Sök i Ratio Lex

Angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m

56 sidor, varav 54 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 54 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:132, Angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majis ''proposition Nr 132.

1

Nr 132.

Kungl. Majis proposition till riksdagen angående uppförande av

byggnader för karolinska sjukhuset m. m.; given Stockholms

slott den 20 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

. GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet och, vad

angår garnisonssjukhuset, chefen för försvarsdepartementet anför departementschefen,

statsrådet Städener:

Vid anmälan den 3 januari 1931 av anslagsbehoven under riksstatens

åttonde huvudtitel för budgetåret 1931/1932 hemställde jag, att Kungl. Majit

mätte föreslå riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av byggnader för karolinska

sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1931/1932 under åttonde huvudtiteln

för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Efter det utredningen i ärendet numera avslutats, anhåller jag att få

återkomma till detsamma och därvid begynna med en kort redogörelse för

sjukhusfrågans behandling vid 1930 års riksdag.

Billang till riksdagens protokoll 1931. t sami. 114 haft. (Nr 132.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition Nr 132.

Sjukhusfrågans behandling vid 1930 års riksdag.

Kungl Majus j huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1926 års sjukhuskommis°rSag''

sion avgivet förslag (Statens offentliga utredningar 1928: 26) avlät Kungl.

Maj:t till 1930 års riksdag en den 14 mars 1930 dagtecknad proposition

(nr 232) angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.

Enligt denna proposition skulle ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska

sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska

institutioner uppföras å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års

riksdag upplåtits för berörda ändamål. Byggnadsföretaget skulle utföras

i tre etapper. Med iakttagande härvid av den principen, att de institutioner

och kliniker, vilkas behov av nya lokaler vore störst, i första hand

borde tillgodoses, hänfördes till den första etappen följande kliniker med

polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk, en radioterapeutisk,

en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk klinik

ävensom ett röntgendiagnostiskt institut, vidare vissa för klinikerna

gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinii,

centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,

kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell, personalbostäder,

förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning

samt slutligen en patologisk institution. I avseende å denna första

etapp innefattade propositionen hemställan, att riksdagen måtte besluta

dess utbyggande i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C.

Westman upprättade ritningar och kostnadsförslag.

Med den radioterapeutiska kliniken skulle enligt propositionen sammanföras

cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka,

radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt

kommitté i betänkande av den 23 maj 1929 avgivit och som av honom godkänts,

samt i enlighet med den närmare överenskommelse, som Kungl.

Majit kunde komma att träffa med styrelsen för Konung Gustaf V jubileumsfond

och cancerföreningen.

Kungl. Majits förslag innebar vidare, att det nuvarande garnisonssjukhuset

i Stockholm skulle sammanslås med karolinska sjukhuset sålunda,

att förstnämnda sjukhus nedlades och för garnisonens sjuka inrättades

särskilda avdelningar för medicinska och kirurgiska fall å karolinska

sjukhuset. För övriga fall skulle däremot garnisonens sjuka erhålla vård

å det nya sjukhusets olika specialkliniker.

Sammanlagda antalet platser å den första etappens sjukavdelningar

skulle utgöra 900, varav 779 allmänna platser och 121 enskilda. För garnisonsavdelningen

skulle disponeras 100 av de allmänna platserna, därav

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

50 på medicinska ock 50 på kirurgiska kliniken samt 8 av de enskilda platserna.

50 av de till 100 beräknade allmänna platserna å den radioterapeutiska

kliniken samt 7 av de enskilda platserna därstädes skulle bekostas

av medel, som skulle ställas till förfogande av cancerföreningen

och Konung Gustaf V jiibileumsfond. Av övriga 629 allmänna vårdplatser

skulle 315 avses för Stockkolms stad, 110 för Stockkolms län

ock 204 för landet i övrigt. De allmänna vårdavdelningarna skulle envar

omfatta 25 sängplatser; dock skulle en vårdavdelning å obstetriska kliniken

omfatta endast 20 platser. De enskilda vårdavdelningarna varierade i

storlek mellan 6—13 platser.

De olika klinikerna upptogo följande platsantal å allmän vårdavdelning:

medicinska ock kirurgiska klinikerna vardera 150 (utom de 50 sängarna å

garnisonsavdelningen), oftalmologiska kliniken samt öron-, näs- och halskliniken

vardera 75, obstetriska kliniken 70, gynekologiska kliniken 50 och

radioterapeutiska kliniken 100. Härtill kom en isoleringsavdelning örn 9

platser. Såsom en ledande princip vid bestämmandet av klinikernas storlek

hade gällt, att dessa icke borde omfatta större antal platser än som för

bedrivande av undervisningen vore oundgängligen erforderligt.

Totalkostnaden för sjukhusets utbyggande i första etappen uppskattades

i propositionen till 24 078 509 kronor. I detta belopp ingingo ej vissa

bidrag, som cancerföreningen och jubileumsfonden utfäst sig att lämna

till jubileumsklinikens uppförande m. m., samt ej heller kostnaderna för

uppförande av tre bostadshus för klinikchefer, vilka kostnader voro avsedda

att helt gäldas med lån samt förräntas och amorteras av influtna

hyresmedel. Av nämnda belopp, 24 078 509 kronor, beräknades 5 588 264

kronor direkt betingade av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter

samt av merutgifterna för Norrbackatomtens iordningställande.

Sistsagda summa ansågs vid beräkning av kostnaden per vårdplats böra

frånräknas totalkostnaden, enär eljest icke en med platskostnaden å sjukhus

i allmänhet jämförbar siffra erhölles.

Efter avdrag av 5 588 264 kronor från totalkostnaden, 24 078 509 kronor,

återstod ett belopp av 18 490 245 kronor. Örn denna summa fördelades lika

å var och en av första etappens 843 vårdplatser — de av cancerföreningen

och jubileumsfonden bekostade 57 platserna äro härvid frånräknade

—, erhölles en platskostnad av 21934 kronor.

Till kostnaden för sjukhusets uppförande skulle staten, Stockholms stad

och Stockholms län bidraga , varjämte medel för de byggnadskostnader,

som folio å de enskilda platserna, skulle anskaffas genom upplåning. Staden

och länet skulle dock icke på grund av sina bidrag erhålla någon del

i äganderätt till byggnader eller tomt.

Vad angår Stockholms stads och Stockholms läns delaktighet i sjukhuset,

hade träffats preliminärt avtal, enligt vilket av sjukhusets vårdplatser,

på sätt förut nämnts, 315 skulle avses för sjuka från staden och 110 för sjuka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 132.

från länet. För varje vårdplats skulle staden erlägga 18 000 kronor och

länet 17 000 kronor. Dessa belopp skulle anses täcka byggnadskostnader

och tomta vgift. För platsernas utrustning skulle särskild ersättning utgå.

Stadens bidrag till byggnadskostnaderna skulle alltså utgöra 5 670 000 kronor

och länets 1870 000 kronor eller tillhopa 7 540 000 kronor. Dessa bidrag

skulle gäldas på det sättet, att staden och landstinget upplånade och till

staten utlånade de erforderliga beloppen, vilka staden och landstinget

därefter skulle hava att amortera. De årliga annuiteterna skulle fördelas

på vederbörandes vårddagar i form av s. k. platskostnadsavgift, som under

förutsättning av 40-årigt, 4 14 procents amorteringslån skulle per säng

och dag utgöra för staden 2 kronor 68 öre och för landstinget 2 kronor

53 öre. Genom lån skulle för de enskilda vårdplatserna anskaffas 2 325 004

kronor att förräntas och amorteras genom inflytande vårdavgifter. Återstående

beloppet, 14 213 505 kronor, skulle bestridas medelst statsanslag.

Kostnaderna för sjukhusets utrustning beräknades till omkring 3 600 000

kronor, som skulle fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden.

Vad kostnaderna för sjukhusets drift beträffar, skulle dessa i första

rummet bestridas av inflytande vårdavgifter. För Stockholms stad och

län skulle därvid enligt det träffade preliminära avtalet gälla, att, i den

mån vårdkostnaderna icke kunde täckas genom patienternas egna legosängsavgifter,

staden respektive länet skulle erlägga vad som belöpte å antalet

vårddagar för stadens och länets sjuka; dock att dagskostnaden ej finge

överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaden

för sjukhusets underhåll m. m., på stadens respektive länets egna

sjukvårdsinrättningar av motsvarande slag. I fråga örn de 204 för patienter

från riket i övrigt avsedda platserna skulle vederbörande patienter själva

gälda hela den fastställda legosängsavgiften; dock att hemlandstinget

skulle lämna vårdbidrag örn 2 kronor 50 öre för patienter, som insjuknat

i Stockholm eller i Stockholms län eller som, på grund aA^ att lämplig

vård ej stöde att få å hemlandstingets sjukvårdsinrättningar, a\T vederbörande

lasarettsläkare remitterats till karolinska sjukhuset. Den del av

kostnaderna för sjukhusets drift, som icke täckes medels legosängsaA^gifter

eller omförmälda bidrag, skulle bestridas genom statsbidrag. Detta uppskattades

till omkring 560 000 kronor per år.

I propositionen hemställdes, att ÖA^erenskommelse rörande samarbetet

för sjukhusets uppförande och drift måtte få träffas mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting i enlighet med de i propositionen

förordade samt a\T staden och landstinget godtagna bestämmelser. Vidare

begärdes godkännande av de föreslagna principerna för byggnadsföretagets

finansiering samt bemyndigande att vidtaga åtgärder för Norrbackaområdets

ianspråktagande, för markutbyte och tomtreglering.

För ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen begärdes anvisande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

av ett extra reservationsanslag av 14 213 505 kronor, varav 300 000 kronor

för budgetåret 1930/1931 att användas till förberedande arbeten, uppgörande

av definitiva ritningar m. m. Av sistnämnda belopp avsågos högst

30 000 kronor till förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt, åt vilken

enligt propositionen tomt skulle upplåtas å Norrbackaområdet.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition väcktes inom riksdagen tre

motioner (I: 333 och 341; II: 520), i vilka av olika skäl yrkades, att förslaget

icke måtte av riksdagen godtagas. En kort redogörelse för huvudinnehållet

i motionerna torde här vara på sin plats.

I motionen I: 333 hemställdes, att riksdagen, med förklarande att den

icke funne sig beredd att nu taga slutgiltig ställning till det föreliggande

förslaget, i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla, att skyndsam utredning

verkställdes, huruvida och under vilka villkor överenskommelse

måtte kunna träffas med Stockholms stad örn förläggande av den kliniska

undervisningen inom karolinska institutet till stadens sjukvårdsinrättningar.

och att denna utredning och därav föranledda förslag förelädes

riksdagen till omprövning antingen tillsammans med det föreliggande

förslaget eller, därest utredningen skulle visa, att den i motionen förordade

lösningen bleve för statsverket förmånligare, ensamt, samt att de teoretiska

institutionernas byggnadsfråga måtte så utredas, att riksdagen

kunde bilda sig en mening såväl örn denna frågas samband med det kliniska

sjukhuset som ock örn de anslagskrav, vilka under den närmaste

tiden för nämnda institutioner vore att förvänta från karolinska institutet.

I motionen 11:520 yrkades, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts

proposition, måtte hos Kungl. Majit hemställa örn förnyad utredning rörande

det karolinska sjukhuset. Den förnyade utredningen borde särskilt

beakta nödvändigheten att åstadkomma besparingar för statens del genom

a) ett bättre samarbete med Stockholms stad, varvid med hänsyn till detta

samarbete särskilt borde undersökas möjligheterna att vid stadens sjukhus

helt eller delvis på ett tillfredsställande sätt ordna den medicinska

undervisningen t. ex. i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,

som tillämpades vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, samt

b) nedbringandet av själva byggnadskostnaderna eventuellt genom tilllämpandet

av andra och billigare principer för planläggningen än de,

på vilka det föreliggande förslaget byggde, för de nyanläggningar, vilka

slutligen visade sig erforderliga.

Slutligen hemställdes i motionen 1:341, att riksdagen, under uttalande

att det föreliggande förslaget till kliniskt sjukhus icke kunnat godtagas,

ville hos Kungl. Majit anhålla örn skyndsamt framläggande av nytt förslag

till sådant sjukhus med beaktande av de synpunkter och önskemål,

som i motionen framhållits för vinnande av en mera ändamålsenlig och

ekonomisk planläggning aA^ byggnader oell organisation.

Motioner

vid, 1930 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Såsom jämväl framgår av de ovan refererade yrkandena inriktade sig

kritiken mot Kungl. Maj:ts förslag väsentligen på samma punkter i båda

de förstnämnda motionerna. Kungl. Maj:ts förslag ansågs alltför dyrbart

för statsverket. De höga kostnaderna bade enligt motionärernas mening

föranletts av att i förslaget tillbörligt beaktande ej ägnats av riksdagen

förut givna direktiv, vilka dels pekat på önskvärdheten av begränsningar

av klinikutrymmen och lokaler för laboratorier och andra för vetenskapliga

undersökningar avsedda utrymmen, dels ock tagit sikte på ett samarbete

mellan staten och Stockholms stad enligt det s. k. Malmöhuslänssystemet,

d. v. s. i stort sett enligt principen, att staten allenast svarade

för undervisningskostnaderna, under det att kommunen vore sjukhusföretagare

och alltså påtoge sig själva sjukvårdskostnaderna. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag finge staten bära för stor anpart av kostnadssumman.

Det vore enligt motionärernas mening sannolikt, att den medicinska

undervisningen vid karolinska institutet kunde handhavas på ett tillfredsställande

sätt, även örn den förlädes till stadens sjukvårdsinrättningar. I

värjo fall hade närmare utredning härom bort förebringas. Genom ett samarbete

med staden på sådant sätt skulle förslaget bliva för staten billigare,

och dessutom skulle härigenom trygghet vinnas för att städse ett tillräckligt

och fullgott sjukmaterial stöde till undervisningens förfogande. I

sistnämnda avseende lämnade Kungl. Maj:ts förslag ingen säkerhet, då

enligt detta endast ett relativt ringa antal platser komme att upptagas av

staden och länet. Med undervisningens förläggande till stadens sjukhus

måste visserligen kravet på ett sammanförande till en plats av alla karolinska

institutets inrättningar uppgivas, men nödvändigheten eller fördelarna

av enhetstankens förverkligande hade icke blivit påvisade. Behovet

av ett rikssjukhus kunde med rätta ifrågasättas, sedan länssjukvården

genom centrallasarettens inrättande nått en mycket hög ståndpunkt.

Man kunde i själva verket befara, att tillkomsten av karolinska sjukhuset

kunde inverka hämmande på centrallasarettens utveckling. Slutligen

framhölls, att all utredning saknades rörande de följande byggnadsetapperna

och kostnaderna för dessa. I motionen I: 333 påpekades särskilt, att

ingen klarhet förelåge i fråga örn de teoretiska institutionernas byggnadsbehov

och huru snart man hade att förvänta krav från deras sida på förbättrade

lokaler.

I motionen I: 341 åter utgick kritiken av Kungl. Maj:ts förslag väsentligen

från byggnadsekonomiska och sjukhusorganisatoriska synpunkter.

Här må endast erinras örn att även enligt sistnämnda motion det nya sjukhusförslaget

vore för dyrbart. I motionen framhölls dock, att karolinska

sjukhuset till följd av sin egenskap av undervisningssjuklius alltid måste

ställa sig dyrare än våra vanliga kommunala sjukhus och länslasarett,

varför man icke finge hava överdrivet stora förväntningar örn vad som

kunde göras för att nedbringa kostnaderna. I motionen riktades härefter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132. ‘

erinringar mot olika delar av förslaget, vilka ansågos kava onödigt fördyrat

detsamma eller krista i ändamålsenligket. Främst drakkade erinringarna

den röutgendiagnostiska avdelningen, som ansågs alltför stort

tilltagen. Även organisationen av den radioterapeutiska kliniken kade

enligt motionen gjorts okekövligt dyrkar i såväl anläggning som drift.

Med avseende å sjukkusförslaget i övrigt kade vid planerandet av sjukavdelningarna

misskuskållats med utrymmet. Sköterskornas kostäder

korde kåde av ekonomiska ock andra skäl kava placerats i ett särskilt

kostadskus. Antalet sängplatser å sjukavdelningarna korde kunna något

utökas, varigenom en väsentlig kesparing kunde göras. Ur ändamålsenligketens

synpunkt vore även åtskilligt annat att anmärka mot förslaget.

Det vore sålunda mycket tvivelaktigt, örn det kunde vara lämpligt att

inkorporera fyra garnisonssjukavdelningar med den medicinska ock kirurgiska

kliniken ock giva dem en delvis militär organisation. Placeringen av

sjukkusets polikliniker vore otillfredsställande, i det poliklinikerna genom

sin belägenket i centrum av sjukkusanläggningen saknade varje möjligket

till utveckling. Även vid de särskilda poliklinikernas utformning funnes

påtagliga brister av olika slag.

I sin skrivelse den 11 juni 1930 (nr 386), vari riksdagen anmälde sitt

beslut i anledning av omförmälda proposition och i ämnet väckta motioner,

anförde riksdagen bland annat följande:

I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av

bättre, rymligare och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att

kunna meddela en fullgod läkarutbildning. Häremot kar, såvitt riksdagen

kunnat finna, icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna tillmätas

betydelse. Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess uttalanden

ock beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 ock 1927 årens

riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning» om ett

nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola »synnerligen

önsklig», och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.

Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,

kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning. Såväl

från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som handhaft

frågans utredning, har med styrka hävdats den s. k. enketstanken, d. v. s.

önskvärdheten att vid byggnadsp]anenias realiserande alla de institutioner,

teoretiska oell praktiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet

är i behov, sammanföras till ett belt såsom en enda, sammanhängande anläggning.

Till denna tanke torde riksdagen få anses hava givit sin anslutning,

då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats för uppförande

av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet»

upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant förhållande

naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga, mödosamma och ganska

dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens förverkligande.

Riksdagen, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget till

frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade lokal
-

Riksdagens

skrivelse den

11 juni 1930.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 132.

förhållanden för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet

av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande till ett helt,

icke av den förebragta utredningen funnit anledning frångå den ståndpunkt,

riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har riksdagen, av

vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts i sin uppfattning

örn det synnerligen berättigade i kravet på drägligare yttre arbetsförhållanden

för ifrågavarande medicinska högskola, och att en lösning av

frågan bör ske efter enhetstankens princip.

Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i motionen 11:520 och även

i motionen I: 333 dess berättigande eller nödvändighet dragits i tvivelsmål.

Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium

vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett flertal offentliga

utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter onämnda.

Riksdagen vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning av enhetstankens

betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande i frågan

och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propositionen. Då det

göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd, kan därför riksdagen

ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna av den nuvarande

splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling betingade behovet

av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna och klinikerna"

synas riksdagen tvärtom på ett auktoritativt sätt klarlagda. I jämförelse

härmed måste ett blott och bart påstående i motsatt riktning, utan

närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt håll, väga lätt.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande

förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,

vill riksdagen ytterligare betona, att riksdagen finner de skäl, som

anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga,

så starka, att riksdagen anser ett vidare undanskjutande av denna

fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon sådan

utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt bestämda

fördelar framför Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt

tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad lösa

lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket, dels

ock erhålla bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott sjukmaterial

för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat örn 1926 års

riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse med

Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i tillämpliga delar

det s. k. Malmöhusläussystemet kunde tjäna till ledning, samt velat göra

gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig riksdagens anvisningar

till efterrättelse.

Riksdagen vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten allenast

bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i propositionen angives, har staten delvis

bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda nybyggnadsarbeten

hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften av staten

och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare år lämnat

bidrag till driftskostnaderna för de vårdplatser, som upptagas av utomlänspatienter,

motsvarande det belopp ar sjukhusets allmänna dagskostnad, som

överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat för kostnaderna för legosängsavgifterna

för 20 procent av underhållsdagarna vid barnbördsavdel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition Nr 132.

ningen. Principen för statens bidrag i förevarande fall synes — yttrar departementschefen

— vara den, att staten bestrider byggnads- och underhållskostnaderna

för de särskilda lokaler och övriga byggnadsanordmngar,. sorn

betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter, samt täcket

sjukhusägarens kostnader för de vårdplatser, som äro behövliga för undeivisningen

men ej krävas för sjukvårdsområdets eget behov.

Riksdagen vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfräga

efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens synpunkt

ekonomiskt fördelaktigare. Men riksdagen har icke kunnat finna ådagalagt,

att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande. Riksdagen Itai

undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig att till någon a^

stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förlägga de institutioner och kliniker,

som för karolinska institutets verksamhet äro erforderliga, och enligt

den uppfattning, vartill riksdagen kommit vid dessa överväganden, står någon

tomt, där alla dessa inrättningar med möjlighet till framtida utvidgning

skulle kunna inrymmas, icke till buds. De under den offentliga diskussionen

i sådant hänseende framkastade förslagen synas riksdagen icke vara av den

beskaffenhet, att de kunna anses förtjänta av ett närmare övervägande och

alltså utgöra tillräcklig anledning till ett uppskov med frågans avgörande.

