Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

1929-01-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1929:23, Med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 23.

1

Nr 23.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923

(nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror;

given Stockholms slott den i januari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt tillämpning

av förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild

stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor

med flera lyxvaror.

GUSTAF.

Nils Wohlin.

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

Härigenom förordnas, att förordningen den 17 maj 1923 om utgörande

av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till

riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga fortsatt tillämpning till och

med den 30 juni 1930, dock att 19 § i samma förordning skall från och

med den 1 juli 1929 i nedan angivna del erhålla följande ändrade lydelse:

19

Generalpoststyrelsen skall — — — att tillgå.

Blanketter till — — — hos tullmyndighet.

Ett exemplar av denna förordning skall hållas tillgängligt för allmänheten

å varje postkontor.

Bi haag till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 18 höft. (Nr T.i.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungt. Maj:ts proposition Nr 23.

TJtdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,

Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler frågan om

fortsatt utgörande av stämpelavgiften för pärlor med flera lyxvaror och

anför:

»Genom förordning den 11 juli 1919 infördes en särskild stämpelavgift

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror. Förordningens

giltighetstid var begränsad till utgången av år 1920, men genom

riksdagens särskilda beslut förlänades förordningen fortsatt tillämpning

till och med år 1923.

Efter verkställd utredning inom finansdepartementet framlade Kungl.

Maj:t med proposition nr 199 till 1923 års riksdag förslag till ny förordning

i ämnet, att gälla under år 1924. Detta förslag skilde sig från den

då gällande författningen i huvudsak därutinnan, att kontrollen med avseende

å skattens behöriga utgörande i viss mån omlagts. I enlighet med

bevillningsutskottets hemställan biföll riksdagen denna proposition, och

förordning utfärdades den 17 maj 1923 (sv. förf. sand. 1923: 113).

På förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen sedermera med ett år i sänder

förlängt giltighetstiden för omförmälda förordning, senast vid 1928 års

riksdag till och med den 30 juni 1929.

Ifrågavarande stämpelavgift avser, med vissa undantag, köp, byte och

införsel till riket av äkta pärlor och ädla stenar, av föremål, i vilka sådana

pärlor och stenar äro infattade, samt av smycken utav guld, silver eller

platina. Avgift utgöres för varje föremål, vars värde överstiger 300

kronor, och utgår som regel med 10 kronor, då föremålets värde icke

överstiger 350 kronor, och därutöver med 5 kronor för varje ytterligare

påbörjat belopp av 50 kronor. Stämpelbeläggningen ombesörjes av överlåtaren.

Den, som driver handel med föremål, om vilka nu är fråga, skall

föra särskild försäljningsbok, vari stämpeln insättes. Eljest anbringas vid

överlåtelse stämpeln å avräkningsnota, som skall upprättas av överlåtaren.

Vid införsel åsättes stämpeln faktura, konossement, frakthandling eller

tullräkning genom vederbörande tullmyndighets försorg. Tillsyn över

efterlevnaden av ifrågavarande förordning tillkommer överståthållar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 23. 3

ämbetet eller länsstyrelse samt utövas genom tillsyningsmän, vilka åtnjuta

arvoden ävensom resekostnads- och traktamentsersättning. Tryckning

och försäljning av stämplarna ombesörjes av postverket.

Intäkten av ifrågavarande stämpelavgift kan för åren 1924, 1925, 1926

och 1927 beräknas hava utgjort respektive omkring 67,000, 63,000, 75,000

och 72,000 kronor. Enligt en för år 1928 verkställd uppskattning lärer

intäkten under nämnda år knappast hava överstigit 65,000 kronor. Härvid

är att märka, att den ojämförligt största delen av försäljningen kommer

på Stockholm, Göteborg och Malmö. Stämpeluppbörden genom tullverket

vid införsel av lyxvaror, därvid bland annat handlandenas egen

import för sin rörelse är undantagen från beskattning, har varit obetydlig.

Jämväl näringsidkarna emellan fördelar sig försäljningen av ifrågavarande

lyxföremål synnerligen ojämnt. Av de till ett antal av omkring 75 i

Stockholms stad förekommande försäljare, som enligt förordningen anmält

sig idka handel med dylika föremål, torde sålunda allenast ett tjugotal

försälja stämpelpliktiga föremål i någon omfattning av betydenhet.

För kontrollen över stämpelavgiftens behöriga utgörande finnas för närvarande

inemot ett femtiotal tillsyningsmän, vilkas arvoden belöpa sig till

omkring 10,800 kronor om året. Härtill kommer resekostnads- och traktamentsersättning,

som, såvitt kunnat utrönas, i det hela torde uppgå till

jämförelsevis ringa belopp. Kostnaden för tryckning av stämplarna är

obetydlig; för försäljningen av stämplarna förekomma icke några särskilda

utgifter.

På sätt jag förut i dag anfört i sammanhang med beräkningen av stämpelmedelsintäkten

under budgetåret 1929/1930, har jag förutsatt, att ifrågavarande

förordning förlänas fortsatt giltighet under nästkommande budgetår.

Emellertid torde, vid bifall till härom framställt förslag, i förordningen

böra vidtagas en mindre ändring.

I 19 § tredje stycket av förordningen föreskrives nämligen, att ett

exemplar av densamma skall hållas tillgängligt för allmänheten å varje

stämpelförsäljningsställe. Jämlikt av generalpoststyrelsen utfärdade bestämmelser

försäljas stämplar av förevarande slag å rikets samtliga postanstalter,

i följd varav varje sådan måste förses med exemplar av förordningen

och ändringar i eller tillägg till densamma.

I skrivelse den 24 februari 1928 har generalpoststyrelsen hemställt, att

såväl nämnda föreskrift i 19 § som liknande bestämmelser i stämpelförordningen

och i förordningen angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper måtte ersättas med stadganden av innehåll, att

exemplar av förordningarna i fråga skulle hållas tillgängliga endast å

postkontoren. Postexpeditioner och poststationer syntes nämligen utan

olägenhet kunna undvara dylika, och genom den ifrågasatta förändringen

skulle ernås besparing i såväl arbete som kostnader. Antalet postanstalter

utgjorde nämligen 3,776, av vilka endast 237 vore postkontor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Rungl. Maj:ts proposition Nr 23.

Enligt beslut vid 1928 års riksdag vidtogos i enlighet med generalpoststyrelsens

förslag ändringar i stämpelförordningen och i fondstämpelförordningen

men däremot icke i nu ifrågavarande förordning, beroende därpå,

att riksdagen redan innan förslaget avgivits fattat beslut om fortsatt tilllämpning

av sistnämnda förordning.

I överensstämmelse med de sålunda redan vidtagna ändringarna i stämpelförordningen

och fondstämpelförordningen torde den nuvarande bestämmelsen

i 19 § tredje stycket av nu ifrågavarande förordning böra ersättas

med en föreskrift, att ett exemplar av förordningen skall hållas tillgängligt

för allmänheten å varje postkontor.»

Föredraganden uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den

17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa

fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen

att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,

att proposition av den lydelse, bil. litt. vid detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. BevU 1929:32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 32 s. 18 i texten
  2. Rskr. 1929:31 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 a1 i texten
  3. BevU 1929:2 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 17 maj 1923 s. 3 i texten