Sök i Ratio Lex

Angående förstärkning av det för budgetåret 1931/1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten

1932-01-04 · 21 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 21 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:15, Angående förstärkning av det för budgetåret 1931/1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande av arbetslösheten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förstärkning

av det för budgetåret 1931/1932 under

femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpande

av arbetslösheten; given Stockholms slott den 4 januari

1932.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam Larsson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Magd Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1932.

Närvarande;

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför efter gemensam

beredning med chefen för finansdepartementet:

I proposition nr 201 till 1931 års riksdag föreslog Kungl. Majit på min hemställan

riksdagen att för budgetåret 1931/1932 till bekämpande av arbetslösheten

anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000,000 kronor. I motiveringen

till förslaget framhöll jag bland annat, att statens arbetslöshetskommission

såväl i fråga örn reservarbeten som beträffande beredande av kontantunderstöd

och hjälp i andra former borde hava möjlighet att lämna allt det bistånd, som

med hänsyn till tillgången på arbetsmöjligheter och andra omständigheter

funnes skäligt. För den händelse den redan stora arbetslösheten skulle komma

att utsträckas över en period av avsevärd längd, måste det vidare yttrade

pg — vara önskvärt, att procenttalet av dem, som erliölle bistånd från kommissionen

eller på annat sätt, kunde ökas utöver den under de senare åren

sedvanliga siffran. En dylik utvidgning av verksamheten skulle tydligen

komma att medföra ökade kostnader. Jag framhöll ytterligare, att den av

arbetslöshetskommissionen framlagda beräkningen över medelsbehovet för

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 15 haft. (Nr 15.) iss 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

arbeten oell understöd m. m. under budgetåret 1931/1932 — från vilken beräkning

mitt förslag utgick — uppgjorts på sedvanligt sätt på grundval av

de senaste årens erfarenheter samt att, då man icke vågade räkna med någon

förbättring på arbetsmarknaden, beloppet, i belysning tillika av vad jag anfört

rörande önskvärdheten av hjälp åt ett procentuellt ökat antal arbetslösa,

snarast vore att anse såsom beräknat i underkant.

I skrivelse den 30 maj 1931, nr 301, anmälde riksdagen, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, till bekämpande av

arbetslösheten för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000,000 kronor.

Genom särskilda beslut har Kungl. Majit därefter i anledning av denna

riksdagsskrivelse ställt medel från ifrågavarande anslag till arbetslöshetskommissionens

förfogande för det med anslaget avsedda ändamålet samt i

övrigt meddelat vissa föreskrifter rörande kommissionens verksamhet. Därvid

har Kungl. Majit bland annat förordnat, att av nämnda medel ett belopp av

högst 1 miljon kronor skall användas dels till förskotterande, mot av arbetslöshetskommissionen

godkänd säkerhet, av erforderliga medel för utförande

av med statsmedel understödda väganläggningar och vägförbättringar m. m.,

dels ock till gäldande av belopp, varmed den för dylikt vägföretag beräknade

kostnaden må komma att överskridas, varjämte Kungl. Majit föreskrivit, att

sagda belopp örn 1 miljon kronor skall av kommissionen bokföras och redovisas

såsom en särskild fond, benämnd »väglånefonden».

Vid anmälan tidigare i dag av frågan örn beräknande av anslag för nästkommande

budgetår till bekämpande av arbetslösheten har jag omnämnt, att

statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 9 december 1931 gjort framställning

förutom örn anslagsäskande för nämnda budgetår — jämväl örn

beredande av medel till förstärkning av det för innevarande budgetperiod

anvisade anslaget till ifrågavarande ändamål. Vidare har jag erinrat, att

Kungl. Majit genom beslut den 11 december 1931 för uppehållande av

kommissionens verksamhet ställt till dess förfogande från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter i allmänhet ett belopp av 3,000,000 kronor, beräknat

att täcka kommissionens utgifter, intill dess frågan örn beredande av ytterligare

medel för innevarande budgetår hunne bliva föremål för riksdagens

beslut. Tillika har jag anmält min avsikt att senare samma dag framlägga

förslag till proposition örn ifrågavarande ytterligare medelsförstärkning.

Jag anhåller nu att få upptaga denna fråga till behandling.

I sin förenämnda skrivelse den 9 december 1931 har arbetslöslietslcommissionen

inledningsvis framhållit, att en tydlig försämring sedan föregående

budgetår inträtt pa den svenska arbetsmarknaden. Den återhämtning, som

under normala förhållanden brukade inträda under den blidare årstiden,

hade under den gångna sommaren uteblivit. Väl hade någon tid förmärkts

en vuss tillbakagång i det till arbetslöshetskommissionen rapporterade antalet

hjälpsökande arbetslösa, men den numerära nedgången under tiden maj—juli

1931 hade varit bade absolut och relativt taget mindre än under motsvarande

tid åren 1925 1930, och den nedåtgående rörelsen hade redan i augusti

månad vänts i en stegring av arbetslöshetsklientelets antal. Sedan dess hade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

läget blivit sämre för varje månad. 1931 års lägsta siffra för hjälpsökande

arbetslösa vore att anteckna för den 31 juli, då 30,520 personer rapporterats

arbetslösa, medan maximisiffran dittills hänförde sig till läget den 31 oktober

med 57,143 anmälda hjälpbehövande arbetslösa. Motsvarande minimi- och

maximisiffror för år 1930 hade varit 5,824 (juli) respektive 31,901 (december).

Man måste gå tillbaka ända till tiden för den stora deflationskrisen åren 1921

—1923 för att finna siffror och utvecklingstendenser liknande de senaste

månadernas.

Till belysning av gestaltningen av den svenska arbetsmarknaden

under de senaste åren har kommissionen härefter åberopat vissa tabellariska

sammanställningar, vilka här torde få återgivas. I tab. 1 redovisas antalet

arbetsansökningar per 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen;

i tab. 2 meddelas uppgifter örn arbetslösheten i procent av hela det

redovisade antalet medlemmar i fackföreningarna, och i tab. 3 angives det

antal hjälpsökande arbetslösa, som av de kommunala arbetslöshetsorganen

rapporterats till kommissionen. Vidare lämnas i tab. i vissa uppgifter rörande

omfattningen av statens och kommunernas hjälpåtgärder för de arbetslösa.

Slutligen har i tab. 5 angivits de hjälpsökande arbetslösas procentuella

fördelning å olika yrken. Samtliga tabeller avse åren 1926—1931.

Tab. 1. Antal ansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga

arbetsförmedlingen.

Månad

1

1926

1927

1928

1929

1930

1931

273

293

279

241

241

222

Februari..............................

247

258

260

215

211

232

191

208

201

174

171

191

April ................................

Maj ....................................

163

171

165

150

140

194

162

168

146

134

129

164

166

161

157

135

127

187

161

150

167

137

140

198

Augusti ..............................

September...........................

Oktober ..............................

151

148

160

135

144

201

158

186

143

170

142

156

127

148

146

175

197

257

November ..........................

273

242

230

202

254

J December ..........................

268

243

220

203

238

Tab. 2. Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.

Månad

1926 1927

1928

1929

1930

1931

Januari

Februari____

Mars .......

April ......

Maj ..........

Juni..........

Juli .........

Augusti ....

September .

Oktober ....

November .

December .

15.7

14.8

14.7

12.3

9.9

9. c

8.6

8.3

9.x

11.4

13.0

19.1

16.3

15.0

14.1

12.3

9.9

9.4

8.3

7.9

8.4

10.4

12.8

18.6

14.3

13.3

13.2

11.7

8.2

7.6

7.4

6.9

7.8

9.0

10.9

17.3

14.8

14.6

13.7

11.4

7.7

6.8

6.3

6.1

6.7

8.7

10.1

16.3

13.9

13.2

12.3

10.8

8.0

8.0

8.0

8.1

9.5

12.8

15.3

22.9

20.2

18.7

19.4

17.1

13.2

12.4

11.8

12.8

13.3

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

T a b. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa (avrundade tal).

(Sista dagen i varje månad.)

Månad

1926

1927

1928

1929

1930

1931

Januari ...........................

22,700

27,400

26,650

18,500

16.650

40,250

1’ebruari .............................

22,300

25,400

26.300

11,700

15,400

41,600

Mars ................................

20,500

22,400

24,600

15,700

13,600

41,900

April .................................

16,600

22,200

19,600

12,250

11,400

39,400

Maj....................................

13,900

18.100

14.100

8,450

9,000

34,550

Juni....................................

11,750

15.200

11,150

5,850

6,650

31,050

Juli .................................

10,850

12,200

9,500

5,050

5,800

30,500

Augusti.............................

11.200

12,700

9,850

4,850

6.300

35,700

September...........................

