Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter

1930-02-21 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:132, Angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till

byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter; given Stockholms slott den 21 februari 1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 21 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tbygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Bosell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför härefter:

Under punkt 200 av 1930 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, i riksstaten för budgetåret 1930/1931

för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet numera hunnit slutföras, anhåller jag att

ånyo få anmäla denna fråga för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 104 haft. (Nr 132.)

Statsbidrag

till byggnader

för folkskoleväsendet

inom

Jämtlands,

Västerbottens

och

Norrbottens

län.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Sedan år 1923 föreligger hos Kungl. Majit ett av särskilda sakkunniga

inom skolöverstyrelsen, tillkallade på grund av riksdagsskrivelsen den 15

juni 1920 (nr 365) och jämlikt Kungl. Majits bemyndigande av den 8 april

1921, avgivet betänkande och förslag angående statsbidrag till uppförande

av byggnader för folkskoleväsendet i riket (Statens offentliga utredningar

1923: 55). Detta förslag har på grund av sina vittgående ekonomiska konsekvenser

hittills icke föranlett någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Emellertid hava beträffande de norrländska skoldistrikten statsmakterna

dock vidtagit åtgärder i det syfte, de sakkunnigas förslag avsåg att främja.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har sålunda riksdagen till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

såsom extra reservationsanslag anvisat för budgetåret 1924/1925 200,000

kronor samt för vart och ett av budgetåren 1925/1928 och 1929/1930 325,000

kronor eller inalles 1,500,000 kronor. Av detta anslag lämnas bidrag till

såväl skolhus som lärarbostäder, likväl ej efter någon fixerad skala utan

med det belopp, som Kungl. Majit vid prövning i varje särskilt fall finner

skäligt. Bidragen hava merendels växlat mellan 60—80 procent av byggnadskostnaden.

Författningsbestämmelserna i ämnet återfinnas i kungörelsen

den 5 november 1924 (nr 468).

Under punkt 185 av 1928 års åttonde huvudtitel, vartill jag här i huvudsak

tillåter mig att hänvisa, framhöll min företrädare i statsrådsämbetet,

hurusom i Norrland funnes åtskilliga skoldistrikt utom de finsktalande, som

vore synnerligen hårt skattetyngda, och att i övrigt förhållandena vore likartade

med dem, som rådde inom de finsktalande områdena. Aven i dessa

skoldistrikt hade behovet av statsunderstöd till skolhusbyggnader gjort sig

gällande.

Med anledning härav hade skolöverstyrelsen anmodats att verkställa och

till Kungl. Majit avgiva av kostnadsberäkning åtföljd utredning angående

behovet av byggnader för folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som

icke vore att hänföra till rikets nordligaste gränsorter. Sådan utredning

avgavs sedermera av överstyrelsen, som förutsatte, att endast sådana distrikt

skulle ifrågakomma till statsbidrag, vilkas utdebitering uppginge till minst

10 kronor per inkomsthundra. Statsbidraget beräknade överstyrelsen till i

genomsnitt 50 procent av byggnadskostnaden. Med en kostnadssumma av

3,600,000 kronor, fördelad på två år med 1,800,000 kronor per år, skulle

i enlighet med denna beräkning erfordras ett statsbidragsanslag av 900,000

kronor för vart och ett av två budgetår.

Departementschefen uttalade sig för att en blivande statshjälp för byggnader

till skolväsendet begränsades att avse allenast skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, vilka vore i detta hänseende sämst

lottade. Vidare ansåge han lämpligt att, liksom ifråga örn de finsktalande

distrikten, statsbidraget icke normerades efter någon fastställd skala, med

hänsyn till utdebitering eller eljest, utan finge utgå efter prövning av Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Majit från fall till fall. De närmare villkoren och bestämmelserna för

understöds utgående borde fastställas av Kungl. Majit. Sannolikt kunde

härvid de föreskrifter, som gällde för de finsktalande distrikten, tjäna till

god ledning. För ändamålet föreslog departementschefen ett anslag av

100,000 kronor för budgetåret 1928/1929.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 817, anförde härefter riksdagen under

punkt 178 bland annat följande:

Då det nu avses att inleda en verksamhet, som kan komma att framdeles

medföra betydande statsutgifter, har riksdagen ej kunnat undgå att

ställa sig i viss mån tveksam mot förslaget. Frånvaron av mera bestämda

grunder för statsbidragens utgående och angivandet, att bidragens utdelning

skulle ske efter diskretionär prövning av Kungl. Majit, har än mer ökat

riksdagens betänkligheter.

Med hänsyn emellertid till det behjärtansvärda ändamål, för vilket anslaget

är avsett, har riksdagen dock ej velat motsätta sig vad nu föreslagits.

Riksdagen vill emellertid erinra därom, att ett av särskilda sakkunniga utarbetat

förslag angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet

i riket föreligger och för närvarande är beroende på Kungl.

Majits prövning, vilket förslag jämväl innefattar vissa närmare angivna

grunder för utgående av eventuellt statsbidrag till detta ändamål. Utan att

nu taga ställning till detta förslag vill riksdagen framhålla angelägenheten

av att, därest fortsatt anslag kommer att av nästa års riksdag äskas för

det ändamål, som under förevarande punkt avses, ett förslag i sådant hänseende

åtföljes av en närmare angiven plan för utvecklingen av den tilltänkta

verksamheten på detta område samt av vissa närmare grunder för

statsbidragens utgående.

Under uttalande härav anmälde riksdagen, att riksdagen till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret

1928/1929 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att utgå under de

villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kunde finna gott meddela.

Genom beslut den 8 juni 1928 utfärdade Kungl. Majit härefter kungörelse

(nr 293) angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom vissa

skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att lända till

efterrättelse från och med den 1 juli 1928 tills vidare, så länge medel för

ändamålet funnes att tillgå. Sagda kungörelse är av följande lydelse:

§ 1.

1. Statsbidrag till uppförande och inredning av byggnader för folkskoleväsendet

må utgå till skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med belopp, som Kungl.

Majit i varje särskilt fall bestämmer med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska

förhållanden och övriga omständigheter.

2. Statsbidrag må jämväl utgå för till- eller ombyggnad av befintlig byggnad,

då därigenom nöjaktiga lokaler kunna erhållas; och skall därvid i tilllämpliga

delar gälla vad nedan sägs angående statsbidrag till uppförande

och inredning av byggnad för folkskoleväsendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majis proposition Nr 132.

§ 2.

Beträffande skolhus och lärarbostad, för vilkas uppförande och inredning

statsbidrag utgår, skall iakttagas följande.

1. Byggnad skall förläggas till en med hänsyn till dess ändamål välbelägen

och i övrigt lämplig tomt.

Skolhus skall innehålla för det avsedda barnantalet tillräckligt antal klassrum

av tillfredsställande storlek och form jämte övriga nödiga utrymmen.

Särskilt skall tillses att nödigt utrymme beredes för ordnad undervisning i

gymnastik.

Tomt skall inhägnas, planeras och planteras samt inrymma lämpligt planteringsland.

Erforderlig tillgång till vatten skall beredas, där så ske kan, genom vattenledning

och eljest genom brunn å tomtområdet.

Nödig utfartsväg skall anläggas och underhållas.

2. Lärarbostad skall så anordnas, att de i gällande boställsordning för

lärarpersonalen vid folk- och småskolor meddelade föreskrifter bliva uppfyllda.

§ 3.

1. Skoldistrikt, som önskar komma i åtnjutande av statsbidrag till ifrågavarande

ändamål, skall före den 1 oktober till statens vederbörande folkskolinspektör

ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning med uppgift örn det önskade

beloppet.

Sådan ansökning skall vara åtföljd av:

l:o) utdrag ur kyrkostämmans protokoll, utvisande, dels att skoldistriktet

beslutat uppföra den byggnad, för vilken statsbidrag sökes, dels att tillräckligt

stor, välbelägen och i övrigt lämplig tomt finnes för ändamålet tillgänglig,

dels ock att skoldistriktet åtager sig, därest statsbidrag beviljas,

byggnadens framtida vård och underhåll;

2:o) ritningar;

3:o) arbetsbeskrivning;

4:o) fullständig kostnadsberäkning, utvisande de för byggnadens uppförande

och inredning beräknade kostnaderna;

5:o) uppgifter enligt särskilt av skolöverstyrelsen fastställt formulär rörande

dels kommunens ekonomiska förhållanden, dels ock distriktets skolväsen;

6:o) redogörelse för det sätt, varpå kontroll över arbetets utförande är avsedd

att utövas.