Riksdagen vill tillägga, att även örn man fränginge enhetsprincipen så till

vida, att karolinska institutets teoretiska institutioner förlädes till annan

plats än klinikerna, riksdagen håller före, att det skulle möta stora svårigheter

att å någon av stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna

tillräckligt utrymme för institutets kliniker och därmed sammanhörande

anstalter.

Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke närmare

dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen

torde även böra beaktas, att då kommissionen hade att taga slutgiltig ståndpunkt

till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag av år 1925, efterföljts av 1927 års riksdags beslut

örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet, varigenom spörsmålet

i så måtto kom i ett annat läge än förut, att kommissionen hade skäl

att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprincipen och med

staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen synes vid sådant förhållande

knappast haft anledning att framlägga utredning rörande Malmöhuslänslinjen,

da denna väl icke kail tänkas tillämpad under annan förutsättning,

än att kommunen är tomt- och alltså också sjukhusägare.

En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av någon

annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta fall, är garnisonssjukvårdsfrågan.

Enligt riksdagens mening tala starka skäl för ett nedläggande av

det nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla full beläggning

med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus med ett nytt särskilt

militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl ej lämpligt. Under

sådana förhållanden synes det riksdagen vara en lycklig lösning av detta

s jukvårdspr oblem att samordna den militära sjukvården i Stockholm med

det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del av sitt platsbehov fyllt.

De invändningar mot en sådan organisation, som gjorts från vissa militära

myndigheter, förefalla riksdagen icke vara bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets

användbarhet för kliniskt ändamål har vitsordats av den

medicinska sakkunskapen. Om man alltså i likhet med riksdagen utgår från

att den föreslagna omorganisationen bör komma till stånd, synes det riks
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

dagen uteslutet, att en dylik samorganisation skulle kunna inordnas i det

kommunala sjukhus väsendet på ett sådant sätt, att, såväl statens, d. v. s. de

speciellt militära och undervisningens, som ock samtidigt kommunens intressen

kunde i tillbörlig grad tillgodoses.

Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset ej

skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt

genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets

behov, synes riksdagen dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen i de

trakter, där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig och visar

en stark tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna sjukvårdsbehovet

i landet med stor hastighet. Av sistnämnda anledning synes det riksdagen

ej heller befogat att i tillkomsten av det nya kliniska sjukhuset se ett hinder

för utvecklingen av landsbygdens centrallasarett. Bägge organisationsformerna

komma otvivelaktigt att hava sitt fulla existensberättigande och på

erforderligt sätt komplettera varandra.

I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Kungl.

Maj:t framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det riksdagen obestridligt

att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är för

staten ekonomiskt fördelaktigare än sjukhusbyggnadssakkunnigas tidigare

förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna uppskattas

till omkring 15 300 kronor per säng; enligt nu föreliggande förslag är det

18 000 kronor. Enligt sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag skulle staden

svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden (med frånräknande

av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften; enligt det nu

framlagda förslaget kommer på staden hela denna skillnad. Jämväl i övrigt

synes det nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara sådana, att man kan

säga, att staden genom att godtaga desamma lagt i dagen sitt intresse för

att icke genom överdrivna anspråk förhindra frågans avgörande. Man torde

alltså med fog kunna göra gällande, att sistnämnda förslag fyller den av

1926 års riksdag uppställda fordran på ett avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge

statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag.

Vad riksdagen nu senast anfört innebär emellertid icke, att riksdagen anser

det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill återkommer

riksdagen i det följande.

I kritiken mot Kungl. Maj:ts föreliggande förslag rörande det s. k. karolinska

sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje utredning

saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov och kostnaderna

för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav vill riksdagen

framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande byggnadsföretag,

vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under hela den tid, utredningen

i ämnet pågått mera än 10 år — har det aldrig varit fråga örn annat

än att i första hand tillgodose klinikernas byggnadsbehov, och häremot har

varken från karolinska institutets, Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida framförts

någon erinran. Även institutets teoretiska professorer hava enhälligt

ställt sig på denna ståndpunkt. Det ligger i sakens natur, att fullständiga

nybyggnadei för de teoretiska institutionerna komma att kräva ganska avsevärda

kostnader. Men att redan nu uppgöra beräkningar för ett byggnadsföretag,

som ligger så långt i framtiden som detta, torde vara skäligen meningslöst.

Då de, som vid institutet bära ansvaret för den teoretiska utbildningen,

samfällt förordat frågans lösning på föreslaget sätt, måste det förutsättas.

att de också gjort klart för sig, att de teoretiska institutionerna tills

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunell. Maj.ts proposition Nr 132.

vidare kunna hjälpa sig- fram utan omfattande nybyggnader. Riksdagen kan

därför icke tillmäta ovanberörda invändning någon större betydelse.

Riksdagen anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,

som framställts mot Kungl. Maj:ts förslag, utom vad angår själva

byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C. Westman up°prättade

ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets innehåll

i och för sig.

I fråga örn byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen

beräknade kostnadssumman utgör 24 339 077 kronor och att departementschefen

genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen och emanationslaboratoriet

kunnat minska detta belopp till 24 078 509 kronor. I sistnämnda

summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens bidrag samt

ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers bostadshus, vilka sistnämnda

kostnader äro avsedda att helt bestridas genom lån, som skulle förräntas och

amorteras av inflytande hyresmedel.

Mot byggnadsförslaget hava särskilt i motionen I: 341 riktats åtskilliga anmärkningar,

och i motionen har påkallats uppskov med fragans avgörande,

för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas riksdagen till nedbringande

av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig planläggning

av byggnaderna.

Riksdagen kan visserligen icke i allo dela de i berörda motion framförda

synpunkterna — sålunda synes den i motionen mot den radioterapeutiska

kliniken riktade kritiken icke befogad, örn hänsyn tages till utvecklingen på

detta område av medicinen och nödvändigheten att planera denna del a\

sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en avsevärd tid

framåt — men i övrigt torde åtskilligt av vad i motionen anförts vara värt

beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas. Även riksdagen

har den uppfattningen, att kostnadssumman är hög, och håller före, att man

med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa densamma. Riksdagen kan

emellertid icke finna nödvändigt, att av denna anledning ett positivt avgörande

i frågan uppskjutes. Enligt vad riksdagen förvissat sig örn, äro de

nu äskade 300 000 kronorna väsentligen avsedda för sådana förberedande arbeten

— planering av tomten, väg- och ledningsarbeten m. m. — som kunna

komma till utförande, oavsett hur det slutgiltiga byggnadsförslaget kommer

att te sig. Riksdagen anser därför, att ett avgörande av frågan nu kan ske,

oberoende av själva byggnadsförslaget. I avseende å detta vill riksdagen hos

Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Maj:t låter verkställa en överarbetning av

nämnda förslag, i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt nedbringas.

En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande av

ändamålsenligheten; tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka, örn

ej vissa ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen

bättre lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med hänsyn till

sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 ars riksdag.

Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten och

Stockholms stad respektive län är sådant, att det nu bör av riksdagen godkännas,

har riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt riksdagens mening

hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya sjukhuset

tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större; utsträckning än som skett. Härigenom

skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen och

dess drift givetvis komma att ställa sig billigare. Under de hittills med staden

förda förhandlingarna har visserligen från stadens sida framhållits, att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 132.

staden icke har något egentligt intresse av Norrbackasjukhuset såsom förläggningsplats

för en del av sin sjukvård. Men riksdagen kan icke frigöra

sig från tanken, att nya överväganden av denna sak möjligen skulle kunna

giva ett annat resultat. Staden står veterligen för närvarande inför nödvändigheten

att på flera av sina sjukvårdsinrättningar, bl. a. det Norrbaekaområdet

relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga omfattande ny- och ombyggnader.

Enligt riksdagens tanke borde det icke vara uteslutet, att staden vid

nya förhandlingar kunde finna med sin fördel förenligt att i samband med

inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet på en eller annan av sina nuvarande

sjukvårdsinrättningar belägga ett större antal platser på det blivande

kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet. Med hänsyn till vad nu anförts,

synes det riksdagen, att då i allt fall en överarbetning av byggnadsförslaget

av riksdagen förutsatts, jämsides med denna överarbetning nya underhandlingar

i ämnet lämpligen borde upptagas med staden, så att bägge dessa frågor

kunde samtidigt på nytt föreläggas 1931 års riksdag. Vid sådant förhållande

torde det icke vara tillrådligt, att riksdagen nu fastslår omfattningen

av första etappens utbyggnader utan lärer härmed böra anstå till nästkommande

riksdag, då detta spörsmål uppenbarligen måste bedömas med hänsyn

tagen till resultatet av de nya förhandlingarna med staden. Detsamma gäller

naturligtvis även frågorna örn byggnadsföretagets finansiering och beviljandet

av för anläggningen erforderligt totalbelopp. Däremot torde vad riksdagen

nu beslutat icke utgöra hinder för ett godkännande vid denna riksdag

av Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, vilket riksdagen anser sig böra bifalla.

Under åberopande av vad sålunda anförts anmälde, riksdagen, att riksdagen

dels beslutat

1) att .ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya

lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skulle uppföras

å det s. k. Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet

upplåtits;

2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder, som av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordats; samt

3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma statsrådsprotokoll

omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets ianspråktagande

för markutbyte och för reglering av tomtgränsen skulle vidtagas;

dels ock till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 300 000 kronor, av vilket

belopp högst 30 000 kronor finge disponeras för förberedande arbeten

för en ny vanföreanstalt å Norrbackaområdet.

Härjämte anhöll riksdagen i samma skrivelse, att Kungl. Majit täcktes

dels låta verkställa och till 1931 års riksdag framlägga en överarbetning

av föreliggande förslag till byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att

kostnaderna för byggnaderna måtte avsevärt nedbringas, dels ock låta

upptaga nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition Nr 132.

sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å sjukhuset belägga

ett större antal platser än enligt det nu förevarande avtalsförslaget

samt för 1931 års riksdag framlägga det förslag, vartill dessa förhandlingar

kunde giva anledning.

Med föranledande av riksdagens nämnda skrivelse uppdrog Kungl. Kww^Jfai.-ts

Majit genom beslut den 14 juli 1930 åt en kommission att ej mindre upptaga

nya förhandlingar med Stockholms stad rörande samarbete för

karolinska sjukhusets uppförande och drift, i syfte att staden måtte å

sjukhuset belägga ett större antal platser än enligt det förevarande

avtalsförslaget, än även verkställa en överarbetning av föreliggande förslag

till byggnader för sagda sjukhus, i syfte att kostnaderna för byggnaderna

måtte avsevärt nedbringas; och skulle nämnda förhandlingar och

överarbetning — vilka kommissionen hade att slutföra i så god tid att på

desamma grundat förslag kunde föreläggas 1931 års riksdag —• verkställas

i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter, som av riksdagen i

dess nämnda skrivelse framhållits. Tillika förordnade Kungl. Majit till

ordförande i berörda kommission förutvarande statsrådet, landshövdingen

C. A. G. Malmroth samt till övriga ledamöter av densamma ledamoten av

riksdagens första kammare, landshövdingen S. H. Kvarnzelius och ledamoten

av riksdagens andra kammare, möbelsnickaren C. K. Jansson i

Falun.

Härjämte anbefallde Kungl. Majit

dels styrelsen för föreningen för bistånd åt lytta och vanföra att

skyndsamt till Kungl. Majit inkomma med förslag till de föreskrifter,

vilka vore av beskaffenhet att böra av Kungl. Majit utfärdas i avseende

å dispositionen av det belopp å högst 30 000 kronor, vilket av det extra

reservationsanslaget å 300 000 kronor skulle enligt riksdagens beslut få

disponeras för förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt a Norrbackaområdet,

dels ock bemälda kommission att till Kungl. Majit inkomma med förslag

till disposition av återstoden av ovanberörda extra reservationsanslag

eller alltså 270 000 kronor till förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset.

Slutligen anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att

dels verkställa de tomtregleringar med Solna kommun och Solna församling

samt Eugeniahemmet, vilka av 1926 års sjukhuskommission angivits

i dess den 24 oktober 1928 avgivna betänkande och förslag rörande

uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m.,

dels vidtaga för Norrbackaområdets ianspråktagande erforderliga åtgärder

angående av sjukhusanläggningen berörda kronolägenheter och

arrendekontrakt,

dels och verkställa utredning, i vilken utsträckning och på vad sätt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. -Majus proposition Nr 132.

domänfonden borde antingen tillgodoföras ersättning för avstående av de

i Norrbackaområdet ingående kronolägenheterna samt för mistade arrendeinkomster

från Solnaskogen eller nedskrivas med ett mot fastigheternas

taxeringsvärde svarande belopp.

Jämlikt bemyndigande den 14 juli 1930 tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 21 augusti 1930 för att inom kommissionen biträda

vid behandlingen av hos kommissionen förekommande frågor dels såsom

sakkunniga generalfältläkaren F. J. Bauer, professorerna vid karolinska

institutet G. Hedrén, C. G. Alson Forssell och E. S. H. Key samt f. d. professorn

vid tekniska högskolan E. J. Lallerstedt, dels ock för att tjänstgöra

såsom kommissionens arkitekt arkitekten C. Westman.

Genom beslut den 26 september 1930 ställde Kungl. Majit av ovan omförmälda

extra reservationsanslag till förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset 30 000 kronor till förfogande av styrelsen för föreningen för

bistånd åt lytta och vanföra att mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket

användas huvudsakligen till bestridande av kostnader

för dels utförande av huvudritningar, arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar

för den blivande vtmföreanstalten, dels uppgörande av ritningar

och program till värme-, elektricitets-, vattenlednings- och sanitetsanläggningar

för anstalten, dels upprättande av förslag till erforderliga

väg- och tomtarbeten, dels ock, i den mån medlen därtill försloge och

det i övrigt befunnes lämpligt, utförande av nödiga breddnings- och planeringsarbeten

å tillfartsvägen till anstalten. Tillika föreskrev Kungl.

Majit dels att ett av styrelsen uppgjort, med alternativ II betecknat förslag

till anstaltsbyggnad, skulle läggas till grund för utformande av slutgiltiga

ritningar till vanföreanstalten, varvid hänsyn skulle tagas till vad

1930 års sjukhuskommission anfört, dels att detta arbete, i den mån så

prövades nödvändigt, skulle företagas efter samråd med nämnda sjukhuskommission

och dess ai’kitekt, dels ock att vid utarbetandet av ritningarna

m. m. skulle tillses, huruvida förenklingar och besparingar kunna vidtagas,

utan att anstaltens ändamålsenlighet därigenom minskades.

Med anledning av Kungl. Majits ovanberörda beslut den 14 juli 1930

avgav 1930 års sjukhuskommission i skrivelse den 10 september 1930 förslag

till disposition till den del av ovan omförmälda reservationsanslag å

300 000 kronor eller 270 000 kronor, som skulle användas till förberedande

arbeten för karolinska sjukhuset. Kommissionen anförde därvid följande.

Bland sådana arbeten, för vilka omförmälda 270 000 kronor vore avsedda

och vilka redan under den närmaste tiden lämpligen borde igångsättas och

bedrivas, vore först att nämna påbörjandet av uppfartsvägen till sjukhuset,

i den man dittills till enskilda utarrenderade områden/ som berördes av denna

väg, bleve tillgängliga. Vidare borde inom sjukhusområdet en del förarbeten

verkställas såsom röjningar av marken, sprängningar och vissa väganläggningar.

Slutligen syntes eventuellt även vissa arbeten för anläggning av

huvudavloppsledningar kunna företagas redan under budgetåret 1930/1931. I

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

kostnaderna för alla dessa arbeten borde inbegripas jämväl utgifter för uppgörande

av härför erforderliga ritningar, kostnadsberäkningar och andra utredningar.

En del möjligen uppkommande kostnader för lantmäteriförrättningar

samt gottgörelse åt vissa nyttjanderättshavare i samband med sjukhusområdets

ianspråkstagande borde även bestridas av omförmälda belopp.

Genom beslut den 26 september 1930 ställde Kungl. Maj:t av ovannämnda

extra reservationsanslag till förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset 270 000 kronor till 1930 års sjukkuskommissions förfogande att

mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket användas i huvudsaklig

överensstämmelse med av kommissionen avgivet förslag, därvid

skulle iakttagas att inga sådana arbeten företoges, som vore ägnade att

föregripa statsmakternas slutliga ställningstagande till själva byggnadsförslaget.

Med skrivelse den 28 november 1930 har nu 1930 års sjukhuskommission

framlagt betänkande och överarbetat förslag rörande uppförande av karolinska

sjukhuset m. m. ävensom av arkitekten Westman upprättade förslagsritningar

m. m. till sjukhuset.

Sedermera har sjukhuskommissionen med skrivelse den 22 december 1930

överlämnat ett av ingenjören C. H. Cederström till sjukhuskommissionens

ordförande överlämnat, den 29 november 1930 dagtecknat granskningsutlåtande

rörande karolinska sjukhuset.

Över sjukhuskommissionens betänkande hava yttranden avgivits den 15

januari 1931 av medicinalstyrelsen, den 21 januari 1931 av kanslern för

rikets universitet, efter hörande av karolinska institutets lärarkollegium,

samt den 4 februari 1931 av byggnadsstyrelsen.

Efter denna översikt över sjukhusfrågans behandling vid 1930 års riksdag

och därefter vidtagna åtgärder övergår jag till det av 1930 års sjukhuskommission

avgivna förslaget och upptager därvid först till behandling

frågan örn överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms

län rörande det nya sjukhusets uppförande och drift. Därefter behandlar

jag den av 1930 års sjukhuskommission verkställda överarbetningen av

förslaget till byggnader för karolinska sjukhuset.

Överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms län.

Den överenskommelse med representanter för Stockholms stad och län,

som preliminärt träffats av 1926 års sjukhuskommission och som, bortsett

från erinringar på vissa punkter, godkänts av stadens och länets myndigheter,

hade med de jämkningar, vilka förordades i propositionen till 1930

års riksdag, följande lydelse:

1. Det nya sjukhuset uppföres genom statens försorg och anslutes såsom

en ren statsinstitution till karolinska institutet.

2. Sjukhusets drift ombesörjes av en särskild direktion, bestående av sju

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition Nr 132.

ledamöter, av vilka Kungl. Majit utser två, därav en såsom ordförande, karolinska

institutets lärarkollegium två, Stockholms stadsfullmäktige två och

Stockholms läns landsting en.

3. Av sjukhusets vårdplatser skola 315 avses för sjuka från Stockholms

stad och 110 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola så fördelas

på de olika klinikerna, att staden respektive länet erhålla:

Stockholms stad

Stockholms län

å

medicinska kliniken........

65 vårdplatser

40 vårdplatser

»

kirurgiska » ........

75 »

15

»

»

ögon » ........

30 »

10

»

»

öron » ........

25 »

35

»

»

obstetriska » ........

60 »

5

»

»

gynekologiska » ........

30 »

—

»

»

radioterapeutiska kliniken ....

30

5

»

Summa

315 vårdplatser

110 vårdplatser

Staden och länet skola vara berättigade att, därest under byggnadstiden

eller sedermera annan fördelning av de staden respektive länet tillförsäkrade

vårdplatserna önskas, erhålla jämkning i fördelningen, under förutsättning

att hinder härför icke möter från sjukhusets sida.

För den händelse staden under byggnadstiden önskar erhålla ökat antal

vårdplatser å medicinska och kirurgiska klinikerna, skall staden, likaledes

under förutsättning att hinder härför icke möter från sjukhusets sida, vara

därtill berättigad.

Därest en pediatrisk klinik uppföres, skall staden vara berättigad att, utöver

förut angivna 315 vårdplatser, erhålla 35 platser å denna klinik. Länet

skall å nämnda klinik erhålla 15 platser, därvid det länet tillförsäkrade antalet

platser skall minskas å medicinska kliniken till 30 och å kirurgiska

kliniken till 10.

4. För varje vårdplats skall staden erlägga ett belopp av 18000 kronor och

länet ett belopp av 17 000 kronor. Dessa belopp skola anses täcka byggnadskostnader

och tomtavgift. För vårdplatsernas utrustning skall särskild ersättning

utgå med belopp, motsvarande den verkliga uti-ustningskostnaden,

flock högst det belopp staden — länet — skulle behöva vidkännas för utrustning

vid eget nyuppfört, på flera specialavdelningar uppdelat sjukhus.

5. Stadens i-espektive länets förenämnda bidrag för vårdplatsernas anordnande

å sjukhuset (stadens totala platskostnadsbidrag, 18 000 X 315 = 5 670 000

kronor, länets totala platskostnadsbidrag, 17 000 X 110 = 1870 000 kronor) skall

betalas på följande sätt:

Staden — länet —- tillhandahåller staten under byggnadstiden för ändamålet

erforderliga medel. Stadens — länets — bidrag skall fördelas per byggnadsår

i ungefärlig proportion till övriga parters kostnadsbidrag, därvid

hänsyn skall tagas till det antal vårdplatser staden — länet — erhåller i

förhållande till sjukhusets totala antal vårdplatser.

