Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1931/1932
1931-05-21 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1931:220, Med förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1931/1932
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
1
Nr 220.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1931/1932; given
Stockholms slott den 21 maj 1931.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
2nwHarMBMr*ir.>.i • ..
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 maj 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anhåller att med
hänsyn till de förskjutningar, som under riksdagens lopp inträtt i förutsättningarna
för det i statsverkspropositionen framlagda statsregleringsförslaget
för budgetåret 1931/1932, få underställa Kungl. Majit frågan
örn vidtagande av ändring i vissa av de i propositionen meddelade inkomstberäkningarna
för nämnda budgetår, i vad angår sådana statsinkomster,
som finansiera allmänna skattebudgeten, samt anför därvid följande:
Vid
anmälan av finansplanen i årets statsverksproposition lämnade jag,
med hänsyn till kassafondens betydelse ur statsregleringssynpunkt, en
översikt av fondens utveckling under den senast tilländalupna femårsBihang
till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 19 k haft. (Nr 220.)
Utfallet av
löpande statsreglering.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
perioden. Jag konstaterade därvid, att kassafonden under de senaste
budgetåren varit stadd i fortgående stegring, så att behållningen, som
vid början av budgetåret 1927/1928 utgjort 30.91 miljoner kronor, vid
utgången av sistförflutna budgetår stigit till 78.76 miljoner kronor. Härifrån
borde emellertid avräknas det belopp å 5 miljoner kronor, som av
1930 års riksdag tagits i anspråk för finansiering av statsregleringen
för budgetåret 1930/1931, varefter i fonden kvarstode ett belopp av 73.76
miljoner kronor.
I sammanhang härmed redogjorde jag vidare för olika omständigheter,
som påverkade utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår,
samt framhöll, att man för det dåvarande hade att utgå från sannolikheten
av en, måhända rätt kännbar, påfrestning på kassafonden till täckande
av brist i sagda statsreglering.
På nuvarande framskridna tidpunkt av budgetåret föreligga givetvis
väsentligt större möjligheter att överblicka utfallet av löpande statsreglering,
än vad fallet var vid statsverkspropositionens avlåtande. Till stöd
för ett bedömande av läget härutinnan hänvisar jag till en av riksräkenskapsverket,
jämlikt dess instruktion, avgiven beräkning, dagtecknad den
29 april 1931.
Denna beräkning grundar sig på uppgifter från de olika ämbetsverken
och myndigheterna. I de fall, där enligt riksräkenskapsverkets mening
dessa uppgifter utvisat inkomst- respektive utgiftsbelopp, som med hänsyn
till inkomsttillflödet respektive utgiftsbelastningen under tidigare år
eller av andra skäl kunnat antagas icke motsvara det blivande utfallet,
har riksräkenskapsverket vidtagit de jämkningar, som verket ansett påkallade.
De huvudsakliga resultaten av beräkningarna sammanfattas av riksräkenskapsverket
sålunda:
Av beräkningarna rörande inkomsttillflödet framgår, att skattebudgetens
sammanlagda inkomster beräknas överstiga de i riksstaten uppförda
med 18.65 miljoner kronor. Av det beräknade överskottet skulle 9.22
miljoner kronor tillföras kassafonden och 5.oo miljoner kronor fonden för
statsskuldens amortering. Av återstående överskott, vilka skola användas
för särskilda utgiftsändamål, kommer på automobilskattemedlen ett
belopp av 3.no miljoner kronor.
Större överskott att tillföras kassafonden beräknas uppstå å skattetitlarna
inkomst- och förmögenhetsskatt, stämpelmedel, tullmedel och tobaksskatt
samt å två av affärsverken, postverket och telegrafverket. Större
underskott beräknas endast i fråga örn levereringarna av överskottsmedel
från domänverket.
Vad utgifterna beträffar, beräknas dessa medföra en nettobelastning
av kassafonden med 13.31 miljoner kronor.
Huvuddelen av merutgifterna faller å nionde huvudtiteln samt å anslaget
till oförutsedda utgifter med respektive 5.24 miljoner kronor och 3.56
miljoner kronor. Den betydande merutgiften å nionde huvudtiteln har
företrädesvis sin orsak i att å anslaget till åtgärder för den inhemska
sockerbetodlingens uppehållande redan redovisats utgifter, som med 4.16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
3
miljoner kronor överskjuta det i riksstaten anvisade beloppet. Merutgiften
å anslaget till oförutsedda utgifter har förorsakats av medgivandet
av årets riksdag att till förstärkning av det under femte huvudtiteln anvisade
anslaget till bekämpande av arbetslösheten från förutnämnda anslag
överföra ett belopp av 4.oo miljoner kronor. Vardera av fjärde och
femte huvudtitlarna företer nettomerutgifter uppgående till omkring en
och en halv miljon kronor. Å övriga huvudtitlar uppgår skillnaden mellan
merutgifter och besparingar till relativt obetydliga belopp.