Därest statsbidrag sökes för utförande av till- eller ombyggnadsarbeten å

befintlig byggnad skall dessutom företes intyg av byggnadssakkunnig person

att byggnaden är av den beskaffenhet, att planerad till- eller ombyggnad

lämpligen kan ske.

2. Det åligger skolöverstyrelsen att, efter hänvändelse från skoldistrikt,

som ämnar ingiva ansökning örn statsbidrag enligt denna kungörelse, tillhandagå

distriktet med uppgörande av lämpliga skissritningar samt med råd

och upplysningar i övrigt rörande det ifrågasatta byggnadsarbetet.

§ 4.

Sedan vederbörande folkskolinspektör granskat de inkomna ansökningshandlingarna,

skall han före den 1 december jämte eget yttrande översända

handlingarna till vederbörande domkapitel.

Domkapitlet har att, efter granskning av handlingarna, med hänsyn till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

föreliggande behov och för ändamålet tillgängliga medel upprätta förslag i

ärendet, särskilt för varje län, vilket förslag jämte tillhörande handlingar

före den 1 januari översändes till vederbörande länsstyrelse.

Länsstyrelsen skall före den 1 februari insända handlingarna jämte eget

yttrande samt bevis, att skoldistriktets i § 3 under punkten 1) avsedda beslut

vunnit laga kraft, till skolöverstyrelsen, som så snart ske kan till Kungl.

Maj:t överlämnar samtliga handlingar i ärendet tillika med eget utlåtande.

§ 5.

Beviljat statsbidrag må av skolrådet lyftas hos länsstyrelsen med hälften

vid byggnadsarbetets påbörjande samt med en fjärdedel, då byggnaden är

under tak. En fjärdedel av det beviljade statsbidraget skall innehållas, till

dess byggnaden blivit avsynad och godkänd. Rekvisitionen av statsbidrag

skall ingivas till vederbörande folkskolinspektör, som har att överlämna densamma

till länsstyrelsen jämte eget yttrande, huruvida det begärda beloppet

må utgå eller icke. Avsyning förrättas av folkskolinspektören med biträde

av byggnadssakkunnig person, som förordnas av länsstyrelsen, samt i närvaro

av ombud för skolrådet.

§ 6.

Skoldistrikt, som tilldelats statsbidrag enligt denna kungörelse, är pliktigt:

att i enlighet med fastställda ritningar och i övrigt givna föreskrifter låta

uppföra beslutad byggnad;

att, sedan byggnaden blivit uppförd och i vederbörlig ordning avsynad,

ansvara för dess vård och underhåll;

att bestrida ersättning till den i § 5 omförmälde, av länsstyrelsen förordnade

byggnadssakkunnige;

att brandförsäkra byggnaden till av länsstyrelsen godkänt belopp; samt

att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, Kungl. Maj:t må

hava meddelat vid statsbidragets beviljande.

Sedan åtskilliga skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län anhållit om statsbidrag av här ifrågavarande slag tilldelade Kungl. Majit

genom beslut den 30 augusti 1929 jämlikt omförmälda kungörelse nedannämnda

skoldistrikt statsbidrag för utförande av byggnader för folkskoleväsendet

vid följande skolor, nämligen inom

Jämtlands län:

Vemdalens skoldistrikt för örn- och tillbyggnad av skolhuset i Hån och

uppförande därstädes av ett nytt tjänstebostadshus 8,500 kronor;

As skoldistrikt för uppförande av skolbyggnad i Lugnvik 8,500 kronor;

Västerbottens län:

Vilhelmina skoldistrikt för ombyggnad av ett skolhus i Rönnäs 2,500 kronor,

för ombyggnad av ett skolhus i Mellanås 2,500 kronor, för ombyggnad av

ett skolbus i Svannäs 6,000 kronor samt för nybyggnad av ett tjänstebostadshus

i Skansholm 7,000 kronor eller sammanlagt 18,000 kronor;

Tärna skoldistrikt för uppförande av skolbyggnad i Boksjön 15,000 kronor;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Norrbottens län:

Överkalix skoldistrikt för uppförande av ett skolhus i Stråkan 25,000

kronor;

Råneå skoldistrikt för utförande av ett skolbyggnadsföretag i Rånbyn

25,000 kronor eller alltså tillhopa 100,000 kronor.

Tillika föreskrev Kungl. Maj:t, att såsom villkor för statsbidragens utgående

skulle gälla vad härom vore stadgat i nämnda kungörelse.

Vidare förordnade Kungl. Maj:t, att byggnaderna skulle utföras i huvudsaklig

enlighet med vid respektiva ansökningar fogade ritningar med iakttagande

av vissa från myndigheternas sida däremot gjorda erinringar; med

rätt för skolöverstyrelsen att på framställning av vederbörande skoldistrikt

medgiva de avvikelser härutinnan, som överstyrelsen kunde finna av omständigheterna

påkallade.

Härjämte anbefallde Kungl. Majit vederbörande länsstyrelse att dels, på

sätt länsstyrelsen ansåge lämpligt, utöva erforderlig kontroll däröver, att de

såsom förutsättning för anslagens beviljande uppställda villkoren bleve uppfyllda,

dels ock till vederbörande skoldistrikt i föreskriven ordning utbetala

de anvisade beloppen från ovanberörda, av 1928 års riksdag anvisade extra

reservationsanslag.

Slutligen anbefallde Kungl. Majit genom samma beslut den 30 augusti

1929 skolöverstyrelsen att med anledning av vad riksdagen anfört i skrivelse

den 15 maj 1928 nr 8 A punkten 178:o) utarbeta plan för en fortsatt

statlig understödsverksamhet på ifrågavarande område ävensom taga under

övervägande frågan, huruvida andra grunder för understödens utgående än

de nu gällande kunde böra fastställas samt att i nu angivna hänseenden till

Kungl. Majit inkomma med utredning i så god tid, att ärendet kunde hinna

föreläggas 1930 års riksdag.

Till åtlydnad av vad sålunda föreskrivits har skolöverstyrelsen den 20

november 1929 till Kungl. Majit inkommit med utredning och förslag i

ämnet och därvid anfört huvudsakligen följande:

Överstyrelsen har av särskilda anledningar under åren 1924 och 1926 samt

för nu ifrågavarande utredning under år 1929 från vederbörande statens

folkskolinspektörer inhämtat vissa uppgifter angående skolbyggnadsförhållandena

i riket i dess helhet eller i vissa delar av detsamma.

Dessa av överstyrelsen införskaffade uppgifter avse dels antalet under olika

perioder nyanskaffade klassrum och tjänstebostäder, dels en beräkning av

det antal klassrum och tjänstebostäder, som vid tiden för uppgifternas lämnande

ansetts ytterligare erforderliga för ett fullt ändamålsenligt ordnande

av skolväsendet, dels en beräkning av kostnaderna för dessa ytterligare erforderliga

klassrum och tjänstebostäder, dels slutligen de olika skoldistriktens

kommunala uttaxering. Överstyrelsen har i utlåtanden den 19 juni 1924

angående statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i

riket och den 2 december 1926 angående statsbidrag till byggnader för

folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som icke äro att hänföra till rikets

nordligaste gränsorter, lämnat närmare redogörelser för de under åren 1924

och 1926 inhämtade uppgifterna. För år 1929 införskaffade uppgifter äro

fogade vid överstyrelsens nu framlagda utredning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.is proposition Nr 132.

Till en början anser sig överstyrelsen böra lämna en kortfattad redogörelse

över skolbyggnadsförhållandena inom de tre ifrågavarande nordligaste

länen, sådana dessa förhållanden te sig enligt omförmälda av folkskolinspektörerna

lämnade uppgifter under åren 1924, 1926 och 1929.

Vad skolbyggnads verksamheten angår inhämtas av nämnda uppgifter, att

under nedan angivna perioder uppförts följande antal Massrum och tjänstebostäder

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län:

K1 a s b r u m

Tjänstebostäc

e r

för folk- skolor

för småskolor

och mindre

för ordinarie folkskol- lärare

för

annan

folkskolor

manlig

kvinnlig

lärare

den 1 januari 1920—

30 juni 1923....

220

216

75

46

193

den 1 juli 1923—30

juni 1926 ......

144

137

50

31

116

den 1 juli 1926—-30

juni 1930 (upp- förda eller till upp- förande beräknade)

144

134

53

36

107

Summa

508

487

178

113

416

Följande antal klassrum och tjänstebostäder beräknas vid nedan angivna

tider ytterligare erforderliga för ett fullt ändamålsenligt ordnande av skolväsendet:
-

Klassrum

Tjänstebostäder

för folk- skolor

för småskolor

och mindre

folkskolor

för folkskollärare

för

annan

lärare

manlig

kvinnlig

den 30 juni 1923. .