12,000

12,900

10,000

5,050

8,600

40,400

Oktober ........................

15,500

16,450

12,950

7,300

14,600

57(100

November......................

20.050

21.400

16,450

9,800

24,800

December ..........................

24,700

24.200

18,700

12,050

31.900

—

T a b. 4. Arbetslösheten och åtgärder för dess bekämpande.

Tidpunkt

Antal

hjälp-

sökande

Antal sysselsatta i

Antal kontant

understödda

Hela

antalet

arbets- lösa, som

erhållit

hjälp

Antalet

hjälpta

i %

av hela

antalet

arbetslösa

Ar

Sista dagen

i månaden

statliga

reserv-

arbeten

statskom-

munala

reserv-

arbeten

kommu-

nala

reserv-

arbeten

med

stats-

bidrag

utan

stats-

bidrag

1926......

januari

22,700

3,433

598

2,204

2,033

8.268

april

16,600

3,836

1.161

1.841

4

388

7.230

43.5

juli

10,850

2,101

363

1,200

—

64

3,728

34.3

oktober

15,500

1,991

251

1,303

—

—

3(915

25.3

1927......

januari

27,400

3,646

1,301

3,126

199

2,015

10,287

37.5

april

22,200

3,499

1,446

2,668

214

1,060

8(887

40. o

juli

12.200

2,603

559

1,451

—

1,305

5,918

48.5

oktober

16,450

2,085

517

1,317

29

2,006

5,954

36.1

1928......

januari

26,650

4,320

1,372

2,380

215

3,937

12,224

45.8

april

19,600

3,993

1,192

1.907

336

2,590

10,018

51.o

juli

9,500

1,336

294

949

_

925

3,504

36.8

oktober

12,950

1,385

347

1,035

—

693

3,460

26.7

1929 .....

januari

18,500

3,539

953

2,037

130

2,084

8,743

47.2

april

12,250

2,865

1,048

1,352

188

1,277

6,730

54.9

juli

5,050

1,071

15

846

_

210

2,142

42.4

oktober

7,300

1,129

46

535

—

288

1,998

27.4

1930......

januari

16,650

3,049

694

1,702

214

2,109

7,768

46.7

april

11,370

2,641

630

1,123

273

1,398

6,065

53.3

juli

5,800

1,580

32

646

_

563

2.821

48.4

oktober

14,600

1,935

39

1,062

—

1,108

4,144

28.3

1931......

januari

40,250

5,081

900

5,486

1,383

4,498

17,348

43.1

april

39,400

6,767

1.361

5,060

4,093

2,924

20,205

51.2

juli

30,500

6,805

785

4,127

2,646

1,348

15,711

51.5

oktober

57.100

7,254

1,358

5,459

3,501

2.540

20,112

35.1

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

T a b. 5. Procentuell fördelning ar hjälpsökande arbetslösa å olika yrken

rid utgången av månaderna februari och juli.

Grupp

1926

1927

1928

1929

1930

1931

febr. 1

juli

fehr.

juli

febi*.

juli

fehr.

1

juli

febr. |

juli

fehr.

juli

.Jordbruk och skogshus-

1

hållning:

Jordbruk ...............

Skogshushållning —

3

2

4

3

3

1

2

2

4

1

2

2

3

1

1

1

2

i

2

1

4

4

2

10

Industri och hantverk:

Gruvdrift och malm- förädling ............

11

14

7

11

6

a

6

10

5

9

7

8

Jord-, sten- och glas- industri ...............

4

7

8

3

3

3

3

4

3

3

8

17

Metall- och maskin-

9

9

9

10

7

8

6

7

6

6

8

13

3

4

Trävaruindustri ......

13

9

13

12

12

10

10

12

12

5

a

14

10

g

9

7

7

13

Bvggn ads verks amli et

11

6

9

7

6

6

11

6

Övriga industrier ...

5

5

5

5

Industri och hant- verk, ej spec.......

2

o

O

3

b

3

4

2

3

3

2

2

2

Sjöfart och fiske .........

3

l

1

1

1

1

.

1

1

1

1

2

1

Handel och samfärdsel

6

6

6

8

3

9

6

7

7

5

4

\ Arbete, ej hänförligt till

annan grupp (grov-

31

1 33

35

35

40

39

43

1 43

1 42

i 46

il 34

29

‘ ''

Summa

100

100

100

100

100

100

100

{ 100

100

100

100

100

j Antal hjälpsökande ar- betslösa ..................

22,300

10,850

25,400

12,200

26,300

9,500

11,700

|5,050

15,400

jö.SOO

41,600

30,500

I anslutning till dessa tabeller yttrar kommissionen följande:

I stort sett var arbetslösheten intill år 1931 koncentrerad till samma grupper

av arbetare, som under åren närmast före 1930 varit drabbade av arbetsbrist.

Genom de förskjutningar, som efter hand inträtt, kan arbetsmarknaden dock

sägas ha i viss mån skiftat karaktär eller åtminstone fått vissa drag mera utpräglade

än förut. Under en följd av år Ilar kommissionen ansett sig kunna

hävda, att arbetslöslietsfrågan företrädesvis varit ett grovarbetarproblem.

Härutinnan har numera en förändring inträtt. Under loppet av ar 1931 tiar

arbetslösheten nämligen börjat dels att ytterligare stegras för industriarbetargrupper,

som redan under iängre eller kortare tid haft känning av sina respektive

företags trångmål, dels att mera märkbart breda ut sig aven tili

förut jämförelsevis oberörda arbetsområden.

Att grovarbetarna alltjämt intaga en förhärskande stallning inom arbetslöslietsstocken

och arbetslöslietsklientelet framgår visserligen redan därav, att

deras antal omfattar cirka en tredjedel av samtliga anmälda arbetslösa.

I absoluta tal är ökningen från oktober 1930 till oktober 1931 synnerligen

från 5,622 år 1930 till 18,043 år 1931, men icke desto

denna numerära stegring av en procentuell tillbakagång

hjälpklientelet, nämligen från 38.6 % den 31 oktober 1930

'' 1931.

kraftig, nämligen

mindre motsvaras

inom det samlade

till 31.5 % samma

dag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Efter denna allmänna översikt av läget på arbetsmarknaden lämnar arbetslöslietskommissionen

en redogörelse för ställningen och utvecklingen

under är 1931 fram till senhösten beträffande de viktigaste näringsgrenarna.

Denna redogörelse är av huvudsakligen följande innehåll:

Det_ tryckta laget inom jordbruket får visserligen icke samma statistiska

belysning i rapporterna till kommissionen som beträffande näringslivet i

övrigt är fallet. Situationens allvar gör sig dock på andra sätt märkbart,

under den föregående stora krisen på arbetsmarknaden tjänstgjorde det vid

världskrigets slut ännu ekonomiskt bärkraftiga jordbruket såsom den stora

reservoar, vilken sög till sig en icke obetydlig del av industriens övertaliga

arbetare. Nu däremot har jordbruksnäringen att kämpa med egna svårigheter,

som medfört bristande arbetstillgång för flera grupper av yrkesvana

jordbruksarbetare, varigenom det följaktligen än mindre blivit möjligt att

till denna näring överföra arbetslösa industriarbetare.

Försämringen på arbetsmarknaden har under året framträtt med särskild

styrka inom skogsbruket och dess förädlingsindustrier, där arbetslösheten erhållit

en omfattning av sodan deflationskrisen 1921—1923 ej uppnådda dipensioner.

Vad särskilt angår skogsbruket har siffran för hjälpsökande från

Clr, . vid början av år 1931 månad för månad — undantagandes juni

ochffd! — gått i höjden för att i oktober nå upp till nära 8,100; i oktober

1930 var den redovisade siffran för arbetslösa skogsarbetare endast *^14 Utvecklingen

oktober 1930—oktober 1931 hariett till att skogsarbetarnas reiativa

antal i förhållande till hela antalet hjälpsökande ökats från 1.5 % till 14.2 %.

Da skogsdrivningarna av allt att döma komma att avsevärt inskränkas under

vintern 1931—1932, förefaller det troligt, att ställningen på denna del av arbetsmarknaden

skall bliva än mer nedslående, ehuru å andra sidan en åtminstone

temporär lättnad torde vara att emotse under drivningarnas högsäsong,

d. v. s. månaderna januari—mars. Do ändrade förhållandena iiå

skogsbrukets arbetsmarknad hava emellertid föranlett kommissionen att _

redan före tillkomsten av det uttalande i frågan, som gjordes av 1931 års

liksdag — genom beviljandet av dispenser från gällande avstängningsbestämmelser

likställa skogs- och flottningsarbetare med övriga arbetslösa i fråga

om möjlighet att komma i åtnjutande av statlig arbetslöshetshjälp.