Då såsom tidigare angivits inkomsterna beräknats medföra ett överskott
att tillföras kassafonden av 9.22 miljoner kronor och utgifterna beräknats
belasta kassafonden med ett belopp av 13.31 miljoner kronor, skulle
kassafonden genom statsregleringen för budgetåret 1930/1931 tagas i anspråk
med ett nettobelopp av 4.09 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets ifrågavarande beräkning, vars slutresultat
alltså pekar hän på att belastningen av kassafonden kommer att stanna
vid i runt tal 4 miljoner kronor, synes mig i huvudsak väl grundad. Enligt
numera tillgängliga uppgifter har emellertid senast redovisade månad
att uppvisa en tillfällig meruppbörd av stämpelmedel på mellan
2 och 3 miljoner kronor utöver vad riksräkenskapsverket haft anledning
räkna med. Å andra sidan har tulluppbörden under sistlidna
april månad visat stark nedgång i jämförelse med samma månad i fjol.
Det synes för den skull sannolikt, att den slutliga bristen i budgeten kommer
att röra sig kring det av riksräkenskapsverket kalkylerade beloppet.
Såsom framgår av finansplanen i årets statsverksproposition, utvisade stataverksefter
avslutat budgetarbete skattebudgetens utgiftssida ett belopp på p*°poattumen.
785.90 miljoner kronor, medan summan av skattebudgetens påräkneliga
inkomster utgjorde 749.21 miljoner kronor. Ett ytterligare inkomstbelopp
av 36.09 miljoner kronor var sålunda erforderligt för budgetens balansering.
När det gällde att anskaffa medel för att täcka denna brist, utgick
jag ifrån att några skatteförhöjningar eller nya skatter ej borde ifrågasättas.
Däremot syntes det mig självfallet, att i ett läge sådant som det
föreliggande de besparade tillgångar, som uppsamlats i statsverkets kassafond,
borde bidraga med ett avsevärt belopp. Jag ansåg detta så mycket
mera på sin plats, som tvivelsutan fonden för närvarande vore större
än dess ändamål krävde och en alltför stor anhopning av besparade medel
under gynnsammare statsfinansiellt läge alltid innebure en stark
frestelse till statsutgifter, som måhända icke vore oundgängligen nödvändiga.
Även med denna utgångspunkt måste det emellertid med hänsyn
till det befarade underskottet på löpande budget anses uteslutet att
av kassafondens tillgångar taga i anspråk hela det belopp, som erfordrades
för att täcka nyssnämnda underskott. Härvid borde jämväl beaktas,
att inkomstberäkningarna för budgetåret 1931/1932 på grund av de ovissa
faktorer, varmed man hade att räkna, innefattade så inånga osäkerhets
-
Under riksdagen
vidtagna
ändringar
å
skattebudgetens
utgiftssida.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
moment, att, även örn försiktighet vid beräkningarna iakttoges, icke heller
nästa statsreglering kunde förutsättas vara under alla förhållanden säkerställd.
Skulle lågkonjunkturen bliva mera djupgående och av längre varaktighet,
än man då utginge ifrån, kunde ett alltför kraftigt grepp ur
kassafonden medföra bekymmersamma konsekvenser för senare statsregleringar.
Efter att hava avvisat tanken att genom beslut vid innevarande års
riksdag i förtid ändra den år 1926 fastslagna ordningen för rusdrycksmedlens
användning föreslog jag på skäl, som av mig närmare utvecklades,
att — till undvikande av nya eller höjda skatter — av fonden för
statsskuldens amortering skulle tagas i anspråk ett belopp av 13.46 miljoner
kronor (exakt 13,455,000 kronor). Detta belopp motsvarade summan
av de till kapitalhudgeten hörande anslag till statens affärsverksamhet,
fonden för statens aktier, statens utlåningsfonder samt fonden för mötande
av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, som enligt
budgetförslaget skulle täckas av andra statsinkomster än lånemedel.
