Sök i Ratio Lex

Angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m

1930-01-31 · 183 sidor, varav 169 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 169 av 183 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:119, Angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa i samband

med 1927 års skolreform stående frågor m. m.; given

Stockholms slott den 31 januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Uegeuten i statsrådet å

Stockholms slott den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

Under punkt 148 av 1930 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, beräkna en höjning av det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken för budgetåret 1930/1931 med 587,900 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9i käft. (Nr 119.)

Vissa i samband

med

1927 års

skolreform

stående

frågor m. m.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Vidare Ilar Kungl. Majit under punkt 153 av 1930 års åttonde huvudtitel

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra anslag

av 878,400 kronor.

Kungl. Majit har vidare under punkterna 155, 156, 157 och 158 av 1930 års

åttonde huvudtitel föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåretl930/1931 beräkna

dels till extra arvode åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett

extra anslag av 119,700 kronor,

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett

extra anslag av 105,200 kronor,

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett extra

anslag av 45,300 kronor,

dels ock till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken ett extra anslag av 47,300 kronor.

Slutligen har Kungl. Majit under punkt 161 av 1930 års åttonde huvudtitel

föreslagit riksdagen att, bland annat, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna en

höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor

till 41,200 kronor,

Sedan utredning i dessa frågor numera kunnat slutföras, anhåller jag att

ånyo få anmäla ärendet för Kungl. Majit.

Allmänna läroverk för flickor.

1 proposition nr 116 till 1927 års riksdag angående omorganisation av det

högre skolväsendet m. m. föreslog Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att

besluta, att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg

skulle från och med den tid, Kungl. Majit bestämde, upprättas ett högre

allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium,

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor.

Riksdagen beslöt i anledning av denna proposition samt i ämnet väckta motioner,

bland annat, dels att i en var av städerna Stockholm, Göteborg, Malmö

och Hälsingborg skulle från och med den tid, Kungl. Majit bestämde, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola och,

vad beträffar Stockholm, fyraårigt och treårigt samt beträffande övriga tre

städer treårigt gymnasium, under samma villkor som av Kungl. Majit angivits,

dels ock att, bland andra, följande läroverk, nämligen i Uppsala, Linköping,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

o

Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås skulle i

sin helhet vara avsedda endast för manliga lärjungar; dock att, så länge icke

högre flickläroverk i nämnda städer inrättats, kvinnliga lärjungar skulle, under

vissa närmare angivna förutsättningar, efter framställning från vederbörande

kommun, kunna av Kungl. Maj :t lämnas tillträde till gymnasium vid nuvarande

läroverk i dessa städer. Därjämte anhöll riksdagen, att Kungl. Majit

måtte till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen i sin

skrivelse i frågan (nr 262) anfört och efter verkställd utredning, framlägga en

plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen i nämnda

skrivelse angivit.

I anledning av dessa riksdagens beslut anbefallde Kungl. Maj :t genom cirkulär

den 18 juni 1927 dels Överståthållarämbetet och länsstyrelserna i Malmö

och Göteborg att från stadsfullmäktige i en var av städerna Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg inhämta och till Kungl. Maj :t överlämna yttrande,

huruvida och i sådant fall från vilken tid vederbörande kommun åtoge sig

de av riksdagen föreskrivna villkoren för upprättande i en var av nämnda

städer av ett högre allmänt läroverk för flickor, anordnat på sätt i riksdagens

skrivelse nr 262 föreskreves, dels ock vederbörande länsstyrelser att lämna

stadsfullmäktige i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping. Lund,

Borås, Karlstad, Örebro och Västerås meddelande örn riksdagens nyss anförda

beslut i fråga örn kvinnliga lärjungars tillträde till gymnasiet vid de allmänna

läroverken i nämnda städer, varjämte Kungl. Majit förklarade sig vilja på

framställning av vederbörande kommun framdeles meddela beslut, huruvida

gymnasium i stad, som nu vore i fråga, finge tills vidare bliva tillgängligt

även för kvinnliga lärjungar.

Vidare anbefallde Kungl. Maj :t vederbörande länsstyrelser att från stadsfullmäktige

i sistnämnda nio städer inhämta yttranden, huruvida och i så fall från

vilken tid kommunerna åtoge sig enahanda förpliktelser, som i riksdagens skrivelse

nr 262 uppställts för upprättande i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö

och Hälsingborg av högre flickläroverk, ävensom att med nämnda yttranden,

vilka skulle vara till länsstyrelserna avgivna före den 1 juli 1928, inkomma till

skolöverstyrelsen.

Slutligen anbefallde Kungl. Maj :t skolöverstyrelsen att, efter vederbörandes

hörande, före den 1 november 1928 till Kungl. Majit inkomma med plan för

inrättandet av högre flickläroverk i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping,

Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, vilken plan borde angiva,

i vilken ordning och vid vilken tid do olika läroverken borde komma

till stånd.

Sedan skolöverstyrelsen till Kungl. Majit överlämnat den sålunda begärda

planen jämte de från vederbörande städer infordrade yttrandena, föreslog

Kungl. Majit, i proposition nr 86, 1929 års riksdag, bland annat, att besluta,

att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande fyrklassig realskola

och treårigt gymnasium, .skulle upprättas från oell med den 1 juli 1930

i en var av städerna Linköping, Norrkiiping, Borås och Örebro, från och med

don 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad och Västerås, från och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och med den 1 juli 1933 i

staden Jönköping.

I skrivelse den 1 juni 1929, nr 250, anmälde riksdagen, att riksdagen avslagit

Kungl. Maj :ts ifrågavarande framställning, samt anhöll, i anledning av två

i ämnet väckta motioner (1:241 och 11: 374), dels örn förnyad utredning rörande

behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de

fyra av 1927 års riksdag beslutade samt örn deras organisation, dels om utredning

i samband därmed rörande behovet och möjligheten av att vid de högre

allmänna läroverk för flickor, som kunde komma att upprättas, inpassa en för

de flickor, som icke skulle avlägga real- eller studentexamen, lämpad praktisk

linje, dels ock att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga de förslag,

vartill berörda utredningar kunde föranleda.

Genom beslut den 5 juli 1929 fann Kungl. Maj :t gott att uppdraga åt de

inom ecklesiastikdepartementet tillkallade s. k. 1927 års skolsakkunniga, generaldirektören

B. J :son Bergqvist, undervisningsrådet H. Wallin och rektorn

A. Nordfelt, förstärkta med ytterligare två sakkunniga, f. v. statsrådet, folkskolinspektören

N. J. F. Almkvist och lektorn E. L. Wellander, att, bland

annat, biträda med den av riksdagen begärda utredningen rörande högre allmänna

läroverk för flickor.

De sakkunniga hava den 30 november 1929 avgivit sitt betänkande i frågan,

benämnt Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m. (Statens offentliga

utredningar 1929:33).

över detta betänkande hava statskontoret den 19 december 1929 och statens

pensionsanstalt den 28 december 1929 yttrat sig samt utlåtande den 25 januari

1930 avgivits av skolöverstyrelsen, som därvid överlämnat yttranden av

centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen och av de högre allmänna

läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.

Den av 1929 års riksdag i dess skrivelse begärda utredningen rörande högre

allmänna läroverk för flickor tager sikte på två spörsmål: det ena behovet

av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag

beslutade och det andra deras organisation. Det senare spörsmålet avser

— såsom framgår av vad vid frågans behandling vid 1929 års riksdag

framkommit —- dels de högre flickläroverkens anknytning till folkskolan och

anordningen av de i dem ingående gymnasierna, dels ock inpassandet vid nämnda

läroverk av en praktisk linje, närmast av den högre flickskolans art och

lämpad för de flickor, som icke skola avlägga real- eller studentexamen.

Emellertid har riksdagen i sin omförmälda skrivelse därjämte fäst uppmärksamheten

vid en annan omständighet, som är av väsentlig betydelse för bedömande

av den nu föreliggande frågans innebörd. Riksdagen har nämligen

uttalat, att det icke vore önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas sida

vidtoges, vilka kunde komma att öka antalet kvinnliga elever i de läroverk, som

föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de läroanstalter, vilka

avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter

i hem och samhälle speciellt anpassad uppfostran och utbildning. I

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

5

samband med dessa uttalanden av riksdagen anser jag mig böra erinra jämväl

därom, att 1927 års riksdag, i sin skrivelse till Kungl. Majit angående omorganisation

av det högre skolväsendet m. m., i fråga örn den kvinnliga ungdomens

högre undervisning uttalat, det riksdagen ansåge, att denna undervisning

väl borde i vida större utsträckning än för närvarande kunde ske äga

rnm i läroanstalter av samskolenatur, men härav följde ingalunda, att riksdagen

ansåge ifrågavarande behov genom denna anordning vara i erforderlig

mån tillgodosett. Vid sidan av de studiemål, som realskol- och studentexamina

representerade, komme, säger riksdagen, säkerligen för flickornas vidkommande

även för framtiden att fortbestå de mera allmänna bildningsmål, som i vårt

land av ålder företrätts av de högre flickskolorna.

Av innehållet i riksdagens skrivelse i ärendet den 1 juni 1929, nr 250, samt

av de uttalanden, som av riksdagen i övrigt vid skilda tillfällen blivit gjorda,

framgår oförtydbart, att det i fråga örn den kvinnliga ungdomens fortsatta studier

enligt riksdagens mening gäller att för denna ungdom hålla två bildningsvägar

öppna: å ena sidan möjlighet att under lika ekonomiska villkor, som gälla

för gossar, genom realskola respektive gymnasium nå fram till dessa skolformers

mål, å andra sidan möjlighet att komma i åtnjutande av en undervisning

i stort sett av den art, som den hittillsvarande högre flickskolan

meddelat.

På grund av vad jag nu anfört kommer jag att i min framställning först

uppehålla mig vid flickornas läroverksutbildning, därefter övergå till den speciella

flickskolutbildningen samt till anordningar på olika orter för tillgodoseende

av den kvinnliga ungdomens fortsatta skolstudier och till sist redogöra

för vissa organisatoriska och ekonomiska förhållanden, som stå i samband med

de båda olika utbildningsvägarna.

I. Flickornas läroverksutbildning.

A. Ytterligare behov av högre flickläroverk.

Vad då först beträffar frågan örn behovet av ytterligare högre allmänna läroverk

för flickor, vill jag till en början erinra därom, att åtgärden att över huvud

upprätta högre allmänna läroverk för flickor närmast är betingad av den

av 1927 års riksdag fastslagna grundsatsen, att varje läroverks samhälle

bör erbjuda möjlighet för flickor att erhålla tillträde till statsläroverk under

samma villkor som gossar. Sådan möjlighet skulle i främsta rummet beredas

genom de högre gossläroverkens förvandling till samläroverk. Där läroverkens

storlek gjorde en dylik anordning olämplig, borde emellertid den kvinnliga

ungdomens utbildning tillgodoses genom särskilda för densamma avsedda

högre allmänna läroverk. I överensstämmelse härmed beslöt 1927 års riksdag,

såsom förut anförts, upprättandet av fyra högre allmänna läroverk för

flickor, i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, och begärde hos

Kungl. Majit en plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majda proposition nr 119.

riksdagen i sin skrivelse angivit (rilcsd. skr. nr 2G2 sid. 70 oell 185). Såsom

likaledes förut erinrats, Ilar nu 1929 års riksdag i sin förenäinuda skrivelse nr

250 anhållit om förnyad utredning rörande behovet av 5''tterligare högre allmänna

läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade samt

örn deras organisation. Riksdagen Ilar därvid angivit vissa riktlinjer för denna

utredning. Sålunda har riksdagen uttalat, att den viktigaste förutsättningen

för upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor vore att det

antal elever i staden och omkringliggande bygd, som åtnjuter högre undervisning,

vore så stort, att det förmådde rekrytera en dylik läroanstalt, utan att

den lokala organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbades,

örn dess bibehållande i oförändrad form vore önskvärt med hänsyn till

föreliggande behov.

Med ledning av de riktlinjer, som riksdagen sålunda givit, hava de sakkunniga

företagit en närmare detaljgranskning av de förhållanden på de olika orterna,

sorn närmast påkalla undersökning, saint därvid letts till vissa allmänna

synpunkter, vilka de funnit böra bliva bestämmande i fråga örn det förslag, de

haft att framlägga.

Den första av de synpunkter, som därvid inställt sig, gäller lärjungenumerärens

betydelse för bedömandet av behovet av allmänna läroverk för flickor. Härom

sättra de sakkunniga följande:

Till dylika allmänna synpunkter hör i främsta rummet, att, därest deli kvinnliga

ungdomen på en viss ort skulle hänvisas att gemensamt med den manliga

ungdomen åtnjuta undervisning i ett redan förefintligt statens läroverk, detta

läroverks totala lärjungantal måste hållas inom sådana gränser, att den individuella

omsorg örn lärjungarna, som samundervisningen i så hög grad påkallar,

icke över hövan försvåras. Det är uppenbarligen icke möjligt att exakt

angiva en numerär, som i ett sådant fall sorn detta icke bör få överskridas.

Vid hithörande frågors behandling i riksdagen har siffran 600 nämnts

som en maximisiffra. De sakkunniga hålla emellertid före, att denna siffra

är högt tilltagen. Det är väl sant, att det i närmaste hand beror på de särskilda

klassavdelningarnas storlek, huruvida undervisning och uppfostran skola

kunna få den erforderliga individuella inriktningen •— de sakkunniga kunna

icke heller underlåta att i detta sammanhang framhålla vikten av att åtminstone

i samläroverk klassavdelningarnas storlek blir starkare begränsad

än nu gällande bestämmelser medgiva. Totalnumerären vid läroanstalten har

emellertid även sin stora betydelse för framgången i arbetet. En läroanstalt

nied ett allt för stort lärjungantal får lätt nog över sig ett drag av anstaltsmässighet,

som icke blott i större eller mindre utsträckning mekaniserar eller i

stela former binder den mera administrativa sidan av anstaltens verksamhet

utan även sträcker sina menliga verkningar till det inre arbetet sådant detta

gestaltar sig i undervisning och uppfostran. Den för detta arbete så betydelsefulla

personliga insatsen med dess möjligheter till individuell anpassning får

allt svårare att komma till sin rätt. Vidare är att märka, att vid en för båda.

könen avsedd läroanstalt ledaren har en utomordentligt betydelsefull och krävande

uppgift såväl i fråga örn tillsyn över de ungas arbetsliv och samliv som

när det gäller att övervaka det sätt, varpå undervisningen och uppfostran

på olika händer — av män och kvinnor — handhaves. Skulle anstaltens

ledare, såsom fallet lätt kan bliva vid en mycket stor anstalt, komma att allt

för mycket tagas i anspråk för administrativa uppgifter och omsorger av mera

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

.yttre art, ligger elen faran nära, att för läroanstaltens inre arbete viktiga uppgifter

komma att mer eller mindre bliva lidande. De sakkunniga hava därför

kommit till den bestämda uppfattningen, att den totala numerären vid ett

samläroverk icke bör mera avsevärt överskrida 500. De sakkunniga hava också

vid sina undersökningar rörande de olika orterna i regel räknat med denna

siffra. . ... ,

Lägger man nu nämnda synpunkt i fråga om lärjungenumeraren till grund

för utredningen, så följer därav, att i de fall, då det totala lärjungantalet i ett

läroverk även sedan samundervisningen däri införts, icke skulle komma att

mera avsevärt överskrida 500-talet, tillgodoseendet av den kvinnliga ungdomens

läroverksutbildning på orten bör kunna ske genom läroverkets anordnande som

samläroverk. De sakkunniga utgå härvid från att när flickor erhålla tillträde

till förutvarande gossläroverk, statsmakterna bereda ekonomiska förutsättningar

för att de berörda läroverken, i den mån lärjungetillströmningens omfattning

så kräver, kunna — givetvis inom den nyss angivna numerären utiustas

med erforderliga parallellavdelningar.

Skulle åter totala numerären vid ett läroverk komma att mera avsevart överstiga

sagda siffra, erbjuda sig för tillgodoseende av flickornas realskol- respektive

gymnasieundervisning olika utvägar, allt efter som tillströmningen av lärjungar

företrädesvis drabbar realskolan eller gymnasiet eller mera jämnt fördelar

sig på båda dessa stadier.

I det fall, att realskolan i främsta rummet träffas av larjungefrekvensen men

gymnasiet ''åter har en numerär, som kan anses medgiva mottagandet av de

flickor som kunna beräknas önska gå gymnasievägen, synes man bora inskränka

sig till att anordna gymnasiet som samgymnasium, under det att däremot

för flickor en särskild realskola upprättas. Skulle i sadant fall vid en

framtida utveckling det högre läroverkets realskolstadium ytterligare allt tor

starkt tillväxa, erbjuder sig givetvis den möjligheten att flickrealskolan förvandlas

till samrealskola. Skulle åter samgymnasiet framdeles fa en tillväxt,

som gör det olämpligt, att det fortfarande bibehalles sorn samgymnasium förefinnes

möjligheten att påbygga flickrealskolan med ett för flickor avsett gymnasium

så att på detta sätt ett fullständigt högre allmänt läroverk för flickor

hildas.’ Beträffande de ekonomiska och pedagogiska vinster, sorn under vissa

förutsättningar skulle göras genom en samorgamsation av en fristående ic - realskola och en kommunal flickskola, fa de sakkunniga hänvisa till vad det

följande (sid. 17) därom anföres. o

Om det åter skulle vara lärjungenumerären a gymnasiet, som vallade svaTigheter,

ligger det närmast till hands att tillgodose det förhandenvarande behovet

av gymnasieundervisning för flickor genom upprättandet av ett fristående

flickgymnasium, under det att flickornas behov av realskolundervisning

tillgodoses därigenom, att den i gossläroverket ingående realskolan förvandlas

till samrealskola.1 . „„ „ ... , , ... ,

Fall skulle emellertid kunna tänkas inträffa, da en a laroverksorten förefintlig

kommunal mellanskola kunde göra det överflödigt att upprätta en särskild

flickrealskola eller eventuellt att förvandla gossrealskolan till samreal
skola.

„

Örn slutligen på en ort den starka lärjungetillströmningen träffar saväl realskolan

som gymnasiet, så att tanken på läroverkets fullständiga eller partiella

övergång till samläroverk måste avvisas, och om på orten icke finnes någon

kommunal mellanskola, som lämpligen kan övertaga flickornas realskolundervisning,

bör givetvis redan från början ett fullständigt högre allmänt läroverk

för flickor upprättas.

1 Förhandenvarande förhallanden hava emellertid icke föranlett de sakkunniga att föreslå upprättandet

av något sådant särskilt flickgymnasium.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

En annan synpunkt, som av de sakkunniga tillmätes stor betydelse, gäller

gymnasiernas storlek. Därom uttala sig de sakkunniga på följande sätt:

Vid besvarandet av fragan, huruvida ett särskilt gymnasium för flickor bör

UPPpättas På en ort, hava de sakkunniga ansett sig böra taga hänsyn — utöver

till förut angivna omständigheter — även till följande förhållanden. Av vital

betydelse för undervisningen på läroverkens högstadium är att detta stadium

utrustas med väl kvalificerade lärarkrafter. Och härvid är, med hänsyn till

den alltjämt fortgående vetenskapliga specialiseringen, av särskild vikt att

örn möjligt varje läroämne vid gymnasiet företrädes av en med ämnet fullt

förtrogen lärare. Örn olägenheterna av ett motsatt förhållande vittna nogsamt

de erfarenheter, som under tidernas lopp kunnat göras vid vissa läroanstalter.

En nödvändig förutsättning för åstadkommande av de yttre möjligheterna

för anställande av lärarkrafter av ovan angivna art är emellertid, att

gymnasiet i fråga örn organisationen är av en sådan omfattning, att de olika

ämnena vid gymnasiet erhålla ett antal undervisningstimmar, nog stort att motivera

anställandet av ordinarie facklärare i de olika ämnena. Är detta ej fallet,

kan det nämligen icke undgås, att undervisningen i vissa ämnen måste anförtros

antingen åt lärare, som ej hava dessa ämnen såsom egentliga fackämnen, eller

ock at mera tillfälligt anställda timlärare, pa vilkas tillfredsställande vetenskapliga

kvalifikationer och förutsättningar i övrigt man icke alltid kan med

säkerhet räkna.

Med vad här anförts sammanhänger en annan, av den senaste läroverksreformen

omedelbart föranledd och därför ny omständighet, vid vilken de sakkunniga

ansett sig böra vid bedömandet av frågan om upprättande av flickgymnasier

fästa, synnerligt avseende: de hittillsvarande mera. fasta bildningslinjerna

å gymnasiet hava vid. nämnda reform inom gymnasiets båda högsta ringar ersatts

av ett mera rörligt system av bildningslinjer, erbjudande de enskilda lärjungarna

en väsentligt utsträckt valfrihet i fråga örn studieämnen. Emellertid

har det främst ur ekonomisk synpunkt befunnits påkallat att som villkor för

anordnande av undervisning i ett visst tillvalsämne föreskriva ett visst minimiantal

av lärjungar. Nu är det uppenbart, att ju mindre antalet lärjungar i en

gymnasiering är, desto lättare kan det inträffa, att sagda minimum icke uppnås.

Ju större åter lärjungefrekvensen i ringen är, desto större utsikter finnas,

att minimiantalet uppnås. Kan icke minimiantalet uppnås, kommer detta att

medföra den olägenheten, att lärjungarna i dylikt fall komma att gå förlustiga

en undervisning, som för dem skulle hava varit av betydelse. Det är också

givet, att svårigheten att anställa ordinarie lärarkrafter ökas, i samma mån

som osäkerheten i fråga örn förekomsten av undervisning i ett visst ämne

växer.

Ur de nu anförda synpunkterna ter det sig som synnerligen angeläget, att de

gymnasier, som kunna komma att upprättas, i fråga örn sin organisation och

sin lärjungenumerär icke bliva för begränsade. Väl kunna de påpekade olägenheterna

i någon mån undvikas eller förminskas, därigenom att ett visst samarbete^

åstadkommes mellan gossläroverket å orten och flickgymnasiet. Man

kan sålunda tänka sig, att olägenheterna i fråga örn lärarkrafter skulle förminskas

därigenom, att bada anstalterna förenade sig örn ordinarie lärarkrafter

i vissa ämnen, med tjänstgöringen fördelad mellan läroanstalterna. Man

kan också tänka sig, att svårigheten att vid gymnasiet få lärjungegrupper

nog stora för uppehållande av undervisningen i ett ämne skulle kunna undanröjas

därigenom, att samläsning i större eller mindre utsträckning anordnades

för lärjungarna vid de båda anstalterna. Men ingendera åtgärden låter

sig vidtaga, utan att svårigheter i vissa avseenden yppa sig, icke minst i fråga

örn uppgörande av arbetsordningen för anstalterna. Fördelaktigast är därför,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119. 9

i varje fall, att vardera anstalten kan få utföra sitt arbete oberoende av den

andra.

De sakkunniga äro alltså av den uppfattningen, att där ett flickgymnasium

icke kan i ovan angivna avseenden erhålla önskvärd omfattning, andra anordningar

för flickornas gymnasieundervisning än upprättande av ett enbart för

flickor avsett gymnasium äro att föredraga. För ett dylikt förfarande tala

givetvis även ekonomiska synpunkter, vare sig det gäller anställandet av lärarkrafter

eller beredandet av lokaler och nödiga institutioner för läroanstalten.

De sakkunnigas överväganden hava lett till uppdragande av vissa allmänna

riktlinjer rörande den kvinnliga ungdomens läroverksutbildning, vilka de sakkunniga

sammanfattat på följande sätt:

på ort, där läroverkets lärjungenumerär är så stor, att å intetdera av läroverkets

stadier Barnundervisning kan anordnas, upprättas fullständigt högre

flickläroverk;

på ort, där ettdera stadiet — gymnasium eller realskola — räknar en större

lärjungenumerär, än att samundervisning lämpligen kan anordnas, upprättas

för det stadium, som den för starka frekvensen gäller, ett fristående flickläroverk

—- gymnasium eller flickrealskola —- under det att för det återstående

stadiets vidkommande samundervisning anordnas;

på ort, där allmänt läroverk finnes och lärjungefrekvensen icke är större,

än att enligt de grunder, de sakkunniga i det föregående närmare utvecklat,

samundervisning bör kunna äga rum på läroverkets olika stadier, tillgodoses

flickornas läroverksutbildning genom läroverkets anordnande såsom samläroverk.

Inom skolöverstyrelsen hava vid behandlingen av fragan örn allmänna läroverk

för flickor olika meningar yppat sig. Vid överstyrelsens utlåtande hava

sålunda fogats särskilda yttranden dels av undervisningsråden Bruce och

Nylund samt t. f. undervisningsrådet Björkman, dels av undervisningsrådet

Hänninger, dels av undervisningsrådet Johansson med instämmande i vissa delar

av t. f. undervisningsråden Widman och Larsson, dels ock av undervisningsrådet

Kärre med instämmande av t. f. undervisningsrådet Larsson. I den mån

så kan anses påkallat, kommer jag att i det följande i vederbörligt sammanhang

lämna en redogörelse jämväl för nämnda särskilda yttranden. Vad först

beträffar frågan om ytterligare behov av högre flickläroverk, anför skolöverstyrelsen,

bland annat, följande:

I stort sett torde det icke råda något tvivel därom, att flickskolans studiegång

är bättre avpassad för flickorna än realskolans liksom också att dess allmänna

bildningsändamål ansluter sig på ett naturligare sätt till de uppgifter

i hem och samhälle, för vilka den kvinnliga ungdomen i regel^ förbereder

sig. Särskilt gäller detta med hänsyn till de mera omfattande språkstudierna

i flickskolan och begränsningen av matematikstudiet. På det högsta^ flickskolestadiet

med dess mognare elevmaterial kan undervisningen också få en betydligt

större fördjupning och därmed erhålla ett större allmänt bildningsvärde

än på realskolestadiet. Både psykologiskt-pedagogiskt och ur själva studieresultatets

synpunkt vill överstyrelsen sålunda, då det gäller den kvinnliga

ungdomens uppfostran, giva företräde åt den utbildning, som flickskolorna

avse att meddela. Men det kan å andra sidan icke bestridas, att flickskoleutbildningen

ställer sig dyrare för den enskilde än realexamensutbildningen. Den

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. > proposition nr lid.

Departementschefen

.

sträcker sig —under förutsättning av lika anknytning mellan grundskola och

högre skola i båda fallen — över två års längre tid, och i ekonomiskt mindre

välsituerade hem torde man finna det fördelaktigare, att låta flickorna efter

(fyra+) fem, respektive (sex +) fyra år avlägga realexamen än att låta

deni efter ytterligare två års studier förvärva normalskolekompetens. Genom

möjligheten till befrielse helt eller delvis från undervisningen i matematik i

de båda högsta realskolklasserna kan undervisningen i realskolan också i någon

mån individualiseras på ett sätt, som torde vara icke minst de kvinnliga lärjungarna

till gagn.

Överstyrelsen betecknar på grund av anförda siffror tillströmningen av flickor

till de allmänna läroverken efter läroverksreformen som mycket livlig.

Den slutsats, som ligger närmast till hands vid konstaterandet av detta förhållande,

torde vara den, att ytterligare sugning till de allmänna läroverken bör

undvikas och att elen största försiktighet bör iakttagas, då det gäller att vidtaga

ytterligare åtgärder för flickors tillträde till realskola och gymnasium.

Emellertid torde det knappast vara möjligt att bedöma den nu föreliggande frågan

från denna utgångspunkt eller överhuvud taget bedöma den förutsättningslöst,

då den måste ses i samband med de åtgärder, som statsmakterna genom

1927 års skolreform vidtagit för tillgodoseende av den högre flickundervisningen.

I första hand synes det nämligen för närvarande gälla att åstadkomma

likställighet mellan olika läroverkssamhällen, så att icke de största bland de

medelstora städerna bliva mera ogynnsamt ställda i avseende på statliga utbildningsmöjligheter

för flickor än de något eller väsentligt mindre läroverksstäderna.

I sin skrivelse nr 262/1927 (sid. 69) har riksdagen också bestämt

uttalat, att den anser, »att högre flickläroverk böra inrättas även i de övriga

städer, där utrymme för flickor ej kan beredas i det högre allmänna läroverket».

Genom detta riksdagens uttalande synes det få anses fastslaget, att flickorna

i de åsyftade städerna skola genom statens försorg beredas tillfälle till realoch

studentexamensutbildning. I nuvarande läge gäller frågan alltså endast

dels själva det sätt, varpå möjlighet till sådan utbildning skall beredas, dels

de åtgärder, som kunna anses önskvärda i samband därmed för att motverka

en alltför stark tillströmning till de sålunda öppnade statliga anstalterna på

flickskolornas bekostnad. Då, såsom redan framhållits, några statliga läroanstalter

motsvarande flickskolorna icke kunna tänkas bliva inrättade, är det

emellertid svårt för staten att härvidlag själv reglerande ingripa. Möjligen

skulle det kunna ifrågasättas, huruvida riksdagens eventuella beslut örn upprättande

av särskilda flickläroverk i ifrågavarande städer borde göras beroende

av det villkoret, att staden samtidigt inrättar en kommunal flickskola eller

förbinder sig att på annat sätt anordna billig fliekskolundervisning. så att den

kvinnliga ungdomen får tillfälle till i realiteten fritt val mellan de båda utbildningsyägarna.

Med en sådan anordning skulle staten och kommunen på

ett lämpligt sätt komma att samverka i fråga om möjligast allsidiga tillgodoseende

av den kvinnliga ungdomens möjligheter till högre utbildning.

Överstyrelsen finner det sålunda riktigt och rättvist, att åtgärder med det

snaraste vidtagas för att bereda möjlighet till real- och studentexamensutbildning

för flickor i de städer, som enligt 1927 års riksdags beslut tills vidare icke

kommit i åtnjutande av sådan.

Då jag nu går att taga ställning till vad som sålunda anförts angående det

ytterligare behovet av högre flickläroverk och till det av de sakkunniga

framlagda förslaget, anser jag mig till en början böra i korthet erinra

om huvuddragen av denna frågas tidigare handläggning. Sedan 1927 års riksdag

hos Kungl. Maj :t anhållit, att Kungl. Maj :t med beaktande av de synpunk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

''Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

11

ter riksdagen i sin skrivelse i frågan, nr 262, anfört oell efter verkställd utredning

måtte för riksdagen framlägga en plan för inrättande av högre flickläroverk

i enlighet med vad riksdagen i nämnda skrivelse angivit, beslöt Kungl.

Majit den 18 juni 1927 på hemställan av min företrädare i statsrådsämbetet

anbefalla dels vederbörande länsstyrelser att från stadsfullmäktige i städerna

Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro

och Västerås inhämta yttranden, huruvida och i så fall från vilken tid kommunerna

åtoge sig enahanda förpliktelser som i riksdagens skrivelse nr 262

uppställts för upprättande i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg

av högre flickläroverk, ävensom att med nämnda yttranden, vilka skulle

vara till länsstyrelserna avgivna före den 1 juli 1928, inkomma till skolöverstyrelsen,

dels ock skolöverstyrelsen att, efter vederbörandes hörande, före den

1 november 1928 till Kungl. Majit inkomma med plan för inrättandet av högre

flickläroverk i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Lund,

Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, vilken plan borde angiva, i vilken ordning

och vid vilken tid de olika läroverken borde komma till stånd. Såväl

de båda nämnda remisserna som yttrandena från vederbörande stadsfullmäktige

och från skolöverstyrelsen utgingo från att det här gällde ett definitivt

beslut av riksdagen att i förenämnda nio städer högre flickläroverk skulle

upprättas. När sedan Kungl. Majit med samma utgångspunkt framlade proposition

i ämnet till 1929 års riksdag, fann riksdagen emellertid en ytterligare

utredning i frågan önskvärd och hemställde därför i skrivelse till Kungl. Maj :t

örn en sådan.

Under erinran härom och med hänvisning till vad jag vid frågans behandling

vid 1929 års riksdag uttalade, får jag nu anföra följande.

Den av 1927 års riksdag uttalade grundsatsen, att varje läroverkssamhälle

bör erbjuda möjlighet för flickor att erhålla tillträde till statsläroverk under

samma villkor som gossar, skulle enligt riksdagens mening förverkligas i

främsta rummet genom de högre gossläroverkens förvandling till samläroverk;

där läroverkens storlek gjorde en dylik anordning olämplig, skulle den kvinnliga

ungdomen beredas läroverksutbildning genom särskilda flickläroverk.

Fyra sådana äro redan upprättade, och det gäller nu att pröva behovet av ytterligare

flickläroverk. Vid denna prövning kan jag givetvis icke bortse från vissa

betänkligheter, som omsorgen örn den kvinnliga ungdomens bästa framkallar. Å

ena sidan kan upprättandet av ytterligare ett avsevärt antal statliga flickläroverk,

och särskilt av fullständiga sådana, vara ägnat att i det allmänna medvetandet

låta realexamen och studentexamen framstå som de normala målen

även för flickornas högre utbildning; en utveckling i denna riktning vore givetvis

beklaglig och har av riksdagen uttryckligen betecknats som icke önskvärd.

A andra sidan kunna ur pedagogisk synpunkt bestämda invändningar göras

mot att utan tvingande skäl anordna Barnundervisning: i en skola, som vill

främja självverksamhet och individualisering, är med hänsyn till könens olika

utvecklingstempo och intresseriktning särundervisning otvivelaktigt att föredraga

framför Barnundervisning, då den bättre kan tillgodose såväl gossars

som flickors skilda anlag och behov och enkannerligen gör det möjligt att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

planmässigt anordna flickornas undervisning på ett efter deras egenart och blivande

uppgifter särskilt avpassat sätt. Dessa betänkligheter mana givetvis

till varsamhet, bade när det gäller att upprätta speciella flickläroverk, särskilt

fullständiga dylika, och när det gäller att för flickor öppna gossläroverk.

Emellertid är det, som skolöverstyrelsen framhåller, knappast möjligt att vid

bedömandet av föreliggande fråga taga mera avgörande hänsyn till dylika synpunkter,

då den måste ses i samband med de åtgärder, som genom 1927 års

skolreform redan vidtagits för tillgodoseende av flickornas läroverksutbildning:

för närvarande är uppgiften närmast att åstadkomma likställighet mellan olibra

läroverkssamhällen, sa att icke de största bland de medelstora städerna bliva

mera ogynnsamt ställda i avseende på statliga utbildningsmöjligheter för flickor

än de något eller väsentligt mindre läroverksstäderna. I detta frågans läge

gäller det alltså i själva verket blott sättet att ordna flickornas läroverksutbildnmg

i ifrågavarande städer. Under sådana förhallanden kan jag i väsentliga

delar ansluta mig till de synpunkter, som de sakkunniga anfört i fråga örn ytterligare

behov av särskilda flickläroverk och som godtagits av skolöverstyrelsen

och centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen.

Vid övervägandet av frågan, i vad mån läroverksutbildning för flickor bör

anordnas genom särskilda flickläroverk eller genom gossläroverkens öppnande

även för flickor, hava de sakkunniga tagit väsentlig hänsyn till två önskemål,

som båda synes mig värda allt beaktande: å ena sidan bör ett samläroverk, med

hänsyn till de särskilda krav ett dylikt ställer på ledningens och lärarnas fostrande

verksamhet, icke vara allt för stort, a andra sidan bör ett gymnasium

med hänsyn till den i och med 1927 års skolreform genomförda starka differentieringen

icke vara allt för litet. De sakkunniga hava vid sina överväganden

utgått fran att det totala antalet lärjungar vid ett samläroverk ej bör mera

avsevärt överskrida 500. För denna grundsats hava de enligt min mening anfort

goda skäl och den synes mig kunna godtagas, även örn gränsen måste anses i viss

mån godtyckligt vald och givetvis icke under alla förhållanden kan tillmätas

avgörande betydelse. De fördelar åter, som ett större gymnasium kan erbjuda,

för undervisningens differentierande, synas mig vara av så stort värde, att

även örn de, såsom i vissa fall skett i de sakkunnigas förslag, skulle leda till

anordnande av Barnundervisning i stället för särundervisning, en dylik anordning

synes böra godtagas. Jag tänker härvid särskilt på önskvärdheten av att för de

olika undervisningsämnena kunna bereda ett så stort timantal, att fackligt väl

meriterade lärarkrafter kunna anställas. Jag tänker också på de större möjligheter

som skulle beredas läroverken att organisera och bedriva arbetet efter

de individualiserande linjer, som den nya läroverksstadgan i enlighet med riksdagens

uttalade önskan anbefaller.

Med hänsyn till vad nu anförts anser jag alltså, att de allmänna synpunkter

rörande behovet av läroverksutbildning för kvinnlig ungdom på de olika orterna,

vilka de sakkunniga framlagt, i huvudsak kunna läggas till grund för mina vidare

överväganden i förevarande hänseende.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

13

B. Flickläroverkens organisation,

a. Organisationen av de till upprättande föreslagna flickläroverken.

Beträffande de högre flickläroverkens organisation föreligga två spörsmål,

som de sakkunniga jämlikt det dem lämnade uppdraget närmast haft att undersöka,

nämligen dels frågan örn dessa läroverks anslutning till folkskolan,

dels frågan örn de i dem ingående gymnasiernas ställning till realskolan. Riksdagens

begäran örn utredning i dessa frågor avsåg närmast de högre flickläroverk,

som kunde komma att ytterligare upprättas. Emellertid har jag i mitt

anförande till statsrådsprotokollet den 5 juli 1929 vid anmälan inför Kungl.

Majit av samma års riksdags omförmälda skrivelse nr 250 uttalat, att frågan

om de fyra redan beslutade och upprättade flickläroverkens organisation uppenbarligen

stöde i sådant samband med den av riksdagen ifrågasätta utredningen,

att jämväl denna fråga borde tagas till förnyat övervägande.

De sakkunniga upptaga först frågan örn organisationen av de flickläroverk,

som av dem föreslås till upprättande, och yttra sig därvid dels örn realskolan,

dels örn gymnasiet.

1. Realskolan.

I fråga örn realskolan anföra de sakkmmiga:

Beträffande dessa läroverks anknytning till folkskolan må erinras därom,

att 1927 års riksdag vid beslutet om upprättandet av de högre flickläroverken

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg bestämt, att dessa läroverks

realskolor skola vara fyraåriga och bygga på folkskolans sjätte klass. Emel''

lertid har motionsvis i riksdagen yrkats, att de högre flickläroverken skulle

få vad man kallat en dubbel anknytning till folkskolan, d. v. s. anknytning

dels till denna skolas fjärde, dels till dess sjätte klass, ävensom från de kommunala

myndigheterna i flera av de städer, i vilka högre flickläroverk lfragasatts

skola förekomma, framförts det önskemålet, att de högre flickläroverkens

realskola ej skulle anknytas allenast till folkskolans sjätte klass utan även till

dess fjärde.

De sakkunniga finna alla skäl tala för att dessa läroverk erhålla en dubbel

anknytning till folkskolan. Därför talar allra först den omständigheten, att

1928 års riksdag i sin skrivelse till Kungl. Majit angående upprättande av

kommunala flickskolor uttalat, att i 1927 års riksdags beslut angående omorganisation

av det högre skolväsendet m. m. inrymmes full likställdhet mellan

sex- och fyraårig folkskolkurs som grundval för den högre skolan. Vidare

föreligga här alldeles enahanda förhållanden, som föranlett 1928 års riksdag

att organisera den då beslutade kommunala flickskolan med dubbel anknytning.

Då emellertid — alldeles såsom fallet förutsättes kunna bliva med den

kommunala flickskolan — det kan komma att inträffa, att lärjungefrekvensen

i flickläroverket icke är så stor, att den medgiver dubbel anknytning i

form av två fristående realskollinjer -— en femårig och en fyraårig — finna

sig de sakkunniga böra förorda, att den i flickläroverket ingående realskolans

anknytning till folkskolan anordnas med tillämpning av samma normer som i

liknande fall fastställts för den kommunala flickskolan I enlighet med dessa

organiseras realskolan allt efter lärjungeantalets storlek antingen med förenad

linje eller med två fristående realskollinjer.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

T^a förenad realskollinje förutsätter vissa förskjutningar och mo
difikationer

i den för realskolan gällande undervisningsplanen, hava de sakkunniga

utarbetat, i den man sa ansetts erforderligt, förslag till undervisningsplan

för förenad fern- och fyraårig realskola. Förslaget är intaget i bil. 14.

v denna plan jämte motiveringen till densamma framgår, att lärjungarna i

den förenade fyraåriga kursen skola utan ökad ansträngning och utan att undervisningen

behöver antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning

kunna förås fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas

nied den fristående fyraåriga realskolkursen.

Centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen anför härom, bland annat,

följande:

Centralstyrelsen får pa det livligaste ansluta sig till de sakkunnigas ståndpunkt.

Denna dubbla anknytning innebär en enkel gärd av rättvisa gentemot

de flickor, som i statens egna för flickor särskilt avsedda anstalter vilja söka

motsvarande utbildning som gossarna. Mot den av de sakkunniga föreslagna

samläsningen med lärjungar från fyraårig och sexårig bottenskola, som i vissa

fall bleve en följd av den dubbla anknytningen, synas icke ur pedagogisk synpunkt

berättigade anmärkningar kunna göras. Skulle emellertid erfarenheten

giva vkl handen, att en jämkning av tini- och kursplanerna vore önskvärd, synes

en sådan utan svårighet framdeles kunna vidtagas.

Skolöverstyrelsen anför, bland annat, följande:

Då samläroverken i det stora flertalet läroverksstäder äga dubbel anknytning

liksom gossläroverken i ifrågavarande städer och då den kommunala

flickskolan likaledes bereder denna dubbla möjlighet till övergång från folkskola,

synes konsekvensen bjuda, att även här ifrågavarande realskolor organiseras

på detta sätt. Under alla förhållanden är det för dessa skolformers

likställdhet, bl. a. och icke minst i socialt hänseende, av vikt, att de erbjuda

samma anknytningsmöjligheter i förhållande till folkskolan. De fördelar i

ekonomiskt avseende, som realskolan erbjuder framför flickskolan, skulle ju

också bliva till stor del illusoriska, därest den sammanlagda studietiden till

realexamen på grund av anknytningsförhållandena bleve endast ett år kortare

än den tid, som skulle erfordras för förvärvande av normalskolekompetens.

Från vissa av de berörda samhällena hava också tidigare i samband med åtagandet

av de med erhållande av högre allmänna läroverk för flickor förenade

förpliktelserna bestämda önskemål uttalats örn sådan anknytning, varom hälar

fråga. Emellertid kan det synas ovisst, huruvida tillströmningen av lärjungar

blir tillräckligt stor för att motivera upprättandet av såväl femårig som

fyraårig linje. I samma mån som önskemålet om billig flickskoleundervisning-

blir tillgodosett, talar sannolikheten för att tillströmningen till realskolan

kommer att hålla sig inom rimliga gränser. Under alla förhållanden torde

man tills vidare böra utgå från en enkellinjig realskola såsom närmast motsvarande

behovet, varför överstyrelsen vill biträda de sakkunnigas förslag örn

dessa läroverks organisation med enkel förenad linje. Skulle emellertid i klass

2 tillströmningen av lärjungar bliva så stor, att det sammanlagda elevantalet

överstiger 35, bör den förenade linjen då automatiskt upplösas på sätt överstyrelsen

föreslagit i sitt ovannämnda yttrande den 9 innevarande januari.

A andra sidan torde det även böra föreskrivas, att någon första klass av den

förenade linjen icke skall upprättas, därest antalet vid vårterminens prövningar

godkända inträdessökande understiger 10. De här ifrågasatta bestämmelserna

böra gälla i lika grad för de högre allmänna läroverk och de

realskolor, som inrättas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 110.

15

Vad beträffar själva undervisningsplanen för den förenade linjen, föreslår

överstyrelsen, att även i fråga om flickläroverken de ändringar i de sakkunnigas

förslag vidtagas, som överstyrelsen förordat i nyssberörda yttrande den

9 januari, och att linjen sålunda organiseras på i detta yttrande föreslaget

sätt.

I denna fråga yttra undervisningsråden Bruce oell Nylund samt t. f. undervisningsrådet

Björkman:

Vid ärendets behandling hava vi på grund av vår allmänna uppfattning

av frågan örn folkskolans ställning som bottenskola hävdat den meningen, att

de nya allmänna läroverken för flickor, vad anknytningen till folkskolan angår,

borde anordnas i enlighet med de grunder, som tillämpats beträffande de

av 1927 års riksdag beslutade högre flickläroverken och som upptogos i det

av Kungl. Majit i proposition nr 86 för 1929 års riksdag framlagda förslaget

om upprättande av nya dylika läroverk, och vi hava följaktligen icke heller

kunnat ansluta oss till överstyrelsens förslag angående omorganisation av de

högre flickläroverken i Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg.

Skulle det emellertid finnas nödvändigt att anordna dubbel anknytning mellan

folkskolan och de allmänna läroverken för flickor, anse vi, att i sådant fall

denna anknytning bör ordnas på det sätt, som undervisningsrådet Hänninger

angivit i sitt här nedan i protokollet intagna särskilda yttrande.

Undervisningsrådet Hänninger åter anför:

Beträffande organisationen av de statliga flickläroverken synes det mig böra

framhållas, att frågan om dessa läroverks anknytning till folkskolans såväl

fjärde som sjätte klass äger en principiellt betydelsefull innebörd med hänsyn

till 1927 års riksdags beslut angående organisationen av sådana allmänna läroverk,

som tillkommit genom nybildning eller genom statens övertagande av

kommunala mellanskolor. För ifrågavarande läroverk har riksdagen fastställt

anknytning uteslutande till sjätte folkskoleklassen. Obestridligt är, att, örn

man bortser från frågans rent principiella innebörd, skäl kunna andragas för att

flickläroverken erhålla en organisation av samma slag som övriga läroverk på

de orter, varom här är fråga.

Därest emellertid en dubbel anknytning till folkskolan i förevarande fall

skall åvägabringas, kan jag, av skäl som jag tidigare utvecklat i reservation

till överstyrelsens protokoll den 9 januari 1930 vid behandling av 1927 års

skolsakkunnigas utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års

skolorganisation, icke biträda de sakkunnigas och överstyrelsens förslag om

inrättande av en s. k. förenad linje. Den dubbla anknytningen bör enligt min

mening komma till stånd genom inrättande av såväl fyraårig som femårig realskollinje,

såsom överstyrelsen föreslagit beträffande flickläroverken i Stockholm,

Göteborg och Malmö, varjämte föreskrift bör lämnas örn samläsning under

vissa förutsättningar mellan fyra- och femårig linje. Genom en dylik anordning

skulle antalet klassavdelningar icke bliva större än enligt överstyrelsens

förslag.

I samband därmed, att 1927 års riksdag fattade beslut örn inrättandet av

fyra högre läroverk för flickor, bestämde riksdagen för dessa läroverk en organisation

med fyraårig realskola, anknytande till avslutad folkskola. Då riksdagen

samtidigt hos Kungl. Majit begärde plan för upprättande av ytterligare

flickläroverk, förutsattes uppenbarligen, att dessa skulle anordnas efter samma

organisation, och i enlighet härmed framlades för 1929 års riksdag nyss

omförmälda proposition örn inrättande av ett antal dylika läroverk. Emel
-

Departe
ments
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

lertid har riksdagen, som nämnts, funnit frågan böra underkastas ny utredning

och har därvid särskilt framhållit, att utredningen borde avse jämväl

läroverkens organisation. Härigenom har frågan alltså kommit i ett nytt

läge, som möjliggör en förutsättningslös prövning av hela spörsmålet örn ifrågavarande

läroverks organisation. Vid övervägandet av detta spörsmål har

jag, i anslutning till den uppfattning, jag vid skolfrågans tidigare behandling

i riksdagen hävdat, och på de av de sakkunniga anförda skälen funnit, att

realskolan bör erhålla dubbel anknytning till folkskolan, på sätt de sakkunniga

närmare föreslagit.

Vad beträffar frågan örn den efter mönstret av den kommunala flickskolan

ordnade anknytningen medelst en förenad realskollinje, återkommer jag å

sid. 58 till denna liksom ock till det för samma linje uppgjorda förslaget till

undervisningsplan. Jag blir därvid i tillfälle att upptaga till skärskådande

vad vissa ledamöter av skolöverstyrelsen i särskilda yttranden anfört i denna

fråga.

2. Gymnasiet.

Om gymnasiets organisation anföra de sakkunniga följande:

Vad beträffar gymnasiets anknytning till realskolan, har 1927 års riksdag

i fråga örn de fyra av sagda riksdag beslutade gymnasierna bestämt, att

tre av gymnasierna skola vara treåriga och anknyta till realskolans högsta

klass och att det fjärde gymnasiet skall vara såväl tre- som fyraårigt med

anknytning till högsta respektive näst högsta klassen i realskolan. Goss- och

samgymnasierna åter äro enligt sagda riksdags beslut så organiserade, att latingymnasiema

till tre fjärdedelar (164 ringar mot 54) äro fyraåriga, medan

realgymnasiema till nära tre femtedelar (90 ringar mot 64) äro treåriga.

Vad de nu till upprättande föreslagna gymnasierna beträffar, synes det böra

tågås i övervägande, huruvida dessa i sin organisation böra närmare ansluta

sig till de redan upprättade flickgymnasiema, vilka nästan uteslutande hava

treårig gymnasiekurs, eller till goss- och samgymnasierna, vilka i regel hava

fyraårig latinlinje och merendels treårig reallinje.

För fyraårigt gymnasium tala framför allt skäl av pedagogisk art. I det

fyraåriga gymnasiet kunna lärjungarna i lugnare arbetstakt, med mindre forcering

och under tillämpning av självständigare arbetsformer nå fram till

det föresätta studiemålet. Särskilt betydelsefull är den längre studietiden i

gymnasiet för den kvinnliga ungdomen, vilken långt mera än den manliga

lider under den forcerade arbetstakt, som är förbunden med ett treårigt gymnasium.

Dessa vanskligheter göra sig emellertid icke lika starkt gällande inom

båda gymnasielinjerna. Inom reallinjen träda det treåriga gymnasiets svagheter

mindre starkt fram, som naturligt är, då ämneskretsen för sista realskolklassen

och första realringen är gemensam och skillnaden i kurser i åtskilliga

ämnen är mindre betydande. Inom latinlinjen åter bliva det treåriga gymnasiets

svagheter vida kännbarare, då den dryga kursen i latin måste pressas

samman inom tre läsår och grekiskan måste inträda redan ett år efter latinet.

Dessa omständigheter få för organiserandet av flickgymnasier så mycket större

betydelse, som ett alldeles övervägande flertal flickor, såsom nedan (sid. 24 i

de sakkunnigas betänkande) visas, välja latinlinjen.

För treårigt gymnasium tala åter vissa organisatoriska och praktiska skäl.

Viktigast är, att detta gymnasium bygger på avslutad realskola, vilket gör

det möjligt för lärjungar från orter med realskola eller kommunal mellanskola

att stanna ett år längre i hemmet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 11!).

17

Av vad som sålunda anförts synes med stor bestämdhet framgå, att särskilt

för flickor avsedda gymnasier så långt möjligt och särskilt vad latinlinjen

beträffar böra organiseras som fyraåriga. Givetvis måste emellertid vid avgörandet

av denna organisationsfråga rörande varje särskilt läroverk hänsyn

tagas även till ovan nämnda organisatoriska och praktiska skäl.

Särskilt bör tagas i övervägande, i vad mån vederbörande flickgymnasium

kan väntas komma att rekryteras även från real- och mellanskolor å andra

orter. För flickor, som hava sitt hem i gymnasiestaden eller dess närmaste omnejd,

är det ju ur ekonomisk synpunkt och uppfostringssynpunkt likgiltigt, örn

de från näst högsta realskolklassen gå till fyraårigt gymnasium eller från

högsta realskolklassen till treårigt gymnasium: de kunna i varje fall stanna i

hemmet. Detsamma gäller i viss mån även de flickor, som redan för åtnjutande

av realskolutbildning måste bo utom hemmet. Så långt endast dylika flickor

beröras, böra alltså de pedagogiska skälen få giva utslaget till förmån för

fyraårigt gymnasium. För de flickor åter, som bo å en ort med real- eller mellanskola

men som för att kunna besöka gymnasium måste bo såsom inackorderade,

är det icke blott ur ekonomiens utan även ur uppfostrans synpunkt

betydelsefullt, om de kunna stanna ett år längre i hemmet och först efter avlagd

realexamen nödgas lämna detta. Däremot är det för dessa flickor, som

ändå måste tillbringa gymnasiståren utom hemmet, av mindre vikt, örn de få

sin gymnasieundervisning i närmaste stad eller i en längre bort belägen stad.

Organisationen av gymnasiet måste alltså vid varje särskilt läroverk bliva beroende

av överväganden, i vad mån vederbörande gymnasium kan väntas komma

att rekryteras även från orter utan gymnasium men med real- eller mellanskola,

ävensom huruvida lärjungarna från dylika orter för sin gymnasieundervisning

äro hänvisade till just det ifrågavarande flickgymnasiet eller hava

andra möjligheter att välja på.

I fråga örn gymnasiets organisation finner centralstyrelsen för flick- och

scmiskoleföreningen i likhet med de sakkunniga alla skäl tala för att vid de föreslagna

högre flickläroverken inrättas fyraårig latinlinje såsom varande den för

flickor mest begärliga och mest lämpade.

Skolöverstyrelsen instämmer med den av de sakkunniga i detta hänseende

uttalade meningen.

De synpunkter i fråga örn organisationen av flickläroverkens gymnasium,

som de sakkunniga sålunda gjort gällande, finner jag mig kunna godtaga.

Särskilt anser jag mig böra framhålla betydelsen av att latinlinjen, där icke

tvingande skäl påkalla annan anordning, göres fyraårig. En treårig latinlinje

måste — detta omdömes riktighet har jag fått bekräftad även genom en lång

verksamhet som censor i studentexamen — leda till ett för lärjungarna forcerat

och pressande arbete samt försvårar en ändamålsenlig läggning av undervisningen.

b. De redan beslutade flickläroverkens organisation.

Beträffande organisationen av de fyra redan upprättade flickläroverken i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg erinra dc sakkunniga om att

denna fråga nu i viss mån kommit i ett annat läge, än då den behandlades

av 1927 års riksdag, samt uttala sig i fortsättningen på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9h käft. (Nr 119.) 2

.Departe
ments
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Såsom redan förut påpekats har nämligen 1928 års riksdag uttryckligen

fastslagit grundsatsen örn den fyra- och den sexåriga grundskolans likställdhet

såsom underlag för den högre skolan, och samma års riksdag har med

tillämpning av den angivna grundsatsen -— såsom likaledes förut omnämnts —

bestämt en dubbel anknytning för de då beslutade kommunala flickskolorna.

Ur nu angivna synpunkter kunde skäl synas föreligga att redan nu föreslå

en ändring uti den av 1927 års riksdag beslutade organisationen, allrahelst

i de nämnda fyra städerna för närvarande ingen möjlighet finnes för flickor

att genom en av staten upprättad femårig lärokurs nå fram till realexamen.

Emellertid torde man icke i detta fall kunna lämna ur sikte, att en ändring i

angivna avseende av 1927 års beslut lätteligen skulle kunna komma att verka

störande på det just nu påbörjade arbetet vid de nya, så sent som höstterminen

1929 igångsatta läroverken och att därför den redan beslutade organisationen

bör för närvarande lämnas orubbad.

Sistnämnda synpunkt torde även vad beträffar organisationen av de uti nu

ifrågavarande högre flickläroverk ingående gymnasierna böra leda till att,

ehuru, såsom å sid. 23 i de sakkunnigas betänkande framhålles, vissa skäl även

här kunna anföras för jämkning i den nuvarande organisationen, denna likväl

för närvarande lämnas orubbad.

I detta hänseende anför centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen följande

:

Beträffande de fyra redan upprättade flickläroverken i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg finner centralstyrelsen, i överensstämmelse med

de sakkunniga, att frågan örn dessas anknytning till bottenskolan kommit i ett

annat läge än då 1927 års riksdag fattade beslut örn deras upprättande. Sedan

dess har nämligen riksdagen uttryckligen fastslagit grundsatsen örn den

fyra- och den sexåriga grundskolans likställighet såsom underlag för en högre

skola. Därtill kommer att ifrågavarande städer, där för gossarna möjlighet,

finnes att begagna den kortare vägen till real- och studentexamen, flickorna i

av staten upprättade .skolor för närvarande sakna denna möjlighet. Rättvisan

fordrar, för flickorna samma förmån. Centralstyrelsen får därför i motsats

till de sakkunniga på det bestämdaste påyrka, att även i fråga örn dessa läroverk

dubbel anknytning åstadkommes. Det av de sakkunniga anförda skälet

häremot, att dessa läroverk nu befinna sig vid sin start, synes centralstyrelsen

tvärt örn tala för en ändring snarast möjligt, innan dessa skolors organisation

fullbordats och åtgärder vidtagits för anskaffande av erforderliga lokaler m. m.

Även den vid statens normalskola upprättade realskolelinjen finner centralstyrelsen

böra erhålla dubbel anknytning.

Denna fråga behandlas ingående i de av de högre flickläroverken avgivna

utlåtandena. Sålunda yttrar rektor vid högre allmänna läroverket för flickor

i Stockholm i huvudsak följande:

Det är emellertid ägnat att förvåna, att de sakkunniga ej kunnat eller velat

draga ut konsekvenserna av sina, här ovan endast delvis antydda förslag, när

det gällt att taga ställning till de redan upprättade statliga flickläroverkens

organisation. Och den motivering de anföra för sin tvekan härutinnan: farhågan,

»att en ändring i angivna avseende (d. v. s. i fråga om anknytningen)

av 1927 års beslut lätteligen skulle kunna komma att verka störande på det

just nu påbörjade arbetet vid de nya, så sent som höstterminen 1929 igångsatta

läroverken» o. s. v., är knappast uttömmande. I varje fall skulle man

önskat närmare utredning på denna punkt för att känna sig övertygad och låta

sig nöja. Nu frågar man sig ovillkorligen: Vari skulle det störande momen
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 119.

19

tet bestå? Oell av vad art skulle det vara? Från läroverk, där dubbel anknytning

finns, t. ex. latinläroverket å Södermalm, har, så vitt det är mig bekant,

icke försports någon olägenhet av denna anordning.

Det torde vidare vara så, att det för föräldrar och målsmän är en fördel

att allt efter olika betingelser kunna låta sina barn gå över i den högre skolan

från 4-årig eller 6-årig folkskolekurs. Och i den mån man kan anses lia rätt

att bygga på den korta erfarenhet, som en termins verksamhet vid detta läroverk

hunnit ge, är det också ett känt behov. Det har upprepade gånger av

föräldrar och målsmän, som sökt inträde för sina flickor, uttalats förvåning,

någon gång parad med harm, över att deras flickor ej kunnat vinna inträde i

statens flickläroverk med samma utgångsläge och under samma förutsättningar

som deras söner i härvarande gossläroverk. Detta förhållande har uppfattats

och känts som en orättvisa från statens sida, och örn denna undanröjdes, skulle

säkerligen detta hälsas med tillfredsställelse. Det bör tilläggas, att flera av

dem, som så förhört sig, haft och i väntan på övergång från sjätte klassen förklarat

sig skola lia sina barn i folkskolan.

Som synes tala nu anförda fakta kraftigt för det kravet, att dubbel anknytning

snarast möjligt anordnas vid Stockholms högre allmänna läroverk

för flickor. Att åtminstone vissa motsvarigheter till dessa förhållanden existera

även vid de övriga redan upprättade flickläroverken och vid dem motivera

en liknande åtgärd, torde få anses sannolikt.

Men även en annan omständighet — förbisedd av de sakkunniga, vilket för

övrigt endast är helt naturligt, då den legat utom brännpunkten för deras

intresse — spelar för detta läroverk en viktig roll i detta sammanhang, och

jag kan därför ej underlåta att med ett par ord vidröra den: dess byggnadsfråga.

Vid den definitiva beräkning av nödigt lokalutrymme i det nya läroverkshuset,

vilken, såsom det finns anledning förmoda, kommer att företagas under nästa

års lopp, vore det utomordentligt värdefullt att kunna gå ut från säkra siffror

rörande antalet lokaler, åtminstone för realskolan. Det torde med hänsyn till

den nya skolordningens till stor del ännu oprövade konsekvenser i fråga örn

behovet av lokalutrymmen bli tillräckligt manga obekanta att räkna med detta

På grund av vad ovan anförts, får jag under beklagande av att 1927 års

skolsakkunniga i sin utredning rörande läroverk för flickor icke ansett sig nu

böra påyrka tillämpning av dubbel anknytning och införande under vissa förutsättningar

av 4-årigt latingymnasium vid de. redan igångsatta flickläroverken,

där sådant gymnasium icke redan såsom vid detta läroverk existerar, livligt’

förorda, att sådana åtgärder föreslås till vidtagande, att även dessa läroverk

måtte komma i åtnjutande av de organisatoriska och därmed sammanhängande

pedagogiska förmåner, som av de sakkunniga förordas rörande de

till upprättande föreslagna läroverken för flickor.

Rektorn vid högre allmänna läroverket för flickor i Malmö anför, bland

annat:

Däremot beklagar jag, att sakkunniga icke ansett sig böra för de redan befintliga

4 högre flickläroverken föreslå någon jämkning i den nuvarande organisationen

trots de tungt vägande skäl därför, de själva förebringa (för anknytning

till folkskolan se sid. 24, för gymnasiets organisation se sid. 24),

Som skäl för att organisationen skulle behållas orubbad anföra de, att laroverken

så nyligen inrättats. Men är det icke bättre, att förändring ^vi dt ages,

innan organisationen genomförts och medan ännu frågan örn lokaler star öppen.

Vad speciellt högre allmänna läroverket för flickor i Malmö angar, synes

dubbel anknytning till folkskolan särdeles väl motiverad. I stadens kommu
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majsts proposition nr 119.

nåla mellanskola, som för närvarande Ilar fem parallellavdelningar i klass 1,

därav omkring 3 flickavdelningar, erbjudes nämligen fullt tillräcklig möjlighet

för flickor från Malmö stad att nå realexamen genom 4-årig kurs. Någon

5-årig realskolekurs för flickor finns däremot icke. Detta förhållande

skulle motivera ett förslag om enkel anknytning till folkskolans 4:e klass

för flickläroverket, om icke hänsyn måste tagas till de flickor, som från klass

6 i omnejdens folkskolor söka sig till realskola och icke annat än i undantagsfall

mottagas i kommunala mellanskolan.

Kollegiet vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg yttrar

bland annat följande:

Beträffande de redan upprättade h. allm. flickläroverkens realskola —— f. n.

endast 4-årig — anse skolsakkunniga, att en dubbel anknytning till folkskolan

för närvarande här ej bör anordnas, enär en organisationsändring i detta

syfte skulle komma att verka störande på arbetet vid sagda läroverk (sid. 24).

Kollegiet medger, att detta är en tungt vägande synpunkt, men önskar samtidigt

uttala som sin mening, att ifrågavarande läroverk ej böra intaga en särställning

i detta avseende bland de allmänna flickläroverken, utan böra förses

med dubbel anknytning, så snart som inga svårigheter av praktisk natur stå

hindrande i vägen. Det finnes anledning att tro, att en dylik anordning skulle

hälsas med tillfredsställelse av allmänheten. När detta läroverk den 1 juli i

år inrättats, inkommo under den närmaste tiden därefter förfrågningar från

ett ej ringa antal målsmän, vilka önskade placera sina flickor i läroverkets

begynnelseklass på ett tidigare stadium, än läroverkets organisation medger,

och vilka uttalade sin förvåning över att det h. allm. flickläroverket ej erbjuder

samma möjligheter i detta hänseende som det h. allm. gossläroverket i

staden.

I samma riktning uttalar sig kollegiet vid högre allmänna läroverket för

flickor i Göteborg:

I de sakkunnigas principiella synpunkter beträffande de statliga flickläroverkens

organisation (sid. 21 ff.) vill kollegiet också till fullo instämma. Detta

såväl beträffande realskolans dubbla anknytning till folkskolan, som beträffande

gymnasielinjernas organisation. Dock synes det kollegiet, att inga bärande

sakskäl kunna anföras för de sakkunnigas (visserligen tveksamt uttalade)

asikt, att de redan upprättade flickläroverken böra för närvarande undantagas

från tillämpningen av dessa principer. Därest den »dubbla anknytningen»

till folkskolan realiseras genom upprättande av en ny femårig parallellinje

(varför starka skäl kunna anföras, bl. a. med hänsyn till den fyraåriga

realskolelinjens starka respresentation genom de kommunala mellanskoloma på

resp. orter), lär ingen »störande inverkan» på det vid dessa läroverk pågående

arbetet vara att befara. Och knappast lär heller latingymnasiets övergång

från tre- till fyraårigt kunna öva någon sådan inverkan. Vad speciellt vårt

läroverk beträffar^ tyder den tillslutning, som latinlinjen redan det första året

här har vunnit, på att ytterligare en latinlinje här kommer att visa sig behövlig,

som väl då i varje fall borde göras fyraårig. -— En förutsättning för

de redan upprättade flickläroverkens omgestaltning efter samma principer,

som tillämpas vid de nytillkommande flickläroverken, är givetvis, att nödiga

utrymmen kunna beredas vid resp. läroverks lokaler.

Skolöverstyrelsens uttalande i detta hänseende lyder i huvudsak sålunda:

Av de.sakkunniga har den frågan upptagits till diskussion, huruvida icke en

omorganisation av de fyra redan upprättade flickläroverken redan nu borde

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

21

företagas, till överensstämmelse med vad som föreslagits för de nya flickläroverken

efter mönster av den kommunala flickskolan. Emellertid hava de sakkunniga

stannat vid att icke ifrågasätta någon sådan ändring, därvid åberopande

såsom skäl för sitt ståndpunktstagande, att en ändring »lätteligen skulle

kunna komma att verka störande på det just nu påbörjade arbetet vid de nya,

så sent som höstterminen 192!) igångsatta läroverken och att därför den redan

beslutade organisationen bör för närvarande lämnas orubbad».

Överstyrelsen kan icke ansluta sig till de sakkunnigas sålunda uttalade mening.

Visserligen är det sant, att läroverken igångsatts så sent som 1929 och

att det därför kan synas allt för tidigt att nu ifrågasätta en ändring. Men det

av de sakkunniga anförda skälet kan enligt överstyrelsens mening lika väl

åberopas för en alldeles motsatt uppfattning och åberopas också i denna motsatta

riktning i några av de ingångna yttrandena från läroverken själva, vilka

samtliga förorda en jämkning beträffande anknytningen. Läroverken i fråga

arbeta för närvarande i provisoriska lokaler, och då de samtliga stå inför

frågan om nybyggnad, är det för dem av vital betydelse att med det snaraste

erhålla klarhet rörande det framtida lokalbehovet. Men sådan kan icke vinnas,

utan att deras organisation först blir slutgiltigt fastställd. Någon störande

inverkan på arbetet vid de nyupprättade läroanstalterna kan en sådan ändring

icke heller gärna tänkas utöva. Överstyrelsen vill dessutom betona vad redan

de sakkunniga framhålla, att i de stora stadssamhällen, det här gäller, alla

möjligheter saknas för flickor att övergå till statsläroverk efter fjärde folkskolåret,

ett förhållande, som måste anses innebära en kännbar orättvisa dels

för dessa städers kvinnliga ungdom i jämförelse med de läroverksorters, där

flickorna beretts tillträde till gossläroverken, dels även för den kvinnliga ungdomen

å dessa orter i jämförelse med gossarna på samma plats, för vilka övergång

till läroverk efter fjärde folkskolåret är den reguljära ordningen. Överstyrelsen

kan alltså icke finna annat än att den dubbla anknytning mellan

grundskolan och den högre skolan, som överstyrelsen i likhet med de sakkunniga

föreslår för de till nyinrättande ifrågasatta flickläroverken, rättvisligen

även bör utsträckas till att gälla de redan inrättade statliga flickläroverken.

Emellertid kan det ifrågasättas, huruvida icke vid dessa sistnämnda läroverk

den dubbla anknytningen bör åvägabringas på ett annat sätt än som de sakkunniga

förslagsvis ifrågasatt. I de stora städer det här gäller, särskilt Stockholm,

Göteborg och Malmö, torde man med visshet kunna räkna med att en enkel

förenad linje i klass 2 kommer att bli övertalig och att den följaktligen

måste upplösas i två klasser. Under sådana förhållanden finner överstyrelsen

det i alla avseenden riktigare, att i stället vid dessa läroverk upprättas en femårig

linje vid sidan av den fyraåriga, överstyrelsen finner det uppenbart,

att den nuvarande organisationen av dessa läroverks realskolor såsom enkellinjiga

icke bereder möjlighet till realskolutbildning för flickor i ifrågavarande

städer i tillnärmelsevis samma proportion som i de mindre städernas samläroverk

eller flickläroverk och att dessa städer följaktligen intaga en missgynnad

ställning i fråga örn möjligheten till billig högre skolutbildning för kvinnlig ungdom.

överstyrelsen vill därför för sin del föreslå, att en femårig realskollinje må

från och med höstterminen 1930 upprättas vid de högre allmänna läroverken

för flickor i Stockholm, Göteborg och Malmö vid sidan av den fyraåriga samt

att realskolan vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg må från

och med samma tid organiseras med enkel förenad linje.

Då det visat sig, bl. a. vid de nyss inrättade flickläroverken, att flickorna endast

i mycket ringa omfattning söka sig till rcalgymnasiet, syns det icke vara

ekonomiskt motiverat att för närvarande inrätta nya realgymnasier för flickor.

Skulle anslutningen till de existerande realgymnasierna bliva lika ringa i fortsättningen

som under detta första år, torde det tvärtom böra tagas under över
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

vägande, huruvida icke dessa i stället böra indragas. Tills vidare böra dock

inga åtgärder i sådan riktning vidtagas, särskilt som kostnaderna kunnat hållas

nere på grund av den i stor utsträckning praktiserade samläsningen mellan

latin- och realgymnasiet. överstyrelsen föreslår sålunda, att gymnasiet vid

det till inrättande föreslagna flickläroverket i Örebro, i likhet med vad de sakkunniga

föreslagit och pa av deni anförda grunder, organiseras såsom fyraårigt

latingymnasium. Beträffande gymnasieorganisationen vid de redan upprättade

flickläroverken anser sig överstyrelsen däremot icke för närvarande böra

ifrågasätta någon ändring.

Med avseende på anknytningen till folkskolan har, såsom framgår av det

förut (sid. 15) återgivna yttrandet, avvikande mening uttalats av undervisningsråden

Bruce och Nylund samt t. f. undervisningsrådet Björkman.

De sakkunniga halla före, att ehuru starka skäl kunde anföras för en ändring

i organisationen av de ifrågavarande högre flickläroverkens realskolor,

en dylik åtgärd likväl borde uppskjutas, enär den skulle verka störande på det

just nu påbörjade arbetet vid läroverken. Med hänsyn till vad som anförts

från de berörda flickläroverken samt av skolöverstyrelsen kan jag icke finna

bärande skäl anförda för ett dylikt uppskov. Det måste anses vara en

organisatorisk oegentlighet, att i de fyra städer, det bär gäller, den kvinnliga

ungdomen icke äger samma möjlighet som den manliga ungdomen i samma städer

och den kvinnliga i de smärre låroverksstädema att genom en femårig

realskola med ett ars vinst i förhållande till lärjungar i den fyraåriga realskolan

taga vägen till real- och studentexamen. Det måste jämväl vara av vikt

för de berörda städerna att snarast möjligt få klarhet rörande ifrågavarande

läroverks behov av lokaler. Under sådana förhållanden och då avvikelsen från

grundsatsen, att flickor böra erhålla tillträde till statsläroverk under samma

villkor som gossar, skulle gälla våra största städer, där lärjungetillströmningen

är starkast och behovet av olika möjligheter gör sig kraftigast gällande,

finner jag mig icke kunna underlåta att nu föreslå, att även de fyra redan

upprättade flickläroverken efter mönstret av den kommunala flickskolan erhålla

dubbel anknytning till folkskolan, på sätt jag i det följande (sid. 58 ff.)

kommer att närmare angiva. Med avseende på vad skolöverstyrelsen föreslagit

angående upprättande vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg

och Malmö av — i stället för en förenad linje —- en särskild femårig realskollmje

vid sidan av den fyraåriga, vill jag framhålla, att därest det förslag

till organisation, som jag i det följande framlägger för ett antal läroverk, varder

godtaget, särskilt beslut i den riktning, överstyrelsen här angivit, icke blir

erforderligt. Jag vill tillägga, att jag är benägen att ansluta mig till skolöverstyrelsens

uppfattning rörande det sannolika behovet av fristående linjer

vid flickläroverken i Stockholm, Göteborg och Malmö. Härtill återkommer jag

i det följande (sid. 43).