Inom trävaruindustrien hava sågverken sedan flera år tillbaka besvärats

av en tryckande depression med åtföljande arbetslöshet. Denna har bland

sågverksarbetare i Norrland varit i det närmaste konstant hela året. För

hela landet var antalet hjälpsökande under januari 1931 5,500; den 31 oktober

registrerades siffran 6,800. Jämfört med ställningen i oktober 1930 är däremot

en rätt stor ökning att notera, nämligen från 2,600 (oktober 1930) till

såsom nyss omnämndes, 6,800 (oktober 1931). Den matta köplusten vid

1931 års skogsauktioner synes också tyda på, att företagarna inom trävaruindustrien

äro inställda på fortsatt begränsning av produktionen.

Inom pappersmasseindustr ion har tillverkningen begränsats och ett stort

antal företag periodvis inställt sin fabrikation. I viss utsträckning lia arbetarna

dock under tiden kunnat beredas sysselsättning med diverse förekommande

reparationsarbeten m. m., vilket jämte det förhållandet, att driftsinskränkningarna

varit av tillfällig karaktär, torde vara förklaringen till att

de rapporterade arbetslöshetssiffrorna för pappersmasse- och pappersindustrierna

icke varit särskilt höga under år 1931; för januari var siffran 900,

under sommarmånaderna rapporterades cirka 600 arbetslösa, och den 31 oktober

anmäldes 1,200 personer arbetslösa inom dessa industrier.

Redan under hösten 1930 förebådade vissa företeelser en skärpning av

lågkonjunkturen inom jord-, sten- och glasindustrierna. Ännu i oktober 1930

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. ‘

uppgick dock antalet hjälpsökande arbetslösa inom dessa industrier blott till

inemot 4 % av hela antalet hjälpsökande. Situationen förvärrades emellertid

snabbt, och redan i början på år 1931 var arbetslösheten betydande. Sedan

dess har den stigit oavbrutet med undantag för juni 1931. Kulmen nadcles

i augusti 1931, då nära (>,800 personer rapporterades såsom lijalpbehovande,

av vilka tiertalet voro stenindustriarbetare. Därefter bär siffran visserligen

nedgått, så att hela antalet per den 31 oktober uppgick till enka 5,400. t erki

ammen härtill ligger delvis däri, att statliga beställningar av gatsten

igångsatts under oktober månad 1931, varigenom över 3,000 personer berett*

utkomst Då siffran hjälpsökande för angivna yrkesgrupper inalles endast

siunkit med ungefär 1,400, synes emellertid ingen förbättring på arbetsmarkHaden

för stenindustrien lia inträtt. Trots stenbeställnmgarna nodgas kommissionen

alltjämt bispringa en stor del av stenindustriens arbetslösa med

arbete eller kontanta understöd. . . 0

I detta sammanhang må ej förbises, att aven glasmdustnen under 1931

drabbats av ökade svårigheter, som lett till en ganska betydande arbetslöshet,

enkannerligen för småglasbrukens arbetare. . , , ■ . , , ,,

Beträffande arbetstillgången inom gruv- och järnindustrien ma framkallas,

att de kommuner, inom vilka dessa industrier äro belägna, hora till den

grupp av samhällen, vilka stått i en praktiskt taget aldrig avbruten förbindelse

med arbetslöshetskommissionen ända sedan den förra stora lågkonjunkturen

1921—1923. Den minskade efterfrågan på dessa industriers alster har

under år 1931 föranlett stark återhållsamhet av produktionen vad angar saval

»Tuvor som järnbrukshantering, vilket jämväl återspeglas i siffrorna beträffande

de hjälpsökande. Dessa siffror hava hela år 1931 befunnit sig i en

tillväxt, som endast svagt bröts under juni och juli. Vid årets början vörö

cirka 2,300 personer att inregistrera såsom hjälpbehovande inom dessa industrier;

den 31 oktober hade siffran nästan fördubblats (cirka 4 500)

De senaste årens goda konjunkturer för den mekaniska verkstadsindustrien

h-i successivt försämrats. De hjälpsökandes antal inom denna industri upp

gick i oktober 1930 till 1,361. Vid årsskiftet 1930/1931 hade siffran stigit

till 3 064 och den 31 oktober 1931 till 4,488. Dessutom bor kallas i minnet,

att korttidsarbete tillämpats inom denna industri i stor utsträckning.

Rent siffermässigt sett kommer härefter arbetslösheten inom husbyggnadsvirksamhetcn

i betraktande. Mot bakgrund av läget i oktober 1930 har

ställningen blivit sämre. Antalet hjälpsökande har nämligen pa ett ar stigh

från 848 till 2,156, och tecken saknas icke, som tyda på att stegrad arbetslöshet

inom denna näringsgren hör till de faktorer med vilka man i fortsättningen

kan bliva nödsakad att räkna. I samband härmed torde rörande

annan byggnadsverksamhet, såsom exempelvis de offentliga vagarbetena, bora

erinras örn de högst avsevärda belopp, som från statens, kommunernas och

vägstyrelsernas sida anvisats till olika slag av vägforetag, varigenom en

betvdande arbetstillgång framskapats. n ti,.

Inom övriga industrier har arbetsmarknaden under den gangna delen av

året ganska ''viii motstått trycket av de dåliga konjunkturerna. För en del

sådana såsom exempelvis närings- och njutningsmedelsindustrierna, kail

någon ''arbetslöshet av betydelse icke ens anses vara för handen. Anmärk

niimsvärt är vidare, att arbetsmarknaden för kvinnor över huvud taget knappast

berörts av lågkonjunkturen, vilket även framgår av de laga rapportsiffrorna

för gruppen > husligt arbete». . . , .. • „ ,

Handeln och samfärdseln lia av naturliga skal haft starka känningar av

krisen och torde komma att drabbas av ytterligare svårigheter under någon

tid framåt. En stegring av arbetslösheten inom ifrågavarande nanngsgrenai

är därför sannolikt att emotse under vintern.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 15.

Antalet lios arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösa inom sjöfart

och fiske har visserligen icke varit stort under år 1931 — maximum 705 i

februaii och minimum 245 i juli — men uppenbarligen kommer en ölenin"

av arbetslösheten på förevarande arbetsområden att inträffa till följd av den

alltmer skärpta depressionen inom sjöfartsnäringen.

Kommissionen har i detta sammanhang slutligen meddelat en tabellarisk

sammanfattning av arbetslöshetsläget den 31 oktober 1931 med avseende på

de hjälpsökande arbetslösas fördelning länsvis och efter yrkesgrupper.

Fördelningen pa olika län framgår av följande sammanställning:

Stockholms stad

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

Kalmar

Gotlands

Blekinge

Kristianstads

Malmöhus

Hallands

2,283 Göteborgs och Bohus län.

län....... 569 Älvsborgs län..........

» ......... 836 Skaraborgs » ..........

* ......... 1,027 Värmlands » .........

» ......... 862 Örebro » ..........

» ......... 504 Västmanlands » .........

* ......... 600 Kopparbergs > ..........

» ......... 1,682 Gävleborgs » ..........

* ......... 121 Västernorrlands » .........

5 ......... 2,469 Jämtlands » ..........

» ......... 549 Västerbottens » ..........

* ......... 3,491 Norrbottens » ..........

» ......... 400

6,948

1,020

241

4,756

1,739

1,388

2,732

4,023

9,286

1,603

2,482

5,532

Summa 57,143

Beträffande innehållet i övrigt i nämnda tabellariska sammanfattning hänvisar

jag till handlingarna i ärendet. Här må ur tillgängliga handlingar

ytterligare endast meddelas den uppgiften, att medeldagsförtjänsten vid

statens reservarbeten under september 1931 — den sista månad, för vilken

definitiva siffror varit tillgängliga — utgjorde 4 kronor 70 öre, vartill kommer

förmån av fri bostad och servis m. m. samt för flertalet familjeförsörjare

dessutom s. k. ortstillägg, som direkt utbetalas till den hemmavarande

familjen.