666

1,121

379

357

1,207

den 30 juni 1926. .

456

826

311

277

862

den 30 juni 1930. .

515

632

337

357

668

De uppgifter, som avse antalet nyuppförda klassrum och tjänstebostäder,

torde få anses fullt tillförlitliga. Av dessa uppgifter framgår att under det

senaste årtiondet eller närmare bestämt under tio och ett halvt år hava uppförts

eller beräknas bliva uppförda sammanlagt 995 klassrum och 707 tjänstebostäder.

Går man därefter till en undersökning av folkskolinspektörernas vid de

olika tillfällena gjorda beräkningar av det återstående byggnadsbehovet, får

man ett starkt intryck av att dessa beräkningar äro vanskliga och osäkra.

En jämförelse mellan sifferuppgifterna i ovanstående båda tabeller visar

bland annat, att under tiden den 1 juli 1923—30 juni 1930 uppförts eller

beräknas bliva uppförda 559 klassrum, medan det återstående byggnadsbehovet

under samma tid beräknas minskat med 640 klassrum. Motsvarande

siffror beträffande tjänstebostäderna för samma tid äro 393 och 581. Ifråga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

om såväl klassrum som tjänstebostäder redovisas alltså en minskning av

behovet, vilken mer än motsvarar antalet nytillkomna lokaler. Motsatt blir

däremot förhållandet, örn hänsyn tages allenast till perioden den 1 juli

1926—30 juni 1930. Under denna tid uppfördes eller beräknas bliva uppförda

278 klassrum och 196 tjänstebostäder, medan den under samma tid

inträdda minskningen av byggnadsbehovet beräknas endast till 135 klassrum

och 88 tjänstebostäder. Annu starkare markeras osäkerheten i de föreliggande

beräkningarna av det förhållandet, att trots nyuppförda 144 klassrum

för folkskolor under sistnämnda period det återstående behovet av

dylika rum vid periodens slut beräknas högre än vid periodens början.

Samma förhållande gäller beträffande tjänstebostäder för den egentliga folkskolans

lärarpersonal. När fråga är örn klassrum för småskolor och mindre

folkskolor samt örn tjänstebostäder för dessa skolors lärarpersonal visa däremot

beräkningarna en kraftigt fortgående minskning av byggnadsbehovet,

vilken minskning icke kan motiveras enbart av de undan för undan tillkomna

nybyggn adema.

Det kan knappast väcka någon förvåning, att de på olika tider företagna

undersökningarna och beräkningarna lämnat ojämna och sins emellan i någon

mån stridande resultat. I och för sig är redan en engångsberäkning

av lokalbehovet inom ett stort inspektionsområde förenad med betydande

svårigheter, och i bästa fall torde man icke kunna komma till mer än ett

ungefärligt resultat. En särskild förklaring till motsättningarna de olika

undersökningsresultaten emellan har man givetvis att söka först och främst

häruti, att barnantal samt bebyggelse- och vägförhållanden icke äro konstanta

utan undergå förändringar från tid till annan, vilka förändringar föranleda

rubbningar i tidigare uppgjorda beräkningar angående skolorganisation

och lokalbehov. Vad särskilt angår den märkbara förskjutning i här ifrågavarande

beräkningar, vilken markeras av ett ökat behov av klassrum och

tjänstebostäder för den egentliga folkskolan och dess lärarpersonal men en

mycket avsevärd minskning i behovet av nya klassrum och tjänstebostäder

för småskolan och mindre folkskolan samt dessa skolors lärare, torde den

huvudsakliga förklaringen härtill böra sökas i en på de senare åren allt mer

framträdande strävan att, där sådant på grund av barnantalets storlek och

andra förhållanden lämpligen låter sig göra, förändra mindre folkskolor till

folkskolor, vilka skolförändringar också underlättats genom en under den

senaste tiden rikligare tillgång på för folkskolan utbildade lärarkrafter.

Oaktat sina bristfälligheter giva emellertid de verkställda undersökningarna

och beräkningarna otvetydigt vid handen, att trots den mycket betydande

skolbyggnadsverksamhet, som skoldistrikten under de senaste åren med stora

uppoffringar åstadkommit, behovet av nya skolbyggnader alltjämt är mycket

stort inom ifrågavarande delar av landet.

Överstyrelsen har genom folkskolinspektörerna jämväl inhämtat uppgifter

beträffande de olika skoldistrikten angående dels den kommunala beskattningen

för åren 1928 och 1929, omfattande uttaxeringen till den borgerliga

och kyrkliga kommunen ävensom landstings- och vägskatt, dels approximativ

beräkning över kostnaderna för erforderliga skolbyggnader. Undersökningen,

som omfattar 105 skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, vilka samtliga äro i behov av nybyggnader för folkskoleväsendet, giver

vid handen, att under år 1929 3 skoldistrikt hade en kommunal uttaxering

av mindre än 10 kronor per inkomsthundra, 51 mellan 10 och 15 kronor,

39 mellan 15 och 20 kronor, 10 mellan 20 och 25 kronor samt 2 mer än

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

25 kronor. På samtliga 105 skoldistrikt kommer en beräknad byggnadskostnad

av 23,042,000 kronor.

Efter den kommunala uttaxeringen räknad fördelar sig nämnda totalkostnad

sålunda:

på skoldistrikt med mindre än 10 kronors uttaxering kronor 810,000

» » » 10—15 » » » 6,331,500

» » » 15—20 » » » 12,114,000

> » » 20—25 » » » 2,462,500

» » » mer än 25 » » » 1,324,000

Emellertid hava folkskolinspektörerna jämväl gjort en beräkning av det

byggnadsbebov, som anses böra fyllas under vart och ett av de närmaste

fem budgetåren och därvid kommit till en sammanlagd byggnadskostnad

av 9,441,000 kronor, sålunda fördelad;

budgetåret 1930/1931

» 1931/1932

» 1932/1933

» 1933/1934

» 1934/1935

kronor 2,159,500

» 1,790,000

» 1,830,000

» 1,938,500

» 1,723,000

Fördelade efter den kommunala uttaxeringen ställa sig de beräknade årskostnaderna

på följande sätt:

Byggnadskostnader för skoldistrikt med en

uttaxering av

kommunal

Budgetåret

mindre än

10 kronor

10-15

kronor

15—20

kronor

20-25

kronor

mer än 25

kronor

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1930/1931 .....

1931/1932 .....

1932/1933 .....

1933/1934 .....

1934/1935 .....

20,000

30.000

20.000

520,000

70,000

826,000

601,000

646.000

359.000

505.000

942.000

888.000

809.000

801.000

873,000

250.000

171.000

266.000

140.000

176.000

121.500

100,000

89.000

118.500

99.000

2.159.500

1.790.000

1.830.000

1.938.500

1.723.000

Summa

660,000

2,937,000

4,313,000

1,003,000

528,000

9,441,000

Det torde knappast behöva framhållas, att beräkningarna av byggnadskostnaderna

icke i fråga örn hållbarhet kunna jämföras med sådana kostnadsberäkningar,

som uppgöras vid utförandet av ett byggnadsföretag, men

de äro dock grundade på en vidsträckt under tidigare skolbyggnadsverksamhet

vunnen erfarenhet och torde därför få anses någorlunda tillförlitliga.

Givetvis kunna skoldistrikten med anlitande endast av egna medel icke

inom överskådlig tid fylla behovet av klassrum och tjänstebostäder. Folkskolinspektörernas

uppgifter angående den tid, inom vilken de erforderliga

skolbyggnaderna kunna tänkas bliva uppförda, äro i allmänhet mycket svävande

och osäkra. För åtskilliga skoldistrikt angives tiden till 15, 20 eller

25 år, och detta dock under förutsättning, att skoldistrikten erhålla statsbidrag

för ändamålet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 132.

Då överstyrelsen även begärt uppgift angående de byggnadskostnader, som

anses böra bestridas under vart och ett av de fem närmaste budgetåren,

har överstyrelsen därmed velat vinna en utgångspunkt för utarbetande av

den plan för en fortsatt statlig understödsverksambet på ifrågavarande område,

vilken överstyrelsen den 30 augusti 1929 anbefallts att framlägga.