Med en eventuell omorganisation av nu ifrågavarande läroverks gymnasier

anser jag i likhet med skolöverstyrelsen det tills vidare böra kunna anstå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

23

II. Den speciella flickskolutMIdningén.

A. Beliovet av särskilda högre flickskolor.

Såsom i det föregående närmare framhållits, hava de sakkunniga i flaga örn

de olika orterna ansett sig böra icke blott undersöka behovet av anordningar

för beredande åt den kvinnliga ungdomen av realskol- respektive gymnasieun''dervisning

utan även tillse, att möjlighet för samma ungdom att erhålla högre

flickskolutbildning förefunnes i önskvärd utsträckning. Den närmaste utgångspunkten

för en sådan undersökning hava de sakkunniga haft i mitt anförande

till statsrådsprotokollet den 5 juli 1929, då jag hemställde om tillkallande

av ytterligare sakkunniga för denna frågas utredning. Jag anförde då

bland annat:

I första hand vill jag erinra därom, att i ett antal städer den förut endast

för gossar avsedda realskolans omorganisering till samrealskola sannolikt kommer

att medföra den konsekvensen, att den högre flickskolan pa orten mister

sina elever och måste nedläggas. Skulle så bliva fallet, komme detta att innebära,

att på orter, där en för flickor särskilt tillrättalagd utbildning fram ti

normalskolekompetens hittills funnits att tillgå, flickorna berövades denna utbildningsmöjlighet

och tvunges in på den vanliga till real- och studentexamen

syftande realskolevägen. En dylik utveckling synes ur flera synpunkter beklaglig

och har av riksdagen i dess skrivelse 1929 nr 250 (s. 5) betecknats

såsom icke önskvärd. För att förebygga denna utveckling föreslog skolkommissionen

på sin tid den utvägen, att flickorna från den näst hogsta klassen

i realskolan finge övergå till en särskild flickskolelmje med uppgift att under

ytterligare tre års särundervisning föra flickorna fram till ungefär samma kunskapsmått

som nu inhämtats i en attaklassig flickskola. , ,,

Det synes mig därför böra tagas i övervägande, huruvida icke nu antydda

ogynnsamma konsekvens av den nya skolorganisationen skulle kunna pa liknande

sätt avhjälpas.

Jag erinrar också örn att riksdagen i sin nyss omnämnda skrivelse nr 2o0

bland annat anhållit örn att i samband med utredning rörande de högre flickläroverkens

organisation även måtte utredas behovet och möjligheten av att vid

de högre allmänna läroverk för flickor, som kunde komma att upprättas, inpassa

en för de flickor, som icke skulle avlägga real- eller studentexamen, lämpad

praktisk linje, ävensom att Kungl. Hajd måtte för riksdagen framlägga

de förslag, vartill berörda utredningar kunde föranleda.

Sistnämnda anhållan av riksdagen hade i sin ordning föranletts av de i det

föregående omnämnda, vid 1929 års riksdag i ärendet väckta motionerna (I. 241

och II: 374).

Beträffande innebörden av den av riksdagen salunda gjorda anhållan yttra

de sakkunniga i huvudsak följande:

Av det sammanhang, i vilket denna fråga därvid förekommit, Damgar, att;

här med praktisk linje åsyftas en linje av den högre flickskolans art och alitsa

en linje, som är lämpad för de flickor, som fortsätta sina studier utan att hava

för avsikt att avlägga real- eller studentexamen. Det är jämväl uppenbart, att

såväl de väckta motionerna som riksdagens därav föranledda anhållan om ut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

redning sta i bestämt samband med de av riksdagen gjorda, jämväl i det föregående

omnämnda uttalandena örn önskvärdheten av att, vid sidan av anstalter

tor den kvinnliga ungdomens realskol- och gymnasieutbildning, även måtte sörjas

lor anordningar med syfte att giva samma ungdom en efter dess egenart och

immi • 1VoJp?glflei; 1 benl ocb samhälle speciellt avpassad uppfostran och

u bildning. .Sistnämnda uttalanden stå vidare i nära sammanhang med de synpunkter

som föranlett 1928 års riksdags beslut att genom upprättande av kommunal

flickskolor bereda den högre flickskolutbildningen en tryggare och ur

ekonomisk synpunkt mera säkerställd fortvara.

Den .av riksdagen framställda begäran örn utredning rörande lämpligheten

av en mpassnmg vid de högre flickläroverken av en praktisk linje kan genom

den formulering den erhållit synas avse en till vissa orter begränsad fråga

bedd i sitt sammanhang med ovan angivna uttalanden och synpunkter synes

denna begäran emellertid vara ett uttryck för en allmännare önskan från rik«-

;ulnS''fT’i.”a ohka hddningsvägar matte, så långt ekonomiska hänsyn göra

det möjligt, hallas öppna för den kvinnliga ungdomen.

Vid övervägande ay det spörsmål, som''sålunda förelegat de sakkunniga, hava

de sakkunniga som ett grundläggande önskemål uttalat, att på ort, där anordningar

aro vidtagna för beredande åt den kvinnliga ungdomen av realskol- eller

gymnasieutbildning, jämväl högre flickskola skall finnas i alla de fall. då antalet

flickor pa orten, som för närvarande ägna sig åt fortsatta skolstudier, är

sa stort att en högre flickskola kan beräknas erhålla tillräckligt antal elever

Um en dylik anordning icke yidtoges, skulle just det förhållande komma att

munda, som riksdagen uttryckligen ansett böra undvikas, nämligen att den nuvarande

lokala organisationen av skolväsendet å orten skulle i väsentlig mån

omma att rubbas, oaktat dess bibehållande i oförändrad form varit önskvärt

med hänsyn till föreliggande behov.

Härvid rinna emellertid de sakkunniga det vara av synnerlig vikt. att på

lärje ort, dar flickskola salunda finnes, denna eller, örn flera skolor finnas

någon av dem sa anordnas, att möjlighet beredes lärjungarna att åtnjuta undervisning

under i stort sett lika förmånliga ekonomiska villkor, som gälla

vid statens realskolor och gymnasier. Sker ej detta, ligger den faran nära,

att flickskolutbildningen ej kan bestå i konkurrensen med läroverksutbildninf

er att, dar den förra kail bestå den kommer att på grund av de större

kostnader den medför, Miva tillgänglig blott för de bättre lottade samhällsnrwlu

Sal’ulf SV:;,r blir konkurrensen med utbildningen till realexamen på

orter, dar avgiftsfria kommunala mellanskolor finnas. För att möjliggöra den

linder sådana omständigheter önskvärda billigare flickskolutbildningen erbjucer

sig, enligt de sakkunnigas mening, i främsta rummet utvägen att upprätta

sådana kommunala flickskolor, som av 1928 års riksdag besluta. Eli dylik

tanke torde sta i god överensstämmelse såväl med de allmänna synpunkter åt

vilka riksdagen i samband med sagda besluts fattande givit uttryck som ock

med riksdagens i skilda sammanhang uttalade uppfattning.

samnnSaSfSm8ra pur emeIlert1id ick(r böra underlåta att erinra örn att

samma sylte — den billigare undervisningen — även skulle kunna upp
na

såd''kuni\a H,a anslagct till de privata flickskolorna

sa mycket, att terminsavgifterna kunde sättas till samma låga belopp som

P;ffrfajjS a^Venkin °C]1 .med samma möjligheter till befrielse från avgffts Bryggande.

En dylik utväg anse de sakkunniga emellertid hava föga utsikt till

godtagande ay riksdagen då den komme att innebära en bry toini med de av

lksdagen hittills tillämpade grunderna for statsbidrags utgående till flickskolor.

Centralstyrelsen för flick- och samskolefGreningen instämmer livligt i vad de

sakkunniga anfört örn behovet av särskilda högre flickskolor och upptager järn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

25

viii fragan om beredande av högre anslag till dylika skolor. Härom anför centralstyrelsen

bland annat följande:

På ett antal orter skall enligt de sakkunnigas förslag flickornas utbildning,

förutom i de större städerna vid högre allmänna läroverk för flickor och i de

mindre vid samläroverk, tillgodoses genom kommunala och enskilda flickskolor.

Till detta förslag ansluter sig centralstyrelsen. Dock vill centralstyrelsen framhålla,

att inga garantier finnas för att ifrågavarande kommuner verkligen upprätta

dylika skolor, då de ekonomiska förpliktelser, kommunerna härigenom

måste ikläda sig, bliva avsevärda, i all synnerhet om avgifterna för lärjungarna

skola hållas på samma nivå, som vid statens läroverk. Skall sålunda det av

statsmakterna uttalade önskemålet angående flickskolebildningen kunna, nås,

synes det ofrånkomligt, att kommunerna genom avsevärt högre statliga bidrag

förhjälpas att upprätta dylika flickskolor. Detsamma gäller de enskilda flickskolor,

som de sakkunniga förutsätta alltjämt komma att bliva behövliga.

Därest dessa ej erhålla möjlighet att erbjuda sina lärjungar i stort sett lika förmånliga

ekonomiska villkor, som gälla vid statens skolor och vid de kommunala

flickskolorna, ligger, såsom de sakkunniga framhålla, »den faran nära, att

fliekskoleutbildningen ej kan bestå i konkurrensen med läroverksutbildningen

eller att, där den förra kan bestå, den kommer att på grund av de större kostnader,

den medför, bliva tillgänglig blott för de bättre lottade samhällsskikten».

Det synes därför centralstyrelsen i hög grad påkallat, att anslaget, till

de privata flickskolorna höjes så mycket, att terminsavgifterna väsentligen

kunna sänkas.

En dylik ökning av statsbidraget till enskilda läroanstalter synes centralstyrelsen

vara berättigad även med hänsyn till den betydelse dessa skolor hava

för hela vårt undervisningsväsen på grund av deras större rörelsefrihet att pröva

nya pedagogiska uppslag. Detta synes särskilt värdefullt i vår tid, då det

i skilda länder allt allmännare yrkas på friare skolformer för att kumm förverkliga

en omläggning av skolans inre arbete, varvid centralstyrelsen på det

livligaste instämmer i följande uttalanden av 1924 års sakkunniga: (sid. 442)

»Det är allmänt erkänt, att privata skolor kunna lia en annan betydelsefull

uppgift i samhällets tjänst än den att fylla en eventuell brist på .allmänna

skolor. Den privata skolan är nämligen, såsom erfarenheten giver råd handen

och i en mängd yttranden över skolkommissionens förslag, bland dem av skolöverstyrelsens

minoritet, framhållits, på grund av sin särskilda karaktär väl

skickad att bryta nya vägar inom undervisningen och att framarbeta nya skoltyper»,

och (sid. 443) »Ä andra sidan är det önskligt, att de här ifrågavarande

enskilda skolorna icke äro för få. Det pedagogiska initiativet behöver för att

kunna göra sig gällande tillbörligt utrymme, och man vill ju ej gärna tänka sig

reformskolor i den meningen, att de skulle vara förpliktade att ständigt komma

med nya rön och uppslag.»

Skolöverstyrelsen anför i förevarande hänseende bland annat:

Den enda väg, på vilken de av riksdagen hävdade grundsatserna kunna båda

komma till sin rätt och göras gällande i den praktiska tillämpningen, synes

vara, att i varje samhälle med för flickor öppet allmänt läroverk även finnes

tillgång till vanlig flickskolutbildning under lika gynnsamma ekonomiska villkor

som de, vilka erbjudas vid det allmänna läroverket. Det är uppenbarligen

denna synpunkt, som varit bestämmande för 1928 års riksdag, då den fattat

sitt beslut angående kommunala flickskolor. Genom att möjliggöra inrättande

av sådana torde riksdagen också få anses hava anvisat den enda för närvarande

framkomliga vägen till åstdkommande av billig flickskolundervisning av norma

Isko! typ, och tanken på inrättande av statliga flickskolor av denna typ eller

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 110.

Departe
ments
chefen.

på högre statsbidrag till enskilda flickskolor, vilket vore två andra vägar till

vinnande av samma mål, torde få anses hava blivit skjuten åt sidan, åtminstone

för den närmaste framtiden.

Jag biträder obetingat det av de sakkunniga uttalade grundläggande önskemålet,

att på ort, där anordningar äro vidtagna för beredande åt den kvinnliga

ungdomen av realskol- eller gymnasieutbildning, jämväl högre flickskola skall

finnas i alla de fall, då antalet flickor på orten, som för närvarande ägna sig

åt fortsatta skolstudier, är så stort, att en högre flickskola kan beräknas erhålla

tillräckligt antal elever. Jag finner det också i hög grad av behovet påkallat,

att anordningar träffas för att bereda den kvinnliga ungdomen möjlighet

att åtnjuta dylik undervisning under i stort sett lika förmånliga ekonomiska

villkor, som på orten befintliga statliga eller kommunala anstalter för realskol-

och gymnasieundervisning erbjuda. I likhet med de sakkunniga anser jag,

att den av 1928 års riksdag genom beslut örn upprättande av kommunala flickskolor

möjliggjorda utvägen här lämpligen bör anlitas, detta så mycket mer

som densamma, enligt vad av de sakkimniga utvecklats, erbjuder goda möjligheter

till anpassning efter olika orters behov. Härtill återkommer jag i det

följande.

De sakkunniga antyda visserligen en annan utväg att åstadkomma en billigare

undervisning för den kvinnliga ungdomen, nämligen att anslaget till de

privata flickskolorna höjdes så mycket, att terminsavgifterna kunde göras lägre.

En dylik utväg anser jag dock för närvarande, efter den lösning, som frågan

örn förbilligandet av den högre undervisningen för kvinnlig ungdom fått genom

föregående riksdagars beslut, knappast framkomlig.

B. Olika anordningar för fliekskolntbildningen.

Örn den närmare utformningen på varje ort av de anstalter, som skulle hava

att sörja för den högre flickskolutbildningen, uttala sig de sakkunniga på följande

sätt:

^Ur ovan anförda synpunkter skulle saken bäst kunna ordnas därigenom, att

på orten upprättas en kommunal flickskola. Skulle lärjungantalet vara så

stort, att det ej rymmes i en enda skola, bör den ytterligare undervisning, som

erfordras, tillgodoses genom andra högre flickskolor, väl närmast av privat

natur samt understödda av staten. Skulle å orten en kommunal flickskola ej

kunna upprättas, bör behovet av flickundervisning tillgodoses genom statsunderstödda

skolor av privat natur. Där för närvarande flera flickskolor bestå

vid sidan av varandra på samma plats och på grund av lågt lärjungeantal eller

andra omständigheter arbeta under i pedagogiskt eller ekonomiskt hänseende

ogynnsamma förhållanden, förutsätta de sakkunniga, att genom lämpligt anordnad

samverkan gynnsammare förutsättningar för en fortsatt verksamhet

skapas.

En fråga, som de sakkunniga i detta sammanhang på grund av den av riksdagen

begärda utredningen örn inpassning vid flickläroverk av en praktisk

linje övervägt, är, huruvida en samorganisation av ett statsläroverk för flickor

och en flickskola är att tillråda. De sakkunniga tänka sig härvid närmast,

att samorganisationen skulle avse de båda läroanstalterna ända nedifrån. Det

är uppenbart, att vissa ekonomiska och pedagogiska fördelar genom en dylik

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 110.

27

organisation stöde att vinna. Anstalterna skulle sålunda i ett dylikt fall kunna

stå under en och samme rektor, vissa lärarkrafter skulle kunna vara gemensamma,

och i fråga örn för undervisningen erforderliga institutioner liksom beträffande

lokaler och skolbyggnader i övrigt vore vinster att göra. Mot dessa

fördelar ställer sig dock enligt de sakkunnigas mening den farhågan, att vid en

förening av flickskola med högre allmänt läroverk lockelsen för lärjungarna, att

föredraga det senare framför den förra skulle bliva allt för stor, i det att flickskolvägen

skulle komma att för de unga te sig såsom, mindervärdig i jämförelse

med den statliga, till studentexamen ledande gymnasievägen. Vad åter beträffar

en samorganisation mellan flickskola och realskola, synas skäl.till dylika

farhågor ej vara för handen. En sådan organisation synes därför^i vissa fall

böra anbefallas. Till denna fråga återkomma de. sakkunniga dels å sid. 63 av

sitt betänkande, dels ock i översikten av de särskilda länen.

Vid den undersökning av förhållandena på de olika orterna, som de sakkunniga

verkställt, har det emellertid visat sig, att fall kunna inträffa, då antalet

flickor på en ort, som ägna sig åt fortsatta studier, är för litet för att en

fullständig högre flickskola kan väntas kunna bestå vid sidan av statsläroverket,

men tillräckligt stort för att de högre klasserna av en flickskola skulle

kunna försvara sin plats vid sidan av statsläroverket. I dylika fall hava de sakkunniga

funnit sig böra förorda upprättandet vid statsläroverket av en flickskollinje,

byggande på näst högsta klassen av läroverkets realskola. De sakkunniga

vilja emellertid med avseende på en sådan anordning. — utöver vad

som sagts örn olämpligheten av en samorganisation mellan en flickskola och ett

högre statsläroverk -— anmärka, att densamma, särskilt med. hänsyn till den

pedagogiska olämpligheten att på en nederskola, som har sitt självständiga

syfte, anbringa en överbyggnad med ett annat syfte, svårligen torde kunna

undgå att över sig få en viss prägel av halvhet. De sakkunniga hysa icke desto

mindre ingen tvekan därom, att sagda anordning trots nu anmärkta svagheter

vore att föredraga framför att på orten ingen som helst högre flickskolutbildning

komme till stånd.

Då de sakkunniga sålunda i vissa fall tänkt sig en samorganisation mellan

statsläroverk och flickskola, har den frågan ansetts böra övervägas, huruvida

den sålunda organiserade anstalten lämpligast i sin helhet borde göras statlig

eller om den inpassade flickskollinjen borde vara av kommunal natur. Skäl

kunna anföras för båda alternativen. Göres hela anstalten statlig, blir givetvis

administrationen av densamma mera enhetlig, och vederbörande kommuns

omkostnader inskränkas till tillhandahållande av nödiga lokaler. Dör alternativet

med kommunal linje talar återigen, att de senare årens riksdagar — såsom

ovan redan omnämnts — vid olika tillfällen uttalat, att den högre flickskolutbildningen

åtminstone för den närmaste framtiden icke borde övertagas av staten.

Och att göra de nu närmast ifrågavarande linjerna statliga, under det att

de fullständiga flickskolorna fortfarande förbleve kommunala eller enskilda,

skulle medföra en ojämnhet i statens understödjande verksamhet gent emot de

olika orterna, som kunde synas orättvis, och möjligen i vissa fall leda till en

strävan från kommunernas sida att i stället för att upprätta en fullständig

flickskola få till stånd den för undervisningen, mindre förmånliga anordningen

med en vid statsläroverket inpassad partiell flickskollinje.

När de sakkunniga i det föregående förordat upprättandet i vissa fall av en

partiell flickskollinje, hava de sakkunniga förutsatt, att vissa kompletterande

bestämmelser till stadgan och undervisningsplanen för den kommunala flickskolan

göras.

De allmänna riktlinjer för flickskolutbildning, till vilka de sakkunniga under

sitt utredningsarbete kommit, hava de sammanfattat sålunda:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

„ ork ^är »intalet flickor, som åstunda fortsatt skolundervisning, även sedan

arorH? möjhgliet till läroverksutbildning beretts flickorna, är så stort, att en

elier flera högre flickskolor kunna anses erforderliga för tillgodoseende av den

speciella flickskolutbildningen, böra flickskolor i behövligt antal uppehållas,

varvid i varje fall en flickskola anordnas som kommunal flickskola:

Pa or};, när så finnes lämpligt, kan flickrealskola förenas nied kommunal

flickskola till en statlig-kommunal läroanstalt;

. Pa ort> ^ar antalet flickor, som åstunda fortsatt skolundervisning, icke medgiver

uppehållande av särskild flickskola, men antalet flickor är tillräckligt

stort för anordnande av särskild undervisning å flickskolans överstadium, upprättas

på realskolans näst högsta klass en kommunal treårig flickskollinje.

Av centralstyrelsen för flick- och sani sk ole för enia g en har i detta hänseende

anförts, bland annat:

. Därest realskolor för flickor komma att upprättas, synes den av de sakkunniga

föreslagna samorganisationen mellan realskolan och kommunala flickskolan

i vissa fall vara att förorda, och torde kunna medföra såväl pedagogiska

S0Iln ekonomiska fördelar.. Dock torde den icke böra vidtagas, där realskolan

ihc-kskolan hava möjligheter att såväl pedagogiskt som ekonomiskt kunna

sta pa egna lotter. Hänsyn torde böra tagas till på varje särskild ort föreliggande

förhallanden.

..P®? föreslagna treåriga flickskollinjen vid statsläroverk å de orter, där fullständig

flickskola icke kan upprättas, vill centralstyrelsen förorda, då därigenom

även pa dessa orter flickskolbildniugen komme att stå flickorna till buds.

Skolöverstyrelsen uttalar sig i huvudsak sålunda:

Det framgår av vad överstyrelsen redan yttrat, att överstyrelsen finner det

önskvärt, att åtgärder med det snaraste vidtagas inom kommunerna för tillgodoseende

av kravet på för den enskilde billigare flickskolutbildning. Det

Damgar också av vad ovan sagts, att överstyrelsen så långt ifrån vill motsätta

sig en planerad samorganisation mellan flickrealskola och kommunal flickskola,

att överstyrelsen tvärtom, visserligen utan att förbise, att en och annan

olägenhet kan vara förbunden med densamma, i det stora hela finner en sådan

anordning ur olika synpunkter fördelaktig och eftersträvansvärd.

1 gretta sammanhang vill överstyrelsen även beröra de sakkunnigas förslag,

att a orter, där förutsättningar saknas för upprätthållande av en hel kommunal

flickskola vid sidan av läroverksorganisationen, en flickskollinje måtte

kunna mlaggas i själva realskolan på så sätt, att kvinnliga elever från näst

hogsta realskolklassen kunde välja en treårig utbildningskurs, avsedd att leda

till förvärvande av normalskolekompetens.

Överstyrelsen finner detta förslag värt allt beaktande. Utan en sådan anordning

torde det nämligen i en del samhällen bliva omöjligt för flickor att i

hemorten förvärva annan och högre utbildning än den, som leder till realexamen,

ett förhållande, som överstyrelsen skulle finna beklagligt ur synpunkten

av saväl det allmänna som det enskilda intresset. Dock kan överstyrelsen i ett

avseende instämma i den betänksamhet, åt vilken de sakkunniga i detta sammanhang^

givit uttryck. Den kombination av realskol- och flickskolutbildning,

som den i realskolan inlagda flickskollinjen skulle innebära, är enligt överstyrelsens

mening ur själva den kvinnliga studiegångens synpunkt avgjort underlägden

den rena flickskolutbildningen. Då en sådan organisation emellertid

ställer sig billigare för kommunen än exempelvis en organisation med hel kommunal

flickskola, föreligger en lockelse för kommunen att söka begagna en sådan

möjlighet även i fall, där förutsättningar säkerligen förefinnas för en kommunal

flickskola vid sidan av det statliga läroverket. En sådan utveckling

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 110.

29

vore givetvis att beklaga. Linjen synes därför böra komma till användning

endast i sådana smärre läroverkssamhällen, där inrättande av samläroverk

skulle medföra flickskolans nedläggande, där alltså en sådan flickskollinje är

den enda form, i vilken en flickskola kan av ekonomiska skäl å ifrågavarande

ort existera. Följaktligen torde den partiella flickskollinjen böra förbindas

endast med samrealskola, men icke, annat än möjligen i undantagsfall, då

verkligt bärande skäl kunna åberopas, med högre samläroverk eller flickläroverk.

Därest en sådan partiell flickskollinje inrättas vid ett högre allmänt

läroverk, ligger även en annan fara nära till hands, i det att den lätt kommer

att motverka sitt eget syfte genom att i själva verket locka de kvinnliga eleverna

in på gymnasievägen. Denna leder ju till studentexamen på endast ett

års längre tid än genomgången av flickskollinjen skulle erfordra. Ett begåvningsurval

torde då lätt utveckla sig och verka därhän, att de mera begåvade

flickorna välja studentexamensvägen, varvid flickskollinjen kommer att

tjänstgöra som räddningsplanka för de mindre begåvade. Erfarenheten från

de högre samskolorna ger ett visst stöd åt denna förmodan. Överstyrelsen finner

alltså den partiella flickskollinjen lämplig endast i mindre samhällen, där

den infogas i en samrealskola, dock utan att därmed vilja direkt motsätta sig

dess anknytning till ett högre samläroverk, därest det kan klart uppvisas, att

det med hänsyn till det erforderliga elevantalet är omöjligt att inom samhället

i fråga hålla en hel flickskola i gång.

För att möjliggöra en lämplig anpassning efter förhållandena på olika orter

hava de sakkunniga för den rena flickskolutbildningen tänkt sig två olika organisationsformer:

fullständig flickskola och partiell flickskola. Där lärjungantalet

sådant medgåve, borde fullständig flickskola förekomma i form av

kommunal flickskola eller statsunderstödd enskild flickskola. Vad den fullständiga

flickskolan beträffar, avböja de sakkunniga en samorganisation med

ett högre allmänt läroverk men tänka sig en samorganisation med en flickrealskola

i vissa fall kunna anbefallas. Den partiella flickskolan, som skulle utgöras

av en till normalskolekompetens förande treårig kommunal flickskollinje,

byggd på realskolans näst högsta klass, förutsättes vara knuten vid ett.

statsläroverk; denna skolform vore emellertid mera att betrakta som en nödfallsutväg.

Jag finner mig i stort sett kunna ansluta mig till de synpunkter, som de sakkunniga

anfört. Att jag åt de fullständiga flickskolorna ger ett bestämt företräde

är med hänsyn till denna skolforms uppenbara överlägsenhet ur pedagogisk

synpunkt självfallet. Vad beträffar den föreslagna treåriga flickskollinjen,

anser jag i likhet med skolöverstyrelsen och centralstyrelsen för flickoch

samskoleföreningen densamma erbjuda en utväg, som på orter,

där betingelser för uppehållande av fullständig flickskola saknas, synes

kunna under de av skolöverstyrelsen angivna förutsättningarna

komma till användning. Den grund, som lägges i de tre respektive

fyra nedre klasserna av en realskola, synes mig nämligen i

det hela väl skickad att bära upp de föreslagna tre rena flickskolklasserna. På

åtskilliga punkter sluta sig kurserna utan vidare till varandra, på andra åter

har en fullt tillfredsställande anknytning åstadkommits genom den av de sakkunniga

framlagda kursplanen. Mot tanken att giira den partiella linjen statlig

synas mig de sakkunniga hava anfört bindande skäl. Mot en samorgani
-

Departa
menta
chefec.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

satioh av en kommunal och en statlig läroanstalt skulle kunna anföras, att

detta skulle kunna föranleda svårigheter i administrativt avseende. Emellertid

har erfarenheten ifrån sådana läroanstalter, där en samorganisation av

kommunalt och statligt skolväsen redan förekommit — jag erinrar om den på

åtskilliga orter hittills förefintliga samorganisationen av statlig realskola och

kommunalt gymnasium — ådagalagt, att samorganisation låter sig utan nämnvärd

svårighet ordna.

De synpunkter och allmänna grundlinjer för flickskolutbildningen, som de

sakkunniga framlagt, anser jag mig sålunda kunna i det väsentliga godtaga.

III. De olika orternas tillgodoseende i fråga om den kvinnliga

ungdomens högre skolundervisning.

Sedan jag i det föregående redogjort för min principiella ställning till de

frågor, som avse den kvinnliga ungdomens fortsatta skolstudier, övergår jag nu

till att redogöra för de anordningar, som sjönas mig för närvarande böra vidtagas

för att på de olika orterna tillgodose sagda undervisning. Jag har vid

mina överväganden i detta avseende närmast utgått från den detaljerade, länsvis

ordnade undersökning, som de sakkunniga verkställt. Till belysning av

denna fråga torde undersökningen jämte två därtill hörande tabeller få som bilagor

(bil. 1-—3) fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Angående det undersökningsförfarande, som de sakkunniga använt, och det

undersökningsmaterial, som de införskaffat, yttra de följande:

För att med tillämpning av de i det föregående angivna synpunkterna utröna

dels det verkliga behovet av realskol- och gymnasieundervisning för flickor,

dels ock behovet av högre flickskolutbildning hava de sakkunniga i första

hand ansett sig böra undersöka, i vilken omfattning flickor från olika städer

med närmaste omnejd och från länen i övrigt begagnat sig av undervisning i

gymnasier samt i de högre flickskolornas högre klasser.

För detta ändamål hava utarbetats tabeller såväl över antalet kvinnliga lärjungar,

fördelade efter hemorten, vilka åren 1924—1928 tillhörde gymnasiernas

olika ringar, som över det antal flickor, likaledes fördelade efter hemorten,

som nämnda år avlagt studentexamen. För jämförelses skull har i de förra tabellerna

upptagits även antalet lärjungar i flickskolornas tre högsta klasser.

Sammandrag av dessa tabeller, hemortstabellerna a och b, finnas i tabellbilagorna

11 och 12. I tabellerna är särskilt angivet, huru många av flickorna som

under skoltiden kunnat bo i hemmet, och huru många som varit inackorderade

utom hemmet.

Till belysning av hithörande förhållanden hava tabeller uppgjorts länsvis

även över antalet kvinnliga lärjungar i skolor med gymnasieundervisning (bil.

1). Dessa lärjungar hava fördelats i följande tre grupper: a) de, som hade

sitt hem i läroverksstaden, b) de, som hade sitt hem så nära läroverksstaden,

att de under skoltiden kunde bo i hemmet, och c) de, som under skoltiden voro

inackorderade utom hemmet.

Sedan man sålunda fått kännedom örn i vilken omfattning flickor från olika

delar av landet under femårsperioden 1924—1928 åtnjutit högre skolunder
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr lid.

31

visning, har det gällt att söka utröna, om ett motsvarande antal flickor skulle

kunna beredas plats i redan befintliga statliga läroanstalter eller i vad mån

nya sådana böra upprättas för tillgodoseende av flickornas behov av högre skolundervisning

och särskilt av gymnasieundervisning.

För detta ändamål hava de sakkunniga, med utgångspunkt från den av

1927 års riksdag fastställda planen för organisationen av de allmänna läroverken

och med hänsyn tagen till det befintliga antalet manliga lärjungar i dessa

läroverk, för varje läroverk beräknat, huru många kvinnliga lärjungar som

skulle kunna mottagas å gymnasiet i respektive läroverk, örn samtidigt plats

skulle beredas för i medeltal samma antal manliga lärjungar, som under femårsperioden

1924—1928 tillhört respektive gymnasier (bil. 13).

Härvid hava de sakkunniga räknat med att tillströmningen till gymnasierna

under den närmaste framtiden i stort sett kommer att bliva densamma som

under den senaste femårsperioden.

Som stöd härför vilja de sakkunniga med hänvisning till tabellbilagorna 1—

7 anföra följande. Sammanlagda antalet lärjungar i de s. k. gamla läroverken

har, efter en fortlöpande stegring under en följd av år, allt sedan höstterminen

1925 varit i sjunkande. Minskningen i antalet gossar i realskolan under

de två sista åren är givetvis till avsevärd del förorsakad av indragningen av

den sexåriga linjens första klass. Denna indragning kompenseras dock delvis

av de nyupprättade linjerna av den fyraåriga realskolan och av flickors intagning

vid ett stort antal läroverk. I fråga om gymnasiet har antalet manliga

lärjungar sjunkit från 7,840 (höstterminen 1925) till 6,084 (höstterminen

1929). Antalet kvinnliga lärjungar å samma stadium har däremot stigit fran

''406 till 714. Denna ökning av antalet kvinnliga lärjungar i de allmänna läroverkens

gymnasier motsvaras emellertid av en minskning i antalet flickor i

privatläroverkens gymnasieavdelningar (se bil. 2). Det sammanlagda antalet

flickor å gymnasiet i allmänna läroverk och enskilda läroanstalter har salunda

från höstterminen 1925 till höstterminen 1929 sjunkit fran 2,319 till 2,154,

oaktat under sagda tid gymnasiet vid flertalet högre allmänna läroverk öppnats

även för flickor. Höstterminen 1929, då fyra högre allmänna flickläroverk

med tillsammans 128 flickor å gymnasiet trädde i verksamhet, mträtiade

dock en mindre ökning i antalet flickor å gymnasiet (2,154 höstterminen 1929

mot 2,032 höstterminen 1928).

Även i fråga örn antalet anmälda till studentexamen har under sista året

en minskning inträtt. Åren 1926—1928 var detta antal tämligen konstant både

i fråga örn manliga och kvinnliga lärjungar (se bil. 3). Vårterminen 1929

«jönk antalet i jämförelse med närmast föregående termin från 2,596 till

2-376. . . . ,

Anmärkningsvärt är att antalet kvinnliga lärjungar i de statliga gymnasier,

vid vilka kvinnliga lärjungar kunnat vinna inträde under hela 6-årsperioden

1924—1929, ej företett någon egentlig ökning (se bil. 4). För att få en uppfattning

örn i vad mån den omständigheten, att å en ort, där tidigare endast

funnits kommunalt eller enskilt gymnasium med relativt dryga avgifter, ett

statligt gymnasium med billigare undervisning öppnats för flickor, inverkat

på flickornas å orten tillströmning till gymnasiet, kan man nied tillhjälp av

tabellen i bil. 5 jämföra antalet flickor i lägsta ringen före och efter flickornas

tillträde till statsgymnasium å orten. Beträffande städerna Eskilstuna,

Eksjö, Uddevalla, Skövde, Karlskrona och Sundsvall, som i nu berörda avseende

äro tämligen likställda, har sammanlagda antalet flickoi i lägsta ringen

i medeltal stigit från 23.7 till 33.5, d. v. s. med blott ungefär 1.6 per läroverk.

I de övriga i tabellerna upptagna städerna, Landskrona, Malmö, Hälsingborg

och Göteborg, där flickor först från och med höstterminen 1929 kunnat vinna

inträde i statsgymnasium med dess lägre terminsavgifter, är sammanlagda an
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

talet flickor nied hemort i nämnda städer eller deras närmaste omnejd i första

ringen av treårigt gymnasium och andra ringen av fyraårigt gymnasium höstterminen

1929 visserligen 4 mer än höstterminen 1928 men 17 mindre än medeltalet

för åren 1925—1928. Både i Malmö och Hälsingborg har antalet nyinträdande

flickor å gymnasiet, trots inrättandet av de nya statliga högre flickläroverken

därstädes, minskats, medan däremot i Göteborg en avsevärd ökning

inträtt.

Vid bedömandet av frågan örn den sannolika tillströmningen av flickor till

gymnasiet för framtiden får man emellertid ej förbise, att genom realskolans

öppnande i stor utsträckning även för flickor övergången till gymnasium för

dessa underlättas, vilket givetvis kommer att medföra en viss dragning av flickorna

till gymnasiet. Då emellertid vid flera högre flickskolor särskilda anordningar

äro vidtagna för underlättande av övergång till gymnasium och då

enligt vad en i berörda avseende gjord undersökning (se bil. 6) visar, det stora

flertalet av de flickor, som nu tillhöra gymnasiet, kommit från högre flickskolor,

oaktat flickor mycket länge haft tillgång till realskolundcrvisning vid

statens samskolor och kommunala mellanskolor, torde den nyss anförda faktorn

knappast äga någon större betydelse. Anmärkningsvärt härvidlag är

att av de flickor, som höstterminen 1928 gingo i gymnasium i Stockholm, Göteborg

och Malmö, där kommunala mellanskolor med ett stort antal flickor finnas,

ej mindre än 688 kommit från högre flickskola och blott 89 från kommunal

eller enskild mellanskola.

Med stöd av vad de sakkunniga sålunda anfört, synes man kunna räkna med

att tillströmningen till gymnasierna under den närmaste framtiden icke kommer

att förete någon mera avsevärd ökning. Såsom i annat sammanhang

nämnts, torde en förutsättning härför dock vara, att den speciella flickskolundervishingen

icke blir nämnvärt dyrare för lärjungarna än undervisningen

i realskola och gymnasium.

Den av de sakkunniga verkställda undersökningen och de resultat, till vilka

den lett, sammanfatta de, x vad avses upprättandet av allmänna läroverk för

flickor, på följande sätt:

Den undersökning av förhallandena pa olika orter, för vilken de sakkunniga

med tillämpning av de allmänna riktlinjer, som angivits å sid. 18, redogjort

i föregående översikt, har, såsom framgår av det anförda, givit det resultatet,

att de sakkunniga ansett sig böra föreslå upprättandet av ett högre allmänt

läroverk för flickor i en var av städerna Uppsala, Lund och Örebro samt

av en flickrealskola i var och en av städerna Linköping, Norrköping, Jönköping,

Borås, Karlstad och Västerås.

De sakkunniga hava också övervägt, i vilken ordning de sålunda föreslagna

läroverken syntes böra upprättas, och yttra därom följande:

Bland annat av kostnadsskäl torde det ej vara lämpligt, att alla dessa läroverk

upprättas samtidigt. De sakkunniga vilja för sin del förorda, att de sålunda

föreslagna läroverken upprättas successivt, så att under tre på varandra

följande år ett högre läroverk och två flickrealskolor upprättas. Med hänsyn

till vad som föreslagits i förut omförmälda proposition till 1929 års riksdag

hava de sakkunniga funnit lämpligast, att i första rummet må ifrågakomma

ett högre flickläroverk i Örebro samt en flickrealskola i vardera av städerna

Linköping och Borås.

I anslutning till sina överväganden beträffande den speciella flickundervisningeri

framhålla de sakkunniga önskvärdheten av

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

33

att fullständiga kommunala flickskolor komma till stånd i Arvika, Borås,

Eksjö, Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad. Hudiksvall, Hälsingborg,

Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,

Kristinehamn, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad,

Norrköping, Nyköping, Oskarshamn, Skara, Skövde, Stockholm, Strängnäs,

Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla, Umea, Uppsala, Varberg,

Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro och Östersund;

att därest fullständig kommunal eller enskild flickskola icke kan upprätthållas

i Arvika, Eksjö, Hudiksvall, Karlshamn, Lidköping, Mariestad, Oskarshamn,

Skövde, Söderhamn och Varberg, vid de allmänna läroverken i dessa

städer upprättas en kommunal, treårig flickskollinje; samt

att en dylik flickskollinje upprättas vid de allmänna läroverken i Alingsås,

Boden, Hässleholm, Malmberget, Skellefteå, Stora Tuna, Trollhättan, Västervik,

Amål, Ängelholm och Örnsköldsvik.

Centralstyrelsen för flick- och samskoleför etling en anför i detta hänseende

följande:

I överensstämmelse med sitt uppdrag hava de sakkunniga undersökt behovet

av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor och därvid föreslagit, att

sådana upprättas i tre städer, nämligen Uppsala, Lund och Örebro. Till detta

förslag får centralstyrelsen ansluta sig.

I Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås föreslå

de sakkunniga upprättandet av realskola för flickor, då det högre allmänna

läroverket för gossar på dessa orter synes hava möjlighet att i sitt gymnasium

mottaga de flickor, som önska avlägga studentexamen. Emellertid har riksdagen

uttalat »att det icke vore önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas

sida vidtoges, vilka kunde komma att öka antalet kvinnliga elever vid

de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska antalet i de

läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens egenart

och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad utbildning».

Likaledes har riksdagen uttalat, att vid sidan av det studiemål, som real- och

studentexamina representerade, för flickornas vidkommande även för framtiden

säkerligen komme att fortbestå »de mera allmänna bildningsmål, som i vårt

land av ålder företrätts av de högre flickskolorna». Huru nya statliga läroverk

för flickor skola kunna upprättas utan att de högre flickskolornas lärjungeantal

därvid minskas synes centralstyrelsen ej klart. Centralstyrelsen

håller fast mera före, att genom upprättandet av statliga flickläroverk med

real- eller studentexamen som mål ett betydande antal flickor komma att dragas

till dessa läroverk och sålunda föras in på den väg, som leder till studentexamen.

Det synes därför centralstyrelsen ägnat att förvåna, att då nu förslag

framkommit, att staten skall upprätta särskilda läroanstalter för flickor,

de sakkunniga icke funnit sig böra föreslå den skolform, som visat sig vara den

för det stora flertalet flickor mest lämpade, som tillgodoser de även av riksdagen

uppskattade, för den kvinnliga ungdomens egenart anpassade bildningsmålen,

och som just har förutsättningar att hindra en icke önskvärd sugning

till studentexamen, nämligen en motsvarighet till den nuvarande flickskolan av

normalskoletyp.

Den omständigheten, att staten nu öppnar så många möjligheter för de flickor,

som vilja avlägga real- och studentexamen, men intet åtgör för att utöver

den år 1864 grundade statens normalskola för flickor, själv upprätta

högre flickskolor, kan lätt bibringa allmänheten den uppfattningen, att denna

skolform icke för flickornas vidkommande vore lika värdefull som de övriga.

Att statsmakterna icke hysa en dylik uppfattning, därom vittna de ovan an
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami■ .94 käft. (Nr 119.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

förda riksdagens uttalanden ävensom det erkännande, staten indirekt givit denna

skolform genom att understödja enskilda och kommunala flickskolor. Tiden

synes nu vara inne, att statsmakterna ådagalägga sin värdesättning av

denna skoltyp genom att upprätta statliga högre flickskolor.

Särskilt synes det centralstyrelsen lämpligt, att i de städer, där man tidigare

ifrågasatt högre allmänna läroverk för flickor och där de sakkunniga nu

föreslå upprättandet av endast realskolor för flickor, staten upprättade högre

flickskolor såsom ersättning för de uteblivna flickläroverken. Även örn en

statlig flickskola av den kommunala flickskolans typ upprättades, torde tillfälle

kunna beredas de flickor, som så önska, att erhålla utbildning, ledande

till real- och studentexamen. Centralstyrelsen vill erinra om, att stadgan för

de kommunala flickskolorna förutsätter, att sådana anordningar vidtagas, att

de flickor, som så önska, kunna vid lämplig tidpunkt övergå till gymnasium.

Det torde enligt centralstyrelsens mening icke möta allt för stora svårigheter,

att vid ifrågavarande skolor vidtaga sådana anordningar, exempelvis med en

avgrening från den sjuåriga flickskolans femte klass, att realexamen kan vid

dem avläggas. Genom statliga flickskolor av sådan typ skulle flickorna erhålla

möjligheter att nå fram till såväl real- som studentexamen ävensom genom

statens försorg erhålla den för dem lämpade flickskolebildningen.

Vad centralstyrelsen här ovan anfört örn statliga flickskolor såsom lämpligare

skolform för flickorna än en realskola gäller emellertid även kommunala

flickskolor. Centralstyrelsen får alltså såsom sin mening uttala att därest

statliga flickskolor icke kunna komma till stånd, i dessa städer, kommunala

flickskolor med ovan föreslagna organisation vore att föredraga framför den

av de sakkunniga föreslagna anordningen.

Skolöverstyrelsens yttrande i detta avseende lyder i huvudsak så:

Från överstyrelsens utgångspunkter vill överstyrelsen biträda de sakkunnigas

förslag, att.gymnasiet vid högre allmänna läroverken i Norrköping, Linköping,

Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås öppnas även för flickor.

Därvid förutsätter överstyrelsen emellertid, att en sådan anordning endast

bibehålies så länge, som förhållandena vid läroverket göra den lämplig. Men

för närvarande ser överstyrelsen intet hinder för densamma, då elevfrekvensen

vid samtliga de ifrågavarande läroverken under de senaste åren varit sjunkande,

på några ställen starkt och jämnt sjunkande, och då det vid dessa läroverks

gymnasier finnes plats för ytterligare ett antal elever, icke obetydligt

överstigande det, som kan beräknas bliva dem tillfört genom deras öppnande för

kvinnliga lärjungar.

Mera tveksam ställer sig överstyrelsen i fråga örn de sakkunnigas andra

förslag, att i nyssnämnda sex städer må inrättas en realskola för flickor, överstyrelsens

tveksamhet i detta avseende härrör väsentligen ur två omständigheter.

Dels synes, det vara att befara, att inrättande av en realskola för flickor,

innan möjlighet till billig flickskolutbildning öppnats, är ägnat att locka ett

alltför stort antal flickor in på den billigare statliga utbildningsvägen. Dels

blir en enkellinjig realskola med nödvändighet en tämligen liten institution,

vans driftkostnader ställa sig proportionsvis höga, varjämte det vid en sådan

mindre skola icke sällan möter svårigheter att få de olika undervisningsämnena

i önskvärd utsträckning företrädda av väl kvalificerade facklärare. Å

andra sidan måste det erkännas, att erfarenheten från ett stort antal kommunala

mellanskolor visat, att en sådan organisation kan fungera på ett i det stora

hela tillfredsställande sätt. För den händelse visshet förelåge, att en kommunal

flickskola först eller samtidigt inrättades i samhället i fråga, skulle överstyrelsens

betänkligheter, i enlighet med vad överstyrelsen ovan utvecklat, i

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110.

35

båda de nämnda avseendena väsentligen minskas. Ehuru överstyrelsen icke

utan vederbörande lokala myndigheters hörande kan yttra sig angående lokalförhållandena

å de olika orterna, finner överstyrelsen det också sannolikt, att

det i många, kanske flertalet fall skulle ställa sig i byggnadsavseende fördelaktigare

med en sådan samorganisation mellan nämnda båda slag av skolor än

med en omvandling av gossläroverket i dess helhet till samläroverk. Mycket

beror därvid på om den sjunkande tendens i fråga om elevantalet, som gjort

sig märkbar vid de allmänna läroverken under den senaste femårsperioden,

kommer att framträda även i fortsättningen. Visserligen lär den näppeligen

under några förhållanden kunna tänkas komma att motsvara den nytillströmning

av kvinnliga lärjungar, med vilken man efter vad erfarenheten visat

måste räkna, därest de stora läroverk, det här gäller, i sin helhet öppnas för

flickor, men den skulle dock kunna komma att icke obetydligt neutralisera densamma.

Under alla förhållanden erbjuder det närvarande läget en del ovissa moment,

och flickrealskolan är såsom institution alldeles ny och oprövad.

Det torde därför vara klokt att tills vidare iakttaga en viss varsamhet och

icke omedelbart besluta inrättande av flickrealskolor i hela den utsträckning,

som av de sakkun-niga föreslagits, därest detta icke kail anses oundgängligen

nödvändigt.

Överstyrelsen finner sig alltså, ehuru nied en viss tvekan beträffande Karlstad,

böra tillstyrka de sakkunnigas förslag, att en flickrealskola upprättas i var

och en av städerna Linköping, Jönköping och Karlstad, under det överstyrelsen

vill ifrågasätta uppskov beträffande Norrköping och i fråga om Västerås och

Borås föreslå, att det tages under övervägande, huruvida icke därvarande gossläroverk

kan tills vidare fungera som samläroverk.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att högre allmänna läroverk för

flickor skola upprättas i städerna Uppsala, Lund och Örebro. Beträffande

Örebro synes enligt överstyrelsens mening ingen tvekan kunna råda därom, att

de sakkunnigas förslag anvisar den enda framkomliga vägen, och överstyrelsen

anser sig därför kunna utan vidare tillstyrka de sakkunnigas förslag i

denna punkt. Även i fråga örn Lund och ännu mer Uppsala synes det på

av de sakkunniga anförda grunder och därvid särskilt med hänsyn till den

sannolikt mycket stora lärjungenumerär, som skulle bliva följden av gossläroverkens

omvandling till samläroverk, mest naturligt, att här omhandlade behov

tillgodoses genom fullständiga flickläroverk. Emellertid kan överstyrelsen

icke underlåta att i detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid ett förhållande,

som på ett intimt sätt berör föreliggande fråga. Såväl Uppsala som

Lunds högre allmänna läroverk äro provårsläroverk och äro därvid de till storleken

minsta bland provårsläroverken. Sedan det ojämförligt största antalet

allmänna läroverk i och genom 1927 års läroverksreform förvandlats till samläroverk,

kan det knappast anses riktigt, att den praktiska utbildningen av

lärare till dessa skolor är helt och hållet förlagd till gossläroverk. Den frågan

synes sålunda träda i förgrunden, vilka åtgärder böra vidtagas för att

tillgodose kravet på den praktiska lärarutbildningens förläggande i viss utsträckning

till anstalter av samskolekaraktär. Det ligger då närmast till hands

att tänka sig lösningen av nyssberörda fråga förknippad med den bär föreliggande

frågan örn högre allmänna läroverk för flickor i Uppsala och Lund

på så sätt, att därvarande gossläroverk under vissa betingelser förvandlades

till samläroverk. Visserligen föreligger då den faran, att läroverket sväller

ut till alltför stora dimensioner för att kunna på ett i uppfostringsavseende

tillfredsställande sätt fungera som samläroverk, men å andra sidan är det av

flera skäl önskvärt, att just ett provårsläroverk för att kunna väl fungera

som sådant, når upp till en betydande storlek, överstyrelsen vill härmed icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

o6

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

hava gjort något bestämt uttalande till förmån för en sådan lösning av den

föreliggande frågan; därtill är överstyrelsen icke beredd. Men överstyrelsen

finner den böra tagas under övervägande, innan definitivt beslut i frågan fattas

och i samband med frågan örn en omläggning i vissa avseenden av den

praktiska lärarutbildningen, varom av de sakkunniga utarbetat förslag nu

föreligger. Överstyrelsen vill fördenskull föreslå, att denna fråga göres till

föremal för förnyad utredning med beaktande av nu anförda omständigheter

och efter hörande jämväl av vederbörande lokala myndigheter, varefter förslag

i ärendet bör kunna föreläggas nästkommande års riksdag. Under tiden

torde några särskilda anordningar för städerna i fråga icke vara erforderliga.

Därest samhällena önska bereda flickor tillträde till gymnasiet, förefinnes redan

sådan möjlighet, och vad Lund beträffar, äger staden en kommunal mellanskola,

där flickor kunna under gynnsamma ekonomiska villkor erhålla utbildning

till realexamen.

. Undervisningsrådet Jolansson avböjer, med instämmande av t. f. undervisningsrådet

Larsson, i fråga örn Uppsala och Lund tanken på det högre allmänna

läroverkets förändring till samläroverk; överstyrelsen hade bort antingen

i fråga örn bada orterna helt ställa saken på framtiden eller föreslå i

fråga örn Uppsala upprättandet av ett högre allmänt läroverk för flickor och

i fråga örn Lund gymnasiets öppnande även för flickor.

Vad först beträffar det till upprättande föreslagna högre läroverket i Örebro,

synes icke behöva råda någon tvekan angående detta läroverk. Här synas

fastmer pa sätt de sakkunniga närmare utvecklat — alla omständigheter

tala för upprättandet av ett fullständigt högre flickläroverk. Av skäl,

som jag förut anfört, anser jag, att detta läroverks realskola bör efter mönstret

av den kommunala flickskolan få dubbel anknytning till folkskolan och att

dess gymnasium organiseras som en fyraårig enkel latinlinje.

Vad åter beträffar Uppsala och Lund, har skolöverstyrelsen påpekat, hurusom

den omständigheten, att provårskurs är förlagd till de högre allmänna läroverken

i dessa båda städer, borde, då frågan örn en förändrad anordning av

provåret just nu vore under behandling, föranleda ett uppskjutande av det definitiva

ställningstagandet till förslaget örn upprättande av högre flickläroverk

i sagda båda städer, till dess frågan örn provårets anordning blivit slutbehandlad.

Jag biträder den sålunda uttalade meningen så mycket hellre,

som det icke bör dröja någon längre tid, innan provårsfrågan får sin lösning.

För tillgodoseende av flickornas läroverksutbildning i de båda ifrågavande

städerna, kan, vad gymnasiestudiet beträffar, Kungl. Maj :t — jämlikt beslut

av 1927 ars riksdag - därest framställning från vederbörande kommun därom

göres, medgiva, att flickor mottagas till undervisning å sagda stadium vid

de där befintliga gossläroverken. Beträffande realskolstadiet erinrar jag om

att i Lund en kommunal mellanskola finnes, vid vilken även flickor hava möjlighet

att avlägga realexamen. För Uppsalas vidkommande torde — örn så

skulle befinnas önskligt — kunna tagas i övervägande, huruvida icke en dylik

möjlighet skulle kunna beredas vid den med universitetet förbundna pedagogiska

skolan, vilken för närvarande har befogenhet att anställa realexamen.

Mot de sakkunnigas förslag till upprättande av särskilda realskolor för flickor

har jag i likhet med skolöverstyrelsen, med hänsyn till de genom 1927 års

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Matids proposition nr 119.

37

skolreform givna förutsättningarna, intet att erinra. Den av centralstyrelsen

för flick- och samskoleföreningen framförda tanken på inrättande i viss utsträckning

av statliga flickskolor av normalskoltyp i stället för flickrealskolor

anser jag med tanke på den ståndpunkt riksdagen hittills intagit till fragan örn

statens övertagande av flickundervisningen icke för närvarande hava utsikt till

förverkligande.

De sakkunniga hava föreslagit sex flickrealskolor, att successivt, två varje

år, upprättas under tre på varandra följande år. Emellertid finner jag både av

ekonomiska skäl och för att erfarenheter må inhämtas på området, det vara

av vikt att här gå fram med stor varsamhet. Vid övervägande av vilka bland

dessa skolor under sådana förhållanden närmast böra ifrågakomma, har jag

ansett mig kunna bortse från realskolan i Karlstad. Frågan örn denna skola

står nämligen i så nära samband med den under utredning varande frågan

örn utbyggande av realskolan i Kristinehamn till ett fullständigt högre läroverk,

att de båda frågorna böra behandlas i ett sammanhang.

Vad vidare Jönköping beträffar, är att märka, att när stadsfullmäktige i

Jönköping år 1928 hade att yttra sig över den då föreliggande planen att i

staden upprätta ett högre flickläroverk, stadsfullmäktige visserligen förklarade

sig villiga att uppfylla de för läroverkets upprättande föreskrivna villkoren

men önskade anstånd med upprättandet till år 1933. I betraktande härav

anser jag mig icke nu böra föreslå upprättande av en flickrealskola i Jönköping.

Med avseende på Norrköping anse de sakkunniga det med hänsyn till lärjungeantalet

i det högre allmänna läroverket icke tillrådligt att öppna realskolan

vid detta läroverk även flickor. 1 Norrköping vore nu sörjt för realskolutbildnmg

för flickor genom den kommunala mellanskolan i staden, som jämväl

hade berett det högre allmänna läroverkets realskola en viss avlastning,

men det syntes innebära en orättvisa mot Norrköping, örn i detta fall staden

nödgades vidkännas kostnader för en utbildning, som eljest under jämförliga

förhållanden åvilade staten, i synnerhet örn staden, såsom de sakkunniga förorda,

dessutom skulle bekosta upprättandet och uppehållandet av en kommunal

flickskola. Även i Norrköping syntes därför böra upprättas en flickrealskola,

som tills vidare borde kunna organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning

till folkskolan. Härigenom tillgodosåges på billigaste sätt det av

stadsfullmäktige i Norrköping i beslut den 14 juni 1928 uttalade önskemålet, att

»flickläroverket må ansluta icke endast till folkskolans sjätte klass utan jämväl

vid behov av parallella linjer till dess fjärde klass och realskolan salunda omfatta

såväl en fyraårig som en femårig kurs». Skolöverstyrelsen däremot finner

med hänsyn till den i Norrköping befintliga kommunala mellanskolan ett

uppskov med inrättande av statlig realskola för flickor icke vara förenat nied

några allvarliga olägenheter. På grund av vad som i frågan anförts finner

jag visserligen i likhet med de sakkunniga vissa billighetsskäl tala för att

en dylik skola kommer till stånd i Norrköping liksom redan skett i de tre

större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, i vilka städer ävenledes kommunal

mellanskola finnes, samt i Hälsingborg, som till invånarantalet kom
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

iner efter Norrköping. Då det emellertid genom den kommunala mellanskolan

i Norrköping mäste anses vara i viss utsträckning sörjt för flickornas realskolutbildning,

finner jag med hänsyn till den begränsning, som jag i denna fråga

förordat, böra för detta år anstå med upprättandet av statlig flickrealskola i

denna stad.

Av de återstående tre föreslagna skolorna — de i Linköping, Borås och

Västerås synes mig den i Linköping i första rummet böra ifrågakomma.

Då med hänsyn till det allmänna läroverkets storlek dess realskola tydligen

icke kan öppnas för flickor, kan det av de sakkunniga påvisade behovet av

lealskolutbildning för flickor i Linköping tillgodoses endast genom upprättande

av en särskild flickrealskola.

I fråga om Västerås och Borås har skolöverstyrelsen anfört, att det borde

tågås under övervägande, huruvida icke därvarande gossläroverk kunde tills

vidare fungera som samläroverk. Jag ansluter mig till denna överstyrelsens

uppfattning i vad den avser Västerås. Vad åter beträffar Borås — i fråga örn

denna stad hava inom skolöverstyrelsen föredraganden och en annan ledamot

reservationsvis anslutit sig till de sakkunnigas förslag — kan jag ej finna

annat än att det stora invanarantalet i denna stad och den starka befolkningstillväxten

göra det önskvärt, att en flickrealskola redan nu därstädes kommer

till stånd.

Ridare hava de sakkunniga, såsom i det föregående anförts, föreslagit *—- och däri har skolöverstyrelsen instämt — att gymnasiet vid högre allmänna

läroverken i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås

på statens bekostnad skulle öppnas även för flickor. Med den ståndpunkt

jag nu intagit angående ordnandet av flickornas realskolundervisning i dessa

städer, anser jag mig för närvarande kunna tillstyrka en sådan anordning endast

beträffande läroverken i Linköping och Borås. Vad de övriga fyra städerna

beträffar, bör fragan örn anordnande av gymnasieundervisning för flickor

upptagas i samband med fragan örn det slutliga ordnandet av läroverksundervisning

för flickor därstädes. I avvaktan härpå kunna givetvis i enlighet

med 1927 års riksdags beslut flickor i de städer, där så ej redan skett, medgivas

tillträde till gossläroverkets gymnasium.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande ifragasatt utredning angående Barnorganisation

mellan statligt läroverk för flickor och kommunal flickskola,

angående den högre flickundervisningens ordnande i städerna Uppsala och

Lund samt angående möjligheten att öppna realskolan vid högre allmänna läroverken

i Borås och Västerås jämväl för flickor. I fråga om Borås har jag redan

i det föregående yttrat mig. Frågan örn läroverksutbildning för flickor

i Uppsala och Lund bör enligt min mening lösas i samband med ordnandet av

provårsinstitutionen i dessa städer. I övrigt finner jag den av skolöverstyrelsen

påyrkade utredningen böra, i den mån den visar sig erforderlig, företagas i samband

med ifrågavarande angelägenheters ordnande på de olika orterna.

De principiella synpunkter, som de sakkunniga framfört rörande olika organisationsformer

för den speciella flickskolutbildningen, har jag redan i det

föregående i stort sett skänkt mm anslutning. Även de önskemål med avseen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 110.

93

de på denna flickundervisnings ordnande å de särskilda läroverksorterna, som

de sakkunniga framhållit, synas mig i det hela väl befogade. De av dem

gjorda uttalandena innebära i själva verket en sammanfattning av de konsekvenser,

till vilka riksdagens ställningstaganden i fråga örn den kvinnliga

ungdomens högre skolutbildning synas leda för vårt skolsystem vid tillämpningen

på de olika orterna. Den ledande synpunkten har därvid varit den av

riksdagen vid olika tillfällen starkt uttalade önskan, att den rena flickskolutbildningen

icke måtte för andra önskemål undanträngas, och den givna sammanfattningen

visar, hurusom den av riksdagen skapade skolformen kommunal

flickskola, kompletterad med biformen treårig flickskollinje, val lampar

sig att åstadkomma den jämvikt mellan den kvinnliga ungdomens olika studievägar,

som riksdagen önskat se åvägabragt. Vad sålunda anförts avser naturligtvis

icke att på något sätt göra intrång i den kommunala självbestämmanderätten

eller tvinga utvecklingen in på banor, där kommunernas egna erfarenheter

och önskemål icke komme att tagas till ledning. Det måste givetvis ankomma

på de särskilda kommunerna att var för sig taga initiativ till de anordningar,

som böra på de olika orterna vidtagas.. Varje fall, som här kan yppa

sig, kommer då att behandlas för sig, varvid det jämväl blir tillfälle för Kungl.

Maj -t att pröva, vilken anordning som bäst lämpar sig för varje ort. För närvarande

synes mig från Kungl. Maj:ts sida ingen annan åtgärd erforderlig än

att för riksdagen framlägges förslag örn upprättande av skolformen treårig

flickskollinje samt att medel för detta ändamål äskas. Härtill återkommer

jag framdeles. Skulle förslaget vinna riksdagens bifall, blir därav en följd

att vissa tilläggsbestämmelser, avseende den treåriga linjen, måste göras till

stadgan för kommunala flickskolor. De sakkunniga hava framlagt förslag

till dylika bestämmelser (sid. 65 i de sakkunnigas betänkande).

IV. Kostnadsberäkning.

A. De allmänna läroverken.

Den utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m., som avgivits av

de skolsakkunniga, innehåller även en beräkning av kostnaderna för upprättandet

av de av de sakkunniga föreslagna flickläroverken.

Denna beräkning utgår ifrån att realskolan skall hava förenad femårig och

fyraårig lärokurs samt att de till upprättande föreslagna gymnasierna skola

anordnas som fyraåriga latingymnasier. Beräkningarna omfatta emellertid

även högre flickläroverk med både fyraårigt och treårigt latingymnasium samt

med fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium. Löner och arvoden

äro beräknade efter de grunder, som gälla för de allmänna läroverkens

lärare. Ehuru man enligt de sakkunnigas mening torde kunna räkna med att

flickläroverken i ej ringa omfattning fa kvinnliga rektorer och kvinnliga lärare,

äro dock enligt vedertagen praxis lönerna, utom i fråga örn ämneslärarinnor

samt lärare i gymnastik och handarbete, i de till betänkandet fogade

lönestaterna upptagna till de för manliga lärare fastställda beloppen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

De av de sakkunniga beräknade kostnaderna uppgå för de olika slagen av

läroverk till följande ungefärliga belopp:

realskola med förenad femårig och fyraårig lärokurs........ kr. 32,000:_

högre flickläroverk med realskola och enbart fyraårigt latin
gymnasium

........................................ » 73,000: —

högre flickläroverk med realskola samt både fyraårigt och treårigt

latingymnasium ................................ » 92 000:_

högre flickläroverk med realskola samt fyraårigt latingymna
sium

och treårigt realgymnasium ...................... » 94,000:_

Ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg äro ej medräknade.

För de av de sakkunniga föreslagna tre högre allmänna läroverken för flickor

och sex flickrealskolorna skulle enligt de sakkunnigas beräkning den sammanlagda

kostnaden uppgå till omkring 3 X 73,000 + 6 X 32,000 = 411,000

kronor.

De nu anförda kostnadsberäkningarna avse färdigorganiserade läroverk. Då

emellertid ett nytt flickläroverk under första läsåret av sin verksamhet lämpligen

bör omfatta endast första klassen av realskolan, ett högre läroverk dessutom

en första ring å det fyraåriga gymnasiet, för att sedan år för år utbyggas

med ytterligare en klass i realskolan, ett högre läroverk dessutom med en ring

a gymnasiet, komma de årliga utgifterna för respektive läroverk att först successivt

stiga till nyss beräknade belopp. För första verksamhetsåret torde vid

en särskild realskola böra anställas endast rektor och timlärare samt vid ett

högre flickläroverk rektor, en ämneslärarinna och timlärare med följande löner

och arvoden:

Flickrealskola.

Rektor...............

Tillsyningslärarinna (ev.), arvode . . .

8 timlärartimmar..........

3 timmar teckning och välskrivning

2 » musik...........

4 » gymnastik med lek och idrott

2 » slöjd för flickor......

100

1,120

—

270

—

180

_

340

—

150

—

Kronor

8,560

—

Härtill torde böra komma arvode åt skolläkare med 150 kronor.

Högre flickläroverk.

Rektor ...................

Tillsyningslärarinna (ev.), arvode.......

1 ämneslärarinna..............

14 timlärartimmar..............

5 timmar teckning och välskrivning.....

3 » musik...............

4 » gymnastik med lek och idrott . . .

2 » slöjd för flickor..........

7,500:

200:

2,800:

1,960:

450:

270:

340:

150:

Kronor

13,670:

Härtill torde böra komma arvode åt skolläkare nied 300 kronor.

. Under första läsaret torde varken bibliotekarie eller biträde å rektorsexpeditionen

behöva anställas.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

41

De sakkunniga erinra vidare om att som villkor för upprättande av de högre

flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg bestämdes av

1927 års riksdag, att vederbörande kommun skulle åtaga sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

I fråga örn medel för bestridande av kostnaderna för en första uppsättning

av undervisningsmateriel, för bibliotek samt för böcker och liggare m. m.

å rektorsexpeditionen anföra de sakkunniga följande:

Däremot bestämdes ingenting örn på vad sätt kostnaderna för en första uppsättning

av undervisningsmateriel, för bibliotek samt för böcker och liggare

m. m. å rektorsexpeditionen skulle bestridas.

Enligt bestämmelse i läroverksstadgan § 217 skall vederbörande läroverks

biblioteks- och materielkassa bestrida kostnaderna för anskaffande och underhåll

såväl av böcker och övrig undervisningsmateriel som av annan för läroverket

behövlig materiel. Av denna kassas medel skall jämväl bekostas tryckning

av årsredogörelse och terminskatalog ävensom av blanketter, program

m. m.. som kunna erfordras för arbetet vid läroverket eller för läroverkets expedition.

Kassans inkomster äro dels en avgift å tre kronor av varje lärjunge,

som vid läroverket inskrives, dels ock en terminlig avgift å fyra kronor

och femtio öre av varje lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

Sistnämnda avgift kan dock efter vederbörligt medgivande höjas till

högst 10 kronor i terminen. Då å ena sidan förenämnda inkomster av helt

naturliga skäl, särskilt under de första åren av en skolas verksamhet, komma

att uppgå till jämförelsevis obetydliga belopp, under det att å andra sidan

anspråken på ^^anskaffning av böcker och annan undervisningsmateriel under

dessa år givetvis bliva betydande, måste ett nyupprättat läroverk på annat

sätt beredas möjlighet att erhålla erforderliga medel för sådan nyanskaffning.

Mea även för bestridande av en del av de utgifter, som åvila läroverkens

ljus- och vedkassor, erfordras under första läsåret någon hjälp.

Medel för här omförmälda ändamål torde ej kunna erhållas på annat sätt

än genom statsbidrag. Genom beslut den 6 juni 1929 har Kungl. Majit för

vart och ett av de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg anvisat högst 750 kronor såsom bidrag till täckande

av utgifter, som under förra hälften av budgetåret 1929/1930 skola bestridas

av respektive läroverks ljus- och vedkassa, samt högst 2,500 kronor såsom

bidrag till täckande av de utgifter, som under samma tid åvila respektive läroverks

biblioteks- och materielkassa. Tillika anbefalldes skolöverstyrelsen att,

därest anslag för ifrågavarande ändamål ansåges erforderligt för senare hälften

av sagda budgetår, därom göra framställning i samband med anslagsäskanden,

avsedda att föreläggas 1930 års riksdag. Sådan framställning har sedermera

blivit gjord och avser samma belopp som beviljats för förra hälften av

budgetåret.

Ehuru de sakkunniga anse, att det av skolöverstyrelsen beräknade beloppet

å 5,000 kronor för nyanskaffning av böcker och undervisningsmateriel vid vart

och ett av de redan upprättade högre flickläroverken är mycket knappt tilltaget

— till det till dubbelseminarium utvidgade folkskoleseminariet i Linköping

anslog 1926 års riksdag för sådant ändamål 31,000 kronor — torde det dock

kunna nicka till de mest oundgängliga behoven. De sakkunniga anse sig därför

böra föreslå, att varje nyupprättat högre flickläroverk tilldelas statsbidrag

med tillsammans 6,500 kronor för bestridande under första läsåret av utgifter,

som åvila läroverkets ljus- och vedkassa samt biblioteks- och materielkassa.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Departe
ments
chefen.

För nyupprättad flickrealskola torde bidraget kunna begränsas till 4,000 kronor,

varav 1,000 kronor till ljus- och vedkassan och 3,000 kronor till biblioteksoch

materielkassan.

Som förut är nämnt, går de sakkunnigas förslag ut på att tre högre allmänna

läroverk för flickor (i Uppsala, Lund och örebro) samt sex realskolor

för flickor (i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås)

skola upprättas successivt, så att under tre på varandra följande år ett

högre läroverk och två flickrealskolor upprättas.

Med hänsyn till vad som föreslagits i förut omförmälda proposition till

1929 års riksdag, hava de sakkunniga funnit lämpligast, att i första rummet

må ifrågakomma ett högre flickläroverk i Örebro samt en flickrealskola i vardera

av städerna Linköping och Borås. De olika läroverken böra, såsom förut

är nämnt, uppbyggas successivt, så att de fullständiga flickläroverken första

läsåret hava en första klass och en första ring, andra läsåret en första och

en andra klass samt en första ring och en andra ring o. s. v. samt att flickrealskoloma

på motsvarande sätt upprättas och utvecklas från klass till

klass.

Under anförda förutsättningar skulle för första budgetåret erfordras följande

statsanslag:

ett högre flickläroverk:

läraravlöningar ......

bidrag till läroverkets kassor

två flickrealskolor:

läraravlöningar (.........

bidrag till läroverkens kassor

kr. 13,670: —

» 6,500: —

. . . kr. 17,120: —

... » 8,000: —

Kronor 45,290: ''—

Dessutom skulle anslaget till arvoden åt skolläkare behöva höjas med 600

kronor (300 + 2 X 150).

Mot de av de sakkunniga sålunda gjorda kostnadsberäkningarna hava i

de från statskontoret och skolöverstyrelsen inkomna yttrandena inga andra

erinringar framkommit än att skolöverstyrelsen ansett, att arvoden åt bilbliotekarie

och biträde å rektorsexpeditionen vid högre flickläroverk böra utgå redan

första året med respektive 150 och 200 kronor.

Mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar under de av dem gjorda förutsättningarna

har jag i huvudsak intet att erinra, örn man å den förenade linjen,

i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag, vilket jag av pedagogiska

skäl, såsom i annat sammanhang utvecklas, anser mig böra tillerkänna

visst företräde, anordnar skild undervisning i tyska under två år, kommer detta

att medföra en ökning i den av de sakkunniga beräknade kostnaden med omkring

400 kronor för varje sådan linje. Detta inverkar dock icke på beräkningen

av det första årets kostnader. I likhet med de sakkunniga anser jag, att under

första läsåret särskilda arvoden åt bibliotekarie och biträde å rektorsexpe
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lid 43

ditionen vid nyupprättade läroverk icke behöva medtagas i kostnadsberäkningen.

Jag anser mig ej nu behöva taga ståndpunkt till huruvida den av de sakkunniga

ifrågasatta proportionen mellan antalet lektorer, adjunkter och ämneslärarinnor

är den lämpliga.

Som jag förut anfört, anser jag, att till en början ett högre allmänt läroverk

för flickor bör upprättas i Örebro och nya flickrealskolor i Linköping och Borås.

Anslag härför torde böra äskas från och med budgetåret 1930/1931.

Det av mig i det föregående framlagda förslaget örn att de fyra redan upprättade

flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg efter

mönstret av den kommunala flickskolan må erhålla dubbel anknytning till

folkskolan kommer givetvis att medföra något ökade kostnader för dessa läroverk.

Budgetåret 1930/1931 skulle i realskolan, utom de två lägsta klasserna

å den fyraåriga linjen, upprättas en första klass å den femåriga linjen.

För sistnämnda klass erfordras vid vart och ett av dessa läroverk dels en

lärarkraft i läroämnen (26 veckotimmar), dels ock timlärartimmar i teckning

och välskrivning (3 timmar), i musik (2 timmar) och i slöjd för flickor

(2 timmar). För gymnastik torde till en början särskilda timmar ej vara

behövliga. Då det på frågans nuvarande stadium är svårt att avgöra, örn

den för läroämnena erforderliga lärarkraften lämpligen bör inrättas som en

adjunktstjänst eller som en ämneslärarinnebefattning, anser jag, att ifrågavarande

undervisning under läsåret 1930—-1931 lämpligen bör bestridas av

extra lärare. Den härför erforderliga sammanlagda kostnaden för budgetåret

1930/1931 skulle alltså uppgå till

för läroämnen 4 X 3,300:-—- ........ kr. 13,200: —

» teckning och välskrivning 4 X 3 X 90:— ............ » 1,080: —

» musik 4 X 2 X 90:—.............................. » 720: —

» slöjd för flickor 4 X 2 X 75:—...................... » 600:-—

kr. 15,600: —

Av denna kostnad komma 13,200 kronor på extra anslaget till extra och

vikarierande ämneslärare samt det övriga på respektive extra anslag till extra

arvoden åt Övningslärare.