Beträffande planläggandet av den utvidgade hjälpverksamhet, som

det rådande läget ansetts påkalla, anför arbetslöshetskommissionen härefter,

att kommissionen sökt att anpassa sin verksamhet efter de förhållanden, som

hittills varit för handen eller som vore att förutse. Kommissionen avsåge

vidare att även i fortsättningen bedriva verksamheten i överensstämmelse med

hittills tillämpade principer för de statliga lijälpåtgärderna. I enlighet härmed

och i syfte att tillgodose de alltjämt stegrade kraven från kommunernas

sida på beredande av arbetstillfällen utginge kommissionen från att tyngdpunkten

av hjälpverksamheten borde förläggas till arbetslinjen. Kommissionen

hade salunda för avsikt att under vintern successivt utöka de statliga

reservarbetena. Parallellt härmed ämnade kommissionen göra det möjligt

för kommunerna att utvidga de stalskommunala reservarbetena, vilka dock,

med hänsyn till svårigheterna för kommunerna att under den kallare årstiden

uppbringa lämpliga arbetsobjekt, syntes komma att erhålla en relativt

begränsad omfattning. Inalles syntes på sådant sätt under liögvintern tillhopa

12,000 ä 15,000 arbetslösa kunna bispringas genom med statsbidrag anordnade

reservarbeten. Kommissionen hade ansett sig kunna såsom självfallet

förutsätta, att kommunerna också skulle vidga ramen för sina hjälpinsatser

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

under den kommande vintern, och detta så mycket mer som landstingen inom

sex lån vid 1931 års sammanträden anvisat tillhopa cirka 860,000 kronor

till arbetslöshetens lindrande, huvudsakligen för igångsättande av arbeten.

Givet vore emellertid, att tillräcklig hjälp åt de arbetslösa ej kunde lämnas

enbart medelst arbete. Nu liksom tillförene, då läget pa arbetsmarknaden

starkt försämrats, hade kommissionen räknat med en till tiden begränsad

utvidgning av den kontanta under stödsverksamheten, vars omfattning

det likväl vore kommissionens avsikt att söka rationellt avväga. Kommissionen

hade därvid utgått ifrån att de begränsningsåtgärder, som alltid kunde

genomföras vid den blidare årstidens början till följd av den da inträdande

ökningen av arbetstillfällena å den öppna arbetsmarknaden, skulle under

våren 1932 efter hand medgiva en minskning av understödsvensamheten.

Med utgångspunkt från de allmänna synpunkter, kommissionen sålunda

utvecklat, framlägger kommissionen härefter vissa beräkningar av medelsbehovet

för återstoden av innevarande budgetår. I detta avseende innehåller

kommissionens framställning följande.

Kommissionens medelsbehållning per den 1 juli 1931 utgjorde kronor

1,843,539:45, vilket belopp innesluter såväl likvida medel som utestående

fordringar och bokfört värde av samtliga inventarier. På kreditsidan ar

vidare att anteckna det vid budgetårets början disponibla riksstatsanslaget

å 10,000,000 kronor, varav 1,000,000 kronor i enlighet med Kungl. Maj:ts

förordnande avsatts för väglånefonden.

Hjälpverksamhetens totala utgifter för budgetåret hava beraknats till

29,436,267 kronor. Körande de olika huvudposterna i detta utgiftsbelopp

har kommissionen framhållit följande.

Arbetslöshetskommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision samt stats
kommunala

arbeten. .

I den tablå, som till belysning av denna post meddelas tor tiden 1 juli

1931—30 juni 1932, ingår tiden juli—oktober 1931 med kända belopp, under

det att omfattning och kostnader för tiden november 1931—juni 1932 beräknats

på grundval av den förmodade utvecklingen (kursiverade siffror), lill

utgångspunkt vid dessa beräkningar hava lagts siffror, angivande det summariskt

beräknade antalet anställda i statliga och statskommunala reservarbeten

under budgetåret, varvid även för jämförelses skull de faktiska anställningssiffrorna

för senast förflutna budgetår tillfogats.____

Antal a

n s t ä 1 1 d a

________

Summa anställda

Månad ,

I statskommunala

I statliga reservarbeten

reservarbeten

! 1931/1932 | 1930/1931

1931/1932 , 1930/1931

1931/1932 | 1930/1931

•Tuli..........................

6,805

6.922

1.580

1,437

785 .

737

32

29

7,590

7.659

1,612

1.466

September..................

Oktober.....................

November..................

December ..................

.jamiari .....................

Februari ..................

Mars ......................

April ........................

Maj ...........................

Juni.........................

6.980

7,254

7.500

8,300

9.500

10.500

11.500

12,000

12,000

11.000

1,395

1.935

3,236

3,521

5,081

6,329

6.544

6,767

6,290

6.620

863

1,358

/ 800 •.

2.200

2.500 :

3,000 |

3.500

3,000

2.500

3,000

13

39

143

381

900

1.199

1,502

1,361

1,285

1.199

7.343

8,612

9,300

10.500

12,000

13.500

15,000

15.000

14.500

13.000

1,408

1,974

3,379

3,902

5,981

7,528

8,046

8,128

7.575

7,819

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 15.

Siffrorna i tabellen angiva, huru arbetslöshetskommissionen tänkt sig

reservarbetenas successiva utökning med maximum anställda under senvintern

och våren. Som beräkningarna emellertid bygga på ovissa faktorer,

aro ju dock — säger kommissionen — förskjutningar mellan siffrorna sannolika.

Under antagande att kostnaderna per man och dagsverke skola i fortsättningen

uppgå till ungefär samma belopp som under senaste budgetår

skulle tablån över kostnaderna för arbetslinjen erhålla följande utseende (de

beräknade beloppen hava härvid angivits i avrundade tal nied kursivering,

medan de faktiska utgifterna juli—oktober upptagits med exakta tal):

i

Arbetslöshcts- kommissionens

arbetsplatser,

förvaltning och

revision

Statskommunala

arbeten

Summa

1931:

kronor

kronor

kronor

j

Juli ..................................................

Augusti ................................................

; September ............................................

Oktober ................................................

November .............................................

December ..........................................

1,004,889

1,155,048

1,256,024

1.395,922

1,312,000

1,452,500

39,320

143,522

1,163

112.500

137.500

1,004,889

1,194,368

1,399,546 !

1,397,085

1,424,500

1,590,000 !

1932:

i

Januari ...................

Februari ................................................

Mars...............

April...............

Maj ......................................................

Juni ...................................................

1.662.500

1.837.500

2.012.500

2,100,000

2,100,000

1,925,000

156,250

187,500

218,750

187,500

156,250

125,000

1.818,750

2.025.000

2.231.250 |

2,287,500

2.256.250

2.050.000 i

Summa

19,213,883

1,465,255 |

1

20.679,138

Arbetslinjens sammanlagda kostnader under innevarande budgetår hava

således av kommissionen beräknats till 20,679,138 kronor.

Arbetslöshetsunderstöd.

De kontantunderstöddas antal har de senaste åren varit obetvdligt, och

verksamhet av detta slag har endast förekommit på några få orter, där i regel

allenast familjeförsörjare tillerkänts understöd. Från början av år 1931 har

det dock varit nödvändigt att i ökad utsträckning medgiva kommunerna

statsbidrag till bedrivandet av7 understödsverksamhet, och under nämnda års

höst har frekvensen både av understödsutlämnande kommuner och av understödstagare

starkt vuxit. Detta sammanhänger direkt med svårigheten

för arbetslöshetskommissionen att under rådande förhållanden tillmötesgå

kommunernas oavlåtligt växande anspråk på platser vid statens reservarbeten.

Ehuru det inom kommunerna tydligt framträtt obenägenhet att

igångsätta kontant understödsverksamhet, har det likväl för kommissionen

pä ay otillräcklig platstillgång vid reservarbetena blivit nödvändigt

att i ökat matt medgiva statsbidrag till understödsverksamliets anordnande.

Att denna hjälpform även skall komma att ytterligare utvidgas under vintermånaderna

håller kommissionen för visst. Detta har också kommit till uttryck

i följande tablå:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

1931:

Juli..........

Augusti.....

September

Oktober

November

December

Antal understödda
.

.. 3,100]

... 3,550

... 4,235

... 3,560

... 5,860

... 6.500

Kostnader

kronor

539,129

293.000

325.000

Summa kronor 1,157,129

1932:

Antal under- stödda

Kostnader

kronor

Januari........

........ 10,000

500,000

Februari ...

........ 12,000

600,000

Mars...........

........ 15,000

750,000

April..........

....... 12,000

600,000

Maj.............

Juni ..........

........ 10,000

500,000

........ 8,000

400,000

Summa kronor 3,350,000

Kostnaderna för kontantunderstöd under budgetåret beräknas alltså till

sammanlagt 4,507,129 kronor.

I efterföljande tablå hava sammanförts beräkningar för arbets- och understödslinjens

tillhopalagda kostnader jämte uppgifter om den statliga hjälpverksamhetens

förmodade totala omfattning under budgetåret 1931/1932.

\

|

A. K:s

arbets- platser,

förvaltning

och revision

Kronor

Stats-

kommunala

arbeten

Kronor

Understöd

Kronor

Summa

Kronor

Antal

anställda

reserv- arbetare *)

Antal

med

stats-

bidrag

under-

stödda

Summa

ay

staten

hjälpta

1931:

i Juli ..................