Under förutsättning av bifall härtill skulle — fortsatte jag vidare —
underskottet i statsregleringen nedbringas till 23.23 miljoner kronor. Detta
belopp var enligt min mening icke större, än att det borde kunna täckas ur
kassafonden. Jag förordade alltså, att av sistnämnda fonds tillgångar sagda
summa disponerades för budgetens balansering. Därmed skulle fonden
nedbringas till omkring 50 miljoner kronor, varifrån dock ytterligare vöre
att avräkna vad som åtginge till täckande av eventuell brist i löpande
eller nästkommande statsreglering.
I överensstämmelse med de grunder, som jag här översiktligt återgivit,
ernåddes balans i statsregleringsförslagets skattebudget.
Under riksdagens lopp hava åtskilliga ändringar vidtagits i avseende å
budgetförslagets utgiftssida. Dessa ändringar äro att hänföra dels till
särskilda Kungl. Maj:ts propositioner dels till initiativ från riksdagens
sida. I förra hänseendet må erinras örn Kungl. Maj:ts förslag örn en
ökning på 3.oo miljoner kronor av anslaget under femte huvudtiteln för
arbetslöshetens bekämpande utöver vad i statsverkspropositionen förutsattes
samt örn ett nytt anslag under tredje huvudtiteln på 0.39 miljon
kronor för inköp av beskickningshus i Tokio. Bland anslagsstegringar,
till vilka riksdagen själv tagit initiativ, må pekas på de beslutade ökningarna
med tillsammans l.io miljon kronor av olika anslag under sjätte huvudtiteln
för vägar, hamnar och farleder samt det nya anslaget under
utgifter för kapitalökning å 3.so miljoner kronor till förlag för
inköp av smågatsten. Å andra sidan äro också att anteckna vissa anslagsminskningar,
av vilka den mest betydande, uppgående till 0.78 miljon
kronor, hänför sig till anslagstiteln räntor å statsskulden m. m.
Vad särskilt angår det nämnda anslaget på 3.50 miljoner kronor till förlag
för inköp av smågatsten kan visserligen ifrågasättas, huruvida icke
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
anslaget såsom tillhörande kapitalbudgeten borde i större eller mindre
utsträckning täckas av lånemedel. Då det emellertid med hänsyn till
åtgärdens karaktär av nödhjälp torde vara tvivelaktigt, huruvida och i
vad mån beloppet kan komma att till statsverket återbetalas, förordar
jag, att i förevarande sammanhang lånemedel icke tagas i anspråk.
Under förutsättning härav och med utgångspunkt från hittills av riksdagen
beslutade utgifter samt, i den mån beslut ännu ej av riksdagen fattats,
från Kungl. Maj:ts förslag i ännu icke avgjorda anslagsfrågor torde
man, enligt vad ett verkställt överslag giver vid handen, hava att räkna
med att skattebudgeten — bortsett från de anslag, som täckas av automobilskattemedel
— i förhållande till statsverkspropositionen ökats med
i runt tal 7.4 miljoner kronor.
När jag i årets statsverksproposition gick att angiva de grunder, på
vilka den av mig uppgjorda finansplanen vilade med hänsyn till utsikterna
i ekonomiskt hänseende för budgetåret 1931/1932, anförde jag, att utgångspunkterna
härutinnan uppenbarligen vore mer än vanligt osäkra.
Att även för Sveriges del innevarande kalenderår komme att uppvisa ett
sämre ekonomiskt resultat än förra året syntes mig emellertid högst antagligt,
och vad angick utsikterna för första halvåret 1932 — därom meningarna
förefölle gå mera i sär — förklarade jag mig hålla för sannolikt,
att en återgång till de relativt goda tider vi haft under de senaste
åren ej komme att ske så snabbt som vissa optimistiska bedömare ansåge
troligt. i 5
Vad som därefter inträffat synes mig bestyrka riktigheten av den tveksamhet
rörande ett snart inträdande omslag i konjunkturerna, varåt jag
sålunda gav uttryck. Med den oklarhet, som alltjämt råder inom det ekonomiska
livet, låter det sig fortfarande icke göra att fälla något säkrare
omdöme rörande utsikterna för framtiden. Redan den omständigheten,
att under de gångna månaderna några bestämda tecken knappast förmärkts,
som varsla örn en ljusning i konjunkturerna, lärer emellertid
böra uppmärksammas vid fastställandet av inkomstberäkningarna för
nästa budgetår. Jag har för den skull ansett särskild anledning i år föreligga
att på nuvarande skede av budgetbehandlingen ånyo upptaga spörsmålet
örn inkomstberäkningarna till omprövning.
För att erhålla material till ett dylikt bedömande har jag, på sätt även
föregående år skett, anmodat cheferna för vederbörande verk och företag
att till den 1 maj inkomma med förnyade beräkningar rörande den sannolika
avkastningen för nästa budgetår av vissa inkomsttitlar i riksstaten,
som äro av större statsfinansiell betydelse, nämligen stämpelmedel, tullmedel,
tobaksskatt, överskotten å affärsverken, inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara
Aktiebolag samt rusdrycksmedlen.
Enligt de mottagna svaren skulle ifråga örn dc angivna inkomsttitlarna
Reviderade
inkomst
beräkningar.
6
Kungl. Majlis proposition Nr 220.
anledning till sänkning i statsverkspropositionen beräkningar föreligga
beträffande tullmedlen med 2 miljoner kronor eller från 138 miljoner till
136 miljoner kronor, beträffande överskotten å statens järnvägar och statens
vattenfallsverk — vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats
till respektive 30 miljoner och 15.15 miljoner kronor — med respektive
4 miljoner och O.is miljon kronor samt beträffande inkomsten av
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, i budgetförslaget upptagen till 7
miljoner kronor, med 1 miljon kronor. Dessa minskningar utgöra tillhopa
7.15 miljoner kronor. Höjning har icke ifrågasatts av någon av de
nämnda inkomsttitlarna.
De sålunda gjorda förnyade inkomstberäkningarna finner jag mig böra
med vissa jämkningar biträda.
Vad tullmedlen angår, har generaltulldirektören grundat sin beräkning
på en jämförelse med den sannolika uppbörden av tullmedel under
innevarande budgetår samt därvid utgått ifrån att denna senare komme
att belöpa sig till 140 miljoner kronor. Även örn sistnämnda uppbörd
icke kommer att nå upp till det belopp av 144 miljoner kronor, som riksräkenskapsverket
antagit, utan uppbörden, såsom jag håller för troligt,
stannar ungefär vid det i riksstaten beräknade beloppet av 142 miljoner
kronor, synas mig skäl föreligga att bibehålla statsverkspropositionen^
beräkning av denna inkomsttitel.
I avseende å vattenfallsverkets överskott erinrar jag därom, att vattenfallsstyrelsen
i förslaget till driftskostnadsstat för år 1931 upptagit belopp
av sammanlagt 550,000 kronor för avskrivning å bokförda värdena av anläggningarna
vid Harsprånget samt vid industri- och bostadsområdena i
Porjus, men att Kungl. Majit, vid fastställande av sagda stat, tills vidare
uppskjutit den slutliga prövningen av denna avskrivningsfråga.
Med hänsyn härtill blev icke i statsverkspropositionen ifrågavarande
belopp inräknat i det inkomstöverskott av vattenfallsverket, som upptogs
i riksstatsförslaget. Då nu, enligt Kungl. Majits förut denna dag fattade
beslut, utredning skall igångsättas rörande nedskrivning av det i statens
produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet, och i avvaktan på resultatet
av denna utredning berörda avskrivningsfråga torde böra få för
innevarande år förfalla, synes det för avskrivningen avsedda beloppet
böra läggas till det beräknade överskottet å vattenfallsverket (kraftverken)
för nästkommande budgetår. Den av chefen för vattenfallsstyrelsen
beräknade inkomstminskningen å 0.15 miljon kronor hänför sig till
kanalverken. 1 det hela skulle sålunda vattenfallsverkets överskott ökas
med 0.40 miljon kronor.
Enligt skrivelse nr 141 har årets riksdag, med bifall till Kungl. Majits
förslag i propositionen nr 147, beslutat, att visst avgäldsbelopp örn 0.40 miljon
kronor skall överföras till »diverse inkomster». Sagda inkomsttitel
torde följaktligen böra höjas med nämnda belopp. Erinras må vidare,
att Kungl. Majit i propositionen nr 193 föreslagit, att inkomsttiteln »in
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
kemister av tandläkarinstitutet» skall upptagas med ett från 230,000 kronor
till 270,000 kronor förhöjt belopp.
Dessutom må anmälas, att, enligt från riksgäldskontoret inhämtad uppgift,
överskotten å allmänna järnvägslånefonden och å fonden för låneunderstöd,
vilka överskott i statsverkspropositionen beräknats till respektive
1,535,000 kronor och 1,450,000 kronor, torde böra sänkas med respektive
135,000 kronor och 400,000 kronor.
Vad angår avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten, vilken
som bekant grundar sig på inkomstförhållandena under år 1930, har jag
för den sedvanliga kontrollräkningen låtit införskaffa material från ordförandena
i taxeringsnämnderna i riket. Enligt de uppgifter, som inkommit,
förefinnes knappast anledning att vare sig höja eller sänka statsverkspropositionens
beräkning, som slutar på 158 miljoner kronor.
Av vad sålunda anförts framgår, att av ifrågavarande större inkomsttitlar
i statsverkspropositionen »diverse inkomster» bör höjas med 0.4
miljon kronor samt »statens vattenfallsverk» ävenledes med 0.4 miljon
kronor, men att nedsättning synes böra företagas för »statens järnvägar»
med 4 miljoner kronor, för »Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag» med
1 miljon kronor, för »allmänna järnvägslånefonden» med O.i miljon kronor
och för »fonden för låneunderstöd» med 0.4 miljon kronor. Slutresultatet
skulle alltså bliva en sänkning i förhållande till statsverkspropositionen
med 4.7 miljoner kronor.
Då enligt de nu verkställda beräkningarna skattebudgetens utgiftssida
— bortsett från anslagen att täckas med automobilskattemedel — skulle
komma att överstiga budgetförslagets motsvarande slutsumma med 7.4
miljoner kronor, medan inkomsterna — frånsett automobilskattetitlarna
— böra beräknas 4.7 miljoner kronor lägre än i statsverkspropositionen,
skulle följaktligen bristen i allmänna skattebudgeten för närvarande
kunna uppskattas till i runt tal 12.i miljoner kronor.
Vid övervägande av frågan örn anvisande av utväg att täcka denna
brist har jag liksom vid framläggandet av finansplanen i årets statsverksproposition
utgått ifrån att under nuvarande förhållanden på det
ekonomiska området skatteförhöjningar eller nya skatter böra undvikas.
Jag har därför närmast undersökt, huruvida — utöver vad i statsverkspropositionen
föreslagits — tillgängliga medelsreserver kunna för ändamålet
anlitas.
Med avseende härå må till en början erinras därom, att, såsom förut
påpekats, enligt statsverkspropositionen ett belopp av 13,455,000 kronor,
motsvarande utgifter för kapitalökning, föreslagits skola disponeras
ur fonden för statsskuldens amortering. På liknande sätt lärer det ytterligare
belopp av 3.sn miljoner kronor, som nu under kapitalökningsbudgeten
beslutats till förlag för inköp av smågatsten oell som, enligt vad jag
nyss nämnde, lärer böra täckas av andra statsinkomster än lånemedel,
Skattebudgetens
balansering.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
kunna tagas i anspråk av nämnda fonds tillgångar. Ifrågavarande inkomsttitel
skulle sålunda i riksstaten beräknas till 16,955,000 kronor.
För täckande av återstående brist i budgetförslaget, i runt tal 8.6 miljoner
kronor, föreslår jag, att kassafonden anlitas. Vid tiden för statsverkspropositionens
framläggande ansåg jag visserligen, att bidraget ur
denna fond borde begränsas till ungefär det belopp av 23.23 miljoner kronor,
sorn därvid föreslogs. Jag förutsatte emellertid då, att fonden skulle
komma att utsättas för en kännbar påfrestning för täckande av brist i
löpande statsreglering. Enligt de av mig nu lämnade, nya beräkningarna
är ställningen härutinnan gynnsammare än man tidigare vågat utgå
ifrån. Med hänsyn härtill torde kassafonden i själva verket, även örn
därifrån tages i anspråk vad jag nu föreslår i ytterligare tillskott för
finansiering av nästkommande statsreglering, icke komma att nedbringas
till lägre belopp än jag vid tiden för statsverkspropositionens framläggande
räknade med.
Med det av mig nu ifrågasatta ytterligare tillskottet av cirka 8.6 miljoner
kronor skulle bidraget från kassafonden till nästkommande budgets
finansiering stiga från 23.23 miljoner till 31.83 miljoner kronor. Då kassafondens
vid ingången av innevarande budgetår icke disponerade tillgångar
utgjorde 73.76 miljoner kronor, skulle alltså fonden — bortsett
från den påkänning, som kan bliva följden av en mindre brist i löpande
statsreglering — nedbringas till omkring 41.93 miljoner kronor. Givetvis
bör hinder ej möta att låta det här angivna heloppet av 31.83 miljoner
kronor, varmed kassafonden skulle bidraga till nästa statsreglering, i
anledning av den fortsatta anslagsbehandlingen vid innevarande riksdag
undergå smärre jämkningar uppåt eller nedåt. Med hänsyn till det ovissa
läget och till kommande statsregleringar finner jag det däremot icke
tillrådligt att i väsentligen större utsträckning anlita fonden för budgetens
finansiering.
I detta sammanhang må omnämnas, att jag ansett mig böra taga under
förnyat övervägande, huruvida i nuvarande budgetläge en större andel av
inflytande rusdrycksmedel borde kunna få disponeras för allmänna budgetändamål
än det belopp av 75 miljoner kronor, som enligt 1926 års författning
i ämnet för nästa budgetår står till förfogande för sådant ändamål.
I avseende härå anförde jag vid statsverkspropositionens framläggande,
att motsvarande fråga dryftats redan i fjolårets statsverksproposition,
men att dåvarande chefen för finansdepartementet ställt sig
avvisande mot tanken att i förtid ändra den år 1926 fastslagna ordningen
för rusdrycksmedlens användning. Samma skäl ägde alltjämt giltighet.
Därjämte tillfogade jag, att frågan örn den fortsatta avsättningen av medel
till avbetalning å statsskulden — vartill de överskjutande inkomsterna
av rusdrycksacciserna för närvarande så gott som uteslutande disponeras
— syntes mig höra ses i ett vidare sammanhang, nämligen i samband med
spörsmålet örn en omvärdering av det i statens affärsförvaltning nedlag
-
9
Kungl. Maj.-ts proposition Nr 220.
da lånemedelskapitalet och om en eventuell nedskrivning av oräntabla
delar av sådant kapital, varom utredning med det snaraste syntes böra
komma till stånd. Förut i dag har Kungl. Maj:t fattat beslut örn igångsättande
av utredning i nu angivna syfte. Utredningen är avsedd att så
bedrivas, att det skall bliva möjligt att på grundval därav vid höstens
statsregleringsarbete överblicka behovet av fortsatta avsättningar till
fonden för statsskuldens amortering för täckande av eventuellt erforderliga
nedskrivningar av statens lånemedelskapital. Under sådana omständigheter
synes det mig icke ändamålsenligt att utan avvaktan på
denna utrednings slutförande ändra gällande ordning på förevarande område.
De svårigheter, som säkerligen komma att möta vid uppgörande
av statsregleringsförslaget för budgetåret 1932/1933, utgöra ytterligare
ett skäl att tills vidare hålla olika utvägar öppna, då möjlighet nu i alla
fall föreligger att utan skatteökning åstadkomma balans i budgeten för
nästa statsregleringsår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att, med ändring av i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående upptagande i riksstaten
för budgetåret 1931/1932 av vissa inkomsttitlar,
dels i nämnda riksstat beräkna följande inkomsttitlar
sålunda:
Diverse inkomster ................................ kronor 7,800,000
Statens järnvägar ................................ » 26,000,000
Statens vattenfallsverk:
a. Statens kraft
verk
............ kronor 15,030,000
b. Statens kanalverk
............ » 300,000
c. Statens vatten
fallsverks
fastighetsförvaltning.
............... » 220,000 » 15,550,000
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag » 6,000,000
Allmänna järnvägslånefonden ............ » 1,400,000
Fonden för låneunderstöd (överskott) » 1,050,000
Fonden för statsskuldens amortering » 16,955,000,
dels ock i samma riksstat upptaga i anspråk tagna
kapitaltillgångar av statsverkets kassafond till vad
som erfordras för att täcka det belopp, för närvarande
beräknat till 31.83 miljoner kronor, varmed utgifterna
eljest skulle komma att överstiga inkomsterna.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 19''r höft. (Nr 220.) 2
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla samt förordnar, att proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
E. Regnér.
311506. Slockholm. Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1931:313 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och propositionen nr 220 gjorda framställningar angående rusdrycksniedlen s. 1 i texten
- BevU 1931:47 Bevillningsutskottets betänkande Nr 47 s. 4 i texten
- SU 1931:169 Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och propositionen nr 220 gjorda framställningar angående rusdrycksmedlen samt statsskul s. 6 i texten