För därpå följande budgetår behöver anslagsbeloppet ytterligare ökas. Vid

läroverk, där sammanlagda antalet lärjungar i andra klassen av den femåriga

linjen och första klassen av den fyraåriga linjen ej överstiger 35, blir kostnadsökningen

omkring 1,400 kronor. Vid läroverk åter, där på grund av antalet

lärjungar de båda linjerna måste upprättas som fristående linjer, kommer kostnadsökningen

att motsvara kostnaden för upprättande av erforderliga parallellavdelningar.

Så vitt man nu kan döma, torde fristående linjer bliva erforderliga

i Stockholm och Göteborg samt sannolikt även i Malmö.

Förslaget innebär vidare, att ett nytt högre flickläroverk skall upprättas

i Örebro och nya realskolor i Linköping och Borås. För beräkningen av de

härför erforderliga kostnaderna har jag i det föregående redogjort. Budget
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

året 1930/1931 skulle det högre flickläroverket draga en kostnad av 13,670

kronor till läraravlöningar och 300 kronor till arvode åt skolläkare samt de

två realskolorna tillsammans 17,120 kronor till läraravlöningar och 300 kronor

till arvoden åt skolläkare. Härtill skulle komma ett belopp av respektive

6,500 kronor och 8,000 kronor som bidrag till läroverkens kassor för inköp av

en första uppsättning av undervisningsmateriel m. m. Av de nu nämnda beloppen

komma avlöningarna åt rektorerna (7,500 + 2 X 6,400 kronor) och en

ämneslärarinna (2,800 kronor) samt arvoden åt tillsyningslärarinnor (200 +

2 X 100 kronor) på det ordinarie reservationsanslaget, arvoden för timlärartimmar

(14 + 2 X 8 X 140 kronor) på extra anslaget till extra och vikarierande

ämneslärare, arvoden åt lärare i teckning [(5 + 2X3) X 90 kronor],

1 musik [(3 + 2 X 2) X 90 kronor], i gymnastik med lek och idrott [(4 +

2 X 4) X 85 kronor] och i slöjd för flickor [(2 + 2 X 2) X 75 kronor] på

respektive extra anslag till extra arvoden åt Övningslärare samt arvoden åt skolläkare

(300 + 2 X 150 kronor) på den i det ordinarie reservationsanslaget ingående

posten: arvoden åt skolläkare. Vad vidare engångsbidraget till läroverkens

kassor (6,500 + 2 X 4,000 kronor) beträffar, synes mig Kungl. Majit

böra äga befogenhet att för nu ifrågavarande ändamål anvisa medel från det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken. Jag kommer att sedermera

i annat sammanhang återupptaga frågan örn en dylik medelsdisposition.

Slutligen har jag ifrågasatt, att gymnasierna vid de allmänna läroverken i

Linköping och Borås skola ombildas till samgymnasier. De sakkunniga hava

erinrat örn att särskilt anslag till arvoden åt tillsyningslärarinnor vid nämnda

läroverk erfordras. Enligt beslut av 1929 års riksdag skall tillsyningslärare

(lärarinna) vid allmänt läroverk, utöver honom eljest tillkommande löneförmåner,

åtnjuta arvode å 500 kronor. Med hänsyn till den ringa erfarenhet

man har om läroanstalter av nu ifrågavarande slag, anser jag, att man till

en början i enlighet med skolöverstyrelsens förslag bör nöja sig med att vid de

läroverk, vid vilka gymnasiet skall vara tillgängligt även för flickor, anställa

en kvinnlig sakkunnig att gå rektor tillhanda med råd och upplysningar angående

de kvinnliga lärjungarna. Sådan sakkunnig bör, såsom skolöverstyrelsen

föreslagit, erhålla ett årligt arvode av 300 kronor. För detta ändamål

synes det ordinarie reservationsanslaget böra höjas med 2 X 300 = 600

kronor. Emellertid medför öppnandet av gymnasiet vid dessa läroverk för

flickor även en annan kostnadsökning. Givetvis böra de kvinnliga lärjungarna

på detta stadium åtnjuta skild undervisning i gymnastik. Kostnaden härför

kan beräknas till 2 X 4 X 85 = 680 kronor. Däremot synes det knappast erforderligt

att beräkna särskilt arvode för de kvinnliga lärjungarnas undervisning

i musik. Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande ombildning uppgår

alltså till 600 + 680 = 1,280 kronor.

Ett genomförande av de av mig i det föregående framställda förslagen för

tillgodoseende av flickornas läroverksutbildning skulle alltså för budgetåret

1930/1931 medföra följande kostnader:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

45

Upprättande av en första klass av den femåriga realskolan vid

vart och ett av de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg............................ . kr. 15,600: ■

högre flickläroverk i Örebro ....................• ■...... » 13,970:

flickrealskolor i Linköping och Borås ............... » 17,420:

bidrag till läroverkens kassor vid nämnda läroverk i Örebro,

Linköping och Borås . .. ................ • ............ » 14,500:

ombildning av gymnasierna i Linköping och Borås till sam
gymnasier

......................................... » 1,280: -

kr. 62,770: —

Sammanställer man åter kostnaderna efter de olika anslag, vilka de böra

belasta, visar det sig, att på reservationsanslaget kommer:

avlöning åt 3 rektorer .................................... kr. 20,300:

» » 1 ämneslärarinna ........................... » 2,800:

arvode åt 3 tillsyningslärare ............................ » 400:—•

» » 2 kvinnliga sakkunniga ........................ » 600: -

» » skolläkare .................................. » 600:

kr. 24,700: —

samt på extra anslaget till extra och vikarierande ämneslärare:

arvode till 4 extra lärare................................ kr. 13,200: —

» för 30 timlärartimmar ..................... » 4,200: —

kr. 17,400: —

Vidare skulle på extra anslag till extra arvoden åt Övningslärare komma:

för teckning 23 t. å 90:-—-................................ kr. 2,070: —

» musik 15 t. ä 90: —.................................. » 1,350: —

» gymnastik med lek och idrott 20 t. ä 85:—.............. » 1,700:

» kvinnlig slöjd 14 t. ä 75:—............................ » 1,050:

kr. 6,170: —

Slutligen skulle bidragen till läroverkens kassor bestridas av besparingar å

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken.

På de olika anslagen komma alltså:

ordinarie reservationsanslaget ............................ kr. 24,700:-—•

extra anslaget till extra och vikarierande ämneslärare......... » 17,400: —

extra anslagen till extra arvoden åt Övningslärare.......... » 6,170:-—

från besparingar å ordinarie reservationsanslaget .......... » 14,500: —

kr. 62,770: —

I likhet med de sakkunniga anser jag, att de föreslagna nya flickläroverken

böra upprättas under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

B. Kommunala flickskolor oell flickskollinjer.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, såsom förut är nämnt, i vissa fall en

samorganisation av en statlig flickrealskola och en kommunal flickskola

kunna komma till stånd. Dessa skolor skulle i så fall hava gemensam rektor,

vilken utom vanlig lön som rektor vid den statliga flickrealskolan borde tillerkännas

ett särskilt årligt arvode å 600 kronor. Dessutom borde han erhålla

minskning i den honom som rektor vid realskolan åliggande undervisningsskyldigheten

med tre timmar i veckan.

De av de sakkunniga i det föregående omnämnda kommunala flickskollinjema

skulle upprättas vid statsläroverk och bygga på realskolans näst högsta

klass. En sådan linje skulle hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar,

som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt läroverk, tillfälle

till inhämtande av ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn

tagen till den kvinnliga ungdomens egenart samt att därvid tillika i större eller

mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet, särskilt

inom hemmets område. Den borde enligt de sakkunnigas mening omfatta

tre ar och vara organiserad på i huvudsak samma sätt som den kommunala

flickskolans tre högsta klasser. Linjen i fråga borde alltså under de två

sista aren kunna omfatta antingen bade en teoretisk och en praktisk utbildningslinje

eller endera av dessa utbildningslinjer. Vidare borde bestämmelserna

i stadgan för kommunala flickskolor med vissa modifikationer bliva i

tillämpliga delar gällande även för flickskollinjen. Bland annat borde

bestämmelser utfärdas därom, att rektor och lärare vid allmänt läroverk,

med vilket kommunal flickskollinje är förenad, må kunna hava någon del

av sin tjänstgöring förlagd till flickskollinjen, dock under iakttagande av att sådan

tjänstgöring må omfatta högst hälften av den vederbörande såsom lärare

vid allmänna läroverket åliggande undervisningsskyldigheten samt att statsverket

icke därigenom förorsakas ökade kostnader; samt att lärare vid kommunal

flickskollinje må kunna hava högst hälften av sin tjänstgöring förlagd

till det allmänna läroverk, med vilket flickskollinjen är förenad, dock under

iakttagande av att statsbidrag ej må utgå till flera sådana lärare än som skulle

erfordras vid den kommunala flickskollinjen, därest samtliga vid densamma

anställda lärare med full tjänstgöring haft hela sin undervisning dit förlagd.

Även i fråga örn läraravlöning och statsbidrag torde enligt de sakkunniga

bestämmelserna för kommunala flickskolor i huvudsak kunna tillämpas på den

ifrågasatta kommunala treåriga flickskollinjen.

Härom anföra de sakkunniga följande:

Beträffande statsbidrag till kommunala flickskolor vilja de sakkunniga erinra

örn att det s. k. grundanslaget till dylika skolor utgår med 2,800 kronor

för klassavdelning med ett tillägg av 400 kronor för var och en av de två

högsta klasserna å den teoretiska linjen. Örn skolan har enbart praktisk linje,

utgår dock grundanslaget med blott 1,400 kronor för var och en av de två högsta

klassernas klassavdelningar.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

47

Som allmän förutsättning för statsbidrags utgående till kommunal flickskola

fordras, bland annat, att skolan skall hava sammanlagt minst 91 lärjungar,

d. v. s. i medeltal minst 13 lärjungar i varje årsklass. Då emellertid

antalet lärjungar i en skola av här ifrågavarande ari i regel brukar sjunka i de

högre klasserna, synes det vara fullt motiverat, att minimiantalet lärjungar i

den treåriga flickskollinjen, som motsvarar de tre högsta klasserna i en kommunal

flickskola, sättes något lägre per årsklass. De sakkunniga vilja här

föreslå samma antal, som är bestämt för kommunal mellanskola, d. v. s. i medeltal

minst 10 i varje årsklass. . . . „ .

Enär de ifrågasätta treåriga flickskollinjerna, såsom de sakkunniga förut

anfört, böra upprättas endast å sådana orter, där antalet lärjungar är för

litet för att möjliggöra upprättandet av en fullständig kommunal flickskola,

torde parallellavdelning vid flickskollinje böra förekomma endast i särskilda

undantagsfall. Det synes därför böra meddelas föreskrift örn att parallellavdelning

icke får upprättas utan skolöverstyrelsens medgivande i varje särskilt

fall.

Nedanstående särbestämmelser synas vara. erforderliga.

1. Rektor vid kommunal treårig flickskollinje skall åtnjuta ett särskilt arvode

av 400 kronor; biträdande föreståndarinna ett särskilt arvode av 100 kronor;

vikarierande rektor ett särskilt arvode av 200 kronor samt vikarie för biträdande

föreståndarinna ett särskilt arvode av 100 kronor, allt för år räknat

(§ 3) 1

Därjämte bör rektor beredas minskning i den honom som rektor vid allmänt

läroverk åliggande undervisningsskyldigheten med två timmar i veckan, varvid

det bör åligga vederbörande kommun att bestrida kostnaden för timlärare

för motsvarande antal timmar. o . . ..

2 Skolområde, som underhåller kommunal treårig flickskollinje, viljen

blivit av Kungl. Majit erkänd såsom sådan, skall för bestridande av kostnaderna

härför erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och till parallellavdening

av årsklass, dels ock för lärare enligt nedanstående grunder •

a) till skola med teoretisk och praktisk linje eller enbart teoretisk hnje inea

9,200 kronor för år och till skola med enbart praktisk linje 5,600 kronor tor ar;

samt därutöver „

b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800 kronor för ar, dock

att sådant bidrag ma utgå till högst sa stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsarets början minst 30 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan, ny ^klassavdelning

upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej må upprättas

utan skolöverstyrelsens medgivande;

c) till parallellavdelning av årsklass inom de tva högsta arsklassenm, med

iakttagande av de i b) angivna begränsningarna, med 2,800 kronor för år för

parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för ar för

parallellavdelning inom den praktiska linjen; ,

d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård och

trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att

vid läsårets början vid undervisningen i. dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar

i varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5 samt att minst to

lärjungar komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas

16_17)

V | S„m allmänna förutsättningar för statsbidrags utgående skola gälla de i

§ 20 av kungörelsen den 22 juni 1928 angående avlöning åt lärare vid kom
-

1 De inom parentes anförda paragraferna hänvisa till kungörelsen den 22 joni 1928 (nr 229) angående

avlöning åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj :ts proposition nr 119.

munal flickskola samt statsbidrag till sådan skola givna bestämmelserna, dock

att den kommunala treåriga flickskollinjen skall hava sammanlagt minst 30

lärjungar (§ 20 morn. 5).

4. Till skolområde, som enligt plan, som av Kungl. Majit godkännes, upprättar

kommunal treårig flickskollinje genom successivt uppbyggande med en

eller flera klasser av sådan linje, utgår statsbidrag enligt bestämmelserna i

§ 21 av den i näst föregående punkt omförmälda kungörelsen, dock att skolan

skall hava i medeltal minst 10 lärjungar i varje årsklass (§ 21).

Som stöd för beräkning av kostnaderna för en kommunal treårig flickskollinje

hava de sakkunniga till sitt yttrande som bilaga fogat ett exempel på

»utgifts- och inkomststat för kommunal treårig flickskollinje, förenad med

allmänt läroverk», vilken bilaga torde få fogas vid statsrådsprotokollet för denna

dag (bil. 4).

Som framgår av denna bilaga, yttra de sakkunniga, kunna statens kostnader,

oberäknat^tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt lärarna, för en kommunal

treårig flickskollinje i enlighet med de sakkunnigas förslag uppskattas

till omkring 12,000 kronor örn året. Det förutsättes härvid, att enbart teoretisk

linje anordnas inom de två högsta klasserna. För enbart praktisk linje kunna

kostnaderna beräknas till något lägre belopp. För både teoretisk och praktisk

linje —en organisation, som emellertid torde komma att bliva mycket sällsynt

vid de jämförelsevis små skolor, det här är fråga örn — ökas kostnaden för

staten med omkring 1,500 kronor.

De sakkunniga anföra vidare, att de i den länsvis ordnade undersökningen

räknat med att treårig flickskollinje skulle kunna komma att upprättas på ett

femtontal orter. Örn så blir fallet, skulle alltså statens årliga kostnader för

sådana linjer komma att uppgå till omkring 15 X 12,000= 180,000 kronor.

Då emellertid på en del av dessa orter fullständig flickskola nu finnes, skulle

i stället en besparing göras å anslaget till privatläroverken. Genom upprättande

av särskild flickskollinje torde också i vissa fall besparing kunna uppstå

genom ett minskat antal parallellavdelningar vid det allmänna läroverket.

Då flickskollinjer sannolikt till en början komme att upprättas endast i ringa

omfattning och successivt, syntes för första budgetåret ett förslagsanslag till

statsbidrag till sådana linjer å 10,000 kronor vara tillräckligt.

Beträffande vederbörande kommuns kostnader för den ifrågasatta flickskollinjen

skulle dessa enligt omförmälda bilaga belöpa sig till omkring 3,800 kronor

om året. Därtill komme kostnaden för skollokaler oell inredningsmateriel.

Då flickskollinjen skulle vara samorganiserad med det allmänna läroverket,

erfordras i regel endast tre klassrum med inredning. Övriga lokaler, undervisningsmateriel

m. m. skulle de båda skolformerna i stor utsträckning hava gemensamt.

Beträffande pensionsrätt för lärare vid kommunala flickskollinjer vid statsläroverk

anför statens pensionsanstalt följande:

Utredningen synes beröra statens pensionsanstalts verksamhetsområde endast

i vad ifrågasättes inrättande vid allmänna läroverk av kommunala treåriga

flickskolelinjer.

Då dessa flickskolelinjer enligt utredningen skola åsyfta samma slututbildning

som kommunala flickskolor och ej synas skola förete annan olikhet med

de sistnämnda än som påkallas därav, att en del av undervisningen förutsättes

vara före inträdet å flickskolelinjen fullgjord vid realskola, torde dessa linjer

kunna betraktas som kommunala flickskolor, örn ock organisationen på grund

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119-

49

av särskilda förhållanden kunnat inskränkas. Vid sådant förhållande torde ock

få anses, att vid flickskolelinjerna anställda lärare böra äga pensionsrätt i

statens pensionsanstalt på samma villkor som lärare vid fullständiga kommunala

flickskolor.

Mot de sakkunnigas förslag till samorganisation mellan kommunal flickskola

och flickrealskola samt upprättande under ovan (s. 29) angivna förutsättningar

av treårig flickskollinje liksom mot förslaget till avlönings- och

statsbidragsbestämmelser ifråga örn dylik organisation har jag i huvudsak

intet att erinra. Jag vill därför tillstyrka, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen att godkänna de bestämmelser i förevarande avseende, som jag i

huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag i det följande kommer

att angiva. Här må endast erinras därom, att den ifrågasatta nedsättningen

i rektors undervisningsskyldighet givetvis bör kompenseras genom att

den kommunala flickskolan respektive flickskollinjen bekostar motsvarande antal

timlärartimmar.

I anslutning till vad av 1928 års riksdag beslöts i fråga örn åtgärder för

sådana lärarinnor, som på grund av statsunderstödda enskilda högre flickskolors

upphörande med sin verksamhet i samband med inrättandet av kommunal

flickskola på orten förlorade sin anställning, finner jag, att motsvarande bestämmelser

böra gälla även för de lärarinnor vid omförmälda högre flickskolor,

vilka på grund av kommunal flickskollinjes inrättande på orten gå förlustiga

sin befattning.

Ej heller i fråga örn den av de sakkunniga framlagda kostnadsberäkningen

för kommunala flickskollinjers upprättande har jag något att erinra. Givetvis

är det ej möjligt att på förhand beräkna, i vilken omfattning sådana flickskollinjer

under den närmaste tiden komma att upprättas. Till frågan örn erforderligt

anslag för nästa budgetår skall jag återkomma vid behandlingen av frågan

om anslag till kommunala flickskolor.

Departe
ments
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1930

1 sami. 94 käft. (Nr 119-)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Vissa frågor rörande tillämpning ay 1927 års skolorganisation.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 5 juli 1929 av samma års riksdags

skrivelse nr 250 i anledning av Kungl. Majits proposition angående vissa i

samband med 1927 års skolreform stående frågor anförde jag, efter att hava

närmare berört riksdagens i nämnda skrivelse begärda utredning rörande behovet

av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927

års riksdag beslutade samt örn deras organisation, bland annat, följande:

I samband med prövningen av de föreslagna flickläroverkens organisation

synas mig lämpligen också vissa andra med 1927 års skolorganisation sammanhängande

frågor böra upptagas till omprövning.

Riksdagen har beslutat, att den föreslagna ombildningen och utvidgningen

av läroverksorganisationen samt de förändringar, som därmed stå i samband,

skola försiggå i huvudsaklig enlighet med den plan beträffande tidpunkter

för ikraftträdandet och grunder i övrigt, som av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 18 februari 1927

samt av 1927 års riksdag i dess skrivelse nr 262 angivits. Vid det praktiska

genomförandet av sagda plan ha emellertid framträtt svårigheter av den art

och räckvidd, att vissa jämkningar utöver dem, som Kungl. Majit själv kan

äga befogenhet medgiva, i planen synas påkallade. Det torde under sådana

omständigheter vara lämpligt att även dessa frågor nu erhålla erforderlig utredning.

Efter att hava erinrat örn lyceilinjerna vid de allmänna läroverken fortsatte

jag sålunda:

Slutligen vill jag vidare erinra örn den ojämnhet, som läroverkens nederstadier

för närvarande uppvisa i avseende å möjligheterna att mottaga elever.

Medan elevtillströmningen till den 5-åriga realskolans första klass å många

orter är så stark, att många måste avvisas, är tillströmningen till den krånga

realskolans första klass mångenstädes så ringa, att denna linje ej alltid

torde kunna upprätthållas. Den nuvarande organisationen företer onekligen

en viss stelhet, som synes påkalla en uppmjukning. Frånsett det ekonomiskt

otillfredsställande i en dylik från början fastlåst anordning, föreligger

här en av erfarenheten redan ådagalagd ojämnhet i organisationen, och det

synes mig angeläget att tillse, i vad mån man kan vinna en smidigare anpassning

allt efter de förefintliga behoven på de olika orterna. Jag erinrar t. ex.

om det sätt, på vilket 1928 års riksdag löst frågan örn den kommunala flickskolans

dubbla anknytning till folkskolan.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

51

Vid övervägande av denna fråga har jag givetvis i första rummet beaktat

den ståndpunkt, som riksdagen intagit till densamma. När vid 1927 års riksdag

andra särskilda utskottets förslag till omorganisation av det högre skolväsendet

var föremål för överläggningar i kamrarna, framhölls från skilda

håll med stor styrka, att den nya ordningen för det högre skolväsendet, örn

den bleve av riksdagen antagen, icke vore att anse som en oföränderlig, i

alla detaljer fastlåst organisation; i den mån nya erfarenheter framträdde,

vilka gjorde jämkningar i den fastställda planen önskvärda, borde dylika

jämkningar ock genomföras, så att den nya organisationen kunde så smidigt

som möjligt anpassa sig efter växlande tidsförhållanden och lokala behov. I

den mån en sådan anpassning icke kunde åvägabringas genom mera tillfälliga

åtgärder från Kungl. Maj:ts sida, vore riksdagen beredd att efter därom av

Kungl. Majit gjord framställning lämna sin medverkan. Sålunda framhöll

enligt riksdagens protokoll min företrädare i statsrådsämbetet,

»att det icke är meningen — och det förutsatte icke heller Kungl. Majit

— att på det sättet fastlåsa organisationen, att den icke, därest omständigheterna

så påkalla, kan förändras. För egen del vill jag starkt betona det

nödvändiga uti att organisationen kan givas erforderlig smidighet och anpassning,

och samtidigt vill jag betona, att reformens genomförande kommer att

ställa stora krav på klokhet och förståelse hos dem, som skola leda och övervaka

detta arbete.»

I samma riktning uttalade sig enligt riksdagens protokoll dåvarande statsministern

:

»Jag önskar också, innan jag slutar, understryka den uppfattning, som utskottet

givit uttryck åt på sidan 131 i sitt betänkande, nämligen att förändringar

böra komma till stånd, när förhållandena motivera sådana, och att man

sålunda icke får betrakta det nu fattade beslutet såsom ett fastlåsande av organisationen

på alla punkter och under alla förhållanden.

Jag tror sålunda, att man till fördel för det hela lika väl i efterhand kan

göra de jämkningar, som befinnas nödvändiga, och jag förutsätter, att behörig

hänsyn kommer att tagas till sakliga framställningar och framför allt

till de erfarenheter, som den fortsatta utvecklingen i detta avseende visar hän

på.»

Liknande synpunkter framhöllos, såsom jämväl framgår av riksdagens protokoll,

av ordföranden i andra särskilda utskottet (»skolutskottet»):

»Jag är på grund av den debatt, som i denna detalj ägt rum, angelägen om

att betona, att det är klart, att vi icke här göra anspråk på att ha förfarit

så, att icke framdeles en korrigering kan behöva göras, men vad jag håller

på, det är, att med nuvarande lärjungeantal och med nuvarande fördelning

av lärjungarna mellan läroverksorterna och kringliggande bygd förefaller

den organisation, som föreslagits av utskottsmajoriteten, att vara väl grundad.

Jag vill emellertid samtidigt betona, att utskottsmajoriteten aldrig har tänkt

sig, att den organisation, som nu göres upp, i alla detaljer skulle förbliva

oföränderlig genom tiderna, över huvud skulle jag vilja framhålla, att det

har varit en brist hos våra svenska läroverk, att deras organisation varit så

stel, och att man på detta område icke haft tillräcklig möjlighet av en smi
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

dig anpassning för växlande tider och växlande förhållanden. Min uppfattning

är, och däråt har givits uttryck i den del av utskottets motivering, som

herr statsrådet nyss läste upp, att läroverkens organisation i sina stora drag

nu bör fastställas av konung och riksdag gemensamt, men denna organisation

bör kunna anpassa sig efter tidernas behov, så att riksdagen, utan tilllämpande

av några doktrinära synpunkter i dessa fall, vid varje tidpunkt

lämnar sin medverkan till de av erfarenheten betingade jämkningarna med

hänsyn till behovet på de olika platserna. Och det vill jag ha förklarat såsom

representant för uppfattningen inom den delegation, vilken i detalj granskat

läroverksorganisationen, att vår mening varit den, att skulle det visa sig, att

på en eller annan punkt de kalkyler, på vilka vi byggt vårt förslag, icke

skulle hålla streck eller ändrade förhållanden skulle inträda, så har det varit

vår mening att organisationen framdeles skall, utan hinder av skoldoktrinära

uppfattningar, jämkas efter det praktiska livets förhållanden och behov.

Glöm icke den mening, som funnits hos utskottet och som är uttryckt i det

yttrande herr statsrådet nyss uppläste, glöm inte, att övergången till det nya

måste göras synnerligen mjuk! Denna organisation måste tillämpas med

omdömesgillhet och varsamhet. Ni måste komma ihåg detta, och i det

avseendet har det aldrig varit någon meningsskiljaktighet inom utskottet.

Denna organisation skall införas smidigt, så att allmänheten och föräldrar,

som ha barn i skolåldern, icke komma att utsättas för svårigheter genom

de förhållanden, som komma att uppstå.-------— -----—

Det måste vidare beaktas, vad redan förut påpekats, nämligen att den detaljorganisation

som här förslagits, är gjord på grundvalen av nu tillgängligt material.

Visar erfarenheten och livet, att detaljjämkningar i organisationen behöva göras,

så tveken icke, ni, som skola handhava skolfrågan i framtiden, att komma

till riksdagen med edra förslag, ty få vi frågan löst vid denna riksdag och

under sådana former och i den anda, som är bärande för skolutskottets förslag,

så kommer mycket att i detta hänseende ställa sig annorlunda i framtiden,

när det gäller att få frågor av detta slag behandlade här i riksdagen.»

Denna uppfattning är det också, som kommer till uttryck i 1927 års riksdags

skrivelse nr 262, där med avseende på den nya realskolorganisationen

anföres:

Riksdagen vill särskilt framhålla angelägenheten av att övergången till

den nya organisationen sker under så mjuka former som möjligt.

Med avseende på hela den nya skolorganisationen uttalade riksdagen uttryckligen

sin förväntan, att Kungl. Maj:t i mån av framträdande behov skulle

framlägga förslag för organisationens anpassande efter erfarenhetens krav:

Slutligen vill riksdagen beträffande hela den organisation, som nedan föreslås,

framhålla, att erfarenheten givetvis kan göra vissa jämkningar i densamma

önskvärda på grund av lokala förhållanden, ändrat elevantal m. m., och riksdagen

förutsätter, att i sådant fall Eders Kungl. Majit härom kommer att för

riksdagen framlägga förslag.

Den väsentligaste förändring, som på grund av 1927 års riksdags beslut genomförts

inom de allmänna läroverkens organisation, är otvivelaktigt den, att

realskolan nu skall vara antingen fyraårig och grundad på genomgången sjätte

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

53

klass i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer eller femårig och

grundad på genomgången fjärde klass i folkskola, som nyss nämnts, eller ock

såväl fyra- som femårig och ansluten till folkskolan på båda nu angivna sätt.

Vid genomförandet av denna nya organisation av realskolan hava emellertid

vissa svårigheter framträtt. Dessa hava särskilt tydligt gjort sig gällande

vid vissa läroverk, där realskolan enligt 1927 års organisationsplan är dels

femårig, dels fyraårig och alltså har vad man kallat dubbel anknytning tili

folkskolan.

Det var dessa allt tydligare framträdande olägenheter med den gällande organisationsplanen,

som med hänsyn till riksdagens nyss anförda uttalanden föranledde

mig att förenämnda dag bringa denna fråga under Kungl. Maj:ts

prövning.

På min därvid gjorda framställning beslöt Kungl. Maj :t att uppdraga

åt 1927 års skolsakkunniga att verkställa utredning och avgiva yttrande

och förslag i, bland andra, det av mig sålunda angivna hänseendet. Därjämte

bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet att till förstärkning

av nyssnämnda sakkunnigberedning tillkalla ytterligare tva sakkunniga.

Den 30 november 1929 avgåvo 1927 års skolsakkunniga sitt betänkande i

frågan, benämnt Utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års

skolorganisation (Statens offentliga utredningar 1929:32).

På grund av remiss hava utlåtanden över ifrågavarande betänkande avgivits:

den 28 december 1929 av statskontoret och den 9 januari 1930 av skolöverstyrelsen,

vilken inhämtat yttranden från läroverkskollegierna vid de allmänna

läroverk, beträffande vilkas organisation de sakkunniga framlagt förslag

till jämkningar.

Då jag nu övergår till behandling av förevarande spörsmål, kommer jag

att först stanna vid frågan örn behovet av jämkningar inom 1927 års organisationsplan,

därpå övergår jag till frågan örn samorganisation av femårig

och fyraårig realskollinje och till vissa i samband därmed stående pedagogiska

synpunkter, varefter jag slutligen kommer att beröra frågan om förslagets

tillämpning på olika orter samt kostnadsfrågan. Beträffande dessa

spörsmål kommer jag att i erforderlig utsträckning lämna redogörelse för

de skolsakkunnigas förslag samt för de uttalanden, som blivit gjorda i de däröver

avgivna utlåtandena.

I. Den femåriga och den fyraåriga realskolan jens förekomst

vid de olika läroverken.

A. Behov av jämkningar inom 1927 års organisationsplan.

Rörande de svårigheter, som yppat sig vid förverkligandet av 1927 års organisationsplan,

och örn orsakerna till dessa svårigheter yttra de skolsakkunniga

bland annat:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Av formuleringen av det åt de sakkunniga lämnade uppdraget, i vad detta

avser tillströmningen till realskollinjerna, framgår, att detta närmast avser att

överväga^ de åtgärder, som kunna vara ägnade att avhjälpa den ojämnhet jämte

andra svårigheter, som på åtskilliga orter yppat sig vid förverkligandet av den

för genomförande av 1927 års läroverksreform av Kungl. Majit fastställda

organisationsplanen för de allmänna läroverken. Som till detta betänkande fogade

tabellbilagor visa, har under den tid, sagda plan varit i tillämpning, lärjungetillströmningen

till de båda former, i vilka realskolan enligt reformen

för framtiden skall förefinnas — den femåriga och den fyraåriga — i vissa

fall blivit synnerligen ojämn. Anledningen till de svårigheter, som sålunda

yppat sig, synes i främsta rummet vara att söka däri, att lärjungeströmmens

fördelning på de två olika formerna av realskolan på ett antal orter ej motsvarat

det genom organisationsplanen för var och en av dessa former bestämda antalet

serier av klassavdelningar.

Vad då först beträffar lärjungeströmmens fördelning på de båda realskolformerna,

bär tillströmningen till den fyrklassiga realskollinjen på åtskilliga

ställen.varit väsentligen mindre än som synes hava beräknats. En följd härav

har blivit, att linjen på vissa orter icke kunnat komma till stånd, på andra

måst arbeta med ett mindre antal lärjungar än som ur statsfinansiell synpunkt

kan anses tillfredsställande. Vad den femklassiga linjen åter angår, har på ej

sa få orter ett större antal lärjungar där sökt inträde än som enligt organisationsplanen

kunnat mottagas. Nu påpekade förhållanden hava lett till att

Kungl. Majit, på därom gjorda framställningar, i fråga örn vissa orter föreskrivit

av förhållandena påkallade interimsanordningar.

o Nu har emellertid den frågan uppstått, huruvida den sakernas ordning, som

sålunda inträtt, bör tills vidare fortfara, eller huruvida icke sakläget är av

den art, att en ändring därutinnan i vissa avseenden måste redan nu anses påkallad.

.Hedan det.förhållandet, att möjligheten av en ej sällan oundgänglig jämkning

i organisationsplanen i^varje särskilt fall, som yppar sig, skall bero på

beslut av Kungl. Majit, måste anses vara mindre lämpligt. Vanligen är

det så, att den svårighet, som av organisationsplanen föranledes och som det

gäller att.avlägsna, ej på förhand låter sig förutse utan uppträder plötsligt,

särskilt vid ett nytt läsårs början, och därför också påkallar snabbt avhjälpande.

Även örn vederbörande vinnlägga sig örn ali snabbhet i ett dylikt

ärendes handläggning, kan det i de flesta fall icke undgås, att, innan beslut

kan fattas, längre tid kommer att förflyta än som kan vara tjänligt för de berörda,

läroverken och deras lärjungar. Den situation, som härvid uppstår, måste

nämligen innebära en för vederbörande lärjungar och målsmän oroande ovisshet

och en störande och för arbetets ändamålsenliga planläggning högst menlig

osäkerhet vid läroverken. Därtill kommer vidare, att Kungl. Majit vid beslutets

meddelande i de särskilda fallen dels av statsfinansiella hänsyn, dels

på grund av nödvändigheten att inhämta riksdagens beslut för upprättande av

nya klassavdelningar icke alltid kan tillgodose just de synpunkter, som varit

bestämmande för den nya organisationen. Sålunda ingår ju som en bärande

grundtanke i denna organisation, att på varje ort, där högre skola finnes, möjlighet.

skall beredas lärjungar från folkskolans sjätte klass att omedelbart

övergå till det. allmänna läroverket på orten. När det nu emellertid inträffar,

att antalet lärjungar, som söka inträde i en fyraårig realskollinje, är så ringa,

att Kungl. Majit av statsfinansiella skäl ej anser sig böra medgiva dess upprättande,

har detta till följd, att de lärjungar, som haft för avsikt att begagna

sig av den av riksdagen åsyftade möjligheten att omedelbart övergå till den

högre skolan, förhindras att så göra. Å andra sidan måste det betecknas som

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

55

ett svårt missförhållande, att till inträde i femårig realskola godkända lärjungar

på grund av organisationsplanens snävhet ej kunna ens genom beslut

av Kungl. Majit tillfälligt beredas möjlighet att vid sådan skola bliva mottagna,

under det att samtidigt vid samma skola de för den fyraåriga linjen beredde

undervisningsmöjligheterna endast delvis utnyttjas.

De nu berörda förhållandena synas hava en sadan räckvidd oph pa ett

så störande sätt ingripa såväl i de enskilda lärjungarnas ^ studiegång som i

planläggningen av läroverkens arbete, att de mäste anses påkalla en ingående

undersökning av möjliga utvägar att på ett smidigare sätt än som hittills kunnat

ske anpassa den nya organisationen efter de krav, som den konkreta erfa3''enheten

på de olika orterna ställer.

De sakkunniga hava icke förbisett de skäl, som kunna anses tala för uppskov

med ett reglerande ingripande redan nu. De anföra i detta hänseende:

Mot vidtagande redan nu av åtgärder för att reglera de berörda förhållandena

har framför allt anförts den omständigheten, att en relativt kort tiel

omfattande endast två års inträdesprövningar — förflutit, _ sedan organisationsplanen

trädde i tillämpning, varför det erfarenhetsmaterial, som för närvarande

förefunnes, vore synnerligen begränsat. Det kunde Rinder sådana förhållanden

synas riktigast att ■— såsom också från olika håll yrkats ■ låta

anstå med mera generellt reglerande åtgärder, intill dess en längre erfarenhet

hunnit förvärvas. För ett sadant tillvägagångssätt har dessutom ansetts tala

den omständigheten, att den tid, under vilken den nya organisationsplanen varit

i tillämpning, i åtskilliga avseenden haft karaktären av en övergångstid

och att följaktligen de nuvarande förhållandena icke kunde anses motsvara det

läge, som under andra och mera normala förhållanden skolat vara för handen.

Särskilt har framhållits, att de årgångar av lärjungar, som, därest den nya

ordningen längre tid varit i tillämpning, kunnat beräknas hava fran folkskolans

sjätte klass övergått till den fyraanga realskolans första klass, till allra

största delen redan från lägre folkskolklasser sökt sig in i allmänna läroverken,

därtill föranledda av den äldre organisationens anknytning av realskolan

till folkskolan. Finge den nya organisationen ännu någon tid ostört verka,

skulle den visa sig i huvudsak fungera efter de gjorda beräkningarna.

Skälen mot att en reglering redan nu vidtages i här ifrågavarande hänseende

kunna sammanfattas så, att den hittills vunna erfarenheten är allt för kort

och hämtad från en ännu icke avslutad övergångsperiod. Vad som salunda

säges örn den hittills vunna erfarenheten är givetvis i och för sig av den

art, att det icke kan bestridas, men kan uppenbarligen anföras som skäl

mot att en reglering redan nu vidtages, endast om en dylik reglering skulle pa

något sätt binda utvecklingen eller föra den i en icke avsedd riktning. Det

gäller därför att söka finna en sådan form för regleringen, att denna icke med

åberopande av en allt för kort erfarenhet gör vald pa den naturliga utvecklmgen

utan fastmer ständigt låter leda sig just av den nya erfarenhet, som

vinnes på de olika orterna år från år. En förutsättning för att denna utveckling

skall kunna motsvara det verkliga behovet är givetvis, att den far försiggå

så fritt som statsfinansiella hänsyn kunna medgiva och icke regleras av

det tvång, som uppstår, örn på en ort den ena av de realskolformer, som jämlikt

uttalande av 1928 års riksdag böra anses såsom likställda -— den femåriga och

den fyraåriga — tillgodoses på bekostnad av den andra.

Vore det nu möjligt att finna en generellt reglerbar anordning, varigenom

förenämnda olägenheter redan nu kunde undvikas, samtidigt som den nya

läroverksorganisationens grundsatser orubbade upprätthölles, skulle enligt de

sakkunnigas mening synnerligen mycket vara vunnet för lugnet och stadgan i

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

läroverkens arbete, på samma gång allmänheten icke behövde sväva i ovisshet

örn vilka bildningsmöjligheter olika orter erbjöde.

Att behov av jämkningar inom den av 1927 års riksdag fastställda organisationsplanen

för de allmänna läroverken gjort sig gällande bestyrkes antingen

i princip eller med avseende å det egna läroverket av flertalet av de hörda

läroverkskollegierna.

Salunda anför kollegiet vid högre allmänna läroverket i Jönköping följande»lie

skal, som av de skolsakkunniga framlagts för vidtagande redan nu av åtgärder,

agnade att bringa den år 1927 antagna organisationen i bättre ans

utning till de behov, som enligt den hittills vunna erfarenheten visat sig

vara förhanden, finnér kollegiet vara synnerligen välgrundade.» Kollegiet vid

samrealskolan och kommunala gymnasiet i Söderhamn yttrar: »Kollegiet anser

mycket starka skäl tala för den av de sakkunniga föreslagna s k förenade

linjen Utan uppgivande av den i 1927 års skolreform bärande principen

.örn dubbel anknytning till folkskolan skulle genom linjens upprättande

orgamsationen förlänas en högst nödvändig ökad smidighet och anpassningsormaga.

Vinsterna härav såväl för det allmänna som för den enskilde äro så

etydande och sa patagliga, att kollegiet ej anser sig kunna annat än tillstyrka

mjens upprättande trots de invändningar, som från rent pedagogiska synpunkter

otvivelaktigt kunna riktes mot densamma.» Kollegiet vid samrealskolan i

h alkopmg framhåller: »att i fortsättningen, såsom här hittills skett, arbete på

vTJTT1 3 ae eYer 1 den 4-åriga realskolan, under det med all sannoikhet

i framtiden manga barn, som önska inträde i den 5-åriga, skulle behöva

avvisas ar icke försvarbart vare sig ur statsfinansiell synpunkt eller med hänsyn

tift allmänheten». Pa samma sätt uttalar kollegiet vid samrealskolan i

Amal, att det mäste »medgivas, att den beslutade organisationen icke är väl

avpassad efter de olika orternas behov. Det kan ju icke heller ur statsfinansiell

ynpunkt anses riktigt att upprätthålla klassavdelningar med mycket litet lärjungeantal.

Kollegiet vill därför tillstyrka de skolsakkunnigas förslag i vad

det galler realskolan.» Ett par kollegier framhålla även, att möjligheter att

mottaga larjungar saval fran fjärde som sjätte folkskoleklassen borde beredas

jamvaf vid de nu enkellmjiga realskolorna.

Skolöverstyrelsen anför i nu berörda hänseende huvudsakligen följande:

■ fr,å®a’ de sakkunniga i enlighet med det dem givna uppdrag haft alf

i forsta hand undersöka rörande tillämpningen av 1927 års skolorganisation

i", fa lt den 0Jamna larjungetillströmningen till de båda huvudformerna av

merna° ail A °? d? bättre anpassning a“fo7

merna till de förefintliga lokala behoven skall kunna åvägabringas Av den

randdrSl°kninSiaV forllallandena vid varje särskilt läroverk inom den förutva
åren

läasTrTnk192?m|9 °nriqS9^ t sakkunai£a betagit för de båda sista

6 1^’o-a p K)|8—29 och 1929—30, framgar, att tillströmningen till den

Kanga och den 5-anga realskolan varit avsevärt större än tillströmningen till

den 4-anga, sa att under det inträdessökande till den 5- och 6-åriga realskolan

mast avvisas av brist pa utrymme, klasserna i den 4-åriga realskolan varit

“aYn g.eilomgaende mycket glest besatta. De av de sakkunniga i detta av
lTv

J°rl ® SlffiITT gl-Va salunda v!d handen, att lärjungeantalet i klass

T +deon/nanga realskolan innevarande läsår i 19 fall understiger 10 och i

(''iSrkkrr! ^,JJgar till 20 eller därutöver, därav i 3 fall till 30 eller däröver

(Karlskrona, Halmstad, Sundsvall). I den 5-åriga realskolan åter understiger

antalet eleven endast 5 fall 20 — lägst 13 (Trälleberg), — medan det i 60

fall uppgår till eller överstiger 30. Därvid är även att märka, att i de ännu

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

57

bestående 65 avdelningarna av klass 2 i den 6-åriga realskolan, vilka i avseende

på elevernas åldersstadium äro parallella med klass 1 av den 5-åriga realskolan,

finnas innevarande läsår 2,115 elever, d. v. s. i medeltal 32.5 elever

per klassavdelning. Medeltalet elever i klass 1 av den 5-ariga realskollinien

är innevarande termin mellan 31 och 32, medan i de 58 upprättade avdelningarna

av klass 1 av den 4-åriga realskolan motsvarande siffror är 13.6 (föregående

år 12.75).

Det framgår sålunda av vad här anförts, både att lärjungetillströmningen

till den 4-åriga realskolan är avsevärt mindre än till den 5-åriga och att den

även i och för sig måste anses så liten, att linjens upprätthållande å ett stort

antal orter är förenat med proportionsvis mycket betydande ekonomiska uppoffringar

från det allmännas sida. Å andra sidan finner överstyrelsen i likhet

med de sakkunniga det ännu vara för tidigt att av de förebragta siffrorna draga

några bestämda slutsatser angående den mera definitiva anslutningen till de

båda linjerna. De gångna åren lia varit en övergångstid, och även örn all_ sannolikhet

talar för, att de kategorier av elever, som för närvarande söka sig in

på den 5- eller 6-åriga linjen, i fortsättningen komma att i allmänhet välja

den 5-åriga linjen, så långt utrymme där erbjuder sig, finner överstyrelsen det

dock ingalunda uteslutet, att en mera utbredd kännedom bland allmänheten

örn de nya övergångsmöjligheter, som genom skolreformen öppnats, kan komma

att framdeles tillföra den 4-åriga linjen ett ökat antal elever. Redan med

hänsyn till denna omständighet finner överstyrelsen det uteslutet att nu ifrågasätta

sådana åtgärder, varigenom den nuvarande fördelningen av lärjungeströmmen

göres normerande för den slutgiltiga organisationen. ^ Möjligheterna

till inträde i realskolan efter helt avslutad folkskola böra alitsa icke beskäras

på sådant sätt, att plats icke med säkerhet kan beredas dem, som önska gå

denna väg. Men det synes lika angeläget, att de elever, som önska välja den

5-åriga linjen, icke av brist på utrymme hindras därifrån. För en fri och

obunden fortgång av utvecklingen i här berörda avseende tala även viktiga

pedagogiska hänsyn. Allt för kort tid har ännu förflutit för att tillåta några

på erfarenhet grundade omdömen örn de bada linjernas företräden^ eller olägenheter

i pedagogiskt avseende, och en mera definitiv reglering måste även^bli

avhängig av de rent pedagogiska erfarenheter, som komma att göras i fråga

om undervisningen och arbetsresultatet å de bägge linjerna.

Inom skolöverstyrelsen hava undervisningsråden Fredriksson, Bruce, Nylund

och t. f. undervisningsrådet Björkman hävdat^ den uppfattningen, att

med hänsyn till den starkt begränsade erfarenhet angående de olika förutsättriingama

för genomförande av 1927 års läroverksorganisation, sorn kunnat vinlias

under den korta tid, varunder denna organisation varit i tillämpning, ävensom

till den omständigheten, att nämnda tid måste anses som en övergångsperiod,

under vilken svårigheter helt naturligt måste yppa sig, några mera

ingripande förändringar i fråga örn läroverkens organisation och undervisning

icke nu borde företagas. Dylika förändringar redan nu, innan tillräcklig erfarenhet

vunnits angående deras nödvändighet för framtiden, syntes sa mycket

mindre erforderliga, som gällande övergångsbestämmelser samt föreskriften

i läroverksstadgan örn samlåsning mellan olika klasser och avdelningar låmnade

utrymme för sådana provisoriska jämkningar i organisationen, som fran

ekonomisk synpunkt kunde finnas påkallade.

Av vad de sakkunniga anfört liksom av läroverkskollegiernas och skolöverstyrelsens

yttranden framgår, att på åtskilliga orter erfarenheten gjort vissa

jämkningar i den år 1927 fastställda organisationsplanen iinskvärda (se bil.

5). De av de sakkunniga påpekade missförhållandena hava uppenbarligen

Departe
ments
chefen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

en sådan räckvidd och ingripa på ett så störande sätt såväl i de enskilda lärjungarnas

studiegång som i planläggningen av läroverkens arbete, att åtgärder

i syfte att bringa organisationen i bättre överensstämmelse med de av riksdagen

fastställda grundsatserna enligt min uppfattning måste anses påkallade.

Det synes mig under sådana omständigheter ofrånkomligt, att det nu, på sätt

riksdagen förutsatt, för riksdagen framlägges förslag, ägnade att råda bot på de

missförhållanden, som sålunda framträtt.

När jag intager denna ståndpunkt, sker det efter noggrant övervägande jämväl

av de skäl, som ansetts tala emot att redan nu jämkningar i 1927 års organisationsplan

vidtoges och som av de sakkunniga på förut anfört sätt sammanfattats.

Värdet av dessa invändningar blir givetvis beroende på vilka jämkningar

det är fråga örn. Sattes det exempelvis i fråga att på en ort definitivt

slopa den ena realskollinjen, därför att den visat sig icke kunna samla tillräckligt

antal lärjungar, är det utan vidare klart, att den hittills vunna erfarenheten

är för kort för att giva utslag i fråga örn en dylik åtgärd, som ju

skulle stå i uppenbar strid med de av 1927 och 1928 års riksdagar fastställda

principerna för anknytningen till folkskolan. Gäller det återigen endast en utjämnande

reglering inom den av organisationen angivna ramen, är det lika

klart, att dylika åtgärder tillhöra de jämkningar, örn vilka riksdagen förutsatt,

att i den mån behovet icke kan i vanlig ordning tillgodoses med tillgängliga

anslag, förslag skulle för riksdagen framläggas. Så långt tillgängliga

anslag räcka till, behöva ju dylika frågor ej ens underställas riksdagens

prövning, såsom enligt riksdagens protokoll under debatten i andra kammaren

framhölls av andra särskilda utskottets ordförande: »då skolorganisationen nu

även i detalj fastställts under riksdagens medverkan och följaktligen ej heller

rubbningar i densamma kan ske utan riksdagsbeslut i ärendet, så innebär

detta givetvis ingen inskränkning i rätten för Kungl. Majit att medgiva tillfälliga

anordningar, t. ex. i fråga örn inrättande eller indragning under ett

läsår av en parallellklass på grund av variationer i tillströmningen av lärjungar».

Nu äro de svårigheter, som yppat sig vid genomförandet av 1927 års skolbeslut,

endast i viss utsträckning av den art, att de kunna avhjälpas genom

sådana jämkningar, som riksdagen förutsatt i mån av behov böra ske genom

tillfälliga åtgärder av Kungl. Majit. I stor utsträckning äro de av den art,

att de icke kunna undanröjas allenast genom tillfälliga anordningar med hjälp

av tillgängliga anslag.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes mig, som nyss framhållits, ingen

tvekan kunna råda därom, att frågan nu bör framläggas för riksdagen.

B. Samorganisation av femårig och fyraårig realskollinje.

Vid sin undersökning av olika möjligheter att förläna realskolans organisation

på två olika linjer en smidigare form hava de sakkunniga stannat för

en organisation med en förenad linje av samma slag som vid den kommunala

flickskolan. Vad sistnämnda skolform beträffar, får jag erinra därom, att

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ls proposition nr 119.

kommunal flickskola enligt gällande stadga den 24 september 1928 (nr 426)

skall vara anordnad med såväl sjuårig som sexårig lärokurs, vilka kurser

skola vara antingen var för sig fristående eller med varandra förenade.

Vid fristående lärokurs skall den sjuåriga lärokursens lägsta klass

anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga kursens lägsta

klass till sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon

av denna skolas huvudformer. Då lärokurserna äro förenade, skola lärjungar,

som genomgått folkskolans fjärde klass, kunna vinna inträde i den sjuånga

lärokursens första klass, samt lärjungar, som genomgått sjätte klassen av

sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer,

kunna intagas i andra klassen av samma lärokurs, vilken klass således

kommer att tillika utgöra den sexåriga lärokursens lägsta klass. De båda

lärokurserna skola, örn de äro fristående, i läroämnena undervisas var för

sig, dock skall gemensam undervisning anordnas för de båda högsta klasserna

i sjuårig och sexårig lärokurs i det fall, att det sammanlagda antalet lärjungar

i de båda lärokurserna inom sådan klass ej överstiger 30.

Beträffande förenad linje vid realskola anföra de salcJcunnigci följande.

Den anordning med en i vissa fall förenad realskollinje, som de sakkunniga

i det föregående förordat, utesluter risken att nödgas uppehålla undervisning

i klassavdelningar med ett ur statsfinansiell synpunkt allt för ringa antal

lärjungar och möjliggör samtidigt organisationens anpassning efter behovet,

så långt den fastställda ramen är tillräcklig, i det att tack vare kombinationen

allt utrymme inom den givna ramen kan planmässigt och effektivt

utnyttjas. Med tillämpning av det nu gällande systemet kan, aven gm

lärjungantalet skulle kunna rymmas i endast en serie av avdelningar, dubbel

anknytning till folkskolan vinnas blott genom upprättande av två linjer en

femårig och en fyraårig. Med det här föreslagna systemet ater kan, da nen

sammanlagda årskontingenten icke överstiger 35 lärjungar, förhandenvarande

behov av dubbel anknytning till folkskolan tillgodoses med endast en linje, en

förenad. På liknande sätt förhåller det sig. i fråga örn större årskontingenter

och flera serier av klassavdelningar i realskolan. Örn exempelvis en

kontingent på mera än 35 lärjungar önskar inträde å endera linjen av en real

skola nied endast en femårig och en fyraårig linje, förutsätter det nuvarande

systemet — därest ej ett antal godkända inträdessökande skola helt utestängas

— upprättande av parallellavdelningar inom den linje (fern- eller

fyraårig), som visat sig icke kunna mottaga hela antalet inträdessökande.

Vidtages ej en dylik anordning, komma de lärjungar, vilka för sin fortsatta

undervisning måste anlita statlig eller kommunal läroanstalt, i ett synnerligen

ogynnsamt läge. Gäller fallet den femariga linjen, måste de godkända inträdessökande,

som icke kunnat mottagas, antingen påföljande läsår ånyo söka

inträde i den då börjande femåriga linjen eller ock efter två läsår söka sig in i

den fyraåriga linjen. I båda fallen innebär det en tidsförlust av ett ar, vilken

för de berörda lärjungarna kommer att bliva liktydig med en, trots den godkända

inträdesprövningen, påtvungen kvarsittning. Är det åter pa den

åriga linjen, som utrymmet visar sig otillräckligt, kommer, därest nya avdelningar

ej upprättas, de lärjungar, som i detta fall mäste avvisas, i det ogynnsamma

läget, att de nödgas antingen söka in i den femåriga linjens första klass

och där ånyo genomgå i huvudsak samma kurser som de redan genomgått i

folkskolan, eller också efter ännu ett års förlopp ånyo söka vinna inträde i den

fyraåriga linjen. Även här inträder alltså en av organisationen vallad tidstor
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

lust av ett år. Med det av de sakkunniga förordade systemet åter kunna lärjungarna,

under förutsättning att en linje göres förenad, få fritt inrikta sitt

val pa femårig ^eller på fyraårig realskola, utan att antalet parallella klassavdelningar

i något fall behöver bliva större än örn alla lärjungar valde realskollinje

av samma längd.

Den anordning, som de sakkunniga — efter vad som i det föregående

blivit närmare utvecklat —• således tänkt sig böra komma till tillämpning, undanröjer

alla dessa svårigheter. Den synes väl ägnad att giva åt läroverksorgani

sadi orien en smidighet, som möjliggör dess anpassning efter olika orters

skiftande behov, på samma gång den låter de grundsatser, som 1927 och 1928

års riksdagar fastslagit för den nya läroverksorganisationen, komma till sin

iulia rätt. Därtill kommer, att den på intet sätt äventyrar det syfte, nämnda

riksdagar genom sina beslut velat na i fråga örn fördelning av utbildningsmöjligheterna.

Med avseende på eventuellt behov av parallellavdelningar anföra de sakkunniga

vidare:

Även vid tillämpning av det kombinerade systemet kunna givetvis, när

vid en ökad lärjungefrekvens lärjungeantalet nått den siffra, som är föreskriven

som villkor för. uppdelning av klass på parallellavdelningar, fall inträffa,

da nya parallellinjer behövas, men härvid är att märka, att sagda behov

med det nuvarande systemet uppstår, så snart det å endera av de båda

linjerna saknas tillräckligt utrymme för de inträdessökande, men att med ett

kombinerat system behovet av nya parallellavdelningar inträder först i det

fall, att båda linjerna äro fullt besatta.

Den av de sakkunniga föreslagna samorganisationen av femårig och fyraårig

realskollinje bedömes i flertalet av de inkomna yttrandena gynnsamt.

Sålunda tillstyrker majoriteten av de hörda läroverkskollegierna och likaså

skolöverstyrelsen de sakkunnigas förslag.

Läroverkskollegierna framhäva i sina tillstyrkanden mer eller mindre starkt

synpunkter av liknande art som de av de sakkunniga anförda: den förenade

linjen gåve organisationen ökad smidighet och anpassningsförmåga; samtidigt

som den lämnade den nya organisationens grundsatser orubbade, tillgodosåge

den de statsfinansiella intressena o. s. v.

I samma riktning yttrar sig skolöverstyrelsen:

Det gäller alltså att finna en sådan form för reglering, att möjlighet hålles

öppen till fritt val av linje och att utvecklingen icke på något sätt bindes eller

hämmas .men att likväl icke klassavdelningar behöva upprätthållas, vilka med

hänsyn till ett allt för ringa elevantal komma att åsamka det allmänna oproportionerligt

stora kostnader.

Så vitt överstyrelsen kan finna, tillgodoser den av de sakkunniga föreslagna

formen för reglering på ett lyckligt sätt det ovan uppställda kravet, att en

eventuellt nu företagen reglering icke får binda utvecklingen eller leda den i

icke avsedd riktning. I de fall, där en 5-arig eller 4-årig linje kan beräknas

hilva fulltalig, kvarstar den oförändrad, i de fall åter, där elevantalet kan

antagas bliva mera begränsat i den ena typen, medan den andra kan beräknas

komma att uppvisa ett överskott av inträdessökande lärjungar, förenas det begränsade

antalet elever i den förra typen med överskottet i den senare till en

gemensam serie avdelningar. Sålunda tillgodoses samtidigt det enskilda in
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

61

tresset av möjlighet att välja den i de särskilda fallen mest passande linjen

och det statsekonomiska intresset att »arbeta med full drift», d. v. s. att på

bästa sätt kunna utnyttja utrymmet i de av staten underhållna avdelningarna.

Att införandet av förenad linje i stället för 4-årig är förbundet med något ökad

kostnad för statsverket, är visserligen sant, men, såsom framgår av de sakkunnigas

beräkningar, torde denna ökning, åtminstone i längden, kompenseras därav,

att parallellavdelningarnas antal tack vare den förenade linjens förekomst

kan nedbringas, varjämte betydande individuella och i vissa fall mahanda även

kommunala besparingar därigenom kunna göras.

I åtskilliga yttranden framkomma emellertid mot de sakkunnigas förslag

vissa betänkligheter, dels av organisatorisk, dels av pedagogisk art. Till de

senare återkommer jag i annat sammanhang. De anförda betänkligheterna

hava lett till att man för att råda bot på de påvisade missförhållandena sökt

andra utvägar än de av de sakkunniga föreslagna och eventuellt först i andra

hand förordat de sakkunnigas förslag. Sålunda finna några kollegier det beklagligt,

att godkända inträdessökande måste avvisas, och vitsorda behovet

av större smidighet i organisationen, men anse, att detta behov bättre än genom

en förenad linje skulle tillgodoses genom medgivande av obeskuren rätt för

läroverken att allt efter framträdande behov upprätta parallellavdelningar.

Medan dessa kollegier alltså mer eller mindre bestämt föredraga skild undervisning

för de båda linjerna, har en ledamot av skolöverstyrelsen, undervisningsrådet

Hänninger, i ett till överstyrelsens utlåtande fogat särskilt yttrande

framlagt ett förslag, som går ut på samläsning i liknande utsträckning som

av de sakkunniga föreslagits. Den av de sakkunniga föreslagna anordningen

anser han sig ej kunna godtaga, enär denna innebure, att den femånga realskollinjen

bleve huvudformen inom vår läroverksorganisation; den förenade

linjen skulle nämligen i verkligheten bliva en femårig realskollinje, i vars

andra klass, örn utrymmet det tilläte, lärjungar från folkskolans sjätte klass

skulle kunna vinna inträde.

Det av Hänninger framlagda förslaget innebär i sin helhet,

dels att sådana ändringar vidtagas i organisationsplanen föröde allmänna

läroverken, som i en av honom bifogad tablå angivits, varvid sålunda ytterligare

en femårig realskollinje inrättas vid vart och ett av de högre allmänna

läroverken i Borås, Örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund, Hälsingborg,

Jönköping, Vänersborg och Härnösand samt vid östra realskolan i Göteborg

och realskolan i Malmö och vid envar av samrealskolorna i Ängelholm, .Trälleberg

och Falköping ävensom samtidigt härmed en fyraårig realskollinje indrages

vid vart och ett av de högre allmänna läroverken i Linköping, Borås,

örebro, Halmstad, Sundsvall och Östersund samt vid östra realskolan i Göteborg

och realskolan i Malmö, dels att föreskrift utfärdas därom, att samläsning

enligt av honom angivna grunder skall anordnas mellan motsvarande klasser

av femårig och fyraårig realskollinje, därest lärjungeantalet i endera klassen

understiger 10 och det sammanlagda lärjungeantalet i de ifrågavarande klassavdelningarna

icke är större, än vad som enligt gällande föreskrifter kan inrymmas

inom en och samma klassavdelning, dels slutligen, att sådana ändringar

vidtagas i gällande bestämmelser rörande inrättande av parallellavdelningar

vid de allmänna läroverken, att överstyrelsen bemyndigas att inom

av Kungl. Majit bestämda gränser förfoga över för ifrågavarande ändamål

beviljade anslag.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

Åt detta förslag giva undervisningsråden Fredriksson, Bruce, Nylund och

t. f. undervisningsrådet Björkman sin villkorliga anslutning, i det de, därest

det särskilt av ekonomiska skäl skulle anses erforderligt att redan nu företaga

mera ingripande förändringar i läroverksorganisationen, finna dessa böra

ske i den riktning, som angives i det sålunda framkomna förslaget.

Statskontoret anför, att då de sakkunnigas förslag till ändringar i den nya

skolorganisationen vore av huvudsakligen rent pedagogisk art, statskontoret

saknade möjlighet att örn förslagen fälla annat omdöme än att, ur de synpunkter

statskontoret hade att beakta, intet syntes vara att erinra mot desamma.

I sin skrivelse nr 356 angående kommunala flickskolor m. m. gör 1928 års

riksdag ett förtydligande av 1927 års beslut i skolfrågan, som för bedömandet

av hithörande spörsmål är av principiell betydelse:

Riksdagen anser, att i 1927 års riksdagsbeslut inrymmes full likställdhet

mellan 4-årig och 6-årig folkskolekurs såsom grundval för den högre skolan.

Eders Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag utgår också från de båda linjernas

likaberättigande, och riksdagen vill i detta avseende ansluta sig till den

av departementschefen härutinnan hävdade uppfattningen.

Denna princip, sedd mot bakgrunden av 1927 års riksdags beslut, kan givetvis

icke innebära något slags numerär likställdhet, så att t. ex. inom realskolan

ett lika antal linjer skulle avses för lärjungar från fyraårig och från

sexårig folkskolekurs, utan är uppenbarligen att fatta så, att de från folkskolan

avgående lärjungarna skola, där både fem- och fyraårig realskollinje

finnes upprättad, äga lika möjligheter till omedelbart inträde i realskolan,

vare sig de från fjärde folkskolklassen söka inträde i femårig realskollinje

eller från sjätte folkskolklassen i fyraårig realskollinje.

Emellertid har, som förut påpekats, den år 1927 fastställda formen för

realskolans dubbla anknytning till folkskolan visat sig icke allestädes fungera

så, att sagda möjligheter varit för handen. Det har, såsom jämväl i det föregående

framhållits, på åtskilliga orter inträffat, att till inträde berättigade

lärjungar måst avvisas.

Såsom den enklaste och närmast till hands liggande möjligheten att i full

utsträckning tillgodose förhandenvarande behov erbjuder sig under sådana förhållanden,

såsom i åtskilliga yttranden över de sakkunnigas förslag påyrkats,

givetvis den utvägen att genom ökade anslag till de allmänna läroverken möjliggöra

upprättande av parallellavdelningar i sådan utsträckning, att på de

olika orterna realskolan skulle kunna i en var av de båda linjerna mottaga

samtliga till respektive linje godkända inträdessökande.

Vare sig man nu tänker sig upprättandet av parallellavdelningar i här ifrågasatt

utsträckning möjliggjort genom en ökning av vederbörande anslag till

de allmänna läroverken eller genom en förändring till förslagsanslag av det

nu utgående anslaget till extra och vikarierande ämneslärare, synes mig emellertid

den sålunda förordade utvägen av statsfinansiella skäl icke vara att anbefalla.

En dylik anordning löser visserligen frågan örn beredande av olika

utbildningsvägar på ett sätt, som är för lärjungarna liksom för ifrågavarande

läroanstalter tillfredsställande, men medför för staten risken att nödgas upp
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

63

rätthålla undervisning i klassavdelningar nied ett ur statsfinansiell synpunkt

allt för litet lärjungantal. Den dubbla anknytningen till folkskolan förutsätter

nämligen med nuvarande organisation alltid minst två serier av klassavdelningar.

Även där den årliga lärjungekontingenten understiger 35 och sålunda

skulle kunna rymmas i en klassavdelning, måste den enligt nu gällande ordning,

huru ringa antalet lärjungar i vardera avdelningen än är, delas på två

linjer. Där årskontingenten överstiger 35 men icke 70, kunna två klassavdelningar

räcka, men endast under den förutsättning, att lärjungetillströmningen

fördelar sig med högst 35 lärjungar på varje linje. Blir fördelningen, vilket i

verkligheten ofta inträffar, mera ojämn, så att t. ex. av 60 inträdessökande 50

söka sig till den ena linjen och 10 till den andra, rymmas visserligen de 10 i den

ena klassavdelningen, men de 50 icke i den andra. Med dessa 50, som icke

kunna mottagas i en klassavdelning, kan då förfaras på två olika sätt: antingen

öppnas för dem endast en klassavdelning, i vilken 35 mottagas, medan 15 avvisas,

eller ock upprättas för dessa 50, vid sidan av den klassavdelning, som inrymmer

de 10, två klassavdelningar, så att alla kunna mottagas. Båda alternativen

äro uppenbarligen otillfredsställande, det förra med hänsyn till målsmäns

och lärjungars berättigade krav, det senare ur ekonomisk synpunkt.

När det gäller att finna en lösning av realskolans organisationsfråga, som

möjliggör både dubbel anknytning till folkskolan och fullt utnyttjande av

klassavdelningarnas utrymme, måste alltså andra utvägar sökas. I själva verket

är den riktning, i vilken lösningen är att söka, redan anvisad genom riksdagens

ställningstagande i följande två skolorganisatoriska frågor, som voro

föremål för behandling vid riksdagarna åren 1927 och 1928.

Riksdagens beslut år 1927 örn upprättande av de båda formerna av realskola

innebar, såsom redan är nämnt, att dessa, där de förekomme vid ett och

samma läroverk, skulle i regel vara åtskilda, så att lärjungarna i vardera skolformen

skulle åtnjuta särskild undervisning; dock förutsatte organisationsplanen,

att i den högsta klassen lärjungarna från den femåriga och den fyraåriga

skolan skulle åtnjuta gemensam undervisning i ett stort antal läroverk (minst

27). Genom den sålunda i viss omfattning anordnade samläsningen är alltså

spörsmålet örn effektivt utnyttjande av de i organisationsplanen ingående

klassavdelningarnas fulla utrymme för den högsta realskolklassens del redan

löst och därmed av riksdagen en väg anvisad till undvikande av en ur statsfinansiell

synpunkt allt för betungande särundervisning.

Av 1928 års riksdag genomfördes inom den kommunala flickskolan den

principiella likställdheten mellan fyraårig och sexårig grundskola genom föreskriften,

att varje sådan skola skall innefatta två lärokurser, en sjuårig, byggande

på folkskolans fjärde klass, och en sexårig, byggande på folkskolans

sjätte klass. Dessa båda lärokurser skola, där lärjungantalet överstiger 30,

anordnas såsom fristående, varvid undervisningen alltså meddelas i skilda

klassavdelningar; där lärjungantalet icke överstiger 30, skola de anordnas

såsom förenade, vilket innebär, att samtliga lärjungar i regel åtnjuta gemensam

undervisning hela skolan igenom utom i tyska i den förenade linjens andra

klass.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

De skolsakkunniga kava nu vid utarbetandet av sitt förslag följt den genom

riksdagens beslut åren 1927 och 1928 sålunda utstakade vägen och framlagt

förslag till fragans lösning genom anordnande av en förenad fem- och

fyraårig realskollinje.

Mot det av de sakkunniga framlagda förslaget har ur organisatorisk synpunkt

blivit anmärkt, att dess förverkligande skulle innebära, att den femariga

realskollinjen bleve huvudformen inom vår läroverksorganisation. Den

förenade linjen skulle nämligen i verkligheten bliva en femårig realskollinje,

i vars andra klass, örn utrymmet tilläte, lärjungar från folkskolans sjätte

klass skulle kunna vinna inträde. Denna anmärkning utgår emellertid från

den oriktiga förutsättningen, att inom en förenad linje icke alltid skulle kunna

påräknas plats för de lärjungar, som från folkskolans sjätte klass önska övergå

till det allmänna läroverket. Såsom de sakkunnigas förslag uppenbarligen

är att fatta, mäste, för den händelse i enstaka fall de från folkskolans

sjätte klass kommande, till intagning i läroverket godkända lärjungarna tillsammans

med de fran den förenade linjens första klass flyttade lärjungarna

skulle bliva så många, att de icke skulle rymmas i den förenade linjens andra

klass, plats beredas dessa genom inrättande av en ny klassavdelning. Detta

kan, med iakttagande av de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna för utrymmets

effektiva utnyttjande, ske på två sätt. Antingen upprättas i stället för

den förenade linjens andra klass en femårig linjes andra klass och en fyraårig

linjes första klass eller ock upprättas vid sidan om den förenade linjens andra

klass en femårig linjes andra klass respektive en fyraårig linjes första klass.

De härför erforderliga kostnaderna böra givetvis i vanlig ordning bestridas

av anslaget till extra och vikarierande lärare.

I detta sammanhang anser jag mig även böra med några ord beröra det av

mig i det föregånde omförmälda förslag till nu förevarande frågas lösning,

som i ett särskilt yttrande framförts av en ledamot av skolöverstyrelsen. Förslaget

går ut på att vissa ändringar redan nu skulle vidtagas i den fastställda

organisationsplanen, så att vid åtskilliga läroverk nya femåriga realskollinjer

bleve upprättade, under det att vid en del läroverk fyraåriga linjer indroges.

Mellan de fem- och fyraåriga linjerna skulle i möjligaste utsträckning samläsning

äga rum, utan att linjerna förenades under en och samma undervisningsplan.

Såvitt jag kan se, måste -—- även om benämningen förenad linje

undvikes — den föreslagna samläsningen leda till en förening av de båda linjerna

i stort sett av den art, som de sakkunniga föreslagit. Skillnaden är

i själva verket av formell natur och avser det yttre sätt, på vilket tim- och

kursplaner skulle angivas för de samläsande linjerna. I detta avseende har de

sakkunnigas förslag företräde genom den större fasthet och reda det förlänar åt

undervisningsplanen. Men det nyss nämnda förslaget går så till vida längre än

de sakkunnigas, att bestämda ändringar skulle redan nu vidtagas i den fastställda

organisationsplanen — vissa fyraåriga linjer skulle helt utgå ur organisationsplanen

och vissa femåriga skulle däri införas — medan de sakkunnigas

förslag endast räknar med att vissa linjer skulle omvandlas till förenade

fyra- och femåriga linjer och att vissa åter skulle tills vidare icke behöva tagas

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 119.

65

i anspråk. De sakkunnigas förslag öppnar alltså möjlighet till en smidigare

tillämpning av den fastställda organisationsplanen. Härtill kommer slutligen,

att det i det särskilda yttrandet framlagda förslaget måste leda till

större kostnader för det allmänna än det av de sakkunniga framlagda.

Förslaget innebär nämligen, dels att särläsning skall anordnas under

flera timmar än de sakkunniga föreslagit, dels ock att samläsning skall

äga rum, endast då antalet lärjungar i endera av de båda mot varandra

svarande klassavdelningarna icke uppgår till 10 och det sammanlagda lärjungantalet

i de ifrågavarande klassavdelningarna icke är större, än vad som enligt

gällande föreskrifter kan inrymmas inom en och samma klassavdelning.

En följd härav skulle bliva, att örn antalet lärjungar i en klassavdelning uppginge

t. ex. till 11, denna alltså komme att åtnjuta särundervisning, även om det

sammanlagda lärjungantalet i de ifrågavarande klassavdelningarna uppginge

exempelvis till endast 22 och således mycket väl skulle kunnat rymmas i en

och samma klassavdelning. Enligt de sakkunnigas förslag inträder särundervisning

först, när antalet lärjungar i den förenade linjen överstiger 35.

Ur statsfinansiell synpunkt tillfredsställer den av de sakkunniga föreslagna

organisationen alla rimliga anspråk, i det att den möjliggör den dubbla anknytningen,

utan att flera klassavdelningar behöva upprättas än som skulle behövts

även vid anknytning till endast ett stadium av folkskolan.

Jag anser mig alltså kunna ur organisatorisk synpunkt skänka min obetingade

anslutning till de sakkunnigas förslag, vilket ur nämnda synpunkt

vunnit understöd även av skolöverstyrelsen.

C. Pedagogiska synpunkter.

Jag övergår nu till frågan örn den förenade linjen ur pedagogisk synpunkt.

