Sök i Ratio Lex

Angående anslag till socialstyrelsen m. in

1929-02-25 · 59 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:206, Angående anslag till socialstyrelsen m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 206.

1

Nr 206.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag

till socialstyrelsen m. in.; given Stockholms slott

den 25 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sven Lubeck.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

a Stockholms slott den 25 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Lubeck:

Det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen är i riksstaten för budgetåret

1928/1929 uppfört med 317,400 kronor, och det extra anslaget till socialstyrelsens

verksamhet är i samma stat upptaget till 147,300 kronor.

Vid anmälan den 4 januari 1929 till årets statsverksproposition av frågan

om behovet av medel under femte huvudtiteln till ifrågavarande ändamål

under budgetåret 1929/1930 meddelade jag, att 1926 års besparingssakkunniga

under senare tid varit sysselsatta bland annat med granskning av

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 171 käft. (Nr 206.) 588 89 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

socialstyrelsens organisation såsom förberedelse till förslag rörande bespa

ringar och förenklingar inom nämnda ämbetsverk. Jag anförde vidare, att

de sakkunniga ännu icke avgivit betänkande i ämnet men att dylikt betänkande

enligt vad jag inhämtat komme att avlämnas inom sådan tid, att detsamma

syntes kunna föranleda förslag till 1929 års riksdag i form av särskild

proposition. I avbidan därpå syntes i riksstatsförslaget beträffande

nästa budgetår förevarande två anslag böra upptagas med provisoriska belopp,

förslagsvis med samma belopp som för innevarande budgetår.

I anslutning till det sålunda anförda gjorde jag under punkten 2, respektive

punkten 3 av femte huvudtiteln hemställan att, i avbidan pa särskild

proposition i ämnet, det ordinarie anslaget till socialstyrelsens verksamhet

måtte i riksstaten beräknas till 317,400 kronor samt att till socialstyrelsens

verksamhet måtte beräknas ett extra anslag av 147,300 kronor. Denna hemställan

bifölls av Kungl. Maj:t.

Den 30 januari 1929 hava nu 1926 års sakkunniga efter verkställd utredning

framlagt betänkande angående förenklingar och besparingar inom socialstyrelsen.

Sedan styrelsen avgivit ett den 16 februari 1929 dagtecknat utlåtande

över nämnda betänkande, anhåller jag att här få upptaga förevarande

anslagsfrågor till närmare prövning.

Sociaistyrei- Inledningsvis vill jag då erinra, att socialstyrelsen jämlikt den för sty

sens arbets- reisen gällande instruktionen av den 30 juni 1920 (Sv. förf. saml. nr 544)

''''nuvarande''1 med däri sedermera vidtagna ändringar (1921 nr 769 och 1925 nr 233) har

organisation, till uppgift att i enlighet med instruktionen och i övrigt gällande föreskrifter

samt i den mån instruktioner för andra ämbetsverk ej annat föranleda handlägga

ärenden av social natur, nämligen angående

arbetsmarknaden, såsom arbetsmarknadens läge; arbetsförmedling, arbetslön,

arbetslöshet; utländsk arbetskrafts användande inom landet;

förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, såsom arbetsavtal; kollektivavtal;

arbetstvister; medling och skiljedom i arbetstvister;

arbetarskydd, såsom skydd mot olycksfall och ohälsa i arbete; minderårigas

och kvinnors användande i arbete; vilotid; arbetstidens längd och

fördelning; hemindustriellt arbete;

åtgärder för social förtänksamhet, såsom sjukkasseväsen och annan socialförsäkring;

samt

andra frågor av väsentligen social innebörd, såsom nykterhetsverksamket

och alkoholistvård; föreningsväsen; bostadsväsen; levnadskostnader, utvandring

och tillsyn å utvandraragenter.

Styrelsen har vidare att med uppmärksamhet följa företeelserna på de

områden, som äro föremål för dess verksamhet, såväl inom landet som, så

långt möjligt, i utlandet samt, efter omständigheterna, vidtaga eller hos

Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen i anledning av sådana företeelser

finner påkallade.

Vidare åligger det styrelsen att, enligt vad redan är eller framdeles kan

bliva föreskrivet, dels insamla och bearbeta uppgifter samt verkställa statis
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

kanyl. Jfaj:ts proposition nr 206. 3

tiska och andra utredningar rörande såväl arbetarförhållanden inom olika

verksamhetsområden som övriga till styrelsens ämbetsbefattning hörande

frågor, dels utarbeta redogörelser för viktigare lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder

samt andra företeelser på det sociala området i utlandet, dels ock

för offentliggörande i erforderlig omfattning av nämnda utredningar och

redogörelser utgiva periodiska och andra publikationer. Styrelsen har också

att tillhandagå offentliga myndigheter med de upplysningar och det biträde,

som av dem äskas och ligga inom området för styrelsens verksamhet, samt

att i övrigt, där så lämpligen kan ske, lämna de meddelanden i sociala

spörsmål, som från in- eller utlandet begäras.

Socialstyrelsen är yrkesinspektionens chefsmyndighet, tillsynsmyndighet

över sjukkasseväsendet samt uppsiktsmyndigliet över alkoholistvården. Styrelsen

utövar även inseende över arbetsförmedlingsanstalterna samt över statens

förlikningsman för medling i arbetstvister.

Beträffande socialstyrelsens nuvarande organisation ber jag att här få lämna

följande redogörelse.

Socialstyrelsen utgöres av eu generaldirektör och chef samt såsom ledamöter

sex byråchefer, av vilka en å extra stat. Byråcheferna förestå var sin

byrå. Byråerna äro: byrån för sociala frågor i allmänhet (första byrån), byrån

fö) arbetat skyddsärenden (andra byrån), byrån för sjukkasseväsendet in. in.

(tredje byrån), byrån för allmän socialstatistik in. m. (fjärde byrån), byrån för

socialstatistiska specialundersökningar (femte byrån) samt byrån för lag- och

administrativa ärenden (sjätte byrån).

Den å extra stat uppförda byråchefen förestår femte byrån.

En av byråcheferna förordnas att i generaldirektörens frånvaro tjänstgöra

såsom generaldirektörens ställföreträdare. För närvarande innehaves detta

uppdrag av chefen för fjärde byrån.

Tid behandling av vissa frågor förstärkes styrelsen med två socialfullmäktige,

av vilka en skall vara representant för arbetsgivare och eu representant

för arbetare. Socialfullmäktige skola för meddelande av upplysningar

och råd samt deltagande i överläggning kallas att närvara vid föredragning

inom socialstyrelsen av ärenden, som avse styrelsens organisation

och äro av större betydelse, ävensom av frågor av synnerlig vikt eller större

principiell innebörd inom någon av ärendesgrupperna arbetsmarknaden, förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetare eller arbetarskydd. Fullmäktige

kunna ock kallas att närvara vid föredragning av annat ärende, vars avgörande

generaldirektören anser böra ske i fullmäktiges närvaro.

Socialstyrelsen äger att i tekniska hygieniska och sociala frågor, däri

erforderlig sakkunskap icke är företrädd inom styrelsen, anlita biträde av

sakkunniga. Styrelsen äger även att, då sådant för visst ändamål finnes

nödigt, kalla styrelsen underlydande eller under dess inseende stående

tjänstinnehavare till överläggning.

Vid socialstyrelsens sida tinnes ett av arbetsgivare, arbetare och andra på

olika områden av styrelsens verksamhet sakkunniga personer sammansatt socialt

råd med uppgift att avgiva yttranden och förslag i till dess prövning hän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

skjutna ärenden ävensom att i övrigt tillliandagå styrelsen med upplysningar

och praktiska uppslag. Stju-elsen äger anmoda ledamot av rådet att inom

styrelsen deltaga i utredningen och behandlingen av ärende, vari han besitter

särskild sakkunskap.

Vid föredragning och avgörande inom socialstyrelsen av viktigare fråga,

tillhörande någon av ärendesgrupperna arbetsmarknaden, förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetare eller arbetarskydd, äger representant jäv Icommerskdlegium

närvara och deltaga i överläggningen. Motsvarande representationsrätt

tillkommer för säkring sinspektionen, då inom socialstyrelsen föredrages

och avgöres försäkringsteknisk fråga av större vikt eller principiell innebörd

rörande sjukkasseväsendet eller annan socialförsäkring. Jämväl i andra fall

må vid handläggning och avgörande i socialstyrelsen av ärende, som kan

anses beröra annat centralt ämbetsverks ämbetsområde, detta ämbetsverk,

efter överenskommelse mellan verkens chefer, vara representerat.

Ärendenas föredragning i styrelsen verkställes i allmänhet av vederbörande

byråchef. Generaldirektören äger dock att, då så finnes lämpligt och bestämmelser

därom icke redan i arbetsordning eller eljest äro meddelade,

förordna annan styrelsens tjänsteman att i ledamots ställe föredraga visst

ärende eller viss grupp av ärenden. Sådan föredragning bör dock ske i

närvaro av vederbörande ledamot, där icke denne för särskilt fall erhåller

befrielse därifrån. Då annan tjänsteman än byråchef föredrager ärende i

styrelsen, ingår han, vad detta ärende beträffar, såsom ledamot i styrelsen.

Beslutanderätten i de till styrelsens handläggning hörande ärendena tillkommer

enligt instruktionen antingen generaldirektören eller generaldirektören

och minst två av styrelsens ledamöter (kollegial handläggning) eller ock

vederbörande ledamot eller annan styrelsens tjänsteman.

I det stora flertalet av löpande ärenden i styrelsen tillkommer beslutanderätten

generaldirektören ensam. Med iakttagande av att vid avgörande av

viktigare ärende om möjligt styrelsens alla ledamöter skola vara tillstädes,

skall ärende, i vilket det tillkommer generaldirektören att ensam besluta

— och däri beslut icke av honom meddelas under tjänsteresa eller eljest

då något ärende är så brådskande, att vederbörande ledamot icke kan tillkallas

— såvitt angår vissa i instruktionen angivna grupper av ärenden

handläggas i närvaro av den ledamot, vilkens ämbetsbefattning ärendet tillhör,

och minst en annan ledamot samt därjämte, i förekommande fall, socialfullmäktige

och representant för annat ämbetsverk. Övriga hithörande ärenden

avgöras av generaldirektören i närvaro av endast den ledamot, till vilken

ärendet hör; dock skall vid avgörande av ärende, som angår även annan

ledamot, jämväl denne vara tillstädes. Generaldirektörens ställföreträdare

skall i allmänhet närvara vid föredragning i styrelsen av viktigare ärenden

tillhörande övriga ledamöter.

Beträffande ärendes avgörande i kollegial ordning stadgas i instruktionen,

att vid avgivande till Kungl. Maj:t av framställningar eller utlåtanden

i fråga om nya lagar och författningar eller förklarande, ändring eller upphävande

av redan gällande, så ock vid handläggning av frågor angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 206.

O

påföljd av fel eller försummelse i tjänsten skola generaldirektören, generaldirektörens

ställföreträdare, såvitt sådant låter sig göra, eliefen för ilen byrå,

till vilken ärendet hör, samt ytterligare minst en byråchef vara närvarande

samt deltaga i styrelsens överläggning och beslut, varvid skall iakttagas, att

chefen för byrån för lag- och administrativa ärenden alltid skall vara en av

de i ärendet deltagande byråcheferna. Generaldirektören må ock bestämma,

att annat särskilt ärende skall handläggas i här avsedd ordning. Ärendet

föredrages av den ledamot, till vilkens ämbetsbefattning detsamma hör, samt

avgöres efter omröstning mellan de i beslutet deltagande, därvid såsom

styrelsens beslut skall gälla den mening, varom flertalet förenar sig, eller

vid lika röstetal den mening, som biträdes av generaldirektören.

I ärenden av den beskaffenhet, att de icke skäligen böra i varje fall underställas

styrelsens prövning — särskilt vissa ärenden, som avse fullgörandet av

socialstyrelsen tillkommande inspektionsmyndighet och publikationsverksamhet

— må enligt instruktionen vederbörande ledamöter var och en inom

sitt verksamhetsområde utan föregående föredragning i styrelsen äga besluta.

I särskilda fall må ock avgörandet av sådant ärende kunna överlämnas åt

sekreterare, förste aktuarie eller annan tjänsteman. Närmare bestämmelser

om de ärenden, vilka må behandlas i nu nämnd ordning, skola, där icke

föreskrift därom är i annan väg meddelad, träffas i arbetsordning eller eljest

av styrelsen. Anmälan om dylika bestämmelsers meddelande skall ske hos

Kungl. Maj:t.

Innan besparingssakkunniga i sitt betänkande framlagt förslag beträffande

förenklingar och besparingar i avseende å socialstyrelsens organisation, hava

de sakkunniga framhållit vissa allmänna synpunkter, vilka legat till grund

för deras förslag. Sålunda hava de sakkunniga yttrat sig angående området

för socialstyrelsens ämbetsverksamhet och därvid till en början anfört

följande.

Redan den i socialstyrelsens instruktion gjorda uppräkningen av de huvudsakliga

ärendesgrupper, som fölle inom socialstyrelsens ämbetsbefattning,

gåve vid handen, att styrelsens verksamhetsområde vore mycket vidsträckt

samt att dess arbetsuppgifter vore av ganska heterogen natur. De stegrade

anspråken på ingripanden i skilda hänseenden från statens sida i socialt

syfte bidroge även såväl att inom det nuvarande förvaltningsområdets ram öka

arbetsbelastningen som ock att tillföra styrelsen nya ämbetsuppgifter.

Sveriges deltagande i det internationella socialpolitiska samarbetet hade

jämväl, enligt vad för de sakkunniga framhållits, påverkat socialstyrelsens

arbetsbörda. Därvid vore dock att märka, att genom Kungl. Majrts beslut

den 12 juli 1927 för samarbetet med internationella arbetsbyrån i Geneve

tillsatts en särskild delegation, i vilken socialstyrelsens chef samt byråchefen

å socialstyrelsens sjätte byrå inginge såsom ordförande, respektive vice ordförande

och verkställande ledamot. Härigenom hade hithörande arbetsuppgifter

åtminstone till eu del avlyfts från styrelsens direkta handläggning.

Frågor om ändring i området för socialstyrelsens ämbetsbefattning hade

vid flera olika tillfällen varit föremål för offentlig diskussion. De sakkunniga

erinrade i sådant hänseende, att fråga om förläggning till socialstyrelsen av

fattigvårdsärendena — vilka nu jämte barnavårdsärenden handläggas å en

Besparingssakkunnigas

förslag.

Allmänna

frågor.

Området för

socialstyrelsens

ämbetsverksamhet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

särskild byrå inom socialdepartementet — i olika sammanhang varit under

övervägande. Yidare hade 1923 års besparingskommitté (den s. k. statens

besparingskommitté) i sitt den 19 februari 1925 avgivna betänkande angående

socialförsäkringens organisation föreslagit, att sjukkasseväsendet skulle

överflyttas till pensionsstyrelsen samt att yrkesinspektionen skulle inordnas

under det av kommittén tänkta riksförsäkringsverket. 1926 års arbetslöshetssakkunniga

hade i sitt den 25 april 1928 avgivna betänkande föreslagit,

att till socialstyrelsen skulle förläggas den centrala ledningen av såväl

arbetslöshetsförsäkringen som de s. k. reservarbetena. Samtidigt hade

nämnda sakkunniga uttalat sig för bortfiyttande från socialstyrelsen av sjukkasseväsendet

och yrkesinspektionen och hade därvid anfört, att för yrkesinspektionen

en naturlig anknytning till riksförsäkringsanstalten erbjöde sig,

medan för sjukkassebyråns vidkommande pensionsstyrelsen väl närmast

syntes böra komma i fråga. Enligt berörda sakkunnigas organisationsförslag

skulle socialstyrelsen därefter bestå av följande byråer, nämligen första byrån:

arbetsmarknaden in. m.; andra byrån: arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring;

tredje byrån: reservarbeten; samt fjärde, femte och sjätte byråerna

med nuvarande verksamhetsområden.

I detta sammanhang erinrade ock de sakkunniga, att socialstyrelsen i sitt

den 2 november 1925 avgivna betänkande med förslag till reviderad lag om

arbetarskydd hemställt, att handläggningen av ärenden rörande arbetstidslagens

tillämpning måtte överflyttas från arbetsrådet till yrkesinspektionens

chefsmyndighet, vilken myndighet för närvarande vore socialstyrelsen.

Slutligen erinrade de sakkunniga, att vid åtskilliga tillfällen påyrkats

förläggande till socialstyrelsen såsom yrkesinspektionens chefsmyndighet

antingen av ledningen av fartygsinspektionen i dess helhet eller ock av

handläggningen av sådana fartygsinspektionen rörande frågor, som helt eller

delvis avsåge arbetarskydd. Rörande detta spörsmål hade de sakkunniga

närmare yttrat sig i ett den 15 december 1928 dagtecknat utlåtande angående

organisationen av fartygsinspektionens centrala ledning. De sakkunniga

hade därvid föreslagit, att vissa närmare angivna fartygsinspektionsärenden

skulle handläggas av kommerskollegium och socialstyrelsen gemensamt.

Bortsett från sistberörda spörsmål hava de sakkunniga vid sin behandling

av socialstyrelsens organisation icke ingått på de sålunda väckta frågorna

rörande ändring i olika riktningar av området för socialstyrelsens ämbetsverksamhet

utan vid sin granskning av organisationen och arbetet i

styrelsen utgått från nu gällande förhållanden i förevarande hänseende. Man

syntes emellertid enligt de sakkunniga vid bedömande av frågor rörande

socialstyrelsens organisation böra räkna med möjligheten av att den nuvarande

avgränsningen av socialstyrelsens förvaltningsområde komme att inom

en ganska nära liggande framtid underkastas mer eller mindre genomgripande

förändringar. Men även inom den nuvarande ramen för styrelsens förvaltning

syntes åtminstone beträffande vissa av de till styrelsen hörande förvaltningsgrenarna

gälla, att arbetsuppgifternas omfång direkt påverkades av växlingar

i det sociala arbetets utveckling.

Under angivna omständigheter vore det enligt de sakkunnigas mening

knappast möjligt att nu för någon längre framtid fixera socialstyrelsens

organisation. Detta förhållande manade onekligen till iakttagande av försiktighet

vid uppförande å ordinarie stat av personal å styrelsens olika avdelningar.

De sakkunniga hava i detta sammanhang framhållit, att en mycket

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 206. 7

betydande del av organisationen för närvarande vore ställd utom den ordinarie

staten.

Någon mera genomgripande begränsning av personalkostnaderna inom

förevarande gren av statsförvaltningen lärer, anföra de sakkunniga vidare,

icke kunna genomföras utan att en minskning av de föreliggande förvaltningsuppgifterna

kommer till stånd. De sakkunniga hade emellertid funnit

frågan om möjligheten att åstadkomma några inskränkningar beträffande de

statliga förvaltningsuppgifterna på förevarande område i det stora hela falla

utom ramen för deras uppdrag. De sakkunniga ville dock i detta sammanhang

betona, att även om det väl i allmänhet syntes möta svårigheter att genomföra

någon väsentlig minskning av de statliga förvaltningsuppgifterna på det

sociala området, det likväl vore nödvändigt att, därest man icke ville se administrationskostnaderna

springa i höjden, iakttaga varsamhet i fråga om utökandet

av dessa förvaltningsuppgifter.

Frågan i vad mån socialstyrelsens arbetsuppgifter framdeles kunna komma Departementsatt

ökas eller minskas är beroende av en mängd olika faktorer och kan icke chefen''

i detta sammanhang komma under omprövning. Njra spörsmål om förändringar

därutinnan torde för övrigt tid efter annan uppkomma. Det kan därför

tydligen icke vara riktigt att med hänsyn till nu anförda omständigheter låta

anstå med prövningen av föreliggande möjligheter till besparingar i styrelsens

organisation. Om och när en ändring i berörda hänseende kommer till

stånd, bör givetvis i samband därmed frågan om eventuell ökning eller

minskning av styrelsens personalbestånd ånyo undersökas. En sådan granskning

föregripes icke genom att besparingssakkunnigas betänkande nu företages

till avgörande.

De sakkunniga hava därefter övergått till att behandla några spörsmål av Diarieföring

mera allmän innebörd, avseende det administrativa arbetets ordnande inom m''

socialstyrelsen, samt därvid först uppehållit sig vid frågan om diarieföring

och därmed sammanhängande spörsmål.

Diarieföringen hos styrelsen har av de sakkunniga bedömts med ledning

av redogörelser i ämnet, som tillställts dem från styrelsens olika byråer.

Till dessa redogörelser, vilka fogats såsom bilagor till de sakkunnigas betänkande,

tillåter jag mig att här hänvisa.

De sakkunniga förklara, att de kommit till den uppfattningen, att diarieföringen

inom styrelsen kunde i avsevärd grad inskränkas och förenklas och

att därigenom en väsentlig arbetsbesparing stode att vinna. Härom anföra

de sakkunniga följande.

Till en början syntes åtskilliga inkommande handlingar, vilka ej påkallade

särskild åtgärd, såsom statistiska uppgifter och dylikt, liksom ock eu

del utgående skrivelser, t. ex. inissiv med formulärblanketter, överhuvud ej

behöva diarieföras eller annorledes förtecknas. Det borde ofta nog vara

tillräckligt, att inkommande dylika handlingar av den tjänsteman, på vilken

materialets bearbetning ankomme, direkt omhändertoges och gruppvis ordnades

i fack, kartonger eller på annat lämpligt sätt. Där materialets förtecknande

ansåges nödvändigt, syntes detta kunna ske genom anteckning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

eller avprickning i särskilda listor. För vinnande av kontroll över att exempelvis

visst statistiskt material förelåge i fullständigt skick syntes i varje

fall handlingarnas införande i byråns allmänna diarier icke vara av betydelse.

I övrigt syntes en del oftare återkommande ärenden av ensartad beskaffenhet

lämpligen kunna utgå ur de allmänna diarierna och, i den mån deras

förtecknande ansåges behövligt, införas i särskilda liggare eller listor.

På de olika byråerna (avdelningarna) fördes nu särskilda diarier för inkommande

ärenden och för utgående expeditioner. Då i dessa diarier till

väsentlig del förtecknades alldeles samma ärenden, kunde en betydande arbetsbesparing

vinnas genom att det inkommande och det utgående diariet

sammanfördes till ett enda, vari sålunda skulle uppföras ej blott till styrelsen

inkommande ärenden utan ock sådana, som tillkommit genom styrelsens

eget initiativ.

Aven i fråga om förandet av föredragningslistor och protokoll förekomme

i viss omfattning ett dubbelarbete, som borde genom ändrade anordningar

kunna undvikas. Det förefölle de sakkunniga, som om expedition av beslut

genom protokollsutdrag i socialstyrelsen tillämpades i större utsträckning

än vad i de administrativa verken i allmänhet vore fallet.

De sakkunniga förklara härefter, att de med det nu sagda endast velat

rikta uppmärksamheten på de till synes betydande möjligheter till arbetsbesparing,

som syntes förefinnas med avseende å nu berörda grenar av det

inre arbetet. Huru den avsedda förenklingen, till vilken förebilder kunde

hämtas från vissa andra ämbetsverk, borde i detalj genomföras, måste givetvis

bliva beroende på ämbetsverkets egen prövning.

Socialstyrelsen har i sitt över de sakkunnigas betänkande avgivna utlåtande

ingått på ett bemötande av vad de sakkunniga sålunda yttrat och därvid

anfört följande.

Så olikartade som de arbetsuppgifter vore, vilka ålåge socialstyrelsen,

vore det knappast möjligt att därstädes beträffande förande av diarier, protokoll

och dylikt tillämpa ett fullt enhetligt system. Det hade visat sig nödvändigt

att med hänsyn till ärendenas olika beskaffenhet vidtaga i viss mån

olika anordningar å de skilda byråerna och avdelningarna inom styrelsen.

Därvid hade man dock ej alltid kunnat följa den regeln, att de enklaste anordningarna

vore de mest lämpliga. Erfarenheten hade givit vid handen,

att det för åstadkommande av reda och överskådlighet samt även arbetsbesparing

i många fall vore ändamålsenligt att på diarieföring och dylikt

nedlägga mera arbete än som vid en flyktig granskning kunde synas nödvändigt.

Styrelsen vore emellertid givetvis angelägen att framdeles liksom

hittills söka genomföra alla de förenklingar oeh förbättringar i förevarande

hänseende, som lämpligen kunde ifrågakomma. Någon avsevärd arbetsbesparing

syntes dock knappast därmed stå att vinna.