Augusti ...........

September .........

| Oktober ...........

November .........

December .........

1,004,889

1,155,048

1,256.024

1,395,922

1,312.000

1,452,500

39,320

143,522

1,163

112.500

137.500

130,956

112,682

128,290

167.201

293.000

325.000

1,135,845

1,307,050

1.527,836

1,564,286

1.717,500

1,915,000

7.590

7,659

7,843

8,612

9,300

10,500

3,100

3,550

4.235

3^560

5,860

6.500

10,690 |

11,209

12,078

12,172

15,160

17,000

1932:

i Januari .............

j Februari ............

1.662.500

1.837.500

2.012.500

156.250

187,500

218,750

500.000

600.000

750,000

2,318,750

1 2,625.000

2,981,250

12,000

13,500

15,000

10,000

12,000

15,000

22,000

25,500

30.000

27.000

i 24,500

21.000

April................

Maj ..................

Juni ..................

2,100,000

2,100,000

1,925.000

187,500

156,250

125.000

600.000

500.000

400.000

2,887.500

2,756,250

2.450,000

15.000

14,500

13.000

12,000

10,000

8.000

Summa

19,213,883

1,465,255

4,507.129

125,186.267

—

-

>) D.v. 8. sammanlagda antalet av i statliga och statskommunala reservarbeten anställda.

Att på förhand bestämma den lämpligaste avvägningen mellan de former

— arbete och understöd — under vilka staten kommer att bispringa de

arbetslösa, låter sig — säger arbetslöshetskommissionen — icke göra men

kommissionen skall söka jämka mellan hjälpformerna med hänsyn till t ax

lande förhållanden.

Kurser.

Kursverksamhet har tidigare, då arbetslösheten ej varit så betydande,

endast förekommit här och var i landet. Då nu läget på arbetsmarknaden

nödgar staten att utöka sina hjälpåtgärder och anordnandet av kontant

understödsverksamhet med statsbidrag härvid måste tillgripas har det synts

arbetslöshetskommissionen, att en utvidgning av kursverksamheten i landet

borde äga rum. Då deltagarna i kurser vanligen även tillerkännas visst

arbetslöshetsunderstöd, kan här ske ett sammanbindande av kurs- och under
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 15.

stödsverksamhet inom åtskilliga kommuner, vilket endast kail vara till gagn,

i den mån — såsom torde Wiva regeln — åtnjutandet av understöd blir

förknippat med skyldighet för yngre understödsdeltagare att bevista inom

vederbörande kommun anordnade kurser. Kommissionen har fördenskull

i sin hjälpplan upptagit ett belopp av 200,000 kronor till lärarlöner vid

kurser, avsedda att i huvudsak bedrivas efter hitintills tillämpade grunder.

Väglånefonden.

Det belopp å 1,000,000 kronor, som under den hittills gångna delen av

budgetåret funnits tillgängligt för tillgodoseende av de ändamål, väglånefonden

avser att främja, har nu i huvudsak blivit disponerat. De återbetalmngar

å tidigare utlämnade lan, som kunna vara att påräkna under budgetaret,

representera så obetydliga summor, att desamma icke ansetts böra här

tagas i betraktande. På grund av depressionen får kommissionen emellertid

oupphörligt mottaga framställningar från vägstyrelser i olika delar av landet

J^n ur väglånefonden. ^ Då det synes kommissionen angeläget, att arbetstillfällena

i landet även på denna väg utökas, har kommissionen funnit skäl

tala för en förstärkning av väglånefonden, varför i planen upptagits ett belopp

av 1,000,000 kronor för ändamålet.

Arbetslöshetsutredningen. Medelsreserv.

Då det för arbetslöshetens bekämpande beviljade anslaget jämlikt Kungl.

Maj.ts beslut skall anlitas jämväl till kostnaderna för arbetslöshetsutredningen,

har kommissionen förslagsvis i planen upptagit ett belopp härför

av 50,000 kronor.

^Det till medelsreserv avsedda beloppet anser kommissionen böra höjas

j,1’500-000 kronor till 2,000,000 kronor till följd av hjälpverksamhetens

betydligt ökade omfattning. Ett belopp av sistnämnda storlek har in t amts

i kostnadstablån.

Ett sammanförande av de uppgifter och kalkyler rörande den ekonomiska

ställningen för innevarande budgetår, som kommissionen sålunda lämnat,

giver följande resultat:

Utgifter:

Arbetslöslietskommissionens arbetsplatser, förvaltning

och revision ......................................

Statskommunala arbeten.......................................

Arbetslöshetsunderstöd.........................................

Kurser...................................................................

Arbetslöshetsutredningen ....................................

Medelsreserv .........................................................

Yäglånefonden:

avdelat belopp enligt kungl, brev den 19 juni

såsom förstärkning ..........................................

kronor 19,213,883

» 1,465,255

» 4,507,129

» 200,000

50,000

» 2,000,000

kronor 1,000,000

» 1,000,000

27,436,267

2,000,000

Inkomster :

Summa kronor 29,436,267

Behållning på föregående budgetårs anslag, innefattande

hos statskontoret innestående medel, som ej disponerats,

kontant kassabehållning, utestående fordringar hos väg
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 15.

styrelser och andra samt inventariers bokförda värde,

tillhopa.............................................................................. kronor 1,843,539

Av 1931 års riksdag för budgetåret 1931/1932 anvisat anslag » 10,000,000

Summa kronor 11,843,539

Brist att täcka för budgetåret 1931/1932.............................. kronor 17,592,728

Summa kronor 29,436,267

I enlighet härmed beräknar kommissionen det såsom anslagsförstärkning

för budgetåret 1931/1932 erforderliga beloppet till i avrundat tal 17,500,000

kronor.

I anslutning till vad arbetslöslietskommissionen yttrat i samband med

beräkningen av medel till kursverksamhet ber jag att i detta sammanhang få

beröra frågan örn anordnande i utvidgad omfattning av utbildningskurser

för arbetslös ungdom ävensom vissa därmed sammanhängande

spörsmål.

Till en början må erinras, hurusom jag vid behandling av frågan örn

anslag för löpande budgetår till bekämpande av arbetslösheten (proposition

nr 201) anförde, bland annat, att vad som för det dåvarande kunde

åtgöras beträffande ungdomsarbetslösheten syntes vara dels försök att förmå

kommunerna att med bistånd från arbetslöshetskommissionen i ökad omfattning

bedriva kursverksamhet för arbetslös ungdom, dels ock undersökning

av möjligheterna att inom reservarbetenas ram anordna för ungdom

och dess utbildning mera lämpade arbeten än de sedvanliga. Jag framhöll

därvid, att i intetdera hänseendet påkallades ändrade direktiv eller eljest

beslut från riksdagens sida samt att jag skulle låta mig angeläget vara att

i samråd med arbetslöshetskommissionen söka befrämja saken.

Sedan riksdagen bifallit omförmälda proposition, anbefallde Kungl. Majit

genom beslut den 19 juni 1931 statens arbetslöshetskommission att dels

själv, i den män så vore möjligt, vidtaga åtgärder för verkställighet av vad

jag sålunda anfört, dels ock inkomma med förslag till åtgärder från Kungl.

Majits sida till främjande av berörda ändamål.

Vidare får jag erinra, att riksdagen dels i skrivelse den 17 april 1931, nr

8 A, punkten 253, i anledning av en i ämnet väckt motion (II: 140) anhållit,

att Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa utredning rörande utvägarna

att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten bland ungdomen

för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning ävensom för riksdagen

framlägga berörda utredning och det förslag, vartill densamma kunde

giva anledning, dels och i skrivelse den 20 maj 1931, nr 223, anhållit örn

utredning angående möjligheterna till förbättrad arbetsförmedling för ungdom

över 18 år och å orter, varest den offentliga arbetsförmedlingen ännu

icke ernått effektiv organisation. Med anledning härav bemyndigade Kungl.

Majit genom beslut den 12 juni 1931 chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom nämnda departement biträda

med utredning av de i berörda riksdagsskrivelser avsedda frågorna. Sådana

sakkunniga tillkallades den 1 juli 1931.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 15

Nämnda sakkunniga, som antagit benämningen ungdomsarbetslöshetssakkunniga,

anförde i en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd, den

17 november 1931 dagtecknad skrivelse, vilken överlämnats till socialdepartementets

handläggning, att de sakkunniga icke varit i tillfälle att avgiva

slutligt förslag till sådana åtgärder, som sakkunniguppdraget åsyftade, men

att de med hänsyn till den relativt omfattande och till synes alltfort växande

arbetslösheten, vilken i allt större utsträckning hotade att drabba jämväl

ungdomen, velat i avbidan på dylikt förslag preliminärt ifrågasätta vissa

åtgärder av mera begränsad räckvidd till motverkande av de skadliga följderna

av ungdomsarbetslösheten, vilka åtgärder skulle utan riksdagens hörande

kunna genomföras under innevarande vinter.