Rörande den för denna linje uppgjorda undervisningsplanen anföra de sakkunniga

följande:

Vid uppgörandet av ovanstående förslag till undervisningsplan hava de sakkunniga

utgått från vad som i den kungl, propositionen nr 116 till 1928 års

riksdag, sid. 22, säges i fråga om den förenade linjen vid de kommunala flickskolorna,

nämligen att enär lärokurserna i den sjuåriga flickskolans första

klass, örn man bortsåge från ämnet tyska, upptoge det väsentliga av kursinnehållet

för folkskolans femte och sjätte klass, den skilda undervisningen syntes

kunna inskränkas till nämnda ämne. Detta uttalande äger nämligen i ännu

högre grad giltighet i fråga om den femåriga realskolans första klass under

jämförelse med de två högsta folkskolklassema.

Åt den skilda undervisningen i tyska i den fyraåriga förenade kursens lägsta

klass hava de sakkunniga sökt att giva en ställning, som motsvarar det kunskapsmått,

som här erfordras. Det är de sakkunnigas övertygelse, att lärjungarna

i sagda klass skola även i detta ämne bliva i stånd att i de senare klasserna

utan svårighet följa med sina kamrater från den längre kursen. Denna

sin uppfattning grunda de sakkunniga därpå, att förstnämnda lärjungar nått

en mogna re ålder samt att man i den skilda undervisningen har att räkna med

ett mindre antal lärjungar. Sist men ej minst hava de sakkunniga härvid tagit

Bihang till riksdagen•« protokoll. 1980. 1 sami. 9Jf haft. (Nr 119.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj :ts proposition nr 119.

hänsyn till det höga antal av 9 timmar i veckan, som föreslagits för detta ämne.

I själva verket kommer totalsumman av timmar för ämnet tyska i den

förenade fyraåriga kursen (9 + 4+3 + 4 = 20) att endast med 1 timme understiga

motsvarande summa för den fristående fyraåriga kursen (7 + 5 + 4

+ 5 = 21), en skillnad som uppväges av den starkare koncentrationen till nybörjarstadiet

i den förra.

Såsom av timplanen framgår, har tyskan i den förenade fyraåriga kursens

lägsta klass erhållit den erforderliga förstärkningen genom följande

jämkningar.

I Modersmålet undervisas lärjungarna i den fyraåriga kursen under 1 timme

mindre än lärjungarna i den femåriga, vilket med hänsyn till längre föregående

utbildning^ folkskolan ej torde väcka några betänkligheter.

Vidare erhålla de förra lärjungarna i matematik 1 timmes mindre undervisning,

vilket av enahanda skäl, som anförts i fråga om modersmålet, ej är ägnat

att ingiva några betänkligheter, detta så mycket mindre som de förstnämnda

i elen näst högsta klassen tillsammans med sina kamrater i den femåriga

kursen - fa 1 timmes högre timtal än motsvarande klass av den fristående

fyraariga realskolan.

Slutligen har den aj: välskrivning i den femåriga realskolans klass 2 anslagna

timmen disponerats för tyskan — av helt naturliga skäl, enär någon undervisning

i detta ämne. icke ansetts erforderlig å den fristående fyraåriga

realskolans timplan. Däremot kan sådan undervisning enligt gällande bestämmelser

undantagsvis anordnas utom nämnda timplan, och så kan givetvis

även förfaras i fråga om den förenade kursen.

X de tre högsta, klasserna av den förenade linjen gäller i samtliga ämnen

samma timfördelning för den fyraåriga som för den femåriga kursen, och i

samtliga förenade klasser äro totalsummorna för läro- och övnmgsämnen tillsammantagna

lika stora i den ena kursen som i den andra.

De jämkningar, som påkallats i kursplanen, äro alla av enkel beskaffenhet

och synas därför icke tarva någon särskild motivering.

På grund av vad ovan blivit anfört torde det med fog kunna förväntas, att

lärjungarna i den förenade fyraariga kursen skola utan ökad ansträngning

och utan att undervisningen behöver antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig

gestaltning kunna förås fram till et,t studieresultat likvärdigt med det,

som åsyftas med den fristående fyraåriga realskolkursen.

Rörande den av de sakkunniga föreslagna undervisningsplanens pedagogiska

värde hava läroverkskollegierna yttrat olika meningar.

Medan åtskilliga av de 22 kollegier, som avgivit utlåtande i denna fråga

uttalat sig obetingat tillstyrkande, hava andra (flertalet) mot den framlagda

undervisnmgsplanen framfört erinringar, vilka företrädesvis rikta sig mot den

fyraariga lärokursens timplan i tyska. . Sålunda anses den minskning i det totala

timantalet, som pa elen förenade linjen drabbar tyskan (20 veckotimmar

mot 21 i den vanliga fyraåriga lärokursen), försvåra medhinnandet av kurserna.

Den allt för starka koncentrationen till den fyraåriga linjens första klass gjorde

det svart att effektivt .utnyttja det höga timtalet. Det vore ovisst, örn lärjungarna

i. den förenade linjens fyraåriga kurs kunde komma i nivå med lärjungarna

i den femanga. En jämnare fördelning av timantalet bleve mera givande.

Tyskans ställning borde därför förstärkas genom att den skilda undervisningen

i detta ämne fördelades på två år med exempelvis 8 timmar i klass 2

och 5 i klass 3, eventuellt 7 timmar i klass 2 och 6 i klass 3 eller genom att den

förenade linjen finge ungefärligen följa den fyraåriga realskolans timplan.

Med avseende på modersmålet anses minskningen i timtalet av vissa kollegier

ägnad att väcka betänkligheter.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

67

Beträffande biologi och geografi anföra några kollegier, att repetitionen i

den förenade linjens andra klass för den femåriga lärokursens lärjungar innebure

en onödig och betungande omläsning; ett par kollegier påyrka av denna

anledning skild undervisning även i geografi och biologi för klasserna 2° och l4.

I historia borde enligt ett par kollegier kursplanen i den femåriga kursens första

klass omarbetas; ett kollegium förordar, att samläsningen i historia skulle

börja först i den förenade linjens tredje klass.

Skolöverstyrelsen sammanfattar sitt omdöme om den av de sakkunniga föreslagna

undervisningsplanen för förenad linje på följande sätt:

Det framgår av ovanstående, att några svårigheter för samläsning i ämnena

modersmålet och matematik ur kursplanernas synpunkt icke kunna anses förefintliga.

I ämnet kristendom bör en sådan uppdelning av lärostoffet icke heller

vålla svårighet, varigenom det väsentliga av den för klass l4 föreslagna kursen

kan genomgås i klass 2 av en förenad linje. I de här nämnda ämnena ha de

sakkunniga ej heller ifrågasatt någon ändring i de ovan citerade kursplanerna

annat än så till vida, att modersmålet och matematik erhålla 1 veckotimme

mindre vardera för eleverna i den 4-åriga kursen. Även örn denna minskning i

timtal är att beklaga, vill det dock förefalla, som om de sakkunnigas uppfattning

vore berättigad, att denna omständighet med hänsyn till ifrågavarande lärjungars

längre utbildning i folkskolan ej är ägnad att väcka några betänkligheter.

I de båda återstående ämnena, geografi och biologi, förekomma smärre avvikelser

i kursplanerna, och sakkunniga hava därför föreslagit en obetydligt modifierad

undervisningsplan för den förenade linjens klass 2 i geografi, och

klasserna 2 och 3 i biologi. Mot vad de sakkunniga därvidlag föreslagit finner

överstyrelsen intet väsentligt att erinra, så mycket.mindre som ämneskonferenserna

enligt den nya stadgan äga större frihet än tidigare att i fråga om detaljer

bestämma lärokurserna i de skilda klasserna och erfarenheten vid de olika

läroverken snart torde giva vid handen, huru kursinnehållet i första klassen

lämpligen bör avgränsas för att på bästa sätt motsvara de båda elevgruppernas

behov vid samläsningen i klass 2.

Överstyrelsen har tills vidare förbigått frågan örn tyskans ställning pa

den förenade linjen. Det torde icke vara tvivel underkastat, att detta är den

detalj, där en tillfredsställande lösning är svårast att finna och där den av de

sakkunniga föreslagna lösningen är förenad med de största vanskligheterna. De

sakkunnigas förslag på denna punkt kan enligt överstyrelsens mening knappast

betraktas annat än som en nödfallsutväg. Totalantalet timmar tyska för

den 4-åriga gruppens elever på den förenade linjen (9 4 3 4) är visserligen endast

1 mindre än motsvarande timtal på den fristående fyraåriga (7 5 4 5), men

den största svagheten ligger enligt överstyrelsens mening i timmarnas^fördelning

på de olika klasserna, och koncentrationen nedåt synes så^långt ifrån vara

en källa till styrka, såsom de sakkunniga vilja göra gällande å sid. 33, att den

enligt överstyrelsens mening tvärtom skärper skillnaden mellan tyskans ställning

å den 4-åriga linjen och i den 4-åriga kursen av den förenade linjen till

den senares nackdel. I åtskilliga läroverkskollegiers och rektorers yttranden

framhålles, att 9 veckotimmar tyska under första året innebära en för detta

stadium alltför stark koncentration och att de därför näppeligen kunna rationellt

utnyttjas. Timtalet är för högt i första klassen och för lågt i följande

klasser.

En avsevärd förbättring skulle säkerligen vinnas, därest särläsningen i tyska,

i likhet med vad en del läroverkskollegier och rektorer föreslå, kunde utsträckas

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Majlis proposition nr 119.

över båda de första åren med åtminstone någon jämkning i timplanen. Redan

en överflyttning av 1 timme tyska från första årskursen till andra, så att timtalen

i klasserna 2 och 3 bleve respektive 8 och 5 i stället för 9 och 4, skulle, i

förening med särläsningen i båda klasserna, utan tvivel visa sig mycket effektiv.

_ Med en sådan ändring i planen för tyska kan också förknippas en annan

vinst, enär det då bleve obehövligt att för den fyraåriga gruppens elever minska

undervisningen i modersmålet med 1 veckotimme. Dessa elever finge då identiskt

samma timplan i detta ämne som den 4-åriga realskolans. I klass 3, där

kompensation för den tillagda timmen tyska näppeligen står att vinna, bleve

den totala arbetsbelastningen ökad från 29 till 30 läroämnestimmar för den 4- åriga kursens elever, men med hänsyn till dessa elevers genomsnittligt något

högre ålder, torde denna timmes skillnad icke spela nämnvärd roll, särskilt

som det synes mer än sannolikt, att eleverna utan densamma och med samläsning

skulle få ökat hemarbete för att kunna följa med de säkerligen mera försigkomna

eleverna i den 5-åriga kursen. En anordning av här antytt slag

skulle, visserligen bliva förenad med något större kostnader, i det ytterligare 4

lärartimmar per serie avdelningar och vecka bleve erforderliga eller sammanlagt

88 (4 X 22) veckotimmar, eventuellt, därest grupperna D och E medtagas,

,132 (4 X 33), motsvarande i runt tal 3, respektive 5 lärarkrafter. Men särskilt

som det i detta fall icke kan bliva fråga örn nya ordinarie lärarbefattningar

utan endast timlärartimmar, måste ju kostnadsökningen anses synnerligen liten

i förhållande till de med anordningen förbunda fördelarna. Och med den här

ifrågasatta modifikationen av de sakkunnigas förslag till förenad linje skulle

man enligt överstyrelsens mening erhålla en i pedagogiskt avseende fullt bärkraftig

kombinerad fyra- och femårig linje.

Emellertid vill överstyrelsen ifrågasätta ett alternativt förslag, som är lika

enkelt och i vissa avseenden måhända pedagogiskt ännu fördelaktigare, varjämte

det torde staka sig något billigare för statsverket. Det kan icke bestridas, att

med det ovan skisserade förslaget liksom i ännu högre grad med de sakkunnigas

förslag det kan möta stora svårigheter att. såsom önskvärt är, låta samma lärare

bestrida undervisningen i tyska och, om möjligt, även i svenska i klass 2 för

eleverna av båda grupperna. Detta timtal blir i så fall mycket högt och det blir

svårt eller omöjligt att inrymma övningsämnena under de vanliga lektionstiderna

före middagen. Visserligen torde å många orter redan nu eftermiddagen

tågås i anspråk för både gossarnas och flickornas slöjd, men det är givetvis

önskvärt, att så icke oavvisligen måste ske å varje ort, där förenad linje kommer

att upprättas. Överstyrelsen vill därför ifrågasätta en anordning, enligt

vilken timtalet i tyska för den fyraåriga kursens elever i klass 2 sänkes till 7

och för den femåriga gruppen i samma klass till 5, varigenom antalet schematimmar

för båda avdelningarna kan begränsas till 42.5, ett timtal, som det icke

behöver vara omöjligt att inrymma på schemat, utan att eftermiddagen tages

i anspråk.

1 fortsättningen, i klasserna 3—5, skulle den för klasserna 2—4 av den fristående

fyraåriga rea^kolan gällande timplanen oförändrad tillämpas, allenast

med iakttagande därav, att särläsning äger rum i tyska i klass 3 för de båda

elevgrupperna. Vid särläsningen i tyska i klass 2 tillämpas den för motsvarande

klasser i de fristående linjerna gällande kursplanen, i klass 3 följa båda grupperna

kursplanen för klass 2 av den fyraåriga linjen, dock, vad beträffar den

femåriga gruppen med vissa modifikationer, som kunna företagas av ämneskonferenserna

inom kursanvisningarnas ram, vid den fortsatta samläsningen i

klasserna 4 och 5 följes den i sak identiska kursplanen för båda linjernas bägge

högsta klasser. 1 övriga ämnen följes den fristående fyraåriga linjens kursplan

med de modifikationer i fråga örn ämnena geografi och bio^gi, som föreslås av

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

69

de sakkunniga. En anordning av här föreslagen art kan enklast betecknas som

en utsträckning av den samläsning, vilken enligt specialplanen skall förekomma

mellan klasserna 44 och 55, då elevantalet icke är tillräckligt stort för att medgiva

uppdelning på två avdelningar.

Överstyrelsen hyser ingen tvekan, att med den här föreslagna anordningen en

kombinerad linie skulle skapas, som icke blott vore pedagogiskt fullt bärkraftig

utan även fullt likvärdig med de fristående linjerna. För den femanga kursens

lärjungar bleve studieresultatet väl icke alldeles detsamma som lor den fristående

femåriga linjens, enär de förra finge 1 timme engelska^och 1 timme matematik

mindre men i stället 2 timmar tyska mer än den fristående femanga linjens,

men det bleve säkerligen fullt likvärdigt, överstyrelsen vill alitsa för sin

elei i’ första hand föreslå denna form för kombinerad linje.

Rörande den av ett par läroverkskollegier framförda farhågan, att sammanförandet

av två i ålder och kunskap heterogena lärjungegrupper i en samläsande

linje kunde komma att verka hämmande på undervisningsarbetet, uttalar sig

skolöverstyrelsen på följande sätt:

En farhåga, som kan göra sig gällande inför den planerade samundervisningen

och som kommit till uttryck på ett och annat håll i läroverkskollegiernas

yttranden, gäller frågan, huruvida det icke kan tänkas försvara undervisningsarbetet

att på detta tidiga stadium sammanföra elevgrupper med i vissa avseenden

olika förutsättningar. Att arbetet under den första tiden i den kombinerade

klassen kommer att i någon mån tyngas av här berörda förhållande, får val icke

kunna undvikas. Men samläsningen mellan olika avdelningar, där ekonomiska

hänsyn göra den nödvändig, har ju blivit principiellt fastslagen icke blott genom

de anordningar, som vidtagits för åstadkommande av differentiering a hogsta

gymnasialstadiet och genom den nybildning av klassavdelningar, sorn ager rum

vid gymnasiets början, utan även genom den i nådiga cirkuläret den 22 december

1927 föreskrivna sammanslagningen i en stor mängd fall av hogsta kfasserna

i den fjrra- och femåriga realskolan. I § 14 av nya läroverksstadgan ha,r

dessutom lämnats direkt föreskrift, att lärjungarna i olika klasser ringar kretsar

och avdelningar skola, med tillämpning av de grunder, som galla for klassavdelningars

storlek, undervisas gemensamt i de ämnen, \ vilka kurserna aro sa

lagda, att undervisningens ändamålsenliga bedrivande sadant medgiver. Umfattande

erfarenheter föreligga också beträffande samläsning av har ifrågavarande

slag från den hittillsvarande undervisningen, i det vid lasarets början

snart sagt varje klassavdelning får mottaga ofta ganska betydande tillskott av

elever från olika avdelningar och skolor. Detta är ju helt enkelt oundvikig .

Sannolikt äro olägenheterna något större, när det gäller ett sa tidigt stadium.

Dock kan överstyrelsen ingalunda tillmäta dessa olagenheter sadan betydelse,

att de skulle få anses utgöra ett hinder för en ur andra synpunkter önskvärd anordning.

När det gäller att ur pedagogisk synpunkt bedöma den av de sakkunniga

föreslagna förenade linjen, synes det lämpligt att först till prövning upptaga

en anmärkning, som framställts mot undervisningsplanen i första klassen av

den förenade linjens femåriga kurs. Anmärkningen går ut på att denna klass

skulle bliva allt för ansträngande, då den i ett enda skolår sammanpressade

vad som i folkskolan inhämtas under tva läsår, i dess femte och sjätte klass.

En närmare granskning av kursen, vilken icke innebår någon ändring i den för

den femåriga linjen fastställda, ger emellertid vid handen, att här icke finnes

någon anledning att befara, att kursen skulle vara i pedagogiskt avseende mindre

Departe
ments
chefen.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Majlis proposition nr 119.

väl avvägd. Dels tillämpar ju realskolan med sitt starkt gallrade lärjungematerial

en vida raskare arbetstakt än folkskolan med sitt osovrade, dels

är ifrågavarande sammanpressning av de två sista folkskolårens kurs mera

skenbar än verklig: i själva verket inskränkes undervisningen i realskolans

första klass, som bildar inledning till realskolans undervisning i dess helhet,

till sådana stycken, som utgöra förutsättning för den fortsatta utbildningen i de

följande klasserna, medan undervisningen i de två högsta folkskoleklassema,

som bildar avrundning och avslutning till folkskolans hela lärokurs, måste

taga sikte på alla de stycken, som de i arbetslivet utträdande lärjungarna sedermera

sakna tillfälle att inhämta.

Vad vidare beträffar den föreslagna samläsningen mellan de båda realskollinjerna,

är det att märka, att samläsningen på det stadium av två år, som representeras

av den femåriga realskolans tredje och fjärde och den fyraåriga

realskolans andra och tredje klass, i stort sett låter anordna sig med samma

lätthet som den redan föreskrivna samläsningen i realskolans högsta klass.

Den egentliga svårigheten ligger i att på ett tillfredsställande sätt organisera

samläsningen mellan den femåriga realskolans andra och den fyraårigas första

klass. Denna samläsning har av de sakkunniga föreslagits ordnad i väsentlig

överensstämmelse med motsvarande föreskrifter rörande den kommunala flickskolan.

Det försprång, den femåriga linjens lärjungar hava framför den fyraårigas

i en ett år tidigare börjad undervisning i tyska, skulle kompenseras

genom en koncentration av den fyraåriga linjens tyska kurs till denna linjes

första klass, där de fran folkskolans sjätte klass kommande lärjungarna, vilka

förut icke läst tyska, skulle åtnjuta särskild undervisning i detta ämne nio

timmar i veckan, alltså tre timmar mera än de övriga lärjungarna i klassen.

Undervisningen i ämnet skulle emellertid helt falla inom klassens vanliga tidsram,

och de tre överskjutande timmarna skulle fås genom minskning av timtalet

för vissa andra ämnen.

Det är emellertid utan vidare klart, att ett sammanförande av lärjungar från

skild undervisning sker lättare, när det gäller en längre skola som den kommunala

flickskolan med dess mera elastiska undervisningsplan, än när fråga

är örn en kortare skola som realskolan med dess mera sammanträngda studiekurs.

Som förut anförts hava också i yttranden såväl från läroverkskollegierna

som från skolöverstyrelsen framförts vissa betänkligheter mot enskildheter

i den förenade linjens undervisningsplan i den form, denna fått i de sakkunnigas

förslag. Anmärkningarna rikta sig huvudsakligen mot den av de

sakkunniga föreslagna koncentrationen av tyskan till den fyraåriga lärokursens

första klass, vilken koncentration å ena sidan vore väl stark, å andra

sidan icke kunde uppväga den minskning i tyskans totala timtal —- en timme

— som den förenade linjens fyraåriga lärokurs visade, jämförd med den fyraåriga

realskolans vanliga lärokurs.

De förslag till undanröjande av de sålunda påpekade olägenheterna, som

blivit framlagda, gå ut på att den särskilda undervisningen i tyska skall omfatta

tva ar, varigenom den förenade linjens fyraåriga lärokurs kommer att

i timplanen närmare ansluta sig till eller helt överensstämma med den fyra
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

71

ånga realskolans vanliga timplan. Av särskilt intresse är det av skolöverstyrelsen

utarbetade förslaget till timplan, som gar ut pa samläsning mellan

de båda linjerna alla de fyra gemensamma klasserna igenom utom i tyska, där

skild undervisning skulle meddelas icke blott i klass 2J-14 utan även i klass

35-24. Den av överstyrelsen skisserade planen innebär ett närmande av den

förenade linjens undervisningsplan till den fyraåriga realskolans; enligt skolöverstyrelsens

andra alternativ skulle den fyraåriga lärokursens timplan i

själva verket bliva identisk med den vanliga fyraåriga realskolans. För den

femåriga kursen medför förslaget vissa smärre förskjutningar i undervisningsplanen,

vilka emellertid ej äro ägnade att väcka några som helst betänkligheter.

Det är uppenbart, att den av skolöverstyrelsen förordade anordningen av

timplanen med två års särundervisning i tyska mäste draga något större kostnad

än den av de sakkunniga föreslagna anordningen med endast ett års särundervisning.

vilket förslag synes vara paverkat just av ekonomiska synpunkter.

Å andra sidan är överstyrelsens förslag av pedagogiska skäl enligt min

mening att föredraga, i det att detsamma tillmötesgår de fran läroverken uttalade

önskemålen och undanröjer de betänkligheter, som ur undervisningens

synpunkt anförts mot den förenade linjen. Då skillnaden i kostnad i själva

verket är obetydlig i förhållande till den pedagogiska vinst, som skulle göras,

synas övervägande skäl tala för den av överstyrelsen föreslagna anordningen,

som på ett övertygande sätt visar, att undervisningsplanen för en förenad

fem- och fyraårig linje kan få en pedagogiskt god utformning. Definitiv

Ställning till denna fråga behöver jag ej nu intaga, detta så mycket mindre

som den av skolöverstyrelsen föreslagna anordningen icke skulle medföra någon

ökad kostnad för budgetåret 1930/1931. Givetvis ankommer det på Kungl.

Maj :t att meddela de föreskrifter, som bliva erforderliga i här förevarande

avseende.

D. Organisationsförslagets tillämpning på olika orter.

Vad beträffar tillämpningen på de olika orterna av den föreslagna organisationen

med förenad linje uttala sig de sakkunniga på följande sätt:

Såsom ovan anförts, hava de sakkunniga verkställt undersökning rörande de

olika läroverken i avseende på antalet lärjungar i de klasser av realskolan, som

i här förevarande avseende äro av betydelse. Med anledning av de allmänna

synpunkter, som ovan framförts, hava de sakkunniga här sammanfört de läroverk,

i fråga örn vilka viss reglering av organisationen ansetts Önskvärd, i grupper

nämligen: grupp A: läroverk med (enligt 1927 ars riksdags beslut) en

eller två femåriga samt två fyraåriga linjer; grupp B: läroverk med två femåriga

och en fyraårig linje; grupp C: läroverk med en femårig och en fyraårig

linje; grupp D: läroverk med en femårig linje; samt grupp E: läroverk med en

fyraårig linje. De resultat, till vilka denna undersökning kommit, angivas

här nedan.

I det föregående hava närmare angivits de grundprinciper, som de sakkunniga

ansett böra vara ledande vid nyssnämnda undersökning. Då de sakkunniga

sökt en utgångspunkt för bestämmande av de läroverk, vilkas realskolstadium

synes böra underkastas den av de sakkunniga föreslagna regleringen,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

och övervägt de åtgärder, som därvid i de olika fallen påkallas, hava de sakkunniga

givetvis i främsta rummet måst taga hänsyn till den fördelning, lärjungeströmmen

på de olika linjerna hittills uppvisat. Härvid hava de sakkunniga

beaktat dels antalet lärjungar höstterminen 1929 — i förekommande

fall även höstterminen 1928 — i den fyraåriga realskolans första klass, dels ock

det sammanlagda antalet lärjungar under vardera av höstterminerna 1928 och

1929 i den femåriga realskolans första klass och den sexåriga realskolans andra

klass, vilken senare två grupper av lärjungar tillhöra samma åldersklass. Det

är uppenbart, att dessa siffror endast kunna giva en bild av lärjungetillströmningen

sådan den fördelade sig ifrågavarande två år; att taga denna begränsade

erfarenhet till utgångspunkt synes emellertid icke innebära någon som helst

fara, då det förfarande, de sakkunniga valt, icke i något avseende förlänar den

hittills konstaterade fördelningen av lärjungeströmmen något bindande eller

hindrande inflytande på den framtida utvecklingen, sådan denna kan komma

att förlöpa med tillämpning av den av riksdagen fastslagna grundsatsen örn de

båda linjernas likställdhet. Givetvis kan en förändring i lärjungeströmmens

fördelning komma att medföra, att vid läroverk, där en anordning med förenad

linje för närvarande synes erforderlig, en dylik anordning i framtiden ej kan

påkallas. I så fall leder det nu föreslagna regleringsförfarandet av sig självt

till en anordning, som kan motsvara de då inträdande förhållandena. Å andra

sidan kan det inträffa, att vid läroverk, där för närvarande förenad linje icke

anses påkallad, en dylik anordning kan i framtiden bliva önskvärd. I så fall

gäller det blott att utsträcka tillämpningen av det av de sakkunniga förordade

regleringsförfarandet.

Grupp A.

Linköping. Enligt 1927 års organisationsplan skall allmänna läroverkets

realskola omfatta två femåriga och två fyraåriga linjer; av de femåriga linjerna

må den ena upprättas endast därest och så länge Kungl. Maj:t finner

detta av behovet påkallat. Antalet lärjungar höstterminen 1929 är i klass

l4: 16 (h.t. 1928: 13) och i klass l5 (upprättad h.t. 1929) och 26: 71 (h.t. 1928

i kl. 26:92). Av den faktiska tillströmningen att döma skulle fyra serier av

avdelningar icke för närvarande vara erforderliga utan behovet kunna täckas

av tre linjer. Av dessa synes en böra anordnas som femårig och en som fyraårig

samt en med hänsyn till det växlande lärjungantalet anordnas som förenad

fem- och fyraårig.

Borås. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: ingen

''(enligt vederbörlig föreskrift upprättades h.t. 1928 och h. t. 1929 ingen avdelning

av den fyraåriga realskolan), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 82

(h.t. 1928 i kl. 26: 61). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och

en förenad linje.

Örebro: Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga

linjer och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 5 (h. t. 1928: 7), i klass 26 och 1°: 95 (h. t. 1928: 96). Behovet synes här

motsvaras av två femåriga linjer och en förenad linje.

Halmstad. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 31 (h.t.

1928: 25), i klass 26 och l5 (upprättad h. t. 1929): 72 (h.t. 1928 i kl. 26: 64).

Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad

linje.

Sundsvall. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga

linjer och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 34

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

73

(h.t. 1928: 35), i klass 26 och l5 (upprättad h. t. 1929): 70 (h. t. 1928 i kl.

26; 64). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje

och en förenad linje. „ .

Östersund. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta tva iyraariga

linjer och en femårig linje. Antalet lärjungar höstterminen 1929: i klass 1 : 17

(h. t. 1928: 7), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h. t. 1928 i kl. 2'':

58). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en

förenad linje. . .

Göteborg, östra realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta

två femråiga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen

1929: i klass l4: 10 (h.t. 1928: 9), i klass 2° och l5: 105 (h. t. 1928: 134) Behovet

synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig linje och en

Malm (^realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två

femårigaoch två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4: 10 (h.t. 1928: 6), i klass 26 och 1° (upprättad h.t. 1929): 87 (h.t. 1928 i

kl. 26: 92). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig

linje och en förenad linje.

Grupp B.

Hälsingborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga

linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4- 6 (ht 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga

realskolan upprättad), i klass 26 och 1° (upprättad h.t. 1929): 75 (h. t.

1928 i kl. 26: 80). Behovet synes här motsvaras av tva femanga linjer och en

f°liköping''. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga

linjen och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4- ingen (h. t. 1928 och h.t. 1929 upprättades enligt vederbörlig föreskrift

icke någon första klass av den fyraåriga realskolan), i klass 2 och 1 . 88

(h.t. 1928: 61). Behovet synes här motsvaras av tva femanga linjer och en

^Karfskrona. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fem“ma-a

linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

l4 30 (h t 1928 30), i klass 2° och l5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h.t. 1928 i

kl. 26: 66). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraang

linje och en förenad linje.

Grupp C.

Eksjö. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linie och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass 1: 7

(ht 1928- 9), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 34 (ingen avdelning av klass

2° finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 33). Behovet synes här motsvaras

av en femårig linje och en förenad linje. „ .

Västervik. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass 1: 6

(h t 1928- 2), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 22 (ingen avdelning av klass

2° finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 22). Behovet synes här, med

hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje., ,

Uddevalla. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linie och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass 1 : 8

(ht 1928- 10), i klass V (upprättad h.t. 1929): 35 (ingen avdelning av

klass 28 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 31). Behovet syne*

här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Vänersborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

1 . 9 (h.t. 1928: 8), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 36 (ingen avdelning

av klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h. t. 1928 i kl. 26: 26. Behovet synes här

motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

„ Härnösand. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

1: 8^ (h.t. 1928: 9), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 47 (h.t. 1928 i

kl. 2 : 26). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad

linje.

Arvika. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5

(h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga

realskolan upprättad), i klass 26: 28 (ingen avdelning av klass l5 finnes läsaret

1929 1930; h.t. 1928 i kl. 2b: 16). Behovet synes här, med hänsyn till det

begränsade lärjungeantalet, motsvaras av en förenad linje.

„ Söderhamn. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en fernäs

W och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

tV ^ 8), i klass l5 (upprättad h.t. 1929): 25 (ingen avdelning av

klass 2 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 26: 27). Behovet synes här,

med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje.

„ Ängelholm. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en fernbo

k/2?36 och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

1 : 8 (h.t. 1928: 11), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 66 (h.t. 1928 i

bär, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad

linje.

„ Trälleberg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en fem
ang

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass

1: 8^ (h.t. 1928: 5), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 41 (h.t. 1928 i

kl._2 : 35). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad

linje.

Amål. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4: 5

(h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga

realskolan upprättad), i klass 1° (upprättad h.t. 1929): 28 (ingen avdelning

av klass 2 finnes läsaret 1929 1930; h.t. 1928 i kl. 26: 39). Behovet synes

här. med hänsyn till det begränsade uärjungantalet, motsvaras av en förenad

linje.

halköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig

linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l4- 5

(h.t. 1928: 5), i klass 26 och l5 (upprättad h.t. 1929): 55 (h.t. i kl. 26: 45).

Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

Grupp D.

Beträffande de till grupp D hörande läroverken, samrealskolorna i Vadstena,

Strömstad, Piteå och Haparanda, hänvisas till vad som anföres å sid. 12 och

20 i de sakkunnigas betänkande.

Grupp E.

Beträffande de till grupp E hörande samrealskolorna, i Norrtälje, Vimmerby,

Filipstad, Askersund, Sala, Köping och Arboga, hänvisas likaledes

till vad som anföres å sid 12 och 20 i de sakkunnigas betänkande.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

75

De sakkunnigas förslag belyses närmare av en av dem uppgjord tabell, vilken

torde få som bilaga (bil. 6) fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag.

Vissa läroverkskollegier hava uttalat något avvikande mening beträffande de

sakkunnigas förslag i avseende på realskolans organisation på de olika orterna.

Kollegiet vid högre allmänna läroverket i Linköping tillstryker, att till den

femåriga realskollinje, som redan finnes, så snart behovet det krävde .— antagligen

h.t. 1930 och säkert h.t. 1931 — upprättades ännu en femårig, fristående

linje. Den fyraåriga linje, som upprättats h.t. 1928, borde fortfarande

vara fristående. — Kollegiet vid östra realskolan i Göteborg uttalar sig för

att från h.t. 1931 vid läroverket upprättas en förenad fern- och fyraårig linje

i stället för den fyraåriga linje b, som enligt organisationsplanen då skulle

påbörjas, i vilket fall det alltså från h.t. 1931 vid läroverket skulle finnas

två avdelningar av första klassen å den femåriga linjen, en avdelning av första

klassen å den fyraåriga linjen samt en avdelning av första klassen å den förenade

fem- och fyraåriga linjen. —- Av kollegiet vid samrealskolan i Arvika

anföres, att i fråga om denna läroanstalt icke någon annan ändring i 1927

års organisationsplan borde vidtagas, än att den fyraåriga linjen förvandlades

till en förenad fem- och fyraårig linje. — Kollegiet vid högre allmänna läroverket

i Borås uttalar som sin åsikt, att nämnda läroverk borde organiseras

med två femåriga och en förenad linje. -— Av kollegiet vid högre allmänna

läroverket i Östersund förordas en organisation av läroverket med en fyraårig

och två femåriga avdelningar. — Kollegiet vid högre allmänna läroverket i

Karlskrona avstyrker, att en av parallellavdelningarna på detta läroverks

femåriga realskollinje utbytes mot en s. k. förenad linje.

Skolöverstyrelsen anför i nu berörda hänseende huvudsakligen följande:

överstyrelsen finner sig i stort sett kunna uttala sin anslutning till de sakkunnigas

förslag. Visserligen är överstyrelsen tveksam, huruvida en femårig

linje verkligen behöver ersättas av förenad vid högre allmänna läroverken i

Linköping och Karlskrona och huruvida icke den normala organisationen vid

dessa läroverk lika väl kan fastslås. till två femåriga och en fyraårig linje

vid vartdera, men överstyrelsen medgiver, att den förenade linjen i dessa båda

fall innebär en viss garanti, och vill därför biträda förslaget. Vid högre allmänna

läroverket i Borås finner överstyrelsen behovet av två femåriga linjer

styrkt, varjämte en linje där torde böra anordnas som förenad. Vid samrealskolan

i Arvika finner överstyrelsen på av kollegiet uttalade skäl behovet motsvaras

av en femårig och en förenad linje från och. med den, tidpunkt, då den

nuvarande flickskolan i staden börjar nedläggas. Till dess så skett synes man

emellertid böra räkna med vad de sakkunniga föreslagit. I intet av de nämnda

fallen innebär vad överstyrelsen här ifrågasatt någon utökning av antalet parallellavdelningar

mot vad som fastställts genom 1927 års riksdagsbeslut, men

väl ett avstyrkande av den minskning, som av de sakkunniga ifrågasatts beträffande

Borås och, längre fram, sannolikt även beträffande Arvika.

överstyrelsen finner starka skäl tala för. ett utsträckande av de. här ifrågasatta

jämkningarna jämväl till de enkellinjiga samrealskolorna, vilka dc sakkunniga

sammanfört under grupperna D och E å sid. 19.. Såsom framgår

av sakkunnigas yttrande å sid. 20, hava de sakkunniga funnit behovet av förenad

linje styrkt även vid dessa läroverk. Då de ifrågasätta deras .uteslutande,

sker detta endast villkorligt och under åberopande av ekonomiska

hänsyn: »örn det vid uppgörande av organisationsplanen beräknade antalet

lärarkrafter med anledning av den här ifrågasatta regleringen ej skall överskridas

och följaktligen denna reglering ej skall föranleda någon ökad kostnad.

» Från åtskilliga av här berörda skolor har uttalats livlig önskan att

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

erhålla dubbla anknytningsmöjligheter, och då erfarenheterna redan givit vid

handen, att tillströmningen till den fyraåriga realskolan å dessa orter varit

mycket avsevärt mindre än tidigare till den sexåriga samt då viss risk torde

föreligga, att elever i en del fall föredraga en annan närliggande skola med

för dem gynnsammare anknytning, synes rättvisan kräva, att en jämkning

redan nu vidtages, så att vid de enkellinjiga femåriga realskolorna beredes

möjlighet till inträde efter avslutad folkskola och vid de enkellinjiga fyraåriga

realskolorna möjlighet till övergång efter fjärde folkskoleklassen. Denna

jämkning är visserligen förenad med något ökad kostnad, som i fråga örn denna

kategori av skolor icke kompenseras genom minskning i antalet parallellavdelningar,

men då det icke synes nödvändigt att upprätta en fristående femårig

och en fristående fyraårig linje, utan jämkningen kan ske allenast genom

den fristående linjens anordnande såsom förenad, bliva dessa kostnader jämförelsevis

obetydliga i förhållande till de fördelar, som för de enskilda och

de av reformen berörda samhällena därigenom ernås. Överstyrelsen vill sålunda

med allt eftertryck hava framhållit både det principiellt rättvisa och

ur olika synpunkter fördelaktiga i en sådan utsträckning av reformen som

den här ifrågasatta, dock utan att nu vilja definitivt påyrka densamma, därest

statsfinansiella hänsyn göra detta för närvarande förbundet med särskilda

svårigheter.

Mot de sakkunnigas förslag i fråga om realskolans organisation på varje

särskild ort har skolöverstyrelsen efter tagen kännedom om läroverkskollegiernas

yttranden i huvudsak icke haft annat att erinra, än att överstyrelsen

beträffande högre allmänna läroverket i Borås, för vilket organisationsplanen

upptager en femårig och två fyraåriga linjer, förordar två femåriga linjer

och en förenad linje, under det att de sakkunniga ansett, att tills vidare

en femårig linje och en förenad linje borde vara tillfyllest. Då under de sista

åren lärjungantalet — som i realskolan omfattar endast gossar — å det åldersstadium,

som motsvarar första klassen i den femåriga linjen, visat avsevärda

växlingar och det följaktligen är svårt att nu draga någon bestämd slutsats angående

det antal fristående linjer, som varje särskilt år behöves, synes mig försiktigheten

bjuda, att den av de sakkunniga förordade anordningen för läroverket

tills vidare godtages. örn tillströmningen av inträdessökande något år

skulle bliva så stor, att dessa ej rymmas inom de av de sakkunniga föreslagna

klassavdelningarna, bör, allt efter föreliggande omständigheter, antingen den

förenade linjen, på sätt jag förut anfört, uppdelas i en femårig och en fyraåriglinje

eller ock i vanlig ordning en parallellavdelning upprättas.

Såsom de sakkunniga anfört, skulle en utsträckning av regleringen till att

gälla även de elva samrealskolor, som av de sakkunniga sammanförts till

grupperna D och E (sid. 74 här ovan), medföra ett behov av ytterligare 10

lärarkrafter. Även om jag i likhet med skolöverstyrelsen finner tungt vägande

skäl tala för en sådan utsträckning av den ifrågasatta regleringen, anser jag

mig av statsfinansiella skäl icke för närvarande böra påyrka en dylik åtgärd.

Ej heller i övrigt har jag någon erinran att göra mot de sakkunnigas uttalanden

i fråga om tillämpningen på de olika orterna av den av dem föreslagna

organisationen med förenad linje. Jag kommer ock att i överensstämmelse

med dessa uttalanden hemställa örn förslag till riksdagen om åtgärder

i angivet syfte, och jag har jämväl lagt uttalandena till grund för de ekonomiska

beräkningar, som jag i det följande kommer att framlägga.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

77

E. Kostnadsberäkning.

Den av de sakkunniga lämnade utredningen omfattar även en ekonomisk

översikt, som utvisar, att den av dem ifrågasatta regleringen icke kommer att

medföra något ökat behov av lärarkrafter i jämförelse med det vid uppgörande

av organisationsplanen beräknade antalet lärare. Härom anföra de sakkunniga

följande:

Ett genomförande av de sakkunnigas nu angivna förslag kommer att i vissa

fall medföra en minskning i antalet vid de olika läroverken erforderliga lärarkrafter,

i andra fall en ökning i dylikt hänseende. Undersöker man ökningen

och minskningen i antal veckotimmar i läroämnen, visar det sig, att ombildning

av en femårig realskollinje till en förenad innebär en ökning med 9 veckotimmar,

medan ombildning av en fyraårig linje till en förenad medför en

ökning av 35 veckotimmar.1 I de fall, där en fyraårig linje tills vidare icke

behöver tagas i anspråk, innebär detta förhållande en minskning i antalet behövliga

veckotimmar med 120.5 i fråga om de läroverk, där samläsning mellan

den femåriga och den fyraåriga realskolans högsta klass ej äger rum,

eljest med 87.5.

Ett genomförande av förenad realskollinje vid samtliga de läroverk, där

sådan linje, enligt vad de sakkunniga ovan anfört, skulle .motsvara behovet,

innebär dels förändring av femårig linje till kombinerad i 10 fall, därav 6

tillhörande grupperna A—C och 4 tillhörande grupp D, dels förändring av

fyraårig linje till förenad i 23 fall, därav 16 tillhörande grupperna A—C

och 7 tillhörande grupp E. En sådan ändring i organisationsplanen skulle

medföra en ökning i antalet veckotimmar med 90 (10 X 9) +805 (23 X

35) = 895 veckotimmar. De sakkunniga hava emellertid utgått från att den

fyraåriga linjen tills vidare icke skulle behöva tagas i anspråk i 7 fall, vilket

skulle medföra en minskning i antalet veckotimmor med 645.5 (6 X 87.5

+ 120.5). Ett genomförande av ovan angivna jämkningar i organisationsplanen

skulle alltså innebära ett ökat behov av 249.5 (895—645.5) veckotimmar i

läroämnen eller i det närmaste 10 lärarkrafter.

Om det vid uppgörande av organisationsplanen beräknade antalet lärarkrafter

med anledning av den här ifrågasatta regleringen ej skall överskridas och

följaktligen denna reglering ej skall föranleda någon ökad kostnad, måste en

sådan begränsning av den ovan ifrågasatta regleringen ske, att nyssnämnda

ökning av 10 lärarkrafter icke blir erforderlig. En dylik begränsning uppnås

därigenom, att grupperna D och E icke medtagas. Den reglering, som berör

läroverk, tillhörande grupperna A—C, innebär nämligen å ena sidan en ökning,

å andra sidan en minskning i behov av lärartimmar, som i stort sett taga

ut varandra: mot ett ökat behov av 614 veckotimmar står nämligen.ett minskat

behov av 645.5 veckotimmar. T själva verket uppstår en nettominskning av

31 5 veckotimmar.

De sakkunniga vilja emellertid icke underlåta att i detta sammanhang^påpeka,

att därjämte en synnerligen betydelsefull vinst för det allmänna såväl

som för den enskilde göres genom de förslagna regleringsåtgärderna: för det

allmänna därigenom att behovet av parallellavdelningar väsentligen minskas,

i det att läroverken utan ökad kostnad för statsverket kunna mottaga ett betydligt

större antal lärjungar än för närvarande, för den enskilde därigenom

att rikare tillfällen erbjudas att efter olika förhandenvarande förhållanden

tillgodose barnens undervisning och uppfostran.

1 I denna timsumma hava de sakkunniga tydligen inräknat de t>''ä timmar välskrivning, anm vid

cn fyraårig linjes övergång till förenad tillkomma för de lärjungar, vilka övergå från folkskolans

fjärde klass. Sådan undervisning bestrides nämligen i åtskilliga fall av ämncslärare.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Mot de sakkunnigas kostnadsberäkning har statskontoret icke haft något att

erinra.

Då skolöverstyrelsen dels ifrågasatt särläsning i tyska inom den förenade

linjen i något större utsträckning än de sakkunniga, dels ock föreslagit

en något vidare organisation för högre allmänna läroverket i Borås, skulle

kostnaderna i sin helhet enligt dess förslag komma att ställa sig något högre

än enligt de sakkunnigas beräkning. Därest jämkningen genomfördes endast för

grupperna A—C, skulle överstyrelsens förslag kräva ett ökat timtal av 114,

motsvarande ett ökat behov av något mer än 4 lärarkrafter. De största kostnaderna

skulle komma på budgetåret 1930/1931, då det erfordrades ett ökat

anslagsbelopp av 40,000 kronor. Medtoges även grupperna D och E, skulle

ytterligare 28,000 kronor tillkomma. I dessa belopp vore icke tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg inberäknade. I detta sammanhang framhåller

överstyrelsen, att den ökade kostnaden i fråga örn grupperna A—C så till vida

bleve endast skenbar, som utan inrättande av förenad linje parallellavdelningar

av den femåriga realskolan måste upprättas i större utsträckning, därest icke

elever i mycket stor omfattning skulle avvisas, överstyrelsen hade icke tagit

hänsyn till ökning i inkomster på grund av ökade elevavgifter.

De sakkunnigas förslag går ut på dels att en femårig linje tills vidare anordnas

som förenad vid läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik, Arvika,

Söderhamn och Åmål och en fyraårig linje som förenad i Borås, örebro,

Halmstad, Sundsvall, Östersund, Göteborgs östra realskola, Malmö realskola,

Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand, Ängelholm,

Trälleberg och Falköping, dels ock att en fyraårig linje tills vidare icke

skulle behöva tagas i anspråk i Linköping, Borås, örebro, Västervik, Arvika,

Söderhamn och Åmål. Vinsten och förlusten i lärartimmar vid de 22 läroverk,

vid vilka de sakkunniga ifrågasatt anordnande av förenad linje, är följande:

Läroverk

Ökat

behov av

lärar- timmar

Minskat

behov av

lärar- timmar

Läroverk

Ökat

behov av

lärar- timmar

Minskat

behov av

lärar- timmar

Linköping.......

9

120.5

Eksjö........

33

_

Borås.......

33

87.5

Västervik.......

9

87.5

Orebro.......

33

87.5

Uddevalla.......

33

—

Halmstad.......

33

—

Vänersborg......

33

—

Sundsvall.......

33

—

Härnösand......

33

—

Ostersund......

33

—

Arvika........

9

87.5

Göteborgs ö. realsk. . .

33

—

Söderhamn......

9

87.5

Malmö realskola ....

33

—

Ängelholm......

33

—

Hälsingborg......

33

—

Trälleberg......

33

-

Jönköping......

33

—

Åmål .......

9

87.5

Karlskrona......

9

—

Falköping......

33

—

Summa

582

645.5

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

79

Härvid är räknat med endast läroämnen, och nettominskningen blir i så fall

63.5 timmar eller något över två lärarkrafter. Örn man i enlighet med skolöverstyrelsens

förslag anordnar särläsning i tyska i något större utsträckning

än de sakkunniga förutsatt, ökas det behövliga antalet timmar med 66. överstyrelsens

förslag innebär emellertid även en ökning av 24 timmar och en utebliven

minskning av 87.5 timmar för utbyte av en fyraårig realskollinje mot

en femårig vid läroverket i Borås. Som jag förut omnämnt, ansluter jag mig

emellertid beträffande läroverket i Borås till de sakkunnigas förslag. Även

i fråga örn lärartimmar i övningsämnen motsvara i stort sett ökningen och

minskningen varandra.

Vad de sakkunniga anfört om att de ökade och minskade behoven av lärartimmar

i stort sett taga ut varandra, äger dock sin giltighet först sedan 1927 års

organisation och den av dem förordade regleringen blivit till fullo genomförda.

Minskningen i behovet av lärarkrafter inträder nämligen först i den mån den

fyraåriga linjen avvecklas såsom fristående linje.

Vidare är att märka, att den fyraåriga linje, som enligt förslaget skulle ombildas

till förenad vid läroverken i Borås, Halmstad, Sundsvall och Östersund

samt vid Göteborgs östra realskola och Malmö realskola, enligt de av Kungl.

Maj:t den 22 december 1927 för nämnda läroverk fastställda specialplanerna

skall upprättas först från och med höstterminen 1931. örn man vill undvika

även en tillfällig kostnadsökning, skulle alltså den förenade linjen kunna upprättas

vid dessa läroverk först höstterminen 1931. Detta skulle utan tvivel hava

till följd, att ett stort antal lärjungar, som höstterminen 1930 ville övergå från

folkskolans fjärde klass till den femåriga realskolans första klass, skulle komma

att vägras sådan övergång på grund av bristande utrymme. Som stöd härför

vill jag meddela, att vid de läroverk, varom nu är fråga, antalet lärjungar i den

åldersgrupp, som motsvarar första klassen av den femåriga realskolan, höstterminen

1929 uppgår till resp. 82, 72, 70, 70, 105 och 87, under det att enligt nyss

åberopade specialplaner höstterminen 1930 plats skulle komma att finnas för

resp. 35, 35, 35, 35, 70 och 70 lärjungar. Jag tvekar därför ej att föreslå, att

den förenade linjen upprättas vid dessa läroverk redan från och med sistnämnda

termin, en anordning som för budgetåret 1930/1931 medför ett ökat behov av 6

lärarkrafter.

I detta sammanhang har jag att upptaga även en annan fråga, som står i

samband med igångsättningen av den förenade linjen. Vid t. ex. läroverket

i Jönköping skall enligt förslaget den fyraåriga linjen förändras till förenad.

Om nu under första året endast forsla klassen av den förenade linjen

upprättas, skulle detta år lärjungar från folkskolans sjätte klass icke få tillfälle

att övergå till läroverket, enär ju dessa lärjungar skola intagas i den förenade

linjens andra klass. Vid de 7 läroverk (Jönköping, Borås, Eksjö, Uddevalla,

Vänersborg, Ängelholm och Arvika), där detta skulle bliva fallet, synes

mig därför redan från och med höstterminen 1930 böra upprättas både en första

och en andra klass av den förenade linjen. En sådan anordning medför ett ökat

behov av ungefär 7 lärarkrafter. Vid en del andra läroverk (8 stycken) åter har

första klassen av den femåriga linjen läsåret 1929—1930 ej större antal lär
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

jungar, än att andra klassen läsåret 1930—1931 kan övergå till »förenad» och

då upptaga även de lärjungar, som kunna beräknas komma från folkskolans

sjätte klass. Härför erfordras sammanlagt ungefär 2 lärarkrafter. Vid återstående

7 av de här ifrågavarande 22 läroverken skulle allt fortfarande fyraårig

linje vara anordnad.

Mot den här motiverade ökningen i behovet av lärarkrafter (6 + 7 + 2) svarar

emellertid för budgetåret 1930/1931 ett minskat behov av en lärarkraft vid

vart och ett av läroverken i Västervik, Söderhamn och Åmål, där nämligen en

femårig och en fyraårig linje skola ersättas av en förenad. Nettoökningen kan

alltså beräknas till 12 lärarkrafter. Härvid får man emellertid ej bortse ifrån

att, såsom skolöverstyrelsen också framhållit, vid läroverk, där såväl förenad

som fyraårig linje skulle finnas, det ej är osannolikt, att den förenade linjen i

verkligheten icke behöver i klass 2 upptaga nya elever, tillhörande den fyraåriga

kursen, då nytillkommande lärjungar av denna kategori i regel torde

rymmas i den fristående fyraåriga linjen. I så fall inbesparas ytterligare

något mer än 3 lärarkrafter. Den av skolöverstyrelsen ifrågasatta förändringen

aV de sakkunnigas förslag till timplan för den förenade linjen medför icke

något ökat behov av lärartimmar för budgetåret 1930/1931.

Mitt förslag innebär alltså, att höstterminen 1930 första och andra klasserna

av den förenade linjen skola finnas vid läroverken i Borås, Örebro, Hälsingborg,

Jönköping, Eksjö, Västervik, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand, Arvika,

Söderhamn, Ängelholm, Trälleberg, Åmål och Falköping samt första klassen

av nämnda linje vid läroverken i Linköping, Halmstad, Sundsvall, Östersund och

Karlskrona ävensom vid östra realskolan i Göteborg och Malmö realskola.

Till frågan örn anslag till den härför erforderliga ökningen i lärarkrafter

skall jag återkomma vid behandlingen av extra anslaget till extra och vikarierande

ämneslärare.

Ett genomförande av förenämnda förslag medför också ett ökat behov av

omkring 30 timmar i teckning och välskrivning, vartill medel torde böra utgå

från extra anslaget till extra arvoden åt teckningslärare. Undervisningen i

övriga övningsämnen torde kunna tillgodoses inom ramen av de för sådan undervisning

tillgängliga medel.

Som jag redan förut antytt, gäller detta ökade behov av lärarkrafter endast

budgetåret 1930/1931. Under de följande fem budgetåren minskas behovet

successivt.

II. Lyceerna.

Bland de frågor, som jag i mitt yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 5 juli 1929 omnämnde och vilka jag förklarade mig anse

böra närmare undersökas i samband med den av 1929 års riksdag begärda utredningen

rörande högre allmänna läroverk för flickor, var också frågan om

lyceerna. I sitt förenämnda, den 30 november 1929 avgivna betänkande med

utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation

hava skolsakkunniga ägnat ett kapitel åt lyceernas förekomst.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

81

Innan jag redogör för de sakkunnigas uttalanden och förslag beträffande

de ifrågavarande läroanstalterna, torde jag böra i anslutning till nämnda betänkande

lämna en översikt av lyceiformens tillblivelse och hittillsvarande

utveckling.

Lyceema leda som bekant sitt ursprung från den av 1927 års riksdag beslutade

omorganisationen av det högre skolväsendet.

I proposition nr 116 till 1927 års riksdag föreslog nämligen Kungl. Majit

riksdagen besluta, bland annat, att rikets allmänna läroverk skulle vara av tre

slag, nämligen dels realskolor, dels högre allmänna läroverk, dels ock lyceer,

de sistnämnda anordnade antingen såsom fristående läroanstalter eller såsom

avdelningar, knutna vid högre allmänna läroverk, att lyceet skulle bestå av sex

ettåriga klasser och med avseende å det kunskapsmått, som erfordrades för inträde

i lyceets första klass, grundat på genomgången sjätte klass i någon av

den sexklassiga folkskolans huvudformer, att lyceet skulle kunna delas på enahanda

bildningslinjer som gymnasiet, att statens provskola, nya elementarskolan

i Stockholm, skulle successivt ombildas till ett lyceum enbart för

manliga lärjungar, samt att vid vart och ett av de högre allmänna läroverken

i Uppsala, Malmö: läroverket för gossar, Lund, Göteborg: latinläroverket

och realläroverket samt Härnösand skulle successivt anordnas

en lyceiavdelning.

Riksdagen biföll enligt sin skrivelse nr 262 Kungl. Maj:ts förslag i väsentliga

delar. Med hähsyn till riksdagens beslut därom, att gymnasiet skulle kunna

delas på två bildningslinjer, latingymnasium och realgymnasium, bestämde

riksdagen, att lyceet skulle kunna delas på enahanda bildningslinjer som gymnasiet,

dock att vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skulle

finnas jämväl en nyspråklig linje. Och vidare beslöt riksdagen, att nya elementarskolan

skulle successivt ombildas till ett lyceum enbart för manliga lärjungar,

samt att lyceiavdelningar skulle anordnas vid högre allmänna läroverken

i Uppsala, Malmö och Lund samt vid högre latinläroverket och högre realläroverket

i Göteborg.

I cirkulär den 18 juni 1927 lämnade Kungl. Majit föreskrifter i enlighet

med riksdagens nämnda beslut. Närmare föreskrifter beträffande tidpunkten

för upprättandet av lyceerna (lyceiavdelningarna) gåvos i kungl, cirkulär den

22 december 1927. Enligt detta cirkulär skulle lyceet vid de läroverk, där lyceilinje

skulle vara inrättad, successivt upprättas från och med läsåret 1928—

1929. Yad beträffar nya elementarskolan, skulle denna läroanstalt från och

med läsåret 1928—1929 ombildas till ett lyceum på det sätt, att första årsklassen

av en reallyceilinje och en nyspråklig linje upprättades från och

med läsåret 1928—1929 och en latinlyceilinje från och med läsåret 1930—

1931.

I den sålunda fastställda planen för lyceernas upprättande har emellertid

Kungl. Majit medgivit vissa jämkningar, beroende på bristande anslutning till

läroanstalterna i fråga. Dessa jämkningar äro följande.

I fråga om nya elementarskolan föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 8

juni 1928, med anledning av en av vederbörande rektor gjord framställning,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9h haft. (Nr 119.) 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

att reallyceet och det nyspråkliga lyceet skulle taga sin början först med läsåret

1929—1930 samt att höstterminen 1928 en ny avdelning av den sexåriga

realskolan skulle upprättas vid läroverket. Sedermera förordnade Kungl.

Majit genom beslut den 24 maj 1929, att under läsåret 1929—1930 lyceikretsar

ej skulle upprättas vid ifrågavarande läroverk samt att under sagda läsår

vid läroverket skulle vara upprättade en avdelning av sexårig realskolas första

klass och två avdelningar av andra klassen av samma skolform. Slutligen förordnade

Kungl. Majit genom beslut den 6 september 1929, jämte annat, att vid

nya elementarskolan första klassen av den sexåriga realskolan skulle under

läsåret 1929—1930 omfatta två avdelningar.

Vad beträffar lyceilinjerna vid högre latinläroverket och vid högre realläroverket

i Göteborg, föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 10 augusti 1928,

att upprättandet av respektive lyceilinjer skulle taga sin början höstterminen

1929, och genom särskilda beslut den 3 augusti 1929 förordnade Kungl. Majit

i fråga om båda dessa läroverk, bland annat, att under läsåret 1929—1930 någon

krets av lyceet icke skulle upprättas.

I fråga örn lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala föreskrev

Kungl. Majit genom beslut den 6 juli 1928, att nämnda linje skulle upprättas

höstterminen 1929, och genom beslut den 3 augusti 1929, bland annat, att under

läsåret 1929—1930 icke skulle upprättas någon krets av lyceet.

Beträffande slutligen lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund,

meddelade Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1928 och den 3 augusti 1929

föreskrifter, motsvarande dem, som givits rörande lyceilinjen i Uppsala.

Jag bör här jämväl erinra därom, att 1929 års riksdag i anledning av inom

riksdagen väckta motioner beslutit, bland annat, att vid inträdesprövningar

till lyceum skulle gälla samma bestämmelser i avseende på kunskapsfordringar

som till fyraårig realskola. Genom kungörelse den 27 juni 1929 (nr 197)

angående ändrad lydelse av vissa paragrafer i stadgan för rikets allmänna

läroverk den 24 september 1928 (nr 412) har Kungl. Majit meddelat i anledning

av riksdagens beslut erforderliga bestämmelser.

Såsom jag redan antytt, hava de uppskov med upprättandet av lyceer, som

på nyss angivet sätt måst medgivas, föranletts av bristande anslutning till

nämnda skolform. Härom lämna de sakkunniga följande sifferuppgifter,

avseende antalet prövade och godkända inträdessökande vid lyceerna åren 1928

och 1929:

Lyceum

Nya elementarskolan ....

Malmö..........

Uppsala..........

Lund...........

Göteborgs högre latinläroverk

» » realläroverk

Antal prövade resp. godkända

1928 1929

. 5 1 0 0

. 4 41 8 22

11 0 0

. 10 3 2

. 0 0 0 0

0 0 0 0

* Vårterminen 1929 tillkom ytterligare en lärjunge.

Därjämte intogos li. t. 1929 två lärjungar, som prövats och godkänts vid annat läroverk.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

83

De sakkunniga erinra i detta sammanhang örn 1929 års riksdags nyssberörda

beslut beträffande inträdesprövningarna vid lyceet och anföra, att det ej syntes

kunna nu bedömas, i vad mån den sålunda åvägabragta ändringen kunde

komma att inverka på tillströmningen till lyceerna.

Beträffande spörsmålet örn lyceernas framtida tillvaro anföra de sakkunniga,

att även örn planen på inrättandet av lyceer kunde realiseras endast i ringa

omfattning, det likväl enligt de sakkunnigas mening vore önskvärt, att denna

skolform så vitt möjligt komma till användning. Å andra sidan syntes det

nödvändigt, att detta skedde under former, som icke komme att i förhållande

till lärjungantalet draga allt för stora kostnader.

De sakkunniga hava därefter upptagit varje särskilt lyceum till övervägande

och angivit de åtgärder, som de sakkunniga i de olika fallen funnit lämpliga.

Den viktigaste åtgärden skulle enligt de sakkunnigas förslag bestå i ett uppskov

nied upprättandet av vissa bland lyceilinjerna.

Innan jag mera detaljerat återger de sakkunnigas förslag, bör jag omnämna

vissa allmänna förhållanden, som stå i samband med de ifrågasatta åtgärderna.

De sakkunniga påpeka, att därest vissa lyceilinjer för närvarande icke upprättades,

detta komme att frigöra för dessa linjer beräknade lärarkrafter, vilka

kunde tagas i anspråk för annan undervisning. I den för de allmänna

läroverken fastställda organisationsplanen hade givetvis räknats med att lyceerna

skulle bereda avlastning av lärjungar för såväl realskola som gymnasium.

Om nu i vissa fall lyceilinjer ej komme till stånd, kunde detta komma att medföra

behov av en utökning av realskola respektive gymnasium genom rrpprättande

av nya parallellavdelningar. De lärarkrafter, sorn, på sätt nyss antytts,

beräknats för lyceilinjerna men ej komme att tagas i anspråk för detta

ändamål, kunde då användas inom realskolan respektive gymnasiet. Hur detta

komme att ställa sig i de olika fallen vore givetvis icke möjligt att förutse, och

de sakkunniga kunde alltså ej framlägga något förslag i förevarande hänseende.

Enligt de sakkunnigas mening borde det tillkomma Kungl. Majit att,

intill dess organisationsplanen beträffande lyceerna blivit fullt genomförd, efter

förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för ändamålet beviljade

anslagen fatta erforderliga beslut. Vad sålunda anförts i fråga om de

lyceilinjer, vilkas upprättande skulle tills vidare uppskjutas, borde givetvis,

därest de linjer, som de sakkunniga ansett böra upphållas, icke kunde på grund

av bristande anslutning helt eller delvis vidmakthållas, gälla även beträffande

dessa.

Det uppskov med vissa lyceilinjers upprättande, som de sakkunniga funnit

önskvärt, borde, framhålla de vidare, vara endast av tillfällig natur. De sakkunniga

ansåge frågan örn lyceiformens betydelse för vart högre undervisningsväsen

ännu icke avgjord och hade därför nu blott velat föreslå sådana åtgärder,

som kunde anses omedelbart påkallade med hänsyn till nuvarande förhållanden.

Med hänsyn härtill ansåge de sakkunniga det ömkligt, att en viss

fast ordning i förevarande hänseende bleve rådande; de sakkunniga tänkte sig

därför, att uppskjutandet nu skulle avse en begränsad lid, och förordade, att.

skolöverstyrelsen senast före utgången av en tid av fem år efter vederbörligt

beslut om lyceilinjernas uppskjutande skulle hava att upptaga hela frågan

örn lyceiorganisationen till prövning.

De sakkunniga hava jämväl föreslagit visst villkor flir upprättande av

lyceum.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Det syntes, säga de sakkunniga, på grund av hittills gjorda erfarenheter

tydligt, att föreskrift borde givas därom, att upprättandet av en lyceilinje

över huvud, borde äga rum endast under förutsättning av att ett visst minimiantal

lärjungar godkänts i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningarna.

Vid bestämmande av detta minimiantal läge det närmast att

utgå från det genomsnittliga minimiantal för årsklass, som vore bestämt

som villkor för upprätthållandet av kommunal mellanskola och privatläroverk,

eller 10. Därest denna siffra skulle anses för hög, erbjöde sig det i

nyssnämnda hänseende tidigare gällande minimiantalet, eller 8. Att gå under

denna siffra syntes icke ^vara tillrådligt, helst man vid en så lång och krävande

kurs, som ett sexårigt lyceum innebure, givetvis måste förutsätta en

viss avgång under lärokursens lopp.

Jag övergår nu till ett omnämnande av de sakkunnigas förslag i fråga örn

de olika lyceilinjerna.

1. Nya elementarskolan. Beträffande detta läroverks organisation anföra

de sakkunniga, efter att hava redogjort för Kungl. Maj:ts beslut örn uppskov

med lyceets inrättande, i huvudsak följande:

Av den nu lämnade redogörelsen synes framgå, att en fullständig ombildning

av nya elementarskolan till lyceum, på sätt riksdagen besluta, ej lärer

för närvarande kunna genomföras. Men de sakkunniga anse sig icke kunna

förorda, att tanken på upprättande av ett lyceum vid läroanstalten i fråga helt

Uppgives. Dock synes tills vidare en begränsning av antalet lyceilinjer vara

tillrådlig. Vid övervägande av spörsmålet, vilken eller vilka av lyceets linjer

som i främsta rummet borde upprättas vid skolan, hava de sakkunniga funnit

de starkaste skälen tala för latinlyceet. Sorn. bekant har latinlyceet genom den

fastställda undervisningsplanen för de allmänna läroverken fått en utformning,

som skiljer detsamma från latingymnasiet, i det att latinets och grekiskans

ställning är väsentligt starkare vid latinlyceet än å latingymnasiet.

Då nu nya elementarskolan allt fortfarande skall behålla sin natur av försökseller

provskola, synes det de sakkunniga önskvärt, att den nya latinlyceiformen

där får komma till stånd och erfarenheter örn densamma kunna inhämtas. De

sakkunniga förbise härvid icke, att den nyspråkliga lyceilinjen är av särskilt

intresse,, enär den är den. enda i sitt slag vid våra statsläroverk. Men då de

sakkunniga hava för avsikt att i det följande förorda, att det nuvarande gymnasiet

tills vidare bibehålies, finna de sakkunniga lämpligast, att försök med

nyspråklig linje fortfarande som hittills där anordnas.

. Givetvis kan man i fråga örn nya elementarskolan ej begränsa dess organisation

endast till ett latinlyceum. Det är uppenbart, att man även på

annat sätt måste tillgodose den tillströmning av lärjungar till skolan, som

är att vänta, liksom det måste tillses, att läroanstalten kan i avvaktan på

eventuell ombildning taga vid densamma anställda lärarkrafter i anspråk.

Enligt de sakkunnigas mening skulle detta bäst ske genom sådana jämkningar

i planen, att vid nya elementarskolan tills vidare funnes en realskola

och ett gymnasium. Vad först beträffar realskolan, som hittills i regel omfattat

två serier av klassavdelningar, synes den i likhet med realskolan vid

övriga högre allmänna läroverk i Stockholm böra i första rummet organiseras

med en femårig linje. Även örn det av olika skäl kunde anses önskvärt, att

vid statens. provskola anordnades även en fyraårig realskollinje eller ock en

förenad linje av det slag, som de -sakkunniga ovan förordat i fråga om vissa

läroverk, kunna varken .skolans lokaler eller det för läroverket beräknade antalet

lärarkrafter medgiva en sådan anordning.

Beträffande ater gymnasiet finna de sakkunniga inga skäl motivera en

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

85

ändring i de hittills rådande förhållandena. I enlighet med denna uppfattning

skulle gymnasiet alltså fortfarande och tills vidare omfatta fyrarigt latin- och

fyraårigt realgymnasium.

De sakkunniga vilja i detta sammanhang betona, att den av de sakkunniga nu

föreslagna anordningen av elementarskolans organisation givetvis ej bör medföra

någon rubbning i den möjlighet, skolan hittills haft att där anordna pedagogiska

försök liksom att fortsätta redan påbörjade försök.

2. Lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö: De sakkunniga anföra

om denna linje följande:

Denna lyceilmje är den enda linje, som hittills kunnat komma till stand,

örn än med ett så ringa lärjungantal, att detta ur ekonomisk synpunkt, och

med hänsyn till möjligheten att vinna en djupare grundad, erfarenhet av ifrågavarande

skolform måste betecknas som väl lågt. Enligt de sakkunnigas

mening bör linjen emellertid fortfarande äga bestånd, dock under förutsättning

— i fråga örn upprättandet av ny första krets ■— att. de. bestämmelser

rörande minimiantal lärjungar, som de sakkunniga föreslagit, iakttages. De

två serier av klassavdelningar, som hittills upprättats vid läroverket, höra

givetvis föras fram i stadgad ordning, ehuru ingendera serien fyller nyssberörda

förutsättning.

3. Lyceilinjerna vid högre latinläroverket och högre realläroverket i Göteborg.

Beträffande dessa linjer anföra de sakkunniga huvudsakligen följande:

De sakkunniga finna lämpligt, att nied upprättandet av endera av lyceilinjema

finge anstå. Emellertid anse de sakkunniga det önskligt, att på en

ort med så stort lärjungematerial som i Göteborg möjligheterna till anlitande

av en skolform sådan som lyceet i viss utsträckning bevaras. Såsom framgår

av det förut anförda, hava de sakkunniga förordat latinlyceilinjer i Stockholm

och i Malmö. Under sådana omständigheter synes i Göteborg en reallyceilinje

vara att tillråda. Den för realläroverket därstädes bestämda lyc.eilinjen

bör alltså örn möjligt komma till stånd, medan upprättandet av latinläroverkets

lyceilinje skulle uppskjutas på samma sätt som de sakkunniga

föreslagit i fråga om två lyceilinjer vid nya elementarskolan i Stockholm.

4. Lyceilinjerna vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. X

fråga örn nu nämnda lyceilinjer lyder de sakkunnigas yttrande sålunda:

Lyceilinjerna i Uppsala och Lund hava på grund av bristande tillslutning

icke kommit till stånd. Trots energisk upplysningsverksamhet och starkt

intresse från läroverkens och deras ledares sida hava vid nämnda läroanstalter

endast några få inträdessökande anmält sig. Upprättandet av skolformen

i fråga synes därför böra tills vidare uppskjutas.

Sina förslag i avseende på lyceerna sammanfatta de sakkunniga sålunda,

att vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm skall bibehållas

en latinlyceilinje, medan upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen där tills vidare skall uppskjutas;

att vid nya elementarskolan tills vidare skall finnas ett gymnasium, omfattande

fyraårigt latingymnasium och. fyraårigt realgymnasium, samt en

realskola, organiserad med en femårig linje;

att lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö fortfarande skall upprätthållas;
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

att upprättandet av lyceilinjen vid högre latinläroverket i Göteborg tills vidare

skall uppskjutas;

att lyceilinjen vid högre realläroverket i Göteborg skall bibehållas;

att upprättandet av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala

och lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund tills vidare skall uppskjutas

;

att intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna blivit fullt genomförd,

Kungl. Maj :t skall äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och

inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som

kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet

av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola

respektive gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya

parallellavdelningar;

att skolöverstyrelsen skall senast före utgången av en tid av fem år efter

det vederbörligt beslut om vissa lyceilinjers uppskjutande fattats, hava att

upptaga hela frågan örn lyceiorganisationen till prövning; samt

att första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att

minst 10 (eventuellt minst 8, se sid. 26 i de sakkunnigas betänkande) lärjungar

blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövni

ilga ma.

Över de sakkunnigas förslag har statskontoret den 28 december 1929 yttrat

sig samt skolöverstyrelsen, efter inhämtande av yttranden från läroverkskollegierna

vid de allmänna läroverk, vid vilka lyceilinjer skola upprättas, den 9

januari 1930 avgivit utlåtande.

Statskontoret anför, att då de sakkunnigas förslag till ändringar i den nya

skolorganisationen vore av huvudsakligen rent pedagogisk art, statskontoret

saknade möjlighet att örn förslagen fälla annat omdöme än att, ur de synpunkter

statskontoret hade att beakta, intet syntes vara att erinra mot desamma.

Av de av förslaget berörda sex läroverkskollegierna hava de vid högre allmänna

läroverken i Uppsala och Malmö samt vid högre latinläroverket i Göteborg

tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Kollegierna vid högre realläroverket i Göteborg

och vid nya elementarskolan i Stockholm hava uttalat den meningen,

att de lyceiliner, som enligt de sakkunnigas förslag skulle upprättas vid

nämnda läroanstalter, icke borde komma till stånd. Yad sistberörda läroanstalt

beträffar, har läroverkskollegiet därstädes, jämte det kollegiet för sin

mening anfört principiella skäl, yttrat, bland annat, följande:

Det bör slutligen och med skärpa framhållas, att det osäkerhetstillstånd,

med avseende på nya elementarskolans framtid, vilket varit rådande, allt sedan

förslaget angående skolans förändring till lyceum uppkom, i mycket hög

grad inverkat till skolans nackdel. Det torde i detta sammanhang knappast

behöva erinras om att inträdessökande till läroverket under senare år först

sent kunnat få visshet angående antalet klassavdelningar, som för läroverket

stå till förfogande. Allmänheten synes under sådana förhållanden ha dragit

sig för att sända ungdom till en läroanstalt, örn vilken man med säkerhet egentligen

icke kan veta annat än det, att densamma skulle ombildas till en ny skoltyp,

som redan från början rönt starkt motstånd och örn vilken erfarenheten

vittnat, att den på de ställen, där den införts, alldeles icke visat någon livskraft.