Vid uppgörande av ifrågavarande kostnadstablå för en femårsperiod liava

folkskolinspektörerna givetvis i främsta rummet beaktat dels det mer eller

mindre trängande behovet av nybyggnader, dels skoldistriktens förmåga att

själva avsätta medel för ändamålet. Såsom ovan framhållits beräknas byggnadskostnaderna

för nämnda femårsperiod till 9,441,000 kronor eller i genomsnitt

1,888,200 kronor per år. Då den beräknade byggnadskostnaden

för samtliga erforderliga skolbyggnader uppgår till 23,042,000 kronor skulle

alltså — under förutsättning att den för femårsperioden beräknade byggnadsverksamheten

kunde i samma omfattning fortgå, tills hela behovet vore

fyllt — hela det nu förefintliga behovet av klassrum och tjänstebostäder

bliva tillgodosett under loppet av 12 å 13 år. Så rimlig och med hänsyn

till skolväsendets tillgodoseende behjärtansvärd en sådan utveckling än kan

synas, vågar överstyrelsen emellertid, särskilt med tanke på skoldistriktens

ekonomiska ställning, icke hoppas, att en dylik byggnadsplan skulle utan

avsevärda rubbningar kunna följas, även örn statsbidrag i rimlig omfattning

ställdes till förfogande.

Då överstyrelsen nu övergår att framlägga förslag till plan för en fortsatt

statlig understödsverksamhet på ifrågavarande område, tillåter sig överstyrelsen

till en början erinra örn det av särskilt tillkallade sakkunniga inom

skolöverstyrelsen den 22 juni 1923 framlagda förslaget i ämnet och överstyrelsens

över samma förslag avgivna utlåtande den 19 juni 1924.

De sakkunnigas förslag, som avsåg skolbyggnader i riket i dess helhet,

innebar

att statens hjälp borde få formen av ett efter skoldistriktens behov avpassat

statsbidrag,

att skoldistrikt med ett kommunalt medelskattetryck — beräknat för senaste

femårsperioden och i övrigt huvudsakligen enligt de vid skatteutjämningsförfarandet

tillämpade beräkningsgrunder — av minst 8 kronor för

inkomsthundra borde erhålla statsbidrag för uppförande av byggnader för

folkskoleväsendets behov, dock

att skoldistrikt, som under senaste femårsperioden ej haft en medelutdebitering

för folkskoleväsendet av minst 1 krona för inkomsthundra, ej borde

komma i åtnjutande av sådant bidrag.

De sakkunniga förordade vidare en bidragsskala, enligt vilken skoldistrikten,

oberoende av det allmänna skattetrycket, så snart detta nått ett minimum

av 8 kronor per inkomsthundra, skulle vid en utdebitering för folkskoleväsendet

av 1—1:49 kronor per inkomsthundra erhålla 16 2/a procent

av byggnadskostnaderna, vid en utdebitering av 1: 50—1: 99 kronor 20

procent, vid en utdebitering av 2—2: 49 kronor 25 procent, vid en utdebitering

av 2:50—2:99 kronor 337a procent och vid en utdebitering av 3

kronor och därutöver 50 procent. Dessutom föreslogo do sakkunniga, att

för vissa hårt skattetyngda skoldistrikt inom Västerbottens och Norrbottens

lappmarker statsbidraget skulle kunna höjas upp till 80 procent av byggnadskostnaden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Enligt den av de sakkunniga gjorda beräkningen, som grundade sig på

då föreliggande uppgifter om byggnadsbehovet, vilket var avsevärt större

än det nuvarande, skulle realiserandet av här angivna plan draga en kostnad

för statsverket av 56,202,901 kronor för hela riket. För de tre nordligaste

länen beräknades kostnaden till 21,376,451 kronor 50 öre.

T sitt över nämnda sakkunnigbetänkande avgivna utlåtande har överstyrelsen

biträtt de sakkunnigas förslag angående bellovsprincipens, tillämpning

vid tilldelning av statsbidrag, och att rätten till erhållande av sådant bidrag

skulle inträda vid ett medelskattetryck av 8 och en utdebitering för skolväsendet

av 1 krona per inkomsthundra. Däremot har överstyrelsen icke

kunnat helt ansluta sig till de sakkunnigas mening att ensamt utdebiteringen

för skolväsendet skulle vara avgörande för statsbidragets procentuella storlek.

Vidare hade överstyrelsen efter inhämtande av nyare uppgifter angående

byggnadsbehovet funnit, att statens kostnader för ändamålet skulle,

även med tillämpning av de sakkunnigas bidragsskala, kunna väsentligt

nedbringas.

Överstyrelsen tillåter sig i detta sammanhang jämväl erinra örn sitt ovannämnda

utlåtande den 2 december 1926 angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet i de delar av Norrland, som icke äro att hänföra till

rikets nordligaste gränsorter. Efter en på det då föreliggande utredningsmaterialet

grundad undersökning har överstyrelsen fuDnit, att ett statsbidrag

på 900,000 kronor för vart och ett av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929

skulle erfordras för att till 50 procent täcka kostnaderna för sådana skolhusbyggnader

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län rikets

nordligaste gränsorter undantagna — som ansågos böra uppföras under

nämnda två år, och överstyrelsen hemställde örn beredande av ett anslag

för budgetåret 1927/1928 av 900,000 kronor för ändamålet. Framställningen

föranledde emellertid icke någon proposition till 1927 års riksdag.

Sedermera har överstyrelsen i sina äskanden örn anslag till 1928 års riksdag

förnyat sin framställning, och riksdagen har på förslag av Kungl. Majit

för budgetåret 1928/1929 anvisat ett belopp av 100,000 kronor för ändamålet.

Något anslag för innevarande budgetår finnes däremot icke tillgängligt.

.

Förutsättningen för utarbetandet av en tillförlitlig plan för ifrågavarande

statliga understödsverksamhet är givetvis dels en i möjligaste mån noggrann

kännedom örn skoldistriktens behov av understöd, dels kännedom örn storleken

av det statsanslag, som statsmakterna finna sig för ändamålet kunna bevilja.

Genom de av folkskolinspektörerna verkställda undersökningarna, för vilka

i det föregående redogjorts, anser sig överstyrelsen kunna någorlunda bedöma

skoldistriktens behov av understöd, medan däremot överstyrelsen saknar

förutsättningar för frågans mera ingående prövning ur statsfinansiell

synpunkt. I det förslag, som överstyrelsen i det följande framlägger, har

fördenskull överstyrelsen haft som huvudmotiv skoldistriktens och folkskoleväsendets

behov av understöd, medan överstyrelsen i den mån sådant låtit

sig göra samtidigt sökt begränsa statsverkets kostnader.

Vad först angår formen för beredande av det för ändamalet erforderliga

statsbidraget torde givetvis tvenne vägar vara framkomliga. Den ena <ir,

att anslaget erhåller förslagsanslags natur, och att vederbörande skoldistrikt

berättigas till erhållande av statsbidrag efter vissa i författningsväg bestämda

grunder. Från skoldistriktens synpunkt och jämväl med hänsyn till önskvärdheten

av en stadig och lugn utveckling av skolväsendet voro säkerligen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

en dylik anordning att föredraga. Skoldistrikten skulle på förhand veta,

huruvida och i vilken omfattning statsbidrag koinme att utgå för blivande

skolbyggnadsföretag, och vore därför också i stånd att uppgöra en någorlunda

hållbar framtidsplan för skolbyggnadsverksamheten. För statsmakterna

kan emellertid den farhågan synas ligga nära, att skoldistrikten genom

ett forcerat skolhusbyggande skulle i för hög grad betunga statsverket

under vissa perioder och särskilt kanske under de första åren. Härtill torde

emellertid böra erinras, att skolbyggnadsverksamhet alltjämt komme att ställa

stora ekonomiska krav även på skoldistrikten, ett förhållande som otvivelaktigt

komme att verka återhållande och reglerande på denna verksamhet.

I detta sammanhang tillåter sig överstyrelsen erinra örn att riksdagen i ett

liknande fall, nämligen i fråga örn statsbidrag för uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjukhus, under en följd av år anvisat ett extra

förslagsanslag.

Den andra vägen är, att anslaget erhåller karaktären av för år beviljat

extra reservationsanslag i likhet med vad som varit fallet under budgetåret

1928/1929. Under förutsättning att anslaget bleve någorlunda tillräckligt

för ändamålet och utginge under en följd av år, torde mot en dylik anoidning

vara föga att erinra, även örn den icke kan bereda skoldistrikten

samma trygghet i fråga örn statsunderstödet som ett förslagsanslag.

Överstyrelsen finner för sin del lämpligt, att meranämnda plan för statens

understödsverksamhet erhåller en tidsbegränsning av exempelvis fem år.