De sakkunniga framhålla inledningsvis, att statens arbetslöshetskommission

sedan lang tid tillbaka med anlitande av tillgängliga anslag till arbetslöshetens

bekämpande i viss omfattning beviljat kommuner bidrag till anordnande

av utbildningskurser för arbetslösa, speciellt för arbetslös ungdom,

att därvid sådana bidrag utgått till lärarlöner och lön åt kursledare, medan

alla övriga utgifter bekostats av kommunala eller enskilda medel, samt

att arbetslöshetskommissionen därjämte i vissa fall medgivit att, därest

arbetslöshetsunderstöd utbetalades till kursdeltagare, kommunerna finge

erhålla statsbidrag till dessa understöd enligt i kungörelsen den 7 juli

1922 (nr 419) angående statsbidrag till arbetslöslietshjälp fastställda grunder.

De sakkunniga säga sig icke förutsätta någon ändring i nu berörda avseenden,

men däremot förorda de vissa jämkningar i hittillsvarande praxis

beträffande förevarande verksamhet. Sålunda föreslå de sakkunniga bland

annat, att kursverksamhet enligt nyssnämnda grunder framdeles, med

hänsyn till den arbetslösa ungdomen, anordnas i avsevärt utvidgad omfattning.

I detta syfte hemställa de sakkunniga bland annat, att i kurserna

skola, även där de äro avsedda för ungdom, få deltaga personer upp till

25 år samt att statsbidrag till arbetslöshetsunderstöd åt kursdeltagare skall

få utgå även inom kommuner, där arbetslösheten ej är av särskilt svårartad

beskaffenhet.

De sakkunniga framhålla också angelägenheten av att kurserna anordnas

på sådant sätt, att å ena sidan av kursdeltagarna kräves en verklig arbetsprestation

samt att å andra sidan dessa genom kurserna erhålla sådan

utbildning, att deras möjligheter att framdeles förskaffa sig arbete i öppna

marknaden förstärkas. För åstadkommande av en planmässig kursverksamhet

anse de sakkunniga nödvändigt, att hos arbetslöshetskommissionen

anställes en särskild konsulent med erfarenhet såväl i pedagogiska frågor

som ock i frågor rörande arbetslösheten.

De sakkunniga förorda även vissa försök med anordnande av undervisning

för arbetslös ungdom, som sysselsättes med reservarbeten.

Beträffande innehållet i övrigt av sakkunnigförslaget torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Över sakkunnigförslaget avgav statens arbetslöshetskommission den 11 de
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 15

cember 1931 infordrat yttrande, däri kommissionen i allt väsentligt anslöt

sig till förslaget.

Förslaget anmäldes av mig i statsrådet den 23 december 1931. Jag uttalade

därvid till statsrådsprotokollet, att liven enligt min mening åtgärder i

omförmälda syfte borde vidtagas samt att de av de sakkunniga i ämnet

uppdragna riktlinjerna i huvudsak syntes böra följas. Till klarläggande av

min ståndpunkt beträffande vissa av de frågor, som berördes i sakkunnigförslaget,

anförde jag vidare följande:

I likhet med de sakkunniga ansåge jag, att gällande grunder för anlitande

av anslaget till arbetslöshetens bekämpande för bidrag till utbildningskurser

för arbetslösa borde lämnas orubbade.

Däremot syntes det mig önskvärt, att dylika utbildningskurser, vilka under

de senaste åren varit jämförelsevis sällsynta, framdeles med hänsyn till den

ökade ungdomsarbetslösheten anordnades i avsevärt större utsträckning än

dittills. Därvid borde kurserna enligt min mening i första hand avses för

arbetslös ungdom. Jag räknade då i detta fall till ungdom personer mellan

15 och 25 år.

Då initiativet till kursernas anordnande läge hos kommunerna, borde åtgärder

vidtagas för att hos dem väcka intresset för anordnande av dylika

kurser. Enligt av arbetslöslietskommissionen meddelade direktiv hade dittills

gällt, att statsbidrag till anordnande av utbildningskurs endast kunnat

utgå under förutsättning att antalet arbetslösa inom vederbörande kommun

befunnits vara avsevärt stort och det för den skull erbjudit synnerliga svårigheter

att placera den lediga arbetskraften. I enlighet med vad de sakkunniga

föreslagit syntes det emellertid lämpligt, att man för främjande av

kursverksamheten icke alltför strängt upprätthölle denna förutsättning för

statsbidrag till kursverksamhet samt till arbetslöshetsunderstöd åt kursdeltagare,

utan syntes mig sådana statsbidrag böra meddelas i väsentligt större

utsträckning än som tidigare varit vanligt. Ett villkor för statsbidrag till

dylikt understöd borde dock alltid vara att, på sätt de sakkunniga förutsatt,

vederbörande kurs anordnats på sådant sätt, att det av deltagarna krävdes

en verklig motprestation, så att understödet åtminstone i någon mån kunde

betraktas såsom vederlag för utfört arbete. Redan av denna anledning

syntes med statsbidrag anordnad kurs, vid vilken arbetslöshetsunderstöd utginge,

icke böra omfatta lägre antal undervisningstimmar i veckan än 20,

och detta antal syntes som regel böra uppgå till minst. 25.

I detta sammanhang borde och framhållas, att jag i likhet med de sakkunniga

vore av den uppfattningen att, då arbetslöshetsunderstöd till kursdeltagare

ifrågakomme, det ofta kunde vara lämpligt att detta understöd

hnge utgå såsom naturaförmåner, exempelvis i form av mat och husrum.

I fråga örn sättet för kursernas anordnande hade de sakkunniga framhållit,

att kurserna väl borde komma till stånd på initiativ av de kommunala

arbetslöshetskommittéerna, men att ledningen av själva kurserna borde handhavas

av en särskild kursbestyrelse, vilken dock borde stå i nära förbindelse

med kommittén, ävensom att därjämte borde finnas en kursledare. Aven

enligt min mening kunde det ofta vara lämpligt, att en dylik bestyrelse tillsattes.

Dock syntes det i vissa fall vara tillräckligt med en kursledare.

Under alla förhållanden syntes kurserna böra stå under vederbörande arbetslöslietskommittés

överinseende.

Vad anginge kursernas innehåll vore det, såsom de sakkunniga framhållit,

givetvis ett önskemål, att de erhölle en såvitt möjligt praktisk inställning,

direkt åsyftande att göra kursdeltagarna bättre rustade att möta arbets
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Majus proposition nr lii.

marknadens krav. Emellertid vore Ilar att märka, å ena sidan att mera

speciella yrkeskurser endast undantagsvis syntes vara att förorda oell å den

andra att även teoretiska kurser av allmänbildande natur kunde Lava sitt

berättigande. I den omfattning sådant vore möjligt borde kurserna anordnas

i nära samverkan med i orten förefintliga yrkesskolor.

Det borde noga iakttagas, att i den mån arbete å den öppna arbetsmarknaden

erbjöde sig, deltagandet i utbildningskurs icke finge utgöra anledning

att icke antaga dylikt arbete.

Därest kursverksamheten för arbetslösa, såsom jag förutsatte, under den

närmaste tiden avsevärt utvidgades, syntes det på sätt de sakkunniga uttalat

bliva lämpligt, att en särskild konsulent snarast möjligt anställdes Lös

arbetslöshetskommissionen för ifrågavarande verksamhet. Denne konsulent,

som borde äga förtrogenhet både med allmänna undervisningsfrågor och med

arbetslöshetsspörsmål, borde hava till huvudsaklig uppgift att jämte det hos

arbetslöshetskommissionen anställda sociala ombudet biträda kommissionen

vid handläggning av ärenden rörande statsbidrag till utbildningskurser för

arbetslösa ävensom att tillhandagå kommunerna med råd och anvisningar vid

uppgörande av planer för dylika kurser m. m. Konsulenten — som borde

vara helt sysselsatt av sitt ifrågavarande arbete — syntes få anställas av

arbetslöshetskommissionen och liksom övriga tjänstemän hos kommissionen

avlönas av anslaget till arbetslöshetens bekämpande.