Det är under sådana förhållanden helt naturligt, att allmänheten i

främsta rummet vänder sig till de skolor, som — åtminstone i det hela — fort
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

87

sätta efter beprövade linjer. Först om det visat sig omöjligt att i andra läroverk

finna inträde, kan nya elementarskolan komma i fråga. Det urval av

lärjungar, som på grund härav står nya elementarskolan till buds, är ju kvalitativt

sämre. Man frågar sig, huru det i längden skall ställa sig med^ett

läroverk, som på grund av statsmakternas hållning numera ständigt måste

komma i efterhand, då det gäller läroverkets rekrytering. Undervisningsresultaten

måste med nödvändighet bliva desto sämre, ju lägre lärjungematerialets

medelstandard blir. .

Kollegiet har slutligen hemställt, att den planerade lyceilinjen vid nya elementarskolan

inhiberas samt att i överensstämmelse med skolsakkunnigas förslag

i övrigt nya elementarskolan organiseras såsom femårig realskola och

fyraårigt gymnasium, dock med det antal parallellklasser i realskolan och

linjer på gymnasiet, som förhållandena påkalla.

Kollegiet vid högre allmänna läroverket i Lund uttalar sig för upprättandet

av lyceilinje vid läroverket och anför till stöd härför följande:

Kollegiet anser, att — därest en lyceilinje över huvud skall förekomma —

Lunds läroverk framför alla andra i södra Sverige bär utrustas med en sådan.

Läroverket saknar anknytning till folkskolans sjätte klass. Stadens

kommunala mellanskola har icke plats ens för alla godkända inträdessökande

från staden, än mindre för några från landsbygden. Ynglingar från läroverksområdets

landsbygd ha alltså ingen möjlighet att efter genomgången sjätte

klass vinna inträde vid läroverket utan privatläsning eller avsevärd försening.

Samma skäl ha icke förelegat för inrättande av lyceum i Malmö. Som provårsanstalt

skulle Lunds läroverk dessutom vinna i värde, örn där även funnes en

lyceilinje. .....

Emellertid är kollegiet övertygat örn att en lyceilinje icke kan upprattas

här, örn icke den misstro blir hävd, som fått spridning i samband med felaktiga

uppgifter örn förbud mot kvarsittning i lycett, och som ökats, sedan staten

vid innevarande läsårs början tagit tillbaka sitt löfte att här upprätta ett

lyceum. Det enligt kollegiets mening enda sättet att avlägsna denna misstro

är att låta lyceet träda i verksamhet och i praktiken prövas. Detta kan dock

knappast ske, örn det icke får börja med ett ringa antal elever. Upprätthalles

fordran på ett antal godkända inträdessökande av 8 eller 10, kan linjen enligt

kollegiets mening aldrig bli verklighet. Ett uppskov på några år kan knappast

bringa ändring i detta förhållande.

Skolöverstyrelsen anför i förevarande fråga huvudsakligen följande.

Enligt de sakkunnigas förslag skola i fortsättningen lyceilinjer finnas endast

vid nya elementarskolan i Stockholm (latin), högre realläroverket i Göteborg

(real) och högre allmänna läroverket i Malmö (latin). Överstyrelsen

finner den hittillsvarande erfarenheten mycket avgjort peka därhän, att någon

nämnvärd anslutning icke kan för närvarande påräknas till någon av dessa

lyceilinjer. I Göteborg har ännu ingen enda sökande anmält sig till inträde

å lyceum, och i Stockholm har antalet hittills godkända inträdessökande under

två år utgjort sammanlagt 1. Vad särskilt nya elementarskolan i Stockholm

beträffar, vore det högeligen önskvärt för detta läroverk med hänsyn till dess

brännande byggnadsfråga och de av speciella omständigheter föranledda tämligen

höga terminsavgifterna att med det snaraste erhålla en definitiv lösning

av sin organisationsfråga, och överstyrelsen befarar, att ett bibehållande av

en lyceilinje vid detta läroverk endast kommer att förlänga det osäkerhetstillstånd,

i vilket läroverket alltsedan skolreformen befunnit sig. Men då de

skäl, som föranlett 1027 års riksdags beslut örn inrättande av lyeeer, å ingeli

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

ort böra äga större giltighet än i Stockholm med dess stora lärjungematerial,

synes det icke möjligt att utesluta Stockholm från försöken, därest dessa skola

fortsättas, i Göteborg och Malmö. Av vissa skäl kan rekryteringen till lyckorna

från och med innevarande år också tänkas komma i ett annat och måhända

något gynnsammare läge, och det synes därför mindre lämpligt att

redan nu helt avbryta försöken. Under sådana förhållanden finner sig överstyrelsen,

ehuru med stor tvekan, böra tillstyrka de sakkunnigas förslag i

vad jle röra fortsatta försök med lyceilinjer vid ovannämnda tre läroverk.

Såsom villkor för inrättande av lyceum bör emellertid gälla, att antalet godkända

inträdessökande är tillräckligt stort för att ekonomiskt försvara upprätthållandet

av sådan linje. De sakkunniga hava därvid föreslagit 10, eventuellt

8 såsom minimiantal. Med hänsyn icke minst till nödvändigheten därav,

att fragan örn lyceilinjes inrättande är avgjord i god tid före nästkommande

läsårs början och att man alltså måste utgå från antalet i vårterminens

inträdesprövningar godkända, synes minimisiffran böra bestämmas till den

lägre av de sakkunnigas alternativt föreslagna, d. v. s. 8.

Av skäl, som framgå av vad redan anförts, bör emellertid det slutgiltiga

avgörandet av lyceiinstitutionens förekomst icke uppskjutas längre än som är

oundgängligen nödvändigt, De sakkunniga föreslå därför, att skolöverstyrelsen

skall senast före utgången av en tid av fem år efter det vederbörligt beslut

om vissa lyceilinjers uppskjutande fattats, hava att upptaga hela frågan

örn lyceiorganisationen till prövning, överstyrelsen vill ifrågasätta, huruvida

det verkligen skall anses nödvändigt att fixera så lång övergångstid. En tid

av sammanlagt fem år borde enligt överstyrelsens mening vara tillräcklig för

att möjliggöra ett tillförlitligt slutomdöme, och överstyrelsen vill därför ifrågasätta,

att den föreslagna övergångstiden begränsas till ytterligare tre år.

Överstyrelsen biträder vad de sakkunniga föreslagit i fråga örn nya elementarskolans

organisation tills vidare i övrigt samt föreslår dessutom, att

vid högre allmänna läroverken i Lund och Uppsala samt högre latinläroverket

i Göteborg må tills vidare inrättas ytterligare en parallellavdelning av det

fyraåriga latingymnasiet.

Skulle under något läsår en avdelning av en lyceilinje vid nya elementarskolan

i Stockholm, högre realläroverket i Göteborg och högre allmänna läroverket

i Malmö icke komma till stånd av brist på tillräckligt antal elever,

synes det böra bero på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida annan linje inom

realskolan eller gymnasiet och i så fall vilken skall i stället under ifrågavarande

år upprättas.

Lyceet är en skolform, som under diskussionen angående läroverksreformen

fran olika hall framhållits såsom värd att bliva föremål för ett försök. Ehuru

byggande på avslutad folkskola komme det sexåriga lyceet icke att för lärjungarna

förlänga vägen till studentexamen. Redan av detta skäl synes denna

skolform vara värd beaktande. Därtill kommer, att den väg fram till studentexamen,

som lyceiformen erbjuder och som icke avbrytes av en realexamen,

möjliggör en läggning av kurserna i vissa ämnen, som för lärjungarna är

gynnsammare än den, som kan åstadkommas i ett vanligt allmänt läroverk.

Detta gäller framför allt de klassiska språken. Å andra sidan förutsätter

lyceiformen ett i vissa avseenden valt lärjungematerial för att icke bliva för

betungande.

Nu har det emellertid visat sig, att de av riksdagen år 1927 beslutade

lyceerna ej vunnit önskvärd anslutning. Då de för närvarande måste anses

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

89

hava karaktären av försöksform, hava de efter nain mening bestämts till upprättande

på för många platser. På sätt jag i mitt förut omnämnda anförande

till statsrådsprotokollet den 5 juli 1929 antytt, har det synts mig, att en inskränkning

i lyceernas förekomst borde göras, åtminstone temporärt. Det

sätt, varpå de sakkunniga löst frågan, är enligt min mening lämpligt. Det

innebär icke någon definitiv ändring, endast uppskov med vissa lyceilinjers

upprättande samt ett fixerande av vissa förutsättningar för de övrigas igångsättande.

En sådan anordning bereder möjlighet till prövning av lyceiformens

lämplighet och ger tillfälle att erfara, i vad mån densamma har förmåga

att draga till sig lärjungar och således fyller ett behov. Man bör således,

synes det mig, se tiden an och icke nu vidtaga några åtgärder av defintiv

natur.

Läroverkskollegierna vid nya elementarskolan i Stockholm och högre realläroverket

i Göteborg hava ansett, att någon lyceilinje vid sagda läroanstalter över

huvud icke vidare bör ifrågasättas. Då jag emellertid finner de sakkunnigas

förslag i denna punkt väl motiverat och skolöverstyrelsen biträtt detsamma,

saknar jag anledning att avvika från sakkunnigförslaget. Läroverkskollegiet

vid högre allmänna läroverket i Lund anser av skäl, som

i och för sig synas mig beaktansvärda, att lyceilinjen vid sagda läroverk icke

bör, såsom de sakkunniga föreslagit, för närvarande nedläggas. Då emellertid

linjen, efter vad kollegiet förutsätter, icke synes kunna bringas till stånd,

därest icke det av de sakkunniga föreslagna minimiantalet lärjungar finge

underskridas, finner jag mig med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser, en

dylik anordning skulle få, och särskilt i betraktande av den omständigheten,

att vid läroverket i den närbelägna staden Malmö en lyceilinje redan nu upprätthålles

med ett mycket ringa antal lärjungar, böra även i denna punkt ansluta

mig till de sakkunnigas förslag.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka förslag till riksdagen i överensstämmelse

med de sakkunnigas av mig nyss återgivna förslag. Vad beträffar de

av de sakkunniga alternativt ifrågasatta minimisiffror, som böra uppställas

som villkor för lyceilinjes upprättande, finner jag i likhet med skolöverstyrelsen

och på de av överstyrelsen anförda skälen siffran 8 lämpligen böra i detta avseende

fastställas.

Skolöverstyrelsen har i sitt yttrande ifrågasatt, att det skulle tillkomma

överstyrelsen att inom förloppet av tre ar i stället för som de sakkunniga

föreslagit inom förloppet av fem år — efter det vederbörligt beslut fattats örn

vissa lyceilinjers uppskjutande, upptaga frågan örn lyceiorganisationen till

prövning. Då det ur flera synpunkter är angeläget, att de berörda läroverken

så snart som möjligt få klarhet i sin organisationsfråga, och da tillräcklig erfarenhet

rörande förutsättningarna för upprättande av sexåriga lyceer på ifrågavarande

orter synes kunna vinnas på kortare tid än de sakkunniga föreslagit,

anser jag i likhet nied skolöverstyrelsen övergångstiden kunna begränsas

till tre år.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Beräkningen av vederbörande anslag å riksstaten.

1. De allmänna läroverken.

Nya ordinarie lärartjänster m. m. Vid anmälan den 3 januari 1930 inför

Kungl. Maj :t av de anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel, vilka

borde föreläggas riksdagen, erinrade jag under punkt 147 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för nämnda dag därom, att under de tre senaste

aren det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken blivit

väsentligt höjt och att anslagshöjningarna huvudsakligen föranletts av 1927

ars riksdags beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vilket

beslut beräknats komma att under ett antal år framåt medföra ökat behov av

ordinarie lärarkrafter och således en fortgående ökning av anslagsbehovet under

denna anslagstitel. I avseende å det belopp, varmed anslaget av denna anledning

borde höjas med ingången av budgetåret 1930/1931, hade skolöverstyrelsen

verkställt utförliga beräkningar. Med hänsyn till de nya flickläroverk, rörande

vilka proposition sedermera komme att för riksdagen framläggas, kunde anslagsbeloppet

då ej definitivt bestämmas. Verkställda beräkningar gåve emellertid

vid handen, att den erforderliga ökningen då kunde uppskattas till

587,900 kronor.

I enlighet med min hemställan beslöt Kungl. Maj:t att föreslå riksdagen att,

i avbidan på proposition i ämnet, beräkna en höjning av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med nämnda belopp.

Vad först beträffar de av 1927 års riksdags beslut angående omorganisation

av det högre skolväsendet föranledda höjningarna i nu ifrågavarande anslag

har skolöverstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1929 i huvudsak

anfört följande:

Antalet ordinarie rektors- och ämneslärarbefattningar vid de allmänna läroverken,

för vilka under budgetåret 1928—1929 anslag var beviljat, utgjorde

1,331, varav 102 rektors-, 305 lektors-, 826 adjunkts- och 98 ämneslärarinnetjänster.

På de allmänna läroverkens stat voro emellertid samma budgetår endast

uppförda 1,316 ordinarie tjänster, nämligen 98 rektors-, 298 lektors-, 826

adjunkts- och 94 ämneslärarinnebefattningar. De 15 befattningar -—• 4 rektors-,

7 Rektors- och 4 ämneslärarinnetjänster —, som sålunda icke blevo tagna

i anspråk under budgetåret 1928—1929, hade av riksdagen beviljats för de 4

då ännu icke upprättade högre flickläroverken.

Nyssnämnda antal av riksdagen beviljade ordinarie ämneslärarbefattningar

vid de allmänna läroverken var exakt det, som överstyrelsen i sin skrivelse

den 21 november 1927 med plan över lärarbehovet vid de allmänna läroverken

1 juli 1927—30 juni 1937 angivit som behövligt för budgetåret 1928—1929

med allenast det undantaget, att, på grund av riksdagens skrivelse nr 286:3/

1928 och Kungl. Maj:ts brev den 24 augusti 1928, adjunktstjänsterna voro 6

fler och ämneslärarinnebefattningarna 10 färre än i sagda skrivelse beräknats.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

91

För budgetåret 1929—1930 hade av 1927 års riksdag liksom av överstyrelsen

i dess skrivelse den 21 november 1927 beräknats sammanlagt 1,449 ordinarie

ämneslärarbefattningar. På grund framför allt av uppskovet med inrättande

av de beslutade flickläroverken begärde överstyrelsen i skrivelse till

Kungl. Majit den 31 augusti 1928 emellertid endast anslag till 1,430 befattningar,

varav 110 rektors-, 316 lektors-, 857 adjunkts- och 1\7 ämneslätaiinnebefattningar.

Kungl. Majit gjorde framställning till 1929 års riksdag i enlighet

med detta förslag, vilket, i vad det rörde antalet befattningar, av riksdagen

lämnades utan erinran. „ ,->nan -i oon

Den ökning i antalet befattningar, som belöper sig pa budgetaret 1929 lJoU

i förhållande till det för föregående år beviljade, utgör sålunda 8 rektorstjanster

(vid förstatligade kommunala mellanskolor), 11 lektorstjänster, 31 adjunktstjänster

(därav 15 vid de äldre läroverken oell 16 vid förstatligade kommunala

mellanskolor) samt 49 ämneslärarinnetjänster (därav respektive 32

och 17 vid nyssnämnda båda slag av skolor) eller sammanlagt 99 befattningar.

Samtliga dessa tjänster hava inrättats genom beslut av Kungl. Majit den

16 maj, 31 maj och 14 juni 1929 och bliva sålunda tagna i anspråk under

löpande budgetår.

För budgetåret 1930—1931 beräknade 1927 ars riksdag 118 rektorstjamster,

345 lektors-, 908 adjunkts- och 232 ämneslärarinnetjänster eller tillhopa l.bOo

befattningar, vilket innebar en ökning av det av samma riksdag för 1929—1930

beräknade antalet med 154 befattningar. Överstyrelsen har underkastat Dagan

örn lärarbehovet för 1930—1931 förnyad prövning och därvid funnit vissa

modifikationer erforderliga eller önskvärda särskilt med hänsyn dels till inrättande

av nya ämneslärarinnetjänster vid de gamla läroverken dels till inrättande

av nya ordinarie befattningar vid de under ombildning stående kommunala

mellanskolorna. Vid nedanstående översikt över behovet av nya ordinarie

ämneslärartjänster behandlar överstyrelsen först de gamla läroverken,

inklusive de nyinrättade flickläroverken, därefter de förstatligade kommunala

mellanskolorna. .. » •,

Vid de gamla läroverken, inklusive de nyinrättade flickläroverken eiiorciras,

på grund av uppskovet med inrättande av ytterligare nya flickläroverk utöver

de av 1927 års riksdag beslutade, inga nya rektorst jönsten. I fråga örn Icktorstjänster

beräknades i överstyrelsens skrivele den 21 november 1927 nied

plan angående lärarbehovet under omorganisationstiden, att i och med början

av läsåret 1930—1931 skulle inrättas 24 nya sådana befattningar samt

indragas 1. Någon ändring i denna plan anser sig överstyrelsen icke hava

anledning att ifrågasätta. Visserligen torde av de redan för lasaret 192J:

1930 beviljade 4 nya lektorstjänsterna för högre allmänna läroverken tor flickor

i Malmö och Hälsingborg några icke komma att under läsaret besattas

utan uppehållas med vikarier å tills vidare vakanssatta tjänster. Men aven

örn elevantalet under det första året av dessa läroverks verksamhet icke a gymnasiet

blivit tillräckligt stor för att nödvändiggöra särläsning tor latin- och

realringarna, torde man icke våga därav sluta, att så skall bil fallet även nästkommande

år, då de nya studiemöjligheterna hunnit hilva iner bekanta, V afl

dessa läroverks nuvarande ring 1 beträffar, intrader i och med nasta lasar

differentieringen, som gör det omöjligt att i förväg exakt beräkna antalet lästimmar.

Överstyrelsen anser sig alltså böra räkna därmed, att det tor lasaret

1930__1931 beräknade behovet av lärarkrafter också kan komma att visa sig

föreligga, varfiir överstyrelsen föreslår, att 2 nya lektorstjänster da inrätta*

även vid vart och ett av de nya flickläroverken i Malmö och Hälsingborg, och

att alltså sammanlagt inrättas 23 nya lektorstjänster (24—1).

I meromnämnda plan hade överstyrelsen lör budgetaret 1930—1931 beräknat,

att 10 nya adjunktst jönsten skulle inrättas, därav 4 vid de nya flickläroverken

och 1 vid vart och ett av läroverken i Uppsala, Eksjö, Uddevalla, skövde

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

och Åmal samt vid Göteborgs latinläroverk, samt att 9 adjunktstjänster skulle

indragas nämligen 1 vid vart och ett av läroverken å Östermalm i Stockholm

samt r Hälsingborg Norrköping, Växjö, Kalmar, Skara, Falun, Härnösand

och filipstad, att alltså antalet adjunktsbefattningar skulle under budgetåret

ökas nied 1. Med hänsyn till uppskovet nied de 4 flickläroverken synas emellertid

5 adjunktstjänster vilka beräknats böra vara inrättade före de 4 nyssnämnda

adjunktstjänstema, i stället böra med ingången av sagda budgetår

inrättas vid dessa. Å andra sidan anser sig överstyrelsen icke nu böra föreslå

någon ny adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Uppsala, såsom i sagda

plan beräknats, med hänsyn till det uppskov, som Kungl. Maj :t medgivit med

inrättande av lyceum vid ifrågavarande läroverk. Den indragning av en

adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Norrköping och det inrättande

av en adjunktstjänst vid högre latinläroverket i Göteborg, vilka i planen

beräknats skola äga rum den 1 juli 1930, hava redan verkställts i det

Kungl. Majit den 1 mars 1929 beslutat, att en adjunktstjänst vid’högre

allmänna läroverket i Norrköping skulle från och med den 1 juli 1929 tilldelas

högre latinläroverket i Göteborg. En adjunktstjänst vid samrealskolan

i Åmål, som beräknats nyinrättad från och med budgetåret 1930—1931,

har av Kungl. Majit den 16 maj 1929 beslutats skola inrättas från och med

den 1 juli 1929. Av de i planen ifrågasatta adjunktstjänstema vid de gamla

läroverken återstå under sådana förhållanden till nyinrättande endast 1 vid

vart och ett av läroverken i Eksjö, Uddevalla och Skövde, sammanlagt 3, varjämte

överstyrelsen föreslår 5 adjunktstjänster vid de nya flickläroverken,

sammanlagt 8. Av de i planen ifrågasatta indragningarna skulle på samma

sätt återstå 8.

. Emellertid måste, med hänsyn till riksdagens beslut av år 1928 angående

tills vidare ändrad proportion av antalet adjunkts- och ämneslärannnetjänster

vid samläroverk, frågan örn nya adjunktstjänster ses i samband med frågan

om nya ämneslärannnetjänster. Enligt överstyrelsens plan av den 21 november

1927 skulle vid ifrågavarande läroverk med ingången av budgetåret 1930_

1931 inrättas 45 nya ämneslärannnetjänster, därav 4 vid de nya flickläroverken.

Såsom en_ följd av det senare inrättandet av dessa bliva dock inga nya

ämneslärarinnetjänster vid de nya flickläroverken nu erforderliga. Åv de

återstående 41 tilltänkta nya tjänsterna torde enligt nyssnämnda riksdagsbeslut

en del böra utbytas mot adjunktstjänster. Överstyrelsen finner det därvid

sa_ m\ eket mer önskvärt, att inrättandet av de återstående nya ämneslärarinnetjänsterna

icke forceras, som verkningarna av omorganisationen på

lärarinnebeståndet vid privatläroverken först något senare torde komma att

visa sig, varför en viss reserv av sådana tjänster torde böra finnas tillgänglig

för överflyttning av vid enskilda skolor anställda och till ämneslärarinnetjänster

behöriga lärarinnor, som genom omorganisationen gå förlustiga sina

nuvarande platser. I enlighet nied denna princip och under iakttagande av

1928 ars riksdags beslut, att proportionen mellan adjunkter och ämneslärarinnor

icke förskjutes utanför den ram, som finnes angiven i Kungl. Majits

proposition till 1928 ars riksdag, nr 231, sid. 21, föreslår därför överstyrelsen,

att av de ämneslärarinnetjänster, som enligt överstyrelsens plan av den 21 november

1927 tänkts skola inrättas från och med ingången av läsåret 1930—

1931 endast en del då inrättas, medan andra utbytas mot adjunktstjänster och

en annan del slutligen ställes på framtiden och icke nu inrättas vare sig sorn

adjunkts- eller ämneslärarinnetjänster. Efter prövning av förhållandena i

varje särskilt fall föreslår överstyrelsen sålunda, att det tilltänkta inrättandet

av 1 ämneslärarinnetjänst uppskjutes i fråga om högre allmänna läroverken

i Strängnäs, Eksjö, Växjö, Kalmar, Visby, Kristianstad, Skara, Skövde, Falun

och Härnösand samt samrealskolorna i Mariestad, Kristinehamn och Arvika,

sammanlagt 13 tjänster, att 1 adjunktstjänst inrättas i stället för 1 arn
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr lid.

93

neslärarinnetjänst vid vart oell ett av högre allmänna läroverken i Södertälje,

Nyköping, Eskilstuna, Eksjö, Västervik, Ystad, Landskrona, Vänersborg,

Skara, Skövde, Hudiksvall, Umeå och Luleå samt samrealskolan i Lidköping

sammanlagt 14 tjänster, samt att 1 ämneslärarinnetjänst redan nu inrättas

vid vart och ett av högre allmänna läroverken i Strängnäs, Kalmar, Karlskrona,

Halmstad, Uddevalla, Gävle, Hudiksvall, Sundsvall och Östersund samt

samrealskolorna i Enköping, Oskarshamn, Karlshamn, Varberg och Söderhamn,

sammanlagt 14 tjänster. Å. andra sidan hade, såsom redan framhållits,

g —. ursprungligen 9 — adjunktstjänster beräknats till indragning eller förflyttning,

nämligen 1 tjänst vid vartdera av högre allmänna läroverken å

Östermalm i Stockholm, i Hälsingborg, Växjö, Kalmar, Skara, Falun, Härnösand

samt samrealskolan i Filipstad. Genom nyssnämnda åtgärder bliva dessa

indragningar eller förflyttningar emellertid icke erforderliga i fråga om

läroverken i Växjö, Kalmar, Skara, Falun och Hudiksvall, vadan endast 3 indragningar

av adjunktstjänster behöva förekomma, vilka samtliga kunna ske

i samband med nuvarande innehavares avgång från tjänsten.^

Överstyrelsen, anser sig icke böra för närvarande föreslå indragning av

någon adjunktstjänst vid högre allmänna läroverket i Linköping, .då överstyrelsen

har anledning förmoda, att dubblering av den femklassiga realskolelinjen

vid ifrågavarande läroverk med största sannolikhet kommer att

visa sig erforderlig. . ...... ,

Vid de gamla läroverken, inklusive de nyinrättade flickläroverken, ..ioreslår

överstyrelsen alltså inrättande av sammanlagt 19 nya, adjunktstjänster

(8 + 14 — 3) samt 14 nya ärnneslärarinnetjänster.

När det gäller att avväga anslagsbehovet för såväl ordinarie som extra

ordinarie lärare vid de under ombildning till samrealskolor stående kommunala

mellanskolorna, vilka skolor för budgetåret 1930—1931 uppgå till ett

antal av 37, synes först och främst den omständigheten böra, beaktas, att

13 av dessa skolor med ingången av sagda budgetår äro i sin helhet

förstatligade. Då för närvarande i överensstämmelse med kungörelsen nr

496/1927 moni. B 2 rektorsbefattningen vid samrealskolan innehaves av rektorn

vid den kommunala mellanskolan och denne tillika först av de vid skolan

anställda ordinarie lärarna överförts som adjunkt i statstjänst vid samrealskolan

men avlönas som rektor enligt därför under övergångstiden särskilt

gällande bestämmelser, kunna rektorstjänsten och. rektorns adjunktsbefattning

under övergångstiden sägas utgöra en enhetlig tjänst, som budgetärt

betecknas som rektorstjänst. T och med skolans fullständiga förstatligande

mäste emellertid nytt rektorsförordnande ske. Skulle därvid ny rektor komma

att förordnas, kvarstår förutvarande rektorn i sin egenskap av adjunkt, men

då hans befattning förut i budgeten upptagits icke som adjunkts- utan som

rektorstjänst, tillkommer i så fall i själva verket en ny adjunktstjänst vid

skolan. Skulle åter förutvarande rektorn erhålla, förordnande som. rektor vid

den färdigbildade samrealskolan, måste uppenbarligen med hans adjunktstjänst

förfaras i enlighet med bestämmelserna i läroverksstadgan § 174, och. man

måste alltså även i så fall räkna med tillkomsten av en. ny adjunktstjänst,

vare sig denna sedan av Kungl. Maj:t prövas böra i vanlig, ordning tillsättas

eller tills vidare vakanssättas eller eventuellt överföras till annat läroverk.

För de 13 ifrågavarande skolorna skulle sålunda redan i och med de nya

rektors förordnandena tillkomma 13 nya adjunktstjänster, och enligt preliminär

beräkning av överstyrelsen skulle samtliga dessa tjänster också bliva erforderliga

vid ifrågavarande skolor. Vad i övrigt beträffar behovet av nya

ordinarie ämneslärare vid denna grupp av under ombildning stående skolor,

har överstyrelsen utgått från det antal klassavdelningar, som enligt 1927

års riksdags beslut — riksdagens skrivelse nr 262, sid. 189 — och Kungl.

Majlis cirkulär den 22 december 1927 beräknas som det slutliga. Emel
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Majds proposition nr 119.

lertid har överstyrelsen vid förnyad prövning av frågan funnit det ovisst

eller rentav osannolikt beträffande åtskilliga av dessa skolor, att det slutliga

antalet klassavdelningar blir det däri förutsatta. Det torde i intet fall bliva

större, men. väl i .åtskilliga fall mindre. Överstyrelsen har därför ansett en

viss försiktighet tillrådlig i fråga om inrättande av nya ordinarie tjänster och

anser, att det mera ovissa behovet tills vidare bör tillgodoses med extra ordinarie,

och timlärare. Utöver de nyss föreslagna 13 nya adjunktstjänsterna

anser sig överstyrelsen sålunda tills vidare endast böra föreslå 1 ny adjunktstjänst

vid vardera av samrealskolorna i Katrineholm, Trollhättan och Sollefteå,

2 ämneslärarinnetjänster vid Lidingö samrealskola samt 1 ämneslärarinnetjänst

vid vardera av samrealskolorna i Motala, Hässleholm, Höganäs, Karlskoga

och Boden. Av dessa äro ämneslärarinnetjänstema vid Lidingö och

Karlskoga samrealskolor avsedda att tillsättas genom överflyttande i statstjänst

i vanlig ordning av vid den kommunala mellanskolan redan anställda

ordinarie ämneslärarinnor, övriga ämneslärarinnetjänster att nytillsättas. Vad

särskilt beträffar Lidingö samrealskola, föreligger egentligen behov av nya

adjunkts-, icke ämneslärarinnetjänster, men då det gäller överförande i statstjänst

av vid en skola redan .anställda lärare, torde den av riksdagen fastställda

proportionen mellan adjunkts- och ämneslärarinnetjänster icke böra

alltför strikt upprätthållas vid själva övergången, utan, såsom överstyrelsen

föreslagit i sin skrivelse den 24 oktober 1927, förhållandet böra regleras

vid framdeles^inträffande ledigheter. Av samma skäl har överstyrelsen

icke föreslagit någon ny ämneslärarinnetjänst vid kommunala mellanskolan

i. Sollefteå, utan i stället två adjunktstjänster — en tredje (ev. två) ordinarie

manliga ämneslärare vid denna skola synes det däremot bliva nödvändigt

att i samband med överförandet i statstjänst förflytta till annat

läroverk. Därest Kungl. Maj :t och riksdagen skulle ansluta sig till ovan

gjorda förslag angående nya ordinarie ämneslärartjänster vid meromnämnda

13 skolor, skulle detta innebära, att tills vidare inrättas ett med 8 minskatantal

av ordinarie tjänster vid dessa läroverk jämfört med det antal, som ligger

till grund för 1927 års riksdags kostnadsberäkningar. Såsom framgår

av tabell 2, beräknar överstyrelsen en motsvarande ökning i antalet extra ordinarie

lärare, dock att även det antal extralärare, som beräknades i nyssnämnda

kostnadsöverslag, torde kunna reduceras med 1, enär samrealskolan

i Karlskoga på sin höjd endast i en klass torde komma att omfatta dubbla

avdelningar.

Vid återstående under ombildning till samrealskolor stående kommunala mellanskolor

föreslår överstyrelsen, att 8 nya rektorstjänster inrättas, nämligen

vid samrealskolorna i Söderköping, Sölvesborg, Simrishamn, Hörby, Laholm,

Avesta, Ludvika och Sandviken, vilkas förstatligande är avsett taga sin början

med budgetåret 1930—1931, 8 nya adjunktsbefattningar, nämligen 1 vid

var och en av samrealskolorna i Ljungby, Mönsterås, Eslöv, Lysekil, Vara.

Säffle, Bollnäs och Ström, samt 9 ämneslärarinnetjänster, 1 vid var och en

av samrealskolorna i Eslöv, Vaxholm, Mjölby, Tranås, Tomelilla, Anderslöv,

Ulricehamn, Mora och Nederkalix. I samtliga dessa fall gäller det överförande.

i statstjänst av vid den nuvarande kommunala mellanskolan anställda

ordinarie lärare utom i fråga om 1 adjunktstjänst vid samrealskolan i Eslöv,

vilken överstyrelsen föreslår till nyinrättande.

överstyrelsen föreslår sålunda, att vid de under ombildning till samrealskolor

stående kommunala mellanskolorna inrättas sammanlagt 48 nya tjänster,

därav 8 rektors-, 24 adjunkts- och 16 ämneslärarinnetjänster.

Vid samtliga allmänna läroverk skulle alltså för budgetåret 1930—1931 tillkomma

följande nya befattningar: 8 rektorstjänster, 23 lektor stjänster, 43

adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjänster, eller tillsammans i04 befattningar.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

95

Den ordinarie lärarpersonalen vid de allmänna läroverken skulle under arbetsåret

1930—1931 sålunda komma att utgöra 118 rektorer, 339 lektorer,

900 adjunkter och 177 ämneslärarinnor, oell samtliga dessa 1,534 lärarkrafter

beräknas under samma tid komma att bliva tagna i anspråk.

Motsvarande antal lärarkrafter skulle enligt överstyrelsens plan den 21

november 1927 utgöra 1,570, nämligen 118 rektors-, 345 lektors-, 876 adjunktsoch

231 ämneslärarinnetjänster. Att det slutliga antalet blivit lägre och att

vissa förskjutningar inträtt, beror huvudsakligen, såsom redan framhållits,

dels på det senare inrättandet av flickläroverken, dels på riksdagens beslut

år 1928 angående ändrad proportion mellan manliga och kvinnliga lärare, dels

slutligen på en viss återhållsamhet vid inrättande av nya tjänster både vid

en del samläroverk och vid de med budgetåret 1930—1931 fullt förstatligade

kommunala mellanskolorna.

För åskådlighetens skull lämnas följande översikt.

Översikt över iintalet ordinarie befattningar vid de allmänna läroverken.

Rek-

torer

Lek-

torer

Adjunk-

ter

Ämnes-

lärarin-

nor

Summa

1928-1929.

Av 1927 åra riksdag beräknade........

102

305

824

117

1,348 :

» 1928 > . > ........

102

305

820

108

1,335 i

På läroverkens stat upptagna.........

98

298

826

94

1,316 j

1929-1930.

Av 1927 års riksdag beräknade . . •.....

110

325

853

161

1,449 |

> 1929 > > > ........

110

316

857

147

1,430

1930-1931.

Av 1927 års riksdag beräknade........

118

345

908

232

1,603

Enligt överstyrelsens beräkning s. 318 i 1928 års

118

345

876

231

1,570

statsverksproposition, 8:e huvudtiteln.....

1 Enligt överstyrelsens nu framlagda förslag . . .

118

339

900

177

1,534

Den kostnad, som den av överstyrelsen föreslagna utökningen av lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken med 8 rektorstjänster, 23 lektorstjänster,

43 adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjänster medför, skulle, såsom bifogade

tabell 3 närmare utvisar, uppgå till 404,400 kronor. Däri är även inräknad

den ökning, som enligt därför gällande grunder erfordras för ökat arvode

till vissa första lärarinnor samt för arvode till tillsyningslärare vid

vissa nya läroverk. Däremot är däri icke inräknad någon ökning av det

anslagsbelopp på 11,200 kronor, vilket av de båda senaste årens riksdagar

beviljats till adjunktskompetenta ämneslärarinnor, och vilket torde

bliva alldeles otillräckligt, då för närvarande rentav de flesta av de sökande

till ämneslärarinnetjänster äro adjunktskompetenta. Överstyrelsen har icke

verkställt någon exakt beräkning av antalet adjunktskompetenta och ickeadjunktskompetenta

bland för närvarande anställda ämneslärarinnor och kan

naturligtvis icke yttra sig örn förhållandena i detta avseende under arbetsåret

1930—1931, men det torde snarare vara en låg än hög beräkning, örn

överstyrelsen utgår från att V3 eller omkring 60 av de ifrågasatta 177 ämneslärarinnetjänsterna

under budgetåret 1930—1931 komma att äga adjunktskompetenta

innehavare. Då skillnaden i avlöning utgör 800 kronor, skulle

detta nödvändiggöra ett anslag av 48,000 kronor, men härifrån torde kunna

avgå c:a 12,000 kronor, vilka utgöra minskning i anslaget till avlöning av

adjunkter på grund därav, att vissa adjunkter viel förstatligade kommunala

mellanskolor icke äga full adjunktskompetens och därför avlönas enligt en

något lägre skala. Överstyrelsen vill alltså ifrågasätta en höjning av anslaget

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Departe
ments
chefen.

till adjunktskompetenta ämneslärarinnor med allenast 24,800 kronor. Den

sammanlagda ökningen av anslaget till avlöning åt ordinarie ämneslärare vid

de allmänna läroverken skulle alltså uppgå till 489,200 kronor.

Mot den av skolöverstyrelsen föreslagna utökningen av lärarpersonalen vid

de allmänna läroverken med 8 rektor stjänster, 23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster

och 30 ämneslärarinnetjänster har jag intet att erinra. De av överstyrelsen

nu gjorda beräkningarna angående behovet av nya ordinarie lärartjänster synas

vara gjorda med nödig försiktighet och väl överensstämma med de grunder,

som i detta hänseende godkänts av de båda senaste årens riksdagar. Jag vill

dock redan i detta sammanhang framhålla, att då överstyrelsen för budgetåret

1930/1931 räknat med 69 ordinarie lärartjänster mindre än vad 1927 års riksdag

beräknade, detta helt naturligt kommer att medföra ett ökat behov av

extralärare.

Den sammanlagda ökningen av anslaget till avlöning åt ordinarie ämneslärare

skulle enligt överstyrelsens förslag uppgå till 489,200 kronor. Huru

man kommer till detta belopp framgår av följande översikt:

Nya tjänster:

8 rektorstjänster ä 5,200 ................kr. 41,600: —

23 lektorstjänster ä 5,800 ................» 133,400: —

43 adjunktstjänster ä 4,300 ...............» 184,900: —

30 ämneslärarinnetjänster ä 2,800 ............» 84,000: —

8 tillsyningslärare ä 200 ................» 1,600: —

Fortskridande ökning av arvoden åt rektorer........» 11,600: —

» » » » » tillsyningslärare .... » 7,300: —

Höjning av anslaget till ämneslärarinnor med adjunktskompetens.

..................._._. . > 24,800: —

Summa kr. 489,200: —

Utom nu omförmälda anslagsökning erfordras en höjning av anslaget med

hänsyn till de av mig framlagda förslagen örn upprättande av ett högre flickläroverk

i örebro och av flickrealskolor i Linköping och Borås samt för ombildning

av gymnasierna vid de allmänna läroverken i Linköping och Borås till

samgymnasier. Den härför erforderliga kostnadsökningen, som enligt kostnadsberäkningen

sid. 45 skulle belasta reservationsanslaget, nämligen avlöning

åt 3 rektorer och 1 ämneslärarinna samt arvode åt 3 tillsyningslärare

och 2 kvinnliga sakkunniga, uppgår till 24,100 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle en höjning av reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med (489,200 + 24,100) 513,300 kronor vara

erforderlig.

En ytterligare ökning av detta anslag är emellertid av behovet påkallad med

anledning därav att både 1928 och 1929 års riksdag med hänsyn till förefintliga

besparingar å anslaget beslutat något mindre höjning däri än som motiverats

av antalet nyinrättade tjänster. Med hänsyn till förefintliga besparingar

å anslaget beslöt sålunda 1928 års riksdag att för inrättande av nya ordinarie

ämneslärartjänster höja reservationsanslaget med endast 275,000 kronor

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 119.

97

i stället för med 424,750 kronor, till vilket sistnämnda belopp de verkliga kostnaderna

för de då avsedda tjänsterna beräknats. Enligt mina under punkt 148

av 1929 års åttonde huvudtitel framlagda beräkningar skulle vidare för budgetåret

1929/1930 erfordrats en höjning med tillhopa 550,450 kronor för att uppbringa

det i riksstaten upptagna reservationsanslaget till sådan storlek, att det,

med bortseende från vad som avsetts för andra ändamål, skulle motsvara de

för nämnda budgetår för ordinarie lärare beräknade utgifter, som vore av beskaffenhet

att böra bestridas av detta anslag. På grund av en väntad besparing

för budgetåret 1928/1929 av 81,800 kronor — uppkommen därigenom att

vissa för de högre flickläroverken avsedda lärarlöner icke beräknades komma

att disponeras — och en vid utgången av budgetåret 1927/1928 förefintlig

reservation å anslaget av 262,815 kronor 39 öre ansåg jag emellertid, att

anslagsökningen kunde begränsas till 420,000 kronor, vilket sålunda innebar,

att ett belopp av (550,450 — 420,000) 130,450 kronor skulle bestridas av tillgängliga

reservationer å anslaget.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde emellertid riksdagen under

punkt 140, att riksdagen icke kunde finna den sålunda föreslagna anslagsökningen

i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande besparingar

å anslaget syntes riksdagen kunna beräknas till så betydande belopp, att

en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefölle riksdagen fullt tillräcklig.

Detta riksdagens beslut innebar sålunda, att för här ifrågavarande ändamål

under budgetåret 1929/1930 ett belopp av (550,450—400,000) 150,450

kronor skulle bestridas av å anslaget tillgängliga reservationer.

Vid en beräkning av den för budgetåret 1930/1931 erforderliga anslagshöjningen

har man alltså att taga hänsyn jämväl till sistnämnda belopp, med

vilket det i riksstaten upptagna anslaget understiger det verkliga behovet. Med

hänsyn tagen härtill måste man då beräkna den för nästkommande budgetår

erforderliga bruttoförhöjningen av här ifrågavarande anslagspost till (513,300

+ 150,450) 663,750 kronor.

Emellertid torde i detta belopp någon minskning kunna beräknas. Enligt

riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1928/1929 uppgick

reservationen å här förevarande anslag vid utgången av sagda budgetår

till 274,914 kronor 59 öre. Enligt vad nyss erinrats, har av denna summa ett

belopp av 150,450 kronor beräknats komma till användning under innevarande

budgetår. Reservationen å anslaget vid ingången av budgetåret 1930/

1931 skulle då uppgå till (274,914:59 — 150,450:—) 124,464 kronor 59 öre

eller i avrundat tal 125,000 kronor. Av detta sålunda tillgängliga belopp

finner jag mig kunna räkna med att en summa av 75,000 kronor under budgetåret

1930/1931 användes för här ifrågavarande ändamål.

Den för de nya ordinarie lärartjänsterna för budgetåret 1930/1931 erforderliga

ökningen av reservationsanslaget till de allmänna läroverken skulle i

anslutning härtill beräknas till (663,750—-75,000) 588,750 kronor.

Extra och vikarierande lärare m. m. I det ordinarie reservationsanslaget till Anslagets

de allmänna läroverken ingår en anslagspost till arvoden åt extra lärare och s/o'',</c''

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 1 sami. 9h käft. (Nr 119.)

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:is proposition nr 119.

vikarier samt för oförutsedda behov. Denna anslagspost bestämdes av 1918 års

riksdag till 250,000 kronor. Härutöver har riksdagen under en lång följd av år

å extra stat anvisat särskilda anslag till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken. För budgetåret 1928/1929 anvisade

riksdagen för sistnämnda ändamål 562,500 kronor, förutom ett belopp å 77,500

kronor till arvodesförhöjning för vissa extra ordinarie lärare, och för budgetåret

1929/1930 är anslaget upptaget till 516,300 kronor.

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln

anförde jag beträffande här ifrågavarande anslag bl. a., att jag hade

för avsikt att längre fram för riksdagen framlägga förslag ej endast angående

nya flickläroverk utan även rörande vissa förändringar i avseende å tillämpningen

av den nuvarande skolorganisationen, vilka förändringar komme att i

viss utsträckning inverka på beräkningen av ifrågavarande anslag. Jag hemställde

därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

i ämnet, till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra anslag

av 878,400 kronor. Kungl. Maj:t biföll denna min hemställan.

Vad da först beträffar den höjning av här ifrågavarande anslagspost, som

ej är beroende av förenämnda förslag angående nya flickläroverk eller vissa

förändringar i avseende å tillämpningen av den nuvarande skolorganisationen,

har skolöverstyrelsen verkställt erforderliga beräkningar och anför därom i

skrivelse den 11 november 1929 i huvudsak följande:

Vid sina beräkningar av det för budgetåret 1930/1931 erforderliga anslaget

till arvoden at extra lärare vid de allmänna läroverken har överstyrelsen haft

att, bland annat, taga hänsyn till den förändring av antalet undervisningstimmar

i gymnasiets båda högsta ringar, som blir en följd av anordningen med dels

fasta ämnen dels tillvalsämnen inom denna gymnasiets s. k. differentierade del.

Gällande stadga för rikets allmänna läroverk föreskriver i § 9 B, att undervisning

i tillvalsämne skall anordnas, örn minst 5 lärjungar i ringen eller det

lägre antal, som skolöverstyrelsen på grund av särskilda omständigheter må

kunna medgiva, anmält sig skola deltaga i denna undervisning.

Under läsåret 1930/1931 kommer undervisning i tillvalsämnen att anordnaso

i tredje ringen av fyraårigt gymnasium och i andra och tredje ringarna av

treårigt gymnasium vid samtliga läroverk, där dessa ringar då finnas upprättade.

Enligt de av Kungl. Maj :t fastställda timplanerna är sammanlagda

antalet undervisningstimmar i samtliga de läsämnen, i vilka undervisning

kan anordnas inom den differentierade delen av gymnasiet, följande:

L II3 R II3 L lil3 R lil3 L lil4 R lil4

52 45 51 45 50 43

Till jämförelse härmed torde böra meddelas motsvarande uppgifter för det

under avveckling varande fyraåriga gymnasiet, vilka äro:

Lill A1 L III B3 R lil LIVA1 LIV B2 RIV

33 32 31 33 32 31

Det är uppenbart, att antalet erforderliga lärartimmar skulle komma att i

flög grad stegras, om undervisning skulle anordnas i samtliga tillvalsämnen.

1 — med grekiska.

2 = utan grekiska.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

99

Det synes överstyrelsen emellertid sannolikt, att detta kommer att bliva nödvändigt

endast vid vissa av de största läroverken. Vidare är det otvivelaktigt,

att antalet lärartimmar skall kunna nedbringas därigenom, att gemensam undervisning

för lärjungar å latin- och reallinjen anordnas i ett större eller mindre

antal tillvalsämnen.

Under innevarande läsår förekommer differentiering beträffande undervisningen

vid de läroverk, där andra ringen av treårigt gymnasium är upprättad,

men detta är fallet vid endast 19 läroverk med tillsammans 20 avdelningar. I

ifrågavarande 20 avdelningar varierar antalet ämneslärartimmar mellan lägst

31 och högst 45. Det är givetvis i och för sig omöjligt att på ett så begränsat

material bygga några beräkningar angående lärarbehovet under nästa läsår i

de nya differentierade avdelningarna, och detta desto mer, som lärjungeantalet

i nuvarande differentierade ringar vid samtliga läroverk är jämförelsevis litet,

och endast vid ett läroverk differentierad avdelning förekommer å såväl latinsom

reallinjen. På grund av det låga lärjungeantalet har givetvis undervisning

i tillvalsämnen under innevarande år icke erfordrats i normal utsträckning, men

å andra sidan har totalsumman av undervisningstimmar endast i ett fall kunnat

nedbringas genom anordnande av gemensam undervisning i tillvalsämnen

för lärjungar å latin- och reallinjen.

Då man således icke har någon nämnvärd erfarenhet att bygga på, och då

gällande läroverksstadga icke synes förutsätta en av eventuell anslagsbrist betingad

begränsning av lärjungarnas stadgeenliga rätt att tillvälja ämnen, skulle

det kunna ifrågasättas, om icke överstyrelsen för budgetåret 1930/1931 av

försiktighetsskäl borde räkna med ett maximum av undervisning i tillvalsämnen.

Ett sådant förfarande skulle emellertid med all sannolikhet leda till ett

anslagskrav, som med ett avsevärt belopp skulle överstiga det i verkligheten

erforderliga, och överstyrelsen har därför ansett riktigast att vid beräkningarna

taga hänsyn till alla de besparingar, som kunna synas möjliga att genomföra,

trots det att detta förfaringssätt givetvis i enstaka fall kan leda till att det

beräknade lärarbehovet icke kommer att uppgå till det i verkligheten erforderliga.

Då de omständigheter, som inverka på lärarbehovet, gestalta sig tämligen

olika vid de olika läroverken, har överstyrelsen sett sig nödsakad att för läsåret

1930/1931 verkställa en fullständig beräkning av erforderliga lärarkrafter

vid varje särskilt läroverk. Vad beträffar de differentierade delarna av

gymnasiet, har överstyrelsen därvid haft att taga hänsyn till vissa rent lokala

förhållanden, men i stort sett hava nedan angivna principer tillämpats. De

anförda sifferuppgifterna beteckna antalet undervisningstimmar i veckan på

det sätt, att de båda första talen angiva antalet skilda undervisningstimmar i

veckan i respektive avdelningar, medan det tredje talet anger antalet för båda

avdelningarna gemensamma veckotimmar i läsämnen.

Vid stora läroverk med enkel latin- och reallinje räknas med undervisning i

samtliga ämnen utom i latin å reallinjen, men med för latinare och realister

gemensam undervisning i tyska, franska, geografi, filosofi och biologi. I enlighet

härmed bliva timtalen:

L lil4 + R lil4 36 + 26 + 14 = 76

L II3 + R II3 38 + 28 + 14 = 80

L lil3 + R lil3 37 + 28 + 14 = 79

L lil4 + R II3 36 + 28 + 14 = 78

Vid medelstora läroverk med enkel latin- och reallinje räknas icke med undervisning

i grekiska, filosofi och kemi å latinlinjen och icke med undervisning

i latin och filosofi å reallinjen. Vidare räknas med för latinare och realister

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

gemensam undervisning i tyska, engelska, franska, geografi och biologi. Timtalen

bliva således:

L lil4 + R lil4 23 + 23 + 15 = 61

L II3 + R II3 24 + 24 + 16 = 64

L lil3 + R lil3 24 + 25 + 15 = 64

Vid medelstora läroverk med enkel 4-årig latinlinje och enkel 3-årig reallinje

räknas med ett genomsnittligt timtal för

L lil4 + R II3 av 70 veckotimmar.

Vid de minsta läroverken räknas icke med undervisning i grekiska, filosofi

och kemi å latinlinjen och icke med undervisning i latin och filosofi å reallinjen.

Vidare räknas med för latinare och realister gemensam undervisning i

alla ämnen, där sådan med hänsyn till kursplanerna lämpligen kan anordnas.

1 enlighet härmed bliva tidtalen:

L lil4 + R lil4 13 + 13 + 25 = 51

L II3 + R II3 15 + 15 + 25 = 55

L lil3 + R lil3 14 + 15 + 25 = 54

L lil4 + R II3 22 + 22 + 18 = 62

Vid läroverk med mer än två linjer har i allmänhet räknats med undervisning

i samtliga ämnen utom i latin å reallinjen, vilken undervisning beräknats

förekomma endast vid gymnasier utan latinlinje. Överstyrelsen har vidare ansett

sig vid beräkningarna böra taga hänsyn till att vid de största läroverken

lärjungarnas antal i vissa tillvalsämnen förmodligen blir så stort, att de icke

kunna sammanföras till en avdelning.

Vid beräkning av det totala lärarbehovet har beträffande de högre allmänna

läroverken skillnad gjorts mellan understadiet och överstadiet. Till det senare

har med anledning av bestämmelserna i läroverksstadgans § 133 mom. 2

räknats även realskolans högsta klass. För lärare med undervisning uteslutande

å överstadiet har räknats med en tjänstgöring av 21 veckotimmar och för

lärare å understadiet med en tjänstgöring av 26 veckotimmar. Vid realskolor

har ingen skillnad gjorts mellan över- och understadium, utan vid dessa

har för samtliga lärare räknats med en tjänstgöring av 26 veckotimmar. Någon

minskning av undervisningsskyldigheten för tillsyningslärare har icke förutsatts.

Vid läroverk i stiftsstäder, där lektorer äro domkapitelsledamöter, har

räknats med en minskning av undervisningsskyldigheten för 4 lektorer med

2 veckotimmar för varje. Vid provårsläroverken har med hänsyn till bestämmelserna

i läroverksstadgans § 133 mom. 9 räknats med en efter läroverkets

storlek avpassad nedsättning av undervisningsskyldigheten, vilken nedsättning

emellertid i genomsnitt icke belöper sig till mer än cirka en halv veckotimme

per lärare. Överstyrelsen måste framhålla, att den sålunda förutsatta genomsnittliga

undervisningsskyldigheten för lärare av olika slag med hänsyn till

bestämmelserna i läroverksstadgans § 133 mom. 6 måste anses i stort sett motsvara

maximium av vad en ämneslärare enligt gällande bestämmelser kan

åläggas.

Under förutsättning att de av överstyrelsen föreslagna nya ordinarie tjänsterna,

nämligen 8 rektorstjänster, 23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster och

30 ämneslärarinnetjänster komma att beviljas, har den efter ovan angivna

grunder verkställda fullständiga beräkningen av behovet extra ämneslärare

vad varje särskilt läroverk givit vid handen, att det torde komma att erfordras

ett sammanlagt antal av 244 extra lärare med full tjänstgöring och dessutom

timlärare med en sammanlagd tjänstgöring av 1,074 veckotimmar. Då arvodet

för 24 timlärartimmar kan anses motsvara arvoclet till en extralärare med full

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

101

tjänstgöring, kan det totala behovet uppskattas till 244 + 45 = 289 extra lärare

med full tjänstgöring.

Med stöd av förhållandena under innevarande år anser sig överstyrelsen böra

räkna med att 4/5 av dessa extra lärare äga behörighet till adjunktstjänst och

således äro berättigade till ett årligt arvode av 3,300 kronor, medan för de övriga

bör räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor.

Den sammanlagda kostnaden kan således beräknas till 231 X 3,300 + 58 X

2,900 = 930,500 kronor, vilken summa med 294,200 kronor överstiger den för

innevarande år anslagna.

Här har räknats uteslutande med manliga lärare. Överstyrelsen håller visserligen

för sannolikt, att även kvinnliga lärare komma att bestrida extra ordinarie

tjänstgöring, men detta torde i regel bliva fallet i egenskap av vikarier å

lediga ämneslärarinnebefattningar, och de säkerligen mycket fåtaliga fall, då

kvinnlig lärare kommer att förordnas i annan egenskap, kunna icke avsevärt

inverka på totalkostnaden.

Då den ökning av anslaget till extra lärare, som enligt de anförda beräkningarna

skulle bliva erforderlig för budgetåret 1930/1931 måhända kunde

synas överraskande stor, har överstyrelsen verkställt en jämförelse mellan det

beräknade lärarbehovet under nästa läsår och det faktiska antalet avdelningar

och lärartimmar under innevarande läsår och därvid kommit till i huvudsak

samma resultat, överstyrelsen har därvid anfört huvudsakligen följande:

Den ökning av antalet ämneslärartimmar, som erfordras, blir således:

Under
stadiet
-

Vid högre allmänna läroverk.....1,026

» förutvarande real- och samskolor . 436

» förutvarande kommunala mellan
skolor.

............1,504

Summa 2,966

Över
stadiet
-

1,624

Summa

2,650

436

___1,504

1,624 4,590

Denna ökning av timtalen kräver givetvis en motsvarande ökning av antalet

lärarkrafter. Därvid har man att först taga hänsyn till de nya ordinarie tjänster,

vilkas inrättande överstyrelsen tidigare föreslagit. De blivande innehavarna

av dessa tjänster kunna beräknas att bestrida nedan angivna antal undervisningstimmar:
-

A n

tjänster

Lektorer med 21 veckotimmars undervisning 23

Rektorer »20 » » 8

Adjunkter »25 » 5 43

Ämneslärarinnor med 26 » » 30

tal

nndervisningstimmar

483

160

1,118

780 2,058

Summa 104 2,541

Den ökning i antalet undervisningstimmar,

Hare, erhålles tydligen på följande sätt:

som måste anförtros åt extra läSumma
-

Under
stadiet
-

Över
stadiet
-

Totala ökningen i lärartimmar .... 2,966 1,624 4,590

Nya ordinarie lärares tjänstgöring^^ . 2,058________ 483 __________2,541

Rest 908

1,141

2,049

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:is proposition nr 119.

908 veckotimmar motsvara 35 extra lärare med 26 veckotimmars undervisning

1,141 » » 54 » » » 21 » »

Örn man, som ovan skett, räknar uteslutande med manliga extra lärare, samt

med att 4/s av hela antalet förvärvat behörighet till adjunktstjänst, erhålles

kostnadsökningen på följande sätt:

71 extralärararvoden ä kronor 3,300 = kronor 234,300

18 » » » 2,900 = » 52,200

Summa kronor 286,500

Den i det föregående omnämnda beräkningen av lärarbehovet vid varje särskilt

läroverk gav vid handen, att kostnadsökningen för läsåret 1930/1931

skulle belöpa sig till 294,200 kronor, vilket belopp med 7,700 kronor överstiger

det sist funna. Denna differens betingas bland annat av den omständigheten,

att det till arvoden under läsåret 1929/1930 åt extra lärare ursprungligen

anvisade beloppet 636,300 kronor visat sig otillräckligt, och att

Kungl. Majit med anledning därav genom nådiga brev den 16 augusti och den

26 september 1929 anvisat ytterligare et sammanlagt belopp av 1,860 kronor.

Ovannämnda differens bör därför minskas med detta belopp och kommer därigenom

att sjunka till 5,840 kronor. Denna summa, som ungefär motsvarar

lärararvode för 42 veckotimmar, har inbesparats dels därigenom att överstyrelsen

av bristande tillgång på medel under innevarande läsår nödgats inställa

vissa önskvärda laborationsövningar, vilka beräknas åter komma till stånd

under nästa läsår, dels därigenom att vissa rektorer och lärare nödgats åtaga

sig en tillfällig ökning av sin undervisningsskyldighet.

Genom nådigt cirkulär till statskontoret m. fl. myndigheter den 22 december

1927 fastställde Kungl. Majit specialplaner för den beslutade omorganisationens

genomförande vid varje särskilt läroverk. I dessa specialplaner

hava sedan vid olika tillfällen jämkningar medgivits. För att belysa frågan

örn huru dessa jämkningar inverkat på behovet av ämneslärare, anser sig överstyrelsen

böra meddela de uppgifter, som finnas angivna i nedanstående tabell.

Anta

1 av

delli

n g a r

Enl. specialpl.

Efter jämkn.

Ökning h. t. 1930

H. t.

H. t.

H. t.

H. t.

Enligt

Efter

1929

1930

1929

1930

spec. pl.

jämkn.

Högre allmänna läroverk.......

883

950

892

943

67

51

Förntv. real- och samskolor......

288

297

284

293

9

9

> kommunala meliana);......

113

161

105

156

48

51

Summa

1,284

1,408

1,281

1,392

124

lil

o Om de 1927 fastställda specialplanerna skulle hava oförändrade tillämpats,

så skulle således klassavdelningarnas antal vid början av höstterminen 1930

hava ökats med 124. De beslutade jämkningarna i nämnda specialplaner hava

emellertid nedbringat denna ökning till lil klassavdelningar och därigenom

medfört en avsevärd minskning av statsverkets utgifter för avlönande av ämneslärare

vid de allmänna läroverken. Den utgiftsökning för ifrågavarande

ändamål, som nu blir erforderlig, betingas emellertid icke endast av undervisningen

i dessa lil avdelningar utan jämväl av kostnaderna för genomförandet

av differentieringen i gymnasiets båda högsta ringar, och av den merkostnad,

som blir en följd av det ökade genomsnittliga timtalet per klassavdelning.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

103

Ur de anslag, vilka Sirö avsedda att bestrida arvoden till extra lärare vid de

allmänna läroverken, skola enligt hittills gällande anordning även utgå arvoden

till vikarierande ämneslärare. Med anledning härav vill överstyrelsen

framhålla, att 104 nya ordinarie lärartjänster kunna beräknas bliva upprättade

vid början av höstterminen 1930. Då härigenom antalet ordinarie lärare

kommer att ökas, måste man givetvis räkna med en motsvarande ökning av antalet

sjukdomsfall bland ifrågavarande lärarpersonal. Med anledning härav

kan det ifrågasättas, örn icke den anslagspost, ur vilken arvoden till vikarierande

lärare skall utgå, borde höjas. Då överstyrelsen emellertid för närvarande

icke har möjlighet att bedöma, i vilken utsträckning det under sistförfluten

budgetår för ifrågavarande ändamål disponibla beloppet tagits i anspråk,

anser sig överstyrelsen för budgetåret 1930/1931 icke böra föreslå någon

ändring i förevarande avseende.

Då för innevarande budgetår det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken är upptaget till 516,300

kronor, och då enligt ovan meddelade beräkningar för nästkommande budgetår

torde komma att erfordras ett med 294,200 kronor förhöjt anslag, får överstyrelsen

med stöd av det anförda hemställa, det täcktes Kungl. Maj :t föreslå

riksdagen att till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra anslag av 810,500

kronor.

Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Majit för läsåret 1929/1930

för avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna läroverken högst 636,300

kronor att utgå från det i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslaget till arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov ävensom från det av riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisade

extra anslaget å 516,300 kronor till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken. Beloppet ifråga kunde enligt

skolöverstyrelsens beräkning anses motsvara arvoden till omkring 197 extra

ämneslärare.

I skrivelse den 20 juli 1929 meddelade överstyrelsen, att från flera läroverk

skrivelser inkommit till överstyrelsen, vari framhölles, att det för resp. läroverk

avsedda antalet extra lärare och timmar till timlärare icke vore tillräckligt

för läroverkets behov, samt att överstyrelsen vid prövning av de sålunda

inkomna framställningarna funnit sammanlagt ytterligare omkring 30 timlärartimmar

oundgängligen nödvändiga. Såväl med hänsyn därtill som till

det vid höstterminens början väntade behovet av att uppdela en klass eller ring

vid ett eller annat läroverk, där sådan uppdelning icke varit beräknad i rektorernas

ursprungliga framställningar, anhöll överstyrelsen örn anvisande av ytterligare

10,740 kronor till avlönande av extra ämneslärare vid de allmänna

läroverken.

Genom beslut den 16 augusti 1929 anvisade Kungl. Majit för bekostande av

12 timlärartimmar 1,440 kronor. För liknande ändamål anvisades den 26 september

1929 ytterligare 420 kronor. En från rektor vid samrealskolan i Örnsköldsvik

gjord framställning örn uppdelning under läsåret 1929/1930 av sjätte

klassen, som hade 37 lärjungar, i två parallellavdelningar, har Kungl. Majit

ej funnit skäl bifalla.

För läsåret 1930/1931 har skolöverstyrelsen med hänsyn till de fastställda

Departe
ments
chefen.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

omorganisationsplanerna för de olika läroverken ävensom till den förändring av

antalet undervisningstimmar i gymnasiets båda högsta ringar, som blir en

följd av anordningen med dels fasta ämnen dels tillvalsämnen inom denna gymnasiets

s. k. differentierade del, beräknat det erforderliga antalet extra lärare

till 289. Med beräkning av att 4A av dessa extra lärare äga behörighet till

adjunktstjänst och således äro berättigade till ett årligt arvode av 3,300 kronor,

medan för de övriga bör räknas med ett årsarvode av 2,900 kronor, skulle

den sammanlagda kostnaden uppgå till 231 X 3,300 + 58 X 2,900 = 930,500

kronor, vilken summa med 294,200 kronor överstiger det för innevarande år

anslagna beloppet 636,300 kronor, därav 120,000 kronor ur reservationsanslaget

och 516,300 kronor ur extra anslaget. Vid denna sin beräkning har överstyrelsen

utgått från att de av överstyrelsen föreslagna nya ordinarie tjänsterna,

nämligen 8 rektorstjänster, 23 lektorstjänster, 43 adjunktstjänster och 30 ämneslärarinnetjänster

komma att beviljas.

Som jag redan vid behandling av frågan örn nya ordinarie lärartjänster m. m.

antytt, sammanhänger det ökade behovet av extra lärare i ej ringa grad med att

skolöverstyrelsen för budgetåret 1930/1931 räknat med 69 ordinarie lärarbefattningar,

därav 55 ämneslärarinnetjänster, mindre än vad 1927 års riksdag

angivit i sina beräkningar av lärarbehovet. Nämnda riksdag uppskattade det

sammanlagda antalet ämneslärare -—- extra lärare, men ej rektorer medräknade

— för läsåret 1930/1931 till 1,629, under det att skolöverstyrelsen nu räknat

med 1,705. Härvid är dock att märka, att genom uppskov med de högre

flickläroverkens i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg upprättande till

början av höstterminen 1929 behovet av lärare blivit något mindre än som

från början beräknats.

Oaktat jag i likhet med skolöverstyrelsen finner det vara förenat med mycket

stora svårigheter att under rådande förhållanden beräkna lärarbehovet för

kommande läsår, synes mig dock den av överstyrelsen ifrågasatta ökningen

väl högt tilltagen. Den närmare granskning av överstyrelsens beräkningar,

som jag med anledning härav låtit utföra, har givit vid handen, att man torde

kunna uppskatta antalet klassavdelningar för läsåret 1930/1931 till något

mindre än vad överstyrelsen gjort. Vidare torde man kunna räkna med samläsning

mellan olika linjer och avdelningar i något större utsträckning än vad

överstyrelsen utgått fran. Slutligen synes man enligt min mening vid ifrågavarande

beräkningar även böra utgå ifrån att rektorerna vid de minsta samrealskolorna

och vid de nyss påbörjade högre flickläroverken i allmänhet

åtaga sig något större undervisningsskyldighet, än vad som under höstterminen

1929 varit fallet,

Med stöd av de av mig utförda beräkningarna har jag kommit till den uppfattningen,

att man torde kunna minska det av skolöverstyrelsen beräknade antalet

extra lärare från 289 till 264.

Som jag i det föregående omnämnt, erfordras emellertid ökat antal extra lärare

även för genomförande av mitt förslag rörande flickläroverken samt för

de av mig ifrågasätta jämkningarna i organisationsplanen för de allmänna läroverken.

För flickläroverken skulle erfordras 4 extra lärare och 30 timlärar
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

105

timmar eller ungefär 5 extra lärare (sid. 45) samt för jämkningarna i organisationsplanen

12 extra lärare (sid. 80).

Slutligen har jag att i detta sammanhang upptaga ytterligare en fråga, som

berör här ifrågavarande anslagsbehov. 1927 års skolsakkunniga hava i sin

utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation erinrat

örn att lärjungetillströmningen till vissa läroverk är större än att den med

nu bestämd omfattning av organisationen kan upptagas av läroverken. Av

de av dem verkställda undersökningarna i fråga örn de olika läroverken har

framgått, att detta skulle vara fallet beträffande följande 10 läroverk, nämligen

allmänna läroverken i Södertälje, Eskilstuna, Växjö, Kristianstad, Landskrona,

Falun, Umeå, Kristinehamn, Örnsköldsvik och Skellefteå. Även skolöverst5rrelsen

finner i förenämnda yttrande den 9 januari 1930 det framgå

av de av de sakkunniga anförda siffrorna, att organisationen vid dessa läroverk

-— möjligen med undantag för Örnsköldsvik — är i behov av utvidgning

och att ytterligare en serie avdelningar där behöver inrättas.

De nu nämnda läroverken skola enligt den av 1927 års riksdag fastställda

organisationen hava en femårig och en fyraårig realskollinje. Nu har det emellertid

visat sig, att den fyraåriga linjen vid dessa läroverk är väl besatt, under

det att redan innan realskolan öppnades för flickor vid de 8 förstnämnda av

dessa läroverk (läroverken i Örnsköldsvik och Skellefteå blevo redan 1904 samskolor),

den sexåriga realskolan i regel varit uppdelad i parallellavdelningar.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden samt till lärjungefrekvensen i den

från och med höstterminen 1929 igångsatta första klassen av den femåriga

realskolan är det uppenbart, att åtminstone i regel parallellavdelningar

bliva erforderliga vid ovan nämnda läroverk, därest icke ett avsevärt antal

lärjungar, som önska läroverksutbildning, skall komma att helt utestängas

från sådan. Skolöverstyrelsen har vid sina beräkningar av antalet klassavdelningar

för läsåret 1930/1931 icke räknat med sådana parallellavdelningar

utan ansett sig böra utgå från de av Kungl. Maj:t den 22 december 1927

fastställda specialplanerna för de olika läroverkens omorganisation med däri

sedermera beslutade jämkningar. Jag finner det därför nödvändigt, att nian

vid beräkning av anslaget till extra lärare tager hänsyn även till nu omförmälda

omständigheter samt att man härför beräknar ytterligare 10 extra

lärare.

Sammanfattar jag det nu anförda angående behovet av extra ämneslärare

vid de allmänna läroverken, visar det sig, att man för läsåret 1930/1931 har

att räkna med 264 + 5 u- 12 + 10 = 291 extra lärare, däri inberäknat erforderligt

antal timlärartimmar, d. v. s. sammanlagt 2 extra lärare mer än vad

skolöverstyrelsen i sin ovannämnda framställning beräknat.

Ehuru jag ställer mig betänksam mot att förorda en så stark utökning av

antalet extra lärare i förhållande till antalet ordinarie lärare, anser jag mig

likväl, särskilt med hänsyn därtill, att frågan örn proportionen mellan antalet

adjunkter och ämneslärarinnor ännu icke vunnit sin lösning, icke för närvarande

kunna föreslå upprättandet av flera nya ordinarie ämneslärartjänster, än vad

skolöverstyrelsen föreslagit. Dfen av överstyrelsen ifrågasatta höjningen av det

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

för budgetåret 1929/1930 utgående extra anslaget å 516,300 kronor med 294,200

kronor skulle alitsa behöva ökas med 2 X 3,300 = 6,600 kronor. Jag anser

mig alitsa böra föreslå, att extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande

åmneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1930/1931 må utgå

med ett belopp av 516,300 + 294,200 + 6,600 = 817,100 kronor.

^SL°SJ^ ®tt spörsmål, som står i nära samband med frågan örn extra anslaget ''till

vvi/ ditoLCLCJCL• i i • -| <|M #

extra oell vikarierande lärare m. m., är ordningen för upprättande av parallellavdelningar

av mera tillfällig art vid de allmänna löroverken och den därmed

sammanhängande frågan örn tilldelning av extra lärare m. m. till olika läroverk.

Enligt bestämmelse i § 44 av läroverksstadgan må i varje för viss årsklass

bestämd avdelning undervisas i realskolan högst 35 samt å gymnaiset och

lyceet högst 30 lärjungar, såvida icke skolöverstyrelsen efter framställning av

vederbörande rektor annorlunda bestämmer.

Det åligger rektor vid läroverk, där antalet ordinarie ämneslärare befinnes

otillräckligt för undervisningens behöriga uppehållande, att till skolöverstyrelsen

inkomma med förslag a det antal lärare utöver läroverkets ordinarie lärarpersonal,

som han, med hänsyn till den av Kungl. Maj :t för läroverket fastställda

organisationsplanen samt med tillämpning av övriga hithörande bestämmelser,

finner vid läroverket erforderligt. Efter prövning av de inkomna förslagen

bestämmer skolöverstyrelsen inom av Kungl. Maj :t för varje år på framställning

av överstyrelsen bestämda gränser, om och till vilket antal extra lärare

skola anställas vid de särskilda läroverken, samt meddelar i sammanhang

därmed föreskrifter i fråga om lärjungarnas antal och fördelning i klassavdelningar.

Skulle vid höstterminens början efter verkställd flyttningsprövning befinnas,

att sammanlagda antalet av de lärjungar, vilka förut tillhöra viss klass,

ring eller krets och äro berättigade att där kvarstanna, och de lärjungar, vilka

fullgjort villkoren för att där vinna inträde, är sådant, att den ovan omförmälda,

redan bestämda fördelningen i klassavdelningar icke längre står i överensstämmelse

med föreskrifterna angående maximiantalet lärjungar i resp.

klassavdelningar, skall rektor skyndsamt ingå till skolöverstyrelsen med anmälan

örn förhållandet jämte förslag till den åtgärd, som av omständigheterna

må anses påkallad. Därefter förfar överstyrelsen med ärendet, som här ovan

är nämnt.

Före år 1928 och allt sedan läroverksöverstyrelsens upprättande år 1905 har

det tillkommit överstyrelsen att inom ramen av härför anvisade medel fatta

beslut örn uppdelning av klass eller ring i parallellavdelningar och anställande

av extra lärare m. m. vid de olika läroverken. Sedan Kungl. Majit den 22 december

1927 med hänsyn till den av 1927 års riksdag beslutade organisationen,

av de allmänna läroverken fastställt planer för de olika läroverkens organisation

under övergångstiden, har skolöverstyrelsen beträffande läsåren 1928—

1929 och 1929—1930 gjort underdånig framställning för varje särskilt fall. där

någon ändring i de s. k. specialplanerna ansetts erforderlig, och har Kungl.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

107

Majit fattat beslut med anledning därav. Den under de senaste åren tillämpade

ordningen för upprättande av parallellavdelningar av mera tillfällig art

och för indragning av redan beslutade parallellavdelningar har emellertid påtalats

av såväl 1927 års skolsakkunniga som av flera myndigheter, som yttrat

sig i frågan.