Formellt skall stadens — länets — totala platskostnadsbidrag ställas till

karolinska sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under

en tid av 30 eller 40 år, räknat från det sjukhuset tages i bruk. Staden

—• länet — förbinder sig att utöver vårdkostnaden till sjukhuset betala, under

den tid sjukhusets ovannämnda lån amorteras, en daglig platskostnadsavgift

för var och en av sina 315 respektive 110 vårdplatser. Denna platskostnads
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition Nr 132.

avgift skall svara mot annuiteten å respektive lån, fördelad på stadens —

länets — antal vårddagar. Stadens platskostnadsavgift skall beräknas sålunda:

315 vårdplatser X 365 vårddagar = 114 975 vårddagar. Annuiteten å

amorteringslånet, fördelad på 114 975 vårddagar, skall utgöra stadens platskostnadsavgift

per vårddag. Länets platskostnadsavgift skall beräknas sålunda:

110 vårdplatser X 365 vårddagar = 40150 vårddagar. Annuiteten å detta

amorteringslån, fördelad på 40150 vårddagar, skall utgöra länets platskostnadsavgift

per vårddag.

Skulle staden — länet — bliva förhindrad utnyttja staden — länet — tillförsäkrad

vårdplats på grund av att densamma belagts med patient, vilken

staden — länet — ej är skyldig att mottaga till vård å stadens — länets —

egna sjukhus, skall platskostnadsavgift icke utgå.

För staden — länet — tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång

belägges med patient från annat sjukvårdsområde, skall staden — länet

— äga uppbära särskild ersättning, motsvarande ränta och amortering å stadens

— länets — lån till sjukhuset.

6. Staden — länet — äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad örn, i

vilken omfattning stadens — länets — platser å sjukhuset utnyttjas.

7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till sjukhusets uppförande tillförsäkras

staden — länet -—- rätt att allt framgent, sa länge sjukhuset drives,

disponera förenämnda 315 respektive 110 vårdplatser a sjukhuset, men erhåller

däremot icke någon del i äganderätt till byggnader eller tomt.

8. Sjuka från Stockholms stad och Stockholms län erlägga legosängsavgift,

vars storlek bestämmes av staden respektive länet. Frågor örn nedsättning

i eller befrielse från legosängsavgift för sjuka, tillhörande Stockholms stad,

avgöras av stadens vederbörande myndighet. För sjuka, som beviljas nedsättning

i eller befrielse från legosängsavgift, betalas felande avgift av vederbörande

fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för sjukhusets drift, däri inberäknat kostnaderna för

poliklinikerna ävensom för sjukhusets underhåll m. m., fördelas på antalet

vårddagar. Därvid påföres Stockholms stad, respektive Stockholms län, vad

som belöper å antalet vårddagar för stadens respektive länets sjuka, dock

med iakttagande av att dagkostnaden ej må överstiga den genomsnittliga

vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna för sjukhusets underhåll

m. m., på stadens respektive länets egna, på flera specialavdelningar uppdelade

sjukvårdsinrättningar, ägande staden respektive länet härvid att

räkna sig till godo, vad som kan hava erlagts i legosängsavgifter för sjuka

från staden respektive länet. Eventuellt återstående belopp av dagkostnaden

erlägges av staten.

9. Erforderlig mark för Norrtulls vägens breddning och för eventuell huvudgata

i Torsgatans förlängning norrut över Norrbackaområdet skall, örn och

när så av staden äskas, utan särskild ersättning upplåtas av staten.

Riksdagen tog, såsom tidigare omförmälts, vid sin behandling av frågan

örn karolinska sjukhuset icke någon definitiv ställning till ovanstående

avtalsförslag, enär det enligt riksdagens mening vore önskvärt, att först

en undersökning ägde rum, huruvida icke staden vore villig att å sjukhuset

taga i anspråk ett större antal platser än de överenskomna 315.

Efter erinran härom framhåller 1930 års sjukhuskomission i sitt betänkande,

att, innan kommissionen inlät sig på förhandlingar med staden på

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 114 haft. (Nr 132.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

denna punkt, det gällde för kommissionen att för sig klargöra, vad som

härutinnan ytterligare kunde erbjudas staden utan att frångå den princip,

som legat till grund för 1926 års sjukhuskommissions förslag och som av

såväl Kungl. Maj:t som riksdagen måste anses godkänd genom 1930 års

proposition och riksdagsbeslut, nämligen att sjukhuset skulle uppföras

såsom en statens anläggning och icke erhålla annan eller större omfattning,

än som betingades av den medicinska undervisningens behov. Från

denna utgångspunkt kunde det icke ifrågakomma att utöka det totala antalet

vårdplatser å sjukhuset eller att göra några mera genomgripande

ändringar i fråga örn platsernas fördelning på de olika klinikerna. Då

vidare någon rubbning i fråga örn de för länet avsedda platserna givetvis

icke kunde ske samt beträffande garnisonsplatserna och de enskilda vårdplatserna,

vilka senare för övrigt icke inverka på den statsfinansiella

sidan av frågan, det beräknade sängantalet måste betraktas såsom ett

minimum, kom frågan att gälla, huruvida det vore möjligt att till stadens

förmån reducera antalet sängar för »landet i övrigt». Kommissionen fortsätter

härefter:

Antalet platser för landet i övrigt skulle enligt 1926 års sjukhuskommissions,

av Kungl. Majit härutinnan godkända förslag utgöra 204, fördelade på följande

sätt:

Medicinska kliniken....................... 45

Kirurgiska » 60

Ögon- » 35

Öron- » 15

Obstetriska » 5

Gynekologiska » 20

Radioterapeutiska kliniken.................. 15

Isoleringsavdelningen...................... 9

Summa 204

Huru man kommit till dessa siffror skall här närmare klarläggas.

Antalet platser å de olika klinikerna har beräknats med stöd av föreliggande

erfarenheter rörande beläggningen å stadens sjukhus med utomstadspatienter.

Av följande tablå, vars siffror äro hämtade ur en av generalfältläkaren

F. Bauer verkställd utredning, framgår medeltalet av å Stockholms

stads sjukhus under tiden från och med den 1U 1927 till och med den 3lU 1928

per dag vårdade patienter från andra orter än Stockholms stad och Stockholms

län:

Kirurgi Medicin Öron Ögon G^“gk°‘ Obstetrik

Maria sjukhus ..... 20,7 6,4 — — — _

Sabbatsbergs sjukhus . 5,8 2,8 11,4 2,5 0,5 —

Åsö sjukhus....... — 3,9 — — — _

S:t Görans sjukhus . . 0,3 4,2 — — — .—

Södra barnbördshuset — — — — — 7>4

Summa 26,8 17,s 11,4 2,5 0,5 7,4

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maurts proposition Nr 132.

Man brukar beräkna, att en sjuksäng på grund av vädring, behövliga reparationer

m. in. kan vara belagd blott under 325 dagar ärligen. Om man med

hänsyn härtill, på grund av antalet per dag belagda vårdplatser, beräknar det

antal sängar, som varit upptagna av utomstadspatienter å stadens sjukhus

under nämnda tid, erhållas de siffror, som angivas i det följande.

På den otiatriska (öron-)kliniken har alltså sängbehovet å stadens sjukhus

för utomstadspatienter under nämnda tid varit i medeltal omkring 13. För

landet i övrigt äro å karolinska sjukhusets otiatriska klinik beräknade 15

sängar. Att märka är, att på sistnämnda klinik även skola inläggas hithörande

fall från Stockholms garnison. Följaktligen finnas här praktiskt

taget inga reservplatser.

Vid bedömandet av behovet av platser å oftalmiatriska (ögon-)kliniken å

karolinska sjukhuset måste man taga hänsyn även till de vårdplatser å Serafimerlasarettets

oftalmiatriska klinik, som äro belagda med patienter från

landet i övrigt, enär denna klinik skall överflyttas till karolinska sjukhuset.

I medeltal har sängbehovet för utomstadspatienter å Serafimerlasarettet varit

35 och å stadens sjukhus 3 eller tillsammans omkring 38 platser, under det att

det beräknade antalet platser för utomstadspatienter å karolinska sjukhuset

är endast 35.

Blott en enda gynekologisk (kvinno-) avdelning finnes å stadens sjukhus.

På grund av platsbrist är man här tvungen att vägra intagning av nästan

alla utomstadspatienter. Härav förklaras den låga siffra, ovanstaende tablå

utvisar. Antalet 20 å karolinska sjukhusets gynekologiska klinik grundar sig

på en av vederbörande överläkare vid Sabbatsbergs sjukhus verkställd uppskattning

av platsbehovet, varvid särskild hänsyn tagits till det förhållandet,

att även på de större centralsjukhusen med specialavdelningar endast på ett

fåtal orter gynekologiska avdelningar äro upprättade.

På den obstetriska (förlossnings-)avdelningen vid Södra barnbördshuset

har sängbehovet för utomstadspatienter visat sig vara omkring 8, under det

att 5 platser för ändamålet beräknats på karolinska sjukhuset.

Av det nu anförda framgår, att vårdplatserna för utomstadspatienter på

karolinska sjukhusets specialavdelningar måste anses beräknade i knappaste

laget och att därför ingen minskning av dessa platser bör ifrågakomma.

Gå vi så till de medicinska och kirurgiska avdelningarna vid stadens sjukhus,

finna vi, att å de förra omkring 20 och å de senare omkring 30 sängar

varit belagda med utomstadspatienter. Antalet platser för landet i övrigt å

motsvarande kliniker vid karolinska sjukhuset är respektive 45 och 60, vadan

här förefinnas reserver å respektive 25 och 30 platser eller tillhopa 55 platser.

1926 års sjukhuskommission ansåg tillrådligt att hålla denna reserv, då

man räknade med en ökad tillströmning till Stockholm av utomstadspatienter

efter karolinska sjukhusets tillkomst på den grund, att legosängsavgiften där

säkerligen komme att ställa sig lägre än den avsevärt höga avgift (8 kronor

per dag på allmän sal), som Stockholms stad för närvarande å sina sjukhus

upptager av patienter, som ej tillhöra staden, givetvis i syfte att i möjligaste

mån undvika intagning av i Stockholm ej hemmahörande sjuka.

Ehuru de sålunda gjorda beräkningarna torde komma att motsvaras av det

blivando behovet, har dock 1930 års kommission, med hänsyn till att här i allt

fall förelåg allenast en sannolikhetskalkyl, ansett försvarligt att, örn någon

minskning av antalet platser för landet i övrigt skulle ske, denna finge göras

med avseende å de medicinska och kirurgiska avdelningarnas 55 reservplatser.

Hessa 55 platser har kommissionen alltså funnit sig kunna erbjuda

staden utöver de förut överenskomna 315 platserna.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Efter det kommissionen kommit till detta resultat, upptogos med representanter

för Stockholms stad förhandlingar i ämnet. Såsom delegerade

för staden hade stadskollegiet utsett ledamöterna av Stockholms stads

sjukhuskommitté direktören O. Juhlin-Dannfelt, borgarrådet Wictor Karlsson,

ledamoten av försäkringsrådet Olof Carlsson och överläkaren doktor

Samuel Hybbinette. Sedan frågan förehafts till principiell överläggning,

ingåvo sedermera stadens delegerade till svar å det av kommissionen

framställda erbjudandet följande skrivelse, vilken innehåller en sammanfattning

av de synpunkter, som under förhandlingarna framförts från

stadens sida:

Till besvarande av den av Eder till Stockholms stads sjukhuskommitté

ställda frågan, huruvida staden kunde tänkas vara villig att å det nya kliniska

rikssjukhuset å Norrbackaområdet belägga ett större antal platser än

det i föreliggande avtalsförslag fixerade, får sjukhuskommittén — som erhållit

i uppdrag att å stadens vägnar förhandla med Eder i angivna spörsmål

— anföra följande.

Såsom från stadens sida upprepade gånger framhållits, är den av statsmakterna

beslutade förläggningsplatsen för det nya rikssjukhuset ur synpunkten

av stadens intresse att erhålla en lämplig lokal fördelning av tillgängliga

vårdplatser synnerligen olämplig. Att staden det oaktat varit villig

att lämna sin medverkan till sjukhusets tillkomst på denna plats och påtagit

sig kostnaden för 315 av sjukhusets platser, har uteslutande berott därpå att

staden icke velat underlåta att i sin mån medverka till åstadkommande av

bättre förhållanden för den medicinska undervisningen i huvudstaden.

Genom de utredningar rörande Stockholms stads sjukhusbyggnadsfrågor,

som på senare tid verkställts av sjukhuskommittén, har det framstått såsom

alltmera klart, att stadens deltagande i rikssjukhuset, örn hänsyn endast

tages till stadens egna sjukvårdsintressen, måste anses vara synnerligen ofördelaktigt.

För att närmare belysa detta skall här lämnas en kort sammanfattning

av huvudpunkterna i den allmänna plan för omläggning och utvidgning

av stadens sjukhusväsen, som av sjukhuskommittén utarbetats och som

nyligen i princip enhälligt godtagits av stadskollegiet i Stockholm.

Ifrågavarande plan bygger på principen örn en koncentration av den kommunala

lasarettssjukvården till ett färre antal stora sjukhus. Det föreslås

sålunda, att stadens lasarettssjukvård skall koncentreras till tre stora sjukhus,

ett på Norrmalm, ett på Kungsholmen och ett på Södermalm, under det

att övriga lasarettssjukhus (bl. a. sjukhuset S:t Erik) föreslås skola nedläggas.

Härigenom vinnas, förutom en lämplig lokal fördelning av vårdplatserna,

stora fördelar i ekonomiska och andra hänseenden.

Av kommitténs undersökningar har framgått, att å Södermalm finnas tvenne

staden tillhöriga tomtområden, av vilka vart och ett synnerligen väl lämpar

sig som förläggningsplats för en sjukvårdsanstalt av stora mått (med

1700 vårdplatser eller mer). Vidare hava verkställda utredningar visat, att

Sabbatsbergs sjukhus i samband med en under alla förhållanden nödvändig

genomgripande ombyggnad med fördel kan högst väsentligt utvidgas. Även

sjukhuset S:t Göran är efter den nu avslutade orri- och tillbyggnaden så ordnat,

att en ytterligare tillbyggnad där kan ske för låg kostnad. För intet av

sistnämnda sjukhus erfordras härför ianspråktagande av ny tomtmark. Det

har utretts, att staden genom utbyggnad av nämnda tre anstalter kan erhålla

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

ett antal vårdplatser, som ej blott täcker det nuvarande behovet (dari inräknat

ersättning för de sjukhus, som föreslås skola nedläggas) utan därutöver

kan tillgodose sjukvårdsbehovet under lång tid framåt. Genom full utbyggnad

av dessa sjukhus kunna nämligen enligt föreliggande beräkningar erhållas

cirka 1400 vårdplatser utöver vad som motsvarar nu förefintliga behov.

Genom att i fråga örn de planerade nybyggnaderna tillämpa ett koncentrerat

byggnadssätt (med blocksjukhus) och genom att giva anläggningarna

stora dimensioner har det visat sig möjligt att, utan att sänka anspråken i

kvalitetshänseende, nedbringa kostnaderna, per plats räknat, högst avsevärt.

Under det att man ännu för två år sedan räknade med en platskostnad (såväl

tomt- som byggnadskostnad) för ett nytt kommunalt sjukhus av cirka 18 000

kronor (vilket belopp ju även lades till grund för beräkningen av stadens kostnader

för platser vid rikssjukhuset), tyda verkställda preliminära beräkningar

beträffande nu omförmälda sjukhusprojekt på att denna kostnad vid en tilllämpning

av ovan angivna principer torde komma att ställa sig betydligt lägre.

Detta gäller såväl beträffande utbyggnadsplanens första etapp (d. v. s. en

utbyggnad motsvarande ungefär nuvarande vårdbehov) som ock i än högre

grad de följande framtida utbyggnadsetapperna. Då ifrågavarande byggnadsföretag

redan från början i avseende å ekonomilokaler och andra gemensamma

anordningar planeras med tanke på framtida utvidgningar, kunna

nämligen senare utbyggda platser erhållas för allt lägre kostnad.

Genom ett successivt realiserande av ovan antydda ^byggnadsplan synes

Stockholms stad, åtminstone såvitt för närvarande kan bedömas, hava goda

förutsättningar att ernå en rationell lösning av sitt sjukhusbyggnadsproblem

och torde staden härigenom kunna bliva i stånd att på ett ekonomiskt och

ändamålsenligt sätt tillgodose sina invånares sjukvårdsbehov under åtskilliga

decennier framåt.

Redan av vad nu anförts torde framgå, att det näppeligen kan vara något

stadens intresse att binda sig för flera platser vid rikssjukhuset än dem,

som staden redan åtagit sig att bekosta.

En faktor av stor betydelse härvidlag är givetvis kostnadsfrågan. Skulle

staden tillmötesgå en anmodan att övertaga ytterligare platser vid rikssjukhuset,

kunde ett dylikt övertagande givetvis endast tänkas ifrågakomma till

ett pris, motsvarande stadens egen självkostnad för motsvarande platser, vilken

med hänsyn till de verkställda beräkningarna rörande kostnader för den

kommunala sjukhusplanens senare utbyggnadsetapper synes kunna uppskattas

till ett belopp per vårdplats, som snarare under- än överstiger 10 000

kronor.

Även örn — mot all förmodan — staten skulle vara villig att å staden överlåta

ytterligare platser vid rikssjukhuset för ett i förhållande till statens

egna kostnader så lågt kostnadsbelopp, torde det dock vara uteslutet, att

staden skulle kunna gå med på en överenskommelse i dylik riktning, med

hänsyn nämligen till de bestämda olägenheter i vissa andra hänseenden, som

härav skulle förorsakas.

Genom en utökning av antalet av stadens platser å rikssjukhuset skulle

den av sjukhuskommittén uppgjorda utbyggnadsplanen för det kommunala

sjukhusväsendet i flera hänseenden rubbas. Sålunda komme härigenom en

lämplig lokal fördelning av vårdplatserna på olika stadsdelar att försvåras.

De norra stadsdelarna äro redan förut väl tillgodosedda med vårdplatser,

under det att stor platsbrist råder å Södermalm. Uteslutet vore därför under

alla förhållanden att låta en av en ökad beläggning å rikssjukhuset föran
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

ledd minskning av stadens eget utbyggnadsprogram gå ut över det planerade

södersjukhusets platser och enda möjligheten skulle väl i så fall bliva att

flytta det erforderliga antalet platser från Sabbatsbergs sjukhus till rikssjukhuset,

ehuru ju även detta, med hänsyn till det senares mera avlägsna

läge, för stadens sjukvård skulle betyda en försämring. Men icke heller en

dylik anordning synes gärna kunna komma i fråga, då det förslag till ombyggnad

och förbättring av de lokala förhallandena vid Sabbatsbergs sjukhus,

som föreligger och som under alla förhållanden måste komma till utförande,

är så uppgjort, att det intimt sammanhänger med och förutsätter

att samtidigt en avsevärd utbyggnad av sjukhuset verkställes. En minskning

av denna utbyggnad skulle därför ekonomiskt och tekniskt ofördelaktigt påverka

hela planen för detta sjukhus omdaning.

Åstadkommandet av en rationell lösning av Stockholms stads sjukhusfrågor

har avsevärt fördröjts på grund av ovissheten huruvida och i vad mån

staden skulle komma att medverka till åstadkommande av ett nytt kliniskt

rikssjukhus. Sedan nu efter många års förhandlingar överenskommelse i

detta hänseende träffats, har staden erhållit en fast utgångspunkt för vidtagandet

av de andra åtgärder till förbättring av sjukvårdsförhållandena i

Stockholm, som äro erforderliga. Såsom ovan anförts har i och för ordnandet

av dessa förhållanden en allmän plan nu kunnat uppgöras, till vilken

stadsfullmäktige inom den allra närmaste tiden torde komma att i princip

taga ställning. Denna plan, som utgör ett sammanhängande helt, bygger

bl. a. pa den förutsättningen att staden skall belägga 315 platser vid rikssjukhuset.

Därest överenskommelsen i denna punkt komme att upprivas, skulle

ett nytt ovisshetsmoment uppstå och befaras kunde, att ett realiserande av

stadens sjukhusplan bleve ytterligare fördröjt, vilket med hänsyn till det

trängande behov av åtgärders vidtagande, som på ifrågavarande område i

åtskilliga hänseenden föreligger, för stadens vidkommande skulle innebära

en synnerligen allvarlig olägenhet.