Att för en avsevärt längre tid göra någorlunda tillförlitliga beräkningar över

byggnadsfrekvensen inom de olika skoldistrikten låter sig nämligen knappast

göra.

Enligt de av vederbörande folkskolinspektörer lämnade uppgifterna skulle

kostnaderna för sådana skolbyggnader, som anses böra uppföras under den

närmaste femårsperioden, belöpa sig till i medeltal 1,888,200 kronor per år.

I sitt utlåtande den 2 december 1926 har överstyrelsen framhållit, att vid

en så sträng ransonering av statsbidragen, som här tydligen måste iakttagas,

de skoldistrikt, vilka stanna vid en kommunal uttaxering av mindre än 10

kronor per inkomsthundra, icke böra ifrågakomma till statsbidrag utom i

de särskilda fall, då andra ekonomiska förhållanden därtill kunna föranleda.

Överstyrelsen hyser fortfarande samma uppfattning. Enligt den i det föregående

utförda beräkningen angående byggnadskostnadernas fördelning med

hänsyn till den kommunala utdebiteringen skulle alltså under hela femårsperioden

660,000 kronor i byggnadskostnader undandragas statligt understöd.

Överstyrelsen anser sig vidare böra räkna med att vissa skoldistrikt

av olika anledningar icke inom beräknad tid bliva färdiga med de förberedelser,

som erfordras för igångsättande av byggnadsföretagen, och att följaktligen

byggnadsverksamheten kommer att få ett något långsammare förlopp

än det av folkskolinspektörerna beräknade. I vilken utsträckning så

kan bliva, fallet undandrar sig naturligtvis ett tillförlitligt förhandsbedömande.

Överstyrelsen skulle emellertid för sin del icke hålla för osannolikt,

att den årliga byggnadskostnad, för vilken statsbidrag borde utgå, på

bär anförda grunder skulle kunna beräknas till i genomsnitt 1,500,000 kronor.

Att sistnämnda byggnadssumma icke kan anses för högt tilltagen

torde framgå vid en jämförelse av vad skoldistrikten själva utan bidrag av

statsmedel åstadkommit i skolbyggnadsväg under de senaste åren. Enligt

de föreliggande uppgifterna hava nämligen under vart och ett av de senaste

fyra åren uppförts i medeltal 36 klassrum för folkskolor och 34 för små
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

skolor och mindre folkskolor samt 13 tjänstebostäder för manlig folkskollärare,

9 för kvinnlig folkskollärare och 27 för annan lärare. Enligt ovannämnda

sakkunnigas beräkningar av A-pris för olika slag av klassrum och

tjänstebostäder, vilka beräkningar ingalunda kunna anses för höga, torde

den angivna årliga skolbyggnadsverksamheten hava dragit en kostnad av i

runt tal 1,170,000 kronor. Såsom ovan nämnts hava dessa kostnader drabbat

skoldistrikten ensamt. Det torde därför och med hänsyn till den alltjämt

rådande stora bristen på lämpliga skollokaler kunna förväntas, att skoldistrikten

inför utsikten att erhålla ett kraftigt verkande statsbidrag önska

i viss mån öka skolbyggnadsverksamheten. På anförda skäl anser sig

alltså överstyrelsen för den närmaste femårsperioden böra räkna med en

årlig byggnadskostnad av 1,500,000 kronor, till vilken statsunderstöd bör utgå.

Här beräknade reducering av byggnadskostnaderna under femårsperioden

skulle, om den överföres och procentuellt lika fördelas på de i det föregående

för olika skattegrupper angivna byggnadskostnaderna, innebära, att

för skoldistrikt med 10—15 kronors uttaxering den genomsnittliga årskostnaden

bleve 501,500 kronor, för skoldistrikt med 15—20 kronors uttaxering

737,000 kronor, för skoldistrikt med 20—25 kronors uttaxering 171,500

kronor och för skoldistrikt med mera än 25 kronors uttaxering 90,000

kronor, allt i runda tal.

Beträffande storleken av det understöd, som borde utgå till de särskilda

skoldistrikten har, såsom i det föregående framhållits, sakkunnigutredningen

av år 1923 räknat med en skala av från lägst 16 s/8 till högst 50 procent

av byggnadskostnaderna, dock med möjlighet för vissa hårt skattetyngda

lappmarksförsamlingar att erhålla upp till 80 procent av byggnadskostnaderna.

Då med hänsyn till den kommunala uttaxeringen endast ett jämförelsevis

ringa antal av nu ifrågavarande skoldistrikt torde böra tilldelas

lägre statsunderstöd än 50 procent av byggnadskostnaderna och å andra

sidan vissa hårt betungade skoldistrikt synas böra erhålla mera än 50 procent,

synes man vid en beräkning av statsbidragets storlek komma till ett

medeltal av 50 procent av byggnadskostnaderna.

Med stöd av det nu anförda får överstyrelsen sammanfattningsvis framlägga

följande förslag till plan för en fortsatt statlig understödsverlcsamhet

på berörda område.

1. Planen avser den närmaste femårsperioden.

2. Till erhållande av statsunderstöd kunna ifrågakomma skoldistrikt, som

vid tiden för ansökningen haft en kommunal medeluttaxering under de två

senaste åren av mer än 10 kronor per inkomsthundra, varvid inberäknas

uttaxering till den borgerliga och kyrkliga kommunen samt landstings- och

vägskatt.

3. Den skolbyggnadsverksamhet, för vilken statsunderstöd kan utgå, beräknas

draga en årlig kostnad under femårsperioden av i medeltal 1,500,000

kronor per år.

4. Statsunderstödet beräknas till i medeltal 50 procent av byggnadskostnaderna.

5. Anslag för ändamålet beredes antingen genom ett extra förslagsanslag

å 750,000 kronor eller genom ett extra reservationsanslag å 3,750,000 kronor,

avsett för fem år och varav 750,000 kronor anvisas för budgetåret 1930/1931.

Såsom överstyrelsen i det föregående antydningsvis framhållit, kan överstyrelsen

icke utan vidare antaga, att statsmakterna äro beredda att för här

ifrågavarande ändamål bevilja hela det i nu angivna alternativa förslag till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

plan beräknade anslaget. Om av statsfinansiella skäl anslaget måste sättas

till ett lägre belopp, måste därav följa antingen att ett mindre antal skoldistrikt

kommer i åtnjutande av statsunderstöd eller att understöden komma

att utgå med lägre belopp eller ock att understöden såväl i fråga örn antal

som belopp bliva mindre än i det föregående beräknats. En indirekt följd

därav torde också bliva, att skolbyggnadsverksamheten i viss mån hämmas,

och detta desto mera, ju färre och lägre statsunderstöd som utdelas. Man

torde nämligen knappast kunna förvänta, att skoldistrikten i samma utsträckning

som hittills skola finnas villiga att för uteslutande egna medel anskaffa

skolbyggnader, sedan en, låt vara svag och osäker, utsikt yppat sig att för

ändamålet erhålla understöd av statsmedel. I många fall komme man troligen

att undan för undan uppskjuta angelägna byggnadsfrågor i hopp att

omsider komma i åtanke till erhållande av understöd. Det synes därför

enligt överstyrelsens uppfattning icke uteslutet, att ett jämförelsevis obetydligt

anslag för ändamålet, även örn det vore till avsevärd hjälp för ett fåtal

skoldistrikt, snarare kan komma att verka hämmande än befrämjande på

skolbyggnadsverksamheten i allmänhet. Därtill kommer, att även ett mycket

blygsamt statsanslag lockar många sökande, som förgäves underkasta sig

arbete och kostnader för ritningar, kostnadsberäkningar och dylikt för att

bringa ansökningen i sådant skick, att den kan bliva föremål för myndigheternas

prövning. Ett talande exempel härpå lämna ansökningarna örn

understöd ur det av 1928 års riksdag beviljade anslaget å 100,000 kronor.

Icke mindre än 25 skoldistrikt, alla eller så gott som alla i trängande behov

både av de planerade skolbyggnaderna och av understöd för deras uppförande,

anmälde sig som sökande, men understöd kunde beviljas endast

åt 6 av de sökande.

Överstyrelsen håller på nu anförda skäl före, att, om av statsfinansiella

skäl det för här ifrågavarande ändamål erforderliga statsanslaget icke kan

beviljas till av överstyrelsen i det föregående föreslaget belopp å 750,000

kronor, anslaget dock icke bör bliva lägre än 500,000 kronor.