Be sakkunniga yttra härom:

För tillgodoseende av de behov av nya parallellavdelningar, vilka på nu angivet

sätt kunna yppa sig, fordras givetvis att nödiga medel stå till buds för avlönande

av de lärarkrafter, som påkallas för de nya klassavdelningarna. Det

ligger vikt på att dessa medel utan större tidsutdräkt stå till förfogande.

Skulle varje fall, som på detta sätt kan uppstå, hänskjutas till riksdagens prövning

och avgörande, komme detta att omöjliggöra den snabba anpassbarhet

efter sig yppande förhållanden, som det kombinerade systemet har till sitt förnämsta

syfte att främja. I avvaktan på riksdagens medgivande finge åtskilliga

lärjungar under väntetiden avvisas. Måhända komme det ock att inträffa,

att, när medgivandet omsider meddelats, de förhållanden, som en gång föranlett

dess utverkande, icke längre vore för handen. Det synes därför önskvärt,

att riksdagens medgivande icke behövde i varje särskilt fall utverkas.

Skulle det icke befinnas lämpligt, att den ordning, som före 1927 års riksdags

beslut tillämpats i fråga örn medel för upprättande av ny klassavdelning —

skolöverstyrelsen hade då befogenhet att inom av Kungl. Maj :t bestämda gränser

förfoga över här ifrågavarande medel —''återinfördes, synes frågan kunna

lösas så, att riksdagen överläte åt Kungl. Majit att inom fastslagna anslagsgränser,

på förslag av överstyrelsen, bestämma örn det antal klassavdelningar,

som skulle upprättas. Även detta tillvägagångssätt komme givetvis att i vissa

fall medföra en ej önskad tidsutdräkt, men med den reglering genom användande

av ett kombinerat system, som hela denna fråga enligt de sakkunnigas

förslag skulle vara underkastad, torde man kunna räkna med både att fallen

bliva färre och att tidsutdräkten skall bliva ringa. Riksdagens inflytande

på hithörande frågor torde lämpligen kunna tillgodoses därigenom, att riksdagen

för varje budgetår finge en översikt av senast verkställda anslagsfördelning

och därmed också sattes i tillfälle att, där så syntes önskvärt, reglerande

ingripa i fråga örn en följande anslagsfördelning.

Statskontoret har härom anfört följande:

De sakkunniga hava framhållit olägenheterna av att, innan parallellavdelning

finge upprättas, riksdagens medgivande härtill måste inhämtas samt uttalat

sig för att skolöverstyrelsen, eller i varje fall Kungl. Maj :t, efter förslag

av överstyrelsen, erhölle befogenhet att besluta i dessa frågor inom ramen av

tillgängliga anslagsmedel.

Statskontoret delar till fullo denna de sakkunnigas uppfattning. Att riksdagens

medgivande skulle behöva inhämtas även för en så obetydlig ändring

i den beslutade organisationen, som inrättandet av nya klassavdelningar innebär,

synes orimligt och, såsom de sakkunniga framhållit, ledande till stora

praktiska olägenheter. Statskontoret kan icke finna annat än att även Kungl.

Maj :t borde befrias från dylika detaljbeslut och att sålunda den hittills gällande

ordningen med skolöverstyrelsen såsom beslutande myndighet i dessa frågor

borde bibehållas. Såvitt statskontoret har sig bekant, hava några olägenheter

av denna överstyrelsens beslutanderätt icke försports och då överstyrelsen

givetvis även hädanefter skulle vid sina beslut örn nya klassavdelningar

vara bunden av de för avlönande av extra lärare till förfogande stående

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

medel, torde i varje fall inga ekonomiska betänkligheter böra möta mot bibehållande

av den hittillsvarande ordningen.

Slutligen anför skolöverstyrelsen i huvudsak följande:

Innan överstyrelsen går att behandla den huvudfråga, som utredningen rörande

tillämpningen av 1927 års skolorganisation gäller, vill överstyrelsen i

korthet beröra ett annat spörsmål, som de sakkunniga uppställa i detta sammanhang,

nämligen frågan örn sättet för inrättande av nya parallellavdelningar.

Såsom de sakkunniga erinra å sid. 14 av sin utredning ägde skolöverstyrelsen

före 1927 års skolreform att inom av Kungl. Majit bestämda gränser

förfoga över erforderliga medel för upprättande vid behov av parallellavdelningar.

Genom 1927 års riksdags beslut i fråga om skolväsendets organisation

blev organisationen på så sätt i detalj fastslagen, att antalet parallellavdelningar

å varje särskild linje inom realskolan och gymnasiet fastställdes

och icke får definitivt ändras utan efter beslut av riksdagen. Visserligen

torde det icke föreligga något hinder, att Kungl. Maj :t, så långt det beviljade

anslaget till extra ordinarie lärare räcker, beslutar upprättande av parallellavdelning,

men så vitt överstyrelsen kan finna, torde detta endast kunna ske,

då det är fråga örn ett tillfälligt anordnande av parallellavdelning och endast

under den förutsättning, vad beträffar realskolan, att det för året i organisationsplanen

fastslagna antalet avdelningar å båda linjerna redan blivit upprättat.

Därtill kommer, att överstyrelsen i sina årliga beräkningar av anslagsbehovet

för anställande av extra ordinarie lärare utgår från antalet avdelningar

enligt 1927 års riksdagsbeslut och Kungl. Majis cirkulär den 22 december

1927, den s. k. specialplanen, och att överstyrelsen alltså icke anser sig

kunna föreslå Kungl. Ma:jt att hos riksdagen hemställa om medel för anställande

av extra ordinarie lärare i större utsträckning än som motsvarar det enligt

organisationsplanen föreliggande behovet. Detta behov har emellertid

redan visat sig icke sammanfalla med det verkliga, vilket för övrigt aldrig

kan med säkerhet förutses. Den på samma gång enklaste och lämpligaste

lösningen av svårigheterna vore enligt överstyrelsens mening, att anslaget till

extra ordinarie lärare beviljades i form av förslagsanslag och att överstyrelsen,

eventuellt Kungl. Majit, erhölle rätt att besluta upprättande av parallellavdelning

inom de gränser, som riksdagen komme att uppdraga. Därest emellertid

riksdagen icke anser sig kunna medgiva detta, synes det i varje fall

ofrånkomligt, att en viss icke alltför liten anslagsreserv ställes till Kungl.

Maj :ts förfogande att användas för här ifrågasatt ändamål. Då frågorna om

upprättande av nya klassavdelningar emellertid enligt sin natur oftast äro

synnerligen brådskande, vill överstyrelsen eftertryckligt framhålla önskvärdheten

av att överstyrelsen, då det gäller tillfälligt anordnande av parallellavdelning,

erhåller beslutanderätten, under iakttagande givetvis därav, att anslagets

ram icke spränges, men utan skyldighet att i varje särskilt fall underställa

frågan Kungl. Maj :ts prövning. Kontroll kunde ju lätt åstadkommas

genom att överstyrelsen i sina anslagsäskanden varje år redogjorde för de tillfälliga^

avvikelser från specialplanen, som under året förekommit, såväl de

fall, då parallelkvdelning tillkommit, som de fall, då i specialplanen upptagen

avdelning icke visat sig behövlig, och föreskrift om sådan redogörelse torde

då böra utfärdas av Kungl. Majit. Skulle det därvid under två (eventuellt

tre) år i följd visa sig nödvändigt att vid visst läroverk upprätta avdelning

utöver de i specialplanen fastställda, skall överstyrelsen äga att ingå med

framställning till Kungl. Maj :t med begäran örn ändring i specialplanen, och

skall Kungl. Maj :t då äga rätt att efter riksdagen givna riktlinjer företaga

sådan ändring.

Överstyrelsen tillåter sig även framhålla, att ett stort antal läroverkskolle
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 119.

109

gier i sina nu avgivna yttranden uttalat sig i här antydd riktning. Genom

läroverksreformen har behovet av större frihet härutinnan i själva verket gjort

sig så mycket starkare gällande som ett stort antal kommunala mellanskolor

sedan dess börjat förstatligas och dessa i och med förstatligandet i förevarande

avseende gått miste örn de författningsenligt garanterade möjligheter till fri

utveckling, som de tidigare ägt. Vid av överstyrelsen verkställda inspektioner

av dylika skolor hava också bekymmer i här berörda avseende av dessa

uttalats. Det torde icke hava varit riksdagens avsikt, att dessa skolor i och

genom förstatligandet skulle erhålla minskade möjligheter att tillgodose inom

ifrågavarande kommuner förefintliga behov av högre skolundervisning.

Jag instämmer till fullo i vad sålunda anförts angående olägenheterna av

att skolöverstyrelsen icke på egen hand inom gränserna av härför anvisade

medel kan fatta beslut om tillfälligt upprättande av parallellavdelningar. I

många fall kan det först i samband med allmänna uppropet vid höstterminens

början avgöras, om antalet lärjungar i viss klassavdelning kommer att övereller

understiga det i läroverksstadgan medgivna maximiantalet. Det blir

då förenat med stora olägenheter för vederbörande läroverk att endast efter

framställning till Kungl. Majit, över vilken framställning skolöverstyrelsen

först skall avgiva utlåtande, kunna få definitivt besked örn vilken eller vilka

klasser eller ringar, som för läsåret skola vara uppdelade i parallellavdelningar.

Dylik framställning kan nämligen ingivas först efter allmänna uppropet

och kan i allmänhet ej bliva slutligen prövad förrän en eller annan vecka

efter terminens början.

Även örn vissa skäl kunna anses tala härför, anser jag mig dock icke, såsom

jag i annat sammanhang redan nämnt, kunna tillstyrka, att anslaget till

extra och vikarierande lärare förändras till förslagsanslag. Däremot har jag

för avsikt att föreslå Kungl. Majit bemyndiga skolöverstyrelsen att på sätt som

ägt rum före år 1928 fatta beslut om tillfälligt upprättande av parallellavdelningar

och fördela av Kungl. Majit anvisade anslag till extra lärare. Riksdagen

får i varje fall tillfälle, att, där så kan befinnas önskvärt, i samband med

anslags beviljande ingripa reglerande i fråga örn anslagets användning.

Arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämnesiärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminariet Krån och med budgetåret

1928/1929 har utgått anslag till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämnesiärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier.

Jämlikt beslut av 1929 års riksdag är det härför avsedda

beloppet, 55,000 kronor, i riksstaten för budgetåret 1929/1980 upptaget såsom

ett särskilt extra anslag.

I skrivelse den 14 november 1929 har skolöverstyrelsen meddelat, att beloppet

torde komma att i sin helhet tagas i anspråk. Vidare har överstyrelsen beräknat,

att under budgetåret 1980/1931 i stort sett samma anslagsbelopp kommer

att bliva erforderligt. Då det emellertid icke är möjligt att i förväg verkställa

en fullt tillförlitlig beräkning, och då ifrågavarande arvodesförhöjningar

skola automatiskt utgå efter fastställda grunder, finner överstyrelsen det synnerligen

önskvärt, att anslaget i fråga får karaktären av förslagsanslag.

Departe
ments
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition, nr 119.

Departe
ments
chefen.

Mot vad skolöverstyrelsen sålunda föreslagit, kar jag ingenting att erinra.

Jag anser mig alltså böra förorda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till här ifrågavarande arvodesförhöjning för budgetåret 1930/1931 bevilja

ett extra förslagsanslag av 55,000 kronor.

Extra arvoden åt teckningslärare. I reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingår en särskild anslagspost till extra arvoden åt teckningslärare.

Anslagsposten bestämdes av 1918 års riksdag till 132,600 kronor. Utöver

detta belopp har riksdagen under flera år å extra stat anvisat medel för ändamålet.

För budgetåret 1929/1930 utgår dylikt extra anslag med 97,400

kronor.

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln

meddelade jag under punkt 155, att storleken av det extra anslag, som

kunde erfordras för budgetåret 1930/1931, med hänsyn till nya flickläroverk

och vissa förändringar i avseende å tillämpningen av den nuvarande skolorganisationen,

då ej kunde beräknas. Jag hemställde därför, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition i ämnet, till extra arvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för nämnda budgetår beräkna

ett extra anslag av 119,700 kronor. Kungl. Majit biföll denna min hemställan.

Beträffande nu ifrågavarande anslag har skolöverstyrelsen i skrivelse den 11

november 1929 anfört i huvudsak följande!

Genom beslut den 19 juli 1929 angående arvoden åt extra ämneslärare

samt extra arvoden åt Övningslärare vid de allmänna läroverken anvisade

Kungl. Majit för extra tjänstgöring av teckningslärare vid nämnda läroverk

ett belopp av 227,950 kronor, vilket belopp beräknats erforderligt för att bestrida

kostnader för 1,895 extra timmar i teckning, varav 1,640 vid läroverk

med ordinarie teckningslärartjänst och 255 vid läroverk utan sådan tjänst efter

ett medelpris av 125 kronor för veckotimme vid de förra läroverken och 90

kronor för veckotimme vid de senare. För höstterminen 1929 äro emellertid

endast 1,840 timmar beviljade av överstyrelsen, varav 1,597 vid läroverk med

ordinarie teckningslärartjänst och 243 vid läroverk utan sådan tjänst. Orsaken

till att hela det av Kungl. Majit anvisade beloppet sålunda icke behövt tagas

i anspråk, är till en del att söka i den omständigheten, att undervisning i välskrivning

i första klassen av den fyraåriga realskolan icke varit erforderlig i

den utsträckning, som av överstyrelsen beräknats.

Vad anslagsbehovet för budgetåret 1930/1931 beträffar, tillåter sig överstyrelsen

först hänvisa till att överstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1929

föreslagit, att ordinarie teckningslärartjänster skulle inrättas vid samrealskolorna

i Lidingö, Katrineholm, Motala, Nässjö, Hässleholm, Trollhättan, Stora

Tuna och Boden. I de följande beräkningarna har överstyrelsen förutsatt bifall

till vad sålunda föreslagits.

Enligt vad en inom överstyrelsen verkställd utredning givit vid handen,

skulle för budgetåret 1930/1931 komma att erfordras 2,059 extra

timmar i teckning och välskrivning, varav 1,806 timmar vid läroverk med ordinarie

teckningslärartjänst och 253 vid läroverk utan sådan tjänst. En jämförelse

med antalet innevarande läsår beviljade extra timmar visar en avsevärd

höjning i fråga örn den första kategorien läroverk, men endast en obetydlig

ökning i fråga örn de senare. Detta sammanhänger givetvis därmed, att de

skolor, vid vilka ordinarie teckningslärartjänster, enligt vad förut nämnts, föreslagits

till inrättande, överförts till den förstnämnda kategorien läroverk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

lil

ökningen i antalet teckningstimmar vid denna kategori beror emellertid även

på en rätt avsevärd höjning av antalet klassavdelningar vid läroverken samt

därpå, att i det nyorganiserade gymnasiets båda högsta ringar antalet deltagare

i teckningsundervisningen kan väntas bliva större än i motsvarande ringar

av det gamla gymnasiet, då det ju numera stadgas, att även i dessa ringar alla

skola deltaga i undervisningen i teckning, som ej därifrån blivit av rektor

befriade. Slutligen betingas höjningen också därav, att tidigare vid några

läroverk välskrivningsundervisning i större eller mindre utsträckning bestritts

av ämneslärare och inräknats i deras ordinarie tjänstgöring, en praxis, som enligt

överstyrelsens åsikt icke längre bör fortsätta i de fall, då den förorsakar

statsverket onödiga kostnader.

I de angivna timtalen har även inräknats den fakultativa välskrivningsundervisningen

i klass l4. För denna har beräknats 25 timmar vid läroverk med

ordinarie teckningslärartjänst och 15 timmar för läroverk utan sådan tjänst.

Kostnaden för den sålunda beräknade extra teckningsundervisningen skulle,

efter ett medelpris av 125 kronor per timme för den förstnämnda kategorien

undervisningstimmar och 90 kronor för den senare, belöpa sig till (1,806 X 125

+ 253 X 90 —) 248,520 kronor eller i runt tal 248,500 kronor. Det extra anslaget

skulle alltså kunna beräknas till (248,500 — 132,600 =) 115,900 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får överstyrelsen hemställa, det täcktes

Kungl. Majit föreslå riksdagen att till extra arvoden åt teckningslärare vid de

allmänna läroverken under budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

115,900 kronor.

Jag vill till en början erinra örn att anslag till inrättande av ordinarie teckningslärarbefattningar

vid de i skolöverstyrelsens skrivelse omförmälda 8 samrealskolorna

redan blivit av riksdagen äskat. Med hänsyn till vad jag i samband

med frågan örn extra anslag till extra lärare vid de allmänna läroverken

förut anfört beträffande antalet klassavdelningar m. m., anser jag, att det av

skolöverstyrelsen äskade anslagsbeloppet, 115,900 kronor, för därmed avsedda

ändamål bör kunna minskas till 110,000 kronor, detta givetvis under förutsättning,

att ovannämnda 8 ordinarie teckningslärarbefattningar upprättas.

Som jag i det föregående anfört, erfordras emellertid ökat antal timmar i

teckning och välskrivning även för genomförande av mitt förslag angående

flickläroverken samt för de av mig ifrågasatta jämkningarna i organisationsplanen

för de allmänna läroverken. Dessutom har jag i föregående punkt omnämnt

behov av parallellavdelningar vid 10 läroverk, Södertälje m. fl., som

ej medtagits i skolöverstyrelsens beräkningar. För flickläroverken erfordras,

såsom förut är nämnt å sidan 45, 2,070 kronor, samt för de båda övriga nyss

nämnda ändamålen tillsammans 60 (30 + 30) veckotimmar ä 125 kronor, eller

7,500 kronor. Det extra anslaget till extra arvoden åt teckningslärare bör alltså

kunna begränsas till 110,000 + 2,070 + 7,500 = 119,570 kronor eller avrundat

till 119,600 kronor.

Extra arvoden åt gymnastiklärare. Bland de i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående särskilda anslagen avser ett att

bereda medel till extra arvoden åt gymnastiklärare. Anslaget uppgår till

20,000 kronor. Härutöver har riksdagen under åtskilliga år för ändamålet

anvisat medel å extra stat, för budgetåret 1927/1928 uppgående till 44,800 kro
-

Departe
ments
chefen.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

nor, för budgetåret 1928/1929 till 77,000 kronor oell för budgetåret 1929/1930

till 82,500 kronor. De för sistnämnda två budgetår vidtagna förhöjningarna

av det extra anslaget hava betingats huvudsakligen av det ökade antal gymnastikavdelningar

vid de allmänna läroverken, som tillkommit genom upprättande

av nya läroverk och genom vissa läroverks utvidgning, men i viss mån även

av den omständigheten, att kvinnliga lärjungar i större utsträckning än tidigare

erhållit möjlighet att vinna inträde vid allmänna läroverk och att dessa

lärjungar ansetts icke lämpligen böra åtnjuta gymnastikundervisning tillsammans

med manliga lärjungar.

Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Majit i enlighet med överstyrelsens

förslag 102,500 kronor för extra tjänstgöring av gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken, motsvarande kostnaden för 884 veckotimmar, nämligen

506 timmar till ordinarie och biträdande manliga gymnastiklärare vid

de förutvarande allmänna läroverken, 164 timmar till biträdande kvinnliga

gymnastiklärare vid de högre samläroverken och de under ombildning till

samrealskolor stående realskolorna för gossar samt till gymnastiklärarinnor

vid de högre flickläroverken ävensom 214 timmar till gymnastiklärare vid läroanstalter,

som stöde under ombildning från kommunala mellanskolor till samrealskolor,

varvid kostnaden för en timme av varje slag beräknats uppgå till

respektive 137, 85 och 90 kronor.

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under åttonde huvud

titeln meddelade jag, att storleken av det extra anslag, som kunde erfordras

för budgetåret 1930/1931, med hänsyn till den av mig förut omnämnda frågan

angående nya flickläroverk m. m. då ej kunde beräknas. Jag hemställde

därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

i ämnet, till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken

för nämnda budgetår beräkna ett extra anslag av 105,200 kronor. Kungl.

Majit biföll denna min hemställan.

I skrivelse den 14 november 1929 har skolöverstyrelsen gjort framställning

beträffande behovet av extra anslag för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1930/1931.

Anslagen till extra undervisning i gymnastik, yttrar överstyrelsen, äro för

närvarande i anslutning till ett av 1925 års riksdag gjort uttalande avpassade

så, att vid intet läroverk någon gymnastikavdelning bör behöva omfatta

nämnvärt mer än 80 lärjungar. Någon ändring i denna beräkningsgrund anser

sig överstyrelsen icke för närvarande böra ifrågasätta. Den för budgetåret

1930/1931 erforderliga ökningen av gymnastiktimmar torde därför böra beräknas

uteslutande med hänsyn till de nya undervisningsavdelningar, som tillkomma

på grund av omorganisationen av det högre skolväsendet.

Vad då först beträffar extra undervisningstimmar till ordinarie gymnastiklärare

vid de gamla läroverken samt till manliga biträdande gymnastiklärare

vid de läroverk, där flickor antingen icke alls äga tillträde eller endast kunnd

intagas i gymnasiet på kommunens bekostnad, anser sig överstyrelsen icke böra

ifrågasätta någon annan ändring av det nuvarande antalet gymnastikavdelningar

med manliga lärjungar, än som föranledes av den fortskridande utvidgningen

av vissa realskolor till högre allmänna läroverk. Därest, på sätt

överstyrelsen i annat sammanhang föreslagit, gymnastiklärarbefattningama

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

113

vid de högre allmänna läroverken i Eksjö, Landskrona och Skövde, vilka

innevarande läsår ännu äro att betrakta såsom gymnastiklärarbefattningar

vid realskola, från och med läsåret 1930/1931 ombildas till motsvarande befattningar

vid högre allmänt läroverk, kommer härigenom det antal timmar,

som dessa lärare äro skyldiga att för den fasta lönen bestrida, att höjas från

13 till 21. Innevarande läsår hava dessa tre läroverk erhållit sammanlagt

13 extra timmar i gymnastik. Nu är det icke antagligt, att antalet gymnastikavdelningar

med manliga lärjungar kommer att stiga så, att antalet undervisningstimmar

kommer att överstiga 21. De nämnda 13 extra timmarna kunna

därför bortfalla.

Vid de övriga fyra under ombildning från realskolor befintliga högre allmänna

läroverken anser sig överstyrelsen böra räkna med ytterligare en gymnastikavdelning

för gossar vid vart och ett av dessa läroverk. Härigenom

uppkommer en ökning av 16 veckotimmar.

I nu ifrågavarande kategori gymnastiklärartimmar har även i viss utsträckning

ingått undervisning av kvinnliga lärjungar, nämligen i sådana

fall, där den ordinarie gymnastikläraren bestritt denna undervisning och

extra timmar på denna grund beviljats honom. I några fall harietta berott

på att lämplig kvinnlig gymnastiklärare icke funnits att tillgå å orten;

i andra fall har det antal extra undervisningstimmar, som beviljats ett läroverk,

icke uppgått till det antal, som motsvarar en gymnastikavdelning,

varigenom en del av den undervisning, som den ordinarie gymnastikläraren

meddelat de kvinnliga lärjungarna, fallit inom den tjänstgöring, som han

är skyldig att för sin fasta lön fullgöra. Slutligen har det beträffande de

gamla statssamskolorna sedan länge gällt, att all gymnastikundervisning vid

skolorna, såväl för gossar som för flickor, bestritts av den ordinarie gymnastikläraren.

Vid beräkning av anslagsbehovet för nästa budgetår har överstyrelsen ansett

sig böra förutsätta, att kvinnliga lärjungar skola undervisas i gymnastik

av kvinnlig lärare i alla de fall, där detta utan allt för stora kostnader

och allt för stora olägenheter av annat slag låter sig göra. Vid de förutvarande

statssamskolorna har överstyrelsen av kostnadshänsyn icke ansett

sig böra ifrågasätta någon förändring av nuvarande förhållanden. Sannolikt

kommer det av praktiska hänsyn även eljest i enstaka fall att bliva nödvändigt

att anförtro gymnastikundervisningen av kvinnliga lärjungar åt manlig lärare,

men då överstyrelsen för närvarande icke har någon möjlighet att bedöma,

i vilken utsträckning detta måste ske, har överstyrelsen vid sina beräkningar

icke kunnat taga hänsyn till dessa undantagsfall.

Det antal veckotimmar, under vilka undervisning, i gymnastik av kvinnliga

lärjungar innevarande år meddelas av den ordinarie gymnastiklärare!!,

men där detta, enligt vad förut sagts, icke här beräknas bliva fallet, uppgår

till 17. Nu ifrågavarande kategori gymnastiktimmar bör alltså minskas

med detta tal.

Det sammanlagda antalet till denna kategori hörande extra undervisningstimmar

kan alltså för budgetåret 1930/1931 beräknas komma att uppgå till

(505—-13 + 16 — 17=) 491 timmar. Efter en medelkostnad av 137 kronor

per timme skulle den härför erforderliga kostnaden belöpa sig till (491 X

137 =) 67,267 kronor.

För de kvinnliga lärjungarnas vid de gamla läroverken undervisning i gymnastik

beräknar överstyrelsen två undervisningsavdelningar vid varje högre

samläroverk utom vid ett, där innevarande år finnas tre dylika avdelningar

och detta antal torde böra bibehållas. Härtill kommer en avdelning flickor

vid gymnasiet vid högre allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9-4 Käft. (Nr 1197) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

Vidare räknar överstyrelsen med en undervisningsavdelning flickor vid var

och en av de samrealskolor, som stå under ombildning från realskolor för

gossar. Det sammanlagda antalet undervisningsavdelningar flickor vid dessa

skolor torde alltså böra uppskattas till (25X2 + 1X3 + 1 + 9X1 =) 63

avdelningar och antalet undervisningstimmar till (4 X 63 =) 252. Härför

erfordras ett anslag av (252 X 85 =) 21,420 kronor.

Vid de högre allmänna läroverken för flickor räknar överstyrelsen med två

undervisningsavdelningar per läroverk, alltså sammanlagt 8 undervisningsavdelningar.

^ Antalet undervisningstimmar kommer alltså att vid dessa

skolor uppgå till 32. Kostnaden härför kan beräknas till (85 X 32 —)

2,720 kronor.

Komma så slutligen de samrealskolor, som uppkommit genom ombildning av

kommunala mellanskolor. För budgetåret 1930/1931 har överstyrelsen beräknat

sammanlagt 91 gymnastikavdelningar vid dessa skolor. Gossar och flickor

hava avsetts skola erhålla skild undervisning. Härifrån har undantag gjorts

beträffande de skolor, vilkas förstatligande börjar den 1 juli 1930, vid vilka

beräknats endast en gymnastikavdelning gemensam för gossar och flickor;

även i några andra fall har överstyrelsen ansett sig böra räkna med en

dylik anordning i första klassen. Vad kostnaden för veckotimme vid dessa

skolor beträffar, har överstyrelsen liksom föregående år ansett försiktigheten

bjuda, att den sättes till 90 kronor, d. v. s. arvodet per veckotimme för

manlig lärare. Visserligen kommer helt säkert på åtskilliga håll gymnastikundervisningen

att antingen delas mellan manlig och kvinnlig lärare eller

helt bestridas av kvinnlig lärare, men då förhållandena i detta avseende

växla ej blott från ort till ort utan även från år till år, kan man icke på

denna punkt företaga någon tillnärmelsevis exakt beräkning. För övrigt

kan framhållas, att, örn på denna punkt en för hög uppskattning av ifrågavarande

kostnader gjorts, detta motväges av, att kostnaden för flickornas

undervisning vid de gamla läroverken, enligt vad förut sagts, möjligen uppskattats

något för lågt.

Antalet gymnastiktimmar vid nu nämnda skolor skulle alltså komma att

utgöra (91 X 4) = 364 veckotimmar. Kostnaden härför skulle belöpa sig

till (364 X 90 =) 32,760 kronor.

Till extra undervisningstimmar i gymnastik vid de allmänna läroverken

skulle alltså enligt skolöverstyrelsens beräkningar för budgetåret 1930/1931

komma att erfordras ett belopp av (67,267 + 21,420 + 2,720 + 32,760=)

124,167 kronor eller i runt tal 124,200 kronor. Det extra anslaget till extra

arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken bör alltså beräknas

till (124,200 — 20,000=) 104,200 kronor.

Förslag angående ombildning av gymnastiklärarbefattningarna vid de högre

allmänna läroverken i Eksjö, Landskrona och Skövde har redan förelagts

riksdagen. Vid bifall härtill bör den av överstyrelsen på grund av en dylik

ombildning beräknade minskningen av antalet extra undervisningstimmar

i gymnastik godtagas. Jag har ej heller i övrigt något att erinra mot överstyrelsens

beräkningar.

I enlighet med vad jag i kostnadsberäkningen beträffande flickläroverken

(sid. 45) anfört, skulle dock anslaget i fråga behöva höjas med ytterligare

1,700 kronor. Jag anser mig därför böra hemställa om att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att för ändamålet anvisa 105,900 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

115

Extra arvoden åt musiklärare. I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingår en anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden

åt musiklärare.

För samma ändamål Ilar riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på

extra stat. Detta extra anslag, som för budgetåret 1927/1928 utgick med

5,900 kronor, höjdes för budgetåret 1928/1929 till 14,100 kronor och för budgetåret

1929/1930 till 29,700 kronor.

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln

meddelade jag, att storleken av det extra anslag, som kunde erfordras för

budgetåret 1930/1931, med hänsyn till den av mig förut berörda frågan angående

nya flickläroverk m. m., då ej kunde beräknas. Jag hemställde därför,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition i ämnet,

till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken för nämnda

budgetår beräkna ett extra anslag av 45,300 kronor. Kungl. Maj :t biföll denna

min hemställan.

I skrivelse den 18 november 1929 har skolöverstyrelsen gjort framställning

beträffande behovet av extra anslag för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1930/1931. Överstyrelsen har härvid till en början erinrat om sitt anslagsäskande

för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret 1929/1930 och den

av överstyrelsen därvid framlagda utredningen angående den kostnadsökning,

som tillämpningen av de genom kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 252) angående

undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk fastställda planerna för

musikundervisningen skulle medföra.

Enligt berörda utredning skulle för sångundervisningen erfordras en ökning

av antalet undervisningstimmar med 321 1/2 vid de gamla allmänna läroverken

och 361 vid de samrealskolor, som uppkomma genom ombildning av

kommunala mellanskolor. På grund av den betydande kostnadsökning, som

de nya planerna sålunda skulle medföra, föreslog överstyrelsen, att de icke

ännu skulle träda i kraft, men att antalet undervisningstimmar i sång skulle

successivt ökas med Ve av nyss angivna antal för vart och ett av de följande

sex budgetåren, så att de nya planerna i ämnet skulle kunna börja helt tillämpas

från och med läsåret 1934/1935. Utgående från denna princip föreslog

överstyrelsen en ökning med 50 undervisningstimmar sång vid vardera av nyssnämnda

kategorier läroverk.

Beträffande instrumentalmusiken framhöll överstyrelsen nödvändigheten av

ett bättre tillgodoseende av denna gren av musikundervisningen vid de allmänna

läroverken, än hittills varit fallet, och föreslog en ökning med 20 undervisningstimmar

för ändamålet vid var och en av ovannämnda kategorier läroverk.

överstyrelsen erinrar nu, att vad sålunda föreslagits vann såväl Kungl.

Majits som riksdagens bifall, överstyrelsens plan för genomförande av en

utsträckt musikundervisning vid läroverken förklarades dock icke böra godtagas

såsom bindande för det framtida bedömandet av detta anslagsbehov, utan

borde detta behov fritt prövas efter föreliggande förhållanden.

överstyrelsen erinrar vidare, att Kungl. Majit genom beslut den 19 juli

1929 för läsåret 1929/1930 anvisat för extra tjänstgöring av musiklärare vid

de allmänna läroverken högst 34,700 kronor. Av detta belopp, yttrar överstyrelsen,

bestrides kostnaden för 160 undervisningstimmar vid läroverk med

ordinarie musiklärarbefattning och 128 timmar vid läroverk utan sådan be
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

fattning efter ett medelpris av 145 kronor för timme för den förra kategorien

och 90 kronor för timme för den senare kategorien. Den första kategorien

timmar, som omfattar undervisningen vid de gamla allmänna läroverken, betecknar

en ökning av sammanlagt 79 timmar i förhållande till läsåret 1928/

1929, av vilken ökning 29 1/2 timmar kommit instrumentalmusiken till del. I

den andra kategorien ingå dels 16 veckotimmar vid de högre allmänna läroverken

för flickor, vilka voro beräknade i det av riksdagen för budgetåret

1928/1929 anvisade anslaget, men för vilka arvode under detta år aldrig kom

att utgå, dels 112 timmar vid de samrealskolor, som stå under ombildning

från kommunala mellanskolor, betecknande en ökning i förhållande till läsåret

1928/1929 med 58 undervisningstimmar, varav 14 timmar instrumentalmusik.

Skolöverstyrelsen övergår härefter till beräkning av det för budgetåret

1930/1931 erforderliga anslagsbeloppet och anför härvid:

Vad anslagsbehovet för budgetåret 1930/1931 beträffar, anser sig överstyrelsen

böra tillämpa i huvudsak samma principer som föregående år. För

sångundervisningen vid de gamla läroverken räknar överstyrelsen därför med

en ökning av ytterligare 50 undervisningstimmar och för instrumentalmusiken

vid samma läroverk en ökning av 20 veckotimmar. I händelse av bifall till

överstyrelsens i annat sammanhang gjorda hemställan, att musiklärarbefattningarna

vid de under ombildning till högre allmänna läroverk stående realskolorna

i Södertälje, Eksjö, Uddevalla och Skövde, vilka befattningar innevarande

läsår ännu äro musiklärarbefattningar vid realskola, från och med

läsåret 1930/1931 måtte ombildas till motsvarande befattningar vid högre allmänt

läroverk, kommer ökningen i antalet extra undervisningstimmar i musik

vid dessa läroverk, då musiklärare vid högre allmänt läroverk enligt gällande

bestämmelser är skyldig att för sin fasta lön tjänstgöra 6 timmar mer än musiklärare

vid realskola, att uppgå till endast [50 + 20—• (6 X 4) —] 46 timmar.

Den härför erforderliga anslagsökningen kan, efter ett medelpris av 145

kronor för timme, beräknas till (46 X 145 =) 6,670 kronor.

Vid de övriga läroverken, d. v. s. de högre allmänna läroverken för flickor

och de samrealskolor, som uppkomma genom ombildning av kommunala mellanskolor,

uppskattar överstyrelsen den erforderliga ökningen av musikundervisningen

till 60 undervisningstimmar i sång och 25 undervisningstimmar i

instrumentalmusik. Ökningen har angivits något större än föregående år,

emedan nu de högre flickläroverken ingå i denna kategori. Efter ett beräknat

pris av 90 kronor för veckotimme skulle kostnaden för denna ökning belöpa

sig till [90 X (60 + 25) —] 7,650 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts har det extra anslaget till extra arvoden

åt musiklärare vid de allmänna läroverken av skolöverstyrelsen beräknats till

(29,700 + 6,670 + 7,650=) 44,020 kronor eller i runt tal 44,000 kronor.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, ari det successiva genomförandet

vid de allmänna läroverken av de nya kurs- och timplanerna i musik bör fortsättas

under budgetåret 1930/1931. Givetvis bör, såsom riksdagen uttryckligen

framhållit i samband med beviljandet av motsvarande anslag för innevarande

budgetår, överstyrelsens plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning

vid läroverken nu icke godtagas såsom bindande för det framtida

bedömandet av anslagsbehovet, utan bör detta prövas efter föreliggande

förhållanden.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

117

överstyrelsens beräkning av kostnaderna för budgetåret 1930/1931 grundar

sig på samma principer, som tillämpades vid bestämmandet av anslaget för

budgetåret 1929/1930, och jag har intet att erinra mot det av överstyrelsen nu

ifrågasatta anslagsbeloppet, 44,000 kronor. Emellertid får jag, liksom beträffande

de av mig under nästföregående två punkter tillstyrkta anslagen till extra

arvoden åt teckningslärare och gymnastiklärare, framhålla, att även det nu

förevarande anslaget har beräknats under förutsättning av bifall till det av

Kungl. Majit hos riksdagen redan framställda förslaget till ombildning av

musiklärarbefattningarna vid fyra under utvidgning till högre allmänna läroverk

stående realskolor.

I kostnadsberäkningen beträffande flickläroverken (sid. 45) har jag för

undervisning i musik upptagit ett belopp av 1,350 kronor. Vid bifall till mitt

förslag angående dessa läroverk, skulle alitsa här ifrågavarande extra anslag

böra beräknas till 44,000 -j- 1,350 kronor eller avrundat till 45,300 kronor. Jag

hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för ändamålet

anvisa 45,300 kronor.

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete. I det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken finnes sedan flera ar tillbaka upptagen

en anslagspost å 7,500 kronor till extra arvoden at handarbetslärarinnor.

Utom detta anslag har riksdagen under en följd av år till bestridande

av undervisningen i handarbete tidigare vid statens samskolor, numera

vid de allmänna läroverken, anvisat ett extra anslag. Budgetåren 1926/1927

och 1927/1928 uppgick detta anslag till 2,850 kronor. För budgetåret 1928/1929

höjdes beloppet till 19,600 kronor, och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 är

anslaget upptaget till 27,550 kronor. Höjningen har betingats av dels nytillkomna

allmänna läroverk, dels ombildning av vissa tidigare allmänna läroverk

för gossar till samläroverk.

Genom beslut den 19 juli 1929 anvisade Kungl. Majit för läsåret 1929/1930

för extra tjänstgöring av lärarinnor i kvinnligt handarbete vid högre samläroverk,

högre flickläroverk och samrealskolor 34,500 kronor, vilket belopp beräknats

motsvara 425 extra övningstimmar, varav 105 vid läroverk med ordinarie

handarbetslärarinnebefattning och 320 vid läroverk utan sådan befattning.

Härvid har medelkostnaden för veckotimme beräknats till 100 kronor

vid de förra läroverken och 75 kronor vid de senare.

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln

meddelade jag, att storleken av det extra anslag, som kunde erfordras

för budgetåret 1930/1931, med hänsyn till den av mig förut berörda frågan

angående nya flickläroverk m. m., da ej kunde beräknas. Jag hemställde därför,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

i ämnet, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken för nämnda budgetår beräkna ett extra anslag av 47,300

kronor. Kungl. Majit biföll denna min hemställan.

I skrivelse den 11 november 1929 har skolöverstyrelsen gjort framställning

om extra anslag för nu ifrågavarande ändamål under budgetåret 1930/1931

och därvid anfört huvudsakligen följande:

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Vid beräknandet av anslagsbehovet för budgetåret 1930/1931 har överstyrelsen

att taga hänsyn till de faktorer, som hava förorsakat den alltjämt stegrade

ökningen av nu förevarande anslagsbehov.

Vad da först beträffar de under crmbildning till samläroverk stående gossläroverken,

hade man vid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår

räknat med ett antal av 74 undervisningsavdelningar i handarbete med två undervisningstimmar

för varje avdelning. Vid fördelningen av anslaget har

emellertid antalet avdelningar uppgått till 86. Hur stor ökning som är erforderlig

för läsåret 1930/1931, är beroende av huruvida de nya undervisningsplanerna

i kvinnlig slöjd komma att detta läsår träda i kraft. Blir detta händelsen,

kommer icke någon undervisning i ämnet att meddelas i klass 34. Skola

åter de hittills gällande bestämmelserna fortfarande tillämpas, måste man räkna

med undervisning i handarbete även i nu sist nämnda klass. Överstyrelsen

anser sig icke i detta sammanhang böra definitivt taga ställning till frågan, när

de nya undervisningsplanerna i kvinnlig slöjd skola träda i kraft, utan vill här

endast uttala, att frågan i låss man torde böra göras beroende av i vilken utsträckning

undervisning i hushållsgöromål kan anordnas i nu ifrågavarande

klass. Sannolikt kommer det emellertid endast i relativt ringa grad bliva möjligt

att anordna sådan undervisning, detta på grund av bristande tillgång på

lämpliga lokaler. Under sådana förhållanden anser överstyrelsen försiktigheten

bjuda, att man nu räknar med undervisning i handarbete även i klass 34.

Antalet för flickor tillgängliga avdelningar å realskolestadiet vid nu ifrågavarande

läroverk, vilket antal innevarande läsår uppgår till 100, kan för läsåret

1930/1931 beräknas till 173, varav 30 avdelningar av klass o4. Överstyrelsen

har ansett sig nu böra räkna med lika många handarbetsavdelningar som

klassavdelningar. Antalet undervisningstimmar skulle under sådana förhållanden

komma att uppgå till 346, varav 60 i klass 34. Kostnaden härför skulle

belöpa sig till (346 X 75 ^) 25,950 kronor, varav 4,500 kronor äro beräknade

för klass 34.

Vid do skolor, som slå under ombildning från kommunala mellanskolor till

samr cal skolor, hade man vid beräknandet av det för innevarande budgetår beviljade

anslaget uppskattat antalet undervisningstimmar i handarbete till 150.

Härav hava emellertid endast 140 undervisningstimmar visat sig vara i verkligheten

erforderliga. För läsåret 1930/1931 anser sig överstyrelsen böra räkna med en

ökning av i medeltal två undervisningstimmar för var och en av de skolor, vilkas

förstatligande påbörjats tidigast den 1 juli 1928. Då antalet av dessa skolor

läsåret 1930/1931 kommer att uppgå till 24, skulle ökningen i antalet handarbetstimmar

kunna beräknas till 48 och alltså hela antalet dylika timmar vid nu

ifrågavarande skolor till 188. Kostnaden härför skulle belöpa sig till

(188 X 75 ==) U,100 kronor. Skall icke någon undervisning i handarbete

förekomma i klass 34, torde antalet undervisningstimmar kunna minskas med

omkring 40 och alltså kostnaden med omkring 3,000 kronor.

Vid de högre allmänna läroverken för flickor hade för innevarande läsår

räknats^ med 16 undervisningstimmar, av vilka dock endast 12 behövt utgå.

För läsåret 1930/1931 torde man böra räkna med ytterligare 16 undervisningstimmar,

alltså sammanlagt 28. Kostnaden härför uppgår till (28 X 75 =)

2,100 kronor.

. Återstår så endast de förutvarande statens samskolor, alltså de läroverk, å

vilkas stat en ordinarie handarbetslärarinnebefattning finnes upptagen. Dessa

skolor hava innevarande läsår tilldelats 104 extra undervisningstimmar. Ehuru

endast en obetydlig ökning av antalet klassavdelningar i dessa skolor torde

komma att under läsåret 1930/1931 äga rum, anser överstyrelsen dock, med

hänsyn därtill, att vid skolorna för närvarande i rätt stor utsträckning två

klassavdelningar sammanslagits vid undervisning i handarbete, och man icke

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

119

med säkerhet kan räkna med, att detta förhållande skall kunna fortfara, att

anslag bör beviljas för ett något högre antal timmar, än som innevarande år

utgått, förslagsvis för ytterligare 12 veckotimmar, varigenom det totala behovet

för dessa skolor skulle stiga till 116 veckotimmar. Efter ett medelpris av 100

kronor för veckotimme skulle detta komma att draga en kostnad av

(100X 116=) 11,600 kronor. Skall icke någon undervisning i handarbete

förekomma i klass 3\ torde detta belopp kunna minskas med (20 X 100 =)

2,000 kronor.

Det för extra undervisning i handarbete vid de allmänna läroverken under

budgetåret 1930/1931 erforderliga beloppet skulle alltså belöpa sig till

(25,950 + 14,100 + 2,100 + 11,600 =) 53,750 kronor. Det extra anslaget till

nu ifrågavarande ändamål kan alltså beräknas böra uppgå till ett belopp av

(53,750 — 7,500=) 46,250 kronor.

Till en början får jag erinra örn att Kungl. Maj:t, i enlighet med min därom

under punkt 160 av 1930 års åttonde huvudtitel gjorda hemställan, föreslagit

riksdagen att till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,200 kronor. I likhet med

skolöverstyrelsen finner jag det emellertid föga sannolikt, att undervisning i

hushållsgöromål under nästa läsår kan komma till stånd i sådan omfattning,

att det i någon nämnvärd grad kan inverka på behovet av undervisningstimmar

i kvinnligt handarbete. Mot överstyrelsens beräkningar beträffande erforderliga

medel för ifrågavarande ändamål har jag ej heller i övrigt något att

erinra.

Med hänvisning till vad jag å sid. 45 anfört angående kostnaden för undervisning

i kvinnlig slöjd vid flickläroverken, får jag dock hemställa, att det av

skolöverstyrelsen ifrågasatta beloppet, 46,250 kronor, höjes med 1,050 till

47,300 kronor.

Arvodon till si o lidk (ira. Under punkt 161 av 1930 ars åttonde huvudtitel har

Kungl. Majit till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1930/1931 äskat som extra förslagsanslag ett belopp av 60,000 kronor.

Nämnda belopp är avsett för bestridande av det till skolläkarna utgående

rörliga arvodet efter oförändrade grunder, d. v. s. med 2 kronor för lärjunge.

Beträffande den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten till skolläkarna, nu 37,325 kronor och avseende skolläkarnas

fasta arvoden, har Kungl. Majit, likaledes under punkt 161 av 1930

års åttonde huvudtitel, på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition, som i samband med frågan om nya flickläroverk kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare

med 3,875 kronor.

I fråga örn erforderlig höjning av anslaget till fasta arvoden åt skolläkarna

vid de allmänna läroverken har skolöverstyrelsen i skrivelse den 11 november

1929 anfört:

För bestridande av arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken finnes

en i reservationsanslaget till dessa läroverk ingående anslagspost, arvoden åt

skolläkare, vilken för budgetåret 1928—1929 uppgick till 33,750 kronor och

Departe
ments
chefen.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

för innevarande budgetår utgör 37,325 kronor. Ur denna anslagspost ha utgått

de till skolläkare utgående fasta årliga grundbeloppen, vilka under budgetaret

1929 1930 äro: vid fullständigt högre allmänt läroverk 500 kronor, vid

under utvidgning till högre allmänt läroverk stående realskola 400 kronor,’ vid

icke fullständigt högre allmänt läroverk för flickor, realskola och fullständig

samrealskola 300 kronor samt vid icke fullständig samrealskola,, som tillkommit

genom ombildning av kommunal mellanskola från och med den 1 januari

1928, 225 kronor, från och med den 1 juli 1928, 150 kronor, och från och med

den 1 juli 1929, 75 kronor.

Den 1 juli 1930 hava de med realskolorna i Södertälje, Eskilstuna, Uddevalla

och Skövde förenade kommunala gymnasierna fullständigt övertagits av staten,

varjämte högre allmänna läroverket i Eksjö vid samma tidpunkt blir fullständigt

i ^fråga örn det treåriga gymnasiet. Att sistnämnda läroverk till

skillnad från högre allmänna läroverket i Uddevalla är avsett att erhålla en

4-årig i stället för en 3-årig latinlinje och på grund därav icke får sin latinlinje

fullständigt förstatligad förr än den 1 juli 1931, torde ej böra inverka

på skolläkarens arvode vid detta läroverk. Den 1 juli 1930 börjar även förstatligandet

av 8 kommunala mellanskolor. Med höstterminen 1930 ökas antalet

statsövertagna klasser vid var och en av de tidigare nyinrättade 29 samrealskolorna;

13 av dessa skolor hava vid denna tidpunkt ombildats till fullständiga

samrealskolor. På grund av dessa förändringar torde nu ifrågavarande

anslagspost böra höjas med [5 X 100 + (8 + 29) X 75 — ] 3,275

kronor.

När det gäller att bedöma lärjungeantalet för beräkning av det erforderliga

beloppet, för detta anslag under budgetåret 1930/1931, har överstyrelsen utgått

från lärjungeantalet höstterminen 1929 och vidare tagit hänsyn till riksdagens

beslut örn successivt förstatligande av vissa skolor. Vid beräkning av lärjungeantalet

i nämnda skolor har endast räknats med det antal lärjungar, som

läsåret 1930/1931 beräknats tillhöra förstatligade klasser. Lärjungeantalet

höstterminen 1929 uppgår till sammanlagt 28,936, varav dock 146 kvinnliga

lärjungar i de två högsta ringarna av det fyraåriga gymnasiet, för vilka, jämlikt

bestämmelserna i kungörelsen den 27 juni 1929, nr 202, vederbörande kommun

i nu .förevarande avseende har att bestrida kostnaderna. Höstterminen

1928 uppgick lärjungeantalet till 27,944, varav 245 kvinnliga lärjungar å gymnasiet,

beträffande vilka kostnaderna för ersättning åt skolläkare ej påvilade

statsverket. Då i jämförelse med närmast föregående termin stegringen i antalet

klassavdelningar höstterminen 1930 torde komma att bliva densamma

som innevarande termin, anser sig överstyrelsen böra räkna med en liknande

stegring i lärjungeantalet höstterminen 1930, d. v. s. omkring 1,000, och sålunda

beräkna lärjungeantalet denna termin till i runt tal 30,000. Under sådana

förhållanden torde någon förhöjning av det nu utgående anslaget för

ifrågavarande ändamål icke erfordras utan kunna upptagas till oförändrat

belopp, 60,000 kronor.

Mot denna skolöverstyrelsens beräkning har jag intet att erinra. Med anledning

av vad jag förut anfört angående arvoden åt skolläkare vid de av mig

föreslagna nya flickläroverken och med hänvisning till kostnadsberäkningen

för dessa (sid. 45) får jag dock hemställa, att den av skolöverstyrelsen

ifrågasatta höjningen, 3,275 kronor, ökas med 600 kronor till 3,875 kronor.

Sammanfattning. Vid min anmälan inför Kungl. Majit av anslagsäskandena

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1930/1931 beräknade jag å sid.

383 av 1930 års åttonde huvudtitel, att det ordinarie reservationsanslaget till

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 119.

121

de allmänna läroverken, som i riksstaten för budgetåret 1929/1930 är upptaget

med ett belopp av 7,453,225 kronor, skulle behöva höjas med ett belopp av

633,675 kronor till 8,086,900 kronor.

Jag anhåller nu att få lämna en översikt av de höjningar av ifrågavarande

reservationsanslag, som skulle bliva erforderliga vid ett bifall till vad som

av mig föreslagits dels under punkterna 149, 150 och 151 i 1930 års åttonde

huvudtitel, dels ock nu i det föregående:

nya ordinarie lärartjänster .....................

ombildning av vissa övningslärarbefattningar m. m

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna .....

anslag till bibliotekarier .......................

arvoden åt skolläkare .........................

......kronor 588,750: —

..... » 15,300: —

...... » 3,000: —

...... » 23,600: —

..... » 3,875: —

Summa kronor 634,525: —

Det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken, vilket, såsom

nyss nämnts, i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med ett belopp

av 7,453,225 kronor, skulle alltså vid ett bifall till mina förslag behöva

ökas med nyssberörda belopp, 634,525 kronor, till 8,087,750 kronor.

Härefter anhåller jag så att få erinra om följande.

Under punkterna 148, 153, 155, 156, 157, 158 och 161 av 1930 års åttonde

huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för nedannämnda

ändamål för budgetåret 1930/1931 beräkna följande anslag eller

höjningar, nämligen:

nya ordinarie lärartjänster m. m..................... kronor

extra och vikarierande lärare m. m................... »

extra arvoden åt teckningslärare...................... »

extra arvoden åt gymnastiklärare .................... »

extra arvoden åt musiklärare ........................‘ »

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete...... »

arvoden åt skolläkare . ............................. ”

Summa kronor 1,787,675: —

anslagslör
-

587,900

878,400

119,700

105,200

45.300

47.300

3,875

Vid ett bifall till vad jag nu i det föregående anfört skulle sagda anslag och

anslagsförhöjningar i riksstaten för budgetåret 1930/1931 upptagas på följan
-

de sätt:

nya ordinarie lärartjänster m. m.....................kronor 588,750:

extra och vikarierande lärare .............. » 817,100: —

arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare .. » 55,000:

extra arvoden åt teckningslärare....................... » 119,600:

extra arvoden åt gymnastiklärare .................... » 105,900:

extra arvoden åt musiklärare ........................- » 45,300:

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete...... » 47,300:

arvoden åt skolläkare .............................. » 3,875:

Summa kronor 1,782,825

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Departe
ments
chefen.

Då, såsom nyss nämnts, i riksstaten för budgetåret 1930/1931 för dessa ändamål

beraknats ett sammanlagt belopp av 1,787,675 kronor, skulle sålunda

vid ett bifall till mina nu framlagda förslag uppkomma en besparing av

(1,787,675—1,782,825) 4,850 kronor.

2. Kommunala flickskolor och flickskollinjer.

I riksstaten har för vartdera av budgetåren 1928/1929 och 1929/1930 uppförts

ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala

flickskolor. Beträffande sättet för beräknandet av detta anslag hänvisar

jag till 1928 års riksdagsskrivelse nr 356 sid. 38 o. f. I fråga örn utgående av

medel från anslaget hava bestämmelser meddelats i kungörelsen den 22 juni

1928 (nr 229) angående avlöning åt lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag

till sådan skola.

Da frågan örn anslag till kommunala flickskolor stöde i visst samband med

spörsmålet rörande nya flickläroverk, hemställde jag vid anmälan den 3 januari

1930 av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till statsbidrag till kommunala flickskolor beräkna för budgetåret

1930/1931 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor. Kungl. Maj :t

biföll denna min hemställan.

I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen i avseende å anslagsbehovet

för budgetåret 1930/1931 anfört följande:

Under budgetåret 1929/1930 kommer sannolikt en kommunal flickskola

att inrättas, nämligen i Landskrona, där stadsfullmäktige anhållit, att Landskrona

läroverk för flickor måtte ombildas till en sjuårig kommunal flickskola

med såväl teoretisk som praktisk linje. Statsbidrag till denna skola kan

beräknas utgå med sammanlagt omkring 25,000 kronor. Någon ytterligare

kommunal flickskola torde icke tillkomma under innevarande budgetår.

I vilken omfattning kommunala flickskolor kunna komma att inrättas under

budgetåret 1930/1931 undandrager sig varje säkert bedömande, överstyrelsen

vill fördenskull föreslå, att för statsbidrag till eventuellt blivande kommunala

flickskolor beräknas samma belopp som hittills och att sålunda anslaget i sin

helhet uppföres med 75,000 kronor.

Jag bör till en början erinra örn att Kungl. Majit genom beslut den 11 oktober

1929 erkänt den kommunala flickskolan i Landskrona.

Enär de av mig i det föregående ifrågasatta kommunala flickskollinjerna

kunna betraktas som ett slags kommunala flickskolor, synes det mig, att anslagen

till båda dessa skolformer lämpligen böra i riksstaten kunna sammanföras

till ett gemensamt ordinarie förslagsanslag, benämnt »statsbidrag till

kommunala flickskolor och flickskollinjer».

Då för närvarande endast en kommunal flickskola är upprättad och då det

är ovisst, huruvida eller i vilken utsträckning nya kommunala flickskolor

eller flickskollinjer komma att bliva berättigade till statsbidrag under budgetåret

1930/1931 samt då härtill kommer, att anslaget har förslagsanslags natur,

anser jag det icke erforderligt att redan nu ifrågasätta någon höjning

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

123

av det anslagsbelopp, som för budgetåret 1929/1930 utgår till kommunala flickskolor.

Min hemställan går alltså ut på att anslag till statsbidrag till kommunala

flickskolor oell flickskollinjer må uppföras med 50,000 kronor.

3. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor

och flickskollinjer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning har 1929 års riksdag

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl. Maj :t

i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;
dels

ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

Bestämmelser i fråga örn löneförbättringen äro givna i kungörelse den 22

juni 1928 (nr 230).

Vid anmälan den 3 januari 1930 av anslagsbehoven under åttonde huvudtiteln

meddelade jag, att jag, med hänsyn till vad jag under punkt 171 anfört,

då ej vore beredd att framlägga slutligt förslag beträffande löneförbättring

åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. På min hemställan beslöt Kungl.

Maj :t att föreslå riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, för ändamålet beräkna för budgetåret 1930/1931 ett

extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt örn beredande

av medel för ifrågavarande löneförbättring under budgetåret 1930/1931. överstyrelsen

har därvid, under hänvisning till vad ämbetsverket anfört i fråga

örn det under nästföregående punkt omförmälda ordinarie anslaget, föreslagit,

att det nu förevarande extra anslaget måtte upptagas med ett till 12,000 kronor

förhöjt belopp.

I anslutning till vad jag under föregående punkt angående anslag till kommunala

flickskolor och flickskollinjer anfört, hemställer jag, att även det nu

förevarande förslagsanslaget må för budgetåret 1930/1931 upptagas med oförändrat

belopp, men med benämningen ändrad till »tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer».

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

I. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation

Departe
ments
chefen.

Departementschefens

hemställan.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

nu är stadgat, vid realskola må, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående angivit, femårig och fyraårig

linje kunna anordnas som förenad linje med anknytning

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i örebro skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer,

upprättas ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande

realskola med anknytning, på sätt jag tidigare i mitt

anförande angivit, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass,

ävensom fyraårigt latingymnasium, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Linköping och Borås skall från och

med den tid Kungl. Maj :t bestämmer upprättas en realskola

för flickor med anknytning, på sätt jag tidigare i mitt anförande

angivit, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under

villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3. realskolorna vid de högre allmänna läroverken för flickor

i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg skola anordnas

med anknytning, på sätt jag tidigare i mitt anförande angivit,

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:
1.

gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var

av städerna Linköping och Borås skall ombildas till samgymnasium,

under villkor att vederbörande kommun åtager

sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom

bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. vid ett vart av de allmänna läroverken i Linköping, Karlskrona,

Västervik, Arvika, Söderhamn och Åmål skall en femårig

linje av realskolan ombildas till en sådan förenad linje

som här ovan under A omförmäles, och vid ett vart av de

allmänna läroverken i Borås, Örebro, Halmstad, Sundsvall,

Östersund, Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg,

Härnösand, Ängelholm, Trälleberg och Falköping ävensom

vid östra realskolan i Göteborg och realskolan i Malmö

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 119.

125

skall en fyraårig linje av realskolan ombildas till dylik förenad

linje;

c) i avseende å lyceerna:

1. — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre

allmänna läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket

i Göteborg samt av latinlyceilinjen vid statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm — skall

dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre

allmänna läroverken i Uppsala och Lund med upprättandet av

vederbörande lyceilinjer tills vidare anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

med upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga

lyceilinjen tills vidare anstå samt i stället tills vidare

finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium

och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad

med fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde

klass;

2. intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna

blivit fullt genomförd, skall Kungl. Majit äga att, efter förslag

av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för ändamålet

beviljade anslagen, fatta de beslut, som kunna bliva erforderliga

med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet

av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning

av realskola respektive gymnasium vid vederbörande läroverk

genom upprättande av nya parallellavdelningar;

3. första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning

att minst 8 lärjungar blivit godkända i de vid slutet

av vårterminen anställda inträdesprövningarna.

C. anslag till de allmänna läroverken:

dels för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid

de allmänna läroverken, med den fördelning som av Kungl.

Majit bestämmes, m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med kronor 588,750:—;

dels för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt

skolläkare höja nämnda anslag, nu kronor 37,325:—, med kronor

3,875:— till kronor 41,200:—;

kommande förty, vid bifall ej mindre härtill än även till

Kungl. Maj:ts under punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens

åttonde huvudtitel framlagda förslag, det ordanarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

nu .............................. kronor 7,453,225: —

att ökas med ...................... » 634,525: —

till .............................. » 8,087,750:—;

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

dels till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extrai anslag av....................kronor 817,100:—;

dels till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens

folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av ...................... kronor 55,000:—;

dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av ................................ kronor 119,600:—;

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av ................................ kronor 105,900:—;

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av .................................. kronor 45,300:—;

dels till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av .................. kronor 47,300: —.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande

av statsbidrag till kommunal flickskollinje:

1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt

läroverk samt vara upprättad och underhållen av skolområde,

bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet eller förening

av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda kvinnliga

lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola

vid allmänt läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av

allmän medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga

ungdomens egenart och därvid tillika i större eller mindre

utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig

lärokurs.

3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje

skall undervisningen, i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som gälla för kommunala flickskolor, anordnas antingen

på både en teoretisk och en praktisk utbildningslinje

eller på endera av dessa linjer.

4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar

både en teoretisk och en praktisk linje eller enbart en av dessa

linjer, hava sammanlagt minst 30 lärjungar.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

127

5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens

inseende.

6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena

åtnjuta från föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet

av de ordinarie lärarna utgöras av kvinnor.

8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna

läroverk, vid vilket flickskollinjen är inrättad.

9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla

tjänliga och tillräckliga lokaler samt erforderliga och lämpliga

skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.

10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast

där Kungl. Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet

redan befintliga läroanstalter, för vilka statsbidrag utgår,

finner förutsättningar saknas för uppehållande eller upprättande

av fullständig flickskola och prövar inrättandet av

kommunal flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation

vara för orten behövligt och lämpligt.

11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall

stå öppen för elever oberoende av deras hemorter, skall vara

avgiftsfri, såvida ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden

annorlunda bestämmes i skolans reglemente.

Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp

för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras

medellösa lärjungar.

12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad

och undervisningen därstädes ordnad i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som gälla för kommunal flickskola

;

dels bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta

samma avlöningsförmåner med därtill hörande villkor

och bestämmelser som äro eller varda bestämda för lärare vid

kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i sådant

hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid

kommunal flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna

med 100 kronor, till vikarierande rektor nied 200

kronor samt till vikarie för biträdande föreståndarinna med

100 kronor, allt för år räknat;

dels föreskriva, att i fråga örn utgående av statsbidrag till

kommunala flickskollinjer skola, förutom vad angår själva organisationen

och därmed sammanhängande eller likartade spörsmål,

gälla följande grunder:

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Majlis proposition nr 119.

I.

Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl.

Majit blivit erkänd såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på

teoretisk och praktisk linje eller på enbart teoretisk linje med

9,200 kronor för år, och till flickskollinje, där undervisningen

är anordnad på enbart praktisk linje 5,600 kronor för år; samt

därutöver

b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800

kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort

antal parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande

därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar komma

på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej

må upprättas utan skolöverstyrelsens medgivande;

c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta

klasserna, under iakttagande av de i b) angivna begränsningarna,

med 2,800 kronor för år för parallellavdelning inom den

teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för parallellavdelning

inom den praktiska linjen;

d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig

slöjd, barnavård och trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår

och veckotimme, under villkor att vid läsårets början vid undervisningen

i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst

15 lärjungar komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp

för ämnet upprättas.

Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel

utgå bidrag för lärare enligt samma grunder som gälla

för kommunal flickskola.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Majit

godkännes, upprättar kommunal flickskollinje genom successivt

uppbyggande med en eller två klasser av sådan linje, skall,

under den tid, som erfordras för dess utbyggande till treårig

kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma

icke omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i

övrigt av de här ovan under A I stadgade grunder och med

de i fråga om de två högsta årsklasserna av praktisk linje

där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje

årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:

a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass

;

s. 129 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

129

b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten

följd;

c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som

med en understiger antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart

praktisk linje är upprättad, endast en ordinarie lärare

beböver anställas och att denne behöver tillsättas först

vid tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid

den nya organisationens påbörjande; ävensom

d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad

i enlighet med de för kommunal flickskollinje gällande

föreskrifter.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under

A I och II givna stadganden skola i övrigt gälla de föreskrifter,

som i sådant avseende äro eller varda utfärdade för kommunala

flickskolor;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i fråga örn tillämpningen

av de under A I—III angivna grunder utfärda de närmare

föreskrifter, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna befinnas

erforderliga;

dels och besluta,

a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall

vara delaktig i statens pensionsanstalt, med iakttagande i tilllämpliga

delar av vad angående delaktighet i denna anstalt

är stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor, med

rätt för Kungl. Majit att utfärda de närmare bestämmelser,

som på grund härav befinnas erforderliga; samt

b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje

statsunderstödd enskild högre flickskola på orten

upphör med sin verksamhet och på den grund vid den senare

skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går förlustig

sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid

början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt

vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1930, intill dess hon fyller

60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående

till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande

bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig

löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till

samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill

uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunder
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 94 käft. (Nr 119.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

stödd enskild flickskola; skolande vad nu sagts äga tillämpning

beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling

påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.

B. kommunal flickskola, som är förenad med statlig realskola

för flickor:

föreskriva, att å ort, där efter prövning av Kungl. Maj :t,

kommunal flickskola är i visst organisatoriskt avseende, på

sätt jag i det föregående angivit, förenad med statlig realskola

för flickor, rektor skall utom lön såsom rektor vid den

statliga realskolan, åtnjuta ett särskilt årligt arvode av 600

kronor.

€. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:

dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget

till statsbidrag till kommunala flickskolor å

50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie förslagsanslag

till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer

med enahanda belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1930—30 juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

flickskolor och flickskollinjer med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter tillstyrkta hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

TI. B. Hammar.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

131

Bilaga 1.

Länsvis orclnad undersökning.

(Cr 1927 års skolsakkunnigas utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m.)

Sedan de sakkunniga i det föregående redogjort för sin principiella uppfattning

av de frågor, som blivit dem lämnade till utredning, övergå de sakkunniga

till en detaljerad redogörelse för de förhållanden, som utredningen avser. För

överskådlighetens skull lämnas denna redogörelse länsvis, varvid dock i sådana

fall, då de naturliga förbindelserna gå till någon utom länet belägen ort,

hänsyn tagits även till dessa.

Vid beräkningen av utrymmet å de fyraåriga gymnasielinjerna hava de sakkunniga

för underlättande av jämförelsen med treåriga gymnasielinjer räknat

allenast med antalet platser i de tre högsta ringarna. Givetvis blir från utrymmessynpunkt

resultatet praktiskt sett detsamma, vare sig man räknar med tillsammans

4 X 25 —100 platser i ett fyraårigt gymnasiums alla fyra ringar

eller med 3 X 25 = 75 platser i de tre högsta ringarna av ett sådant gymnasium.

I varje klassavdelning inom gymnasiet räknas med i medeltal 25 lärjungar.

Enligt gällande bestämmelser kunna visserligen 30 lärjungar mottagas i varje

sådan avdelning, men erfarenheten har till fullo visat, att även örn en klassavdelning

i lägsta ringen är fulltalig, den i nästa ring i regel brukar hava

något mindre antal lärjungar och i den därpå följande ringen ytterligare

minskat antal. Genom en sådan beräkningsgrund har man också erhållit

en viss marginal som motvikt mot någon oförutsedd mindre ökning i antalet

lärjungar.

Inom realskolan kunna enligt gällande bestämmelser 35 och i lyceet 30 lärjungar

mottagas i varje klassavdelning. Av liknande skäl, som nyss anförts,

hava de sakkunniga räknat med ett medeltal av 30 lärjungar i varje klassavdelning

i realskolan och av 20 i lyceet.

Stockholms stad.

(474 094 invånare.1)

Gymnasieundervisning för flickor är i Stockholm och dess närmaste omnejd

sedan flera år tillbaka anordnad vid fem enskilda högre flickskolor, nämligen

lyceum för flickor (fyraårigt latin- och realgymnasium2, terminsavgift kr.

190:—), nya elementarskolan för flickor (fyraårigt latin- och realgymnasium,

terminsavgift i ring I—II 190:—, i ring III—IV kr. 210:—), Södermalms

högre läroanstalt för flickor (fyraårigt latingymnasium, terminsavgift kr.

1 Invånarsiffrorna här och i det följande avse tiden den 31 december 1928.

8 Realgymnasiet, är avsett att indragas.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj :ts proposition nr 119.

170:—), Wallinska skolan (fyraårigt latingymnasium, terminsavgift i ring

I—II kr. 185:—, i ring III—IV kr. 195: —) samt Åhlinska skolan (fyraårigt

latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I—II kr. 190:-—, i ring III—IV

kr. 200:—), ävensom vid sju högre enskilda eller kommunala samskolor: Sofi

Almquists samskola (fyraårigt realgymnasium, terminsavgift i ring I—II kr.

210:—, i ring III—IV kr. 220:—), Palmgrenska samskolan (treårigt latinoch

realgymnasium, terminsavgift i ring I kr. 230:—, i ring II kr. 250:—,

i ring III kr. 270:—), Stockholms samgymnasium (fyraårigt latin- och realgymnasium,

terminsavgift i ring I kr. 215:—, i ring II kr. 240: —, i ring III

kr. 260:—, i ring IV kr. 280:—), Whitlockska samskolan (treårigt latin- och

realgymnasium, terminsavgift i ring I kr. 195:—, i ring II—III kr. 205:—),

Djursholms samskola (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift kr.

200:—), Saltsjöbadens samskola (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift

i ring I—II kr. 175:—, i ring III—IV kr. 200:—) samt Lidingö

samskola (fyraårigt latin- och realgymnasium, terminsavgift i ring I—II kr.

155:—, i ring III—IV kr. 165:—).

Ifrån och med höstterminen 1929 hava flickor tillgång till gymnasieundervisning

även vid det nyupprättade statliga högre flickläroverket i Stockholm

(med terminsavgifter enligt samma grunder som vid övriga statsläroverk)

samt vid Kungsholmens högre allmänna läroverk därstädes. Flickläroverket

skall enligt den år 1927 beslutade läroverksorganisationen hava en fyraårig

och en treårig latinlinje samt en treårig reallinje. Vid Kungsholmens högre

allmänna läroverk skola finnas en treårig latinlinje och en treårig reallinje.

Flickor hava i Stockholm tillträde till realskolundervisning vid det ovannämnda

högre flickläroverket, vid de mycket omfattande två kommunala mellanskolorna

samt vid Grevesmuhlska samskolan (enskild donationsskola). Därtill

komma i Stockholms närmaste omnejd den nya samrealskolan i Lidingö,

den blivande samrealskolan i Sundbyberg samt de kommunala mellanskolorna

i Solna och Stocksund.

De från det allmännas sida vidtagna åtgärderna för beredande av gyrnnasieundervisning

för flickor i Stockholm torde åtminstone för den närmaste framtiden

kunna anses tillfyllestgörande, och detsamma kan sägas även örn fyraårig

realskolutbildning, varemot inga anordningar för femårig realskolutbildning

för flickor för närvarande finnas därstädes.

Normalskolutbildning — d. v. s. sådan utbildning, som erhålles i statens

normalskola för flickor — meddelas i Stockholm dels vid nämnda skola, dels

vid: Afzelii elementarskola för flickor, ateneum för flickor, Brummerska skolan,

Detthowska skolan, Kungsholms elementarskola för flickor, Kungsholms

läroverk för flickor, lyceum för flickor, Lychouska skolan, Margaretaskolan,

nya elementarskolan för flickor, Oskarsskolan, Anna Sandströms skola, Anna

Schuldheis’ skola, Södermalms högre läroanstalt för flickor, Wallinska skolan,

Åhlinska skolan och Annaskolan. Sådan utbildning är därjämte att tillgå vid de

i Stockholms närmaste grannskap belägna Djursholms samskola, Saltsjöbadens

samskola och Lidingö samskola. De sakkunniga vilja i detta sammanhang

erinra örn vad i det föregående (sid. 16) framhållits, nämligen att öppnandet

s. 133 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

133

i allt vidare utsträckning av statliga och kommunala läroanstalter med en utbildning,

som leder till real- och studentexamen och som för den enskilde medför

jämförelsevis ringa eller inga avgifter, måste väntas medföra en stark

dragning från den speciellt kvinnliga utbildningsvägen till den teoretiska banan.

En utveckling i sådan riktning synes icke vara gagnelig och överensstämmer

icke heller med riksdagens uttalade mening, att »det icke är önskvärt,

att sådana åtgärder från statsmakternas sida vidtagas, vilka kunna komma

att öka antalet kvinnliga elever i de läroverk, som föra till studentexamen, och

samtidigt minska antalet i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den

kvinnliga ungdomens egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle

speciellt anpassad uppfostran och utbildning». Det enda effektiva sättet att

motverka en dylik strömning till real- och studentexamensstudier synes vara,

att en för flickor särskilt tillrättalagd utbildning genom det allmännas försorg

erbjudes på samma ekonomiska villkor som den till real- och studentexamen

ledande. Detta kan, såsom förut antytts, ske genom att på vederbörande ort

en kommunal flickskola inrättas. Det synes därför angeläget, att denna skolform

blir i erforderlig utsträckning representerad även i Stockholm.