En annan omständighet, som i föreliggande fråga förtjänar beaktande, är

följande. Därest staden skulle belägga ytterligare platser vid rikssjukhuset,

komme motsvarande minskning att ske i fråga örn de platser vid sjukhuset,

som äro avsedda för landsortsbor. Detta måste ur stadens synpunkt anses

som ofördelaktigt, Vid stadens sjukhus äro för närvarande platser i rätt

stor omfattning belagda med landsortsbor, varigenom tillgodoseendet av

vårdbehovet för stadens egna invånare försvåras. Genom rikssjukhusets tillkomst

synes en viss avlastning från stadens sjukhus av dylika utomstadspatienter

kunna bliva möjlig. I den mån emellertid antalet för landsortsbor

avsedda platser vid rikssjukhuset reduceras, bliva emellertid möjligheterna

härtill mindre och staden får i så fall även i fortsättningen räkna med att

vid sina egna sjukhus hava ett väsentligt antal platser belagda med landsortsbor.

En sådan fördelning av klientelet, att de kommunala sjukhusen i

största möjliga utsträckning förbehållas stadens egna invånare och landsortsborna

hänvisas till rikssjukhuset synes böra eftersträvas. En anordning,

som skulle medföra en ökad beläggning av rikssjukhuset med Stockholmsbor

på bekostnad av de för landsorten avsedda platserna, skulle ju däremot

direkt motverka en dylik rationell fördelning av klientelet och kan därför

åtminstone från Stockholms stads sida ej anses lämplig.

De farhågor, som kommit till uttryck, att rikssjukhuset, därest Stockholms

stad icke komme att belägga flera platser därstädes än de förut överenskomna

315, icke skulle komma att erbjuda tillräckligt material för den kli
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

niska undervisningen, sakna enligt kommitténs uppfattning all grund. Med

de förstklassiga anordningar och de framstående läkarkrafter, som detta

sjukhus kommer att få, torde detsamma alltid komma att bliva eftersökt av

patienter från såväl Stockholm som landsorten. Särskilt för tillgodoseende

av det inom Stockholms län förefintliga sjukvårdsbehovet torde rikssjukhuset

för övrigt kunna få en stor uppgift att fylla.

Sjukhuskommittén kan sålunda för sin del icke tillstyrka någon som helst

utökning av det antal platser vid rikssjukhuset, som staden åtagit sig att

bekosta.

Denna ståndpunkt får givetvis icke tolkas som någon avoghet från stadens

sida mot den medicinska undervisningen. Denna har staden som bekant,

trots att här är fråga örn en statsangelägenhet, på olika sätt främjat, bl. a.

genom att upplåta sina egna sjukhus för undervisningsändamål samt nu

senast genom att lämna sin medverkan till det nya kliniska sjukhusets tillkomst,

ehuru denna medverkan icke kan motiveras av ett stadens eget sjukvårdsintresse.

Även i framtiden torde man hava anledning att förvänta att

Stockholms stad städse skall ställa sig välvilligt gentemot de önskemål och

behov, som kunna komma att föreligga från den medicinska undervisningens

sida.

Såsom av förestående skrivelse framgår, hava stadens representanter

— fortsätter sjukhuskommissionen — ställt sig helt avvisande till tanken

på att staden nu skulle, utöver vad den redan träffade preliminära överenskommelsen

innehåller, taga i anspråk ytterligare platser på karolinska

sjukhuset. Skälen härtill vore flera. Utom det förhållandet, att Norrbackaområdet

av staden ansetts olämpligt beläget ur synpunkten av stadens

sjukvårdsbehov, åberopades i skrivelsen — och detta utgjorde uppenbarligen

det förnämsta skälet — att örn staden övertoge flera platser å karolinska

sjukhuset än hittills avtalats, detta skulle åstadkomma en rubbning

i den generalplan för ordnandet av stadens sjukhusväsende, som numera

föreligger och som man är angelägen att snarast bringa till utförande.

Med hänsyn härtill avböjdes från stadens sida ett anbud örn utökat platsantal

å karolinska sjukhuset, även örn detta anbud kunde tänkas förknippat

med gynnsammare ekonomiska villkor för staden än enligt ovannämnda

preliminära avtal. Såsom ännu ett skäl för stadens hållning anfördes,

att staden hade ett direkt intresse av att ej karolinska sjukhusets

för »landet i övrigt» avsedda vårdplatser reducerades, enär eljest

härigenom möjligheten att från stadens sjukhus avlasta utomstadspatienterna

skulle minskas. I detta sammanhang gjorde stadens representanter

ett uttalande, som kommissionen, med hänsyn till den framkomna kritiken

mot förslaget örn karolinska sjukhuset, förklarat sig vilja särskilt fästa

uppmärksamheten på, nämligen att enligt deras uppfattning farhågorna

för att karolinska sjukhuset med den föreslagna platsfördelningen icke

skullo komma att få tillräckligt material för den kliniska undervisningen

»sakna all grund». »Med de förstklassiga anordningar» — heter det i skrivelsen

— »och de framstående läkarkrafter, som detta sjukhus kommer att

få, torde detsamma alltid komma att bliva eftersökt av patienter från

såväl Stockholm som landsorten.»

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Kommissionen har vidare meddelat, att, ehuru kommissionen uppfattat

1930 års riksdags beslut örn karolinska sjukhuset såsom innebärande ett

bestämt godtagande av principen, att staten å detta undervisningssjukhus

skall hava företagarens ställning, från kommissionens sida likväl under

förhandlingarna med stadens representanter framställts den frågan, huruvida

staden kunde tänkas vara villig att, i stället för att fullfölja sina

planer örn utbyggande eller nyanläggningar på annat håll, exempelvis

vid Sabbatsbergs sjukhus, nedlägga sin sjukvårdsverksamhet därstädes

och flytta den till ett sjukhus på Norrbackaområdet, där sedermera staten

skulle få inhysa den kliniska undervisningen. På denna fråga avgavs

emellertid ett klart nekande svar under åberopande av ungefär de skäl,

som finnas anförda i ovanintagna skrivelse.

Kommissionen fortsätter härefter:

Sedan sålunda de av riksdagen och Kungl. Majit anbefallda förhandlingarna

med Stockholms stad givit ett negativt resultat, har kommissionen, oaktat

detta, formellt sett, icke föll inom ramen för kommissionens uppdrag,

ansett sig böra undersöka, örn ej från Stockholms läns sida intresse kunde

föreligga för övertagande av ett större antal platser än de 110, som länet förbehållit

sig. Det föreföll nämligen kommissionen, som örn, därest från statsmakternas

sida det ansåges önskvärt, att flera platser toges i anspråk av det

närmast berörda sjukvårdsområdet, det läge minst lika nära till hands att

förutsätta villighet härtill hos Stockholms län, inom vars gränser karolinska

sjukhuset skulle komma att ligga och där veterligt platsbrist vore rådande,

som beträffande Stockholms stad. Och från statens synpunkt tycktes det ju

icke spela någon större roll, vilkendera av dessa två parter, som utökade sitt

platsantal å karolinska sjukhuset. Kommissionen inledde därför underhandlingar

i ämnet med sjukvårdsavdelningen av landstingets förvaltningsutskott

och framställde till avdelningen samma erbjudande örn ytterligare 55 platser,

som förut gjorts staden.

Efter att vid ett sammanträde muntligen hava dryftat saken med sjukvårdsavdelningens

ledamöter har kommissionen från förvaltningsutskottet

fått mottaga följande skriftliga svar:

I skrivelse av den 18 oktober 1930 har 1930 års sjukhuskommission hemställt

att från Stockholms läns landstings sida måtte tagas i övervägande, huruvida

intresse kan föreligga att utöver redan enligt preliminärt avtal disponerade

110 sängplatser övertaga ytterligare tillhopa 55 sängplatser å de medicinska

och kirurgiska avdelningarna å karolinska sjukhuset.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott, som tagit frågan i övervägande,

får härmed meddela, att förvaltningsutskottet icke anser sig kunna

föreslå landstinget att fast teckna ytterligare sängplatser å karolinska sjukhuset

utöver enligt preliminärt avtal redan disponerade 110 platser, vilka

torde få anses fylla det merbehov av sjukvårdsplatser för specialvård samt

för kirurgisk och medicinsk behandling, varav dels länet som helhet, dels

den Stockholm närmast belägna sjukvårdsrayonen kan vara i behov. Av

avgörande betydelse för förvaltningsutskottets ställningstagande till frågan

är även den omständigheten, att eventuellt behov av ytterligare sjukvårdsplatser

för allmän vård i länets övriga delar kan fyllas genom länslasarettens

till- och påbyggnader till en kostnad för länet, som betydligt understiger

det pris, landstinget iklätt sig beträffande de redan avtalade platserna.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj-ts proposition Nr 132.

Förvaltningsutskottet tillåter sig vidare uttala den åsikten, att de sjukvårdsplatser

för riket i dess helhet, vilka å karolinska sjukhuset i dess egenskap

av en statens undervisningsanstalt beräknats, i stället böra utökas, då

erfarenheten talar för att desamma torde komma att tillfullo utnyttjas.

Även från länets sida hade man alltså — säger kommissionen — ställt

sig avvisande till erbjudandet att övertaga ett större antal platser. Jämväl

förvaltningsutskottet hade emellertid gjort ett uttalande rörande behovet

av de för landet i övrigt beräknade 204 platserna. Enligt utskottets

mening vore snarare en utökning av deras antal påkallad, enär, såsom utskottet

yttrar, »erfarenheten talar för att desamma torde komma att tillfullo

utnyttjas».

I fråga örn de sålunda av kommissionen förda förhandlingarna örn platsfördelningen

anför kommissionen härefter:

Kommissionen måste givetvis finna det beklagligt, att det icke visat sig

möjligt att vinna vad riksdagen åsyftade, då den påkallade nya förhandlingar

örn platsfördelningen. Emellertid vill kommissionen framhålla, att

den besparing, statsverket skulle hava gjort, därest staden — eller länet —

accepterat det gjorda erbjudandet örn 55 ytterligare platser å karolinska sjukhuset

icke torde hava blivit av någon större omfattning, även under förutsättning,

att staden — länet — förbundit sig att för dessa sängar betala samma

pris som för de redan överenskomna platserna. Enligt Kungl. Maj:ts förslag

skall nämligen staden — länet — vara skyldig att, i den mån sängar å

sjukhuset beläggas med patienter från staden — länet — utöver de avtalade

315 (110), erlägga platskostnadsbidrag med 2 kronor 50 öre per säng och vårddag.

Stadens — länets — platskostnadsavgift för de avtalade 815 (110) platserna

skulle enligt av 1926 års sjukhuskommission verkställda beräkningar

komma att utgöra 2 kronor 68 öre (2 kronor 53 öre). Skillnaden är alltså endast

18 (3) öre per säng och vårddag. Härvid bör dock givetvis beaktas, att staden

— länet — för de platser, den kontraktsenligt förbundit sig att övertaga, har

skyldighet att erlägga platskostnadsavgift vare sig platsen är belagd med

patient från staden1 — eller länet — eller står oanvänd, under det att sådan

betalningsskyldighet ifråga örn övriga platser icke föreligger i vidare mån

än faktisk beläggning förekommit.

Då förhandlingarna med staden och länet icke lett till åsyftat resultat,

befinner sig alltså frågan i denna del uti samma läge, som då propositionen

örn karolinska sjukhuset underställdes 1930 års riksdag. Vid sådant förhållande

hemställer kommissionen, att det förslag till avtal mellan staten å ena,

samt staden respektive länet, å andra sidan, som i propositionen förordades,

måtte ånyo föreläggas riksdagen för godkännande.

I de avgivna yttrandena bar den nu avhandlade punkten i kommissionens

förslag icke blivit föremål för några uttalanden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava omfattande undersökningar

och förhandlingar förts såväl med Stockholms stad som med

Stockholms län i syfte att staden och länet måtte belägga ett större antal

platser på det blivande sjukhuset än det för 1930 års riksdag framlagda

avtalsförslaget innebar. Dessa förhandlingar hava emellertid lämnat

negativt resultat. I likhet med 1930 års sjukhuskommission måste jag

Departe
mentschefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

finna det beklagligt, att det ej varit möjligt att vinna vad riksdagen åsyftade

i nu förevarande hänseende. Jag nödgas sålunda inskränka mig att,

i anslutning till min företrädares i statsrådsämbetet till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 gjorda uttalanden på

denna punkt (Kungl. Maj:ts proposition till 1930 års riksdag, nr 232, sid.

86—90) hemställa, att det förslag till avtal mellan staten å ena, samt staden

respektive länet, å andra sidan, som i propositionen till 1930 års riksdag

förordades och som i denna proposition i det föregående återgivits, måtte

godkännas av riksdagen.

Överarbetningen av förslaget till byggnader för karolinska sjukhuset.

1930 års sjukhuskommission framhåller inledningsvis i sitt betänkande,

att den allvarligt bemödat sig att efterkomma riksdagens önskan örn kostnadernas

nedbringande. Detta har också, enligt kommissionens mening

lyckats i en omfattning, som måste sägas vara betydande. Totalkostnaden

för sjukhusets uppförande i första etappen har sålunda, som senare

skall påvisas, nedbragts från 24 078 509 kronor till 21319 050 kronor eller

alltså med 2 759 459 kronor. Kostnadsminskningen har uppnåtts genom

vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av åtskilliga utrymmen

och förenklingar i byggnadssättet. I vissa fall har den förnyade granskningen

givit kommissionen tillfälle att vidtaga en del rättelser och ändringar,

som medfört viktiga förbättringar.

Kommissionen framhåller vidare, att kommissionen enligt riksdagens

önskan jämväl tagit under närmare övervägande de anmärkningar mot

1926 års sjukhuskommissions förslag (av 1930 års sjukhuskommission betecknat

med »1928 års förslag»), som i den vid 1930 års riksdag väckta

motionen I: 341 framförts och som icke av riksdagen själv avvisats såsom

obefogade. Dessa anmärkningar hava bemötts av professorerna Gösta

Forssell och Einar Key i till kommissionen inlämnade promemorior, vilka

kommissionen fogat såsom bilagor till sitt betänkande och till vilka kommissionen

hänvisar. Såvitt kommissionen kunnat finna, hava professorerna

Forssell och Key i dessa promemorior visat, att den i berörda motion

framförda kritiken till övervägande delen antingen grundar sig på missuppfattning

av 1928 års förslag eller är, sakligt sett, ohållbar. I vissa hänseenden

hava dock i motionen gjorda erinringar ansetts befogade och föranlett

ändringar i förslaget.

I detta sammanhang framhåller kommissionen, att de vidtagna ändringarna

i 1928 års förslag skett i samråd med och godkänts av vederbörande

klinikchefer utom professor I. Holmgren, som avböjt att taga del

av ändringsförslagen under hänvisning till sina inlägg i riksdagen. Såvitt

angår garnisonsavdelningarna, apoteket och tandvårdsavdelningen,

har ändringsförslaget granskats och godkänts av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Enligt vad kommissionen vidare meddelat hava av kommissionen vidtagna

inskränkningar i radioterapeutiska kliniken (Konung Gustaf V

jubileumsfond) verkställts i samråd med representanter för jubileumsfonden

och för cancerföreningen.

Kommissionen lämnar härefter en allmän översikt över de besparingsåtgärder,

som kommissionen föreslår. Kommissionen framhåller därvid,

att den vid sin över arbetning av 1928 års förslag till förnyad prövning

upptagit såväl planen för byggnadernas gruppering som använda byggnadstyper

och inre byggnadsanordningar och underkastat varje särskild

byggnad en detaljerad granskning i syfte att utröna, huruvida en kostnadsminskning

vore möjlig och dessutom större ändamålsenlighet kunde

ernås.

I fråga örn byggnadernas förläggande å tomten anför kommissionen: Byggnader
nas

förlägg
De

huvudlinjer, efter vilka byggnadernas förläggning å tomten skett i 1928 liing d tomten.

års förslag, synas kommissionen vara de lämpligaste. Genom att indraga

sjukhusets huvuduppfartsväg norrifrån lämnas södra tomtområdet fritt från

trafikleder, erbjudande utvecklingsmöjligheter för sjukhuset och plats till

parkområde för de sjuka. Genom den nämnda sträckningen av uppfartsvägen

och förläggningen av sjukhusets entré till den norra sidan hava sjukhusets

huvudkomplex (I)1 samt Konung Gustaf Y jubileumsklinik (III) kunnat förläggas

på den platå, som bildar tomtens mest jämna område, med sin största

utsträckning i öster och väster. På detta sätt har även flertalet av vårdavdelningarna

kunnat anbringas i ostört läge åt söder. Den patologiska institutionen

(IV) har erhållit en god byggnadsplats i nära anslutning till sjukhusets

huvudkomplex och gravkapellet (VIIIP). Ekonomibyggnaderna (VIII)

hava genom placering omedelbart norr örn huvudkomplexet erhållit en nära

anslutning till detsamma och på samma gång ett bekvämt tillträde från uppfartsvägen.

Vid utbyggande av följande etapper komma ekonomibyggnaderna

att ligga än mera centralt i förhållande till anläggningen i övrigt.

Bostadshusen för sjukvårds- och ekonomipersonal (VII) äro likaledes anbragta

inom norra delen av området i nära anslutning till respektive arbetsplatser

utan att upptaga utrymmen, lämpade för sjukvårdsbyggnader. Bostäderna

för sjukhusets direktör och för vissa överläkare (X) ligga i något

större avskildhet men med bekväm kommunikation till sjukhuset och på en

plats, som icke synes kunna komma i fråga för sjukvårdsbyggnader. För de

pediatriska (II) och psykiatriska (XII) klinikerna, som beräknas kunna

komma till uppförande i en ej alltför avlägsen framtid, finnas, såsom av

situationsplanen framgår, goda tomtplatser inom områdets östra delar i nära

anslutning till första etappens byggnader.

Förutom det att byggnadernas förläggning sålunda synes kommissionen

vara ändamålsenlig med hänsyn till yttre och inre kommunikationer, torde

även det för byggnaderna valda området av tomten vara den del därav, som

är billigast att bebygga. Kommissionen bär av nämnda skäl funnit, att den

uppgjorda planen till byggnadernas förläggning är utförd med all möjlig 1

1 De romerska siffrorna och de stora bokstäver, vilka i texten satts inom ( ), hänvisa

till den vid 1930 års sjukhuskommissions betänkande fogade situationsplanen rörande

1930 års förslag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Byggnads
plan.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

hänsyn till ernående av ett ekonomiskt byggnadssätt och ekonomisk drift och

har därför icke ansett anledning finnas att föreslå en ändring av densamma.

Kommissionen behandlar därefter frågan örn byggnadsplanen och anför

på denna punkt:

De olika problem, som möta vid planläggning av ett stort undervisningssjukhus,

hava före framläggandet av 1928 års förslag varit föremål för prövning

av karolinska institutets samtliga professorer, vilka var och en för sin

institution skriftligen yttrat sig över dessa frågor.

Såväl vid uppgörande av 1928 års förslag som under utförande av den här

framlagda överarbetningen av detsamma hava dessa frågor ingående granskats,

och kommissionen har noga övervägt, vilken byggnadsplan som ur ekonomiska

synpunkter och med hänsyn till sjukvårdens och undervisningens

lämpliga organisation och drift vore att föredraga.

Två medlemmar av 1926 års sjukhuskommission, liksom även dess arkitekt

och dess medicinska sakkunniga, hava före framläggandet av sjukhusplanen

studerat ett flertal moderna universitetssjukhus i Tyskland, Österrike och

Danmark. Därjämte hava två av kommissionens medicinska sakkunniga och

dess arkitekt ingående studerat moderna sjukhusbyggnader i Amerika och

Skandinavien, varjämte två av de medicinska sakkunniga studerat ett flertal

moderna sjukhusbyggnader i England.

Universitetssjukhusen hava i allmänhet uppförts efter två olika grundprinciper.

Antingen har varje klinik byggts som en sluten enhet i egen byggnad,

försedd med egna speciallaboratorier såväl för sjukvårdsarbetet som för

undervisningen och med egna forsknings- och föreläsningslokaler. Eller också

har ett större eller mindre antal kliniker sammanförts i en byggnad, delvis

med gemensamma laboratorier och undervisningslokaler. I senare fallet hava

i synnerhet i Amerika byggnader med stor höjd kommit till användning med

de olika klinikerna uppförda ovanpå varandra. Båda byggnadstyperna hava

sina fördelar och sina nackdelar.

Enkliniksystemet har den stora fördelen, att varje klinik bildar ett slutet

och ostört arbetsområde med alla hjälplokaler och laboratorier ordnade efter

dess speciella behov samt att klinikens utveckling kan äga rum såväl i horisontell

som vertikal led utan att hänsyn därvid behöver tagas till övriga kliniker.

Den svåraste nackdelen med detta system torde vara de höga byggnadsoch

driftkostnader, som orsakas genom klinikens fullständiga utrustning med

egna institutioner för sjukvård och undervisning samt genom dess uppförande

helt på egen grund. Därtill kommer svårigheten att erhålla ett bekvämt och

i driften billigt samarbete med övriga kliniker och med administrationsavdelningarna.