Vad särskilt anginge de sakkunnigas förslag att helt underlåta diarieföring

eller annat förtecknande av en del inkommande och utgående handlingar

ansåge sig styrelsen böra framhålla, att detta förslag knappast syntes förenligt

med god ordning och säkerhet i arbetet. Beträffande åter sakkunnigas

förslag, att formulärblanketter, avseende statistiska uppgifter, icke vidare

skulle införas i de allmänna diarierna utan endast antecknas i de för respektive

undersökningar upplagda specialdiarierna, hade styrelsen, så vitt anginge

fjärde och femte byråerna, ej något att erinra. Den därav föranledda arbetsbesparingen

syntes emellertid sammanlagt ej kunna uppskattas till mer

än cirka 1/2 timmes dagligt arbete (för ett biträde).

opaginerad Kontrollera mot PDF

it

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

I fråga om anmärkningen rörande dubbelarbete vid förandet av föredragningslistor

ocli protokoll samt beträffande expedition av beslut genom protokollsutdrag

vore styrelsen tveksam, huruvida, med tillbörlig hänsyn tagen

till kraven på en praktisk och betryggande anordning av arbetet, några i

nämnvärd mån arbetsbesparande förenklingar stode att vinna.

Till de synpunkter, vilka de sakkunniga i förevarande fråga framfört, kan Departementsjag

i huvudsak ansluta mig. Den i ärendet förebragta utredningen synes chcfe"''

nämligen giva vid handen, att diarieföringen inom styrelsen bör kunna

i åtskilliga avseenden inskränkas och förenklas. Visserligen kan i en del

fall en detaljerad diarieföring vara av behovet påkallad. Så lärer i allmänhet

vara förhållandet exempelvis beträffande av enskilda personer ingivna

framställningar eller besvär. Men å andra sidan torde, utan att tillbörlig

reda och säkerhet i förvaltningen äventyras, åtskilliga till styrelsen inkommande

handlingar kunna förtecknas på ett mera summariskt sätt eller kunna

utan diarieföring hopsamlas i för ändamålet avsedda kartonger, pärmar eller

fack. Ifrågasättas kan också, huruvida icke i vissa fall, där nu inom styrelsen

föres såväl diarium som kortregister, man skulle kunna undvara diariet.

Aven andra av de sakkunniga antydda utvägar för arbetsbesparing böra föranleda

närmare prövning. Några närmare direktiv i ämnet kunna givetvis

icke här lämnas, utan bör det ankomma på socialstyrelsen — som redan

lärer hava sin uppmärksamhet riktad på denna angelägenhet — att, efter

verkställd undersökning av vad som är att göra, själv vidtaga lämpliga åtgärder.

Yiss ledning torde styrelsen därvid kunna hämta från de anordningar,

som på motsvarande område tillämpas inom vissa andra ämbetsverk

och enligt uppgift där visat sig ändamålsenliga.

Bland socialstyrelsens ämbetsåligganden ingår jämväl utbetalning av stats- utbetalning

bidrag till vissa ändamål. Efter erinran härom hava de sakkunniga medde- av statsUlat,

att under budgetåret 1927/1928 i statsbidrag av styrelsen utbetalats ett

belopp av tillhopa nära 4,000,000 kronor, fördelat på 1,807 poster. Ur arbetssynpunkt

mest betungande syntes enligt de sakkunniga vara utbetalningen

av statsbidrag åt sjukkassorna. Enligt de sakkunnigas mening borde

en betydande förenkling i utbetalningsgöromålen kunna vinnas genom anlitande

av postgirorörelsen. Härom hava de sakkunniga närmare uttalat sig

på följande sätt.

Förfarandet vid utbetalning av statsbidrag åt sjukkassor vore för närvarande

följande. Sedan ansökning om statsbidrag granskats, meddelades

beslut om utanordnande av statsbidrag på föredragning från tredje byrån.

Å beloppet utskreves därefter, likaledes å tredje byrån, kvitto, vilket tillställdes

vederbörande sjukkassa. Sedan detta kvitto av sjukkassan återställts,

granskats å tredje byrån — särskilt i avseende därå, att detsamma undertecknats

av behörig person — och godkänts, betalades beloppet medelst

postanvisning eller postremissväxel genom socialstyrelsens å sjätte byrån

anställda kassör.

Därest i stället statsbidragen utbetalades över postgirot, kunde proceduren

enligt de sakkunnigas tanke gestalta sig ungefärligen sålunda. Såsom villkor

för åtnjutande av statsbidrag skulle stadgas skyldighet för sjukkassa att

öppna postgirokonto (utan erläggande av s. k. grundbelopp, för närvarande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

5 kronor). Förfarandet förutsatte givetvis likaledes, att socialstyrelsen innehade

postgirokonto. Efter utanordnande av statsbidragsbelopp — därvid,

liksom för närvarande plägade ske, ett större antal statsbidragsansökningar

i regel borde sammanföras till varje föredragning — skulle från socialstyrelsen

till postgirokontoret överlämnas i två exemplar en förteckning (å blankett,

som torde kunna tillhandahållas genom postgirokontoret), innefattande uppgift

om sjukkassas namn, numret å dess postgirokonto samt beloppet av

det beviljade statsbidraget. Förteckningen skulle vara nedsummerad. Blanketten

skulle vidare upptaga eu hemställan av socialstyrelsen, att från dess

konto måtte till de angivna sjukkassornas konton gireras de i förteckningen

upptagna beloppen. Efter verkställt uppdrag skulle postgirokontoret hava

att till socialstyrelsen återställa det ena exemplaret av förteckningen, försett

med attest, att uppdraget fullgjorts. Samtidigt erhölle socialstyrelsen ett

kontoutdrag, utvisande ställningen för dess postgirokonto efter det att transaktionen

verkställts.

Det nu skildrade förfarandet skulle tydligen medföra förenkling i arbetet.

Utskrivandet, utsändandet och granskningen av de särskilda kvittona i socialstyrelsen

skulle bortfalla. Detta måste för tredje byråns del innebära en

avsevärd arbetsbesparing, då sjukkassornas — och följaktligen även kvittonas

— antal uppginge till mellan 1,200 och 1,300. Även för kassören skulle eu

betydande lättnad i arbetet komma att uppstå, då arbetet med utskrivande

och avsändande av postanvisningar eller inköp och översändande av postremissväxlar

helt bortfölle. Dessutom skulle en besparing i kostnader för

papper, kuvert och porto uppstå såväl för socialstyrelsen som för sjukkassorna.

Såsom eu indirekt vinst av det föreslagna förfarandet kunde även

framhållas, att säkerhet vunnes för att statsbidragsbeloppet omedelbart toges

till uppbörd inom vederbörande kassa, liksom även medelskontrollen i övrigt

inom kassorna med tillhjälp av postgirot syntes i många fall kunna göras

effektivare.

De sakkunniga hava härefter anmärkt, att för socialstyrelsens del den

eftersträvade arbetsbesparingen tydligen kunde vinnas, även om sjukkassorna

icke ålades att öppna postgirokonto, enär från socialstyrelsens sida proceduren

endast förutsatte, att styrelsen själv innehade postgirokonto. En verklig

förenkling i betalningsförfarandet skulle emellertid först uppkomma, om anlitande

av postgirorörelsen även från kassornas sida bleve obligatoriskt, så

att själva betalningstransaktionen kunde försiggå medelst girering. De sakkunniga

hava därför utgått ifrån att, även om det icke vore möjligt att redan

från och med nästkommande budgetår stadga anlitande av postgiro såsom

villkor för statsbidrag åt sjukkassa, en dylik ordning så snart ske kunde

borde genomföras. För socialstyrelsens del däremot syntes den ifrågasatta

omläggningen kunna vidtagas från och med den 1 juli 1929.

Med anledning av de sakkunnigas sålunda framställda förslag har socialstyrelsen

anfört bland annat följande.

Det syntes icke kunna bestridas, att postgirorörelsens anlitande i många

fall kunde medföra fördelar. Så hade t. ex. visat sig vara förhållandet vid

uppbörden av stämpelavgifter, för vilket ändamål styrelsens kassör hade

eget postgirokonto. Styrelsen hade även tagit i noggrant övervägande, huruvida

icke. på sätt de sakkunniga föreslagit, postgirot lämpligen kunde anlitas

för utbetalning av statsbidrag åt sjukkassor. Däremot hade emellertid yppat

sig vissa betänkligheter såväl med avseende å värdet ur besparingssynpunkt

som ock ur andra synpunkter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr ‘J0(>. 1 1

Övergivandet av det nuvarande systemet för utbetalning skulle medföra,

att postverket finge övertaga kontrollen å statsbidragens utbetalande till rätt

person. Denna kontroll utövades för närvarande av socialstyrelsen, som till

följd av sin ämbetsverksamhet hade kännedom om sjukkassornas behöriga

finn atecknar e.

Beträffande besparingssynpunkten kunde anmärkas, att den föreslagna

anordningen otvivelaktigt komrne att öka arbetsbördan å vederbörande byrå

i generalpoststyrelsen, medan det vore tveksamt, om motsvarande minskning

av socialstyrelsens arbetsbörda kunde förväntas. Det kunde sålunda ifrågasättas,

om staten, såsom helhet betraktad, komme att göra någon besparing.

Socialstyrelsen bleve nämligen väl fortfarande pliktig att lämna vederbörande

sjukkassa skriftlig underrättelse om att ämbetsverket beviljat statsbidrag å

visst belopp, då postverkets meddelande om verkställd girering (kontoutdrag)

ej gärna kunde ersätta sådant meddelande. För socialstyrelsens kassör syntes

det ej medföra större ai''bete att anskaffa och tillsända vederbörande sjukkassor

å riksbanken dragna postremissväxlar än att dels tillhandahålla postgirot

för utbetalningar erforderliga medel och dels antingen upprätta och

till postgirokontoret överlämna de i sakkunnigbetänkandet omnämnda förteckningarna

med anhållan om girering eller utskriva och expediera nödigt

antal postgirokort.

Ifråga om det av sakkunniga föreslagna villkoret för sjukkassorna att

öppna postgirokonto kunde framhållas, att detta för det stora flertalet av

dem knappast skulle komma till avsevärd användning. Inbetalning av avgifter

och utbetalning av sjukhjälp syntes nämligen av praktiska skäl böra

antecknas i medlemsböckerna. Användningen av postgirot skulle sålunda

antagligen komma att väsentligen begränsas för de lokala sjukkassorna till

mottagandet av statsbidraget och för rikssjukkassorna, till dels enahanda

transaktion, dels ock överförande av penningmedel mellan centralstyrelsen

och respektive lokalavdelningar.

Med hänsyn till nu anförda betänkligheter och då frågan om postgirorörelsens

anlitande för utbetalning av statsmedel syntes vara av betydelse

jämväl för andra förvaltningsgrenar, har styrelsen ansett sig böra ifrågasätta,

huruvida icke, innan den av de sakkunniga påyrkade förändringen vidtoges,

nämnda fråga borde underkastas eu närmare, allsidig utredning. I samband

därmed kunde möjligen även de sakkunnigas förslag om åläggande för sjukkassorna

att öppna postgirokonto upptagas till granskning.

Frågan om ämbetsverkens anlitande av postgirorörelsen har redan tidigare

i annat sammanhang framförts av de sakkunniga. Sålunda uttalade de sakkunniga

i ett den 5 november 1927 dagtecknat betänkande angående besparingar

och förenklingar i avseende å statskontoret, att statliga myndigheter

och då närmast statskontoret borde öppna postgirokonto och använda

sig av postgirorörelsen i all den utsträckning, som lämpligen kunde ske.

I anledning härav anförde statskontoret i ett över betänkandet den 17

november 1927 avgivet utlåtande bland annat, att det möjligen kunde vara

anledning att upptaga till övervägande, huruvida statsmyndigheter borde

övergå till att beträffande sådana utbetalningar, som skedde medelst postanvisning,

i stället anlita postgirorörelsen. Emellertid borde enligt statskontorets

uppfattning denna fråga icke lämpligen upptagas till prövning

enbart för nämnda ämbetsverks vidkommande.

Departemen

chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kanyl. Maj:ts proposition nr 206.

Vid anmälan i 1928 års statsverksproposition av frågan om anslag till

statskontoret för budgetåret 1928/1929 (sjunde huvudtiteln, punkt 3) anförde

föredragande departementschefen i detta ämne, att han i likhet med statskontoret

funne spörsmålet om en utsträckt användning av postgirorörelsen

för ämbetsverkens vidkommande icke då böra upptagas till prövning enbart

i vad frågan gällde statskontoret, utan syntes åt en undersökning i ämnet

böra givas en mera allmän omfattning. Frågan härom var emellertid departementschefen

icke beredd att i berörda sammanhang upptaga.

Spörsmålet om allmänna regler beträffande ämbetsverkens anlitande av

postgirorörelsen är för närvarande under övervägande inom finansdepartementet.

Yid sådant förhållande är det tydligen icke lämpligt att nu för socialstyrelsens

del föreslå vidtagande av några särskilda åtgärder i ämnet. Emellertid

vill jag framhålla, att ganska starka skäl synas mig tala för en förenkling

av det utbetalningssystem, vilket nu tillämpas inom socialstyrelsen. En sådan

förenkling skulle för styrelsens del otvivelaktigt vinnas genom anlitande av

postgiro. Beträffande frågan om kontrollen över utbetalningarna enligt det

föreslagna systemet vill jag även påpeka, att denna kontroll givetvis komme

att så till vida åvila postverket, att detta verk — liksom i fråga om andra

värdeförsändelser vilka befordras per post — bleve ansvarigt för att avsända

belopp utlämnades till rätt adressat, i detta fall behörig firmatecknare.

Med hänsyn till de fördelar, som enligt mitt förmenande ur olika synpunkter

skulle vara förenade med ett anlitande av postgirot för ifrågavarande

ändamål, synas mig möjligheterna för speciellt socialstyrelsen att genomföra

en dylik anordning böra ytterligare övervägas i samband med den

allmänna utredningen i ämnet. Intill dess sådan prövning skett, synes anledning

icke heller föreligga att särskilt i fråga om sjukkassorna införa skyldighet

att anlita postgiro.

överlämnande De sakkunniga hava vidare upptagit till behandling spörsmålet om övertui

ledamot Jämnande i vissa fall av beslutanderätten till ledamot eller annan tjänsteman

eller annan , . . . j-it ii*

tjänsteman av i styrelsen. Efter erinran om instruktionens förut antydda stadgande i

beslutande- nämnda hänseende (§ 18 mom. 1) hava de sakkunniga härom gjort följande

fält. uttalande.

Den möjlighet, som genom detta stadgande lämnats styrelsen att decentralisera

beslutanderätten till vederbörande byråchef eller annan tjänsteman,

hade, enligt vad de sakkunniga inhämtat, av styrelsen lämnats obegagnad.

Bortsett från de ärenden, som handlades kollegialt, avgjordes alla

i styrelsen förekommande ärenden formellt av generaldirektören (eller, om

han vore förhindrad, av hans ställföreträdare). Med den mängd ärenden,

som ankomme på styrelsen, syntes det icke tänkbart, att generaldirektören

skulle hinna i realiteten sätta sig in i alla de frågor, i vilkas behandling han

formellt hade att deltaga. I verkligheten måste uppenbarligen avgörandet i

ett stort antal löpande ärenden träffas av vederbörande byråchef eller annan

tjänsteman, som handlagt ärendet. De sakkunniga funne det för sin del

angeläget, att efter förebild av vad som skett inom vissa andra ämbetsverk

— exempelvis i stor utsträckning inom kommerskollegium — beslutanderätten

i ärenden av löpande beskaffenhet i så stor omfattning, som lämpligen

ansåges kunna ske, även formellt överlämnades till vederbörande byråchef

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ktingl. Maj:ts proposition nr 206.

l.-{

eller annan tjänsteman. Med don centrala ställning inom socialförvaltningen,

som ämbetsverket intoge, måste helt naturligt pa verkschefens tid ställas

stora anspråk även utanför det egentliga administrativa arbetet inom verket.

En decentralisation av beslutanderätten i den av de sakkunniga sålunda angivna

riktningen skulle uppenbarligen innebära eu ej obetydlig lättnad i

arbetsbördan för verkets chef och bereda honom ökade möjligheter att iigna

sin tid åt de viktiga uppgifter, som i övrigt ålåge honom.

I ett speciellt hänseende hade den ifrågasatta deeentralisationen av beslutanderätten

till byråchef eller annan tjänsteman i verket eu alldeles särskild

betydelse. De sakkunniga syftade därvid på frågan om handläggningen

av vissa fartygsinspektionsärenden. Enligt ett av de sakkunniga i skrivelse

den 15 december 1928 framlagt förslag skulle hädanefter sådana fartygsinspektionen

rörande frågor, som enbart eller i övervägande grad avsåge

arbetarskydd, handläggas av kommerskollegium och socialstyrelsen gemensamt.

Härvid hade de sakkunniga förutsatt, att den på socialstyrelsen

ankommande beslutanderätten skulle delegeras till den på andra byrån anställde

byråassistenten för sjöfartsärenden i ungefär samma utsträckning,

som inom kommerskollegium avgörandet i dylika ärenden överlämnats till

byråchefen å fartygsinspektionsbyrån. I det stora flertalet löpande fartygsinspektionsärenden,

i vilkas avgörande socialstyrelsen komme att taga del,

skulle därigenom beslutanderätten å styrelsens vägnar uppdragas åt byråassistenten.

Att så skedde hade av de sakkunniga betraktats såsom en

väsentlig förutsättning för ett genomförande av nyssberörda förslag rörande

vissa fartygsinspektionsärendens behandling av kommerskollegium och socialstyrelsen

gemensamt.

Frågan, vilka ärendesgrupper i övrigt borde överlämnas till avgörande av

vederbörande byråchef eller annan tjänsteman, borde enligt de sakkunnigas

mening alltjämt ankomma på ämbetsverkets egen prövning. De sakkunniga

hade emellertid velat framhålla vikten av att det i instruktionen lämnade

bemyndigandet att genomföra denna enklare form för ärendenas handläggning

verkligen komme till utnyttjande. Bemyndigandet syntes för övrigt böra

erhålla en något allmännare avfattning än i gällande instruktion, därvid till

förebild lämpligen kunde i tillämpliga delar tagas stadgandet i instruktionen

för kommerskollegium § 18 mom. 1.

De sakkunnigas förslag rörande överlämnande i vissa fall av beslutanderätten

från socialstyrelsen till tjänsteman hos styrelsen har tillstyrkts av stysen,

som härom yttrat bland annat följande.

Sådan delegering av beslutanderätten syntes kunna ifrågasättas beträffande

exempelvis vissa kategorier av ärenden angående registrering av stadgar för

sjukkassor och understödsföreningar, av ändringar i sådana stadgar, beviljande

av statsbidrag åt sjukkassor samt utanordnande av medel till bestridande

av vissa expenser.

Emellertid ville styrelsen framhålla, att den verkets ledamöter i instruktionen

tillerkända befogenheten att självständigt handlägga ärenden av viss

beskaffenhet redan på en del områden starkt utnyttjats. A andra sidan ville

styrelsen också betona, att styrelsens prövning av sådana ärenden, som förekomme

till större antal, oftast bleve så att säga standardiserad och därmed

föga tidskrävande.

I förevarande sammanhang har socialstyrelsen — i syfte att åstadkomma

än ytterligare förenkling av handläggningen av ärendena inom styrelsen —

ifrågasatt eu annan instruktion sändring. Såsom redan berörts i det föregå
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:t* proposition nr 206.

Departements
chefen.

Tjänster

c c/i tjänstemän.

Första b gr ån.

encle, skall enligt instruktionen (§ 11) i åtskilliga ärenden — närmare angivna

i § 12 — förutom styrelsens clief och vederbörande föredragande samt

eventuellt chefens ställföreträdare och socialfullmäktige, deltaga minst en

annan ledamot. Nämnda ärenden vore, anför styrelsen, i många fall föga

betydande. Det förefölle därför onödigt, att i dem utom föredraganden även

en annan ledamot skulle deltaga. Styrelsen har därför hemställt, att jämväl

här berörda bestämmelser i instruktionen måtte göras till föremål för revision.

De sakkunnigas förslag om överlåtande i större utsträckning än för

närvarande av ärendenas handläggning inom styrelsen å ledamot eller

annan tjänsteman — vilket förslag i första hand skulle leda till att

bereda generaldirektören och chefen för styrelsen en välbehövlig lättnad

beträffande den mera mekaniska delen av hans arbetsbörda — synes värt

beaktande. Avgörandet därutinnan bör dock liksom för närvarande ankomma

på styrelsen själv. Jag vill i detta sammanhang särskilt erinra, att Kungl.

Maj:t förut denna dag beslutat avlåta proposition (nr 161) angående anslag

till kommerskollegium m. m., i vilken proposition förutsatts, att avgörandet

av vissa grupper av till fartygsinspektionen hörande frågor skall enligt av

de sakkunniga framställt förslag ankomma på kommerskollegium och socialstyrelsen

gemensamt, därvid beslutanderätten för dessa ämbetsverk är avsedd

att i stor utsträckning utövas av underordnade tjänstemän, för socialstyrelsens

vidkommande av byråassistenten för sjöfartsärenden. Jag förutsätter nu, att

i överensstämmelse med den ståndpunkt, som sålunda intagits i berörda

proposition, åt nämnde byråassistent kommer att överlåtas beslutanderätten

i den omfattning de sakkunniga avsett.

Ehuru ett överlåtande av beslutanderätten till viss tjänsteman kan förekomma

redan med stöd av instruktionens nu gällande bestämmelser i ämnet,

hava såväl de sakkunniga som socialstyrelsen ansett, att en viss utvidgning

av dessa bestämmelser lämpligen bör äga rum. Häremot har jag icke

något att erinra. Eu ytterligare instruktionsändring har föreslagits av socialstyrelsen

och avser en minskning av det antal ledamöter, som nu enligt

instruktionen har att deltaga i handläggningen av vissa grupper av ärenden.

Aven detta förslag synes mig böra genomföras. Det lärer få ankomma på

socialstyrelsen att efter vederbörlig utredning till Kungl. Maj:t inkomma med

detaljerat förslag till ändring av instruktionen i nu berörda hänseenden.

De sakkunniga övergå sedermera till att — byrå för byrå — närmare

granska socialstyrelsens nuvarande personalbestånd och undersöka möjligheterna

till indragningar och besparingar i sådant hänseende. Innan jag

ingår på denna fråga, vill jag understryka, att då i det följande denna de

sakkunnigas behandlingsmetod följes, detta självfallet icke är avsett utesluta

möjligheten till omflyttning av såväl arbetsuppgifter och personal, i den mån

så prövas lämpligt för arbetsuppgifternas fullgörande på bästa sätt.

A första byrån, byrån för sociala frågor i allmänhet, tjänstgör för närvarande

följande personal.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kumjl. Maj:ts proposition nr 206.

A. Ordinarie personal. Lönegrad

1 byråchef ......................................................................... B 30

1 sekreterare........................................................................... B 24

1 kansliskrivare .................................................................... B 11

1 kanslibiträde................................................... B 7

2 kontorsbiträden ................................................................. B 4

B. Icke ordinarie personal med avlöning från socialstyrelsens anslag.

1 notarie å extra stat......................................................... B 21

1 förste amanuens med lieltidstjänstgöring........................ 18

1 x » » » ........................ 17

2 e. o. kanslibiträden ........................................................ 7

1 e. o. kontorsbiträde........................................................ 4

4 e. o. skrivbiträden.............................................................. 2

1 sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvården med arvode

av 3,600 kronor för år.

De under A och B upptagna befattningshavarna åtnjuta — i likhet med

samtliga tjänstemän å styrelsens övriga byråer — avlöning från socialstyrelsens

ordinarie eller extra anslag.

C. Icke ordinarie personal med avlöning från andra anslag:

1 sekreterare i lönegraden B 24, med avlöning från det extra förslagsanslaget

till förlikningsmän för medling i arbetstvister m. in.;

1 byråassistent för handläggning av arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor

i allmänhet med en lön av 6,660 kronor för år, att utgå från det

extra förslagsanslaget till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. in.;

1 biträdande tjänsteman hos nämnde byråassistent med ett arvode av

4,000 kronor för år, att utgå från sistnämnda anslag; samt

1 assistent för ärenden rörande nykterhetsnämnderna in. m. med ett arvode

av 7,200 kronor för år. Sistnämnde befattningshavare avlönas från ett

vid 1926 års riksdag beviljat reservationsanslag till främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

vilket anslag var avsett att anvisas med viss del för vart och ett av

budgetåren 1926/1927 —1929/1930.

