Sök i Ratio Lex

Angående nybyggnad för statens historiska museum m. m

1931-02-20 · 42 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 42 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:131, Angående nybyggnad för statens historiska museum m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1

Nr 131.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående nybyggnad för

statens historiska museum m. m.; given Stockholms slott

den 20 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min a lernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

anför härefter departementschefen, statsrådet Städener:

Under punkt 73 av 1931 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till nybyggnad för statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Sedan utredningen i ämnet numera slutförts, anhåller jag att ånyo få

anmäla denna fråga för Kungl. Majit.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 113 haft. (Nr 131.)

Nybyggnad

för statens

historiska

museum

m. m.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Statens historiska museum är jämte myntkabinettet, antikvariskt-topografiska

arkivet och antikvariskt-numismatiska biblioteket ställt under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende. Såväl dessa fyra statssamlingar

som akademien och riksantikvarieämbetet äro inrymda i en och samma

byggnad, nationalmuseibyggnaden, där för ändamålet upplåtits hela bottenvåningen

och några utrymmen i källaren. Härjämte disponerar museet

provisoriska förrådslokaler i det södra av de gamla riksbankshusen och i

förutvarande länscellfängelset å Östermalm. De av museet och övriga här

angivna samlingar och institutioner nu innehavda lokalutrymmena representera

en golvyta av sammanlagt 4,516 kvadratmeter, varav 1,107 kvadratmeter

utgöra utställningsrum, 2,088 kvadratmeter magasinsutrymmen samt

1,321 kvadratmeter tjänsterum.

Frågan om uppförande av en ny byggnad för statens historiska museum

och därunder hörande samlingar har länge stått på dagordningen. Ett flertal

utredningar i ämnet ha verkställts, och olika förslag hava framkommit

såväl med avseende å byggnadens beskaffenhet som beträffande dess förläggning.

Det är särskilt förläggningsfrågan, som vållat svårigheter och

föranlett ingående överväganden. År 1909 uttalade sig vitterhetsakademien

för att museet borde förläggas till den mellan nordiska museet och Skansen

belägna tomt, där biologiska museet har sin plats. Mot denna tanke gjordes

dock invändningar av det skälet, att uppförandet av en monumentalbyggnad

av här ifrågavarande dimensioner på berörda tomt ansågs komma

att förtaga Djurgårdsentrén dess karaktär av parkentré. De s. k. statens

byggnadssakkunniga framförde år 1913 två alternativ till förläggningsplats,

nämligen antingen galärvarvet eller områdena på ömse sidor örn nordiska

museet. Då galärvarvet icke var tillgängligt, föreslogo de sakkunniga museets

förläggande till området söder örn nordiska museet mellan stora vägen

och galärvarvets mur.

Även detta förslag möttes emellertid av gensagor. Nordiska museets

nämnd avstyrkte detsamma bland annat på den grund, att de båda områdena

på ömse sidor om nordiska museets byggnad enligt nämndens mening

borde reserveras för detta museums eget behov av vidgat utrymme, och

intendenten för Djurgården samt riksmarskalksämbetet ställde sig likaledes

av susande, därför att en byggnad för ändamålet på sistberörda plats skulle

ofördelaktigt inverka på utseendet och intrycket av själva entrén till Djurgården.

Vitterhetsakademien hemställde så år 1919, att statens tomt i

Nobelparken måtte reserveras för statens historiska museum. Ityggnadssakkunniga

motsatte sig bestämt en sådan åtgärd under framhållande, att Nobelparken

icke borde reduceras och belastas med byggnader av större dimensioner.

Själva upptogo de sakkunniga i sitt betänkande år 1925 angående

ordnandet av statens byggnadsverksamhet i Stockholm en annan tomtplats

till diskussion, nämligen den, å vilken f. d. positionsartilleriregementets kasern

är belägen. De framhöllo, att kasernbyggnaden med dess båda flyglar

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

besutte en så betydande monumentalitet, att det borde vara ett allmänt intresse

att söka bevara anläggningen. Byggnaderna kunde med lämpliga

omändringar synnerligen väl ägna sig för museala ändamål. Emellertid uttalade

sig de sakkunniga i nämnda betänkande närmast för att norra delen

av galärvarvet fortast möjligt borde frigöras och att plats a detta område

måtte upplåtas för statens historiska museum och dithörande institutioner.

I skrivelse av år 1926 uttalade vitterhetsakademien, att den för sin del

kunde acceptera vilken som helst av de ifrågasatta platserna, nämligen galärvarvets

område å Djurgården, Nobelparken och positionsartilleriets kaserntomt.

Akademien ansåge det emellertid vara ofrånkomligt, att byggnadsfrågan

vunne sin lösning inom den allra närmaste framtiden, ty eljest skulle

museisamlingarna och dessas vetenskapliga bearbetning lida obotlig skada

och de foruminnesvårdande myndigheterna svårt hämmas i sitt arbete.

Genom beslut den 14 maj 1926 anbefallde Kungl. Majit byggnadsstyrelsen

att i samråd med riksantikvarien skyndsamt verkställa utredning rörande ny

förläggning av statens historiska museum och därmed förenade samlingar

och institutioner samt att till Kungl. Majit inkomma med det förslag, vartill

utredningen kunde giva anledning; och förklarade Kungl. Majit Sig vilja

sedermera besluta i fråga örn uppdrag åt byggnadsstyrelsen att utarbeta

ritningar till nya lokaler för nämnda museum och därmed förenade samlingar

och institutioner.

Innan byggnadsstyrelsen inkommit med berörda utredning och förslag,

framställdes av 1926 års beredning rörande den militära centralförvaltningens

organisation och av kasernkommittén förslag, att ovannämnda kasernområde

skulle i avseende å den del, varå kasernbyggnaden och stallflyglarna

mot Storgatan vore belägna, utnyttjas för marinens överstyrelseorgan,

som lämpligen kunde erhålla sina lokaler i kasernbyggnaden.

I januari 1928 inkom byggnadsstyrelsen med den av Kungl. Majit anbefallda

utredningen angående ny förläggning av statens historiska museum

och därtill hörande samlingar. Förslaget, som var uppgjort i fullt samförstånd

med riksantikvarien och med ledning av ett av denne utarbetat program,

innebar i huvudsak följande.

Den å f. d. positionsartilleriregementets kasernområde befintliga huvudbyggnaden

skulle efter vissa nödiga ändrings och iståndsättningsarbeten tågås

i anspråk för biblioteks- och arkivlokaler, tjänstelokaler för statens historiska

museum och riksantikvarieämbetet ävensom sessionssal för vitterhetsakademien,

lokaler för fotografering, textilkonservering m. m. Dessa lokaler skulle

upptaga hela byggnadens bottenvåning och våningen 1 trappa upp samt en

del av våningen 2 trappor upp, där dessutom vissa reservlokaler skulle erhållas,

vilka tills vidare skulle kunna utnyttjas för Kinasamlingen eller eventuellt

för kommittéer, ortnamnsberedningen m. m. För museisamlingarnas

utställning och magasinering skulle däremot uppföras en nybyggnad bakom

den sålunda avsedda administrationsbyggnaden, för vilket ändamål hela tomtutrymmet

mellan sistnämnda byggnad och Linnégatan skulle tagas i anspråk.

Denna nybyggnad skulle enligt förslaget, som emellertid icke betraktades

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

såsom en slutlig lösning av byggnadsproblemet, utgöras av en parallellt med

administrationsbyggnaden gående rektangulär byggnad ävensom ett därtill

anslutet bågformigt byggnadsparti mot hörnet av Linnégatan och Narvavägen.

Genom två flygelbyggnader skulle den nya museibyggnaden förbindas med

administrationsbyggnaden men skulle i övrigt vara helt skild ifrån densamma.

På grund av nivåförhållandena inom den del av tomten, som skulle upptagas

av den nya museibyggnaden, skulle denna byggnad, ehuru den icke komme

att höja sig över administrationsbyggnadens taklinje, kunna till sin huvuddel

uppföras i tre våningar med för ändamålet erforderliga rumshöjder. Huvudentrén

till museibyggnaden skulle anordnas från den gård, som bildas mellan

denna byggnad och administrationsbyggnaden, och skulle tillträde till gården

förmedlas genom en i anslutning till sistnämnda byggnads loggiaparti anordnad,

tvärs genom byggnaden gående portik, varifrån jämväl uppgångarna

till administrationslokalerna m. m. skulle anordnas.

Inom den sålunda skisserade nybyggnaden skulle statens historiska museum

för sina samlingar erhålla välbelysta lokaler med ett utrymme, inom

vilket ett av riksantikvarien Curman uppgjort program angivet utrymmesbehov

av tillhopa omkring 10,000 kvadratmeters golvyta helt skulle tillgodoses.

_ Enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda approximativa kostnadsberäkningar

skulle kostnaderna för uppförandet av den ifrågasatta nybyggnaden

jämte kostnaderna för utförande av erforderliga ändrings- och iståndsättningsarbeten

inom den gamla kasernbyggnaden uppgå till 3,500,000 kronor.

Det framhölls, att berörda förslag endast innefattade ett skissförslag, avsett

att visa möjligheterna för en lämplig lösning av statens historiska

museums lokalfråga.

Den tomtyta, som enligt det föreliggande skissförslaget skulle tagas i anspråk

för statens historiska museum och därmed förenade samlingar och institutioner,

utgjorde omkring 10,000 kvadratmeter. Emellertid ansågs det

erforderligt att härutöver reservera plats för framtida utvidgning. Sådan

utvidgning skulle enligt byggnadsstyrelsens mening lämpligen kunna förläggas

till det tomtutrymme, som vore beläget i hörnet mellan Linnégatan

och en i enlighet med ett av ovannämnda byggnadssakkunniga framlagt

stadsplaneförslag angiven förlängning av Grevmagnigatan. Genom en dylik

förläggning skulle byggnaden bliva lätt tillgänglig från de övriga museilokalerna,

och tomtplatsen anses ur utrymmessynpunkt tillräcklig. Såsom

en i en avlägsen framtid eventuellt erforderlig lokalutvidgning skulle man

enligt byggnadsstyrelsen emellertid kunna tänka sig, att de båda stallflyglarna

skulle tagas i anspråk för sagda ändamål.

Vad beträffade frågan, huru stallflyglarna tillsvidare skulle utnyttjas,

fann byggnadsstyrelsen sig icke hava anledning att i detta sammanhang

taga någon definitiv ställning. Emellertid anvisade byggnadsstyrelsen två

utvägar såsom möjliga, nämligen antingen att de användes uteslutande

såsom magasinslokaler, för vilket ändamål några kostnader för större ombyftgnadsarbeten

icke skulle behöva ifrågakomma, utan byggnaderna endast

iståndsättas, eller också att byggnaderna genom vidtagande av en del mera

omfattande ändringsarbeten, anbringande av takfönster och dylikt, iordningställdes

såsom utställningslokaler för sådana museisamlingar, vilka med

hänsyn till föremålsbeståndets beskaffenhet lämpligen skulle kunna inrymmas

i de lokaler, som här skulle erhållas. Bland institutioner, vilkas behov av

magasinsutryimnen på nu angivet sätt skulle kunna tillgodoses, angav bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

nadsstyrelsen riksarkivet, nordiska museet, etnografiska museet, marinmuseet

och sjöfartsmuseet. Skulle stallfiyglarna befinnas böra användas till utställningslokaler

för museiändamål syntes marinmuseet och sjöfartsmuseet lämpligen

kunna härvid ifrågakomma.

Med avseende å den föreslagna kaserntomten torde jag få erinra örn följande

förhållanden:

Området innefattar en areal av 38,464 kvadratmeter. Samtidigt med att

1892 års riksdag (i skrivelse den 19 maj 1892, nr 78) beviljade medel till uppförande

av en ny hästgardeskasern, beslöt riksdagen, att nu ifrågakomna

kasernområde, som då omfattade hela kvarteret Hästgardet, skulle, till betäckande

av kostnaderna för de nya kasernerna, uppdelas i kvarter och

tomter samt efter rivning av därå uppförda byggnader försäljas. Tillika

medgav riksdagen, att medel till såväl nyssnämnda byggnadsföretag som

ock de gaturegleringsarbeten, vilka till följd av den ifrågasatta försäljningen

erfordrades, finge efter Kungl. Majis beprövande av statsverkets

tillgångar förskjutas. En reglering av området genom framdragandet av

Grevmagni- och Torstenssonsgatorna genom detsamma samt breddning av

Styrmansgatan till 18 meters bredd fastställdes genom nådigt brev den 27

maj 1892. Genom denna ändring av stadsplanen skulle kvarteret Hästgardet

uppdelas i tre kvarter — benämnda Spiltan, Krubban och Häcken

— vilka skulle styckas i sammanlagt 40 tomter.

I sitt den 25 oktober 1917 avgivna yttrande över kassaförlagskommitténs

betänkande anmälde statskontoret, att ämbetsverket för uppförande av nytt

kasernetablissemang för livgardet till häst förskjutit ett belopp av 1,586,729

kronor 36 öre. På grund härav föreslog Kungl. Majit, att ifrågavarande

förskott skulle i 1918 års tilläggsstat täckas av tillfälliga lånemedel. Detta

blev också riksdagens beslut. På grund av detta 1918 års riksdagsbeslut

utbetalade riksgäldskontoret av lånemedel till statskontoret den 26 juli 1918

beloppet 1,586,729 kronor 36 öre, vilket belopp sedan dess utgjort riksgäldskontorets

fordran av statsmedel att täckas vid områdets försäljning.

Enligt bemyndigande av Kungl. Majit träffade arméförvaltningen, den

11 april—24 oktober 1894 å Kungl. Majits och kronans vägnar, avtal med

Stockholms stad angående omförmälda stadsplans genomförande. Till staden

har genom sagda avtal överlåtits de delar av kasernområdet, vilka enligt

nu gällande stadsplan skola utläggas till Grevmagni- och Torstenssonsgatornas

förlängning genom kasernområdet ävensom till breddning av Styrmans

och Storgatorna. I Grevmagnigatans berörda förlängning ingår därjämte

en »gatudessein», vilken ansetts tillhöra staden sedan gammalt men

är intagen till kasernområdet. Staden, som vunnit lagfart å de sålunda

överlåtna gatuområdena, äger emellertid i enlighet med avtalet icke rätt att

tillträda gaturnarken förr än »kasernetablissementet varder utrymt» och å

området »uppförda byggnader bliva för kronan obehövliga och nedrivna».

Av byggnaderna är huvudbyggnaden uppförd tvärs över den mark, som

enligt stadsplanen skulle utläggas till Torstenssonsgatan, samt de båda stallflyglarna

delvis å mark, .som enligt stadsplanen skulle utläggas till Storoch

Grevmagnigatorna. Även en del andra byggnader äro delvis belägna

å sådan mark, som enligt nu gällande stadsplan skulle utläggas till gata.

Den sålunda fastställda stadsplanen bar genomförts endast så tillvida, att

den avsedda breddningen av Styrmansgatan är under utförande. Förut omnämnda

byggnadssakkunniga framlade i anknytning till planen på kasern
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

områdets utnyttjande för museala ändamål i sitt betänkande av år 1925

förslag till ny stadsplan för det gamla kvarteret Hästgardet, utgående från att

kasernbyggnaderna skulle bibehållas. Även enligt detta förslag skulle området

uppdelas i tre kvarter, av vilka det västligaste, A, mellan Styrmansgatan och

den över området framdragna Grevmagnigatan nästan sammanfaller med

kvarteret Spiltan. Den östliga delen av området delas av en parallellt med

Linnégatan lagd gata i två kvarter, varav det nordliga, B, är avsett att uppdelas

i tomter till försäljning och det södra, C, att bilda tomt för de tre kvarstående

kasernbyggnaderna med utrymme även för eventuella tillbyggnader.

Enligt den fastställda stadsplanen har

9,199 kvm.

12,633 »

9»816 » 31,648 kvm.

. ....... 6,816 »

Summa 38,464 kvm.

Enligt det av de sakkunniga framlagda stadsplaneförslaget skulle

det västra kvarteret

A få en areal av. . .

. . 8,946 kvm.

» nordöstra »

B » » » »

. . 8,174 »

» sydöstra »

C » » » »

• ■ 16,474 » 33.594 kvm.

Gatumark .....

Summa 38,464 kvm.

Sammanlagda ytan av kvartersmarken är i det senare förslaget något

större än enligt den fastställda stadsplanen och sålunda samtidigt gatumarken

något minskad. Den till försäljning åt enskilda avsedda tomtmarken

i kvarteren A och B uppgår enligt byggnadssakkunnigas förslag till 17,120

kvadratmeter.

Enligt sakkunnigas förslag skulle hela kvarteret C upplåtas till någon

museal statsinstitution.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget örn en förläggning av

statens historiska museum jämte därmed förenade samlingar och institutioner

till ifrågavarande kasernområde förutsatte avsevärda ändringar i den

år 1892 fastställda stadsplanen för samina område, och förslaget företedde jämväl

väsentliga avvikelser från sakkunnigas förslag. Under det att enligt den

fastställda stadsplanen såväl Torstenssonsgatan som Grevmagnigatan skulle

framdragas över området, delande detsamma i tre kvarter, skulle nu endast

sistnämnda gata förlängas och området alltså komma att bestå av blott två kvarter.

Grevmagnigatans förlängning hade givits ett något modifierat läge, i det

att den förflyttats så mycket åt väster som den västra stallflygeln sköt fram

över Grevmagnigatans nuvarande östra gatulinje, varigenom" alltså nämnda

stallflygel skulle komma att lämnas oberörd av gatans framdragande. Gatan

skulle i sin förlängning erhålla en bredd av 15 meter, dock att genom inläggning

av förgårdsmark av 3 meters bredd å kvartersmarken utmed gatans

östra sida å sträckningen mellan omförmälda stallflygel och Linnégatan avståndet

mellan byggnadslinjerna å denna sträcka skulle bliva 18 meter.

Styrmansgatan skulle i enlighet med den fastställda stadsplanen breddas till

18 meter, under det att utmed Storgatans norra sida å sträckningen mellan

Styrmansgatan och Grevmagnigatan skulle inläggas ett 7 meter brett bälte

av förgårdsmark. Det kvarter, som skulle bildas mellan nämnda gator och

kv. Spiltan en areal av

» Krubban » » »

» Häcken » » »

Gatumark...........

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Linnégatan tomine att omfatta en areal av 8,812 kvadratmeter, och skulle

detta kvarter kunna försäljas, under förutsättning att en närmare under

sökning gåve vid handen, att detsamma icke behövde tagas i anspråk

för statsverkets eget behov. Den återstående, öster örn Grevmagnigatans

förlängning belägna delen av det nuvarande kasernomradet skulle utgöra

ett enda kvarter, omfattande en yta av sammanlagt 26,707 kvadratmeter,

varav 17,729 kvadratmeter belöpa på det tomtutrymme, som skulle tagas i

anspråk för statens historiska museum och därmed förenade samlingar och

institutioner, inberäknat framtida utvidgningar, under det att återstoden

eller 8,978 kvadratmeter skulle disponeras för det ändamål, vartill stallflyglarna

kunde komma att utnyttjas.

Jämlikt den av byggnadsstyrelsen föreslagna dispositionen av kasernområdet

skulle endast det mellan Grevmagnigatans förlängning och Styrmansgatan

belägna kvarter som rådet kunna ifrågakomma till försäljning. En moni

byggnadsstyrelsen verkställd värdering gav vid handen, att detta område

skulle vid en försäljning för bostadsändamål inbringa ett belopp av 1,800,000

kronor vilket motsvarade ett å-pris av 200 kronor per kvadratmeter tomtmark.

Emellertid framhöll byggnadsstyrelsen i detta sammanhang att, sedan

de i gamla länscellfängelset å Östermalm deponerade, statens historiska

museum tillhöriga samlingar överflyttats till den föreslagna nybyggnaden å

kasernområdet och därest riksarkivets i förstnämnda fastighet nu magasin e

rade arkivalier bereddes plats inom en av de båda stallflyglarna, fängelsefastigheten

skulle kunna försäljas, varvid den ekonomiska behållningen

enligt av byggnadsstyrelsen jämväl verkställda beräkningar torde kunna väntas

uppgå till 1,100,000 kronor.

Den 15 februari 1929 avlät Kungl. Majit till riksdagen proposition (nr 98) (

angående åtgärder för beredande av nybyggnad för statens historiska museum

och övriga under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar

m. m.

I nämnda proposition, vartill jag här i huvudsak tillåter mig hänvisa,

föreslog Kungl. Majit riksdagen att dels medgiva, att det av förutvarande

positionsartilleriregementet hittills disponerade kasernområdet jämte den därå

befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar finge under förutsättning

av sådana ändringar i den för området nu gällande stadsplanen,

som departementschefen i statsrådsprotokollet angivit reserveras för statens

historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi

ställda statssamlingar ävensom för andra statliga museer och kulturella

institutioner eller ock statsinstitutioner i övrigt, vilka enligt Kungl. Majits

och riksdagens beslut kunde komma att framdeles förläggas till byggnader å

ifrågavarande tomtkomplex; dels och för utlysande av arkitekttävlan örn förslagsritningar

till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore erforderliga

för en förflyttning av statens historiska museum och övriga under

vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar till ifrågavarande område,

ävensom för uppgörande av detaljritningar i samma hänseende m. m.

för budgetåret 1929/1930 under riksstatens åttonde huvudtitel anvisa ett

extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Vid sin anmälan inför Kungl. Majit av förevarande ärende anförde

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat:

Departementschefen ansåge en snar lösning av historiska museets byggnadsfrågor

vara en synnerligen viktig angelägenhet, som icke längre tålde uppskov

Han erinrade om de lokalsvårigheter, med vilka museet länge haft

att kämpa, och påpekade den utomordentligt starka utveckling, som under

de senaste årtiondena ägt rum inom fornforskningens och överhuvud inom

kulturminnesforskningens vidsträckta områden. Det föreföll departementscheten

självfallet, att den yttre ram, man för omkring 70 år sedan tänkte

sig för historiska museets och dithörande institutioners samlingar, ej kunde

motsvara det behov, som den senare tidens utveckling skapat.

Såsom en särskilt viktig omständighet, vilken gjort behovet av bättre lokaler

för museet trängande, framhöll departementschefen museets uppgift

att, vara, ej . blott en vetenskaplig forskningsinstitution, utan jämväl en

folklig bildningsanstalt. Museet ägde enligt departementschefens mening i

sitt rika åskådningsmaterial de mest gynnsamma förutsättningar att kunna

hilva en dylik folkbildmngsinstitution med uppgift att för alla sprida kunskap

och vetande örn vårt lands utvecklingshistoria inom olika områden

Men dessa krav kunde museet givetvis icke på ett tillfredsställande sätt

tylla med de lokala förhållanden, som för närvarande rådde.

Departementschefen påpekade, att en till synes enhällig opinion från fackmyndigheternas

sida uttalat sig till förmån för museets förläggning till positionsartilleriregementets

kasernområde. I betraktande av de av byggnadsstyrelsen

anförda skälen hade departementschefen också funnit detta omrade

vara det, som skulle erbjuda den bästa lösningen av museets bveenadsfråga.

Departementschefen erinrade örn att från de militära myndigheternas sida

visserligen vissa gensagor yppats mot den ifrågasatta tomtdispositionen. Han

hade dock, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, funnit, att

forsvarsväsendets lokalbehov torde kunna tillgodoses på för statsverket betydhgt

fördelaktigare villkor och därför icke borde stå hindrande i vägen

då det gadde det slutliga lösandet av en kulturell fråga av de mått som

den nu föreliggande.

Gentemot byggnadsstyrelsens förslag att viss del av tomten skulle reserveras

för försäljning ställde sig departementschefen tveksam. Han funne

ett klokt förutseende tarva, att staten nied hänsyn till framtida byggnadsbehov

icke avhände sig den markreserv, som ännu funnes kvar inom stadens

centralare delar, samt framhöll, att ju större det reserverade tomtkomplexet

vore, desto mer värdefullt vore det i kronans hand. Förutom att ett

större tomtkomplex oftast kunde antagas lämna bättre möjligheter än ett

mindre till en ekonomisk och ur andra synpunkter rationell bebyggelse, så

representerade det större komplexet just som reserv ett större värde, därigenom

att till förläggning å detsamma kunde ifrågakomma ett vida större

antal olika institutioner, än vad fallet skulle vara beträffande ett mindre

tomtkomplex. Departementschefen erinrade om att ovannämnda bygmiadssakkunmga

upprepade gånger i sitt betänkande framhållit angelägenheten av,

att staten i sin hand behölle sådana markkomplex, som omfattade hela

kvarter av större omfattning, samt att man om möjligt sökte förvärva sådana

enskilda tillhöriga fastigheter, som vore belägna inom kvarter, där

kronan redan ägde en eller flera tomter. För en rationell statens fastig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

hetsförvaltning i allmänhet framstode det alltså såsom ganska betänkligt

att avhända sig någon del av positionsartilleriregementets kasernområde.

Departementschefen fäste vidare uppmärksamheten på några under ecklesiastikdepartementets

handläggning hörande aktuella byggnadsfrågor, nämligen

anskaffande av nya lokaler för etnografiska museet och riksarkivet.

Dessutom påpekades, att livrustkammaren arbetade under synnerligen svåra

lokala förhållanden, varjämte erinrades om framkomna förslag om inrättande

av ett skulpturgalleri, ett konstindustrimuseum, ett museum för levande

modern konst, för de tekniska vetenskapernas historia m. m. Aven om

en lösning av alla dessa frågor givetvis i mångt och mycket hörde framtiden

till, kunde — framhöll departementschefen — dock förhållanden

inträffa, som aktualiserade ett eller annat av dessa spörsmål, och det syntes

honom därför oklokt att nu genom avstående av för dylika ändamål lämplig

tomtmark försvåra en ändamålsenlig förläggning av en framdeles måhända

önsklig institution eller museibyggnad. När staten ägde mark, lämplig

att användas för befrämjande av kulturföretag av den vikt det här

gällde, torde för övrigt enligt departementschefens mening synpunkten av

markens värde ej få tillerkännas avgörande betydelse.

Ett särskilt skäl att åtminstone icke för närvarande skrida till försäljning

av någon del av positionsartilleriregementets kasernområde ansåge departementschefen

ligga däri, att i följd av det mellan kronan och btockholms

stad under år 1928 träffade Ladugårdsgärdesavtalet ävensom stadens egna

exploateringsplaner, utbudet av tomter i Stockholm måste förväntas bliva

synnerligen stort under de närmaste årtiondena. För kronan syntes det därför

departementschefen vara angeläget att icke belasta tomtmarknaden genom

utbud av tomter även i andra delar av staden än Ladugårdsgärdet.

Stockholms stads delegerade för underhandlingar med kronans fastighetskommission

av år 1925 hade förklarat sig villiga att hos stadsfullmäktige

tillstyrka, att staden å kronan överläte äganderätten till marken i Torstenssonsgatans

förlängning samt den staden tillhöriga gatumark i övrigt, som

kunde komma att ingå i byggnadskvarter enligt ny stadsplan, ävensom att

staden lämnade sin medverkan till den stadsplanereglering av kasernområdet

i dess helhet, som med hänsyn till kronans behov och andra omständigheter

kunde befinnas lämplig. Delegerade förutsatte därvid, att denna

stadsplanereglering genomfördes enligt enahanda grunder, som år 1892 godkändes.

I anslutning härtill framhöll departementschefen, att därest riksdagen

nu godtoge föreliggande förslag rörande dispositionen av positionsartilleriregementets

kasernetablissement, underhandlingar torde böra inledas

med Stockholms stad örn härav betingade, av stadens representanter i princip

redan medgivna ändringar av 1892 års stadsplantör området jämte överförande

å kronan av äganderätten till den gatumark, som enligt blivande

stadsplan för området kunde komma att ingå i byggnadskvarter. I den

mån delar av det nuvarande kasernområdet emellertid enligt den förutsatta

nya stadsplanen skulle komma att utläggas till gata eller allmän plats, syntes

departementschefen beträffande dessa gatudelars iordningställande

m. m. böra gälla, vad som i sådant hänseende funnes stadgat i 1894 års

avtal, detta alldeles oavsett huruvida ifrågavarande mark jämväl enligt 1892

års stadsplan skulle utläggas till gata eller ej.

Vad beträffade själva nybyggnadsförslaget anslöt departementschefen sig

till det väsentliga i planen men framhöll, att frågan örn byggnadsarbetena

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

tarvade en ingående prövning samt betonade att en lösning av museets

förläggningsfråga icke vore bindande för tidpunkten för ett eventuellt

beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen angående byggnadsarbetenas igångsättande.

Frågan örn dispositionen av stallflyglarna ansåg departementschefen borde

hållas öppen och göras till föremål för förnyat övervägande av byggnadsstyrelsen.

Slutligen framhöll departementschefen, att vid bifall till det nu framlagda

förslaget f. d. positionsartilleriregementets kaserner med tillhörande område

syntes böra från och med den 1 juli 1929 överflyttas från de militära myndigheterna

och ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning.

I två inom riksdagen väckta motioner (1:249 och 11:387) hemställdes, att

riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 98 besluta att

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn ny utredning angående lämplig

plats till förläggning av i propositionen åsyftade byggnader.

I skrivelse den 16 maj 1929, nr 176, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 98 samt ovanberörda motioner, anmälde härefter riksdagen, att

riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

dels medgivit, att den i byggnadsstyrelsens skrivelse till Kungl. Maj:t

den 19 januari 1928 angivna, öster om Grevmagnigatans förlängning belägna,

26,707 kvadratmeter omfattande delen av det av förutvarande positionsartilleriregementet

dittills disponerade kasernområdet jämte den därå

befintliga kasernbyggnaden samt tillhörande stallflyglar finge — under förutsättning

av sådana ändringar i den för området nu gällande stadsplanen,

som departementschefen angivit i stadsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 15 februari 1929 — reserveras för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar ävensom

för andra statliga museer och kulturella institutioner eller ock statsinstitutioner

i övrigt, vilka enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut kunde

komma att framdeles förläggas till byggnader å ifrågavarande område;

dels ock för utlysande av arkitekttävlan örn förslagsritningar till sådana

ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore erforderliga för en förflyttning

av statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda statssamlingar till ifrågavarande område, ävensom för uppgörande av

detalj ritningar i samma hänseende m. m. för budgetåret 1929/1930 under

riksstatens åttonde huvudtitel anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000

kronor.

Riksdagen anförde därvid, huvudsakligen följande:

Kravet på en förbättring av statens historiska museums och därtill hörande

institutioners lokalförhållanden syntes riksdagen välgrundat. Samlingarnas

inrymmande, såsom nu vore fallet, på delvis vitt skilda ställen och

under stark trångboddhet försvårade uppenbarligen i hög grad deras utnyttjande

för forskningsändamål. Detta vore en betydande olägenhet. Men

härtill komme, att genom nu berörda lokalsvårigheter en enligt riksdagens

mening mycket viktig sida av museets uppgift icke kunde komma till sin

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majus proposition Nr 131.

rätt, den nämligen att tjäna såsom en central bildningsinstitution för den

del av den svenska allmänheten, som hyste intresse för och önskade vidga

sitt vetande i fråga örn våra kulturminnen, en synpunkt, som jämväl departementschefen

tillagt stor betydelse. Särskilt på grund av de nuvarande lokalernas

bristande ändamålsenlighet hade museets möjligheter i berörda

hänseende ej kunnat mer än i relativt ringa grad göra sig gällande.

Riksdagen måste därför finna det synnerligen påkallat, att staten skrede

till åtgärder, som kunde sätta museet i stånd att på ett fullt tillfredsställande

sätt fylla sina uppgifter i forskningens och folkbildningens tjänst.

Av handlingarna i ärendet framginge hurusom flera olika förslag varit å

bane med avseende å museets förläggning. Biologiska museets tomt, områdena

omkring nordiska museet, galärvarvet, statens tomt i Nobelparken

och positionsartilleriregementets kasernområde hade alla varit under ingående

diskussion, och på sistone hade i de i ämnet väckta motionerna framkastats

tanken på Hagaparken såsom förläggningsplats.

Såges denna fråga uteslutande ur ekonomisk synpunkt, vore det klart, att

blicken komme att riktas mot mera perifera delar av staden eller dess omgivningar,

där tomtmarken hade ett mindre värde. Det. torde dock få anses

befogat, att vid bedömandet av detta spörsmål tillbörlig hänsyn foges till

den speciella karaktären hos den institution, varom nu vore fråga, och de

särskilda uppgifter, för vilka den hade att verka.. Tillmättes dessa senare

synpunkter skälig betydelse, måste det, enligt riksdagens mening, te sig

såsom mindre önskvärt att placera museet i en utkant av staden eller måhända

utanför dess gränser. Det nära sambandet mellan nordiska museets

och statens historiska museums arbetsuppgifter talade för att de båda institutionerna

ej hölles lokalt alltför vitt åtskilda. Museets av riksdagen ovan

såsom mycket betydelsefull angivna natur av en även för allmänheten avsedd

bildningsinstitution, syntes riksdagen även göra museets förläggning

till en så vitt möjligt central plats i huvudstaden särskilt angelägen, br

nu berörda synpunkter syntes de ifrågasatta tomterna å Djurgården och det

föreslagna kasernområdet ungefär lika godtagbara. Men under det att mot

Djurgårdsområdena vägande invändningar av andra skäl framkommit, hade

beträffande kasernområdets lämplighet för ändamålet nära nog fullständig

enighet uppnåtts bland de myndigheter, som, representerande skilda statsintressen,

haft att säga sitt ord i saken. Kasernområdet läge nära nordiska

museets anläggning, det hade vidare ett relativt centralt och lätt åtkomligt

läge i staden, och slutligen funnes redan å området byggnader, vilka kunde,

visserligen med nödiga omändringar, komma till användning för det tilltänkta

ändamålet.

Obestridligt vore ju, att marken här hade ett mycket högt försäljningsvärde

och att det därför kunde sättas i fråga, örn ej med hänsyn till den

inkomst, staten skulle kunna bereda sig genom upplåtelse av tomter för

bostadsbyggande, man borde, trots platsens påtagliga lämplighet för det

ifrågavarande ändamålet, avstå från tanken på museets förläggning hit och

i stället uppsöka annan, billigare förläggningsplats. Riksdagen hade vid

övervägande härav kommit till den slutsatsen, att exploateringssynpunkterna

borde få träda tillbaka. Riksdagen hade därvid letts av en stark önskan,

att en lösning av förevarande, ur kultursynpunkt viktiga fråga nu måtte

vinnas på ett sätt, som av ovan angivna skäl måste betecknas såsom mycket

lyckligt för den sak det gällde, men riksdagen bade vid sitt ståndpunkttagande

ej heller kunnat undgå att taga ett visst intryck av vad från de
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

partcmentschefcns sida anförts angående läget på tomtmarknaden med hänsyn

ull förestående utbud av tomter å staten tillhörig mark å Ladugårdsgärde

samt Stockholms stads egna exploateringsplaner. Ensamt det område å

Ladugårdsgärde, som avsåges till försäljning, omfattade en så betydande

areal som omkring 800,000 kvadratmeter kvartersmark. Det syntes även riksdagen

mindre tillrådligt, att under sådana förhållanden ytterligare belasta tomtmarknaden

med nya försäljningsobjekt för den närmaste framtiden. Härtill

komme, att det syntes ganska ovisst, huruvida det skulle bliva möjligt

att finna någon annan plats, som, jämte det att den väl lämpade sig för

ändamålet, tillika kunde med mindre kostnad för staten disponeras för

museets förläggning.

Riksdagen ville alltså ansluta sig till förslaget örn statens historiska mus®lIras

förläggande till ifrågavarande kasernområde. Kungl. Majit hade

ifrågasatt, att hela området skulle reserveras i främsta rummet för museala

oc i andra kulturella institutioner men även för statsinstitutioner i Övrigt,

8<?fP e.^er grinare utredning kunde befinnas böra förläggas dit. Riksdagen

ville icke förneka, att tanken på att till denna plats samla närbesläktade

kulturinstitutioner, särskilt museala och dem närstående, förefölle tilltalande,

oc“ ®ra av de framkomna planerna i detta avseende syntes kunna erbjuda

en tillfredsställande lösning av byggnadsfrågor, som förr eller senare måste

bliva aktuella. Emellertid kunde riksdagen icke finna tillräckliga skäl föreligga

att redan nu, innan dessa planer på områdets utnyttjande tagit fastare

“F?1;. reservera området i dess helhet på föreslaget sätt. Det torde vara

tillfyllest att för det nuvarande så skedde allenast beträffande den del av

området öster om Grevmagnigatans förlängning, som enligt byggnadsoÄT

fö,rslaS skulle omfatta ett enda kvarter med en yta av sammanlagt

-b, <07 kvadratmeter. Vad den återstående till en areal’av 8,812 kvadratmeter

uppgående tomtmarken anginge, torde frågan om dess användning

tills vidare böra hållas öppen. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningsnorm

skulle sistnämnda tomtområde äga ett värde i dåvarande stund av omkring

1,< 60,000 kronor.

Med sin nu angivna ståndpunkt till förläggningsfrågan funne riksdagen

det av motionärerna framställda yrkandet örn avslag å Kungl. Majlis förslag

samt påkallande av. ny utredning rörande förläggningsplatsen icke kunna

V11?nj riksdaSens Vad särskilt beträffade det av motionärerna på
pekade

förhållandet, att riksgäldskontoret jämlikt 1918 års riksdags beslut

av tillfälliga lånemedel täckt det förskott å 1,586,729 kronor 36 öre, som

på sin tid av statskontoret utbetalts för uppförande av nytt kasernetablissemang

tor livgardet till häst och som avsetts att i sinom tid gäldas genom inbytande

försäljningsmedel för ifrågavarande kasernområde, ville riksdagen

framhålla, att riksdagen icke kunde finna denna omständighet i och för sig

utgöra något hinder för att reservera kasernområdet till användning för

statens egna byggnader. Skulle området i dess helhet komma att reserveras,

pa satt som föreslagits, torde visserligen, såsom motionärerna påpekade’

nämnda fordran böra täckas genom anslag på riksstaten. Riksdagen hade

emellertid, såsom nämnt, ansett frågan om den väster örn Grevmagnigatan

belägna, till ett försäljningsvärde av 1,760,000 kronor uppskattade markens

användning böra tills vidare stå öppen, och vid sådant förhållande förelåge

ingen anledning för riksdagen att i detta sammanhang taga ställning till

spörsmålet örn beloppets täckande.

Vad anginge det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

arbetade byggnadsprogrammet, hade detta ju icke någon definitiv karaktär

utan avsåge allenast att giva en föreställning om möjligheterna att för museet

använda tomten och de därvarande gamla byggnaderna. Riksdagen

ansåge sig emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den framlagda

byggnadsplan en syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes det riksdagen,

att alltför rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler.

Riksdagen ville betona angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande

av det definitiva byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån

eftersträvades samt att det noga tillsåges, att å området redan befintliga

byggnader effektivt utnyttjades.

Mot det äskade beloppet å 40,000 kronor för utlysande av arkitekttävlan

samt för uppgörande av detalj ritningar m. m. hade riksdagen intet att erinra.

I likhet med departementschefen funne riksdagen lämpligt att från och

med den 1 juli 1929 kasernbyggnaderna med tillhörande område ställdes

under byggnadsstyrelsens förvaltning.

Genom beslut den 6 juni 1929 förordnade härefter Kungl. Majit, att det

av förutvarande positionsartilleriregementet i Stockholm dittills disponerade

kasernområdet jämte därå befintliga, staten tillhöriga byggnader skulle från

och med den 1 juli 1929 stå under byggnadsstyrelsens vård och förvaltning.

Tillika förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles dels meddela beslut

i anledning av ovanberörda av riksdagen anvisade extra reservationsanslag

å 40,000 kronor, dels ock taga i övervägande de övriga åtgärder,

som påkallades av riksdagens omförmälda beslut.

Vidare anmodade chefen för ecklesiastikdepartementet den 7 juni 1929

byggnadsstyrelsen att skyndsamt till Kungl. Majit inkomma med förslag till

sådana ändringar i den för förutvarande positionsartilleriregementets kasernområde

nu gällande stadsplan, som kunde påkallas av riksdagens ovanberörda

beslut.

I skrivelse den 12 september 1929 hemställde härefter byggnadsstyrelsen

om bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med av styrelsen angivna

riktlinjer anordna den avsedda arkitekttävlan.

Styrelsen anförde därvid bland annat:

Utredningen i och för uppgörande av förslag till stadsplaneändringar

komme att taga ytterligare någon tid i anspråk. Styrelsen hade emellertid

funnit, att igångsättandet av tävlingen icke med nödvändighet vore beroende

härav.’ Då det dessutom kunde vara av en viss fördel att uppskjuta slutförandet

av stadsplaneutredningen, tills resultatet av tävlingen förelåge, vilket

då kunde komma utvecklingen till godo, vore styrelsen av den uppfattningen,

att tävlingen lämpligen redan borde utlysas. De närmare riktlinjerna för

tävlingen komme att angivas i ett av byggnadsstyrelsen upprättat program.

Örn tävlingen, som borde stå öppen för svenska arkitekter, kunde utlysas

inom oktober 1929, skulle inlämningsdagen för tävlingsförslagen kunna utsättas

till den 1 april 1930, varefter prisbedömningen borde kunna vara

avslutad till den 15 maj 1930 och .utställningen av förslagen till utgången

av maj 1930. För erforderlig bearbetning av tävlingsförslag beräknades

åtgå tre månader, varför ett slutligt förslag kunde beräknas föreligga den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1 september 1930. För bedömandet av tävlingsförslagen borde tillsättas en

prisnämnd, bestående förslagsvis av, förutom en av Kungl. Majit utsedd

ordförande, riksantikvarien, en representant för vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, en representant för byggnadsstyrelsen, en arkitekt,

utsedd av byggnadsstyrelsen, samt en av svenska teknologföreningens avdelning

för husbyggnadskonst utsedd arkitekt. Det för tävlingen anvisade anslaget,

40,000 kronor, skulle så användas, att 24,000 kronor anvisades till

pris och inköp av förslag — motsvarande summa vid kanslihustävlingen

hade varit 40,000 kronor och vid tävlingen örn tekniska högskolan 30,000

kronor 10,000 kronor till arvoden för prisdomare, sekreterare, tryckning

av program, duplicering av tävlingshandlingar, annonser, anordnande av

utställning, kostnadsberäkningar av tävlingsförslag m. m. — motsvarande

summa vid kanslihustävlingen omkring 14,000 kronor — samt 6,000 kronor

till bearbetning av förslag, efter prisdömningen.

Genom beslut den 4 oktober 1929 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadssty*

reisen att anordna och handhava en pristävling för svenska arkitekter i fråga

om förslagsritningar till sådana ändrings- och nybyggnadsarbeten, som vore

erforderliga för en förflyttning av statens historiska museum och övriga

under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar till det härför

avsedda, i riksdagens skrivelse den 16 maj 1929, nr 176, omförmälda området.

Vidare föreskrev Kungl. Majit, att de närmare riktlinjerna för tävlingen

skulle angivas i ett av byggnadsstyrelsen upprättat program, vid vars

uPPgörande hänsyn skulle tagas till vad riksdagen i sin skrivelse anfört

rörande besparing av utrymmen och effektivt utnyttjande av å området redan

befintliga byggnader. Dessutom bemyndigade Kungl. Majit statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet att utse ledamöter i en prisnämnd, som

skulle pröva och bedöma inlämnade tävlingsförslag. Slutligen ställde Kungl.

Majit till byggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ovannämnda

av riksdagen anvisade extra reservationsanslag å 40,000 kronor att

användas i överensstämmelse med de i byggnadsstyrelsens skrivelse gjorda

beräkningarna.

Sedan byggnadsstyrelsen utlyst ifrågavarande tävling enligt ett utförligt

program, beträffande vilket jag även får hänvisa till handlingarna i ämnet,

överlämnade prisnämnden med skrivelse den 31 maj 1930 till byggnadsstyrelsen

resultatet av tävlingen.

I prisnämndens utlåtande, vartill jag här torde få hänvisa, meddelades, att

nämnden enats om att icke utdela något första pris. I tävlingen hade nämligen

icke något förslag framkommit, som utan väsentliga ändringar kunde

läggas till grund för den föreliggande byggnadsfrågans lösning. Nämnden

hade därför utdelat ett andra pris å 6,000 kronor, ett tredje pris å 4,000

kronor och ett fjärde pris å 3,500 kronor, varjämte nämnden inköpt sju

förslag, vartdera för 1,500 kronor.

Prisnämnden sammanfattade sitt omdöme örn tävlingens resultat sålunda:

Resultatet av tävlingen kan, enligt nämndens mening, betraktas såsom

tillfredsställande, i så måtto att ett flertal nya och mycket beaktansvärda

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

uppslag framkommit i den svåra frågan om nybyggnadernas förläggning i

förhållande till det gamla byggnadskomplexet. Genom tillgåagen till dessa

uppslag har hela byggnadsfrågan förts väsentligt närmare sin lösning.

Efter mottagandet av tävlingsresultatet underkastade byggnadsstyrelsen

omedelbart detta en ingående granskning, och kom styrelsen därvid till den

uppfattningen, att det med andra pris belönade förslaget, signerat med mottot

»Nytt och gammalt», oaktat vissa brister företedde för museifrågans lösning

ur olika synpunkter så betydande uppslag, att detta borde ytterligare utarbetas.

Styrelsen uppdrog alltså åt förslagets författare, arkitekterna Georg

Scherman, Gösta Nilsson och Bengt Romare att efter vissa direktiv vidtaga

sådana förändringar i förslaget, att detta kunde av riksantikvarien och byggnadsstyrelsen

godtagas såsom grundval för nybyggnadsfrågans vidare utveckling.

Sedan omförmälda arkitekter fullbordat uppdraget att vidare utarbeta tävlingsförslaget,

har byggnadsstyrelsen nu med skrivelse den 31 januari 1931

till Kungl. Maj:t överlämnat samtliga till ärendet hörande handlingar, däribland

ett av beskrivning åtföljt ritningsförslag, åskådliggjort å 11 av arkitekterna

Romare och Scherman signerade blad.

Byggnadsstyrelsen har därvid anfört bland annat följande:

De bärande punkterna i andra pristagarnas förslag i jämförelse med det

skissförslag, som åtföljde byggnadsstyrelsens ovanberörda skrivelse den 19

januari 1928, voro att museibyggnaden utbildats med en särskild huvudentré

från Narvavägen och att kasernen, som även enligt detta förslag skulle

i huvudsak användas för administrationslokaler, genom en byggnad mellan

museet och kasernens mittparti erhöll en bekväm förbindelse med museet.

Byggnadsstyrelsen har särskilt fäst sig vid de fördelar för en redig planlösning

inom komplexet i dess helhet, som såväl anordnandet av en särskild

entré för museilokalerna som ock nämnda förbindelseled otvivelaktigt

medfört. .

I samband med museientrén har även genom östra fasadens indragning

åstadkommits en verkningsfull förplats till museet, vartill den på motsatta

sidan av Narvavägen varande utvidgningen intill Banérgatans östra ga tulinje

inbjuder. Även ur trafiksynpunkt har museientrén sitt berättigande,

då den leder ut till Narvavägen med sin spårvägslinje.

Byggnadsstyrelsens utredningsförslag upptog en halvcirkelformad utbildning

av museets byggnadskropp, till vilken tomtens figuration onekligen inbjuder

och vilken också i olika variationer återfinnes i flera av tävlingsförslagen.

Denna planform hade emellertid andra pristagarna icke begagnat

sig av, och finner byggnadsstyrelsen i likhet med riksantikvarien detta ur

museisynpunkt innebära en förbättring, då det givetvis kan vålla svårigheter

att i museisalar av denna omfattning ordna utställniugsföremål mot buktade

väggytor. Såväl byggnadsstyrelsen som riksantikvarien voro redan vid uppgörandet

av det första utredningsförslaget tveksamma beträffande en dylik

anordning men ansågo för det dåvarande, att frågan framdeles borde närmare

utredas. Man ansåg sig emellertid tillsvidare böra använda den exedraformade

planutbildningen, då denna synnerligen effektivt utnyttjade tomtområdet

och lämnade gott utrymme för framtida utbyggnad. De ovan på
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

visade fördelarna hos pristagarförslaget beträffande entrépartiet och undvikandet

av buktade väggytor hava nu riksantikvarien och byggnadsstyrelsen

funnit så betydelsefulla och vägande, att man ansett sig kunna i någon mån

eftergiva fordringarna på tomtens effektiva utnyttjande. Detta gäller särskilt

de framtida tillbyggnadsmöjligheterna, vilka vid en jämförelse mellan de

båda förslagen äro något mindre i det nu utarbetade förslaget än i utredningsförslaget

men dock enligt riksantikvariens uttalande fullt tillräckliga.

Av denna anledning har byggnadsstyrelsen i det förslag till ändring av

stadsplanen över ifrågavarande område, som styrelsen med skrivelse denna

dag till Kungl. Majit överlämnat, låtit den i utredningsförslaget omnämnda

3 meter breda förgårdsmarken på Grevmagnigatans östra sida utgå, och har

styrelsen därvid avsett, att dylik förgårdsmark framdeles skulle kunna i

mån av behov i samband med bebyggandet av kvarteret mellan Grevmagnigatan

och Styrmansgatan utläggas på Grevmagnigatans västra sida. På detta

sätt anser styrelsen, att det för historiska museet avsedda tomområdet alltjämt

erbjuder erforderligt utrymme jämväl för framtida utvidgningar.

Efter de numera vidtagna ändringarna i byggnadsritningarna, varvid den

tidigare föreslagna användningen av den gamla kasernen som administrationsbyggnad

och uppförande av nybyggnad för museisamlingarna på tomtutrymmet

norr därom bibehållits, innebär förslaget i stort sett enligt byggnadsstyrelsens

mening en särdeles förtjänstfull lösning av denna krävande

arkitektuppgift, Museibvggnaden har sålunda utbildats med en synnerligen

redig och överskådlig planlösning, som genom en väl förlagd huvudtrappa

och lämpligt placerade sidotrappor tillåter besökaren att lätt orientera sig i

^yi?S^äden och museets olika avdelningar, vilka på ett följdriktigt och naturligt

sätt inlagts i byggnaden med lokalerna fördelade omkring en rymlig

gård och med de tre stora salarna för romansk, gotisk och nyare tid

bildande naturliga tyngdpunkter inom byggnaden. Museets plan är därjämte

organiskt ansluten till administrationslokalerna i gamla kasernbyggnaden

medelst två förbindelselängor, den ena ledande från museets huvudtrappa

direkt till kasernens mittparti med dennas entré och huvudtrappa

och den andra förbindande museets och kasernens västliga delar. Utefter

den förra förbindelseleden äro förlagda föreläsningssal och sal för tillfälliga

samlingar, vilka sålunda bliva tillgängliga från både museets och administrationsbyggnadens

huvudentréer, och till den västra längan äro förlagda

uppacknings- och konserveringslokaler samt värmecentral och vaktmästarbostäder.

Belysningen av museets salar är väl tillgodosedd och utrymmet synnerligen

rationellt tillvarataget. Onyttiga korridorutrymmen saknas sålunda.

Huvudentrén från Narvavägen är värdigt ordnad med ett vackert trapprunp

från vilket man har en verkningsfull och över museilokalerna orienterande

överblick över den stora gården, som även är avsedd för utställning av

större stenföremål.

Nybyggnadernas proportioner äro väl avvägda i förhållande till den gamla

kasernbyggnaden, och enligt styrelsens förmenande hava författarna med

enkla arkitektoniska uttrycksmedel lyckats icke blott skapa en enkel men

värdig museibyggnad utan även ansluta denna till den gamla byggnadens

karaktär.

Såsom i utredningsförslaget är kasernbyggnaden avsedd att innehålla,

bland annat, akademiens sessionssal, riksantikvariens kansli samt historiska

museets administrationslokaler, det antikvariskt-topografiska arkivet och det

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

antikvariskt-numismatiska biblioteket, varvid utrymmena dock disponerats

så att de härför erforderliga lokalerna, som i utredningsförslaget vörö förlagda

till bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, nu förlagts till våningarna

1 och 2 trappor upp. Reservlokaler hava nu förlagts till bottenvåningen

i stället för till våningen 2 trappor upp såsom tidigare avsetts.

Beträffande lokaldispositionerna tillåter sig byggnadsstyrelsen i övrigt hänvisa

till riksantikvariens vid styrelsens skrivelse fogade, till Kungl. Maj:t

ställda skrivelse av den 31 januari 1931, däri riksantikvarien uttalat sig örn

det nu framlagda förslaget.

Enligt det föreliggande ritningsförslaget skall kasernen ombyggas på sätt

av ritningarna och beskrivningen närmare framgår. Samtliga bjälklag, som

nu äro av trä och i dåligt skick, utbytas mot nya av betong, varjämte

trapphusen ombyggas och byggnaden förses med nya snickerier och installation

för värme-, vatten och avloppsledningar. För att bereda plats för

museibyggnaden rivas det gamla sjukhuset och matsalsbyggnaden, vilka

enligt vad vid utredningen framgått på intet sätt kunna komma till användning

för museet. Museibyggnaden uppföres i tre våningars höjd utom mot

Narvavägen och en del av Linnégatan, där byggnaden på grund av den

här lägre liggande marken även förses med souterrängvåning. Nybyggnaden

avses att uppföras i tegel på sockel av granit med bjälklag och trappor av

betong. Fasaderna putsas och yttertaket täckes med plåt.

Beträffande hela museikomplexets omfattning vill byggnadsstyrelsen erinra

vad riksdagen härom yttrade i sin skrivelse den 16 maj 1929, nr 176. Vad

anginge byggnadsprogrammet, anförde riksdagen, hade detta ju icke någon definitiv

karaktär utan avsåge allenast att giva en föreställning örn möjligheterna

att för museet använda tomten och de därvarande gamla byggnaderna.

Riksdagen ansåge sig emellertid icke böra underlåta att påpeka, att den

framlagda byggnadsplanen syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes

det riksdagen, att alltför rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler.

Riksdagen ville betona angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande

av det definitiva byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga

mån eftersträvades samt att det noga tillsåges, att å området redan befintliga

byggnader effektivt utnyttjades.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört hava lokaler för bibliotek och

arkiv, som i utredningsförslaget upptogos till 1,200 kvadratmeter, nu upptagits

med allenast 1,100 kvadratmeter, varjämte tjänstelokalerna, tidigare upptagna

till 1,200 kvadratmeter, nu utgöra 980 kvadratmeter. Härigenom har

alltså åstadkommits en arealminskning av 320 kvadratmeter. Lokalerna för

skåde- och studiesamlingarna hava emellertid, av skäl som riksantikvarien i

sin skrivelse närmare utvecklar, måst ökas, så till vida att skådesamlingarna,

för vilka tidigare avsetts 3,500 kvadratmeter, nu upptaga 4,725 kvadratmeter.

För studiesamlingarna har utrymmet däremot kunnat minskas från

2,900 till 2,520 kvadratmeter. Såsom av riksantikvariens skrivelse framgår

har numera tillkommit behov av utrymme för de komparativa samlingarna,

och har nu härför avsetts en yta av 375 kvadratmeter. Samlingarnas golvyta

har alltså ökats med 1,220 kvadratmeter. Frånräknas arealminskningen,

320 kvadratmeter för arkiv, bibliotek och tjänstelokaler, uppstår alltså en

totalökning av 900 kvadratmeter eller från den i utredningens tidigare

skede beräknade golvytan 10,000 kvadratmeter till 10,900 kvadratmeter. I

dessa ytor hava icke inräknats reservlokalerna i administrationsbyggnadens

bottenvåning, som uppgå till i runt tal 1,000 kvadratmeter.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 soini. 113 höft. (Nr 131.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Det är emellertid att märka, att denna arealökning föranlett en ökning

av museibyggnadens volym med allenast 1,000 kubikmeter eller från 54,000

till 55,000 kubikmeter, vilket giver vid handen att befintliga utrymmen till

det yttersta utnyttjats.

Vad slutligen de båda stallflyglarna beträffar disponeras den västra intill

utgången av år 1931 av östra arméfördelningen för militära förråd, under

det att de olika utrymmena inom östra flygeln äro tillsvidare med vissa

kortare uppsägningstider upplåtna till nordiska museet, svenska röda korset,

chefen för östra arméfördelningen, aktiebolaget Östermalms ridskola samt

K. E. Engberg.

Byggnadsstyrelsen är icke i tillfälle att för närvarande lämna Kungl.

Majit slutligt förslag, huru flyglarna framdeles lämpligen skola användas.

Av utredningen beträffande historiska museets lokaler har emellertid framgått,

att flyglarna icke skulle för närvarande behöva användas för museets

räkning. De utrymmen, som erhållas inom den nya museibyggnadens souterrängvåning

och som med hänsyn till belysningsförhållandena icke kunna

användas till annat än magasinering av museiföremål, äro nämligen tillräckliga

för museets nuvarande behov av dylika utrymmen och därjämte

givetvis bättre belägna i direkt anslutning till museets övriga lokaler.

Framdeles torde stallflyglarna kunna komma till lämplig användning för

tillgodoseende av historiska museets behov av ökade magasinsutrymmen,

men för närvarande måste byggnadsstyrelsen finna det mindre välbetänkt

att nedlägga andra kostnader på stallbyggnaderna än sådana, som äro att

hänföra till egentligt underhåll, i vilket avseende byggnaderna hittills varit

eftersatta.

I detta sammanhang vill byggnadsstyrelsen även erinra örn att Kungl.

Majit den 22 november 1929 anbefallt byggnadsstyrelsen att i samråd med

riksarkivet verkställa utredning angående, jämte annat, användning av ifrågavarande

stallflyglar, i första hand den västra, för förvaring av i riksarkivets

annexlokaler befintliga, mindre ofta använda arkivalieserier. En sådan utredning

har hos byggnadsstyrelsen verkställts och för yttrande överlämnats

den 14 augusti 1930 till riksarkivet, som dock, styrelsen veterligt, ännu icke

tagit slutlig ställning till denna fråga. I avvaktan härpå bör alltså den

västra flygeln alltjämt tillsvidare användas för nuvarande militära ändamål.

Jämväl den östra flygeln bör enligt styrelsens mening tillsvidare disponeras

på sätt nu sker, till dess ett behov uppkommer för vars tillgodoseende

byggnaden kan visa sig lämplig. Styrelsen tänker därvid i första rummet

på magasinslokaler för museer och samlingar i huvudstaden, som därav

kunna vara i behov, och tillåter sig styrelsen hänvisa till vad styrelsen i

detta hänseende anförde i ovanberörda skrivelse den 19 januari 1928.

Enligt de nu verkställda kostnadsutredningarna kommer byggnadsföretaget

i sin helhet att draga en kostnad av 4,200,000 kronor.

Vid överlämnandet den 19 januari 1928 av det då föreliggande utredningsförslaget

meddelade styrelsen, att enligt inom styrelsen dåmera verkställda

approximativa beräkningar kostnaderna för uppförande av den ifrågasatta

nybyggnaden jämte kostnaderna för utförande av erforderliga ändringsoch

iståndsättningsarbeten inom den gamla kasernbyggnaden skulle uppgå

till 3,500,000 kronor. Den sålunda uppkomna kostnadsökningen av 700,000

kronor är att hänföra till följande omständigheter. Den ovan påvisade ökningen

av nybyggnadens volym med 1,000 kubikmeter föranleder en höjning

av kostnaderna med omkring 60,000 kronor. För inredningsarbeten

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

i arkiv, bibliotek, föreläsningssal och konserveringslokaler samt för åtskilliga

hyllinredningar, för vilka ändamål kostnader icke medtagits i den tidigare

beräkningen, erfordras ett belopp av omkring 210,000 kronor. Återstoden

av de nu uppkomna merkostnaderna orsakas i första hand av sådana kostnadsökningar

på byggnadsmarknaden, som inträffat, efter det styrelsen för

tre år sedan verkställde de approximativa beräkningarna. Denna fördyringgör

sig för övrigt särskilt kännbar vid sådana ombyggnadsarbeten, varom

här är fråga. Härtill kommer slutligen, att omläggningen av museibyggnaden

med särskild huvudentré från Narvavägen givetvis måste medföra en

ökning av kostnaderna för de yttre arbetena med tomtens planering m. m.

framför denna entré, varjämte även är att märka, att något större anspråk

på prydlighet måste ställas på utformningen av museibyggnadens inre gård

med hänsyn till det läge denna numera erhållit intill entrépartiet med den

direkta utblicken därifrån över gården.

Byggnadsarbetenas utförande synes böra uppdelas i två perioder. Under

den första ombygges den gamla kasernbyggnaden, varjämte den västra förbindelselängan,

innehållande bland annat värmecentral för hela komplexet,

uppföres, och under den andra perioden utföres museets nybyggnad. Med

denna anordning skulle ombyggnadsarbetena kunna igångsättas under våren

1932, till vilka de slutliga ritningarna då kunna föreligga. Dessa arbeten

böra kunna vara färdiga till hösten 1933. Under sommaren 1933 bör uppförandet

av museibyggnaden kunna påbörjas, till vilken tidpunkt ritningarna

kunna färdigställas. Detta ny byggnadsarbete kan beräknas slutfört till utgången

av år 1935.

Administrationslokalerna skulle alltså kunna tagas i bruk under hösten

1933. Örn det skulle befinnas önskvärt att frigöra de lokaler inom gamla

riksbankshuset och f. d. Österm almsfängelset, där vissa av historiska museets

samlingar förvaras, skulle dessa lämpligen vid denna tidpunkt kunna tillfälligt

överflyttas till utrymmen inom den då ombyggda kasernen, varjämte

utrymme, omkring 500 kvadratmeter, för dylikt ändamål även torde behöva

tagas i anspråk inom någon av stallflyglarna. Härigenom skulle uppställningen

inom den nya museibyggnaden kunna praktiskt förberedas.

Inflyttningen i museibyggnaden kan beräknas taga ett år i anspråk, och

skulle alltså museets nuvarande lokaler i nationalmuseum kunna vara utrymda

senast i början av år 1937.

I 1931 års statsverks proposition har Kungl. Majit, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, föreslagit riksdagen

att till nybyggnad för statens historiska museum m. m. för budgetåret

1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor. Detta

belopp anser byggnadsstyrelsen tillräckligt för arbetenas påbörjande under

nämnda budgetår. Återstoden 4,050,000 kronor synes böra ungefär lika

fördelas mellan de följande fyra budgetåren.

Byggnadsstyrelsen hemställer slutligen, att Kungl. Majit måtte, med godkännande

av det föreliggande ritningsförslaget, föreslå riksdagen att till nybyggnad

för statens historiska museum m. m. för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

Beträffande de till ärendet hörande ritningar och kostnadsberäkningar

torde jag få hänvisa till handlingarna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Den i byggnadsstyrelsens utlåtande den 31 januari 1931 omförmälda, av

arkitekterna Romare och Scherman utarbetade beskrivningen på erforderliga

ändrings- och nybyggnadsarbeten är av i huvudsak följande lydelse:

Förslaget omfattar:

1) ändring av den befintliga kasernbyggnaden till administrationsbyggnad,

rymmande lokaler för riksantikvarieämbetet, museets tjänstelokaler samt

biblioteks- och arkivlokaler,

2) uppförande av en nybyggnad för museets samlingar jämte tvenne förbindelseflyglar.

Vid förslagets utformande har strävan varit att med lämpligt utnyttjande

av befintliga byggnader ernå:

en ekonomisk planlösning, som smidigt anpassar sig efter de olika institutionernas

behov,

en förläggning på tomten av den nya byggnaden, som låter den pietetsfullt

ansluta sig till kasernbyggnadernas klassiskt förnäma byggnadskuber,

en arkitektonisk utformning av nybyggnaden, som med enkla men betydelsefulla

medel skapar en harmonisk miljö för museets kulturskatter och

förlänar detsamma representativ värdighet.

I administrationsbyggnaden inrymmas följande lokaler:

I bottenvåningen:

Vestibul ledande till samtliga i denna byggnad förlagda institutioner. Från

denna vestibul finnes även förbindelse med museibyggnaden.

Rum för vakter.

Bostad för vaktmästare.

Reservlokaler avsedda att temporärt användas av museet närstående institutioner

och samlingar.

I våningen 1 trappa:

å ena sidan ämbetslokaler för riksantikvarieämbetet med tillhörande biutrymmen;

å andra sidan statens historiska museums tjänstelokaler med

tillhörande biutrymmen samt i mittpartiet sammanträdesrum för vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien, även avsedda som sammanträdesrum för

nyssnämnda institutioner.

I våningen 2 trappor:

å ena sidan antikvariskt-topografiska arkivet, å andra sidan antikvarisktnumismatiska

biblioteket samt i mittpartiet en för dessa institutioner gemensam

studiesal för allmänheten.

Vid västra gaveln ett lunchrum för tjänstemännen jämte tillhörande utrymmen.

Vindsvåningen disponeras som reservutrymmen för bibliotekets bokförråd.

Åmbetslokalernas arbetsrum ha så vitt möjligt förlagts mot soligt väderstreck;

mot norr ligga kommunikationsleder, toaletter, materialrum m. m.

Administrationsbyggnaden förses med en central huvudtrappa och två

tjänstetrappor, en personhiss nära huvudtrappan och två bokhissar, en vid

vardera tjänstetrappan.

Den nya museibyggnaden förlägges å tomtens norra del mellan Linnégatan

och administrationsbyggnaden. Den är uppförd kring en rektangulär

museigård och förbindes med administrationsbyggnaden av två lägre förbindelselselängor.

Museibyggnaden uppföres till en höjd av fyra våningar,

varvid på grund av terrängens lutning bottenvåningen går blott under en

del av huset.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Förbindelselängorna uppföras till två våningars höjd, den ena erhåller

dessutom souterrängvåning.

Nybyggnaden är så förlagd, att dess våning en trappa upp ligger i nivå

med administrationsbyggnadens bottenvåning.

Museibyggnaden har sin huvudentré från Narvavägen.

Den innehåller följande lokaler:

I bottenvåningen:

Vestibul med tillhörande biutrymmen.

Lokaler för komparativa samlingarna.

Museets samtliga magasinslokaler.

Vid första trapplanet:

En expedition för museets populariseringsverksamhet samt ett lunchrum

för skolklasser.

I våningen 1 trappa:

Förhistoriska skådesamlingarna jämte tillhörande studiesamlingar löpande

jämsides med de förra. I våningens främre parti utföres en med särskilda

säkerhetsanordningar försedd guld- och silverkammare.

I våningen 2 trappor:

Skådesamlingar från medeltiden och nyare tiden:

dels tre större hallar, en för romansk tid, en för gotisk tid och en för

nyare tidens kyrkliga konst;

dels utställningsgallerier, möjliga att avdela i smärre partier, de mot museigården

vettande med sidobelysning, de utåt vettande med överljus.

I våningen 3 trappor:

Lokaler för myntkabinettet samt studiesamlingar från medeltiden och

nyare tiden.

Östra förbindelselängan:

innehåller föreläsningssal och sal för tillfälliga utställningar samt tvenne

utställningsgallerier, som vart i sin våning förbinda administrationsbyggnadens

bottenvåning och våning 1 trappa med museibyggnadens våningar 1

trappa och 2 trappor respektive.

Västra förbindelselängan:

innehåller:

I souterrängvåning en:

Lokaler för värmecentral ra. m.

I bottenvåningen:

Vissa lokaler för konserveringsanstalten samt vaktmästarbostäder.

I våningen 1 trappa:

Övriga lokaler för konserveringsanstalten, fotografiatelier och tecknarerum

samt en tjänstekorridor från administrationsbyggnadens våning 1 trappa till

museets våning 2 trappor.

Museet erhåller ett huvudtrapphus vid entrén från Narvavägen med två

invid detsamma placerade hissar, en personhiss och en varuhiss.

Dessutom anläggas fyra mindre trappor, därav en i konserveringsanstalten,

samt en varuhiss, som förbinder konserveringsanstaltens våningar med magasin

och samlingar.

Nybyggnadens förläggning å tomten medgiver framtida tillbyggnader i

anslutning till dess arkitekturkomposition. Tillbyggnaderna kunna utnyttjas

som direkt fortsättning på museet men, om så önskas, helt avskilda, för

institutioner utan direkt samband med detsamma.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

I skrivelse den 31 januari 1931 har vidare riksantikvarien — såsom jämväl

byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande omförmält — utlåtit sig angående det

föreliggande förslaget och därvid anfört huvudsakligen följande:

Riksantikvarien, som i skrivelse den 19 januari 1928 haft tillfälle att inför

Kungl. Majit framlägga de principiella synpunkter, som enligt riksantikvariens

uppfattning böra läggas till grund för det ifrågavarande byggnadsföretagets

utförande, ävensom ett preliminärt program för detsamma, får

örn det nu föreliggande ritningsförslaget anföra följande.

Detsamma utmärker sig för en synnerligen klar och redig disposition såväl

i plan som i fråga örn byggnadsmassornas gruppering, och det har lämnat

en utmärkt lösning på det ganska komplicerade problemet. Dessutom

utmärker sig förslaget genom en utomordentlig enkelhet och sparsamhet

ifråga örn den’ arkitektoniska utformningen, därvid anslutande sig till de

förut å tomten befintliga byggnadernas exempel och anpassande sig efter

tidens ekonomiska krav. Det innehåller inga som helst för byggnadens

egentliga ändamål outnyttjade utrymmen. Det hela bygger på den klara,

logiska ändamålsenligheten samt på de enkla, väl avvägda proportionerna.

Att vissa detaljer i såväl planläggning som fasadutbildning kunna ytterligare

fullkomnas och modifieras vid arbetsritningarnas slutliga utförande är

dock givet. Särskilt torde fönstrens storlek och placering kräva ett noggrant

studium i modell. Men i allt väsentligt får det föreliggande förslaget anses

representera en slutgiltig och mycket god lösning på den föreliggande

uppgiften.

Huvuddispositionen.

Denna är följande. Till den befintliga kasernbyggnaden äro förlagda

samtliga administrationslokaler, d. v. s. tjänsterum och sammanträdesrum

för vitterhetsakademien, riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

samt de nära därmed sammanhörande utrymmena för antikvariskt-numismatiska

biblioteket och det antikvariskt-topografiska arkivet m. m. jämte

studiesal för allmänheten.

Museisamlingarna äro helt förlagda till en på tomtens nordöstra del förlagd

nybyggnad med huvudingång från Narvavägen, stadsdelens stora stråkväg.

Museibyggnaden, som är förlagd kring en stor, rektangulär gård, förenas

med administrationsbyggnaden genom två lägre byggnadslängor, den

ena innehållande föreläsningssal, sal för tillfälliga utställningar samt ett

museigalleri i två våningar, som även förmedlar kommunikationen mellan

administrations- och museibyggnadernas huvud våningar; den andra innehållande

konserveringsanstalt, två vaktmästar- (respektive maskinistbostäder)

och värmecentral. Genom konserveringsanstalten förmedlas förbindelsen

mellan museitjänstemännens arbetsrum och museibyggnadens bakre parti.

De fyra huvuddelarna kunna helt och brandfritt avstängas från varandra

och kunna begagnas var för sig ensamma eller i kombination med varandra.

Sålunda kunna t, ex. föreläsningssalen och tillfälliga utställningssalen användas

med ingång genom administrationsbyggnadens vestibul, utan att

museet behöver öppnas, men de kunna också användas i direkt anslutning

till museilokalerna, utan att man behöver gå genom administrationsbyggnaden.

Och i konserveringsanstalten kunna arbeten bedrivas på kvällarna

(vilket ofta är nödvändigt), utan att varken museets eller administrationsbyggnadens

lokaler behöva därav beröras. Tjänstemannautgångarna äro

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

ständigt bevakade från tvenne såsom portvaktslägenheter förlagda vakt
mästarbostäder.

. ,

Förläggningen på tomten möjliggör, såsom det antydes pa situationsplanen

att betydande tillbyggnader successivt kunna utföras, tillbyggnader,

som kunna direkt anslutas till de nu befintliga och projekterade byggnaderna

eller ock göras självständiga med egna entréer mot Linnégatan eller

mot Grevmagnigatans förlängning. Värmecentralens förläggning och storlek

är avpassad för att kunna utvecklas till att betjäna hela kvarterets b} gg

nader.

Museibyggnaden.

Museibyggnadens disposition är enkel och klar. I bottenvåningen inrymmes

vestibul med kapprum och toaletter för allmänheten. Från vesti bulén

leder en trappa upp till gårdens plan och sedan vidare upp till de övie

egentliga utställningsvåningarna 1, 2 och 3 trappor upp.

Bottenvåningen, som på grund av tomtens, beskaffenhet till största delen

är att betrakta såsom en souterrängvåning, vilken för övrigt för undvikande

av alltför stor bergsprängning icke sträcker sig under hela museibyggnaden,

innehåller museets samtliga magasinslokaler. I dessa skola alla sådana föremål

förvaras, vilka icke behöva finnas ständigt tillgängliga för publik och

forskare. Dock inrymmes i bottenvåningens uordösta hörnrum en stor utställningssal

för de s. k. komparativa samlingarna. .

Våningen 1 trappa upp är avsedd att upptaga de förhistorislca samlingarna.

2 trappor upp ligga lokaler för de medeltida samlingarna samt för kyrksäter

från 1500-, 1600- och 1700-talen. 3 trappor upp ligga slutligen i en fakt
ning

salarna för mynt- och medalj samling eli, ävensom lokaler för de s. k.

studiesamlingarna från medeltid och nyare tid.

Be förhistorislca samlingarna skola, i likhet med museets alla samlingar,

uppdelas i en för den stora allmänheten avsedd, skådesamhng och en tor

forskare och specialintresserade avsedd studiesamling. Den förra, sorn skall

uppställas spatiöst och lättöverskådligt samt med stor hänsyn till dess estetiska

och pedagogiska verkan, skall i huvudsak förläggas till de lokaler,

som vetta mot gården. Studiesamlingen, där föremålen kommer att utställas

efter ett visst skematiskt system och så tätt som det är möjligt utan

att omöjliggöra överblicken över dem, skall anordnas i de yttre gallerierna

parallellt med skådesamlingarna. I byggnadens östra parti, (mot Narvavägen)

komma dock skådesamlingarna att förläggas till ett gallen utmed fasaderna.

Där komma de rika samlingarna från vendeltid och vikingatid att utställa^.

För de från dessa perioder stammade rika guld- och silverfynden är anordnad

en särskilt välskyddad och med kassaskåpsdörrar försedd guld- och

silverkammare, där fynden skola utställas i elektrisk belysning i det valida

rummet Denna anordning motiveras såväl av säkerhetsskäl som av utstallningstekniska

synpunkter. Till denna guld- och silverkammare kunna även,

om så visar sig lämpligt och önskvärt, andra särskilt dyrbara föremål inflyttas

efter museets stängningstid, såsom bruket är t. ex. i nationalmuseet

I våningen 2 trappor upp skola de vilea medeltida samlingarna utställas.

Då dessa till mvcket stor del bestå av kyrkliga föremål av betydande storlek,

hava i denna våning anordnats 3 stora hallar, till sina dimensioner

likartade med kyrkorum, men i övrigt utan någon direkt kyrklig formgivning.

I dessa skola de stora och representativa föremålen från respektive

romansk tid, gotisk tid samt renässans och barocktid kunna val och vackert

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

utställas. I den romanska hallen tänker man sig t. ex. att kunna utställa

ett av befintligt material sammansatt, fullständigt parti av en svensk stavkyrka.

i den gotiska hallen skola de präktiga sengotiska altarskåpen finna

en utmärkt verkningsfull uppställning, möjligen även ett målat medeltida

tratak.

Då vissa grupper av föremål inom denna avdelning bäst utställas i överijus,

medan åter andra göra sig bättre gällande i sidobelysning, hava gallerierna

mellan hallarna så anordnats, att de mot gården belägna lokalerna

forsetts med sidorus, under det att de utåt belägna anordnats med takljus

Den större delen av ifrågavarande våning kommer att användas för skådesamhngen,

dock skola vissa delar avdelas till studiesamlingen, vars huvuddel

emellertid är förlagd till de gallerier, vilka i våningen 3 trappor upp äro

förlagda utmed gardens norra och södra sidor med en förbindelseled på västra

sidan örn götiska hallen ovanpå dess sidokapell.

Det bor här framhållas, att de å ritningarna angivna ouppdelade långa

gallerierna äro avsedda att efter behov genom insatta lättväggar uppdelas

förändra ^ mmdl’e rumsenheter- Denna indelning är sålunda lätt att

I en takyånmg, förlagd i byggnadens östra parti över stora trapphuset

har myntkabinettet fått små lokaler med ett långt, välbelyst utställningsgallen

mot gården samt tvenne med takljus belysta salar för medaljer

myntskap m. m. J ’

Fördelningen av våningarna mellan de olika avdelningarna är sålunda

redig, klar och för besökaren lätt överskådlig. En systematisk rundvand®kådesamlingarna

i kronologisk ordning är klart och tydligt

tillrattalagd för besökaren, men å andra sidan tvingas icke denne, såsom

fallet ar i vissa utländska museer, att gå igenom hela systemet, örn han ej

önskar det. Kommunikationen inom byggnaden förmedlas nämligen förutom

av huvudtrappan, av tvenne trappor mellan våningarna 1 och 2

trappor upp, lämpligt belägna i anläggningens sydvästra och nordvästra hörn

Dessutom finnas frenne hissar, av vilka en är avsedd till personhiss för

pubhken, 2 äro varuhissar, som förmedla förbindelserna mellan museets

olika våningar samt museimagasin och konserveringsanstalt.

Invid första avsatsen i stora trappan ligga dels ett expeditionsrum för

museets popularisermgsverksamhet (för ordnande av visningar, lämnande av

råd och upplysningar m. m.), dels ett rum, avsett såsom lunchrum för resande

skolklasser vilka där kunna få äta medförd matsäck, värma mjölkchoklad

eller dylikt.

Östra förbindelselängan.

... Omedelbart intill den första museivåningens första utställningssal, i vilken

tankes ordnad en allmänt orienterande utställning, avsedd att utgöra en

upplysande introduktion för museibesökarna, ligga salen för tillfälliga utställningar

samt föreläsningssalen, båda avsedda att spela en framträdande

rott i den pedagogiska folkupplysningsverksamhet, som museet hoppas kunna

utöva genom sina rika och instruktiva samlingar. I samma första utställningssal

mynnar det för uppställning av museets bildstenar, runstenar och

dylikt avsedda »stengalleriet», vilket samtidigt förbinder entrévestibulén i

admimstrationsbyggnadens bottenvåning med museisamlingarnas nyssnämnda

»entresal». »Stengalleriet», som ju icke skall innehålla några ömtåliga

saker, utan endast stora och massiva föremål, kommer sålunda att tjänst
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

göra både såsom utställningssal och såsom ett vackert förrum, en »promenoar»,

för utställnings- och föreläsningssalarna, när dessa ensamt begagnas,

vilket särskilt torde bliva fallet på kvällarna, då föredragsserier hållas med

eller utan anknytning till tillfälliga utställningar. För dylika tillfällen finnas

anordnade tillräckliga kapprum och toaletter i administrationsbyggnadens

vestibul.

Denna synnerligen praktiska anordning av nämnda lokaler kommer att

få en stor betydelse för museets pedagogiska verksamhet och för möjligheten

att till museet närmare knyta sådana föreningar och sammanslutningar,

som i olika hänseenden äga gemensamma intressen med detta.

Därigenom knytes också museets verksamhet intimare samman med det

levande livet i vidare kretsar.

Över »stengalleriet» ligger ett likartat galleri, avsett för utställning av

medeltida gravstenar m. m. Samtidigt förmedlar det förbindelsen mellan

tjänsterumsvåningen och museets främre parti.

Västra förbindelselängan.

Västra förbindelselängan, uppförd i 2 våningar och källarvåning, inrymmer

i övre våningen lokaler för tecknare och fotografiatelier med tillhörande

laboratorium samt för konserveringsanstalten, vilken även disponerar en del

av bottenvåningen, där dessutom uppackningsrum för till museet inkommande

större föremål är förlagt. Resten av bottenvåningen upptages av 2

bostadslägenheter, en för värmeledningens maskinist, en för en förste vaktmästare.

Dessa äro belägna invid samt bevaka en inkörsport, genom vilken

större föremål kunna med åkdon fraktas in på gården till en lastkaj

utanför uppackningsrummet. Därifrån transporteras föremålen sedermera

med en varuhiss till konserveringsanstaltens eller museets lokaler.

En genom konserveringsanstaltens övre våning löpande korridor tjänstgör

även såsom förbindelseled mellan museitjänstemännens arbetsrum och museibyggnadens

västra (bakre) del. Detta läge på förbindelseleden är till stort

gagn för den intima kontakt mellan museitjänstemännen och konserveringsanstaltens

arbeten, som är i hög grad önskvärd och betydelsefull.

I källaren äro förlagda lokaler för centraluppvärmningen, såsom pannrum,

kölrum, pumprum o. s. v. Dessa äro tillgängliga enbart genom en

nedgång, som mynnar utanför museets avstängda område. Dessa lokaler

hava sådan storlek, att värmeanläggningen skall kunna vid behov utökas

utan någon ändring av lokalerna. Utefter värmecentralens östra långsida

löper en bred korridor mellan museets souterrängvåning och administrationsbyggnaden,

i vars ena trapphus densamma mynnar, därigenom bildande

en god förbindelse mellan tjänsterummen i administrationsbyggnaden

och museets magasinslokaler, till vilka den nämnda korridoren utgör

en god tillökning.

Till denna västra förbindelselänga hava sålunda koncentrerats alla de

lokaler, som kunna innebära någon brandrisk.

Administrationsbyggnaden.

Den gamla kasernbyggnaden med sina relativt låga våningshöjder lämpar

sig synnerligen väl till att upptaga de behövliga administrationslokalerna.

Då de gamla bjälklagen, som öro angripna av röta, under alla förhållanden

måste ombyggas och ersättas med nya brandsäkra sådana, hava i det

inre i huvudsak endast hjärtmurarna bibehållits.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majis proposition Nr 131.

Byggnaden har så disponerats, att våningen 1 trappa upp anordnats med

tjänsterum för riksantikvarieämbetet och för statens historiska museum,

grupperade på ömse sidor örn vitterhetsakademiens till mittpartiet förlagda

sessionssal. I våningen 2 trappor upp äro lokaler för antikvariskt-topografiska

arkivet och antikvariskt-numismatiska biblioteket på samma sätt

förlagda på ömse sidor örn en stor, gemensam läse- och studiesal för forskare

och allmänhet. På vinden ordnas reserver för bokmagasin. I bottenvåningen

har mittpartiet tagits i anspråk för vestibul samt för en vaktmästarbostad

(portvakt) och för nattvaktsrum och museivaktmästarens omklädnadsrum.

Övriga lokaler i bottenvåningen (betecknade å planen med A) äro disponibla.

De kunna antingen uthyras eller upplåtas för lämpliga ändamål. I

första hand tänker man då på det egyptiska museet, som för närvarande

är inrymt i särskilt upplåtna lokaler i det gamla riksbankshuset, och som

till hela sin karaktär skulle passa utmärkt i dessa lokaler. Det finnes ju

även i övrigt dessvärre gott örn husvilla museisamlingar, vilka här under

kortare eller längre tid kunna erhålla relativt goda utställningslokaler. Det

måste för övrigt anses såsom en mycket stor fördel, att bottenvåningen kan

utgöra en reserv för eventuella framtida utökningar av administrationslokalerna

1 trappa upp. Dessa hava nämligen, såsom framgår av det följande,

i anslutning till av riksdagen särskilt framställd begäran reducerats till att

omfatta lokaler enbart för den nu redan befintliga tjänstemannapersonalen.

I tjänsterumsvåmngen (1 trappa upp) har man eftersträvat att lägga alla

arbetsrum mot söder, öster eller väster. Mot nordsidan ligga i huvudsak

endast förvarings- och uppackningsrum, trappor, korridorer, kapprum, toaletter,

väntrum och dylika lokaler. Tjänsterumsvåningen är väl disponerad,

vare sig riksantikvarieämbetet i en framtid kommer att skiljas från det

direkta sambandet med statens historiska museum eller ej. Akademiens

sessionssal är avsedd att även användas dels såsom ämbetsverkets föredragningsrum,

dels såsom lokal för sammanträden, konferenser m. m. inom

detsamma.

Förläggningen av bibliotelc och arkiv till översta våningen med en gemensam

studiesal för allmänheten i mittpartiet måste anses vara synnerligerr

lämplig. Dessa utomordentligt rika och viktiga samlingar kunna därigenom

bliva till stor och verklig nytta för forskare och den studerande allmänheten.

Arkivet ligger dessutom lätt tillgängligt för riksantikvarieämbetets

tjänstemän, som dagligen begagna det i sitt administrativa arbete, genom

den östra tjänstetrappan, under det att den västra förmedlar förbindelsen

mellan museitjänstemännen och biblioteket.

I nordvästra hörnet av översta våningen (invid västra trappan) är anordnat

ett lunchrum för tjänstemännen.

Byggnadens mittparti kan brandsäkert avstängas mot sidopartierna, varigenom

byggnaden delas i tre brandsäkra »skott».

Det här ovan beskrivna förslaget till anordnande av erforderliga lokaler

för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens inseende

ställda statssamlingar måste enligt riksantikvariens åsikt anses vara

uppgjort med synnerlig omsorg och är ägnat att giva en ur alla synpunkter

utmärkt lösning på denna lokalfråga, varför riksantikvarien på det allra

livligaste vill tillstyrka dess antagande till utförande.

Härvid bör emellertid meddelas, att i det föreliggande förslaget plats för

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

de ostasiatiska samlingarna icke direkt beräknats. Dessa samlingar, som

omfatta huvudsakligen arkeologiska föremål från Kina, Korea och Japan m. fl.

ostasiatiska områden, disponera för närvarande synnerligen goda lokaler

inom handelshögskolans byggnad vid Sveavägen, där desamma helt nyligen

med mycket stora kostnader blivit utmärkt vackert installerade. Det har

därför synts både olämpligt och oekonomiskt att föreslå dessa samlingars

förflyttning för närvarande, vilket även bestämt hävdas av dessa samlingars

föreståndare. Emellertid har å museitomten plats reserverats för en eventuell

framtida nybyggnad, inom vilken dessa och andra likartade samlingar

kunna upptagas, när behov därtill föreligger.

De på tomtområdet belägna gamla stallflyglarna hava icke tagits i anspråk

för statens historiska museum i det föreliggande förslaget. Redan i

den av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien i skrivelser respektive den 7

februari och den 19 januari 1928 framlagda utredningen har framhållits,

att dessa flyglar icke för närvarande böra tagas i anspråk för statens historiska

museum. Den förut omtalade arkitekttävlingen har även ådagalagt

samma förhållande. De kunna lämpligare och utan egentlig omgestaltning

användas såsom magasin för olika statliga ändamål, vartill de för närvarande

äro mycket starkt anlitade, och behov av sådana magasin slokaler

torde ännu länge komma att förefinnas. Därvid måste givetvis för framtiden

tillses, att de ändamål, för vilka stallflyglarna upplåtas, icke innebära

någon fara eller olägenhet för museikomplexet.

Kostnaderna för genomförande av det föreliggande byggnadsförslaget

hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 4,200,000 kronor, en summa, som

åtskilligt överstiger det år 1928 angivna beräknade beloppet av 3,500,000

kronor för anläggningen. Denna ökning beror, såsom byggnadsstyrelsen i

sin skrivelse av den 31 januari 1931 meddelar, väsentligast därpå, att byggnadskostnaderna

måste beräknas efter högre enhetspris än vid förra beräkningen.

Men till någon, dock rätt oväsentlig, del beror ökningen även

därpå, att från museets sida kravet på lokalutrymmen något ökats, så att

en ökning i byggnadens kubikmassa på cirka 1,000 kubikmeter (representerande

en kostnad av cirka 60,000 kronor) uppstått utöver vad som fanns

i det år 1927 upprättade förslaget. Detta har icke kunnat undvikas trots

att uppmärksamheten från riksantikvariens och museitjänstemännens sida

varit allvarligt inriktad på att i möjligaste mån söka begränsa lokalkraven

för museet.

Ju mera arbetet med inventering och uppackning av museets sedan flera

årtionden nedpackade arkeologiska material fortskrider -— ett arbete, vartill

museet först under de senare åren erhållit medel —- desto större möjligheter

erhålla museitjänstemännen att med säkerhet beräkna utrymmesbehovet för

det redan befintliga materialet. Och detta visar sig vara åtskilligt större,

än vad man tidigare antagit. Dessutom hava de senaste tre åren tillfört

statens historiska museum vissa mycket betydande samlingar av föremål,

som på grund av sin särskilda betydelse och märkliga beskaffenhet kräva

att utställas, och som därför lägga beslag på ett ganska stort utrymme.

Här kan då i främsta rummet pekas på de rika och märkliga resultaten av

utgrävningen av krigargravarna vid Korsbetningen invid Visby samt av

pålbyggnaden och klostret i Alvastra. Med hänsyn till dessa förhållanden

har en ökning av skåde- och studiesamlingarnas golvyta ansetts vara alldeles

ofrånkomlig. Dessutom har museet att motse såsom gåva till sina komparativa

samlingar en mycket betydande och förnämlig samling av föremål

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

från Cypern, frukten av doktor E. Gjerstads stora Cypernexpedition under

de senaste tre åren. Dessa samlingar torde i sitt slag, att döma av föreliggande

meddelanden örn desamma, vara i omfattning och värde ganska

enastående i Europa. Man har därför ansett sig böra i museet upptaga ett

ej alltför obetydligt särskilt utrymme just för de komparativa samlingarnas

utställande och förvaring.

Då nu statens historiska museums lokalfråga står inför sitt slutliga ord-,

nande, är det en oavvislig plikt att söka tillse, att det blir ett verkligt tillfredsställande

ordnande på lång sikt och icke en halvmesyr. Inom museet

har man utgått ifrån, att de nu föreslagna lokalerna skola vara tillfyllest

för institutionens utveckling under den närmaste framtiden. Institutionen

har. under mera än 30 år kämpat med den mest olidliga trångboddhet och

därigenom hämmats väsentligt i sin vetenskapliga och sin pedagogiska verksamhet.

Sällsynt märkliga, för den europeiska forskningen synnerligen

viktiga fynd, sådana som Björköfynden, hava i ett halvt århundrade legat

nedpackade och ligga fortfarande magasinerade och opublicerade till stor

skada för svensk och internationell vetenskap. Riksantikvarien har under

år 1930, varunder en internationell museimannakongress hållits i Stockholm,

fatt mottaga ett antal brev från framstående deltagare i denna kongress, i

vilka de giva uttryck åt sin oförställda förvåning över vårt museums oanat

rika material, men i ännu högre grad över de synnerligen otillräckliga museilokalerna.

Det framhålles i dessa brev, att Sverige har en icke blott nationell,

utan även en internationell plikt att framlägga detta för europeisk

kulturforskning så värdefulla material på ett sådant sätt, att det kan komma

den internationella vetenskapen till godo.

Att statens historiska museum även har viktiga förpliktelser mot de i

landets olika delar uppväxande provinsmuseerua är utan vidare klart. Det

bör vara en hjälpande och stödjande moderinstitution för dessa både genom

att åt dem utföra svårare konserveringsarbeten och dylikt och genom att

vara en utbildningsanstalt för provinsmuseernas tjänstemän. Att dessutom

ett för hela landet värdefullt resultat skulle kunna vinnas genom ett klokt

och väl avvägt depositionsförfarande är alldeles tydligt. Men för att detta

verkligen skall kunna på ett planmässigt sätt genomföras, fordras möjlighet

att så ordna statssamlingarnas studiemagasin, att de hilva lätt överskådliga,

och därtill kräves utrymme, som hittills saknats.

Inför å ena sidan hänsynen till de vetenskapliga intressena och å andra

sidan de berättigade kraven på att våra samlingar skola på ett vackert, lätt

överskådligt och instruktivt sätt göras tillgängliga för den stora bildningssökande

allmänheten och användbara för den allmänna skolundervisningen,

har det varit vår oavvisliga plikt att vid planeringen av den förestående

n.ybyggnaden söka bereda statens historiska museums rika samlingar sådana

utrymmen i det blivande museet, att de verkligen kunna fylla sin uppgift

under den närmaste framtiden. Det har å andra sidan varit vår plikt att

söka . följa riksdagens maning till begränsning av byggnadsföretagets omfattning.

Då av ovan angivna skäl det icke varit med klok omsorg för

framtiden förenligt, att nedpressa under nu angivna mått arealen för museilokalerna,

har man i stället sökt efterkomma riksdagens maning till sparsamhet

genom att .använda lägsta möjliga våningshöjder, genom enkelhet i såväl

yttre som. inre gestaltning av arkitekturen samt genom att till det yttersta

söka undvika alla döda utrymmen i museibyggnaden.

Däremot ha vi i det föreliggande förslaget lyckats nedbringa administra
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

tionslokalernas utrymme icke oväsentligt. Förslaget torde i det hänseendet

få anses innehålla ett absolut minimum. Institutionen förfogar för närvarande

över 27 tjänsterum (härav 9 entresolrum) inom nationalmuseibyggnaden

och 4 i östermalmsfängelset. För närvarande utgöres den i dessa

lokaler arbetande tjänstemannastaben av 39 personer.1) Härtill komma

provtjänstgörare och forskare. Enligt byggnadsförslaget skall institutionen,

akademiens sessionslokal oberäknad, erhålla 27 tjänsterum i våningen 1

trappa upp och 5 i våningen 2 trappor upp. Således en ökning med ett

enda rum. Rummens storlek och fördelning blir emellertid väsentligt bättre

än nu. Det torde tvivelsutan för närvarande ligga mycket nära till hands

för den utom institutionen stående att felbedöma institutionens nuvarande

lokalförhållanden och därigenom finna de föreslagna lokalökningarna mera

betydande, än de i verkligheten äro. Dels äro nämligen lokalerna i nationalmuseibyggnaden

i stor utsträckning entresolerade (både tjänsterum och

magasin), dels disponerar museet i östermalmsfängelset och gamla riksbankshuset

arbetsrum ävensom magasins- och förvaringslokaler om tillsammans

cirka 1,500 kvadratmeter. Till jämförelse må nämnas, att museets samtliga

utställningssalar i nationalmuseibyggnadens bottenvåning omfatta cirka

1,200 kvadratmeter.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse den 31 januari 1931 framlagt en

plan för byggnadsföretagets bedrivande i olika etapper. Enligt denna plan

skulle administrationsbyggnaden och konserveringsanstalten stå färdiga till

inflyttning den 1 september 1933 samt museikomplexet i sin helhet vara

färdigt den 1 januari 1936. Först efter fem års förlopp skulle sålunda den

slutliga inflyttningen i det nya museet kunna börja. Utan tvivel kommer

en så lång byggnadsperiod att bereda museet stora svårigheter under väntetiden,

men med hänsyn till möjligheten att successivt verkställa överflyttningen

av administration och vissa samlingar redan under byggnadstiden

anser sig riksantikvarien böra instämma i den av byggnadsstyrelsen

föreslagna planen för byggnadsarbetets bedrivande, varigenom byggnadsanslaget

kan fördelas över en femårsperiod.

Statens historiska museum har länge väntat på möjligheten att på ett

värdigt sätt få visa det svenska folket, vilka utomordentliga, för mången

okända skatter det äger i det museum, vilket jämte nordiska museet måste

sägas vara Sveriges verkliga nationalmuseum i ordets egentliga betydelse.

Det synes vara rimligt och i nationens samfällda intresse, att åt detta museum

nu beredes en tillräcklig och ändamålsenlig byggnad, varigenom detta

museum kan sättas istånd att med framgång utföra sin gärning till stärkande

av vårt nationalmedvetande, till fördjupande och vidgande av vårt

folks kunskap av sin egen forntid och utvecklingshistoria. Därmed skulle

också åt svensk vetenskap lämnas ett starkt och väl behövligt stöd i dess

arbete på utforskandet av den mänskliga odlingens ursprung och utveckling

främst i fäderneslandet, men även utanför dess gränser.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer riksantikvarien, att

Kungl. Majit måtte gilla och stadsf asta det av byggnadsstyrelsen i samråd

med riksantikvarien utarbetade och inför Kungl. Majit framlagda förslaget

till om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum och övriga

under vitterhetsakademiens inseende ställda statssamlingar, ävensom av riksdagen

utverka de för förslagets utförande nödiga medlen.

’) Konserveringsanstaltens personal, vars arbete är förlagt till denna anstalts särskilda

lokaler, är här icke inräknad.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Över det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget har vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien den 13 februari 1931 avgivit utlåtande och därvid

anfört följande:

Till byggnadsstyrelsens skrivelse med därtill hörande ritningar, beskrivning,

kostnadsberäkning m. m. är fogad en skrivelse av riksantikvarien, i vilken

denne utförligt redogjort för det framlagda förslagets disposition av byggnaderna

ävensom för de olika byggnadsdelarnas konstruktion och funktion

m. m. Akademien anser sig kunna till fullo instämma i riksantikvariens

i nämnda skrivelse avgivna omdöme örn det nu framlagda byggnadsförslaget,

att detsamma är uppgjort med synnerlig omsorg och ägnat att giva

en ur alla synpunkter utmärkt lösning på det föreliggande problemet. Förslaget

utmärker sig genom en synnerligen klar och redig disposition samt

genom en ur museiteknisk synpunkt ovanligt praktisk anordning av de

olika lokalerna.

Akademien anser det föreliggande förslaget vara väl avpassat för att

fylla behovet av lokaler för de ifrågavarande museisamlingarna under den

närmaste framtiden, men har också med tillfredsställelse konstaterat, att

den föreslagna förläggningen av byggnaderna på tomten medgiver framtida

tillbyggnader av ganska betydande dimensioner.

I likhet med riksantikvarien anser sig akademien icke kunna tillråda någon

som helst reduktion av det föreslagna utrymmet, emedan erfarenheten

visat, huru olyckligt och oekonomiskt det är att bygga efter för knappt tilltagna

utrymmesprogram.

byggnadsstyrelsen har föreslagit, att det erforderliga byggnadsanslaget

måtte fördelas på en femårsperiod. Under förutsättning att så blir förhållandet,

skulle det nya museikomplexet stå färdigt till inflyttning först under

år 1936. Akademien, som haft tillfälle att noga iakttaga de svårigheter,

som de nuvarande otillräckliga lokalerna vålla i museiarbetet, anser sm

böra enträget anhålla, att Kungl. Majit måtte särskilt behjärta nödvändigt

heten av att byggnadstiden under alla omständigheter icke måtte dragas ut

längre än som sålunda föreslagits av byggnadsstyrelsen, ty situationen inom

statens historiska museum kan annars bliva rent av katastrofal.

Vitterhetsakademien slutar med att — under hänvisning till riksantikvariens

och byggnadsstyrelsens i ärendet framlagda, synnerligen beaktansvärda

motiveringar — på det allra livligaste förorda det nu framlagda ritningsförslaget

till snarast möjliga utförande samt hemställer, att Kungl. Majit

måtte gilla och stadfästa det av byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien

utarbetade, nu föreliggande förslaget till örn- och nybyggnadsarbeten

för statens historiska museum och övriga under akademiens inseende ställda

statssamlingar och av riksdagen utverka de för förslagets utförande nödiga

medlen.

Riksantikvarien har vidare efter anmodan till ecklesiastikdepartementet

överlämnat en P. M. rörande de kostnader, som utöver byggnadskostnaden

böra beräknas i samband med flyttning av statens historiska museum till

de föreslagna nya lokalerna.

I denna P. M. har anförts huvudsakligen följande:

Med skrivelse den 31 januari 1931 hava byggnadsstyrelsen och riks
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

antikvarien till Kungl. Majit överlämnat förslagsritningar till de ny- och

ombyggnadsarbeten, som äro erforderliga för att bereda tillfredsställande

lokaler för statens historiska museum och övriga under vitterhetsakademiens

inseende ställda samlingar ävensom åt riksantikvarieämbetet och åt vitterhetsakademien

själv. I den kostnadsberäkning, som åtföljde byggnadsstyrelsens

skrivelse, hava upptagits samtliga kostnader för byggnadernas

uppförande, tomtens ordnande m. m. I denna kostnadsberäkning ingå

också kostnaden för all fast inredning, såsom bokmagasinens hyllor, arkivlokalernas

fasta skåp- och hyllinredning ävensom konserveringsanstaltens

och fotografilaboratoriets fasta inredning med diskar, skåp, tvätthoar o. dyl.

Föreläsningssalens och studiesalens fasta inredning äro även däri inräknade.

Däremot finnes icke den museala monterutrustningen och ej heller administrationsbyggnadens

lösa möblering, ej heller konserveringsanstaltens och

fotografilaboratoriets apparatutrustning däruti upptagna.

Engångskostnader.

Överflyttningen av museets, bibliotekets och arkivets samlingar ävensom

av administrationen till de nya lokalerna kommer sålunda att förorsaka

vissa installationskostnader utöver de i kostnadsberäkningen för nybyggnaden

upptagna. Dessa installationskostnader äro givetvis mycket svåra att

med säkerhet beräkna, men här nedan angivna siffror äro baserade på uppgifter

rörande kostnaden för likartade arbeten inom andra institutioner av

likartat slag.

Den största posten hänför sig till anskaffande av delvis nya molfrer.

Vid museisamlingarnas ordnande i den nya byggnaden är det givetvis av

största betydelse att detta kan ske så praktiskt och så vackert som möjligt.

Med den avsedda uppdelning av museisamlingarna i skådesamlingar och

studiesamlingar är det naturligt, att de nu befintliga montrerna användas

till studiesamlingen, så långt de räcka, samt att nya moderna montrer anskaffas

för skådesamlingarna. De nya montrerna behöva givetvis icke vara

luxuösa, men de böra vara praktiska, prydliga och hållbara och möjliggöra

en vacker utställning. Såsom utgångspunkt för beräkningen av monterkostnaden

har tagits de standardmontrer, som nu utföras åt det danska nationalmuseet

i Köpenhamn för ett genomsnittspris av cirka 200 kronor per

löpmeter väggskåp, vilket får anses såsom ett mycket billigt pris.

Under framhållande, att det för närvarande icke är möjligt att lämna

annat än approximativa kostnadsuppgifter, lämnas uppgift örn storleken på

de engångskostnader, som äro nödvändiga för museets installering.

Montrer.

1) Förhistoriska avdelningen:

Skådesamlingen...................kronor 100,000:

Studiesamlingen................... * 35,000:

Diverse plintar i stensal............. *_2,000:

2) Medeltids- och nyare tids avdelningen:

Skådesamling.....................kronor 60,000:

Studiesamling..................... *__20,000:

3) Mynt- och medaljkabinett..........................

4) Komparativa samlingen............................

För montrer summa kronor 275,000: —

137,000:

80,000

40.000

18.000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

Möbler till administrationslokaler och museum (komplettering av

befintlig utrustning)..............................

Elektrisk belysningsarmatur för hela anläggningen...........

Apparatur för konserveringsanstalten och fotografilaboratorium .

Flyttningskostnad för överförande av samlingarna från nationalmuseibyggnaden,

östermalmsfängelset och gamla riksbankshuset

till det nya byggnadskomplexet..................

20,000: —

15,000: —

15,000: —

25,000: —

Summa engångskostnader kronor 350,000: —

Driftkostnader.

Här nedan lämnas en beräkning av de driftkostnader, som betingas av

institutionernas inflyttande i det nya byggnadskomplexet.

Uppvärmning:

1) 9,000 hl. koks å 1,60 enligt beräkning

av värmeledningsingenjör. . . 14,400: —

2) 1 övereldare lön..... 2,832: —

1 eldare » ..... 2,580: - - 5,412;—

Belysning i tjänstelokalerna, konserveringsanstalt

och museet........................

llikstelefon..................

Rengöring och städning...................

Vaktpersonal i museet:

19,812: —

För närvarande:

7,000:— c:a 3,500:—

4,000:— c:a 4,000:—

10,000: — c:a 6,000: —

1) 1 st. förste expeditions
vakt

i B 7 ....... 2,832: — 2,832: —

18 st. extra ordinarie i

5:e lönegraden å . . .

2,208: —

39,744: —

42,576: —

8,900: —

2) 1 st. förste nattvakt å.

1,330: —

1,330: —

5 nattvakter å.....

1,150: —

5,750: —

7,080: —

Expeditionsvakter i tjänsterum,

arkiv och bibliotek:

2 förste expeditionsvakter

i B 7.........

2,832: —

5,664: —

5,664: —

2 expeditionsvakter i B 5 . .

2,520: —

5,040: —

10,704; —

6,156: —

Summa driftkostnader kronor 101,172: —

34,220: —

Vid beräkning av driftkostnader har icke medräknats kostnader för museets

eventuella öppethållande på kvällarna. Däremot har man utgått ifrån,

att statens historiska museum framdeles skall hållas öppet under samma

tider, som nationalmuseum hittills varit öppet, nämligen mellan kl. 10—4

(10—3 under de mörkaste månaderna). Statens historiska museum har

tyvärr hittills icke haft möjlighet att hålla sina samlingar öppna för allmänheten

mera än 2 timmar om dagen under vinterhalvåret. Endast under

sommarhalvåret är museet öppet kl. 10—4.

Den största utgiften för driften ligger givetvis i avlöningarna till museivakterna.

Dessas antal har beräknats sålunda:

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

1 vakt i vestibulen.

1 » i komparativa samlingen.

7 vakter i vån. 1 tr. upp.

7 » i vån. 2 tr. upp.

2 » i vån. 3 tr. upp.

1 ambulerande förste vaktmästare, som inspekterar hela museet. Mindre

antal vakter kan icke sköta en effektiv bevakning, om hela museet skall

vara öppet varje dag (även söndagar), vilket är önskvärt.

En möjlighet till begränsning av vaktpersonalen finnes, om man under

vardagarna endast har halva museet tillgängligt för allmänheten på sådant

sätt, att varannan dag de förhistoriska avdelningarna och den komparativa

samlingen äro tillgängliga, varannan dag de medeltida och kyrkliga samlingarna

samt myntkabinettet. Samtliga avdelningar böra dock vara öppna

på söndagarna. Museivakternas antal kan då minskas från 18 till 10. På

söndagarna får då användas extra folk för att utfylla vaktmanskapets leder.

Därigenom skulle utgiften för museibevakningen kunna nedbringas till cirka

30,000 kronor om året.

Till jämförelse må nämnas att nationalmuseum för närvarande har 17

anställda vaktmästare, därav 15 ordinarie, med en sammanlagd avlöning av

cirka 50,000 kronor.

I här ovan angivna driftkostnader har icke upptagits kostnader för eventuella

personalutökningar inom akademiens tjänstepersonal, emedan sådana

icke hava något direkt samband med den förändrade lokalen.

Såsom jag tidigare erinrat, anmodade min företrädare i statsrådsämbetet

den 7 juni 1929 byggnadsstyrelsen att till Kungl. Majit inkomma med förslag

till sådana ändringar i den för förutvarande positionsartilleriregementets

kasernområde nu gällande stadsplan, som kunde påkallas av det utav 1929

års riksdag fattade beslutet rörande den framtida användningen av sagda

område.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 31 januari

1931 avgivit utlåtande och förslag i ämnet och därvid till en början meddelat,

att byggnadsstyrelsen låtit efter samråd med ordföranden i Stockholms

stads fastighetsnämnd, borgarrådet Harry Sandberg samt stadsplanedirektören

Albert Lilienberg upprätta förslag till ändringar i den för ifrågavarande

område gällande stadsplanen.

Härefter har byggnadsstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

Enligt nämnda, den 27 maj 1892 fastställda stadsplanen skulle området

ifråga, vilket då var upplåtet till förutvarande livgardet till häst och utgjorde

ett kvarter, benämnt Hästgardet, uppdelas i tre kvarter, benämnda

Spiltan, Krubban och Häcken. Genom området skulle framdragas en ny

gata med 18 meters bredd mellan Storgatan och Linnégatan i rät fortsättning

av Grevmagnigatan samt en ny gata med 24 meters bredd mellan

Storgatan och Linnégatan i rät fortsättning av Torstenssonsgatan. Härjämte

skulle Styrmansgatan mellan Storgatan och Linnégatan vidgas på östra

sidan till 18 meters bredd. Med avseende å genomförandet av denna stadsplan

träffades den 11 april och 22 oktober 1894 mellan arméförvaltningen

jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, å ena, samt Stockholms drätselnämnds

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 113 haft. (Nr 131.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition Nr 131.

första avdelning efter uppdrag av stadsfullmäktige, å andra sidan, avtal av

innehåll, bland annat, att kronan av kvarteret Hästgardet till Stockholms stad

med full äganderätt överläte dels för Styrmansgatans utvidgning till 18 meters

bredd erforderlig mark, i areal omkring 845 kvadratmeter, dels den för

Grevmagnigatans framdragande över kvarteret erforderliga marken, i areal

omkring 1,980 kvadratmeter, dels den för Torstenssonsgatans framdragande

erforderliga marken, i areal omkring 3,400 kvadratmeter dels ock ett utmed

Storgatans norra linje beläget, å en till avtalet hörande, vid byggnadsstyrelsens

utlåtande fogad karta med d1, p, s, w, e1 och d1 betecknat område,

i areal omkring 302 kvadratmeter, att dessa områden skulle till staden överlämnas

i den mån livgardets till häst dåvarande kasernetablissement bleve

utrymt och å platsen uppförda byggnader bleve för kronan obehövliga och

nedrivna, att staden till kronan överlämnade två områden, å nyssnämnda

karta betecknade det ena med a, b, c, d och a och innehållande 76 kvadratmeter

och det andra med e, f, g, h, i och e örn 370 kvadratmeter eller tillhopa

446 kvadratmeter, som skulle tilläggas kvarteret Spiltan, att kronan

skulle bekosta, bland annat, ifrågavarande gators och gatudels fullständiga

ordnande med tuktad sten i kör- och gångbanor, de senare inom huggna

kant- och rännstenar, samt att staden åtoge sig att till fastställd profil reglera

Styrmansgatans övriga del mellan Stor- och Linnégatorna senast samtidigt

med att kronan reglerade den utvidgade delen av nämnda gatusträcka

ävensom att, sedan förenämnda villkor blivit fullgjorda, för framtiden underhålla

och belysa de nya gatudelarna.

Styrelsen vill erinra örn att staden visserligen förvärvat lagfart å de sålunda

överlåtna gatuområdena, men att staden icke äger rätt att tillträda

gatumarken förr än »kasernetablissementet varder utrymt» och å området

»uppförda byggnader bliva för kronan obehövliga och nedrivna».

Den för ifrågavarande område sålunda gällande stadsplanen har emellertid

hittills icke blivit genomförd i annan mån än att den för Styrmansgatans

utvidgning till 18 meters bredd erforderliga marken, 845 kvadratmeter,

inom det nuvarande kvarteret Spiltan, jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 14 november 1930, överlämnats till Stockholms stad, som på kronans

bekostnad för närvarande låter iordningställa nämnda område till gata.

I byggnadsstyrelsens ovannämnda skrivelse den 19 januari 1928 angav

styrelsen de ändringar i gällande stadsplan, som skulle påkallas av en förläggning

till ifrågavarande område av statens historiska museum i enlighet

med ett av styrelsen samtidigt framlagt skissförslag och som närmare åskådliggjorts

å en förslaget bilagd situationsplan över området. Under det att

enligt den fastställda stadsplanen såväl Torstenssonsgatan som Grevmagnigatan

skulle framdragas över området, delande detsamma i tre kvarter,

skulle endast sistnämnda gata förlängas och området alltså komma att bestå

av blott två kvarter. Grevmagnigatans förlängning hade å berörda

situationsplan givits ett något modifierat läge, i det att den förflyttats så

mycket åt väster som den västra stallflygeln skjuter fram över Grevmagnigatans

östra gatulinje, varigenom alltså nämnda stallflygel skulle komma

att lämnas oberörd av gatans framdragande. Gatan skulle i sin förlängning

erhålla en bredd av 15 meter, dock att genom inläggning av förgårdsmark

av 3 meters bredd å kvartersmarken utmed gatans östra sida å sträckningen

mellan omförmälda stallflygel och Linnégatan avståndet mellan byggnadslinjerna

å denna sträcka skulle bliva 18 meter. Styrmansgatan förutsattes

skola i enlighet med den fastställda stadsplanen breddas till 18 meter, under

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

det att utmed Storgatans norra sida å sträckningen mellan Styrmansgatan

och Grevmagnigatan skulle inläggas ett 7 meter brett bälte av förgårdsmark.

Det kvarter, som skulle bildas mellan nämnda gator och Linnégatan,

(kvarteret Spiltan) skulle, framhöll byggnadsstyrelsen, eventuellt kunna

försäljas, givetvis under förutsättning att en närmare undersökning gåve

vid handen, att detsamma icke behövde tagas i anspråk för statsverkets

eget behov. Den återstående, öster om Grevmagnigatans förlängning belägna

delen av det nuvarande kasernområdet skulle utgöra ett enda kvarter,

som skulle disponeras för statens historiska museum och därmed förenade

samlingar och institutioner ävensom för de ändamål, vartill stallflyglarna

skulle kunna utnyttjas.

Såsom framgår av en i ovannämnda statsrådsprotokoll intagen skrivelse

den 19 mars 1928 från Stockholms stads dåvarande delegerade för underhandlingar

med kronans fastighetskommission av år 1925, uppgjordes sedermera

i samråd mellan stadens stadsplanekontor och byggnadsstyrelsen ett

förslag till ändrad stadsplan för området ifråga, vilket förslag på framställning

av advokatfiskalsämbetet vid kammarkollegium förklarades vilande i

avbidan på lösningen av frågan örn kasernområdets blivande disposition.

Detta förslag anslöt sig i huvudsak till ovanberörda av byggnadsstyrelsen

upprättade preliminära skissförslag till stadsplan, dock med den ändringen

att utmed Storgatans norra sida å sträckningen mellan Styrmansgatan och

Grevmagnigatan kvartersmarken skulle indragas 50 meter från den nuvarande

gatulinjen, varigenom här alltså skulle erhållas en öppen plats.

I detta sammanhang får byggnadsstyrelsen erinra, att Stockholms stads

ovannämnda förhandlingsdelegerade i sin berörda skrivelse den 19 mars

1928 förklarat sig villiga att hos stadsfullmäktige tillstyrka, att staden åt

kronan överläte äganderätten till marken i Torstenssonsgatans förlängning

samt den staden tillhöriga gatumark i övrigt, som kunde komma att ingå

i byggnadskvarter enligt ny stadsplan, ävensom att staden lämnade sin medverkan

till den stadsplanereglering av kasernområdet i dess helhet, som

med hänsyn till kronans behov och andra omständigheter kunde befinnas

lämplig. Delegerade förutsatte därvid, att denna stadsplanereglering genomfördes

enligt enahanda grunder, som år 1892 godkändes.

Det föreliggande, av byggnadsstyrelsen nu upprättade förslaget till ändring

av stadsplan för ifrågavarande område ansluter sig i huvudsak till de

av styrelsen tidigare i detta avseende angivna riktlinjer dock med vissa

modifikationer. Sålunda har den tidigare ifrågasatta 3 meter breda förgårdsmarken

utmed den förlängda Grevmagnigatans östra sida å sträckningen

mellan den västra stallflygeln och Linnégatan uteslutits med hänsyn

till att den för historiska museet erforderliga tillbyggnaden till kasernbyggnaden

enligt det nu framlagda byggnadsförslaget — på skäl som angivits

i en av byggnadsstyrelsen den 31 januari 1931 till Kungl. Majit överlämnad

framställning rörande nybyggnad för statens historiska museum m. m.

— förlagts mera åt väster än vad tidigare ifrågasatts, till följd varav berörda

förgårdsmark eventuellt kan behöva tagas i anspråk för en blivande

utvidgning av museikomplexet. För erhållande av lämplig bredd mellan

bygguadslinjerna skulle eventuellt en 3 meter bred förgård i stället kunna

anordnas inom kvarteret Spiltan utmed Grevmagnigatans västra sida. Emellertid

har i stadsplaneförslaget icke upptagits någon dylik anordning, då

denna fråga givetvis är beroende av den framtida användningen av detta

kvarter, varom ännu ingenting är bestämt. Vad beträffar Storgatans sträck
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

ning utmed kvarteret Spiltan skall denna gata enligt det nu föreliggande

förslaget här vidgas från 18 meter till 30 meter genom en motsvarande indragning

av kvartersmarken. I ovannämnda genom stadens försorg upprättade

stadsplaneförslag ingick, såsom ovan nämnts, anordnande här av en

öppen plats varigenom staden skulle erhålla viss kompensation för den gatumark,

som enligt 1894 års avtal tillkommer staden men som genom igenläggningen

av Torstenssonsgatans förlängning skulle återgå till kronan. Efter

förhandlingar har ordföranden i stadens fastighetsnämnd borgarrådet Sandberg

meddelat, att staden åtnöjde sig med den mindre utvidgning av Storgatan

utmed kvarteret Spiltan, som avses i det nu föreliggande stadsplaneförslaget,

genom vilken utvidgning önskvärt utrymme för parkeringsplats

o. dyl. skulle erhållas.

Enligt 1894 års avtal skulle, såsom ovan visats, av kronan till staden —

efter avräkning av de för Styrmansgatans breddning numera avträdda 845

kvadratmeter — överlämnas omkring 5,682 kvadratmeter mark. Enligt det

nu föreliggande förslaget till ändring av stadsplanen skulle kronan till staden

överlämna dels för breddning av Storgatan mellan Styrmans- och Grevmagnigatorna

omkring 1,080 kvadratmeter dels ock för Grevmagnigatans

framdragande mellan Stor- och Linnégatorna omkring 1,470 kvadratmeter

eller tillhopa omkring 2,550 kvadratmeter.

Av de båda områden, som staden enligt 1894 års avtal skulle överlämna

till kronan, ligger det ena örn 76 kvadratmeter på den mark, som nu föreslås

skola utläggas till Grevmagnigatan, och skall alltså den av staden till

kronan avstådda marken minskas med 76 kvadratmeter till 370 kvadratmeter.

Med avräkning av de arealer staden skulle hava att avstå till kronan,

skulle alltså kronan till staden överlämna enligt 1894 års avtal 5,236 kvadratmeter

(5,682—446) och enligt det nu föreliggande stadsplaneförslaget

2,180 kvadratmeter (2,550—370), vilken sistnämnda areal således med 3,056

kvadratmeter understiger vad i omförmälda avtal överenskommits.

Med överlämnande av det sålunda upprättade förslaget till ändring av

stadsplanen för ifrågavarande kasernområde, vilket förslag framställts å en

av stadsplanedirektören Lilienberg den 7 januari 1931 upprättad karta, beträffande

vilken jag tillåter mig att hänvisa till handlingarna i ärendet,

har byggnadsstyrelsen meddelat, att styrelsen förutsatte, att den kvartersmark,

som enligt förslaget skulle utläggas till gata, av kronan utan ersättning

överlätes till staden samt att den föreslagna stadsplaneändringen i

övrigt genomfördes enligt samma grunder, som godkändes med avseende

å den nu gällande stadsplanen.

Genom det beslut av 1929 års riksdag, varigenom viss del av förutvarande

positionsartilleriregementets kasernområde reserverades för historiska

museet, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar

m. m., avgjordes den sedan snart en mansålder aktuella frågan

örn den framtida förläggningen av nämnda institutioner.

Riksdagen gav därvid uttryck åt den uppfattningen, att det vore synnerligen

påkallat att staten skrede till åtgärder, som kunde sätta historiska mu
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

seet i stånd att på ett fullt tillfredsställande sätt fylla sina uppgifter i forskningens

och folkbildningens tjänst.

När sålunda förläggningsfrågan erhöll sin slutliga lösning, förelåg ett av

byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien utarbetat byggnadsprogram.

Detta hade emellertid icke någon definitiv karaktär utan avsåg allenast att

giva en föreställning örn möjligheterna att för museet använda tomten och

de därvarande gamla byggnaderna.

1929 års riksdag påpekade emellertid, att den framlagda byggnadsplan

syntes riksdagen väl omfattande. Särskilt syntes det riksdagen, att alltför

rikliga utrymmen upptagits till administrationslokaler. Riksdagen betonade

angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva byggnadsförslaget

begränsningar i största möjliga mån eftersträvades samt att

det noga tillsåges, att å området befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

1929 års riksdag anvisade vidare ett extra reservationsanslag å 40,000

kronor för utlysande av en arkitekttävlan m. m. Resultatet av denna tävlan

föreligger nu i det för Kungl. Maj:ts prövning framlagda förslag till

ny- och ombyggnadsarbeten, för vilket jag i det föregående redogjort.

Enligt detta förslag skulle till den gamla kasernbyggnaden — i huvudsak

våningarna 1 och 2 trappor upp, — förläggas samtliga administrationslokaler,

d. v. s. tjänste- och sammanträdesrum för vitterhetsakademien, riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum, ävensom lokaler för antikvarisktnumismatiska

biblioteket och det antikvariskt-topografiska arkivet m. m. jämte

studiesal för allmänheten. Museisamlingarna hava föreslagits skola helt

förläggas till en på tomtens nordöstra del förlagd nybyggnad med huvudingång

från Narvavägen. Museibyggnaden, som skulle förläggas kring en

stor rektangulär gård, skulle förenas med administrationsbyggnaden, d. v.

s. den gamla kasernbyggnaden, genom två lägre byggnadslängor, den ena

innehållande föreläsningssal, sal för tillfälliga utställningar samt ett museigalleri

i två våningar och den andra innehållande konserveringsanstalt, tva

vaktmästar- (respektive maskinist-) bostäder och värmecentral. De på tomtområdet

belägna gamla stallflyglarna hava icke tagits i anspråk för statens

historiska museum i det föreliggande förslaget. Det har framhållits, att

de lämpligare och utan egentlig omgestaltning kunde användas såsom magasin

för olika statliga ändamål, vartill de för närvarande vore mycket

starkt anlitade, varjämte behov av sådana magasinslokaler ännu länge torde

komma att förefinnas.

I fråga om utrymmena i do föreslagna lokalerna torde jag få framhålla

följande. Lokaler för bibliotek och arkiv, som i 1929 års förslag upptogos

till 1,200 kvadratmeter, hava nu upptagits med allenast 1,100 kvadratmeter,

varjämte tjänstelokalerna, tidigare upptagna till 1,200 kvadratmeter, nu utgöra

980 kvadratmeter. För skåde- och studiesamlingarna avsedda utrymmen

hava däremot måst ökas så till vida att skådesamlingarna, för vilka tidigare

avsetts 3,500 kvadratmeter, nu upptaga 4,725 kvadratmeter. För studie
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

samlingarna har utrymmet däremot kunnat minskas från 2,900 till 2,520

kvadratmeter. Härjämte har tillkommit behov av utrymmen för de komparativa

samlingarna, beräknade till 375 kvadratmeter. Samlingarnas golvyta

har alltså ökats med (1,225 — 380 + 375) 1,220 kvadratmeter. Frånräknas

den tidigare berörda arealminskningen, 320 kvadratmeter, för arkiv,

bibliotek och tjänstelokaler, uppstår en totalökning av 900 kvadratmeter

eller från den i utredningens tidigare skede beräknade golvytan 10,000

kvadratmeter till 10,900 kvadratmeter. I dessa ytor hava icke inräknats

reservlokalerna i administrationsbyggnadens bottenvåning, som uppgå till i

runt tal 1,000 kvadratmeter. Byggnadsstyrelsen har framhållit, att den nu

berörda arealökningen föranlett en ökning av museibyggnadens volym med

allenast 1,000 kubikmeter eller från 54,000 till 55,000 kubikmeter.

I fråga örn det för samlingarna ökade erforderliga utrymmet har riksantikvarien

framhållit, bland annat, att, ju mera arbetet med inventering

och uppackning av museets sedan flera årtionden nedpackade arkeologiska

material fortskrede — ett arbete, vartill museet först under de senare åren

erhållit medel — desto större möjligheter erhölle museitjänstemännen att

med säkerhet beräkna utrymmesbehovet för det redan befintliga materialet.

Och detta visade sig vara åtskilligt större än vad man tidigare antagit.

Dessutom hade de senaste tre åren tillfört statens historiska museum vissa

mycket betydande samlingar av föremål, som på grund av sin särskilda

betydelse och märkliga beskaffenhet krävde att utställas, och som därför

lade beslag på ett ganska stort utrymme; i detta hänseende har i främsta

rummet pekats på de rika och märkliga resultaten av utgrävningen av krigargravarna

vid Korsbetningen invid Visby samt av pålbyggnaden och klostret

i Alvastra.

Enligt de av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna beräknas

byggnadsföretaget i sin helhet att draga en kostnad av 4,200,000 kronor

eller 700,000 kronor mera än det för 1929 års riksdag framlagda, preliminära

förslaget, som slutade på 3,500,000 kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen

framhållit, vore den sålunda uppkomna kostnadsökningen att hänföra

till följande omständigheter. Den ovan berörda ökningen av nybyggnadens

volym med 1,000 kubikmeter föranledde en höjning av kostnaderna

med omkring 60,000 kronor. För inredningsarbeten i arkiv, bibliotek,

föreläsningssal och konserveringslokaler samt för åtskilliga hyllinredningar,

för vilka ändamål kostnader icke medtagits i den tidigare beräkningen, erfordrades

ett belopp av omkring 210,000 kronor. Återstoden av de nu uppkomna

merkostnaderna orsakades dels av kostnadsökningar på byggnadsmarknaden

dels ock därav, att omläggningen av museibyggnaden med

särskild huvudentré från Narvavägen beräknats medföra en ökning av

kostnaderna för de yttre arbetena med tomtens planläggning m. m. framför

denna entré, varjämte även vore att märka, att något större anspråk på

prydlighet måste ställas på utformningen av museibyggnadens inre gård

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

med hänsyn till det läge denna numera erhållit intill entrépartiet med den

direkta utblicken därifrån över gården.

Som jag tidigare omförmält, har riksantikvarien inkommit med en preliminär

beräkning rörande de kostnader, som, utöver byggnadskostnaderna,

böra beräknas i samband med förflyttningen. Enligt denna beräkning skulle

engångskostnaderna uppgå till 350,000 kronor. Härtill komma institutionernas

driftkostnader efter överflyttningen till det nya byggnadskomplexet.

Dessa hava beräknats till ett årligt belopp av i runt tal 101,000 kronor mot

för närvarande omkring 34,000 kronor, d. v. s. innebärande en årlig kostnadsökning

av ungefär 67,000 kronor.

Det är sålunda ett mycket omfattande byggnadsföretag, såväl i fråga örn

engångskostnader som beträffande de framtida driftkostnaderna, jag nu Ilai

att framlägga för Kungl. Majit. Det är emellertid, såsom framgår av min

förut lämnade redogörelse, intet nytt krav, oförmodat framkommet ur förut

okända förhållanden, som här framlägges, utan det gäller tillgodoseende av

ett sedan lång tid tillbaka vitsordat behov. Efter den ingående prövning,

som jag ägnat den föreliggande frågan, har jag också ansett mig böra giva

min anslutning till det av myndigheterna enträget framförda yrkandet, att

historiska museets byggnadsfråga nu måtte få sin slutliga lösning. Med

hänsyn till de stora nationella värden, det här gäller anser jag alitsa,

att kostnadsfrågan icke bör tillmätas avgörande betydelse. Såsom riksantikvarien

framhållit, har statens historiska museum länge väntat på

möjligheten att på ett värdigt sätt få visa det svenska folket, vilka utomordentliga,

för mången okända skatter det äger i detta museum. Det synes

vara rimligt och i nationens samfällda intresse, att nu en tillräcklig och

ändamålsenlig byggnad beredes åt detta museum, varigenom detsamma kan

sättas i stånd att med framgång utöva sin gärning i vetenskapens och folkbildningens

tjänst. Såväl de otillfredsställande lokala förhållanden, som för

närvarande råda och enligt en samfälld opinion med det snaraste tarva en förbättring,

som de stora uppgifter, som vänta historiska museet i en framtid

under bättre yttre förhållanden, komma mig att tillstyrka, att förslag i här

förevarande ämne må föreläggas 1931 års riksdag.

Det framlagda förslaget, för vilket tidigare redogjorts, har jag funnit

lämpligt och ändamålsenligt. Planen synes ifråga örn rummens praktiska

fördelning vara väl genomtänkt och utrymmena förefalla väl tillvaratagna.

Det föreliggande förslaget innebär en rationell tillämpning av moderna

museibyggnadsprinciper, och man synes hava på ett ändamålsenligt sätt

sökt tillgodose ej endast de anspråk, som uppställas av den i stark utveckling

stående arkeologiska vetenskapen, utan även de krav, som numera resas

på en institution, vilken skall gå i spetsen för hembygdsmuseirörelsen och

utbilda sakkunniga ledare för denna rörelse.

Byggnadskostnaderna sluta, som tidigare omförmälts, på en summa av

4,200,000 kronor, innebärande i förhållande till det år 1929 preliminärt

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

beräknade förslaget en ökning av 700,000 kronor. Efter vad jag under

hand från byggnadsstyrelsen inhämtat, ingår i denna kostnadsökning en

summa av 350,000 kronor, vilken beräknats motsvara ökningarna i prisnivån

på den allmänna byggnadsmarknaden. Då det näppeligen synes mig

erforderligt att nu behöva räkna med en dylik höjning, helst man tager i

betraktande den rådande tendensen till en allmän prissänkning och till den

relativt långa byggnadstiden, har jag ansett slutsumman för nu ifrågavarande

byggnadsföretag böra minskas med nyssnämnda belopp, 350,000

kronor, till 3,850,000 kronor. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle

för budgetåret 1931/1932 för arbetenas påbörjande erfordras det belopp av

150,000 kronor, som för ändamålet beräknats i 1931 års åttonde huvudtitel.

Återstoden, 3,700,000 kronor, skulle ungefär lika fördelas mellan de fyra

följande budgetåren. Under förutsättning att så bliver förhållandet, skulle

det nya museikomplexet stå färdigt till inflyttning under år 1936. Både

riksantikvarien och vitterhetsakademien hava kraftigt understrukit behovet

av att byggnadstiden under alla omständigheter icke måtte dragas ut

längre än som sålunda föreslagits. Även jag finner det önskvärt, att den

för museets verksamhet så påfrestande byggnadstiden må kunna inskränkas

så mycket som möjligt, men finner mig för närvarande icke hava anledning

att närmare ingå på fördelningen av byggnadsanslaget på kommande budgetår.

Ej heller finner jag nu anledning föreligga att närmare ingå på

frågan om inrednings- och driftkostnader.

Rörande tomtfrågan får jag framhålla följande.

Såsom jag tidigare erinrat, skedde 1929 års riksdags beslut om reserverande

för historiska museets m. fl. institutioners räkning av här ifrågavarande

område under förutsättning av vissa närmare angivna ändringar i

den för området nu gällande stadsplanen. Byggnadsstyrelsen har, på därom

gjord anmodan, med skrivelse den 31 januari 1931 inkommit med utlåtande

och förslag i ämnet, för vilket jag i det föregående redogjort. Enligt vad jag

inhämtat av chefen för kommunikationsdepartementet, torde ytterligare åtgärder

vara erforderliga, innan Kungl. Majit slutligen kan meddela beslut i

stadsplanefrågan. Såsom närmare framgår av byggnadsstyrelsens ovanberörda

skrivelse, är emellertid läget i denna stadsplanefråga sådant, att ingen som

helst anledning förefinnes att av denna orsak fördröja historiska museets

nybyggnadsfråga ett helt år. Å andra sidan måste givetvis stadsplanefrågan

vara slutligt avgjord, innan ritningar fastställas och arbetena påbörjas.

Förutsättning för att det avsedda byggnadsföretaget skall komma till

stånd är givetvis också, att Stockholms stad utan ersättning till kronan

återför äganderätten till sådan mark, som enligt 1894 års berörda avtal mellan

kronan och staden samt den år 1892 fastställda stadsplanen skulle utläggas

till gata, men som enligt den nu avsedda nya stadsplanen skall utgöra

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. May.ts proposition Nr 131.

tomtmark. Å andra sidan bör då också kronan till staden utan ersättning

med full äganderätt överlåta den kronans mark, som enligt den nu gällande

stadsplanen för dessa områden utgör kvartersmark, men som enligt nyssberörda

nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, ävensom

bekosta denna marks iordningställande såsom gata eller öppen plats enligt

samma grunder, som i 1894 års avtal angivas för där avsedda gatudelar.

Sedan riksdagen fattat beslut i detta ärende, torde Stockholms stads vederbörande

myndigheter böra beredas tillfälle att avgöra, huruvida staden

är villig att på nyss angivna sätt och villkor i avseende å vissa markområden

ävensom genom antagande av det utarbetade stadsplaneändringsförslaget

lämna sin medverkan till lösandet av denna museifråga.

I anslutning till vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att,

under förutsättning dels av sådana ändringar i den för

f. d. positionsartilleriregementets kasernområde nu gällande

stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen föreslagits i dess

skrivelse den 31 januari 1931, dels ock att Stockholms stad

utan ersättning till kronan återför äganderätten till den mark,

vilken kronan, enligt det den 11 april och den 22 oktober

1894 mellan kronan och staden rörande nyssnämnda område

träffade avtalet, avstått till staden och vilken enligt den nu

avsedda ändrade stadsplanen skall utläggas till kvartersmark,

till örn- och nybyggnadsarbeten för statens historiska

museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi

ställda statssamlingar å det för ändamålet genom beslut

av 1929 års riksdag reserverade området, i huvudsaklig

överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen i skrivelse den

31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag,

bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt

därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa...................kronor 150,000:

ävensom medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning

med full äganderätt avstås all den kronans mark, som

enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan skall utläggas som

gata eller öppen plats, med skyldighet tillika för kronan att

bekosta sagda marks iordningställande som gata eller öppen

plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan

kronan och staden angiver för där avsedda gatudelar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 113 käft. (Nr 131.) 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 131.

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Enar Sahlin.

Stockholm 1931, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

810580

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:235 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1931:134 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om nybyggnad för statens historiska museum m. m. s. 1 i texten
  3. SU 1931:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m. a1 i texten