Vid en dylik begränsning av anslaget kunna givetvis, såsom nyss framhållits,

olika vägar följas för tilldelningen av statsbidrag. Starka skäl tala

för att statsbidragen även i nu ifrågavarande fall utgå med i medeltal 50

procent av byggnadskostnaderna. Särskilt torde detta gälla vissa skoldistrikt,

som äro i stort behov av nya skolbyggnader men sakna förmåga att själva

mera verksamt bidraga till deras åstadkommande, och vilka följaktligen icke

kunna vara hjälpta med ett jämförelsevis ringa understöd. Ett bibehållande

av angivna norm för statsbidragens storlek måste emellertid anses innebära,

att åtskilliga sökande skoldistrikt skulle på grund av anslagets knapphet

icke kunna tilldelas något statsbidrag alls vid den tid, då de själva önskade

realisera ett byggnadsföretag, varför en förskjutning i den beräknade byggnadsverksamheten

ävensom en viss osäkerhet i fråga om skoldistriktens utsikter

att erhålla statsbidrag måste antagas bliva följden.

Vill man i möjligaste mån undgå nu berörda olägenheter, torde vid en

begränsning av anslaget från 750,000 till 500,000 kronor en motsvarande

begränsning av det procentuella understödet till skoldistrikten icke kunna

undvikas, och alltså statsbidraget beräknas till i medeltal en tredjedel av

byggnadskostnaderna. Under här angivna förutsättning torde för en fortsatt

statlig understödsverksamhet på ifrågavarande område följande plan kunna

uppställas.

1. Planen avser den närmaste femårsperioden.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

2. Till erhållande av statsunderstöd kunna ifrågakomma skoldistrikt, som

vid tiden för ansökningen haft en kommunal medeluttaxering under de två

senaste åren av mer än 10 kronor per inkomsthundra, varvid inberäknas

uttaxering till den borgerliga och kyrkliga kommunen samt landstings- och

vägskatt.

3. Den skolbyggnadsverksamhet, för vilken statsunderstöd kan utgå, beräknas

draga en årlig kostnad under femårsperioden av i medeltal 1,500,000

kronor per år.

4. Statsunderstödet beräknas till i medeltal 33 1/s procent av byggnadskostnaderna.

5. Anslag för ändamålet beredes genom ett extra reservationsanslag å

2,500,000 kronor, avsett för fem år och varav 500,000 kronor anvisas för

budgetåret 1930/1931.

Genom brevet den 30 augusti 1929 anbefalldes överstyrelsen att jämväl

taga under övervägande frågan huruvida andra grunder för understödens

utgående än de nu gällande borde fastställas. 1928 års riksdag har, såsom

ovan anförts, i samband med beviljande av anslag för här ifrågavarande

ändamål framhållit angelägenheten av att, därest fortsatt anslag komme att

för ändamålet äskas, ett förslag i sådant hänseende åtföljdes av vissa närmare

grunder för statsbidragens utgående. Sedan dess har Kungl. Majit

utfärdat kungörelse den 8 juni 1928 (nr 293) angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet inom vissa skoldistrikt i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, i vilken kungörelse vissa förutsättningar och grunder

för statsbidragets utgående föreskrivits.

Frågan örn vilka grunder, som kunna och böra föreskrivas för statsbidragens

utgående, blir uppenbarligen i viss mån beroende av huruvida anslaget

för ändamålet får karaktären av förslagsanslag eller av reservationsanslag.

I förra fallet kräves enligt överstyrelsens uppfattning mera detaljerade bestämmelser,

liksom också sådana äro lättare att åstadkomma. I det senare

synes den diskretionära prövningen böra i viss mån träda i stället för de

detaljerade bestämmelserna.

De i ovanberörda kungörelse den 8 juni 1928 (nr 293) angivna grunder

och villkor för statsbidragens utgående äro i allt väsentligt analoga med

dem, som enligt kungörelsen den 5 november 1924 (nr 468) gälla angående

statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste

gränsorter, och överstyrelsen vill för sin del förorda, att de även framdeles

måtte gälla.

Vad därefter angår frågan, huruvida jämväl andra grunder för understödens

utgående må böra fastställas, torde främst böra undersökas möjligheten

och lämpligheten av en reglering av skoldistriktens rätt att ifrågakomma

till erhållande av visst statsbidragsbelopp.

I det föregående har överstyrelsen antytt vissa huvuddrag av en dylik

reglering, innebärande att rätten till erhållande av understöd skulle inträda

vid en kommunal skattebelastning av 10 kronor per inkomsthundra, att

understöden borde utgå med vissa procent av byggnadskostnaderna, och

att understödsbeloppens storlek borde i viss mån beräknas efter skoldistriktens

kommunala uttaxering.

Om mera detaljerade bestämmelser på ifrågavarande område finnas erforderliga,

synas här angivna huvudgrunder böra följas. Vad särskilt angår

tillämpningen av behovsprincipen torde enligt överstyrelsens uppfattning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

skoldistriktets samlade kommunala skattetryck få anses utslagsgivande i

fråga örn distriktens upptagning bland de understödsberättigade liksom

beträffande deras placering i den ena eller andra gruppen av dessa. Visserligen

måste medgivas, att skattetrycket ensamt icke alltid är en tillförlitlig

mätare på ett skoldistrikts förmåga till ekonomiska prestationer för åstadkommande

av skolbyggnader. Härvidlag spela även andra faktorer in och

bland dem främst kanske distriktets allmänna skattekraft, vilken även i ett

skoldistrikt med jämförelsevis måttlig uttaxering kan vara så ringa, att

redan en i och för sig tämligen obetydlig utgiftsökning kan medföra en

väsentlig ökning av uttaxeringen. Då överstyrelsen det oaktat anser sig

böra föreslå skattetrycket som indelningsgrund, beror detta dels därpå, att

skattetrycket i de flesta fall torde giva ett någorlunda rättvist utslag beträffande

skoldistriktets ekonomiska prestationsförmåga, dels därpå att varje

kombination av skattetryck och andra ekonomiska betingelser såsom grundval

för skoldistriktens tilldelning av understöd skulle i tillämpningen bliva

invecklad och svårhanterlig. Emellertid torde det just på grund av de

brister, som måste vidlåda varje efter schematiska grunder gjord uppdelning

av skoldistrikten i behovsgrupper, få anses synnerligen angeläget, att åt

Kungl. Majit förbehålles rätt att, där skoldistriktens ekonomiska förhållanden

det påkalla, bestämma, såväl att ett skoldistrikt med lägre kommunal uttaxering

än 10 kronor per inkomsthundra skall tilldelas understöd som att

ett skoldistrikt skall tilldelas understöd efter högre procentuell skala än

den, vartill skoldistriktet på grund av uttaxeringen är att hänföra.

Skoldistriktens uppdelning i behovs- och understödsgrupper bleve givetvis

i viss mån beroende av anslagets storlek. Med beaktande av ovan antydda

möjligheter till jämkning uppåt och i anslutning till tidigare gjorda

beräkningar över byggnadskostnaderna framlägger överstyrelsen här nedan

tvenne försök till skoldistriktens gruppering i behovs- och understödsgrupper.

Gruppering 1 avser ett årsanslag av 750,000 kronor och statsbidrag av

i medeltal 50 procent av byggnadskostnaderna. Den i grupperingen intagna statsbidragsskalan

torde kunna tillämpas även vid ett lägre årsanslag, exempelvis

500,000 kronor, i vilket fall emellertid vissa ansökningar icke torde

kunna omedelbart bifallas. Gruppering 2 avser ett årsanslag av 500,000 kronor

och statsbidrag av i medeltal 33 Vs procent av byggnadskostnaderna.

Gruppering 1. Årsanslag 750,000 kronor. Statsbidrag av i medeltal 50

procent av byggnadskostnaderna.

Skattegrupper.

Kommunalskatt

per inkomsthundra

Kronor

Beräknad byggnads- kostnad i medeltal

per år under fem- årsperioden

Kronor

Statsbidrag

i % av byggnads- kostnaden

Summa stats- bidrag per år

Kronor

10—14: 99

501,500

33 V®

167,167

15—19: 99

737,000

50

368,500

20—24: 99

171,500

66 2/s

114,333

25 och mera

90,000

80

72,000

Summa

1,500,000

722,000

Av årsanslaget 750,000 kronor skulle vid tillämpning av ovanstående

statsbidragsskala 28,000 kronor kunna avses för sådana skoldistrikt, som på

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132. 17

grund av svag ekonomisk ställning böra tilldelas högre statsbidrag än vad

enligt angivna grunder skulle tillkomma dem.

Gruppering 2. Arsanslag 500,000 kronor. Statsbidrag av i medeltal 33 Vs

procent av byggnadskostnaderna.

Skattegrupper.

Kommunalskatt

per inkomsthundra

Kronor

Beräknad byggnads- kostnad i medeltal

per år under fem- årsperioden

Kronor

Statsbidrag

i % av byggnads- kostnaden

Summa stats- bidrag per år

Kronor

10—14: 99

501,500

20

100,300

15—19: 99

737,000

33 Vs

245,667

20 och mera

261,500

50

130,750

Summa

1,500,000

476,717

Av årsanslaget 500,000 kronor skulle vid tillämpning av här ifrågavarande

skala omkring 23,000 kronor kunna avses för extra understöd åt särskilt

behövande skoldistrikt.

Överstyrelsen är livligt medveten örn att överstyrelsens här gjorda försök

till en reglering av skoldistriktens rätt att ifrågakomma till erhållande av

visst statsbidragsbelopp kan giva anledning till invändningar av olika slag.

Sålunda är uppdelningen i skattegrupper liksom den procentuella tilldelningen

av statsbidrag inom de olika grupperna tämligen godtyckligt vald

och kunde lika gärna varit en annan med antingen större eller mindre

intervaller i fråga örn skattesatser och procentuellt statsbidrag. Vilka fördelningsgrunder

som än valts, hade emellertid, såsom överstyrelsen ovan framhållit,

för en rättvis tillämpning av behovsprincipen erfordrats utrymme för

vissa jämkningar i de normerande grunderna, och under förutsättning att

befogenhet till vidtagande av dylika jämkningar förbehålles Kungl. Majit

torde de av överstyrelsen angivna fördelningsgrunderna kunna anses

lämpliga.

En mera vägande invändning mot såväl de uppgjorda alternativa planerna

för en fortsatt statlig understödsverksamhet som nu berörda grunder angående

skoldistriktens rätt att ifrågakomma till erhållande av visst statsbidragsbelopp

torde vara, att de beräknade skolbyggnadskostnaderna under femårsperioden

fördelats med lika belopp på varje år vad angår såväl de samlade

byggnadskostnaderna som kostnaderna inom varje skattegrupp för sig.

I verkligheten torde fördelningen av byggnadskostnaderna bliva en annan,

och därmed komma också ansökningarna örn statsbidrag att växla år från

år. De uppgjorda planerna och grunderna, som förutsätta ett jämnt och likformigt

förlopp av byggnadsverksamheten, komme därför icke att i alla

avseenden kunna följas.

Slutligen torde det ligga i öppen dag, att meranämnda planer och grunder

kunna tillämpas endast under förutsättning av det härför erforderliga

anslaget. Skulle årsanslaget komma att bestämmas till väsentligt lägre belopp

än det lägsta av överstyrelsen här ovan förordade, kunna givetvis

skoldistrikten icke tillgodoses med statsbidrag i den omfattning och efter

de grunder, som ovan framlagts. Statsanslaget synes under sådana förhållanden

böra avses för ett fåtal skoldistrikt med synnerligen svag ekonomisk

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 1 tami. 104 haft. (Nr 1H2.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

ställning. Av synnerlig vikt vore nämligen alltjämt, att de särskilda statsbidragen

bestämdes till sådana belopp, att de bleve till avsevärd hjälp förde

skoldistrikt, som därav komme i åtnjutande. Huvudvikten vid fördelningen

av statsbidragen synes under sådant förhållande böra läggas på

prövningen av de enskilda fallen, och överstyrelsen skulle för sin del finna

lämpligt, att inga andra grunder och bestämmelser för statsbidragens utgående

föreskreves än de i ovannämnda kungörelse den 8 juni 1928 angivna.

Med det nu anförda har överstyrelsen, i den män det synts överstyrelsen

möjligt, dels sökt framlägga plan för en fortsatt statlig understödsverksamhet

i fråga örn byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, dels ock sökt överväga

frågan huruvida andra grunder för understödens utgående än de nu

gällande må böra fastställas.

Slutligen får överstyrelsen hemställa, det Kungl. Majit täcktes föreslå

riksdagen att bevilja för här ifrågavarande ändamål erforderliga anslag.

Härefter har statskontoret den 3 januari 1930 avgivit utlåtande i ärendet

och därvid anfört följande:

För ordnande av förevarande angelägenhet kan man tänka sig två huvudvägar

— endera rätt för varje kommun, som uppfyller vissa förutsättningar,

att erhålla statsbidrag enligt av Kungl. Majit och riksdagen bestämda,

i allmän författning angivna grunder, eller ock att, såsom är fallet enligt

den senast i ämnet gällande kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 293), Kungl.

Majit i varje särskilt fall bestämmer bidragsbeloppet med hänsyn till skoldistriktets

ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter. Genomförandet

av den förstnämnda anordningen, där utgifterna komme att, i likhet

med vad som är fallet vid en mängd andra statsbidragsanslag, utgå så att

säga automatiskt, kräver givetvis, att anslaget får karaktär av förslagsanslag.

Vid det andra alternativet kan anslaget vara bestämt och bör då uppföras

såsom reservationsanslag.

Skolöverstyrelsen synes vilja giva företräde åt den förstnämnda anslagsformen,

detta med hänsyn till fördelen för skoldistrikten att på förhand

kunna veta, huruvida och till vilken omfattning statsbidrag kan påräknas.

Statskontoret anser emellertid, med hänsyn till de betydande belopp det här

kan komma att röra sig örn, uteslutet att bevilja förslagsanslag för ändamålet.

Erfarenheten örn utgifterna å de redan befintliga, automatiskt verkande

statsbidragsanslagen talar alltför tydligt häremot.

Vad beträffar beloppet av anslaget, är detta givetvis beroende på de grunder

för bidragets utgående, vilka anses böra uppställas. Skolöverstyrelsen

har i sådant avseende beträffande den närmaste femårsperioden tänkt sig

ett statsunderstöd av i medeltal endera 50 procent av byggnadskostnaden

och medförande ett årligt anslagsbehov av 750,000 kronor eller, örn detta

belopp skulle anses för högt, 33 Vs procent av byggnadskostnaden, vilket

skulle kräva ett årsanslag av 500,000 kronor. Förutsättning för att statsbidrag

skulle utgå, borde vara, att det sammanlagda kommunala skattetrycket

uppgår till mer än 10 kronor för inkomsthundra, och överstyrelsen

har i anslutning till skattetrycket uppgjort alternativa, graderade skalor för

understödet, utvisande, för ett medeltal av 50 procent lägst 33 1/3 procent

och högst 80 procent och för ett medeltal av 33 ’/3 procent lägst 20 procent

och högst 50 procent.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Statskontoret, som icke är i tillfälle yttra sig om vare sig skolöverstyrelsens

beräkningar angående det totala byggnadsbehovet och kostnaderna för dettas

avhjälpande eller uppgifterna angående skattetrycket inom de olika kommunerna,

vill beträffande förutsättningen av ett kommunalt skattetryck av

mer än 10 kronor för inkomsthundra erinra, att i det betänkande, som den

22 juni 1923 avgivits av tillkallade sakkunniga för utredning av frågan om

understöd för byggnader för folkskoleväsendet i riket, såsom en allmän förutsättning

uppställts dels ett minimiskattetryck av 8 kronor, dels ock en

utdebitering för folkskoleväsendet av minst 1 krona samt att de uppgjorda

skalorna för statsbidraget uteslutande hänförde sig till sistnämnda utdebitering.

I sitt den 10 januari 1924 över betänkandet avgivna utlåtande gjorde

statskontoret vissa erinringar mot detta sistnämnda beräkningssätt, som enligt

vad ämbetsverket närmare utvecklade, understundom kunde leda till

icke fullt rättvisa resultat. Statskontoret ansåg sig dock i allt fall böra biträda

förslaget. Då emellertid skolöverstyrelsen nu föreslår en gradering

med hänsyn till det totala skattetrycket, vilket är den anordning, statskontoret

år 1924 ansåg starkt kunna ifrågasättas, är från statskontorets sida

intet att erinra häremot.

I avseende å byggnadskostnaderna framgår icke med säkerhet av överstyrelsens

förslag, örn man tänkt sig, att de beräknade eller de verkliga

kostnaderna skulle ligga till grund för understödet. Statskontoret vill emellertid

erinra örn att ämbetsverket på anförda skäl — huvudsakligen hänförande

sig till risken för oskäligt uppdrivna kostnadsberäkningar — i sitt

ovanberörda utlåtande den 10 januari 1924 motsatt sig det då föreliggande

förslaget om användande av de beräknade kostnaderna såsom grund för

understödet. Statskontoret, som allt fortfarande intager denna ståndpunkt,

anser alltså, att understödet bör utgå i förhållande till de verkliga kostnaderna.

Beträffande de av skolöverstyrelsen framlagda förslagen till gradering av

statsbidragen i förhållande till skattetrycket med utgångspunkt dels från ett

bidrag av i medeltal 50 procent och ett anslag å 750,000 kronor, dels ock

från en medeltalsprocent av 33 V3 och ett anslag av 500,000 kronor, torde

mot dessa skalor i och för sig intet vara att erinra. Båda resultera dock i

ett så högt utgiftsbelopp, att statskontoret måste finna det synnerligen tvivelaktigt,

om någondera av dem kan komma till användning. I varje fall

lärer ett årsanslag av 500,000 kronor vara det högsta, som kan komma i

fråga, och statskontoret föreställer sig, att även detta belopp kommer att

befinnas alltför högt. Örn således beloppet kommer att något mera avsevärt

nedskäras, delar statskontoret skolöverstyrelsens uppfattning örn att det

lämpligaste är, att icke fastställa några allmänna grunder för bidragens utgående

utan att åt Kungl. Majit överlåtes att, såsom för närvarande, pröva

deras belopp efter sig i varje fall företeende omständigheter. Men även om

ett anslag å 500,000 kronor skulle komma att beviljas, torde de allmänna

grunderna för bidragens beviljande icke böra, såsom överstyrelsen synes

avse, fastställas i allmän författning, då anslaget icke är förslagsanslag.

Visserligen skulle det ligga i sakens natur, att de angivna grunderna icke

kunde tillämpas i vidare mån än de tillgängliga medlen därtill lämnade

tillgång, men det torde kunna antagas, att kommunerna i allt fall skulle

utgå från att, örn de uppfyllde de stadgade förutsättningarna, do också

skulle kunna påräkna bidrag till belopp, som franninge av författningen.

Det synes därför statskontoret lämpligast, att grunderna endast omförmälas

s. 20 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

20 Kungl. May.ts proposition Nr 1.52.

för riksdagen för att sedermera, i den mån riksdagen ej gör erinran mot

desamma, av Kungl. Majit i de särskilda fallen tillämpas, med Kungl. Majit

dock förbehållen rätt att, där förhållandena sådant påkalla, vidtaga jämkningar

i bidragsbeloppen. Högre bidrag än 80 procent av byggnadskostnaden

lärer dock under inga omständigheter böra ifrågakomma.

Slutligen vill statskontoret framhålla, att det icke synes lämpligt att, såsom

skolöverstyrelsen föreslagit, på en gång bevilja ett för en hel femårsperiod

avsett belopp, utan torde åtminstone under den första perioden anslag endast

för ett år i sänder böra beviljas.

De skäl, som år 1928 föranledde min företrädare i statsrådsämbetet att

för riksdagen framlägga förslag örn anslag till bidrag till skolbyggnader för

här ifrågavarande skoldistrikt, äro allt fortfarande för handen. Den av 1928

års riksdag begärda utredningen, som nu föreligger och för vilken jag i det

föregående redogjort, bestyrker kraftigt önskvärdheten av en fortsatt understödsverksamhet

från statens sida.

Såsom skolöverstyrelsen och statskontoret framhållit, kan man för ordnande

av här förevarande angelägenhet tänka sig två huvudvägar: endera rätt för

varje kommun, som uppfyller vissa förutsättningar, att erhålla statsbidrag

enligt av Kungl. Majit och riksdagen bestämda, i allmän författning angivna

grunder, eller ock att, såsom var fallet med det av 1928 års riksdag för

ändamålet anvisade anslaget, Kungl. Majit i varje särskilt fall bestämmer

bidragsbeloppet med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden

och övriga omständigheter.

Vissa skäl kunna anföras till förmån för det förstnämnda alternativet,

främst att detta onekligen skulle vara det verksammaste sättet att stödja

här ifrågavarande skoldistrikt. Men genomförandet av en sådan anordning,

där utgifterna skulle komma att utgå så att säga automatiskt, kräver, att

anslaget får karaktär av förslagsanslag. Och något sådant finner jag mig,

i likhet med statskontoret, förhindrad att tillstyrka, med hänsyn till de betydande

belopp det här kan komma att röra sig om. Jag vill erinra örn

att enligt de år 1929 insamlade uppgifterna på samtliga de 105 skoldistrikt,

det här gäller, kommer en beräknad byggnadskostnad av 23,042,000 kronor,

ävensom att skolöverstyrelsen, under förutsättning att statsunderstödet beräknas

till i medeltal 50 procent av byggnadskostnaderna, för den närmaste

femårsperioden räknat med ett årligt anslag av statsmedel av 750,000 kronor.

Jag vill vidare framhålla, att redan nu under åttonde huvudtiteln finnes ett

flertal automatiskt tillväxande förslagsanslag, vilka ställa mycket stora krav

på statskassan. Enligt min mening kräver hänsynen till statsfinanserna, att

man noga betänker sig, innan man går in för att betunga budgeten med

ytterligare ett dylikt anslag.

Jag anser mig därför böra förorda att, i likhet med vad som skedde vid

1928 års riksdag och i överensstämmelse med vad som under åtskilliga år

tillämpats i fråga om byggnadsanslaget till rikets nordligaste gränsorter, ett

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majis proposition Nr 132.

extra reservationsanslag beviljas för ändamålet, utan att några fixerade normer

fastställas för bidragens utgående. Liksom beträffande byggnadsanslaget

till rikets nordligaste gränsorter bör i stället åt Kungl. Majit överlåtas

att enligt ovan anförda bestämmelser i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 293)

från fall till fall pröva, med huru stort belopp understödet skall utgå. Detta

system har med gott resultat tillämpats i fråga örn de nordligaste gränsorterna,

och jag kan icke se något skäl, varför ej förhållandet skulle bliva

detsamma i nu förevarande fall. Visserligen gäller det här ett mycket större

antal skoldistrikt än i de nordligaste gränsorterna, varför prövningen kan

bliva krävande, men denna omständighet synes mig ej böra tillmätas någon

större betydelse.

Skolöverstyrelsen har för den närmaste femårsperioden beräknat antingen

— under förutsättning att statsunderstödet uppskattas till i medeltal 50 procent

av byggnadskostnaderna — ett extra reservationsanslag av 3,750,000

kronor, varav ett belopp av 750,000 kronor skulle anvisas för ett vart av

budgetåren 1930/1935, eller — under förutsättning att statsunderstödet uppskattas

till i medeltal 33 Vs procent av byggnadskostnaderna — ett extra

reservationsanslag av 2,500,000 kronor, varav ett belopp av 500,000 kronor

skulle anvisas för ett vart av budgetåren 1930/1935.

Jag instämmer i statskontorets uppfattning, att det icke synes lämpligt

att, såsom skolöverstyrelsen sålunda föreslagit, på en gång bevilja ett för

en hel femårsperiod avsett belopp, utan torde åtminstone under den första

perioden anslag för endast ett år i sänder böra beviljas.

Vad beträffar storleken av det anslag, som må böra beräknas för budgetåret

1930/1931, hade det varit i hög grad önskvärt, att för ändamålet kunnat

disponeras ett större belopp, så att en verksam hjälp kunnat lämnas ett

flertal skoldistrikt. Av budgetära skäl är jag emellertid ej i tillfälle att härutinnan

gå längre än min företrädare i ämbetet utan nödgas inskränka mig

till att förorda, att anslaget för budgetåret 1930/1931 upptages med ett belopp

av 100,000 kronor, som torde böra avses för skoldistrikt med synnerligen

svag ekonomisk ställning.

Jag anser mig slutligen böra nämna, att, örn riksdagen ställer medel till

förfogande för budgetåret 1930/1931, jag anser lämpligt, att de ansökningar,

som vid Kungl. Majlis fördelning av anslaget förbudgetåret 1928/1929 icke

kunde föranleda någon åtgärd på grund av anslagets otillräcklighet, ånyo

upptagas till prövning. Dessa ansökningar torde, så snart riksdagen fattat

beslut i ämnet, böra återremitteras till överstyrelsen för att tagas i förnyat

övervägande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

rikets nordligaste gränsorter, bevilja för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av.......kronor 100,000: —

att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit

kan finna gott meddela.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Stockholm 1930, Ivar Hajggströms Boktryckeri A. B.

300432

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Nor s. 5 i texten
  2. SU 1930:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, s. 14 i texten