Beträffande sistnämnde befattningshavare hava besparingssakkunniga erinrat,

att vid äskande år 1926 av sistberörda anslag anställningen av nyssnämnde

assistent för ärenden rörande nykterhetsnämnderna in. m. karaktäriserades

såsom mera tillfällig ävensom att föredragande departementschefen

uttalade den förhoppningen, att det efter nämnda fyraårsperiods slut

icke skulle bliva erforderligt att bevilja ytterligare anslag för ifrågavarande

ändamål.

I fråga om kostnaderna för avlönande av de här under C upptagna befattningshavarna

med undantag för sistnämnde assistent hava de sakkunniga

uttalat, att det enligt deras förmenande skulle vara att föredraga, att dessa

kostnader inginge i det extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet. Därigenom

vunnes nämligen större överskådlighet och reda beträffande upp
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj ds proposition nr 206.

Departements
chefen.

Andra byrån.

tagandet i riksstaten av avlöningsmedel till socialstyrelsens befattningshavare.

För nästkommande budgetår syntes någon ändring i förevarande hänseende

icke kunna komma ifråga, men de sakkunniga hade, utan att framställa något

förslag i ämnet, velat fästa uppmärksamheten på önskvärdheten av att en

omläggning i antydd riktning framdeles komme till stånd.

I övrigt hava de sakkunniga icke beträffande personalen å första byrån

ifrågasatt någon förändring.

"Vad angår frågan om sättet för avlönande av de under C omförmälda

befattningshavarna vill jag erinra, att de i statsverkspropositionen under

femte huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 begärda anslagen till förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. m., till offentliga arbetsförmedlingen i riket

m. m. och till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. äro avsedda

bland annat för avlönande av berörda befattningshavare, detta i överensstämmelse

med skriftlig anmälan från de sakkunniga under hösten 1928 att

deras blivande förslag rörande socialstyrelsens organisation icke komme att

beröra nämnda anslag. Tillräcklig anledning att nu göra någon ändring

härutinnan för nästkommande budgetår synes mig icke föreligga. Frågan i

vad mån en omläggning i detta avseende bör äga rum synes emellertid

böra upptagas till prövning i samband med äskande av anslag under femte

huvudtiteln för budgetåret 1930/1931.

I fråga om placeringen i lönegrad av sekreteraren å första bvrån kommer

jag att i det följande framställa förslag. Beträffande personalen i övrigt å

byrån har jag i likhet med besparingssakkunniga icke något ändringsyrkande

att framställa.

Å andra byrån, arbetarskyddsbyrån, är — frånsett avdelningen för ärenden

rörande bränslekontroll — personaluppsättningen för närvarande följande.

Ordinarie personal.

Lönegrad

1 byråchef ................................

.......... B 30

1 sekreterare ..............................

............ B 24

1 förste byråingenjör ..............

............ B 24

1 byråingenjör ...........................

......... B 21

1 kansliskrivare ........................

........... Bil

1 kanslibiträde..........................

............ B 7

1 kontorsbiträde.......................

............ B 4

Icke ordinarie personal.

1 byråassistent å extra stat

............ B 24

1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring .........

........... IT

1 » » »

» ........

........... 16

1 e. o. kontorsbiträde ......................................................... 4

1 e. o. skrivbiträde............................................................... 2

1 sakkunnig i hygieniska frågor med arvode av 2,000 kronor för år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuntjl. Maj:ta proposition nr 2<ai. I 7

Beträffande denna hyra anhåller jag att först fa till behandling upptaga

viss fråga rörande styrelsens arbetskrafter för handläggning av sjöfartsärenden.

Dessa arbetskrafter utgöras nu av nyssnämnde byråassistent och det

extra ordinarie kontorsbiträdet. Tidigare var såsom biträde åt byråassistenten

anställd även eu nautiskt utbildad amanuens, men denna befattning indrogs

den 1 juli 1923.

I det föregående har antytts, att 1920 års besparingssakkunniga i skrivelse

den 15 december 1928 framlagt förslag rörande handläggningen av

vissa ärenden rörande far tygs inspektionen och att Kungl. Maj:t i denna dag

avgiven proposition nr 161 angående anslag för budgetåret 1929/1930 till

kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter gjort framställning

till riksdagen på grundval av nämnda förslag.

Berörda proposition innehåller bland annat eu redogörelse för omfattningen

av socialstyrelsens nuvarande medverkan vid avgörandet av vissa

ärenden rörande fartygsinspektionen ävensom för det sätt, varpå styrelsen

enligt förslaget skulle komma att deltaga i handläggningen av dessa ärenden.

Av denna redogörelse, till vilken jag här tillåter mig hänvisa, framgå

och de arbetsuppgifter i fråga om sjöfartskontrollen, som hittills åvilat byråassistenten

för sjöfartsärenden hos socialstyrelsen, ävensom de uppgifter i

sådant hänseende, som enligt förslaget skulle tillkomma honom. Byråassistenten

handhar emellertid även vissa andra göromål. Sålunda har han

att inom socialstyrelsen taga närmaste befattningen med den tillsyn rörande

lastning och lossning av fartyg, vilken inom de olika yrkesinspektionsdistrikten

utövas av vissa underinspektörer, att, då så finnes påkallat, för

närmare studium av arbetsförhållandena företaga tjänsteresor till olika hamnplatser,

samt att granska alla från yrkesinspektörerna inkommande anmälningar

om olycksfall i stuveriarbete och med ledning av dessa utarbeta

arbetarskyddsstatistiska redogörelser. Vidare deltager byråassistenten inom

socialstyrelsens första byrå såsom sakkunnig i styrelsens befattning med den

offentliga sjömansförmedlingen, företager inspektionsresor till de olika sjömansförmedlingskontoren

samt granskar inkommande förmedlingsrapporter

och upprättar med ledning härav redogörelser för sjömansförmedlingens

verksamhet. I övrigt påkallas byråassistentens deltagande i allmänhet vid

beredning och handläggning å styrelsens olika byråer av ärenden rörande

sjömansyrket eller närgränsande yrkesområden, varjämte hans medverkan

allt som oftast påfordras vid utarbetande av sådana redogörelser rörande

sjöf artsfrågor, som tillställas internationella arbetsbyrån. Den nuvarande

byråassistenten har även deltagit såsom regeringsexpert vid de sammanträden

med den internationella arbetskonferensen, vilka behandlat sjöf artsfrågor.

Vid upprepade tillfällen har socialstyrelsen hemställt om uppförande å

ordinarie stat av byråassistenten och det för lians räkning anställda kontorsbiträdet.

I skrivelse den 14 oktober 1927 förnyade styrelsen sin framställning

i ämnet. Förslaget tillstyrktes i utlåtande den 4 november 1927 av

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, därvid dock två ledamöter i särskilt

yttrande uttalade sig i avstyrkande riktning. Sedan besparingssakkunniga

i utlåtande den 28 november 1927 erinrat, att de sakkunniga i enlighet med

givna direktiv komme att inom den närmaste tiden till undersökning upptaga

bland andra ämbetsverk även socialstyrelsen, vilken undersökning syntes

böra omfatta jämväl ifrågavarande gren av socialstyrelsens organisation,

Bihany till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 171 hiift. (Nr 206.) 5S2 29 2

af Socialstyrelsens

arbetskraft e.v

för handla

yy ni ny av

sjöfartsärenden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. MajUs proposition nr 206.

förklarade sig föredragande departementschefen vid ärendets anmälan i statsrådet

den 4 januari 1928 (statsverkspropositionen till 1928 års riksdag, femte

huvudtiteln, sid. 7 och 8) med hänsyn till vad de sakkunniga anfört icke

kunna tillstyrka, att förslaget då upptoges till prövning.

Enligt de sakkunnigas av Kungl. Maj:t godkända förslag rörande fartygsinspektionen

skall fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium, som hittills

varit uppförd å extra stat, från och med nästa budgetår överföras å

ordinarie stat. Såsom en konsekvens härav hava de sakkunniga ansett sig

böra förorda, att ordinarie anställning beredes jämväl den personal, som

inom socialstyrelsen erfordras för handläggning av ärenden rörande sjöfartskon

trollen.

I sitt omförmälda betänkande den 15 december 1928 hava de sakkunniga

vidare anfört följande.

De sakkunnigas förslag angående ändring i sättet för vissa fartygsinspektionsärendens

avgörande syntes icke i några väsentliga avseenden påverka

personalbehovet i socialstyrelsen. Med det samarbete, som för närvarande

å fartygskontrollens område ägde rum mellan kommerskollegium och socialstyrelsen,

ålåge det byråassistenten redan under nuvarande förhållanden att

taga del av i stort sett samtliga de ärenden, som enligt de sakkunnigas förslag

skulle ankomma på gemensamt avgörande av kommerskollegium och

socialstyrelsen. Någon mera avsevärd ökning av byråassistentens arbetsbörda

syntes den ifrågasatta förändringen därför icke kunna anses medföra.

Från socialstyrelsens sida hade emellertid vid överläggningar med de sakkunniga

i denna fråga framhållits, att det ökade ansvar beträffande ärendenas

avgörande, som givetvis med ett genomförande av de sakkunnigas

förslag skulle komma att falla på byråassistenten, möjligen komme att föranleda

behov av något ytterligare biträde hos honom.

Vad byråassistentens löneställning angår hava de sakkunniga anfört, att det

med hänsyn till de onekligen ansvarsfyllda arbetsuppgifter, som framdeles

komme att åvila denne befattningshavare, syntes kunna ifrågasättas, huruvida

icke befattningen borde placeras i eu högre lönegrad än B 24. Enligt de

sakkunnigas mening borde emellertid i varje fall någon tids erfarenhet av

den nya anordningens verkningar avvaktas, innan frågan om uppflyttning i

lönegrad av befattningen upptoges till prövning. De sakkunniga erinrade ock.

att uppförandet å ordinarie stat i och för sig komme att medföra viss löneförbättring

för ifrågavarande befattningshavare. De sakkunniga föresloge

följaktligen, att befattningen såsom byråassistent nu måtte inordnas i lönegraden

B 24.

Det lios byråassistenten tjänstgörande kontorsbiträdet syntes enligt de

sakkunniga böra placeras i lönegraden B 4.

Yidare hava de sakkunniga föreslagit att, därest nuvarande innehavare av

ifrågavarande befattningar den 1 juli 1929 tillträdde ordinarie befattning a

socialstyrelsens stat, som svarade mot de av dem före sagda dag innehavda

tjänsterna, i fråga om deras placering i löneklass avlöningsreglementet måtte

å dem tillämpas, som om det varit gällande under hela den tid de innehaft

berörda tjänster och de varit ordinarie innehavare av samma tjänster.

Beträffande den av socialstyrelsen väckta frågan om ytterligare biträde

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung/. Maj tis proposition nr ''.‘Uti.

hos byråassistenten hava de sakkunniga anfört, att det synts dem svårt att

med någon säkerhet uttala sig därom, innan erfarenhet vunnits rörande

den föreslagna anordningens verkningar. Med hänsyn till vad från socialstyrelsens

sida i denna del anförts hava emellertid de sakkunniga för beredande

av möjlighet för styrelsen att, där så befunnes av behovet påkallat,

ställa eu amanuens till byråassistentens förfogande vid beräkning av det extra

anslaget för styrelsens verksamhet upptagit ett belopp av 2,000 kronor, avsett

för avlöning av en dylik amanuens.

I anledning av de sakkunnigas förslag rörande handläggningen av ärenden

beträffande fartygsinspektionen avgav socialstyrelsen den 31 januari 1929 utlåtande,

däri styrelsen anförde, att styrelsen icke ville motsätta sig förslagets

genomförande.

I nämnda utlåtande har socialstyrelsen vidare kraftigt tillstyrkt överförande

å ordinarie stat av de två befattningar inom styrelsen som vore avsedda

för ärenden rörande fartygskontrollen, därvid styrelsen framhållit, att

ifrågavarande befattningar borde göras ordinarie, oavsett om de sakkunnigas

förslag rörande handläggningen av ärendena rörande fartygsinspektionen

bleve genomfört eller ej.

Ifråga om byråassistentens placering i lönegrad har socialstyrelsen bland

annat anfört följande.

Byråassistenten vore styrelsens ende tjänsteman med nautisk utbildning

och erfarenhet. På grund härav intoge han en i hög grad självständig tjänsteställning.

Sålunda företrädde han regelmässigt socialstyrelsen vid handläggning

inom kommerskollegium av de ärenden rörande arbetsförhållandena

ombord å fartyg, vilka ansåges påkalla socialstyrelsens närvaro genom särskild

representant. Vidare förtjänade framhållas, att byråassistentens arbetsuppgifter

under årens lopp avsevärt utvidgats. Sålunda hade han sedan år

1915 att inom socialstyrelsen taga närmaste befattningen med tillsynen

rörande lastning och lossning av fartyg. Genom lagen om arbetstiden å

svenska fartyg hade därefter en ny ärendesgrupp av ganska ömtålig natur

tillkommit. Sedan år 1920 hade vidare byråassistentens medverkan i stor

utsträckning påkallats vid handläggning inom styrelsen av ärenden rörande

platsförmedling för sjömän. Slutligen ställdes nya krav på byråassistenten

även med anledning av det internationella samarbetet jiå arbetarskyddets

område. Han hade sålunda sedan år 1920 såsom regeringsexpert

deltagit i alla de internationella arbetskonferenser, där sjöfartsfrågor behandlats.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden och då någon minskning i

fråga om socialstyrelsens medverkan vid fartygstillsynen icke från något håll

ifrågasatts, ansåge styrelsen fullgiltiga skäl föreligga för att byråassistenten

omedelbart vid befattningens överförande på ordinarie stat skulle erhålla en

högre ställning i avlöningshänseende, än den han nu innehade. Ehuru goda

skäl utan tvivel kunde anföras för en något högre placering, ville styrelsen

dock nöja sig med att föreslå befattningens uppflyttande i 26:e lönegraden.

Med avseende å behovet av en amanuens såsom biträde åt byråassistenten

har socialstyrelsen härefter anfört följande.

Det ökade ansvar beträffande ärendenas avgörande, som med ett genomförande

av de sakkunnigas förslag skulle komma att åvila byråassistenten,

komme för denne givetvis att medföra, att han måste ägna en mera ingående

behandling åt hithörande ärenden, än som hittills i regel varit erforderligt.

Då någon inskränkning i det byråassistenten eljest inom styrelsen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr ''306.

Departements
chefen.

b) Andra

byråns personal

i övrigt,

frånsett avdelningen

för

bränslekontroll.

åvilande arbetet icke vore att förutse utan eu ökning därutinnan snarare

syntes vara att vänta, bleve det därför nödvändigt att bereda byråassistenten

biträde av en, helst nautiskt utbildad amanuens. Jämväl med hänsyn till

angelägenheten av att styrelsen ägde tillgång till en vikarie för byråassistenten

— vilken, såsom förut anförts, för närvarande vore styrelsens ende nautiskt

utbildade tjänsteman — under dennes frånvaro på grund av tjänsteresa,

semester eller annan ledighet, gjorde sig behovet av amanuensbiträde

starkt gällande. Tillsvidare syntes detta behov kunna tillgodoses genom

anställande av en amanuens med eu tjänstgöringstid motsvarande hälften

av den för ordinarie tjänstemän bestämda.

På sätt förut omförmälts, har socialstyrelsens framställning om uppförande

å styrelsens ordinarie stat av byråassistenten för sjöfartsärenden samt

det till hans hjälp anställda kontorsbiträdet ansetts i avvaktan på besparingssakkunnigas

förslag rörande socialstyrelsens organisation icke kunna

upptagas till prövning. Berörda sakkunniga hava nu dels framlagt förslag

angående kommerskollegii och socialstyrelsens organisation, i vad angår

fartygsinspektionen, vilket förslag Kungl. Maj:t i omförmälda proposition

angående anslag till kommerskollegium m. m. i huvudsak förordat, dels och

i anslutning till nämnda förslag tillstyrkt ett överförande till ordinarie stat

av ifrågavarande befattningshavare. Med hänsyn till den i ärendet föreliggande

utredningen vill även jag förorda, att ifrågavarande befattningar såsom

byråassistent och kontorsbiträde nu överföras från socialstyrelsens extra till

dess ordinarie stat.

Beträffande byråassistentens löneställniug hava delade meningar gjort sig

gällande, i det besparingssakkunniga ansett, att han åtminstone tills vidare

icke borde placeras i högre lönegrad än B 24, medan socialstyrelsen förordat

omedelbar uppflyttning till lönegraden B 26. För min del ansluter jag mig

till sistnämnda förslag. Till stöd härför får jag särskilt framhålla den självständiga

och ansvarsfulla ställning, som byråassistenten kommer att erhålla

vid bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 161 framlagda förslag beträffande

handläggningen av ärenden rörande fartygsinspektionen, i det han i

det stora flertalet av de ärenden, vilka enligt förslaget skulle komma att avgöras

av socialstyrelsen och kommerskollegium gemensamt, komme att ensam fatta

beslut å socialstyrelsens vägnar.

Mot de sakkunnigas förslag att placera omförmälda kontorsbiträde i lönegraden

B 4 har jag icke något att erinra.

Yad angår de sakkunnigas förslag angående placering i löneklass av byråassistenten

och kontorsbiträdet vid övergången från extra till ordinarie tjänst,

skall jag senare återkomma till denna fråga.

Förslaget om anställande av en amanuens såsom biträde åt byråassistenten

anser jag mig kunna tillstyrka, och synes mig för avlönande av amanuensen

böra tills vidare beräknas ett årligt belopp av 2,000 kronor.

I fråga om andra byråns personal i övrigt — frånsett avdelningen för

bränslekontroll — hava de sakkunniga icke föreslagit någon ändring. Beträffande

befattningen såsom förste byråingenjör — vilken för närvarande

är vakant — hava de sakkunniga emellertid anfört, att de visserligen över
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 20H.

v:igt möjligheten att utbyta densamma mot en tjänst av lägre grad men att

de med hänsyn till de kvalifikationer, som krävdes av befattningens innehavare,

doek icke velat motsätta sig den nuvarande befattningens kvarstående

å styrelsens stat.

Socialstyrelsen har i fråga om förste byråingenjör sbefattningen, med erinran

om de många betydelsefulla arbetsuppgifter som enligt instruktionen ålåge

innehavaren av berörda befattning, framhållit vikten för arbetet jämväl å

andra byråer av att inom styrelsen funnes tillgång till eu val kvalificerad

tekniker, vilken kunde tagas i anspråk för mera krävande arbetsuppgifter

på skyddsteknikens område.

Beträffande här ifrågavarande personal har jag i detta sammanhang icke

att föreslå någon ändring. Vad särskilt angår befattningen såsom förste

byråingenjör synes mig någon anledning till dess ersättande med lägre befattning

icke föreligga. Till frågan om befattningens placering i lönegrad

återkommer jag i det följande.

A avdelningen för ärenden rörande bränslekontroll tjänstgör följande å extra

stat anställda personal.

Lönegrad.

1 inspektör................................................................. B 26

1 förste byråingenjör ................................................ B 24

1 byråingenjör............................................................ B 21

1 e. o. underinspektör.............................................. 16

1 e. o. kontorsbiträde............................................... 4

Till eu början får jag beträffande denna avdelning bringa i erinran följande.

Genom brev den 29 april 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen

att från och med den 1 juli samma år tills vidare ej mindre anordna kontroll

över bränsleförbrukningen inom av statsverket disponerade byggnader

och lokaler, med undantag för dem, som disponerades av arméförvaltningen,

marinförvaltningen och järnvägsstyrelsen, än även, i den mån förhållandena

sådant medgåve, på särskild framställning av landsting och andra kommuner

tillhandaga dem vid utövande av kontroll å bränsleförbrukningen

inom dem tillhöriga inrättningar.

För handläggning av de i anledning därav på socialstyrelsens prövning

ankommande ärendena anställdes i styrelsen en byråassistent (sedermera

förste byråingenjör), eu byråingenjör och ett kvinnligt biträde.

Genom beslut den 22 juni 1923 föreskrev sedermera Kungl. Maj:t, att

ifrågavarande uppdrag skulle från och med den 1 juli 1923 omfatta jämväl

dylik kontroll inom av riksdagen och dess verk använda byggnader och

lokaler.

På grund av beslut vid 1927 års riksdag har från och med den 1 januari

1928 en viss utvidgning av bränslekontrollverksamheten skett i syfte bland

annat att tillgodose behovet av en mera effektiv kontroll över bränsleförbrukningen

vid vissa, landsting tillhörande eller av dem understödda, centraluppvärmda

anläggningar. Kostnaderna för kontrollen skola i princip

bestridas genom avgifter, som enligt närmare angivna grunder erläggas av

de landsting, som förklarat sig vilja bliva delaktiga av kontrollen. Endast i

den mån kostnaderna icke kunna bestridas genom landstingsavgifter, skola

desamma gäldas av staten, vars bidrag sålunda är av endast supplerande

Departements*

chefen.

c) Avdelningen

för

bränslekoniroll.

.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Kungl. Maj:ts proposition nr- 206.

natur. Statsbidraget bär beräknats komma att uppgå till högst 500 kronor

för år räknat. Anslutna till ifrågavarande verksamhet äro för närvarande

12 landsting. Den mellan landstingen och statsverket träffade överenskommelsen

rörande ifrågavarande anordning avser en period av tre kalenderår

(1928—1930).

Föreskrifter rörande den sålunda utvidgade kontrollverksamheten hava

lämnats genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut den 9 juni och den 2 december

1927. Härvid har Kungl. Maj:t — med ändring av tidigare beslut den

29 april 1921 och den 22 juni 1923 — föreskrivit, att det socialstyrelsen genom

sistnämnda båda beslut meddelade uppdraget skall från och med den 1 januari

1928 tills vidare till och med den 31 december 1930 dels, beträffande ifrågavarande

av statsverket samt av riksdagen och dess verk disponerade byggnader

och lokaler, i regel avse allenast sådana, i vilka centraluppvärmning

finnes anordnad, dels ock, i fråga om landstingens inrättningar, omfatta

endast av de 12 nyss avsedda landstingen ägda eller understödda, centraluppvärmda

lasarett, tuberkulossjukhus, sinnesslöanstalter och dövstumskolor.

I samband med utvidgningen av verksamheten har den i socialstyrelsen

för bränslekontrollen anställda personalen utökats med eu inspektör i lönegraden

B 26 och eu underinspektör i 16:e lönegraden. Samtliga de för

bränslekontrollen avsedda befattningshavarna avlönas numera från det extra

anslaget till socialstyrelsens verksamhet, å vilket anslag uppdebiteras de av

berörda landsting erlagda avgifterna för delaktighet i kontrollen.

Besparingssakkuniriga förklara nu, att de icke kunnat undgå att ställa sig

något tvekande inför frågan, huruvida deu nuvarande förläggningen av

bränslekontrollens ledning vore den lämpligaste. Härom anföra de sakkunniga

följande.

Här avsedda göromål syntes icke äga någon samhörighet med övriga

uppgifter å socialstyrelsens andra byrå eller i styrelsen i övrigt. Det hade

förefallit de sakkunniga, som om en naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter

skulle vinnas, om den ifrågavarande verksamheten förlädes

till byggnadsstyrelsen. Såvitt det varit möjligt för de sakkunniga att utan

eu närmare undersökning bilda sig ett omdöme i frågan, ville det ock synas,

som om en dylik förläggning, i nära samband med administrationen av

statens lmsbyggnadsväsen, borde kunna erbjuda vissa praktiska fördelar.

Vid förläggningsfrågans bedömande torde, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

hänsyn särskilt hava tagits därtill, att den lokala tillsynsverksamheten visat

sig kunna med fördel utövas av vissa vid yrkesinspektionen anställda underinspektörer

vid sidan av deras egentliga arbetsuppgifter, på grund varav

den centrala ledningen av bränslekontrollen ansetts lämpligen böra organiseras

i anslutning till yrkesinspektionsbyrån. Efter de sakkunnigas uppfattning

borde det visserligen icke möta något hinder, att jämväl eu inom

byggnadsstyrelsen anordnad centralorganisation för bränslekontrollen anlitade

underinspektörerna inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.