Fördelen av blockbyggnadssystemet — med flera kliniker i samma byggnad

— är framför allt: lättare och mera ekonomiska kommunikationer genom nära

anslutning av sjukhusets olika avdelningar till varandra samt möjligheten

att bygga på höjden och därigenom minska byggnadskostnaderna. Genom

detta byggnadssystem underlättas även i hög grad bruket av gemensamma

laboratorier och övriga institutioner, vilket i sin tur medför billigare anläggnings-

och driftkostnader. Den stora nackdelen med blockbyggnadssystemet

är svårigheten att bereda möjlighet till vidare utveckling av sjukhusets olika

avdelningar, oberoende av varandra, samt att ansluta nytillkommande kliniker.

Dessutom är det med detta system svårare att tillgodose varje kliniks

individuella behov och att bereda densamma ostörd ro och arbetstrevnad samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

direkt och bekväm kommunikation med yttervärlden. Belysnings-, ventilations-

och ljudisoleringsproblemen försvåras också i samma mån, som byggnadskroppen

tillväxer i storlek och höjd.

Kommissionen har vid planläggningen av karolinska sjukhuset sökt att tillgodogöra

sig såväl enkliniksystemets som blockbyggnadssystemets fördelar

och att i möjligaste mån undvika deras nackdelar samt har i övrigt tagit hänsyn

till den moderna sjukhusbyggnadskonstens rön och till de särskilda krav,

som i Sverige anses böra ställas på ett undervisningssjukhus.

Vid uppgörande av byggnadsplanen har hänsyn måst tagas icke blott till

de kliniker, som skola byggas i den första etappen, nämligen en medicinsk

och en kirurgisk klinik, omfattande jämväl garnisonssjukhusets medicinska

respektive kirurgiska avdelningar, en obstetrisk-gynekologisk, en oftalmologisk,

en oto-laryngologisk och en radioterapeutisk klinik, ett för samtliga

kliniker gemensamt röntgendiagnostiskt institut samt en patologisk-anatomisk

institution, utan även till de kliniker, som med sannolikhet komma att

i en nära framtid anslutas till nämnda byggnadsgrupper.

Den patologisk-anatomiska institutionen (IV), den enda av karolinska institutets

teoretiska institutioner, som upptages i detta förslag, har — liksom

i 1928 års förslag — i överensstämmelse .med det av karolinska institutets

lärarkollegium uppställda programmet förlagts i en egen byggnad, men i nära

anslutning till sjukhuset.

Den radioterapeutiska kliniken, »Konung Gustaf V j u b i l e u m sidin i k» (lil),

som skall uppföras under medverkan av Konung Gustaf V jubileumsfond och

cancerföreningen i Stockholm, har man ansett böra förläggas till en egen

byggnad, ehuru nära intill och i bekväm kulvertförbindelse med övriga kliniker.

Denna klinik måste nämligen anbringas i omedelbar förbindelse dels

med den särskilda byggnad (III X), som av de nämnda stiftelserna uppföres

för jubileumsklinikens forskningsavdelningar för radioterapi vid kräfta, dels

med det radioterapeutiska behandlingsinstitutet och avdelningen för cancerstatistik,

vilka båda på grund av det nära samarbetet med nämnda forskningsavdelningar

icke ansetts böra förläggas i ett från desamma avskilt större

byggnadskomplex.

Övriga i den första etappen ingående kliniker har man ansett sig böra sammanbygga

till ett byggnadskomplex, i beskrivningarna benämnt buvudkomplexet.

Bland de kliniker, som i närmaste byggnadsperiod komma att erhålla nybyggnad,

har man ansett, att den pediatriska kliniken (barnkliniken) och den

psykiatriska kliniken (kliniken för sinnessjuka) böra förläggas i nära anslutning

till den första etappens byggnader. Dessa kliniker böra emellertid på

grund av klientelets art förläggas till särskilda hus.

För i senare etapper tillkommande kliniker, liksom för de teoretiska institutionerna,

finnes riklig plats inom det upplåtna tomtområdet.

Inom huvudkomplexet (I) hava vårdavdelningarna sammanförts i en södra

och en norra byggnadslänga, vilka förenas av en central byggnadskropp, det

s. k. mittpariet, som innehåller dels undervisnings- och behandlingslokaler

för huvudkomplexets kliniker, dels för dessa kliniker i större eller mindre

utsträckning gemensamma lokaler, dels ock deras polikliniker.

I huvudkomplexets södra länga (A—E) äro de stora medicinska och kirurgiska

klinikerna förlagda, i byggnadens mitt sammanfogade i horisontell led.

I norra längans (K—N) östra flygel befinner sig den obstetrisk-gynekologiska

kliniken. Norra längans västra flygel innesluter den oto-laryngologiska kli
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Byggnads
höjd.

Kungl. Maj.is proposition Nr 132.

niken och den oftalmologiska kliniken. Dessa kliniker äro anslutna till varandra

i''vertikal riktning, detta för att genom det samlade antalet av deras

vårdavdelningar nå upp till samma höjd som för övriga klinikbyggnader i

huvudkomplexet.

Mittpartiet (F, G, I, H) innehåller, grupperade omkring ljusgårdar — förutom

de nämnda klinikernas polikliniker och en tandpoliklinik — centralbadet,

det centrala röntgendiagnostiska institutet, ljusbehandlingsavdelning,

elektro-terapeutisk avdelning, gymnastikavdelning och en för hela sjukhuset

gemensam fotograferings- och reproduktionsavdelning samt en stor föreläsningssal

(F) och ett system av smärre föreläsningslokaler.

Genom hissar vid södra och norra längornas föreningspunkter med mittpartiet

stå samtliga vårdavdelningar i direkt och bekväm förbindelse dels

med sina polikliniker, dels med de nämnda gemensamma behandlings-, undersöknings-

och undervisningslokalerna. Genom de omförmälda hissarna och

andra hissförbindelser, anbragta mellan avdelningarna inom klinikbyggnaderna,

äro förbindelserna konsekvent så ordnade i hela anläggningen, att

transport kan äga rum från samtliga vårdavdelningar till behandlings-,

undersöknings- och undervisningslokaler, utan att passera annan vårdavdelning.

De för hela sjukhuset gemensamma vetenskapliga centrallaboratorierna

ligga i den medicinska klinikens bottenvåning (A, B), där de via mittpartiet

äro direkt anslutna till hela huvudkomplexets kommunikationssystem.

Kommissionen har vidare behandlat frågan, huruvida en relativt låg

eller en relativt hög byggnadstyp borde komma till användning vid uppförande

av sjukhusbyggnaderna och anför härom:

Vare sig man bestämmer sig för ett byggnadssystem med skilda klinikbyggnader

eller för ett sammanförande av flera kliniker i ett byggnadskomplex,

gäller det att taga ställning till problemet, huruvida en relativt låg eller en

relativt hög byggnadstyp skall komma till användning. Det förra byggnadssättet

har hittills i Sverige, liksom i det övriga Europa varit dominerande,

så att sjukhusbyggnader sällan uppförts i större höjd än tre å fyra våningar.

I Amerika hava däremot, i synnerhet under det senaste decenniet, sjukhusbyggnader

i de stora städerna uppförts till betydande höjd, stundom ända upp

till tjugo våningar. Sjukhusbyggnadstypen har i stort sett följt med utvecklingen

av byggnadstypen för bostads- och affärshusen, ehuru sjukhusen i allmänhet

icke uppförts till så stor höjd som de sistnämnda.

Den förnämsta drivkraften till hushöjdens stegring har varit av ekonomisk

natur. Ökandet av våningsantalet har framför allt betingats av stegrade tomtvärden.

Denna stegring har flerstädes varit så stor, att en betydlig ökning

av våningsantalet lönat sig, trots de vid stor byggnadshöjd väsentligt stegrade

byggnadskostnaderna. Vid ett visst tomtpris blir byggnadskostnaden per

rymdenhet nedbringad genom att till en viss gräns öka antalet våningar,

under förutsättning att samma eller snarlik rumsindelning användes. Därigenom

att byggnadskostnaderna för grund och tak fördelas på ett större antal

våningar, att rörstammar göras gemensamma för ett stort antal våningar

samt trappor och hissar koncentreras till färre punkter, sänkes byggnadskostnaden.

Även ur sjukvårdssynpunkt och med hänsyn till driftkostnader synas

flera skäl tala för att vid större sjukvårdsanläggningar använda ett vertikalt

byggnadssystem. Därigenom vinnas nämligen en förkortning av de besvärliga

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132. 31

horisontaltransporterna och fördelen att kunna använda det genom hissar

lättare vertikala transportsystemet.

Såväl ekonomiska synpunkter som hänsyn till transport- och andra krav

vid sjukhusets organisation och drift göra det emellertid nödvändigt att ej

driva byggnaden för karolinska sjukhuset över en viss höjd. Trots fördelen

ur kostnadssynpunkt med gemensam grund och gemensamt tak för ett större

antal våningar, färre trappor och enklare rörledningar stiger byggnadskostnaden

per rymdenhet, då byggnadens höjd ökas över en viss gräns. Mera invecklade

byggnadsmetoder måste nämligen tillgripas, och arbetslönerna stiga

vid ökad byggnadshöjd. Därtill kommer, att antalet hissar måste betydligt

ökas vid ökad hushöjd, och kostnaderna för dessa hissar uppgå till stora

belopp.

Vid mycket höga tomtvärden kunna de stegrade byggnadskostnaderna vid

byggnad på höjden kompenseras genom sparad tomtkostnad, så att ett dylikt

byggnadssätt likväl blir ekonomiskt. För ett sjukhus med fritt läge på jämförelsevis

billig och rikligt tilltagen tomtmark, såsom i fråga örn det karolinska

sjukhuset, uppväger dock icke den ekonomiska fördelen av långt driven

vertikalbyggnad nackdelarna därav. Beträffande byggnadskostnaderna för

bostadshus inom Stockholms stads område har utredning gjorts, av vilken

framgått, att den ekonomiska gränsen torde ligga vid sex å sju våningar.

Detsamma torde gälla -sjukhus inom stadens område.

Flera andra omständigheter mana till försiktighet, då det gäller att stegra

våningsantalet inom sjukhus upp till en större höjd.

En ej oväsentlig omständighet är den vid eldsvåda i ett mycket högt sjukhus

ökade risken för människoliv. Brandchefen i Stockholm har på förfrågan

redan vid den första planläggningen av karolinska sjukhuset meddelat, att

den högsta våningshöjd, som ur brandsäkerhetssynpunkt kan tillrådas för ett

sjukhus i Stockholm, är en höjd av 24 meter upp till den översta våningens

fönsterbröstning, detta med hänsyn därtill, att i händelse av eldsvåda möjligheten

att med stegar rädda människor från översta våningen eljest äventyras.

Med en höjd av cirka 3,30 meter från golv till tak bör sålunda sju våningars

höjd, åtminstone tills vidare, sättas såsom maximum för ett sjukhus.

Ett annat viktigt skäl mot att alltför mycket driva sjukhusbyggnaden i höjden

är faran för att stockning i trafiken under vissa tider på dagen inträder

i de vertikala kommunikationslederna. Ju högre sjukhuset uppföres, dest)

mer måste kommunikationerna i vertikalled verkställas genom hissar. Redan

med en höjd av sex våningar måste ett stort antal hissar insättas för att tillgodose

den dagliga trafiken i ett sjukhus, vilken omfattar transporter av

läkare, personal och studenter, av patienter till och från behandlings-, undersöknings-

och undervisningslokaler samt, under vissa timmar av dagen, av

en stor ström av besökande till de sjuka. Därtill komma transporter av mat,

tvätt m. m. Ju större antal våningar, desto flera hissar måste insättas, om

trafikstopp ej skall inträda.

En alltför stark koncentration i vertikalled försvårar i hög grad utvecklingsmöjligheterna

för de olika klinikerna. Tillbyggnad av en klinik, som är

inbyggd mellan andra kliniker, är icke möjlig utan en fullständig omgruppering

inom hela byggnadsparti. Tillbyggnad på höjden är möjlig endast folden

överst i huset belägna kliniken och kan för denna ske, endast om det ur

brandskyddssynpunkt högsta tillåtna våningsantalet ej genom tillbyggnaden

överskrides och eljest husets konstruktion tillåter en påbyggnad.

Vid grupperingen av de i sjukhusbygget ingående by g gnadsenheterna mäste

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Företagna åtgärder

för

koncentration

och minskning

av byggnadsvolymen.

Kungl. May.ts proposition Nr 132.

man även i mycket hög grad taga hänsyn till varje särskild kliniks speciella

krav, till samarbetet mellan sjukhusanläggningens olika delar, till möjligheten

att erhålla en praktisk och ekonomisk drift av sjukhuset samt till sjukhusets

behov av framtida utveckling. Vid ett undervisningssjukhus tillkommer

problemet att på ett så effektivt och ekonomiskt sätt som möjligt anordna

undervisnings- och forskningslokaler för varje kliniks behov och för gemensamma

uppgifter.

Av ovan anförda skäl har kommissionen ansett sig icke böra i allmänhet

överskrida en byggnadshöjd av sex våningar. På grund av de principer, som

enligt vad ovan närmare angivits varit gällande vid uppgörande av hela sjukhusplanen

samt vid planläggningen av sjukhusets drift och av undervisningen,

har icke heller en större höjd än sex våningar vid sjukhusets första utbyggande

ansetts lämplig annat än i mittpartiet av den norra längan av sjukhusets

huvudkomplex, som enligt föreliggande förslag från början skall uppföras

till sju våningars höjd.

Kommissionen har icke ansett sig böra frångå ovan angivna planläggning

av sjukhuset, enär kommissionen håller före, att man genom denna planläggning

vunnit den grad av koncentration, som under förhandenvarande omständigheter

är möjlig utan att obehörigt inkräkta på de olika klinikernas

arbetsfrihet och utvecklingsmöjligheter. Genom sammanbyggande i horisontell

led av klinikbyggnaderna och dessas uppförande till en höjd av i allmänhet

sex våningar har man på samma gång uppnått synnerligen goda kommunikationer

mellan sjukhusets samtliga delar och bibehållit möjligheten till en

framtida utveckling av varje klinik genom till- eller påbyggnad.

Kommissionen redogör härefter för av kommissionen företagna åtgärder

för koncentration och minskning av byggnadsvolymen och anför

därvid:

Kommissionen har av förut anförda skäl icke ansett sig böra öka höjden

av huvudkomplexets södra länga utöver de sex våningar, som upptagits i 1928

års förslag. Sidopartierna av norra längan hava sänkts från sju till sex

våningars höjd för att nedbringa byggnadskostnaderna på sätt som nedan i

samband med redogörelse för personalbostäderna skall nämnas. En koncentrering

av byggnadssättet med ökad byggnadshöjd har emellertid kunnat äga

rum genom omarbetning av den längst åt öster belägna delen (N) av norra

längan, som inrymmer den obstetrisk-gynekologiska klinikens operations- och

förlossningsavdelningar samt en del underläkare och kandidatrum. Denna

flygel har väsentligt förminskats i horisontell led och i stället påbyggts.

Inom den radioterapeutiska kliniken (III) har en stark koncentration av

byggnaden ägt rum, i det att grundytan väsentligt förminskats men byggnaden

samtidigt uppförts till större höjd. Vårdavdelningarna, som förut anbragts

i en norra och en södra länga, hava nu samtliga förlagts i den södra

längan, som uppförts till fem våningars höjd. Samtidigt hava klinikens

övriga partier uppförts till tre våningars höjd. Härigenom har en avsevärd

kostnadsbesparing kommit till stånd.

Den patologiska institutionens byggnad (IV), tvättbyggnaden (VIII Q) och

den med pannhuset (VIII O) förenade verkstadsbyggnaden hava minskats i

volym. Köksbyggnaden (VIHR) har sänkts med en våning genom utbrytande

av en till personalbostäder inredd våning.

Vattentornet har slopats och ersatts med en hydroforanläggning, vilket

medfört kostnadsminskning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. May.ts proposition Nr 132.

Lokalerna för sjukvårdspersonalens bostäder hava underkastats en grundlig

revision. Flerstädes såväl inom huvudkomplexet som inom den radioterapeutiska

kliniken voro såsom reserv för framtida utvidgning personalrum

inlagda inom avdelningarna eller i deras närhet. Bland annat var sålunda

en hel våning inlagd i den norra längans mittparti (IL) inom huvudkomplexet.

Dessa personalrum, som draga relativt stor kostnad, då de uppföras

inom klinikbyggnaden, hava flyttats till det stora personalhuset (VII U) inom

entrékomplexet. Dit hava även förflyttats de personalbostäder, som förut förlagts

inom köksbyggnaden. Enligt 1928 års förslag skulle en del av den radioterapeutiska

klinikens personalbostäder förläggas i ett eget personalhus invid

nämnda klinik. Hela detta hus har slopats från byggnadsplanen, och även

denna personal har förlagts till entrékomplexet.

Byggnaden för manlig gift och ogift personal (IX), vilken är belägen invid

uppfartsvägens fortsättning åt väster, har något förskjutits för att lämna

bättre plats för eventuell senare utbyggnad och har uppförts med ytterligare

en våning för att inrymma tre vaktmästarbostäder, som flyttats från den

patologiska institutionens byggnad, samt eldarbostäder, förut belägna i ovannämnda

verkstadsbyggnad.

1928 års förslag upptog tre byggnader med bostadslägenheter för sjukhusets

direktör och för vissa överläkare (X), med två bostadslägenheter i varje hus.

I föreliggande förslag hava för detta ändamål i stället planerats två bostadshus

med tre lägenheter i varje hus. Golvytan har därjämte betydligt minskats

i dessa bostadshus.

Den enda byggnad, som ej berörts av förändringar, är entrébyggnaden

(VII T), genom vilken infarten till anläggningen går. Byggnaden för jubileumsfondens

forskningsavdelningar (IIIX), som ej bekostas av staten, har

ej heller undergått förändring på annat sätt, än att den genom den radioterapeutiska

klinikens koncentrering och något ändrade läge förskjutits till

en längre norr ut belägen plats.

Efter denna allmänna översikt över de av kommissionen företagna besparingsåtgärderna

lämnar kommissionen i sitt betänkande en närmare

redogörelse för vidtagna ändringar beträffande varje särskild byggnad.

I fråga örn denna redogörelse tillåter jag mig att hänvisa till kommissionens

betänkande sid. 36—49.

Till närmare belysande av omfattningen av de av kommissionen ifrågasatta

besparingsåtgärderna framlägger kommissionen vissa uppgifter

rörande den av besparingsåtgärderna medförda minskningen av sjukhusbyggnadernas

kubikinnehåll.

Enligt 1928 års förslag utgjorde det totala kubikinnehållet av första etappens

byggnader 451493 m3. Motsvarande siffra för kommissionens nu föreliggande

förslag (i nedanstående tablå kallat 1930 års förslag) är 399 053 m3.

Minskningen uppgår alltså till 52 440 in3 eller omkring 11 % av 1928 års kubiksiffra.

Efterföljande tablå utvisar skillnaden i kubikinnehåll mellan 1928 års förslag

och det nu föreliggande beträffande varje särskild byggnad:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 114 haft. (Nr 132.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts proposition Nr 132.

Tablå, utvisande skillnaden i kub mellan 1930 års

förslag och 1928 års förslag.

Centralbyggnaden (I). Minskning Ökning

1928 års förslag ............ 243 785

1930 » » ............ 225 765 18 020

Patologiska institutionen (IV).

1928 års förslag ............ 19 819

1930 » » ............ 12493 7 326

Ekonomikomplexet (VIII).

Köksbyggnaden (R).

1928 års förslag ............ 26 475

1930 » » ............ 21750 4 725

Ångpanne- och verkstadshus

(O).

1928 års förslag ............ 18 943

1930 » » ............ 12 543 6 400

Tvätt och centralförråd

(Q).

1928 års förslag ............ 9 896

1930 » » ............ 7 496 2 400

B egravningskape11et (P).

1928 års förslag ............ 2 230

1930 » » 2180 50

Entrékomplexet (VII).

Byggnad för syssloman skontor,

sköterskor m. fl. (S).

1928 års förslag ............ 9 058

1930 » » ............ 9 201 143

Entrébyggnad (T).

1928 års förslag ............ 570

1930 » » 570

Byggnad för apotek,

elever m. fl. (V).

1928 års förslag ............ 10630

1930 » » ............ 10 688 58

Byggnad med bostäder för

läkare, provsystrar

m. fl. (D).

1928 års förslag ............ 35 958

1930 » » ............ 38 660 2 702

Bostadshus för gift och ogift

manlig personal (IX).

1928 års förslag ............ 7 920

1930 » » ............ 7 930

10

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj ds proposition Nr 132.

Minskning Ökning

m3 ms

Radioterapeutiska kliniken (III).

1928 års förslag ............ 50 054

1930 » » ............ 42 837 7 217

Radioterapeutiska klinikens personalhus

(III).

1928 års förslag ............ 6 900

1930 » » utgår 6 900

Professorsbostäder (X).