De sakkunniga hade i sitt förslag även berört frågan, huruvida icke

arbetslös ungdom, som erhållit anställning vid reservarbete, skulle kunna

samtidigt i en eller annan form beredas undervisning. Sålunda hade de

sakkunniga ansett möjlighet böra förefinnas att i vissa fall vid ett reservarbete

låta genom platsbefälet undervisa de unga i sådana frågor, i vilka reservarbetet

erbjöde lämpligt åskådningsmaterial, exempelvis vid ett vägarbete i

grunderna för beräknande av massor, byggandet av vattenbrunnar, betonggjutning

och allmänna grunder för hållfasthetsläran. Kostnaderna för en

dylik undervisning skulle enligt de sakkunniga såsom regel huvudsakligen

kunna begränsas till vissa gratifikationer till de tjänstemän, vilka meddelade

undervisningen, dock att undantagsvis någon mindre ersättning till eleverna

för förlorad ackordsförtjänst skulle kunna tänkas ifrågakomma. Ehuru det

givetvis^ skulle för reservarbetarna vara värdefullt, örn de kunde på detta

sätta vinna kunskaper av den art de sakkunniga tänkt sig, kunde jag dock

icke förorda detta förslag, enär jag vore av den uppfattningen, att det näppeligen

för eleverna skulle bliva möjligt att, samtidigt med det krävande kroppsarbete,

som reservarbetet innebure, kunna med någon nämnvärd behållning

deltaga i den åsyftade undervisningen.

De sakkunniga hade även framkastat tanken på att vid vissa arbetsplatser

låta de unga växelvis — till exempel varannan dag eller varannan vecka —

sysselsättas med reservarbete och utbildningskurs. De sakkunniga hade

påpekat, att denna anordning förutsatte förhandenvaron av flera speciellt

gynnsamma betingelser, bland annat god tillgång till förläggningslokaler,

men dock ansett, att försök i ämnet borde göras i sådana fall, där nödvändiga

förutsättningar därför förelåge. Då enligt mitt förmenande en anordning

av detta slag otvivelaktigt i de hesta fall skulle medföra olägenheter

och kostnader av olika slag, som knappast skulle uppvägas av möjligen

därmed förenade fördelar, syntes mig anledning saknas att ingå på några

försök av antydd art.

Jag framhöll härefter, att ett genomförande av det förslag, som jag sålunda

med angivna förbehåll förordat, i stort sett icke — utöver ett principiellt

ståndpunktstagande — krävde något beslut från Kungl. Majlis sida, i

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majda proposition nr 15.

det att det närmast syntes ankomma på statens arbetslöslietskommission att

i ämnet vidtaga erforderliga åtgärder. Endast med avseende å anställande

av den förut omförmälde konsulenten syntes beslut av Kungl. Majit bliva

påkallat.

Under åberopande av det anförda hemställde jag, att Kungl. Majit måtte

dels föreskriva, att utdrag av statsrådsprotokollet i berörda ärende skulle

tillställas statens arbetslöslietskommission till kännedom och för vidtagande

av de åtgärder, vilka kommissionen i anledning av protokollets innehåll funne

erforderliga, dels ock bemyndiga arbetslöshetskommissionen att i och för

omförmälda kursverksamhet anställa en särskild konsulent.

Kungl. Majit biföll min sålunda gjorda hemställan.

Den redogörelse, som arbetslöshetskommissionen i sin skrivelse den 9

december 1931 lämnat beträffande läget å arbetsmarknaden under den då

förflutna delen av innevarande budgetår — vilken redogörelse jag med hänsyn

till arbetslöslietsfrågans genomgripande betydelse ansett mig böra redan i

förevarande sammanhang återgiva med den utförlighet, som här skett - giver vid handen, att arbetslöshetsläget avsevärt försämrats. Sålunda har

den under sommarmånaderna eljest regelmässigt inträdande minskningen

i antalet hjälpsökande arbetslösa, i jämförelse med förhållandena under

den föregående vintersäsongen, under sommaren 1931 i det närmaste uteblivit,

och från och med hösten har därefter antalet hjälpsökande ökats i

en omfattning, som icke förekommit sedan 1921—1923 års deflationskris.

Medan antalet till arbetslöshetskommissionen anmälda arbetslösa vid utgången

av september och oktober månader år 1930 utgjorde omkring 8,600

respektive 14,600, voro motsvarande siffror för den 30 september och den

31 oktober 1931 40,377 respektive cirka 57,100. Enligt vad jag inhämtat,

fortgick ökningen av antalet hjälpsökande under november 1931 i stegrat

tempo, så att siffran vid utgången av sistnämnda månad uppgick till icke

mindre än omkring 77,200. Motsvarande siffra för november 1930 utgjorde

omkring 24,800.

Med hänsyn till det rådande allmänna läget och de utvecklingstendenser,

som, på sätt av arbetslöslietskommissionens redogörelse framgår, för vissa

yrkesgrupper göra sig märkbara, torde man — förutom den säsongmässiga

minskning av arbetstillgången, som alltid framträder under vintermånaderna

— för den allra närmaste tiden nödgas räkna med en ytterligare skärpning av

arbetslösheten och däremot svarande ökning av hjälpbehovet.

Ehuru den uppskattning av medelsbehovet till arbetslöshetens bekämpande

flir budgetåret 1931/1932, som framlades i propositionen nr 201 år

1931 och som godkändes av riksdagen, grundades på antagande om en

konjunkturnedgång av avsevärd omfattning, räknade man därvid dock icke

med en så kraftig stegring av hjälpbehovet, som nu inträtt eller, på sätt nyss

antagits, för den närmaste tiden torde vara att emotse. En icke oväsentlig

ökning i medelstillgången för bekämpande av arbetslösheten i förhållande

till de i nämnda proposition innefattade kalkylerna har visserligen inträtt

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 samt. 15 haft. (Nr 15.) i 32 2

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

genom riksdagens i anledning av viickta motioner fattade beslut örn anvisande

av 3,500,000 kronor till förlag för statliga beställningar hos stenindustrien.

Likväl är det tydligt, att en högst betydande medelsförstärkning

erfordras för att möjliggöra fullföljande av den statliga verksamheten

för arbetslöshetens bekämpande i den omfattning, som påkallas av den nuvarande

och väntade situationen. Såsom jag vid tidigare behandling av

frågan örn anslag till förevarande ändamål upprepade gånger framhållit, är

det av synnerlig vikt, att i en tid av stor och stigande arbetslöshet den av

arbetslöshetskommissionen enligt gällande direktiv bedrivna verksamheten

såväl beträffande reservarbeten som i fråga örn kontantunderstöd och hjälp

i andra former kan fortgå i en ur olika synpunkter önskvärd och lämplig omfattning

utan att hindras av otillräcklighet i anslaget. Jag vill också i detta

sammanhang erinra örn vad jag förra året yttrade örn önskvärdheten av en

ökning av procenttalet av dem, som erhålla bistånd från arbetslöshetskommissionen

eller på annat sätt. Behovet av en dylik utvidgning har ytterligare

stegrats därigenom, att en så betydande arbetslöshet nu varit rådande

under en period av avsevärd längd.

I detta sammanhang må med anledning av den i det föregående återgivna

siffra, som angiver procenttalet hjälpta i förhållande till antalet hjälpsökande

för oktober månad 1931 (tab. 4 å sid. 4), framhållas, att procenttalet för

oktobermånaden enligt erfarenheten från tidigare år vanligen tillhör de lägsta

under året. Trots den starka stegringen i antalet hjälpsökande innebär nämnda

procenttal för oktober 1931 i och för sig en icke oväsentlig höjning i förhållande

till motsvarande siffror för oktober 1928—1930.

Förstärkt medelstillgång kräves emellertid icke blott för att möjliggöra

en av läget påkallad ökning av antalet hjälpta utan jämväl i anledning

därav, att Kungl. Majit under år 1931 med hänsyn till en del kommuners

— i främsta rummet kommuner i Norrland och inom stenindustridistrikt —

genom arbetslöshetsförhållandena försämrade ekonomiska läge ansett sig

böra i ökad omfattning medgiva höjning av statsbidragens storlek såväl till

statskommunala arbeten som till kontantunderstöd utöver den andel av

totalkostnaden, som i gällande författning angives såsom den normala. För

den närmaste framtiden torde ett fortsättande på delina väg bliva erforderligt,

vilket alltså för staten medför en större kostnad per i dessa former

understödd arbetslös än tidigare.

Yad arbetslöshetskommissionen anfört angående planläggandet av den

utvidgade hjälpverksamheten för återstoden av innevarande budgetår har

icke givit mig anledning till erinran. Lika med kommissionen anser jag,

att tyngdpunkten av verksamheten fortfarande bör förläggas till arbetslinjen.

Enligt min mening bör alltså främst en utvidgning av såväl de statliga som

de statskommunala reservarbetena äga rum i den utsträckning, som befinnes

av tekniska skäl möjlig och med hänsyn till omständigheterna i övrigt

lämplig. Att emellertid en betydande utökning måste ske jämväl av den

hjälp, som vid sidan av reservarbetena lämnas i form av kontantunderstöd,

finner jag uppenbart. I en tid av starkt stegrad arbetslöshet har nårn
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr lo.

ligen den sistnämnda hjälpformen en viktig funktion att fylla såsom komplement

till arbetslinjen, vilken bland annat av organisatoriska grunder icke

kan lika snabbt oell smidigt anpassas efter de skiftande förhållandena. En

avsevärd utvidgning i användningen av hjälpverksamhet genom kontantunderstöd

har för övrigt under den senaste tiden redan kommit till stand.

I samtliga nu berörda avseenden ansluter sig kommissionens plan till de

principer, som hittills tillämpats beträffande statens åtgöranden till arbetslöshetens

bekämpande.

Jämväl beträffande kursverksamhet för arbetslös ungdom har arbetslöshetskommissionen

i sin framställning räknat med en utvidgning. Av den föregående

redogörelsen har framgått, att ungdomsarbetslöshetssakkunniga efter

noggranna undersökningar kommit till det resultatet, att vad som för närvarande

lämpligen kan åtgöras i detta hänseende rymmes inom ramen för nu

gällande bestämmelser. Yad som efter nämnda sakkunnigas mening omedelbart

erfordras är framför allt en mera vidsträckt tillämpning och en mera genomförd

organisation av den kursverksamhet för arbetslös ungdom, som sedan länge

i mindre skala bedrivits genom arbetslöslietskommissionens förmedling. I

det föregående har också redogjorts för de åtgärder, som i anledning av de

sakkunnigas förslag på min hemställan vidtagits av Kungl. Majit i syfte att

främja en dylik utveckling. Det är min livliga förhoppning, att nu skall

följa en kraftig utveckling av nämnda kursverksamhet till gagn för den arbetslösa

ungdomen såväl omedelbart som för framtiden. Sedan någon erfarenhet

vunnits örn arbetslöslietskommissionens och kommmunernas åtgöranden

härutinnan, torde jag längre fram, i samband med behandling av frågan örn

anslagsäskande för arbetslöshetens bekämpande för nästa budgetår, få anledning

återkomma till denna gren av hjälpverksamheten, som enligt min

mening bör tillmätas den största betydelse.

Ehuru, såsom av det anförda torde framgå, omläggning av nuvarande

system för statliga åtgärder till arbetslöshetens lindrande enligt min mening

icke i detta nu bör ifrågasättas, innebär givetvis den allvarliga situationen

på arbetsmarknaden en maning att inom ramen för detta system söka sig

fram på olika vägar i syfte att så effektivt som möjligt bispringa de arbetslösa.

Hedan har anförts, att en sådan utvidgning i skilda riktningar förekommit

eller förutsatts skola äga rum, t. ex. genom lämnande av bidrag

till statskommunala arbeten till högre andel av kostnaden än tidigare, genom

en vidgad tillämpning av systemet med kontantunderstöd och genom utvidgning

av kursverksamheten för arbetslösa samt ett systematiskt sammanbindande

av denna verksamhet med beviljande av understöd åt de i kurserna

deltagande. En dylik utvidgning i tillämpningen av det gällande

systemet för den statliga hjälpverksamheten synes emellertid böra kunna

ifrågakomma även i andra riktningar. Kungl. Majit bör alltså enligt min

mening vid dispositionen av anslaget äga viss frihet att i olika fall välja

den väg, som med hänsyn till omständigheterna finnes kunna medföra

den största effekten. Såsom exempel på vad jag härmed åsyftar må an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

föras, att domänstyrelsen i skrivelse elen 14 december 1931 gjort framställning

örn att ett belopp av intill 1 miljon kronor av arbetslöshetsmedel

måtte få disponeras som bidrag till kostnaderna för utförande i syfte att

lindra arbetslöshet av vissa avverkningsarbeten, för vilka med rådande prisläge

ekonomisk bärighet icke uppnås. Visserligen har arbetslöshetskommissionen

i yttrande över nämnda framställning den 31 december 1931 avstyrkt

åtgärder i den föreslagna riktningen, därvid som skäl anförts principiella

erinringar mot möjliggörande genom tillskott av arbetslöshetsmedel

av att avverkningen på statens skogar upprätthölles utan nödig hänsyn till

priserna på världsmarknaderna. I och för sig torde dessa principiella erinringar

icke böra frånkännas berättigande. Men detta bör enligt min mening

icke utgöra hinder för att, då alldeles särskilda omständigheter föreligga, en

utvidgning — inom domänstyrelsens verksamhetsområde eller eljest — av

det normala arbetsprogrammet äger rum, för såvitt därigenom möjlighet

beredes att på ett på en gång billigt och speciellt verksamt sätt ingripa

mot arbetslösheten. Avgörandet i dylika frågor bör emellertid förbehållas

Kungl. Majit. För den händelse riksdagen icke framställer erinran mot vad

jag nu anfört har jag sålunda för avsikt att, i den mån uppslag av här antydd

innebörd och betydelse framkomma, i begränsad omfattning förorda

deras utnyttjande.

Mot arbetslöshetskommissionens kalkyler beträffande beloppet av den

medelsförstärkning, som för innevarande budgetår påkallas, finner jag icke

skäl till erinran. Sådant läget är bör man, enligt min mening, icke beräkna

medelsbehovet för de poster, som direkt avse åtgärder till förmån för de

arbetslösa, till lägre belopp än enligt kommissionens förslag, även örn man

samtidigt måste medgiva, att med ett tilläggsanslag av ifrågavarande storleksordning

gränsen för det ekonomiskt möjliga är uppnådd. Så långt som

här angivits bör man emellertid enligt den prövning, jag ägnat förhållandena,

söka att gå. Enligt vad jag under hand inhämtat var antalet den 30

sistlidne november i statliga reservarbeten sysselsatta arbetslösa 8,556, alltså

icke oväsentligt större än enligt arbetslöshetskommissionens i det föregående

(sid. 9) återgivna kalkyler. Det av kommissionen föreslagna beloppet

innefattar ju också en avsevärd utökning av den hittillsvarande medelsreserven.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag givetvis icke betraktar

arbetslöshetskommissionens kalkyler såsom i någon mån bindande i fråga

om fördelningen av kostnaderna på olika hjälpformer; i detta avseende måste

självfallet föreligga full rörelsefrihet för avvägning av verksamheten med

hänsyn till skiftande omständigheter.

Arbetslöshetskommissionens hemställan går ut på en medelsförstärkning

av 17,o00,000 kronor. Härav har Kungl. Majit, såsom förut omnämnts, den

11 december 1931 anvisat 3,000,000 kronor. Ytterligare skulle alltså nu

erfordras ett belopp av 14,500,000 kronor. Med hänsyn till vad nyss anförts

rörande önskvärdheten av att möjlighet finnes till bestridande av särskilda

kostnader för utförande av åtgärder, tillkomna genom direkt beslut av Kungl.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 15. 21

Majit, torde det nu erforderliga beloppet böra avrundas uppåt till 15,000,000

kronor.

På sätt chefen för finansdepartementet tidigare i dag i samband med

framläggande av finansplanen för nästkommande budgetår anfört, torde

för beredande av ifrågavarande förstärkning fonden för statsskuldens amortering

böra tagas i anspråk. Efter samråd med nämnde departementschef

gör jag i det följande härav påkallad hemställan.

Av naturliga skäl har jag i det föregående väsentligen uppehållit mig vid

frågor, som äga direkt samband med den för innevarande budgetår planerade

verksamheten för bekämpande av arbetslösheten samt det medelsbehov,

som därav föranledes. Eå jag längre fram på året har att framlägga förslag

till äskande av anslag för ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår,

torde jag få tillfälle att ingå på vissa ytterligare spörsmål, som för verksamheten

på detta område äro av betydelse och vilka för närvarande äro

under övervägande.

På grund av det anförda och under framhållande av angelägenheten av

att den föreliggande frågan av riksdagen göres till föremål för skyndsam

behandling får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta

dels att till förstärkning av det för budgetåret 1931/1932

under femte huvudtiteln anvisade extra reservationsanslaget

till bekämpande av arbetslösheten skall till nämnda anslag från

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter i allmänhet överföras

ett belopp av 15,000,000 kronor;

dels ock att från fonden för statsskuldens amortering skall

över den i riksstaten för budgetåret 1931/1932 under rubrik »I

anspråk tagna kapitaltillgångar» uppförda titeln »Fonden för

statsskuldens amortering» till förenämnda anslag till oförutsedda

utgifter i allmänhet överföras ett belopp av 15,000,000

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Spångberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1932:123 Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten
  2. SU 1932:14 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående förstärkning av det för budgetåret 1931! 1932 under femte huvudtiteln anvisade anslaget till bekämpa s. 1 i texten