Med den allmänna ståndpunkt, de sakkunniga intagit till frågor rörande

ändring i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde, hade de sakkunniga

dock funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål.

I anledning av vad besparingssakkumiiga sålunda anfört liar socialstyrelsen

anmärkt, att styrelsen vid upprepade tillfällen uttalat sig för överflyttande

av den bränslekontrollerande verksamheten från styrelsen till annat ämbetsverk.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

23

Statens bränslekontrollerande verksamhet utövas för närvarande, såsom Dopartomentsframgår

av det förut anförda, i enlighet med statsmakternas år 1927 fattade chefen

beslut. Nämnda beslut torde emellertid icke kunna anses innefatta någon

definitiv lösning av frågorna rörande organisationen och omfattningen av

ifrågavarande verksamhet, utan torde dessa frågor, sedan större erfarenhet

på området vunnits och ytterligare utredning i ämnet förebragts, böra upptagas

till förnyad behandling. Därvid lärer bland annat få tagas under

övervägande, huruvida denna verksamhet fortfarande bör vara förlagd till

socialstyrelsen eller om densamma måhända bör inordnas under annat statens

organ. I nu förevarande sammanhang saknas vid angivna förhållanden anledning

att föreslå någon ändring vare sig beträffande verksamheten överhuvud

eller med avseende å de befattningshavare, som inom socialstyrelsen

äro anställda för dess utövande.

A tredje byrån eller byrån för sjukkasseväsendet tjänstgör följande personal: Tredje byrån.

A. Ordinarie personal.

Lönegrad.

1 byråchef .....................................................................

.......................... B 30

1 sekreterare och inspektörsassistent .........................

......................... B 24

1 aktuarie .....................................................................

.......................... B 21

1 kansliskrivare ............................................................

.......................... Bil

2 kanslibiträden .............................................................

.......................... B 7

3 kontorsbiträden ..........................................................

......................... B 4

Ii. Icke ordinarie personal.

Lönegrad.

2 förste amanuenser med heltidstjänstgöring ............................................ 17

1 amanuens » » ............................................. 15

3 e. o. skrivbiträden...................................................................................... 2

I fråga om tredje byrån anföra de sakkunniga, att de tidigare förordade

omläggningarna i fråga om dels diarieföringen, dels sättet för utbetalning av

statsbidrag åt sjukkassor möjliggjorde viss minskning av biträdespersonalen.

Yidare erinra de sakkunniga, att Kungl. Maj:t genom beslut den 9 november

1928 i anledning av ett av de sakkunniga framlagt förslag föreskrivit, att

sjukkassestatis tiken skulle omläggas enligt vissa av föredragande departementschefen

angivna riktlinjer. Samtidigt hade departementschefen givit sin

anslutning till ett av de sakkunniga framställt förslag, att de av socialstyrelsen

utgivna samlingarna av vad som infördes i sjukkasseregistret och

understödsföreningsregistret icke vidare skulle utgivas. Jämväl nu avsedda

åtgärder torde, anföra de sakkunniga, vara ägnade att medföra viss lättnad

i arbetet å tredje byrån. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga hemställt

om indragning av två å byrån placerade kontorsbiträdesbefattningar, vilka

för närvarande äro vakanta. I övrigt hava de sakkunniga icke haft någon

förändring att föreslå i fråga om den å tredje byrån anställda personalen.

Socialstyrelsen har i anledning härav anfört, att de av besparingssakkunniga

förordade omläggningarna i fråga om diarieföringen och sättet för utbetalande

av statsbidrag åt sjukkassorna — om de överhuvud taget lämpligen

läte sig genomföra — icke skulle medföra någon nämnvärd lättnad i arbetet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition nr 206.

Departements
chefen.

Fjärde

och femte

byråerna.

och förty icke heller skulle möjliggöra besparing av arbetskrafter. Vad anginge

den besparing i arbetskostnader, som kunde vinnas genom Kungl.

Maj:ts berörda beslut angående omläggning av sjukkassestatistiken, komme

densamma enligt socialstyrelsens förmenande att bliva synnerligen obetydlig.

I detta sammanhang har socialstyrelsen vidare erinrat om de av statsmakterna

numera i anslutning till de sakkunnigas nyss berörda förslag i

statistikfrågan beslutade ändringarna i sjukkasse- och understödsföreningslagarna,

varigenom upphävts nu gällande stadganden om utgivande i tryck

och översändande till domstolar och överexekutorer av samlingarna av anmälningar

till sjukkasse- och understödsföreningsregistren. På grund härav

torde enligt styrelsen en av de å tredje byrån placerade kontorsbiträdesbefattningarna

kunna indragas, dock först från och med den 1 juli 1930.

Då de nämnda lagändringarna skulle träda i kraft först från och med den 1

januari 1930, syntes det nämligen åligga styrelsen att i den ordning, som

för närvarande skedde, utgiva nämnda samlingar av anmälningar järnte dithörande

register jämväl för år 1929, och det därmed förenade arbetet kunde

icke väntas avslutat förrän tidigast den 30 juni 1930.

Huru stor besparing i arbetskraft, som kan vinnas genom den av mig i

det föregående tillstyrkta omläggningen av socialstyrelsens diarieföring, är

vanskligt att på förhand avgöra. Emellertid synes berörda omläggning,

som icke minst lärer hava avseende å den nu behandlade tredje byrån,

även med beaktande av vad styrelsen i ämnet anfört motivera indragning av eu

av de nu lediga, å denna byrå placerade ordinarie kontorsbiträdesbefattningarna.

Då emellertid det nya systemet med avseende å diarieföringen in. m.

givetvis icke kan i ett slag genomföras, torde man böra räkna med en övergångsperiod,

varunder de nuvarande arbetskrafterna måste bibehållas. Med

hänsyn härtill får jag föreslå, att berörda biträdesbefattning indrages först

från och med den 1 januari 1930. Med åberopande av vad socialstyrelsen

anfört angående verkningarna av de beslutade ändringarna i lagarna om

sjukkassor och understödsföreningar vill jag därjämte förorda, att den andra

av de lediga kontorsbiträdesbefattningarna å byrån indrages, dock i enlighet

med styrelsens yrkande först från och med den 1 juli 1930.

Vad angår den å byrån placerade aktuariebefattningen kräves av dess innehavare

juridisk utbildning, och hans göromål äro — i motsats mot övriga

aktuariers — övervägande av administrativ art. Det synes vid sådant förhållande

önskvärt, att befattningen erhåller en beteckning, som bättre motsvarar

dess karaktär, nämligen notarie.

Beträffande tredje byråns personal i övrigt har jag lika litet som besparingssakkunniga

något ändringsförslag att framställa. Vad angår sekreterarens

placering i lönegrad får jag dock hänvisa till blivande behandling i

det följande.

A fjärde byrån, byrån för allmän socialstatistik m. m., tjänstgör följande

personal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts proposition nr tiOti. 25

A . Ordinarie personal. Lönegrad.

1 byråchef.............................................................................................. j; ;?()

1 förste aktuarie ......................................................................................... B 24

2 aktuarier.................................................................................................... B 21

1 kansli skrivare........................................................................................... B 11

1 kanslibiträde ......................................’..................................................... B 7

3 kontorsbiträden ....................................................................................... B 4

B. Icke ordinarie personal.

1 förste aktuarie å extra stat ..................................................................... B 24

1 aktuarie å extra stat................................................................................ B 21

1 amanuens med heltidstjänstgöring ......................................................... 15

1 e. o. kansliskrivare.................................................................................... 11

1 e. o. kanslibiträde .................................................................................. 5

3 e. o. kontorsbiträden................................................................................ 4

1 e. o. skrivbiträde...................................................................................... 2

1 expert för pris- och kooperationsstatistik med ett arvode av 150 kronor

för månad.

Intill den 1 december 1928 var å denna byrå anställd en adjungerad

ledamot å extra stat i lönegraden B 29 med uppgift att under byråchefens

inseende handhava närmaste ledningen av den till byrån hörande pris- och

kooperationsstatistiken. Sedan ledamotsbefattningen blivit ledig, medgav

emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december 1928 på framställning

av socialstyrelsen, att befattningen finge ersättas med en befattning såsom

förste aktuarie å extra stat i lönegraden B 24. Samtidigt bemyndigade

Kungl. Maj:t socialstyrelsen att anlita den förutvarande adjungerade ledamoten

såsom expert. Den här upprättade personalförteckningen är uppgjord

med beaktande av den sålunda vidtagna ändringen i byråns personalbestånd.

A femte byrån, byrån för specialstatistiska undersökningar, är personaluppsättningen

följande.

A. Ordinarie personal. Lönegrad.

2 förste aktuarier........................................................................................ B 24

1 aktuarie ................................................................................................... B 21

1 kansliskrivare.......................................................................................... B 11

3 kanslibiträden............................................................................................ B 7

2 kontorsbiträden........................................................................................ B 4

1 skrivbiträde............................................................................................. B 2

B. Icke ordinarie personal.

1 byråchef å extra stat.............................................................................. B 30

1 amanuens med heltidstjänstgöring ......................................................... 15

4 e. o. kontorsbiträden............................................................................. 4

2 e. o. skrivbiträden .................................................................................. 2

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj-.ts proposition nr 206.

Förutom nämnda befattningshavare finnes å fjärde och femte byråerna

— stundom jämväl å andra byråer — extra personal, vars antal dock ständigt

växlar och därför icke kan här angivas.

I den vid 1912 års riksdag beslutade organisationen av socialstyrelsen

ingick en byrå för socialstatistiken och publikation sverksamheten (fjärde

byrån). För lättande av byråchefens arbetsbörda träffades från och med

ingången av år 1914 den anordningen, att byråchefen till väsentlig del

befriades från ledningen av de statistiska specialundersökningar, som uppdrogos

åt socialstyrelsen. Såsom ledare för dylika undersökningar förordnades

en tjänsteman å byrån, vilken erhöll ledighet från sin ordinarie tjänst

samt ersättning i form av särskilt arvode efter 7,500 kronor för år.

Enligt beslut av 1919 års riksdag uppdelades från och med ingången av

år 1920 omförmälda byrå å två olika byråer, den fjärde och den femte.

Ledaren för de statistiska specialundersökningarna blev därvid chef för

femte byrån. Såsom förut anmärkts, kvarstår denne byråchef för närvarande

å extra stat.

De arbetsuppgifter, som åvila ifrågavarande byråer, framgå närmare av

två inom socialstyrelsen utarbetade, vid de sakkunnigas betänkande fogade

promemorior.

Till fjärde byrån hänföras största delen av den allmänna fortlöpande

socialstatistiken och vissa i samband därmed stående administrativa uppgifter.

Därjämte utföras å denna byrå eu del socialstatistiska specialundersökningar,

som nära sammanhänga med den fortlöpande statistiken. Byrån

handhar också redigeringen av Sociala meddelanden.

Å femte byrån utföres dels en mindre del av den fortlöpande socialstatistiken,

bland annat lantarbetarstatistiken och den industriella lönestatistiken,

dels ock flertalet av de statistiska specialundersökningarna.

Under senaste tiden hava vidtagits vissa åtgärder i syfte att begränsa socialstyrelsens

statistiska arbete. Angående vad sålunda åtgjorts ber jag här

att få erinra om följande.

Såsom förut antytts framlade 1926 års besparingssakkunniga i skrivelse den

15 mars 1928 förslag till vissa inskränkningar i socialstyrelsens statistiska

publikationer m. m. I anledning härav har Kungl. Maj: t den 9 november

1928 på min hemställan förordnat, att beträffande de av socialstyrelsen utgivna

publikationer, som behandlats i de sakkunnigas berörda skrivelse,

skola verkställas vissa förändringar. Dessa förändringar avse följande åtgärder.

Den av socialstyrelsen årligen avgivna berättelsen angående styrelsens och

under dess inseende ställda organs verksamhet skall hädanefter icke befordras

till trycket.

Ur berättelsen rörande arbetsinställelser och kollektivavtal samt förlikningsmännens

verksamhet uteslutas de nominativa tabellerna rörande arbetsinställelser

och kollektivavtal. Av socialstyrelsen skall tagas under övervägande,

huruvida de partier i publikationen, som avse arbetsinställelser och kollektivavtal,

böra efter beskärningen bibehållas i publikationen eller, eventuellt i

koncentrerad form, överflyttas till Sociala meddelanden, så att ifrågavarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts jinqmsit.ion nr ''HU>.

publikation skulle komma att innehålla allenast redogörelse för förlikningsmannens

verksamhet och vad därmed sammanhänger.

Berättelsen rörande, yrkesinspektionens verksamhet skall icke vidare utgivas,

utan det viktigaste av som influtit i denna publikation skall i stiillet intagas

i styrelsens ämbetsberättelse, eventuellt även i facktidskrifter.

Publikationen över registrerade sjukkassor skall efter socialstyrelsens beprövande

omläggas (uiligt endera av två av mig vid detta ärendes föredragning

närmare angivna linjer. I båda fallen skola hädanefter utgivas årliga förteckningar

över sjukkassorna, upptagande utom deras firmanamn jämväl

uppgifter om kassornas postadress och medlemsantal, vilka förteckningar

icke skola ingå i Sveriges officiella statistik. Enligt den ena av berörda

linjer för sjukkassestatistikens omläggning skulle förteckningarna upptaga

blott kassornas firmanamn, postadress och medlemsantal. Övriga statistiska

uppgifter beträffande kassorna skulle däremot lämnas såsom hittills i eu

för 3-årsperioder upprättad, mera fullständig statistik, varvid slurlle tillses,

att tabellens bredd icke utsträcktes över eu trycksida (för närvarande kräver den

nominativa tabellen ett helt uppslag). Enligt den andra av ifrågavarande

linjer skulle den nuvarande 3-årsstatistiken rörande de särskilda sjukkassorna

helt upphöra och i stället nyssnämnda årliga förteckningar kompletteras

med samma uppgifter, som eljest skulle lämnas i 3-årsstatistikens nominativa

tabell.

Beträffande den i Sociala meddelanden med vissa års mellanrum offentliggjorda

statistiken över registrerade understödsföreningar skola motsvarande

inskränkningar göras som i fråga om sjukkassestatistiken.

Yissa i den årliga publikationen »Kooperativ verksamhet i Sverige» intagna

nominativa tabeller rörande de kooperativa föreningarna i landet m. m. skola

utgå ur sagda berättelse.

I fråga om den av socialstyrelsen utarbetade lantarhetai statistiken innebär

Kungl. Majds beslut, att ur berättelsen däröver skola uteslutas uppgifterna

rörande arbetartillgången, varjämte primäruppgifter i detta hänseende icke

mera skola infordras i vidare man än som avser arbetslösheten. Ifrågavarande

statistik skall även i vissa hänseenden koncentreras och förkortas.

Dessutom har Kungl. Majd godkänt ett av mig till statsrådsprotokollet

gjort uttalande till förmån för en sådan omläggning av det regelbundna insamlandet

av primäruppgifter för lantarbetarstatistiken, att skyldighet att

avlämna uppgifter överflyttas från kommunalstämmoordförandena till de

häradsombud eller mot dem svarande personer, vilka enligt gällande ordning

för den officiella jordbruksstatistiken i övrigt hava att till hushållningssällskapen

insända vissa preliminäruppgifter för denna statistik. Genomförandet

av sistberörda omläggning kräver emellertid viss författningsändring,

som ännu icke kunnat verkställas.

Beträffande den industriella lönestatistiken hade de sakkunniga i sin ifrågavarande

skrivelse den 15 mars 1928 föreslagit verkställande av en utredning, huruvida

och i vad mån den av socialstyrelsen utarbetade statistiken rörande de industriella

arbetslönerna skulle kunna utan införande av obligatorisk uppgiftsplikt

för näringsidkarna utvecklas på sådant sätt, att den komme att inom de

olika grenarna av industrien representera ett större antal företag än för närvarande

eller åtminstone ett sådant urval av företag, att materialet bleve mera

representativ! för lönenivån inom vederbörande industribranscher, än vad

nu är fallet. Därjämte borde utredningen enligt de sakkunniga omfatta

frågan, i vad mån eu något större differentiering än för närvarande mellan

olika kategorier av arbetare inom de särskilda branscherna kunde genomföras.

I avgivet yttrande biträdde socialstyrelsen detta förslag men anförde

tillika, att utredningen syntes böra bliva helt förutsättningslös, detta jämväl

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

vad anginge näringsidkares uppgiftsplikt. Vid utredningen syntes enligt

socialstyrelsen böra beaktas ej blott de av besparingssakkunniga angivna

riktlinjerna utan även utvecklingen på ifrågavarande område såväl i utlandet

som i Sverige, särskilt inom arbetsgivarnas och arbetarnas organisationer.

Kungl. Maj:t biföll de sakkunnigas förslag. Därvid förutsattes, att utredningen

i ämnet i anslutning till vad socialstyrelsen anfört skulle göras

helt förutsättningslös och att vid densamma skulle beaktas jämväl de av

socialstyrelsen anförda synpunkterna.

Yidare får jag bringa i erinran, att socialstyrelsen i skrivelse den 25

september 1928 till Kungl. Maj it ingivit plan syftande till en avsevärd förenkling

av de undersökningar, som genom styrelsens prövning verkställas

för att tjäna till ledning vid de av Kungl. Maj.t vart femte år fastställda

dyrortsgrupperingarna ävensom att Kungl. Maj:t i anslutning till berörda

plan vidtagit vissa åtgärder i ämnet,

Besparingssakkunniga hava i sitt förevarande betänkande — under hänvisning

till vad sålunda förekommit — förklarat sig beträffande den fortlöpande

eller med vissa tidsmellanrum regelbundet återkommande statistiken icke

hava något vidare förslag att framställa.

De sakkunniga hava härefter behandlat frågan om möjligheterna till inskränkningar

i de av socialstyrelsen utförda statistiska undersökningarna av

mera tillfällig art. Sakkunniga hava härom till en början anfört följande.

Ä socialstyrelsens statistiska byråer — särskilt å femte byrån — förekomme

till stort antal tillfälliga statistiska undersökningar, vilka av styrelsen

verkställdes efter av Kungl. Maj:t meddelade uppdrag. Ej sällan vore dessa

undersökningar föranledda av särskild framställning från riksdagen. Den

omfattning, i vilken dylika specialundersökningar uppdroges åt socialstyrelren,

vore uppenbarligen av stor betydelse för personalbehovet för statistiska

arbeten i styrelsen. Eu bestämd förutsättning för tillgodoseende av sparsamhet

ssyn punkterna i fråga om denna gren av styrelsens organisation syntes

vara, att arbetsuppgifterna hölles inom så snäva gränser som möjligt. Av

vikt vore därvid påtagligen, att inga andra spörsmål gjordes till föremål för

utredning än sådana, där en statistisk undersökning kunde förväntas verkligen

lämna ett värdefullt bidrag till frågans belysning. Yidare borde i de fall,

där en statistisk utredning av viss fråga ansåges vara påkallad, noga tillses,

att den plan, som för undersökningens utförande upprättades, begränsades

till det strängt nödvändiga. Ofta syntes det i dylika fall vara fullt tillräckligt

med mindre vidlyftiga representativa undersökningar. Där så kunde

ske. syntes också en såvitt möjligt noggrann beräkning av kostnaderna för

utredningen böra föregå beslutet om utredningens verkställande.

De sakkunniga hava emellertid ansett sig böra utgå från att man — även

med ganska sträng begränsning av de statistiska utredningsuppdragen —

jämväl för framtiden måste räkna med att statistiska specialundersökningar

i växlande omfattning komma att överlämnas till socialstyrelsen. Med denna

utgångspunkt hava de sakkunniga prövat frågan huruvida ledningen av dessa

undersökningars planläggning och utförande kunde jämte hela det fortlöpande

eller periodvis återkommande statistiska arbetet förläggas till den

ordinarie statistiska byrån, varav enligt de sakkunniga skulle följa, att den

å extra stat inrättade byråchefstjänsten d femte byrån skulle kunna indragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunjl. Majtproposition nr

■Jp

De sakkunniga hava därvicl kommit till den slutsatsen, att detta icke lämpligen

låter sig göra. Härom anföra de sakkunniga närmare följande.

Chefen för den ordinarie statistiska byrån hade vid sidan av de göromål,

som åvilade honom såsom ledare av det statistiska arbetet å byrån samt

publikations- och upplysningsverksamheten, att deltaga i handläggningen av

ett stort antal viktigare ärenden på andra byråers föredragning. Detta syntes

visserligen till en del sammanhänga med att nämnde byråchef för närvarande

vore ställföreträdare för generaldirektören. Men även oberoende av denna

omständighet syntes man böra utgå från att de statistiska byråcheferna i

styrelsen framdeles liksom dittills komme att i betydande omfattning tagas

i anspråk vid handläggningen av sådana å andra byråer förekommande större

ärenden, för vilkas utredning i ett eller annat hänseende material kunde

hämtas från de statistiska undersökningarna. Ett dylikt nära samarbete

mellan styrelsens ledande statistiker och de administrativa tjänstemännen

vore säkerligen till stort gagn för arbetsresultaten i styrelsen. Men det vore

tydligt, att det direkta deltagandet på antytt sätt i det administrativa arbetet

i många fall ställde de statistiska byråcheferna inför ganska omfattande och

tidskrävande uppgifter utöver de göromål, som egentligen åvilade dem såsom

ledare för det statistiska arbetet i styrelsen.

Därtill komme, att den i styrelsen alltsedan år 1919 anställde adjungerade

ledamoten för pris- och kooperationsstatistiken numera avgått från sin befattning

och styrelsen bemyndigats att i hans ställe förordna eu extra förste

aktuarie i 24:e lönegraden. Avdelningen för pris- och kooperationsstatistiken

syntes, ehuru formellt inordnad under fjärde byrån, dittills i verkligheten

hava under den adjungerade ledamotens ledning intagit en ganska fristående

ställning. Ledningen av ifrågavarande statistik syntes nu få mera direkt

åläggas vederbörande byråchef. De sakkunniga förutsatte därvid, att jämväl

de periodvis återkommande dyrortsgrupperingarna hädanefter komme att

handhavas under byråchefens omedelbara inseende utan att någon särskild

ledare för dem förordnades. Det vore uppenbart, att den sålunda vidtagna

förändringen — särskilt med hänsyn till de ofta ganska ömtåliga spörsmål,

som vore förbundna med indexberäkningarna och dyrortsgrupperingarna —

innebure en ej oväsentlig utvidgning av de arbetsuppgifter, som mera omedelbart

fölle på chefen för den byrå, till vilken ifrågavarande statistik hänfördes.

I förevarande sammanhang syntes även böra beaktas den av de sakkunniga

ifrågasatta utvidgningen av den industriella lönestatistiken, varom socialstyrelsen

nu fått sig anbefallt att verkställa utredning. Skulle i anslutning

därtill eu lönestatistik komma till stånd, vilken uppfyllde de krav, som

ställdes på en modern dylik statistik, komme därmed att till socialstatistiken

läggas ett arbetsområde av synnerligen stor betydelse.

Under nu angivna förhållanden hade de sakkunniga icke funnit sig kunna

föreslå, att hela det statistiska arbetet i socialstyrelsen sammanfördes å

eu byrå.

Med hänsyn till den långa tid, under vilken den nuvarande uppdelningen

av det statistiska arbetet å två byråer bestått, hava de sakkunniga vid nu

angivna förhållanden förklarat sig icke vilja motsätta sig ett från ämbetsverket

i detta samband framfört krav, att byråchefsbefattningen på femte

byrån nu uppfördes å ordinarie stat.

Till stöd härför hava de sakkunniga anfört huvudsakligen följande.