1928 års förslag 3 st. med 2 vån. 9 255

1930 » »2 st. » 3 » 6 940_2 315_

Summa 55 353 m3 2 913 rrv''

Minskning 55 353 m3

Avgår ökning 2 913 m3

Återstår besparing 52 440 m3

Ehuru i det nu föreliggande förslaget ej föreslås någon ändring beträffande

omfattningen av första byggnadsetappen, ifrågasätter sjukhuskommissionen

i sammanhang med framläggande av kostnadsberäkningarna,

örn icke en undersökning borde komma till stånd för utrönande av

huruvida icke en psykiatrisk klinik borde uppföras redan i första etappen.

Under framhållande att den av kommissionen i kostnadsberäkningarna

angivna sängkostnaden kan ytterligare nedbringas genom att redan i den

första etappen medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag förutsattes

och att bland de kliniker, som härvid främst borde komma i fråga, vore

den psykiatriska och den pediatriska kliniken, anför kommissionen i fråga

örn den förstnämnda:

Vad den psykiatriska kliniken angår, vill kommissionen erinra örn att

nämnda klinik för närvarande är förlagd till det staten tillhöriga Stockholms

hospital å Konradsbergsområdet, som likaledes är statens tillhörighet. Hospitalet

tjänstgör även såsom upptagningsanstalt för Stockholm, och hospitalets

samtliga platser för allmän klass, 235, äro avsedda för sjuka från Stockholms

stad. Från och med den 1 januari 1933 skall emellertid staden själv

övertaga sin sinnessjukvård, för vilket ändamål beslut fattats örn uppförande

av ett stort sinnessjukhus vid Beckomberga utanför Stockholm. Det mellan

staten och staden härutinnan träffade avtalet omfattar dock icke vården av

patienter å psykiatrisk klinik. I och med stadens övertagande av sin sinnessjukvård

frommer följaktligen den psykiatriska kliniken att vara avsedd för

patienter från hela landet. Ur såväl undervisnings- som forskningssynpunkt

är det ett viktigt önskemål, att denna klinik förlägges i samband med övriga

undervisningskliniker, en princip, som redan vunnit statsmakternas gillande

genom 1928 års riksdags beslut i fråga örn anordnande av en sådan klinik vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Det förefaller kommissionen, som örn ovan angivna förhållanden tala för

att frågan örn nedläggande av Stockholms hospital och den psykiatriska klinikens

förflyttning i samband härmed till karolinska sjukhuset snarast möj
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Yttranden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

ligt bör göras till föremål för närmare utredning. Det önskvärda i ett slopande

av hospitalet och den psykiatriska klinikens uppförande i första etappen

Ilar särskilt understrukits av medicinalstyrelsen i dess yttrande över 1926

års sjukhuskommissions betänkande. De ekonomiska fördelarna för staten av

en dylik förändring äro utan vidare påtagliga. Härigenom skulle nämligen

det synnerligen värdefulla Konradsbergsområdet frigöras och av staten kunna

på annat sätt utnyttjas. Enligt en genom kronans fastighetskommission verkställd

uppskattning representerar berörda område i närvarande stund ett

tomtvärde av omkring 7 630 000 kronor. Emellertid anser sig sjukhuskommissionen

böra betona, att en eventuell utredning i nu berörda hänseende icke

bör få inverka fördröjande på igångsättandet av sjukhusets uppförande. Intet

sakligt hinder möter nämligen för att, örn beslut fattas vid 1931 års riksdag

örn loista etappens omfattning, denna vid en följande riksdag utökas med en

psykiatrisk klinik.

Mot det av 1930 års sjukhuskommission framlagda överarbetade förslaget

hava i de avgivna yttrandena endast några smärre detaljanmärkningar

gjorts.

Medicinalstyrelsen erinrar örn sitt över 1926 års sjukhuskommission avgivna

yttrande och framhåller därvid, att den av Kungl. Majit anbefallda

överarbetningen i syfte att avsevärt nedbringa kostnaderna lett till väsentligt

längre gående reduktioner, än styrelsen vid avgivande av sitt berörda

yttrande tänkte sig. Då medicinalstyrelsen fann de byggnadsplaner, som

1926 års sjukhuskommission framlagt, utmärka sig för stark koncentration

och samtidigt för stor klarhet och överskådlighet och nu föreliggande

planer av anläggningen som helhet betraktad överensstämma med de

förra, bar medicinalstyrelsen inga erinringar att rikta emot planläggningen

i stort sett. Då därjämte de väsentliga detaljanmärkningarna,

vilka styrelsen riktade mot 1926 års sjukhuskommissions byggnadsritningar,

blivit i huvudsak beaktade och ändamålsenligheten vad de sjukvårdskrav,

som för närvarande kunna överblickas, beträffar, icke synes

styrelsen genom den skedda överarbetningen åsidosatt, har styrelsen icke

heller några nämnvärda detaljanmärkningar att göra. Styrelsen anför

härefter:

1° detta sammanhang anser sig styrelsen böra erinra om, att av styrelsen

ifrågasätta överväganden örn behövligheten av särskild röntgenanläggning

för den otolaryngologiska avdelningen samt örn möjligheten av reduktion av

oftalmologiska polikliniken icke, såvitt av handlingarna framgår, av kommissionen

beaktats.

Av de i anläggningen ingående, för egentliga sjukvårdsändamål avsedda

byggnaderna har den radioterapeutiska kliniken undergått den jämförelsevis

största reduktionen. En jämförelse mellan tidigare och nu föreliggande förslag

giver vid handen, att sjukavdelningarna lämnats i allt väsentligt oberörda

av inknappningarna och att de företagna reduktionerna icke gått ut

över mottagnings- och behandlingslokaler i någon sådan utsträckning, att klinikens

behandlingskapacitet praktiskt taget kan anses hava blivit förminskad.

Styrelsen har övervägt, örn antalet hissar icke kunde förminskas men efter

inhämtade upplysningar ansett sig icke böra föreslå någon ändring i pia
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition JSlr 132.

nema. I förbigående vill styrelsen anmärka, att behovet av städrum i bottenvåningen

icke är tillräckligt tillgodosett. Med denna detaljerinran anser sig

styrelsen böra tillstyrka de föreliggande planerna till den radioterapeutiska

kliniken i dess nuvarande skick.

De besparingar, som vunnits genom överarbetningen av planerna till centralbyggnaden,

härröra väsentligen av omarbetning av planen till den obstetrisk-gynekologiska

kliniken, av reduktion av centralhallen samt av överflyttning

av ett stort antal personalbostadsrum till byggnad med bostäder

för läkare, provsystrar m. fl. Härigenom har ändamålsenligheten av i centralbyggnaden

inrymda avdelningar icke blivit lidande. I vissa avseenden

hava tvärtom förbättringar vidtagits. Det har redan ovan framhållits, att

den röntgendiagnostiska avdelningen vunnit i koncentration. Styrelsen vill

sålunda tillstyrka de föreliggande planerna till centralbyggnaden men kan

dock icke underlåta framhålla, att det förslag, som nu förelagts Kungl. Maj:t,

är mindre än det 1928 framlagda ägnat att tillgodose successivt uppkommande

krav på nya lokaliteter för olika kliniker och avdelningar — krav, vilka läkekonstens

utveckling med all säkerhet kommer att framställa — på den grund

att ett flertal bostadsrum, vilka lämpat sig såsom reserver för sjukvårdslokaler,

som ovan nämnts, utflyttats från denna centrala del av sjukhusanläggningen

till annan byggnad. De båda förslagen kunna ur denna synpunkt

icke anses vara likvärdiga.

Beträffande personalbostadsrummen vill styrelsen påpeka, att golvytan i

2-personsrummen i det för bostäder för elever m. fl. avsedda byggnadssegmentet

icke uppgår fullt till 15 kvm., vilket styrelsen anser vara minimimått

för rum av denna typ. Då, enligt vad styrelsen under hand av kommissionens

arkitekt inhämtat, kommissionen lagt detta mått till grund för sina mätningar

av ifrågavarande rums storlek, bör vid ett blivande utarbetande av huvudritningen

en korrektion i detta avseende äga rum.

Såsom ovan angivits, har en reduktion av den patologiska institutionen av

styrelsen förordats. Mot överarbetningen i detta avseende har styrelsen intet

att erinra. Så icke heller emot i övrigt föreslagna förändringar i de i föreliggande

plan ingående, ej ovan nämnda byggnader.

Beträffande frågan om den psykiatriska kliniken anför medicinalstyrelsen:
Styrelsen

vill bringa i Kungl. Maj:ts åtanke styrelsens önskemål, att en ny

psykiatrisk klinik måtte medtagas i det första byggnadsskedet. Styrelsen vidhåller

detta och vill därför för sin del ånyo uttala önskvärdheten av, att den

psykiatriska klinikens förflyttning till karolinska sjukhuset snarast möjligt

göres till föremål för närmare utredning. Kommissionen gör ett uttalande i

samma riktning. Härmed öppnar sig frågan örn nedläggande av Psykiatriska

sjukhuset i Stockholm, vilket i sin ordning kräver en prövning av de åtgärder,

som kunna vara erforderliga för tillgodoseende av vårdbehovet på sinnessjukhus

för befolkningen i Stockholms stads omnejd. Även örn vid ett nedläggande

av Psykiatriska sjukhuset anordnandet för nämnda ändamål av

vårdplatser genom nybyggnad på annat håll i stadens närhet skulle visa sig

nödvändigt, torde detta nedläggande med hänsyn till Konradsbergsområdets

stora markvärden bliva ur ekonomisk synpunkt för statsverket fördelaktigt.

Karolinska institutets lärarkollegium förordar varmt, att det överarbetade

förslaget må komma till utförande. Lärarkollegiet framhåller i sitt

yttrande, att överarbetningen givetvis föranlett åtskilliga ändringar i det

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition Nr 132.

av 1926 års sjukhuskommission avgivna byggnadsförslaget utan att dock

principiellt väsentliga ändringar kunna anses föreligga. Även örn vissa

detaljer i de sålunda vidtagna ändringarna kunna diskuteras, framhåller

kollegiet likväl bestämt, att de vidtagna ändringarna icke väsentligt

inverka på ändamålsenligheten i sjukhusets karaktär såsom undervisningssjukhus.

I några avseenden kunna ändringarna i fråga anses vara

snarare förbättringar av det förutvarande byggnadsförslaget. Från sistnämnda

synpunkt framhåller kollegiet särskilt den vidtagna ändringen

beträffande anordningen av lokaler för sjukvårdspersonalens bostäder

genom personalrummens flyttande till det stora personalhuset, ehuru å

andra sidan kollegiet beklagar, att reservutrymmena för framtida behov

därigenom försvunnit. Kollegiet berör vidare frågan örn den psykiatriska

kliniken ävensom frågan örn nybyggnader för karolinska institutets teoretiska

institutioner och anför därvid:

I anledning av 1930 års sjukhuskommissions uttalande att ett ytterligare

nedbringande av sängkostnaden beräknad enlig! det överarbetade förslaget

skulle vara möjligt, därest den psykiatriska och den pediatriska kliniken medtoges

redan i den första byggnadsetappen, anser sig lärarkollegiet icke böra

underlåta att med hänsyn till karolinska institutets intresse beträffande dessa

klinikers nybyggnad understryka detta uttalande. I fråga örn den psykiatriska

kliniken vill kollegiet alldeles särskilt betona önskvärdheten av att

snarast möjligt, dock givetvis utan fördröjande av föreliggande byggnadsförslags

omedelbara förverkligande, en utredning kommer till stånd rörande

frågan örn nedläggande av Stockholms hospital och den psykiatriska klinikens

förflyttning i samband härmed till karolinska sjukhuset. Lärarkollegiet

anser sig vidare böra framhålla, att med hänsyn till de svåra betingelser,

under vilka de teoretiska institutionerna arbeta, ett alltför långt uppskjutande

av dessas nybyggnadsfråga skulle nödvändiggöra omfattande provisoriska

nybyggnader och förbättringar av nuvarande lokaler. Emellertid torde enligt

riksdagens skrivelse den 11 juni 1930 möjligheterna för mera omfattande provisoriska

nybyggnader ej vara stora. Genom de förbättringar av serafimerlasarettet,

som företagits i avsikt att detsamma ännu i ett 30-tal år skall

kunna bibehållas såsom undervisningssjukhus, torde likväl en betydande förändring

hava inträtt beträffande den ordning, i vilken karolinska institutets

hela nybyggnad kan äga rum, så att större möjligheter föreligga för de teoretiska

institutionernas nybyggande på ett tidigare stadium, än som från

början antagits. Kollegiet får därför varmt förorda, att de teoretiska institutionernas

nybyggnad sker i omedelbar följd efter de i 1930 års sjukhuskommissions

betänkande berörda klinikerna.

Kanslern för rikets universitet instämmer i det av karolinska institutets

lärarkollegium avgivna yttrandet.

Byggnadsstyrelsen förklarar i sitt utlåtande, att de verkställda ändringarna

i ritningsförslaget icke givit anledning till någon erinran från

styrelsens sida. Styrelsen anför därvid:

Vid den på riksdagens begäran verkställda överarbetningen av förelaget

har vidtagits en del omläggningar av lokaler, varigenom vissa byggnadsparti

minskats i planyta, och i stället tänkas byggnaderna uppförda i flera

våningar. Vidare hava bostäder sammanförts till det stora bostadskomplexet

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. May.ts proposition Nr 133.

vid entrén i större utsträckning än i 1938,4"

lokaler uteslutits ur byggnadsprogrammet, vilka samtliga åtgärder

Helt omarbetade äro endast

l^iigsls-s

5ÄÄ«5Ss

foranläggning.

I enlighet med det av 1930 ira riksdag gjorda uttalandet har sjnkhnm

kommissionen haft att vid överarbetmngen av det for 1930 ars riksdag

framlagda förslaget angående uppförande av nytt kliniskt '' äJ“£

holm söka genomföra en minskning av kostnaderna for sjuk ygg

dorna utangeftersättande av deras ändamålsenlighet eller— med

ökande av sjukhusanläggningens lämplighet for sin uppgift. SavBt jag

kunnat finna, måste sjukhuskommissionen anses hava med det nu toe g

gande överarbetade förslaget, enligt vilket kostnaderna satt framgå

av de i det följande återgivna kostnadsberäkningarna nedbri g

2 759 459 kronor, nått ett så gynnsamt resultat sorn det överhuvudtaget

torde vara möjligt att vinna, därest sjukhuset skall kunna pa ett tillfreds

ställande sätt fylla sin dubbla uppgift såsom sjukvårdsinrättning och hog
8ksiot\tbd!^Tåm^an1ämnade

redogörelsen framgår, innebär det nu

föreliggande förslaget i fråga örn omfattningen av delit f«rs^a ^riksdag

någon ändring av vad som föreslagits i propositionen till 1930 ars riksdag.

Sjukhuskommissionen har emellertid uttalat som önskvärt. att fråga* örn

uppförande av den psykiatriska kliniken i första byggnadsetappeni i

göras till föremål för närmare utredning, ett önskemal, som u

av såväl medicinalstyrelsen som karolinska institutets ararkollcgm ^

Vad sjukhuskommissionen anfört synes mig värt beaktande, och har jag

för avsikt att låta närmare utreda denna fråga. En utredning pa

punkt får dock givetvis ej fördröja sjukhusbyggets igangsattande.

Skulle den av mig tillämnade utredningen giva vid handcnattjaiWden

psykiatriska kliniken bör medtagas i första etappen torde intet hind

föreligga, att riksdagen under byggnadstiden fattar beslut darom

dag erinrade nyss, att förslaget ifråga om omfattningen av forsta etappen

foke innebär någon ändring i förhållande till 1930 års förslag. Bada

Departe
mentschefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

förslagen upptaga sålunda särskild tvättinrättning. Emellertid vill jag

omnämna, att fråga uppkommit angående samgående för karolinska sjukhuset

i en av Stockholms stad för samtliga sjukhus i staden planerad

gemensam tvättinrättning. Spörsmålet härom tarvar dock en närmare

undersökning, som jag anser snarast höra igångsättas. Jag vill dock ej,

innan resultatet av denna undersökning föreligger, förorda, att den för

karolinska sjukhuset beräknade tvättinrättningen nu uteslutes ur det föreliggande

förslaget. Skulle utredningen giva vid handen, att en särskild

tvättinrättning för karolinska sjukhuset icke skulle befinnas erforderlig,

lärer tillfälle beredas att under byggnadstiden efter framställning till

riksdagen vidtaga härav betingade ändringar i nu föreliggande byggnadsprograms

omfattning och därmed sammanhängande kostnadsberäkningar.

Den av 1930 års sjukhuskommission åvägabragta kostnadsminskningen

har uppnåtts genom vissa ändringar i planläggningen, begränsningar av

åtskilliga, utrymmen och förenklingar i byggnadssättet. Såsom framgår

av kommissionens förslag, har kommissionen från det förra programmet

borttagit vissa reservlokaler, vilka tänkts komma att erfordras först

längre fram i tiden. Emellertid torde de besparingar, kommissionen vidtagit,

. väsentligen hänföra sig till åtgärder, som innebära faktiska nedskärningar

av de förut beräknade kostnaderna. Då den av kommissionen

uppnådda kostnadsminskningen synes mig hava ernåtts, utan att byggnadernas

ändamålsenlighet försämrats, anser jag mig böra förorda det av

kommissionen framlagda förslaget. De mindre detaljerinringar, som gjorts

av de i ärendet hörda myndigheterna, synas mig böra bliva föremål för

omprövning vid uppgörande av de definitiva ritningarna. Det torde böra

ankomma på den byggnadskommitté, som jag ämnar föreslå skola tillsattas

för handhavande av karolinska sjukhusets nybyggnad, att ytterligare

utreda hithörande förhållanden. I sitt utlåtande över det nu föreliggande

förslaget har byggnadsstyrelsen ifrågasatt, huruvida icke borde

tagas under övervägande, örn företaget skulle omhänderhavas av byggnadsstyrelsen

i samråd med representanter för medicinsk sakkunskap.

Med hänsyn till byggnadsföretagets stora omfattning anser jag det dock

både nödigt och lämpligt, att en särskild byggnadskommitté handhar

denna byggnadsfråga.

Jag vill framhålla, att denna byggnadskommitté torde böra bestå av

ett lämpligt antal av Kungl. Majit utsedda ledamöter, representerande

ekonomiska, medicinska och byggnadstekniska synpunkter, vartill torde

bora komma en representant för vardera Stockholms stad och Stockholms

Ian. Härjämte bör i kommitténs arbeten deltaga en representant för arméförvaltningen

sjukvårdsstyrelse och en av jubileumsfondens styrelse

utsedd representant i vad avser dem berörande byggnadsfrågor. För kommitténs

verksamhet bör gälla särskild av Kungl. Majit fastställd instruktion.

Byggnadskommittén torde antingen själv eller genom ett särskilt

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

arbetsutskott hava att såväl tekniskt som ekonomiskt omhänderhava de

arbeten, som äro förenade med planläggningen och utförandet av karolinska

sjukhuset. Kommittén bör sålunda ombesörja upprättande av definitiva

ritningar, kostnadsförslag och arbetsplan samt underställa desamma

Kungl. Maj:ts prövning. Mindre ändringar i den fastställda planen

torde, därest de icke medföra ökade kostnader, kunna företagas av kommittén.

Kommittén bör vidare äga rätt att anställa arkitekt, sekreterare,

kassaförvaltare, kontrollanter och övrig för dess verksamhet erforderlig

personal.

Samtliga utgifter för den nu förordade byggnadskommiténs verksamhet

böra bestridas av de för sjukhusanläggningen beviljade medlen. Jag vill

härvid erinra, att, såsom framgår av vad kommissionen anfört (sid. 41 och

sid. 44, överst i det följande), dessa kostnader inräknats i den av kommissionen

beräknade totalkostnaden.

Kostnadsberäkningar och finansiering.

Sedan i det föregående ställning tagits till det överarbetade förslaget

till sjukhusanläggningens utformning, återstår spörsmålet örn de med sjukhusbygget

förenade kostnaderna samt huru dessa lämpligen skola täckas.

Beträffande de företagna kostnadsberäkningarna lämnar 1930 års sjukhuskommission

följande redogörelse:

Vid beräkningen av kostnaderna för karolinska sjukhusets uppförande enligt

det nu överarbetade förslaget har kommissionen utgått från samma priser,

som lågo till grund för beräkningarna i 1928 års förslag. Härigenom underlättas

en jämförelse med detta förslag, och dessutom torde i och för sig icke

tillräcklig anledning kunna anses föreligga att vid ifrågavarande beräkningar

tillämpa andra beräkningsgrunder. Visserligen har, sedan 1928 års

förslag utarbetades, en viss prisstegring inträtt å lednings- och måleriarbeten,

under det att priset å vissa materialier minskats. Med hänsyn härtill,

och då det gäller ett byggnadsföretag sådant som det här förevarande, där

byggnadsperioden kommer att sträcka sig över en avsevärd tidrymd, har

kommissionen icke ansett det vara nödvändigt att räkna med dylika mer eller

mindre tillfälliga fluktuationer i prisnivån i vidare mån, än att kommissionen

vid beräkningen av den erforderliga anslagssumman avrundat denna

uppåt från 21319 050 kronor till 21400 000 kronor.

