studiecirkelbiblioteken»)

var för år 1921 —1922 totalbeloppet 2,537 bibliotek och 944,000 utlånade

band eller 370 per bibliotek. Aven här är det emellertid stadsbiblioteken

och av dessa främst de Arbetarnas bildningsförbund tillhöriga stora

arbetarbiblioteken, som driva upp siffran. De cirka 270 studiecirkelbibliotek,

som voro belägna i städer, hade tillsammans en utlåning om 334,600 band

eller cirka 1,290 per bibliotek, då däremot de cirka 2,260 bibliotek, som

voro belägna i landskommuner, utlånade 609,500 band eller endast 270 per

bibliotek. Trots att ett större bibliotek i regel har ett större antal böcker,

som vända sig till en mycket begränsad publik, och trots att flera av de

gamla folkbiblioteken ha kvar litteratur, som ej längre är gångbar, har folkbiblioteken

även en något högre siffra än studiecirkelbiblioteken, om man

jämför antalet utlånade band med bokbeståndet (1,9 mot 1,8).

Å andra sidan bör det emellertid starkt understrykas, att föreningsbiblioteken,

oavsett den högre eller lägre utlåningssiffran, måste anses fylla en alldeles

särskilt viktig uppgift i sådana fall, där bokanskaffningen verkligen

står i direkt sammanhang med planmässigt ordnat gemensamt studiearbete.

Utom det att ett på detta sätt anskaffat bibliotek kan utfylla det kommunala

biblioteket på samma vis som föreningsbibliotek i övrigt, har det ju i första

hand utnyttjats för att stödja åtminstone i någon mån planmässiga studier

och har därigenom gjort en speciell och betydelsefull insats i det kommunala

biblioteksarbetet.

I anslutning till dessa principiella synpunkter lämna de sakkunniga följande

motivering för sitt förslag till ändrade grunder för statsbidrags utgående

till föreningsbibliotek (Betänkande sid. 58—62):

Den antydda olikheten i uppgifter mellan olika slag av föreningsbibliotek

är ett förhållande, som torde böra tilläggas en ganska stor betydelse, när det

gäller att avgöra, om och på vad sätt föreningarnas biblioteksverksamhet

skall fogas in i det statsunderstödda folkbiblioteksväsendet. Sådan av förening

bedriven biblioteksverksamhet, som ej står i direkt samband med verkligt

planmässigt studiearbete och som i huvudsak är att betrakta som eu utbygg
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

nåd av det kommunala folkbiblioteket, med samma uppgifter som detta men

— som ovan framhållits — med ej fullt samma förutsättningar att kunna

fylla dem, synes i fråga om statsunderstöd böra sättas i en annan och något

mindre förmånlig klass än sådan biblioteksverksamhet, som står i direkt

samband med planmässigt studiearbete.

Men om det också principiellt sett kan förefalla ändamålsenligt att skilja

mellan å ena sidan vad man skulle kunna kalla vanliga föreningsbibliotek

och å andra sidan de egentliga studiecirkel biblioteken, möta i praktiken vissa

svårigheter. De olika slagen av bibliotek äro nämligen i verkligheten ej så

strängt avgränsade mot varandra. Där finnas ständiga övergångar och

gränsen måste därför bli till en viss grad godtycklig. Härtill kommer, att

bokinköpen i ett och samma bibliotek kunna växla karaktiir år från år.

Det ena året kunna de direkt avse att stödja en arbetande studiecirkel. Ett

annat år kan studiecirkeln ha upphört med sitt gemensamma studiearbete,

men bokinköp ske och biblioteket underhålles fortfarande. Slutligen finnas

bibliotek, vilkas bokinköp under ett och samma år avse att skaffa litteratur

dels för vissa bestämda studiecirklar, dels för den allmänhet i övrigt, som

besöker biblioteket.

Särskilt de båda sista av de här betonade svårigheterna torde emellertid

ej komma att spela en större roll, om man fasthåller vid, att skillnaden

gäller ej så mycket två olika slag av bibliotek som två olika slag av bokinköp.

Sådant bokinköp (inklusive bindning), som kan visas stå i direkt

sammanhang med ett gemensamt studiearbete av eu viss omfattning och

planmässighet, bör väga tyngre i förhållande till statsbidraget än sådant, som

ej står i dylikt direkt samband med ett studiearbete av den antydda arten.

Omfattningen av det gemensamma studiearbetet synes därvid lämpligen

kunna bestämmas till minst 10 sammanträden om året (motsvarande 1 ä 2

sammanträden i månaden under vinterhalvåret). I fråga om bokinköp, som

står i direkt samband med studiecirkelarbete av angiven art och omfattning,

synes statsbidraget böra utgå med samma, i fråga om övrigt bokinköp med

högst hälften av det belopp, som av andra än statsmedel använts för ifrågavarande

ändamål. I förra fallet kan studiecirkelns eget bokinköp avse

antingen ett redan under närmast föregående arbetsår utfört arbete eller

också ett arbete, som är planerat för det närmast följande. Bokinköpens

sammanhang med studiearbetet och dettas planmässighet torde därför böra

visas antingen genom en specificerad redogörelse över studiecirkelns verksamhet

sista arbetsåret eller också genom en specificerad plan för det kommande

året. Däremot synes ej behöva föreskrivas, att statsbidraget i detta fall skall

användas för samma ändamål, som det däremot svarande bokinköpet för

studiecirkelns egna medel. Genom att, såsom här föreslagits, lämna kraftigare

statsunderstöd till de mera planmässigt arbetande studiecirklarnas bokinköp

gör man det givetvis möjligt för dessa att för ersättning åt lärare, där så

kan behövas, eller anskaffande av lokal o. s. v. använda ett större belopp,

än de eljest skulle kunna göra.

En följd av det ovan föreslagna nära sammanhanget mellan statsanslag

och studiecirkelarbete blir att maximigränsen för statsbidraget i detta fall —

alltså när det gäller bokanskaffning, som direkt avser att stödja studiecirkelarbete

— bör (som även för närvarande sker i fråga om de till riksförbunden

utgående statsunderstöden) beräknas efter studiecirkel och ej efter

bibliotek. Maximigränsen synes här också böra förbli den hittills varande

eller 400 kronor för år och studiecirkel. Till grund för det åt förenings
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

bibliotek i övrigt utgående understödet synes däremot böra läggas biblioteket,

och i motsats mot vad för närvarande är fallet bör även här en

maximigräns föreskrivas, vilken synes böra bestämmas till 1,000 kronor

för år och bibliotek; dock att, om ett statsunderstött riksförbund inom

en och samma kommun har flera bibliotek, de till dessa bibliotek utgående

statsbidragen sammanlagt ej böra få överskrida den nämnda maximigränsen.

Beträffande det gemensamma studiearbete, som skulle berättiga till erhållande

av högre statsbidrag, märkes vidare att i kravet på planmässighet

visserligen ligger en fordran på att ett ämne behandlas under en följd av

sammanträden, men att det ingalunda därför är nödvändigt att man ägnar

alla tio åt ett och samma ämne. Även om det i regel torde visa sie lämpligast

med genomgående uppgift för hela arbetsåret, är det ej otänkbart att

åtminstone under vissa förhållanden ett studiearbete, där man ägnar höstterminen

åt ett ämne, vårterminen åt ett annat, kan komma att fylla rimliga

krav på planmässighet. Om — såsom de sakkunniga i annat sammanhang

föreslagit — studiecirkelarbetet får sin särskilda representant inom skolöverstyrelsens

folkbildningsavdelning, bör givetvis granskningen av studiecirklarnas

arbetsplaner åligga denne.

Bestämmelserna för statsunderstöd till förening i och för biblioteksverksamhet

torde i övrigt böra avvägas så, att det i båda fallen — vare sig det

gäller vanliga föreningsbibliotek eller bokinköp i direkt sammanhang med

studiecirkelarbetet i egentlig mening — kan vara förenat med vissa förmåner

för vederbörande förening att låta sitt bibliotek i en eller annan form söka

anslutning till det kommunala folkbiblioteket.

Som synes av de ovan anförda författningsbestämmelserna måste en studiecirkel

— för att kunna komma i åtnjutande av statsunderstöd — vara ansluten

till ett »riksförbund», som har minst 20,000 medlemmar och vilkets

utgifter för bokinköp och inbindning samt tryckning av katalog föregående

år uppgått till minst 6,000 kronor. De riksförbund, som för närvarande

bedriva biblioteksverksamhet genom studiecirklar och som i denna sin egenskap

åtnjuta statsunderstöd, äro Arbetarnes bildningsförbund, Goodtemplarorden,

Nationaltemplarorden och Sveriges blåbandstorening. Alla ha de

sålunda en bestämd politisk eller socialpolitisk karaktär. Studiecirklar, vilkas

medlemmar ej känna sig tilltalade av tanken på en anslutning till ett förbund,

vars politiska eller sociala åskådning de ej dela, ha för närvarande

haft ytterst svårt att kunna få det stöd, som deras arbete kan förtjäna.

Jordbrukarungdomens förbunds studiecirklar och ett par religiösa ungdomsföreningar

i Småland ha visserligen anslutit sig till Sveriges blåbandstorening,

men exempel finnas också på fristående studiecirklar, som ej velat gå med

på ett dylikt samgående med ett förbund, med vilket de i övrigt ej haft

något gemensamt. Det förefaller som om det i detta avseende skulle vara

en mycket naturligare utväg att låta dylika ej till något statsunderstött riksförbund

anslutna studiesammanslutningar anknytas till det kommunala folkbiblioteket

eller i städer, där ett statens landsbibliotek upprättats, till detta.

De sakkunniga vilja därför förorda, att möjlighet öppnas för studiecirklar

att söka anslag ej blott genom ett riksförbund utan även genom ett kommunalt

eller som kommunalt fungerande folkbibliotek eller genom ett statens

landsbibliotek. Däremot bör en studiecirkel ej få söka statsanslag direkt.

Studiecirkel, som ansöker om statsbidrag genom kommunalt bibliotek eller

landsbibliotek, bör — om ej särskilda skäl tala för annat tillvägagångssätt

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

- efter slutet av arbetsåret överlämna de av detsamma anskaffade böckerna

till det kommunala biblioteket eller landsbiblioteket. Vilken väg en studiecirkel

av det här ifrågavarande mera kvalificerade slaget än använder för

sin statsbidragsansökan, synes den böra få understöd för bokinköp alldeles

oberoende av det statsunderstöd, som tilldelas det kommunala bibliotek eller

föreningsbibliotek, till vilket studiecirkelns böcker skola överlämnas.

Bestämmelser i stort sett överensstämmande med dem, som sålunda föreslagits

i fråga om de egentliga studiecirklarna, synas även böra gälla beträffande

de »vanliga föreningsbiblioteken». Föreningsbibliotek, som ej är erkänt

som kommunalt bibliotek, och där man ej heller vill ansluta sig som

filial till det kommunala folkbiblioteket, bör alltså ha möjlighet att söka

statsanslag antingen genom ett riksförbund eller genom vederbörande kommuns

folkbibliotek. Statsbidragsvillkoren böra vara desamma i båda fallen,

dock med det undantag att föreningsbibliotek, som ej äro anslutna till något

statsunderstött riksförbund, ej böra ha rätt till statsunderstöd i kommuner,

där ett statens landsbibliotek finnes upprättat eller där det kommunala folkbiblioteket

åtnjuter 10,000 kronor i statsbidrag.

Beträffande de utgiftsposter, som må tagas med i beräkningen av ekvivalenten

till statsbidraget till föreningsbibliotek, vilja de sakkunniga föreslå

vissa förändringar i nu i fråga om riksförbund gällande villkor.

För närvarande får, utom bokinköp och inbindning, endast katalogtryckning

tagas med bland dessa utgiftsposter, och med hänsyn till katalogtryckningen

har dessutom gjorts den begränsningen, att utgift för detta ändamål

får tagas med i beräkningen endast vart fjärde år. Aven beträffande de i

regel ganska små bibliotek, det här gäller, krävas emellertid utgifter också

för andra ändamål än de nämnda, om biblioteket skall skötas på ett någorlunda

tillfredsställande sätt. Det behövs sålunda alltid katalogmateiial. Det

kan en och annan gång visa sig nödvändigt att ersättning lämnas åt bibliotekarien,

att särskild lokal hyres för biblioteket o. s. v. Och vad särskilt

den föreskrivna inskränkningen i fråga om katalogtryckningen angår, är

denna snarare ägnad att hindra än att befordra ett rationellt ordnande av

denna angelägenhet. Det kan nämligen ofta vara fördelaktigare att trycka

supplement till katalogen varje år än endast vart fjärde. Utgifterna fördelas

därigenom jämnare och publiken hålles bättre å jour med bibliotekets

nyförvärv.

Det synes därför de sakkunniga tillrådligt, att alla faktiska utgifter för

bibliotekets utveckling och vård få räknas med. I fråga om kostnad för

lokal synes därvid böra göras den begränsning, att den må räknas med,

endast om lokalen enbart är avsedd för biblioteket. Givetvis måste den

vara lämplig för ändamålet. Skulle den befinnas olämplig, bör naturligtvis

lokalkostnaden ej få tagas med vid beräkning av ekvivalenten. Vad arvodet

till bibliotekarien beträffar synes detta ej böra få medräknas till högre

belopp än som kan prövas skäligt med hänsyn till omfattningen av bibliotekets

verksamhet.

I fråga om tryckning av katalog, anskaffande av biblioteksmateriel, hyra

av lokal och arvode åt bibliotekarien finnes ej anledning att göra samma

skillnad mellan det ena eller andra slaget av genom förening bedriven biblioteksverksamhet

som i fråga om utgifterna för bokinköp och inbindning.

Statsbidraget bör i det förra fallet alltid utgå med hälften av det belopp,

som föreningen av egna medel använt till ifrågavarande ändamål.

Det är av synnerligen stor vikt, att samtliga statsunderstödda bibliotek

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 114 häft. (Nr 141.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Samarbete mellan

olika bibliotek

inomsamma

kommun.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

i en kommun ställa sina böcker till allmänhetens förfogande på någorlunda

likartade villkor. Den nuvarande bestämmelsen, att studiecirkelbibliotek har

rätt att taga upp en låg avgift för boklån, bör därför uteslutas. Just i egenskapen

av föreuingsbibliotek ligger ofta ett hinder för ett dylikt bibliotek att

bli ett verkligt allmänt bibliotek. Man synes därför ej böra lägga ytterligare

hinder i vägen för allmänhetens användning av ett med allmänna medel

understött föreningsbibliotek genom att medgiva ett dylikt bibliotek, rätt att

taga upp avgift, vilken rätt man på goda grunder ansett sig böra förvägra

det kommunala folkbiblioteket. Först om lånevillkoren bli i huvudsak desamma

i föreningsbiblioteken som i de kommunala folkbiblioteken kunna

de förra verkligen göra tjänst som ett slags filialer till de senare. I de flesta

fall spela för övrigt låneavgifterna en mycket obetydlig roll i studiecirkelbibliotekens

ekonomi och torde därför kunna utan svårighet undvaras.

Om samarbetet mellan olika bibliotek inom samma kommun göra de sakkunniga

följande uttalande (Betänkande sid. 63—65):

I det sätt, varpå svenska staten understödjer den genom föreningar bedrivna

biblioteksverksamheten, ligger, som redan framhållits, en fara för

kraftsplittring. Vid olika tillfällen och från olika håll ej blott från kommunbibliotekariers

sida utan även från håll, där man stått föreningsbiblioteken

nära — har det också klagats över olägenheterna av splittringen inom

svenskt biblioteksväsende. I en och annan kommun har man även. sökt

råda bot för dessa olägenheter, t. ex. genom att låta alla biblioteken gå upp

i det kommunala eller genom att låta trycka en gemensam katalog över

bokbeståndet inom alla i kommunen arbetande bibliotek.

Som de sakkunniga mer än en gång betonat, måste det anses vara.av

den allra största vikt, att statsbidragsvillkoren avvägas så, att det för föreningar,

som bedriva biblioteksverksamhet, kan vara förenat med vissa fördelar

att låta sina bibliotek i en eller annan form gå upp i det kommunala

biblioteket. Detta kan ske utan att föreningen därför behöver avstå från

äganderätten till sitt bibliotek, en rätt som för övrigt beträffande alla statsunderstödda

bibliotek och speciellt beträffande de statsunderstödda föreningsbiblioteken

är i olika avseenden begränsad. Ej heller är det nödvändigt att

en anslutning till det kommunala bibliotekssystemet skall medföra att föreningen

avhänder sig inflytandet över bibliotekets sammansättning. Det

finnes för närvarande trots den låga maximigränsen flera exempel på att

föreningsbibliotek anslutit sig som filial tdl det kommunala biblioteket föi

att därigenom komma i åtnjutande av större statsbidrag. Ibland bär man

därvid förbehållit sig att statsbidraget skall fördelas på de olika biblioteken i

proportion till de bidrag från annat hall, som anskaffats av respektive bibliotek.

Självklart är att om föreningen bekostar de för dess bibliotek avsedda

böckerna, den också kan förbehålla sig avgörande inflytande på valet av

dessa. Det är naturligtvis även ganska rimligt att om filialföreståndaren

är oavlönad eller om föreningen själv avlönar honom, det också är föreningen

som utser honom. Å andra sidan är det kommunen, som bär ansvaret

för hela bibliotekssystemet. Dess revisorer måste därför givetvis

granska även filialens verksamhet. Det är vidare fullt naturligt och mycket

lämpligt, att kommunen förbehåller sig rätt att utse minst en medlem i

styrelsen för ett till det kommunala bibliotekssystemet anslutet föreningsbibliotek.

Slutligen ligger det i sakens natur att båda parterna ha möjlighet

att säga upp överenskommelsen. Några föreskrifter från statens sida om

opaginerad Kontrollera mot PDF

3f)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

hur det skall förfaras vid ett föreningsbiblioteks anslutning till det kommunala

folkbiblioteket, torde dock ej behövas. I många fall kommer man

helt säkert att föredraga en mycket längre gående samorganisation, än den

som här framhållits som tänkbar. De givna antydningarna torde emellertid

vara tillräckliga för att visa att de sakkunniga ej avse att framtvinga någon

fullständig kotnmunaliseriug av biblioteksarbetet.

Det kommer emellertid ej under alla förhållanden att innebära en ekonomisk

fördel för ett föreningsbibliotek att gå upp i det kommunala.

Eftersom det sålunda å ena sidan inte alltid skulle innebära någon ekonomisk

fördel för föreningsbibliotek att söka anslutning till det kommunala

folkbiblioteket och det å andra sidan nog alltid kommer att finnas föreningsbibliotek,

där man föredrager en ställning, som även till formen är självständig,

om detta också skulle medföra vissa nackdelar ur ekonomisk synpunkt,

torde särskilda bestämmelser böra träffas dels för att bereda föreningar,

som helt ansluta sig till det kommunala folkbiblioteket, vissa fördelar,

om också inte av ekonomisk natur, dels för att i alla händelser trygga

en samverkan på de punkter, där denna framför allt är nödvändig, nämligen

i fråga om bokinköp och katalogtryck.

Det bör sålunda medgivas förening, som deponerar sina böcker i ett statsunderstött

kommunalt folkbibliotek eller ett landsbibliotek eller ställer sitt

bibliotek helt under det kommunala bibliotekets (landsbibliotekets) ledning

— den må sedan ansöka om statsbidrag genom detta eller genom ett riksförbund

—- frihet från skyldigheten att i sammanhang med sin ansökan

om statsbidrag avgiva fullständig redogörelse för sitt biblioteks verksamhet,

(frånsett givetvis de ekonomiska upplysningar, som kunna vara av nöden i

och för beräkningen av statsbidragets belopp). Det blir folkbiblioteket, respektive

landsbiblioteket, som det i ett dylikt fall bör åligga att svara för redogörelsen

även i fråga om föreningsbiblioteket. I folkbibliotekets, respektive landsbibliotekets

årsberättelse skall redovisas för de böcker, som under året deponerats.

Däremot är det ej nödvändigt, att särskild uppgift lämnas angående utlåningen

från de deponerade biblioteken, utan siffrorna från dessa kunna utan

vidare ingå i uppgifterna från bibliotekssystemet i övrigt.

Beträffande alla inom en kommun arbetande statsunderstödda bibliotek

synes vidare uttryckligen böra föreskrivas, att deras föreståndare på kallelse

och under ordförandeskap av den kommunala folkbibliotekarien (eller landsbibliotekarien

eller, om landsbibliotek och statsunderstött kommunalt folkbibliotek

saknas, den person, som utses därtill av och bland biblioteksföreståndarna)

skola sammanträda minst två gånger om året för att överlägga

om bokinköpsförslagen. Vid tryckning av katalog bör i så stor utsträckning

som möjligt samverkan åstadkommas. Enklast torde denna åvägabringas

därigenom, att i det kommunala folkbibliotekets katalog uppgifter

införas även om föreningsbibliotekens böcker. Huru kostnaderna i detta fall

skola fördelas, om föreningsbiblioteken skola bidraga till deras betäckande

eller icke, synes kunna lämnas åt vederbörande att ordna efter de på varje

särskild plats rådande förhållandena.

Skälen till sakkunnigas förslag om bibliotefcsinspektionens omläggning utföras

sålunda:

Som redan framhållits ligger det i förhållandenas natur, att den inspektion,

som utövas av folkskolinspektörerna, i huvudsak ej kan bli annat än

av rent formell natur. Någon verkligt sakkunnig hjälp torde biblioteken

endast i undantagsfall kunna få. Vad bibliutekskonsulenterna angår har

Biblioteks
inspektion.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Den centrala

ledningen av

folkbiblioteksväsendet.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

deras tid varit så starkt upptagen, att från deras sida endast i mycket begränsad

omfattning någon lokal inspektion kunnat företagas. Det är också

klart, att i den mån som tid kan för dem beredas till inspektionsresor, dessa

som hittills framför allt böra gälla de större biblioteken.

Efter hand som centralbibliotek — vare sig de äro landsbibliotek eller

kommunala folkbibliotek — komma till stånd, får emellertid staten tillgång

till eu i fråga om folkbiblioteksarbete väl utbildad personal, vilken, som

förut betonats, har förutsättningar att verkligen kunna hjälpa de små bibliotekens

föreståndare. I alla län, där centralbibliotek inrättats, bör därför

inspektionen av folkbiblioteken överflyttas från folkskolinspektörerna till

centralbibliotekarien eller med förste bibliotekskonsulentens medgivande till

annan därtill lämplig person inom centralbibliotekets personal. Över statsbidragsansökningarna

bör i dylikt fall tydligtvis centralbibliotekarien böras

och ej folkskolinspektören. Ersättning för inspektionsarbete, som utföres

genom chef för lands- eller centralbibliotek eller annan respektive bibliotek tillhörig

tjänsteman, synes böra utgå i form av reseersättning och dagtraktamente

efter samma regler, som gälla för folkskolinspektörerna, eller efter

tredje klass i resereglementet. Planen för inspektionsresorna synes böra på

förhand granskas och godkännas av förste bibliotekskonsulenten och det

samlade beloppet av den i sammanhang med inspektionsresorna utgående

ersättningen synes, som ovan föreslagits, ej böra få överstiga 1,000 kronor

för år och inspektionsområde. Från centralbibliotekariernas och folkskolinspektörernas

inspektion synas böra undantagas bibliotek, som erhålla i

statsbidrag minst 8,000 kronor, vilka i likhet med centralbiblioteken böra

inspekteras direkt av bibliotekskonsulenterna.

Angående behovet av förstärkning av arbetskrafterna inom den centrala

ledningen av folkbiblioteksväsendet anföra de sakkunniga följande (Betänkande

sid. 66—68):

Den centrala ledningen av folkbiblioteksväsendet åligger skolöverstyrelsen

och inom densamma de båda bibliotekskonsulenterna: förste och andre bibliotekskonsulenten.

Dessa, som — efter att under ett års tid ha tillhört ecklesiastikdepartementet

— år 1914 överflyttades till den då nyinrättade folkskolöverstyrelsen,

voro från början tillsatta endast på förordnande, men uppfördes

på ordinarie stat förste bibliotekskonsulenten år 1917 och andre

bibliotekskonsulenten år 1919. Sedan den 23 februari 1917 har förste bibliotekskonsulenten

tillika varit förordnad att biträda dåvarande läroverksöverstyrelsen,

sedermera läroverksavdelningen i skolöverstyrelsen, vid handläggningen

av ärenden rörande läroverkens bibliotek. Ur ordinarie anslaget till

understöd åt folkbibliotek ha utgått arvoden till ett biträde från och med

1918 och till ytterligare två från och med 1 juli 1920. Alla tre äro tillsatta

på förordnande. Även under större delen av tiden 1913—1917 fanns

ett biträde anställt hos bibliotekskonsulenterna. Arvodet utgick emellertid

under dessa år ur anslaget till grundkatalogen. I sammanhang med omläggningen

av bokförmedlingen för biblioteken och med indragningen av

det till de två bokförmedlingsanstalterna utgående statsunderstödet måste

bibliotekskonsulenterna övertaga en del av det dittills bokförmedlingsanstalterna

åliggande arbetet. Med anledning härav har riksdagen medgivit, att

ett fjärde biträde må anställas hos bibliotekskonsulenterna, dock endast för

den tid, då intet statsunderstöd utgår till bokförmedlingsanstalt. Ifrågavarande

biträde kommer att anställas från och med år 1924.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

Doktor Valfrid Palmgrens ursprungliga förslag gick ut på upprättandet av

eu biblioteksbyrå under ecklesiastikdepartementet med eu personal av fyra

konsulenter, av vilka den ene skulle vara byråns chef. De år 1911 tillkallade

sakkunniga sänkte i sitt förslag antalet konsulenter till tre, och i Kungl.

Maj ds proposition reducerades antalet till två, det av riksdagen sedermera

beslutade antalet.

Antalet arbetskrafter hos bibliotekskonsulenterna bar, som framgår av den

ovan lämnade redogörelsen, efter hand ökats under de tio år, som förflutit

sedan dessa tjänster upprättades. Från tre (häri inräknat det förut omtalade

extra biträdet) har det stigit till fem och kommer att från och med nästa

är utgöra sex. Det av doktor Palmgren föreslagna antalet kan sålunda på

visst sätt anses mer än väl uppnått. Emellertid är att märka, att ingen av

de hos bibliotekskonsulenterna inrättade biträdesbefattningarna är så avlönad,

att man kan räkna på, att den skulle kunna besättas med person av verklig!

ingående biblioteksutbildning. Att för närvarande ett av biträdena har

dylik utbildning är ett rent undantagsförhållande och om, såsom man har

all anledning att vänta, ifrågavarande biträde något av de närmaste åren

övergår till annat biblioteksarbete, kan man med all säkerhet inte finna

någon ersättare med motsvarande kvalifikationer. Härtill kommer, att under

det att personalens antal sålunda har stigit från tre till fem, har arbetsbördan

åren 1913 till 1922 icke i alla men väl i några ganska väsentliga avseenden

mer än tredubblats. Antalet inkomna statsbidragsansökningar utgjorde

t. ex. år 1913 1,521 och år 1922 4,842, antalet i övrigt inkomna

skrivelser och försändelser utgjorde år 1916 900, år 1922 2,521, antalet utgående

skrivelser och försändelser år 1916 1,341, år 1922 4,705 o. s. v.

Trots det att antalet arbetskrafter sålunda ökats inom den del av skolöverstyrelsen,

som har om hand folkbiblioteksfrågorna, är därför behovet

kännbart av en utökning av den verkligt biblioteksutbildade personalen.

Som exempel kan anföras, att, såsom förut framhållits, från bibliotekskonsulenternas

sida endast i mycket begränsad omfattning någon lokal inspektion

kunnat företagas, att arbetet med grundkatalogens supplement drar

allt för mycket ut på tiden o. s. v. Genomföres den av de sakkunniga här

föreslagna omorganisationen av folkbiblioteksväsendet, komma givetvis ökade

krav att ställas på den centrala ledningen framför allt kvalitativt. Till jämförelse

må nämnas, att »Statens Bibliotekstilsyn» i Danmark (den institution

som motsvarar bibliotekskonsulenterna hos oss) har en personal bestående,

utom av fyra assistenter och två andra biträden, av en biblioteksdirektör,

eu biblioteksinspektör och en bibliotekskonsulent.

De sakkunniga anse sig därför böra föreslå upprättande av en ny bibliotekskonsulentbefattning,

vilken lämpligen bör sättas i samma lönegrad som

andre bibliotekskonsulenten. Av alla tre bibliotekskonsulenterna bör givetvis

fordras ingående erfarenhet om allt som rör större och mindre folkbibliotek.

Minst en av dem bör ha genom egen tjänstgöring förvärvad kännedom

om de vetenskapliga bibliotekens metoder. Särskilt önskvärt är också,

att bland dem finnes någon med ingående kännedom om skolbibliotekens

uppgifter och arbetsmetoder, liksom det är av vikt, att åtminstone en av

bibliotekskonsulenterna har erfarenhet om de biblioteksproblem, som stå i

samband med studiecirklarnas arbete.

I fråga om biträdenas antal ha de sakkunniga intet att erinra. Däremot

synes det i högsta grad önskvärt, att de tre för närvarande hos bibliotekskonsulenterna

anställda biträdena göras till ordinarie, då erfarenheten nu

s. 38 Kontrollera mot PDF

Sammanfatt
ning
-

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

måste anses givit vid handen, att de äro absolut nödvändiga för arbetets

bedrivande. Detta skulle innebära en obetydlig höjning om sammanlagt

426 kronor.

Sammanfattningsvis yttrar de sakkunniga om det framlagda förslaget

(Betänkande sid. 68—71):

Det mål, som de sakkunniga velat nå genom sina ovan framställda förslag

rörande folkbiblioteksväsendet, kan sammanfattas i följande huvudpunkter:

dels befordra en mera effektiv och mera kvalificerad biblioteksverksamhet

inom såväl folkbibliotek som studiecirklar, dels foga stora och

små bibliotek samman i ett system, där de större kommunerna med sina

större bibliotek och sin mera utbildade bibliotekspersonal understödja biblioteksverksamheten

inom mindre väl utrustade kommuner. I fråga om medlen

att nå detta mål ha de sakkunniga — på samma gång som de i vissa

grundfrågor följt rent svenska utvecklingslinjer — i mycket stor utsträckning

tillgodogjort sig de erfarenheter, som vunnits under de senaste årens

synnerligen framgångsrika arbete i vårt grannland Danmark.

I en omfattning, vartill ej finnes någon motsvarighet inom något annat

land och betydligt kraftigare än hittills skett i Sverige, kommer staten enligt

förslaget att understödja biblioteksverksamhet i samband med studiecirkelarbete.

För åtskilliga »studiecirkelbibliotek» kommer det otvivelaktigt att medföra

eu förbättrad ställning, att alla utgifter för bibliotekets utveckling och

vård få räknas med som ekvivalent för statsbidraget, ej blott som för närvarande

utgifterna för bokinköp och inbindning och med viss begränsning

för katalogtryckning. Men framförallt har man velat understödja mera kvalificerade

former av studiecirkelverksamhet genom att — väsentligen under

anslutning till metoder som på ett begränsat område med framgång prövats

inom svenskt folkbiblioteksarbete de senaste åren — premiera bokinköp, som

stå i direkt samband med planmässigt studiearbete av viss omfattning. Den

för föreningsbibliotek, som äro anslutna till riksförbund för studiecirkelverksamhet,

föreslagna maximigränsen om 1,01)0 kronor för riksförbund,

kommun och år, vilken bestämmelse rent teoretiskt kan synas innebära en

begränsning av statsbidragsmöjligheterna i jämförelse med nuvarande förhållanden,

kommer i praktiken ej att medföra någon nedsättning i statsanslag,

som för närvarande utgår till något studiecirkelbibliotek. De 3 a 4

större städer, där denna bestämmelse, om den stode ensam, skulle medföra

en beskärning av statsanslaget till studiecirklarna, komma, tack vare den

föreslagna premieringen av planmässigt studiearbete, att i det hela få bättre

ställt än för närvarande.

Beträffande folkbiblioteken ha de sakkunniga — på samma gång som de

förordat en synnerligen stark höjning av maximigränsen — föreslagit införandet

av ett system, bestående av »grundunderstöd» och »tilläggsunderstöd»

och avsett att befrämja eu mera kvalificerad biblioteksverksamhet med

hänsyn å ena sidan till bibliotekets uppgift som källa för faktisk upplysning

genom ett välförsett handbibliotek, å andra sidan till behovet av sakkunnig

hjälp vid användning av biblioteket. De bestämmelser, som föreslagits,

äro nya inom svenskt folkbiblioteksväsen, och måhända kan en och

annan av dem vid första påseendet förefalla invecklad. Det är emellertid

att märka — och däri synes ligga en stor styrka hos förslaget — att alla de

graderingar, som föreslagits, förut prövats inom danskt biblioteksväsende

och att de efter tre års prövotid enhälligt och utan ringaste opposition god
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

känts av danska riksdagen. Vid formuleringen av de nya bestämmelserna

ha de sakkunniga dock varit angelägna om att intet bibliotek skall bli

sämre ställt än förut. De ha därför givit de små biblioteken eu mera gynnad

ställning än den de ba enligt den danska bibliotekslagen. Vidare ha

de sakkunniga beträffande dessa små bibliotek ej velat frångå den inom

svenskt folkbiblioteksväsende hittills härskande principen, att statsbidraget

skall utgå i form av inbundna böcker. Ju mindre ett bibliotek är, desto

större betydelse ba givetvis i dess budget utgifterna för bokinköp och inbjudning.

Föreskriften, att statsbidraget skall helt användas till inköp och

inbindning av böcker synes därför kunna vara i viss mån motiverad beträffande

de små biblioteken. Ju större ett bibliotek är, desto mindre anledning

synes det emellertid vara att fasthålla vid denna föreskrift.

Aven då det gäller samverkan mellan större och mindre bibliotek och

utnyttjandet av de större kommunernas större resurser till förmån för studieintresserade

inom mindre kommuner, ha de sakkunniga i princip anslutit

sig till anordningar, som efter hand utbildats inom danskt biblioteksväsende.

Liksom i Danmark centralbiblicteksorganisationer vuxit fram så småningom

så ha de sakkunniga även tänkt sig att organisationen här i Sverige skall

utvecklas efter hand och allt efter som förutsättningarna för dess upprättande

hinna utbildas.

I detta sammanhang kan det ha sitt intresse att ställa stora och små

kommuner mot varandra och undersöka, vilka det är som överhuvudtaget

gynnas mest i de sakkunnigas förslag. Man kan då inte gärna finna annat

än att det fortfarande är de små kommunerna som äro de mest gynnade,

och detta ej endast i det ovan framhållna fallet. Deras små resurser tillåta

dem visserligen ej att tillgodogöra sig mer än en mindre del av det statsbidrag,

som kan utgå till eu kommuns folkbibliotek, men till gengäld ställas

mindre krav på dem. Upp till 400 kronor får ett kommunalt eller som

kommunalt fungerande folkbibliotek utan vidare lika mycket i statsbidrag

som det anskaffar från annat håll. När det åter gäller statsbidrag över 400

kronor, skärpas kraven och det blir svårare för biblioteket att bringa statsbidraget

upp till ortsbidragets belopp. För de största städerna blir detta helt

enkelt omöjligt, då maximigränsen för statsbidraget, 10,000 kronor, faller

långt nedanför hälften av de belopp, som där kunna behövas för ett rationellt

skött folkbibliotekssystem. Slutligen medför statsbidraget, när det uppgår

till 8,000 kronor, förpliktelser för kommunen i fråga att tillåta även andra

än kommunens egna medlemmar att draga nytta av bibliotekets resurser.

Alldeles särskilt kan det vara skäl att framhålla att den rena landsbygden

i olika avseenden ställts gynnsammare än städerna. I likhet med vad

som är föreskrivet i den danska bibliotekslagen ha kraven i fråga om handbibliotek

och läsrum gjorts mindre betungande beträffande de rena landskommunerna

än beträffande de stadsliknande samhällena. Fn mindre kommun

kan vidare med hänsyn till statsbidraget ha en direkt ekonomisk fördel

av en fullständig samorganisation av de i kommunen arbetande biblioteken,

något som de större kommunerna ej ha i samma grad.

I ett avseende ha de större kommunerna, om också ej gynnats, så dock

erhållit möjlighet att obegränsat utnyttja sin större folkrikhet. Då ingen

gräns finnes föreslagen för det antal studiecirklar, vilka kunna få statsbidrag

för bokinköp, som står i samband med planmässigt studiearbete, har ett

mera folkrikt samhälle, just därför att befolkningen är talrikare, tillfälle att

i större utsträckning tillgodogöra sig statens understöd.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Kostnadsbe
räkning.

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Vad slutligen angår den centrala ledningen, kommer skolöverstyrelsen

efter förslagets genomförande att ha större möjlighet att befordra och understödja

ett mera planmässigt biblioteks- och studiearbete, men någon ökad

maktbefogenhet har endast såtillvida i förslaget tilldelats överstyrelsen och

dess tjänstemän, som det — i huvudsaklig överensstämmelse med den danska

bibliotekslagens bestämmelser — förordats att i fråga om de bibliotek, som

erhålla minst 2,000 kronor i statsbidrag, bibliotekariens kompetens skall

granskas och godkännas av förste bibliotekskonsulenten i enlighet med allmänna

regler som skolöverstyrelsen har att utfärda. Det är klart att då

statsbidraget så väsentligen ökas, det måste bli nödvändigt, att staten skaffar

sig säkrare garantier för användningen av de beviljade medlen. Att det

uttryckligen framhållits att centralbiblioteken samt bibliotek, som åtnjuta

minst 8,000 kronor i statsbidrag och vilka inom ett mindre område ha en

uppgift snarlik centralbibliotekens, böra inspekteras av bibliotekskonsulenterna

och ej av de lokala inspektörerna, innebär inte någon ökad befogenhet

för de förra. Ty i den mån som dessa haft tillfälle att inspektera biblioteksverksamheten

i landet, vilket givetvis är i hög grad nyttigt för utförandet

av deras uppdrag, har inspektionen helt naturligt huvudsakligen gällt

de större biblioteken.

Å sid. 71—75 i ''Betänkandet göra de sakkunniga en beräkning av kostnaderna

för genomförandet av det utav dem framlagda förslaget. Då denna

beräkning skett väsentligen med utgångspunkt från folkbiblioteksväsendets

omfattning år 1922, är det klart att beräkningarna på flera punkter icke

kunna äga tillämplighet på nuvarande förhållanden. Jag tillåter mig därför

att i detta sammanhang hänvisa till betänkandets innehåll i berörda del och

vill här endast återgiva den sammanfattning av beräkningarna, som de sakkunniga

lämnat (Betänkande sid. 75):

För de ändamål, som beröras i de i denna avdelning gjorda ändringsförslagen,

uppgingo statsunderstöden för år 1922 till följande belopp:

För folkbiblioteken ...........................kronor 169,047: 12

» förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek....... » 11,000: —

» riksförbund för biblioteksverksamhet........... » 118,021:76

Summa kronor 298,068: 88

Efter genomförande av här föreslagna omorganisation synas understöden

böra beräknas till följande belopp:

För kommunala folkbibliotek i allmänhet...........

» 3 centralbibliotek.........................

» 3 landsbiblioteks inspektionsarbete.............

» förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek.......

» studiecirkel- och föreningsbibliotek.............

Summa

kronor 420,000: —

» 18,000: —

» 3,000: —

» 10,000: —

» 220,000: -

kronor 671,000: —

Anslaget bör som hittills ha karaktär av förslagsanslag på ordinarie stat.

Om centralbiblioteksorganisationen skulle genomföras på en gång i hela

sin omfattning, skulle de båda utgiftsposterna »för centralbibliotek» och

»för förmedlingsanstalter» ersättas av en enda post »för centralbibliotek»

108,000 kronor, varjämte posten »för landsbiblioteks inspektionsarbete» torde

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 141.

41

böra höjas till 6,000 kronor, slutsumman skullo alltså i detta fall bli 754,000

kronor.

Jag ber även att få hänvisa till den sammanfattning av förslaget till ändrade

grunder för understöd åt biblioteksväsendet, som innehålles å sid. 170

—178 i betänkandet.

Slutligen vill jag nämna, att en av de sakkunniga, lektor Oscar Olsson, Lektor O.

(Olssons

avgivit en längre reservation (Betänkande sid. 197—206) beträffande de sak- reservation,

kunnigas förslag i fråga om statsunderstöd till studiecirkelbiblioteken.

Han påyrkade, att statsanslag efter de föreslagna förmånligare grunderna

skulle utgå till varje studiecirkelbibliotek, till vilket vore ansluten en studiecirkel

med, vad angår i stad, köping eller municipalsamhälle arbetande

cirkel, minst 10 sammanträden och, vad angår på landsbygden arbetande

cirkel, minst 6 sammanträden (alltså utan det av sakkunnigmajoriteten förordade

kravet på »planmässigt» studiecirkelarbete), för samtliga utgifter

(alltså ej blott, som majoriteten förordat, för bokinköp i direkt samband

med studiearbetet utan även för andra bokinköp och för övriga utgifter) för

vederbörande bibliotek i dess helhet (alltså utan begränsning till den studiecirkels

utgifter, som uppfyllde det uppställda kravet på visst antal sammanträden)

intill 1,000 kronor för bibliotek (eller, om ett riksförbund hade flera

bibliotek i samma kommun, per förbund), dock att oberoende av sistnämnda

maximum varje studiecirkel med planmässigt arbete om minst 10 sammanträden

för bokinköp (och inbindning av böcker) i samband med detta skulle

erhålla högst 400 kronor. Som motivering för sitt yrkande uttalade reservanten

dels, att sakkunnigmajoritetens förslag om högre anslag blott för

planmässigt arbetande cirklar med minst 10 sammanträden skulle lämna åtskilliga

av de bästa studiecirklarna utan denna uppmuntran, dels ock att

den samlade ökningen av studiecirklarnas biblioteksanslag efter detta förslag

skulle bli ganska ringa.

Kap. IV. Yttranden över sakkunnigförslaget.

Skolöverstyrelsens ändringsförslag.

Över folkbildningssakkunnigas förslag hava yttranden infordrats från ett

stort antal myndigheter och sammanslutningar. En förteckning å de infordrade

yttrandena återfinnes bland handlingarna, till vilka jag i detta avseende

hänvisar. Jag skall här nedan lämna ett referat av det väsentliga

innehållet i dessa yttranden, därvid jag dock mera utförligt kommer att uppehålla

mig vid skolöverstyrelsens utlåtande, som innefattar vissa viktiga ändringar

i sakkunnigförslaget. Med hänsyn härtill avser min framställning i

det närmast följande endast övriga yttranden och därefter redogör jag i ett

sammanhang för överstyrelsens ståndpunkt till förslaget.

Bestämmelserna om »kommunala eller som kommunala fungerande folk- Kommunala

bibliotek» ha tillstyrkts i så gott som alla yttranden.

I ett flertal yttranden understrykes direkt lämpligheten av de föreslagna

principerna om ett grundunderstöd till varje bibliotek samt därutöver till
-

bibliotek.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

läggsunderstöd för på särskilt sätt kvalificerade bibliotek. Några av dessa

yttranden återgivas här.

Sveriges allmänna biblioteks jorening: »De åtgärder och anordningar, som

av de sakkunniga föreslagits i syfte att befrämja en mera kvalificerad biblioteksverksamhet,

synas i hög grad beaktansvärda, och de normer, som

förordats för beräkning av statsunderstöd, finner styrelsen vara i stort sett

väl avvägda, detta så väl i fråga om de kommunala som beträffande föreningsbiblioteken».

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskoll är arförening säger, att centralstyrelsen

»med tillfredsställelse finner... att de sakkunniga tillstyrkt en

avsevärd höjning av denna gräns (maximibeloppet) liksom ock att åt villkoren

för statsbidragen givits en form, som med säkerhet skulle tillförsäkra

biblioteken bättre kvalificerad arbetskraft och göra deras verksamhet mera

effektiv».

Folkbildningsförbundet: »Betydelsefulla äro också de förslag, som framställts

för höjande av kompetensen hos bibliotekarierna samt för åstadkommande

av läsrum och handboksamling, och den i samband därmed stående

uppdelningen av statsbidraget i grundunderstöd och tilläggsunderstöd ävensom

höjningen av statsanslagets maximigräns till 10,000 kronor».

Godtemplarordens riksstudieledning: »Studiekommittén vill med tillfredsställelse

uttala sin anslutning till sakkunniges förslag i vad det rör de kommunala

biblioteken. Såväl höjningen av grundunderstödets maximibelopp

som de föreslagna nya bestämmelserna om tilläggsanslag för läsrum och

bibliotekspersonal torde få anses synnerligen välmotiverade. Föreskriften, att

statsbidrag skall utgå till endast ett bibliotek eller system av bibliotek inom

samma kommun, vilken eljest kunde verkat ganska ogynnsamt för stora

kommuner, där ett levande intresse för biblioteksverksamheten finnes, blir

genom dessa höjningar uteslutande fördelaktig. Eu lagstiftning i enlighet

med sakkunnigas förslag ger möjlighet att av ett kommunalt bibliotek skapa

en centralhärd för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet inom en kommun

under förutsättning av tillräckligt kommunalt understöd intresserad

styrelse och bibliotekarie. Det kommunala biblioteket har givet de största

ekonomiska förutsättningarna att bli det, varomkring övriga folkbildningsföretag

gruppera sig till ett i möjligaste mån planmässigt samarbete.» (Som

nedan närmare skall utföras, reserverar sig emellertid studieledningen i fortsättningen

mot majoritetens förslag angående toreningsbiblioteken.)

Nationaltemplarordens riksstudieledning: »Förslaget om höjda anslag för

kommunala eller som kommunala fungerande bibliotek synes gott. Tilläggsanslagen

för läsrum, handboksamling och avlöning av kompetent bibliotekspersonal

komma helt visst att verka höjande på bibliotekskulturen och

öka bibliotekens praktiska betydelse för den stora allmänheten».

Nykterhet skonsulent en föreslår en skärpning av kraven för tilläggsanslag

för handboksamling i städer m. fl. samhällen, i det att åtminstone för de

större biblioteken föreslås krav på öppethållande två timmar varje vardag.

I fråga om det föreslagna maximum, 10,000 kronor, råder nästan fullständig

enighet, i det att en höjning av detta belopp ifrågasatts blott i två

yttranden (Stockholms och Malmö stadsbibliotek), en sänkning i fyra yttranden

(fyra folkskolinspektörer).

Sveriges allmänna biblioteksförening har föreslagit, utöver de av de sakkunniga

begärda understöden, ett mindre belopp årligen (förslagsvis 5,000

kronor) att i smärre poster (om exempelvis högst 600 kronor) utgå till

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kunyl. Maj.ts proposition Nr 141.

skattetyngda och mindre bärkraftiga kommuner i engångsanslag för grundande

av biblio’ek eller för återupprättande av redan förefintliga bibliotek,

som råkat i lägervall.

Förslaget om slopande av bestämmelsen, att folkbibliotek ej får vara inrymt

i för undervisning avsedda skollokaler, har avstyrkts blott i några få

yttranden (två folkskolinspektörer avstyrka ändringen, två föreslå smärre

modifikationer).

Mot det ifrågasatta bibehållandet för flertalet bibliotek av föreskriften att

statsanslag skall utgå ej kontant utan i form av böcker har blott i fyra yttranden

opponerats (tre folkskolinspektörer och styrelsen för eu folkhögskola)

till förmån för helt kontanta anslag till alla bibliotek.

Ersättande av förbudet mot osedlig litteratur med en allmän föreskrift

om förlust av rätt till statsanslag för bibliotek, vars bokbestånd står på låg

nivå ur moralisk eller konstnärlig synpunkt, bar vunnit så gott som allmän

anslutning. Endast två länsstyrelser ha föreslagit den gamla bestämmelsens

kvarstående vid sidan om den nya.

Införandet av särskilda skyldigheter för alla bibliotek med anslag över

8,000 kronor gentemot låntagare utanför kommunen ha ej väckt någon

kritik.

Förslaget om inrättande av centralbibliotek för större områden av landet

har från alla håll i princip tillstyrkts. Från flera håll har förslagets betydelse

som ett av de viktigaste leden i den nya biblioteksorganisationen starkt

understrukits.

Främst må därvid refereras yttrandet av Sveriges allmänna biblioteks förening,

som gör ett par kompletterande yrkanden om tjänstetillsättningar,

pensionsrätt och tjänstebrevsräit: »Styrelsen finner jämväl de åtgärder välbetänkta,

som föreslagits i syfte att sammanföra större och mindre bibliotek

i en gemensam organisation, inom vilken de större kommunerna med sina

rikare resurser i fråga om såväl bokbestånd som högre kvalificerad personal

skulle kunna understödja verksamheten inom mindre vällottade kommuner.

Den naturliga organisationsformen härför synes vara den föreslagna överbyggnaden

med centralbibliotek, ytterligare supplerad med ett antal landsbibliotek

i enlighet med bibliotekssakkunnigas förslag. . . I betraktande av

den betydelsefulla ställning, som centralbiblioteken skulle komma att erhålla

inom folkbiblioteksväsendet, vill styrelsen framhålla önskvärdheten och rimligheten

av att tjänstebrevsrätt åt dem utverkades. Med hänsyn till de maktpåliggande

uppgifter, som komma att påvila bibliotekarierna vid centralbiblioteken,

anser sig styrelsen böra betona vikten av att befattningarna

ifråga besättas med verkligt kvalificerade innehavare. På den grund vill

styrelsen föreslå en bestämmelse, att vid tillsättning av bibliotekariebefattning

vid centralbibliotek skall skolöverstyrelsen yttra sig om de sökandes

kompetens och bland de kompetentförklarade avgiva förord. Slutligen

vill styrelsen betona vikten av att biblioteksfunktionärernas pensionsfråga

blir föremål för statsmakternas uppmärksamhet och vinner en tillfredsställande

lösuing. För att detta må kunna ske under former, som icke bliva

alltför betungande för vederbörande befattningshavare, torde det bliva nödvändigt

att medgiva biblioteksfunktionärerna rätt att inträda i någon redan

förefintlig statlig pensionsinrättning, vilket styrelsen alltså för sin del tillåter

sig påyrka.»

Central
bibliotek.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Vid Sveriges allmänna biblioteksförenings årsmöte 1924 har fattats en resolution

angående samma fråga, som senare insänts: »Sveriges allmänna

biblioteksförening samlad till årsmöte vill starkt understryka det oavvisliga

behovet av att staten med det allra snaraste vidtager åtgärder, som kunna

möjl''ggöra skapandet av centralbibliotek (respektive landsbibliotek) i huvudsaklig

överensstämmelse med den plan, som framlagts av folkbildningssakkunniga

och bibliotekssakkunniga. Landets biblioteksväsen kan enligt mötets

mening ej ordnas rationellt, om ej på detta sätt de mindre biblioteken ute

i bygderna kunna erhålla hjälp och råd från de större och bättre utrustade

biblioteken med deras rikhaltigare bokförråd och fackutbildade personal.»

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna follcslcollärarförening har yttrat: »Centralstyrelsen

anser jämväl den föreslagna organisationen av centralbibliotek

vara lämplig. Genom dessa biblioteks verksamhet kunna mindre och svagare

utrustade bibliotek erhålla behövligt stöd och vidgade möjligheter att

tjäna sitt syfte. Centralstyrelsen förbiser icke, att ett dylikt utbyggande av

biblioteken i vårt land skall draga med sig väsentliga kostnader, men anser

det för folkbildningsarbetet synnerligen önskvärt, att, även om organisationen

i sin helhet ej på en gång låter sig genomföras, den likväl, sedan

planen blivit godkänd, måtte så småningom förverkligas. Det är nämligen

centralstyrelsens uppfattning, att endast en biblioteksverksamhet, vilken praktiskt

sett kan nå var och en, som vill begagna sig därav, och vilken i

största möjliga utsträckning kan bjuda var och en den litteratur, han söker,

kan skänka vår folkbildning erforderlig allsidighet och fördjupning. Den

föreslagna överflyttningen av vandringsbiblioteksverksamheten från förmedlingsbyråerna

för föreläsningar till centralbiblioteken finner centralstyrelsen

val motiverad. Bokförmedlingen torde enligt förslaget bli billigare, på

samma gång som bokförrådet blir bättre utnyttjat, eftersom det, då vandringsbibliotek,

ej äro ute, kan utlånas på vanligt sätt.»

Västra Sveriges folkbildnings förbund har uttalat: »Det torde vara eu förträfflig

idé att — efter danskt mönster — utveckla eller upprätta centraloch

landsbibliotek i olika delar av riket för att stödja och sammanhålla

biblioteksverksamheten».

Folkbildningsförbundet har förklarat anordningen med centralbibliotek utgöra

»en lyckligt funnen form för lösningen av de mindre städernas och

landsbygdens biblioteksfråga».

Riksbibliotekarien har på denna punkt yttrat: »Huru frågan om förhållandet

mellan lands- och centralbiblioteken skall lösas, är utan tvivel en

angelägenhet, som kräver ingående överväganden. Det synes mig föga

lämpligt att två kategorier av så närstående bibliotek, att skillnaden dem

emellan o egentligen är ytterst ringa, skola sortera under två olika myndigheter.

A andra sidan synes icke någon anledning föreligga för mig afl

frångå det förslag om organisation av landsbibliotek under en från skolöverstyrelsen

fristående ledning, som jag såsom de bibliotekssakkunnigas

ordförande biträtt och i vars utarbetning även förste bibliotekskonsulenten,

tillika en av folkbildningssakkunniga, deltagit, alldenstund bibliotekssakkunnigas

uppgift i första hand gick ut på vården och bevarandet av de

gamla bokskatter, som gömma sig särskilt i stiftsbiblioteken. För dessas

konservering och riktiga utnyttjande anser jag det vara oundgängligt att

hava tillgång också till den sakkunskap, som finnes hos de vetenskapliga

bibliotekens vårdare.»

Överbibliotekarien E. Ljunggren har uttalat, »att universitetsbiblioteket må
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141. 45

hända äger nugot större möjligheter att tillgodose folkbiblioteksarbetet än

koinmitterado synas antaga. Dels torde museisynpunkten icke alltför rigoröst

behöva iakttagas i fråga om de rena omtryck av omtyckt svensk litteratur,

som numera i ganska stor utsträckning förekomma, dels inrymmes

nog i samlingarna ett icke så litet antal utländska böcker som för folkbiblioteken

kunna vara begärliga, men föga efterfrågas av vår vanliga

kundkrets. Vidare torde det icke vara uteslutet att universitetsbibliotekets

personal i någon utsträckning skulle kunna anlitas för inspektion av statsunderstödda

bibliotek.»

Endast smärre modifikationer ha i övrigt påyrkats. Stockholms stads

biblioteksstyrelse har föreslagit tjänstebrevsrätt för centralbiblioteken, styrelsen

för en folkhögskola har uttalat en förhoppning om eu anknytning av

centralbiblioteken till folkhögskolorna.

I ett uttalande har tillstyrkts reducering av centralbibliotekens antal; i ett

annat inrättande i något län av mer än ett centralbibliotek.

Om förslaget att efter hand som centralbiblioteken inrättas indraga vandringsbiblioteksverksamheten

vid centralbyråerna för föreläsningsverksamhet

har i ett par yttranden (föreläsningskonsulenten och Centralbyrån i Lund

för populära vetenskapliga föreläsningar) uttalats, att anslag fortfarande

borde utgå, varjämte Västra Sveriges folkbildningsförbund yrkat att anslag

till detta förbund borde utgå under en övergångstid.

Föreskrifterna om anslag till förening sbibliotek ha väckt betydligt mera

meningsskiljaktighet.

Flertalet yttranden ha ej uttalat sig på denna punkt eller ha direkt anslutit

sig till de sakkunnigas majoritet. Sveriges allmänna biblioteksföreniugs

styrelse har t. ex. (mot eu reservant) uttalat sig i huvudsak för majoritetens

ståndpunkt.

I ett 30-tal av yttrandena har emellertid deklarerats en mening, som

mer eller mindre avviker från sakkunnigmajoritetens. Ett 10-tal yttranden

ha anslutit sig till lektor Olssons reservation helt eller »i allt väsentligt»

(9 folkskolinspektörer, 1 folkhögskolekursförening samt nykterhetskonsulenten).

Nykterhetskonsulenten har till förmån för ett kraftigt gynnande av studiecirkelbiblioteken

anfört: »Boken, ägd av den enskilde, omfattas av

honom med större kärlek, utnyttjas med större grundlighet och har sålunda

för honom större värde som bildningsmedel än boken, lånad från det utomstående

biblioteket. På samma sätt ha böckerna i det lilla studiecirkelbiblioteket

för cirkelmedlemmarna ett helt annat och mera personligt värde

än böckerna i det kommunala biblioteket. Medarbetandet vid bibliotekets

upprättande och utbyggande skapar ett starkare intresse för utnyttjandet av

bokens bildningsvärde. För långt driven koncentrering till det kommunala

biblioteket spolierar sagda personliga moment och riskerar därför att,

i trots av det kommunala bibliotekets större omfattning och rikare resurser,

motverka sitt innersta syfte.» Av de anförda och andra skäl sympatiserar

nykterhetskonsulenten närmast och i allt väsentligt med synpunkterna i

Olssons reservation i fråga om statsunderstöd till studiecirklar och studiecirkelbibliotek.

Den föreslagna bestämmelsen att, om ett statsunderstött

riksförbund inom en och samma kommun har flera bibliotek, de till dessa

bibliotek utgående statsbidragen ej böra få överskrida den nämnda maximigränsen

synes nykterhetskonsulenten alltför drakonisk och delvis motver
-

Förenings
bibliotek.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

kande syftet med statsunderstöden. Likaledes synes honom den föreslagna

bestämmelsen, att föreningsbibliotek, som ej äro anslutna till något statsunderstött

riksförbund, ej böra ha rätt till statsunderstöd i kommuner, där

ett statens bibliotek finnes upprättat eller där det kommunala biblioteket

åtnjuter 10,000 kronor i statsbidrag, vara alltför sträng. Bestämmelsen om

att böcker, som anskaffats av en fristående studiecirkel, efter slutet av arbetsåret

skola överlämnas till det kommunala biblioteket eller landsbiblioteket,

synes honom böra mildras och ersättas med en bestämmelse, huru det skall

förfaras med biblioteket vid studiecirkelns eventuella upplösning.

Ytterligare 5 yttranden (föreläsningskonsulenten, centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening, 2 folkskolinspektörer och en biblioteksstyrelse)

ha anslutit sig till reservantens förslag att kravet på 10 studiecirkelsammanträden

årligen för att komma i åtnjutande av anslag efter

gynnsammare grunder borde modifieras för landsbygdens del till 6 sammanträden.

Styrelsen för en folkhögskola föreslår, att ordnandet av föreläsningar

och kortare kurser i anslutning till i hemmet lästa böcker räknas

som likvärdigt med 10 studiecirkelsammanträden.

De fyra riksförbund, som för närvarande åtnjuta statsanslag för bedrivande

av biblioteksverksamhet i anslutning till studiecirklar, ha i nu

förevarande del alla påyrkat mer eller mindre djupgående ändringar i sakkunnigförslaget.

Godtemplarordens riksstudieledning har yttrat: »Kommittén (= Ordens

studiekommitté) vill ge sin fulla anslutning till tanken på ett intimt

samarbete mellan olika slag av bibliotek inom samma kommun. Sakkunniga

anse detta samarbete helst böra ske genom föreningsbibliotekens uppgående

i de kommunala. Kommittén medger, att en dylik utveckling kan

bli den riktiga, och att den i vissa kommuner och under vissa omständigheter

redan nu skulle vara fördelaktig, men kan ej underlåta att påpeka

den stora fara, som ligger i att forcera en dylik utveckling. Om föreningsbiblioteken

helt uppgå i kommunbibliotek, skulle det personliga intresse,

som varit och allt fortfarande är den drivande kraften vid upprättandet och

vidmakthållandet av föreningsbiblioteken icke överflyttas på de kommunala

utan helt avkopplas från verksamheten, vilket oundvikligt skulle betyda en

tillbakagång för biblioteksrörelsen. Detta till själva biblioteken knutna intresse

anser kommittén vara av så avgörande betydelse för hela folkbildningsarbetet,

att man icke har rätt att äventyra detsamma. Därför torde det

vara nödvändigt, att föreningsbiblioteken fortfara att leva sitt eget fria liv.

På grund därav, och med tanke på att föreningsbiblioteken i stora delar

av vårt land fylla samma uppgift som kommunbiblioteken, anser kommittén

det rättvist, att föreningsbiblioteken tillerkännas statsbidrag efter samma

grunder som de kommunala. Visserligen antydes i de sakkunnigas motivering,

att föreningsbibliotek utan att förlora sin självständighet kan uppgå

i ett kommunbibliotek och därigenom undantagsvis komma i åtnjutande av

tilläggsanslag, men även med eu sådan anordning kan ett föreningsbibliotek,

där det kommunala bibliotekets utgiftssumma uppgår till 400 kronor,

endast erhålla ett statsbidrag, motsvarande högst 75 procent av de egna

utgifterna. Dessutom är ju en dylik anordning helt beroende av den kommunala

biblioteksstyrelsens intresse och tillmötesgående. Då det emellertid

bör vara en angelägen sak, att det ovan berörda personliga intresset tar sig

uttryck i ett ordnat studiecirkelarbete, torde det vara motiverat att som

villkor för statsbidrag till föreningsbibliotek efter samma grunder, som före
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

47

slagits för kommunbibliotek, fordra ett dylikt studiecirkelarbete i anslutningtill

biblioteket. Studiekommittén är fullt medveten om betydelsen av de planmässiga

studierna i cirklarna, men kan icke ansluta sig till sakkunnigas förslag

alt 10 åt planmässiga studier ägnade sammanträden skall vara villkor

för erhållande av anslag utöver hälften av bibliotekets egna utgifter. De

planmässiga studiernas betydelse beror ju ingalunda endast på sammanträdenas

antal, utan även på hur tiden utnyttjas, bur studierna planläggas och

hur de ledas. Många samkvämscirklar, vilka bemöda sig om att hålla

sitt arbete på ett högt plan, torde för övrigt utföra ett ur bildningssyupunkt

värdefullare arbete än eu del s. k. planmässiga cirklar, och de böra därför

ej ställas i en lägre klass än de senare. Däremot böra de planmässiga

studier, som bedrivas av studiecirklar i anslutning till föreningsbibliotek,

uppmuntras på samma sätt som dylika cirklar anslutna till kommunbibliotek.

Studiekommittén ansluter sig därför till lektor Oscar Olssons reservation med

den ändringen, att statsbidragsvillkoren för föreningsbibliotek bestämmas till

desamma som föreslagits för kommunala bibliotek, dock att maximigränsen

sättes till 1,000 kronor för år, riksförbund och kommun. Visserligen kan

ett bifall till reservationen i något fall medföra, att det sammanlagda statsbidraget

till en kommun, som har både kommunbibliotek och föreningsbibliotek,

kan bli högre än till kommun, där det linnes kommunbibliotek

med filialer, men som har samma utgiftssumma. Men å ena sidan torde

detta förhållande inträffa endast i kommuner med kraftig och välordnad

studieverksamhet, där det livliga intresset kan motivera detta något högre

statsbidrag, å andra sidan bör det ej förbises, att även mycket goda och

välskötta föreningsbibliotek få nöja sig med statsbidrag motsvarande endast

hälften av dess egna utgifter, därest de ej ha studiecirkelverksamhet.»

Arbetarnas bildningsförbund har gjort följande uttalande: »Om föreningsbiblioteken

skola bestå som fristående bibliotek eller bli ''kommunaliserade’,

det bör icke bestämmas — och kommer icke att bestämmas — genom avvägningar

av statsanslaget. För den närmaste framtiden försvara de väl

sitt anspråk på någorlunda jämbördiga anslagsbestämmelser. Föreningsbiblioteken

böra — under den förutsättningen att de äro inordnade i eu

studiecirkelorganisation av viss omfattning och därmed i praktiken alltmer

bliva likbetydande med studiecirkelbibliotek — bekomma statsbidrag till sina

biblioteksutgifter efter i huvudsak samma grunder som föreslagits för kommunala

biblioteks grundunderstöd. En rimlig avvikelse synes det vara, att

staten utmäter sitt bidrag efter en faktisk, icke en kalkylerad prestation

och sålunda låter bidraget utgå i proportion till föregående års utgifter

(vartill måhända gåves skäl även i fråga om kommunala bibliotek). Därjämte

må maximigränsen för statsbidrag, belöpande på enskilda föreningsbibliotek

inom en riksorganisation, sättas väsentligen lägre än för de kommunala

biblioteken. Så lågt som till den i betänkandet angivna gränsen

av 1,000 kronor bör man dock ej gå; siffan 3,000 kronor synes vara acceptabel.

Inom detta maximum får då inrymmas samtliga till ett bibliotek

hörande studiecirklars bokanskaffningsbidrag. Den i betänkandet framförda

tanken, att ett statsorgan skulle pröva och fastställa vilka bokinköp som

stå i direkt sammanhang med vederbörande cirkels planmässigt anordnade

studiearbete, och tillerkänna för dessa bokinköp ett högre statsbidrag än för

annan bokanskaffning, är eu plan som icke bör fullföljas. Den blir lindrigast

sagt besvärlig att tillämpa och den leder till ökat kontrollarbete utan

någon sannolik nytta. Vad särskilt angår kontrollen vore det önskvärt, att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 141.

Arbetarnes bildningsförbund finge yttra sig, innan skolöverstyrelsen utfärdar

ifrågasatta kontroll föreskrifter. Här må antydas, att en avsevärd förenkling

av kontrollapparaten borde kunna ske därigenom att biblioteksutgifterna

bestyrkas genom intyg av vederbörande biblioteksrevisorer. Betänkandets

förslag, som kräver en sortering i skolöverstyrelsen av bokanskaffningen i

planmässiga’ bokinköp och andra och därmed förutsätter en långt mer

detaljerad granskning än nu av insända räkningar, går i en rakt motsatt

riktning.

Statens anslag bör utgå icke till de lokala biblioteken eller cirklarna utan

till studiecirkelorganisationen, som har att svara för anslagets fördelning.

Under sådana förhållanden är det naturligast, att anslag utgår kontant till

vederbörande studieledning, som vid dispositionen må bindas av erforderliga

föreskrifter om att de till de olika orterna utgående statsbidrag till en

viss del skall utgöras av inbundna böcker. En lämplig norm torde vara,

att alla direkt till studiecirklar utgående statsbidrag levereras i form av

böcker, medan till orternas bibliotek må få utgå kontanta medel i den proportion

betänkandet anger. Med här förordade anordning bör kunna förenas

den stora fördelen, att studiecirklarna kunna faktiskt erhålla sina statsanslagsböcker

redan under löpande år, ja samtidigt med rekvisitionerna för

egna medel. Om studiecirkelorganisationen utbekommer statsbidrag direkt

och kontant, bör den nämligen kunna påtaga sig risken att utanordna statsbidragsböcker

i förskott. Enbart en dylik teknisk anordning skulle i hög

grad tjäna det syfte, betänkandet eftersträvar, nämligen att genom statsbidraget

till bokanskaffningen befrämja studiearbetets planmässighet.»

Nationaltemplarordens riksstudieledning har ansett »den förmån, som tillkommer

studiecirklar med planmässigt ordnat studiearbete av föga praktisk

betydelse, då den högre anslagsberäkningen endast gäller bokinköp, som

står i direkt sammanhang’ med det i cirkeln studerade ämnet». Studieledningen

fortsätter: »Vad menas för övrigt med att ett bokinköp ''står i

direkt sammanhang med en studiecirkels planmässigt ordnade studiearbete’.

Det är en formulering, som kan betyda nästan vad som helst, beroende på

uttolkarens sinnelag. Men en sådan formulering duger icke som lag. Men

för det andra ligger något annat ännu mera allvarligt dolt på detta ställe

i förslaget. Det är nämligen icke bara studiecirkelbibliotek tillhörande riksförbund

stående under sakkunnig ledning, som åtnjuter nämnda förmån,

utan bestämmelsen gäller vilket som helst föreningsbibliotek, som kan sätta

i gång med en studiecirkel med 10 studiesammanträden om året, och som

ingiver ansökan genom kommunalt bibliotek. Här möta vi tendensen att

målmedvetet leda utvecklingens gång från de fria bildningsorganisatiouerna

mot eu kommunalisering. Att det dessutom är en försämring, inses lätt.

Inom riksförbunden nedlägger man avsevärda kostnader på att planlägga

och leda studiecirklarnas studiearbete. Huru många kommunala bibliotek

kunna lämna en sådan ledning? Eller är det kanske meningen att så

småningom skapa till ett kommunalt studieriksförbund i öppen tävlan med

de förutvarande. Nej, är det verkligen meningen att understödja det arbete,

som utformats inom vår studiecirkelverksamhet, måste denna del av de

sakkunnigas förslag göras om. Men icke helt i reservantens anda. Kravet

på minst 10 sammanträden om året är synnerligen moderat. Det finns

ingen livsduglig cirkel, som icke kan och bör fylla detta krav, om dess

arbete skall göra skäl för namnet studiearbete. Ej heller bör det högre

anslaget till studiecirkelbibliotek utgå på högre belopp än som tillskjutits

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.1.

uv den cirkel, som kvalificerat sig. Däremot bör statsanslag till sådan cirkel

upp till 400 kronor utgå med samma belopp, och därutöver med hälften

av det belopp, som den av andra medel än statsanslag använt för sin verksamhet,

d. v. s. eu sådan cirkel bör jämställas med ett kommunalt bibliotek.

1 samband därmed torde det högsta sammanlagda statsunderstödet för studiecirklar

inom samma kommun och tillhörande samma riksförbund, böra höjas

från 1,000 till 1,500 kronor för år. Som villkor för högre anslagsberäkning

bör under varje förhållande fasthållas, att studiecirkeln i fråga tillhör ett

riksförbund, som står under inseende och kontroll av en av förbundet utsedd

studieledare. Därmed uteslutas de med studiecirkel tillfälligt utrustade

vanliga föreningsbiblioteken. D. v. s. dessa senare jämställas i anslagsavseende

med de studiecirklar, som icke fylla kravet med avseende på planmässigt

ordnat studiearbete.»

Sveriges blåbands förenings riks studieledare har uttalat: »Ehuru jag icke

vill helt ställa mig på samma ståndpunkt, som herr Oscar Olsson i sin

reservation, har jag ävenledes som studieledare i Sveriges blåbandsförening

gjort den erfarenheten, att det finnes cirklar, som ha ett möte i månaden

under sex å sju av årets vintermånader, men sedan upphöra på sommaren,

vilka äro både intresserade och arbetskraftiga. Men å andra sidan tror jag,

att då det gäller uppfyllande av dessa formella skäl, för att komma i åtnjutande

av en bättre förmån, de också skola utöka antalet möten till de

föreslagna tio.»

Aven i ett par andra yttranden ifrågasättes gynnsammare villkor för

studiecirkelbiblioteken än dem, majoriteten förordat, utan att man dock helt

ansluter sig till reservationen. En folkskolinspektör har föreslagit, att anslaget

åtminstone under de två ä tre första verksamhetsåren för studiecirkelbibliotek

utgår efter samma grunder som för övriga folkbibliotek. Styrelsen

för Sveriges folkskollärarförbund har föreslagit för studiecirklar anslag »intill

2 :i av kostnaderna för bokinköp och ledare på basis av antalet deltagare

och lektioner, givetvis med en viss begränsning nedåt, även om understöd

icke lämnas från annat håll».

Sveriges allmänna biblioteksförening och Eolkbildningsförbundet, som i

stort sett ställt sig på majoritetens sida, ha föreslagit vissa detaljmodifikationer.

Sveriges allmänna biblioteksförening har yttrat: »I likhet med de sakkunniga

anser styrelsen det vara av största vikt att ett samarbete mellan de

olika biblioteken inom en kommun i görligaste mån kommer till stånd och

att det skulle erbjuda stora fördelar, om detta kunde ordnas på sådant sätt,

att de olika biblioteken sammanslöte sig till ett för kommunen gemensamt

bibliotekssystem. Då styrelsen vidare auser det uppenbart att förslaget avsett,

att också en dylik sammanslutning av flera bibliotek skulle kunna komma

i åtnjutande av de tilläggsunderstöd, som skola utgå under särskilda betingelser,

och att därmed åtgärder i denna riktning skulle medföra ökade anslagsmöjligheter

för de till eu d}dik samorganisation förenade biblioteken (alltså

även föreningsbibliotek), håller styrelsen före, att detta möjligen kunde förtjäna

att något tydligare framhållas, än i betänkandet skett. På den grund

vill styrelsen föreslå, att moment B (2) i förslaget (sid. 171) erhåller ett tillägg

av ungefär följande lydelse: ’—--eller förening eller till sammanslutning

bestående av flera kommunala eller föreningsbibliotek under gemensam styrelse,

bestående av representanter för de fristående biblioteken----''.

Som en följd härav och för att icke den omständigheten, att studiecirkelBihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 114 häft. (Nr 141.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

biblioteken inom vissa kommuner söka statsanslag gemensamt med folkbiblioteken

måtte verka därhän, att svårigheter för vederbörande riksförbund

uppstode att nå upp till minimum för statsanslag, borde moment B (14),

sid. 175, erhålla ett tillägg av det innehåll, att vid beräkningen, huruvida

ett förbunds egna utgifter uppginge till minimibeloppet, 6,000 kronor, hänsyn

skall tagas även till de anslag, som utgå till de till förbundet anslutna

bibliotek, som söka anslag såsom kommunbibliotek eller som ingå i ett som

kommunalt fungerande bibliotekssystem.»

Också Folkbildningsförbundet har ställt sig väsentligt på majoritetens ståndpunkt,

men har framfört ett alldeles nytt uppslag till kontrollen över det

kvalificerade studiecirkelarbetet: »Det är ju emellertid tydligt, att ett blott

konstaterande av att ett visst antal sammanträden ägt rum, även om arbetsplaner

bifogas, icke säger mycket om planmässigheten i studiearbetet, och

att, om en realgrund för bedömande av denna planmässighet finnes, det

även ur studiecirklarnas synpunkt är bättre, att en sådan anlitas. I de stora

riksförbunden finnes också möjlighet till ett sådant bedömande. Där står

studieledningen — instruktörerna och riksstudieledaren — i rapport med

studiecirklarnas arbete och bär förutsättningar att bedöma saken rättvisare

och riktigare än eu central myndighet, som kan träffa sitt omdöme endast

efter skriftliga uppgifter — — —. I fråga om de till riksförbund anslutna

studiecirklarna synes det därför lämpligast, att respektive riksstudieledning

under bifogande av rapporter från studiecirklarna vitsordar studiecirkelns

planmässighet i arbetet, och att vid avgörandet av anslag stor vikt lägges

vid dessa vitsord. I fråga om fristående cirklar är måhända fordran på

minst 10 sammanträden om året ofrånkomlig, åtminstone tillsvidare; för

deras vidkommande bör vitsord rörande planmässigheten kunna givas från

det bibliotek, till vilket cirkeln anslutit sig. Därigenom når man kanske

också ett stycke framåt mot det samarbete mellan bibliotek och studiecirklar,

som är ett önskemål.»

I en del yttranden har uttalats betänkligheter mot anslag i så stor utsträckning

till förenings- och studiecirkelbibliotek, som de sakkunniga ifrågasatt

och Bär därför föreslagits begränsningar av anslagsmöjligheterna på ett

eller annat sätt. Två av centralbyråerna för föreläsningsverksamhet ha ställt

sig på denna ståndpunkt.

Västra Sveriges folkbildningsförbund bar uttalat eu varning »för allt för

stor kraftsplittring, som skulle kunna hämma folkbibliotekens utveckling.

Vid sidan av de statsunderstödda kommunala folkbiblioteken finnes i vårt

land en mängd studiecirkel- och föreningsbibliotek, vilka ävenledes åtnjuta

statsunderstöd, ehuru enligt andra grunder än de kommunala — — —.

Styrelsen erkänner villigt det betydande bildningsarbete, som dessa studiecirklar

och föreningar utfört — — —. Dock kan man tveka om staten

har råd att höja anslaget till deras verksamhet i den utsträckning, som

sakkunniga föreslå. Det gäller nämligen, som även de sakkunniga framhålla,

att ej splittra krafterna för mycket — — —. Ty dessa studiecirkeloch

föreningsbibliotek kunna näppeligen, även om de underkastas motsvarande

villkor, få samma betydelse för kommunen som ett allmänt kommunalt

bibliotek ---—. Styrelsen föreslår därför följande modifikationer

beträffande statsanslaget. Den anser visserligen i likhet med de sakkunnigas

majoritet (sid. 67, 174), att de studiecirklar, som bedriva mera intensiva

studier — vilket enligt dess mening skall ådagaläggas genom minst 10

studiesammanträden under året — skola gynnas. Men medan majoriteten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141. f>l

föreslår, att dessa kvalificerade studiecirklar böra — under vissa villkor —

för de bokinköp, som stå i samband med dessa studier överallt komma i

åtnjutande av det högre anslaget —■ lika stort belopp som deras eget; nu

ha de blott hälften — förmena vi, att denna höjning näppeligen är behövlig

1 orter, där tillgång finnes till stort kommunalt bibliotek; i dylika orter böra

de kunna åtnöjas med högst hälften av det egna bidraget. För de bokinköp

åter, som ej ske för de planmässiga studierna, böra såväl dessa som övriga

studiecirklar och föreningar — många av dessa senare äro ju endast enkla

läsecirklar — erhålla högst hälften av det egna bidraget; det kan ock ifrågasättas,

om ej i orter med stora bibliotek av ovannämnt slag, dessa föreningar,

vare sig de tillhöra de stora riksförbunden eller ej, kunna få sina bokbehov

tillgodosedda genom dessa bibliotek — helst genom direkt samverkan.

Kunde för övrigt ej de stora riksförbunden låta sina böcker cirkulera mellan

de olika studiecirklarna, varigenom säkerligen åtskilliga besparingar kunde

göras?»

Centralbyrån i Lund för populärvetenskapliga föreläsningar har uttalat betänkligheter

»att fara för alltför stark och för staten kostsam decentralisation

kunde tänkas komma att förefinnas, om de sakkunnigas förslag om

understöd av biblioteksverksamhet i samband med studiecirkelverksamhet

genomföres i föreslagen form och utsträckning».

Riksbibliotekarien har uttalat, att de sakkunniga icke så litet överdrivit

betydelsen för folkbildningsarbetet av studiecirkelbiblioteken, vilkas utbyte

blott i gynnsamma fall motsvarar de föreslagna höga kostnaderna.

Det ifrågasatta förslaget att anslagsmöjligheterna för föreningsbibliotek

skola gälla ej blott bibliotek anslutet till riksförbund utan även andra studiecirkel-

och föreningsbibliotek, vilka i så fall skulle söka anslag genom det

kommunala biblioteket, har av så gott som samtliga lämnats utan anmärkning.

I fråga om biblioteksinspektionen ha uttalanden gjorts huvudsakligen av

folkskolans målsmän.

Over hälften av folkskolinspektörerna ha lämnat förslaget utan anmärkning

på denna punkt eller direkt tillstyrkt detsamma, 4 inspektörer samt

Sveriges allmänna folkskollärarförening ha emellertid avstyrkt överflyttandet

av inspektionen från folkskolinspektörerna, 6 folkskolinspektörer ha föreslagit,

att blott de större biblioteken skulle inspekteras genom centralbibliotekarierna,

5 folkskolinspektörer ha i detta sammanhang framhållit, att

skolbiblioteken alltjämt borde inspekteras av folkskolinspektörerna, eu folkskolinspektör

har förordat en ökning av inspektionsdistriktens storlek, en

har ansett kostnaderna för inspektionsresor vara för högt beräknade. En

folkskolinspektör har föreslagit lokala inspektörer för varje särskilt bibliotek.

2 länsstyrelser ha förordat en avsevärd inskränkning av inspektionen och

dess ersättande med skriftlig rådgivning från centralbiblioteken.

Jag övergår nu till att redogöra för innehållet i skolöverstyrelsens utlåtande,

som avgavs den 14 oktober 1924.

Skolöverstyrelsen börjar sitt yttrande angående förslaget om folkbibliotek

med följande allmänna uttalande:

»Innan överstyrelsen övergår till en granskning av förslagets första huvuddel,

den som gäller folkbiblioteken, vill överstyrelsen inledningsvis under
-

Biblioteks

inspektion.

Skolöverstyrelsen

år 1924.

Allmänt

uttalande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Principerna för

statsunderstöd

till olika bibliotekstyper.

52 Kungl. May.ts proposition Nr 141.

stryka den i de sakkunnigas betänkande och i ett stort antal av de inkomna

yttrandena från representanter för vitt skilda sidor av folkbildningsarbetet

starkt framhållna centrala plats, som folkbiblioteksväsendet intager i folkbildningsarbetet

i dess helhet, och den alldeles avgörande betydelse för detta

arbetes sunda utveckling i vårt land eu omedelbar och verkligt rationell

lösning av biblioteksfrågan därför måste anses äga. I och med en lycklig

lösning av denna skapas en viktig förutsättning för ett fruktbringande arbete

även i de former för självbildningsarbetet, som representeras av föreläsningar,

studiecirklar o. s. v.»

Sin principiella ståndpunkt till frågan om de från olika håll föreslagna

grunderna för utgående av anslag till olika bibliotek styper anger överstyrelsen

på följande sätt:

Överstyrelsen vill för sin del till en början understryka folkbibliotekens

av de sakkunniga framhållna principiella uppgift att tillgodose alla folklager

och samhällsklasser med litteratur, under anpassning efter de olikartade behov,

som i sammanhang med skiftande studieintressen och skilda studiemetoder

kunna göra sig gällande på olika platser, och under samverkan

mellan olika bibliotek på samma plats samt mellan större och mindre

bibliotek.

En mycket stor vinst från denna synpunkt är att i enlighet med de sakkunnigas

förslag även av studiecirkelbiblioteken för statsunderstöd fordras

öppethållande för allmänheten på samma villkor som gälla för de kommunala

eller som kommunala fungerande biblioteken, med borttagande av den

nu gällande rätten för dessa bibliotek att upptaga avgift för boklån, samt

att ett samrådande mellan de olika biblioteken inom en kommun genom

årliga sammanträden stipulerats som obligatoriskt.

Från rent praktisk synpunkt skulle det otvivelaktigt vara åtskilligt som

talade för att ute i de olika orterna åvägabragtes eu ännu närmare organisatorisk

samverkan mellan alla bibliotek i kommunen och i åtskilliga fall

rent av för ett sammanförande av bokbeståndet i de små, ofta alldeles i

närheten av varandra befintliga boksamlingarna till i mindre kommuner ett

enda bibliotek och i vidsträcktare kommuner ett fåtal samorganiserade bibliotek

i kommunens olika delar. Härigenom skulle ofta vinnas möjligheter

för en mera ändamålsenlig drift. Sammanförandet på en enda plats av ett

större bokbestånd skulle ge rikare möjligheter för den mera studieintresserade

att välja. Man skulle lättare kunna åvägabringa ett längre öppethållande,

bättre lokaler, en tillfredsställande samling uppslagsböcker o. s. v.

Å andra sidan bör man emellertid ej glömma, att när det gäller ett frivilligt

bildningsarbete sådant som det vilket biblioteksverksamheten avser

att tillgodose,''frågan om den lämpligaste organisationsformen ej slutgiltigt

kan lösas genom ett hänsynstagande enbart till rent praktiska förhållanden,

utan att även faktorer av mer eller mindre psykologisk natur spela in och

att dessa på sina ställen kunna medföra att en arbetsform, som från rent

praktisk synpunkt kan vara behäftad med nog så påtagliga brister, kan

lämna samma eller under vissa förhållanden rent av bättre arbetsresultat än

en ur organisatorisk synpunkt överlägsen form.

Överstyrelsen anser för sin del, att statsanslagsbestämmelserna böra avvägas

med hänsyn till båda de angivna huvudsynpunkterna. A ena sidan bör ett

i olika avseenden kvalificerat biblioteksarbete gynnas genom förmånligare

anslagsvillkor, och därvidlag bör tillses, att även på de platser, där eu

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:tv proposition Nr 141. 53

splittring på olika håll av bokbeståndet äger rum, så litet som möjligt går

förlorat av de fördelar, som man genom eu samorganisation skulle kunna

vinna, samt att inga föreskrifter införas, som direkt motverka ett sammanförande

av böckerna inom en kommun till ett endao bibliotek eller bibliotekssystem

på platser, där man skulle önska detta. Å andra sidan bör det

emellertid lämnas ett vidsträckt utrymme åt en anpassning efter lokala

önskemål, behov och förutsättningar, och det bör så mycket som möjligt

undvikas att genom anslagsbestämmelser gynna eu viss organisationsform i

jämförelse med andra.

Från här angivna synpunkter vill överstyrelsen till eu början varmt understryka

betydelsen av ett tillgodoseende av de principiella synpunkter, som

ligga till grund för de av de sakkunniga förordade bestämmelserna om statsanslag

till kommunala eller som kommunala fungerande folkbibliotek: en

väsentlig ökning av de för närvarande absolut otillräckliga statsanslagsbeloppen,

samt dessas uppdelning i dels ett för alla bibliotek utgående grundunderstöd,

dels vissa tilläggsunderstöd för på särskilt sätt kvalificerade bibliotek.

Det synes också riktigt att i enlighet med de sakkunnigas förslag

låta tilläggsunderstöden efter dansk förebild avse å ena sidan läsrum och

handboksamling, å andra sidan arvode till egentlig bibliotekspersonal. Man

kan utan tvivel förvänta, att anslag i enlighet med dessa principer kraftigt

skola bidraga till ett utvecklande av folkbiblioteken i vårt land därhän att

de i långt högre grad än för närvarande skola bli i stånd att hjälpa de enskilda

i deras självbildningsarbete.

I fråga om anslagen till studiecirkelbiblioteken förorda både de sakkunnigas

majoritet och reservanten en helt och hållet annan grund för graderingen

av anslagen än som föreslagits i fråga om folkbiblioteken, i det att

de föreslå, att en viss organisation av studiecirkelarbetet.skulle berättiga till

att erhålla biblioteksanslag efter fördelaktigare villkor. Även om det synes

överstyrelsen oförnekligt, att majoritetens förslag från den givna utgångspunkten

är det mest konsekventa, torde det dock, som i olika yttranden

framhållits, förhålla sig så, att intet av de båda förslagen lyckats finna eu

gräns mellan olika studiecirkeltyper, som ger garantier för att de cirklar,

som bedriva ett mera kvalificerat arbete, verkligen också alltid erhålla högre

statsanslag, och man torde överhuvudtaget gentemot försöken att gradera

anslaget efter arten av studiecirkelarbetet kunna invända, att det torde vara

ytterst svårt, att ej säga omöjligt, att finna en formulering som lyckas lösa

dessa svårigheter. Härtill kommer emellertid som ett andra och enligt överstyrelsens

mening avgörande skäl, att det torde erbjuda oöverstigliga svårigheter

att förena en dylik gradering med ett tillgodoseende av den av överstyrelsen

inledningsvis framhållna vikten av anslagens utmätande med hänsyn

till biblioteksarbetets egen natur, så att högre kvalificerade bibliotek erhålla

större statsanslag.

Också mot valet av maxima för de olika typerna av bibliotek hava —

måhända ej utan fog — vissa anmärkningar framställts. Alldeles oberoende

av den absoluta storleken av de olika maxima skulle emellertid själva den

princip, som i båda förslagen återkommer om särskild maximibestämmelse

för dels folkbiblioteket, dels varje särskilt riksförbunds bibliotek, dels slutligen

varje särskilt kvalificerad studiecirkels bokinköp för de större kommunernas

vidkommande leda till eu premiering av eu splittring på ett flertal

bibliotek och därmed äventyra principen om största möjliga frihet att, så

långt biblioteksarbetets effektivitet ej äventyras, välja den organisationsform

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 141.

— antingen enhetlig eller decentraliserad — som på varje särskild plats

synes lämpligast.

Härtill kommer att det även av statsfinansiella skäl måste väcka vissa betänkligheter

att, när man eljest ansett sig böra fixera ett maximum per

kommun, dock för en viss del av biblioteksverksamheten, kvalificerade studiecirklar,

fasthålla vid föreskrifter, som tillåta obegränsade statsanslag inom

kommunen.

Som redan ovan påpekats, bar från vissa håll — t. ex. Arbetarnes bild*

ningsförbund — framförts tanken på eu radikal förändring av den såväl 1

gällande författning som i de sakkunnigas förslag gjorda uppdelningen mellan

två bibliotekstyper, kommunala eller som kommunala fungerande bibliotek

samt studiecirkel- (och andra förenings-) bibliotek med anslag efter helt olika

grunder, och i stället föreslagits ett jämställande av studiecirkelbiblioteken

med folkbiblioteken utom i fråga om maximum, som anses kunna hållas

betydligt lägre för den förra typen. Mot denna liberalare beräkningsgrund

i fråga om anslagen till riksförbundens bibliotek kunna enligt överstyrelsens

mening inga betänkligheter resas, om blott anslagsbestämmelserna avvägas

så att ett kvalificerat biblioteksarbete ej äventyras.

Någon garanti härför finnes emellertid ej, därest man, såsom från något

håll ifrågasatts, utan förändring låter de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna

om statsanslagets utgående dels som grundunderstöd dels som

tilläggsunderstöd för kvalificerade bibliotek gälla å ena sidan för folkbiblioteket

med filialer, å andra sidan för varje särskilt studiecirkelbibliotek (eller

för samtliga studiecirkelbibliotek inom en kommun tillhörande samma förbund).

Då varje bibliotek upp till 400 kronor utan vidare skulle erhålla

lika stort statsanslag som ortsbidraget och de skärpta fordringarna skulle inträda

först över nämnda gräns, kan det befaras, att man på ganska många

håll för att lättast möjligt komma i åtnjutande av största tänkbara statsbidrag

splittrar biblioteksverksamheten i ett flertal småbibliotek även i kommuner,

där eljest såväl det praktiska behovet som sympatierna skulle tala

för ett enda bibliotek eller bibliotekssystem. Därtill skulle komma det premierande

av en splittrad biblioteksorganisation i de större kommunerna, som

— enligt vad ovan framhållits — skulle ligga i bestämmelsen, att maximum

skulle gälla för varje bibliotek.

Överstyrelsen har för sin del sökt finna eu form för anslagets utgående,

som å ena sidan ger lika anslagsmöjligheter åt olika biblioteksorganisationer,

men å andra sidan tillgodoser de synnerligen viktiga synpunkter, som ligga

till grund för förslaget om tilläggsanslag till vissa bibliotek. Den mest rationella

lösningen skulle enligt överstyrelsens mening vinnas genom en föreskrift,

att för alla bibliotek gällde samma anslagsbestämmelser och att vid

avvägandet av det samlade statsanslaget inom en kommun hänsyn alltid

toges till anslagen till samtliga inom densamma verkande bibliotek. Av

kommuner, där det samlade ortsbidraget (från kommunen eller enskilda) till

alla bibliotek av olika typer (egentliga folkbibliotek och studiecirkelbibliotek)

överstege ett visst belopp, borde i analogi med av de sakkunniga föreslagna

principer fordras ett kvalificerat biblioteksarbete i de särskilda biblioteken,

för att dessa skulle komma i åtnjutande av högsta biblioteksanslag, och den

gräns vid vilken ett kvalificerat biblioteksarbete skulle fordras, skulle inträda

på samma punkt, vare sig i kommunen funnes många eller blott ett bibliotek

eller bibliotekssystem. Maximum för statsanslaget måste av skäl, som

tidigare närmare utförts, avse kommunen i dess helhet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 141. 55

Vid bedömandet av beloppet för det samlade maximum, som alltså borde

lixeras per kommun, torde man lämpligen kunna utgå från de av de sakkunniga

förordade speciella maxima: 10,000 kronor för kommunalt bibliotek,

1,000 kronor för vartdera av de särskilda (för närvarande 4) riksförbundens

bibliotek; vartill komma understöden till mera kvalificerade studiecirklar vilka

endast begränsats så tillvida, som de ej finge överstiga 400 kronor för studiecirkel.

Det för det kommunala biblioteket beräknade maximibeloppet

har vunnit allmän anslutning, dock under framhållande från ett par håll

med ledning av erfarenheterna från Danmark, att det torde böra anses väl

lågt tilltaget, därest biblioteken även i de medelstora och större städerna

skola kunna förväntas utvecklas till att fylla de krav, som man i våra dagar

har rätt att ställa på dem icke blott med hänsyn till den egna kommunen

utan även med hänsyn till den hjälp de skola lämna kringliggande

kommuner. Också det beräknade beloppet för det särskilda riksförbundet

har från ett par håll, särskilt Arbetarnes bildningsförbund, ansetts vara väl

lågt tilltaget. Överstyrelsen har dock ansett sig böra stanna vid ett sammanlagt

maximibelopp av 15,000 kronor, ett belopp, som kan anses motsvara

de av de sakkunniga föreslagna maximibestämmelserna i fråga om

folkbibliotek och riksförbundens bibliotek, på samma gång som det ger

någon kompensation för det föreslagna borttagandet av möjlighet till anslagtill

kvalificerade studiecirklar oberoende av övriga maxima.

Ett förverkligande av här angivna principer — införandet av bestämmelser,

som innebära eu gemensam beräkning av statsanslagets belopp för de olika

biblioteken i kommunen samt stipulerandet av ett för dem alla gemensamt

maximum — varken behövde eller borde medföra, att samtliga bibliotek i

en kommun sökte anslag som eu helhet eller överhuvudtaget att något tvång

lades på de särskilda i kommunen befintliga biblioteken. Vad de till riksförbund

anslutna biblioteken angår skulle dessa allt fortfarande söka och erhålla

sina statsanslag genom sina respektive förbund, så att sambandet med

detta kvarstode fullt obrutet.

Den enda nackdelen med eu fullt genomförd enhetlighet i fråga om grunderna

för anslagets utgående i enlighet med här angivna principer ligger

däri, att den måste medföra, att anslagen för samtliga bibliotekstyper beviljas

samtidigt, i stället för att de enligt kommittéförslaget liksom för närvarande

skulle inkomma och behandlas i två poster, särskilt för de egentliga

folkbiblioteken och särskilt för studiecirkelbiblioteken. En dylik samtidig

behandling måste givetvis för den ena av de båda huvudkategorierna av

bibliotek medföra någon försening av den tidpunkt, då anslagen kunna

beviljas.

För att lösa denna svårighet kan man tänka sig den utvägen, att man

visserligen utgår från alldeles analoga bestämmelser för folkbibliotek och

studiecirkelbibliotek enligt ovan angivna principer men särskiljer dessa båda

bibliotekstyper från varandra, så att folkbiblioteket jämte dess filialer samt

de studiecirklar, som ej tillhöra riksförbund, vid statsanslagets avvägande

räknas tillsamman för sig, samtliga studiecirkelbiblioteken i alla riksförbund

i en kommun tillsamman för sig, men enligt likartade grunder, vilket gör

det möjligt att behandla ansökningarna vid olika tider.

Maximum måste även enligt detta alternativ för att i en större kommun

ej direkt och kraftigt premiera en splittring avse kommunen i dess helhet,

dock med de modifikationer, som betingas av nödvändigheten att tillse, att

ett skäligt belopp står till förfogande för den kategori av bibliotek, vars

s. 56 Kontrollera mot PDF

Grunder lör un

derstöd åt

kommunala

bibliotek.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

ansökningshandlingar senast granskas. Detta torde lättast kunna vinnas genom

en kompletterande föreskrift, att vardera bibliotekstypen intill en viss gräns

erhåller förmånsrätt. Gränsen borde i så fall för folkbiblioteket med filialer

uppgå till det av kommittén föreslagna beloppet 10,000 kronor, för studiecirkelbiblioteken

tillsamman till 5,000 kronor. Det sistnämnda beloppet

motsvarar, såsom förut nämnts, under nuvarande förhållanden fullt ut de

av de sakkunniga föreslagna maximibeloppen för de olika riksförbunden,

men tillgodoser på samma gång de önskemål, som ligga till grund för Arbetarnes

bildningsförbunds yrkande om höjande av maximet för det särskilda

riksförbundet. Det torde nämligen sällan om ens någonsin förekomma,

att samtliga riksförbund i samma kommun ha kraftigt utvecklad

biblioteksverksamhet. Genom att på detta sätt fördela statsbidragsbeloppet.

vinnes, att till den bibliotekskategori, vars ansökningar först granskas, omedelbart

kan beviljas det belopp, vartill bibliotekskategorien i fråga har förmånsrätt,

varefter senare eventuellt tilläggsunderstöd i det relativa fåtal fall,

då dylikt skulle ifrågakomma, kan beviljas, sedan ansökningarna från bibliotek

av den andra kategorien granskats och det konstaterats, att ytterligare

belopp skulle vara disponibelt.

I motsats mot det förut framförda alternativet, enligt vilket man vid

fixerandet av statsunderstödets procent skulle räkna hela kommunen under

ett, skulle visserligen här föreslagna bestämmelser i en hel del fall kunna

genom högre statsanslag i någon mån premiera en splittring så tillvida,

som kommuner, där biblioteksväsendet ordnades genom såväl folkbibliotek

som studiecirkelbibliotek, skulle något gynnas i jämförelse med dem, där

man blott hade endera bibliotekstypen. Av detta skäl skulle överstyrelsen

hellre för vinnande av full jämställdhet hava förordat det tidigare av de

ovan angivna alternativen. Av hänsyn till den omförmälda omständigheten,

att enligt senare alternativet en avsevärt snabbare behandling av anslagen

kan vinnas, vill överstyrelsen emellertid stanna vid att i första hand förorda

sistnämnda alternativ och har också lagt det till grund för sitt förslag

till författningsbestämmelser.

Accepterandet av här angivna principer har medfört eu hel rad förändringar

i de sakkunnigas förslag till bestämmelser angående anslag till folkbibliotek.

I fråga om de kommunala eller som kommunala fungerande biblioteken

har överstyrelsen gjort vissa förändringar med avseende på föreskrifterna

om såväl grundunderstöd som tilläggsunderstöd för att kunna vinna en i

tillämpningen enkel regel, som skulle kunna gälla även för studiecirklarnas

bibliotek. I fråga om grundunderstödet har införts en i vissa bestämda

procentsatser uttryckt fallande skala, där de olika gränsvärdena valts så, att

anslaget till de särskilda biblioteken inom varje storleksgrupp skulle utgå

med i genomsnitt samma belopp som enligt de sakkunnigas förslag.

Överstyrelsens förslag till föreskrift på denna punkt har följande lydelse:

»Grundunderstödet må, under de i följande paragraf angivna villkoren,

utgå intill 400 kronor med lika stort belopp som ortsbidraget, d. v. s. det

tillskott, som från annat håll än staten lämnas för bibliotekets utveckling

och vård under det år, för vilket statsbidraget begäres, samt utöver 400

kronor efter följande fallande skala:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. May.ts proposition Nr 141.

Ortubidragef :

Statsbidraget:

401— 600 kronor 90

601— 800 » 80

801—1,500 * 70

1,501—4,000 » C»

över 4,000 »

90 procent av ortsbidraget, dock minst 400 kronor

80 » » * » » 540 »

70 » » » » » 640 >

Enligt överstyrelsens förslag skulle tilläggsuuderstöd för läsrum och handboksamling

utgå med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget

överskjuter grundunderstödet, tilläggsunderstödet för avlöning till egentlig

bibliotekspersonal med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget

överskjuter grundunderstödet och med högst en tredjedel av den till dylik

personal utgående ersättningen.

De detaljerade bestämmelserna om statsanslag till studiecirkelbiblioteken Grunderna, för

i sakkunnigas förslag skulle på detta sätt i stort sett kunna ersättas med studicirkeigenerella

hänvisningar till motsvarande bestämmelser för de kommunala

folkbiblioteken.

Till grund för bestämmandet av det statsunderstöd, som skulle utgå till

ett riksförbund för studiecirkelverksamhet för den verksamhet, som bedrives

av till detsamma anslutna bibliotek, skulle läggas en beräkning av det statsunderstöd,

vartill varje särskilt till förbundet anslutet bibliotek skulle vara

berättigat. Därvid skulle dock iakttagas, att till grund för bestämmandet

av den procentsats, efter vilken statens grundunderstöd till varje särskilt

bibliotek skulle beräknas, skulle läggas det sammanlagda ortsbidraget till

samtliga bibliotek inom vederbörande kommun, som äro anslutna till statsunderstödda

riksförbund av ovan angivna beskaffenhet, samt att tilläggsunderstöd

skulle utgå endast i den mån varje särskilt bibliotek skulle vara

därtill berättigat.

Understöd till fristående studiecirklar skulle utgå endast för så vitt studie- understöd åt

cirkelns ansökan inlämnas genom styrelsen för det kommunala eller SOU! studiecirklar.

kommunalt fungerande folkbiblioteket i vederbörande kommun eller för

landsbiblioteket i kommuner, där dylikt finnes upprättat, och om studie''

cirkeln vid slutet av arbetsåret överlämnade till det bibliotek, vars styrelse förmedlat

dess aDsökan, såväl de böcker, som under året inköpts för dess egna

medel, som dem, den erhållit i statsbidrag. Studiecirkel, som ansökte genom

det kommunala eller som kommunalt fungerande folkbiblioteket, skulle åtnjuta

statsunderstöd som en del av detta och efter de regler, som funnes

föreskrivna rörande det kommunala folkbiblioteket. Studiecirkel, som ansökte

genom ett landsbibliotek, skulle erhålla i statsbidrag högst lika stort

belopp, som cirkeln närmast föregående arbetsår av egna medel använt till

inköp och inbindning av böcker.

Föreskriften om anslag till föreningsbibliotek utan anslutning till riksför- understöd åt

bund har av överstyrelsen uteslutits och ersatts med en bestämmelse av nirgswbiiotek.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Maximibestäm
melser.

Detaljändringar

anslaga
viJlkoren.

Centralbibliotek

och biblioteksinspektion.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

innehåll, att anslag efter villkoren för kommunalt eller som kommunalt

fungerande bibliotek också kan erhållas av en under gemensam styrelse

stående sammanslutning av ett kommunalt och ett eller flera föreningsbibliotek.

Alla maximibestämmelser för de särskilda biblioteken hava slopats och

ersatts med ett gemensamt maximum för hela kommunen om 15,000 kronor,

av vilket belopp folkbiblioteket skulle ha förmånsrätt till 10,000 kronor

och studiecirkelbiblioteken till 5,000 kronor.

Oberoende av de förändringar, som överstyrelsen sålunda föreslagit i samband

med den ifrågasatta principiella omläggningen av grunderna för statsanslagets

utgående, har överstyrelsen i förslaget till författning infört ett

antal smärre ändringar, i regel på grund av kritik, som i de inkomna yttrandena

framställts mot vissa punkter i de sakkunnigas förslag.

Flertalet av dessa ändringsförslag äro av mera formell natur. Ett par,

som innebära mera principiella förändringar, refereras däremot på följande

sätt:

»I fråga om statsanslagets utgående ha de sakkunniga föreslagit, att

bibliotek med minst 2,000 kronor i statsanslag skola erhålla hela anslaget

kontant, bibliotek med statsanslag om 400 — 2,000 kronor skola erhålla

hälften kontant, andra hälften i form av böcker, bibliotek med statsanslag

intill 400 kronor, allt i form av böcker som hittills. Överstyrelsen vill föreslå,

att bestämmelsen ändras därhän, att alla bibliotek med över 400 kronor

i statsanslag skola erhålla hela anslaget kontant, en förenkling, varemot ej

något vägande skäl torde kunna vara att anföra.

Ett nytt villkor om skyldighet för bibliotek att befrämja föreläsningsverksamhet

har flyttats hit från bestämmelserna angående föreläsningar.

Länsstyrelsernas granskning av ansökningarna om statsbidrag till folkbibliotek

torde kunna bortfalla, då granskningen genom två instanser före

överstyrelsen ej obetydligt försenar anslagens beviljande».

I största korthet uttalar överstyrelsen därefter sin livliga tillstyrkan av

förslagen om centralbibliotek och biblioteksinspektion.

»De sakkunnigas förslag om skapandet av centralbibliotek med skyldighet

att supplera de lokala bibliotekens arbete inom ett större område tillstyrkes

livligt av överstyrelsen. En centralbiblioteksorganisation torde i själva verket

innebära det enda rationella sättet att lösa den rena landsbygdens och de

mindre samhällenas behov av litteratur till tjänst för de mera studieintresserade.

I fråga om dessa bibliotek har överstyrelsen i anslutning till från

bibliotekariehåll (i yttrande av Sveriges allmänna biblioteksförening) framförda

önskemål infört eu bestämmelse om att vid tillsättande av chef för

centralbiblioteket överstyrelsen har att avgiva yttrande.

Den föreslagna inspektionen genom på biblioteksområdet sakkunniga inspektörer

utgör ett viktigt led i de sakkunnigas förslag, främst genom den

instruktionsverksamhet, som blir den betydelsefullaste sidan av dessa inspektörers

arbete. Överstyrelsen har emellertid föreslagit bibehållande av inspektionsskyldighet

även för folkskolinspektör i fråga om folkbibliotek inrymda

i skolhus. Härigenom kan eu ej obetydlig besparing vinnas, då biblioteksinspektöreu

endast i undantagsfall behöver besöka hithörande bibliotek annat

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr I t l. 59

än i samband med nyinrättande eller ^organisation av bibliotek. Det belopp,

som ställes till förfogande för reseersättning och dagtraktamente för

annan inspektör än folkskolinspektör, torde med hänsyn till de olika inspektionsområdenas

betydligt olika utsträckning ej böra utgå med ett för

samtliga rikets län lika belopp, utan till överstyrelsens förfogande torde

böra ställas en samlad summa, som sedan kan av överstyrelsen på lämpligt

sätt fördelas mellan de olika inspektionsområdena. Anslaget, som bör få

reservationsanslags natur, torde ej lämpligen böra fixeras i författningen,

då hela antalet centralbibliotek ej är avsett att från början träda i funktion,

utan denna institution endast småningom skulle växa fram. Vid summans

fixerande torde det, om folkskolinspektörerna enligt överstyrelsens förslag

allt fortfarande skola förrätta inspektion, vara tillräckligt med att utgå från

ett genomsnittligt belopp om cirka 600 kronor för år och län i stället för

det av de sakkunniga föreslagna beloppet 1,000 kronor för år och län».

I samband med sitt yttrande över sakkunnigförslaget har överstyrelsen

jämväl framlagt förslag till ändrade bestämmelser även för anslag till skolbiblioteken.

Överstyrelsen föreslår därvid en höjning av de nu utgående

maximianslagen. För bibliotek vid högre folkskola, kommunal mellanskola,

folkhögskola, småskoleseminarium, lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,

ettårig handelsskola och hushållsskola begäres en ökning av maximum från

150 till 300 kronor. Vad angår anslagen till skoldistrikten för bibliotek

vid folk- och fortsättningsskolor bör enligt överstyrelsens mening ett betydligt

högre anslagsmaximum fixeras, som av överstyrelsen föreslås till 1,000

kronor per skoldistrikt.

Vad skoldistrikten beträffar föreslås, liksom i fråga om folkbibliotek med

ett statsbidrag om över 400 kronor, en uppdelning av statsunderstödet i ett

grundunderstöd och två tilläggsunderstöd, av vilka senare det ena skulle

avse läsrum respektive handboksamling, det andra avlöning åt egentlig

bibliotekspersonal. Överstyrelsen föreslår, att bestämmelserna för folkbibliotek

i stort sett oförändrade skola gälla även för skolbibliotekens vidkommande.

Vidare föreslår överstyrelsen, att bland de statsanslagsberättigade skolbiblioteken

skulle inskjutas en ny kategori bibliotek vid uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn, med högst

300 kronor i statsanslag.

Sin beräkning av kostnaderna för ett genomförande av sakkunnigförslaget

har överstyrelsen utfört på följande sätt:

De sakkunniga ha vid sin beräkning av anslagsbehovet till folkbiblioteks
-

väsendet kommit till följande siffror:

Kommunala folkbibliotek.......................kronor 420,000: —

Skolbibliotek och bibliotek för vissa sjukvårdsinrättningar » 100,000: —

Centralbibliotek första året (3 bibliotek å 6,000:—) ... » *) 18,000:—-

Inspektionsersättning vid 3 landsbibliotek å 1,000: — . . » 3,000: —

Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek ......... » 10,000: —

Skolbiblioteken

.

Kostnads
beräkning.

*) Därav 3,000 kronor inspektionsersättning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Studiecirkel- och föreningsbibliotek

Bibliotekariekurser............

Tillägg till grundkatalogen .....

Biblioteksbladet..............

...... kronor

220,000: —

»

12,000: —

»

5,000: —

»

3,000: —

Summa kronor

791,000: —

I fråga om de av de sakkunniga uppförda beloppen för de kommunala

folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken, vilka efter överstyrelsens förslag

med dess gemensamma maximum för dessa båda grupper vid beräkningen

måste tagas under ett, vill överstyrelsen meddela, att statsanslagsbeloppet

för innevarande år i jämförelse med anslaget för det år, som legat till

grund för de sakkunnigas beräkningar, innebär i fråga om folkbiblioteken

en höjning om cirka 14,000 kronor och i fråga om studiecirkelbiblioteken

en sänkning om cirka 10,000 kronor. Då dessa förskjutningar ungefär motsvara

varandra och inga andra skäl torde föreligga att frångå de sakkunnigas

beräkningar, har överstyrelsen i likhet med dessa utgått från ett anslagsbehov

för dessa båda arter av bibliotek om tillsamman 640,000 kronor.

För de särskilda tilläggsanslag, som skulle utgå till centralbibliotek, uppför

överstyrelsen för första året ett belopp om 15,000 kronor, utgörande anslag

till tre bibliotek. De sakkunniga ha till denna post fört även inspektionsersättningen

för dessa bibliotek, vilken överstyrelsen däremot sammanfört

med motsvarande inspektionsersättning för landsbiblioteken till ett gemensamt

belopp.

För skolbiblioteken utgår för innevarande år ett anslag om cirka 115,000

kronor. Ett förverkligande av överstyrelsens förslag till ändrade bestämmelser

kan beräknas medföra en ökning av denna anslagspost om cirka

55.000 kronor.

Till bibliotek vid sjukvårdsinrättningar beräknar överstyrelsen ett belopp

om 6,000 kronor eller ungefär samma belopp som för innevarande år kommer

att utgå.

Anslaget till resekostnads- och traktamentsersättningar vid biblioteksinspektion

vid förslagsvis 3 centralbibliotek samt 3 landsbibliotek uppföres

av överstyrelsen i enlighet med ovan angivna principer med ett belopp om

sammanlagt 3,600 kronor.

Av anslaget till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek enligt övergångsbestämmelserna

(högst 11,000 kronor) beräknas i enlighet med de sakkunnigas

förslag, att 1,000 kronor skola bortfalla redan första året.

I likhet med de sakkunniga föreslår överstyrelsen, att de för närvarande

utgående anslagen till anordnande av kurser för föreståndare för folk-, skoloch

studiecirkelbibliotek, om 12,000 kronor, till utgivande av årliga tillägg

till grundkatalogen över för folk- och skolbibliotek lämplig litteratur, om

5.000 kronor, samt till fortsatt utgivande av tidskriften Biblioteksbladet, om

3.000 kronor, kvarstå, men att anslaget till utgivande av tidskriften Bokstugan

(3,000 kronor) överflyttas till studiecirkelanslaget.

Därvid föreslås att anslaget till kurser för biblioteksföreståndare erhåller

naturen av reservationsanslag med hänsyn till de nackdelar, som det medför

att vid planläggningen av dessa kurser, som i regel förläggas till sommarmånaderna,

vara bunden vid budgetårets gräns den 1 juli. Också anslaget

till årliga tillägg till grundkatalogen torde böra ändras till reservationsanslag.

I stället för anslag till förmedlingsanstalter beräknas i enlighet med Kungl.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Muj:ts proposition Nr 141.

61

Maj:ts beslut den 13 juli 1923 ett arvode om 3,018 kronor till arvode åt

ett kvinnligt biträde hos bibliotekskonsulenterna samt enligt beslut vid 1924

års riksdag ett belopp om 200 kronor till ersättning åt vikarie för nämnda

biträde. De belopp, som för närvarande ur folkbiblioteksanslaget utgå till

ytterligare 3 biträden hos bibliotekskonsulenterna samt till vikariatsersättning

för dessa 8,298 + i ålderstillägg 120 kronor, skulle däremot enligt de sakkunnigas

av överstyrelsen förordade förslag överflyttas till överstyrelsens stat.

Överstyrelsen har alltså vid sin beräkning angående anslagsbehovet för

förslagsanslaget å ordinarie stat till folkbibliotek efter ett förverkligande av

här föreliggande förslag kommit till följande siffror.

Beräknat anslagsbehov

enligt överstyrelsens

förslag.

Beräkning angående

det belopp, som enligt

gällande grunder

kommer att anvisas

år 1924/1925

för samma ändamål

av förslagsanslaget

till folkbibliotek.

Kommunala eller som kommunala fungerande

folkbibliotek samt i sammanhang med studie
-

cirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet 640,000: — 292,000: —

Centralbibliotek, högst................... 15,000: — —

Skolbibliotek.......................... 170,000:-— 115,000: —

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar.......... 6,000: -— 6,000: —

Resekostnads- och traktamentsersättning vid bi
blioteksinspektion,

högst................ 3,600: — —

Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek .... 10,000: — 11,000: —

Kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek,

reservationsanslag.......... 12,000: — 12,000: —

Tillägg till grundkatalogen, reservationsanslag . . 5,000: — 5,000: ■—

Biblioteksbladet, högst................... 3,000: — 3,000: —

Arvode åt ett biträde hos bibliotekskonsulenterna

jämte vikariatsersättning, högst........... 3,218:— *) 3,218:-—

Summa kronor 867,818:— 1 2)447,218: —

Det av skolöverstyrelsen i dess yttrande framlagda omarbetade förslaget

synes — efter senare från olika folkbildningsorganisationer inkomna framställningar

att döma — ha vunnit en enhällig anslutning från folkbildningsorganisationerna.

Sveriges allmänna biblioteksförenings styrelse, som tidigare stått delad i

frågan, har sedan överstyrelsens förslag ingivits, upprepade gånger, i oktober

1925 och oktober 1926, ingått till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

med uttalande av sin enhälliga anslutning till överstyrelsens

förslag och hemställan om dess omedelbara förverkligande.

Senast har styrelsen för Svenska sektionen av Världsförbundet för folkbildningsarbete,

den 18 augusti 1928, efter bemyndigande av sektionens representantskap

vid ett sammanträde, varvid närvoro bland annat representanter

1) 1924—1925 dessutom högst 8,298 4- 120 kronor för biträden, som föreslås överflyttade

till överstyrelsens stat.

2) 1924- 1925 dessutom högst 3,000 kronor för tidskriften Bokstugan, ett belopp, som

föreslås överflyttat till rubriken studiecirkelarbete.

Yttranden

över skolöverstyrelsens

förslag

av år 1924.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Av skolöverstyrelsen

efter år 1924

framställda

ändringsförslag.

Skolöverstyrelsen

år

1928.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

för samtliga vårt lands största folkbildningsorganisationer inom biblioteks-,

föreläsnings- och studiecirkelverksamheten, ingått till Kungl. Maj:t med en

skrivelse i ämnet. Häri har bland annat gjorts följande uttalande om det

mottagande folkbildningssakkunnigas förslag erhållit i folkbildningskretsar:

I en del frågor gingo meningarna visserligen isär, men sedan skolöverstyrelsen

verkställt en omarbetning av förslaget på grundval av från olika

håll inkomna yttranden, torde nu det svenska folkbildningsarbetets representanter

stå så gott som alldeles enhälliga bakom förslaget i dess nu föreliggande

reviderade form.

Sektionens styrelse hemställer om ett omedelbart förverkligande av förslaget

och motiverar denna sin hemställan på följande sätt:

Biblioteksverksamheten lider under alldeles otillräckliga anslag, som därjämte

genom föråldrade bestämmelser verka i hög grad ojämnt i fråga om

olika bibliotekstyper och olika kommuner och på många ställen direkt försvårande

gentemot reformkrav, om vilka full enighet råder. Nödvändigt

är därjämte införande av anslagsvillkor, som i likhet med de föreslagna

direkt uppmuntra till ett mera kvalificerat biblioteksarbete. Och en oundgänglig

förutsättning för varje framsteg på detta område är ett omedelbart

ordnande i landets olika län av den så kallade centralbiblioteksfrågan, som

innebär den enda möjligheten att utan oöverstigliga kostnader ordna landsbygdens

och de mindre kommunernas biblioteksfråga så att studielitteratur

i erforderlig utsträckning kan ställas till förfogande.

Sedan skolöverstyrelsen år 1924 avgivit ovan refererade yttrande över folkbildningssakkunnigas

förslag har överstyrelsen i senare årens riksdagspetita

samtidigt med att överstyrelsen varje år ingått med hemställan om förverkligandet

av överstyrelsens förslag rörande folkbildningsarbetet i dess helhet

blott föreslagit vissa detaljtillägg. Sålunda har föreslagits, att de arter av

skolbibliotek, som skulle tillkomma utöver de för närvarande statsunderstödda,

skulle vara bibliotek vid »sådan läroanstalt, som åtnjuter statsunderstöd

från något av de i riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken privatläroverken

upptagna anslagen eller dövstumskola eller seminarier för utbildande

av lärare vid sinnesslöanstalter eller sådan anstalt av något av

nedannämnda slag, i vilken meddelas undervisning motsvarande den, som

förekommer i folkskolan, nämligen anstalter för bildbara sinnesslöa eller

fallandesjuka, vanföreanstalter, kustsanatorier, skyddshem, uppfostringsanstalter

för minderåriga förbrytare eller barnhem». Härtill komma enligt

beslut av 1928 års riksdag bibliotek vid lantmannaskolor. Alla dessa bibliotekstypers

statsanslag skulle utgå med högst 300 kronor för skola. Därjämte

har överstyrelsen föreslagit ett belopp om högst 10,000 kronor årligen

till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg.

I skrivelse den 31 augusti 1928 liar överstyrelsen ånyo hemställt, att

inför riksdagen måtte framläggas förslag rörande samtliga sidor av folkbildningsarbetet

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som

angivits i överstyrelsens yttrande över folkbildningssakkunnigas betänkande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141. 63

Alternativt liar emellertid överstyrelsen föreslagit ett successivt förverkligande

av den ifrågasatta omorganisationen. Motiveringen härtill är följande:

»Då överstyrelsens upprepade gånger gjorda hemställan om företagande

av eu omorganisation av statens understödjande av folkbildningsarbetet i

alla dess olika grenar ej av Kungl. Maj:t upptagits, och med hänsyn till

det ovan refererade uttalandet av föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet

i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag [att det under

dåvarande förhållanden icke vore möjligt att framlägga förslaget i hela dess

vidd men att undersökning syntes böra vidtagas, om icke vissa delar av

förslaget lämpligen kunde utbrytas och behandlas för sig], har överstyrelsen

emellertid ansett sig nu ej böra underlåta att till sitt förnyade förslag i

denna riktning foga även eu plan till successivt genomförande under två

på varandra följande budgetår av den föreslagna omorganisationen, därest

Kungl. Maj:t alltjämt av statsfinansiella skäl skulle anse sig förhindrad att

framlägga förslag om omorganisationen i dess helhet — detta så mycket

mer som riksdagen genom beslut vid olika riksdagar om förverkligande av

vissa delar av folkbildningssakkunnigas förslag redan synes ha slagit in på

en sådan väg för frågans lösning.»

Överstyrelsen föreslår, att folkbiblioteksväsendet därvid skall upptagas i

första hand — jämte viss omorganisation och vissa mindre anslagsökningar

för andra grenar av folkbildningsarbetet — samt motivera detta sitt förslag

på följande sätt:

»Överstyrelsen har ansett sig böra lägga en väsentlig del av första årets

anslagsökning på follcbiblioteJcsväsendet med hänsyn till den betydelse detta

arbete har som underlag för självbildningsarbetet, vare sig det bedrives

genom självstudier på egen hand eller i anslutning till föreläsningar och

studiecirklar.»

Överstyrelsen har emellertid, samtidigt med att överstyrelsen med ledning

av senast föreliggande material verkställt en omräkning av det erforderliga

beloppet, tagit under omprövning, huruvida förändringar i de föreslagna

bestämmelserna vore tänkbara, vilka kunde leda till någon besparing utan

att kullkasta de av överstyrelsen föreslagna grundprinciperna.

Överstyrelsen anför härom:

»Vid en förnyad beräkning av de ökade kostnader, som skulle bli följden

av ett förverkligande av överstyrelsens förslag, har överstyrelsen kommit

till det resultatet, att anslagsökningen för de folk- och studiecirkelbibliotek,

som för närvarande åtnjuta statsunderstöd, i händelse av oförändrat lokalt

tillskott kan beräknas till sammanlagt cirka 370,000 kronor. Överstyrelsen

vill emellertid här omnämna, att till denna siffra skulle komma, därest 5

folkbibliotek i större eller medelstora städer, som nu ej ansöka om statsbidrag,

efter de nya villkoren skulle begära dylikt anslag, ett belopp, som

under ovan angivna förutsättningar (och för den händelse ett par av dessa

bibliotek företaga en omläggning av bibliotekens arbetsmetoder, vilka för

närvarande förhindra statsanslags utgående) skulle bli cirka 50,000 kronor.

Överstyrelsen har emellertid — med hänsyn till att senaste årens statsverkspropositioner

av ekonomiska skäl ej upptagit de av överstyrelsen ingivna

petita — på denna punkt ansett sig böra taga under omprövning,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

huruvida förändringar i de föreslagna bestämmelserna vore tänkbara, vilka

kunde leda till någon besparing utan att kullkasta de av överstyrelsen föreslagna

grundprinciperna.

Till en början har överstyrelsen företagit en undersökning av olika

möjligheter till sänkning av det ifrågasatta maximum per kommun. Överstyrelsen

måste emellertid därvid fasthålla vid sin uppfattning om den

utomordentliga betydelsen för hela landets folkbiblioteksväsen av att ingen

reduktion sker, som äventyrar syftet med förslaget att leda till en effektiv

förbättring även av biblioteksverksamheten i de något större biblioteken.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang bland annat erinra om den till grund

för hela dess förslag liggande tankegången om en skyldighet för de större

biblioteken att i mån av resurser supplera biblioteken även utanför den

egna kommunen, dels genom eu utbyggnad på sätt nedan närmare antydes

av vissa av dem till centralbibliotek med långt gående skyldigheter gentemot

landsbygdens och de mindre städernas bibliotek, dels också genom skyldighet

även för andra bibliotek med statsanslag utöver ett visst belopp (8,000

kronor) att inom ett mindre område lämna kostnadsfria boklån till utanför

kommunen bosatta personer

Överstyrelsen vill för sin del vara med om någon reduktion av maximianslaget

per kommun, därest detta anses nödvändigt för ett realiserande för

närvarande av förslaget, men anser maximum dock ej böra sättas lägre än

till 10,000 kronor mot av överstyrelsen tidigare föreslagna 15,000 kronor

och anser förutsättningen härför böra vara en ökning av det tillägg, som

skulle utgå till centralbibliotek, med motsvarande belopp, alltså från 5,000

kronor till 10,000 kronor, så att de för ett helt läns biblioteksarbete viktiga

centralbiblioteken ej erhölle sämre möjligheter att fylla sina betydelsefulla

uppgifter. Föreskriften i överstyrelsens förslag om ett visst belopp, intill

vilket olika bibliotekstyper skulle äga förmånsrätt, bör i proportion härtill

ändras.»

Överstyrelsen beräknar, att genom denna reduktion vinnes en minskningom

35,000 kronor i det belopp, som skulle varit erforderligt i händelse av

ett förverkligande av överstyrelsens förslag i yttrandet av år 1924 i dess

obeskurna form.

Därjämte meddelar överstyrelsen, att överstyrelsen ånyo diskuterat den i

dess tidigare yttrande behandlade frågan om grunderna för fixerandet av

statsanslagets procent av ortsbidraget för varje särskilt bibliotek. Överstyrelsen

yttrar härom:

»Överstyrelsen har vid förnyad diskussion om denna punkt företagit eu

jämförelse mellan kostnaderna för de båda angivna alternativens realiserande.

Denna jämförelse, verkställd med ledning av nu tillgängliga uppgifter angående

de förhållanden, som skulle bli bestämmande för statsanslagets

avvägande enligt de nya bestämmelserna, har givit vid bauden, att det i

överstyrelsens ovan refererade yttrande avvisade förra av de båda alternativen,

innebärande hänsyntagande till alla biblioteken inom kommunen vid

fixerande av grundunderstödets procent av ortsbidraget (nedan benämnt

Alt. I), kan beräknas, därest i övrigt inga ändringar i villkoren för anslagets

utgående företagas, betinga en kostnad, som med cirka 35,000 kronor understiger

kostnaderna för det i överstyrelsens yttrande förordade senare av de

båda alternativen (nedan benämnt Alt. II), en bespariug som emellertid med

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141. 65

biblioteksverksamhetens fortskridande utveckling skulle alltmera minskas

för att helt bortfalla i den händelse biblioteken utvecklades sä, att villkoren

för utgåendet av tilläggsanslag åt samtliga oibliotek uppfylldes.

Överstyrelsen har — trots sin principiella uppfattning, att Alt. I erbjuder

en lösning, som är från bibliotekssynpunkt mera konsekvent — alltjämt

ansett sig böra vidhålla sin ståndpunkt i yttrandet den 14 oktober 1924

med hänsyn därtill att ett accepterande av Alt. I dels som ovan nämnts

skulle leda till ett avsevärt fördröjande av behandlingen av statsbidragsausökningarna,

dels skulle få till resultat, att ett och annat bibliotek skulle

erhålla lägre statsanslag än för närvarande, en minskning, som särskilt för

biblioteken i vissa mindre kommuner skulle kunna bli kännbar.

Överstyrelsen beräknar alltså den sammanlagda ökningen av anslagsbehovet

till kommunala eller som kommunala fungerande folkbibliotek samt

i samband med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet till cirka

335,000 kronor.

I fråga om centralbiblioteken understryker överstyrelsen kraftigt vikten

av inrättande omedelbart av dylika bibliotek.

Av skäl, som ovan anförts, har överstyrelsen nu föreslagit, att centralbiblioteksanslaget

sättes till 10,000 kronor för bibliotek för helt år. Överstyrelsen

anser sig däremot kunna stanna vid inrättandet av två nya centralbibliotek

för år med början under budgetåret 1929/1930 i stället för i dess

tidigare yttrande föreslagna tre för år. Då biblioteken under alla omständigheter

kunna beräknas behöva en viss förberedelsetid, innan de kunna

åtaga sig verksamheten som centralbibliotek, erfordras ej anslag för ändamålet

förrän från den 1 januari 1930. Överstyrelsen har därför beräknat hela

beloppet för centralbibliotek under budgetåret 1929/1930 till 10,000 kronor.

I fråga om skolbiblioteken anser sig överstyrelsen, då det vore nödvändigt

att i händelse av en successiv reglering skjuta vissa biblioteksanslag på

framtiden, böra föreslå, att anslag för budgetåret 1929/1930 anvisas endast

till bibliotek vid skoltyper, som redan åtnjuta understöd, under det att

frågan om anslag till bibliotek vid övriga skoltyper skulle uppskjutas till

därpå följande budgetår. Med anslagen till biblioteksverksamhet ombord å

svenska handelsfartyg borde också under dessa förhållanden anstå till nästa

budgetår.

En ökning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsidenterna borde däremot

redan första året ske. I detta hänseende har överstyrelsen föreslagit dels

inrättande av en ny andre bibliotekskonsulentbefattning på överstyrelsens

stat, dels ock beviljande av medel ur anslaget till folkbiblioteksväsendet till

arvode åt ett kanslibiträde.

Till motivering av sin begäran om eu ny andre bibliotekskonsidenttjänst

anför överstyrelsen följande:

Första förslaget till anställande av särskilda tjänstemän för behandling

av folkbiblioteksärendena framlades av filosofie doktorn Valfrid Palmgren i

hennes 1911 avgivna »Förslag angående de åtgärder, som från statens sida

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 114 haft. (Nr 141.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.is proposition -Nr 141.

böra vidtagas för främjande av det allmänna biblioteksarbetet i Sverige»,

där det efter en vidlyftig utredning angående de omfattande arbetsuppgifter,

som komme att åligga dessa tjänstemän, påyrkades inrättande av en

biblioteksbyrå i ecklesiastikdepartementet med fyra bibliotekskonsulenter.

De sakkunniga, som inom ecklesiastikdepartementet biträdde med frågans

vidare beredande, uttalade sig för eu inskränkning av antalet bibliotekskonsulenter

till tre, men ställde sig avvisande mot tanken på en ytterligare

reducering av antalet. I nådiga propositionen till 1912 års riksdag angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet uttalades, att det syntes sannolikt,

att de bibliotekskonsulenterna åliggande arbetsuppgifterna skulle kunna

bereda 3 tjänstemän full sysselsättning, men att, då det här gällde ett

arbetsfält, om vars omfattning man väl kunde hava ganska säkra förmodanden

men dock icke kunde förebringa någon detaljerad utredning, man

syntes böra framgå med största försiktighet och därför till en början nöja

sig med två bibliotekskonsulenter.

Riksdagen beslöt i enlighet med propositionen att bevilja anslag från och

med 1913 till en förste bibliotekskonsulent och en andre bibliotekskonsulent,

vilka först sorterade under ecklesiastikdepartementet, men 1914 överflyttades

till folkskolöverstyrelsen.

Genom beslut vid 1917 års riksdag uppfördes förste bibliotekskonsulenten

på ordinarie stat och genom beslut vid 1919 års riksdag andre bibliotekskonsulenten.

Bibliotekskonsulenterna erhöllo från och med 1918 ett biträde, med arvode

från anslaget till folk- och skolbibliotek, men hade även under större delen

av tiden 1913—1917 haft ett biträde, med arvode ur anslaget till grundkatalogen.

I skrivelse den 30 augusti 1919 hemställde överstyrelsen dels om anslag

till arvode åt två nya kvinnliga biträden, dels om anställande av ytterligare

en andre bibliotekskonsulent, det förra med hänvisning till den starkt stegrade

omfattningen av bibliotekskonsulenternas arbete av mera expeditionell

natur och den ständigt ökade förseningen i fråga om handläggningen av

dessa ärenden, det senare framför allt med hänsyn till vikten av ett bättre

tillgodoseende av den rådgivande och hjälpande verksamhet, som måste

ombesörjas av bibliotekskonsulenterna själva och vilken i allt för hög grad

måst träda tillbaka för det löpande arbete, som ej kunnat skjutas åt sidan.

Kungl. Maj:t framlade med anledning av överstyrelsens sålunda gjorda

hemställan vid 1920 års riksdag proposition med förslag om anvisande av

arvoden för två biträdesbefattningar men ansåg sig ej böra föreslå ytterligare

en bibliotekskonsulent. Riksdagen fattade beslut i enlighet med propositionen.

Genom tillkomsten av de år 1920 nyinrättade biträdesbefattningarna inträdde

eu förbättring i fråga om det mera expeditionella arbete av olika

slag, som, sedan en fast praxis utbildat sig, kan utföras av dessa biträden

under bibliotekskonsulenternas ledning.

Sedan dess har emellertid arbetet hos bibliotekskonsulenterna ytterligare

kraftigt vuxit.

Med år 1924 tillkom visserligen en ny biträdesbefattning, men detta biträde

har att fylla de alldeles särskilda samtidigt nytillkomna arbetsuppgifter,

som åligga bibliotekskonsulenterna så länge ingen statsunderstödd

bokförmedlingsanstalt tinnes, och arvodet utgår blott så länge intet statsunderstöd

beviljas dylik anstalt.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 141.

Redan 1924 var också behovet av en ökning av antalet tjänstgörande

synnerligen påtagligt, oeli överstyrelsen uppvisade i sitt yttrande den 14

oktober 1924 över »Betänkande med utredning och förslag angående det

fria och frivilliga folkbildningsarbetet» under anförande av en utförlig motivering,

att omlattningen av arbetet hos bibliotekskonsulenterna redan vid

denna tid gjorde eu ökning av antalet bibliotekskonsulenter i högsta grad

av behovet påkallad, alldeles oberoende av den ökning i arbetet, som skulle

komma att bli följden av den i sagda yttrande föreslagna omläggningen

av statens anslagsbestämmelser för understödjande av folk biblioteksarbetet.

Överstyrelsen har också sedan dess upprepade gånger återkommit med

hemställan om ökning av arbetskrafterna.

Omfattningen av bibliotekskonsulenternas arbete har i själva verket också

under senaste åren starkt stegrats, så att dels ärendenas handläggning alltjämt

måst draga ut på tiden betydligt längre än önskligt varit, dels synnerligen

viktiga arbetsuppgifter måst skjutas allt för mycket i bakgrunden.

Ökningen i fråga om det mera administrativt — expeditionella arbetet framgår

av följande tabell:

Antaget

granskade

ansöknings-

handlingar

Antalet

granskade

bokrekvisi-

tioner

i Antalet

’ granskade

redovisningar

för användnin*

av statsbi- draget

Antalet an- komna skrivel- ser ocn försän- delser (utom

de i föregående

kolumner upp- tagna)

Antalet avgående

försändelser

kataloger och

: cirkulär m. m.

Övriga

1913

1920

1927/28

1,521

3,572

7,447

c. 1,500

c. 3,550

c. 7,400

3,456

7,200

1,400

5,525

1,628

4,080

1,325

7,126

Den lämnade tabellen ger vid banden, att antalet ärenden av mera expeditionell

natur under tiden sedan år 1920, då den senaste ökningen av

arbetskraften för detta ändamål ägt rum, ungefär fördubblats (om hänsyn

tages till att siffrorna i kolumnerna för ankomna och avgående försändelser,

vilka ökats än kraftigare, delvis motsvaras av det biträde, som år 1924 anställts

för det ökade arbete, som tillkommit med bortfallande av de statsunderstödda

bokförmedlingsbyråerna).

Bristen på arbetskraft är emellertid minst lika kännbar i fråga om övriga

sidor av bibliotekskonsulenternas verksamhet som när det gäller det här

omnämnda administrativt expeditionella arbetet, vars ökade omfattning

direkt kan utläsas ur den lämnade statistiken.

Överstyrelsen vill med några ord belysa arten av dessa sidor av bibliotekskonsulenternas

arbete.

De kataloger över den nyutkommande litteraturen till ledning vid bibliotekens

bokurval, som genom bibliotekskonsulenternas försorg utgivits, måste

ständigt kompletteras genom tilläggskataloger och med vissa års mellanrum

geuom nya »grundkataloger», ett arbete som ej blott är synnerligen grannlaga

utan också enligt sakens natur måste bli mycket tidsödande, då från

sakkunniga måste inhämtas yttranden rörande ett mycket stort antal utkommande

arbeten, vilkas införande i katalogerna kan ifrågasättas, och med

ledning av dessa katalogerna färdigredigeras.

En annan viktig sida av bibliotekskonsulenternas arbetsuppgifter har varit

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

organiserandet och ledandet av bibliotekskurser. Sedan år 1920 ha kortare

dylika kurser om en vecka ordnats för föreståndare för folk-, skul- och

studiecirkelbibliotek, och inemot ett tusental biblioteksföreståndare ha nu

genomgått dylika kurser. Sedan år 1926 ha ordnats särskilda fortsättningskurser

om minst 10 dagar. Överstyrelsen har emellertid ej ansett sig kunna

nöja sig med anordnandet av dessa kortare kurser utan har, sedan anslag

för ändamålet av Kungl. Maj:t ställts till förfogande, till hjälp för utbildningen

av bibliotekarier vid stadsbibliotek och andra större folkbibliotek

åren 1926 och 1928 under förste bibliotekskousulentens ledning anordnat

längre sammanhängande kurser om eu hel termin (4 respektive 5 månader),

med undervisningen bedriven i form av föreläsningar, seminarieövningar,

demonstrationer, studieresor o. s. v. samt med formliga betyg vid kursens

avslutning. Dessa längre kurser, vilkas organisation givetvis är synnerligen

krävande och vilkas ändamålsenliga planläggning måste anses vara av den

största betydelse för hela folkbiblioteksarbetet, måste efter allt att döma

återkomma med regelbundna ej allt för långa mellanrum också i fortsättningen.

Den rådgivande verksamheten (genom svar på förfrågningar, framläggande

av förslag till biblioteksverksamhetens ordnande på olika orter, resor för

inspektions- och instruktionsbesök o. s. v.) måste vara en central uppgift

för bibliotekskonsulenterna. I avseende härpå framhöll överstyrelsen i sitt

yttrande den 14 oktober 1924, att alltjämt i allt väsentligt gällde vad överstyrelsen

uttalat i sin ovannämnda skrivelse av år 1919 i sammanhang med

begäran om tillsättande av ännu en andre bibliotekskonsulent, nämligen att

det »varit nödvändigt att allt för mycket skjuta åt sidan den rådgivande,

ledande och hjälpande verksamheten, som redan från början framhållits

som en så väsentlig del av bibliotekskonsulenternas arbete och som måste

tara den centrala sidan av deras uppgift, vilken ej borde fått skymmas

undan av aldrig så viktigt arbete av mer eller mindre expeditionell beskaffenhet».

Det påpekas vidare, att naturligtvis denna sida av bibliotekskonsulenternas

uppgift ej helt och hållet fått ligga nere. »Vad som kunnat

göras har emellertid varit allt för otillräckligt. Det fordras ett oavbrutet,

planmässigt och målmedvetet arbete på detta område för att verkligen kunna

nå bibliotekens föreståndare och lämna dem de anvisningar och den hjälp,

som de behöva i sitt arbete.»

Överstyrelsen anser sig här ånyo böra understryka de sålunda tidigare

framförda synpunkterna men vill därjämte erinra om att bistånd från bibliotekskonsulenternas

sida också på det område det bär gäller även under

senare år i ständigt ökad grad påfordrats jämsides med utvecklingen av

folkbiblioteksarbetets omfattning överhuvud.

Hur kraftigt detta arbete ökats under de över 15 år, som förflutit sedan

bibliotekskonsulenttjänsterna år 1913 inrättades, framgår av följande siffror

avseende samtliga statsunderstödda folk-, skol- och studiecirkelbibliotek.

Statistiken omfattar den statistik (i vissa fall avseende närmast föregående

år), som lämnats dels första året då statsanslag beviljades, 1913, dels

senaste år, för vilket fullständig statistik föreligger, 1927, dels ett mellanliggande

år, 1920, eller det år då biträdestjänsterna hos bibliotekskonsulenterna

fixerades till det nuvarande antalet (frånsett den 1924 nytillkomna

ovannämnda tjänsten med särskilda uppgifter).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunr/l. Maj.ts proposition Nr 141. 6!)

1913. Antal bibliotek. Antal band. Antal lån.

Folkbibliotek..................... 552 329,285 549,819

Skolbibliotek..................... 279 98,958 350,431

Studiecirkelbibliotek................ 823 110,354 167,210

1,654 538,o97 1,067,460

1920.

Folkbibliotek.................... 876 815,163 1,311,697

Skolbibliotek..................... 749 330,966 992,578

Studiecirkelbibliotek ...............2,103_443,167_550,196

3,728 1,589,296 2,854,471

1927.

Folkbibliotek..................... 1,206 1,329,163 2,735,034

Skolbibliotek..................... 1,299 707,365 2,041,180

Studiecirkelbibliotek................ 3.498 815,562 1,159,523

6,003 2,852,090 5,935,737

Den lämnade statistiken ger vid handen, att antalet statsunderstödda folkoch

skolbibliotek under denna tidrymd mellan tre- och fyrdubblats, antal

band i biblioteken mer än femdubblats, antalet lån ungefär sexdubblats.

Denna kraftiga utveckling har helt naturligt motsvarats av betydligt skärpta

krav i fråga om det arbete som bedrives i biblioteken och därvid också i

fråga om den rådgivande och hjälpande verksamhet, som härvidlag kräves

från bibliotekskonsulenternas sida.

Därutöver vill överstyrelsen emellertid erinra om hurusom bibliotekskonsulenternas

arbetsuppgifter ej inskränka sig till de ur folkbiblioteksanslaget

statsunderstödda arter av folk-, skol-, studiecirkel- och sjukhusbibliotek, som

här refererade statistik avser, utan gälla även biblioteksverksamheten vid

andra under överstyrelsens inseende stående anstalter. I detta avseende vill

överstyrelsen särskilt erinra om den ständigt ökade uppmärksamhet, som

måste ägnas åt biblioteken vid olika arter av statliga läroverk och vill därvid

omnämna, att överstyrelsen haft under diskussion särskilda åtgärder till

hjälp för läroverkens bibliotek bland annat med hänsyn till underlättandet

av ett närmare samarbete mellan bibliotek och undervisning, som ingår som

ett så viktigt led i senaste skolreform.

Av vad ovan anförts torde tydligt framgå, att det av bibliotekskonsulenterna

och de hos dem anställda tjänstgörande bedrivna arbetets omfattning

under senare år ökats så kraftigt, att för arbetets behöriga fortgång en ökning

av arbetskrafterna är oundgänglig. Detta gäller såväl det mera expeditionella

och administrativa arbetet som också det arbete av rådgivande

och handledande natur, som till övervägande del måste utföras av bibliotekskonsulenterna

själva jämsides med dessas ledande och övervakande av den

mera expeditionella och administrativa verksamheten.

Överstyrelsen har med hänvisning till här lämnade motivering ansett sig

böra föreslå inrättandet av en ny andre bibliotekskonsulenttjänst, varigenom

antalet bibliotekskonsulenter skulle bli tre eller den siffra, som redan år 1912

av de sakkunniga angavs som minimum.

Till stöd för sin hemställan om medel till arvode åt ett kanslibiträde hänvisar

överstyrelsen till den allmänna motivering till ökning av arbetskraf
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj. ts proposition Nr 141.

terna, som sålunda lämnats, samt anför därefter i fråga om lönegraden för

det biträde, som begärts, följande:

Överstyrelsen vill i fråga om placeringen av denna tjänst erinra om, hurusom

hos bibliotekskonsulenterna för närvarande äro anställda (oavsett den

befattningshavare med särskilda uppgifter, som efter vad ovan omförmälts

får anställas så länge anslag ej utgår till bokförmedlingsanstalt och som

även för kommande budgetår är erforderlig av samma skäl som tidigare)

en tjänstgörande i kansliskrivaregrad och två i kontorsbiträdesgrad. Den

vida övervägande delen av det arbete, för vilket ej blott kausliskrivaren

utan även de båda kontorsbiträdena tagas i anspråk, är antingen granskning

av ansökningshandlingar från bibliotek av olika slag eller katalogiseringsoch

annat arbete, som förutsätter vana vid biblioteksgöromål, eller slutligen

andra härmed likvärdiga uppgifter av natur att förutsätta en ganska höggrad

av förmåga av självständigt arbete.

Under sådana omständigheter och med hänsyn till vikten av att — i

konkurrens med det under senare åren starkt ökade antalet arbetsmöjligheter

i bibliotek av olika slag i huvudstaden -— kunna förvärva och behålla

ör arbetet fullt lämpade personer, skulle överstyrelsen helst sett, att den

nya befattningshavaren kunnat placeras i kansliskrivares grad men vågar

ej för närvarande framställa förslag om dess placering högre än som kanslibiträde

i sjunde lönegraden. För detta ändamål har överstyrelsen uppfört

ett belopp om 2,676 kronor årligen. Beträffande denna kanslibiträdestjänst

torde i övrigt böra bestämmas, att föreskrifterna i § 33 i kungörelsen den

26 juni 1925 med avlöningsbestämmelser för icke ordinarie befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen

(nr 356) skola äga tillämpning.

Samtidigt har överstyrelsen ansett sig böra beräkna förslaget till ersättning

åt vikarier med cirka 500 kronor högre än innevarande år samt anslaget

till ålderstillägg för befattningshavare under förevarande anslag, som

uppflyttats i högre löneklass, med cirka 300 kronor högre än innevarande år.

Över skolöverstyrelsens förslag om förstärkning av arbetskrafterna hos

bibliotekskonsulenterna har statskontoret den 1 oktober 1928 yttrat sig och

därvid anfört huvudsakligen följande:

Statskontoret vill framhålla, att av de av överstyrelsen lämnade statistiska

uppgifterna angående omfattningen av göromålen å ifrågavarande avdelning

av ämbetsverket jämte vad i övrigt meddelats härom, synes framgå, att

sedan år 1913, då de nuvarande konsulenttjänsterna inrättades, ärendenas

antal tillvuxit och jämväl kommit att omfatta nya områden i sådan utsträckning,

att en ökning av arbetskrafterna på avdelningen kan anses i och för

sig väl motiverad. Emellertid lärer det icke vara lämpligt att, innan det nu

pågående besparingsarbetet passerat skolöverstyrelsen, inrätta någon ny ordinarie

tjänst därstädes. Anses det, att behovet av förstärkning av arbetskrafterna

i konsulentgraden är så trängande, att därmed icke kan tillsvidare

anstå — något varom statskontoret har svårt att uttala ett mera bestämt

omdöme — torde i stället för inrättande av en ordinarie tjänst böra anvisas

medel från anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet för avlönande

av en extra ordinarie befattningshavare i enlighet med bestämmelserna i §

33 av avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare, d. v. s. med

placering i 20:de löneklassen och en avlöning av 6,048 kronor, samt med

rätt till uppflyttning i löneklass i vanlig ordning.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

Förslaget att från berörda anslag skulle få tagas i anspråk medel för avlönande

i enahanda ordning av ett extra ordinarie kanslibiträde, anser sig

statskontoret, med hänsyn till vad till stöd för framställningen i denna del

anförts, böra tillstyrka. Grundavlöningen vid denna tjänst skulle, på sätt

av överstyrelsen angivits, komma att utgöra den för 6:te löneklassen bestämda

eller 2,676 kronor.

Om anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 yttrade överstyrelsen slutligen:

Ökningen skulle alltså enligt ovan angivna beräkningar uppgå för folkoch

studiecirkelbibliotek (»kommunala eller som kommunala fungerande

folkbibliotek samt i sammanhang med studiecirkelverksamhet bedriven folkbiblioteksverksamhet»)

till 335,000 kronor, för centralbibliotek till 10,000

kronor, för skolbibliotek till 45,000 kronor, för biblioteksinspektion från

central- och landsbibliotek till 600 kronor, till befattningshavare hos bibliotekskonsulenterna

till 3,500 kronor. Däremot skulle uppstå en minskning

av anslaget till förmedlingsanstalter för vaudringsbibliotek om 500 kronor.

Hela den erforderliga ökningen av anslaget skulle alltså för helt år belöpa

sig till cirka 393,600 kronor.

Överstyrelsen vill emellertid ytterligare anföra följande till belysning av

anslagsbehovet under övergångsåret. Då de nya anslagsbestämmelserna antagligen

först kunna utfärdas in på budgetåret och för övrigt — även om

tidpunkten för ansökans ingivande skulle omläggas till annat datum än vad

överstyrelsen i sitt yttrande föreslagit — anslagen till folk- och studiecirkelsamt

skolbibliotek i varje fall ej torde kunna beviljas så tidigt, att mer

än en del av anslagen faktiskt kommer att av biblioteken uttagas under

budgetåret 1929/1930, har man med all säkerhet i praktiken att räkna med

en betydligt lägre ökning av det ur förslagsanslaget från statskontoret utbetalade

beloppet under budgetåret 1929/1930 än vad av ovan angivna siffror

skulle framgå. Hur stor ökningen kan tänkas bli, är givetvis på förhand

omöjligt att bedöma, men överstyrelsen anser för sin del antagligt, att under

år 1929/1930 högst hälften av anslagsökningen i fråga om folk- och studiecirkel-

samt skolbibliotek kan tänkas erforderlig. Med hänsyn till dessa

omständigheter kan för år 1929/1930 räknas med en reduktion om cirka

190,000 kronor i de ovan angivna beloppen.

För budgetåret 1929/1930 har överstyrelsen därför räknat med ett ökat

anslagsbehov om allenast 203,600 kronor. Då som ovan nämnts, under

innevarande budgetår beräknas ur detta anslag disponeras cirka 556,500

kronor föreslår överstyrelsen förslagsanslagets fixerande till 760,000 kronor.

Slutligen vill överstyrelsen omnämna, att överstyrelsen ansett sig i enlighet

med vad i dess yttrande över folkbildningssakkunnigas betänkande föreslagits,

böra ändra rubriken på här förevarande förslagsanslag till Understöd

åt folkbiblioteksväsendet.

Hela anslagsbehovet vid ett successivt genomförande av reformförslaget

enligt överstyrelsens senaste förslag framgår av följande tabell.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Anslag

(i fråga om

förslagsan- slag beräk-

Beräknad ökning ( + ) eller minsk- ning (—) av anslagsbeloppet vid

omorganisation i händelse av

successivt genomförande

nade belopp)

1928/1929

1929/1930

därutöver

1930/1931

Folkbiblioteksväsendet.

kronor

kronor

kronor

Kommunala eller som kommunala

fungerande folkbibliotek samt i

samband med studiecirkelarbete

bedrivenfolkbiblioteksverksamhet,

förslagsanslag..............

345,000

+ 167,500

+ 167,500

Centralbibliotek1), högst........

+ 10,000

+ 20,000

Skolbibliotek, förslagsanslag.....

150,000

+ 22,500

+ 32,500

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar,

förslagsanslag..............

8,000

__

__

Resekostnads- och traktamentsersätt- ningar vid biblioteksinspektion

från central- och landsbibliotek2),

högst....................

600

+ 600

+ 1,200

Förmedlingsanstalter för vandrings- bibliotek, högst.............

11,000

— 5003)

--3)

Biblioteksverksamhet ombord på

svenska handelsfartyg, högst . . .

__

+ 10,000

Kurser för föreståndare för folk-,

skol- och studiecirkelbibliotek . .

12,000

__

__

Tillägg till grundkatalogen......

5,000

—

Biblioteksbladet, Bokstugan och Stu- diekamraten ...............

12,000

_ .

—4)

Arvoden åt biträden hos biblioteks- konsulenterna jämte vikariatser- sättningar.................

12,900

+ c:a3,500

—5)

Summa understöd till folkbiblioteks- väsendet ..................

556,500

+ 203,600

+ 231,2006)

’) + 20,000 kronor per år intill dess ett centralbibliotek (eller landsbibliotek) inrättats

i varje län.

2) + 1,200 kronor per år intill dess ett centralbibliotek (eller landsbibliotek) inrättats

i varje län.

s) En successiv avskrivning av anslaget beräknas ske, till sin storlek beroende på ord

ningen för inrättandet av centralbiblioteken, här förslagsvis uppfört 1,000 kronor första

året (i kolumnen för 1929 1930 beräknat för Va år 500 kronor).

4) Av detta belopp överflyttas 8,000 kronor till studiecirkelanslaget.

5) Från folkbiblioteksanslaget överflyttas till skolöverstyrelsens stat hela denna post,

utom 3,500 kronor, samtidigt med att de hos bibliotekskonsulenterna anställda befattningshavarna

utom en (den kansliskrivare, för vars avlönande 1922 års riksdag i sammanhang

med ändrade bestämmelser rörande expedieringen av böcker till statsunderstödda bibliotek

och studiecirklar m. m. anvisat medel) erhålla ordinarie anställning.

6) Till dessa belopp kommer i fortsättningen, i enlighet med vad ovan i not 1—2 angivits,

en ökning för ett antal år framåt om 21,200 kronor för år (hur länge denna ökning

kommer att fortgå, blir beroende av, huruvida och i så fall i hur många län landsbibliotek

inrättas och centralbibliotek därför ej behöva ordnas), varemot å andra sidan kommer en

successiv avskrivning, i enlighet med vad ovan i not 3 angivits, av anslaget till förmedlingsanstalter

för vandringsbibliotek efterhand som central- (eller lands-)bibliotek inrättas

i olika län. Slutligen har man att räkna med en överflyttning till skolöverstyrelsens stat

i enlighet med vad ovan i not. 5 angivits av arvoden till vissa biträden hos bibliotekskonsulenterna,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 141.

73

Kap. V. Departementschefens yttrande.

Sedan jag sålunda redogjort för den förberedande behandling, som ägnats

frågan, har jag att angiva min egen uppfattning i ämnet.

Redan i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 4 januari 1929 har jag

uttalat som min mening, att eu omläggning av grunderna för understödjande

av folkbiblioteksväsendet omedelbart bör äga rum.

Det levande bildningsintresse och den starka läslust, som man oförtydbart

konstaterar inom vida lager av vårt folk, utgöra värdefulla tillgångar,

som på allt sätt böra stödjas.

Skapandet av möjligheter för den vuxnes fortsatta självbildning efter avslutad

skolgång måste i själva verket betraktas som en ytterst betydelsefull

uPPgift för det moderna samhället. Den snabba utvecklingen på den

andliga odlingens område, individens allt starkare medansvar för samhällsutvecklingen,

den skärpta konkurrensen om utkomst i livet, allt samverkar

därhän att den enskildes studier mindre nu än någonsin kunna betraktas

som avslutade med den unges utträde i livet. Samtidigt gör sig kravet

på åtgärder till befrämjande av ett sunt nöjesliv allt kraftigare kännbart.

Och i båda dessa avseenden är boken och biblioteket ett av de mest effektiva

medlen. Boken har samma betydelse, när det gäller att skapa möjligheter

för självstudier, som för sund rekreation och personlig utveckling.

Tillgången till god litteratur genom väl utrustade bibliotek utgör den

grundval, varpå de vuxnas självbildningsarbete över huvud måste bygga,

och en omorganisation av våra folkliga bibliotek är därför också första

förutsättningen för en lösning även av de andra sidorna av folkbildningsfrågan,

frågan om föreläsningsverksamhetens och studiecirkelarbetets utvecklande.

Av det sagda framgår också utan vidare att kraven på biblioteken nu

måste ställas mycket högre än tidigare. Biblioteksväsendet befinner sig i

en övergångsperiod och måste anpassa sig efter de ej blott på grund av

utlåningssiffrornas tillväxt utan också kvalitativt skärpta behoven. Men

det behöves för en sådan anpassning och utveckling ett kraftigare ekonomiskt

stöd från staten, en mera målmedveten organisation, en intim samverkan

mellan de splittrade småbiblioteken, en påbyggnad på de lokala

biblioteken och slutligen en förstärkning av den centrala ledningen av folkbiblioteksväsendet.

I fråga om bristerna i det nuvarande folkbiblioteksväsendet

och kraven på reformer får jag ytterligare hänvisa till min ovan

sid. 8 ff. lämnade framställning.

Jag skulle gärna sett, att det vid detta tillfälle varit mig möjligt att

framlägga förslag om höjda understöd ej blott till folkbiblioteksväsendet utan

till folkbildningsarbetet i dess helhet. Uppenbart synes mig nämligen vara,

Allmänna

synpunkter.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

att även de sidor av folkbildningsarbetet, som representeras av föreläsningsverksamhet,

studiecirkelarbete o. s. v., äro i behov av ett kraftigare stöd

från statens sida. Yad föreläsningsverksamheten beträffar, ansluter jag mig

därvid till vad riksdagen år 1928 uttalade, nämligen att »det sätt, varpå

föreläsningsverksamheten för närvarande bedrives, lämnar rum för åtskilliga

erinringar» och att »genom en ej alltid fullt ändamålsenlig organisation

denna betydelsefulla verksamhet understundom förfelar det mål den vill

vinna» samt att till följd härav »en rättelse härutinnan är tvivelsutan högst

önskvärd och bör i sinom tid komma till stånd».

Mängden av de anslagsbehov, som föreligga under åttonde huvudtiteln,

har emellertid omöjliggjort för mig att för närvarande framlägga förslag

om ett förverkligande av folkbildningssakkunnigas betänkande i alla

dess delar. Som jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet den 4 januari

1929 omnämnde, skulle ett förverkligande av reformen i dess helhet medföra

en omedelbar årlig merutgift på över 800,000 kronor. Hänsynen till

statsekonomiska förhållanden har nödsakat mig att förorda ett beträdande

av de partiella reformernas väg. Genom ett successivt förverkligande av

reformförslagen blir det nämligen möjligt att göra reformen ur kostnadssynpunkt

mindre kännbar, i det att merutgifterna komma att fördelas på

ett flertal år. Tanken är ej ny; jag vill erinra om ett uttalande, som

gjorts av chefen för ecklesiastikdepartementet till statsrådsprotokollet den 7

januari 1926 av innehåll att en undersökning borde vidtagas, om icke

vissa delar av ifrågavarande förslag lämpligen kunde utbrytas och behandlas

för sig.

Den utredning, som då förklarades önskvärd, föreligger nu, i det att skolöverstyrelsen,

som ovan nämnts, i sina anslägsäskanden till årets riksdag,

efter att ha hemställt om förslag rörande samtliga sidor av folkbildningsarbetet

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits

i överstyrelsens yttrande över folkbildningssakkunnigas betänkande, alternativt

föreslagit ett successivt förverkligande av den föreslagna omorganisationen.

Överstyrelsen hänvisar som motivering för detta alternativa förslag

dels till ovannämnda uttalande till 1926 års statsverkspfoposition,

dels till den omständigheten att riksdagen genom beslut vid olika tillfällen

om förverkligande av vissa sidor av folkbildningssakkunnigas förslag redan

syntes ha gått in på en sådan väg för frågans lösning.

Överstyrelsens förslag går, som redan ovan angivits, ut på en uppdelning

av anslagsökningen på två år, varvid övervägande delen av första årets

anslagsökning, 203,600 kronor av inalles 254,100 kronor, skulle falla på

folkbiblioteksväsendet »med hänsyn till den betydelse detta arbete har som

underlag för självbildningsarbetet, vare sig detta bedrives genom självstudier

på egen hand eller i anslutning till föreläsningar och studiecirklar».

Samtidigt föreslår överstyrelsen emellertid vissa anslagsökningar även

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141. 75

lor föreläsningsverksamheten, 28,500 kronor, och för studiecirljelverksamheten,

22,000 kronor. Anslagsökningen för föreläsningsvcrksamheten avser bland

annat ökat understöd för föreläsningsförbund och centralbyråer (5,000 kronor),

ökad resokostnadsersättuing (2,000 kronor) samt understöd till Tidskrift för

föreläsningsverksamheten (1,500 kronor). I samband härmed föreslås ett

omedelbart antagande av ändrade bestämmelser angående understöd åt

föreläsningsverksamheten. Anslagsökningen för studiecirkelverksamheten

avser anslag till ett antal kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser

(18,000 kronor) samt ökat understöd till Arbetarnas bildningsförbund (4,000

kronor).

I detta sammanhang vill jag erinra om mitt särskilda yttrande till folkbildningssakkunnigas

betänkande. I detta yttrande uttalar jag, att en reform

torde kunna ske endast småningom samt framhöll som min mening, »att det

för närvarande mest angelägna bland de önskemål, som med hänsyn till

folkbildningsarbetets utveckling böra uppställas, är ett rationellt ordnande

av våra folkliga bibliotek i anslutning till det program, som av de sakkunniga

framlagts». I åtskilliga av de över sakkunnigförslaget inkomna yttrandena

har uttalats anslutning till detta mitt särskilda yttrande. Så ha följande

myndigheter, folkbildningsinstitutioner och organisationer anslutit sig

till detsamma: föreläsningskonsulenten, folkbildningsförbundet, Västra Sveriges

folkbildningsförbund, centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga

föreläsningar, Sveriges allmänna biblioteksförening, centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening, 8 folkskolinspektörer, nykterhetskonsulenten

och 6 länsstyrelser. I ytterligare några yttranden har uttalats, att

biblioteken utgöra det grundläggande ledet i folkbildningsarbetet.

Av de båda förslag till successiv lösning av folkbildningsfrågan, som sålunda

föreligga, det ena avseende att enbart biblioteksanslagen regleras första

året, det andra att huvudvikten lägges på biblioteksanslagen men att samtidigt

en mindre reglering av anslagen till övriga sidor av folkbildningsarbetet

äger rum, har jag, som ovan nämnts, ansett mig av statsfinansiella

skäl nödsakad att stanna för det enligt min mening för närvarande mest

angelägna eller en reglering av biblioteksanslagen i huvudsaklig överensstämmelse

med tidigare av de sakkunniga och skolöverstyrelsen framlagda

förslag med vissa inskränkningar och modifikationer, som kunna leda till

någon minskning av anslagsbehovet.

Som jag redan i yttrande till statsrådsprotokollet den 4 januari 1929

framhöll, skulle det enligt min mening kunnat ifrågasättas att redan nu,

oberoende av frågan om en anslagsökning, vidtaga en del föreslagna ändringar

i gällande bestämmelser rörande understöd för populärvetenskapliga

föreläsningar, vilka bestämmelser på åtskilliga punkter äro i viss mån föråldrade

eller eljest tarva en omarbetning. Det synes emellertid mest lämpligt

att låta härmed anstå, till dess frågan om ändrade grunder för nyss
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

I. Kommunala

och med

dem likställda

folkbibliotek.

Vilka bibliotekstyper

böra

understödjas?

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

nämnda understöd kan i dess helhet upptagas och på en gång genomföras.

Intill dess torde utan större olägenheter de nu gällande bestämmelserna

kunna tillämpas.

Även om jag alltså nu ansett mig böra inskränka mig till att föreslå en

omorganisation av folkbiblioteksväsendet, vars omläggning av ovan angivna

skäl synts mig mest trängande, vill jag emellertid samtidigt dels i anslutning

till överstyrelsens ovan citerade yttrande här framhålla den centrala

plats i folkbildningsarbetet, som biblioteken intaga och som gör, att en

effektiv omorganisation av dessas arbete kan förväntas komma att skapa

eu fastare grundval för folkbildningsarbetet överhuvud och leda till ökad effektivitet

av såväl föreläsnings- som studiecirkelarbetet, dels uttala min förhoppning

att frågan om en reglering av även övriga sidor av folkbildningsarbetet

icke skall behöva vänta någon längre tid på sin lösning.

Då jag nu går att närmare motivera de förslag i föreliggande fråga, som

jag har för avsikt att framlägga, följer jag i stort sett samma uppställning,

som de sakkunniga och skolöverstyrelsen använt, samt åtnöjer mig i de fall,

då inga egentliga meningsskiljaktigheter förelegat, med att i största korthet

hänvisa till vad tidigare anförts.

Den första huvudtyp av bibliotek, till vilken folkbildningssakkunniga föreslagit

anslag, är »kommunala eller som kommunala fungerande folkbibliotek»

tillhöriga antingen kyrklig eller borgerlig kommun eller också förening.

Den föreslagna beteckningen finner jag emellertid vara ej fullt exakt och

föreslår den ersatt med termen »kommunala och med dem likställda folkbibliotek».

(Angående motiveringen till sakkunnigas förslag om hithörande bibliotek

se ovan sid. 17—22, angående yttranden härom sid. 41—43, angående

skolöverstyrelsens förslag sid. 52—57).

Enligt sakkunnigförslaget skulle blott ett dylikt bibliotek (eller system av

bibliotek), tillhörande kommun eller förening, i varje borgerlig kommun

kunna få statsunderstöd enligt för dessa bibliotek gällande grunder.

Skolöverstyrelsen har föreslagit den förändring, att anslag för dylikt bibliotek

skulle kunna utgå ej blott till kommun eller förening utan även till

sammanslutning av två eller flera kommuner eller av kommun och förening.

För min del finner jag det naturligt, att understöd för biblioteksverksamhet

skall som hittills kunna utgå till sammanslutning av två eller flera kommuner

(kommunalförbund), men anser tillägget om möjlighet för anslag till

sammanslutning av kommun och förening varken formellt eller sakligt motiverat.

Om en kommun och en eller flera föreningar önska tillsamman

ordna biblioteksverksamhet, torde den riktiga utvägen vara, att eu förening

bildas, i vars styrelse kommunen äger utse visst antal medlemmar och i

vars arbete i övrigt kommunen på i stadgarna föreskrivet sätt deltager.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

Förslaget att blott ett folkbibliotek av här angiven natur i varje borgerlig

kommun skall kunna erhålla understöd innebär för eu del större städer, där

den borgerliga kommunen består av ett flertal församlingar, en ej oviktig

skärpning av nu gällande föreskrifter, enligt vilka antingen kyrklig eller

borgerlig kommun kan utgöra området för ett folkbiblioteks verksamhet.

Den ifrågasatta ändringen synes mig vara en rimlig konsekvens av den

väsentliga ökning av understödsmaximum, som nu föreslås. En självklar

inskränkning innebär vidare den allmänt föreslagna bestämmelsen, att understöd

till kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek ej får utgå i kommun

med landsbibliotek, då ju detta har till uppgift bland annat att fylla ett

lokalt folkbiblioteks uppgifter.

I fråga om understödsmaximum har skolöverstyrelsen föreslagit den ändring,

att detta skall avse samtliga bibliotek av olika typer i en kommun och ej

som förhållandet är för närvarande och som de sakkunniga föreslagit, varje

särskilt bibliotek. Genom det av de sakkunniga föreslagna systemet skulle

som hittills en splittring av biblioteksverksamheten på ett flertal bibliotek

premieras. Då detta enligt skolöverstyrelsens mening ej är lyckligt, har

överstyrelsen ansett, att bestämmelserna böra så avvägas, att det samlade

statsunderstödet till biblioteken i en kommun under i övrigt lika förhållanden

alltid blir lika stort vare sig kommunen har ett enda eller ett flertal

bibliotek.

Jag finner mig övertygad av den av skolöverstyrelsen förebragta motiveringen

och ansluter mig alltså till principen om ett gemensamt understödsmaximum

för folkbiblioteksverksamheten i en kommun. Såsom maximum

föreslår jag 10,000 kronor för kommun, med förmånsrätt för det kommunala

eller därmed likställda folkbiblioteket till 7,000 kronor, siffror, som

jag kommer att i det följande (sid. 93—94) närmare motivera i samband

med frågan om de gemensamma bestämmelserna för folkbiblioteken i en

kommun.

Statsunderstödet har av de sakkunniga föreslagits fördelat på grundunderstöd

för alla bibliotek och tilläggsunderstöd för på visst sätt kvalificerade

bibliotek.

Vid avvägandet av statsunderstödets belopp skulle detta enligt såväl de sakkunnigas

som överstyrelsens förslag sättas i viss relation till ortsbidraget,

varvid som ortsbidrag liksom för närvarande skulle räknas det tillskott, som

för bibliotekets utveckling och vård under det år, för vilket statsunderstöd

begäres, lämnas från annat håll än staten. I motsats mot vad fallet är för

närvarande, skulle emellertid ej blott kontanta tillskott därvid medräknas,

utan därjämte skulle för kostnadsfritt upplåten lokal, som är enbart avsedd

för biblioteket, på av överstyrelsen närmare föreskrivna villkor ett belopp få

medräknas, som kan anses motsvara skälig hyra, vilket belopp emellertid ej

Understödens

belopp.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

skulle få beräknas högre än det kontanta ortsbidraget. Denna ändring, vars

motivering återgives ovan sid. 21, synes mig synnerligen välbetänkt, då

eljest staten skulle komma att med högre anslag gynna bibliotek, som förläggas

till privata hyreshus, än dem, för vilka vederbörande kommun själv

inreder direkt för biblioteksändamål avsedda lokaler i eget bibliotekshus

eller annan kommunen tillhörig byggnad. Klart är, att den senare utvägen

i regel är den bästa, och att den därför i varje fall ej bör medföra

sämre anslagsvillkor.

I fråga om reglerna för grundunderstödets avvägande äro de sakkunniga

och skolöverstyrelsen i princip ense. Båda hava föreslagit, att grundunderstödet

intill 400 kronor skall utgå med samma belopp som ortsbidraget.

Detta synes mig också rimligt, då eljest dessa bibliotek i vissa fall skulle

kunna tänkas erhålla lägre statsunderstöd än för närvarande.

För bibliotek med högre ortsbidrag hava både överstyrelsen och de sakkunniga

föreslagit, att grundunderstödet skall utgå efter mindre gynnsam

proportion. Enligt sakkunnigförslaget skulle för bibliotek, vars ortsbidrag

överstiger 400 kronor, grundunderstödet utgå med 400 kronor 4- hälften

av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter sagda summa. Grundunderstödet

till ett bibliotek med ett ortsbidrag om 750 kronor skulle alltså

utgå med 400 + 175 = 575 kronor, för ett bibliotek med ett ortsbidrag om

2,300 kronor med 400 + 950 — 1,350 kronor och för ett bibliotek med ett

ortsbidrag om 6,000 kronor med 400 + 2,800 = 3,200 kronor. Skolöverstyrelsen

har icke haft något att i princip invända mot förslaget men har

ifrågasatt ett ersättande av den av de sakkunniga föreslagna formuleringen

genom föreskrift om tillämpandet av en fallande skala. Denna skala har av

överstyrelsen föreslagits avvägd på följande sätt:

Ortsbidraget

Statsbidraget

401— 600 kronor

90 % av ortsbidraget, dock minst

400 kronor

601— 800 »

80 % » » »

»

540 »

801—1,500

70 % » » »

»

640 »

1,501—4,000 »

60 % » > »

»

1,050 »

över 4,000 »

50 % » » »

»

2,400 »

Jag vill här nämna, att gränspunkterna mellan de olika grupperna i den

av skolöverstyrelsen föreslagna skalan äro så valda, att en tillämpning av

denna i genomsnitt ger ungefär samma anslagsbelopp som de av de sakkunniga

föreslagna bestämmelserna. Därjämte vill jag framhålla, att det

till den angivna procentsatsen fogade tillägget om det minsta belopp, till

vilket understöd för bibliotek inom vederbörande grupp skall utgå, har till

syfte att förhindra, att en ökning av ortsbidraget skall i vissa gränsfall

kunna leda till ett på grund av den lägre procentsatsen minskat statsunderstöd.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 141. 79

Såsom motivering för ändringsförslaget på denna punkt (se ovan sid. 52

-*-57) anför överstyrelsen bland annat, att statsunderstödet, för bibliotek,

anslutna till riksförbund för studiecirkelverksamhet, bordo utgå efter grunder

såvitt möjligt analoga med grunderna för anslag åt kommunala folkbibliotek.

Den av de sakkunniga föreslagna formuleringen har på skal, som nedan i

samband med frågan om anslag till studiecirkelbibliotek närmare skall utredas,

ej ansetts utan vidare kunna tillämpas på bibliotek anslutna till dylikt

riksförbund. Då jag, som av det följande framgår (sid. 8(3—91), ansett mig

böra ansluta mig till överstyrelsens mening i fråga om statsunderstöden till

riksförbundens bibliotek, har jag också stannat vid en skala för grundunderstödets

utgående till folkbibliotek, överensstämmande med den av skolöverstyrelsen

ifrågasatta. Jag föreslår dock det tillägg, att grund understödet ej

får överstiga 5,000 kronor. Skälet härtill är dels den besparing, som därmed

kan vinnas, dels också den omständigheten, att det synes mig mindre

lämpligt, att ett större bibliotek (med 20,000 kronor eller däröver i ortsbidrag)

skall kunna komma i åtnjutande av högsta möjliga statsunderstöd

utan att fylla villkoren för tilläggsunderstöd.

Enligt den sålunda av mig förordade skalan skulle grundunderstödet exepipelvis

till ett bibliotek med ett ortsbidrag om 750 kronor utgå med 80

procent eller 600 kronor, för ett bibliotek med ett ortsbidrag om 2,600 kronor

med 60 procent eller 1,380 kronor och för ett bibliotek med ett ortsbidrag

om 6,000 kronor med 50 procent eller 3,000 kronor.

TiUäggsunderstöden skulle enligt det av skolöverstyrelsen tillstyrkta sakkunnigförslaget

vara två, båda med syfte att gynna ett mera kvalificerat

biblioteksarbete och det ena avseende läsrum, och handboksamling, det andra

avlöning åt egentlig bibliotekspersonal.

Tilläggsunderstöd för läsrum och handbolcsamling skulle enligt de sakkunniga

utgå till bibliotek med av förste bibliotekskonsulenten godkänd handboksamling,

vid vars begagnande vägledning lämnas. I städer, köpingar

och municipalsamhällen skulle kravet skärpas, så att dessutom skulle fordras

läsrum, vilket under sakkunnig ledning hölles öppet minst två eftermiddagstimmar

varannan vardag. Detta tilläggsunderstöd skulle utgå med 1/.4

av det belopp, varmed ortsbidraget överstege 400 kronor. Sakkunnigas

motivering återges ovan sid. 18—19. Skolöverstyrelsen har ej föreslagit

annan ändring än den, som följer av dess ovan angivna förslag till regler

angående grundunderstödets storlek. Enligt dess förslag skulle tilläggsunderstödet

utgöra högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget översköte

grundunderstödet.

För min del finner jag ett bättre tillgodoseende av bibliotekens uppslagsboksamlingar

vara av stor betydelse i så måtto, som dessa boksamlingar äro

ägnade att utveckla våra stads- och folkbibliotek till att kunna tillgodose de

studieintresserades intressen lika väl som de praktiska yrkenas behov. Med

denna uppfattning måste jag livligt förorda förslaget på förevarande punkt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

Till stöd härför vill jag ytterligare hänvisa till att ett liknande tilläggsunderstöd

utgår till biblioteken i Danmark: i städer och stadsliknande orter, om

biblioteket har kostnadsfritt tillgängligt läsrum med handbibliotek och vägledning

av kompetent bibliotekspersonal; på landsbygden, om biblioteket har

kostnadsfritt tillgänglig handboksamliug, vid vars begagnande vägledning

lämnas. Erfarenheterna från Danmark ha varit i hög grad gynnsamma. I

fråga om tilläggsunderstödets belopp ansluter jag mig till skolöverstyrelsens

förslag i konsekvens med mitt stånd punktstagande i fråga om grundunderstödets

storlek.

I de ovan valda exemplen skulle tilläggsunderstödet för läsrum och handboksamling

utgöra för ett bibliotek med ett ortsbidrag om 750 kronor

750 600 _ kronor; för ett bibliotek med ett ortsbidrag om 2,300 kronor

2

2,300 — 1,380

= 460 kronor och för ett bibliotek med ett ortsbidrag om

6,000 — 3,000 . ... .

6,000 kronor —--- = 1,500 kronor.

Tilläggsunderstödet för avlöning till egentlig bibliotekspersonal skulle enligt

sakkunnigförslaget utgöra 1/s av den till dylik personal utgående ersättningen,

om denna ersättning vore till sitt belopp av skolöverstyrelsen prövad

och godkänd. Dessutom skulle detta tilläggsunderstöd ej få överstiga V4

av bibliotekets samlade statsunderstöd. Motiveringen till detta förslag återfinnes

ovan sid. 19—20. Skolöverstyrelsen har av samma skäl som i fråga om

föregående tilläggsunderstöd i sistnämnda avseende föreslagit en förändring.

Tilläggsunderstödet skulle enligt dess förslag'' utgå med högst hälften av det

belopp, varmed ortsbidraget översköte grundunderstödet. Angående villkoren

för understödet har överstyrelsen i likhet med de sakkunniga föreslagit eu

prövning genom överstyrelsen av avlöningsbeloppets storlek.

För min del anser jag alla skäl tala för tilläggsunderstöd även för avlöning

åt bibliotekspersonal. Tillgången till för uppgiften väl kvalificerad

personal, som i tillräcklig grad kan ägna tid och krafter åt biblioteksarbetet,

är givetvis av avgörande betydelse för en utveckling på detta område.

Även härvidlag kan man hänvisa till gynnsamma erfarenheter från Danmark,

där motsvarande tilläggsunderstöd utgår med intill hälften av utgifterna

för avlöning åt egentlig bibliotekspersonal. I fråga om bestämmelserna

angående beloppet för detta tilläggsunderstöd ansluter jag mig till den av

skolöverstyrelsen föreslagna formuleringen. Jag anser dock rimligt, att i

fråga om de något större bibliotek, det här gäller, för tilläggsunderstödets

utgående fordras, att ej blott ersättningens belopp utan även kvalifikationerna

hos den personal, till vilken denna skall utgå, prövas av skolöverstyrelsen.

En dylik fordran kan också förväntas i någon mån leda till en reducering

av anslagsbehovet för dessa tilläggsunderstöd.

I de ovan valda exemplen skulle tilläggsunderstödet för avlöning åt

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

egentlig bibliotekspersonal kunna utgå med samma belopp, som ovan angivits

för tilläggsunderstöd för läsrum och bandboksamling. I ett stort

antal fall skulle doek en reducering av beloppet ske på grund av föreskriften,

att förutnämnda tilläggsunderstöd skulle inom ovan angivet maximum

utgå med högst V3 av sammanlagda arvodet till egentlig bibliotekspersonal.

I fråga om statsunderstödens utbetalande ha de sakkunniga på ovan (sid.

20) angivna grunder föreslagit, att understöd, som ej överstege 400 kronor,

skulle uppbäras i form av bundna böcker, valda ur av ecklesiastikdepartementet

eller skolöverstyrelsen utgivna kataloger och levererade till biblioteken,

på sätt skolöverstyrelsen jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter

närmare bestämde. Av statsunderstöd, som överstege 400 kronor

men ej uppginge till 2,000 kronor, skulle hälften, dock minst 400 kronor

uppbäras i form av bundna böcker, på sagda sätt valda och levererade, det

övriga kontant. Uppginge statsunderstödet till 2,000 kronor eller däröver,

skulle hela beloppet utgå kontant. Skolöverstyrelsen har föreslagit den förenklingen,

att i alla bibliotek med statsunderstöd på över 400 kronor hela

beloppet skulle utgå kontant.

För min del anser jag, att den garanti för bokbeståndets kvalitet, som

man velat vinna genom föreskriften om inom nämnda katalog valda böcker,

bör fasthållas intill den punkt, då skolöverstyrelsens prövning av bibliotekspersonalens

kvalifikationer inträder, d. v. s. att bibliotek, som tilldelas tillläggsunderstöd

för avlöning till egentlig bibliotekspersonal, skall, oavsett det

utgående statsunderstödets belopp, erhålla understödet kontant, samt att, där

sådant tilläggsunderstöd ej utgår, statsunderstödet skall, om det understiger

400 kronor, utgå helt i form av bundna böcker och, om det uppgår till

eller överstiger 400 kronor men ej uppnår 2,000 kronor, utgå med hälften,

dock minst 400 kronor, i form av böcker och med resten kontant. Uppgår

åter statsunderstödet till 2,000 kronor eller däröver, utan att tilläggsunderstöd,

som nyss nämnts, utgår, skall hela understödet utgå kontant.

De föreslagna villkoren för utgående av statsunderstöd överensstämma på

flertalet punkter med de nuvarande. De viktigaste avvikelserna skall jag

här beröra.

För bibliotek med statsunderstöd över ett visst belopp har ifrågasatts en

starkare kontroll. Så ha de sakkunniga föreslagit, att planerna till lokaler,

för vilka hyran uppginge till eller (om lokalen kostnadsfritt upplåtes) beräknades

till minst 400 kronor, vid nyinredning skulle på förhand underställas

bibliotekskonsulenterna för granskning. Vidare har föreslagits, att bibliotekariens

kompetens i bibliotek med minst 2,000 kronors statsunderstöd skulle prövas

av förste bibliotekskonsulenten efter av skolöverstyrelsen utfärdade allmänna

föreskrifter. Principen om en prövning i dessa fall synes mig vara en naturlig

konsekvens av de höjda statsunderstöden. Men riktigare synes vara,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 114 häft. (Nr 141.) 6

Villkoren för

understöd.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

att prövningen i båda fallen sker genom skolöverstyrelsen på förste bibliotekskonsulentens

föredragning.

Sakkunnigas förslag om borttagande av föreskriften om förbud att inrymma

folkbibliotek i för undervisning avsedd skollokal, där ej särskilt skolbibliotek

linnes, har från de flesta håll biträtts. De av de sakkunniga i deras

ovan sid. 20—21 återgivna motivering framhållna olägenheterna av den

nuvarande ordningen synas mig också så påtagliga, att ingen tvekan kan

råda om den föreslagna ändringen.

Sakkunniga ha föreslagit, att bestämmelsen om förbud mot »osedlig litteratur»

i biblioteken skulle ersättas med eu mera generell föreskrift, att

bibliotek, vars bokbestånd stode på låg nivå ur moralisk eller konstnärlig synpunkt

och vilket ej ställde sig till efterrättelse de anvisningar, som förste

bibliotekskonsulenten med hänsyn härtill lämnade, av skolöverstyrelsen skulle

kunna fråntagas rätt att erhålla statsunderstöd, så länge ej vederbörlig ändringskett.

Sakkunniga ha utförligt motiverat sin ståndpunkt (se ovan sid. 21—22).

Enligt de sakkunnigas mening är den nu gällande, skenbart stränga bestämmelsen

ej tillräckligt effektiv. Det kräves en föreskrift av vidare omfattning,

som tar sikte på ej blott moraliskt utan även konstnärligt mindervärdig litteratur

och ej blott på den enskilda boken utan på bokbeståndets allmänna nivå.

Min uppfattning, att förslagets förverkligande skulle innebära en lycklig

lösning av de otvivelaktigt förefintliga svårigheterna, stärkes kraftigt av den

omständigheten att, som av redogörelsen för de inkomna yttrandena (se ovan

sid. 43) framgår, praktiskt taget enhällighet rått om fördelarna av den

ifrågasatta ändringen.

I detta sammanhang hava de sakkunniga föreslagit en föreskrift om skyldighet

för folkbibliotekets styrelse att tillse att litteratur, som vore av beskaffenhet

att i sedligt avseende kunna inverka skadligt, om den sattes i

händerna på unga och omogna läsare, icke genom utlåning eller på annat

sätt komme att hållas tillgänglig för personer, som ej kunde anses besitta

erforderlig mognad. Ej heller detta förslag har väckt någon gensaga. Också

jag finner en dylik föreskrift välbetänkt.

Skolöverstyrelsen har vidare föreslagit införande av en föreskrift om skyldighet

för biblioteken inom kommun, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet

äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande

av litteratur, som stode i samband med de valda föreläsningsämnena samt

genom att, såvitt det läte sig göra, anordna bokutlåning i anslutning till

föreläsningarna. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens mening på denna

punkt, då det synes mig av vikt, att åtgärder vidtagas för ett intimt samarbete

mellan biblioteks- och föreläsningsverksamhet.

Därest en reglering av bestämmelserna om statsunderstöd till de bibliotek,

jag hittills behandlat, nämligen de kommunala och med dem likställda folkbiblioteken,

kommer till stånd i enlighet med vad här föreslagits, komma

därmed tvivelsutan möjligheter att skapas för en kraftigare utveckling av

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 141.

dessa bibliotek. Därvid vill jag särskilt påpeka, att den begärda ökningen

av statsunderstödens belopp och de föreslagna garantierna för ett mera kvalificerat

arbete, samtidigt med att självstudierna inom kommunen också vad

de större biblioteken beträffar på detta sätt komma att betjänas, kommer

hela landets folkbiblioteksväsen överhuvud till godo. Härigenom skapas

nämligen förutsättningarna för det utnyttjande av de större biblioteken

utanför den egna kommunens gränser, som utgör ett viktigt led i den föreslagna

folkbiblioteksreformen. 1 detta avseende vill jag blott hänvisa till

vad jag i det följande kommer att anföra dels om rätten till kostnadsfria

lån inom ett större område från kommuner med statsunderstöd för folkbibliotek

på minst 8,000 kronor, dels om utbyggandet av vissa kommunala

eller med dem likställda folkbibliotek till centralbibliotek.

Den andra huvudtypen av bibliotek är den, som enligt sakkunnigas förslag

inrymmes under rubriken »Genom studiecirklar och andra föreningar

bedriven folkbiblioteksverksamhet», och som i skolöverstyrelsens yttrande

kallas »I sammanhang med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet».

(Ang. motiveringen till sakkunnigas förslag om hithörande bibliotek

se ovan sid. 29—34, ang. yttranden härom sid. 45—51, ang. skolöverstyrelsens

förslag sid. 52—58.) Då här till skillnad mot vad fallet varit

i fråga om de kommunala och med dem likställda folkbiblioteken principiellt

motsatta uppfattningar framförts i olika yttranden, anser jag mig

böra företaga en något mera ingående jämförelse mellan de framlagda

förslagen.

Vad först beträffar frågan, vilka bibliotek utöver de kommunala och med

dem likställda, som böra erhålla understöd och som alltså böra införas under

denna rubrik, avvika de sakkunnigas och skolöverstyrelsens förslag ganska

betydligt såväl från nu gällande bestämmelser som från varandra.

För närvarande utgår understöd, utom till de egentliga folkbiblioteken,

till riksförbund för understödjande av biblioteksverksamhet genom studiecirklar

eller andra sammanslutningar med liknande syfte, som har minst

20,000 medlemmar, med ett minimum för understödet om 3,000 kronor

(motsvarande 6,000 kronors egna utgifter för bokinköp, inbindning m. m.).

Sakkunnigförslaget innebär, utom en omläggning av villkoren för understöd

till riksförbund, som jag omedelbart återkommer till, ett införande

bland de anslagsberättigade bibliotekstyperna av dels fristående föreningsbibliotek,

dels fristående studiecirklar, i bägge fallen under förutsättning att

ansökningar om statsunderstöd ingivas genom kommunalt eller som kommunalt

fungerande folkbibliotek eller landsbibliotek. Sakkunnigas utredning

angående betydelsen av föreningsbiblioteken återfinnes ovan sid. 29—30.

Överstyrelsen har av de föreslagna helt nya kategorierna anslagsberättigade

bibliotekstyper medtagit blott de fristående studiecirklarna. Förutsättningen

II. I sammanhang

med studiecirkelarbete

bedriven

folkbiblioteksverksamhet.

Vilka bibliötekstyper

böra

understödjas?

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

för anslag till dessa skulle vara, att de ingåve sina ansökningar om understöd

genom ett kommunalt eller som kommunalt fungerande folkbibliotek

respektive landsbibliotek och vid arbetsårets slut till detta överlämnade såväl

de för egna medel inköpta som de i statsunderstöd erhållna böckerna. Enligt

överstyrelsens mening skulle alltså i en kommun med statsunderstött kommunalt

folkbibliotek inga andra föreningsbibliotek kunna erhålla understöd

än de, som vore anslutna till riksförbund, som uppfyllde nedan närmare

angivna krav. Överstyrelsen har i stället förmenat, att dylikt fristående

föreningsbibliotek borde tillsamman med det kommunala eller därmed likställda

folkbiblioteket bilda en enhet under gemensam styrelse.

Även i fråga om riksförbunden innebära såväl sakkunnigas som överstyrelsens

förslag en bestämd ändring av nuvarande bestämmelser. Sakkunniga

föreslå understöd till varje riksförbund av viss omfattning, som bedriver

biblioteksverksamhet, alltså ej blott som för närvarande till förbund för

biblioteksverksamhet genom studiecirklar. Kraven på förbundets omfattning

föreslås oförändrade.

Överstyrelsen tillstyrker visserligen ej understöd till andra kategorier av

riksförbund än dem, som bedriva studiecirkelverksamhet, men i fråga om

dessa förordar överstyrelsen mera gynnsamma bestämmelser än de nuvarande.

Enligt de sistnämnda är förutsättningen för statsunderstöd att bokinköpen

göras genom studiecirklar och dessa tillhöriga bibliotek. Till grund för fastställandet

av statsunderstödets belopp läggas nämligen utgifterna för de

särskilda studiecirklarna.

Det är på denna punkt överstyrelsen förordat en ändring. Överstyrelsens

förslag går tillbaka på vissa av de sakkunniga påpekade erfarenheter i fråga

om de nuvarande bestämmelserna. Sakkunniga ha påvisat, att gränsen

mellan vanliga föreningsbibliotek och studiecirkelbibliotek i praktiken måste

bli ganska vag. Ett bibliotek, till vilket ena året är ansluten eu studiecirkel,

fortsätter nästa år sin verksamhet, även om studiecirkelns arbete för året

skulle ligga nere. Stora skiljaktigheter råda också mellan de skilda studiecirklarnas

natur. De mest utvecklade bedriva ett intensivt studiearbete,

under det att å andra sidan ej så få mer eller mindre närma sig rena bokinköpsföreningar.

Överstyrelsens förslag är också, som av den ovan lämnade

redogörelsen framgår, så formulerat, att därav tydligt framgår, att statsunderstöd

kan tillkomma samtliga till ett riksförbund för studiecirkelverksamhet

anslutna folkbibliotek, oberoende av om de äro anslutna till för tillfället arbetande

studiecirklar eller ej.

För min del finner jag mig efter den ytterligare utredning, som nu lämnats,

och det förslag, som skolöverstyrelsen med anledning härav framlagt,

böra i fråga om de kategorier av bibliotek, som skola erhålla statsunderstöd,

ansluta mig till överstyrelsens förslag.

Vad till en början riksförbunden för studiecirkelverksamhet angår, anser

jag i likhet med såväl sakkunniga som överstyrelsen, att den nuvarande under
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

stödsrätten för dem bör kvarstå. Ett viktigt skäl för statsunderstöd till dessa

förbund är den omständigheten, att dylikt understöd redan under eu lång

följd av år utgått och att med verksamt stöd av detta liera organisationer

med ett mycket stort antal sådana bibliotek och eu omfattande biblioteksverksamhet

skapats. Härtill kommer emellertid ytterligare, att den föreslagna

föreskriften star i bästa överensstämmelse med en av de grundprinciper,

som genomgår hela reformförslaget i fråga om folkbildningsarbetet, nämligen

önskan att underlätta eu nära samverkan mellan olika sidor av detta arbete.

Det kan i detta avseende nämnas, att sakkunnigförslaget även inrymmer en

analog föreskrift, nämligen, att understöd för bedrivande av föreläsningsverksamhet

kan tillkomma riksförbund för studiecirkelverksamhet. Den fasta organisationen

inom dylika stora förbund bör enligt min mening utgöra en viss

garanti för att det samarbete mellan olika sidor av folkbildningsarbetet, som

i dem kommer till stånd, blir rationellt. Och principen om ett dylikt samarbete

synes mig vara av stor betydelse. I detta fall synes man därför ha

anledning att släppa efter på det eljest för ett rationellt arbete inom biblioteken

betydelsefulla kravet på en enhetlig ledning av all biblioteksverksamhet

inom en kommun. Man bör inskränka sig till att fordra de gemensamma

sammanträden för diskuterande av vissa frågor av större intresse,

som nedan komma att närmare beröras.

Jag finner likaledes i enlighet med såväl de sakkunniga som skolöverstyrelsen,

och på av dem anförda skäl, att det ej är lämpligt att i fråga om förbunden

söka upprätthålla en skillnad mellan de till ett riksförbund anslutna

folkbibliotek, som äro anknutna till en arbetande studiecirkel, och andra

folkbibliotek inom förbundets ram. Med hänsyn bland annat till sistnämnda

omständighet föredrager jag, att för dessa riksförbund använda beteckningen

»riksförbund för biblioteks- och studiecirkel verksamhet» framför den av

överstyrelsen valda trängre formuleringen »riksförbund för studiecirkel verksamhet».

Jag anser mig vidare ej gentemot överstyrelsens avstyrkande böra föreslå

rätt till statsunderstöd vare sig för folkbibliotek anslutna till riksförbund, om ej

detta hat till syfte att på en gång bedriva biblioteks- och studiecirkelverksamhet

eller för fristående förening sbibliotek. Den av överstyrelsen anvisade utvägen,

att bibliotek av denna natur, i stället för att som självständiga

bibliotek ingiva ansökningar om understöd genom stora riksförbund eller

genom det kommunala eller med detta likställda folkbiblioteket, skulle bilda

en organisatorisk enhet tillsamman med det lokala folkbiblioteksystemet

synes mig i den ovan sid. 76—77 angiva formen fullt acceptabel. Otvivelaktigt

skulle statsunderstöd för nya arter av bibliotek, vilka skulle bli fristående

såväl i förhållande till det lokala folkbiblioteksväsendet som gentemot andra

grenar av folkbildningsarbetet, kunna leda till en viss kanske ej ringa splittring,

som i många fall skulle kunna få till följd ett mindre rationellt arbete.

Vad slutligen beträffar anslagen till de fristående studiecirklar, som enligt

s. 86 Kontrollera mot PDF

Understödens

belopp och

villkoren för

understöd.

86 Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 141.

både de sakkunniga och skolöverstyrelsen skulle kunna erhålla understöd,

ansluter jag mig också här till skolöverstyrelsens förslag. Det synes mig

mycket önskvärt, att bokanskaffningen underlättas för de studiecirklar, som

av ett eller annat skäl ej vilja ansluta sig till ett statsunderstött riksförbund.

Inga betänkligheter torde kunna resas häremot under de angivna förutsättningarna,

att böckerna skola överlämnas till det kommunala eller därmed

likställda folkbiblioteket och att ansökan skall inlämnas genom detta, vars

styrelse därvid givetvis bland annat bör yttra sig i frågan, huruvida och

i vilken utsträckning detta bibliotek självt kan tillhandahålla boklån i det

ämne, som är föremål för studiecirklarnas arbete.

Sedan jag sålunda preciserat min uppfattning angående vilka kategorier

av bibliotek och studiecirklar som böra erhålla understöd enligt här ifrågavarande

grunder, övergår jag till frågan om understödens belopp och villkoren

för deras utgående. Till en början behandlar jag därvid riksförbundens

bibliotek för att därefter övergå till de fristående studiecirklarna.

Sakkunniga ha efter en utförlig motivering (se ovan sid. 30—34) föreslagit,

att understödet till riksförbund i regel skulle utgå med högst hälften av det

belopp, som under närmast föregående år av andra än statsmedel använts

för biblioteksändamål (alltså ej blott som hittills för bokinköp och inbindning

samt katalogtryck), dock högst 1,000 kronor per bibliotek (eller, om

ett riksförbund hade flera bibliotek i en kommun, per förbund). Dock

skulle understödet i ett fall utgå efter gynnsammare grunder, nämligen >''i

fråga om sådant bokinköp (inklusive bindning), som står i direkt sammanhang

med en studiecirkels planmässigt ordnade studiearbete, omfattande

minst 10 sammanträden om året». I sistberörda fall skulle anslaget utgå

med högst samma belopp, som tillskjutits av andra än statsmedel, dock med

högst 400 kronor för år och studiecirkel. Hur många studiecirklar som

helst skulle kunna få anslag för dylikt planmässigt studiecirkelarbete. Den

genomgående grundtanken i sistnämnda förslag är, såsom av den ovan sid.

30—34 refererade motiveringen framgår, en önskan att genom gynnsammare

anslagsvillkor befordra det planmässiga studiearbetet i studiecirklarna.

Reservantens, lektor Oscar Olssons, förslag går ut på följande grunder för

anslag till dessa bibliotek (se ovan s. 41). Statsunderstöd efter de föreslagna

förmånligare grunderna skulle utgå för samtliga biblioteksutgifter till varje

studiecirkelbibliotek, till vilket vore ansluten åtminstone en studiecirkel med

minst 10 resp. 6 sammanträden. Statsunderstödets maximum skulle sättas

till 1,000 kronor för bibliotek. Oberoende härav skulle emellertid varje studiecirkel

med planmässigt arbete om minst 10 sammanträden kunna erhålla högst

400 kronor för bokinköp (och inbindning av böcker) i samband med detta arbete.

Reservantens ståndpunkt motiveras därmed, att majoritetens förslag

dels skulle lämna åtskilliga av de bästa studiecirklarna utan uppmuntran,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

dels skulle leda till ganska ringa sammanlagd ökning av anslagen till studiecirklarnas

bibliotek.

Av de myndigheter, folkbildningsföreningar och institutioner, som yttrat

sig, har visserligen, som ovan i redogörelsen för dessa yttranden, sid. 45—51,

omnämnts, flertalet ej haft något att invända mot sakkunnigmajoritetens

ståndpunkt, men åtskilliga ha dock uttalat avvikande mening, i en del fall

med framläggande av helt nya förslag till frågans lösning. Andra ha nöjt

sig med att föreslå detaljändringar i sakkunnigmajoritetens förslag, varvid

några anslutit sig helt eller delvis till reservantens. En avvikande utgångspunkt

i jämförelse med båda de inom de sakkunniga företrädda ståndpunkterna

intaga slutligen några yttranden, som förordat anslagsvillkor för här

ifrågavarande bibliotek efter i huvudsak samma grunder som för de kommunala

och med dem likställda folkbiblioteken, dock med avsevärt lägre

anslagsmaximum.

Också skolöverstyrelsen har i sitt utlåtande valt en principiellt annan utgångspunkt

än de sakkunniga, i viss anslutning till sist refererade yrkanden

om likställdhet intill en bestämd gräns mellan kommunala bibliotek och

föreningshibliotek i en kommun. Överstyrelsens invändningar mot såväl

sakkunnigmajoritetens som reservantens förslag (se ovan sid. 52—56) kunna

sammanfattas så: Intetdera har lyckats finna en sådan princip för understöd

åt olika studiecirkeltyper, att de cirklar, som bedriva ett mera kvalificerat

arbete, med säkerhet också erhålla ett högre statsunderstöd. Intetdera tillgodoser

det enligt överstyrelsens mening viktigaste av de krav, som böra

uppställas vid bestämmande av statsunderstöd även för hithörande bibliotek,

nämligen att detta fastställes i första rummet med hänsyn till biblioteksarbetets

egen natur, så att högre kvalificerade bibliotek erhålla större statsunderstöd.

Överstyrelsen har sökt finna en form för anslagets utgående, som å ena

sidan, under i övrigt lika förhållanden, ger möjligast lika statsunderstöd i

en kommun, oberoende av om denna har ett eller flera bibliotek, å andra

sidan innebär ett gynnande av ett kvalificerat biblioteksarbete också i riksförbundens

bibliotek. Efter eu jämförelse mellan olika möjligheter (se ovan

sid. 54—56) stannar överstyrelsen vid att förorda i princip analoga anslagsbeståmmelser

för riksförbundens bibliotek som för de kommunala och med

dem likställda folkbiblioteken. Överstyrelsens förslag kan sammanfattas så,

att grundunderstödet för varje särskilt bibliotek skulle utgå, i kommun, där

det sammanlagda ortsbidraget till samtliga bibliotek, tillhörande riksförbund,

rfppgår till högst 400 kronor, med lika stort belopp som det särskilda bibliotekets

ortsbidrag, samt i kommun, där det sammanlagda ortsbidraget överstiger

sagda summa, efter följande fallande skala:

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. May.ts proposition Nr 141.

Sammanlagda ortsbidraget

till samtliga bibliotek till- hörande riksförbund inom

kommunen.

Statsbidraget i %

av det särskilda

bibliotekets orts- bidrag.

401— 600 kronor

90 %

dock minst 400 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in- om kommunen

601— 800 »

80 %

dock minst 540 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in- om kommunen

801—1,500

70 %

dock minst 640 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in-

om kommunen

1,501—4,000 »

60 %

dock minst 1,050 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in-

om kommunen

över 4,000 »

50 %

dock minst 2,400 kronor och högst

5,000 kronor till samtliga bibliotek

tillhörande riksförbund inom kommunen
-

samt att tilläggsunderstöd skulle utgå endast i den mån varje särskilt

bibliotek skulle vara därtill berättigat enligt de för kommunala och därmed

likställda folkbibliotek föreslagna grunderna.

Överstyrelsen har, som redan i samband med bestämmelserna om understöd

till kommunala och med dem likställda folkbibliotek nämnts, föreslagit

ett gemensamt maximum för folkbiblioteksväsendet inom kommunen i dess

helhet i stället för ett särskilt maximum för varje bibliotek.

Till sist vill jag omnämna, att överstyrelsen vid sin jämförelse mellan

kostnaderna för ett genomförande av dess förslag och av sakkunnigförslaget

kommit till det resultatet, att utgifterna vid en tillämpning av de båda alternativen

kunna beräknas bli ungefär desamma.

Innan jag övergår till ett angivande av min egen ståndpunkt i fråga om

grunderna för understödens belopp, vill jag för att underlätta förståelsen av

de mot varandra stående förslagen välja ett exempel, som visar, hur de

olika metoder, som förordats, i ett tänkt fall skulle verka i fråga om

grundunderstödet. Jag vill därvid belysa fyra av de framlagda förslagen:

sakkunnigmajoritetens (se ovan sid. 16), reservantens (se ovan sid. 41), förslaget

om absolut likställdhet mellan varje särskilt föreningsbibliotek och det

kommunala folkbiblioteket (se ovan sid. 46—47) samt slutligen skolöverstyrelsens

förslag (se ovan sid. 57).

Jag förutsätter en kommun, där det kommunala folkbibliotekets ortsbidrag

är 6,000 kronor, det sammanlagda ortsbidraget för föreningsbibliotek anslutna

till statsunderstödsberättigade riksförbund 2,300 kronor. Studiecirklar

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

antagas ha använt 400 kronor för bokinköp i anslutning till planmässigt

studiecirkelarbete, omfattande minst 10 sammanträden.

I. Enligt folkbildningssakkunnigas förslag.

1. Folkbiblioteket 400 + ^’^^ =.....

2. Föreningsbiblioteken (oberoende av

statsunderstödets uppdelning på flera

eller färre föreningsbibliotek)

72X1,900 = 950

1 X 400 = 400

Statsunderstöd.

Det särskilda Hela

biblioteket. kommunen.

3,200: —

= 1,350:— 4 550- _

II. Enligt reservantens förslag.

1. Folkbiblioteket 400 + —.....

St

2. Föreningsbiblioteken:

Statsanslaget blir beroende av, om

de studiecirklar, som ha 10 resp. 6

sammanträden, äro anslutna till samma

bibliotek som övriga cirklar eller ej,

t. ex.:

om alla cirklar äro anslutna till bibliotek,

som vartdera ha minst en cirkel

med 10 resp. 6 sammanträden (och därest

t. ex. tre förbund finnas, vilkas ortsbidrag

vartdera understiger 1,000 kronor) . . .

om de cirklar, som ha minst 10 resp.

6 sammanträden, ej tillhöra samma bibliotek

som övriga cirklar1).........

3,200: —

2,300: —

lägst 4,550: —

1,350: — högst 5,500: —

III. Enligt folkbildning ssakkunnigas förslag,

om den ändring vidtages, att grunderna

för folkbiblioteken gälla även för varje

särskilt föreningsbibliotek.

1. Folkbiblioteket 400 + =..... 3,200: —

St

2. Föreningsbiblioteken:

Statsanslaget blir beroende av, hur

många och stora de studiecirkelbibliotek

äro, på vilka ortsbidraget är fördelat,

t. ex.:

0 Förutsättningen är, att cirklarna ej hava andra utgifter än ovan angivna 400 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

Statsunderstöd.

Det särskilda Hela

biblioteket. kommunen.

Alt. I. Ett bibliotek med ortsbidrag „

om 2,300 kronor, statsunderstöd 400+-^—= 1,350: —

u

lägst 4,550: —

högst 5,500: —

4,380: —

Vid jämförelsen mellan här angivna fyra alternativ har jag ansett valet

utan tvekan böra stå mellan det första och det sista: sakkunnigmajoritetens

och skolöverstyrelsens. Vartdera av dessa båda förslag synes mig ha konsekvent

utfört endera av de båda principer, som här stå emot varandra.

Sakkunnigmajoritetens förslag ger, som även skolöverstyrelsen framhållit,

den mest konsekventa utformningen av grundsatsen om statsunderstödens

utmätande för riksförbundens bibliotek med hänsyn till studiecirkelarbetets

natur. Skolöverstyrelsens förslag utgår däremot från den ståndpunkten att

frågan om studiecirkelarbetet ej bör inverka på statsunderstödet för biblioteksverksamhet,

på annat sätt än att, som redan nämnts, bibliotek, anslutna

till riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet, böra kunna komma

Alt. II. Två bibliotek:

nr 1 med ortsbidrag om 1,800 1400

kronor, statsunderstöd.....400 + -^—=1,100: —

nr 2 med ortsbidrag om 500

kronor, statsunderstöd..... 400 + -^-= 450: —

Summa för alt. II 1,550: —

Alt. III. Tre bibliotek:

nr 1 med ortsbidrag om 1,000

kronor, statsunderstöd.....

nr 2 med ortsbidrag om 750

kronor, statsunderstöd.....

nr 3 med ortsbidrag om 550

kronor, statsunderstöd.....

Summa för alt. III 1,750: —

Alt. IV. Sex eller flera bibliotek med ortsbidrag

om vartdera högst 400 kronor,

sammanlagt 2,300 kronor...........S:a 2,300: —

IV. Enligt skolöverstyrelsens förslag.

1. Folkbiblioteket, 50 % av 6,000 kronor 3,000: —

2. Föreningsbiblioteken, oberoende av

ortsbidragets uppdelning på fler eller

färre förening sbibliotek.

60 % av 2,300: —............. 1,380: —

600

400 + —=

700: —

350

400+—^- =

575:

150

400 4—~ =

475: —

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kunt/l. May.ts proposition Nr 141.

i åtnjutande av statsunderstöd genom riksförbundet och utan att alltså inordnas

under biblioteksväsendet inom kommunen i övrigt. I fråga om understödsbeloppets

storlek har överstyrelsen däremot förordat ett hänsyntagande uteslutande

till biblioteksarbetets egen natur och bygger därvid helt på de i sakkunnigförslaget

för de kommunala folkbiblioteken föreslagna principerna. Skolöverstyrelsen

anser nämligen, att åtMiofe/osverksamheten bör uppmuntras

genom med hänsyn till detta arbete utformade grunder för utgående av

biblioteksanslagen, studiecirkeln a rksamheten åter genom de understöd till

lärare för studiecirklarna, som överstyrelsen i anslutning till de sakkunnigas

förslag i annat sammanhang förordat.

Jag kan alltjämt ej finna annat än att sakkunnigförslaget bör erbjuda

möjligheter till en uppmuntran av ett planmässigt studiecirkelarbete, som

kan för denna verksamhet innebära ej oväsentliga fördelar. A andra

sidan uppskattar jag de förtjänster, som ligga i överstyrelsens förslag: de

ökade möjligheter, det erbjuder till en utveckling av den mera biblioteksmässiga

sidan av arbetet också i de föreningsbibliotek, det här gäller, liksom

över huvud styrkan i genomförandet av en enhetlig princip för anslagets

utmätande i fråga om olika bibliotekstyper.

Vad som vid valet mellan här skisserade båda förslag kommit mig att

nu ansluta mig till skolöverstyrelsens är framför allt den omständigheten,

att som ovan omnämnts så gott som fullständig enighet råder bland folkbiblioteks-

och över huvud folkbildningsarbetets målsmän, att sistnämnda

förslag bör läggas till grund för en nyreglering, en omständighet, som jag

anser böra tillmätas mycket stor betydelse (se ovan sid. 61—62).

Såväl de sakkunniga som överstyrelsen ha förordat ett fasthållande vid

nu gällande princip om understödets utgående i proportion till föregående

års och ej som för de kommunala och med dem likställda folkbiblioteken

löpande års ortsbidrag. Ej heller jag finner något skäl till ändring härutinnan.

Såväl de sakkunniga som överstyrelsen ha vidare tillstyrkt den ändring

i nuvarande bestämmelser, att vid beräknandet av det mot statsunderstödet

svarande ortsbidraget hänsyn skall tagas ej blott till utgifter för bokinköp

och inbindning samt med vissa års mellanrum katalogtryckning utan till

alla utgifter för bibliotekets utveckling och vård. Därvid skulle dock arvode

till bibliotekarie ej medräknas till högre belopp än som kunde prövas skäligt

med hänsyn till omfattningen av bibliotekets verksamhet, samt kostnad för

lokal medräknas blott om lokalen i fråga är enbart avsedd för biblioteket

och ej befunnes olämplig. Också på denna punkt ansluter jag mig i princip

till förslaget. Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra, att på

vissa platser bibliotekslokalerna på kvällen efter bibliotekets stängning upplåtas

för studiecirkeländamål. Den omständigheten att så sker synes mig

ej böra utgöra hinder för understöd för lokalutgifter, om lokalen huvudsakligen

användes för biblioteket. Kostnader för lokaler, avsedda enbart eller

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

huvudsakligen för studiecirkeländamål, böra däremot givetvis ej kunna rubriceras

som utgifter för biblioteksverksamhet.

I likhet med vad från alla håll förordats (se bland annat sakkunnigas

motivering ovan sid. 34) finner jag vidare en förutsättning för statsunderstöd

böra vara kostnadsfria boklån, så att alltså ej som hittills en mindre

låneavgift får upptagas.

Sakkunniga ha föreslagit samma grunder för utgående av understöd till

fristående studiecirklar som för understöd till studiecirklar anslutna till riksförbundens

bibliotek. Högre understöd skulle alltså utgå till studiecirkel

med planmässigt arbete under visst antal sammanträden.

Skolöverstyrelsen bar i konsekvens med sin ståndpunkt i fråga om riksförbundens

bibliotek även i fråga om de fristående studiecirklarna gått in

för en helt annan ordning. Överstyrelsen har förordat, att fristående studiecirkel,

som ansöker genom det kommunala eller som kommunalt fungerande

folkbiblioteket, skulle åtnjuta understöd som en del av detta och

enligt de regler, som för detta föreskrivits. Studiecirkel, som ansöker genom

landsbibliotek, skulle erhålla högst samma belopp, som cirkeln föregående

år av egna medel använt för bokinköp och inbindning av böcker.

I anslutning till mina förslag i fråga om riksförbundens bibliotek accepterar

jag även här i princip överstyrelsens ståndpunkt. Jag anser dock

inga skäl föreligga till den föreslagna olikheten, att för studiecirkel ansluten

till landsbibliotek som ortsbidrag räknas blott utgifter för bokinköp och inbindning,

för studiecirkel ansluten till ett kommunalt eller därmed likställt

folkbibliotek däremot alla biblioteksutgifter. Då studiecirklar av här angiven

natur i regel ej torde kunna åberopa andra biblioteksutgifter än för bokinköp

och inbindning, synes mig lämpligast, att det föreskrives, att för

båda kategorierna som ortsbidrag räknas blott utgifter för detta ändamål.

Med avseende på formuleringen av föreskriften om statsanslagsbeloppets

storlek instämmer jag, vad studiecirkel ansluten till landsbibliotek beträffar,

helt med överstyrelsen. I fråga om studiecirkel, ansluten till kommunalt

eller därmed likställt folkbibliotek, föreslår jag till förtydligande av överstyrelsens

förslag följande tillvägagångssätt. Till grund för bestämmandet

av det sammanlagda statsunderstödet till folkbiblioteket och studiecirkeln

lägges det totala ortsbidraget till folkbiblioteket och ortsbidraget för bokinköp

och inbindning av böcker till studiecirkeln med iakttagande av de

regler för utgående av statsunderstöd, som gälla för folkbibliotek. Statsunderstödet

fördelas därefter mellan biblioteket och studiecirkeln i proportion

till deras ortsbidrag. Genom detta tillvägagångssätt förhindras, att ett bibliotek

genom att överlåta en del av sitt bokanslag på en studiecirkel skall

kunna komma i åtnjutande av högre statsunderstöd.

I likhet med såväl överstyrelsen som de sakkunniga föreslår jag vidare,

att statsunderstödet i båda fallen liksom för riksförbunden utgår i proportion

till det förflutna och ej det löpande årets ortsbidrag.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 141.

93

Jag övergår nu till anslagsmaximum och behandlar denna fråga i ett

sammanhang.

Sakkunnigas förslag gick ut på ett maximum av 10,000 kronor för det

kommunala eller som kommunalt fungerande folkbiblioteket i en kommun,

inklusive de föreningsbibliotek och studiecirklar, som genom detta söka

anslag. Utgångspunkten vid sakkunnigas motivering till det föreslagna beloppet

var storleken av statsunderstödet till danska bibliotek. Detta utgör

högst 15,000 kronor, om ej genom särskilt riksdagsbeslut anvisats högre

belopp. Sakkunniga ansågo sig visserligen kunna räkna med ett något lägre

understöd, men gåvo dock därvid uttryck åt en viss tveksamhet, då de ansågo

det vara av största vikt, att understödet så avvägdes att även de större

stadsbiblioteken kunde förväntas ansluta sig till systemet, så att deras bokbestånd

kunde komma till användning även utanför den egna kommunen

(se ovan sid. 18). För föreningsbibliotek föreslogo de sakkunniga ett maximum

av 1,000 kronor per bibliotek, eller om ett förbund hade flera bibliotek

inom samma kommun, per förbund. Dock skulle, oberoende av detta maximum

till varje studiecirkel för bokinköp i samband med planmässigt studiecirkelarbete

kunna utgå högst 400 kronor. Samtidigt med att sakkunniga

förordade dessa särskilda maxima för varje bibliotekstyp, framhöllo de starkt

bet\rdelsen av ett samarbete mellan alla bibliotek i en kommun (se ovan

sid. 34—35).

I sitt yttrande av år 1924 förklarade sig skolöverst3-relsen anse dessa bestämmelser

mindre lämpliga, därför att de direkt befordrade en splittring

av biblioteksverksamheten inom en kommun även i de fall, då de lokala

behoven och önskemålen talade för ett enda bibliotek eller bibliotekssystem.

Överstyrelsen förordade därför ett gemensamt anslagsmaximum per kommun

(se ovan sid. 55). I fråga om storleken av detta maximum hänvisade överstyrelsen

till i vissa inkomna yttranden gjorda uttalanden, att de av de sakkunniga

beräknade beloppen finge anses väl lågt tilltagna, men ansåg sig

dock böra utgå från dessa. Överstyrelsen påpekade därvid, att de sakkunnigas

förslag, då för närvarande 4 statsunderstödda riksförbund funnes, skulle

motsvara ett maximum om 10,000 kronor för folkbiblioteket och 4,000

kronor för de existerande riksförbunden, vartill borde läggas ett belopp motsvarande

understöden för kvalificerade studiecirklar. I runt tal skulle alltså

de av sakkunniga föreslagna maxima motsvara ett sammanlagt statsunderstödsbelopp

för hela kommunen om cirka 15,000 kronor, vid vilken siffra

överstyrelsen också ansåg sig böra stanna. Det vore emellertid önskvärt,

att maximiföreskriften kompletterades med eu bestämmelse om ett visst

statsanslagsbelopp, till vilket olika understödsberättigade bibliotekstyper skulle

ha förmånsrätt. Skälet till detta förslag var överstyrelsens uppfattning om

det önskvärda i att möjlighet funnes att utdela anslagen till folkbiblioteken

å ena sidan, riksförbunden och de fristående studiecirklarna å andra sidan,

vid olika tidpunkter, vilket utan ett dylikt tillägg ej vore möjligt. Över
-

Il I. Gemensamma

bestäm

melser

för folkbiblioteken

inom en

kommun.

Anslags
maximum.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Gemensamma

sammanträden.

94 Kungl. Maj.is proposition Nr 141.

styrelsen stannade vid att för det kommunala eller som kommunalt fungerande

folkbiblioteket i en kommun förorda förmånsrätt till ett belopp av

10.000 kronor och för folkbiblioteksverksamhet, bedriven i sammanhang med

studiecirkelarbete, till 5,000 kronor.

I skrivelsen den 31 oktober 1928 har emellertid överstyrelsen (se ovan sid.

64) förklarat sig, därest det ansåges nödvändigt för att realisera förslaget,

kunna vara med om någon reduktion av maximiunderstödet per kommun.

Detta borde dock ej sättas lägre än till 10,000 kronor. Härav skulle det

kommunala eller som kommunalt fungerande folkbiblioteket ha förmånsrätt

till 7,000 kronor, folkbiblioteksverksamhet bedriven i sammanhang med

studiecirkelarbete till 3,000 kronor. Förutsättningen för en reduktion av

anslagsmaximum borde emellertid vara en ökning av det tillägg, som skulle

utgå till centralbibliotek med motsvarande belopp eller från 5,000 till 10,000

kronor.

Av redan angivna skäl (sid. 77) ansluter jag mig helt till principen om ett

gemensamt anslagsmaximum. Också jag finner det av största betydelse, att

detta ej sättes för lågt, med hänsyn ej minst till den framhållna vikten av

att de större biblioteken anse med sin fördel förenligt att ansluta sig till

landets bibliotekssystem och av att de bli så utrustade, att de kunna

vidga sin verksamhet utanför den egna kommunen. Det av överstyrelsen

förordade maximum synes mig vara det lägsta, som med hänsyn till dessa

synpunkter bör komma ifråga. Vid jämförelsen mellan detta maximum och

nuvarande bestämmelser bör man taga hänsyn till, dels att enligt nu gällande

föreskrifter anslaget till studiecirkelbiblioteken i en kommun faktiskt är

obegränsat, då ingen annan maximiföreskrift finnes än bestämmelsen, att

statsunderstödet får utgöra högst 400 kronor för studiecirkel, dels att för

närvarande i en borgerlig kommun med ett flertal församlingar statsunderstöd

för folkbibliotek i motsats mot i föreliggande förslag kan utgå till ett

bibliotek i varje församling. Också överstyrelsens förslag om förmånsrätt

för olika bibliotekstyper anser jag mig böra biträda. Följden av den av

mig ovan föreslagna formuleringen angående avvägandet av understödet till

fristående studiecirklar blir emellertid att även vid bestämmandet av det

belopp, intill vilket varje bibliotekstyp har förmånsrätt, dessa studiecirklar

böra räknas tillsamman med det kommunala eller därmed likställda folkbiblioteket

och ej tillsamman med riksförbundens bibliotek. Det förra bör

alltså enligt min mening ha förmånsrätt till 7,000 kronor, de senare till

3.000 kronor.

Understödet inom kommun, där landsbibliotek är inrättat, anser jag i

likhet med överstyrelsen böra fixeras till 3,000 kronor.

Såväl överstyrelsen som de sakkunniga ha framlagt förslag om gemensamma

sammanträden inom varje kommun mellan föreståndarna för de inom densamma

verkande folkbiblioteken för överläggning om bokinköpsförslag, tryck
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj ds ■proposition Nr 141.

ning av gemensam katalog och andra frågor, där samverkan kan synas

önskvärd, varvid beslutanderätten, om ej annat föreslagits, skulle tillkomma

de särskilda bibliotekens styrelser. Denna föreskrift synes mig välbetänkt

såsom ägnad att medföra åtminstone en viss grad av samverkan och undanröja

den nuvarande olägenheten att biblioteken på många platser ej stå i

minsta förbindelse med varandra.

I olika sammanhang bar jag redan hänvisat till de sakkunnigas krav, att

bibliotek med statsunderstöd över en viss gräns skola kostnadsfritt hällas tillgängliga

för utlåning även till personer boende utanför kommunen inom ett av

överstyrelsen föreskrivet område. Enligt förslaget skulle denna skyldighet

inträda, när ett statsunderstöd om minst 8,000 kronor utginge till det kommunala

eller som kommunalt fungerande folkbiblioteket, »varvid även de statsbidragsbelopp

skola medräknas, som för föregående år utgått enligt de nedan

under mom. 14)—23) införda bestämmelserna (= föreskrifterna om understöd

till genom studiecirklar och andra föreningar bedrivna folkbiblioteksverksamhet),

i den mån dessa statsbidragsbelopp motsvara av kommunen i fråga

till statsunderstödda föreningar för biblioteksverksamhet anslagna medel».

Skyldigheten skulle också gälla ej blott det kommunala eller som kommunalt

fungerande folkbiblioteket utan även föreningsbibliotek med kommunalt

understöd. Sakkunnigas motivering återfinnes ovan sid. 24—25.

Aven denna bestämmelse har en viss motsvarighet i danska förhållanden,

där emellertid varje bibliotek, som tillåter dylika kostnadsfria lån inom den

kringliggande trakten, erhåller ett särskilt tilläggsunderstöd.

Det är enligt mitt förmenande en viktig sida av biblioteksreformen, som

här beröres. Det är otvivelaktigt ytterst välbetänkt att tillse, att de större

bibliotekens resurser direkt kunna tagas i anspråk även inom ett område

utanför kommunen. Föreskriften om vid vilket statsunderstödsbelopp en dylik

skyldighet bör inträda synes emellertid både enklare och riktigare formuleras

så, att skyldigheten skulle gälla för alla statsunderstödda bibliotek i

en kommun, så snart det samlade statsunderstödet till dem uppginge till

8,000 kronor.

Även på en annan punkt synes mig en ändring i jämförelse med sakkunnigförslaget

vara motiverad. Det torde ej vara uteslutet, att det i ett

eller annat fall med hänsyn till den kringliggande landsbygden skulle vara

avgjort fördelaktigare med en föreskrift, att personer från ett större område

kunde erhålla fri tillgång till boklån av facklig natur än att personer inom

en mera begränsad rayon finge alla boklån utan avgift, då givetvis landsbygdens

bibliotek i regel äro bättre utrustade i fråga om skönlitteratur än

i fråga om flertalet grenar av den fackliga litteraturen. Jag förordar alltså

en föreskrift av det innehåll, att biblioteken i kommun, där det samlade

statsunderstödet uppgår till minst 8,000 kronor, skola hållas helt eller delvis

Utlåning till

personer utom

kommunen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Centralbibliotek.

96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

kostnadsfritt tillgängliga för utlåning även till personer boende utanför vederbörande

kommun inom ett av skolöverstyrelsen föreskrivet område.

Eu synnerligen genomgripande betydelse bar det av de sakkunniga föreslagna

utbyggandet av vissa bibliotek till centralbibliotek. (Angående motiveringen

till sakkunnigas förslag om centralbibliotek se ovan sid. 22—29, angående

yttranden härom sid. 43—45, angående skolöverstyrelsens förslag sid. 58.)

Enligt de sakkunnigas förslag skulle dessa centralbibliotek ha till uppgift att

— mot ett särskilt understöd, som sakkunniga föreslagit till 5,000 kronor —

supplera de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning

av böcker, som behövdes i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek

och genom biblioteksteknisk vägledning. Blott ett dylikt centralbibliotek

skulle enligt sakkunnigas förslag få upprättas i varje län; i län med landsbibliotek

skulle intet centralbibliotek få förekomma, och högst tre nya centralbibliotek

skulle varje år få tillkomma.

I detta sammanhang vill jag erinra om att bibliotekssakkunniga, vilkas

utlåtande förelåg ungefär samtidigt med folkbildningssakkunnigas, förordade

inrättande av s. k. landsbibliotek, byggande på det sammanlagda bokbeståndet

från dels ett större stifts- eller läroverksbibliotek, dels vederbörande stads

folkbibliotek. Landsbiblioteket skulle bland annat ha uppgifter analoga med

dem, som enligt folkbildningssakkunniga skulle tillkomma centralbiblioteken.

Även folkbildningssakkunniga, som refererade detta förslag (se ovan sid.

27—28), förordade, att i vissa län, där särskilda omständigheter talade härför,

dylika landsbibliotek skulle inrättas i stället för centralbibliotek. Genom

statsmakternas beslut vid 1926 års riksdag har nu inrättats ett dylikt landsbibliotek,

stifts- och landsbiblioteket i Linköping, som bland annat har att

fylla ett centralbiblioteks uppgifter för Östergötlands län. Chefen för ecklesiastikdepartementet

uttalade till statsrådsprotokollet vid detta tillfälle (k. prop.

nr 48) en förhoppning, att centralbiblioteksfrågan snart bleve ur principiell

synpunkt löst i hela dess vidd, varvid de lokala förhållandena borde få fälla

utslaget, om den ena eller andra av de båda bibliotekstyperna, centralbibliotek

eller landsbibliotek, i det särskilda fallet vore att föredraga.

Skolöverstyrelsen tillstyrkte år 1924 folkbildningssakkunnigas förslag om

centralbibliotek i alla dess delar. I skrivelse den 31 augusti 1928 förklarade

sig därefter överstyrelsen i samband med sitt förordande av en sänkning

av anslagsmaximum för det lokala folkbiblioteksväsendet i en kommun

anse, att en förutsättning härför borde vara en motsvarande ökning med

5,000 kronor av understöden till centralbibliotek, så att dessa för ett helt

läns biblioteksarbete viktiga bibliotek ej erhölle sämre möjlighet att fylla

sina betydelsefulla uppgifter än enligt tidigare förslag. Överstyrelsen ansåg

sig däremot kunna stanna vid att föreslå två nya centralbibliotek för år,

av vilka de båda första borde börja sin verksamhet den 1 januari 1930.

Centralbiblioteksfrågans rationella lösning är enligt min mening otvivel
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

aktigt eu viktig förutsättning för att man skall kunna bereda landsbygdens

och de minsta städernas befolkning tillgång till studielitteratur utan

oöverstigliga utgifter för kommuner och stat. Man kan säkert ej heller överskatta

betydelsen för landsbygdens biblioteksväsen av att på detta sätt vissa

större bibliotek få till direkt uppgift att lämna hjälp, upplysningar och vägledning

till de mindre bibliotekens föreståndare.

Jag är också helt ense med överstyrelsen om den stora vikten av, att

understödsbeloppen för dessa bibliotek ej sänkas under de summor, som av

de sakkunniga och överstyrelsen ansetts nödvändiga för att centralbiblioteken

verkligen skola förväntas bli så utrustade, att de kunna lämna landsbygden

det stöd, som för dennas hela folkbildningsfråga är av så utomordentligt

stor betydelse. Med den reduktion av maximibeloppet för kommun, som

jag ovan föreslagit, anser jag sålunda det särskilda tilläggsanslaget för centralbibliotek

böra bestämmas till 10,000 kronor.

Likaledes vill jag i likhet med de sakkunniga och min företrädare i ämbetet

framhålla, hurusom centralbiblioteksfrågan alltefter de lokala förhållandena

kan tänkas för vissa län bäst löst efter nu föreliggande förslag och

för andra, där förhållandena äro härför gynnsamma, genom tillskapande av

landsbibliotek enligt bibliotekssakkunnigas förslag.

Då på denna punkt fullständig enighet rått mellan alla sakkunniga, anser

jag det här ej behövligt att gå in på någon allmän motivering utöver den,

som redan lämnats. Jag vill härutöver blott hänvisa till den omständigheten,

att överallt i främmande länder med mera utvecklat folkbiblioteksväsen

centralbibliotek inrättats. De sakkunniga ha utförligt omnämnt organisationen

av detta slag i Danmark och Holland. Sedan sakkunnigförslaget

avlämnats, har en mycket omfattande likartad organisation med ett stort

antal centralbibliotek skapats i England. Också flerstädes i Tyskland ha

skapats liknande centraler för folkbildningsväsendet. Vad våra grannländer

— utom Danmark -— beträffar kan nämnas, att i Finland av riksdagen

fattats ett principbeslut om »landskapsbibliotek» och att även i Norge en

kraftig opinion finnes för en liknande lösning.

I fråga om storleken av understöden till centralbibliotek ha erfarenheterna

från Danmark det största intresset ej blott därför, att förhållandena

där i flera avseenden äro mest likartade våra, utan lika mycket av den

grund, att det svenska förslaget i huvudsak bygger på erfarenheter därifrån.

De danska centralbiblioteken uppgå för närvarande till 21, med ett tilläggsunderstöd

för centralbiblioteksverksamheten om 8,000 kronor utöver de

15.000 kronor, vartill understöden för den lokala biblioteksverksamheten högst

kan uppgå. Sammanlagt kan alltså ett centralbibliotek erhålla högst 23,000 kronor

för biblioteksverksamheten i dess helhet, mot enligt föreliggande förslag

17.000 kronor eller allra högst 20,000 kronor för ett svenskt centralbibliotek.

Uppenbart är, att kraven på dessa bibliotek måste hållas ganska högt,

om centralbiblioteken verkligen skola kunna bli landsbygden till effektiv

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 114 häft. (Nr 141.) 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Majds proposition Nr 141.

hjälp. Sakkunniga ha föreslagit som villkor för att ett bibliotek skall godkännas

som centralbibliotek, att det skall vara försett med läsrum, som har

ett väl valt handbibliotek och som hålles öppet på för allmänheten lämplig

tid alla vardagar både för- och eftermiddagen, att dess bokbestånd även i

övrigt är tillfredsställande till omfattning och sammansättning, att det har

en bibliotekstekniskt väl utbildad chef samt att vid biblioteket finnes anställt

åtminstone ett bibliotekstekniskt utbildat biträde.

Skolöverstyrelsen har i fråga om personalfrågan ansett önskligt, att vid

tillsättandet av bibliotekarie vid centralbibliotek ansökningarna skola insändas

till överstyrelsen, som skulle ha att avge yttrande. Överstyrelsen skulle

därvid ange, vilka sökande den ansåge kompetenta. Om överstyrelsen så

ansåge skäligt, kunde den uppföra de sökande i viss ordning med hänsyn

till graden av deras lämplighet. Bibliotekets styrelse skulle till befattningens

innehavare utse en av dem, som överstyrelsen förklarat kompetenta.

Jag är ense med överstyrelsen om vikten av kompetent personal och ansluter

mig därför till dess förslag i sistnämnda avseende samt anser vidare,

att bland villkoren för att ett bibliotek skall kunna godkännas som centralbibliotek

bör i fråga om bibliotekspersonalen införas en föreskrift av något

allmännare innehåll än sakkunniga föreslagit, gående ut på att bibliotekets

chef och personal böra besitta för arbetet erforderliga kvalifikationer.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande den 31 augusti 1928 omnämnt, att

överstyrelsen, med hänsyn till vikten av att redan från början erfarenheter

vinnas angående arbetets lämpligaste planläggning i skilda landsdelar, ansett

sig böra försäkra sig om att styrelserna för två större därtill lämpade folkbibliotek

för sin del skulle vara villiga att förorda, att vederbörande bibliotek

skulle åtaga sig centralbiblioteksuppgifter. Överstyrelsen har därvid

under hand preliminärt konfererat med styrelserna för ett stadsbibliotek i

nordligaste och ett i sydligaste delen av landet, vilka bibliotek från olika

synpunkter skulle vara synnerligen lämpliga som underlag för centralbibliotek,

och vederbörande styrelser ha därvid förklarat sig ha för avsikt att,

därest statsmakterna anvisa anslag för ändamålet, ingå till stadsfullmäktige

i respektive stad med hemställan om tillstånd för biblioteken att åtaga sig

uppgifter i enlighet med de av överstyrelsen föreslagna villkoren för anslagåt

centralbibliotek och under förutsättning av där föreslagna anslagsbelopp.

Det synes mig riktigt att på detta sätt garantier skaffats, att verksamheten

kan träda i kraft redan med 1930 års ingång, om medel anvisas för

ändamålet. Mycket antagligt torde emellertid vara, att flera än de två av

överstyrelsen åsyftade biblioteken komma att omedelbart ingå med begäran

om vederbörande biblioteks godkännande som centralbibliotek. Valet mellan

dem, som kunna komma i fråga, skall enligt föreliggande förslag göras av

Kungl. Maj:t. Det synes mig visserligen självklart, att därvid hänsyn bör

tagas till den av överstyrelsen framhållna synpunkten om önskvärdheten av

att redan från början erhålla centralbibliotek i olika landsdelar för att erfa
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Kun<)l. Maj:ts proposition Nr 141.

renhet skall vinnas om de bästa arbetsmetoderna under skilda förutsättningar.

Dä även andra synpunkter, såsom det sätt varpå de olika biblioteken

äro rustade för upptagande av centralbiblioteksverksamhet, måste beaktas,

bör emellertid Kungl. Maj:t vara obunden att som centralbibliotek godkänna

i första band dem, som med hänsyn till olika omständigheter kunna befinnas

därtill mest lämpliga.

I fråga om biblioteksinspeJdionen förorda de sakkunniga på ovan (sid.

3b 37) anförda skäl eu fullständig omläggning av inspektionen över de

statsunderstödda folkbiblioteken, i det att denna skulle i län med centraleller

landsbibliotek utövas av bibliotekarien vid ifrågavarande bibliotek eller

med förste bibliotekskonsulentens medgivande av annan därtill lämplig person

inom dess personal, i övriga län som hittills av folkskolinspektör. Efter

hand skulle alltså inspektionen av folkbiblioteken genom dessa senare bortfalla.

Bibliotek med minst 8,000 kronor i årligt statsunderstöd skulle undantagas

från dylilc lokal inspektion.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt detta de sakkunnigas förslag men föreslagit

en komplettering av denna föreskrift med det tillägg, att oberoende härav

folkskolinspektör inom området för central- eller landsbibliotek skulle äga

att verkställa inspektion av folkbibliotek inrymt i skolhus, varvid han hade

att, om därtill funnes anledning, insända redogörelse för sin inspektion till

biblioteksinspektören för vederbörande område. Därjämte ansåg överstyrelsen,

att även inspektion av sjukhusbibliotek borde ske på samma sätt som

inspektion av folkbibliotek.

D}dik biblioteksinspektion har efter tillkomsten av Linköpings stifts- och

landsbibliotek med allmänna medel ordnats i Östergötlands län. Inspektionen,

som skall avse folkbibliotek, studiecirkelbibliotek och bibliotek vid

sjukvårdsinrättningar, skall ske genom landsbibliotekarien eller, om skolöverstyrelsen

sådant undantagsvis medgiver, annan därtill lämplig person

bland landsbibliotekets personal. Också den av överstyrelsen föreslagna bestämmelsen

om rätt för folkskolinspektör att alltjämt inspektera folkbibliotek

i skolhus har upptagits.

Det synes mig vara av stor vikt, att man fortskrider på den sålunda inslagna

vägen, efter hand som central- och landsbibliotek inrättas. Tills så har

skett i alla län, anser jag i likhet med de sakkunniga och överstyrelsen,

att inspektion genom folkskolinspektör bör kvarstå, då det är önskvärt att

även i detta fall möjlighet till lokal inspektion skall förefinnas. Jag finner

dock ej lämpligt med dylik inspektion genom folkskolinspektör gentemot

bibliotek, som nått den storlek, att bibliotekariens kompetens prövas av skolöverstyrelsen,

alltså bibliotek med ett statsunderstöd om minst 2,000 kronor.

Sakkunniga beräkna för varje inspektionsområde en ersättning för resorna

om högst 1,000 kronor för år, och föreslå reseersättning och dagtraktamente

efter dåvarande 3:dje klass i resereglementet. Skolöverstyrelsen

V. Biblioteksinspektion.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.1.

föreslår en nedsättning av summan till i medeltal 600 kronor, ett belopp

som också anslagits för inspektion inom Östergötlands län. Jag utgår i

likhet med överstyrelsen från, att nämnda belopp bör vara tillräckligt som

genomsnitt även för övriga län. Sedan nytt resereglemente utfärdats, synas

biblioteksinspektörerna i enlighet med förslag av överstyrelsen böra införas i

traktamentsklass II C i resereglementet eller samma klass, som gäller för folkskolinspektörer

och för bibliotekarien vid Linköpings stifts- och landsbibliotek.

VI. Skolbib- Skolöverstyrelsen har utöver sitt tillstyrkande av en omläggning av folk''luisbibliotek

biblioteksväsendet framlagt ett utarbetat förslag angående höjda understöd

efter ändrade grunder även till de skolbibliotek, som för närvarande åtnjuta

understöd ur förslagsanslaget till folkbibliotek, samt förslag om understöd

till vissa kategorier av skolbibliotek, som hittills ej åtnjutit statsunderstöd

(se ovan sid. 59). Hur behj ärtans värt jag än finner det vara att söka få

till stånd eu nyreglering även på detta område, ser jag mig av statsfinansiella

skäl förhindrad att för närvarande tillstyrka åtgärder i detta syfte.

Frågan om skolbiblioteken synes mig ej heller stå i det nära samband med

folkbiblioteksfrågan, att det är av avgörande betydelse, att en nyreglering

på dessa områden samtidigt äger rum. Emellertid är min förhoppning, att

skolbiblioteksfrågan ej skall behöva allt för länge vänta på sin lösning.

I fråga om sjukhusbiblioteken ha sakkunniga ej yttrat sig och ej heller

överstyrelsen föreslagit andra ändringar än smärre jämkningar av villkoren

för erhållande av likformighet med de föreslagna nya bestämmelserna angående

folkbiblioteken.

Med avseende på såväl skol- som sjukhusbiblioteken synas dylika mindre

jämkningar önskvärda i samband med utfärdande av en ny författningrörande

folkbiblioteksväsendet. De enda ändringar av saklig innebörd, som

därvid synas mig böra vidtagas för bibehållande av enhetlighet i föreskrifterna

angående olika bibliotekstyper, äro införande av dels en bestämmelse,

att skolöverstyrelsen äger att fastställa formulär för ansökningar och föreskrifter

om de handlingar, som skola biläggas ansökan, dels också eu föreskrift

analog med den, som ovan föreslagits för folkbibliotek, att understöd

kan beviljas villkorligt till bibliotek, vars bokbestånd ej står på tillfredsställande

nivå ur moralisk eller konstnärlig synpunkt.

VII. Bokför- Nuvarande bestämmelser om statsunderstöd till bokförmedlingsanstalter böra

medlings- pyarstå Visserligen har överstyrelsen sedan flera år ej utaelat dylikt underFönnSungs-

stöd, då i stället med Kungl. Maj:ts medgivande en rabattöverenskommelse

anstalter gj0rts med bokhandlarna, varigenom garanterats lika fördelaktiga villkor,

ringsbfwio- som man kan vinna genom böckernas förmedling genom dylika bokförmedtek.

lingsanstalter. Skulle denna överenskommelse uppsägas, är det emellertid

av&vikt, att möjlighet finnes att ånyo utdela statsunderstöd till bokförmedlingsanstalter.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

Sakkunniga och skolöverstyrelsen ha föreslagit, att under en övergångstid, tills

central- eller landsbibliotek inrättats i alla län, de nuvarande understöden

till förmedling sanstalter för vandringsbibliotck kvarstå, om än i efter hand

minskad omfattning (se ovan sid. 26), en föreskrift som synes välbetänkt.

Ur folkbiblioteksanslaget utgår sedan år 1920 även särskilt understöd till

bibliotckskurser. Härom är för närvarande föreskrivet, att understödet får

användas endast för vissa särskilt uppräknade utgifter, föreläsarnas arvoden,

dagtraktamenten och resor samt kursdeltagarnas dagtraktamenten och reseersättningar.

Den närmaste orsaken till att en dylik begränsning gjorts i

fråga om understödets användning var, att motsvarande föreskrifter vid

sagda tidpunkt gällde för fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och

småskolor. Sedan dess ha emellertid nya bestämmelser utfärdats om sistnämnda

kurser, enligt vilka överstyrelsen har rätt att bevilja understöd antingen

med visst belopp till bestridande av kostnaderna för kursernas anordnande,

eller intill viss av överstyrelsen bestämd slutsumma såsom traktamentsersättning

åt deltagarna eller ock för båda dessa ändamål. Då det,

efter vad jag inhämtat, vid ordnandet av bibliotekskurserna ej sällan visat

sig förenat med stora svårigheter att anskaffa lokalt bidrag till de utgifter,

som ej få bestridas av statsmedel, är det önskligt, att överstyrelsen även i

detta fall får friare dispositionsrätt att ur anslaget till bibliotekskurser anvisa

understöd till bestridande av olika utgifter för längre och kortare kurser.

Traktamentsbeloppet utgör för deltagare i bibliotekskurser 7 kronor per

dag mot för deltagare i fortbildningskurser 5 kronor, varvid för sistnämnda

kurser gäller, att skolöverstyrelsen har rätt att fastställa lägre traktamentsersättning.

Även vid bibliotekskurserna torde det i framtiden vara nödvändigt

att i vissa fall räkna med ett mindre traktamentsbelopp än 7 kronor,

om det disponibla anslaget skall räcka till även för andra utgifter än

dem, som för närvarande få bestridas med statsmedel. Arvodets maximum

synes emellertid ej böra nedsättas under 7 kronor, då många deltagare i

bibliotekskurserna ej kunna närvara vid dessa utan att vidkännas utgifter

för ledigheten från sitt yrkesarbete. Skolöverstyrelsen har hemställt, att

understödet för bibliotekskurser må erhålla reservationsanslags natur med

hänsyn till de nackdelar, som det medför, att vid planläggningen av dessa

kurser, som i regel förläggas till sommarmånaderna, vara bunden vid budgetårets

gräns den 1 juli. Detta önskemål kommer automatiskt att tillgodoses,

om, såsom jag i det följande föreslår, hela biblioteksanslaget förändras

till reservationsanslag. Sammalunda blir fallet med det nuvarande anslaget

om 5,000 kronor till årliga tillägg till grundkatalogen, i fråga om vilket

överstyrelsen gjort en liknande hemställan.

I fråga om nu utgående understöd till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan

och Studiekamraten med 4,000 kronor till vardera föreslår jag ingen

ändring.

VIII. Under

stöd till bib

liotekskurser,

tillägg

till grundkatalogen

samt vissa

tidskrifter.

s. 102 Kontrollera mot PDF

IX. Nya tjänster

hos bibliotekskonsulenterna.

102 Kungl. Maj. ts proposition Nr 141.

Skolöverstyrelsen har upprepade gånger hemställt om ökad arbetskraft

för bibliotekskonsulenterna. Nu har överstyrelsen föreslagit dels i likhet med

de sakkunniga (se ovan sid. 36—38) uppförande av eu ny andre bibliotekskonsulenttjänst

på överstyrelsens stat, dels ett belopp för avlönande av ett

kanslibiträde att utgå ur folkbiblioteksanslaget.

För närvarande äro bibliotekskonsulenterna två, en förste och en andre

bibliotekskonsulent, den senare i lönegraden B 21. Hos dem äro anställda

eu kansliskrivare och två kontorsbiträden. Härtill kommer ytterligare en kansliskrivare

med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åligga bibliotekskonsulenterna,

så länge ingen statsunderstödd bokförmedlingsanstalt finnes. Till

sistnämnda befattningshavare utgår arvode blott så länge intet statsunderstöd

beviljas dylik anstalt. Beträffande dessa biträden har 1925 års riksdag

medgivit, att från förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek finge från

och med den 1 juli 1925 utgå arvoden, beräknade för två av biträdena efter

ett grundbelopp av 3,300 kronor och för två av dem efter ett grundbelopp

av 2,208 kronor ävensom erforderliga medel för att möjliggöra deras uppflyttning

i löneldass.

Den av överstyrelsen förebragta motiveringen för eu ökning av arbetskrafterna,

till vilken jag här hänvisar (se ovan sid. 65—70), synes mig så

stark, att ingen tvekan kan råda om att ett anställande av ytterligare arbetskrafter

hos bibliotekskonsulenterna är oavvisligen av behovet påkallat.

Vad först det administrativt-expeditionella arbetet beträffar, framgår dess

starkt stegrade omfattning av den av överstyrelsen sid. 67 lämnade statistiken.

Av denna framgår bland annat, att antalet ärenden nu på alla

punkter minst fördubblats i jämförelse med år 1920, utan att någon ökning

i fråga om arbetskrafterna ägt rum (utöver anställandet av ovan nämnda

kansliskrivare för nytillkommande arbete i samband med bortfallandet av

statsunderstödet till bokförmedlingsanstalter). Antalet särskilda ansökningshandlingar,

bokrekvisitioner, redovisningar och övriga inkommande skrivelser

och försändelser uppgår nu till betydligt över 27,000, antalet avgående

försändelser (oavsett massförsändelser) till över 7,000.

Jag vill emellertid kraftigt understryka, att det icke blott är erforderligt

med en förstärkning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsulenterna för att

här nämnda löpande arbete skall kunna utan onödiga förseningar medhinnas,

utan att det jämväl måste anses synnerligen betydelsefullt för eu fortsatt

gynnsam utveckling på detta område att eu dylik förstärkning omedelbart

kommer till stånd i syfte att bereda bibliotekskonsulenterna tillfälle att

ägna tillräcklig tid åt de sidor av arbetet, som äro de centrala, den viktiga

rådgivande verksamheten genom svar på förfrågningar, framläggande av

förslag till biblioteksverksamhetens rationella ordnande på olika orter, resor

för inspektions- och instruktionsbesök in. in., vidare organiserandet och

ledandet av längre och kortare bibliotekskurser, uppgörandet av kataloger

av olika slag över för biblioteken lämpliga böcker o. s. v.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141.

Det synes mig uppenbart, att med hänsyn till dessa sistnämnda arbetsuppgifter

eu ny andre bibliotekskonsulenttjänst är oavvisligen av nöden, så mycket

mer som såväl den genomförda läroverksreformen som i ännu långt högre

grad den nu föreslagna omorganisationen av folkbiblioteksväsendet komma

att ställa i olika avseenden ytterligare skärpta krav på bibliotekskonsulenterna.

Med hänsyn till den pågående besparingsutredningen anser jag

emellertid, att denna nya bibliotekskonsulenttjänst icke bör uppföras i

överstyrelsens stat utan tills vidare erhålla ställning av extra ordinarie

befattningshavare. Medel till hans avlönande torde böra utgå ur biblioteksanslaget.

Aven för den andra erforderliga tjänsten torde medel böra utgå av biblioteksanslaget

och tjänsten erhålla nyss angivna ställning.

I enlighet med statskontorets yttrande (se ovan sid. 70—71) föreslår jag,

att avlöningen till den nye extra ordinarie andre bibliotekskonsulenten skall

utgå i enlighet med bestämmelserna i § 33 av avlöningsreglementet för icke

ordinarie befattningshavare, d. v. s. med placering i 21:sta lönegraden omfattande

löneklasserna 20—23 och en begynnelseavlöning av 6,048 kronor,

samt med rätt till uppflyttning i löneklass i vanlig ordning. Även kanslibiträdet

torde i enlighet med överstyrelsens och statskontorets förslag och i

likhet med vad redan gäller om samtliga ovan omnämnda kansliskrivare och

kontorsbiträden böra erhålla avlöning enligt samma grunder, d. v. s. med

lön enligt löneklass, som är närmast lägre än den, som skulle hava gällt,

om befattningshavaren varit innehavare av ordinarie tjänst inom ifrågavarande

lönegrad, eller med placering i 7:de lönegraden, omfattande löneklasserna

6—10 och en begynnelseavlöning av 2,676 kronor samt likaledes

med rätt till uppftyttning i löneklass och i övrigt i enlighet med bestämmelserna

i nämnda § 33.

För innevarande budgetår beräknar överstyrelsen, att till biträden hos

bibliotekskonsulenterna komma att utgå cirka 12,900 kronor, därav cirka

1,400 kronor till ersättning åt vikarier samt cirka 475 kronor till ålderstilllägg

åt biträden, som uppflyttats i högre löneklass. Om härtill läggas dels

arvoden till en andre bibliotekskonsulent med 6,048 kronor och till ett kanslibiträde

med 2,676 kronor, dels erforderlig ökning av beloppen för vikariatsersättningar

och ålderstillägg, vilken ökning överstyrelsen beräknar till cirka

500 respektive 300 kronor, kommer man till ett belopp om i runt tal 22,500

kronor. Jag erinrar i detta sammanhang, att 1926 års riksdag medgivit,

att den från förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek utgående anslagsposten

å 1,400 kronor till ersättning åt vikarie för biträdena hos bibliotekskonsulenterna

finge erhålla naturen av förslagsanslag.

Jag övergår nu till en beräkning av de kostnader, som ett förverkligande X. Kostnad

av föreliggande förslag skulle betinga och upptager därvid utgifterna såväl beräkning

för budgetåret 1929 30 som för budgetåret 1930/31.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

Understöden till kommunala och med dem likställda folkbibliotek samt i

samband med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet har av

skolöverstyrelsen efter de av överstyrelsen i skrivelsen den 31 augusti 1928

föreslagna besparingarna beräknats till 680,000 kronor för helt år mot för

närvarande 345,000 kronor. Ökningen skulle alltså bli 335,000 kronor. För

övergångsåret 1929/1930 beräknar överstyrelsen emellertid blott hälften av

ökningen, varför anslagsbehovet då skulle utgöra endast 512,500 kronor.

Jag har ovan föreslagit vissa mindre ändringar av överstyrelsens förslag

till grunder för understödens utgående. Jag vill i detta avseende erinra om,

att jag ifrågasatt dels, sid. 79, en begränsning av grundunderstödet till

folkbibliotek till 5,000 kronor (i stället för att enligt överstyrelsens förslag

grundunderstödet i vissa fall skulle kunnat utgå med ända till 10,000 kronor),

dels, sid. 80, eu viss skärpning av kravet för tilläggsunderstöd för

avlöning till egentlig bibliotekspersonal, dels slutligen, sid. 92, en föreskrift

som möjligtvis kan tänkas leda till någon reduktion av understödet till fristående

studiecirklar. Med hänsyn till dessa omständigheter bör givetvis

någon minskning ske i beräkningen av det erforderliga anslagsbeloppet.

Därjämte synas mig emellertid vissa skäl tala för, att den av överstyrelsen

gjorda uppskattningen är väl hög. Särskilt gäller detta beräkningen av

tilläggsunderstödens belopp. Efter vad jag erfarit, bar vid uppgörandet av

den till grund för överstyrelsens beräkning liggande kalkylen i fråga om

tilläggsunderstöden förutsatts, att varje bibliotek, som sista året i inlämnad

redogörelse i kolumnen för »antal band i läsrumsbiblioteket (uppslagsböcker

o. d.)» överhuvud uppgivit förefintligheten av något enda band, också skulle

komma i åtnjutande av tilläggsunderstöd för läsrum och handboksamling

och att varje bibliotek, som i den ekonomiska tablån upptager ett belopp

för avlöning åt egentlig bibliotekspersonal, skulle erhålla tilläggsunderstöd

för detta ändamål med hänsyn till hela avlöningsbeloppet. Visserligen föreligger

intet material, som möjliggör ett bedömande av, i vilken utsträckning

de ovan föreslagna villkoren för de olika tilläggsunderstöden kunna

antagas i realiteten komma att uppfyllas. Alla skäl tala emellertid för

sannolikheten av, att detta långt ifrån alltid kommer att bli fallet. Med

hänsyn till samtliga här nämnda förhållanden har jag ansett mig kunna

stanna vid att beräkna sammanlagda understödet för ifrågavarande bibliotekstyper

för helt år cirka 50,000 kronor lägre än överstyrelsen eller till

630,000 kronor.

En betydande besparing i jämförelse med överstyrelsens beräkningar sker

enligt mitt förslag i fråga om understöden för skolbibliotek, där ingen ökning

av understödsbeloppen är erforderlig. Härigenom göres en kostnadsbesparing

för helt år av 55,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har utgått från, att frågan om understöd åt biblioteksverksamhet

å svenska handelsfartyg skulle upptagas till avgörande vid nästa

riksdag och har föreslagit ett årligt anslag från och med budgetåret 1930,

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 141. 105

1931 om 10,000 kronor för detta ändamål. Då förslaget härom ej står i

så intimt samband med förevarande omorganisationsförslag, att riksdagen

nu behöver fatta någon ståndpunkt till frågan om tiden för ett eventuellt

införande av anslag för detta ändamål, bär jag nedan icke tagit detta belopp

med i beräkningen.

I motsats mot skolöverstyrelsen har jag föreslagit, att under förevarande

anslag skall uppföras kostnaden för avlöning åt en ny extra ordinarie bibliotekskonsuleut

med 6,048 kronor.

Vad övergångsåret 1929/30 beträffar har skolöverstyrelsen i fråga om anslaget

till kommunala och därmed likställda folkbibliotek samt i samband

med studiecirkelverksamhet bedriven folkbiblioteksverksamhet räknat med

eu ökning hälften så stor som den, vilken skulle utgå för helt år. Då möjlighet

att någorlunda exakt bedöma anslagsbehovet särskilt första året saknas,

har jag ansett mig böra höja siffran något och har uppfört beloppet

för budgetåret 1929/30 till 530,000 kronor.

På övriga punkter ansluter jag mig till skolöverstyrelsens beräkning i

fråga om årskostnaden efter en omorganisation av folkbiblioteksväsendet.

Jag kommer alltså till följande beräkning.

Beräkning av det belopp, Beräknat anslagsbehov

som disponeras ur för- efter en omorganisation

slagsanslaget 1928/29 1929/30 1930/31

Kommunala och därmed likställda

folkbibliotek samt i

samband med studiecirkelarbete

bedriven folkbiblioteksverksamhet

.............

Central bibliotek (från */i 1930

två centralbibliotek, från x/i

1931 ytterligare två)......

Skolbibliotek..............

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar

.................

Resekostnads- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion

från central- och landsbibliotek

(för närvarande ett

landsbibliotek, från ]/i 1930

två centralbibliotek, från 71

1931 ytterligare två)......

Förmedlingsanstalter för vand
ringsbibliotek.

...........

Kurser för föreståndare för folk-,

skol- och studiecirkelbibliotek

Tillägg till grundkatalog.....

Biblioteksbladet, Bokstugan och

Studiekamraten..........

kronor 345,000: —

» -

» 150,000: —

» 8,000: —

» 600: —

» 11,000: —

» 12,000: —

» 5,000: —

> 12,000: —

530,000: — 630,000:

10,000: — 30,000:

150,000: — 150,000:

8,000: — 8,000:

1,200:— 2,400:

10,500: — 10,000:

12,000: — 12,000:

5,000: — 5,000:

12,000: — 12,000:

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

Beräkning av ilet belopp, Beräknat anslagsbehov

som disponeras ur för- efter en omorganisation

slagsanslaget 1928/29 1929/30 1930/31

Arvoden åt eu andre biblioteks
konsulent

samt till biträden

hos bibliotekskonsulenterna

jämte vikariatsersättningar . . kronor 12,900: — 22,500: — 22,500: —

Summa kronor 556,500:— 761,200:— 881,900:—-

För innevarande budgetår är förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek

uppfört med 560,000 kronor. Enligt ovan gjorda beräkning av anslagsbehovet

skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras en ökning av omkring

200,000 kronor, så att anslaget skulle utgöra i runt tal 760,000 kronor.

Med hänsyn till denna avsevärda höjning av anslagsbeloppet och de nya

mycket gynnsammare understödsreglerna samt då det synes önskvärt, att statsmakterna

äga i sin hand att reglera de eljest automatiskt växande utgifterna

för hithörande ändamål, anser jag mig böra föreslå, att detta anslag,

i likhet med föreläsningsanslaget, erhåller karaktären av reservationsanslag.

Givetvis får detta icke hindra, att anslagsposten till arvoden åt en andre

bibliotekskonsulent m. in. bör med hänsyn till befattningshavarnas eventuella

uppflyttning i löneklass och svårigheten att fixera anslagsbehovet för

vikariatsersättningar anses förslagsvis beräknad. Beträffande de ovan angivna

siffrorna för folkbibliotek, skolbibliotek och sjukhusbibliotek vill jag

framhålla, att dessa siffror icke böra vara för skolöverstyrelsen bindande

vid fördelning av understöd för ifrågavarande anslag.

Konsekvensen av en sådan ändring av anslagets natur blir att, om de

för ett budgetår tillgängliga medlen ej förslå till statsunderstödets utgående

enligt fastställda grunder, det bör ankomma på överstyrelsen att på sätt

som skolöverstyrelsen prövar skäligt vidtaga nedsättning i de belopp, som

tenligt nämnda grunder skolat utgå.

I likhet med överstyrelsen föreslår jag en ändring av anslagsrubriken till

»understöd åt folkbiblioteksväsendet» i stället för »understöd åt folkbiblioek»,

detta bland annat av den grund, att även skolbiblioteken erhålla understöd

ur detta anslag.

Vad övergångsåret beträffar gäller givetvis, att, därest för innevarande

eller föregående budgetår före den 1 juli 1929 beviljat understöd ej hinner

att utbetalas före budgetårets utgång, intet hinder möter att icke dess mindre

avföra utgiften på innevarande års förslagsanslag.

Hur tidigt den nya kungörelsen i ämnet kan komma att utfärdas är

givetvis ännu omöjligt att med säkerhet beräkna. Intill tidpunkten för dess ikraftträdande

böra de gamla bestämmelserna även efter den 1 juli 1929 tillämpas.

Sammanfattning

av grunderna

för

statsunderstöd.

Till sist vill jag för överskådlighetens skull lämna eu punktvis uppställd

sammanfattning av de ovan föreslagna grunderna för statens understödjande

av folkbiblioteksväsendet, i vad de innefatta ändringar i nu gällande be
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Knngl. Maj.ts proposition Nr 141.

stämmelser. Föreskrifterna rörande bokförmedlingsanstalter, skolbibliotek

av olika slag samt bibliotek vid sjukvårdsinrättningar, vilka förutsättas skola

gälla i sak oförändrade, äro därför här uteslutna. I sammanfattningen ha

gjorts en del i det föregående ej särskilt omnämnda formella jämkningar av

de av de sakkunniga och skolöverstyrelsen föreslagna formuleringarna. Jag

anser det ej heller behövligt att här på särskilt sätt utmärka dessa ändringar,

så mycket mindre som Kungl. Maj:t givetvis vid utarbetandet av kungörelsen

torde äga att företaga de mindre ändringar, som kunna befinnas

lämpliga, samtidigt med att föreskrifter om sättet för ansökningar m. fl.

verkställighetsbestämmelser, eventuellt erforderliga övergångsbestämmelser

o. s. v. tillfogas, och eu formell bearbetning företages av hittillsvarande

föreskrifter om understöd till skol- och sjukhusbibliotek (se ovan sid. 100),

bokförmedlingsanstalter, förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek in. in.

I. Kommunala och med dem likställda folkbibliotek.

1.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser

med ett belopp av lägst 40 kronor, för år räknat, utgå till kyrklig eller

borgerlig kommun eller till sammanslutning av två eller flera kommuner

lör upprättande och underhåll av ett folkbibliotek. Under i punkt 2 angivna

villkor må dylikt understöd utgå även till lokal förening.

2.

För att ett av lokal förening ägt bibliotek skall kunna erhålla statsunderstöd

efter samma bestämmelser som kommunalt folkbibliotek, fordras,

att det står under en styrelse, i vilken den borgerliga kommunen utsett

minst en ledamot, varjämte ombud för kommunen skall deltaga i

granskningen av bibliotekets räkenskaper; dock att, därest kommunen avböjer

att taga sådan befattning med biblioteket, det må ankomma på

vederbörande länsstyrelse att, på framställning av bibliotekets styrelse

och efter prövning av bibliotekets ändamålsenlighet, utse en styrelseledamot

och en granskningsman för detsamma.

3.

Inom området för en och samma borgerliga kommun kan endast ett bibliotek

eller system av bibliotek (huvudbibliotek med filialer) erhålla statsunderstöd

efter de bestämmelser, som gälla för kommunala och med dem

likställda folkbibliotek.

I kommun, där landsbibliotek finnes upprättat, utgår ej statsunderstöd

till folkbibliotek av här ifrågavarande slag.

4.

För utgående av de i punkt 1 omnämnda understöden skola följande villkor

gälla:

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år,

för vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och

vård. Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter; dock

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

må för kostnadsfritt upplåten lokal, som är avsedd enbart för biblioteket,

på av skolöverstyrelsen närmare föreskrivna villkor i ortsbidraget inräknas

ett belopp, som kan anses motsvara skälig hyra, vilket belopp emellertid

ej får överstiga det kontanta ortsbidraget.

b) Bibliotek, till vilket utgår tilläggsunderstöd enligt punkt 9, uppbär

hela statsunderstödet kontant. Där sådant tilläggsunderstöd ej utgår,

skall bibliotek, vars statsunderstöd ej överstiger 400 kronor, erhålla hela

understödet i form av inbundna böcker, valda ur av skolöverstyrelsen utgivna

kataloger och levererade till biblioteket på sätt överstyrelsen jämlikt

av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter närmare bestämmer, samt

bibliotek, vars statsunderstöd uppgår till eller överstiger 400 kronor men

ej uppgår till 2,000 kronor, erhålla hälften av statsunderstödet, dock minst

d00 kronor, i form av inbundna böcker, på sagda sätt valda och levererade

samt återstoden kontant. Uppgår statsunderstödet till 2,000 kronor eller

däröver, utan att tilläggsunderstöd enligt punkt 9 utgår, uppbär biblioteket

hela understödet kontant.

c) För biblioteket skall finnas föreståndare eller bibliotekarie, som

handhar skötseln av boksamlingen och ombesörjer upprättandet av kataloger

däröver; i fråga om bibliotek med minst 2,000 kronor i statsunderstöd

skall bibliotekariens kompetens prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

d) Biblioteket skall vara uppställt i lämplig lokal. Vid inredning av

nya uteslutande för biblioteket avsedda lokaler, för vilka hyran uppgår

eller beräknas till minst 400 kronor, skola planerna på förhand underställas

skolöverstyrelsen för granskning.

e) Biblioteket skall regelbundet minst en gång i veckan hållas tillgängligt

för allmänheten; dock må öppethållandet under sommarmånaderna

vid bibliotek, där statsunderstödet ej överstiger 400 kronor, begränsas till

en gång varannan vecka.

f) Biblioteket skall vara kostnadsfritt tillgängligt och ingen avgift må

tagas för boklån av låntagare boende inom den kommun, där biblioteket

är beläget, eller inom det område i övrigt, som biblioteket jämlikt de

nedan i punkt 20 givna föreskrifterna kan ha att betjäna.

g) Biblioteket skall hållas försäkrat mot eldskada.

h) Åt bibliotek, vars bokbestånd icke står på tillfredsställande nivå ur

moralisk eller konstnärlig synpunkt, må anslag kunna beviljas allenast

under förbehåll, att biblioteket ställer sig till efterrättelse de anvisningar

i fråga om bokbeståndet, som lämnas av skolöverstyrelsen.

i) Styrelse för folkbibliotek skall tillse, att litteratur, som är av beskaffenhet

att i sedligt avseende kunna inverka skadligt, om den sättes i

händerna på unga och omogna läsare, icke genom utlåning eller på annat

sätt hålles tillgänglig för personer, som ej kunna anses besitta erforderlig

mognad.

j) Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd före

läsningsverksamhet äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom

anskaffande av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsningsämnena,

samt genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning

i anslutning till föreläsningarna.

k) Biblioteket skall vara underkastat inspektion på sätt särskilt föreskrives.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. May.ts proposition Nr 141.

l) Bibliotekets böcker få ej utan tillstånd av vederbörande inspektör

eller bibliotekskonsulent i skolöverstyrelsen i annan mån avhändas bib

lioteket, än att utslitna eller föråldrade böcker må därifrån utgallras.

m) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och

de villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

5.

Statsunderstöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek må

utgå dels som allmänt grundunderstöd enligt punkt 6, dels ock, i de fall dä

vederbörande bibliotek uppfyller därför stadgade särskilda villkor, som

tilläggsunderstöd enligt de närmare föreskrifter, som lämnas i punkterna

7—9, dock att sammanlagda statsunderstödet till ett bibliotek icke må

överstiga bibliotekets ortsbidrag för samma år. För kommunalt eller därmed

likställt folkbibliotek, till vilket är anslutet en eller flera fristående

studiecirklar, gälla därvid de närmare föreskrifter, som äro i punkt 17

stadgade.

6.

Grundunderstöd må utgå för bibliotek, vars ortsbidrag uppgår till högst

400 kronor, med lika stort belopp som ortsbidraget samt för bibliotek, vars

ortsbidrag överstiger 400 kronor, efter följande skala:

Ortsbidraget. Statsunderstödet.

401— 600 kronor 90 % av ortsbidraget, dock minst 400 kronor

601— 800 »

80 % »

---------o - >

»

»

» 540

»

801—1,500 »

70 % »

»

>

» 640

»

1,501—4,000

60 % »

»

»

» 1,050

över 4,000 »

50 % »

»

» » 2,400

och högst 5,000

»

»

7.

Tilläggsunderstöd må utgå till bibliotek, som, utom de ovan i punkt 4

föreskrivna villkoren, uppfylla vissa särskilda villkor. Dessa understöd

äro av två slag och avse det ena läsrum och handboksamling, det andra

avlöning åt egentlig bibliotekspersonal samt kunna utgå antingen var för

sig eller båda tillsammans.

8.

Tilläggsunderstöd för läsrum och handboksamling må utgå med högst

hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter grundunderstödet

och tilldelas

a) i städer, köpingar och municipalsamliällen bibliotek, som har ett för

allmänheten tillgängligt läsrum, vilket under sakkunnig ledning hålles

öppet minst två eftermiddagstimmar varannan vardag och är försett med

en handboksamling, vars sammansättning godkänts av förste bibliotekskonsulenten,

samt

b) i övriga kommuner bibliotek, som har en handboksamling, vars sammansättning

godkänts av förste bibliotekskonsulenten, och vid vars begagnande

vägledning lämnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

9.

Tilläggsunderstöd för avlöning till egentlig bibliotekspersonal må utgå

med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter grundunderstödet,

och med högst en tredjedel av den till dylik personal utgående

ersättningen, dock endast för så vitt ersättningens belopp samt

kvalifikationerna hos den personal, till vilken denna skall utgå, äro av

skolöverstyrelsen prövade och godkända.

10.

Då statsunderstött bibliotek, som äges av enskilda, icke längre underhålles

av ägaren, skola de bibliotekets böcker, som erhållits såsom statsunderstöd

eller inköpts för egna medel, överlämnas till vederbörande

kyrkliga eller borgerliga kommun för införlivande med dess bibliotek

eller såsom grundstomme till ett kommunalt folkbibliotek; dock att böckerna

jämväl må efter skolöverstyrelsens beprövande överlämnas till

annat bibliotek med samma eller likartat syfte eller annorlunda på lämpligt

sätt komma till användning.

11. 1 sammanhang med studiecirkelarbete bedriven

folkbiblioteksverksamhet.

11.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser

utgå för folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete

till riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet, vilket omfattar

minst 20,000 medlemmar och vars utgifter för biblioteksändamål närmast

föregående arbetsår uppgått till minst 6,000 kronor.

12.

För utgående av de i punkt 11 omnämnda understöden skola följande

villkor gälla:

a) Förbundet skall styrka att tillskott av andra än statsmedel (s. k.

ortsbidrag) under närmast föregående arbetsår lämnats för de till förbundet

anslutna bibliotekens utveckling och vård. Ortsbidraget skall utgå

kontant och avse verkliga utgifter. Arvode till bibliotekarie får ej medräknas

till högre belopp än som kan prövas skäligt med hänsyn till omfattningen

av bibliotekets verksamhet. Kostnad för lokal, däri inbegripna

utgifter för lokalens uppvärmning, belysning och renhållning, får medräknas

endast om lokalen är uteslutande avsedd för bibliotek eller biblioteks-

och studiecirkeländamål.

b) Ett riksförbunds studiecirkel- och biblioteksverksamhet skall stå

under inseende och kontroll av en utav förbundet utsedd studieledare.

c) De till förbundet anslutna biblioteken skola i övrigt vara underkas

tade samma bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie,

lokal, öppethållande, utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion,

böckers avhändande från biblioteket m. in., som äro stadgade för

kommunala och med dem likställda folkbibliotek i punkt 4.

d) Här ifrågavarande riksförbund, studiecirklar och bibliotek skola vara

skyldiga att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av

skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

s. 111 Kontrollera mot PDF

111

Kanyl. Maj:ts proposition Nr Hl.

13.

Till grund för bestämmandet av det statsunderstöd, som skall utgå

till ett riksförbund för den verksamhet, som bedrives av till detsamma anslutna

bibliotek, skall läggas eu beräkning av det statsunderstöd, vartill

varje särskilt till förbundet anslutet bibliotek skulle vara beriittigat med

tillämpning av de ovan i punkterna 5—9 lämnade föreskrifterna.

Därvid skall dock iakttagas,

att grundunderstödet för varje särskilt bibliotek skall utgå, i kommun,

där det sammanlagda ortsbidraget till samtliga bibliotek tillhörande riksförbund

uppgår till högst 400 kronor, med lika stort belopp som det särskilda

bibliotekets ortsbidrag, samt i kommun, där det sammanlagda ortsbidraget

överstiger sagda summa, efter följande skala:

Sammanlagda ortsbidraget

till samtliga bibliotek till- hörande riksförbund inom

kommunen.

Statsbidraget i %

av det särskilda

bibliotekets orts- bidrag.

401— 600 kronor

90 %

dock minst 400 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in- om kommunen

601— 800

80 %

dock minst 540 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in- om kommunen

801—1,500

70 %

dock minst 640 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in- om kommunen

*5

5

CD

T*

O

lO

60 %

dock minst 1,050 kronor till samtliga

bibliotek tillhörande riksförbund in- om kommunen

över 4,000 »

50 %

dock minst 2,400 kronor och högst

5,000 kronor till samtliga bibliotek

tillhörande riksförbund inom kom- munen

samt att tilläggsunderstöd skall utgå endast i den mån varje särskilt

bibliotek skulle vara därtill berättigat enligt föreskrifterna i punkterna

7—9.

14.

Då statsunderstött bibliotek, som är anslutet till riksförbund, icke längre

underhålles av ägaren, skola de bibliotekets böcker, som erhållits som

statsunderstöd eller inköpts för egna medel, överlämnas till vederbörande

kyrkliga eller borgerliga kommun för införlivande med dess bibliotek

eller såsom grundstomme till ett kommunalt folkbibliotek; dock att böckerna

jämväl må efter skolöverstyrelsens beprövande överlämnas till

annat bibliotek med samma eller likartat syfte eller annorlunda på lämpligt

sätt komma till användning.

15.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser

utgå till fristående studiecirkel, vilken dels förbinder sig att vid slutet av

arbetsåret överlämna såväl de böcker, som under året inköpts för egna

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

medel, som dem, vilka erhållits som statsunderstöd, till det kommunala

eller med detta likställda folkbiblioteket i vederbörande kommun eller till

landsbiblioteket i kommun, där dylikt finnes upprättat, dels ock ansöker

om statsunderstöd genom dylikt bibliotek.

16.

För utgående av de i punkt 15 omnämnda understöden skola följande

villkor gälla:

a) Studiecirkeln skall styrka, att tillskott av andra än statsmedel (s. k.

ortsbidrag) under närmast föregående arbetsår lämnats för bokinköp och

inbindning.

b) Statsunderstödet skall uppbäras i form av inbundna böcker, valda ur

av skolöverstyrelsen utgivna kataloger och levererade på sätt överstyrelsen

jämlikt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter närmare bestämmer.

c) Studiecirkeln skall vara skyldig att underkasta sig den kontroll och

de villkor, som i övrigt av överstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

17.

Vid utgående av statsunderstöd till fristående studiecirkel gälla följande

regler:

a) Om fristående studiecirkel ansöker genom kommunalt eller med

detta likställt folkbibliotek, lägges till grund för bestämmandet av det

sammanlagda statsunderstödet till folkbiblioteket och studiecirkeln det

totala ortsbidraget för folkbiblioteket och ortsbidraget för bokinköp och

inbindning av böcker för studiecirkeln, varvid om statsunderstödets belopp

och villkoren för dess utgående gäller vad ovan i punkterna 1—10 är

stadgat. Statsunderstödet fördelas mellan biblioteket och studiecirkeln i

proportion till ovan angivna ortsbidrag.

b) Om fristående studiecirkel ansöker genom landsbibliotek, erhåller

studiecirkeln i statsunderstöd högst lika stort belopp som ortsbidraget för

bokinköp och inbindning av böcker.

111. Gemensamma bestämmelser för folkbiblioteken inom en kommun.

18.

Det samlade statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet enligt bestämmelserna

i punkterna 1—17 må inom kommun (stad, köping eller landskommun)

eller sammanslutning av kommuner, där landsbibliotek ej är inrättat,

uppgå till högst 10,000 kronor för år räknat. Skulle biblioteken inom kommunen

enligt de nämnda bestämmelserna ägt rätt till högre statsbidrag

än 10,000 kronor, skola de bibliotek, som avses i punkterna 1 och 15, ha förmånsrätt

till statsunderstöd upp till ett belopp av 7,000 kronor och de, som

avses i punkt 11, upp till ett belopp av 3,000 kronor. Det samlade statsunderstödet

inom kommun, där landsbibliotek är inrättat, får ej överstiga

3,000 kronor för år räknat.

19.

Föreståndarna för alla inom en kommun arbetande statsunderstödda

folkbibliotek skola minst två gånger om året sammankomma på kallelse

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition Nr 141.

och under ordförandeskap av föreståndaren för det kommunala folkbib

lioteket ellei’ landsbibliotekarien i och för överläggning om bokinköpsförslag,

tryckning av gemensam katalog och andra frågor, där samverkan

kan synas önsklig. Beslutanderätten tillkommer dock, om ej annan överenskommelse

träffats, de särskilda bibliotekens styrelser. I kommuner,

där såväl statsunderstött kommunalt folkbibliotek som landsbibliotek saknas,

skola föreståndarna för de statsunderstödda 1''öreningsbiblioteken

bland sig utse en ordförande, som har att sammankalla mötena och leda

förhandlingarna.

20.

Om det samlade statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet enligt punkterna

1—17 inom en kommun uppgår till 8,000 kronor eller därutöver, skola

såväl det kommunala eller därmed likställda folkbiblioteket som folkbibliotek

tillhörande riksförbund hållas helt eller delvis kostnadsfritt tillgängliga

för utlåning även till personer boende utanför vederbörande

kommun inom ett av skolöverstyrelsen föreskrivet område och enligt de

närmare bestämmelser, överstyrelsen äger meddela.

IV. Centralbibliotek.

21.

Kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek, som prövas därtill lämpligt,

må av Kungl. Maj:t godkännas som centralbibliotek, varvid följande

allmänna villkor skola gälla:

a) I län, där landsbibliotek är inrättat, får kommunalt eller därmed likställt

folkbibliotek ej godkännas som centralbibliotek.

b) Endast ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek må för ett

och samma län godkännas som centralbibliotek.

22.

Till centralbibliotek må utöver det understöd, som tillkommer detsamma

efter bestämmelserna angående statsunderstöd till kommunala eller därmed

likställda folkbibliotek, utgå ett särskilt centralbiblioteksanslag å

högst 10,000 kronor för år.

23.

Centralbibliotek har att inom ett av Kungl. Maj:t bestämt område supplera

de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning

av böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek

och genom biblioteksteknisk vägledning enligt närmare föreskrifter,

som skolöverstyrelsen har att utfärda.

24.

För att ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek må godkännas

som centralbibliotek fordras, att det skall vara försett med ett läsrum,

som har en av förste bibliotekskonsulenten godkänd handboksamling och

som hålles öppet på för allmänheten lämplig tid alla vardagar både föroch

eftermiddagen, att dess bokbestånd även i övrigt är tillfredsställande

till omfattning och sammansättning samt'''' att bibliotekets chef och personal

besitta erforderliga kvalifikationer.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 114 häft. (Nr 141.)

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

KungL Maj:ts proposition Nr 141.

25.

Centralbibliotek skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och

de villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

V. Allmän bestämmelse.

26.

Därest de för ett budgetår tillgängliga medlen icke förslå till statsunderstöds

utgående enligt ovan angivna grunder, må det ankomma på

skolöverstyrelsen att vidtaga nedsättning i de enligt nämnda grunder utgående

beloppen på sätt som överstyrelsen prövar skäligt.

VI. Särskild bestämmelse för förmedlingsanstalter för

vandringsbibliotek.

27.

De till vissa förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek utgående understöden

må fortfarande enligt nu gällande grunder utgå med ett belopp av

högst 11,000 kronor för år, dock att från detta belopp, därest central- eller

landsbibliotek upprättas i Malmöhus län, skall avdragas 1,000 kronor,

samt, därest dylikt bibliotek upprättas i Göteborg och Bohus län eller i

Norrbottens län, i vartdera fallet 2,000 kronor. Hela anslaget skall bortfalla,

då central- eller landsbibliotek upprättats i minst 20 av rikets län.

Under åberopande av vad jag här ovan anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes

uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek,

nu 560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett

ordinarie reservationsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet

å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål och

efter i huvudsak de grunder, som av mig å sid. 107—114

i statsrådsprotokollet angivits.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kap. I. Historik........................................ 2

1905 års riksdag sid. 2. — 1912 års riksdag sid. 3. — Efter

år 1912 vidtagna ändringar sid. 6. — Anslag till särskilda biblioteksändamål

sid. 7. — Förslagsanslagets disposition under budgetåret

1928/1929 sid. 8.

Kap. II. Brister i det nuvarande folkbiblioteksväsendet. Reformkrav.. 8

Kap. III. Folkbildningssakkunnigas förslag.....................13

Huvudpunkterna i förslaget sid. 13. — De sakkunnigas motivering

sid. 17: Bibliotekens ställning i folkbildningsarbetet sid. 17;

Folkbibliotekens uppgift sid. 17; Maximum för statsunderstöd till kommunala

bibliotek sid. 18; Tilläggsunderstöd sid. 18; Statsbidrag kontant

eller i form av bundna böcker sid. 20; Bibliotekslokaler sid. 20; Bokbeståndets

beskaffenhet sid. 21; Samverkan mellan stora och små bibliotek

sid. 22; Utlåning från större bibliotek sid. 24; Centralbibliotek sid. 25;

Föreningsbibliotekens betydelse sid. 29: Ändrade grunder för understöd

åt föreningsbibliotek sid. 30; Samarbete mellan olika bibliotek inom samma

kommun sid. 34; Biblioteksinspektion sid. 35; Den centrala ledningen av

folkbiblioteksväsendet sid. 36; Sammanfattning sid. 38. — Kostnadsberäkning

sid. 40. — Lektor O. Olssons reservation sid. 41.

Kap. IV. Yttranden över sakkunnigförslaget. Skolöverstyrelsens ändringsförslag

........................................41

Kommunala bibliotek sid. 41. — Centralbibliotek sid. 43. —

Föreningsbibliotek sid. 45. — Biblioteksinspektion sid. 51. —

Skolöverstyrelsen år 1924 sid. 51: Allmänt uttalande sid. 51; Principerna

för statsunderstöd till olika bibliotekstyper sid. 52; Grunder för

understöd åt kommunala bibliotek sid. 56; Grunderna för understöd åt

studiecirkelbibliotek sid. 57; Understöd åt fristående studiecirklar sid. 57;

Understöd åt fristående föreningsbibliotek sid. 57; Maximibestämmelser

sid. 58; Detaljändringar i anslagsvillkoren sid. 58; Centralbibliotek och

biblioteksinspektion sid. 58; Skolbiblioteken sid. 59; Kostnadsberäkning

sid. 59. — Yttranden över skolöverstyrelsens förslag av år 1924

sid. 61. — Av skolöverstyrelsen efter år 1924 framställda ändringsförslag

sid. 62. — Skolöverstyrelsen år 1928 sid. 62.

Kap. V. Departementschefens yttrande........................73

Allmänna synpunkter sid. 73. — I. Kommunala och med dem

likställda folkbibliotek sid. 76: Vilka bibliotekstyper böra understödjas?

sid. 76; Understödens belopp sid. 77; Villkoren för understöd sid. 81.

— II. I sammanhang med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet

s. 83: Vilka bibliotekstyper böra understödjas? sid. 83;

Understödens belopp och villkoren för understöd sid. 86. — III. Gemensamma

bestämmelser för folkbiblioteken inom en kommun

sid. 93: Anslagsmaximum sid. 93; Gemensamma sammanträden sid. 94;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utlåning till personer utom kommunen sid. 95. — IV. Centralbibliotek

sid. 96. — V. Biblioteksinspektion sid. 99. — VI. Skolbibliotek.

Sjukhusbibliotek sid. 100. — VII. Bokförmedlingsanstalter.

Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek sid. 100. —

VIII. Understöd till bibliotekskurser, tillägg till grundkatalogen

samt vissa tidskrifter sid. 101. — IX. Nya tjänster hos bibliotekskonsulenterna

sid. 102. — Kostnadsberäkning sid. 103.

Sammanfattning av grunderna för statsunderstöd sid. 106.

Stockholm 1929, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

290262

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:241 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 3Iaj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten
  2. SU 1929:121 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbibliotelcsväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels oc s. 1 i texten