Efter de sakkunnigas uppfattning talade i själva verket ganska starka

praktiska skäl för en dylik anordning, enligt vilken eu ordinarie byråchef

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

skulle, förutom viss del av den fortlöpande statistiken, handhava ledningen

av förekommande specialutredningar. Det borde nämligen kunna erbjuda

vissa bestämda fördelar, att man vid planläggningen av olika socialstatistiska

utredningsuppdrag, som anförtroddes åt socialstyrelsen, ägde ständig tillgång

till en väl kvalificerad statistiker med särskild erfarenhet just lieträffande

sådana undersökningars utförande. Det syntes uppenbart, att eu

tjänsteman med långvarig vana i dylika ting borde äga stora förutsättningar

för att tillvarataga sparsamhetssynpunkterna genom att tillse, att undersökningarna

koncentrerades omkring den egentliga utredningsuppgiften och icke

gjordes kostsammare, än som vore oundgängligen nödvändigt. Det syntes

icke heller vara ur vägen, att eu tjänsteman med dylika arbetsuppgifter

komme i åtnjutande av den mera tryggade ställning, som den ordinarie

anställningen skänkte. Och även om det vore att förmoda, att omfattningen

av de särskilda utredningsuppdrag, som lämnades socialstyrelsen, komme

att växla från tid till annan, syntes det dock knappast vara att antaga, att

arbetsuppgifter av hithörande slag komme att tryta för undersökningarnas

ledare. Men därtill komme, såsom nämnt, att jämväl ledningen av vissa

grenar av den fortlöpande statistiken borde uppdragas åt ifrågavarande

byråchef. Den närmare arbetsfördelningen mellan de båda statistiska byråerna

syntes, liksom också placeringen av den för dessa byråer avsedda personalen,

böra bestämmas av ämbetsverket självt.

I fråga om personalbehovet i övrigt å de statistiska byråerna hava besparingssakkunniga

anfört följande.

Yad den biträdande personalen anginge borde man enligt de sakkunnigas

mening bortse från de arbetsuppgifter, som i form av tillfälliga statistiska

utredningar komme att påläggas socialstyrelsen. Antalet på ordinarie eller

extra stat inrättade befattningar av ifrågavarande slag borde avvägas med

hänsyn till den fortlöpande statistiken, dock att givetvis de statistiska byråerna

borde kunna utan ökning av arbetskrafterna åtaga sig smärre utredningar,

som kunde finnas behövliga, exempelvis i samband med det administrativa

arbetet inom socialstyrelsen. Den personal däremot, som kunde

krävas för biträde vid de egentliga specialundersökningarna, borde anställas

med anlitande av medel, som för varje särskild undersökning ställdes till

styrelsens förfogande. Därmed ville de sakkunniga ingalunda hava förnekat,

att det kunde ur vissa synpunkter vara fördelaktigt att även för dylika tillfälliga

undersökningar hålla en tränad personal permanent anställd, men

risken av ett sådant tillvägagångssätt vore uppenbarligen, att personalstyrkan

icke kunde hela tiden effektivt utnyttjas, eller också att utredningar, som

med hänsyn till de därmed förenade kostnaderna eljest icke skulle hava

kommit till stånd, anordnades för att under en period, då personalen annars

skulle hava blivit mer eller mindre sysslolös, tillvarataga de anställdas

arbetskraft.

Utgående från dessa synpunkter hade de sakkunniga vid övervägande av

frågan om den för de statistiska göromålen i styrelsen erforderliga personalen

kommit till det resultatet, att efter genomförandet av de beslutade

inskränkningarna i styrelsens statistiska publikationer samt under förutsättning,

att den av de sakkunniga ifrågasatta omläggningen av lönestatistiken

komme till stånd, på de statistiska byråerna skulle erfordras, jämte

byråcheferna, fyra förste aktuarier (B 24) samt två aktuarier (B 21). Av förste

aktuarierna syntes liksom för närvarande tre böra hava ordinarie anställning,

medan den fjärde borde kvarstå å extra stat. Då för narvarande

inalles fyra aktuariebefattningar funnes, skulle två dylika befattningar — en

ordinarie och en på extra stat —• indragas. Jämväl vad kansliskrivare- och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr ,‘>06. 31

biträdespersonalen anginge, syntes eu viss inskränkning kunna äga rum.

För närvarande funnes sammanlagt tre kansliskrivare (två ordinarie befattningar,

därav en vakant, samt en extra ordinarie), fem kanslibiträden (fyra

ordinarie och en extra ordinarie befattning), fem ordinarie och sju extra

ordinarie kontorsbiträden, ett ordinarie skrivbiträde samt tre extra ordinarie

skrivbiträden. Beträffande denna personal hade de sakkunniga funnit sig

böra föreslå indragning av den extra ordinarie kansliskrivarebefattningen

samt av en kanslibiträdes-, två kontorsbiträdes-, två extra ordinarie kontorsbiträdes-

och en extra ordinarie skrivbiträdesbefattning. I de å ordinarie

eller extra stat anvisade anslagen till upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet skulle följaktligen för de statistiska byråerna inberäknas

medel för allenast två kansliskrivare, tre ordinarie och ett extra ordinarie

kanslibiträde, tre ordinarie och fem extra ordinarie kontorsbiträden, ett

ordinarie och två extra ordinarie skrivbiträden. Därvid syntes emellertid

böra erinras om de sakkunnigas nyss gjorda uttalande, att den för större

statistiska specialutredningar särskilt erforderliga biträdande personalen

borde avlönas medelst för varje gång för ändamålet anvisade medel.

Socialstyrelsen har i anledning av besparingssakkunnigas förslag rörande

de statistiska byråerna inom styrelsen till en början framhållit, att styrelsens

statistiska arbete, som måhända snarare borde benämnas styrelsens

utrednings- och upplysningsarbete, i stor utsträckning bedreves även efter

andra linjer än rent statistiska och överhuvud taget, såsom även besparingssakkunniga

framhållit, vore nära förknippat med styrelsens administrativa

verksamhet. Arbetskrafterna å de s. k. statistiska byråerna toges också i

avsevärd grad i anspråk för uppgifter av mer eller mindre administrativ

natur. En minskning av de statistiska byråernas arbetskrafter komme därför

att medföra en viss minskning även av övriga byråers arbetskapacitet.

Under förmälan att å fjärde byrån endast undantagsvis — och då med

anlitande av extra personal — företagits några större specialundersökningar

av väsentligen tillfällig art har styrelsen därefter anfört, att det enda skälet

till inskränkning av denna byrås personal skulle ligga i de av Kungl. Maj:t beslutade

förenklingarna i de statistiska publikationerna.

Med avseende å dessa förenklingar har socialstyrelsen påpekat, dels att

styrelsens och yrkesinspektionens årsberättelser utarbetades å sjätte, respektive

andra byrån samt att de besparingar, som förenklingarna med avseende

å dessa berättelser komme att medföra, huvudsakligen hänförde sig

till tryckningskostnaderna, dels ock att sjukkasse- och understödsstatistiken

närmast utarbetades å tredje byrån, om ock i samråd med fjärde byrån.

De statistiska publikationer, vilka utarbetades å fjärde byrån och vari

vissa förenklingar beslutats av Kungl. Maj:t, vore enligt socialstyrelsen

endast två, nämligen »Arbetsinställelser och kollektivavtal samt förlikningsmännens

verksamhet» och »Kooperativ verksamhet i Sverige». Beträffande

dessa publikationer har socialstyrelsen närmare anfört följande.

Om båda publikationerna gällde, att förenklingarna i huvudsak medförde

eu besparing av tryckningskostnaderna. I fråga om publikationen »Arbetsinställelser

och kollektivavtal samt förlikningsmännens verksamhet» bestode

förenklingarna i borttagandet av tvenne nominativa tabeller, och skulle härigenom

kunna i arbetskostnader inbesparas sammanlagt omkring 170 kronor

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Ma.j:ts proposition nr 206.

per år. Häremot finge å andra sidan ställas det ökade arbete, som måste

nedläggas på publikationens text med hänsyn till det av besparingssakkunniga

framställda kravet, att textframställningen måtte givas formen, icke

blott såsom nu av enbart en kommentar till tabellerna, utan av eu mera

allmän, vägledande översikt av hithörande viktiga förhållanden med större

betoning av det väsentliga men likväl utan subjektiva värdeomdömen. Ett

visst merarbete komrne även att vållas dels därav att borttagandet av de

nominativa förteckningarna nödvändiggjorde en komplettering av texttabellerna,

dels av den hänsyn, som syntes böra tagas till de av tredje internationella

socialstatistiska konferensen antagna resolutionerna rörande åstadkommandet

av större jämförbarhet mellan de olika ländernas kollektivavtalsoch

konfliktstatistik.

Med avseende å publikationen »Kooperativ verksamhet i Sverige» ginge

den beslutade förenklingen ut på inliiberande av tryckningen av hithörande

nominativa tabell. Den arbetskostnad, som härigenom skulle inbesparas,

kunde beräknas till omkring 160 kronor, avseende huvudsakligen korrekturläsning

av tabellen.

I anslutning till det sålunda anförda bär socialstyrelsen förklarat, att de

arbetsbesparingar, som kunde uppkomma genom inskränkningar i fjärde

byråns statistiska publikationer liksom genom förut berörda förenkling av

dess diarieföring, måste anses så obetydliga, att desamma icke kunde anses

motivera någon som helst personalindragning.

I fråga om femte byråns arbetsuppgifter har socialstyrelsen meddelat, att

av byråns nuvarande å stat uppförda personal i genomsnitt omkring hälften

användes för den fortlöpande statistiken och hälften för större eller mindre

specialundersökningar. Körande möjligheterna till besparing av arbetskrafter

å denna byrå har socialstyrelsen därefter till en början anfört följande.

Med avseende å den fortlöpande statistiken hade den arbetsbesparing,

som enligt besparingssakkunnigas förslag skulle kunna utvinnas, av de sakkunniga

motiverats med den förut omförmälda förenklingen och begränsningen

av lantarbetarstatistiken. Även i gynnsammaste fall syntes dock den

arbetsbesparing, som därigenom kunde vinnas, icke komma att överstiga

halva årsprestationen av ett kvinnligt biträde.

Å andra sidan syntes i detta sammanhang böra erinras om den sannolika,

men till sin omfattning ännu ej beräkneliga utökning av byråns fortlöpande

ordinarie arbete, vilken kunde komma att härflyta av den titvidgning

av den industriella lönestatistiken, som besparingssakkunniga föreslagit

och som av dem betecknats såsom eu arbetsuppgift av synnerligen stor betydelse.

Socialstyrelsen har härefter yttrat sig angående besparingssakkunnigas

förslag, i den del detsamma berör de socialstatistiska specialundersökningarna

å femte byrån, och därvid anfört bland annat följande.

För anordnande av dylika undersökningar på ett sakkunnigt och tillika

ekonomiskt sätt erfordrades särskilt utbildad och tränad personal, såväl i

ledande som i biträdande ställning. För tillgodoseende av detta behov hade

inom socialstyrelsen år 1914 upprättats en särskild avdelning för socialstatistiska

specialundersökningar, vilken sedermera uppgått i styrelsens femte

b vrå.

* Verkställandet i viss utsträckning av dylika specialundersökningar hade

således alltifrån början ansetts tillhöra socialstyrelsens ordinarie arbetsupp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ,206.

gifter, och med lmnsyn diirtill hade också femte byråns personal blivit bestämd.

De utredningsuppdrag, som av Kungl. Maj:t och riksdagen givits åt

socialstyrelsen, hade emellertid visat sig vara så krävande och omfattande,

att de icke kunde fullgöras, med mindre den på stat uppförda personalen

tidvis utökades med tillfälligt anställda extra befattningshavare och biträden,

avlönade med för ändamålet anvisade särskilda medel.

De sakkunniga hade ansett, att den personal, som kunde krävas för biträde

vid de egentliga specialundersökningarna, borde anställas med anlitande

av medel, som för varje särskild undersökning ställdes till styrelsens förfogande.

Sakkunniga medgåve, att det ur vissa synpunkter kunde vara fördelaktigt

att även för dylika tillfälliga utredningar hålla eu tränad personal

permanent anställd, men de hölle före, att denna fördel skulle motvägas av

risken, att personalstyrkan icke kunde hela tiden utnyttjas. Däremot kunde invändas,

att ifrågavarande risk i verkligheten syntes vara skäligen ringa, enär

under det årtionde, den nuvarande anordningen prövats, icke blott den å

stat uppförda personalen till fullo tagits i anspråk, utan även under långa

tider måst anlitas tillfälligtvis anställd, med särskilt anslagna medel avlönad

personal. Sannolikheten talade också för att speciella utredningsuppgifter

komme att åt socialstyrelsen framdeles uppdragas i icke mindre utsträckning

än som hittills skett. Yissa styrelsen lämnade utredningsuppdrag hade

för övrigt på grund av otillräckliga arbetskrafter ännu ej kunnat på allvar

igångsättas. Med hänsyn därtill syntes det kunna starkt ifrågasättas, om

icke den besparing i löneutgifter, vilken uppkomme vid genomförande av

besparingssakkunnigas här ifrågavarande förslag, i verkligheten skulle visa

sig komma att mer än uppvägas genom de direkta och indirekta kostnader,

vilka härflöte av nödvändigheten att vid undersökningarna i väsentligt större

utsträckning än hittills sysselsätta otränad och skiftande personal.

I varje fall måste vid eu beräkning av antalet å stat uppförda befattningshavare,

vilka skulle kunna utbytas mot särskild extra personal för varje

ny specialundersökning, ihågkommas, att av här ifrågavarande undersökningar

omkring hälften utgjordes av sådana smärre utredningar, vilka besparingssakkunniga

förutsatt, att byrån skulle utföra med sin ordinarie personal.

För de egentliga specialundersökningarna skulle alltså återstå omkring eu

fjärdedel av den för femte byrån avsedda, å stat upptagna personalen, utgörande

högst 5 befattningshavarare (1 aktuarie samt 4 kvinnliga biträden). Att

beröva byrån denna stomme av tränad personal för de större socialstatistiska

specialundersökningarna — det svåraste och mest krävande av allt statistiskt

arbete och i regel jämväl fordrande en stor extra personal — ville socialstyrelsen

med hänsyn till vad redan anförts och även just ur besparingssynpunkt

bestämt avråda från. Då hithörande arbetsuppgifter sedan en följd av år haft

den omfattning, att icke blott hela den därför avsedda fast avställda personalen

varit fullt sysselsatt utan jämväl extra personal oavbrutet påkallats,

syntes det nämligen mest rationellt att icke i större utsträckning än redan

skett överflytta kontinuerligt förefintliga arbetsuppgifter från eu mera tränad

fast personal till extra befattningshavare. Toges därjämte i betraktande

den förut omnämnda, sannolikt förestående utvidgningen av lönestatistiken,

syntes det få anses som en mindre god hushållning att begränsa tillgången

till tränade och i dithörande arbeten beprövade arbetskrafter.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har Föreningen kvinnor i statens tjänst

— under framhållande av betydelsen av att byråcheferna å de statistiska

byråerna ständigt hade tillgång till väl inövad biträdespersonal — hemställt,

att ett lämpligt antal av de nuvarande extra ordinarie kanslibiträdes- och

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 171 häft. (Nr 206.) 582 89 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Departements
chefen.

Sjätte byrån.

kontorsbiträdesbefattningarna å styrelsens fjärde och femte byråer måtte

överföras å styrelsens ordinarie stat.

I likliet med besparingssakkunniga är jag av den uppfattningen, att någon

sammanslagning av socialstyrelsens statistiska byråer icke lämpligen bör

äga rum. Utvecklingen å före varande område torde klart hava ådagalagt,

att vardera av dessa byråer har sina speciella arbetsuppgifter, vilka i stort

sett med fördel kunna och böra särskiljas. Det statistiska arbetet är också

å vardera av byråerna av den omfattning och betydelse, att ledningen av

detsamma bör omhänderhavas av en byråchef. Härutinnan torde de begränsningar

av socialstatistiken, som redan beslutats eller inom den närmaste

tiden må kunna vidtagas, icke komma att medföra någon ändring.

Med hänsyn härtill synes mig någon anledning att bibehålla byråchefen å

femte byrån på extra stat icke mera föreligga, och jag får därför förorda,

att nämnde befattningshavare nu överföres till den ordinarie staten.

Vad angår personalen i övrigt å dessa byråer kan jag i princip ansluta

mig till de sakkunnigas i ämnet framställda förslag. Sålunda synas mig

övervägande skäl tala för att den biträdespersonal, som erfordras för styrelsens

egentliga specialundersökningar av tillfällig natur, icke erhåller permanent

anställning hos styrelsen utan anställes särskilt för varje undersökning

och avlönas av för undersökningens utförande anvisade medel. Denna

anordning medför bland annat den fördelen, att kostnaderna för varje sådan

undersökning låta sig mera exakt beräkna.

Vid bestämmande av det antal befattningshavare, som vid ett genomförande

av omförmälda anordning kan anses bliva överflödigt, synes man

emellertid böra framgå med en viss försiktighet. Jag kan därför icke föreslå

en så stor nedskärning av personalen som de sakkunniga ifrågasatt.

För min del vill jag, med utgångspunkt från vad socialstyrelsen anfört rörande

storleken av den personal, som är mera permanent sysselsatt med större specialutredningar,

vilka ej ingå i styrelsens regelmässiga administrativa arbete, föreslå

indragning av dels en ordinarie aktuarie, dels ock följande icke ordinarie

personal, nämligen 1 aktuarie å extra stat, 1 kansliskrivare, 2 kontorsbiträden

och 1 skrivbiträde. Anledningen till att jag i fråga om biträdespersonalen

föreslagit indragning allenast av icke ordinarie befattningshavare

är närmast den, att jag i enlighet med vad socialstyrelsen yttrat i sitt utlåtande

funnit önskvärt, att proportionen mellan antalet ordinarie tjänstemän

och den icke ordinarie personalen i någon mån förbättras.

Å sjätte byrån, byrån för lag- och administrativa ärenden, tjänstgöra —

frånsett befattningshavarne å biblioteket samt registratorn och kassören —

följande befattningshavare.

A. Ordinarie personal. Lönegrad.

1 byråchef .......................................................................................... B 30

1 sekreterare ....................................................................................... B 24

1 kontorsbiträde .................................................................................... B 4

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘Wti. 35

Ti. Icke ordinarie personal. Lönegrad.

1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring ..................................... 17

1 e. o. kontorsbiträde............................................................................. 4

Enligt den vid 1912 års riksdag beslutade organisationen skulle inom

styrelsen finnas eu ledamot för lagärenden med ett årligt arvode av 8,100

kronor. Denne befattningshavare skulle hava till huvudsakligt åliggande

att handhava lagstiftnings- och författningsfrågor för hela styrelsen. Från

och med 1915 års ingång omändrades befattningen till en ordinarie byråchefstjänst.

Vid 1919 års riksdag beslöts, att ärenden rörande socialstyrelsens

organisation, ekonomi och personal, vilka ditintills handlagts å styrelsens

forsta byrå, skulle från och med år 1920 överflyttas till en nyinrättad

lag- och administrativ byrå under ledning av byråchefen för lagärenden.

Till biträde åt chefen för nämnda byrå inrättades samtidigt en sekreterarbefattning,

vars innehavare skulle hava juridisk utbildning.

Körande byråns nuvarande arbetsuppgifter innehåller de sakkunnigas betänkande

följande redogörelse.

Verksamheten å byrån kan i stort sett uppdelas i två grenar: befattningen

med lagärenden och handhavandet av administrativa ärenden. Å

byrån utformas, i samråd med övriga byråer eller, därest så för särskilda

fall erfordras, tillkallade sakkunniga, lagförslag berörande styrelsens hela

verksamhetsområde samt utlåtanden i lagstiftningsärenden, vilkas egentliga

handläggning skett på annat håll men beträffande vilka styrelsen anmodats

avgiva yttrande. Den sakkunskap i juridiska spörsmål, som kräves hos

byråns personal, tages därjämte i anspråk vid handläggningen av åtskilliga

ärenden inom särskilt de styrelsens byråer, där juridiskt bildad tjänsteman

icke finnes anställd. De administrativa ärendena avse samtliga arbetsuppgifter

rörande styrelsens organisation, personal och ekonomi, vilkas fullgörande

inom statsförvaltningen plägar åvila administrativ byrå. Under byrån

sortera styrelsens kassakontor och bibliotek. Å byrån faller därjämte bestyret

med att inom styrelsen införskaffa uppgifter eller material till samt

utarbeta flertalet sådana styrelsens redogörelser och framställningar till

Kungl. Maj:t och statsmyndigheter, vilka beröra styrelsen i dess helhet.

Sekreteraren å byrån åligger huvudsakligen

att med ledamots ansvar i styrelsen föredraga ärenden rörande verkets

organisation, personal, ekonomi, lokaler och inventarier; att efter vederbörlig

granskning besluta om utanordning av medel för likvidering av räkningar

och utbetalande av avlöningar; att utöva kontroll över styrelsens

kassaväsen samt bevaka hos styrelsen förvarade värdehandlingar; att biträda

byråchefen vid verkställande av utredningar och utarbetande av framställningar

i lagstiftnings- och författningsfrågor berörande styrelsens hela verksamhetsområde;

att biträda vid handläggningen av de å styrelsens övriga

byråer förekommande frågor, vid vilkas behandling tillgång till juridisk sakkunskap

erfordras men ej finnes tillgänglig å vederbörande byrå; att införskaffa

uppgifter eller material samt utarbeta förslag till sådana styrelsens

redogörelser och framställningar till Kungl. Maj:t och statsmyndigheter,

vilka beröra styrelsen i dess helhet, såsom anslagsäskanden, styrelsens årsberättelse

m. in.; att uppsätta eller ansvara för uppsättandet av utgående

skrivelser och andra expeditioner i ärenden, som handläggas å byrån; samt

att i byråchefens frånvaro tjänstgöra såsom dennes vikarie.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

3(i

Besparingssakkunniga förklara, att de vid sin granskning av arbetet å

sjätte by rån funnit det kunna ifrågasättas, huruvida byrån borde såsom

sådan bibehållas. I denna fråga anföra de sakkunniga följande.

Det syntes till en början vara tydligt, att sedan en särskild lagbyrå i

socialdepartementet tillkommit, bibehållandet i socialstyrelsen av en byråchef

med speciell juridisk fackutbildning icke kunde motiveras enbart med

de uppgifter på det sociala lagstiftningsområdet, som kunde ankomma på

socialstyrelsen. Ej heller syntes en byråchef med dylik utbildning vara

påkallad med hänsyn till organisations-, ekonomi- och personalärendena,

vilka i ett ämbetsverk av socialstyrelsens struktur icke kunde anses vara av

den beskaffenhet eller den omfattning, att de för sin handläggning krävde

upprätthållande av eu särskild byrå, Dithörande ärenden handlades huvudsakligen

av sekreteraren å byrån, och deras föredragning skulle givetvis

lika väl kunna ombesörjas av denne, därest han vore placerad å annan

byrå eller därest han vore ställd utanför byråindelningen med placering

direkt under generaldirektören såsom biträde åt denne.

Nu berörda arbetsuppgifter utgjorde emellertid endast en del av de åligganden,

som i verkligheten toge byråchefens tid i anspråk. Båsom förhållandena

utvecklat sig, hade byråchefen blivit i betydande utsträckning upptagen

av andra frågor, däribland sådana, som avsåge upprätthållandet av

det internationella arbetet på det socialpolitiska området. Sedan en särskild

delegation för det internationella socialpolitiska samarbetet år 1927 upprättats,

utfördes visserligen det därmed förbundna arbetet till stor del inom denna

delegation men syntes även där i väsentlig grad åvila ifrågavarande byråchef

såsom verkställande ledamot i delegationen. Dessutom deltoge byråchefen i

handläggningen av sådana å andra byråer ankommande ärenden, vilka innefattade

frågor, som ansåges kräva bedömande jämväl ur speciellt juridiska

synpunkter. Också sekreteraren toges emellertid i anspråk vid behandlingen

av juridiskt-administrativa frågor å övriga byråer. I en hel del fall hade

visserligen de löpande ärenden, i vilkas handläggning byråchefen på angivet

sätt deltoge, förefallit de sakkunniga icke vara av den natur, att det för de

juridiska synpunkternas tillvaratagande varit erforderligt att kunna anlita

en särskilt kvalificerad jurist i byråchefs ställning. Den juridiskt-administrativa

sakkunskapen hade i många fall synts de sakkunniga kunna fullt

tillräckligt företrädas av en tjänsteman i sekreterargraden. A andra sidan

kunde det givetvis icke förnekas, att fall förekomme, där det måste anses

medföra fördelar, att eu kompetent jurist deltoge i ärendets handläggning i

styrelsen. Med den centrala ställning, som styrelsen intoge inom den sociala

förvaltningen, syntes det överhuvud taget få anses vara svårt att inom styrelsen

alldeles undvara en fackutbildad, väl kvalificerad jurist. Därest eu

av styrelsens byråchefer hade särskilda kvalifikationer på detta område,

vunnes ock därigenom större frihet vid tillsättningen av övriga byråchefsbefattningar

i styrelsen. Bibehölle man en byråchef med juridisk utbildning,

vore det för övrigt klart, att anspråken på personal med dylik utbildning

å fackbyråerna kunde hållas lägre, såväl med hänsyn till befattningarnas

antal som med avseende å deras löneställning.

Vid övervägande av dessa och övriga på frågans bedömande inverkande

omständigheter hava de sakkunniga stannat vid att icke föreslå någon förändring

i fråga om byråchefstjänsten å sjätte byrån.

Utgående från att byråchefsbefattningen i enlighet härmed bör bibehållas

hava de sakkunniga haft under övervägande, huruvida icke i stället eu sådan

förändring av organisationen borde vidtagas, att sekreterartjänsten å byrån

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

37

ersattes med on notariebefattning. De å sjätte byrån förekommande ärendena

av mera kvalificerad natur syntes nämligen de sakkunniga utan svårighet

kunna medhinnas av byråchefen ensam, och denne borde därjämte kunna

stå övriga byråer till tjänst med erforderlig juridisk expertis i de fall, där

sådan verkligen krävdes. Mot den ifrågasatta förändringen kunde emellertid

enligt de sakkunniga invändas, att om också personal- och ekonomiärendena,

vilka föredroges av sekreteraren, till sitt övervägande tlertal vore av enkel

beskaffenhet, dessa ärenden dock i vissa fall kunde innefatta frågor av jämförelsevis

besvärlig natur. På grund härav och då ifrågavarande sekreterartjänst

med hänsyn till tjänstinnehavarens levnadsålder icke kunde förväntas

inom den närmaste tiden bliva ledig, hava de sakkunniga icke funnit sig

böra framlägga något förslag i antydd riktning.

Med anledning av besparingssakkunnigas sålunda med avseende å sjätte

byrån gjorda uttalanden har socialstyrelsen yttrat sig på följande sätt.

Såsom det enda centrala ämbetsverket med generella uppgifter på socialpolitikens

område finge styrelsen i regel under en eller annan form taga

befattning med alla lagstiftningsåtgärder på nämnda område, och ålåge det

därvid styrelsen att utan hänsyn till de politiska konjunkturerna söka målmedvetet

och med tillbörligt beaktande av övriga samhällsintressen tillgodose

det sociala framåtskridandet. Närmast komme här åsyftade, krävande

arbetsuppgift att vila på chefen för sjätte byrån och uppenbart syntes vara,

att han, för fullgörande på tillfredsställande sätt av denna uppgift, borde

besitta ingående kunskap och erfarenhet på såväl socialpolitikens som juridikens

område. Särskilt ville styrelsen framhålla betydelsen av denna kombinerade

kompetens, utan vilken eu viss osäkerhet i arbetet lätt kunde göra

sig gällande.

Bedan vid inrättandet av befattningen såsom ledamot för lagärenden förutsattes

förpliktelse för denne att följa den sociala lagstiftningens utveckling

i utlandet. Genom Sveriges inträde i nationernas förbund och den därmed

följande anslutningen till internationella arbetsorganisationen, hade kontakten

med den utländska sociallagstiftningen blivit i hög grad aktualiserad.

Arbetsorganisationen, vars verksamhet i väsentlig mån ginge vit på att medelst

internationella konventioner åvägabringa likformig internationell utveckling

på sociallagstiftningens område, påkallade nämligen en ganska betydande

medverkan från medlemsstaternas sida, och arbetet med denna

medverkan hade, allt ifrån det internationella socialpolitiska samarbetets

början, kommit att närmast påvila chefen för styrelsens byrå för lag- och

administrativa ärenden. Detta hans deltagande i berörda samarbete hade

ytterligare accentuerats genom förordnanden för honom att företräda svenska

regeringen å arbetsorganisationens konferenssammanträden samt sedan någon

tid även i internationella arbetsbyråns styrelse.

Att här berörda tjänsteuppgifter för sitt behöriga fullgörande krävde en

befattningshavare med ganska höga och mångsidiga kvalifikationer syntes

enligt styrelsens förmenande vara uppenbart, och styrelsen betvivlade, att

man kunde finna någon annan anordning, som skulle på ett för statsverket

förmånligare sätt tillgodose berörda ändamål.

Yad därefter anginge sakkunnigas framkastade ehuru icke vidhållna förslag

att ersätta sekreterare än sten å sjätte byrån med eu notariebefattning grundade

de sakkunniga detta förslag på det antagandet, att de pa nämnda byrå

förekommande ärendena av mer kvalificerad natur utan svårighet kunde

medhinnas av byråchefen ensam. Av vad anförts rörande byråchefens ålig
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr

ganden syntes framgå, att detta antagande knappast motsvarade verkliga

förhållandet. Där’jämte förtjänade framhållas, att sekreteraren i ganska stor

utsträckning måste upprätthålla byråchefstjänsten, enär innehavaren av denna

tjänst för sitt deltagande i det internationella socialpolitiska samarbetet behövde

åtnjuta tjänstledighet under icke obetydlig del av året.

En närmare granskning av den redogörelse, som sakkunniga lämnat rörande

de arbetsuppgifter, som tillkomme ifrågavarande sekreterare, syntes

giva vid handen, att hans tjänsteåligganden vore såväl omfattande som i

många fall även krävande. Särskilt ville styrelsen erinra om den regelbundna,

självständiga föredragningsskyldigheten rörande organisations-, personal-

och ekonomiärenden samt därmed förenat ansvar ävensom samarbetet

med andra styrelsens byråer, som saknade juridisk sakkunskap, vid handläggning

av där förekommande ärenden, vilka krävde dylik kunskap.

Bland de ärenden, som rörde ett verks organisation, personal och ekonomi,

förekomme givetvis även åtskilliga frågor av enkel natur. Detta förhållande

plägade dock i de ingalunda sällsynta fall, där sådana ärenden handlades

av en byråchef, icke utgöra något skäl för sänkning av vederbörandes löneställning.

Så mycket mindre borde detta förhållande kunna åberopas såsom

skäl för en sekreterares sänkande till lägre lönegrad.

Departements- Med den omfattning, som det sociala lagstiftningsarbetet numera erhållit,

synes det mig uppenbart, att socialstyrelsen icke kan undvara en väl kvalificerad

jurist, vilken tillika äger ingående kännedom på det sociala området.

Behovet härav har särskilt starkt gjort sig gällande under senare år i samband

med Sveriges deltagande i det internationella socialpolitiska samarbetet.

Att under sådana förhållanden någon indragning av befattningen såsom byråchef

för socialstyrelsens sjätte byrå icke kan ifrågakomma torde ej behöva

vara föremål för någon tvekan.

Yad angår sekreterarbefattningen å nämnda byrå kan det visserligen vara

riktigt, att vissa av de göromål, vilka åvila innehavaren av nämnda befattning,

äro av jämförelsevis enkel beskaffenhet. Å andra sidan ingår dock i

hans tjänsteåligganden handläggningen av så pass viktiga och delvis jämväl

ekonomiskt betydelsefulla ärenden, att jag icke finner tillräckliga skäl föreligga

för ett utbytande av befattningen mot eu lägre tjänst. Beträffande

sekreterartjänstens placering i lönegrad anhåller jag att få återkomma i det

följande.

Biblioteket. A biblioteket tjänstgöra nu 1 bibliotekarie och arkivarie i lönegraden

B 21 och 1 kansliskrivare i lönegraden B 11. Båda ifrågavarande befattningar

äro ordinarie.

Enligt av de sakkunniga lämnad redogörelse tillkommer det bibliotekarien

bland annat följande göromål, nämligen att ansvara för bibliotekets noggranna

vård och de därmed förenade göromålens behöriga utförande, att föra bibliotekets

korrespondens, att på begäran av personer inom styrelsen ävensom, i

den mån tiden medgiver, av personer utom styrelsen efterforska och meddela

smärre statistiska och andra uppgifter, som kunna hämtas ur tillgängliga

publikationer, att efter uppgjord plan årligen företaga noggrann inventering

av någon del av biblioteket, att följa utkommande litteratur, rekvirera kostnadsfritt

tillgängliga publikationer av intresse för styrelsen, ombesörja styrelsens

bytesverksamhet och föreslå inköp av önskvärda arbeten, som icke

på nyssnämnda sätt kunna förvärvas, att handhava utlåningen ur biblioteket

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

39

samt därvid övervaka, att med avseende å utlåningen givna föreskrifter

noggrant iakttoges ävensom att utlånad litteratur återlämnades inom föreskriven

tid, samt att anskaffa och ordna för generaldirektörens rum avsedd

samling riksdagstryck rörande sociala frågor samt jämväl övervaka de i

sessionsrummet och de olika tjänsterummen uppställda handbiblioteken och

enligt givna föreskrifter komplettera dessa.

Dessutom har bibliotekarien till åliggande att handhava utdelningen av

socialstyrelsens publikationer, att eidigt givna anvisningar anskaffa och avsända

för det internationella utbytet avsedda publikationer samt att hava

vård om styrelsens arkiv.

Besparingssalckunniga anföra, att de vid sin granskning av arbetet å biblioteket

funnit, att de göromål, som nu utfördes av bibliotekarien, utan olägenhet

borde kunna uppdragas åt en befattningshavare i lägre löneställning än

B 21. Enligt de sakkunnigas mening borde det icke möta några svårigheter

för styrelsen att för bibliotekariebefattningen förvärva en fullt kompetent

och lämplig person, om befattningen placerades i 15:e lönegraden, d. v. s.

samma lönegrad till vilken registratorer i statsdepartementen numera hänförts.

Såsom biträde åt bibliotekarien borde enligt de sakkunniga avses ett

kanslibiträde (B 7). En befattning såsom kansliskrivare borde följaktligen

nedflyttas i kanslibiträdesgraden.

Socialstyrelsen har i anledning av de sakkunnigas förslag rörande personalen

å styrelsens bibliotek till en början framhållit, att tillgång till ett välförsett

och välordnat bibliotek vore för styrelsen oundgängligen nödvändig. Rörande

betydelsen och utvecklingen av styrelsens bibliotek har styrelsen vidare

anfört följande.

Ehuru i främsta rummet avsett att tillgodose styrelsens eget litteraturbehov

vore biblioteket offentligt och tjänade sålunda även ett mera direkt

allmänt intresse. Upprättandet, genom tillkomsten av nationernas förbund,

av internationella arbetsorganisationen hade i hög grad inverkat på socialstyrelsens

bibliotek, som blivit såväl huvuddepån för den utländska och

internationella sociallitteraturen i Sverige som även den förnämsta förmedlaren

av motsvarande svenska litteratur till utlandet. Biblioteket syntes

vara den med modern social facklitteratur bäst utrustade boksamlingen i

Sverige. Dess accessionskatalog upptoge för år 1928 1,822 nummer, varav

cirka 380 tidskriftsårgångar med över 6,000 häften, mot cirka 2,000 häften ett

årtionde tidigare. Tillväxten skedde huvudsakligen genom utbyte mot styrelsens

egna publikationer. Biblioteket anlitades i en för en så strängt

specialiserad boksamling betydande utsträckning. Förutom av styrelsens

egna tjänstemän frekventerades detsamma sålunda av personer, som för

fullgörande av tjänsteåligganden eller kommitté- eller andra uppdrag eller

ock för egna studier där avlade besök eller begärde boklån. Antalet boklån

och studiebesök hade under det sista året företett en avsevärd stegring.

Dylika lån begärdes icke sällan av universitetsbiblioteken och hade även

gått till utlandet.

Beträffande styrelsens arkiv och förrådet av styrelsens publikationer har

socialstyrelsen framhållit, att arkivbildningen vore särdeles kraftig och att

styrelsen utgåve ett stort antal skrifter. Då biblioteket även hade att distri
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

buera styrelsens nyutkomna skrifter — den ordinarie distributionen omfattade

omkring 27,000 försändelser per år — vore dess arbetsbörda i nu

berörda avseende betydande.

Med hänsyn till den stora betydelsen av styrelsens bibliotek och dess

säregna karaktär har styrelsen ansett, att på bibliotekets föreståndare måste

ställas stora och speciella kompetensfordringar. Härom yttrar styrelsen

vidare följande.

Bibliotekarien borde sålunda förutom vanliga bibliotekstekniska insikter

vara väl hemmastadd på socialpolitikens olika områden samt besitta särskild

förtrogenhet med den in- och utländska sociala litteraturen. På begäran

borde han kunna tillliandagå med mindre utredningar av vad facklitteraturen

innehåller rörande särskilda frågor. Han borde även äga så goda språkkunskaper,

att han för den viktiga bytes- och upplysningsverksamheten

kunde föra korrespondens på de tre främmande huvudspråken. Yidare

måste av honom krävas organisationsduglighet samt initiativförmåga för befordrande

av bibliotekets intressen ävensom förmåga att i de fall, då åtgärder

beträffande biblioteket skulle hänskjutas till styrelsen, inför denna framlägga

och motivera sina förslag. Då bibliotekarien hade att förbereda bokinköp

och materialanskaffning för biblioteket ävensom att bestämma över bokinbindningen,

som under senare tid omfattat 500—700 band per år, bleve

hushållningen med de penningmedel, som kunde avses för bibliotekets underhåll,

i väsentlig gi-ad beroende av honom.

Med avseende å bibliotekariebefattningens placering i lönegrad har socialstyrelsen

— efter erinran, att styrelsen i en år 1918 gjord framställning

uttalat, att »det säkerligen vore riktigast att göra denna befattning till en

andragradstjänst» (d. v. s. en tjänst närmast motsvarande nuvarande 24:e

lönegraden) — förklarat, att styrelsen icke hade anledning att nu efter det

sista årtiondets starka sociala utveckling i Sverige och andra länder samt

internationella arbetsorganisationens tillkomst frångå denna sin mening. I

varje fall ansåge styrelsen sig sålunda böra bestämt frånråda någon nedflyttning

av bibliotekarietjänsten i lägre lönegrad.

Yad angår den å biblioteket placerade kansliskrivaren har socialstyrelsen

anfört huvudsakligen följande.

Denna befattningshavare hade bland annat att förestå expeditionen och

låneverksamheten, att föra diarier och accessionsjournaler samt att biträda

vid katalogiseringen. Dessa göromål krävde ej blott goda språkkunskaper

utan även vissa specialinsikter. Det syntes uppenbart, att de stegrade anspråken

på biblioteket i samband med dess utveckling ökat även ifrågavarande

befattningshavares arbetsbörda i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende.

En försämring av befattningens ställning på löneskalan måste sålunda anses

obefogad.

Självfallet bör man icke genom bibliotekariens nedflyttning i lönegrad

äventyra bibliotekets möjligheter att på samma sätt som hittills fylla sin

uppgift. Utan att vilja underkänna betydelsen av de arbetsuppgifter, vilka

tillkomma socialstyrelsens bibliotekarie, anser jag dock, att eu viss nedflyttning

i lönehänseende av bibliotekariebefattningen utan dylik risk bör

kunna äga rum. Förutsättningen härför är emellertid givetvis att. då befatt
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

41

ningen skall tillsättas, till ordinarie innehavare av densamma utses en person,

vilken kan förväntas ägna sig åt tjänsten. Jag får alltså ansluta mig

till de sakkunnigas förslag. Bibliotekariebefattningen skulle i enlighet härmed

komma att nedflyttas till lönegraden B 15. Med genomförandet av

detta förslag torde dock, på sätt jag i det följande närmare skall utveckla,

få anstå till dess den nuvarande bibliotekarien avgår.

De göromål, vilka tillkomma det hos bibliotekarien anställda biträdet,

synas mig icke vara av den art, att de motivera en högre löneställning än

den som tillkommer ett kanslibiträde. Jag får därför — med anslutning

jämväl i denna del till vad de sakkunniga föreslagit — förorda, att den för

biblioteket avsedda kansliskrivarbefattningen utbytes mot eu kanslibiträdestjiinst.

I den vid 1912 års riksdag beslutade staten för socialstyrelsen upptogs

eu befattning såsom bibliotekarie och registrator för styrelsen i dess helhet

med avlöning enligt dåvarande första normalgraden. Kassörsgöromålen i

styrelsen uppdrogos åt eu å tredje byrån placerad aktuarie. I skrivelse den

23 oktober 1918 hemställde emellertid socialstyrelsen bland annat, att registrators-

och kassörsgöromålen skulle skiljas från bibliotekarietjänsten, respektive

nämnda aktuarietjänst samt överlämnas åt en särskild registrator och

kassör, för vilket ändamål styrelsen föreslog inrättande av en ny tjänst av

dåvarande första normalgraden. Med anledning av denna framställning föreslog

Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag, att för de

löpande kassörs- och registratorsgöromålen hos styrelsen skulle inrättas en

befattning såsom kvinnligt biträde av dåvarande tredje graden, motsvarande

nuvarande kansliskrivartjänst. Denna framställning bifölls av riksdagen.

I överensstämmelse härmed har från och med år 1920 såsom registrator

och kassör för socialstyrelsen i dess helhet tjänstgjort ett å sjätte

byrån placerat ordinarie kvinnligt biträde av förutvarande tredje graden,

respektive en å samma byrå placerad ordinarie kansliskrivare.

Å registratorskontoret fördelas de inkomna ärendena å de olika byråerna,

varjämte å kontoret föres diarium över inkomna skrivelser från Kungl. Maj:t

och ämbetsverken.

Börande medelsförvaltningen har socialstyrelsen meddelat följande föreskrifter.

Ekonomiska ärenden handläggas, där de röra styrelsens egen ekonomi,

å sjätte byrån samt eljest å den byrå, till vars verksamhetsområde

ärendet hör. Utbetalning av medel för styrelsens räkning sker endast efter

anordningsbeslut, fattat i den ordning styrelsens instruktion föreskriver.

Anordningsbeslut skall angiva den riksstats- eller räkenskapstitel, varå utgiften

bör i räkenskaperna avföras. Beslutet undertecknas av generaldirektören

och föredraganden eller, efter generaldirektörens bemyndigande, av

föredraganden ensam samt kontrasigneras av kassören. Efter anordningsbeslutets

fattande skola snarast möjligt åtgärder vidtagas för medlens utbetalande;

och skall samtidigt med utbetalningen behörig bokföring verkställas

i enlighet med det räkenskapsformulär, som är eller kan bliva fastställt.

Avlöningslistorna upprättas av kassören.

I övrigt åligger det kassören huvudsakligen att handhava styrelsens räkenskaps-

och kassaväsen, att vid behov upprätta förslag till rekvisition av

Reg istr atorn

och

k as s Or en.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

avlöningsmedel och andra erforderliga medel samt ur räkenskaperna uppvisa

beloppet av befintlig behållning, att uppbära och i enlighet med anordningsbeslut

till vederbörande utbetala nyssnämnda medel ävensom däröver föra

böcker samt i föreskriven ordning avgiva redovisning, att till siffran granska

samt för vederbörande tjänsteman framlägga de räkningar och andra handlingar,

som för utbetalning erfordra godkännande, att uppbära, redovisa och

inleverera föreskrivna pensionsavgifter samt att föra förteckning över styrelsens

inventarier.

Sekreteraren å sjätte byrån har att i egenskap av föredragande i ärenden

rörande styrelsens ekonomi bland annat föra eller låta föra kontrollbok över

utfärdade checker samt vid varje månads början kontrollera kassörens uppgifter

rörande bankbehållningen genom jämförelse med inkommande besked

från Sveriges riksbank, att minst en gång i varje månad å olika tider verkställa

inventering av styrelsens kassa samt däröver upprätta instrument,

vilket skall intagas i styrelsens protokoll, samt att bevaka hos styrelsen förvarade

värdehandlingar.

BesparingssaJckunniga hava anfört, att ett genomförande av sakkunnigas

förslag angående anlitande av postgirorörelsen för utbetalande av statsbidrag

genom socialstyrelsen tydligen skulle medföra en ej oväsentlig lättnad i

kassörens arbete. Jämväl räkningar sjmtes enligt de sakkunniga i allmänhet

kunna likvideras över postgirot. De sakkunniga hava emellertid icke ansett

nu berörda förhållanden böra medföra någon sänkning i kassörens löneställning.

A andra sidan hava de sakkunniga icke funnit sig kunna giva sin

anslutning till ett under hand uttalat önskemål om registrators- och kassörsbefattningens

placering i lönegraden B 14, till vilken vid de senaste årens

riksdagar hänförts vissa registratorstjänster i centrala ämbetsverk. Omfattningen

av de å registrators- och kassörskontoret förekommande göromålen

hade nämligen enligt de sakkunniga icke synts motivera en dylik högre löneställning

för socialstyrelsens registrator. Att märka vore därvid särskilt, att

ärendenas registrering till väsentlig del utfördes å de olika byråerna, vilka

bland annat av denna anledning samtliga utrustats med kansliskrivare.

Socialstyrelsen har beträffande registrators- och kassörstjänsten anfört i

huvudsak följande.

Till de sakkunnigas förslag om anlitande av postgirorörelsen för angivna

ändamål hade styrelsen ställt sig tveksam. Därom vore styrelsen emellertid

övertygad, att ett genomförande av det utav de sakkunniga förordade systemet

i varje fall icke komme att medföra någon avsevärd lättnad i kassörens

arbete. Förslaget kunde alltså icke åberopas såsom skäl emot den ifrågasatta

höjningen av kassörens löneställning och än mindre till förmån för eu

sänkning.

Såsom framginge av de utav styrelsen beträffande medelsförvaltningen i

verket givna föreskrifterna, vore de på kassören ankommande göromålen av

såväl mångskiftande som kvalificerad beskaffenhet. På grund av den ekonomiska

risk, som handhavandet av penningmedel och räkenskaper alltid medförde,

vore inneliavandet av kassörstjänsten otvivelaktigt förenat med större

ansvar än det som i allmänhet åtföljde en kansliskrivartjänst. Vad kassarörelsens

omfattning anginge, förtjänade framhållas, att enbart de kassören

åliggande göromål, som avsåge uträkningen och utbetalningen av avlöningar

till socialstyrelsens och yrkesinspektionens befattningshavare å tillhopa omkring

1,000,000 kronor samt utbetalandet av statsbidrag till sjukkassor m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl, Maj:ts proposition nr 20H. 4.)

ä sammanlagt omkring 4,000,000 kronor måste anses innebära ett synnerligen

krävande och omfattande arbete. Även kunde nämnas, att kassören hade att

verkställa stämpelbeläggning i ganska stor utsträckning. Sålunda liade summan

av försålda stämplar under år 1928 uppgått till omkring 26,000 kronor,

av vilka den ojämförligt största posten vore fördelad pa belopp växlande

mellan 1 och 8 kronor.

Vid eu jämförelse mellan ifrågavarande registrators- och kassörstjänst samt

vissa andra liknande tjänster, vilka hänförts till lönegraden B 14, syntes

framgå, att förstnämnda tjänst med hänsyn till såväl verksamhetens omfattning

som görom ålens kvalificerade beskaffenhet och därmed förenat ansvar

rättvisligen borde tillerkännas minst lika hög lönegradsplacering som de

senare.

I anledning av de sakkunnigas förslag om bibehållande av registratorsocli

kassörsbefattningen hos socialstyrelsen i lönegraden B 11 har Föreningen

kvinnor i statens tjänst i sin förut omförmälda skrift — under hänvisning till

att registratorstjänsterna inom vissa andra centrala verk nyligen placerats i

lönegraden B 14 samt under särskilt framhållande av de med ifrågavarande

befattning inom socialstyrelsen förenade omfattande kassörsgöromålen — hemställt,

att även sistnämnda befattning måtte hänföras till lönegraden B 14.

Enligt vad som framgår av den lämnade redogörelsen för ifrågavarande

befattningshavares tjänsteåligganden ävensom av vad socialstyrelsen i denna

del anfört äro med tjänsten såsom registrator och kassör i styrelsen förenade

åtskilliga jämförelsevis krävande göromål samt ett icke obetydligt ekonomiskt

ansvar. I likhet med socialstyrelsen anser jag därför, att en uppflyttning av

befattningen till högre lönegrad nu bör äga rum. I sådant hänseende får

jag — i enlighet med vad socialstyrelsen och Föreningen kvinnor i statens

tjänst hemställt — förorda, att befattningen hänföres till lönegraden B 14, i

vilken lönegrad under senaste år placerats bland annat registratorstjänsterna

i generaltullstyrelsen och statskontoret.

Socialstyrelsens vaktpersonal utgöres av 1 ordinarie förste expeditionsvakt

(B 7), 2 ordinarie expeditionsvakter (B 5) och 2 extra ordinarie expeditionsvakter

i 5:e lönegraden. Beträffande denna personal hava besparingssakkunniga

icke föreslagit någon ändring. Även jag får föreslå, att densamma

bibehålies oförändrad.

I detta sammanhang torde jag få till behandling upptaga ett med socialstyrelsens

organisationsfråga sammanhängande spörsmål, vilket emellertid

icke behandlats av besparingssakkunniga. Jag åsyftar här den vid flera tillfällen

diskuterade men ännu icke slutgiltigt avgjorda frågan angående uppflyttning

i lönegrad av vissa tjänster inom socialstyrelsen, vilka tidigare tillhört

den s. k. andra normalgraden och vilka vid det nu gällande lönereglementets

genomförande placerades i 15:de, motsvarande nuvarande 24:de lönegraden.

I anledning av erhållet uppdrag framlade allmänna civilförvaltningens lönenämnd

i utlåtande den 9 november 1923 förslag till fördelning av de förutvarande

andragradstjänstemännen på lönegraderna B 24 och B 26. Såsom

Departements
chefen.

Vaktpersonal.

Sekreterar

befattningarnas

placering

i lönegrad.

Allmänna

principer för

lönegradsplaceringen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Placeringen

av socialstyrelsens

befattningar.

Allmänna civilförvaltningens

lönenämnd.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

grund för denna fördelning angav lönenämnden vissa allmänna synpunkter.

Efter att liava erinrat om behandlingen av frågan om sekreterarbefattningarnas

vid kommunikationsverken placering i lönegrad anförde lönenämnden

därom följande.

Man finge icke utan vidare utgå därifrån, att varje befattning, som uppfyllde

de utav kommun ikationsverkens lönekommitté uppställda fordringarna

i fråga om innehavarens teoretiska utbildning — högre examen på det

juridiskt-administrativa området eller därmed jämförlig kompetens — och

ställning såsom byråchefs närmaste man borde uppflyttas i lönegrad. För

att en dylik åtgärd skulle äga rum, syntes utöver nämnda kvalifikationer i

avseende å tjänstens innehavare böra fordras, att de uppgifter, vilka vore

förenade med befattningen, i viss mån närmade sig dem, som eljest tillkomme

en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende böra fästas vid

det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad föredragningsskyldigliet

med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelse. Förekomme

en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden av mera

krävande art, syntes i allmänhet tjänsten vara av beskaffenhet att böra hänföras

till den högre lönegraden. Enahanda syntes ock vara förhållandet

i fråga om tjänst, med vilken vore förenad föreståndarskap direkt under

verkchefen för en mera betydande avdelning av verket, dock under förutsättning

tillika, att för tjänstens behöriga skötande måste fordras högre

teoretisk utbildning, i allmänhet grundad på specialstudier. En dylik högre

tjänsteställning syntes även undantagsvis kunna anses befogad för vissa

tjänster, vilka visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda

kategorier men dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande

arbetsuppgifter vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana tjänster,

som förut nämnts.

Vid behandling av nu förevarande spörsmål i statsverkspropositionen till

1925 års riksdag, under för flera huvudtitlar gemensamma frågor, avdelning

II, sid. 6—7, förklarade sig föredragande departementschefen (finansministern)

icke finna skäl till erinran mot de fordringar, som av lönenämnden uppställts.

1925 års riksdag förklarade sig också i sin skrivelse i ämnet, nr 38, icke

hava något att erinra mot nämnda fordringar, dock att riksdagen ansåge, att

hänsyn jämväl borde tagas till huruvida oavvisligt behov för vederbörande

ämbetsverk kunde anses föreligga, att tjänstemän, varom fråga vore, bereddes

förbättrad löneställning.

Yad angår befattningarna inom socialstyrelsen föreslog allmänna civilförvaltningens

lönenämnd i sitt berörda utlåtande den 9 november 1923, att allenast

sekreterarbefattningen å första byrån samt förste byråingenjörstjänsten å

byrån för arbetarskyddsärenden måtte hänföras till 16:e, d. v. s. nuvarande

26:e lönegraden.

I utlåtande över lönenämndens förslag anförde socialstyrelsen, att en uppdelning

av ifrågavarande tjänster på olika grader icke syntes ur någon synpunkt

lämplig eller önskvärd. Den mångskiftande beskaffenheten av styrelsens

arbetsuppgifter hade inom styrelsens samtliga byråer nödgat till en

viss uppdelning av ärendenas handläggning, så att jämväl innehavarna av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 20ti. 45

förutvarande andragradstjänster finge i avsevärd män självständigt handlägga

vissa ärendesgrupper. Detta ägde sålunda full tillämpning å bland annat

sekreterarna på styrelsens andra och sjätte byråer, beträffande vilka båda

befattningshavare dessutom gällde, att de skulle äga högre juridisk utbildning.

På grund av det sålunda anförda hemställde styrelsen, att samtliga

förutvarande andragradstjänster, d. v. s. förutom de fyra sekreterartjänsterna

och byråingenjörsbefattningen, tre försteaktuarietjänster, måtte hänföras till

16:e lönegraden. I en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse erinrade sekreterarna

å andra och sjätte byråerna, att för erhållande av den sekreterarbefattning,

som av lönenämnden föreslagits till uppfiyttning, allenast erfordrades

avlagd filosofie kandidatexamen eller kansliexamen, medan såsom kompetens

för förstnämnda båda sekreterarbefattningar fordrades att hava domarkompetens

ävensom praktisk juridisk och administrativ erfarenhet. De erfarenheter,

som lönenämnden anfört till stöd för förslaget att placera sekreterartjänsten

å första byrån i 16:e lönegraden, kunde i lika hög grad åberopas

för övriga nyssnämnda befattningar. Dessa sekreterares arbetsuppgifter vore

nämligen ingalunda av mindre kvalificerad beskaffenhet, och föredragningsskyldighet,

självständigt arbete och ställföreträdarskap för byråchef förekomme

i fråga om samtliga dessa befattningar.

Sedan lönenämnden anbefallts att avgiva nytt utlåtande i frågan, föreslog

lönenämnden i skrivelse den 27 september 1924 med hänsyn särskilt till de

kvalifikationer, som måste ställas på innehavaren av befattningen såsom

sekreterare och inspektörsassistent å styrelsens byrå för sjukkasseväsendet i

och för beredning av ärenden av försäkringsteknisk natur, att jämväl denna

befattning måtte uppflyttas.

Förslag i denna fråga framlades för 1925 års riksdag. Därvid anförde

föredragande departementschefen, att han ansett sig böra föreslå uppllyttning

jämväl av övriga båda sekreterarbefattningar hos styrelsen. De kompetensfordringar

och de krav på kvalificerat arbete, som lönenämnden principiellt

uppställt för uppflyttning till lönegraden B 26, syntes departementschefen

vara i lika hög grad för handen beträffande sålunda avsedda båda befattningar.

Statsutskottet vid 1925 års riksdag föreslog, med reservation av 10 ledamöter,

att riksdagen icke måtte bifalla departementschefens förslag. I motiven

för detta yrkande erinrade utskottet om att enligt ett av den s. k.

statens besparingskommitté avgivet förslag beträffande ordnandet av socialförsäkringen

vissa förändringar i socialstyrelsens organisation vore ifrågasatta.

Vid sådant förhållande och då med all sannolikhet denna fråga inom

den närmaste framtiden syntes komma att upptagas till prövning, hade utskottet

ansett mindre lämpligt att då företaga någon ändring i andragradstjänstemännens

lönegradsplacering, utan syntes spörsmålet därom böra avgöras

först i samband med organisationsfrågan. I riksdagsdebatten i frågan

vitsordades, att inom vederbörande avdelning av statsutskottet allmänt ansetts,

att Kungl. Maj:ts förslag bort bifallas men att inom statsutskottet in

1925 års

riksdag.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Senare framställningar.

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 206.

pleno uppstått olika meningar, varför det hela resulterat i att man uppskjutit

saken under hänvisning till besparingskommitténs förslag. Tillika

vitsordades, att det beträffande vissa befattningar, nämligen två av sekreterarna,

närmast de å tredje och sjätte byråerna, inom statsutskottet enhälligt

ansetts, att uppflyttning borde ske. I fråga om sekreteraren å första byrån

vore saken mera oviss; visserligen krävdes av honom ej så stor formell

kompetens men väl reella kvalifikationer, eftersom byrån vore den mest arbetstyngda

och den, som handlade de viktigaste ärendena. Frågan om sekreteraren

på andra byrån ansågs tydligen vara mest tveksam. Riksdagen biföll

emellertid utskottets förslag, vadan frågan då förföll.

Socialstyrelsen har sedermera ånyo framfört förslag i frågan. I skrivelse

den 5 september 1925 hemställde sålunda socialstyrelsen, att de fyra sekreterartjänsterna

och förste byråingenjörsbefattningen måtte uppflyttas till

lönegraden B 26. Som skäl för detta förslag anförde socialstyrelsen bland

annat, att det måste anses i hög grad obilligt att ifrågavarande tjänstemän

skulle år efter år kvarhållas i lägre lönegrad än den, vartill de på grund

av sin befattnings och det därmed förenade arbetets kvalitet vore berättigade,

helst som ingen anledning funnes att antaga, att en överflyttning

av dessa tjänstemän till annat ämbetsverk i sammanhang med överflyttning

dit av vissa av socialstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter skulle medföra

någon sänkning av de krav, som nu ställdes på deras kompetens. Vid

behandling i statsrådet den 19 mars 1926 (proposition nr 214 1926) av

socialstyrelsens berörda hemställan framhöll föredragande departementschefen

— under hänvisning till den då pågående utredningen rörande åstadkommande

av besparingar inom statsförvaltningen — att denna utredning i

sinom tid torde komma att utsträckas till granskning av socialstyrelsens

organisation. Vid sådant förhållande fann departementschefen för sin del

icke lämpligt att då till prövning upptaga spörsmålet om placering i högre

lönegrad av berörda befattningar.

I skrivelse den 15 september 1926 förnyade socialstyrelsen sin ifrågavarande

framställning. I denna skrivelse framhöll socialstyrelsen, att de sedan

längre tid pågående besparingsutredningarna inom statsförvaltningen icke

utgjort hinder för uppflyttning till lönegraden B 26 av tjänstemän i förutvarande

andra normalgraden hos ett flertal andra ämbetsverk. Ben föreslagna

uppflyttningen av ifrågavarande fem tjänstemän skulle medföra en

höjning av det ordinarie anslaget till socialstyrelsen med omkring 5,000

kronor.

Vid anmälan i proposition den 11 mars 1927 (nr 199) av sistnämnda framställning

anförde föredragande departementschefen, att han, då besparingsutredningen

ännu icke till granskning upptagit frågan om socialstyrelsens

organisation, icke funne sig kunna tillstyrka, att styrelsens föreliggande förslag

i berörda hänseende då företoges till avgörande.

1026 års besparingssalckunniga hava i sitt här förevarande betänkande

visserligen diskuterat frågan om utbyte mot lägre befattning av vissa av

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl, Mdj:ts proposition nr 206.

ifrågavarande tjänster men däremot icke, sedan sådant utbyte ansetts icke

böra föreslås, behandlat lönegradsplaceringen vare sig för dessa eller övriga

ifrågavarande befattningar. I överensstämmelse med den uppfattning, som

enligt vad nyss nämnts kom till uttryck vid behandlingen av socialstyrelsens

åren 1925 och 1926 gjorda framställningar i ämnet, synas emellertid dessa

framställningar nu böra företagas till slutlig prövning. Eu särskild anledning

att i sammanhang med besparingsförslaget behandla denna fråga ser

jag däri, att motsvarande förfaringssätt tillämpats i fråga om kommerskollegium.

Jag har förut erinrat, att Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat

avlåta proposition till riksdagen angående anslag till kommerskollegium m. m.,

vilken proposition väsentligen bygger på ett av besparingssakkunniga avgivet

betänkande. Jämväl i fråga om sistnämnda ämbetsverk förelåg sedan flera

år fråga om de förutvarande andragradstjänstemännens lönegradsplacering,

men icke heller i sitt utlåtande rörande detta ämbetsverk upptog besparingssakkunniga

frågan härom till behandling. Sedan har emellertid kommerskollegium

i sitt yttrande över besparingsbetänkandet förnyat sitt yrkande om

uppflyttning till 26:te lönegraden av vissa befattningar hos ämbetsverket.

På departementschefens hemställan har också Kungl. Maj:t föreslagit, att

innehavarna av fyra sekreterartjänster ävensom av en befattning såsom sjöteknisk

konsulent skola placeras i lönegraden B 26.

Jag anser således, att jämväl för socialstyrelsens del frågan om andragradstjänstemännens

placering nu bör företagas till prövning. Yid denna

prövning bör tydligen det avgörande vara beskaffenheten av varje särskild

av ifrågavarande tjänster och de kvalifikationer, som krävas av dess innehavare.

I detta hänseende vill jag erinra, att redan allmänna civilförvaltningens

lönenämnd år 1924 ansåg, att tre av befattningarna, nämligen de såsom

sekreterare å första byrån, förste byråingenjör å andra byrån samt sekreterare

och inspektörsassistent å tredje byrån, vore av beskaffenhet att böra

uppflyttas. Till dessa lades i förslaget till 1925 års riksdag övriga båda

ifrågavarande befattningar.

Yid bedömande av förevarande fråga torde i sakens nuvarande läge närmast

böra undersökas, huruvida befattningarna kunna anses jämförliga med

de tjänster inom kommerskollegium, vilkas uppflyttande till lönegraden B 26

förut i dag föreslagits. I detta hänseende vill jag erinra, att allmänna civilförvaltningens

lönenämnd. som år 1923 föreslog dylik uppflyttning, beträffande

de tre sekreterartjänster inom kommerskollegium, som jämte en nyupprättad

befattning avses med nyssnämnda förslag, som skäl härför åberopade,

bland annat, att två av dessa sekreterare hade att i egenskap av

sektionschefer utöva närmaste förmanskapet å var sin sektion å olika av

kollegii byråer samt att i första hand ansvara för arbetets behöriga gång å

sektionen. Detsamma gällde i motsvarande delar den tredje av nämnda

sekreterare. Dessutom hade åt dem uppdragits att avgöra särskilda grupper

av ärenden ävensom att såsom adjungerade ledamöter föredraga vissa slag av

mål. Yad angår sekreterarbefattningarna inom socialstyrelsen anförde lönenämnden,

att samtliga sekreterare i främsta rummet hade att biträda vederbörande

byråchef med vanliga sekreterargöromål men att åtminstone åt vissa

av dem jämväl uppdragits en del mera självständiga arbetsuppgifter. Detta

Jämförelse

med till uppflyttning

föreslagna

befattningar

i kommerskol

legiura.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kiiwjl. Maj.is proposition nr 206.

syntes i främsta rummet gälla sekreterarbefattningen å byrån för sociala

frågor i allmänhet, där handläggningen av förekommande ärenden på grund

av dessas mängd och synnerligen mångskiftande beskaffenhet plägade fördelas

mellan byråchefen och sekreteraren. Då byråchefen å denna byrå tilllika

vore arbetsförmedlingsinspektör och i denna egenskap hade att företaga

tjänsteresor, finge sekreteraren å byrån relativt ofta inträda som hans vikarie.

Vad angår sekreteraren, tillika inspektörsassistenten å byrån för sjukkasseväsendet,

vilken befattningshavare bör äga behörighet för anställning såsom

aktuarie vid livförsäkringsbolag, hade denne förutom andra åligganden jämväl

att bereda förekommande ärenden av försäkrings-teknisk natur, vilka vore

förknippade med byråns verksamhet i avseende å sjukkassor och understödsföreningar.

Efter en redogörelse för de arbetsuppgifter, som tillkomme övriga

ifrågavarande befattningshavare, anförde lönenämnden, att nämnden beaktat

föreliggande förslag om obligatorisk sjukförsäkring och om inskränkning av

socialstyrelsens statistiska arbete och att med hänsyn härtill samt till de

arbetsuppgifter, som tillkomme de särskilda befattningshavarna, lönenämnden

ansett sig böra förorda uppflyttning allenast av den sekreterarbefattning,

som tilldelats byrån för sociala frågor i allmänhet samt förste byråingenjörstjänsten

å byrån för arbetarskyddsärenden.

Sedan socialstyrelsen i avgivet yttrande vidhållit sin framställning om

uppflyttning jämväl av övriga andragradstjänstemän, anförde allmänna civilförvaltningens

lönenämnd i sitt yttrande den 27 september 1924, att nämnden

efter närmare undersökning av de ämbetsuppgifter, som ålåge sekreteraren

å sjukkassebyrån (tredje byrån), funnit, att med hänsyn till de kvalifikationer,

som måste ställas på ifrågavarande befattningshavare i och för beredning

av ärenden av försäkrings-teknisk natur, nämnden ansett sig böra tillstyrka

uppflyttning av befattningen.

I en inom socialstyrelsen upprättad promemoria, som förelåg vid ärendets

behandling vid 1925 års riksdag, redogöres närmare för de uppgifter,

som tillkomme de befattningshavare, vilka icke av lönenämnden föreslagits

till uppflyttning.

I fråga om sekreteraren å arbetarskydclsbyrän hänvisas i promemorian bland

annat till att närmast under denna byrå sorterade den statliga yrkesinspektionen

med ett stort antal befattningshavare samt att byråchefen, som tilllika

vore yrkesöverinspektör, till följd av arbetsuppgifternas omfattning

måste i stor utsträckning överlämna ärendena till självständig beredning av

sina underlydande. A sekreteraren ankomme därvid att bereda de ärenden

inom byråns verksamhetsområde, som vore av övervägande juridisk eller

administrativ innebörd samt att deltaga i handläggningen av övriga där förekommande

ärenden, i den mån de innehölle moment av dylik art. Särskilt

betydelsefull vore hans medverkan vid de oftast juridiskt invecklade besvärsmålen

samt vid avfattningen av de säkerhetsföreskrifter, som plägade utfärdas.

Jämväl det största antalet personal- och ekonomiska ärenden hade

sekreteraren att på mera självständigt sätt handlägga, ehuru rent formellt

föredragningsskyldighet därutinnan icke förelåge för honom. Under de

tjänsteresor, som byråchefen i sin egenskap av yrkesöverinspektör hade att

i stor utsträckning företaga, inträdde sekreteraren som hans ställföreträdare.

Vad angår sekreteraren åt sjätte; byråm, d. v. s. byrån för lag- och administrativa

ärenden, har styrelsen i promemorian framför allt åberopat, att med

hänsyn till de betydande arbetsuppgifter, som åvilade byråchefen, och för

att bereda honom möjlighet att mera odelat ägna sig åt större lagstiftningsarbeten,

sekreteraren alltifrån byråns tillkomst i dess nuvarande organisation

erhållit generellt uppdrag att förutom sina andra åligganden med ledamots
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj;ts proposition nr 206.

ansvar i styrelsen föredraga ärenden rörande verkets organisation, personal,

ekonomi och inventarier. Dessutom hade åt sekreteraren anförtrotts att

föredraga lagstiftnings-, besvärs- och andra frågor inom vissa speciella områden.

Dä byråchefen årligen i avsevärd omfattning deltoge i internationella

konferenser och sammanträden i utlandet, tjänstgjorde sekreteraren

såsom vikarie å byråchefsbefattningen. Yad slutligen angår den furste byråingenjören

å arhctarskyddsbyrån åberopade socialstyrelsen i sin promemoria

framför allt de särskilda kvalifikationer i fråga om teknisk utbildning, som

erfordrades, och de krävande arbetsuppgifter beträffande utredningar och

övervakning av gällande föreskrifters tillämpning, som ankomme å honom.

Vid den prövning, som jag på grundval av det sålunda föreliggande materialet

och besparingssakkunnigas i det föregående återgivna betänkande

ägnat frågan om placering i lönegrad av de fyra sekreterarna samt förste

byråingenjören hos socialstyrelsen, har jag kommit till det resultatet, att

jag anser allenast två av sekreterarbefattningarna, nämligen de å första och

tredje byråerna, vara av den beskaffenhet, att jag kan föreslå uppflyttning

till lönegraden B 26. Dessa båda befattningar ansågos, såsom förut nämnts,

redan av allmänna civilförvaltningens lönenämnd i dess åren 1923 och 1924

avgivna betänkanden vara av beskaffenhet att böra irppflyttas. Beträffande

de skäl, som tala för en dylik åtgärd, kan jag inskränka mig till att hänvisa

till vad som anförts under ärendets tidigare behandling. Här må

endast tilläggas, att arbetet å styrelsens första byrå på grund av tidsförhållandena

är statt i ständig utveckling och att därmed följer, att de arbetsuppgifter,

som ankomma å den på byrån placerade sekreteraren, jämväl

ökas såväl till omfattning som i fråga om de krav de ställa å vederbörandes

kompetens. Vad åter angår befattningen såsom sekreterare å

styrelsens sjukkassebyrå, har den fortsatta erfarenheten givit vid handen,

att den försäkringstekniska behandling av frågor rörande sjukkassor och

understödsföreningar, som är denne sekreterares huvudsakliga uppgift och

som i allmänhet måste fullgöras på hans ansvar, är av största betydelse för

en sund utveckling av sjukkasserörelsen och understödsföreningsväsendet.

Den rådande tendensen att genom sammanslutning av sjukkassor till större

enheter konsolidera och utveckla rörelsen medför skärpta krav på sjukkassebyråns

arbete. Det är av största vikt, till undvikande av förluster för de

försäkrade, att planerna för dylika sammanslutningar underkastas noggrann

prövning ur försäkringsteknisk synpunkt.

Vad däremot beträffar sekreterarbefattningen å styrelsens sjätte byrå eller

lag- och administrativa byrån må erinras, att besparingssakkunniga haft

under övervägande befattningens nedfiyttning till notarietjänst, ehuru de

sakkunniga slutat med att icke framställa förslag i dylikt hänseende. De

sakkunnigas uppfattning härutinnan har gendrivits av socialstyrelsen. Jagliar

också i det föregående uttalat min anslutning till den uppfattningen, att

sekreterartjänsten bör bibehållas. Den av de sakkunniga förebragta utredningen

rörande sekreterarens allmänna ställning och arbetsuppgifter synes mig

emellertid vara av sådan beskaffenhet, att jag under nu föreliggande omständigBihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. lllhäft. (Nr 206.) 582 29 4

Departements
chefen.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Sammanfattning

m. m.

Det ordinarie

anslaget till

socialstyrelsen.

50 Knngl. Maj:ts proposition nr 206.

heter icke anser mig kunna ifrågasätta eu uppflyttning i lönegrad av befattningen
Det

motsvarande gäller beträffande befattningen som sekreterare å andra

eller arbetar sky ddsbyrån. Särskilt med hänsyn till att de frågor av mera

invecklad juridisk beskaffenhet, som kunna möta inom byråns arbetsområde,

kunna och även pläga hänskjutas till behandling av styrelsens lagbyråchef,

synes mig tillräcklig anledning för närvarande icke föreligga till en uppflyttning

i lönegrad av ifrågavarande sekreterare. Visserligen bör i detta

sammanhang beaktas den ändrade form för behandling av vissa grupper av

ärenden, tillhörande fartygsinspektionen, som föreslagits i förenämnda proposition

angående anslag till kommerskollegium m. m. Enligt denna proposition

skall handläggningen av dylika frågor ankomma på kommerskollegium

och socialstyrelsen gemensamt, därvid socialstyrelsen i regel skall företrädas

av en tjänsteman å ifrågavarande byrå, nämligen byråassistenten för

sjöfartsärenden. I den mån vid denna gemensamma behandling uppkomma

spörsmål av juridisk, administrativ eller lagteknisk natur, måste dock en skolad

jurist inom styrelsen, och då närmast sekreteraren å arbetarskyddsbyrån,

deltaga i handläggningen. Med hänsyn till denna utvidgning av sekreterarens

arbetsuppgifter skulle liknande skäl som i fråga om byråassistenten

kunna åberopas till stöd för uppflyttning till lönegraden B 26 jämväl av

sekreterartjänsten. Emellertid synes det mig icke lämpligt att, innan den

föreslagna organisationen trätt i kraft och erfarenheterna av densamma hunnit

inhämtas, vidtaga en dylik åtgärd.

Vad slutligen angår förste byråingenjörsbefattningen å arbetarskyddsbyrån

har jag, särskilt med hänsyn till vad besparingssakkunniga såsom resultat

av sitt granskningsarbete anfört rörande ifrågasatt utbyte därav mot en tjänst

av lägre grad, icke funnit mig böra föreslå uppflyttning i lönegrad.

Den merkostnad, som skulle föranledas av bifall till vad jag nu förordat

beträffande sekreterartjänsternas placering i lönegrad, kan beräknas uppgå

till omkring 2,000 kronor om året, varmed alltså den genom omorganisationen

vunna besparingen skulle komma att minskas.

Till sammanfattning av det i det föregående anförda ber jag att få nämna

följande.

Den nu gällande ordinarie staten för socialstyrelsen är av följande utseende.

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...........................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................................

Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige.........................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......................

Summa kronor

285,000

5.000

2.000

25,400

317,400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuiigl. Muj.is proposition nr 206

Öl

Antalet ordinarie, befattningar är för närvarande bestämt sålunda:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............... —

5 byråchefer .......................................................................................... B 30

3 förste aktuarier ...................................................................................... B 24

1 förste byråingenjör .............................................................................. B 24

3 sekreterare........................................................................................... B 24

1 sekreterare och iuspektörsassistent .................................................... B 24

4 aktuarier.................................................................................................. B 21

1 bibliotekarie och arkivarie.................................................................... B 21

1 byråingenjör ....................................................................................... B 21

7 kansliskrivare ....................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt ................................ B 7

8 kanslibiträden .......................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter .................................................................................. B 5

12 kontorsbiträden ...................................................................................... B 4

1 skrivbiträde ............................................................................................ B 2

Med avseende å ordinarie befattningar i socialstyrelsen har jag i det

föregående föreslagit följande förändringar:

uppförande å styrelsens ordinarie stat av ytterligare eu byråchef i lönegraden

B 30 (femte byrån), av eu byråassistent i lönegraden B 26 (andra

byrån) samt av ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 (andra byrån);

uppflyttning från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 av en sekreterare

(första byrån) och sekreteraren och inspektörsassistenten (tredje byrån) samt

från lönegraden B 11 till lönegraden B 14 av den såsom registrator och kassör

tjänstgörande kansliskrivaren;

utbyte av en aktuarietjänst i lönegraden B 21 med placering på tredje

byrån mot en notariebefattning i samma lönegrad;

indragande av en aktuarie i lönegraden B 21 (femte byrån) samt av två

kontorsbiträden i lönegraden B 4, därav ett från och med den 1 januari

1930 och ett från och med den 1 juli 1930 (tredje byrån); samt

indragande av en bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21 och en

kansliskrivare i lönegraden Bil samt uppförande i deras ställe på styrelsens

ordinarie stat av en bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 15, respektive

av ett kanslibiträde i lönegraden B 7.

Uppförandet å ordinarie stat av ifrågavarande befattningar såsom byråchef,

byråassistent och kanslibiträde torde liksom uppffyttningen i lönegrad

av de därtill föreslagna befattningarna böra äga rum från och med

budgetåret 1929/1930.

Den övertaliga aktuarietjänsten, vilken är besatt med ordinarie innehavare,

synes lämpligen, på sätt de sakkunniga föreslagit, tills vidare böra

kvarstå å den ordinarie staten, till vilken bör fogas en anmärkning om att

en aktuariebefattning i lönegraden B 21 är övertalig och vid inträffande

ledighet skall indragas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.is proposition nr 206.

Vad angår koutorsbiträdesgraden skall enligt mitt förslag en ny ordinarie

tjänst i denna lönegrad inrättas, varemot en befattning i samma lönegrad

skall indragas den 1 januari 1930 och ytterligare en den 1 juli 1930. Inom

styrelsen äro nu tre kontorsbiträdesbefattningar vakanta. På grund härav

synes mig det i ordinarie staten upptagna antalet kontorsbiträdesbefattningar

kunna från och med budgetåret 1929/1930 nedsättas från 12 till 11. Dock

bör därvid i staten anmärkas, att antalet av nämnda befattningar må utgöra

under tiden 1 juli—31 december 1929 13 och under tiden 1 januari—30 juni

1930 12. Jag förutsätter emellertid härvid, att återbesättande av ordinarie

kontorsbiträdesbefattningar icke må ske i större utsträckning än att samtidigt

11 kontorsbiträdesbefattningar äro besatta med ordinarie innehavare.

Beträffande den till indragning föreslagna, nu i lönegraden B 21 upptagna

befattningen såsom bibliotekarie och arkivarie, å vilken befattning för närvarande

finnes ordinarie innehavare, hava de sakkunniga — med hänsyn

därtill att nuvarande innehavaren av tjänsten under senare år långa tider

åtnjutit ledighet på grund av sjukdom — föreslagit dels att befattningen i

lönegraden B 21 skulle från och med budgetåret 1929/1930 överföras till

övergångsstat, dels ock att den nyinrättade befattningen i lönegraden B 15

skulle från och med samma tidpunkt få besättas. I den mån innehavaren

av bibliotekarietjänsten inträdde i tjänstgöring, borde han enligt de

sakkunniga kunna jämlikt socialstyrelsens beprövande tagas i anspråk för

förefallande göromål å de statistiska byråerna. Detta förslag anser jag mig

icke kunna förorda. Enligt vad jag inhämtat har under de tider, nuvarande

bibliotekarien åtnjutit sjukledighet, dennes tjänst plägat uppehållas av en

aktuarie i styrelsen. Med hänsyn till vikten av kontinuitet i bibliotekets

skötsel har även under de mellantider, då bibliotekarien varit i tjänst,

nämnde aktuarie plägat förestå biblioteket, medan bibliotekarien tilldelats

tjänstgöring å fjärde eller femte byrån. Då enligt mitt förslag en ordinarie

aktuariebefattning skall indragas, och alltså en nu tjänstgörande aktuarie

blir övertalig, synes det mig lämpligt, att denna anordning tillämpas jämväl

framdeles. Med hänsyn därtill vill jag föreslå, att i staten fortfarande upptages

en bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21 men att i en anmärkning

angives, att befattningen skall vid inträffande ledighet utbytas mot eu likabenämnd

befattning i lönegraden B 15. Vid sådant förhållande skulle icke

erfordras någon befattning å övergångsstat.

Vidkommande kansliskrivargraden innebär mitt förslag, att antalet befattningar

skulle minskas dels genom uppflyttningen av den såsom registrator

och kassör tjänstgörande kansliskrivaren till högre lönegrad, dels ock

genom nedflyttning av det å biblioteket tjänstgörande biträdet till kanslibiträdesgrad.

Då två kansliskrivartjänster för närvarande äro vakanta, lärer

antalet dylika tjänster från och med budgetåret 1929/1930 böra nedsättas

från 7 till 5.

I anledning av sistberörda nedllyttning bör samtidigt antalet kanslibiträden

ökas från 8 till 9.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr d06

53

Föi'' nästkommande budgetår skulle i enlighet med det anförda den ordinarie

personalstaten för socialstyrelsen erhålla följande utseende.

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................

6 byråchefer ............................................................................................ B 30

1 byråassistent............................................................................................ B 20

1 sekreterare .............................................................................................. B 26

1 sekreterare och inspektörsassistent ................................................... B 26

3 förste aktuarier ..................................................................................... B 24

1 förste byråingenjör .............................................................................. B 24

2 sekreterare.......................................................................................... B 24

3 aktuarier............................................................................................ B 21

1 bibliotekarie och arkivarie ................................................................... B 21

1 byråingenjör ............................................................................................ B 21

1 notarie ..................................................................................................... B 21

1 registrator och kassör............................................................................ B 14

5 kansliskrivare ......................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt......................................................................... B 7

9 kanslibiträden ......................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................................................. B 5

11 kontorsbiträden ...................................................................................... B 4

1 skrivbiträde ........................................................................................... B 2

Anm. 1. Eu aktuarietjänst är övertalig och skall vid inträffande ledighet

indragas.

Anm. 2. Befattningen som bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21

utbytes vid inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden

Anm. 3. Antalet kontorsbiträdestjänster skall utgöra under tiden 1 juli—

31 december 1929 13 och under tiden 1 januari—30 juni 1930 12.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän inom den ordinarie

staten torde i anslutning härtill för budgetåret 1929/1930 böra beräknas till

i avrundat tal 304,500 kronor.

I samband med de år 1926 genomförda personalindragningarna i departementen

vidtogs den ändringen i departementens stater, att anslagen till

vikariatsersättningar uteslötos. Härvid förutsattes, att samtliga vikariatskostnader

för uppehållande av ordinarie befattningar skulle bestridas från

vederbörande anslag till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Samtidigt uttalades,

att man även beträffande de till allmänna civilförvaltningen hörande

ämbetsverken borde övergå till samma system, dock ej förräii i samband

med de förändringar av staterna i övrigt, vilka kunde föranledas av besparingsarbetets

utsträckande till ämbetsverken i allmänhet. I överensstämmelse

härmed lärer nu, på sätt ock av de sakkunniga ifrågasatts, i staten för

socialstyrelsen vikariatsersättningsposten — för närvarande upptagen till

5,000 kronor — böra uteslutas.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till icJce-ordinane befattningshavare

m. m. torde jag till en början få erinra, att efter förslag till 1926 års

riksdag beträffande de olika departementens anslagsposter till avlöningar

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

till icke-ordinarie befattningshavare från och med budgetåret 1926/1927 vidtagits

den förändringen, att dessa poster, som tidigare varit begränsade, erhållit

förslagsanslags natur. Anslagen hava därvid specificerats på tre skilda

delposter, av vilka två poster, som icke få överskridas, avsetts, den ena för

grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän och den andra för extra be-,

fattningshavare, tillfällig personal, renskrivning, övertidsersättning m. m.

medan från den tredje posten, som beräknades förslagsvis, skulle utgå vad

som erfordrades till beredande av avlöningsförhöjningar åt extra ordinarie

tjänstemän ävensom enligt gällande författningar uppkommande kostnader

för läkarvård jämte läkemedel o. dyl. samt begravningshjälp till sådan personal.

Avsikten var härvid att jämväl för övriga nyreglerade verk efter hand

genomföra denna omläggning.

Även beträffande socialstyrelsen hava nu de sakkunniga föreslagit en

dylik förändring av sättet för beräkningen av ifrågavarande anslagspost.

Här förevarande förslag biträder jag. Emellertid vill jag framhålla, att för

närvarande endast en mindre del av styrelsens icke ordinarie personal (2

förste amanuenser och 1 amanuens med lieltidstjänstgöring, 2 förste amanuenser

med halvtidstjänstgöring, 1 kanslibiträde, 1 skrivbiträde samt den

sakkunnige för hygieniska frågor) avlönas från berörda post, under det att

flertalet icke ordinarie befattningshavare avlönas från det extra anslaget till

socialstyrelsens verksamhet. Härutinnan vill jag förorda sådan ändring, att

hädanefter under den ordinarie statens anslagspost till icke-ordinarie befattningshavare

upptagas medel'' för avlönande av samtliga extra ordinarie tjänstemän

—- dock med undantag för de befattningshavare, vilka avses för styrelsens

bränslekontrollerande verksamhet — ävensom av extra befattningshavare

i den omfattning, som kan beräknas erforderlig för fullgörande av

styrelsens mera stadigvarande arbetsuppgifter. Med anledning härav har jag

beräknat berörda post på följande sätt, därvid jag i fråga om beräkningen

av avlöningar till extra ordinarie tjänstemän följt samma grunder, som tilllämpats

vid bestämmandet av motsvarande anslagsposter å departementens

stater (jämför 1926 års

statsverksproposition, »För

fiera huvudtitlar

gemen-

samma frågor» sid. 18 och följande, och riksdagens

skrivelse

nr 245

år 1926,

sid. 11):

Extra

ordinarie tjänstemän.

Grund-

avlö-

liingar

Avlö-

nings-

förhöj-

ningar

1 förste amanuens med

lieltidstjänstgöring i 18:e lönegraden

Kronor

4,596

Kronor

336

3 » amanuenser

i 17:e

»

13,050

738

2 » »

halvtidstjänstgöring i »

»

4.350

246

1 amanuens »

i 16:e

»

2,052

123

3 amanuenser »

lieltidstjänstgöring i 15:e

11,664

648

2 kanslibiträden

i 7:e

»

5,040

312

1 kanslibiträde

i 5:e

»

2,208

156

7 kontorsbiträden

i 4:e

»

14,364

1,092

10 skrivbiträden

i 2:a

»

18,360

600

2 expeditionsvakter

i 5:e

4,416

312

Summ

a kronor

80,100

4,563

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:tu proposition nr 2(t(i.

no

Extra befattningshavare m. w.

1 sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvården

1 » i hygieniska frågor ................................

Skrivhjiilp, övertidsersättning m. m.............................

Kronor

. 3,600

. 2,(XX)

. 1,600

Summa kronor 7,200

med någon av
-

I enlighet härmed skulle ifrågavarande anslagspost

rundning av beloppet till avlöningsförhöjningar — kunna uppföras med

följande belopp:

Kronor

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst ........................ 80,100

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän m. m. förslagsvis

........................................................................................................ 4,600

Extra befattningshavare m. in., högst...................................................... 7,200

Summa kronor 91,900

Enligt de sakkunnigas, av mig tillstyrkta förslag skall indragas eu nu på

extra stat uppförd aktuariebefattning i lönegraden B 21. Denna befattning

innehaves alltsedan år 1920 av en från och med år 1914 hos styrelsen anställd

tjänsteman, vilken för närvarande är sysselsatt med statistiska utredningar,

sammanhängande med förlikningsmannainstitutionens verksamhet.

Billigheten torde kräva, att denne tjänsteman vid aktuariebefattningens indragning

erhåller anställning hos styrelsen såsom extra ordinarie tjänsteman —

närmast med uppgift att fortsätta berörda arbetsuppgifter — förslagsvis såsom

förste amanuens med heltidstjänstgöring i 18:e lönegraden. Till mildrande

av de svårigheter för de extra ordinarie tjänstemännen, som med denna anordning

eljest skulle följa vid övergången till den nya organisationen, synes

mig anslagsposten till grundavlöningar till dessa tjänstemän av nyssnämnda

anledning tills vidare böra ökas med ett belopp av i runt tal 4,000 kronor.

Med hänsyn till behovet av amanuensbiträde åt byråassistenten för sjöfartsärenden

torde vidare i enlighet med vad jag i det föregående tillstyrkt sistnämnda

post böra höjas med 2,000 kronor. På grund härav synes posten

till grundavlöningar böra beräknas till (80,100 4- 4,(XX) + 2,000) 86,100 kronor.

Inom detta belopp bör socialstyrelsen äga att verkställa de extra ordinarie

tjänstemännens lönegradsplacering på sätt befinnes lämpligast. Hinder bör

ej heller möta att i stället för extra ordinarie tjänstemän från denna post

avlöna extra befattningshavare, till vilka enligt gällande bestämmelser avlöningsförhöjning

ej må utgå.

Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

torde i enlighet härmed böra upptagas till (86,100 + 4,600 + 7,200) 97,900

kronor.

Då någon förändring icke torde böra ifrågakomma beträffande den i staten

upptagna anslagsposten å 2,000 kronor till arvoden å 1,000 kronor till två

fullmäktige, skulle i enlighet med vad sålunda anförts den ordinarie avlöningsstaten

för socialstyrelsen för budgetåret 1929/1930 erhålla följande utseende.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Det extra anslaget

till

socialstyrelsens

verksamhet.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 206.

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............ kronor 304,500

» icke-ordinarie befattningshavare m. in......... » 97,900

Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige.............................. » 2,000

Summa kronor 404,400

Det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen torde i enlighet med

dessa beräkningar böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till 404,400

kronor. Anslaget skulle alltså komma att höjas med 87,000 kronor.

Jämte det ordinarie anslaget till socialstyrelsen finnes — såsom förut

nämnts — till styrelsens verksamhet anvisat ett extra anslag, vilket för

budgetåret 1928/1929 är i riksstaten upptaget med 147,300 kronor. Av de

från vissa landsting såsom bidrag till socialstyrelsens bränslekontrollerande

verksamhet till statsverket inflytande medlen skola därjämte å nämnda anslag

för sagda budgetår uppdebiteras tillhopa 12,800 kronor. Sammanlagda

beloppet av de å anslaget tillgängliga medlen uppgår alltså ,iör innevarande

budgetår till 160,100 kronor. Börande användningen härav har Kungl. Maj:t

föreskrivit, att av anslaget må utgå till avlöningar och vikariatsersättningar

åt icke-ordinarie befattningshavare högst 140,100 kronor samt till arvoden

åt socialstyrelsens ombud högst 20,000 kronor.

I avseende å den nu från anslagsposten till avlöningar och vikariatsersättningar

åt icke ordinarie befattningshavare m. m. avlönade personalen har jag

i det föregående föreslagit,

dels att följande befattningar bliva ordinarie och förty avlönas från den i

ordinarie staten upptagna anslagsposten till ordinarie tjänstemän, nämligen

1 byråchef, 1 byråassistent (hittills placerad i lönegraden B 24) och 1 kontorsbiträde;
dels

att följande extra ordinarie och extra personal hädanefter skola avlönas

från den i styrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen 1 förste amanuens

i 18:e lönegraden, 1 förste amanuens i 17:e lönegraden och 2 amanuenser

i 15:e lönegraden, samtliga med heltidstjänstgöring, 1 amanuens

i 16:e lönegraden med halvtidstjänstgöring, 2 kanslibiträden, 7 kontorsbiträden,

9 skrivbiträden, 2 expeditionsvakter samt 1 sakkunnig för ärenden

rörande alkoholistvård.

dels ock att följande befattningar skola indragas, nämligen 1 aktuarie, 1

kansliskrivare, 2 kontorsbiträden och 1 skrivbiträde.

På grund härav och i anledning av det i det föregående omförmälda utbytet

av befattningen såsom adjungerad ledamot mot en befattning såsom

förste aktuarie och eu expert skulle nu ifrågavarande anslagspost avses för

avlöning och vikariatsersättning åt följande befattningshavare, nämligen dels

1 inspektör, 1 förste byråingenjör, 1 byråingenjör, 1 e. o. underinspektör och 1

e. o. kontorsbiträde, samtliga för ärenden rörande bränslekontroll, dels ock

1 förste aktuarie, 1 expert och 1 notarie. För berörda ändamål erfordras

ett belopp av i runt tal 43,500 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kung]. Maj:ts proposition nr 200. 57

Anslagsposten till avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie

befattningshavare in. in. synes därför kunna nedsiittas från 140,100 kronor

till 48,500 kronor.

Till arvoden åt socialstyrelsens ombud liirer även för nästa budgetår böra

beräknas ett belopp av 20,000 kronor.

Också under budgetåret 1929/1930 komina landstingsmedel att uppdebiteras

å anslaget till ett sammanlagt belopp av 12,800 kronor.

I överensstämmelse med det anförda skulle det extra förslagsanslaget

till socialstyrelsens verksamhet kunna för budgetåret 1929/1930 i riksstaten

upptagas till (43,500 + 20,000 — 12,800) 50,700 kronor. Detta innebär eu

nedsättning av anslagets belopp med 96,600 kronor.

Då, enligt vad förut angivits, det ordinarie anslaget till socialstyrelsen

skulle behöva höjas med 87,000 kronor, kommer den omedelbara anslagsbesparingen

enligt förevarande förslag att — frånsett dyrtidstillägg — uppgå

till ett belopp av 9,600 kronor.

Vid fullt genomförd organisation skulle besparingen frånsett dyrtidstillägg

bliva omkring 23,100 kronor.

Beträffande övergången på ny stat och placering i löneklass in. m. ber

jag att få anföra följande.

I fråga om de två sekreterarbefattningar, vilka föreslagits till uppflyttning

från lönegraden B 24 till lönegraden B 26, torde regler böra tillämpas motsvarande

dem, som fastställdes i samband med den av 1925 års riksdag beslutade

uppflyttningen i lönegraden B 26 av vissa tjänster. Sålunda bör beträffande

båda ifrågavarande befattningshavare innehavande fullmakt gälla för

den till högre grad uppflyttade befattningen. För båda tjänsterna bör

vidare gälla, att vid bestämmandet av den löneklass, vederbörande befattningshavare

skall i den liögre lönegraden tillhöra, skall så anses som om

befattningen redan vid tjänstemannens tillträde till densamma tillhört vederbörande

högre lönegrad.

Yad angår den kansliskrivarbefattning, vilken enligt det föregående inrättats

för handhavande av registrators- och kassörsgöromålen och som enligt

förestående förslag skulle uppflyttas till en befattning såsom registrator

och kassör i lönegraden B 14, synes befattningen böra kungöras till ansökan

ledig bland styrelsens samtliga ordinarie kansli skrivare. Vid löneklassplacering

av den befattningshavare, som erhåller tjänsten, torde avlöningsreglementets

allmänna bestämmelser böra komma till användning.

Med avseende å placeringen i löneklass av byråassistenten för sjöfartsärenden

och det till hans hjälp avsedda kontorsbiträdet hava 1926 års besparingssakkunniga,

såsom framgår av det föregående, föreslagit vissa övergångsbestämmelser,

avseende läitt för nuvarande byråassistenten å extra stat

och e. o. kontorsbiträdet att, därest vederbörande från och med den 1 juli

1929 skulle bliva ordinarie assistent, respektive kontorsbiträde, få tillgodoräkna

föregående extra tjänstgöring utan eljest föreskrivet avdrag av tre år.

Vad beträffar byråassistenten utgår detta förslag från att han skulle såsom

Bikang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 171 käft. (Nr 200.) 582 29 5

övergångsbestämmelser

m. m

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hemställan

08 Kungt. Maj:ts proposition nr 206.

ordinarie placeras i lönegraden B 24, d. v. s. i samma lönegrad, till vilken

lian för närvarande är hänförd. Med hänsyn till den ändrade tjänstestälh

ning, som byråassistenten enligt föreliggande förslag framdeles skall intaga,

har jag däremot föreslagit en uppflyttning av assistentbefattningen till lönegraden

B 26. Vid sådant förhållande synes mig någon anledning till meddelande

av särskild övergångsbestämmelse beträffande byråassistenten icke

föreligga. Övervägande skäl synas mig också tala för att icke heller be

träffande kontorsbiträdet vidtaga eu sådan åtgärd.

Yad slutligen beträffar utbytet av aktuarietjänsten å tredje byrån mot en

notarietjänst torde den för den nuvarande aktuarien å nämnda byrå utfärdade

fullmakten böra från och med den 1 juli 1929 få gälla såsom fullmakt

å notarietjänsten.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i anslutning till vad bär

föreslagits utfärda de närmare bestämmelser med avseende å ifrågavarande

befattningshavares övergång till den ordinarie staten, vilka kunna anses

erforderliga.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört

får jag hemställa, att Kungl. Maj/t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande

sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

6 byråchefer ....................................................................... B 30

1 byråassistent................................................................... B 26

1 sekreterare ........................................................................ B 26

1 sekreterare och inspektörsassistent .............................. B 26

3 förste aktuarier................................................................. B 24

1 förste byråingenjör ...................................................... B 24

2 sekreterare........................................................................ B 24

3 aktuarier .......................................................................... B 21

1 bibliotekarie och arkivarie ............................................ B 21

1 byråingenjör .................................................................... B 21

1 notarie .............................................................................. B 21

1 registrator och kassör..................................................... B 14

5 kansliskrivare ................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt...................................................... B 7

9 kanslibiträden ................................................................. B 7

2 expedition svakter .......................................................... B 5

11 kontorsbiträden ............................................................. B 4

1 skrivbiträde........................................................................ B 2

Anm. 1. En aktuarietjänst är övertalig och skall vid inträffande

ledighet indragas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl. Majds proposition nr SOU. ‘ f>9

Amn. 2. Befattningen som bibliotekarie och arkivarie i

lönegraden B 21 utbytes vid inträffande ledighet mot en likabenämnd

befattning i liinegraden B 15.

Anm. 3. Antalet kontorsbiträdestjänster skall utgöra under

tiden 1 juli—31 december 1929 13 och under tiden 1 januari—

30 juni 1930 12.

dds godkänna det av mig här förordade förslaget till stat

för socialstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,

nu 317,400 kronor, med 87,000 kronor till........ kronor 404,400;

dels och till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av .................. kronor 50,700.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet IvrouprinsenBegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

AJce Karlholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  2. SU 1929:145 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i ämnet, värkta motioner. s. 1 i texten