Enligt ovan angivna, av kommissionen verkställda beräkningar skulle totalkostnaden

för utförande av det överarbetade förslaget komma att, efter avdrag

av på jubileumsfonden och cancerföreningen belöpande andel samt med

frånräknande av kostnaden för de två bostadshusen för sjukhusets direktör

m. fl., uppgå till 21319 050 kronor.

Huru denna kostnad fördelar sig på de olika byggnaderna framgår av

nedanstående tablå, vilken jämväl upptager kubikpriset för varje byggnad

samt tillika innefattar specificerade uppgifter rörande den på jubileumsfonden

och cancerföreningen belöpande kostnaden ävensom kostnaden för nämnda

bostadshus.

Kostnads
beräkningar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majlis proposition Nr 132.

Kostnad för uppförande av karolinska sjukhuset,

fördelad på respektive byggnader.

Centralbyggnaden (I).

Byggnadskostnad ....................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Elektriska ledningar, hissar m. m...................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

7 727 000: —

1480 000: —

691 000: —

890 250: —

Kubikinnehåll: 225 765 m3. Pris per m3 = 47,78 kronor.

10 788 250: —

Patologisk-anatomiska institutionen (IV).

Byggnadskostnad .................................... 439160: —

Värme, vatten och avlopp m. m..................... 82 000: —

Kylanläggning ...................................... 34000: —

Elektriska ledningar, hissar m. m................... 39 500: —

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m. 53 340: —

Kubikinnehåll: 12 493 m3. Pris per m3 = 51,87 kronor.

648 000: —

Ekonomikomplexet (VIII).

Köksbyggnaden (R)/

Byggnadskostnad ....................................

Köksanläggning .....................................

Kylanläggning ......................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Elektriska ledningar, hissar m. m.................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

697 500

—

164 550

—

120 000

—

139 400

79 000

—

108 250

—

1308 700: —

Kubikinnehåll: 21750 m3. Pris per m3, inklusive kostnad för köks- och kyl
-

anläggning = 60,12 kronor.

Ångpannehus med verkstäder (O).

Byggnadskostnad .................................... 425 500: —

Värme, vatten och avlopp, ångpannor m. m....... 729 900: —

Elektrisk anläggning, elektriska leån., hissar m. m. 152 000: —

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m. 117 900: — 1425 300: —

Kubikinnehåll: 12 543 m3. Pris per m3, inklusive ångpanne- och elektricitetsanläggning

= 113,63 kronor.

Tvätt och centralförråd (Q).

Byggnadskostnad.................................... 241000: —

Värme, vatten, avlopp, tvättanläggning m. m..... 122 200: —

Elektriska ledningar, hissar m. m................... 27 500: —

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m. 35 300: —

426 000: —

Kubikinnehåll: 7496 m3. Pris per m3, inklusive tvättanläggning = 56,83 kronor.

Begravningskapellet (P).

Byggnadskostnad ....................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Kylanläggning ......................................

Elektriska ledningar m. m.........................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

121000

—

10 500

—

26 000

—

2100

14 400

—

174 000: —

Kubikinnehåll: 2180 m3. Pris per m3, inklusive svepningsrum och kylanläggning

= 79,81 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Entrékomplexet (VII).

Byggnad för sysslomanskontor, sköterskor

m. fl. (S).

Byggnadskostnad ....................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Elektriska ledningar, hissar m. m.................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

319 000: —

49 700: —

29 800: —

35 500: —

Kubikinnehåll: 9 201 m3. Pris per m3 = 47,17 kronor.

Entrébyggnaden (T).

Byggnadskostnad....................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Elektriska ledningar m. ..........................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

Kubikinnehåll: 570 m3. Pris per m3 = 114,90 kronor.

46 600: —

11500: —

1850: —

5 550: —

Byggnad för apotek, elever m. fl. (V).

Byggnadskostnad....................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Elektriska ledningar, hissar m. m...................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

409 490: —

60 600: —

37 000: —

45 255: —

Kubikinnehåll: 10 688 m3. Pris per m3 = 50,71 kronor.

Byggnad med bostäder för läkare, provsystrar

m. fl. (U).

Byggnadskostnad ....................................

Värme, vatten och avlopp m. m.....................

Elektriska ledningar, hissar m. m.................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

1448135: —

215 800: —

106 000: —

159 515: —

Kubikinnehåll: 38 660 m3. Pris per m3 = 49,11 kronor.

Bostadshus för gift och ogift manlig personal (IX).

Byggnadskostnad....................................

Värme, vatten och avlopp m. ......................

Elektriska ledningar, hissar m. ....................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

Kubikinnehåll: 7 930 ms. Pris per m3 = 51,83 kronor.

299 003: —

50 700: —

30100: —

34 007: —

Radioterapeutiska kliniken (lil).

Byggnadskostnad....................................

Värme, vatten och avlopp m. ......................

Elektriska ledningar, hissar m. ....................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

1441835: —

296 550: —

196 000: —

174615: —

434 000: —

65 500: —

552345: —

1929 450: —

413 810: —

2109 000: —

Kubikinnehåll: 42 837 m3. Pris per m* = 49,23 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Diverse.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Kulvertar ............................................

Vänthall vid spårvägsstationen ....................

Yttre huvudrörledningar ..........................

Spillvatten- och dagvattenledningar ..............

Yttre elektriska ledningar ..........................

Vägar utanför tomten ..............................

Vägar inom tomten och terrasseringar ............

Tomtens iordningställande .........................

Stängsel och grindar...............................

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m.

84104: —

10 000: —

512050: —

241100: —

56600: —

418 000: —

561000: —

200 000: —

45 000: —

1915P6: —

2 319 360: —

Avgår för jubileumsfondens del

Kronor 22 593 715: —

hälften av kostnaden för läkar- och personalbostäder 149 630: —

hela kostnaden för en assistentbostad.............. 18 570: —

hälften av kostnaden för radioterapeutiska kliniken 1054 500: —

hälften av kostnaden för huvudrörledningar...... 14 905: —

hälften av kostnaden för vägar och terrasseringar 37 060:— 1274 665: —

Kronor 21 319 050: —

2 st. bostadshus för sjukhusets direktör m. fl. (X).

Kostnad för ett hus.

Byggnadskostnad .................................... 190 600:_

Värme, vatten och avlopp m. m..................... 19 650:_

Elektriska ledningar, hissar m. m................... 12 750:_

Administration, arvoden, oförutsedda utgifter m. m. 20 000: —

243 000:—_

Således för båda Kronor 486 000: —

Kubikinnehåll: 3 470 m3 för varje hus. Pris per m3 = 70 kronor.

Till förestående tablå må anmärkas, att kommissionen med'' beteckningen

»administration» avser utgifter för den blivande byggnadskommittén (arbetsledning,

utredningar, arvoden till sakkunniga m. m.).

Här nedan lämnas en sammanställning av byggnadskostnaderna enligt nu

. ^rs*ag- Till jämförelse har återgivits motsvarande sammanställning

enligt 1928 års förslag. Med hänsyn till att Kungl. Maj:ts förslag

till 1930 års riksdag icke upptog den pediatriska kliniken och den djurexperimentella

avdelningen samt emanationslaboratoriet, hava kostnaderna för

dessa institutioner jämte å desamma belöpande andelar i kostnaderna för

vägar, huvudrörledningar m. m. ej heller här medtagits. Kostnaderna för

bostadshus åt sjukhusets direktör m. fl. äro ej medräknade. I sammanställningarna

har ej, såsom skedde i 1926 års sjukhuskommissions betänkande,

särskilt för sig under varje huvudrubrik upptagits det allmännas andel i

jubiieumskhniken; i stället har i en post avdragits det totalbelopp, som enligt

de olika förslagen avgår för jubileumsfondens och cancerföreningens del.

De båda sammanställningarna te sig på följande sätt:

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

1928 års 1930 års

förslag förslag

Byggnadskostnader ............................. Kr. 16 209 400: — 13 709 327:

Kostnad för panncentral, uppvärmnings- och

ventilationsanläggningar, desinfektions-, steriliserings-

och maskintvättanläggningar med

tillbehör ....................................... » 3 374 850:— 3 248 850: —

Huvudrörledningar för pumpvarmvatten, ånga,

kondensvatten, gas, kall- och varmvatten----

»

487 300

—1 512050: —

Spillvatten- och dagvattenledningar med rör-

gravar utanför tomten ......................

»

98 000:— 98 000

—

Spillvatten- och dagvattenledningar med rör-

gravar inom tomten jämte övriga rörgravar

»

162 000

— 143100

—

Köksanläggning ................................

»

164 550

— 164 550

—

Elektrisk belysnings- och kraftanläggning, his-

sar, elektrisk svagströmsanläggning, ask-

ledare och rikstelefonanläggning ............

»

1435 050

— 1448 450

_2

Kylanläggning ..................................

»

180 000

— 180 000

—

Väg utanför tomten ............................

»

465 000

— 418 000

—

Vägar inom tomten, terrasseringar m. m.......

»

846 800

— 561000

—

Tomtens iordningställande......................

»V

230 000

—1 * 3 200 000

—

Stängsel och grindar ..........................

»

45 000

— 45 000

—

Administration, arvoden och oförutsedda utgifter

»

2132 388

— 1865 388

—

Kronor 25 830 338

— 22593 715

—

Avgår för jubileumsfondens del ..............

Kr.

1751829

— 1274 665

—

Kronor 24 078 509

— 21319 050

—

Av förestående sammanställningar framgår, att den genom förut omtalade

inskränkningar och övriga förändringar vunna besparingen uppgår

till ett belopp av 2 759 459 kronor. Bostäderna för sjukhusets direktör

m. fl. kostade enligt 1928 års förslag 606 258 kronor. Motsvarande kostnad

utgör enligt det överarbetade förslaget 486 000 kronor. Medräknas även

denna kostnadsminskning stiger besparingen till 2 879 717 kronor.

Örn totalkostnaden enligt nu föreliggande förslag, 21319 050 kronor,

fördelas på sjukhusets 843 vårdplatser, blir kostnaden per vårdplats 25 289

kronor. Erinras må, att motsvarande siffra enligt 1928 års förslag utgjorde

28 563 kronor och enligt Alternativ I av det s. k. Gärdesförslaget 28163

kronor.

Sjukhuskommissionen belyser härefter närmare frågan örn kostnaderna

för karolinska sjukhuset i jämförelse med vanliga sjukhus och anför

därvid:

1 I 1928 års förslag fördes kostnaden, 30 000 kronor, för huvudledningar till byggnaderna

för direktör och vissa överläkare, till kostnadssumman för dessa byggnader. I 1930 års

förslag ingår motsvarande kostnad i kronor 512 050: —.

3 Den höjda kostnadssumman i 1930 års förslag beror på kostnadsökning för hissar.

3 I summan ingår med 30 000 kronor halva kostnaden för tomtens iordningställande

vid jubileumskliniken och hela kostnaden för tomtens iordningställande vid personalhuset

vid samma klinik.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Såsom emellertid såväl av 1926 års sjukhuskommission som ock av vederbörande

departementschef i propositionen till 1930 års riksdag uttryckligen

betonats, är det icke riktigt att vid bedömandet av kostnaderna för karolinska

sjukhuset i jämförelse med vanliga sjukhus utgå från en beräkning sådan som

den nyss gjorda. Örn man ej vill giva en skev framställning i detta hänseende,

är det nödvändigt att taga i betraktande, att det här gäller att bygga,

icke ett vanligt sjukhus, utan en medicinsk undervisningsanstalt. Sjukhusanläggningen

måste i sin helhet och i sina detaljer uppföras med hänsyn till

dess uppgift att vara ett statens undervisningssjukhus. Man skapar ej ett

sadant sjukhus endast genom att i planen för ett vanligt sjukhus inrymma

föreläsningssalar och undervisningslaboratorier. Hela sjukhuset måste uppföras

med tanke på att undervisning skall äga rum i praktiskt taget alla dess

delar. Trappor och korridorer måste inrättas med hänsyn till att sjukhuset

skall rymma icke blott patienterna och den vanliga sjukvårdspersonalen utan

också en stor skara studenter. Själva sjukvårdslokalerna, såsom vårdavdelningar,

operationssalar, röntgentdiagnostikavdelning och gymnastikavdelning,

måste anordnas med tillräckligt utrymme för undervisning. Detsamma

gäller sjukhusets alla övriga undersöknings- och behandlingslokaler. Poliklinikerna

vid ett undervisningssjukhus måste göras betydligt större än vid

ett vanligt sjukhus. Det polikliniska klientelet spelar nämligen en mycket

viktig roll för undervisningen. Poliklinikerna vid ett undervisningssjukhus

måste därför givas sådana mått, att de kunna inrymma ett vida större antal

besökande än vid ett vanligt sjukhus, där poliklinikerna huvudsakligen äro

inrättade för att undersöka inträdessökande till sjukhuset och att kontrollera

sjukdomsförloppet närmaste tiden efter patienternas utskrivning från sjukhuset.

En byggnadskostnad, som ytterligare tillkommer på grund av sjukhusets

undervisningsuppgift, är kostnaden för bostadslokaler för sådan personal,

som är betingad av undervisningens särskilda behov och icke kräves

på ett vanligt sjukhus.

En direkt jämförelse mellan byggnadskostnaderna för ett undervisningssjukhus

och motsvarande kostnader för ett vanligt sjukhus av samma storlek

kan således icke äga rum.

Utom kostnaderna för att forma sjukhuset till en medicinsk undervisningsanstalt

tillkomma vid karolinska sjukhuset vissa andra utgifter, som icke

tynga byggnadskostnaderna vid en vanlig sjukhusanläggning. Dit höra otvivelaktigt

kostnaderna för garnisonsavdelningarnas administrationslokaler,

liksom för lokalerna för garnisonens apotek och apoteksförråd. Dit torde

även kunna räknas kostnaderna för den utökning av lokaler inom kök, tvättoch

ångpannehus utöver det omedelbara behovet, som beräknats med hänsyn

till framtida utvidgning av sjukhuset nied en pediatrisk och en psykiatrisk

klinik, en reserv, som är ojämförligt mycket större än som brukar beräknas

vid en vanlig sjukhusanläggning. Till dessa merkostnader torde man även

med fog kunna räkna åtminstone en del av de kostnader, som betingas därav,

att tomten är belägen utanför stadsgränsen och saknar färdigställda vägar

och yttre ledningar, liksom de kostnader för tomtens iordningställande, som

betingas av tomtens särskilda beskaffenhet.

1926 ars sjukhuskommission utförde icke någon detaljerad beräkning beträffande

merkostnaderna för det karolinska sjukhuset på grund av dess speciella

uppgifter samt tomtens läge och beskaffenhet, utan verkställde en approximativ

uppskattning av dessa kostnader utom beträffande de uteslutande för

undervisning och forskning avsedda lokalerna, vilka kostnader relativt lätt

kunna fastställas. Nämnda kommission kom vid sin berörda uppskattning

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132. 47

till ett belopp av 5 848 832 kronor, som den ansåg böra avräknas från totalkostnaden.

1930 års kommission har vid närmare prövning funnit dessa beräkningar

tarva en mera noggrann granskning. Då saken tillagts stor betydelse i den

offentliga diskussionen örn karolinska sjukhuset, har kommissionen låtit sig

angeläget vara att mycket ingående undersöka de faktorer, som betinga det

karolinska sjukhusets relativt höga byggnadskostnad i förhållande till ett

vanligt sjukhus av motsvarande omfattning. Resultatet av dessa beräkningar

återgives i nedanstående tablå, vid vars utarbetande följande principer tilllämpats.

Såsom särskilda undervisnings- och forskningslokaler hava räknats

dels föreläsningslokaler, dels ock sådana laboratorie-, biblioteks- och studielokaler,

som icke bruka förekomma i ett vanligt sjukhus. Bland dessa lokaler

äro medräknade lokalerna för den patologiska institutionen med undantag

av de obduktionslokaler, laboratorier, likkällare m. m., som anses nödvändiga

även för ett vanligt sjukhus. Den utvidgning av sjukvårdslokalerna, som kräves

för undervisningens behov, är vida svarare att med säkerhet beräkna,

men kommissionen har för varje särskild lokal tagit i övervägande den större

dimensionering av sjukvårdslokalerna, som enligt vid den medicinska undervisningen

i Stockholm vunnen erfarenhet måste anses oundgängligen behövlig.

Tablå över kostnaden för olika lokaler och arbeten vid karolinska

sjukhuset utöver vid vanliga sjukhus gängse.

Undervisningslokaler:

inom huvudkomplexet ..... 24 204 m3 å kr. 47: 78 — 1156 462

inom radioterapeutiska kliniken.

.................. 4 975 » » » 49:23 = 244 920

inom patologiska institutionen

........................ 10 200 » » » 51:87 = 529 740

Diverse bostäder inom entrékomplexet

.............- 4870 » » » 49:11= 239 165

Diverse bostäder för gift och

ogift personal ............ 1140 » » » 51:83 = 59 088 2 229 375

Ökning av kliniklokaler på grund av undervisning:

inom huvudkomplexet...... 15 023 m3 å kr. 47: 78 = 717 798

inom radioterapeutiska kliniken

..................... 736 » » » 49:23 = 36 064

inom entrékomplexet ...... 759 » » » 50:71= 38 489

Diverse lokaler, korridorer,

trappor, hissar m. m..... 7 000 » » » 47: 78 = 334 460 1126 811

Ökning av polikliniklokaler:

inom huvudkomplexet...... 9 214 m3 å kr. 47: 78 = 440 245

inom radioterapeutiska kliniken.

.................... 477 » » » 49:23 = 23 482

Samtliga ovannämnda lokalers del i ångpannehuset........

463 727

294 742 4114 655

För garnisonens administrationslokaler:

inom huvudkomplexet...... 2304 m* å kr. 47:78= 110 851

Garnisonens del i apotek

samt apoteksförråd i entré
koinplexet

................ 1853 » » » 50:71= 93 965

Del i ångpannehus .................................. 15 589

220 405

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. May.ts proposition Nr 132.

Lokaler inom kök, tvätt- och ångpannehus,

vilkas storlek beräknats med hänsyn till

framtida utvidgning av sjukhuset.

Reserv i kök ...............................

» » tvätt och förråd..................

» » ångpannehus ....................

Härtill kommer

Arbeten utom tomten (vägar och ledningar) 516 000

+ 9 % för administration, arvoden m. m......... 562 440

Halva kostnaden för inre vägar, planeringar, tomtens

iordningställande + 9 % .................... 414 745

lU av kostnaden för kulvertar, huvudrörledningar,

spillvattenledningar, elektriska huvudledningar +

9 % (utgörande samma del i kostnaden som summan

av ovan angivna kuber utgör del i totala

kuben) .............................................. 173 500 1150 685

Summa kronor 5 945 745

Från totalkostnaden, 21319 050 kronor, bör alltså vid en jämförelse med kostnaden

för uppförande av ett icke kliniskt sjukhus avräknas 5 945 745 kronor.

Återstoden, 15 373 305 kronor, utgör det belopp, som vid en dylik jämförelse

bör upptagas för karolinska sjukhusets del. Vid fördelning av denna summa

på de 843 vårdplatserna erhålles en sängkostnad av 18 236 kronor. Denna sängkostnad

torde icke kunna anses hög för ett modernt sjukhus av denna omfattning.

I detta sammanhang vill kommissionen framhålla, att då Stockholms stads

sjukhuskommitté i sin i andra kapitlet här ovan återgivna skrivelse gör gällande,

att stadens självkostnad per vårdplats vid blivande utbyggnad »snarare

under- än överstiger 10 000 kronor», härmed tydligen avses vårdplatser,

som erhållits genom tillbyggnad till redan förefintliga sjukhusanläggningar,

i vilket fall kostnaden naturligtvis alltid ställer sig avsevärt lägre än vid

ren nybyggnad.

Som redan tidigare i samband med frågan örn de i första byggnadsetappen

ingående byggnaderna meddelats, har sjukkuskommissionen i

detta sammanhang framhållit, att den av kommissionen angivna sängkostnaden

kan ytterligare nedbringas genom att redan i den första etappen

medtaga flera kliniker än som i 1928 års förslag förutsattes, då nämnda

kostnad sjunker i den mån som antalet vårdplatser ökas.

Finansiering. I fråga örn sjukhusbyggnadsföretagets finansiering anför sjukhuskommissionen:

I

I fråga örn byggnadsföretagets finansiering har kommissionen ansett sig

böra utgå från de beräkningsgrunder, som chefen för ecklesiastikdepartementet

funnit sig böra följa i propositionen till 1930 års riksdag. Med hänsyn

härtill tarvas allenast en omräkning i anledning av den minskning i kostnadssumman,

som den av kommissionen verkställda överarbetningen av byggnadsförslaget

medfört.