Stockholms län.

(263 264 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad

vid det fyraåriga kommunala gymnasiet i Södertälje (terminsavgift kr.

100:—), vilket från och med vårterminen 1928 är under förstatligande. Flickor

mottagas jämväl i de enskilda läroanstalterna Djursholms samskola och

Saltsjöbadens samskola samt i Lidingö samskola, vars realskola, tidigare organiserad

som kommunal mellanskola, från och med vårterminen 1928 successivt

övertages av staten. De tre sistnämnda läroanstalterna synas emellertid

på grund av sitt geografiska läge böra, såsom i det föregående antytts, i nu

förevarande sammanhang betraktas som hörande till Stockholms stad med

omnejd. Givetvis drager ock Stockholm med sina goda kommunikationsförhållanden

till sig lärjungar från trakter, som eljest haft Södertälje som sin naturliga

skolstad.

Genomsnittliga antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928

undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens

inseende, var 78.4, av vilka 1.6 från Södertälje med omnejd och 76.8 från länet

i övrigt (bland dessa 19.8 från Djursholm med omnejd, 18.4 från Saltsjöbaden

med omnejd, 23.8 från Lidingö med omnejd och 14.8 från återstoden av länet).

Högre allmänna läroverket i Södertälje skall enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar giva plats för 150 lärjungar. Sammanlagda

antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i

medeltal 65.4. Gymnasiet i Södertälje har således genomsnittligt utrymme för

ytterligare 84.6 lärjungar och kan utan svårighet bereda plats för det antal

flickor från Södertälje med omnejd (1.6) och från länet i övrigt (14.8), som

hittills åtnjutit gymnasieundervisning.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Behovet av realskolutbiltilling för flickor synes vara i tillräcklig utsträckning

tillgodosett genom samläroverket i Södertälje, samrealskolan i Norrtälje,

den nya samrealskolan i Vaxholm samt den kommunala mellanskolan i Nynäshamn.

Kommunala mellanskolor finnas inom länet ytterligare i Solna, Stocksund

och Sundbyberg, varjämte i Lidingö finnes en samrealskola, tidigare kommunal

mellanskola. På grund av sitt läge torde emellertid dessa fyra skolor

i här ifrågavarande sammanhang böra närmast betraktas såsom hörande till

Stockholm med omnejd.

Normalskolutbildning finnes inom länet för närvarande anordnad vid elementarskolan

för flickor i Södertälje. Därtill kommer den som internat anordnade

Hedsätra skola i närheten av Södertälje samt, som förut nämnts, Djursholms

samskola, Saltsjöbadens samskola och Lidingö samskola.

Till förhindrande av en av riksdagen såsom icke önskvärd betecknad tillströmning

av flickor till den teoretiska studiebanan synes det vgra ändamålsenligt,

att en kommunal flickskola kommer till stånd i Södertälje.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring beträffande högre undervisning

för flickor i länet icke vara av nöden.

Uppsala län.

(139 568 invånare.)

Gymnasie undervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad

endast i Uppsala: i det treåriga latingymnasiet vid Uppsala högre elementarläroverk

och gymnasium för flickor (terminsavgift kr. 200:—) och i det likaledes

treåriga latin- och realgymnasiet vid Uppsala enskilda läroverk och

privatgymnasium (terminsavgift höstterminen kr. 200:—-, vårterminen kr.

225: —). Till det högre allmänna läroverkets gymnasium hava däremot flickor

icke fått tillträde.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i

de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var

i medeltal 67.4, av vilka 57.0 från Uppsala med omnejd och 10.4 från länet

i övrigt. Den enda ort, där statlig gymnasieundervisning för flickor kan ifrågasättas

vara av behovet påkallad, är alltså Uppsala (30 208 invånare).

Högre allmänna läroverket i Uppsala har haft tvålinjigt gymnasium med

endera linjen uppdelad på två parallellavdelningar, men detta skall enligt

1927 års läroverksorganisation omdanas till ett tvålinjigt gymnasium utan parallellavdelningar,

vid vars sida skulle stå ett lyceum. Gymnasiet får

alltså i de tre högsta ringarna en kapacitet av allenast 150 platser, vartill

avses komma ett lyceum med 60 platser i de tre högsta kretsarna. Sammanlagda

antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i

medeltal 189.4. Gymnasiet i Uppsala har sålunda efter omorganisationen icke

plats för hela det antal manliga lärjungar, som för närvarande undervisas där,

långt mindre för kvinnliga lärjungar.

Så länge lyceet på grund av lärjungebrist icke kan komma till stånd, torde

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 119.

135

man emellertid för Uppsala få räkna med tvålinjigt gymnasium med tillsammans

tre avdelningar i varje ring, alltså med 225 platser i gymnasiets tre

högsta ringar. Men icke heller under denna förutsättning kan gymnasiet upptaga

mer än en del (35.6) av flickorna från länet (67.4).

En utvidgning av gymnasiet med en fjärde serie av parallellavdelningar synes

med hänsyn till läroverkets storlek icke tillrådlig; det hade höstterminen

1929 ej mindre än 550 lärjungar, varjämte är att märka, att realskolan enligt

1927 års organisation tills vidare skall hava icke, såsom förut varit fallet, två

utan tre serier av parallellavdelningar.

Därtill kommer, att Uppsala som universitets- och skolstad med gamla traditioner

har särskilda förutsättningar (goda inackorderingsmöjligheter, föräldrarnas

önskan att sammanhålla medlemmarna av en syskonkrets i gemensamt

skolhushåll o. s. v.) att även fran avlägsna orter, enkannerligen fran

Norrland, draga till sig flickor, som önska gymnasieutbildning.

Under sådana omständigheter synes i Uppsala ett statligt gymnasium för

flickor vara av behovet påkallat. Då reallinjen vid Uppsala enskilda läroverk

och privatgymnasium visat mycket ringa anslutning av flickor, synes en reallinje

i Uppsala näppeligen erforderlig. Däremot är behovet av ett latingymnasium

uppenbart. Med hänsyn till det stora antalet flickor från Uppsala

med omnejd, som valt latinlinjen (höstterminerna 1924—1928 i medeltal 51.4

i de tre högsta ringarna), synes ingen tvekan kunna råda därom, att detta

latingymnasium i första rummet bör göras fyraårigt. Skulle, för framtiden

yppa sig behov av gymnasiets utvidgning med ännu en serie ringar, bör med

hänsyn till de organisatoriska och praktiska skäl, som de sakkunniga i det föregående

(sid. 23) anfört, övervägas, huruvida icke detta behov borde tillgodoses

genom en treårig latinlinje.

Realskolutbildning för flickor finnes inom länet genom det allmännas försorg

anordnad vid samrealskolari i Enköping och den kommunala mellanskolan

i Tierp; i Uppsala, där det allmänna läroverkets realskola mottager endast

gossar, finnes möjlighet för flickor att fa realskolutbildning blott i Uppsala

enskilda läroverk och privatgymnasium (terminsavgift i realskolan i medeltal

kr. 105.83). Det är utan vidare uppenbart, att i ett samhälle av Uppsalas

storlek och med dess särskilda förutsättningar som skolstad tillfälle till

realskolutbildning bör stå öppet för flickor på lika villkor som för gossar.

Då nied hänsyn till det högre allmänna läroverkets storlek icke heller dess

realskola kan öppnas för flickor, torde alltså i Upiisala böra anordnas även en

statlig realskola för flickor. Denna synes tills vidare kunna organiseras som

enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22) och bör givetvis

förbindas med det ovan föreslagna statliga flickgymnasiet samt alltså tillsammans

med detta utgöra ett högre flickläroverk.

Normalskolutbildning finnes inom länet tillgänglig i Uppsala vid Uppsala

högre elementarläroverk och gymnasium för flickor och vid Lindska skolan

samt i Enköping vid elementarskolan för flickor därstädes.1

1 Därjämte finnes vid Uppsala enskilda läroverk ock privatgymnasium enligt läroanstaltens organisationsplan

tillfälle att vinna normalskolkompetens.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

I Uppsala är antalet flickor, som eftersträva högre skolbildning, uppenbar

ligen så stort, att även efter upprättandet av ett högre flickläroverk åtminstone

en, sannolikt två, flickskolor kunna beräknas fortbestå. För att förhindra

en icke önskvärd dragning av särskilt mindre bemedlade flickor till den teoretiska

studiebanan synas emellertid, såsom ovan (sid. 16) framhållits, åtgärder

fran det allmännas sida påkallade i syfte att i nödig utsträckning förbilliga den

egentliga flickskolutbildningen. Den utväg, som här närmast anbefaller sig,

är omdanandet av endera flickskolan till en kommunal flickskola.

I Enköping synes flickskolan i framtiden icke kunna påräkna tillräcklig anslutning,

och antalet flickor i samrealskolan torde icke ens kunna möjliggöra

upprättande av en från näst högsta realskolklassen avgrenad treårig flickskollinje.

På grund av vad som sålunda anförts finna sig de sakkunniga böra föreslå,

att i Uppsala upprättas ett statligt högre flickläroverk, bestående av enkellinjig

realskola med dubbel anknytning till folkskolan (örn kombination av

linjer se sid. 22) och gymnasium med fyraårig latinlinje. Dessutom anse sig

de sakkunniga böra framhålla lämpligheten av att i Uppsala endera flickskolan

omdanas till kommunal flickskola.

Södermanlands län.

(190 670 invånare.)

De tre gymnasierna i länet äro alla öppna för flickor, i Nyköping sedan höstterminen

1924, i Strängnäs sedan vårterminen 1924 och i Eskilstuna sedan höstterminen

1923. För delar av länet erbjuda de ej långt utanför länsgränsen

liggande städerna Södertälje, Västerås, Örebro och Norrköping med hänsyn till

kommunikationerna bestämda fördelar som skolstäder.

I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 30.0 flickor från länet, varav

4.4 flickor från Nyköping med omnejd, 6.0 från Strängnäs med omnejd, 6.0

från Eskilstuna med omnejd och 13.6 från länet i övrigt. Enligt 1927 års läroverksorganisation

blir antalet platser i de tre högsta ringarna av gymnasiet i

Nyköping 150, i Strängnäs 75 och i Eskilstuna 150. Genomsnittliga antalet

gossar var i motsvarande ringar höstterminerna 1924—1928 i respektive städer

60.6, 35.2 och 63.8. Dessa tre gymnasier kunna således med ett disponibelt utrymme

av genomsnittligt 89.4 platser i Nyköping, 39.8 i Strängnäs och 86.2 i

Eskilstuna ej blott upptaga de fåtaliga flickorna från respektive orter med

den ökning i dessas antal, som rimligen kan väntas, utan även bereda möjligheter

till gymnasieutbildning för flickorna från länet i övrigt.

Behovet av realskolundervisning i länet synes vara tillräckligt tillgodosett

genom de högre allmänna läroverken i Nyköping, Strängnäs och Eskilstuna, den

nya samrealskolan i Katrineholm samt de kommunala mellanskolorna i Gnesta

och Malmköping, samtliga anstalter öppna jämväl för flickor.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

137

Högre flickskolor finnas för närvarande i Nyköping, Strängnäs oell Eskilstuna.

Dessa tre skolor, och särskilt de i Nyköping och Strängnäs, torde i konkurrens

med den statliga realskolan få svårt att draga till sig erforderligt antal

lärjungar, varigenom den speciella flickskolutbildningen i dessa städer skulle

äventyras. Dragningen till den statliga lärda skolan synes för flickorna kunna

motverkas endast genom att flickskolutbildningen i motsvarande mån förbilligas;

lämpligast torde detta kunna ske genom flickskolornas omdanande till

kommunala flickskolor.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Södermanlands län icke vara erforderlig.

Östergötlands län.

(309 653 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor finnes inom länet för närvarande anordnad

vid Linköpings gymnasium för flickor med fyraårig latinlinje (terminsavgift

kr. 250: —) och vid det fyraåriga kommunala latin- och realgymnasiet i Motala

(terminsavgift kr. 200: —).

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i

medeltal 83.0 (sedan år 1926 i starkt sjunkande). Av dessa flickor komma på

Linköping med omnejd 23.2 (sjunkande sedan år 1925), på Norrköping med

omnejd 12.8 (sjunkande), på Motala med omnejd 18.6 och på länet i övrigt 28.4.

De orter, som kunna komma i fråga till upprättande av särskild gymnasieundervisning

för flickor, äro Linköping (29 172 invånare) och Norrköping

(61 134 invånare). Linköpings gymnasium för flickor hade höstterminen 1928

tillhopa 42 lärjungar i de tre högsta ringarna. I Norrköping finnes för närvarande

ingen av skolöverstyrelsen kontrollerad gymnasieundervisning för flickor

anordnad.

I Linköpings högre allmänna läroverk rymmas enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Sammanlagda antalet

gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal

156.4. Gymnasiet i Linköping har sålunda genomsnittligt utrymme för ytterligare

68.6 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor

(23.2) från staden med omnejd, som hittills undervisats i gymnasium.

Norrköpings högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Sammanlagda antalet

gossar i do högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 137.6

(jämnt sjunkande under hela femårsperioden). Gymnasiet i Norrköping har

sålunda plats för ytterligare 87.4 lärjungar och kan med lätthet upptaga det

fåtal flickor (12.8) från staden med omnejd, som hittills undervisats i gymnasium

å annan plats.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

I Motala erbjudes för närvarande gymnasieundervisning i det kommunala

samgymnasiet.

Från länet i övrigt hava 28.4 flickor undervisats i gymnasium. Även dessa

flickor kunna utan svårighet upptagas i de statliga gymnasierna i Linköping

och Norrköping liksom även, örn så skulle erfordras, det antal lärjungar (54.8),

som nu undervisas i gymnasiet i Motala.

Den stegring i antalet flickor i gymnasierna, som kan väntas bliva en följd

av gymnasieundervisningens förbilligande, synes icke heller föranleda någon

vidgning av den föreslagna ramen för den statliga gymnasieundervisningen i

Östergötlands län. Sammanlagda antalet flickor från länet, som undervisas i

gymnasium, är 83.0 (sjunkande sedan år 1926); den för Linköping och Norrköping

fastställda gymnasieorganisationen medger ytterligare utrymme för 156

lärjungar och kan sålunda upptaga en betydande ökning av antalet flickor.

Behovet av realskolundervisning för flickor tillgodoses för närvarande genom

samskolan i Vadstena, de nya samrealskolorna i Motala och Mjölby, den

blivande samrealskolan i Söderköping och de kommunala mellanskolorna i Valdemarsvik,

Åtvidaberg, Skänninge och Norrköping. Däremot saknas möjlighet

till realskolutbildning för flickor i Linköping. Högre allmänna läroverket i

Linköping har emellertid den storlek (höstterminen 1929 i realskolan, frånräknat

första klassen av den sexåriga realskolan, 401 lärjungar, i gymnasiet 169,

sammanlagt 570 lärjungar, vartill enligt här föreslagen ordning skulle komma

ett antal flickor i gymnasiet), att det måste anses uteslutet att öppna även

realskolan för flickor. Under sådana förhållanden synes realskolundervisning

för flickor i Linköping lämpligast böra ordnas så, att i staden upprättas en

statlig realskola för flickor, vilken synes tills vidare kunna organiseras som

enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22). De sakkunniga

kunna visserligen ej undgå att hysa betänkligheter mot upprättandet av ett

läroverk av så ringa omfattning, som här synes vara att vänta. Men i valet

mellan upprättandet av helt flickläroverk med ett gymnasium, som efter allt

att döma komme att få en ganska obetydlig anslutning och följaktligen jämförelsevis

små resurser, och en organisation av här angiven art hava de sakkunniga

dock föredragit det senare alternativet. Så mycket hellre hava de sakkunniga

ansett sig kunna göra detta, som den nya realskolan, därest det högre

allmänna läroverket skulle komma att svälla ut avsevärt över sin nuvarande

storlek, skulle kunna bereda en avlastning genom att den ombildades till samrealskola.

Örn eventuell samorganisation med kommunal flickskola hava de

sakkunniga ovan (sid. 16) talat.

Ej heller i Norrköping synes det tillrådligt att öppna det högre allmänna

läroverkets realskola för flickor: läroverket hade höstterminen 1929 i realskolan

386 lärjungar, i gymnasiet 118, sammanlagt 504 lärjungar, vartill kommer,

att antalet lärjungar i gymnasiet kan väntas stiga något, örn, såsom av de sakkunniga

föreslås, gymnasiet öppnas för flickor. I Norrköping är visserligen nu

sörjt för realskolutbildning för flickor genom den kommunala mellanskolan i

staden, som jämväl har berett det högre allmänna läroverkets realskola en viss

avlastning, men det synes innebära en orättvisa mot Norrköping, om i detta fall

s. 139 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

139

staden nödgades vidkännas kostnader för en utbildning, som eljest under jämförliga

förhållanden åvila staten, i synnerhet örn staden, såsom de sakkunniga

här nedan förorda, dessutom skulle bekosta upprättandet och uppehållandet av

en kommunal flickskola. Även i Norrköping synes därför böra upprättas en

flickrealskola, som tills vidare torde kunna organiseras som enkellinjig med

dubbel anknytning till folkskolan (se sid. 22). Härigenom tillgodosåges på

billigaste sätt det av stadsfullmäktige i Norrköping i beslut den 14 juni 1928

angående åtagande av föreskrivna villkor för upprättande i staden av ett högre

flickläroverk uttalade önskemålet, att »flickläroverket må ansluta icke endast

till folkskolans sjätte klass utan jämväl vid behov av parallella linjer till dess

fjärde klass och realskolan sålunda omfatta såväl en fyraårig som en femårig

kurs». Därest det högre allmänna läroverket skulle komma att svälla ut mer

än skäligt, skulle den nya flickrealskolan kunna ombildas till samrealskola. En

dylik utveckling synes så mycket mera sannolik, som inrättandet av en flickrealskola

i Norrköping antagligen skulle få till följd den kommunala mellanskolans

upphörande och därigenom en ökad tillströmning till läroverkets realskola,

som skulle komma läroverket att stiga över vad som här ansetts önskvärt.

Normalskolutbildning meddelas inom länet i Linköping vid elementarläroverket

för flickor samt i Norrköping vid norra läroverket för flickor

och östra läroverket för flickor. I Linköping torde flickskolan även efter

anordnande av statlig realskolundervisning för flickor allt fortfarande

komma att äga bestånd, och i Norrköping torde under samma förutsättning

åtminstone endera av de nuvarande flickskolorna kunna fortsätta sin

verksamhet. För att hindra den av riksdagen såsom icke önskvärd betecknade

tillströmningen av kvinnliga elever till den teoretiska studiebanan synas emellertid

åtgärder från det allmännas sida böra vidtagas. Även i dessa båda städer

torde upprättandet av kommunal flickskola vara den lämpligaste vägen att

realisera det av riksdagen uttalade önskemålet. Därest dylika skolor komma

till stånd, synes böra övervägas, huruvida dessa böra organiseras såsom självständiga

eller, på sätt de sakkunniga ovan (sid. 16) närmare utfört, samorganiseras

med de av de sakkunniga förordade nya realskolorna.

De sakkunniga anse sig alltså böra föreslå, att gymnasiet i Linköping och i

Norrköping organiseras som samgymnasium samt att i Linköping liksom i

Norrköping upprättas en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till

folkskolan (örn kombination av linjer se sid. 22) ; en efter den kvinnliga ungdomens

egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle anpassad uppfostran

och utbildning torde bäst tryggas genom upprättande i vardera staden

av en kommunal flickskola.

Jönköpings län.

(231 085 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är i länet för närvarande anordnad vid

läroverket i Jönköping, vars gymnasium med Kungl. Maj:ts medgivande är se
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

dan höstterminen 1924 tillgängligt för flickor, och vid det fyraåriga kommunala

gymnasiet i Eksjö (terminsavgift kr. 100:—), som från och med höstterminen

1928 är under förstatligande.

Genomsnittliga antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928

undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens

inseende, var 65.2, varav 18.0 från Jönköping med omnejd, 16.2 från Eksjö med

omnejd (starkt sjunkande) och 31.0 från länet i övrigt.

Jönköpings högre allmänna läroverk har enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar plats för 225 lärjungar. Sammanlagda antalet

gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal

155.4 (starkt sjunkande). Gymnasiet i Jönköping har sålunda genomsnittligt

utrymme för ytterligare 69.6 lärjungar och kan, såvida ej hinder av annan art

möta, med lätthet bereda plats för det antal flickor från staden med omnejd

(18.0), som hittills sökt gymnasieundervisning.

Eksjö högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års organisation i gymnasiets

tre högsta ringar 150 lärjungar. I de tre högsta ringarna undervisades

höstterminerna 1924—1928 i medeltal 71.4 gossar. Till förfogande stå

alltså ytterligare 78.6 platser. Gymnasiet kan sålunda med lätthet upptaga även

de flickor från Eksjö med omnejd (16.2), som önska gymnasieundervisning.

Jämväl för flickorna från länet (31.0) kan utan svårighet plats beredas i

vilketdera läroverket de finna önskligast.

Behovet av realskolutbildning för flickor i länet synes i det hela väl tillgodosett

genom samläroverket i Eksjö, de nya samrealskolorna i Nässjö

och Tranås samt de blivande samrealskolorna i Huskvarna, Vetlanda och

Värnamo.

I Jönköping saknas emellertid möjlighet för flickor till realskolutbildning.

Lättast skulle en dylik kunna anordnas genom att läroverket även på realskolstadiet

öppnades för kvinnliga lärjungar. I realskolan är emellertid höstterminen

1929 antalet lärjungar 323. Härtill komma i gymnasiet 203 lärjungar,

varav 47 kvinnliga. Då det torde kunna förutsättas, att antalet flickor i

gymnasiet småningom och särskilt örn realskolutbildning för flickor genom

statens försorg anordnas i Jönköping, kommer att i någon mån växa, synes det

icke möjligt att öppna även realskolan för flickor, utan att läroverkets storlek

kommer att svälla ut över vad som ovan ansetts vara tillrådligt.

Under sådana förhållanden, och då i en stad av Jönköpings storlek (30 119

invånare) tillfälle till realskolundervisning givetvis bör beredas även åt flickor,

synes en statlig realskola för flickor i Jönköping vara av behovet påkallad.

Denna realskola torde tills vidare kunna organiseras som enkellinjig med dubbel

anknytning till folkskolan (se sid. 22). Därest det högre allmänna läroverket

i framtiden skulle komma att växa mer än som kan anses lämpligt, erbjuder

denna nya realskola möjlighet att bereda avlastning, närmast i den formen,

att flickskolan ombildas till samrealskola.

Normalskolutbildning finnes inom länet anordnad i Jönköping vid elementarskolan

för flickor och vid västra elementarläroverket för flickor samt i

Eksjö vid läroverket för flickor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

141

Även om i Jönköping upprättas en statlig flickrealskola, torde åtminstone

endera av de nuvarande högre flickskolorna kunna fortsätta sin verksamhet.

För att normalskolutbildning skall kunna göras tillgänglig även för flickor

ur mindre bemedlade hem, synes emellertid de enskilda flickskolornas verksamhet

lämpligen helt eller delvis kunna övertagas av en kommunal flickskola.

Örn en sådan upprättas, torde det böra tagas i övervägande, huruvida

icke en samorganisation med den här föreslagna statliga flickrealskolan, på

sätt ovan (sid. 16) antytts, vore lämplig.

Även i Eksjö synes av samma skäl en ombildning av den högre flickskolan

till kommunal flickskola vara att anbefalla. Därest det skulle visa sig icke

vara möjligt att i Eksjö upprätthålla en fullständig kommunal eller enskild

flickskola, hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan treårig flickskollinje,

som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad.

På grund av vad sålunda anförts få de sakkunniga föreslå, att i Jönköping

gymnasiet organiseras som samgymnasium men att en enkellinjig flickrealskola

med dubbel anknytning till folkskolan (örn kombination av linjer se sid.

2$) upprättas. För tryggande av den speciella flickutbildningen synes upprättandet

av kommunal flickskola i Jönköping och i Eksjö ändamålsenligt.

Kronobergs län.

(157 095 invånare.)

Sedan höstterminen 1926 hava flickor haft tillträde till gymnasiet vid högre

allmänna läroverket i Växjö.

Växjö ligger centralt i länet; i vissa fall torde dock något av gymnasierna i

Kalmar, Karlskrona och Halmstad ligga gynnsammare till för lärjungar från

Kronobergs län.

I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 20.0 flickor från länet,

varav 6.4 från Växjö med omnejd och 13.6 från länet i övrigt.

Växjö högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. I motsvarande ringar undervisades

höstterminerna 1924—1928 genomsnittligt 95.6 gossar. Gymnasiet har

alltså ytterligare 54.4 platser och kan således upptaga samtliga flickor från

länet (20.0) även med den ökning, som kan föranledas av gymnasieundervisningens

förbilligande.

Behovet av realskolutbildning för flickor synes vara i tillräcklig utsträckning

tillgodosett genom samläroverket i Växjö, den nya samrealskolan i

Ljungby samt de kommunala mellanskolorna i Älmhult, Alvesta och Strömsnäsbruk.

Normalskolutbildning finnes för närvarande anordnad vid elementarläroverket

för flickor i Växjö. En dylik utbildnings fortbestånd synes bäst kunna tryggas

genom den högre flickskolans ombildande till kommunal flickskola.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning

för flickor i Kronobergs län icke vara erforderlig.

Kalmar län.

(231 495 invånare.)

Gymnasiumdervisning för flickor har funnits vid högre allmänna läroverket

i Kalmar läsåret 1923—1924 samt sedan höstterminen 1928 och i Västervik

sedan höstterminen 1923.

I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 36.6 flickor från Kalmar

län, varav 5.8 från Kalmar med omnejd, 5.2 från Västervik med omnejd och 25.6

från länet i övrigt. Med avseende på gymnasiet i Västervik må erinras därom,

att detta sedan gammalt endast har reallinje, vilken omständighet tvivelsutan

bidrager till att göra läroverket mindre besökt av kvinnlig ungdom. För de

norra delarna av Kalmar län spelar emellertid Linköping en icke oväsentlig

roll som skolstad.

Enligt 1927 års läroverksorganisation blir antalet platser i gymnasiets tre

högsta ringar i Kalmar 225 och i Västervik 75. Genomsnittliga antalet gossar

var i motsvarande ringar höstterminerna 1924—1928 i Kalmar 110.4 och i Västervik

41.0. De båda gymnasierna kunna sålunda med ett disponibelt utrymme

av genomsnittligt 114.6 platser i Kalmar och 34.0 i Västervik ej blott upptaga

de fåtaliga flickorna från respektive orter med den ökning i dessas antal,

som rimligen kan väntas, utan även bereda möjligheter till gymnasieutbildning

för flickorna från länet i övrigt.

För flickornas realskolutbildning synes i tillräcklig utsträckning vara sörjt

genom samläroverken i Kalmar och Västervik, samrealskolorna i Oskarshamn

och Vimmerby, den nya samrealskolan i Mönsterås, den blivande samrealskolan

i Borgholm samt de kommunala mellanskolorna i Torsås och Nybro.

Normalskolutbildning erbjudes för närvarande vid elementarskolan för flickor

i Kalmar, Oskarshamns elementarläroverk för flickor och Västerviks läroanstalt

för flickor. Den dragning till realskola och gymnasium, som kan väntas

bliva en följd av läroverkets öppnande för flickor, synes i Kalmar bäst

kunna motverkas genom den högre flickskolans ombildande till kommunal flickskola.

Skulle i Västervik och i Oskarshamn en hel flickskola icke kunna påräkna

erforderlig anslutning, synas i varje fall förutsättningar för en från

näst högsta realskolklassen avgrenad kommunal treårig flickskollinje (se sid.

17) vara för handen.

Beträffande Kalmar län finna de sakkunniga sålunda ingen anledning att

föreslå någon förändring i statsläroverkens organisation men vilja för sin del

framhålla ändamålsenligheten av upprättandet i Kalmar av en kommunal flickskola

samt i Västervik och Oskarshamn av en kommunal flickskola eller, örn

detta icke är möjligt, av en från näst sista realskolklassen avgrenad flickskollinje.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

143

Gotlands län.

(57 269 invånare.)

Sedan höstterminen 1923 hava flickor tillträde till gymnasiet vid högre allmänna

läroverket i Visby.

Höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter

under skolöverstyrelsens inseende i medeltal 13.8 flickor, varav 10.4

från Visby och 3.4 från länet i övrigt.

Visby högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar i medeltal 150 lärjungar. I motsvarande ringar

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 48.0 gossar. Detta innebär

ett genomsnittligt antal av 102.0 disponibla platser, vilket väl täcker även den

kvinnliga ungdomens utbildningsbehov.

Flickornas behov av realskolutbildning synes vara tillräckligt tillgodosett genom

samläroverket i Visby.

Normalskolutbildning finnes för närvarande anordnad vid högre flickskolan

i Visby. För att denna utbildning må kunna erbjudas på samma ekonomiska

villkor som realskolutbildningen, synes den högre flickskolan lämpligen kunna

ombildas till kommunal flickskola.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Gotlands län icke vara erforderlig.

Blekinge län.

(146 851 invånare.)

Sedan höstterminen 1928 hava flickor haft tillträde till gymnasiet vid högre

allmänna läroverket i Karlskrona. Dessförinnan erbjöds gymnasieundervisning

för flickor i det till Karlskrona högre läroverk för flickor knutna, för

närvarande under avveckling varande fyraåriga latingymnasiet (terminsavgift

kr. 200:—). Även i Karlshamn har under ett antal år erbjudits gymnasieundervisning

för flickor så till vida, att kvinnliga lärjungar haft tillträde till

det på realskolan byggda kommunala gymnasiet, omfattande endast ringarna

I och II av ett fyraårigt gymnasium. För de västliga delarna av länet erbjuder

enligt gammal erfarenhet Kristianstad bestämda fördelar såsom skolstad;

gymnasiet där är sedan höstterminen 1923 öppnat även för flickor.

Höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter

under skolöverstyrelsens inseende, i medeltal 48.4 flickor från länet,

varav 22.4 från Karlskrona med omnejd, 9.8 från Karlshamn med omnejd och

16.2 från länet i övrigt.

Karlskrona högre allmänna läroverk rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

i de tre högsta ringarna 225 lärjungar. I motsvarande ringar undervisades

höstterminerna 1924—1928 i medeltal 124.8 gossar, varför alltså skulle

finnas i genomsnitt 100.2 platser disponibla. Detta antal täcker väl behovet

även för flickorna såväl från Karlskrona med omnejd som från länet i övrigt,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj:is proposition nr 119.

inberäknat Karlshamn, detta så mycket lättare som, såsom ovan nämnts, läroverket

i Kristianstad kan väntas upptaga en del även av den kvinnliga ungdomen

från Blekinge län.

För realskolundervisningen synes vara tillräckligt sörjt genom högre allmänna

läroverket i Karlskrona, samrealskolan i Karlshamn samt den nya samrealskolan

i Ronneby och den blivande samrealskolan i Sölvesborg.

Högre flickskolor finnas i Karlskrona och Karlshamn. Av dessa kan högre

läroverket för flickor i Karlskrona beräknas kunna äga bestånd, även sedan

allmänna läroverkets realskola öppnats för flickor. För att icke det statliga

läroverket skall utöva för stark dragning på flickor, särskilt ur de mindre

bemedlade samhällslagren, synes den högre flickskolan böra sättas i stånd

att på lika ekonomiska villkor erbjuda den för flertalet flickor bättre lämpade

flickskolutbildningen, vilket lämpligast torde ske genom flickskolans ombildande

till kommunal flickskola. I Karlshamn synas förutsättningar för

uppehållande av speciell flickundervisning jämsides med den statliga realskolundervisningen

vara för handen endast om flickskolan ombildas till kommunal.

Skulle det visa sig icke vara möjligt att i Karlshamn upprätthålla en

fullständig kommunal eller enskild flickskola, hava de sakkunniga trott sig

finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle

vara av behovet påkallad.

Den högre undervisningen för flickor i Blekinge län synes sålunda vara tillräckligt

tillgodosedd i vad den avser utbildning till real- och studentexamen.

För att trygga den speciella flickutbildningen synes en ombildning av högre

läroverket för flickor i Karlskrona till kommunal flickskola vara ändamålsenlig,

medan i Karlshamn normalskolutbildning lämpligen kan beredas genom

en fullständig kommunal flickskola eller, örn en sådan icke kan uppehållas,

genom en till realskolan knuten treårig flickskollinje.

Kristianstads län.

(245 988 invånare.)

Gymnasiet i Kristianstad har sedan höstterminen 1923 stått öppet även för

flickor. Därjämte är att märka, att länets geografiska form är sådan, att

flickorna från länet delvis söka sig till Ystad och Hälsingborg, i någon utsträckning

måhända även till Landskrona och Halmstad.

Höstterminerna 1924—1928 undervisades i de tre högsta ringarna av läroanstalter

under skolöverstyrelsens inseende i medeltal 52.2 flickor från länet,

varav 16.8 från Kristianstad och 35.4 från länet i övrigt.

Enligt 1927 års läroverksorganisation har högre allmänna läroverket i Kristianstad

i de tre högsta ringarna plats för 225 lärjungar. I motsvarande

ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 109.8 gossar; antalet

disponibla platser i Kristianstads gymnasium skulle alltså bliva i medeltal

115.2, vilket väl täcker behovet för flickorna såväl från staden med omnejd

som från närliggande delar av Kristianstads och Blekinge län.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

145

Tillfälle lill realskolundervisning erbjudes flickor i högre allmänna läroverket

i Kristianstad, i samrealskolan i Ängelholm, i de nya samrealskolorna

i Hässleholm och Tomelilla, i de blivande samrealskolorna i Klippan, Åstorp

och Simrishamn, i den kommunala mellanskolan i Örkelljunga samt i den som

internat anordnade Osby realskola. Den sålunda erbjudna undervisningen synes

täcka behovet.

Högre fliekskolutbildning finnes för närvarande anordnad endast vid elementarläroverket

för flickor i Kristianstad. Det ekonomiska företräde, som

den teoretiska utbildningen särskilt för mindre bemedlade flickor får genom

att den anordnas av staten, torde lämpligen kunna motvägas genom att i Kristianstad

den högre flickskolan ombildas till kommunal flickskola; därjämte

synas i Ängelholm och Hässleholm förutsättningar för upprättande av en från

näst högsta realskolklassen avgrenad flickskollinje (se sid. 17) vara för handen.

Flickornas behov av högre undervisning i Kristianstads län synes sålunda

icke påkalla någon ändring i det statliga skolsystemet. Däremot vilja de sakkunniga

framhålla ändamålsenligheten av att för ernående av jämvikt mellan

teoretisk och praktisk flickutbildning en kommunal flickskola upprättas i Kristianstad

samt treåriga flickskollinjer i Ängelholm och Hässleholm.

Malmöhus län.

(507 654 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor har inom länet varit anordnad i sex städer:

i det treåriga gymnasiet vid Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor i Hälsingborg

(terminsavgift kr. 180:—); i det till statsrealskolan knutna fyraåriga

kommunala latin- och realgymnasiet i Landskrona (terminsavgift kr.

100: —); i det fyraåriga kommunala latin- och realgymnasiet i Eslöv (terminsavgift

kr. 150: —) ; sedan höstterminen 1921 resp. höstterminen 1923 i det fyraåriga

latin- och realgymnasiet vid högre allmänna läroverket i Ystad; i det treåriga

latingymnasiet vid fullständiga läroverket för flickor i Lund (terminsavgift

kr. 200:—) samt i det fyraåriga latingymnasiet vid Tekla Åbergs högre

läroverk för flickor i Malmö (terminsavgift kr. 175:—).

Genomsnittliga antalet flickor, som höstterminerna 1924—1928 undervisades

i de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var

313.4, varav 52.8 från Hälsingborg med omnejd, 20.6 från Landskrona med omnejd,

21.2 från Eslöv med omnejd, 14.8 från Ystad med omnejd, 58.0 från Lund

med omnejd, 115.8 från Malmö med omnejd samt 30.2 från länet i övrigt.

Statlig gymnasieundervisning för flickor är numera för Hälsingborg med

omnejd ordnad genom upprättandet från och med höstterminen 1929 av det

högre flickläroverket i denna stad. Det nya gymnasiet har i sina tre ringar

plats för genomsnittligt 150 flickor, medan antalet flickor från Hälsingborg

med omnejd som studerat i motsvarande ringar varit i medeltal 52.8. Gymnasiet

i Hälsingborg har alltså ytterligare 97.2 platser för att möta dels anspråken

från angränsande delar av Malmöhus och Kristianstads län, dels den ökning av

Bihang till riksdagens protokoll 1080. 1 sami. 01t Käft. (Nr 119). 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 1]9.

lärjungantalet, som kan väntas bliva en följd av gymnasieundervisningens förbilligande.

Även i Malmö är från och med höstterminen 1929 upprättat ett högre flickläroverk,

som i sina tre ringar har plats för genomsnittligt 150 flickor; antalet

flickor från Malmö med omnejd i motsvarande ringar har varit i medeltal 115.8.

Det nya gymnasiet torde alltså med sitt nu fastställda utrymme kunna upptaga

den ökning i antalet flickor, som kan antagas bliva en följd av gymnasieutbildningens

förstatligande, men knappast någon avsevärd tillströmning från

länet i övrigt. Då emellertid statlig gymnasieundervisning kommer att erbjudas

såväl, enligt de sakkunnigas förslag, i det nära intill belägna Lund som i

Landskrona, Hälsingborg och Ystad, synas i Malmö ytterligare åtgärder till

förmån för flickorna från länet i övrigt icke påkallade. Skulle tillströmningen

lill flickgymnasiet i Malmö komma att svälla ut över den nu fastställda ramen,

kan denna vidgas genom upprättande av parallellavdelningar.

Landskrona högre allmänna läroverk skall enligt 1927 års läroverksorganisation

i sina tre högsta ringar rymma genomsnittligt 150 lärjungar. I motsvarande

ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 59.8 gossar.

Plats skulle alltså finnas för ytterligare 90.2 lärjungar, medan antalet flickor

från Landskrona med omnejd, som sagda tid åtnjöto gymnasieundervisning i

motsvarande ringar, var 20.6. Det antal av 69.6 platser, som icke tagas i anspråk

av dessa flickor, synes väl kunna motsvara både tillströmningen från länet

i övrigt och den antagliga ökningen av lärjungantalet.

Ystads högre allmänna läroverk skall enligt 1927 års läroverksorganisation

i sina tre högsta ringar hava genomsnittligt utrymme för 150 lärjungar. I dessa

ringar undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 81.6 gossar, vilket

innebär, att plats finnes för ytterligare 68.4 lärjungar. Samma tid undervisades

i motsvarande ringar 14.8 flickor från Ystad med omnejd, vilket antal alltså

lätteligen får plats i stadens gymnasium. Jämväl för den sannolika tillströmningen

från länet i övrigt liksom för eventuell ökning av antalet lärjungar å

gymnasiet finnes nödigt utrymme.

Det högre allmänna läroverket i Lund skall enligt 1927 års läroverksorganisation

hava tvålinjigt gymnasium samt enlinjigt lyceum. Gymnasiet får alltså

i sina tre högsta ringar utrymme för 150 lärjungar, vartill, därest lyceet kan

bringas till stånd, kommer utrymme för 60 lärjungar i dess tre högsta kretsar.

Sammanlagda antalet gossar i de tre högsta ringarna av gymnasiet var höstterminerna

1924—1928 i medeltal 133.4. Gymnasiet har sålunda därutöver utrymme

för allenast 16.6 lärjungar, medan antalet flickor från Lund med omnejd,

s°m 1924—1928 undervisades i motsvarande ringar, utgjorde 58.0. Gymnasiet

kari alltså i sitt nu fastställda skick icke upptaga ens flickorna från Lund

med omnejd, långt mindre den relativt starka tillströmning från landsbygden

och övriga delar av landet, som är naturlig i en universitets- och skolstad som

Lund med dess inackorderingsmöjligheter och jämförelsevis måttliga priser.

Även om gymnasiet, för det fall att lyceet icke komme till stånd, utrustades

med en tredje serie parallellavdelningar, skulle utrymmet i läroverkets

tre högsta arsavdelningar ändå näppeligen motsvara det verkliga behovet.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

147

En utvidgning av gymnasiet med en fjärde serie av parallellavdelningar synes

emellertid med hänsyn till läroverkets nuvarande storlek (437 lärjungar höstterminen

1929) ej gärna vara att tillråda, då läroverket i så fall, i betraktande

av den tillströmning ej blott från omgivande landsbygd utan även från andra

delar av landet, som är att vänta till en stad med dess traditioner och möjligheter

som skolstad och bildningshärd, kunde befaras svälla ut över vad som

ansetts lämpligt. Under sådana omständigheter torde gymnasieundervisning

för flickor i Lund knappast kunna lämpligen anordnas på annat sätt än genom

upprättande av ett särskilt gymnasium för flickor. Då under femårsperioden

1924—1928 endast 1 flicka från Lund valt reallinjen, och då vid flickgymnasiet

i det närbelägna Malmö finnes en reallinje för flickor, synes ingen tvekan

kunna råda därom, att flickgymnasiet i Lund bör organiseras som latingymnasium.

Med hänsyn till det stora antalet flickor från Lund med omnejd (höstterminerna

1924—1928 i medeltal 58.0 i de tre högsta ringarna) torde detta

flickgymnasium i första rummet böra göras fyraårigt.

För flickornas realskolutbildning synes vara sörjt genom de nya flickläroverken

i Hälsingborg och Malmö, samläroverken i Landskrona och Ystad, samrealskolan

i Trälleberg, de nya samrealskoloma i Anderslöv, Eslöv och Höganäs,

de blivande samrealskoloma i Hörby, Skurup och Svedala samt de kommunala

mellanskolorna i Höör, Svalöv, Malmö och Lund. Vad beträffar Lund

vilja de sakkunniga erinra därom, att där för närvarande visserligen är sörjt

för flickornas realskolutbildning genom stadens kommunala mellanskola, som

dessutom i sin mån verkat avlastande på det allmänna läroverkets realskola.

Emellertid måste det te sig som en orättvisa, örn i Lund staden nödgades allt

fortfarande vidkännas de kostnader för flickornas realskolutbildning, som i

städer av jämförlig storlek övertagits av staten. Vägande skäl synas alltså

tala för att i Lund även en flickrealskola upprättas, i synnerhet örn staden, såsom

de sakkunniga här nedan förorda, dessutom skulle bekosta upprättandet

och uppehållandet av en kommunal flickskola. Flickrealskolan torde tills vidare

böra organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan

(se sid. 22) och givetvis förbindas med det ovan föreslagna statliga flickgymnasiet

till ett högre flickläroverk.

Enskilda högre flickskolor finnas för närvarande på fyra orter: högre elementarskolan

för flickor, Ebba Lundbergs högre läroverk för flickor och nya elementarskolan

för flickor i Hälsingborg; högre läroverket för flickor i Ystad;

fullständiga läroverket för flickor och högre elementarskolan för flickor i

Lund; Anna och Eva Bunths skola för flickor, högre läroverket för flickor,

Nyströmska högre flickläroverket1 samt Tekla Åbergs högre läroverk för flickor

i Malmö. Örn alla dessa fyra orter gäller det, att öppnandet av statliga

läroverk med en för den enskilde billig utbildning fram till real- och studentexamen

kommer att medföra en särskilt på de mindre bemedlade flickorna

starkt verkande dragning från den speciellt kvinnliga utbildningsvägen till den

teoretiska banan. Även här synes det riktiga vara att på varje särskild ort

För närvarande ander avveckling.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

upprätta en kommunal flickskola. I Ystad, som har endast en högre flickskola,

torde denna lämpligen böra ombildas till kommunal flickskola. I Hälsingborg

åter, där mer än en högre flickskola är verksam, vore det ur här förevarande

synpunkt tillräckligt, örn en av flickskolorna ombildades till kommunal, och

detsamma gäller örn Lund och Malmö. En utveckling i denna riktning har

inletts därigenom, att efter framställning av stadsfullmäktige i Landskrona

Kungl. Majit den 11 oktober 1929 fastställt reglemente för kommunala flickskolan

därstädes. Ett fortskridande på denna väg synes vara det bästa sättet

att neutralisera de icke önskade följderna av åtgärder från statsmakternas

sida, vilka enligt riksdagens uttalade mening »kunna komma att öka antalet

kvinnliga elever i de läroverk, som föra till studentexamen, och samtidigt minska

antalet i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens

egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad

uppfostran och utbildning».

På grund av vad sålunda anförts få de sakkunniga föreslå, att i Lund upprättas

ett statligt högre flickläroverk, bestående av enkellinjig realskola med

dubbel anknytning till folkskolan (örn kombination av linjer se sid. 22) och

gymnasium med fyraårig latinlinje. Vidare synas såväl sociala som pedagogiska

skäl tala för att, såsom redan skett i Landskrona, i städerna Hälsingborg,

Ystad, Malmö och Lund upprättas kommunala flickskolor.

Hallands län.

(149 958 invånare.)

Sedan höstterminen 1923 hava flickor haft tillträde till gymnasiet vid högre

allmänna läroverket i Halmstad. För avsevärda delar av länet erbjuder dessutom

Göteborg som skolstad vissa fördelar.

I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 36.2 flickor från Hallands

län, varav 17.2 från Halmstad med omnejd och 19.0 från länet i övrigt.

Halmstads högre allmänna läroverk skall enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar rymma 225 lärjungar. I de tre högsta ringarna

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 121.8 gossar. Ytterligare

skulle alltså finnas genomsnittligt 103.2 platser, vilket antal synes väl

täcka behovet även för flickornas del.

Flickornas behov av realskolutbildning tillgodoses för närvarande genom högre

allmänna läroverket i Halmstad, samrealskolan i Varberg, den nya samrealskolan

i Falkenberg, den blivande samrealskolan i Laholm och den kommunala

mellanskolan i Kungsbacka.

Högre flickskolor finnas för närvarande i Halmstad och Varberg. För att

den speciella flickutbildningen icke skall bliva för ogynnsamt ställd i konkurrensen

med den statliga realskolutbildningen och dess existens därigenom äventyras,

synas dessa båda flickskolor lämpligen kunna ombildas till kommunala

flickskolor. Därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Varberg upprätt
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

149

hålla en fullständig kommunal eller enskild flickskola, hava de sakkunniga trott

sig finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts,

skulle vara av behovet påkallad vid därvarande samrealskola

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Hallands län icke vara erforderlig.

Göteborgs och Bohus län.

(449 653 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad i

Göteborg och Uddevalla. I Göteborg finnes utom vid det nyupprättade statliga

högre flickläroverket med treårigt latin- och realgymnasium tillfälle till

sådan undervisning vid Sigrid Rudebecks skola med treårigt latin- och realgymnasium

(terminsavgift kr. 200:—) samt vid Göteborgs högre samskola

med fyraårigt latin- och realgymnasium (terminsavgift i ring I kr. 275:—, i

övriga ringar kr. 280:—). I Uddevalla, där flickor sedan höstterminen 1923

haft tillträde till det kommunala gymnasiet (terminsavgift kr. 100: —), är realskolan

sedan höstterminen 1928 under ombildning till högre samläroverk med

treårigt latin- och realgymnasium.

Antalet flickor från länet, söm höstterminerna 1924—1928 åtnjöto undervisning

i de tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens

inseende, var i medeltal 181.6. Av dessa flickor kommo på Göteborg

med omnejd 153.4, på Uddevalla med omnejd 13.4 och på länet i övrigt

14.8.

Enligt 1927 års läroverksorganisation skall det statliga högre flickläroverket

i Göteborg rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre ringar. Detta gymnasium

kan således enligt nämnda organisation icke rymma ens hela det antal flickor

från Göteborg med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium. Härtill

kommer, att man för framtiden bör räkna med någon tillströmning till gymnasiet

även från angränsande län och att med all sannolikhet upprättandet av ett

statligt flickgymnasium i Göteborg i viss mån kommer att öka antalet flickor,

som önska studentexamensutbildning. Då emellertid det statliga flickgymnasiet

vid behov kan utvidgas med parallellavdelningar och då det torde

vara sannolikt, att något av de nuvarande enskilda gymnasierna i Göteborg

kommer att fortfarande upprätthållas, synes åtminstone icke under den närmaste

framtiden något nytt gymnasium för flickor därstädes bliva erforderligt.

Högre allmänna läroverket i Uddevalla rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

150 lärjungar i gymnasiets tre ringar. I motsvarande ringar undervisades

höstterminerna 1924—1928 genomsnittligt 63.0 gossar. Gymnasiet

bär alltså ytterligare 87.0 platser och kan med lätthet upptaga de flickor såväl

från staden med omnejd som från länet i övrigt, vilka kunna väntas önska

gymnasieundervisning i Uddevalla.

Realskolundervisning finnes inom länet tillgänglig för flickor vid följande

statliga eller kommunala läroanstalter, nämligen: i Göteborg vid högre flick
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

läroverket oell vid kommunala mellanskola!!, i Uddevalla vid högre allmänna

läroverket därstädes, i Strömstad och i Lysekil vid därvarande samrealskolor

samt i Mölndal vid kommunala mellanskolan därstädes. Därtill är att räkna

med Lundénska privatskolan i Göteborg, som likaledes leder fram till realexamen.

Då dessa skolor, av vilka endast kommunala mellanskolan i Göteborg

har något större antal lärjungar, kunna mottaga ytterligare lärjungar

eller vid behov utvidgas med parallellavdelningar, finnes ingen anledning att

ifrågasätta nyupprättandet av läroverk för tillgodoseende av flickors undervisning

på realskolstadiet.

Högre flickskolutbildning finnes för närvarande anordnad i Göteborg vid

fruntimmersföreningens flickskola, lyceum för flickor, nya elementarläroverket

för flickor, Mathilda Halls skola, Kjellbergska flickskolan, Majornas

elementarläroverk för flickor, Sigrid Rudebäcks skola och Vasa flickskola ävensom

i Uddevalla vid elementarläroverket för flickor. För att förhindra

den dragning från den speciellt kvinnliga utbildningsvägen till den teoretiska

banan, som öppnandet av statliga läroverk nied en för den enskilde billig utbildning

fram till real- och studentexamen helt visst kommer att medföra,

synes det vara önskvärt, att kommunal flickskola inrättas såväl i Göteborg

som i Uddevalla.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Göteborgs och Bohus län icke vara erforderlig.

Älvsborgs län.

(312 447 invånare.)

I länet finnas två högre allmänna läroverk, förlagda till Borås och Vänersborg.

Det förra är gossläroverk med gymnasiet sedan höstterminen 1928 tillgängligt

även för flickor enligt Kungl. Maj:ts medgivande, det senare är numera

samläroverk men har redan från och med höstterminen 1923 på gymnasiet

mottagit kvinnliga lärjungar.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens

inseende, var i medeltal 59.2, därav 9.4 från Borås med omnejd, 11.0 från Vänersborg

med omnejd och 38.8 från länet i övrigt.

Den stad, som kan komma i fråga till viss särskild undervisning för flickor,

är Borås (35 799 invånare).

Högre allmänna läroverket i Borås skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet

gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal

107.4. Gymnasiet har således i sina tre högsta ringar genomsnittligt utrymme

för ytterligare 42.6 lärjungar och kan utan svårighet bereda plats för det antal

flickor från Borås med omnejd (9.4) som hittills undervisats å gymnasium.

Flickor böra således i vanlig ordning äga tillträde till gymnasiet, vilket alltså

bör ombildas till saing junna simu.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

151

Annorlunda förhåller det sig'' nied avseende på utrymmet för flickor å

realskolstadiet. Enligt 1927 års läroverksorganisation skall läroverket i realskolan

rymma 360 lärjungar. Då emellertid lärjungantalet i realskolan, bortsett

från första klassen av den sexåriga realskolan, som skall försvinna, för

höstterminerna 1924—1928 uppgår till i medeltal 309.4, vilka alla äro manliga,

och stadens invånarantal är i ovanligt stark tillväxt (år 1923: 30 345, år 1928:

35 799 invånare), föreligger all sannolikhet för att plats i tillräcklig utsträckning

ej kan beredas åt flickorna inom den nuvarande realskolans ram. Visserligen

skulle en utvidgning nied parallellavdelningar av några av klasserna kunna

tills vidare ifrågasättas, men en sådan åtgärd skulle antagligen snart nog

förorsaka det totala lärjungantalets vid läroverket stegring till en omfattning,

som ej vore önskvärd, nämligen till inemot 600.

Under sådana omständigheter synes i Borås böra upprättas en särskild

realskola för flickor, avsedd att giva flickorna samma möjlighet till realskolundervisning

som gossarna. Den nya realskolan torde tills vidare kunna

organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan (se

sid. 22).

Därest antalet lärjungar i den nuvarande realskolan, som fortfarande bör

avses för endast gossar, med tiden skulle bliva allt för stort, kunde avlastning

beredas därigenom, att även gossar intoges i den nya flickrealskolan, som salunda

bleve en samrealskola. Örn, på sätt de sakkunniga i det följande ifrågasätta,

en kommunal flickskola upprättas i staden, kan det ock tagas i övervägande,

huruvida icke den nya flickrealskolan borde samorganiseras med denna

flickskola.

Högre allmänna läroverket i Vänersborg skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 225 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda

antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924 1928 i medeltal

102.8. Gymnasiet i Vänersborg har alltså där genomsnittligt utrymme för

ytterligare 122.2 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor

(11.0) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium.

Vad realskolan angår, skall den enligt 1927 års organisation rymma 240

lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 173, manliga

och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes för närvarande även

i realskolan tillräcklig plats för kvinnliga lärjungar.

I fråga om läroverket i Vänersborg är alltså den nu fastställda organisationens

omfattning att anse som tillräcklig.

Från länet i övrigt hava i medeltal 38.8 flickor, som där äga sin hemort,

undervisats å gymnasium. Även åt dessa torde plats utan svårighet kunna

beredas vid de två samgymnasierna i Borås och Vänersborg, särskilt vid det

senare.

I länets realskolor i övrigt, samrealskolorna i Alingsås och Åmål, de nya

samrealskolorna i Trollhättan och Ulricehamn samt de kommunala mellanskolorna

i Lilla Edet och Mellerud, finnes utrymme för kvinnliga lärjungar.

Dessutom är att märka, att närheten till Göteborg med dess talrika utbildningsanstalter,

allmänna och enskilda läroverk samt flickskolor och olika slag

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

av fackskolor, medför en avsevärd avlastning av tillströmningen till statsläroverken

i Älvsborgs län.

Högre flickskolutbildning meddelas inom länet för närvarande vid elementarläroverket

för flickor i Borås, högre läroverket för kvinnlig ungdom i Vänersborg

samt helpensionen Tyringe vid Hindås. För att trygga den speciella

flickutbildningen synes en ombildning av förstnämnda båda läroanstalter till

kommunala flickskolor vara önskvärd. Därjämte hava de sakkunniga trott

sig finna, att en sådan treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts,

skulle kunna komma i fråga vid en var av samrealskolorna i Trollhättan,

Alingsås och Åmål.

I fråga örn Älvsborgs län föreslå de sakkunniga alltså, att gymnasiet vid

högre allmänna läroverket i Borås ombildas till samgymnasium samt att i

Borås upprättas en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till folkskolan

(örn kombination av linjer se sid. 22). För att trygga den speciella

flickskolundervisningen synes det vara ändamålsenligt, att kommunala flickskolor

komma till stånd i Borås och Vänersborg samt att kommunala treåriga

flickskollinjer inrättas vid samrealskolorna i Trollhättan, Alingsås och Åmål,

Skaraborgs län.

(244 305 invånare.)

I länet finnas två högre allmänna läroverk, förlagda till Skara och Skövde

och båda numera högre samläroverk.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i

medeltal 45.2, därav 3.0 från Skara med omnejd, 8.4 från Skövde med omnejd

och 33.8 från länet i övrigt.

Högre allmänna läroverket i Skara, som först från och med höstterminen

1927 haft gymnasiet tillgängligt även för flickor, skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 225 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda

antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928

i medeltal 137.2. Gymnasiet i Skara har alltså där genomsnittligt utrymme

för ytterligare 87.8 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal

flickor (3.0) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium.

Realskolan skall enligt 1927 års organisation rymma 240 lärjungar. Då

lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 166, manliga och i de två

lägsta klasserna även kvinnliga, finnes jämväl i realskolan tillräcklig plats

för kvinnliga lärjungar.

Högre allmänna läroverket i Skövde, vars gymnasium från och med höstterminen

1924 givit tillträde åt flickor och som med höstterminen 1928 börjat

övertagas av staten, skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma 150

lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet gossar i motsvarande

ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 48.4. Gymnasiet i

Skövde har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 101.6 lärjungar

s. 153 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

153

och kail med lätthet bereda plats för det antal flickor (8.4) från staden med

omnejd, som hittills undervisats å gymnasium.

Realskolan skall enligt 1927 års organisation rymma 240 lärjungar. Då

lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 163, manliga och i de två

lägsta klasserna även kvinnliga, finnes jämväl i realskolan tillräckligt utrymme

för de kvinnliga lärjungarna.

Vad beträffar länet i övrigt, hava i medeltal 33.8 flickor, som där äga sin

hemort, undervisats å gymnasium. Även åt dessa bör plats utan svårighet

kunna beredas vid de båda samgymnasierna i Skara och Skövde.

I länets realskolor i övrigt, samrealskolorna i Lidköping, Mariestad och

Falköping, den nya samrealskolan i Vara och den blivande samrealskolan i

Tidaholm samt de kommunala mellanskolorna i Hjo och Karlsborg, finnes utrymme

för kvinnliga lärjungar, varjämte den relativa närheten till Göteborg

har för länet en betydelse av samma art som framhållits i fråga örn Älvsborgs

län.

Högre flickskolutbildning meddelas inom länet för närvarande vid elementarläroverket

för flickor i Lidköping, högre flickskolan i Mariestad, högre flickskolan

i Skara samt elementarläroverket för flickor i Skövde. Skall i enlighet

med riksdagens uttalade önskan flickskolutbildningen tryggas, synes detta

bäst kunna ske därigenom, att nämnda skolor ombildas till kommunala flickskolor.

Därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Skövde, Mariestad

och Lidköping upprätthålla fullständig kommunal eller enskild flickskola,

hava de sakkunniga trott sig finna, att en sådan kommunal treårig flickskollinje,

som ovan (sid 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad -vid en

var av samrealskolorna i nämnda tre städer.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Skaraborgs län icke vara erforderlig.

Värmlands län.

(270 064 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad

endast i Karlstad, i det att flickor sedan höstterminen 1928 haft tillträde till

gymnasiet vid högre allmänna läroverket därstädes.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens

inseende, var i medeltal 18.4, av vilka 3.4 från Karlstad med omnejd och 15.0

från länet i övrigt. Att antalet flickor från Karlstad med omnejd, som undervisas

å gymnasium, är så obetydligt, sammanhänger tydligen därmed, att tillfälle

till sådan undervisning funnits i staden först under läsåret 1928—1929,.

Tager man hänsyn dels till den jämförelsevis stora lärjungefrekvensen i länets

samrealskolor, kommunala mellanskolor och högre flickskolor, dels därtill att

höstterminen 1928 19 flickor (1 i IV, 1 i III, 6 i II och 11 i I) och höstterminen

1929 9 blevo inskrivna vid läroverket, torde man böra räkna med att plats

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

bör beredas i gymnasiets tre högsta ringar för åtminstone ett 30-tal flickor

från länet.

I högre allmänna läroverket i Karlstad rymmas enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Sammanlagda antalet

gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal

184.2 (1925—1928 sjunkande från 217 till 151; höstterminen 1929 är antalet

150). Gymnasiet i Karlstad har sålunda i nämnda ringar genomsnittligt utrymme

för ytterligare 40.8 lärjungar och synes, såvida ej läroverkets storlek

anses utgöra hinder därför, kunna bereda plats för det antal flickor från länet,

som kan beräknas önska gymnasieundervisning.

Vad läroverkets storlek beträffar, skall realskolan enligt den år 1927 fastställda

organisationsplanen omfatta 13 klassavdelningar. Örn man, såsom

i det föregående är nämnt, räknar med i medeltal 30 lärjungar i varje klassavdelning,

skulle antalet lärjungar i realskolan kunna komma att uppgå

till närmare 400 och hela antalet lärjungar till något över 600. Under sådana

förhållanden måste man ställa sig betänksam angående lämpligheten att intaga

även flickor i läroverket. Då emellertid läroverkets realskola, frånsett

första klassen i den sexåriga realskolan, vilken skall indragas, höstterminen

1928 hade blott 315 och höstterminen 1929, med 14 klassavdelningar, 326 lärjungar

och då antalet manliga lärjungar å gymnasiet (höstterminen 1929:

187) visat sjunkande tendens, torde hela antalet manliga lärjungar ej mera

avsevärt komma att överstiga 500. Det synes därför åtminstone för närvarande

icke finnas anledning att påyrka upprättandet av ett särskilt gymnasium

för flickor inom länet.

De sakkunniga förbise härvid icke, att det blir en jämförelsevis liten marginal

för ökat antal lärjungar å gymnasiet, men å andra sidan skulle ett särskilt

flickgymnasium med all sannolikhet få så litet antal lärjungar, att det

varken från ekonomisk eller från pedagogisk synpunkt i frågans nuvarande

läge skulle kunna försvaras. Därtill kommer, att örn, såsom ock i motioner till

1927 och 1929 års riksdagar ifrågasatts, en utvidgning av samrealskolan i

Kristinehamn till högre samläroverk komme till stånd, detta skulle i ej ringa

grad komma att avlasta läroverket i Karlstad i fråga örn både manliga och

kvinnliga lärjungar. Över frågan örn en sådan utvidgning få de sakkunniga

anledning att avgiva särskilt yttrande.

Av det sagda framgår emellertid, att flickor ej torde kunna beredas plats

inom högre allmänna läroverkets i Karlstad realskola. Fastän man ännu ej

har någon egentlig erfarenhet örn i vilken utsträckning flickor i sådana städer

som Karlstad komma att begagna sig av realskolundervisning, lärer man dock

få räkna med att den för realskolan bestämda organisationen, en fyraårig och

två femåriga linjer, ej kan bliva tillräcklig för både gossar och flickor, då

läroverket under de senare åren haft två ä tre parallellavdelningar inom den

sexåriga realskolans fem lägre klasser. Ej heller synes det böra komma i

fråga att upprätta flera parallellinjer inom realskolan, enär läroverket i sin

helhet då bleve allt för stort för att kunna väl fungera som samläroverk.

Med hänsyn till det nu anförda synes upprättandet i Karlstad av en särskild

s. 155 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119. 155

flickrealskola, vilken vid behov kan ombildas till samrealskola, vara av behovet

påkallat.

Höstterminerna 1924—-1928 hava i medeltal 48.8 flickor i klass 6 och 42.0

flickor i klass 8 åtnjutit undervisning vid högre flickskolan i Karlstad. Även örn

en särskild flickrealskola upprättas därstädes, blir tydligen en fullständig högre

flickskola allt fortfarande behövlig på orten. För att bereda även mindre bemedlade

flickor tillgång till den speciella flickskolutbildningen synes det emellertid

ändamålsenligt, att i Karlstad upprättas en kommunal flickskola, vilken,

på sätt de sakkunniga å sid. 16 antytt, lämpligen kan samorganiseras med

den här ovan föreslagna flickrealskolan.

I Kristinehamn, där en fullständig högre flickskola fortfarande synes kunna

upprätthållas, torde en kommunal flickskola vara att anbefalla. Därest

i Arvika högre flickskola ej kan uppehållas, torde den högre flickskolutbildningen

där böra tillgodoses genom en till samrealskolan knuten kommunal

flickskollinje, byggande på realskolans näst högsta klass.

Undervisning för avläggande av realexamen erbjudes flickor inom länet vid

samrealskolorna i Kristinehamn, Arvika och Filipstad, vid den nya samrealskolan

i Säffle och den blivande samrealskolan i Sunne samt vid kommunala

mellanskoloma i Skoghall och Torsby.

De sakkunniga vilja alltså föreslå, att gymnasiet vid högre allmänna läroverket

i Karlstad ombildas till samgymnasium samt att därstädes inrättas en

enkellinjig flickrealskola nied dubbel anknytning till folkskolan (örn kombination

av linjer se sid. 22). För den speciella flickskolutbildningens tryggande

synes det önskvärt, att i Karlstad och Kristinehamn kommunala flickskolor

komma till stånd samt att i Arvika upprättas en kommunal flickskola eller,

om detta ej låter sig göra, en kommunal treårig flickskollinje.

Örebro län.

(221 297 invånare.)

Gymnasieundervisniug för flickor är inom länet för närvarande anordnad endast

i Örebro, nämligen i det fyraåriga latingymnasiet vid Risbergska skolan

(terminsavgift kr. 200:—•).

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924-—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna vid läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i

medeltal 53.6, av vilka 31.2 från Örebro med omnejd och 22.4 från länet i övrigt.

Såväl med hänsyn till att gymnasieundervisning för flickor inom länet hitintills

varit anordnad endast vid en enskild läroanstalt med jämförelsevis höga

terminsavgifter som till en rätt stor frekvens av kvinnliga lärjungar å realskoloch

flickskolstadiet inom de till den högre allmänna undervisningen hörande

läroanstalter, synes man böra räkna med en något ökad tillströmning av flickor

till gymnasiet, i fall flickor beredas tillfälle till inträde vid statsgymnasium

inom länet. I samband härmed torde böra omnämnas, att i örebro finnes

en fyraårig högre folkskola, vars lärjungar i rätt stor utsträckning avlägga

realskolexamen som privatister.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

I högre allmänna läroverket i Örebro rymmas enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar 225 lärjungar. Antalet gossar i de tre

högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 183.4. Gymnasiet

i Örebro har sålunda i nämnda ringar genomsnittligt ytterligare utrymme för

endast 41.6 lärjungar och skulle alltså icke kunna mottaga ens så många kvinnliga

lärjungar från länet, som hittills åtnjutit gymnasieundervisning, även om

icke redan det stora antalet lärjungar (585 höstterminen 1929, med frånräknande

av lärjungarna i en ännu kvarvarande avdelning av första klassen av

den sexåriga realskolan) vid läroverket i dess helhet lade hinder i vägen därför.

Intagning av flickor i gymnasiet i stadens högre allmänna läroverk bör därför

icke komma i fråga.

Realskolan vid nämnda läroverk, som enligt den år 1927 fastställda organisationsplanen

skall hava två fyraåriga och två femåriga linjer, har under flera

år haft tre och i vissa klasser fyra parallellavdelningar inom den sexåriga realskolans

fem lägsta klasser. Medeltalet lärjungar var under femårsperioden

1924—1928 i realskolan 510 och, örn första klassen i den sexåriga realskolan

frånräknas, 421. Man bör alltså kunna räkna med att gossarna mer än väl

komma att fylla den femåriga realskolans båda linjer och åtminstone en linje i

den fyraåriga realskolan. Hela antalet manliga lärjungar vid läroverket kommer

alltså med all sannolikhet att även för framtiden uppgå till omkring 600

eller däröver. Under sådana förhållanden böra flickor ej heller i läroverkets

realskola mottagas.

På grund av det anförda anse sig de sakkunniga böra föreslå, att ett statligt

högre flickläroverk upprättas i örebro. Dess realskola synes tills vidare kunna

organiseras som enkellinjig med dubbel anknytning till folkskolan. Gymnasiet

bör till en början erhålla endast latinlinje, vilken synes böra göras fyraårig

huvudsakligen av de pedagogiska skäl, som förut omnämnts (sid. 23), vartill

kommer, att av de 64 lärjungar, som h. t. 1928 tillhörde gymnasiet vid Risbergska

skolan i örebro, endast 5 avlagt realskolexamen före inträdet å gymnasiet.

Stadsfullmäktige i örebro hava också i sitt yttrande den 16 maj 1928

angående åtagande av föreskrivna villkor för upprättande i staden av ett

högre flickläroverk givit uttryck åt önskepiålet, att berörda läroverk måtte

inrättas med femårig realskola och fyraårigt gymnasium, utgående från realskolans

näst högsta klass. För de flickor från Örebro län, som efter avlagd

realexamen önska fortsätta sina studier å latingymnasiet, finnas treåriga latingymnasier

i de närbelägna städerna Karlstad och Västerås. I fall omständigheterna

så påkalla, bör gymnasiet framdeles utvidgas med reallinje, men för

närvarande torde en sådan linje icke kunna påräkna tillräckligt antal

lärjungar. Under femårsperioden 1924—1928 har nämligen i gymnasiets tre

högsta ringar i medeltal blott 1 flicka från Örebro med omnejd valt

reallinjen.

Höstterminerna 1924—1928 hava i medeltal tillsammans 80 flickor i klass 6

och 65 flickor i klass 8 åtnjutit undervisning vid de båda högre flickskolorna i

örebro. Även örn ett statligt högre flickläroverk upprättas därstädes, kommer

tydligen en fullständig högre flickskola att allt fortfarande bliva behöv
-

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

157

lig på orten. Däremot synes det ovisst, om två sådana skolor kunna erhålla

tillräcklig anslutning för att ifrågakomma till statsunderstöd. Av skäl, som

i det föregående (sid. 16) anförts, torde i varje fall en högre flickskola lämpligen

böra anordnas som kommunal flickskola, såsom även ifrågasatts i ovan

anförda yttrande av stadsfullmäktige den 16 maj 1928.

Tillfälle för flickor att erhålla undervisning för avläggande av realexamen

finnes inom länet i övrigt vid samrealskolan i Askersund och den nya samrealskolan

i Karlskoga, vid den blivande samrealskolan i Hallsberg samt vid

de kommunala mellanskolorna i Nora, Lindesberg och Kopparberg.

De sakkunniga vilja alltså föreslå, att i Örebro upprättas ett högre läroverk

för flickor omfattande enkellinjig realskola med dubbel anknytning till folkskolan

(örn kombination av linjer se sid. 22) samt fyraårigt latingymnasium.

Omsorgen om den speciella flickskolutbildningen låter det framstå som ändamålsenligt,

att en kommunal flickskola kommer till stånd i nämnda stad.

Västmanlands län.

(162 801 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad endast

i Västerås, i det att flickor sedan höstterminen 1928 baft tillträde till gymnasiet

vid högre allmänna läroverket därstädes.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i

medeltal 24.8, av vilka 6.8 från Västerås med omnejd och 18.0 från länet i övrigt.

Antalet flickor från Västerås med omnejd, som åtnjutit gymnasieundervisning,

har under nämnda femårsperiod varit tämligen konstant och visade ej

någon nämnvärd ökning höstterminen 1928, då flickor fingo tillträde till allmänna

läroverkets gymnasium. Såväl med hänsyn därtill som till att antalet

flickor å realskol- och flickskolstadiet inom de till den högre allmänna skolundervisningen

hörande läroanstalterna är jämförelsevis ringa, torde man ej

behöva räkna med någon mera avsevärd ökning i tillströmningen av flickor

från länet till gymnasieundervisning.

I högre allmänna läroverket i Västerås skola enligt 1927 års läroverksorganisation

i gymnasiets tre högsta ringar rymmas 225 lärjungar. Sammanlagda

antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 i

medeltal 133.2 (tämligen konstant). Gymnasiet i Västerås har sålunda genomsnittligt

utrymme för ytterligare 91.8 lärjungar och kan således, om ej läroverkets

storlek anses utgöra hinder härför, mycket väl bereda plats för ett betydligt

större antal flickor än som nu med hemort i länet åtnjuter gymnasieundervisning.

Realskolan vid högre allmänna läroverket i Västerås skall enligt den år 1927

fastställda organisationsplanen omfatta två femåriga och en fyraårig linje med

tillsammans 13 klassavdelningar. Då läroverkets realskola under femårsperioden

1924—1928 med frånräknande av första klassen i den sexåriga real
-

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj :ts proposition nr lid.

skolan hade i medeltal 273 lärjungar (höstterminen 1929: 308), torde man knappast

kunna befara, att antalet lärjungar i hela läroverket, flickorna å gymnasiet

medräknade, skall komma att mera avsevärt överstiga 500. Under sådana

förhållanden synes det nuvarande läroverkets gymnasium utan olägenhet kunna

anordnas som samgymnasium.

Svårare är det att taga ståndpunkt till frågan om huru undervisningen för

flickor på realskolans stadium lämpligen skall ordnas i Västerås. Även örn

åtminstone under den närmaste tiden flickor skulle kunna beredas plats i realskolans

fyraåriga linje, torde näppeligen den femåriga linjens två parallellavdelningar

komma att bereda tillräckligt utrymme för både gossar och flickor.

Örn ytterligare en parallellinje inrättas vid realskolan för beredande av plats

även för flickor i densamma, skulle åter hela antalet lärjungar vid läroverket,

sannolikt över 600, bliva allt för stort för ett samläroverk. De sakkunniga

vilja därför föreslå, att en särskild flickrealskola upprättas i Västerås.

Höstterminerna 1924—1928 hava i medeltal 48.0 flickor i klass 6 och 32.4

flickor i klass 8 åtnjutit undervisning vid högre flickskolan i Västerås. Även

om en särskild flickrealskola upprättas därstädes, blir tydligen en fullständig

högre flickskola allt fortfarande behövlig på orten. För tryggande av en sådan

skolas bestånd torde det vara önskvärt, att den anordnas som kommunal flickskola,

vilken, på sätt de sakkunniga ovan (sid. 16) antytt, lämpligen kan samorganiseras

med den här föreslagna flickrealskolan.

Inom länet i övrigt kunna flickor erhålla undervisning å realskolans stadium

vid samrealskolorna i Sala, Köping och Arboga samt vid kommunala mellanskolan

i Västanfors.

Beträffande Västmanlands län få de sakkunniga alltså föreslå, att gymnasiet

vid högre allmänna läroverket i Västerås ombildas till samgymnasium samt att

i denna stad en enkellinjig flickrealskola med dubbel anknytning till folkskolan

(örn kombination av linjer se sid. 22) upprättas. För bevarandet av den

speciella flickskolutbildningen synes det vara ändamålsenligt, att den högre

flickskolan i Västerås ombildas till kommunal flickskola.

Kopparbergs län.

(251 818 invånare.)

Flickor hava sedan höstterminen 1923 haft tillträde till gymnasiet vid högre

allmänna läroverket i Falun.

I de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende

undervisades höstterminerna 1924—1928 i medeltal 34.0 flickor från länet, av

vilka 4.2 från Falun med omnejd och 29.8 från länet i övrigt.

Högre allmänna läroverket i Falun rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet

manliga lärjungar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 genomsnittligt

103.0. Å gymnasiet kunna alltså mottagas ytterligare 47.0 lärjungar

och därstädes, i synnerhet om läroverket vid tillfälligt behov förses med

parallellavdelningar, i enlighet härmed plats beredas för flickorna från länet.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

159

Inom länet erbjudes realskolutbildning för såväl gossar som flickor vid

högre allmänna läroverket i Falun, de nya samrealskolorna i Stora Tuna och

Mora, de blivande samrealskolorna i Avesta, Hedemora, Leksand och Ludvika

samt de kommunala mellanskolorna i Norrbärke och Orsa. Av dessa läroanstalter

kan visserligen realskolan vid läroverket i Falun med sin nuvarande

omfattning knappast motsvara nu yppade behov men en utökning av sistnämnda

realskola med parallellavdelningar kan ske, utan att läroverket i sin

helhet uppnår en större omfattning än som kan anses tillrådlig för ett samläroverk.

Högre flickskolundervisning meddelas inom länet för närvarande vid elementarläroverket

för flickor i Falun. Till förhindrande av en av riksdagen

såsom icke önskvärd betecknad tillströmning av kvinnliga elever till den teoretiska

studiebanan synes denna läroanstalts ombildning till kommunal flickskola

vara önskvärd. Därjämte hava de sakkunniga trott sig finna, att en

sådan kommunal, på realskolans näst högsta klass byggande treårig flickskollinje,

som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid

samrealskolan i Stora Tuna.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Kopparbergs län icke vara erforderlig.

Gävleborgs län.

(279 551 invånare.)

I länet finnas två högre allmänna läroverk, förlagda till Gävle och Hudiksvall

och båda numera samläroverk. Tillträde för flickor till dessa läroverks

gymnasier har varit medgivet i Gävle från och med höstterminen 1924, i Hudiksvall

å den kommunala gymnasielinjen från och med höstterminen 1921 och

å den statliga från och med höstterminen 1923.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i

medeltal 42.4, därav 18.8 från Gävle, 9.2 från Hudiksvall och 14.4 från länet

i övrigt.

Högre allmänna läroverket i Gävle skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet

gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 94.4.

Gymnasiet i Gävle har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare 55.0

lärjungar och kan utan svårighet bereda plats för det antal flickor (18.8) från

staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium.

Realskolan skall enligt 1927 års organisation rymma 390 lärjungar. Då

lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 348, manliga och i de två

lägsta klasserna även kvinnliga, finnes jämväl i realskolan plats för kvinnliga

lärjungar. En utvidgning med parallellavdelningar i en eller annan klass kan

dock bliva påkallad.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Högre allmänna läroverket i Hudiksvall skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda

antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal

39.4. Gymnasiet i Hudiksvall har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare

110.6 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för det antal flickor

(9.2) från staden med omnejd, som hittills undervisats å gymnasium.

Realskolan i Hudiksvall skall enligt 1927 års läroverksorganisation rymma

240 lärjungar. Då lärjungantalet där höstterminen 1929 uppgår till 154,

manliga och i de två lägsta klasserna även kvinnliga, finnes även i realskolan

tillräckligt utrymme för kvinnliga lärjungar.

Från länet i övrigt hava i medeltal 14.4 flickor, som där äga sin hemort,

undervisats å gymnasium. Även åt dessa kan plats utan svårighet beredas vid

de båda samgymnasierna i Gävle och Hudiksvall.

I länets realskolor i övrigt, samrealskolan i Söderhamn, den nya samrealskolan

i Bollnäs och den blivande samrealskolan i Sandviken ävensom de kommunala

mellanskolorna i Ljusdal och Storvik samt Gävle borgarskola, finnes

utrymme för kvinnliga lärjungar.

Högre flickskolutbildning meddelas nu inom länet vid högre flickskolan i

Gävle, elementarskolan för flickor i Hudiksvall och elementarläroverket för

flickor i Söderhamn. En ombildning av dessa läroanstalter till kommunala

flickskolor synes önskvärd för att motverka en befarad tillströmning av kvinnliga

elever till de teoretiska studiebanorna. Därjämte hava de sakkunniga trott

sig finna, att därest det skulle visa sig icke vara möjligt att i Söderhamn upprätthålla

en fullständig kommunal eller enskild flickskola, en sådan kommunal,

på realskolans näst högsta klass byggande treårig flickskollinje, som ovan

(sid. 17) omnämnts, skulle vara av behovet påkallad vid samrealskolan därstädes.

Samma anordning kan måhända av enahanda skäl komma att visa sig

önskvärd även vid realskolan vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Gävleborgs län icke vara erforderlig.

Västernorrlands län.

(276 459 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är inom länet anordnad vid de högre allmänna

läroverken i Härnösand och Sundsvall samt vid det till Sundsvalls läroverk

för flickor anknutna, under avveckling varande fyraåriga latingymnasiet

(terminsavgift i ring I—II kr. 150:—, i ring III—IV kr. 160:—). Till och

med läsåret 1927—1928 fanns därjämte ett vid kommunala mellanskolan i

Sollefteå knutet kommunalt gymnasium, som omfattade blott de två lägsta

ringarna av fyraårigt gymnasium och som mottog även flickor. Vid Härnösands

läroverks gymnasium hava flickor mottagits sedan höstterminen 1923,

medan gymnasiet vid läroverket i Sundsvall öppnades för flickor först höstterminen

1928.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 119.

161

De flickor från länet, som höstterminerna 1924—-1928 åtnjöto undervisning i

de tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, voro

i medeltal 60.0, av vilka 6.6 från Härnösand med omnejd, 27.6 från Sundsvall

med omnejd och 25.8 från länet i övrigt. Sundsvalls gymnasium för flickor

hade höstterminen 1928 i de tre högsta, då ännu kvarvarande ringarna 25

lärjungar.

Högre allmänna läroverket i Härnösand rymmer enligt 1927 års läroverksorganisation

150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Det genomsnittliga

antalet gossar i de tre högsta ringarna var höstterminerna 1924—1928 69.0.

Gymnasiet i Härnösand har således utrymme för i medeltal ytterligare 81.0

lärjungar och kan lätteligen mottaga de kvinnliga lärjungarna från Härnösand

med omnejd.

I de tre högsta ringarna av gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Sundsvall

skola enligt 1927 års läroverksorganisation rymmas 150 lärjungar. Då

sammanlagda antalet manliga lärjungar i nämnda ringar höstterminerna 1924

—1928 var i medeltal 99.2, kunna 50.8 platser beräknas vara disponibla. Gymnasiet

kan således mottaga det antal flickor från Sundsvall med omnejd, i medeltal

27.6, som hittills åtnjutit gymnasieundervisning.

Yad beträffar det antal flickor från länet i övrigt (25.8), som hittills åtnjutit

dylik undervisning, kunna de även med den möjliga ökning, som kan

bliva en följd av gymnasieundervisningens förbilligande, utan svårighet finna

plats i länets båda statliga gymnasier i Härnösand och Sundsvall.

Realskolutbildning för flickor kan inom länet erhållas vid de högre allmänna

läroverken i Härnösand och Sundsvall, vid samrealskolan i Örnsköldsvik,

vid den nya samrealskolan i Sollefteå samt vid den blivande samrealskolan

i Gudmundrå.

Inom länet meddelas flickskolundervisning i elementarläroverket för flickor

i Härnösand samt i läroverket för flickor i Sundsvall. Skall i enlighet med

riksdagens uttalade önskan den speciella flickskolutbildningen tryggas, synes

detta bäst ske därigenom, att nämnda flickskolor ombildas till kommunala

flickskolor. Därjämte hava de sakkunniga i fråga om Örnsköldsvik trott sig

finna, att en sådan kommunal treårig, på realskolans näst högsta klass byggd

flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle närmast motsvara den tillströmning

av elever, som för närvarande kan påräknas.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning

för flickor i Västernorrlands län icke vara erforderlig.

Jämtlands län.

(135 315 invånare.)

I länet finnes endast ett högre allmänt läroverk, nämligen läroverket i Östersund,

vilket numera är samläroverk och redan från och med höstterminen

1923 på gymnasiet mottagit kvinnliga lärjungar.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9h käft. (Nr 119.)

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, var i

medeltal 18.8, därav 11.2 från Östersund med omnejd och 7.6 från länet i

övrigt.

Högre allmänna läroverket i Östersund skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda

antalet gossar i motsvarande ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal

79.0. Gymnasiet i Östersund har alltså där genomsnittligt utrymme för ytterligare

71.0 lärjungar och kan med lätthet bereda plats för hela det antal flickor

från länet (18.8), som hittills undervisats å gymnasium.

För flickornas realskolutbildning finnes sörjt genom realskolan vid högre

allmänna läroverket i Östersund samt den nya samrealskolan i Ström.

Högre flickskolundervisning meddelas för närvarande vid elementarläroverket

för flickor i Östersund. Till tryggande av den speciella flickskolutbildningen

synes det vara önskvärt, att denna skola ombildas till kommunal flickskola.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Jämtlands län icke vara erforderlig.

Västerbottens län.

(201 006 invånare.)

Gymnasieundervisning för flickor är inom länet för närvarande anordnad

vid högre allmänna läroverket i Umea, som mottagit kvinnliga lärjungar sedan

höstterminen 1923.

De flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 åtnjöto undervisning

i de tre högsta ringarna av gymnasiet vid läroanstalter under skolöverstyrelsens

inseende, voro i medeltal 15.6, av vilka 5.6 från Umeå med omnejd och 10.0 från

länet i övrigt.

Högre allmänna läroverket i Umea skall enligt 1927 års läroverksorganisation

rymma 150 lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar. Sammanlagda antalet

gossar i nämnda ringar var höstterminerna 1924—1928 i medeltal 84.6, och

gymnasiet vid läroverket i Umeå Ilar således utrymme för i medeltal ytterligare

65.4 lärjungar. Gymnasiet kan tydligen utan svårighet mottaga det antal

flickor från Umeå med omnejd samt från länet i övrigt (15.6), som hittills

åtnjutit gymnasieundervisning.

Realskolundervisning meddelas, utom i realskolan vid högre allmänna läroverket

i Umeå, i samrealskolan i Skellefteå.

Högre flickskolundervisning meddelas vid elementarläroverket för flickor i

Umeå. Till förebyggande av en icke önskvärd tillströmning av flickor till

realskol- och gymnasieutbildning synes det vara ändamålsenligt, att denna skola

ombildades till kommunal flickskola. Därjämte hava de sakkunniga trott sig

finna, att en sådan kommunal treårig flickskollinje, som ovan (sid 17) omnämnts,

skulle kunna komma i fråga vid samrealskolan i Skellefteå.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119,

163

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga om högre undervisning

för flickor i Västerbottens län icke vara erforderlig.

Norrbottens län.

(195 830 invånare.)

Inom Norrbottens län är gymnasieundervisning för flickor för närvarande

anordnad vid högre allmänna läroverket i Luleå, där flickor kunnat vinna inträde

från och med läsåret 1923—1924. Med kommunala mellanskolan i Boden

har jämväl funnits förenat ett även för flickor öppet tvåringat realgymnasium,

vilket dock nedlades med utgången av läsåret 1925—1926.

Antalet flickor från länet, som höstterminerna 1924—1928 undervisades i de

tre högsta ringarna av läroanstalter under skolöverstyrelsens inseende, utgjorde

i medeltal 22.4, av vilka 8.4 från Luleå med omnejd och 14.0 från länet i övrigt.

Enligt 1927 års läroverksorganisation skall högre allmänna läroverkets i

Luleå gymnasium giva plats för 150 lärjungar. I motsvarande ringar undervisades

höstterminerna 1924-—1928 ett genomsnittligt antal av 84.6 gossar (sjunkande

sedan år 1926). Gymnasiet har alltså plats för ytterligare 65.4 lärjungar

och kan utan svårighet rymma det antal flickor från länet (22.4), som hittills

åtnjutit gymnasieundervisning.

Behovet av realskolundervisning åt gossar såväl som åt flickor är tillgodosett

genom realskolan vid högre allmänna läroverket i Luleå, samrealskoloma i Piteå

och Haparanda, de nya samrealskoloma i Boden och Nederkalix samt de blivande

samrealskoloma i Kiruna och Malmberget.

Högre flickskolutbildning meddelas i elementarläroverket för flickor i Luleå.

Till förhindrande av en av riksdagen såsom icke önskvärd betecknad tillströmning

av kvinnliga elever till den teoretiska studiebanan synes denna läroanstalts

ombildning till kommunal flickskola vara att tillråda. Därjämte hava de sakkunniga

trott sig finna, att en sådan kommunal, på realskolans näst högsta

klass byggande treårig flickskollinje, som ovan (sid. 17) omnämnts, skulle

vara av behovet påkallad vid samrealskolan i Boden och vid den blivande samrealskolan

i Malmberget.

I övrigt finna de sakkunniga någon ändring i fråga örn högre undervisning

för flickor i Norrbottens län icke vara erforderlig.

De sakkunniga hava vid den verkställda utredningen, såsom framgår av

den nu lämnade redogörelsen, låtit sig i fråga om förläggningen av de nya

flickläroverken bestämma av det utslag i fråga om förhandenvarande behov, till

vilket undersökningen av varje särskild ort lett. Vid sidan härav hava emellertid

de sakkunniga tillika övervägt, huruvida icke vid förläggningens bestämmande

hänsyn kunde tagas även till vissa skäl av mera geografisk art, vilka

kunde anses tala för att de nya läroverken bleve så jämnt som möjligt fördelade

över landet i dess helhet. Huru väl motiverad en dylik anordning skulle

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

kunna befinnas vara ur synpunkter, vid vilka teoretiska överväganden träda i

förgrunden, hava dock de sakkunniga icke funnit möjligt att förena densamma

med ett objektivt hänsynstagande till det på de olika orterna konstaterade behovet

och de redan förhandenvarande anordningarna att tillgodose detta, t. ex.

i fråga örn Norrland, som ju ur geografisk synpunkt torde kunna göra anspråk

på ett flickläroverk men som genom de dit förlagda hittillsvarande gossläroverkens

ombildning till samläroverk måste anses i fullt tillfredsställande

utsträckning kunna erbjuda även kvinnliga lärjungar tillfällen till realskolrespektive

gymnasieutbildning.

Sällim anfattning.

Den undersökning av förhållandena på olika orter, för vilken de sakkunniga

med tillämpning av de allmänna riktlinjer, som angivits å sid. 18, redogjort

i föregående översikt, har, såsom framgår av det anförda, givit det resultatet,

att de sakkunniga ansett sig böra föreslå upprättandet av ett högre allmänt

läroverk för flickor i en var av städerna Uppsala, Lund och Örebro

samt av en flickrealskola i var och en av städerna Linköping, Norrköping, Jönköping,

Borås, Karlstad och Västerås.

I fråga örn innebörden av de sakkunnigas överväganden beträffande den

speciella flickundervisningen hava de sakkunniga ansett sig böra framhålla

önskvärdheten av

att fullständiga kommunala flickskolor komma till stånd i Arvika, Borås, Eksjö,

Eskilstuna, Falun, Gävle, Göteborg, Halmstad, Hudiksvall, Hälsingborg,

Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad,

Kristinehamn, Lidköping, Linköping, Luleå, Lund, Malmö, Mariestad,

Norrköping, Nyköping, Oskarshamn, Skara, Skövde, Stockholm, Strängnäs,

Sundsvall, Söderhamn, Södertälje, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby,

Vänersborg, Västerås, Växjö, Ystad, örebro och Östersund;

att därest fullständig kommunal eller enskild flickskola icke kan upprätthållas

i Arvika, Eksjö, Hudiksvall, Karlshamn, Lidköping, Mariestad, Oskarshamn,

Skövde, Söderhamn och Varberg, vid de allmänna läroverken i dessa städer

upprättas en kommunal, treårig flickskollinje; samt

att en dylik flickskollinje upprättas vid de allmänna läroverken i Alingsås,

Boden, Hässleholm, Malmberget, Skellefteå, Stora Tuna, Trollhättan, Västervik,

Åmål, Ängelholm och Örnsköldsvik.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

165

Bilaga 2.

Antalet lärjungar i de högre skolorna höstterminen 1929.

Anm. Lärjungarna i den 6-åriga realskolans första klass och i klass a motsvarande åldersstadium

i enskild skola äro ej medräknade i summan.

(Ur 1927 års skolsakkunnigas utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m.)

Län och ort

Folk-

mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Antal

lär- j un- gar

i 1«

resp.

I8

A

itai

lär

jun

gar

Summa

lär-

jungar

Realskol- och

flickskolstadiet

Gymnasiet

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum- ma i

Stockholms stad

474 094

H. a. lärov.

4 256

173

2 496

31

2 527

1429

55

1484

4 011

Realsk.

1005

71

981

—

981

—

—

—

981

Komm. m.sk.

902

384

654

1038

1038

H. flicksk.

5 503

610

4462,

4 462

433

433

4 895

H. boss- o. sämsk.

1628

152

510

365

875

381

124

505

1 380]

Ensk. m.sk.

246

—

63

137

200

200

St:s

237

31

248

248

248

Stockholm

474 094

13 777

1037

4 434

5 897

10 331

1810

612

2 422

12 753

Stockholms län

Södertälje . .

14 647

H. a. lärov.

350

—

226

39

265

65

15

80

345,

» flicksk.

235

23

182

182

182

Norrtälje . .

4 996

Samrealsk.

153

—

50

35

85

85

Lidingö . . .

11 012

Komm. m.sk.1,

h. flicksk. och

(komm.) gymn.

361

—

139

149

288

60

31

91

379

Sundbyberg .

6 981

Komm. m.sk.2

86

34

37

71

71

Vaxholm . .

3 042

» » 1

100

40

51

91

91

Stocksund. .

2 235

» »

98

49

48

97

97

i Solna försam-

ling

21 773

» »

175

80

95

175

175

Nynäshamn .

3 909

» )>

83

29

43

72

72

Djursholm

5 903

H. sämsk.

555

72

162

189

351

132

38

170

521

Saltsjöbaden

3177

» »

362

65

118

102

220

50

30

80

300

Sigtuna . . .

983

» »

176

128

4

132

89

1

90

222

Hela länet

263 264

2 734

160

1055

974

2 029 396

115

511

2 540

Uppsala län

|

Uppsala . .

30 208

H. a. lärov.

604

321

321

229

22£

550

» flicksk.

618

5C

—

517

51r

_

4b

4(

563

» goss- o. sämsk

56r

IS

127

T,

202

238

8S

32r

529

Ensk. m.sk.

10C

-

98

98

98

Enköping . .

5 89r

Samrealsk.

118

-

lie

2S

13S

139

H. flicksk.

ns

1 -

lös

10:

102

Tierp . . . .

142c

Komm. m.sk.

1 6)

3''

3(

6''

1

64

Hela länet

139 568

1 218

69 690 75

l| 1448; 46’

13.

602 2 045

1 Under ombildning till samrealskola.

2 Skall ombildas » »

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Kungl. Martts proposition nr 119,

Län och ort

Folk- mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Antal

lär- jun- gar

i 1»

resp.

I3

Antal lä

Realskol- och

flickskolstadiet

r j u n g a r

Gymnasiet

Summa

lär-

jungar

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Södermanl, län

Nyköping . .

12 144

H. a. lärov.

291

—

130

31

161

65

14

79

240

» flicksk.

176

15

141

141

141

Strängnäs . .

4 985

» a. lärov.

176

—

103

17

120

47

15

62

182

» flicksk.

134

16

91

91

91

Eskilstuna .

31 514

» a. lärov.

347

—

202

51

253

68

20

88

341

i) flicksk.

250

28

188

188

188

Katrineholm

7 655

Komm. m.sk.1

157

89

83

172

172

Gnesta . . .

1236

» »

52

24

37

61

61

Malmköping .

909

» »

67

49

29

78

78

St järnhov . .

Ensk. m.sk.3

52

1

60

8

68

68

Hela länet

190 670

1702

60

657

676

1333

180

49

229

1562

j Östergötl, län

Linköping. .

29 172

H. a. lärov.

629

33

401

—

401

169

—

169

570

» flicksk.

470

51

—

354

354

—

42

42

396

Norrköping .

61134

» a. lärov.

597

—

386

—

386

118

118

504

Komm. m.sk.

199

62

116

178

178

H. flicksk.

468

56

394

394

394

Vadstena . .

2 998

Samrealsk.

lil

—

50

36

86

86

Söderköping .

2 741

Komm. m.sk.2

82

45

47

92

92

Motala . . .

5 770

Komm. m.sk.1 och

komm. gymn.

255

83

82

165

64

36

100

265

Mjölby . . .

5 982

Komm. m.sk.1

97

36

49

85

85

Valdemarsvik

2 517

» »

46

18

39

57

57

Åtvidaberg .

3120

» »

61

31

19

50

50

Skänninge. .

1691

» »

44

24

25

49

49

Hela länet

309 653

3 059

140

1136

1161

2 297

351

78

429

2 726

Jönköpings län

Jönköping

30119

H. a. lärov.

603

—

323

—

323

156

47

203

526

» flicksk.

480

43

424

424

424

Eksjö....

6 558

» a. lärov.

273

—

139

18

157

96

25

121

278

» flicksk.

150

12

110

110

110

Huskvarna .

8175

Komm. m.sk.2

153

79

80

159

159

Nässjö . . .

9 013

» » 1

191

91

90

181

181

Värnamo . .

3 993

» » 2

98

37

39

76

76

Vetlanda . .

3 421

» )> 2

94

40

50

90

90

Tranås . . .

6300

» » 1

135

54

58

112

112

Hela länet

231 085

2177

55

763

869

1632

252

72

324

1956

Kronobergs län

Växjö . . .

9 668

H. a. lärov.

386

—

222

14

236

106

15

121

357

» flicksk.

274

28

230

230

230

Ljungby. . .

2 944

Komm. m.sk.1

70

41

39

80

80

Älmhult . .

2 778

» »

69

45

29

74

74

Alvesta . . .

1210

» »

77

41

40

81

81

Strömsnäs-

bruk . . .

1150

» »

51

33

27

60

60

Hela länet

157 095

927

28

382

379

761

106

15

121

882

1 Under ombildning till samrealskola.

2 Skall ombildas » »

3 Solbacka läroverk (internat).

s. 167 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition nr lid.

167

Län och ort

Folk-

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Antal

lär- jun- gar

i 1«

resp.

I8

Antal

lär

jun

g a

Summa

lär-

jungar

mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Realskol- och

fliekskolstadiet

Gymnasiet

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Kalmar län

j

Kalmar . . .

19 056

H. a. lärov.

457

—

247

38

285

108

17

125

410 j

» flicksk.

300

37

233

233

233!

Västervik . .

12 569

» a. lärov.

186

—

78

11

89

18

3

21

ilo1

» flicksk.

148

25

116

116

lie1

Oskarshamn .

8 741

Samrealsk.

117

—

94

35

129

129:

H. flicksk.

125

18

84

84

84

Vimmerby .

3 260

Samrealsk.

130

—

63

50

113

113

Mönsterås . .

1 674

Komm. m.sk.1

73

39

33

72

72

Borgholm . .

1308

» » 2

62

26

27

53

53

Torsås . . .

697

» »

66

39

33

72

72

Nvbro. . . .

3 342

» »

57

28

29

57

57

Hela länet

231 495

1721

80

614

689

1303

126

20

146

1449

Gotlands län

Visby....

10 377

H. a. lärov.

246

—

132

28

160

58

17

75

235

» flicksk.

159

16

139

139

139

Hela länet

57 269

405

16

132

167

299

58

17

75

374

Blekinge län

1 Karlskrona .

26 615

H. a. lärov.

511

—

285

46

331

143

20

163

494

» flicksk.

354

35

—

236

236

—

15

15

251

Karlshamn .

7 598

Samrealsk.o.komm.

gymn. (I o. II)

166

—

124

14

138

8

4

12

150

H. flicksk.

163

—

144

144

144

Ronneby . .

5 805

Komm. m.sk.1

141

60

64

124

124

j Sölvesborg. .

4 036

» » 2

103

53

49

102

102

Hela länet

146 851

1438

35

522

553

1075

151

39

190

1265

Kristianst, län

Kristianstad .

13 186

H. a. lärov.

458

—

253

27

280

112

31

143

423

» flicksk.

267

18

214

214

214

Ängelholm. .

5 272

Samrealsk.

220

—

102

107

209

209

i Tomelilla . .

2 689

Komm. m.sk.1

106

48

71

119

119

Klippan . .

2 708

» » 2

92

52

62

114

114

Åstorp . . .

1 760

» » 2

107

70

44

114

114

Simrishamn .

2 486

» » 2

86

38

38

76

76

Hässleholm .

3 279

» » 1

162

88

113

201

201

Örkelljunga .

870

» »

44

24

25

49

49

Osby ....

1 283

Ensk. m.sk. och

part. gymn.

110

78

39

117

2

3

5

122

Hela länet

245 988

1652

18

753

740

1493

114

34

14S

1641

Malmöhus län

Malmö . . .

118 535

H. a. lärov.

886

36

468

20

488

286

16

302

8 799

Realsk.

516

35

388

388

388

Komm. m.sk.

510

m

339

53;

533

H. flicksk.

1 230

146

901

90]

92

92

993

» sämsk.

138

—

6

2

8

47

18

65

73

1 Under ombildning till samrealskola.

2 Skall ombildas » »

8 Därav 9 i lyceet.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Län och ort

Folk- mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Anta

lär- jun- gar

i 1»

resp.

1»

A

n t a

1 1 ä

j u

n g a

r

Summa

lär-

jungar

Realskol- och

fliekskolstadiet

Gymnasiet

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Lund ....

24119

H. a. lärov.

504

_

274

274

163

163

437

Komm. m.sk.

88

36

66

102

102

H. flicksk.

601

48

381

381

86

86

467

i> goss-sk.

541

—

91

—

91

366

366

457

Hälsingborg .

54158

» a. lärov.

628

35

370

18

388

140

31

171

559

» flicksk.

771

69

598

598

37

37

635

Ystad . . .

11554

» a. lärov.

310

—

133

31

164

65

19

84

2481

» flicksk.

207

31

180

180

180

Landskrona .

18 437

» a. lärov.

326

—

169

57

226

63

28

91

31.7

Komm. flicksk.

201

176

176

176

j Trälleberg. .

12 935

Samrealsk.

242

—

86

86

172

172

| Eslöv....

6 208

Komm. m.sk.1 och

gymn.

224

—

64

71

135

53

32

85

220

j Svedala. . .

1912

Komm. m.sk.2

77

38

50

88

8g|

j Anderslöv . .

709

» » 1

81

33

48

81

81

Skurup . . .

1456

» » 2

75

35

30

65

65

Hörby . . .

1585

» » 2

79

32

46

78

78

Höganäs. . .

5 677

» » 1

145

73

94

167

167

Höör ....

1297

» »

74

34

34

68

Svalöv . . .

2 216

» »

93

66

48

114

114

Hela länet

507 654

8 547

400

2 590

8 276

5 866

1183

359

1542

2 7 417

Hallands lån

Halmstad . .

23 344

H. a. lärov.

513

—

280

56

336

123

40

163

499

» flicksk.

290

23

248

248

248

; Varberg. . .

8 360

Samrealsk.

139

—

123

15

138

138

H. flicksk.

155

21

103

103

103

Laholm . . .

2 543

Komm. m.sk.2

100

33

63

96

96j

| Falkenberg .

5 473

» » 1

151

65

71

136

136

Kungsbacka .

1905

» »

81

41

43

84

84

Hela länet

149 958

1429

44

542

599

1141

123

40

163

1304

Göteborgs och

Bohus län

\ Göteborg . .

235 994

H. a. lärov.

1622

37

941

35

976

628

33

661

1637

Realsk.

1069

75

867

867

867

Komm. m.sk.

527

296

437

733

733

H. flicksk.

2 755

329

—

2 220

2 220

_

134

134

2 354

» sämsk.

266

39

86

88

174

45

48

93''

267

Ensk. m.sk.

240

25

125

41

166

166

Uddevalla . .

14 499

H. a. lärov.

283

—

153

22

175

78

26

104

279

» flicksk.

245

13

171

171

171

| Strömstad. .

3 071

Samrealsk.

99

53

46

99

991

Lysekil . . .

4 085

Komm. m.sk.1

82

38

30

68

68i

Mölndal. . .

17 172

» »

79

36

55

91

91

Hela länet

449 653

7 267

518

2 695

3145

5 740

751

241

992

6 732

Älvsborgs län

Borås....

35 799

H. a. lärov.

511

—

322

_

322

89

51

94

416

1

» flicksk.

397;

49

1

339

339

339;

1 Under ombildning till aamrealskola.

2 Skall ombildas » »

3 Därav 9 i lyceet vid högre allmänna läroverket i Malmö.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

169

Län och ort

Folk- mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Antal

lär- jun- gar

i l8

resp.

I8

Antal lär

Realskol- och

flickskolstadiet

j u n g a r

Gymnasiet

Summa

lär-

jungar

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Vänersborg .

8 752

H. a. lärov.

341

ISO

23

173

97

31

128

301

» flicksk.

180

26

119

119

119

Alingsås . .

8 611

Samrealsk.

217

—

95

104

199

199

Åmål ....

6 578

»

184

—

68

74

142

142

Trollhättan .

15 762

Komm. m.sk.1

158

92

80

172

172

Ulricehamn .

3 956

» » 1

110

42

52

94

94

Lilla Edet. .

1308

» »

60

27

28

55

55

Mellerud. . .

1509

» »

49

32

26

58

58

Hindås . . .

Flickpension

74

5

1

81

82

82

Hela länet

312 447

2 281

80

829

926

1755

186

36

222

1977

Skaraborgs län

Skara....

6 650

H. a. lärov.

333

136

30

166

133

20

153

319

» flicksk.

152

11

120

120

120

Skövde . . .

10 317

» a. lärov.

226

—

141

22

163

66

9

75

238

» flicksk.

156

27

139

139

139

Mariestad . .

6154

Samrealsk.

93

—

85

24

109

109

H. flicksk.

123

—

93

93

93

Lidköping . .

8 907

Samrealsk.

125

—

lil

30

141

141

H. flicksk.

145

13

104

104

104

Falköping . .

6 980

Samrealsk.

259

—

100

113

213

213

Vara ....

1218

Komm. m.sk.1

68

47

29

76

76

Tidaholm . .

4 656

» » 1

63

30

41

71

71

Karlsborg . .

2 059

» »

49

22

31

53

53

i Hjo.....

2 734

» »

62

37

32

69

69

Hela länet

244 305

1854

51

709

808

1517

199

29

228

1745

Värmlands lån

Karlstad . .

20 369

H. a. lärov.

578

—

327

—

327

168

27

195

522

» flicksk.

378

56

325

325

325

Kristinehamn

12 407

Samrealsk.

263

—

222

55

277

277

H. flicksk.

199

31

149

149

149

Arvika . . .

8 007

Samrealsk.

133

—

114

—

114

114

H. flicksk.

138

18

123

123

123

Filipstad . .

4 751

Samrealsk.

165

—

58

60

118

118

Säffle. . . .

3105

Komm. m.sk.1

96

—

53

56

109

109

Sunne . . .

1637

» » 2

81

63

40

103

103

Skoghall . .

2 746

» »

49

25

17

42

42

Torsby . . .

97 g

» »

63

40

35

75

75

Lundsberg

H. goss-sk.

166

—

64

4

68

86

2

88

156

Hela länet

270 064

2 309

105

966

864

1830

254

29

283

2113

Örebro län

Örebro . . .

37 321

H. a. lärov.

750

35

418

—

418

167

—

167

585

» flicksk.

617

59

—

492

493

—

58

58

551

Askersund

2 091 Samrealsk.

93

27

38

40

78

78

Hallsberg . .

2 832

Komm. m.sk.a

95

63

4b

109

109

Karlskoga. .

2 313

» » 1

112

59

49

108

1081

Nora ....

2 622

» »

70

38

32

70

70

Lindesberg. .

3182

» »

66

29

34

63

63

Kopparberg .

1995

» »

58

27

34

61

61

Hela länet

221 297

1861

121

672

728 1400

167

58

225

1625

1 Under ombildning till samrealskola.

1 Skall ombildas » »

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Län och ort

Folk- mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Antal

lär- jun- gar

i l6

resp.

1*

Antal lär

Realskol- och

fliekskolstadiet

j u n g a r

Gymnasiet

Summa

lär-

jungar

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Västmanlands

län

Västerås. . .

29 578

H. a. lärov.

515

—

308

_

308

140

27

167

475

» flicksk.

326

40

298

298

298

Sala ....

7 921

Samrealsk.

135

—

61

50

lil

lil

Köping . . .

6 353

»

131

—

42

49

91

91

Arboga . . .

4 872

»

87

—

28

33

61

61

Västanfors. .

1532

Komm. m.sk.

64

47

36

83

83

Hela länet

162 801

1258

40

486

466

952

140

27

167

1119

Kopparbergs

län

Falun . . .

13 539

H. a. lärov.

425

—

245

36

281

113

16

129

410

» flicksk.

223

32

183

183

183

Stora Tuna .

2 409

Komm. m.sk.1

188

97

83

180

180

Leksand. . .

1392

» i» 2

72

41

29

70

70

Mora ....

1534

» » 1

110

52

44

96

96

Hedemora. .

3 540

» » 2

116

49

55

104

104

Avesta . . .

4 820

» » 2

97

53

40

93

93

Ludvika. . .

4 812

» » 2

106

45

53

98

98

Norrbärke. .

2 485

» »

57

28

19

47

47

j Orsa ....

893

» »

90

46

41

87

87

Hela länet

251 818

1484

32

656

583

1239

113

16

129

1368

Gävleborgs län

Gävle....

39 385

H. a. lärov.

507

—

277

71

348

80

25

105

453

» flicksk.

287

32

221

221

221

Ensk. m.sk.

180

—

70

125

195

195

Hudiksvall. .

7 612

H. a. lärov.

200

—

134

20

154

38

13

51

205

» flicksk.

136

12

96

96

96

Söderhamn .

11 723

Samrealsk. och

komm. gymn.

185

—

106

18

124

25

—

25

149

H. flicksk.

160

15

146

146

146

Sandviken

11 665

Komm. m.sk.2

116

57

65

122

122

Bollnäs . . .

1 267

» » 1

117

81

52

133

133

Storvik . . .

1892

» »

92

41

48

89

89

Ljusdal . . .

2 098

» »

60

48

38

86

86

Hela länet

279 551

2 040

59

814

900

1714

143

38

181

1895

V ästernorrlands

län

Härnösand. .

11 725

H. a. lärov.

320

—

167

18

185

79

15

94

279

» flicksk.

226

24

209

209

209

Sundsvall . .

17 880

» a. lärov.

442

—

262

69

331

118

12

130

461

» flicksk.

314

32

—

223

223

_

16

16

239

Örnsköldsvik.

4 926

Samrealsk.

258

—

112

128

240

240

Gudmundrå .

1358

Komm. m.sk.2

95

54

54

108

108

Sollefteå. . .

2 689

» » 1

118

55

60

115

115

Hela länet

276 459

| 1773

56

650

761

1411

197

43

240

1651

1 Under ombildning till samrealskola.

2 Skall ombildas » »

s. 171 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 119.

171

Län och ort

Folk- mängd

31 de- cember

1928

Läroanstalt

Medel- tal lär- jungar

höst- termi- nerna

1924—

1928

Antal

lär- jun- gar

i 1*

resp.

I8

Antal läi

Realskol- och

flickskolstadiet

j u n g a r

Gymnasiet

Summa

lär-

jungar

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Gos-

sar

Flic-

kor

Sum-

ma

Jämtlands lån

Östersund . .

14 458

H. a. lärov.

425

—

248

19

267

102

15

117

384

» flicksk.

304

34

252

252

252

Ström. . . .

1125

Komm. m.sk.1

59

43

41

84

84

Hela länet

135 315

788

34

291

312

603

102

15

117

720

Västerbottens

län

Umeå . . .

10 683

H. a. lärov.

339

—

203

50

253

89

25

114

367

» flicksk.

208

12

162

162

162

Skellefteå . .

4 286

Samrealsk.

221

—

108

104

212

212

Hela länet

201006

768

12

311

316

627

89

25

114

741

Norrbottens län

Luleå ....

11 191 !h. a. lärov.

302

—

139

45

184

85

5

90

274

» flicksk.

211

9

135

135

135

Piteå ....

3186

Samrealsk.

141

—

58

58

116

116

Haparanda .

2 616

»

120

36

37

73

73

Nederkalix. .

1083

Komm. m.sk.1

91

60

63

123

123

Malmberget .

4 610

» i) 2

155

60

85

145

145

Kiruna . . .

10 562

» » 2

107

34

78

112

112

Boden. . . .

6 526

» » 1

163

88

85

173

173

Hela länet

195 830

1290

9

475

586

1061

85

5

90

1151

Hela riket

6105 190|

66728

3 259

23 724 27128

50852

7 743

2147

9890

3 60 751

1 Under ombildning till samrealskola.

2 Skall ombildas o »

3 Därav 9 i lyceet vid högre allmänna läroverket i Malmö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3.

Antalet kvinnliga lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar, fördelade efter hemorter, och beräknat antal

platser för sådana lärjungar vid hemortens eller annat inom länet beläget statligt gymnasium.

(Ur 1927 års skolsakkunnigas utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m.)

Lärjungarnas

hemort

Antal kvinnliga lärjungar i gymnasiets

tre högsta ringar

Läroanstalt

Antal

platser

i tre

högsta

rin- garna

Antal manliga lärjungar i gymnasiets

tre högsta ringar

Beräknat

ytter- ligare

antal

platser i

tre högsta

ringarna

Höstterminen

Medel-

tal

Höstterminen

Medel-

tal

1924

1925

1926

1927

1928

1924

1925

1926

1927

1928

385

394

391

376

370

383.2

Kungsholmens h. a. 1.

150

_

_

_

_

_

_

1501

H. a. 1. f. flickor .

225

—

—

—

—

—

—

225

385

394

391

376

370

383.2

Summa

375

—

—

—

—

—

—

375

3

1

1

3

1.6

Södertälje h. a. 1. .

150

72

69

63

66

57

65.4

84.6

21

20

21

16

21

19.8

Djursholms sämsk.

—

65

70

67

69

88

71.8

(-71.8)

16

21

20

17

18

18.4

Saltsjöbadens >

—

28

33

36

40

46

36.6

(-36.6)

20

26

27

24

22

23 8

Lidingö k. lvk. . .

—

41

53

61

58

41

50.8

(-50.8)

17

15

9

15

18

14.8

—

77

83

78

72

82

78.4

Summa

150

206

225

227

233

232

224.6

84.6

63

52

54

53

63

57.0

Uppsala h. a. 1.

150

206

206

193

181

161

189.4

-39.4

15

11

9

9

8

10.4

—

78

63

63

62

71

67.4

Summa

150

206

206

193

181

161

189.4

-39.4

4

7

7

7

5

6.0

Eskilstuna h. a. 1.

150

77

73

61

52

56

63.8

1 86.2

4

4

3

5

6

4.4

Nyköpings >

150

56

64

72

56

55

60.6

89.4

7

10

6

3

4

6.0

Strängnäs »

75

33

34

32

36

41

35.2

39.8

15

16

14

9

14

13.6

—

30

37

30

24

29

30.0

Summa

375

166

171

165

144

152

159.6

215.4

25

32

28

15

16

23.2

Linköpings h. a. 1.

225

158

161

165

146

152

156.4

68.6

16

14

14

12

8

12.8

Norrköpings »

225

152

151

135

134

116

137.6

87.4

13

15

22

23

20

18.6

Motala k. gymn. .

—

35

41

34

37

34

36.2

(-36.2)

27

32

31

29| 23

28.4

—

81

93

95

79

67

83.0

Summa

450

345

353

334

317

302

330.2

156 0

Stockholm.....

Samma

Stockholms län.

Södertälje.....

Djursholm.....

Saltsjöbaden . . .

Lidingö ......

Länet i övrigt . . .

Summa

Uppsala län.

Uppsala .....

Länet i övrigt . . .

Summa

Södermanlands län.

Eskilstuna.....

Nyköping.....

Strängnäs .....

Länet i övrigt . . .

Summa

Ostergötlands län.

Linköping.....

Norrköping.....

Motala.......

Länet i övrigt . . .

Summa

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jönköpings län. j

Eksjö.......j

Jönköping .....

Länet i övrigt . . .

20

12

32

24

22

34

17

21

34

1

11

20

29

9

15

26

16.2

18.0

31.0

Eksjö h. a. 1. . . .

Jönk. > ...

150

225

70

177

i

60

173

63

158

77

138

87

131

71.4

155.4

78.6

69.6

Summa

64

80

72

60

50

65.2

Summa

375

247

233

221

215

218

226.81

148.2

Kronobergs län.

Växjö.......

7

7

6

6

6

6.4

Växjö h. a. 1. . . .

150

98

101

101

96

82

95.6

54.4

Länet i övrigt . . .

14

11

11

17

15

13.6

—

1

Summa

21

18

17

23

21

20.0

Summa

150

98

101

101

96

82

95.6|

54.4

Kalmar län.

Kalmar......

9

6

6

4

4

5.8

Kalmar h. a. 1. .

225

120

109

109

105

109

110.4

114.6

Västervik.....

5

4

8

5

4

5.2

Västerviks >

75

50

47

41

38

29

41.0

34.0

Länet i övrigt . . .

29

29

29

22

19

25.6

—

1

Summa

43

39

43

31

27

36.6

Summa

300

170

156

150

143

138

151.4]

148.6

Gotlands län.

Visby.......

6

9

13

12

12

10.4

Visby h. a. 1. . . .

150

64

59

38

38

41

48.0

102.0

Länet i övrigt . . .

3

2

3

4

5

3.4

—

Summa

9

11

16

16

17

13.8

Summa

150

64

59

38

38

41

48.0

102.0

Blekinge län.

Karlshamn.....

10

11

11

7

10

9.8

Karlshamns k. gymn.

—

13

8

12

4

4

8.2

(-8.2)

Karlskrona.....

24

25

23

21

19

22.4

Karlskrona h. a. 1. .

225

125

135

135

125

104

124.8

100.2

Länet i övrigt . . .

16

21

15

18

11

16.2

—

Summa

50

57

49

46

40

48.4

Summa

225

138

143

147

129

108

133.0

100.2

Kristianstads län.

Kristianstad ....

10

16

20

22

16

16.8

Kristianstads h. a. 1.

225

121

130

113

101

84

109.8

115.2

Länet i övrigt . . .

43

47

38

21

28

35.4

—

Summa

53

63

58

43

44

52.2

Summa

225

121

130

113

101

84

109.8

115.2

Malmöhus län.

Hälsingborg ....

54

60

53

53

44

52.8

Hälsingborgs h. a.

1. f. fl......

150

150.0

Landskrona ....

21

22

19

20

21

20.6

Landskrona h. a. 1.

150

69

59

61

56

54

59.8

90.2

Eslöv.......

23

20

18

22

22

21.2

Eslövs h. sämsk. .

45

46

46

46

50

46.6

(-46.6)

Ystad.......

15

15

20

12

11

14.8

Ystads h.a.l. . . .

150

83

97

89

76

63

81.6

68.4

Lund.......

73

64

63

48

42

58.0

Lunds > ...

150

141

137

130

130

129

133.4

16.6

Malmö.......

84

129

127

127

112

115.8

Malmö h. a. 1. f. fl. .

150

-

—

—

150.0

Länet i övrigt . . .

51

33

25

20

22

30.2

—

Summa

321

343

325

| 303

275

313.4

Summa

750

| 338

339| 326 308 296

321.4

475.2

1 Vid högre allmänna läroverket ä Kungsholmen upprättades gymnasium (avsett för manliga och kvinnliga lärjungar) först fr. o. m. h. t. 1929.

Kungl. Maj :ts proposition nr 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lärjungarnas

hemort

Antal kvinnliga lärjungar i gymnasiets

tre högsta ringar

Läroanstalt

Antal

platser

i tre

högsta

rin- garna

Antal manliga lärjungar i gymnasiets

tre högsta ringar

Beräknat

ytter- ligare

antal

platser i

tre högsta

ringarna

Höstterminen

Medel-

tal

Höstterminen

Medel-

tal

1924

1925

1926

1927

1928

1924

1925

1926

1927

1928

Hallands län.

Halmstad.....

15

21

17

16

17

17.2

Halmstads h. a. 1. .

225

lil

143

124

122

109

121.8

103.2

Länet i övrigt . . .

24

19

17

16

19

19.0

—

Summa

39

40

34

32

36

36.2

Summa

225

lil

143

124

122

109

121.8

103.2

Göteborgs o. Boll. län.

Göteborg......

164

170

151

146

136

153.4

Gtbgs h. a. 1. f. fl. .

150

—

—

_

_

_

_

150.0

Uddevalla.....

14

17

11

10

15

13.4

Uddevalla h. a. 1. .

150

72

62

60

58

63

63.0

87.0

Länet i övrigt . . .

15

20

15

9

15

14.8

—

Summa

193

207

177

165

166

181.6

Summa

300

72

62

60

58

63

63.0

237.0

Alvsborgs län.

Borås.......

13

7

8

8

11

9.4

Borås b. a. 1.

150

109

109

122

103

94

107.4

42.6

Vänersborg.....

3

13

13

16

10

11.0

Vänersborgs >

225

92

104

119

107

92

102.8

122.2

Länet i övrigt . . .

43

47

41

31

32

38.8

—

Summa

59

67

62

55

53

59.2

Summa

375

201

213

241

210

186

210.2

164.8

Skaraborgs län.

Skara.......

7

1

2

2

3

3.0

Skara b. a. 1. . . .

225

154

145

153

117

117

137.2

87.8

Skövde ......

4

8

12

13

5

8.4

Skövde » ...

150

53

53

48

43

45

48.4

101.6

Länet i övrigt . . .

40

38

34

29

28

33.8

—

Summa

51

47

48

44

36

45.2

Summa

375

207

198

201

160

162

185.6

189.4

Värmlands län.

Karlstad......

3

1

2

1

10

3.4

Karlstads b. a. 1.

225

206

217

189

158

151

184.2

40.8

Länet i övrigt . . .

17

23

14

9

12

15.0

—

Summa

20

24

16

10

22

18.4

Summa

225

206

217

189

158

151

184.2

40.8

Örebro län.

Örebro.......

12

27

36

44

37

31.2

Örebro h. a. 1.

225

176

190

191

185

175

183.4

41.6

Länet i övrigt . . .

22

25

25

21

19

22.4

—

Summa

34

52

61

,65

56

53.6

Summa

225

176

190

191

185

175

183.4

41.6

174 Kungl. Majlis proposition nr 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Västmanlands län.

Västerås......

Länet i övrigt . . .

5

22

7

18

7

18

7

16

8

16

6.8

18.0

Västerås h. a. 1. . .

225

130

136

138

131

131

133.2

91.8

Summa

27

25

25

23

24

24.8

Summa

225

130

136

138

131

131

133.2

91.8

Kopparbergs län.

Falun.......

2

4

3

5

7

4.2

Falu h. a. 1. ...

150

102

114

103

98

98

103.0

47.0

Länet i övrigt . . .

29

33

33

29

25

29.8

—

Summa

31

37

36

34

32

34.0

Summa

150

102

114

103

98

98

103.0

47.0

Gävleborgs län.

Gävle.......

14

20

25

18

17

18.8

Gävle h. a. 1. .

150

99

96

108

89

80

94.4

55.6

Hudiksvall.....

11

7

9

8

11

9.2

Hudiksv:s >

150

41

43

42

38

33

39.4

110.6

Länet i övrigt . . .

16

19

15

14

8

14.4

—

Summa

41

46

49

40

36

42.4

Summa

300

140

139

150

127

113

133.8

166.2

Västernorrlands län.

Härnösand.....

6

7

9

6

5

6.6

Härnösands h. a. 1. .

150

59

71

72

74

69

69.0

81.0

Sundsvall.....

33

32

27

27

19

27.6

Sundsvalls >

150

94

97

102

99

104

99.2

50.8

Länet i övrigt . . .

29

29

22

25

24

25.8

—

Summa

68

68

58

58

48

60.0

Summa

300

153

168

174

173

173

168.2

131.8

Jämtlands län.

Östersund.....

14

15

14

8

5

11.2

Östersunds h. a. 1. .

150

84

79

77

83

72

79.0

71.0

Länet i övrigt . . .

10

8

9

8

3

7.6

—

Summa

24

23

23

16

8

18.8

Summa

150

84

79

77

83

72

79.0

71.0

Västerbottens län.

Umeå.......

6

8

6

4

4

5.6

Umeå h. a. 1. . . .

150

87

94

88

79

75

84.6

65.4

Länet i övrigt . .

11

12

9

9

9

10.0

—

Summa

17

20

15

13

13

15.6

Summa

150

87

94

88

79

75

84.6

65.4

Norrbottens län.

Luleå.......

5

8

12

10

7

8.4

Luleå h. a. 1. . . .

150

89

95

96

8i

62

84.6

65.4

Länet i övrigt . . .

12

13

11

16

18

14.0

—

Summa

17

21

23

26

25

22.4

Summa

150

89

95

96

81

62

84.6

65.4

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Majlis proposition nr 119.

Bilaga 4.

Exempel på utgifts- och inkomststat för kommunal treårig

flickskollinje, förenad med allmänt läroverk.

(Teoretisk linje i de två högsta klasserna.)

(Ur 1927 års skolsakkunnigas utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m.)

Utgifter.

1 kvinnlig ämneslärare................

\ manlig » ................

Alderstillägg, approximativt..............

Särskilt arvode åt rektor...............

» » » bitr. föreståndarinna.........

Ersättningar för bostad och bränsle..........

1 e. o. kvinnlig lärare................

Timlärare i teoretiska ämnen fappr.J..........

» » teckning (4 t.), musik (2 t.), gymnastik (4 t.)

» » övriga praktiska ämnen (9.5 t.).......

S kolläkare......................

Bibliotekarie.....................

Skolans andel i pensionsavgifter till lärare fappr.) . . .

Diverse utgifter..............

kronor

2 800

3 300

1200

400

100

1800

2 600

1200

850

760

100

100

400

200

Statsbidrag:

Inkomster.

För manlig lärare..............

Arvode åt rektor och bitr. föreståndarinna . . .

Ålderstillägg................

För praktiska ämnen utom teckning, 9.5 t. å 75:

Kommunalanslag...............

Kronor

15 810: —

kronor

9 200: —

»

500: —

366: 67

»

1 200: —

»

712: 50

11 979: 17

3 830: 83

Kronor

15 810: —

Anm. 1. Tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt lärarna ej medräknade.

Anm. 2. De utgifter, som vid allmänt läroverk bestridas av lärjungarnas terminsavgifter till

hus- och vedkassan samt till biblioteks- och materielkassan, torde även vid kommunal flickskollinje

böra bestridas av lärjungeavgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 9h Käft. (Nr 119.)

Bilaga 5.

Antalet lärjungar, som åren 1928 och 1929 intagits i klass 1 av femårig oell fyraårig realskola.

(Sammanfattning av uppgifter, meddelade av vederbörande rektorer.)

(Ur 1927 års skolsakkunnigas utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation.)

Antal lärjungar, som åren 1928 och 1929 intagits

Läroverk

i klass 1 av

5-årig realskola (l6)

klass 1

av

4-årig realskola (l1)

från folkskolans

från folkskolans

1

klass 3

klass 4

klass 5

klass 5

klass 6

klass 7

1928

1929

1928

1929

1928

1929

1928

1929

1928

1929

1928

1929

1928 :

1929

1928

1929

g-

fl.

*1

fl.

g-

fl.

g-!

fi.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.|

g-

fl.

g-

fl.

9

28

33

oc

i

1

9

36

_

_

_

_

_

_

_

—

17

10

12

9

__

!

3

oo

43

10

_

_

_

_1

_

_

_

_

_

—

18

—

18

31

15

22

31

51

15

7

13

19

10

33

20

13

_

—

—

7

—

—

—

—

—

—

—

12

—

17

3

3

-j

1

5

—

—

_

3

1

—

6

3

—

2

I?

16

—

14

6

47

37

13

15

6

21

—

—

—

—

—

—

—

5

—

—

_

1

—

—

—

—

~~

—

0

16

—

—

—

—

—

—

6

—

1

—

9

19

—

z

z

—

4

6

—

—

3

—

1

—

8

13

22

—

12

12

11

E

_

1

1

_

4

4

1

—

—

—

—

—

8

—

—

—

—

4

7

1U

22

2

8

5

5

—

2

—

—

2

—

7

_

_

1

—

—

16

8

—

4

—

7

—

9

6

~~

—

2

—

—

—

1

7

8

—

6

4

12

—

—

—

—

—

4

—

3

1

—

—

—

—

—

_

3

_

_

_

1

_

—

I_

j_

:

—

!

—

—

9

10

17

7

16

12

18

12

7

3

8

14

4

—

i

1

6

2

3

5

2

5

2

_

5

1

1

__

—

z

9

19

6

5

c

1

1

3

1

7

—

1

—

1

1

2

1

1

1

13

6

5

4

5

5

1

1

5

g

n

6

2

2

1

3

1

5

9

1

11

2

2

2

1

1

5

2

1

1

1

3

2

1

_

!

t

i-

1

1

i 9

5

1

3

4

11

3

3

! 1

2

12

2

3

12

5

7

1

—

3

5

2

—

7

4

C

2

—

I •

''

1

Stockholm, h. latin! å Norrm. . .

» » real! » »

» h. a. 1. å Östermalm

» » » Södermalm .

» nya elem.skolan ....

Malmö, h. allm. lärov.......

Hälsingborg» » ......

Göteborg, h. latinlärov.......

» h. reallärov.......

Stockholm, h. a. 1. å Kungsholmen

Uppsala, h. allm. lärov.....

Linköping, » » » . . . .

Norrköping, » » » ....

Jönköping, » » » . . . .

Lund, » » » ....

Borås, » » » . . . .

Karlstad, » » » . . . .

Örebro, » » » . . . .

Västerås, » » » . . . .

Södertälje, » * * . . . .

Nyköping, » » » . . . .

Strängnäs, » » » . . . .

Eskilstuna, » » » . . . .

Eksjö, » » » . . . .

Växjö, » » » . . . .

Kalmar, » » » . . . .

Västervik, » » » . . . .

Visby, » » » . . . .

—a

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal lärjungar, som åren 1928 och 1929 intagits

i klass 1 av 5-årig realskola (1‘)

från folkskolans

klass 3

1928|1929

g. fl.l g. fl.

klass 4

1928 ! 1929

g. fl- g- fl.

klass 5

1928

g. fl.

1929

g. fl
-

övriga

1928

g- fl
-

1929

g. fl.

i klass 1 av 4-årig realskola (l4)

klass 5

1928

g. fl

1929

g. fl

från folkskolans

övriga

klass 6

klass 7

1928

1929

1928

1929

1928

1929

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fl.

g-

fi.

g-

fl.

7

12

11

14

4

7

3

1

7

3

4

3

1

1

4

2

—

7

1

2

2

9

4

11

2

—

5

2

13

7

1

5

—

6

—

1

8

7

8

15

4

4

1

2

—

2

2

1

6

1

—

6

—

—

—

—

1

2

2

—

1

7

2

6

—

—

—

—

—

1

—

1

2

9

4

2

—

—

—

2

—

4

1

1

4

7

6

7

2

3

3

3

1

9

—

1

—

—

2

8

3

2

2

8

2

11

—

—

1

—

1

8

—

6

—

_

7

4

—

—

—

2

—

—

1

1

3

4

2

5

2

—

1

—

—

—

—

8

13

5

10

_

10

—

1

1

3

1

17

2

5

8

9

5

5

8

7

—

—

—

—

2

5

1

2

1

4

9

6

19

10

13

—

3

4

9

8

4

14

—

—

2

1

=

4

7

8

9

_

2

_

_

_

2

2

1

—

5

5

9

10

—

—

—

—

1

1

—

1

6

2

8

8

4

—

1

—

—

4

1

5

1

4

4

2

_

—

—

—

3

2

—

3

5

1

—

2

—

—

—

—

2

i

3

—

6

5

1

—

—

1

—

1

—

4

OO

Karlskrona, h. allm. lärov.

Kristianstad,» » »

Ystad, » » »

Landskrona,» » »

Halmstad, » » »

Uddevalla, » » »

Vänersborg, » » »

Skara, » » »

Skövde, » » »

Falun, » » »

Gävle, »t »

Hudiksvall, » » »

Härnösand, » » »

Sundsvall, » » »

Östersund, » » »

Umeå, » » »

Luleå, » » »

Stockholm,

Malmö, »

Hälsingborg, »

Göteborg, »

Stockholm, Vasa realsk.

» Katarina »

Malmö, realskolan . .

Göteborg, västra realsk.

» östra »

Enköping, samrealsk.

Oskarshamn, »

Karlshamn, »

Ängelholm, »

Trälleborg, »

Varberg, »

h. allm. lärov, f

» » »

» »

» »

21

12

12

2

10

5

11

17

16

16

13

10

1

5

15

5

5

43

38

13

22

14

13

15

11

4

18

211

1

4

12

8

1-

2!—;

--5

--2

— — I 9

2

3

li
li:
-

Kungl. Maj:is proposition nr 119.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alingsås, »

Åmål, »

Mariestad, »

Lidköping, »

Falköping, »

Kristinehamn, »

Arvika, »

Söderhamn, »

Örnsköldsvik, »

Skellefteå, »

Norrtälje, »

Vadstena, »

Vimmerby, »

Strömstad, »

Filipstad, »

Askersund, »

Sala, »

Köping, »

Arboga, »

Piteå, »

Haparanda, »

Lidingö, &

Katrineholm, »

Motala, »

Nässjö, »

Ljungby, »

j Mönsterås, »

Ronneby, »

Hässleholm, »

Höganäs, »

Eslöv, »

Falkenberg, »

Lysekil, »

Trollhättan, »

Vara, »

Säffle, »

Karlskoga, »

Stora Tuna, »

Bollnäs, »

Sollefteå, »

Ström, >»

Boden, »

—

_

_

5

12

u

5

4

_

—

2

3

3

8

4

_

_

12

1

K

10

1

0

-

_

—

—

7

9

3

5

2

K

2!-

o

_

—

1

—

1

1

17

Q

3

5

5

2

4

3

3

9

7

9

_

_

_

_

—

_

10

5

—

4

i

3

3

—

—

-,

—

2

3

4

1

—

—

—

—

—

—

5

18

—

—

1

—

_i

5

—

—

—

—

_

10

24

7

9

1

—

—

—

—

i

4

7

6

1

Q

9

i

11

n

9

9

1

K

_

_

_

__

_

_

10

7

—

_

2

i

_

_

9

1

—

_

—

—

3

l

6

5

1

2

l

3

—

2

—

2

—

_

—

—

2

3

12

8

—

1

1

2

7

1

—

1

4

2

—

—

—

1

—

12

11

1

—

2

1

3

2

1

3

9

6

3

o

1

1

1

5

5

5

5

_

_

—

_

i

1

2

_

2

1

4

3

1

2

—

1

—

1

4

4

9

17

1

—

1

2

—

—

—

—

3

5

7

4

1

1

1

1

2

5

_

2

1

1

2

—

39

33

43

30

—

2

—

—

10

3

15

1

5

2

3

21

16

32

24

—

—

—

—

3

2

1

2

5

4

q

7

15

10

11

1 ^

Q

10

9

Pi

i

1

i

23

22

26

23

_

—

—

—

12

2

6

13

10

12

—

—

—

—

3

2

2

—

—

1

i

—

14

5

10

10

—

—

—

—

1

—

2

—

5

3

3

2

9

17

15

11

—

—

—

—

1

1

—

3

7

7

2

4

21

23

26

30

2

—

2

—

2

2

2

4

1

1

1

2

21

31

22

27

—

—

--

—

1

1

—

2

1

—

1

2

2

6

15

2

1

1

4

18

14

14

14

1

12

9

3

1

18

9

8

12

2

—

15

13

17

18

—

—

—

—

14

4

15

8

2

11

8

11

7

1

1

7

4

—

2

6

9

19

10

—

—

—

—

1

1

1

—

2

1

1

—

12

10

17

16

—

—

—

—

4

—

—

—

2

3

3

—

28

26

32

23

—

—

—

—

8

1

5

3

27

12

25

11

—

—

—

—

1

1

5

—

10

21

19

16

—

—

—

—

4

3

—

1

9

15

14

14

6

2

2

1

4

2

19

28

20

25

—

—

—

—

1

—

—

3

Summa

1

1

6

3 222

24

1013

286

27

14191

119

166

20

674117

43

39 36134

54l!668!716|701

24

50

19 53115

130

137160

Anm. Till klass l5 hava ett 60-tal lärjungar kommit från folkskolans klass 6.

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Bilaga 6.

Antalet lärjungar höstterminerna 1928 och 1929 i klass 26> 1& och l* vid

de (gamla) allmänna läroverken.

(Ur 1927 års skolsakklinnigas utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation.

)

H ö s

t t e r m i n

e n

Klass 1J

Läroverk

1

9 2

8

1

9 2

9

Kl. 26

Kl. I5

Sum-

ma

Kl. 26

Kl. I5

Sum-

ma

H. t.

1928

H. t.

1929

I. Högre allmänna läroverk.

Stockholm, h. latinlärov, å Norrmalm .

99

18

117

58

65

123

1 _

1 _

> > reallärov. » >

70

29

99

34

71

105

1 _

1 _

» h. allm. lärov. » Östermalm .

137

19

156

71

72

143

1 _

1 _

> > > j s Södermalm .

100

—

100

78

35

113

16

25

» nya elementarskolan . . .

63

—

63

36

—

36

1 _

1 _

Malmö, h. allm. läroverket ....

105

23

128

73

51

124

1 _

1 _

j Hälsingborg, > » » ....

80

—

80

51

24

75

—

6

| Göteborg, k. latinläroverket.....

79

35

114

37

69

106

> > realläroverket......

76

27

103

75

74

149

1 _

1 _

Stockholm, h. allm. lärov, å Kungsholmen

104

15

119

68

64

132

1 _

1 _

Uppsala, h. allm. läroverket ....

66

—

66

39

35

74

12

17

Linköping, > » > ....

92

—

92

52

19

71

13

16

Norrköping, > > » ....

72

35

107

34

34

68

22

13

Jönköping, > > > ....

61

—

61

55

33

88

—

—

Lund, > > > ....

63

17

80

35

41

76

1 _

1 _

Borås, > J 1 ....

61

—

61

47

35

82

—

—

Karlstad, > > > ....

44

30

74

36

35

71

7

9

Örebro, > > > ....

82

14

96

74

21

95

7

5

Västerås, » » > ....

73

—

73

36

35

71

9

12

Södertälje, > » > ....

Eskilstuna, > > > ....

52

—

52

34

32

66

17

17

47

—

47

38

33

71

16

18

Nyköping, > * > ....

32

—

32

—

35

35

12

15

Strängnäs, > > > ....

30

—

30

—

35

35

2

12

Eksjö, > > > ....

33

—

33

—

34

34

9

7

Växjö, > > > ....

46

—

46

35

31

66

—

11

Kalmar, > » > ....

45

—

45

30

35

65

17

17

Västervik, > > > ....

22

—

22

—

22

22

2

6

Visby, » > > ....

42

—

42

—

30

30

14

16

Karlskrona, » > > ....

66

—

66

34

36

70

30

30

Kristianstad, > > > ....

60

—

60

35

35

70

20

16

Ystad, > > > ....

38

—

38

—

35

35

12

17

Landskrona, » > > ....

45

—

45

34

34

68

18

22

Halmstad, > > » ....

64

—

64

37

35

72

25

31

Uddevalla, * > > ....

31

—

31

—

35

35

10

8

Vänersborg, > > > ....

26

—

26

—

36

36

8

9

Skara, > > > ....

35

—

35

—

36

36

15

10

Skövde, > » > ....

28

—

28

35

35

11

18

Falun. » > » ....

61

—

61

37

35

72

17

15

Gävle, > » > ....

62

34

96

36

35

71

20

21

Hudiksvall, > » > ....

33

—

33

—

35

35

—

15

Härnösand, » » » ....

26

—

26

24

23

47

9

8

Sundsvall, > » » ....

64

—

64

35

35

70

35

34

Östersund, > » > ....

58

—

58

35

35

70

7

17

Umeå, > > > ....

48

—

48

33

35

68

17

18

Luleå, » > > ....

25

31

56

—

35

35

9

15

Enligt organisationsplanen skall vid detta läroverk fyraårig realskola icke förekomma.

s. 181 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 119.

181

Läroverk

II. Realskolor.

Stockholm, Vasa realskola .

> Katarina *

Göteborg, västra »

s östra »

Malmö, » .....

Enköping, samrealskolan......

Oskarshamn, » .......

Varberg, » .......

Lidköping, > .......

Arvika, > .......

Söderhamn, > .......

Karlshamn, » .......

Ängelholm, » .......

; Trälleberg, > .......

| Alingsås, > .......

j Åmål, 5 .......

I Mariestad, » .......

j Falköping, > .......

, Kristinehamn, > .......

i Örnsköldsvik, > .......

Skellefteå, > .......

lil. Samreahkolor med enkel linje.

Norrtälje, samrealskolan

! Vimmerby, »

Filipstad, ’

Askersund, »

Sala, >

Köping, »

Arboga, »

! Vadstena, >

J Strömstad, >

! Piteå, >

i Haparanda, >

Summa

H ö s

t t e i

min

e n

Klass l4

1

9 2

8

i

9 2

9

Kl. 2°

Kl. I5

Sum-

ma

Kl. 2°; Kl. I6

Sum-

ma

H. t.

1928

H. t. 1

1929

j

131

34

165

86

71

157

1 _

1 _

96

30

126

70

55

125

1 _

110

13

123

75

36

lil

1 _

lil

23

134

70

35

105

9

10

92

__

92

71

16

87

6

10

28

_

28

—

34

34

11

20

27

—

27

—

35

35

12

16

29

—

29

—

33

33

5

16

28

—

28

—

35

35

14

14

16

—

16

28

—

28

—

5

27

—

27

—

25

25

8

6

35

—

35

27

—

27

—

19!

46

—

46

31

35

66

11

8i

35

—

35 28

13

41

5

8

48

—

48 -

35

35

16

10;

39

—

39

-

28

28

—

5

19

—

19

34

34

7

9!

45

—

45

29

26

55

5

5

51

—

51

25

28

53

36

27!

53

—

53

33

18

51

—

12

62

—

62

34

30

64

0

11

18

18

5

5

26 —

26

20

—

20

—

6

27

—

27

—

—

—

7

10

13

—

13

22

—

22

—

—

34

—

34

—

—

—

12

13

29

—

29

—

—

—

—

9

12

—

12

—

—

—

7

19

14

33

—

24

24

1 _

1 _

18

7

25

—

3C

30

1 _

19

10

29

—

31

31

1 _

1 _

13

17

30

15

15

i —

4 002

475

4477

2115

2407

4 522

012

787

Anni. Av de lärjungar, som år 1929 godkänts till intagning i klass l5 vid nedanstående 18 läroverk,

har följande antal på grund av bristande utrymme där ej kunnat mottagas:

Stockholm, h. a. 1. å Östermalm......14

Göteborg, h.

Uppsala, h.

Karlstad,

Nyköping,

Eksjö,

Karlskrona,

Halmstad,

Uddevalla,

h. a. 1

realläroverket ........ 2

1............. 6

............ 6

............ 1

............ 1

......■..... 2

''............ 4

............12

Vänersborg,

Falun, »

Gävle,

Hudiksvall »

Sundsvall, >

Östersund, >

Umeå, 1

Luleå, >

Stockholm, Vasa

............]

............ 6

realskola ............4

Summa 92

Enligt organisationsplanen skall vid detta läroverk fyraårig realskola icke förekomma.

£* ^ tO 05

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid''

Allmännua läroverk för flickor............ 2

I. Flickornas läroverksutbildning................... 5

A. Ytterligare behov av högre flickläroverk............. 5

Departementschefen 10.

B. Flickläroverkens organisation.........•....... 13

a. Organisationen av de till uppsättande föreslagna flickläroverken . 13

1. Realskolan..................... 43

Departementschefen 15.

2. Gymnasiet..... 10

Departementschefen 17.

b. De redan beslutade flickläroverkens organisation....... 17

Departementschefen 22.

II. Den speciella flickskolutbildningen................. 23

A. Behovet av särskilda högre flickskolor............. 23

Departementschefen 26.

B. Olika anordningar för flickskolutbildningen........... 26

Departementschefen 29.

lil. De olika orternas tillgodoseende i fråga om den kvinnliga ungdomens högre

skolundervisning........................ 30

Departementschefen 36.

IV. Kostnadsberäkning........................ 39

A. De allmänna läroverken................... 39

Departementschefen 42.

B. Kommunala flickskolor och flickskollinjer............ 46

Departementschefen 49.

Vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation....... 50

I. Den femåriga och den fyraåriga realskollinjens förekomst vid de olika läroverken

............................ 53

A. Behov av jämkningar inom 1927 års organisationsplan...... 53

Departementschefen 57.

B. Samorganisation av femårig och fyraårig realskollinje....... 58

Departementschefen 62.

C. Pedagogiska synpunkter.................... 65

Departementschefen 69.

D. Organisationsförslagets tillämpning på olika orter......... 71

Departementschefen 76.

E. Kostnadsberäkning...................... 77

Departementschefen 78.

II. Lyceerna............................ 80

Departementschefen 88.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

183

Sid.

Beräkningen ar vederbörande anslag å riksstaten............. 90

1. De allmänna läroverken..................... 90

Departementschefen 96, 103, 109, 110, lil, 114, 116, 119, 190.

2. Kommunala flickskolor och flickskollinjer..............122

Departementschefen 122.

3. Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och

flickskollinjer........................123

Departementschefen 123.

Departementschefens hemställan ....................123

Bilagor.

Bil. 1. Länsvis ordnad undersökning..................131

Bil. 2. Antalet lärjungar i de högre skolorna höstterminen 1929 ...... 165

Bil. 3. Antalet kvinnliga lärjungar i gymnasiets tre högsta ringar, fördelade

efter hemorter, och beräknat antal platser för sådana lärjungar vid hemortens

eller annat inom länet beläget statligt gymnasium......172

Bil. 4. Exempel på utgifts- och inkomststat för kommunal treårig flickskollinje,

förenad med allmänt läroverk..................176

Bil. 5. Antalet lärjungar, som åren 1928 och 1929 intagits i klass 1 av femårig

och fyraårig realskola...................177

Bil. 6. Antalet lärjungar höstterminerna 1928 och 1929 i klass 26, l5 och l4

vid de (gamla) allmänna läroverken...............180

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:389 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet s. 2 i texten
  2. SU 1930:203 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande statsutskottets utlåtande nr 177 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samb s. 1 i texten
  3. SU 1930:177 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet s. 2 i texten