225 000

110 000

125 000 460 000

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Totalkostnaden för den första byggnadsetappen, frånsett den del, som skall

bekostas av jubileumsfonden samt kostnaden för bostadshusen för sjukhusets

direktör m. fl., utgör enligt det överarbetade förslaget 21319 050 kronor, vilket

belopp kommissionen ansett sig böra avrunda uppåt till 21400 000 kronor.

Härifrån skola till en början avgå stadens och landstingets bidrag, tillhopa

7 540 000 kronor. Vidare skola kostnaderna för de 106 enskilda vårdplatserna

bestridas genom upptagande av lån att förräntas och amorteras genom

inflytande vårdavgifter. Enligt vederbörande departementschefs uttalande

i propositionen skola dessa platser deltaga i byggnadskostnaderna med ett

belopp, motsvarande den genomsnittliga kostnaden per vårdplats för hela

sjukhuset, d. v. s. med 18 236 kronor per säng. Deras bidrag skulle alltså utgöra

(106 X 18 236 =) 1933 016 kronor, vilket belopp jämväl bör avräknas från

totalkostnaden. Återstående beloppet, 11926 984 kronor, skulle utgöra statens

kostnader för karolinska sjukhuset. Motsvarande kostnad enligt Kungl.

Maj:ts proposition till 1930 års riksdag var 14 213 505 kronor.

Med den i propositionen angivna byggnadstiden av omkring 8 år synes

byggnadskostnaden lämpligen böra fördelas enligt följande tablå.

Tablå över erforderliga belopp under byggnadstiden och deras fördelning.

Byggn.

år

Anslag

Anslag från

från

riksdagen

Stockholms

stad

i......

300 0001

—

2......

1500 000

—

3......

1900 000

1100 000

4......

1900 000

1100 000

5......

1900 000

1100 000

6......

1900 000

1100 000

7......

1900 000

1270 000

8......

626 984

—

11926 984 5 670 000

Anslag från

Genom lån

Stockholms

(106 enskilda

Summa

län.

vårdpl.)

_

—

300000

_

—

1500 000

400 000

350 000

3 750 000

400 000

350 000

3 750 000

400 000

350 000

3 750 000

400 000

350 000

3 750 000

270 000

350000

3 790 000

—

183 016

810 000

1870 000 1 933 016 21 400 000

Då det är möjligt, att en kortare byggnadstid än 8 år kan medföra vissa

besparingar i byggnadskostnaderna, synes frågan härom förtjänt att tagas

under övervägande.

De sålunda av 1930 års sjukhuskommission företagna kostnadsberäkningarna

ävensom det av kommissionen framlagda finansieringsförslaget

hava av de i ärendet hörda myndigheterna närmare berörts allenast av

byggnadsstyrelsen, som därvid anfört följande:

I 1930 års förslag beräknas byggnadskostnaderna till 21 319 050 kronor, vilket

alltså i jämförelse med det för 1930 års riksdag framlagda förslaget innebär

en besparing av 2 759 450 kronor.

Denna besparing har enligt kommissionens uppgift erhållits dels såsom

ovan nämnts genom minskning av byggnadsvolymen och dels genom mindre

omfattande planeringsarbeten m. m. Enligt vad kommissionen i betänkandet

> Av det utav 1930 års riksdag för budgetåret 1930 1931 beviljade anslaget å 300 000

kronor skola 30 000 kronor användas till förberedande arbeten för en ny. vanföreanstalt.

Sistnämnda belopp skall dock sedermera ersättas av medel, som komma att beviljas för

vanföreanstaltens uppförande.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sand. 114 käft. (Nr 132.)

Yttrande.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departe

mentschefen.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

meddelat, skulle de nya kostnadsberäkningarna grunda sig på samma å-priser,

som lågo till grund för 1928 års förslag. Emellertid framgår av för styrelsen

under liand företedda detaljberäkningar, att kommissionen i själva verket

även räknat med prisnedsättning.

Enligt styrelsens uppfattning är den besparing, som vunnits genom minskning

av byggnadsvolymen, den verkliga vinsten av den gjorda överarbetningen

av 1928 års förslag.

En sänkning av vissa å-priser i förhållande till 1928 års förslag synes styrelsen

knappast motiverad, så mycket mindre som kostnaderna redan enligt

1928 års förslag i flera avseenden voro knappt beräknade. Av den inom styrelsen

verkställda detaljgranskningen av kostnadsberäkningarna vill det i

varje fall synas, som örn nedprutningen av kostnaderna drivits väl långt, och

skulle säkerligen enligt dagens priser någon ökning av kostnaderna vara

tillrådlig.

Kommissionen har ansett sig vid sina kalkyler icke behöva räkna med mera

tillfälliga fluktuationer i prisnivån, då det i detta fall gäller ett byggnadsföretag,

som beräknats draga närmare tio år i utförande. Denna synpunkt

torde enligt styrelsens förmenande hava fog för sig. På vissa områden såsom

beträffande målningsarbeten och rörläggningsarbeten hava sålunda prisstegringar

inträtt, medan däremot för järnbalkar och cement lägre priser nu äro

rådande än år 1928.

Enligt styrelsens uppfattning förefinnas emellertid för närvarande vissa

tendenser till en allmän prissänkning i världsmarknaden. Huruvida denna

kan bliva bestående under den långa byggnadstid, varom här är fråga,

undandrager sig givetvis styrelsens bedömande. Härjämte har styrelsen ansett

sig böra räkna med att sådana allvarliga ansträngningar att nedbringa

byggnadskostnaderna, som det föreliggande förslaget visar, även äro att förvänta

såväl vid det ytterligare bearbetande i detalj, som förslaget givetvis

kommer att underkastas som ock vid själva byggnadsarbetets utförande och

att därunder den yttersta sparsamhet kommer att iakttagas.

Ehuru kostnadsökningen enligt vad den av byggnadsstyrelsen nu verkställda

granskningen giver vid handen, kan beräknas uppgå till 850 000 kronor

eller omkring 4 % av byggnadskostnaden, anser sig byggnadsstyrelsen, i betraktande

av ovan anförda omständigheter, icke för närvarande böra påyrka

något tillägg till den av kommissionen angivna totalsumman, avrundad

21400 000 kronor, så mycket mindre som de föreliggande kostnadsberäkningarna

under förevarande omständigheter icke kunna betraktas såsom fullt

definitiva, och man givetvis måste räkna med att justeringar under det synnerligen

omfattande byggnadsföretagets gång komma att visa sig ofrånkomliga.

Beträffande det av kommissionen för budgetåret 1931/1932 angivna anslagsbehovet

1500 000 kronor har byggnadsstyrelsen intet att erinra.

De av 1930 års sjukhuskommission gjorda beräkningarna av kostnaderna

för den nya sjukhusanläggningen, vilka beräkningar i det stora jämväl

vitsordats av byggnadsstyrelsen, giva icke anledning till någon erinran

från min sida. I annat sammanhang har jag med anledning av vissa

mindre detaljanmärkningar mot det föreliggande förslaget förordat, att

desamma i samband med definitiva ritningars uppgörande tagas under

omprövning. Under byggnadstiden måste man ock räkna med att vissa

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

> Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

mindre justeringar kunna visa sig ofrånkomliga. Med hänsyn såväl härtill

som ock till möjligen uppstående fluktuationer i den allmänna prisnivån

kunna de föreliggande kostnadsberäkningarna givetvis icke betraktas

såsom fullt definitiva. Jag förutsätter dock, att vid de definitiva ritningarnas

uppgörande och vid byggnadsarbetets utförande den av mig

förordade byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så vitt möjligt

är, nedbringa byggnadskostnaderna. Med anledning härav torde det

kunna förväntas, att byggnadskostnaderna icke komma att överstiga de av

sjukhuskommissionen angivna.

Även med det nu överarbetade förslaget äro onekligen kostnaderna för

karolinska sjukhuset avsevärda. På sätt redan min företrädare i statsrådsämbetet

framhöll vid framläggande av sjukhusförslaget till 1930 års

riksdag, är det emellertid naturligt, att kostnaderna för en anläggning som

den nu ifrågavarande, vilken skall tjäna såväl sjukvårdens som undervisningens

och den medicinska forskningens intressen, måste bliva betydande.

Den utredning, som 1930 års sjukhuskommission förebragt på denna punkt,

understryker enligt min mening på ett övertygande sätt vad som härutinnan

uttalades i propositionen till 1930 års riksdag. Sjukhuskommissionen

beräknar, att av totalkostnaden för karolinska sjukhuset 5 945 745

kronor direkt betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter.

Dragés detta belopp från den beräknade totalkostnaden, 21319 050

kronor, återstår ett belopp av 15 373 305 kronor. Fördelas denna summa

på var och en av de 843 vårdplatserna, erhålles en kostnad per vårdplats

av 18 236 kronor.

Denna summa skulle enligt kommissionens beräkning motsvara kostnaden

per vårdplats å karolinska sjukhuset, örn detta skulle uppföras uteslutande

såsom sjukvårdsanstalt utan uppgift att tjäna undervisningen,

och skulle således kunna användas vid en jämförelse med byggnadskostnaderna

för ett kommunalt sjukhus i Stockholm av motsvarande storlek.

Såsom jag ovan nämnt, framhåller kommissionen, att det vid utförande

av en sådan jämförelse icke möter större svårighet att beräkna själva

undervisningslokalernas kubikinnehåll och kostnad, under det att det däremot

är vida svårare att exakt beräkna, huru stor del av utrymmet inom

sjukvårdslokalerna, som kan anses oundgängligen nödvändigt för själva

sjukvårdens behov, och huru stor del därav, som tillkommer på grund av

undervisningens krav. Under diskussionen örn det karolinska sjukhuset

har den anmärkningen framställts, att 1930 års sjukhuskommission skulle

havn räknat med för stort totalt utrymmesbehov per vårdplats å ett icke

kliniskt sjukhus i Stockholm.

Då icke någon större sjukhusbyggnad under senare år blivit utförd inom

Stockholm, är det ej möjligt att vid dessa beräkningar stödja sig på praktisk

erfarenhet av sjukhusbyggnad därstädes. Det är icke heller möjligt

att utan vidare beräkna det totala utrymmesbehovet per säng å ett stort

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

icke kliniskt sjukhus i Stockholm med ledning av erfarenheten från nybyggnader

för mindre och medelstora lasarett i landsorten.

För att emellertid erhålla någon ledning vid bedömandet av denna fråga

har jag ansett mig höra inom departementet låta utföra en jämförelse med

ett nyligen uppfört centrallasarett med specialavdelningar och har för

detta ändamål valt lasarettet i Norrköping, som allmänt anses vara synnerligen

ekonomiskt uppfört.

Denna utredning ger vid handen, att det totala utrymmet per vårdplats

inom karolinska sjukhuset — oavsett det för undervisningen beräknade

utrymmet — uppgår till 340,7 m3, under det att motsvarande utrymme i

Norrköping är 242 m3.

Granskar man närmare de för olika ändamål avsedda utrymmena, finner

man, att skillnaden i kubikinnehåll per vårdplats beror till största

delen, nämligen c:a 50 m3, därpå, att vid karolinska sjukhuset beräknats

väsentligen större sjukvårdspersonal i överensstämmelse med erfarenheten

från Stockholms stads sjukhus. Den nämnda differensen beror vidare

därpå, att större utrymme beräknats för undersöknings- och behandlingslokaler

vid polikliniker, röntgendiagnostisk avdelning, gymnastisk avdelning,

förlossningsavdelning, operationsavdelningar, bad- och ljusbehandlingsavdelningar,

vartill kommer den radioterapeutiska klinikens behandlingsavdelningar.

På alla dessa avdelningar ställas väsentligen större anspråk vid ett

stort sjukhus i Stockholm — särskilt med hänsyn till dess stora polikliniska

verksamhet. Utrymmet för dessa lokaler är vid karolinska sjukhuset

beräknat till c:a 35 m3 per vårdplats mer än i Norrköping. Återstoden

av differensen beror därpå att vid sjukhuset i Norrköping ej uppförts

tvättinrättning, samt att man vid karolinska sjukhuset räknat med

reservutrymme inom ekonomilokalerna för närmast kommande kliniker

samt planlagt verkstäder för sjukhusets behov.

Utrymmet för vårdavdelningar och övriga ovan ej nämnda lokaler upptager

på håda sjukhusen ungefär samma kubikinnehåll per vårdplats.

Det för karolinska sjukhuset såsom sjukvårdsanstalt — oavsett undervisningens

krav av lokaler — beräknade utrymmet torde av anförda skäl

med fog kunna anses motsvara vad som behöves för ett i Stockholm beläget

centralsjukhus med specialavdelningar. Mot den av kommissionen

beräknade fördelningen av byggnadskostnaderna mellan undervisningens

och sjukvårdens områden torde vid nu angivna förhållanden icke vara

något att erinra.

Till nyss angivna totalkostnad å 21319 050 kronor komma dessutom,

såsom framhölls i förslaget till 1930 års riksdag (sid. 227 i propositionen nr

232), kostnader för utrustning beräknade till cirka 3 600000 kronor och

avsedda att fördelas i vederbörlig proportion mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län ävensom jubileumsfonden. I avseende å finan
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Majlis proposition Nr 132.

strandet av det blivande sjukhusets drift ansluter jag mig till min företrädares

i statsrådsämbetet därom gjorda uttalanden och tillåter mig att

hänvisa till vad härutinnan anfördes i propositionen nr 232 till 1930 års

riksdag.

Den av sjukhuskommissionen framlagda finansiering splanen, mot vilken

i de avgivna yttrandena icke några anmärkningar gjorts, föranleder

erinran från min sida allenast i fråga örn det för budgetåret 1931/1932 beräknade

anslagsbeloppet. Med hänsyn till svårigheterna att för nästkommande

budgetår tillgodose anslagskraven i alla avseenden har jag

ansett mig icke kunna för samma budgetår förorda högre belopp än

det av mig i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag under punkt 126

av åttonde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932 beräknade beloppet 750 000

kronor. Därest från den på staten ankommande, beräknade totalkostnaden

11926 984 kronor dragés det för innevarande budgetår beviljade anslaget

å 300 000 kronor, återstår alltså ett belopp av 11 626 984 kronor, som erforderligt

för sjukhusbygget enligt det föreliggande förslaget.

I samband med spörsmålet örn kostnaderna för sjukhusbygget anser jag

mig böra underställa riksdagens prövning en därmed sammanhörande

fråga. Sedan 1930 års sjukhuskommission hos Kungl. Majit anhållit, att

arkitekten E. C. Westman i avräkning å blivande ersättning för sitt arbete

hos kommissionen måtte utbekomma 20 000 kronor till täckande av utgifter,

som av honom redan bestritts för vissa utredningar för kommissionens

räkning, anvisade Kungl. Majit för omförmälda ändamål, genom beslut

den 19 december 1930, 20 000 kronor att av statskontoret till Westman utbetalas

från det under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1930/1931 uppförda

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Då ersättning för de av arkitekten Westman utförda arbetena för sjukhuskommissionens

räkning synes mig rimligen böra utgå av anslaget till

sjukhusbyggnaderna, anser jag mig böra hemställa örn riksdagens medgivande,

att från det av 1930 års riksdag till förberedande arbeten för

karolinska sjukhuset för budgetåret 1930/1931 anvisade extra reservationsanslaget

må till det under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga överföras

ett belopp av 20 000 kronor.

Såsom av vederbörande departementschefer framhölls vid framläggande

av sjukhusförslaget till 1930 års riksdag, torde det vara erforderligt att

under byggnadstiden närmare utreda vissa med sjukhusbygget sammanhängande

spörsmål. Med anslutning till vad vederbörande departementschefer

vid detta tillfälle uttalade i hithörande frågor vill jag sålunda

erinra örn, att det torde vara erforderligt, att under byggnadstiden sjuksköterskefrågan

oell de åtgärder, som lämpligen böra företagas för att

tillgodose behovet av sjukvårdspersonal, upptagas till närmare utredning.

(Jämför sid. 58 i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.) Av 1926 års

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

sjukhuskommission framlagt förslag att, intill dess en — först i en andra

byggnadsetapp tilltänkt — hud- och könsklinik blir uppförd vid karolinska

sjukhuset, vård för garnisonens könssjuka anordnas å Göta livgardes

sjukhus, synes jämväl böra göras till föremål för ytterligare utredning.

(Jämför sid. 143 i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.) I och med

garnisonssjukhusets överflyttning till karolinska sjukhuset kommer den

nuvarande tandpolikliniken vid garnisonssjukhuset att automatiskt överflyttas

till karolinska sjukhuset. Med denna anordning synes det böra

undersökas, huruvida icke en av medicinalstyrelsen i dess yttrande över

1926 års sjukhuskommissions förslag ifrågasatt samorganisation med tandläkarinstitutet

bör komma till stånd. Vidare torde av arméförvaltningen

i yttrande över sistnämnda sjukhusförslag framfört yrkande, att frågan

örn de militära överläkarnas och amanuensernas tjänstgörings- m. fl. förhållanden

borde göras till föremål för närmare utredning, höra vinna

beaktande. (Jämför sid. 144 i propositionen nr 232 till 1930 års riksdag.)

I detta sammanhang vill jag meddela, dels att jämlikt Kungl. Maj:ts

bemyndigande tillkallad sakkunnig för utredning rörande pediatriska kliniker

i Stockholm den 26 november 1930 avgivit utredning i ämnet, över

vilken utredning infordrade yttranden dock ännu ej avgivits, dels ock att

Kungl. Majit den 6 februari 1931 meddelat beslut örn expropriation av det

av svenska jägarförbundet disponerade skjutbaneomfådet, vilket ingår i

sjukhushyggets tomtområde. (Jämför sid. 168, 171 ff. i propositionen nr 232

till 1930 års riksdag.)

Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra därom, att i diskussionen

örn karolinska sjukhuset den åsikten gjorts gällande, att man bort i kostnadsberäkningen

för sjukhuset även taga hänsyn till de kliniker, vilka

skulle tillkomma i företagets senare byggnadsetapper, d. v. s. närmast de å

serafimerlasarettet befintliga klinikerna. Härtill vill jag emellertid framhålla,

att serafimerlasarettet med riksdagens medverkan undergått en

genomgripande ombyggnad och modernisering, varvid man utgått från

att lasarettet såsom självständigt sjukhus skulle bestå en avsevärd tid

framåt. Enligt gällande kontrakt är lasarettet skyldigt att till Stockholms

stads förfogande ställa 200 platser å därvarande kliniker. En reglering av

hithörande förhållanden synes vid angivna omständigheter icke nu böra

komma till stånd och torde i varje fall rimligtvis icke kunna inverka på

det nu föreliggande förslaget.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

55

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels besluta

att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt

karolinska sjukhuset, varom 1930 års riksdag fattat beslut,

skall i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade

ritningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen

omfatta:

a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk,

en kirurgisk, en radioterapeutisk, en oftalmologisk,

en oto-laryngologisk och en obstetrisk-gynekologisk

klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar,

nämligen isoleringsavdelning, tandpoliklinik, centrallaboratorium,

badavdelning, gymnastikavdelning, apotek, desinfektionsavdelning,

kök och matsalar, tvättinrättning,

begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler

ävensom ångpanneanläggning; samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras

cancerföreningens i Stockholm nuvarande vårdanstalt

för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom forskningsavdelningar,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som en av Hans Majit Konungen tillsatt kommitté

i betänkande den 23 maj 1929 angivit och som av honom

godkänts, samt i enlighet med den närmare överenskommelse,

som Kungl. Majit kan komma att träffa med

styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;

att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets

uppförande och drift mellan staten, Stockholms stad och

Stockholms läns landsting i enlighet med av chefen för

ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1930 förordade samt av staden

och landstinget godtagna bestämmelser;

att byggnadsföretaget skall finansieras i huvudsaklig

överensstämmelse med de av nämnda departementschef i

samma statsrådsprotokoll förordade grunderna;

dels i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten

i första etappen samt till bestridande av utgifter

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

för uppgörande av detaljritningar, arbetsbeskrivningar

m. m., ävensom till övriga i samband med dessa byggnadsarbeten

stående administrationskostnader bevilja ett belopp

av 11626 984 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 750 000

kronor;

dels ock medgiva att till det under åttonde huvudtiteln

för budgetåret 1930/1931 uppförda reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga må från

det för samma budgetår anvisade extra reservationsanslaget

av 300 000 kronor till förberedande arbeten för karolinska

sjukhuset överföras ett belopp av 20 000 kronor.

Till denna departementschefens av statsrådets övriga

ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Enar Sahlin.

INNEHÅLL.

Sid.

Sjukhusfrågans behandling vid 1930 års riksdag................. 2

Överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms län........ 15

Överarbetningen av förslaget till byggnader för karolinska sjukhuset . . 26

Kostnadsberäkningar och finansiering .......................41

Hemställan................................. 55

Stockholm 1931, Ivar Hsoggströms Boktryckeri A. B.

810446

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:286 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1931:148 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten